2021 års ekonomiska vårproposition

Yttrande 2020/21:SkU7y

2020/21:SkU7y

Till finansutskottet

Skatteutskottet föreslår att finansutskottet tillstyrker regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i de delar dessa avser skatteutskottets beredningsområde.

I fyra avvikande meningar tillstyrker Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet de förslag till riktlinjer som lagts fram av respektive parti.

Innehållsförteckning

Utskottets överväganden

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Avvikande meningar

1.Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (M)

2.Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (SD)

3.Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (V)

4.Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (KD)

Utskottets överväganden

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken godkänns i de delar de avser skatteutskottets beredningsområde och att samtliga motioner med förslag om en annan inriktning avslås.

Jämför avvikande meningar 1 (M), 2 (SD), 3 (V) och 4 (KD).

Regeringen

Spridningen av sjukdomen covid-19 har ställt Sverige och hela världen inför en situation som saknar motsvarighet i modern tid. Utöver de allvarliga konsekvenserna för liv och hälsa har smittspridningen slagit hårt mot jobb och företagande. Efter en oväntat stark ekonomisk återhämtning det tredje kvartalet 2020 tog smittspridningen åter fart i slutet av året och aktiviteten i ekonomin minskade, om än inte lika påtagligt som den gjorde under våren 2020.

Den ekonomiska vårpropositionen bygger på en sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1) innehöll förslag som innebär en expansiv finanspolitik för att så snabbt som möjligt föra Sverige ut ur lågkonjunkturen. Efter att budgetpropositionen lämnats till riksdagen ökade dock spridningen av sjukdomen covid-19 återigen. För att begränsa smittspridningen, förbereda för och genomföra vaccinationer och i övrigt dämpa de negativa konsekvenserna i samhället har regeringen redan vid sex tillfällen lämnat extra propositioner med förslag till ändringar i statens budget för 2021.

Regeringen och riksdagen har sedan smittspridningen startade vidtagit ett stort antal åtgärder för att värna människors liv, hälsa och möjlighet att försörja sig. Brist på ekonomiska resurser får inte hindra arbetet med att begränsa smittspridningen och att vårda sjuka. Kommuner, regioner och myndigheter har därför fått stora tillskott. Omfattande ekonomiska stöd och tidigarelagda och tillfälliga skattesänkningar har genomförts för att lindra de negativa konsekvenser som pandemin fört med sig för jobb och företagande, men också för andra aktörer och för enskilda. Arbetslösa har fått stärkt ekonomisk trygghet och fler möjligheter till omställning. Särskilda satsningar har gjorts på skolan och civilsamhället. En kraftfull grön ekonomisk återstart genomförs. Sammantaget beräknas utgifterna för de åtgärder som vidtagits sedan smittspridningen började nu uppgå till mer än 400 miljarder kronor.

Det finns av smittskyddsskäl ett fortsatt behov av att kunna ta sig till arbetet på annat sätt än med kollektiva färdmedel. Regeringen har därför föreslagit en förlängning av den tillfälliga skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering i anslutning till arbetsplatsen som infördes 2020.

Regeringen har vidare föreslagit ett antal tillfälliga skattesänkningar. Anstånd med inbetalning av skatt ska kunna beviljas för fler redovisningsperioder och nivån på anståndsavgiften ska sänkas. För att stödja olika branscher inom det lokala näringslivet utökas och förlängs arbetsgivares möjlighet till skattefri gåva.

En tillfälligt expansiv finanspolitik behövs för att så snabbt som möjligt ta Sverige ur lågkonjunkturen. Regeringen genomför omfattande gröna investeringar, resurstillskott till välfärden och skattesänkningar på jobb och företagande. Samtidigt förbättras möjligheterna till omställning på arbetsmarknaden. Regeringen föreslår att ytterligare medel avsätts för klimatomställningen och för att fler ska komma i arbete i hela landet.

Tidigare förstärkningar av rättskedjan föreslås utökas med nya tillskott till Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Domstolsverket, Rätts-medicinalverket, Kriminalvården och Tullverket.

Inkomster

Prognosen är baserad på de anslagsnivåer och de regelverk för skatter och transfereringssystem som har beslutats av riksdagen, samt de som har föreslagits eller aviserats av regeringen i propositionen Vårändringsbudget för 2021 (prop. 2020/21:99), propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur och idrott samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:166) eller tidigare propositioner. Sammanfattningsvis redovisas följande.

– I tidigare beslutade propositioner samt i propositionen Vårändringsbudget för 2021 och övriga propositioner med förslag till ändringar i statens budget som har beslutats och aviserats för 2021 föreslår regeringen ett antal förändringar på skatteområdet som sammantaget minskar skatteintäkterna med 9 miljarder kronor 2021.

– Enligt preliminära utfall bedöms den offentliga sektorns skatteintäkter ha minskat med 2 procent 2020 jämfört med året innan. Den djupa lågkonjunktur som spridningen av sjukdomen covid-19 orsakat ledde till att företagens vinster och hushållens kapitalvinster minskade samtidigt som viktiga skattebaser såsom lönesumma och hushållens konsumtion dämpades eller till och med minskade.

– År 2021 förutspås en återhämtning i svensk ekonomi och de totala skatteintäkterna väntas öka med 3,3 procent. Utvecklingen förväntas bli stark framför allt för intäkter från skatt på arbete och konsumtion men även intäkterna från kapitalskatterna ökar i god takt.

– Under prognosperioden 2022–2024 väntas en relativt snabb ökning av skatteintäkterna och samtliga skattebaser väntas bidra. Särskilt stark bedöms utvecklingen bli 2022.

– Skattekvoten, dvs. skatteintäkterna som andel av BNP, väntas 2021 uppgå till 42 procent. Även under den fortsatta prognosperioden väntas skattekvoten uppgå till omkring 42 procent av BNP.

– I förhållande till budgetpropositionen för 2021 har prognosen för den offentliga sektorns skatteintäkter reviderats upp med i genomsnitt 32 miljarder kronor per år för 2020–2023.

