Civilutskottets yttrande över motion i anledning av propositionen 1973:165 i vad avser vissa hyresfrågor
Yttrande 1973:CU1
Civilutskottets yttrande nr 1 år 1973 CU 1973:1 y
Nr 1 y
Civilutskottets yttrande över motion i anledning av propositionen 1973:165 i vad avser vissa hyresfrågor.
Till fina nsutskottet
Motionen m.m.
Kungl. Maj:t har i propositionen 1973:165 (s. 39-41) bl. a. föreslagit riksdagen att godkänna vissa förordnanden om tiUämpning av allmänna prisregleringslagen (1956:236, ändrad senast 1973:301).
I anledning av nämnda förslag har i motionen 1973:2093 av herr Hermansson m. fl. (vpk) bl. a. hemställts (yrkandet 2)
att tUlämpningen av allmänna prisregleringslagen måtte utvidgas tiU att gälla aUa varor och tjänster med priserna den I november 1973 som stoppriser, samt
att riksdagen hos regeringen jämväl hemstäUer om förslag tiU utvidgning av prisregleringslagen tiU att omfatta även hyresområdet varvid hyresstoppet skaU baseras på de den 31 december 1973 gällande hyrorna.
Finansutskottet, tiU vUket propositionen och motionen hänvisats, har den 6 november 1973 beslutat bl. a. att från civUutskottet inhämta yttrande över motionen i vad avser det ovan refererade yrkandet.
Civilutskottet har beslutat avge yttrande i vad motionsyrkandet rör hyresområdet.
Gällande ordning m. m. Allmänna prisregleringslagen
En översiktlig redogörelse för lagens innehåll har lämnats i prop. 1973:165 (s. 39). Lagen ger såväl enligt äldre som nu gällande lydelse möjlighet till prisreglering beträffande fömödenhet eller tjänst. Bestämmelserna träder i tUlämpning vid krig och, efter Kungl. Maj:ts förordnande, vid krigsfara, Kungl. Maj:t kan även med vissa begränsningar förordna att bestämmelserna skall tiUämpas när "av annan orsak uppkommit fara för allvarlig prisstegring inom riket på viktigare varu- eUer tjänsteområde".
Allmänna prisregleringslagen avlöste 1947 års prisregleringslag, som i stort utgjorde en överarbetning av den prisregleringslagstiftning som gällde under andra världskriget samt de första åren därefter. Hyrespriskontrollen har från början utövats genom hyresregleringslagen.
1 Riksdagen 1973. 19 saml. Yttr. nr 1
CU 1973:1 y 2
HyresprisbUdningen
Avtalsfriheten beträffande hyror, bekräftad i 1907 års hyreslag, inskränktes genom den hyresreglering som infördes på grund av den svära bostadsbristen under första världskriget och upphävdes i börian av 1920-taIet. 1939 års ändringar i hyreslagen vilade i fråga om hyressättningen fortfarande på den fuUa avtalsfrihetens princip. Bostadsbrist och befarade hyreshöjningar under andra världskriget ledde tUI 1942 års hyresregleringslag, varmed hyresreglering infördes och som komplement till ett hyresprisstopp även besittningsskydd för hyresgästen. Kostnader i hyran för bl. a. fastighetskapitalet skulle hållas nere genom statliga räntebidrag i förening med en hyreskontroll genom lånemyndighetema.
1967 års riksdag drog upp riktlinjerna för en ny bostadspolitik. Utgångspunkten var ursprungligen att hyresregleringen, vilket inte blev fallet, skulle avskaffas samtidigt som en ny hyreslag trädde i kraft. Huvudprinicipen var dock att avtalsfrihet skulle råda i fråga om hyrorna. Hyreslagstiftnlngen kompletterades dock med regler om hyressättningen. En hyresspärr infördes. Dess syfte var dels att förhindra att i lagen intagna bestämmelser om besittningsskydd blev verkningslösa genom att oskälig hyra sattes som villkor för en förlängning av hyresavtalet, dels att självständigt förhindra från samhällssynpunkt inte godtagbara hyres-stegringar. På kapitalkostnadssidan avlöstes räntebidragen och därmed de generella subventionerna av ett nytt system för den statliga långivningen. Uttaget av faktiska kostnader för fastighetskapitalet skulle omfördelas i tiden så att de kostnadsökningar som följde av subventionsavvecklingen kunde genomföras successivt.
Hyresregleringslagen
Lagen (1942:429) om hyresreglering m.m. (hyresregleringslagen) innehåller bl. a. bestämmelser om hyrespriskontroll för bostadslägenheter. Från och med oktober 1972 gäller hyresregleringslagen på 43 orter och där endasi i fråga om bostadslägenheter som färdigställts före utgången av år 1957. Lagen gäller inte för bl. a. lägenhet som utgör del av upplåtarens egen bostad eller för lägenhet i av kommun eller allmännnyt-tigt företag förvaltat hus. Lagen gäller tiU utgången av år 1974.
I lagen stadgas att för i princip alla lägenheter som omfattas av regleringen skaU gälla s. k. bashyra. Som bashyra gäller i regel den hyra som gäUde den 30 september 1972 eller som fastställs särskilt. Bashyran kan (3 § andra stycket) höjas om det är påkallat med hänsyn till att lägenhetens värde ökats genom ombyggnad m. m. eller till att förvall-rungsomkostnaderna (ränta, kommunala taxor, löner m. m.) stigit. Utöver bashyran får (4 §) avtal träffas om skälig ersättning för värme och varmvatten, för vatten- och avloppsavgifter och för standardförbättringar eller underhållsarbeten, I fråga om värme och varmvatten brukar parterna i allmänhet avtala att ersättning skaU utgå efter självkoslnad eller enligt någon uppställd bränsleklausul. Bashyra fastställs och ändras genom avtal
CU 1973:1 y 3
mellan å ena sidan hyresvärd eller organisation av fastighetsägare och å andra sidan organisation av hyresgäster. Även hyresregleringssystemet har sålunda knutits an till en avtalsreglering. Har sådant avtal inte träffats kan hyresnämnd pröva faststäUande eller ändring av bashyran. Det har förutsatts att hyresnämnderna inte utan starka skäl avviker från de normer som de centrala organisationerna stäUer upp. Hyresnämnd kan även pröva avtal om ersättning enUgt 4 §.
I lagens 6 § finns föreskrifter som innebär en mUdare hyrespriskon-troU för möblerade lägenheter, lägenheter i en- eller tvåfamiljshus m. fl. EnUgt detta lagmm råder i princip avtalsfrihet, dock kan hyresnämnden i visst hyresförhållande nedsätta hyra som är "avsevärt högre än lägenhetens beskaffenhet och övriga omständigheter föranleda" tUl skäUgt belopp.
