Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1966 (Utlåtande 1966:L3u35 l3u)

Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1966

Nr 35

Utlåtande i anledning au väckt motion om kontroll över rulettspelsverksamhet.

Tredje lagutskottet har behandlat en inom riksdagens andra kammare
väckt och till lagutskott hänvisad motion, nr 191, av herr Börjesson i Falköping
m. fl.

Motionen har i huvudsak följande innehåll.

Motionärerna framhåller att rulettspel på restauranger numera förekommer
allmänt i landet. Erfarenheterna anses visa att sådant spel i alltför
många fall utgör inkörsporten till de illegala spelhålorna. Särskilt beklagligt
finner motionärerna det vara när ungdomar faller offer för spel om pengar.
Det kan bli svårigheter att hejda unga mindre ansvarskännande människor
att delta i högt spel. Genom den utvidgade rulettspelsverksamheten läggs enligt
motionärernas mening grunden till ett osunt nöjesliv och tidsfördriv.
Förutom att det är motbjudande med spritservering i samband med hasardspel
finner motionärerna det anmärkningsvärt att rulettspel får förekomma
under helt okontrollerade former. De anser med hänsyn till att avsevärda
summor torde komma i omlopp det erforderligt att något kontrollsystem införes
på området. Genom kontroll skulle inte bara ett nytt skatteobjekt utvinnas
i rulettspelet utan verksamheten skulle också fungera på ett så juste
och sunt sätt som möjligt. Det sista anser motionärerna inte minst viktigt.
Kontroll av spelverksamheten torde säkerligen kunna utformas på ett enkelt
sätt och inordnas i en restaurangs kassakontroll- och redovisningssystem.

Motionärerna hemställer »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte
anhålla om snabb utredning av möjligheterna för att inom restaurangers
kassakontroll- och redovisningssystem anordna kontroll över förekommande
rulettspel sverksamhet».

över motionen har utskottet i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver
inhämtat utlåtanden från rikspolisstyrelsen, kontrollstyrelsen, överståthållarämbetct
och länsstyrelsen i Malmöhus län. På begäran av utskottet
har yttrande därjämte avgetts av Sveriges hotell- och restaurangförbund.
Rikspolisstyrelsen har bifogat yttranden från polischeferna i Stockholms,
Göteborgs, Malmö och Skövde polisdistrikt. Även överståthållarämbetet
har bifogat yttrande av polischefen i Stockholms polisdistrikt. Länsstyrelsen
i Malmöhus län har bifogat yttranden från intendenten för utskänkningsärenden
i länet samt polismyndigheterna i Malmö, Hälsingborgs och
Lunds polisdistrikt.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 9 sand. 3 avd. Nr 35

2 Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1966

Gällande bestämmelser m. m.

Enligt Kungl. Maj. ts lotteriförordning den 19 maj 1939 anses såsom lotteri
varje företag, däri efter lottning, gissning, vadhållning eller jämförlig av
slumpen helt eller delvis beroende anordning kan av en eller flera deltagare
erhållas vinst till högre värde än det, som erhålles av en var deltagare. Vidare
skall enligt förordningen marknads- och tivolinöjen, såsom mekaniska spelapparater,
ringkastningsanordningar och skjutbanor, vilka är förenade med
vinstmöjligheter som nu sagts, betraktas såsom lotterier oavsett företagens
beskaffenhet i övrigt. (1 § andra stycket.)

Lotteri om penningar och penningars värde får ej utan Kungl. Maj :ts tillstånd
för allmänheten anordnas i andra fall eller i annan ordning än som
stadgas i förordningen (1 § första stycket).

För anordnande av de enligt lotteriförordningen tillåtna lotterierna fordras
— med undantag för de i tidningspressen sedvanliga mindre pristävlingarna
(korsord o. d.) — antingen förhandsanmälan till polismyndigheten eller
tillstånd av polismyndigheten eller länsstyrelsen (2 och 3 §§). Reglerna innebär
i huvudsak att förhandsanmälan räcker för lotterier av mindre omfattning.
I detta sammanhang må beröras endast den ena av de två typer av
lotteri, som får anordnas efter förhandsanmälan, nämligen det som avhandlas
i 2 § i förordningen. Förutsättning för anordnande av lotteri enligt detta
stadgande är att lotteriet anordnas i samband med offentlig nöjestillställning
eller tillställning till förmån för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt
ändamål, att lotteriet bedrivs allenast inom för tillställningen avsett område,
att vinsterna uteslutande utgörs av varor eller av anvisningar, gällande såsom
betalningsmedel allenast inom nämnda område, att värdet å högsta vinst
icke överstiger 10 kronor eller, där vinsterna utgörs uteslutande av varor,
15 kronor, att vinstfördelning äger rum i omedelbar anslutning till deltagande
i lotteriet samt att, om för deltagande i lotteriet fordras insats, denna
icke överstiger 50 öre eller, där vinsterna utgörs uteslutande av varor, 1
krona.

Det rulettspel som nu tämligen allmänt förekommer på restauranger bedrivs
efter anmälan enligt 2 § lotteriförordningen.

Enligt 4 § i förordningen må beträffande lotteri, som anordnas efter tillstånd
eller förhandsanmälan, meddelas erforderliga kontroll- och ordningsföreskrifter.
Vid meddelandet av sådana föreskrifter skall tillses att lotteriet
inte betungas mer än nödigt.

1 § tredje stycket lotteriförordningen innehåller en erinran om brottsbalkens
bestämmelser om dobbleri. Härmed åsyftas straffbudet i 16 kap.
14 § brottsbalken. Enligt detta straffas den som för allmänheten anordnar
äventyrligt spel om penningar eller penningvärde eller tillåter sådant spel
i lokal som han upplåtit åt allmänheten för dobbleri till böter eller fängelse
i högst sex månader. Den som deltar i dylikt spel som anordnats för allmänheten
eller eljest äger rum i lokal vartill allmänheten har tillträde kan dö -

Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1966

mas till böter. Stadgandet hade tidigare sin motsvarighet i bestämmelserna
om äventyrligt spel i 11 kap. 12 § strafflagen.

Frågan om gränsdragningen mellan lotteri och äventyrligt spel har prövats
i rättsfallet NJA 1958 s. 504. Det var härvid fråga om rulettspel på bl. a.
restaurang, vilket anordnats efter anmälan enligt 2 § lotteriförordningen.
Det rulettspel som avsågs i rättsfallet hade bedrivits på följande sätt.

För spelet, vari flera spelare samtidigt kunde delta, begagnades marker
med ett värde av 50 öre. I samma speloingång kunde insats ske på ett stort
antal olika sätt, och varje deltagares rätt att göra insatser begränsades allenast
av att han icke ägde på en och samma insatsmöjlighet satsa mer än en
mark i samma spelomgång. Vinstbeloppets storlek var avhängig av hur insatsen
gjordes och växlade från två till tjugu gånger insatsen. Spelare kunde
emellertid genom att i samma spelomgång göra flera insatser på olika sätt
men avseende en och samma utgång erhålla vinstbelopp, vilka sammanlagt
avsevärt översteg tjugu gånger värdet av en insats.

Högsta domstolen fann att ovan beskrivna spel — trots begränsningarna i
fråga om storleken av insats och vinst — varit anordnat på ett sätt som
kännetecknar rulettspel och därför att betrakta som äventyrligt spel, varför
det icke omfattades av lotteriförordningen. På grund härav fälldes de som
anordnat förevarande spel till ansvar för anordnande av äventyrligt spel.

Det må anmärkas att högsta domstolen uttalat sig endast beträffande den
typ av spel med s. k. kombinerade insatser, som var föremål för prövning i
nämnda mål. Den allmänna uppfattningen synes vara att rulettspel, som
bedrivs så att de deltagande får göra endast en insats om 50 öre per spelomgång
och där vinsten är begränsad på sätt 2 § lotteriförordningen anger,
inte innebär äventyrligt spel. Den varianten av spelet, som innebär att deltagarna
får göra flera insatser per spelomgång men endast på sådant sätt
att dessa avser olika utgångar, varigenom endast en av insatserna kan medföra
vinst, synes inte ha prövats i något vägledande rättsfall.

Möjligheter att ingripa mot rulettspel på restaurang finns — utöver vad
brottsbalken och lotteriförordningen erbjuder — i rusdrycksfursäljningsförordningen,
ölförsäljningsfurordningen och förordningen om försäljning
av alkoholfria drycker.

