BoU4y (Yttrande 1999/2000:BoU4y)

Bostadsutskottets yttrande 1999/2000:BoU4y

Vissa frågor om fastighetsbeskattningen m.m.

1999/2000

BoU4y

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har berett bostadsutskottet tillfälle att avge yttrande över ett antal motioner från 1999 års allmänna motionstid angående bl.a. fastighetsbeskattningen, realisationsvinstbeskattningen av bostäder och skattereduktion för hushållsnära tjänster.

Bostadsutskottet behandlar i yttrandet motionerna 1999/2000:Sk324 yrkande 25, 1999/2000:Sk610, 1999/2000:Sk627 yrkande 2, 1999/2000:Sk628, 1999/2000:Sk629, 1999/2000:Sk640, 1999/2000:Sk644, 1999/2000:Sk645 yrkande 2, 1999/2000:Sk653, 1999/2000:Sk655, 1999/2000:Sk689 yrkandena 1, 2 och 3, 1999/2000:Sk695, yrkandena 1, 2 och 4, 1999/2000:Sk699, 1999/2000:Sk713, 1999/2000:Sk719, 1999/2000:Sk740, 1999/2000:Sk759, 1999/2000:Sk764, 1999/2000:Sk771 yrkande 1, 1999/2000:Sk772 yrkande 1, 1999/2000:Sk773 yrkande 4, 1999/2000:Sk809, 1999/2000:Sk820 yrkandena 1–3, 1999/2000:N277 yrkande 11, 1999/2000:N383 yrkande 9, 1999/2000:Bo204 yrkande 18, 1999/2000:Bo206 yrkandena 5, 6 och 8, 1999/2000:Bo232 yrkande 8 och 1999/2000:Bo233 yrkande 13.

Sammanfattning

Med ett undantag avstyrker bostadsutskottet de motioner om fastighetsskatt, fastighetstaxering, skattereduktion och realisationsvinstbeskattning som behandlas i yttrandet. Utskottet hänvisar bl.a. till att pågående utredningsarbete i fråga om fastighetsbeskattningen och fastighetstaxeringen bör avvaktas.

Med anledning av ett motionsförslag (v) förordar utskottet att reglerna för uppskov med realisationsvinstbeskattningen skall ses över när det gäller nybyggnad på egen tomt m.m.

Till yttrandet har fogats 14 avvikande meningar och ett särskilt yttrande.

Utskottet

Inledning

Bostadsutskottet behandlade senast i sitt yttrande till finansutskottet om ramen för utgiftsområde 18 för budgetåret 2000 (yttr. 1999/2000:BoU1y) också frågor om fastighetsbeskattningen. I yttrandet tog utskottet även ställ-

ning till motionsförslag som avsåg skattereduktion för hushållsnära tjänster

1999/2000:BoU4y

m.m.Gemensamt för de behandlade förslagen var att ett genomförande av dem bedömdes påverka framför allt statsbudgetens inkomstsida för år 2000. De nu aktuella motionerna avser i huvudsak förslag om utformningen på längre sikt av fastighetsbeskattningen och fastighetstaxeringen liksom av realisationsvinstbeskattningen samt införande av skattereduktion för hushållsnära tjänster m.m. I några fall motsvarar dock förslagen motionsförslag som riksdagen tog ställning till hösten 1999 vid sin behandling av budgeten för år 2000. Det gäller främst förslagen om sänkt fastighetsskatt för småhus. Genom att dessa förslag kan bedömas påverka statens inkomster för budgetåret 2000 skulle de normalt sett ha behandlats i anslutning till att riksdagen tar ställning till statsbudgeten.

Fastighetsbeskattning och fastighetstaxering

Fastighetsbeskattningen på längre sikt

Med anslutning till tidigare förslag på området förordas i flera motioner en reformerad fastighetsbeskattning.

Förslag om att successivt avveckla fastighetsskatten förs fram dels i Moderata samlingspartiets partimotion 1999/2000:Bo206 yrkande 5, dels i motionerna 1999/2000:Sk655 (m), 1999/2000:Sk695 (m) yrkande 1 samt 1999/2000:Sk772 (m) yrkande 1. I motion 1999/2000:Sk695 (m) yrkande 4 föreslås dessutom att fastighetstaxeringen skall förenklas som en följd av att fastighetsskatten avvecklas. Gemensamt för motionerna är att de framhåller den höga totala beskattningen av boendet och de orimliga effekterna av dagens fastighetstaxering och fastighetsbeskattning.

Även i motionerna 1999/2000:Bo233 (kd) yrkande 13, 1999/2000:Sk689 (kd) yrkandena 1 och 3 samt 1999/2000:Sk771 (kd) yrkande 1 föreslås att fastighetsskatten på sikt skall avvecklas. Enligt motionerna bör den i stället ersättas av en kommunal fastighetsavgift som är kopplad till kommunens kostnader för gatuunderhåll, va-system och brandförsvar m.m. Som motiv för denna reform framhålls framför allt den tunga börda som fastighetsskatten utgör för många och den bristande neutralitet som den ger upphov till. Enligt förslaget i motion 1999/2000:Sk773 (kd) yrkande 4 bör Fastighetsbeskattningskommittén ges tilläggsdirektiv som innebär att kommittén skall utreda ett alternativ till fastighetsskatten som kapitalinkomstbeskattning. Dessutom bör det krav på oförändrat skatteuttag som kommittén har att arbeta med tas bort för att möjliggöra en förutsättningslös prövning av fastighetsbeskattningen.

Enligt Centerpartiets partimotion 1999/2000:Sk324 yrkande 25 i motsvarande del bör fastighetsskatten successivt avvecklas. Den bör i stället ersättas med ett system med schablonintäkt mot vilken avdrag får göras för fastighetens kostnader. Förslaget i motion 1999/2000:Sk640 (c) innebär att fastighetsbeskattningen skall decentraliseras så att kommunerna får del av intäkterna från beskattningen. Enligt motionen bör fastighetsskatten helst tas bort. Så länge den finns kvar anges det dock vara motiverat att kommunerna, som

