AU3Y (Yttrande 1995/96:AU3Y)

Arbetsmarknadsutskottets yttrande 1995/96:AU3y

EU:s regeringskonferens 1996

1995/96

AU3y

Till utrikesutskottet

Utrikesutskottet har berett arbetsmarknadsutskottet tillfälle att yttra sig över regeringens skrivelse 1995/96:30 EU:s regeringskonferens 1996 jämte motioner som berör arbetsmarknadsutskottets beredningsområde.

Utskottet yttrar sig i det följande över skrivelsens avsnitt 5 Jämställdhet, 7.1 Sysselsättning och 7.6 Arbetstagarnas rättigheter samt motionerna

U19 av Lars Leijonborg m.fl. (fp), yrkande 4,

U20 av Kurt Ove Johansson (s),

U21 av Alf Svensson m.fl. (kds), yrkandena 5, 43,

U22 av Gudrun Schyman m.fl. (v), yrkandena 10, 17, 18, 26, 28, 42, 43,

U23 av Carl Bildt m.fl. (m),

U24 av Inger Lundberg m.fl. (s), yrkande 1,

U25 av Olof Johansson m.fl. (c), yrkandena 4, 7, 17,

U29 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp), yrkandena 12, 18, 32.

Skrivelsen, avsnitt 5 Jämställdhet

Vid Europeiska rådets möte i Essen och Cannes underströk stats- och regeringscheferna att jämställdhet mellan kvinnor och män liksom kampen mot arbetslösheten skall vara ett överordnat mål för EU och dess medlemsländer.

Sverige avser att arbeta för att Romfördraget förstärks vad gäller jämställdhet mellan kvinnor och män i syfte att bl.a. göra frågan till ett centralt mål för unionens arbete och att klargöra att jämställdhetsperspektivet måste beaktas i alla gemenskapens aktiviteter.

Motioner

Moderata samlingspartiet framhåller i motion U23 (delvis) att diskriminering i samhällslivet på grund av nationalitet, kön, ras och religion är ett allvarligt problem och att det är viktigt att EU klart slår fast principen om ickediskriminering.

Centerpartiet stöder i motion U25 (yrk. 7) regeringens ambition att förstärka fördraget utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Partiet vill särskilt betona kvinnors möjlighet att kombinera förvärvsarbete eller företagande med föräldra-

skap. Kvinnors arbetsmarknad måste breddas och göras mer flexibel. Dagens	1995/96:AU3y
miniminivå för föräldraledighet om 14 veckor bör enligt Centern förlängas
och omfatta båda föräldrarna. Kvinnors möjlighet att starta företag måste
stödjas. EU:s utbildningsprogram och strukturstöd bör i högre grad riktas till
kvinnor som vill starta företag. Det behövs vidare stöd till nätverk för företa-
gande kvinnor och en skattepolitik som behandlar kvinnor och män lika.
Sverige bör överväga en förstärkning och utvidgning av såväl principen om
lika lön för lika arbete i artikel 119 som den allmänna principen om jäm-
ställdhet mellan kvinnor och män. Jämställdhetsperspektivet bör enligt Cen-
tern genomsyra all politik och alla program inom EU. Kvinnors representat-
ion i EU:s institutioner måste öka. En positiv särbehandling bör kunna an-
vändas för att utjämna orättvisor mellan könen.
Folkpartiet liberalerna förordar i motion U19 att Sverige vid regeringskonfe-
rensen bör föra fram förslag om att unionsfördraget kompletteras med ett
stycke om medborgarnas grundläggande rättigheter och ett förbud mot all
sorts diskriminering.
Vänsterpartiet i motion U22 (yrk. 10) anser när det gäller jämställdhet att
konvergenspolitiken och EMU-förberedelserna försvårar en politik för full
sysselsättning och pressar landet till nedskärningar inom den offentliga sek-
torn. Det innebär enligt motionen i praktiken en anpassning i riktning mot de
lägre nivåer på offentlig service, kvinnlig förvärvsfrekvens och sociala
trygghetssystem som finns i andra EU-länder. Enligt Vänsterpartiet raseras
därmed grunden för jämställdheten mellan könen. En jämställdhetspolitik
som endast inriktas på fler kvinnor i beslutande församlingar, fler kvinnliga
chefer, ökade utbildningsinsatser osv. riskerar att bli begränsad till välutbil-
dade och välavlönade kvinnor. Regeringens ambitioner på jämställdhetsom-
rådet är enligt Vänsterpartiet vällovliga men saknar realism med hänsyn till
den pågående utvecklingen inom EU. Det är dock bra att regeringen verkar
för förstärkta skrivningar om jämställdhet i fördragen.
Miljöpartiet de gröna i motion U29 (yrk. 12) är kritiskt till att regeringen i
skrivelsen till riksdagen beträffande jämställdhetsfrågan inte ger konkreta
besked i sak om vilka åtgärder man avser att driva och vilka krav som kom-
mer att ställas vid regeringskonferensen. Miljöpartiet anser att Sverige bör
driva kravet om könskvotering inom EU:s institutioner.

Utskottets bedömning

I regeringens skrivelse sägs i fråga om jämställdhetsarbetet att en central utmaning för regeringskonferensen är att inrikta EU-samarbetet mer på människors behov och problem i vardagen för att på så sätt öka unionens medborgerliga förankring. Utskottet anser att det är en riktig bedömning och att EU bör göra mer för att öka jämställdheten mellan kvinnor och män.

Redan i Romfördraget fastslogs i artikel 119 att kvinnor och män skall ha lika lön för lika arbete. Likalöneprincipen infördes i fördraget främst på grund av att lönediskriminering av kvinnor sågs som en potentiell källa till

snedvriden konkurrens mellan medlemsländerna. Efter hand har artikel 119	1995/96:AU3y
utvecklats till en viktig bas för EU:s jämställdhetspolitik.
Jämställdhetsfrågan som är en del av EU:s sociala dimension omfattar nu-
mera direkt lagstiftning (direktiv) men också rekommendationer inom olika
områden samt insatser av olika slag inom ramen för olika jämställdhetspro-
gram.
Europeiska unionens råd antog i december 1995 ett nytt – det fjärde –
handlingsprogram för jämställdhet mellan kvinnor och män för perioden
1996–2000. Det syftar främst till erfarenhetsutbyte, stöd till projekt och till
att sprida goda exempel. Därutöver aviseras bl.a. ökade insatser för att över-
vaka att befintlig lagstiftning på jämställdhetsområdet genomförs i medlems-
länderna. Programmet syftar också till att främja att jämställdhetsaspekter
genomsyrar alla politikområden.
Genom EG-domstolens avgöranden har en relativt omfattande rättspraxis
vuxit fram kring artikel 119, och genom avgörandena har likalöneprincipen
givits direkt effekt i medlemsländerna. Artikel 119 i Romfördraget grundar
således rättigheter och skyldigheter inte bara för medlemsländerna utan
också för enskilda människor.
EU:s lagstiftning på jämställdhetsområdet omfattar ett antal direktiv. En
särställning bland dessa intar det s.k. likalönedirektivet (75/117/EEG) som
ger ytterligare riktlinjer för hur medlemsländerna skall närma sin nationella
lagstiftning till likalöneprincipen i artikel 119.
Övriga direktiv behandlar frågor om likabehandling av kvinnor och män
när det gäller anställning, yrkesutbildning, befordran och arbetsvillkor
(76/207/EEG), likabehandling på socialförsäkringsområdet (79/7/EEG) samt
i fråga om kollektiva försäkringar i arbetslivet (86/378/EEG) och, slutligen,
likabehandling av kvinnliga och manliga egenföretagare (inklusive jordbru-
kare) (86/613/EEG). Till jämställdhetsdirektiven får även anses höra direkti-
vet (92/85/EEG) om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbets-
platser för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar.
Den lagstiftning som finns inom EU på jämställdhetsområdet utgörs av
minimikrav, och det är i många fall fullt möjligt för enskilda länder att föra
en politik med längre gående ambitioner. Utskottet bedömer att det finns
betydande skillnader mellan EU:s medlemsländer i fråga om jämställdhet
och att det allmänt sett finns goda skäl för att verka för en höjning av ambit-
ionsnivån.
I ett internationellt perspektiv betraktas ofta Sverige och övriga nordiska
länder som föregångare i arbetet för att nå jämställdhet mellan kvinnor och
män. Det gäller den förhållandevis höga andelen kvinnor i politiska och
andra beslutande församlingar liksom de mycket goda möjligheterna för
kvinnor att kombinera förvärvsarbete med föräldraskap.
Sveriges starka ställning i dessa frågor ställer krav på insatser i det inter-
nationella samarbetet – inte minst inom ramen för EU-samarbetet. Det skapar
enligt utskottets mening också förväntningar bland många medlemsländer
om att Sverige aktivt skall bidra till utvecklingen på social- och jämställd-
hetsområdet i Europa. Detta kan ske på många olika sätt, i det politiska sam-

arbetet liksom genom Sveriges deltagande i EU:s expertkommittéer, nätverk 1995/96:AU3y

m.m.Det kan också ske genom att tydligare markera jämställdhetsfrågans betydelse i EU:s fördrag.

