2026 års ekonomiska vårproposition (Yttrande 2025/26:SkU5y)

Skatteutskottets yttrande

2025/26:SkU5y

2026 års ekonomiska vårproposition

Till finansutskottet

Skatteutskottet föreslår att finansutskottet tillstyrker regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i de delar dessa avser skatteutskottets beredningsområde.

I fyra avvikande meningar tillstyrker Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet de förslag till riktlinjer som lagts fram av respektive parti (S, V, C, MP).

Utskottets överväganden

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken godkänns i de delar de avser skatteutskottets beredningsområde och att samtliga motioner med förslag om en annan inriktning avslås.

Jämför avvikande mening 1 (S), 2 (V), 3 (C) och 4 (MP).

Regeringen

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner förslaget till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Regeringen anför att den globala osäkerheten riskerar att återigen tynga utvecklingen i Sverige, denna gång till följd av kriget i Mellanöstern, i ett läge då den ekonomiska återhämtningen börjat ta fart. Händelserna under våren är de senaste i en rad exempel de senaste åren som visar på att det skett ett skifte i världsekonomin och att de geoekonomiska riskerna blivit alltmer påtagliga. Tullar används som påtryckningsmedel, och konkurrensen om investeringar och kompetens har hårdnat.

I en sådan miljö höjs kraven på den ekonomiska politiken. Det finns betydande risker för en försämrad ekonomisk utveckling och finanspolitiken behöver utformas för att bygga skyddsbarriärer så att den svenska ekonomins återhämtning kan fortsätta. Den kommande tiden kan bli prövande för svensk ekonomi.

För att säkerställa en fortsatt god ekonomisk utveckling behöver den ekonomiska politiken värna de starka svenska offentliga finanserna, prioritera att ansträngning ska löna sig och säkerställa att den svenska ekonomin är konkurrenskraftig.

Regeringens bedömning är fortsatt att Sverige står starkt rustat i det osäkra omvärldsläget. Sverige har starka offentliga finanser. Produktiviteten och sysselsättningsgraden är bland de högre i EU. Sverige rankas dessutom som EU:s mest innovativa land och har en finansmarknad i världsklass. Detta ger Sverige stark konkurrenskraft och handlingsutrymme. Regeringen har beredskap för att stötta svenska hushåll och företag om situationen förvärras till följd av kriget i Mellanöstern.

När regeringen utformade budgeten för 2026 befann sig Sverige i en lågkonjunktur och i ett osäkert omvärldsläge. Det innebar att Sverige inte kunde räkna med ekonomisk draghjälp från omvärlden. Lågkonjunkturen i Sverige är framför allt en följd av låg inhemsk efterfrågan. Därför riktade regeringen in sig på att stärka den inhemska efterfrågan genom åtgärder för att hårt arbetande människor ska få mer pengar i plånboken.

Skatten har sänkts på bl.a. arbete, pension, el och sparande. Samtidigt har bostadsbidraget höjts för utsatta barnfamiljer med höga boendekostnader och skatten på sjuk- och aktivitetsersättning har sänkts. Den 1 april 2026 halverades matmomsen och arbetsgivaravgifterna för unga sänktes. Den 1 juli 2026 sänks även barnomsorgsavgiften. Syftet är att gjuta mod i ekonomin så att fler hårt arbetande människor, trots osäkerheten i omvärlden, kan se ljusare på framtiden.

Den globala ekonomin präglas av hög osäkerhet och Sverige behöver därför fortsatt säkerställa starka offentliga finanser under kommande år för att kunna stötta ekonomin vid behov. Genom att fortsätta genomföra tillväxtinriktad politik kan även reformutrymmet öka. Samtidigt har Sverige en hög nivå på de offentliga investeringarna framöver. För att värna styrkan i de offentliga finanserna, samtidigt som Sverige behåller en hög nivå på de offentliga investeringarna, bör nya större reformer i huvudsak vara finansierade under nästa mandatperiod.

