Statsutskottets Utlåtande U:o 6 (Utlåtande 1891:Su6 su)

Statsutskottets Utlåtande U:o 6.

N:o 6.

Ank. till Riksd. kansli den 12 mars 1891, kl. 3 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
femte lmfvudtitel, omfattande anslagen till sjöförsvaret.

(l:a U. A.)

Ordinarie anslag.

Aflöning för flottans corpser och stater.

l:o. Till aflöning för flottans corpser och stater äro för innevarande Angående
år anvisade: • aflöning för

dels det härför å ordinarie stat uppförda anslag kr. 1,512,734: — ser och stater.
dels det till ersättning för vakanta rusthållsnummer [1—3.]

i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län

likaledes å ordinarie stat uppförda anslag..................... » 114,000:

dels ock å extra stat till genomförande af senast
beslutade löneregleriug för flottan beviljade................. » 50,000: —

eller tillhopa kronor 1,676,734: —

Härutöfver erfordras, enligt hvad i det statsverkspropositionen
bilagda statsrådsprotokollet öfver sjöforévarsärenden den 12 sistlidne
Bih. till Riksd. Prat. 1891. 4 Sami. 1 Afd. 5 Haft. (N:o 6). 1

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

januari meddelas, för den del af sjömanscorpsen, som under år 1892
skall uppsättas, 67,000 kronor, hvarmed det ordinarie anslaget till aflöning
alltså bör förhöjas.

Utskottet hemställer,

att, med bifall till Kongl. Maj:ts förslag, det i
nu gällande riksstat till aflöning för flottans corpser
och stater anvisade anslag å 1,512,734 kronor må
förhöjas med det för år 1892 till förändrad organisation
af sjömanscorpsen erforderliga belopp, 67,000
kronor, eller till 1,579,734 kronor.

2:o. Med tillstyrkande af bifall till Kongl. Majds derom gjorda
framställning och under erinran, att densamma öfverensstämmer med
hvad vid föregående riksmöten blifvit af Kongl. Majd föreslaget och
af Riksdagen godkändt, hemställer utskottet,

att hvad af anslaget till ersättning för vakanta
rusthållsnummer i Blekinge län och Södra Möre härad
af Kalmar län icke redan på grund af 1872 och 1876
årens riksdagsbeslut bör inräknas bland tillgångarna
till aflöning för flottans corpser och stater må likasom
föregående år för fyllande af behofvet under denna
anslagstitel under år 1892 användas.

3:o. Kongl. Majd har vidare under samma anslagstitel föreslagit,
att i öfrigt ett anslag af 50,000 kronor till genomförande af senast
beslutade lönereglering för flottan måtte å extra stat för år 1892 anvisas,
att gemensamt med anslaget till flottans corpser och stater redovisas.

Med afseende å detta extra anslag bär departementschefen i statsrådsprotokollet
(sid. 2) erinrat, att detta varit afsedt att minskas och
slutligen upphöra i den mån, som genom afgång på reserv- och indragningsstaterna
medel på det ordinarie aflöningsanslaget för detta
ändamål blefve tillgängliga; men att, sedan Riksdagen år 1887 beslutat,
att de genom afgång på reserv- och indragningsstaterna tillgängliga
medel, intill ett belopp af 114,000 kronor, finge användas till ökande
af officersantalet på den aktiva staten, behofvet af det extra anslaget
komme att, på sätt departementschefen i sina anföranden angående
regleringen af utgifterna under femte hufvudtiteln den 11 januari 1886

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

och 12 januari 1888 påvisat, qvarstå oförminskaclt intill dess nämnda

114,000 kronor blifvit för officerstillökningen tillgängliga. Enligt från
marinförvaltningen meddelade upplysningar hade de genom afgång å
reserv- och indragningsstaterna hittills för officerstillökningen disponibla
löneförmånerna uppgått till 75,276 kronor 66 öre.

Då alltså först sedan genom ytterligare afgång å sistnämnda stater
ett återstående belopp af 38,723 kronor 34 öre blifvit för den beslutade
officerstillökningen tillgängligt, minskning och slutlig indragning
af förevarande anslag kan ega rum, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, till genomförande af den beslutade
löneregleringen för flottan, bevilja på extra
stat för år 1892 ett anslag af 50,000 kronor, att
gemensamt med anslaget till flottans corpser och
stater redovisas.

Beklädnad åt sjömans- och. skeppsgossecorpserna.

4:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att den på reservationsanslaget
till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserna under år 1892 möjligen
uppkommande besparing måtte få användas till betäckande af
den brist, som, innan anslaget erhållit reservationsanslags natur, på
detsamma uppkommit.

Såsom af statsrådsprotokollet inhemtas, har föredragande departementschefen
erinrat, att å detta anslag efter år 1877, då detsamma
bestämdes till ett »förslagsanslag högst» 282,000 kronor, uppstått en
brist, som vid 1880 års slut uppgått till 100,403 kronor 69 öre.. För
att betacka denna brist hade Riksdagen år efter annat medgifvit, att
möjligen uppkommande besparingar å anslaget Ange användas till godtgörande
eller afbetalning af berörda brist.

Äfven sedan anslaget vid 1885 års riksdag blifvit med anslaget till
anskaffande och underhåll af de s. k. småpersedlarne sammanslaget och
fått reservationsanslags natur, hade Kongl. Maj:t begärt och Riksdagen
fortfarande medgifvit, att uppkommande besparingar å anslaget Ange
användas till godtgörande af eller afbetalning å förenämnda brist,
hvilken ock till följd af nämnda medgifvanden nedgått så, att den vid
1888 års ingång utgjorde 14,139 kronor 68 öre.

Ehuru Riksdagarne 1888, 1889 och 1890 jemväl lemnat enahanda
medgifvande i fråga om besparingarnas användande, hade, enligt hvad

Angående
beklädnad åt
sjömans- och
skeppsgossecorpserna.

[4-]

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Angående
lindring i
nistnmgsoch
roterings
besvären.

[5-]

Angående
flottarns nybyggnad
och
underhåll.

[6.]

departementschefen vidare anfört, hittills någon ytterligare minskning
af förberörda brist icke kunnat ega ruin, utan tvärtom en brist å.reservationsanslaget
af 8,257 kronor 11 öre uppkommit, hvartill orsaken
vant den, att anslaget under dessa år behöft tagas i anspråk både för
uppsättning af beklädnad åt nya sjömanscorpsen och för beklädnad af
de qvarvarande båtsmännen, livilka icke till antalet minskats i samma
proportion som den nya sjömanscorpsen blifvit uppsatt. Bristen på
det gamla förslagsanslaget utgjorde för den skull fortfarande 14,139
kronor 68 öre. Emellertid torde under år 1892 besparing möjligen
uppkomma, och marinförvaltningen hade fördenskull föreslagit, att Kongl.
Maj:t täcktes hos Riksdagen äska medgifvande att till utlemnande af
otta nämnda brist finge, i den mån sådant blefve erforderligt, användas
jemväl den besparing, som under år 1892 kunde på ifrågavarande
reservationsanslag beredas.

Utskottet hemställer,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må
af Riksdagen bifallas.

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären.

eko. . Kongl. Maj:t har vidare föreslagit, att förslagsanslaget till
lindring i rustnings- och roteringsbesvären för år 1892 måtte nedsättas
- från 80,000 kronor till 60,000 kronor.

Då emellertid inom riksdagen motioner blifvit väckta i fråga om
ytterligare lindring i rustnings- och roteringsbesvären, och ett bifall till
stolle eller mindre del af de i sådant syfte gjorda framställningar
skulle kunna inverka på förestående anslags belopp, kommer utskottet
fi alldeles att, efter det Riksdagen fattat beslut i anledning af berörda
motioner, hos Riksdagen göra den framställning angående förenämnda
anslag, hvartill förhållandena komma att föranleda; hvilket utskottet
skolat för Riksdagen

anmäla.

Flottans nybyggnad och underhåll.

6:o. Kong!. Maj:t har föreslagit, att af den år 1887 medgifva förhöjning
med högst 100,000 kronor i anslaget till flottans nybyggnad
och underhåll måtte i riksstaten för år 1892 uppföras 20,000 kronor

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

samt nämnda anslag, nu 1,200,000 kronor, alltså upptagas till 1,220,000
kronor.

I sammanhang med båtsmanshållets vakanssättning hade, enligt
hvad departementschefen vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t
erinrat, 1887 års Riksdag medgifvit, att förhöjning i anslaget till flottans
nybyggnad och underhåll framdeles finge efter hand ega rum med
högst 100,000 kronor, att utgå i den mån, som det dittills vanligen vid
varfven använda antalet båtsmän icke kunde genom uppfordring af
qvarvarande manskap vid båtsmanshållet erhållas, och således till hela
beloppet först sedan sådant arbetsbiträde icke vidare i följd af vakanssättningen
funnes att tillgå.

I enlighet med de för organisationens genomförande uppgjorda
beräkningar skulle en förhöjning redan för år 1891 erfordrats, och hade
marin förvaltningen i öfverensstämmelse dermed i dess den 27 september
1889 afgifna förslag till beräkning af utgifterna under riksstatens femte
hufvudtitel för år 1891 hemstält, att en sådan förhöjning måtte för
nämnda år af Riksdagen äskas; men med hänsyn dertill, att erforderligt
antal båtsmän ännu funnes att för varfvets behof tillgå, hade departementschefen
då ej ansett sig kunna tillstyrka Kongl. Maj:t att om den
begärda förhöjningen göra framställning.

Marin torv altn i ngen hade nu omförmält nämnda förhållande, äfvensom
att enligt ofvannämnda beräkning förhöjningen för år 1892 borde
utgå med 40,000 kronor.

