Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Statsutskottets utlåtande nr It

Utlåtande 1953:Su11

Statsutskottets utlåtande nr It.

1

Nr 11.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter
för budgetåret 1953154 under elfte huvudtiteln, avseende
anslagen inom inrikesdepartementets verksamhetsområde,
jämte i ämnet väckta motioner m. m.

(3:e avd.)

Inrikesdepartementet.

l:o) Inrikesdepartementet: Avlöningar. Kungl. Maj :t har i propositionen
nr 1 under elfte huvudtiteln (punkt 1, s. 1—3 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 2 januari 1953) föreslagit
riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för inrikesdepartementet, som föreslagits av departementschefen,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för inrikesdepartementet, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret
1953/54, dels ock till Inrikesdepartementet: Avlöningar för nämnda budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 786 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 646 000 kronor.

En på övergångsstat uppförd befattning som kansliråd i Ca 33, vars
innehavare uppehåller en tjänst i Cr 15, anses böra uppflyttas till Ca 37.
Innehavaren av den på övergångsstat uppförda befattningen som registrator
i Ca 25 beräknas avgå med pension vid utgången av november månad
1953. Befattningen såsom registrator i Ca 19 anses böra återbesättas under
benämningen kontorsslcrivare. I enlighet med grunderna för den reglerade
befordringsgången föreslås fr. o. in. nästa budgetår ett extra ordinarie kontorsbiträde
skola erhålla ordinarie anställning. Med hänsyn till vad chefen
för civildepartementet vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma
frågor anfört rörande löneställningen för vissa tjänstemän inom statsdepartementen
in. in. anses på personalförteckningen böra uppföras eu
tjänst såsom budgetsekreterare i lönegrad Cr 8 och ytterligare en tjänst
såsom förste kanslisekreterare i lönegrad Ca 29. I samband härmed anses
en tjänst på övergångsstat såsom förste kanslisekreterare i lönegrad Ca 29
och två tjänster såsom andre kanslisekreterare i lönegrad Ca 25 böra utgå
ur personalförteckningen. Återstående två tjänster av sistnämnda slag anses
böra utbytas mot tjänster såsom kanslisekreterare i lönegrad Ca 25. Tjäns1-—Bihang
till riksdagens protokoll 1953. ti sand. Nr 11.

2

Statsutskottets utlåtande nr 11.

ten såsom föredragande i regeringsrätten föreslås uppflyttad till lönegrad
Ce 33. Till innehavaren av en på landsstatsavdelningen placerad befattning
som förste kanslisekreterare i Ca 29, vilken närmast under avdelningschefen
handlägger vissa ärenden rörande länsstyrelserna med underlydande
landsstatsorgan och som rekryteras från länsstyrelserna, föreslås skola utgå
ett särskilt lönetillägg. Det förordas, att detta bestämmes till belopp motsvarande
skillnaden mellan 31 och 29 löneklasserna. Ordinarieposten anses
i anledning av dessa förslag böra uppräknas med 7 800 kronor och ickeordinarieposten
med 1 700 kronor. I propositionen nr 251/1952 framlagda,
av riksdagen antagna förslag angående lönegradsplaceringen för vissa
tjänster m. m. föranleder en uppräkning av anslaget med omkring 400
kronor. För uppflyttningar i reglerad befordringsgång samt för nyss angivna
och övriga av 1952 års riksdag beslutade, i innevarande budgetårs anslag ej
medräknade löneregleringar jämte löneklassuppflyttningar erfordras 26 000
kronor samt för den allmänna lönehöjningen 114 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 2 januari 1953 angivna
ändringar i personalförteckningen för inrikesdepartementet;

b) godkänna följande avlöningsstat för inrikesdepartementet,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen ............ 31 500

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 302 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 192 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 260 500

Summa kronor 786 000;

c) till Inrikesdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 786 000 kronor.

2:o) Inrikesdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 2, s. 3), vilket innebär ökad medelsanvisning till reseersättningar
med 2 000 kronor samt till expenser med 4 700 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Inrikesdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 61 000
kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 11.

3

Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

3:o) Medicinalstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 3, s. 4—12)
föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga av departementschefen
föreslagna ändringar i personalförteckningen för medicinalstyrelsen,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för
medicinalstyrelsen, att tillämpas tills vidare fr. o. in. hudgetåret 1953/54,
dels ock till Medicinalstyrelsen: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett
förslagsanslag av 2 548 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 107 000 kronor.

Departementschefen föreslår att kameralbyråns personal förstärkes med
en revisor i den reglerade befordringsgången, d. v. s. högst i lönegrad Ce 25.
Vidare förordas, att en förste byråsekreterare anställes på sjukhusbyrån.
Befattningen anses tills vidare höra placeras i lönegrad Cg 27. Vid bifall
därtill föreslås ett tidigare för tillfällig förstärkning av sjukhusbyråns arbetskrafter
anvisat belopp skola utgå. För anställning av ny bilrädespersonal
beräknas ett belopp om 5 000 kronor under icke-ordinarieposten. Det förordas,
att till bibliotekarien och sjukgymnasten nu utgående arvoden,
3 600 resp. 1 200 kronor, under förutsättning av motsvarande utökning av
arbetstiden, uppräknas med 1 800 resp. 1 200 kronor. Frågan om ordnandet
att styrelsens arkiv anses tills vidare böra lösas på så sätt, att till styrelsens
förfogande ställes ett belopp, motsvarande lön enligt 10 löneklassen å löneplan
nr 1, att disponeras för anställande mot arvode av en befattningshavare
såsom biträde åt materialförvaltaren vid dessa göromål.

Det föreslås vidare att en byråtandläkare i Ce 29, en kansliskrivare i
Ce 15 samt två kanslibiträden i Ce 11 överföres på ordinarie stat. Sex kontorsbiträden
anses enligt grunderna för den reglerade befordringsgången
fr. o. in. nästa budgetår böra erhålla ordinarie anställning. Assistenttjänsten
i Ce 23 på avdelningen för sinnessjukhusens ekonomiska förvaltning föreslås
placerad i Cg 23. Arvodena till bibliotekarien och till sjukgymnasten
anses lämpligen böra uppräknas med — utöver ovan angivna belopp —

1 080 resp. 240 kronor. Det förordas, att årsarvodena till ledamöter och
suppleanter inom vissa nämnder m. m. fr. o. in. nästa budgetår fastställes
till följande belopp, nämligen för två rättsläkare samt för två företrädare
för arvsbiologi och arvsbygien i vetenskapliga rådet vardera 2 000 resp.

2 640 kronor, för de psykiatriker i samma råd, som tjänstgör i rättspsykiatriska
nämnden, tillhopa 4 620 kronor, för ordförande och suppleant
i rättspsykiatriska nämnden 3 300 resp. 2 000 kronor, för envar av två ordförande,
två ledamöter och fyra suppleanter i socialpsykiatriska nämnden
resp. 3 300, 2 640 och 2 000 kronor, för av Kungl. Maj:t utsedd ledamot i
disciplinnämnden oförändrat 600 kronor, för ordförande och envar av två

4

Statsutskottets utlåtande nr 11.

läkare i specialitetsnämnden 330 resp. oförändrat 250 kronor, samt för ordförande
i apotekarbefordringsnämnden 300 kronor. Sammanträdesarvodena
anses böra utgå med 25 kronor per dag. De sammanträdesarvoden, som
tillämpas beträffande medlem i vetenskapliga rådet, vilken icke uppbär
årsarvode, ävensom beträffande suppleant för av Kungl. Maj :t utsedd ledamot
av disciplinnämnden anses dock böra uppräknas från 30 till 35 resp.
från 40 till 45 kronor. Till medlem av vetenskapliga rådet utgående särskilda
utredningsarvoden föreslås höjda från högst 75 och högst 100 kronor till
högst 90 resp. 120 kronor.

Av de i propositionerna nr 107 och 241/1952 framlagda, av riksdagen
numera antagna förslagen angående lönegradsplaceringen för vissa tjänster
m. m. föranledes en kostnadsökning med omkring 22 000 resp. 6 000 kronor.
Med hänsyn till föreslagna löneregleringar och personalförstärkningar
anses för vikariats- och övertidsersättningar under icke-ordinarieposten böra
anvisas ett med 36 000 kronor förhöjt belopp.

För de sålunda framlagda förslagen erfordras en ökning av medelsanvisningen
med 16 464 kronor för en revisor på kameralbyrån, 13 300 kronor
för anställande av ytterligare biträdes- och vaktmästarpersonal, 1 800 resp.
1 200 kronor för utökning av arbetstiden för bibliotekarien och sjukgymnasten
jämte 1 080 resp. 240 kronor för reglering av deras arvoden, 13 000
kronor för reglering av ersättningar till ledamöter i styrelsens nämnder
m. m., 28 000 kronor för löneregleringar i anledning av propositionerna nr
107 och 241/1952 samt 36 000 kronor för vikariats- och övertidsersättningar.
Härtill kommer en automatisk utgiftsstegring med 10 212 kronor för uppflyttningar
i reglerad befordringsgång, 17 942 kronor för löneldassuppflyttningar
samt 302 000 kronor för den allmänna lönehöjningen m. in. Anslaget
anses alltså böra ökas med 441 238 kronor eller i runt tal 441 000 kronor.

I anledning av förslagen föreslås personalförteckningen ändrad på det
sätt, att en tjänst såsom byråtandläkare i Ca 29, en som kansliskrivare i
Ca 15, två tjänster som kanslibiträden i Ca 11 och sex som kontorsbiträden
i Ca 8 upptages på förteckningen. Från förteckningen anses böra uteslutas
en tjänst som byråtandläkare i Ce 29.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 2 januari 1953 angivna
ändringar i personalförteckningen för medicinalstyrelsen;

b) godkänna följande avlöningsstat för medicinalstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1953/54:

Statsutskottets utlåtande nr 11.

5

Avlöning sstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 755 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 230 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 800 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 763 000

Summa kronor 2 548 000;

c) till Medicinalstgrelsen: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 2 548 000 kronor.

4:o) Sinnessjuknämnden: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 11, s. 17

19) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att från personalförteckningen
för sinnessjuknämnden utesluta en befattning som kontorsbiträde
i Ca 8, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för sinnessjuknämnden, att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1953/54, dels ock till Sinnessjuknämnden: Avlöningar för
nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 60 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 50 200 kronor.

Ett ordinarie kontorsbiträde anses fr. o. m. nästa budgetår böra utbytas
mot ett extra ordinarie sadant biträde. Det förordas att arvodet till sinnessjuknämndens
sekreterare också för nästa budgetår beräknas för heltidstjänstgöring.
Det förutsättes få ankomma på Kungl. Maj :t att — sedan
närmare erfarenheter i detta hänseende vunnits — avgöra om och i vilken
mån sekreterarens arbetstid eventuellt kan minskas. För dennes arvode
beräknade medel anses på grund av 1952 års särskilda lönetillägg böra
höjas med 2 868 kronor. Beträffande till nämndens ordförande, ledamöter
och suppleanter nu utgående dagarvoden förordas en höjning med fem
kronor. De fasta arvodena föreslås uppräknade till 1 100 (+ 100) kronor
för ordföranden och 550 (+ 50) kronor för övriga fyra ledamöter. Merkostnaden
härför kan uppskattas till sammanlagt omkring 1900 kronor.
Anslaget bestämmes till 60 000 (+ 9 800) kronor.

Från personalförteckningen anses fr. o. m. nästa budgetår böra uteslutas
eu befattning som kontorsbiträde i Ca 8.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att från personalförteckningen
för sinnessjuknämnden utesluta en befattning som
kontorsbiträde i Ca 8;

6

Statsutskottets utlåtande nr 11.

b) godkänna följande avlöningsstat för sinnessjuknämnden,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 6 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis 42 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 5 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis 6 400

Summa kronor 60 000;

c) till Sinnessjuknämnden: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 60 000 kronor.

5:o) Sinnessjuknämnden: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 12, s. 19 och 20), vilket innebär en ökning av anslaget med
2 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sinnessjuknämnden: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 7 400
kronor.

6:o) Statens bakteriologiska laboratorium: Avlöningar. Kungl. Maj :t har
(punkt 13, s. 20—26) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t
att på personalförteckningen för statens bakteriologiska laboratorium upptaga
sju nya tjänster såsom kontorsbiträden i Ca 8, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens bakteriologiska laboratorium,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1953/54, dels ock till
Statens bakteriologiska laboratorium: Avlöningar för nämnda budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 2 140 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 800 000 kronor.

Under reservationsanslaget till beredning och lagerhållning av bakteriologiska
preparat har medel anvisats för anställande under budgetåret
1952/53 på diagnostiska avdelningen av en assistent och ett laboratoriebiträde.
För att säkerställa den fortsatta tillverkningen av dessa preparat
i beräknad omfattning måste även under nästa budgetår motsvarande personal
avdelas för ändamålet. Departementschefen tillstyrker, att medel
härför beräknas under laboratoriets avlöningsanslag. Det förutsättes få
ankomma på Kungl. Maj :t att på grundval av sakrevisionens förslag avgöra,
om och i vilken utsträckning medel för ändamålet oundgängligen måste
ställas till laboratoriets förfogande. Anslag för bestridande av omkostnader
för tillverkningen har icke äskats. Det förutsättes emellertid att, om så
erfordras, Kungl. Maj:t må kunna medgiva, att medel härför anvisas från

Statsutskottets utlåtande nr 11.

7

laboratoriets omkostnadsanslag. Det förordas, att enligt grunderna för den
reglerade befordringsgången ordinarie anställning fr. o. m. nästa budgetår
beredes sju kontorsbiträden samt att en nattvakt i Cg 10 placeras i Ce 10.
Medel under ordinarieposten behöver dock beräknas endast för fem kontor
sbiträdestjänster, enär de båda övriga uppehåller högre extra ordinarie
tjänst. Befattningen som kansliskrivare i Ce 15 anses böra ändras till
kassör i samma lönegrad och befattningarna såsom expeditionsvakt och
stallbiträde, båda i Ce 10, till bilförare i samma lönegrad. Det anses vidare
skäligt, att arvodena till aspirantläkarna något ökas. Det föreslås, att arvodet
för legitimerad läkare bestämmes till 840 och för medicine kandidat till
600 kronor per månad. Arvodena till det vetenskapliga biträdet i biologi,
till kontrollanten och till veterinärbiträdet anses böra höjas i ungefär
samma utsträckning och sålunda upptagas till resp. 6 000, 6 000 och 3 600
kronor. Den sammanlagda merkostnaden för ändamålet uppskattas till i
runt tal 3 000 kronor. För vikariats- och övertidsersättningar slutligen beräknas
med hänsyn till föreslagna nya tjänster och löneregleringar, en ökning
med i runt tal 5 000 kronor.

För genomförande av de framlagda förslagen erfordras en ökning av
medelsanvisningen med 30 592 kronor för personalförstärkningar, 3 000
kronor för arvodesregleringar och 5 000 kronor för vikariatsersättningar.
I propositionerna nr 107 och 241/1952 framlagda, av riksdagen antagna
förslag angående lönegradsplaceringen för vissa tjänster, påkallar en uppräkning
med i runt tal 60 000 kronor. Härtill kommer en automatisk utgiftsstegring
med 11 696 kronor för löneklassuppflyttningar och 230 000 kronor
för den allmänna lönehöjningen. Anslaget anses alltså böra uppräknas
med 340 288 kronor eller i runt tal 340 000 kronor.

I anledning av förslagen anses vidare på personalförteckningen böra upptagas
sju nya tjänster såsom kontorsbiträden i Ca 8.

Utskottet vill icke motsätta sig att det får ankomma på Kungl. Maj:t att
ställa medel till laboratoriets förfogande för anställande under budgetåret
1953/54 av en assistent och ett laboratoriebiträde för beredning av vissa
preparat för beredskapen mot bakteriologisk krigföring, i den mån sakrevisionens
kommande förslag visar att medel icke kan frigöras genom
motsvarande besparing beträffande annan personal. Då utskottet icke heller
i övrigt funnit anledning till erinran, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att på personalförteckningen
för statens bakteriologiska laboratorium upptaga sju nya
tjänster såsom kontorsbiträden i Ca 8;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens bakteriologiska
laboratorium, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret
1953/54:

8

Statsutskottets utlåtande nr It.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 328 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 33 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 1 107 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 672 000

Summa kronor 2 140 000;

c) till Statens bakteriologiska laboratorium: Avlöningar
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 2 140 000
kronor.

7:o) Statens bakteriologiska laboratorium: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 14, s. 26—29), vilket innebär ökad medelsanvisning
med 6 000 kronor till sjukvård in. m., med 15 000 kronor till
övriga expenser samt med 186 400 kronor till övriga utgifter, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Statens bakteriologiska laboratorium:
Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 1 399 000 kronor.

8:o) Statens rättskemiska laboratorium: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 15, s. 29—33) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t
att från personalförteckningen för statens rättskemiska laboratorium utesluta
en befattning som kontorsbiträde i Ca 8, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens rättskemiska laboratorium,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1953/54, dels ock till Statens
rättskemiska laboratorium: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett
förslagsanslag av 398 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 313 000 kronor.

Departementschefen förordar, att den vid Rh-avdelningen nu befintliga
arvodesbefattningen som assistent (laboratorieläkare) på halvtid utbytes
mot en motsvarande befattning med heltidstjänstgöring. I anslutning till
av riksdagen vid behandlingen av propositionen nr 241/1952 antagna principer
för lönegradsplacering av motsvarande tjänster anses arvodet till
assistenten böra utgå med belopp, motsvarande lön enligt 29 lönegraden å
löneplan nr 1 av statens löneplansförordning. Vidare förordas att en befattning
som kontorsbiträde i Ca 8 utbytes mot en motsvarande befattning
i den reglerade befordringsgången. Kostnadsökningen för i propositionen
nr 241/1952 framlagda förslag uppskattas till omkring 8 000 kronor. Under

Statsutskottets utlåtande nr It.

9

icke-ordinarieposten beräknas för vikariats- och övertidsersättningar en
ökning med 2 000 kronor i anledning av bl. a. föreslagna löneregleringar
samt 4 320 kronor för höjning, motsvarande rörligt tillägg, av ersättningen
till arvodesavlönade tjänstemän. Vad sålunda föreslagits påkallar en ökning
av medelsanvisningen med 11 976 kronor för personalförstärkning, 8 000
kronor för löneregleringar i anledning av propositionen nr 241, 4 320 kronor
för medgivna arvodeshöjningar samt 2 000 kronor för vikariatsersättningar
m. m. Härtill kommer den automatiska utgiftsstegringen med 1 929 kronor
för löneklassuppflyttningar och 56 500 kronor för den allmänna lönehöjningen.
Anslaget föreslås alltså uppräknat med 84 725 kronor eller i runt
tal 85 000 kronor.

Från personalförteckningen anses böra uteslutas en befattning som kontorsbiträde
i Ca 8.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att från personalförteckningen
för statens rättskemiska laboratorium utesluta en
befattning som kontorsbiträde i Ca 8;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens rättskemiska
laboratorium, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 65 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 212 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 121 000

Summa kronor 398 000;

c) till Statens rättskemiska laboratorium: Avlöningar för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 398 000
kronor.

9:o) Statens rättskemiska laboratorium: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16, s. 33—35), vilket innebär en ökning av
anslaget med 15 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens rättskemiska laboratorium:
Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 92 800 kronor.

10:o) Statens farmacevtiska laboratorium: Avlöningar. Kungl. Maj:t bar
Ipunkt 17, s. 35—40) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departe -

10

Statsutskottets utlåtande nr 11.

mentschefen förordad avlöningsstat för statens farmacevtiska laboratorium,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1953/54, dels ock till Statens
farmacevtiska laboratorium: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett
förslagsanslag av 466 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 367 000 kronor.

På laboratoriets kemiska avdelning föreligger en betydande balans av
analyser i fråga om preparat, vilka avses för inregistrering som farmacevtiska
specialiteter. Antalet balanserade registreringsansökningar vid
utgången av år 1951 uppgick till icke mindre än 556, motsvarande mer än
ett och ett halvt års inkommande ärenden. Med hänsyn härtill anser sig
departementschefen böra förorda, att medel anvisas för anställande av tillfällig
biträdeshjälp under ett år för att avarbeta åtminstone vissa mera
brådskande ärenden. För ändamålet anses under icke-ordinarieposten böra
beräknas ett belopp av 6 000 kronor. I propositionerna nr 241 och 245/1952
framlagda, av riksdagen antagna förslag angående lönegradsplacering för
vissa tjänster m. in. föranleder en uppräkning av anslaget med omkring
17 800 kronor. För extra arbetskraft för rådgivning i läkemedelsekonoiniska
frågor anvisas f. n. vartannat år 4 000 och vartannat år 3 000 kronor. Det
förordas en höjning av dessa belopp med omkring 20 procent till 4 800
resp. 3 600 kronor. Då för innevarande budgetår för ändamålet anvisats
4 000 kronor, kan anslaget sålunda nedräknas med 400 kronor. Vidare förordas
en uppräkning från 3 000 till 6 000 kronor per år av det belopp, som
sedan år 1938 anvisats för kliniska prövningar av farmacevtiska specialiteter.
För påbörjande av en försöksverksamhet, avseende jämförelser mellan
olika läkemedels kliniska verkan in. m. beräknas 5 000 kronor. För
vikariatsersättningar m. m. beräknas under icke-ordinarieposten med hänsyn
till föreslagna löneregleringar ett belopp av 2 000 kronor.

Vad sålunda föreslagits föranleder en ökning av medelsbehovet med
6 000 kronor för personalförstärkning, 17 800 kronor för löneregleringar
med anledning av i förenämnda båda propositioner nr 241 och 245 redovisade
förslag, 7 600 kronor för rådgivning i läkemedelsfrågor och kliniska
prövningar samt 2 000 kronor för vikariatsersättningar m. m. Härtill kommer
en automatisk utgiftsstegring med 3 324 kronor för löneklassuppflyttningar
och 62 500 kronor för den allmänna lönehöjningen. Anslaget föreslås
alltså uppräknat med 99 224 kronor eller i runt tal 99 000 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens farmacevtiska
laboratorium, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret
1953/54:

11

Statsutskottets utlåtande nr 11.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 74 000

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t 1 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . 237 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 153 800

Summa kronor 466 000;

b) till Statens farmacevtiska laboratorium: Avlöningar
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 466 000
kronor.

11 :o) Statens farmacevtiska laboratorium: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 18, s. 40 och 41), vilket innebär en höjning
av anslaget med 2 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens farmacevtiska laboratorium:
Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 98 400 kronor.

12 :o) Svenska farmakopékommittén m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 19,
s. 42—46) föreslagit riksdagen att till Svenska farmakopékommittén m. m.
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 74 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 64 000 kronor.

