Utrikesutskottets utlåtande nr 5 år 1959 (Utlåtande 1959:Uu5 Utrikesutskottet)

Utrikesutskottets utlåtande nr 5 år 1959

Nr 5

Utrikesutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition
med anhållan om riksdagens yttrande angående
vissa av Europarådets rådgivande församling år 1958
och 1959 vid dess tionde ordinarie möte fattade beslut.

Genom en den 20 mars 1959 dagtecknad, till utrikesutskottet hänvisad
proposition, nr 128, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollen samma dag, begärt riksdagens yttrande
angående vissa av Europarådets rådgivande församling år 1958 och 1959 vid
dess tionde ordinarie möte fattade beslut, nämligen

rekommendation (nr 184) om läget i Central- och Östeuropa,
resolution (nr 153) om läget i Sovjet-zonen i Tyskland,
resolution (nr 155) om Berlinproblemet,

resolution (nr 161) om flyktingarna från Sovjet-zonen i Tyskland,
rekommendation (nr 158) om bistånd till mindre utvecklade områden,
rekommendation (nr 159) om Afrikas utveckling,

rekommendation (nr 160) om politiska, ekonomiska och sociala synpunkter
på frihandelsområdet,

rekommendation (nr 186) om en »Europeisk ekonomisk association»
(frihandelsområdet),

resolution (nr 156) med svar på europeiska parlamentariska församlingens
första rapport till rådgivande församlingen,

resolution (nr 158) med svar på första allmänna rapporten från Europeiska
ekonomiska unionens (EEC:s) kommission,

rekommendation (nr 187) om första rapporten från Europeiska atomenergiorganet
inom OEEC till rådgivande församlingen,

resolution (nr 159) med svar på första allmänna rapporten från Europeiska
atomenergiunionens (Euratoms) kommission,

rekommendation (nr 176) om likvärdighet av lantbruksexamina samt
rekommendation (nr 189) om tredje rapporten från Europarådets specielle
representant för flykting- och överbefolkningsfrågor.

Beträffande texten till dessa beslut får utskottet hänvisa till bilagan till
propositionen.

Departementschefen har till statsrådsprotokollet anfört följande.

De ekonomiska integrationsfrågorna har under året ägnats allt större
uppmärksamhet under församlingens debatter. I de refererade rekommendationerna
160 och 186 och även i de till vissa sexstatsorgan riktade resolutionerna
156 och 158 har församlingen understrukit nödvändigheten av att

1 Bihang till riksdagens protokoll 1!)59. 5 saml. 1 avd. Nr 5

Utrikesutskottets utlåtande nr 5 år 1959

en överenskommelse i frihandelsfrågan kommer till stånd och antytt sin
ståndpunkt till vissa viktigare förhandlingsproblem. I synnerhet sedan sexstatsmarknadens
parlamentariska församling nu trätt i verksamhet, får det
anses vara värdefullt att man i Europarådets församling har ett gemensamt
debattforum, där även parlamentariker från de utanför sexstatsgruppen
stående länderna kan framlägga sina synpunkter på de ekonomiska integrationsfrågorna.
Även de tillfällen till inofficiella meningsutbyten och kontakter
som uppkommer i församlingen och dess utskott torde på ett värdefullt
sätt bidraga till att öka den parlamentariska opinionens förtrogenhet
med dessa problem och den ömsesidiga förståelsen för de olika ländernas
synpunkter och svårigheter. Det kan hävdas, att den rådgivande församlingen,
trots skillnaderna i medlemskap, i viss utsträckning fullgör den
uppgift, som skulle tillkomma en till OEEC knuten parlamentarisk församling.

Den rådgivande församlingen har även ägnat några debatter åt allmänpolitiska
problem, men den har till skillnad från tidigare år icke kommit att
antaga några till ministerkommittén riktade rekommendationer i sådana
ämnen. Ett undantag utgör rekommendation 184 om läget i Central- och Östeuropa.
I form av resolutioner (nr 153, 155 och 161) har församlingen däremot
vid olika tillfällen givit uttryck åt sina åsikter i vissa aktuella politiska
problem, bl. a. i Berlinfrågan. De under tidigare möten avhandlade
planerna syftande till att åstadkomma en gemensam europeisk utrikespolitik
har under det här behandlade mötet diskuterats i den av församlingen
tillsatta »särskilda gruppen» (jfr prop. 129/1958 s. 6). En av gruppen framlagd
rapport har även diskuterats i församlingen men icke föranlett denna
att framställa några förslag i ämnet till ministerkommittén.

Det kan med tillfredsställelse konstateras, att församlingens verksamhet
på det politiska området sålunda under det gångna mötet i stort sett erhållit
en inriktning som jämfört med de närmast föregående åren synes bättre
överensstämma med den roll, som bör tillkomma Europarådet enligt dess
stadga. Det är uppenbart — och jag hänvisar på den punkten till vad jag
anfört i motsvarande tidigare propositioner — att rådets möjligheter att
fullgöra den betydelsefulla uppgiften att vara ett organ för samarbete mellan
medlemsländerna på ekonomiska, sociala, kulturella och andra områden
är beroende av att man undviker att identifiera detsamma med existerande
militära säkerhetsarrangemang, som endast omfattar en del av kontinenten.
Därutöver skulle ett indragande av Europarådet i de storpolitiska motsättningarna
omintetgöra de möjligheter som i en framtid skulle kunna uppkomma
alt använda rådet som en ram för olika former av samarbete omfattande
även länder, som nu står utanför organisationen.

Beträffande rekommendation 158 må anmärkas att de föreslagna åtgärderna
för alt på det rent europeiska planet samordna biståndet till de mindre
utvecklade områdena i världen — bl. a. genom inrättande av ett särskilt
»europeiskt kontor» — synes medföra risk för överorganisation utan några
egentliga fördelar för biståndsverksamheten. Tanken på att söka få till stånd
en förbättrad samordning av de olika ländernas biståndsverksamhet, såväl

Utrikesutskottets utlåtande nr 5 år 1959

inbördes som i förhållande till existerande multilaterala program, torde dock
vara värd att närmare undersökas. Vad angår rekommendation 159 om
Afrikas utveckling, synes det tveksamt om erforderliga politiska och ekonomiska
förutsättningar finnes för åtgärder av föreslagen art och omfattning.

Utskottet. Vid föredragning inför utskottet har ytterligare upplysningar
lämnats i de frågor, som berörs i propositionen.

I anslutning till vad departementschefen anfört rörande församlingens behandling
av ekonomiska integrationsfrågor vill utskottet erinra om att det
i sitt utlåtande 1958: 6 understrukit församlingens roll såsom mötesplats för
de länder, som planerar ett frihandelssamarbete inom OEEC:s ram, och för
de länder, som inom Europeiska ekonomiska unionen antagit ett ekonomiskt
samar betsprogram.

Med tanke icke minst på det brydsamma läge, vari de europeiska integrationssträvandena
för närvarande befinner sig, fäster utskottet uppmärksamheten
vid de möjligheter till insatser på detta viktiga område, som församlingen
erbjuder genom skapande av tillfällen till åsiktsutbyte mellan parlamentariska
representanter för Europarådets, OEEC:s och den Europeiska
ekonomiska gemenskapens medlemsländer.

Utskottet vill öven uttala förhoppningen att man från svensk sida i görligaste
mån medverkar till att stärka församlingens möjligheter att på antytt
sätt främja dessa frågors lösande och därigenom samtidigt bidraga till
att för den allmänna opinionen klargöra dessa problems betydelse ur allmän
europeisk synpunkt.

Beträffande församlingens behandling av frågor av politisk innebörd anser
utskottet ej behövligt göra något särskilt uttalande, enär de i utlåtandena
1957:6 och 1958:6 angivna synpunkterna i allt väsentligt överensstämmer
med dem, som departementschefen uttalat i sitt i det föregående återgivna
anförande.

Möjligheterna att genomföra de förslag, som behandlas i rekommendation
176 om likvärdighet av lantbruksexamina och rekommendation 186 rörande
stöd för yrkesutbildningen av arbetare, som ämnar taga arbetsanställning
utomlands, synes enligt utskottets mening väl värda att närmare undersökas
på svensk sida.

Utskottet finner ej anledning föreligga till särskilt uttalande rörande de
övriga i propositionen omförmälda besluten.

Utskottet hemställer,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t som sin
mening giva till känna vad utskottet anfört.

Stockholm den 5 maj 1959

På utrikesutskottets vägnar:
NILS AASTRUP

Utrikesutskottets utlåtande nr 5 år 1959

yid ärendets behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Aastrup, Strand, Åman, Bengtson, Elm
gren och Ewerlöf;

från andra kammaren: herrar Ericsson i Kinna, Ohlin, Bengtsson
Halmstad, Cassel och Heckscher*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

590816 Stockholm 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag