BOU11Y
Yttrande 1995/96:BOU11Y
Bostadsutskottets yttrande 1995/96:BoU11y
Program för hållbar utveckling m.m.
1995/96
BoU11y
Till finansutskottet
Finansutskottet har berett bostadsutskottet tillfälle att avge yttrande över förslag i propositionen 1995/96:222 Vissa åtgärder för att halvera arbetslösheten till år 2000, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, finansiering m.m. jämte motioner allt i vad ärendet rör bostadsutskottets beredningsområde.
Vissa förslag i proposition 1995/96:222
Program för omställning till hållbar utveckling
I den del programmet behandlas i detta yttrande innebär det sammanfattningsvis följande.
Programmet avses bidra till att skapa sysselsättning genom att stimulera till investeringar bl.a. i kretsloppsanpassning av byggnader och infrastruktur. Programmet skall inriktas på investeringar som bedöms inte annars komma till stånd, dvs. stöd skall inte ges till projekt som bedöms lönsamma på egen hand. I syfte att skapa incitament att genomföra önskade åtgärder bör bidragsdelen uppgå till mellan 15 och 30 % av investeringskostnaden.
De områden inom vilka programmet skall kunna stimulera till åtgärder är bl.a.
–Åtgärder inom va-sektorn för att minska utsläppen av kväve och fosfor från avloppsvatten samt dagvattenhantering. Även inrättande av separata toalett/urinledningar är angeläget.
–Återanvändning av byggnadsmaterial. Vid rivning av fastigheter krävs särskilda insatser för att miljöfarligt material skall tas om hand på ett korrekt sätt. Utveckling och igångsättning av bygg- och ombyggnadsprojekt med återvunna material är angeläget.
–Kretsloppsanpassad renovering dvs. renovering som sker med hälso- och miljöanpassade material som kan återanvändas och återvinnas.
En miljard kronor föreslås tillföras det under fjortonde huvudtiteln uppförda anslaget Investeringsbidrag för främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktning. Riksdagen föreslås besluta att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka anslaget med detta belopp. Programmet skall vara tidsbegränsat och genomföras under fem år.
1
Tidsbegränsad nedsättning av stämpelskatten vid förvärv av fast egendom och tomträtter
I propositionen föreslås att stämpelskatten tillfälligt sätts ned till en tredjedel vid förvärv av fast egendom och tomträtter som sker under tiden 12 juni 1996–31 december 1997 under förutsättning att inskrivning beviljas före utgången av mars 1998.
I stället för skattesatserna 1,5 % för fysiska personer och 3 % för juridiska personer föreslås de nya skattesatserna vara 0,5 % respektive 1,0 %.
Riksdagen föreslås anta regeringens förslag till lag om tillfällig nedsättning av stämpelskatt i vissa fall.
Motionerna
I yttrandet behandlas motionerna
1995/96:Fi116 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
4.att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om tillfällig nedsättning av stämpelskatten i vissa fall,
12att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tredjepartsfinansiering för ekologiskt hållbar utveckling,
16.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om program för omställning till hållbar utveckling.
1995/96:Fi117 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari hemställs
7.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kretsloppsanpassade va-system,
8.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppdrag till Naturvårdsverket om sammanställning av erfarenheter från kretsloppsanpassade va-system,
11.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om naturvårdsinventeringar,
13.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att investeringsbidrag till allergisanering skall ingå i de aviserade miljösatsningarna,
14.att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett ”grönt” ROT-bidrag i enlighet med vad som anförts i motionen,
15.att riksdagen avslår förslaget till lag om tillfällig nedsättning av stämpelskatt i vissa fall.
1995/96:Fi118 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas
1.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sänkt fastighetsskatt,
33.att riksdagen beslutar i enlighet med motionen att skattereduktion inom ramen för ROT-åtgärder skall medges för konvertering av elvärme till andra uppvärmningsformer.
1995/96:Fi119 av Karin Falkmer m.fl. (m) vari yrkas
4.att riksdagen avslår förslaget om ett program för omställning till hållbar utveckling i enlighet med vad som anförts i motionen.
1995/96:BoU11y
19
| 1995/96:Fi123 av Anne Wibble m.fl. (fp) vari yrkas | 1995/96:BoU11y |
13.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om programmet för omställning till hållbar utveckling.
Vissa tidigare satsningar på sysselsättningsåtgärder inom miljöområdet m.m.
Under år 1995 genomfördes vissa sysselsättningsåtgärder med inriktning på miljöområdet. Det gäller dels en satsning avseende bidrag om 400 miljoner kronor för miljöinvesteringar med sysselsättningsinriktning (prop. 1994/95:25, 1994/95:BoU1y, 1994/95:FiU1), dels en satsning om 100 miljoner kronor för investeringsbidrag för främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktning (prop. 1994/95:100, bil. 15, 1994/95:JoU14).
Den förstnämnda satsningen innebär stöd om
a)100 miljoner kronor som bidrag om 15 % till åtgärder inom va-sektorn inkl. ledningsnät,
b)75 miljoner kronor för upprustning av naturvårdsområden,
c)75 miljoner kronor för efterbehandling av förorenade områden,
d)50 miljoner kronor som bidrag om 25 % för bullersanering,
e)100 miljoner kronor som bidrag om 15 % för fjärrvärmeutbyggnad.
Stödet om 100 miljoner kronor för främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktning skall enligt 1995 års budgetproposition kunna utgå till kommuner och näringsliv och bidra till en önskvärd omställning till ett ekologiskt hållbart samhälle. Stödet skall avse konkreta projekt som är rationella, kostnadseffektiva och som ger en påtaglig miljövinst och klara sysselsättningseffekter. Som exempel på områden där bidrag enligt budgetpropositionen bör kunna bli aktuella är kretsloppsanpassning av avfallssystem, alternativa avloppshanteringssystem och miljöanpassad trafik. Stöd bör uppgå till 30 % av de merkostnader som följer av att investeringarna motiveras med en omställning i ekologiskt hållbar riktning och som inte täcks av andra bidragsformer. Investeringarna bör påbörjas 1995 och vara avslutade under år 1996. Som exempel på projekt som fått stöd kan nämnas uppbyggnad av alternativa va-system i bostadsområden.
Regeringen har beslutat uppdra åt Naturvårdsverket och länsstyrelserna att i samråd med andra berörda myndigheter ta fram underlag som beredskap för framtida satsningar som kan skapa sysselsättning och förbättra miljön. Verket redovisade sitt uppdrag i september 1995. Beträffande de miljösatsningar avseende bidrag om 400 miljoner kronor som gjorts inom arbetsmarknadspolitiken konstaterar verket att satsningen ser ut att bli framgångsrik. Preliminära beräkningar visar att sysselsättningseffekten beräknas bli god. Sammantaget väntas bidragen skapa sysselsättning i storleksordningen 975 årsarbeten.
