Inkomstskatten för år 1990 m.m. såvitt avser frågor om fastighetsbeskattningen m.m. (Yttrande 1989/90:BoU2y)

Bostadsutskottets yttrande
1989/90:BoU2y

Inkomstskatten för år 1990 m.m. såvitt
avser frågor om fastighetsbeskattningen
m.m.

Till skatteutskottet

Skatteutskottet beslöt den 16 november 1989 bereda bostadsutskottet
tillfälle att yttra sig över proposition 1989/90:50 om inkomstskatten för
år 1990, m.m. jämte eventuella motioner.

I detta yttrande behandlas vad i propositionen och i motioner
föreslagits om justering av villabeskattningen som följd av 1990 års
allmänna fastighetstaxering av småhus och om fastighetsskatten.

Även vissa motionsyrkanden om utformningen av fastighetsbeskattningen
behandlas i yttrandet.

Propositionen

Såvitt proposition 1989/90:50 om inkomstskatten för år 1990, m.m.
behandlas i detta yttrande föreslås sammanfattningsvis följande.

1. Schablonintäkten ändras som en följd av 1990 års allmänna fastighetstaxering
av småhus så att den nuvarande progressiva intäktsschablonen
för en- och tvåfamiljshus (småhus) ersätts av en proportionell
schablonintäkt på 1,5 % av taxeringsvärdet.

2. Underlaget för beräkningen av fastighetsskatten för hyreshusenheter
föreslås fr.o.m. år 1990 höjt från 55 % till 65 % av taxeringsvärdet.

Någon ändring av beräkningen av fastighetsskatten för småhus föreslås
inte i propositionen.

Motionerna m.m.

Följande motioner väckta med anledning av proposition 1989/90:50
om inkomstskatten för år 1990, m.m. behandlas i detta yttrande.

Motion 1989/90:Skl5 av Carl Bildt m.fl. (m) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar att 1989 års taxeringsvärden för småhus
skall gälla vid beräkningen av schablonintäkt och fastställandet av
statlig fastighetsskatt under beskattningsåret 1990,

1989/90

BoU2y

1 Riksdagen 1989190. 19 sami. Nr 2y

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler för
beräkning av schablonintäkt från och med beskattningsåret 1991 i
enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler för
uttag av statlig fastighetsskatt från och med 1991 i enlighet med vad
som anförts i motionen,

5. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om den framtida
småhusbeskattningen i enlighet med vad som framförts i motionen,

6. att riksdagen beslutar avslå förslaget om ändrat underlag vid
beräkning av statlig fastighetsskatt för hyreshus.

Motion 1989/90:Sk22 av Sören Norrby (fp) vari hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
om att möjligheterna till permanentboende i våra skärgårdar inte får
försämras.

Motion 1989/90:Sk29 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari hemställs
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om annorlunda principer
för beskattning av fastigheter i områden med fritidsbebyggelse.

Motion 1989/90:Sk31 av Åke Wictorsson (s) vari hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om att möjligheterna till permanentboende i våra skärgårdar
inte får försämras.

Motion 1989/90:Sk32 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari hemställs

3. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförs
vad gäller fastighetsskatten,

5. att riksdagen beslutar avslå den i propositionen föreslagna höjningen
av fastighetsskatten för hyreshus från 55 % till 65 %,

6. att riksdagen beslutar att industrifastigheter beläggs med fastighetsskatt
enligt samma principer som gäller för hyresfastigheter.

Motion 1989/90:Sk37 av Pär Granstedt (c) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar hos regeringen hemställa om ett bruksvärdessystem
som bas för fastighetsbeskattning av småhus och bostadshus
på jordbruksfastigheter,

2. att riksdagen beslutar att beskattningen 1990 av dessa fastigheter
för 1990 skall ske efter samma regler och taxeringsvärden som för

1989.

En skrivelse har inkommit från Skattebetalarnas förening.

1989/90: BoU2y

Utskottet

1989/90: BoU2y

Inledning

Innan utskottet går in på de förslag i proposition och motioner som
kan anses ligga inom bostadsutskottets beredningsområde vill utskottet
sammanfattningsvis anföra följande om utformningen av bostadspolitiken
mot bakgrund av dels nu föreliggande regeringsförslag om inkomstskatten
för år 1990, dels de fortsatta övervägandena om skattesystemets
och bostadsfinansieringssystemets utformning.