har betydande kostnader för fastigheterna, också får del av de skatteinkoms-	1999/2000:BoU4y
ter de ger.
Enligt motion 1999/2000:Bo232 (fp) yrkande 8 bör Fastighetsbeskatt-
ningskommittén utarbeta ett förslag till schablonintäktsbeskattning av fastig-
heter. Samtidigt bör dock nivån på beskattningen sänkas.
Två utredningar arbetar i dag med frågor som avser fastighetsbeskatt-
ningen. Fastighetsbeskattningskommittén (dir. 1998:20), som är parlamenta-
riskt sammansatt, skall se över och utvärdera reglerna om fastighetskatt m.m.
Fastighetstaxeringsutredningen (dir. 1997:36) skall se över förfarandet vid
fastighetstaxeringen.
Utredningarna skulle ha avslutat sitt arbete i och med utgången av år 1999.
De har dock båda fått förlängd utredningstid. Enligt de nya tidsplanerna skall
Fastighetsbeskattningskommittén avge ett betänkande senast den 1 maj och
Fastighetstaxeringsutredningen ett betänkande senast under februari månad.
Fastighetsbeskattningskommittén har dock under år 1999 avgett delbetän-
kandet Begränsad fastighetsskatt (SOU 1999:59). I betänkandet behandlas
frågor om fastighetsskatten i attraktiva fritidsområden.
Bostadsutskottet har vid flera tidigare tillfällen behandlat motionsförslag
som avser förändringar i fastighetsskatten såväl för innevarande budgetår
som på längre sikt (senast i bet. 1999/2000:BoU1y s. 6). Utskottet har i dessa
sammanhang pekat på den ökade betydelse fastighetsbeskattningen kommit
att få för boendet och boendekostnaderna. I takt med att samhällets subvent-
ioner till byggandet och boendet minskat har fastighetsskatten tillsammans
med övrig beskattning av boendet kommit att bli en allt viktigare faktor när
det gäller påverkan på boendekostnaderna liksom på neutraliteten mellan
olika upplåtelseformer. Ur ett bostadspolitiskt perspektiv är det sålunda av
stor vikt att beskattningen av boendet vägleds inte bara av fiskala övervägan-
den utan också av bostadspolitiska hänsyn. I det fortsatta arbetet med att se
över fastighetsbeskattningen finns det enligt utskottets mening därför anled-
ning att noga överväga beskattningens bostadspolitiska konsekvenser. Det är
också mot denna bakgrund som utskottet senare i vår kommer att anordna en
offentligt utfrågning om boendekostnaderna och boendebeskattningen.
Som utskottet i korthet redovisat ovan pågår det inom ramen för två offent-
liga utredningar en utvärdering och översyn av dagens fastighetsbeskattning.
Enligt utskottets mening bör resultatet av dessa utredningsinsatser avvaktas.
Utskottet avstyrker med hänvisning härtill partimotionerna 1999/2000:Sk324

(c)yrkande 25 i motsvarande del och 1999/2000:Bo206 (m) yrkande 5 samt motionerna 1999/2000:Bo232 (fp) yrkande 8, 1999/2000:Bo233 (kd) yrkande 13, 1999/2000:Sk640 (c), 1999/2000:Sk655 (m), 1999/2000:Sk689 (kd) yrkandena 1 och 3, 1999/2000:Sk695 (m) yrkandena 1 och 4, 1999/2000:Sk771 (kd) yrkande 1, 1999/2000:Sk772 (m) yrkande 1 och 1999/2000:Sk773 (kd) yrkande 4.

Fastighetsskattenivån m.m.

Förslag som avser dels skattesatsen, dels underlaget för fastighetsskatten förs fram i fler motioner.

I Moderata samlingspartiets partimotion 1999/2000:Bo206 förslås att endast halva markvärdet skall ligga till grund för fastighetsskatten – yrkande 6 – och att skattesatsen skall sänkas till 1,2 % år 2000 – yrkande 8. Även i motion 1999/2000:Sk695 (m) yrkande 2 förs ett motsvarande förslag fram. En- ligt motion 1999/2000:Sk689 (kd) yrkande 2 bör fastighetsskatten redan fr.o.m. år 2000 beräknas på en tredjedel av markvärdet ovanför ett taxeringsvärde på 150 000 kr.

Flera av de nu aktuella motionsförslagen motsvarar förslag som utskottet behandlat och avstyrkt tidigare under detta riksmöte (yttr. 1999/2000: BoU1y). Utskottets ställningstagande i denna del står fast. Förslagen är dessutom så utformade att de torde påverka statsbudgetens inkomster för innevarande budgetår, varför de avstyrks också av detta skäl. Även när det gäller förslagen i övrigt avstyrks de av utskottet. Enligt utskottets mening bör det pågående utredningsarbetet avvaktas.

Småhus som upplåts med hyres- eller bostadsrätt beskattas i dag som småhus trots att upplåtelseformen inte är den traditionella för småhus, dvs. äganderätt. Det innebär bl.a. att skattesatsen för dessa hus uppgår till 1,5 %. För hyres- och bostadsrätt är motsvarande skattesats 1,2 % för inkomståret 2000.

I motion 1999/2000:Sk628 (s) förordas att den lägre skattesatsen för hyres- och bostadsrättshus också bör gälla för radhus som upplåts med hyresrätt. Dessutom förs i motion 1999/2000:Sk699 (s) fram ett motsvarande förslag när det gäller småhus som upplåts med bostadsrätt. Gemensamt för motionerna är att de hävdar uppfattningen att det bör vara upplåtelseformen och inte husets utformning som styr beskattningen.

Det kan även enligt bostadsutskottets mening finnas anledning att se över beskattningen av småhus med olika upplåtelseformer. I Fastighetsbeskattningskommitténs arbete ingår bl.a. att se över beskattningen av småhus och hyreshus med avseende på neutraliteten i beskattningen. Enligt utskottets mening bör resultatet av denna översyn avvaktas. Motionerna avstyrks sålunda.

För att i dag outhyrda bostadshus skall kunna sparas för framtida behov i stället för att rivas föreslås i motion 1999/2000:Sk740 (mp) att taxeringsvärdet skall kunna sättas ned för dessa fastigheter. Enligt motionen innebär det ett samhälleligt resursslöseri att riva i övrigt funktionsdugliga fastigheter bara för att de för tillfället inte kan hyras ut.

Bostäder representerar ofta ett stort och långsiktigt kapital. Utskottet kan mot denna bakgrund dela motionärernas syn på vikten av att inte utan starka skäl riva bostadsfastigheter som står tomma. Samtidigt finns det naturligtvis situationer där en rivning eller nedmontering för återanvändning är den på sikt enda rimliga åtgärden. I de fall ett bevarande för framtida behov framstår som den lämpligaste lösningen torde det enligt utskottets uppfattning inte vara fastighetsbeskattningen som utgör det främsta hindret för detta.

Fastighetstaxeringen och därmed också fastighetsskatten grundas i princip på en fastighets marknadsvärde. I en situation där lägenheterna i en bostadsfastighet inte kan hyras ut därför att bostadsmarknaden på orten sviktar avspeglar detta sig i ett lågt taxeringsvärde. På orter där befolkningen minskar och bostadsefterfrågan går ner kommer sålunda taxeringsvärdena att falla och därmed också fastighetsskatten att minska. Av en dom i Regeringsrätten

1999/2000:BoU4y

från år 1998 framgår också att taxeringsvärdet kan sättas ned om delar av en fastighet inte kunnat hyras ut som en följd av bristande efterfrågan. Redan nuvarande regelsystem ger sålunda utrymme för sänkta taxeringsvärden i de fall som beskrivs i motion 1999/2000:Sk740 (mp). I den mån motionsförslaget inte kan anses tillgodosett redan genom dagens regler avstyrks det därför av utskottet.

Den frysning av taxeringsvärdena som i olika omgångar beslutats för småhus och flerbostadshus för åren 1998–2000 riskerar enligt motion 1999/2000: Sk759 (m) att leda till att äkta bostadsföretag blir oäkta. Enligt motionen behöver åtgärder vidtas för att förhindra att så sker.