Departementschefen förordar, att antalet ledamöter i farmakopékommittén
utökas från fyra till sex. Det förutsättes få ankomma på Kungl.
Maj :t att efter överläggningar med berörda myndigheter fastställa, vilka
ämnesområden de nya ledamöterna lämpligen bör representera. Såsom
f. n. gäller beträffande den ledamot, som icke tillika är representant för
Sverige i den nordiska farmakopénämnden, anses arvodet till de nya ledamöterna
böra utgå med 1 000 kronor per år. Vidare förordas att för anlitande
av experter anvisade medel ökas från 2 000 till 3 000 kronor samt
att för extra skrivhjälp beräknas ett belopp av cirka 2 000 kronor. Det till
sekreteraren fr. o. in. den 1 januari 1952 utgående särskilda lönetillägget
föranleder en höjning av medelsanvisningen med 2 748 kronor. Befattningen
som laboratoriebiträde föreslås med tillämpning av de i propositionen nr
241/1952 angivna principerna för lönegradsplacering av laboratoriebiträden
placerad i Cg 13. Härför beräknas en kostnadsökning med omkring 1 600
kronor. Till reseersättningar beräknas en med 1 500 kronor minskad medelsanvisning.
Beträffande posten till expenser förordas en böjning med
200 kronor. För avgifter till apotekarpensioneringsfonden beräknas ett belopp
om i runt tal 4 000 kronor, innebärande eu uppräkning med 1 300
kronor.

Sveriges andel i de gemensamma kostnaderna för den nordiska farma -

12

Statsutskottets utlåtande nr 11.

kopénämnden beräknas komma att uppgå till oförändrat belopp eller omkring
12 200 kronor. Därvid förutsättes att det liksom hittills skall få ankomma
på Kungl. Maj :t att sedermera närmare bestämma andelens storlek.
Vad sålunda förordats föranleder en uppräkning av anslaget med 9 348
kronor, vilket belopp anses böra avrundas uppåt till 10 000 kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Huss
(I: 79) och den andra inom andra kammaren av herr Edberg (II: 99), i vilka
hemställts, att riksdagen måtte besluta om ett anslag av 5 000 kronor utgörande
Sveriges anpart i kostnaderna för en assistent vid Nordiska farmakopénämndens
generalsekretariat den 1 juli 1953—30 juni 1954.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen II: 99.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag har icke givit utskottet anledning till erinran.
Då det i första hand bör ankomma på Kungl. Maj :t att pröva, huruvida
den i motionerna 1:79 och 11:99 avsedda utbyggnaden av nordiska
farmakopénämndens generalsekretariat är av den angelägenhetsgrad, att
anslag bör äskas för ändamålet, är utskottet icke berett att tillstyrka yrkandet
i ifrågavarande motioner.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 79 och II: 99 till Svenska
farmakopékommittén m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa
ett förslagsanslag av 74 000 kronor.

13 :o) Statens rättsläkarstationer: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 20, s. 46—49), vilket innebär en ökning av anslaget
med 24 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens rättsläkarstationer,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret
1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 21 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 90 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 47 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 34 400

Summa kronor 193 000;

Statsutskottets utlåtande nr 11.

13

b) till Statens rättsläkarstationer: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 193 000 kronor.

14:o) Statens rättsläkarstationer: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 21, s. 49 och 50), vilket innebär en ökad medelsanvisning
till statens rättsläkarstation vid Stockholm med 8 000 kronor samt till
statens rättsläkarstation i Lund med 3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens rättsläkarstationer: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
92 500 kronor.

15 :o) Medikolegala besiktningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 22, s. 50 och 51), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Medikolegala besiktningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 30 000 kronor.

16:o) Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.: Avlöningar.
Kungl. Maj:t har (punkt 23, s. 51—54) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga
Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för förste provinsialläkare
och provinsialläkare m. fl. vidtaga den ändringen att på densamma upptages
18 nya provinsialläkartjänster, dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1953/54, dels ock till Förste
provinsialläkare och provinsialläkare m. fl. för nämnda budgetår anvisa
ett förslagsanslag av 11 640 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 10 200 000 kronor.

I mitten av september 1952 hade distrikt inrättats för sammanlagt 523
av de på personalförteckningen uppförda 549 provinsialläkartjänsterna.
I distrikten var i 37 fall provinsialläkartjänsten utan innehavare. Det har
visat sig svårare att besätta provinsialläkartjänsterna i de nordligaste länen,
när nya distrikt inrättats i övriga län. Med anledning härav anser sig departementschefen
icke f. n. böra förorda inrättande av nya distrikt i andra
fall än då så erfordras för att ernå en bättre överensstämmelse mellan kommun-
och provinsialläkardistriktsindelningarna. För detta ändamål anses
fr. o. m. nästa budgetår på personalförteckningen böra uppföras 8 nya
tjänster. För omvandling av extra distrikt till ordinarie anses böra inrättas
10 tjänster. För nästa budgetår räknar departementschefen med avlöningar
till 24 förste provinsialläkare och 546 provinsialläkare, därav 1 fr. o. in.
den 1 januari och 15 fr. o. in. den 1 april 1954. Till grundlöner åt dessa
befattningshavare åtgår elt belopp av 6 843 000 kronor eller i runt tal
6 850 000 kronor (+ 130 000). Medelsbehovet för avlöningar till övrig icke -

14

Statsutskottets utlåtande nr it.

ordinarie personal beräknas öka med 100 000 kronor och för rörligt tillägg
med 1 210 000 kronor. Anslaget uppräknas alltså med 1 440 000 kronor.

Personalförteckningen för nästa budgetår anses böra upptaga 18 nya
provinsialläkartj änster.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att på personalförteckningen
för förste provinsialläkare och provinsialläkare in. fl. uppföra
18 nya provinsialläkartj änster;

b) godkänna följande avlöningsstat för förste provinsialläkare
och provinsialläkare m. fl., att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1.

2.

3.

4.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän (förste
provinsialläkare och provinsialläkare), förslagsvis
................................

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t,

a) Arvoden till biträdande förste

provinsialläkare ............ 14 000

b) Avlöning till civila läkar stipendiater,
förslagsvis .............. 100

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ..........................

Rörligt tillägg, förslagsvis ................

Summa kronor

6 850 000

14 100

1 100 000
3 675 900

11 640 000;

c) till Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.:
Avlöningar för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 11 640 000 kronor.

17:o) Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.: Sjukvård m. m.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 24, s. 54 och 55), vilket innebär
en minskning av anslaget med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förste provinsialläkare och provinsialläkare
m. fl.: Sjukvård m. m. för budgetåret 1953/54
anvisa ett förslagsanslag av 15 000 kronor.

18:o) Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.: Reseersättningar.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 25, s. 55), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 11.

15

att riksdagen må till Förste provinsialläkare och provinsialläkare
m. fl.: Reseersättningar för budgetåret 1953/54
anvisa ett förslagsanslag av 250 000 kronor.

19:o) Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.: Bidrag för anskaffande
av bostäder åt provinsialläkare å landsbygden. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 26, s. 55 och 56) samt under erinran, att av
den vid ingången av innevarande budgetår kvarstående reservationen ett''
belopp av 130 340 kronor var disponibelt, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förste provinsialläkare och provinsialläkare
m. fl.: Bidrag för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare
å landsbygden för budgetåret 1953/54 anvisa
ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

20 :o) Bidrag till extra provinsialläkares avlönande m. m. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 27, s. 56—58), vilket innebär en nedräkning
av anslaget med 18 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till extra provinsialläkares
avlönande m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 45 000 kronor.

21 :o) Driftkostnadsersättning för psykiatriska klinikerna i Lund och
Uppsala. Kungl. Maj :t har (punkt 32, s. 59 och 60) föreslagit riksdagen
att till Driftkostnadsersättning för psykiatriska klinikerna i Lund och Uppsala
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 2 800 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 800 000 kronor.

Driftkostnaden per underhållsdag vid psykiatriska kliniken i Lund beräknas
för år 1953 till 47 kronor 14 öre, d. v. s. 22,2 procent högre än den
verkliga dagkostnaden för år 1951, 38 kronor 58 öre. Vid motsvarande ökning
av driftkostnadsersättningen skulle denna vid oförändrad beläggning
under budgetåret 1953/54 komma att uppgå till omkring 657 000 kronor.
På grund av pågående ombyggnad av kliniken uppgick emellertid antalet
vårddagar under år 1951 endast till cirka 14 000. För år 1953 räknar lasarettsdirektionen
med 35 000 vårddagar. Statens driftkostnadsersättning
för sistnämnda år uppskattas till omkring 1 500 000 kronor. Driftkostnaden
per underhållsdag vid psykiatriska kliniken i Uppsala har i inkomstoch
utgiftsstaten för budgetåret 1952/53 beräknats till 41 kronor 59 öre
eller till ett belopp, som är 21,9 procent högre än klinikens verkliga dagkostnad
under budgetåret 1951/52, 34 kronor 13 öre. Vid motsvarande ökning
av driftkostnadsersättningen skulle denna under budgetåret 1953/54
uppgå till omkring 1 300 000 kronor. Anslaget beräknas alltså till 2 800 000
kronor.

16

Statsutskottets utlåtande nr il.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Driftkostnadsersättning för psykiatriska
klinikerna i Lund och Uppsala för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 2 800 000 kronor.

22:o) Ersättning till Malmöhus läns landsting för anskaffande av bostäder
till personal vid psykiatriska kliniken i Lund. Kungl. Maj :t har (punkt
33, s. 60 och 61) föreslagit riksdagen att till Ersättning till Malmöhus läns
landsting för anskaffande av bostäder till personal vid psykiatriska kliniken
i Lund för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 48 500 kronor.

Något motsvarande anslag finnes ej uppfört på riksstaten för innevarande
budgetår.

Sedan Malmöhus läns landstings hälso- och sjukvårdsberedning anhållit
om överläggningar rörande ersättning för personalbostäder inom psykiatriska
kliniken i Lund uppdrog Kungl. Maj :t den 29 september 1950 åt
statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande att å statens vägnar
upptaga sådana förhandlingar samt att till Kungl. Maj :t inkomma med på
förhandlingarna grundade förslag i ämnet. I skrivelse den 15 november 1952
har statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande anfört i huvudsak
följande.

Enligt det mellan Kungl. Maj :t och kronan samt Malmöhus läns landsting
den 24 oktober och 5 september 1928 slutna avtalet har landstinget
åtagit sig att driva den av staten uppförda psykiatriska kliniken i Lund.
I enlighet med beslut av 1948 års riksdag har verkställts viss ny- och ombyggnad
av kliniken. I överensstämmelse med byggnadsförslaget har samtliga
i kliniken inrymda personalbostadsrum blivit tagna i anspråk för sjukvårdsändamål.
Till följd härav måste motsvarande bostäder anskaffas på
annat håll. Frågan om vilken av parterna, som har att svara för denna anskaffning,
är icke reglerad i avtalet. Då emellertid bostäder fanns inrymda
i kliniken vid tiden för byggnadens upplåtande till landstinget, finner kommittén
skäligt, att landstinget erhåller viss ersättning för anskaffning av
motsvarande bostäder utanför byggnaden.

Kommittén har beräknat ersättningsbeloppet till 48 500 kronor, vilket
motsvarar det kapitaliserade värdet å merkostnaderna efter 7 procent.

Departementschefen har funnit den föreslagna ersättningen skälig.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Ersättning till Malmöhus läns landsting
för anskaffande av bostäder till personal vid psykiatriska
kliniken i Lund för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag
av 48 500 kronor.

23 :o) Bidrag till sinnessjukvården i Stockholm, Göteborg och Malmö. I
enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 34, s. 61 och 62), vilket innebär
en huvudsakligen av den fortgående stegringen av vårdkostnaderna vid

Statsutskottets utlåtande nr 11. 17

statens sinnessjukhus betingad ökning av anslaget med 3 500 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till sinnessjukvården i Stockholm,
Göteborg och Malmö för budgetåret 1953/54 anvisa
ett förslagsanslag av 17 500 000 kronor.

24 :o) Bidrag till uppförande eller inrättande av psykiatriska avdelningar
vid lasarett. Bidrag till driften av psykiatriska avdelningar vid lasarett.
Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av vårdhem för lättskötta
sinnessjuka. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 35—37,
s. 62 och 63), vilka innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1953/54 anvisa till

a) Bidrag till uppförande eller inrättande av psykiatriska
avdelningar vid lasarett ett reservationsanslag av 100 kronor;

b) Bidrag till driften av psykiatriska avdelningar vid lasarett
ett förslagsanslag av 30 000 kronor;

c) Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av vårdhem
för lättskötta sinnessjuka ett reservationsanslag av
100 kronor.

25 :o) Bidrag till driften av vårdhem för lättskötta sinnessjuka. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 38, s. 63 och 64), vilket innebär en ökning
av anslaget med 200 000 kronor, betingad av ökning av antalet vårdplatser,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av vårdhem för
lättskötta sinnessjuka för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 1 600 000 kronor.

26:o) Statens skol- och yrkeshem på Salbohed: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39, s. 64 och 65), vilket innebär en ökning
av anslaget med 44 000 kronor, varav 37 000 kronor i anledning av
höjt rörligt tillägg och 2 300 kronor på grund av lönegradsuppflyttningar
enligt propositionen 241/1952, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens skol- och
yrkeshem på Salbohed, att tillämpas tills vidare fr. o. in.
budgetåret 1953/54:

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1953. (1 samt. Nr 11.

18

Statsutskottets utlåtande nr 11.

1.

2.

3.

4.

Avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
......................................

Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t, förslagsvis
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
Rörligt tillägg, förslagsvis

Summa kronor

71 400
2 500
116 900
96 200

287 00ÖT

b) till Statens skol- och yrkeshem på Salbohed: Avlöningar
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
287 000 kronor.

27:o) Statens skol- och yrkeshem på Salbohed: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40, s. 65—67), vilket innebär ökad medelsanvisning
till expenser med 4 600 kronor och till övriga utgifter med
9 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skol- och yrkeshem på Salbohed:
Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 182 200 kronor.

28:o) Statens skol- och yrkeshem i Vänersborg: Avlöningar. Kungl. Maj :t
har (punkt 41, s. 67—69) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens skol- och yrkeshem i Vänersborg,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1953/54, dels ock till
Statens skol- och yrkeshem i Vänersborg: Avlöningar för nämnda budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 161 500 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 125 000 kronor.

Med hänsyn till angelägenheten av att en differentiering av eleverna
kommer till stånd även under deras fritid förordas, att fr. o. m. nästa budgetår
ytterligare en vårdarinna anställes. Befattningshavaren anses böra
placeras i lönegrad Cg 10. Anslaget föreslås höjt med 7 632 kronor för
tjänsten såsom vårdarinna, 5 250 kronor för automatiska löneklassförändringar,
2 500 kronor för ersättning för obekväm arbetstid, 1 704 kronor i
anledning av lönegradsuppflyttningar enligt propositionen 241/1952 samt
19 400 kronor för den allmänna lönehöjningen. Anslaget anses alltså böra
uppräknas med 36 486 kronor eller i runt tal 36 500 kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens skol- och
yrkeshem i Vänersborg, att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1953/54:

Statsutskottets utlåtande nr 11. 19

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 26 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 3 000

3. Avlöningar till övrig ieke-ordinarie personal . . 77 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 54 700

Summa kronor 161 500;

b) till Statens skol- och yrkeshem i Vänersborg: Avlöningar
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
161 500 kronor.

29:o) Statens skol- och yrkeshem i Vänersborg: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 42, s. 69 och 70), vilket innebär ökad
medelsanvisning till reseersättningar med 500 kronor, till expenser med
2 150 kronor samt till övriga utgifter med 6 850 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skol- och yrkeshem i Vänersborg:
Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 78 000 kronor.

30 :o) Bidrag till anstalter för obildbara sinnesslöa. Kungl. Maj :t har
(punkt 43, s. 70—72) föreslagit riksdagen att dels medgiva, att statsbidraget
till driftkostnader vid anstalter för obildbara sinnesslöa må utgå enligt
av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna grunder, dels ock till
Bidrag till anstalter för obildbara sinnesslöa för budgetåret 1953/54 anvisa
ett förslagsanslag av 3 960 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 200 000 kronor.

Departementschefen anser det angeläget att i görligaste mån undvika
ytterligare höjning av vårdavgifterna och tillstyrker därför, att statsbidraget
provisoriskt höjes från 400 till 450 kronor för elev och halvår. Då statsbidraget
utbetalas halvårsvis i efterskott anses höjningen böra genomföras
fr. o. m. den 1 januari 1953. Kostnadsökningen i anledning härav beräknas
till 400 000 kronor. Härtill kommer kostnaden för 400 nytillkomna vårdplatser
med 360 000 kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,
att riksdagen må

a) medgiva, att statsbidraget till driftkostnader vid anstalter
för obildbara sinnesslöa må utgå enligt av departementschefen
i statsrådsprotokollet över inrikesärenden för
den 2 januari 1953 angivna grunder;

20

Statsutskottets utlåtande nr It.

b) till Bidrag till anstalter för obildbara sinnesslöa för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 3 960 000
kronor.

31 :o) Bidrag till uppförande eller inrättande av anstalter för bildbara
sinnesslöa. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 44, s. 72) och
under erinran att anslaget, som å gällande riksstat uppförts med ett belopp
av 100 000 kronor, vid ingången av budgetåret 1952/53 uppvisade en
reservation av 727 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till uppförande eller inrättande
av anstalter för bildbara sinnesslöa för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 850 000 kronor.

32 ro) Bidrag till driften av anstalter för bildbara sinnesslöa. Kungl. Maj :t
har (punkt 45, s. 72—76) föreslagit riksdagen att dels medgiva att statsbidraget
till driftkostnader vid anstalter för bildbara sinnesslöa må utgå
enligt av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade grunder,
dels ock till Bidrag till driften av anstalter för bildbara sinnesslöa för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 6 900 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 6 200 000 kronor.

Statsbidraget till lärarpersonalens löner beräknas till 2 486 800 kronor
eller i runt tal 2 400 000 kronor. Departementschefen förordar, att driftbidraget
för andra elever än dem, som utplacerats i kontrollerad familjevård
och på externat, provisoriskt höjes från 400 till 450 kronor för elev
och halvår. Då statsbidragen utbetalas halvårsvis i efterskott, föreslås de
föreslagna ändringarna skola tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1953. Vid
bifall härtill anses det för övriga driftkostnader för innevarande budgetår
beräknade beloppet, 3 980 000 kronor, böra höjas med 528 000 kronor till
4 508 000 kronor eller i runt tal 4 500 000 kronor. Det tillstyrkes även, att
statsbidraget för inackordering av vissa barn vid externatskolor höjes till
450 kronor för elev och halvår. Skolöverstyrelsens förslag om utvidgning av
statsbidragsgivningen för denna inackorderingsverksamhet anser sig departementschefen
böra biträda. Kostnadsökningen vid bifall till dessa förslag
uppskattas till 19 000 kronor. Vidare förordas, att två utbildningskurser
för vårdarinnor inom sinnesslövården anordnas under nästa budgetår.
Kostnaderna beräknas till 8 000 kronor för kurs. Det sammanlagda
medelsbehovet för nästa budgetår skulle sålunda uppgå till 6 935 000 kronor
eller i runt tal 6 900 000 kronor.

Vad beträffar övriga ändamål, vilka tillgodoses från detta anslag, tillstyrkes
att för nästa budgetår ett belopp av 20 000 kronor får utgå till Allmänna
svenska föreningen för vården om sinnesslöa och fallandesjuka föi anord -

Statsutskottets utlåtande nr It.

21

nande av en utbildningskurs för vårdpersonal vid sinnesslöanstalterna. Kostnaden
anses kunna rymmas inom det nyss angivna anslagsbeloppet.

Vad angår utbildningen av sinnesslölärare har 1946 års hjälp- och särklasslärarutrednings
hösten 1947 framlagda förslag om inrättande av ett
speciallärarinstitut, avsett bl. a. för utbildning av sinnesslölärare, ännu ej
föranlett någon åtgärd från statsmakternas sida. Det förordas, att det får
ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om den lämpligaste formen för ifrågavarande
utbildning, varvid uppkommande kostnader -— i likhet med bidraget
till seminariet å Slagsta och kostnaderna för de med hjälpklasslärarutbildningen
kombinerade kurserna — föreslås få bestridas från nu ifrågavarande
anslag.

Utskottet. För den händelse den nu pågående verksamheten med utbildning
av sinnesslölärare vid seminariet å Slagsta kommer att upphöra, har
utskottet icke något att erinra mot att Kungl. Maj :t fattar beslut om den
lämpligaste formen för bedrivande av ifrågavarande utbildning, intill dess
riksdagen får tillfälle att taga ställning till 1946 års hjälp- och särklasslärarutrednings
förslag i ämnet.

Kungl. Maj :ts förslag till ändrade statsbidragsgrunder tillstyrkes av utskottet
såsom ett provisorium. Då icke heller beräkningen av medelsbehovet
under nu ifrågavarande anslag givit utskottet anledning till erinran, hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att statsbidraget till driftkostnader vid anstalter
för bildbara sinnesslöa må utgå enligt av departementschefen
i statsrådsprotokollet över inrikesärenden för
den 2 januari 1953 angivna grunder;

b) till Bidrag till driften av anstalter för bildbara sinnesslöa
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
6 900 000 kronor.

33 :o) Bidrag till epileptikeranstalter. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 49, s. 77 och 78), vilket innebär en ökning av anslaget med
100 000 kronor med hänsyn till en föreslagen provisorisk höjning av statsbidraget
från 450 till 500 kronor per elev och lästermin resp. halvår samt
till belastningen under budgetåret 1951/52, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att statsbidraget till driftkostnader vid epileptikeranstalter
må utgå enligt av departementschefen i
statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 2 januari
1953 angivna grunder;

b) medgiva, alt till svenska diakonsällskapet må — utan
hinder av gällande bestämmelser om statsbidrag till epilep -

22

Statsutskottets utlåtande nr 11.

tikeranstalter -— under budgetåret 1953/54 utgå ett extia
statsbidrag med högst 44 000 kronor för en vid Berga vårdhem
för fallandesjuka män anordnad klinisk undersökningsavdelning,
på villkor, bl. a., att vid densamma mottages
patienter även från andra epileptikeranstalter enligt
anvisningar som inspektören för sinnesslövården ma meddela; c)

till Bidrag till epileptikeranstalter för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 800 000 kronor.