Utskottet ser med tillfredsställelse att Sverige vid den kommande regeringskonferensen kommer att arbeta för att öka samarbetet på jämställdhetsområdet genom att förstärka fördragen i detta hänseende och genom att verka för att jämställdhet blir ett centralt mål för unionens arbete och genom att det klargörs att jämställdhetsperspektivet måste beaktas i alla gemenskapens aktiviteter (s.k. mainstreaming).

”Aktiva åtgärder” och ”jämställdhet mellan kvinnor och män” är i dag inga

EG-rättsliga begrepp. Enligt utskottets uppfattning bör artikel 119 i Romfördraget om lika lön ändras så att den omfattar också andra frågor i arbetslivet. Det viktigaste är dock att artikeln slår fast att jämställdhet mellan kvinnor och män skall främjas och att aktiva åtgärder därvid är tillåtna.

En fördragsändring enligt denna modell skulle enligt utskottets mening höja jämställdhetsfrågornas status och tydliggöra dem. Samtidigt måste dock subsidiaritetsprincipens betydelse på jämställdhetsområdet markeras.

Utskottet noterar med tillfredsställelse den gemensamma grundsynen partierna emellan i frågan som manifesteras i de motioner som väckts.

Centerpartiets motion innehåller en rad detaljerade förslag om jämställdhetsarbetets inriktning i EU som utskottet i de flesta fall sympatiserar med. Några förslag – t.ex. förslaget om positiv särbehandling av kvinnor – är inte okomplicerade och kräver noggranna överväganden.

Frågan om positiv särbehandling, eller könskvotering, tas även upp i Miljöpartiets motion.

Utskottet erinrar om EU-domstolens dom i oktober 1995 som aktualiserar förutsättningarna för könskvotering och positiv särbehandling i EU-länderna. Enligt domen strider nationella regler som garanterar kvinnor absolut och ovillkorlig företrädesrätt vid tjänstetillsättning mot det ovan redovisade direktivet 76/207 om likabehandling av kvinnor och män i fråga om anställning, yrkesutbildning, befordran och arbetsvillkor.

Enligt utskottets bedömning bör en positiv särbehandling av icke tvingande slag kunna godtas som en åtgärd för att främja jämställdhetssträvandena.

Motion U25 i här aktuell del får anses huvudsakligen tillgodosedd med vad utskottet anfört. I övrigt bör motionen liksom motion U29 i berörd del inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Moderata samlingspartiet och Folkpartiet vill vidga inriktningen vid konferensen till att gälla frågan om ett allmänt diskrimineringsförbud. Utskottet kan i och för sig känna sympati för de tankar som förs fram i motionerna men befarar att jämställdhetsfrågan med en sådan inriktning lätt kommer bort i diskussionen. Utskottet anser att det vid en konferens av aktuellt slag är en fördel att driva frågor som är klart avgränsade till sin omfattning. Diskussionen om ett allmänt diskrimineringsförbud kan lätt komma att fokuseras på avgränsningen, dvs. frågan om vilka kategorier som skall omfattas och vilka diskriminerande beteenden som skall omfattas av förbudet.

Utskottet är vidare inte övertygat om att den utvidgning av överstatligheten	1995/96:AU3y
på området som ett allmänt diskrimineringsförbud skulle innebära enbart är
av godo eftersom det sker på bekostnad av nationell självbestämmanderätt.
Ett allmänt diskrimineringsförbud i EU:s fördrag innebär att förbudets om-
fattning exklusivt avgörs av EU-domstolen med allt vad det innebär av svår-
överblickbara konsekvenser.
Utskottet anser sammanfattningsvis att jämställdhetsfrågan i sig är så vik-
tig att den utan att blandas ihop med andra vidare frågor skall drivas vid
konferensen. Utskottet avstyrker med det anförda motion U23 i motsvarande
del.
Utskottet är ense med Vänsterpartiet om ambitionen att jämställdhetsar-
betet inom EU inte endast skall inriktas på välutbildade och välavlönade
kvinnor.
Utskottet kan å andra sidan inte dela Vänsterpartiets uppfattning att EMU-
processen skulle rasera grunden för jämställdhetsarbetet. De konvergenskri-
terier som åsyftas i motionen är enligt utskottets mening ett uttryck för vad
som bör känneteckna en sund och stark ekonomi. Enligt utskottets uppfatt-
ning är en sund och stark ekonomi snarare en förutsättning än ett hinder för
jämställdhetsarbetet.
Motion U22 i motsvarande del avstyrks därmed.

Skrivelsen, avsnitt 7.1 Sysselsättning

Hög tillväxt och hög sysselsättning är centrala mål för gemenskapen enligt artikel 2 i Romfördraget. Inför regeringskonferensen måste frågan ställas om fördraget i övriga delar betonar de mål som anges i artikel 2 i tillräcklig grad och om fördraget tillhandahåller tillräckliga medel för att uppnå dessa mål.

Ett nytt avsnitt om sysselsättningspolitik i fördraget skulle ge frågan en större tyngd i ett mer långsiktigt perspektiv. Avsnittet skulle slå fast gemensamma mål, gemensamma procedurer och ett gemensamt åtagande att följa vissa principer för sysselsättningspolitiken.

I fördraget bör starkare mekanismer skapas för samordning mellan finans- och arbetsmarknadsministrarna och en särskild sysselsättningskommitté upprättas med företrädare på statssekreterarnivå från Finans- och Arbetsmarknadsdepartementen. En ökad samordning av den ekonomiska politiken bör eftersträvas för att nå en högre och jämnare tillväxt och sysselsättning.

Inom ramen för den s.k. multilaterala övervakningen finns i dag procedurer för övervakning av medlemsländernas ekonomiska politik. Övervakningen av sysselsättningen har emellertid inte samma tyngd och konkretion som övervakningen av andra aspekter av den ekonomiska politiken. Ändringar i fördraget bör göras för att stärka procedurerna för övervakning av medlemsländernas och gemenskapens åtgärder för sysselsättningen.

Motioner

Moderaterna i motion U23 (delvis) kritiserar regeringens förslag om en

sysselsättningsunion som man inte anser bör fullföljas vid regeringskonfe-	1995/96:AU3y
rensen. Förslaget är illa underbyggt och har endast presenterats på ett osam-
manhängande sätt. EU 96-kommittén har inte fått ett tillräckligt seriöst un-
derlag för att kunna göra en meningsfull studie av idén.
I motionen sägs att regeringens avsikt med förslaget torde vara att med-
lemsländerna skall samordna sin ekonomiska politik för att genom ökade
statsutgifter försöka minska arbetslösheten. Det finns enligt motionen en tro
inom socialdemokratin att det var denna politik som under 30-, 50- och 60-
talen som ledde till välstånd och utveckling i bl.a. Sverige och att en sådan
politik i dag skulle kunna föras på en gemensam europeisk nivå. Resone-
manget bygger enligt motionen på myter och missuppfattningar. Tanken att
föra en s.k. neo-keynesiansk ekonomisk politik på EU-nivå möts med stor
tveksamhet och motstånd från de flesta medlemsländerna.
I regeringens skrivelse förringas eller förtigs det arbete som gjorts sedan
länge i EU för att bringa ned arbetslösheten. Kommissionens vitbok om till-
växt, konkurrenskraft och arbete liksom Essendeklarationen nämns inte.
Enligt motionen kommer ett fullföljande av den inre marknaden och en stabil
gemensam valuta i kombination med att medlemsländerna fullföljer Essen-
deklarationens rekommendationer att ge de bästa förutsättningarna för att nya
riktiga jobb skapas. Arbetet får inte försinkas genom att regeringskonferen-
sen ägnar sig åt frågor om helt nya strukturer. Att på konferensen ta upp det
illa genomtänkta förslaget om en sysselsättningsunion leder inte framåt och
kan i värsta fall urholka samarbetet.
En gemensam valuta och den därav följande gemensamma penningpoliti-
ken innebär betydande fördelar för Sverige.
I arbetet med att förenkla och förtydliga EU:s fördragstexter kan det vara
motiverat att tydliggöra de övergripande målen för samarbetet. I motionen
framhålls därvid målet att underlätta den ekonomiska utvecklingen i med-
lemsländerna – vilket leder till ökad sysselsättning.
Den moderata politiken står enligt motionen för en strävan till uthålligt låg
arbetslöshet och goda reallöner i kontrast till den socialdemokratiska politi-
ken kännetecknad av låga reallöner och hög arbetslöshet.
Centern framhåller i motion U25 att den höga arbetslösheten tillsammans
med hoten mot vår gemensamma miljö är Europas värsta gissel. I motionen
sägs att regeringens ambitioner om att införa ett nytt avsnitt om sysselsätt-
ningspolitik i Romfördraget är väl värda att pröva. Förslaget får enligt mot-
ionen dock inte bara bli ord utan det är viktigt att samarbetet görs operativt.
Centern stöder regeringens förslag om att inrätta en procedur för att över-
vaka genomförda åtgärder för att stimulera sysselsättningen. Partiet anser
vidare att det finns anledning att öka samordningen mellan finans- och ar-
betsmarknadsministrarna exempelvis som regeringen föreslagit genom att
upprätta en särskild sysselsättningskommitté.
I motionen sägs att rekommendationerna i enhetsrapporten och från Euro-
peiska rådets möte i Madrid visar den nödvändiga inriktningen av sysselsätt-
ningspolitiken såväl på nationell som europeisk nivå. Här rekommenderas
medlemsländerna att prioritera utbildning, flexibel arbetsorganisation och

arbetstid, översyn av indirekta arbetskostnader, aktiva åtgärder för syssel-	1995/96:AU3y
sättning i stället för passiva åtgärder för arbetslösa, lokala sysselsättningsini-
tiativ samt hög effektivitetsnivå i trygghetssystemen på ett sätt som inte
motverkar aktivt arbetssökande.
Enligt motionen delar Centern kommissionens uppfattning i vitboken om
tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning att skatteväxling är ett verksamt
medel för att stimulera fler arbeten. En framgångsrik sysselsättningspolitik
kräver enligt Centern ett företagarvänligt klimat (yrk. 4).