För att ett bostadsföretag skall anses som äkta krävs, något förenklat, att företagets fastighet (fastigheter) inrymmer minst tre lägenheter och att minst 60 % av taxeringsvärdet belöper på de till medlemmar eller delägare med bostads- eller hyresrätt upplåtna bostadslägenheterna. Sådana bostadsföretag schablonbeskattas. En frysning av taxeringsvärdena för lägenheterna kan minska deras andel av taxeringsvärdet om samtidigt den del av taxeringsvärdet som belöper på lokaler m.m. höjs. I de fall detta leder till att ett bostadsföretag inte längre är att betrakta som äkta utgör det även enligt utskottets mening ett problem. Det framstår mot denna bakgrund som naturligt att också denna fråga bör ingå i de förestående övervägandena om fastighetstaxeringen och fastighetsbeskattningen. Utskottet är mot denna bakgrund inte nu berett att ställa sig bakom förslaget i motion 1999/2000:Sk759 (m), varför den avstyrks.

Ett av de viktigaste hindren för att producera hyresrättslägenheter utgör enligt motion 1999/2000:Sk764 (kd) den höga beskattningen av de tjänster som ingår i hyran. För att komma till rätta med detta bör därför möjligheterna till skattereduktion för fastighetsförvaltning/fastighetsskötsel utredas.

Utskottet är inte på de i motionen angivna grunderna berett att ställa sig bakom ett förslag om skattereduktion för vissa fastighetstjänster. Enligt utskottets mening bör denna fråga bedömas i ett större bostads- och skattepolitiskt sammanhang. Även i detta fall bör sålunda det pågående utredningsarbetet avvaktas, varför motionen avstyrks.

Beskattningen av ”boendeförmånen”, fastighetsbeskattningen, och förmögenhetsbeskattningen bör enligt motion 1999/2000:Sk653 (m) reduceras med minst en skatteform.

Enligt utskottets mening bör inte ett förslag med den oprecisa utformning det här är fråga om ligga till grund för ett riksdagens beslut. Motionen avstyrks.

Fastighetsbeskattningen i attraktiva skärgårdsområden m.m.

Åtgärder för att komma till rätta med problemen med fastighetsbeskattningen i attraktiva skärgårdsområden m.m. förs fram i tre motioner.

Med hänvisning till framför allt yrkesfiskarnas situation föreslås i motion 1999/2000:Sk645 (m) yrkande 2 en långsiktigt sänkt fastighetsskatt.

Enligt motion 1999/2000:Sk820 (c) bör

−belägenhetsfaktorn tas bort för fastboende i attraktiva områden för fritidsboende – yrkande 1,

1999/2000:BoU4y

− antalet värdeområden minskas för att reducera trappstegseffekterna i at-	1999/2000:BoU4y
traktiva områden – yrkande 2 samt

−fastighetsnämndemän utses för att tillgodose behovet av lokal sakkunskap och rättssäkerhet vid överklagande av taxeringsvärdet – yrkande 3.

För att förstärka förutsättningarna för permanent boende och sysselsättning i skärgården bör enligt motion 1999/2000:N277 (kd) yrkande 11 fastighetsskatten snarast sänkas.

Fastighetsbeskattningskommittén skall enligt direktiven se över beskattningen av fastigheter i attraktiva fritidsområden och överväga om en undantagsreglering bör införas och hur denna i så fall skall utformas. Utredningen har behandlat denna fråga med förtur och i betänkandet Begränsad fastighetsskatt (SOU 1999:59) föreslagit att en begränsningsregel för fastighetsskatten införs. Regeln skall enligt förslaget endast gälla skattskyldiga som är fysiska personer och som är bosatta i småhus på småhusenhet eller lantbruksenhet. För utformningen av begränsningsregeln har kommittén lagt fram två alternativa förslag. Gemensamt för förslagen är att de riktar sig mot hushåll med låga inkomster och som är bosatta i fastigheter med höga taxeringsvärden. Förslaget, som har remissbehandlats, bereds för närvarande i Regeringskansliet. Enligt utskottets mening bör resultatet av denna beredning avvaktas. Motionerna 1999/2000:Sk645 (m) yrkande 2, 1999/2000:Sk820 (c) samt 1999/2000:N277 (kd) yrkande 11 avstyrks sålunda.

Fastighetsbeskattningen vid tomträtt

I motion 1999/2000:Sk629 (m) föreslås att markägaren, och inte tomträttshavaren, skall betala fastighetsskatten för tomträttsmarken.

Enligt lagen om statlig fastighetsskatt och fastighetstaxeringslagen jämställs tomträttshavare med fastighetsägare vad gäller skattskyldighet till fastighetsskatt. Vad som i motionen anförts ger inte bostadsutskottet anledning att förorda någon förändring i detta avseende. Som utskottet tidigare anfört (yttr. 1998/99:BoU2y s. 2) skulle en omläggning av skattskyldigheten sannolikt föranleda krav från markägaren på en kompensation inom ramen för tomträttsavgälden. Motionen avstyrks således.

Energibesparande åtgärder

I motionerna 1999/2000:Sk610 (m), 1999/2000:Sk809 (m) samt 1999/2000: N383 (kd) yrkande 9 förs fram förslag om att energibesparande åtgärder på en fastighet inte skall leda till höjt taxeringsvärde respektive höjd fastighetsskatt. Enligt motionerna motverkar de nuvarande reglerna önskvärda energihushållningsåtgärder i bostadsbeståndet.

Vid fastighetstaxeringen eller vid beräkningen av fastighetsskatt särbehandlas inte investeringar som gjorts i energibesparande syfte. Den huvudprincip som gäller är att investeringar som leder till höjt marknadsvärde för en fastighet också leder till höjt taxeringsvärde och därmed höjd fastighetsskatt. Bostadsutskottet har tidigare (yttr. 1998/99:BoU2y s. 2) uttryckt uppfattningen att dessa principer i vissa fall kan leda till att åtgärder som är

önskvärda ur samhällets synvinkel delvis blir mindre förmånliga att genom-	1999/2000:BoU4y
föra för den enskilde fastighetsägaren. Investeringar i energibesparande
åtgärder eller byte till mer miljövänliga uppvärmningsmetoder är exempel på
sådana åtgärder. Sett ur ett energihushållningsperspektiv kan det således
framstå som olyckligt att åtgärder som i vissa fall har främjats genom statligt
stöd samtidigt leder till en ökad skattebelastning för fastighetsägaren. Som
förordas i de aktuella motionerna kan det mot denna bakgrund finnas skäl att
överväga möjligheterna till regeländringar inom fastighetsskattesystemets
ram. Samtidigt bör givetvis en strävan vara att reglerna för taxering och uttag
av fastighetsskatt skall vara så enkla och enhetliga som möjligt.
Bland de uppgifter som tilldelats Fastighetsbeskattningskommittén ingår
bl.a. att den skall överväga frågor om undantag från de generella reglerna för
fastighetsskatt. En av de frågor som kommittén därvid skall ta ställning till är
hur miljöinvesteringar och andra miljörelaterade åtgärder bör påverka fastig-
hetsskatten. I direktiven nämns som tänkbara lösningar att underlaget för
fastighetsskatten sätts ned eller att särskilda regler införs om skattereduktion
för miljöinvesteringar.
Överväganden med den inriktning som motionärerna förordat kommer så-
ledes att komma till stånd inom ramen för Fastighetsbeskattningskommitténs
pågående arbete. Något tillkännagivande från riksdagen i frågan i enlighet
med motionsförslagen kan mot denna bakgrund inte anses erforderligt. Mot-
ionerna avstyrks.