34:o) Karolinska sjukhuset: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 51,
s. 79—102) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga
av departementschefen föreslagna ändringar i personalförteckningen
för karolinska sjukhuset, dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för karolinska sjukhuset, att tillämpas tills vidare fr. o. in.
budgetåret 1953,54, dels ock till Karolinska sjukhuset: Avlöningar för
nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 18 009 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 14 270 000 kronor.

Departementschefen anser, att direktionen bör bemyndigas att inom gällande
personal- och kostnadsram vidtaga sådana dispositioner beträffande
vårdpersonalen, som kan leda till en minskning av övertidstjänstgöringen.
Den nya organisationen kommer att innebära, att varje nattsköterska får
att ansvara för mer än en, i regel tre vårdavdelningar. Antalet sköterskor
med sådan tjänstgöring kan beräknas till 20. Det förordas, att sköterska
vid nattjänstgöring med ansvar för mer än en vårdavdelning erhåller vikariatslöneförordnande
i 14 lönegraden. Det förordas, att direktionen bemyndigas
att i mån av behov placera tillgängliga undersköterskebefattningar
även vid polikliniker, laboratorier och behandlingsavdelningar. En
befattning som förste underläkare vid kirurgiska kliniken föreslås omändrad
till en tjänst som överläkare i Ce 29.

Beträffande formen för ersättning för de patologiska undersökningar,
som utföres vid radiopatologiska institutionen och patologiska avdelningen,
förordas, att man frångår den nuvarande indirekta ersättningsformen och
att i stället särskild läkarpersonal anställes för de patologiska undersökningarna.
Att så bör ske vid radiopatologiska institutionen synes departementschefen
uppenbart. Däremot kan enligt departementschefen tvekan
råda, om en sådan lösning är lämplig även beträffande den patologiska avdelningen.
Starka skäl anses dock tala mot att man bibehåller det nuvarande
ersättningssystemet. Detta system förutsätter, att ett bindande
avtal träffas mellan sjukhuset och läkarna, varigenom läkarna, utöver sina
ordinarie arbetsuppgifter, på fritid åtager sig eu viss andel av undersökningsverksamheten
mot särskild ersättning. Innehavarna av vissa på karo -

Statsutskottets utlåtande nr 11.

23

linska institutets stat upptagna lärartjänster skulle sålunda bliva skyldiga
att utanför ordinarie arbetstid utföra undersökningsarbete, som till väsentlig
del vore utan betydelse för forskning och undervisning. Departementschefen
förordar, att vid radiopatologiska institutionen inrättas en förste och
en andre underläkartjänst och att eu laboratorsbefattning i Ce 31 inrättas
vid den patologiska avdelningen. I samband härmed anses höra föreskrivas
skyldighet för den vid patologisk-anatomiska institutionen anställda lärarpersonalen
att utföra för utbildningsändamål erforderliga patologiska
undersökningar, vilka beräknas till 2 000 för år. Vid bifall till detta förslag
anses medel för gäldande av ersättning för patologiska undersökningar
icke vidare böra anvisas under sjukhusets omkostnadsanslag.

Det förordas att 3 nya sjuksköterskor i Ce 12 anställes vid medicinska
garnisonsavdelningen. I samband härmed anses eu tjänst såsom sjukvårdsbiträde
i Cg 5 kunna utgå. Vid ögonkliniken föreslås skola inrättat
en befattning som förste underläkare. Vidare förordas att personalen på
radiumhemmets gynekologiska avdelning ökas med en förste underläkare
och ett ekonomibiträde i Cg 5. Vid hudkliniken anses 5 sjukvårdsbiträden
i Cg 5 och 1/2 sjuksköterska i Ce 12 böra ersättas med 5 barnsköterskor i
Ce 6. Personalen vid barnkliniken anses böra utökas med 10 barnsköterskor
i Ce 6. Personalen vid röntgendiagnostiska avdelningen föreslås förstärkt
med en andre underläkare, en översköterska i Ca 14 samt ett sjukvårdsbiträde
i Cg 5. Vid intendentkontoret anses böra inrättas två assistentbefattningar,
av vilka en i 21 och en i 19 lönegraden, båda tills vidare på
extra ordinarie stat. I samband härmed anses nuvarande medelsanvisning
å 10 000 kronor för anlitande av tillfällig arbetskraft böra indragas samt
en befattning som assistent i Cg 17 utbytas mot en tjänst som kontorist i
C e 13. En reparatörstjänst i Ce 13 föreslås ändrad till ordinarie och en befattning
som arbetsinstruktör i Ce 14 överförd till serafimerlasarettets stat.

År 1948 påbörjades vid karolinska sjukhuset eu verksamhet för s. k.
arbetsberedning, vilken avsåg att i första hand giva vid sjukhuset inskrivna
patienter industriell arbetsterapi. I skrivelse den 7 mars 1952 har styrelsen
för statens arbetsklinik i Stockholm hemställt om bemyndigande för styrelsen
att övertaga den vid arbetsberedningen hittills bedrivna verksamheten.
Departementschefen förordar, att arbetsberedningen tills vidare bibehålies
vid sjukhuset. Emellertid tillstyrkes, att för arbetsledare!! inrättas
eu tjänst som arbetsinstruktör i Cg 14 å sjukhusets stat. Det förordas
vidare, att ordförandens och vice ordförandens arvoden höjes från
3 000 till 3 300 resp. från 900 till 1 000 kronor. Sammanträdesarvodet till
annan direktionsledamot än ordförande och vice ordförande ävensom till
suppleant för sådan anses böra ökas med 2 kronor till 8 kronor. Det särskilda
arvode, som tillkommer direktionsledamot, vilken tillika är ledamot
eller suppleant i direktionens arbetsutskott, föreslås uppräknat från 480
kronor till 540 kronor.

24

Statsutskottets utlåtande nr it.

Vid anmälan av de för budgetåret 1953/54 erforderliga anslagen till ecklesiastikdepartementet
har chefen för ecklesiastikdepartementet föreslagit,
att en personlig laboratur i klinisk audiologi inrättas för docenten vid karolinska
institutet Lennart Holmgren, vilken laboratur är avsedd att förenas
med en befattning som överläkare vid det audiologiska laboratoriet vid
karolinska sjukhuset. Med hänsyn härtill anses under förevarande punkt
medel böra beräknas för överläkararvode åt Holmgren med 1 500 kronor.

Vad sålunda föreslagits medför en ökning av medelsbehovet med 232 000
kronor för personalförstärkningar och 1 000 kronor för arvodeshöjningar.
För vikariatsersättningar beräknas en ökning av 10 000 kronor. Härtill kommer
provisoriskt lönetillägg för tjänstgöring på s. k. obekväm arbetstid
med cirka 186 000 kronor. De automatiska utgiftsökningarna uppskattas
till 86 000 kronor för löneklassuppflyttningar och 2 600 000 kronor för rörligt
tillägg. Övertidsersättningarna anses minska med cirka 100 000 kronor.
Med hänsyn till belastningen föreslås ordinarieposten höjd med 50 000 och
anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kung].
Maj :t, med likaledes 50 000 kronor. I 1951 års statsverksproposition beräknades
att barnklinikens personal skulle komma att tillsättas successivt.
Medelsanvisningen för budgetåren 1951/52 och 1952 53 har anpassats härefter.
På grund härav erfordras nu en uppräkning av medelstilldelningen
med 232 000 kronor. För ändrade lönegradsplaceringar och arvodeshöjningar
till följd av riksdagens beslut i anledning av i propositionerna 107,
241, 242 och 245/1952 framlagda förslag anses böra avses 185 000 resp.
99 000 kronor, ökningen skulle alltså bli 3 631 000 kronor.

1944 års byggnadskommitté uppskattade år 1948 personalbehovet vid
den nya reumatologiska kliniken till 52 befattningshavare medan direktionen
nu framlagt en personalstat omfattande 53Vä befattningshavare.
Direktionen har därvid förutsatt, att sjukvårdspersonalen skall ha högst
192 timmars tjänstgöring per 4-veckorsperiod samt att övertidstjänstgöring
icke skall förekomma annat än i enstaka undantagsfall. För egen del har
departementschefen funnit sig böra framlägga följande förslag till personalstat.

Vid vårdavdelningarna räknas i likhet med direktionen med följande
personal, nämligen 3 översköterskor i Ce 14, 61/.„, sjuksköterskor i Ce 12,
161/’ sjuksköterskeelever eller sjukvårdsbiträden i Cg 5, 6 ekonomibiträden
i Cg 5 och 1 kurator i Ce 17. Vid polikliniken anses behov föreligga av
följande personal, nämligen 1 översköterska i Ce 14, 1 sjuksköterskeelev
eller sjukvårdsbiträde i Cg 5, 1 ekonomibiträde i Cg 5 och 1 kontorsbiträde
i Cf 4—Ce 8. För laboratoriet beräknas 1 översköterska i 14 lönegraden,
1 sjuksköterskeelev eller sjukvårdsbiträde i 5 lönegraden samt 1 ekonomibiträde
i 5 lönegraden. Samtliga dessa befattningshavare föreslås dock i
avbidan på begärd utredning angående förutsättningarna för en rationalisering
av laboratorieverksamheten vid sjukhuset endast skola erhålla

Statsutskottets utlåtande nr 11.

25

extra anställning. I fråga om läkarpersonalen ansluter sig departementschefen
såvitt angår chefskapet för kliniken till reservanternas inom direktionen
mening, att chefen tills vidare bör vara biträdande överläkare, underställd
chefen för den medicinska kliniken. Härutöver fordras 2 förste och
1 andre underläkare. För kulvertvåning in. m. samt badavdelning anses
böra beräknas l''/2 ekonomibiträde i Cg 5 och ett sjukvårdsbiträde i Ce 6.
Vad slutligen angår för kliniken gemensam ekonomipersonal förordas anställande
av en reparatör i Ce 13 och en vaktmästare i Ca 10. Antalet
ekonomibiträden anses böra bestämmas till 4. Det sammanlagda antalet
befattningshavare skulle i enlighet härmed uppgå till 52*/*. Kostnaden
för personalen på reumatologiska kliniken under ett kvartal beräknas
till 108 000 kronor. Då det ökade medelsbehovet för befintliga aATdelningar
uppgår till 3 631 000 kronor, skulle alltså avlöningsanslaget behöva uppräknas
med sammanlagt 3 739 000 kronor.

Det föreslås få ankomma på Kungl. \Iaj:t att företaga erforderliga ändringar
i personalförteckningen.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande
motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Huss m. fl. (I: 33) och den andra inom andra kammaren av herr
Olsson i Gävle m. fl. (II: 63), i vilka föreslås, att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t måtte hemställa, att Kungl. Maj :t måtte uppdraga åt kommissionen
för förhandlingar rörande karolinska sjukhuset in. in. att upptaga
förhandlingar med Stockholms stad angående hjärtklinikens å Södersjukhuset
upplåtande för undervisningsändamål in. in.,

dels en inom första kammaren av herr Hnss in. fl. väckt motion (I: 77),
vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att inrätta en professur i reumatologi
vid karolinska sjukhuset fr. o. in. den 1 april 1954, vars innehavare
tillika skall vara överläkare för reumatologiska kliniken vid karolinska
sjukhuset i stället för den av Kungl. Maj :t föreslagna biträdande
överläkaren vid denna klinik, samt att riksdagen i övrigt måtte bifalla
vad i statsverkspropositionens bilaga 13 begärts beträffande den nya reumatologiska
klinikens vid karolinska sjukhuset personalbehov,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Huss (I: 781 och den andra inom andra kammaren av fröken
Höjer in. fl. (II: 102), i vilka, såvitt avser förevarande anslag, hemställts,
dels att befattningar som ledande sjuksköterska i lönegrad Ca 15 enligt
direktionens förslag inrättas på vardera kirurgiska klinikens operationsavdelning
samt kvinnokliniken, dels att ytterligare en sjuksköterskebefattning
i lönegrad Ce 12 inrättas å operationsavdelningen, dels att undcrskötersketjänster
enligt i motionerna angivet förslag inrättas för att nedbringa
sjuksköterskeelevs dagliga rutinarbete till sex timmar, dels ock att

26

Statsutskottets utlåtande nr It.

medel till de i motionen angivna ändamålen måtte anvisas enligt direktionens
förslag,

dels ock en inom första kammaren av herr Wistrand väckt motion
(1:258), vari hemställts, att riksdagen måtte med avslag å Kungl. Maj:ts
proposition i denna del besluta att undersökningsverksamheten å den patologiska
institutionen måtte få bedrivas efter samma grunder som under
nu löpande budgetår samt att härför erforderliga medel måtte beviljas.

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
får utskottet hänvisa till motionerna 1:33, I: 77, II: 102 samt I: 258.

Vidare har utskottet i förevarande sammanhang till behandling förehaft
§ 27 i riksdagens revisorers år 1952 avgivna berättelse, vilken paragraf
upptar vissa iakttagelser rörande poliklinikerna vid karolinska sjukhuset
och serafimerlasarettet. Efter att ha lämnat en redogörelse för en verkställd
enkät rörande antalet besök vid de båda sjukhusens polikliniker samt
väntetiderna för patienterna, har revisorerna gjort följande uttalande.

Omfattningen av den polildiniska verksamheten vid karolinska sjukhuset
och serafimerlasarettet är såsom framgår av den lämnade redogörelsen
högst betydande. Uppenbart är att allmänheten har både ett ekonomiskt
och ett humanitärt intresse av att väntetiderna blir så korta som
möjligt vid eu verksamhet av förevarande art. Av revisorernas utredning
synes också framgå, att flera av poliklinikläkarna vidtagit de åtgärder för
nedbringande av väntetiderna som rimligen kan fordras av dem. Att allmänhetens
möjligheter att utan dröjsmål erhålla erforderlig vård det
oaktat synes i flera avseenden mindre tillfredsställande torde i viss mån
sammanhänga med det förhållandet, att man inte på alla polikliniker
ägnat frågan om nedbringandet av väntetiderna all önskvärd uppmärksamhet.
Vidare förekommer förhållanden — exempelvis den osedvanliga
omfattningen av verksamheten, vilken medför att kommunernas ansvar
för den öppna sjukhusvården i viss mån överflyttas på staten — varöver
varken poliklinikföreståndarna eller sjukhusen kan råda. Revisorerna vill
för sin del förorda att en undersökning verkställes om möjligheten att nedbringa
väntetiderna för patienterna vid karolinska sjukhusets och serafimerlasarettets
polikliniker. Härvid bör ock gränsdragningen mellan den
statliga och kommunala sjukvården beaktas i den mån lösningen av ovan
berörda spörsmål påverkas därav.

Utskottet. Samtidigt som utskottet ger uttryck åt sin tillfredsställelse
över att Kungl. Maj :t tillkallat särskilda sakkunniga för att verkställa
den av förra årets riksdag begärda översynen av arbetsuppgifter och arbetsförhållanden
vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet, vill utskottet
upprepa sin i fjol uttalade förväntan att dessa sakkunniga bedriver sitt
arbete med all den skyndsamhet som omständigheterna medger. Att döma
av de resultat, som vunnits vid den av direktionen föranstaltade utredningen
rörande besparings- och rationaliseringsmöjligheter, bör icke oväsentliga
besparingar kunna göras också vid de sakkunnigas översyn. I

Statsutskottets utlåtande nr 11.

27

avbidan på resultatet av översynen bör enligt utskottets uppfattning stor
varsamhet iakttagas då det gäller att utbygga sjukhusens personalorganisation.

Förslaget att direktionen skall bemyndigas att i mån av behov placera
befintliga undersköterskebefattningar även vid polikliniker, laboratorier
och behandlingsavdelningar föranleder ej erinran från utskottets sida. I
motionerna 1:78 och 11:102 har beträffande cirka 10 underskötersketjänster,
som uppges ej ha erhållit placering, föreslagits att de skall inrättas
på vårdavdelningar med cirka 4 elever för att nedbringa sjuksköterskeelevernas
rutinarbete till 6 timmar. Då det synes böra ankomma
på direktionen att med tillämpning av hittills gällande regler och det av
utskottet nyss förordade bemyndigandet i första hand bestämma om undersköterskornas
placering på det sätt som bäst tjänar sjukvårdens intressen,
och då även nu berörda spörsmål torde bli föremål för de sakkunnigas
översyn, är utskottet icke berett att tillstyrka något riksdagens uttalande
i av motionärerna avsedd riktning.

Utskottet tillstyrker förslaget att vid radiopatologiska institutionen inrättas
en förste och en andre underläkartjänst. Genom sistnämnda personalförstärkning
bör, såsom departementschefen framhållit, den på institutionen
ankommande forsknings- och undervisningsverksamheten kunna
bedrivas i önskvärd omfattning.

Vad angår den patologiska avdelningen innebär departementschefens
förslag att en laboratorsbefattning i Ce 31 skall inrättas samt att i samband
därmed skall föreskrivas skyldighet för den vid patologisk-anatomiska
institutionen anställda lärarpersonalen att utföra för utbildningsändamål
erforderliga patologiska undersökningar, vilka beräknas till 2 000 för
år. I motionen I: 258 har yrkats att riksdagen med avslag å Kungl. Maj :ts
proposition i denna del måtte besluta att undersökningsverksamheten å
den patologiska institutionen får bedrivas efter samma grunder som
under nu löpande budgetår samt att härför erforderliga medel måtte beviljas.
Utskottet ansluter sig för sin del till departementschefens uppfattning
att starka skäl talar mot att man bibehåller det nuvarande ersättningssystemet,
varför utskottet tillstyrker departementschefens förslag. Emellertid
kan enligt utskottets mening icke helt bortses från de i motionen I: 258
uttalade farhågorna, att karolinska sjukhuset vid ett genomförande av
förslaget kan komma att ställas inför svårigheter. För den händelse så
skulle bli fallet, bör provisoriska åtgärder kunna vidtagas, som möjliggör
verksamhetens upprätthållande i erforderlig utsträckning under eu övergångsperiod.
Kungl. Maj :t torde därefter efter prövning av förslag, som bör
framläggas av karolinska sjukhusets direktion i samråd med de inledningsvis
nämnda sakkunniga, underställa riksdagen förslag till annan ändamålsenlig
ordning. Utskottet förordar av denna anledning att Kungl. Maj:t
erhåller bemyndigande att, därest den i statsverkspropositionen föreslagna

28

Statsutskottets utlåtande nr 11.

ordningen skulle visa sig icke lämpligen kunna genomföras, under budgetåret
1953/54 vidtaga de åtgärder, som kan visa sig nödvändiga för att en
ur det allmännas synpunkt tillfredsställande verksamhet skall kunna bedrivas.
Hinder bör därvid icke möta för Kung]. Maj :t att — i den mån så
visar sig ofrånkomligt — medgiva för ändamålet erforderligt överskridande
av karolinska sjukhusets avlönings- eller omkostnadsanslag.

Vid behandlingen av förslaget om utökning av personalen vid barnkliniken
med 10 barnsköterskor i Ce 6 har utskottet inhämtat uppgifter,
vilka visar att personaltillgången per vårdplats är större på denna klinik
än på motsvarande kliniker vid undervisningssjukhusen i Uppsala och
Lund. Orsakerna till denna överdimensionering av personalen vid karolinska
sjukhuset synes böra klarläggas av de inledningsvis omnämnda
sakkunniga. Utskottet har, ehuru med tvekan, funnit sig i avbidan på
utredningens resultat kunna godtaga departementschefens förslag, varvid
utskottet likväl förutsatt att avdelningen skall beläggas i en omfattning,
som i förhållande till personaltillgången ungefär motsvarar den som förekommer
på andra jämförbara vårdavdelningar.

Departementschefens förslag rörande den nya reumatologiska klinikens
personaluppsättning har utskottet funnit sig kunna förorda.

I frågan, huruvida chefen för avdelningen såsom departementschefen
föreslagit tills vidare bör vara biträdande överläkare eller, såsom i motionen
I: 77 föreslagits, professor i reumatologi vid karolinska institutet och
tillika överläkare vid ifrågavarande klinik, har utskottet från sakkunnigt
håll inhämtat informationer. De sakkunniga har samstämmigt uppgivit,
att svensk reumatologisk forskning står högt, men däremot har meningarna
gått starkt isär då det gällt frågan, huruvida departementschefens eller
motionärernas förslag i fråga om chefsskapet för ifrågavarande klinik är att
föredraga. För egen del anser utskottet, att frågan uppenbarligen äger ett
visst samband med de av 1948 års läkarutbildningskommitté nyligen framlagda
förslagen samt att frågan om tjänsteställningen för ifrågavarande
klinikchef även av andra skäl bör definitivt lösas i ett större sammanhang
— motionärerna har ju pekat på att professurer i reumatologi bör
inrättas vid landets samtliga fyra medicinska högskolor. Utskottet förutsätter
med hänsyn till angelägenheten av en förstärkt insats från det allmännas
sida vid bekämpandet av de reumatiska sjukdomarna, att Kungl.
Maj:t ägnar spörsmålet skärpt uppmärksamhet.

Utskottet har med anledning av förslaget om anställande i samband med
tillkomsten av nu ifrågavarande klinik av ytterligare fyra ekonomibiträden
tagit del av en inom centrala sjukvårdsberedningen upprättad sammanställning,
varav framgår, att antalet dagsportioner per kökspersonalenhet vid karolinska
sjukhuset utgör 6 241. Till jämförelse vill utskottet nämna, att motsvarande
tal för akademiska sjukhuset i Uppsala är 10 459, för Sahlgrenska
sjukhuset 11 254 och för Eskilstuna lasarett 11 544. Ehuru utskottet såsom
nämnts tillstyrker departementschefens förslag även i denna del, förutsätter

Statsutskottets utlåtande nr 11.

29

utskottet att de sakkunniga utreder orsakerna till den som det förefaller
mindre goda effektiviteten i karolinska sjukhusets kök.

Vad departementschefen i övrigt föreslagit föranleder ej erinran från utskottets
sida.

Den i motionerna I: 78 och II: 102 väckta frågan om inrättande a''\
befattningar som ledande sjuksköterska i 15 lönegraden vid vissa avdelningar
av karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet har av Kungl. Maj :t
upptagits i propositionen nr 165.

I rådande läge kan utskottet icke tillstyrka tidigare icke berörda yrkanden
i motionerna I: 77, I: 78 och II: 102, som är hänförliga till förevarande
anslag.

I motionerna I: 33 och II: 63 har föreslagits, att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t måtte hemställa, att Kungl. Maj:t måtte uppdraga åt kommissionen
för förhandlingar rörande karolinska sjukhuset in. m. att upptaga
förhandlingar med Stockholms stad angående hjärtklinikens å Södersjukhuset
upplåtande för undervisningsändamäl in. in. Utskottet finner
vad i dessa motioner anförts beaktansvärt. Emellertid måste här som på
andra områden en avvägning ske mellan det i och för sig önskvärda och
de kostnader, det skulle betinga. Slutlig ställning till frågan bör därför
icke tagas förrän kostnaderna kan överblickas. Med hänsyn till det anförda
förordar utskottet, att riksdagen anhåller att Kungl. Maj :t måtte lata utreda
de organisatoriska och ekonomiska förutsättningarna för ifrågavarande
hjärtkliniks upplåtande för undervisningsändamäl m. in.