I propositionen Vårändringsbudget för 2021 föreslår regeringen att anslaget till Tullverket (1:2) ökas med 20 000 000 kronor. För att bekämpa brotten och deras orsaker behöver den verksamhet som bedrivs av myndigheterna stärkas. Tullverket spelar en viktig roll i rättskedjan, och för att stärka myndighetens operativa verksamhet med nödvändig teknisk utrustning behöver medel tillföras. Anslaget bör därför ökas med 20 000 000 kronor.

I propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur och idrott samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2021/21:166) föreslår regeringen att skattefriheten för förmån av fri parkering i anslutning till arbetsplatsen förlängs till att gälla förmåner som lämnas under perioden den 1 januari–31 december 2021 samt att förmån av gåvor som en arbetsgivare ger till en anställd under perioden den 1 januari–31 december 2021 inte ska tas upp till beskattning, under förutsättning att gåvornas värde sammantaget inte överstiger 2 000 kronor per anställd och att de inte lämnas i pengar. Förslagen bedöms minska skatteintäkterna med 110 miljoner kronor respektive 280 miljoner kronor 2021. Vidare föreslår regeringen ytterligare en utökning av möjligheterna till tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt. Detta bedöms minska intäkterna med 180 miljoner kronor 2021.

Sammantaget bedöms regeländringarna och tidigare lagda förslag minska skatteintäkterna med 9 miljarder kronor 2021, i förhållande till föregående år, för att därefter öka med 13 miljarder kronor 2022 samt med ytterligare 16 miljarder kronor 2023.

Moderaterna

I partimotion 2020/21:4032 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) föreslås att riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som anförs i motionen.

Moderaterna vill sänka skatten för dem som arbetar. Det är rätt och det ökar sysselsättningen, enligt motionärerna. Det är rättvist att ansträngning ska löna sig. Viktiga delar i den skattereform Moderaterna vill genomföra är ett förstärkt jobbskatteavdrag och sänkt bolagsskatt.

Motionärerna vill förstärka jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt för alla som jobbar, med fokus på låga och medelstora inkomster. Med Moderaternas förslag skulle alla som jobbar få sänkt skatt; alla som jobbar heltid skulle få mellan 400 kronor och 550 kronor. Förstärkningen av jobbskatteavdraget innebär att utbytet att gå från bidrag till arbete ökar, också på sikt. Tillsammans med en bidragsreform med bl.a. ett bidragstak är sänkta skatter på låga och medelstora inkomster en central reform för att knäcka arbetslösheten, enligt motionärerna. Det gäller inte minst för utsatta grupper med mycket hög arbetslöshet, såsom kvinnor födda i Afrika eller Asien.

Att företag väljer att etablera sig i Sverige och att de företag som är etablerade här har tillgång till kapital och kompetens är avgörande för vårt välstånd. Man bör permanent sänka bolagsskatten. Bolagsskattens nivå är en viktig faktor för lokaliseringen av både inhemska och utländska investeringar, och det är därför viktigt att Sverige inte ligger högre än våra konkurrentländer.

Den som ett helt arbetsliv varit med och byggt Sverige måste känna att det lönat sig – att pensionen räcker till. En starkare ekonomi och fler i arbete skapar förutsättningar för en positiv utveckling av pensionerna. Många pensionärer får i dag inte ekonomin att gå ihop. Det är bra att det finns en politisk överenskommelse om att förstärka grundskyddet i pensionssystemet, men mer måste göras för att stärka pensionärernas ekonomi. Sänkt skatt på pension är en viktig del i detta. För att förbättra de ekonomiska förutsättningarna för pensionärer vill motionärerna sänka skatten för alla pensionärer i samma omfattning som vi sänker skatten på arbetsinkomster.

Sverige har allvarliga problem med grov organiserad brottslighet, omfattande utanförskap och bidragsbrott. Brister i kontrollen av folkbokföringen är en av flera faktorer som lagt grunden till att dessa problem är så pass omfattande. Motionärerna vill nu skapa ordning och reda genom att vidta åtgärder som gör att staten kan fastställa vilka som lever i Sverige. Antalet människor som vistas i Sverige utan tillåtelse är i dag okänt. Skatteverket uppskattar att omkring 200 000 personer är skrivna på felaktiga adresser i landet. Men exakt hur omfattande problemen är vet ingen. En folkbokföring som inte staten har kontroll över kommer till en stor kostnad för skattebetalarna och försvårar arbetet med att hjälpa de som behöver samhällets stöd allra mest. Fusket med folkbokföringsuppgifter är också en avgörande faktor i den organiserade brottslighetens verksamhet. Kriminella använder i dag falska adresser för att tillskansa sig bidrag och välfärdsförmåner som man egentligen inte har rätt till. Bristerna i Sveriges folkbokföring har varit kända under längre tid. En nationell folkräkning är en viktig åtgärd för att slå vakt om samhällskontraktet och upprätta ett tryggare Sverige. Följande moment bör vara utgångspunkter i genomförandet av folkräkningen:

Skatteverket bör ansvara för genomförandet av folkräkningen och samarbeta med kommunerna och relevanta myndigheter i genomförandet, såsom Statistiska centralbyrån (SCB) och Polismyndigheten. Genomförandet kan ske med olika tillvägagångssätt.
Skatteverket, kommuner och övriga berörda myndigheter bör arbeta enligt riskprincipen.
Det bör ses över hur regelverk och tillämpning bör förändras och hur berörda myndigheter effektivt kan säkerställa att de som inte verifierats i folkräkningen inte får fortsätta ta del av de bidrag och andra välfärdsförmåner som kopplas till folkbokföringen.

Internationella stöldligor står för en stor andel av brottsligheten i Sverige. Uppskattningsvis för de internationella stöldligorna ut gods till ett värde av upp till omkring 2 miljarder kronor årligen. Den grova organiserade brottsligheten blir samtidigt alltmer gränsöverskridande och använder sig av allt mer avancerade brottsupplägg. Tullverket varnar för att smuggling bedrivs på ett sätt som ”påminner om legal affärsverksamhet”. Den allvarliga brottsligheten kan stävjas med bättre kontroller vid gränsen med ett starkare Tullverk som har större befogenheter och mer resurser. Motionärerna föreslår i den här vårmotionen ett nytt åtgärdspaket för att rusta Tullverket och tydligt stärka Sveriges gränsskydd.