Folkpartiet i motion U19 anser att arbetslösheten är det största sociala, ekonomiska och mänskliga problemet i Europa. Med rätt politik kan Europas länder häva långtids- och massarbetslösheten och hävda sig i konkurrensen med områden med snabb tillväxt i Asien och Nordamerika.

Ekonomin i dag är starkt internationaliserad, och isolerade insatser från enskilda länder ger inte längre tillräckliga effekter. Samarbete mellan länder ger bättre instrument och handlingskraft för att lösa problemen och utveckla Europas ekonomier mot tillväxt och ökad sysselsättning.

Imotionen understryks att ekonomisk politik, sysselsättnings- och arbetsmarknadspolitik har fått en högre prioritet inom EU och att en gemensam strategi för tillväxt, jobb, ekonomisk stabilitet och låg inflation har formulerats. Samordnade insatser i fråga om infrastruktur, framför allt informationsteknologi, miljö och energi, framhålls i motionen som områden där EU har en viktig roll att spela i ansträngningarna att öka sysselsättningen i Europa.

I motionen kritiseras regeringens blygsamma ambitioner med det ekonomiska samarbetet som sägs syfta till att skapa opinion för en arbetsmarknadspolitik enligt svenskt mönster i övriga medlemsländer. En aktiv arbetsmarknadspolitik är i och för sig viktig och kan ge positiva effekter men räcker inte för att långsiktigt lösa Europas tillväxt- och konkurrensproblem. Det är tydligt att regeringens förord för en s.k. sysselsättningsunion inte kan väntas ge några positiva bidrag till Sveriges förmåga till tillväxt.

Folkpartiets strategi för ökad sysselsättning utgörs av mer än arbetsmarknadspolitik, och i motionen föreslås ett tillkännagivande till regeringen om en skatteväxling för jobben och miljön (yrk. 4). Enligt partiets bedömning kommer nettotillskottet av nya arbeten att komma i den privata tjänstesektorn, där småföretagen är starkt dominerande. En klok strategi för Europa är därför att stimulera till fler arbeten i den privata tjänstesektorn genom lägre beskattning av arbete. Sverige bör därför verka för att EU snarast ändrar sina regler för mervärdesskatt så att lägre tjänstemoms kan införas i de medlemsländer som så önskar. En positiv särbehandling av tjänstesektorn är också motiverad ur jämställdhetssynpunkt eftersom det i den sektorn finns många jobb som av tradition främst intresserar kvinnor.

Vänsterpartiet delar i motion U22 regeringens uppfattning att arbetslösheten är den största politiska utmaningen inom EU och att sysselsättningsfrågan bör ges högsta prioritet vid regeringskonferensen. Partiet anser dock att regeringens strategi för en s.k. sysselsättningsunion inte är trovärdig.

Enligt motionen skall kampen mot arbetslösheten ha mellanstatlig karak-

tär, och det behövs mer av samarbete för att få ned arbetslösheten. Samar-	1995/96:AU3y
betet måste dock bygga på en helt annan ekonomisk-politisk grundval än
EMU-processens konvergenskriterier och det uppgivna tänkande som domi-
nerar bl.a. EU:s arbetsmarknadspolitik.
Regeringens förslag om en samordning mellan arbetsmarknadsministrar-
nas och finansministrarnas åtgärder och inrättande av en särskild sysselsätt-
ningskommitté kan enligt motionen vara ett steg på vägen.
Ambitionsnivån måste enligt Vänsterpartiet höjas radikalt. Syftet med en
sysselsättningskommitté bör vara att utveckla och genomföra en samordnad
politik mot arbetslösheten och därmed garantera en uthållig och socialt ba-
lanserad ekonomisk utveckling.
Procedurerna för övervakning av medlemsländernas och gemenskapens
åtgärder bör stärkas, och en diskussion bör föras om hur länderna skall finan-
siera åtgärder mot arbetslöshet utan att konkurrensförhållandena försämras.
Enligt motionen är det vidare rimligt att det politiska samarbetet mot ar-
betslösheten får kvantitativa mål som bör genomföras under en period på tre
till fem år (yrk. 17). Målen som kan preciseras i ett särskilt protokoll kan
t.ex. vara: en kraftigt förhöjd kvinnlig förvärvsfrekvens, en halvering av
arbetslösheten, garanterad sysselsättning för ungdomar under 18 år, garante-
rad sysselsättning för ungdomar under 25 år efter hundra dagars arbetslöshet,
minst en praktikant per påbörjat femtiotal anställda i företag med minst 25
anställda, sex timmars arbetsdag bör eftersträvas, arbetsgivare skall avsätta
minst fyra timmar per vecka för organiserad kompetensutveckling.
Enligt motionen skall slutligen varje medlemsland garantera alla medbor-
gare tillgång till allmännyttiga tjänster som sjukvård, utbildning, äldre- och
barnomsorg samt post- och teletjänster till rimliga kostnader (yrk. 18).
Miljöpartiet kritiserar i motion U29 regeringen för att automatiskt koppla
ihop ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning. Miljöpartiet ifrågasätter
vidare om det innebär något nytt och leder till låg arbetslöshet att föra in ett
nytt avsnitt om sysselsättningspolitiken i fördraget.
Sysselsättningsfrågan tas redan upp i Romfördraget, och de flesta med-
lemsländerna har redan sysselsättningsmål. Det nya avsnittet om sysselsätt-
ningen skall enligt skrivelsen innehålla gemensamma procedurer och ett
gemensamt åtagande att följa vissa principer för sysselsättningspolitiken.
Miljöpartiet ställer sig undrande om Socialdemokraterna skulle ha varit inne
på samma linje om det varit en borgerlig regering som hävdat att Sveriges
ståndpunkt var att följa principer om ökad lönespridning, urholkad arbetsrätt
och subventionerade hemarbeten.
Miljöpartiet motsätter sig överstatliga principer för sysselsättningspoliti-
ken eftersom principerna inte kan rubbas även om medborgarna i ett med-
lemsland i val väljer en annan politisk inriktning (yrk. 18). Partiet är dessu-
tom mycket oroat över vilka principer för att minska arbetslösheten som kan
komma att beslutas.
Kristdemokratiska samhällspartiet stöder enligt motion U21 regeringens
vilja att åstadkomma en gemensam politik för ekonomisk tillväxt och nya

arbeten – en sysselsättningsunion. Enligt motionen bör emellertid en syssel-	1995/96:AU3y
sättningsunion bara skapas om den får en sådan utformning att den kan gene-
rera nya riktiga arbeten.
Kristdemokraterna pekar på att Europeiska rådet i Essen med stor sam-
stämmighet definierat vilka åtgärder som måste vidtas för att långsiktigt och
varaktigt vitalisera den europeiska arbetsmarknaden. Enligt rådet skall kam-
pen mot arbetslösheten fokuseras kring: utbildning, sysselsättningsintensiv
tillväxt, minskade indirekta lönekostnader, ökad arbetsmarknadspolitisk
effektivitet och förstärkta insatser för utsatta grupper. Enligt motionen kräver
regeringens trovärdighet i sysselsättningsfrågan att man på hemmaplan inte
bedriver en ideologisk à la carte-politik utan försöker leva upp till alla punk-
terna i Essenöverenskommelsen. Regeringen bör alltså föra en politik som
också innebär minskade indirekta lönekostnader, arbetsmarknadspolitisk
flexibilitet och sysselsättningsintensiv tillväxt.
Det är, framhålls i motionen, anmärkningsvärt att regeringen i frågan stan-
nat för ett svagt och mellanstatligt samarbete.
Kristdemokraterna anser att Europa behöver nya företag och företagare.
Ett gynnsamt klimat för små och medelstora företag och för nyföretagande i
Europa är av största vikt i kampen mot arbetslösheten.
För att åstadkomma en verkningsfull tillväxt och en sysselsättningsunion
måste enligt motionen de fem Essenpunkterna få en fast institutionell ram
(yrk. 43). EU kan inte lösa alla problem, och den huvudsakliga ansträngning-
en för att utveckla fler utvecklingskraftiga företag måste enligt motionen
göras nationellt genom olika tillväxtfrämjande åtgärder.