Sålunda stadgas i 38 § rusdrycksförsäljningsförordningen, att länsstyrelsen
vid meddelande av tillstånd till utskänkning äger — med vissa undantag
som här saknar intresse — meddela föreskrifter rörande utskänkningen.
Bland föreskrifter, som ansetts kunna meddelas med stöd av detta stadgande,
må här nämnas förbud att inom utskänkningslokal eller i direkt förbindelse
därmed stående utrymme uppställa s. k. spelautomat eller tillhandahålla
annat spel, för vars begagnande avgift skall erläggas. Dessutom
kan länsstyrelsen enligt 43 § rusdrycksförsäljningsförordningen meddela
föreskrifter av ovannämnda slag, där utskänkningsrörelse icke uppfyller
de särskilda krav som med hänsyn till nykterhet, ordning och trev 2

liihang till riksdagens protokoll 1966. 9 sand. 3 avd. Nr 35

Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1966

nåd bör uppställas på sådan rörelse. — Bestämmelser, liknande de nu nämnda
i rusdrycksförsäljningsförordningen, finns i ölförsäljningsförordningen
(34 och 49 §§) och förordningen om försäljning av alkoholfria drycker (8 §).

Enligt allmänna ordningsstadgan är anordnare av offentlig tillställning
skyldig ställa sig till efterrättelse de föreskrifter med avseende å ordning och
säkerhet som polismyndigheten meddelar (16 §).

Tidigare riksdagsbehandling

Rulettspelet på restaurang har varit föremål för uppmärksamhet i riksdagen
vid flera tillfällen.

I interpellation i första kammaren vid 1957 års riksdag ställdes till chefen
för handelsdepartementet bl. a. frågan huruvida han ville medverka till sådana
åtgärder att äventyrligt spel på restauranger förhindrades.

Interpellationen besvarades den 16 maj 1957. I sitt svar erinrade chefen
för handelsdepartementet, statsrådet Lange, bl. a. att myndigheterna torde
ha vissa möjligheter att på restaurang förhindra även rulettspel av det
begränsade slag som lotteriförordningen medger. Han hänvisade härvid i
första hand till länsstyrelsernas befogenheter enligt rusdrycksförsäljningsförordningen
ävensom ölförsäljningsförordningen och förordningen om försäljning
av alkoholfria drycker. Vidare framhölls att polismyndigheterna
med stöd av allmänna ordningsstadgan torde kunna förbjuda rulettspel.
Statsrådet ansåg sig icke för det dåvarande böra föreslå särregler för lotteri
på restaurang eller vidta någon annan åtgärd, som kunde ankomma på honom,
i syfte att hindra rulettspel på restaurang.

Vid 1958 års B-riksdag behandlades motion (I: B 124), i vilken det hemställdes
om sådan ändring i lotteriförordningen, att rulettspel på restaurang
blev förbjudet.

Andra lagutskottet uttalade i sitt av riksdagen godkända utlåtande (nr
B 14), att rulettspel, där spelarna tilläts satsa på flera olika insatsmöjligheter,
vilka alla täckte en och samma utgång, s. k. kombinerade insatser, i
enlighet med av högsta domstolen meddelad dom (NJA 1958 s. 504) icke
lagligen kunde äga rum. Beträffande de mera begränsade former av rulettspel,
som fortfarande kunde anses tillåtna, fann utskottet med hänsyn till
den korta tid de dittills bedrivits, att tillräckligt underlag saknades för ett
övervägande av förbud mot sådana former av spel på restaurang. Utskottet
erinrade emellertid om att myndigheterna hade möjlighet att jämlikt föreskrift
i rusdrycksförsäljningsförordningen m. fl. författningar förbjuda att
på restaurang tillhandahölls spel, för vars begagnande avgift skulle erläggas.

Vid 1961 års riksdag väcktes motioner (1:371 och 11:425) med hemställan
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om en allmän översyn
av lotteriförordningen, varvid även frågan om rulettspelet borde prövas.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1966

I sitt av riksdagen godkända utlåtande (nr 37) anförde andra lagutskottet
beträffande rulettspelet följande.

