1991 års skattereform (Yttrande 1989/90:KrU8y)

Kulturutskottets yttrande

1989/90:KrU8y

1991 års skattereform

1989/90

KrU8y

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har den 24 april 1990 beslutat bereda kulturutskottet
tillfälle att yttra sig över propositionerna 1989/90:110 om reformerad
inkomst- och företagsbeskattning samt 1989/90:111 om reformerad
mervärdeskatt m.m. jämte motioner i de delar som rör kulturutskottets
verksamhetsområde. Yttrandet från kulturutskottet bör främst avse
följande delar av propositionerna, nämligen i proposition 110 Avslutande
synpunkter, såvitt avser folkrörelserna (s. 641), och i proposition
lil Radio- och televisionsverksamhet (s. 94—95), Kommunikationer
(s. 97—98), Kultur och nöjen (s. 101 ff) samt lotterier och vadhållning
m.m. (s. 120).

Ärendets beredning

I ärendet har kulturutskottet uppvaktats av Föreningen Stockholms
auktoriserade guider samt Svenska liftanläggningars organisation.
Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS), Sveriges
Riksidrottsförbund och Svenska resebranschens riksförbund har
tidigare under våren framfört synpunkter på skattereformen.

Skrivelser i ärendet har ingetts till utskottet.

Utskottet

Mervärdeskattefrågor (prop. lil)

Turism. Idrottsrörelsen och andra folkrörelser

Utskottet konstaterar inledningsvis att förslaget i proposition lil innebär
att mervärdeskatten skall vara generell, att undantag från skatteplikten
skall förekomma endast i undantagsfall och då vara särskilt
motiverade, att reduceringsreglerna skall slopas, att lagen (1968:430)

I Riksdagen 1989190. 13 sami. Nr.8y

om mervärdeskatt skall utformas så att vara och tjänst är skattepliktig
om inte annat anges (s. 88) samt att service och tjänster inte skall
beläggas med mervärdeskatt vid export.

Reduceringsreglerna för serverings- och hotelltjänster — innebärande
att skatten reducerades till 60 % av den skatt som skulle utgå enligt
huvudreglerna — slopades den 1 januari i år.

I ett stort antal motioner framförs krav på en återgång till tidigare
regler i angivna hänseende. Kraven framställs i de flesta fall under
hänvisning till att turistnäringen kommer att drabbas svårt om reglerna
bibehålls, eftersom vår konkurrenskraft mot utlandet försämras. I
andra motioner framhålls de ökade kostnaderna för idrottsrörelsen. De
här aktuella motionerna är följande, nämligen Sk 53 (m) yrkande 2
delvis, Sk98 (c) yrkande 2, Skl08 (m) yrkande 5, Skll3 (c) yrkande 4,

Skll7 (c) yrkande 4, Skl21 (c) yrkande 5, Sk403 (m) yrkande 6,

Sk434 (c) yrkande 5, Sk447 (c) yrkande 2, Sk450 (m) yrkande 2,

Sk667 (m) yrkande 1, Sk670 (m) yrkande 1, Sk675 (c) yrkande 1 och

Sk696 (c) yrkande 1.

Utskottet tar också upp vissa frågor om persontransporter. Skatteplikten
skall enligt propositionen omfatta alla typer av persontransporter.
Oavsett transportsättet jämställs personbefordran till och från
utlandet med export, vilken skall vara undantagen från skatteplikt.
Motsvarande gäller förmedling av resor. Regeringens förslag redovisas i
avsnittet Kommunikationer (prop. s. 97—98).

Av hänsyn till turism och till idrottsrörelsen bör enligt vissa motioner
även inrikes resor undantas från skatteplikt. Motionerna är följande,
nämligen Sk53 (m) yrkande 2 delvis, Sk98 (c) yrkande 1, Skl21 (c)
yrkande 3, Sk670 (m) yrkande 2 delvis.

Reduceringsreglerna på fostighetsområdet bör bibehållas enligt motion
Skl21 (c) yrkande 4 och motion Sk98 (c) yrkande 5. Motionärerna
framför detta krav med utgångspunkt i intresset att kostnaderna
inte skall öka för idrotts- och andra folkrörelser. Utskottet vill nämna
att utifrån andra bedömningar i en rad andra motioner framställs
samma eller andra krav rörande mervärdeskatten på fastighetsområdet.

Problemet för den svenska turismen har påtalats vid uppvaktningar
inför kulturutskottet. Enligt Föreningen Stockholms auktoriserade guider
bör tjänster som auktoriserade guider utför jämställas med export
och därigenom undantas från mervärdeskatteplikt. Vidare bör bl.a.
lifttransporter undantas från mervärdeskatt — framför allt av konkurrensskäl
gentemot utlandet — anser Svenska Liftanläggningars organisation.
Detta krav stämmer överens med yrkanden i två motioner,
Sk670 (m) yrkande 2 delvis och Skl05 (m).

I anslutning härtill bör också redovisas att motionärerna bakom
motion Sk675 (c) vill att en utredning skall tillsättas med syfte att i
mervärdeskattehänseende jämställa turism/reseliv med övriga exportnäringar
(yrkande 2). Om detta yrkande och det i det föregående
redovisade yrkandet — yrkande 1 — om hotell- och restaurangtjänster
inte bifalls, bör undantag från mervärdeskatt få göras för vissa geografiska
områden eller för vissa arrangemang (yrkande 3).

1989/90: KrU8y

Då det gäller frågorna om återinförande av reducerad mervärdeskatt
för i första hand serverings- och hotelltjänster och om undantag från
mervärdeskatteplikten för inrikes persontransporter med hänsyn till de
ökade kostnaderna för idrottsrörelsen — och andra folkrörelser — vill
utskottet framhålla att enligt utskottets mening ett accepterande av de
principer, som propositionen bygger på och som i korthet inledningsvis
redovisats, innebär att vad motionärerna anför inte utgör tillräckliga
skäl att förslagen i propositionen skall frångås eller att lagen om
mervärdeskatt eljest skall ändras. De intressen utskottet har att bevaka
i vad avser idrottsrörelsen och andra folkrörelser utgör enligt utskottets
mening inte något hinder mot att propositionen godtas i här aktuella
delar. De problem som kan komma att uppstå för folkrörelserna till
följd av den ökade mervärdeskatten får bedömas utifrån ett helhetsperspektiv,
där samtliga moment i skattereformen vägs in. Utskottet
återkommer i ett särskilt avsnitt till denna fråga, sedan utskottet även
yttrat sig över bl.a. motioner som avser frågor vilka behandlas i eller
har samband med proposition 110 om reformerad inkomst- och företagsbeskattning.

Utskottet är inte heller berett att med hänsyn till vad som anförs
motionsvägen om turismen förorda en ändring av de förslag som
innefattas i proposition lil, såvitt avser inrikes resor eller serveringseller
hotelltjänster eller andra tjänster — eller varor — som avser den
inrikes turismen. För turistnäringen bör i princip gälla samma villkor
som för andra näringar.

Ett genomförande av förslaget i propositionen innebär att resor till
och från utlandet befrias från mervärdeskatt. Sådan personbefordran
blir således jämställd med export. Utskottet är inte berett att förorda
att skatteutskottet härutöver vidgar exportbegreppet med hänsyn till
turismens intresse; från turismens synpunkt välmotiverade sådana vidgningar
rymmer alltid tekniska avgränsningsproblem. Det är uppenbart
att även kontrollsvårigheter av betydenhet finns.

Kulturutskottet vill emellertid ställa sig bakom ett uttalande som
gjordes av skatteutskottet, då frågan om höjningen av mervärdeskatten
för hotell- och restaurangbranschen behandlades hösten 1989 (bet.
1989/90:SkU10). Skatteutskottet anförde att hotell- och restaurangnäringen
i skattehänseende bör behandlas som alla andra näringar i
landet, att det dock inte kan uteslutas att man inom vissa utsatta
turistorter, där prisläget redan i dag är högt, kan fa vissa svårigheter att
hävda sig i konkurrensen gentemot motsvarande turism utomlands
samt att utskottet utgår från att regeringen uppmärksamt följer utvecklingen
i detta hänseende och, om förhållandena så kräver, vidtar de
åtgärder av regionalpolitisk art som kan erfordras, utan någon särskild
framställning från riksdagens sida. I proposition 1989/90:76 om regionalpolitik
för 90-talet erinras om detta uttalande (nämnda prop. s. 113)
och anges att statens industriverk skall få i uppdrag att noga följa
utvecklingen på vissa orter. Utskottet utgår från att en fortlöpande
redovisning kommer att göras till regeringen. Utskottet förutsätter

1989/90: KrU8y

också att industriverket även i övrigt — i enlighet med sitt allmänna
uppdrag — uppmärksammar konsekvenserna för turismen av mervärdeskatteomläggningen.

