Utrikesutskottets utlåtande nr 1 år 1955 (Utlåtande 1955:Uu1 Utrikesutskottet)

Utrikesutskottets utlåtande nr 1 år 1955

Är 1

Utrikesutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts skrivelse
till riksdagen med överlämnande av redogörelser från
Nordiska rådets svenska delegation.

Genom en den 18 februari 1955 dagtecknad skrivelse, nr 99, har Kungl.
Maj:t, under åberopande av skrivelsen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över utrikesdepartementsärenden samma dag, till riksdagen överlämnat redogörelser
från Nordiska rådets andra session i Oslo den 9—18 augusti 1954
och från dess tredje session i Stockholm den 28 januari—3 februari 1955.
Skrivelsen har av riksdagen hänvisats till utrikesutskottet.

Beträffande redogörelsernas innehåll får utskottet hänvisa till såsom bilagor
till detta utlåtande fogade exemplar (bil. 1 och 2).

Utskottet finner det vara en god praxis att verksamheten inom Nordiska
rådet göres till föremål för behandling av riksdagen. Efter att ha tagit kännedom
om de genom Kungl. Maj :ts skrivelse överlämnade redogörelserna för
Nordiska rådets sessioner 1954 och 1955 har utskottet funnit, att av dessa
redogörelser icke framgår, vilka åtgärder som vidtagits i anledning av beslutade
rekommendationer. Utskottet anser erforderligt, att i sammanhang
med redogörelse för rådets verksamhet resultaten därav bliva vederbörligen
redovisade. Utskottet har därför ansett sig böra från sekretariatet i rådets
svenska delegation inhämta upplysningar rörande efter rekommendationer
såväl vid första som andra sessionen vidtagna åtgärder och bifogar förteckning
däröver (bil. 3).

I vilken ordning sådan redovisning framdeles bör ske kan lämpligen bli
föremål för överläggning vid sådant gemensamt sammanträde mellan regeringsrepresentanter
och presidiet i rådet, som brukat förekomma i samband
med utrikesministermöten.

Utskottet, som i övrigt icke funnit påkallat att göra något särskilt uttalande
i ärendet, hemställer,

att riksdagen måtte giva Kungl. Maj :t till känna vad av
utskottet sålunda anförts.

Stockholm den 31 mars 1955

På utrikesutskottets vägnar:

RICKARD SANDLER

1 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 5 samt. 1 avd. Nr 1

Utrikesutskottets Utlåtande nr 1 år 1955

Vid ärendets behandling ha närvarit:

från första kammaren: herrar Sandler, Strand, Ohlon, Sjödahl, Näsgård,
Åman, Bergvall och Ewerlöf; samt

från andra kammaren: herrar Pettersson i Dahl, Ward, Svensson, Hall,
Hallén, Andersson i Malmö, von Friesen och Skoglund i Doverstorp.

Utrikesutskottets utlåtande nr 1 år 1955

Bil. 1

Redogörelse

från Nordiska rådets svenska delegation rörande rådets andra session
i Oslo den 9—18 augusti 1954

I. Organisation m. m.

Den svenska delegationen bestod vid sessionen av följande

regeringsrepresentanter:

statsminister Tage Erlander,

ministern för utrikes ärendena Östen Undén,

statsrådet och chefen för justitiedepartementet Herman Zetterberg,
statsrådet och chefen för handelsdepartementet John Ericsson,
statsrådet och chefen för inrikesdepartementet Gunnar Hedlund

och följande valda medlemmar:
redaktör Birger Andersson,
landshövding Elon Andersson,
bankofullmäktig O. Andersson,
chefredaktör Rolf Edberg,
professor Nils Herlitz,
jur. och med. dr Gustav Möller,
chefredaktör K. Gösta Netzén,
rektor Sven Ohlon,

lantbrukare Anders Pettersson,
borgmästare Olov Rylander,
f. d. landshövding Rickard Sandler,
chefredaktör Frans Severin,
fru Anna Sjöström-Bengtsson,
förste vice talman Martin Skoglund,
riksgäldsfullmäktig Waldemar Svensson,
hemmansägare Oscar Werner.

Delegationen biträddes av sekreteraren docenten G. Petrén och experter.

Till rådets president vid sessionen valdes stortingspresidenten Einar Gerhardsen
och till vice presidenter förutvarande statsministern Erik Eriksen,
Danmark, altingspresidenten SigurÖur Bjarnason, Island, och herr Herlitz.

Vid sessionen tillsattes fyra utskott: kulturutskottet, ekonomiska utskottet,
socialpolitiska utskottet och juridiska utskottet. De svenska valda medlemmarna
fördelades på utskotten på följande sätt:

Kulturutskottet:

herrar Sandler (ordförande),
Ohlon,

Werner,

fru Sjöström-Bengtsson
Ekonomiska utskottet:

herrar Severin (vice ordförande),
Elon Andersson,

Edberg,

Skoglund.

Utrikesutskottets utlåtande nr 1 år 1955

Socialpolitiska utskottet:
herrar Möller,

Birger Andersson,

Svensson,

Pettersson.

Juridiska utskottet:
herrar Herlitz,

Netzén,

Rylander,

Olof Andersson.

Regeringsrepresentanterna, som erhöllo en generell inbjudan att närvara
vid utskottssammanträdena, deltogo jämväl i utskottsarbetet.

II. Behandlade ärenden

Ärendesförteckningen upptog i allt 35 ärenden, utgörande 2 regeringsförslag,
16 medlemsförslag (av vilka ett tillika innefattade rapport från ett av
rådet tillsatt sedan första sessionen verksamt utskott), 11 anmälningar från
regeringarna jämlikt 11 § stadgan för Nordiska rådet rörande åtgärder i anledning
av de av rådet 1953 beslutade rekommendationerna samt 6 berättelser,
av vilka fem härrörde från nordiska samarbetsorgan, nämligen nordiska
socialpolitiska utskottet, nordiska utskottet för lagstiftningssamarbete, nordiska
kulturkommissionen, nordiska parlamentariska kommittén för friare
samfärdsel m. m. och det gemensamma nordiska utskottet för ekonomiskt
samarbete, och en rörde nordiskt samarbete inom radio och television.

Vid sessionen antogos 30 rekommendationer, vilka återgivas i en vid denna
redogörelse fogad bilaga.

A. Frågor behandlade av kulturutskottet

1. Folkhögskolefrågor m. m.

Ett antal danska ledamöter av rådet hade föreslagit en hemställan till
regeringarna att snarast söka realisera planerna på »Nordens folkliga akademi».
Därmed avsågs en överbyggnad på folkhögskolan och det fria folkliga
upplysningsarbetet, ett kulturcentrum för nordisk folklig samverkan.
Tanken hade varit under övervägande i flera organisationer och myndigheter,
bl. a. nordiska kulturkommissionen. Utskottet ansåg frågan icke
tillräckligt utredd; på dess förslag beslöt rådet hemställa till regeringarna
om närmare utredning. Rådet gav sitt stöd åt ett uttalande av nordiska kulturkommissionen,
vari hemställts om åtgärder för stärkande av det nordiska
samarbetet på folkhögskolans område (stipendier, lärarutbyte, lärarutbildning,
ökat nordiskt inslag i biblioteken). På förslag av herr Ohlon hemställde
rådet om ökat stöd till den nordiska folkhögskolan i Kungälv. Se rek. nr 18.

2. Nordisk parlamentarisk publikation

I anledning av en rekommendation antagen vid rådets första session hade
en kommitté, vari herr Edberg och byråchefen O. Rydbeck representerade
Sverige, framlagt en utredning (SOU 1954: 8) med förslag om utgivande av
en nordisk parlamentarisk tidskriftspublikation. Utskottet anslöt sig till de
av kommittén uppdragna riktlinjerna. Publikationen borde utgivas av en
redaktionskommitté med representanter för Danmark, Island, Norge och

Utrikesutskottets utlåtande nr 1 år 1955

Sverige samt, om Finland fann tillfälle deltaga, även för detta land. Publikationen
borde benämnas »Nordisk kontakt» och i regel utkomma var 14 :e
dag. I enlighet härmed beslöt rådet en rekommendation (nr 3). Till svenska
ledamöter i redaktionskommittén ha utsetts herrar Edberg och Helén.

3. Övriga frågor.

Rådet beslöt vidare på förslag av danska medlemmar rekommendation
dels om lättnader vid försändandet av upplysningsfilm mellan nordiska länderna
(nr 4), dels om undersökning av möjligheterna för översättning till
huvudspråken av representativa verk inom de nordiska ländernas diktning
(nr 2).

I anledning av nordiska kulturkommissionens berättelse, vilken lades till
handlingarna, uttalade sig utskottet dels för en förbättring av de nordiska
utlandslektorernas ekonomiska ställning, dels för stimulerande av samarbetet
på scenkonstens område.

Ett förslag om utväxling av statstrycksaker föranledde ingen rådets åtgärd,
eftersom nuvarande ordning i stort sett ansågs fungera tillfredsställande.

