Utrikesutskottets utlåtande nr 20 år 1969 (Utlåtande 1969:Uu20 - höst Utrikesutskottet)

Utrikesutskottets utlåtande nr 20 år 1969

Nr 20

Utrikesutskottets utlåtande i anledning dels av Kungl. Maj:ts
skrivelse med redogörelse för verksamheten inom
Europarådets ministerkommitté under år 1968, dels av
skrivelse från den svenska parlamentariska delegationen
hos Europarådets rådgivande församling med redogörelse
för församlingssessionerna under år 1968.

I en till utrikesutskottet hänvisad skrivelse, nr 27 den 21 februari 1969,
har Kungl. Maj :t till riksdagen överlämnat redogörelse för verksamheten
inom Europarådets ministerkommitté under år 1968. Redogörelsen omfattar
huvudpunkterna på dagordningen för de två ministerkommittémöten, som
hållits under året, samt vissa av de beslut, som fattats av ministerkommitténs
ställföreträdare vid de tio möten mellan dem, som förekommit under
året. Till utskottet har även hänvisats bifogade skrivelse från den svenska
parlamentariska delegationen hos Europarådets rådgivande församling med
redogörelse för de tre församlingssessionerna under år 1968.

Utskottet. Den ekonomiska och politiska splittringen i Europa har, liksom
tidigare, utgjort ett av de viktigaste debattämnena, såväl för ministerkommittén
som för rådgivande församlingen.

Trots invasionen i Tjeckoslovakien i augusti 1968 har inom Europarådets
ram, liksom i andra sammanhang, strävandena till ett närmande mellan Östoch
Västeuropa fortsatt. Utskottet finner det angeläget att den institutionella
apparat för ett intimare samarbete de europeiska staterna emellan,
som Europarådet erbjuder, kommer till användning. Detta får dock ej innebära
ett uppgivande av den grundval av demokratiska principer och mänskliga
rättigheter, på vars erkännande och tillämpning ett medlemskap i Europarådet
måste bygga. Utskottet finner det därför angeläget att frågan om
Greklands fortsatta medlemskap i Europarådet, som sedan mer än två år
debatterats inom organisationen, snarast bringas till ett avgörande.

Utskottet vill för övrigt, utan att närmare ingå på den verksamhet, som
äger rum inom Europarådets olika organ, särskilt framhålla värdet av det
arbete, som utföres i Europarådets expertkommittéer på de kulturella, juridiska
och sociala områdena. En ytterligare koncentration och styrning av
Bihang till riksdagens protokoll 1969. 5 samt. 1 avd. Nr 20

Utrikesutskottets utlåtande nr 20 år 1969

detta tekniska samarbete synes dock befogad och har också föreslagits av
församlingen i rekommendation nr 516.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj :ts skrivelse
nr 27, i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte ge till känna vad
utskottet anfört, samt

2. att skrivelsen från den svenska parlamentariska delegationen
hos Europarådets rådgivande församling måtte
läggas till handlingarna.

Stockholm den 18 september 1969

På utrikesutskottets vägnar:

ARNE GEIJER

Närvarande:

från första kammaren: herrar Arne Geijer (s)*, Lundström (fp),
Georg Pettersson (s), Virgin (m), Möller (s)*, Dahlén (fp), Palm (s)*, Ivar
Johansson (ep)*;

från andra kammaren: herrar Alemyr (s)*, Skoglund (s), Holmberg
(m)*, fru Eriksson i Stockholm (s), herr Wahlund (ep)*, fru Lewén-Eliasson
(s) och herr Gustafson i Göteborg (fp)*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

ESSELTE AB. STHLM 69

914541

Till Riksdagen

Härmed får den svenska parlamentariska delegationen hos Europarådets
rådgivande församling överlämna bifogade redogörelse för församlingssessionerna
under år 1968 jämte bilaga.

