Riksdagen i en ny tid: EU och IPEX. Arbetsgruppen för genomförande av Riksdagskommitténs förslag (Utredning från Riksdagsförvaltningen 2006/07:URF2)

Genomförandeplan

för behandlingen i riksdagen av EU-frågor och IPEX

ISSN 1651-6885

ISBN 978-91-85050-71-0

ISBN 91-85050-71-7

Riksdagstryckeriet, Stockholm, 2006

2006/07:URF2

Innehållsförteckning
1	Bakgrund....................................................................................................		4
2	Genomförandegruppens uppdrag ...............................................................		5
3	Ny ordning för behandling av grön- och vitböcker och andra
	strategiska EU-dokument ...........................................................................		6
4	Samråd mellan regering och riksdag ..........................................................		8
5	Subsidiaritetskontroll i enlighet med gällande fördrag.............................		14
6	EU-debatter i kammaren ..........................................................................		16
7	IPEX	........................................................................................................	17
8	Utbildning i de nya arbetsformerna..........................................................		19
9	Vissa övriga frågor...................................................................................		20
10	Organisatoriska och ekonomiska konsekvenser.......................................		22
11 Genomförandeplan...................................................................................			26
12	Det fortsatta arbetet..................................................................................		28
Bilagor		........................................................................................................	30
Bilaga 1:		Förslag till lag om ändring i riksdagsordningen...................................	31
Bilaga 2: Genomförandegruppens sammansättning, m.m. ............................			36
Bilaga 3: Ny ordning för behandling av grön- och vitböcker och andra
		strategiska EU-dokument – processchema .....................................	37
Bilaga 3a: Checklista I – EU-dokument m.m. ................................................			39
Bilaga 3b: Checklista II – källor till information.............................................			42
Bilaga 3c: Checklista III – uppgifter att uppge/granska ..................................			43
Bilaga 3d: Mall för utlåtande...........................................................................			46
Bilaga 4: Samråd mellan regering och riksdag – processchema....................			55
Bilaga 5: IPEX – förslag till handlingsplan ...................................................			58
Bilaga 6: Plan för utbildning i IPEX för utskottens och EU-nämndens
		kanslier ...........................................................................................	60
Bilaga 7: IT-upphandling för stöd till IPEX ..................................................			62
Bilaga 8: Plan för utbildning i EG-rätt m.m. för riksdagsförvaltningen ........			66
Bilaga 9: Underlag till riksdagsförvaltningens beredning av
		budgetförslag för år 2007 ...............................................................	68
Bilaga 10: Prioriteringar för åren 2007 och 2008 ............................................			74
Bilaga 11: Prioriteringar för åren 2007 och 2008 – precisering.......................			77

2006/07:URF2

1 Bakgrund

Riksdagskommittén har haft i uppdrag att förutsättningslöst pröva formerna för riksdagens arbete med EU-frågor och föreslå de organisatoriska och författningsmässiga förändringar kommittén finner nödvändiga för att riksdagen skall kunna delta i EU-samarbetet på ett effektivt och ansvarsfullt sätt. Kommittén har haft att finna former för riksdagens behandling av och beslut om EU-samarbetets olika dimensioner. Som ett led i detta arbete har också ingått att pröva formerna för kontakterna med regeringen. Slutligen har det stått Riksdagskommittén fritt att pröva andra EU-frågor av vikt för riksdagsarbetets utveckling på sikt.

Utgångspunkten för arbetet har varit att EU-frågorna så långt möjligt skall integreras i det sedvanliga riksdagsarbetet, att alla ledamöter skall ha möjlighet att sätta sig in i och följa EU-frågorna, att tydliggöra riksdagens roll och stärka riksdagens inflytande i EU-samarbetet samt att EU-arbetet i riksdagen skall präglas av öppenhet med goda möjligheter till insyn för medborgarna.

Riksdagskommittén lade i december 2005 fram sina förslag i framställningen Riksdagen i en ny tid (2005/06:RS3). Riksdagen antog i juni 2006 de av Riksdagskommittén föreslagna riktlinjerna för riksdagens arbete med EU- frågor (bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333). Dessa innebär att en ny ordning för behandling av grön- och vitböcker och andra strategiska EU- dokument kommer att genomföras. Vidare innebär riktlinjerna förändringar i samrådet mellan regering och riksdag. Samrådet i EU-nämnden skall gälla enbart frågor som är föremål för beslut inför det stundande rådsmötet medan andra frågor avses bli behandlade i utskotten. Vidare betonas det önskvärda i att utskotten utnyttjar de möjligheter som står till buds att aktualisera subsidiaritetsfrågor, understryks behovet av debatter om EU-frågor i kammaren, betonas vikten av kontakter med andra parlament samt att kontakterna mellan ledamöter och de svenska Europaparlamentarikerna utvecklas.

De förändrade arbetsformerna medför ändringar i riksdagsordningen. I de delar dessa berör riksdagsordningens huvudbestämmelser är beslutet vilande och förutsätter ett nytt beslut efter riksdagsvalet 2006. Bestämmelserna finns intagna i bilaga 1. De nya riktlinjerna för arbetet med EU-frågor i riksdagen skall tillämpas fr.o.m. den tidpunkt då ändringarna i riksdagsordningen träder i kraft, vilket de föreslås göra den 1 januari 2007.

Samtidigt med förslagen till ändrade arbetsformer godkände riksdagen vad som i framställningen anförts om erforderliga resurser för att genomföra Riksdagskommitténs förslag. Framför allt handlar det om en förstärkning av resurserna på EU-området, i första hand inriktad på gemensamma funktioner inom beslutsprocessen.

2006/07:URF2

2 Genomförandegruppens uppdrag

Uppdraget för genomförandegruppen för behandling av EU-frågor och IPEX har varit att utarbeta rutiner och rekommendationer i syfte att underlätta genomförandet av de av riksdagen beslutade riktlinjerna för arbetet med EU- frågor. Genomförandegruppens arbete bör enligt uppdraget utmynna i en genomförandeplan i vilken bör ingå förslag om rutiner, resurser, tekniska lösningar, informationsåtgärder och former för samverkan mellan förvaltningens olika delar.

I enlighet med uppdraget inriktades arbetet under våren 2006 i första hand på att planera vilka åtgärder som bör vidtas och att identifiera vilka resursfrågor som borde tas upp i samband med riksdagsförvaltningens beredning av budgetförslaget för år 2007. Den 31 maj 2006 överlämnade genomförandegruppen också ett underlag till riksdagsförvaltningens beredning av budgetförslag för år 2007, vilket genomförandegruppen återkommer till i avsnitt 10.

Under september månad höll genomförandegruppen informations- och samrådsmöten med vissa berörda grupper inom riksdagsförvaltningen (utskottens och EU-nämndens kanslichefer, föredragandena, assistenterna i utskotten och EU-nämnden samt utredarna inom utredningstjänsten). I november remitterades ett utkast till rapport till samtliga i dessa grupper. Genomförandegruppen vill framföra sitt tack till alla för det arbete som har lagts ned; inkomna synpunkter har i hög grad beaktats i denna slutliga version. Gruppen konstaterar att detta samrådsförfarande samtidigt har kommit att utgöra en process i sig såsom en inledning till den nya ordning för riksdagens arbete med EU-frågor som träder i kraft den 1 januari 2007.

Det går inte att på förhand förutse samtliga de frågeställningar som kan uppkomma med anledning av de nya arbetsformerna. Det kommer därför att finnas behov av att diskutera arbetsformer och erfarenheter också framöver. Genomförandegruppen föreslår därför att gruppen breddas och får utgöra ett forum för att diskutera bl.a. handläggningsfrågor. I den breddade genomförandegruppen bör ingå representanter för den förstärkta samordningsfunktion i kammarkansliet som genomförandegruppen föreslår (se avsnitt 10), för utskottskanslierna, EU-nämnden, utredningstjänsten och EU-upplysningen. Gruppen bör träffas regelbundet och ta upp sådana frågeställningar som uppkommer i samband med handläggningen av EU-ärenden enligt den nya ordningen.

Genomförandegruppen skulle enligt uppdraget ha avslutat sitt arbete innan riksmötet öppnade i oktober 2006. Mot bakgrund av att ändringarna i riksdagsordningens huvudbestämmelser tas upp till nytt beslut efter riksdagsvalet 2006 har tiden för genomförandegruppens uppdrag förlängts. Genomförandegruppen överlämnar härmed sin rapport till styrgruppen.

I bilaga 2 finns en redogörelse för genomförandegruppens sammansättning och arbetets genomförande.

2006/07:URF2

3 Ny ordning för behandling av grön- och vitböcker och andra strategiska EU-dokument

Riksdagen

Genom riksdagens beslut införs en ny ordning för behandling av grön- och vitböcker och andra strategiska EU-dokument. Syftet är att redan i ett tidigt skede av beslutsprocessen inom EU skapa debatt kring och förankra EU- frågorna i riksdagen.

Efter anmälan av talmannen skall kammaren remittera vissa EU-dokument till ansvarigt utskott (10 kap. 4 § riksdagsordningen). Någon motionsrätt kommer inte att föreligga. Utskottet skall granska dokumentet och därefter redovisa resultatet av sin granskning i ett utlåtande till kammaren. Behandlingen i kammaren, som kan inbegripa en debatt, avslutas med att kammaren lägger utlåtandet till handlingarna. Ett utlåtande föranleder inte någon riksdagsskrivelse (RS3 s. 43). Det skall vara möjligt för kammaren att votera mellan alternativa skrivningar i utlåtandet, men utlåtandet kan inte innehålla något förslag till tillkännagivande avseende regeringens agerande.

Ett kammarbeslut i anslutning till behandlingen av EU-dokumenten kommer inte att i någon rättslig mening binda regeringen eller riksdagen eller något av riksdagens organ (KU21 s. 29). Utlåtandet får betraktas som preliminära synpunkter av konstitutionellt oförbindande karaktär. Det kan dock ses som uttryck för rådande åsiktsförhållanden i riksdagen och därmed erbjuda en möjlighet för regeringen att stämma av om dess ståndpunkter är förankrade i riksdagen.

Samtliga grön- och vitböcker kommer att bli föremål för den nya ordningen. När det gäller övriga handlingar skall talmannen efter samråd med gruppledarna avgöra vilka dokument, vissa dock undantagna, som skall bli föremål för den nya ordningen.

Genomförandegruppen

Inledningsvis bör indelningen av behandlingen av EU-frågor i å ena sidan grön- och vitböcker och andra strategiska EU-dokument och å andra sidan samråd mellan regering och riksdag kommenteras något.

Till grund för behandlingen av ett ärende i EU ligger alltid ett dokument. Det är vanligtvis antingen ett samrådsdokument (t.ex. grön- eller vitbok eller meddelande) eller ett förslag till rättsakt från kommissionen (t.ex. till förordning, direktiv eller beslut). Båda typerna av dokument ingår i serien KOM- dokument. I de fall medlemsstaterna har initiativrätt omfattas även dokument med sådana förslag av de nya rutinerna. Till riksdagen skall samtliga dokument översändas. Det förutsätts att berört utskott prövar varje dokument som inkommit till utskottet, oavsett om dokumentet remitterats av kammaren eller

3 NY ORDNING FÖR BEHANDLING AV GRÖN- OCH VITBÖCKER OCH ANDRA STRATEGISKA EU-DOKUMENT

2006/07:URF2

ej. I förekommande fall bör – eller vid remittering skall – utskottet inleda en granskning av dokumentet. Som ett led i den granskningen kan utskottet påkalla överläggningar (saksamråd) med regeringen. Detta innebär alltså att både prövning av dokument (genom utlåtande eller på annat sätt) och samråd kan utföras som ett led i utskottets behandling av ett och samma ärende.

I bilaga 3 beskriver genomförandegruppen den nu föreslagna ordningen schematiskt och kommenterar i förekommande fall de aktuella händelserna.

Här bör dock nämnas att de nu föreslagna arbetsformerna förutsätter att utskottskanslierna fortlöpande inte bara bevakar utan också planerar utskottets verksamhet med utgångspunkt i bl.a. EU-institutionernas planeringsdokument. En förteckning över sådana planeringsdokument bör föras, i vilken anges när de kan förväntas inkomma till riksdagen.

2006/07:URF2

4 Samråd mellan regering och riksdag

Riksdagen

Genom riksdagens beslut införs i 10 kap. 1 § riksdagsordningen en hänvisning till regeringens generella informationsskyldighet enligt 10 kap. 6 § regeringsformen. Där stadgas att regeringen fortlöpande skall informera riksdagen om vad som sker inom ramen för samarbetet i EU.

Enligt 4 kap. 11 § riksdagsordningen har regeringen skyldighet att lämna upplysningar och avge yttrande i fråga om arbetet i EU då utskottet begär detta. Enligt dessa regler har utskotten – ibland genom arbetsgrupper – hittills fått information inför rådsmöten.

Genom de föreslagna ändringarna skall regeringen överlägga med utskotten i de frågor rörande arbetet i EU som utskotten bestämmer (10 kap. 3 § riksdagsordningen). Syftet med ändringarna är att stärka utskottens roll i riksdagens arbete med EU-frågor (KU21 s. 30). Det nya samrådsinstitutet gäller således utöver regeringens generella informationsskyldighet. Samrådsinstitutet innebär att ett utskott kan fatta beslut om överläggning, dvs. saksamråd, i ett eller flera ärenden samtidigt som regeringen lämnar information i angränsande eller andra EU-frågor.

Det formella samrådet om regeringens position inför beslut i ministerrådet och givande av det slutliga förhandlingsmandatet skall alltjämt ske i EU- nämnden.

I praktiken innebär detta att samrådet i EU-nämnden enbart skall gälla de frågor som är föremål för beslut inför det stundande rådsmötet (10 kap. 6 § riksdagsordningen och KU21 s. 30). Andra frågor avses bli behandlade i utskotten. De svårigheter som kan uppstå när det gäller att dela upp ministerrådets dagordningar mellan utskott och EU-nämnden förutsätts lösas i praxis och genom att rutiner skapas som underlättar denna uppdelning.

Vid bristande överensstämmelse mellan ministerrådets dagordningar och utskottens beredningsområden skall EU-nämnden ges möjlighet att påkalla överläggningar med regeringen i utskotts ställe (10 kap. 6 § andra stycket riksdagsordningen och KU21 s. 30). Detsamma gäller exempelvis under en viss begränsad tid, t.ex. under sommaruppehållet i riksdagen.

När det gäller samrådet mellan regering och utskott förutsätts detta ske redan när frågorna behandlas i rådets arbetsgrupper och i Coreper. Den föreslagna nya bestämmelsen i riksdagsordningen innebär även en skyldighet för regeringen att överlägga med utskott i frågor rörande regeringskonferenser (KU21 s. 15). Härutöver bör utskotten känna ansvar för kommittologin och dess verksamhet (KU21 s. 30).

Resultatet från överläggningarna bör dokumenteras och redovisas i en bilaga till utskottets sammanträdesprotokoll eller i anteckning i protokollet. När det gäller verkningarna av vad ett utskott gett uttryck för vid överläggningarna framhålls att det endast är riksdagens kammare som kan uttala sig på riksdagens vägnar.

4 SAMRÅD MELLAN REGERING OCH RIKSDAG 2006/07:URF2

Det formella samrådet om regeringens position inför beslut i ministerrådet och givandet av det slutliga förhandlingsmandatet bör som i dag ske i EU- nämnden (RS3 s. 7). Här diskuteras det slutliga förhandlingsmandatet för rådsmötet och besluten kan avse exempelvis en politisk överenskommelse eller antagande av en rapport eller av riktlinjer. Frågor som ligger tidigare i processen och som inte är avsedda att bli föremål för beslut på rådsmötet bör inte behandlas i EU-nämnden. Fokus i nämnden kommer således att ligga på eventuella förhandlingsstrategiska överväganden eftersom sakaspekterna behandlats i utskotten (KU21 s. 15). Vidare införs en uttrycklig bestämmelse i riksdagsordningen om skyldighet för regeringen att rådgöra med EU- nämnden inför möten i Europeiska rådet.

Genomförandegruppen

Den nya ordningen för samråd mellan regering och riksdag medför särskilda rutiner för arbetet. I bilaga 4 beskriver genomförandegruppen schematiskt vilka åtgärder utskotten respektive EU-nämnden bör vidta i olika situationer. I det följande utvecklas huvuddragen närmare.