I avvaktan på ytterligare utredning hänvisades till fortsatt behandling vid
en senare session förslag dels om samarbete för framställning av upplysnings-
och barnfilm, dels om rätt för läkare in. fl. att i samtliga nordiska
länder utöva det yrke, vartill examen berättigar i hemlandet.

B. Frågor behandlade av ekonomiska utskottet

1. Ekonomiskt samarbete

Rådet har under behandling det betänkande om en gemensam nordisk
marknad, som avgivits av det gemensamma nordiska utskottet för ekonomiskt
samarbete (SOU 1954: 13). I detta betänkande hade de danska och
svenska medlemmarna i utskottet föreslagit upptagande av förhandlingar för
åstadkommande av en gemensam marknad inom ett flertal branscher, varemot
de norska medlemmarna särskilt framhållit svårigheterna för en gemensam
nordisk marknad.

Majoriteten i rådets ekonomiska utskott, bestående av samtliga danska,
isländska och svenska medlemmar samt två norska medlemmar, anförde i
detta ärende följande:

»Det nordiske råd henstiller til regjeringene å fremme et utvidet

pkonomisk samarbeid i Norden. Spesielt henstiller Rådet

1. åt regjeringene spker å legge vilkårene til rette för opprettelse av
et felies nordisk marked på så store områder som mulig,

2. åt regjeringene på grunnlag av det maleriale som er framlagt av det
felles nordiske utvalg for pkonomisk samarbeid klarlegger mulighetene
for å anvende ens toilsatser (eller restriksjoner) overfor ikkenordiske
land, og tar opp et arbeid for å avvikle tollavgiftene og
handelsreslriksjonene ved de internordiske grenser i det omfång og
i den takt som anses förenlig med de enkelte lands saerlige forhold,

3. åt regjeringene opptar forhandlinger om konkrete samarbeidsoppgaver,
som er av betydning for de nordiske lands produktivitet og levestandard,
herunder samarbeid om den teknisk-naturvitenskapelige, lantbruksvitenskapelige
og annen forskning, om kraftspprsmålet og andre
foreliggende produktivitets- og investeringsoppgaver,

4. åt regjeringene gir ansvarlige organer til oppgave å fremme og overvåke
arbeidet i samsvar med de foran angitte retningslinjer.»

Utrikesutskottets utlåtande nr 1 år 1955

I enlighet härmed föreslog utskottet en rekommendation till förmån för ett
utvidgat ekonomiskt samarbete. Minoriteten i utskottet, bestående av två
norska ledamöter, hemställde om uppskov i saken till nästa session, under
hänvisning bl. a. till att det norska stortinget skulle komma att behandla
förevarande spörsmål under den kommande höstsessionen, men förklarade
sig därvid ense med majoriteten att man borde söka utvidga det ekonomiska
samarbetet i Norden.

Efter en långvarig debatt biföll rådet, sedan uppskovsyrkandet avslagits
med 43 röster mot 8, det av utskottet framlagda rekommendationsförslaget
med 43 röster, medan 9 medlemmar av rådet — 8 norska och 1 isländsk —-avstodo från att rösta. Se rek. nr 22.

I anledning av herr Severins förslag om närmare penningpolitiskt samarbete
uttalade utskottet, att det utginge från att det penningpolitiska samarbetet
skulle komma i blickpunkten under den vidare utvecklingen i det
ekonomiska samarbetet i stort; på utskottets förslag översändes saken till
regeringarna.

2. Post- och teletaxor

Sedan den nordiska parlamentariska kommittén för friare samfärdsel i
två betänkanden (SOU 1954: 20) avgivit vissa förslag rörande dels posttaxor,
dels teletaxor, beslöt rådet hemställa till regeringarna att snarast möjligt
genomföra dessa förslag (rek. nr 6).

3. Övriga frågor

Med anledning av förslag dels från den svenska regeringen, dels av det av
rådet vid dess första session tillsatta utskottet för frågor om nordiska medborgares
rättsliga likställighet (likställighetskommittén) uttalade sig rådet
för en närmare samverkan mellan fiskarenas organisationer för att nå fram
till ömsesidiga lättnader för yrkesfiskarna (rek. nr 1).

Rådet beslöt vidare ett uttalande rörande åtgärder i syfte att skydda fiskbeståndet
utanför Islands kuster (rek. nr 23).

Ett förslag om gemensam aktion från de nordiska länderna i FN för ökat
bistånd till underutvecklade länder föranledde ingen åtgärd; utskottet hade
emellertid bl. a. uttalat, att samarbetet på detta område borde fortsättas och
att det utginge från att regeringarna i möjligaste mån skulle verka för arbetets
effektivisering.

Ett förslag om upphävande av det ömsesidiga förbudet för fartyg från Norge
och Sverige att driva kustfart i varandras farvatten uppsköts till nästa session
i avvaktan på resultatet av i Sverige pågående utredningsarbete rörande
det mindre och medelstora tonnaget.

C. Frågor behandlade av socialpolitiska utskottet

1. Socialpolitiska frågor

På grundval av en redogörelse, tillkommen på initiativ av rådet vid dess
första session, över de nordiska ländernas ställning till av Internationella
arbetsorganisationen antagna konventioner beslöt rådet en rekommendation
syftande till att ifrågavarande konventioner i större utsträckning kunde ratificeras
av de nordiska länderna (rek. nr 7). Utskottet hade bl. a. framhållit
att ett antal konventioner icke kunnat ratificeras på grund av att de
nordiska ländernas lagstiftning på flera områden bygger på andra grundsatser
än de som ligga till grund för konventionerna.

Utskottet uttalade sig för fortsatt utbyggnad av samarbetet på arbetarskyddets
och socialpolitikens område samt särskilt för vidareförande av arbetet

Utrikesutskottets utlåtande nr 1 år 1955 7

på en generell konvention om social trygghet i Norden och på en översikt
över nordiska medborgares sociala rättigheter vid vistelse i annat nordiskt
land än hemlandet.

2. Samfärdselfrågor

Utskottet kunde konstatera att i överensstämmelse med en av rådet år
3 953 beslutad rekommendation betydelsefulla resultat ernåtts i arbetet för
friare samfärdsel inom Norden. Det konstaterades sålunda, att denna rekommendation
till största delen finge betraktas som färdigbehandlad. Emellertid
beslöts i anslutning till denna rekommendation en ny rekommendation (nr
8) om förhandlingar med försäkringsbolag och motororganisationer för etablerande
av ett »nordiskt carnetområde». Vidare tog rådet på den danska
regeringens anmodan ställning till förslaget från kommittén för friare samfärdsel
om upphävande av all passkontroll på gränserna mellan nordiska
länderna. Rådet uttalade sig genom rek. nr 9 för förslagets genomförande;
därvid anfördes att rådet fann erforderlig kontroll över icke nordbor kunna
åstadkommas utan användande av kontrollkort. En norsk medlem röstade
mot denna rekommendation och en avstod.

3. Hälso- och sjukvårdsfrågor

I anledning av förslag av herr Pettersson i Dahl beslöt rådet hemställa
om utredning om inläggande av medborgare från nordiskt land på annat
nordiskt lands sjukhus (rek. nr 10). I sammanhang härmed berörde utskottet
behovet av en utredning om gemensam hälsovårdstjänst i gränsområdena.
Rådet uttalade sig vidare för en gemensam nordisk hälsovårdsstatistik
(rek. nr 11), för fortsatt arbete med gemensam utbildning av hälsovårdstjänstemän
(rek. nr 12), för en gemensam hälsovårdstjänst för nordiskt
sjöfolk och nordiska fiskare (rek. nr 13), för samarbete på läkemedelsområdet
(rek. nr 15) och för vidgat samarbete beträffande laboratorieverksamhet,
näringsmedelskontroll och materialprovning på det odontologiska
området (rek. nr 16). I anslutning till uttalanden från regeringarna
rekommenderade rådet nordiskt samråd och om möjligt gemensamt nordiskt
uppträdande inom världshälsoorganisationen (rek. nr 17). Yttermera kan
omnämnas att utskottet framhöll betydelsen av samarbete för bekämpande
av epidemiska sjukdomar; från rådets sida uttalades, att det påräknade
meddelande om detta samarbetes fortgång. Den av fru Sjöström-Bengtsson
m. fl. väckta frågan om ensartad nordisk abortlagstiftning blev uppskjuten
i avvaktan på en väntad norsk kommittéutredning.

Som led både i frågan om samarbete på hälsovårdens område och i strävandena
till likställighet för nordiska medborgare (se härom vidare nedan)
uttalade sig rådet för utväxling av personal på hälsovårdens område och
för en gemensam arbetsmarknad för medicinsk personal, varjämte rådet
hemställde till regeringarna att möjliggöra att dansk, svensk, norsk eller
isländsk legitimation av läkare, tandläkare, veterinärer, sjukgymnaster och
sjuksköterskor skulle få giltighet i alla nordiska länderna (rek. nr 14). Däremot
uppsköts frågan om likartade åtgärder inom apoteksväsendet till en
senare session.