Utskottets bedömning

Utskottet har ovan ställt sig bakom uppfattningen att en övergripande målsättning för regeringskonferensen bör vara att öka unionens medborgerliga förankring. En sådan målsättning förutsätter enligt utskottets mening att EU kan visa resultat i sysselsättningsfrågan.

Den låga sysselsättningen och den höga arbetslösheten är ett av EU:s och de enskilda medlemsländernas allvarligaste problem. Kampen mot arbetslösheten kan inte isoleras till de enskilda medlemsländerna utan måste drivas med högsta prioritet utifrån ett gemensamt europeiskt perspektiv. Utskottet anser att kampen mot arbetslösheten måste ges lika stor tyngd i det europeiska samarbetet som ambitionerna på det monetära området. Det råder som utskottet ser det ingen motsatsställning mellan dessa båda mål, utan tvärtom kan de förstärka varandra.

De beslut som fattades vid Europeiska rådets möte i Essen i december 1994 är av stor betydelse för kampen mot arbetslösheten, och utskottet fäster mycket stor vikt vid en uppföljning av Essenbesluten. Likaså visar slutsatserna av Madridmötet på det stora engagemang och den vilja som finns i det europeiska samarbetet för att prioritera sysselsättningsfrågan. Samtidigt är det enligt utskottets mening viktigt att understryka att det är en sak för varje medlemsland att bedöma den egna situationen och att välja var tyngdpunkten

i det nationella sysselsättningsprogrammet skall ligga.	1995/96:AU3y
Utskottet ställer sig bakom regeringens vilja att vid regeringskonferensen
arbeta för att det i grundfördraget förs in ett avsnitt om sysselsättningspolitik.
Avsnittet skall slå fast gemensamma mål, gemensamma procedurer och ett
gemensamt åtagande att följa vissa principer för sysselsättningspolitiken.
Utskottet stöder också viljan att skapa starkare mekanismer för samordning
mellan finans- och arbetsmarknadsministrarna, upprättandet av en särskild
sysselsättningskommitté och strävan till en ökad samordning av den ekono-
miska politiken för att nå en högre och jämnare tillväxt och sysselsättning.
Utskottet noterar att några av motionerna innehåller detaljerade krav på
inriktningen av den svenska positionen under konferensen inbegripet utför-
liga krav på den sysselsättningspolitik som bör föras inom EU resp. nation-
ellt. Utskottet anser som allmän utgångspunkt att riksdagen inför konferen-
sen inte bör binda upp regeringen med alltför detaljerade anvisningar.
Utskottet noterar den samsyn när det gäller svensk ståndpunkt i sysselsätt-
ningsfrågan som redovisas av främst Centern i motion U25, Kristdemokra-
terna i motion U21 men även i långa stycken av Vänsterpartiet i motion U22.
Utskottet delar därvid helt Centerns uppfattning om att en framgångsrik
sysselsättningspolitik bl.a. förutsätter ett företagarvänligt klimat. Utskottet
delar å andra sidan inte Vänsterpartiets syn på motsatsförhållandet mellan
den monetära politiken och kampen mot arbetslösheten. Utskottet är heller
inte berett att nu förorda att riksdagen skall binda upp regeringen att vid
konferensen driva frågan om sådana kvantitativa mål som Vänsterpartiet
föreslår eller kravet om att ett medlemsland skall garantera alla medborgare
vissa allmännyttiga tjänster.
Kristdemokraternas förslag om att ge Essenpunkterna en fast institutionell
ram är alltför vagt för att utskottet skall kunna ha någon definitiv uppfattning
i frågan. Utskottet anser inte att det är något riksdagen behöver uttala sig om
inför regeringskonferensen.
I den mån motionerna U21, U22 och U25, alla i motsvarande delar, inte
tillgodosetts av vad som anförts avstyrker utskottet bifall till dem.
Moderaterna i motion U23 och Miljöpartiet i motion U29 är med litet olika
utgångspunkter emot att öka det europeiska samarbetet på det sätt som skis-
serats ovan för att motverka arbetslösheten.
Moderaterna å sin sida anser att det räcker med att fullfölja den inre mark-
naden, att införa en stabil gemensam valuta och att fullfölja Essenpunkterna.
Moderaterna menar vidare att förslaget om en gemensam sysselsättningspoli-
tik är alltför vagt för att genomföras.
Miljöpartiet å andra sidan förefaller att motsätta sig ett överstatligt samar-
bete på sysselsättningsområdet närmast av demokratiska skäl, dvs. för att den
politiska inriktningen inte skall undandras ett medlemslands medborgare.
Utskottet hyser för sin del inte minsta tvivel om att sysselsättningsfrågan
måste lösas med mer av europeiskt samarbete. Samtidigt kommer arbets-
marknadspolitiken även i framtiden att vara en nationell angelägenhet. Det är
dock av stor vikt att medlemsländerna har en gemensam strategi för att möta
arbetslösheten och få till stånd högre sysselsättning.

De åtgärder moderaterna för fram i motionen är enligt utskottets mening	1995/96:AU3y
inte tillräckliga för att lösa sysselsättningsproblemen i Europa.
Utskottet vill vidare framhålla att det pågår ett intensivt arbete med att
närmare utreda hur frågan skall hanteras vid regeringskonferensen.
Utskottet avstyrker med det anförda bifall till motionerna U23 och U29 i
motsvarande delar.
Utskottet delar Folkpartiets uppfattning att en aktiv arbetsmarknadspolitik
i sig inte förslår att lösa vare sig Europas eller Sveriges sysselsättningspro-
blem. Utskottet uppfattar för sin del inte heller förslaget om ett ökat europe-
iskt samarbete i sysselsättningsfrågan som en fråga om mer arbetsmarknads-
politik.
Utskottet tror också att nettotillskotten av jobb i framtiden i allt väsentligt
kommer att genereras i tjänstesektorn. Folkpartiets förslag om en skatteväx-
ling för att stimulera till fler jobb i tjänstesektorn måste dock sättas in i ett
större ekonomiskt sammanhang, och utskottet anser inte att det är nödvändigt
för riksdagen att uttala sig i frågan inför den nu aktuella regeringskonferen-
sen. Motion U19 i berörd del avstyrks med det anförda.

Skrivelsen, avsnitt 7.6 Arbetstagarnas rättigheter

Om ett land står utanför det sociala protokollet, som rör bl.a. arbetstagarnas rättigheter, kan det innebära en snedvridning av konkurrensförhållandena om landet tillämpar lägre löner och sämre sociala villkor än övriga länder i EU.

Sverige bör vid regeringskonferensen verka för att det sociala protokollet skrivs in i Romfördraget och därmed kommer att gälla i samtliga medlemsstater.

Arbetsmarknadsparterna och kollektivavtalen har en central roll när det gäller att möta de utmaningar som Europa står inför. Kollektivavtalen kan genom sin flexibilitet många gånger fungera bättre än lagstiftning, särskilt i ett snabbt föränderligt Europa.

Enligt regeringen bör det övervägas om inte sådana fördragsändringar bör genomföras som innebär att kollektivavtal skall kunna jämställas med lagstiftning i de länder där så är möjligt, dvs. där täckningsgraden är hög och där avtalen har rättslig verkan nationellt.

Möjligheten för parterna att vidta stridsåtgärder bör även i framtiden ligga utanför EU:s reglering. Regeringen avser att vid konferensen ta upp frågan om att de enskilda medlemsländerna skall införa nationella regler som möjliggör internationella sympatiåtgärder.

Motioner

Moderaterna i motion U23 (delvis) betonar vikten av en väl fungerande arbetsmarknad inom EU för att förhindra att arbetslösheten låses fast på en hög nivå. Förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare bör huvudsakligen regleras genom nationell lagstiftning. Gemensam lagstiftning erfordras i princip bara i fråga om gränsöverskridande aktiviteter och för att åstad-

