Tredje lagutskottets utlåtande nr 3 (Utlåtande 1953:L3u3 l3u)

Tredje lagutskottets utlåtande nr 3.

Nr 3.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till förordning om ändring i folkbokföringsförordningen
den 28 juni 1946 (nr 469).

Genom eu den 12 december 1952 dagtecknad proposition, nr 16, vilken
hänvisats till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet, har Kungl.
Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

Förordning om ändring i folkbokföringsförordningen
den 28 juni 1946 (nr 469).

Härigenom förordnas, att 37 § 2 mom. folkbokföringsförordningen den 28
juni 1946 skall upphöra att gälla ävensom att 5 § 1 och 3 mom., 34 §, 35 §
1 inom., 36, 38 och 42 §§, 43 § 1 mom., 44 §, 56 och 57 §§ samt 62 § 2 mom.
nämnda förordning1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

5 §•

1 in o m. Roteombud åligger--

—- noggrann efterrättelse.

För sådant ändamål har roteombudet
att uppmärksamt följa förändringarna
i rotens befolkning samt i
fråga om fastigheternas ägare eller
innehavare och de juridiska personerna
inom roten, att genom råd och
påminnelser, där så erfordras, verka
för alt föreskriven anmälnings- eller
uppgiftsskyldighet varder vederbörligen
fullgjord och, där någon i sådant
hänseende visar tredska eller försumlighet,
göra anmälan därom hos pastor,
samt att närvara vid för-skrivning,
varom i 45 § förmäles, och vid
mantalsskrivningsförrättning.

Roteombud skall--— ifråga varande

uppgifter.

3 m o in. Till ledning vid uppdragets
fullgörande skall varje roteombud
årligen i god tid före för-skriv -

5 §•

1 in o m. Roteombud åligger--

— noggrann efterrättelse.

För sådant ändamål har roteombudet
att uppmärksamt följa förändringarna
i rotens befolkning samt i
fråga om fastigheternas ägare eller
innehavare, att genom råd och påminnelser,
där så erfordras, verka för
att föreskriven anmälnings- eller uppgiftsskyldighet
varder vederbörligen
fullgjord och, där någon i sådant hänseende
visar tredska eller försumlighet,
göra anmälan därom hos pastor,
samt att närvara vid för-skrivning,
varom i 45 § förmäles, och vid mantalsskrivningsförrättning.

Roteombud skall —■ — —- ifrågavarande
uppgifter.

3 mom. Till ledning vid uppdragets
fullgörande skall varje roteombud
årligen i god tid före för-skriv -

1 Senaste lydelse av 35 § 1 mom., se 1951: 394.

1 mhang till riksdagens protokoll 1953. 9 samt. 3 and. Nr 3.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 3.

Nuvarande lydelse:

ningen tillställas en av länsbyrån
tryckt roteförteckning, upptagande
fastigheterna inom roten med deras
ägare och innehavare samt de fysiska
och juridiska personerna inom roten.

I församling,---församling ens

befolkning.

34 §.

Hos lokal skattemyndighet skola i
den ordning Konungen föreskriver
föras fortlöpande register bestående
av avtryckskort över fastigheterna,
befolkningen och de juridiska personerna
inom fögderiet eller staden.

35 §.

1 in o m. Vid mantalsskrivning
skola i mantalslängder uppföras:

1. alla fysiska personer vilka den
1 november förrättningsåret skola
vara kyrkobokförda i riket;

2. alla vid nämnda tidpunkt bestående
inländska juridiska personer
samt sådana utländska juridiska personer,
vilka enligt senaste taxeringslängd
voro skattskyldiga här i riket,
därvid under juridiska personer inbegripas
ägare av för gemensamt behov
avsatta så kallade besparingsskogar,
hår ads allmänning ar och andra
likartade samfälligheter, som förvaltas
självständigt för delägarnas gemensamma
räkning; dock att svenska
staten samt landsting, kommuner
och andra menigheter i riket icke
mantalsskrivas utom där de skola
upptagas i taxering slängd för beskattning;
samt

3. alla vid ingången av mantalsåret
bestående fastigheter jämte dit hörande
torp eller andra lägenheter
samt byggnader å ofri grund ävensom
lappbyar, med angivande vid
varje fastighet eller byggnad av dess
ägare och innehavare samt den förändring
i avseende å ägande-, åboeller
nyttjanderätt, som må hava inträffat
sedan nästföregående mantalsskrivning.

Där länsstyrelsen beträffande visst
mantalsskrivningsdistrikt så förordnat,
skall i mantalslängden jämväl

Föreslagen lydelse:

ningen tillställas en av länsbyrån
tryckt roteförteckning, upptagande
fastigheterna inom roten med deras
ägare och innehavare samt de fysiska
personerna inom roten.

I församling,---församling ens

befolkning.

34 §.

Hos lokal skattemyndighet skola i
den ordning Konungen föreskriver
föras fortlöpande register bestående
av avtryckskort över fastigheterna
och befolkningen inom fögderiet eller
staden.

35 §.

1 in o m. Vid mantalsskrivning
skola i mantalslängder uppföras:

1. alla fysiska personer vilka den 1
november förrättningsåret skola vara
kyrkobokförda i riket; samt

2. alla vid ingången av manlalsåret
bestående fastigheter jämte dit hörande
torp eller andra lägenheter
samt byggnader å ofri grund ävensom
lappbyar, med angivande vid
varje fastighet eller byggnad av dess
ägare och innehavare samt den förändring
i avseende å ägande-, åbo- eller
nyttjanderätt, som må hava inträffat
sedan nästföregående mantalsskrivning.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 3.

