Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970 (Utlåtande 1970:L3u81 - höst l3u)

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

Nr 81

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om införande av nga jordabalken, m. m. jämte
motioner.

Genom en den 29 juni 1970 dagtecknad proposition, nr 145, som hänvisats
till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet, bär Kungl. Maj :t under
åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet över justitieärenden och lagrådets
protokoll föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag
till

1) lag om införande av nya jordabalken,

2) lag om förvärv i vissa fall av del av fastighet,

3) lag om upphörande av inteckningsansvar i fastighet som bildats av
samfälld mark,

4) lag om arrendenämnder och hyresnämnder,

5) lag om ändring i giftermålsbalken,

6) lag om ändring i föräldrabalken,

7) lag om ändring i ärvdabalken,

8) lag om ändring i rättegångsbalken,

9) lag om ändring i förordningen (1862: 10) om tioårig preskription
och om kallelse å okända borgenärer,

10) lag om ändring i lagen (1886: 7) angående ansvarighet för skada i
följd av järnvägs drift,

11) lag om ändring i lagen (1904: 48 s. 1) om samäganderätt,

12) lag om ändring i lagen (1915: 218) om avtal och andra rättshandlingar
på förmögenhetsrättens område,

13) lag om ändring i lagen (1918: 156) om vissa inskränkningar i rätten
att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag,

14) lag om ändring i lagen (1917: 189) om expropriation,

15) lag om ändring i vattenlagen (1918:523),

16) lag om ändring i lagen (1924: 322) om vård av omyndigs värdehandlingar,

17) lag om ändring i lagen (1927: 79) om inteckningshavares rätt till
betalning ur ersättning, som utgår på grund av brandförsäkringsavtal,

18) lag om ändring i lagen (1927: 85) om dödande av förlcommen handling,

19) lag om ändring i gruvlagen (1938: 314),

1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 9 samt. 3 avd. Nr 81

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

20) lag om ändring i lagen (1946:805) med särskilda bestämmelser
angående vittne vid vissa rättshandlingar,

21) lag om ändring i lagen (1950: 596) om rätt till fiske,

22) lag om ändring i lagen (1952: 166) om häradsallmänningar,

23) lag om ändring i lagen (1952: 167) om allmänningsskogar i Norrland
och Dalarna,

24) lag om ändring i lagen (1957:390) om fiskearrenden,

25) lag om ändring i uranlagen (1960: 679),

26) lag om ändring i jordförvärvslagen (1965:290),

27) lag om ändring i förköpslagen (1967: 868),

28) lag om ändring i lagen (1969:246) om fastighetsdomstol,

29) lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970: ),

30) lag om upphävande av lagen (1968: 579) med vissa bestämmelser
om förvärv av område av fastighet.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Den nya jordabalken (prop. 1970:20) föreslås genom särskild promulgationslag
träda i kraft den 1 januari 1972. Vidare föreslås att bl. a. jordabalken
i 1734 års lag och de lagar som kommit att träda i stället för den
äldre balken upphävs. Till grund för promulgationslagen ligger de allmänna
övergångsprinciperna att den materiella regleringen i ny lag normalt
äger giltighet endast i fråga om sådana rättsförhållanden som uppkommit
efter den nya lagens ikraftträdande, medan däremot på det processuella området
de nya bestämmelserna blir tillämpliga på förfaranden som äger rum
efter ikraftträdandet även om förfarandet rör äldre förhållanden. Från
dessa grundsatser görs vissa rätt betydelsefulla undantag. Övergångsbestämmelserna
till den nya jordabalken är därför förhållandevis omfattande.

Utöver promulgationslagen framläggs förslag till nya lagar, som avses
träda i kraft samtidigt med den nya jordabalken. För att förhindra uppkomsten
av irregulär fastighetsbildning på grund av vissa associationsrättsliga
förvärv föreslås sålunda i en särskild lag bestämmelser som kan sägas
utgöra ett komplement till reglerna i 4 kap. jordabalken om köp av del av
fastighet. I en annan ny lag föreslås bestämmelser om preklusion i vissa
fall av inteckningar i fastigheter, som avsöndrats eller avstyckats från samfälld
mark före den nya balkens ikraftträdande. Lagen skall ses mot bakgrund
av det förbud mot inteckning i andel av fastighet, som föreslås gälla
enligt 22 kap. 2 § andra stycket jordabalken. Vidare framläggs förslag till
en särskild lag, i vilken arrende- och hyresnämndernas verksamhet regleras.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

Lagen knyter nära an till den nuvarande lagen om hyresnämnder och ersätter
denna.

Flertalet förslag som läggs fram i propositionen avser ändringar i gällande
författningar. Åtskilliga av dessa ändringar hänger samman med att panträtten
i fast egendom getts en ny juridisk konstruktion i jordabalken. Också
i övrigt är de föreslagna ändringarna väsentligen av rent lagteknisk natur.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

Lagförslagen

De vid propositionen fogade lagförslagen har följande lydelse.

1) Förslag
till
Lag

om införande av nya jordabalken
Härigenom förordnas som följer.

Allmänna bestämmelser

1 §

Den nu antagna jordabalken samt denna lag träder i kraft den 1 januari
1972.

2 §

Genom nya balken upphäves med den begränsning som följer av denna
lag

jordabalken i 1734 års lag,

förordningen den 10 april 1810 angående lagfart med förpantad fast
egendom, när pantägaren ej är till namn eller vistelseort bekant, samt om
frälseräntas förvärvande och lagfart därå,

förordningen den 1 maj 1810 angående förbud att, vid köp eller skifte av
fastighet, förbehålla sig att egendomen framdeles återvinna,

förordningen (1835: 16 s. 1) angående hembud av frälseränta till den,
som skattej orden äger, när frälseräntan säljes utom börd,

förordningen (1857: 60) angående vad i testamente givas må, så ock om
gåva av fast egendom,

förordningen (1875:42 s. 1) angående lagfart å fång till fast egendom,
förordningen (1875:42 s. 12) angående inteckning i fast egendom,
förordningen (1875:42 s. 35) angående särskilda protokoll över lagfarter,
inteckningar och andra ärenden,

förordningen (1880:36), innefattande särskilda föreskrifter angående
lagfart, inteckning och utmätning av järnväg, så ock i fråga om förvaltning
av järnväg under konkurs,

förordningen (1881: 17 s. 1) om tjuguårig hävd,

lagen (1884: 32 s. 3) angående utsträckt tillämpning av de i förordningen
den 15 oktober 1880 meddelade särskilda föreskrifter angående lagfart,
inteckning och utmätning av järnväg, så ock i fråga om förvaltning av järnväg
under konkurs,

lagen (1907: 36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom,
lagen (1907: 36 s. 25) om servitut,

lagen (1907:36 s. 27) om inskrivning av tomträtt och vattenfallsrätt
samt av fång till sådan rätt,

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

lagen (1920: 474) med vissa bestämmelser om registrering av elektriska
anläggningar samt om rätt till elektrisk kraft m. m.,

lagen (1932: 170) med särskilda bestämmelser om handläggning av inskrivningsärenden,

lagen (1932:230) med särskilda bestämmelser om äldre ägogränser,
lagen (1934: 255) angående anteckning om innehav av fordringshandling
på grund varav inteckning beviljats i fast egendom m. m.,
lagen (1943: 884) om arrendators förköpsrätt,

lagen (1946: 147) med särskilda bestämmelser om arrende av viss kommunal
jord,

lagen (1952: 95) om ogiltighet av sämjedelning av jord inom vissa delar
av Kopparbergs län,

lagen (1953:422) om inteckning i tomträtt och vattenfallsrätt,

lagen (1962: 166) angående förbud mot sämjedelning av fast egendom,

lagen (1966: 453) om vad som är fast egendom,

vad som i annan författning strider mot nya balken eller denna lag.

3 §

Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som
ersatts genom bestämmelse i nya balken eller i denna lag, skall i stället den
nya bestämmelsen tillämpas.

Bestämmelse i lag eller annan författning om inteckning för nyttjanderätt,
servitut eller rätt till elektrisk kraft skall gälla inskrivning av sådan
rätt enligt nya balken.

Bestämmelser angående vissa äldre rättsinstitut

4 §

Sådan lösningsrätt avseende ofri tomt i stad, som följer av 4 kap. 6 §
äldre jordabalken jämförd med förordningen (1875: 42 s. 9) angående upphörande
av hembudsskyldighet, skall fortfarande tillkomma markens ägare.
I fråga om anteckning i fastighetsboken angående talan om utövande
av lösningsrätten äger 19 kap. 20 § första och andra styckena nya balken
motsvarande tillämpning.

5 §

Häftar fast egendom, som överlåtits före nya balkens ikraftträdande, för
fordran på ogulden köpeskilling med rätt till företräde enligt 11 kap. 2 §
äldre jordabalken eller för rättighet varmed följer samma rätt i förhållande
till köparens borgenärer på grund av förordningen (1875: 42 s. 12) angående
inteckning i fast egendom, är innehavaren av fordringen eller rättigheten
efter ikraftträdandet bibehållen vid sin företrädesrätt. Har inteckning
ej sökts före ikraftträdandet, gäller företrädesrätten dock endast om inteckning
eller inskrivning enligt nya balken sökes inom den i 11 kap. 2 § äldre
jordabalken angivna tiden efter det att lagfart beviljats på grund av överlåtelsen
och sist före utgången av år 1981.

För att företrädesrätt som anges i första stycket skall ha blivit bevarad
genom ansökan om inteckning eller inskrivning fordras, att företrädesrätten
anmärkts i beslutet om inteckning eller inskrivning. Har inteckning

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

meddelats före nya balkens ikraftträdande utan att sådan anmärkning
gjorts, är företrädesrätten likväl bevarad, såvitt angår fordran dock endast
om innehavaren före utgången av år 1972 ansöker hos inskrivningsmyndigheten
om att företrädesrätten anmärkes i fastighetsboken.

Avstyckas samfällighet eller viss ägovidd av samfällighet enligt fastighetsbildningslagen
( ), äger 6 kap. 16 § andra stycket nya balken

motsvarande tillämpning på fordran som avses i första stycket och på sådan
i samma stycke avsedd rättighet som innebär rätt till avkomst eller annan
förmån.

6 §

Genom nya balken inskränkes ej den rätt som före balkens ikraftträdande
tillkommit någon på grund av urminnes hävd.

7 §

Bestämmelserna i 16 kap. samt 17 kap. 1, 2 och 5 §§ äldre jordabalken
äger fortfarande tillämpning på stadgad åborätt och annan nyttjanderätt
som ej omfattats av lagen (1907: 36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom.

8 §

I fråga om rätt till avkomst eller annan förmån av fast egendom som upplåtits
före nya balkens ikraftträdande äger äldre bestämmelser fortfarande
tillämpning, i den mån ej annat anges i andra—fjärde styckena.

Vid handläggning på inskrivningsdag efter nya balkens ikraftträdande
av ärende om rättighet som avses i första stycket äger bestämmelserna i
nya balken och denna lag om annan nyttjanderätt än tomträtt motsvarande
tillämpning.

Vad som föreskrivits i 54 § tredje stycket förordningen (1875: 42 s. 12)
angående inteckning i fast egendom om tillämpning av 18 § 2 mom. första
stycket samt 32—37 §§ nämnda förordning skall avse motsvarande bestämmelser
i nya balken. Härvid skall såvitt angår tillämpningen av de mot
32—37 §§ svarande bestämmelserna i nya balken iakttagas vad som sägs i
31 § och 32 § första stycket denna lag.

Beträffande företräde på grund av inskrivning äger bestämmelserna i
nya balken och denna lag om nyttjanderätt motsvarande tillämpning.

Avstyckas samfällighet eller viss ägovidd av samfällighet enligt fastighetsbildningslagen
( ), äger 6 kap. 16 § andra stycket nya bal ken

motsvarande tillämpning på rättighet som avses i första stycket.

9 §

I fråga om järnväg, på vilken förordningen (1880: 36), innefattande särskilda
föreskrifter angående lagfart, inteckning och utmätning av järnväg,
så ock i fråga om förvaltning av järnväg under konkurs är tillämplig vid
nya balkens ikraftträdande, äger 1, 2, 4—7, 9, 11, 12 och 14 §§ nyssnämnda
förordning fortfarande tillämpning.

Inskrivningsår ende angående järnväg som avses i första stycket handlägges
av den inskrivningsmyndighet som Konungen bestämmer.

10 §

Bestämmelserna i 5 § lagen (1895: 36 s. 1) angående vad till fast egendom
är att hänföra äger fortfarande tillämpning i fråga om byggnad på

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

ofri tomt i stad, vattenverk på annans grund samt i jordeboken upptaget
fiskeri, om besittningsrätten består efter nya balkens ikraftträdande.

11 §

I fråga om arrende- eller hyresavtal beträffande sådan fideikommissfastighet
som ej är att anse såsom huvudgård till fideikommiss äger 1 kap.
9 § lagen (1907:36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom fortfarande
tillämpning.

12 §

I fråga om vattenfallsrätt som upplåtits enligt lagen (1907: 36 s. 1) om
nyttjanderätt till fast egendom skall äldre bestämmelser fortfarande gälla.
Nya balkens bestämmelser om tomträtt äger dock motsvarande tillämpning
i den män de enligt denna lag skall gälla beträffande tomträtt som upplåtits
före ikraftträdandet, med det undantaget att hänvisningarna i 52 § denna
lag till 13 kap. 21 och 25 §§ nya balken icke skall avse vattenfallsrätt.

13 §

Det förbud mot upplåtelse av ofri tomt i stad, som finns i 5 § lagen
(1907: 36 s. 22) om vad iakttagas skall i avseende å införande av lagen om
nyttjanderätt till fast egendom, skall fortfarande gälla.

14 §

Vad som i lagen (1920: 474) med vissa bestämmelser om registrering av
elektriska anläggningar samt om rätt till elektrisk kraft m. m. föreskrivits
angående verkan av registrering av ledning och understation samt angående
upphävande av sådan registrering gäller till utgången av år 1976.

Har borgenär vid nya balkens ikraftträdande panträtt i fastighet med
huvudstation på vilken ledning eller understation registrerats och inträffar
den med panträtten förenade fordringens förfallodag efter utgången
av år 1976, får borgenären säga upp fordringen till betalning inom sex månader,
om säkerhetens värde väsentligt nedgår till följd av att verkan av
registreringen upphör och gäldenären ej efter anfordran ställer ytterligare
säkerhet varmed borgenären skäligen kan nöjas. Uppsägningen får
icke ske förrän sex månader förflutit från det gäldenären anmodats ställa
ytterligare säkerhet och ej heller före utgången av år 1974.

Övergångsbestämmelser angående 1 kap. nya jordabalken

15 §

Fråga om giltigheten av sämjedelning som skett före nya balkens ikraftträdande
skall fortfarande bedömas enligt äldre bestämmelse.

16 §

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

trädande. Detsamma gäller annan gräns som efter sin tillkomst men före
balkens ikraftträdande bestämts vid förrättning. Tvist skall anses ha uppkommit,
förutom när talan väckts vid domstol, när ansökan om fastighetsbestämning
gjorts eller fråga om fastighetsindelningens beskaffenhet upptagits
till prövning vid fastighetsbestämning i samband med fastighetsbildning.

Har beträffande gräns som avses i första stycket tvist uppkommit inom
den där angivna tioårsfristen och föreligger vid förrättning för gränsens
bestämmande sådana förhållanden att den rätta sträckningen av även annan
samtidigt tillkommen gräns lämpligen bör prövas, får förrättningen utvidgas
till att avse bestämmande också av den andra gränsen. I sådant fall
anses även i fråga om denna gräns tvist ha uppkommit inom tioårsfristen.

Bestämmes med anledning av tvist som avses i denna paragraf gräns till
annan sträckning än den som blivit i laga ordning utmärkt på marken, har
den som avträder mark med växande skog rätt till skälig ersättning för skogen
av den som erhåller marken.

Har tvisten uppkommit före nya balkens ikraftträdande, äger andra och
tredje styckena tillämpning endast om tvisten då ännu ej avgjorts av förrättningsmän
eller ägodelningsrätt.

17 §

Om fastighetsgräns tillkommit genom överlåtelse av jord före nya balkens
ikraftträdande har gränsen den sträckning som med ledning av fångeshandling,
innehav och andra omständigheter kan antagas ha varit åsyftad.

18 §

Har fastighetsgräns under minst tjugo år oklandrat hävdats i annan
sträckning än den skulle ha enligt lag och framgår av omständigheterna att
hävden grundats på överenskommelse som före balkens ikraftträdande ingåtts
mellan ägarna på ömse sidor, gäller den sträckning i vilken gränsen
sålunda hävdats.

Övergångsbestämmelse angående 2 kap. nya jordabalken

19 §

Bestämmelsen i 2 kap. 1 § andra stycket nya balken skall i fråga om elektrisk
starkströmsledning, som omfattas av registrering enligt lagen (1920:
474) med vissa bestämmelser om registrering av elektriska anläggningar
samt om rätt till elektrisk kraft m. m., tillämpas först efter utgången av år
1976 eller, om registreringen upphäves tidigare, efter upphörandet.

Övergångsbestämmelser angående 4 kap. nya jordabalken

20 §

I fråga om förvärv av fast egendom som ägt rum före nya balkens ikraftträdande
äger äldre bestämmelser fortfarande tillämpning.

21 §

Bestämmelsen i 4 kap. 16 § andra stycket nya balken skall i det fall att
inteckningen beviljats eller sökts före balkens ikraftträdande ej äga tillämpning
förrän efter utgången av år 1986.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

Övergångsbestämmelse angående 5 kap. nya jordabalken

22 §

Bestämmelserna i 5 kap. nya balken skall, då egendomen avträdes efter
balkens ikraftträdande, äga tillämpning även om det förhållande som föranlett
avträdandet hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

Övergångsbestämmelser angående 6 kap. nya jordabalken

23 §

Inteckning för fordran som beviljats eller sökts före nya balkens ikraftträdande
skall anses som en enligt nya balkens bestämmelser beviljad eller
sökt inteckning på belopp motsvarande den tidigare beviljade eller sökta
inteckningens kapitalbelopp. Inteckningshandlingen skall anses som pantbrev
på samma belopp, om inteckningen är beviljad, och som vilandebevis
på beloppet, om ansökningen om inteckning är förklarad vilande.

24 §

Utgör inteckningshandling säkerhet för fordran vid nya balkens ikraftträdande,
skall panträtt enligt 6 kap. 2 § nya balken anses upplåten i fastigheten
till säkerhet för fordringen. Om borgenär innehar inteckningshandling
vid nämnda tidpunkt utan att handlingen utgör säkerhet för fordran,
skall panträtt anses upplåten till säkerhet för borgenärens rätt på grund av
handlingen.

Utan hinder av första stycket skall 59 § förordningen (1875:42 s. 12) angående
inteckning i fast egendom fortfarande gälla.

25 §

Bestämmelserna i 24 § äger motsvarande tillämpning i fall då borgenär
vid nya balkens ikraftträdande innehar fordringshandling, på grund varav
inteckning sökts, eller sådan handling som berättigar till inteckning enligt
2 § förordningen (1875: 42 s. 12) angående inteckning i fast egendom samt
inteckning sedermera beviljas med stöd av 61 § första eller andra stycket
denna lag.

Bestämmelserna i 24 § äger likaledes motsvarande tillämpning, om borgenär
vid nya balkens ikraftträdande innehar fordringshandling, på vilken
tecknats inteckningsmedgivande, och inteckning sedermera beviljas med
stöd av 61 § tredje stycket.

26 §

Har borgenär panträtt för sin fordran på grund av inteckning som beviljats
före nya balkens ikraftträdande eller därefter med stöd av 61 § första
eller andra stycket, skall i fråga om hans rätt till betalning ur medel, som
myndighet vid utsökning eller eljest fördelar mellan rättsägare i den av inteckningen
besvärade fastigheten, äldre bestämmelser tillämpas i stället för
6 kap. 3 § nya balken, om det yrkas av någon vars rätt beror därav. Yad som
sagts nu gäller dock endast om fördelningen föranledes av utmätning som
skett före utgången av år 1976 eller av konkurs efter ansökan som gjorts

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

inom samma tid eller, såvitt angår fördelning av annan anledning än utmätning
eller konkurs, om medlen nedsatts inom den angivna tiden.

Första stycket gäller även i fall då efter nya balkens ikraftträdande inteckningen
utsträckts eller inteckningshandlingen utbytts mot två eller
flera nya pantbrev.

27 §

Grundas panträtt i fastighet på förhållande som anges i 24 § eller 25 §
första stycket, har fastighetsägaren även i annat fall än då 26 § är tillämplig
rätt att påfordra, att vid fördelning av medel mellan rättsägare i fastigheten
betalning till borgenären begränsas i enlighet med äldre bestämmelser.

28 §

Medför 6 kap. 3 § nya balken, i fall då panträtt i fastighet grundas på förhållande
som anges i 24 § eller 25 § första stycket denna lag och fordringens
förfallodag inträffar efter utgången av år 1976, att inteckningssäkerhetens
värde nedgår väsentligt och ställer gäldenären ej efter anfordran ytterligare
säkerhet varmed borgenären skäligen kan nöjas, får borgenären säga
upp fordringen till betalning inom sex månader. Uppsägning på grund av
vad som sagts nu får icke ske förrän sex månader förflutit från det gäldenären
anmodats ställa ytterligare säkerhet och ej heller före utgången av år
1974 eller senare än att tiden för betalningsskyldighetens fullgörande infaller
före utgången av år 1976.

29 §

Bestämmelserna i denna lag utgör ej hinder för borgenär att göra gällande
personligt betalningsansvar på grund av inteckningshandling. Bestämmelserna
i 28 och 29 §§ samt 34 § tredje stycket förordningen (1875: 42 s. 12)
angående inteckning i fast egendom äger fortfarande tillämpning.

30 §

Bestämmelsen i 6 kap 8 § andra stycket nya balken om verkan av att avtal
om fastighetsförvärv häves av överlåtaren äger ej tillämpning när någon
enligt 11 kap. 4 § äldre jordabalken återtager jord som han bytt bort
mot annan jord.

31 §

Har i fråga om gemensam inteckning, som beviljats före nya balkens
ikraftträdande eller med stöd av 61 § första eller andra stycket denna lag,
i inteckningshandlingen visst värde blivit utsatt på varje intecknad fastighet,
gäller detta värde vid tillämpning av 6 kap. 10 § första stycket nya
balken.

I fråga om avstyckning som verkställts före nya balkens ikraftträdande
äger 6 kap. 11 § andra stycket nya balken tillämpning endast om den avstyckade
fastighetens ansvar för inteckningen vid tillämpning av äldre bestämmelser
varit att bedöma enligt 37 § 5 mom. förordningen (1875:42 s.

12) angående inteckning i fast egendom. Har delning skett genom jordavsöndring
och har den avsöndrade fastighetens ansvar för inteckningen enligt
äldre bestämmelser varit att bedöma enligt 37 § 3 mom. samma förordning,
äger 6 kap. 11 § andra stycket nya balken motsvarande tillämpning.

Den verkan i fråga om fastighets ansvar för gemensam inteckning som

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970 11

kan ha inträtt till följd av 33 eller 34 § nyssnämnda förordning skall fortfarande
bestå.

32 §

Har fastighet salts pa exekutiv auktion före nya balkens ikraftträdande
eller har myndighet av annan anledning dessförinnan fördelat medel mellan
rättsägare i fastighet, äger äldre bestämmelser tillämpning beträffande åtgärdens
verkan på fastighetens ansvar för inteckning, även om auktionen
eller fördelningen ej vunnit laga kraft vid ikraftträdandet.

Avser inteckning andel i fastighet och säljes fastigheten på exekutiv
auktion efter nya balkens ikraftträdande, är inteckningen utan verkan i andelen
sedan auktionen vunnit laga kraft och köpeskillingen erlagts.

33 §

Bestämmelsen i 6 kap. 16 § andra stycket nya balken äger tillämpning
endast om avstyckningen skett enligt fastighetsbildningslagen ( ).

Om upphörande av inteckningsansvar i fastighet som enligt äldre bestämmelser
bildats av samfälld mark finns särskilda bestämmelser.

Övergångsbestämmelser angående 7—15 kap. nya jordabalken

34 §

o * fråSa om nyttjanderätt, servitut och rätt till elektrisk kraft som upplåtits
före nya balkens ikraftträdande äger äldre bestämmelser fortfarande
tillämpning, om ej annat är föreskrivet i denna lag.

35 §

Har genom avtal som träffats före nya balkens ikraftträdande rätt till
andel i samfällt strömfall upplåtits såsom nyttjanderätt eller servitut och
är vid ikraftträdandet andelens ägare bunden av upplåtelsen på den grund
att han själv är upplåtare eller att han förvärvat andelen med förbehåll
om rättighetens bestånd, har avtalet rättsverkan enligt sitt innehåll utan
hinder av att upplåtelsen avser andel i samfälld egendom. Detsamma gäller,
om rättigheten vid ikraftträdandet är intecknad eller ansökan om inteckning
av rättigheten då är beroende på prövning.

36 §

Vad 7 kap. 14 § nya balken innehåller om verkan av att vid överlåtelse
av fastighet nye ägaren ägt eller bort äga kännedom om upplåtelse av rättighet
i fastigheten skall, när överlåtelsen ägt rum efter balkens ikraftträdande,
tillämpas även i fråga om upplåtelse av nyttjanderätt eller servitut
som skett dessförinnan.

37 §

Bestämmelserna i 7 kap. 25 § nya balken äger tillämpning även i fråga
om nyttjanderätt, servitut eller rätt till elektrisk kraft som upplåtits före
balkens ikraftträdande. Återtager någon enligt 11 kap. 4 § äldre jordabalken
jord som han bytt bort mot annan jord, gäller dock i fråga om beståndet av
intecknad eller inskriven sådan rättighet vad som sagts i nämnda lagrum.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

38 §

Bestämmelserna i 8 kap. 8 § och 25—27 §§ nya balken äger tillämpning
även på arrendeavtal som träffats före balkens ikraftträdande, om ej annat
följer av andra och tredje styckena.

Har avtalet uppsagts före nya balkens ikraftträdande, äger äldre bestämmelser
om sättet för uppsägning och om arrenderättens förverkande alltjämt
tillämpning.

I fråga om avtal, som upphört att gälla före nya balkens ikraftträdande,
äger äldre bestämmelser tillämpning vid beräkning av den tid inom vilken
jordägare eller arrendator har att vid talans förlust göra fordringsanspråk
på grund av arrendeförhållandet gällande.

Bestämmelserna i 8 kap. 17 och 18 §§ samt 9 kap. 30 § nya balken tillämpas
när arrendator försatts i konkurs på grund av ansökan som gjorts efter
balkens ikraftträdande.

39 §

Är arrendeavtal som ingåtts före nya balkens ikraftträdande träffat
för obestämd tid eller med förbehåll om rätt för såväl jordägaren som arrendatorn
att uppsäga avtalet och sker ej, sedan nya balken trätt i kraft,
uppsägning till den tidpunkt då på grund av sådan uppsägning avtalet tidigast
kunnat frånträdas, äger 7—11 kap. nya balken tillämpning på avtalet
från nämnda tidpunkt.

40 §

Bestämmelserna i 9 kap. 8—13 §§ nya balken äger tillämpning även på
avtal om jordbruksarrende som träffats före balkens ikraftträdande, om
2 kap. 51—56 §§ lagen (1907:36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom
gäller för avtalet. Har underrättelse som avses i 2 kap. 52—54 §§ nämnda
lag skett före ikraftträdandet, äger dock äldre bestämmelser alltjämt tiillämpning.

41 §

Har avtal om jordbruksarrende träffats före nya balkens ikraftträdande
och är upplåtelsen sådan att äldre bestämmelser om optionsrätt ej kunnat
tillämpas på den, äger 9 kap. 7-—13 §§ nya balken tillämpning på avtalet,
om antingen arrendatorn ensam eller arrendatorn och före honom hans make
eller någon av hans föräldrar vid arrendetidens utgång brukat arrendestället
under sammanlagt minst tio år. Detsamma gäller, om den arrendetid som
löper vid ikraftträdandet enligt avtalet utgår först sedan arrendeförhållandet
varat minst tio år.

Rätt till förlängning av arrendeavtal enligt första stycket tillkommer
dock ej arrendatorn, om jordägaren före utgången av år 1973, dock senast
i samband med att tvist som avses i 9 kap. 10 § nya balken prövas av arrendenämnden,
hos nämnden begär förklaring att arrenderätten icke skall
vara förenad med rätt till förlängning och nämnden med hänsyn till omständigheterna
finner skäl meddela sådan förklaring.

42 §

Innehåller arrendeavtal som avses i 40 eller 41 § ej förbehåll om uppsägning,
äger även 9 kap. 3 § nya balken tillämpning. Om arrendetiden går till
ända inom ett år från balkens ikraftträdande, anses dock uppsägning som
skett inom en månad från ikraftträdandet ha skett i rätt tid.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

Förlänges arrendeavtal till följd av första stycket eller 40 eller 41 §, äger
därefter 7—9 kap. nya balken i sin helhet tillämpning på avtalet.

43 §

Äger 9 kap. 15—22 §§ nya balken tillämpning i fråga om arrendeförhållande
som tagit sin början före ballcens ikraftträdande, skall avräkning
enligt 9 kap. 23 § nya balken äga rum, om jordägaren eller arrendatorn
begär det inom två månader från det att förstnämnda bestämmelser blev
tillämpliga.

44 §

I fråga om avtal om jordbruksarrende, som före utgången av år 1981
ingås beträffande sådan brukningsdel som avses i 2 kap. 49 § lagen (1907: 36
s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom, äger 2 kap. 63 och 64 §§ samt,
såvitt angår förbehåll stridande mot någon av dessa båda paragrafer,
2 kap. 65 § andra stycket och 68 § första och andra styckena nämnda lag
fortfarande tillämpning.