Regeringen har visat att det går att finansiera reformer genom omprioriteringar i statens budget och utan att höja skattetrycket. Under mandatperioden har regeringen omprioriterat utgifter på uppemot 50 miljarder kronor. Det har möjliggjort reformer på såväl utgifts- som inkomstsidan, inte minst skattesänkningar på arbete och sparande. Framtida finansiering av reformer bör inte motverka motståndskraften och konkurrenskraften i den svenska ekonomin. Regeringen och Sverigedemokraterna är överens om att framtida reformer inte ska finansieras med höjda skatter på arbete eller sparande. Åtgärder som minskar de arbetade timmarna i ekonomin bör också undvikas.

Goda skattevillkor är avgörande för ett konkurrenskraftigt näringsliv. Under mandatperioden har regeringen förbättrat villkoren för företagen, bl.a. genom att förlänga tidsgränsen för expertskatt och höja beloppsgränsen i det s.k. FoU-avdraget. Vidare innebär de enklare och förbättrade skattereglerna för delägare i fåmansföretag (de s.k. 3:12-reglerna) sänkt skatt för 60 000 företagare och att regelbördan minskar med en tredjedel. Regeringen har minskat företagens administrativa kostnader och kvittokrångel betydligt genom att avskaffa kravet på att räkenskapsinformation ska bevaras i original samt höjt omsättningsgränsen för mervärdesskatt. Arbetsgivaravgifterna för unga har sänkts tillfälligt. Omvärldsläget gör att Sverige inte kan slå av på takten. I stället krävs beredskap framåt för att ytterligare förbättra villkoren för de svenska företagen. Möjligheterna till kompetensutveckling bör stärkas.

Höga skatter på arbete och alltför generösa bidragssystem hämmar drivkrafterna till arbete. Därför har skatten på arbete, efter initiativ från regeringen, sänkts tre gånger under mandatperioden med inriktning på låga och medelhöga inkomster.

På samma sätt ska det löna sig bättre att ha arbetat. På regeringens initiativ har skatten sänkts på pensioner i samma utsträckning som på arbete. Inriktningen för regeringens arbete framöver kommer att vara att stärka kopplingen mellan arbete och pension och öka det s.k. respektavståndet, dvs. skillnaden i pension mellan den som har arbetat ett helt yrkesliv och den som har arbetat lite eller inte alls.

Kriget i Mellanöstern har inneburit en störning på de globala energimarknaderna och medfört snabba prisökningar på olja och gas, vilket riskerar att hämma den ekonomiska utvecklingen globalt och i Sverige om utvecklingen blir långvarig. Högre energipriser kan medföra att hushållen förlorar köpkraft, samtidigt som företagen kan få högre produktionskostnader.

För att motverka stigande drivmedelspriser avser regeringen att föreslå en tillfällig sänkning av skatten på bensin och diesel till EU:s minimiskattenivå. För att ha beredskap att kunna vidta ytterligare åtgärder har regeringen skickat in en ansökan till kommissionen om tillstånd till att sänka skatten på bensin och diesel under minimiskattenivån. Dessa förslag kompletterar regeringens tidigare initiativ till sänkt skatt på drivmedel och sänkt reduktionsplikt, vilka har bidragit till att det har blivit billigare att tanka och att Sverige har bland de lägsta drivmedelsskatterna inom EU. Det gör stor skillnad för den som är beroende av bilen för att ta sig till och från jobbet. Dessutom underlättas vardagslivet ekonomiskt för många svenskar genom den halverade mervärdesskatten på livsmedel och den sänkta barnomsorgsavgiften.

Inkomster

Regeringens prognos är baserad på tidigare beslutade, föreslagna och aviserade förändringar av skatteregler och statens utgifter samt de förändringar av statens utgifter som föreslås eller aviseras i proposition 2025/26:99 Vårändringsbudget för 2026 och förslagen om tillfälligt sänkt skatt på drivmedel samt el- och gasprisstöd som regeringen avser att lämna i en extra proposition med förslag till ändringar i statens budget. Sammanfattningsvis redovisas följande:

– Skatteintäkterna ökade i dämpad takt 2025. Det berodde på en fortsatt svag utveckling av viktiga skattebaser, som hushållens konsumtion, men även på genomförda skattesänkningar som påverkade intäkter från skatt på arbete och konsumtion.