En utgångspunkt för riksdagens beslut är att stärka riksdagens inflytande i EU-samarbetet. Det förutsätts att riksdagen på ett tidigt stadium får insyn i vilka frågor som behandlas inom EU. Enligt genomförandegruppens mening bör det därför vara de inkommande dokumenten, och inte rådsdagordningarna, som skall ligga till grund för bedömningen av om utskottet skall begära ett samråd med regeringen. Rådsdagordningen kan i ett senare skede användas för att stämma av att samråd skett i samtliga för utskottet relevanta frågor.

Lika viktigt som att komma in tidigt i processen är det att utskotten löpande följer ärendena i såväl rådet som Europaparlamentet. Utskottskanslierna bör därför följa var i förhandlingsprocessen ett ärende befinner sig och bevaka rådsdagordningarna så att utskotten har möjlighet att begära samråd och framföra synpunkter också i slutfasen av förhandlingarna.

Regeringens skyldighet att fortlöpande informera riksdagen om vad som sker inom ramen för samarbetet i EU kvarstår. Härutöver skall regeringen således genom de föreslagna ändringarna överlägga med utskotten i de frågor rörande arbetet i EU som utskotten bestämmer. Ansvarigt statsråd och/eller statssekreterare bör samråda med utskottet.

Resultatet från överläggningarna med utskotten bör dokumenteras och redovisas i en bilaga till utskottets sammanträdesprotokoll eller i anteckning i protokollet (KU21 s. 15). Genomförandegruppen föreslår att ledning tas i EU- nämndens praxis. Utskottets ordförande bör sålunda, i slutet av varje punkt som är föremål för samrådet, sammanfatta om regeringen har utskottets stöd eller inte i en viss fråga, vilket antecknas i protokollet. Har majoriteten en annan uppfattning än regeringen bör denna uppfattning redovisas, liksom en minoritets hållning som tas in i en avvikande mening till protokollet. En förutsättning bör vara att utskottet fått ett utförligt skriftligt underlag, t.ex. en

2006/07:URF2 4 SAMRÅD MELLAN REGERING OCH RIKSDAG

faktapromemoria, från regeringen av vilket framgår regeringens ståndpunkt i de aktuella frågorna.

En protokollsanteckning kan ha följande innehåll.

Statsrådet, åtföljd av statssekreteraren, departementsrådet osv., samtliga från departementet, informerar och samråder om

Ämnen:

…

Ordföranden konstaterar att det finns stöd för regeringens position inför de fortsatta förhandlingarna.

Ytterligare exempel:

Statsrådet, åtföljd av …, samtliga från Justitiedepartementet, informerade och samrådde om:

1. Hantering av migrationsströmmar

Meddelande från kommissionen om en strategisk plan för laglig migration 5052/06 MIGR 1 SOC 1 ECOFIN 1 + ADD 1

Meddelande från kommissionen om en gemensam politik om olaglig invandring

PM Ju2006/443/EU punkt 5

Ordföranden konstaterade såvitt gällde en strategisk plan för invandring att det fanns stöd för regeringens position inför de fortsatta förhandlingarna men ansåg beträffande den gemensamma politiken om olaglig invandring att regeringen borde verka för att kommissionen får i uppdrag att göra en jämförande studie av … (alt. avstod från att nu ta ställning till regeringens position beträffande meddelandet om en gemensam politik om olaglig invandring alt. konstaterade att regeringen inte hade stöd för sin ståndpunkt beträffande en gemensam politik om olaglig invandring).

2. Viseringspolitiken

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om en viseringskodex för gemenskapen, KOM(2006)403

Saksamråd i utskottet har senast skett den 7 november 2006 PM Ju2006/443/EU punkt 5

Statsrådet förtydligade att regeringens ståndpunkt är att …

Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens nu preciserade position inför de fortsatta förhandlingarna.

4 SAMRÅD MELLAN REGERING OCH RIKSDAG 2006/07:URF2

För det fall regeringen ännu inte tagit ställning i en fråga bör detta sakförhållande kunna noteras i protokollet.

Oavsett vad som antecknas i protokollet gäller att det endast är riksdagens kammare som kan uttala sig på riksdagens vägnar. Uttalanden av utskott eller EU-nämnden eller dess ledamöter är inte bindande för riksdagen. Sådana meningsyttringar kan dock – i likhet med ett kammarbeslut enligt den föreslagna ordningen för behandlingen av grön- och vitböcker – vara uttryck för rådande åsiktsförhållanden i riksdagen (KU21 s. 31). En protokollsanteckning över ett saksamråd skall justeras av utskottet – i förekommande fall omedelbart – och därefter expedieras till EU-nämnden och Regeringskansliet med kopia till kammarkansliet.

Vid utformningen av protokollsanteckningen bör en viss försiktighet iakttas, speciellt i de fall beredningen befinner sig på ett tidigt stadium i beslutsprocessen, eftersom det i vissa fall kan vara olämpligt att offentliggöra en preliminär ståndpunkt i en fråga. Denna situation torde kunna bli aktuell såväl för regeringen som för utskottet.

För EU-nämndens del innebär den nya arbetsformen att regeringens samråd med nämnden begränsas till beslutsärenden på kommande rådsmöte. Detta innebär att EU-nämnden behöver informeras om vad som förevarit under utskottens behandling av dessa ärenden. Vad gäller handläggningen och behandlingen av dessa ärenden i EU-nämnden sker inte några förändringar mot vad som gäller i dag.

Den nya ordningen med saksamråd innebär vidare att regeringen skall överlägga med EU-nämnden i andra frågor (än besluten i rådet) rörande arbetet i EU när nämnden av särskilda skäl påkallar sådan överläggning. Motivet härtill har angetts vara att förebygga tänkbara svårigheter som kan uppkomma i form av t.ex. bristande överensstämmelse mellan rådsdagordningar och utskotts beredningsområden. Bestämmelsen gör det också enligt KU möjligt för EU-nämnden att träda in i ett utskotts ställe under en viss begränsad tid, exempelvis under kammarens sommaruppehåll. Det är inte någon oinskränkt möjlighet för EU-nämnden att träda in i utskotts ställe vid överläggningar med regeringen, och det skall i förhållandet mellan utskott och EU-nämnd råda en samsyn kring vilka förutsättningar som gäller för EU-nämndens utövande av dessa befogenheter.

Som genomförandegruppen konstaterat torde regeringens överläggningar med utskotten i allmänhet komma att äga rum på ett tidigare stadium – inför rådsarbetsgrupp och/eller Coreper – än då frågorna skall behandlas på rådets möten. I dessa fall torde det knappast finnas anledning för utskottet att inte påkalla samråd bara av den anledningen att frågan rör flera utskott. Snarare bör det huvudansvariga utskottet kunna genom kanslikontakter förvarna också övriga berörda utskott.

Om berört/berörda utskott av någon anledning (t.ex. sommaruppehåll) inte anser sig kunna hålla sådana överläggningar som utskottet/utskotten i och för sig ansett angelägna bör detta förhållande om möjligt komma till uttryck på något sätt. En möjlighet är att utskottet vid ett sammanträde beslutar att i en

2006/07:URF2 4 SAMRÅD MELLAN REGERING OCH RIKSDAG

viss fråga bestämma att regeringen inte skall överlägga med utskottet. I samband därmed bör i protokollet antecknas att beslutet skall delges övriga berörda utskott och EU-nämnden. Det är dock tveksamt om de frågor som uppkommer under sommaren i rådsarbetsgrupper och Coreper – och i vilka utskottet skulle vilja hålla saksamråd – kan identifieras redan vid utskottets sista sammanträde under våren.

Det kan också tänkas att ett utskott skulle vilja bestämma att överläggning skall ske om vissa frågor på en förestående rådsdagordning men av någon anledning (se ovan) inte anser sig kunna hålla sådana överläggningar. Liksom i ovan angivna fall kan detta komma till uttryck genom att utskottet beslutar att inte hålla saksamråd med regeringen i aktuella ”icke beslutsfrågor” på rådets dagordning. I samband därmed kan i protokollet antecknas att beslutet skall delges övriga berörda utskott och EU-nämnden. När det gäller rådsmöten torde det finnas viss möjlighet att under våren – med hjälp av de preliminära rådsdagordningar som ordförandeskapet distribuerar i samband med sitt tillträde – förutse vilka frågor som kommer upp i juni och juli. Rådsdagordningen kommer emellertid inte in till riksdagen förrän tidigast två veckor före rådsmötet.

EU-nämnden kan alltså påkalla överläggning med regeringen om andra frågor än besluten i rådet. Förutsättningen är att det finns särskilda skäl. En samsyn mellan utskott och nämnd skall råda. I de fall då EU-nämnden enligt ovan delges utskottsbeslut om att inte hålla saksamråd får särskilda skäl anses föreligga. Det kan tänkas att EU-nämnden inte anser att det förhållandet att ett utskott beslutat att inte hålla saksamråd skall medföra att nämnden påkallar samråd. Saken kan ju ha utvecklats på sådant sätt efter utskottets beslut att det inte finns särskild anledning att hålla saksamråd. Detta måste avgöras i varje enskilt fall. I övrigt får det förutsättas att angelägna frågor på olika stadier kan identifieras och att det faktum att ett utskott i en sådan fråga inte har hållit saksamråd medför att det kan bli aktuellt för EU-nämnden att hålla saksamråd. Naturligtvis måste i alla fall kontakter ske mellan utskott och EU-nämnd, både på presidienivå och kanslinivå.

När det avslutningsvis gäller arbetsformerna i utskotten kan genomförandegruppen konstatera att det är önskvärt att behandlingen av EU-frågorna sker på ett likartat sätt. Genomförandegruppen har emellertid avstått från att lämna förslag till hur arbetet med EU-frågor bör organiseras i utskotten. Ett skäl är att det redan i dag finns olika och samtidigt väl fungerande former för att bereda EU-frågorna i utskotten: information från regeringen lämnas till utskottet i dess helhet, till en i utskottet särskilt utsedd EU-grupp eller till grupper av utskottets ledamöter för behandling av vissa sakfrågor. Det finns enligt genomförandegruppen i och för sig inte något som hindrar att utskotten väljer olika lösningar. Samtidigt vill genomförandegruppen peka på att en av intentionerna med riksdagens beslut är att alla ledamöter skall ha möjlighet att sätta sig in i och följa EU-frågorna.

På samma sätt har utskottskanslierna – ibland beroende av utskottets arbetsformer – olika lösningar för bevakningen av EU-ärenden. Inte sällan utses

4 SAMRÅD MELLAN REGERING OCH RIKSDAG 2006/07:URF2

en föredragande att vara ansvarig för denna. En målsättning med det arbete som nu genomförs är att EU-frågorna så långt möjligt skall integreras i det dagliga arbetet. Enligt genomförandegruppens mening kan det förvisso finnas anledning att låta en tjänsteman ha huvudansvaret för behandlingen av EU- frågorna inom utskottskansliet, särskilt för samordningsfrågor med andra berörda utskott, EU-nämnd och samordningsfunktionen inom kammarkansliet liksom med Regeringskansliet. Samtidigt ligger det enligt genomförandegruppens mening i de nya arbetsrutinerna att samtliga föredragande får bevakningsansvaret för EU-frågor inom sina respektive sakområden. Det bör också utvecklas rutiner för att den föredragande som är ansvarig för en viss sakfråga i utskottet ”följer med” denna till behandlingen i EU-nämnden. De närmare formerna för detta bör utvecklas av den breddade genomförandegrupp som föreslås bli inrättad (se avsnitt 10).

2006/07:URF2

5 Subsidiaritetskontroll i enlighet med gällande fördrag

Den i artikel 5 i EG-fördraget intagna s.k. subsidiaritetsprincipen har följande lydelse.

På de områden där gemenskapen inte är ensam behörig skall den i överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen vidta en åtgärd endast om och i den mån som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och därför, på grund av den planerade åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå.

I det konstitutionella fördraget, för vilket ratificeringsprocessen nu avstannat, föreslås de nationella parlamenten få möjlighet att granska kommissionens förslag till lagstiftning utifrån subsidiaritetsprincipen enligt en i det föreslagna fördraget särskilt angiven ordning. Eftersom det konstitutionella fördraget inte trätt i kraft har det inte funnits skäl för Riksdagskommittén att nu förelägga riksdagen sådana förslag till ändringar i riksdagsordningen som är knutna till fördraget.

Som framgått ovan utgör subsidiaritetsprincipen redan i dag en del av gällande gemenskapsrätt. Cosac får – enligt protokollet till dagens EU- och EG- fördrag om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen – till Europaparlamentet, rådet och kommissionen överlämna alla bidrag som man finner lämpliga när det gäller unionens lagstiftande verksamhet, bl.a. vad gäller tillämpningen av subsidiaritetsprincipen.

Frågan om de nationella parlamentens möjligheter till subsidiaritetskontroll var i maj 2006 föremål för överväganden inom ramen för Cosac. I maj 2006 gjorde också kommissionen ett åtagande att göra alla nya samrådsdokument och lagförslag tillgängliga för de nationella parlamenten. I ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådet den 15 och 16 juni 2006 uppmuntrades de nationella parlamenten att stärka samarbetet inom ramen för Cosac när de övervakar subsidiariteten. I slutsatserna från EU-talmanskonferensen den 1 juli 2006 följdes detta upp. Talmännen föreslog att Cosac överväger diskussion om att stärka samarbetet.

Avsikten med de av riksdagen antagna förslagen är att utskottens roll i arbetet med EU-frågorna skall stärkas. Riksdagskommittén anser att det därigenom kommer att finnas ökat utrymme för utskotten att aktualisera subsidiaritetsfrågor (RS3 s. 53). Det är önskvärt att utskotten utnyttjar de möjligheter som står till buds, t.ex. vid utlåtande över en vitbok, i kontakter med företrädare för regeringen eller genom att utnyttja sin initiativrätt. Även KU pekar på de möjligheter till subsidiaritetskontroll som står till buds redan inom ramen för gällande fördrag (KU21 s. 33).

Genomförandegruppen föreslår att utskotten skall beakta subsidiaritetsprincipen vid behandlingen av samtliga relevanta EU-dokument inom sitt ansvarsområde; frågan kan uppkomma i alla stadier av behandlingen av ett

5 SUBSIDIARITETSKONTROLL I ENLIGHET MED GÄLLANDE FÖRDRAG 2006/07:URF2

ärende. I de fall frågan uppkommer i samband med behandlingen av en grön- eller vitbok eller annat strategiskt EU-dokument skall det av utlåtandet framgå att utskottet gjort en sådan prövning och resultatet av denna. Om utskottet finner att ett förslag i ett dokument som inte är föremål för ett utlåtande strider mot subsidiaritetsprincipen bör detta antecknas i utskottets protokoll.

För det fall ett utskott funnit att ett förslag står i strid med subsidiaritetsprincipen bör uppgiften om detta spridas till andra nationella parlament inom ramen för IPEX-systemet. Genomförandegruppen har också diskuterat möjligheterna för riksdagen att uppmärksamma kommissionen på utskottets slutsatser. Detta behandlas närmare under avsnitt 9.2 Riksdagens möjligheter att lämna synpunkter direkt till kommissionen.

Det kan i sammanhanget tilläggas att kammarkansliet har uppmanat Regeringskansliet att i berörda faktapromemorior redovisa sin bedömning av dels kommissionens förslag till rättslig grund, dels dess slutsatser om subsidiaritetsprincipens tillämpning.

2006/07:URF2

6 EU-debatter i kammaren

Riksdagen

Riksdagskommittén understryker värdet av särskilda debatter om EU-frågor i kammaren, både om arbetsprogram och om andra frågor. Regeringen kan t.ex. lämna information i kammaren om sitt arbetsprogram inför ett nytt ordförandeskap. En debatt på hösten om kommissionens lagstiftningsprogram ligger väl i linje med både tidigare uttalanden av riksdagen och med diskussionerna på europeisk nivå (RS3 s. 55).

Genomförandegruppen

EU-debatter i riksdagen kan både vara återkommande och ske ad hoc. Enligt genomförandegruppens mening bör en återkommande debatt hållas med anledning av kommissionens årliga politiska strategi som presenteras i mars. Genom att ta upp strategin skulle riksdagen debattera frågorna i ett tidigt skede, tidigare än då lagstiftningsprogrammet presenteras. Det får också förutsättas att regeringen är företrädd i debatten, och kan ta intryck av denna vid utformningen av sitt kommande arbetsprogram. Andra återkommande debatter som bör äga rum är i samband med regeringens återrapporteringar från Europeiska rådets möten.