• Tullverket ska få befogenhet att genomföra systematiska stickprovskontroller vid utförsel ur landet. Fler stickprovskontroller skulle stoppa fler stöldligor.

• Tullverket ska kunna utreda penningtvättsbrott. Tullen kan idag inte utreda penningtvättsbrott när de exempelvis i smugglingssammanhang upptäcker resenärer med stora mängder kontanter.

• Utökade möjligheter för tulltjänstemän att bära skjutvapen. Tullverket spelar en viktig roll för att bekämpa organiserad brottslighet.

• Tullverket ska kunna genomföra husrannsakan i fler fall. Ska Tullverket kunna stötta polisen effektivare och snabbare behöver de större befogenheter att kunna vidta tvångsåtgärder och att genomföra husrannsakan.

Anslaget till Tullverket bör öka med 400 miljoner kronor på tre års sikt. Höjningen av anslaget ska säkra att tullen klarar av de nya uppgifterna och kan anställa fler kollegor som hjälper till.

Sverigedemokraterna

I partimotion 2020/21:4033 av Jimmy Åkesson m.fl. (SD) föreslås att riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som anförs i motionen.

Sverigedemokraterna vill stärka regionernas ekonomi genom att flytta över skatteinkomster från industrifastigheter och elproduktionsenheter, så att dessa medel kommer regionerna till del i stället för att gå direkt till statskassan, vilket är fallet i dag. För 2021 skulle detta innebära en förstärkning av regionernas ekonomi med cirka 3,4 miljarder kronor. Detta sker utan s.k. öronmärkning och innebär därmed en generell budgetförstärkning för regionerna, vilket skulle förbättra förutsättningarna att tillhandahålla god sjukvård och upprätthålla och utveckla infrastruktur i enlighet med lokala behov. Förslaget gagnar samtliga regioner. Samtidigt finns en nord-sydlig dimension och en skillnad mellan stad och landsbygd. Södra Sverige och storstadsregionerna får ett tillskott på mellan 150 och 310 kronor per person och år, medan exempelvis Jämtland får 1 350 kronor per person och år.

Motionärerna föreslår att det s.k. jobbskatteavdraget förstärks med en finansiering motsvarande 10 miljarder kronor, som innefattar både inkomst av tjänst och inkomst av pension. För en medelinkomsttagare skulle förslaget innebära 1 300–1 400 kronor mer i plånboken varje år, samtidigt som personer med lägre inkomster får en större relativ ökning av den ekonomiska standarden.

Motionärerna föreslår vidare att flerbarnstillägget omvandlas till ett flerbarnsavdrag – en skattereduktion på inkomst av tjänst, a-kassa eller föräldrapenning – fördelat jämnt på föräldrarna. Det innebär i praktiken att arbetande familjer med många barn får en skattereduktion, medan familjer som lever på bidrag inte längre kommer att omfattas av systemet.

Vänsterpartiet

I partimotion 2020/21:4019 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslås att riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som anförs i motionen.

Regeringens krisåtgärder har gynnat storföretagen och kapitalägande. Vid utformningen av skattepolitiken efter krisens akuta fas måste de som gynnats av krispolitiken vara med och finansiera nödvändiga satsningar på välfärden och den gröna omställningen av ekonomin som snabbt måste till för att möta klimatkrisen.

Sverige hör till de få länder inom OECD som varken har förmögenhetsskatt, arvsskatt, gåvoskatt eller en fastighetsskatt som är kopplad till fastighetens fulla värde. Faktum är att Sverige är det land inom EU:s kärnländer som har det minst omfördelande skattesystemet. Det samlade skatteuttaget behöver enligt motionärerna höjas för att stärka välfärden och för investeringar i klimatomställning. Framför allt är det skatten på stora förmögenheter, stora arv och gåvor samt kapitalinkomster som behöver höjas.

De svenska inkomstskatterna behöver reformeras, enligt motionärerna. Principen om lika skatt på lika inkomst ska återupprättas. Skatten för låg- och medelinkomsttagare ska sänkas samtidigt som skatten på stora inkomster höjs. Höjda skatter på kapital, förmögenheter, arv, gåvor och fastigheter m.m. ska finansiera satsningar på välfärden, socialförsäkringarna, bostads- och infrastrukturfinansieringar samt sänkt skatt för låginkomsttagare. På så sätt ökas jämlikheten samtidigt som välfärden stärks. På så sätt bygger vi Sverige starkare i en värld av hård global konkurrens.

Kristdemokraterna

I partimotion 2020/21:4035 av Ebba Busch m.fl. (KD) föreslås att riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som anförs i motionen.

Sektorer där jobb inte utförs på grund av höga skatter och avgifter måste enligt motionärerna reformeras så att marknaderna kan växa till. Det handlar framför allt om att öppna upp för nya tjänstesektorer och att bredda det befintliga rut-avdraget till att omfatta fler tjänster. Därutöver måste orimliga skatter på entreprenörer motverkas, regelkrånglet minska, myndigheternas handläggning av ärenden kopplade till företag förbättras och tillgången till kapital förbättras.

Mot bakgrund av den relativt sett svaga utvecklingen av barnfamiljernas disponibla inkomst under de senaste 20 åren anser motionärerna att barnfamiljernas ekonomi behöver förstärkas och föreslår därför ett jobbskatteavdrag för föräldrar som byggs ut till 150 kronor per förälder och månad 2022. För föräldrar till barn som är 0–3 år ska skattereduktionen även omfatta andra inkomster såsom föräldrapenning eller a-kassa.

Tullverket måste stärkas och få skärpta befogenheter. Regeringen har fortfarande inte har klargjort när Tullverket ska få befogenhet att beslagta stöldgods, trots att det både har tillkännagetts regeringen av riksdagen och att regeringen själv har gett detta besked.