45 §

Bestämmelserna i 10 kap. 5 och 6 §§ nya balken äger tillämpning även
på arrendeavtal som träffats före balkens ikraftträdande, om 2 kap. 75—
80 §§ lagen (1907: 36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom gäller för avtalet.
Har arrendeavtalet uppsagts före ikraftträdandet, äger äldre bestämmelser
dock alltjämt tillämpning.

Förlänges arrendeavtal till följd av första stycket, äger därefter 7, 8 och
10 kap. nya balken i sin helhet tillämpning på avtalet.

46 §

Arrendetvist, vari talan väckts före nya balkens ikraftträdande, behandlas
enligt äldre bestämmelser.

Ärende, som enligt äldre bestämmelser skall handläggas av arrendenämnd
eller som enligt 2 kap. 82 § lagen (1907: 36 s. 1) om nyttjanderätt till fast
egendom skall handläggas av rätten, prövas av arrendenämnd som avses i
8 kap. 29 § nya balken, om ärendet anhängiggöres efter balkens ikraftträdande.
Arrendenämnds beslut i sådant ärende får ej klandras.

Syn som påbörjats före nya balkens ikraftträdande handlägges enligt
äldre bestämmelser.

47 §

Bestämmelserna i 12 kap. 8 § nya balken äger tillämpning även på hyresavtal
som träffats före balkens ikraftträdande, om ej avtalet uppsagts
dessförinnan.

Bestämmelserna i 12 kap. 31 § nya balken tillämpas när hyresgäst försatts
i konkurs på grund av ansökan som gjorts efter balkens ikraftträdande.

48 §

Är hyresavtal som ingåtts före nya balkens ikraftträdande träffat för
obestämd tid eller med förbehåll om rätt för såväl hyresvärden som hyresgästen
att uppsäga avtalet och sker ej, sedan balken trätt i kraft, uppsägning
till den tidpunkt då på grund av sådan uppsägning avtalet tidigast kun -

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

nät frånträdas, äger 7 och 12 kap. nya balken tillämpning på avtalet från
nämnda tidpunkt.

49 §

Om hyresavtal efter nya balkens ikraftträdande förlänges enligt 3 kap.
45—53 §§ lagen (1907:36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom, äger
därefter 7 och 12 kap. nya balken tillämpning på avtalet.

Från och med den 1 januari 1974 skall 12 kap. nya balken tillämpas på
hyresavtal, som slutits före balkens ikraftträdande och som alljämt gäller
nämnda dag.

50 §

Hyrestvist, vari talan väckts före nya balkens ikraftträdande, behandlas
enligt äldre bestämmelser.

51 §

Om särskilda skäl föreligger, kan länsstyrelsen medge undantag från
12 kap. 15 § andra stycket första punkten nya balken i fråga om lägenhet,
vilken innehaves på grund av sådan upplåtelse av andelsrätt som avses i
punkt 2 övergångsbestämmelserna till lagen (1968: 702) om förskott vid
upplåtelse av bostadsrätt, m. m.

52 §

I fråga om rättighet i eller till förmån för tomträtt, som upplåtits före
nya balkens ikraftträdande, gäller 13 kap. 7 § nya balken med iakttagande
i tillämpliga delar av bestämmelserna i denna lag. Även i övrigt gäller
13 kap. 7 § nya balken på angivet sätt, om 4 kap. lagen (1907: 36 s. 1) om
nyttjanderätt till fast egendom i dess lydelse enligt lagen (1953:415) angående
ändring i nämnda lag är tillämpligt på tomträtten.

Bestämmelserna i 13 kap. 26 § nya balken äger tillämpning även beträffande
tomträtt, som upplåtits före balkens ikraftträdande. Detsamma gäller
bestämmelserna i 13 kap. 21 och 25 §§ nya balken, såvitt angår tomträtt på
vilken 4 kap. lagen (1907: 36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom i dess
förut angivna lydelse är tillämpligt.

53 §

Bestämmelserna i 4 § andra stycket samt 5—8 §§ lagen (1907: 36 s. 25)
om servitut äger tillämpning endast i fall då mål om begränsning, förflyttning,
förändring eller upphörande av servitut är anhängigt hos domstol vid
nya balkens ikraftträdande.

54 §

Förordnande om tvångsförvaltning av elektrisk anläggning enligt 24—
35 §§ lagen (1920:474) med vissa bestämmelser om registrering av elektriska
anläggningar samt om rätt till elektrisk kraft m. m. får ej meddelas
efter nya balkens ikraftträdande. Har sådant förordnande meddelats före
ikraftträdandet, äger nämnda bestämmelser alltjämt tillämpning.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970 15

Övergångsbestämmelser angående 16—18 kap. nya jordabalken

55 §

Bestämmelserna i 16 kap. nya balken äger tillämpning även om lagfart
på fast egendom, sedan denna kommit ur rätte ägarens hand, beviljats före
balkens ikraftträdande. Tid före ikraftträdandet får dock därvid ej inräknas
i havdetiden. Äldre bestämmelser får åberopas, om frihet från rätte ägarens
talan därigenom vinnes tidigare.

Om lagfart avslutats före den 1 januari 1876 men den som erhållit lagfarten
ej vid nya balkens ikraftträdande blivit införd i fastighetsboken såsom
agare, får vid tillämpning av nya balken i hävdetiden ej inräknas tid
innan sådan införing skett.

Bestämmelsen i 4 § förordningen (1881: 17 s. 1) om tjuguårig hävd äger
alltjamt tillämpning i fråga om inteckning som tillkommit före nya balkens
ikraftträdande.

56 §

Bestämmelserna i 17 kap. nya balken om företräde på grund av inskrivning
äger, med iakttagande av vad som föreskrives i 5 § denna lag om
företräde för innehavare av fordran enligt 11 kap. 2 § äldre jordabalken
eller av rättighet varmed följer samma rätt i förhållande till ny ägares borgenärer,
tillämpning även om inskrivningen sökts före nya balkens ikraftträdande.

Har överlåtelse av fast egendom skett före nya balkens ikraftträdande,
medför ansökan om lagfart på grund av överlåtelsen, oavsett om den göres
före eller efter ikraftträdandet, företräde enligt äldre bestämmelser i förhållande
till tidigare upplåtelse av nyttjanderätt eller servitut.

57 §

Bestämmelserna i 18 kap. 1—7 §§ nya balken om godtrosförvärv på
grund av inskrivning äger tillämpning endast i fråga om förvärv som sker
efter balkens ikraftträdande. Lagfart som avslutats före den 1 januari
1876 får åberopas för godtrosförvärv endast om den för vilken lagfarten
meddelats var införd i fastighetsboken såsom ägare vid tiden för överlåtelsen
eller upplåtelsen eller, såvitt angår upplåtelse av panträtt, senare
blivit införd såsom ägare.

Bestämmelserna i 18 kap. 8—10 §§ nya balken om betydelsen av inskrivning
i vissa fall äger tillämpning även om de förhållanden som avses i bestämmelserna
inträtt före balkens ikraftträdande.

övergångsbestämmelser angående 19—23 kap. nya jordabalken

58 §

Nya balkens bestämmelser om handläggning av inskrivningsärende skall,
då fråga är om rättsförhållande som tillkommit före balkens ikraftträdande,
tillämpas med iakttagande av vad som enligt denna lag gäller om tilllämpning
av äldre bestämmelser på rättsförhållandet.

59 §

_ Bestämmelserna i 19 kap. 19 § första stycket nya balken äger icke tilllämpning
i fråga om fel eller försummelse som hänför sig till inskrivnings -

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

ärende, handlagt på inskrivningsdag före balkens ikraftträdande, eller som
eljest begåtts dessförinnan.

Bestämmelserna i 19 kap. 20 och 21 §§ nya balken äger ej tillämpning,
då förhållande som avses där inträffat före balkens ikraftträdande.

60 §

Har tid för sökande av lagfart börjat löpa före nya balkens ikraftträdande,
gäller äldre bestämmelser i fråga om nämnda tid.

Har kungörelse angående lagfartsansökan utfärdats enligt 10 § andra
stycket förordningen (1875: 42 s. 1) angående lagfart å fång till fast egendom,
gäller om ärendets fortsatta behandling vad i nämnda paragraf föreskrives,
om ej sökanden begär utsättande av lagfartssammanträde enligt
20 kap. 10 § nya balken.

Beträffande anteckning om lagfart, som avslutats före den 1 januari
1876, gäller alltjämt 22 § andra stycket nyssnämnda förordning.

Vad som i 21 kap. 1 § nya balken är föreskrivet om skyldighet att söka
inskrivning av tomträtt gäller ej beträffande tomträtt som upplåtits före
den 1 januari 1954. I fråga om tomträtt som upplåtits före nya balkens
ikraftträdande föreligger skyldighet för ny innehavare av tomträtten att
söka inskrivning av sitt förvärv enligt 21 kap. 7 § nya balken endast om 4
kap. lagen (1907: 36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom i dess lydelse
enligt lagen (1953:415) angående ändring i nämnda lag äger tillämpning
på tomträtten. Har tid för sökande av inskrivning börjat löpa före nya balkens
ikraftträdande, gäller äldre bestämmelser i fråga om nämnda tid.

61 §

Fullföljes efter nya balkens ikraftträdande en dessförinnan gjord ansökan
om inteckning för fordran, skall inteckning enligt nya balken beviljas, om
ansökningen uppfyller villkoren för inteckning enligt förordningen (1875: 42
s. 12) angående inteckning i fast egendom. Ansökningen skall därvid anses
avse ett penningbelopp motsvarande fordringens kapitalbelopp.

Första stycket gäller även om efter nya balkens ikraftträdande ansökan
göres enligt 2 § nämnda förordning om inteckning på grund av köpehandling
som upprättats före nya balkens ikraftträdande eller dom som meddelats
före ikraftträdandet.

Sökes efter nya balkens ikraftträdande inteckning på grund av fordringshandling,
på vilken före ikraftträdandet tecknats sådant bevittnat medgivande
som avses i 1 § förutnämnda förordning, skall ansökningen upptagas
och prövas som ansökan om inteckning enligt 22 kap. nya balken. Även
i detta fall skall ansökningen anses avse ett penningbelopp motsvarande
fordringens kapitalbelopp.

62 §

Vid tillämpning av 22 kap. 2 § andra stycket sista punkten nya balken
skall icke förrän efter utgången av år 1986 hänsyn tagas till inteckning som
beviljats eller sökts före balkens ikraftträdande.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

2) Förslag
till
Lag

om förvärv i vissa fall av del av fastighet
Härigenom förordnas som följer.

1 §

Har vid skifte av bolags, förenings eller liknande sammanslutnings tillgångar
fastighet delats så, att två eller flera fått skilda andelar utan att
villkor om utbrytning uppställts i den över skiftet upprättade handlingen,
innehar andelsägarna fastigheten under samäganderätt.

Om i annat fall än i första stycket anges skiftet innebär att del av fastighet
kommer i särskild ägares hand, är skiftet ogiltigt i den delen.

2 §

Bestämmelserna i 1 § äger motsvarande tillämpning i fråga om tillskott
till bolag eller förening.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

Har skifte eller tillskott, som innebär att del av fastighet kommit i särskild
ägares hand, skett före ikraftträdandet, äger i fråga om giltigheten
härav äldre bestämmelser fortfarande tillämpning.

3) Förslag
till
Lag

om upphörande av inteckningsansvar i fastighet som bildats
av samfälld mark

Härigenom förordnas som följer.

1 §

Fastighet, som bildats av samfälld mark genom avsöndring eller genom
avstyckning enligt 19 kap. lagen (1926: 326) om delning av jord å landet,
enligt 1 kap. 3 § eller 5 kap. lagen (1917: 269) om fastighetsbildning i stad
eller enligt lagen (1930: 99) om delning av fastighet vid ändring i rikets
indelning m. m., svarar icke efter sista inskrivningsdagen år 1976 för inteckning
i stamfastighet för fordran, om ej inteckningen förnyas efter an2
Bihang till riksdagens protokoll 1970. 9 samt. 3 avd. Nr 81

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

mälan i den ordning som anges i 2 §. Vad som sagts nu gäller dock endast
om marken före avsöndringen eller avstyckningen hörde till fastigheter
med i övrigt skilda ägor.

Första stycket äger motsvarande tillämpning på fastighet som bildats
genom att område från samfälld mark sammanlagts med fastighet eller fastighetsdel.

2 §

Anmälan som avses i 1 § göres hos inskrivningsmyndigheten senast på
sista inskrivningsdagen år 1976. Anmälan göres av borgenär som har panträtt
på grund av inteckningen eller av fastighetsägare eller fordringshavare,
vilkas medgivande enligt 22 kap. 11 § jordabalken fordras för relaxation.
Därvid skall lämnas uppgift om den inteckning som anmälan avser.

När anmälan skett skall anteckning härom göras i fastighetsboken.

3 §

Bestämmelserna i denna lag om inteckning för fordran äger motsvarande
tillämpning på företrädesrätt enligt 5 § lagen ( ) om införande

av nya jordabalken för fordran eller för rätt till avkomst eller annan förmån
samt på inteckning för rätt av sist angivet slag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Genom lagen upphäves
lagen (1907: 83 s. 1) angående ryttare-, soldat- och båtsmanstorps befriande
i vissa fall från ansvar för inteckningar i stamfastigheten samt lagen
(1931: 158) om avstyckat eller avsöndrat områdes befriande från ansvar
för inteckning i stamfastighet. Bestämmelserna i sistnämnda lag om inteckningsansvarets
upphörande efter kungörelse skall dock gälla till utgången
av år 1976. Har anmälan enligt 17 § samma lag gjorts efter utgången
av år 1971, skall anmälan anses ha skett även enligt 1 § denna lag.

4) Förslag
till
Lag

om arrendenämnder och hyresnämnder
Härigenom förordnas som följer.

Arrendenämnds uppgifter och sammansättning m. m.

1 §

Arrendenämnd som avses i 8 kap. 29 § jordabalken har till uppgift att

1. medla i arrendetvist,

2. pröva tvist om förlängning av arrendeavtal vid jordbruksarrende, bostadsarrende
eller fiskearrende eller om villkor för sådan förlängning samt

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

tvist i fråga som avses i 9 kap. 14 § jordabalken eller vars prövning enligt
9 kap. 18 eller 21 § samma balk ankommer på arrendenämnd,

3. pröva fråga om godkännande av förbehåll eller annat avtalsvillkor som
avses i 9 kap. 2, 3, 7 eller 17 §, 10 kap. 2—4 eller 7 § eller 11 kap. 2 § jordabalken
eller 3—6 § lagen (1957:390) om fiskearrenden,

4. vara skiljenämnd i arrendetvist.

Ärende upptages av den arrendenämnd inom vars område fastigheten är
belägen.

2 §

Arrendenämnd bestar av lagfaren ordförande och två andra ledamöter,
om ej annat följer av andra stycket. Av de senare ledamöterna skall den
ene såsom ägare av jordbruksfastighet eller på liknande sätt ha förvärvat erfarenhet
av arrendeförhållanden och den andre vara jordbruksarrendator
eller, när ärende rör bostadsarrende, bostadsarrendator.

Vid företagande av förberedande åtgärd och prövning av fråga om avvisning
av ansökan eller avskrivning av ärende kan arrendenämnden bestå
av ordföranden ensam. Vad som sagts nu gäller även vid medling när sådan
lämpligen kan ske utan övriga ledamöters närvaro samt, om parterna
samtycker till det eller saken är uppenbar, vid prövning av fråga som ej
avgöres genom skiljedom.

Ledamot skall vara myndig svensk medborgare och får ej ha fyllt sjuttio
år.

För ledamot i arrendenämnd skall finnas en eller flera ersättare. Bestämmelserna
om ledamot gäller även ersättare.

3 §

För varje arrendenämnd förordnar Konungen eller myndighet, som
Konungen bestämmer, ordförande och lämpligt antal andra ledamöter.

Till tjänstgöring i nämnden kallar ordföranden med iakttagande av
vad som föreskrivits i 2 § första stycket de ledamöter som han med hänsyn
till ärendets beskaffenhet och övriga förhållanden finner lämpligast.

Hyresnämnds uppgifter och sammansättning m. m.

4 §

Hyresnämnd som avses i 12 kap. 68 § jordabalken har till uppgift att

1. medla i hyrestvist,

o 2. pröva tvist om överlåtelse av hyresrätt enligt 12 kap. 34—36 §§, upplåtelse
av lägenhet i andra hand enligt 12 kap. 40 §, förlängning av hyresavtal
eller villkor för sådan förlängning enligt 12 kap. 49 §, förstagångshyra
enligt 12 kap. 55 § eller uppskov med avflyttning enligt 12 kap. 59 8, allt
jordabalken,

3. pröva fråga om godkännande av överenskommelse som avses i 12 kap.
45 eller 56 § jordabalken,

4. vara skiljenämnd i hyrestvist,

5. pröva fråga enligt lagen (1970: 246) om tvångsförvaltning av bostadsfastighet.

Ärende upptages av den hyresnämnd inom vars område fastigheten är belägen.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

5 §

Hyresnämnd består av lagfaren ordförande och två andra ledamöter, om
ej annat följer av andra stycket. Av de senare ledamtöerna skall den ene
vara väl förtrogen med förvaltning av hyresfastighet och den andre vara
väl förtrogen med bostadshyresgästers förhållanden eller, när ärende rör
annan lägenhet än bostadslägenhet, med näringsidkande hyresgästers förhållanden.

Bestämmelserna i 2 § andra—fjärde styckena äger motsvarande tillämpning
i fråga om hyresnämnd.

Konungen kan förordna att i hyresnämnd skall finnas flera avdelningar.

Bestämmelserna om hyresnämnd gäller i tillämpliga delar även avdelning.

6 §

För varje hyresnämnd förordnar Konungen eller myndighet, som Konungen
bestämmer, ordförande och lämpligt antal andra ledamöter.

Innan annan ledamot än ordförande förordnas, skall sådan riksorganisation
av fastighetsägare, hyresgäster eller näringsidkare som med hänsyn till
medlemsantal, verksamhet och övriga omständigheter kan anses väl företräda
den intressegrupp som det är fråga om beredas tillfälle att avge förslag.

Till tjänstgöring i nämnden kallar ordföranden med iakttagande av vad
som föreskrivits i 5 § första stycket de ledamöter som han med hänsyn till
ärendets beskaffenhet och övriga förhållanden finner lämpligast.

Ärende angående arrende- eller hyrestvist

7 §

Arrende- eller hyrestvist får för ändamål som avses i 1 § första stycket
1 eller 2 eller 4 § första stycket 1 eller 2 av part hänskjutas till nämnd,
om tvisten ej är anhängig vid domstol eller hos överexekutor eller skiljemän.

I tvist, som är anhängig vid domstol, kan domstolen förordna att tvisten
före målets avgörande skall i sin helhet eller i viss del hänskjutas till
nämnd för medling.

8 §

Tvist som avses i 1 § första stycket 1 eller 2 eller 4 § första stycket 1 eller
2 hänskjutes av part till nämnd genom ansökan som skall vara skriftlig
samt innehålla uppgift om parternas namn och hemvist, den berörda fastighetens
belägenhet och tvistens beskaffenhet.

Uppfyller ansökan ej vad som föreskrives i första stycket, skall nämnden
förelägga sökanden att avhjälpa bristen inom viss tid. Efterkommes
ej föreläggandet, får ansökningen avvisas.

Återkallas ansökan, avskrives ärendet.

9 §

När tvist hänskjutits till nämnd, skall nämnden kalla parterna att inställa
sig inför nämnden.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970 21

10 §

Underlåter sökanden att på kallelse infinna sig inför nämnd, avskrives
ärendet. Kommer ej motparten tillstädes, får nämnden förelägga honom
vid vite att inställa sig inför nämnden. Kommer parten likväl ej tillstädes
och är det icke antagligt att förlikning kan komma till stånd, avskrives
ärendet. Rör ärendet tvist som avses i 1 § första stycket 2 eller 4 §
första stycket 2, avgöres dock ärendet utan hinder av partens utevaro.

Uteblir båda parterna i tvist som domstol hänskjutit till nämnden, avskrives
ärendet. Uteblir endast den ena parten, äger första stycket andra
och tredje punkterna motsvarande tillämpning.

Första och andra styckena äger ej tillämpning, om det finns anledning
antaga att part har laga förfall för sin utevaro.

11 §

Rör ärende som avskrivits enligt 10 § första stycket första punkten tvist
som avses i 9 kap. 10 §, 10 kap. 6 § eller 12 kap. 49 eller 55 § jordabalken
eller 5 § lagen (1957:390) om fiskearrenden, skall nämnden återupptaga
ärendet på ansökan av sökanden. Ansökan göres skriftligen inom en vecka
från den dag då beslutet om avskrivning delgavs sökanden.

Uteblir sökanden ånyo, får ärendet icke återupptagas på nytt.

12 §

Nämnd skall klarlägga tvistefrågorna och, även om medling icke påkallats,
söka förlika parterna.

Kan parterna ej förlikas efter förslag av någondera parten, skall nämnden
framlägga förslag till förlikning, om det ej är uppenbart att förutsättningar
för förlikning saknas.

Förlikning skall avfattas skriftligen och undertecknas av parterna.

Träffas ej förlikning, avgöres tvisten av nämnden, om tvisten rör fråga
som avses i 1 § första stycket 2 eller 4 § första stycket 2. I annat fall avskrives
ärendet.

Ärende angående godkännande av förbehåll m. m.

13 §

Fråga som avses i 1 § första stycket 3 eller 4 § första stycket 3 prövas
efter ansökan som skall vara skriftlig och som bör innehålla de skäl som
åberopas till stöd för ansökningen.

Sökanden och annan som ärendet angår skall, om det är behövligt, kallas
att inställa sig inför nämnd. Nämnden får förelägga part vid vite att komma
tillstädes. Utevaro från sammanträde utgör ej hinder för ärendets provning.

Skil jemannaförf arande
14 §

Har parterna avtalat att tvist skall avgöras av skiljemän utan förbehåll
om rätt för parterna att klandra skiljedomen och har, vid arrendetvist,
arrendenämnden eller, vid hyrestvist, hyresnämnden utsetts till skiljenämnd,

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

skall nämnden på ansökan avgöra tvisten genom skiljedom, om ej hinder
möter enligt 1 § andra stycket lagen (1929: 145) om skiljemän. Om sådan
ansökan gäller 8 §. Har tvisten redan hänskjutits till nämnd, kan skiljedom
dock påkallas muntligen inför nämnden.

I ärende som nämnd har att avgöra genom skiljedom gäller lagen
(1929: 145) om skiljemän, i den män ej annat följer av denna lag. Vardera
parten svarar för sin kostnad i tvist som avses i 9 kap. 10 eller 14 §,
10 kap. 6 § eller 12 kap. 49 eller 55 § jordabalken eller 5 § lagen (1957: 390)
om fiskearrenden.

Ärende angående tvångsförvaltning

15 §

Ansökan i fråga som avses i 4 § första stycket 5 skall vara skriftlig samt
innehålla uppgift om den berörda fastigheten och dess ägare samt sökandens
yrkande och grunderna för detta. Vad som föreskrives i 8 § andra och
tredje styckena äger motsvarande tillämpning.

Motpart skall beredas tillfälle att yttra sig över ansökningen. Förhandling
skall hållas inför nämnden, om det ej är uppenbart att förhandling
ej behövs. Fastighetens ägare kan vid vite föreläggas att inställa sig till
förhandling.

Beslut enligt 14 § andra stycket lagen (1970: 246) om tvångsförvaltning
av bostadsfastighet får meddelas utan att fastighetsägaren beretts tillfälle
att yttra sig i frågan.

Övriga bestämmelser

16 §

Nämnd skall handlägga ärende skyndsamt.

Bestämmelserna i 5 kap. rättegångsbalken om offentlighet vid domstol
äger motsvarande tillämpning vid nämnd.

17 §

Rättegångsbalkens regler om omröstning i domstol med endast lagfarna
ledamöter äger motsvarande tillämpning på avgörande av nämnd. Ordföranden
skall dock säga sin mening först.

Bestämmelserna i 4 kap. rättegångsbalken om jäv mot domare äger motsvarande
tillämpning på ledamot i nämnd.

18 §

Om anledning därtill förekommer, skall nämnd eller den nämnden förordnar
besiktiga den fastighet som ärendet rör. Parterna skall beredas tillfälle
att närvara vid sådan besiktning. Nämnd får också föranstalta om annan
nödvändig utredning.

I ärende som avses i 9 kap. 18 eller 21 § jordabalken skall arrendenämnden
inhämta yttrande från den lantbruksnämnd inom vars område fastigheten
är belägen.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

19 §

Lämnar part ej frivilligt tillfälle till besiktning eller till granskning av
kontrakt eller annan handling som rör arrende- eller hyresförhållandet och
är av betydelse för ärendet, får nämnden förelägga honom vite. Vad som
sagts nu gäller ej, om nämnden är skiljenämnd.

20 §

Den som efter förordnande av nämnd besiktigat fastighet eller verkställt
annan utredning tillerkännes av nämnden skälig ersättning av allmänna
medel.

Har någon, som nämnd inkallat och som ej är part, inställt sig för att
höras i ärendet, har han rätt till ersättning av allmänna medel enligt bestämmelser
som Konungen meddelar.

21 §

I nämnds beslut skall anges de skäl på vilka beslutet grundas, i den mån
det är behövligt.

Om part kan klandra beslutet eller besvära sig över det eller göra ansökan
om återupptagande, anges i beslutet vad parten därvid har att iakttaga.

Håller nämnden förhandling i ärendet och kan på grund av ärendets
beskaffenhet eller annan särskild omständighet beslut ej meddelas samma
dag som förhandlingen avslutas, meddelas beslutet inom två veckor
därefter, om ej synnerligt hinder möter.

Beslut tillställes part genom nämndens försorg, om beslutet ej meddelas
vid förhandling i partens närvaro.

22 §

Om rätt för part att klandra beslut av nämnd i arrende- eller hyrestvist
finns bestämmelser i 8 kap. 31 § och 12 kap. 70 § jordabalken samt 16 §
lagen (1957:390) om fiskearrenden.

Mot beslut, varigenom nämnd avvisat ansökan som avses i 8, 11, 13 eller
14 §, avskrivit ärende enligt 8 eller 10 § eller utlåtit sig om ersättning enligt
20 §, får talan föras genom besvär. Detta gäller dock ej beslut om avskrivning,
när ärendet kan återupptagas. Mot annat beslut av nämnd i arrende
eller hyrestvist får talan föras endast i samband med sådan klandertalan
som avses i första stycket.

Besvärshandlingen skall inges till fastighetsdomstol som avses i 8 kap.
32 § och 12 kap. 71 § jordabalken samt 17 § lagen (1957: 390) om fiskearrenden
inom en vecka från det att klaganden fick del av beslutet. I övrigt
äger 52 kap. 2, 3 och 5—12 §§ rättegångsbalken motsvarande tillämpning.
Bestämmelse som avser hovrätt gäller därvid i stället fastighetsdomstolen.
Mot fastighetsdomstolens beslut får talan ej föras.

Undanröjes nämnds beslut om avskrivning eller avvisning, återupptages
ärendet av nämnden.

23 §

Om fullföljd av talan mot hyresnämnds beslut i ärende angående tvångsförvaltning
finns bestämmelser i lagen (1970: 246) om tvångsförvaltning av
bostadsfastighet.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

24 §

Vid nämnds sammanträde och vid besiktning föres protokoll.

25 §

Skall inlaga, kallelse, föreläggande, beslut eller annan handling enligt
bestämmelse i denna lag eller eljest tillställas part, sker det genom delgivning.

Om beslut är sådant som avses i 21 § andra stycket, skall beslutet delges
part, som beslutet gått emot, på samma sätt som stämning i tvistemål.

26 §

Nämnd är berättigad att för sina sammanträden förfoga över behövliga
lokaler i domstolsbyggnad eller annan allmän byggnad som ej är för tillfället
upptagen för sitt huvudsakliga ändamål eller utgöres av gudstjänstlokal.
Uppkommer särskilda kostnader, skall de ersättas.

27 §

Talan om utdömande av vite som förelagts någon enligt denna lag föres,
efter anmälan av nämnd, av åklagare vid fastighetsdomstol som avses
i 8 kap. 32 § och 12 kap. 71 § jordabalken samt 17 § lagen (1957: 390) om
fiskearrenden.

28 §

Föres ej talan mot arrendenämnds beslut om ersättning enligt 9 kap. 14 §
jordabalken, får beslutet verkställas såsom lagakraftägande dom.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972, då lagen (1968:349) om
hyresnämnder skall upphöra att gälla.

Utan hinder av 5 § andra stycket får den som vid lagens ikraftträdande
är utsedd till ledamot i hyresnämnd eller ersättare för sådan ledamot även
efter fyllda sjuttio år fullgöra uppdraget till utgången av den tid hans förordnande
avser.

Vad som enligt nya lagen gäller om arrendenämnds prövning av fråga
om godkännande av förbehåll äger tillämpning även beträffande ärende
som avses i 41 § lagen ( ) om införande av nya jordabalken.

Nämndens beslut i sådant ärende får ej klandras.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

5) Förslag
till
Lag

om ändring i giftermålsbalken

Härigenom förordnas i fråga om giftermålsbalken,

dels att 5 kap. 14 §, 6 kap. 4 § och 13 kap. 2 § skall ha nedan angivna
lydelse,

dels att i balken skall införas en ny paragraf, 13 kap. 13 a §, av nedan angivna
lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

5 KAP.

Är ena maken för bortovaro eller
sjukdom ur stånd att själv ombesörja
sina angelägenheter; har han ej
nämnt fullmäktig, och är ej heller
förmyndare eller god man för honom
förordnad, äge andra maken företräda
honom, när angelägenhet yppar
sig, som ej utan olägenhet kan
uppskjutas, uppbära avkastningen
av hans egendom och annan hans
inkomst samt, om det för anskaffande
av medel till familjens underhåll
oundgängligen tarvas, pantsätta
eller avyttra honom tillhörig
egendom. Fast egendom må ej i
något fall intecknas eller avyttras,
med mindre rätten, efter inhämtande
av yttrande från hans närmaste
fränder, som vistas i riket, medgiver
det.