D. Frågor behandlade av juridiska utskottet

1. Frågor rörande nordiska medborgares likställighet

Frågan om åtgärder i svfte att åstadkomma ökad rättslig likställighet för
nordiska medborgare var under behandling redan vid rådets första session. I
anslutning till eu då beslutad rekommendation blev frågan föremål för be -

Utrikesutskottets utlåtande nr 1 år 1955

handling av regeringarna, i det att olika delspörsmål genom överenskommelse
mellan justitieministrarna fördelades mellan de olika regeringarna, ävensom
på grund av rådets särskilda uppdrag inom den förut nämnda likställighetskommittén.
För den andra sessionen framlades ett antal hithörande spörsmål
dels av den svenska regeringen, dels av likställighetskommittén. Några
hithörande spörsmål behandlades i kulturutskottet, ekonomiska utskottet
och socialpolitiska utskottet, men flertalet hänvisades till juridiska utI
anledning härav beslöt rådet rekommendationer angående vissa åtgärder
inom folkbokföringsväsendet (nr 5), angående åtgärder i syfte att värnplikt
i de nordiska länderna icke komme att föreligga i förhållande till mer
än en stat (nr 19), om åtgärder för att medborgare i ett nordiskt land, som
är bosatt i annat nordiskt land, skulle kunna behålla sin rösträtt i hemlandet
(nr 24), om likställighet för befäl och sjöfolk vid anställning ombord
på handels- eller fiskefartyg av nordisk nationalitet (nr 25), angående sådan
tillämpning av reglerna om möjlighet för utlänning att driva näring
m. m., att kravet på längre tids vistelse i landet skulle uppmjukas beträffande
nordiska medborgare (nr 26), angående rätt till fiske av icke yrkesmässig
art (nr 27) och om en konvention med gemensamma regler för skatts
beräknande och uttagande av sjömän (nr 30). Vissa av de angivna rekommendationerna
beslötos icke enhälligt. Beträffande rekomendationen om
rösträtt röstade endast 24 medlemmar för rekommendationen, 8 norska
medlemmar röstade för avslag, varjämte 13 medlemmar avhöllo sig från att
rosta, däribland de närvarande danska medlemmarna som hänvisade till den
danska grundlagens regler. Samtliga de i omröstningen deltagande svenska
medlemmarna röstade för rekommendationen utom herr Werner, som avhöll
sig från att rösta. Rekommendation om rätt att driva näring antogs med
38 röster medan 7 norska medlemmar avhöllo sig från att rösta. Vad angår
rekommnedationen om fiske av icke yrkesmässig art röstade 44 medlemmar
för densamma medan 2 norska medlemmar avhöllo sig från att rösta.

Ett förslag angående likställighet beträffande ekonomiskt stöd för jordbrukaie
föranledde ej åtgärder, sedan det upplysts att frågan vore föremål
för utredning.

I ett särskilt betänkande uttryckte utskottet sin förhoppning att det av
regeringarna upptagna utredningsarbetet beträffande likställighetsfrågan
måtte fullföljas inom icke alltför lång tid. I samband med detta arbete står
frågan om de hinder, som de i vissa traktater upptagna mestgynnadnationsklausulerna
kunna bereda för strävandena mot ökad likställighet. Sedan
regeringarna igångsatt en expertutredning om denna fråga, beslöt rådet att
ett i saken väckt förslag ej skulle föranleda någon åtgärd.

2. Lagstiftningsfrågor

I sitt förslag om åtgärder för ökad rättslig likställighet upptog den svenska
regeringen även fragan om nordiskt patentsamarbete på grundval av ett av
danska, norska och svenska delegerade utarbetat betänkande (SOU 1952:
43). I detta betänkande hade diskuterats olika möjligheter till införande av
en nordisk patentgemenskap. I det svenska regeringsförslaget tillstyrktes det
av de delegerade förordade huvudalternativet, ett system "med nordiska patent,
innebärande att patentverken i ett vart av de nämnda länderna skulle
kunna bevilja patent med giltighet i samtliga tre länder. Vidare framhölls
att nasta steg borde vara inrättandet av ett nordiskt patentverk, vilket mål
redan nu lämpligen borde hållas i sikte. Juridiska utskottet anslöt sig till
den av den svenska regeringen uttalade uppfattningen, och rådet antog en
rekommendation av sådant innehåll (nr 29).

Utrikesutskottets utlåtande nr 1 år 1955

Ett förslag om förenhetligad rattfyllerilagstiftning föranledde ingen åtgärd,
sedan utskottet konstaterat att frågan var under övervägande i de
olika länderna. Utskottet framhöll emellertid betydelsen av att trafiklagstiftningen
så långt som möjligt bleve likartad i de nordiska länderna.

Vid behandlingen av berättelsen från det nordiska utskottet för lagstiftningssamarbete
konstaterade juridiska utskottet, att en viss ytterligare koordinering
av lagstiftningsarbetet vore önskvärd. Rådet beslöt uppskjuta frågan
om organisationen av det nordiska lagstiftningssamarbetet till nästa
session.

3. Administrativa frågor

I anledning av ett förslag framlagt av bl. a. herrar Rylander och Severin
antog rådet en rekommendation (nr 20) angående direkt skriftväxling mellan
myndigheter i de nordiska länderna.

I anledning av förslag av herr Herlitz m. fl. hemställde rådet till regeringarna
om åtgärder i syfte att tjänstemän inom centrala administrationen
skulle kunna tjänstgöra under viss tid i annat nordiskt land (rek. nr 21).
Rekommendationen beslöts med 43 röster mot 8. Minoriteten, bestående av
6 norska medlemmar, 1 dansk medlem samt herr Svensson i Ljungskile,
röstade för ett av reservanterna i utskottet framlagt rekommendationsförslag,
som åsyftade en effektiviserad stipendieordning för tjänstemän.

Rådet rekommenderade vidare regeringarna att domstols- och åklagarmyndigheterna
i ett nordiskt land skulle kunna, genom direkt hänvändelse,
erhålla utdrag av straffregister i övriga nordiska länder (rek. nr 28).

4. Arbetsordningen

Rådet antog vissa ändringar i sin arbetsordning, huvudsakligen avseende
ordningen för frågors väckande hos rådet och omröstningsformerna. I anslutning
till praxis, enligt vilken rådets presidium varit verksamt mellan sessionerna
för att följa handläggningen av frågor, som redan behandlats i rådet,
och för att förbereda den kommande sessionen, insattes i arbetsordningen
en föreskrift om att presidiet skulle mellan sessionerna handhava
rådets löpande angelägenheter. Under övervägande var att införa ett frågeeller
interpellationsinstitut. Härom voro emellertid meningarna delade, varför
ingen ändring i arbetsordningen i sådant syfte vidtogs. Likaledes avslogs
ett förslag av herrar Netzén och Severin om att göra utskottens sammanträden
i princip offentliga. Utskottet underströk emellertid i detta sammanhang
betydelsen av att de synpunkter, som göras gällande, och de ståndpunkter,
som intagas under rådets arbete, i största möjliga omfattning och
så snabbt som möjligt komma till allmänhetens kännedom. Detta syfte
borde enligt utskottets mening kunna ernås genom att utskotten sörjde för
fortlöpande information åt pressens representanter och genom att medlemmarna
gåve uttryck åt sina synpunkter vid rådets offentliga förhandlingar.

Utrikesutskottets utlåtande nr 1 år 1955

Förteckning över

de vid Nordiska rådets andra session i Oslo 1954
antagna rekommendationerna

llek. nr 1. Det Nordiske Råd henstiller til regjeringene å la fiskerimyndighetene
kalle sammen fiskernes organisasjoner i de nordiske
land til felles dr0ftelser med sikte på å bli enige om gjensidige
lettelser for yrkesfiskere i de nordiske land angående ilandbringelse
og transittering av fisk, bunkring m. in. ved opphold
i annet nordisk land enn hjemlandet.

Rek. nr 2. Det Nordiske Råd henstiller til regjeringene i fellesskap gjennom
Nordisk Kulturkommisjon å underspke muligheten for å
tilveiebringe en samling oversettelser til hovedspråkene, i f0rste
omgång engelsk, av representative verker innenfor de nordiske
lands diktning.

Rek. nr 3. Det Nordiske Råd anbefaler utgivelsen av en parlamentarisk
publikasjon i hovedsakelig overensstemmelse med komitéens
förslag, og henstiller til regjeringene å ta skritt for å få bevilget
de npdvendige midler til publikasjonen og til de nasjonale
delegasjoner å s0rge for åt det oppnevnes et redaksjonsutvalg,
slik åt publikasjonen kan utkomme senest 1 januar
1955.

Rek. nr 4. Det Nordiske Råd henstiller til regjeringene å fastsette regler
som gj0r det mulig å inn- og utf0re film, filmstrips og lysbilder
av opplysende, kulturell og vitenskapelig karakter fritt
og uten tollettersyn mellom de nordiske land, ved samarbeid
mellom institusjoner og organisasjoner som anerkjennes av
de kompetente myndigheter.

Rek. nr 5. Regeringarna rekommenderas att giva flyttningsbetyg (motsvarande)
internordisk giltighet och att i samband därmed
undersöka möjligheterna för ett utbyte av flyttningsrapporter.