För att sänka trösklarna för dem som vill förverkliga sin företagsidé måste regelkrånglet minska, och man måste även begränsa företrädaransvaret och säkerställa att företagen bara behöver lämna en och samma uppgift en gång till myndigheterna. Motionärerna vill även minska förekomsten av personalliggare, som innebär regelkrångel och en oro hos företagare för att små misstag ska leda till stora bötesbelopp. Det finns dock skäl att ha kvar personalliggare i särskilda riskbranscher, såsom byggsektorn.

Många svenska företag riskerar att behöva läggas ned, helt i onödan, vilket beror på att Sverige inte har ett tillräckligt bra system för ägarskiften. En utredning bör därför se över hur ägarskiften av detta slag bäst kan främjas i en svensk kontext.

För att stärka framväxten av nya företag och fler jobb vill motionärerna sänka skatten på arbete, förenkla reglerna om att starta och driva företag samt skapa möjlighet för företag att finnas och verka i hela landet.

Rut-avdragen som alliansregeringen införde har öppnat nya marknader och skapat förutsättningar för nya företag och jobb. Kristdemokraterna har tidigare varit med och drivit igenom en höjning av taket och framöver vill motionärerna även bredda möjligheterna att använda rut-avdraget till fler tjänster.

Motionärerna vill se en helt ny modell där taket för uppskov på reavinstskatten tas bort permanent om man köper en ny bostad. Även betalningen av räntan på uppskovet skulle då kunna skjutas på framtiden vid köp av en ny bostad. På så sätt tvingas inte vinsten vid försäljning fram till beskattning om man köper en ny bostad, utan både reavinstskatt och uppskovsränta betalas när personen inte längre gör något uppskov. Motionärerna anför att Kristdemokraterna även eftersträvar en blocköverskridande överenskommelse om en långsam nedtrappning av ränteavdragen, växlat mot sänkta inkomstskatter.

För att ytterligare förstärka äldres ekonomi ska de som är 69 år eller äldre, och som fortsätter att arbeta ges ytterligare en skattelättnad, utöver det redan förhöjda jobbskatteavdraget. Ambitionen är att hela skillnaden i beskattning av förvärvsinkomst och pensionsinkomst ska slopas.

För att ta hänsyn till den varierande miljöbelastning som morgondagens fordonsflotta medför bör en ny beskattningsmodell baserad på digital trafikövervakning utredas, enligt motionärerna. Den nya beskattningsmodellen ska verka gynnande för landsbygden och initialt prövas för den tunga trafiken. Sjöfartens skatter och regler ska ge förutsättningar för goda konkurrensvillkor. Polisen och tullmyndigheten måste ha tillräckliga resurser att kontrollera efterlevnaden av svenska lagar och regler inom åkerinäringen. Miljövänliga bilar och flygets omställning ska premieras och cykelinfrastrukturen byggas ut. Bonus–malus-systemet ska utvecklas så att dess träffsäkerhet förbättras. Motionärerna har också flera förslag för att minska flygets klimatpåverkan och främja utvecklingen av fossilfritt flyg. Jordbrukarnas regelkrångel måste minska. För att stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft har tidigare föreslagits att skatten på den diesel som används inom jordbruket sänks i motsvarande grad som inblandning av biodrivmedel har gjorts.

Kristdemokraterna och Moderaterna återinförde i och med budgetpropositionen för 2019 den skattereduktion för gåvor till ideella organisationer som arbetar bland behövande som den rödgröna regeringen tog bort under förra mandatperioden. I samband med återinförandet säkerställdes också att inga avgifter tas ut av organisationerna för att ansöka om eller inneha tillstånd för skattereducerade gåvor. Under pandemin har förslag lämnats om att skattereduktionen ska utökas, för att uppmuntra till fler och större gåvor.

För långtidsarbetslösa har motionärerna föreslagit en modell med dubbelt jobbskatteavdrag i dubbelt så många månader som personen varit arbetslös. Antalet månader med dubbelt jobbskatteavdrag kan dock bli högst 24, oavsett tidigare arbetslöshet. Avdraget gäller vid alla inkomster upp till 26 000 kronor, och trappas av linjärt vid inkomster över 18 000 kronor. Vid en genomsnittlig lön på 20 000 kronor per månad vid heltid innebär det ett jobbskatteavdrag på ca 21 000 kronor per år. Till följd av att inkomstskatteförändringar enligt lag endast kan göras. Motionärerna föreslår en jobbstimulans som ger ett inkomstbidrag likt ett dubbelt jobbskatteavdrag, upp till 2324 kronor per månad.

Enskild motion

I motion 2020/21:4031 av Amineh Kakabaveh (-) föreslås att riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som anförs i motionen.

Stor restriktivitet ska enligt motionären gälla i fråga om höjning av punktskatter och andra skatteförändringar som inte tar hänsyn till skattebetalarens inkomst och därför har en negativ fördelningsprofil. Mervärdesskatten (momsen) ska inte höjas, särskilt inte på mat och andra dagligvaror. Skatten på bensin, som slår stenhårt mot människor utanför storstäderna, bör i nuläget inte heller höjas ytterligare. Ränteavdragen för bolån ska som huvudregel inte tas bort.

I de allra högsta inkomstskikten ska dock ränteavdragen fasas ut. Den del av en årlig räntekostnad (underskott av kapital) som överstiger tio prisbasbelopp (för närvarande ca 480 000 kronor) ska inte få dras av.

Progressiviteten i inkomstbeskattningen ska enligt motionären stegras i de högsta inkomstskikten, där vi hittar fåtalet i den ekonomiska eliten. Skatterna ska höjas radikalt för fåtalet, däremot inte för flertalet. En bra riktpunkt är att årsinkomster över femtio prisbasbelopp (för närvarande ca 2,4 miljoner kronor per år eller ca 200 000 kronor per månad) ska vara förenade med 75 procents inkomstskatt och årsinkomster över 100 prisbasbelopp (för närvarande drygt 4,7 miljoner per år eller knappt 400 000 kronor per månad) ska vara förenade med 100 procents inkomstskatt. Skärpt progressivitet i inkomstbeskattningen bidrar därigenom även till ökad jämställdhet mellan kvinnor och män.

Skatten på inkomst av kapital ska enligt motionären utformas på motsvarande sätt som skatten på inkomst av arbete. Det betyder att skatten ska vara kraftigt progressiv i de högsta inkomstskikten.