komma konkurrensneutralitet.	1995/96:AU3y
Europeisk reglering av det som i praktiken utgör ersättning för arbete ris-
kerar att leda till betydande välfärdsförluster. De reformer som är nödvän-
diga för att den svenska arbetsmarknaden skall fungera bättre måste beslutas
i Sverige. Härav följer att stridsåtgärder på arbetsmarknaden bör regleras
nationellt. Internationella stridsåtgärder bör medges endast i begränsad om-
fattning.
En stor andel av arbetstagarna i Sverige är sysselsatta i offentliga monopol
vilket lett till inlåsningseffekter, en könssegregerad arbetsmarknad och dåligt
fungerande lönebildning. Det är en angelägen nationell uppgift att bryta de
offentliga monopolen. Arbetet med att bryta monopol i ett vidare perspektiv
hanteras bäst inom ramen för den gemensamma marknaden och bör bli nästa
steg för den inre marknaden.
Socialpolitik, socialförsäkringar, sociala transfereringar och utbildningspo-
litik skall inte vara gemenskapspolitik.
Kristdemokraterna i motion U21 (yrk. 5) anser att EU-fördragen skall kom-
pletteras med bl.a. Europarådets sociala stadga och den sociala stadgan som
ratificerades år 1989 av elva medlemsstater.
Vänsterpartiet i motion U22 anser att EU:s inre marknad måste reformeras i
grunden. Partiet vill bl.a. att gemensamma internationella fackliga och soci-
ala program införs med minimikrav på arbetsrätt, koncernfackligt samarbete
osv. (yrk. 26).
Enligt motionen bör regeringen verka för att fördraget tillåter att EU:s di-
rektiv kan implementeras via kollektivavtal (yrk. 42). Det bör också fastslås i
fördraget att nationella lagar och avtal gäller arbetstagare från andra länder
då de arbetar i det berörda medlemslandet. Sverige bör enligt motionen såle-
des driva kravet på en mellanstatlig överenskommelse om att en arbetstagare
från tredje land skall ha samma rättigheter i unionen som en EU-medborgare
(yrk. 43).
Kurt Ove Johansson (s) i motion U20 begär ett tillkännagivande om vad som
sägs i motionen om fördragsändringar för att utveckla den sociala dimens-
ionen. Motionären välkomnar att regeringen avser att verka för ett slut på
Storbritanniens konkurrens genom social dumpning. Kravet på att internat-
ionella sympatiåtgärder skall vara möjliga i hela EU är viktigt eftersom EU
har en gemensam arbetsmarknad. Motionären motsätter sig dock att rege-
ringen därvid låst sig för en reglering utanför EU:s ram. Enligt motionen
måste frågan övervägas i samband med diskussionen om på vilket sätt grund-
läggande fackliga och medborgerliga rättigheter skall garanteras inom EU.
Enligt motionen måste frågan om att skapa en arbetsrättslig grund för fri-
stående avtal på Europanivå lösas.
Motionären anser vidare att regeringen bör verka för att rådet skall kunna
fatta beslut om miniminormer inom hela det sociala området med kvalifice-
rad majoritet. Slutligen efterlyser motionären ett resonemang om arbets-
marknadsparternas medverkan. En sådan medverkan förekommer sedan
länge i den s.k. permanenta sysselsättningskommittén. I motionen förordas

att trepartssamarbetet – regering, arbetsgivare, arbetstagare – stärks.

1995/96:AU3y

Utskottets bedömning

EU har en hel del gemensamma regler som rör arbetslivets område. Skälet till det är främst den inre marknadens fria rörlighet över gränserna för arbetskraft. Beslut om sådana regler fattas i allmänhet med enhällighet. Regler som gäller arbetsmiljö beslutas dock med kvalificerad majoritet.

Genom ett avtal fogat till ett särskilt protokoll till Maastrichtfördraget (det sociala protokollet) har alla EU-länder utom Storbritannien enats om att utvidga samarbetet på arbetslivsområdet.

Genom det sociala protokollet har 14 av medlemsstaterna ett eget regelverk för att lägga fram lagförslag som rör arbetslivet. Regelverket gör det möjligt att lagstifta inom ett bredare fält än vad Romfördraget medger. Möjligheten att besluta med kvalificerad majoritet är också större. Regler som antas med stöd av protokollet gäller inte i Storbritannien, däremot på brittiska företag verksamma i annat EU-land. Proceduren enligt det sociala protokollet tas bara till om ministerrådet har misslyckats med att fatta enhälligt beslut enligt Romfördraget.

De mål som anges i det sociala protokollet är bl.a. att främja sysselsättning, förbättra levnads- och arbetsvillkor, skapa ett fullgott socialt skydd och främja dialogen mellan arbetsmarknadens parter.

På följande områden kan, enligt protokollet, beslut fattas med kvalificerad majoritet:

–arbetsmiljö,

–arbetsvillkor,

–information och samråd med arbetstagare,

–jämställdhet mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden,

–åtgärder för långtidsarbetslösa.

Dessa beslut gäller minimiregler vilka inte hindrar de berörda medlemsländerna att behålla och införa strängare regler.

Enhällighet skall fortfarande gälla vid beslut inom följande områden:

–social trygghet och socialt skydd för arbetstagare,

–skydd för arbetstagare när anställningen upphör,

–representation och kollektivt tillvaratagande av arbetstagarnas intressen (inkl. medbestämmande),

–anställningsförhållanden för medborgare utanför EU,

–ekonomiska bidrag till sysselsättningsfrämjande åtgärder.

Länderna har i protokollet enats om att inte införa regler på EU-nivå i frågor om löner, föreningsrätt och rätten att vidta stridsåtgärder.

Genom det sociala protokollet har kommissionen en skyldighet att samråda med arbetsmarknadens parter innan den lägger fram förslag till nya regler på arbetslivets område. Parterna har nio månader på sig att försöka lösa frågan

genom kollektivavtal på Europanivå. En medlemsstat kan dessutom överlåta	1995/96:AU3y
åt arbetsmarknadens parter att införliva regler genom kollektivavtal.
Utskottet ställer sig bakom förslaget om att regeringen vid EU:s regerings-
konferens verkar för att det sociala protokollet skrivs in i Romfördraget och
därmed kommer att gälla i samtliga medlemsstater. Utskottet anser att det i
hög grad är ett svenskt intresse att höga krav på arbetslivets område värnas
och att alltför stora skillnader mellan medlemsländernas lagstiftning undan-
röjs.
Moderaterna i motion U23 förespråkar ”en väl fungerande arbetsmarknad”
och att förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare huvudsakligen bör
regleras genom nationell lagstiftning.
Utskottet kan konstatera att det sociala protokollet, som redovisats ovan,
har för arbetstagarna inneburit att viktiga frågor om sysselsättning, arbets-
villkor och socialt skydd kommit upp på EU-nivå. Det är bra och förhindrar
konkurrens genom s.k. social dumpning. Den moderata ståndpunkten är
enligt utskottets mening därmed på viktiga områden de facto överspelad. I ett
par avseenden delar utskottet den moderata uppfattningen. Löner, förenings-
rätten och rätten att vidta stridsåtgärder bör regleras på nationell nivå.
Utskottet avstyrker med detta motion U23 i motsvarande del.
Kristdemokraterna vill i motion U21 att EU-fördragen skall kompletteras
med Europarådets sociala stadga och EG:s sociala stadga från 1989.
Utskottet anser att frågan behöver utredas. När det gäller EG:s sociala
stadga konstaterar utskottet att stadgan är en politisk avsiktsförklaring och att
det var för att realisera delar av dess mål som det sociala protokollet tillkom.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att ett införlivande av den sociala
stadgan inte kan ersätta ett införlivande av det sociala protokollet eftersom
dokumenten rör olika dimensioner av samarbetet.
Vilka fördelar som kan uppnås genom ett införlivande av Europarådets so-
ciala stadga är mycket oklart och behöver utredas. Klart är att flertalet av
EU:s medlemsländer redan har anslutit sig till denna stadga.
Utskottet avstyrker med detta bifall till motion U21 i berörd del.
Vänsterpartiets uppfattning i motion U22 om att regeringen skall verka för
att EU:s direktiv skall kunna implementeras via kollektivavtal förefaller att
tillgodoses av vad som sägs i skrivelsen. Partiet förespråkar vidare införandet
av gemensamma internationella, fackliga och sociala program med mini-
mikrav på arbetsrätt, koncernfackligt samarbete osv. Vänsterpartiet anser
slutligen att regeringen bör driva frågan om en mellanstatlig överenskom-
melse om att arbetstagare från tredje land skall ha samma rättigheter som
EU-medborgare.
Utskottet sympatiserar i stort med vad som sägs i motionen och bedömer
att de aktuella frågorna i första hand bör hanteras inom ramen för bestäm-
melserna i det sociala protokollet. Utskottet anser inte att det finns skäl att
inför konferensen binda upp regeringen i fråga om hur den sociala dimens-
ionen skall utvecklas i framtiden. Motion U22 i berörda delar bör inte föran-
leda någon riksdagens åtgärd
Kurt Ove Johansson i motion U20 delar regeringens uppfattning om beho-

vet av en gränsöverskridande konflikträtt och rätt till internationella sympa-	1995/96:AU3y
tiåtgärder. I motsatts till regeringen menar motionären emellertid att regle-
ringen inte bör ske nationellt utan inom ramen för EU:s regelverk.
Utskottet anser för sin del att möjligheterna för arbetsmarknadsparterna att
vidta stridsåtgärder även i framtiden bör ligga utanför EU:s reglering. Det är
dock önskvärt med nationella regler som möjliggör internationella sympa-
tiåtgärder.
Motionären tar också upp frågan om behovet av en arbetsrättslig grund på
europeisk nivå som skapar garantier för efterlevnaden av avtal mellan euro-
peiska arbetsmarknadsparter. I motionen berörs vidare frågan om att minimi-
normer skall kunna beslutas med kvalificerad majoritet inom hela det sociala
området samt slutligen hur arbetsmarknadsparternas medverkan skall kunna
stärkas.
Utskottet anser att motionärens frågor är viktiga och bör övervägas vidare.
Utskottet anser att riksdagen inte på det underlag som för närvarande står till
buds bör uttala någon bestämd uppfattning i dessa frågor. Motion U20 av-
styrks med det anförda.