Vad nu----—-------

§•

Är ena maken för bortovaro eller
sjukdom ur stånd att själv ombesörja
sina angelägenheter; har han ej
nämnt fullmäktig, och är ej heller
förmyndare eller god man för honom
förordnad, äge andra maken företräda
honom, när angelägenhet yppar
sig, som ej utan olägenhet kan
uppskjutas, uppbära avkastningen
av hans egendom och annan hans
inkomst samt, om det för anskaffande
av medel till familjens underhåll
oundgängligen tarvas, pantsätta
eller avyttra honom tillhörig
egendom. Ej må i något fall fast
egendom avyttras eller intecknas eller
i sådan egendom upplåten rättighet
inskrivas, med mindre rätten,
efter inhämtande av yttrande från
hans närmaste fränder, som vistas i
riket, medgiver det.

--leva åtskilda.

6 KAP.

Make må ej avhända sig eller med
inteckning för gäld belasta fast egendom,
vari andra maken har giftorätt,
utan att denne skriftligen med två
vittnen samtycker därtill. Är andra

Make må ej avhända sig eller låta
inteckna fast egendom, vari andra
maken har giftorätt, utan att denne
skriftligen med två vittnen samtycker
därtill. Är andra maken omyn -

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

(Nuvarande lydelse)

maken omyndig eller bortovarande,
ankomme på förmyndare eller god
man att giva samtycke, varom nyss
är sagt. Särskilt samtycke vare ej
erforderligt, om den make, som vill
företaga åtgärden, är förmyndare eller
god man för andra maken.

Har make företagit åtgärd, som i
första stycket sägs, utan erforderligt
samtycke, vare den ogill, om andra
maken eller dennes förmyndare
eller gode man väcker klander därå;
han instämme dock sin talan inom
tre månader, sedan han fick kännedom
om åtgärden, och senast inom
ett år, efter det lagfart eller inteckning
beviljades.

Vad i---—--------

(Föreslagen lydelse)

dig eller bortovarande, ankomme på
förmyndare eller god man att giva
samtycke, varom nyss är sagt. Särskilt
samtycke vare ej erforderligt,
om den make, som vill företaga åtgärden,
är förmyndare eller god man
för andra maken.

Har make avhänt sig fast egendom
utan erforderligt samtycke, vare åtgärden
ogill, om andra maken eller
dennes förmyndare eller gode man
väcker klander därå; han instämme
dock sin talan inom tre månader, sedan
han fick kännedom om åtgärden,
och senast inom ett år, efter det
lagfart beviljades.

— om inskrivning.

Häftar make
Är gälden gjord före äktenskapets
ingående, och häftade, då äktenskapet
ingicks, enskild egendom eller
egendom, som i 6 kap. 1 § andra
stycket avses, och som ej skall ingå i
bodelningen, på grund av inteckning
eller eljest särskilt för gälden, eller
har maken under äktenskapet ådragit
sig gälden genom vanvård av sina
ekonomiska angelägenheter eller
genom annat otillbörligt förfarande
eller till förvärv eller förkovran av
egendom, som nyss är sagd, skall
tilldelning, varom i första stycket
stadgas, äga rum allenast för den del
av gälden, för vilken betalning ej
kan erhållas ur sådan egendom.

på honom.

Är gälden gjord före äktenskapets
ingående, och häftade, då äktenskapet
ingicks, enskild egendom eller
egendom, som i 6 kap. 1 § andra
stycket avses, och som ej skall ingå i
bodelningen, på grund av panträtt
eller eljest särskilt för gälden, eller
har maken under äktenskapet ådragit
sig gälden genom vanvård av sina
ekonomiska angelägenheter eller
genom annat otillbörligt förfarande
eller till förvärv eller förkovran av
egendom, som nyss är sagd, skall
tilldelning, varom i första stycket
stadgas, äga rum allenast för den del
av gälden, för vilken betalning ej kan
erhållas ur sådan egendom.

13 a §.

Har vid bodelning fastighet delats
så, att makarna fått skilda andelar
utan att villkor om utbrytning uppställts
i den över bodelningen upprättade
handlingen, innehava makarna
fastigheten under samäganderätt.

I den mån bodelning eljest inne -

13 KAP.
2 §•

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

bär, att del av fastighet kommer i
särskild ägares hand, är den ogiltig.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

I fråga om inteckning som beviljats före ikraftträdandet äger 6 kap. 4 §
andra stycket i dess äldre lydelse alltjämt tillämpning.

Har bodelning, som innebär att del av fastighet kommit i särskild ägares
hand, skett före ikraftträdandet, äger i fråga om giltigheten härav äldre bestämmelser
fortfarande tillämpning.

Är makars förmögenhetsförhållanden att bedöma enligt äldre giftermålsbalken,
äger 13 kap. 13 a § motsvarande tillämpning.

6) Förslag
till
Lag

om ändring i föräldrabalken

Härigenom förordnas, att 13 kap. 7 §, 15 kap. 4, 8, 14, 15 och 16 §§ samt
16 kap. 7 § föräldrabalken skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

13 KAP.

För den omyndiges egendom skall
förmyndaren, såframt rätten prövar
skäl därtill vara för handen, lämna
inteckning eller annan säkerhet till
visst av rätten bestämt belopp.
Säkerheten skall, på sätt rätten
bestämmer, förvaras och förvaltas av
överförmyndaren eller i annan lämplig
ordning.

§•

För den omyndiges egendom skall
förmyndaren, såframt rätten prövar
skäl därtill vara för handen, lämna
pant eller annan säkerhet till visst
av rätten bestämt belopp. Säkerheten
skall, på sätt rätten bestämmer, förvaras
och förvaltas av överförmyndaren
eller i annan lämplig ordning.

15 KAP.

Den omyndiges penningmedel skola
göras räntebärande, och äge förmyndaren
för sådant ändamål inköpa
obligationer eller förvärva fordran,
som inskrives eller inskrivits i
statsskuldboken, eller utlåna medlen

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

(Nuvarande lydelse)

mot säkerhet av inteckning i fast
egendom eller ock i myndlingens
namn insätta dem hos postsparbanken
eller sparbank eller för längre
tid hos annan bank. Närmare bestämmelser
om de obligationer som
må inköpas, om beskaffenheten av
den inteckningssäkerhet, varemot utlåning
må ske, samt om de räkningar,
å vilka insättning hos bank må
äga rum, meddelas av Konungen.

Med bank —------för

(Föreslagen lydelse)

låna medlen mot säkerhet av panträtt
i fast egendom eller ock i myndlingens
namn insätta dem hos postsparbanken
eller sparbank eller för
längre tid hos annan bank. Närmare
bestämmelser om de obligationer som
må inköpas, om beskaffenheten av
den säkerhet, varemot utlåning må
ske, samt om de räkningar, å vilka
insättning hos bank må äga rum,
meddelas av Konungen,
jordbrukskredit.

8 §;

Aktier, obligationer, skuldebrev
och andra sådana värdehandlingar
skola, såframt sammanlagda värdet
överstiger femtusen kronor, i den
omyndiges namn nedsättas i öppet
förvar hos riksbanken eller annan
bank. Vill förmyndaren uttaga nedsatt
värdehandling, söke han överförmyndarens
tillstånd. Sådant tillstånd
erfordras ej, där värdehandlingen
allenast skall genom bankens
försorg överföras till annan bank för
att där nedsättas i öppet förvar. De
nedsatta värdehandlingarna skola
under överförmyndarens tillsyn vårdas
i enlighet med vad om dylik vård
av omyndigs värdehandlingar särskilt
stadgas.

Vad sålunda-----

Obligationer, vilka — — —-

Hava underåriga----

Finnas omyndigs — —---

Aktier, obligationer, pantbrev, skuldebrev
och andra sådana värdehandlingar
skola, såframt sammanlagda
värdet överstiger femtusen kronor, i
den omyndiges namn nedsättas i öppet
förvar hos riksbanken eller annan
bank. Vill förmyndaren uttaga
nedsatt värdehandling, söke han
överförmyndarens tillstånd. Sådant
tillstånd erfordras ej, där värdehandlingen
allenast skall genom bankens
försorg överföras till annan bank för
att där nedsättas i öppet förvar. De
nedsatta värdehandlingarna skola
under överförmyndarens tillsyn vårdas
i enlighet med vad om dylik vård
av omyndigs värdehandlingar sär -

skilt stadgas,
överförmyndarens tillstånd.

---stycket sägs.

-—- — värdehandlingar sammanräknas.
---nedsatta värdehandlingar.

Utan överförmyndarens samtycke
må ej förmyndaren å den omyndiges
vägnar upptaga lån eller ingå växelförbindelse.
Vad sålunda är stadgat
äge dock ej tillämpning, om åtgärden
faller inom området för rörelse som
av förmyndaren med överförmyndarens
samtycke drives för den omyndiges
räkning, överförmyndarens
samtycke vare ej heller erforderligt

1 Senaste lydelse 1963: 152.

2 Senaste lydelse 1966: 308.

§-1 2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

(Nuvarande lydelse)

i fråga om sådant statligt lån som
upptages för att bereda omyndig
hjälp till utbildning eller bosättning
eller i fråga om lån mot säkerhet av
inteckning i omyndigs fasta egendom
eller tomträtt, såframt lånet upptages
inom tre månader från det inteckningen
meddelades och vid lånets
upptagande eftergift av förmyndaren
ej göres i fråga om de villkor
som äro angivna i det intecknade
skuldebrevet.

Förmyndaren äge------

Ej må —----— — anses

(Föreslagen lydelse)

i fråga om sådant statligt lån som
upptages för att bereda omyndig
hjälp till utbildning eller bosättning.

— äro därtill,
tillbörligt.

15 §.

Förmyndaren må ej utan överförmyndarens
samtycke sluta avtal,
varigenom å den omyndiges fasta
egendom lägges servitut, eller upplåta
rätt till avkomst av egendomen
eller rätt att annorledes än för egendomens
behov avverka skog, ej heller
annan nyttjanderätt, med mindre
den avser viss tid, ej överstigande
fem år.

Före besluts---------

Vad i denna paragraf är stadgat
skall ej äga tillämpning i fråga om
förening, som träffas vid laga skifte,
ägostyckning eller avstyckning.

Förmyndaren må ej utan överförmyndarens
samtycke upplåta nyttjanderätt,
servitut eller rätt till elektrisk
kraft i den omyndiges fasta
egendom eller tomträtt. Utan sådant
samtycke äger förmyndaren dock
upplåta rätt att för egendomens behov
avverka skog eller upplåta annan
nyttjanderätt, om den avser viss
tid, längst fem år.
yttra sig.

Bestämmelserna i första stycket
om servitut äga ej tillämpning i fråga
om servitut som bildas vid fastighetsbildningsförrättning.

Vill förmyndaren överlåta eller
med inteckning för gäld belasta den
omyndiges fasta egendom eller tomträtt,
tage han till överlåtelsen eller
inteckningen rättens tillstånd. Ej må
sådant tillstånd givas, med mindre
viktiga skäl äro därtill.

Det åligger--— ----— yl

Tillstånd, varom -----— —

§•

Vill förmyndaren överlåta eller
låta inteckna den omyndiges fasta
egendom eller tomträtt, tage han till
överlåtelsen eller inteckningen rättens
tillstånd. Ej må sådant tillstånd
givas, med mindre viktiga skäl
äro därtill.

:ra sig.

rättens beslut.

16 KAP.

7 §•

I förteckning över omyndigs egen- I förteckning över omyndigs egendom
så ock i årsräkning och sluträk- dom så ock i årsräkning och sluträkning
skola tillgångar och skulder ning skola tillgångar och skulder
fullständigt angivas med uppgift å de fullständigt angivas med uppgift å

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

(Nuvarande lydelse)

särskilda tillgångarnas värde. Finnes
lios den omyndige fordringshandling
som blivit intecknad i honom tillhörig
fastighet eller tomträtt, skall detta
särskilt angivas. Äro medel insatta
hos bank, skall uppgift lämnas om
den räkning, varå medlen innestå. I
fråga om värdepapper, som ej äro
nedsatta hos bank efter vad i 15 kap.
stadgas, skall nummer eller annan
beteckning anmärkas. Finnas tillgångar
som stå under den omyndiges
eller annans särskilda förvaltning,
skall förmyndaren jämväl lämna
uppgift därom, så ock om dessa tillgångars
värde, såframt det är honom
kunnigt. Skola i årsräkning eller
sluträkning upptagas tillgångar eller
skulder, för vilkas fullständiga angivande
erfordras utförlig uppräkning,
må beträffande dem hänvisning göras
till förut avgiven förteckning eller
årsräkning, där det lämpligen kan
ske.

Förteckning och —---— —

(Föreslagen lydelse)

de särskilda tillgångarnas värde. Finnes
hos den omyndige pantbrev som
avser honom tillhörig fastighet eller
tomträtt, skall detta särskilt angivas.
Äro medel insatta hos bank, skall
uppgift lämnas om den räkning, varå
medlen innestå. I fråga om värdepapper,
som ej äro nedsatta hos bank
efter vad i 15 kap. stadgas, skall
nummer eller annan beteckning anmärkas.
Finnas tillgångar som stå
under den omyndiges eller annans
särskilda förvaltning, skall förmyndaren
jämväl lämna uppgift därom,
så ock om dessa tillgångars värde,
såframt det är honom kunnigt. Skola
i årsräkning eller sluträkning
upptagas tillgångar eller skulder, för
vilkas fullständiga angivande erfordras
utförlig uppräkning, må beträffande
dem hänvisning göras till förut
avgiven förteckning eller årsräkning,
där det lämpligen kan ske.

förmyndarens postadress.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. 7

7) Förslag
till
Lag

om ändring i ärvdabalken
Härigenom förordnas i fråga om ärvdabalken,

dels att 11 kap. 5 §, 12 kap. 7 §, 19 kap. 13 §, 21 kap. 10 § och 23 kap. 3 §
skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i balken skall införas två nya paragrafer, 12 kap. 12 och 13 §§, av
nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

11 KAP.

5 §•

Är viss egendom, varom förord- Besväras viss egendom, varom förnande
gjorts, på grund av inteck- ordnande gjorts, av panträtt eller an -

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

(Nuvarande lydelse)

ning eller eljest besvärad av panträtt
eller annan rättighet, äger testamentstagaren
icke i anledning därav
njuta ersättning.

Egendom som omfattas av nyttjanderätten
må ej tagas i mät för
ägarens gäld, med mindre den på
grund av inteckning eller eljest särskilt
häftar därför eller fråga är om
gäld, för vilken ägaren svarar enligt
21 kap.

(Föreslagen lydelse)

nan rättighet, äger testamentstagaren
icke i anledning därav njuta ersättning.

KAP.

§•

Egendom som omfattas av nyttjanderätten
må ej tagas i mät för
ägarens gäld, med mindre den på
grund av panträtt eller eljest särskilt
häftar därför eller fråga är om
gäld, för vilken ägaren svarar enligt
21 kap.

12 §.

Förvärv genom förordnande i testamente,
som innebär att visst område
av fastighet som legat kommer
i särskild ägares hand, är giltigt endast
om fastighetsbildning sker i
överensstämmelse med förordnandet
genom förrättning, som är sökt senast
sex månader efter det testamentet
vunnit laga kraft och legatet
utgivits samt, om förrättningen ej
är avslutad vid utgången av nämnda
tid, skall verkställas på grundval
av förordnandet.

Första stycket äger motsvarande
tillämpning i fall då legatet avser
andel i fastighet med villkor att andelen
skall utbrytas genom fastighetsbildning
eller fastighets andel i
mark som är samfälld för flera fastigheter.

13 §.

Den som genom förordnande i testamente
såsom legat erhållit andel i
fastighet, vilken i sin helhet ingår i
dödsboet efter testator, utan villkor
att andelen skall utbrytas genom
fastighetsbildning innehar fastigheten
under samäganderätt med den
eller de andra delägarna.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

19 KAP.

Fast egendom eller tomträtt må ej
av boutredningsmannen överlåtas
utan att delägarna skriftligen med
två vittnen lämna sitt samtycke eller,
där det ej kan erhållas, rätten
på ansökan tillåter åtgärden. Vad
nu är sagt länder dock ej till inskränkning
i den förfoganderätt som
kan tillkomma boutredningsmannen
enligt lagakraftvunnet testamente.

Har boutredningsmannen----

§•

Fast egendom eller tomträtt må
ej av boutredningsmannen överlåtas
utan att delägarna skriftligen lämna
sitt samtycke eller, där det ej kan
erhållas, rätten på ansökan tillåter
åtgärden. Vad nu är sagt länder
dock ej till inskränkning i den förfoganderätt
som kan tillkomma boutredningsmannen
enligt lagakraftvunnet
testamente.

- — — inskrivning beviljades.

21 KAP.
10 §.

År efter den döde gäld som ej förfaller
inom sex månader, må den,
där flera dödsbodelägare finnas eller
allmänna arvsfonden är ensam delägare,
hos borgenären uppsägas till
betalning sex månader efter uppsägningen.
Borgenär, som för sin fordran
har säkerhet i inteckning, är
dock ej skyldig att taga betalning
före förfallodagen, där han inom tre
månader efter uppsägningen giver
tillkänna att han vill hålla sig allenast
till säkerheten.

Är efter den döde gäld som ej förfaller
inom sex månader, må den,
där flera dödsbodelägare finnas eller
allmänna arvsfonden är ensam
delägare, hos borgenären uppsägas
till betalning sex månader efter uppsägningen.
Borgenär, som till säkerhet
för sin fordran har panträtt i
fast egendom eller tomträtt eller har
inteckning, är dock ej skyldig att
taga betalning före förfallodagen, där
han inom tre månader efter uppsägningen
giver tillkänna att han vill
hålla sig allenast till säkerheten.

23 KAP.

3 §•

Envar delägare —- —- — —--— lott förslår.

Har vid skifte fastighet delats så,
att delägare fått skilda andelar utan
att villkor om utbrytning uppställts
i den handling som enligt i § upprättas
över skiftet, innehava dessa
delägare fastigheten under samäganderätt.

Om i annat fall än i andra stycket
anges skiftet innebär att del av
fastighet kommer i särskild ägares
hand, är skiftet ogiltigt i den delen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

Har arvskifte som innebär, att del av fastighet kommit i särskild ägares
hand, eller förvärv av sådan innebörd, grundat på testamentariskt förordnande
om legat, skett före ikraftträdandet, äger i fråga om giltigheten härav
äldre bestämmelser fortfarande tillämpning.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

8) Förslag
till
Lag

om ändring i rättegångsbalken

Härigenom förordnas, att 10 kap. 10 och 17 §§ samt 14 kap. 5 § rättegångsbalken
skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

10 KAP.
10 §A

Tvist om äganderätt eller nyttjanderätt
till fast egendom, om rätt till
servitut eller annan särskild rätt till
egendomen eller om besittning av
egendomen skall upptagas av rätten
i den ort, där fastigheten är. Lag
samma vare, om tvisten rör skyldighet
för ägare eller innehavare av
egendomen att fullgöra något, som
åligger honom i denna egenskap, eller,
då nyttjanderätt eller annan
särskild rätt till egendomen upplåtits,
fråga är om arrende, hävd,
byggnads underhåll, nybyggnad eller
annat dylikt. Vad som sägs i denna
paragraf gäller dock ej hyrestvist.

Ligger fastigheten---

Tvist om äganderätt eller nyttjanderätt
till fast egendom, om rätt till
servitut eller annan särskild rätt till
egendomen eller om besittning av
egendomen skall upptagas av rätten
i den ort, där fastigheten är. Lag
samma vare, om tvisten rör skyldighet
för ägare eller innehavare av
egendomen att fullgöra något, som
åligger honom i denna egenskap, eller,
då nyttjanderätt eller annan
särskild rätt till egendomen upplåtits,
fråga är om vederlag för upplåtelsen,
byggnads underhåll eller annat
dylikt. Vad som sägs i denna paragraf
gäller dock ej arrende- eller
hyrestvist.
huvuddelen ligger.

Ej vare

17 §.2
annan domstol;

4. hyrestvist eller tvist, som avses
i 9 eller 10 § eller eljest enligt
lag skall upptagas av domstol, som
där sägs, om tvisten väckes vid annan
domstol;

5. äktenskapsmål;-----av domstol.

Ej heller —-------— 13 §.

Yrkande om-----samma fordran.

4. tvist, som avses i 9 eller 10 §
eller eljest enligt lag skall upptagas
av domstol, som där sägs, om tvisten
väckes vid annan domstol;

VSenaste lydelse 1968: 348.

2 Senaste lydelse 1969: 244.

3 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 9 samt. 3 avd. Nr 81

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

14 KAP.

5 §.

Vill part,--------sådant anspråk.

Om väckande av talan mot tredje
man i samband med klander av fång
till fast egendom är särskilt stadgat.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

9) Förslag
till
Lag

om ändring i förordningen (1862:10) om tioårig preskription
och om kallelse å okända borgenärer

Härigenom förordnas, att 3 och 14 §§ förordningen (1862: 10) om tioårig
preskription och om kallelse å okända borgenärer skall ha nedan an -

givna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

Avbetalning å huvudstol eller räntebetalning,
som av gäldenär eller
med hans vetskap gjord är, så ock
annat gäldenärs erkännande av fordringens
tillvaro, gälle såsom hade
fordringen hos honom bevakad blivit.
Beslut, varigenom ansökan om
inteckning bifalles eller förklaras vilande,
eller anteckning om innehav
av inteckningshandling have ock lika
verkan emot ägare av den intecknade
egendomen; vill borgenären hålla talan
emot annan öppen, bevake då sin
fordran emot denne, såsom i 1 §
sägs.

(Föreslagen lydelse)

§-x

Avbetalning å huvudstol eller räntebetalning,
som av gäldenär eller
med hans vetskap gjord är, så ock
annat gäldenärs erkännande av fordringens
tillvaro, gälle såsom hade
fordringen hos honom bevakad blivit.
Beslut, varigenom ansökan om
inteckning som ej avser fast egendom
eller tomträtt bifalles eller förklaras
vilande, eller anteckning om
innehav av pantbrev eller annan inteckningshandling
have ock lika verkan
emot ägare av den intecknade
egendomen; vill borgenären hålla talan
emot annan öppen, bevake då sin
fordran emot denne, såsom i 1 §
sägs.

Senaste lydelse 1934: 261.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

(Nuvarande lydelse)

Är borgenärs fordran inlecknad i
fast egendom eller i tomträtt eller i
vattenfalls rätt eller i fartyg eller luftfartyg,
eller bär han lös egendom såsom
pant eller eljest under panträtt i
handom; njute han ur den egendom,
som sålunda häftar, betalning, ändå
att han ej, efter kallelse å okända
borgenärer, sin fordran angiver. Om
rätt till kvittning för genfordran vare
ock lag som i 7 § sägs ändå att den
fordran ej blivit efter sådan kallelse
angiven.

(Föreslagen lydelse)

Är borgenärs fordran intecknad
i fartyg eller luftfartyg, eller har han
lös egendom såsom pant eller eljest
under panträtt i handom; njute han
ur den egendom, som sålunda häftar,
betalning, ändå att han ej, efter kallelse
å okända borgenärer, sin fordran
angiver. Om rätt till kvittning
för genfordran vare ock lag som i 7 §
sägs ändå att den fordran ej blivit
efter sådan kallelse angiven.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

Vid tillämpning av 3 § skall vattenfallsrätt anses likställd med tomträtt.

10) Förslag
till
Lag

om ändring i lagen (1886: 7) angående ansvarighet för skada i följd av

järnvägs drift

Härigenom förordnas, att 9 § lagen (1886: 7) angående ansvarighet för

i toijd av järnvägs drift skall
(Nuvarande lydelse)

Järnvägs ägare, som åt annan
överlåter nyttj anderätten till sin
järnväg, vare för skada, som därefter
i följd av järnvägens drift timar,
ansvarig lika som järnvägens innehavare,
dock ej med annan sin egendom,
än järnvägen och vad därtill
hör enligt 1 § av förordningen angående
lagfart, inteckning och utmätning
av järnväg med mera den 15 oktober
1880; och må ägaren söka sitt
åter av järnvägens innehavare.

ha nedan angivna lydelse.

(Föreslagen lydelse)

Järnvägs ägare, som åt annan
överlåter nyttj anderätten till sin
järnväg, vare för skada, som därefter
i följd av järnvägens drift timar,
ansvarig lika som järnvägens innehavare,
dock ej med annan sin egendom,
än järnvägen i hela dess sträckning
med därtill hörande mark och
byggnader samt de ägaren tillhöriga,
för järnvägens drift anskaffade
lokomotiv, vagnar, inventarier och
förråd som användas för trafik på
järnvägen eller annan i förbindelse
med denna stående bana; och må
ägaren söka sitt åter av järnvägens
innehavare.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.
1 Senaste lydelse 1955: 232.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

11) Förslag
till
Lag

om ändring i lagen (1904: 48 s. 1) om samäganderätt

Härigenom förordnas, att 4 § lagen (1904: 48 s. 1) om samäganderätt

(Föreslagen lydelse)

skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

Den, som enligt 3 § blivit utsedd
till god man, åligger att godset till
delägarnes samfällda bästa förvalta.
Vill han godset bortlega, äge makt
därtill, dock ej för längre tid än förordnandet
avser eller, där fråga är
om fast egendom, till den fardag,
som infaller näst efter det sagda tid
gått till ända.

Behållen avkastning----

§•

Den, som enligt 3 § blivit utsedd
till god man, åligger att godset till
delägarnes samfällda bästa förvalta.
Vill han godset bortlega, äge makt
därtill, dock ej för längre tid än förordnandet
avser. Där fråga är om
fast egendom, äge han bortlega egendomen
till den fardag, som infaller
näst efter det sagda tid gått till ända,
eller, om viss minsta tid för upplåtelsen
är bestämd enligt lag, för sådan
tid.

- ägarne fördelad.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

12) Förslag
till
Lag

om ändring i lagen (1915: 218) om avtal och andra rättshandlingar
på förmögenhetsrättens område

Härigenom förordnas, att 27 § lagen (1915:218) om avtal och andra
rättshandlingar på förmögenhetsrättens område skall ha nedan angivna
lydelse.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

I fråga

— återkalla fullmakten.

Angående formen för fullmakt att
sälja, förbyta eller förpanta fast
egendom gälle vad i 10 kap. 1 §
jordabalken stadgas. Har sådan fullmakt
blivit, efter ty i 16 och 17 §§
sägs, återkallad eller för kraftlös
förklarad, vare fullmakten utan verkan.

Fullmakt att sluta avtal om köp,
byte eller gåva av fast egendom skall
vara skriftlig. Har sådan fullmakt
blivit, efter ty i 16 och 17 §§ sägs,
återkallad eller för kraftlös förklarad,
vare fullmakten utan verkan.

Genom vad

fullmaktsgivarens nytta.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

13) Förslag
till
Lag

om ändring i lagen (1916:156) om vissa inskränkningar i rätten att
förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag

Härigenom förordnas, att 5 och 7 §§ lagen (1916: 156) om vissa inskränkningar
i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag
skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

5 §d

Ansökan om-------eljest avvisas.

Angår ansökan------att utövas.

Göres ej---—---stycket utgått.

Sökes tillstånd--------till Konungen.

Över länsstyrelses-------är stadgad.

Närmare föreskrifter-------av Konungen.

Är i enlighet med vad ovan i denna
paragraf sagts frågan om rätt att
förvärva egendom ännu ej avgjord,
skall beträffande lagfart anses möta
sådant hinder, som avses i 10 § av
förordningen den 16 juni 1875 om
lagfart å fång till fast egendom.

7 §.;

Fast egendom, som förvärvats genom
inrop på exekutiv auktion under
sådana förhållanden, att tillstånd
enligt 1 eller 2 § skulle ha krävts
vid vanligt köp, skall åter avyttras
inom två år efter det att auktionen
vunnit laga kraft, om ej dessförinnan
nämnda förhållanden upphört
eller inroparen erhållit tillstånd att
behålla egendomen. Har inropet skett
för att skydda någon inroparens
fordran eller rättighet, för vilken
egendomen häftar på grund av inteckning
eller enligt 11 kap. 2 § jor 1

Senaste lydelse 1969: 46.

2 Senaste lydelse 1967; 266.

Fast egendom, som förvärvats genom
inrop på exekutiv auktion under
sådana förhållanden, att tillstånd
enligt 1 eller 2 § skulle ha krävts vid
vanligt köp, skall åter avyttras inom
två år efter det att auktionen vunnit
laga kraft, om ej dessförinnan
nämnda förhållanden upphört eller
inroparen erhållit tillstånd att behålla
egendomen. Har inropet skett
för att skydda någon inroparens
fordran, för vilken han har panträtt
i egendomen, eller någon hans
rättighet, som är inskriven däri, äger

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

(Nuvarande lydelse)

dabalken, äger länsstyrelsen på ansökan
medgiva skäligt anstånd med
egendomens avyttrande, om sannolika
skäl visas att i annat fall förlust
skulle uppkomma för inroparen
Avyttras ej

Anteckning om

I fråga

(Föreslagen lydelse)

länsstyrelsen på ansökan medgiva
skäligt anstånd med egendomens avyttrande,
om sannolika skäl visas att
i annat fall förlust skulle uppkomma
för inroparen.

Konungens prövning.

-------avyttringsskyldigheten upphört.

--ansökningen prövats.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

I fråga om fordran eller rättighet, för vilken företrädesrätt åtnjutes på
grund av 5 § lagen ( ) om införande av nya jordabalken, äger äldre

bestämmelser alltjämt tillämpning.

14) Förslag
till
Lag

om ändring i lagen (1917:189) om expropriation

Härigenom förordnas, att 2, 7, 23, 24, 35, 42, 48—50, 57—59 och 61 §§ lagen
(1917: 189) om expropriation skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) 2

{Föreslagen lydelse)

2 §•

Ägare av--—------- till densamma.

Har expropriationsrätt---inskränkning därav.

Avstås på —-----avstå rättigheten.

