Utrikesutskottets utlåtande Nr 3

Utlåtande 1939:Uu3

6

Utrikesutskottets utlåtande Nr 3.

Nr 3.

Ankom till riksdagens kansli den 5 juni 1939 kl. 2 e. m.

Utrikesutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående ratifikation av ett i Stockholm den
18 april 1939 undertecknat protokoll rörande ändring
av 1928 års svensk-franska förliknings- och skiljedomstraktat.

Genom en den 21 april 1939 dagtecknad, till utrikesutskottet hänvisad
proposition, nr 260, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden samt
med överlämnande av texten, jämte översättning därav till svenska språket,
till ett i Stockholm den 18 april 1939, under förbehåll för ratifikation med
riksdagens godkännande, undertecknat protokoll rörande ändring av den i
Paris den 3 mars 1928 mellan Sverige och Frankrike undertecknade förliknings-
och skiljedomstraktaten, föreslagit riksdagen att samtycka till att
ifrågavarande protokoll må av Kungl. Maj:t för Sveriges del ratificeras.

I fråga om protokollets text ävensom propositionens svenska översättning
därav får utskottet hänvisa till propositionen.

Mellan Sverige och Frankrike består för närvarande en den 3 mars 1928
undertecknad förliknings- och skiljedomstraktat, enligt vilken alla mellan
de fördragsslutande parterna uppkommande tvister kunna underställas bindande
avgörande. Traktaten, som trädde i kraft den 3 september 1929,
gäller för en tid av tio år och skall, därest den icke uppsäges sex månader
före utgången av denna tid eller alltså före den 3 mars 1939, anses
förlängd för en tid av ytterligare fem år. Med skrivelse den 28 februari
1939 meddelade emellertid franske ministern i Stockholm, att franska regeringen
visserligen önskade låta traktaten förbliva i kraft för en dylik
femårsperiod men att den ansåge nödvändigt, att däri infördes ett förbehåll,
enligt vilket traktaten framdeles icke skulle tillämpas å tvister angående
händelser, som inträffa under ett krig, i vilket Frankrike vore invecklat.
Franska regeringen hade sett sig föranlåten att foga ett förbehåll
av samma innebörd till sin förklaring om anslutning till den i Geneve den
26 september 1928 upprättade generalakten angående fredligt avgörande
av internationella tvister. För att möjliggöra införande av det nämnda förbehållet
i den svensk-franska skiljedomstraktaten, funne sig franska regeringen
nödsakad att uppsäga denna, som därigenom upphör att gälla den
3 september 1939. Franska regeringen skulle dock med största tillfredsställelse
återkalla uppsägningen, därest före nämnda dag kunde träffas ett
avtal, varigenom det förbehåll, som den gjort till sin anslutning till generalakten,
infördes även i den svensk-franska traktaten.

Utrikesutskottets utlåtande Nr 3.

7

Jämlikt bemyndigande av Kungl. Maj:t den 13 april 1939 har ministern
för utrikes ärendena den 18 i samma månad med franske ministern i Stockholm
undertecknat ett protokoll rörande ändring av den svensk-franska
traktaten, genom vilket i denna införes en ny artikel, innehållande det från
fransk sida föreslagna förbehållet.

Såväl franska regeringen som vissa andra regeringar, bl. a. den brittiska,
lia i fråga om obligatorisk förlikning och skiljedom sett sig föranlåtna att
undantaga tvister, vilka sammanhänga med händelser under krig. Detta
har skett under uttrycklig hänvisning till det förändrade läge, som uppkommit
genom åtskilliga staters utträde ur Nationernas förbund, och den
tolkning, som numera givits förpliktelserna enligt förbundsakten. I propositionen
framhålles, att det torde få anses uppenbart, att härmed främst
åsyftas det förändrade läget i avseende å sanktionsbestämmelserna i akten
för Nationernas förbund och att det syntes vara av vikt, att innebörden av
den sålunda förändrade uppfattningen i avseende å neutral stats rättsläge
konstaterades. Det framhålles vidare, att från svensk sida icke förefunnes
något önskemål att med hänsyn till det förändrade läget undantaga sådana
tvister, som sammanhänga med under krig inträffade händelser, från det
obligatoriska förliknings- eller skiljedomsförfarandets tillämpningsområde.
Emellertid hade franska regeringens framställning tillmötesgåtts, då det
torde vara av betydande intresse, att 1928 års svensk-franska förlikningsoch
skiljedomstraktat förbleve gällande, även örn dess räckvidd i berört
avseende begränsades.

Utskottet har vid sin prövning av nu förevarande protokoll rörande ändring
av 1928 års svensk-franska förliknings- och skiljedomstraktat icke
funnit någon anledning till erinran och hemställer därför,

att riksdagen måtte samtycka till att protokollet den 18
april 1939 rörande ändring av den i Paris den 3 mars 1928
mellan Sverige och Frankrike undertecknade förlikningsoch
skiljedomstraktaten må av Kungl. Maj:t för Sveriges
del ratificeras.

Stockholm den 2 juni 1939.

På utrikesutskottets vägnar:

ÖSTEN UNDÉN.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit:

från första kammaren: herrar Undén, Olof Olsson, Tjällgren, Johan Bernhard Johansson,
Sam Larsson, Johan Bärg*, Wistrand och Pauli*; samt

från andra kammaren: herrar Bagge, Ward, Vougt, Närlinge, Lindqvist, Andersson i
Rasjön, Fast och Lithander.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Utskottet.