Nuvarande lydelse:

antecknas, särskilt för varje fastighet,
rörelse som å fastigheten bedrivcs
med angivande av rörelseidkarens
namn och postadress, vare sig han är
å fastigheten mantalsskriven eller
icke.

36 §.

1 mom. Fysisk person skall mantalsskrivas
i det distrikt, inom vilket
han den 1 november förrättningsåret
rätteligen skall vara kyrkobokförd.

Oskift dödsbo efter person, som
vid dödsfallet var bosatt här i riket,
skall mantalsskrivas i det distrikt,
inom vilket den avlidne vid dödsfallet
var kyrkobokförd.

Bolag eller annan sammanslutning,
som har sitt säte i utlandet men som
jämlikt 64 § 2 mom. kommunalskattelagen
skall betraktas såsom svensk
ekonomisk förening, skall mantalsskrivas
i det distrikt, inom vilket den
verkliga ledningen av företaget den
t november förrättningsåret utövades.

Annan juridisk person än oskift
dödsbo och bolag eller annan sammanslutning,
som nyss sagts, skall
mantalsskrivas i det distrikt, där vederbörande
styrelse eller förvaltning
den 1 november förrättningsåret hade
sitt säte eller där syssloman eller
ombud vid nämnda tid var bosatt.

2 mom. Fysisk person mantalsskrives
å den fastighet, å vilken personen
den 1 november förrättningsåret
rätteligen skall vara kyrkobokförd.
Fysiska personer, vilka utan att
sakna känt hemvist skola vara kyrkobokförda
under rubrik å församlingen
skrivna, mantalsskrivas under rubrik
å kommunen skrivna. Under rubrik
utan känt hemvist mantalsskrivas
de personer vilka befunnits sakna
sådant hemvist eller, såvitt angår den
nomadiserande lappbefolkningen, huvudviste.

Juridisk person mantalsskrives å
fastighet, där den juridiska personen
med hänsyn till i 1 mom. om förmälda
eller andra omständigheter anses
hava sitt säte, eller, om dylik fastig -

Föreslagen lydelse:

36 §.

Fysisk person skall mantalsskrivas
i det distrikt och å den fastighet, där
han den 1 november förrättningsåret
rätteligen skall vara kyrkobokförd.
Fysiska personer, vilka utan att sakna
känt hemvist skola vara kyrkobokförda
under rubrik å församlingen
skrivna, mantalsskrivas under rubrik
d kommunen skrivna. Under rubrik
utan känt hemvist mantalsskrivas
de personer vilka befunnits sakna
sådant hemvist eller, såvitt angår
den nomadiserande lappbefolkningen,
huvudviste.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 3.

Nuvarande lydelse:

het ej finnes, under rubrik å kommunen
skrivna.

37 §.

2 mom. Av de i mantalslängden
för förrättningsåret upptagna juridiska
personerna må, utom den som
enligt 35 § 1 mom. 2. ej vidare skall
mantalsskrivas, ej vid mantalsskrivningen
utelämnas annan än den, som
vid förrättningen eller därefter innan
den 25 januari mantalsåret hos mantalsskrivningsförrättaren
styrkes vara
för mantalsåret upptagen i mantalslängd
för annat mantalsskrivningsdistrikt.

38 §.

1 m o m. Envar fysisk person,
som ej enligt vad nedan sägs skall
av annan i mantalsuppgift upptagas,
samt envar juridisk person skall årligen
lämna skriftlig uppgift till mantalsskrivningen
i det distrikt, varest
vederbörande skall mantalsskrivas.
Den, som har familj, skall i sin mantalsuppgift
upptaga jämväl hos honom
bosatta familjemedlemmar med
undantag av sådan, som äger eller
brukar fastighet eller äger eller är
redare i fartyg eller som i rörelse eller
hushåll eller för fastighets skötsel
regelbundet eller tillfälligt sysselsätter
arbetare.

Det åligger hushållsf öreståndare
att tillse, att uppgifter avlämnas för
samtliga till hushållet hörande eller
eljest hos honom inneboende personer,
samt att såvitt möjligt föranstalta
om rättelse eller fullständigande
av uppenbart oriktig eller ofullständig
uppgift.

2 in om. Fysisk eller juridisk person,
som äger, besitter eller brukar
fast egendom eller idkar rörelse inom
annat distrikt än det, varest vederbörande
skall mantalsskrivas, åligger
att jämväl till mantalsskrivningen i
förstnämnda distrikt avlämna uppgift
enligt fastställt formulär angående
egendomen eller rörelsen med därtill
hörande personal.

Föreslagen lydelse:

38 §.

1 m o in. Envar fysisk person,
med undantag dock för den som år
medlem av annans hushåll och bosatt
hos denne, skall årligen lämna
skriftlig uppgift (mantalsup pg
i f t) till mantalsskrivningen i det
distrikt, där han skall mantalsskrivas.

2 m om. Fysisk eller juridisk person,
som under förrättningsåret sysselsatt
eller kommer att sysselsätta
arbetare, skall till mantalsskrivningen
lämna sådan skriftlig uppgift om
den sysselsatta arbetskraften (arbetsgivareuppgift),
som erfordras
för försäkring enligt lagen om
försäkring för olycksfall i arbete.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 3.

Nuvarande lydelse:

3 m o m. Mantalsuppgift skall
lämnas enligt av riksbyrån fastställt
formulär.

