Utrikesutskottets utlåtande nr 6 år 1970 (Utlåtande 1970:Uu6 Utrikesutskottet)

Utrikesutskottets utlåtande nr 6 år 1970

Nr 6

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts skrivelse med redogörelse
för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté
under år 1969, dels skrivelse från den parlamentariska
delegationen hos Europarådets rådgivande
församling med redogörelse för församlingssessionerna
under år 1969, dels motioner om bildande av en europeisk
ungdomsfond inom Europarådet.

I en till utrikesutskottet hänvisad skrivelse, nr 39 den 20 februari 1970,
har Kungl. Maj:t till riksdagen överlämnat redogörelse för verksamheten
inom Europarådets ministerkommitté under år 1969. Redogörelsen omfattar
huvudpunkterna på dagordningen för de två ministerkommittémöten, som
hållits under året, samt vissa av de beslut, som fattats av ministerkommitténs
ställföreträdare vid de nio möten mellan dem, som förekommit under
året. Likaså inkluderar redogörelsen denna gång verksamheten inom vissa
av ministerkommitténs större expertkommittéer. Till utskottet har även
hänvisats bifogade skrivelse från den svenska parlamentariska delegationen
hos Europarådets rådgivande församling med redogörelse för de tre församlingssessionerna
under år 1969. Slulligen har till utskottet hänvisats motionerna
1: 536 och 11:627 om bildande av en europeisk ungdomsfond inom
Europarådet.

Utskottet. Av redogörelserna framgår att inom Europarådets ram ett omfattande
arbete pågår för att i olika avseenden föra de europeiska staterna
närmare varandra och att Sverige på olika plan spelar en aktiv roll i utformningen
av detta samarbete. Greklands fortsatta medlemskap i Europarådet
efter militärkuppen i april 1967 har dock utgjort en belastning för Europarådssamarbetet.
Utskottet uttalar sin tillfredsställelse över att Greklandsfrågan
under året fått en sådan behandling inom Europarådet att tilltron
Lill detta som ett värn för demokratiska principer och mänskliga rättigheter
har befästs.

I motionerna 1:536 och 11:627 hemställes att Sverige i Europarådets
ministerkommitté reser frågan om bildandet av en europeisk ungdomsfond
inom Europarådet. En motion av samma innebörd väcktes år 1968 (II: 1012)
men ledde ej till något initiativ från riksdagens sida (UU 1968: 6). Utskottet
framhöll därvid bl. a. att man borde avvakta erfarenheterna av det då just
upprättade europeiska ungdomscentrum vid Europarådet.

Bihang till riksdagens protokoll 1970. 5 saml. 1 avd. Nr 6

Utrikesutskottets utlåtande nr 6 år 1970

Frågan om en ungdomsfond aktualiserades inom Europarådet under hösten
1969. På initiativ av den västtyska regeringen hölls i januari månad i år
en konferens i Bonn med deltagande av representanter för olika medlemsstater
i Europarådet, däribland Sverige. Konferensen uttalade önskemålet
om upprättande av en ungdomsfond inom en nära framlid. Frågan togs därefter
upp i Europarådets ministerkommitté som hänsköt ärendet till den
europeiska kulturstyrelsen (CCG). Denna tillsatte i februari en arbetsgrupp
vari Sverige ingår som representant för de nordiska länderna. Denna arbetsgrupp
avser att före årets slut framlägga ett utarbetat förslag till en europeisk
ungdomsfond.

Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att frågan om en europeisk
ungdomsfond sålunda närmar sig sin lösning. Det får förutsättas att när en
sådan fond väl upprättats denna ges tillräckliga resurser för att möta de
behov som föranlett dess tillkomst.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts skrivelse
nr 39 som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet
anfört,

2. att skrivelsen från den svenska parlamentariska delegationen
hos Europarådets rådgivande församling lägges till
handlingarna, samt

3. att riksdagen anser motionerna 1:536 och 11:627 besvarade
med vad utskottet anfört.

