2025 års ekonomiska vårproposition

Yttrande 2024/25:SkU6y

Skatteutskottets yttrande

2024/25:SkU6y

Till finansutskottet

Skatteutskottet föreslår att finansutskottet tillstyrker regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i de delar dessa avser skatteutskottets beredningsområde.

I fyra avvikande meningar tillstyrker Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet de förslag till riktlinjer som lagts fram av respektive parti (S, V, C, MP).

Utskottets överväganden

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken godkänns i de delar de avser skatteutskottets beredningsområde och att samtliga motioner med förslag om en annan inriktning avslås.

Jämför avvikande mening 1 (S), 2 (V), 3 (C) och 4 (MP).

Regeringen

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Regeringen anför att den svenska ekonomin har börjat återhämta sig efter år av hög inflation som har skapat en svag ekonomisk utveckling. Återhämtningen har dock inte nått fram till alla svenskar, och Sverige befinner sig alltjämt i lågkonjunktur.

Osäkerheten i omvärlden är stor, vilket bedöms hämma återhämtningen. I början av april aviserade den nya amerikanska administrationen omfattande importtullar på varor från nästan alla världens länder. Detta har lett till en ökad osäkerhet kring den globala tillväxten, vilket har skapat turbulens på de finansiella marknaderna, bl.a. kraftiga börsfall. Osäkerheten kring tullarnas slutgiltiga omfattning och varaktighet är fortsatt stor, men högre tullar, i värsta fall kombinerat med handelskrig, riskerar att göra lågkonjunkturen än mer utdragen. Sverige står dock på en stabil ekonomisk grund och har möjlighet att agera ytterligare om så skulle behövas. Regeringens ekonomiska politik syftar till att sätta det svenska folkets ekonomi främst. Regeringen avser att använda styrkan i den svenska ekonomin för att stärka den ekonomiska utvecklingen och parera eventuella negativa effekter av den osäkerhet som råder. Det gäller särskilt om utvecklingen skulle innebära avsevärt lägre tillväxt i Sverige.

Den ekonomiska politiken fokuserar på tre områden: att stärka hushållen och stötta återhämtningen, att återupprätta arbetslinjen och pressa ned arbetslösheten samt att öka tillväxten och investeringarna i Sverige. Skulle inflationen varaktigt vända uppåt till höga nivåer behöver inflationsbekämpning åter bli en central prioritering.

För det första handlar regeringens politik om att fortsätta stärka hushållen. Trots att reallönerna nu stiger behöver mer göras för att stärka hushållens köpkraft och återställa den till tidigare nivåer. Därför har skatten sänkts för alla som arbetar, och som har arbetat. Sänkningen av drivmedelsskatter och de lägre kraven i reduktionsplikten gör stor skillnad i mångas plånböcker, liksom sänkt skatt på sparande. Samtidigt är situationen för hushållen alltjämt tuff. Regeringen följer därför utvecklingen för hushållen noga och återkommer vid behov förslag till åtgärder i budgetpropositionen.

För det andra fokuserar regeringens ekonomiska politik på att återupprätta arbetslinjen och pressa ned arbetslösheten. Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt dämpad och arbetslösheten är högre än för ett år sedan. Den konjunkturella arbetslösheten möts bäst genom att stötta aktiviteten i ekonomin och få fart på tillväxten. Därför har regeringen i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1) föreslagit flera åtgärder för att stötta ekonomin och sysselsättningen och föreslår nu ytterligare satsningar i detta syfte.

För det tredje kommer regeringen att prioritera åtgärder som ökar investeringarna och tillväxten i Sverige. En växande ekonomi är en förutsättning både för en god välfärd och för att kunna finansiera den uppbyggnad av försvaret som Sverige står inför. Signalerna från USA om ökad protektionism gör det nu än viktigare, både för Sverige och för EU, att stärka sin konkurrenskraft och öka sin produktivitet. EU behöver skyndsamt öka takten i förhandlingar om att ingå fler frihandelsavtal. Utöver andra tillväxtstimulerande åtgärder behöver produktiviteten stärkas. Produktivitetstillväxten har avtagit sedan den globala finanskrisen och det finns inget entydigt svar på varför. Färre produktivitetshöjande investeringar och att globaliseringstakten har bromsat in är två faktorer som sannolikt har spelat in. Regeringen arbetar för att öka produktiviteten, exempelvis genom sin arbetsmarknadspolitik och genom investeringar för ett mer dynamiskt näringsliv. Därutöver är utbildning och forskning av hög kvalitet helt avgörande för Sveriges välstånd. Att bana väg för innovation och utveckling är en annan viktig del. Regeringen avser att ytterligare förbättra de skattevillkor som understödjer företagens möjligheter att bedriva forskning och utveckling. Samtidigt fortgår arbetet för att underlätta och förbättra förutsättningarna för utländska doktorander och forskare i Sverige.

Tillväxt driven av entreprenörskap i ett starkt näringsliv är en av förutsättningarna för uppbyggnaden av det svenska försvaret. Förutsättningar för högre tillväxt handlar också om att underlätta för företagare. Regeringen fortsätter därför att rensa upp i de komplicerade regler som drabbar företagare och arbetar för att skattesystemet i än högre grad ska uppmuntra till företagande, egen ansträngning och investeringar i Sverige.

Regeringen föreslår vidare åtgärder för att stimulera efterfrågan, motverka arbetslösheten och påskynda industrins klimatomställning. Byggbranschen har drabbats hårt av den svaga efterfrågan, och är den bransch där sysselsättningen har minskat som mest under den nuvarande lågkonjunkturen. För att stötta byggbranschen i det nuvarande konjunkturläget föreslår regeringen att subventionsgraden för rotavdraget höjs tillfälligt under 2025 från 30 procent till 50 procent. Förslaget har lämnats i propositionen Extra ändringsbudget för 2025 – Tillfälligt höjd subventionsgrad för rotavdraget (prop. 2024/25:156).

Inkomster

Regeringens prognos för statens skatteintäkter är baserad på tidigare beslutade, föreslagna och aviserade förändringar av skatteregler och statens utgifter, de förändringar av statens utgifter som föreslås eller aviseras i propositionenerna Vårändringsbudget för 2025 (prop. 2024/25:99 och Extra ändringsbudget för 2025 – Tillfälligt höjd subventionsgrad för rotavdraget (prop. 2024/25:156). Sammanfattningsvis redovisas följande.

