Tredje lagutskottets utlåtande nr 59 år 1967 (Utlåtande 1967:L3u59 - höst l3u)

Tredje lagutskottets utlåtande nr 59 år 1967

Nr 59

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till lag om hyresnämnder jämte motioner,
dels Kungl. Maj:ts skrivelse med återkallelse av
propositionen m. m. jämte motioner.

Genom eu den 10 november 1967 dagtecknad proposition, nr 171, vilken
hänvisats till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet, har Kungl,
Maj :t under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över justitieärenden och lagrådets protokoll, föreslagit riksdagen att
antaga härvid fogade förslag till lag om hyresnämnder. Under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över justitieärenden har Kungl.
Maj :t i skrivelse nr 174 förklarat sig vilja återkalla propositionen.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Den vid årets riksdag framlagda proposition, nr 141, angående ny hyreslagstiftning
innehåller förslag bl. a. om att en hyresnämnd skall inrättas
för i princip varje län för handläggning av hyrestvister samt att närmare
bestämmelser om hyresnämnd skall meddelas i särskild lag.

I denna proposition läggs förslag angående lag om hyresnämnder fram.
Lagförslaget innehåller bestämmelser om hyresnämnds sammansättning
och om förfarandet i de ärenden som skall förekomma inför nämnden. I enlighet
med de riktlinjer som dras upp i propositionen angående ny hyreslagstiftning
föreslås att i hyresnämnd skall ingå ledamöter som representerar
partsintressena på hyresmarknaden. Dessa ledamöter skall som regel
utses av Kungl. Maj :t på förslag av intresseorganisationerna.

Lagförslaget

Det vid propositionen fogade lagförslaget har följande lydelse.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 9 saml. 3 avd. Nr 59

Tredje lagutskottets utlåtande nr 59 år 1967

Förslag

till

Lag

om hyresnämnder

Härigenom förordnas som följer.

Hyresnämnds uppgifter och sammansättning m. m.

1 §•

Hyresnämnd som avses i 3 kap. lagen den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1) om
nyttjanderätt till fast egendom har till uppgift att

1. medla i hyrestvist,

2. pröva tvist om överlåtelse av hyresrätt enligt 3 kap. 34—36 §, upplåtelse
av lägenhet i andra hand enligt 3 kap. 40 §, förlängning av hyresavtal
eller villkor för sådan förlängning enligt 3 kap. 49 §, förstagångshyra enligt
3 kap. 55 § eller uppskov med avflyttning enligt 3 kap. 59 §, allt nyssnämnda
lag,

3. pröva frågan om godkännande av överenskommelse som avses i 3 kap.
45 eller 56 § nämnda lag,

4. vara skiljenämnd i hyrestvist.

Ärende upptages av hyresnämnden för den ort där fastigheten är belägen.

2 §.

Hyresnämnd består av lagfaren ordförande och två andra ledamöter, om
ej annat följer av andra stycket. Av de senare ledamöterna skall den ene
vara väl förtrogen med förvaltning av hyresfastighet och den andre vara väl
förtrogen med bostadshyresgästers förhållanden eller, när ärende rör annan
lägenhet än bostadslägenhet, med näringsidkande hyresgästers förhållanden.

Vid företagande av förberedande åtgärd och prövning av fråga om avvisning
av ansökan eller avskrivning av ärende kan hyresnämnden bestå av
ordföranden ensam. Vad som sagts nu gäller även vid medling när sådan
lämpligen kan ske utan övriga ledamöters närvaro samt, om parterna samtycker
till det eller saken är uppenbar, vid prövning av fråga som avses i
1 § 2 eller 3.

Konungen får förordna att i hyresnämnd skall finnas flera avdelningar.
Bestämmelserna om hyresnämnd gäller i tillämpliga delar även avdelning.

Ledamot skall vara svensk medborgare och ha uppnått tjugofem års ålder.
Den som är omyndig eller i konkurstillstånd får ej tjänstgöra som ledamot.

För ledamot i hyresnämnd finns en eller flera ersättare. Bestämmelserna
om ledamot gäller även ersättare.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 59 år 1967

3 §.

För varje hyresnämnd förordnar Konungen eller myndighet, som Konungen
bestämmer, ordförande och lämpligt antal andra ledamöter.

Innan annan ledamot än ordförande förordnas, skall sådan riksorganisation
av fastighetsägare, hyresgäster eller näringsidkare som med hänsyn till
medlemsantal, verksamhet och övriga omständigheter kan anses väl företräda
den intressegrupp som det är fråga om beredas tillfälle att avge förslag.

Till tjänstgöring i nämnden kallar ordföranden med iakttagande av vad
som föreskrivits i 2 § första stycket de ledamöter som han med hänsyn till
ärendets beskaffenhet och övriga förhållanden finner lämpligast.

Medling samt prövning av hyrestvist

4 §•

Hyrestvist får för ändamål som avses i 1 § 1 eller 2 av part hänskjutas till
hyresnämnd, om tvisten ej är anhängig vid domstol eller hos överexekutor
eller skiljemän.

I hyrestvist, som är anhängig vid domstol, kan domstolen förordna att
tvisten före målets avgörande skall i sin helhet eller i viss del hänskjutas
till hyresnämnd för medling.

Tvist, som avses i 1 § 2 och som efter klander mot nämndens beslut är
anhängig vid domstol, får återförvisas till nämnden.

5 §.