Stockholm den 4 februari 1969

På delegationens vägnar:

KAJ BJÖRK

/Finn Bergstrand

Redogörelse

från den svenska parlamentariska delegationen hos Europarådets rådgivande
församling för församlingssessionerna under år 1968

Europarådets rådgivande församling höll tredje delen av sitt nittonde
möte den 29 januari—2 februari, första delen av tjugonde mötet den 6—10
maj och andra delen av tjugonde mötet den 23—27 september 1968 i Strasbourg.
Före varje session samlades parlamentariker från EFTA-länderna
för diskussion av frågor av gemensamt intresse på det ekonomiska området.
Den 27—28 september 1968 hölls i Strasbourg det årliga gemensamma
mötet mellan Europarådets rådgivande församling och EEC-parlamentet.

Svensk representation

Den svenska riksdagen representerades under året av följande valda ombud
och suppleanter:

Ombud:

Redaktör Kaj Björk (ordförande)

Med. lic. Elisabet Sjövall
Direktör Gösta Bohman
Folkhögskolerektor Stig Alemyr
Bankkamrer Sven Gustafson
Jur. dr Gunnar Hedlund

Suppleanter:

Advokat Bo Martinsson
Kontorist Astrid Bergegren
Direktör Gösta Jacobsson
Ombudsman Anders Forsberg
Avdelningsdirektör Daniel Wiklund
Direktör Bengt Sjönell

I januarisessionen deltog herr Björk, fru Sjövall, herrar Bohman, Alemyr
och Gustafson samt herr Martinsson, fröken Bergegren, herrar Jacobsson,
Forsberg, Wiklund och Sjönell.

I maj sessionen deltog herrar Björk, Bohman, Alemyr och Gustafson samt
herr Martinsson, fröken Bergegren, herrar Jacobsson, Forsberg, Wiklund
och Sjönell.

I septembersessionen deltog herr Björk, fru Sjövall, herrar Bohman, Alemyr
och Gustafson samt herr Martinsson, fröken Bergegren, herrar Jacobsson,
Wiklund och Sjönell.

Ombuden och suppleanterna är fördelade på 14 utskott, vilka sammanträder
mellan sessionerna och lägger fram förslag inför dessa. En särställning
har dock ett av dessa, ständiga utskottet, vilket har till uppgift
att agera å församlingens vägnar mellan sessionerna. På grundval av utskottens
förslag avger rådgivande församlingen rekommendationer till
ministerkommittén samt antar resolutioner, direktiv och uttalanden.

De svenska ombuden och suppleanterna har under året varit fördelade

på utskotten på följande sätt	Ordinarie	Suppleanter
Ständiga utskottet	Björk	Alemyr
Gustafson	Bohman
Politiska utskottet	Björk	Alemyr
	Gustafson	Jacobsson
Ekonomiska utskottet	Alemyr	Björk
	Bohman	Gustafson
Social- och hälsovårdsutskottet	Bergegren	Bj örk
	Wiklund	Sj önell
	(utskottets vice ordförande)
Juridiska utskottet	Hedlund	Bohman
	Martinsson	Bergegren
Kulturella utskottet	Jacobsson	Wiklund
	Sj övall	Bergegren
Utskottet för kommunala frågor	Alemyr	Forsberg
Sjönell	Wiklund
Utskottet för procedurfrågor	Bohman	Martinsson
J ordbruksut skottet	Sjönell	Jacobsson
Utskottet för icke representerade nationer	Bohman	Sjövall
Utskottet för befolknings- och flyktingfrågor	Forsberg	Alemyr
Budgetutskottet	Björk	Wiklund
Utskottet för förbindelserna med de nationella parlamenten	Wiklund	Martinsson
Utskottet för vetenskap och teknologi	Sj övall	Bergegren
Gustafson	Sjönell
President i rådgivande församlingen	har under såväl	nittonde som t ju-

gonde mötet varit den brittiske labourmannen Sir Geoffrey de Freitas.

M arknadsfrågan

Regelmässigt anordnas vid varje delsession en ekonomisk debatt där
marknadsfrågorna i Europa tas upp till behandling. Församlingens önskan

att bryta dödläget i marknadsfrågan kom till uttryck i flera av de under
året antagna rekommendationerna och resolutionerna.