– Skatteintäkterna väntas stiga i dämpad takt 2025, men snabbare än 2024, när hushållens konsumtion återhämtar sig, vilket ger ökande intäkter från mervärdesskatt. Kapitalskatter stiger i snabb takt 2025. Såväl avkastningsskatt som hushållens kapitalskatter och skatt på företagsvinster bedöms bidra till ökningen.

– År 2026 ökar tillväxten i skatteintäkterna ytterligare jämfört med 2025. En återhämtning på arbetsmarknaden medför att lönesumman då stiger i snabbare takt, vilket bidrar till ökade intäkter från skatt på arbete. Samtidigt fortsätter hushållens konsumtion att stiga och även bostadsinvesteringarna, vilket leder till ökade skatteintäkter från mervärdesskatt.

– Skattekvoten, dvs. de totala skatteintäkterna som andel av BNP, väntas bli den lägsta på nästan 50 år. Trots betydande skattesänkningar, t.ex. tillfälligt höjd subventionsgrad för rotavdraget enligt förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2025 – Tillfälligt höjd subventionsgrad för rotavdraget (prop. 2024/25:156), väntas skattekvoten bli i princip oförändrad mellan 2024 och 2025, då viktiga skattebaser väntas växa i snabbare takt än BNP.

Motioner

Socialdemokraterna

I partimotion 2024/25:3415 av Magdalena Andersson m.fl. (S) föreslås att riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som anförs i motionen.

Motionärerna framför att vi befinner oss i en tid av stor osäkerhet. Mycket av det vi har tagit för givet om hur världen, samhället och ekonomin fungerar är i hastig förändring. Rysslands invasion av Ukraina och en stor säkerhetspolitisk turbulens har förändrat förutsättningarna för vår säkerhet. Den amerikanska administrationen har gått ifrån den regelbaserade världsordning som länge tjänat USA, Sverige och Europa väl. På den ekonomiska fronten har också ett tullkrig brutit ut.

I ett läge när spelplanen förändras måste politiken kliva fram. Sverige måste agera på ett nytt sätt för att säkra sin plats i en ny världsekonomisk ordning. Då krävs det en vision för svensk ekonomi. Men den nuvarande regeringen har enligt motionärerna ingen plan för den ekonomiska politiken. Motionärerna anför att för Socialdemokraterna är riktningen framåt självklar: vi behöver ta till oss av den nya tekniken, vi behöver fler svenska industrier och fler svenska jobb. Det gör Sverige rikare, det ökar resurserna till välfärden och skapar reallöneökningar för löntagarna.

Efter tre år med den nuvarande regeringen har Sverige försvagats, och utgångsläget för att möta det nya läget är sämre än det hade behövt vara. Den lågkonjunktur Sverige nu befinner sig i har förstärkts av regeringens politik. Många svenskar ser hur både pensionssparande och sparkapital krymper kraftigt. Parallellt försvagas vår gemensamma välfärd. Skattesänkningarna för de rikaste går hand i hand med nedskärningar i vård och skola, och vinstjakten tillåts fortsätta. Samtidigt växer oron för vad oroligheterna i världen kan innebära, för jobben, framtidsutsikterna och inte minst risken för stigande inflation och ännu högre matpriser. Det är regeringens ansvar att se till att Sverige och svenska folket står väl rustade när världen blir alltmer orolig.

Under hela mandatperioden har regeringen, enligt motionärerna, konsekvent riktat den ekonomiska politiken mot åtgärder som inte är tillväxtskapande. Skattesänkningar riktade mot dem med högst inkomster har inte ökat köpkraften hos vanliga hushåll, vilket i sin tur sänkt den svenska tillväxten. Med en annan politik hade utfallet kunnat bli ett annat. En regering som hade satt svensk ekonomi före partiinterna egenintressen hade därför använt skattepengarna där de gör mest nytta: hos barnfamiljer, pensionärer och ensamstående: i sjukvård, skola och äldreomsorg.

De senaste åren har varit tuffa för svenska familjer. Motionärerna föreslår därför kraftfulla åtgärder för att stärka vanligt folks ekonomi och pressa matpriserna. Redan i Socialdemokraternas höstbudget för 2025 föreslog man flera åtgärder för att stärka vanligt folks ekonomi: en rättvis skattesänkning, höjt barnbidrag och höjt bostadstillägg för pensionärer.

I Socialdemokraternas budget för 2025 föreslogs kraftfulla satsningar i form av statliga kreditgarantier och byggstimulanser för att få igång bostadsbyggandet. Även ökade satsningar på energieffektivisering för både det ägda och det hyrda boendet. Också förslag på en omfattande satsning på energieffektivisering av flerfamiljshus och en höjd subventionsgrad för energieffektiviserande åtgärder inom rotavdraget har framförts.

Bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och deras räntenettomarginaler ökat. Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare. Motionärerna föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till hushållen och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton som överstiger 150 procent av ett historiskt snitt.

Som en del i finansieringen av totalförsvarsutbyggnaden har Socialdemokraterna föreslagit en beredskapsskatt.

Slutligen påpekar motionärerna att om Socialdemokraternas budgetmotion för 2025 hade antagits, hade den nuvarande regeringens skattebonus för de allra rikaste stoppats och istället hade de offentliga resurserna använts där de gör mest nytta. Vanligt folk hade fått mer i plånboken genom en rättvis skattesänkning.

Vänsterpartiet

I partimotion 2024/25:3413 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslås att riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som anförs i motionen.

Motionärerna anför att världsekonomin för närvarande präglas av en extrem osäkerhet. Sveriges ekonomi har också utvecklats svagt under de senaste åren. Regeringen har sedan den tillträdde hösten 2022 drivit linjen att det bästa den kan göra för att bekämpa inflationen och underlätta för hushållen i kostnadskrisen är – ingenting. Ändå övergick man från att göra ingenting till att kraftigt sänka skatter för de allra rikaste. Regeringens tillväxtfientliga skattepolitik varken hjälper de hushåll som drabbats av kostnadskrisen eller sätter fart på hjulen i svensk ekonomi, enligt motionärerna.