– År 2026 väntas tillväxten i skatteintäkterna öka snabbare än 2025. En förväntad förbättring på arbetsmarknaden medför att lönesumman stiger i snabbare takt, vilket bidrar till ökade intäkter från skatt på arbete. Samtidigt väntas även hushållens konsumtion och bostadsinvesteringarna öka i en snabbare takt, vilket leder till ökade skatteintäkter från mervärdesskatt.

– Skattekvoten, dvs. de totala skatteintäkterna som andel av BNP, väntas 2026 och 2027 uppgå till 40,7 procent av BNP, vilket är en historiskt låg nivå. Skattekvoten påverkas främst av beslutade skattesänkningar, framför allt om förstärkt jobb skatteavdrag och grundavdrag, tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för unga samt tillfälligt sänkt mervärdesskatt på livsmedel.

– Beslutade och aviserade förändringar på skatteområdet bedöms sammantaget minska de totala skatteintäkterna exklusive kommunal utdebitering, dvs. utbetalning av kommunalskatt, med 48 miljarder kronor 2026 och med 2 miljarder kronor 2027.

Socialdemokraterna

I partimotion 2025/26:4101 av Magdalena Andersson m.fl. (S) föreslås att riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som anförs i motionen.

Motionärerna anför att tillväxten har försämrats och arbetslösheten är skyhög. Rekordmånga företag har gått i konkurs och svenska folket pressas av höga levnadskostnader. Det är dyrt att vara svensk. Samtidigt har regeringen slösat bort svenska folkets pengar och sänkt skatten för de allra rikaste med lånade pengar. Risken för ökade levnadskostnader för vanliga hårt arbetande svenskar är stor, och regeringen har inte gjort tillräckligt för att skydda svensk ekonomi. Man anför att man i sin budget föreslår riktade åtgärder för att stärka svensk ekonomi och ge hårt arbetande människor mer pengar i plånboken, för att stärka välfärden och öka tryggheten och säkerheten i vårt land.

Enligt motionärerna har regeringens mandatperiod kantats av missbedömningar av det ekonomiska läget och av konstanta felprioriteringar som förlängt lågkonjunkturen. När vanligt folk behövde stöd för att klara kostnadskrisen, sänkte de skatten för de allra rikaste. Vidlyftiga skattesänkningar för de allra rikaste går hand i hand med nedskärningar i vård och skola.

Motionärerna anför att de under flera års tid har föreslagit en lång rad åtgärder för att pressa matpriserna och öka konkurrensen på livsmedelsmarknaden. Regeringen har valt att inte agera, förrän i mandatperiodens sista budget där de hörsammade motionärernas krav på en tillfälligt sänkt matmoms och en matpriskommission, vars syfte är att se till att momssänkningen faktiskt leder till lägre konsumentpriser.

I årets vårbudget presenterar motionärerna fem principer som kommer ligga till grund för deras arbete för att stoppa slöseriet med skattepengar. En av dessa är att strypa den kriminella ekonomin. Motionärerna anför att svartarbete, arbetslivskriminalitet och skatteflykt behövs motverkas. Svarta pengar måste bli vita och varje skattekrona som går från svart till vit innebär en krona mer till skolan eller sjukvården.

Alla nya åtgärder som motionärerna föreslår är fullt finansierade genom en tillfällig skatt på bankernas övervinster. Motionärerna anför att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och deras räntenettomarginaler ökat. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, dvs. den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt. Reformerna i Socialdemokraternas budgetmotion uppgår till 2,8 miljarder kronor. Bankskatten beräknas inbringa 4 miljarder.

Vänsterpartiet

I partimotion 2025/26:4108 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslås att riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som anförs i motionen.

Motionärerna anför att den svenska ekonomin har utvecklats svagt under flera år, med låg tillväxt och stigande arbetslöshet. Sedan regeringen tillträdde har arbetslösheten ökat med ca 80 000 personer och är nu bland de högsta inom hela EU. Kriget i Mellanöstern har, förutom allt mänskligt lidande, skapat extrem makroekonomisk osäkerhet. De omedelbara effekterna syns på de internationella energimarknaderna, med bl.a. kraftigt stigande oljepris. Högre energipriser höjer företagens produktionskostnader och minskar hushållens köpkraft. Hur stora dessa effekter blir beror helt och hållet på hur kriget utvecklar sig.