Angående vad mantalsuppgift skall
innehålla förordnar Konungen.

Mantalsuppgift må lämnas i slutet
konvolut försett med anteckning om
namn å den eller de personer uppgiften
avser.

4 in o m. Blanketter till mantalsuppgifter
skola i den ordning Konungen
föreskriver på statsverkets
bekostnad tillhandahållas de uppgiftsskyldiga.

42 §.

Varje efter senaste, mantalsskrivning
ingången avhandling angående
ägande-, åbo- eller arrenderätt till
fast egendom bör av fastighetens innehavare
vid mantalsskrivningen
uppvisas.

43 §.

1 m o in. Det åligger vederbörande
fastighetsägare eller den i hans ställe
är att insamla i 38 § 1 mom. omförmälda
uppgifter för fysiska och juridiska
personer inom fastigheten
ävensom i 38 § 2 mom. omförmälda
uppgifter angående fastigheten och
därå bedriven rörelse.

Uppgifterna skola----är stad gat.

Det åligger-----å konvolutet.

Uppgifterna skola —---finnes

anordnat.

Uppgiftsskyldig, som ej skall mantalsskrivas
å viss fastighet, har att
själv inom den i andra stycket stadgade
tid till vederbörande roteombud,
pastor eller insamlingsställe avlämna
mantalsuppgift, varom i 38 § 1 mom.
förmäles.

44 §.

Har uppgift eller handling, varom
i 38, 40 eller 42 § förmäles, ej inom

Föreslagen lydelse:

3 m o m. Mantalsuppgift och arbetsgivareuppgift
skola lämnas enligt
av riksbyrån fastställda formulär. Angående
vad sådana uppgifter skola
innehålla förordnar Konungen. Uppgifter,
som här avses, må lämnas i
slutet konvolut försett med anteckning
om namn å den eller de personer
uppgiften avser.

4 in o in. Blanketter till mantalsuppgifter
och arbetsgivareuppgifter
skola i den ordning Konungen föreskriver
på statsverkets bekostnad tillhandahållas
de uppgiftsskyldiga.

42 §.

Lokal skattemyndighet må, där så
finnes påkallat, förelägga den som
efter senaste mantalsskrivning blivit
ägare till eller därmed likställd innehavare
av fast egendom eller ägare
till byggnad å ofri grund att inom
viss tid för myndigheten uppvisa vederbörliga
åtkomsthandlingar. Föreläggande,
som här avses, skall tillställas
vederbörande i rekommenderat
brev.

43 §.

1 m o m. Det åligger vederbörande
fastighetsägare eller den i hans
ställe är att insamla i 38 § 1 och 2
mom. omförmälda uppgifter för fysiska
och juridiska personer inom
fastigheten.

Uppgifterna skola---är stad gat.

Det åligger-----å konvolutet.

Uppgifterna skola----finnes

anordnat.

Uppgiftsskyldig fysisk person, som
ej skall mantalsskrivas å viss fastighet,
har att själv inom den i andra
stycket stadgade tid till vederbörande
roteombud, pastor eller insamlingsställe
avlämna uppgift, varom i
38 § 1 och 2 mom. förmäles.

44 §.

Har uppgift, varom i 38 eller 40 §
förmäles, ej inom föreskriven tid av -

Tredje lagutskottets utlåtande nr 3.

Nuvarande lydelse:

föreskriven tid avlämnats eller är avlämnad
uppgift ofullständig bör den
försumlige, om han finnes inom orten,
av mantalsskrivningsförrättaren
i den ordning 63 § stadgar skriftligen
anmanas att inom viss tid efter delfåendet
av anmaningen vederbörligen
fullgöra sin skyldighet. Finnes
den försumlige ej inom orten, må för
skyldighetens utkrävande anlitas biträde
av länsstyrelsen, som äger förelägga
den försumlige lämpligt vite.

56 §.

Länsbyrå för folkbokföringen är
länsstyrelsen.

Länsbyrån skall föra tryckande register
över fastigheterna, befolkningen
och de juridiska personerna inom
länet.

Där med — — —- lokala skattemyndigheten.

Vad i---lokala skattemyn digheten.

57 §.

Hos varje länsbyrå skola föras
förteckning över födelsenummer,
som av länsbyrån fastställas, alfabetiska
adressregister, bestående av avtryckskort,
över fysiska och juridiska
personer, samt ett nummerregister
över fysiska personer, bestående
av avtryckskort, vilka ordnats efter
personernas födelsenummer.

62 §.

2 m o in. Försummelse att lämna
sådan mantalsuppgift för juridisk
person, varom i 38 § / mom. förmä -

Föreslagen lydelse:

lämnats eller är avlämnad uppgift
ofullständig, bör den försumlige, om
han finnes inom orten, av mantalsskrivningsförrättaren
i den ordning
63 § stadgar skriftligen anmanas att
inom viss tid efter delfåendet av anmaningen
vederbörligen fullgöra sin
skyldighet. Finnes den försumlige ej
inom orten, må för skyldighetens utkrävande
anlitas biträde av länsstyrelsen,
som äger förelägga den försumlige
lämpligt vite.

Vad i första stycket sägs skall äga
motsvarande tillämpning, där någon
underlåtit att inom föreskriven tid
efterkomma föreläggande, som i 42 §
avses.

56 §.

Länsbyrå för folkbokföringen är
länsstyrelsen.