Mellan Sveriges fastighetsägareförbund och Hyresgästemas
riksför
bund träffades i november 1971 överenskommelse om den ersättning för
ökade förvaltningskostnader som enligt 3 § andra stycket 2 hyresregle
ringslagen skaU utgå för tiden 1 oktober 1972-30 september 1973.
Överenskommelsen är så konstruerad att för hela landet större kostnads
ökningar skall kompenseras med enhetliga schablonbelopp (riksschablo
ner) medan kostnadsökningar för kommunala taxor och löner skall
kompenseras med belopp som avtalas mellan de till förbunden anslutna
lokala föreningarna (lokalschabloner). Partema beslöt därefter i mars
1973 prolongera den i november 1971 träffade överenskommelsen till
utgången av år 1973. För tiden 1 januari-30 september 1974 skall vissa
kostnadsökningar kompenseras enligt riksschabloner, medan kostnadsök
ningar för kommunala taxor, löner m. m. skaU kompenseras med
lokalschabloner, som bestäms genom överenskommelse ivid lokala för
handlingar. De sålunda avtalade riksschablonema framgår av följande
tabeU. I
Tabell 1. MeUan hyresmarknadens parter avtalade riksschabloner för ökade fastighetsomkostnader. Belopp uttryckta i kronor per m lägenhetsyta.
|
1:80 |
jan. - sept. 1974
|
|
okt. 1972 - |
-dec. 1973 |
|
|
Stockholm |
Landet i övrigt |
|
Lägenheter i hus färdig- |
|
|
|
ställda före 1942 |
|
|
|
Omoderna' |
4:50 |
4:- |
|
Moderna |
6:50 |
6:- |
|
Lägenheter i hus färdig- |
|
|
|
ställda 1942-1951 |
6:50 |
6:- |
|
Lägenheter i hus färdig- |
|
|
|
ställda 1952-1957 |
7:50 |
6:- |
1 Lägenhet i hus utan centraluppvärmning betraktas som omodern.
CU 1973:1 y 4
Lokalschablonema uppgår för perioden oktober 1972 - december
1973 i de flesta fallen tiU mellan 1:50 och 2:50 per m lägenhetsyta. Förhandlingar om lokalschabloner för perioden januari - september
1974 pågår efter mellan riksorganisationerna överenskomna riktUnjer. Enligt uppgift från Hyresgästernas riksförbund torde dessa i flertalet fall komma att Ugga mellan 0:70 och 2:50 kr. per m lägenhetsyta och år. Det vägda medeltalet har av förbundet framräknats tUI 1:20 kr./m.
Hyreslagen
I den mån hyresregleringslagen inte är tiUämplig gäller reglerna om besittningsskydd och hyresprövning i 12 kap. jordabalken (hyreslagen). Hyreslagen utgår fortfarande frän att avtalsfrihet i princip råder beträffande hyrans storlek. Till skydd mot hyrespolitlskt som oacceptabla bedömda anspråk på eller avtal om hyra för bostadslägenhet gäUer regler, enligt vilka hyresgäst kan med bibehållen hyresrätt påkalla prövning av hyran - efter riksdagens senaste beslut (prop. 1973:23, LU 1973:13) - även efter uppsägning av avtalet från hyresgästens sida. Vid denna prövning skall skäligheten av anspråket bedömas. Fordrad hyra anses som oskälig om den väsentligt överstiger hyra för lägenheter som med hänsyn till bruksvärdet är likvärdiga. Denna hyresnivå har avsetts påverkas i sänkande riktning genom i jämförelsematerialet ingående lägenheter i hus, tillhöriga allmännyttiga bostadsföretag. Hyrorna för dessa lägenheter bestäms i sin tur efter förhandlingar mellan företagen och hyresgästorganisationerna. FörhandUngama avser dels att fastställa ett företagets samlade behov av hyresinkomster för att täcka självkostnaderna, dels att — i enlighet med metoder angivna i rekommendation från hyresmarknadskommittén — fördela dessa hyror på de enskilda lägenheterna. Kapitalkostnaderna bestäms dels av byggnadskostnaderna, dels av de årliga nettobetalningarna på lånen. Dessa betalningar är i sin tur beroende av statsmakternas beslut om paritetstal och basannuitet.
Paritetslånesystemet
Omfördelningen i tiden av kapitalkostnaderna för det statsbelånade byggandet innebär i huvudsak följande. Det belopp som låntagaren varje år skulle betala i ränta och amortering på hela fastighetskapitalet ansågs vid övergången från räntebidragssystemet motsvara dåvarande belopp och bestämdes tiU 5,1 % av kapitalet för flerfamUjshus och till 5,3 % för småhus. Dessa procenttal — basannuiteter — är lägre än som motsvaras av marknadens räntesatser. Eftersom hela lånekapitalet skall amorteras avsågs den årliga annuiteten höjas successivt. Detta skulle ske i takt med koslnadsutveckUngen i nyproduktionen av bostadshus. Varie år skall därför paritetstal fastställas, som uttrycker den faktor med vilken annuiteten i tidigare byggda hus skall multipliceras för att kapitalkostnaderna för dessa skall komma i paritet med motsvarande kostnader för nybyggda hus.
CU 1973:1 y 5
De kapitalkostnader, vars betalning skjuts upp, redovisas som räntelån och skuldökning på bostadslån. För budgetåret 1973/74 motsvarar dessa ca 1 180 milj. kr.
Kungl. Maj:t har uppdragit åt statistiska centralbyrån (SCB) att årligen före den 1 december inkomma med beräkning och förslag i fråga om paritetstal. Till SCB finns knuten en nämnd (paritetstalsnämnden) med uppgift att pröva och avgöra frågor rörande de aUmänna principerna för beräkningen av paritetstal.
I skrivelse den 7 november 1973 har SCB anfört bl. a. följande i fråga om paritetstal för år 1974.