Efter år av ständigt nya jobbskatteavdrag och försämringar av a-kassa och sjukförsäkring konstaterar motionärerna att det är en misslyckad arbetsmarknadspolitik, enbart ämnad att berika de som redan har. Det är dessutom en misslyckad politik för den kostnadskris som hushållen nu går igenom.

Sverige är ett av få OECD-länder som varken har en förmögenhetsskatt, en arvs- och gåvoskatt eller en fastighetsskatt som är kopplad till bostadens (fulla) värde. För några år sedan studerade Konjunkturinstitutet, på uppdrag av SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle), de svenska skatterna i en internationell jämförelse. Egendomsskatter utgörs, enligt OECD:s klassificering, av fastighetsskatter (och avgifter), förmögenhetsskatt, arvs- och gåvoskatt samt skatt på transaktioner av ägande (främst stämpelskatt). De svenska egendomsskatterna ligger klart under genomsnittet jämfört med såväl OECD som EU-15. Sverige egendomsskatter motsvarar 1 procent av BNP, medan inkomsterna från egendomsbeskattningen inom OECD och EU- motsvarar ca 2 respektive 2,25 procent av BNP. Detta är enligt motionärerna bakgrunden till att skattepolitiken behöver läggas om. Sverige behöver en stor skattereform som både ökar skatteinkomsterna och omfördelar skattebördan.

Som ett led i detta har motionärerna föreslagit en utredning om en särskild miljardärsskatt. De superrika behöver betala sin del av välfärden, det gör de inte i dag.

Motionärerna föreslår en skatt på elnätsbolagens övervinster för att motverka de oskäliga höjningarna av elnätsavgifterna. Skatten ska inte bara förhindra att bolagen tar ut orimliga avgifter, utan även säkerställa att eventuella skatteintäkter går tillbaka till hushållen, inte till bolagens vinster.

Så länge det inte finns ett regelverk på plats som skapar en sundare konkurrens på bankmarknaden anser Vänsterpartiet att bankernas övervinster ska beskattas. Vänsterpartiet föreslår därför att det införs en tillfällig bankskatt, i likhet med vad flera europeiska länder har gjort. Förslaget innebär att en skatt på 50 procent av bankernas övervinster införs under perioden 2026–2028, och som kan förlängas om den bristande konkurrensen kvarstår. Med övervinster avses här den överskjutande vinst som ligger över ett genomsnitt av vinsterna 2012–2022.

På skatteområdet vill motionärerna skapa en mer rättvis beskattning, där höginkomsttagarna ska bidra mer, både när det gäller löneinkomster över 50 000 kronor och på sitt sparande i form av investeringssparkonto (ISK) över samma belopp. Samtidigt betonar motionärerna vikten av att försäkringsinkomster ska beskattas på samma sätt som lön, vilket innebär skattesänkningar för personer som är arbetslösa eller föräldralediga. Vidare föreslår motionärerna en återinförd avdragsrätt för fackföreningsavgifter.

Centerpartiet

I partimotion 2025/26:4110 av Martin Ådahl m.fl. (C) föreslås att riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som anförs i motionen.

Motionärerna anför att Sverige befinner sig i ett allvarligt läge. Kriget i Mellanöstern driver upp energipriserna och många andra råvarupriser samtidigt som osäkerheten ökar, vilket slår direkt mot svenska hushåll och företag. Sverige gick in i Irankrisen med en försvagad ekonomi, och arbetslösheten har under Tidöpolitikens tre första år ökat med 100 000 personer. Sverige har EU:s tredje högsta arbetslöshet, medan tillväxten i tre år har legat under EU:s genomsnitt.