Övriga frågor

EU:s personalpolitik

Motioner

Inger Lundberg m.fl. (s) anser i motion U24 (yrk. 1) att regeringskonferensen bör ta initiativ till en översyn och modernisering av EU:s personalpolitik. Översynen bör avse löne- och anställningsförmåner för EU-anställda och förtroendevalda. Syftet bör vara att de anställda förutom förvaltningsmässig kompetens skall ha erfarenhet från andra verksamheter på nationell nivå och en god kontakt med vanliga medborgares verklighet i olika europeiska stater. Systemet med livslånga anställningar som mål för EU:s personalpolitik bör enligt motionen ersättas med personalplaner som underlättar nyrekrytering och en sund personalomsättning.

Utskottets bedömning

Enligt vad utskottet erfarit regleras personalpolitiken i EU:s institutioner bl.a. av regler i det s.k. fusionsfördraget och av beslut som fattas av rådet. Initiativrätten på området tillkommer för närvarande exklusivt kommissionen. Förändringar av EU:s personalpolitik kan åstadkommas på två vägar. An- tingen genom att medlemsländerna påverkar de inom kommissionen ansvariga tjänstemännen att ta initiativ på området eller genom att medlemsländerna skapar sig en egen initiativrätt över personalpolitiken. Det senare kräver en fördragsändring.

Utskottet anser att EU:s personalpolitik med svenska mått mätt förefaller att vara otidsenlig. Huruvida den är ändamålsenlig eller inte och hur den eventuellt skall förändras är frågor som utskottet med det underlag som står

till buds inte kan bedöma.	1995/96:AU3y
Utskottet anser att frågan är viktig och att regeringen därför bör följa frå-
gan. Med detta avstyrks motion U24 i berörd del.

Regionalpolitik

Motioner

Centerpartiet framhåller i motion U25 (yrk. 17) att EU:s politik syftar till att främja en harmonisk utveckling inom hela gemenskapen och att gemenskapen enligt artikel 130a särskilt skall sträva efter att minska skillnaderna mellan olika regioner. Fördragsbestämmelsen ger dock inte en heltäckande bild av de särskilda problem som regioner långt från centrum brottas med. Centern förordar att Sverige vid regeringskonferensen verkar för att en bestämmelse införs i fördraget i enlighet med den diskussion som förts i reflektionsgruppen om stöd till ”regionerna och öarna i Europeiska unionens medlemsstaters yttersta periferi”.

Miljöpartiet anser i motion U29 (yrk. 32) att regeringen bör driva frågan om att EU:s regionalpolitiska stöd endast skall utgå till miljövänliga projekt.

Vänsterpartiet anser i motion U22 (yrk. 28) att EU:s inre marknad måste reformeras, och partiet föreslår en rad förändringar. En fungerande frihandel förutsätter att länderna agerar på lika villkor, och i motionen föreslås bl.a. att Regionala driftstöd, t.ex. transportstöd, skall vara tillåtna för att uppväga de nackdelar som klimat och geografiska avstånd innebär.

Utskottets bedömning

Utskottet har ingen annan uppfattning än Centern i motion U25 när det gäller betydelsen av EU:s politik för att främja en harmonisk utveckling inom hela gemenskapen och att minska skillnaderna mellan olika regioner. Utskottet anser dock till skillnad mot motionärerna att EU:s fördrag innehåller det nödvändiga instrumentet – strukturfonderna – för att förverkliga en bra regionalpolitik. Utskottet ser inget behov av en fördragsändring och avstyrker bifall till motion U25 i här berörd del.

EU:s strukturfondsmedel skall självfallet användas med tillbörlig miljöhänsyn. Något särskilt uttalande härom från riksdagens sida med anledning av EU:s regeringskonferens bedömer utskottet inte vara nödvändigt. Motion U29 i berörd del avstyrks med det anförda.

Sverige kan enligt EU:s regler lämna transportstöd enligt nuvarande regler förutsatt att vissa anpassningar görs före 1997. Kommissionen har ännu inte behandlat frågan om tillåtligheten av andra svenska driftstöd i form av sysselsättningsbidrag och nedsatta socialavgifter. De statliga företagsstöden ses för närvarande över i en offentlig utredning (dir. 1995:124).

Utskottet bedömer att inte heller denna fråga bör föranleda något uttalande från riksdagens sida inför regeringskonferensen. Utskottet avstyrker därför bifall till motion U22 i berörd del.

Stockholm den 20 februari 1996

1995/96:AU3y

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Johnny Ahlqvist

I beslutet har deltagit: Johnny Ahlqvist (s), Elver Jonsson (fp), Sten Östlund (s), Per Unckel (m), Berit Andnor (s), Ulrica Messing (s), Kent Olsson (m), Martin Nilsson (s), Elving Andersson (c), Laila Bjurling (s), Patrik Norinder (m), Sonja Fransson (s), Christina Zedell (s), Christel Anderberg (m), Barbro Johansson (mp), Dan Ericsson (kds) och Ingrid Burman (v).

Avvikande meningar

1995/96:AU3y

1. Jämställdhet

Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel Anderberg (alla m) anser att den del av arbetsmarknadsutskottets bedömning i avsnittet Jämställdhet som börjar med ”Utskottet noterar” och slutar med ”i motsvarande del” bort ha följande lydelse:

Diskriminering i samhällslivet är ett allvarligt problem i Sverige och de flesta medlemsländerna. Många enskildas rätt träds för när på grund av fördomar. Även om rättssäkerheten garanteras av medlemsländernas grundlagar eller motsvarande regelverk är det viktigt att EU klart slår fast principen om icke-diskriminering på grund av nationalitet, kön, ras eller religion. Sverige bör vid regeringskonferensen verka för att ett allmänt diskrimineringsförbud förs in i EU:s fördrag. Detta bör riksdagen med anledning av motion U23 i motsvarande del som sin mening ge regeringen till känna.

2. Jämställdhet

Ingrid Burman (v) anser att den del av arbetsmarknadsutskottets bedömning under avsnittet Jämställdhet som börjar med ”Utskottet är ense” och slutar med ”avstyrks därmed” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening visar erfarenheten att grundförutsättningen för jämställdheten har varit en politik för full sysselsättning och en välfungerande offentlig sektor. Vidare har en välutbyggd barnomsorg, äldreomsorg osv. över huvud taget gjort det möjligt för kvinnor att förvärvsarbeta. Konvergenspolitiken och EMU-förberedelserna försvårar enligt utskottets uppfattning en politik för full sysselsättning och pressar Sverige till nedskärningar inom den offentliga sektorn. I praktiken innebär det en anpassning i riktning mot de lägre nivåer på offentlig service, kvinnlig förvärvsfrekvens och sociala trygghetssystem som finns i andra EU-länder. Utskottet anser att grunden därmed raseras för jämställdheten mellan könen. En jämställdhetspolitik som endast inriktas på fler kvinnor i beslutande församlingar, fler kvinnliga chefer, ökade utbildningssatsningar osv. riskerar att bli begränsad till välutbildade, välavlönade kvinnor. Regeringens vällovliga ambitioner på jämställdhetens område saknar realism med hänsyn till den pågående utvecklingen inom EU. Det är dock positivt att regeringen verkar för att det införs förstärkta skrivningar om jämställdhet i fördragen. Vad utskottet med anledning av motion U22 i berörd del anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

3. Sysselsättning

Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel Anderberg (alla m) anser att dels den del av arbetsmarknadsutskottets bedömning i avsnittet Sysselsättning som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”och sysselsättning”, dels den del av utskottets yttrande som börjar med ”Moderaterna i”

och slutar med ”i motsvarande delar” bort ha följande lydelse:	1995/96:AU3y
Regeringens förslag om en sysselsättningsunion är knappast av ett sådant
slag att det kan fullföljas vid regeringskonferensen. Förslaget är illa under-
byggt och har endast presenterats på ett osammanhängande sätt. EU 96-
kommittén har inte fått ett tillräckligt seriöst underlag för att kunna göra en
meningsfull studie av idén.
Avsikten med regeringens förslag torde vara att medlemsländerna skall
samordna sin ekonomiska politik för att genom ökade statsutgifter försöka
minska arbetslösheten. Det finns inom socialdemokratin en tro att det var
denna politik som under 1930-, 1950- och 1960-talen ledde till välstånd och
utveckling i bl.a. Sverige och att en sådan politik i dag skulle kunna föras på
en gemensam europeisk nivå. Detta är myter och missuppfattningar och de
flesta av EU:s medlemsländer är motståndare till tanken att föra en s.k. neo-
keynesiansk ekonomisk politik.
I regeringens skrivelse förtigs eller förringas det arbete som gjorts inom
EU för att bringa ned arbetslösheten. Kommissionens vitbok om tillväxt,
konkurrenskraft och arbete liksom Essendeklarationen nämns inte.
Enligt utskottets mening kommer ett fullföljande av den inre marknaden
och en stabil gemensam valuta i kombination med att medlemsländerna
fullföljer Essendeklarationens rekommendationer att ge de bästa förutsätt-
ningarna för att nya riktiga jobb skapas inom EU. Utskottet anser att arbetet
inte får försinkas genom att regeringskonferensen ägnar sig åt frågor om helt
nya strukturer av det slag regeringen nu aktualiserar. Helt avgörande i dag är
att regeringen med all kraft fullföljer de åtgärder nationellt som Essen-
programmet innehåller.
Utskottet anser att det i arbetet med att förenkla och förtydliga EU:s för-
dragstexter kan vara motiverat att tydliggöra de övergripande målen för
samarbetet. Därvid bör enligt utskottets mening särskilt betonas målet att
underlätta den ekonomiska utvecklingen i medlemsländerna – vilket kommer
att leda till ökad sysselsättning. Vad utskottet anfört bör riksdagen med an-
ledning av motion U23 i motsvarande del som sin mening ge regeringen till
känna. Motion U29 i motsvarande del avstyrks därmed.
4. Sysselsättning
Elver Jonsson (fp) anser att den del av arbetsmarknadsutskottets bedömning i
avsnittet Sysselsättning som börjar med ”Utskottet delar” och slutar med ”det
anförda” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att arbetslösheten är det största sociala, ekonomiska och
mänskliga problemet i Europa. Med rätt politik kan Europas länder häva
långtids- och massarbetslösheten och hävda sig i konkurrensen med områden
med snabb tillväxt i Asien och Nordamerika.
Enligt utskottets mening är ekonomin i dag starkt internationaliserad, och
isolerade insatser från enskilda länder ger inte längre tillräckliga effekter.
Samarbete mellan länder ger bättre instrument och handlingskraft för att lösa
problemen och utveckla Europas ekonomier mot tillväxt och ökad sysselsätt-

