Protokoll utskottssammanträde 2021/22:50
Utskottens protokollNäringsutskottets protokoll 2021/22:50
RIKSDAGEN NÄRINGSUTSKOTTET |
PROTOKOLL | UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2021/22:50 |
DATUM | 2022-06-21 |
TID | 11.28–12.26 |
NÄRVARANDE | Se bilaga 1 |
§ 1 | Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2021/22:49. |
§ 2 | REPowerEU: Gemensamma europeiska åtgärder för säkrare och hållbarare energi till ett mer överkomligt pris Utskottet överlade med statsrådet Khashayar Farmanbar, åtföljd av medarbetare från Infrastrukturdepartementet. Underlaget utgjordes av kommissionens meddelande REPowerEU: Gemensamma europeiska åtgärder för säkrare och hållbarare energi till ett mer överkomligt pris (COM(2022) 108 och Regeringskansliets faktapromemoria Meddelande om gemensamma europeiska åtgärder för säkrare och hållbarare energi till ett mer överkomligt pris (2021/22:FPM74): Statsrådet redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med faktapromemorian: Regeringen välkomnar kommissionens meddelande med möjliga åtgärder för att minska beroendet av import av fossila bränslen från Ryssland. Regeringen anser att EU:s beroende av ryska fossila bränslen bör fasas ut så snabbt som möjligt. Oberoendet från Ryssland förutsätter ökade bidrag från alla inhemska fossilfria energikällor, inklusive vindkraft, kärnkraft och bioenergi. Energiomställningen behöver accelereras och EU-politiken måste främja bioenergi och annan fossilfri energi. En effektivare energianvändning ska även kunna bidra. Regeringen ser positivt på att elektrifiering av industrin och transportsektorn samt biogas ingår som en del av lösningen, men saknar betydelsen av skogs- och jordbrukets biobränslen för uppvärmning och transporter. Regeringen välkomnar att kommissionen aviserar ett lagförslag för obligatorisk gaslagring till nästa vinter för att säkra försörjningstryggheten. Regeringen värnar om en balanserad välfungerande elmarknad. Vid extraordinära tillfällen bör medlemsländer ha möjlighet att överväga tillfälliga riktade åtgärder för att hantera omfattande långvariga priseffekter för slutkunder. Regeringen ser ur det perspektivet att kommissionens vägledning avseende slutkundsmarknaden (bilaga 1) är rimlig. Samtidigt är det viktigt att eventuella åtgärder är budgetrestriktiva, beaktar den administrativa bördan för det allmänna och inte snedvrider konkurrensen. S- och V-ledamöterna delade regeringens ståndpunkt. M-, SD-, KD- och L-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt: Vi anser att regeringens ståndpunkt bör kompletteras enligt följande: Regeringen välkomnar kommissionens meddelande med möjliga åtgärder för att minska beroendet av import av fossila bränslen från Ryssland. Regeringen anser att EU:s beroende av ryska fossila bränslen bör fasas ut så snabbt som möjligt. Oberoendet från Ryssland förutsätter ökade bidrag från alla inhemska fossilfria energikällor, inklusive vindkraft, kärnkraft och bioenergi. Energiomställningen behöver accelereras och EU-politiken måste främja bioenergi och annan fossilfri energi. Regeringen anser att kärnkraftens centrala roll i arbetet med att fasa ut beroendet av rysk fossil energi och i omställningen till ren energi måste avspelas tydligare i REPowerEU. Förnybar kraftproduktion måste byggas ut med hänsyn till kraftsystemets behov och dess kapacitet att hantera stora volymer väderberoende elproduktion. Formuleringar om satsningar på förnybar energi inom elproduktion, industri, byggnader och transporter ska ersättas med en satsning på fossilfri energiproduktion. En effektivare energianvändning ska även kunna bidra. Regeringen ser positivt på att elektrifiering av industrin och transportsektorn samt biogas ingår som en del av lösningen, men saknar betydelsen av skogs- och jordbrukets biobränslen för uppvärmning och transporter. Regeringen välkomnar att kommissionen aviserar ett lagförslag för obligatorisk gaslagring till nästa vinter för att säkra försörjningstryggheten. Regeringen värnar om en balanserad välfungerande elmarknad. Vid extraordinära tillfällen bör medlemsländer ha möjlighet att överväga tillfälliga riktade åtgärder för att hantera omfattande långvariga