En förmögenhetsskatt ska införas. Även denna ska vara progressiv och endast tas ut på sådana förmögenheter som förekommer i de allra översta skikten i förmögenhetsfördelningen.

En ny fastighetsskatt är ytterligare ett verktyg som behövs för att bekämpa ojämlikheterna.

Arvs- och gåvoskatt ska införas. Den ska, liksom förmögenhetsskatten, endast riktas mot gåvor och arv som förekommer i de högsta inkomstskikten i samhället. En skatt på finansiella transaktioner ska införas (en s.k. Tobin-skatt) för att motverka kortsiktig spekulation som inte är till nytta för samhället.

Utskottets ställningstagande

Skattepolitiken ska säkra stabila skatteintäkter och skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt och en hög sysselsättning. Utskottet konstaterar att spridningen av coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19 har fått mycket stora konsekvenser för det svenska samhället och den ekonomiska tillväxten.

Riksdagen har ställt sig bakom de förslag till åtgärder som regeringen i flera extra ändringsbudgetar har lämnat mot de ekonomiska verkningarna av coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19, bl.a. tillfälligt slopad förmånsbeskattning av fri parkering, måltider och vissa gåvor, utökning och förlängning av arbetsgivares möjlighet till skattefri gåva, utvidgning av möjligheten till anstånd med inbetalning av skatt till fler redovisningsperioder och sänkt nivå på anståndsavgiften.

Eftersom utskottet delar regeringens bedömningar tillstyrker utskottet regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i de delar som avser utskottets beredningsområde.

Utskottet avstyrker partimotionerna 2020/21:4032 (M), 2020/21:4033 (SD), 2020/20:4019 (V) och 2020/21:4035 (KD), samt motion 2020/21:4031 (-) i de delar som är aktuella nu.

Stockholm den 25 maj 2021

På skatteutskottets vägnar

Jörgen Hellman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jörgen Hellman (S), Per Åsling (C), Niklas Wykman (M), Hillevi Larsson (S), Helena Bouveng (M), Eric Westroth (SD), Sultan Kayhan (S), Tony Haddou (V), Boriana Åberg (M), David Lång (SD), Patrik Lundqvist (S), Hampus Hagman (KD), Anna Vikström (S), Gulan Avci (L), Anne Oskarsson (SD), Rebecka Le Moine (MP) och Kjell Jansson (M).

Avvikande meningar

1.	Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (M)
	Niklas Wykman (M), Helena Bouveng (M), Boriana Åberg (M) och Kjell Jansson (M) anför:

Den ekonomiska krisen till följd av pandemin har slagit hårt och brett det senaste året. Och den har förvärrats av januaripartiernas ointresse av att rädda jobb. Moderaterna har tagit ledartröjan när det gäller att rädda jobb i krisen.

Sveriges medborgare ska i alla lägen kunna veta att deras skattepengar används på ett effektivt sätt och prioriteras till de områden där resurserna gör mest nytta. Att ge valuta för skattepengarna handlar både om att det offentliga ska leva upp till de förväntningar vi har rätt att ställa och om att utgifterna – och i förlängningen skatterna – inte blir för höga.

Moderaterna har konsekvent drivit regeringen framåt i den ekonomiska krispolitiken sedan pandemin bröt ut. Moderaternas förslag och politiska initiativ utgör en stor del av alla de ekonomisk–politiska krisåtgärder som röstats igenom i riksdagen under 2020 och 2021. Moderaterna tog initiativ till omställningsstödet, företagsakuten och sänkta arbetsgivaravgifter.

Sverige är det land i EU där arbetslösheten ökat mest sedan regeringen tillträdde 2014. Sveriges arbetsmarknad har utvecklats sämre än i jämförbara länder, både innan och under krisen. Sverige har nu EU:s femte högsta arbetslöshet. Aldrig har så många varit långtidsarbetslösa som nu. Sverige förtjänar bättre. Därför föreslår Moderaterna nu ett kraftfullt jobbpaket på 10 miljarder kronor som kan halvera antalet långtidsarbetslösa på tre år.

Vi föreslår följande. En jobbpremie för långtidsarbetslösa ska införas för att stärka incitamenten att gå från långvarigt bidragsberoende till arbete. Detta har fungerat väl i Danmark. 30 000 fler nystartsjobb med kraftigt förstärkta incitament för företag att anställa långtidsarbetslösa och stopp för extratjänster. Antalet nystartsjobb ska mer än fördubblas. En effektivare arbetsförmedling och ett utbildningslyft för långtidsarbetslösa behövs för att fler ska kunna möta kraven på arbetsmarknaden.

Vi vill sänka skatten för dem som arbetar. Vi gör det för att det är rätt; det ökar sysselsättningen och vi gör det för att det är rättvist att ansträngning lönar sig. Viktiga delar i den skattereform Moderaterna vill genomföra är ett förstärkt jobbskatteavdrag och sänkt bolagsskatt.

Vi vill förstärka jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt för alla som jobbar, med fokus på låga och medelstora inkomster. Med våra förslag skulle alla som jobbar få sänkt skatt; alla som jobbar heltid skulle få mellan 400 kronor och 550 kronor. Förstärkningen av jobbskatteavdraget innebär att utbytet att gå från bidrag till arbete ökar, också på sikt. Tillsammans med en bidragsreform med bl.a. ett bidragstak är sänkta skatter på låga och medelstora inkomster en central reform för att knäcka arbetslösheten. Det gäller inte minst för utsatta grupper med mycket hög arbetslöshet, såsom kvinnor födda i Afrika eller Asien.

Att företag väljer att etablera sig i Sverige och att de företag som är etablerade här har tillgång till kapital och kompetens är avgörande för vårt välstånd. Villkoren för att starta, växa och expandera behöver vara goda för att fler ska våga lämna trygga och välbetalda jobb för att starta företag. Bolagsskatter och kapitalskatter behöver vara konkurrenskraftiga och uppmuntra till investeringar i Sverige. Enligt Konjunkturinstitutet innebär en lägre effektiv bolagsskatt (i förhållande till andra länder) både ökade utländska etableringar i Sverige och inhemska investeringar. Det innebär även att BNP och BNP per capita blir högre och att skattebasen blir större samtidigt som skuldsättningen bland företag blir lägre. Moderaterna vill permanent sänka bolagsskatten. Bolagsskattens nivå är en viktig faktor för lokaliseringen av både inhemska och utländska investeringar, och det är därför viktigt att Sverige inte ligger högre än våra konkurrentländer.

