Utrikesutskottets utlåtande nr It år 1968 (Utlåtande 1968:Uu11 - höst Utrikesutskottet)

Utrikesutskottets utlåtande nr It år 1968

Nr 11

Utrikesutskottets utlåtande i anledning av motioner om inrättande
av en handelskammare i Tyska Demokratiska Republiken.

Till utrikesutskottet har hänvisats två likalydande motioner I: 504 av herrar
Axel Kristiansson och Wikberg och II: 635 av fru Torbrink m. fl., i vilka
föreslås »att riksdagen i skrivelse till regeringen hemställer om en snabb utredning
och förslag till åtgärder för inrättande av en handelskammare i
Tyska Demokratiska Republiken».

Beträffande motiveringen till motionärernas yrkande får utskottet hänvisa
till motionerna.

Frågan om Sveriges förbindelser med Östtyskland har behandlats av riksdagen
år 1965 och 1967 med anledning av motioner i ärendet. Dessa motioner
har icke föranlett någon riksdagens åtgärd.

I sitt utlåtande vid 1965 års riksdag (nr 1) erinrade utskottet om att, trots
att officiella förbindelser saknas med Östtyskland, faktiska kontakter förekommer
på olika områden. Vidare framhölls att ett upptagande av diplomatiska
förbindelser med Östtyskland skulle innebära att Sverige på det internationella
planet skulle verka för ett erkännande av Tysklands delning på
två självständiga stater. I Sverige hade man icke, förklarade utskottet, givit
upp hoppet om en tysk återförening. Det torde emellertid i första hand ankomma
på det tyska folket självt och på stormakterna att finna vägen till
Tysklands återförening.

Vid föregående års riksdag hänvisades till utskottet en motion om »normalisering»
av förbindelserna mellan Sverige och Östtyskland. I sitt utlåtande
(nr 5) uttalade utskottet att det inte fann någon anledning föreligga att frångå
den inställning i den tyska frågan som hade redovisats i utlåtande nr 1
till 1965 års riksdag. Utskottet erinrade också om att de faktiska kontakter
som under årens lopp vuxit fram mellan Sverige och Östtyskland utvecklats
på ett tillfredsställande sätt. Sådana kontakter förekommer på många områden,
t. ex. handel, kommunikationer, rättsfrågor, kultur- och idrottsutbyte.
Enligt utskottet förelåge goda möjligheter att inom denna ram ytterligare utvidga
kontakterna med Östtyskland, ej minst vad gäller kulturutbytet. Med
hänsyn till den tyska frågans känsliga karaktär i förhållandet mellan öst
och väst syntes det enligt utskottet inte motsvara svenska intressen att gå
utöver sådana faktiska kontakter genom en formell »normalisering» av förbindelserna.
Utskottet uttalade återigen som sin mening att det i första hand
finge anses ankomma på det tyska folket självt och på stormakterna att finna
vägen till en lösning av det tyska problemet.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 5 saml. 1 avd. Nr 11

Utrikesutskottets utlåtande nr il år 1968

De motioner som i år hänvisats till utskottet har ett mer begränsat syfte
än de vid 1965 och 1967 års riksdagar väckta motionerna; motionärerna yrkar
att »riksdagen i skrivelse till regeringen hemställer om en snabb utredning
och förslag till åtgärder för inrättande av en handelskammare» i Östtyskland.
Enligt motionärerna skulle en sådan åtgärd kunna vidtas även
om regeringen »anser det vara för tidigt att de jure erkänna Tyska Demokratiska
Republiken och utväxla beskickningar».

Enligt utskottet måste emellertid även en sådan åtgärd som inrättandet av
eu handelskammare eller annan form av handelsrepresentation i Östtyskland
ses i sitt politiska sammanhang. Utskottet har i sina ovan refererade
utlåtanden vid 1965 och 1967 års riksdagar haft anledning att understryka
den tyska frågans ömtåliga karaktär. Detta argument har snarast fått ökad
tyngd genom de händelser som har inträffat i Europa under de senaste månaderna.
Mot denna bakgrund är det enligt utskottets mening inte lämpligt
att riksdagen tar initiativ, på sätt som föreslås av motionärerna, till nya och
faktiska kontakter utöver dem som på olika områden vuxit fram mellan
Sverige och Östtyskland.

Vad beträffar handelsutbytet mellan Sverige och Östtyskland vill utskottet
understryka att detta på senare år visat en ökande tendens. Den årliga omslutningen
har fördubblats sedan år 1961. Fortfarande uppgår den dock till
blott ungefär 5 % av handeln med Förbundsrepubliken Tyskland. Det torde
emellertid vara tveksamt om någon väsentlig stegring av den svenska exporten
till Östtyskland skulle kunna uppnås genom inrättandet av en handelskammare
eller annan form av handelsrepresentation i Östtyskland. Såsom
den svensk-östtyska handeln är uppbyggd är omfattningen av vår export dit
i främsta rummet beroende av den östtyska tillgången på betalningsmedel,
dvs. i stor utsträckning av den östtyska exporten till Sverige. En svensk handelsrepresentation
kan därför antas göra endast marginella insatser för att
öka vår export till Östtyskland. Av detta skäl vakanssattes också år 1965 en
befattning som handelssekreterare vid generalkonsulatet i Berlin.

Utskottet vill slutligen fästa uppmärksamheten vid att de svenska handelskamrarna
— såväl de som arbetar i Sverige som de som är etablerade i
utlandet — inte är statliga organ. Initiativet att bilda en svensk handelskammare
i utlandet tas av intresserade exportindustrier, importörer av
svenska varor osv. Sedan handelskammaren bildats åtnjuter den dock efter
ansökan statsbidrag, dels ett allmänt bidrag motsvarande 50 % av handelskammarens
intäkter från medlemmarna, dels bidrag till lönekostnader.

Utskottet hemställer med hänvisning till vad sålunda anförts,
att motionerna I: 504 och II: 635 måtte avslås.

Stockholm den 31 oktober 1968

På utrikesutskottets vägnar:

ARNE GEIJER

Utrikesutskottets utlåtande nr 11 år 1968

Närvarande:

från första kammaren: herrar Arne Geijer (s), Lundström (fp), Georg
Pettersson (s), Tage Johansson (s) och Hernelius (h);

från andra kammaren: fru Renström-Ingenäs (s), herrar Skoglund
(s), Bohman (h), fru Eriksson i Stockholm (s) och herr Gustafson i Göteborg
(fp)*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680025