De av SCB föregående år redovisade beräkningarna tUI
underlag för
faststäUande av paritetstalen för år 1973 uppgick till, för hus färdigställda
före år 1968 1,11
år 1968 1,12
årl969 1,12
år 1970 1,11
år 1971 1,08
år 1972 och 1973 1,00
På basis härav har SCB enUgt samma principer som tidigare
beräknat
underlaget för fastställande av paritetstalen för år 1974 till, för hus
färdigställda
före år 1968 1,17
år 1968 1,18
år 1969 1,18
år 1970 1,16
år 1971 1,14
år 1972 1,05
år 1973 och 1974 1,00
De av Kungl. Maj:t för år 1973 fastställda paritetstalen
avvek från de
av SCB i överensstämmelse med redovisningen ovan föreslagna. Avsikten
härmed var att åstadkomma en utjämning i tiden av takten i kapitalkost
nadernas ökning. De slutligen fastställda talen uppgår sålunda till, för hus
färdigställda
före år 1968 1,08
år 1968 1,09
år 1969 1,08
år 1970 1,07
år 1971 1,04
år 1972 och 1973 1,00
Beräkning har genomförts av vUka nya paritetstal som blir följden om de för 1973 av Kungl. Maj:t fastställda paritetstalen framskrivs enligt allmänna principer. EnUgt denna beräkning blir resultatet följande för hus färdigstäUda
|
CU 1973:1 y |
|
|
före år 1968 |
1,14 |
|
är 1968 |
1,15 |
|
år 1969 |
1,13 |
|
år 1970 |
1,12 |
|
år I97I |
1,09 |
|
år 1972 |
1,05 |
|
år 1973 och 1974 |
1,00 |
Paritetstalsnämnden har inte ansett sig kunna gå närmare in på frågan i vilka former den genom Kungl. Maj:ts beslut föregående år företagna utjämningen i tiden av paritetstalen kan genomföras.
Byggnadskostnadsutvecklingen
Ur den officiella statistiken har hämtats följande uppgifter om prisutvecklingen för vissa byggnadsmaterial samt byggnadskostnadsindex och byggnadskostnad per m lägenhetsyta.
Tabell 2. PrisutveckUng för vissa byggnadsmaterial m. m. åren 1969-
1973.
Januari 1963 = 100
|
Är |
Material m.m. |
|
|
|
|
|
|
Bruk Lätt- |
Hyvlade |
Dörr- |
Arme- |
Kylskåp |
|
|
betong |
trävaror |
snickerier |
rmgs-stäl |
|
|
1969 |
135 119 |
118 |
120 |
117 |
90 |
|
1970 |
137 121 |
134 |
121 |
155 |
89 |
|
1971 |
142 128 |
141 |
129 |
151 |
92 |
|
1972 |
153 136 |
141 |
135 |
153 |
97 |
|
1973 |
154 144 |
156 |
144 |
167 |
100 |
|
1973 (juli) |
173 153 |
229 |
166 |
195 |
105 |
Index gäller om inte annat anges den 1 januari varje är. I indextalen ingår inte
mervärdeskatt.
Källa .SCB
Tabell 3. UtveckUng av byggnadskostnadsindex åren 1969 — 1973. Omräknat tiU januari 1963 = 100
|
År Material |
Löner |
Omkostnader |
Totalindex |
|
1969 116 |
128 |
135 |
123 |
|
1970 128 |
133 |
145 |
132 |
|
1971 131 |
139 |
152 |
137 |
|
1972 140 |
152 |
161 |
147 |
|
1973 auli) 161 |
163 |
179 |
164 |
Indextalen gäller om inte annat anges årsmedeltal. Mervärdeskatt ingår inte i index. Uppgifterna gäller flerfamiljshus av sten. Källa: SCB
För vissa typer av trävaror har föiordnats om prisstopp med de den 3 maj 1973 tillämpade priserna som stoppriser.
CU 1973:1 y 7
Räntan
De rörliga utlåningsräntorna på lån mot botteninteckning i bostadsfastighet och på kommunlån annonserades av sparbankerna i oktober 1970 tUl 8 3/4 % varvid de höjts i jämförelse med tidigare annonsering med 1/4 %. Efter diskontosänkningar i mars och aprU 1971 sattes de tiU
7 3/4%
och efter sänkningarna i oktober och november 1971 tUl
6 3/4 %. Räntorna varierar vanligen inom vida intervall.
Affärsbankernas ränta för byggnadskreditiv avseende bostadsfastigheter med kommunal borgen angavs från årsskiftet 1969/70 till 8 3/4 % och för andra fastigheter till 9-10%. Den övre gränsen höjdes i maj 1970 med 1/2 procentenhet. Diskontosänkningarna under 1971 medförde en sänkning av nivån på räntesatserna för byggnadskreditiv i bostadsfastighet med kommunal borgen till 6 3/4 % och i andra fastigheter tiU 6 3/4-
8 1/4%.
Medan de rörliga räntorna under 1971 sänkts i anslutning till diskontosänkningarna hade de bundna utlåningsräntoma följt emissons-räntorna för obligationer och endast sänkts med 1/4 % i september 1971. Bostadsinstitutens bundna ränta på lån mot primärinteckning i bostadsfastighet kom därefter att ligga vid 7,2 %. Försäkringsbolagen hade rekommenderat 7,35 % för kommunlån.
Räntan på statliga bostadslån i inte fördjupad del har utgått enligt följande.
|
Tabell 4. |
. Ränta |
på statiiga bostadslån, i icke |
fördjupad del. | |||
|
Är |
1968 |
1969 |
1970 |
1971 |
1972 |
1973 |
|
% |
6,0 |
6,25 |
7,5 |
7,5 |
7,25 |
7,25 |
Vid kostnadsomfördelning genom räntelån och paritetslån inverkar, som angetts, debiterad ränta inte direkt på bostadskostnaderna men påverkar skuldökningen.
Drift- och underhållskostnader
Sedan den I januari 1966 utför SCB undersökningar rörande fastighetsomkostnader. De båda senaste undersökningarna omfattar fastigheter med fr. o. m. 1 oktober 1972 hyresreglerade bostadslägenheter. Undersökningen år 1972 grundar sig på ett urval av fastigheter från 1965 års folk- och bostadsräkning. Som urvalsram för 1973 års undersökning har 1972 års fastighetstaxeringsregister använts. Resultatet av senast tiUgängliga uppgifter återges i tabell 5.