I resolutionerna 359 och 360, antagna vid januarimötet, uttalades att
en utvidgning av EEC på allt sätt bör främjas samt att EEC:s ministerråd
snarast bör påbörja förhandlingar med de stater som ansökt om anslutning.
I rekommendation 522, antagen vid majmötet, uppmanades ministerkommittén
bl. a. att anmoda medlemsregeringarna i EEC att fortsätta
konsolideringen av sin ekonomiska union och att utvidga den efter hand
till forskning och teknologi samt till penningpolitik. Alla berörda regeringar
borde vidare verka för ett närmande mellan EEC och de medlemskapssökande
länderna beträffande handel, industri och penningpolitik.

I resolution 368, antagen vid majmötet, föreslogs att ett utrikesministermöte
med deltagande av såväl de sex EEC-länderna som de anslutningsvilliga
staterna borde sammankallas för att finna medel att häva splittringen
i Europa. I resolution 387, antagen vid septembermötet, beslöt församlingen
låta företa en undersökning av läget beträffande den europeiska
integrationen med särskild hänsyn tagen till de verksamhetsområden som
täcks av Rom-fördraget i syfte att finna områden där en integrationsprocess
skulle kunna komma till stånd för hela Västeuropa. Vid septembermötet
presenterade dansken Per Haekkerup en rapport om EFTA, vari
han pläderade för en utveckling av EFTA efter EEC:s mönster för att göra
en framtida sammanslagning lättare genomförbar. Församlingen konstaterade
i resolution 388 att EFTA-samarbetet nu nått ett stadium där nya
åtgärder krävs för att komma till rätta med återstående handelshinder,
exempelvis genom en utökad ekonomisk integration.

Från svensk sida gjordes i de nämnda debatterna inlägg av herrar Björk,
Gustafson och Bohman.

Politiska frågor

Under hela året hade Greklandsfrågan en dominerande plats vid församlingens
politiska debatter. Vid januarisessionen framlades en rapport av
holländaren W. E. Siegmann, vilken på församlingens uppdrag hade besökt
Grekland en månad tidigare. Rapporten mynnade ut i en av församlingen
antagen resolution, nr 361, vars viktigaste punkter innebar att församlingen
avsåg noggrant följa utvecklingen beträffande antagande av en nv
grekisk författning och en ny pressfrihetslag samt återgång till demokrati
och parlamentarism. En tidsfrist lämnades den grekiska regeringen för
genomförande av dessa åtgärder till våren 1969. Senast vid nämnda tidpunkt
skulle upptas frågan om en eventuell rekommendation till ministerkommittén
om uteslutning av Grekland från Europarådet. I en likaledes
vid januarimötet antagen rekommendation, nr 511, uppmanades medlemsregeringarna
att samordna sin politik gentemot Grekland samt söka påverka
Atenregeringen i den riktning ovannämnda resolution syftade. Vid

majmötet debatterades åter Grekland på grundval av ännu en rapport
som tillkommit efter besök i landet av församlingens nye rapportör, holländaren
van der Stoel. Vid september mötet tog församlingen ånyo upp
förhållandena i Grekland på grundval av en ny rapport av van der Stoel.
Med överväldigande majoritet antogs en resolution, nr 385, där det klart
anges att församlingen vid januarimötet 1969 skall ta ställning till om
Grekland bör uteslutas ur Europarådet eller ej.

Från svensk sida gjordes i de nämnda debatterna inlägg av herrar Björk,
Bohman, Alemyr, Gustafson och Martinsson.

Vid januarimötets politiska debatt dominerade i övrigt situationen i Mellersta
Östern. Den jordanske utrikesministern Abdul Monem Rifai höll
därvid ett tal om Palestina-konflikten och besvarade frågor av bl. a. herrar
Björk och Gustafson. I rekommendation 520 och resolution 359 uppmanades
medlemsregeringarna bl. a. att på olika sätt ge sina bidrag till en lösning
av flyktingproblemet i Mellersta Östern samt att arbeta fram ett utvecklingsprogram
för ökenområdena i Mellersta Östern av samma slag som
Marshallplanen och grundad på den teknik för samarbete som utvecklats
av de europeiska gemenskaperna.