Sedan det visat sig att genom vakanssättningen antalet effektiva
rusthåll och rotar sa nedgått, att det antal båtsmän, som för varfsarbetena
hittills kunnat påräknas, icke kunde antagas blifva för år 1892
från årsuppfordringen att tillgå, samt extra uppfordring bland qvarvarande
båtsmän, oafsedt den ökade tunga, som härigenom skulle drabba
såväl rust- och rotehållare som båtsmännen, desto mindre borde ifrågakomma,
som kasernutrymme för dessa båtsmän icke kunde beredas,
sedan med innevarande års antagning af manskap vid värfvade stammen
denna utgjordes af de 4 årsklasser, som högst på en gång skulle vara
vid stationen för utbildning tjenstgörande och hvilken styrka vore den
största, som kunde i befintliga kaserner inrymmas, så blefve nu, enligt
hvad departemeiitschefen meddelat, oundvikligt, att af den år 1887 af
Riksdagen medgifna anslagsförhöjningen anvisa för år 1892 hvad som
ansåges erforderligt för anställande af arbetare vid varfven i båtsmännens
ställe.

I afseende härå hade varfschefen vid flottans station i Karlskrona
beräknat behofvet till 17,500 kronor och varfschefen vid flottans station

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Angående
nedsättning t
anslaget till
durchmarschhostnader.

[7-]

i Stockholm till 6,800 kronor eller till hopa 24,300 kronor, allt för år
1891, hvilket belopp departementschefen likväl för år 1892 ansåge
kunna nedsättas till jemna 20,000 kronor.

På grund af hvad sålunda blifvit meddeladt, hemställer utskottet,

att Riksdagen må, af den år 1887 medgifna förhöjning
med högst 100,000 kronor i anslaget till
flottans nybyggnad och underhåll, i 1892 års riksstat
uppföra ett belopp af 20,000 kronor, samt att nämnda
anslag, nu 1,200,000 kronor, alltså må i berörda riksstat
upptagas till 1,220,000 kronor.

Durchmarschkostnader.

7:o. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit, att anslaget till durchmarschkostnader
måtte i 1892 års riksstat nedsättas med 4,000 kronor
och sålunda upptagas till 14,000 kronor.

Till bestridande af kostnaderna för den nya sjömanscorpsens organisation
påräknades, såsom i statsrådsprotokollet omförmäles, jemte
vakansafgifterna för båtsmanshållet, hvad af anslaget till durchmarschkostnader
återstode, sedan 10,000 kronor deraf öfverförts till ökande
af anslaget till rese- och traktamentspenningar, utgörande denna återstod
20,000 kronor.

Sedan Riksdagen beviljat särskilda anslag till genomförande af den
nya organisationen samt rese- och traktamentspenningeanslaget numera
genom öfverföring från durchmarschkostnadsanslaget erhållit den afsedda
tillökningen af 10,000 kronor, ansåge departementschefen en nedsättning
af sistnämnda anslag, hvilket redan vid förra riksdagen minskades
med 2,000 kronor, kunna ega rum; och borde denna nedsättning,
i enlighet med den uppgjorda planen för sjömanscorpsens organisation
och beräkningen af förändringarne i de deraf berörda anslag
under femte hufvudtiteln, för år 1892 utgöra 4,000 kronor, så att anslaget,
som nu uppginge till 18,000 kronor, komme att minskas till

14,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att anslaget till durchmarschkostnader, 18,000
kronor, må i 1892 års riksstat nedsättas med 4,000
kronor till 14,000 kronor,

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna.

8:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att det till lots- och fyrinrättningen
med lifräddningsanstalterna erforderliga penningeanslag måtte
upptagas till enahanda belopp, hvartill inkomsten af titeln fyr- och båkmedel
beräknats, eller till 1,200,000 kronor, och följaktligen anslaget,
med inberäkning af deri ingående friheter och ersättningar, 409 kronor,
utföras med 1,200,409 kronor; hvarvid Kongl. Maj:t tillika förutsatt,
att de å inkomsttiteln fyr- och båkmedel uppkommande öfverskott
fortfarande finge såsom hittills användas för de med anslaget afsedda
ändamål.

Med erinran att Kongl. Maj:ts nu gjorda framställning öfverensstämmer
med hvad af 1890 års Riksdag i afseende å förevarande anslag
beslutats och jemväl vid föregående riksdagar blifvit godkändt,
får utskottet hemställa,

att Riksdagen må bifalla hvad Kongl. Maj:t, i
förevarande hänseende föreslagit.

Undervisningsanstalter för sjöfart.

9:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att femte hufvudtitelns anslag å
94,650 kronor till undervisningsanstalter för sjöfart måtte minskas med
det deri ingående belopp af 8,500 kronor, hvilket, jemlikt kongl. brefvet
den 5 november 1886 angående förening af navigationsskolans i
Göteborg skeppsbyggeriafdelning med Chalmers’ tekniska läroanstalt,
till dennas styrelse af marinförvaltningen utbetalas, och anslaget således
upptagas till 86,150 kronor.

I sammanhang härmed har Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen
under åttonde hufvudtiteln punkt 10 föreslagit, att anslaget å sistnämnda
hufvudtitel till Chalmers’ tekniska läroanstalt måtte, för uppehållande
af den med nämnda anstalt förenade skeppsbyggeriafdelningen
ökas med ett mot ofvan omförmälda minskning svarande belopp, eller
8,500 kronor, samt att de ålderstillägg, som tillkomme lärarne i skeppsbyggeri
vid ifrågavarande afdelning, skulle från och med år 1892 bestridas
från åttonde hufvudtitelns förslagsanslag: ålderstillägg.

Såsom af åberopade statsrådsprotokollet (sid. 8) inhemtas, hade
Kongl. Maj:t den 5 november 1886 förordnat:

Angående
lots- och fyrinrättningen

med lifräddningsanstalterna.

[8.j

Angående
undervisningsanstalter
för sjöfart.

[9-]

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

att skap p sbygge r i a fd el ni n gen vid navigationsskolan i Göteborg
skulle från och med den 1 oktober 1887 skiljas från nämnda skola samt
tills vidare vara förenad med Chalmers’ tekniska läroanstalt derstädes;

att marinförvaltningen skulle från och med samma tid och så länge
ifrågavarande begge undervisningsverk vore med hvarandra förenade
årligen till styrelsen för nämnda anstalt utbetala från anslaget å femte
hufvudtiteln till navigationsskolorna i riket nedan nämnda belopp för
följande utgifter, nemligen:

till arfvode för en lärare i skeppsbyggeri ................. kr. 3,000: —

» _ » » .................. » 1,800: —

» undervisningsmateriel samt ersättning för handledning
vid elevernas praktiska öfningar............................. » 1,300: —

till ersättning för anskaffad lokal till undervisning

i skeppsbyggeri ............................................................................. » 2,000: —

till ersättning för instruments, kartors, böckers och
möblers underhåll och förökande, äfvensom för reparationer,
ved, ljus in. in., hvad skeppsbyggeriafdelningen
beträffade ......................................................................................... » 400: —

tillhopa kronor 8,500: —;

hvartill komme i stadgad ordning förhöjning för den med arfvode af

3,000 kronor aflönade läraren med 500 kronor efter 5 års och med
ytterligare 500 kronor efter 10 års tjenstgöring samt för den med
1,800 kronors arfvode aflönade läraren med 250 kronor efter 5 års och
med ytterligare 250 kronor efter 10 års tjenstgöring; samt

att årlig redovisning öfver såväl de från marinförvaltningen tillhandahållna
medel som elevernas terminsafgifter med alla dertill hörande
verifikationer skulle af styrelsen för Chalmers’ tekniska läroanstalt
afgifvas till kammarrätten i sammanhang med redovisning öfver
anslagen å 8:de hufvudtiteln för samma anstalts behof.

Uti skrifvelse den 16 sistlidne september hade, enligt hvad i statsrådsprotokollet
vidare meddelas, marinförvaltningen, under åberopande
deraf, att i följd af de sålunda meddelade föreskrifterna förvaltningen,
hvilken det jemlikt dess instruktion ålåge att öfvervaka, det utgifterna
för behof, som hörde under femte hufvudtiteln, med undantag af lotsoch
fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna, vore rätteligen grundade,
saknade tillfälle att om sättet för ifrågavarande medels användning
taga den kännedom eller verkställa det öfvervakande, som berörda
instruktion afsåge, hemstält, att, i betraktande häraf och då marinförvaltningens
befattning med skeppsbyggeriafdelningen sålunda vore in -

Statsutskottets Utlåtande N:o 6. 9

ekrankt _ till utbetalandet af ofvannämnda medel, dessa måtte i likhet
ur j anslag till Chalmers’ tekniska läroanstalt upptagas å åttonde
hutvudtiteln, från hvilken anslag till undervisningsväsendet i allmänhet
utgmge.

Då någon förändring i de genom ofvannämnda kongl. bref beslutade
åtgärder i fråga om skeppsbyggeriafdelningen vid navigationsskolan
.1 Gröteborg derhän, att samma afdelning framdeles skulle med
navigationsskolan återförenas, icke syntes departementschefen vara oneklig
eller lämplig, ansåge han efter samråd med statsrådet och chefen
tor ecklesiastikdepartementet sig böra tillstyrka marinförvaltningens
berörda förslag beträffande anslagen till skeppsbyggeriafdelningen.

. ... Utskottet, som icke haft något att erinra emot hvad Kongl. Makt
1 förevarande hänseende såväl under denna som i sammanhang dermed
under åttonde hufvudtiteln föreslagit, kommer framdeles i sitt utlåtande
angående regleringen af utgifterna under sistnämnda hufvudtitel att
meddela yttrande öfver Kongl. Majrts under samma hufvudtitel i detta

ämne framstälda förslag, hvadan utskottet nu inskränker sig till att
hemställa,

att, under vilkor af bifall till hvad Kong]. Maj:t
under åttonde hufvudtiteln föreslagit beträffande uppehållande
af den med Chalmers’ tekniska läroanstalt
förenade skeppsbyggeriafdelningen, anslaget till undervisningsanstalter
för sjöfart, 94,650 kronor, må minskas
med 8,500 kronor till 86,150 kronor.