Tvist hänskjutes av part till hyresnämnd genom ansökan som skall vara
skriftlig samt innehålla uppgift om parternas namn och hemvist, den berörda
fastighetens belägenhet och tvistens beskaffenhet.

Uppfyller ansökan ej vad som föreskrives i första stycket, skall nämnden
förelägga sökanden att avhjälpa bristen inom viss tid. Efterkommes ej
föreläggandet, får ansökningen avvisas.

Återkallas ansökan, avskrives ärendet.

6 §•

När tvist hänskjutits till hyresnämnd, skall nämnden kalla parterna att
inställa sig inför nämnden.

7 §•

Underlåter sökanden att på kallelse infinna sig inför hyresnämnden, avskrives
ärendet. Kommer ej motparten tillstädes, får nämnden förelägga honom
vid vite att inställa sig inför nämnden. Kommer parten likväl ej tillstädes
och är det icke antagligt att förlikning kan komma till stånd, avskrives
ärendet. Rör ärendet tvist som avses i 1 § 2, avgöres dock ärendet utan
hinder av partens utevaro.

Uteblir båda parterna i tvist som domstol hänskjutit till nämnden, avskrives
ärendet. Uteblir endast den ena parten, äger första stycket andra och
tredje punkterna motsvarande tillämpning.

Första och andra styckena äger ej tillämpning, om det finns anledning antaga
att part har laga förfall för sin utevaro.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 59 år 1967

8 §•

Rör ärende som avskrivits enligt 7 § första stycket första punkten tvist
enligt 3 kap. 49 eller 55 § lagen om nyttjanderätt till fast egendom, skall
hyresnämnden återupptaga ärendet på ansökan av sökanden. Ansökan göres
skriftligen inom en vecka från den dag då beslutet om avskrivning delgavs
sökanden.

Uteblir sökanden ånyo, får ärendet icke återupptagas på nytt.

9 §•

Hyresnämnden skall klarlägga tvistefrågorna och, även om medling icke
påkallats, söka förlika parterna.

Om anledning därtill förekommer, skall nämnden eller den nämnden förordnar
besiktiga den lägenhet som tvisten rör. Parterna skall beredas tillfälle
att närvara vid sådan besiktning. Nämnden får också föranstalta om
annan nödvändig utredning.

Lämnar part ej frivilligt tillfälle till besiktning eller till granskning av hyreskontrakt
eller annan handling som rör hyresförhållandet och är av betydelse
för tvisten, får nämnden förelägga honom vite.

10 §.

Kan parterna ej förlikas efter förslag av någondera parten, skall hyresnämnden
framlägga förslag till förlikning, om det ej är uppenbart att förutsättningar
för förlikning saknas.

Förlikning skall avfattas skriftligen och undertecknas av parterna.

Träffas ej förlikning, avgöres tvisten av nämnden, om tvisten rör fråga
som avses i 1 § 2. I annat fall avskrives ärendet.

Godkännande av överenskommelse

11 §•

Fråga som avses i 1 g 3 prövas efter ansökan som skall vara skriftlig och
bör innehålla de skäl som åberopas till stöd för ansökningen.

Innan ansökan av hyresvärd prövas, skall hyresgästen beredas tillfälle
att yttra sig. Om det är behövligt, skall hyresnämnden kalla hyresvärden och
hyresgästen att inställa sig inför nämnden. Nämnden får förelägga hyresvärden
eller hyresgästen vid vite att komma tillstädes. Utevaro från sammanträde
utgör ej hinder för ärendets prövning.

Skilj emannaförfarande

12 §.

Har parterna avtalat att liyrestvist skall avgöras av skiljemän utan förbehåll
om rätt för parterna att klandra skiljedomen och har hyresnämnden
utsetts till skiljenämnd, skall nämnden på ansökan avgöra tvisten genom
skiljedom, om ej hinder möter enligt 1 § andra stycket lagen den 14 juni
1929 (nr 145) om skiljemän. Om sådan ansökan gäller bestämmelserna i
5 §. Har tvisten redan hänskjutits till nämnden, kan skiljedom dock påkallas
muntligen inför nämnden.

I ärende som nämnden har att avgöra genom skiljedom gäller bestäm -

Tredje lagutskottets utlåtande nr 59 år 1967

melserna i lagen om skiljemän, i den mån ej annat följer av denna lag. Vardera
parten svarar för sin kostnad i hyrestvist som avses i 3 kap. 49 eller
55 § lagen om nyttjanderätt till fast egendom.

Gemensamma bestämmelser om förfarandet

13 §.

Hyresnämnd skall handlägga ärende skyndsamt.

Bestämmelserna i 5 kap. rättegångsbalken om offentlighet vid domstol
äger motsvarande tillämpning vid hyresnämnd.

14 §.

Rättegångsbalkens regler om omröstning i domstol med endast lagfarna
ledamöter äger motsvarande tillämpning på avgörande av hyresnämnd. Ordföranden
skall dock säga sin mening först.

Bestämmelserna i 4 kap. rättegångsbalken om jäv mot domare äger motsvarande
tillämpning på ledamot i hyresnämnd.

15 §.

I hyresnämnds beslut skall anges de skäl på vilka beslutet grundas, i den
mån det är behövligt.

Om part kan klandra beslutet eller besvära sig över det eller göra ansökan
om återupptagande, anges i beslutet vad parten därvid har att iakttaga.