Utskottets ställningstagande i det föregående innebär att utskottet
också avstyrker två motionsyrkanden från den allmänna motionstiden,
som inte redovisats i det föregående, nämligen yrkande 2 i motion
Sk667 (m) om att mervärdeskatt inte skall införas för turistnäringen
och yrkande 3 i motion Sk696 (c) av innehåll att regeringen i
skattepropositionerna skulle ta stor hänsyn till turismens utvecklingsmöjligheter.

Kultur och nöjen

Enligt förslaget i proposition lil skall från skatteplikt enligt lagen om
mervärdeskatt undantas försäljning av alster av bildkonst som ägs av
upphovsmannen eller dennes dödsbo, tillhandahållande av biograf-,
teater-, opera- och balettföreställningar samt biblioteks-, arkiv- och
museiverksamhet.

Skälen till att dessa undantag från skatteplikten föreslås kan summeras
på följande sätt. Av kulturpolitiska och andra skäl kan det vara
motiverat att begränsa skatteplikten inom kulturområdet. Subventioneringen
av bl.a. stat och kommun medför att många subjekt vid en
generell mervärdeskatt skulle redovisa negativa mervärden. Trots att en
skattebeläggning således inte skulle medföra nämnvärda ökade intäkter
för staten, bör en skattefrihet dock endast omfatta sådana områden där
en skattebeläggning kan antas fa betydande kulturpolitiska konsekvenser
och där inslaget av rent kommersiell nöjes- och underhållningsverksamhet
kan bedömas vara marginellt.

Utskottet tillstyrker att, utifrån de sålunda angivna kriterierna, de
inledningsvis redovisade undantagen från skatteplikten görs på kulturområdet.

Kulturutskottet anser dock att det av kulturpolitiska skäl — och
med beaktande av gränsdragningsproblem gentemot bl.a. teater- och
operaföreställningar — också bör göras undantag från skattskyldigheten
för konserter. Detta innebär att utskottet tillstyrker motion Skl09
(fp,s) samt motionerna Skl08 (m) yrkande 7, Skll3 (c) yrkande 8,
Skll9 (m) och Skl26 (m) yrkande 1, samtliga fyra motioner i motsvarande
del.

Utskottet har i skilda sammanhang uttalat sig om vikten av att
främja cirkuskonsten i Sverige. Utskottet anser att även cirkusföreställningar
bör undantas från mervärdeskatt. Yrkanden härom — i motionerna
Skl03 (vpk), Skl08 (m) yrkande 7 delvis, Skill (mp) yrkande
3, Skll3 (c) yrkande 8 delvis, Skll6 (fp) Skll9 (m) delvis, Skl23 (s)
och Skl26 (m) yrkande 2 — tillstyrks därför.

Enligt förslaget i propositionen kommer det att föreligga skatteplikt
för sport- och idrottsevenemang (s. 103). Utskottet godtar förslaget.
Skälet härtill är att det inte föreslås någon ändring i fråga om de
ideella föreningarnas mervärdeskatterättsliga ställning och detta torde,
som också anges i propositionen, mer än väl tillgodose berättigade krav

1989/90: KrU8y

på skattefrihet för icke-kommersiell verksamhet. Genom skattefrihetens
anknytning till den inkomstskattemässiga behandlingen av ideella
föreningar undantas i praktiken hela idrottsrörelsen. Som framhålls i
propositionen kan det dock finnas anledning att uppmärksamma effekter
i övrigt som den föreslagna utvidgningen av skattefriheten kan fa
för idrottsrörelsen. Utskottet återkommer i enlighet med det tidigare
sagda till denna fråga liksom till frågan om inkomstskattereglerna för
ideella föreningar.

I enlighet med det anförda avstyrker utskottet i här aktuell del
motionerna Skl08 (m) yrkande 7, Skll3 (c) yrkande 8, och Skll9
(m).

I sistnämnda motion framhålls att vissa idrottsgrenar drabbas av
regeringens förslag som en följd av att verksamheten bedrivs i privat
regi. Detta gäller bl.a. bowlingverksamhet. Utskottet vill i fråga om
denna motion tillägga att utgångspunkten för förslagen i propositionen
är att all näringsverksamhet så långt möjligt skall behandlas lika.

I vad avser vidgningen i övrigt av skattefriheten till verksamhet som
behandlats i avsnittet kultur och nöjen avstyrks motionsyrkandena.
Detta gäller följande yrkanden i den mån de inte behandlats i det
föregående eller avser radio- och televisionsverksamhet, nämligen
Skl08 (m) yrkande 7, Skll3 (c) yrkande 8 och Skll9 (m). I motion
Skll3 förordas uttryckligen att danstillställningar och restaurangunderhållning
skall undantas från skatteplikt. Som en konsekvens av utskottets
ställningstagande i fråga om konsertverksamhet torde i vissa undantagsfall
restaurangunderhållning kunna bli befriad från mervärdeskatteplikt.

Utskottet har tillstyrkt regeringens förslag att biografföreställningar
skall undantas från skatteplikt. Yrkandet i motion Sk700 (c) — som
väckts innan propositionen avlämnades — tillgodoses härigenom.

Utskottet vill här också nämna att i avsnittet Immateriella rättigheter
m.m. i proposition lil (s. 112—114) föreslås att immateriella rättigheter
skall omfattas av skatteplikt när det gäller mervärdeskatt. Vissa
undantag från skatteplikten föreslås dock inom kulturområdet. Bl.a.
undantas med viss begränsning upplåtelse och överlåtelse av rättigheter
enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga
verk. Vidare undantas från skatteplikt en utövande konstnärs framförande
av litterärt eller konstnärligt verk samt rättighet i fråga om ljudeller
bildupptagning av sådant framförande.

Utskottet tillstyrker förslagen.

Radio- och televisionsverksamhet

I fråga om radio- och televisionsverksamhet innebär regeringens förslag
följande (prop. s. 94). Skatteplikt införs för radio- och televisionsverksamhet.
Från skatteplikt undantas dock Sveriges Radio-koncernens
verksamhet för produktion och utsändning av radio- och televisionsprogram,
i den mån verksamheten finansieras genom TV-avgiften eller
statsanslag.

1989/90: KrU8y

1* Riksdagen 1989/90. 13 sami. Nr.8y

Från skatteplikt undantas också i vissa fall tillhandahållande av
radioprogram för synskadade, s.k. radiotidningar.

Med hänsyn till att det i propositionen föreslås en generell skatteplikt
för teletjänster (s. 100) förordas att det ovan angivna undantaget
för radio- och televisionsverksamhet inte skall omfatta den verksamhet
som televerket bedriver för programinsamling och programdistribution.

Motionärerna bakom motion Skl08 (m) vill att ett undantag skall
göras även för televerkets verksamhet (yrkande 7 delvis).

Utskottet ansluter sig till regeringens förslag och avstyrker således
motionskravet.

I propositionen görs bedömningen att radio- och televisionsverksamhet
som bedrivs med stöd av närradiolagen (1982:459) och lagen
(1986:3) om rundradiosändningar av finländska televisionsprogram
inte är att anse som yrkesmässig och därmed inte medför skattskyldighet
till mervärdeskatt.

I ovannämnda motion, Skl08 (m), godtas inte denna bedömning
(yrkande 7 delvis). Motionärerna framhåller att närradioföreningarna
drabbas av ökade kostnader om bedömningen godtas.

Utskottet vill i anslutning härtill framhålla att orsaken till att
konsekvensen torde bli den angivna är att föreningarna inte får rätt till
avdrag för ingående mervärdeskatt, eftersom de inte blir mervärdeskatteskyldiga.
Utskottet vill också erinra om att de allmänna reglerna i
mervärdeskattelagen innebär bl.a. att ingående mervärdeskatt, som inte
kan dras av mot utgående skatt, återbetalas av staten.

Utskottet gör samma bedömning som regeringen. Den konsekvens
motionärerna pekar på är inte av den karaktär att den får påverka
bedömningen. Utskottet avstyrker således motionen i denna del. Motion
Sk701 (c) tillgodoses genom ställningstagandet.