Vad slutligen angår de av riksdagens revisorer gjorda iakttagelserna rörande
poliklinikerna vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet, vill
utskottet understryka revisorernas uttalande om önskvärdheten, ej minst
ur humanitär synpunkt, av att väntetiderna blir så korta som möjligt vid en
verksamhet av förevarande art. Utskottet förordar därför, att riksdagen hos
Kungl. Maj :t hemställer, att den av revisorerna föreslagna utredningen kommer
till stånd.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. i anledning av motionen 1:258 i skrivelse till Kungl.
Maj :t giva tillkänna vad utskottet ovan anfört;

II. besluta att icke bifalla motionen 1:77;

III. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag
å motionerna I: 78 och II: 102, i vad de avser förevarande
anslag,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t alt vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för karolinska sjukhuset, vilka påkallas
av vad departementschefen förordat i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 2 januari 1953;

b) godkänna följande avlöningsstat för karolinska sjukhuset,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1953/54:

30

Statsutskottets utlåtande nr 11.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................. 2 065 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis 617 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 9 361 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. 5 966 000

Summa kronor 18 009 000;

c) till Karolinska sjukhuset: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 18 009 000 kronor;

IV. i anledning av motionerna I: 33 och II: 63 i skrivelse
till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet ovan anfört;

V. i anledning av riksdagens revisorers uttalande rörande
poliklinikerna vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet
hos Kungl. Maj :t anhålla om utredning i de hänseenden,
revisorerna angivit.

35 :o) Karolinska sjukhuset: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 53, s. 105 och 106), vilket innebär medelsanvisning till utrustning
av reuinatologiska kliniken, röntgendiagnostiska avdelningens tillbyggnad
och badavdelningen med tillhopa 575 400 kronor samt till utrustning
av medicinska klinikens rutinlaboratorium och centralförrådet med
76 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska sjukhuset: Utrustning
för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av
651 700 kronor.

36 :o) Serafimerlasarettet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 54, s. 106
—111) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för serafimerlasarettet, att tillämpas tills vidare fr. o. in.
budgetåret 1953/54, dels ock till Serafimerlasarettet: Avlöningar för nämnda
budgetår anvisa ett förslagsanslag av 6 310 600 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 5 292 000 kronor.

Under hänvisning till vad som anförts i fråga om motsvarande personalgrupp
vid karolinska sjukhuset förordar departementschefen, att direktionen
bemyndigas att i mån av behov placera vid lasarettet anställda undersköterskor
för tjänstgöring jämväl vid polikliniker, laboratorier och behandlingsavdelningar.
En förste underläkartjänst föreslås inrättad vid röntgenavdelningen.
Vidare förordas, att en befattning som sjuksköterska i
Ce 12 inrättas. Övertidsersättningarna vid avdelningen anses vid bifall till

Statsutskottets utlåtande nr 11.

31

förslaget komma att minska med cirka 6 OOO kronor. Såsom framgår av vad
ovan anförts under anslaget till karolinska sjukhusets avlöningar föreslås
en arbetsinstruktör i Ce 14 överförd till serafimerlasarettets stat.

Vad sålunda föreslagits påkallar en ökning av medelsanvisningen till nya
tjänster med 40 600 kronor. För vikariatsersättningar beräknas en ökning
med 15 000 kronor. Härtill kommer den automatiska utgiftsstegringen med
omkring 15 000 kronor för löneklassuppflyttningar, 770 000 kronor för
den allmänna lönehöjningen samt 66 000 kronor för provisoriskt lönetillägg
vid tjänstgöring på s. k. obekväm arbetstid. För ändrade lönegradsplaceringar
och arvodeshöjningar till följd av riksdagens beslut i anledning
av i propositionerna 107, 241, 242 och 245/1952 framlagda förslag anses
böra avses 71 000 resp. 47 000 kronor. Anslagsbehovet bör alltså höjas med
1 018 600 kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande
motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Wistrand (1:34) och den andra inom andra kammaren av herr von
Friesen (II: 41), i vilka hemställts, att riksdagen vid behandlingen av statsverkspropositionen
till 1953 års riksdag angående avlöningsanslaget till
serafimerlasarettet måtte besluta, att vid lasarettet skall fr. o. in. den 1 juli
1953 inrättas dels en överläkartjänst i lönegrad Ce 29 i anestesiologi i utbyte
mot en biträdande överläkarbefattning, dels ock en förste underläkartjänst,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Huss (I: 78) och den andra inom andra kammaren av fröken Höjer
m. fl. (II: 102), i vilka — såvitt avser förevarande anslag -— hemställts dels
att å röntgenavdelningen inrättas en befattning som ledande sjuksköterska
i lönegrad Ca 15 samt ytterligare en sjuksköterskebefattning i lönegrad Ce 12,
dels att å kirurgiska kliniken inrättas en narkosöverläkartjänst och en
förste underläkartjänst, dels att underskötersketjänster enligt i motionen
framlagt förslag inrättas för att nedbringa sjuksköterskeelevs rutinarbete
till sex timmar per dag, dels ock att medel till de i motionerna angivna ändamålen
måtte anvisas enligt direktionens förslag.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas
till motionerna 1: 34 och II: 102.

Utskottet. Vad utskottet under punkt 34 i förevarande utlåtande anfört
rörande angelägenheten av att den av Kungl. Maj :t tillsatta utredningen
beträffande arbetsuppgifter och arbetsförhållanden vid karolinska sjukhuset
bedrives så skyndsamt som möjligt samt rörande den av riksdagens
revisorer förordade, av utskottet tillstyrkta utredningen i fråga om den
polikliniska verksamheten gäller även förhållandena vid serafimerlasarettet.

32

Statsutskottets utlåtande nr 11.

Ehuru utskottet ansluter sig till den i motionerna I: 34 och 11:41 samt
I: 78 och II: 102 uttalade uppfattningen att det både för sjukvårdens del
och utbildningens vore av värde för sjukhuset att äga ökad tillgång till
narkosspecialister, är utskottet icke berett att taga ställning till yrkandet
i dessa motioner, förrän resultatet av nämnda rationaliseringsutrednings
arbete föreligger rörande denna fråga. Även då det gäller de i motionerna
I: 78 och II: 102 föreslagna övriga nya befattningarna bör utredningens
resultat avvaktas. Vad angår yrkandet i nämnda motioner om ändrad disposition
av undersköterskebefattningar får utskottet hänvisa till sitt uttalande
i ämnet under punkt 34 ovan.

Under åberopande av det anförda får utskottet, som icke funnit anledning
till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag, hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 34 och II: 41 ävensom I: 78
och II: 102, sistnämnda båda motioner i vad de avser förevarande
anslag,

a) godkänna följande avlöningsstat för serafimerlasarettet,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................... 816 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis 249 200

3. Avlöningar till övrig iclte-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 3 225 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis 2 019 500

Summa kronor 6 310 600;

b) till Serafimerlasarettet: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 6 310 600 kronor.

37:o) Serafimerlasarettet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 55, s. 111—113), vilket innebär ökad medelsanvisning till
sjukvård in. m. åt personalen med 3 000 kronor, till reseersättningar med

800 kronor, till expenser med 90 000 kronor samt till övriga utgifter med

187 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Serafimerlasarettet: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 2 942 600
kronor.

38 :o) Avlöning av vissa underordnade läkare vid Sabbatsbergs sjukhus.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56, s. 114), vilket innebär en

Statsutskottets utlåtande nr 11.

33

anslagsökning med 30 000 kronor med hänsyn till av Kungl. Maj:t medgiven
höjning av arvodena till biträdande överläkare och biträdande läkare,
det ökade rörliga tillägget å underläkararvodena samt ökade utgifter för
löneklassuppflyttningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Avlöning av vissa underordnade
läkare vid Sabbatsbergs sjukhus för budgetåret 1953/54 anvisa
ett förslagsanslag av 180 000 kronor.

39 :o) Bidrag till vissa driftkostnader vid Sabbatsbergs sjukhus. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57, s. 114 och 115), vilket innebär en
ökning av anslaget med 100 000 kronor, samt under erinran att av anslaget
326 000 kronor avses som bidrag till driftkostnaderna på kvinnokliniken
och 36 000 kronor som bidrag till driftkostnaderna vid det bakteriologiska
centrallaboratoriet, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa driftkostnader vid
Sabbatsbergs sjukhus för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 362 000 kronor.

40:o) Bidrag till vissa driftkostnader vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt
för sjuka barn. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 58,
s. 115 och 116), vilket innebär en uppräkning av anslaget med 70 000 kronor,
samt under erinran att anstaltsstyrelsen föreslås fr. o. in. kalenderåret
1953 få rätt att efter utgången av juni månad varje år erhålla förskott
å bidraget för löpande kalenderår med belopp, motsvarande hälften av det
för föregående kalenderår utbetalade bidraget, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa driftkostnader vid
Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kronor.

41 :o) Avlöning av läkare vid akademiska sjukhuset i Uppsala. Kungl.
Maj:t har (punkt 59, s. 116—118) föreslagit riksdagen att till Avlöning av
läkare vid akademiska sjukhuset i Uppsala för budgetåret 1953/54 anvisa
ett förslagsanslag av 1 519 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 288 000 kronor.

En förstärkning av läkarpersonalen vid barnkliniken anses nödvändig.
Särskilt med hänsyn till undervisningens behov framstår en ökning av
läkarpersonalen som angelägen. Departementschefen förordar därför, att
vid kliniken inrättas en förste underläkartjänst. Byggnadstillstånd har beviljats
för uppförande av eu provisorisk hudklinik. Kliniken beräknas vara
färdigställd senast den 1 juli 1953. Med hänsyn härtill och då det för handhavande
av den polikliniska vården av hudsjukdomar erfordras kvalificerad
läkarpersonal tillstyrkes, att jämväl vid hudkliniken inrättas en förste un3-—Bihang
till riksdagens protokoll 1053. t> sand. Nr 11.

34

Statsutskottets utlåtande nr 11.

derläkartjänst. De framlagda förslagen påkallar en ökning av medelsanvisningen
med 41 328 kronor. För rörligt tillägg beräknas en med 190 000 kronor
förhöjd medelsanvisning. Anslaget i sin helhet anses alltså böra upptagas
med 1 519 328 eller avrundat 1 519 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Avlöning av läkare vid akademiska
sjukhuset i Uppsala för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 1 519 000 kronor.

42:o) Bidrag till vissa driftkostnader vid akademiska sjukhuset i Uppsala.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 60, s. 118 och 119), vilket
innebär en uppräkning av anslaget med 100 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa driftkostnader vid
akademiska sjukhuset i Uppsala för budgetåret 1953/54 anvisa
ett förslagsanslag av 1 800 000 kronor.

43 :o) Bidrag till utrustning vid akademiska sjukhuset i Uppsala. Kungl.
Maj:t har (punkt 61, s. 119—122) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
utrustning vid akademiska sjukhuset i Uppsala för budgetåret 1953/54 anvisa
ett reservationsanslag av 143 500 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 97 000 kronor.

Departementschefen föreslår anskaffande av utrustning till ett sammanlagt
belopp av 287 000 kronor. Det tillstyrkes, att staten bidrager med halva
kostnaden för anskaffningen under förutsättning, att Uppsala läns landsting
bidrager med andra hälften. Statsverkets andel i kostnaderna skulle
sålunda komma att utgöra högst 143 500 kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till utrustning vid akademiska
sjukhuset i Uppsala för budgetåret 1953/54 anvisa
ett reservationsanslag av 143 500 kronor.

44 :o) Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 62, s. 123), vilket innebär en ökning av
anslaget med 240 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund för budgetåret 1953/54 anvisa ett
förslagsanslag av 1 410 000 kronor.

45:o) Bidrag till viss utrustning vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 63, s. 123 och 124),

Statsutskottets utlåtande nr il.

35

vilket innebär medelsanvisning med halva kostnaden för komplettering av
utrustning till röntgendiagnostiska avdelningen I samt för merkostnad vid
utrustning av planerad provisorisk röntgendiagnostisk avdelning, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till viss utrustning vid Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar i Lund för budgetåret 1953/
54 anvisa ett reservationsanslag av 15 500 kronor.

46:o) Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 64, s. 124—128) föreslagit
riksdagen att till Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar i Lund in. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett
reservationsanslag av 562 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 630 000 kronor.

I enlighet med de principer, som sedan länge tillämpats vid beviljande
av statsbidrag till Malmöhus läns landstings sjukvårdsinrättningar i Lund,
anser sig departementschefen böra tillstyrka, att staten bidrager med halva
kostnaden för nya hissar inom medicinska kliniken, för iordningställande
av skyddsrum inom barnkliniken, för ombyggnadsarbeten inom öronkliniken,
för ny hiss inom kvinnokliniken, för ändringsarbeten inom röntgendiagnostiska
avdelningen, för anskaffning av varmvattenberedare, för
framdragande av vattenledning, för anordnande av ytterbelysning, för
omläggning av belysningsnätet inom lungkliniken samt för anläggning av
väg. Dessa arbeten har kostnadsberäknats till 162 218 kronor.

Vad angår hälso- och sjukvårdsberedningens hemställan om ett tilläggsanslag
av 1 002 769 kronor för om- och tillbyggnad av kvinnokliniken
erinras, att 1946 års riksdag beviljade statsbidrag för detta byggnadsföretag
med 347 231 kronor. Arbetena kostnadsberäknades då till 694 462 kronor.
Beredningen har sedermera antagit entreprenadanbud, som med något
mer än 2 milj. kronor överstigit den tidigare kostnadsberäkningen. Av
merkostnaden belöper icke mindre än 550 000 kronor på ändamål, som
tidigare icke prövats av statsmakterna. Med anledning härav finner departementschefen
det angeläget framhålla, att beredningens framställning
om ytterligare bidrag bort göras före byggnadsarbetenas igångsättande.

I likhet med byggnadsstyrelsen anser sig departementschefen böra tillstyrka,
att staten tills vidare lämnar bidrag endast till täckande av prisstegringen
sedan år 1945 och kostnaden för anordnande av skyddsrum.
Statens andel i dessa utgifter beräknas till högst 400 000 kronor. Departementschefen
förutsätter, att landstinget under det fortsatta arbetet samråder
med byggnadsstyrelsen, varvid bör undersökas vilka begränsningar
i byggnadsarbetena som är möjliga utan att syftet med byggnadsföretaget
förfelas. Det sammanlagda medelsbehovet skulle alltså uppgå till 562 218
kronor, vilket belopp anses kunna avrundas till 562 000 kronor.

36

Statsutskottets utlåtande nr 11.

I en till utskottet inkommen, den 17 februari 1953 dagtecknad framställning
har Malmöhus läns landstings hälso- och sjukvårdsberedning på
anförda skäl hemställt, att utskottet ville föreslå riksdagen att Kungl.
Maj:t måtte bemyndigas bevilja det av beredningen begärda anslaget.

Utskottet. Det bör i första hand ankomma på Kungl. Maj:t att pröva den
av Malmöhus läns landstings hälso- och sjukvårdsberedning till utskottet
gjorda framställningen. Utskottet har överlämnat densamma till inrikesdepartementet.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts
förslag, hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till vissa byggnadsarbeten
vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund m. m. för
budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 562 000
kronor.

47 :o) Bidrag till Malmö allmänna sjukhus. Kungl. Maj :t har (punkt 65,
s. 128 och 129) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Malmö allmänna sjukhus
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 2 200 000 kronor.

Anslag för detta ändamål är i gällande riksstat uppfört med 5 440 000
kronor.

Genom beslut den 3 oktober 1952 har Kungl. Maj :t godkänt avtal mellan
staten, å ena, samt Malmö stad, å andra sidan, angående anordnande av
medicinsk undervisning vid Malmö allmänna sjukhus. Enligt detta avtal
skall staten bidraga med en tredjedel av löne- och pensionskostnaderna
för viss läkarpersonal vid de genom avtalet upplåtna anläggningarna. För
byggnader, som tillkommit eller må tillkomma efter den 30 juni 1950 och
som tages i anspråk för undervisnings- och forskningsändamål, skall staten
härjämte erlägga byggnads- och utrustningsbidrag med 25 procent av de
verkliga totalkostnaderna för anläggningarnas färdigställande och utrustning.
Bidrag med 25 procent av de verkliga totalkostnaderna skall
jämväl utgå till efter den 30 juni 1950 verkställda ombyggnads-, ändringsoch
förbättringsarbeten å byggnader, använda för undervisnings- och forskningsändamål,
i den mån fråga ej är om årligt underhåll, ävensom för
utrustning i samband härmed. Staten skall vidare årligen bidraga med
ett belopp, motsvarande 10 procent av den del av sjukhusets driftkostnader,
som efter antalet vårddagar belöper på samtliga undervisningsklinikers
vårdplatser. Slutligen åligger det staten att utgiva ersättning med 25
procent av anskaffningskostnaden för utrustning, som tillkommit utan
samband med byggnadsarbete.

Statens bidrag för läkarlöner under kalenderåret 1953 beräknas till
400 000 kronor. De totala driftkostnaderna uppskattas till 20 735 000. Driftkostnaderna
på undervisningsklinikerna beräknas utgöra 11 501 820 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr It.

37

Eftersom staten enligt avtalet har att bidraga till dessa driftkostnader med
10 procent, kommer det för nästa budgetår erforderliga statsbidraget att
utgöra 1 150 182 kronor eller avrundat 1 150 000 kronor.

Arbetena på uppförande av nybyggnad för den medicinska polikliniken
har numera fortskridit så långt, att anläggningen beräknas bliva färdigställd
under loppet av år 1953. Kostnaden för uppförande och utrustning
av polikliniken har av staden preliminärt beräknats till sammanlagt omkring
4 853 000 kronor. Med hänsyn till tidigare medelsanvisning skulle
under år 1953 för ifrågavarande byggnadsföretag erfordras 2 300 000 kronor.
För anordnande av en plastikkirurgisk avdelning samt anskaffande
av utrustning till såväl denna avdelning som till lobotomiverksamhet och
ett nyinrättat laboratorium å röntgendiagnostiska avdelningen beräknas
ett medelsbehov av 305 000 kronor. Sammanlagt skulle alltså för byggnader
och utrustning erfordras ett belopp av 2 605 000 kronor eller avrundat
2 600 000 kronor, varav statens andel utgör 650 000 kronor. Det sammanlagda
medelsbehovet för nästa budgetår skulle sålunda uppgå till 2 200 000
kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till Malmö allmänna sjukhus
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 2 200 000
kronor.

48 :o) Bidrag till Göteborgs stad till driften av för undervisningsändamål
upplåtna sjukhus. Kungl. Maj:t har (punkt 67, s. 130 och 131) föreslagit
riksdagen att till Bidrag till Göteborgs stad till driften av för undervisningsändamål
upplåtna sjukhus för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 1 600 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 635 000 kronor.

Jämlikt gällande avtal mellan staten och Göteborgs stad angående anordnande
av en medicinsk högskola i Göteborg skall staten såsom bidrag
till driften av för undervisningsändamål upplåtna sjukhus årligen erlägga
10 procent av den del av driftkostnaden vid resp. sjukhus, som efter
antalet vårddagar belöper på för undervisningen disponerade vårdplatser.
Undantagna från nu ifrågavarande driftbidrag är vissa i avtalet angivna
vårdplatser.

Organisationskommittén för medicinska högskolan i Göteborg har vid
sina anslagsberäkningar utgått från en dagkostnad av 35 kronor vid den
dermato-venereologiska kliniken och 60 kronor vid övriga kliniker. Departementschefen
anser det kunna ifrågasättas, huruvida man vid driflbidragets
beräkning har anledning räkna med en så hög kostnad per vårddag
som 60 kronor. Enligt gällande avtal må vid beräkningen av statens
bidrag kostnaden per vårddag icke överstiga medeldagkostnaden för samma

38

Statsutskottets utlåtande nr 11.

år vid undervisningssjukhusen. Med undervisningssjukhus avses i detta
sammanhang karolinska sjukhuset, serafimerlasarettet, akademiska sjukhuset
i Uppsala och Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund. Vid
karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet, som uppvisar den största
dagkostnaden, uppgick kostnaden per vårddag år 1951 till 46 kronor 42 öre
resp. 43 kronor 62 öre. Med hänsyn härtill anses en något lägre dagkostnad
än den av organisationskommittén angivna böra läggas till grund vid beräkningen
av medelsbehovet för nästa budgetår. Det föreslås, att dagkostnaden
för samtliga kliniker med undantag av den dermato-venereologiska
beräknas till 50 kronor. I enlighet härmed skulle statens andel av de totala
driftkostnaderna utgöra 10 procent av 16 324 090 eller i runt tal 1 600 000
kronor.

Utskottet finner sig kunna godtaga departementschefens anslagsberäkning
och hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till Göteborgs stad till driften
av för undervisningsändamål upplåtna sjukhus för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 1 600 000
kronor.

49:o) Vissa bidrag till lasarett m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 68, s. 132)
föreslagit riksdagen att till Vissa bidrag till lasarett in. in. för budgetåret
1953/54 anvisa ett anslag av 12 200 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 15 800 kronor.

Genom beslut den 15 maj 1952 har Kungl. Maj:t uppdragit åt en särskild
utredningsman att med beaktande av vad statsutskottet anfört i utlåtande
nr 11/1952 p. 53 verkställa en översyn av anslaget samt framlägga de förslag
till åtgärder, vartill utredningen må föranleda. Utredningen är ännu
icke avslutad. Från anslaget har tidigare till stiftelsen Danviks hospital
utgått ett årligt belopp av 3 670 kronor. I skrivelse den 6 april 1949 hemställde
direktionen över stiftelsen, att Kungl. Maj :t måtte befria stiftelsen
från den stiftelsen åvilande skyldigheten att till psykiatriska sjukhuset i
Stockholm utgiva en årlig avgift av 14 000 kronor. Sedan direktionen härefter
anmält, att stiftelsen fr. o. in. den 1 juli 1952 avstode från ersättningen
å 3 670 kronor under förutsättning att densamma fr. o. in. den 1 juli 1952
befriades från skyldigheten att utgiva förutnämnda avgift till psykiatriska
sjukhuset, har Kungl. Maj :t genom beslut den 30 juni 1952 befriat stiftelsen
från sagda skyldighet. Med hänsyn härtill anses ifrågavarande anslag för
nästa budgetår böra nedräknas med i runt tal 3 600 kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Vissa bidrag till lasarett m. m. för
budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 12 200 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 11.