Genomförandegruppen anser det viktigt att understryka att de vanliga debattformerna också kan användas för EU-frågorna. Det innebär bl.a. att möjligheterna till aktuell debatt föreligger.

2006/07:URF2

7 IPEX

Syftet med IPEX – Interparliamentary EU Information Exchange – är att stödja interparlamentariskt samarbete i EU genom att erbjuda en plattform för elektroniskt utbyte av EU-relaterad information mellan parlamenten. IPEX är tillgängligt för alla nationella parlament i medlemsstaterna, anslutnings- och kandidatländerna samt för Europaparlamentet.

Genomförandegruppen har upprättat ett förslag till handlingsplan rörande IPEX, se bilaga 5, som överlämnats till styrgruppen.

Vad har hänt hittills?

IPEX öppnades officiellt på EU-talmansmötet i juli i år (www.ipex.eu). Riksdagen påbörjade dock registreringen i IPEX enligt steg 1 i handlingsplanen redan under våren.

Under våren och sommaren 2006 har dokument på IPEX-sidan och den svenska nationella sidan uppdaterats fortlöpande med uppgift om ansvarigt utskott, ankomstdatum samt en länk till EU-upplysningen. Av IPEX (EU- ärenden) framgår hur långt ett ärende kommit i behandlingen i EU, om regeringen lämnat en faktapromemoria eller om EU-nämnden behandlat ärendet. I de fall kammarkansliet har information om att ett kommissionsdokument eller en faktapromemoria behandlats i ett utskottsbetänkande har även betänkandet lagts upp på den nationella sidan. IPEX-korrespondenten anges som kontaktperson för samtliga hittills uppdaterade dokument och är den som hittills genomfört samtliga registreringar i IPEX.

Den 21 april 2006 bjöd riksdagsdirektören in till en presentation av IPEX för riksdagens tjänstemän och den 9 juni fick utskottens och EU-nämndens kanslier tillgång till en inloggning i IPEX. Den 4 augusti skickades en informationsbroschyr på svenska med följebrev ut till samtliga tjänstemän i utskott och EU-nämnd.

Genomförandegruppen har gjort en första utvärdering av vilka uppgifter som bör registreras, se bilaga 5.

Utbildning för utskottskanslierna och EU-nämndens kansli

För att IPEX redan från början skall få genomslag fullt ut är det viktigt att arbetet decentraliseras i riksdagsförvaltningen. Eftersom det inte heller är önskvärt med dubbelarbete är det naturligt att utskotten ansvarar för uppgifter om sina dokument. Det är också viktigt att kvalitetssäkra arbetet som görs på webbplatsen och följaktligen måste det ställas höga krav på användarna.

Genomförandegruppen har mot denna bakgrund föreslagit att IPEX- ansvarig på utskottskansliet skall utses av kanslichefen. För att utskotten skall kunna dra maximal nytta av IPEX genomförs en grundlig introduktion och utbildning enligt en särskild utbildningsplan för utskottens och EU-nämndens kanslier, se bilaga 6.

2006/07:URF2

7 IPEX

Kanslierna i utskott och EU-nämnd övertar ansvaret för uppdateringen i IPEX

Samtliga utskott har redan ett eget konto att logga in med. Till detta konto kan, efter genomförd utbildning, knytas behörighet att uppdatera webbplatsen, s.k. utökad behörighet. Det finns dock inte olika nivåer i den utökade behörigheten, vilket innebär att de som ansvarar för att uppdatera dokumenten på utskotten kommer att ha samma behörighet som korrespondenten. Det innebär således att det måste finnas tydliga riktlinjer för vem som gör vad. Varje akt som påbörjats måste också avslutas när ärendet är färdigbehandlat, men även ändras om tillståndet för ärendet förändras eller ny information tillkommer. Detta ansvar kan komma att delas mellan korrespondenten och utskottstjänstemannen, oberoende av hur man löser ansvaret för uppdatering av akter. Målet med uppdateringen är att den skall vara omedelbar, dvs. ske med så små dröjsmål som möjligt.

Genomförandegruppen har i de schematiska uppställningarna för samrådet mellan regering och riksdag samt för behandlingen av grön- och vitböcker och andra strategiska EU-dokument angett när en registrering bör ske i IPEX och även vem som bör göra den, kammarkansliet eller utskottskansliet/EU- nämndens kansli. Korrespondenten bör även fortsättningsvis vara den som sköter kontakterna med IPEX-supporten och med de andra korrespondenterna i frågor som rör webbplatsen, funktionalitet m.m. Däremot är det lämpligt att utskottens respektive EU-nämndens kanslier kontaktar både korrespondenter och eventuella handläggare i andra parlament direkt när det gäller sakfrågor.

Enligt den genomförandeplan som finns i avsnitt 11 har genomförandegruppen planerat in att utskottskanslierna och EU-nämndens kansli efter utbildningarna i september och oktober skall överta ansvaret för registreringar i IPEX den 1 november 2006.

Upphandling av en förstudie för IT-stöd

I genomförandegruppens uppdrag ingår bl.a. att utarbeta förslag till nya rutiner för behandlingen av EU-frågor och IPEX, hitta former för samverkan mellan förvaltningens olika delar och föreslå åtgärder för att höja kunskapsnivån på EU-området. På alla dessa områden kan användning av IT bidra till att arbetsuppgifter utförs effektivare och resurser utnyttjas bättre. I gruppens uppdrag ingår att föreslå en plan för hur IT-stödet kan utvecklas för att stödja EU-arbetet i riksdagen.

För att få fram ett bra underlag för beslut och planering för det framtida IT-stödet har genomförandegruppen i sin handlingsplan för IPEX föreslagit att arbetet på detta område bör inledas med en förstudie. I budgetunderlaget har gruppen också föreslagit att medel skall avsättas för att anlita en konsult för detta. Genomförandegruppen har mot denna bakgrund utarbetat ett förslag till en upphandling av en förstudie för IT-stöd som den 20 september överlämnades till styrgruppen, se bilaga 7.

2006/07:URF2

8 Utbildning i de nya arbetsformerna

För att genomförandet av de nya arbetsformerna skall kunna ske i nära anslutning till ikraftträdandet föreslås att följande genomförs.

Riksdagsledamöter

EU-utbildning för nya ledamöter i december 2006 och mars 2007 (inom ramen för introduktionsutbildningen).

En upprepad information om syftet med reformen samt information om det praktiska genomförandet lämnas till partikanslierna och gruppledarna i januari 2007.

Parlamentarikerhandboken kompletteras med de nya arbetsformerna och rutinerna för EU-ärenden.

Utskottskanslierna och EU-nämndens kansli informerar ledamöterna i utskotten respektive EU-nämnden om nya handläggningsrutiner samt om IPEX under första halvan av februari 2007.

Kammarkansliet, utskottskanslier och EU-nämndens kansli

Under hösten 2006 ges en grundlig introduktion och utbildning i behandlingen av IPEX. Närmare om detta, se avsnitt 7 samt bilaga 6.

En plan för utbildningar i EG-rätt och andra EU-frågor återfinns i bilaga 8. En heldagsutbildning ges om de nya arbetsformerna och rutinerna samt om

innebörden av subsidiaritetskontroll i januari 2007.

Genomförandegruppens rapport omarbetas till en handbok, som synkroniseras med övriga relevanta handböcker i riksdagen.

Avslutningsvis vill genomförandegruppen också peka på det allmänna behov av utbildning och kompetensutveckling som kommer att föreligga i och med att EU-frågorna integreras i det dagliga riksdagsarbetet. I underlaget till riksdagsförvaltningens beredning av budgetförslag för år 2007 har genomförandegruppen föreslagit att medel skall avsättas för detta, se bilaga 9. För att få en bild av dagens kunskapsnivåer och behov av olika utbildningsinsatser föreslår genomförandegruppen att en sådan inventering inleds under hösten.

2006/07:URF2

9 Vissa övriga frågor

9.1 Kontakter mellan svenska Europaparlamentariker och riksdagens ledamöter

Riksdagskommittén har framhållit hur värdefullt det är med goda kontakter mellan svenska Europaparlamentariker och riksdagens ledamöter. Enligt kommittén finns det anledning att ytterligare utveckla kontakterna.

Enligt genomförandegruppens mening utgör kontakterna med de svenska Europaparlamentarikerna ett viktigt led i utskottens behandling av sakfrågorna. Vissa utskott har bjudit in de parlamentariker som arbetar med motsvarande frågor i Europaparlamentet, vilket är ett sätt att utveckla kontakterna och utbyta information. För att man ska kunna följa svenska Europaparlamentarikers arbete bör även fortsättningsvis en lista med uppgifter om svenska rapportörer och vilka rapporter de ansvarar för spridas genom den föreslagna förstärkta samordningsfunktionen.

9.2 Riksdagens möjligheter att lämna synpunkter direkt till kommissionen

Som Riksdagskommittén har uttalat (RS3 s. 43) kan EU:s institutioner förväntas ha intresse av att ta del av riksdagens utlåtanden. Riksdagskommittén erinrar i sammanhanget om att utlåtandena kommer att göras tillgängliga för det interparlamentariska samarbetet genom IPEX.

För det fall ett utskott finner att ett förslag från kommissionen står i strid med subsidiaritetsprincipen har genomförandegruppen föreslagit att utskottet skall ta upp detta i ett saksamråd med regeringen samt sprida informationen till övriga nationella parlament genom IPEX (se avsnitt 5). I detta sammanhang har genomförandegruppen även diskuterat möjligheterna att överlämna ett utlåtande eller protokollsutdrag – åtföljt av ett följebrev av talmannen respektive utskottsordföranden – direkt till kommissionen för att uppmärksamma denna på utskottets bedömning. Diskussioner har förts också mot den bakgrunden att kommissionen har uppmanat de nationella parlamenten att inkomma med kommentarer i samband med nya lagförslag och samrådsdokument, något som välkomnats av EU-talmanskonferensen i juni i år.

Inledningsvis vill genomförandegruppen peka på vad konstitutionsutskottet framhållit i sitt betänkande över det nu aktuella ärendet, nämligen att när det gäller verkningarna av vad ett utskott har gett uttryck för vid överläggningar enligt den föreslagna ordningen är det viktigt att slå fast att endast riksdagens kammare kan uttala sig på riksdagens vägnar. Uttalanden av utskott eller EU-nämnd är således inte bindande för hela riksdagen. Sådana meningsyttringar kan dock – i likhet med ett kammarbeslut enligt den före-

9 VISSA ÖVRIGA FRÅGOR 2006/07:URF2

slagna ordningen för behandlingen av grön- och vitböcker – vara uttryck för rådande åsiktsförhållanden i riksdagen.

Frågan om utskottens eller riksdagens möjligheter att lämna synpunkter direkt till kommissionen väcker en rad frågor kring grundlagsreglering och konstitutionell praxis. Det är enligt genomförandegruppens mening inte möjligt att överblicka vilka konsekvenser en sådan möjlighet skulle medföra. Frågan bör enligt genomförandegruppens mening beredas i ett mer övergripande sammanhang med utrymme för att göra sådana överväganden.

I sammanhanget kan nämnas att organ i några nationella parlament har tillskrivit kommissionen direkt. Ett exempel är Nederländernas parlamentariska EU-utskott, som i juni 2006 delgav kommissionen sina synpunkter på ett förslag om straffrättsliga åtgärder till skydd för immateriella rättigheter; enligt utskottets mening strider förslaget mot subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

9.3 Uppdateringar av vissa handledningar m.m.

Genomförandegruppen vill i detta sammanhang peka på ett antal handledningar m.m. som kräver revidering med anledning av att de nya arbetsformerna och rutinerna införs vid årsskiftet. Detta gäller bl.a. följande.

-Regeringskansliets cirkulär 2: Samråd och information mellan regering och riksdag i EU-frågor,

-EU-arbetet i riksdagen – en vägledning,

-PM om riksdagsförvaltningens stöd till Sveriges ledamöter i Europaparlamentet.

Genomförandegruppen anser att EU-samordningen bör initiera sådana revideringar.

9.4 Inbjudningar till konferenser

Det samordnande och övergripande ansvaret för inbjudningar till konferenser inom EU bör även fortsättningsvis ligga på EU-samordningen i kammarkansliet. Genomförandegruppen anser dock att frågan om rutinerna för handläggningen av inbjudningarna, liksom rutiner för hur ledamöterna skall erhålla nödvändig information inför konferensen m.m. bör diskuteras vidare.

2006/07:URF2

10 Organisatoriska och ekonomiska konsekvenser

I maj 2006 lämnade genomförandegruppen ett underlag till riksdagsförvaltningens beredning av budgetförslag för år 2007. I detta budgetunderlag har genomförandegruppen beskrivit sådana organisatoriska förändringar som behövs för att kunna genomföra riksdagens beslut samt i övrigt vilka ekonomiska konsekvenser som förslaget förväntas medföra. För en mer detaljerad beskrivning hänvisas till bilaga 9.

Uppmanad härtill har genomförandegruppen den 25 september 2006 i en promemoria till riksdagsförvaltningens ledningsgrupp redogjort för vilka prioriteringar som bör göras i resurshänseende för åren 2007 och 2008. I en PM från den 6 oktober 2006 kompletterades denna med ytterligare uppgifter till stöd för genomförandegruppens bedömningar. Båda promemoriorna finns intagna som bilagor till denna rapport, se bilagorna 10 och 11.

I det följande sammanfattas huvuddragen i budgetunderlaget samt föreslår genomförandegruppen även vissa andra förändringar för att genomföra riksdagens beslut.

Samordningsfunktion i kammarkansliet

Genomförandegruppen anser det vara nödvändigt med en särskild samordningsfunktion för EU-frågorna. En sådan finns till vissa delar redan i dag inom kammarkansliet med en biträdande kammarsekreterare, en byrådirektör på deltid samt riksdagens representant vid EU:s institutioner.

Mot bakgrund av innehållet i de tillkommande arbetsuppgifterna anser genomförandegruppen att samordningsfunktionen även fortsättningsvis bör vara placerad i kammarkansliet. I sitt underlag till riksdagsförvaltningens beredning av budgetförslag för år 2007 har genomförandegruppen gjort bedömningen att det inte finns något egentligt utrymme för att utföra uppgifterna inom ramen för den nuvarande organisationen.

Enligt genomförandegruppens mening bör den förstärkta samordningsfunktionen ha ansvaret för den breddade genomförandegrupp som föreslås nedan.

Genomförandegruppen föreslår därför att det inrättas ytterligare en årsarbetskraft – en kvalificerad EU-handläggare – inom kammarkansliet för samordning av EU-frågorna.

Utskottsorganisationen

För att genomföra de nya arbetsuppgifter som blir följden av Riksdagskommitténs förslag samt för att möta kommitténs krav på en ambitionshöjning i EU-frågorna gör genomförandegruppen bedömningen att det kommer att krävas ytterligare tio föredragandetjänster inom utskottsorganisationen. I bilaga 11 beskrivs de tillkommande arbetsuppgifterna närmare.

10 ORGANISATORISKA OCH EKONOMISKA KONSEKVENSER 2006/07:URF2

När det gäller frågan om placeringen av de nya tjänsterna vill genomförandegruppen särskilt peka på att arbetsbelastningen på utskotten kan komma att variera, bl.a. beroende på vilka arbetsområden som blir föremål för samrådsdokument och hur arbetet med det konstitutionella fördraget utvecklar sig. Att binda upp föredraganderesurser till särskilt angivna utskott är därför en mindre bra lösning. Genomförandegruppen förespråkar bl.a. mot denna bakgrund en mer flexibel utskottsorganisation, med möjlighet att fördela föredragandetjänsterna mer efter arbetsbelastning än efter indelning i utskott. Detta är emellertid en fråga av mer övergripande organisatorisk natur som ligger utanför genomförandegruppens uppdrag. Med nu gällande organisation bör tjänsterna fördelas på de utskott som har den största mängden EU-ärenden.

Utredningstjänsten

Riksdagens utredningstjänst spelar en central roll när det gäller att förse ledamöter och partikanslier med utredningar i olika EU-frågor. Genomförandegruppen gör bedömningen att Riksdagskommitténs förslag kommer att innebära ett ökat antal utredningsuppdrag i EU-relaterade frågor till riksdagens utredningstjänst och att nuvarande personalresurser inte räcker till. Erfarenheterna från utredningstjänstens arbete med EU-frågor visar att den sakområdeskompetens som alla utredare skall besitta behöver kompletteras med specialistkompetens på de övergripande institutionella och EG-rättsliga områdena. Specifik EU-kompetens är även viktig för det kontinuerliga arbetet med att upprätthålla och utveckla grundläggande EU-kompetens inom hela utredningstjänsten. Genomförandegruppen har därför i sitt underlag inför budgetberedningen föreslagit att det skall tillsättas ytterligare två tjänster (två kvalificerade EU-utredare) vid riksdagens utredningstjänst.