Angående motsvarande tillämpning,
då tomträtt eller vattenfallsrätt
exproprieras, av bestämmelserna
om expropriation av fastighet är särskilt
stadgat.

Angående

motsvarande tillämpning,
då tomträtt exproprieras, av bestämmelserna
om expropriation av
fastighet är särskilt stadgat.

7 §d

För fastighet,-----— — skada ersättas.

Är den exproprierande på grund
av åtagande eller av annan anledning
pliktig vidtaga åtgärd till förebyggande
eller förminskande av skada
eller intrång, varde expropriationsersättningen
därefter jämkad. Innebär
sådant åtagande utfästelse av servi 1

Senaste lydelse 1949: 663.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

(Nuvarande lydelse)

tut till förmån för fastighetsdel, som
ej exproprieras, och sker ej expropriationen
för kronans räkning, må,
om fastighetsdelens ägare det yrkar,
hänsyn icke tagas till utfästelsen,
utan att den gjorts i sådan form, att
inteckning för servitutet kan meddelas.

(Föreslagen lydelse)

23 §4

Då stämning--------inom orten.

Domstolen skall tillika, om målet
ej angår allenast upphävande av
särskild rätt, som ej är intecknad i
fastigheten, göra anmälan därom till
inskrivningsdomaren, vilken skall
tillse att målet å nästa inskrivningsdag
antecknas i fastighets- eller inteckningsboken.

Domstolen skall tillika, om målet
ej angår allenast upphävande av
särskild rätt, som ej är inskriven i
fastigheten, göra anmälan därom till
inskrivningsmyndigheten för anteckning
i fastighetsboken.

24 §.i

Vad i denna lag stadgas om sak- Vad i denna lag stadgas om sakägare
gälle ej innehavare av fordran, ägare gälle ej borgenär som har
för vilken inteckning i fastigheten panträtt i fastigheten,
är sökt eller beviljad eller fastigheten
häftar jämlikt 11 kap. 2 § jordabalken.

Är jordområde eller annat, som
tages i anspråk genom expropriation,
samfällt för flera än tio fastigheter
med skilda ägare, och utgöra
omständigheterna grund för antagande,
att genom expropriationen
säkerheten icke avsevärt minskas
för innehavare av fordringar, för
vilka en eller flera av fastigheterna
på grund av sökt eller beviljad inteckning
eller jämlikt 11 kap. 2 §
jordabalken häfta, förordne domstolen
på begäran av den exproprierande
eller av ägare till någon av fastigheterna,
att betalning ur expropriationsersättningen
icke må tillläggas
innehavare av fordran, för
vilken någon av fastigheterna sålunda
häftar, med mindre denne eller
annan sådan rättsägare i den fas 1

Senaste lydelse 1949: 663.

5 i

Är jordområde eller annat, som
tages i anspråk genom expropriation,
samfällt för flera än tio fastigheter
med skilda ägare, och utgöra
omständigheterna, i fråga om fastighet
som besväras av sökt eller beviljad
inteckning, grund för antagande
att genom expropriationen säkerheten
icke avsevärt minskas för
borgenär som har panträtt i fastigheten,
förordne domstolen på begäran
av den exproprierande eller av
ägare till någon av fastigheterna, att
betalning ur expropriationsersättningen
icke må tilläggas borgenären
med mindre denne eller annan borgenär
som har panträtt i fastigheten
framställt anspråk därpå i den ordning
i 57 § femte stycket sägs.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

tighet framställt anspråk därpå i
den ordning i 57 § femte stycket
sägs.

Så snart

Har fastighet övergått till den exproprierande
enligt 40 §, skall expropriationsdomstolen,
så snart lagakraftägande
dom angående expropriationsersättningen
föreligger, underrätta
inskrivningsdomaren om
det belopp till vilket löseskillingen
för fastigheten slutligt bestämts.

Expropriationsersättning skall
nedsättas hos Konungens befallningshavande.
Där fråga ej är om
förskott som avses i 36 eller 39 §,
skall nedsättningen äga rum inom
tre månader eller, om fastigheten
tagits i besittning av den exproprierande,
inom en månad från det dom
eller beslut, varom fråga är, vann
laga kraft. Avser expropriationen
upplåtelse av särskild rätt, som medför
allenast ringa men, och prövas
den, om fastigheten besväras av
sökt eller beviljad inteckning för
fordran eller jämlikt 11 kap. 2 §
jordabalken kan häfta för ogulden
köpeskilling, uppenbarligen icke
rubba fordringsägarens säkerhet,
äge domstolen medgiva, att nedsättning
ej behöver äga rum. Har sådant
medgivande lämnats, göre den
exproprierande, i stället för att nedsätta
ersättningen, anmälan hos
Konungens befallningshavande och
styrke därvid, att expropriationsersättningen
guldits. Vad i denna lag

1 Senaste lydelse 1966: 258.

för expropriationen.

Har beträffande inskriven rättighet
i målet gjorts utfästelse som avses
i 30 §, skall domstolen, så snart
domen vunnit laga kraft, göra anmälan
om utfästelsen till inskrivningsmyndigheten
för anteckning i fastighetsboken.

Har fastighet övergått till den exproprierande
enligt 40 §, skall expropriationsdomstolen,
så snart lagakraftägande
dom angående expropriationsersättningen
föreligger, underrätta
inskrivningsmyndigheten
om det belopp till vilket löseskillingen
för fastigheten slutligt bestämts.

§-x

Expropriationsersättning skall
nedsättas hos Konungens befallningshavande.
Där fråga ej är om
förskott som avses i 36 eller 39 §,
skall nedsättningen äga rum inom
tre månader eller, om fastigheten tagits
i besittning av den exproprierande,
inom en månad från det dom
eller beslut, varom fråga är, vann
laga kraft. Avser expropriationen
upplåtelse av särskild rätt, som
medför allenast ringa men, och prövas
den uppenbarligen icke rubba
säkerheten för borgenär, som har
panträtt i fastigheten, äge domstolen
medgiva, att nedsättning ej behöver
äga rum. Har sådant medgivande
lämnats, göre den exproprierande, i
stället för att nedsätta ersättningen,
anmälan hos Konungens befallningshavande
och styrke därvid, att expropriationsersättningen
guldits. Vad
i denna lag är stadgat om nedsättande
av expropriationsersättning skall
i tillämpliga delar gälla anmälan som
nu sagts.

42 §.:

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

är stadgat om nedsättande av expropriationsersättning
skall i tillämpliga
delar gälla anmälan som nu
sagts.

Vid nedsättning —-------35 § meddelats.

Då förskott —---- -----är anhängigt.

49 §.

Då vad-------- — i besittning.

Exproprierad fastighet skall övergå
till nye ägaren fri från all särskild
rätt, som innehavaren jämlikt
2 § tredje stycket är pliktig avstå;
doek häfte fastigheten fortfarande
för särskild rätt, som tillkommer
sakägare och som jämlikt utfästelse
av nye ägaren lämnas orubbad. Fastighetens
ansvar för allmänna utskylder
eller för fordringar, som åtnjuta
förmånsrätt enligt 17 kap. 6 §
första stycket handelsbalken, förändras
ej genom expropriationen.

Genom expropriation---samma fastighet.

Exproprierad fastighet skall övergå
till nye ägaren fri från all särskild
rätt, som innehavaren jämlikt
2 § tredje stycket är pliktig avstå;
dock häfte fastigheten fortfarande
för särskild rätt, som tillkommer
sakägare och som på grund av utfästelse
som avses i 30 § lämnas
orubbad. Fastighetens ansvar för allmänna
utskylder eller för fordringar,
som åtnjuta förmånsrätt enligt
6 § 1 förmånsrättslagen ( ),

förändras ej genom expropriationen.

50 §.

Visar fastighetens ägare vid domstolen
att förverkande ägt rum, äge
vad i 23 § andra stycket stadgas om
anmälan till inskrivningsdomaren
samt anteckning i fastighets- eller
inteckningsboken motsvarande tilllämpning.
Sker sådan anteckning
inom tre månader från förverkandet,
skall inskrivningsdomaren genast
hos Konungens befallningshavande
göra anmälan om anteckningen.

Varda de---------

Visar fastighetens ägare vid domstolen
att förverkande ägt rum, äge
vad i 23 § andra stycket stadgas om
anmälan till inskrivningsmyndigheten
samt anteckning i fastighetsboken
motsvarande tillämpning. Sker
sådan anteckning inom tre månader
från förverkandet, skall inskrivningsmyndigheten
genast hos Konungens
befallningshavande göra anmälan
om anteckningen.

— nämnda handlingar.

57 §.2

Konungens befallningshavande —
Besväras fastighet av sökt eller beviljad
inteckning för fordran, eller
kan fastighet jämlikt 11 kap. 2 §
jordabalken i ägarens hand häfta för
ogulden köpeskilling, skola i fråga 1 2

--desamma berättigad.

Svarar fastighet för beviljad eller
sökt inteckning, skola i fråga om löseskilling
för fastigheten samt, om
expropriationen avser endast en del
av fastigheten, beträffande ersättning

1 Senaste lydelse 1966: 258.

2 Senaste lydelse 1949: 663.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

(Nuvarande lydelse)

om löseskilling för fastigheten samt,
om expropriationen avser endast en
del av fastigheten, beträffande ersättning
för skada och intrång å den
återstående delen, så ock angående
ersättning för upplåtelse av särskild
rätt till sådan fastighet, stadgandena
om fördelning hos överexekutor
av köpeskilling för utmätningsvis
såld fast egendom hava motsvarande
tillämpning, såvitt ej nedan annorlunda
stadgas. Är fastigheten förutom
av fordran besvärad av annan
särskild rätt, som förminskar fastighetens
värde och åtnjuter sämre rätt
än fordringen, erhålle fordringsägaren,
i den mån det tarvas för fulla
gäldandet av hans fordran, betalning
såsom om fastigheten icke vore
av nämnda rätt besvärad, och varde
ersättningen för rättigheten i motsvarande
mån förminskad. Har ersättning,
som i första punkten avses,
av domstolen bestämts till högre belopp
än fastighetsägaren yrkat, och
uppstår efter gäldande av de fordringar,
som skola utgå ur ersättningen,
överskott, som ej faller inom
nämnda belopp, må fastighetsägaren
ej uppbära överskottet, utan varde
detta återställt till den exproprierande.

Sammanträde för-----

Har förordnande------

Där förordnande-------—

Framställer innehavare---—

Ersättning, som------

Då expropriation, vilken ej avsett
allenast upphävande av särskild rätt
som ej är intecknad i fastigheten,
blivit fullbordad, åligger det Konungens
befallningshavande att därom
ofördröjligen göra anmälan hos inskrivningsdomaren
; och skall anteckning
om att fastighet exproprierats
eller om särskild rätt, som ge 1

Senaste lydelse 1966: 258.

(Föreslagen lydelse)

för skada och intrång å den återstående
delen, så ock angående ersättning
för upplåtelse av särskild
rätt till sådan fastighet, stadgandena
om fördelning hos överexekutor av
köpeskilling för utmätningsvis såld
fast egendom hava motsvarande tilllämpning,
såvitt ej nedan annorlunda
stadgas. Är fastigheten förutom av
inteckning besvärad av särskild rätt,
som förminskar fastighetens värde
och åtnjuter sämre rätt än inteckningen,
erhålle borgenär som har
panträtt på grundval av inteckningen,
i den mån det tarvas för fulla
gäldandet av hans fordran, betalning
såsom om fastigheten icke vore av
nämnda rätt besvärad, och varde ersättningen
för rättigheten i motsvarande
mån förminskad. Har ersättning,
som i första punkten avses, av
domstolen bestämts till högre belopp
än fastighetsägaren yrkat, och uppstår
efter gäldande av de fordringar,
som skola utgå ur ersättningen, överskott,
som ej faller inom nämnda
belopp, må fastighetsägaren ej uppbära
överskottet, utan varde detta
återställt till den exproprierande.

kungörelse stadgas,
inom kommunen,
och kungörelse.

--sådant bevis.

skall förfaras.

§.J

Då expropriation, vilken ej avsett
allenast upphävande av särskild rätt
som ej är inskriven i fastigheten, blivit
fullbordad, åligger det Konungens
befallningshavande att därom
ofördröjligen göra anmälan hos inskrivningsmyndigheten;
och skall
anteckning om att fastighet exproprierats
eller om särskild rätt, som

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

(Nuvarande lydelse)

nom expropriationen förvärvats, å
nästa inskrivningsdag göras i fastighets-
eller inteckningsboken.

Utfaller, då en del av intecknad
fastighet eller en eller flera av gemensamt
intecknade fastigheter exproprieras
eller ock då särskild rätt
till intecknad fastighet genom expropriation
förvärvas, vid fördelning av
ersättning likvid å intecknings huvudstol,
åligger ock Konungens befallningshavande
att därom, sedan
fördelningen blivit godkänd och vunnit
laga kraft, ofördröj ligen göra anmälan
enligt vad nyss sagts och tillika
insända fördelningslängden. Gäller
fördelningen förskott och har fastigheten
ej enligt 40 § övergått till
den exproprierande, äger vad sålunda
föreskrivits tillämpning även när
i annat fall likvid utfaller på intecknings
huvudstol.

Exproprieras del -—--—--

Hava parterna träffat överenskommelse
rörande expropriationsersättningen
för fastighet eller för upplåtelse
av särskild rätt till fastighet,
och visas att fastigheten ej besväras
av sökt eller beviljad inteckning för
fordran och ej heller kan jämlikt 11
kap. 2 § jordabalken i ägarens hand
häfta för ogulden köpeskilling, eller
att den avtalade ersättningen förslår
till full betalning av de fordringar,
som vid fördelning av ersättningen
skola därur utgå, eller att överenskommelsen
godkänts av de fordringsägare,
som ej skulle erhålla full betalning,
varde överenskommelsen
fastställd av domstolen.

Vill den------meddela

Överenskommelse om---- ---

Fastställelse må---------

Där domstolen-------ei

(Föreslagen lydelse)

genom expropriationen förvärvats,
göras i fastighetsboken.

Utfaller, då en del av intecknad
fastighet eller en eller flera av gemensamt
intecknade fastigheter exproprieras
eller ock då särskild rätt
till intecknad fastighet genom expropriation
förvärvas, vid fördelning
av ersättning betalning på pantbrevs
belopp, åligger ock Konungens befallningshavande
att därom, sedan
fördelningen blivit godkänd eller
vunnit laga kraft, ofördröj ligen göra
anmälan enligt vad nyss sagts och
tillika insända fördelningslängden.
Gäller fördelningen förskott och har
fastigheten ej enligt 40 § övergått till
den exproprierande, äger vad sålunda
föreskrivits tillämpning även när
i annat fall betalning utfaller på
pantbrevets belopp.
för fastighetsregistret.

§-x

Hava parterna träffat överenskommelse
rörande expropriationsersättningen
för fastighet eller för upplåtelse
av särskild rätt till fastighet,
och visas att fastigheten ej besväras
av beviljad eller sökt inteckning, eller
att den avtalade ersättningen förslår
till full betalning av de fordringar,
som vid fördelning av ersättningen
skola därur utgå, eller att
överenskommelsen godkänts av de
fordringsägare, som ej skulle erhålla
full betalning, varde överenskommelsen
fastställd av domstolen.

fastställelse.

---av domstolen.

34 § stadgas,
nligt 35 §.

61 §.2

Vill den exproprierande, sedan han Vill den exproprierande, sedan han
ingivit ansökan om stämning, åter- ingivit ansökan om stämning, åter 1

Senaste lydelse 1949: 663.

2 Senaste lydelse 1966: 258.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

(Nuvarande lydelse)

kalla expropriationsanspråket, göre
han anmälan därom till domstol, hos
vilken målet är anhängigt, och ingive
därvid, om tillstånd till expropriation
erhållits, bevis att han fullgjort
vad i 62 § andra stycket sägs,
eller vare rättigheten till återkallelse
försutten, över anmälan om återkallelse
skall motparten höras. Vad
i 23 § stadgas om anmälan till inskrivningsdomaren
och anteckning
av expropriationsmål äge, sedan
domstolen skilt målet från sig, motsvarande
tillämpning beträffande
återkallelse.

Återkallelse må------syn

Ej må--- —------— i

(.Föreslagen lydelse)

kalla expropriationsanspråket, göre
han anmälan därom till domstol, hos
vilken målet är anhängigt, och ingive
därvid, om tillstånd till expropriation
erhållits, bevis att han fullgjort
vad i 62 § andra stycket sägs,
eller vare rättigheten till återkallelse
försutten, över anmälan om återkallelse
skall motparten höras. Vad
i 23 § stadgas om anmälan till inskrivningsmyndigheten
och anteckning
av expropriationsmål äge, sedan
domstolen skilt målet från sig,
motsvarande tillämpning beträffande
återkallelse,
nerligt men.
besittning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

I fråga om fordran, för vilken företrädesrätt åtnjutes på grund av 5 § lagen
( ) om införande av nya jordabalken, och rätt till avkomst

eller annan förmån som upplåtits före denna lags ikraftträdande äger äldre
bestämmelser alltjämt tillämpning.

15) Förslag
till
Lag

om ändring i vattenlagen (1918: 528)

Härigenom förordnas, att 1 kap. 3 §, 4 kap. 6 § 2 mom. samt 9 kap. 9, 52,
54, 69 och 71—73 §§ vattenlagen (1918: 523) skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

1 KAP.

Ägare av

-- i 2 kap.

Om rätt för annan att åtnjuta
strandägares rätt enligt första stycket
finnas bestämmelser i 1 kap. 6 §
jordabalken.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse'')

4 KAP.

2 mom. Anspråk å--— —--

Ersättning för värdeminskning å
fast egendom skall bestämmas särskilt
för varje fastighet. I fråga om
sättet för erläggande av sådan ersättning,
densammas fördelning mellan
rättsägare i den fasta egendom,
varom fråga är, samt egendomens
befriande från ansvarighet för intecknad
fordran gälle vad i lag finnes
eller kan varda stadgat för det
fall, att till följd av byggande i vatten
ersättning skall utgå för skada
å fast egendom.

§•

------utan skäl.

Ersättning för värdeminskning å
fast egendom skall bestämmas särskilt
för varje fastighet. I fråga om
sättet för erläggade av sådan ersättning,
densammas fördelning mellan
rättsägare i den fasta egendom,
varom fråga är, samt egendomens
befriande från ansvarighet för inteckning
gälle vad i lag finnes eller
kan varda stadgat för det fall, att
till följd av byggande i vatten ersättning
skall utgå för skada å fast
egendom.

9 KAP.
9 §■

Ändå att fastighet, för vilken till
följd av företag enligt denna lag vattenkraft
går förlorad, tillhör samme
ägare som den fastighet, för vars
räkning företaget utföres, skall ersättning
för den förlorade vattenkraften
gäldas, såframt förstnämnda
fastighet är besvärad av inteckning
för fordran eller kan jämlikt 11 kap.
2 § jordabalken i ägarens hand häfta
för ogulden köpeskilling samt
fordringsägaren ej lämnat medgivande
till företaget. Vad nu sagts gälle
dock ej, där förlusten av vattenkraft
prövas vara väsentligen utan
betydelse för fordringsägarens säkerhet.

I fråga — ------------

Ändå att fastighet, för vilken till
följd av företag enligt denna lag vattenkraft
går förlorad, tillhör samme
ägare som den fastighet, för vars räkning
företaget utföres, skall ersättning
för den förlorade vattenkraften
gäldas, såframt borgenär, som har
panträtt i den förstnämnda fastigheten,
ej lämnat medgivande till företaget.
Vad nu sagts gälle dock ej,
där förlusten av vattenkraft prövas
vara väsentligen utan betydelse för
borgenärens säkerhet.

motsvarande tillämpning.

52 §.

Är fast egendom, som skall lösas
med penningar, besvärad av nyttjanderätt
eller rätt till servitut eller
till avkomst eller annan förmån eller
till elektrisk kraft, skall ersättningen
till egendomens ägare och
den gottgörelse, som må tillkomma

1 Senaste lydelse 1968: 692.

Är fast egendom, som skall lösas
med penningar, besvärad av nyttj anderätt,
rätt till servitut eller rätt till
elektrisk kraft, skall ersättningen till
egendomens ägare och den gottgörelse,
som må tillkomma rättighetens
innehavare, var för sig bestämmas.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

(Nuvarande lydelse)

rättighetens innehavare, var för sig
bestämmas. Medför rättighet, som
nyss nämnts, förminskning av den
fasta egendomens värde, skall till
grund för den ägaren tillkommande
ersättningen läggas det värde egendomen
med därå vilande besvär äger;
dock att den förhöjning över värdet,
som jämlikt 48 § må ifrågakomma,
skall bestämmas med hänsyn till det
värde egendomen utan sådant besvär
skulle äga. Erfordras för tillämpning
av reglerna i 69 § andra stycket, att
utöver vad nu sagts särskild värdering
sker av den fasta egendomen
med eller utan viss rättighet besvärande
densamma, varde sådan i samband
med ersättningens fastställande
verkställd.

(Föreslagen lydelse)

Medför rättighet, som nyss nämnts,
förminskning av den fasta egendomens
värde, skall till grund för den
ägaren tillkommande ersättningen
läggas det värde egendomen med
därå vilande besvär äger; dock att
den förhöjning över värdet, som jämlikt
48 § må ifrågakomma, skall bestämmas
med hänsyn till det värde
egendomen utan sådant besvär skulle
äga. Erfordras för tillämpning av
reglerna i 69 § andra stycket, att utöver
vad nu sagts särskild värdering
sker av den fasta egendomen med
eller utan viss rättighet besvärande
densamma, varde sådan i samband
med ersättningens fastställande
verkställd.

54 §.

Ersättning för fast------

Ersättning för vattenkraft samt
för skada och intrång å fast egendom
i andra fall än i första stycket avses
skall, där ersättningen bestämts att
utgå på en gång, jämväl nedsättas
hos Konungens befallningshavande,
såframt jämlikt stadgandena i 59 eller
60 § uppsägning skall ske eller
den fastighet, till vilken vattenkraften
hör eller som skadas, år besvärad
av inteckning för fordran eller
kan jämlikt 11 kap. 2 § jordabalken
i ägarens hand häfta för ogulden köpeskilling;
och varde i fall, som nu
sagts, jämväl ersättning, som må
hava bestämts till innehavare av särskild
rätt till fastigheten, nedsatt.
Skall ej uppsägning ske, och prövas
förlusten av vattenkraft eller skadan
eller intrånget vara väsentligen utan
betydelse för fordringsägarens säkerhet,
erfordras dock ej nedsättning.

I samband — ---------

--lag samma.

Ersättning för vattenkraft samt
för skada och intrång å fast egendom
i andra fall än i första stycket
avses skall, där ersättningen bestämts
att utgå på en gång, jämväl
nedsättas hos Konungens befallningshavande,
såframt jämlikt stadgandena
i 59 eller 60 § uppsägning
skall ske eller den fastighet, till vilken
vattenkraften hör eller som skadas,
svarar för beviljad eller sökt inteckning;
och varde i fall, som nu
sagts, jämväl ersättning, som må
hava bestämts till innehavare av särskild
rätt till fastigheten, nedsatt.
Skall ej uppsägning ske, och prövas
förlusten av vattenkraft eller skadan
eller intrånget vara väsentligen
utan betydelse för borgenär, som
har panträtt i fastigheten, erfordras
dock ej nedsättning.

skall ske.

1 Senaste lydelse 1919: 425.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

(Nuvarande lydelse)

Nedsatta ersättningsmedel----

Besväras fast egendom, som löses,
av sökt eller beviljad inteckning för
fordran, eller kan egendomen jämlikt
11 kap. 2 § jordabalken i ägarens
hand häfta för ogulden köpeskilling,
varde den för egendomen
bestämda ersättningen så ock, om
endast en del av fastighet löses, ersättning
till ägaren för skada och
intrång å den återstående delen av
Konungens befallningshavande fördelad
i den ordning, som för fördelning
av köpeskilling för utmätningsvis
såld fast egendom är stadgad. Är
egendomen förutom av fordran besvärad
av sådan nyttjanderätt eller
rätt lill servitut eller till avkomst
eller annan förmån eller till elektrisk
kraft, varigenom egendomens värde
minskas, och åtnjuter rättigheten
sämre rätt än fordringen, vare fordringsägaren
berättigad att, om och i
den mån ersättningen för egendomen
understiger det värde denna skulle
äga, därest den ej varit av rättigheten
besvärad, för den del av fordringen,
som må överskjuta ersättningen
för egendomen, erhålla betalning
ur det till rättighetens innehavare
bestämda ersättningsbeloppet,
och varde gottgörelsen till denne i
motsvarande mån förminskad.

I fråga om ersättning, som bestämts
på grund av stadgandena i
9 § eller som blivit jämlikt 54 § andra
stycket nedsatt, skall vad nyss
sagts om fördelning äga motsvarande
tillämpning; dock att utbetalning
må ske till vederbörande fastighetsägare
eller till den, vilken ersättningen
eljest tillerkänts, där det
visas, att fordringsägare, som i andra
stycket omförmäles, lämnat medgivande
därtill.

(Föreslagen lydelse)

§-x

--före tillträdesdagen.

Svarar fast egendom, som löses,
för beviljad eller sökt inteckning,
varde den för egendomen bestämda
ersättningen så ock, om endast en del
av fastighet löses, ersättningen till
ägaren för skada och intrång å den
återstående delen av Konungens befallningshavande
fördelad i den ordning,
som för fördelning av köpeskilling
för utmätningsvis såld fast
egendom är stadgad. Är egendomen
förutom av inteckning besvärad av
sådan i 52 § angiven rättighet, varigenom
egendomens värde minskas,
och åtnjuter rättigheten sämre rätt
än inteckningen, vare borgenär som
har panträtt på grundval av inteckningen
berättigad att, om och i den
mån ersättningen för egendomen understiger
det värde denna skulle äga,
därest den ej varit av rättigheten besvärad,
för den del av fordringen,
som må överskjuta ersättningen för
egendomen, erhålla betalning ur det
till rättighetens innehavare bestämda
ersättningsbeloppet, och varde
gottgörelsen till denne i motsvarande
mån förminskad

I fråga om ersättning, som bestämts
på grund av stadgandena i
9 § eller som blivit jämlikt 54 §
andra stycket nedsatt, skall vad nyss
sagts om fördelning äga motsvarande
tillämpning.

1 Senaste lydelse 1968: 692.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

(Nuvarande lydelse)

Är fast egendom, som enligt denna
lag löses med penningar, intecknad,
åligge Konungens befallningshavande
att, sedan den genom lagakraftvunnet
utslag bestämda ersättningen
blivit nedsatt samt egendomen
avträdd, därom ofördröj ligen
göra anmälan å landet hos domaren
och i stad hos rätten. Har egendomen
avträtts, innan ersättningen blivit
slutligt fastställd, och varder ersättningen
ej bestämd till högre belopp
än det enligt stadgandet i 58 §
redan nedsatta, skall anmälan, som
nu sagts, göras så snart lagakraftägande
utslag i målet till Konungens
befallningshavande ingivits.

Utfaller, då en del av intecknad
fastighet eller en eller flera av gemensamt
intecknade fastigheter blivit
avträdda, vid fördelning av erersättningen
likvid å intecknings huvudstol,
åligge ock Konungens befallningshavande
att därom, sedan
fördelningen blivit godkänd eller
vunnit laga kraft, ofördrö j ligen göra
anmälan efter ty nyss sagts och tilllika
insända fördelningslängden. Lag
samma vare, där vid fördelning av
ersättning, som bestämts jämlikt 9 §
eller som blivit på grund av stadgandet
i 54 g andra stycket nedsatt,
likvid utfallit å huvudstol av intecknad
gäld.

Utan hinder därav, att fördelning
av ersättning ägt rum och blivit godkänd
eller vunnit laga kraft, äge
intrökningshavare, vars fordran icke
blivit till fullo betäckt, den rätt,
varom i 73 g förmäles.

(Föreslagen lydelse)

§•

Besväras fast egendom, som enligt
denna lag löses med penningar,
av inteckning eller inskriven rättighet,
åligge Konungens befallningshavande
att, sedan den genom lagakraftvunnet
utslag bestämda ersättningen
blivit nedsatt samt egendomen
avträdd, därom ofördröj ligen göra
anmälan hos inskrivningsmyndigheten
för anteckning i fastighetsboken.
Har egendomen avträtts, innan ersättningen
blivit slutligt fastställd,
och varder ersättningen ej bestämd
till högre belopp än det enligt stadgandet
i 58 § redan nedsatta, skall
anmälan, som nu sagts, göras så
snart lagakraftägande utslag i målet
till Konungens befallningshavande
ingivits.

Utfaller, då egendomen avträtts
innan ersättningen blivit slutligen
fastställd eller då en del av intecknad
fastighet eller en eller flera av
gemensamt intecknade fastigheter
blivit avträdda, vid fördelning av ersättning
betalning på pantbrevs belopp,
åligge ock Konungens befallningshavande
att därom, sedan fördelningen
blivit godkänd eller vunnit
laga kraft, ofördröj ligen göra anmälan
efter ty nyss sagts och tillika
insända fördelningslängden. Lag
samma vare, därvid fördelning av
ersättning, som bestämts jämlikt 9 §
eller som blivit på grund av stadgandet
i 54 § andra stycket nedsatt, betalning
utfallit på pantbrevs belopp.

Utan hinder därav, att fördelning
av ersättning ägt rum och blivit godkänd
eller vunnit laga kraft, äge
borgenär, som har panträtt och vars
fordran icke blivit till fullo betäckt,
den rätt, varom i 73 § förmäles.