Det bostadspolitiska målet som i dag och sedan lång tid vägleder
statsmakternas beslut brukar formuleras så att det skall finnas goda
bostäder åt alla till en rimlig kostnad. Detta förutsätter, som också
boendekostnadsutredningen anför, att det finns en nyproduktion av
bostäder av tillräcklig kvalitet och omfattning samt att bostäderna har
sådana kostnader att de kan efterfrågas även av hushåll med stor
försörjningsbörda och/eller låga inkomster.

Enligt utskottets mening bör den nu refererade målsättningen ligga
till grund också för de beslut om bostadspolitiken som fettas av
riksdagen under överblickbar tid. Vad det nu närmast gäller är att
skapa förutsättningar för att förverkliga denna bostadspolitiska målsättning
också med hänsyn tagen till det reformerade skattesystem som
riksdagen avses ta ställning till senare i år men framför allt våren 1990.
Betydelsefullt är naturligtvis också det framtida systemet för finansiering
av bostäder. Av stor vikt är bl.a. att dessa system ges en sådan
utformning att de fördelningspolitiska effekterna blir godtagbara.

Som framgår av den nu behandlade propositionen omfattar förslagen
i den cirka en tredjedel — drygt 23 miljarder kronor — av de
skattesänkningar reformen omfattar. Förslag om hur återstoden av
reformen skall utformas kommer att föreläggas riksdagen våren 1990.
Då avser regeringen, som framgått ovan, också förelägga riksdagen
förslag om bostadsfinansieringssystemets utformning fr.o.m. år 1991.
Det är därför naturligt att den mera ingående behandlingen av ett nytt
bostadsfinansieringssystem får anstå till nästa år. Emellertid vill bostadsutskottet
i nu förevarande sammanhang något beröra frågan om
de bostadspolitiska styrmedlens utformning.

Som framgått av det nu anförda kan det antas att de stora förändringarna
avseende bostadsfinansieringen inträffer först år 1991.

Det kan emellertid inte uteslutas att de nu föreslagna förändringarna
av inkomstskatten m.m. för år 1990 kan innebära negativa konsekvenser
för vissa hushåll. Bl.a. kan det gälla hushåll för vilka det bostadspolitiska
stödsystemet avser att mildra eller eliminera konsekvenserna av
skattesystemets och hyressättningssystemets utformning. Om sådana
icke förutsebara konsekvenser skulle inträffa avseende år 1990 förutsätter
utskottet att regeringen förelägger riksdagen förslag bl.a. om en
höjning av bostadsbidragen. I det nyligen av riksdagen behandlade och
godkända betänkandet 1989/90:BoU5 förutsatte utskottet att om kommande
överväganden gav vid handen att en reformering av bidragen

— utöver vad regeringen förutsatt — borde ske redan år 1990 ett
förslag därom skulle föreläggas riksdagen. Detta gav riksdagen som sin
mening regeringen till känna.

Frågan om de bostadspolitiska styrmedlen m.m. efter år 1990 kommer
utskottet, som anförts ovan, att behandla våren 1990. Då finns
också möjlighet att göra en helhetsbedömning av frågan.

Justering av villabeskattningen för år 1990

Den som äger ett en- eller tvåfamiljshus skall som intäkt av fastigheten
(schablonintäkt) ta upp viss del av taxeringsvärdet. För närvarande
gäller följande. Som intäkt tas upp 2 % av den del av fastighetens
taxeringsvärde som inte överstiger 450 000 kr., 4 % av den del som
överstiger 450 000 kr. men inte 600 000 kr., 6 % av den del som
överstiger 600 000 kr. men inte 750 000 kr. och 8 % av den del som
överstiger 750 000 kr.

Allmän fastighetstaxering av småhus kommer att genomföras under
år 1990. I avsikt att mildra effekterna för ägarna av en- eller tvåfamiljshus
av de förväntade höjda taxeringsvärdena föreslås i propositionen
att den progressiva schablonintäkten slopas samtidigt som intäktsprocenten
sänks till 1,5 %. Enligt propositionen dämpas därmed de
kraftiga höjningarna av skatteuttaget främst i storstadsområdena utan
att någon regional differentiering behöver genomföras. Inte heller i
skärgårdsområdena anses några särskilda åtgärder påkallade. De nya
taxeringsvärdena föreslås tillämpas första gången vid 1991 års taxering.

Frågan om utformningen av schablonintäkten behandlas i moderata
samlingspartiets partimotion Skl5, i miljöpartiet de grönas partimotion
Sk29 yrkande 5 samt i motionerna Sk22 (fp) och Sk31 (s).