Kan på grund av ärendets beskaffenhet eller annan särskild omständighet
beslut ej meddelas samma dag som förhandlingen inför nämnden avslutas,
meddelas beslutet inom två veckor därefter, om ej synnerligt hinder
möter.

Beslut tillställes part genom nämndens försorg, om beslutet ej meddelas
vid förhandling i partens närvaro.

16 §.

Den som efter förordnande av hyresnämnd besiktigat lägenhet eller verkställt
annan utredning tillerkännes av nämnden skälig ersättning av allmänna
medel.

Har någon, som nämnden inkallat och som ej är part, inställt sig för att
höras i ärendet, har han rätt till ersättning av allmänna medel enligt bestämmelser
som Konungen meddelar.

17 §.

Om rätt för part att klandra beslut av hyresnämnd finns bestämmelser i
3 kap. 71 § lagen om nyttjanderätt till fast egendom.

Mot hyresnämnds beslut, varigenom nämnden avvisat ansökan som avses
i 5, 8, 11 eller 12 §, avskrivit ärende enligt 5 eller 7 § eller utlåtit sig om
ersättning enligt 16 §, får talan föras genom besvär. Detta gäller dock ej
beslut om avskrivning, när ärendet kan återupptagas. Mot annat beslut av
hyresnämnd får talan föras endast i samband med sådan klandertalan som
avses i första stycket.

Besvären skall inges till domstol, som avses i 3 kap. 72 § första punkten
lagen om nyttjanderätt till fast egendom, inom en vecka från det att klaganden
fick del av beslutet. I övrigt äger 52 kap. 2, 3 och 5—12 §§ rättegångs -

Tredje lagutskottets utlåtande nr 59 år 1967

balken motsvarande tillämpning. Bestämmelse som avser hovrätt gäller därvid
i stället underrätten. Mot underrättens beslut får talan ej föras.

Undanröjes hyresnämnds beslut om avskrivning eller avvisning, återupptages
ärendet av nämnden.

18 §.

Vid hyresnämnds sammanträde och vid besiktning föres protokoll.

19 §.

Inlaga, kallelse, föreläggande, beslut eller annan handling, som enligt bestämmelse
i denna lag eller eljest skall tillställas part, delges honom genom
hyresnämndens försorg. Begär part att själv få ombesörja delgivning, får
det dock anförtros honom, om det kan ske utan olägenhet.

Delgivning genom nämndens försorg sker i enlighet med vad som gäller
om delgivning i mål och ärenden vid domstol. Om beslut är sadant som
avses i 15 § andra stycket, skall dock beslutet delges part, som beslutet gått
emot, på samma sätt som stämning i tvistemål.

Övriga bestämmelser

20 §.

Hyresnämnd är berättigad att för sina sammanträden förfoga över behövliga
lokaler i domstolsbyggnad eller annan allmän byggnad som ej är
för tillfället upptagen för sitt huvudsakliga ändamål eller utgöres av gudstjänstlokal.
Uppkommer särskilda kostnader, skall de ersättas.

21 §.

Talan om utdömande av vite, som förelagts någon enligt denna lag, föres
efter anmälan av hyresnämnden av åklagare vid domstol som avses i 3 kap.
72 § första punkten lagen om nyttjanderätt till fast egendom.

22 §.

Ytterligare föreskrifter för tillämpningen av denna lag meddelas av
Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1969.

Motionsyrkanden

Utskottet har i samband med propositionen behandlat följande i anledning
av densamma väckta motioner, nämligen

A. de likalydande motionerna 1:925 av herr Blomquist och II:1U0 av
herrar Bengtson i Solna och Thglén, vari hemställes

»att riksdagen måtte antaga det vid propositionen nr 171 fogade förslaget
till Lag om hyresnämnder med den ändringen att 2 och 15 §§ erhåller följande
lydelse:

Tredje lagutskottets utlåtande nr 59 år 1967 7

2 §■

Hyresnämnd består av ordförande som skall vara lagfaren och erfaren
i domarvärv, och två andra ledamöter, om ej annat följer av andra stycket.
Av de senare ledamöterna skall den ene vara väl förtrogen med förvaltning
av hyresfastighet och den andre vara väl förtrogen med bostadshyresgästers
förhållanden eller, när ärende rör annan lägenhet än bostadslägenhet, med
näringsidkande hyresgästers förhållanden.

Vid företagande---eller 3.

Konungen får---även avdelning.

Ledamot skall---som ledamot.

För ledamot---även ersättare.

15 §.

I hyresnämnds beslut skall anges de skäl på vilka beslutet grundas.

Om part--— att iakttaga.

Kan på---- hinder möter.

Beslut tillställes---partens närvaro», samt

B. motionen II: 1141 av herr Nilsson i Gävle m. fl., vari hemställes

»att riksdagen måtte besluta att avslå Kungl. Maj:ts proposition nr 171;
samt

att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om en översyn av Lagen om
nyttjanderätt till fast egendom 3 kap. angående hyresnämnder i enlighet
med vad i denna motion anförts, och till 1968 års riksdag framlägga förslag
till lag om hyresnämnder.»

I anledning av skrivelsen har följande motioner väckts, nämligen

a) I: 927 av herrar Dahlén och Sundin samt II: 1H3 av herrar Wedén
och Hedlund, i vilka motioner hemställs, bl. a., att riksdagen måtte godkänna
propositionen nr 171,

b) 1:928 av herr Lidgard och II: 1144 av herr Hedin, i vilka motioner
hemställs, bl. a., att riksdagen måtte godkänna propositionen nr 171.

