Utrikesutskottets utlåtande nr 17 år 1969 (Utlåtande 1969:Uu17 - höst Utrikesutskottet)

Nr 17—10

Utrikesutskottets utlåtande nr 17 år 1969

Nr 17

Utrikesutskottets utlåtande i anledning av motioner om upprättande
av diplomatiska förbindelser med Demokratiska
folkrepubliken Korea (Nordkorea).

I en i första kammaren av herr Werner väckt motion, nr 24, och en i andra
kammaren av herr Hermansson m. fl. väckt likalydande motion, nr 31, vilka
hänvisats till utrikesutskottet, föreslås att »riksdagen i skrivelse till regeringen
anhåller att denna tar initiativ för att upprätta diplomatiska förbindelser
med Demokratiska folkrepubliken Korea (Nordkorea)».

Beträffande motiveringen till motionärernas yrkande får utrikesutskottet
hänvisa till motionerna.

Såvitt framgår av upplysningar som utskottet inhämtat har, förutom de
kommunistiska staterna, följande länder diplomatisk representation i Pyongyang: Algeriet,

Indonesien, Förenade Arabrepubliken, Kambodja.

Följande länder har ingen diplomatisk mission i Pyongyang, men Nordkorea
har ackrediterat ambassadör i respektive länder:

Guinea (ambassadör i Peking), Mali (ambassadör i Peking), Mauretanien,
Tanzania, Burundi, Syd-Jemen, Jemen (Nordkoreas ambassadör i Kairo är
ackrediterad i Jemen), Kongo-Brazzaville, Syrien, Irak.

Indien har generalkonsulat i Pyongyang, liksom också i Seoul. Jämte
Indonesien är Indien f. ö. det enda land som har officiella förbindelser med
både Nordkorea och Sydkorea.

Utskottet konstaterar att Sverige erkände Sydkorea genom att på hösten
1957 rösta för detta lands inträde i Förenta Nationerna. I en svensk röstförklaring
underströks att beslutet fattats med viss tvekan då Sydkorea
inte fatt definitiva och av andra stater erkända gränser. Det klargjordes
samtidigt att den svenska röstningen innebar ett erkännande av Sydkorea
med det territorium som det då faktiskt innehade.

Sverige upprättade efter omröstningen år 1957 i FN diplomatiska förbindelser
med Sydkorea. Detta skedde bl. a. av hänsyn till det nordiska sjukhusprojektet
i och handelsförbindelserna med Sydkorea. Något behov av
Bihang till riksdagens protokoll 1969. 5 samt 1 avd. Nr 17_19

Utrikesutskottets utlåtande nr 17 år 1969

självständig ambassad i Seoul ansågs emellertid icke föreligga, utan det
svenska sändebudet i Tokio sidoackrediterades även i Seoul.

År 1950 ingrep Förenta Nationerna med väpnade styrkor mot Nordkorea,
som angripit Sydkorea. År 1953 ingicks vapenstillestånd, men något fredsavtal
eller någon liknande överenskommelse har ännu inte träffats mellan
de stridande parterna.

I enlighet med stilleståndsavtalet från år 1953 är Sverige och Schweiz de
två neutrala stater som deltar i övervakningskommissionens arbete. Sverige
och Schweiz har nominerats av FN-sidan, Polen och Tjeckoslovakien av motsidan.
En rad politiska incidenter i Korea under de senaste åren har bekräftat
betydelsen av övervakningskommissionens arbete för stilleståndsavtalets
upprätthållande. Det kan inte uteslutas att övervakningskommissionen även
i framtiden kan komma att spela en viktig roll. För att så skall kunna ske
är det emellertid av vikt att grundvalarna för kommissionens arbete inte
rubbas. Enligt utskottets mening skulle just en ändring av den svenska
ståndpunkten i erkännandefrågan kunna verka störande på det svenska deltagandet
i övervakningskommissionens verksamhet och därigenom komplicera
kommissionens arbete.

Utskottet hemställer med hänsyn till vad sålunda anföris

att motionerna I: 24 och II: 31 måtte avslås.

Stockholm den 18 september 1969

På utrikesutskottets vägnar:

ARNE GEIJER

Närvarande:

från första kammaren: herrar Arne Geijer (s)*, Lundström (fp),
Georg Pettersson (s), Virgin (m), Möller (s)*, Dahlén (fp), Palm (s) och
Ivar Johansson (ep)*;

från andra kammaren: herrar Alemyr (s)*, Skoglund (s), Holmberg
(in)*, fru Eriksson i Stockholm (s), herr Wahlund (ep)*, fru Lewén-Eliasson
(s) och herr Gustafson i Göteborg (fp)*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.