Övriga delar av förvaltningen

Enligt genomförandegruppens mening krävs en höjning av ambitionsnivån i hela förvaltningen. Genom den ökade aktivitet som förslagen innebär kommer också ökade krav på informations- och kunskapsförsörjning för ledamöter och tjänstemän. Dessutom finns behov av utökad information till allmänheten, både via webbplatsen och genom besvarande av ökat antal frågor från allmänheten och andra. De enheter som främst berörs är EU-upplysningen, informationsenheten och Riksdagsbiblioteket.

IPEX

För att genomföra och utveckla riksdagens arbete med IPEX gör genomförandegruppen bedömningen att det krävs en årsarbetskraft, som delas mellan kammarkansliet och utskottsorganisationen, samt en konsult under åtta månader för att utreda och genomföra IT-stödet för IPEX.

2006/07:URF2 10 ORGANISATORISKA OCH EKONOMISKA KONSEKVENSER

En breddad genomförandegrupp

Genomförandegruppen har, som framgått i avsnitt 3, föreslagit att genomförandegruppen skall breddas för att underlätta genomförandet av riksdagens beslut om nya arbetsformer för EU-frågor. Den breddade genomförandegruppen skall vara ett forum för att diskutera handläggningsfrågor, men även för att utbyta EU-relaterad information. Gruppen blir också ett stöd för EU- samordningens arbete och underlättar kontakterna mellan olika enheter i riksdagen.

I den breddade genomförandegruppen bör ingå representanter för samordningsfunktionen i kammarkansliet, inklusive IPEX, utskottskanslierna och EU-nämndens kansli samt utredningstjänsten och EU-upplysningen. Varje enhet avgör vem som deltar i mötena. Det kan vara en och samma person varje gång eller variera beroende på aktuell mötesagenda. Riksdagens representant vid EU:s institutioner bör delta när han är i Stockholm.

Den breddade genomförandegruppen bör ta upp frågor som rör det löpande EU-arbetet, t.ex. följande:

-Övergripande planeringsfrågor utifrån arbetsprogram och andra strategiska dokument.

-Frågor som uppkommer i samband med handläggningen av EU-ärenden enligt den nya ordningen. (Genomförandegruppen har tidigare i sin rapport hänvisat till rutiner som får utvecklas i praxis.)

-Hantering av EU-dokument, bl.a. frågor som rör fördelningen av inkommande dokument mellan utskotten. (Obs! EU-dokument delas liksom i dag ut till ansvarigt utskott direkt när de kommer in.)

-Rutiner vid subsidiaritetskontroll.

-Frågor av gemensamt intresse som rör kontakterna med Regeringskansliet.

-Information om arbetet i andra nationella parlament och Cosac.

-Önskemål om kompetensutveckling.

Mer policybetonade frågor bör tas upp i andra befintliga tjänstemannaforum i riksdagen, såsom ledningsgruppen, kanslichefsmötet, PS-grupp m.fl., beroende på frågans inriktning. För politisk input finns talmansberedningar, gruppledarmöten och ordförandekonferenser.

Gruppen bör träffas regelbundet – åtminstone varannan vecka, vilket bidrar till kontinuitet och till att tidsåtgången för varje möte kan hållas nere.

EU-beredningen

EU-beredningen har letts av riksdagsdirektören och i beredningen har deltagit kanslicheferna från kammarkansliet, konstitutionsutskottet, justitieutskottet, utrikesutskottet och EU-nämnden, företrädare för RIK och EU-upplysningen samt planeringsdirektören och EU-samordnaren i kammarkansliet. I beredningen diskuteras frågor av mer övergripande karaktär, såsom policyfrågor, inbjudningar till konferenser m.m.

10 ORGANISATORISKA OCH EKONOMISKA KONSEKVENSER 2006/07:URF2

Genomförandegruppen har diskuterat i vad mån frågor med EU- anknytning bör vara föremål för en särskild beredning, och om strävan i stället borde vara att behandla sådana frågor inom ramen för den ordinarie strukturen i riksdagen, t.ex. i ledningsgruppen och PS-gruppen. En avveckling av EU-beredningen har nu genomförts med denna inriktning.

Processutvärdering

Slutligen föreslår genomförandegruppen att genomförandet av de nya arbetsformerna och rutinerna redan från början följs och utvärderas. Härigenom kan man också löpande ompröva resursfrågorna. Även frågor av mer övergripande, organisatorisk art bör löpande utvärderas. En sådan uppföljning och processutvärdering bör påbörjas redan i januari 2007.

2006/07:URF2

11 Genomförandeplan

Förslagen till nya arbetsformer förutsätter givetvis att det nu vilande beslutet antas av riksdagen efter riksdagsvalet. Samtidigt måste dessförinnan förslagen till de nya arbetsformerna diskuteras och förankras eftersom de skall träda i kraft kort tid efter att de i så fall beslutats. Det finns också frågor kring IT- stödet, framför allt för IPEX, som enligt genomförandegruppens mening bör genomföras oberoende av riksdagsbeslutet. Genomförandegruppen har mot denna bakgrund planerat in följande aktiviteter.

2006
11–13 september	Kanslichefsinternat
15 september	Möte med föredragande i utskott och EU-nämnd
19 september	Möte med assistenter i utskott och EU-nämnd
September	Möte med utredningstjänsten
	Möte med IT-enheten om IT-stöd (IPEX-gruppen)
	Förslag till styrgruppen om förstudie för IT-stöd
Oktober	Allmän information till utskott och EU-nämnden om
	IPEX
	Särskild utbildning för IPEX-ansvariga i utskott och EU-
	nämnd
	Information till svenska Europaparlamentariker om de
	planerade nya arbetsformerna (Bryssel)
1 november	Utskottskanslierna och EU-nämnden övertar ansvaret
	för IPEX-registreringen
November	Genomförandegruppens rapport överlämnas till styr-
	gruppen
	Rekrytering till samordningsfunktionen
	En inventering av behovet av utbildning och kompe-
	tensutveckling inleds
December	Beslut i kammaren
	Den breddade genomförandegruppen sammankallas
	Rekryteringen till utskott och utredningstjänsten påbörjas
	Utbildning för nya ledamöter inom ramen för introduk-
	tionsprogrammet

	11 GENOMFÖRANDEPLAN	2006/07:URF2
2007
1 januari	I kraft
Januari	Uppföljning och processutvärdering inleds
	Utbildningsinsatser för kammarkansliet, utskottskanslier
	och EU-nämndens kansli om de nya handläggnings-
	rutinerna, subsidiaritetskontroll m.m.
	Information till partikanslier och gruppledare
	Handbok med handläggningsrutiner
	Parlamentarikerhandboken uppdateras
Februari	Utskottskanslierna och EU-nämnden informerar leda-
	möterna närmare om handläggningsrutinerna
Mars	Utbildning för nya ledamöter inom ramen för introduk-
	tions programmet

2006/07:URF2

12 Det fortsatta arbetet

I det föregående har föreslagits att genomförandegruppen breddas för att utgöra ett forum för att diskutera bl.a. handläggningsfrågor. Sammansättningen av denna breddade grupp får avgöras i särskild ordning. Gruppen vill också erinra om att den processutvärdering som föreslagits skall påbörjas i januari 2007.

Under det hittillsvarande arbetets gång har genomförandegruppen identifierat och förtecknat en rad frågeställningar som lämpligen kan tas om hand av den breddade genomförandegruppen.

Utvecklande av rutiner

-Utvecklandet av rutiner för löpande information från Regeringskansliet.

-Hanteringen av utskottsövergripande EU-dokument och EU-frågor.

-Subsidiaritetskontrollen i utskotten.

-Syftet med och utformningen av utskottens EU-promemorior.

-Överväganden om stenografiska uppteckningar även vid saksamråd.

-Den närmare samordningen mellan utskottens och EU-nämndens kanslier (t.ex. i form av gemensam ärendepromemoria).

-Möjligheten för utskott och EU-nämnd att hålla öppna sammanträden, i vilka fall detta kan/bör ske samt administrativa och andra konsekvenser av detta.

-Effekterna av att hittillsvarande begränsning av regeringens samrådsskyldighet med EU-nämnden upphävs.

-Administrativa konsekvenser av möjligheterna för partigrupp att sätta in ersättare för ledamot i EU-nämnden.

-Frågan om möjligheter för EU-nämndens handläggare att närvara vid utskotts saksamråd.

-Sekretessprövning m.m.

-Vidgad möjlighet för utskottens kanslichefer och föredragande att närvara vid Cosacs möten och förberedelsemöten.

-Hur funktionen med riksdagens representant vid EU:s institutioner kan vidareutvecklas.

-Rutiner för konferenser m.m. – information, inbjudningar och underlag.

-Utskottens och EU-nämndens uppgifter och aktiviteter under Sveriges ordförandeskap hösten 2009.

Samordning med Regeringskansliet (SB EU)

-Samlad information till Regeringskansliet.

-Omarbetning av RK:s cirkulär 2 (t.ex. med avseende på en gemensam definition av vilka punkter på rådsdagordningen som skall anses avse beslut).

12 DET FORTSATTA ARBETET

2006/07:URF2

-Utformningen av RK:s underlag till utskotten och EU-nämnden (t.ex. med avseende på dels möjligheten till mer strukturerat och utbyggt underlag, dels om kommenterade dagordningen skall avse även icke beslutspunkter, dels frågan om faktapromemoriornas roll).

Utformning av EU-handbok

-Genomförandegruppens rapport omarbetas i berörda delar till en EU- handbok, som synkroniseras med övriga berörda handböcker i riksdagen och med Regeringskansliets berörda cirkulär (främst cirkulär 2).

Informationsåtgärder

-Helgonät.

-Riksdagens webbplats.

-EU-upplysningen.

-Mediebevakning efter saksamråd.

Utbildning m.m.

-Ansvar för planeringen och genomförandet av utbildningen för ledamöter och berörda tjänstemän.

-Strukturerad plan för EU-upplysningens och Riksdagsbibliotekets utbildning, tillhandahållande av material etc. – såväl löpande som ad hoc.

-Praktiska och ekonomiska möjligheter för berörda tjänstemän till EU- relaterade resor för att skapa och upprätthålla ett aktivt kontaktnät med kolleger i EU:s institutioner och de nationella parlamenten.

Översättningstjänster

-Frågan om eventuellt ökat behov av översättningstjänster (t.ex. i de fall EU- dokument och andra EU-relaterade dokument i engelsk version skall tillställas utskottens ledamöter i svensk version). Eventuellt bör även medel för utökad tolkning beräknas.

Riksdagens möjligheter att lämna synpunkter direkt till kommissionen

-Som har nämnts under avsnitt 9.2 anser genomförandegruppen att frågan om utskottens eller riksdagens möjligheter att lämna synpunkter direkt till kommissionen bör beredas i ett mer övergripande sammanhang.

2006/07:URF2

Bilagor:

Bilaga 1

Konstitutionsutskottets förslag till lag om ändring i riksdagsordningen (såvitt avser EU-frågorna; vilande beslut, delvis)

Bilaga 2

Genomförandegruppens sammansättning m.m.

Bilaga 3

Ny ordning för behandling av grön- och vitböcker och andra strategiska EU- dokument – processchema

Bilaga 3 a

Checklista I – EU-dokument m.m.

Bilaga 3 b

Checklista II – Källor till information

Bilaga 3 c

Checklista III – Uppgifter att uppge/granska

Bilaga 3 d

Mall för utlåtande

Bilaga 4

Samråd mellan regering och riksdag – processchema

Bilaga 5

IPEX – förslag till handlingsplan

Bilaga 6

Plan för utbildning i IPEX för utskottens och EU-nämndens kanslier

Bilaga 7

IT-upphandling för stöd till IPEX

Bilaga 8

Plan för utbildning i EG-rätt m.m. för riksdagsförvaltningen

Bilaga 9

Underlag till riksdagsförvaltningens beredning av budgetförslag för år 2007

Bilaga 10

Prioriteringar för åren 2007 och 2008

Bilaga 11

Prioriteringar för åren 2007 och 2008 – precisering

2006/07:URF2

BILAGA 1

Förslag till lag om ändring i riksdagsordningen

2006/07:URF2

BILAGA 1 FÖRSLAG TILL LAG OM ÄNDRING I RIKSDAGSORDNINGEN

FÖRSLAG TILL LAG OM ÄNDRING I RIKSDAGSORDNINGEN BILAGA 1

2006/07:URF2

BILAGA 1 FÖRSLAG TILL LAG OM ÄNDRING I RIKSDAGSORDNINGEN

FÖRSLAG TILL LAG OM ÄNDRING I RIKSDAGSORDNINGEN BILAGA 1

2006/07:URF2

BILAGA 2

Genomförandegruppens sammansättning, m.m.

I genomförandegruppen för EU-frågor och IPEX har följande personer ingått.

Kristina Svartz, JuU, sammankallande

Hélène Tegnér, TU, sekreterare

Stina Svensson, NU, biträdande sekreterare

Margareta Hjorth, EUN

Madeleine Holst, MJU

Lars Seger, KU

Charlotte Rydell, KK

Peter Strand, RUT

Thomas Allvin, RUT

Kristina Himmelstrand, FöU

Tuula Zetterman, KK, projektledare för IPEX

Ann Engfeldt, EUU

Bengt Eriksson, Info

Genomförandegruppen för EU-frågor och IPEX har sammanträtt vid åtta tillfällen under perioden april–november 2006. Härutöver har ett internat hållits på Åkeshofs slott den 30 och 31 augusti.

Styrgruppen, bestående av bl.a. riksdagsdirektören och de sammankallande i de tre genomförandegrupperna, har sammanträtt den 15 maj och den 20 september 2006.

Den 1 juni 2006 överlämnades till styrgruppen ett underlag till riksdagsförvaltningens beredning av budgetförslag för år 2007. Underlaget innehöll de förslag till resursförstärkningar som gruppen har bedömt kommer att krävas med anledning av riksdagens beslut. I september 2006 ombads genomförandegruppen inkomma med en prioritetsordning av de föreslagna resurserna inför åren 2007 och 2008. Därefter har preciseringar lämnats in avseende de bedömningar som ligger till grund för förslagen om ytterligare tjänster vid utskotten, kammarkansliet och utredningstjänsten.

Vidare har inom genomförandegruppen utarbetats dels en promemoria med handlingsplan för IPEX, dels en promemoria om upphandling av IT-stöd för IPEX.

Genomförandegruppen har inhämtat synpunkter på ett diskussionsunderlag från utskottens kanslichefer (den 12 september 2006), föredragandena (den 15 september 2006), utskottens och EU-nämndens assistenter (den 19 september 2006) samt utredningstjänsten (den 19 september 2006). Dessa grupper har också beretts tillfälle att inkomma med synpunkter genom remittering av ett utkast till rapport.

2006/07:URF2

BILAGA 3

Ny ordning för behandling av grön- och vitböcker och andra strategiska EU-dokument

– processchema

Vem	Gör vad	Kommentarer/Genomförandegruppen
Regeringskansliet	Tillställer riksdagen	Dokumentet återfinns samtidigt i IPEX.
och/eller kommis-	dokumentet (dokument	Se checklista I – EU-dokument m.m.
sionen (rådet etc.)	som avses i 10 kap. 4 §	Se checklista I – EU-dokument m.m.
sionen (rådet etc.)	som avses i 10 kap. 4 §	som kan bli föremål för granskning i
	riksdagsordningen).	som kan bli föremål för granskning i
	riksdagsordningen).	utskott (bilaga 3 a).
		utskott (bilaga 3 a).
Kammarkansliet	1. Diarieför dokumentet i
	EU-diariet
	2. Identifierar be-
	rört/berörda utskott.
	3. Registrerar i IPEX.	Ansvarigt utskott registreras.
(4–6 gäller ej grön-	4. Inhämtar erforderlig	Kammarkansliet inhämtar uppgifter om
(4–6 gäller ej grön-	information från berört	t.ex. frågan varit uppe i utskottet
och vitböcker)	information från berört	t.ex. frågan varit uppe i utskottet
och vitböcker)	utskottskansli, riksdagens	tidigare eller är aktuell i något annat
	utskottskansli, riksdagens	tidigare eller är aktuell i något annat
	representant i Bryssel,	sammanhang.
	Regeringskansliet, IPEX,	Källor till information, se checklista II
	m.fl.	Källor till information, se checklista II
	m.fl.	(bilaga 3 b)
		(bilaga 3 b)
	5. Sammanställer under-
	lag.
	6. Föredrar för talmannen.	Föredragningarna införs som en ståen-
		de punkt på veckoberedningarna med
		talmannen.
Utskottskansliet	1. Läser in sig på doku-
	mentet och sakfrågan.
	2. Informerar löpande
	utskottet om vilka doku-
	ment som inkommit.
Talmannen	1. Samråder med grupp-	Jämför förfarandet vid begäran om
(1 och 2 gäller ej	ledarna.	aktuell debatt.
(1 och 2 gäller ej
grön- och vitböcker)	2. Beslutar om åtgärd, dvs.
	2. Beslutar om åtgärd, dvs.
	om dokumentet skall
	behandlas eller ej.
Kammarkansliet	1. Underrättar berört
	utskottskansli och EU-
(1 gäller ej grön-	nämndens kansli om
(1 gäller ej grön-	beslutet.
och vitböcker)	beslutet.
och vitböcker)	2. Anmäler ärendet på
	2. Anmäler ärendet på
	kammarens föredrag
	ningslista.
	3. Registrerar i IPEX.	Uppgift om att granskning kommer att
		utföras.