Import av kulturföremål

Motion Sk609 (m,fp) syftar till att mervärdeskatt inte skall utgå vid
import av sådana kulturföremål som skulle ha belagts med utförselförbud
om föremålen funnits i landet och ansökan om tillstånd till
utförsel gjorts enligt bestämmelserna i kulturminneslagen. Motionärerna
menar att befrielse från mervärdeskatt i angivna fall med all
sannolikhet skulle leda till ett återinflöde av för vårt kulturarv värdefulla
svenska kulturföremål.

Utskottet gör bedömningen att ett genomförande av förslaget från
kulturpolitisk synpunkt skulle vara av värde. Samtidigt tvingas utskottet
konstatera att skatteutskottet så sent som förra våren i sitt av
riksdagen godkända betänkande 1988/89:SkU24 avstyrkt ett förslag
med samma innehåll som i den nu aktuella motionen. Skatteutskottet
framhöll att ett införande av nya undantag från mervärdeskatteskyldigheten
i enlighet med vad som förespråkades i motionen skulle medföra
uppenbara kontrollsvårigheter och dessutom komma i konflikt med de
pågående ansträngningarna att bredda basen för mervärdeskatten och
göra den generellt tillämpbar. Kulturutskottet medger att dessa argu -

1989/90:KrU8y

ment har tyngd men vill likväl erinra om att — som redovisats i det
föregående — av kulturpolitiska skäl icke obetydliga undantag görs
från mervärdeskatteplikten. Utskottet anser också att den i den nu
aktuella motionen föreslagna avgränsningen till vissa föremål med stort
värde ur kultursynpunkt skulle innebära att skattebortfallet blir begränsat.
Utskottet anser att det får ankomma på skatteutskottet att
bedöma om det är motiverat att i detta sammanhang ompröva det
tidigare ställningstagandet.

Lotterier och vadhållning, m.m.

Utskottet tillstyrker förslagen i proposition lil att lotterier, däri inräknat
vadhållning och andra former av spel, undantas också fortsättningsvis
från skatteplikt (prop. s. 120).

Inkomstskattefrågor (prop. 110)

Skatteutskottet har som ovan angetts hemställt att kulturutskottet i
fråga om proposition 110 bör yttra sig främst över det avsnitt i
propositionen som har rubriken Avslutande synpunkter (s. 641) och
som innehåller synpunkter rörande skattereformens effekter för bl.a.
folkrörelserna. Kulturutskottet har funnit det lämpligt att i viss utsträckning
yttra sig även över konkreta förslag i propositionen och i
motioner som avser idrottsrörelsen och andra folkrörelser. Vissa av
motionsförslagen har inte direkt samband med skattereformen. Utskottet
har emellertid också funnit skäl att uppehålla sig vid innehållet i
propositionen såvitt förslagen rör kulturarbetarnas förhållanden. Utskottet
tar också upp till behandling yrkanden om avdragsrätt för stöd
till kulturaktiviteter och för gåvor till ideellt arbete. Även frågan om
realisationsvinst vid försäljning av konst och antikviteter behandlas.

Konstnärlig verksamhet

I utredningarna om ett reformerat skattesystem har en strävan varit att
nå en ökad likformighet i behandlingen av skilda slag av inkomster
och att så långt möjligt undvika undantag och särbestämmelser. Samma
principer präglar regeringens förslag.

En särskild utredning, konstnärsutredningen (U 1989:06), har gjort
en översyn av de statliga insatserna för att förbättra konstnärskapets
villkor. Utredningen har i december 1989 till chefen för utbildningsdepartementet
avgivit en promemoria (Dnr 26/89) med förslag rörande
konstnärernas skatter och avgifter. Utredaren anför att de försämringar
som skatteutredningarnas förslag — främst (SOU 1989:33) Reformerad
inkomstbeskattning, och (SOU 1989:34) Reformerad företagsbeskattning
— skulle innebära för konstnärerna inte under överskådlig tid
skulle komma att kompenseras genom anslagsökningar på kulturområdet.
Skatteutredningsförslagen skulle enligt vad som anförs i konstnärsutredningens
promemoria kunna motverka att konstnärerna genom
eget konstnärligt arbete klarar sin försörjning.

1989/90:KrU8y

I proposition 110 har vissa förslag lagts fram som rör beskattningen
av konstnärliga yrkesutövare. I flera avseenden skiljer sig propositionsförslagen
från de förslag som skatteutredningarna lämnat.

Den i propositionen föreslagna skattereformen innebär att de nuvarande
sex olika inkomstslagen slås ihop till tre inkomstslag, nämligen
inkomst av tjänst, inkomst av näringsverksamhet (förvärvsinkomst)
och inkomst av kapital. Inkomst av tjänst omfattar nuvarande tjänsteinkomster,
men skall också fungera som en uppsamlingspost för inkomster
som för närvarande inte beskattas, bl.a. inkomst av hobbybetonad
verksamhet. Den nya indelningen i förvärvskällor har betydelse
för möjligheterna till förlustavdrag. I princip får underskott i en
förvärvskälla kvittas endast mot överskott i samma förvärvskälla. Beskattningen
av inkomst av tjänst kommer i princip inte att kunna
påverkas av underskott i annan verksamhet. En viss kvittningsmöjlighet
mot inkomst av tjänst behålls dock för underskott av litterär,
konstnärlig och liknande näringsverksamhet.

Under den allmänna motionstiden år 1990 — således innan regeringen
lagt fram sina förslag i proposition 110 — väcktes två motioner,
nämligen Sk362 (m) och Sk395 (c), vilka direkt rör beskattningen av
konstnärliga yrkesutövare.

I det följande behandlar kulturutskottet i huvudsak sådana frågor i
propositionen som tagits upp i dessa två motioner.

Många konstnärliga yrkesutövare har oregelbundna — och låga —
inkomster av sin konstnärliga verksamhet. I båda motionerna framhålls
att detta inte får leda till att konstnärerna får en oförmånlig
beskattning jämfört med andra yrkeskategorier. Motionärerna befarar
att om större vinstkrav ställs på konstnärlig verksamhet för att den i
skattelagstiftningen skall räknas som näringsverksamhet kommer detta
att medföra negativa skatteeffekter för konstnärerna. I båda motionerna
tas upp frågan om konstnärliga yrkesutövares avdragsrätt. De anser
att konstnärerna bör ha rätt att kvitta underskott i en förvärvskälla
mot överskott i en annan. I motion Sk362 framhålls särskilt att
konstnärer bör få rätt att göra avdrag för utvecklingskostnader under
de senaste tre åren. Vidare framhålls behovet av generösa regler för
avdrag för kostnader för bl.a. genomförda studieresor. I motion Sk395
poängteras att det finns problem med rätten till avdrag för kostnader
för arbetslokal i bostaden.

Som utskottet redovisat görs visst undantag i propositionen (s. 24,
588 och 654) för konstnärliga yrkesutövare i fråga om den föreslagna
bestämmelsen i kommunalskattelagen att underskott i en förvärvskälla
i näringsverksamhet inte får kvittas mot överskott i annan förvärvskälla
i näringsverksamhet eller i annat inkomstslag. Underskott av aktiv
näringsverksamhet avseende litterär, konstnärlig och därmed jämförlig
verksamhet får således enligt förslaget i propositionen dras av vid
beräkning av inkomst av tjänst. Ett villkor anges vara att den skattskyldige
redovisat intäkter av någon betydenhet från verksamheten. Härvid
skall beaktas även intäkter som hänförs till inkomstslaget tjänst. Bedömningen
bör avse en period som omfattas av det aktuella beskattningsåret
och de tre föregående beskattningsåren. I propositionen (s.

1989/90:KrU8y

313) höjs inte kraven på vinst för att en verksamhet skall betraktas
sorn näringsverksamhet. Det framhålls att en sådan höjning av kraven,
som föreslagits av inkomstskatteutredningen, bl.a. skulle kunna medföra
risk för att seriös näringsverksamhet — kanske framför allt litterär
och konstnärlig sådan — felaktigt skulle kunna bli bedömd som hobby
i skattehänseende.

Utskottet kan mot bakgrund av det anförda konstatera att förslagen i
propositionen inte innebär den försämring för de konstnärliga yrkesutövarna
som motionärerna hade befarat mot bakgrund av utredningsförslagen
i vad gäller dels möjligheterna att göra avdrag, dels riskerna
för att i skattehänseende få verksamheten jämställd med hobbyverksamhet.
I motionerna har också framförts vissa önskemål om generösare
avdragsrätt för konstnärliga yrkesutövare bl.a. beträffande kostnader
för studieresor och arbetsrum i bostaden. Några ändringar i dessa
avseenden innebär inte propositionen (s. 363—364). Föredragande
statsrådet framhåller att de konstnärliga yrkesutövarna i enlighet med
gällande principer naturligtvis har rätt till avdrag för sådana utgifter
som skall anses som kostnader för inkomsternas förvärvande. Någon
anledning att föreslå lagändringar på grund av den praxis som hittills
utvecklats rörande tillämpningen av de aktuella bestämmelserna anser
han inte föreligga. Kulturutskottet vill — liksom vid riksmötet 1984/85
(KrU 1984/85:4y) — stryka under vikten av att taxeringsmyndigheterna
har god kunskap om arbetsvillkoren för personer som är konstnärligt
verksamma.

Kulturutskottet vill i sammmanhanget erinra om att regeringen
angivit kulturen som ett prioriterat område under perioden 1989/90 —
1991/92 och att det däri ingår att förbättra de konstnärliga yrkesutövarnas
villkor. I 1989 års budgetproposition (prop. 1988/89:100 bil. 10 s.
326—329) anfördes bl.a. att framgångsrik kulturpolitik är en omöjlighet
utan fullödiga konstnärliga insatser. Att garantera konstnärerna
goda arbets- och inkomstmöjligheter angavs därför bli en central fråga
under perioden och även utgöra ett starkt skäl för att ge kulturpolitiken
hög prioritet. Resultaten av konstnärsutredningens i dagarna avslutade
översyn av de statliga insatserna för att förbättra konstnärskapets
villkor — redovisade i betänkandet (SOU 1990:39) Konstnärens
villkor — avses läggas till grund för förslag till riksdagen i 1991 års
budgetproposition. Riksdagen får således tillfälle att vid nästa riksmöte
återkomma till frågorna om åtgärder för att förbättra konstnärernas
arbetsvillkor.

Mot bakgrund av det anförda anser kulturutskottet att motionerna
inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd i här berörda avseenden.

I motionerna har vidare inkomstskatteutredningens förslag om beskattning
av stipendier tagits upp. Motionärerna avvisar förslaget. I
propositionen (s. 350) anförs att behandlingen av denna fråga bör anstå
till dess att stiftelse- och föreningsskattekommitténs (Fi 1988:03) förslag
föreligger. Avsikten anges vara att ett förslag till riksdagen skall läggas i
sådan tid att en eventuell lagändring skall kunna träda i kraft samtidigt
med övrig lagstiftning i den nu aktuella etappen av skattereformen,
dvs. den 1 januari 1991.

1989/90:KrU8y

Kulturutskottet föreslår att skatteutskottet, med hänvisning till riksdagens
kommande behandling av frågan under hösten 1990, avstyrker
motionerna i denna del.

Motionärerna har även tagit upp frågan om bevarande av upphovsmannakonto.
Enligt propositionen (s. 581) skall upphovsmannakonto
finnas kvar. Motionerna är således tillgodosedda, varför skatteutskottet
bör avstyrka dem i motsvarande del.

Utskottet vill här slutligen framhålla att — i förhållande till det
utredningsförslag som ligger till grund för proposition lil (s.
101—102) — en betydande begränsning av mervärdeskatteplikten föreslås
för konstnärskategorierna. Motionerna avstyrks även i dessa delar.

Inkomstskattefrågan för idrottsrörelsen och andra folkrörelser

Utskottet tar i det följande upp de konkreta förslag som lagts fram i
propositionen. Mot denna bakgrund är det inte erforderligt med något
uttalande rörande två motionsyrkanden, som väckts under den allmänna
motionstiden, nämligen motion Sk637 (m) yrkande 2 av innebörd
att det inte bör göras någon försämring i fråga om bl.a. skattereglerna
för idrottens utövare och ledare och motion Sk447 (c) yrkande 1 om
att skattereglerna skall utformas med hänsyn till ledarnas insatser i
föreningslivet. I fråga om sistnämnda motionsyrkande kan tilläggs att
den upptagna frågan omfattas av de bedömningar som skall göras i
fråga om effekterna av skattereformen.

Tävlingsvinster

Den nuvarande s.k. 600-kronorsregeln innebär att vissa förmåner som
enligt allmänna regler är skattepliktiga ändå inte skall tas upp som
intäkt om det sammanlagda värdet per år uppgår till högst 600 kr. Vid
tillämpningen av bestämmelserna skall hänsyn tas till det sammanlagda
värdet av förmåner som utgår från en och samma arbetsgivare. Utredningsförslaget
innebär att regeln slopas och att förmåner som inte
utgör personalvård eller är särskilt undantagna från skatteplikt beskattas
från första kronan. För närvarande gäller enligt rekommendationer
som utfärdats av riksskatteverket att tävlingsvinster i samband med
idrottslig verksamhet i viss utsträckning är undantagna från skatteplikt.
Undantaget avser bl.a. medaljer, plaketter o.d. som har karaktären av
minnesföremål. Vidare kan vinster i viss utsträckning undantas från
beskattning till följd av 600-kronorsregeln.

Riksidrottsförbundet har varit starkt negativt till förslaget om slopande
av 600-kronorsregeln och anför att det kommer att medföra
beskattning av så gott som samtliga tävlingsvinster och skyldigheter för
arrangören att upprätta kontrolluppgift då värdet överstiger 100 kr.

Regeringen har tagit intryck av kritiken. 1 propositionen modifieras
utredningsförslaget så till vida att det föreslås att även i fortsättningen
sådana vinster som har karaktären av minnesföremål skall vara undantagna
från beskattning (prop. s. 333). Vidare bör tävlingsvinster som
består av t.ex. nyttoföremål undantas från skatteplikt om värdet inte
överstiger 0,01 basbelopp (i propositionen anges felaktigt 0,1 basbe -

1989/90: KrU8y

lopp) avrundat till närmaste 100-tal kr. eller för närvarande 300 kr. I
dessa fall utgår givetvis inte heller socialavgifter. Förslaget utgör dessutom
en förenkling bi a. genom att skyldigheten att lämna kontrolluppgift
inte föreligger om de angivna förutsättningarna är uppfyllda.

I en rad motioner riktas erinringar mot förslaget om beskattning
och/eller uppgiftsskyldighet i fråga om idrottsvinster. I några av förslagen
vill motionärerna bibehålla den nuvarande 600-kronorsregeln medan
i andra en höjning till 0,03 basbelopp — för närvarande 900 kr. —
förordas, f fråga om kontrolluppgift förordas i flera fall gränser på
1 000 eller 2 000 kr.

Med utgångspunkt i principen att skattereformen skall leda till en
mer enhetlig och neutral beskattning av arbetsinkomster innefattande
förmåner av skilda slag godtar utskottet förslaget att 600-kronorsregeln
slopas. Det framstår mot denna bakgrund inte som acceptabelt att
regeln skulle bibehållas eller till och med liberaliseras på en av de
sektorer där den är tillämplig, idrottssektorn. Utskottet godtar den
undantagsregel för tävlingsvinster som föreslås. Utskottet vill därvid
framhålla att den nya regeln såväl för tävlingsarrangören som för
idrottsmannen kan innebära en förbättring i förhållande till vad som
nu gäller. Den nya regeln tar nämligen sikte på värdet av vinsten vid
det enskilda tävlingstillfället medan det för närvarande gäller att såväl
från inkomstsynpunkt som från kontrollsynpunkt en sammanräkning
skall ske av det totala vinstvärdet för hela året från viss arrangör.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet följande motioner,
nämligen Sk53 (m) yrkande 5, Sk59 (m) yrkande 13, Sk70 (c)
delvis, Sk96 (c) yrkande 10, Sk98 (c) yrkande 4, Skl21 (c) yrkande 1,
Sk404 (c) och Sk447 (c) yrkande 3 delvis.

Idrottsutövares schablonavdrag

Idrottsutövare — till sådana hänförs också tränare, instruktörer, domare
och andra funktionärer — är enligt rekommendationer av riksskatteverket
(för närvarande gäller RSV Dt 1989:12) i regel berättigade till
ett särskilt schablonavdrag från sina bruttoinkomster av den idrottsliga
verksamheten med högst 3 000 kr. (se närmare härom bet.
1988/89:SkU23, dock bör observeras att mindre ändringar vidtagits i de
där angivna anvisningarna, vilka ersatts av ovan angivna rekommendationer).
Skatteutskottet har senast i angivna betänkande, SkU23, uttalat
att det inte finns något att erinra mot en uppräkning av schablonavdraget
om erfarenheterna skulle utvisa att de nuvarande beloppsgränserna
är otillräckliga.