1 den moderata partimotionen föreslås i yrkande 1 såvitt nu är i
fråga att 1989 års taxeringsvärde för småhus skall gälla vid beräkningen
av schablonintäkt under beskattningsåret 1990. I yrkande 2 i motionen
föreslås att schablonintäkten fr.o.m. beskattningsåret 1991 bör ändras
så att hänsyn inte skall tas till större höjningar av taxeringsvärdet än 50
% år 1990 och att schablonintäkten beräknas som 2 % av det nya
taxeringsvärdet, dock med den begränsning som blir följden av ett
riksdagens bifall till yrkande 1 i motionen.

Bostadsutskottet anför följande beträffande schablonintäkten för småhus
m.m. Bakgrunden till förslagen i moderata samlingspartiets partimotion
Skl5, som behandlas i detta betänkande, är partiets ställningstagande
till den nu behandlade propositionen i stort. Enligt moderaterna
löser en skatteomläggning enligt regeringens förslag inte de grundläggande
problemen i svensk ekonomi. Nya snedvridningar och andra
negativa effekter anges uppkomma om förslaget genomförs.

Gentemot moderata samlingspartiets kritik skall ställas att övriga
partier i allt väsentligt accepterar skatteomläggningen; i vart fall har
från dessa partier inga grundläggande invändningar gjorts avseende
villabeskattningen som följd av 1990 års allmänna fastighetstaxering av
småhus.

1989/90: Bo U2y

Bostadsutskottet, som delar vad i propositionen föreslagits om utformning
av villaschablonen, föreslår att skatteutskottet avstyrker moderata
samlingspartiets partimotion Skl5 yrkande 1 såvitt nu är i fråga
och yrkande 2.

I de likalydande fp- och s-motionerna hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionerna anförts om att
möjligheterna till permanentboende i våra skärgårdar inte får försämras.

1 motionerna anförs bl.a. att bostadskostnaderna för den bofasta
befolkningen i våra skärgårdar i särskilt hög grad påverkas av den
pågående allmänna fastighetstaxeringen och den bakomliggande prisnivån.
I många skärgårdsområden har den stora och köpstarka efterfrågan
på välbelägna fritidsfastigheter drivit upp priserna till en nivå som
ofta omöjliggör köp för permanentboende.

Dessa regionala avvikelser motiverar enligt motionärerna särskild
uppmärksamhet på effekterna av förslagen i propositionen och av den
allmänna fastighetstaxeringen. Inför det fortsatta arbetet med skattereformen
och då särskilt bostadsbeskattningen finns det därför enligt
dem anledning att riksdagen nu gör ett uttalande beträffande förutsättningarna
för permanentboende i våra skärgårdar.

Frågan om beskattning av fastigheter bl.a. i skärgårdsområdena tas
upp också i miljöpartiets partimotion Sk29 yrkande 6. Motionärerna
anser det viktigt att hänsyn tas till det förhållandet att ett eftertraktat
hus — bl.a. i skärgården — har två olika marknadsvärden; ett högt
som eftertraktat fritidshus och ett lägre värde som bostad för den
bofasta ortsbefolkningen. Motionens hemställan går ut på att riksdagen
bör begära förslag av regeringen om annorlunda principer för beskattning
av fastigheter i områden med fritidsbebyggelse.

I propositionen framhålls (s. 68) att några särskilda åtgärder inte är
påkallade i skärgårdsområdena om regeringsförslaget om en proportionell
och sänkt intäktsschablon införs för 1990. Utskottet delar i allt
väsentligt denna uppfattning. Som anförs i de nu aktuella motionerna
kan boendekostnaderna för den bofasta befolkningen i våra skärgårdsområden
påverkas av den pågående allmänna fastighetstaxeringen och
den bakomliggande prisnivån. Detta förhållande har beaktats av regeringen
vid utformningen av intäktsschablonen. Emellertid kan, som
anförs i s- och fp-motionen, det finnas anledning för riksdagen att
inför det fortsatta arbetet med skattereformen och då särskilt bostadsbeskattningen
göra ett uttalande i frågan.