Motionärerna vill införa en nollskattemodell för alla under 20 år med skattefria sommarjobb. Genom att slopa både inkomstskatt och arbetsgivaravgifter gör man det billigare för företag att erbjuda det första sommarjobbet eller extra jobbet, vilket ger unga en viktig fot in i arbetslivet som visat sig avgörande för att avvärja risken att hamna i arbetslös som ung. Motionärerna vill samtidigt fördubbla och skattebefria satsningen på SAO-jobb för unga (studiemotiverande arbetslivsorientering) som är en betald praktik för högstadieelever, med fokus på elever i utsatta områden som annars inte får kontakt med arbetslivet.

Vidare anför motionärerna att man satsar på att aktivt bryta långtidsarbetslösheten med en ny anställningsform, förenklade jobb, där en inkomst på 20 000 kronor är befriad från skatt på inkomst och från arbetsgivaravgifter i två år. Därmed kan arbetsgivaren anställa en person för 20 000 kronor i månaden, där kostnaden för att anställa annars hade varit över 32 000 kronor för arbetsgivaren för samma nettoinkomst för den arbetande, beroende på nivån för kommunala inkomstskatt.

Lärlingsutbildningarna, med praktisk utbildning på arbetsplatsen, passar enligt motionärerna många elever som föredrar mer direkt yrkesutbildning. Motionärerna anför att stödet behöver förstärkas till de personer som ansvarar för handledning och utbildning och föreslår därför ett särskilt handledaravdrag som sänker skatten för de som bidrar med sin arbetstid för lärlingar.

Motionärerna föreslår att reformerna i deras motion ska finansieras genom att bl.a. skattereduktionen för a-kassa, ränteavdrag för fossila billån och skatteundantag för fossil gas slopas och genom ett landsbygdsfokuserat reseavdrag samt höjd cigarettskatt till EU:s genomsnitt.

Miljöpartiet

I partimotion 2025/26:4118 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 1 föreslås att riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som anförs i motionen.

I en tid av ökat klimathot och med krig och osäkerhet i vår omvärld svarar inte regeringens ekonomiska politik upp till det läge svensk ekonomi befinner sig i. I ett läge med lågkonjunktur, hög arbetslöshet och pressade hushåll behöver Sverige en politik som skapar trygghet, framtidstro och riktning. I stället har regeringen gång på gång valt att prioritera skattesänkningar för rika, subventionera ett fortsatt fossilberoende och genomföra kortsiktig symbolpolitik framför de investeringar och reformer som faktiskt hade kunnat sänka utsläppen, stärka hushållen och välfärden, få fler i arbete och bygga Sverige starkare.

Motionärerna anför att de vill göra stora satsningar på klimatet med reformer som sänker utsläppen, stärker industrins konkurrenskraft, förbättrar kollektivtrafiken och ger människor den kompetens som krävs för framtidens arbetsmarknad. Dessa satsningar behövs därför att Sverige inte har råd med fler förlorade år av ökade klyftor, stigande utsläpp och uteblivna investeringar.

I höstbudgeten för 2026 gjordes skattesänkningar på sammanlagt 29 miljarder kronor. Under hela mandatperioden har skatterna sänkts med nära 70 miljarder kronor, enligt riksdagens utredningstjänst. Dessa skattesänkningar har i stor utsträckning gått till de som redan har höga inkomster. Regeringens politik har därmed vidgat klyftorna i samhället.

Motionärerna anför att de i sin budgetmotion presenterar reformer som kan kickstarta klimatomställningen på ett sätt som kommer alla till del – genom fler jobb, pålitlig kollektivtrafik, stärkt konkurrenskraft och bättre möjligheter att utbilda sig och ställa om.

Motionärerna avvisar regeringens sänkning av drivmedelsskatten. I stället för att återkommande subventionera användningen av fossila drivmedel behöver politiken inriktas på att göra Sverige mindre beroende av fossil olja och gas.

Sverige behöver enligt motionärerna en mer offensiv industripolitik för att framtidens investeringar, jobb och teknik ska hamna här. Motionärerna föreslår därför gröna skattekrediter för att stärka företagens konkurrenskraft, öka investeringarna och göra det mer attraktivt att bygga ut fossilfri industri, elektrifiering och grön teknik i Sverige.