I resolution 368, antagen vid maj sessionen, uppmanade församlingen
parterna i Mellersta Östern-konflikten att träda i förhandlingar med varandra
och att i största möjliga utsträckning utnyttja FN för detta ändamål.
I resolution 375 (september) uppmanades åter de krigförande i Mellersta
östern att försonas och samarbeta. Man framhöll i detta sammanhang
det exempel på framgångsrik försoning som efterkrigstidens Västeuropa
utgör. Församlingens ständiga utskott antog, i församlingens namn,
den 13 december en resolution, nr 391, vari problemet med de i Suezkanalen
innestängda europeiska fartygen togs upp. Politiska utskottet fick
därvid i uppdrag att överväga om Europarådet skulle kunna ta initiativ
till överläggningar med de israeliska och egyptiska regeringarna för att
få fartygen frisläppta.

Vid majmötets allmänpolitiska debatt debatterades i stor utsträckning
förhållandet till Östeuropa. Till grund härför låg två rapporter, en om kulturutbytet
mellan Väst- och Östeuropa samt en om situationen för kyrkan
och de intellektuella i Östeuropa. I rekommendation 521 uppmanades
medlemsregeringarna bl. a. till vidgade kontakter med de östeuropeiska
länderna samt att för detta ändamål i ökad utsträckning använda sig av
Europarådets organ. I debatten härom yttrade sig från svensk sida herrar
Alemyr, Björk och Wiklund.

Även vid septembermötet spelade förhållandet till Östeuropa en framträdande
roll men nu mot bakgrund av den ryska ockupationen av Tjeckoslovakien.
Församlingen konstaterade i rekommendation 530 att avspänningssträvandena
— till vilka Europarådet velat lämna sitt bidrag — lidit
allvarligt avbräck. Ministerkommittén uppmanades sammanträda sna -

rast för en bedömning av den nya situationen och för ett utökat europeiskt
samarbete med anledning därav. I resolution 376 uppmanades medlemsstaterna
att välkomna och ta hand om tjeckoslovakiska flyktingar.
I debatten betonade majoriteten av talarna att även om avspänningssträvandena
nu syntes fruktlösa måste man likväl sträva efter ett modus
vivendi och ej acceptera ett nytt kallt krig. Från svensk sida gjordes i denna
debatt ett inlägg av herr Björk.

Vietnamfrågan behandlades under året av församlingen endast vid ett
tillfälle, och då i förbigående. Det var vid maj sessionen, då församlingen
i resolution 368 konstaterade att avspänningen i Europa ej kunde göra
nämnvärda framsteg förrän freden säkrats i Vietnam och Mellersta Östern.
Man välkomnade i detta sammanhang öppnandet av förhandlingar
mellan USA och Nordvietnam.

Vid septembermötet hölls en debatt med parlamentariker från ett antal
latinamerikanska länder och som en följd därav antog ständiga utskottet,
i församlingens namn, den 13 december resolution 390, vari beslöts
att söka stärka samarbetet och förbindelserna mellan Europa och Latinamerika
på en rad områden.

Vid januarisessionen behandlades u-landsfrågorna i samband med den
allmänpolitiska debatten och i resolution 359 om Europarådets allmänna
politik intogs ett avsnitt, vari medlemsregeringarna uppmanades utnyttja
den kommande UNCTAD-konferensen i New Delhi för att nå överenskommelse
med u-länderna om underlättande och ökning av handeln mellan
i- och u-länderna.

Vid majsessionen antog församlingen, med anledning av OECD:s årsrapport,
resolution 371, vari regeringarna bl. a. uppmanas öka det tekniska
och finansiella biståndet till u-länderna.