Kulturutskottet vill starkt understryka vikten av att kostnadsutvecklingen
i angivna hänseende följs och om så erfordras föranleder
ändringar i rekommendationerna. Detta är inte minst viktigt för att
undvika att allt fler idrottsutövare skall tvingas till en detaljredovisning
av enskilda kostnadsposter, något som de är berättigade till eftersom
huvudregeln — liksom i fråga om andra inkomster — är att avdrag
skall medges för samtliga kostnader som varit nödvändiga för verksamhetens
utövande. I överensstämmelse med vad skatteutskottet anförde i

1989/90: KrU8y

nämnda betänkande kan den förändrade synen på tjänsteavdragen i det
nya skattesystemet komma att påverka förutsättningarna för den särskilda
kostnadsberäkningsschablonen för idrottsutövarna.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Sk379
(m) yrkande 4 om en uppräkning av kostnadsschablonen till 5 000 kr.
fr.o.m. i år.

Preliminärskau

Med hänsyn till vad som anförs i motion Sk53 (m) yrkande 4 om
preliminärskatt — idrottsområdet åsyftas — vill utskottet framhålla att
det utifrån kulturutskottets synpunkt inte är motiverat med särskilda
regler för idrottsområdet.

Inkomstutjämningsmöjligheter för elitidrottare

Motionärerna bakom motion Sk379 (m) vill också att riksdagen skall
begära förslag om inkomstutjämningsmöjligheter för elitidrottare (yrkande
5).

Då skatteutskottet behandlade motsvarande fråga förra året anförde
utskottet följande (bet. 1988/89:SkU23).

Utskottet har vid tidigare prövning av denna fråga erinrat om att
gällande regler erbjuder möjligheter till inkomstutjämning genom pensionsförsäkring
eller genom förskjutning av beskattningen till senare
år, exempelvis genom en årlig fördelning av de ersättningar som utgår.
Utskottet, som i andra sammanhang ställt sig avvisande till olika krav
om ökade möjligheter till en mer allmän resultatutjämning, anser att
inga bärande skäl kunnat anföras för en särbehandling av idrottsstjärnor.
Utskottet vill dessutom framhålla att hela marginalskatteproblematiken
kan komma i ett nytt läge när det aviserade förslaget till en
inkomstskattereform föreligger.

Kulturutskottet — som vill erinra om att ett viktigt inslag i den nu
aktuella skattereformen är att marginalskatterna skall sänkas väsentligt

— avstyrker motionsyrkandet.

Skattereglerna för ideella föreningar

Med hänvisning till det arbete som pågår inom stiftelse- och föreningsskattekommittén
(Fi 1989:03) avstyrker utskottet följande motionsyrkanden
om skattereglerna för ideella föreningar, nämligen motion
Sk336 (m), Sk379 (m) yrkande 1, Sk391 (s) delvis, Sk435 (m) och
Sk436 (m) delvis. Utskottet hänvisar också till den följande framställningen.

Avdragsrätt för stöd till kulturaktiviteter och för gåvor till
ideellt arbete

I flera motioner förordas att stöd till kulturaktiviteter i vart fall i viss
utsträckning skall vara avdragsgillt eller leda till viss skattereduktion
vid inkomstbeskattningen, nämligen i motionerna Sk346 (m), Sk375
(c), Sk388 (m) och Sk437 (m). Anmärkas bör att de båda sistnämnda

1989/90: KrU8y

motionerna synes vara identiska. Såväl företagssponsring som stöd från
enskilda till kulturen tas upp i motionerna. I en motion — Sk387 (s)

— yrkas att sponsring inte skall vara avdragsgill.

I två andra motioner tas upp frågor av likartad karaktär som berör
kulturutskottets beredningsområde. I motionerna Sk89 (fp) yrkande 9
och Sk312 (fp) begärs förslag till lagstiftning om avdragsrätt för vissa
gåvor till ideellt och humanitärt arbete. Avdragsrätten skall gälla för
enskilda personer och avse bl.a. gåvor till trossamfund.

Då det gäller sponsring av kulturaktiviteter vill utskottet erinra om
att i den mån sponsring kan bedömas som marknadsföring är den
avdragsgill för ett företag (se även artiklar i Svensk skattetidning
1990:3). Någon ändring härvidlag bör inte komma till stånd. Motion
Sk387 avstyrks därför.

Utskottet avstyrker även övriga motioner. Härvid hänvisar utskottet
till vad skatteutskottet anförde förra året, då liknande motionskrav
behandlades. I sitt av riksdagen godkända betänkande 1988/89:SkU20
anförde nämnda utskott bl.a. att såväl principiella som kontrolltekniska
skäl liksom svårigheten att åstadkomma en tillfredsställande gränsdragning
mellan organisationer till vilka bidrag skall kunna utges med
avdragsrätt och andra mottagare har ansetts tala mot att riksdagen
medverkar till en avdragsrätt av den här arten.

Realisationsvinstreglerna för konst och antikviteter

Det föreslås i propositionen att den nuvarande skattefriheten för
reavinster vid försäljning av lösöre o.d. som innehafts i mer än fem år
slopas. Avtrappningen av skatteplikten tas bort.

Reavinst skall vara en kapitalinkomst. Skatten skall därför liksom på
andra kapitalinkomster utgöra 30 % av vinsten.

I fråga om lösöre som används för personligt bruk föreslås att
reavinsten skall beskattas i den mån de sammanlagda vinsterna under
året överstiger 50 000 kr. I sådana fall får — som ett alternativ till det
verkliga ingångsvärdet — 25 % av försäljningspriset räknas som anskaffningskostnad.
Övrigt lösöre m.m. beskattas fullt ut.

I fråga om reaförluster föreslås i propositionen att avdrag inte skall
medges för förluster på egendom som är avsedd för personligt bruk.
För lös egendom som inte är avsedd för sådant bruk medges avdrag
med 70 % av reaförlusterna.

Vid benefika förvärv får mottagaren överta överlåtarens anskaffningsvärde.

Beträffande frågan om avgränsningen av vad som skall anses utgöra
personligt lösöre hänvisar utskottet till propositionen (s. 474, se även s.
726). De här aktuella reavinstbestämmelserna föreslås bli intagna i 30
§ lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

I motion Sk59 (m) yrkas avslag på propositionen i denna del
(yrkande 39). Ett likartat yrkande — dock begränsat till konst och
antikviteter som används för personligt bruk — framställs i motion
Sk72 (m) yrkande 1. I andra hand yrkar dessa motionärer att det
föreslagna fribeloppet skall höjas till 300 000 kr. för angivna egendom

1989/90: KrU8y

samt att reavinstbestämmelserna inte skall gälla vid försäljning från
dödsbo (yrkande 2). En under den allmänna motionstiden väckt
motion — Sk390 (m) — syftar liksom motion Sk59 till att de nuvarande
reavinstbestämmelserna på området skall bibehållas.

Motionärerna bakom de redovisade motionerna anser att en beskattning
av det slag som föreslås i propositionen skulle bereda marken för
en betydande grå eller svart marknad, där källarförsäljning eller försäljning
via radannons tar över och där allt vad valmöjlighet och
äkthetsgarantier heter får stryka på foten. Stölder och förfalskningar
skulle underlättas. Motionärerna ansåg också att risken är stor för att
särskilt värdefull konst legalt eller illegalt förs ut ur Sverige för
försäljning i utlandet.

Utskottet ansluter sig till förslaget i propositionen. Utskottet hänvisar
till de motiv för förslaget som där anförs (prop. s. 474—475).
Motionsyrkandena avstyrks således.

Skattereformens effekter för de ideella folkrörelserna

I proposition 110 lämnar föredragande statsrådet vissa avslutande synpunkter
på 1991 års skattereform. Han framhåller bl.a. att det är
väsentligt att reformen följs upp och att dess effekter analyseras ingående
samt hänvisar till att som angetts i propositionen en brett
upplagd ekonomisk utvärdering bör komma till stånd. Vidare anför
han följande (s. 641).

