Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 1965 (Utlåtande 1965:L3u29 - höst l3u)

Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 1965

Nr 29

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts skrivelse med överlämnande
av redogörelse från Nordiska rådets svenska
delegation, i vad skrivelsen hänvisats till lagutskott
och behandlats av tredje lagutskottet, jämte i ämnet
väckta motioner.

I skrivelse den 9 april 1965 nr 67, har Kungl. Maj :t, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden
för samma dag, lämnat riksdagen redogörelse för Nordiska rådets trettonde
session i Reykjavik den 13—18 februari 1965.

Skrivelsen har, vad gäller frågorna under avdelning II i en av Nordiska
rådets svenska delegation utarbetad redogörelse för rådets trettonde
session, hänvisats till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet
beträffande punkten A 8 såvitt avser dels rekommendationen nr 12/1964
angående samarbete rörande samespörsmål och dels rekommendationen
nr 1/1958 angående samordning av fridlysnings- och jakttider för vissa
djurarter ävensom beträffande punkten D 1 angående nordisk trafiklagstiftning
m. m.

Till lagutskott har även hänvisats nedan redovisade av tredje lagutskottet
behandlade motioner.

1. ) Samarbete rörande samespörsmål. Under A 8 behandlas bl. a. frågan
om samarbete rörande samespörsmål. Utskottet hänvisar till redogörelsen
i skrivelsen, s. 13.

Vad redogörelsen i förevarande hänseende innehåller föranleder icke
något utskottets uttalande.

2. ) Samordning av fridlysnings- och jakttider för vissa djurarter. Under
A 8 behandlas bl. a. frågan om samordning av fridlysnings- och jakttider
för vissa djurarter. Utskottet hänvisar till redogörelsen i skrivelsen,
s. 14.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en i anledning
av skrivelsen inom andra kammaren väckt motion, 11:898, av herr Gustafsson
i Borås. I motionen hemställes »att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t måtte understryka vikten av att en samordning av de nordiska ländernas
bestämmelser om fridlysnings- och jakttider för vissa djurarter
snarast kommer till stånd».

1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 9 samt. 3 and. Xr 29

Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 1965

Rörande den närmare motiveringen för motionsyrkandet får utskottet
hänvisa till motionen.

Utskottet. Beträffande sådana djurarter som uppehåller sig i olika nordiska
länder vid olika tidpunkter och som är i behov av skydd har Nordiska
rådet år 1958 rekommenderat regeringarna i Danmark, Finland,
Island, Norge och Sverige att bestämma fridlysnings- och jakttider efter
enhetliga principer. Svenska regeringen, som är koordinerande för arbetet
med rekommendationen, meddelade i december 1964 till Nordiska
rådet att det inom kort väntades förslag från en nordisk kommitté, som
haft till uppgift att utforma ett detaljerat forskningsprogram på viltforskningens
område. Enligt regeringen kunde det dock förutses att ett sådant
program tar avsevärd tid i anspråk att genomföra och att det därför inte
kommer att bli möjligt att på basis av kommitténs förslag vidta konkreta
åtgärder för att tillgodose rekommendationens syfte inom en näraliggande
framtid. I anledning härav har domänstyrelsen på regeringens
uppdrag påbörjat överläggningar med berörda myndigheter i Danmark,
Finland och Norge för att söka åvägabringa likformighet beträffande jakttiderna,
där så i fråga om viss djurart synes möjligt och lämpligt. Domänstyrelsen
avser också att i sitt förslag till jakttider under år 1966 söka
samordna vissa av fridlysningsbestämmelserna i de fyra nordiska länderna
där detta är möjligt. Vid sådant förhållande finner utskottet, som i likhet
med motionären anser att en samordning av de nordiska ländernas bestämmelser
om fridlysnings- och jakttider för vissa djurarter snarast bör
komma till stånd, att någon riksdagens åtgärd i frågan i vart fall för
närvarande icke är påkallad.

3.) Nordisk trafiklagstiftning. Under D 1 behandlas spörsmål rörande
den nordiska trafiklagstiftningen m. m. Utskottet hänvisar till redogörelsen
i skrivelsen, s. 32—33.