Länsbyrån skall föra tryckande register
över fastigheterna och befolkningen
inom länet. Länsbyrån skall
vidare i enlighet med de närmare föreskrifter,
som meddelas av Konungen
eller, efter Konungens bestämmande,
av riksbyrån och riksskattenämnden
i samråd, föra tryckande register
över juridiska personer inom länet.

Där med — — — lokala skattemyndigheten.

Vad i----lokala skattemyn digheten.

57 §.

Hos varje länsbyrå skola föras förteckning
över födelsenummer, som
av länsbyrån fastställas, alfabetiska
adressregister, bestående av avtryckskort,
över fysiska personer,
samt ett nummerregister över fysiska
personer, bestående av avtryckskort,
vilka ordnats efter personernas
födelsenummer.

62 §.

2 m o in. Försummelse att lämna
sådan arbetsgivareuppgift, varom i
38 § 2 mom. förmäles, så ock under -

Tredje lagutskottets utlåtande nr 3.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

les, eller sådan uppgift för fysisk eller låtenhet att iakttaga vad i 41 § stadjuridisk
person som i 38 § 2 mom. gas straffes med böter högst tresägs,
så ock underlåtenhet att iaktta- hundra kronor,
ga vad i 41 § stadgas straffes med
böter högst trehundra kronor.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1953.

Inledning.

Såsom ett led i arbetet med utredningen av vissa frågor rörande folkbokföringsväsendet
avlämnade assessorn i kammarrätten S. F. von Otter den
21 november 1951 en promemoria med förslag till vissa ändringar i folkbokföringsförordningen
in. in. Över promemorian avgavs remissyttranden
av ett flertal myndigheter och sammanslutningar. På grundval härav avlät
Kungl. Maj :t till 1952 års riksdag proposition med förslag till ändring i
folkbokföringsförordningen (prop. nr 216). Nämnda proposition upptog icke
i promemorian framförda förslag att den mantalsskrivning av juridiska personer,
som nu förekomme, skulle slopas och att vissa förenklingar i fråga
om allmänhetens uppgiftsskyldighet i samband med mantalsskrivningen
skulle genomföras. Sistberörda frågor har förelagts riksdagen genom förevarande
proposition nr 16. Nedan skall en huvudsaklig redogörelse lämnas
för de skäl, som anförts till stöd för de genom propositionen framlagda författningsförslagen.
I den mån redogörelse för skälen ej lämnas i det följande
får utskottet hänvisa till propositionen.

Mantalsskrivning av juridiska personer.

Gällande bestämmelser. Enligt 35 § 1 mom. andra punkten folkbokföringsförordningen,
sådant detta författningsrum lyder enligt kungörelsen den
1 juni 1951 (nr 394), skall vid mantalsskrivning i mantalslängder uppföras
alla den 1 november förrättningsåret bestående inländska juridiska personer
samt sådana utländska juridiska personer, vilka enligt senaste taxeringslängd
var skattskyldiga här i riket, därvid under juridiska personer inbegripcs
ägare av för gemensamt behov avsatta så kallade besparingsskogar,
häradsallmänningar och andra likartade samfälligheter, som förvaltas självständigt
för delägarnas gemensamma räkning; dock att svenska staten samt
landsting, kommuner och andra menigheter i riket icke mantalsskrivs utom
där de skall upptagas i taxeringslängd för beskattning.

Bestämmelser rörande juridiska personer finnes även i andra paragrafer
av folkbokföringsförordningen. Nämnas må 5, 34, 36, 37, 38, 43, 56, 57 och
62 §§. Om tryckande register, d. v. s. ett hos länsstyrelsen fört, av tryckplåtar
för adresseringsmaskiner bestående register över fastigheter och personer,
stadgas i 56 §.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 3.

Departementschefen. »Det viktigaste motivet för att införa mantalsskrivning
av juridiska personer var de fördelar som denna ansågs komma att få
ur taxeringssynpunkt. Särskilt avseende fästes A’id de ökade möjligheter till
deklarationskontroll, som mantalsskrivningen förutsågs skola medföra. Mantalsskrivning
av juridiska personer ägde första gången rum under hösten
1949 för mantalsåret 1950, men redan vid denna första mantalsskrivning
skedde en av praktiska skäl förestavad begränsning av de kategorier juridiska
personer, som skulle mantalsskrivas.

Utredningsmannen har såsom skäl för sitt förslag att denna mantalsskrivning
slopas anfört bl. a., att de brister i fråga om taxeringsväsendets
organisation, vilka förelåg vid den tid, då tanken på denna form av registrering
först framfördes, i stort sett blivit eliminerade genom den av 1943 års
riksdag beslutade omorganisationen av beskattningsnämnderna. Erfarenheten
har vidare, enligt utredningsmannen, givit vid handen att mantalsskrivningen
av de juridiska personerna ur taxeringssynpunkt icke haft den stora
betydelse, som man förväntat sig, bl. a. med hänsyn till att flertalet av dem
som bleve föremål för mantalsskrivning jämväl vore registrerade i annan
ordning.

Remissinstanserna har i allmänhet funnit de skäl, som anförts för att
mantalsskrivningen av juridiska personer bör slopas, så övertygande att
de tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan erinran eller förklarat sig icke
vilja motsätta sig förslagets genomförande. Endast kammarrätten har avstyrkt
förslaget; bl. a. har kammarrätten uttalat att erfarenhet saknades till
stöd för påståendet att mantalsskrivningen icke medfört de väntade fördelarna
ur beskattningssynpunkt.