39

50 :o) Bidrag till uppförande eller inrättande av barnavdelningar vid lasarett
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 69, s. 132 och 133)
samt under erinran, att anslaget, som å gällande riksstat uppförts med ett
formellt belopp av 100 kronor, med hänsyn till förefintlig reservation ansetts
kunna jämväl för nästa budgetår upptagas med allenast formellt belopp,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till uppförande eller inrättande
av barnavdelningar vid lasarett m. m. för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.

51 :o) Bidrag till driften av barnavdelningar vid lasarett m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70, s. 133 och 134), vilket innebär en
uppräkning av anslaget med 100 000 kronor med hänsyn bl. a. till ökning
av antalet bidragsberättigade vårdplatser, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av barnavdelningar
vid lasarett m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett
förslagsanslag av 900 000 kronor.

52 :o) Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter.
Kungl. Maj :t har (punkt 71, s. 134—136) föreslagit riksdagen
att dels medgiva att föreningen kustsanatoriet Apelviken må för bestridande
av kostnaderna för anordnande av en vattenbassäng komma i åtnjutande
av statsbidrag med högst 54 000 kronor samt att föreningen
Kronprinsessan Victorias kustsanatorium i Barkåkra må för bestridande
av merkostnad för en automatisk telefonväxel komma i åtnjutande av
statsbidrag med 1 000 kronor, dels ock till Bidrag till uppförande eller
inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter för budgetåret 1953/54 anvisa
ett reservationsanslag av 100 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 100 kronor. Vid ingången av
budgetåret 1952/53 fanns en reservation å anslaget av 1 265 592 kronor.

Departementschefen tillstyrker, att medel anvisas för utförande av eu
vattenbassäng vid Apelvikens kustsanatorium. Kostnaderna härför beräknas
till 54 000 kronor. För täckande av merkostnader för telefonväxel vid
Kronprinsessan Victorias kustsanatorium anses vidare böra anvisas 1 000
kronor. Det förordas, att medel i viss utsträckning beräknas för att tillgodose
framställningar om bidrag till anordnande av nya vårdplatser för
lungtuberkulos. För detta ändamål anses ett belopp av 80 000 kronor vara
erforderligt. Å andra sidan torde man kunna räkna med återleveranser till
statsverket av omkring 62 000 kronor i samband med att vissa anstalter
nedlägges. Det sammanlagda medelsbehovet skulle alltså uppgå till 73 000
kronor. Då emellertid ett belopp av 306 393 kronor finnes disponibelt å
anslaget anses det ej erforderligt att ytterligare medel anvisas för nästa

40 Statsutskottets utlåtande nr 11.

budgetår. Anslaget anses därför böra uppföras med allenast ett formellt
belopp.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) medgiva, att föreningen kustsanatoriet Apelviken må
för bestridande av kostnaderna för anordnande av en vattenbassäng
komma i åtnjutande av statsbidrag med högst
54 000 kronor;

b) medgiva, att föreningen Kronprinsessan Victorias
kustsanatorium i Barkåkra må för bestridande av merkostnad
för en automatisk telefonväxel komma i åtnjutande
av statsbidrag med 1 000 kronor;

c) till Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkuloss
jukvårdsanstalter för budgetåret 1953/54 anvisa ett
reservationsanslag av 100 kronor.

53 :o) Bidrag till driften av anstalter för lungtuberkulos. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 72, s. 137), vilket innebär en minskning av
anslaget med 200 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av anstalter föl
lungtuberkulos för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 4 400 000 kronor.

54 :o) Bidrag till driften av anstalter för kirurgisk tuberkulos. Kungl.
Maj :t har (punkt 73, s. 138 och 139) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
driften av anstalter för kirurgisk tuberkulos för budgetåret 1953/54 anvisa
ett förslagsanslag av 3 450 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 650 000 kronor.

Inom medicinalstyrelsen har upprättats en tablå upptagande de anstalter,
för vilka driftbidrag kan förväntas ifrågakomma, ävensom de belopp, till
vilka bidragen för varje anstalt beräknas högst uppgå. Tablån, som avser
beläggningen på de enskilda anstalterna under tiden den 1 april 1953—31
mars 1954 samt på övriga anstalter under kalenderåret 1953, upptager ett
sammanlagt bidragsbelopp av 918 705 kronor. Med hänsyn till att 146 vårdplatser
vid Apelvikens kustsanatorium och kronprinsessan Victorias kustsanatorium
i Barkåkra ställts till förfogande för eftervård av barnförlamningspatienter
bör beloppet enligt styrelsen minskas med 173 192 kronor till
745 513 kronor. Då skillnaden mellan det beräknade maximibeloppet och
det faktiskt utbetalade beloppet för budgetåret 1951/52 uppgick till ungefär

Staisutskottets utlåtande nr 11.

41

25 procent, anser emellertid styrelsen det för nästa budgetår beräknade
maximibeloppet 745 513 kronor kunna reduceras till i runt tal 560 000
kronor. Utgifterna för bidrag till stödjebandage och proteser, som under
de två senaste budgetåren uppgått till 51 741 kronor och 60 294 kronor, beräknas
till 60 000 kronor. Till bidrag till täckande av driftunderskott vid
enskilda anstalter har Kungl. Maj:t för år 1950 beviljat statsbidrag med
sammanlagt 1 942 139 kronor, vilket belopp utbetalats under budgetåret
1951/52. För år 1951 och första halvåret 1952 kan statsbidrag beräknas utgå
med 4 400 000 kronor. I de av Kungl. Maj:t för budgetåret 1952/53 fastställda
inkomst- och utgiftsstaterna beräknas driftunderskotten uppgå till
sammanlagt 3 331 680 kronor. Vid Styrsö kustsanatorium har avvecklingen
av den tidigare bedrivna verksamheten icke slutförts, varför uppgift saknas
angående driftunderskottet för denna anstalt. Täckning för det driftunderskott,
som eventuellt kommer att uppstå för tiden efter den 1 juli 1952,
förutsättes komma att belasta ifrågavarande anslag för nästa budgetår.
Enär någon mera noggrann beräkning av detta underskott svårligen låter
sig göra och då kostnaden kan antagas bli förhållandevis ringa, har något
belopp för ändamålet emellertid icke upptagits av styrelsen. A andra sidan
skall den del av driftunderskottet vid Apelvikens och kronprinsessan Victorias
kustsanatorier, som är att hänföra till kostnaderna för vården av
barnförlamningspatienter, eller i runt tal 490 000 kronor, bestridas från
anslaget till bidrag till vanföreanstalter m. in. För täckande av driftunderskottet
vid de enskilda anstalterna för kirurgisk tuberkulos under budgetåret
1952/53 anses sålunda böra upptagas ett belopp av (3 331 680—490 000)

2 841 700 kronor. Det sammanlagda medelsbehovet uppgår alltså till

3 461 700 kronor, vilket belopp — med hänsyn till de osäkra faktorer som
påverkar anslagsbelastningen — styrelsen anser kunna avrundas nedåt till
3 450 000 kronor.

Departementschefen har intet att erinra mot medicinalstyrelsens beräkning
av medelsbehovet för nästa budgetår.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft den
redogörelse för Guldbröllopsminnets sanatorium i Nynäshamn, som riksdagens
år 1952 församlade revisorer lämnat under § 28 i sin berättelse. I
samband med sin redogörelse har revisorerna gjort följande uttalande.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har det sedan länge stått
klart, att Guldbröllopsminnets sanatorium i Nynäshamn till följd av den
sjunkande tuberkulosfrekvensen inte längre är behövligt för det ursprungligen
avsedda ändamålet. Styrelsen för anstalten har också redan år 1944
uttalat, att eu ekonomisk drift av anstalten inte synes kunna ske och framlagt
förslag till de donerade medlens nyttiggörande på annat sätt. Då detta
förslag inte kommit att genomföras, har styrelsen, på initiativ av bl. a. en
representant för medicinalstyrelsen, år 1951 föranstaltat om en ny utredning.
Inte heller resultatet av denna utredning bär emellertid kommit till
verkställighet. Såsom riksdagen vid skilda tillfällen framhållit, är det vid

42

Statsutskottets utlåtande nr 11.

nuvarande knappa platstillgång för den slutna sjukvården och rådande
byggnadssvårigheter av särskild vikt, att vårdplatser, vilka till följd av
minskad förekomst av en sjukdom inte längre erfordras vid bekämpandet
av denna sjukdom, kommer till användning för eftersatta vårdområden.
Revisorerna har också allmänt sett det intrycket, att de kommunala sjukvårdshuvudmännen
i stort sett väl tillgodoser detta önskemål. Önskemålet
blir emellertid av lättförstådda skäl svårare att realisera då det gäller anstalter
av stiftelsekaraktär. I förevarande fall synes det revisorerna uppenbart,
att en fortsatt drift av anstalten för vård av kirurgisk tuberkulos inte
är ekonomiskt försvarlig. Beläggningen uppgår som revisorerna nämnt till
endast 12 barn. Revisorerna förordar därför, att en avveckling av anstalten
kommer till stånd snarast möjligt, varvid givetvis även frågan om anstaltens
framtida användning bör utredas.

Över revisorernas uttalande har yttranden avgivits av medicinalstyrelsen,
överstyrelsen för Konung Oscar II:s och Drottning Sophias guldbröllopsminne
samt 1951 års vanförevårdsutredning.

Utskottet understryker revisorernas uttalande, att en avveckling av Guldbröllopsminnets
sanatorium i Nynäshamn snarast möjligt bör komma till
stånd, varvid givetvis även frågan om anstaltens framtida användning bör
utredas.

Under åberopande härav får utskottet, med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag, hemställa,

att riksdagen må

a) till Bidrag till driften av anstalter för kirurgisk tuberkulos
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
3 450 000 kronor;

b) i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna vad utskottet
ovan anfört i anledning av riksdagens revisorers uttalande
rörande Guldbröllopsminnets sanatorium i Nynäshamn.

55 :o) Bidrag till resor för vissa patienter vid kustsanatorierna m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 74, s. 139 och 140), vilket innebär
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till resor för vissa patienter
vid kustsanatorierna m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett
förslagsanslag av 60 000 kronor.

56 :o) Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 75, s. 140—142), vilket avser medelsanvisning
med 35 000 kronor för ändring av läkaravdelningen vid Hessleby
sanatorium och med 19 000 kronor för anskaffning av tvättställ vid samma
sanatorium samt med 188 000 kronor för att täcka merkostnader för upp -

Statsutskottets utlåtande nr 11.

43

förande av vissa personalbostadshus vid Hålahults och österåsens sanatorier,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till byggnadsarbeten vid
folksanatorierna för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 242 000 kronor.

57 :o) Bidrag till driften av folksanatorierna. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 76, s. 143), vilket innebär en nedräkning av anslaget med
66 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av folksanatorierna
för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 813 000
kronor.

58 :o) Bidrag till ambulatorisk behandling m. m. av vissa tuberkulospatienter.
Kungl. Maj :t har (punkt 77, s. 143 och 144) föreslagit riksdagen
att till Bidrag till ambulatorisk behandling m. in. av vissa tuberkulospatienter
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Medicinalstyrelsen har framhållit, att en ny behandlingsmetod numera
införts, nämligen pneumoperitoneumbehandling, vilken innebär att luft
(eller gas) införes i bukhålan i stället för i brösthålan. Denna behandlingsform
bar samma medicinska verkan som pneumothoraxbehandling och
kommer till användning i vissa fall, då den sistnämnda behandlingsformen
icke kan genomföras på grund av att lungan är fastväxt vid bröstkorgen.
Pneumoperitoneumbehandling förekommer relativt sällan. Under år 1951
påbörjades endast 204 dylika behandlingar vid landets sanatorier mot 1 666
pneumothoraxbehandlingar. Enligt styrelsens mening bör bidragsrätten
utsträckas till att avse även pneumoperitoneumbehandling. Med hänsyn till
behandlingarnas fåtal anses en sådan utvidgning av bidragsrätten icke påkalla
någon uppräkning av anslaget.

Departementschefen tillstyrker medicinalstyrelsens förslag om utvidgning
av bidragsrätten till att avse jämväl pneumoperitoneumbehandling.
Mot styrelsens beräkning av medelsbehovet har departementschefen intet
att erinra.

Utskottet har intet att erinra mot en utvidgning av bidragsrätten till att
avse jämväl pneumoperitoneumbehandling. Då icke heller Kungl. Maj :ts
anslagsberäkning givit utskottet anledning till erinran, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till ambulatorisk behandling
in. m. av vissa tuberkulospatienter för budgetåret 1953/54
anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kronor.

44

Statsutskottets utlåtande nr It.

59ro) Behandling av vissa lupuspatienter från landsorten. Kungl. Maj:t
har (punkt 78, s. 144—146) föreslagit riksdagen att till Behandling av
vissa lupuspatienter från landsorten för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 75 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Departementschefen förordar, att bidragsrätten utsträckes till att omfatta
jämväl mindre bemedlade patienter i enlighet med av medicinalstyrelsen
framlagt förslag. För bestämmandet av begreppet mindre bemedlad
anses böra gälla samma grunder, som angives i kungörelsen angående statsbidrag
till lindring i sjukvårdskostnaderna för mindre bemedlade patienter
å landsbygden. Vad angår medelsbehovet för nästa budgetår finner sig
departementschefen i avvaktan på närmare erfarenhet av verkningarna av
den föreslagna bidragsändringen böra förorda, att anslaget uppföres med
oförändrat belopp.

Utskottet finner det principiellt riktigt att rätten till statsbidrag utvidgas
till att avse även mindre bemedlade lupuspatienter. Det synes även lämpligt
att begreppet mindre bemedlad bestämmes med ledning av föreskrifterna
i kungörelsen angående statsbidrag till lindring i sjukvårdskostnaderna
för mindre bemedlade patienter å landsbygden.

Under åberopande härav och då anslagsberäkningen icke givit anledning
till erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Behandling av vissa lupuspatienter
från landsorten för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 75 000 kronor.

60 :o) Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av epidemivårdanstalter.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 79, s. 146 och 147)
samt under erinran, att anslaget, som å gällande riksstat uppförts med ett
formellt belopp av 100 kronor, med hänsyn till förefintlig reservation ansetts
kunna jämväl för nästa budgetår upptagas med allenast formellt belopp,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till uppförande, inrättande
eller inlösen av epidemivårdanstalter för budgetåret 1953/54
anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.

61 :o) Bidrag till driften av epidemivårdanstalter. Kungl. Maj :t har (punkt
80, s. 147 och 148) föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften av epidemivårdanstalter
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
700 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Det framstår enligt departementschefen ur besparingssynpunkt som
önskvärt, att lediga vårdplatser på epidemisjukhus eller avdelning därav

Statsutskottets utlåtande nr 11.

45

i möjligaste mån nyttiggöres utan att kravet på nödig beredskap mot de
smittsamma sjukdomarna eftersättes. I vissa fall har emellertid gällande
bestämmelser försvårat ett önskvärt utnyttjande av epidemisjukhusen för
tillfälliga sjukvårdsbehov. Departementschefen anser sig därför i anslutning
till av medicinalstyrelsen framlagt förslag böra förorda, att medgivande
att använda epidemivårdanstalt eller avdelning därav för vård
av akut sjuka med annan smittsam sjukdom än de i 2 § epidemilagen
nämnda må kunna lämnas för viss tid med förbehåll om skyndsam utrymning
för epidemisjukvård, då medicinalstyrelsen så finner erforderligt.
Medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår beräknas till oförändrat
700 000 kronor.

Utskottet. Efter samråd med andra lagutskottet har statsutskottet vid
behandlingen av förevarande punkt berört ett spörsmål, som återkommer i
en i första kammaren av herr Fritjof Thun väckt, till lagutskott remitterad
motion (1:85), vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
måtte begära en skyndsam utredning dels beträffande sådan ändring eller
komplettering av epidemilagen att, utan att kravet på beredskap mot de
smittsamma sjukdomarna eftersätts, användning av epidemivårdanstalt
eller avdelning därav för vård av akut sjuka, konvalescenter och kroniskt
sjuka medgives, dels beträffande ökade möjligheter att utnyttja truppförbands
sjukhus för civila.

Utskottet vill härom framhålla, att enligt kungligt brev den 7 maj 1943
bemyndigande lämnats dels medicinalstyrelsen och dels epideminämnderna
att medgiva tillfällig användning av epidemivårdanstalt för annat sjukvårdsändamål.
Sålunda äger medicinalstyrelsen, med iakttagande av i brevet
närmare angivna villkor och bestämmelser, att, efter framställning av
vederbörande epideminämnd, medgiva tillfällig användning av epidemisjukhus
eller avdelning av sådant sjukhus för vård av lättskötta sinnessjuka,
tuberkulossjuka eller andra av kronisk sjukdom lidande personer.
Epideminämnderna äger, likaledes med iakttagande av i brevet närmare
angivna villkor och bestämmelser, att efter samråd med vederbörande förste
provinsialläkare eller förste stadsläkare medgiva tillfällig användning av
epidemisjukhus eller avdelning av sådant sjukhus för vård av akut sjuka
med annan smittsam sjukdom än de i 2 § epidemilagen nämnda, av lindrigt
men dock sjukhusvård behövande sjuka eller av konvalescenter. Vad
i nämnda brev föreskrivits skall enligt kungligt brev den 6 maj 1949 gälla
även epidemisjukstuga.

Av det anförda framgår, att någon ändring eller komplettering av epidemilagen
icke erfordras för att tillgodose motionärens önskemål i vad de
avser epidemivårdanstalter.

Vad angår frågan om utredning beträffande ökade möjligheter att utnyttja
truppförbands sjukhus för civila, vill utskottet erinra att riksdagens

46

Statsutskottets utlåtande nr 11.

revisorer under § 6 i sin år 1952 avgivna berättelse lämnat en redogörelse
för beläggningen på förbandssjukhusen och i anslutning därtill uttalat sig
för utredningar och initiativ, som synes ägnade att tillgodose motionens
syfte i förevarande avseende. I avgivna remissyttranden har bl. a. medicinalstyrelsen
och svenska landstingsförbundets styrelse tillstyrkt riksdagsrevisorernas
förslag. Utskottet avser att i annat sammanhang taga ställning
till förevarande fråga.

Kungl. Maj:ts förslag, som avser undanröjande av det formella hinder
för ett rationellt utnyttjande av epidemisjukhusen och epidemisjukstugorna,
som den nuvarande tidsbegränsningen för epideminämndernas medgivanden
utgör, tillstyrkes av utskottet.

Då icke heller anslagsberäkningen givit utskottet anledning till erinran,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av epidemivårdanstalter
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
700 000 kronor.

62 :o) Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt sjuka. Bidrag till
driften av hem för kroniskt sjuka. Kungl. Maj:t har (punkterna 81 och 82,
s. 149 och 150) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1953/54 anvisa dels
till Bidrag till uppförande in. in. av hem för kroniskt sjuka ett reservationsanslag
av 100 kronor, dels ock till Bidrag till driften av hem för kroniskt
sjuka ett förslagsanslag av 2 800 000 kronor.

Å riksstaten för innevarande budgetår har till Bidrag till uppförande
m. m. av hem för kroniskt sjuka anvisats ett reservationsanslag av 100
kronor. Vid ingången av budgetåret 1952/53 fanns en reservation på anslaget
av 1 758 072 kronor. Med hänsyn till storleken av det för ändamålet disponibla
beloppet anser departementschefen anslaget böra uppföras med allenast
ett formellt belopp.

Anslag till Bidrag till driften av hem för kroniskt sjuka är i gällande riksstat
uppfört med 2 700 000 kronor. Antalet vårdplatser, för vilka enligt gällands
statsbidragsbestämmelser statsbidraget utgör 1 krona 50 öre för dag
och patient, uppgår enligt av medicinalstyrelsen godkända planer för samtliga
sjukvårdsområden till 5 851. Inom ett sjukvårdsområde finnes därjämte en
anstalt med 4 vårdplatser, vilka icke inordnats i planerna och för vilka statsbidrag
enligt gällande bestämmelser utgår med 90 öre för dag och patient.
För samtliga dessa 5 855 platser kan driftbidrag för år 1953 komma att utgå
med sammanlagt 3 204 736 kronor. Detta belopp har beräknats under förutsättning
att alla vårdplatser fullt utnyttjas under hela 1953 och utgör sålunda
en maximisiffra, som i och för sig medgiver en viss reducering. Å
andra sidan anses man böra räkna med att driftbidrag kan komma att utgå

Statsutskottets utlåtande nr 11.

47

till ett icke obetydligt antal nya platser. Med hänsyn härtill och till belastningen
under det senaste budgetåret anses en uppräkning av anslaget böra
ske med 100 000 till 2 800 000 kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande
motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Birger Andersson och Lindgren (1:53) och den andra inom andra
kammaren av herr Sundström och fru Johansson i Skövde (II: 38), i vilka
hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla
att Kungl. Maj :t måtte låta verkställa en grundlig översyn av statsbidragsreglerna
för vården av kroniskt sjuka och för riksdagen framlägga
de förslag, vartill denna översyn kan föranleda,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
fru Svenson in. fl. (1:69) och den andra inom andra kammaren av herr
Andersson i Dunker m. fl. (II: 100), i vilka hemställts, att riksdagen måtte
besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t begära utredning och förslag om införande
av hemsjukvårdsbidrag till kroniskt sjuka i enlighet med motionens
syfte,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Anderberg m. fl. (I: 257) och den andra inom andra kammaren av
herr andre vice talmannen Olsson m. fl. (11:323), i vilka hemställts, att
riksdagen måtte besluta sådan ändring av gällande författningar om statsbidrag
till uppförande och drift av hem för kroniskt sjuka, att statsbidrag
må kunna utgå för 2 platser per 1 000 invånare i resp. sjukvårdsområden
med rätt för Kungl. Maj :t att, efter framställning av vederbörande sjukvårdsberedning,
medgiva att statsbidrag må utgå för högst 3 platser per 1 000
invånare.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får
utskottet hänvisa till motionerna I: 53, I: 69 och I: 257.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag har icke givit utskottet anledning till
erinran.

