Utrikesutskottets utlåtande Nr 8 (Utlåtande 1938:Uu8 Utrikesutskottet)

Utrikesutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 28 maj 1938 kl. 12 m.

Utrikesutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om nordiskt
initiativ till mellanjolklig lösning av judarnas
problem.

I en inom första kammaren väckt, till utrikesutskottet hänvisad motion, nr
218, av herr Lindhagen hemställes, att riksdagen ville hos Kungl. Majit begära
initiativ till ett bemödande från Norden — eller åtminstone från Sverige
— att efter internationell överenskommelse bidraga till en human och definitiv
lösning av judarnas problem genom befrämjande av 1) assimilation (sammansmältning)
med deras omgivning och 2) kolonisation. Beträffande motiveringen
får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet vill erinra om att det under åren efter världskriget vidtagits olika
åtgärder av internationell natur i samband med minoritetsskydd och flyktingehjälp,
vilka avsett att hjälpa bl. a. judiska minoriteter och flyktingar.
Vad beträffar skydd för minoriteter finnas som bekant i de efter världskrigets
slut undertecknade fredsfördragen ävensom i särskilda minoritetstraktater
bestämmelser avseende skydd för vissa länders minoriteter med avseende
å deras medborgerliga rättsställning, religion och språk. Den internationella
flyktingeverksamheten är för närvarande koncentrerad til! två
organ under Nationernas förbunds auspicier, nämligen dels det internationella
Nansen-institutet för flyktingar, dels ock kommissariatet för flyktingar
från Tyskland. Nansen-institutets verksamhet omfattar ryska, armeniska
m. fl. flyktingar ävensom vissa av flyktingarna från Saar-området. Såväl institutets
som flyktingekommissariens verksamhet skola enligt beslut av Nationernas
förbunds församling upphöra med utgången av år 1938. Förhandlingar
pågå emellertid örn en anordning, varigenom verksamheten till förmån
för flyktingarna skall kunna fortsättas under förbundets ledning även
efter 1938 års utgång. Vid Nationernas förbunds råds senaste möte beslöts
sålunda att till förbundsmedlemmarna för yttrande överlämna en plan, enligt
vilken hela flyktingeverksamheten skulle från och med sistnämnda års
utgång koncentreras till en organisation, stående under ledning av en av förbundet
utsedd kommissarie. Definitivt beslut i ärendet kommer att fattas av
församlingen vid dess instundande möte. Kommissarien för flyktingar från
Tyskland, som i särskilt stor utsträckning torde lia haft att befatta sig med
judiska flyktingar, har därjämte av rådet vid dess senaste möte bemyndigats
att utsträcka sin verksamhet att omfatta även flyktingar från Österrike.
Därjämte kan nämnas, att Amerikas Förenta Staters regering nyligen hänvänt
sig till ett stort antal regeringar med en förfrågan, huruvida de vore
villiga att låta sig företrädas i en särskild kommitté för behandling av frågan

Utrikesutskottets utlåtande Nr S.

om flyktingar från Österrike och förmodligen även Tyskland. Ett stort antal
regeringar, bl. a. den svenska, lia förklarat sig villiga att låta sig representeras
i kommittén.

I detta sammanhang synes jämväl böra erinras örn den möjlighet till emigration
av judar, som särskilt under åren efter världskriget beretts i Palestina.
Den 2 november 1917 utfärdade brittiska regeringen en offentlig förklaring,
den s. k. Balfour-deklarationen, enligt vilken å ena sidan utlovades ett
hem i Palestina åt den judiska nationen men å andra sidan uppställdes det
villkoret, att någon åtgärd icke finge vidtagas, som kunde inkräkta på befintliga
icke-judiska samhälligheters i Palestina civila eller religiösa rättigheter
eller på de rättigheter och den politiska status, som judar åtnjöte i
något annat land. Judebefolkningen i Palestina, som år 1922 uppskattades
till omkring 80,000 personer, har därefter genom invandring i hög grad ökats,
så att den år 1936 uppgick till omkring 370,000 personer, motsvarande 30 °/o
av hela landets befolkning. De flesta immigranterna lia kommit från Polen,
Sovjetunionen, Tyskland och Rumänien. På grund av de under år 1936
och åren därefter inträffade oroligheterna har emellertid den judiska invandringen
begränsats. Samtidigt har av brittiska regeringen framförts ett förslag
angående uppdelning av landet i tre delar, en judisk och en arabisk stat
samt en mindre del, som skulle omfatta de heliga platserna och förbliva under
brittiskt mandat. Förslaget, som behandlats inom Nationernas förbund,
är för närvarande föremål för ytterligare prövning av en av brittiska regeringen
tillsatt särskild kommission.

Utskottet är övertygat om att svenska regeringen, även utan särskild anmodan
från riksdagens sida, är beredd att efter förmåga verka för en human
lösning av ifrågavarande problem, i den mån en sådan kan vinnas genom
internationellt samarbete.

Utskottet finner sig därför sakna anledning att förorda en riksdagsskrivelse
i ämnet och hemställer,

att motionen I: 218 icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Stockholm den 27 maj 1938.

På utrikesutskottets vägnar:

ÖSTEN UNDÉN.

Vid detta ärendes behandling lia närvarit:

från första kammaren: herrar Undén, Hammarskjöld, Domö, Sam Larsson*, Björnsson*,
Pauli och Ekman*; samt

från andra kammaren: herrar Bagge, Närlinge, Lindqvist, East, Hallén och

Lithander*.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.