Realisationsvinstbeskattningen

De förändringar i realisationsvinstbeskattning som trätt i kraft fullt ut i och
med ingången av år 2000 kommer enligt motionerna 1999/2000:Sk627 (m)
yrkande 2 och 1999/2000:Sk644 (m) bl.a. att göra det svårare att genomföra
generationsskiften i jordbruksföretag. En utredning bör därför tillsättas för att
utreda realisationsvinstbeskattningens följder för jordbruk och andra mindre
företag vid generationsskiften. Dessutom föreslås att de tidigare gällande
övergångsreglerna skall tillämpas också under inkomståret 2000.
Bostadsutskottet vill inte utesluta att vissa regler avseende reavinstbeskatt-
ning vid försäljning av fastigheter kan behöva ses över. De problem som
motionärerna pekar på synes dock inte i första hand vara av bostadspolitisk
karaktär utan snarare frågor som det ankommer på skatteutskottet och i viss
mån miljö- och jordbruksutskottet att överväga. Bostadsutskottet avstår
därför från ett närmare ställningstagande till förslagen i de aktuella motion-
erna.
Den som i dag säljer sin bostad har under vissa förutsättningar möjlighet
att få uppskov med realisationsvinstbeskattningen. En sådan förutsättning är
att säljaren inom ett år förvärvar en ny bostad.
Enligt motion 1999/2000:Sk713 (v) är dagens regler i stort sett bra och
nödvändiga för att förhindra inlåsningseffekter. I ett avseende är dock regler-
na mindre väl utformade. Det gäller bl.a. den som vid avyttringstillfället äger
en tomt och inom ett år uppför en ny bostad på denna. I detta fall erhåller
säljaren inte uppskov med sin realisationsvinst. Enligt motionen bör reglerna
ändras så att uppskov kan erhållas också i sådana och andra liknande fall.	1

De möjligheter som i dag finns att erhålla uppskov med beskattningen av	1999/2000:BoU4y
realisationsvinsten vid fastighetsförsäljning har främst tillkommit för att öka
rörligheten på bostadsmarknaden. Den som säljer sin bostad ges rimlig tid att
skaffa sig en ersättningsbostad utan att skattskyldigheten omedelbart utlöses.
I likhet med motionärerna kan dock utskottet konstatera att det finns situat-
ioner där uppskov med realisationsvinstbeskattningen inte kan erhållas trots
att det föreligger starka skäl för detta. Det gäller bl.a. den i motionen redovi-
sade situationen där säljaren vid avyttringstillfället innehar en obebyggd
tomt, som denne därefter bygger sig ett hus på. Även om detta nybyggda hus
inom ett år tas i anspråk av säljaren som ny bostad räknas den inte som er-
sättningsbostad. Därmed kan inte heller uppskov med realisationsvinstbe-
skattningen erhållas. Det är en enligt utskottets mening orimlig situation. I
enlighet med förslaget i motion 1999/2000:Sk713 (v) bör därför reglerna för
uppskov med realisationsvinstbeskattningen i detta och liknande fall ses
över. Utskottets ställningstagande i denna del bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

Skattereduktion för hushållsnära tjänster m.m.

Det system med skattereduktion för utgifter för reparation och underhåll samt utgifter för om- och tillbyggnad av bostadshus (s.k. ROT-avdrag) som tillämpats under ett antal år har numera i princip upphört. Skattereduktion kan dock fortfarande erhållas under förutsättning av att arbetena utförts före den 1 april 1999 och att ansökan om reduktion lämnats in senast den 29 februari 2000. Reduktionen motsvarar 30 % av utgifterna och får för småhus inte överstiga 14 000 kr. För hyreshus och bostadsrätter gäller andra belopp. Det föreligger inte någon rätt till skattereduktion för andra hushållstjänster.

I Centerpartiets partimotion 1999/2000:Sk324 (c) yrkande 25 i motsvarande del föreslås att det s.k. ROT-avdraget skall permanentas. Även i motionerna 1999/2000:Sk719 (c) och 1999/2000:Bo204 (c) yrkande 18 förs motsvarande förslag fram. Enligt motionerna bör avdraget återinföras, vidareutvecklas och permanentas.

Vid sin tidigare behandling av motioner rörande skattereduktion för ROT- arbeten har utskottet erinrat om att ROT-avdragen främst har använts för att minska arbetslösheten i byggbranschen. Den senaste förlängningen av rätten till ROT-avdrag var också den grundad på en strävan att begränsa byggarbetslösheten. Utskottet är mot denna bakgrund inte nu berett att ställa sig bakom motionsförslag om att införa någon form av permanent skattereduktion för byggnadsarbeten eller andra hushållstjänster. Enligt utskottets mening bör denna bedömas i ett större skattesammanhang. Motionerna avstyrks sålunda.

Stockholm den 24 februari 2000

På bostadsutskottets vägnar

Knut Billing	1

I beslutet har deltagit: Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Lilian Virgin	1999/2000:BoU4y
(s), Owe Hellberg (v), Ulf Björklund (kd), Sten Andersson (m), Carina Mo-
berg (s), Inga Berggren (m), Siw Wittgren-Ahl (s), Sten Lundström (v), Ulla-
Britt Hagström (kd), Carl-Erik Skårman (m), Helena Hillar Rosenqvist (mp),
Rigmor Stenmark (c), Yvonne Ångström (fp), Carina Adolfsson (s) och Leif
Jakobsson (s).

Avvikande meningar

1. Fastighetsbeskattningen på längre sikt

Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren (m) och Carl-Erik Skårman (m) anser att den del av bostadsutskottets yttrande som under rubriken Fastighetsbeskattningen på längre sikt börjar med ”Två utredningar” och slutar med ”yrkande 4” bort ha följande lydelse:

Beskattningen av boendet är totalt sett alldeles för omfattande. Av beräkningar som Byggentreprenörerna gjort framgår att omkring 60 % av hyran för en nybyggd lägenhet går åt för att betala skatt och andra pålagor som tagits ut och fortlöpande tas ut med boendet som yttersta skatteobjekt. Här ligger den främsta förklaringen till att det är dyrt att flytta in i nyproducerade lägenheter. Men det blir också allt dyrare att bo i redan befintliga hyresrätter. Bara fastighetsskatten kostar de boende i hyreshus minst en månadshyra per år. För småhusägare varierar fastighetsskatten mycket beroende på var fastigheten ligger. Det kan i många fall röra sig om belopp över 1 500 kr i månaden för ordinära småhus eller fritidsfastigheter i vissa lägen. År 2001 – när frysningen av fastighetsskatten upphör – kan många familjer förvänta sig en fastighetsskattehöjning på uppemot 10 000 kr eller mer om året. Därtill kommer att den allmänna fastighetstaxeringen för hyreshusen medför i genomsnitt en ökning av taxeringsvärdena på 30–50 %. Resultatet kommer för boende i hyreshus i vissa områden att bli att ytterligare en månadshyra kommer att utgöras av skatt.