Till följd av de senaste årens höga inflation har omkring tio års reallöneökning raderats ut. De senaste årens snabba prisökningar på basvaror såsom el, boende, mat och drivmedel gör att fler hushåll får svårt att klara sin grundläggande försörjning. Motionärerna anför att med deras politik hade de mest utsatta hushållen stått betydligt bättre rustade i dagens ekonomiskt tuffa tider. I Vänsterpartiets budget för 2025 föreslogs höjd och stärkt a‑kassa, kraftiga höjningar och förstärkningar av sjukförsäkringen och bostadsbidraget samt ett höjt och indexerat barnbidrag. Det föreslogs också sänkta taxor i kollektivtrafiken, lägre barnomsorgsavgifter för hushåll med låga inkomster och att karensavdraget ska avskaffas. I stället har den sittande regeringen med stöd av Sverigedemokraterna prioriterat skattesänkningar för de allra rikaste. I budgeten för 2025 sänkte regeringen skatten med över 33 miljarder kronor – en satsning som framför allt gynnande dem med högst inkomster.

Motionärerna anför vidare att i likhet med dagligvaruhandeln råder det bristande konkurrens också på bolånemarknaden. Sverige har en mycket hög koncentrationsgrad på bankmarknaden. Det statliga bolåneinstitutet SBAB har tidigare haft en tydlig roll att öka konkurrensen på denna oligopolmarknad. Så länge det inte finns ett regelverk på plats som skapar en sundare konkurrens på bankmarknaden anser Vänsterpartiet att bankernas övervinster ska beskattas. I likhet med vad som införts i flera europeiska länder föreslår Vänsterpartiet därför att en tillfällig bankskatt införs. Förslaget innebär att en skatt på 50 procent av bankernas övervinster införs under perioden 2025–2027. Perioden kan förlängas om den bristande konkurrensen kvarstår.

En stor del av elräkningen är avgiften till det företag som äger elnätet – och den avgiften har ökat kraftigt de senaste åren. Samtidigt som elräkningarna har skjutit i höjden har elnätsbolagen passat på att göra enorma vinster på våra pengar. För att få lägre elpriser har Vänsterpartiet föreslagit ett offentligt ägande av hela elnätet, som lämpligen kan föregås av en beskattning av övervinsterna. Syftet med en beskattning av övervinster är att göra det mindre attraktivt för vinstdrivande bolag att fortsätta äga elnätet.

Sverige och världen står i dag inför större utmaningar än på länge, och vi befinner oss i ett i många avseenden nytt säkerhetspolitiskt läge. De militära försvarsutgifterna kommer att öka betydligt framöver. För Vänsterpartiet är det självklart att det inte får ske på bekostnad av vår gemensamma välfärd, eller nödvändiga investeringar i infrastruktur, elförsörjning eller andra samhällsnödvändiga verksamheter. Regeringen har inte heller gett besked om den långsiktiga finansieringen av försvaret. Att utesluta skattehöjningar som en del av finansieringen anser Vänsterpartiet är oansvarigt. I stället skjuter regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna kostnaderna på framtiden. Det riskerar att leda till stora nedskärningar i välfärden inom tio år, då finansieringen ska övergå till balans. Med anledning av regeringens planerade lånefinansierade utbyggnad av försvaret kräver Vänsterpartiet att löpande utgifter till försvarsuppbyggnad ska finansieras. Skattesänkningar får aldrig lånefinansieras. Motionärerna föreslår i stället en försvarsskatt på kapital och de högsta inkomsterna för att finansiera de ökande löpande kostnaderna inom försvaret.

Centerpartiet

I partimotion 2024/25:3420 av Martin Ådahl m.fl. (C) föreslås att riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som anförs i motionen.

Motionärerna konstaterar att det globala ekonomiska läget just nu präglas av en exceptionellt hög nivå av osäkerhet. Redan innan denna osäkerhetschock skapade oro på finansiella marknader och i företagens styrelserum var den svenska ekonomin inne i en mycket svag återhämtning.

Enligt motionärerna kommer Sveriges öppna och exportberoende ekonomi att drabbas hårt av det tullkrig som Trumpadministrationen inledde i början av 2025. Det är därför helt nödvändigt att Sverige nu genomför kraftfulla såväl kortsiktiga som långsiktiga insatser för att ta ekonomin ur stagnation och hög arbetslöshet. Dessa insatser bör vara inriktade på att lyfta bördor från svenska företag, inte minst små företag, som gör det möjligt för dem att växa och att anställa, trots tullkaoset. Motionärerna föreslår därför ett krispaket i paritet med den kris Trumps tullkaos skapat med kraftigt sänkta kostnader för svenska företag. Det mest självklara policyförslaget i en sådan situation är att sänka kostnaderna för att anställa, att sänka arbetsgivaravgiften med särskilt fokus på de lägre löneskikten och på de små företagen som står för huvuddelen av de nya jobb som skapas i Sverige.

Parallellt med den ekonomiska krisen befinner sig den svenska klimatpolitiken i kris, enligt motionärerna, sedan Tidöregeringens fossilbränslepolitik lett till mycket kraftigt stigande utsläpp, missade klimatmål och stopp för ny vindkraft och för försäljningen av nya och begagnade miljöbilar. Svensk grön industri riskerar att tappa i konkurrenskraft. Sverige var länge ett klimatföredöme för världen, med en stark tillväxt samtidigt som utsläppen minskade kraftigt. I rapport efter rapport konstateras det nu att regeringens klimatpolitik är bristfällig, och den är också djupt skadlig för Sverige. Motionärerna hävdar att med grön tillväxt kan vi skapa jobb, utveckla fossilfria tekniker och stärka det ekonomiska välståndet, samtidigt som vi värnar individens frihet och planetens välmående. Klimatomställningen sker genom att byta gammal fossil teknik till ny som drivs av fossilfri energi. Motionärerna ser mycket positivt på det gröna avdraget (skattereduktion för installation av grön teknik) som en viktig komponent för att åstadkomma denna lägre energiintensitet. Det gröna avdraget inkluderar installation av solceller (avdrag på 20 procent), system för lagring av egenproducerad el (avdrag på 50 procent) och laddningspunkt för elfordon (avdrag på 50 procent). Regeringen har dock mitt i denna tid av klimatomställning bestämt i budgeten för 2025 att subventionsgraden för installation av solceller ska minska från 20 till 15 procent, vilket kommer att börja gälla fr.o.m. den 1 juli 2025.