I den män redogörelse ej nedan lämnas för det närmare innehållet i motionerna
hänvisas till de tryckta motionerna.

Beträffande 1939 års medlingslag, hyreslagskommitténs förslag till lag
om medling i hyrestvister samt hyreslagstiftningssakkunnigas förslag i samma
ämne hänvisar utskottet till prop. s. 9—13.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 59 år 1967

Departementschefen

Allmänna synpunkter. I propositionen angående ny hyreslagstiftning bär
jag redogjort för min syn på frågan hur förfarandet i hyrestvister lämpligen
bör anordnas (prop. 1967: 141 s. 168—173, 357—358 och 366—367).
Jag uttalade därvid bl. a. att det är nödvändigt från rättssäkerhetssynpunkt
att parterna får möjlighet till en domstolsmässig prövning av alla hyrestvister
som inte kunnat biläggas i annan ordning. Samtidigt underströk jag
betydelsen av att hyresmarknaden tillförs en mycket kvalificerad, statlig
nämndorganisation som i relativt obundna former kan vara verksam för
att bilägga hyrestvister, innan de dras inför domstol. I likhet med hyreslagstiftningssakkunniga
ansåg jag det berättigat att vid bedömningen av vilka
åtgärder som behövs för att bemästra den situation som uppstår vid hyresregleringens
avveckling ta särskild hänsyn till det starka inflytande som
intresseorganisationerna på hyresmarknaden numera har. Jag såg häri en
garanti för att anpassningen till en friare hyresmarknad kan ske utan alltför
stora svårigheter. Jag anslöt mig till de sakkunnigas uppfattning att intresseorganisationernas
medverkan är av värde också vid prövningen av
vissa hyrestvister och att en sådan medverkan inte borde hegränsas till
medlingsstadiet. Jag ansåg emellertid att de sakkunnigas förslag om att
inrätta särskilda hyresdomstolar borde frångås. Organisationsrepresentanternas
medverkan borde i stället koncentreras till medlingsnämnder och
deras inflytande där stärkas genom att nämnderna vid sidan av medlingsfunktionen
också ges viss prövande funktion. Sålunda fann jag att nämnderna
bör avgöra tvister om förlängning av hyresavtal och om hyressättning
samt om överlåtelse av hyresrätt och upplåtelse i andra hand av lägenhet, om
parterna inte kan förlikas. Med hänsyn till att nämnderna alltså skulle få
i viss mån andra uppgifter än de sakkunniga tänkt sig ansåg jag att nämnderna
borde benämnas hyresnämnder. Part som inte ville godta beslut av
sådan nämnd borde hänvisas att klandra beslutet genom att väcka talan
vid domstol. Jag föreslog att det i regel skall finnas en hyresnämnd i varje
län.

Vissa frågor angående hyresnämndernas verksamhet har som framgått
fått sin lösning redan i förslaget till ny hyreslagstiftning. Jag avser nu att
ta upp till behandling de närmare bestämmelser om hyresnämndernas organisation
och verksamhetsformer som bör ingå i lagen om hyresnämnder.
Min framställning anknyter till de skilda paragraferna i departementsförslaget.

Av departementschefens uttalanden i övrigt återges endast de som äger
samband med vad utskottet nedan anfört.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 59 år 1967

Hyresnämnds uppgifter (1 §). Enligt 3 kap. lagen den 14 juni 1907 (nr
36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom (hyreslagen) i dess föreslagna
lydelse har hyresnämnd till uppgift att medla i hyrestvister och att pröva
sådana frågor som enligt hyreslagen ankommer på nämnden samt att vara
skiljenämnd i hyrestvister (70 §). Lagen om hyresnämnder bör enligt min
mening lämpligen inledas med en bestämmelse som närmare anger vilka
uppgifter som ankommer på nämnden. 1 § i departementsförslaget har utformats
i enlighet härmed. I paragrafens första stycke anges under fyra
särskilda punkter de olika slag av arbetsuppgifter som ankommer på nämnden.
Första punkten avser nämndens medlande verksamhet och andra
punkten dess uppgift att pröva vissa tvister, när förlikning inte kan träffas.
Tredje punkten avser ärenden i vilka någon tvist normalt inte föreligger,
nämligen framställningar om godkännande av överenskommelse varigenom
hyresgästen avstått från sitt besittningsskydd. Fjärde punkten slutligen
avser nämndens verksamhet som skiljenämnd.

Ärende som kan hänskjutas till hyresnämnd bör tas upp av nämnden
för den ort där fastigheten ligger.