Vad gäller de 100 miljoner kronor som satsats för omställning i ekologiskt hållbar riktning upplyser Naturvårdsverket om att verket senast i april 1997 avser presentera en utvärdering av den nuvarande bidragsgivningen för regeringen.
19
Utskottet
Inledning
I yttrandet behandlas vad i proposition 1995/96:222 föreslagits om tidsbegränsad nedsättning av stämpelskatten vid förvärv av fast egendom och tomträtter (avsnitt 4.2.2) samt om program för omställning till hållbar utveckling (avsnitt 5.5) i vad programmet avser bostadsutskottets beredningsområde jämte motioner som anknyter till dessa regeringsförslag.
Vidare behandlas vissa motioner bl.a. om fastighetsbeskattningen samt om viss utformning av den av riksdagen nyligen beslutade skattereduktionen för vissa byggnadsarbeten.
Ett program för omställning till hållbar utveckling
Som framgått ovan föreslår regeringen riksdagen att besluta att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka anslaget Investeringsbidrag för främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktning med en miljard kronor. Programmet skall vara tidsbegränsat och genomföras under fem år.
De delar av programmet som kan anses ligga inom bostadsutskottets berdningsområde är följande:
–Åtgärder inom va-sektorn för att minska utsläppen av kväve och fosfor från avloppsvatten samt dagvattenhantering. Även inrättande av separata toalett/urinledningar är enligt propositionen angelägna åtgärder.
–Återanvändning av byggnadsmaterial. Vid rivning av fastigheter krävs särskilda insatser för att miljöfarligt material skall tas om hand på korrekt sätt.. Utveckling och igångsättning av bygg- och ombyggnadsprojekt med återvunna material är angeläget.
–Kretsloppsanpassad renovering dvs. renovering som sker med hälso- och miljöanpassade material som kan återanvändas och återvinnas.
Programmet tas upp i sex motionsyrkanden.
I motion 1995/96:Fi119 (m) yrkande 4 i motsvarande del yrkas avslag på regeringens förslag. Enligt motionärerna ökar inte utvecklingen av ny teknik genom politiska program och miljardsubventioner.
I de övriga fem motionsyrkandena reses inte invändningar mot att programmet utvidgas. Tvärtom uttalas i vissa av dessa motioner att det är positivt att en ökad satsning på hållbar utveckling nu kommer till stånd. T.ex. anförs i motion 1995/96:Fi123 (fp) att det finns all anledning att fullfölja satsningen på ett ökat kretslopp. Motionärerna anser det emellertid viktigt att Naturvårdsverkets delegation för ekologisk omställning får en klar innebörd så att pengarna kan användas effektivt. Ett riksdagens tillkännagivande till regeringen om vad i motionen anförts om programmet föreslås i yrkande 13.
I Vänsterpartiets partimotion 1995/96:Fi116 förs förslag om programmet fram i två yrkanden. I yrkande 16 föreslås ett riksdagens tillkännagivande till regeringen om vad i motionen anförts om programmet. Motionärerna finner det svårt att bedöma programmets omfattning på fem års sikt. Enligt dem är det sannolikt lönsamt med en satsning om mera än 200 miljoner kronor per
1995/96:BoU11y
19
| år de närmaste fem åren. Det är också tveksamt att begränsa programmet så | 1995/96:BoU11y |
| som gjorts i propositionen. Programmet bör omfatta också energieffektivi- | |
| tets- och energisparåtgärder i byggnader samt utveckling av ekologisk inrikt- | |
| ning bl.a. vad gäller va-sektorn. I yrkande 12 i motionen föreslås ett riksda- | |
| gens tillkännagivande till regeringen om vad motionärerna anfört om tredje- | |
| partsfinansiering, dvs. en finansiering där entreprenören ansvarar för investe- | |
| ringen och där de lägre kostnader investeringen ger kommer investeraren till | |
| godo först när investeringskostnaden betalts. | |
| Slutligen tas i Miljöpartiet de grönas partimotion 1995/96:Fi117 program- | |
| met upp i två yrkanden. I yrkande 7 föreslås ett tillkännagivande om vad i | |
| motionen anförts om kretsloppsanpassade va-system. Enligt motionärerna | |
| måste ett fullständigt kretslopp också inkludera avloppsvattnet och de nä- | |
| ringsämnen som finns i detta. Dessa ämnen måste återföras till främst jord- | |
| bruksmark på ett ekologiskt avpassat sätt. Motionärerna lämnar exempel på | |
| teknik som håller på att utvecklas på området. Också i yrkande 8 behandlas | |
| programmet. Detta yrkande går ut på att riksdagen som sin uppfattning skall | |
| ge regeringen till känna att Naturvårdverket bör ges i uppdrag att samman- | |
| ställa erfarenheter från de kretsloppsanpassade va-system som finns landet | |
| över. | |
| Med anledning av regeringens och motionärernas förslag om ett program | |
| för hållbar utveckling i de delar programmet behandlas i detta yttrande vill | |
| utskottet anföra följande. | |
| Som framgått av vad nu redovisats torde det finnas en bred uppslutning i | |
| riksdagen om att det nuvarande programmet bör utvidgas; låt vara att i vissa | |
| motioner förs fram förslag om en delvis annan inriktning av programmet än | |
| den regeringen föreslår. Även enligt utskottets mening bör programmet ut- | |
| vidgas. Denna uppfattning är oförenlig med förslaget i motion 1995/96: | |
| Fi119 (m) yrkande 4 om avslag på regeringens förslag. Detta motionsyr- | |
| kande avstyrks alltså i motsvarande del. I det följande i detta avsnitt tar ut- | |
| skottet upp de övriga motionsförslagen. | |
| Förslagen i yrkandena 16 och 12 i Vänsterpartiets partimotion Fi116 om | |
| att programmet inte nu skall bindas till en årlig nivå om 200 miljoner kronor | |
| per år i fem år och omfatta flera områden, bl.a. energisparåtgärder respektive | |
| att s.k tredjepartsfinansiering skall bli möjlig, ger utskottet anledning anföra | |
| följande. Att programmet redan i inledningsskedet ges en viss tryggad finan- | |
| siering måste anses vara en fördel. Skulle det vid den uppföljning Natur- | |
| vårdsverket skall göra visa sig att skäl finns att utvidga programmet i vad | |
| avser omfattning och inriktning finns anledning anta att regeringen aktuali- | |
| serar frågan för riksdagen. Utskottet vill för sin del stryka under vikten av att | |
| programmet – inom de ramar som bör leda verksamheten – utformas så att | |
| det blir möjligt att lämna stöd för projekt som bidrar till att flytta fram posit- | |