Rek. nr 6. Det Nordiske Råd henstiller til regjeringene snarest mulig å
gjennomfpre de förslag som er fremsatt av den nordiske parlamentariske
komité for friere samferdsel m. m. om post- og
telegraintakstene, hvorved

a) de respektive lands innenriksporto gis gyldighet for inlernordiske
brev opp till 500 gr.

b) det for internordiske brev mellom 500 og 1 000 gr. fastsettes
takster på et nivå som er vesentlig lavere enn det nåvserende
internasjonale, men dog så h0yt åt upnsket overflytting
fra pakkesending til brev unngås, samt fastsettes
under hensyntagen til utgiftene ved flybefordring.

c) de respektive lands innenrikstakster anvendes for telegrammer
mellom Danmark, Norge og Sverige, og

d) det s0kes fastsatt enhetstakster for telegrammer mellom
Finnland og Island på den ene side og de 0vrige nordiske
land på den annen side.

Utrikesutskottets utlåtande nr 1 år 1955 11

Rek. nr 7. Det Nordiske Råd henstiller til regjeringene å arbeide for åt
ILO konvensjoner i stprre utstrekning kan bli ratifisert av
de nordiske land, og åt regjeringene i den anledning bygger
videre ut det nåvserende samarbeid med sikte på åt det ved
utarbeidelsen og vedtakelsen av konvensjonene blir tatt hensyn
til prinsipper i nordisk sosiallovgivning og andre forhold
som konvensjonene omfatter.

Rek. nr 8. Det Nordiske Råd henstiller til regjeringene å s0ke forliandlingene
med de nordiske motoransvarsforsikringsselskaper og
motororganisasjoner fremmet, slik åt det av den nordiske parlamentariske
komité for friere samferdsel m. v. foreslåtte »nordiske
carnet-område» snarest mulig kan etableres (tilråding
nr. 9, pkt 8/1953).

Rek. nr 9. Nordisk Råd henstiller til regeringerne, åt forslaget fra den
nordiske parlamentariske komité for friere samfserdsel m. m.
om, åt pasfriheden mellem de nordiske lande udvides til åt
omfatte ikke-nordboer snarest gennemfpres, idet rådet dog
tilråder, åt man i stedet for indfprelse af de foreslåede kontrolsedler
ved et samarbejde mellem vedkommende myndigheder
på anden måde spger etableret den efter omstsendighederne
npdvendige og pnskelige kontrol med ikke-nordboer.

Rek. nr 10. Det Nordiske Råd henstiller til regjeringene å utrede nsermere
spprsmålet om behovet för tiltak i anledning av spprsmålet
om innleggelse av borgere fra et nordisk land på andre nordiske
lands sykehus.

Rek. nr 11. Det Nordiske Råd henstiller til regjeringene å spke å oppta
samarbeide for å få i stand en felles nordisk medisinalstatistikk.

Rek. nr 12. Det Nordiske Råd henstiller til regjeringene å utarbeide konkrete
planer for det fortsatte arbeid med felles utdanning av
hpyere tjenestemenn i offentlig helsevirksomhet.

Rek. nr 13. Det Nordiske Råd henstiller til regjeringene i Danmark, Island,
Norge og Sverige å utrede spprsmålet om etablering av en
felles helsetjeneste såvel i Norden som i utlandet for nordiske
sjöfolk og fiskere og åt Finnland innbys til å ta del i dette
samarbeid.

Rek. nr U. Det Nordiske Råd henstiller til regjeringene å utrede nmrmere
hvilke tiltak som bpr gjennomfpres for å få i stand utveksling
mellom nordiske land av personell i helsepleien og for å skape
et felles nordisk arbeidsmarked for medisinsk personell, med
unntak av apotekare. Videre henstiller rådet til regjeringene
med sikte på å muliggjpre åt dansk, svensk, norsk eller isländsk
legitimasjon skal få gyldighet i de andre nordiske land,
å la utrede hvorvidt saerskilte tiltak med hensyn til utdannelse
av leger, tannleger, veterinserer, sykegymnaster og sykepleiersker
er påkrevd.

Rek. nr 15. Det Nordiske Råd henstiller til regjeringene å ta opp til naermere
utredning spprsmålet om å viderutvikle det nordiske
samarbeid på legemiddelområdet.

Utrikesutskottets utlåtande nr t år 1955

16. Det Nordiske Råd henstiller til regjeringene å utrede spprsmålet
om hvordan nordisk samarbeid kan opptas eller videreutvikles
når det gj elder laboratorievirksomhet, naeringsmiddelkontroll
og materialprpving på det odontologiske område.

17. I tilslutning til det som er uttalt i meldingen, henstiller Det
Nordiske Råd til regjeringene å gjennomfpre slike organisatoriske
tiltak åt de nordiske lands representanter i Verdens Helseorganisasjon
kommer til å samrå seg om de problemer som
behandles av Helseorganisasjonen med sikte på så langt som
mulig å oppnå en felles nordisk opptreden.

18. Det Nordiske Råd henstiller til regjeringene å sette ut i livet
Nordisk Kulturkommisjons vedtak på plenumsmötet 21—22
juni 1954 om stipendier og annen stptte til de eksisterende
folkehpyskoler,

å öke bevilgningene som ovenfor anfprt til den nordiske folkehpyskole
i Kungälv fra den danske og norske regjering til å
omfatte full gasje for en laerer fra hvert av landene,

å nedsette et sakkyndig nordisk utvalg til å utrede nsermere
spörsmålet om Nordens folkelige akademi.

19. Rådet henstiller til regjeringene å oppta forhandlinger med
sikte på å inngå en overenskomst om åt verneplikten i de nordiske
land nsermere reguleres, slik åt denne ikke kommer til
å foreligge i forhold til mer enn ett land.

20. Nordisk Råd henstiller til regeringerne, åt embedskontorer og
embedsmsend i de nordiske lande för åt fremskynde og forenkle
sagernes gang bemyndiges til med de indskrsenkninger,
som findes npdvendige, åt stå i umiddelbar förbindelse med
hinanden.

21. Det Nordiske Råd henstiller til regjeringene åt de treffer forholdsregler
med sikte på åt tjenestemenn i administrasjonen
for en viss tid må kunne tjenestegjpre i et annet nordisk land.

22. Det Nordiske Råd henstiller til regjeringene å fremme et utvidet
pkonomisk samarbeid i Norden. Spesielt henstiller Rådet

1. åt regjeringene spker å legge vilkårene til rette för opprettelse
av et felles nordisk marked på så store områder som
mulig,

2. åt regjeringene på grunnlag av det materiale som er framlagt
av det felles nordiske utvalg for pkonomisk samarbeid
klarlegger mulighetene for å anvende ens tollsatser (eller
restriksjoner) overfor ikke nordiske land, og tar opp et arbeid
for å avvikle tollavgiftene og handelsrestriksjonene ved
de internordiske grenser i det omfång og i den takt som
anses förenlig med de enkelte lands sserlige forhold,

3. åt regjeringene opptar forhandlinger om konkrete samarbeidsoppgaver
som er av betydning for de nordiske lands
produktivitet og levestandard, herunder samarbeid om den
teknisk-naturvitenskapelige, landbruksvitenskapelige og annen
forskning, om kraftspprsmålet og andre foreliggende
produktivitets- og investeringsoppgaver,

Utrikesutskottets utlåtande nr 1 år 1955

4. åt regjeringene gir ansvarlige organer til oppgave å fremme
og overvåke arbeidet i samsvar med de foran angitte retning
slinjer.

Rek. nr 23. Nordiska rådet är till fullo medvetet om att det är ett intresse
för alla länder som bedriva fiske utanför Islands kuster och ett
livsintresse för Island, att åtgärder vidtages i syfte att skydda
fiskbeståndet i dessa trakter.

I den mån legaliteten av redan vidtagna åtgärder är föremål
för tvist mellan Island och annan stat, tillkommer det icke
Nordiska rådet att göra något uttalande. Rätta forum för en
folkrättslig prövning om meningsskilj aktigheterna är Haagdomstolen,
icke Nordiska rådet eller Europarådet.

Nordiska rådet beslutar överlämna detta uttalande till de i rådet
deltagande ländernas regeringar.

Rek nr 2i. Regjeringene anbefales å overveie på hvilken måte medborgere
i et nordisk land som er bosatt i et annat nordisk land kan
beholde sin stemmerett i hjemlandet.

Rek. nr 25. Det Nordiske Råd henstiller til regjeringene å oppta forhandlinger
med sikte på en overenskomst om likestilling mellom
befäl og sjöfolk i de nordiske land forsåvidt angår ansettelse
ombord på handels- eller fiskefartpyer av nordisk nasjonalitet,
dog med den begrensning åt kravet om innenlandsk statsborgerskap
må opprettholdes forsåvidt angår fartpyets sjef (befalshavende).

Rek. nr 26.

Rek. nr 27.

Rek. nr 28.

Rek. nr 29.

Det Nordiske Råd henstiller til regjeringene åt det ved anvendelsen
av bestemmelsene om adgang for utlendinger til å drive
nsering, vsere styremedlem i aksjeselskap eller andre sammenslutninger
etc., fplges en slik praksis åt kravet på lengre tids
opphold i landet for innrpmmelse av slik adgang oppmykes
forsåvidt angår statsborgere i de nordiske land.