Hyresnämnds sammansättning m. m. (2 och 3 §§). Reglerna om hyresnämndens
sammansättning och förfarandet vid utseende av ledamöter i
nämnden torde kunna utformas i huvudsaklig överensstämmelse med de
sakkunnigas förslag i fråga om medlingsnämnderna. Hyresnämnden bör
således bestå av ordförande och tre andra ledamöter. På ordföranden bör
ställas det kravet att han skall vara lagfaren. Med hänsyn till att en rättslig
prövning inför nämnden skall äga rum i vissa hyrestvister och till nämndens
uppgift att även vara skiljenämnd i sådana tvister bör till ordförande
utses någon som har erfarenhet som domare. I undantagsfall bör emellertid
annan kvalificerad lagfaren person kunna komma i fråga. Av de övriga
ledamöterna bör en vara väl förtrogen med förvaltning av hyresfastighet,
en vara väl förtrogen med bostadshyresgästers förhållanden och en vara väl
förtrogen med näringsdrivande hyresgästers förhållanden. Av de båda sistnämnda
ledamöterna bör den senare deltaga vid handläggning av ärende
som rör annan lägenhet än bostadslägenhet och den förre vid handläggning
av övriga ärenden. Utöver dessa särskilda kvalifikationskrav bör gälla, att
ledamot skall vara svensk medborgare och ha uppnått 25 års ålder. Den
som är omyndig eller i konkurstillstånd bör inte få tjänstgöra som ledamot.
Ersättare för ledamöterna bör utses till behövligt antal. Vid förordnande av
ersättare bör tillses att skilda grupper av intressenter blir representerade.
När ärendets beskaffenhet ger anledning till det, bör ordföranden äga
rätt att i ordinarie ledamots ställe kalla den ersättare som kan anses företräda
en viss berörd intressegrupp. Är fastighetsägaren exempelvis ett allmännyttigt
bostadsföretag, bör i allmänhet den kallas att tjänstgöra i nämnden
som företräder de SABO-anslutna bostadsföretagens intressen.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 59 år 1967

Ledamöter och ersättare bör utses av Kungl. Maj:t. Kungl. Maj:t bör
emellertid ha möjlighet att delegera uppgiften till myndighet som Kungl.
Maj :t bestämmer. Innan annan än ordförande eller ersättare för denne förordnas,
bör sådan riksorganisation av fastighetsägare, hyresgäster eller rörelseidkare
som med hänsyn till medlemsantal, verksamhet och övriga omständigheter
kan anses väl företräda den intressegrupp som det är frågan
om beredas tillfälle att avge förslag.

Annan ledamot än ordförande samt ersättare för ledamot bör förordnas
för viss tid. Bestämmelser därom torde få meddelas av Kungl. Maj :t.

Frågan huruvida tjänsterna som ordförande skall vara ordinarie befattningar
eller om ordförande bör förordnas för viss tid bör övervägas i samband
med att ställning tas till organisationen av hyresnämnderna. Bestämmelser
i ämnet torde få meddelas av Kungl. Maj :t.

I propositionen angående ny hyreslagstiftning anges som en allmän regel
(69 §) att en hyresnämnd skall finnas i varje län med rätt för Kungl.
Maj :t att förordna om annan indelning. Emellanåt kan det vara lämpligt
att låta nämnden arbeta på två eller flera avdelningar i stället för att dela
upp ett län i flera verksamhetsområden. Med hänsyn härtill bör Kungl.
Maj :t även ges möjlighet att förordna att hyresnämnd skall arbeta på avdelningar.

Godkännande av överenskommelse (It §). Om parterna i ett hyresförhållande
rörande bostadslägenhet kommit överens om att hyresrätten inte
skall vara förenad med rätt till förlängning av hyresavtalet, är överenskommelsen,
om den träffats innan hyresförhållandet varat längre än nio
månader, enligt 45 § förslaget till ny hyreslag gällande bara om den godkänts
av hyresnämnden. Motsvarande gäller enligt 56 § i förslaget överenskommelse
om villkor som strider mot de till skydd för annan hyresgäst än
bostadshyresgäst föreslagna reglerna om rätt till ersättning i anledning av
hyresförhållandets upphörande m. m. I motiven till förslaget (prop. 1967:
141 s. 89; jfr s. 125) uttalas att det inte torde vara nödvändigt att närmare
ange förutsättningarna för att en överenskommelse skall få godkännas. Det
ligger i sakens natur att prövningen skall inriktas på att hindra missbruk av
avtalsfriheten. Som en riktpunkt anges att ett avtal om avstående från besittningsskydd
alltid bör godkännas om förhållandena är sådana att vid en
avvägning mellan parternas intressen i en besittningsskyddstvist hyresgästen
normalt inte skulle ha rätt till förlängning av hyresförhållandet. För
handläggningen av ärenden av detta slag meddelas regler i 11 § i departementsförslaget.
Handläggningen bör göras mycket enkel. Som regel bör hyresgästen
höras muntligen. Om det med hänsyn till omständigheterna är
obehövligt, bör handläggningen dock kunna ske skriftligt. Innan framställning
om godkännande prövas, bör hyresgästen alltid beredas tillfälle att

Tredje lagutskottets utlåtande nr 59 år 1967

yttra sig. Skall hyresvärden eller hyresgästen höras muntligen, bör nämnden
snarast utsätta tid och plats för ärendets handläggning. Denna blir i
stort sett densamma som vid en tvist om förlängning av hyresavtal. Part
bör kunna föreläggas vid vite att inställa sig. Uteblir den som kallats, bör
ärendet kunna prövas och avgöras utan hinder därav.

Hyresnämnds beslut m. m. (15 §). Som jag framhållit i skilda sammanhang
är det av väsentlig betydelse att hyresnämnderna kan tillämpa ett relativt
snabbt och enkelt förfarande. Det är med hänsyn härtill angeläget att
nämnden inte betungas av någon skyldighet att ingående motivera sina beslut.
Å andra sidan måste krävas att nämnden i vissa fall, åtminstone i
korthet, anger de skäl som ligger till grund för beslutet.