Regeringens ovilja mot förnybar el får enligt motionärerna också sitt uttryck genom att regeringen, trots 60 miljarder i reformutrymme, aviserade i 2025 års budget att 680 miljoner måste sparas genom vad motionärerna anser vara en ny ”solskatt” där man avskaffar möjligheten för villaägare som satt upp solpaneler och vill bidra till sin egen elförsörjning att mata in obeskattad solel för 60 öre per kilowattimme. I det senaste budgetbeslutet bestämde regeringen att denna skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el ska avskaffas från 2026. Regeringen har för avsikt att slopa skattereduktionen för såld solel fr.o.m. den 1 januari 2026. Motionärerna anser dock att det finns goda skäl för att behålla 60-öresregeln för egenproducerad solel för att fortsätta stimulera etableringen av egna anläggningar för förnybar elproduktion, särskilt solceller, och det är ytterligare en förändring från den här regeringen som innebär otydliga och oförutsägbara villkor för elmarknaden.

Samtidigt lägger regeringen nu i vårändringsbudgeten 4,35 miljarder på att tillfälligt höja subventionsgraden för rotavdraget från 30 till 50 procent. Detta motiveras som en konjunkturfrämjande åtgärd, inriktat på byggbranschen som har varit extra konkursdrabbad. Jämfört med regeringens tillfälligt höjda subventionsgrad för rotavdraget, väljer motionärerna i stället att satsa på det gröna avdraget genom att utöka skattereduktionen för installation av grön teknik. Motionärerna vill se ett höjt maxtak för det gröna avdraget, från 50 000 kronor till 100 000 kronor per person och år. Dessutom vill motionärerna se en bredare inkludering av fler energieffektiviserande åtgärder under det gröna rotavdraget, såsom installation av värmepumpar, isoleringsåtgärder och energieffektiva fönster. Den globala ekonomin präglas av osäkerhet och höjda materialkostnader, vilket gör en höjning av maxtaket mer motiverad än en tillfällig höjning av själva subventionsgraden. Ett ökat maxtak för det gröna avdraget, samt en inkludering av fler energieffektiviserande åtgärder förväntas uppfylla syftet med regeringens förslag om ökad sysselsättning i byggbranschen, eftersom det innebär incitament för fler och större installationer av grön teknik, samtidigt som vi genom att inkludera fler energieffektiviserande åtgärder minskar utsläppen.

Motionärerna anför vidare att vindkraft på land har blockerats i väntan på den utlovade ersättning till närboende som föreslogs i regeringens utredning Värdet av vinden, och på att fastighetsskatten på vindkraft återförs till kommunerna. Utredningens förslag ska efter ett års fördröjning genomföras, men fastighetsskatten kommer endast att återföras till del, och i form av ett tillfälligt bidrag och inte en permanent ersättning. Motionärerna anser att fastighetsskatten på vindkraftsel måste föras till kommunerna långsiktigt och fullständigt, som i Finland och Norge, och inte skickas som del av ett riktat statsbidrag.

Det ökande elbehovet baseras på en snabbare takt i elektrifieringen av det svenska samhället, som är avgörande för förutsättningarna att nå Sveriges klimatmål och möjliggöra för fler att vara en del av omställningen. Samtidigt är just nu skatten på fossila bränslen lägre per energienhet än den är på elektrisk kraft. Incitamentet för att ställa om för både hushåll och företag har kraftigt försämrats av den här regeringen. Motionärerna vill därför slopa indexeringen av elskatten, vilket innebär en skattesänkning under året jämfört med regeringens förslag på 1,2 öre per kilowattimme och därefter ökande i takt med att elskatten fortsätter stiga medan den i vårt förslag har frysts tills vidare på 42,8 öre per kilowattimme.

Motionärerna föreslår även att skatteundantaget för fossil gas ska tas bort och att skattereduktionen för medlemskap i en a‑kassa ska avskaffas.

Miljöpartiet

I partimotion 2024/25:3417av Daniel Helldén m.fl. (MP) föreslås att riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som anförs i motionen.

Motionärerna anför att de vill se en ekonomisk politik som prioriterar välfärden, en politik som genomför den gröna klimatomställningen, stärker konkurrenskraften, skapar nya jobb och samhällsutveckling i hela landet och en politik som stöttar hushåll med små ekonomiska marginaler. Det skulle leda till mer framtidstro och en bättre ekonomisk utveckling.

Klimatpolitiken behöver vila på två ben: fossila utsläpp ska prissättas och de gröna alternativen behöver byggas ut. Förslaget att flygskatten ska avskaffas fr.o.m. den 1 juli är ett förslag som kommer att öka utsläppen och gynnar flyget på bekostnad av tåget. Motionärerna föreslår att flygskatten ska behållas samt att en särskild skatt på privatflyg ska införas eftersom resande med privatflygplan är tillgängligt endast för ett fåtal mycket rika personer och leder till mycket höga utsläpp.

Vidare anför motionärerna att regeringen och Sverigedemokraterna har föreslagit en försämring av stödet för installation av solceller fr.o.m. den 1 juli 2025. Solcellsbranschen går igenom en tuff period. Installationer av solceller har minskat. För att öka takten i utbyggnaden av solel och för att möjliggöra för solcellsbranschen att behålla och anställa personal föreslås en tillfällig förstärkning av stödet för installation av solceller under 2025. Förslaget innebär att subventionsgraden i det gröna avdraget i stället för att sänkas till 15 procent höjs till 25 procent. Det skulle skapa ett incitament att passa på att investera i solceller under andra halvåret 2025.

Motionärerna konstaterar att Sverige befinner sig i ett svårt ekonomiskt läge. Osäkerhet om framtiden och hushållens pessimism håller tillbaka den ekonomiska återhämtningen. Arbetslösheten har nått nivåer vi inte sett sedan finanskrisens efterdyningar. Den oro som präglar världsekonomin påverkar Sverige i hög utsträckning. Hoten om tullar i kombination med de tullar som redan införts av Trumpadministrationen kommer att hålla tillbaka den ekonomiska utvecklingen. Det som enligt motionärerna krävs i det här läget är en ekonomisk politik som bidrar till att skapa framtidstro och trygghet när omvärlden är osäker. Motionärerna vill därför se en politik som minskar de ekonomiska klyftorna, säkrar välfärdens finansiering och stimulerar klimatinvesteringar som bidrar både till en rättvis klimatomställning och till att ta Sverige ur lågkonjunkturen. Men i stället för att se till så att hushåll med små marginaler har fast mark under fötterna har regeringen och Sverigedemokraterna gång på gång prioriterat satsningar riktade mot höginkomsttagare.

