Utrikesutskottets utlåtande nr 6 år 1968 (Utlåtande 1968:Uu6 Utrikesutskottet)

Utrikesutskottets utlåtande nr 6 år 1968

Nr 6

Utrikesutskottets utlåtande i anledning dels av Kungl. Maj:ts skrivelse
nr 23 med redogörelse för verksamheten inom Europarådets
ministerkommitté under år 1967 jämte i ämnet
väckt motion, dels skrivelse från den svenska parlamentariska
delegationen hos Europarådets rådgivande
församling med redogörelse för församlingssessionerna
under år 1967.

I en till utrikesutskottet hänvisad skrivelse, nr 23 den 23 februari 1968,
har Kungl. Maj :t till riksdagen överlämnat redogörelse för verksamheten
inom Europarådets ministerkommitté under år 1967. Redogörelsen omfattar
huvudpunkterna på dagordningen för de två ministerkommittémöten
som hållits under året samt vissa av de frågor som behandlats vid de tio
möten som under året hållits med ministerkommitténs ställföreträdare. 1
anledning av skrivelsen har väckts en motion, nr II: 1012 av herr Wiklund
i Stockholm, vilken hänvisats till utrikesutskottet, vari hemställes att Sverige
i Europarådets ministerkommitté tar initiativ till bildandet av en europeisk
ungdomsfond inom Europarådet. Slutligen har till utskottet hänvisats
bifogade skrivelse från den svenska parlamentariska delegationen hos Europarådets
rådgivande församling med redogörelse för församlingssessionerna
under år 1967.

Utskottet hälsar med tillfredsställelse den nya ordning för redovisning
av verksamheten inom Europarådet som från och med i år tillämpas. Därmed
har ett av rådgivande församlingen uttryckt önskemål (resolution
1966:319) tillgodosetts, varigenom riksdagen, myndigheter och allmänhet
får bättre möjligheter att följa Europarådets arbete.

Utan att göra en värdering av de skilda områdena för europarådsverksamheten
synes de allmänpolitiska, marknadspolitiska och teknologiska frågorna
under året ha spelat en central roll i Europarådets arbete.

Mot bakgrund av strävandena mot en ytterligare avspänning i Europa
finner utskottet det angeläget att de svenska representanterna i Europarådets
olika organ bidrar till att de möjligheter som inom Europarådets
ram erbjudes till ett samarbete mellan Öst- och Västeuropa tillvaratas.

Under 1967 har greklandsfrågan stått i förgrunden för intresset. På
initiativ bl. a. från den svenska regeringen har ett rättsligt förfarande inletts
i Europarådets kommission för de mänskliga rättigheterna för att
1 —Bihang till riksdagens protokoll 1965. 5 saml. 1 avd. Nr 6

Utrikesutskottets utlåtande nr 6 år 1968

fastställa om den grekiska militärregimen brutit mot de förpliktelser landet
påtagit sig enligt den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna.
Vidare har, inom rådgivande församlingen, en aktion inletts som
kan leda till att ministerkommittén uppmanas utesluta Grekland ur Europarådet.
Det är angeläget att man från svensk sida även fortsättningsvis
medverkar till att utvecklingen i Grekland uppmärksammas samt att man
på allt sätt underlättar en återgång till demokratin i Grekland.

I marknadsfrågan skymtar ännu inget slut på splittringen i Västeuropa.
Europarådet, inte minst dess rådgivande församling, kan här även fortsättningsvis
spela en roll som forum för ett fortgående meningsutbyte.

Vad angår de vetenskapliga och teknologiska frågorna noterar utskottet
med tillfredsställelse den ökade tyngd dessa fått och som bl. a. tagit sig
uttryck i bildandet av ett särskilt församlingsutskott härför. Det europeiska
rymd- och atomenergisamarbetet samt den s. k. teknologiska klyftan mellan
Europa och USA har ingående studerats och debatterats i rådgivande
församlingen, vilket bör utgöra en inspirationskälla för regeringarna i strävan
att nå fram till en mera samordnad europeisk politik i dessa frågor.