| ionerna när det gäller omställning till en hållbar utveckling. Utskottet finner | |
| det viktigt att poängtera att programmet ges en progressiv inriktning och att | |
| nya lösningar prövas. Det kan finnas anledning att vara uppmärksam på att | |
| programmet ges denna framåtsyftande karaktär. Det kan, i ett övergripande | |
| perspektiv, inte vara en uppgift att inom programmet stödja redan pågående | |
| försöksprojekt. Utskottet utgår från att regeringen under programperioden | |
| kommer att för riksdagen redovisa hur det framskrider. Vad gäller frågan om | 19 |
| att också bl.a. energisparåtgärder skall ingå i programmet finns grundad | 1995/96:BoU11y |
| anledning anta att denna fråga kommer att aktualiseras i de överläggningar | |
| om den framtida energipolitiken som nyligen inletts. Vad slutligen gäller | |
| frågan om s.k. tredjepartsfinansiering är det enligt utskottets mening inte | |
| främst en uppgift för staten att medverka till att denna finansieringsform | |
| kommer till stånd. Det kan visserligen hävdas, som motioärerna gör, att | |
| staten kan ha en informativ uppgift i sammanhanget. Om detta antagande är | |
| korrekt och om tredjepartsfinansiering skulle komma till användning i någon | |
| omfattning får förutsättas att den av motionärerna efterfrågade informationen | |
| tas fram utan någon riksdagens begäran därom. Med det anförda avstyrker | |
| utskottet Vänsterpartiets partimotion Fi116 i de delar motionen behandlas i | |
| detta avsnitt. | |
| Utskottet delar uppfattningen i Miljöpartiet de grönas partimotion | |
| 1995/96:Fi117 yrkande 7 om att det är viktigt att ett program för hållbar | |
| utveckling är så heltäckande som möjligt. Med den pilotkaraktär som pro- | |
| grammet har är det inte meningsfullt och inte heller särskilt lämpligt att | |
| närmare knyta det till att den ena eller andra åtgärden med tämligen specifik | |
| inriktning skall ingå i programmet. I den fortsatta hanteringen av bidragsgiv- | |
| ningen torde finnas anledning att pröva olika åtgärder, också de av motion- | |
| ärerna förordade. Ett tillkännagivande enligt förslaget i partimotionen kan | |
| inte anses erforderligt. Utskottet gör samma bedömning i vad gäller yrkande | |
| 8 i motionen om att Naturvårdsverket skall göra en sammanställning av | |
| kretsloppsanpassade va-system. Verket har fått i uppdrag av regeringen att | |
| senast i april 1997 göra en utvärdering av den pågående bidragsgivningen. | |
| Det får närmast anses självklart att en uppföljning kommer att göras också av | |
| den bidragsgivning som omfattas av det nu diskuterade regeringsförslaget. | |
| Vid en sådan uppfattning finns inte anledning tillstyrka motionsyrkandet. | |
| Slutligen behandlas i detta avsnitt motion 1995/96:Fi123 (fp) yrkande 13 | |
| om ett riksdagens tillkännagivande till regeringen om att Naturvårdsverkets | |
| delegation för ekologisk omställning får en klar innebörd. Utskottet vill | |
| hänvisa till vad i propositionen redovisats om att regeringen kommer att se | |
| över mandatet för delegationen så att den kan administrera programmet. Vad | |
| motionärerna föreslagit kommer alltså att tillgodoses utan någon riksdagens | |
| begäran därom. Syftet med motionen är tillgodosett. Ett tillkännagivande kan | |
| därför undvaras. |
Tidsbegränsad nedsättning av stämpelskatten vid förvärv av fast egendom och tomträtter
Som framgått ovan föreslås i propositionen att stämpelskatten tillfälligt sätts ned till en tredjedel vid förvärv av fast egendom och tomträtter som sker under tiden 12 juni 1996–31 december 1997 under förutsättning att inskrivning beviljas före utgången av mars 1998.
I stället för skattesatserna 1,5 % för fysiska personer och 3 % för juridiska personer föreslås de nya skattesatserna vara 0,5 % respektive 1,0 %.
19
| Motivet för förslaget är bl.a. att regeringen anser att omsättningen på | 1995/96:BoU11y |
| andrahandsmarknaden för bostäder bör öka. En nedsättning av stämpelskat- | |
| ten anses öka omsättningshastigheten. | |
| I Vänsterpartiets partimotion1995/96:Fi116 yrkande 4 och i Miljöpartiet de | |
| grönas partimotion 1995/96:Fi117 yrkande 15 föreslås riksdagen avslå pro- | |
| positionen i denna del. Motionärerna tvivlar på, att eftersom nedsättningen | |
| avser köp av redan byggda fastigheter, ett genomförande av regeringsförsla- | |
| get får den effekt på omsättningen som regeringen antar. De anser också att | |
| stämpelskatten, även om den i och för sig kan uppgå till betydande belopp, | |
| trots allt spelar en mera marginell roll i ett längre perspektiv. | |
| Utskottet ansluter sig till propositionens förslag på där angivna grunder. | |
| Motionsyrkandena avstyrks i motsvarande del. |
Naturvårdsinventeringar
I Miljöpartiet de grönas partimotion 1995/96:Fi117 yrkande 11 föreslås ett riksdagens tillkännagivande till regeringen om att länsstyrelsernas miljövårdsenheter bör förstärkas så att länsstyrelserna kan utföra naturvårdsinventeringar och revideringar av naturvårdsplaner.
Ett förslag som det nu framförda får lämpligen prövas i samband med att regeringen tar ställning till länsstyrelsernas anslagsframställningar för det kommande budgetåret. Budgetarbetet pågår för närvarande i regeringens kansli. Budgetpropositionen föreläggs riksdagen i september. I det budgetarbete som under hösten till stor del kommer att prägla riksdagens arbete kan finnas anledning att också pröva det nu framförda motionsförslaget. Utskottet finner inte anledning föreligga att nu föreslå att riksdagen tillstyrker motionsyrkandet.
Övriga frågor
Vissa av de motionsyrkanden som väckts med anledning av propositionen avser frågor som nyligen varit föremål för behandling i bostadsutskottet. I detta avsnitt tas upp sådana förslag avseende fastighetsskatten, skattereduktion för byggnadsarbete, bidrag till förbättring av inomhusmiljön samt förslag om ett ”grönt” ROT-bidrag.
I Kristdemokraternas partimotion 1995/96:Fi118 yrkande 1 föreslås att riksdagen i ett tillkännagivande till regeringen bör förorda att fastighetsskatten sänks till 1,5 %, att en takregel som begränsar fastighetsskatten i storstäder och skärgårdar införs samt att sambeskattningen av förmögenhet slopas.