Har för samfällt strömfall, som
löses jämlikt 2 kap. 7 §, ersättningen,
såvitt angår andel i fallet, tillhörig
annan än den lösande, be -

§•

Har för samfällt strömfall, som
löses jämlikt 2 kap. 7 §, ersättningen,
såvitt angår andel i fallet, tillhörig
annan än den lösande, bestämts

4 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 9 samt. 3 avd. Nr SI

T red. je lagutskottets

(Nuvarande lydelse)

stämts att utgå medelst kraftöverföring,
och är sådan del av strömfallet
med inteckning besvärad, ankomme
på den lösande att, sedan
han tillträtt fallet och kraftöverföringen
i föreskriven ordning påbörjats,
därom göra anmälan å landet
hos domaren och i stad hos rätten;
skolande till styrkande av det förhållande,
varom anmälan göres, företes
intyg av vederbörande ersättningstagare
eller ock av två stämningsmän
eller andra trovärdiga personer.

Förmenar innehavare av fordran,
varför fast egendom på grund av inteckning
eller jämlikt 11 kap. 2 §
jordabalken häftar, att ersättning
för denna eller för därifrån förlorad
vattenkraft eller för skada och intrång
å egendomen blivit för lågt beräknad,
vare han, i den mån ersättningens
belopp till följd av överenskommelse
därom mellan ersättningsgivaren
och egendomens ägare
eller av annan anledning ej blivit
prövat av domstol eller vid syneförrättning,
berättigad att, där ej full
betalning för hans fordran lämnas
honom, äska, att ersättningen, såvitt
på hans eller annan sådan fordringsägares
rätt inverkar, varder av
vattendomstolen bestämd. Talan
härom skall anhängiggöras sist inom
sex månader efter det fördelning av
ersättningen vunnit laga kraft eller,
där ersättningen bestämts att utgå
i kraft, efter den för kraftöverföringens
början bestämda tid; försittes
tid, som nu sagts, vare rätt till
talan förlorad.

låtande nr 81 år 1970

(Föreslagen lydelse)

att utgå medelst kraftöverföring,
och är sådan del av strömfallet med
inteckning eller inskriven rättighet
besvärad, ankomme på den lösande
att, sedan han tillträtt fallet och
kraftöverföringen i föreskriven ordning
påbörjats, därom göra anmälan
hos inskrivningsmyndigheten för
anteckning i fastighetsboken; skolande
till styrkande av det förhållande,
varom anmälan göres, företes
intyg av vederbörande ersättningstagare
eller ock av två stämningsmän
eller andra trovärdiga personer.

S-1

Förmenar borgenär, som har panträtt
i fast egendom, att ersättning
för denna eller för därifrån förlorad
vattenkraft eller för skada och
intrång å egendomen blivit för lågt
beräknad, vare han, i den mån ersättningens
belopp till följd av
överenskommelse därom mellan ersättningsgivaren
och egendomens
ägare eller av annan anledning ej
blivit prövat av domstol eller vid
syneförrättning, berättigad att, där
ej full betalning för hans fordran
lämnas honom, äska, att ersättningen,
såvitt på hans eller annan sådan
borgenärs rätt inverkar, varder av
vattendomstolen bestämd. Talan härom
skall anhängiggöras sist inom
sex månader efter det fördelning av
ersättningen vunnit laga kraft eller,
där ersättningen bestämts att utgå
i kraft, efter den för kraftöverföringens
början bestämda tid; försittes
tid, som nu sagts, vare rätt till talan
förlorad.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

I fråga om fordran, för vilken företrädesrätt åtnjutes på grund av 5 §
lagen ( ) om införande av nya jordabalken, och rätt till avkomst

eller annan förmån som upplåtits före denna lags ikraftträdande äger äldre
bestämmelser alltjämt tillämpning.

1 Senaste lydelse 1919: 425.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

16) Förslag
till
Lag

om ändring i lagen (1924: 322) om vård av omyndigs värdehandlingar

Härigenom förordnas, att 2 § lagen (1924:322) om vård av omyndigs
värdehandlingar skall ha nedan angivna lydelse.

(■Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

2 §d

I fråga------ ---aktiernas utbekommande,

att a intecknat skuldebrev eller
annat fordringsbevis uppbära betalning
av förfallna räntor och kapitalbelopp,
då betalning frivilligt erlägges,
så ock, där uppgift om gäldenärens
adress kan av banken utan väsentlig
omgång eller tidsutdräkt inhämtas
eller eljest på förfrågan meddelas
av förmyndaren, hos gäldenären
vid utebliven betalning verkställa
enskilt krav och efter framställning
av förmyndaren jämväl uppsägning,

7) att, när å inteckningshandling
belöper betalning vid fördelning av
köpeskillingen efter exekutiv auktion
eller av löseskilling eller annan
ersättning med avseende å den intecknade
egendomen, på framställning
av förmyndaren förete handlingen
och uppbära betalningen,

8) att, då--- —

11) att ombesörja anteckning om
innehav av inteckningshandling och,
när överförmyndaren medgivit inteckningshandlings
uttagande för
annan åtgärd av inskrivningsdomaren,
förete handlingen hos domaren,

12) att, när-------—

Beträffande utländska----

6) att å skuldebrev eller annat
fordringsbevis uppbära betalning av
förfallna räntor och kapitalbelopp,
då betalning frivilligt erlägges, så
ock, där uppgift om gäldenärens adress
kan av banken utan väsentlig
omgång eller tidsutdräkt inhämtas
eller eljest på förfrågan meddelas
av förmyndaren, hos gäldenären vid
utebliven betalning verkställa enskilt
krav och efter framställning
av förmyndaren jämväl uppsägning,

7) att, när å pantbrev eller annan
inteckningshandling belöper betalning
vid fördelning av köpeskillingen
efter exekutiv auktion eller av
löseskilling eller annan ersättning
med avseende å den intecknade egendomen,
på framställning av förmyndaren
förete handlingen och uppbära
betalningen,

fordrans vidmakthållande,

11) att ombesörja anteckning om
innehav av pantbrev eller annan inteckningshandling
och, när överförmyndaren
medgivit inteekningshandlings
uttagande för annan åtgärd
av inskrivningsmyndigheten,
förete handlingen hos myndigheten,
underrätta förmyndaren.

- -— handlingarnas förvaring.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.
1 Senaste lydelse 1940: 451.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

17) Förslag
till
Lag

om ändring i lagen (1927: 79) om inteckningsliavares rätt till betalning
ur ersättning, som utgår på grund av brandförsäkringsavtal

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1927: 79) om inteckningsliavares
rätt till betalning ur ersättning, som utgår på grund av brandförsäkringsavtal,

dels att 3 § skall upphöra att gälla,

dels att rubriken till lagen samt
givna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

Lag

om inteckningsliavares rätt till betalning
ur ersättning, som utgår på grund av
brandförsäkringsavtal

Har brandförsäkring tagits å fast
egendom som besväras av sökt eller
beviljad inteckning för fordran, vare,
i händelse av timad skada, egendomens
ägare utan hinder av inteckningen
berättigad att själv uppbära
ersättningen, där denna ej överstiger
en tiondel av det belopp, för vilket
brandförsäkring å egendomen är
gällande.

Är ersättningen större, må den ej
utbetalas till ägaren, med mindre inteckningshavaren
det medgiver eller
ock ägaren avhjälpt skadan eller
ställt säkerhet, som av Konungens
befallning shav ande godkänts, för ersättningens
återbärande i händelse
skadan ej inom skälig tid avhjälpes.
Visar ej ägaren inom två månader
efter det ersättningsbeloppet till betalning
förfallit, att han är berätti 1

Senaste lydelse 1967: 265.

1, 2 och 4—7 §§ skall ha nedan an (Föreslagen

lydelse)

Lag

om rätt för borgenär till betalning ur ersättning
på grund av brandförsäkringsavtal §•* Har

brandförsäkring tagits å fast
egendom som besväras av sökt eller
beviljad inteckning, vare, i händelse
av timad skada, egendomens ägara
utan hinder av inteckningen berättigad
att själv uppbära ersättningen,
där denna ej överstiger en
tiondel av det belopp, för vilket
brandförsäkring å egendomen är
gällande.

Är ersättningen större, må den ej
utbetalas till ägaren, med mindre
borgenär, som har panträtt i fastigheten,
det medgiver eller ock ägaren
avhjälpt skadan eller ställt säkerhet,
som av länsstyrelsen godkänts,
för ersättningens återbärande i händelse
skadan ej inom skälig tid avhjälpes.
Visar ej ägaren inom två
månader efter det ersättningsbeloppet
till betalning förfallit, att han är

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

(Nuvarande lydelse)

gad att lyfta beloppet, eller har lyftat
belopp återburits, skall beloppet
nedsättas hos Konungens befallningshavande
för utbetalning till den
eller dem, som därtill äga rätt; och
skall tillika uppgift lämnas om inteckning
shavare, vars namn och
adress blivit hos försäkringsgivaren
anmälda.

Sådan inteckning shavare skall
ock av försäkringsgivaren särskilt
underrättas om nedsättningen. Underrättelse
skall anses meddelad, då
den i rekommenderat brev avsänts
under den uppgivna adressen.

Har ersättningsbelopp blivit nedsatt
hos Konungens befallningshavande,
utsätte denne så snart ske
kan sammanträde för förhandling
om rättsägares anspråk och beloppets
fördelning. Fråga om inteckningslxavares
rätt till betalning varde
av Konungens befallning skavande
prövad, med mindre inteckningshavaren
givit till känna, att han ej
önskar betalning.

Kallelse till sammanträdet skall
genom Konungens befallning skavandes
försorg minst fjorton dagar
förut med posten sändas till fastighetsägaren
och kända innehavare av
fordran, som i denna lag avses, så
ock införas i allmänna tidningarna
och tidning inom orten. I övrigt
skall i avseende å fördelningen vad
i utsölmingslagen stadgas om fördelning
av köpeskilling för utmätningsvis
såld fast egendom äga motsvarande
tillämpning. 4

(Föreslagen lydelse)

berättigad att lyfta beloppet, eller
har lyftat belopp återburits, skall
beloppet nedsättas hos länsstyrelsen
för utbetalning till den eller dem,
som därtill äga rätt; och skall tillika
uppgift lämnas om borgenärer, vars
namn och adress blivit hos försäkringsgivaren
anmälda.

Sådan borgenär skall ock av försäkringsgivaren
särskilt underrättas
om nedsättningen. Underrättelse
skall anses meddelad, då den i rekommenderat
brev avsänts under
den uppgivna adressen.

Har ersättningsbelopp blivit nedsatt
hos länsstyrelsen, utsätte denna
så snart ske kan sammanträde för
förhandling om rättsägares anspråk
och beloppets fördelning.

Kallelse till sammanträdet skall
genom länsstyrelsens försorg minst
fjorton dagar förut med posten sändas
till fastighetsägaren och kända
borgenärer, som i denna lag avses,
så ock införas i allmänna tidningarna
och tidning inom orten. I övrigt
skall i avseende å fördelningen bestämmelserna
om fördelning av köpeskilling
för exekutivt försåld fast
egendom äga motsvarande tillämpning.

4 §d

Är, då skada inträffar, försäk- Är, då skada inträffar, försäkringsgivaren
ansvarig i förhållande ringsgivaren ansvarig i förhållande
till inteckning shav ar en men ej gent till borgenär, som har panträtt i fasemot
den fasta egendomens ägare, tigheten, men ej gent emot den fasta
inträde han, i den mån betalning ut- egendomens ägare, inträde försäk 1

Senaste lydelse 1967: 265.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

(Nuvarande lydelse)

fallit å inteckningens huvudstol, i
inteclcningshavarens rätt.

För det belopp, varmed betalning
sålunda utfallit, jämte ränta skall
på grund av handling, som Konungens
befallningshavande har att utfärda,
inteckning meddelas försäkringsgivaren
att gälla med förmånsrätt
näst efter intecknat belopp, som
ej vid fördelningen utgått. Sådan
handling skall innehålla, att belopp
som där avses förfaller till betalning
sex månader efter uppsägning.

Har inteckning jämlikt denna lag
blivit helt eller delvis utan verkan,
åligger det Konungens befallningshavande
att därom, sedan fördelningen
blivit godkänd eller vunnit
laga kraft, ofördröjligen göra anmälan,
å landet hos domaren och i stad
hos rätten samt tillika insända fördelningslängden;
och skall, sedan
sådan anmälan inkommit, anteckning
om förhållandet införas i inteckningsprotokollet,
å landet å nästa
rättegångsdag under lagtima ting
och i stad å nästa rättegångsdag för
inteckning särenden.

Skall inteckning meddelas på
grund av handling, som avses i 4 §,
har Konungens befallningshavande
att i sammanhang med anmälan,
som här förut i denna paragraf är
sagd, insända handlingen med begäran
om inteckning. 6

Utan hinder därav att, sedan skada
tiniat å försäkrad fast egendom,
skadans belopp blivit efter förhandling
mellan försäkringstagaren och
försäkringsgivaren fastställt, vare
innehavare av inteckning i egendomen,
där han ej medgivit ersättningsbeloppets
utbetalande, berättigad
att hos försäkringsgivaren påyr 1

Senaste lydelse 1967: 265.

(Föreslagen lydelse)

ringsgivaren i den mån betalning utfallit
på pantbrevets belopp, i borgenärens
fordringsrätt.

För det belopp, varmed betalning
sålunda utfallit, skall på ansökan av
länsstyrelsen inteckning meddelas
att gälla med företrädesrätt näst efter
intecknat belopp på vilket betalning
ej utfallit. Det pantbrev som utfärdas
på grundval av inteckningen
skall överlämnas till försäkringsgivaren
såsom pant för dennes fordran.

Utfaller vid fördelning av medel
betalning på pantbrevs belopp, åligger
det länsstyrelsen att därom, sedan
fördelningen blivit godkänd eller
vunnit laga kraft, ofördröjligen
göra anmälan hos inskrivningsmyndigheten
för anteckning i fastighetsboken
samt tillika insända fördelningslängden.

Ansökan enligt 4 § andra stycket
skall göras i sammanhang med anmälan
som avses i första stycket denna
paragraf.

Utan hinder därav att, sedan skada
tiniat å försäkrad fast egendom,
skadans belopp blivit efter förhandling
mellan försäkringstagaren och
försäkringsgivaren fastställt, vare
borgenär, som har panträtt i egendomen,
där han ej medgivit ersättningsbeloppets
utbetalande, berättigad
att hos försäkringsgivaren påyr -

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

(Nuvarande lydelse)

ka, att skadans belopp skall, såvitt
hans rätt angår, fastställas i den
ordning försäkringsavtalet stadgar.
Sådant yrkande skall framställas inom
en månad efter det skadan timade
eller, därest anmälan om inteckningshavarens
namn och adress
gjorts hos försäkringsgivaren, inom
fjorton dagar efter det inteckningshavaren
underrättats om skadebeloppets
fastställande. Underrättelse
skall anses meddelad, då den blivit
till inteckningshavaren avsänd i rekommenderat
brev under den uppgivna
adressen.

Framställes yrkande som i denna
paragraf avses av flera inteckningshavare,
ankomme på dem att gemensamt
utse ett ombud att föra talan
i saken; sämjas de ej, skall ombudet
utses av Konungens befallningshavande.

(Föreslagen lydelse)

ka, att skadans belopp skall, såvitt
lians rätt angår, fastställas i den
ordning försäkringsavtalet stadgar.
Sådant yrkande skall framställas inom
en månad efter det skadan timade
eller, därest anmälan om borgenärens
namn och adress gjorts hos
försäkringsgivaren, inom fjorton
dagar efter det borgenären underrättats
om skadebeloppets fastställande.
Underrättelse skall anses
meddelad, då den blivit till borgenären
avsänd i rekommenderat brev
under den uppgivna adressen.

Framställes yrkande som i denna
paragraf avses av flera borgenärer,
ankomme på dem att gemensamt utse
ett ombud att föra talan i saken;
sämjas de ej, skall ombudet utses
av länsstyrelsen.

Vad i denna lag stadgas om inteckningshavare
gälle ock den, som
för ogulden köpeskilling äger fordran
med förmånsrätt, som avses i 11
kap. 2 § jordabalken.

Har någon för fordran inteckning
i tomträtt eller vattenfallsrätt, och
är brandförsäkring tagen å byggnad
eller annat som utgör tillbehör till
tomträtten eller vattenfallsrätten,
skall i fråga om inteckningshavarens
rätt på grund av försäkringen
vad i denna lag stadgas äga motsvarande
tillämpning.

Har borgenär panträtt i tomträtt
och är brandförsäkring tagen å
byggnad eller annat som utgör tillbehör
till tomträtten, skall i fråga
om borgenärens rätt på grund av
försäkringen vad i denna lag stadgas
äga motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

Bestämmelserna i denna lag om borgenär som har panträtt i fastighet
äger motsvarande tillämpning på borgenär som åtnjuter företrädesrätt för
sin fordran på grund av 5 § lagen ( ) om införande av nya jordabalken.

Bestämmelsen i 7 § om tomträtt äger motsvarande tillämpning på vattenfallsrätt.

1 Senaste lydelse 1967: 265.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

18) Förslag
till
Lag

om ändring i lagen (1927: 85) om dödande av förkommen handling

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1927:85) om dödande av förkommen
handling,

dels att 1, 2, 4, 8—10 och 13 §§ skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 14 §, av nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

Löpande skuldebrev, växel, konossement
eller annan handling, vars
företeende utgör villkor för rätt att
kräva betalning eller påkalla fullgörande
av annan förpliktelse, må, där
antagas kan att handlingen förstörts
eller eljest förkommit, dödas på begäran
av den, som förlorat handlingen.
Lag samma vare i fråga om
aktiebrev, så ock beträffande intecknad
förskrivning, som är ställd till
viss man.

Denna lag------------- 2

Ansökan om dödande av handling
skall, skriftligen avfattad, ingivas
till rätten i den ort, där förpliktelsen
skall fullgöras, eller, om sådan ort
ej är nämnd i handlingen, till den
rätt, där den förpliktade är skyldig
att svara i tvistemål, som angå gäld
i allmänhet. Har på grund av handlingen
inteckning meddelats, göres
ansökningen, då fråga är om handling,
för vilken inteckning fastställts
i fast egendom, tomträtt eller vattenfallsrätt,
hos den rätt, under vilken
fastigheten lyder, och eljest hos

1 Senaste lydelse 1969: 725.

2 Senaste lydelse 1966: 458 (jfr 1966: 649).

(Föreslagen lydelse)

Löpande skuldebrev, växel, konossement
eller annan handling, vars
företeende utgör villkor för rätt att
kräva betalning eller påkalla fullgörande
av annan förpliktelse, må, där
antagas kan att handlingen förstörts
eller eljest förkommit, dödas på begäran
av den, som förlorat handlingen.
Lag samma vare i fråga om
aktiebrev och pantbrev, så ock beträffande
intecknad förskrivning,
som är ställd till viss man.
eller obligationer.

Ansökan om dödande av handling
skall, skriftligen avfattad, ingivas
till rätten i den ort, där förpliktelsen
skall fullgöras, eller, om sådan
ort ej är nämnd i handlingen, till
den rätt, där den förpliktade är
skyldig att svara i tvistemål, som
angå gäld i allmänhet. Då fråga är
om pantbrev, göres ansökningen hos
den rätt under vilken fastigheten lyder.
Ansökan om dödande av intecknad
fordringshandling göres hos
rätten i den ort, där vederbörande
inskrivningsmyndighet är.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

rätten i den ort, där vederbörande
inskrivningsdomare är.

Ansökan om dödande av konossement----godsets bestämmelseort.

Äro enligt------------av dem.

Sökanden åligger att, så vitt ske
kan, om ansökningen underrätta en
var vilken såsom gäldenär, löftesmän
eller eljest är på grund av
handlingen förpliktad. Avser ansökningen
handling på grund varav inteckning
är meddelad, skall den intecknade
egendomens ägare, ändå
att han ej är personligen ansvarig
för inteckningen, så ock den som senast,
i den ordning särskilt är stadgat,
blivit antecknad såsom innehavare
av handlingen, där så ske kan,
underrättas om ansökningen.

Sökanden åligger att, så vitt ske
lian, om ansökningen underrätta en
var vilken såsom gäldenär, löftesmän
eller eljest är på grund av
handlingen förpliktad. Avser ansökningen
pantbrev eller inteclcnad
fordring shandling, skall den intecknade
egendomens ägare, så ock den
som senast, i den ordning särskilt
är stadgat, blivit antecknad såsom
innehavare av handlingen, där så ske
kan, underrättas om ansökningen.

8 §•

Innan fullföljd-------

Finner rätten, — -------

Beträffande intecknad handling
skall beslutet tillika innehålla erinran,
att det ej innebär dödande av
inteckningen.

hos gäldenären.
rätten dödad.

Beträffande pantbrev och intecknad
fordringshandling skall beslutet
tillika innehålla erinran, att det ej
innebär dödande av inteckningen.

Varder handlingen dödad, må den
omständigheten att den ej kan företes
icke utgöra hinder för sökanden
att göra gällande den rätt, som på
handlingen kunnat grundas; och
har den, som är förpliktad att fullgöra
vad i handlingen blivit utfäst
eller vars egendom på grund av inteckning
eller eljest häftar för utfästelsen,
att utfärda ny handling,
som mot den dödade svarar.

Ny handling, som utfärdats i stället
för dödad inteckningshandling,
gälle ej såsom inteckningshandling
förrän anteckning skett jämlikt 10 §
andra stycket. 1 *

1 Senaste lydelse 1934: 260.

s Senaste lydelse 1946: 105.

§-2

Varder handlingen dödad, må den
omständigheten att den ej kan företes
icke utgöra hinder för sökanden
att göra gällande den rätt, som på
handlingen kunnat grundas; och
har den, som är förpliktad att fullgöra
vad i handlingen blivit utfäst,
eller, i fråga om intecknad fordringshandling,
den intecknade egendomens
ägare att utfärda ny handling,
som mot den dödade svarar.

Ny handling, som enligt första
stycket utfärdats i stället för dödad
inteckningshandling, gälle ej såsom
inteckningshandling förrän anteckning
skett jämlikt 10 § tredje stycket.

särskilt stadgat.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

(Nuvarande lydelse)

Är handling, om vars dödande
gjorts ansökning, intecknad, skall
rätten underrätta vederbörande inskrivningsdomare
om ansökningen,
och har denne att därom så snart
ske kan å inskrivningsdag göra anteckning
i fastighetsboken eller annan
inskrivningsbok varom fråga
är. Vad nu sagts om ansökningen
skall ock gälla rättens slutliga utslag
i ärendet; dock må, då ansökningen
avslagits, anteckning ej
verkställas förrän utslaget vunnit
laga kraft.

Sedan utslag, varigenom intecknad
handling dödats, vunnit laga
kraft, skall inskrivningsdomaren,
på ansökan, å inskrivningsdag göra
anteckning i fastighetsboken eller annan
inskrivningsbok varom fråga
är, att ny handling, som utfärdats
jämlikt 9 §, medför den inteckningsrätt
som tillkommit den dödade.
När ansökan göres, skall den nya
handlingen vara åtföljd av avskrifter
enligt vad beträffande ansökan
om inteckning är stadgat.

Hava tio år förflutit från det intecknad
fordringshandling, om vilken
det ej är känt var den finnes,
blivit uppvisad för anteckning om
innehav eller eljest företedd i inteckningsärende
och vill den intecknade
egendomens ägare äska att inteckningen,
ehuru han ej kan förete
handlingen, måtte dödas, göre ansökan
därom, då fråga är om handling,
för vilken inteckning fastställts
i fast egendom, tomträtt eller vat 1

Senaste lydelse 1955: 238.

a Senaste lydelse 1966: 458 (jfr 1966: 649).

(Föreslagen lydelse)

Avser ansökan om dödning pantbrev
eller intecknad fordringshandling,
skall rätten underrätta vederbörande
inskrivningsmyndighet om
ansökningen för anteckning i fastighetsboken
eller annan inskrivningsbok
varom fråga är. Vad nu sagts
om ansökningen skall ock gälla rättens
slutliga utslag i ärendet; dock
må, då ansökningen avslagits, anteckning
ej verkställas förrän utslaget
vunnit laga kraft.

Sedan utslag, varigenom pantbrev
dödats, vunnit laga kraft, skall inskrivningsmyndigheten
på ansökan
utfärda nytt pantbrev som svarar
mot det dödade samt göra anteckning
i fastighets- eller tomträttsboken
därom.

Har intecknad fordringshandling
dödats genom lagakraftvunnet utslag,
skall inskrivningsmyndigheten,
på ansökan, å inskrivningsdag
göra anteckning i vederbörande inskrivningsbok,
att ny handling, som
utfärdats jämlikt 9 §, medför den
inteckningsrätt som tillkommit den
dödade.

Hava tio år förflutit från det
pantbrev eller annan inteckningshandling,
om vilken det ej är känt
var den finnes, blivit uppvisad för
anteckning om innehav eller eljest
företedd i inteckningsärende och vill
den intecknade egendomens ägare
äska att inteckningen, ehuru han
ej kan förete handlingen, måtte dödas,
göre ansökan därom, då fråga
är om pantbrev, hos den rätt, under
vilken fastigheten lyder, och eljest

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

(Nuvarande lydelse)

tenfallsrätt, hos den rätt, under vilken
fastigheten lyder, och eljest hos
rätten i den ort, där vederbörade
inskrivningsdomare är. Sedan ansökningen,
där så ske kan, på sätt
om stämning i tvistemål är stadgat
delgivits den senast antecknade innehavaren
av handlingen, utfärde
rätten offentlig stämning, som skall
kungöras på sätt i 6 § sägs samt innehålla
beskrivning av handlingen
ävensom tillkännagivande att, om
någon innehar handlingen eller har
kännedom om att den finnes i behåll,
han bör därom, vid äventyr att
inteckningen eljest dödas, hos rätten
göra anmälan sist å dag som för
ärendets fullföljande utsättes. Sådan
dag må ej sättas tidigare än sex
månader efter kungörelsens införande
i allmänna tidningarna.

Fullföljes ej------- —

Finner rätten, vid prövning av ansökningen,
någon omständighet ej
hava förekommit som utgör skälig
anledning att låta inteckningen fortfarande
gälla, förordne rätten att inteckningen
må, på därom hos vederbörande
inskrivningsdomare gjord
ansökan, dödas utan handlingens
företeende.

Rätten skall underrätta inskrivningsdomaren
om ansökan som i
första stycket sägs, och har denne
att så snart ske kan å inskrivningsdag
göra anteckning därom i fastighetsboken
eller annan inskrivningsbok
varom fråga är. Vad nu sagts
om ansökningen skall ock gälla rättens
slutliga utslag i ärendet; dock
må, då ansökningen avslagits, anteckning
ej verkställas förrän utslaget
vunnit laga kraft.

(Föreslagen lydelse)

hos rätten i den ort, där vederbörande
inskrivningsmyndighet är.
Kan det antagas att pantbrev tillkommit
på sådant sätt eller kommit
ur ägarens hand under sådana omständigheter
som utesluter giltig
pantsättning, må ansökan göras utan
hinder av att nyss angivna Hd ej förflutit.
Sedan ansökningen, där så
ske kan, på sätt om stämning i tvistemål
är stadgat delgivits den senast
antecknade innehavaren av handlingen,
utfärde rätten offentlig stämning,
som skall kungöras på sätt i
6 § sägs samt innehålla beskrivning
av handlingen ävensom tillkännagivande
att, om någon innehar handlingen
eller har kännedom om att
den finnes i behåll, han bör därom,
vid äventyr att inteckningen eljest
dödas, hos rätten göra anmälan sist
å dag som för ärendets fullföljande
utsättes. Sådan dag må ej sättas tidigare
än sex månader efter kungörelsens
införande i allmänna tidningarna.

den förfallen.

Finner rätten, vid prövning av ansökningen,
någon omständighet ej
hava förekommit som utgör skälig
anledning att låta inteckningen fortfarande
gälla, förordne rätten att inteckningen
må, på därom hos vederbörande
inskrivningsmyndighet
gjord ansökan, dödas utan handlingens
företeende.

Rätten skall underrätta inskrivningsmyndigheten
om ansökan som
i första stycket sägs för anteckning
i fastighetsboken eller annan inskrivningsbok
varom fråga är. Vad
nu sagts om ansökningen skall ock
gälla rättens slutliga utslag i ärendet;
dock må, då ansökningen avslagits,
anteckning ej verkställas förrän
utslaget vunnit laga kraft.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

14 §.

Bestämmelserna i 1—10 §§ äga,,
såvitt de angå pantbrev, motsvarande
tillämpning i fråga om vilandebevis.
Bestämmelserna i 13 § om dödande
av inteckning äga motsvarande tilllämpning
i fråga om viland ef ör klarad
inteckningsansökan.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

19) Förslag
till
Lag

om ändring i gruvlagen (1938: 314)

Härigenom förordnas, att 21 § 1 mom., 24, 36 och 42—44 §§ gruvlagen
(1938: 314) skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

1 mom. I ansökning------

4) de personers namn, hemvist
och postadress vilka äro ägare av
de under 3) angivna områden eller
med avseende därå hava nyttjanderätt,
återköpsrätt, rätt till elektrisk
kraft eller till avkomst eller annan
förmån eller rätt till servitut; dock
må, där mark är samfälld för flera
fastigheter med skilda ägare och för
samfälligheten finnes känd styrelse
eller annan som är satt att den förvalta,
uppgifterna i stället avse ledamöterna
i styrelsen eller förvaltaren;

5) huruvida omedelbart — — —- —

Ägare av jordområde som avses
med ansökningen vare pliktig att, då
imnutaren för lämnande av stadgad
uppgift i utmålsansökningen eller

1 Senaste lydelse 1963: 626.

(Föreslagen lydelse)

§•*

i anspråk;

4) de personers namn, hemvist
och postadress vilka äro ägare av de
under 3) angivna områden eller med
avseende därå hava nyttjanderätt,
rätt till elektrisk kraft eller rätt till
servitut; dock må, där mark är samfälld
för flera fastigheter med skilda
ägare och för samfälligheten finnes
känd styrelse eller annan som är
satt att den förvalta, uppgifterna i
stället avse ledamöterna i styrelsen
eller förvaltaren;

--4) sägs.