priseffekter för slutkunder. Regeringen ser ur det perspektivet att kommissionens vägledning avseende slutkundsmarknaden (bilaga 1) är rimlig. Samtidigt är det viktigt att eventuella åtgärder är budgetrestriktiva, beaktar den administrativa bördan för det allmänna och inte snedvrider konkurrensen. Regeringen anser att satsningen på förnybart väte för att ersätta naturgas, stenkol och olja i industrier och transporter ska ersättas med en satsning på fossilfritt väte, eftersom det ur hållbarhetssynpunkt inte finns någon anledning att exkludera kärnkraften. Regeringen motsätter sig förslaget om medlemsstaternas skyldighet att säkerställa att nya byggnader är klara för solenergi och att installera solenergianläggningar i byggnader. Förslaget är förknippat med uppenbara tekniska utmaningar och tar ingen hänsyn till kraftsystemets behov. Regeringen delar ambitionen om snabbare tillståndsgivning. Men när det gäller förslaget om rekommendationer om snabbare tillståndsgivning och innovation för förnybar energi anser regeringen att rekommendationerna ska gälla fossilfri energiproduktion. MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt: Jag anser att det är onödigt att i regeringens ståndpunkt lyfta kärnkraften, eftersom det är medlemsländerna själva som bestämmer över sin egen energimix. Jag vill därför att ordet kärnkraft stryks ur regeringens ståndpunkt. I övrigt anser jag att regeringens ståndpunkt är balanserad. Vid sammanträdet närvarade även en tjänsteman från EU-nämndens kansli. |
§ 3 | REPowerEU-planen Utskottet överlade med statsrådet Khashayar Farmanbar, åtföljd av medarbetare från Infrastrukturdepartementet. Underlaget utgjordes av kommissionens meddelanden Planen REPowerEU (COM(2022) 230), En EU-strategi för solenergi (COM(2022) 221), EU:s plan för energibesparing (COM(2022) 240), EU:s externa energiengagemang i en föränderlig värld (JOIN(2022) 23), Kortsiktiga interventioner på energimarknaden och långsiktiga förbättringar av elmarknadens utformning - en handlingslinje (COM(2022) 236) och kommissionens förslag till direktiv om ändring av direktiv (EU) 2018/2001 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor, direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda och direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet (COM(2022) 222) samt Regeringskansliets faktapromemoria Planen REpowerEU samt meddelande om el- och gasmarknaden (2021/22:FPM102). Statsrådet redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med faktapromemorian (med undantag för sjätte stycket som gäller delar som rör ändringarna i direktivet om byggnaders energiprestanda som tillhör civilutskottets beredningsområde): Regeringen välkomnar EU-kommissionens förslag till möjliga åtgärder för att minska beroendet av import av fossila bränslen och anser att EU:s beroende av fossila bränslen bör fasas ut så snabbt som möjligt. Regeringen välkomnar den höjda ambitionsnivån och anser att högre mål för energieffektivitet och förnybar energi på EU-nivå är angeläget. Regeringen anser dock att alla medlemsstater måste bidra till målen och avser verka för att Sveriges nationella bidrag till målet om förnybar energi inte blir högre än vad som krävs för att Sverige ska bli klimatneutralt till 2045. Regeringen anser vidare att alla fossilfria energislag måste kunna bidra till omställningen, inklusive bioenergi och kärnkraft. Utsläppsminskningar bör främjas, därför avser regeringen verka för att de nationella energieffektiveringsbidragen förblir indikativa för att inte begränsa en ökad elektrifiering. Regeringen är positiv till att energieffektivisering får en större roll i minskning av fossila bränslen och att ”energieffektivisering först”-principen beaktas, men avser också verka för att regelverket för energieffektivisering inte hindrar teknikskiften som kräver en ökad elektrifiering. I linje med detta fortsätter regeringen verka för att detaljregleringen i lagstiftningen minimeras. Regeringen är generellt positiv till kortare tillståndsprocesser. Regeringen ser att utpekande av fokusområden kan undersökas. Viktigt är dock att eventuella förslag utformas på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt samt att