Mot den nu angivna bakgrunden framstår det som helt nödvändigt att i enlighet med förslagen i Moderata samlingspartiets motioner omedelbart inleda en avveckling av fastighetsskatten. I enlighet med förslagen bör sålunda en strategi för en successiv avveckling läggas fast redan nu. Som en viktig första åtgärd skall underlaget för skatteberäkningen frysas på dagens nivå. Härigenom mildras effekterna av de senaste årens mycket kraftiga prisökningar i vissa områden, vilka med dagens regler leder till kraftigt höjda taxeringsvärden och därmed åtföljande höjd skatt. Skattesatsen för småhus skall för år 2000 sänkas till samma nivå som för hyreshus, dvs. 1,2 %. Därefter skall skattesatsen sänkas ytterligare. För år 2001 skall den vara 1,1 % och för året därefter 1,0 %. Till de förändringar i underlaget för beskattningen som dessutom bör göras återkommer utskottet nedan.

Som framgått är de förändringar som nu bör genomföras steg på väg mot ett avskaffande av fastighetsskatten. För tydlighetens skull bör här göras klart att avsikten inte är att den skall ersättas med andra pålagor i form av en schablonintäkt eller liknande. De första förändringar vi nu och de närmaste åren

önskar se genomförda gör det möjligt att relativt snart genomföra en förenk-	1999/2000:BoU4y
ling av fastighetstaxeringen. Fastighetstaxeringen kostar det allmänna stora
pengar. Regelsystemet för denna har blivit ogenomträngligt och dess till-
lämpning upplevs som kineseri.
Utskottet tillstyrker med det nu anförda förslagen i Moderata samlingspar-
tiets partimotion 1999/2000:Bo206 yrkande 5 samt i motionerna 1999/2000:
Sk655 (m), 1999/2000:Sk695 (m) yrkandena 1 och 4 samt 1999/2000:Sk772

(m)yrkande 1. Med det nu anförda får även övriga motionsyrkanden anses i allt väsentligt tillgodosedda.

2. Fastighetsbeskattningen på längre sikt

Ulf Björklund (kd) och Ulla-Britt Hagström (kd) anser att den del av bo-
stadsutskottets yttrande som under rubriken Fastighetsbeskattningen på
längre sikt börjar med ”Två utredningar” och slutar med ”yrkande 4” bort ha
följande lydelse:
Beskattningen av boendet är hårdare i Sverige än i något annat land. I de
europeiska länderna är momsen lägre, försäljningsskatt är mycket sällsynt
och fastighetsskatten mycket begränsad. Vissa länder har över huvud taget
ingen fastighetsskatt. Stora skillnader finns mellan länderna vad gäller boen-
dekostnaderna sedda i förhållande till hushållens disponibla inkomster. I de
europeiska länderna var genomsnittet 20 % år 1993, i Sverige så mycket som
30 %.
Statens intäkter och kostnader för boendet kommer att genomgå drama-
tiska förändringar de närmaste åren. Statens nettokostnader har varit stora.
Ökade intäkter, bl.a. fastighetsskatt och moms på byggandet jämte sjunkande
räntebidrag, gav staten ett positivt netto för boendet redan 1997. Statens
utgifter för räntebidrag kommer från 1997 till 1999 att ha sjunkit från 20
miljarder till 7,5 miljarder kronor. Det är orimligt att staten tar in ökade
skatter på boendet när kostnaderna i form av räntebidrag sjunker. Fastighets-
skatten borde i stället sänkas i samma takt som räntebidragen sjunker. Pro-
gnosen pekar på att nettot mellan fastighetsskatt och räntebidrag år 1999 blir
ca 15 miljarder kronor.
Skatt efter bärkraft är den princip som bör gälla. Fastighetsskatten drabbar
alla boende oavsett inkomst och betalningsförmåga. Den är en skatt på en
inkomst som inte finns och strider således mot den nämnda principen. Skat-
ten hotar i vissa fall äganderätten liksom den enskildes trygghet vad gäller
besittningen av det egna hemmet. Personer med låga inkomster har inte råd
att betala skatten. Att göra det möjligt att äga sin bostad också för lågin-
komsttagare är att verka för ett jämlikt samhälle, ett samhälle där äganderätt
inte kräver stora pengar. Fastighetsskatten ökar den sociala segregeringen
och motverkar möjligheterna för ett permanent boende i många områden som
är attraktiva för de fritidsboende.
I enlighet med förslagen i de nu aktuella kd-motionerna måste fastighets-
skatten på sikt avvecklas. I stället bör kommunerna ges en rätt att debitera en
kommunal fastighetsavgift som skall täcka kostnader för gatuunderhåll,
brandförsvar och annan kommunal service som är kopplad till fastigheten.
Den nu förordade avvecklingen bör inledas omedelbart.	1

Vad utskottet nu med anslutning till kd-motionerna 1999/2000:Bo233 (kd)	1999/2000:BoU4y
yrkande 13, 1999/2000:Sk689 (kd) yrkandena 1 och 3, 1999/2000:Sk771
(kd) yrkande 1 samt 1999/2000:Sk773 (kd) yrkande 4 förordat bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna. Med det nu anförda får även övriga
motionsyrkanden anses i allt väsentligt tillgodosedda.

3. Fastighetsbeskattningen på längre sikt

Rigmor Stenmark (c) och Yvonne Ångström (fp) anser att den del av bostadsutskottets yttrande som under rubriken Fastighetsbeskattningen på längre sikt börjar med ”Två utredningar” och slutar med ”yrkande 4” bort ha följande lydelse:

Fastighetsskatten utgör i dag en alltför en stor del av många människors boendekostnad. Den drar i dag in ca 25 miljarder kronor till statskassan. Skatten upplevs av många som orättvis. De successivt höjda skattesatserna har tydliggjort att skattebeloppen blir olika för likvärdiga bostäder beroende på var de ligger. Skattebeloppen har ökat kraftigt för många sedan de gjort sitt fastighetsförvärv.

Boendet omfattar inte bara bostaden i sig utan avser också tryggheten av ett hem. Valfrihet och mångfald i boendet är en grundpelare i bostadspolitiken och en del av välfärdspolitiken. Att äga sitt hem har ett värde i sig. Fastighetsskatten träffar människor utan hänsyn till deras kraft att bära den. Inriktningen bör därför vara att skatten successivt skall sänkas. Skattesystemet bör dessutom ersättas med ett system med schablonintäkt mot vilket avdrag får göras för fastighetens kostnader för räntor. Ett sådant system har flera fördelar, bl.a. bestraffar det inte lika påtagligt den som gör miljö- och energiförbättringar på fastigheten.