Reformen har emellertid också särskilda effekter inom vissa avgränsade
sektorer av samhällslivet. Aven dessa bör bli föremål för uppföljning.
Detta gäller t.ex. de ideella folkrörelserna såsom idrottsrörelsen
och handikapprörelsen. Många av de regelförändringar som jag redovisar
påverkar deras betingelser — vissa positivt medan andra har
negativa effekter i form av ökade kostnader. Enligt min mening bör
därför skattereformens effekter för folkrörelserna följas upp med särskild
uppmärksamhet. Skulle det vid en sådan genomgång visa sig att
icke avsedda effekter uppkommer bör självfallet motverkande åtgärder
vidtas. Dessa bör redovisas senast i budgetpropositionen. Samtidigt vill
jag framhålla att man måste se till helhetsbilden när man bedömer
utfallet.

Kulturutskottet vill understryka vikten av att den av regeringen förutskickade
uppföljningen av skattereformens effekter för de ideella folkrörelserna
sätts igång utan dröjsmål. Som framgår av vad som anförs i
propositionen är regeringens avsikt inte att begränsa uppföljningen till
endast vissa särskilt angivna folkrörelser. Med anledning av vad som
anförs i två motioner — Sk91 (s,fp) och Sk421 (c) — vill utskottet
dock särskilt framhålla att bl.a. de fria trossamfunden måste uppmärksammas,
då effekterna bedöms. Utskottet vill samtidigt erinra om att
riksdagen tidigare i år på hemställan av kulturutskottet — av andra
skäl än skattereformen — uttalat att bidraget till trossamfund bör höjas
(bet. 1989/90:KrU13). Utskottet utgår från att vad kulturutskottet anfört
med anledning av motionerna kommer att beaktas vid uppföljningen.
Motionerna kan därför avslås.

1989/90: KrU8y

Enligt motion SklOl (vpk) bör regeringen redan under hösten lägga
fram förslag till hur de ideella organisationerna skall kompenseras för
effekterna av skatteomläggningen. Motion Sk417 (c) synes ha ett likartat
syfte i vad avser idrottsrörelsen, särskilt idrotten i Gästrikland.

Med hänvisning till vad som anförs i propositionen och till vad som
redovisats ovan avstyrks motionerna.

I två motioner av företrädare för centerpartiet, Sk98 yrkande 6 och
Skl21 yrkande 6, förordas — vid avslag på vissa andra krav i motionerna,
vilka i huvudsak behandlats i det föregående — att en utredning
skall tillsättas för att lösa finansieringen av folkrörelsearbetet.

Motionskraven ger utskottet anledning att anföra följande. Efter
förslag av regeringen beslöt riksdagen våren 1988 om lagändringar som
hade till syfte att ge folkrörelserna ökade möjligheter till inkomster av
lotterier och spel (prop. 1987/88:141, bet. KrU22, rskr. 391). Förra
hösten behandlade utskottet motioner om ytterligare förbättringar i
fråga om folkrörelsernas självfinansiering och hösten 1990 kommer
utskottet att behandla likartade motioner. Då det gäller samhällsstödet
till de ideella folkrörelserna hänvisar utskottet i första hand till sina
betänkanden 1989/90:KrU3 om folkrörelser, 1989/90:KrU14 om ungdomsfrågor
och 1989/90:KrU15 om anslag till idrotten. Ytterligare
finns skäl att erinra om det arbete som pågår inom stiftelse- och
föreningsskattekommittén (Fi 1988:03).

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att riksdagen inte nu
bör ta initiativ till en utredning av det slag motionärerna förordar.
Motionerna avstyrks därför.

Frågor om ungdomar och folkrörelserna tas upp i två motioner,
Sk92 (s,fp) och Sk99 (s,fp). Förslagen syftar till ett ökat stöd till
föreningar med ungdomsidrott på programmet och till att resurser
skall skapas för att säkerställa rekrytering och utbildning av ledare för
barn- och ungdomsverksamhet inom folkrörelserna.

Det synsätt som präglar motionerna står helt i överensstämmelse
med vad utskottet i olika sammanhang gett uttryck åt. Det är därför
viktigt att vid den utvärdering som skall göras av regeringen särskild
uppmärksamhet ägnas åt frågor om effekterna av skattereformen för
barn- och ungdomsverksamhet. I sammanhanget vill utskottet framhålla
att det måste ankomma på de olika organisationerna att inom ramen
för sina resurser bedöma vilken inriktning deras verksamhet skall ha.
Det är också självklart att ju bättre resurser en organisation har, desto
större möjligheter finns att på olika sätt ge stöd åt barn- och ungdomsverksamheten.
Utskottet utgår från att vad utskottet anfört med anledning
av motionerna kommer att beaktas vid uppföljningen av skattereformen.
Motionerna kan därför avslås.

Utskottet behandlar slutligen motion Sk53 (m) såvitt däri yrkas att
riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad som i
motionen anförs om idrottsrörelsen som fri, obunden organisation
(yrkande 1).

Utskottet kan även då det gäller detta motionsyrkande helt ansluta
sig till synsättet i motionen. Detta synsätt har präglat och präglar

1989/90:KrU8y

utskottets årliga bedömning av stödet till idrotten och av andra idrottsfrågor.
De medel som anvisas över statsbudgeten till Riksidrottsförbundet
får användas mycket fritt av idrottsrörelsen. Utskottet vill i detta
sammanhang också erinra om att riksdagen för kort tid sedan efter
förslag av regeringen och med tillstyrkande av utskottet beslutat att
Riksidrottsförbundet skall få en ökad frihet att använda anvisade medel
till ungdomsverksamhet (bet. 1989/90:KrU15).

Utskottet anser att det mot bakgrund av det anförda inte är erforderligt
med någon riksdagens åtgärd med anledning av motionsyrkandet.

Stockholm den 15 ma] 1990
På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s), Maja Bäckström
(s), Berit Oscarsson (s), Jan-Erik Wikström (fp), Jan Hyttring
(c), Anders Nilsson (s), Lars Ahlmark (m), Erkki Tammenoksa (s).
Leo Persson (s), Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c), Alexander
Chrisopoulos (vpk), Kaj Nilsson (mp), Ingegerd Sahlström (s),
Eivor Husing (s) och Göran Astrand (m).

Avvikande meningar

1. Turism. Idrottsrörelsen och andra folkrörelser

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Göran Astrand (alla m) anser att
den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar med "I anslutning"
och på s. 4 slutar med "turismens utvecklingsmöjligheter" bort ha
följande lydelse:

Beslutet att vid det senaste årsskiftet ta bort reduceringsreglerna i
fråga om hotell- och restaurangverksamhet — ett beslut som företrädare
för moderata samlingspartiet motsatte sig — har fått olyckliga
konsekvenser. Redan nu har omsättningen sjunkit med ca 8 % jämfört
med år 1989. Att öka skatteuttaget inom hotell- och restaurangverksamhet
ökar kostnaderna för utländska turister i Sverige. Prisstrukturen i
vårt land är sådan att många utländska turister redan tidigare uppfattat
Sverige som dyrt att besöka. De genomförda skattehöjningarna kommer
avsevärt att öka kostnaderna för både utländska och svenska
turister i Sverige. Resultatet kan förväntas bli att färre utländska
turister besöker vårt land och att fler svenskar väljer att förlägga sin
semester utanför Sverige.

Utskottet vill påpeka att den s.k. turistmomsen, som finns i flertalet
EG-länder, ligger på en avsevärt lägre nivå än den svenska.

1989/90: KrU8y

Mot bakgrund av det anförda förordar utskottet att den fram till
årsskiftet gällande reducerade mervärdeskatten — 60 % av den fulla
momsen — skall återinföras fr.o.m. den 1 juli i år.

Även förslaget från regeringen om mervärdeskatt på inrikes persontransporter
bör avvisas av skatteutskottet. Också denna beskattning
drabbar turismen likaväl som bl.a. den vanliga kollektivtrafiken.

Utskottet vill slutligen framhålla att ett beslut av riksdagen i enlighet
med vad utskottet förordat skulle vara ägnat att i hög grad förbättra
Sveriges konkurrenskraft som turistland. Beslutet skulle också fa betydelse
för idrottsrörelsen och andra folkrörelser.