Under detta avsnitt har utskottet till behandling förehaft en i anledning
av skrivelsen inom andra kammaren väckt motion, nr II: 884, av
herrar Lassinantti och Kellgren. I motionen hemställes »att riksdagen
vid sin behandling av Kungl. Maj :ts skrivelse nr 67 måtte anhålla att Kungl.
Maj :t ville medverka till att ett gemensamt nordiskt utredningsarbete till
lösning av frågan, hur körkort utfärdat i ett nordiskt land skall kunna
erhålla giltighet i de övriga nordiska länderna, snarast igångsättes».

Beträffande motionens närmare innehåll får utskottet, i den mån redogörelse
ej lämnas nedan, hänvisa till motionen.

Utskottet. Såsom framgår av förevarande skrivelse underströk trafikutskottet
vid Nordiska rådets trettonde session angelägenheten av att
man i de nordiska länderna nådde fram till en sådan ordning att körkort
utställt i ett av länderna antingen erhöll giltighet i de övriga län -

Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 1965

derna eller också utan onödiga formaliteter i de andra länderna kunde
utbytas mot nationellt kort. På utskottets förslag beslöt rådet rekommendera
de nordiska regeringarna att genomföra gemensamma regler
för förvärv, förnyelse och återkallelse av körkort för motorfordon med
sikte på att ge i ett nordiskt land utfärdat körkort samma giltighet i de
övriga nordiska länderna.

Sedan denna rekommendation utfärdades har för Sveriges del bilförarutredningen
i ett den 26 maj 1965 dagteoknat betänkande rörande körkortet
och trafikutbildningen framlagt förslag i dessa ämnen.

Åtskilligt talar för att man med hänsyn till den gemensamma arbetsmarknaden
inom Norden och till den snabba utvecklingen av samfärdseln
mellan de nordiska länderna bör eftersträva internordisk giltighet för körkort.
Vissa lättnader i denna riktning har redan genomförts så till vida
att nordiska medborgare äger rätt att vid tillfälliga uppehåll i annat
nordiskt land, i Sverige upp till två år, använda sina i hemlandet gällande
körkort. Vidare behöver en körkortsinnehavare från annat nordiskt land,
om han tar stadigt hemvist i vistelselandet, icke undergå nytt förarprov
för att där få körkort. Den fulla internordiska giltigheten av körkort saknas
emellertid och den torde för sitt genomförande, som trafikutskottet
framhållit, förutsätta i stort sett likartade regler i ovannämnda hänseenden.

Motionärerna framhåller nu att de nya körkortsregler som förbereds i
Sverige kan komma att avlägsna Sverige än mer ifrån grannländernas
ordning. För att en svensk reform skall kunna samordnas med ett gemensamt
nordiskt system sägs nordiska förhandlingar och utredningar böra
upptagas skyndsamt. Mot bakgrund av vad som förekommit i Nordiska
rådet anser sig utskottet emellertid icke till följd av motionen ha anledning
göra annat uttalande än att utskottet förutsätter att svenska regeringen
— utan att behandlingen av bilförarutredningens förslag onödigt
fördröjs — medverkar till att frågan om internordiska körkort blir föremål
för närmare utredning.

Vad redogörelsen under denna punkt innehåller i fråga om det nordiska
trafiksamarbetet föranleder icke något uttalande av utskottet.

Utskottet hemställer,

a) att motionen II: 898 icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd, och

b) att riksdagen i anledning av skrivelsen och motionen
11:884 måtte såsom sin mening giva Kungl. Maj :t till
känna vad utskottet ovan anfört.

Stockholm den 4 november 1965

På tredje lagutskottets vägnar:
ERIK ALEXANDERSON

Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 1965
Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Alexanderson, Svante Kristiansson,
Ebbe Ohlsson*, Erik Jansson, Åkesson och Wirmark;

från andra kammaren: herrar Levin, Johansson i Torp, Nyberg, fru
Torbrink, herrar Grebäck, Persson i Tandö, Hamrin i Kalmar och Bengtson
i Solna.

* Ej närvarande vid justeringen.

MARCUS BOKTR. STHLM 1965 650032