Stockholm den 19 mars 1970

På utrikesutskottets vägnar:

ARNE GEIJER

Närvarande:

från första kammaren: herrar Arne Geijer (s)*, Dahlén (fp), Georg
Pettersson (s), Bengtson (ep), Möller (s), Bohman (m)*, Axel Andersson
(fp)* och Tage Johansson (s);

från andra kammaren: herrar Alemyr (s)*, Mellqvist (s), Ohlin
(fp)*, Cassel (in) och Hellström (s).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

ESSELTE TRYCK, STHLM 70
014214

Till Riksdagen

Härmed får den svenska parlamentariska delegationen hos Europarådets
rådgivande församling överlämna bifogade redogörelse för församlingssessionerna
under år 1969 jämte bilaga.

Stockholm den 27 februari 1970

På delegationens vägnar:

KAJ BJÖRK

/ Finn Bergstrand

1—014177

Redogörelse

från den svenska parlamentariska delegationen hos Europarådets rådgivande
församling för församlingssessionerna under år 1969

Europarådets rådgivande församling höll tredje delen av sitt tjugonde
möte den 27—31 januari, första delen av tjugoförsta mötet den 12—16 maj
och andra delen av tjugoförsta mötet den 29 september—3 oktober 1969 i
Strasbourg. Före varje session, utom i maj, samlades parlamentariker från
EFTA-länderna för diskussion av frågor av gemensamt intresse på det ekonomiska
området. Den 3—4 oktober 1969 hölls i Strasbourg det årliga gemensamma
mötet mellan Europarådets rådgivande församling och EEC-parlamenlet.
»■

Svensk representation

Den svenska riksdagen representerades under året av följande valda ombud
och suppleanter:

Ombud:

Redaktör Kaj Björk (ordförande)

Med. lic. Elisabet Sjövall (tjugonde mötet)

Kontorist Astrid Bergegren (tjugoförsta mötet)

Direktör Gösta Bohman
Folkhögskolerektor Stig Alemyr
Bankkamrer Sven Gustafson (tjugonde mötet)

Professor Bertil Ohlin (tjugoförsta mötet)

Jur. dr Gunnar Hedlund

Suppleanter:

Advokat Bo Martinsson

Ombudsman Anders Forsberg (tjugonde mötet)

Hemmansägare Uno Hedström (tjugoförsta mötet)

Direktör Gösta Jacobsson (tjugonde mötet)

Ingenjör Nils Wååg (tjugoförsta mötet)

Kontorist Astrid Bergegren (tjugonde mötet)

Skoldirektör Ingvar Svanberg (tjugoförsta mötet)

Avdelningsdirektör Daniel Wiklund
Direktör Bengt Sjönell

I januarisessionen deltog herrar Björk, Bohman, Alemyr och Gustafson
samt herr Martinsson, fröken Bergegren, herrar Jacobsson och Wiklund.

I maj sessionen deltog herr Björk, fröken Bergegren, herrar Bohman,
Alemyr, Ohlin och Hedlund samt herrar Martinsson, Hedström, Wååg,
Svanberg, Wiklund och Sjönell.

1*—014177

I september sessionen deltog herr Björk, fröken Bergegren, herrar Bohman
och Ohlin samt herrar Hedström, Wååg, Wiklund och Sjönell.

Ombuden och suppleanterna är fördelade på 14 utskott, vilka sammanträder
mellan sessionerna och lägger fram förslag inför dessa. En särställning
har dock ett av dessa, ständiga utskottet, vilket har till uppgift att agera
å församlingens vägnar mellan sessionerna. På grundval av utskottens förslag
avger rådgivande församlingen rekommendationer till ministerkommittén
samt antar resolutioner, direktiv och uttalanden.