Det i motionen II: 1012 aktualiserade önskemålet om främjande av det
internationella ungdomsarbetet har genom beslutet att upprätta ett permanent
ungdomscentrum i Europarådets regi åtminstone delvis tillgodosetts.
Som motionären framhåller spelar emellertid resekostnaderna en
avgörande roll för deltagande i kongresser, sammanträden etc. Dessa kostnader
får i nuvarande läge täckas genom bidrag, privata eller statliga, och
möjligheterna till sådana torde variera starkt från land till land. Inrättandet
av en europeisk ungdomsfond skulle otvivelaktigt innebära ett fullföljande
av de syften som ligger bakom tillskapandet av ett europeiskt ungdomscentrum.
Andra och måhända lämpligare former för ett sådant finansiellt
stöd kan dock tänkas exempelvis genom utbyggnad av det statliga stödet
i de länder där de nuvarande resurserna är otillräckliga. Vissa redan
existerande internationella fonder kan måhända även utnyttjas för det av
motionären aktualiserade syftet, varigenom en begränsning till Europarådets
medlemsländer skulle undvikas. En klarare bild av de behov som föreligger
torde erhållas sedan det europeiska ungdomscentrat varit i verksamhet
någon tid. Utskottet, som vill erinra om möjligheten att uppta den
här aktuella frågan i Europarådets rådgivande församling, finner därför
ej ett initiativ i av motionären föreslagen riktning påkallat.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen i anledning av skrivelse nr 23 i skrivelse
till Kungl. Maj :t måtte ge till känna vad utskottet anfört,

2. att motionen 11:1012 måtte anses besvarad med vad
utskottet anfört, samt

3. att skrivelsen från den svenska parlamentariska dele -

Utrikesutskottets utlåtande nr 6 år 1968 3

gationen hos Europarådets rådgivande församling måtte läggas
till handlingarna.

Stockholm den 18 april 1968

På utrikesutskottets vägnar:

ARNE GEIJER

Närvarande:

från första kammaren: herrar Arne Geijer (s), Lundström* (fn)
Georg Pettersson* (s), Bengtson (ep), Möller (s), Palm* (s), Axel Andersson
(fp), och Hernelius* (h);

från andra kammaren: fru Renström-Ingenäs* (s), hettar Aicmvr''
(s), Skoglund (s), Allard (s), Wahlund* (ep) och Cassel (h).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Utrikesutskottets utlåtande nr 6 år 1968

Till Riksdagen

Härmed får den svenska parlamentariska delegationen hos Europarådets
rådgivande församling överlämna bifogade redogörelse för forsamlingssessionerna
under år 1967 jämte bilaga.

Stockholm den 28 februari 1968

På delegationens vägnar:

Kaj Björk

/Finn Bergstrand

Utrikesutskottets utlåtande nr 6 år 1968

Redogörelse

från den svenska parlamentariska delegationen hos Europarådets rådgivande
församling för församlingssessionerna under år 1967

Europarådets rådgivande församling höll tredje delen av sitt artonde möte
den 23—27 januari, första delen av nittonde mötet den 24—28 april och
andra delen av nittonde mötet den 25—28 september 1967. Före varje session
har parlamentariker från EFTA-länderna samlats i Strasbourg för diskussion
av frågor av gemensamt intresse. Som ordförande vid EFTA-mötena
utsågs i april herr Gustafson. Den 21—22 september 1967 hölls i Strasbourg
ett gemensamt möte mellan EEC-parlamentet och Europarådets rådgivande
församling.