Det Nordiske Råd henstiller til regjeringene gjennom underspkelser
og npdvendige forhandlinger å klarlegge om en slik
ordning kan gjennemfpres åt nordiske statsborgere ved bespk
i et annet nordisk land får samme rett til fritt fiske av ikke
yrkesmessig natur som besökslandets innbyggere.

Nordisk råd henstiller til regeringene åt traeffe foranstaltninger
til, åt domstole og anklagere in. fl. myndigheder i andet nordisk
land i stprst muligt omfång ved direkte henvendelse til
den registrerende myndighed kan få meddelt udskrifter af
strafferegistrene til brug i offentlige straffesager.

Nordisk Råd henstiller til regeringerne snarest åt spge gennemfprt
et system med nordisk patent.

Rek. nr 30. Rådet anbefaler regjeringene åt tage op til overvejelse spprgsmålet
om åt indgå en konvention om fselles regler for skattens
beregning og opkrajvning hos spmaend.

] 4

Utrikesutskottets utlåtande nr 1 år 1955

Bil 2

Redogörelse

FrAn nordiska rådets svenska delegation rörande rådets tredje session
i Stockholm den 28 januari-3 februari 1955

I. Organisation m. m.

Den svenska delegationen bestod vid sessionen av följande regeringsrepresentanter:

statsminister Tage Erlander,
ministern för utrikes ärendena östen Undén,

statsrådet och chefen för justitiedepartementet Herman Zetterberg,
statsrådet och chefen för socialdepartementet Gunnar Sträng,
statsrådet och chefen för handelsdepartementet John A. Ericsson,
statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet Sven Andersson,
statsrådet och chefen för inrikesdepartementet Gunnar Hedlund,
statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet Ivar Persson,
statsrådet Hjalmar Nilson,
statsrådet Ingvar Lindell,
statsrådet Ulla Lindström
och följande valda medlemmar:

redaktör Birger Andersson,
bankofullmäktig Olof Andersson,
chefredaktör Rolf Edberg,
möbelsnickare Erik Fast,
professor Nils Herlitz,
professor Bertil Ohlin,
rektor Sven E. Ohlon,
lantbrukare Anders Pettersson,

borgmästare Olov Rylander,
f. d. landshövding Rickard Sandler,
chefredaktör Frans Severin,
fru Anna Sjöström-Bengtsson,
förste vice talman Martin Skoglund,
förste vice talman Axel W. Strand,
riksgäldsfullmäktig Waldemar Svensson,
hemmansägare Oscar Werner.

Statsrådet Zetterberg var förhindrad att under sessionen intaga sin plats
i rådet.

Delegationen biträddes av sekreteraren docenten G. Petrén och experter.

Till rådets president vid sessionen valdes herr Herlitz och till vice presidenter
förutvarande statsministern Erik Eriksen, Danmark, altingspresidenten
Siguröur Bjarnason, Island, och redaktören Nils Hönsvald, Norge. Enär
Erik Eriksen var av sjukdom förhindrad att deltaga i sessionen, utsågs till
ersättare för denne såsom vice president den 29 januari 1955 förbundsordförande
O. Einer-Jensen och den 31 januari 1955 i anledning av att den sistnämnde
lämnat Stockholm för tiden från och med nästföljande dag till sessionens
slut folketingets ordförande Gustav Pedersen.

Vid sessionen tillsattes fyra utskott: kulturutskottet, ekonomiska utskottet,
socialpolitiska utskottet och juridiska utskottet.

De svenska valda medlemmarna fördelades på utskotten på följande sätt:

Utrikesutskottets utlåtande nr t år 1955

Kulturutskottet:

herrar Sandler (ordförande),

Ohlon,
W erner,

Ekonomiska utskottet:

fru Sjöström-Bengtsson.
herrar Severin (vice ordförande),

Ohlin,

Edberg,

Skoglund.

Socialpolitiska utskottet:

herrar Strand,

Birger Andersson,

Svensson,

Pettersson.

Juridiska utskottet:

herrar Herlitz,

Fast,

Rylander,

Olof Andersson.

Regeringsrepresentanterna erhöllo en generell inbjudan att närvara vid utskottssammanträdena
under sessionen. Av de svenska regeringsrepresentanterna
deltogo statsråden Ericsson, Andersson, Persson, Hjalmar Nilson och
Lindell i utskottsarbetet.

Ärendesförteckningen upptog i allt 75 ärenden, av vilka 11 uppskjutits
till sessionen från den föregående. Övriga ärenden utgjordes av 1 regeringsförslag,
22 medlemsförslag, 36 anmälningar från regeringarna jämlikt 11 §
stadgan för Nordiska rådet rörande åtgärder i anledning av de av rådet
tidigare beslutade rekommendationerna och 5 berättelser. Berättelser hade
avgivits av nordiska socialpolitiska utskottet, nordiska kulturkommissionen
och nordiska parlamentariska kommittén för friare samfärdsel m. m. Därjämte
hade till rådet överlämnats en berättelse om samarbetet mellan de
nordiska statsbanorna och en berättelse om samarbetet för bekämpande av
polioepidemier.

Härjämte hade presidiet utarbetat en redogörelse för sin verksamhet mellan
rådets andra och tredje sessioner. Redogörelsen, vilken icke uppfördes å
ärendesförteckningen, utgjorde underlag för en allmän debatt i rådet å sessionens
öppningsdag med deltagande av 14 talare.

Vid sessionen antogos 16 rekommendationer. Samtliga i omröstningarna
rörande rekommendationerna deltagande röstade därvid för dessa, utom i
två nedan angivna fall. Rekommendationerna återgivas i en vid denna redogörelse
fogad bilaga.

1. Samarbete på radions och televisionens område

I förslag från såväl danskt som svenskt håll (herr Ohlon) hade frågan om
ett vidgat samarbete på radions område tagits upp. I det danska förslaget
hemställdes även om ökat samarbete på televisionens område. Ytterligare synpunkter
på dessa frågor framfördes i ett tilläggsförslag av herr Edberg, vilken
bl. a. förordade ett system med flera radioprogram. På förslag av kulturutskottet
antog rådet en rekommendation syftande till ett vidgat samarbete
inom radio och television (rek. nr 6).

II. Behandlade ärenden

A. Frågor behandlade av kulturutskottet

Utrikesutskottets utlåtande nr. 1 år 1955

2. Barn- och upplysningsfilm

I den från föregående session uppskjutna frågan angående stöd åt nordiskt
samarbete för produktion av upplysningsfilm och barnfilm beslöt rådet antaga
en rekommendation om åtgärder för att möjliggöra tullfrihet och förenklad
tullbehandling m. m. i fråga om barnfilm (rek. nr 2).

3. Översättning av facklitteratur

Till sessionen hade herr Herlitz väckt förslag om stöd åt översättning av
facklitteratur från finska och isländska till annat nordiskt språk. Nordiska
kulturkommissionens avdelning för Finland hade i anledning av förslaget
hos Finlands undervisningsministerium hemställt, att ministeriet måtte medverka
till ekonomiskt stöd för publicerandet av betydelsefulla finskspråkiga
vetenskapliga verk även i form av svenskspråkiga översättningar. Kulturutskottet,
som fann herr Herlitz’ förslag betydelsefullt, föreslog en rekommendation
i ämnet. Rådet fattade beslut i enlighet härmed (rek. nr 13).

4. Nordisk paviljong anläggning å biennalen i Venedig

Herr Ohlon hade till sessionen väckt förslag om uppförande av en gemensam
nordisk paviljong å konstutställningen biennalen i Venedig, den internationella
mötesplatsen för modern konst. Detta förslag vann rådets bifall
och en rekommendation i ärendet antogs (rek. nr 3).

5. Övriga ärenden

Vid sessionens början förelåg det första numret av den nordiska parlamentariska
publikation — Nordisk Kontakt — varom rådet vid tidigare sessioner
avgivit rekommendationer. Rådet kunde därför nu avskriva detta ärende
såsom för dess vidkommande slutbehandlat. Likaså avskrevos såsom slutbehandlade
dels vissa punkter i rådets rekommendation nr 8/1953 om kulturellt
samarbete bl. a. i fråga om nordiska kulturkommissionen, som nu reorganiserats,
och i fråga om djuphavsforskningen på vilket område framlagts
ett förslag, som icke kunnat godtagas av regeringarna, dels ock punkten om
bidrag till Nordiska folkhögskolan i Kungälv i rekommendationen nr 18/1954,
sedan från dansk och norsk sida förhöjda bidrag till skolan enligt rekommendationen
ställts i utsikt.

EU av herr Ohlon väckt förslag om gemensam nordisk journalistutbildning
beslöt rådet uppskjuta till nästa session. Däremot föranledde medlemsförslag
P^^k undervisning i folkskolan och om ett nordiskt upplysningskontor
tor folkhögskolefrågor icke någon åtgärd från rådets sida.

Rådet uppdrog i anledning av ett av herr Ericsson i Näs m. fl väckt förslag
om fonder för kulturellt samarbete åt presidiet att inbjuda föreningarna
Norden att bilda ett representativt och auktoritativt organ med uppdrag att
prova olika möjligheter att få fram erforderliga medel för bildande av fonder
for nordiskt kulturellt samarbete.

R- Frågor behandlade av ekonomiska utskottet

1. Ekonomiskt samarbete

Frågan om det ekonomiska nordiska samarbetet i form av gemensam nordisk
marknad, vilket spörsmål utgjorde en huvudfråga vid rådets andra sessmn,
behandlades vid den tredje sessionen endast på grundval av anmälningar
från regeringarna. Ekonomiska utskottet uttalade den förhoppningen, att
konkreta utredningsresultat skulle kunna framläggas vid rådets kommande

Utrikesutskottets utlåtande nr 1 år 1955

session 1956. Efter en kortare diskussion beslöt rådet lägga anmälningarna
till handlingarna. Inom området för det ekonomiska samarbetet upptogs en
speciell fråga till behandling i anledning av ett förslag av herr Skoglund, nämligen
frågan om tullättnader vid tillfällig införsel av anläggningsmaskiner. I
anslutning till förslaget rekommenderade rådet regeringarna att undersöka
möjligheterna för dylika tullättnader (rek. nr 5).

2. Trafikärenden

Rådet behandlade vid sessionen ett flertal spörsmål rörande trafiken mellan
de nordiska länderna.

Presidiets medlemmar hade till sessionen väckt ett förslag om förbättring
av trafikförbindelserna mellan Island och övriga nordiska länder. Rörande
frågan om luftfartsavtalet mellan Island och Sverige uttalade utskottet endast,
att det erfarit att förhandlingar om en översyn av detta kommer att
upptagas. Utskottet fann angeläget, att förbindelserna mellan Island och övriga
nordiska länder förbättrades, men ansåg de ekonomiska förhållanden,
som äro förenade härmed, böra närmare utredas, lämpligen genom en av regeringarna
särskilt tillsatt parlamentarisk kommitté. En rekommendation
av sådant innehåll antogs av rådet (rek. nr 7); därvid förklarade en av de
isländska medlemmarna i rådet sig icke rösta.

1 anledning av ett förslag av herr Severin om samordning av järnvägstaxorna
beslöt rådet antaga en rekommendation, vari regeringarna ombådos tillställa
rådet rapporter över de framsteg, som uppnåddes med avseende på
samordningen av taxor och befordringsbestämmelser för järnvägarna (rek.
nr 9). I en annan rekommendation (rek. nr 14) hemställde rådet, med bifall
av ett av herr Edberg väckt förslag, till regeringarna att främja de internordiska
resorna för skol- och föreningsungdom särskilt genom att bättre
samordna rabattförmånerna.

Herr Edberg m. fl. hade vidare framlagt förslag om undersökning av möjligheterna
för lättnader för den internordiska lastbilstrafiken. Förslaget vann
rådets anslutning och en rekommendation i ämnet antogs (rek. nr 8).

Stort intresse väckte ett av herr Olof Andersson framfört förslag om ytterligare
förenhetligande av de nordiska trafikreglerna. I anslutning "till detta
förslag togs frågan om Sveriges övergång till högertrafik upp till diskussion.
Rådet antog en rekommendation, vari det hemställdes till regeringarna att
uppmärksamma varje åtgärd, som kan leda till att trafikbestämmelserna i de
nordiska länderna ytterligare enhetliggöras (rek. nr 16). Vid antagandet av
denna rekommendation förklarade herrar Fast och Werner sig icke"rösta.

3. Post- och teletaxor

Till berättelsen från Nordiska parlamentariska kommittén för friare samfärdsel
hade herr Edberg väckt ett tilläggsförslag om att rådet skulle rekommendera
regeringarna att genomföra de av kommittén i deras bctänkanden
nr 9 och 10 framlagda förslagen rörande korsbandstaxorna samt om
telcprinter- och telextaxorna (SOU 1955: 3—4). Rådet beslöt bifalla tilläggsförslaget
(rek. nr 15).

4. Övriga ärenden

Den från föregående session vilande frågan om rättslig likställighet för
nordiska medborgare i fråga om kustfart i norska och svenska farvatten beslöt
rådet att ånyo uppskjuta.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 5 samt. 1 avd. Nr 1

Utrikesutskottets utlåtande nr 1 år 1955

Sedan svenska regeringen anmält att den tagit kännedom om rådets rekommendation
nr 23/1954 angående de isländska sjöterritoriella bestämmelserna
om skydd för fisket, beslöt rådet att avskriva detta ärende som slutbehandlat.

C. Frågor behandlade av socialpolitiska utskottet

1. Socialpolitiska frågor

I anledning av berättelsen från Nordiska socialpolitiska kommittén hade
herr Birger Andersson väckt ett tilläggsförslag om att rådet måtte uttala sig
för antagande av ett föreliggande, inom denna kommitté utarbetat utkast till
allmän konvention om social trygghet. Utskottet ingick icke på en detalj -granskning av konventionsutkastet men uttalade sin tillfredsställelse med det
hittills bedrivna arbetet och förväntade, att en ratifikation kunde ske snarast
möjligt.

Frågan om likartad nordisk abortlagstiftning, som vid den andra sessionen
uppskjutits till den tredje, sköts ånyo upp till nästa session.

2. Lättnader för samfärdseln m. m.

Danska, norska och svenska förslagsställare (herrar Edberg, Rylander och
Severin) hade tagit upp frågan om att försändelse från myndighet i ett nordiskt
land till ett annat, innehållande handlingar eller trycksaker, skulle fritagas
från tullgranskning. Förslaget hade under vissa förutsättningar kunnat
godtagas av norska finans- och tulldepartementet. Utskottet ansåg, att de
svårigheter vid förslagets genomförande, som framhållits bland annat i svenska
generaltullstyrelsens yttrande, borde kunna övervinnas. På hemställan av
utskottet antog rådet en rekommendation i ärendet (rek. nr 11).

Rådet tog icke någon ställning till det föreliggande förslaget om borttagande
av den tullfria provianteringen med obeskattade varor på de kortare internordiska
ruterna.

3. Hälso- och sjukvård

Till socialpolitiska utskottet hade hänvisats fem från föregående session
uppskjutna ärenden om åstadkommande av likvärdig utbildning av läkare,
tandläkare, apotekare, veterinärer och sjukgymnaster i de nordiska länderna.
På grundval av den omfattande utredning, som förebragts i dessa frågor, beslöt
rådet på utskottets hemställan att rekommendera regeringarna att arbeta
för överensstämmelse mellan de i de olika nordiska länderna uppställda
fordringarna vid utbildning av personal tillhörande de nämnda grupperna
(rek. nr 4). På förslag av utskottet kom rekommendationen att omfatta även
gruppen sjuksköterskor och motsvarande manlig sjukvårdspersonal.

Utskottet hade tillika att behandla frågan om gemensam nordisk arbetsmarknad
för apotekare, vilken fråga också uppskjutits från föregående session.
På utskottets förslag antog rådet en rekommendation om utbyte av apotekare
mellan de nordiska länderna och om skapandet av en gemensam arbetsmarknad
för denna grupp (rek. nr 10).

I anledning av anmälningarna angående de vid förgående session antagna
rekommendationerna rörande hälsovårdssamarbetet gjorde rådet i två fall
vissa uttalanden. Beträffande frågan om gemensam hälsotjänst för sjöfolk
förordade rådet, att samarbetet borde utvidgas till att omfatta även sjöfolkets
tandvård. Likaså underströk rådet betydelsen av att det nordiska samarbetet
inom Världshälsovårdsorganisationen påskyndades till uppfyllande
av rekommendationen nr 17/1954.

Ett förslag av herr Pettersson om bildande av ett permanent nordiskt samarbetsorgan
för hälsovårdsfrågorna uppsköts till nästa session.

Utrikesutskottets utlåtande nr 1 år 1955

4. Övriga ärenden

Norska regeringen hade framlagt ett förslag om förenhetligande av viss
arbetsrättslig lagstiftning bland annat rörande skydd mot uppsägning av arbetsavtal
och rörande arbetstvister. Rådet beslöt uppskjuta ärendet till nästa
session samt tillsatte ett särskilt utskott, bestående av en medlem av det socialpolitiska
utskottet vid tredje sessionen från ettvart av länderna Danmark,
Island, Norge och Sverige, med uppgift att förbereda frågans vidare
behandling i rådet vid nästa session. Från svensk sida invaldes herr Strand
i utskottet.

D. Frågor behandlade av juridiska utskottet

1. Nordiska medborgares likställighet

I anledning av anmälningar om rekommendation nr 7/1953 angående nordiska
medborgares rättsställning i annat nordiskt land hade herrar Olof
Andersson, Herlitz och Rylander väckt ett tilläggsförslag av innebörd, att
rådet skulle rekommendera regeringarna att vidtaga åtgärder för tillsättandet
av parlamentarisk kommitté för likställighetsfrågornas lösande. Utskottet
var emellertid icke berett att taga ställning till förslaget och på dess hemställan
uppsköt rådet ärendet till nästa session.