De svenska ombuden och suppleanterna har under det tjugoförsta mötet

varit fördelade på utskotten på följande sätt
	Ordinarie	Suppleanter
Ständiga utskottet	Bj örk	Alemyr
Bohman	Ohlin
Politiska utskottet	Bj örk	Alemyr
	Ohlin	Bohman
Utskottet för ekonomi och u-hjälp	Alemyr	Wååg
Bohman	Ohlin
Social- och hälsovårdsutskottet	Bergegren	Hedström
	Wiklund	Sjönell
Juridiska utskottet	(utskottets vice ordförande) Martinsson	Bergegren
	Hedlund	Bohman
Kultur- och utbildningsutskottet	Svanberg	Björk
Sjönell	Wiklund
Utskottet för vetenskap och	Wååg	Bergegren
teknologi	Ohlin	Sjönell
Utskottet för regionplanering och	Alemyr	Martinsson
kommunala frågor	Sjönell	Wiklund
Utskottet för procedurfrågor	Bohman	Martinsson
Jordbruksutskottet	Hedström	Sjönell
Utskottet för europeiska	Svanberg	Sjönell
icke-medlemsländer
Utskottet för befolknings-	Wiklund	Wååg
och flyktingfrågor
Budgetutskottet	Björk	Wiklund
Utskottet för förbindelserna med de	Bergegren	Wiklund

nationella parlamenten

President i rådgivande församlingen var under tjugonde mötet den brittiske
labourmannen Sir Geoffrey de Freitas. President under det tjugoförsta
mötet var den schweiziske liberalen Olivier Reverdin.

Ekonomiska frågor

Det aktuella läget i marknadsfrågan var ett stående debattämne vid varje
session och församlingen uttalade sig därvid, liksom så många gånger tidigare,
för en utvidgning av EEC. Församlingens debatter härom präglades

dock av det dödläge som före Haag-mötet i december rådde i marknadsfrågan.
I rek. 546 (januarisessionen) och 558 (majsessionen) uttalade församlingen
sin flera gånger tidigare framförda uppmaning till regeringarna
att i större utsträckning utnyttja Europarådet för strävandena att föra de
europeiska staterna närmare varandra. Inlägg gjordes från svensk sida av
herrar Gustafson, Björk, Bohman och Ohlin.

Den monetära situationen i Europa föranledde en längre debatt vid
januarisessionen, varvid församlingen uppmanade de länder som har ett
kraftigt överskott i sin betalningsbalans att besinna sitt ansvar för att befordra
en utjämning. Från svensk sida gjordes ett inlägg härom av herr
Jacobsson.

NORDEK-projektet berördes vid flera tillfällen i inlägg från nordisk sida.
Den norske högermannen Erling Petersens kritiska synpunkter på NORDEK
vid septembersessionen föranledde genmälen från herrar Bohman och Ohlin.

Den årliga presentationen av OECD:s verksamhet gjordes av statsrådet
Krister Wickman vid maj sessionen och vid den efterföljande diskussionen
gjordes inlägg av bl. a. herrar Ohlin och Wiklund.

En större u-landsdebatt ägde rum vid januarisessionen, varvid den indiske
handelsministern Dinesh Singh, som var ordförande vid UNCTAD II i New
Delhi 1968, höll ett anförande. Församlingen antog resolution 398 vari man
beklagade det dåliga utfallet av UNCTAD II. Medlemsregeringarna uppmanades
att snarast anta det föreslagna preferenssystemet beträffande olika
varor från u-länderna samt att öka det finansiella biståndet för ett snabbt
uppnående av den överenskomna målsättningen, 1 % av bruttonationalprodukten.
Från svensk sida gjordes inlägg av herrar Björk, Gustafson och
Alemyr. :i Allmänpolitiska

frågor

Greklandsfrågan spelade en central roll i de allmänpolitiska debatterna
vid samtliga tre sessioner. Vid januarisessionen antogs med stor majoritet
rekommendation 547, som innebar en uppmaning till ministerkommittén
att suspendera Grekland från fortsatt medlemskap i Europarådet: Rekommendationstexten
anvisade även möjligheten för den grekiska regeringen
att självmant begära sitt utträde. Rekommendation 569, antagen vid septembersessionen,
uppmanade ministerkommittén att ta i beaktande den grekiska
regeringens brisLande respekt för den lagbundna ordningen och demokratin
vid det beslut som skulle fattas vid ministerkommitténs instundande
möte. I Greklandsdebatten gjordes från svensk sida inlägg av herrar Björk,
Gustafson och Alemyr.