Givet är att en viss tveksamhet kan vara på sin plats angående lämpligheten
av att redan nu, efter det att bestämmelserna om mantalsskrivning
av juridiska personer varit i tillämpning vid allenast fyra mantalsskrivningar,
vidtaga några ändringar i dessa bestämmelser. Emellertid visar uttalandena
i yttrandena från flertalet av de remissinstanser, som har att
syssla med taxering och mantalsskrivning och det material som därvid framkommer,
att den nuvarande ordningen beträffande juridiska personer medfört
avsevärda olägenheter i form av en ökad arbetsbörda för de därav berörda
myndigheterna utan att däremot svarande fördelar i form av bättre
taxeringsresultat uppnåtts. Icke heller synes denna mantalsskrivning medföra
andra fördelar, exempelvis för statistikens vidkommande, av sådan betydelse,
att de motiverar dess bibehållande. Då sålunda den framförda kritiken
mot det nuvarande systemet synes vara berättigad, ansluter jag mig
till utredningsmannens förslag att mantalsskrivningen av juridiska personer
slopas. Samtidigt har utredningsmannen föreslagit, att det redan insamlade
materialet bevaras i den formen att de tryckande registren över dessa
personer bibehålies, samt att registren aktualiseras på lämpligt sätt. Icke
heller mot detta förslag har jag någon erinran.»

Tredje lagutskottets utlåtande nr 3.

Anteckning i mantalslängd av rörelse, som bedrives
å viss fastighet.

Gällande bestämmelser. Enligt 35 § 1 inom. sista stycket folkbokföringsförordningen
skall, där länsstyrelsen beträffande visst mantalsskrivningsdistrikt
så förordnat, i mantalslängden antecknas, särskilt för varje fastighet,
rörelse som å fastigheten bedrives med angivande av rörelseidkarens
namn och postadress, vare sig han är å fastigheten mantalsskriven eller icke.

Departementschefen. »Såsom utredningsmannen framhållit har icke någon
länsstyrelse meddelat förordnande jämlikt 35 § 1 mom. sista stycket folkbokföringsförordningen.
Denna omständighet synes mig tala för att stadgandet
saknar större betydelse för taxeringsarbetet — eller i varje fall att
ur teknisk synpunkt olägenheterna av stadgandets tillämpning är så avsevärda
att man icke velat belasta länsbyråerna med det arbete, som ett uppläggande
och förande av tryckplåtar över rörelseidkare skulle medföra. Jag
har med hänsyn härtill intet att erinra emot att stadgandet i fråga upphäves.
Ej heller har jag något att erinra emot att, där så kan finnas lämpligt, särskilda
tryckplåtar upprättas över rörelseidkare, vilka skall beskattas i annan
kommun än den där de är mantalsskrivna. Något stadgande härom
synes mig dock icke böra inflyta i folkbokföringsförordningen. Erforderliga
föreskrifter i ämnet torde böra utfärdas av Kungl. Maj :t eller, efter Kungl.
Maj :ts bemyndigande, av riksbyrån och riksskattenämnden i samråd.»

Mantalsuppgifter.

Gällande bestämmelser. I 38 § folkbokföringsförordningen föreskrives, att
envar fysisk person, som ej skall i annans mantalsuppgift upptagas, samt
envar juridisk person årligen skall lämna mantalsuppgift i det distrikt,
varest han skall mantalsskrivas. Den, som har familj, skall i sin mantalsuppgift
upptaga jämväl hos honom bosatta familjemedlemmar med undantag
av sådan, som äger eller brukar fastighet eller äger eller är redare i
fartyg eller som i rörelse eller hushåll eller för fastighets skötsel regelbundet
eller tillfälligt sysselsätter arbetare. Vidare skall fysisk eller juridisk
person, som äger, besitter eller brukar fast egendom eller idkar rörelse inom
annat distrikt än det, varest han skall mantalsskrivas, till mantalsskrivningen
i förstnämnda distrikt avlämna uppgift enligt fastställt formulär
angående egendomen eller rörelsen med därtill hörande personal.

I 3 § mantalsskrivningskungörelsen lämnas närmare föreskrifter angående
vad mantalsuppgift skall innehålla; formulär till sådan uppgift fastställes
av riksbyrån. Mantalsuppgift skall utvisa hl. a.: den fasta egendom
uppgiftslämnaren äger inom det distrikt, där uppgiften lämnas, den rörelse
uppgiftslämnaren idkar inom det distrikt, där uppgiften lämnas, eller inom

Tredje lagutskottets utlåtande nr 3.

annat distrikt, huruvida uppgiftslämnaren under förrättningsåret inom det
distrikt, där uppgiften lämnas, sysselsatt eller kommer att sysselsätta arbetare
ävensom, därest antalet anställda understigit fem, de närmare upplysningar
angående den sysselsatta arbetskraften som erfordras för försäkring
enligt lagen om försäkring för olycksfall i arbete.

Den som äger fastighet skall — därest fastigheten är belägen i stad, köping
eller eljest i ort beträffande vilken länsstyrelsen så förordnar — jämlikt
40 § folkbokföringsförordningen, förutom mantalsuppgift, lämna en
särskild huvudförteckning, upptagande dels de personer, till vilka han inom
fastigheten upplåtit lägenhet, dels ock icke upplåtna lägenheter inom fastigheten.