CU 1973:1 y
|
rändr. bo-Isbas-a i kr/ mel-1971 1972 |
OV ON —1 |
VO |
rj 00 vo |
vo |
tf 00 OJ |
00 | |||
|
o r-j r |
|
a\<a\ |
av |
■ tn tn |
■tf_ | ||||
|
"- " tS j: E i5 o |
■*" r t' + + + |
tf + |
r CO OJ -H + -H |
oi" + |
CO CO CO + + + |
co" + | |||
|
Bostads-bashyia i kr/m 1972 |
|
00 a c |
00 |
CO vo .—H |
o |
00 CO av |
rt | ||
|
|
r- r)_ uT |
00 |
0_ ON_ vo__ |
a\ |
vo os -.tj- |
in | |||
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
|
oCc-io |
(N |
vi" vo" -ti-" |
Ov |
rt o av |
in | |||
|
|
• V) vo |
■O |
CO Tt in |
CO |
■a- tn tn |
■>t | |||
|
|
1 |
_ |
o o Tf |
VO |
00 »o r- |
o |
■* OI o |
00 | |
|
|
(N |
2 '- |
■ "V " |
CN |
OO —< CO |
oo_ |
o o_ tn |
00 | |
|
|
r- r-- |
o-a ii C |
■"TjfS |
Th' |
-T <n' d' |
|
CO CO -H |
cn" | |
|
|
|
+ 4 + |
+ |
+ -H + |
+ |
+ + + |
+ | ||
|
|
( |
So is rt O |
r-. r) lo |
o |
( CO 00 |
vo |
r - OJ |
■* | |
|
|
o — |
(N Tj. f3\ |
o |
(N CO OJ |
|
CO in |
ov | ||
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
|
r- r- |
of -(" o" |
(N |
o o o |
o |
--I O O |
o | ||
|
|
O (Tn |
+ + + |
+ |
+ 1 + |
+ |
+ + + |
+ | ||
|
1 |
i-i |
-• r-l oo |
•* |
-. 00 CO |
H |
o vo in |
00 | ||
|
|
CN |
O |
m r<) CO |
CO |
-.tf CO CO |
Tf |
-a- CO CO |
CO | |
|
|
r- r- |
|
o" c" o' |
d~ |
d" d" o" |
d" |
o d' o |
d" | |
|
|
ON On |
'5b |
+ + + |
+ |
-H + -f- |
+ |
+ + -H |
+ | |
|
|
1 |
-o 3 |
to [-•• t-- |
H |
-H vo 00 |
o |
CO CO 00 |
o | |
|
|
O —" |
ol C) -H |
CN |
OJ .-H -- |
OJ |
OJ .-H -H |
OJ_ | ||
|
|
r-- t |
S 'C |
o" er o" |
O |
o" d' o' |
d' |
d' o" d" |
o" | |
|
|
cy cj\ |
> > ra :0 |
-H + + |
+ |
+ -1- + |
+ |
+ -H + |
-1- | |
|
] |
|
<N .- CO |
rr |
r~ VD Tf |
vo |
c in 00 |
vo | ||
|
|
n |
CLocd |
O vc ov |
co_ |
O -<ol |
OJ_ |
Ov CO Ov |
os | |
|
|
1-- t~- |
£ J5 |
rn c[ - |
<n' |
-h" oT d' |
.—1 |
-h" oT o" |
.—1 | |
|
|
a C7\ |
0) S |
+ + + |
+ |
+ + + |
+ |
+ + + |
+ | |
|
|
1 |
11 (U 3 |
Tf V£. o |
r- |
O C-) o> |
o\ |
OJ la- O- |
00 | |
|
|
o —< |
in Tj- r--- |
CN |
—1 O) -H_ |
o |
vo o ro |
Tf_ | ||
|
|
r-~ r- |
Si X |
r-: c o" |
.-H |
d' d" d' |
o" |
o" d' d" |
o" | |
|
|
On 0\ |
> ta o |
+ + + |
+ |
1 1 + |
1 |
+ + + |
+ | |
|
1 |
|
00 —1 t |
fN |
-H vo - |
vo |
tjv fs r-j |
CO | ||
|
c |
(N |
|
en t/: lo |
Ti; |
(N CO CO_ |
OJ_ |
OJ •*, "*, |
CO | |
|
.a |
|
|
|
|
|
|
| ||
|
r- r- |
|
o C' o |
o" |
o" O d" |
d' |
o d" d' |
d' | ||
|
(7 0 |
Oi |
-H + + |
+ |
+ + -H |
-I- |
+ + -1- |
+ | ||
|
«J |
1 |
•g |
C OC' 00 |
,_, |
oo 00 CO |
tn |
co o 00 |
OI | |
|
"oj |
O —' |
cs_ er (N |
CO |
"., °„ "t. |
|
OlOJ -H |
OJ | ||
|
E |
t-- t> |
o'c='o |
o |
d'd'o |
C3 |
o" o" d' |
o | ||
|
Ö T3 |
|
2 |
+ + + |
+ |
+ + + |
-H |
+ -1- -J. |
+ | |
|
1 |
1 |
<N <3 o |
[ |
o ol CO |
l |
oo CO o. |
Ov . | ||
|
Cd |
t-H (N |
E |
rs "*, . |
<N |
r-_ vo_ uo |
vo |
■*.""•* |
■* | |
|
C |
|
|
|
|
|
|
| ||
|
r- r- |
o" c' o' |
O |
d' d' d" |
O |
d o d' |
d' | |||
|
O |
a a |
+ + + |
+ |
+ -H + |
+ |
+ + + |
+ | ||
|
B Q |
1 |
ta t |
Ov VD |
00 |
»o ev C-- |
e- |
vo cs in |
CO | |
|
O |
O) o -1 |
|
o o_ —1 |
q_ |
o_ o_ o_ |
o | |||
|
T |
|
o" d" o" ! 1 1 |
d' 1 |
d" o" o + + + |
+ |
d' d' d' 1 + + |
d' : | ||
|
1 |
|
0 o |
u-i |
t CO [ |
o- |
oo o CO |
CO | ||
|
|
-H <N |
|
".." ■* |
r| |
O; -a; -J_ |
Ov |
OJ o- 00 |
Tf | |
|
CO 'c |
r- r- |
|
o do" |
o |
o" .-<* -<" |
o" |
o <D o' |
d' | |
|
a> on |
o |
+ + ; |
+ |
1 1 1 |
1 |
1 ; ; |
| ||
|
. |
1 |
S 2 |
c- 00 ■r> |
r- |
o r- o |
00 |
in r o. |
o | |
|
c |
o '-' |
CO "O o |
co |
OJ - CO |
CN |
o o OJ |
o | ||
|
|
r- C-- |
2 |
d' d' d' |
d' |
d' d' d" |
o" |
d' o* o |
d" | |
|
a\ o\ |
+ -1- 1 |
+ |
1 1 1 |
1 |
+ 1 1 |
+1 | |||
|
] |
|
ti- Ov [-- |
CN |
OJ vo CO |
t— |
tTv r- o |
>n | ||
|
äi |
-H (N |
(U |
r-H_0 o |
-H |
OJ o_ -- |
|
t O -H |
| |
|
|
t r |
tn |
o" d d' |
o" |
d' o" d' |
d' |
O o a |
d' | |
|
T |
On 0 |
3 i> "B |
-H + -f |
+ |
+ + -H |
+ |
+ + + |
+ | |
|
C |
j |
•o :0 |
CO <N r-< |
<N |
»o CO o |
|
o OJ -H |
t | |
|
o |
o o o |
O, |
'„ P, P. |
— |
.-. o_o |
o. | |||
|
.5 O |
r r |
s " |
o d d' |
d' |
d' d' d' |
o |
d" d' d" |
d' | |
|
On <: |
ca J= |
-H + -H |
+ |
+ + +\ |
+ |
+ -h + |
-H | ||
|
|
|
|
lO 00 C?v |
(N |
— U-) CN |
00 |
vo CO |
O | |
|
|
|
|
<N r o |
UO |
[ r- O |