§•

Ägare av jordområde som avses
med ansökningen vare pliktig att, då
inmutaren för lämnande av stadgad
uppgift i utmålsansökningen eller

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

(Nuvarande lydelse)

ock bergmästaren därom framställer
begäran, utan dröjsmål uppgiva envar
som med avseende å området har
nyttjanderätt, återköpsrätt, rätt till
elektrisk kraft eller till avkomst eller
annan förmån eller rätt till servitut.
Underlåter jordägaren detta och lider
sådan rättsägare skada i följd därav
att han icke blivit kallad till förrättningen,
vare jordägaren pliktig att,
där han visas hava ägt kännedom om
att rättsägaren berördes av förrättningen,
ersätta skadan. Erinran härom
varde införd i kungörelsen om
förrättningen.

(Föreslagen lydelse)

ock bergmästaren därom framställer
begäran, utan dröjsmål uppgiva envar
som med avseende å området har
nyttjanderätt, rätt till elektrisk kraft
eller rätt till servitut. Underlåter
jordägaren detta och lider sådan
rättsägare skada i följd därav att han
icke blivit kallad till förrättningen,
vare jordägaren pliktig att, där han
visas hava ägt kännedom om att rättsägaren
berördes av förrättningen, ersätta
skadan. Erinran härom varde
införd i kungörelsen om förrättningen.

36 §d

Mark inom----—---som förorsakas.

Skall en-------- — därför givas.

År nyttjanderätt till mark, varför
lösen skall givas eller som lider skada
eller intrång, av ägaren åt annan
upplåten, eller är marken besvärad
av rätt till avkomst eller annan förmån
eller till servitut eller till elektrisk
kraft, och går till följd av utxnålsläggningen
sådan särskild rätt
förlorad eller lider den intrång, skall
ersättning jämväl därför givas.

Då till--------förlu:

Är nyttjanderätt till mark, varför
lösen skall givas eller som lider skada
eller intrång av ägaren åt annan
upplåten, eller är marken besvärad
av rätt til! servitut eller till elektrisk
kraft, och går till följd av utmålsläggningen
sådan särskild rätt
förlorad eller lider den intrång, skall
ersättning jämväl därför givas.

ersättas.

Vid utmålsförrättningen fastställd
lösen och annan ersättning, jämte sex
procent ränta därå från dagen för
förrättningens avslutande skola inom
nittio dagar från samma tid, oavsett
mot förrättningen förd talan, erläggas
till den ersättningsberättigade.
Är den mark för vilken, enligt vad i
36 § första eller andra stycket sägs,
lösen eller annan ersättning skall givas,
besvärad av sökt eller beviljad
inteckning för fordran eller kan marken
jämlikt 11 kap. 2 § jordabalken i
ägarens hand häfta för ogulden köpeskilling,
skola dock såväl nämnda
för markens ägare avsedda ersätt 1

Senaste lydelse 1968: 699.

2 Senaste lydelse 1952: 148.

; 2

Vid utmålsförrättningen fastställd
lösen och annan ersättning jämte sex
procent ränta därå från dagen för
förrättningens avslutande skola inom
nittio dagar från samma tid, oavsett
mot förrättningen förd talan, erläggas
till den ersättningsberättigade.
Är den mark för vilken, enligt vad
i 36 § första eller andra stycket sägs,
lösen eller annan ersättning skall givas,
besvärad av beviljad eller sökt
inteckning, skola dock såväl nämnda
för markens ägare avsedda ersätt -belopp som ock de ersättningsbelopp,
som må hava avsetts för innehavare
av särskild rättighet till

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

(Nuvarande lydelse)

ningsbelopp som ock de ersättningsbelopp,
som må hava avsetts för
innehavare av särskild rättighet till
samma mark, jämte ovan föreskriven
ränta inom tid som nyss sagts
nedsättas hos Konungens befallningshavande
i det län där utmålet
är beläget. Även i annat fall än nu
sagts må gruvinnehavaren, om han
det hellre vill, nedsätta vid utmålsförrättningen
fastställd ersättning
hos Konungens befallningshavande.

Då ersättning-------gruvinnehavarens bekostnad.

Där ersättningen-----—--i ärendet.

Medel som — -----—---mot ränta.

(Föreslagen lydelse)

samma mark, jämte ovan föreskriven
ränta inom tid som nyss sagts
nedsättas hos Konungens befallningshavande
i det län där utmålet
är beläget. Även i annat fall än nu
sagts må gruvinnehavaren, om han
det hellre vill, nedsätta vid utmålsförrättningen
fastställd ersättning
hos Konungens befallningshavande.

43 §.

Konungens befallningshavande-----förd talan.

Häftar marken för fordran varom
förmäles i 42 § första stycket, äge
stadgandena om fördelning hos överexekutor
av köpeskilling för utmätningsvis
såld fast egendom motsvarande
tillämpning, såvida ej nedan
annorlunda stadgas. Är marken förutom
av fordran besvärad av annan
särskild rätt, som förminskar fastighetens
värde och åtnjuter sämre rätt
en fordringen, erhålle fodringsägaren,
i den mån det tarvas för fulla
gäldandet av hans fordran, betalning
såsom om marken icke vore av
nämnda rätt besvärad, och varde ersättningen
för rättigheten i motsvarande
mån förminskad.

Sammanträde för ■

Är marken samfälld för flera än
tio fastigheter med skilda ägare och
utgöra omständigheterna grund för
antagande, att genom utmålsläggningen
säkerheten icke avsevärt
minskas för innehavarna av fordringar,
för vilka marken på grund av
sökt eller beviljad inteckning eller
jämlikt 11 kap. 2 § jordabalken häftar,
förordne Konungens befallningshavande
att betalning ur de nedsatta
medlen icke må tilläggas innehavare
av fordran för vilken marken sålunda
häftar, med mindre denne eller

Svarar marken för beviljad eller
sökt inteckning, äga stadgandena om
fördelning hos överexekutor av köpeskilling
för utmätningsvis såld fast
egendom motsvarande tillämpning,
såvida ej nedan annorlunda stadgas.
Är marken förutom av inteckning besvärad
av särskild rätt, som förminskar
fastighetens värde och åtnjuter
sämre rätt än inteckningen, erhålle
borgenär som har panträtt på grundval
av inteckningen, i den mån det
tarvas för fulla gäldandet av hans
fordran, betalning såsom om marken
icke vore av nämnda rätt besvärad,
och varde ersättningen för rättigheten
i motsvarande mån förminskad,
inom kommunen.

Är marken samfälld för flera än
tio fastigheter med skilda ägare och
utgöra omständigheterna, i fråga om
fastighet som besväras av sökt eller
beviljad inteckning, grund för antagande,
att genom utmålsläggningen
säkerheten icke avsevärt minskas för
borgenär, som har panträtt i fastigheten,
förordne Konungens befallningshavande
att betalning ur de
nedsatta medlen icke må tilläggas
borgenären med mindre denne eller
annan borgenär som har panträtt i
fastigheten senast å åttonde dagen

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

(Nuvarande lydelse)

annan sådan rättsägare senast å åttonde
dagen före sammanträdet
skriftligen framställt anspråk därpå
hos Konungens befallningshavande;
underlåtenhet att väcka dylikt anspråk
må dock ej läggas någon till
last såsom försummelse i bevakande
av honom eller annan tillkommande
rättighet. Framställes ej anspråk
som nu sagts, och påyrkar ej heller
någon av delägarna i marken senast
vid sammanträdet fördelning av de
nedsatta medlen, skola dessa tillhandahållas
delägarna för samfälld räkning.
Göra ej dessa inom tio år från
sammanträdet anspråk på de nedsatta
medlen, må dessa lyftas av gruvinnehavaren,
såframt denne för sådant
ändamål anmäler sig hos
Konungens befallningshavande under
elfte året efter sammanträdet.
Sker ej sådan anmälan, tillfälle beloppet
kronan. Förordnande som i
detta stycke sägs skall intagas i kallelse
och kungörelse.

De med-------av erm

(Föreslagen lydelse)

före sammanträdet skriftligen framställt
anspråk därpå hos Konungens
befallningshavande; underlåtenhet
att väcka dylikt anspråk må dock
ej läggas någon till last såsom försummelse
i bevakande av honom
eller annan tillkommande rättighet.
Framställes ej anspråk som nu sagts,
och påyrkar ej heller någon av delägarna
i marken senast vid sammanträdet
fördelning av de nedsatta medlen,
skola dessa tillhandahållas delägarna
för samfälld räkning. Göra ej
dessa inom tio år från sammanträdet
anspråk på de nedsatta medlen, må
dessa lyftas av gruvinnehavaren, såframt
enne för sådant ändamål anmäler
sig hos Konungens befallningshavande
nnder elfte året efter sammanträdet.
Sker ei sådan anmälan,
tillfälle beloppet kronan. Förordnande
som i detta stycke sägs skall intagas
i kallelse och kungörelse.

44 §.

Utfaller vid fördelning som i 43 §
andra stycket sägs likvid å intecknings
huvudstol, åligger det Konungens
befallningshavande att därom,
sedan fördelningen blivit godkänd eller
vunnit laga kraft, ofördröjligen
göra anmälan hos inskrivningsdomaren
samt därvid tillika insända fördelningslängden.

Utfaller vid fördelning som i 43 §
andra stycket sägs betalning på pantbrevs
belopp, åligger det Konungens
befallningshavande att därom, sedan
fördelningen blivit godkänd eller
vunnit laga kraft, ofördröjligen göra
anmälan hos inskrivningsmyndigheten
för anteckning i fastighetsboken
samt därvid tillika insända fördelningslängden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

I fråga om fordran, för vilken företrädesrätt åtnjutes på grund av 5 § lagen
( ) om införande av nya jordabalken, och rätt till avkomst

eller annan förmån som upplåtits före denna lags ikraftträdande äger äldre
bestämmelser alltjämt tillämpning.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

20) Förslag
till
Lag

om ändring i lagen (1946: 805) med särskilda bestämmelser
angående vittne vid vissa rättshandlingar

Härigenom förordnas, att lagen (1946: 805) med särskilda bestämmelser
angående vittne vid vissa rättshandlingar skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

Har till-----

Om testamentsvittne

(Föreslagen lydelse)

Erfordras enligt lag, att avtal eller
annan rättshandling företages eller
eljest bekräftas med vittne, må som
sådant vittne ej godkännas den, mot
vilken rättshandlingen skall företagas,
ej heller den, som är under femton
år eller som på grund av sinnessjukdom,
sinnesslöhet eller annan
rubbning av sj älsverksamheten saknar
insikt om betydelsen av sådan bekräftelse.
Vad som sagts nu gäller
även när vid köp, byte eller gåva av
fast egendom eller tomträtt överlåtarens
underskrift på fångeshandlingen
styrkes av vittne.
n verkan.

— särskilt stadgat.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

Vid tillämpning av de nya bestämmelserna skall vattenfallsrätt anses likställd
med tomträtt.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

21) Förslagtill

Lag

om ändring i lagen (1950: 596) om rätt till fiske

Härigenom förordnas, att 25 § lagen (1950: 596) om rätt till fiske skall
ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

25 §.

Upplåtes jord----------annorlunda avtalas.

Avser upplåtelsen icke hel fastighet
och har annat ej avtalats om
omfattningen av fiskerätten, skall
24 § första stycket äga motsvarande
tillämpning. Markarealen skall därvid
utgöra delnings grund, om ej annat
finnes lämpligare.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

22) Förslag
till
Lag

om ändring i lagen (1952:166) om häradsallmänningar

Härigenom förordnas, att 5 och 12 §§ lagen (1952: 166) om häradsallmänningar
skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

Häradsallmänning skall bibehållas
oförminskad där ej här nedan annorlunda
stadgas. Häradsallmänning må
ej belastas med inteckning och ej
heller tagas i mät för annan fordran
5 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 9

(Föreslagen lydelse)

§•

Häradsallmänning skall bibehållas
oförminskad där ej här nedan annorlunda
stadgas. Häradsallmänning
må ej belastas med inteckning eller
inskrivning av rättighet och ej heller

rml. 3 avd. Nr 81

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

(Nuvarande lydelse)

än sådan för vilken åtnjutes förmånsrätt
enligt 17 kap. 6 § handelsbalken
till betalning ur allmänningen.

(Föreslagen lydelse)

tagas i mät för annan fordran än sådan
för vilken åtnjutes förmånsrätt
enligt 6 § 1 förmånsrättslagen (

) till betalning ur allmänningen.

12 §.

Införlivning av — —- —-----

6) att marken icke besväras av
återköpsrätt eller av någon vare sig
sökt eller beviljad inteckning för
fordran eller rätt till avkomst eller
annan förmån samt ej heller enligt
11 kap. 2 § jordabalken häftar för
fordran eller sådan rätt; samt

7) att marken-------

ej utmätts;

6) att marken icke besväras av någon
vare sig beviljad eller sökt inteckning;
samt

avsedda syftet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

I fråga om fordran, för vilken företrädesrätt åtnjutes på grund av 5 §
lagen ( ) om införande av nya jordabalken, och rätt till avkomst

eller annan förmån som upplåtits före denna lags ikraftträdande äger äldre
bestämmelser alltjämt tillämpning.

23) Förslag
till
Lag

om ändring i lagen (1952:167) om allmänningsskogar
i Norrland och Dalarna

Härigenom förordnas, att 5 och 11 §§ lagen (1952: 167) om allmännings -

skogar i Norrland och Dalarna skall
(Nuvarande lydelse)

Allmänningsskog skall bibehållas
oförminskad där ej här nedan annorlunda
stadgas. Allmänningsskog må
ej belastas med inteckning och ej
heller tagas i mät för annan fordran
än sådan för vilken åtnjutes förmånsrätt
enligt 17 kap. 6 § handelsbalken
till betalning ur skogen.

ha nedan angivna lydelse.

(Föreslagen lydelse)

§•

Allmänningsskog skall bibehållas
oförminskad där ej här nedan annorlunda
stadgas. Allmänningsskog må
ej belastas med inteckning eller inskrivning
av rättighet och ej heller
tagas i mät för annan fordran än
sådan för vilken åtnjutes förmånsrätt
enligt 6 § 1 förmånsrättslagen
( ) till betalning ur skogen.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

(Nuvarande lydelse)

Införlivning av-—-------

7) att marken--------

(Föreslagen lydelse)

§■

- — ej ntmätts;

6) att marken icke besväras av
någon vare sig beviljad eller sökt
inteckning; samt

avsedda syftet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

I fråga om fordran, för vilken företrädesrätt åtnjutes på grund av 5 §
lagen ( ) om införande av nya jordabalken, och rätt till avkomst eller

annan förmån som upplåtits före denna lags ikraftträdande äger äldre bestämmelser
alltjämt tillämpning.

24) Förslag
till
Lag

om ändring i lagen (1957: 390) om fiskearrenden

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1957:390) om fiskearrenden
dels att 15 § skall upphöra att gälla,
dels att nuvarande 16 § skall betecknas 15 §,
dels att 1, 3—14 §§ och. den nya 15 § skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall införas tre nya paragrafer, 16—18 §§, av nedan angivna
lydelse.

(Nuvarande lydelse)

I fråga om avtal, varigenom någon
mot vederlag upplåter fiskerätt åt
annan, skall, utöver vad som följer
av 1 kap. lagen om nyttjanderätt till
fast egendom (nyttjanderåttslagen),
gälla vad nedan i denna lag sägs, därest
upplåtelsens ändamål är yrkesfiske
eller ock annat fiske av väsentlig
betydelse för arrendatorns försörjning.

Har rätt — -— —--------

5f Bihang till riksdagens protokoll 1970.

(Föreslagen lydelse)

§•

I fråga om avtal, varigenom någon
mot vederlag upplåter fiskerätt åt
annan, skall, utöver vad som beträffande
nyttjanderätt i allmänhet följer
av 7 kap. jordabalken, gälla vad
nedan i denna lag sägs, därest upplåtelsens
ändamål är yrkesfiske eller
ock annat fiske av väsentlig betydelse
för arrendatorns försörjning.

--ej tillämpning.

1 saml. 3 avd. Nr 81

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

(Nuvarande lydelse)

Upplåtelse av fiske skall ske för
viss tid, ej understigande fem år, eller
för arrendatorns livstid. Upplåtelse
av fiske, som ingår i fiskevårdsområde,
må dock ske för återstoden
av den tid, för vilken fiskevårdsområdet
bildats. Därest upplåtelsen angår
huvudgård till fideikommiss, boställe
eller annan fastighet, varöver
upplåtaren icke äger förfoga utöver
sin egen besittningstid, må upplåtelsen
ske för sådan tid. Är tiden icke
så bestämd som nu sagts, skall avtalet
anses ingånget för en tid av fem
år.

1 fråga om fideikommissfastighet,
som ej är att anse såsom huvudgård,
skall vad i 1 kap. 9 § nyttj and er ättslagen
sägs äga motsvarande tillämpning.

Vid utgången av arrende som gäller
för viss tid äger arrendatorn, om
ej annat följer av andra eller tredje
stycket, rätt till nytt arrende för en
tid av fem år. Sådan optionsrätt tillkommer
ånyo arrendatorn vid utgången
av vari femte år.

(.Föreslagen lydelse)

Förbehåll som strider mot bestämmelse
i denna lag är utan verkan
mot arrendatorn eller den som har
rätt att träda i hans ställe, om ej annat
anges.

I de fall då enligt vad därom är
föreskrivet arrendenämndens godkännande
fordras för giltighet av
förbehåll som nyss nämnts eller annat
avtalsvillkor, får godkännande
sökas endast om detta angivits i avtalet.
Avslår nämnden framställning
om godkännande, förfaller avtalet,
om ej annat överenskommits.

§.J

Upplåtelse av fiske skall ske för
viss tid, ej understigande fem år, eller
för arrendatorns livstid. Upplåtelse
av fiske, som ingår i fiskevårdsområde,
må dock ske för återstoden
av den tid, för vilken fiskevårdsområdet
bildats. Därest upplåtelsen angår
fastighet, varöver upplåtaren icke
äger förfoga utöver sin egen besittningstid,
må upplåtelsen ske för
sådan tid. Är tiden icke så bestämd
som nu sagts, skall avtalet anses ingånget
för en tid av fem år. Har avtal
träffats för kortare tid, gäller det
dock för den överenskomna tiden,
om arrendenämnden godkänt avtalet
i denna del.

Har fiskearrende upplåtits på
längre tid än den i 7 kap. 5 § första
stycket jordabalken föreskrivna
längsta tiden för nyttjanderätts bestånd,
äger fjärde stycket nämnda
paragraf motsvarande tillämpning.

§•

Vid arrende för viss tid skall uppsägning
alltid ske för att avtalet
skall upphöra att gälla vid arrendetidens
utgång. Uppsägningen skall
ske senast ett år före arrendetidens
utgång.

Om avtalet ej uppsäges inom rätt

1 Senaste lydelse 1960: 132.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

(Nuvarande lydelse)

Vill ej arrendatorn tillgodonjuta
nytt arrende, skall han giva fastigheiens
ägare det tillkänna senast ett
år före arrendetidens utgång på sätt
i 2 kap. 38 § nyttjanderättslagen
stadgas om uppsägning av jordbruksarrende.
Sker ej sådant tillkännagivande
inom föreskriven tid, skall arrendatorn
anses hava åtagit sig nytt
arrende för en tid av fem år.

Bestämmelserna i 2 kap. 53, 67
och 69 §§ nyttjanderättslagen om
brytande av optionsrätt och vad därmed
har samband skola äga motsvarande
tillämpning med avseende å
fiskearrende.

Vad i 2 kap. 54—56 §§ nyttjanderättslagen
är stadgat om ändrade arrendevillkor
eller fortsatt tillämpning
av äldre villkor skall äga motsvarande
tillämpning med avseende
å fiskearrende.

(Föreslagen lydelse)

tid, anses det förlängt på fem år.

Förbehåll som strider mot första
eller andra stycket gäller mot arrendatorn,
om det godkänts av arrendenämnden.
Förbehåll om längre tid
för förlängning av avtalet än som anges
i andra stycket gäller ulan sådant
godkännande.

1 fråga om tiden för upphörande
av arrendeavtal vid frånträde av avtalet
på grund av förverkande eller
av annan orsak och sättet för uppsägning
äga 8 kap. 4 § första och
andra styckena samt 8 § jordabalken
motsvarande tillämpning. Hänvisningen
i 8 kap. 4 § första stycket
jordabalken till 25 § samma kapitel
skall därvid tillämpas på 13 § andra
stycket denna lag.

§■

Om fastighetens ägare uppsagt arrendeavtalet
eller om arrendatorn
uppsagt avtalet enligt 4 § och i uppsägningen
begärt förlängning av avtalet
på ändrade villkor, har arrendatorn
rätt till förlängning av avtalet,
utom när

1. arrenderätten är förverkad utan
att likväl fastighetens ägare uppsagt
avtalet att upphöra på grund härav,

2. arrendatorn i annat fall åsidosatt
sina förpliktelser i sådan mån
att arrendeavtalet skäligen icke bör
förlängas,

3. fastighetens ägare gör sannolikt,
att han själv, hans make eller avkomling
eller hans adoptivbarn eller
dess avkomling skall bruka fisket,

4. fastighetens ägare i annat fall
har befogad anledning att upplösa
arrendeförhållandet.

I fråga om förlängning av arrendeavtal
äga 9 kap. 8 § andra stycket
och 9—13 §§ jordabalken motsvarande
tillämpning.

Första och andra styckena gälla
ej, om arrendeavtalet icke träffats
för viss tid eller om arrendeförhål -

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

(Nuvarande lydelse)

Den som upplåter fiskearrende må
ej i andra fall än lagen stadgar förbehålla
sig eller annan ägare av fastigheten
rätt att frånträda arrendet
före arrendetidens slut.

Fardag för tillträde och avträde av
arrenderat fiske är den fjortonde
dagen i mars månad. Infaller fardag
å söndag, skall tillträde eller avträde
ske följande dag. 8

Arrendeavgiften skall vara till
storleken bestämd och må ej utsättas
annorledes än i penningar. Där avgiften
likväl bestämts i annat än penningar,
skall den beräknas till belopp
som med hänsyn till förhållandena
vid tiden för avtalets slutande
får anses utgöra skäligt arrende. Är
ej tid ntsatt för erläggande av avgiften,
skall den erläggas sist tre månader
före varje arrendeårs utgång.

Vad i 2 kap. 25 och 26 §§, 27 §
första stycket och 4-5—48 §§ nyttjanderättslagen
är stadgat om nedsättning
av arrendeavgift, skadestånd,
rätt till uppsägning och arbetsavtal
skall äga motsvarande tillämpning
i fråga om fiskearrende. Arrendatorn
äger ock rätt till skälig nedsättning
av arrendeavgiften, om fisket,
utan hans vållande, på grund av fiskpest,
vattenförorening eller annan
sådan händelse i hög grad försämrats.

Har arrendatorn------

(Föreslagen lydelse)

landet upphör på den grund att arrenderätten
är förverkad.

Förbehåll att arrenderätten icke
skall vara förenad med rätt till förlängning
gäller mot arrendatorn, om
det godkänts av arrendenämnden.

§•

Förbehåll om rätt för fastighetens
ägare att i annat fall än som anges i
lag eller annan författning återtaga
fisket eller del därav före arrendetidens
utgång gäller endast om det
godkänts av arrendenämnden.

§•

Fardag vid fiskearrende är den 14
mars.

Infaller dag då arrenderat fiske
enligt lag eller avtal skall tillträdas
eller avträdas på söndag eller annan
allmän helgdag, skall tillträde eller
avträde i stället ske nästa vardag,
om ej annat avtalats.

§■

Arrendeavgiften skall bestämmas
i pengar. Har avtal träffats i strid
med vad som sagts nu, skall arrendeavgiften
utgå med belopp, som är
skäligt med hänsyn främst till parternas
avsikter och övriga förhållanden
när avtalet träffades. Är ej tid
utsatt för erläggande av avgiften,
skall den erläggas sist tre månader
före varje arrendeårs utgång.

Vad i 8 kap. 9—11 §§ och 9 kap.
36—39 §§ jordabalken är stadgat om
nedsättning av arrendeavgift, skadestånd,
rätt till uppsägning och arbetsavtal
skall äga motsvarande tillämpning
i fråga om fiskearrende. Arrendatorn
äger ock rätt till skälig nedsättning
av arrendeavgiften, om fisket,
utan hans vållande, på grund av
fiskpest, vattenförorening eller annan
sådan händelse i hög grad försämrats.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

9 §•

Utan medgivande---------------del därav.

Första stycket äger motsvarande
tillämpning på rättighetens övergång
genom bodelning, arv, testamente,
bolagsskifte eller liknande förvärv.

Dör arrendatorn före arrendetidens
utgång, är dödsboet berättigat att i
sitt ställe sätta annan, med vilken
ägaren skäligen kan nöjas, eller att
inom sex månader uppsäga avtalet.

Vid livstidsarrende äger arrendatorns
hustru, om äktenskapet var ingånget
innan avtalet slöts, efter mannens
död tillgodonjuta arrendet så
länge hon förbliver änka. Går hon i
nytt gifte, må fastighetens ägare uppsäga
avtalet.

Dör arrendatorn före arrendetidens
utgång, är dödsboet berättigat
att i sitt ställe sätta annan, med vilken
ägaren skäligen kan nöjas, eller
att inom sex månader uppsäga avtalet.
Vad som sagts nu gäller ej, om
annat avtalats.

År arrendet upplåtet för arrendatorns
livstid, har vid dennes död
hans make rätt att inträda som arrendator
under sin livstid, om äktenskapet
ingåtts innan avtalet träffades.
Ingår den efterlevande maken
nytt äktenskap, får fastighetsägaren
dock uppsäga avtalet. När avtalet
upphör att gälla på grund av arrendatorns
eller den efterlevande makens
död, skall fisket avträdas på
den fardag som inträffar närmast efter
sex månader från dödsfallet.

11 §•

Sker överlåtelse----— — —

De bestämmelser som för övrigt i
2 kap. 29—32 §§ samt 33 § första och
tredje styckena nyttjanderättslagen
meddelats med avseende å överlåtelse
av arrenderad fastighet, utmätning,
konkurs och återköp skola äga motsvarande
tillämpning vid fiskearrende.

nye ägaren.

De bestämmelser som i 8 kap. 15—
17 §§ jordabalken meddelats med avseende
å utmätning och konkurs
skola äga motsvarande tillämpning

vid fiskearrende.

Arrenderätten skall —-------

3. om lian olovligen överlåter eller
upplåter fisket eller del därav; 4

4. om han å fastigheten för eller
tillåter andra att föra sådant leverne
som väcker allmän förargelse eller

§•

-— av fisket;

3. om han olovligen överlåter fisket
eller eljest sätter annan i sitt
ställe eller upplåter fisket eller de!
därav; eller

72 Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

verkar störande på omgivningen;
eller

5. om han eljest i väsentlig om- 4. om han eljest i väsentlig omfattning
åsidosätter vad som åligger fattning åsidosätter vad som åligger
honom enligt avtalet. honom enligt avtalet.

Finnes vad--—-----från arrendet.

Uppsäges avtalet,-------till skadestånd.

13 §.

Har arrendatorn låtit komma sig
till last sådant förhållande som i 12 §
1, 2 eller 4 sägs men sker rättelse innan
fastighetens ägare gjort bruk av
sin rätt att uppsäga avtalet, eller har
i fall varom i 12 § 3 eller 5 sägs
ägaren icke uppsagt avtalet inom sex
månader från det han fick kunskap
om förhållande som där avses, må
ägaren ej senare åberopa förhållandet
såsom grund för arrendatorns
skiljande från arrendet.

Har arrendatorn låtit komma sig
till last sådant förhållande som i 12 §
första stycket 1 eller 2 sägs men
sker rättelse innan fastighetens ägare
gjort bruk av sin rätt att uppsäga
avtalet, eller har i fall varom i
12 § första stycket 3 eller 4 sägs ägaren
icke uppsagt avtalet inom sex
månader från det han fick kunskap
om förhållande som där avses, må
ägaren ej senare åberopa förhållandet
såsom grund för arrendatorns
skiljande från arrendet.

Är arrenderätten enligt 12 § första
stycket 1 förverkad på grund av
dröjsmål med betalning av arrendeavgift
och har fastighetens ägare med
anledning därav uppsagt avtalet, får
arrendatorn ej på grund av dröjsmålet
skiljas från arrendet, om arrendeavgiften
betalas senast tolfte
vardagen från uppsägningen. I avvaktan
på att arrendatorn visar sig
ha fullgjort vad som sålunda fordras
för att återvinna arrenderätten,
får beslut om vräkning icke meddelas
förrän fjorton vardagar förflutit
från uppsägningen.

14 §.

Vad om sättet för uppsägning, tiden
för avträde och verkställighet
av avhysning, tid för väckande av
talan, rätt att kvarhålla arrendatorn
tillhörig egendom och skiljedom är
stadgat i 2 kap. 38—43 §§ nyttjanderättslagen
skall äga motsvarande
tillämpning vid fiskearrende.

Vad om tid för väckande av talan,
jämkning av arrendevillkor och
skiljedom är stadgat i 8 kap. 26—
28 §§ jordabalken skall äga motsvarande
tillämpning vid fiskearrende.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

(Nuvarande lydelse)

ie §.

Om arrendenämndens sammansättning,
granskning av arrendeavtal
och besvär över nämndens beslut
skall gälla vad i 2 kap. 49 a, 66 och
68 §§ nyttjanderättslagen är stadgat.

(Föreslagen lydelse)

15 §.

Om arrendenämnd finnas bestämmelser
i 8 kap. jordabalken och i lagen
( ) om arrendenämn der

och hyresnämnder.

16 §.

Om part ej godtager arrendenämnds
beslut i fråga om förlängning
av arrendeavtal eller fastställande
av villkoren för sådan förlängning,
får parten klandra beslutet genom
att väcka talan mot den andra
parten inom två månader från det
parten erhöll del av beslutet. Klandras
icke beslutet inom denna tid, är
parts rätt till talan förlorad.

Arrendenämnds beslut i ärende
enligt 3—6 § får ej klandras.

17 §.

Tvist om fiskearrende som ej ankommer
på arrendenämnds prövning
skall, om icke Konungen bestämmer
annat, upptagas av den fastighetsdomstol
inom vars område fastigheten
är belägen. Även klandertalan
som avses i 16 § upptages av samma
domstol.

Tvist som efter klander mot arrendenämnds
beslut är anhängig vid
domstol får återförvisas till nämnden.

18 §.

Talan får ej föras mot fastighetsdomstols
dom i fråga om fastställande
av arrendevillkor i fall som avses
i 5 § och ej heller mot hovrätts dom
i fråga om förlängning av arrendeavtal
eller fastställande av arrendevillkor
i fall som nyss angivits.

Övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

2. I fråga om fiskearrende som upplåtits före de nya bestämmelsernas
ikraftträdande äger äldre bestämmelser fortfarande tillämpning, om ej annat
är föreskrivet nedan.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

3. De nya bestämmelserna i 4 § sista stycket om sättet för uppsägning
samt 14 § om tid för väckande av talan och om jämkning av arrendevillkor
ävensom 13 § andra stycket äger tillämpning även på avtal om fiskearrende
som träffats före de nya bestämmelsernas ikraftträdande. Vad som sagts nu
om tillämpningen av 4 § sista stycket och om 13 § andra stycket gäller
dock ej, om uppsägning ägt rum före ikraftträdandet.

4. Bestämmelserna i 5 § i dess nya lydelse äger tillämpning även på avtal
som träffats före de nya bestämmelsernas ikraftträdande, om 4 och 5 §§ i
deras äldre lydelse gäller för avtalet. Har underrättelse som avses i 4 § andra
stycket i dess äldre lydelse eller i 2 kap. 53 eller 54 § lagen (1907: 36 s. 1)
om nyttjanderätt till fast egendom skett före de nya bestämmelsernas ikraftträdande,
äger de äldre bestämmelserna dock alltjämt tillämpning.

Innehåller avtal som avses i första stycket första punkten ej förbehåll om
uppsägning, äger även 4 § i sin nya lydelse tillämpning. Om arrendetiden
går till ända inom ett år från de nya bestämmelsernas ikraftträdande, anses
dock uppsägning som skett inom en månad från ikraftträdandet ha skett i
rätt tid.

Förlänges avtal om fiskearrende till följd av första eller andra stycket, äger
därefter de nya bestämmelserna i sin helhet tillämpning på avtalet.

5. Bestämmelsen i 11 § andra stycket om tillämpning av 8 kap. 17 § jordabalken
gäller när arrendatorn försatts i konkurs på grund av ansökan som
gjorts efter nya balkens ikraftträdande.

6. Arrendetvist, vari talan väckts före de nya bestämmelsernas ikraftträdande,
behandlas enligt äldre bestämmelser.

Ärende som enligt äldre bestämmelser skall handläggas av arrendenämnd
prövas av arrendenämnd som avses i 8 kap. 29 § jordabalken, om ärendet
anhängiggöres efter de nya bestämmelsernas ikraftträdande. Arrendenämnds
beslut i sådant ärende får ej klandras.

7. I fråga om avtal om fiskearrende beträffande sådan fideikommissfastighet
som ej är att anse som huvudgård till fideikommiss äger 1 kap. 9 §
lagen (1907: 36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom fortfarande tillämpning.

25) Förslag
till
Lag

om ändring i uranlagen (1960: 679)

Härigenom förordnas, att 36 § 2 mom. och 38 § 1 mom. uranlagen (1960:
679) skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

36 §.i

2 mom. Ansökan om-------- sig anvisat;

3) de personers namn, hemvist 3) de personers namn, hemvist
och postadress vilka äro ägare av det och postadress vilka äro ägare av
under 2) angivna området eller med det under 2) angivna området eller

1 Senaste lydelse 1963: 627.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

(Nuvarande lydelse)

avseende därå hava nyttjanderätt,
återköpsrätt, rätt till elektrisk kraft
eller till avkomst eller annan förmån
eller rätt till servitut; dock må,
där mark är samfälld för flera fastigheter
med skilda ägare och för
samfälligheten finnes känd styrelse
eller annan som är satt att förvalta
densamma, uppgifterna i stället avse
ledamöterna i styrelsen eller förvaltaren.

Vid ansökningen-------

Kostnaderna för-------

I övrigt — —--—----Öl

(Föreslagen lydelse)

med avseende därå hava nyttjanderätt,
rätt till elektrisk kraft eller rätt
till servitut; dock må, där mark är
samfälld för flera fastigheter med
skilda ägare och för samfälligheten
finnes känd styrelse eller annan som
är satt att förvalta densamma, uppgifterna
i stället avse ledamöterna i
styrelsen eller förvaltaren.

--26 § 3 mom. 1) sägs.

--dessa kostnader.

utmålsförrättning.

1 mom. Mark inom------

Skall en — — — —------

År nyttjanderätt till mark, för vilken
lösen skall utgå eller som lider
skada eller intrång, av ägaren åt
annan upplåten, eller är marken besvärad
av rätt till avkomst eller annan
förmån eller till servitut eller
till elektrisk kraft, och går till följd
av anvisandet av mark sådan särskild
rätt förlorad eller lider den
intrång, skall ersättning jämväl utgå
därför.

Förorsakas annan — —----

§.x

— som förorsakas,
därför givas.

Är nyttjanderätt till mark, för vilken
lösen skall utgå eller som lider
skada eller intrång, av ägaren åt
annan upplåten, eller är marken besvärad
av rätt till servitut eller till
elektrisk kraft, och går till följd av
anvisandet av mark sådan särskild
rätt förlorad eller lider den intrång,
skall ersättning jämväl utgå därför.

förlust ersättas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

I fråga om rätt till avkomst eller annan förmån som upplåtits före ikraftträdandet
äger äldre bestämmelser alltjämt tillämpning.

Senaste lydelse 1968: 700.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

26) Förslag
till
Lag

om ändring i jordförvärvslagen (1965: 290)

Härigenom förordnas, att 9 och 12 §§ jordförvärvslagen (1965: 290) skall
ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

9 §d

Göres ej-------förvärvstillstånd utgått.

Är fråga om rätt att förvärva
egendom enligt denna lag ännu ej
avgjord, skall beträffande lagfart
anses möta sådant hinder som avses
i 10 § förordningen den 16 juni 1875
(nr 4-2) angående lagfart å fång till
fast egendom.

Skulle mot bestämmelserna i denna
paragraf lagfart ha meddelats,
äger vad i första stycket sägs ej tilliämpning
på fånget.

Egendom, som förvärvas genom
inrop på exekutiv auktion under sådana
förhållanden att förvärvstillstånd
skulle ha krävts vid vanligt
köp, skall åter avyttras inom två år
efter det att auktionen vunnit laga
kraft, om ej dessförinnan nämnda
förhållanden upphört eller inroparen
erhållit lantbruksnämndens tillstånd
att behålla egendomen. Har
inropet skett för att skydda någon
inroparens fordran eller rättighet,
för vilken egendomen häftar på
grund av inteckning eller enligt 11
kap. 2 § jordabalken, må länsstyrelsen
på ansökan medge skäligt anstånd
med egendomens avyttrande,
om sannolika skäl visas att i annat 1

Skulle mot bestämmelserna i 20
kap. 6 § 8 eller 7 § 11 jordabalken
lagfart ha meddelats, äger vad i första
stycket sägs ej tillämpning på
fånget.

§•

Egendom, som förvärvats genom
inrop på exekutiv auktion under sådana
förhållanden att förvärvstillstånd
skulle ha krävts vid vanligt
köp, skall åter avyttras inom två år
efter det att auktionen vunnit laga
kraft, om ej dessförinnan nämnda
förhållanden upphört eller inroparen
erhållit lantbruksnämndens tillstånd
att behålla egendomen. Har
inropet skett för att skydda någon
inroparens fordran, för vilken han
har panträtt i egendomen, eller någon
höns rättighet, som är inskriven
däri, må länsstyrelsen på ansökan
medge skäligt anstånd med egendomens
avyttrande, om sannolika skäl
visas att i annat fall förlust skulle

1 Senaste lydelse 1969: 45.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

(Nuvarande lydelse)

fall förlust skulle uppkomma för inroparen.
Avyttras ej egendomen inom
föreskriven tid, skall länsstyrelsen
på framställning av lantbruksnämnden
förordna att egendomen
skall säljas på offentlig auktion enligt
bestämmelserna i 13 §.

Anteckning om------

I fråga --------6—8

(Föreslagen lydelse)

uppkomma för inroparen. Avyttras
ej egendomen inom föreskriven tid,
skall länsstyrelsen på framställning
av lantbruksnämnden förordna att
egendomen skall säljas på offentlig
auktion enligt bestämmelserna i 13 §.

avyttringsskyldigheten upphört.

§§•

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

I fråga om fordran eller rättighet, för vilken företrädesrätt åtnjutes på
grund av 5 § lagen ( ) om införande av nya jordabalken, äger

äldre bestämmelser alltjämt tillämpning.

27) Förslag
till
Lag

om ändring i förköpslagen (1967: 868)

Härigenom förordnas, att 3, 7, 9, 12 och 15 §§ förköpslagen (1967:868)
skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) 3

(Föreslagen lydelse)

3 §•

Förköpsrätt får — — —----

2. staten är säljare och försäljningen
icke sker enligt lagen den 4 januari
1927 (nr 1) angående tillstånd till
försäljning av kyrklig jord i vissa
fall samt för upplåtelse av sådan jord
under tomträtt,

3. staten eller------ —

Första stycket 1 äger motsvarande
tillämpning om försäljningen avser
del av fastighet. Frågan huruvida
förköpsrätt får utövas skall därvid
bedömas som om köpet avsett
den odelade fastigheten. Sökes lagfart
innan förköpsrätt utövas, bedömes
frågan i stället med hänsyn
till delen, om denna är utbruten, eller,
när försäljningen avser område

än 200 000 kronor,

2. staten är säljare,

genom gåva.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

av fastighet, tillstånd till avstyck- av fastighet, fastighetsbildningsbening
meddelats. slut meddelats.

Som värde — —-------av stämpelskatten.

Förköp i--— —----— ---utan verkan.

7 §•

Förköpsrätten utövas genom att
kommun inom tid som anges i andra
stycket underrättar säljare och köpare
om beslut att utöva förköpsrätt
samt anmäler detta beslut till inskrivningsdomaren
med företeende
av bevis om underrättelserna. Avser
beslutet fastighet inom annan kommuns
område, gäller vad som sagts
om underrättelse till säljare och köpare
också den andra kommunen.
Beslutet skall antecknas i fastighetsboken
för varje fastighet som
ingår i försäljningen.

Förköpsrätten skall

Utövas förköpsrätten

Förköpsrätten utövas genom att
kommun inom tid som anges i andra
stycket underrättar säljare och
köpare om beslut att utöva förköpsrätt
samt anmäler detta beslut till
inskrivningsmyndigheten med företeende
av bevis om underrättelserna.
Avser beslutet fastighet inom annan
kommuns område, gäller vad
som sagts om underrättelse till säljare
och köpare också den andra
kommunen. Beslutet skall antecknas
i fastighetsboken för varje fastighet
som ingår i försäljningen.

- sådan handling,
förköpsrätten förlorad.

9 §•

Kommun som--------vid försäljningen.

Bestridande enligt första stycket
anmäles hos inskrivningsdomaren
för anteckning i fastighetsboken sist
på den inskrivningsdag som infaller
närmast efter en månad från det
förköpsrätten utövades. Inskrivningsdomaren
skall ofördröjligen
underrätta kommunen om bestridandet.
Kommunens ansökan om
tillstånd till förköpet skall ha inkommit
till Konungen inom en månad
från det bestridandet antecknades.
Sökes tillstånd ej i rätt tid, är
förköpet utan verkan.

Köp av fast egendom är för sin
giltighet beroende av att förköp ej
sker. Är frågan om förköp ännu ej
avgjord, skall beträffande lagfart
sådant hinder anses möta som avses
i 10 § förordningen den 16 juni 1875
(nr 4-2) angående lagfart å fång till
fast egendom.

Bestridande enligt första stycket
anmäles hos inskrivningsmyndigheten
för anteckning i fastighetsboken
sist på den inskrivningsdag som infaller
närmast efter en månad från
det förköpsrätten utövades. Inskrivningsmyndigheten
skall ofördröjligen
underrätta kommunen om bestridandet.
Kommunens ansökan
om tillstånd till förköpet skall ha inkommit
till Konungen inom en månad
från det bestridandet antecknades.
Sökes tillstånd ej i rätt tid,
är förköpet utan verkan.

-2 §.

§•

Köp av fast egendom är för sin
giltighet beroende av att förköp ej
sker.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

(Nuvarande lydelse)

Har lagfart beviljats i strid med
första stycket, är förköpsrätten förlorad.
Har förköp skett, är det utan
verkan. Motsvarande gäller när förvärvstillstånd
meddelats i strid med
2 § andra stycket jordförvärvslagen
eller i strid med 5 § andra stycket
lagen om vissa inskränkningar i rätten
att förvärva fast egendom eller
gruva eller aktier i vissa bolag.

När förköpet------ — — av

(Föreslagen lydelse)

Har lagfart för köparen beviljats
i strid med 20 kap. 7 § 10 jordabalken,
är förköpsrätten förlorad. Har
förköp skett, är det utan verkan.
Motsvarande gäller när förvärvstillstånd
meddelats i strid med 2 § andra
stycket jordförvärvslagen (1965:
290) eller i strid med 5 § andra stycket
lagen (1916:156) om vissa inskränkningar
i rätten att förvärva
fast egendom eller gruva eller aktier
i vissa bolag,
fastigheten.

15 §.

Har underrättelse ---- ----på kommunen.

Ligger egendomen inom skilda inskrivningsdomares
områden anses
anmälan enligt 7 eller 9 § gjord först
när anmälan skett till samtliga inskrivningsdomare.

Ligger egendomen inom skilda inskrivningsmyndigheters
områden
anses anmälan enligt 7 eller 9 §
gjord först när anmälan skett till
samtliga inskrivningsmyndigheter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

28) Förslag
till
Lag

om ändring i lagen (1969: 246) om fastighetsdomstol

Härigenom förordnas, att 3 § lagen (1969:246) om fastighetsdomstol
skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

3 §•

Fastighetsdomstol består---två nämndemän.

Ordföranden utses--- — eller fastighetsvärdering.

Nämndemännen bör----orts förhållanden.

Om fastighetsdomstols sammansättning
i hyresmål finns särskild
föreskrift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

29) Förslag

till

Lag

om ändring i fastighetsbildningsiagen (1970: )

Härigenom förordnas, att 10 kap. 2 § och 12 kap. 6 § fastighetsbildningslagen
( ) skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)1 (Föreslagen lydelse)

10 KAP.

2 §

Även samfällighet —-----i samfälligheten.

Svarar fastighet som har del i
samfälligheten för inteckning, får
avstyckning ske endast om ett belopp,
som enligt fastighetsbildningsmyndighetens
bedömning motsvarar
värdet av fastighetens andel i den
mark som skall avstyckas, inbetalats
till myndighet som Konungen bestämt.
Detta gäller dock icke, om de
borgenärer som har panträtt i fastigheten
medgivit att avstyckning får
äga rum utan att inbetalning skett.
Besväras fastigheten av gemensam
inteckning, fordras dessutom de
medgivanden från fastighetsägare
och fordringshavare som i 22 kap.
11 § jordabalken föreskrives för relaxation.
Medgivande av rättsägare
fordras ej, om avstyckningen är väsentligen
utan betydelse för honom.

1 fråga om fördelning av inbetalda
medel äger 5 kap. 16 § andra
stycket motsvarande tillämpning.

12 KAP.

6 §

Vid tillämpning av 5 § beaktas ej Vid tillämpning av 5 § beaktas ej
inskrivning för servitut, nyttjande- inskrivning för servitut, nyttjanderätt
eller samfällighetsrätt, om rät- rätt eller rätt till elektrisk kraft, om
tigheten icke rör mark som skall rättigheten icke rör mark som skall
ingå i sammanläggningen. Hänsyn ingå i sammanläggningen. Hänsyn

1 Lydelse enligt prop. 1969:128, 3 LU 1970: 35, rskr 189.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

(Nuvarande lydelse)

tages ej heller till inskrivning beträffande
vilken sökts dödning eller
relaxation i fastighet som ingår i
sammanläggningen, såvida hinder
mot åtgärden icke föreligger om fastighetsbildningen
genomföres.

(.Föreslagen lydelse)

tages ej heller till sådan inteckning
som avses i 10 kap. 2 § andra stycket
eller till inskrivning beträffande
vilken ansökan gjorts om dödning
eller relaxation i fastighet som ingår
sammanläggningen, såvida hinder

Medgivande enligt

mot åtgärden icke föreligger om fas
tighetsbildningen genomföres,
företrädesordning tillämpas.

30) Förslag
till
Lag

om upphävande av lagen (1968: 579) med vissa bestämmelser om
förvärv av område av fastighet

Härigenom förordnas, att lagen (1968:579) med vissa bestämmelser om
förvärv av område av fastighet skall upphöra att gälla vid utgången av år

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

Motionsyrkanden

Utskottet har i samband med propositionen behandlat följande motioner,
nämligen

A. de likalydande motionerna 1:1267 av herr Gustafsson, Nils Eric, och
11: U76 av herrar Grebäck och Josef son i Arrie, i vilka motioner hemställes

att riksdagen vid behandlingen av propositionen måtte besluta att 3 §
lagen om arrendenämnder och hyresnämnder ges följande lydelse:

”För varje---andra ledamöter.

Innan annan ledamot än ordförande förordnas, skall sådan riksorganisation
av jordägare, arr endator er eller näringsidkare som med hänsyn till
medlemstal, verksamhet och övriga omständigheter kan anses väl företräda
den intressegrupp som det är fråga om beredas tillfälle att avge förslag.

Till tjänstgöring ----- lämpligast.”;

B. motionen 1: 1266 av herr Skärman, vari hemställes

att riksdagen vid behandlingen av propositionen måtte i fråga om förslaget
till lag om införande av nya jordabalken besluta

1. att rätta den uppenbara felskrivningen i 16 § första stycket av ”inom
tio år före balkens ikraftträdande” till ”inom tio år efter balkens ikraftträdande”; 2.

att förlänga preklusionstiden i 16 § första stycket från tio till tjugo
år; och

3. att 17 och 18 §§ överflyttas till 1 kap. jordabalken;

samt att vederbörande utskott utformar erforderliga ändringar av lagtexten; C.

motionen II: 1494 av herr Lundberg, vari hemställes

att riksdagen måtte besluta avslå propositionen; samt

D. motionen II: 1495 av herr Tobé, vari hemställes

att riksdagen måtte besluta att 17 § förslaget till lag om införande av nya
jordabalken skall utgå samt ”att riksdagen måtte uttala att bestämmelserna
i 18 § om gränshävd bör betraktas som en självständig grund för bestämmande
av de gränser som kan omfattas av begreppet gränshävd”.

Inledning

Vissa av de lagförslag som förelagts riksdagen genom propositionen har
remitterats till lagrådet genom beslut den 29 november 1968, däribland större
delen av förslaget till lag om införande av nya jordabalken (promulgationslagen).
Övriga lagförslag och återstående delar av promulgationslagen
har remitterats till lagrådet den 19 september 1969. Den sistnämnda remissen
innehåller även förslag till ändringar i och tillägg till tidigare remitterade
bestämmelser i promulgationslagen.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970 83

Vid lagrådsremiss^! år 1968 anförde föredragande departementschefen,
dåvarande chefen för justitiedepartementet och statsrådet Kling, bl. a. följande
under rubriken Inledning.

Frågan om en ny jordabalk anmäldes i statsrådet den 11 februari 1966.
Därvid förelåg ett fullt utarbetat förslag till 16 av de 23 kapitel som balken
avses innehålla. Kungl. Maj :t beslöt att lagrådets yttrande skulle inhämtas
över lagförslaget i denna del. Den 20 januari 1967 beslöt Kungl. Maj :t att
lagrådets yttrande skulle inhämtas över ytterligare två kapitel i balken, nämligen
14 kap. om servitut och 15 kap. om samfällighetsrätt.1 Granskningen i
lagrådet av de till detta sålunda hänskjutna delarna av jordabalken pågår f. n.

De återstående kapitlen i jordabalken, 8—12 kap., avser arrende och hyra.
Beträffande arrende torde arrendelagsutredningen senare detta år komma
att lägga fram förslag till ny arrendelagstiftning. Sedan remissbehandling
ägt rum kommer lagrådets yttrande att inhämtas över förslaget. Därjämte
kommer förslag om hyreslagstiftningens inpassande i nya jordabalken
att remitteras till lagrådet. Därmed skulle förslag till den nya jordabalken
i sin helhet vara hänskjutet till lagrådet.

Av lagstiftningen på jordabalksområdet återstår därefter bestämmelser
om införande av den nya jordabalken samt annan behövlig följdlagstiftmng.
Förslag i dessa hänseenden ingick i lagberedningens förslag till ny
jordabalk (SOU 1960:24—26). Även jordabalksutredningens betänkande
(SOU 1963:55) innefattade lagförslag om införande av den nya jordabalken.
Däremot framlade utredningen med visst undantag inte något eget
förslag till annan följdlagstiftning. Såväl beredningens som utredningens
förslag har remissbehandlats.

Följdlagstiftningen till jordabalken spänner över mycket vidsträckta delar
av författningsområdet och berör i betydande utsträckning annan lagstiftning
som också f. n. är föremål för reformering. Detta gäller särskilt
lagstiftningen på utsökningsrättens och fastighetsbildningsväsendets områden.
Det är nödvändigt att utarbetandet av följdlagstiftningen till jordabalken
i möjligaste mån samordnas med verksamheten på dessa andra områden.
Inom justitiedepartementet har arbetet därför bedrivits med sikte på att
dels lägga fram ett förslag som innefattar eu lag om införande av den nya
jordabalken samt sådan annan följdlagstiftning som ligger utanför utsökningsrättens
och fastighetsbildningsväsendets områden, dels vid utarbetandet
av lagförslagen på nämnda områden beakta behovet av följdändringar
med anledning av den nya jordabalken. Det har dessutom ansetts ändamålsenligt
att till särskild behandling bryta ut viss följdlagstiftning, som inte
rör de nämnda rättsområdena. Dessutom krävs viss följdlagstiftning i anslutning
till 8—12 kap. jordabalken.

j Utskottet anmärker, att 15 kap. i det jordabalksförslag som förelagts riksdagen upptar bestämmelser
om rätt till elektrisk kraft. Rättsinstitutet samfällighetsrätt har fått utgå ur forsla -

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

Inom justitiedepartementet har upprättats förslag till promulgationslag
och åtskilliga andra lagar med följdändringar till den nya jordabalken. Förslagen
utgår från att den nya jordabalken skall träda i kraft den 1 januaii
1972.

Vid lagrådsremissen år 1969 anförde föredragande departementschefen,
herr Kling, följande under rubriken Inledning.

Tidigare denna dag har i statsrådet anmälts förslag till bl. a. 8—12 kap. i
den nya jordabalken (JB). Kungl. Maj :t har beslutat att lagrådets yttrande
skall inhämtas över detta förslag. I fråga om övriga kapitel har förslag
remitterats till lagrådet den 11 februari 1966 och den 20 januari 1967.
Därmed föreligger ett fullt utarbetat förslag till samtliga kapitel i JB. Frågan
om lag om införande av den nya jordabalken (JP) jämte viss följ dlagstiftning
anmäldes i statsrådet den 29 november 1968. Kungl. Maj :t beslöt att
lagrådets yttrande skulle inhämtas över dessa förslag.

Av lagstiftningen på jordabalksområdet återstår därefter övergångsbestämmelser
i anslutning till förslaget till 8—12 kap. JB samt viss återstående
följ dlagstiftning till JB. Lagstiftningen på utsökningsrättens och fastighetsbildningsväsendets
områden har nära beröring med JB. På dessa områden
pågår f. n. en reformering av lagstiftningen. Sålunda har lagberedningen
lagt fram förslag om ändringar i den exekutionsrättsliga lagstiftningen
(SOU 1968:64). Förslag till ny fastighetsbildningslag (FBL) har
granskats av lagrådet, som avgivit yttrande över förslaget den 2 juni 1969.
Vidare har förslag till lag om införande av FBL jämte viss följ dlagstiftning
remitterats till lagrådet den 15 augusti 1969. I det lagstiftningsarbete som
pågår på utsökningsrättens och fastighetsbildningsväsendets områden sker
en samordning med bestämmelserna i JB.

Det inom justitiedepartementet bedrivna arbetet på den följ dlagstiftning
till JB som inte tagits upp i remissen den 29 november 1968 och inte faller
inom utsökningsrättens eller fastighetsbildningslagstiftningens område
har nu slutförts. I samband härmed har även utarbetats tillägg till det tidigare
remitterade förslaget till JP. Tillägget sammanhänger med de tidigare
denna dag anmälda förslagen till 8—12 kap. JB.

Som ett led i arbetet på följ dlagstiftningen till JB har utarbetats en promemoria
(Stencil Ju 1968: 20) med förslag till upphävande av förordningen
(1880: 36), innefattande särskilda föreskrifter angående lagfart, inteckning
och utmätning av järnväg, så ock i fråga om förvaltning av järnväg under
konkurs och en promemoria (Stencil Ju 1968:21) angående inteckningsansvaret
vid avstyckning från samfälld mark.

Promemoriorna har remissbehandlats.1 Förslagen i promemoriorna har
därefter bearbetats inom departementet.

Ang. remissbehandlingen se prop. s. 251 och 262.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

Motivering till förslagen m. m. Motionerna

I det följande återger utskottet sådana avsnitt ur propositionen som bedömts
vara av särskilt intresse med hänsyn till de väckta motionerna. Innehållet
i dessa återges under det avsnitt till vilket motionen närmast hör.

Beträffande motiveringen m. m. i övrigt till lagförslagen hänvisar utskottet
till propositionen.

Inledningsvis erinrar utskottet vidare om att i motion II: 1494 av herr
Lundberg som skäl för yrkandet om avslag på propositionen åberopas vad
motionären anfört i den med anledning av prop. 1970: 20 med förslag till
jordabalk väckta motionen II: 1464.

Förslaget till lag om införande av nya jordabalken

A. Övergångsbestämmelsen angående 1 kap. 3 § jordabalken

I 1 kap. 3 § första och andra punkterna jordabalksförslaget ges bestämmelser
om fastighetsgräns som blivit lagligen bestämd och utmärkts på
marken i laga ordning. Den särskilda övergångsreglering som dessa bestämmelser
påkallar återfinns i 16 §.

Inledning. Utskottet hänvisar till prop. s. 118 och 119.

Lagberedningen. Utskottet hänvisar till prop. s. 119.

Departementschefen. Vid 1968 års lagrådsremiss anförde departementschefen
bl. a. följande.

Den utvidgning av principen att en lagligen bestämd gräns skall ha den
sträckning som i laga ordning utmärkts på marken och som föreslagits i nya
balken torde vara av ringa praktisk betydelse. Vissa övergångsbestämmelser,
som i likhet med lagen (1932: 230) med särskilda bestämmelser om äldre
ägogränser medger en tioårsfrist för att framställa anmärkning mot den
förefintliga gränssträckningen, synes dock inte kunna undvaras. Den grundläggande
regeln härom har tagits upp i första stycket av denna paragraf.1

Motionen. I motion I: 1266 av herr Skärman påpekas till en början, att en
misskrivning förekommit med avseende på 16 § första stycket. I den föreslagna
lydelsen stadgas sålunda, att tvisten skall ha uppkommit inom tio år
före jordabalkens ikraftträdande i stället för, som uppenbarligen är avsett,
inom tio år efter ikraftträdandet. Vidare uttalar motionären, att den föreslagna
preklusionstiden — tio år — är för kort. Antingen måste den ut 1

15 § i det remitterade förslaget.

6 Bihangjill riksdagens protokoll 1970. 9 saml. 3 avd. Nr 81

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

sträckas till förslagsvis 20 år eller också måste allmänheten få betydligt
bättre information om bestämmelserna än den som på sin tid lämnades om
preklusionsbestämmelserna i 1932 års lag.

B. Innebörden av institutet gränshävd

Bestämmelser om s. k. gränshävd finns i 18 §.

Gällande rätt. Utskottet hänvisar till prop. s. 120 och 121.

Lagberedningen. Utskottet hänvisar till prop. s. 121 och 122.

Remissyttrandena. Lantmäteristyrelsen anser att bestämmelsen om gränshävd
fyller en lucka i lagstiftningen men vill ifrågasätta om regeln, fastän
den utformats som en norm vid bestämning av gräns, inte skulle få sin största
betydelse vid sådana tvister angående fastighetsindelningens beskaffenhet,
som inte utgör gränstvister. Ett uttalande om bestämmelsens tillämplighet
i sådana fall skulle bidra till att undanröja ovisshet härom. — I övrigt
hänvisar utskottet till prop. s. 122.

Departementschefen. Vid lagrådsremissen 1968 anförde departementschefen
bl. a. följande.

För att bestämmelsen skall vara tillämplig har lagberedningen uppställt
kravet att det skall vara fråga om en och samma gräns, som genom överenskommelsen
erhållit en annan sträckning. Det är även enligt min mening
angeläget att detta krav upprätthålls. Härigenom utesluts från bestämmelsens
tillämplighet sådana fall, där överenskommelsen avser mera omfattande
gränsändringar. Däremot bör enligt min mening inte generellt gälla att
på ömse sidor skett ett givande och tagande i något så när samma omfattning.
Även i sådana fall när överenskommelsen innebär att endast en av
fastigheterna tillgodosetts bör regeln vinna tillämpning, förutsatt att det är
fråga om samma gräns.