Utredningen. Utredningsmannen erinrar om att, för landsbygdens vidkommande,
den obligatoriska skyldigheten att lämna skriftlig uppgift till mantalsskrivningen
infördes i samband med folkbokföringsreformens genomförande.
Åtskillig kritik hade emellertid, främst från prästerligt håll och
från allmänhetens sida, under de gångna åren riktats mot denna skyldighet
att lämna skriftlig uppgift. Sålunda hade framhållits bl. a. att i församlingar
om upp till 2 000 å 3 000 invånare pastor så väl skulle känna till
befolkningen att det vore onödigt med skriftliga mantalsuppgifter. Även
hade framförts tanken att i de fall, då någon förändring icke skett sedan
nästföregående mantalsskrivning, mantalsuppgift av enklare beskaffenhet
skulle kunna komma till användning.

I promemorian framhålles, att mantalsuppgifterna — med det nuvarande
mantalsskrivningsförfarandet — utgör en nödvändig förutsättning för att
mantalsskrivningsarbetet skall kunna fortlöpa smidigt och effektivt. Härtill
koinme att enligt gällande bestämmelser den, som regelbundet eller tillfälligt
sysselsätter arbetare, i mantalsuppgiften skall lämna sådana upplysningar
angående den sysselsatta arbetskraften som erfordras för försäkring
enligt olycksfallsförsäkringslagen. Inom 1949 års folkbokföringssakkunniga
och 1949 års uppbördssakkunniga hade diskuterats möjligheterna
att ordna insamlandet av uppgifter rörande sysselsatt arbetskraft på
annat sätt. Det nuvarande systemet hade emellertid befunnits vara det mest
praktiska, varför någon ändring däri — frånsett vissa detaljer -— icke för
närvarande borde komma ifråga. Frågan komme emellertid att bli ytterligare
undersökt under det fortsatta översynsarbetet. Den obligatoriska skyldigheten
för fysiska personer att lämna skriftlig mantalsuppgift borde sålunda
bibehållas åtminstone tillsvidare.

Vissa förenklingar i avseende å uppgiftsskyldigheten syntes dock möjliga
att genomföra. Utredningsmannen föreslår i sådant hänseende, att uppgift
enligt olycksfallsförsäkringslagen om anlitad arbetskraft skall lämnas
blott i arbetsgivarens mantalsskrivningskommun, beträffande juridiska personer
i den kommun, där den juridiska personen har sitt säte, i stället för
i samtliga de kommuner, där arbetare varit anställda, att uppgift om fastighetsinnehav
icke vidare skall lämnas å mantalsuppgiften; i stället skall
införas skyldighet dels för den som förvärvar fastighet att därom under -

Tredje lagutskottets utlåtande nr 3.

rätta den lokala skattemyndigheten dels ock för ägare av fastighet att anmäla
eventuell adressförändring, att den nuvarande bestämmelsen om uppgiftsskyldighet
för den, som äger eller är redare i fartyg, skall slopas, att
den nuvarande skyldigheten för den, som driver rörelse i annan kommun
än mantalsskrivningskommunen, att i förstnämnda kommun lämna särskild
mantalsuppgift skall slopas samt att i fortsättningen såsom regel endast
en mantalsuppgift skall avlämnas för varje hushåll.

Departementschefen. »Såsom utredningsmannen framhållit utgör den obligatoriska
skyldigheten för fysiska personer att lämna skriftlig mantalsuppgift
en förutsättning för att mantalsskrivningsarbetet skall kunna fortlöpa
smidigt och effektivt. Med hänsyn härtill och då dessutom uppgifter till
olycksfallsförsäkringen inhämtas å mantalsblanketterna bör någon uppmjukning
f. n. icke ske i fråga om skyldigheten att såväl i stad som på
landsbygden lämna skriftlig uppgift till mantalsskrivningen.

Däremot bör såsom utredningsmannen ifrågasatt uppgiftslämnandet i
åtskilliga hänseenden kunna förenklas. De förslag som framlagts i utredningspromemorian
synes i stort sett vara ägnade att läggas till grund för
ändrad lagstiftning i ämnet.

Vad då först beträffar förslaget att arbetsgivare, som är fysisk person,
skall allenast i mantalsskrivningskommunen och arbetsgivare, som är juridisk
person, skall allenast i den kommun, där den juridiska personens styrelse
eller förvaltning har sitt säte, lämna uppgift om av honom
anlitad arbetskraft och där om all sådan arbetskraft, skulle ett genomförande
av detsamma uppenbarligen medföra fördelar för såväl allmänheten
som de lokala skattemyndigheterna. Med hänsyn härtill och då därjämte
omläggningen i vissa hänseenden synes kunna komma att medföra en
förbättrad redovisning i arbetsgivarförteckningarna har jag intet att erinra
emot utredningsmannens förslag i denna del.

Såsom de uppbördssakkunniga framhållit talar dock praktiska skäl för att
enkla bolag påförs olycksfallsförsäkringsavgift i arbetsgivarförteckningen i
den kommun, där arbetet utförts. Beträffande uppgiftsskyldigheten bör
följaktligen gälla att, om två eller flera fysiska personer i rörelse eller för
fastighets skötsel gemensamt sysselsätter arbetskraft, uppgift därom skall
lämnas i det mantalsskrivningsdistrikt, där rörelsen bedrives eller fastigheten
är belägen.