ning.	1995/96:AU3y
Inom EU har ekonomisk politik, sysselsättnings- och arbetsmarknadspoli-
tik fått en högre prioritet och en gemensam strategi för tillväxt, jobb, ekono-
misk stabilitet och låg inflation har formulerats.
Utskottet bedömer att EU har en viktig uppgift för samordnade insatser
inom områdena infrastruktur, framför allt informationsteknik, miljö och
energi i syfte att öka sysselsättningen i Europa.
Utskottet anser att regeringens ambitioner på det ekonomiska området är
blygsamma och alltför ensidigt inriktas på att skapa opinion för en arbets-
marknadspolitik enligt svenskt mönster. En aktiv arbetsmarknadspolitik är i
och för sig viktig men räcker inte för att långsiktigt lösa Europas tillväxt- och
konkurrensproblem. Som utskottet ser det kan förslaget om en s.k. syssel-
sättningsunion inte ensamt bidra till att Sverige får en god förmåga till till-
växt.
Utskottet vill se en strategi som utgörs av mer än arbetsmarknadspolitik
och förordar en skatteväxling för jobben och miljön. Nettotillskottet av nya
arbeten kan förväntas komma i den privata tjänstesektorn, där småföretagen
är starkt dominerande. Utskottet anser därför att en klok strategi för Europa
är att stimulera till fler arbeten i den privata tjänstesektorn genom lägre be-
skattning av arbete. Sverige bör enligt utskottets mening verka för att EU
ändrar sina regler för mervärdesskatt så att lägre tjänstemoms kan införas i
de medlemsländer som så önskar. En viss positiv särbehandling av tjänste-
sektorn är också motiverad ur jämställdhetssynpunkt eftersom det här av
tradition finns många jobb som främst intresserar kvinnor. Detta bör riksda-
gen med anledning av motion U19 i motsvarande del som sin mening ge
regeringen till känna.
5. Sysselsättning
Ingrid Burman (v) anser att den del av arbetsmarknadsutskottets bedömning i
avsnittet Sysselsättning som börjar med ”Utskottet delar” och slutar med
”allmännyttiga tjänster” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar regeringens uppfattning att arbetslösheten är den största po-
litiska utmaningen inom EU och att sysselsättningsfrågan bör ges högsta
prioritet vid regeringskonferensen. Enligt utskottets uppfattning är dock
regeringens strategi för en s.k. sysselsättningsunion inte trovärdig. Strategin
måste bygga på en helt annan ekonomisk-politisk grundval än EMU-
processens konvergenskriterier och det uppgivna arbetsmarknadspolitiska
tänkande som dominerar EU. Utskottet anser dock att förslaget om en sam-
ordning mellan arbetsmarknadsministrarnas och finansministrarnas åtgärder
och inrättande av en särskild sysselsättningskommitté kan vara ett steg på
vägen. Kampen mot arbetslösheten bör ha mellanstatlig karaktär. Syftet med
en sysselsättningskommitté bör vara att utveckla och genomföra en samord-
nad politik mot arbetslösheten och därmed garantera en uthållig och socialt
balanserad ekonomisk utveckling.
Utskottet anser att proceduren för samordning av medlemsländernas åtgär-

der bör stärkas, och diskussionen bör föras om hur länderna skall finansiera	1995/96:AU3y
åtgärder mot arbetslöshet utan att konkurrensförhållandena försämras. I
förhållande till regeringens förslag bör enligt utskottets mening ambitionsni-
vån höjas radikalt.
Utskottet anser att det är rimligt att det politiska samarbetet mot arbetslös-
heten får kvantitativa mål som bör genomföras under en period på tre till fem
år. Målen kan lämpligen preciseras i ett särskilt protokoll och kan t.ex. vara:
en kraftigt höjd kvinnlig förvärvsfrekvens, en halvering av arbetslösheten,
garanterad sysselsättning för ungdomar under 18 år, garanterad sysselsätt-
ning för ungdomar under 25 år efter hundra dagars arbetslöshet, minst en
praktikant per påbörjat femtiotal anställda i företag med minst 25 anställda,
sex timmars arbetsdag bör eftersträvas och arbetsgivare skall avsätta minst
fyra timmar per vecka för organiserad kompetensutveckling.
Vad utskottet anfört med anledning av motion U22 i berörd del bör riksda-
gen som sin mening ge regeringen till känna.
6. Sysselsättning
Barbro Johansson (mp) anser att den del av arbetsmarknadsutskottets be-
dömning i avsnittet Sysselsättning som börjar med ”Utskottet hyser” och
slutar med ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i motsats till regeringen att ekonomisk tillväxt inte automa-
tiskt leder till ökad sysselsättning. I Tyskland ökar för närvarande arbetslös-
heten trots en relativt hög tillväxttakt.
Utskottet anser att det inte från regeringens skrivelse går att utröna vad den
föreslagna s.k. sysselsättningsunionen innebär. Den förefaller inte innebära
något nytt eftersom sysselsättningsfrågan redan tas upp i Romfördraget och
de flesta medlemsländerna redan har sysselsättningsmål. Såvitt utskottet kan
bedöma kommer förslaget inte att leda till låg arbetslöshet.
Utskottet ställer sig mycket frågande inför förslaget om gemensamma mål,
gemensamma procedurer och ett gemensamt åtagande att följa vissa princi-
per för sysselsättningspolitiken. Förslaget innebär att regeringen låser fast
Sverige vid principer om ökad lönespridning, urholkad arbetsrätt och sub-
ventionerade hemarbeten.
Utskottet motsätter sig överstatliga principer för sysselsättningspolitiken
eftersom dessa principer inte kommer att kunna rubbas i de enskilda länderna
även om medborgarna i allmänna val väljer en annan politik. Utskottet är
dessutom mycket oroat över vilka principer för att minska arbetslösheten
som kan komma att beslutas. Enligt utskottets mening bör i stället låg arbets-
löshet ingå som en del av de samlade konvergenskraven för EMU.
Utskottet anser det vara utmanande av regeringen att i skrivelsen till riks-
dagen inte beröra den centrala och akuta frågan om energi- och koldioxid-
skatt. För att växthuseffekten skall kunna hejdas måste utsläppen av koldi-
oxid från fossila bränslen minskas radikalt. Riksdagen bör därför ge rege-
ringen i uppdrag att vid regeringskonferensen driva att en lägsta energi- och
koldioxidskatt skall införas obligatoriskt och på en lägsta nivå i enlighet med