De nu förordade förändringarna i fastighetsbeskattningen bör genomföras skyndsamt. Det bör därför uppdras åt Fastighetsbeskattningskommittén att snarast lägga fram ett förslag till schablonbeskattning som utskottet nu med anslutning till förslagen i motioner (c) och (fp) uttalat sig för. I detta sammanhang bör även frågan om hur kommunerna skall kunna få del av intäkterna övervägas.

Vad utskottet nu med anslutning till Centerpartiets partimotion 1999/2000: Sk324 yrkande 25 i motsvarande del samt motionerna 1999/2000:Bo232 (fp) yrkande 8 och 1999/2000:Sk640 (c) anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Med det nu anförda får även övriga motionsyrkanden anses i allt väsentligt tillgodosedda.

4. Fastighetsskattenivån m.m.

Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren (m) och Carl-Erik
Skårman (m) anser att den del av bostadsutskottets yttrande som under rubri-
ken Fastighetsskattenivån m.m. börjar med ”Flera av” och slutar med ”utred-
ningsarbetet avvaktas” bort ha följande lydelse:
I likhet med Moderata samlingspartiet anser utskottet att fastighetsskatten
successivt skall avvecklas. Som utskottet anfört ovan bör avvecklingen inle-
das genom att underlaget för skatteberäkningen fryses på dagens nivå och	1

genom att skattesatsen för småhus redan för år 2000 sänks till samma nivå	1999/2000:BoU4y
som för hyreshus, dvs. 1,2 %. Därefter skall skattesatsen sänkas ytterligare
med 0,1 procentenheter för vart och ett av de närmaste åren.
Även andra åtgärder måste vidtas för att lindra bördan av fastighetsskatten.
En sådan åtgärd som bör genomföras redan fr.o.m. innevarande år är att
ändra underlaget för fastighetsskatten så att det utgörs av byggnadsvärdet
och halva markvärdet. Genom att på detta sätt reducera markvärdet vid be-
räkningen av skattens storlek löser man till betydande del också de problem
som i dag finns i attraktiva fritidsområden. Till denna fråga återkommer
utskottet också nedan.
Utskottet tillstyrker med det nu anförda förslagen i Moderata samlingspar-
tiets partimotion 1999/2000:Bo206 samt i motion 1999/2000:Sk695 (m)
yrkande 2. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Med
det anförda får även övriga förslag anses i allt väsentligt tillgodosedda.

5. Fastighetsskattenivån m.m.

Ulf Björklund (kd) och Ulla-Britt Hagström (kd) anser att den del av bostadsutskottets yttrande som under rubriken Fastighetsskattenivån m.m. börjar med ”Flera av” och slutar med ”utredningsarbetet avvaktas” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i kd-motionerna framförda uppfattningen att fastighetsskatten successivt bör avvecklas. Som redovisats ovan innebär det bl.a. att skatten stegvis skall sänkas och ersättas med en kommunal avgift för sådan kommunal service som har en direkt knytning till fastigheten. I ett första steg bör dessutom taxeringsreglerna ändras så att lägesfaktorns genomslag på byggnadsvärdet begränsas. Därutöver bör den ändringen göras att av det markvärde som överstiger 150 000 kr fastighetsskatten enbart skall beräknas på en tredjedel av värdet. Som en viktig åtgärd skall underlaget för skatteberäkningen därtill frysas på dagens nivå. Härigenom mildras effekterna av de senaste årens mycket kraftiga prisökningar i vissa områden, vilka med dagens regler leder till kraftigt höjda taxeringsvärden och därmed åtföljande höjd skatt. Till frågan om fastighetsbeskattningen i attraktiva fritidsområden återkommer dessutom utskottet nedan.

Vad utskottet nu med anslutning till motion 1999/2000:Sk689 (kd) yrkande 2 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Med det anförda får även övriga förslag anses i allt väsentligt tillgodosedda.

6. Fastighetsskatten för outhyrda bostadshus

Helena Hillar Rosenqvist (mp) anser att den del av bostadsutskottets yttrande
som under rubriken Fastighetsskattenivån m.m. börjar med ”Bostäder repre-
senterar” och slutar med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:
På orter där arbetsmarknaden stagnerat och därmed också bostadsefterfrå-
gan minskat är det inte ovanligt att bostadsföretag, främst de kommunala,
låter riva bostadshus som står outhyrda. I en situation där utsikterna att kunna
hyra ut bostäderna bedöms som dåliga framstår det ur bostadsföretagets
synpunkt som billigare att låta riva huset. Som framhålls i motion	1

1999/2000:Sk740 (mp) utgör detta ett slöseri med resurser. Även om det	1999/2000:BoU4y
naturligtvis finns hus som är så dåliga till följd av mögel- och fuktskador

m.m.att de bör rivas är det övervägande antalet hus i gott skick. Enligt utskottets mening bör dessa hus sparas för framtida behov.

En viktig anledning till att outhyrda bostadshus rivs är den ekonomiska börda som fastighetsskatten i många fall utgör. För att undanröja detta skäl för rivning bör reglerna för fastighetsbeskattningen ändras. För bostadsfastigheter som vid en viss tidpunkt inte kan hyras ut och därför står tomma bör taxeringsvärdet kunna sättas ner kraftigt.

Vad utskottet nu med anslutning till motion 1999/2000:Sk740 (mp) anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

7. Taxeringsvärdet för s.k. äkta bostadsföretag

Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren (m) och Carl-Erik Skårman (m) anser att den del av bostadsutskottets yttrande som under rubriken Fastighetsskattenivån m.m. börjar med ”För att” och slutar med ”den avstyrks” bort ha följande lydelse:

För att ett bostadsföretag i skattesammanhang skall betraktas som ett s.k. äkta bostadsföretag fordras bl.a. att företagets fastighet (fastigheter) inrymmer minst tre lägenheter och att minst 60 % av taxeringsvärdet belöper på de till medlemmar eller delägare med bostads- eller hyresrätt upplåtna bostadslägenheterna. Sådana bostadsföretag schablonbeskattas.

Den i och för sig välmotiverade frysningen av taxeringsvärdena som gäller t.o.m. inkomståret 2000 kan när det gäller vissa äkta bostadsföretag skapa problem. Genom att taxeringsvärdena för lägenheterna har frysts kan deras andel av det totala taxeringsvärdet komma att minska om samtidigt den del av taxeringsvärdet som belöper på lokaler m.m. höjs. I de fall detta leder till att ett bostadsföretag inte längre är att betrakta som äkta är det en enligt utskottets mening icke avsedd effekt. De långtgående följder detta får för de boende i de berörda fastigheterna är enligt utskottets mening oacceptabla.