Den som ett helt arbetsliv varit med och byggt Sverige måste känna att det lönat sig – att pensionen räcker till. En starkare ekonomi och fler i arbete skapar förutsättningar för en positiv utveckling av pensionerna. Många pensionärer får i dag inte ekonomin att gå ihop. Det är bra att det finns en politisk överenskommelse om att förstärka grundskyddet i pensionssystemet, men mer måste göras för att stärka pensionärernas ekonomi. Sänkt skatt på pension är en viktig del i detta. För att förbättra de ekonomiska förutsättningarna för pensionärer vill Moderaterna sänka skatten för alla pensionärer i samma omfattning som vi sänker skatten på arbetsinkomster.

Sverige har allvarliga problem med grov organiserad brottslighet, omfattande utanförskap och bidragsbrott. Brister i kontrollen av folkbokföringen är en av flera faktorer som lagt grunden till att dessa problem är så pass omfattande. Moderaterna vill nu skapa ordning och reda genom att vidta åtgärder som gör att staten kan fastställa vilka som lever i Sverige. Antalet människor som vistas i Sverige utan tillåtelse är i dag okänt. Skatteverket uppskattar att omkring 200 000 personer är skrivna på felaktiga adresser i landet. Men exakt hur omfattande problemen är vet ingen. En folkbokföring som inte staten har kontroll över kommer till en stor kostnad för skattebetalarna och försvårar arbetet med att hjälpa de som behöver samhällets stöd allra mest. Fusket med folkbokföringsuppgifter är också en avgörande faktor i den organiserade brottslighetens verksamhet. Genom att ange falska folkbokföringsuppgifter kan kriminella dölja sin identitet. När staten inte vet vem som bor var blir det enklare för brottslingar att gömma sig undan rättvisan och på så sätt fortsätta sin destruktiva verksamhet. Kriminella använder också falska adresser för att tillskansa sig bidrag och välfärdsförmåner som man egentligen inte har rätt till.

Bristerna i Sveriges folkbokföring har varit kända under längre tid. En nationell folkräkning är en viktig åtgärd för att slå vakt om samhällskontraktet och upprätta ett tryggare Sverige. Följande moment bör vara utgångspunkter i genomförandet av folkräkningen:

Skatteverket bör ansvara för genomförandet av folkräkningen och samarbeta med kommunerna och relevanta myndigheter i genomförandet, såsom Statistiska centralbyrån (SCB) och Polismyndigheten. Genomförandet kan ske med olika tillvägagångssätt. I de flesta fall bör personer kunna verifiera sin folkbokföring digitalt, eller exempelvis genom fysiskt formulär och brev. Det är angeläget att myndigheterna säkerställer att informationen till de som är folkbokförda i Sverige, om att och hur folkräkningen ska genomföras, är tydlig och lättillgänglig.
Skatteverket, kommuner och övriga berörda myndigheter bör arbeta enligt riskprincipen. Det skulle innebära att fysiska besök görs på adresser och i områden som utmärker sig, där det finns misstanke om felaktig folkbokföring, exempelvis där ovanligt många finns folkbokförda eller där omsättningen av folkbokföring är stor.
Det bör ses över hur regelverk och tillämpning bör förändras och hur berörda myndigheter effektivt kan säkerställa att de som ej verifierats i folkräkningen inte får fortsätta ta del av de bidrag och andra välfärdsförmåner som kopplas till folkbokföringen. De som ej verifierats i folkräkningen bör omedelbart gå miste om de bidrag som följer med folkbokföringen.

Vid sidan av arbetslösheten ökar otryggheten, och kriminaliteten har blivit grövre. Om Sverige ska bli ett tryggare land att bo och leva i krävs en politisk mobilisering mot brottsligheten här och nu. En särskilt allvarlig aspekt av brottsutvecklingen är den grova organiserade brottsligheten som fortsätter att koppla ett allt starkare grepp om samhället. Internationella stöldligor står för en stor andel av brottsligheten i Sverige – närmare 50 procent av bostadsinbrotten och upp till omkring 90 procent av stölderna av bilar, bildelar, båtmotorer och jordbruksmaskiner. Uppskattningsvis för de internationella stöldligorna ut gods till ett värde av upp till omkring 2 miljarder kronor årligen.

Den grova organiserade brottsligheten blir samtidigt alltmer gränsöverskridande och använder sig av allt mer avancerade brottsupplägg. Tullverket beskriver specialiserade brottsentreprenörer som arbetar genom nätverk där de säljer sin expertis i olika sorters smugglingsarrangemang och att ligorna kontrollerar hela logistikkedjor.

Tullverket varnar för att smuggling bedrivs på ett sätt som ”påminner om legal affärsverksamhet”. Den allvarliga brottsligheten kan stävjas med bättre kontroller vid gränsen med ett starkare Tullverk som har större befogenheter och mer resurser. Vi föreslår i vårmotionen ett nytt åtgärdspaket för att rusta Tullverket och tydligt stärka Sveriges gränsskydd.

• Tullverket ska få befogenhet att genomföra systematiska stickprovskontroller vid utförsel ur landet. Fler stickprovskontroller skulle stoppa fler stöldligor.

• Tullverket ska kunna utreda penningtvättbrott. Tullen kan i dag inte utreda penningtvättsbrott när de exempelvis i smugglingssammanhang upptäcker resenärer med stora mängder kontanter. Att andra myndigheter behöver ta vid för att utreda penningtvättsbrotten skapar en flaskhals.

• Utökade möjligheter för tulltjänstemän att bära skjutvapen. Tullverket spelar en viktig roll för att bekämpa organiserad brottslighet. Tulltjänstemännen förtjänar ett mer proportionerligt skydd i mötet med grovt kriminella. Tullpersonal ska i yrket kunna hantera yrkeskriminella som exempelvis bär på och transporterar vapen.