2006/07:URF2	BILAGA 3 NY ORDNING FÖR BEHANDLING AV GRÖN- OCH VITBÖCKER OCH ANDRA STRATEGISKA EU-
DOKUMENT – PROCESSCHEMA

	Vem	Gör vad	Kommentarer/Genomförandegruppen
	Utskottet	1. Dokumentet anmäls i	Utskottet inhämtar behövliga upplys-
		utskottet som tar ställning	ningar från regeringen, t.ex. genom en
		till hur granskningen skall	offentlig utfrågning, genom IPEX,
		genomföras och huruvida	m.fl. källor (se checklista II med källor
		yttrande skall inhämtas	till information, bilaga 3 b). I checklis-
		från annat utskott.	ta III tas sådana faktorer upp som bör
			uppges eller granskas (se bilaga 3 c).
		2. Ärendet anmäls till	Subsidiaritetskontroll skall utföras.
		kammarens ärendeplane-
		ring.
		3. Utskottet avger ett	Ett utlåtande skall alltid avges. I bilaga
		utlåtande.	3 d finns ett exempel på hur ett utlåtan-
			de bör utformas. Utlåtandena bör ut-
			göra en särskild serie i riksdagstrycket.
			Utlåtande och – i förekommande fall –
			betänkande samt resultatet av subsidia-
			ritetskontrollen.
		4. Registrerar i IPEX.
	Kammaren	1. Bordlägger utlåtandet	Två bordläggningar.
		efter anmälan av talman-
		nen.
		2. Håller debatt.	För att skapa ytterligare intresse för
			debatterna bör dessa annonseras på
			webben, genom pressmeddelande etc.
			Utlåtandet med information om debatt-
			tid kan sändas ut till myndigheter,
			intresseorganisationer, m.fl.
		3. Voterar.	Votering mellan alternativa skrivningar
			kan förekomma (i enlighet med 5 kap.
			6 § RO).
		4. Lägger utlåtandet till	Ett utlåtande föranleder inte någon
		handlingarna.	riksdagsskrivelse.
	Kammarkansliet	Översänder utlåtandet till	Berörda parter bör informeras om vad
		EU-samordningen i Reger-	som framkommit.
		ingskansliet.
		Registrerar i IPEX.	Uppgifter om kammarbehandlingen.

2006/07:URF2

BILAGA 3 A

Checklista I – EU-dokument m.m.

Planeringsdokument

Från kommissionen

Långsiktigt strategiskt program

Årlig politisk strategi (APS)

Lagstiftnings- och arbetsprogram (LWP)

Löpande kvartalsplanering (uppdateras varje månad)

Från ordförandeskapet/rådet

Rådets verksamhetsprogram/operativt rådsarbetsprogram (för kommande tre ordförandeskap)

Ordförandeskapets arbetsprogram

Ordförandeskapets preliminära dagordningar för rådsmöten

Från Europeiska rådet

Treårigt strategiskt arbetsprogram (för kommande sex ordförandeskap)

Ordförandeskapets slutsatser

Dokument för kommissionens offentliga samråd

Från kommissionen

Arbetspapper (förslag om grundläggande principer för ett kommande arbete)

Grönbok (obligatoriskt utlåtande från riksdagsutskott)

Vitbok (obligatoriskt utlåtande från riksdagsutskott)

Meddelanden (kan bli föremål för utlåtanden från riksdagsutskott)

Övrigt (förslag till handlingsplaner för genomförande av ett visst direktiv, förslag till rättsakter inom ramen för Lamfalussymodellen m.m.)

2006/07:URF2 BILAGA 3 A CHECKLISTA I – EU-DOKUMENT M.M.

Dokument med förslag till bindande rättsakter

Från kommissionen (enligt art. 249 EG)

Förordningar

Direktiv

Beslut

Vidareförmedlat genom rådet

Initiativ till rättsakter från grupp av medlemsstater, domstolen, ECB eller EIB

Övriga dokument med förslag enligt art. 249 EG

Från kommissionen

Rekommendationer

Yttranden

Dokument med budgetförslag

Från kommissionen

Förslag till budget (prel. förslag i juni)

Dokument med andra förslag

Utnyttjande av artikel 42 i EU-fördraget eller artikel 67 i EG- fördraget

Dokument med uppgifter om antagna rättsakter m.m.

Från rådet

Protokoll från rådsmöten

Förteckning över antagna A-punkter (även från Regeringskansliet)

Från Europaparlamentet

Resolutioner

CHECKLISTA I – EU-DOKUMENT M.M. BILAGA 3 A 2006/07:URF2

Dokument med rapporter

Från kommissionen

Allmän rapport om gemenskapens verksamhet (enligt art. 212 EG)

Årliga rapporter i olika ämnen (t.ex. om relationerna med de nationella parlamenten, verksamheten i kommissionens genomförandekommittéer [kommittologin], tillämpningen av proportionalitets- och subsidiaritetsprinciperna)

Från revisionsrätten

Årlig rapport om revisionsverksamheten (november)

Från EU:s ombudsman

Årlig rapport om granskningsverksamheten

Nationella EU-relaterade dokument

Regeringens årliga skrivelse med berättelse om verksamheten i EU

Regeringsskrivelser på sakområden med förslag till svenska prioriteringar m.m.

Regeringens EU-arbetsprogram för respektive ordförandeskap (ingår ej i officiell serie)

2006/07:URF2

BILAGA 3 B

Checklista II – källor till information

Muntliga källor

EU-nämndens kansli

Riksdagens representant i Bryssel

Regeringskansliet

Representationen i Bryssel

Berörda myndigheter i Sverige

Andra nationella parlament

Kommissionen

Europaparlamentets utskott

Näringslivsorganisationer

Fackliga organisationer

Skriftliga källor/databaser

Regeringskansliets Fakta-PM med anledning av KOM-dokument

Regeringskansliets underlag med anledning av kommande rådsmöte (kommenterad dagordning, ministerrådspromemoria samt återrapport från föregående rådsmöte)

IPEX (för hittillsvarande behandling i riksdagen och andra nationella parlament samt Europaparlamentet)

Utskottets/utskottens EU-promemorior och eventuellt andra promemorior i ärendet

Riksdagens representants rapporter

EU-nämndens stenografiska uppteckningar

Riksdagens webbplats

Helgonät/EU

EU-upplysningens webbplats (bl.a. ärendesida)

Riksdagsbiblioteket

Utskick inför rådsmöten m.m. från andra nationella parlament (t.ex. Folketingets Europaudvalg)

EU-institutionernas webbplats (inkl. Prelex, Eurlex etc.)

2006/07:URF2

BILAGA 3 C

Checklista III – uppgifter att uppge/granska

Titel

Dokumentnr

Sammanfattning

Kommissionens förslag

Förslagets möjligheter till genomförande i nationell lagstiftning

Förslagets effekter på väsentliga ekonomiska och administrativa förhållanden för Sverige

Europarlamentets behandling (omröstning, datum, ändringsförslag som antogs)

Lägesbeskrivning

Tidpunkt för kommissionens översändande av förslaget till rådet

Förslagets rättsliga grund (med uppgift om beslutsförfarande samt med vilken majoritet som förslaget skall antas i rådet)

Utlåtande (yttrande) av berört utskott i Europaparlamentet

Ordförandeskapets tillkännagivande om rådets ställningstagande till Europaparlamentet:s första läsning

Förslagets tidigare behandling i utskott respektive EU-nämnden

Fakta-PM översänt till riksdagen

Syfte och innehåll

Syftet med förslaget/ändringen av förslaget

Innebörden av förslaget

Kommissionens argumentering för och emot

Subsidiaritetsprincipen

Kommissionens bedömning

Regeringens bedömning av kommissionens bedömning

2006/07:URF2 BILAGA 3 C CHECKLISTA III – UPPGIFTER ATT UPPGE/GRANSKA

Förslagets effekter för Sverige

Gällande svensk rätt

Regeringens bedömning av kommissionens bedömning

Ekonomiska och administrativa effekter

Konsumenterna

Näringslivet

Offentliga myndigheter

Utfrågning/remittering

Externa remissinstanser (konsumentrörelse, näringsliv etc.)

Andra utskott

Europaparlamentets åtgärder

Betänkanden från berört utskott

Europaparlamentet:s uttalanden

Förhandlingssituationen

Troliga majoritetsförhållanden; på vilka punkter kan eventuella skiljaktigheter kvarstå

Ståndpunkter

Övriga medlemsländers regeringar

Övriga nationella parlament

Förhandlingsmässiga överväganden

Önskvärt förhandlingsresultat

Alternativa förhandlingslinjer

Prioriteringar/kompromissmöjligheter

CHECKLISTA III – UPPGIFTER ATT UPPGE/GRANSKA BILAGA 3 C 2006/07:URF2

Förslag till svenskt ställningstagande för förankring i riksdagen

Regeringens preliminära ståndpunkt (om förslaget ej är färdigberett inom Regeringskansliet)

Regeringens ståndpunkt (om förslaget är färdigberett inom Regeringskansliet)

Tidsplan (prel.) för den fortsatta behandlingen

Europaparlamentet – ändringsförslag

Europaparlamentet – debatt och beslut i utskottet

Europaparlamentet – omröstning i plenum

Rådets planerade behandling (enligt bl.a. ordförandeskapets arbetsprogram; eventuellt uppdaterad version)

Relevanta dokument och annat underlag

http://www.eu-upplysningen.se/ (bl.a. ärendesidor)

http://europa.eu

riksdagens representant vid EU:s institutioner

2006/07:URF2

BILAGA 3 D

Mall för utlåtande

MALL FÖR UTLÅTANDE BILAGA 3 D 2006/07:URF2

2006/07:URF2 BILAGA 3 D MALL FÖR UTLÅTANDE

MALL FÖR UTLÅTANDE BILAGA 3 D 2006/07:URF2

2006/07:URF2 BILAGA 3 D MALL FÖR UTLÅTANDE

MALL FÖR UTLÅTANDE BILAGA 3 D 2006/07:URF2

2006/07:URF2 BILAGA 3 D MALL FÖR UTLÅTANDE

MALL FÖR UTLÅTANDE BILAGA 3 D 2006/07:URF2

2006/07:URF2 BILAGA 3 D MALL FÖR UTLÅTANDE

2006/07:URF2

BILAGA 4

Samråd mellan regering och riksdag – processchema

1. Saksamråd med utskott i icke beslutsärenden

Vem	Gör vad	Kommentarer/genom-
		förandegruppen
Utskottskansliet	1. Bevakar fortlöpande EU-	Utskottets arbete bör planeras
	institutionernas planeringsdo-	utifrån EU-institutionernas
	kument.	planeringsdokument (se bilaga 3
		a).
	2. Granskar inkomna doku-
	ment.
	3. Inhämtar behövlig informa-
	tion från Regeringskansliet.
	4. Informerar löpande utskot-	Eventuellt Fakta-PM.
	tet om vilka dokument som
	inkommit.
Utskottet	1. Tar ställning till om över-
	läggningar med regeringen
	(saksamråd) skall påkallas.
	2. Överlägger (saksamråd)	Samrådet bör genomföras på ett
	med företrädare för regering-	så tidigt stadium som möjligt i
	en (statsråd och/eller statssek-	förhandlings-processen. Med
	reterare).	tidigt menas (RS3 s. 49) att
		utskottet bör ha överlagt med
		regeringen redan när frågorna
		behandlas i rådets arbetsgrupper
		och i Coreper.
		Utskottens arbete skall – till
		skillnad från EU-nämndens –
		inte begränsas till behandlingen i
		rådet. Utskotten bör således inte
		utgå från rådsarbetet, t.ex. dag-
		ordningarna för rådets möten (jfr
		RS3 s. 165). Det är alltså de
		inkommande dokumenten från
		bl.a. kommissionen – och inte
		rådets dagordning – som bör
		ligga till grund för bedömningen
		av om samråd bör ske.
		Samråd kan behöva upprepas i
		en och samma fråga, också sent i
		processen.

2006/07:URF2	BILAGA 4 SAMRÅD MELLAN REGERING OCH RIKSDAG – PROCESSCHEMA

	Vem	Gör vad	Kommentarer/genom-
			förandegruppen
			Rådsdagordningen används för
			att stämma av att samråd skett i
			för utskottet relevanta frågor.
			Utskottet skall under saksamrå-
			det i förekommande fall ta upp
			frågan om subsidiaritetsprinci-
			pen.
	Utskottet	Dokumenterar resultatet från	För varje punkt (ärende) som är
		saksamrådet i protokoll	föremål för saksamråd antecknas
		(eventuellt med omedelbar	om regeringen har utskottets
		justering).	stöd. Om majoriteten har en
			annan uppfattning antecknas
			denna. En minoritetsuppfattning
			tas in i en avvikande mening.
	Utskottskansliet	1. Expedierar protokollet i	Resultatet av saksamrådet skall
		denna del.	expedieras till Regeringskansliet
			och EU-nämnden.
		2. Registrerar i IPEX.	Uppgift om att saksamråd skett.
		3. Sprider information om	Riksdagens webbplats, EU-
		saksamrådet	upplysningen, eventuellt press-
			meddelande.

SAMRÅD MELLAN REGERING OCH RIKSDAG – PROCESSCHEMA BILAGA 4 2006/07:URF2

2. Saksamråd i EU-nämnden – i utskotts ställe

EU-nämndens kansli	1. Samråder med berörda	EU-nämnden kan i utskotts ställe
	utskottskanslier om en sakfrå-	påkalla överläggningar med
	ga faller under flera utskotts	regeringen även i andra frågor än
	ansvarsområden.	beslut i rådet, exempelvis vid
		bristande överensstämmelse
		mellan rådets dagordningar och
		utskotts beredningsområden och
		under viss begränsad tid (t.ex.
		under kammarens sommaruppe-
		håll).
	2. Föredrar frågan om att
	påkalla saksamråd i utskotts
	ställe i EU-nämnden.
	3. Underrättar berörda ut-
	skottskanslier.
EU-nämnden	1. Tar ställning till om över-	EU-nämnden skall under sak-
	läggningar med regeringen	samrådet i förekommande fall ta
	(saksamråd) skall påkallas.	upp frågan om subsidiaritets-
		principen.
	2. Överlägger med företrädare
	för regeringen (saksamråd).
	3. Dokumenterar resultatet av	I protokollet bör markeras att
	saksamrådet i protokoll.	EU-nämnden i berörda frågor
		hållit ett saksamråd till skillnad
		från det förhandlingssamråd som
		är EU-nämndens ordinarie
		uppgift. (Vid saksamråd i EU-
		nämnden förs stenografiska
		uppteckningar, 10 kap. 9 § RO).
EU-nämndens kansli	1. Expedierar protokollet i	Expedierar protokollet till Reger-
	denna del.	ingskansliet och berörda utskott.
	2. Registrerar i IPEX.	Uppgift om att saksamrådet
		skett.
	3. Sprider information om	Riksdagens webbplats, EU-
	saksamrådet.	upplysningen, eventuellt press-
		meddelande.