■* |
ov ov —1 |
O | |
|
|
<N |
|
ro CO CO |
<3S |
-. . 00 |
|
•* M- « |
.-H | |
|
|
|
|
tt -H |
lO |
av CO |
CO |
CO .a- -H |
Ov | |
|
|
|
|
|
|
|
-t |
| ||
|
2 |
.—t |
|
|
|
|
|
|
| |
|
"S |
|
|
■* ■* vo |
■* |
oo ov tn |
OJ |
OJ CO |
VO | |
|
_ x; |
|
|
t CTv O |
C— |
o vo r- |
»o |
00 vo 00 |
OJ | |
|
2 -S" |
H |
|
00 CN fO |
t |
o vo Ov |
vo |
oo Ov OJ |
| |
|
C |
r- Ov |
|
■* M |
VO |
OJ CO |
vo |
VO Tj. v-l |
CO | |
|
< =2 |
|
|
|
' |
-H |
|
OJ | ||
|
|
|
g c >n <n |
_ |
|
_. |
|
| ||
|
|
|
r |
|
r |
|
t | |||
|
, |
|
|
c |
Ov |
cs in in |
in Ov | |||
|
och igstäl :sår |
|
-i _ .tf av ov O 1 CTv 1-H -H := a 2 i 1 |
ta . |
•~ T*. CTv av o os — -■ a -H 1 1 •5? u o) rvj b I- •* KO |
3 E |
■I-- 277 ■Sv, u o> OI SJ; i; ■* in |
ta . 3 | ||
|
*j T3 ™ |
|
6 ° |
p d |
E ° | |||||
|
Ol |
M |
d |
|
ta .tj |
:q £22 |
« -ti |
1 S CL, -1 -1 |
V3 w | |
|
|
c .o |
|
|
|
o o |
|
|
|
|
|
|
|
.mO |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
S ?n |
|
|
|
o |
|
|
|
.:<: |
|
|
|
S-s |
|
|
|
å |
|
|
|
|
|
|
|
•ri' |
|
|
|
|
|
|
|
OJ) tS |
|
|
|
.E " :0 S<< |
|
|
|
.:«! . |
|
|
|
C ca |
|
|
|
:0 .: |
|
|
|
■> |
|
|
|
., |
|
|
|
M< |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
:0 13 |
|
|
|
. S |
|
|
|
|
|
|
|
(U .ii |
|
|
|
"O 00 |
|
|
|
:0 „ |
|
|
|
on 00 |
|
|
|
. c |
|
|
|
s;& |
|
|
|
D.J |
|
|
|
:o ta |
|
|
|
■J J |
|
|
|
|
|
|
|
o „r |
|
|
|
z »2 |
|
|
|
> o |
|
|
|
>.« |
|
|
|
.o „ |
|
|
|
S.S |
|
|
|
2 00 |
|
|
|
c |
|
|
|
|
|
|
|
60-; |
|
|
|
|
|
|
|
Q.—' |
|
|
|
:0 ca |
|
|
|
j -o |
|
|
|
c c |
|
|
|
|
|
|
|
_J :0 |
|
|
|
.s |
|
|
|
M , |
|
|
|
C oJ |
ota |
|
|
|
|
|
|
O. O |
|
|
|
■S-S |
|
|
|
_) | |
|
|
E :0 |
j: |
|
|
,c |
o |
|
|
C 00 60 S |
E ■-) |
|
|
|
|
|
>> JO •O c 00 |
oö-o" ■q. 22 |
•a c 3 |
|
.c |
3 t ■& "■ Z = |
O |
|
o F |
ra" ca | |
|
|
- Ta |
|
|
|
|
|
|
r |
C S |
■n |
|
|
3 y' |
c |
|
o |
t;»" ca |
3 |
|
o w5 |
CO T3" | |
|
ca _c ■q ca" -g ta |
c ta | |
|
|
:0 C :ta cd" | |
|
;o" |
n5 o |
> :ca o |
|
01) |
t: - « öp |
|
|
Ta |
r, | |
|
|
|
|
|
I-I |
CO *H3 |
o |
|
- |
cs K Pä | |
CU 1973:1 y 9
Bosladsstyrelsen utarbetar årUgen beräkningar av driftkostnaderna i ett s. k. indexhus som förutsätts vara producerat respektive år. Uppgifterna avser att belysa de teoretiska driftkostnaderna i nyproduktionen. Uppgifterna avser ett nybyggt hus av viss typ under vart och ett av åren 1960-1968. Från och med år 1968 beräknades kostnaderna beträffande ett nytt typhus. Uppgifterna framgår av följande tabell.
Tabell 6. Driftkostnader i kronor per m lägenhetsyta (nyproducerat "indexhus")
|
Är |
Fast.- |
Vat- |
El- |
Renh |
Fast.- |
Under- |
För- |
Fast.- |
Hyre.s- |
Centr.- |
Drift- |
Index |
|
|
skatt |
ten |
ström |
sotn |
sköt-sel |
häll |
säkr |
förv, förbr. art |
förl |
antenn snö-röj n |
kostnader Summa |
|
|
1950 |
2,20 |
0,75 |
0,30 |
0,35 |
2,00 |
3,10 |
0,20 |
1,05 |
0,25 |
_ |
10,20 |
100 |
|
1955 |
2.60 |
0,95 |
0,40 |
0,55 |
2,30 |
3,90 |
0,25 |
1,30 |
0,30 |
- |
12,55 |
123 |
|
1960 |
2,10 |
1,55 |
0,50 |
0,65 |
2,80 |
4,30 |
0,30 |
1,50 |
0,35 |
- |
14,05 |
138 |
|
1965 |
2,45 |
2,50 |
0,60 |
0,80 |
3,40 |
5,25 |
0,35 |
1,80 |
0,45 |
0,55 |
18,15 |
178 |
|
1966 |
2,65 |
2,65 |
0,60 |
0,90 |
3,60 |
5,60 |
0,40 |
1,90 |
0,50 |
0,55 |
19,35 |
190 |
|
1967 |
2,95 |
2,90 |
0,60 |
1,00 |
3,75 |
5,95 |
0,45 |
2,05 |
0,50 |
0,55 |
20,70 |
203 |
|
1968 |
3,15 |
3,25 |
0,60 |
1,05 |
4,00 |
6,25 |
0,45 |
2,15 |
0,55 |
0,55 |
22,00 |
216 |
|
Nytt typhus |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
1968 |
3,35 |
2.90 |
0,75 |
1,05 |
3,50 |
6,45 |
0,45 |
2,20 |
0,55 |
0,55 |
21,75 |
213 |
|
1969 |
3,50 |
2,90 |
0,80 |
1,25 |
3,75 |
8,15 |
0,45 |
2,25 |
0,55 |
0,65 |
24,25 |
238 |
|
1970 |
3,80 |
3,25 |
0,80 |
1,30 |
3,90 |
8,55 |
0,50 |
2,40 |
0,55 |
0,70 |
25,75 |
252 |
|
1971 |
4,25 |
3,90 |
0,80 |
1,60 |
4,40 |
9,20 |
0,50 |
2,55 |
0,60 |
0,70 |
28,50 |
279 |
|
1972 |
4,70 |
4,45 |
0,80 |
1,70 |
4,85 |
9,90 |
0,50 |
2,75 |
1,05 |
0,75 |
31,45 |
308 |
Anm De objekt för vilka driftkostnader beräknats är relativt små ur förvaltningssynpunkt. Vid stora objekt finns möjligheter till kostnadsbesparande rationaliseringar ifråga om bl. a. fastighetsskötsel och renhållning.