regelverket medger en rättssäker och effektiv prövning där relevanta intressen kan vägas mot varandra och där man tar hänsyn till varje medlemsstats nationella förutsättningar. Förslagen ska syfta till att förena försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet. Det är också viktigt att konsekvenserna av att flytta miljöbedömningen från projektskeden till strategiska övergripande beslut granskas så att systemet blir mer effektivt än nuvarande miljöprövningssystem. Regeringen avser även att verka för att bioenergi behandlas lika som annan förnybar energi och inte exkluderas i eventuella förenklade tillståndsprocesser. Regeringen anser likt kommissionen att en ökad ambition av solenergi i EU kan bidra till att fasa ut användningen av fossil energi. EU-lagstiftningen för bebyggelse bör dock ge flexibilitet för medlemsstaterna så att utbyggnaden av solenergi sker på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt och i enlighet med medlemsstaternas olika förutsättningar. Därtill bör EU-lagstiftningen för bebyggelsen främja teknikneutrala och kostnadseffektiva val av hållbara, fossilfria energislag. Regeringen värnar välfungerande energimarknader, men anser att medlemsstater vid extraordinära tillfällen bör ha möjlighet att använda tillfälliga och riktade åtgärder för att hantera omfattande priseffekter för slutkunder. Regeringen välkomnar på ett övergripande plan förslaget om att faciliteten för återhämtning och resiliens ska användas för det huvudsakliga genomförandet av REPowerEU och understryker behovet av att prioritera miljö och klimat. Regeringen kan stödja användningen av befintliga medel inom faciliteten för detta ändamål, är öppen för att diskutera frivilliga överföringar av medlemsstaters anslag inom sammanhållningspolitiken och den gemensamma jordbrukspolitiken och är skeptisk till förslaget om att mata ut och auktionera ytterligare utsläppsrätter från marknadsstabilitetsreserven. S-ledamöterna delade regeringens ståndpunkt. M- och SD-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt: Vi anser att regeringens ståndpunkt bör ändras enligt följande: Regeringen välkomnar EU-kommissionens förslag till möjliga åtgärder för att minska beroendet av import av fossila bränslen och anser att EU:s beroende av fossila bränslen bör fasas ut så snabbt som möjligt. Regeringen välkomnar den höjda ambitionsnivån. Regeringen anser dock att målet om en högre andel förnybar energi bör vara ett mål om högre andel fossilfri energi, så att också kärnkraften blir en del av planen för att säkerställa ett stabilt elsystem och en effektiv klimatomställning. och anser att högre mål för energieffektivitet och förnybar energi på EU-nivå är angeläget. Regeringen anser dock att alla medlemsstater måste bidra till målen och avser verka för att Sveriges nationella bidrag till målet om förnybar energi inte blir högre än vad som krävs för att Sverige ska bli klimatneutralt till 2045. Regeringen anser vidare att alla fossilfria energislag måste kunna bidra till omställningen, inklusive bioenergi och kärnkraft. Utsläppsminskningar bör främjas, därför avser regeringen verka för att de nationella energieffektiveringsbidragen förblir indikativa för att inte begränsa en ökad elektrifiering. Det bör vidare inte sättas ett mål om energieffektivisering eller ett energisparkrav för varje medlemsland, som innebär ett tak för unionens energianvändning till 2030. Användningen av fossil energi ska minska, däremot finns det inget egenvärde i att användningen av fossilfri energi ska minska. Tvärtom är det önskvärt att öka den fossilfria energianvändningen när exempelvis en ny industri etablerar sig. Regeringen är positiv till att energieffektivisering får en större roll i minskning av fossila bränslen och att ”energieffektivisering först”-principen beaktas, men avser också verka för att regelverket för energieffektivisering inte hindrar teknikskiften som kräver en ökad elektrifiering. I linje med detta fortsätter regeringen verka för att detaljregleringen i lagstiftningen minimeras. Regeringen är generellt positiv till kortare tillståndsprocesser. Men vad gäller förslaget om rekommendationer om snabbare tillståndsgivning och innovation