Forskning och teknik

Vid januarisessionen hölls en särskild debatt om det teknologiska samarbetet
i Europa, i vilken bl. a. deltog den brittiske forskningsministern
Wedgwood Benn och dennes italienske kollega Rubinacci. I rekommendation
507 uppmanades medlemsregeringarna bl. a. att nå fram till en koordinerad
europeisk rymdpolitik i vilken prioritet ges åt ett europeiskt
satellitprogram, som i första hand syftar till konstruktion och uppskjutning
av meteorologiska och kommunikationssatelliter. Medlemsregeringarna
borde vidare vidta nödvändiga åtgärder för att den s. k. World Weather
Watch skall komma till stånd. Regelbundna möten borde äga rum mellan
de ministrar som är ansvariga för telekommunikationer. Församlingen
efterlyste slutligen en plan för användning av satelliter för kulturella och
undervisningssyften. Från svensk sida gjordes i den nämnda debatten ett
inlägg av herr Alemyr. I rekommendation 536, antagen vid septembersessionen,
tog församlingen ånyo upp det europeiska rymdsamarbetet till

granskning och betonade behovet av en samordning av olika europeiska
rymdforskningsprojekt. Särskilt betonades den betydelse för den europeiska
industrins utveckling som framställandet av europeiska satelliter
och raketer skulle få. I rekommendation 508 (januari) och 537 (september)
sökte församlingen aktivera regeringarna för ett utökat samarbete på
ministernivå beträffande forskningspolitiken.

Vid januarisessionen hölls också en atomenergidebatt med anledning av
det europeiska atomenergiorganets (ENEA) nionde verksamhetsberättelse.
Debatten utmynnade i antagandet av resolution 363. Denna innehåller
bl. a. en vädjan om ökat västeuropeiskt samarbete i fråga om utbyggnad
och utnyttjande av atomkraftverk.

Ett informellt meningsutbyte ägde under maj sessionen rum mellan församlingen
och representanter för den amerikanska kongressen under temat
»Skillnader mellan USA och Europa på de vetenskapliga och teknologiska
områdena — åtgärder för att minska dessa». Som församlingens
rapportör framträdde herr Gustafson och från svensk sida gjordes dessutom
inlägg av herr Bohman. I resolutionerna 381 och 382 (antagna vid
septembersessionen) manifesterades ånyo församlingens intresse för rymdforskningen,
denna gång med anledning av ESRO:s och ELDO:s årsrapporter.

Juridiska frågor

Vid januarisessionen hölls en stor juridisk debatt. Tyngdpunkten i denna
gällde frågan om åtgärder mot obehörig avlyssning och hemlig fotografering
och som underlag härför låg bl. a. en motion av herr Björk, som även
gjorde ett inlägg i debatten. Bland deltagarna i denna märktes för övrigt
bl. a. den västtyske justitieministern Heinemann. I rekommendation 509
uppmanades ministerkommittén låta göra en utredning om förhållandena
på detta område i medlemsländerna och därefter lägga fram förslag om
åtgärder till effektivare skydd för den enskildes privatliv.

Immaterialrättskonferensen i Stockholm 1967 behandlades i rekommendation
512, vari bl. a. frågan om författares ersättning för böcker publicerade
i u-länderna behandlades. Herr Martinsson gjorde ett inlägg i debatten
härom.

Frågan om kvinnas medborgarskap vid giftermål med utlänning har
länge sysselsatt församlingen. I rekommendation 519 uttalar församlingen
att kvinnan bör ges fritt val att avgöra om hon vill behålla sitt gamla medborgarskap
eller förvärva mannens.

I rekommendation 539 (september) uppmanades medlemsregeringarna
anta vissa minimiregler i fråga om säkerheten på motorfordon och vidare
att på en sameuropeisk basis nå fram till åtgärder för att höja trafiksäkerheten.

I januaridebatten togs från brittiskt håll upp frågan om en reformering

av arbetsformerna för det existerande europeiska juridiska samarbetet.
Församlingen uppdrog åt juridiska utskottet att överväga inrättandet av
en europeisk permanent »Law Commission» efter brittiskt mönster.