Källa: Bostadsstyrelsen
Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO) har gjort vissa redovisningar av driftkostnaderna i anslutna företag. För ett av företagen har kostnadsutvecklingen i detalj studerats för tiden 1965—1972. Uppgifterna återges i följande tabell 7 som ett exempel.
Tabell 7. Exempel på förändring av driftkostnader för ett allmännyttigt bostadsföretag (relativa tal beräknade per m ly)
|
Kostnadsslag |
1965 |
1966 |
1967 |
1968 |
1969 |
1970 |
1971 |
1972 |
|
Kapitalkostnader |
100 |
117,0 |
113,5 |
115,3 |
126,0 |
130,0 |
131,8 |
132,7 |
|
Underhåll.skostnader |
100 |
107,1 |
114,3 |
128,6 |
128,6 |
135,7 |
150,0 |
163,3 |
|
Driftkostnader |
100 |
100,4 |
113,3 |
120,3 |
125,0 |
135,9 |
143,3 |
163,0 |
|
Fastighetsskötselpersonal |
100 |
109,1 |
118,2 |
139,6 |
|
155,0 |
226,2 |
259,3 |
|
Försäkringar |
100 |
96,8 |
100,0 |
106,5 |
|
116,1 |
109,7 |
109,7 |
|
Administration |
100 |
83,3 |
91,3 |
116,7 |
129,0 |
139,1 |
147,1 |
205,1 |
|
Skatter |
100 |
110,5 |
105,3 |
116,7 |
119,6 |
144,5 |
148,8 |
161,2 |
|
Vattenförbrukning |
100 |
122,8 |
132,9 |
149,0 |
200,0 |
187,2 |
234,9 |
285,2 |
|
El och gas |
100 |
173 |
129 |
124 |
161 |
156 |
168 |
193,0 |
|
Trappstädning |
100 |
100,7 |
96,3 |
124,4 |
|
134,8 |
|
|
|
Renhållning |
100 |
92,9 |
168,6 |
142,9 |
|
110,0 |
|
|
Källa: SABO
CU 1973:1 y 10
Utvecklingen av priset på eldningsolja kan följas genom prismätningar för undergruppen bränsle och hyra i konsumentprisindex. Utvecklingen redovisas i tabeU 8.
Tabell 8. Pris exklusive mervärdeskatt per m eldningsolja 1 vid köp av poster om minst 1 000 1.
Ar 1969 1970 1971 1972 1973 1973
_____________________ jan. sept.
kr. 165 182 215 204 219 293
Uppgifterna avser årsmedelvärden om inte annat anges. Källa: SCB
EnUgt uppgifter från statens pris- och kartellnämnd (SPK) har konsumentprisindex ökat med 4,9% under perioden december 1972— september 1973. Priset på eldningsolja har under denna period stigit med 36,4 %. Bostadsposten i konsunientindex exklusive bränsle och lyse har stigit med 2,1 % under angiven period, vilket höjt aUmänna prisnivån med 0,4 procentenheter. Oljepriserna har under samma period höjt allmänna prisnivån med 0,8 procentenheter.
Kungl. Maj:t har den 19 oktober 1973 (SFS 1973:730), sålunda sedan propositionen 1973:165 beslutats, förordnat om ändring i kungörelsen (1973:690) om prisstopp m. m. så att importör av bl. a. eldningsolja inte får höja priset utan tUlstånd förrän en månad efter anmälan hos SPK. Nämnden har innevarande den 13 november 1973 på framställningar av oljebolagen medgivit bl. a. att de ledande oljebolagen med riksomfattande verksamhet får höja sina priser för eldningsolja 1 med högst 60 kr. per m3.
Hyresutvecklingen
Den officiella hyresstatistiken publiceras i SCB:s bostads- och hyres-undersökningar samt i dess uppgifter om inflyttningshyror m. m. i statligt belånade flerfamiljshus. Samtliga uppgifter avser hyror inklusive bränsle. Vissa uppgifter - som även återspeglar variationer mellan oUka årgångar och mellan olika regioner — därav återges i tabellerna 9—12 nedan.
Tabell 9. Genomsnittlig årUg bostadskostnad, inklusive alla obUgatoriska tUlägg, åren 1969, 1970, 1971 och 1972 förlägenhet om 3 rum och kök efter byggnadsperiod. Kostnad i kronor.
Byggnadsperiod
-1900 1901-1920 1921-1940 1941-1950 1951-1960 1961-1965 1966-1968 1966-1969 1966-1970 1966-1971 Samtliga lägenheter
. = uppgift saknas Källa: SCB
|
1969 |
1970 |
1971 |
1972 |
|
3 165 |
3 476 |
3 878 |
4 139 |
|
3 231 |
3 402 |
3 784 |
4 146 |
|
3 552 |
3 648 |
3 883 |
4 208 |
|
3931 |
4 081 |
4 267 |
4517 |
|
4 714 |
4 871 |
5 138 |
5 370 |
|
5 430 |
5 577 |
5816 |
6 070 |
|
6 366 |
6 475 |
|
|
|
|
6591 |
6 841 |
|
|
|
|
6 867 |
7 085 7 105 |
|
4 874 |
5 161 |
5531 |
5 872 |
CU 1973:1 y
11
Tabell 10. Ärshyra i kronor, inklusive alla obligatoriska tUlägg, per m åren 1969, 1970, 1971 och 1972 för lägenhet om 3 rum och kök efter byggnadsperiod.
