Utrikesutskottets utlåtande nr 8 år 1968 (Utlåtande 1968:Uu8 Utrikesutskottet)

Utrikesutskottets utlåtande nr 8 år 1968

Nr 8

Utrikesutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående godkännande av konsularkonvention
mellan Sverige och De Socialistiska Rådsrepublikernas
Union.

I en den 2 februari 1968 dagteCknad, till utrikesutskottet hänvisad proposition,
nr 28, har Kungl. Maj :t — under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över utrikésdepartementsärenden samma dag — föreslagit
att riksdagen mätte godkänna en den 30 november 1967 undertecknad
konsularkonvention mellan Sverige och De Socialistiska Rådsrepublikernas
Union.

Efter förhandlingar mellan Sverige och De Socialistiska Rådsrepublikernas
Union (nedan kallad Sovjetunionen) i Moskva och Stockholm under år
1967 undertecknades den 80 november 1967 i Moskva en konsularkonvention
mellan de båda länderna. Konventionen skall ratificeras och träder i
kraft 30 dagar efter utväxling av ratifikationsinstrumenten. Den svenska
och den ryska texten till. konventionen jämte två tillhörande signaturprotokoll
är fogade som bilagor till propositionen.

Konventionen innehåller inledningsvis — i Kapitel I — definitioner av
begreppen »konsulat», »konsul» och »konsulatstjänstemän». Kapitel II handlar
om upprättande av konsulat och tillsättning av konsuler och konsulatstjänstemän.
Enligt artikel 2 erfordras den mottagande statens samtycke
för öppnande av konsulat. Genom konventionen upprättas alltså inga konsulat,
vare sig svenska i Sovjetunionen eller sovjetiska i Sverige, utan härför
erfordras särskilt samtycke av den mottagande staten.

Kapitel III reglerar konsulats och .konsulatspersonals privilegier och immunitetsförmåner.

Kapitel IV innehåller bestämmelser om konsulers uppgifter. Dessa är
bl. a. att tillvarata landets och dess medborgares rättigheter och intressen,
att främja utvecklingen av de kommersiella, ekonomiska, kulturella och
vetenskapliga förbindelserna mellan de båda länderna och att i övrigt befordra
de vänskapliga relationerna dem emellan. I en rad artiklar definieras
konsuls rättigheter och skyldigheter beträffande sina landsmän (t. ex.
förande av register, utfärdande av pass och viseringar, upprättande av födelse-
och dödsbevis, förrättande av vigsel, registrering av skilsmässa, utfärdande
av bestyrkanden och legaliseringar, rätt för konsul att sätta sig i förbindelse
med och träffa landsmän samt att ge dem råd och bistånd). Det
må i detta sammanhang nämnas att det tidigare antagits att ett barn till en
sovjetisk medborgare alltid erhållit sovjetiskt medborgarskap. Detta skulle
ha gällt även om föräldrarna (eller en av dem) haft dubbelt medborgarskap
— t. ex. även svenskt —- och varit bosatta utanför Sovjetunionen. Utrikesde -

Utrikesutskottets utlåtande nr 8 år 1968

partementet har emellertid nyligen från det sovjetiska utrikesministeriet
erhållit uppgifter som synes innebära en ändring av dessa bestämmelser.
I en skrivelse från utrikesdepartementet till berörda svenska instanser heter
det härom:

Ur svensk synpunkt synes i beskedet särskilt följande vara av vikt att
uppmärksamma. Ett barn, vars ena förälder är sovjetisk och andre förälder
annat lands medborgare och som födes då båda föräldrarna ha hemvist utom
Sovjetunionen, upptages till sovjetisk medborgare först genom registrering
med båda föräldrarnas medgivande antingen hos sovjetiskt konsulat
eller hos vistelselandets myndigheter, varvid i senare fallet skriftlig eller
muntlig förklaring från båda föräldrarna om val av sovjetiskt medborgarskap
för barnet skall avgivas. Sovjetiska myndigheter godkänner i sistnämnda
fall såsom bevis för medborgarskapsvalet en skriftlig officiell bekräftelse
från vistelselandets myndigheter om avgivande av dylik förklaring.

Följden av det sagda torde bl. a. vara att barn mellan två svenska medborgare,
av vilka den ena tillika är sovjetisk medborgare enligt sovjetisk
lagstiftning, ej automatiskt erhåller sovjetiskt medborgarskap, när båda
föräldrarna vid barnets födelse vistas utom riket. Förvärv av sovjetiskt
medborgarskap sker sålunda först efter visst registreringsförfarande. Därest
sådan registrering ej skett, är ett barn i dylikt äktenskap, vilket givetvis är
svensk medborgare enligt svensk lag, sålunda ej sovjetisk medborgare enligt
sovjetisk lag.1

I fortsättningen behandlas i Kapitel IV frågan om konsuls befattning med
ärenden rörande sjöfart och civila luftfartyg.

Till konventionen hör två protokoll, vilka utgör integrerande delar av
konventionen. Det första protokollet behandlar, i anslutning till artikel 39
i konventionen, frågan om underrättelse till konsul om arrestering eller anhållande
i annan form av medborgare i den sändande staten. Genom det
andra protokollet upphävs den genom ministeriella noter ingångna överenskommelsen
den 2 februari 1927 mellan Sverige och Sovjetunionen om ömsesidiga
rättigheter, privilegier och immuniteter som tillkommer konsuler och
konsulattjänstemän (SÖ 1927:2).

Utskottet, som i ärendet inhämtat muntliga upplysningar, har icke funnit
anledning till erinran mot vad som framförts i propositionen och hemställer att

riksdagen måtte med bifall till Kungl. Maj :ts proposition
godkänna konsularkonventionen den 30 november 1967
mellan Sverige och De Socialistiska Rådsrepublikernas
Union.

Stockholm den 2 maj 1968

På utrikesutskottets vägnar:

ARNE GEIJER

1 Skrivelse Irån’ chelen för utrikesdepartementets rättsavdelning, utrikesrådet Love Kellberg,
den 4 januari 1967.

Utrikesutskottets utlåtande nr 8 år 1968

Närvarande:

från första kammaren: herrar Arne Geijer (s), Holmberg (h)*, Bengtson
(ep), Möller (s) och Axel Andersson (fp)*;

från andra kammaren: herrar Alemyr (s), Ohlin (fp), Skoglund (s)*,
Allard (s)*, fru Eriksson i Stockholm (s) samt herrar Gustafson i Göteborg
(fp)* och Cassel (h).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.