Jag föreslår därför att i nämndens beslut skall anges de skäl på vilka beslutet
grundas, i den mån det är behövligt.

För det fall att part får klandra eller besvära sig över beslutet eller ansöka
om ärendets återupptagande bör det åligga nämnden att i beslutet ange
vad parten därvid har att iaktta. Beslut som inte kan meddelas samma dag
som förhandlingen inför nämnden avslutats bör meddelas senast två veckor
därefter, om inte synnerligt hinder möter. Meddelas inte beslutet vid förhandling,
bör det delges parterna genom nämndens försorg.

I detta sammanhang bör frågan om hyresnämndens ställning som prövande
organ och innebörden av nämndens avgörande i en tvist om förlängning
av hyresavtal ägnas närmare uppmärksamhet.

Enligt förslaget till ny hyreslag ankommer det på hyresnämnd att som
första instans pröva bl. a. tvister om förlängning av hyresavtal. Som lagrådet
framhållit i sitt yttrande över förslaget kan hyresgästens rätt att sitta kvar
i lägenheten vara beroende inte endast av om någon besittningsskyddsbrytande
grund föreligger (förlängningsfrågan) utan även av andra omständigheter,
såsom om något giltigt hyresavtal över huvud föreligger eller om
hyresavtalet är sådant att det enligt förslaget till hyreslag är förenat med
optionsrätt. Till sist angivna frågor — som jag i fortsättningen kallar preliminärfrågor
— hör frågan om lägenheten utgör bostadslägenhet eller lokal
eller om hyresförhållandet av annan orsak enligt 45 § i förslaget till ny hyreslag
faller utanför besittningsskyddsreglernas tillämpningsområde.

Förslagets innebörd är att sådana preliminärfrågor inte skall avgöras av
nämnden utan av domstol i vanlig processuell ordning. Sådana frågor kan
också komma under överexekutors bedömning i samband med prövning av
yrkande om avhysning. Nämndens avgörande tar sålunda i princip sikte
endast på frågan om någon besittningsskyddsbrytande grund föreligger och
inte på andra omständigheter som är betingelser för rätten att sitta kvar i
lägenheten. Följden härav blir som lagrådet påpekat att ett bifall till förlängningsyrkandet,
även om det lämnas oklandrat, inte innebär ett slutgil -

Tredje lagutskottets utlåtande nr 59 år 1967

tigt avgörande att hyresgästen har rätt att sitta kvar i lägenheten. I de sannolikt
relativt sällan uppkommande fall då hyresvärdens invändningar mot
hyresgästens yrkande om förlängning av hyresavtalet hänför sig såväl till
en preliminärfråga av nyss angett slag som till själva förlängningsfrågan,
torde det böra bero på omständigheterna i det särskilda fallet huruvida ett
slutgiltigt avgörande av preliminärfrågan lämpligen bör avvaktas innan den
till hyresnämnden hänskjutna tvisten prövas eller om prövningen av frågan
om förlängning bör äga rum utan hinder av att preliminärfrågan inte
avgjorts. Det ligger dock i sakens natur att hyresnämnden bör undvika att
meddela beslut som innebär bifall till hyresgästens förlängningsanspråk,
om det är uppenbart att en prövning av hyresvärdens invändning i preliminärfrågan
kommer att göra nämndens beslut betydelselöst. Om preliminärfrågan
i ett sådant fall dragits inför domstol eller hyresvärden förklarat
sig ha för avsikt att göra detta, bör nämnden förklara förlängningsärendet
vilande i avbidan på att preliminärfrågan avgörs. I de fall, då nämnden
avgör förlängningstvisten till hyresgästens fördel utan att avvakta slutgiltigt
avgörande i preliminärfrågan, bör nämnden i sitt beslut lämpligen erinra
om att hyresgästens rätt att sitta kvar i lägenheten beror av hur preliminärfrågan
avgörs.

Det finns ytterligare en fråga som förtjänar uppmärksamhet i detta sammanhang.
Som jag tidigare framhållit förfaller hyresgästens rätt till förlängning
av hyresavtalet, om hyresgästen inte hänskjuter tvist om sådan
förlängning till hyresnämnden inom tre veckor efter det han erhöll hyresvärdens
avflyttningsmeddelande (49 § i förslaget till ny hyreslag). Den omständigheten
att tvisten hänskjutits till nämnden först efter utgången av
nämnda tid utgör dock inte något hinder för nämnden att på begäran företa
medling i tvisten. Leder medlingen inte till förlikning, bör nämnden endast
efter invändning pröva huruvida hyresgästen försuttit den för förlängningsrättens
bevarande föreskrivna fristen. Om förlängningsanspråket ogillas
på nämnda grund, kan hyresgästen klandra beslutet. För det fall att
parterna kommit överens om att förlänga fristen för att hänskjuta tvistefrågan
till nämnden, t. ex. för att kunna slutföra påbörjade förhandlingar,
skall frågan om hyresgästen förlorat sin rätt till förlängning av hyresavtalet
i stället prövas med utgångspunkt från vad parterna sålunda avtalat.

Lagrådets utlåtande och departementschefens yttrande däröver

Utskottet hänvisar till propositionen s. 33—48.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 59 år 1967

Utskottet

Sedan Kungl. Maj :t förelagt riksdagen propositionen nr 171 med förslagtill
lag om hyresnämnder har Kungl. Maj :t i skrivelse nr 174 förklarat sig
vilja återkalla, förutom vissa delar av propositionen nr 141 om ny hyreslagstiftning,
även propositionen nr 171.

Utskottet har intet att erinra mot den gjorda återkallelse^

Oaktat detta ställningstagande har utskottet att ingå i behandling av dels
de i anledning av skrivelsen väckta motionerna 1:927 och 11:1143 samt
I: 928 och II: 1144 med yrkanden om godkännande av bl. a. propositionen
nr 171, dels de i anledning av propositionen väckta motionerna.

Genom utskottets ställningstagande i fråga om återkallande av propositionen
föreligger, om riksdagen lämnar sitt samtycke till återkallelse^ formellt
sett ingen proposition att behandla. Utskottet talar ändå nedan av
tekniska skäl om propositionen och avser härmed de genom förevarande
motionspar framlagda lagförslagen i enlighet med propositionen.

Utskottet övergår sålunda till sakbehandling av lagförslaget och de i anledning
av proposition väckta motionerna.

I utlåtande nr 58 hehandlar utskottet propositionen om ny hyreslagstiftning.
Propositionen innehåller förslag bl. a. om att en hyresnämnd skall inrättas
för i princip varje län för handläggning av hyrestvister. I förevarande
proposition framläggs nu förslag till lag om dessa nämnder.

Hyresnämnden skall enligt förslaget ha till uppgift att medla i hyrestvister
samt pröva frågor om tillstånd att överlåta hyresrätt eller upplåta
lägenhet i andra hand, godkännande av förbehåll om avstående från besittningsskydd,
rätt till förlängning av hyresavtal och villkoren för sådan
förlängning, förstagångshyra samt anstånd med avflyttning beträffande
andra lägenheter än bostadslägenheter. Tvister av detta slag skall avgöras
av hyresnämnd och får inte direkt anhängiggöras vid underrätt. I andra
hyrestvister får emellertid parterna under vissa förutsättningar själva
avgöra om de vill hänskjuta tvisten till hyresnämnd för medling. I hyrestvist,
som är anhängig vid domstol, kan domstolen också förordna att tvisten
före målets avgörande skall i sin helhet eller i viss del hänskjutas till hyresnämnd
för medling.

Öviiga tvister än de nu nämnda skall i princip handläggas av underrätten
för residensstaden eller den underrätt som Kungl. Maj :t bestämmer till exklusivt
specialforum för samtliga hyrestvister. Till sådan tvist liänföres
också sådan fråga som faller utanför nämndens kompetensområde men
som kan utgöra en grundförutsättning för ett avgörande vid hyresnämnden
exempelvis i fråga om förlängning av hyresavtal. En sådan förutsättning
kan till exempel vara att ett giltigt hyresavtal över huvud föreligger. Denna
fråga skall således avgöras av domstol, även om den i en förlängningsfråga

Tredje lagutskottets utlåtande nr 59 år 1967

dragits under hyresnämnds prövning. Ett bifall till ett förlängningsyrkande
vid hyresnämnd kan därför innebära att frågan inte blir slutgiltigt avgjord
förrän domstolen meddelat sitt beslut i grundfrågan.

Hyresnämnden skall enligt förslaget bestå av lagfaren ordförande och
två andra ledamöter. Av de senare skall den ene vara väl förtrogen med
förvaltning av hyresfastighet och den andre väl förtrogen med bostadshyresgästers
förhållanden eller, när ärende rör annan lägenhet än bostadslägenhet,
med näringsidkande hyresgästers förhållanden. I motionerna I: 925
av herr Blomquist och II: 1140 av herrar Bengtson i Solna och Thylén hemställes
att det bör stadgas ett ovillkorligt krav på att nämndens ordförande
skall ha erfarenhet av domarvärv. Med hänsyn till karaktären av de rättsliga
frågor som nämnden har att avgöra är det uppenbarligen av vikt att
kvalificerade ordförande tillföres nämnderna. Utskottet delar därför i princip
motionärernas uppfattning. I något enstaka tall kan emellertid svårigheter
uppkomma att besätta tjänsten med domarkompetent person, och avsteg
måste då få göras från huvudprincipen. Utskottet vill dock understryka
vikten av alt i sådana undantagsfall endast kvalificerad lagfaren
person får komma i fråga.

Enligt propositionen skall i hyresnämnds beslut anges de skäl på vilka
beslutet grundas, i den mån det är behövligt. I nyssnämnda motioner yrkas
att skälen alltid skall anges i beslutet.

Departementschefen framhåller att, med hänsyn till betydelsen av att
förfarandet vid nämnden blir snabbt och enkelt, det är angeläget att nämnden
inte betungas med någon skyldighet att ingående motivera sina beslut.
Utskottet har inte heller någon erinran mot att i enklare fall någon motivering
inte ges. I åtanke har utskottet här närmast sådana frågor som rör
exempelvis godkännande av förbehåll om avstående av besittningsskydd
eller frågor där efter en tid en enhetlig praxis utbildat sig. I mer svårbedömbara
och principiellt viktiga ärenden bör dock besluten alltid ingående
motiveras.

Genom utskottets nu gjorda ställningstaganden i fråga om kvalifikationskraven
beträffande nämndens ordförande och i fråga om besluts motivering
får de berörda motionernas syfte vara i huvudsak tillgodosett.