Svensk representation

Den svenska riksdagen representerades under året av följande valda ombud
och suppleanter:

Ombud:

Redaktör Kaj Björk (ordförande)

Med. lic. Elisabet Sjövall
Direktör Gösta Bohman
Folkhögskolerektor Stig Alemyr
Bankkamrer Sven Gustafson
Jur. dr Gunnar Hedlund
Suppleanter:

Advokat Bo Martinsson
Kontorist Astrid Bergegren
Direktör Gösta Jacobsson
Ombudsman Anders Forsberg
Byrådirektör Daniel Wiklund

Lantbrukare Lars Eliasson (under artonde mötet)

Direktör Bengt Sjönell (under nittonde mötet)

I januarisessionen deltog herr Björk, fru Sjövall, herrar Bohman, Alemyr
och Gustafson samt herr Martinsson, fröken Bergegren, herrar Jacobsson,
Forsberg, Wiklund och Eliasson.

I aprilsessionen deltog herr Björk, fru Sjövall, herrar Bohman, Alemyr
och Gustafson samt herr Martinsson, fröken Bergegren, herrar Jacobsson,
Wiklund och Sjönell.

I septembersessionen deltog herrar Björk, Bohman, Alemyr och Gustafson
samt herr Martinsson, fröken Bergegren, herrar Jacobsson och Wiklund.

Utrikesutskottets utlåtande nr 6 år 1968

Ombuden och suppleanterna är fördelade på 14 utskott vilka sammanträder
mellan sessionerna och lägger fram förslag inför dessa. En särställning
har dock ett av dessa, ständiga utskottet, vilket har till uppgift att
agera å församlingens vägnar mellan sessionerna. På grundval av utskottens
förslag avger rådgivande församlingen rekommendationer till ministerkommittén
samt antär resolutioner, direktiv och uttalanden.

De svenska ombuden och suppleanterna har under året varit fördelade
på utskotten på följande sätt

Ständiga utskottet

Politiska utskottet
Ekonomiska utskottet
Sociala utskottet

• "‘ .t : : . . ,

Juridiska utskottet
Kulturella utskottet
Utskottet för kommunala frågor

Utskottet för procedurfrågor
Jordbruksutskottet

Utskottet för icke representerade
nationer

Utskottet för befolknings- och
flyktingfrågor

Budgetutskottet

Utskottet för förbindelserna med
de nationella parlamenten

Utskottet för vetenskap och teknologi (från

nittonde mötet)

Ordinarie

Björk

Gustafson

Björk

Gustafson

Alemyr

Bohman

Bergegren

Wiklund

(vald till utskottets
vice ordförande) Hedlund Martinsson Jacobsson Sjövall Alemyr Eliasson (artonde

mötet)
Sjönell

(nittonde mötet)
Bohman
Eliasson

(artonde mötet)
Sjönell

(nittonde mötet)
Bohman
Forsberg

Björk

Wiklund

Sj övall
Gustafson

Suppleanter

Alemyr

(nittonde mötet)
Bohman
Alemyr
Jacobsson
Björk
Gustafson
Björk
Eliasson

(artonde mötet)
Sjönell

(nittonde mötet)
Bohman
Bergegren
Wiklund
Bergegren
Forsberg
Wiklund

Martinsson

Jacobsson

Sjövall

Martinsson

(artonde mötet)
Alemyr

(nittonde mötet)
Wiklund

Martinsson

Bergegren

Sjönell

President i rådgivande församlingen har under såväl artonde som nittonde
mötet varit den brittiske labourmannen Sir Geoffrey de Freitas. Herr

Utrikesutskottets utlåtande nr 6 år 1968 7

Gustafson utsågs vid nittonde mötet till en av församlingens vicepresidentposter,
vilken vanligtvis förbehålles de nordiska länderna.

Marknads frågan

Frågan om en utvidgning av sexstatsmarknaden och om förhållandet i
övrigt mellan EFTA och EEC hade en central plats på dagordningen vid
samtliga tre sessioner med församlingen. Den brittiske premiärministern
Wilson framträdde vid januarisessionen och bekräftade sin regerings allvarliga
avsikt att söka inträde i EEC under förutsättning att Storbritanniens
och samväldets väsentliga intressen kunde tryggas. Även den österrikiske
vicekanslern och handelsministern Bock hade inbjudits till januarisessionens
debatt om marknadsfrågan och han berörde särskilt de österrikiska
diskussionerna med EEC-kommissionen.