Sedan det i anmälningarna upplysts, att i samtliga länder bestämmelser
meddelats eller voro att förvänta om att domare och åklagare i nordiskt land
skulle efter direkt hänvändelse kunna erhålla upplysningar respektive länders
straffregister, avskrevs detta ärende såsom slutbehandlat av rådet. Enahanda
beslut fattades beträffande frågan om bibehållande av rösträtt vid
vistelse i annat nordiskt land än hemlandet, vilken fråga i närvarande läge
befanns vara en intern svensk angelägenhet.

2. Lagstiftningsspörsmål

På förslag av herr Rylander m. fl. rekommenderade rådet regeringarna
att undersöka möjligheterna att åstadkomma större likformighet i de olika
nordiska ländernas lagstiftning rörande konfiskation (rek. nr 1). Likaså
beslöt rådet på grundval av ett danskt medlemsförslag att rekommendera
regeringarna att undersöka förutsättningarna för en revision av den nordiska
äktenskapslagstiftningen (rek. nr 12). Däremot beslöt rådet att icke
företaga något i anledning av ett medlemsförslag rörande lagstiftning om
utlämning av förbrytare mellan de nordiska länderna.

Beträffande frågan om det nordiska lagstiftningssamarbetets organisation,
som uppskjutits till denna session och i vilken lierr Rylander väckt ett förslag,
hade till sessionen inkommit yttranden från de nationella delegationerna
i utskottet för nordiskt lagstiftningssamarbete. Juridiska utskottet fann
emellertid ärendet icke kunna slutföras vid denna session och på dess hemställan
beslöt rådet uppskjuta ärendet till nästa session.

I samband härmed valde rådet ett utskott på sju medlemmar, bestående
av två rådsmedlemmar från ettvart av länderna Danmark, Norge och Sverige
samt en från Island för att förbereda sådana frågor —- antingen redan
nu föreliggande eller sedermera väckta •— vilka kunde väntas komma att
hänvisas till juridiska utskottet vid nästa session. I utskottet invaldes från
Sverige herrar Rylander och Severin.

3. Arbetsordningen

På föranledande av presidiet hade till denna session utarbetats förslag till
språklig omredigering av arbetsordningens tre texter (den danska, den nor -

Utrikesutskottets utlåtande nr i år 1955

ska och den svenska). Det grundläggande arbetet hade utförts av framstående
filologer, som utsetts under medverkan av de nationella språknämnderna.
Därefter hade en överarbetning skett inom rådets sekretariat. Rådet
beslöt antaga de föreliggande förslagen till arbetsordning med en smärre
jämkning i den norska texten.

4. Övriga frågor

Till presidiet hade efter andra sessionens avslutande gjorts olika framställningar
från de politiska ungdomsorganisationerna om närmare samverkan
mellan rådet och dessa. Ett förslag i ämnet hade sedermera väckts av herr
Rylander. Utskottet uttalade sig för att det skulle underlättas för ungdomsorganisationernas
representanter att närvara vid rådets möten och att dessa
skulle erhålla det material, som komme till behandling i rådet. Rådet beslöt
i anledning härav uppdraga åt presidiet att vidtaga åtgärder för att bereda
de politiska ungdomsorganisationerna tillfälle att följa rådets arbete.

Förteckning

över de vid Nordiska rådets tredje session i Stockholm 1955
antagna rekommendationerna

Rek. nr 1. Nordiska rådet rekommenderar regeringarna i de nordiska länderna
att undersöka möjligheterna att åstadkomma större likformighet
i dessa länders lagstiftning rörande konfiskation.

Rek. nr 2. Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att vidtaga erforderliga
åtgärder för att möjliggöra tullfrihet och förenklad
tullbehandling samt befrielse från nöjesskatt i fråga om barnfilm
och för att få till stånd en gemensam nordisk barnfilmnämnd.

Rek. nr

3. Nordiska rådet hemställer, att regeringarna i samverkan med
Finlands regering utan dröjsmål måtte utreda möjligheterna
att på biennalen i Venedig uppföra en gemensam nordisk paviljonganläggning
samt, om utredningen ger ett positivt resultat,
vidtaga erforderliga åtgärder för paviljonganläggningens
uppförande.

4. Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att tillse att så
stor överensstämmelse uppnås mellan fordringarna vid utbildning
av läkare, tandläkare, apotekare, veterinärer, sjukgymnaster
och sjuksköterskor (motsvarande manlig sjukvårdspersonal)
i de olika nordiska länderna, att personer med sådan
utbildning kunna likställas, oavsett i vilket nordiskt land utbildningen
erhålles.

5. Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att undersöka
möjligheterna att snarast genomföra lättnader beträffande
tull och andra avgifter vid tillfällig införsel av anläggningsmaskiner
m. m.

Rek. nr 6. Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att i samråd med
Finlands regering

1. vidtaga åtgärder med syfte att vidga det nordiska inslaget i
nordiska radioprogrammen;

Utrikesutskottets utlåtande nr 1 år 1955

Rek. nr 7.

Rek. nr 8.

Rek. nr 9.

Rek. nr 10.

2. söka tillse att vid planläggningen på televisionens område
de samnordiska intressena bli tillgodosedda.

Nordiska rådet rekommenderar regeringarna

a) att främja trafikförbindelserna mellan Island, å ena, och
övriga nordiska länder, å andra sidan, samt att upptaga ett
samarbete på detta område bland annat i fråga om en utvidgning
av upplysningstjänsten och en förbättring av de
ekonomiska förutsättningarna för trafiken, med ändamål
att bidraga till att resor mellan dessa länder och umgänget
mellan folken underlättas för framtiden;

b) att för ändamålet tillsätta en särskild parlamentarisk kommitté.

Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att undersöka
möjligheterna att bl. a. genom en utvidgning av området för
det skandinaviska vägtransportavtalet ytterligare samordna och
underlätta den internordiska buss- och lastbilstrafiken.

Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att tillställa rådet
rapporter över de framsteg, som uppnås med avseende å
samordningen av järnvägstaxor och andra bestämmelser rörande
befordring med järnväg.

Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att närmare utreda
vilka åtgärder, som böra genomföras för att få till stånd
utbyte mellan de nordiska länderna av apotekare (apotekare,
receptarier och motsvarande personal) och skapa en gemensam
nordisk arbetsmarknad för dem.

Rek. nr 11. Regeringarna rekommenderas att i respektive land låta införa
en ordning, som möjliggör att sådan försändelse från myndighet
i ett nordiskt land till adressat i annat nordiskt land, som
angives innehålla allenast handlingar och trycksaker, fritages
från tullgranskning och annan liknande kontroll.

Rek. nr 12. Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att undersöka
förutsättningarna för en revision av den i de nordiska länderna
gällande lagstiftningen om äktenskap och äkta makars förmögenhetsförhållanden,
så att denna blir så likartad som möjligt.

Rek. nr 13. Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att i samverkan
med Finlands regering låta verkställa en utredning angående
statligt främjande av översättning av facklitteratur från finska
och isländska till danska, norska eller svenska.

Rek. nr li. Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att söka ytterligare
främja de internordiska resorna för skol- och föreningsungdom,
varvid framför allt en bättre samordning av utgående
rabattförmåner bör eftersträvas.

Rek. nr 15. Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att snarast möjligt
genomföra de av Nordiska parlamentariska kommittén för
friare samfärdsel m. in. i betänkandena nr 9 och 10 framlagda
förslagen, vilket innebär
beträffande korsbandstaxorna

1) att inrikesportot för trycksaker, affärshandlingar och varu -

Utrikesutskottets utlåtande nr 1 år 1955

prov intill 1 000 gram tillämpas också i den internordiska
utväxlingen,

2) att viktsatserna för dessa försändelser bli desamma som de
i den inrikes rörelsen gällande, och

3) att tillämpandet av inrikesportot för korsbandsförsände 1-ser i internordisk utväxling i första hand sker med bibehållande
av de för internordiska försändelser hittills tilllämpade
internationella reglerna om försändelsernas innehåll,
men att man för övrigt på längre sikt söker skapa
gemensamma nordiska regler härom, gällande för såväl inrikes
som internordiska försändelser (de gemensamma reglerna
böra dock icke utesluta, att vederbörande poststyrelse
fastställer speciella porton i särskilda fall, t. ex. beträffande
rent lokala massförsändelser); samt

beträffande teleprinter- och telextaxorna

1) att hyresavgifterna för fasta teleprinterförbindelser fastställas
till 1/3 av gällande avgifter för förhyrda telefonförbindelser,
dock så att eventuellt förekommande ännu lägre
taxor icke beröras av detta förslag,

2) att för telextaxornas vidkommande dessa sänkas enligt viss
tabell genom att man i förväg tillämpar de sänkningar av
telefontaxorna, vilka äro att emotse, när telenätet blivit
planenligt utbyggt, och

3) att förutom den generella sänkningen av telextaxorna införas
abonnemangstelexskrivningar till särskilt reducerade
taxor.

Rek. nr 16. Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att upprätthålla
fortlöpande samarbete beträffande trafiklagstiftningen och att
uppmärksamma varje åtgärd som kan leda till att trafikbestämmelserna
i de nordiska länderna ytterligare enhetliggöras.