Motionärerna vill i det här läget se en konjunkturpolitik som vilar på tre ben: stärkt ekonomi för hushåll med små ekonomiska marginaler, jobbskapande åtgärder och en satsning på folk som står utanför arbetsmarknaden. Den ekonomiska forskningen är tydlig med att satsningar som gynnar folk med låga inkomster är en mer effektiv konjunkturpolitik än åtgärder som gynnar personer som redan har en god ekonomi. Därför föreslås träffsäkra åtgärder som stärker ekonomin för hushåll med små marginaler.

Vid årsskiftet genomfördes Tidöpartiernas riktade skattesänkning för höginkomsttagare – samtidigt sänktes bostadsbidraget för barnfamiljer med små ekonomiska marginaler. Vid halvårsskiftet vill Tidöpartierna sänka bostadsbidraget igen och försämra högkostnadsskyddet för mediciner. Samtidigt föreslår man en ökning av subventionen i rotavdraget, en reform som framförallt kommer att gynna höginkomsttagare. Regeringens och Sverigedemokraternas politik ökar enligt motionärerna klyftorna och skadar den ekonomiska utvecklingen.

Regeringen och Sverigedemokraterna föreslår återigen att rotavdraget ska göras mer generöst. Förslaget innebär att subventionen i rotavdraget höjs från 30 till 50 procent. Rotavdraget används framför allt av höginkomsttagare. Förslaget motiveras nu som en konjunkturåtgärd. Motionärerna menar att det finns mer effektiva sätt att stötta konjunkturen, och regeringen själv medger att effekten på sysselsättningen är osäker. Motionärerna avvisar därför förslaget om att öka subventionen i rotavdraget.

Sverige står inför ett förändrat och försämrat säkerhetspolitiskt läge. Det finns en bred enighet i riksdagen för att stärka Sveriges försvarsförmåga. Motionärerna instämmer i den bedömningen, när det gäller både de militära och de civila delarna av totalförsvaret. Att mer pengar kommer att behöva läggas på totalförsvaret ställer krav på finanspolitiken. Miljöpartiet har tidigare framfört förslag om en beredskapsskatt som träffar personer med höga inkomster. Syftet med en sådan skatt är att upprustningen av försvaret inte ska gå ut över välfärden. Löpande försvarsutgifter ska som huvudregel finansieras, men eftersom försvarsförmågan behöver höjas snabbt kan det ta en viss tid innan finansieringen fasas in.

Utskottets ställningstagande

Skattepolitiken utgör en central del av den ekonomiska politiken. Skatterna ska finansiera offentliga utgifter på ett robust och rättssäkert sätt samtidigt som de ska skapa goda förutsättningar för en hög sysselsättning och tillväxt. Skattereglerna ska vara generella, tydliga och enkla.

Utskottet konstaterar att den svenska ekonomin har börjat återhämta sig efter år av hög inflation som har skapat en svag ekonomisk utveckling. Återhämtningen har dock inte nått fram till alla svenskar, och Sverige befinner sig alltjämt i en lågkonjunktur. Osäkerheten i omvärlden är stor, vilket bedöms hämma återhämtningen.

Utskottet delar regeringens bedömning att den ekonomiska politiken bör fokusera på att stärka hushållen och stötta återhämtningen, att återupprätta arbetslinjen och att pressa ned arbetslösheten samt att öka tillväxten och investeringarna i Sverige.

Eftersom utskottet delar regeringens bedömningar tillstyrker utskottet regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i de delar som avser utskottets beredningsområde. Utskottet avstyrker motionerna 2024/25:3415 (S), 2024/25:3413 (V), 2024/25:3420 (C) och 2024/25:3417 (MP) i de delar som nu är aktuella.

Stockholm den 20 maj 2025

På skatteutskottets vägnar

Niklas Karlsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Niklas Karlsson (S), Eric Westroth (SD), Boriana Åberg (M), Bo Broman (SD), Markus Wiechel (SD), Marie Nicholson (M), Ilona Szatmári Waldau (V), Cecilia Engström (KD), Anders Ådahl (C), Jimmy Ståhl (SD), Anders Ekegren (L), Blåvitt Elofsson (S), Crister Carlsson (M), Patrik Björck (S), Janine Alm Ericson (MP), Marcus Andersson (S) och Lena Bäckelin (S).

Avvikande meningar

1.	Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (S)
	Niklas Karlsson (S), Blåvitt Elofsson (S), Patrik Björck (S), Marcus Andersson (S) och Lena Bäckelin (S) anför:

Vi befinner oss i en tid av stor osäkerhet. Mycket av det vi har tagit för givet om hur världen, samhället och ekonomin fungerar är i hastig förändring. På den ekonomiska fronten har också ett tullkrig brutit ut.

I ett läge när spelplanen förändras måste politiken kliva fram. Då krävs det en vision för svensk ekonomi. Men den nuvarande regeringen har ingen plan för den ekonomiska politiken. För oss socialdemokrater är dock riktningen framåt tydlig. I vår höstbudget för 2025 visade vi hur Sverige ska bli rikare och rättvisare – ett tydligt alternativ till regeringens ekonomiska politik. I denna vårbudget bygger vi vidare på det arbetet med ytterligare reformer för att stärka Sverige och det svenska folket i en osäker tid med ett flertal förslag. Vi behöver ta till oss av den nya tekniken, vi behöver fler svenska industrier och fler svenska jobb. Det gör Sverige rikare, det ökar resurserna i välfärden och det skapar reallöneökningar för löntagarna.

Efter tre år med den nuvarande regeringen har Sverige försvagats och vårt utgångsläge för att möta det nya läget är sämre än det hade behövt vara. Den lågkonjunktur Sverige nu befinner sig i har förstärkts av regeringens politik. Många svenskar ser hur både pensionssparande och sparkapital krymper kraftigt. Parallellt försvagas vår gemensamma välfärd. Skattesänkningarna för de rikaste går hand i hand med nedskärningar i vård och skola och vinstjakten tillåts fortsätta. Samtidigt växer oron för vad oroligheterna i världen kan innebära, för jobben, framtidsutsikterna och inte minst risken för stigande inflation och ännu högre matpriser. Det är regeringens ansvar att se till att Sverige och svenska folket står väl rustade när världen blir alltmer orolig.