I anslutning till mina uttalanden i denna fråga vill jag erinra om, att
skyldigheten för arbetsgivare att till mantalsskrivningen lämna uppgift om
anlitad arbetskraft är fastslagen genom bestämmelser i folkbokföringsförordningen.
Föreskrifter om var och på vad sätt skyldigheten skall fullgöras
regleras däremot i såväl folkbokföringsförordningen som i mantalsskrivningskungörelsen.
Denna författningsteknik är motiverad av att skyldigheten
att lämna arhetsgivareuppgift enligt gällande bestämmelser är på
ett helt annat sätt än enligt förslaget knuten till skyldigheten att lämna
för mantalsskrivningen erforderliga uppgifter. Enligt förslaget blir det två
helt olika slag av uppgiftsskyldighet, nämligen dels skyldighet för fysisk

Tredje lagutskottets utlåtande nr 3.

person att årligen lämna mantalsuppgift och dels skyldighet för arbetsgivare
att lämna arbetsgivareuppgift. Vid sådant förhållande synes mig folkbokföringsförordningen
böra innehålla den grundläggande bestämmelsen
om att arbetsgivare skall lämna arbetsgivareuppgift under det att frågan
om var uppgiften skall lämnas bör regleras i administrativ ordning. I sådan
ordning synes också böra regleras de övriga frågor, som närmast är av
blanketteknisk art, såsom t. ex. frågan huruvida flera arbetsgivare, som
tillhör samma hushåll, skall kunna lämna arbetsgivareuppgift å gemensam
blankett. Jag får sålunda föreslå, att de nuvarande bestämmelserna i 38 §
2 mom. folkbokföringsförordningen ersätts av ett stadgande, att fysisk eller
juridisk person, som under förrättningsåret sysselsatt eller kommer att
sysselsätta arbetare, till mantalsskrivningen skall lämna sådan uppgift om
den sysselsatta arbetskraften (arbetsgivareuppgift), som erfordras för försäkring
enligt lagen om försäkring för olycksfall i arbete.

Frågan huruvida olycksfallsförsäkringsavgifterna skall på sätt de uppbördssakkunniga
föreslagit påföras ett år senare än vad nu är fallet saknar
jag anledning att i detta sammanhang gå in på. Jag torde få återkomma
till densamma vid behandlingen av de uppbördssakkunnigas övriga förslag.

Utredningsmannen har föreslagit att, om fysisk eller juridisk person försummar
att lämna uppgift om anlitad arbetskraft, den försumlige skall kunna
straffas med böter högst trehundra kronor. Jag biträder utredningsmannens
förslag i denna del.

I utredningspromemorian har föreslagits, att uppgift om fastighetsinnehav
icke längre skall lämnas å mantalsuppgifterna men att det i stället
skall införas en föreskrift om skyldighet för den, som förvärvat fast egendom,
att därom göra anmälan till vederbörande lokala skattemyndighet.
Dessutom skall enligt förslaget fastighetsägare, som erhållit ändrad postadress,
till den lokala skattemyndigheten göra anmälan om adressförändringen.
I flertalet remissyttranden har vitsordats, att den nuvarande uppgiftsskyldigheten
i stor utsträckning eftersältes ävensom att de lokala skattemyndigheterna
därigenom förorsakas ett betydande arbete utan motsvarande
nyita. I cn del remissyttranden har dock uttalats farhågor för att
den föreslagna anmälningsskyldigheten ej kommer att iakttagas ävensom
påtalats svårigheterna för de lokala skattemyndigheterna att utöva kontroll
över att anmälningar verkligen kommer in.

Såsom av utredningsmannen och flertalet remissinstanser framhållits
skulle ett slopande av uppgiftsskyldigheten angående fastighetsinnehav
medföra en förenkling i fråga om allmänhetens uppgiftsplikt till mantalsskrivningen
och en arbetsbesparing för de lokala skattemyndigheterna. Jag
har med hänsyn härtill intet att erinra emot förslaget i denna del. Vad åter
beträffar förslaget att införa anmälningsskyldighet i de fall, då äganderätts-
eller adressförändring skett, torde det, med de mindre goda erfarenheter
man har i fråga om efterlevnaden av nu gällande bestämmelser om
anmälning av flyttning, finnas anledning uttala en viss tveksamhet inför
möjligheten att i praktiken genomföra detta förslag. Det torde även kunna

Tredje lagutskottets utlåtande nr 3.

ifrågasättas, huruvida något verkligt behov föreligger av att införa en anmälningsskyldighet
i denna mera begränsade form. Såsom utredningsmannen
framhållit erhålles nämligen en viss kontroll över växlingar i äganderätt
in. m. dels genom de huvudförteckningar, som till mantalsskrivningen
skall lämnas i stad och köping samt eljest i ort, beträffande vilken länsstyrelsen
så förordnat, dels genom fastighetslängderna och dels genom de
lagfartsförteckningar, som inskrivningsdomarna skall tillställa de lokala
skattemyndigheterna. Vad i varje fall beträffar städer och köpingar samt
andra orter där huvudförteckning skall lämnas är det enligt min uppfattning
klart att någon ytterligare anmälningsskyldighet från vederbörande
fastighetsägares sida icke är erforderlig. Även vad angår sådana orter, där
huvudförteckning icke skall lämnas, synes emellertid ytterligare anmälningar
kunna undvaras. De uppgifter, vilka kan inhämtas ur lagfartsförteckningar
och fastighetslängder, bör vara tillfyllest. I anslutning härtill vill
jag även framhålla, att det enligt 5 § 1 mom. folkbokföringsförordningen
åligger roteombud att uppmärksamt följa förändringarna i fråga om fastigheternas
ägare och innehavare. Jag får sålunda med hänsyn till det anförda
— med tillstyrkande av utredningsmannens förslag att upphäva det
nuvarande stadgandet om skyldighet för den som äger, besitter eller brukar
fast egendom att till mantalsskrivningen lämna uppgift angående denna
egendom — uttala att jag icke kan biträda förslaget om att införa en
begränsad anmälningsskyldighet i förevarande hänseende.