2006/07:URF2

BILAGA 5

IPEX – förslag till handlingsplan

PM 2006-05-10

Utgångspunkter

Då Sverige har haft en pådrivande roll i uppbyggnaden av IPEX och betonat dess betydelse är det viktigt att riksdagen är med redan i startögonblicket och även i övrigt ligger i framkant. Genomförandegruppen för EU-frågor anser därför att arbetet med att lägga in uppgifter på IPEX webbsida bör påbörjas så snart som möjligt under våren 2006 och med utgångspunkt i befintliga resurser.

Genomförandegruppen har ringat in vissa uppgifter och dokument som i ett inledande skede bör läggas in (se nedan). Samtliga finns redan hos kammarkansliet och EU-upplysningen.

Dessa uppgifter utgör ett slags minimistandard. Bedömningen är att det är bättre att börja med en låg ambitionsnivå och säkerställa att åtgärderna genomförs än att från början sikta högt. Arbetet med IPEX bör bedrivas stegvis. Inledningsvis föreslår vi två steg, nämligen våren 2006 respektive hösten 2006.

Steg 1: våren 2006

Följande uppgifter och dokument bör kunna läggas in under fas 1:

–Utskott till vilket ärendet har remitterats

–Fakta-PM med anledning av dokumentet

–Dokumentets behandling i EU-nämnden

–Kommittédirektiv med anledning av dokumentet

–Offentlig utfrågning med anledning av dokumentet

Vem gör vad

I ett första steg skall uppgifterna läggas in manuellt av IPEX-korrespondenten på kammarkansliet, som också anges som kontaktperson för dem som behöver mer information i ett visst ärende. När en mer ingående behandling av ett dokument har påbörjats kan eventuellt handläggare uppges. Genomförandegruppen anser att dessa uppgifter utgör en god start, men ambitionen är att mer fakta skall tillkomma längre fram.

IPEX – FÖRSLAG TILL HANDLINGSPLAN BILAGA 5

2006/07:URF2

Steg 2: hösten 2006

En första utvärdering av IPEX-arbetet bör genomföras under hösten för att eventuella förändringar skall kunna göras. De hittills inlagda uppgifternas relevans och vilka ytterligare dokument som behöver läggas till skall beaktas. Ett sådant dokument kan exempelvis vara EU-nämndens stenografiska uppteckningar. En annan fråga att fästa avseende vid är hur uppgiften om att ett EU-dokument har tagits upp i ett betänkande kan redovisas.

För att i tid kunna beställa tekniska lösningar av IT är det under hösten också lämpligt att påbörja en förstudie av behov av IT-stöd. En sådan bör göras av en extern IT-konsult. En fråga som bör bli aktuell att studera är hur Urix på längre sikt kan kopplas samman med IPEX för att riksdagens beslutsprocess skall kunna följas på ett effektivt sätt. IT-konsulten förväntas presentera ett antal olika alternativ att ta ställning till.

IPEX i utskottsorganisationen

För att IPEX redan från start skall få genomslag fullt ut är det viktigt att arbetet decentraliseras i riksdagsförvaltningen. Detta kräver att utskotten redan i vår och med fortsättning i höst får en demonstration av IPEX och utbildning i hur de på ett effektivt sätt kan förmedla de uppgifter som skall föras in.

Resurser och organisation

En resurs av tillfällig natur är den konsult som bör anlitas för att bl.a. utreda en framtida koppling mellan Urix och IPEX. Gruppen beräknar två månaders konsultinsatser.

Genomförandegruppen uppskattar att den tid som behöver avsättas för arbetet med att marknadsföra IPEX, informera och utbilda utskotten samt lägga in uppgifterna i IPEX kräver motsvarande en årsarbetskraft som lämpligen delas mellan kammarkansliet och utskottsorganisationen.

(Jämför vidare bilaga 9 Underlag till riksdagsförvaltningens beredning av budgetförslag för år 2007 under avsnittet IPEX)

2006/07:URF2

BILAGA 6

Plan för utbildning i IPEX för utskottens och EU-nämndens kanslier

PM 2006-10-05

Vecka 41

Information om ett allmänt utbildningstillfälle går ut till kanslicheferna på utskotten och EU-nämnden, där den av kanslichefen utsedda IPEX-ansvariga och ytterligare en på varje kansli bjuds in till ett första allmänna utbildningstillfälle, se tider nedan.

Anmälan sker per e-post till korrespondenten, senast fredagen den 13 oktober. Vi räknar med ca 6 deltagare per tillfälle.

Om detta blir uppskattat ordnar vi fler tillfällen i november och december så att alla på kanslierna får möjlighet att gå. I det här skedet prioriterar vi dock att sprida detta till alla utskott och EU-nämnden, till en mindre krets, på grund av förseningar jämfört med den ursprungliga tidsplanen.

Oktober 2006 (vecka 42) – grundutbildning

Måndag 16 oktober	kl. 14–15
	kl. 15–16
Onsdag 18 oktober	kl. 10–11
Fredag 20 oktober	kl. 9–10
	kl. 10–11

Den allmänna utbildningens innehåll

En presentation av nyheter

En genomgång av dokumentflödet

En fördjupad genomgång av bra exempel på dokument och akter (inkl. exempel från andra länder)

November 2006 – fördjupad utbildning

En fördjupad utbildning med de IPEX-ansvariga i utskotten och EU- nämnden. Längd ca 1 timme med max 4 deltagare. Tider kan bokas vid det allmänna utbildningstillfället. Alternativet är en individuell utbildning, som anpassas efter behov. Distribution av inloggning och lösenord med administrativa rättigheter sker efter denna utbildning.

PLAN FÖR UTBILDNING I IPEX FÖR UTSKOTTENS OCH EU-NÄMNDENS KANSLIER BILAGA 6

2006/07:URF2

December 2006 och januari 2007

Möten med IPEX-ansvariga och korrespondenten en gång per månad för insamling av synpunkter och utbyte av erfarenheter. Dessa möten kan fortsätta om önskemål finns

2006/07:URF2

BILAGA 7

IT-upphandling för stöd till IPEX

PM 2006-08-24

1. Inledning

I genomförandegruppens uppdrag ingår bland annat att utarbeta förslag till nya rutiner för hanteringen av EU-frågor och IPEX, hitta former för samverkan mellan förvaltningens olika delar och föreslå åtgärder för att höja kunskapsnivån på EU-området. På alla dessa områden kan användning av IT bidra till att arbetsuppgifter utförs effektivare och resurser utnyttjas bättre. I gruppens uppdrag ingår att föreslå en plan för hur IT-stödet kan utvecklas för att stödja EU-arbetet i riksdagen.

För att få fram ett bra underlag för beslut och planering av det framtida IT- stödet bör arbetet inledas med att en förstudie tas fram. Den ska omfatta hela dokument- och informationsflödet för hanteringen av EU-frågor i riksdagen. Detta kan ge ett underlag för en långsiktig plan för utvecklingen av riksdagens IT-stöd på EU-området och resultera i att de IT-lösningar som blir nödvändiga att utveckla för att stödja IPEX-registreringen och de planerade nya rutinerna för hanteringen av EU-dokumenten utformas så att de blir hållbara även för framtiden. En stegvis utveckling är att föredra. Det ska finnas möjlighet att utvärdera gjorda insatser och anpassa lösningar till nya behov och förändringar i omvärlden.

Nedan beskrivs översiktligt vad en förstudie ska belysa och resultera i, vad en kravspecifikation består av och hur arbetet med utvecklingen av IT-stödet skulle kunna organiseras. Diskussionsunderlaget avslutas med en sammanfattning av de aktiviteter som ingår i utvecklingsprocessen.

2. Förstudie för IT-stöd

Syftet med en förstudie är att få fram ett bra underlag för beslut om det framtida IT-stödet. Studien ska bland annat visa på alternativa lösningar, hur de ska genomföras och vilka resultat som kan uppnås. En grov uppskattning av resurs- och kompetensbehovet samt tidsåtgången för att genomföra arbetet, ska också ingå.

Förstudien ska kartlägga olika processer i form av flödesscheman där det bland annat ska framgå vilka aktörer som är inblandade, vilka aktiviteter som utförs och vilka resultat olika aktiviteter leder till. Vidare ska studien beskriva indata, utdata, datalager samt gränssnitt till andra system.

IT-UPPHANDLING FÖR STÖD TILL IPEX BILAGA 7

2006/07:URF2

Förstudien ska ge svar på frågor som till exempel:

•Hur ser informations- och dokumentflödet ut i dag och hur kommer det att se ut när nya rutiner införs?

•Vilken information ska registreras, var i processen ska det ske och av vem?

•Vilka dokumenttyper berörs?

•Vilka datakällor, lagringsplatser, format och språkversioner ska användas?

•Vilken information och vilka dokumenttyper ska tillhandahållas internt och vad ska publiceras för allmänheten?

•Hur ser gränssnitten mot interna och externa system ut? Det gäller interna system såsom EU-diariet, Urix/Rixedit, EUU:s webbplats, RD:s webbplats och intranätet samt externa system som IPEX, Eurlex, e- postöverföring av KOM-dokument från kommissionen, Fakta-PM och listor från Regeringskansliet.

I förstudien ska ingå att undersöka förutsättningarna och föreslå lösningar för att utveckla IT-stöd för bland annat:

•Automatisk koppling mellan IPEX-ärendesida och motsvarande ärendesida på EUU:s webbplats.

•Integration/koppling mellan EU-diariet, IPEX och Urix/Rixedit.

•Rutiner för hantering av ny dokumenttyp (utlåtande från utskott) i RD:s olika system (Urix/Rixedit, RD:s webbplats).

3. Val av lösningar, kravinsamling och kravspecifikation

När förstudien är avslutad är det dags att värdera de olika lösningsförslagen och fatta beslut om vad som ska genomföras. Därefter börjar arbetet med kravinsamlingen. Det innebär bland annat att de önskade effekterna av IT- stödet konkretiseras, målgrupperna identifieras och analyseras samt att IT- stödets egenskaper och funktioner specificeras. Resultatet av dessa aktiviteter ställs samman i en kravspecifikation.

4. Arbetets organisation och resursåtgång

För att tillföra relevant kompetens, avlasta RDF:s personal och snabba på utvecklingsprocessen används konsulttjänster för utvecklingen av IT-stödet. Det kan bli aktuellt att upphandla IT-tjänster inom kompetensområden som verksamhetsutveckling och strategi samt systemutveckling. Det är möjligt att använda externa tjänster under olika stadier i processen, och det finns fler

2006/07:URF2

BILAGA 7 IT-UPPHANDLING FÖR STÖD TILL IPEX

alternativa sätt att lägga upp arbetet på. Nedan redovisas två olika vägar vid upphandling av konsulttjänster:

Alternativ 1: Konsulttjänster upphandlas för att utföra en förstudie, genomföra kravinsamling och ta fram en kravspecifikation. Med bland annat kravspecifikationen som underlag kan RDF sedan gå ut i en ny upphandling för att hitta konsulter med relevant kompetens för att genomföra arbetet med systemutvecklingen.

Alternativ 2: Konsulttjänster upphandlas för hela utvecklingsprojektet vid ett och samma tillfälle. Uppdraget innefattar då hela processen från att ta fram en förstudie, genomföra kravinsamling och ta fram en specifikation, till att utföra systemutvecklingen.

Vad som bland annat talar för att välja alternativ 1 är att det kan komma fram faktorer under arbetet med förstudien som har relevans för upplägget av det fortsatta arbetet och för de krav som RDF vill ställa på de IT-tjänster som ska upphandlas. Då ger en stegvis process större handlingsutrymme och flexibilitet än om tjänster för hela utvecklingsprojektet upphandlas vid ett enda tillfälle. Att i stället låta hela utvecklingsprojektet ingå i uppdraget kan å andra sidan i bästa fall medföra att hela processen att bygga ut IT-stödet går något snabbare.

En projektorganisation enligt gängse modell i RDF bör sättas upp. För att projektet ska bli framgångsrikt och för att de uppsatta målen ska nås, är det viktigt att inte underskatta tids- och resursåtgången för utveckling av IT-stöd. Man bör komma ihåg att även om konsulter engageras för arbetet så behövs hela tiden insatser även från RDF:s personal. Det finns en tumregel som säger att kunden lägger ned två till fyra gånger mer tid i ett IT-projekt än vad konsulten gör.

IT-UPPHANDLING FÖR STÖD TILL IPEX BILAGA 7

2006/07:URF2

5. Sammanfattande aktivitetslista

Nedan följer en kronologisk aktivitetslista som sammanfattar de olika stegen i processen att utveckla IT-stöd för och hantering av EU-frågor i riksdagen.

Aktivitet	Utförs av
Ta fram upphandlingsdokument och genomföra
en upphandling av konsulttjänster.	RDF
Genomföra en förstudie.	Konsult och RDF
Välja lösningar och göra prioriteringar.	RDF
Samla in krav och sammanställa en
kravspecifikation.	Konsult och RDF
Eventuellt genomföra en ny upphandling av
konsulttjänster.	RDF
Genomföra utveckling av IT-stödet i enlighet med
ställda krav.	Konsult och RDF
Driftsätta IT-stödet, genomföra utbildning och
marknadsföring.	Konsult och RDF
Följa upp och utvärdera.	RDF

2006/07:URF2

BILAGA 8

Plan för utbildning i EG-rätt m.m. för riksdagsförvaltningen

Utgångspunkter

Genomförandegruppen har tidigare konstaterat att genomförandet av Riksdagskommitténs förslag angående behandlingen av EU-frågor kommer att ställa större krav på såväl ledamöter som anställda i riksdagsförvaltningen. En förutsättning för att EU-frågorna skall kunna integreras i det dagliga politiska arbetet är att hela förvaltningen har den kunskap som kommer att krävas. Med detta som utgångspunkt har genomförandegruppen identifierat ett antal områden där utbildningsinsatser för berörda grupper bedöms som avgörande för att de skall kunna möta de nya krav som kommer att ställas. Vissa områden berör ett stort antal anställda medan andra i nuläget bedöms vara särskilt väsentliga för en mindre grupp. För att kunna göra en riktig bedömning av behovet av kompetensutveckling bör en individuell utvärdering göras för varje anställd i samråd med närmsta chef.

EG-rätt

Riksdagskommitténs förslag till nya arbetsformer för utskotten ställer större krav än tidigare på kunskaper i EG-rätt hos föredragande och kanslichefer vid utskottskanslierna. Behovet blir tydligt både vid framtagandet av beslutsunderlag till kammarkansliet och vid utlåtandeframställningen och framför allt vid den subsidiaritetskontroll som skall göras av utskottet vid behandlingen av samtliga förslag. Genomförandegruppen har också gjort bedömningen att de nya arbetsformerna kommer att innebära fler uppdrag med EU-anknytning till utredningstjänsten. Mer djuplodande kunskaper på EU-området behövs därför för att kunna möta de nya kraven.

Verket för förvaltningsutveckling, Verva, ger utbildningar för statsförvaltningen. I kursutbudet finns bl.a. EU-kunskap och fördjupningskursen EU-rätt om vardera 5 poäng. Kurserna ger fördjupade kunskaper om EU:s organisation, arbetssätt och politik samt förhållandet till den svenska grundlagen, domstolarna, monopolen och arbetsrätten. Ett mål bör vara att den kompetens som dessa utbildningar ger skall finnas hos alla föredragande och kanslichefer vid kanslierna i utskott och EU-nämnd samt utredare vid utredningstjänsten.

Verva ger också kurser på en mer grundläggande nivå om EU och EG-rätt. För assistenter vid utskottskanslier och EU-nämnd kan dessa utgöra en god hjälp inför de arbetsuppgifter som de nya arbetsformerna medför.

EU:s grundläggande regelverk bör också göras mer tillgängligt. Europafördragen bör därför på samma sätt som Sveriges grundlagar och riksdagsordningen distribueras till samtliga riksdagsledamöter och utskottskanslier samt till utredningstjänsten.

PLAN FÖR UTBILDNING I EG-RÄTT M.M. FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN BILAGA 8

2006/07:URF2

Dokumentsökning

De föreslagna arbetsformerna syftar till att säkerställa att EU-frågorna redan i ett tidigt skede i EU:s beslutsprocess förankras och debatteras i riksdagen. EU-frågorna skall också ses som en del i den vardagliga politiska verksamheten. Det förutsätter att utskottskanslierna planerar utskottets långsiktiga verksamhet också utifrån EU-institutionernas planeringsdokument. För att detta skall låta sig göras krävs att utskottskanslierna har kännedom om vilka de olika planeringsdokumenten är, när de presenteras och var de går att finna.