Utrikesutskottets utlåtande nr l år 1955

Bil. 3

Åtgärder vidtagna i anledning av rekommendationer som Nordiska
rådet antagit vid dess sessioner 1953 och 1954

1. Rekommendationer 1953

nr 1
nr 3

nr 5
nr 6a)

nr 7

ang. nordisk parlamentarisk
publikation.

ang. hälsovårdssamarbetet.

ang. närmare nordiskt ekonomiskt
samarbete.

ang. översikt över sociala
rättigheter vid vistelse i
annat nordiskt land än
hemlandet.

ang. en gemensam konvention
om social trygghet.

ang. översikt över icke
ratificerade ILO-konventioner.

ang. samarbete beträffande
arbetarskydd.

ang. nordiska medborgares
rättsliga likställighet.

Se rek. nr 3/1954.

Den i rekommendationen begärda planen
förelädes rådet vid dess andra session och
gav anledning till rekommendationerna nr
10—17/1954.

Se rek. 22/1954.

En på Nordiska socialpolitiska kommitténs
föranstaltande utarbetad översikt har
publicerats.

Ett utkast till sådan konvention har upprättats
inom Nordiska socialpolitiska kommittén.
Konventionen är avsedd att undertecknas
vid nordiska socialministermötet
sommaren 1955.

En sådan översikt överlämnades till rådet
vid dess andra session och gav anledning
till rek. nr 7/1954.

Sedan regeringarna lämnat redogörelser för
det pågående arbetet på arbetarskyddets
område, avskrevs frågan vid andra sessionen
såsom för rådets vidkommande slutbehandlad.

Rekommendationen togs upp till behandling
vid justitieministermötet i december
1953. Därvid igångsattes utredningsarbeten
beträffande en rad olika detalj spörsmål.
Vissa av dessa behandlades vid rådets
andra session och föranledde rekommendationer.
(Se rek. nr 1, 5, 19, 24—30/1954).
Åtskilliga frågor äro alltjämt föremål för
utredning inom regeringarna. Särskilt kan
nämnas, att spörsmålet om mestgynnadnationsklausulen
som hinder för ökad rättslig
likställighet mellan nordiska medborgare
är föremål för utredning inom en särskild
av regeringarna tillsatt expertkommitté.

nr 8a)

e*)

nr 91)
3)

8a)

Utrikesutskottets

ang. nordiska kulturkommissionen.

ang. utbyte av universitetslärare.

ang. nordisk folkhögskola,
ang. fiskeribiologisk forskning
och djuphavsforskning.

ang. det nordiska lärostoffet
i skolorna m. m.

ang. utvidgad passfrihet
för nordbor.

ang. borttagande av uppehållstillstånd
för nordiska
medborgare.

ang. borttagande av tvånget
att söka arbetstillstånd.

ang. upphävande av den
regelmässiga valutakontrollen
vid de internordiska
gränserna.

ang. avskaffande av passet
såsom underlag för valutatilldelning.

ang. ökning av valutatilldelning
vid resa till nordiskt
land.

ang. lättnader i tullkontrollen.

utlåtande nr 1 år 1955

Frågan om likställighet vad beträffar kustfart
i norska och svenska farvatten har
uppskjutits till rådets fjärde session. Likaledes
har till denna session uppskjutits ett
vid tredje sessionen väckt förslag om att
regeringarna skulle tillsätta en parlamentarisk
kommitté såsom koordinerande och
pådrivande instans i det fortsatta arbetet
för likställighetsfrågans lösande.

Nordiska kulturkommissionen rekonstruerades
under våren 1954.

Frågan avskriven såsom för rådets vidkommande
slutbehandlad vid tredje sessionen.

Se rek. nr 18/1954.

Vad angår djuphavsforskning ha regeringarna
ansett sig icke kunna godtaga ett av
en särskild expertkommitté utarbetat förslag
till nordiskt forskningsarbete. Punkten
avskriven såsom för rådets vidkommande
slutbehandlad vid tredje sessionen.
Frågan är föremål för undersökningar inom
föreningarna Norden och Nordiska kulturkommissionen.
I avbidan härpå avskrevs
punkten såsom för rådets vidkommande
slutbehandlad vid tredje sessionen.

Rekommendationen genomförd (Utlänningskungörelsen
4. 6. 1954).

Förslaget genomfört (Utlänningskungörelsen
4. 6. 1954).

Överenskommelse om den gemensamma
nordiska arbetsmarknaden trädde i kraft
1 juli 1954 (SO 13/1954).

Punkten avskriven såsom för rådets vidkommande
slutbehandlad vid andra sessionen.

Efter höjningen av tidigare maximigränser
för valutatilldelning i de nordiska länderna
beslöts vid andra sessionen att avskriva
frågan såsom för rådets vidkommande
slutbehandlad.

Ändring har genomförts i de svenska tullbestämmelserna,
varigenom resande tilllåtes
att införa varor för personligt bruk
till ett värde av 250 kronor utan skyldighet
att erlägga tull för dem. Frågan

Utrikesutskottets utlåtande nr 1 år 1955

om gränserna för tullfri införsel av bl. a.
sprit och tobak kvarstår dock ännu olöst
såsom sammanhängande med frågan om
den fria provianteringen på fartyg å de
internordiska fartygsruterna.

II. Rekommendationer 1954

nr 3
nr 4

nr 7

ang. nordisk parlamenta- Publikationen Nordisk Kontakt har börjat
risk publikation. utkomma från och med januari 1955.

ang. lättnader vid försän- Från svenska generaltullstyrelsens sida har
dande av upplysningsfilm. ansetts, att tullkontrollen beträffande ifrågavarande
filmer icke kan slopas på sätt förutsättes
i rekommendationen. Tullfrihet gäller
däremot enligt generaltullstyrelsens uppfattning
i huvudsak redan beträffande
ifrågavarande slag av film. Vid tredje sessionen
uttalade rådets kulturutskott, att
det icke övertygats av de av tullmyndigheterna
framförda betänkligheterna mot en
förenkling av tullbehandlingen. (Rekommendationen
blev i vissa delar kompletterad
av en rekommendation angående barnfilm
vid tredje sessionen, rek. nr 2/1955).

ang. icke ratificerade ILO- Regeringarna ha uttalat sig för fortsatt
konventioner. arbete för att medverka till att ILO-kon ventionerna

i större utsträckning bliva
ratificerade i de nordiska länderna.

nr 10

nr 18

ang. vård av nordiska medborgare
på sjukhus i annat
nordiskt land än hemlandet.

Frågan anses delvis kunna lösas genom
konventionen om social trygghet. Vad särskilt
angår gemensam hälsovård i gränsområden
pågår arbete inom en av medicinalstyrelserna
i Finland, Norge och Sverige
tillsatt samarbetsgrupp.

ang. nordisk folkakademi Vissa förbättringar i stödet åt folkhögskolor
och folkhögskolefrågor. ha åstadkommits eller förberedas. Sedan

danska och norska regeringarna ha beslutat
höja sina bidrag till den nordiska folkhögskolan
i Kungälv, kunde denna fråga
vid tredje sessionen avskrivas från rådets
dagordning. Gemensam utredningskommitté
ang. nordisk folkakademi har beslutats.

nr 21 ang. utbyte av förvalt- Svenska riksdagen har bifallit ett av Kungl.

ningstjänstemän. Maj:t framlagt förslag, som syftar till möj liggörande

av ett utbyte av förvaltningstjänstemän.

3 Biliang till riksdagens protokoll 1955. 5 saml. 1 avd. Nr 1

Utrikesutskottets utlåtande nr 1 år 1955

nr 22

nr 23

nr 24

nr 28

nr 30

ang. nordiskt ekonomiskt Efter Harpsundsmötet den 30 oktober 1954
samarbete. har tillsatts en ekonomisk nordisk sam arbetskommitté

med representanter från
Danmark, Norge och Sverige, som sysslat
med förberedande undersökningar i fråga
om gemensam tullnomenklatur och handelsstatistik.
Samma arbetsutskott har därjämte
diskuterat organisationen för kommande
undersökningar inom vissa branscher
samt vidtagit förberedelser att undersöka
de relativa konkurrensförhållandena mellan
de tre ländernas industrier.

ang. Islands fiskebestäm- Rekommendationen avskrevs vid tredje sesmelser.
sionen såsom för rådets vidkommande slut behandlad.

ang. bibehållande av röst- Frågan avskrevs såsom närmast varande
rätt vid bosättning i annat ett internt svenskt spörsmål vid tredje sesnordiskt
land. sionen.

ang. straffregisterutdrag. Sedan i samtliga länder bestämmelser i

överensstämmelse med rekommendationens
innehåll blivit utfärdade, avskrevs frågan
vid tredje sessionen såsom för rådets vidkommande
slutbehandlad.

ang. sjömansbeskattning. Svenska regeringen har ställt sig avvisande

till rekommendationen och ansett den tills
vidare icke kunna föranleda någon åtgärd.

Stockholm den 15 mars 1955.

Stockholm 1955. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

550781