Rese- och traktamentspenningar.

M •.+1°-:<i'' 1 forenaaincU förslagsanslag, nu 25,000 kronor, har Kong], Angående

Maj.t icke föreslagit någon förändring. Icke heller har inom riks- ans^a9et till
dagen bestämdt förslag i sådant syfte framställs; dock har utskottet ASSA*
ansett en åt herr J. Anderson i Tenhult inom Andra Kammaren väckt penningar.
bil statsutskottet remitterad motion (n:o 119), hvari han hemstält, att
Kiksdagen måtte besluta, att de ordinarie utgifterna under 5:te hufvudtiteln
nedsättas med 3,000 kronor, lämpligen böra behandlas i sammanhang
med pröfning af förevarande anslag. Såsom i motionen närmare
taS’ har moti°nären nemligen ansett, att, sedan numera minst
2,760 nummer af båtsmanshållet blifvit vakanssatta, och till nästa år ej
obetydligt mer än halfva båtsmanshållet, enligt hans förmenande, skulle
blifva vakant, de båtsmanskompanicheferna genom kong], brefvet den 13
Bih. till Riksd. Prot. 1891. 4 Sami, 1 Afd. 5 Käft. 2

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

mars 1858 tillagda ersättningsbeloppen för resor inom kompanidistrikten
borde minskas så, att de ordinarie utgifterna under hufvudtiteln kunde
nedsättas med ofvannämnda belopp; och då dessa reseersättningsbelopp
utgå från anslaget till rese- och traktamentspenningar, måste alltså
motionärens förslag anses afse nedsättning i detta anslag.

Då emellertid förevarande förslagsanslag, som år 1888 öfverskridits
med 31,206 kronor 77 öre och under år 1889 med 24,381 kronor 9
öre, genom Riksdagens beskt år 1888 höjts från 15,000 kronor med

4.000 kronor, år 1889 med ytterligare 4,000 kronor och år 1890 med

2.000 kronor, så att det nu är uppfördt med 25,000 kronor, anser utskottet
någon nedsättning deri nu icke på grund af föreliggande motion
böra ifrågakomma.

I afseende å de i motionen omförmälda oegentligheter vid uppgörande
af räkningar för resor inom kompanidistrikt föreställer sig
utskottet, att, då nästlidet års Riksdag i skrifvelse till Kongl. Maj:t
anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, huruvida eu förtydligande
ändring i gällande stadganden rörande reseersättningar måtte
vidtagas till förekommande af missförhållanden af enahanda beskaffenhet
som de af motionären nu antydda, något särskildt yttrande från
utskottets sida på grund af motionärens framställning i denna del icke
är af förhållandena påkalladt.

Utskottet hemställer alltså,

att, med afslag å herr Andersons förevarande
motion, förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar
må i 1892 års riksstat uppföras med oförändradt
belopp af 25,000 kronor.

Öfriga ordinarie anslag.

Beträffande öfriga, här ofvan ej

ll:o.

under denna liufvudtitel har Kongl
ändring; och får utskottet hemställa,

Maj:t

omnämnda ordinarie anslag
icke föreslagit någon för -

att samtliga de ordinarie anslagen under denna
liufvudtitel, hvilka här ofvan icke blifvit särskildt omförmälda,
må i 1892 års riksstat upptagas till oförändrade
belopp, dock att anslaget till skrifmaterialier

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

och expenser, ved m. m. må få till beloppet jemkas
i den mån, som för jemnande af hufvudtitelns slutsumma
kan finnas erforderligt.

Extra anslag.

Förutom det extra anslag å 50,000 kronor, om hvilket utskottet här
ofvan under punkt 3:o meddelat yttrande, hafva för tillfälliga behof inom
sjöförsvaret följande extra anslag för år 1892 ifrågakommit.

Fartygsmateriel.

12:°. Till fortsättning af pansarbåten Thules byggande har Kong!.
Maj:t föreslagit Riksdagen att på extra stat för år 1892 bevilja 1,250 000
kronor. J ’

j3edan 1890 ars Riksdag till påbörjande af en ny l:a klassens pansarbåt
af Sveas cert beviljat 2,868,000 kronor och deraf för år 1891
anvisat 500,000 kronor, hade Kongl. Maj:t, såsom af statsrådsprotokollet
(sid. 11) inhemtas, befalt marinförvaltningen att, då det visat sig
att för tillverkning af bestyckningen till ett dylikt fartyg erfordrades
ungefär lika lång tid som beräknats för färdigbyggandet af sjelfva fartygsskrofvet
med tillhörande maskiner, ej blott inkomma med bestyckningsplan
för den nya pansarbåten utan äfven vidtaga förberedande åtgärder
för att få bestyckningen levererad samtidigt med fartyget.

Marinförvaltningen hade med anledning häraf, uti sitt afgifna förslag
angående beräkningen af utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel
för år 1892, framhållit, att med den medelstillgång allenast, som Riksdagen
för . år 1891 anvisat för byggande af en ny pansarbåt af Sveas
cert, det icke komme att befinnas lämpligt att inlåta sig på aftal om
påbörjande af vare sig skrof och maskiner eller bestyckning, innan ytterligare
medel blifvit för ändamålet anvisade. Detta belopp vore, enligt
livad marinförvaltningen anfört, tillräckligt endast för utförande af en
del utaf de arbeten å fartygsbyggnaden, bvilka borde vid enskild verkstad
beställas, hvarför det skulle blifva nödvändigt att rörande större
delen af dessa arbeten träffa vilkorligt aftal, hvars utförande blefve beroende
af framtida medelsanvisning. Ovissheten om tiden, när sådan
anvisning komme att erhallas, nödgade den, med hvilken aftal inginges,
att beräkna sina pris med hänsyn dertill, att verktyg och inrättningar
vid hans verkstad möjligen kunde tagas i anspråk för vida längre tid
än som i allmänhet erfordrades för utförande af arbeteUtaf motsvarande

Angående
anslag Ull
fortsättning
af pansarbåten
Thule.
[10].

Statsutskottets Utlåtande N-.o 6.

värde. Derigenom kunde denne äfven blifva nödsakad att afsåga sig
eller åsidosätta andra arbeten, hvarjemte svårigheten att beräkna arbetsprisen
blefve större i samma mån som den tidrymd utsträcktes, för hvilken
de skulle gälla.

Deraf framginge att vilkorligt aftal eller utsträckning af leveranstiden
för en viss arbetsqvantitet utöfver hvad tillverkaren i allmänhet
behöfde vore egnade att stegra tillverkningskostnaden, helst i en tid då,
såsom nu vore fallet, arbetsprisen vore i stigande.

Marinförvaltningen hade derför ansett, att det val vore angeläget,
att ett belopp af 2,125,058 kronor, eller samma belopp som intill medlet
af september månad 1889 utgifvits för pansarbåten Göta, kunde disponeras,
då fartygsbyggnaden skulle börja, men emellertid förklarat att,
om det ej kunde påräknas att erhålla hela detta belopp för år 1892,
det'' dock vore af nöden, att så mycket anvisades, som vore behöflig^,
dels för att få fartyget färdigt att sättas i sjön, dels för anskaffning
och anbringande af den del af pansarbeklädnaden, hvilken borde fastsättas
före sjösättningen; och ansåge marinförvaltningen att för sådant
ändamål åtminstone 1,500,000 kronor borde vara att tillgå för arbetena
å skrof och maskiner med ingången af år 1892.

I förenämnda förslag hade marinförvaltningen derjemte framhållit,
att anskaffningen af bepansrad fartygs mate idel icke kunde utan våda
bedrifvas med samma långsamhet som hittills, äfvensom att, om två
eller flera pansarbåtar kunde samtidigt hållas under byggnad så, att
omedelbart efter den enas sjösättning den andra kunde sättas på stapeln,
väsentliga besparingar skulle kunna göras, och hade derför hemstält,
att 2,868,000 kronor till ytterligare en pansarbåt måtte af Riksdagen
äskas och deraf 900,000 kronor anvisas för år 1892.

Vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t har departementschefen
förklarat sig visserligen på det lifligaste önska, att medel till
fartygsmateriel beviljades till större belopp än hittills i allmänhet kunnat
påräknas, äfvensom att byggnadsarbetet kunde skyndsammare bedrifvas;
men likväl ansett det omöjligt att inom det belopp, 2,500,000
kronor, som för de tillfälliga anslagsbehofven under femte hufvudtiteln
kunde få tagas i anspråk, afse medel till fartygsmateriel i den utsträckning,
marinförvaltningen ifrågasatt, hvarför marinförvaltningens hemställan
beträffande anslag till en fjerde pansarbåt icke borde föranleda
till någon Kongl. Maj:ts åtgärd.

Med stöd af den erfarenhet, som vid pansarbåtarne Sveas och
Götas byggande vunnits, hade departementschefen, såsom af statsrådsprotokollet
(sid. 14) närmare inhemtas, beräknat, att för den beviljade

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

pansarbåten, som erhållit namnet Thule och som vore afsedd att byggas
inom 24 månader, en summa åt 1,750,000 kronor eller 1,250,000 kronor
utöfver redan beviljade 500,000 kronor vore tillfyllest för år 1892,
äfven om beställning af pansarplåt och bestyckning skulle, såsom önskvärd!
vore, ega rum tidigare efter fartygsskrofvets beställning än förhållandet
varit med pansarbåtarne Svea och Göta; och syntes honom
anslaget desto hellre kunna begränsas till denna summa, som Kongl.
Maj:t, för att sätta marinförvaltningen i tillfälle att så skyndsamt ske
kunde sluta definitiva aftal om fartygsbyggnaden samt dess bepansring
m. m., bemyndigat marinförvaltningen att af omhänderhafvande
medel ''förskjuta hvad som för sådant ändamål kunde utöfver redan
anvisadt anslag erfordras, mot godtgörelse framdeles af de medel,
som till fartygsbyggnadens fortsättande komme att. af Riksdagen anvisas
i den mån dessa blefve tillgängliga.