Den av lantmäteristyrelsen väckta frågan angående regelns tillämplighet
vid sådana tvister angående fastighetsindelningens beskaffenhet, som inte
utgör gränstvister i egentlig mening, torde inte kunna besvaras generellt.
Grundar sig ändringen i fastighetsindelningen på överenskommelse före den
angivna tiden och har fastigheterna därefter hävdats i enlighet härmed bör
hinder inte föreligga att tillämpa regeln även om tvisten inte omedelbart rör
en gränsfråga. Förhållandena är emellertid skiftande, och det torde få ankomma
på de tillämpande myndigheterna att i varje särskilt fall avgöra om
en sådan tillämpning står i överensstämmelse med de principer som ligger
bakom bestämmelsen om gränshävd.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

Regeln om gränshävd kompletterar och kompletteras i viss mån av den
rätt att träffa förening om gränsens sträckning som f. n. regleras i 7 kap.
3 och 4 §§ jorddelningslagen. Motsvarande regler återfinns — med vissa
ändringar — i 14 kap. 5 § i förslaget till ny fastighetsbildningslag.

Motionen. I motion II: 1495 av herr Tobé anförs, att de uttalanden som
departementschefen gjort rörande reglerna om gränshävd är något motsägelsefulla
men synes utvisa, att reglerna är avsedda att ges en vidsträckt
tillämpning. Enligt motionären bör reglerna om gränshävd kunna tillämpas
självständigt, dvs. utan anknytning till fastighetsbildningslagens regler om
gränsbestämning.

C. Fråga om placeringen av bestämmelserna om sträckningen av gräns
som tillkommit genom överlåtelse av jord och om gränshävd

Bestämmelser om sträckningen av gräns som tillkommit genom överlåtelse
av jord har i förslaget tagits upp i 17 §. Placeringen av bestämmelserna
om gränshävd har anmärkts förut.

I motion II: 1473 i anledning av prop. 1970: 20 med förslag till jordabalk
har yrkats bl. a. att bestämmelserna i 17 § måtte föras över från balkens promulgationslag
till balken. I det sammanhanget har också behandlats frågan
om placeringen av bestämmelserna om gränshävd.

I utskottets utlåtande över förslaget till jordabalk (uti. nr 80) har en redogörelse
lämnats för frågans behandling i lagstiftningsärendet. Utskottet hänvisar
till den redogörelsen.

Motionerna. I motion 1: 1266 av herr Skårman anförs, att de bestämmelser
som tagits upp i 17 och 18 §§ inte kan sägas vara av övergångskaraktär,
eftersom de frågor som regleras genom bestämmelserna kan komma att
aktualiseras under sannolikt lång tid efter det att den nya lagstiftningen
trätt i kraft. Motionären erinrar om att den lösning som valts av departementschefen
inte biträtts av bl. a. lagrådet.

I motion II: 1495 av herr Tobé erinras om att motionären i motion II: 1473
med anledning av det förslag till jordabalk som framlagts för riksdagen
(prop. 1970:20) hemställt, att bestämmelserna om sträckningen av gräns
som tillkommit genom överlåtelse av jord skall tas upp i balken.

Förslaget till lag om arrendenämnder och hyresnämnder

Bestämmelser om förordnande av ledamöter i arrendenämnd återfinns i
3 § (jfr beträffande ledamöter i hyresnämnd 6 §).

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

Motionerna. I de likalydande motionerna I: 1267 av herr Nils-Eric Gustafsson
och II: 1476 av herr Grebäck och herr Josefson i Arrie erinras om bestämmelsen
i 6 § andra stycket om att vissa organisationer skall beredas
tillfälle att avge förslag, innan annan ledamot i hyresnämnd än ordföranden
förordnas. Motionärerna anför, att det är angeläget att en motsvarande förslagsrätt
införs när det gäller andra ledamöter i arrendenämnd än ordföranden.

Utskottet

För ikraftträdande av den med prop. 1970: 20 avsedda jordabalken krävs
förordnande av Kungl. Maj :t med riksdagen. I förevarande proposition
föreslås balken genom särskild promulgationslag träda i kraft den 1 januari
1972. Även om den nya jordabalken i betydande delar bygger på gällande
rätt, innehåller den på många viktiga områden åtskilliga nyheter. Förhållandevis
omfattande och komplicerade övergångsbestämmelser erfordras därför.
Till detta bidrar, att undantag i stor utsträckning föreslås från de grundsatser
för ny lags tillämplighet i tiden som promulgationslagen bygger på.
Att denna föreslås innehålla bestämmelser, som inte är av egentlig övergångsnatur
utan innebär en materialtillrättslig reglering av äldre förhållanden,
medverkar också till att lagen blir omfattande.

I propositionen läggs vidare fram förslag till nya lagar, vilka avses träda
i kraft samtidigt med balken. Sålunda föreslås en lag om förvärv i vissa
fall av del av fastighet, som avses innehålla bestämmelser om giltigheten
av sådana förvärv, när förvärvet sker genom skifte av bolags, förenings
eller liknande sammanslutnings tillgångar eller genom tillskott till bolag
eller förening. Den föreslagna lagen kan tillsammans med de ändringar som
föreslås i giftermålsbalken (13 kap. 13 a §) och i ärvdabalken (23 kap. 3 §
andra och tredje styckena) sägas komplettera bestämmelserna i 4 kap.
jordabalksförslaget om köp av del av fastighet.

Också förslaget till lag om upphörande av inteckningsansvar i fastighet
som bildats av samfälld mark innefattar en komplettering av bestämmelser,
som har tagits upp i jordabalksförslaget, nämligen bestämmelserna i 6 kap.
16 § andra stycket om verkan i inteckningshänseende av att samfällighet
eller viss ägovidd av samfälligheten avstyckas. Medan bestämmelserna i
balken kommer att reglera förhållandena, när avstyckning sker efter balkens
ikraftträdande, blir den föreslagna lagens regler tillämpliga i det fall
avskiljandet har skett före balkens ikraftträdande. Den i jordabalksförslaget
angivna effekten av att avstyckning sker i nu åsyftade fall — att den
avstyckade fastigheten inte svarar för inteckning i stamfastighet — inträder
enligt den föreslagna lagen endast om inteckningshavaren underlåter
att inom föreskriven tid förnya inteckningen efter anmälan.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

I förslaget till jordabalk har tagits upp vissa grundläggande bestämmelser
om arrendenämnd (8 kap. 29 och 30 §§) och om hyresnämnd (12 kap. 68
och 69 §§). De närmare bestämmelserna om nämnderna ges i det förslag till
lag om arrendenämnder och hyresnämnder som läggs fram i förevarande
proposition. Lagförslaget bygger på den nuvarande hyresnämndslagen.

Utöver de förslag till nya lagar som har nämnts innehåller propositionen
förslag till ändringar i åtskilliga gällande lagar och författningar. Många av
ändringsförslagen hänger samman med att panträtten i fast egendom föreslagits
få en ny juridisk konstruktion. Om ändringsförslagen kan sammanfattningsvis
sägas, att de är företrädesvis av lagteknisk natur och syftar till
att anpassa gällande bestämmelser till jordabalken.

Lagrådet har avgivit utlåtande över förslaget till promulgationslag och
övrig följ dlagstiftning i juni 1970. De erinringar som lagrådet har framfört
avser mestadels lagtekniska frågor. Vad lagrådet har förordat har i stor
utsträckning godtagits vid den slutliga överarbetning av förslagen som ägt
rum inom justitiedepartementet.

Sedan propositionen beslutats har det uppmärksammats, att 35 § första
stycket miljöskyddslagen (1969:387) innehåller bestämmelser som knyter
an till reglerna i 11 kap. 2 § äldre jordabalken om ogulden köpeskillings
rätt.

Lagrådet har bl. a. framhållit, att det inte minst när det gäller panträttsinstitutet
finns åtskilliga lagbestämmelser som inte föreslagits ändrade,
ehuru de bygger på den nuvarande terminologin, men att några tolkningssvårigheter
med anledning av att den äldre terminologin tills vidare i viss
utsträckning kvarstår i regel inte torde behöva uppstå. Utskottet delar visserligen
lagrådets uppfattning på denna punkt men anser, att 35 § miljöskyddslagen
bör anpassas till den nya jordabalken med hänsyn till att lagen
är jämförelsevis ny. Utskottet föreslår därför, att 35 § första stycket första
punkten nämnda lag får innehålla, att ersättning skall nedsättas, om fastigheten
eller tomträtten svarar för beviljad eller sökt inteckning. Uttrycket
”fordringshavarens säkerhet” i andra punkten i samma lagrum bör bytas
ut mot uttrycket ”säkerheten för borgenär som har panträtt på grundval av
inteckningen”. Övergångsbestämmelserna till den lagändring som sålunda
förordas bör utformas i överensstämmelse med de föreslagna övergångsbestämmelserna
till ändringarna enligt propositionen i exempelvis expropriationslagen.

I sitt utlåtande över jordabalksförslaget har utskottet understrukit vikten
av att frågor om samordningen mellan jordabalken och den blivande lagstiftningen
om exekution i fast egendom också fortsättningsvis uppmärksammas.
Uttalandet äger motsvarande tillämpning i fråga om balkens promulgationslag
och övrig följ dlagstiftning.

I detta sammanhang anmärker utskottet, att avslag yrkats i motion II:
1464 av herr Lundberg på prop. 1970: 20 med förslag till jordabalk och att

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

utskottet i sitt utlåtande med anledning av bl. a. nämnda proposition (uti.
nr 80) hemställt, att riksdagen avslår motionen. I motion II: 1494 av herr
Lundberg yrkas avslag också på den nu föreliggande propositionen. Även
denna motion bör avslås.

Utskottet övergår härefter till att behandla frågor med anknytning till de
särskilda förslagen. Därvid tas endast de frågor upp särskilt som aktualiserats
genom de motioner som väckts med anledning av propositionen.

Förslaget till lag om införande av nya jordabalken

I 16 § har tagits upp övergångsbestämmelser med avseende på 1 kap. 3 §
jordabalken. Övergångsbestämmelserna innebär, att frågor rörande sträckningen
av vissa slags gränser inte skall prövas enligt första och andra punkterna
i nämnda lagrum utan enligt äldre bestämmelser. En förutsättning
härför skall vara, att tvist om gränsen uppkommer inom tio år efter balkens
ikraftträdande.

I motion I: 1266 av herr Skårman påpekas till en början, att 16 § första
stycket fått en oriktig avfattning i propositionen i det att tvisten enligt den
föreslagna lydelsen skall ha uppkommit inom tio år före balkens ikraftträdande.
Motionären anför vidare, att nämnda tidsfrist bör förlängas från
tio till förslagsvis tjugo år. I annat fall måste allmänheten få betydligt bättre
information om bestämmelsen än den som på sin tid lämnades om preklusionsbestämmelserna
i 1932 års lag med särskilda bestämmelser om äldre
ägogränser.

Motionärens yrkande om att 16 § första stycket bör rättas bör på så sätt
bifallas att ordet ”före” byts ut mot ordet ”från”. Däremot finner utskottet
inte anledning biträda yrkandet om förlängning av den i samma bestämmelse
upptagna tidsfristen. Utskottet vill emellertid understryka vikten av
att allmänheten ges god information om innehållet i förevarande bestämmelser.
Vidare bör frågan, hur bestämmelserna trängt igenom hos allmänheten,
följas med uppmärksamhet.

I motion I: 1266 hemställs vidare, att 17 och 18 §§ flyttas över till 1 kap.
jordabalken. I motion II: 1495 av herr Tobé hemställs, att 17 § — som en
följd av att motionären i annat sammanhang yrkat, att paragrafen tas in i
1 kap. jordabalken — får utgå. I den senast nämnda motionen efterlyses
också ett uttalande om tillämpningsområdet för bestämmelserna i 18 § om
gränshävd.

Bestämmelserna i 18 § om gränshävd är avsedda att i första hand få tilllämpning
vid gränstvister i egentlig mening. Med anledning av vad som

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

förekommit vid remissbehandlingen uttalade departementschefen vid 1968
års lagrådsremiss bl. a., att frågan angående regelns tillämplighet vid sådana
tvister angående fastighetsindelningens beskaffenhet som inte utgör egentliga
gränstvister inte torde kunna besvaras generellt. Departementschefen
framhöll, att förhållandena är skiftande, varför det torde få ankomma på
de tillämpande myndigheterna att i varje särskilt fall avgöra, om en tillämpning
av bestämmelserna om gränshävd står i överensstämmelse med de
principer som ligger bakom dem. Utskottet delar departementschefens uppfattning
på denna punkt. Den genom motion II: 1495 väckta frågan om tilllämpningsoinrådet
för 18 § får genom vad som anförts anses besvarad.

Det förevarande lagförslaget föranleder i de delar som inte bär behandlats
särskilt inte något utskottets yttrande.

Förslaget till lag om arrendenämnder och hyresnämnder

I de likalydande motionerna I: 1267 av herr Nils-Eric Gustafsson och II:
1476 av herr Grebäck och herr Josefson i Arrie yrkas, att bestämmelser om
förslagsrätt för vissa organisationer, motsvarande bestämmelserna i 6 §
andra stycket, förs in som ett nytt andra stycke i 3 §.

Utskottet biträder motionärernas uppfattning, att förslagsrätt bör införas
även när det gäller vissa ledamöter i arrendenämnd. Bestämmelserna härom
bör lämpligen utformas i huvudsaklig överensstämmelse med 6 § andra
stycket i förslaget och ges den placering som motionärerna föreslår. Enligt
utskottets mening bör den ifrågavarande förslagsrätten dock begränsas till
att avse riksorganisation av jordägare eller arrendatorer. Sammanslutningar
av näringsidkare bör således inte, i motsats till vad som föreslås i propositionen
i fråga om hyresnämnder, ges förslagsrätt beträffande arrendenämndsledamöter.
Motionerna bör med den nyss angivna jämkningen bifallas.

I övrigt har utskottet inte någon erinran mot det nu förevarande förslaget.
Övriga lagförslag

De lagförslag som inte behandlats särskilt i det föregående föranleder inte
något yttrande från utskottets sida.

Hemställan

Utskottet hemställer,

A. att riksdagen avslår motionen II: 1494;

B. att riksdagen dels med bifall till motionen I: 1266, såvitt
avser yrkandet 1, dels med avslag på samma motion,
såvitt avser yrkandet 2, för sin del antager följande såsom
utskottets förslag betecknade lydelse av 16 § i förslaget till
lag om införande av nya jordabalken:

Kartong. S. 94, rad 1, v. spalt. Står: (Kungl. Maj: Is förslag) Rättat till: (Nuvarande lydelse),
rad 16 står: ikratträdande. Rättat till: ikraftträdande.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

(Kungl. Maj.ts förslag)

(Utskottets förslag)

16 §

Beträffande gräns som före nya
balkens ikraftträdande tillkommit i
annan ordning än vid lantmäteriförrättning
eller sådan förrättning enligt
6 kap. lagen (1917: 269) om fastighetsbildning
i stad som fastställts
efter utgången av år 1932 äger 1
kap. 3 § första och andra punkterna
nya balken icke tillämpning, när
tvist om gränsen uppkommer inom
tio år före balkens ikraftträdande.
Detsamma gäller annan gräns som
efter sin tillkomst men före balkens
ikraftträdande bestämts vid förrättning.
Tvist skall anses ha uppkommit,
förutom när talan väckts vid
domstol, när ansökan om fastighetsbestämning
gjorts eller fråga om fastighetsindelningens
beskaffenhet upptagits
till prövning vid fastiglietsbe -

stämning i

samband med fastighets -

bildning.

Har beträffande------inom tioårsfristen.

Bestämmes med —-------erhåller marken

Har tvisten-------eller ägodelningsrätt.;

Beträffande gräns som före nya
balkens ikraftträdande tillkommit i
annan ordning än vid lantmäteriförrättning
eller sådan förrättning enligt
6 kap. lagen (1917:269) om
fastighetsbildning i stad som fastställts
efter utgången av år 1932 äger
1 kap. 3 § första och andra punkterna
nya balken icke tillämpning,
när tvist om gränsen uppkommer
inom tio år från balkens ikraftträdande.
Detsamma gäller annan gräns
som efter sin tillkomst men före balkens
ikraftträdande bestämts vid förrättning.
Tvist skall anses ha uppkommit,
förutom när talan väckts
vid domstol, när ansökan om fastighetsbestämning
gjorts eller fråga om
fastighetsindelningens beskaffenhet
upptagits till prövning vid fastighetsbestämning
i samband med fastighetsbildning.

C. att riksdagen med avslag på motionen I: 1266, såvitt
avser yrkandet 3, och motionen II: 1495, såvitt däri yrkas
att 17 § i förslaget till lag om införande av nya jordabalken
skall utgå, och med förklaring tillika, att nämnda lagförslag
icke kunnat antagas oförändrat, antager förslaget i de delar
som ej omfattas av utskottets hemställan under B;

D. att motionen II: 1495 i de delar som ej omfattas av utskottets
hemställan under C icke föranleder någon riksdagens
åtgärd;

E. att riksdagen med anledning av motionerna I: 1267 och
II: 1476 för sin del antager följande såsom utskottets förslag
betecknade lydelse av 3 § i förslaget till lag om arrendenämnder
och hyresnämnder:

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970
(Kungl. Maj:ts förslag) (Utskottets förslag)

3 §

För varje — -------andra ledamöter.

Innan annan ledamot än ordförande
förordnas, skall sådan riksorganisation
av jordägare eller arrendatorer
som med hänsyn till medlemsantal,
verksamhet och övriga omständigheter
kan anses vål företräda
den intressegrupp som det är fråga
om beredas tillfälle att avge förslag.

Till tjänstgöring-------finner lämpligast.;

F. att riksdagen — med förklaring att förslaget till lag
om arrendenämnder och hyresnämnder icke kunnat antagas
oförändrat -— antager nämnda förslag i de delar som ej omfattas
av utskottets hemställan under E;

G. att riksdagen antager övriga i propositionen framlagda
lagförslag; samt

H. att riksdagen för sin del antager följande av utskottet
framlagt lagförslag:

Förslag

till

Lag

om ändring i miljöskyddslagen (1969: 387)

Härigenom förordnas, att 35 § miljöskyddslagen (1969: 387) skall ha ne -

dan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

Ersättning som fastställts alt utgå
på en gång för framtida skada på
fastighet och som tillkommer ägaren
av fastigheten eller innehavare av
tomträtt i denna skall nedsättas hos
länsstyrelsen, om fastigheten eller
tomträtten besväras av sökt eller beviljad
inteckning för fordran eller

(Utskottets förslag)

§•

Ersättning som fastställts att utgå
på en gång för framtida skada på
fastighet och som tillkommer ägaren
av fastigheten eller innehavare
av tomträtt i denna skall nedsättas
hos länsstyrelsen, om fastigheten eller
tomträtten svarar för beviljad
eller sökt inteckning. Nedsättning

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

(Nuvarande lydelse)
fastigheten kan på grund av 11 kap.

2 § jordabalken i ägarens hand häfta
för ogulden köpeskilling. Nedsättning
behöver dock ej ske om skadan eller
intrånget är väsentligen utan betydelse
för fordringshavarens säkerhet.

I samband------------skall ske.

Nedsatt belopp — ---- ----genom expropriation.

Om innehavare--------i 33 §.

(Utskottets förslag)
behöver dock ej ske om skadan eller
intrånget är väsentligen utan betydelse
för säkerheten för borgenär
som har panträtt på grundval av inteckningen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

I fråga om fordran, för vilken företrädesrätt åtnjutes på grund av 5 §
lagen ( ) om införande av nya jordabalken, och rätt till avkomst

eller annan förmån som upplåtits före denna lags ikraftträdande äger äldre
bestämmelser alltjämt tillämpning.

Stockholm den 24 november 1970

På tredje lagutskottets vägnar:
ERIK GREBÄCK

Vid behandlingen av detta ärende har närvarit:

från första kammaren: herrar Svante Kristiansson (s), Ebbe Ohlsson
(m), Erik Jansson (s), Ernulf (fp), Skärman (fp), Hansson (s) och Ferdinand
Nilsson (ep) samt fru Landberg (s);

från andra kammaren: herrar Grebäck (ep), Svenning (s), Sundelin
(s), Tobé (fp) och Hedin (m), fröken Anderson (s) samt herrar Hammarberg
(s) och Josefson i Arrie (ep).

Reservationer

Vid C i utskottets hemställan

1. (under förutsättning att reservationen vid C i utskottets hemställan i
utlåtande 1970: 80 vinner bifall)

av herrar Skårman (fp), Ferdinand Nilsson (ep), Grebäck (ep), Tobé (fp)
och Josefson i Arrie (ep), vilka ansett

dels att det avsnitt av utlåtandet på s. 90 som börjar med orden ”Vad angår”
och slutar med orden ”delar avslås” bort ha följande lydelse:

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

Vad angår frågan om placeringen av 17 och 18 §§ anmärker utskottet,
att frågan behandlats av utskottet i dess utlåtande (nr 80) över prop. 1970:
20 med förslag till jordabalk och att utskottet därvid uttalat, att de båda
bestämmelserna bör tas upp i balken och inte i balkens promulgationslag.
På de skäl som har anförts i nämnda utlåtande bör motionerna i förevarande
del bifallas. Som en följd av vad som anförts bör vidare 19—62 §§ i det
genom propositionen framlagda förslaget till jordabalkens promulgationslag
betecknas som 17—60 §§ och i de särskilda lagrummen förekommande hänvisningar
till andra bestämmelser i lagen ändras i överensstämmelse härmed.

dels att utskottet bort hemställa,

att riksdagen dels med förklaring att förslaget till lag om
införande av nya jordabalken icke kunnat antagas oförändrat,
dels med anledning av motionen I: 1266, såvitt avser
yrkandet 3, och motionen II: 1495, såvitt däri yrkas att 17 §
i nämnda lagförslag skall utgå, dels med avslag på propositionen,
såvitt avser 17 och 18 §§ i förslaget, antager 1—15 §§
och 19—62 §§ i förslaget med beteckningarna 1—60 §§ och
med de ändringar av förekommande hänvisningar som är
påkallade av omnumreringen;

II. (under förutsättning att reservationen vid L i utskottets hemställan i
utlåtande 1970: 80 vinner bifall)

av herrar Ebbe Ohlsson (m) och Hedin (m), vilka ansett

dels att i utlåtandet på s. 91 omedelbart före det avsnitt som börjar med
”Det förevarande” borde ha tagits in ett stycke med följande lydelse:

I sitt utlåtande nr 80 med anledning av prop. 1970: 20 med förslag till jordabalk
bär utskottet bl. a. hemställt, att 9 kap. 14 § jordabalksförslaget får
utgå. För att kapitlet inte skall behöva omnumreras har utskottet vidare förordat,
att 13 § i förslaget delas upp i två paragrafer. Därav föranledd jämkning
i 40 och 41 §§ i förslaget till promulgationslag bör vidtas.

dels att utskottet bort hemställa,

att riksdagen med avslag på motionen I: 1266, såvitt avser
yrkandet 3, och motionen II: 1495, såvitt däri yrkas att 17 §
i förslaget till lag om införande av jordabalken skall utgå,
och med förklaring tillika, att nämnda lagförslag icke kunnat
antagas oförändrat dels antager 1—15, 17—39 och 42—
62 §§ i nämnda förslag, dels antager följande såsom utskottets
förslag betecknade lydelse av 40 och 41 §§ i förslaget:

96 Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

(Kungl. Maj:ts förslag)

Bestämmelserna i 9 kap. 8—13 §§
nya balken äger tillämpning även på
avtal om jordbruksarrende som träffats
före balkens ikraftträdande, om
2 kap. 51—56 §§ lagen (1907:36
s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom
gäller för avtalet. Har underrättelse
som avses i 2 kap. 52—54 §§
nämnda lag skett före ikraftträdandet,
äger dock äldre bestämmelser
alltjämt tillämpning.

(Utskottets förslag)

Bestämmelserna i 9 kap. 8—14 §§
nya balken äger tillämpning även på
avtal om jordbruksarrende som träffats
före balkens ikraftträdande, om
2 kap. 51—56 §§ lagen (1907:36
s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom
gäller för avtalet. Har underrättelse
som avses i 2 kap. 52—54 §§
nämnda lag skett före ikraftträdandet,
äger dock äldre bestämmelser
alltjämt tillämpning.

Har avtal om jordbruksarrende
träffats före nya balkens ikraftträdande
och är upplåtelsen sådan att
äldre bestämmelser om optionsrätt
ej kunnat tillämpas på den, äger 9
kap. 7—13 §§ nya balken tillämpning
på avtalet, om antingen arrendatorn
ensam eller arrendatorn och
före honom hans make eller någon
av hans föräldrar vid arrendetidens
utgång brukat arrendestället under
sammanlagt minst tio år. Detsamma
gäller, om den arrendetid som löper
vid ikraftträdandet enligt avtalet utgår
först sedan arrendeföi-hållandet
varat minst tio år.

Rätt till----— -— — sådan förk

Har avtal om jordbruksarrende
träffats före nya balkens ikraftträdande
och är upplåtelsen sådan att
äldre bestämmelser om optionsrätt
ej kunnat tillämpas på den, äger
9 kap. 7—74 §§ nya balken tillämpning
på avtalet, om antingen arrendatorn
ensam eller arrendatorn och
före honom hans make eller någon
av hans föräldrar vid arrendetidens
utgång brukat arrendestället under
sammanlagt minst tio år. Detsamma
gäller, om den arrendetid som
löper vid ikraftträdandet enligt avtalet
utgår först sedan arrendeförhållandet
varat minst tio år.

Vid F i utskottets hemställan

III. (under förutsättning att reservationen vid L i utskottets hemställan
i utlåtande 1970: 80 vinner bifall)

av herrar Ebbe Ohlsson (m) och Hedin (m), vilka ansett

dels att i utlåtandet på s. 91 omedelbart före det avsnitt som börjar med
orden ”1 övrigt” bort ha tagits in ett stycke med följande lydelse:

Som har nämnts i det föregående har utskottet i sitt utlåtande nr 80 med
anledning av prop. 1970: 20 hemställt bl. a., att 9 kap. 14 § i förslaget till

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

jordabalk får utgå. Vid sådant förhållande bör 1 § och 14 § andra stycket i
förslaget till lag om arrendenämnder och hyresnämnder jämkas så att hänvisningarna
till nämnda lagrum i jordabalken också får utgå. Även 28 § i förslaget
bör utgå.

dels att utskottet bort hemställa,

att riksdagen — med förklaring att förslaget till lag om
arrendenämnder och hyresnämnder icke kunnat antagas
oförändrat — dels antager 2, 4—13 och 15—27 §§ i nämnda
förslag jämte föreslagna övergångsbestämmelser, dels, med
avslag på propositionen i motsvarande del, icke antager 28 §
i förslaget, dels antager följande såsom utskottets förslag
betecknade lydelse av 1 och 14 §§ i förevarande förslag:

(Iiungl. Maj:ts förslag)

(Utskottets förslag)

Arrendenämnd som------i arrendetvist,

2. pröva tvist om förlängning av
arrendeavtal vid jordbruksarrende,
bostadsarrende eller fiskearrende
eller om villkor för sådan förlängning
samt tvist i fråga som avses i
9 kap. lå § jordabalken eller vars
prövning enligt 9 kap. 18 eller 21 §
samma balk ankommer på arrendenämnd,

3. pröva-------i arrendetvist.

Ärende upptages-------— är belägen.

2. pröva tvist om förlängning av
arrendeavtal vid jordbruksarrende,
bostadsarrende eller fiskearrende
eller om villkor för sådan förlängning
samt tvist i fråga vars prövning
enligt 9 kap. 18 eller 21 § jordabalken
ankommer på arrendenämnd.

14 §

Har parterna----- ■---inför nämnden.

I ärende som nämnd har att avgöra
genom skiljedom gäller lagen
(1929: 145) om skiljemän, i den mån
ej annat följer av denna lag. Vardera
parten svarar för sin kostnad i tvist
som avses i 9 kap. 10 eller 14 §, 10
kap. 6 § eller 12 kap. 49 eller 55 §
jordabalken eller 5 § lagen (1957:
390) om fiskearrenden.

I ärende som nämnd har att avgöra
genom skiljedom gäller lagen
(1929: 145) om skiljemän, i den mån
ej annat följer av denna lag. Vardera
parten svarar för sin kostnad i tvist
som avses i 9 kap. 10 §, 10 kap. 6 §
eller 12 kap. 49 eller 55 § jordabalken
eller 5 § lagen (1957:390) om
fiskearrenden.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 81 år 1970

Vid G i utskottets hemställan

IV. (under förutsättning att reservationen vid L i utskottets hemställan
i utlåtande 1970: 80 vinner bifall)

av herrar Ebbe Ohlsson (m) och Hedin (m), vilka ansett

dels att det avsnitt i utlåtandet på s. 91 som börjar med orden ”De lagförslag”
och slutar med orden ”utskottets sida” bort ha följande lydelse:

I likhet med vad utskottet förordat beträffande 40 och 41 §§ i förslaget
till jordabalkens promulgationslag bör förslaget till lag om ändring i
fiskearrendelagen, såvitt avser 5 §, jämkas. I övrigt föranleder sistnämnda
lagförslag, liksom inte heller de andra lagförslag som inte behandlats särskilt
i de föregående avsnitten, inte något yttrande från utskottets sida.

dels att utskottet bort hemställa,

att riksdagen antager dels nedanstående såsom utskottets
förslag betecknade lydelse av 5 § i förslaget till ändring i
lagen (1957: 390) om fiskearrenden, dels — med förklaring
att nämnda lagförslag icke kunnat oförändrat antagas —
förslaget i övriga delar, dels övriga i propositionen framlagda
förslag som ej omfattas av utskottets hemställan under
B—C och E—F.

(Kungl. Maj:ts förslag) (Utskottets förslag)

5 §•

Om fastighetens —-----—--upplösa arrendeförhållandet.

I fråga om förlängning av arrende- I fråga om förlängning av arrendeavtal
äga 9 kap. 8 § andra stycket avtal äga 9 kap. 8 § andra stycket
och 9—13 §§ jordabalken motsva- och 9—lå §§ jordabalken motsvarande
tillämpning. rande tillämpning.

Första och---—- -— -----är förverkad.

Förbehåll att---------av arrendenämnden.

MARCUS BOKTR. STHLM 1970 700032