Vad —---gäller frågan om roulettspelet vill utskottet erinra om att

äventyrliga former av sådant spel icke är tillåtna. Andra former av roulettspel
har myndigheterna därjämte möjlighet att förbjuda i lokaler, där utskänkning
äger rum, en möjlighet som överståthållarämbetet och en del
länsstyrelser använt sig av. Behov av ytterligare inskränkningar i rätten
att bedriva roulettspel torde icke föreligga. Icke heller synes det enligt utskottets
mening för närvarande påkallat med lagbestämmelser för att reglera
olika former av roulettspel. Detta får i stället överlämnas åt rättstillämpningen.

Som svar på en i riksdagens första kammare framställd enkel fråga vid
196i års riksdag förklarade statsrådet Hermansson den 21 april nämnda år
att utredningen rörande tillsynen över lotteriverksamheten icke avsåg att
ta upp frågan om rulettspel.

Offentliga utredningar

Chefen för handelsdepartementet har enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande
den 31 januari 1964 tillkallat sakkunniga för att utreda tillsynen över
lotteriverksamheten. De sakkunniga bör enligt direktiven (riksdagsberättelsen
år 1965 s. 347 ff) förutsättningslöst pröva gällande bestämmelser
och rådande praxis beträffande tillsynen av lotteriverksamheten. Centrala
frågor för utredningen skall vara omfattningen och arten av tillsynsmyndighetens
kontroll samt den redovisningsskyldighet som bör åläggas
lotterianordnare.

Som ovan framgår avser utredningen icke ta upp frågor rörande rulettspel
på restaurang till prövning.

I anledning av att motionärerna fäst vikt vid att rulettspelet på restaurang
bedrivs i samband med spritutskänkning må här även omnämnas att chefen
för finansdepartementet enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 oktober
1965 tillkallat sakkunniga för översyn av alkohol- och nykterhets politiken.
Utredningens uppdrag är mycket omfattande. Enligt direktiven (årets
riksdagsberättelse s. 225 ff) bör den sålunda behandla alla de spörsmål som
är av betydelse för alkohol- och nykterhetspolitiken.

Utredningsarbetet beräknas pågå under år 1966.

Remissvaren

Förslaget om utredning rörande rulettspelet tillstyrkes av kontrollstyrelsen,
rikspolisstyrelsen och polischeferna i kunds och Skövde polisdistrikt.
Sveriges hotell- och restaurangförbund avstyrker motionen, övriga remissorgan
ställer sig tveksamma till den eller föreslår vissa ändringar i lotteriförordningen.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1966

Vad först gäller ru lettspelets omfattning på restauranger
upplyser kontrollstyrelsen att förbud mot sådant spel jämlikt 38 § rusdrycksförsäljningsförordningen
numera gäller endast inom Jönköpings och
Gävleborgs län. I sistnämnda län har dispens lämnats för flera restauranger.
Antalet restaurangruletter har ökat på sätt framgår av följande uppställning.

februari 1958 62

augusti 1962 134

september 1964 174

december 1965 '' 203

mars 1966 ca 225

I fråga om verksamhetens organisation uppges från flera
håll att flertalet restaurangruletter inte drivs av restauratörerna själva utan
av särskilda rulettföretagare. Dessa betalar hyra till restauratörerna för att
de får disponera restaurangens lokaler för ändamålet. Hyran är antingen
fast eller står i proportion till exempelvis rörelsevinsten. Kontrollstyrelsen
anför att hyran ibland rör sig om betydande belopp. Siffror på upp till
100 000 kr. per år har nämnts.

Flera remissorgan framhåller att det med hänsyn till att flertalet restauranger
endast hyr ut lokal för rulettspel inte är möjligt att inom deras kassakontroll
och redovisningssystem uppnå kontroll över rulettspelet.

Ett par av polischeferna redogör för innehållet i de kontrollföreskrifter
som jämlikt 4 § lotteriförordningen meddelas i anledning av anmälningar
om rulettspel på restaurang. Såsom exempel härpå må återges
de föreskrifter som i visst ärende meddelats av polismyndigheten i Skövde.