Lika viktigt som att komma in tidigt i behandlingen är det att utskotten löpande följer de aktuella frågorna på respektive område i såväl rådet som Europaparlamentet. Den nya behandlingen av EU-dokument kräver följaktligen en god kännedom bland alla medarbetare vid utskottskanslierna i dokumentsökning på webbplatser och i databaser. En sådan utbildning bör göras utskottsvis med särskild inriktning på de områden som är relevanta för respektive utskottskansli. Kunskaper hos befintliga resurser inom riksdagsförvaltningen (riksdagsbiblioteket och EU-upplysningen) skulle kunna användas vid dessa utbildningstillfällen.

Sekretess

Frågan om bestämmelserna om sekretess kan i samband med införandet av de nya rutinerna komma att bli mer betydelsefull än i dagsläget. Vissa enheter har redan i dag goda kunskaper om lagstiftningen på området och inarbetade rutiner medan frågan för andra enheter hittills endast undantagsvis har varit aktuell. Ansvarig chef på respektive enhet bör ha kunskaper om gällande bestämmelser i sekretesslagen. Det är därför lämpligt att juridiska enheten vid riksdagsförvaltningen vid behov tillhandahåller en utbildning på området.

Enligt 4 kap. 17 § riksdagsordningen råder tystnadsplikt i utskotten i fråga om vad som skall hållas hemligt enligt beslut av regeringen eller utskottet ”med hänsyn till rikets säkerhet eller av annat synnerligen viktigt skäl som betingas av förhållandet till en främmande stat eller en mellanfolklig organisation”. Frågan om tystnadsplikt har för flertalet enheter av förklarliga skäl sällan diskuterats. I samband med utskottens samråd med regeringen kan frågan däremot tänkas bli aktuell. Möjligheten finns att information lämnas som inte får spridas av tjänstemännen, och en erinran om bestämmelserna kan därför i vissa fall vara lämpligt.

2006/07:URF2

BILAGA 9

Underlag till riksdagsförvaltningens beredning av budgetförslag för år 2007

– genomförandet av Riksdagskommitténs förslag om behandlingen av EU- frågor och samt arbete med IPEX

PM 2006-05-31

Bakgrund

Beredningen i konstitutionsutskottet av Riksdagskommitténs förslag Riksdagen i en ny tid (2005/06:RS3) är nu avslutad (bet. 2005/06:KU21). Riksdagen kommer att fatta beslut i ärendet den 1 juni. Förslagen om behandlingen av EU-frågor föreslås träda i kraft den 1 januari 2007. Arbetet med IPEX (Interparliamentary EU Information Exchange) har redan inletts.

Uppdraget för genomförandegruppen för behandlingen av EU-frågor och IPEX är att utarbeta rutiner och rekommendationer i syfte att underlätta genomförandet av Riksdagskommitténs förslag. Arbetet bör utmynna i en genomförandeplan i vilken bör ingå förslag om rutiner, resurser, tekniska lösningar, informationsåtgärder och former för samverkan mellan förvaltningens olika delar.

Enligt uppdraget bör arbetet under våren i första hand inriktas på att planera vilka åtgärder som bör vidtas och identifiera vilka resursfrågor som bör tas upp i samband med riksdagsförvaltningens beredning av budgetförslaget för år 2007 och/eller vilka åtgärder som fordrar tekniska lösningar av den art att arbetet bör initieras redan under våren. Arbetsgruppen skall enligt uppdraget ha avslutat sitt arbete innan riksdagen öppnar i oktober 2006.

Utgångspunkterna för en preliminär resursberäkning

Genomförandegruppen har inledningsvis koncentrerat arbetet på att starta upp riksdagens arbete med IPEX, och har i den delen slutfört sitt uppdrag. Arbetet redovisas i bifogade PM. (Anm.: Denna PM är införd som bilaga 5 i genomförandegruppens rapport.)

I övrigt är genomförandegruppen i början av sitt arbete. Det innebär att det finns svårigheter att redan nu beräkna hur mycket resurser som kommer att krävas för att genomföra förslagen om behandlingen av EU-frågorna. Gruppen anser därför att de resurser som nu föreslås successivt tillförs verksamheten i två eller tre steg (över en tvåårsperiod) för att därmed bättre anpassas

UNDERLAG TILL RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS BEREDNING AV BUDGETFÖRSLAG FÖR ÅR 2007 BILAGA 9 2006/07:URF2

efter behoven. Detta ger också en möjlighet att stegvis styra resurserna till de områden som visar sig kräva mer insatser.

För att kunna lämna i vart fall ett preliminärt ställningstagande har genomförandegruppen utgått från hur arbetet bedrivs i dag och jämfört detta med de förändringar som föreslås. Med detta som underlag har genomförandegruppen gjort en skattning av resursbehovet i termer av antalet årsarbetskrafter eller tjänster men också i utbildningsinsatser m.m. Genomförandegruppen överlämnar till andra delar av riksdagsförvaltningen att göra de närmare ekonomiska beräkningarna utifrån detta.

Genomförandegruppen vill understryka att detta är en preliminär resursberäkning. Frågan om att höja ambitionsnivån i behandlingen av EU-frågorna är inte ny. Genomförandegruppen uppfattar intentionerna med Riksdagskommitténs förslag så, att denna ambitionshöjning nu skall realiseras fullt ut och medel ställas till förfogande för detta. Ytterligare resursförstärkningar, dvs. utöver vad som föreslås nedan, kan därför komma att behövas framöver för att uppnå syftet med förslaget: att riksdagen skall spela en central roll i behandlingen av EU-frågorna. Gruppen förutsätter därför att genomförandet redan från början följs och utvärderas för att man löpande skall kunna ompröva resursfrågorna. Även frågor av mer övergripande, organisatorisk art bör löpande utvärderas.

Genomförandegruppens bedömning

Med utgångspunkt i hur arbetet med EU-frågor bedrivs i dag och vad som förväntas av organisationen enligt Riksdagskommitténs förslag gör genomförandegruppen följande bedömning beträffande resursbehovet.

Samordningsfunktion i kammarkansliet

Genomförandegruppen ser det som nödvändigt med en samordningsfunktion för EU-frågorna. En sådan finns till vissa delar redan i dag inom kammarkansliet med en biträdande kammarsekreterare, en byrådirektör på deltid samt riksdagens representant vid EU:s institutioner. Kammarkansliet svarar i dag för diarieföring och distribution av EU-dokument inom riksdagen.

En ny, övergripande och omfattande arbetsuppgift blir enligt förslaget att, i samråd med berörda utskott, bedöma vilka samrådsdokument – utöver grön- och vitböcker – som bör föreslås för utskottsbehandling och debatt i kammaren. Ärendena skall föredras för talmannen som efter samråd med företrädare för partigrupperna avgör vilka dokument som skall väljas ut för behandling. I dag inkommer ett hundratal sådana dokument per år, och ett tiotal grön- och vitböcker.

Kommissionens planeringsdokument bör enligt förslaget ägnas ökad uppmärksamhet för att riksdagen skall vara väl förtrogen med vilka samrådsdokument som kommissionen kan förväntas presentera. Utskotten bör följa sina respektive områden, men det krävs också en övergripande, mer samordnad bild av förväntade ärenden.

2006/07:URF2 BILAGA 9 UNDERLAG TILL RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS BEREDNING AV BUDGETFÖRSLAG FÖR ÅR 2007

Ytterligare samordning kommer även att krävas för en rad andra övergripande frågor rörande bl.a. EU-debatter i kammaren, kontakter med andra EU-länders parlament, IPEX, försök med subsidiaritetskontroller m.m. Enligt förslaget förutsätts ett ökat deltagande från ledamöternas sida i konferenser anordnade inom EU, något som enligt genomförandegruppen bör samordnas centralt. Slutligen krävs en väl fungerande samordning inom riksdagen, inte minst för att undvika dubbelarbete mellan förvaltningens olika delar och för att öka utskottskansliernas delaktighet.

Mot bakgrund av innehållet i de tillkommande arbetsuppgifterna anser genomförandegruppen att samordningsfunktionen även fortsättningsvis bör vara placerad i kammarkansliet. Det finns inte något egentligt utrymme för att utföra uppgifterna inom ramen för den nuvarande organisationen där. Genomförandegruppen gör därför bedömningen att det krävs ytterligare en årsarbetskraft för att genomföra dessa arbetsuppgifter, och att dessa bör utföras av en kvalificerad handläggare specialiserad på EU-frågor.

Utskottsorganisationen och EU-nämnden

Som nämnts inledningsvis har genomförandegruppen ännu inte tagit ställning till frågor rörande rutiner och samverkan inom organisationen. Det innebär bl.a. att gränsdragningen mellan utskottens och EU-nämndens arbete ännu inte diskuterats mer ingående. I resurshänseende behandlas därför utskotten och EU-nämnden här i ett sammanhang.

Förutom det arbete som redan i dag bedrivs innebär förslaget i korthet att samtliga samrådsdokument som inkommer skall granskas inför föredragningen för talmannen. Samrådsdokument som blir föremål för utlåtande skall föredras i utskottet, och ett utlåtande skall upprättas och överlämnas till kammaren. Som ett led i granskningen nämns att utskotten kan anordna offentliga utfrågningar, ta interparlamentariska kontakter och inhämta information från regeringen. För att vara väl förtrogen med vilka samrådsdokument som kan komma in krävs att kommissionens planeringsdokument ägnas mer uppmärksamhet än i dag. Utskotten bör här enligt genomförandegruppen bevaka utvecklingen på sina respektive ansvarsområden.

Utskottens roll stärks genom det saksamråd på politisk nivå som skall ske med företrädare för regeringen. Enligt den kartläggning som gjordes i samband med Riksdagskommitténs arbete kan konstateras att informella samråd redan förekommer men ser olika ut i utskotten. Bilden torde vara densamma i dag. Genomförandegruppen kan redan nu konstatera att det kommer att krävas förändringar – och ökade arbetsinsatser inte minst för utskottskanslierna – också i de utskott som har ett upparbetat EU-samråd med regeringen. Ökade krav kommer att ställas på bl.a. bevakningen av olika arbetsprogram för långtidsplanering i utskottet och att utskotten identifierar och prioriterar viktiga frågor i ett tidigt skede av processen. En annan uppgift är den dokumentation som skall göras över samråden.

För att Riksdagskommitténs intentioner om att integrera EU-arbetet skall kunna infrias krävs ökade arbetsinsatser i utskottskanslierna. Utöver sådana

UNDERLAG TILL RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS BEREDNING AV BUDGETFÖRSLAG FÖR ÅR 2007 BILAGA 9 2006/07:URF2

uppgifter som nämnts ovan kan genomförandegruppen redan nu peka på några ytterligare sådana. En uppgift är de försök med subsidiaritetskontroll som kommer att genomföras under hösten 2006 och våren 2007 inom ramen för gällande fördrag. Samtidigt kommer frågan om ett nytt konstitutionellt fördrag – oavsett om ett sådant kommer att genomföras eller ej, under år 2007 eller senare – att ställa ökade krav på utskottskanslierna. En annan viktig fråga är det ökade antal konferenser som ledamöterna kan förväntas delta i, inte minst sådana som anordnas för fackutskotten. Förutom de praktiska uppgifter (bokningar m.m.) som numera ligger på utskottskanslierna tillkommer kravet på skriftligt underlag i sakfrågorna samt att någon från kansliet medverkar vid konferenser av detta slag för att bistå med både fakta och råd.

Utskottskanslierna förutsätts i förslaget få en central roll i den ambitionshöjning som Riksdagskommittén förväntar sig. Om EU-frågorna skall kunna integreras i det dagliga politiska arbetet förutsätts enligt genomförandegruppens mening att hela utskottsorganisationen har den kunskap som kan krävas. För att kunna möta dessa krav krävs att samtliga föredragande – samt assistenter och kanslichefer – får tillgång till den kompetensutveckling på EU- området som kan krävas. Vidare ser genomförandegruppen det som viktigt att föredragandena också bereds möjlighet att medverka i föredragandenätverk med andra parlament och har möjlighet till fördjupning t.ex. genom utbytestjänstgöring i EU-parlamentet.

Belastningen på utskottskanslierna är i dag stor. Under perioderna okto- ber–november och mars–maj finns inget utrymme för att lägga på nya arbetsuppgifter, och under övriga perioder är detta utrymme begränsat. För att kunna möta de nya krav som kommer att ställas på utskottsorganisationen och EU-nämnden och för att skapa utrymme för kompetensutveckling, utbytestjänstgöring m.m. krävs därför att det tillförs nya resurser. Som Riksdagskommittén pekat på har mycket lite sådana tillförts utskottsorganisationen med anledning av inträdet i EU.

För att uppfylla Riksdagskommitténs intentioner gör genomförandegruppen bedömningen att det kommer att krävas tio nya föredragandetjänster. När det gäller frågan om placeringen av de nya tjänsterna vill genomförandegruppen särskilt peka på att arbetsbelastningen på utskotten kan komma att variera, bl.a. beroende av vilka arbetsområden som blir föremål för samrådsdokument och hur arbetet med det konstitutionella fördraget utvecklar sig. Att binda upp föredraganderesurser till särskilt angivna utskott är därför en mindre bra lösning. Genomförandegruppen förespråkar bl.a. mot denna bakgrund en mer flexibel utskottsorganisation, med möjlighet att fördela föredragandetjänsterna mer efter arbetsbelastning än efter indelning i utskott. Detta är emellertid en fråga av mer övergripande organisatorisk natur som ligger utanför genomförandegruppens uppdrag. Med nu gällande organisation bör tjänsterna fördelas på de utskott som har den största mängden EU-ärenden.

2006/07:URF2 BILAGA 9 UNDERLAG TILL RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS BEREDNING AV BUDGETFÖRSLAG FÖR ÅR 2007

Riksdagens utredningstjänst (RUT)

Det övergripande skälet för förslagen om behandlingen av EU-frågorna är att ytterligare öka riksdagens och de enskilda riksdagsledamöternas engagemang i frågorna. Alla ledamöter skall enligt kommittén ha möjlighet att sätta sig in i och följa EU-frågorna. Ett stort ansvar för detta kommer som framgått ovan att ligga på utskottskanslierna, men enligt genomförandegruppen spelar riksdagens utredningstjänst här en central roll när det gäller att förse ledamöter och partikanslier med utredningar.

Redan i dag kommer 90 procent av uppdragen till utredningstjänsten från ledamöter och partikanslier. Genomförandegruppen gör bedömningen att Riksdagskommitténs förslag kommer att innebära ett ökat antal utredningsuppdrag i EU-relaterade frågor till riksdagens utredningstjänst. Detta skall ses som en önskvärd utveckling mot bakgrund av intentionerna med Riksdagskommitténs förslag. Med nuvarande resurser finns inte utrymme att utföra ytterligare utredningsuppdrag. Även om det är svårt att förutse hur många nya uppdrag det kan bli fråga om och med beaktande av omfördelning av befintliga resurser, gör genomförandegruppen bedömningen att det kommer att krävas i varje fall två årsarbetskrafter – två kvalificerade EU-utredare – för att möta det ökade antalet förfrågningar till utredningstjänsten.

IPEX

Arbetet med IPEX beskrivs i bilagan. (Anm.: Denna är införd som bilaga 5 i genomförandegruppens rapport.) Som framgår där uppskattar genomförandegruppen att den tid som behöver avsättas för arbetet med att marknadsföra IPEX, informera och utbilda utskotten samt lägga in uppgifterna i IPEX kräver motsvarande en årsarbetskraft som lämpligen delas mellan kammarkansliet och utskottsorganisationen.

Vidare krävs enligt genomförandegruppen en resurs av tillfällig natur, en konsult som anlitas för att bl.a. utreda en framtida koppling mellan Urix och IPEX. Gruppen beräknar två månaders konsultinsatser för utredning och sex månaders arbete för att genomföra detta, alltså totalt åtta månaders konsultinsats. Därutöver krävs stödjande insatser av organisationens övriga delar.

Övriga delar av riksdagsförvaltningen

Ovan har genomförandekommittén behandlat de mer centrala frågorna i Riksdagskommitténs förslag. Enligt genomförandegruppens mening krävs en höjning av ambitionsnivån i hela förvaltningen. Genom den ökade aktivitet som förslagen innebär kommer också ökade krav på informations- och kunskapsförsörjning samt ett ökat antal frågor från allmänhet och andra. Genomförandekommittén har för avsikt att återkomma i dessa frågor i sitt slutliga förslag i höst.