Under marknadsdebatten vid septembersessionen framträdde den brittiske
EEC-förhandlaren Lord Chalfont och deklarerade att Storbritannien
stod fast vid sin målsättning — ett fullt medlemskap i EEC på basis av
artikel 237 i Romfördraget.

Från svensk sida gjordes i de nämnda debatterna inlägg av herrar Björk,
Bohman, Alemyr, Gustafson och Jacobsson. I resolutionerna 332, 334 och
353 uttalade församlingen bl. a. att Europarådet borde uppmuntra åtgärder
som leder till Storbritanniens och övriga EFTA-länders medlemskap eller
anknytning till EEC så snart som möjligt. I rekommendation 491 uppmanades
ministerkommittén bl. a. att verka för en positiv behandling av ansökningarna
om anslutning till EEC. Ministerkommittén uppmanades vidare,
i rekommendation 476, att ta initiativet till att få till stånd en gemensam jordbrukspolitik,
särskilt en friare prissättning på jordbruksprodukter, i medlemsländerna.

I resolution 350, med anledning av EFTA:s 7:e årsrapport, uttalade församlingen
sin uppskattning av frihandelsorganisationens verksamhet och
uttryckte sitt intresse för den rapport med analys av effekten av den nuvarande
ekonomiska splittringen i Europa som är under utarbetande i EFTAsekretariatet.

Politiska frågor

Januariséssionens politiska debatt ägnades till stor del öst-västförbindelserna
och Tysklandsfrågan. Den västtyske utrikesministern Brandt redogjorde
för sin regerings inställning till Östeuropa och berörde vidare sitt
lands samarbete med Frankrike, öst-västförbindelserna togs åter upp vid
aprilsessionen bl. a. av den belgiske utrikesministern Harmel. Från svensk
sida gjordes inlägg av herr Björk. I rekommendationerna 474, 488 och 498
uppmanades ministerkommittén bl. a. att vidta åtgärder för att främja
europeiska icke-medlemsländers samarbete med Europarådsstaterna. Ireso -

Utrikesutskottets utlåtande nr 6 år 1968

lution 332 framhölls att Europarådet har ett särskilt ansvar för skapandet
och utnyttjandet av ett allmänt avspänningsklimat.

Europarådets förhållande till Grekland aktualiserades genom militärkuppen
i detta land den 21 april och spelade en uppmärksammad roll i
debatterna i församlingen under april- och septembersessionerna. Från
svensk sida gjordes inlägg av herrar Björk, Gustafson och Alemyr. Ministerkommittén
uppmanades i rekommendation 498 bl. a. att begära av den
grekiska regeringen att denna respekterar de friheter som tillförsäkrats
medborgarna i Europarådets stadga och att upprätta ett parlamentariskt
regeringssystem vilket innefattar de garantier för de mänskliga rättigheterna
som är ett villkor för medlemskap i Europarådet. I resolution 346 uppmanades
bl. a. församlingens presidium att utse en rapportör om situationen i
Grekland med uppgift att rapportera härom för församlingen vid 1968 års
januarisession. I resolution 351 uttalade församlingen sin uppskattning av
att de danska, norska och svenska regeringarna gjort en anmälan mot Grekland
hos den europeiska kommissionen för de mänskliga rättigheterna.

I rekommendation 489 uppmanades ministerkommittén anmoda medlemsregeringarna
att på allt sätt främja fredsforskning bl. a. genom att
inrätta nationella fredsforskningsinstitut. Ett i en motion väckt förslag om
inrättande av ett fredsforskningsinstitut i Europarådets regi avvisades. I
stället borde samarbetet mellan befintliga nationella institutioner främjas.
I debatten härom yttrade sig herr Björk.