Utskottet uttalade redan år 1951 beträffande den i motionerna I: 53 och
11:38 avsedda låga bestämningen av legosängsavgiften att medicinalstyrelsens
tolkning sakligt sett vore mindre tillfredsställande, varför utskottet
förutsatte att Kungl. Maj :t toge frågan under övervägande (uti. nr 11, p. 68).
Med vidhållande av sin då tillkännagivna uppfattning finner utskottet beaktansvärt
vad i nämnda motioner, liksom ock i motionerna I: 69 och II: 100
ävensom motionerna 1:257 och 11:323, anförts. Emellertid är frågan om
lämpligaste utformningen av statsbidraget till kronikervården bl. a. genom
sin anknytning till andra frågor inom hälso- och socialvården i hög grad
komplicerad. Den har sålunda i skilda hänseenden behandlats av 1946 års

48

Statsutskottets utlåtande nr 11.

statsbidragssakkunniga för hälso- och sjukvården i deras betänkande angående
statsbidragssystemet för den slutna kroppssjukvården (SOU 1948: 48),
av de sakkunniga för anstaltsvårdades rätt till folkpension in. m. i deras
betänkande i ämnet i november 1951 (SOU 1951:47) samt av sakkunniga
för fria sjukhusvården i deras betänkande angående fri sjukhusvård den 7
mars 1951 (stencilerat). Vid en definitiv utformning av statsbidaget till kronikervården
måste vidare beaktas de förslag som framlagts av socialförsäkringsutredningen
i dess betänkande angående sjukförsäkring och yrkesskadeförsäkring
(SOU 1952: 39) samt av allmänna statsbidragsutredningen
i dess principbetänkande angående driftbidrag till primärkommuner (SOU
1952:44). Utskottet vill slutligen erinra, att 1952 års åldringsvårdsutredning
enligt sina direktiv har att behandla vissa av de i motionerna berörda
spörsmålen samt att lämpligaste formen för kronikerstatsbidraget bör bestämmas
under hänsynstagande jämväl till den av innevarande års riksdag
beslutade höjningen av folkpensionerna.

Med hänsyn till det anförda är utskottet, trots sin positiva inställning till
ifrågavarande motionsyrkanden, icke berett att tillstyrka motionerna i vidare
mån än att utskottet förordar att riksdagen hos Kungl. Maj :t hemställer,
att frågan om anläggningsbidrag till anstalter för kroniskt sjuka samt om
statsbidrag i övrigt till kronikervården göres till föremål för skyndsamt
övervägande, så att förslag kan framläggas för riksdagen snarast möjligt.
För den händelse ett slutligt ställningstagande till bidragsfrågan i dess helhet
icke skulle anses kunna ske till nästa års riksdag, bör enligt utskottets
mening i varje fall förslag rörande höjning av den i motionerna I: 257 och
II: 323 avsedda kvoten kunna framläggas för 1954 års riksdag.

På grund av vad ovan anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må i anledning av motionerna 1: 53 och
11:38, 1:69 och II: 100 samt 1:257 och 11:323 i skrivelse
till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet ovan anfört;

II. att riksdagen må för budgetåret 1953/54 anvisa

a) till Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt
sjuka ett reservationsanslag av 100 kronor;

b) till Bidrag till driften av hem för kroniskt sjuka ett förslagsanslag
av 2 800 000 kronor.

63:o) Bidrag till driften av centralanstalter för radioterapi. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 83, s. 150—152), vilket innebär en ökning av
anslaget med 200 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av centralanstalter
för radioterapi för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 800 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 11.

49

64 :o) Bidrag till resor för patienter vid vissa anstalter för radiumbehandling
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 84, s. 152), vilket
innebär en anslagsökning med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till resor för patienter vid
vissa anstalter för radiumbehandling m. m. för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kronor.

65 :o) Bidrag till driften av en neurokirurgisk avdelning vid lasarettet i
Lund. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 85, s. 152 och 153),
vilket innebär oförändrad medelsanvisning, samt under erinran, att överenskommelsen
mellan Malmöhus läns landsting och övriga intressenter numera
bringats i full överensstämmelse med statsbidragsgrunderna, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av en neurokirurgisk
avdelning vid lasarettet i Lund för budgetåret 1953/54
anvisa ett förslagsanslag av 75 000 kronor.

66 :o) Ombyggnad och utrustning av Spenshults reumatikersjukhus. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 86, s. 153 och 154) samt under
erinran att anslaget avser att täcka vissa kostnadsökningar för av 1952 års
riksdag medgivna ombyggnadsarbeten och anskaffning av utrustning, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Ombgggnad och utrustning av
Spenshults reumatikersjukhus för budgetåret 1953/54 anvisa
ett reservationsanslag av 30 000 kronor.

67 :o) Bidrag till vanföreanstalter m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 87,
s. 154—158) föreslagit riksdagen att till Bidrag till vanföreanstalter in. in.
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 11 000 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 14 000 000 kronor.

Medicinalstyrelsen har vid år 1950 förrättad inspektion av vanföreanstalten
i Göteborg konstaterat, att anstalten är i stort behov av komplettering
av sitt inventariebestånd bl. a. i fråga om maskiner, instrument och annan
stadigvarande undervisningsmateriel för yrkesskolorna. Jämväl 1951 års
vanförevårdsutredning har ansett angeläget, att yrkesskolorna förses med
moderna maskiner och övrig utrustning i tillräcklig omfattning. Departementschefen
finner sig därför böra förorda, att eu komplettering av undervisningsmaterielen
kommer till stånd. Kostnaderna för ändamålet uppskattas
till i runt tal 40 000 kronor. Med hänsyn till anstaltens ekonomiska
ställning förordas, att kostnaden i sin helhet hestrides av statsmedel. Det
anses emellertid att kostnaden bör uppdelas på två budgetår, och föreslås
därför, att för nästa budgetår för ändamålet anvisas ett belopp av 20 000
4 — Bihang till riksdagens protokoll 1953. 6 sand. Nr 11.

jo

Statsutskottets utlåtande nr 11.

kronor. Mot medicinalstyrelsens beräkning av medelsbehovet i övrigt har
departementschefen intet annat att erinra än att bidraget till yrkesskolor
föreslås uppfört med 650 000 kronor i stället för som föreslagits med
680 000 kronor. Det sammanlagda medelsbehovet för nästa budgetår uppskattas
till 11 060 000 eller i runt tal 11 000 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till vanföreanstalter m. m.
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
11 000 000 kronor.

68 :o) Bidrag till resor för vanföra m. m. Bidrag till kuratorsverksamhet
vid vanföreanstalterna. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 88
och 89, s. 158 och 159), vilka innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1953/54 anvisa

a) till Bidrag till resor för vanföra m. m. ett förslagsanslag
av 575 000 kronor;

b) till Bidrag till kuratorsverksamhet vid vanföreanstalterna
ett anslag av 36 000 kronor.

69:o) Bidrag till Eugeniahemmet. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 90, s. 159—161), vilket innebär en minskning av anslaget med
20 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Eugeniahemmet för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 680 000 kronor.

70 :o) Bidrag till stödjebandage och proteser vid ortopediska lasarettsavdelnlngar
m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 91, s. 161 och 162) föreslagit
riksdagen att till Bidrag till stödjebandage och proteser vid ortopediska
lasarettsavdelningar m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 800 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 600 000 kronor.

Under budgetåret 1951/52 har statsbidrag utgått till sju anstalter, nämligen
Södersjukhuset och S:t Görans sjukhus i Stockholm, lasarettet i Lund,
Malmö allmänna sjukhus, Solhems sjukhus i Borås, lasarettet i Örebro och
lasarettet i Linköping. Vid lasarettet i Kristianstad är en ortopedisk avdelning
avsedd att öppnas under den närmaste tiden. Enligt av lasarettsdirektionen
lämnad uppgift kommer statsbidrag till stödjebandage och proteser
vid avdelningen att sökas för år 1953. Statsbidraget har approximativt
beräknats uppgå till 75 000 kronor. Med beaktande härav och med utgångspunkt
från belastningen å anslaget under det senast förflutna budget -

Statsutskottets utlåtande nr It.

51

året beräknas ett belopp av i runt tal 800 000 kronor bliva erforderligt under
nästa budgetår.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och hemställer därför,

att riksdagen må till Bidrag till stödjebandage och proteser
vid ortopediska lasarettsavdelningar m. m. för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 800 000 kronor.

71 :o) Bidrag till de vanföras riksorganisation. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 92, s. 162 och 163), vilket innebär en uppräkning av
anslaget med 3 400 kronor med anledning av att de vanföras riksorganisation
förordas erhålla statsbidrag för anställandet av ytterligare en sjukgymnast
under år 1953, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till de vanföras riksorganisation
för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 6 800
kronor.

72 :o) Bidrag till Riksföreningen mot barnförlamning. Kungl. Maj:t har
(punkt 93, s. 163 och 164) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Riksföreningen
mot barnförlamning för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av
15 000 kronor.

Något anslag för detta ändamål är ej uppfört i gällande riksstat.

Det allmänna har under senare år i ökad omfattning lämnat bidrag till
de barnförlamades eftervård. Det oaktat anses mycket ännu återstå att
göra, innan de som drabbats av denna sjukdom får tillgång till alla de
hjälpmedel, som fordras för att kunna återföra 9em till arbete. Departementschefen
anser att den av föreningen bedrivna verksamheten på ett
värdefullt sätt kompletterar samhällets egna åtgärder på detta område. För
att föreningens verksamhet skall kunna bedrivas i önskvärd utsträckning
förordas, att föreningen tillerkännes ett visst bidrag av statsmedel. Bidraget
anses lämpligen böra fastställas att utgå med belopp motsvarande 15 procent
på summan av de donationer, andra gåvomedel eller insamlingsmedel,
som årligen tillgodoföres föreningens verksamhet, dock med högst 15 000
kronor för år. Vad beträffar ordningen för utbetalningen av bidraget föreslås,
att detsamma utbetalas efter utgången av varje kalenderår, sedan föreningen
lämnat för detsammas bestämmande erforderliga uppgifter. Bidrag
föreslås skola utbetalas första gången efter utgången av kalenderåret
1953. För ändamålet anses böra anvisas ett särskilt anslag, benämnt Bidrag
till Riksföreningen mot barnförlamning.

Utskottet. Departementschefens förslag innebär, att statsbidraget skulle
ställas i viss relation till summan av de donationer, andra gåvomedel eller
insamlingsmedel, som årligen kan tillgodoföras föreningens verksamhet.

52

Statsutskottets utlåtande nr 11.

Utskottet är icke berett att förorda en sådan anslagsberäkningsmetod, vilken
såvitt utskottet kunnat finna innebär en principiell nyhet i den svenska
statsbudgeten, beträffande endast ett särskilt anslag. Därest principen
efter närmare utredning skulle befinnas lämplig som allmän statsbidragsnorm,
bör den i stället underställas riksdagen i ett större sammanhang.
Med hänsyn till det anförda anser utskottet lämpligt, att anslaget bestämmes
till det av departementschefen föreslagna beloppet men utan den av
honom förordade anknytningen till donations- m. fl. medel.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till Riksföreningen mot
barnförlamning för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av
15 000 kronor.

73 :o) Bidrag till anskaffande och drift av hörapparater. Kungl. Maj:t har
(punkt 94, s. 165 och 166) föreslagit riksdagen att till Bidrag till anskaffande
och drift av hörapparater för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag
av 110 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 100 000 kronor.

Landstingen i Norrbottens, Västerbottens, Värmlands, Örebro och Södermanlands
län har numera i egen regi övertagit den hörselvårdande verksamheten
inom sina områden. Liknande verksamhet har påbörjats i Gävleborgs
och Älvsborgs län varjämte landstinget i Östergötlands län beslutat
att övertaga hörselvården fr. o. in. den 1 januari 1953. För utbildning av
personal för utprovning av hörapparater har hittills vid karolinska sjukhuset
i Stockholm hållits två kurser med sammanlagt cirka 20 deltagare
från olika landsting. Ytterligare en dylik kurs är avsedd att anordnas i
början av år 1953. Anledning föreligger till antagande, att under år 1953
ytterligare 6 landsting kommer att börja egen verksamhet för utprovning
in. m. av hörapparater. Med hänsyn till nu anförda omständigheter anses
en ökning av antalet hjälpfall vara att förvänta. Departementschefen förordar
därför, att anslaget för nästa budgetår uppräknas med 10 000 kronor.
Bidrag från anslaget föreslås, om så skulle erfordras, efter Kungl. Maj :ts
bestämmande kunna få beviljas och utbetalas även på annat lämpligt sätt
än genom hörselfrämjandet.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till anskaffande och drift
av hörapparater för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag
av 110 000 kronor.

74 :o) Bidrag till hörselfrämjandet. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 95, s. 166—168), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 11.

53

att riksdagen må till Bidrag till hörself ram jandet för budgetåret
1953/54 anvisa ett anslag av 85 000 kronor.

75 :o) Bidrag till uppförande eller inrättande av förlossningsanstalter. I
enlighet med Ivungl. Maj:ts förslag (punkt 96, s. 168 och 169) samt under
erinran, att anslaget, som i riksstaten för innevarande budgetår uppförts
med ett formellt belopp av 100 kronor, med hänsyn till förefintlig reservation
ansetts kunna jämväl för nästa budgetår upptagas med allenast formellt
belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till uppförande eller inrättande
av förlossningsanstalter för budgetåret 1953/54 anvisa ett
reservationsanslag av 100 kronor.

76 :o) Bidrag till driften av förlossningsanstalter och väntehem m. m. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 97, s. 169 och 170), vilket innebär
en med 100 000 kronor ökad medelsanvisning med hänsyn till belastningen,
hemställer utskottet

att riksdagen må till Bidrag till driften av förlossningsanstalter
och väntehem in. m. för budgetåret 1953/54 anvisa
ett förslagsanslag av 2 400 000 kronor.

77 :o) Viss ersättning till barnbördshuset i Lund. Kungl. Maj:t har (punkt
98, s. 170) föreslagit riksdagen att till Viss ersättning till barnbördshuset
i Lund för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 1 400 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Departementschefen anser att för nästa budgetår bör beräknas enahanda
belopp.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft den
historiska återblick på anslaget till viss ersättning till barnbördshuset i Lund
som riksdagens år 1952 församlade revisorer lämnat under § 29 i sin berättelse.
I anslutning till sin redogörelse har revisorerna gjort följande uttalande.

Förevarande anslag hänför sig till långt tillbaka i tiden träffade dispositioner.
Dessa synes ha tillkommit under förutsättningar, vilka inte längre
är gällande. Ersättningen utgår även med belopp, som på grund av penningvärdets
fall förlorat all reell betydelse för landstinget. Revisorerna anser därför,
att det bör omprövas, huruvida inte detta anslag bör avföras från riksstaten
såsom elt särskilt anslag.

över revisorernas uttalande har yttranden avgivits av medicinalstyrelsen
samt Malmöhus läns landstings hälso- och sjukvårdsberedning. Beredningen
har därvid meddelat, att landstinget med hänsyn till den av riksdagens revisorer
förebragta utredningen icke har något att erinra, därest i fortsättningen
ifrågavarande anslag icke längre upptages i riksstaten.

54 Statsutskottets utlåtande nr 11.

Utskottet. Då Malmöhus läns landstings hälso- och sjukvårdsberedning
förklarat sig icke ha något att erinra, därest ifrågavarande anslag icke längre
upptages i riksstaten, får utskottet hemställa,

att riksdagen må i anledning av riksdagens revisorers under
§ 29 i den år 1952 avgivna berättelsen gjorda uttalande,
med avslag å Kungl. Maj :ts förevarande förslag besluta, att
anslag till Viss ersättning till barnbördshuset i Lund icke
vidare skall uppföras å riksstaten.

78 :o) Statens institut för folkhälsan: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt
99, s. 170—V, 7) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens institut för folkhälsan, att tilllämpas
tills vidare fr. o. m. budgetaret 19d3/54, dels ock till Statens institut
för folkhälsan: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av
2 305 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 871 000 kronor.

Departementschefen föreslår, att en assistent i högst lönegrad Cg 21 anställes
vid födoämneshygieniska avdelningens kemiska laboratorium. Vidare
förordas att föreståndaren för vitaminavdelningen i likhet med övriga
avdelningsföreståndare erhåller ett kvalificerat biträde för sekreteraruppgifter
m. m. Befattningen anses tills vidare böra placeras som kanslibiträde
i lönegrad Ce 11.

Institutets styrelse har på grund av den snabba utvecklingen inom hälsooch
socialvården ansett att distriktssköterskornas utbildning bör förbättras.
Styrelsen anser sålunda, att man vid den praktiska utbildningen böi
placera eleverna i ett distrikt, där distriktssköterskans arbete omfattar alla
grenar av hälsovård. Utbildningen föreslås förlagd till ort i närheten av
distriktssköterskeskolan t. ex. i Stockholms län, med möjligheter för eleverna
att besöka distriktssköterskeskolan för viss undervisning. En föreståndarinna
i Ce 21 föreslås vara ansvarig för utbildningen.

Departementschefen anser, att styrelsens förslag till omorganisation a^
den nuvarande praktiska utbildningen av distriktssköterskor i och för sig
är förtjänt att tagas i övervägande men finner sig dock icke f. n. kunna tillstyrka
detsamma.

Däremot förordar departementschefen, att ordförande och ledamöter i
styrelsen för institutet skall tillerkännas viss ersättning för sammanträden
med styrelsen, dock att ersättning icke anses böra utgå till sådan ledamot,
som är självskriven i styrelsen. Det föreslås, att ordförandens årsarvode
skall utgöra 1 000 kronor och att ledamöterna skall erhålla ersättning med
20 kronor per sammanträdesdag. Kostnaderna beräknas i sin helhet till omkring
3 000 kronor. Vidare förordas att ett belopp om 3 000 kronor anvisas
för anordnande av ytterligare en kompletterings- och fortbildningskurs för

Statsutskottets utlåtande nr 11.

55

distriktssköterskor. Kostnadsökningen för av riksdagen beslutade löneförbättringar
i anledning av proposition nr 241/1952 beräknas till i runt tal
110 000 kronor. Arvodet till institutets administrative-juridiske rådgivare
anses böra uppräknas med 192 kronor till 1 500 kronor per år. För vissa enligt
Kungl. Maj :ts beslut den 9 maj 1952 vidtagna arvodesregleringar ävensom
för ersättningar till vikarier för institutets föreståndare och en avdelningsföreståndare
beräknas 3 108 resp. 700 kronor. Av förstnämnda belopp
avser 2 256 kronor en laborator och återstoden, 852 kronor, institutets
pressombudsman.

För vad sålunda förordats erfordras en ökning av medelsbehovet med
22 500 kronor för personalförstärkningar, 3 000 kronor för ersättning till
styrelsens ordförande och ledamöter, 3 000 kronor för anordnande av en
kompletterings- och fortbildningskurs för distriktssköterskor, 2 688 kronor
för tidigare genomförd lönereglering för viss vaktmästarpersonal, 110 000
kronor för övriga löneregleringar samt 4 000 kronor för medgivna och nu
förordade arvodesregleringar m. in. Den automatiska utgiftsstegringen beräknas
till 38 700 kronor för löneklassuppflyttningar samt 250 000 kronor
för den allmänna lönehöjningen. Anslaget föreslås alltså uppräknat med
433 888 kronor eller i runt tal 434 000 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar
Björck och Sunne (I: 148) och den andra inom andra kammaren av
fröken Höjer m. fl. (II: 170), har hemställts, att riksdagen måtte besluta i
enlighet med den av statens institut för folkhälsan föreslagna förbättringen
av distriktssköterskornas praktiska utbildning, samt att medel härtill måtte
beviljas.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas
till motionen II: 170.

Utskottet finner i likhet med departementschefen det av styrelsen för
statens institut för folkhälsan framlagda samt i motionerna I: 148 och II: 170
förordade förslaget till omorganisation av den nuvarande praktiska utbildningen
av distriktssköterskor i och för sig förtjänt att tagas under övervägande.
I nuvarande läge är utskottet emellertid icke berett att förorda en
större medelsanvisning till distriktssköterskeskolan än departementschefen,
varför utskottet avstyrker ifrågavarande motionsyrkanden.

På grund härav och då Kungl. Maj:ts förslag icke givit utskottet anledning
till erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 148 och II: 170

a) godkänna följande avlöningsstat för statens institut
för folkhälsan, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret
1953/54:

i) 6

Statsutskottets utlåtande nr 11.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
238 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis 32 000

3. Avlöningar till speciallärare, experter och tillfälliga
biträden, förslagsvis 214 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 1 104 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis 717 000

Summa kronor 2 305 000;

b) till Statens institut för folkhälsan: Avlöningar för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 2 305 000
kronor.

79:o) Statens institut för folkhälsan: Omkostnader. Kungl. Maj:t har
(punkt 100, s. 177—180) föreslagit riksdagen att till Statens institut för
folkhälsan: Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 662 200 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 674 000 kronor.

Medelsanvisningen till sjukvård in. in. anses böra höjas med 2 000 kronor
till 14 000 kronor. För inköp och underhåll av inventarier föreslås en med
21 000 kronor ökad medelsanvisning. Delposten till undervisningsmateriel
och böcker föreslås fr. o. in. budgetåret 1953/54 uppdelad på två särskilda
poster. Den ena anses böra avses för undervisningsmateriel och uppföras
förslagsvis, den andra för inköp av böcker och lämpligen vara högstbestämd.
Medelsbehovet under dessa båda nya delposter uppskattas till 3 000
resp. 7 000 kronor, innebärande en sammanlagd ökning i förhållande till
nu anvisat belopp med 2 000 kronor. I propositionen nr 220/1952 framlagda,
av riksdagen antagna grunder för studiehjälpsverksamheten vid vissa
läroanstalter skall fr. o. in. budgetåret 1953/54 tillämpas i fråga om bl. a.
distriktssköterskeskolans elever. Kostnaden för stipendier till dessa elever
anses böra bestridas från ett under åttonde huvudtiteln äskat förslagsanslag
till Stipendier åt elever vid tekniska fackskolor och andra fackutbildningsanstalter.
Omkostnadsanslaget kan i enlighet härmed nedräknas
med 36 800 kronor. 1 enlighet härmed skulle anslaget nedsättas med
11 800 kronor och sålunda upptagas till 662 200 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Statens institut för folkhälsan: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 662 200 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 11.

57

80 :o) Vissa undersökningar rörande små avloppsreningsanläggningar.
Kungl. Maj :t har (punkt 101, s. 180—182) föreslagit riksdagen att till Vissa
undersökningar rörande små avloppsreningsanläggningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 14 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 65 000 kronor.