Sociala och kulturella frågor

Vid en särskild ungdomsdebatt under septembersessionen debatterades
den senaste tidens ungdomsrevolter i Västeuropa. Till grund för debatten
låg en rapport utarbetad av en representant för det europeiska kulturrådet,
ett av ministerkommitténs expertorgan. I denna framhölls bl. a. att en av
ungdomsrevoltens viktigaste orsaker låg i konsumtionssamhällets exploatering
av ungdomen, att revolten hade ett internationellt samband samt att
behovet av universitetsreformer borde ha förutsetts för länge sedan. I debatten
yttrade sig från svensk sida herrar Wiklund och Jacobsson. Församlingen
antog rekommendation 531, vari medlemsregeringarna bl. a. uppmanas
granska sin universitetspolitik i samarbete med såväl studenter
som lärare, att söka eliminera de skadliga effekterna av »konsumtionssamhället»,
att söka arbeta fram en gemensam europeisk utbildningspolitik vid
utbildningsministerkonferenserna samt att finna en vidgad användning av
det europeiska ungdomscentret i Strasbourg. I resolution 378 föreslog församlingen
medlemsregeringarna att förbättra kontakterna länderna emellan
beträffande kultur och undervisning. Som ett medel härför visade församlingen
på det europeiska kulturrådets existens och behovet av att stärka
dess ställning.

Under septembersessionen debatterades även åtgärder mot flygbuller och
till grund härför låg en rapport av herr Wiklund. I rekommendation 538
uppmanades medlemsregeringarna bl. a. till intensifierad forskning om
flygbullers inverkan på människans hälsa och att vidta åtgärder mot bullerstörningar
på sjukhus, skolor och bostäder i flygplatsernas närhet. I resolution
383 uttalade sig församlingen bl. a. för förbud mot trafik med överIjudsplan
över befolkade områden. Vidare måste restriktiva regler framtvingas
för användning av flygplatser och en ökad satsning ske på den tekniska
utvecklingen mot tystare motorer.

Vid septembersessionen behandlades även Världshälsoorganisationens
verksamhet och på förslag av herr Wiklund uppmanade församlingen i resolution
384 medlemsregeringarna att verka för en snabb internationell
aktion mot användningen av vissa slag av narkotika som ej täcks av nuvarande
internationella överenskommelser.

Övriga frågor

Frågan om Europarådets mellanstatliga arbetsprogram togs upp till debatt
vid januarisessionen. Församlingen betonade i rekommendation 516
att samarbetet på regeringssidan borde koncentreras till fyra huvudområden,
kultur- och utbildningsfrågor, rätts- och förvaltningsfrågor, miljövårdsfrå -

gor samt sociala frågor. Det mellanstatliga samarbetet borde rationaliseras
på så sätt att särskilda fackministerkonferenser inrättas, vilka bör vara
direkt överordnade vederbörande expertkommitté. Utrikesministrarna i ministerkommittén
skulle därigenom befrias från en rad tekniska och administrativa
frågor och kunna koncentrera sig på sin huvuduppgift — att
politiskt leda Europarådet. Det betonades i rekommendationen att Europarådet
i betydligt större utsträckning än hittills borde ägna sig åt prognoser
över den framtida utvecklingen inom rådets verksamhetsområden och på
så sätt understödja och vägleda lagstiftningsarbetet inom de enskilda medlemsländerna.
Från svensk sida yttrade sig i denna debatt herr Wiklund.
I sitt uttalande nr 50, antaget vid septembersessionen, anmärkte församlingen
på den bristfälliga samordningen från ministerkommitténs sida
gentemot församlingen beträffande antagandet av arbetsprogrammet. Man
framhöll även nu, liksom vid januarisessionen, behovet av en klarare prioritering
av arbetsuppgifterna samt upprepade önskemålet om återkommande
konferenser mellan fackministrarna, varigenom ministerkommittén i
ökad utsträckning skulle kunna ägna sig åt den politiska koordineringen av
Europarådets olika verksamheter.

I rekommendation 524 uppmanades medlemsregeringarna att öka sina
bidrag till det europeiska interkommunala samarbetet, särskilt vad beträffar
ungdomsutbyte.