Under hela mandatperioden har regeringen konsekvent riktat den ekonomiska politiken mot åtgärder som inte är tillväxtskapande. Skattesänkningar riktade mot dem med högst inkomster har inte ökat köpkraften hos vanliga hushåll, vilket i sin tur sänkt den svenska tillväxten. Med en annan politik hade utfallet kunnat bli ett annat.

Om Socialdemokraternas budgetmotion för 2025 hade antagits, hade den nuvarande regeringens skattebonus för de allra rikaste stoppats, och i stället hade de offentliga resurserna använts där de gör mest nytta. Vanligt folk hade fått mer i plånboken genom en rättvis skattesänkning, och vi hade förlängt och förstärkt bostadstillägget till de mest utsatta barnfamiljerna.

Vi hade också tagit ansvar för hushållens köpkraft genom att sätta press på både banker och matjättar, inte minst genom att införa en bankskatt på övervinster som går tillbaka till svenska folket.

I Socialdemokraternas budget för 2025 föreslogs kraftfulla satsningar i form av statliga kreditgarantier och byggstimulanser för att få igång bostadsbyggandet. Vi föreslog även ökade satsningar på energieffektivisering för både det ägda och det hyrda boendet, en omfattande satsning på energieffektivisering av flerfamiljshus och en höjd subventionsgrad för energieffektiviserande åtgärder inom rotavdraget. Att regeringen nu föreslår temporära åtgärder för rotavdraget i ett försök att lindra krisen är ett bevis för att deras politik varit helt otillräcklig.

Åtgärderna i Socialdemokraternas vårbudgetmotion föreslås finansieras genom en tillfällig skatt på bankernas övervinster. Bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och deras räntenettomarginaler ökat. Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare. Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till hushållen och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton som överstiger 150 procent av ett historiskt snitt.

Som en del i finansieringen av totalförsvarsutbyggnaden har Socialdemokraterna även föreslagit en beredskapsskatt.

Den lågkonjunktur Sverige nu befinner sig i har förstärkts av regeringens politik. Regeringens hantering av kostnadskrisen är dålig konjunkturpolitik. Skattesänkningar riktade mot dem med högst inkomster har inte ökat köpkraften hos vanliga hushåll, vilket i sin tur sänkt den svenska tillväxten.

Vanligt folk blir fattigare när regeringen sänker skatten för de rikaste, bromsar tillväxten och låter arbetslösheten skena. Om vår politik hade gällt hade situationen för Sverige varit en helt annan.

Vi tillstyrker att Socialdemokraternas riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken godkänns i de delar dessa berör skattepolitiken.

2.	Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (V)
	Ilona Szatmári Waldau (V) anför:

Världsekonomin präglas för närvarande av en extrem osäkerhet. Sveriges ekonomi har också utvecklats svagt under de senaste åren. Regeringen har sedan den tillträdde hösten 2022 drivit linjen att det bästa den kan göra för att bekämpa inflationen och underlätta för hushållen i kostnadskrisen är – ingenting. Ändå övergick man från att göra ingenting till att kraftigt sänka skatter för de allra rikaste. Regeringens tillväxtfientliga skattepolitik varken hjälper de hushåll som drabbats av kostnadskrisen eller sätter fart på hjulen i svensk ekonomi.

En vårändringsbudget tillåter inte lika omfattande satsningar som höstbudgeten eftersom statens intäkter inte kan justeras på samma sätt genom skatteändringar. Jag anser dock att regeringen bör prioritera de mest utsatta barnfamiljerna i det nuvarande läget.

Till följd av de senaste årens höga inflation har omkring tio års reallöneökning raderats ut. De senaste årens snabba prisökningar på basvaror såsom el, boende, mat och drivmedel gör att fler hushåll får svårt att klara sin grundläggande försörjning. Jag anser att med Vänsterpartiets politik hade de mest utsatta hushållen stått betydligt bättre rustade i dagens ekonomiskt tuffa tider. I Vänsterpartiets budget för 2025 föreslogs höjd och stärkt a‑kassa, kraftiga höjningar och förstärkningar av sjukförsäkringen och bostadsbidraget samt ett höjt och indexerat barnbidrag. Det föreslogs också sänkta taxor i kollektivtrafiken, lägre barnomsorgsavgifter för hushåll med låga inkomster och att karensavdraget ska avskaffas. I stället har den sittande regeringen med stöd av Sverigedemokraterna prioriterat skattesänkningar för de allra rikaste. I budgeten för 2025 sänkte regeringen skatten med över 33 miljarder kronor – en satsning som framför allt gynnande dem med högst inkomster.

I likhet med dagligvaruhandeln råder det bristande konkurrens också på bolånemarknaden. Sverige har en mycket hög koncentrationsgrad på bankmarknaden. Det statliga bolåneinstitutet SBAB har tidigare haft en tydlig roll att öka konkurrensen på denna oligopolmarknad. Så länge det inte finns ett regelverk på plats som skapar en sundare konkurrens på bankmarknaden anser jag och Vänsterpartiet att bankernas övervinster ska beskattas. I likhet med vad som införts i flera europeiska länder föreslå därför Vänsterpartiet att en tillfällig bankskatt införs. Förslaget innebär att en skatt på 50 procent av bankernas övervinster införs under perioden 2025–2027. Perioden kan förlängas om den bristande konkurrensen kvarstår.

En stor del av elräkningen är avgiften till det företag som äger elnätet – och den avgiften har ökat kraftigt de senaste åren. Samtidigt som elräkningarna har skjutit i höjden har elnätsbolagen passat på att göra enorma vinster på våra pengar. För att få lägre elpriser har jag och mitt parti föreslagit ett offentligt ägande av hela elnätet, som lämpligen kan föregås av en beskattning av övervinsterna. Syftet med en beskattning av övervinster är att göra det mindre attraktivt för vinstdrivande bolag att fortsätta äga elnätet.

Sverige och världen står i dag inför större utmaningar än på länge, och vi befinner oss i ett i många avseenden nytt säkerhetspolitiskt läge. De militära försvarsutgifterna kommer att öka betydligt framöver. För mig är det självklart att det inte får ske på bekostnad av vår gemensamma välfärd eller nödvändiga investeringar i infrastruktur, elförsörjning och andra samhällsnödvändiga verksamheter. Regeringen har inte heller gett besked om den långsiktiga finansieringen av försvaret. Att utesluta skattehöjningar som en del av finansieringen anser Vänsterpartiet är oansvarigt. I stället skjuter regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna kostnaderna på framtiden. Det riskerar att leda till stora nedskärningar i välfärden inom tio år, då finansieringen ska övergå till balans. Med anledning av regeringens planerade lånefinansierade utbyggnad av försvaret kräver jag och Vänsterpartiet att löpande utgifter till försvarsuppbyggnad ska finansieras. Skattesänkningar får aldrig lånefinansieras. Jag föreslår i stället en försvarsskatt på kapital och de högsta inkomsterna för att finansiera de ökande löpande kostnaderna inom försvaret.