Byggnadsperiod
1969
1970
1971
1972
-1900 1901-1920 1921-1940 1941-1950 1951-1960 1961-1965 1966-1968 1966-1969 1966-1970 1966-1971 Samtliga lägenheter
|
39 |
44 |
48 |
50 |
|
39 |
41 |
45 |
49 |
|
46 |
47 |
50 |
54 |
|
56 |
58 |
61 |
65 |
|
65 |
68 |
71 |
74 |
|
72 |
74 |
77 |
80 |
|
79 |
80 |
|
|
|
|
81 |
84 |
|
|
|
|
85 |
88 |
|
76 |
|
72 |
|
68 |
64
= uppgift saknas Källa; SCB
Tabell 11. Hyror i lägenheter om 3 rk. Moderna byggda 1956-. Hela riket = 100.
Hela Stor- Stor-
riket Stockholm Göteborg
Övriga kommuner >50 000 inv.
1972
100
112
105
98
Tabell 12. Genomsnittliga inflytlningshyror inkl. bränsle i nyproducerade lägenheter om 3 rum och kök i statsbelånade hus, färdigställda åren 1969-1972, fördelade efter byggherrekategori.
|
|
1969 |
1970 |
1971 |
1972 |
|
Allmännyttiga företag |
|
|
|
|
|
Yta/lägenhet (m) Hyra/m (kr) Ärshyra/lägenhet (kr) |
81 81 6 523 |
79 83 6 582 |
79 88 6 894 |
78 92 7 226 |
|
Kooperativa företag |
|
|
|
|
|
Yta/lägenhet (m) Avgift/m (kr) Årsavgift/lägenhet (kr) Insats/lägenhet (kr) |
81 74 6 043 7 310 |
80 79 6 305 6 795 |
79 84 6 667 6 946 |
78 90 7 051 7 205 |
|
Enskilda företag |
|
|
|
|
|
Yta/lägenhet (m) Hyra/m (kr) Ärshyra/lägenhet (kr) |
82 84 6 903 |
80 87 6 959 |
79 100 7 927 |
78 100 7 859 |
Källa: SCB
CU 1973:1 y 12
Som ovan (s. 4) nämnts pågår inom den hyresreglerade sektorn förhandlingar om lokalschabloner för perioden januari—september 1973.
Inom den inte hyresreglerade sektorn förs förhandUngar bl. a. meUan allmännyttiga bostadsföretag och hyresgästorganisationer. SABO har lämnat uppgifter beträffande företag där SABO:s förhandlingsavdelning medverkar vid hyreskalkylering och förhandlingarna.
Medianvärdet för det kalkylerade hyreshöjningsbehovet exklusive bränsle mellan 1972 och 1973 års förhandlingar var enligt dessa uppgifter 8,8 % för 62 företag med ca 25 5 000 lägenheter - knappt hälften av det allmännyttiga bostadsbeståndet. Fördelningen av dessa hyreshöjningsbehov framgår av följande tabeUer 13-15.
Tabell 13. Kalkylerat hyreshöjningsbehov 1972-1973 för 62 allmännyttiga bostadsföretag. Fördelning efter höjningens storlek.
|
Höjningsbehov enligt kalkyl |
Ant företag |
Ant bostäder |
Ant företag % |
Ant bostäder % |
|
0 - 4,9% 5 - 9.9% 10-14,9% 15-19,9% 20- % |
3 34 17 6 2 |
4 500 216 800 27 30O 3 200 3 400 |
5 55 27 10 3 |
2 85 11 1 1 |
|
|
62 |
255 200 |
100% |
100% |
|
Källa: SABO |
|
|
|
|
Tabell 14. Kalkylerat hyreshöjningsbehov 1972-1973 för 62 allmännyttiga bostadsföretag. Fördelning efter orsak.
Olika faktorers inverkan Andel av det to-
pä höjningsbehovet tala höjningsbehovet
Kapitalkostnadsökningar 2,6 %
Kostnadsökningar för underhåll 1,7 %
Kostnadsökningar för övrig drift 2,5 %
Eftersläpning p. g. a. tidigare prutningar 2,0 %
Summa höjningsbehov 8,8 %
Källa: SABO
Enligt samma källa skulle höjningsbehovet p. g. a. ökade bränslepriser Ugga på 2:-/m2 eller ca 2,5 %. Det totala kalkylerade hyreshöjningsbehovet skulle således ligga vid 11,0—11,5 %.
CU 1973:1 y
13
C
■EfäcJj
S 60P :0 c o r
ti* 'C —' r-
OJ 'O
o
XI 1-. o)
tu .:;:
IS
c .
tu o
Si c II £ B
o-
§i
CL)
1-. oo t— :0 c <7v ro
u. ■:: -H r-
|
■* |
i; |
Ov |
|
+ |
+ |
-1- |
|
vo o |
o o |
VO |
•E, c
:0 «
|
ID |
,"1
.0 O
CO
XI CJ
o
c <
:ra Ol 2 60-:O C cTv CO
tu 'C — t—
o
o
tu ■a ca c
|
o :ca |
c/]
o
73
ca ">>
ta T3
|
C ca |
• - vo ca £
BO
.i! i: E M o v:
ca
C
C os r
+
vo
vo
12 e<
.1! oo
Ov **_
(-.
o -2
- o
O) Jn
•S E
.
ö« ( 1-1 "C ■
- ' _C " '?r " ='
O <
CU 1973:1 y 14
Avtal har träffats om hyreshöjningar, som skett eller sker under tiden 1 februari 1973 — 1 januari 1974, beträffande 57 företag med ca 86 000 lägenheter, motsvarande ca 16% av det allmännyttiga bostadsbeståndet. Beträffande storstädernas förelag har avtal inte slutits. Dessa företag anges ha ett lägre höjningsbehov. Den genomsnittliga höjningen exklusive bränsle fördelar sig enligt följande tabell 16.
Tabell 16. Avtalade hyreshöjningar I februari 1973 - 1 januari 1974 för
57 allmännyttiga bostadsföretag
Beslutad antal antal antal antal
hyreshöjning företag bostäder toretag bostäder
% %
|
0 - 4,9 % |
16 |
30 408 |
28 |
35 |
|
5 - 9,9 % |
29 |
31 963 |
51 |
37 |
|
10 - 14,9 % |
10 |
22 834 |
17 |
27 |
|
15- % |
2 |
434 |
2 |
1 |
57 85 639 100 100
Hyreshöjningar p. g. a. bränslepriserna har genomsnittligt legat på 4 % under hösten 1973. Under våren höjdes inga bränsleuttag. Genomsnittet av avtalade totala höjningar torde vara ca 9 %. De stora företagen med ett lägre höjningskrav väntas sänka de genornsnittliga slutliga höjningarna.