för förnybar energi anser regeringen att rekommendationerna ska gälla fossilfri energiproduktion. Regeringen ser att utpekande av fokusområden kan undersökas. Det är dock avgörande Viktigt är dock att eventuella förslag utformas på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt samt att regelverket medger en rättssäker och effektiv prövning där relevanta intressen kan vägas mot varandra och där man tar hänsyn till varje medlemsstats nationella förutsättningar. Förslagen ska syfta till att förena försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet. Det är också viktigt att konsekvenserna av att flytta miljöbedömningen från projektskeden till strategiska övergripande beslut granskas så att systemet blir mer effektivt än nuvarande miljöprövningssystem. Regeringen avser även att verka för att bioenergi och all annan fossilfri energi inklusive kärnkraften behandlas lika som annan förnybar energi och inte exkluderas i eventuella förenklade tillståndsprocesser. – – – Regeringen värnar välfungerande energimarknader, men anser att medlemsstater vid extraordinära tillfällen bör ha möjlighet att använda tillfälliga och riktade åtgärder för att hantera omfattande priseffekter för slutkunder. Regeringen välkomnar på ett övergripande plan förslaget om att faciliteten för återhämtning och resiliens ska användas för det huvudsakliga genomförandet av REPowerEU och understryker behovet av att prioritera miljö och klimat och en trygg energiförsörjning. Regeringen kan stödja användningen av befintliga medel inom faciliteten för detta ändamål, är öppen för att diskutera frivilliga överföringar av medlemsstaters anslag inom sammanhållningspolitiken och den gemensamma jordbrukspolitiken. och är skeptisk till förslaget om att mata ut och auktionera ytterligare utsläppsrätter från marknadsstabilitetsreserven. KD- och L-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt: Vi anser att regeringens ståndpunkt bör ändras enligt följande: Regeringen välkomnar EU-kommissionens förslag till möjliga åtgärder för att minska beroendet av import av fossila bränslen och anser att EU:s beroende av fossila bränslen bör fasas ut så snabbt som möjligt. Ett totalt importstopp av all rysk energi måste genomföras så snart det är möjligt, där enskilda medlemsstater måste tillåtas gå före. För att möjliggöra detta måste kommissionen skyndsamt presentera förslag för att reformera systemet med ursprungsgarantier. Regeringen välkomnar den höjda ambitionsnivån. Regeringen anser dock att målet om en högre andel förnybar energi bör vara ett mål om högre andel fossilfri energi, så att också kärnkraften blir en del av planen för att säkerställa ett stabilt elsystem och en effektiv klimatomställning. och anser att högre mål för energieffektivitet och förnybar energi på EU-nivå är angeläget. Regeringen anser dock att alla medlemsstater måste bidra till målen och avser verka för att Sveriges nationella bidrag till målet om förnybar energi inte blir högre än vad som krävs för att Sverige ska bli klimatneutralt till 2045. Regeringen anser vidare att alla fossilfria energislag måste kunna bidra till omställningen, inklusive bioenergi och kärnkraft. Utsläppsminskningar bör främjas, därför avser regeringen verka för att de nationella energieffektiveringsbidragen förblir indikativa för att inte begränsa en ökad elektrifiering. Det bör vidare inte sättas ett mål om energieffektivisering eller ett energisparkrav för varje medlemsland, som innebär ett tak för unionens energianvändning till 2030. Användningen av fossil energi ska minska, däremot finns det inget egenvärde i att användningen av fossilfri energi ska minska. Tvärtom är det önskvärt att öka den fossilfria energianvändningen när exempelvis en ny industri etablerar sig. Regeringen är positiv till att energieffektivisering får en större roll i minskning av fossila bränslen och att ”energieffektivisering först”-principen beaktas, men avser också verka för att regelverket för energieffektivisering inte hindrar teknikskiften som kräver en ökad elektrifiering. I linje med detta fortsätter regeringen verka för att detaljregleringen i lagstiftningen minimeras. Regeringen är generellt positiv till