Vid anmälan i föregående års statsverksproposition av frågan om anslag
för budgetåret 1952/53 till ifrågavarande ändamål framhöll departementschefen,
att undersökningarna i enlighet med den plan, som framlades i
samband med arbetets återupptagande, såvitt möjligt borde slutföras under
innevarande budgetår. Den egentliga försöksverksamheten kommer emellertid
att pågå även under sommaren 1953. Ytterligare medelsanvisning
för detta ändamål förutsättes dock icke. Vidare anses med största sannolikhet
vissa kompletterande undersökningar komma att behöva utföras på
vattenlaboratoriet. Den mindre försening av undersökningarna, som sålunda
uppkommit, anses till huvudsaklig del ha berott på en viss tids driftstopp
till följd av reparationer, föranledda av Stocksundsanläggningens
bristfälliga skick vid undersökningarnas återupptagande. Med hänsyn härtill
och då det anses vara angeläget, att materialet från undersökningarna
snarast möjligt bearbetas och sammanställes, anser sig departementschefen
böra tillstyrka, att medel anvisas för fortsatt anställning under ytterligare
ett år av en assistent. Denne föreslås i enlighet med i propositionen
nr 241/1952 framlagda, av riksdagen antagna principer för lönegradsplacering
av assistenter med motsvarande utbildning och arbetsuppgifter vid
statens institut för folkhälsan skola placeras högst i lönegrad Cg 21 med en
årslön, beräknad enligt 22 löneklassen, av 13 956 kronor. Anslaget för nästa
budgetår anses i enlighet härmed böra upptagas till i runt tal 14 000 kronor,
innebärande en minskning i förhållande till nu anvisade medel med 51 000
kronor. Vid bifall härtill har riksdagen för denna försöksverksamhet —
inklusive ett anslag om 11 300 kronor på tilläggsstat för budgetåret 1951/52
— anvisat sammanlagt 182 300 kronor. Det förutsättes, att någon ytterligare
medelsanvisning icke blir behövlig.

Utskottet, som understryker departementschefens uttalande att någon
ytterligare medelsanvisning för ändamålet icke synes erforderlig, tillstyrker
Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Vissa undersökningar rörande små
avloppsreningsanläggningar för budgetåret 1953/54 anvisa
ett reservationsanslag av 14 000 kronor.

81 :o) Stipendier till elever vid godkända sjuksköterskeskolor. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 106, s. 18!) och 190), vilket innebär en
nedräkning av anslaget med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

58

Statsutskottets utlåtande nr J1.

att riksdagen må till Stipendier till elever vid godkända
sjuksköterskeskolor för budgetåret 1953/54 anvisa ett
reservationsanslag av 23 000 kronor.

82 :o) Bidrag till driften av godkända sjuksköterskeskolor. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 107, s. 190 och 191), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av godkända sjuksköterskeskolor
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 20 000 kronor.

83 :o) Bidrag till utbildningskurser för instruktionssköterskor och husmödrar
vid sjukvårdsanstalter m. fl. Kungl. Maj :t har (punkt 108, s. 191—
196) föreslagit riksdagen att till Bidrag till utbildningskurser för instruktionssköterskor
och husmödrar vid sjukvårdsanstalter in. fl. för budgetåret
1953/54 anvisa ett anslag av 93 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 57 000 kronor.

Departementschefen förordar, att svensk sjuksköterskeförening för nästa
budgetår erhåller statsbidrag för en fortsättningskurs om nio månader och
två kompletteringskurser med nuvarande omfattning. Fortsättningskursen
anses såsom för innevarande budgetår böra omfatta ca 35 elever, medan
det sammanlagda antalet deltagare i kompletteringskurserna anses böra
beräknas till 60—70. Såsom villkor för statsbidragets åtnjutande föreslås
skola gälla, att i fortsättningskursen minst 16 och i kompletteringskurserna
sammanlagt likaledes minst 16 elever, vilka är i behov därav, skall
befrias från erläggande av kursavgift, samt att undervisningen skall stå
under medicinalstyrelsens överinseende och bedrivas enligt en av styrelsen
godkänd plan. Vidare förordas att föreningen erhåller statsbidrag till uppkommande
kostnader för pensionsavgifter till rektor och de tre kursledarinnorna
med ett belopp om i runt tal 5 500 kronor. Kostnaden för
kursverksamheten — bortsett från nämnda pensionsavgifter — beräknas
efter vissa reduktioner och sedan inkomsterna av kursavgifter, 6 700 kronor,
avdragits, till 116 518 kronor. Statsbidraget anses alltjämt böra utgå
enligt av 1952 års riksdag fastställda grunder eller med två tredjedelar av
föreningens på angivet sätt beräknade nettokostnader. Bidraget skulle i
enlighet härmed komma att uppgå till 83 178 eller i runt tal 83 200 kronor.

Det anses angeläget, att åtgärder vidtages i syfte att förutvarande sjuksköterskor
i så stor utsträckning som möjligt kan återupptaga sjukvårdsarbetet.
Därför förordas att medel anvisas för anordnande i sjuksköterskeföreningens
regi av en repetitionskurs för förutvarande sjuksköterskor, omfattande
cirka 30 elever. Kostnaderna för kursen uppskattas till omkring
3 500 kronor, varav för lärararvoden enligt förut angivna grunder 3 150

Statsutskottets utlåtande nr 11.

59

kronor och för expenser 350 kronor. Då det anses önskvärt, att eleverna
såvitt inöjligt icke av ekonomiska skäl nödgas avstå från deltagande i kursen,
tillstyrkes anvisande av medel för stipendier såsom bidrag till kost
och logi under den teoretiska delen av kursen. Stipendiebeloppen anses
emellertid böra begränsas till 100 kronor för elever, bosatta å den ort, där
kursen hålles, samt 250 kronor för övriga elever. Kostnaderna beräknas i
enlighet härmed till 6 300 kronor. Det sammanlagda medelsbehovet under
anslaget beräknas komma att uppgå till 93 000 (+ 36 000) kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Sunne (I: 149) och den andra inom andra kammaren av fröken Ager
in. fl. (11:346), har föreslagits, att riksdagen måtte besluta att anslutning
till statens pensionsanstalt medgives för rektor och kursledare vid svensk
sjuksköterskeförenings fortsättningskurser samt att i händelse så sker det
föreslagna statsbidraget till kostnader för pensionsavgifter på 5 500 kronor
reduceras att motsvara två tredjedelar av arbetsgivarens avgifter till
pensioneringen.

Beträffande de skäl, motionärerna åberopat till stöd för sina förslag,
hänvisas till motionen 11:346.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag.

Då utskottet förutsätter, att 1951 års pensionsutredning kommer att till
behandling upptaga frågan om anslutning till statens pensionsanstalt av de
i motionerna I: 149 och 11:346 avsedda befattningarna, är utskottet icke
berett att tillstyrka yrkandena i nämnda motioner.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

a) att motionerna 1:149 och 11:346 icke må av riksdagen
bifallas;

b) att riksdagen må till Bidrag till utbildningskurser för
instruktionssköterskor och husmödrar vid sjukvårdsanstaltcr
m. fl. för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 93 000
kronor.

84:o) Specialutbildning av barnsjuksköterskor. Kungl. Maj:t har (punkt
109, s. 196—199) föreslagit riksdagen att till Specialutbildning av barnsjuksköterskor
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 46 400 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 53 700 kronor.

Arvodet till föreståndarinnan, som utgår med belopp, motsvarande lön
enligt 22 löneklassen av löneplan nr 1 i statens löneplansförordning, föreslås
med hänsyn till de fr. o. in. den 1 januari 1952 gällande särskilda lönetilläggen
uppräknat med 1 824 kronor. Kursledarinnans arvode anses, med
utgångspunkt från eu oförändrad anställningstid av tillhopa nio månader per

60

Statsutskottets utlåtande nr 11.

år, böra uppräknas med 1 215 kronor. Av sistnämnda belopp anses dock en
niondel eller 135 kronor böra bestridas från för repetitions- och kompletleringskursen
särskilt anvisade medel. För speciallärararvoden anvisade medel
föreslås uppräknade med i runt tal 1 500 kronor. Under posten till expenser
beräknas för pensionsavgifter för föreståndarinnan i runt tal 1 100
kronor och för övriga utgifter 600 kronor eller tillhopa 1 700 kronor. Förslaget
innebär en ökning med 200 kronor. I propositionen nr 220/1952 framlagda,
av riksdagen antagna grunder för studiehjälpverksamheten vid vissa
läroanstalter skall fr. o. in. budgetåret 1953/54 tillämpas i fråga om bl. a.
eleverna vid denna skola. Kostnaden för stipendier till elever i B-kurserna
anses böra bestridas från det under åttonde huvudtiteln äskade förslagsanslaget
till Stipendier åt elever vid tekniska fackskolor och andra fackutbildningsanstalter.
Anslaget kan i enlighet härmed nedräknas med 12 000
kronor. Slutligen föreslås, att medel anvisas för anordnande även under
nästa budgetår av en repetitions- och kompletteringskurs för å barnavårdscentral
anställda sjuksköterskor. Kostnaderna för kursen uppskattas till
i runt tal 3 900 kronor, innebärande en ökning med 100 kronor. För en
kursledarinna har därvid beräknats 1 035 kronor (20 löneklassen), för lärararvoden,
vilka anses böra bestämmas enligt förut angivna principer, 2 600
kronor samt för expenser 200 kronor. Det sammanlagda medelsbehovet skulle
alltså komma att uppgå till 46 404 kronor eller i runt tal 46 400 (— 7 300)
kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Specialutbildning av barnsjuksköterskor
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
46 400 kronor.

85 :o) Utbildningskurs för sysselsättnings- och arbetsterapeuter. Kungl.
Maj:t har (punkt 110, s. 199—201) föreslagit riksdagen att till Utbildningskurs
för sysselsättnings- och arbetsterapeuter för budgetåret 1953/54 anvisa
ett anslag av 60 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

I och med att den nu pågående tvååriga utbildningskursen för sysselsättnings-
och arbetsterapeuter avslutas våren 1953, kommer ett fyrtiotal
elever att ha erhållit dylik utbildning. Behovet av terapeuter är emellertid
därigenom långtifrån fyllt. I de kommittébetänkanden, som legat till grund
för förslaget om igångsättande av här ifrågavarande utbildning, har det
sammanlagda behovet av terapeuter beräknats till omkring 475. På grund
av den fortsatta utbyggnaden av sjukvårdsanstalterna har behovet alltsedan
dess sannolikt vuxit. Med hänsyn härtill och då erfarenheterna av den hittills
bedrivna utbildningen varit goda, förordas, att en tredje utbildningskurs
får anordnas efter i huvudsak samma riktlinjer som den hittills be -

Statsutskottets utlåtande nr 11.

61

drivna kursverksamheten. Departementschefen vill dock understryka angelägenheten
av att kurstidens längd nedbringas i den mån detta kan ske utan
förfång för utbildningens resultat. Härvid anses särskilt böra beaktas möjligheten
att förkorta utbildningen för elever med särskilda förkunskaper.

Då förslaget om anordnande av den första utbildningskursen av ifrågavarande
slag framfördes, uttalade dåvarande departementschefen, att i
första hand lämpliga skötare och sköterskor vid sinnessjukhusen borde
ifrågakomma men att möjlighet borde lämnas öppen för att i undantagsfall
mottaga även annan sökande, som ägde särskilda förutsättningar för
uppgiften. Sinnessjukvården är vid den nu pågående kursen representerad
av endast 6 elever, därav icke någon från de statliga sinnessjukhusen. En
förutsättning för att den upprustning av sinnessjukvården, som nu pågår,
skall kunna genomföras är, att tillgång finnes till lämpligt utbildad personal
i erforderlig utsträckning. För att en verksam arbetsterapi skall kunna bedrivas
vid de statliga sinnessjukhusen föreligger sålunda ett stort behov av
utbildade terapeuter. Med hänsyn härtill vill departementschefen understryka
det nyss åberopade departementschefsuttalandet och förutsätter, att
till den kurs, som avses skola börja hösten 1953, endast undantagsvis antages
annan än skötare eller sköterska vid statligt sinnessjukhus.

I en inom andra kammaren av herr Jonsson i Järvsand väckt motion
(II: 309) har hemställts, dels att riksdagen måtte besluta att till den kurs,
som avses skola börja hösten 1953, vid lika kvalifikationer i övrigt företrädesrätt
skall givas åt skötare eller sköterskor vid statligt sinnessjukhus,
dels ock att överstyrelsen för yrkesutbildning får i uppdrag att undersöka
möjligheterna att öka utbildningskapaciteten vid slöjdföreningens skola i
Göteborg eller, om detta visar sig ogörligt, undersöka om någon annan
lämplig utbildningsanstalt kan anlitas vid sidan om nämnda skola.

Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas
till motionen.

Utskottet vill med anledning av det i motionen 11:309 gjorda yrkandet
att skötare eller sköterskor vid statligt sinnessjukhus endast vid lika kvalifikationer
skall lämnas företräde framför övriga sökande erinra, att statens
sjukhusutredning av år 1943 i sitt betänkande rörande sinnessjukvården
uppskattat behovet för den statliga sinnessjukvården av sysselsättningsoch
arbetsterapeuter till omkring 160. Av nämnda antal har vid slöjdföreningens
första utbildningskurs utexaminerats sex terapeuter, medan
såsom framgår av motionen icke någon elev från de statliga sinnessjukhusen
antagits vid den nu pågående andra kursen. Med hänsyn till det
anförda är utskottet, som inhämtat att medicinalstyrelsen till antagning
vid kurserna endast rekommenderar styrelsen underställda befattningshavare
med i skilda hänseenden fullt tillräckliga kvalifikationer, icke hcrett
att tillstyrka motionärens ifrågavarande yrkande.

62

Statsutskottets ut lutande nr It.

Däremot anser utskottet i likhet med motionären att kapaciteten för utbildning
av sysselsättnings- och arbetsterapeuter inom landet måste ökas
för att behovet av terapeuter skall kunna fyllas inom rimlig tid. Ur denna
synpunkt föreligger starka skäl för motionärens yrkande om uppdrag åt
överstyrelsen för yrkesutbildning att undersöka möjligheterna till vidgade
utbildningsmöjligheter på området. Utskottet förutsätter emellertid att
Kungl. Maj :t ägnar frågan erforderlig uppmärksamhet även utan särskild
framställning från riksdagens sida.

Under åberopande av det anförda och då Kungl. Maj :ts förslag icke givit
utskottet anledning till annat uttalande, hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till Utbildningskurs för sysselsättnings-
och arbetsterapeuter för budgetåret 1953/54 anvisa ett
anslag av 60 000 kronor;

b) att motionen II: 309 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.

86 :o) Bidrag till avlöningar åt distriktssköterskor m. m. Kungl. Maj :t har
(punkt 111, s. 201—203) föreslagit riksdagen att till Bidrag till avlöningar
åt distriktssköterskor m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 7 300 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 6 350 000 kronor.

Antalet distriktssköterskor vid 1953 års ingång kan beräknas uppgå till
1 419. Detta skulle innebära en ökning av antalet tillsatta tjänster med 46
under år 1952. Med utgångspunkt härifrån och med ett beräknat nettotillskott
av 44 sköterskor skulle antalet vid 1953 års slut kunna beräknas uppgå
till 1 463, vilket skulle innebära en ökning av antalet tillsatta tjänster med
44 under år 1953. Medeltalet för året skulle sålunda bli 1 441. Statsbidraget
för nämnda tjänster skulle uppgå till 7 228 056 kronor. Kostnaden för kallortstillägg
har beräknats till 58 000 kronor. Det totala medelsbehovet skulle
alltså uppgå till 7 286 056 kronor, vilket belopp med hänsyn till osäkerheten
i beräkningsgrunderna föreslås avrundat till 7 300 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till avlöningar åt distriktssköterskor
m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 7 300 000 kronor.

87 :o) Bidrag till avlöningar åt distriktsbarnmorskor m. m. Kungl. Maj :t
har (punkt 112, s. 203 och 204) föreslagit riksdagen att till Bidrag till avlöningar
åt distriktsbarnmorskor m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett
förslagsanslag av 3 600 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 300 000 kronor.

Under år 1942 föddes cirka 24 000 barn i hemmen, medan motsvarande

Statsutskottets utlåtande nr 11.

63

tal för år 1951 var cirka 5 500 eller 5 procent av det totala antalet förlossningar.
Denna utveckling har medfört, att distriktsbarnmorskornas arbete
inom den direkta öppna förlossningsvården minskat. Till distriktsbarnmorskornas
arbetsuppgifter hör emellertid även all vård å förlossningsanstalter
med mindre än sex vårdplatser och i viss utsträckning tjänstgöring
inom annan sluten förlossningsvård, förebyggande mödra- och barnavård
samt hemsjukvård. Deras arbetsbörda är sålunda avsevärt större än
antalet hemförlossningar anger. Vid fastställandet av planer för den öppna
förlossningsvården, avseende åren 1951—1953, beaktade medicinalstyrelsen
den fortgående nedgången i antalet hemförlossningar. Antalet statsbidragsberättigade
tjänster minskades sålunda med cirka 90. Utvecklingen under
de senaste åren anses dock nu motivera en allsidig utredning om barnmorskeväsendet,
vilken kan läggas till grund för den framtida planeringen.
Enligt förslag av medicinalstyrelsen har Kungl. Maj :t den 31 oktober 1952
uppdragit åt styrelsen att före fastställandet av nya planer för den öppna
förlossningsvården i samråd med experter utreda frågan om en eventuell
omläggning av barnmorskeväsendet. Medelsbehovet för budgetåret 1953/54
torde i viss mån bliva beroende av utredningens resultat och kan därför
nu icke uppskattas mera exakt. Med utgångspunkt från nu rådande förhållanden
beräknas emellertid medelsbehovet till 3 600 000 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till avlöningar åt distriktsbarnmorskor
m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 3 600 000 kronor.

88 :o) Bidrag till distriktsbarnmorskas resor i samband med hemförlossning
och eftervård. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 113, s. 204
och 205), vilket innebär en nedräkning av anslaget med 30 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till distriktsbarnmorskas resor
i samband med hemförlossning och eftervård för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.

89:o) Anskaffande av trilénapparater. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 114, s. 205) samt under erinran, att anslaget, som i riksstaten
för innevarande budgetår uppförts med ett formellt belopp av 100 kronor,
med hänsyn till förefintlig reservation ansetts kunna jämväl för nästa budgetår
upptagas med allenast formellt belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anskaffande av trilénapparater för
budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 100
kronor.

64

Statsutskottets utlåtande nr 11.

90:o) Understödjande av dispensärverksamhet. Kungl. Maj:t har (punkt
115, s. 205—208) föreslagit riksdagen att till Understödjande av dispensärverksamhet
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 1 650 000
kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 550 000 kronor.

En höjning av statsbidragen till av studentkårerna i Uppsala, Lund,
Stockholm och Göteborg organiserad dispensärverksamhet genomfördes
fr. o. m. innevarande budgetår. Höjningen avsåg att kompensera studentkårerna
för stegrade kostnader till följd av ökningen av antalet undersökta
medlemmar och innebar för studentdispensären i Stockholm en
höjning av maximibeloppet från högst 4 600 till högst 8 000 kronor för år.
Totalkostnaden för dispensärverksamheten vid Stockholms studentkårers
liälsovårdsbyrå uppgick under år 1951 till 32 838 kronor. Enär en förutsättning
för byråns inflyttning i större och mera tidsenliga lokaler anses
vara, att den därigenom ökade hyreskostnaden åtminstone till viss del täckes
av statsmedel, anser sig departementschefen böra förorda en höjning av
statsbidragets maximibelopp och föreslår, att bidraget bestämmes till högst
12 000 kronor fr. o. m. budgetåret 1953/54. Beträffande engångskostnaderna
i samband med flyttningen anses skäligt, att bidrag av statsmedel lämnas
med hälften av utgifterna för ned- och uppmontering av röntgenutrustningen
samt inredning av de nya lokalerna eller tillhopa med 3 500 kronor.
Statsbidraget till studentdispensären i Stockholm anses således för budgetåret
1953/54 böra höjas med 7 500 kronor. Det förhöjda statsbidraget till
Stockholms studentkårer anses icke påkalla någon ytterligare uppräkning
av anslaget.

Med utgångspunkt från den verkliga nettokostnaden å anslaget för budgetåret
1951/52 samt med hänsyn till de år 1952 genomförda ändringarna
i statsbidragsgrunderna ävensom höjningen av det rörliga tillägget beräknas
medelsbehovet för kalenderåret 1953 till 1 635 000 kronor. Härtill kommer
ökningen av bidraget till dispensärverksamheten vid studentkårerna,
varför hela anslagsbehovet uppskattas till 1 645 000 kronor eller i runt tal
1 650 000 kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Understödjande av dispensärverksamhet
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
1 650 000 kronor.

91 :o) Allmän skärmbildsundersökning: Lokala undersökningar. Kungl.
Maj:t har (punkt 116, s. 208—211) föreslagit riksdagen att till Allmän
skärmbildsundersökning: Lokala undersökningar för budgetåret 1953/54 anvisa
ett förslagsanslag av 655 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 11.

65

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 600 000 kronor.

Intill den 30 september 1952 hade genom skärmbildscentralens försorg
undersökts sammanlagt cirka 3 758 000 personer, därav cirka 530 000 under
år 1952. Nationalföreningen mot tuberkulos hade vid samma tid alltsedan
år 1942 utfört omkring 480 000 undersökningar. Sammanlagt hade vid massundersökningar
under åren 1940—1951 upptäckts något mera än 12 000 fall
av aktiv tuberkulos. Departementschefen anser sig böra räkna med att verksamheten
under budgetåret 1953/54 kommer att bedrivas i ungefär oförändrad
omfattning. Under sådana förhållanden torde i det närmaste hela
landet kunna beräknas ha skärmbildsundersökts vid utgången av budgetåret
1953/54.

Arvodena till de extra läkarna och skrivbiträdena vid centraldispensärerna
föreslås höjda till 1 500 resp. 500 kronor per månad. För statsbidrag
till förstärkning av personalen vid centraldispensärerna skulle sålunda
erfordras 70 000 kronor. I enlighet med i propositionen nr 241/1952 framlagt,
av riksdagen antaget förslag skall röntgentekniker och skärmbildsbiträde
uppflyttas från 14 resp. 8 till 15 resp. 10 lönegraden. För nästa
budgetår räknas med 11 skärmbildsbiträden. För sjuksköterskorna beräknas
lönen efter 15 löneklassen. Statsverkets kostnader för avlöning av den

1 patrullerna ingående personalen skulle sålunda uppgå till 163 962 kronor.
De på staten belöpande kostnaderna för ifrågakommande traktamenten beräknas
uppgå till 100 000 kronor. Kostnaderna för röntgenrörslitage, film,
framkallning, drivmedel o. d. uppskattas för omkring 800 000 undersökningar
å 80 öre per undersökning till 320 000 kronor. För utbildningskurser
för blivande röntgentekniker samt för skärmbildsbiträden, avsedda att så
småningom ersätta de nuvarande röntgensköterskorna, beräknas oförändrat

2 000 resp. 500 kronor. För att möjliggöra för granskningsläkarna vid
skärmbildscentralen att företaga informationsresor till de dispensärer, vilkas
patientmaterial skärmbildsundersökts och granskats av dem, beräknas
oförändrat 2 000 kronor. Då något bidrag från nationalföreningen mot
tuberkulos icke anses kunna påräknas för nästa budgetår, skulle alltså
det sammanlagda medelsbehovet för den allmänna skärmbildsundersökningen
ute i landet uppgå till 658 462, vilket belopp föreslås avrundat nedåt
till 655 000 kronor. Från huvudmännen inflytande bidrag anses böra redovisas
under anslaget i form av särskilda uppbördsmedel.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Allmän skärmbildsundersökning:
Lokala undersökningar för budgetåret 1953/54 anvisa ett
förslagsanslag av 655 000 kronor.