Förhållandena i de östeuropeiska länderna togs under året upp i en råd
rapporter. Vid såväl januari- som maj sessionen framlades rapporter om
antisemitismen i Östeuropa. Församlingen uttalade i resoliltion 412 att regeringarna
vid sina kontakter med de sovjetiska och polska regeringarna borde

påtala den nuvarande diskriminerande behandlingen av judarna i dessa
länder.

Förhållandena i Tjeckoslovakien redovisades i flera rapporter. Rekommendation
546 (januarisessionen) betonade de möjligheter som finns att
använda Europarådet för den broslagning mellan öst och väst som — trots
Warszawapaktstruppernas invasion i Tjeckoslovakien — ändå måste komma
till stånd. Resolution 420 uppmanade de västliga kommunistpartierna
att i sina kontakter med östblocksstaterna upprepa kravet på garantier för
det tjeckoslovakiska folkets oberoende och självbestämmanderätt.

På politiska utskottets uppdrag framlade herr Björk vid maj sessionen en
rapport om förhindrande av tillströmningen av vapen till de stridande parterna
i Nigeria. I resolution 413 uttalade sig församlingen för ett allmänt
vapenembargo som ett steg på vägen mot vapenstillestånd.

Sociala frågor

Med anledning av internationella arbetsorganisationens 50-årsjubileum
förekom vid januarisessionen en arbetsmarknadspolitisk debatt. 1 rekommendation
545 uppmanades ministerkommittén att föranstalta om utredning
beträffande arbetskraftens anpassning till de snabba tekniska förändringarna
i industrin, medinflytande, arbetarskydd och yrkesutbildning.
Behovet av medinflytande i beslutsprocessen betonades ytterligare i resolution
396. Från svensk sida gjordes inlägg av fröken Bergegren och herr
Wiklund.

Vid septembersessionen framlade herr Wiklund såsom sociala utskottets
rapportör en rapport om zigenarnas ställning i Europa. I den därtill fogade
rekommendationen 563 uppmanades regeringarna vidta en rad åtgärder på
kort och lång sikt för att förbättra zigenarbefolkningens villkor med syfte
att göra det möjligt för denna grupp att helt inordnas i det moderna samhället.
I debatten gjordes från svensk sida, förutom av herr Wiklund, inlägg
av fröken Bergegren.

Kommunala frågor

Frågan om kommunernas markpolitik och de problem som i samband därmed
uppstår vid stadsplanering debatterades vid maj sessionen, varvid församlingen
antog rekommendation 556 med riktlinjer för en gemensam
europeisk politik på detta område. Från svensk sida gjordes kritiska inlägg
mot den föreslagna texten av herrar Alemyr och Bohman.

I rekommendation 557, antagen vid majsessionen, framhölls att kommunerna
måste ges ökade möjligheter att ta datatekniken till sin hjälp. Datamaskinerna
skulle, om de enbart stod till regeringarnas förfogande, stärka
dessas makt på den lokala självstyrelsens bekostnad. Från svensk sida gjordes
ett inlägg av lierr Björk.

Frågan om den lokala självstyrelsen togs även upp i resolution 410 (maj -

sessionen). Församlingen uttalade där sitt stöd för de riktlinjer för lokal
självstyrelse som tidigare formulerats av den europeiska kommunkonferensen
och av denna överlämnats till ministerkommittén. I debatten härom
framkom, liksom vid tidigare tillfällen, starkt missnöje över medlemsregeringarnas
bristande intresse för olika förslag i kommunala frågor som framförts
från församlingens och kommunkonferensens sida.

Övriga frågor

Vid januarisessionen presenterade herr Martinsson en rapport om mänskliga
rättighetsåret 1968. I rekommendation 548 uppmanade församlingen
ministerkommittén att vidta en rad åtgärder framför allt beträffande antagande
och ratificering av konventioner på mänskliga rättighetsområdet.
Medlemsstaterna uppmanades även inrätta motsvarigheter till det svenska
JO-ämbetet.

Riktlinjer för vården av Europas vattenresurser antogs av Europarådet
år 1968 i form av en »vattenstadga». Vid 1969 års majsession gick församlingen
ett steg vidare och antog ett förslag till en europeisk vattenvårdskonvention
(rek. 555). Ett av konventionens syften är att få garantier för
att ett land ej exploaterar sina vattentillgångar i sådan utsträckning att det
skadar närliggande länder.

Sedan några år tillbaka framlägger Europarådets ministerkommitté ett
arbetsprogram för verksamheten inom rådets expertkommittéer. En enig
församling (uttalande 51) kritiserade vid höstsessionen ministerkommittén
för att denna i olika avseenden ej följde församlingens upprepade gånger
uttalade önskemål beträffande arbetsprogrammets uppläggning och antagande.
Församlingen begärde bl. a. att bli konsulterad om arbetsprogrammet
på ett tidigt stadium så att dess granskning skulle kunna få en reell innebörd.
Arbetsprogrammet borde vidare göras upp på en två- eller treårsbasis,
cj varje år. En huvudpunkt för församlingens kritik mot arbetsprogrammet
var, liksom tidigare, dess frånvaro av prioriteringar.

Vid januarisessionen väcktes en motion av herr Martinsson om stöd för
ett internationellt institut för mänskliga rättigheter.

Vid maj sessionen valde församlingen till ny generalsekreterare efter Peter
Smithers den förre österrikiske utrikesministern Lujo Toncic-Sorinj.

Under året har ett av församlingens utskott, utskottet för vetenskap och
teknologi, besökt Sverige. Besöket ägde rum den 22—24 april och avsåg studium
av relationerna mellan företrädare för forskning och riksdag i Sverige.
Utskottets besök skedde i samarbete med Sällskapet Riksdagsmän och Forskare
(RIFO).

Bilaga

Beslut fattade av Europarådets rådgivande församling under år 1969

Rekommendationer

Nr 541 om finansiering av jordbrukets strukturomvandling
Nr 542 om arvsbeslämmelser inom jordbruket

Nr 543 om användning av ogräsbekämpningsmedel inom jordbruket
Nr 544 om kontroll av mul- och klövsjukan i Europa
Nr 545 med svar på ILO :s sextonde rapport
Nr 546 om Europarådets allmänna politik
Nr 547 om situationen i Grekland

Nr 548 om handlingsprogrammet beträffande mänskliga rättigheter efter
det mänskliga rättighetsåret 1968
Nr 549 om preskription av brott mot mänskligheten
Nr 550 om myndighetsåldern
Nr 551 om mervärdeskatt

Nr 552 om enhetliga bestämmelser beträffande olje- och gasledningar
Nr 553 angående det tredje seminariet om internationell frivilligtjänst
(Strasbourg 4—8 november 1968)

Nr 554 om rådgivande ställning till internationella icke-statliga organisationer Nr

555 om ett utkast till en europeisk konvention för skydd mot vattenföroreningar Nr

556 om markfrågor i samband med stadsplanering
Nr 557 om användning av datamaskiner i den kommunala förvaltningen
Nr 558 om Europarådets allmänna politik
Nr 559 om Europas ekonomiska problem

Nr 560 om rådgivande ställning för vissa internationella icke-statliga organisationer Nr

561 om skydd av minderåriga mot misshandel
Nr 562 om samordning av olika miljövårdsåtgärder
Nr 563 om zigenarnas ställning i Europa
Nr 564 om flyktingars medborgarskap i bosättningslandet
Nr 565 med svar på den 13 :e rapporten från Europarådets särskilda representant
för flyktingar och överbefolkning
Nr 566 om läget för flyktingarna i Mellersta Östern
Nr 567 om »Tjugo års éutopeiskt samarbete»

Nr 568 om Europarådets allmänna politik

Nr 569 om den senaste händelseutvecklingen i Grekland på det juridiska
området

Nr 570 om fiskepolitiken i Europa

Nr 571 om införande av förenklade tullregler beträffande varor som medförs
i resenärers bagage eller ingår i gåvopaket
Nr 572 om den europeiska rymdpolitiken

Nr 573 om det europeiska vetenskapliga och teknologiska samarbetet
Nr 574 om publicering av rapporten från den europeiska mänskliga rättighetskommissionen Nr