1. spelet får anordnas endast i samband med offentlig nöjestillställning
och får bedrivas endast inom ovannämnda lokal;

2. endast specialutbildade croupierer får komma i fråga som ledare av
spelet;

3. insatserna skall ske med för ändamålet särskilt tillverkade marker, som
skall tillhandahållas deltagare till ett pris av 50 öre/st.;

4. insatsen per spelare och omgång får ej överstiga 50 öre;

5. högsta vinstbelopp per deltagare och spelomgång skall maximeras till
10 kronor samt skall vinstbeloppen utlämnas i marker;

6. markerna skall vara gångbara som betalningsmedel endast i lokalen;

7. anslag om spelsätt och vinstlista skall vara uppsatt i spellokalen liksom
ett exemplar av detta protokoll.

Av remissyttrandena framgår att särskild kontrollant regelmässigt utses.
I vissa fall har dessutom särskild tillsynsman förordnats. Polischefen i
Stockholms polisdistrikt framhåller emellertid att kontrollen bör ske stickprovsvis
genom besök av civila poliser som inte är kända för restaurangpersonalen.
Möjligheten att förordna särskild kontrollant anses inte ge ett effek -

Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1066

tivt resultat, eftersom kontrollanten snabbt blir igenkänd. Härtill kommer
att kontrollen är svår att genomföra såväl för croupieren som för en övervakande
polisman när många spelare samlas runt spelbordet. Vidare framhålls
att en övervakning från polisens sida är förehållandevis personalkrävande.
I ett yttrande som fogats vid polischefens i Malmö utlåtande anförs
att det föreslagna kontrollsystemet säkerligen är lämpligt för att
fastställa spelverksamhetens omfattning. När det gäller att tillse att spelet
bedrivs i lagliga former är systemet emellertid värdelöst. Om garanti härför
skall erhållas är enda möjligheten att en kontrollant övervakar spelet.

Sveriges hotell- och restaurangförbund uppehåller sig vid frågan om den
kassa- och redovisningsmässiga kontrollen över ruletterna. Förbundet erinrar
om att motionärerna uttalat, att rulettspelet förekommer under helt
okontrollerade former samt anför därefter bl.a. följande.

Med anledning härav synes i första hand böra konstateras att rulettrörelse
på intet sätt är undantaget från de regler för bokföring, redovisning och
skattekontroll som gäller inom andra näringsgrenar. Om restauratören
själv driver rulettspelet, ingår redovisningen i hans vanliga bokföring. Om
spelet sker i rulettfirmans regi, redovisas det i dess bokföring.

Att kontrollera redovisningen i restaurangens bokföring är alltså möjligt
endast om spelet sker i restaurangens egen regi. Detta är emellertid tämligen
ovanligt. Såvitt vi har oss bekant hyr flertalet restauratörer ut ett rum till
rulettfirman, som där driver spelet. I sådana fall återfinns i restaurangens
redovisning endast en verifikation på inbetald hyra.

I rulettfirmans redovisning finns emellertid full kontroll över samtliga
medel som omsätts i spelet. Denna redovisning sker varje dag på en dagsrapport
från rulettkassörskan till firman, vilken ingår i firmans bokföring.

Vunna marker inlöses mot pengar endast när de används som betalningsmedel
på restaurangen. Denna inlösen sker hos rulettfirman genom en

utbetalning till restaurangen och redovisas också på dagsrapporten---

Den här angivna redovisningen ger en fullständig kontroll över alla
penningmedel som omsätts i spelet. Alla inbetalningar (= köp av marker)
sker till kassörskan, som tar upp dem i dagsrapporten. Utbetalningar
(utöver löner) kan endast förekomma till restaurangen.

Samtliga dessa transaktioner är underkastade full kontroll, även från
skattemyndigheternas sida.

Den enda möjligheten att undandraga penningmedel från redovisning
torde vara att kassörskan förfalskar dagsrapporten. Vi har ingen anledning
att antaga att detta förekommer. I många fall har restaurangerna för övrigt
ett eget intresse av att kontrollera redovisningens riktighet, nämligen då
hyran från rulettfirman utgår i form av viss andel av vinsten. I dessa fall
förekommer dagsrapporten också i restaurangens bokföring för den som
vill ta del därav.

Vad gäller erfarenheterna av rulettspelet samt o m d ö m en
a om d e t s a m m a framför flera av remissorganen uppfattningen att
spelet bedrivet på sätt 2 § lotteriförordningen förutsätter är ett tämligen

8 Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1966

oskyldigt nöje. Intendenten för utskänkningsärenden i Malmöhus län anför
härom.

Därest rulettspel på rnsdrycksrestaurang bedrives under lagliga former,
torde de vänster, som kan uppstå för spelaren, inte vara av sådan storlek,
att olägenheter ur nykterhets- och trevnadssynpunkt hehöver hefaras därav
på restaurangerna. Uppkomna förluster, som avsevärt överstiger vinsterna,
torde knappast kunna medföra ekonomiska tragedier för de spelande. Tvärtom
torde enligt min mening inte utan ett visst fog göras gällande, att dylikt
spel utgör en tämligen oskyldig förströelse, som i sin mån kan bidraga till
den trevnad, som en restauratör bör bjuda sina gäster och som i förarbetena
till gällande rusdrycksförsäljningsförordning särskilt framhålles såsom
önskvärd. En förmodan att rulettspel mer än »fotbollstips» eller »travtips»
bidrager till att ungdomen faller offer för spel om pengar saknar troligen
realistisk grund.

Polischefen i Malmö polisdistrikt uttalar i denna del följande.

Polismyndigheterna i gemen har goda möjligheter att i sin brottsutredande
verksamhet liksom vid tillämpandet av socialvårdslagar av olika
slag få en bild av vilka frestelsefaktorer, isom mer än andra befordrar
mänskliga urspårningar och tragedier. Härstädes har veterligen hittills icke
uppdagats något fall, där rulettspel på restaurang konstaterats eller kunnat
misstänkas ha bidragit till kriminalitet eller social misär eller missanpassning.
Eftersom rulettspelet på restaurang lanserades först här i staden, bör
möjligheten att göra erfarenheter av spelet kanske ha varit större här än
på de flesta håll.

Polischefen i Stockholms polisdistrikt framhåller att rulettspel på restaurang,
om det bedrivs enligt förutsättningarna i 2 § lotteriförordningen,
får anses vara ett tämligen oskyldigt och oförargligt spel, närmast att
jämföra med chokladhjul och liknande tivolinöjen.

Flera remissorgan, bland dem polischeferna i Stockholm, Göteborg och
Skövde, vitsordar dock att spelet lätt urartar, om det inte övervakas effektivt.
Kontrollstyrelsen anför att det vid en förfrågning hos intendenterna för
utskänkningsärenden framkommit att överträdelser mot lotteriförordningens
bestämmelser beträffande insatser och vinster är vanligt förekommande.
För polismyndigheterna på många orter är möjligheterna att komma
till rätta med dessa överträdelser till synes små. Svårigheten att få rulettspelet
att bedrivas under lagliga former gör enligt styrelsens uppfattning
betänksamheten mot detta spel särskilt påtaglig.

De av motionärerna framförda sikattemässiga aspekterna på
rulettspel berörs bl.a. i kontrollstyrelsens yttrande. Styrelsen anför.

I motionen talas även om att man genom kontroll i någon form torde
vinna ett nytt skatteobjekt i rulettspelet. Det är ovisst om man härmed
åsyftar att åstadkomma ett förbättrat utbyte av den direkta beskattningen
av rulettföretagen eller om man vill få till stånd en särskild beskattning
av denna verksamhet. Såsom av motionen framgår är vid denna form av
rulettspel vinsten enligt lotteriförordningen begränsad till 20 gånger insat -

Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1966

sen, medan den vid de internationella ruletterna är högst 36 gånger insatsen.
Härigenom måste de svenska ruletterna bli relativt sett mer lönsamma för
ägarna. Detta kan enligt kontrollstyrelsens mening utgöra ett särskilt motiv
för att underkasta beskattningen av resturangruletterna särskild prövning.

Vad gäller frågan om åtgärder i anledning av motionen anför kontrollstyrelsen
att en eventuell kontroll i huvudsak bör avse inte restaurangernas
utan rulettidkarens redovisning. Frågan om åstadkommande av en
dylik kontroll anses kunna inrymmas i det uppdrag som har lämnats utredningen
rörande tillsynen över lotteriverksamhet. Enligt styrelsens mening
synes det också kunna övervägas att genom tilläggsdirektiv uppdra åt
denna utredning att pröva spörsmålet om ändring i lotteriförordningen i
syfte att åstadkomma en tillfredsställande gränsdragning mellan lotteri och
dobbleri. Den i motionen berörda frågan om sambandet mellan rulettspel
och rusdrycksutskänkning anser styrelsen ingå i alkoholpolitiska utredningens
uppdrag.