Boendestöd
Statliga bostadstillägg för barnfamiljer är inkomst- och förmögenhets-prövade och syftar till att täcka bamkostnader och till att främja bostadsstandarden. Statsbidrag utgår vidare till kommun för slatskommu-nala bostadstillägg. Dessa är oekså inkomst- och förmögenhetsprövade och utgår enligt för är 1974 beslutade regler till barnfamUjer samt ensamstående och makar utan barn. I prop. 1973:165 läggs fram förslag om en förbättring av dessa bidrag. Statens kostnader för bostadstUlägg enligt beslutade och föreslagna regler uppgår innevarande budgetår till ca 1 000 milj, kr.
Boendeutredningen har (SOU 1973:50) föreslagit införande — som ett provisoriurn — av en bostadsrabatt, vilken utan inkomstprövning skulle utgå för boende i hyres och bostadslägenheter i hus, uppförda med StatUga bostadslån och färdigställda år 1968 eUer senare. Bostadsrabattens syfte är inte att påverka hyresnivån i allrnänhet utan att utjämna skillnaden mellan Kostnaderna för olika typer av bostäder. Statens kostnader har beräknats uppgå till ca 360 milj. kr. för budgetåret 1974/75 för att stiga tiU ca 470 inUj. kr. budgetåret 1976/77.
CU 1973:1 y 15
Pågående utredningar
Frågor som rör bosladspris och boendekostnader behandlas bl. a. i boendeutredningen och bostadsskattekommittén. Enligt vad finansministern anför i prop. 1973:165 (s. 12) bör utredningarna så mycket som möjligt redovisa olika förslag för att möjliggöra en övergripande och samlad lösning.
Tidigare riksdagsbehandling m. m.
Riksdagen har tidigare behandlat frågan om allmänna prisreglerings lagens tillämpning på hyresområdet samt frågan om hyresstopp. Sålunda behandlades med anledning av motionsvis framförda förslag frågorna i civUutskottets yttrande CU 1972:1 y lill finansutskottet. Civilutskottets majoritet anförde att de olika på hyresmarknaden träffade överenskommelserna inte motiverade en ändring av gäUande hyresprövningsregler samt att ett hyresstopp bl. a. skuUe innebära retroaktiv tillämpning på ingångna avtal såvida inte ett hyresstopp skulle få rent godtyckliga konsekvenser genom att endast drabba de fall där nya avtal ännu inte kunnat träffas. Civilutskottet som ansåg att hyresutveckUngen borde diskuteras ur andra och mer grundläggande utgångspunkter avstyrkte bifall tUl motionsförslagen. 1 likhet med civilutskottet avstyrkte finansutskottet bifall till motionen. Riksdagen följde utskotten.
Även år 1973 behandlade riksdagen en motion om hyresstopp och om allmänna prisregleringslagens tUlämpning på hyresområdet. CivUutskottet som behandlade motionen (CU 1973:19) fann inte anledning frångå gitt ställningstagande i yttrandet CU 1972:1 y utan avstyrkte bifall till motionen som avslogs av riksdagen.
Vid behandlingen av prop. 1973:58 med förslag tiU lag om ändring i allmänna prisregleringslagen m. m. fördes inte fram något förslag om vidgning av lagens tillämpningsområde.
Utskottet
Förslaget i moiionen motiveras direkt endast med en hänvisning till åsikterna att ett prisstopp måste omfatta också bostadslägenheter och att hyresstegringarna är mycket kraftiga. Utskottet har sorn tidigare uppfattat motionsförslaget närmast som etl avståndstagande från av riksdagen godkända riktlinjer för hyrespolitiken.
Utskottei vidhåller meningen att den föreslagna metoden att undgå hyreshöjningar är olämplig. Ett prisstopp som skulle drabba endast de fall där nya avtal inte hunnit träffas skuUe få rent godtyckUga konsekvenser.
Som tidigare anser utskottet att hyresutvecklingen bör diskuteras ur andra och mer grundläggande utgångspunkter. Möjligheter torde ges till en samlad och allsidig prövning av förslag från pågående utredningar.
CU 1973:1 y 16
Utskottet avstyrker ett bifall tUl förslaget om reglering av hyror genom tiUämpning av aUmänna prisregleringslagen.
Stockholm den 13 november 1973
På civilutskottets vägnar ERIK GREBÄCK
Närvarande: herrar Grebäck (c), Bergman (s), Almgren (s), Kristiansson i Örkelljunga (s), Petersson i Nybro (s), Andersson i Knäred (c), Lindkvist (s). Ullsten (fp), Henrikson (s), fru Olsson i Hölö (c), herrar Wennerfors (m), Claeson (vpk), Jadestig (s) och Ännerås (fp).
Avvikande mening
av herr Claeson (vpk) som anser att utskottets yttrande bort ha följande lydelse:
Situationen på bostads- och hyresmarknaden kräver omedelbara och genomgripande åtgärder för att hejda hyreshöjningarna och uppnå sänkta hyror.
Inom det privatägda fastighetsbeståndet har hyreshöjningar skett slag i slag och nya höjningar förbereds från den 1 januari 1974. Lika aktuellt är hotet om kraftiga hyreshöjningar för omkring 600 000 lägenheter inom de kommunala bostadsföretagen TiU detta kommer att kraftiga hyreshöjningar skett under innevarande år p. g. a. kraftigt höjda oljepriser, höjda va-taxor, osv. Löntagarna är nu så hårt pressade av de ständigt stigande boendekostnaderna att man i avvaktan på mera långsiktiga och grundläggande åtgärder bör införa ett hyresstopp.
Avsikten med motionen är inte att införa ett permanent hyresstopp utan att hyresstopp skall införas i avvaktan pä olika åtgärder i syfte att snabbt bryta den nuvarande hyresstegringsvågen och anvisa vägar för att i stället sänka hyrorna. Åtgärder i denna riktning måste bl. a. vara en totalfinansiering av bostadsbyggandet och dess följdinvesteringar via en statUg bostads- eller samhällsbyggnadsbank, som tUlhandahåller kapital tUl en låg och fast ränta, ett ingripande mot monopoliseringen inom byggnadsmaterialindustrin, ytterUgare åtgärder mot markspekulationen och rättvisa i olika boendeformer genom avdragsrätt även för boende med bostads- och hyresrätt, dock så utformad att höginkomsttagare inte gynnas.
Utskottei får med hänvisning tUl det anförda tiUstyrka ett bifall tUl förslagen i motionen.
GOTAB 73 5426 S Stockholm 1973