I enlighet med förslaget i motion 1999/2000:Sk759 (m) yrkande 2 bör därför åtgärder vidtas för att förhindra att äkta bostadsföretag omklassas till oäkta enbart som en följd av frysta taxeringsvärden. Det bör ankomma på regeringen att utan dröjsmål återkomma till riksdagen med förslag med denna innebörd. Utskottets ställningstagande bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

8. Skattereduktion för fastighetsförvaltning

Ulf Björklund (kd) och Ulla-Britt Hagström (kd) anser att den del av bo-
stadsutskottets yttrande som under rubriken Fastighetsskattenivån m.m.
börjar med ”Utskottet är” och slutar med ”motionen avstyrks” bort ha föl-
jande lydelse:
Som framhålls i motion 1999/2000:Sk764 (kd) är ett av de främsta hindren
för att kunna bygga och hyra hyreslägenheter den höga beskattningen av
tjänster som ingår i hyran. Även i övrigt är skattebelastningen på hyresboen-
det alldeles för hög. Inte minst fastighetsbeskattningen bidrar till detta.	1

Som beskattningen i dag är utformad måste hyresgästen med sin hyra be-	1999/2000:BoU4y
tala dels moms på den administration och förvaltning samt de tjänster som
ingår i hyran, dels arbetsgivaravgifter på de ofta arbetsintensiva tjänsterna.
Det finns mot denna bakgrund anledning att se över och minska den totala
skattebelastningen av boendet. I enlighet med förslaget i motion 1999/2000:
Sk764 (kd) bör därför en utredning tillsättas med uppdrag att se över möjlig-
heterna att införa en skattereduktion för tjänster m.m. som avser fastighets-
förvaltning/fastighetsskötsel. Detta bör ges regeringen till känna.

9. Trippelbeskattningen av boendet

Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren (m) och Carl-Erik Skårman (m) anser att den del av bostadsutskottets yttrande som under rubriken Fastighetsskattenivån m.m. börjar med ”Enligt utskottets” och slutar med ”Motionen avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motionen att beskattningen av boendet bör minska. Med anslutning till förslag i bl.a. Moderata samlingspartiets partimotion har också utskottet uttalat att en successiv avveckling av fastighetsskatten bör inledas omedelbart. Även när det gäller övriga skatter som träffar boendet finns det enligt utskottets mening anledning att se över möjligheterna att helt ta bort eller åtminstone kraftig minska dessa. Det gäller bl.a. förmögenhetsskatten som många får betala för sitt innehav av helt ordinära fastigheter som en följd av de höga taxeringsvärdena på många orter.

Vad utskottet nu med anslutning till motion 1999/2000:Sk653 (m) anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

10. Fastighetsbeskattningen i attraktiva skärgårdsområden m.m.

Knut Billing (m), Ulf Björklund (kd), Sten Andersson (m), Inga Berggren (m), Ulla-Britt Hagström (kd), Carl-Erik Skårman (m), Rigmor Stenmark (c) och Yvonne Ångström (fp) anser att den del av bostadsutskottets yttrande som under rubriken Fastighetsbeskattningen i attraktiva skärgårdsområden

m.m.börjar med ”Fastighetsbeskattningskommittén skall” och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

Det framstår för alla som helt uppenbart att dagens fastighetsbeskattning ger helt orimliga konsekvenser för dem som är permanentboende i attraktiva fritidsområden i bl.a. skärgården. De priser som de fritidsboende är villiga att betala medför att taxeringsvärdena för de bofastas fastigheter stiger och att den fastighetsskatt som utgår ligger på nivåer som många inte har någon som helst möjlighet att klara. Som framhålls i flera av motionerna kan inte ett skattesystem accepteras som leder till att människor får flytta från sina hem till följd av en orimlig skattebörda.

Den mest uppenbara lösningen på problemen i attraktiva skärgårdsområden är att avveckla dagens fastighetsskatt i enlighet med vad som föreslås i flera av de nu aktuella motionerna. Som framhålls i motionerna kan detta dock inte ske omedelbart utan det måste ske successivt under en något längre tid. Vad som erfordras är därför åtgärder som kan sättas in redan nu och som

leder till en kraftigt sänkt fastighetsskatt redan fr.o.m. innevarande år. Exem-

pel på sådana åtgärder är att ta bort den s.k. belägenhetsfaktorn för perma-	1999/2000:BoU4y
nentboende. De förslag som utskottet tidigare ställt sig bakom om reducerat
markvärde som underlag för beskattningen m.m. bidrar också de till att
minska skattetrycket för fastboende i skärgården och andra attraktiva fritids-
områden.
Vad utskottet nu med anledning av motionerna 1999/2000:Sk645 (m) yr-
kande 2, 1999/2000:Sk820 (c) och 1999/2000:N277 (kd) yrkande 11 anfört
om åtgärder för att minska fastighetsskatten för permanentboende i attraktiva
fritidsområden m.m. bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

11. Fastighetsbeskattningen vid tomträtt

Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren (m) och Carl-Erik Skårman (m) anser att den del av bostadsutskottets yttrande som under rubriken Fastighetsbeskattningen vid tomträtt börjar med ”Enligt lagen” och slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i motion 1999/2000:Sk629 (m) framförda uppfattningen att det ter sig svårt att hitta något motiv för att någon skulle vara skyldig att betala skatt för en fastighet som han inte äger. Desto svårare att finna ett motiv blir det när det dessutom rör sig om en skatt som baseras på ett tänkt marknadsvärde för en tomt som inte kan säljas då den är upplåten med tomträtt. Det är en enligt utskottets mening principiellt oriktig ordning. Det enda rimliga är naturligtvis att den som äger en fastighet också betalar den skatt som belöper på den. Om detta förhållande kommer att påverka tomträttsavgälden är detta en fråga som inte i sig bör påverka de skatterättsliga principer enligt vilka fastighetsskatten tas ut.

Vad utskottet nu med anslutning till motion 1999/2000:Sk629 (m) anfört om skattskyldigheten vid tomträtt bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

12. Energibesparande åtgärder

Knut Billing (m), Ulf Björklund (kd), Sten Andersson (m), Inga Berggren
(m), Ulla-Britt Hagström (kd), Carl-Erik Skårman (m), Rigmor Stenmark (c)
och Yvonne Ångström (fp) anser att den del av bostadsutskottets yttrande
som under rubriken Energibesparande åtgärder börjar med ”Vid fastighets-
taxeringen” och slutar med ”Motionerna avstyrks” bort ha följande lydelse:
Förutom de principiella invändningar som enligt utskottets mening kan re-
sas mot fastighetsskatten som sådan innehåller beskattningen enskilda mo-
ment som också de kan starkt ifrågasättas. Den mest uppenbara lösningen på
dessa problem är att avveckla dagens fastighetsskatt i enlighet med vad som
föreslagits i motioner från (m), (kd), (c) och (fp). I avvaktan på att detta
successivt kan genomföras bör dock de mest uppenbara bristerna i dagens
system rättas till. En sådan brist är de orimliga effekter på fastighetsskatten
som energibesparande och andra energihushållningsåtgärder kan ge upphov
till.
Den som i dag investerar i anläggningar som sparar energi eller som på
annat sätt bidrar till att hushålla med våra resurser får med automatik ett höjt	1

taxeringsvärde och därmed också höjd fastighetsskatt. Den som genomför	1999/2000:BoU4y
åtgärder som ur ett långsiktigt hushållningsperspektiv är önskvärda kommer
därmed att straffas för detta. Det är naturligtvis inte rimligt. Även skattesy-
stemet måste självfallet medverka till och inte motverka att energibesparande
eller i övrigt miljöförbättrande åtgärder kommer till stånd. I enlighet med
motionsförslagen bör därför reglerna för fastighetsbeskattningen ändras så att
miljöförbättrande åtgärder av olika slag inte missgynnas i skattehänseende.
Fastighetsbeskattningen måste i stället utformas så att sådana åtgärder gyn-
nas eller åtminstone så att skatteeffekten är neutral.
Vad utskottet nu med anslutning till motionerna 1999/2000:Sk610 (m),
1999/2000:Sk809 (m) samt 1999/2000:N383 (kd) yrkande 9 anfört om fas-
tighetsbeskattningen av energibesparande åtgärder m.m. bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