Rikspolisstyrelsen föreslår att rulettspelet blir föremål för utredning
och hänvisar till utredningen rörande tillsynen över lotteriverksamheten.
Även polischeferna i Lund och Skövde anser det erforderligt med en utredning.

Polischefen i Stockholm anser att övervakningen bör ske genom polisens
försorg, men varje möjlighet att förstärka denna kontroll genom tekniskt
eller ekonomiskt verkande åtgärder bör tillvaratas. Samma uppfattning
framförs av polischefen i Göteborg. Till undanröjande av varje tvivel om att
endast en insats får göras per spelomgång bör enligt polischefens i
Stockholm mening föreskrift härom intas i lotteriförordningen.

Polischefen i Malmö anser att 2 § lotteriförordningen bör ändras så att
spelformer som inte kan uppfattas som enbart ganska oskyldiga tivoliförströelser
görs beroende av tillståndsprövning. Därigenom skulle man även genom
återkallande av tillstånd kunna inskrida mot överträdelser av gällande
föreskrifter. Även länsstyrelsen i Malmöhus län och polischefen i Hälsingborg
förordar en översyn av lotteriförordningen såvitt avser rulettspel.

Överståthållarämbetet anför att 2 § lotteriförordningen knappast tillkommit
med tanke på rulettspel på restauranger och att paragrafen upptar
vissa föreskrifter, vars lämplighet i sammanhanget kan ifrågasättas. Gällande
föreskrift om högsta vinstvärde anses sålunda inte stå i överensstämmelse
med vad rulettspelet är avpassat för. Ämbetet ifrågasätter vidare om
föreskriften att vinsterna skall utgöras av anvisningar gällande som betalningsmedel
endast inom tillställningsområdet är lämplig i detta sammanhang.
Liknande uppfattning framförs av länsstyrelsen i Malmöhus län och
intendenten för utskänkningsärenden i länet. Det kan vidare enligt överståthållarämbetets
mening övervägas om inte rulettspel bör ske under viss
kontroll. Huruvida denna kontroll bör ske i den ordning som angivits av
motionärerna förefaller överståthållarämbetet tveksamt. Om en närmare

Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1966

reglering av rulettspelet anses påkallad bör den enligt ämbetets uppfattning
ske genom centralt utfärdade föreskrifter.

Sveriges hotell- och restaurangförbund anser att motionen inte bör föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Utskottet

Under senare år har rulettspelet på restauranger blivit allt vanligare. För
närvarande förekommer sådant spel vid omkring 225 restauranger i landet.
Spelet anordnas emellertid i allmänhet inte av restaurangägarna själva utan
av särskilda rulettföretag, som för ändamålet hyr lokal i vederbörande restaurang.
Spelet bedrivs efter anmälan till polismyndigheten jämlikt 2 § lotteriförordningen.
Enligt denna bestämmelse får lotteri anordnas efter anmälan
till polismyndigheten i samband med offentlig nöjestillställning under
förutsättning bl. a. att värdet på högsta vinst inte överstiger 10 kronor
samt att, om för deltagande i lotteriet fordras insats, denna inte överstiger
50 öre.

I motionen anförs att rulettspelet i många fall utgör inkörsporten till de
illegala spelhålorna. Spelet anses även särskilt hos ungdomen kunna lägga
grunden till ett osunt nöjesliv. Motionärerna finner det vidare motbjudande
att spritservering förekommer i samband med hasardspel. Med hänsyn till
att avsevärda summor torde komma i omlopp anser motionärerna det erforderligt
att något kontrollsystem införs på området. Genom ett sådant
skulle inte bara ett nytt skatteobjekt utvinnas utan verksamheten skulle
även »fungera så juste och sunt som möjligt». Motionärerna hemställer att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning av möjligheterna
att inom restaurangernas kassakontroll- och redovisningssystem
anordna kontroll över rulettspelet.