Bostadsutskottet behandlade och avstyrkte motsvarande förslag om fastighetsskatten i betänkandet 1995/96:BoU10 (se s. 5). Utskottet hänvisade då bl.a. till den beredning som pågår inom regeringskansliet i frågan om fastighetsskatten för skärgårdsfastigheter. Detta beredningsarbete är ännu inte avslutat. Utskottet förutsätter emellertid att regeringen enligt vad som tidigare utlovats inom en snar framtid kommer att redovisa sina ställningstaganden i frågan. Vad gäller fastighetsskattefrågan i övrigt har sedan riksdagens behandling av utskottets betänkande den 8 maj inte framkommit något som
19
| föranleder en omprövning av det tidigare beslutet. Motion 1995/96:Fi118 | 1995/96:BoU11y |
| (kds) yrkande 1 avstyrks. | |
| I samma motion, yrkande 33, föreslås att skattereduktion skall beviljas för | |
| arbeten som är förknippade med konvertering från elvärme till andra upp- | |
| värmningsformer. | |
| Riksdagen beslutade den 11 juni att införa en möjlighet till skattereduktion | |
| för utgifter för byggnadsarbete. Utskottsbehandlingen av frågan finns redovi- | |
| sad i bostadsutskottets yttrande 1995/96:BoU10y samt i skatteutskottets | |
| betänkande 1995/96:SkU32. Riksdagsbeslutet innebar att regeringens lagför- | |
| slag antogs. Mer detaljerade frågor om vilka enskilda byggnadsåtgärder som | |
| får ligga till grund för beräkningen av skattereduktionen togs inte upp vid | |
| utskottsbehandlingen. En praxis för skattemyndigheternas behandling av | |
| dessa frågor utarbetades emellertid i samband med det system för skattere- | |
| duktion som gällde under åren 1993 och 1994. Enligt denna praxis medges | |
| skattereduktion för olika byggnadsarbeten i samband med exempelvis kon- | |
| vertering av elvärme till andra uppvärmningsformer. Reduktion har också | |
| medgivits för arbeten i samband med installation av bl.a. solvärme och jord- | |
| värme i anslutning till bostadsfastighet. Det får förutsättas att även den nya | |
| lagen om skattereduktion – som i den aktuella delen i huvudsak ansluter till | |
| den tidigare gällande lagen – ger möjlighet för de berörda myndigheterna att | |
| bevilja skattereduktion för den typ av åtgärder som nu diskuteras. Utskottet | |
| förutsätter även att de berörda myndigheterna i den praktiska hanteringen av | |
| frågan kan klargöra eventuella kvarstående frågor om skattereduktionens | |
| tillämpning i det aktuella avseendet. Motionsyrkandet avstyrks med hänvis- | |
| ning till det ovan anförda. | |
| I Miljöpartiets partimotion 1995/96:Fi117 yrkande 13 föreslås att 600 mil- | |
| joner kronor anslås för fortsatt bidragsgivning till ”allergisanering”, dvs. | |
| stödet till förbättring av inomhusmiljön i bostäder och vissa lokaler. I samma | |
| motion yrkande 14 föreslås att riksdagen skall begära ett förslag om ett | |
| ”grönt” ROT-bidrag. | |
| Motsvarande förslag om ”allergisanering och grönt ROT-bidrag” behand- | |
| lades och avstyrktes av bostadsutskottet för mindre än en månad sedan i | |
| samband med utskottets yttrande angående skattereduktionen (se | |
| 1995/96:BoU10y s. 5). Utskottet hänvisade vid detta tillfälle bl.a. till de | |
| möjligheter till miljöförbättrande åtgärder som den nya skattereduktionen | |
| kan ge samt till övriga befintliga stöd till olika typer av miljörelaterade ROT- | |
| åtgärder. Det nu aktuella regeringsförslaget om ett program för omställning | |
| till hållbar utveckling, som utskottet ovan behandlat, torde dessutom till stor | |
| del innefatta den typ av åtgärder som motionärerna avser med förslaget om | |
| ett ”grönt” ROT-bidrag. I den mån motionsförslagen inte kan anses tillgodo- | |
| sedda med vad utskottet anfört avstyrks de. |
19
| Stockholm den 20 juni 1996 | 1995/96:BoU11y |
På bostadsutskottets vägnar
Lennart Nilsson
I beslutet har deltagit: Lennart Nilsson (s), Rune Evensson (s), Bengt-Ola Ryttar (s), Britta Sundin (s), Sten Andersson (m), Marianne Carlström (s), Rigmor Ahlstedt (c), Lars Stjernkvist (s), Stig Grauers (m), Erling Bager (fp), Owe Hellberg (v), Lilian Virgin (s), Inga Berggren (m), Per Lager (mp), Ulf Björklund (kds), Juan Fonseca (s) och Peter Weibull Bernström (m).
19
Avvikande meningar
1. Ett program för omställning till hållbar utveckling
Sten Andersson, Stig Grauers, Inga Berggren och Peter Weibull Bernström (alla m) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Ett program för omställning till hållbar utveckling börjar med ”Som framgått” och slutar med ”därför undvaras” bort ha följande lydelse:
Utskottet ställer sig bakom förslaget i motion 1995/96:Fi119 (motion 1995/96:Bo) yrkande 4 om att riksdagen bör avslå regeringens förslag om ett program för omställning till hållbar utveckling. Regeringens förslag har arbetsmarknadspolitiken som utgångspunkt. Den arbetslöshet som regeringen långt om länge beslutat sig för att ta itu med är inte betjänt av den typ av bidrag som det nu behandlade regeringsprogrammet bygger på. Utveckling av ny teknik påskyndas inte genom politiska program och miljardsubventioner. Industrin för miljöteknik är en av världens just nu mest växande branscher. För att växa ännu mer behöver den konkurrens och generellt goda förutsättningar för företagande – inte miljardsubventioner.
Förslaget visar att regeringens politik är motsägelsefull. Miljardsatsningen skall enligt propositionen bl.a. användas till sysselsättningsskapande, teknikutvecklande och miljöförbättrande åtgärder inom byggsektorn. Samtidigt är det mindre än ett halvår sedan fastighetsskatten höjdes, vilket drabbade miljöanpassade hus extra hårt. Det bidrog till att minska efterfrågan på bygginvesteringar i energibesparande utrustning. Det är också märkligt att regeringen väljer att med statliga budgetmedel finansiera miljösatsningar åt kommuner och näringsliv samtidigt som den avstår från att öka medfinansieringen av EU:s miljöstöd.
Som framhålls i motionen bör arbetsmarknadspolitik inte benämnas miljöpolitik och miljöpolitiken inte försvagas med sysselsättningsmål. Liknande tankar förs också fram i den moderata partimotionen 1995/96:A49 liksom i andra motioner från Moderata samlingspartiet.
Bostadsutskottet tillstyrker med det anförda förslaget i motion 1995/96: Fi119 (m) yrkande 4 om avslag på regeringens förslag om ett program för omställning till hållbar utveckling. Detta ställningstagande innebär att skäl saknas att överväga de i detta avsnitt redovisade motionerna från (fp), (v) och (mp) i vilka tas upp utformningen av programmet m.m. Dessa motionsyrkanden avstyrks alltså.