Bostadsutskottet delar motionärernas uppfattning. Riksdagen bör,
med anledning av motionerna Sk22 (fp), Sk29 (mp) yrkande 6 och
Sk31 (s) som sin mening ge regeringen till känna att åtgärder bör
vidtas beträffande förutsättningarna för permanentboende i våra skärgårdar
i den mån vad i propositionen föreslagits om schablonintäktens
utformning inte ger avsedd effekt. Regeringen bör, om så befinns
erforderligt, återkomma till riksdagen våren 1990 om boendekostnadsökningarna
för den bofasta skärgårdsbefolkningen utvecklas på ett inte

1989/90: BoU2y

acceptabelt sätt, inte bara såvitt avser tiden efter år 1990 utan även
tiden dessförinnan. Utskottet vill erinra om riksdagens ovannämnda
beslut avseende bostadsbidragen (1989/90:BoU5).

Sammanfattningsvis anser bostadsutskottet sålunda att skatteutskottet
bör föreslå riksdagen att med anledningav de tre nu behandlade
motionerna som sin mening ge regeringen till känna vad bostadsutskottet
anfört om behovet av åtgärder beträffande förutsättningarna för
permanentboende i våra skärgårdar. Utskottet förutsätter vidare att regeringen
följer dessa frågor med uppmärksamhet.

Fastighetsskatten

För närvarande gäller beträffande fastighetsskatten sammanfattningsvis
följande avseende småhus och flerbostadshus; i detta sammanhang
kallade hyreshus. Skattesatsen är 1,4 % för schablonbeskattade hus, 2
% för konventionellt beskattade småhus och 2,5 % för konventionellt
beskattade hyreshus. Underlaget för beräkning av fastighetsskatt är för
ägda småhus i princip en tredjedel av taxeringsvärdet. För hyreshus är
den 55 % av taxeringsvärdet.

I propositionen föreslås att underlaget för beräkning av fastighetsskatten
fr.o.m. år 1990 skall vara 65 % av taxeringsvärdet för hyreshusenheter.
Förslaget i propositionen läggs fram mot bakgrund av att det
löpande skatteuttaget föreslås höjt för egnahemmen. Vidare anförs att
vid den senaste allmänna fastighetstaxeringen av hyreshus år 1988
taxeringsvärdena kom att öka med 61 % i stället för beräknade 80 %.
Någon förändring av reglerna för uttag av fastighetsskatt för småhus
föreslås inte i propositionen.

I moderata samlingspartiets partimotion Sk 15 föreslås beträffande
fastighetsskatten följande. I yrkande 1 såvitt nu är i fråga föreslås att nu
gällande taxeringsvärde skall ligga kvar för fastställande av fastighetsskatt
under beskattningsåret 1990. I yrkande 3 föreslås att fastighetsskatten
beskattningsåret 1991 skall vara densamma i kronor räknat
som 1989 och 1990. Skatten skall avskaffas i den takt det ekonomiska
läget medger. I motion Sk37 (c) yrkande 2 föreslås beträffande småhusfastigheter
och bostadshus på jordbruksfastighet att beskattningen av
sådana fastigheter avseende år 1990 skall ske efter samma regler och
taxeringsvärden som 1989. Yrkandet förs fram som en följd av yrkande
1 i samma motion om att grunderna för uttag av fastighetsskatten bör
ändras. I den moderata partimotionens yrkande 6 och i vänsterpartiet
kommunisternas partimotion Sk32 yrkande 5 föreslås riksdagen avslå
förslaget om en höjning av skatteuttaget med 10 procentenheter avseende
hyreshusenhet.

Bostadsutskottet har ovan i allt väsentligt anslutit sig till regeringens
uppfattning om utformningen av en skattereform och om boendebeskattningens
utformning såvitt avser år 1990. Denna uppfattning låter
sig inte förenas med förslagen i partimotionerna från moderaterna,
Skl5 yrkandena 1 såvitt nu är i fråga och 6, från vänsterpartiet
kommunisterna, Sk32 yrkande 5, eller med förslaget i motion Sk37 (c)
yrkande 2. Dessa yrkanden bör avslås av riksdagen. Riksdagen bör nu

1989/90:BoU2y

inte heller fatta beslut om utformningen av fastighetsskatten fr.o.m.
beskattningsåret 1991. Även yrkande 3 i den moderata partimotionen
bör alltså avslås av riksdagen.

I två motioner behandlas frågan om utformningen av fastighetskatteunderlaget.
Det gäller vänsterpartiet kommunisternas partimotion
Sk32 yrkande 3 och motion Sk37 (c) yrkande 1. I båda motionerna
förordas att bruksvärdet i stället för taxeringsvärdet läggs till grund för
fastighetsbeskattningen. I partimotionen föreslås även att intäkterna
från fastighetsskatten bör tillfalla kommunen. I c-motionen görs den
begränsningen att ett bruksvärde som grund för fastighetsbeskattningen
bör gälla endast för småhusfastigheter och bostadshus på jordbruksfastighet.