13. Realisationsvinstbeskattningen

Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren (m) och Carl-Erik Skårman (m) anser att den del av bostadsutskottets yttrande som under rubriken Realisationsvinstbeskattningen börjar med ”Bostadsutskottet vill” och slutar med ”aktuella motionerna” bort ha följande lydelse:

Effekterna av realisationsvinstbeskattningen upplevs inte sällan som orimliga och orättvisa av de enskilda fastighetsägarna. Med sin nuvarande utformning leder beskattningen till otvetydiga inlåsningseffekter och därmed försämrad rörlighet på bostadsmarknaden. Problemen är särskilt uppenbara vid generationsskiften i jordbruk och andra småföretag. I och med att de tidigare övergångsreglerna för realisationsvinstbeskattningen har upphört i och med ingången av år 2000 har problemen dessutom accentuerats.

Bostadsutskottet tillstyrker mot bakgrund av det ovan anförda förslagen i motionerna 1999/2000:Sk627 (m) yrkande 2 och 1999/2000:Sk644 (m) om att en översyn bör genomföras av reglerna för realisationsvinstbeskattningen av fastigheter. Gällande övergångsregler bör förlängas i avvaktan på att nya permanenta regler kan träda i kraft. I den förordade översynen är det angeläget att regelsystemet utformas på ett sådant sätt att störningar inte uppkommer på bostadsmarknaden. Det är således angeläget att systemet inte ger några inlåsningseffekter eller på annat sätt försvårar fastighetsöverlåtelser. Utskottets ställningstagande i denna del bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

14. Skattereduktion för hushållsnära tjänster m.m.

Ulf Björklund (kd), Ulla-Britt Hagström (kd) och Rigmor Stenmark (c) anser
att den del av bostadsutskottets yttrande som under rubriken Skattereduktion
för hushållsnära tjänster m.m. börjar med ”Vid sin” och slutar med ”avstyrks
sålunda” bort ha följande lydelse:
Sedan ROT-avdragen upphörde för mindre än ett år sedan finns det tecken
på att tillgången på denna typ av arbetsobjekt har minskat. Det är en enligt
utskottets mening olycklig utveckling. ROT-åtgärder sysselsätter i många fall
arbetskraft som inte kan arbeta inom nybyggnadssektorn. Det finns därmed	1

en uppenbar risk för att arbetslösheten bland vissa kategorier byggnadsarbe-	1999/2000:BoU4y
tare ökar. Avdragen har dessutom bidragit till att nödvändiga reparationer
och annat underhåll kommit till stånd i en omfattning som annars inte skulle
ha blivit fallet. Kort sagt har ROT-avdragen bidragit till en totalt sett bättre
boendemiljö.
Inom tjänstesektorn i stort finns det möjlighet att genom åtgärder på skat-
teområdet skapa flera arbeten och företag. Sänkta skatter på hushållsnära
tjänster skulle dessutom möjliggöra för fler med vanliga inkomster att nyttja
hushållstjänster och skulle leda till en större valfrihet för hushållen. Det kan
t.ex. gälla barnfamiljer och äldre eller fysiskt svaga personer. De tjänster som
avses är sådana som utförs i hemmet såsom tvätt, städning, omsorg och träd-
gårdsskötsel. En sådan skattesänkning skulle leda till att nya småföretag
växer fram, vilket i sin tur skulle skapa åtskilliga nya arbetstillfällen. Den
svarta sektorn skulle bli vit. I enlighet med förslagen i Centerpartiets parti-
motion 1999/2000:Sk324 (c) yrkande 25 i motsvarande del samt motionerna
1999/2000:Sk719 (c) och 1999/2000:Bo204 (c) yrkande 18 bör därför ROT-
avdraget återinföras, vidareutvecklas och permanentas. Utskottets ställnings-
tagande i denna del bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Särskilt yttrande

Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren (m) och Carl-Erik Skårman (m) anför:

Under allmänna motionstiden 1999 lade Moderata samlingspartiet fram förslag om att införa en skattereduktion för hushållsnära tjänster. Enligt vårt förslag skulle en skattereduktion på 50 % av arbetskostnaden, dock högst 25 000 kr per år och hushåll, kunna erhållas för ROT-arbeten och för andra hushållstjänster. Vi vidhåller att en skattereduktion med denna utformning bör införas. Det är därför vår avsikt att på nytt återkomma till riksdagen med ett motsvarande förslag.

Innehållsförteckning		1999/2000:BoU4y
Till skatteutskottet .....................................................................................		1
Sammanfattning.........................................................................................		1
Utskottet ....................................................................................................		1
Inledning ...............................................................................................		1
Fastighetsbeskattning och fastighetstaxering ........................................		2
	Fastighetsbeskattningen på längre sikt .............................................	2
	Fastighetsskattenivån m.m. ..............................................................	3
	Fastighetsbeskattningen i attraktiva skärgårdsområden m.m. ..........	5
	Fastighetsbeskattningen vid tomträtt ................................................	6
	Energibesparande åtgärder ...............................................................	6
Realisationsvinstbeskattningen .............................................................		7
Skattereduktion för hushållsnära tjänster m.m. .....................................		8
Avvikande meningar..................................................................................		9
1.	Fastighetsbeskattningen på längre sikt (m) .......................................	9
2.	Fastighetsbeskattningen på längre sikt (kd) ....................................	10
3.	Fastighetsbeskattningen på längre sikt (c och fp)............................	11
4.	Fastighetsskattenivån m.m. (m) ......................................................	11
5.	Fastighetsskattenivån m.m. (kd) .....................................................	12
6.	Fastighetsskatten för outhyrda bostadshus (mp) .............................	12
7.	Taxeringsvärdet för s.k. äkta bostadsföretag (m) ............................	13
8.	Skattereduktion för fastighetsförvaltning (kd) ................................	13
9.	Trippelbeskattningen av boendet (m)..............................................	14
10. Fastighetsbeskattningen i attraktiva skärgårdsområden m.m.
(m, kd, c och fp)..................................................................................		14
11. Fastighetsbeskattningen vid tomträtt (m) ......................................		15
12. Energibesparande åtgärder (m, kd, c och fp).................................		15
13. Realisationsvinstbeskattningen (m)...............................................		16
14. Skattereduktion för hushållsnära tjänster m.m. (kd och c) ............		16
Särskilt yttrande (m) ................................................................................		17

Elanders Gotab, Stockholm 2000