2. Ett program för omställning till hållbar utveckling
Owe Hellberg (v) och Per Lager (mp) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Ett program för omställning till hållbar utveckling börjar med ”Förslagen i” och slutar med ”tillstyrka motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:
Ovan i yttrandet har redovisats de förslag som enligt Vänsterpartiet och Miljöpartiet bör vägleda den bidragsgivning som skall kunna tillgodoses inom ramen för programmet för omställning till hållbar utveckling.
1995/96:BoU11y
19
| Inom programmet bör bl.a. stödjas olika tekniker för att utveckla krets- | 1995/96:BoU11y |
| loppsanpassade va-system samt energieffektivitets- och energisparåtgärder. | |
| Lika viktigt är det att hävda att programmet bör vara flexibelt och progres- | |
| sivt. Det bör alltså inte medverka till att konservera etablerade lösningar. I | |
| princip bör stöd inte utgå till försöksprojekt som pågår. Vad det gäller är att | |
| ständigt flytta fram positionerna. De projekt som får stöd skall vara mera | |
| heltäckande och långsiktiga än vad som tydligen föresvävar regeringen. | |
| Det är också viktigt att statsmakterna ”under resans gång” är beredda att | |
| ompröva omfattningen av programmet. Det är troligt att programmet, när det | |
| väl kommit i gång, kan behöva tillföras ytterligare medel eller på annat sätt | |
| omstruktureras. Det får också anses lämpligt för att inte säga nödvändigt att | |
| vunna erfarenheter sammanställs för att bl.a. tjäna som idébank för den fram- | |
| tida utvecklingen mot ett mera ekologiskt inriktat samhälle än dagens. | |
| Vad utskottet nu anfört är i allt väsentligt en anslutning till Vänsterpartiets | |
| partimotion 1995/96:Fi116 och Miljöpartiets partimotion 1995/96:Fi117 i de | |
| delar motionerna behandlas i detta avsnitt. | |
| Bostadsutskottet anser att finansutskottet bör föreslå riksdagen att med an- | |
| ledning av dessa yrkanden som sin mening ge regeringen till känna vad | |
| utskottet nu anfört om inriktningen och omfattningen av programmet m.m. |
3. Ett program för omställning till hållbar utveckling
Erling Bager (fp) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Ett program för omställning till hållbar utveckling börjar med ”Slutligen behandlas” och slutar med ”därför undvaras” bort ha följande lydelse:
Det är bra att en översyn kommer att göras av mandatet för delegationen för ekologisk omställning. Det är, som framhålls i motion 1995/96:Fi123 (fp) viktigt att delegationen ger stöd till progressiva projekt. Utskottet har ovan uttalat sig för en sådan inriktning av programmet. Det bör alltså inte komma i fråga att subventionera kommuner som av olika anledningar tidigare inte genomfört vad som närmast måste betraktas som löpande underhåll av vanäten.
För att försäkra sig om att programmet får den nu i korthet angivna inriktningen föreslår utskottet att riksdagen med anledning av yrkande 13 i fpmotionen som sin mening ger regeringen detta till känna.
4. Tidsbegränsad nedsättning av stämpelskatten vid förvärv av fast egendom och tomträtter
Owe Hellberg (v) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Tidsbegränsad nedsättning av stämpelskatten vid förvärv av fast egendom och tomträtter börjar med ”Utskottet ansluter” och slutar med ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar vad som i Vänsterpartiets partimotion anförts som motiv för avslag på regeringsförslaget om tidsbegränsad nedsättning av stämpelskatten vid förvärv av fast egendom och tomträtter. Det kan, som motionärerna framhåller, betvivlas att en tillfällig sänkning kommer att ha någon
19
| stimulanseffekt på byggandet eftersom regeringsförslaget avser köp av redan | 1995/96:BoU11y |
| byggda fastigheter. Däremot kan det befaras att en minskning av stäm- | |
| pelskatten sänder ut felaktiga signaler och ytterligare kommer att tas till | |
| intäkt för en utförsäljning av det kommunalt ägda bostadsbeståndet. Det vore | |
| djupt olyckligt. | |
| Med det anförda tillstyrker bostadsutskottet förslaget i Vänsterpartiets par- | |
| timotion 1995/96:Fi116 yrkande 4 i motsvarande del och avstyrker regering- | |
| ens förslag om tillfällig nedsättning av stämpelskatten i vissa fall. Vad nu | |
| föreslagits innebär att utskottet också tillstyrker motsvarande förslag i Miljö- | |
| partiets partimotion 1995/96:Fi117 yrkande 15, också detta yrkande i mot- | |
| svarande del. |
5. Tidsbegränsad nedsättning av stämpelskatten vid förvärv av fast egendom och tomträtter
Per Lager (mp) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Tidsbegränsad nedsättning av stämpelskatten vid förvärv av fast egendom och tomträtter börjar med ”Utskottet ansluter” och slutar med ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar vad i Miljöpartiets partimotion 1995/96:Fi117 anförts som motiv för avslag på regeringsförslaget om tidsbegränsad nedsättning av stämpelskatten vid förvärv av fast egendom och tomträtter. Det kan, som motionärerna framhåller, betvivlas att en tillfällig sänkning kommer att ha någon stimulanseffekt på byggandet eftersom regeringsförslaget avser köp av redan byggda fastigheter. Enligt bostadsutskottets mening bör ”besparingen” av att inte genomföra regeringsförslaget användas för att tillföra anslaget för allergisanering 600 miljoner kronor så att det i stort kommer att ges den omfattning som ursprungligen avsågs. ”Besparingen” bör också kunna användas för åtgärder som innebär energieffektivisering och energibesparing. Utskottet återkommer nedan till frågan om alternativ användning av de medel som ”sparas” genom att regeringsförslaget inte genomförs. Det är som i motionen sägs bättre att använda intäkten som en tillfällig nedsättning ”kostar” till att stimulera en ekologisk omställning av byggandet.
Med det anförda tillstyrker bostadsutskottet yrkande 15 i motionen i motsvarande del och avstyrker regeringens förslag till lag om tillfällig nedsättning av stämpelskatt i vissa fall. Utskottets ställningstagande innebär också en tillstyrkan av förslaget i Vänsterpartiets partimotion 1995/96:Fi116 yrkande 4, också detta yrkande i motsvarande del.