Med anledning av vad i vänsterpartiet kommunisternas partimotion
och i c-motionen föreslagits får bostadsutskottet anföra följande. Enligt
bostadsutskottets uppfattning är fastighetsskatten ett instrument bland
flera inom bostadspolitiken. Utan att ytterligare nu utveckla motiven
för denna ståndpunkt vill utskottet anföra att vissa fördelar torde
kunna stå att vinna om skatten bestäms efter grunder som utgår från
bostadens värde inom ramen för den pågående användningen. Ett
liknande synsätt fördes fram i boendekostnadsutredningens betänkande
Ny bostadsfinansiering m.m. (SOU 1989:71). Utredningen föreslog att
frågan om ett särskilt fastighetsskatteunderlag skulle utredas inför kommande
fastighetstaxeringar. Frågan har också tagits upp av vissa bostadsorganisationer
i skrivelse till och vid sammanträffande med statsministern,
finansministern och bostadsministern.

Som framgått ovan har den av motionärerna aktualiserade frågan
genom skilda förslag bringats till regeringens kännedom. Det kan
således förutsättas att frågan övervägs inom regeringens kansli utan
någon riksdagens begäran därom. Vid en sådan uppfattning finns enligt
bostadsutskottets mening inte tillräckliga skäl tillstyrka vänsterpartiet
kommunisternas partimotion Sk32 yrkande 3 eller motion Sk37 (c)
yrkande 1. Under alla förhållanden torde frågan komma att aktualiseras
i riksdagen våren 1990 vid beslut om skattereformens andra steg
m.m.

I moderata samlingspartiets partimotion Skl5 yrkande 5 föreslås att
den framtida småhusbeskattningen utreds. Därvid bör övervägas om
inte beskattningen av småhus, bostadsrätter och ägarlägenheter kan
utformas på ett likformigt sätt. Det bör även prövas om en beskattning
över huvud taget är erforderlig.

Det finns inte tillräcklig anledning för riksdagen att begära att en
utredning om småhusbeskattningen genomförs med den inriktning motionärerna
föreslagit. Deras uppfattning om utformningen av denna
beskattning utgår från ett skattesystem som i stort bör ges en annan
inriktning; en uppfattning som bostadsutskottet ovan förklarat sig inte
kunna dela. Motionsyrkandet bör avslås av riksdagen.

Ett förslag om att fastighetsskatt skall tas ut även för industrifastigheter
läggs fram i vänsterpartiet kommunisternas partimotion Sk32 yrkande
6. Skatten för sådana fastigheter bör enligt motionen bedömas
enligt de regler som gäller för hyreshus.

1989/90: Bo U2y

Ett motsvarande yrkande har bostadsutskottet behandlat och avstyrkt
två gånger tidigare (se BoU 1984/85:2y och BoU 1986/87:1 y). Utskottet
har därvid anfört att det inte fanns anledning att överväga frågan om
att även industrifastigheter skulle träffas av fastighetsskatt. Inte heller
nu kan utskottet finna att tillräckliga skäl föreligger att tillmötesgå
motionärernas förslag.

Stockholm den 30 november 1989
På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Magnus Persson
(s), Knut Billing (m), Erling Bager (fp). Hans Göran Franck (s), Bertil
Danielsson (m), Nils Nordh (s), Rune Evensson (s), Gunnar Nilsson
(s), Jan Sandberg (m), Siw Persson (fp), Birger Andersson (c). Jan
Strömdahl (vpk), Kjell Dahlström (mp), Britta Sundin (s) och Berndt
Ekholm (s).

Avvikande meningar

1. Utformningen av bostadspolitiken

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser att
den del av utskottets yttrande som under rubriken Inledning börjar
med "Som framgår" och slutar med "av frågan" bort ha följande
lydelse:

I det nu behandlade regeringsförslaget läggs fram en rad förslag om
förändringar i beskattningen av boendet. I en särskild proposition
föreslås dessutom extra upptrappningar av den garanterade räntan för
vissa statligt belånade flerbostadshus. Sammantaget leder förslagen till
en kraftig skärpning av boendebeskattningen. Den skatteuppgörelse
som träffats mellan socialdemokraterna och folkpartiet medför dessutom
ytterligare kraftiga skatteskärpningar på boendet fr.o.m. år 1991.
De förändringar som föreslås träda i kraft redan år 1990 är följande:

- reglerna för beräkning av schablonintäkt justeras, däremot justeras
inte den statliga fastighetsskatten,

- fastighetsskatten för hyreshus skärps,

-moms införs på energi samt på kommunala tjänster som vatten,
avloppsrening och sophämtning och
-extra upptrappningar av den garanterade räntan för vissa årgångar
flerbostadshus.