vad EU-kommissionen föreslagit. Utskottet anser vidare att regeringen vid	1995/96:AU3y
konferensen skall driva och påskynda den s.k. vitbokens idéer om skatteväx-
ling som en del av ett mellanstatligt samarbete. Detta bör riksdagen med
anledning av motion U29 i motsvarande del som sin mening ge regeringen
till känna. Motion U23 i motsvarande del avstyrks därmed.
7. Arbetstagarnas rättigheter
Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel Anderberg (alla m)
anser att den del av arbetsmarknadsutskottets bedömning under avsnittet
Arbetstagarnas rättigheter som börjar med ”Utskottet ställer” och slutar med
”motsvarande del” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att den devalveringspolitik som bl.a. Sverige under en lång
rad av år har fört innebär en form av social dumpning. Genom införandet av
en gemensam valuta kommer en sådan politik inte längre att kunna föras,
vilket blir ett betydelsefullt framsteg.
Enligt utskottets mening är det av stor betydelse att arbetsmarknaderna i
EU:s medlemsländer fungerar väl och kan anpassa sig till förändrade förhål-
landen för att arbetslösheten inte skall fastna på en hög nivå.
Förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare bör som utskottet ser det
huvudsakligen regleras genom nationell lagstiftning. Gemensam lagstiftning
erfordras i princip bara i fråga om gränsöverskridande aktiviteter och för att
åstadkomma konkurrensneutralitet.
En europeisk reglering av det som i praktiken utgör ersättning för arbete
riskerar att leda till betydande välfärdsförluster. Utskottet anser att de refor-
mer som är nödvändiga för att den svenska arbetsmarknaden skall fungera
bättre måste beslutas i Sverige. Härav följer att stridsåtgärder på arbetsmark-
naden bör regleras nationellt. En stor del av arbetstagarna i Sverige är syssel-
satta i offentliga monopol vilket lett till inlåsningseffekter, en könssegrege-
rad arbetsmarknad och dåligt fungerande lönebildning. Konkurrens på områ-
den som sociala tjänster och utbildning anser utskottet är viktigt också för att
stärka arbetstagarnas ställning. Utskottet menar att arbetet med att bryta de
svenska offentliga monopolen är en angelägen nationell uppgift. Arbetet med
att bryta monopol i vidare mening hanteras bäst inom ramen för den gemen-
samma marknadens regelverk och bör bli nästa steg för att förverkliga den
inre marknaden.
Utskottet vill dock betona att socialpolitik, socialförsäkringar, sociala
transfereringar och utbildningspolitik inte skall vara gemenskapspolitik.
Konkurrensutsättning skall syfta till att förbättra möjligheten att genomföra
den politik som beslutas på nationell eller lokal nivå, inte att ersätta den. Vad
utskottet med anledning av motion U23 i berörd del anfört bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
8. Arbetstagarnas rättigheter
Ingrid Burman (v) anser att den del av arbetsmarknadsutskottets bedömning

under avsnittet Arbetstagarnas rättigheter som börjar med ”Vänsterpartiets	1995/96:AU3y
uppfattning” och slutar med ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:
EU:s inre marknad måste reformeras i grunden, och utskottet anser att
bland de åtgärder som därvid skall genomföras är att införa gemensamma
internationella, fackliga och sociala program med minimikrav på arbetsrätt,
koncernfackligt samarbete osv.
Det är positivt att regeringen avser att verka för att det sociala protokollet
inkorporeras i fördragstexten. Det stärker enligt utskottets mening EU:s
möjligheter att upprätta minimiregler till skydd för arbetstagarna och mot-
verkar social dumpning. Regeringen hävdar att Sverige i medlemskapsför-
handlingarna fått försäkringar om att kunna upprätthålla svensk praxis i
arbetsmarknadsfrågor, främst tillämpningen av kollektivavtalssystemet. En
implementering av EU:s regler via kollektivavtal förutsätter att svensk lag-
stiftning säkerställer avtalens giltighet på hela arbetsmarknaden.
Utskottet anser att regeringen vid regeringskonferensen skall verka för att
EU:s fördrag tillåter att direktiven kan implementeras genom kollektivavtal.
Fördragen skall enligt utskottets mening också fastslå att nationella lagar
och avtal gäller arbetstagare från andra länder då de arbetar i ett medlems-
land.
Utskottet anser slutligen att regeringen vid konferensen skall driva frågan
om en mellanstatlig överenskommelse om att arbetstagare från tredje land
skall ha samma rättigheter i unionen som EU-medborgare. Rättigheterna
skall innefatta möjlighet till rörlighet över gränser, anställningsvillkor och
sociala rättigheter.
Vad utskottet med anledning av motion U22 i berörd del anfört bör riksda-
gen som sin mening ge regeringen till känna.
9. Regionalpolitik
Elving Andersson (c) anser att den del av arbetsmarknadsutskottets bedöm-
ning under avsnittet Regionalpolitik som börjar med ”Utskottet har” och
slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse:
EU:s strukturfonder ger enligt utskottets uppfattning unika möjligheter att
vitalisera det lokala arbetet och utveckla samarbetet med breda medborgar-
grupper. Det ger inte minst småföretagare och kvinnor nya möjligheter att
skapa sysselsättning. Kombinationen av nationella och gemensamma insatser
ökar möjligheterna för att stimulera en hållbar regional utveckling. EU:s
politik för ekonomisk och social sammanhållning har som mål att främja en
harmonisk utveckling inom hela gemenskapen.
Enligt artikel 130a skall gemenskapen särskilt sträva efter att minska skill-
naderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer och eftersläpningen i
de minst gynnade regionerna, inbegripet landsbygdsområdena. Utskottet
anser emellertid att denna formulering i artikeln inte ger en heltäckande bild
av de särskilda problem som regioner långt från centrum brottas med. Det
finns därför enligt utskottets mening anledning att uppmärksamma den dis-
kussion som förts i reflektionsgruppen om stöd till ”regionerna och öarna i

Europeiska unionens medlemsstaters yttersta periferi”.	1995/96:AU3y
Utskottet anser att Sverige vid regeringskonferensen skall verka för att en
bestämmelse av denna innebörd införs i fördraget.
Vad utskottet med anledning av motion U25 i berörd del anfört bör riksda-
gen som sin mening ge regeringen till känna.
10. Regionalpolitik
Barbro Johansson (mp) och Ingrid Burman (v) anser att den del av arbets-
marknadsutskottets bedömning under avsnittet Regionalpolitik som börjar
med ”EU:s strukturfondsmedel” och slutar med ”det anförda” bort ha föl-
jande lydelse:
I likhet med Miljöpartiet anser utskottet att regeringen vid EU:s regerings-
konferens skall driva frågan om att EU:s regionalpolitiska stöd endast skall
utgå till miljövänliga projekt. Detta bör riksdagen med anledning av motion
U29 i berörd del som sin mening ge regeringen till känna.
Särskilda yttranden
1. Jämställdhet
Ingrid Burman (v) anför:
Jag sympatiserar med vad som sägs i Miljöpartiets motion att Sverige vid
regeringskonferensen bör driva kravet på könskvotering för att uppnå grund-
läggande jämlikhet inom EU:s institutioner.
2. Jämställdhet
Ingrid Burman (v) anför:
Jag anser att regeringen skall verka för att ansluta den europeiska gemen-
skapen till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättig-
heterna och grundläggande friheterna. Därmed skulle det tydliggöras att
gemenskapen delar värderingen att individer inte skall diskrimineras på
grund av kön, ras, hudfärg, språk, religion eller politisk åskådning. Gemen-
skapen borde också verka för att individer inte skall diskrimineras på grund
av handikapp, ålder och sexuell inriktning.
Regeringen bör också verka för att gemenskapen ägnar uppmärksamhet åt
språkliga och etniska minoriteters rättigheter.
3. Jämställdhet
Barbro Johansson (mp) anför:
Enligt min mening bör regeringen ge konkreta besked i sak om vilka krav i
jämställdhetsfrågan man avser att ställa under regeringskonferensen. Hittills
har regeringen inte visat framfötterna i dessa frågor i EU-sammanhang. De

regeringsdelegationer från olika departement som besöker EU-nämnden	1995/96:AU3y
domineras kraftigt av män. I reflektionsgruppen liksom i Coreper represente-
ras Sverige av män. Enligt min åsikt bör regeringen under regeringskonfe-
rensen driva kravet på könskvotering för att uppnå grundläggande jämlikhet
inom EU-institutionerna.
4. Sysselsättning
Ingrid Burman (v) anför:
Som Vänsterpartiet ofta framhållit är skatteväxling en teknik som bidrar till
såväl bättre miljö som högre sysselsättning. Det är en del av vår sysselsätt-
ningspolitik i Sverige. Det är nödvändigt av bl.a. konkurrensskäl att frågan
ges en lösning på europeisk nivå. Regeringen bör kraftfullt driva skatteväx-
lingsfrågan vid regeringskonferensen.

Innehållsförteckning

Till utrikesutskottet.........................................................................................		1
Skrivelsen, avsnitt 5 Jämställdhet ..............................................................		1
Skrivelsen, avsnitt 7.1 Sysselsättning ........................................................		5
Skrivelsen, avsnitt 7.6 Arbetstagarnas rättigheter....................................		11
Övriga frågor ...........................................................................................		15
EU:s personalpolitik............................................................................		15
Regionalpolitik....................................................................................		15
Avvikande meningar ....................................................................................		17
1.	Jämställdhet, (m).............................................................................	17
2.	Jämställdhet, (v)..............................................................................	17
3.	Sysselsättning, (m) ..........................................................................	17
4.	Sysselsättning, (fp)..........................................................................	18
5.	Sysselsättning, (v) ...........................................................................	19
6.	Sysselsättning, (mp) ........................................................................	20
7.	Arbetstagarnas rättigheter, (m)........................................................	21
8.	Arbetstagarnas rättigheter, (v).........................................................	21
9.	Regionalpolitik, (c) .........................................................................	22
10. Regionalpolitik, (mp, v) ................................................................		23
Särskilda yttranden .......................................................................................		23
1.	Jämställdhet, (v)..............................................................................	23
2.	Jämställdhet, (v)..............................................................................	23
3.	Jämställdhet, (mp)...........................................................................	23
4.	Sysselsättning, (v) ...........................................................................	24

1995/96:AU3y

Gotab, Stockholm 1996