Med Vänsterpartiets politik hade de mest utsatta hushållen stått betydligt bättre rustade i dagens ekonomiskt tuffa tider.

Jag tillstyrker att Vänsterpartiets riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken godkänns i de delar dessa berör skattepolitiken.

3.	Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (C)
	Anders Ådahl (C) anför:

Det globala ekonomiska läget präglas just nu av en exceptionellt hög nivå av osäkerhet. Redan innan denna osäkerhetschock skapade oro på finansiella marknader och i företagens styrelserum var den svenska ekonomin inne i en mycket svag återhämtning.

En vårändringsbudget har till syfte att möta ekonomiska förändringar som uppstår under innevarande år, men regeringen har varken förmått anpassa prognoserna, reformutrymmet eller konjunkturåtgärderna i vårbudgeten efter den uppkomna situationen.

Sveriges öppna och exportberoende ekonomi kommer att drabbas hårt av det tullkrig som Trumpadministrationen inledde i början av 2025. Det är därför helt nödvändigt att Sverige nu genomför kraftfulla såväl kortsiktiga som långsiktiga insatser för att ta ekonomin ur stagnation och hög arbetslöshet. Dessa insatser bör vara inriktade på att lyfta bördor från svenska företag, inte minst små företag, som gör det möjligt för dem att växa och att anställa, trots tullkaoset. Jag och mitt parti, Centerpartiet, har därför föreslagit ett krispaket i paritet med den kris Trumps tullkaos skapat med kraftigt sänkta kostnader för svenska företag. Det mest självklara policyförslaget i en sådan situation är att sänka kostnaderna för att anställa, att sänka arbetsgivaravgiften med särskilt fokus på de lägre löneskikten och på de små företagen som står för huvuddelen av de nya jobb som skapas i Sverige.

Parallellt med den ekonomiska krisen befinner sig den svenska klimatpolitiken i kris sedan Tidöregeringens fossilbränslepolitik lett till mycket kraftigt stigande utsläpp, missade klimatmål och stopp för ny vindkraft och för försäljningen av nya och begagnade miljöbilar. Svensk grön industri riskerar att tappa i konkurrenskraft. Sverige var länge ett klimatföredöme för världen, med en stark tillväxt samtidigt som utsläppen minskade kraftigt. I rapport efter rapport konstateras det nu att regeringens klimatpolitik är bristfällig, och den är också djupt skadlig för Sverige. Med grön tillväxt kan Sverige skapa jobb, utveckla fossilfria tekniker och stärka det ekonomiska välståndet, samtidigt som vi värnar individens frihet och planetens välmående. Klimatomställningen sker genom att byta gammal fossil teknik till ny som drivs av fossilfri energi. Det gröna avdraget (skattereduktion för installation av grön teknik) är en viktig komponent för att åstadkomma denna lägre energiintensitet. Det gröna avdraget inkluderar installation av solceller (avdrag på 20 procent), system för lagring av egenproducerad el (avdrag på 50 procent) och laddningspunkt för elfordon (avdrag på 50 procent). Regeringen har dock mitt i denna tid av klimatomställning bestämt i budgeten för 2025 att subventionsgraden för installation av solceller ska minska från 20 till 15 procent, vilket kommer att börja gälla fr.o.m. den 1 juli 2025.

Regeringens ovilja mot förnybar el får också sitt uttryck genom att regeringen, trots 60 miljarder i reformutrymme, aviserade i 2025 års budget att 680 miljoner måste sparas genom vad Centerpartiet anser vara en ny ”solskatt” där man avskaffar möjligheten för villaägare som satt upp solpaneler och vill bidra till sin egen elförsörjning att mata in obeskattad solel för 60 öre per kilowattimme. I det senaste budgetbeslutet bestämde regeringen att denna skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el ska avskaffas från 2026. Regeringen har för avsikt att slopa skattereduktionen för såld solel fr.o.m. den 1 januari 2026. Jag anser dock att det finns goda skäl för att behålla 60-öresregeln för egenproducerad solel för att fortsätta stimulera etableringen av egna anläggningar för förnybar elproduktion, särskilt solceller, och det är ytterligare en förändring från den här regeringen som innebär otydliga och oförutsägbara villkor för elmarknaden.

Regeringen lägger nu i vårändringsbudgeten 4,35 miljarder på att tillfälligt höja subventionsgraden för rotavdraget från 30 till 50 procent. Detta motiveras som en konjunkturfrämjande åtgärd, inriktat på byggbranschen som har varit extra konkursdrabbad. Jämfört med regeringens tillfälligt höjda subventionsgrad för rotavdraget, vill jag och mitt parti i stället satsa på det gröna avdraget genom att utöka skattereduktionen av installation för grön teknik – ett höjt maxtak för det gröna avdraget från 50 000 kronor till 100 000 kronor per person och år. Dessutom bör det ske en bredare inkludering av fler energieffektiviserande åtgärder under det gröna rotavdraget, såsom installation av värmepumpar, isoleringsåtgärder och energieffektiva fönster. Den globala ekonomin präglas av osäkerhet och höjda materialkostnader, vilket gör en höjning av maxtaket mer motiverad än en tillfällig höjning av själva subventionsgraden. Ett ökat maxtak för det gröna avdraget, samt en inkludering av fler energieffektiviserande åtgärder, förväntas uppfylla syftet med regeringens förslag om ökad sysselsättning i byggbranschen, eftersom det innebär incitament för fler och större installationer av grön teknik, samtidigt som vi genom att inkludera fler energieffektiviserande åtgärder minskar utsläppen.