Den samlade effekten av de framlagda förslagen är att kostnaderna
för boendet ökar med ca 6 miljarder kronor år 1990.

Höjningen av bostadsskatterna är avsedd att "delfinansiera" marginalskattesänkningen
för 1990. Genom att förslagen genomförs inom

1989/90: BoU2y

ramen för ett oförändrat skattetryck leder de till att många hushåll
genom höjd skatt får betala andra hushålls skattesänkning. Dessutom
minskar intresset för sparande till och i en egen bostad. Erfarenhetsmässigt
sjunker därmed också det totala hushållssparande!. En ytterligare
följd härav är att det blir svårare att förverkliga den önskan om
att äga sin bostad som de flesta medborgare har.

I ett läge när det totala hushållssparande! är negativt är det inte
rimligt att straffbeskatta ett av de få kvarvarande sparmålen — en egen
bostad. Den skärpta bostadsbeskattningen leder dessutom, tillsammans
med förslagen om höjd mervärdeskatt och höjda energiskatter, till att
ett stort antal hushåll kommer att förlora på den föreslagna skatteomläggningen.
Detta är naturligtvis inte rimligt och ger dessutom sämre
förutsättningar för framtida avtalsrörelser.

För att skapa förutsättningar för de boende att även i framtiden
kunna påräkna stabilitet i kostnadsutvecklingen och motverka orimliga
höjningar av boendekostnaderna bör åtgärder vidtas som leder till att
bostadsskatteuttaget inte ökar. I enlighet med vad som föreslås i
moderata samlingspartiets partimotion Skl5 bör sålunda följande förändringar
vidtas i vad avser den löpande beskattningen:

-vid beräkning av schablonintäkt skall hänsyn inte tas till större
taxeringsvärdeshöjning år 1990 än 50 %,

-schablonintäkten beräknas som 2 % av det nya taxeringsvärdet och

- fastighetsskatten skall avvecklas i takt med att det ekonomiska läget
så medger; för år 1991 skall den dock vara densamma i kronor
räknat som 1989 och 1990.

Till den närmare utformningen av åtgärderna återkommer utskottet
i det följande.

De nu förordade åtgärderna skall gälla i avvaktan på en större
förändring av småhusbeskattningen. Samtidigt bör en utredning om
utformningen av den framtida småhusbeskattningen påbörjas. Det bör
därvid övervägas om inte beskattning av småhus, bostadsrätter och
ägarlägenheter kan utformas på ett likformigt sätt. Därvid finns det
anledning att pröva om en beskattning över huvud taget är erforderlig.
Värderingen av en bostadsförmån kan exempelvis utformas med utgångspunkt
i bostadsytan eller genom anknytning till fastighetens byggnadsvärde
— detta under förutsättning av att markvärdet fångar upp
större delen av de regionala olikheterna.

2. Schablonintäkten för småhus m.m.

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser att
den del av utskottets yttrande som under rubriken Justering av villabeskattningen
för år 1990 börjar med "Bostadsutskottet anför" och slutar
med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Inför 1990 års allmänna fastighetstaxering för småhus har lantmäteriverket
genomfört en provtaxering. Resultatet av provtaxeringen, som
presenterades sommaren 1989, visar på en genomsnittlig ökning av
taxeringsvärdena med knappt 50 % för hela landet, men med kraftiga
regionala variationer. I vissa kommuner kommer taxeringsvärdena att

1989/90: Bo U2y

stiga med i genomsnitt upp emot 150 %. Det står i denna situation
klart att åtgärder måste vidtas för att motverka effekterna av dessa
taxeringsvärdeshöjningar.

I det nu föreliggande förslaget föreslås att progressiviteten vid beräkning
av schablonintäkt slopas och att intäkten beräknas till 1,5 % av
det nya taxeringsvärdet för år 1990. Den statliga fastighetsskatten
föreslås däremot oförändrad.