kortare tillståndsprocesser. Men vad gäller förslaget om rekommendationer om snabbare tillståndsgivning och innovation för förnybar energi anser regeringen att rekommendationerna ska gälla fossilfri energiproduktion. Regeringen ser att utpekande av fokusområden kan undersökas. Det är dock avgörande Viktigt är dock att eventuella förslag utformas på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt samt att regelverket medger en rättssäker och effektiv prövning där relevanta intressen kan vägas mot varandra och där man tar hänsyn till varje medlemsstats nationella förutsättningar. Förslagen ska syfta till att förena försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet. Det är också viktigt att konsekvenserna av att flytta miljöbedömningen från projektskeden till strategiska övergripande beslut granskas så att systemet blir mer effektivt än nuvarande miljöprövningssystem. Regeringen avser även att verka för att bioenergi och all annan fossilfri energi inklusive kärnkraften behandlas lika som annan förnybar energi och inte exkluderas i eventuella förenklade tillståndsprocesser. – – – Regeringen värnar välfungerande energimarknader, men anser att medlemsstater vid extraordinära tillfällen bör ha möjlighet att använda tillfälliga och riktade åtgärder för att hantera omfattande priseffekter för slutkunder. Regeringen välkomnar på ett övergripande plan förslaget om att faciliteten för återhämtning och resiliens ska användas för det huvudsakliga genomförandet av REPowerEU och understryker behovet av att prioritera miljö och klimat och en trygg energiförsörjning. Regeringen kan stödja användningen av befintliga medel inom faciliteten för detta ändamål, är öppen för att diskutera frivilliga överföringar av medlemsstaters anslag inom sammanhållningspolitiken och den gemensamma jordbrukspolitiken. och är skeptisk till förslaget om att mata ut och auktionera ytterligare utsläppsrätter från marknadsstabilitetsreserven. C-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt: Vi anser att regeringens ståndpunkt bör ändras enligt följande: Regeringen välkomnar EU-kommissionens förslag till möjliga åtgärder för att minska beroendet av import av fossila bränslen och anser att EU:s beroende av fossila bränslen bör fasas ut så snabbt som möjligt. Ett totalt importstopp av all rysk energi måste genomföras så snart det är möjligt, där enskilda medlemsstater måste tillåtas gå före. För att möjliggöra detta måste kommissionen skyndsamt presentera förslag för att reformera systemet med ursprungsgarantier. Diversifiering är ett viktigt första steg, men en snabb utbyggnad av ny klimatsmart energi i hela EU med ökad försörjningstrygghet måste stå i fokus. Regeringen välkomnar den höjda ambitionsnivån och anser att högre mål för energieffektivitet och förnybar energi på EU-nivå är angeläget. Därför beklagar regeringen att bioenergin fått så liten roll i nuvarande förslag, och att inga åtgärder föreslås för en ökad utbyggnad, samtidigt som annan lagstiftning försvårar ny produktion och användning av bioenergi (såsom förnybartdirektivet). Regeringen beklagar också att kommissionen med förslaget stöttar utbyggnaden av ny fossil energiproduktion. Regeringen avser vara drivande för att allt stöd till ny fossil energi i EU stoppas. För biogas saknas tillräcklig konkretisering av de föreslagna åtgärderna och nuvarande statsstödsregler sätter stopp för stöd till storskalig biogasproduktion. Regeringen kommer därför vara drivande för att undantag från statsstödsreglerna inom ramen för stödpaket 1 beviljas. Regeringen anser dock att alla medlemsstater måste bidra till målen och avser verka för att Sveriges nationella bidrag till målet om förnybar energi inte blir högre än vad som krävs för att Sverige ska bli klimatneutralt till 2045. Regeringen anser vidare att alla fossilfria energislag måste kunna bidra till omställningen, inklusive bioenergi och kärnkraft. Utsläppsminskningar bör främjas, därför avser regeringen verka för att de nationella energieffektiveringsbidragen förblir indikativa för att inte begränsa en ökad elektrifiering. Regeringen är positiv till att energieffektivisering får en större roll i minskning av fossila bränslen