19
| 6. Naturvårdsinventeringar | 1995/96:BoU11y |
Per Lager (mp) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Naturvårdsinventeringar börjar med ”Ett förslag” och slutar med ”tillstyrker motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i Miljöpartiets partimotion 1995/96:Fi117 om att länsstyrelsernas naturvårdsenheter bör förstärkas så att länvisa natur- vårds-inventeringar och revidering av naturvårdsplaner kan komma till stånd i ökad omfattning. I och med att dessa enheter fått ökade arbetsuppgifter har
den ”gröna” naturvården på länsstyrelserna inte sällan kommit i kläm. Det är
hög tid att personalresurser tillförs länsstyrelserna för det ändamål som motionärerna aktualiserar. Regeringen bör i höstens budgetproposition förelägga riksdagen förslag om förstärkning i den omfattning som anges i motionen. Vad utskottet nu med anledning av yrkande 11 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
7. Fastighetsskatten
Sten Andersson, Stig Grauers, Inga Berggren och Peter Weibull Bernström (alla m) anser att den del av bostadsutskottets yttrande som under rubriken
Övriga frågor börjar med ”Bostadsutskottet behandlade” och slutar med ”yrkande 1 avstyrks” bort ha följande lydelse:
I en avvikande mening till bostadsutskottets betänkande 1995/96:BoU10 anförde utskottets m-ledamöter följande angående vissa motionsförslag om bostadsbeskattning.
Sedan den socialdemokratiska regeringen tillträdde hösten 1994 har fastighetsbeskattningen skärpts kraftigt. Basen för uttag av fastighetsskatt har breddats fr.o.m. 1996 till att åter omfatta kommersiella lokaler och dessutom industrifastigheter. För småhus och flerbostadshus har skatten höjts från 1,5 till 1,7 % av taxeringsvärdet. Genom fastighetstaxeringen 1996 och den årliga omräkningen av taxeringsvärdena kommer skatteuttaget att öka ytterligare. Ökningen beräknas bli närmare 5 miljarder kronor, varav ungefär hälften är en följd av den höjda skattesatsen. Detta innebär givetvis ökade boendekostnader. Eftersom skatten baseras på fastighetens marknadsvärde blir variationerna stora mellan olika delar av landet med orimliga resultat för många hushåll, särskilt i attraktiva områden.
Som framhålls i Moderata samlingspartiets partimotion Bo24 visar de utredningar som har presenterats under den borgerliga regeringsperioden att fastighetsskatten strider mot tanken på neutralitet mellan olika former av näringsverksamhet och investeringar och är en felaktig metod för beskattningen av ägda bostäder. På sikt bör därför fastighetsskatten slopas och för småhusen och bostadsrätterna ersättas med en schablonmässigt beräknad intäkt av kapital. Därmed återställs den symmetri som motiverar rätten till avdrag för ränteutgifter för lånat kapital i bostaden. En planmässig avveckling av fastighetsskatten bör också genomföras som en anpassning av den svenska skattenivån till det väsentligt lägre genomsnittet för OECD-länderna. För att begränsa de nuvarande snedvridningarna av fastighetsbeskattningen bör man samtidigt reducera underlaget för beskattningen till att endast avse det taxerade byggnadsvärdet. Detta innebär att beskattningen av markvärdet
bör slopas.
19
| Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att fastighetsbeskattningen | 1995/96:BoU11y |
| successivt läggs om i den nu angivna riktningen. Med ett lägre skatteuttag | |
| skapar man dessutom förutsättningar för en angelägen förenkling av fastig- | |
| hetstaxeringen. I reformen bör även ingå att förmögenhetsskatten slopas. | |
| Som framgår av partimotionen är det inte möjligt att genomföra de ovan | |
| förordade ändringarna med verkan redan från den 1 januari 1996. Utskottet | |
| instämmer därför i de förslag om tillfälliga åtgärder som föreslås i motionen. | |
| Dessa har samma inriktning som den långsiktiga lösning som här har skisse- | |
| rats. En sådan åtgärd är att fastighetsskatten på bostäder sänks från 1,7 % till | |
| 1,5 % av taxeringsvärdet fr.o.m. den 1 januari 1996. Samtidigt bör de orim- | |
| liga regionala skillnaderna undanröjas eller lindras genom att markvärdet | |
| inte tas upp till beskattning fullt ut. I avvaktan på en permanent lösning bör | |
| uttag av fastighetsskatt inte ske på hälften av det markvärde som överstiger | |
| 100 000 kr. | |
| Bostadsutskottet instämmer vidare i vad som förordas i motionen om att | |
| gränsen för skattepliktig förmögenhet bör höjas till åtminstone 1,2 miljoner | |
| kronor i avvaktan på att förmögenhetsskatten slopas helt. Även sambeskatt- | |
| ningen av förmögenheter bör slopas. | |
| Vad som anfördes i den ovan citerade reservationen äger givetvis fortsatt | |
| giltighet. Kraven på att riksdag och regering inom en snar framtid vidtar | |
| åtgärder i syfte att reformera fastighetsskattesystemet har dessutom ytterli- | |
| gare ökat under de senaste veckorna när landets fastighetsägare fått besked | |
| från skattemyndigheterna om kraftigt höjda taxeringsvärden. Särskilt fastig- | |
| hetsägare i skärgårdsområden och vissa andra utsatta områden har rätt att | |
| kräva ett omedelbart besked från regeringen om vilka åtgärder som planeras | |
| för att komma till rätta med de mest uppenbara problemen med dagens fas- | |
| tighetsskattesystem. | |
| Bostadsutskottet anser att finansutskottet med anledning av motion | |
| 1995/96:Fi118 (kds) yrkande 1 som sin mening bör ge regeringen till känna | |
| vad utskottet ovan anfört. |
8. Fastighetsskatten
Erling Bager (fp) och Ulf Björklund (kds) anser att den del av bostadsutskottets yttrande som under rubriken Övriga frågor börjar med ”Bostadsutskottet behandlade” och slutar med ”yrkande 1 avstyrks” bort ha följande lydelse:
| Bostadsutskottet ansluter sig i den aktualiserade frågan till den uppfattning | |
| som framför allt Folkpartiet och Kristdemokraterna under det senaste riks- | |
| dagsåret framfört om behovet av förändringar av fastighetsskattesystemet. | |
| Vid den senaste riksdagsbehandlingen av frågan (se betänkandet | |
| 1995/96:BoU10) anförde ledamöterna från dessa partier i en reservation | |
| följande: | |
| Fr.o.m. år 1996 har skattesatsen för fastighetsskatten för samtliga bostads- | |
| fastigheter höjts till 1,7 % av taxeringsvärdet. Från samma tidpunkt gäller | |
| nya taxeringsvärden för egnahem, baserade på 1994 års marknadsvärde. | |
| Samtidigt gäller att taxeringsvärdena justeras årligen i ett nytt system med | |
| s.k. rullande fastighetstaxering. De sammanlagda effekterna härav blir för- | |
| ödande för många familjer. Värst drabbade är de som bor i storstäder och | |
| skärgårdar. Många barnfamiljer, pensionärer med låga inkomster, de som | 19 |
| köpt sina hus när priserna stod som högst under åren 1988–1991 och familjer | 1995/96:BoU11y |
| som drabbas av arbetslöshet, kommer helt enkelt inte att ha råd att bo kvar. | |
| I motionerna från fp respektive kds har mot denna bakgrund föreslagits att | |
| en översyn av boendebeskattningsfrågorna snarast bör genomföras. Även | |
| bostadsutskottet anser att behovet av en sådan översyn är uppenbart. Mest | |
| akut är därvid att riksdagen utan ytterligare fördröjning föreläggs förslag om | |
| åtgärder som kan mildra fastighetsbeskattningens effekter i våra skärgårdar | |
| och övriga särskilt utsatta områden. Det är nödvändigt att nu undanröja den | |
| berättigade oro för framtiden som finns bl.a. hos den bofasta skärgårdsbe- | |
| folkningen. | |
| Även mer generella frågor med betydelse för boendebeskattningen bör | |
| övervägas i enlighet med motionsförslagen. Det gäller exempelvis möjlighet- | |
| en att införa en takregel för markvärdet vid fastighetsbeskattningen och en | |
| begränsning av förmögenhetsbeskattningen genom slopad sambeskattning | |
| eller genom en höjning av det skattefria grundbeloppet. | |
| Bostadsutskottet anser att det ovan anförda bör läggas till grund för ett till- | |
| kännagivande från riksdagen med anledning av Kristdemokraternas partimot- | |
| ion Fi118 yrkande 1. I tillkännagivandet bör särskilt understrykas att ett | |
| besked från regeringen i frågan om en nedsättning av fastighetsskatten i | |
| skärgårdarna och andra utsatta områden måste ges omedelbart. Regeringen | |
| har under våren utlovat ett sådant besked innan sommaren. Avsaknaden av | |
| besked och uppgifter i massmedierna om att regeringen eventuellt inte kom- | |
| mer att vidta någon åtgärd alls har ytterligare ökat oron bland de fastighetsä- | |