Fråga om förbehåll att avstå från besittningsskyddet beträffande bostadslägenhet
eller godkännande av sådant avtal som kan träffas enligt 56 §
i förslaget till den nya hyreslagen prövas av hyresnämnd efter ansökan.
Innan ansökan av hyresvärd prövas skall hyresgästen beredas tillfälle att
yttra sig. Enligt utskottets mening bör detta självfallet gälla i alla de fall
då tveksamhet kan föreligga om den givna avtalsfriheten på något sätt
missbrukats. Det torde emellertid vara angeläget att i ärenden av brådskande
natur och då någon misstanke i antytt avseende inte föreligger, kravet
kan anses uppfyllt då hyresgästen på förhand yttrat sig genom påskrift
på ansökningen eller dylikt. Motsvarande förfaringssätt förekommer också:
enligt stadgad praxis inom bl. a. familjerätten.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 59 år 1967

Utskottet vill slutligen beröra en fråga om den utredning som skall ligga
till grund för nämndens beslut. Normalt bör det enligt departementschefen
ankomma på parterna själva att lägga fram utredningen. Nämnden bör
därför endast i undantagsfall självmant föranstalta om nödvändig utredning.
Eftersom målen vid hyresnämnderna är av dispositiv natur är det
enligt utskottets mening naturligt att parterna själva förebringar utredningen.
Så kommer också säkerligen att ske i de fall intresseorganisationerna
representerar parterna. I de fall däremot då parter uppträder vid
nämnden utan medverkan av sådana organisationer kan det vara mera påkallat
att nämnden föranstaltar om utredning av sådan beskaffenhet att
den kan ligga till grund för ett avgörande i saken.

Mot propositionen i övrigt har utskottet ingen erinran. Enligt niskottet
bör riksdagen därför avslå yrkandet i motionen II: 1141 av herr Nilsson i
Gävle m. fl. om en översyn av förevarande lag och om ett nytt förslag i
ämnet till 1968 års riksdag.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

A. att riksdagen lämnar sitt samtycke till att propositionen
nr 171 återkallas;

B. att riksdagen — i anledning av motionerna 1: 927 och
11:1143 samt 1:928 och 11:1144 — och med avslag på
motionerna 1:925 och 11:1140 samt 11:1141 antager förslaget
till lag om hyresnämnder.

Stockholm den 5 december 1967

På tredje lagutskottets vägnar:

ERIK ALEXANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Alexanderson (fp), Göran Karlsson
(s), Svante Kristiansson (s), Knut Johansson (s), Ebbe Ohlsson (h), Torsten
Hansson (s), Nils-Eric Gustafsson (ep) och Ernulf (fp);

från andra kammaren: herrar Nyberg (fp), Svenning (s), Ekström i
Iggesund (s), From (fp), Hammarberg (s), Hugosson (s), Josefson i Arrie
(ep) och Bengtson i Solna (h).

Reservationer

Vid A. i utskottets hemställan

I. av herrar Alexanderson (fp), Ebbe Ohlsson (h), Nils-Eric Gustafsson
(ep), Ernulf (fp), Nyberg (fp), Bengtson i Solna (h), From (fp) och Josefson
i Arrie (ep), vilka ansett

Tredje lagutskottets utlåtande nr 59 år 1967

a) att det avsnitt av utlåtandet som börjar på s. 13 med »Utskottet har»
och slutar med »gjorda återkallelsen» bort ha följande lydelse.

Skrivelsen har kommit riksdagen till handa först sedan propositionen
hänvisats till utskott. Enligt utskottets mening äger Kungl. Maj :t sedan
dylik hänvisning skett inte utan riksdagens samtycke återkalla proposition.

Det i propositionen nr 141 framlagda förslaget till ny hyreslagstiftning
bygger på ett enhälligt förslag av hyreslagstiftningssakkunniga, där såväl
olika politiska partier som hyresgäst- och fastighetsägarintressen var företrädda.
I riksdagen har i allt väsentligt enighet rått om förslagets huvudgrunder.

Enligt utskottet har sedan förevarande proposition nr 171, som utgör eu
följ dproposition till propositionen nr 141, avlämnats inte inträffat någon
omständighet som kan motivera ett återkallande av propositionerna. De skäl
som anförts i skrivelsen är inte sakligt bärande. Härtill kommer att lagförslagen
i allt fall kommer upp till behandling till följd av bl. a. de i anledning
av skrivelsen väckta motionerna.

b) att utskottet bort hemställa

att riksdagen icke lämnar sitt samtycke till att propositionen
nr 171 återkallas.

Vid B. i utskottets hemställan

II. av herrar Göran Karlsson (s), Svante Kristiansson (s), Knut Johansson
(s), Torsten Hansson (s), Svenning (s), Ekström i Iggesund (s), Hammarberg
(s) och Hugosson (s), vilka ansett

a) att det avsnitt av utlåtandet som börjar på s. 13 med orden »Oaktat
detta» och som slutar med orden »års riksdag» bort ha följande lydelse:

Med den ståndpunkt utskottet sålunda intagit saknar utskottet anledning
att ingå i saklig prövning av propositionen och de motioner som väckts
i anledning av propositionen och skrivelsen.

b) att utskottet bort hemställa,

att riksdagen avslår motionerna I: 925 och II: 1140, I: 927
och II: 1143, I: 928 och II: 1144 samt II: 1141.

MARCUS BOKTR. STHLM 1967 670032