Genom att utesluta den ifrågasatta nya fjerde pansarbåten och
begränsa anslaget för år 1892 till det redan beviljade fartyget af
samma cert till 1,250,000 kronor kunde, efter departementschefens förmenande,
medel till två l:a klassens minbåtar jemväl inrymmas inom
den påräkneliga anslagssumman.

I enlighet med departementschefens i statsrådsprotokollet (sid. 10)
uttalade åsigt om nödvändigheten att begränsa anslagsbeloppen tör
extra utgifter under denna hufvudtitel inom en summa af 2,500,000
kronor, som ansåges vara den högsta, hvilken till extra anslag för
hufvudtiteln kunde afses, har Kongl. Maj:t för sjöförsvaret äskat å
extra stat för år 1892 sammanlagdt 2,500,360 kronor, fördelade på
följande sätt:

till löneregleringen för flottan .................................. kronor 50,000:

» fortsättning af pansarbåten Thules byggande » 1,250,000: —

» 2 stycken l:a klassens minbåtar jemte minutredning,
elektrisk belysning och bestyckning
..................................................:............ » 374,000:

» artillerimateriel........................................................... » 490,000:

» fasta minförsvaret..................................................... ''» 200,000:

» signal- och telefon-stationer ................................. » 92,000:

» kruthus å Bergholmen............................................ ''» 42,500:

» löneförbättring åt lärarne vid sjökrigsskolan...____»_ 1,860: —

tillsammans kronor 2,500,360: —

Statsutskottets .Utlåtande N:o 6.

Med hänsyn till oafvisliga anslagsbehof under andra hufvudtitlar
nar utskottet emellertid ansett, att summan af de extra anslagen under
femte hufvudtiteln icke lämpligen bör i väsentlig män öfverskrida
det belopp, som af sistlidna års Riksdag för sjöförsvarets tillfälliga
behof anvisades, hvarigenom äfven den fördel vunnes, att sjöförsvaret
hade att påräkna mindre vexlande belopp för sina extra utgifter. Då
alltså, enligt utskottets förmenande, denna hufvudtitels extra stat sålunda
_ bor begränsas, har utskottet, som här nedan under de olika ansiagstitlarne
redogör för den i statsrådsprotokollet rörande hvarje särskildt
anslagsbehof meddelade utredning, ansett sig böra i sammanhang
med förevarande anslag skärskåda jemväl de öfriga anslagsbehofven
a extra stat under hufvudtiteln för att vid vägande af dem alla
mot. hvarandra kunna tillgodose det mera angelägna framför det mindre
vigtiga, Vid sådan pröfning har utskottet med afseende å behofvet af
artygsmateriel funnit derå skäl tala för att fortsätta byggande af den
l.a klassens pansarbåt, till hvilken Riksdagen redan beviljat anslag, än
att anskaffa nya minbåtar. Under det utskottet således ansett sig böra
afstyrka Kongl. Maj:ts förslag om anskaffande af två l:a klassens min.
tar, har utskottet velat förorda Kongl. Maj:ts framställning om anvisande
af 1,250,000 kronor till fortsättande af pansarbåten Thules
jISi Hvad åter. angår de äskade anslagen till artillerimateriel

400.000 kronor och till fasta minförsvaret 200,000 kronor, har utskottet
ansett, att till dessa ändamål icke böra anslås större belopp än

års Riksdag för samma ändamål anvisade, nemligen

200.000 kronor för det förra och för det senare 100,000 kronor eller
enahanda belopp, som 1882 års sjöförsvarskomité föreslagit, helst som
äfven genom anskaffande af den tredje pansarbåten af l:a klassen
flottan, enligt utskottets mening, komme att tillföras förstärkning med hänsyn
sa val till artilleri som minväsen. För att emellertid behofvet af den
erforderliga artillerimaterielen må så vidt möjligt tillgodoses och besfällningen
deraf underlättas, har utskottet trott Riksdagen böra nu be onrfnrbf

1 ^er**ör äs^a(^e beloppet, hvaraf dock, som sagdt, endast

200,000 kronor synas böra för år 1892 anvisas. Beträffande slutligen
de begärda anslagen till signal- och telefonstationer, 92,000 kronor
samt till kruthus å Bergholmen, 42,500 kronor, har utskottet, som funnit
dessa anslagsbehof jemväl böra tillgodoses, dock förestält sig, att
dessa anslag utan olägenhet kunna fördelas på två år.

A id bifall till hvad utskottet i öfverensstämmelse med denna uppfattning
anser sig böra föreslå och med inberäkning af dels det under
punkten 3:o föreslagna extra anslaget till löneregleringen för flottan,

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

dels ock det under punkten 18:o här nedan upptagna anslaget till löneförbättring
åt lärarne vid sjökrigsskolan, skulle således a extra stat föx
år 1892 komma att anvisas:

till lönereglering för flottan............................................. kr.

» fortsättning af pansarbåten Thules byggande......

» artillerimateriel.............................................................. )}

» fasta minförsvaret......................................................... ^

» signal- och telefonstationer ............................... »

» kruthus å Bergholmen ................................................ »

» löneförbättring åt lärarne vid sjökrigsskolan...... ))

eller tillsammans kronor

50,000: —
1,250,000: —
200,000: —
100,000: —
46,000: —
21,250: —
1,860: —

1,669,110: —

hvilket belopp i det närmaste öfverens stäm mer med den nu anvisade
anslagssumma af 1,665,860 kronor, från hvilken utskottet vid sina beräkningar
utgått.

Med hänvisning till hvad utskottet här nedan under punkterna
13:o—17:o kommer att föreslå, får utskottet alltså hemställa,

att till fortsättande af pansarbåten Thules byggande
ett extra anslag af 1,250,000 kronor må för år
1892 anvisas.

13:o. Till anskaffande af 2 stycken l:a klassens minbåtar jemte min- Angående
utredning, elektrisk belysning och bestyckning har Kongl. Maj:t på afks^deaf
extra stat för år 1892 äskat ett belopp af 374,000 kronor. två i-.a Uas Såsom

af statsrådsprotokollet (sid. 15). inhemtas, har departementschefen
meddelat, att marinförvaltningen visserligen, oaktadt de betyd- [H.]
liga belopp, som i dess förslag till utgifter a extra stat för år 1892
upptagits, icke ansett sig böra föreslå anskaffandet af ett ökadt antal
minbåtar, men att detta verk, enligt hvad af dess yttranden frarnginge,
dock ansåge sådan ökning nödig; och har departementschefen — under
förklarande, att han fullkomligt delade den af marinförvaltningen uttalade
åsigt om behofvet af ett ökadt antal minbåtar och till och med ansåge
detta behof mer trängande än åtskilliga bland de af marinförvaltningen
uti förutnämnda skrifvelse angående anslagsbehoiven å femte hufvudtiteln
för år 1892 upptagna — tillstyrkt Kongl. Maj:t att af Riksdagen
äska anslag till två l:a klassens minbåtar.

Hvad kostnaden för två sådana minbåtar beträffade, hade denna, som
för år 1890 upptagits till 352,000 kronor, nu blifvit beräknad till 374,000

Angående
anskaffning
af artillerimateriel.

[12.]

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

kronor, bland annat emedan uti den senare summan jemväl inginge
kostnaden dels för elektrisk belysning och dels för två kulsprutor i
stället för en för hvarje båt.

Under hänvisning- till hvad utskottet i punkt 12:o af detta utlåtande
anfört, får utskottet hemställa,

att Ivongl. Maj:ts förevarande framställning’ icke
må af Riksdagen bifallas.

Artillerimateriel.

. 1U°- Till anskaffning’ af artillerimateriel bär Kongl Magt föresla git

Riksdagen att på extra stat för år 1892 bevilja 490,000''kronor.

Såsom af statsrådsprotokollet (sid. 16) inhemtas, hade marinförvaltningen
uti sin förutnämnda skrifvelse anfört, hurusom, till följd af otilli
äckligheten, af de årligen för anskaffning af artillerimateriel beviljade
..oi-5 i , "* andel i fra^a om denna materiel mellan behof och

eJ blott qvarstått utan jemväl ökats och att så fortfarande vore
förhållandet. De medel, som för: ifrågavarande ändamål beviljats, hade
eJ räckt till mer än fyllande af en del af de äldre behofven, medan
nya sådana till följd af de oupphörligt fortgående förbättringarna på
arti flep teknikens område uppstått. De nya mer fulländade anfallsmedlen
gjorde beliofvet af förbättrade försvarsmedel allt mer oafvisligt.

Beträffande fartygen hade marinförvaltningen upplyst, att det af
senaste Riksdag beviljade anslag till artillerimateriel afsetts bland annat
för anskaffning af brunt prismatiskt krut för pansarbåten Göta,
men att alla öfriga anmälda behof af vapen och ammunition qvarstode
oafhjelpta.. Sålunda saknades icke blott 4 stycken 12 cm. kanoner å
det egentliga öfningsfartyget för flottans värfvade stam, korvetten
.Norrköping, utan äfven nödigt antal revolvrar och fullständiga utredningar
af för fartygens bestyckning erforderliga projektiler samt patroner.
Ai patroner till de så vigtiga 57 mm. snabbskjutande kanonerna
funnes t. ex. ej fullt en utredning. Vidare saknades enligt marin!
örvaltnmgens mening medel till anställande af skjutförsök, Indika
vore af synnerlig vigt ej minst för vår påbörjade inhemska fabrikation
åt stål projektiler, hvarjemte i afseende å sjöbefästningarne dels behofvet
af åtminstone 3 kraftiga pansarbrytande kanoner med lavettage och
ammunition för Kungsholmens fästning’ qvarstode ouppfyldt, dels äfven
saknades till de å Kungsholmens fästning befintliga 10 sfi. 8 cm. kano -

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

norna tillräckligt antal projektiler och till de i fästningen Hästholmens
bestyckning ingående 3 st. 17 cm. kanonerna lavettage.

Marinförvaltningen hade derför (se statsrådsprotokollet sid. 17)
hemstält, att Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen äska anvisande af följande
belopp:

till artillerimateriel för flottans fartyg ............................... kr. 396,850: —

)> skjutförsök och inskjutning af kanoner........................ » 10,000: —

''» artillerimateriel för sjöbefästningarne......................... » 399,050: —

Summa kronor 805,900

hvilken summa marinförvaltningen dels genom uteslutande af de begärda
kanonerna med lavettage till korvetten Norrköping, dels genom
nedsättning i beloppen för andra behof, såsom i statsrådsprotokollet
meddelas (sid. 18), i nytt infordradt förslag nedsatt till 732,500 kronor.

Hvad först beträffade artillerimateriel för sjöbefästningarne har departementschefen
vid ärendets föredragning inför Kong], Maj:t till eu
början upplyst, att kostnaden för de af marinförvaltningen föreslagna
3 st. pansarbrytande kanonerna för Kungsholmens fästning, för hvilkas
anskaffande med tillhörande lavettage och projektiler för år 1890 begärdes
277,500 kronor och för år 1891 291,000 kronor, nu beräknades till
495,728 kronor.

Ökningen i den beräknade kostnaden för nämnda kanoner med
tillbehör hade, såsom marinförvaltningen äfven upplyst, berott deraf,
att de först tillämnade projektilerna af jern utbytts mot dylika af stål,
samt att 32 cm. tackjernskanonerna, liggande i lavettage af jemförelsevis
enkel konstruktion, som icke medgaf något skydd åt kanonbetjeningen,
utbytts mot 24 cm. kanoner af stål med s. k. hydro-pneumatiska
sjelfsänkande lavettage, hvarigenom fullständigt skydd för betjeningen
skulle vinnas.

Då departementschefen i likhet med arméförvaltningen ansåge, att
ifrågavarande pansarbrytande kanoner borde vara af för ändamålet fullgod
beskaffenhet och dess betjeningar så väl skyddade som möjligt
samt. då Kungsholmens fästning illa skulle motsvara sitt ändamål, om
den icke vore försedd med åtminstone några pjeser, tillräckligt kraftiga
att, genombryta utanför grunden liggande fartygs pansarbeklädnad af
icke allt för svåra dimensioner, hade departementschefen tillstyrkt anskaffandet
af 3 st. 24 cm. kanoner af stål med sjelfsänkande lavettage,
hvaremot, då för deras tillverkning erfordrades betydligt längre tid än
för anskaffning af den till samma kanoner nödiga ammunition, han ansett,
att anslag till denna senare kunde anstå till ett följande år.

Bill. till Rihd. Prat. 1891. 4 Sami. 1 Afd. 5 Höft.

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Marin förvaltningen hade, enligt hvad departementschefen vidare
upplyst, visserligen i sin beräkning af 1892 års extra anslag upptagit
endast 2 stycken dylika kanoner, omförmälande, att för anskaffning af
en sådan kanon medel voro afsedda af 1891 års anslag till artillerimateriel;
men då det af Kongl. Maj:t för nämnda år begärda anslag
till 3 stycken 24 å 25,4 cm. kanoner med lavettage och projektiler afsett
dylika vida mindre kostsamma än de nu föreslagna synnerligast
hvad beträffar lavettaget, hade Kongl. Maj:t icke medgifvit, att nämnda
anslag finge för detta af marinförvaltningen afsedda ändamål anlitas,
hvarför behofvet af 3 pansarbrytande kanoner qvarstode oförminskadt.

Kostnaden för en 24 cm. kanon af stål m/89 beräknades ungefärligen
uppgå till 76,230 kronor och för lavettaget till densamma till
84,887 kronor, således tillhopa för kanon och lavettage 161,117 kronor.
Om dertill lades kostnaden för 50 pansargranater och lika många laddningar
prismatisk! krut, tillhopa 24,000 kronor, uppginge hela kostnaden
för kanon, lavettage och ammunition till 185,117 kronor.

Bestäldes på eu gång 3 kanoner, minskades kostnaden för hvarje
kanon från 76,230 kronor till 72,600 kronor och för hvarje lavettage
med 5 proc. eller 4,244 kronor och skulle kostnaden för alla 3 kanonerna
med lavettage, men utan ammunition, i sådant fall uppgå till
459,728 kronor, hvilken summa kunde utjemnas till 459,600 kronor.
Ett sammanlagdt belopp af 23,623 kronor skulle sålunda besparas,
om tre kanoner samtidigt beställas i stället för en.

Det af marinförvaltningen begärda anslaget till skjutförsök och inskjutning
af kanoner vore deremot icke af beskaffenhet att kunna utan
olägenhet uppskjutas, och borde derför ett anslag af 10,000 kronor
för detta ändamål af Riksdagen äskas.

Hvad slutligen anginge den af marinförvaltningen föreslagna anskaffning
af artillerimateriel för flottans fartyg, ansåge departementschefen,
beträffande öfningskanoner till korvetten Norrköping, att detta behof
kunde fyllas genom att i fredstid lånades tidsenliga kanoner från andra
dermed försedda, icke använda fartyg, hvarigenom det endast blefve
behöfligt att anskaffa pivotfästen och skenor för 12 cm. kanoner samt
å nämnda fartyg aptera desamma, livilkct skulle orsaka en kostnad af
allenast 2,400 kronor.

Genom den användning af 1891 års anslag till artillerimateriel,
hvarom Kongl. Maj:t den 12 sistlidne december meddelat föreskrift,
hade — meddelar departementschefen — redan delvis det behof af artillerimateriel
för flottans fartyg, hvartill marinförvaltningen ansett anslag

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

böra begäras för år 1892, blifvit tillgodosedt. Med afhjelpande i öfrig!
af detta behof, likasom med anskaffning af projektiler och brunt prismatisk!
krut till de begärda 3 st. 24 cm. kanonerna kunde enligt departementschefens
mening anstå till år 1893.

Hvad deremot beträffade behofvet af anslag för anskaffande af krut,
ansåge departementschefen detta vara af beskaffenhet att icke kunna
utan olägenhet uppskjutas. Å krut vore nemligen enligt från marinförvaltningen
meddelad uppgift för närvarande en brist af 38,292 kg.,
motsvarande en kostnad af 80,410 kronor, hvarifrån likväl borde dragas

35,000 kronor, som af senaste anslag till artillerimateriel blifvit anvisadt
till anskaffning af prismatiskt krut, så att verkliga behofvet för bristens
utjemnande uppginge till 45,410 kronor.

Marinförvaltningen hade under en följd af år framhållit nödvändigheten
af att fylla bristen af krut, som hufvudsakligen uppkommit derigenom,
att det enligt Kongl. Maj:ts bref den 7 maj 1885 bestämda
belopp af 8,000 kronor, som af anslaget till kruttillverkning skulle afses
för flottans behof, till följd af det numera använda krutets ej obetydligt
dyrare anskaffningskostnad, långt ifrån att med nämnda belopp kunna
uppbringa flottans krutförråd till hvad det enligt gällande föreskrifter
bort innehålla, ej ens varit tillräckligt för hvarje års behof, hvadan bristen
ökats, oaktadt den ursprungligen bestämda qvantitet, som ansetts
höra finnas att tillgå, blifvit icke obetydligt nedsatt. Marinförvaltningen
hade såväl för år 1890 som 1891 hemstält, att utöfver förenämnda 8,000
kronor 18,000 kronor årligen måtte anvisas till successivt fyllande af
krut-bristen och hade för år 1892 förnyat sin hemställan, hvilken departementschefen
till alla delar biträdde.

I enlighet med hvad departementschefen sålunda anfört ansåge han
följande behof af artillerimateriel företrädesvis böra tillgodoses, nemligen:

3 kraftiga pansarbrytande kanoner af stål med tillhörande
lavetter.............................................................. kr. 459,600: —

pivotfästen och skenor jemte desammas aptering till
4 st. 12 cm. kanoner ombord å korvetten Norrköping.
............................................................................. » 2,400: —

skjutförsök och inskjutning af kanoner ..................... » 10,000: —

anskaffning af krut...................................... » 18,000: —

Summa kr. 490,000: —

Under hänvisning till hvad utskottet här ofvan under punkt 12:o
anfört, hemställer utskottet

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Angående
anslag till
fasta minförsvaret.

[13.]

att Riksdagen må till anskaffning af artillerimateriel
bevilja 490,000 kronor och deraf på extra stat
för år 1892 anvisa 200,000 kronor.

15:o. Till fasta minförsvaret har Kong!. Maj:t på extra stat för
år 1892 äskat ett belopp af 200,000 kronor.

Enligt hvad i statsrådsprotokollet (sid. 22) meddelas hade marinförvaltningen
beräknat behofvet af medel för år 1892 till anskaffning
af ännu bristande materiel för minspärrningar ensamt för minpositionen
i Södertelge skärgård till 200,000 kronor samt ansett, att denna summa
kunde på två år fördelas.

Vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t har departementschefen
till en början framhållit, att förutom det af marin förvaltningen
sålunda anmälda behof erfordrades medel jemväl för ordnandet af öfriga
till hufvudstadens försvar afsedda minpositioner, af hvilka ingen med
undantag af de vid Oscar-Fredriksborg och Vaxholm vore försedd med
vare sig tänd- och syftstationer eller befästningar med tillhörande bestyckning
och ammunition till minliniernas försvar.

Då en minposition för att vara af åsyftadt gagn måste vara fullständigt
försedd icke allenast med erforderlig materiel, utan äfven med
lämpliga försvarsmedel, hade det synts departementschefen vara af
största vigt, att alla för ändamålet tillgängliga medel och materialier
användes till fullständigande af en position, innan man nedlade någon
kostnad på de öfriga. Bland de minpositioner, som vore afsedda för
de till Stockholm ledande farvattnen, ansåge han den i Södertelge
skärgård den vigtigaste, sedan spärrningarne vid Oscar-Fredriksborg
och Vaxholm kunde anses ordnade, och hade departementschefen derföre
ansett den för Siarö- och Grinda-positionerna ursprungligen afsedda
minmateriel, som dertill befunnes användbar, böra användas till
komplettering af Södertelge-positionen samt under sådan förutsättning
från chefen för fasta minförsvaret infordrat uppgift på alla de kostnader,
som skulle betingas af samtliga till Stockholms försvar afsedda
minpositioners fullständiga ordnande.

I den med anledning deraf lemnade uppgift beräknades, såsom
i statsrådsprotokollet (sid. 22) synes, kostnaderna för Södertelgepositionens
fullständigande till 394,000 kronor, från hvilken summa likväl
borde afdragas dels ett belopp af 54,300 kronor, som af 1891 års anslag
till minförsvaret blifvit för nämnda position anvisadt, dels 30,000
kronor till en barack, hvarmed borde kunna anstå; och hela det behof,
som under fredstid borde tillgodoses för nämnda positions fullständiga

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

ordnande, utgjorde sålunda 309,700 kronor. Återstående medelsbehof
för Siarö- och Grindapositionernas ordnande beräknades, då afdrag
jemväl der gjordes för baracker, till sammanlagdt 1,071,200 kronor och
för samtliga tillämnade minspärrningar i Stockholms och Södertelge
skärgårdar sålunda till 1,380,900 kronor.

De vid Stockholms station förlagda 3:e klassens pansarbåtar kunde
visserligen i brist af befästningar påräknas för minliniernas försvar,
men dessa flytande befästningar, hvilka egde det oskattbara företrädet
framför de permanenta att kunna förflyttas till hvilken del som helst i
den vidsträckta inre skärgården, erfordrades äfven för försvaret af dels
andra farleder, för hvilka fasta minspärrningar icke vore afsedda, dels
tillfälliga spärrningslinier, och vore det derför af stor vigt att befästningar
redan under fredstid uppfördes vid de fasta minpositioner, som
ansåges böra finnas, så att pansarbåtarna i händelse af krig kunde afses
för andra ändamål än till de fasta minpositionernas försvar.

Vidare har departementschefen erinrat, att ännu ingen materiel
funnes för tillfälliga minspärrningar eller sådana, som kunde utföras i
hvilken farled som helst, och hvilka utan tvifvel vore minst lika vigtiga
som åtminstone en del af de fasta, hvilka i allmänhet, såsom af en
fiende otvifvelaktigt kända, hufvudsakligen endast tjena de att angifva
de farleder, uti hvilka lian icke borde söka framtränga, under det andra
vore helt och hållet i saknad af minförsvar.

Departementschefen, som ansåge att man icke borde allt för länge
uppskjuta anskaffandet af nödig materiel för tillfälliga minspärrningar,
erinrar vidare, att 1882 års sjöförsvarskomité visserligen ansett, att för
ordnandet af det fasta minförsvaret ett årligt anslag af 100,000 kronor
skulle i förhållande till våra tillgångar och behof vara lämpligen afpassadt,
och att denna summa i allmänhet äfven af Riksdagen under
de senare åren i medeltal för ändamålet beviljats; men då man betänkte
att, oafsedt de vigtiga tillfälliga minspärrningarne, ensamt för
ordnandet af positionerna i Södertelge skärgård samt vid Siarö och
Grinda med ett årligt anslag af 100,000 kronor skulle erfordras mer
än 13 år, och då inloppen till Göteborg och andra vigtiga platser ännu
vore helt och hållet i saknad af minförsvar, borde, enligt departementschefens
mening, uppenbarligen nämnda årliga anslag högst betydligt
ökas, åtminstone fördubblas, hvarför departementschefen hemstälde, att
Kongl. Maj:t till fasta och tillfälliga minspärrningars ordnande måtte
af Riksdagen äska ett extra anslag af 200,000 kronor, deruti inberäknadt

25,000 kronor för anskaffning af bomullskrut, hvaraf bristen i betänklig
grad ökats, enär anskaffning af minor fortgått utan att förrådet af

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Angående
anslag till
signal- och
telefonstationer.

[14.]

bomullskrut i motsvarande förhållande kunnat tillgodoses. Med anskaffning
af detta sprängämne vore, enligt hvad departementschefen upplyst,
desto angelägnare som det icke kunde inom landet tillverkas.

Med hänvisning till hvad utskottet här ofvan under punkt 12:o
anfört får utskottet hemställa,

att till fasta minförsvaret ett belopp af 100,000
kronor må på extra stat för år 1892 anvisas.

Signal- och telefonstationer.

16:o. Till signal- och telefonstationer har Kongl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att på extra stat för år 1892 anvisa 92,000 kronor.

Såsom af åberopade statsrådsprotokoll inhemtas, har departementschefen
vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t till en början
framhållit, att en bland de vigtigare uppgifterna under all krigföring
otvifvelaktigt vore möjligheten af snabba meddelanden angående en
fiendes förehafvande!! och att, hvad särskildt beträffade dylika meddelanden
om en fiendtlig flottas rörelser och destination, behofvet deraf
ökats i samma mån som hastigheten hos nutidens krigsfartyg blifvit
mer och mer uppdrifven.

För att så mycket som möjligt kunna afhjelpa detta behof, borde
å de vigtigare utposterna i skärgårdarna och å kusten signalstationer
inrättas, hvilka genom telefonledningar, der sådana förut icke funnes,
borde sättas i förbindelse med närmaste rikstelefon eller telegrafstation.

Genom dylika anordningar kunde meddelanden skyndsamt fortskaffas,
dels från vederbörande befälhafvare för armén och flottan till
inom signalhåll befintliga egna fartyg och tvärt om, dels angående de
iakttagelser, som från de respektive signalstationerna kunde göras beträffande
fiendtliga fartyg, och derigenom förenämnda befälhafvare beredas
tillfälle att med stöd deraf ordna sina operationer.

Liksom armén och flottan under krigstid skulle hafva stort gagn
af ifrågavarande anstalter, borde, enligt departementschefens åsigt, den
allmänna sjöfarten hafva det icke mindre under fredsförhållanden. Så
t. ex. kunde vid till äfventyrs i en stations närhet inträffande skeppsbrott,
grundstötning eller annat missöde, till följd hvaraf skyndsam
hjelp erfordrades, sådan omedelbart genom telefonstationens försorg
reqvireras, redare och fartygsbefälhafvare kunde mellan sina respektive
hemvist och en stor mängd platser i skärgården och vid kusten meddela
sig med hvarandra, bogserbåtar tillkallas o. s. v.

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Äfven för lotsverket blefve dylika inrättningar, synnerligast med
hänsyn till möjligheten af säkerlietsanstalternas ordentliga vidmagthållande,
af icke ringa gagn, helst nästan alla de föreslagna stationerna
vore afsedda att förläggas till lots- och fyrplatser samt betjenas af lotsoch
fyrpersonalen.

På grund af den nytta, som ifrågavarande anstalter sålunda under
fredstid skulle medföra för den allmänna sjöfarten dels direkt och dels
genom lotsinrättningen, borde, enligt departementschefens åsigt, såväl
handels- och sjöfartsfonden som lotsverket bidraga med medel till stationernas
anordnande och under sådan förutsättning tjenstedepescher
från och till lots- och fyrplatser kostnadsfritt befordras, hvaremot för
enskilda samtal och meddelanden afgifter borde erläggas enligt samma
grunder, som för rikstelefonens begagnande vore föreskrifvet, nemligen
för meddelanden mellan orter, som voro mer än 25 nymil aflägsna
från hvarandra, 50 öre, eljest 30 öre, Indika afgifter under lämplig
kontroll borde uppbäras och redovisas af vederbörande stationsföreståndare
samt företrädesvis användas till signalstationernas och telefonledningarnas
underhåll.

Det behöfliga antalet signalstationer beräknades till 47 och telefonledningar
till 26, deraf dock endast 36 signal- och 14 telefoninrättningar
ansåges böra under fredstid ifrågakomma.

Hela kostnaden för samtliga de föreslagna stationerna med ledningar
beräknades till 259,450 kronor, och för de anordningar, som
under fredstid borde vidtagas, till 178,325 kronor.

Då likväl bland de stationer, som blifvit afsedda att utföras, departementschefen
ansett åtminstone en kunna utgå såsom allt för kostsam
i förhållande till det gagn, som med densamma kunde förväntas,
borde anläggningssumman kunna nedsättas till i rundt tal 164,000
kronor, hvaraf, enligt departementschefens antagande, tillhopa omkring

72,000 kronor kunde påräknas från handels- och sjöfartsfonden samt
från öfverskott å lots- och fyrmedlen, hvarigenom den summa, som af
andra statsmedel vore behöflig, sålunda kunde nedbringas till 92,000
kronor, om anvisande af hvilket belopp för år 1892 departementschefen
derför hemstält, att Kongl. Maj:t hos Riksdagen måtte göra framställning.

Med åberopande af hvad utskottet här ofvan under punkt 12:o
anfört, hemställer utskottet,

att Riksdagen må till signal- och telefonstationer
bevilja 92,000 kronor och deraf på extra stat för år
1892 anvisa 46,000 kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Angående
anslag till
uppförande
af kruthus
å Bergholmen.

[15.]

Angående
löneförbättring
åt lärarne
vid sjökrigsskolan.

[10.]

Kruthus å Bergholmen.

17:o. Till uppförande af kruthus ä Bergholmen har Kongl. Maj:t
föreslagit Riksdagen att på extra stat för år 1892 bevilja ett belopp
af 42,500 kronor.

Af statsrådsprotokollet (sid. 26) inhemtas, att marinförvaltningen i
skrifvelse deri 28 september 1888 angående reglering af utgifterna
under femte liufvudtiteln gjort hemställan om anslag till uppförande af
ett kruthus i Stockholms skärgård och dervid anfört, att det å Sandön
i nämnda skärgård nära Oscar-Fredriksborg anlagda, för 500 centner
bomullskrut beräknade kruthuset icke kunde rymma den myckenhet
bomullskrut, som man numera ansåge böra hållas i förråd, samt att,
med afseende å Sandöns läge, det ej heller vore skäl att förvara mer
bomullskrut i kruthuset derstädes, än som vid dettas anläggning afsetts,
och både marinförvaltningen, som funnit den söder om Tynningö i stora
segelleden till Oscar-Fredriksborg belägna Bergholmen erbjuda en synnerligen
lämplig plats för nytt kruthus, öfverlemnat ritningar och kostnadsförslag
till ett sådant, hvilket kostnadsförslag med af marinförvaltningen
deri föreslagen ändring slutade å 42,500 kronor i rundt tal. Denna
framställning hade marinförvaltningen såväl under de föregående åren
som nu i sin förenämnda skrifvelse angående medelsbehofvet för år
1892 förnyat samt alltså hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen
äska för anläggning å Bergholmen af ett till förvaring af bomullskrut
afsedt kruthus med dertill hörande byggnader och spårväg ett
extra ordinarie anslag för år 1892 af 42,500 kronor, och ansåge sig
departementschefen till denna hemställan böra tillstyrka bifall.

Med hänvisning till hvad utskottet i punkt 12:o af detta utlåtande
anfört, hemställer utskottet

att Riksdagen må till uppförande af kruthus å
Bergholmen bevilja 42,500 kronor och deraf på extra
stat för år 1892 anvisa 21,250 kronor.

Sjökrigsskolan.

18:o. Slutligen har Kong]. Maj:t föreslagit att Riksdagen måtte till
löneförbättring åt lärarne vid sjökrigsskolan på extra stat för år 1892
bevilja 1,860 kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 0.

Beträffande detta anslagsbehof har departementschefen vid ärendets
föredragning inför Kong! Maj:t erinrat, att 1888 års Riksdag på
så sätt biföll Kongl. Maj:ts förslag om eu mera omfattande löneförbättring
åt lektorerna vid sjökrigsskolan, att dertill dels finge användas
af kadetternas terminsafgifter, så vidt de dertill lemnade tillgång, ett
belopp af 1,300 kronor, dels anvisades ett extra anslag å 1,860 kronor
för år 1889; att vid 1889 års riksdag beviljades på extra stat för år
1890 samma belopp, men under af Riksdagen dertill fogadt vilkor, att
lärarne vid sjökrigsskolan icke utöfvade lärareverksamhet vid privat
läroanstalt för inträde i nämnda skola; samt att 1890 års Riksdag —
sedan Kongl. Maj:ts förslag till lönereglering för lärarne vid allmänna
läroverken, med hvilket lektorernas vid sjökrigsskolan förbättrade aflöning
stälts i samband, icke vunnit Riksdagens gillande — utöfver de
1,300 kronor af kadetternas terminsafgifter, som enligt 1888 års Riksdags
medgifvande finge dertill användas, på extra stat för år 1891 beviljade
1,860 kronor, under enahanda vilkor som 1889 års Riksdag föreskrifvit.

På grund af förberörda riksdagsbeslut hade, enligt hvad departementschefen
meddelat, sjökrigsskolans lektorer under år 1889 varit i åtnjutande
af den förbättring i aflöning, Riksdagen sålunda medgifvit, samt
äfven under åren 1890 och 1891 varit dertill berättigade, dock under
det af Riksdagen vid anslagets beviljande dessa år fästa vilkor, hvilket
emellertid hindrat dem att för sist sagda år få tillgodonjuta löneförbättringen,
då ingen af lektorerne kunde deraf komma i åtnjutande,
så länge någon af de öfriga lektorerne fortsatte med undervisningen i
den förberedande sjökrigsskolan, samt de bland lektorerne, som bedrifvit
denna undervisning, icke funnit sig kunna dermed upphöra för
den ovissa förmånen af en löneförbättring, som, anvisad på extra stat,
när som helst kunde upphöra.

Enär emellertid den af departementschefen ifrågasatta löneförbättring
för sjökrigsskolans lektorer vore af behof och billighet påkallad
samt Kongl. Maj:t icke konnne att till innevarande års Riksdag framlägga
något förnyadt förslag till lönereglering för lärarne vid de allmänna
läroverken och alltså frågan om löneförbättringen till sjökrigsskolans
lektorer på ordinarie stat och till den omfattning, det vid 1888
och 1890 årens riksdag framstälda förslag innebure, icke kunde med
utsigt till framgång för Riksdagen framläggas, ansåge departementschefen
de för löneförbättringen nödiga anslagsmedlen böra äskas på
extra stat. I fråga åter huru vida detta borde ske med eller utan särskildt
vilkor för löneförbättringens tillgodonjutande anförde departe Bih.

till Riksd. Prot. 1891. 4 Sami. 1 Afl. 5 Käft. 4

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

mentschefen, att, då Kongl. Maj:t år 1888 ifrågasatte såsom vilkor
skyldighet för dem, som af de föreslagna förmånerna ville komma i
åtnjutande, att icke utöfva lärareverksamhet vid någon privat undervisningsanstalt
för inträde i sjökrigsskolan, detta. varit mot förmånen
icke blott af den löneförbättring kadetternas terminsafgifter
och anslagsförhöjningen kunde medgifva, utan jemväl af förhöjda
ålder stillägg, tjenstår sb er åkning och pension samt under förutsättning
att åtnjutandet af löneförbättringen och dessa förmåner blefve genom de
behöfliga anslagens uppförande på ordinarie stat för framtiden tryggadt;
hvadan det alltså med fog kunde ifrågasättas, om, så länge endast eu
mindre del af de afsedda förmånerna och endast för ett år i sänder
beviljades, det kunde vara billigt att dervid fästa samma vilkor och
om icke fulla skäl förelåge att, såsom Riksdagen år 1888 gjorde, lemna
den välbehöfliga aflöningsförbättringen utan något särskildt förbehåll.

Då likväl så väl 1889 som 1890 årens Riksdagar vid anslagets beviljande
fäst vilkoret att lärarne vid sjökrigsskolan skulle upphöra med
sin verksamhet vid privat undervisningsanstalt för inträde i skolan,
syntes departementschefen en framställning om anslagets anvisande
utan något förbehåll i detta syfte icke. kunna påräkna framgång. Men
då detta förbehåll icke billigtvis borde så affattas, att den lektor vid
sjökrigsskolan, som icke egnade sig åt en dylik privat undervisningsverksamhet,
skulle gå i mistning om en löneförbättring, hvars befogenhet
Riksdagen genom anslagets beviljande erkänt, har departementschefen
föreslagit, att vid löneförbättringen fästes det vilkor Kongl.
Maj:t derför vid framställningen till 1888 års Riksdag föreslagit, nemligen
skyldighet för den lektor, som deraf ville komma i åtnjutande,
att icke utöfva lärareverksamhet vid privat undervisningsanstalt för inträde
i sjökrigsskolan.

Då för närvarande endast en bland skolans fem lektorer funnes,
som icke undervisade i förberedande sjökrigsskolan, skulle, då de öfriga
fyra tvifvelsutan, på redan anförda skäl, icke komme att upphöra med
sin lärareverksamhet i sistnämnda skola, innan löneförbättringen blifvit
uppförd på ordinarie stat och öfriga förmåner af pension in. m. blifvit
dem tillförsäkrade, antagligen endast en femtedel af anslaget eller 372
kronor under år 1892 i verkligheten komma att utgå.

På grund af hvad sålunda anförts hade departementschefen hemstält,
det Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen att till löneförbättring åt
lärarne vid sjökrigsskolan måtte, utöfver de 1,300 kronor, som enligt
1888 års Riksdags medgifvande finge dertill användas, anvisas för år
1892 ett extra anslag af 1,860 kronor med det dervid för löneförbätt -

Statsutskottets Utlåtande N;o 6. 27

ringens erhållande fästa vilkor att den, som ville deraf komma i åtnjutande,
icke måtte, jemte sin lärarebefattning i sjökrigsskolan, utöfva
lärareverksamhet vid någon privat undervisningsanstalt för inträde i
nämnda skola.

Utskottet, som mot beviljande af detta anslag icke haft något att
erinra, har derjemte, med hänsyn till de skäl departementschefen anfört,
funnit med billighet öfverensstämmande att, så länge anslaget utgår
på extra stat och innan således lönereglering för sjökrigsskolan
genomförts, vid detta anslag endast fästes det af departementschefen
nu föreslagna vilkor, genom hvilket en eller flere lärares vid sjökrigsskolan
deltagande i undervisningen vid den förberedande sjökrigsskolan
icke utestänger de öfriga från tillgodonjutande af den med anslaget
äfsedda löneförbättringen.

Utskottet hemställer derför,

att Riksdagen må, till löneförbättring åt lärarne
vid sjökrigsskolan, utöfver de 1,300 kronor som enligt
1888 års Riksdags medgifvande få dertill användas,
anvisa för år 1892 ett extra anslag af 1,860 kronor
med det dervid för löneförbättringens erhållande fästa
vilkor att den, som vill deraf komma i åtnjutande,
icke må, jemte sin lärarebefattning i sjökrigsskolan,
utöfva lärareverksamhet vid någon privat undervisningsanstalt
för inträde i nämnda skola.