Vindkraft på land har blockerats i väntan på den utlovade ersättning till närboende som föreslogs i regeringens utredning Värdet av vinden, och på att fastighetsskatten på vindkraft återförs till kommunerna. Utredningens förslag ska efter ett års fördröjning genomföras, men fastighetsskatten kommer endast att återföras till del, och i form av ett tillfälligt bidrag och inte en permanent ersättning. Jag och mitt parti anser att fastighetsskatten på vindkraftsel måste föras till kommunerna långsiktigt och fullständigt, som i Finland och Norge, och inte skickas som en del av ett riktat statsbidrag.

Det ökande elbehovet baseras på en snabbare takt i elektrifieringen av det svenska samhället, som är avgörande för förutsättningarna att nå Sveriges klimatmål och möjliggöra för fler att vara en del av omställningen. Samtidigt är just nu skatten på fossila bränslen lägre per energienhet än den är på elektrisk kraft. Incitamentet för att ställa om för både hushåll och företag har kraftigt försämrats av den här regeringen. Man bör därför slopa indexeringen av elskatten, vilket innebär en skattesänkning under året jämfört med regeringens förslag på 1,2 öre per kilowattimme och därefter ökande i takt med att elskatten fortsätter stiga medan den i vårt förslag har frysts tills vidare på 42,8 öre per kilowattimme.

Jag och mitt parti föreslår vidare att skatteundantaget för fossil gas ska tas bort och slutligen att skattereduktionen för medlemskap i a‑kassa ska avskaffas.

Jag tillstyrker att Centerpartiets riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken godkänns i de delar dessa berör skattepolitiken.

4.	Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (MP)
	Janine Alm Ericson (MP) anför:

Jag och Miljöpartiet vill se en ekonomisk politik som prioriterar välfärden, en politik som genomför den gröna klimatomställningen, stärker konkurrenskraften, skapar nya jobb och samhällsutveckling i hela landet och en politik som stöttar hushåll med små ekonomiska marginaler. Det skulle leda till mer framtidstro och en bättre ekonomisk utveckling.

Klimatpolitiken behöver vila på två ben: fossila utsläpp ska prissättas och de gröna alternativen behöver byggas ut. Att flygskatten ska avskaffas fr.o.m. den 1 juli 2025 är en åtgärd som kommer att öka utsläppen och gynnar flyget på bekostnad av tåget. Jag och mitt parti föreslår att flygskatten ska behållas samt att en särskild skatt på privatflyg ska införas eftersom resande med privatflygplan är tillgängligt endast för ett fåtal mycket rika personer och leder till mycket höga utsläpp.

Regeringen och Sverigedemokraterna har föreslagit en försämring av stödet för installation av solceller fr.o.m. den 1 juli 2025. Solcellsbranschen går igenom en tuff period. Installationer av solceller har minskat. För att öka takten i utbyggnaden av solel och för att möjliggöra för solcellsbranschen att behålla och anställa personal föreslår jag och mitt parti i stället en tillfällig förstärkning av stödet för installation av solceller under 2025. Förslaget innebär att subventionsgraden i det gröna avdraget i stället för att sänkas till 15 procent höjs till 25 procent. Det skulle skapa ett incitament att passa på att investera i solceller under andra halvåret 2025.

Sverige befinner sig i ett svårt ekonomiskt läge. Osäkerhet om framtiden och hushållens pessimism håller tillbaka den ekonomiska återhämtningen. Arbetslösheten har nått nivåer vi inte sett sedan finanskrisens efterdyningar. Den oro som präglar världsekonomin påverkar Sverige i hög utsträckning. Hoten om tullar i kombination med de tullar som redan införts av Trumpadministrationen kommer att hålla tillbaka den ekonomiska utvecklingen. Det som krävs i det här läget är en ekonomisk politik som bidrar till att skapa framtidstro och trygghet när omvärlden är osäker. Jag och mitt parti vill se en politik som minskar de ekonomiska klyftorna, säkrar välfärdens finansiering och stimulerar klimatinvesteringar som bidrar både till en rättvis klimatomställning och till att ta Sverige ur lågkonjunkturen. Men i stället för att se till så att hushåll med små marginaler har fast mark under fötterna har regeringen och Sverigedemokraterna gång på gång prioriterat satsningar riktade mot höginkomsttagare.

Jag och mitt parti vill i det här läget se en konjunkturpolitik som vilar på tre ben: stärkt ekonomi för hushåll med små ekonomiska marginaler, jobbskapande åtgärder och en satsning på folk som står utanför arbetsmarknaden. Den ekonomiska forskningen är tydlig med att satsningar som gynnar folk med låga inkomster är en mer effektiv konjunkturpolitik än åtgärder som gynnar personer som redan har en god ekonomi. Därför föreslås träffsäkra åtgärder som stärker ekonomin för hushåll med små marginaler.

Vid årsskiftet genomfördes Tidöpartiernas riktade skattesänkning för höginkomsttagare – samtidigt sänktes bostadsbidraget för barnfamiljer med små ekonomiska marginaler. Vid halvårsskiftet vill Tidöpartierna sänka bostadsbidraget igen och försämra högkostnadsskyddet för mediciner. Samtidigt föreslår man en ökning av subventionen i rotavdraget, en reform som framför allt kommer att gynna höginkomsttagare. Regeringens och Sverigedemokraternas politik ökar klyftorna och skadar den ekonomiska utvecklingen.

Regeringen och Sverigedemokraterna föreslår återigen att rotavdraget ska göras mer generöst. Förslaget innebär att subventionen i rotavdraget höjs från 30 till 50 procent. Rotavdraget används framför allt av höginkomsttagare. Förslaget motiveras nu som en konjunkturåtgärd. Det finns mer effektiva sätt att stötta konjunkturen, och regeringen själv medger att effekten på sysselsättningen är osäker. Jag och mitt parti avvisar därför förslaget om att öka subventionen i rotavdraget.

Sverige står inför ett förändrat och försämrat säkerhetspolitiskt läge. Det finns en bred enighet i riksdagen för att stärka Sveriges försvarsförmåga. Att mer pengar kommer att behöva läggas på totalförsvaret ställer krav på finanspolitiken. Jag och mitt parti har tidigare framfört förslag om en beredskapsskatt som träffar personer med höga inkomster. Syftet med en sådan skatt är att upprustningen av försvaret inte ska gå ut över välfärden. Löpande försvarsutgifter ska som huvudregel finansieras, men eftersom försvarsförmågan behöver höjas snabbt kan det ta en viss tid innan finansieringen fasas in.

Jag tillstyrker att Miljöpartiets riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken godkänns i de delar dessa berör skattepolitiken.