2. Turism. Idrottsrörelsen och andra folkrörelser

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser att den del av
utskottets yttrande som på s. 3 börjar med "Då det" och på s. 4 slutar
med "turismens utvecklingsmöjligheter" bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder de förslag som lagts fram bl.a. i ett flertal motioner
av företrädare för centerpartiet om ett återinförande av reducerad
mervärdeskatt på serverings- och hotelltjänster. Ett beslut härom är av
betydelse för såväl idrotts- och andra folkrörelser som för turismen,
inte minst utlandsturismen. I enlighet med centerkrav bör även inrikes
persontransporter undantas från mervärdeskatteplikt, något som skulle
vara ägnat att avlasta framför allt idrottsrörelsen men också turismen
stora kostnader. Reduceringsreglerna på fastighetsområdet bör bibehållas
till gagn för föreningslivet, som har stora kostnader för nyinvesteringar
i lokaler.

Ett genomförande (= utskottet två stycken) av mervärdeskatteomläggningen.

I enlighet med vad som förordades i motionerna Sk667 yrkande 2
och Sk696 yrkande 3, vilka väcktes under den allmänna motionstiden
i år, är det också angeläget att andra mervärdeskattevidgningar, som
har betydelse för turismen, avslås och att även för turismen positiva
förslag genomförs i detta sammanhang. Det får ankomma på skatteutskottet
att göra en bedömning i detta hänseende.

3. Kultur och nöjen

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Göran Åstrand (alla m) anser att
del den av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Enligt förslaget"
och på s. 5 slutar med "från mervärdeskatteplikt" bort ha följande
lydelse:

I propositionen har regeringen tagit hänsyn till den kritik som
framförts mot tankarna på en skattebeläggning av kultur och nöjen.
Det är, som framhålls i motion Skl08 av företrädare för moderata
samlingspartiet, uppenbart att regeringen av fruktan för en opinion
bland kulturskapare gjort avsteg från utgångspunkten att mervärdeskattebasen
i princip skall omfatta alla varor och tjänster.

I det föregående har utskottet föreslagit vissa förbättringar av regeringsförslaget,
nämligen genom att förorda att konserter och cirkusföreställningar
undantas från skatteplikten. Detta är emellertid inte till -

1989/90:KrU8y

räckligt. Nya gränsdragningsproblem uppstår och för gemene man
obegripliga skillnader i behandlingen av bl.a. olika kulturaktiviteter
uppstår. Detsamma gäller inte minst sportområdet, där det är obegripligt
att sporter, där lokaler tillhandahålls av enskilda näringsidkare
utan något samhällsstöd — exempelvis bowling — dessutom skall
drabbas av mervärdeskatt. Enligt utskottets mening måste hela området
kultur och nöjen, däri inräknat sport- och idrottsevenemang, undantas
från mervärdeskatteplikt. Kulturutskottet förordar att skatteutskottet
beslutar härom.

4. Kultur och nöjen

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser att den del av
utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Enligt förslaget" och på
s. 5 slutar med "från mervärdeskatteplikt" bort ha följande lydelse:

1 det föregående har utskottet bl.a. med anledning av en motion av
företrädare för centerpartiet föreslagit att konserter och cirkusföreställningar
befrias från mervärdeskatteplikt. Detta är dock inte tillräckligt
för att tillgodose de önskemål som finns på det här aktuella området.
Såväl med hänsyn till föreliggande avgränsningsproblem som, framför
allt, med hänsyn till att det inte bör göras någon skiktning i skattemässigt
hänseende på grundval av vad som kan uppfattas som fin och
mindre fin kultur, måste hela sektorn undantas från mervärdeskatteplikt.
Det gäller både danstillställningar och andra evenemang som —
med utgångspunkt i propositionens indelning — räknas som kultur
och nöjen.

Utskottets ställningtagande innebär även att sport- och idrottsevenemang
i dess helhet bör undantas då det sker en breddning av mervärdeskatteunderlaget.

5. Radio- och televisionsverksamhet

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Göran Åstrand (alla m) anser att
den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet
ansluter" och slutar med "genom ställningstagandet" bort ha följande
lydelse:

Som framhålls i motion Skl08 av företrädare för moderata samlingspartiet
finns i proposition lil ett antal märkliga gränsdragningar även
inom massmedieområdet. Bl.a. undantas Sveriges Radios verksamhet
med hänvisning till företagets public service-roll samtidigt som det
konstateras att mervärdeskatt skall utgå för televerkets programinsamling
och programdistribution. Detta innebär att en höjning av mottagaravgiften
måste ske i motsvarande mån.

Utskottet kan inte godta denna bedömning och förordar därför att
även televerkets programinsamling och programdistribution för Sveriges
Radio undantas från mervärdeskatteplikt.

I enlighet med vad som också anförs i den nämnda motionen
drabbas även närradioföreningarna av regeringens förslag, nämligen
genom att de inte får möjlighet att dra av ingående mervärdeskatt,
eftersom föreningarna inte anses bedriva yrkesmässig verksamhet, me -

1989/90: KrU8y

dan deras kostnader för mervärdeskatt ökar. Det anförda understryker
önskvärdheten av att föreslagna mervärdeskattebreddningar och mervärdeskattehöjningar
avvisas.

6. Import av kulturföremål

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Göran Åstrand (alla m) anser att
den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet gör"
och på s. 7 slutar med "tidigare ställningstagandet" bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att ett genomförande av förslaget att befria vissa
föremål som är betydelsefulla för vårt kulturarv från mervärdeskatt vid
import skulle vara av värde från kulturpolitisk synpunkt. Utskottet
tillstyrker därför motionsförslaget.

7. Konstnärlig verksamhet

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Göran Åstrand (alla m) anser att
den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Mot bakgrund"
och på s. 10 slutar med "dessa delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att propositionsförslagen inte innehåller några
av de förbättringar av konstnärernas villkor vilka föreslogs i den under
allmänna motionstiden väckta motion Sk362 (m). Det gäller bl.a.
rätten att göra avdrag för underskott i en förvärvskälla mot överskott i
en annan. Vidare har i motionen anförts att en bildkonstnär, författare
eller annan fri kulturskapare kan möta svårigheter särskilt under de
första verksamhetsåren, varför generösa avdragsregler för utvecklingsverksamhet
är väl motiverade. I motionen har också framhållits vikten
av att en generös bedömning görs av kulturskaparnas avdrag för
studieresor och kostnader i övrigt. Motionärerna anser vidare att
försäljning av konst hos ett galleri inte skall omfattas av skatteplikten i
vad gäller mervärdeskatt. Kulturutskottet delar de åsikter om generösare
behandling av konstnärligt verksamma som förs fram i motionen
och anser att skatteutskottet bör bifalla motionen i här berörda delar.
Kulturutskottet anser också att skatteutskottet i enlighet med vad som
anförs i motion Sk395 (c) bör uttala att stipendier även fortsättningsvis
bör undantas från beskattning. Motionärernas önskemål om att upphö
vsmannakonto skall bibehållas i nuvarande omfattning bör också
tillgodoses.

8. Den skattemässiga behandlingen av stipendier

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser att den del av
utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Kulturutskottet föreslår"
och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

I motion Sk395 (c) anförs att de i dag skattefria stipendierna inte är
"förutsägbara" och därför inte kan planeras in i en konstnärs ekonomi.
Som motionärerna framhåller har stipendier stor betydelse för
konstnärerna. Kulturutskottet instämmer med vad motionärerna anför
om att en beskattning av stipendier i hög grad skulle försämra konst -

1989/90:KrU8y

närernas arbetssituation. Kulturutskottet anser därför att skatteutskottet
bör föreslå riksdagen att med bifall till motion Sk395 i denna del som
sin mening ge regeringen till känna att stipendier även fortsättningsvis
bör vara undantagna från beskattning.

9. Inkomstskattefråg* för idrottsrörelsen och andra
folkrörelser

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Göran Åstrand (alla m) anser att
den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Utskottet tar"
och slutar med "av skattereformen" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motion
Sk637 av företrädare för moderata samlingspartiet av innebörd att det
inte bör göras någon försämring i fråga om bl.a. skattereglerna för
idrottens utövare och ledare (yrkande 2). Skatteutskottet bör vid sin
behandling av det nu aktuella skatteärendet ta hänsyn härtill. Utskottets
ställningstagande innebär att motion Sk447 (c) yrkande 1 tillgodoses.

10. Tävlingsvinster

Ingrid Sundberg (m), Jan Hyttring (c), Lars Ahlmark (m), Stina
Gustavsson (c) och Göran Åstrand (m) anser att den del av utskottets
yttrande som på s. 11 börjar med "Med utgångspunkt" och slutar med
"3 delvis" bort ha följande lydelse:

Ett genomförande av regeringens förslag om beskattning av tävlingsvinster
och om kontrolluppgifter i fråga om dessa skulle bli mycket
betungande för föreningarna och innebära att idrottsmännen skulle
belastas med skatt i en sådan utsträckning att många säkert skulle avstå
från vinsterna.