Vid maj sessionen debatterades regionplanefrågor. I rekommendationerna
525 och 526 uppmanades ministerkommittén vidta åtgärder för ett vidare
europeiskt samarbete i regionplanefrågor. Församlingen uttalade dessutom
en rad önskemål beträffande en mera vittomspännande regionplanering
på den nationella nivån än vad hittills oftast varit fallet. I rekommendation
527 uppmanades medlemsregeringarna bl. a. att snarast möjligt nå fram
till en politisk helhetssyn i fråga om bostäder, stadsplanering och arbetsmarknadspolitik
i syfte att erhålla en balans mellan stad och landsbygd.
Rekommendationen behandlar i övrigt problem i valet mellan skapandet av
helt nya städer respektive utveckling av redan existerande tätorter. I regionplanedebatten
yttrade sig från svensk sida herr Björk.

I samband med maj sessionen ägde en ceremoni rum i Strasbourg, varvid
en kampanj för den europeiska vattenvårdsstadgan invigdes. Denna
stadga fastställer i 12 punkter riktlinjer för vården av vattenresurserna. En
svensk kampanj kommitté bildades med herr Jacobsson som ordförande.

Under året har från svensk sida väckts följande motioner:

av fröken Bergegren, beträffande åstadkommande av en europeisk överenskommelse
angående utlämning av barn med föräldrar av olika nationalitet
för vilket domstol i bosättningslandet uttalat dom om vårdnaden (januarisessionen)
;

av herr Sjönell, beträffande effektivisering och utbyggnad av Europarådets
organ för att på internationell basis bättre kunna bekämpa vatten- och luftföroreningarna
(januarisessionen);

av herr Wiklund, beträffande iakttagande av odontologiska synpunkter
vid utarbetandet av konventionstexter på det medicinska området (majsessionen); av

herr Wiklund, beträffande upprättande av en ungdomsfond i Europarådets
regi (majsessionen);

av herr Björk, beträffande en undersökning av läget i fråga om de mänskliga
rättigheterna i Portugal och dess kolonier (septembersessionen).

Bilaga

Beslut fattade av Europarådets rådgivande församling imder år 1968
Rekommendationer

Om rådgivande ställning åt vissa internationella, icke statliga organisationer
(506)

Angående europeisk rymdpolitik och nyttiggörande av satelliter (507)
Om utvidgning av det europeiska vetenskapliga och teknologiska samarbetet
(508)

Om mänskliga rättigheter och den moderna vetenskapliga och teknologiska
utvecklingen (509)

Om anslutning av icke-medlemsstater till Europarådets konventioner
(510)

Om läget i Grekland (511)

Om immaterialrättskonferensen i Stockholm (512)

Om rätt för församlingen att anhängiggöra påstådda brott mot konventionen
hos den europeiska kommissionen för de mänskliga rättigheterna
(513)

Om de problem som uppstått genom industriell boskapsskötsel (514)
Om svar på den andra rapporten om verksamheten i World Food Programme
(515)

Om Europarådets verksamhet och framtid (516)

Om jordbruk i bergsområden (517)

Om internationella forskningscentrum för jordbruksstudier i Medelhavsområdet
(518)

Om gifta kvinnors medborgarskap (519)

Om läget för flyktingarna i Mellersta östern (520)

Om Europarådets allmänna politik (521)

Om europeiska ekonomiska problem (522)

Avseende rapport från den europeiska civilflygkonferensens 6:e session
(523)

Om hjälp från Europarådet för att befordra europeiskt interkommunalt
utbyte (524)

Om sammankallande av en europeisk konferens med deltagande av ministrar
ansvariga för regionplanering (525)

Om samarbete i fråga om regionplanering inom ramen för Europarådets
arbetsprogram (526)

Om skapande av nya städer (527)

Om förbindelserna med Förenta Nationerna (528)

Om rådgivande ställning för internationella, icke-statliga organisationer
(529)

Om Europarådets allmänna politik: Europa och världen (530)

Om den aktuella krisen i det europeiska samhället (531)

Om hjälp till offren för inbördeskriget i Nigeria (532)