Utskottet vill för sin del först anmärka, att den i motionen berörda frågan
om sambandet mellan rulettspel och rusdrycksutskänkning synes ingå
i alkoholpolitiska utredningens uppdrag. Utskottet förutsätter att utredningen
kommer att ägna frågan vederbörlig uppmärksamhet.

Vad gäller motionen i övrigt vill utskottet erinra om att äventyrliga former
av rulettspelet inte är tillåtna samt att myndigheterna har vissa möjligheter
enligt rusdrycksförsäljningsförordningen och allmänna ordningsstadgan
att förhindra även rulettspel av det begränsade slag som lotteriförordningen
medger. I detta sammanhang må omnämnas att många polismyndigheter
i de föreskrifter, som de utfärdar i anledning av anmälningar om rulettspel,
intar bestämmelse om att deltagarna i spelet får göra endast en
insats å 50 öre per spelomgång. Polismyndigheterna torde vidare regelmässigt
förordna polismän eller andra personer att utöva kontroll över spelet.
Om rulettspelet bedrivs med den nyss angivna begränsningen beträffande
insatserna synes det, såsom även flera av remissorganen påpekat, vara en

Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1966

tämligen oskyldig företeelse. Vad som förekommit i ärendet ger emellertid
vid handen att en effektiv övervakning av spelet är svår att genomföra och
att överträdelser av lotteriförordningens bestämmelser om insatser och
vinster kan förekomma. Några mera allvarliga missförhållanden synes spelet
dock inte ha gett upphov till. Den beskrivning av vådorna av rulettspelet
som lämnas i motionen är därför enligt utskottets mening överdriven.
Remissvaren ger sålunda inte något stöd för antagandet att rulettspel på
restaurang utgör inledning till deltagande i illegalt spel om pengar. Vad
gäller farhågorna för att ungdomen skall falla offer för spel om pengar
eller eljest ledas in på osunda banor till följd av rulettspel på restaurang
vill utskottet framhålla att ungdom synes delta i spel på dessa ställen endast
i tämligen obetydlig omfattning. Något större ungdomsvårdsproblem
torde rulettspelet på restaurangerna därför knappast vara. Utskottet delar
sålunda i väsentliga avseenden inte de uppfattningar beträffande rulettspelet
som framförts av motionärerna. Gentemot deras förslag kan även,
såsom flera remissorgan påpekat, invändas att flertalet restauranger endast
hyr ut lokal för rulettspel. Det torde därför inte vara möjligt att i någon
större utsträckning uppnå kontroll över rulettspelet inom restaurangernas
kassakontroll- och redovisningssystem. Frågan synes därför i huvudsak få
lösas efter andra linjer. De möjligheter som kan erbjuda sig att utan alltför
vidlyftiga åtgärder förstärka kontrollen över rulettspelet synes emellertid
böra tillvaratas. Vad som förekommit i ärendet ger även utskottet anledning
ifrågasätta huruvida lotteriförordningens bestämmelser i övrigt är i
alla delar lämpligt utformade med hänsyn till rulettspelet. Remissorganen
har i denna del lämnat ett par förslag till ändringar i förordningen som
synes vara värda att närmare övervägas. Hithörande frågor synes lämpligen
böra prövas av utredningen rörande tillsynen över lotteriverksamheten.
Utskottet anser därför att motionen bör överlämnas till utredningen för
att övervägas under dess arbete.

Utskottet får på grund av vad sålunda anförts hemställa,

att förevarande motion, 11:191, icke måtte föranleda annan
riksdagens åtgärd än att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t hemställer att motionen jämte detta utlåtande
överlämnas till utredningen rörande tillsynen över lotteriverksamhet.

Stockholm den 21 april 1966

På tredje lagutskottets vägnar:

HANS LEVIN

Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1966

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Svante Kristiansson, Erik Jansson,
Nils-Eric Gustafsson, Åkesson, Herbert Larsson, Gunnar Pettersson*, Lidgard
och Torsten Hansson;

från andra kammaren: herrar Levin, Johansson i Torp, Nyberg*, fru
Torbrink*, herrar Grebäck*, Hedin*, Svanberg och From.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Emil Kihlströms Tryckeri AB Stockholm 1966
660315