De föreslagna reglerna för beräkning av schablonintäkt innebär att
de mest extrema effekterna av de regionala variationerna motverkas.
Fortfarande tillåts emellertid dessa variationer att slå igenom på ett
oacceptabelt sätt. Särskilt gäller detta för småhus med normala och
låga taxeringsvärden. Eftersom förändringen av schablonintäkten bara
innebär en begränsad lindring och den statliga fastighetsskatten bibehålls
på nuvarande nivå leder de nya taxeringsvärdena till höjd skatt år
1990. När den skatteomläggning som skall beslutas för 1991 är fullt
genomförd kommer fastighetsskatten därtill att skärpas kraftigt samtidigt
som schablonbeskattningen slopas.

De ovan beskrivna effekterna kan belysas med följande exempel.

För ett vanligt grupphus i Stockholmsområdet ligger taxeringsvärdet
i dag på ca 375 000 kr., medan en friliggande normalvilla har taxeringsvärde
på ca 450 000 kr. I denna region förväntas de nya taxeringsvärdena
bli minst dubbelt så höga som de nuvarande. För en genomsnittlig
inkomsttagare betyder detta en skatteskärpning år 1990 på
drygt 3 000 kr. Vid en fullt genomförd skatteomläggning ökar kostnaderna
med ytterligare drygt 3 000 kr.

I skärgårdsområden har den bofasta befolkningen som regel förhållandevis
låga inkomster. På grund av den starka efterfrågan på fritidshus
kommer taxeringsvärdena att öka mycket dramatiskt i dessa områden
— i många fall med 150 % eller mer. Den dramatiska skatteskärpning
som detta leder till kan innebära att många tvingas sälja hela
eller delar av fastigheten. Deras inkomster räcker inte till för att betala
den höjda skatten. En sådan utveckling strider naturligtvis helt mot
tanken på en levande skärgård.

Med hänvisning till det nu anförda delar bostadsutskottet förslaget i
moderata samlingspartiets partimotion Skl5 om att någon förändring
av den löpande beskattningen av småhus inte bör genomföras för år

1990. Detta år skall således de taxeringsvärden som gällt under 1989
bilda under lag för beräkningen av schablonintäkten.

Även när det gäller schablonbeskattningens utformning efter år 1990
delar utskottet vad som anförts i moderata samlingspartiets partimotion
Skl5. I enlighet med motionens yrkande 2 bör sålunda vid beräkning
av schablonintäkt fr.o.m. år 1991 hänsyn inte tas till en större taxeringsvärdeshöjning
år 1990 än 50 %. Samtidigt bör schablonintäkten
beräknas som 2 % av det nya taxeringsvärdet.

1989/90: BoU2y

3. Förutsättningarna för permanentboende i våra
skärgårdar

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser att
den del av utskottets yttrande som under rubriken Justering av villabeskattningen
för år 1990 börjar med "I propositionen" och slutar med
"med uppmärksamhet" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör villabeskattningen ges den i moderata
samlingspartiets partimotion Skl5 förordade utformningen. Vid ett
sådant ställningstagande uppkommer inte de olägenheter som beskrivs
i motionerna Sk22 (fp), Sk29 (mp) samt Sk31 (s). Motionerna bör med
hänvisning härtill avstyrkas av riksdagen.

4. Utformningen av fastighetsskatten

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser att
den del av utskottets yttrande som under rubriken Fastighetsskatten
börjar med "Bostadsutskottet har" och slutar med "av riksdagen" bort
ha följande lydelse:

På de grunder som redovisats ovan bör någon skärpning av bostadsskatteunderlaget
inte ske vare sig för år 1990 eller för åren därefter.
Åtgärder bör sålunda vidtas för att motverka en sådan utveckling.
Utskottet tilstyrker med hänvisning härtill förslagen i moderata samlingspartiets
partimotion Skl5 i nu aktuell del. Vid festställandet av
fastighetsskatt för år 1990 bör sålunda nu gällande taxeringsvärde bilda
underlag. Vidare bör fastighetsskatten i den takt samhällsekonomin så
medger avvecklas. I avvaktan härpå bör fastighetskatten för år 1991
vara densamma i kronor räknat som för åren 1989 och 1990.