575 om rådgivande status till vissa internationella icke-statliga organisationer -

Resolutioner

Nr 393 med svar på rapport från den tredje europeiska rymdkonferensen
Nr 394 om långtidsperspektiv för den europeiska rymdforskningen
Nr 395 med svar på den femte rapporten från FAO
Nr 396 med svar på den sextonde rapporten från ILO
Nr 397 om läget beträffande ratificeringar av ILO:s konventioner bland
Europarådets medlemsstater
Nr 398 om UNCTAD efter New Delhi

Nr 399 om situationen i Tjeckoslovakien och dess återverkningar inom
Östeuropa

Nr 400 om Europarådets allmänna politik

Nr 401 om preskription av brott mot mänskligheten

Nr 402 om upprättande av en europeisk »Law Commission»

Nr 403 om det ekonomiska läget på Malta
Nr 404 om Europas ekonomiska problem

Nr 405 med svar på den tionde verksamhetsberättelsen från det europeiska
atomenergiorganet (ENEA)

Nr 406 om ratificering av den europeiska konventionen om etableringsrätt
Nr 407 angående det tredje seminariet om internationell frivilligtjänst
(Strasbourg 4—8 november 1968)

Nr 408 om de kommunala myndigheternas ansvar för bevarande och
restaurering av äldre byggnadsverk samt historiska eller natursköna
platser

Nr 409 med svar på OECD:s sjunde rapport

Nr 410 angående deklarationen om principer för kommunal självstyrelse
Nr 411 om Europas ekonomiska problem

Nr 412 om läget för de judiska befolkningsgrupperna i de europeiska stater
som ej är medlemmar i Europarådet
Nr 413 om ett stopp för tillförseln av vapen och ammunition till Nigeria
Nr 414 uttalande om den avgående generalsekreteraren Peter Smithers
Nr 415 med svar på den första rapporten från den internationella forskningsinstitutionen
för studium av jordbruket i Medelhavsområdet
Nr 416 om FN:s flyktingkommissaries verksamhet rörande flyktingars
medborgarskap i bosättningslandet
Nr 417 om flyktingars medborgarskap i bosättningslandet
Nr 418 om upprättande av »Europa centra» för utländska och inhemska
arbetare

Nr 419 med svar på den 16:e rapporten från »the Intergovernmental Committee
for European Migration (ICEM)».

Nr 420 om läget i Tjeckoslovakien

Nr 421 om vädjan från en grupp ryska medborgare till FN:s kommission
för de mänskliga rättigheterna
Nr 422 med svar på UNESCO:s memorandum 1969

Nr 423 med svar på den 15 :e årsrapporten från den europeiska transportministerkonferensen Nr

424 om Europas ekonomiska problem

Nr 425 med svar på den 9 :e årsrapporten från EFTA

Nr 426 med svar på den fjärde allmänna rapporten från ESRO

Nr 427 med svar på den fjärde årsrapporten från ELDO

Direktiv

Nr 281 situationen i Tjeckoslovakien och dess återverkningar inom Östeuropa -

Nr 282 om de östeuropeiska ländernas inställning till samarbete med
Europarådets medlemsstater
Nr 283 om mänskliga rättigheter och massmedia
Nr 284 om Europas ekonomiska problem

Nr 285 om enhetliga bestämmelser beträffande olje- och gasledningar
Nr 286 om narkotikamissbruk

Nr 287 om de kommunala myndigheternas ansvar för bevarande och
restaurering av äldre byggnader samt historiska eller natursköna
platser

Nr 288 om samarbete mellan kommunerna i Europa
Nr 289 med svar på OECD:s sjunde rapport

Nr 290 om användning av datamaskiner i den kommunala förvaltningen
Nr 291 om samordning av kommittéarbetet beträffande den europeiska
integrationen

Nr 292 om flyktingars medborgarskap i bosättningslandet
Nr 293 om läget i Tjeckoslovakien

Uttalanden

Nr 51 om Europarådets mellanstatliga ai-betsprogram 1969—70
Nr 52 om Europarådets budget för 1970

ESSELTE TRYCK. STHLM 70
014177