och att ”energieffektivisering först”-principen beaktas, men avser också verka för att regelverket för energieffektivisering inte hindrar teknikskiften som kräver en ökad elektrifiering. I linje med detta fortsätter regeringen verka för att detaljregleringen i lagstiftningen minimeras. Nuvarande EU-fonder bör breddas för att inkludera stöd till energieffektiviseringsåtgärder. Regeringen är generellt positiv till kortare tillståndsprocesser. Regeringen ser att utpekande av fokusområden bör kan undersökas för att hitta optimala och mest effektiva platser för att bygga ut förnybar energi. Viktigt är dock att eventuella förslag utformas på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt samt att regelverket medger en rättssäker och effektiv prövning där relevanta intressen kan vägas mot varandra och där man tar hänsyn till varje medlemsstats nationella förutsättningar. Förslagen ska syfta till att förena försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet. Det är också viktigt att konsekvenserna av att flytta miljöbedömningen från projektskeden till strategiska övergripande beslut granskas så att systemet blir mer effektivt än nuvarande miljöprövningssystem. Regeringen avser även att verka för att bioenergi behandlas lika som annan förnybar energi och inte exkluderas i eventuella förenklade tillståndsprocesser. – – – Regeringen värnar välfungerande energimarknader, men anser att medlemsstater vid extraordinära tillfällen bör ha möjlighet att använda tillfälliga och riktade åtgärder för att hantera omfattande priseffekter för slutkunder. Regeringen välkomnar på ett övergripande plan förslaget om att faciliteten för återhämtning och resiliens ska användas för det huvudsakliga genomförandet av REPowerEU och understryker behovet av att prioritera miljö och klimat. Regeringen kan stödja användningen av befintliga medel inom faciliteten för detta ändamål, är öppen för att diskutera frivilliga överföringar av medlemsstaters anslag inom sammanhållningspolitiken och den gemensamma jordbrukspolitiken och är skeptisk till förslaget om att mata ut och auktionera ytterligare utsläppsrätter från marknadsstabilitetsreserven. MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt: Jag anser att första stycket i regeringens ståndpunkt bör ändras enligt följande: Regeringen välkomnar EU-kommissionens förslag till möjliga åtgärder för att minska beroendet av import av fossila bränslen och anser att EU:s beroende av fossila bränslen bör fasas ut så snabbt som möjligt. Ett totalt importstopp av all rysk energi måste genomföras så snart det är möjligt, där enskilda medlemsstater måste tillåtas gå före. För att möjliggöra detta måste kommissionen skyndsamt presentera förslag för att reformera systemet med ursprungsgarantier. Jag anser vidare att andra och tredje stycket i regeringens ståndpunkt bör ändras enligt följande: Regeringen välkomnar den höjda ambitionsnivån och anser att högre mål för energieffektivitet och förnybar energi på EU-nivå är angeläget. Regeringen anser vidare att det är viktigt att alla medlemsstater bidrar till målen. Regeringen anser dock att alla medlemsstater måste bidra till målen och avser verka för att Sveriges nationella bidrag till målet om förnybar energi inte blir högre än vad som krävs för att Sverige ska bli klimatneutralt till 2045. Regeringen anser vidare att alla fossilfria energislag måste kunna bidra till omställningen, inklusive bioenergi och kärnkraft. Utsläppsminskningar bör främjas, därför är regeringen positiv till att energieffektivisering får en större roll i minskning av fossila bränslen och att ”energieffektivisering först”-principen beaktas. avser regeringen verka för att de nationella energieffektiveringsbidragen förblir indikativa för att inte begränsa en ökad elektrifiering. Regeringen är positiv till att energieffektivisering får en större roll i minskning av fossila bränslen och att ”energieffektivisering först”-principen beaktas, men avser också verka för att regelverket för energieffektivisering inte hindrar teknikskiften som kräver en ökad elektrifiering. I linje med detta fortsätter regeringen verka för att detaljregleringen i lagstiftningen