UNDERLAG TILL RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS BEREDNING AV BUDGETFÖRSLAG FÖR ÅR 2007 BILAGA 9 2006/07:URF2

Sammanfattning

För att genomföra de nya arbetsuppgifter som blir följden av Riksdagskommitténs förslag samt för att möta kommitténs krav på en ambitionshöjning vad gäller EU-frågorna gör genomförandegruppen bedömningen att det kommer att krävas ytterligare en årsarbetskraft – en kvalificerad EU- handläggare – inom kammarkansliet för samordning av EU-frågorna, ytterligare tio föredragandetjänster inom utskottsorganisationen samt ytterligare två tjänster (två kvalificerade EU-utredare) vid riksdagens utredningstjänst. Härtill kommer kostnader för kompetensutveckling samt för resor för att delta i EU-konferenser och i nätverk samt för utbytestjänstgöring.

Genomförandegruppen anser att de resurser som nu föreslås successivt tillförs verksamheten i två eller tre steg (över en tvåårsperiod) för att därmed bättre anpassas efter behoven. Detta ger också en möjlighet att stegvis styra resurserna till de områden som visar sig kräva mer insatser.

Ytterligare resursförstärkningar, dvs. utöver vad som nu föreslås, kan komma att behövas i framtiden för att fullt ut uppnå ambitionerna i Riksdagskommitténs förslag. Som framgått förutsätter genomförandegruppen att genomförandet redan från början följs och utvärderas för att man löpande skall kunna ompröva resursfrågorna. Även frågor av mer övergripande, organisatorisk art bör löpande utvärderas.

2006/07:URF2

BILAGA 10

Prioriteringar för åren 2007 och 2008

PM 2006-09-25

Inledning

Genomförandegruppen för EU-frågor och IPEX har ombetts inkomma med en prioriteringsordning för de resursförstärkningar som gruppen har bedömt kommer att krävas med anledning av riksdagens beslut.

Enligt det budgetunderlag genomförandegruppen lämnade till riksdagsförvaltningen i våras kommer det att krävas ytterligare

-en årsarbetskraft – en kvalificerad EU-handläggare – inom kammarkansliet för samordning av EU-frågorna

-tio föredragandetjänster inom utskottsorganisationen

-två tjänster (kvalificerade EU-utredare) vid riksdagens utredningstjänst

-en årsarbetskraft för IPEX

-en konsult under åtta månader för att utreda och genomföra IT-stödet, bl.a. för IPEX.

Vidare har genomförandegruppen föreslagit

- att en processutvärdering skall genomföras.

Härtill kommer ökade kostnader för kompetensutveckling samt för resor för att delta i EU-konferenser m.m.

EU-nämndens kansli har under sensommaren framfört att ytterligare resurser kommer att krävas även där. I samband med att genomförandegruppen ombetts inkomma med prioriteringar för år 2007 har EU-nämndens kansli preciserat detta enligt följande.

-En ytterligare föredragandetjänst (f.n. finns två föredragandetjänster inrättade).

-En ytterligare assistent.

-En halv årsarbetskraft för IPEX.

Gruppen föreslår att resurserna successivt tillförs verksamheten i två eller tre steg (över en tvåårsperiod) för att därmed bättre anpassas efter behoven. Detta ger också en möjlighet att stegvis styra resurserna till de områden som visar sig kräva mer insatser.

I budgetunderlaget skriver gruppen vidare att ytterligare resursförstärkningar, dvs. utöver vad som nu föreslås, kan komma att behövas i framtiden för att fullt ut uppnå ambitionerna i Riksdagskommitténs förslag.

Som framgått ovan har gruppen föreslagit att en konsult under åtta månader skall utreda och genomföra IT-stödet, bl.a. för IPEX. Underlag för upp-

PRIORITERINGAR FÖR ÅREN 2007 OCH 2008 BILAGA 10

2006/07:URF2

draget har den 20 september 2006 överlämnats till det s.k. Helge-projektet, och det tas därmed inte med i denna förteckning över prioriteringar.

Utrymmet för att successivt införa nya arbetsformer för EU-frågorna är begränsade. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2007, och organisationen och arbetsformerna förutsätts då fungera.

Prioriteringar för år 2007 – i tids- och angelägenhetsordning

1. En årsarbetskraft – en kvalificerad EU-handläggare – inom kammarkansliet för samordning av EU-frågorna

Samordningen av arbetet kommer att bli central, inte minst i början, och den får också en central roll i den tjänstemannaberedning som bör bildas redan under hösten 2006.

2. Föredragandetjänster och tjänster till utredningstjänsten

Genomförandegruppen har föreslagit att resurserna tillförs verksamheten successivt i två eller tre steg (över en tvåårsperiod). För att möjliggöra intentionerna med riksdagens beslut bör man börja tillföra utskottsorganisationen fem nya föredragandetjänster i samband med ikraftträdandet, dvs. under år 2007.

Detsamma gäller tjänsterna på RUT, där en tjänst bör tillsättas i samband med ikraftträdandet.

3. Processutvärdering

Gruppen förutsätter att genomförandet redan från början följs och utvärderas för att man löpande skall kunna ompröva resursfrågorna; även frågor av mer övergripande, organisatorisk art bör löpande utvärderas. En processutvärdering bör komma i gång redan den 1 januari 2007. Den bör kunna utföras med inom ramen för riksdagsförvaltningens befintliga resurser. En central uppgift blir att följa resursfrågorna för utskotten, EU-nämnden och utredningstjänsten. Särskilt skall arbetsbelastningen på EU-nämnden studeras.

4. Kompetensutveckling m.m.

Kostnader för kompetensutveckling inklusive utbytestjänstgöring samt för resor för att delta i EU-konferenser m.m.

5. En årsarbetskraft för arbetet med IPEX

Den 1 november 2006 kommer utskotten och EU-nämnden att överta delar av registreringsansvaret i IPEX. Inledningsvis kan man förutsätta att detta ökar

2006/07:URF2

BILAGA 10 PRIORITERINGAR FÖR ÅREN 2007 OCH 2008

belastningen på IPEX-korrespondenten och kammarkansliet. I takt med att IPEX utvecklas kommer också arbetet med registreringarna att öka, såväl i kammarkansliet som i utskotten och EU-nämnden.

Tabell:

Fördelning av resursförstärkningar för åren 2007 och 2008

		2007	2008
Tjänster
KK: EU-handläggare		1
Utskott		5	5
RUT		1	1
KK: Ipex		1
Totalt antal nya tjänster		8	6
Särskilda medel
Processutvärdering	(befintlig	0,25	0,25
resurs)
Totalt antal årsarbetskrafter		0,25	0,25
Kompetensutveckling	samt resor	300 000 kr	300 000 kr
för deltagande i EU-konferenser
(20 000 kr per utskottskansli)
Totalt		300 000 kr	300 000 kr

Anm.: Jfr även EU-nämndens kanslis bedömning för år 2007.

2006/07:URF2

BILAGA 11

Prioriteringar för åren 2007 och 2008 – precisering

PM 2006-10-06

Genomförandegruppen för EU-frågor och IPEX har ombetts utveckla de bedömningar som ligger till grund för gruppens förslag till resursförstärkningar såvitt gäller en kvalificerad EU-handläggare till kammarkansliet samt föredragandetjänster och tjänster till utredningstjänsten.

Inledningsvis hänvisas här till det budgetunderlag som tidigare lämnats till riksdagsförvaltningen och som bifogas här samt till PM 2006-09-25 Prioriteringar för åren 2007 och 2008.

1. En årsarbetskraft – en kvalificerad EU- handläggare – inom kammarkansliet för samordning av EU-frågorna

Se underbilaga 1. För de mer övergripande bedömningarna, se bilaga 9.

2. Föredragandetjänster till utskottskanslierna

För att genomföra de nya arbetsuppgifter som blir följden av Riksdagskommitténs förslag samt för att möta kommitténs krav på en ambitionshöjning i EU-frågorna gör genomförandegruppen alltså bedömningen att det kommer att krävas ytterligare tio föredragandetjänster inom utskottsorganisationen.

Som framgår av budgetunderlaget har utgångspunkten varit att det under vissa perioder finns inget och under andra perioder begränsat utrymme att lägga på utskottskanslierna ytterligare arbetsuppgifter. Som framgår har mycket lite resurser tillförts utskottsorganisationen med anledning av inträdet i EU. Inte heller har det tillförts resurser i den omfattning som andra arbetsuppgifter tillkommit till utskottsorganisationen, som en betydligt ökad mängd motioner, utvärdering och uppföljning samt anordnande av utfrågningar, utskottsresor m.m.

En annan utgångspunkt har varit att hela utskottsorganisationen bör ha den kunskap i EU-frågor som krävs för att den ambitionshöjning som Riksdagskommittén förväntar sig skall kunna genomföras. Det innebär att de tio föredragandetjänsterna inte skall vara specifika EU-handläggare. Samtidigt vill genomförandegruppen betona vikten av att den föreslagna resursförstärkningen används för riksdagens höjda ambitioner inom EU-området.

När det gäller grunderna för bedömningen av belastningen på utskottsorganisationen hänvisar genomförandegruppen till underlaget inför budgetbe-

2006/07:URF2

BILAGA 11 PRIORITERINGAR FÖR ÅREN 2007 OCH 2008 – PRECISERING

redningen, bilaga 1. Härutöver kan gruppen nu även närmare precisera vissa arbetsuppgifter som tillkommer.

-Lämna underlag för talmannens beslut om ett meddelande skall föranleda ett utskottsutlåtande.

-Planera och genomföra – ofta med kort varsel – utskottsutfrågningar med anledning av EU-ärenden.

-Bereda och utforma utskottsutlåtanden, vilket bl.a. även innefattar subsidiaritetskontroll.

-Planera regeringens överläggningar (saksamråd) med utskottet, bl.a. genom att kalla regeringsföreträdarna samt utforma en PM och bifoga annat underlag.

-Bevaka olika arbetsprogram för långtidsplanering i utskottet, och biträda utskottet när det gäller att identifiera och prioritera viktiga frågor i ett tidigt skede av processen.

-Löpande hålla sig informerad i varje viktigare ärende i den ”stock” av kommissionsdokument som är under behandling i EU:s institutioner fram till dess att de har antagits eller på annat sätt är färdigbehandlade inom EU. Som upplysning kan nämnas att under riksmötet 2005/06 registrerades drygt 1 000 EU-dokument hos kammarkansliet.

-Ha en god framförhållning genom löpande kontakter med kommissionen, riksdagens representant vid EU:s institutioner och Regeringskansliet. Även tjänsteresor till Bryssel i samma syfte bör ingå i de nya uppgifterna.

-Bevaka arbetet i övriga EU-ländernas nationella parlament genom IPEX och i förekommande fall kontakta berörda handläggare i dessa.

-Utforma och löpande uppdatera utskottets EU-promemoria.

-Löpande informella kontakter med företrädare för Regeringskansliet (såväl sakhandläggare som EU-samordnare, de senare i förekommande fall).

-Samråda med EU-nämndens föredragande och bevaka EU-nämndens protokoll och stenografiska uppteckningar.

-Medverka vid handläggning av ärenden i EU-nämnden samt närvara vid EU-nämndens möten inför rådsmöten på utskottets område.

-Delta i arbetet i den breddade genomförandegruppen.

-Delta i kompetensutveckling och bidra till kunskapsuppbyggnad genom kurser, seminarier och studiebesök, bl.a. hos EU:s institutioner.

-Medverka i föredragandenätverk med andra parlament och annan fördjupning, t.ex. i form av utbytestjänstgöring i Europaparlamentet eller andra nationella parlament.

Gemensamt för kompetensutveckling och utbytestjänstgöring är att utrymme för sådana aktiviteter inte finns med nuvarande bemanning i utskottsorganisationen.

PRIORITERINGAR FÖR ÅREN 2007 OCH 2008 – PRECISERING BILAGA 11

2006/07:URF2

3. Tjänster till utredningstjänsten

Riksdagens utredningstjänst spelar en central roll när det gäller att förse ledamöter och partikanslier med utredningar i olika EU-frågor. Genomförandegruppen gör bedömningen att Riksdagskommitténs förslag kommer att innebära ett ökat antal utredningsuppdrag i EU-relaterade frågor till riksdagens utredningstjänst och att nuvarande personalresurser inte räcker till. Erfarenheterna från utredningstjänstens arbete med EU-frågor visar att den sakområdeskompetens som alla utredare skall besitta behöver kompletteras med specialistkompetens på de övergripande institutionella och EG-rättsliga områdena. Specifik EU-kompetens är även viktig för det kontinuerliga arbetet med att upprätthålla och utveckla grundläggande EU-kompetens inom hela utredningstjänsten. Genomförandegruppen har därför i sitt underlag inför budgetberedningen, (se bilaga) föreslagit att det skall tillsättas ytterligare två tjänster (två kvalificerade EU-utredare) vid riksdagens utredningstjänst.

2006/07:URF2

BILAGA 11 UNDERBILAGA

Kammarkansliet

Genomförandegruppen för EU-frågor och IPEX har bedömt att riksdagens väntade beslut om förändringar av riksdagens arbete med EU-frågor kommer att kräva resursförstärkningar för att den höjda ambitionsnivå som förutsätts i det framtida EU-arbetet skall kunna nås. För kammarkansliets del har föreslagits resurser för en EU-handläggare på heltid och förstärkning för IPEX- arbetet motsvarande en halvtidstjänst.

Motivering till ny EU-handläggare

Bakgrund

En samordningsfunktion för EU-frågor i riksdagen finns inom kammarkansliet. Till EU-samordningens uppgifter hör att följa aktuella EU-frågor, i första hand med relevans för nationella parlament. EU-samordningen är rådgivare till talmannen och riksdagsdirektören i EU-arbetet. EU-samordningen håller också i utbildning och information, både externt och internt i riksdagen, om hur riksdagen arbetar med EU-frågor. Här sköts diarieföring och distribution av EU-dokument inom riksdagen.

EU-samordningen är en första kontaktpunkt när det gäller riksdagens övergripande EU-arbete, såväl gentemot Regeringskansliet som i förhållande till andra nationella parlament och EU:s institutioner. Både riksdagens ”liaison officer” och IPEX-korrespondent finns på kammarkansliet. Även riksdagens representant vid EU:s institutioner är knuten till kammarkansliet. Prioriteringar för representantens arbete görs upp i samråd med EU-samordningen, som representanten också rapporterar till.

Med dagens resurser är det inte möjligt att genomföra arbetsuppgifterna på ett tillfredsställande sätt. Än mindre finns det utrymme för de nya uppgifterna med granskning av EU-dokument och den generella ambitionshöjning som förutsätts efter riksdagens beslut. För kontinuitet och bättre förståelse för vilka behov som finns bör en handläggare som är involverad i det löpande arbetet knytas till EU-samordningen.

Förslag till arbetsuppgifter

EU-handläggaren skall

-gå igenom inkommande EU-dokument och dela till ansvarigt utskott

-i samråd med berörda utskott ta fram underlag för bedömningen av vilka KOM-meddelanden som skall föranleda utlåtanden (totalt inkommer cirka ett hundratal sådana dokument per år)

-föredra föreslagna KOM-dokument för talmannen och inhämta synpunkter från gruppledarna

-analysera och sammanställa planeringsdokument

PRIORITERINGAR FÖR ÅREN 2007 OCH 2008 – PRECISERING BILAGA 11 UNDERBILAGA

2006/07:URF2

-sprida information i riksdagen om arbetsprogram, möteskalendarium etc. inför EU-ordförandeskapsväxlingar

-besvara enkäter och förfrågningar om riksdagens EU-arbete

-vara behjälplig med förberedelser och underlag inför interparlamentariska EU-konferenser och talmansresor med EU-anknytning

-se till att EU-fliken på Helgonät hålls à jour

-behandling av EU-representantens rapporter

-förse EU-representanten med information om riksdagens EU-arbete för vidarespridning till NP-representanter och svenska MEP (t.ex. protokoll från kammardebatter och betänkanden där EU-frågor tagits upp)

-delta i arbetet i tjänstemannaberedningen.

Önskvärda kvalifikationer

EU-handläggaren skall

-vara väl förtrogen med EU:s beslutsprocess samt EG-rättsliga frågor

-ha god kännedom om riksdagens organisation och arbetssätt

-ha kunskap om Regeringskansliets organisation och sätt att arbeta med EU- frågor

-ha god förmåga att snabbt ta fram relevant underlag och göra skriftliga sammanställningar

-obehindrat kunna tillgodogöra sig engelskspråkigt material