Stockholm den 12 mars 1891.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Reservationer:

vid punkten 13:o (angående anslag till anskaffande af två lista
klassens minbåtar):

af herrar R. G. von Hedenberg och K. Bolmstedt, hvilka yrkat bifall
till Kongl. Maj:ts förslag i ämnet;

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

vid punkten 14:o (angående anskaffning af artillerimateriel):
af herrar grefve G. Sparre, V JSf. Ekenman, R. G. von Hedenberg,
grefve E. C. A. Piper, E. V. R. L. Königsfeldt, 0. W. Odelberg, Tf.
Bohnstedt, F Boström, G. D. R. Tornur hjelm, C. W. von Schulzenheim
och E. Fränekel, hvilka ansett, att Kongl. Maj:ts framställning i detta
ämne bort af utskottet till alla delar förordas;

vid punkten 15:o (angående anslag till fasta minförsvaret), vid punkten
16:o (angående anslag till signal- och telefonstationer) samt vid punkten
17:o (angående anslag till uppförande af kruthus å Bergholmen):

af herrar R. G. von Hedenberg och K. Bohnstedt, hvilka ansett utskottet
hafva bort tillstyrka bifall till de af Kongl. Maj:t i nämnda
ämnen framstälda förslag oförändrade;

vid punkten 18:o (angående löneförbättring åt lärarne vid sjökrigsskolan)
:

af herrar S. Nilsson, 0. Jonsson, L. Jönsson, P. Pehr sson, A. Persson
och C. Persson.

Herrar C. E. Casparsson och H. P. P. Tamm hafva begärt få antecknaclt,
att de icke inom utskottet deltagit i förestående hufvudtitels
behandling.

''I0MIF fl:

: t .w

fjjflimo 10 vtö

Bil. Litt. A.

il it? )''nli

i..r

Oi)

u''?Mn

tf» :

o‘iÄ

{}{il >,[ ''

*m ■ ‘

.00!

;00i.

Öl>£,61

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1891 års riksstat anslår:

Anvisning i kontant.	Indelning och dermed jem-förlig anvisning, på förslag.	Summa.
Friheter.	Ersättningar,
Kronor.	Ö.	Kronor.	ö.	Kronor.	ö.	Kronor.	Ö.
17,000	_		_		_	17,000
26,800	—		—		—	26,800	_
38,600	—	—	—	—	—	38,600	—
82,400	—	—	—		—	82,400	—

1,512,734	—	—	—	—	—	1,512,734	—
32,000	.	__	__	__		32,000
6,400	—	—	—	—	_	6,400	_
287,500	—	—	—	-,-	—	287,500	_
452,450	—		—	—	—	452,450	_
—	—	75,500	—	26,400	—	101,900	_
114,000	—	—	—	—	—	114,000	—
80,000	—	—	—	—	—	80,000	—
2,485,084	—	75,500		26,400	—	2,586,984	—
2,567,484	—	75,500\|—	26,400	—	2,669,384	—

1 ii 4

Sj öförs var s Departementet

och

Departementschefen...................................................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli
Marinförvaltningen ..................................................

Flottans

Aflöning för flottans corpser och stater. Nuva Ökas

med ...............................................................

Alderstillägg, förslagsanslag ....................................

Pensionering af reservbefäl, förslagsanslag, högst
Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserna,

Naturaunderhåll, förslagsanslag ..............................

Båtsmansindelningen ...............................................

Ersättning för vakanta rusthållsnummer i Blekinge
Lindring i rustnings- och roteringsbesvären, för -

‘) Körande detta anslag kommer utskottet att framdeles, afgifva betänkande.

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Litt. A.

riksstatens Femte hufvudtitel.

departementet.

öfverstyrelsen.

samt kommandoexpeditionen......

personal.

rande belopp ............................

S:gr

reservationsanslag

1,512,734:

67,000:

län och Södra Möre härad af Kalmar län
slagsanslag *) ...........................................

S:gr

Tr:pt

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning kontant.		Indelning ocl förlig a på fö Friheter.	dermed jem-n visning, rslag. Ersättningar.	Summa.
Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.
17,000	_	__	_	__		17,000
26,800	—	—	—		—	26,800	_
38,600	—	•—	—	—	—	38,600	—
82,400	—	—	—	—	—	82,400	—
1,579,734						1,579,734
32,000	—	—	—		—	32,000	_
6,400	—	—	—	_iij_	_	6,400	_
287,500	—		—	—	—	287^500	_
452,450	—	—	—	—	—	452,450	_
---	—	75,500	—	26,400	—	101,900	_
114,000	—	.--	—	—	—	114,000	_
80,000	—	—	—	—	—	80,000	—
2,552,084		75,500		26,400	—	2,653,984	—
2,634,484	—	75,500	_	26,400		2,736,384	—

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Trp:t	1891 års riksstat anslår:	Flottans Flottans nybyggnad och underhåll, reservations-Öhas med .............1.1.
Anvisning i kontant.	Indelning och förlig an på f Friheter.	dermed jem-visning, orslag. Ersättningar.	Summa.
Kronor. 2,567,484 1,200,000	Ö.	Kronor. 75,500	Ö.	Kronor. 26,400	Ö.	Kronor. 2,669,384 1,200,000	Ö.
S:gr	1,200,000	—	—	—		—	1,200,000	—
									Diverse
	670,000			_	__	_	670,000	—	Flottans öfningar, reservationsanslag ....................
	72,400	—	—	—	—	—	72,400	—	Sjöbeväringens vapenöfningar, samt beklädnad och
	39,820	—	---V.	—	—	—	39,820	—	Undervisningsverken:
									Sjökrigsskolan........................................................ Skeppsgosseskolan ................................................
	60,000	_	—	—	—	—	60,000	—	Sj ökarte verket, reservationsanslag ...........................
	15,000	—	—	—	—	—	15,000	—	Stipendier åt sjöofficerare under anställning i ut-
	18,000	—	—	—	—		18,000	—	Durschmarchkostnader, reservationsanslag. Nuva-
									Minskas med .........................................................
	39,000	—	—	—	—		39,000	—	Sjukvård .....................................................................
	19,175	—	—	—	—	—	19,175	—	Diverse behof ............................................................
	25,000	—		—	—	—	25,000	—	Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ...
	46,902	—			—	—	46,902	—	Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. förslags-
	12,500	—	—		—	—	12,500	—	Extra utgifter ..........................................................
S:gr	1,017,797	—	—	—		—	1,017,797	—
									Han-
	1,200,000		405		4		1,200,409	_	Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstal-
	'' 94,650	_				—	94,650	—	Undervisningsanstalter för sjöfart. Nuvarande be-
									Minskas med ........................................................
	9,000	_	_._	_	__	—	9,000	—	Nautisk-meteorologiska byrån .................................
	13,000	_	__		—	—	13,000	—	Ålderstillägg för personalen vid undervisnings-
									tisk-meteorologiska byrån förslagsanslag ............
S:gr	1,316,650	—	—	—	—	—	1,317,059	—
S:ma	6,101,931	—	75,905	_	26,404		6,204,240j—

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

		Förslag till blifvande riksstat:
				Indelning och dermed jern-
				förlig anvisning,
		Anvisning		på förslag.
								Summa.
		kontant.
				Friheter.		Ersättningar.
		Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.
	Tr:pt	2,634,484	—	75,500	—	26,400	—	2,736,384	—
materiel.
anslag. Nuvarande belopp .........	.... 1,200,000: —
20,000: —	1,220,000	—	—	—	—	—	1,220,000	—
	S:gr	1,220,000	''1	——	—	—	—	1,220,000	—
anslag.		670,000						670,000
ersättning derför, förslagsanslag...	....... 31,040: —	72,400						72,400
	........ 8,780: —	39,820		—	—		—	39,820	—
		60,000	—	—	—	—	—	60,000	—
ländsk tjenst eller kommendering	utrikes ...............	15,000		—	—	—	—	15,000	—
varande belopp ..............................	..... 18,000: — 4,000: ••	14,000	_	__	_	—	—	14.000 39.000	—
		39,000	—		—■	—	—	—
		19,175	_	__	—	—	—	19,175	—
		25,000	_	—	—	—	—	25,000	—
anslag .............................................		46,902 12,500	—	__	_	—	—	46,902 12,500	--
	S:gr	1,013,797		—	_	—	—	1,013,797\|—
(teln.
terna, reservationsanslag.............. loPP ...............................................	......:. 94,650: —	1,200,000	—	405	—	4		1,200,409 86,150 9,000	—
........ 8,500: -	86,150	—	—	—	—	—	_
		9,000		—	—	—	—	_
anstalterna för sjöfart och föreståndaren vid nau-	13,000	_	__	—	—		13,000	—
•	S:gi	1,308,150	1-	405	—	4		1,308,559	_
	Summa	6,176,431	—	75,905	j_	26,404! -	\| 6,278,740 —

Rih. till Rifad. Prof. 1891. 4 Samt. 1 Åfd. 5 Raft.

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Bil. Litt. B.

Tabell Öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens
F e in t e hufvudtitel.

	Kronor.	Ö.
;i ri jt 1 f • Sjöförsvarsdepartementet.
1 i Till genomförande under år 1892 af löneregleringen för flottan ... » fortsättande af pansarbåten Thules byggande .......................... » anskaffning af artillerimateriel .......................................... » fasta minförsvaret .......................	50.000 1,250,000 200,000 100,000 46.000 21,250 1,860	—
» signal- och telefonstationer ...................................................... » uppförande af kruthus å Bergholmen ..................................... » löneförbättring åt lärarne vid sjökrigsskolan.............................
Summa	1,669,110	—

Stockholm, K. L. Beckman, 1891.