Utskottet förordar en reglering av beskattningen av tävlingsvinster
som innebär att tävlingsvinster från varje arrangör blir beskattningsbara
i den mån vinsterna under ett år överstiger 0,03 basbelopp. En
avrundning till närmast högre hundratal kronor bör göras. Detta
innebär att med nu gällande basbelopp — 29 700 kr. — vinster om ett
sammanlagt värde av 900 kr. blir skattefria. Genom ställningstagandet
begränsas skyldigheten för föreningarna att sända kontrolluppgifter.
Ett bifall till vad utskottet förordar innebär att syftet med motioner
som väckts av företrädare för moderata samlingspartiet och centerpartiet
tillgodoses.

11. Idrottsutövares schablonavdrag

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Göran Åstrand (alla m) anser att
den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Kulturutskottet
vill" och på s. 12 slutar med "fr.o.m. i år" bort ha följande lydelse:

I reservation 4 till skatteutskottets betänkande I988/89:SkU23 har
utförligt redovisats behovet av en uppräkning av schablonavdraget för
idrottsutövare. Den nuvarande beloppsgränsen, 3 000 kr., har gällt

1989/90: KrU8y

sedan 1981 års taxering. Det är uppenbart att den är alltför låg.
Utskottet förordar i enlighet med vad som föreslås i motion Sk379 (m)
yrkande 4 att schablonavdraget höjs till 5 000 kr. fr.o.m. i år.

12. Inkomstutjämningsmöjligheter för elitidrottare

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Göran Åstrand (alla m) anser att
den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Då skatteutskottet"
och slutar med "avstyrker motionsyrkandet" bort ha följande
lydelse:

Vissa idrottsutövare kan under några fa verksamma år erhålla mycket
höga inkomster. Dessa inkomster drabbas, om inga särskilda dispositioner
vidtas, påtagligt av marginalskatteeffekter. De regler om inkomstutjämning
genom exempelvis olika former av pensionsarrangemang
som för närvarande finns är ofta klart otillräckliga. Följden blir
många gånger att idrottsutövare av ekonomiska skäl tvingas att bosätta
sig i något annat land. Detta allvarliga problem skulle till en väsentlig
del kunna lösas om en möjlighet skapades att fördela inkomsten över
en längre tidsperiod, t.ex. genom ett samlingskonto som kunde disponeras
och beskattas på ungefär samma sätt som de s.k. skogskontona
eller genom att ett försäkringssystem införs som kan tillgodose det
aktuella behovet av resultatutjämning. De förslag om viss sänkning av
marginalskatterna som läggs fram i proposition 110 löser inte de här
aktuella problemen.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att skatteutskottet
skall föreslå riksdagen att med bifall till motion Sk379 (m) i här
aktuell del begära förslag om inkomstutjämningsmöjligheter för elitidrottare
(yrkande 5).

13. Skattereglerna för ideella föreningar

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Göran Åstrand (alla m) anser att
den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Med hänvisning"
och slutar med "följande framställningen" bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets mening är det angeläget att de ideella föreningarna
får ett väsentligt höjt grundavdrag vid inkomsttaxeringen. Med anledning
av de motioner i ämnet som behandlas i detta ärende, flertalet av
företrädare för moderata samlingspartiet, bör stiftelse- och föreningsskattekommittén
därför få i uppdrag att lägga fram förslag därom.

14. Avdragsrätt för gåvor till ideellt arbete

Jan-Erik Wikström och Margareta Fogelberg (båda fp) anser att den
del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Utskottet avstyrker"
och slutar med "här arten" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att en avdragsrätt för gåvor till ideella och humanitära
ändamål bör komma till stånd i enlighet med förslaget i motionerna
Sk89 (fp) och Sk312 (fp). Avdragsrätt skall gälla enskilda personer och
avse bl.a. gåvor till trossamfund. Utskottet ansluter sig därmed till vad

1989/90:KrU8y

sorn tidigare anförts i reservation 33 till skatteutskottets betänkande
1988/89:SkU20. Skatteutskottet bör enligt kulturutskottets mening föreslå
riksdagen att hos regeringen begära förslag till lagstiftning om en
sådan avdragsrätt som föreslås i motionerna.

15. Realisationsvinstreglerna för konst och
antikviteter

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Göran Åstrand (alla m) anser att
den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Utskottet
ansluter" och slutar med "avstyrks således" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att de skäl som åberopats för motionsförslagen och
som redovisats i det föregående med tyngd talar för att de nuvarande
reavinstreglerna för konst och antikviteter skall bibehållas. Skatteutskottet
bör med anledning av de här aktuella motionskraven lägga
fram förslag härom.

16. Begäran om förslag till viss kompensation till de
ideella organisationerna

Jan Hyttring (c), Stina Gustavsson (c) och Alexander Chrisopoulos
(vpk) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med
"Enligt motion" och slutar med "avstyrks motionerna" bort ha följande
lydelse:

Det är i enlighet med vad som föreslås i motion SklOl (vpk)
angeläget att regeringen redan under hösten lägger fram förslag till hur
de ideella organisationerna skall kompenseras för effekterna av skatteomläggningen.
Utskottet tillstyrker därför motionen i denna del.
Genom detta ställningstagande tillgodoses syftet med motion Sk417 (c).

17. Utredning om folkrörelsernas självfinansiering

Ingrid Sundberg (m), Jan Hyttring (c), Lars Ahlmark (m), Stina
Gustavsson (c) och Göran Åstrand (m) anser att den del av utskottets
yttrande som på s. 15 börjar med “Motionskraven ger" och slutar med
"avstyrks därför" bort ha följande lydelse:

De förslag som lagts fram i proposition lil innebär att folkrörelserna
drabbas av betydande merkostnader på mervärdeskatteområdet.
Folkrörelserna bör fa kompensation härför över statsbudgeten. Denna
fråga har behandlats i det föregående. Det är emellertid också viktigt
att folkrörelserna får ökade möligheter att själva finansiera sin verksamhet.
Krav har framställts härom upprepade gånger men hitintills
vunnit föga gehör. Utskottet föreslår att skatteutskottet med anledning
av de tidigare nämnda motionerna, Sk98 yrkande 6 och Skl21 yrkande
6, begär att en utredning tillsätts för att lösa frågan om finansieringen
av folkrörelsearbetet.

1989/90:KrU8y

18. Idrottsrörelsen som fri, obunden organisation

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Göran Åstrand (alla m) anser att
den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Utskottet
anser" och slutar med "av motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
Företrädare för moderata samlingspartiet har i avvikande meningar i
det föregående tagit avstånd från förslag som innebär försämrade
villkor för idrottsrörelsen. Det är viktigt att idrottsrörelsen får fortsätta
att verka som en fri, obunden organisation, vilket förutsätter att dess
villkor inte försämras. Skatteutskottet bör med anledning av motion
Sk53 (m) yrkande 1 föreslå att riksdagen som sin mening ger regeringen
detta till känna.

Särskilda yttranden

1. Mervärdeskatten

Alexander Chrisopoulos (vpk) anför:

Jag vill framhålla att vänsterpartiet kommunisterna tar avstånd från att
mervärdeskatten i detta sammanhang höjs och att underlaget för den
breddas.

2. Den skattemässiga behandlingen av stipendier

Jan-Erik Wikström och Margareta Fogelberg (båda fp) anför:

Stipendier ersätter inte annan arbetsinkomst och innebär inte heller
att konstnären avstår från annan beskattningsbar inkomst. Stipendierna
har en stor betydelse för konstnärernas ekonomi och därmed också för
deras möjlighet att vara konstnärligt aktiva. Mot bakgrund av det
anförda och av att det kulturella området prioriteras av regeringen
förutsätter vi att regeringen i sitt kommande förslag beträffande sådana
frågor som utreds av stiftelse- och föreningsskattekommittén undantar
stipendier från beskattning även i fortsättningen.

3. Extra avdragsrätt för viss icke yrkesmässig
verksamhet

Kaj Nilsson (mp) anför:

Jag vill erinra om att miljöpartiet de gröna i motion Sk74 yrkande 13
föreslår ett extra avdrag på 10 000 kr. för icke yrkesmässig verksamhet,
exempelvis konstnärlig verksamhet, uppdrag som studie- och
cirkelledare etc.

1989/90: KrU8y

80. Stockholm 1990