Om synkronisering och samordning av folkräkningarna i Europa (533)
Med svar på den 12 :e rapporten från Europarådets särskilde representant
för nationella flyktingar och överbefolkning (534)

Om stöd åt undervisningen i moderna språk i Europa (535)

Om europeiskt rymdsamarbete (536)

Om det tredje forskningsministermötet (537)

Om bekämpning av flygbuller (538)

Om trafiksäkerhet vid framställning av motorfordon (539)

Om rådgivande ställning åt vissa internationella icke-statliga organisationer
(540)

Resolutioner

Om resultatet av den andra europeiska rymdkonferensen (358)

Om Europarådets allmänna politik (359)

Om europeiska ekonomiska problem (360)

Om läget i Grekland (361)

Om artikel 57 i den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter
(362)

Med svar på Europeiska atomenergiorganets nionde verksamhetsberättelse
(363)

Om försvaret av åsikts- och yttrandefriheten i europeiska länder (364)
Om fördelning av dokument till delegater och suppleanter (365)

Om viss ändring av procedurreglerna (366)

Om val av domare i den europeiska mänskliga rättighetsdomstolen (367)
Om Europarådets allmänna politik (368)

Om fredsforskning (369)

Om undertecknande och ratificering av den europeiska konventionen för
skydd av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter (370)

Med svar på den 6:e rapporten om verksamheten inom OECD (371)

Med svar på rapporten från den europeiska civilflygkonferensens 6:e session
(372)

Om rationalisering av församlingsutskott, underkommittéer och arbetsgrupper
(373)

Om inrättande av ett särskilt utskott för Europarådets mellanstatliga arbetsprogram
(374)

Om Europarådets allmänna politik: Europa och världen (375)

Om händelserna i Tjeckoslovakien (376)

Med svar på den 16 :e verksamhetsrapporten från FN:s flyktingkommissarie
(377)

Om den aktuella utvecklingen och utsikterna för ett europeiskt kulturellt
samarbete (378)

Om undervisningen i moderna språk i Europa (379)

Om ändring av vissa procedurregler för församlingen (380)

Med svar på ESRO:s tredje årsrapport (381)

Med svar på ELDO:s tredje årsrapport (382)

Om bekämpning av flygbuller (383)

Med svar på memorandum (1968) om Världshälsoorganisationens verksamhet
(384)

Om läget i Grekland (385)

Om läget i Grekland (386)

Om europeiska ekonomiska problem (387)

Med svar på EFTA:s åttonde årsrapport (388)

Med svar på den 14 :e årsrapporten från den europeiska transportministerkonferensen
(389)

Om förbindelserna med Latinamerika (390)

Om förslaget att skapa ett särskilt utskott beträffande problemet med de
i Suezkanalen inneslutna europeiska fartygen (391)

Om förslaget att upprätta eu ad hoc kommitté för att utreda Europas
enande på federal basis (392)

Direktiv

Om mänskliga rättigheter och den moderna vetenskapliga och tekniska
utvecklingen (266)

Om Europarådets juridiska arbete (267)

Om läget i Grekland (268)

Om koordinering av forskning rörande Central- och Östeuropas rättsliga
system (269)

Om Europarådets verksamhet och framtid (270)

Om notifiering av namn på delegater och suppelanter (271)

Om läget för flyktingarna i Mellersta Östern (272)

Om regionplanering (273)

Om Europarådets allmänna politik: Den nuvarande krisen i det europeiska
samhället (274)

Med svar på den 15 :e rapporten om verksamheten i Intergovernmental
Committee for European Migration (275)

Om den aktuella utvecklingen och utsikterna för ett europeiskt kulturellt
samarbete (276)

Om stöd till undervisning i moderna språk i Europa (277)

Om bekämpning av flygbuller (278)

Om läget i Grekland (279)

Om Europarådets mellanstatliga arbetsprogram 1968—69 (280)

Uttalanden

Om Europarådets budget för 1969 (49)

Om Europarådets mellanstatliga arbetsprogram 1968—69 (50)

ESSELTE AB. STHLM 69
914079