Vid septembersessionen gjorde den israeliske utrikesministern Abba Eban
uttalanden om den aktuella politiska situationen i Mellersta östern som
svar på frågor från olika församlingsmedlemmar. I sin rekommendation 498,
om Europarådets allmänna politik, uppmanade församlingen ministerkommittén
att manifestera medlemsstaternas önskan om goda förbindelser med
såväl Israel som arabstaterna för att därigenom bidra till en fredlig uppgörelse
i Mellersta Östern.

U-landsfrågor

Församlingen debatterade u-landsfrågor vid samtliga tre sessioner under
året.

Vid januari- och septembersessionerna lämnade herr Wiklund en redogörelse
för de frivilliga organisationernas roll vid biståndsinsatser (International
Voluntary Service). Församlingen antog två resolutioner därom,
340 och 355, samt en rekommendation, 486.

På grundval av en rapport framlagd vid aprilsessionen angående åtgärder
för att lätta u-ländernas skuldbörda antog församlingen rekommendation
490 vari medlemsregeringarna, genom ministerkommittén, uppmanades att
verkställa DAC:s rekommendationer avseende bl. a. förbättrade lånevillkor
för u-länderna. Krediter och bidrag bör utformas så att de svarar mot behoven
och möjligheterna i det mottagande landet. Medlemsregeringarna

Utrikesutskottets utlåtande nr 6 år 1968 !)

uppmanades dessutom att påskynda förhandlingarna inom OECD och
Världsbanken angående investeringsgarantier och att främja åtgärder som
syftar till att förbättra u-ländernas betalningsbalanser.

Vid septembersessionen hade anordnats en särskild u-landsdebatt till
vilken inbjudits, förutom den israeliske utrikesministern Abba Eban,
UNCTAD :s generalsekreterare Raul Prebisch samt José Mora, generalsekreterare
i det latinamerikanska OAS.

I rekommendation 500 uppmanades ministerkommittén att snarast anordna
en konferens mellan vederbörande fackministrar i industriländerna
för att enas om en gemensam politik inför UNCTAD-mötet i New Delhi 1968.
Ministerkommittén uppmanades vidare, i rekommendation 501, att få till
stånd en europeisk överenskommelse om ekonomisk och social hjälp till
Latinamerika samt att uppmuntra forskningarbete som kan befordra
Latinamerikas export samt utvecklingen av området, socialt och ekonomiskt.

Forskning och teknik

Vid januarisessionen inledde herr Gustafson församlingens debatt om det
europeiska rymdsamarbetet. I rekommendation 477 och 495 (den senare
antagen av ständiga utskottet den 23 juni) uppmanades ministerkommittén
anmoda medlemsregeringarna att främja en samordning av verksamheten
inom ESRO, ELDO och CETS samt att delta i den andra europeiska rymdkonferensen
(juli 1967). I resolutionerna 347, 348 och 349 (texterna antagna
av ständiga utskottet den 23 juni) gavs ytterligare uttryck för den betydelse
församlingen tillmäter de europeiska rymdkonferenserna samt behovet av
ett ambitiöst europeiskt rymdprogram.

Vid maj sessionen förde herr Gustafson församlingens talan i ett tankeutbyte
med två företrädare för den amerikanska kongressen, Wayne Hayes
och William Maillard, angående förhållandet mellan Förenta staterna och
Europa på de ekonomiska, teknologiska och vetenskapliga områdena. I rekommendation
499, antagen vid septembersessionen, uppmanades ministerkommittén
se till att i en utvidgad europeisk marknad hög prioritet ges åt
en europeisk forskningspolitik. Bildandet av multinationella konsortier
borde uppmuntras.

Med anledning av det europeiska atomenergiorganets (ENEA) åttonde
rapport tog församlingen vid januarisessionen i resolution 333 bl. a. upp
frågan om en ansvarighetskonvention på atomenergiområdet.

Juridiska frågor

Vid januarisessionen behandlades de samvetsömma värnpliktigas ställning.
Ministerkommittén anmodades i rekommendation 478 att ge i uppdrag
åt sina experter inom den mänskliga rättighetskommittén att utarbeta en
konvention som tryggar de samvetsömma värnpliktigas rättigheter. I resolu -

Utrikesutskottets utlåtande nr 6 år 1968

tion 337 antog församlingen vissa principer rörande samvetsömma värnpliktigas
behandling.

Ytterligare en rad juridiska frågor behandlades vid januarisessionen. I
rekommendation 479 uppmanades ministerkommittén att studera möjligheterna
att genom en jämförelse av de yrkesmässiga och tekniska kvalifikationerna
i medlemsländerna påbörja en utveckling mot ökad rörlighet av
arbetskraften och en vidgad etableringsrätt.

I rekommendation 480 uppmanades ministerkommittén anmoda medlemsländerna
att underteckna och ratificera den europeiska konventionen om
obligatorisk trafikförsäkring av motorfordon. Genom den europeiska juridiska
samarbetskommittén borde vidare en harmonisering av ansvarighetsbestämmelserna
i de olika länderna främjas.

I rekommendation 481 uppmanades ministerkommittén ta initiativ till att
ett system för registrering av testamenten upprättas.

I rekommendation 484 anmodades ministerkommittén ta initiativ till utarbetandet
av en konvention angående internationellt skydd för typsnitt.

I rekommendation 485 uppmanades ministerkommittén anmoda medlemsländerna
att underteckna och ratificera vissa tilläggsprotokoll till den
europeiska konventionen för de mänskliga rättigheterna i den mån så icke
redan skett.

I resolution 338 beslöt församlingen anordna en konferens angående
tryckfrihet med särskild hänsyn tagen till den europeiska konventionen
om de mänskliga rättigheterna.

I direktiv 253 uppmanades juridiska utskottet att studera möjligheterna
att i medlemsstaterna uppnå lika bestämmelser om gifta kvinnors nationalitet,
i överensstämmelse med FN-konventionen härom den 29 januari 1957.

Vid aprilsessionen dominerades de juridiska frågorna av problemet vattenföroreningar.

I rekommendation 493 gav församlingen en rad förslag beträffande lämpliga
åtgärder vid ikraftträdandet av den av Europarådet utarbetade vattenvårdsstadgan.
I direktiv 258 uppmanades vederbörande utskott att utse
parlamentsledamöter att ingå i den kommitté som i varje land skall verka
för genomförandet av vattenvårdsstadgans bestämmelser. Till medlemmar
av den svenska kommittén har senare utsetts bl. a. herr Jacobsson (ordf.)
och fru Sjövall.

Tankfartyget Torrey Canyons förlisning medförde en rad beslut vid aprilsessionen.
I rekommendation 494 uppmanades ministerkommittén att snarast
begära att särskilt IMCO (Intergovernmental Maritime Consultative
Organisation) söker förhindra, dels att en sådan katastrof upprepas, dels
att oljetankfartyg tömmer sina tankar till sjöss. I resolution 345 påfordrades
åtgärder av berörda organisationer i samma riktning.

I rekommendation 492 uppmanades ministerkommittén verka för att
vissa åtgärder vidtas av medlemsländerna ägnade att minska det europeiska

Utrikesutskottets utlåtande nr 6 år 1968

civilflygets problem. I resolution 344 gav församlingen sitt stöd åt den verksamhet
som i dessa avseenden bedrivs av den europeiska civilflvgskonferensen
(ECAC).

Vid aprilsessionen väcktes från svensk sida (
motion där frågan om obehörig avlyssning togs
des till juridiska utskottet.

av herr Björk m. fl.) en
upp. Motionen remittera -

Sociala frågor

Vid api ilsessionen förekom en debatt om sysselsättningspolitiken på
grundval av församlingens behandling av OECD:s årsrapport. Herr Wiklund
höll därvid ett anförande som besvarades av OECD:s generalsekreterare
Kristensen. Församlingen antog en resolution, 343, vari OECD-rapporten
utförligt behandlades.

I rekommendation 502, antagen vid septembersessionen, uppmanades
ministerkommittén överväga åtgärder för att underlätta för pensionärer
att ha förvärvsarbete, utan att detta påverkar deras rätt till pension. Herr
Wiklund höll ett anförande i debatten härom.

Kvinnans rättsliga ställning behandlades vid septembersessionen. I rekommendation
504 uppmanades ministerkommittén, dels att omedelbart
vidta åtgärder för att medlemsstaterna skall ratificera och tillämpa existerande
internationella överenskommelser om lika ställning mellan män och
kvinnor, dels att särskilt studera likalönsprincipen, yrkesutbildningen och
de gifta kvinnornas rättsliga ställning. I resolution 356 konstaterade församlingen
att på en rad områden kvinnorna ej ges samma möjligheter som
männen. Medlemmarna uppmanades därför verka för en utjämning i lagstiftnings-
och andra sammanhang.

På initiativ av herrar Wiklund och Björk väcktes vid septembersessionen
en motion angående zigenarbefolkningens ställning i Europa. Den remitterades
till sociala utskottet.

Kulturella frågor

Vid septembersessionen hade arrangerats en särskild ungdoms- och kul
turdebatt vilken inleddes med ett tal om aktuella ungdomsproblem av den
franske ministern för ungdom och sport, Francois Missoffe. I anslutning
därtill beslöt församlingen, i direktiv 265, låta utreda möjligheterna att enas
om en gemensam europeisk ungdomspolitik.

Ministerkommittén uppmanades i rekommendation 497 att begära av
medlemsregeringarna att dessa förstärker samarbetet med varandra på det
kulturella och på undervisningens område. Detta skall uppnås bl. a. genom
samordning av regeringarnas politik inom Europarådet och UNESCO samt
genom översyn av gällande metoder för finansiering av det internationella
samarbetet, i vissa fall innebärande en överflyttning av medel från bilate-ala
aktiviteter till multilateralt samarbete.

12 Utrikesutskottets utlåtande nr 6 år 1968

I direktiv 264 uppmanades generalsekreteraren införskaffa uppgifter om
statsanslagen i medlemsländerna till bilateralt och multilateralt kulturellt
samarbete.

I rekommendation 503 uppmanades ministerkommittén vidta en rad åtgärder
för att i större utsträckning möjliggöra turism som utöver rekreation
ger meningsfull kunskap om främmande länder i olika avseenden, s. k.
social turism.

Befolknings- och flyktingfrågor

I uttalande 47, antaget vid aprilsessionen, behandlade församlingen utförligt
av den europeiska befolkningskonferensen gjorda rekommendationer
och välkomnade ministerkommitténs beslut att anordna en andra befolkningskonferens.
Herr Björk gjorde i anslutning därtill några kommentarer
om familjeplanering.

Utrikesutskottets utlåtande nr 6 år 1968

Bilaga

Rekommendationer

Beviljande av konsultativ status åt vissa internationella organisationer
(473)

Europarådets allmänna politik (474)

Svar på Europeiska atomenergiorganets åttonde rapport (475)
Jordbrukspolitiken i Europa (476)

Europeisk rymdpolitik (477)

Samvetsömmas rättigheter (478)

Vissa yrkesgruppers likställighet (479)

Obligatorisk trafikförsäkring av motorfordon (480)

Registrering av testamenten (481)

Privilegier och immunitet för internationella organisationer och deras
anställda (482)

Den internationella återuppbyggnadsbankens konvention om biläggande
av investeringstvister mellan stat och medborgare i annan stat (483)
Internationellt skydd för typsnitt (484)

Ratificering av protokoll nr 2, 3 och 4 till den europeiska konventionen
om de mänskliga rättigheterna (485)

Beslut fattade vid det andra seminariet angående internationell frivilligtjänst.
— »Icke statliga organisationers roll i afrikansk utveckling»

(486)

Beviljande av konsultativ status åt vissa internationella organisationer

(487)

Europarådets allmänna politik (488)

Fredsforskning (489)

Åtgärder för att lätta u-ländernas skuldbörda (490)

Europeiska ekonomiska problem (491)

Det europeiska civilflygets problem (492)

Församlingens bidrag vid ikraftträdande av vattenchartan (493)
Följderna av »Torrey Canyon’s» skeppsbrott (494)

Om europeisk rymdpolitik (495)

Om rådgivande ställning som givits internationella icke statliga organisationer
(496)

Internationellt kulturellt samarbete i en föränderlig värld (497)
Europarådets allmänna politik (498)

Vetenskapliga och teknologiska aspekter på en utvidgning av de europeiska
gemenskaperna (499)

Förbindelserna mellan Europa och u-länderna inom UNCTAD (500)
Situationen i Latinamerika (501)

Personer som efter uppnådd pensionsålder önskar ha förvärvsarbete
(502)

Social turism (503)

Kvinnans politiska, sociala och medborgerliga ställning i Europa (504)
Med svar på den 15 :e verksamhetsberättelsen från FN:s överkommissariat
för flyktingar (505)

Utrikesutskottets utlåtande nr 6 år 1968

Resolutioner

Om Europarådets allmänna politik (332)

Med svar på det Europeiska Atomenergiorganets 8:e rapport (333)

Om europeiska ekonomiska problem (334)

Om den Europeiska rymdforskningsorganisationens l:a allmänna rapport
(335)

Med svar på FAO:s 4:e rapport (336)

Om sainvetsömmas rättigheter (337)

Om tryckfrihetslagstiftning (338)

Om framläggande av ändringsförslag under församlingsdebatt (339)

Om det 2:a seminariet angående internationell frivilligtjänst (340)

Med svar på ILO:s 15 :e rapport (341)

Med svar på ICEM:s (Intergovernmental Committee for European Migration)
13:e rapport (342)

Med svar på OECD:s 5:e rapport till Europarådets rådgivande församling
(343)

Om vissa finansiella och ekonomiska aspekter på flygtransporter (344)
Om följderna av »Torrey Canyon’s» skeppsbrott (345)

Situationen i Grekland (346)

Om den andra europeiska rymdkonferensen (347)

Med svar på ELDO:s andra rapport till Europarådets rådgivande församling
(348)

Med svar på ESRO:s andra årsrapport till Europarådets rådgivande församling
(349)

Med svar på EFTA:s 7:e årsrapport (350)

Om situationen i Grekland (351)

Med svar på den 13 :e årsrapporten från den europeiska transportministerkonferensen
(352)

Om utvidgning av de europeiska gemenskaperna (353)

Om den allmänna utvecklingen av situationen i Latinamerika (354)

Om sammankallande av ett tredje seminarium angående internationell
frivilligtjänst (355)

Om kvinnans politiska, sociala och medborgerliga ställning i Europa
(356)

Med svar på den 11 :e rapporten från Europarådets särskilda representant
för flyktingar och överbefolkning (357)

Direktiv

Om samvetsömmas rättigheter (252)

Om gifta kvinnors nationalitet (253)

Om obligatorisk trafikförsäkring av motorfordon (254)

Om ratificering av protokollen 2, 3 och 4 till den europeiska konventionen
om de mänskliga rättigheterna (255)

Om Europarådets allmänna politik (256)

Om åtgärder för att lätta u-ländernas skuldbörda (257)

Om församlingens bidrag vid ikraftträdandet av vattenchartan (258)

Om följderna av »Torrey Canyon’s» skeppsbrott (259)

Om följderna av »Torrey Canyon’s» skeppsbrott (260)

Om Stockholmskonferensen rörande immaterialrätt (261)

Om situationen i Grekland (262)

Om europeiskt vetenskapligt och tekniskt samarbete (263)

Utrikesutskottets utlåtande nr 6 år 1968

Om internationellt kulturellt samarbete i en föränderlig värld (264)
Om studium av ungdomsproblem i Europa (265)

Uttalanden

Den europeiska befolkningskonferensen (47)

Europarådets budget (48)