Motionärerna anför vidare att Sverige behöver ett mer rättvist skattesystem. I dag kan personer som är extremt rika i praktiken beskattas betydligt lägre än vanliga löntagare, vilket bidrar till ökade ekonomiska klyftor och ett orättvist skattesystem. Sedan 1990-talet har de allra högsta inkomsterna i Sverige dessutom i allt större utsträckning bestått av kapitalinkomster, samtidigt som arbete oftast beskattas hårdare än mycket stora förmögenheter. Miljöpartiet vill därför se en ny skatt för miljardärer.

Utskottets ställningstagande

Skattepolitiken utgör en central del av den ekonomiska politiken. Skatterna ska finansiera offentliga utgifter på ett robust och rättssäkert sätt samtidigt som de ska skapa goda förutsättningar för en hög sysselsättning och tillväxt. Skattereglerna ska vara generella, tydliga och enkla.

Utskottet konstaterar att den globala osäkerheten riskerar att återigen tynga utvecklingen i Sverige i ett läge då den ekonomiska återhämtningen börjat ta fart och tullar används som påtryckningsmedel och konkurrensen om investeringar och kompetens har hårdnat.

Utskottet delar regeringens bedömning att den ekonomiska politiken behöver värna de starka svenska offentliga finanserna, prioritera att ansträngning ska löna sig och säkerställa att den svenska ekonomin är konkurrenskraftig för att säkerställa en fortsatt god ekonomisk utveckling. Genom att fortsätta genomföra tillväxtinriktad politik kan också reformutrymmet öka.

Utskottet anser också att goda skattevillkor är avgörande för ett konkurrenskraftigt näringsliv.

Eftersom utskottet delar regeringens bedömningar tillstyrker utskottet regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i de delar som avser utskottets beredningsområde. Utskottet avstyrker motionerna 2025/26:4101 (S), 2025/26:4108 (V), 2025/26:4110 (C) och 2025/26:4118 (MP) i de delar som nu är aktuella.

Stockholm den 26 maj 2026

På skatteutskottets vägnar

Niklas Karlsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Niklas Karlsson (S), Eric Westroth (SD), Boriana Åberg (M), Marie Olsson (S), Kalle Olsson (S), Marie Nicholson (M), Ida Ekeroth Clausson (S), Markus Wiechel (SD), Mathias Tegnér (S), Adam Reuterskiöld (M), Ilona Szatmári Waldau (V), Cecilia Engström (KD), Helena Vilhelmsson (C), Jimmy Ståhl (SD), Anders Ekegren (L), Erik Hellsborn (SD) och Mohamed Yassin (MP).

Avvikande meningar

1.	Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (S)
	Niklas Karlsson (S), Marie Olsson (S), Kalle Olsson (S), Ida Ekeroth Clausson (S) och Mathias Tegnér (S) anför:

Denna mandatperiod har varit fyra förlorade år för Sverige och det svenska folket: tillväxten har försämrats och arbetslösheten är skyhög. Rekordmånga företag har gått i konkurs och svenska folket pressas av höga levnadskostnader. Samtidigt har regeringen slösat bort svenska folkets pengar och sänkt skatten för de allra rikaste med lånade pengar. Risken för ökade levnadskostnader för vanliga hårt arbetande svenskar är stor, och regeringen har inte gjort tillräckligt för att skydda svensk ekonomi.

Regeringens mandatperiod har kantats av missbedömningar av det ekonomiska läget och av konstanta felprioriteringar som förlängt lågkonjunkturen. Vidlyftiga skattesänkningar för de allra rikaste går hand i hand med nedskärningar i vård och skola.

Socialdemokraterna har under flera års tid föreslagit en lång rad åtgärder för att pressa matpriserna och öka konkurrensen på livsmedelsmarknaden. Regeringen har valt att inte agera, förrän i mandatperiodens sista budget där de hörsammade motionärernas krav på en tillfälligt sänkt matmoms och en matpriskommission, vars syfte är att se till att momssänkningen faktiskt leder till lägre konsumentpriser.