Enligt 42 § folkbokföringsförordningen bör varje efter senaste mantalsskrivning
ingången avhandling angående ägande-, åbo- eller arrenderätt till
fast egendom av fastighetens innehavare vid mantalsskrivningen uppvisas.
Enär den särskilda uppgiftsskyldigheten i fråga om fastighetsinnehav föreslås
bli slopad, bör stadgandet i 42 § ersättas av en föreskrift om att lokal
skattemyndighet må, där så finnes påkallat, förelägga den som efter senaste
mantalsskrivning blivit ägare till eller därmed likställd innehavare
av fast egendom att inom viss tid för myndigheten uppvisa vederbörliga åtkomsthandlingar.
Sådant föreläggande bör tillställas vederbörande i rekommenderat
brev. Skyldighet att efter föreläggande uppvisa fångeshandling
hör även åvila den som blivit ägare till eller därmed likställd innehavare av
byggnad å ofri grund. I anslutning härtill bör vidare en ändring av huvudsakligen
formell art ske i 44 §.

Emot utredningsmannens förslag att slopa den särskilda uppgiftsskyldigheten
för den som äger eller är redare i fartyg finner jag ej anledning till
erinran. Icke heller har jag någon invändning mot förslaget att uppgift om
rörelse, som bedrives i annan kommun än mantalsskrivningskommunen,
icke längre skall lämnas.

Utredningsmannens förslag att samtliga hushålls in e d 1 e m in a r
skall upptagas på hushållsföreståndarens inantalsuppgift finner jag mig böra
biträda.

Det hör sålunda åligga envar fysisk person, med undantag dock för den
som är medlem av annans hushåll och bosatt hos denne, alt årligen lämna

14 Tredje lagutskottets utlåtande nr 3.

skriftlig uppgift (mantalsuppgift) till mantalsskrivningen i det distrikt, där
han skall mantalsskrivas. Enär det ankommer på Kungl. Maj :t att förordna
angående vad mantalsuppgift skall innehålla, synes det mig icke erforderligt
att i folkbokföringsförordningen föreskriva, att den som är medlem
av annans hushåll och bosatt hos denne skall upptagas i dennes mantalsuppgift.
Föreskrift härom bör meddelas i administrativ ordning.

Enligt 38 § 1 mom. andra stycket folkbokföringsförordningen åligger det
hushållsföreståndare att tillse, att mantalsuppgifter avlämnas för samtliga
till hushållet hörande eller eljest hos honom inneboende personer, samt att
såvitt möjligt föranstalta om rättelse eller fullständigande av uppenbart
oriktig eller ofullständig uppgift. De särskilda kungörelserna angående
folkbokföringen i Stockholm respektive Göteborg innehåller bestämmelser
om motsvarande skyldighet för den som innehar bostadslägenhet. Ifrågavarande
stadgande i folkbokföringsförordningen motsvaras av en föreskrift
i 3 § 1 mom. mantalsskrivningskungörelsen att mantalsuppgift skall utvisa
dels de hos uppgiftslämnaren bosatta personer, vilka är skyldiga att lämna
egna mantalsuppgifter, dels ock de personer, vilka uppehåller sig hos uppgiftslämnaren
vid den tid uppgiften avlämnas men icke bör inom distriktet
mantalsskrivas, så ock anledningen till deras vistelse hos uppgiftslämnaren
och det distrikt, inom vilket de bör mantalsskrivas samt deras bostad
därstädes. De upplysningar angående inneboende m. fl., som sålunda lämnas
till mantalsskrivningen, torde endast undantagsvis äga betydelse för
mantalsskrivningsarbetet. Det kan med hänsyn härtill och då upplysningarna
stundom kan vara direkt vilseledande för mantalsskrivningsförrättarna
synas lämpligt att, när nu ansträngningar göres att förenkla mantalsuppgiften,
helt slopa uppgiftsplikten eller åtminstone genomföra en viss
uppmjukning av densamma. Huruvida så kan ske kommer — under hänsynstagande
till bl. a. statistiska synpunkter — att närmare övervägas.
Även om de nyssnämnda föreskrifterna i mantalsskrivningskungörelsen bibehållas,
synes man dock böra slopa skyldigheten för hushållsföreståndaren
att tillse, att den inneboende fullgör sin uppgiftsplikt liksom att granska
och i förekommande fall även rätta dennes mantalsuppgift. Det må framhållas,
att hushållsföreståndaren i många fall torde sakna kompetens därtill.
.Tåg föreslår med hänsyn härtill att bestämmelsen i 38 § 1 mom. andra
stycket folkbokföringsförordningen upphäves.

Utskottet.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot det genom propositionen
framlagda förslaget och får därför hemställa,

att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition.

Stockholm den 12 februari 1953.

På tredje lagutskottets vägnar:

HUGO OSVALD.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 3.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Osvald, Nils A. Larsson, Lindahl, Ebbe
Ohlsson, Grym*, Ivar Nilzon och Boo*;

från andra kammaren: herrar Åhman, Andersson i Mölndal*, Johansson
i Torp, Nyberg*, Levin, Andersson i Ryggestad, Hansson i Skegrie och
Munktell.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

537126. Stockholm 1953. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag