Utrikesutskottets utlåtande nr 4 år 1968

Utlåtande 1968:Uu4

Utrikesutskottets utlåtande nr 4 år 1968

1

Nr 4

Utrikesutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner om
samordning i mottagarlandet av projekt för utvecklingsbistånd.

I en i första kammaren av herrar Lundberg och Blomquist väckt motion,
nr 154, och en i andra kammaren av hr Werner m. fl. väckt likalydande motion,
nr 206, vilka båda motioner hänvisats till utrikesutskottet, föreslås
att »riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om att Kungl.
Maj :t uppdrager åt Sveriges representation vid Förenta Nationerna att
verka för att FN :s Resident Representative blir den samordnande myndigheten
för samtliga biståndsprojekt i mottagarlandet».

Beträffande motiveringen för motionärernas yrkande får utskottet hänvisa
till motionerna.

Förenta Nationernas utvecklingsprogram (UNDP) har i drygt åttiotalet
länder »resident representatives». Den svenska regeringen har i olika sammanhang
framhållit att förutsättningar bör skapas för UNDP-representanterna
att ges en ledande ställning vid samordningen av biståndet från FN:s
olika fackorgan. I samband med att FN:s administrativa samordningskommitté
(ACC) föregående år fastställde nya riktlinjer för UNDP-representanternas
ställning, uttalade den svenske delegaten vid ECOSOC sålunda att representanterna
borde bära det huvudsakliga ansvaret för att den multilaterala
hjälpen till biståndsländerna koordineras. UNDP-representanten borde
anses ansvara för denna samordningsuppgift på alla fackorganens vägnar.
Den svenske ECOSOC-delegaten framhöll vidare att detta också vore fallet
i många mottagarländer. Det vore ett arrangemang som ofta svarade mot
mottagarländernas egna önskemål.

Även när det gäller UNDP-representanternas möjligheter att verka för en
önskvärd samordning av den multilaterala och bilaterala hjälpen har från
svensk sida framhållits att stora fördelar står att vinna med en sådan samordning.
SIDA har ofta funnit det angeläget att kontinuerligt underrätta
UNDP-representanterna om bilaterala svenska biståndsprojekt och funnit
ett sådant samarbete vara värdefullt och ändamålsenligt. Det har emellertid
också inträffat att givarländer, när det gällt projekt av politisk vikt, visat
sig mindre angelägna att samordna dessa projekt via UNDP-representanten.
Det torde också ha inträffat att givarländer visat viss tveksamhet att koordinera
bistånd via en UNDP-representant om vilkens personliga eller yrkesmässiga
kapacitet man hyst tvivel.

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 5 saml. 1 avd. Nr 4

2

Utrikesutskottets utlåtande nr i år 1968

Utskottet finner det angeläget att multilateralt bistånd samordnas i mottagarlandet
av en central instans. Utskottet konstaterar att den svenska regeringen
genom sina representanter vid FN och dess fackorgan vid skilda
tillfällen understrukit vikten härav. Det lämpligaste instrumentet för denna
samordning torde för närvarande vara UNDP-representanten, som samtidigt
har att verka för att mottagarlandets egna myndigheter blir i stånd att
tillfredsställande fullgöra samordningsuppgifterna.

Vad åter beträffar samordningen i mottagarlandet av den bilaterala
hjälpen konstaterar utskottet att den svenska regeringens representanter i
olika FN-organ sökt skapa en gynnsam attityd till att även de bilaterala
biståndsgivarna i den utsträckning som är möjlig och lämplig samordnar
sin hjälp via UNDP-representanterna.

Då det å andra sidan — enligt vad som framgår av vad ovan sagts — torde
få anses uteslutet att UNDP-representanterna skulle få möjlighet att bli den
samordnande myndigheten för samtliga biståndsprojekt, får utskottet hemställa -

att motionerna 1:154 och 11:206 icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 28 mars 1968

På utrikesutskottets vägnar:

ARNE GEIJER

Närvarande:

från första kammaren: herrar Arne Geijer (s), Lundström (fp),
Bengtson (ep), Palm (s), Axel Andersson (fp) och Tage Johansson (s);

från andra kammaren: fru Renström-Ingenäs (s), herrar Alemyr (s),
Skoglund (s), Mellqvist (s) samt herr Wahlund (ep).

ESSELTE AB, STHLM 68

814225