I årets vårbudget presenterar vi fem principer som kommer att ligga till grund för vårt arbete för att stoppa slöseriet med skattepengar. En av dessa är att strypa den kriminella ekonomin. Vi behöver motverka svartarbete, arbetslivskriminalitet och skatteflykt. Svarta pengar måste bli vita och varje skattekrona som går från svart till vit innebär en krona mer till skolan eller sjukvården.

Alla nya åtgärder som vi föreslår är fullt finansierade genom en tillfällig skatt på bankernas övervinster. Bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och deras räntenettomarginaler ökat. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, dvs. den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Vi tillstyrker att Socialdemokraternas riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken godkänns i de delar dessa berör skattepolitiken.

2.	Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (V)
	Ilona Szatmári Waldau (V) anför:

Den svenska ekonomin har utvecklats svagt under flera år, med låg tillväxt och stigande arbetslöshet. Sedan regeringen tillträdde har arbetslösheten ökat med ca 80 000 personer och är nu bland de högsta inom hela EU. Kriget i Mellanöstern har, förutom allt mänskligt lidande, skapat extrem makroekonomisk osäkerhet. De omedelbara effekterna syns på de internationella energimarknaderna, med bl.a. kraftigt stigande oljepris.

Efter år av ständigt nya jobbskatteavdrag och försämringar av a-kassa och sjukförsäkring konstaterar jag och mitt parti att det är en misslyckad arbetsmarknadspolitik, enbart ämnad att berika de som redan har. Det är dessutom en misslyckad politik för den kostnadskris som hushållen nu går igenom.

Sverige är ett av få OECD-länder som varken har en förmögenhetsskatt, en arvs- och gåvoskatt eller en fastighetsskatt som är kopplad till bostadens (fulla) värde. För några år sedan studerade Konjunkturinstitutet, på uppdrag av SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle), de svenska skatterna i en internationell jämförelse. Egendomsskatter utgörs, enligt OECD:s klassificering, av fastighetsskatter (och avgifter), förmögenhetsskatt, arvs- och gåvoskatt samt skatt på transaktioner av ägande (främst stämpelskatt). De svenska egendomsskatterna ligger klart under genomsnittet jämfört med såväl OECD som EU-15. Sverige egendomsskatter motsvarar 1 procent av BNP, medan inkomsterna från egendomsbeskattningen inom OECD och EU- motsvarar ca 2 respektive 2,25 procent av BNP. Sverige behöver en stor skattereform som både ökar skatteinkomsterna och omfördelar skattebördan.

Som ett led i detta har jag och mitt parti föreslagit en utredning om en särskild miljardärsskatt. De superrika behöver betala sin del av välfärden, det gör de inte i dag.

Vänsterpartiet har föreslagit en skatt på elnätsbolagens övervinster för att motverka de oskäliga höjningarna av elnätsavgifterna. Skatten ska inte bara förhindra att bolagen tar ut orimliga avgifter, utan även säkerställa att eventuella skatteintäkter går tillbaka till hushållen, inte till bolagens vinster.

Jag och mitt parti föreslår att en tillfällig bankskatt införs, i likhet med vad som införts i flera europeiska länder. Förslaget innebär att en skatt på 50 procent av bankernas övervinster införs under perioden 2026–2028, och som ska kunna förlängas om den bristande konkurrensen kvarstår.

På skatteområdet vill jag och mitt parti skapa en mer rättvis beskattning, där höginkomsttagarna ska bidra mer, både när det gäller löneinkomster över 50 000 kronor och på sitt sparande i form av ISK över samma belopp. Samtidigt betonar är det viktigt att försäkringsinkomster ska beskattas på samma sätt som lön, vilket innebär skattesänkningar för personer som är arbetslösa eller föräldralediga. Dessutom bör avdragsrätten för fackföreningsavgifter återinföras.

Jag tillstyrker att Vänsterpartiets riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken godkänns i de delar dessa berör skattepolitiken.

3.	Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (C)
	Helena Vilhelmsson (C) anför:

Sverige befinner sig i ett allvarligt läge. Kriget i Mellanöstern driver upp energipriserna och många andra råvarupriser samtidigt som osäkerheten ökar, vilket slår direkt mot svenska hushåll och företag. Sverige gick in i Irankrisen med en försvagad ekonomi, och arbetslösheten har under Tidöpolitikens tre första år ökat med 100 000 personer. Sverige har EU:s tredje högsta arbetslöshet, medan tillväxten i tre år har legat under EU:s genomsnitt.

Jag och mitt parti vill införa en nollskattemodell för alla under 20 år med skattefria sommarjobb. Genom att slopa både inkomstskatt och arbetsgivaravgifter gör man det billigare för företag att erbjuda det första sommarjobbet eller extra jobbet, vilket ger unga en viktig fot in i arbetslivet som visat sig avgörande för att avvärja risken att hamna i arbetslös som ung. Samtidigt vill vi fördubbla och skattebefria satsningen på SAO-jobb för unga (studiemotiverande arbetslivsorientering) som är en betald praktik för högstadieelever, med fokus på elever i utsatta områden som annars inte får kontakt med arbetslivet.

Jag och mitt parti satsar på att aktivt bryta långtidsarbetslösheten med en ny anställningsform, förenklade jobb, där en inkomst på 20 000 kronor är befriad från skatt på inkomst och från arbetsgivaravgifter i två år. Därmed kan arbetsgivaren anställa en person för 20 000 kronor i månaden, där kostnaden för att anställa annars hade varit över 32 000 kronor för arbetsgivaren för samma nettoinkomst för den arbetande, beroende på nivån för kommunala inkomstskatt.

Lärlingsutbildningarna, med praktisk utbildning på arbetsplatsen, passar enligt motionärerna många elever som föredrar mer direkt yrkesutbildning. Stödet behöver förstärkas till de personer som ansvarar för handledning och utbildning och föreslår jag och mitt parti därför ett särskilt handledaravdrag som sänker skatten för de som bidrar med sin arbetstid för lärlingar.

Reformerna i Centerpartiets motion ska finansieras genom bl.a. att skattereduktionen för a-kassa, ränteavdrag för fossila billån, skatteundantag för fossil gas slopas, genom ett landsbygdsfokuserat reseavdrag samt höjd cigarettskatt till EU:s genomsnitt.

Jag tillstyrker att Centerpartiets riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken godkänns i de delar dessa berör skattepolitiken.

4.	Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (MP)
	Mohamed Yassin (MP) anför:

Jag och mitt parti vill göra stora satsningar på klimatet med reformer som sänker utsläppen, stärker industrins konkurrenskraft, förbättrar kollektivtrafiken och ger människor den kompetens som krävs för framtidens arbetsmarknad. Dessa satsningar behövs därför att Sverige inte har råd med fler förlorade år av ökade klyftor, stigande utsläpp och uteblivna investeringar.

I Miljöpartiets budgetmotion presenteras reformer som kan kickstarta klimatomställningen på ett sätt som kommer alla till del – genom fler jobb, pålitlig kollektivtrafik, stärkt konkurrenskraft och bättre möjligheter att utbilda sig och ställa om.

Jag och mitt parti avvisar regeringens sänkning av drivmedelsskatten. I stället för att återkommande subventionera användningen av fossila drivmedel behöver politiken inriktas på att göra Sverige mindre beroende av fossil olja och gas.

Sverige behöver en mer offensiv industripolitik för att framtidens investeringar, jobb och teknik ska hamna här. Jag och mitt parti föreslår därför gröna skattekrediter för att stärka företagens konkurrenskraft, öka investeringarna och göra det mer attraktivt att bygga ut fossilfri industri, elektrifiering och grön teknik i Sverige.

Sverige behöver ett mer rättvist skattesystem. I dag kan personer som är extremt rika i praktiken beskattas betydligt lägre än vanliga löntagare, vilket bidrar till ökade ekonomiska klyftor och ett orättvist skattesystem. Sedan 1990-talet har de allra högsta inkomsterna i Sverige dessutom i allt större utsträckning bestått av kapitalinkomster, samtidigt som arbete oftast beskattas hårdare än mycket stora förmögenheter. Jag och mitt parti vill därför se en ny skatt för miljardärer.

Jag tillstyrker att Miljöpartiets riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken godkänns i de delar dessa berör skattepolitiken.