• Vi vill öka anslaget till Tullverket med 400 miljoner kronor på tre års sikt. Höjningen av anslaget ska säkra att tullen klarar av de nya uppgifterna och kan anställa fler kollegor som hjälper till.

Vi tillstyrker att Moderaternas riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken godkänns i de delar dessa berör skattepolitiken.

2.	Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (SD)
	Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Anne Oskarsson (SD) anför:

Sverige behöver en ekonomisk politik och en budgetpolitik som främjar landet så väl som medborgarna. Prioriteringar måste göras för att undvika att Sverige fastnar i en nedåtgående spiral med ökande budgetunderskott och ett minskat förtroende för svensk finanspolitik. Vi inser att det råder stora problem på hemmaplan, med en allt grövre kriminalitet, långa köer i sjukvården, ett pensionssystem på bristningsgränsen och en allt växande segregation. Sammantaget krävs en politik med ett tydligt ändamål: ett starkare Sverige.

Sverigedemokraterna föreslår att det s.k. jobbskatteavdraget förstärks med en finansiering motsvarande 10 miljarder kronor, som innefattar både inkomst av tjänst och inkomst av pension. För en medelinkomsttagare skulle förslaget innebära 1 300–1 400 kronor mer i plånboken varje år, samtidigt som personer med lägre inkomster får en större relativ ökning av den ekonomiska standarden.

Flerbarnstillägget är ett tillägg till barnbidraget som ökar för varje extra barn i familjen. Syftet med tillägget har varit att väga upp för extra kostnader som uppstår i samband med att familjen blir större, men i realiteten har det blivit en extra tröskel för utrikesfödda kvinnor – som utgör en majoritet av de barnrika familjerna – för att komma ut i arbetslivet. Detta bidrar till ökad segregation, minskad jämställdhet och en ekonomisk belastning för samhället.

Sverigedemokraterna föreslår att flerbarnstillägget omvandlas till ett flerbarnsavdrag – en skattereduktion på inkomst av tjänst, a-kassa eller föräldrapenning – fördelat jämnt på föräldrarna. Det innebär i praktiken att arbetande familjer med många barn får en skattereduktion, medan familjer som lever på bidrag inte längre kommer att omfattas av systemet.

Vi tillstyrker att Sverigedemokraternas riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken godkänns i de delar dessa berör skattepolitiken.

3.	Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (V)
	Tony Haddou (V) anför:

Målsättningen med Vänsterpartiets skattepolitik är att trygga välfärden, öka jämlikheten, få fler människor i arbete och skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. En hög sysselsättning är en förutsättning för att få resurser till den offentligt finansierade välfärden. Skatt ska betalas efter bärkraft och fördelas efter behov. Skatteflykt och skattebrott ska bekämpas kraftfullt och principen om lika skatt vid lika inkomst ska återupprättas.

Skattesystemet är riggat för de rika. Faktum är att Sverige är det land inom EU:s kärnländer som har det minst omfördelande skattesystemet. Sverige hör till de få länder inom OECD som varken har förmögenhetsskatt, arvsskatt, gåvoskatt eller en fastighetsskatt som är kopplad till fastighetens fulla värde.

I dag är det ofta så att små lokala företag betalar mer i skatt än stora vinstrika multinationella företag. Det är inte rimligt. Företagsbeskattningen behöver ändras och regelverket mot skatteflykt skärpas. Det samlade skatteuttaget behöver höjas för att stärka välfärden och för investeringar i klimatomställning. Framför allt är det skatten på stora förmögenheter, stora arv och gåvor samt kapitalinkomster som behöver höjas.

De svenska inkomstskatterna behöver reformeras. Principen om lika skatt på lika inkomst ska återupprättas. Skatten för låg- och medelinkomsttagare ska sänkas samtidigt som skatten på stora inkomster höjs. Höjda skatter på kapital, förmögenheter, arv, gåvor och fastigheter m.m. ska finansiera satsningar på välfärden, socialförsäkringarna, bostads- och infrastrukturfinansieringar samt sänkt skatt för låginkomsttagare.

De ekonomiska klyftorna är ett stort samhällsproblem. På senare tid har också allt fler ekonomer och institutioner visat att ökad ojämlikhet påverkar den ekonomiska tillväxten negativt. Det krävs en radikal omläggning av den ekonomiska politiken för att minska klyftorna. På så sätt ökar vi jämlikheten samtidigt som vi stärker välfärden. På så sätt bygger vi Sverige starkare i en värld av hård global konkurrens.

Jag tillstyrker att Vänsterpartiets riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken godkänns i de delar dessa berör skattepolitiken.

4.	Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (KD)
	Hampus Hagman (KD) anför:

Med genomtänkta reformer på arbetsmarknaden och i skattepolitiken kan vi förbättra människors möjligheter att lämna arbetslöshet och utanförskap. Vi vill framöver se satsningar på anställningsformer som möjliggör lägre lönekostnader en tid, medan den anställde lär sig jobbet på jobbet. Detta vill vi kombinera med ytterligare riktade jobbskatteavdrag för grupper som har svårare att ta sig in på arbetsmarknaden – nyanlända, unga och personer som exempelvis på grund av arbetslöshet eller sjukdom har varit borta länge från arbetsmarknaden.

Sektorer där jobb inte utförs på grund av höga skatter och avgifter måste reformeras så att marknaderna kan växa till. Det handlar framför allt om att öppna upp för nya tjänstesektorer och att bredda det befintliga rut-avdraget till att omfatta fler tjänster. Därutöver måste vi motverka orimliga skatter på entreprenörer och minska regelkrånglet, förbättra myndigheternas handläggning av ärenden kopplade till företag och förbättra tillgången till kapital.

Mot bakgrund av den relativt sett svaga utvecklingen av barnfamiljernas disponibla inkomst under de senaste 20 åren anser Kristdemokraterna att barnfamiljernas ekonomi behöver förstärkas och föreslår därför ett jobbskatteavdrag för föräldrar som byggs ut till 150 kronor per förälder och månad 2022. För föräldrar till barn som är 0–3 år ska skattereduktionen även omfatta andra inkomster såsom föräldrapenning eller a-kassa.