| gare som inte kommer att klara av en kraftig fastighetsskattehöjning. |
9. Skattereduktion vid konvertering av elvärme m.m.
Ulf Björklund (kds) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Övriga frågor börjar med ”Riksdagen beslutade” och slutar med ”ovan anförda” bort ha följande lydelse:
Under den period åren 1993–1994 då skattereduktion medgavs för vissa ROT-åtgärder kom praxis i fråga om energiinstallationer att utvecklas på ett sådant sätt att reduktion bara medgavs i vissa fall. En förutsättning för skattereduktion var således att åtgärder samtidigt vidtogs i det befintliga värmesystemet. Det innebar bl.a. att oklarhet ibland kom att råda huruvida skattereduktion kunde komma i fråga eller inte. Enligt utskottets mening bör oklarheter av denna typ undanröjas i det nu införda systemet med skattereduktion. En övergång till mer energisnåla och miljövänligare uppvärmningsformer bör naturligtvis stimuleras och inte motverkas av skattereduktionen. I enlighet med förslaget i partimotionen 1995/96:Fi118 (kds) yrkande 33 bör därför reglerna utformas så att det klart framgår att konvertering av elvärme till andra uppvärmningsformer skall omfattas av skattereduktionen. Utskottets ställningstagande i denna del bör riksdagen som sin mening ger regeringen till känna.
19
| 10. Allergisanering och grönt ROT-bidrag | 1995/96:BoU11y |
Per Lager (mp) anser att den del av bostadutskottets yttrande som under rubriken Övriga frågor börjar med ”Motsvarande förslag” och slutar med ”avstyrks de” bort ha följande lydelse:
Staten har under de senaste åren riktat olika former av tidsbegränsade stöd mot bygg- och bostadssektorn. I de flesta fallen har dessa stöd kunnat utgå utan att krav ställts på att byggnadsåtgärderna skall vidtas på ett ekologiskt hållbart och miljöriktigt sätt. Följden har blivit att många bostäder byggts eller byggts om enligt metoder som redan visat sig ge problem på sikt. An- vändandet av olämpliga byggmaterial och installation av komplicerade ventilationsanläggningar har starkt bidragit till de osunda inomhusmiljöer som i dag finns både i bostäder och i många andra byggnader.
Ett av de stöd till byggnadsåtgärder som kunnat utgå under senare tid har emellertid givits den förordade inriktningen. Stödet till s.k. allergisanering, dvs. bidraget för förbättringar av inomhusmiljön i bostäder och vissa lokaler (SFS 1995:802), har endast utgått till åtgärder som bedömts vara nödvändiga för att avhjälpa olägenheter som föranletts av fukt och dålig luftkvalitet, brister i ventilationssystemen eller av hälsofarliga material. Ursprungligen anslogs 1 800 miljoner kronor för detta ändamål. Under hösten 1995 godkände riksdagen att 800 miljoner kronor av de anslagna medlen skulle få användas för det extra statliga stödet för bostadsförbättring. Omfördelningen gjordes mot bakgrund av att regeringen vid detta tillfälle redovisade bedömningen att de anslagna medlen för åtgärder i inomhusmiljön inte fullt ut skulle komma att tas i anspråk. Det har emellertid därefter visat sig att efterfrågan på detta stöd beräknas överstiga de nu tillgängliga medlen med omkring 800 miljoner kronor. Bostadsutskottet ansluter sig till bedömningen i Miljöpartiets partimotion om att ytterligare minst 600 miljoner kronor behöver anslås för den aktuella stödformen. De åtgärder som kan komma till stånd med detta relativt sett begränsade medelstillskott är arbetsintensiva och angelägna ur sysselsättningssynpunkt. De bidrar dessutom till att ovärderlig kunskap om hälsosamt byggande kan genereras och spridas. Den av Miljöpartiet förordade satsningen bör således i enlighet med förslaget i motion 1995/96:Fi117 (mp) yrkande 13 ingå som en del av det program för miljösatsningar som riksdagen nu behandlar.
Bostadsutskottet tillstyrker även förslaget i Miljöpartiets partimotion yrkande 14 om att riksdagen av regeringen bör begära ett förslag om ett ”grönt” ROT-bidrag. Medel för en sådan satsning och för fortsatt bidragsgivning till allergisanering frigörs i förhållande till vad som föreslås i propositionen genom att regeringsförslaget om en nedsättning av stämpelskatten avslås. Stöd bör kunna utgå för åtgärder som innebär miljöanpassning och energieffektivisering. Stödberättigade åtgärder bör exempelvis vara konvertering av eluppvärmning till biobränslen eller fjärrvärme, kretsloppsanpassning av olika tekniska system samt åtgärder för att minska bullerproblemen i arbets-, hem- och utomhusmiljöer. Villkoren för bidraget bör utformas så att det stimulerar till ett ekologiskt riktigt byggande med miljöanpassade material, byggmetoder och energisystem.