minimeras. V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt: Jag anser att första stycket i regeringens ståndpunkt bör ändras enligt följande: Regeringen välkomnar EU-kommissionens förslag till möjliga åtgärder för att minska beroendet av import av fossila bränslen och anser att EU:s beroende av fossila bränslen bör fasas ut så snabbt som möjligt. Ett totalt importstopp av all rysk energi måste genomföras så snart det är möjligt, där enskilda medlemsstater måste tillåtas gå före. För att möjliggöra detta måste kommissionen skyndsamt presentera förslag för att reformera systemet med ursprungsgarantier. Vid sammanträdet närvarade även en tjänsteman från EU-nämndens kansli. |
§ 4 | Rådet för transport, telekommunikation och energi (TTE)
Vid sammanträdet närvarade även en tjänsteman från EU-nämndens kansli. |
§ 5 | Anmälan av inkomna EU-dokument Anmäldes sammanställning över inkomna EU-dokument. |
§ 6 | Näringsutskottets tematiska EU-konferens våren 2023 Utskottet informerades om förslag till övergripande frågeställningar för utskottets tematiska konferens under Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd den 1 januari–30 juni 2023. |
§ 7 | Hanteringen av EU-ärenden under sommaren Utskottet informerades om hanteringen av eventuella EU-ärenden under sommaren. |
§ 8 | Bemyndigande att inhämta regeringens bedömning Utskottet beslutade att bemyndiga ordföranden fatta beslut om inhämtande av regeringens bedömning över ett eventuellt inkommet subsidiaritetsärende under sommaruppehållet. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad. |
§ 9 | Bemyndigande att justera protokoll Ordföranden bemyndigades att justera dagens protokoll. |
§ 10 | Nästa sammanträde Utskottet beslutade att nästa sammanträde ska äga rum torsdagen den 18 augusti kl.12.00 vid behov. |
Vid protokollet Bibi Junttila Justeras den 22 juni 2022 Carl-Oskar Bohlin | |
| FÖRTECKNING ÖVER LEDAMÖTER | Bilaga 1 till protokoll 2021/22:50 | ||||||||||||||
§ 1–10 | ||||||||||||||||
N | V | |||||||||||||||
LEDAMÖTER | ||||||||||||||||
Carl-Oskar Bohlin (M), ordf. | X | |||||||||||||||
Jennie Nilsson, vice ordf. (S) | X | |||||||||||||||
Mattias Jonsson (S) | X | |||||||||||||||
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) | X | |||||||||||||||
Mattias Bäckström Johansson (SD) | X | |||||||||||||||
Monica Haider (S) | ||||||||||||||||
Helena Lindahl (C) | X | |||||||||||||||
Birger Lahti (V) | X | |||||||||||||||
Lotta Olsson (M) | X | |||||||||||||||
Alexander Christiansson (SD) | ||||||||||||||||
Mathias Tegnér (S) | X | |||||||||||||||
Camilla Brodin (KD) | X | |||||||||||||||
Åsa Eriksson (S) | X | |||||||||||||||
Arman Teimouri (L) | X | |||||||||||||||
Eric Palmqvist (SD) | X | |||||||||||||||
Amanda Palmstierna (MP) | X | |||||||||||||||
Peter Helander (C) | ||||||||||||||||
SUPPLEANTER | ||||||||||||||||
Anders Frimert (S) | X | |||||||||||||||
Elisabeth Björnsdotter Rahm (M) | O | |||||||||||||||
Gunilla Svantorp (S) | ||||||||||||||||
Jessica Rosencrantz (M) | ||||||||||||||||
Josef Fransson (SD) | X | |||||||||||||||
Johanna Haraldsson (S) | ||||||||||||||||
Per Schöldberg (C) | ||||||||||||||||
Lorena Delgado Varas (V) | O | |||||||||||||||
Åsa Coenraads (M) | ||||||||||||||||
Anne Oskarsson (SD) | ||||||||||||||||
Joakim Sandell (S) | ||||||||||||||||
Andreas Carlson (KD) | ||||||||||||||||
Isak From (S) | ||||||||||||||||
Helena Gellerman (L) | ||||||||||||||||
Yasmine Eriksson (SD) | ||||||||||||||||
Anna Sibinska (MP) | ||||||||||||||||
Marléne Lund Kopparklint (M) | ||||||||||||||||
Gulan Avci (L) | ||||||||||||||||
Johan Pehrson (L) | ||||||||||||||||
Maria Gardfjell (MP) | ||||||||||||||||
Staffan Eklöf (SD) | ||||||||||||||||
Ann-Christine From Utterstedt (SD) | ||||||||||||||||
Rickard Nordin (C) | ||||||||||||||||
Ilona Szatmari Waldau (V) | ||||||||||||||||
Hampus Hagman (KD) | ||||||||||||||||
Kjell-Arne Ottosson (KD) | ||||||||||||||||
Daniel Andersson (S) | ||||||||||||||||
Niels Paarup-Petersen (C) | X | |||||||||||||||
Lorentz Tovatt (MP) | ||||||||||||||||
N = Närvarande | x = ledamöter som deltagit i handläggningen | |||||||||||||||
V = Votering | o = ledamöter som härutöver har varit närvarande | |||||||||||||||