Jag noterar att regeringen fortfarande inte har klargjort när Tullverket ska få befogenhet att beslagta stöldgods, trots att det både har tillkännagetts regeringen av riksdagen och att regeringen själv har gett detta besked. Tullverket måste stärkas och få skärpta befogenheter. De besked som regeringen lämnat är emellertid otillräckliga. Stöldgods ska få kvarhållas om det upptäcks när Tullverket genomför andra genomsökningar av fordon, men det ska inte vara en självständig uppgift. Jag menar att detta är ett slag i luften.

För att sänka trösklarna för dem som vill förverkliga sin företagsidé vill Kristdemokraterna minska regelkrånglet, begränsa företrädaransvaret och säkerställa att företagen bara behöver lämna en och samma uppgift en gång till myndigheterna. Förekomsten av personalliggare ska minska eftersom det innebär regelkrångel och en oro hos företagare för att små misstag ska leda till stora bötesbelopp. Det finns dock skäl att ha kvar personalliggare i särskilda riskbranscher, såsom byggsektorn.

För att skapa ett gott företagsklimat ska det säkerställas att företag har råd och möjlighet att anställa. För att stärka framväxten av nya företag och fler jobb bör man sänka skatten på arbete, förenkla reglerna om att starta och driva företag samt skapa möjlighet för företag att finnas och verka i hela landet.

Rut-avdragen som alliansregeringen införde har öppnat nya marknader och skapat förutsättningar för nya företag och jobb. Samtidigt har dessa avdrag gjort att såväl barnfamiljer som äldre har haft råd och möjlighet att få avlastning med vardagssysslorna. Kristdemokraterna har tidigare varit med och drivit igenom en höjning av taket och framöver vill Kristdemokraterna även bredda möjligheterna att använda rut-avdraget till fler tjänster.

Alltför många uppger att de bor kvar i för stora hus på grund av de s.k. flyttskatternas utformning. Regeringen har tagit bort räntan på uppskov. I första hand borde en helt ny modell införas där taket för uppskov på reavinstskatten tas bort permanent om man köper en ny bostad. Även betalningen av räntan på uppskovet skulle då kunna skjutas på framtiden vid köp av en ny bostad. På så sätt tvingas inte vinsten vid försäljning fram till beskattning om man köper en ny bostad, utan både reavinstskatt och uppskovsränta betalas när personen inte längre gör något uppskov. Kristdemokraterna eftersträvar även en blocköverskridande överenskommelse om en långsam nedtrappning av ränteavdragen, växlat mot sänkta inkomstskatter.

Genom Kristdemokraternas och Moderaternas gemensamma budget 2019 genomfördes en skattesänkning som kom alla pensionärer till del, vilket inte hade varit fallet om regeringens budgetförslag gått igenom. Sedan dess har regeringen ökat skillnaden i beskattning mellan arbetstagare och pensionärer ytterligare. Incitamenten och möjligheterna för äldre att stanna kvar längre på arbetsmarknaden bör därför stärkas. I dag får den som har fyllt 65 år – men fortfarande arbetar – ett förstärkt jobbskatteavdrag, något som Kristdemokraterna har varit med och infört. För att ytterligare förstärka äldres ekonomi bör även de som är 69 år eller äldre, och som fortsätter att arbeta ges en skattelättnad, utöver det redan förhöjda jobbskatteavdraget. Ambitionen är att hela skillnaden i beskattning av förvärvsinkomst och pensionsinkomst ska slopas.

För att ta hänsyn till den varierande miljöbelastning som morgondagens fordonsflotta medför bör en ny beskattningsmodell baserad på digital trafikövervakning utredas. Den nya beskattningsmodellen ska verka gynnande för landsbygden och initialt prövas för den tunga trafiken. Sjöfartens skatter och regler ska ge förutsättningar för goda konkurrensvillkor. Jag vill också se till att polisen och tullmyndigheten har tillräckliga resurser för att kontrollera efterlevnaden av svenska lagar och regler inom åkerinäringen. Miljövänliga bilar och flygets omställning ska premieras och cykelinfrastrukturen byggas ut. Jag vill utveckla bonus–malus-systemet så att dess träffsäkerhet förbättras. Kristdemokraterna har också flera förslag för att minska flygets klimatpåverkan och främja utvecklingen av fossilfritt flyg och är även pådrivande för att minska jordbrukarnas regelkrångel. För att stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft har förslag lämnats om att skatten på den diesel som används inom jordbruket sänks i motsvarande grad som inblandning av biodrivmedel har gjorts.

Kristdemokraterna och Moderaterna återinförde i och med budgetpropositionen för 2019 den skattereduktion för gåvor till ideella organisationer som arbetar bland behövande som den rödgröna regeringen tog bort under förra mandatperioden. I och med detta säkerställdes också att inga avgifter tas ut av organisationerna för att ansöka om eller inneha tillstånd för skattereducerade gåvor. Under pandemin har Kristdemokraterna föreslagit att skattereduktionen utökas, för att uppmuntra till fler och större gåvor.

För långtidsarbetslösa har Kristdemokraterna föreslagit en modell med dubbelt jobbskatteavdrag i dubbelt så många månader som personen varit arbetslös. Antalet månader med dubbelt jobbskatteavdrag kan dock högst bli 24, oavsett tidigare arbetslöshet. Avdraget gäller vid alla inkomster upp till 26 000 kronor, och trappas av linjärt vid inkomster över 18 000 kronor. Vid en genomsnittlig lön på 20 000 kronor per månad vid heltid innebär det ett jobbskatteavdrag på ca 21 000 kronor per år. Till följd av att inkomstskatteförändringar enligt lag endast kan göras per nytt kalenderår, och stimulansen som ett dubbelt jobbskatteavdrag innebär behöver införas omgående. Kristdemokraterna föreslår en jobbstimulans som ger ett inkomstbidrag likt ett dubbelt jobbskatteavdrag, upp till 2324 kronor per månad.

Jag tillstyrker att Kristdemokraternas riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken godkänns i de delar dessa berör skattepolitiken.