19
| Särskilda yttranden | 1995/96:BoU11y |
1. Fastighetsskatten
Rigmor Ahlstedt (c) anför:
Eftersom frågan om fastighetsskatt inte har tagits upp i den nu aktuella propositionen har Centerpartiet inte heller genom motionsyrkanden redovisat sina ställningstaganden i frågan. Vår uppfattning i fastighetsskattefrågan finns bl.a. redovisad i ett särskilt yttrande till bostadsutskottets betänkande 1995/96:BoU10. Det finns dock i det nu aktuella sammanhanget anledning att erinra om att fastighetsskatten även kan ha betydelse i ett sysselsättningsperspektiv. Syftet med propositionen är att skapa sysselsättning. En viktig del i detta arbete måste vara att ge goda förutsättningar för näringsverksamheter och att underlätta för bl.a. generationsväxlingar. I detta sammanhang kan fastighetsskattens inverkan få en avgörande betydelse i många fall. Orimligt höga taxeringsvärden i vissa områden kan hindra en positiv utveckling och på sikt få till följd att arbetstillfällen försvinner.
Även om det inte i detta sammanhang finns anledning att tynga riksdagsbehandlingen av den aktuella sysselsättningspropositionen med en allmän debatt om fastighetsskattesystemets uppbyggnad finns det en fråga som måste få en mycket snar lösning. Det gäller det stora problemet med kraftigt höjda taxeringsvärden, och därmed höjd fastighetsskatt, i våra skärgårdsområden och vissa andra utsatta områden. Som utskottet anför har regeringen utlovat en redovisning av sin syn på frågan inför sommaren. Det är ytterst angeläget att ett sådant besked verkligen kommer. Centerpartiet avser för sin del aktivt att verka för att så blir fallet. Utgångspunkten för de diskussioner som kommer att föras i frågan är givetvis att riksdagen under hösten skall kunna behandla ett förslag som kraftigt minskar eller undanröjer de aktuella problemen.
2. Fastighetsskatten
Owe Hellberg (v) anför:
Eftersom frågan om fastighetsskattesystemets utformning kommit att aktualiseras i detta betänkande vill jag hänvisa till det särskilda yttrande jag avgav i frågan när bostadsutskottet nyligen behandlade motionsyrkanden motsvarande det som nu är aktuellt (se 1995/96:BoU10). Vänsterpartiet har tidigare inbjudit regeringen till förhandlingar och även klargjort sin beredvillighet att diskutera olika lösningar på de problem med höjd fastighetsskatt för skärgårdsbefolkningen som under den senaste tiden ägnats stor uppmärksamhet. Det är olyckligt att regeringen inte accepterat denna invit utan i stället förhalat frågan. Detta har förorsakat en omfattande oro för den permanenta befolkningen i de aktuella områdena. Det är nödvändigt att regeringen nu tar denna oro på tillräckligt allvar och snarast redovisar ett förslag i frågan.
19
| 3. Fastighetsskatten | 1995/96:BoU11y |
Per Lager (mp) anför:
En kortfattad redovisning av Miljöpartiets principiella inställning i den fråga om fastighetsskattesystemets utformning som aktualiserats genom Kristdemokraternas motion framgår av det särskilda yttrande som jag avgav till bostadsutskottets betänkande 1995/96:BoU10 tidigare i vår. Vad gäller frågan om åtgärder för att minska problemen med kraftigt höjd fastighetsskatt i skärgårdsområdena och andra särskilt utsatta områden delar jag utskottets uppfattning att ett förslag måste presenteras snarast. Miljöpartiet har för sin del i olika sammanhang redovisat förslag som kan minska problemen.
4. Skattereduktion, allergisanering m.m.
Sten Andersson, Stig Grauers, Inga Berggren och Peter Weibull Bernström (alla m) anför:
Det av riksdagen helt nyligen behandlade förslaget om skattereduktion för byggnadsarbete avvisades av Moderata samlingspartiet. Det skedde bl.a. med hänvisning till att målet borde vara att skapa sådana allmänna förutsättningar för byggande och boende att samhällets insatser och styrning kunde minimeras. Denna vår uppfattning ligger naturligtvis fast. Vad som i första hand erfordras för att få till stånd en bostadsproduktion som svarar mot efterfrågan är därför stabila och förutsägbara spelregler. Vid ett sådant synsätt framstår det som olämpligt att mer eller mindre planlöst införa temporära åtgärder på det sätt som skett under senare år. Här har skatteavdrag och bidrag med olika konstruktion både avlöst och överlappat varandra på ett sätt som nästan inte kunnat överblickas. Det är naturligtvis inte möjligt att upprätthålla en jämn bostadsproduktion i en situation där förutsättningarna hela tiden ändras.
Vid ett sådant ställningstagande är det naturligtvis inte särskilt meningsfullt att diskutera detaljer i det nu införda skattereduktionssystemet eller utformningen av ytterligare bidragsformer. Invändningar kan enligt vår mening därför riktas mot de motiv som i yttrandet anförts för att avvisa motionsförslagen från Kristdemokraterna om skattereduktion och från Miljöpartiet om allergisanering och ROT-bidrag. I syfte att underlätta den pågående riksdagsbehandlingen har vi emellertid valt att i detta sammanhang inte avge avvikande meningar avseende motiveringarna till utskottsmajoritetens avstyrkanden av de aktuella motionerna. Vi avser i stället att i samband med den allmänna motionstiden hösten 1996 återkomma med och utveckla våra förslag om hur permanenta regelverk bör utformas i syfte att underlätta en normal och långsiktig fastighetsförvaltning som inte görs beroende av tillfälliga statliga bidrag.
19
5. Allergisanering m.m.
Erling Bager (fp) anför:
Redan i samband med riksdagsbehandlingen av förslaget om skattereduktion för byggnadsarbete tidigare i vår uttryckte Folkpartiet liberalerna uppfattningen att eventuella statliga stimulansåtgärder inom ROT-sektorn borde inriktas mot åtgärder för att förbättra inomhusmiljön. Denna vår principiella uppfattning ligger naturligtvis fast. Däremot kan enligt vår uppfattning invändningar resas mot att insatser med olika inriktning och utformning och som avser olika tidsperioder sätts in mer eller mindre planlöst på det sätt som skett under senare år. En absolut förutsättning för att en varaktig förbättring av dåliga inomhusmiljöer skall kunna åstadkommas är att ett stabilt och långsiktigt system tillskapas – ett system som gör det möjligt för fastighetsägare och andra att planmässigt genomföra erforderliga förbättringsåtgärder.
Förslag med denna inriktning avseende ett varaktigt program för allergisanering har presenterats av Folkpartiet tidigare i vår. Inriktningen av programmet framgår av en avvikande mening (fp) till yttrandet 1995/96:BoU10y samt av en reservation (fp) till betänkandet 1995/96:SkU32. Genom det förordade programmet, som omfattar en årlig satsning om 400 miljoner kronor, skulle förutsättningar skapas för den kontinuitet i saneringen av dåliga inomhusmiljöer som är ett villkor för att vi skall kunna komma till rätta med dagens allergiproblem. Det är därför min avsikt att ånyo för riksdagen aktualisera ett förslag med denna inriktning.
Gotab, Stockholm 1996
1995/96:BoU11y
19