5. Utformningen av fastighetsskatten

Jan Strömdahl (vpk) anser att den del av utskottets yttrande som under
rubriken Fastighetsskatten börjar med "Bostadsutskottet har" och slutar
med "av riksdagen" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör fastighetsskatten ges en sådan utformning
att den kan tjäna som ett verksamt och effektivt bostadspolitiskt
instrument. Däremot får den naturligtvis inte leda till för de boende
oacceptabla hyreshöjningar. Det framstår mot bakgrund härav som
mindre lämpligt att i en situation där boendekostnaderna ökar till
följd av förändringar på skatteområdet i övrigt m.m. höja underlaget
för fastighetsskatten för hyreshus på det sätt som regeringen föreslår.
Som anförs i vänsterpartiet kommunisternas partimotion Sk32 leder
förslaget i denna del tillsammans med andra fördyringar till alltför
stora hyreshöjningar. Bostadsutskottet kan mot bakgrund härav ansluta
sig till motionärernas uppfattning att någon höjning av basen för
fastighetsskatten inte nu bör ske. Regeringsförslaget bör sålunda avvisas
av riksdagen i nu aktuell del.

1989/90:BoU2y

6. Ett särskilt fastighetsskatteunderlag

1989/90: BoU2y

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser att
den del av utskottets yttrande som under rubriken Fastighetsskatten
börjar med "Med anledning" och slutar med "steg m.m." bort ha
följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör villabeskattningen ges den i moderata
samlingspartiets partimotion Skl5 förordade utformningen. Vid ett
sådant ställningstagande saknar de nu aktuella motionerna aktualitet.
Motionerna bör därför avstyrkas av riksdagen.

7. Ett särskilt fastighetsskatteunderlag

Jan Strömdahl (vpk) anser att den del av utskottets yttrande som under
rubriken Fastighetsskatten börjar med "Med anledning" och slutar
med "steg m.m." bort ha följande lydelse:

De förslag avseende bostadsbeskattningen för år 1990 som läggs fram
i propositionen bör enligt utskottets mening ses som övergångslösningar
i avvaktan på en mera genomgripande reformering av denna beskattning.
Efter år 1990 bör därför beskattningen vila på en annan
grund än i dag. Fr.o.m. år 1991 bör sålunda skatten på boendet tas ut
på ett särskilt fastställt bruksvärde i stället för på taxeringsvärdet.
Bostadsutskottet kan sålunda ansluta sig till förslaget i vänsterpartiet
kommunisternas partimotion Sk32 samt motion Sk33 (c) i denna del.
Det löser också problemet för de fastboende i skärgårdarna. 1 anslutning
härtill bör även övervägas att låta intäkterna för den nya skatten
tillfalla kommunerna — detta med avseende på det ansvar för bostadsförsörjningen
som ålagts kommunerna.

8. En utredning om småhusbeskattningen

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser att
den del av utskottets yttrande som under rubriken Fastighetsskatten
börjar med "Det finns" och slutar med "av riksdagen" bort ha följande
lydelse:

Bostadsutskottet delar den i moderata samlingspartiets partimotion
Skl5 framförda uppfattningen att utformningen av den framtida småhusbeskattningen
bör utredas. Det bör därvid övervägas om inte beskattning
av småhus, bostadsrätter och ägarlägenheter kan utformas på
ett likformigt sätt. Därvid finns det anledning att pröva om en beskattning
över huvud taget är erforderlig. Värderingen av en bostadsförmån
kan exempelvis utformas med utgångspunkt i bostadsytan eller genom
anknytning till fastighetens byggnadsvärde — detta under förutsättning
av att markvärdet fångar upp större delen av de regionala olikheterna.
Utskottets ställningstagande i denna del bör ges regeringen till känna.

9. Fastighetsskatt för industrifastigheter

Jan Strömdahl (vpk.) anser att den del av utskottets yttrande som under
rubriken Fastighetsskatten börjar med "Ett motsvarande" och slutar
med "motionärernas förslag" bort ha följande lydelse:

Genom att bredda basen för fastighetsskatten tillförsäkras bostadssektorn
en del av de resurser som kommer att erfordras för att fortsättningsvis
värna de bostadssociaia målen. Det finns, mot bakgrund av det
nu anförda naturligtvis inte några skäl till att undanta industrifastigheter
från den statliga fastighetsskatten. Som anförs i vänsterpartiet
kommunisternas partimotion Sk32 talar likformighetsskäl i stället för
att också dessa fastigheter bör beskattas. Utskottet kan sålunda ansluta
sig till motionärernas förslag om att industrifastigheter bör beläggas
med en fastighetsskatt enligt samma principer som gäller för konventionellt
beskattade hyresfastigheter. Den inkomstförstärkning för statskassan
på omkring 2 miljarder kronor som detta ger bör i sin helhet
tillföras bostadssektorn.

1989/90: BoU2y

■