92:o) Allmän skärmbildsundersökning: Medicinalstyrelsens skärmbildscentral.
Kungl. Maj:t har (punkt 117, s. 211—214) föreslagit riksdagen att
5 — Bihang till riksdagens protokoll 1953. (i samt. Nr 11.

66

Statsutskottets utlåtande nr 11.

dels godkänna av departementschefen förordad stat för medicinalstyrelsens
skärmbildscentral, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetaret 1953/54,
dels ock till Allmän skärmbildsundersökning: Medicinalstyrelsens skärmbildscentral
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 370 000

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 313 000 kronor.

I enlighet med i propositionen nr 241/1952 framlagda, av riksdagen godkända
förslag angående lönegradsplaceringen för vissa tjänster har skärmbildscentralens
chefstekniker uppflyttats från Ce 19 till Ce 21 och erhållit
benämningen assistent, röntgenservicemannen uppflyttats från Ce 15 till
Ce 17 med benämningen röntgentekniker, nuvarande röntgenteknikern uppflyttats
från Ce 14 till Ce 15 samt av de tre fotografiska biträdena i Ce 8 ett
placerats i Ce 10 och två i Ce 9. Vidare har jämlikt riksdagens beslut i anledning
av propositionen nr 245/1952 centralens kanslibiträde i Ce 11 uppflyttats
till kontorist i Ce 13. Delposten till bränsle, lyse och vatten föreslås
sänkt med 700 kronor till 4 000 kronor. Under posten till övriga expenser
beräknas för telefon, telegram och annonser 3 300 kronor samt för inköp
och underhåll av inventarier 4 500 kronor. I sistnämnda belopp inräknas
kostnaden för anskaffande av skåp för de militära skärmbilderna och
korten. Medelsbehovet för skrivmaterialier, papper, blankettryck o. dyl.,
för städning och renhållning samt för bokinköp m. m. beräknas till resp.
700, 7 000 och 1 500 kronor. Posten till övriga expenser anses alltså böra
uppföras med 17 000 kronor. Anslaget beräknas sålunda: avlöningar till
icke-ordinarie personal 227 000 (+ 3 700) kronor och rörligt tillägg 121 500
(.g 49 800) kronor eller tillhopa för avlöningar 348 500 kronor. För omkostnader
tillkommer 21 500 kronor. Anslaget upptages alltså till 370 000 kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

kronor.

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för medicinalstyrelsens skärmbildscentral,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret
1953/54:

Stat.

Avlöningar.

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal

förslagsvis ........................

2. Rörligt tillägg, förslagsvis

Omkostnader.

1. Sjukvård m. m., förslagsvis

2. Expenser, förslagsvis

227 000

121 500 348 500

500

21 000 21 500

Summa kronor 370 000;

Statsutskottets utlåtande nr 11.

07

b) till Allmän skärmbildsundersökning: Medicinalstyrelsens
skärmbildscentral för budgetåret 1953/54 anvisa ett
förslagsanslag av 370 000 kronor.

93 :o) Bidrag till avlöningar m. m. inom förebyggande mödra- och barnavård.
Kungl. Maj:t har (punkt 118, s. 214—218) föreslagit riksdagen att
till Bidrag till avlöningar in. in. inom förebyggande mödra- och barnavård
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 3 150 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 900 000 kronor.

Medelsbehovet beträffande bidrag till inredning och utrustning av centraler
och bidrag till upplysningsverksamhet beräknas till oförändrat
10 000 resp. 50 000 kronor. Av sistnämnda post avses för demonstrationskurser
i barnavård 40 000 kronor och för övrig upplysningsverksamhet
10 000 kronor. 1 fråga om statsbidraget till läkarnas avlöning tillstyrkes
en höjning av ersättningsbeloppen med omkring 10 procent. Det förordas
sålunda, att statsbidraget bestämmes för varje undersökning av spädbarn
till 1 krona 75 öre, av småbarn till 2 kronor 25 öre och av blivande moder
till 2 kronor 75 öre. För att statsbidrag må kunna utgå för samma antal
undersökningar vid varje mottagning som f. n., anses en motsvarande
höjning böra ske av minimi- och maximibeloppen per mottagning. I syfte
att förenkla bidragsuträkningarna förordas dock, att vid skilda mottagningar
för blivande mödrar och barn maximiersättningen bestämmes till
samma belopp för båda patientkategorierna. Det föreslås, att minimibeloppet
för mottagning höjes till 17 kronor, att maximibeloppet för skilda
mottagningar för blivande mödrar och barn fastställes vid central till
37 kronor och vid station eller filial till 32 kronor samt att maximibeloppet
för gemensamma mottagningar för blivande mödrar och barn bestämmes
vid central till 35 kronor och vid station eller filial till 30 kronor. Kostnadsökningen
till följd av de ändrade ersättningsgrunderna uppskattas till
cirka 180 000 kronor. För rådgivning i fråga om barn, företeende uppfostringssvårigheter
eller neurolabila symtom, anses i avvaktan på att
erfarenhet vinnes om verksamhetens omfattning böra beräknas oförändrat
25 000 kronor. Med hänsyn till det anförda uppskattas medelsbehovet beträffande
bidrag till läkares, sjuksköterskors och barnmorskors avlöning
till cirka 3 090 000 kronor.

Antalet kurser för barnmorskor i handhavandet av trilénapparater anses
böra inskränkas till 20 för nästa budgetår. På grund härav och då undervisningsarvodena
föreslås skola utgå enligt samma grunder som vid barnmorskeläroanstalterna,
uppskattas medelsbehovet för ändamålet till i runt
tal 8 000 kronor. Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget skulle i
enlighet härmed uppgå till 3 158 000, vilket belopp anses kunna avrundas
nedåt till 3 150 000 kronor.

68

Statsutskottets utlåtande nr 11.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till avlöningar in. m. inom
förebyggande mödra- och barnavård för budgetåret 1953/54
anvisa ett förslagsanslag av 3 150 000 kronor.

94 :o) Bidrag till resor i förebyggande mödra- och barnavård. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 119, s. 218 och 219), vilket innebär en
med 100 000 kronor ökad medelsanvisning med hänsyn till ökade resekostnader,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till resor i förebyggande
mödra- och barnavård för budgetåret 1953/54 anvisa ett
förslagsanslag av 850 000 kronor.

95 :o) Läkemedel åt vissa kvinnor och barn. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 120, s. 219), vilket innebär en uppräkning av anslaget med
200 000 kronor med hänsyn till bl. a. stegringen av läkemedelspriserna,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Läkemedel åt vissa kvinnor och barn
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 900 000
kronor.

96 :o) Bidrag till folkbildningsorganisationerna för anordnande av allmän
sexualhygienisk upplysningsverksamhet. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 121, s. 220), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till folkbildningsorganisationerna
för anordnande av allmän sexualhygienisk upplysningsverksamhet
för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag
av 45 000 kronor.

97 :o) Abortförebyggande åtgärder. Kungl. Maj :t har (punkt 122, s. 220
•—223) föreslagit riksdagen att till Abortförebyggande åtgärder för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 240 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppför med 190 000 kronor.

Då 1950 års abortutredning, som har att pröva bl. a. rådgivningsbyråernas
organisationsformer och statsbidragsbestämmelsernas utformning, icke
kan väntas avsluta sitt arbete inom sådan tid, att förslag i ämnet kan
föreläggas 1953 års riksdag, anses verksamheten tills vidare böra fortgå
i oförändrad form och alltjämt ha karaktären av försöksverksamhet. För
nästa budgetår anses böra räknas med statsbidrag till tretton rådgivningsbyråer.
Med hänsyn till de ökade resekostnaderna beräknas, att till utgifter
för kuratorers och havande kvinnors resor bör avses ett årligt be -

Statsutskottets utlåtande nr 11.

69

lopp av 2 000 kronor per rådgivningsbyrå i stället för såsom f. n. 1 800
kronor. På grund av det växande behovet av utbildade abortkuratorer
förordas vidare, att en ny kurs för utbildning av sådana under nästa budgetår
får anordnas vid socialinstitutet i Stockholm med högst 15 kursdeltagare
och efter huvudsakligen samma undervisningsplan som vid 1950
års kurs.

Medelsbehovet för rådgivningsbyråernas verksamhet beräknas till följande
belopp, nämligen för läkarlöner 30 420 kronor, för löner åt kuratorerna
67 600 kronor, för tillgodoseende av överhängande hjälpbehov hos
kvinnor, som besöker kurator, 62 000 kronor samt för kuratorernas resor
för hembesök hos havande kvinnor och för kvinnornas resor till byråerna
26 000 kronor, tillhopa 186 020 kronor eller i runt tal 185 000 kronor.

Medelsbehovet för ersättning till vissa laboratorier för utförande av biologiska
graviditetsreaktioner beräknas med hänsyn till belastningen och
det stigande antalet rådgivningsbyråer till 38 000 kronor. Det för preventivrådgivning
för män senast anvisade beloppet, 1 000 kronor, anses böra
ställas till förfogande även för budgetåret 1953/54. Kostnaden för den föreslagna
kursen vid socialinstitutet för utbildning av abortkuratorer uppskattas
till 6 000 kronor. För stipendier beräknas oförändrat 10 000
kronor. I enlighet härmed uppskattas det totala medelsbehovet under
anslaget till 240 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Abortförebyggande åtgärder för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 240 000
kronor.

98:o) Stipendier för blivande distriktstandläkare m. fl. Kungl. Maj:t har
(punkt 123, s. 223—225) föreslagit riksdagen att till Stipendier för blivande
distriktstandläkare m. fl. för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 400 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Av de tandläkare, som varit skyldiga påbörja tjänstgöringen under åren
1950 och 1951, hade den 1 juli 1951 ett antal motsvarande 15,5 procent utan
giltiga skäl åsidosatt sin tjänstgöringsskyldighet. Motsvarande procenttal
utgjorde den 1 juli 1952 18,5. En viss försämring i fråga om stipendiaternas
tjänstgöring skulle sålunda åter ha inträtt. Emellertid har situationen
härefter åter förbättrats. Antalet stipendiater, som utan godtagbara skäl
icke fullgjort sina åtaganden, utgjorde således den 1 september 1952 13
procent av hela antalet tjänstgöringsskyldiga. Då emellertid situationen
icke lörsämrats, anser sig departementschefen kunna föreslå, att stipendier
tills vidare må utgå efter oförändrade grunder. Det förutsättes att medicinalstyrelsen
i samråd med tandläkarorganisationerna alltjämt följer ut -

70

Statsutskottets utlåtande nr 11.

vecklingen och söker åvägabringa en bättre ordning. Vid ansökningstidens
utgång i september 1952 hade ingivits sammanlagt 252 ansökningar om
stipendier, därav från studerande vid tandläkarhögskolan i Stockholm 119
och i Malmö 133. På grund härav föreslås, att medel liksom för innevarande
budgetår beräknas för 200 stipendier. Det förutsättes emellertid,
att, för den händelse antalet ansökningar om stipendier för läsåret 1953/54
kommer att överstiga 200, hinder icke bör möta för Kungl. Maj :t att medgiva
utdelande av ytterligare det antal stipendier, som må bliva erforderligt.

I enlighet med det anförda anses alltså anslaget för nästa budgetår böra
uppföras med 400 000 kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två
likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Bergh
m. fl. (1:132) och den andra inom andra kammaren av herr Anderson
i Sundsvall in. fl. (11:321), i vilka, såvitt avser förevarande anslag, hemställts
att detta måtte minskas med 200 000 kronor till 200 000 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen I: 132.

Utskottet, som avser att i annat sammanhang behandla de positiva yrkandena
i motionerna 1:132 och 11:321, finner sig med hänsyn till det
värde stipendierna får anses ha för att motverka bristen på tandläkare
inom folktandvården icke kunna tillstyrka motionerna i vad de avser
förevarande anslag. Med hänsyn härtill och då Kungl. Maj :ts förslag icke
givit utskottet anledning till annat uttalande än att utskottet understryker
vad departementschefen anfört om vikten av att utvecklingen alltjämt
följes och ansträngningar görs att åvägabringa en bättre ordning i fråga
om stipendier änstgöringen, hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 132 och II: 321, i vad de
avser förevarande anslag, till Stipendier för blivande
distriktstandläkare m. fl. för budgetåret 1953/54 anvisa
ett förslagsanslag av 400 000 kronor.

99 :o) Bidrag till driften av folktandvården. Kungl. Maj:t har (punkt 124,
s. 225—227) föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften av folktandvården
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 6 000 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 5 200 000 kronor.

Enligt beslut av 1951 års riksdag bemyndigades Kungl. Maj :t medgiva,
att statsbidrag finge utgå till folktandvården i Stockholm räknat fr. o. in.
den 1 januari 1951, oavsett de avvikelser från eljest gällande grunder, som
folktandvårdsplanen för staden avsåges skola innebära. Såsom förutsättning
för statsbidraget skulle gälla, att garantier lämnades från Stockholms

Statsutskottets utlåtande nr 11.

71

stads sida, att för undervisningen vid tandläkarhögskolan i staden erforderligt
patientmaterial icke undandroges högskolan genom folktandvårdens
utbyggande. Ett förslag till avtal mellan Kungl. Maj :t och kronan, å ena,
samt staden, å andra sidan, angående den berörda förutsättningen för
statsbidraget är f. n. föremål för Kungl. Maj:ts prövning. Då ärendet torde
kunna avgöras inom den närmaste framtiden och medicinalstyrelsen är
beredd att snarast därefter fastställa plan för folktandvården i Stockholm,
anses statsbidrag till staden kunna beviljas redan under innevarande budgetår.
I samband därmed torde även frågan om retroaktivt bidrag för tiden
efter den 1 januari 1951 komma att behandlas. Departementschefen räknar
således med att det retroaktiva bidraget skall komma att belasta budgetåret
1952/53.

Enligt preliminär beräkning uppgick antalet under första halvåret 1951
fullständigt behandlade barn till cirka 154 000 inom landstingsområdena
och cirka 32 000 i städerna utanför landsting eller tillhopa omkring 186 000.
Antalet fullständigt behandlade barn under år 1953 uppskattas till för landstingsområdena
omkring 308 000 och för städer utanför landsting omkring
60 000 eller sammanlagt 368 000. Med ett bidrag av 16 resp. 8 kronor per
barn uppgår statsbidraget till 4 928 000 resp. 480 000 kronor eller tillhopa
5 408 000 kronor. För Stockholms stad beräknas kostnaderna — för cirka
78 500 behandlingsbarn — till 628 000 kronor. Medelsbehovet uppskattas
sålunda till 6 036 000 kronor, vilket belopp anses kunna avrundas nedåt
till 6 000 000 kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till driften av folktandvården
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
6 000 000 kronor.

100 :o) Bidrag till utrustning av polikliniker för folktandvård. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 125, s. 227), vilket innebär en uppräkning
av anslaget med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till utrustning av polikliniker
för folktandvård för budgetåret 1953/54 anvisa ett
reservationsanslag av 150 000 kronor.

101 :o) Viss försöksverksamhet på yrkesmedicinens område. Kungl. Maj :t
har (punkt 127, s. 228—231) föreslagit riksdagen att till Viss försöksverksamhet
på yrkesmedicinens område för budgetåret 1953/54 anvisa ett
förslagsanslag av 205 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 161 000 kronor.

På grund av den långa väntetiden för neurologisk undersökning och konsultation
anses eu ökning av den neurologiske expertens arbetstid nöd -

72

Statsutskottets utlåtande nr 11.

vändig. Departementschefen förordar, att medel anvisas för utökning av
konsultverksamheten från 5 till 8 timmar per vecka och i anslutning härtill
neurologens arvode höjes från 400 till 640 kronor per månad. Den årliga
kostnadsökningen blir således 2 880 kronor. Den yrkesmedicinska centralens
biträde för skriv- och kontorsgöromål föreslås uppflyttad till kanslibiträde
i Cg It. Vidare föreslås att ett belopp av 5 000 kronor ställes till
förfogande för anlitande av tillfällig laboratoriepersonal. Det förutsättes,
att liksom under innevarande budgetår möjlighet bör föreligga för Kungl.
Maj :t att medgiva förstärkning av personalen vid centralen, därest så
skulle befinnas oundgängligen nödvändigt. Enligt en år 1952 företagen
ändring av instruktionen för statens institut för folkhälsan skall, i motsats
till vad som gällt tidigare, även statlig institution enligt fastställd taxa
betala för vid institutet utförda undersökningar. Till följd härav uppkommer
en avsevärd ökning av centralens driftkostnader. För detta ändamål
beräknas 30 000 kronor. För forskningsverksamhet rörande yrkessjukdomarna
beräknas för nästa budgetår 50 000 kronor, vilket innebär
en höjning med 5 000 kronor. Med hänsyn till det anförda uppskattas
medelsbehovet under anslaget till 205 000 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts
förslag, hemställer,

att riksdagen må till Viss försöksverksamhet på yrkesmedicinens
område för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 205 000 kronor.

102 :o) Åtgärder mot utbredning av könssjukdomar. Kungl. Maj :t har
(punkt 128, s. 231—235) föreslagit riksdagen att till Åtgärder mot utbredning
av könssjukdomar för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
900 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 800 000 kronor.

Med hänsyn till att könssjukdomarna under de senaste åren visat tendens
att åter öka i omfattning anser sig departementschefen böra förorda,
att även för nästa budgetår medel anvisas för bidrag till avlönande av en
särskild läkare för handläggning av ärenden rörande könssjukdomar inom
Stockholms stad och län. På grund av penningvärdets försämring tillstyrkes
en höjning av bidragsbeloppen, nämligen för tjänstgöring inom Stockholms
stad från 4 000 till 4 600 kronor och för tjänstgöring inom Stockholms län
från 2 000 till 2 300 kronor. Ifrågavarande läkare anses alltjämt utan
ytterligare ökning av statsbidraget även böra anförtros tillsynen över i
Stockholm anordnade mottagningar för profylaktisk behandling av könssjuka.
Av samma skäl som nyss nämnts föreslås, att arvodena till förste
stadsläkarna i Göteborg, Malmö, Norrköping och Hälsingborg för deras
tjänstgöring såsom sundhetsinspektörer uppräknas med 200 kronor till

Statsutskottets utlåtande nr it.

73

1 500 kronor samt att bidraget till avlönande av åtta kuratorer för könssjuka
i de fyra största städerna höjes från 45 600 till 52 440 kronor. Enär
undersökning av ryggmärgsvätskan i vissa fall torde vara påkallad vid
behandling av syfilispatienter föreslås, att ersättning för sådan undersökning
må utgå av statsmedel. Ersättningen anses böra bestämmas till 20
kronor per undersökning. Med hänsyn till belastningen å anslaget under
föregående budgetår och de framlagda förslagen uppskattas det sammanlagda
medelsbehovet till i runt tal 900 000 kronor.

I en inom andra kammaren av herr von Friesen väckt motion (II: 169)
har hemställts, att riksdagen måtte besluta dels att upphäva den nuvarande
bestämmelsen om att ersättning till läkare för behandling av gonorré skall,
då behandlingen fortgått under 60 dagar för manlig och 120 dagar för
kvinnlig patient, utgå med 1:50 kr. eller hälften av den dessförinnan
utgående ersättningen, dels att upphäva det nuvarande systemet för procentuell
rabattering å de ersättningsbelopp, som angives i läkarens månadsräkning
för behandling av könssjukdomar, dels ock att till åtgärder mot
utbredning av könssjukdomar för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 920 000 kronor.

Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas
till motionen.

Utskottet finner i likhet med motionären de nuvarande ersättningsbestämmelserna
för läkare, som behandlar könssjukdomar, alltför invecklade
för att motsvara de krav på administrativ lätthanterlighet, vilka bör ställas
på en modern och rationell taxa. Å andra sidan är utskottet icke övertygat
om att taxan efter endast de av motionären föreslagna ändringarna skulle
framstå som helt tidsenlig. Utskottet förutsätter, att ifrågavarande bestämmelser
görs till föremål för en översyn med syfte icke blott att förenkla
utan även att anpassa taxan till de behandlingsmetoder, som nu är brukliga,
och till principerna i den nya provinsialläkartaxa som i dagarna framlagts
för riksdagen. Utskottet utgår från att en sådan översyn konnner
till stånd även utan formlig framställning från riksdagens sida.

Åberopande det anförda får utskottet, som icke funnit anledning till
annan erinran mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionen II: 169 till Åtgärder mot utbredning
av könssjukdomar för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 900 000 kronor.

103 :o) Skyddskoppympning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
129, s. 235 och 236), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, samt
under erinran alt ersättningen av statsmedel för skyddskoppympning före -

74

Statsutskottets utlåtande nr It.

slås höjd till en krona för varje ympad person och till 30 öre för varje
besiktigad, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 2 januari 1953 förordad
ändring av grunderna för ersättning av statsmedel för
skyddskoppympning, att tillämpas fr. o. in. den 1 juli 1953;

b) till Skyddskoppympning för budgetåret 1953/54 anvisa
ett förslagsanslag av 150 000 kronor.

104 :o) Skyddsympning mot difteri. Kungl. Maj:t har (punkt 130, s. 236
—239) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad
ändring av grunderna för ersättning av statsmedel för skyddsympning
mot difteri, att tillämpas fr. o. in. den 1 juli 1953, dels ock till Skyddsympning
mot difteri för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
50 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 40 000 kronor.

Ersättningen till ympare, som förordnas av medicinalstyrelsen, utgår f. n.
med 35 kronor för dag. Till annan läkare, som icke till följd av tjänst eller
överenskommelse är pliktig att utan särskild gottgörelse utföra ympning,
utgår ersättningen med 75 öre för varje ympning dock att, därest antalet
ympningar per dag överstiger 30, ersättningen utgår med allenast 25 öre
för varje ympning utöver 30 samt med högst 35 kronor för dag. Härutöver
utgår ersättning för utförande av Schick-prov med 75 öre och för avläsning
av dylikt prov med 25 öre. I enlighet med vad som föreslagits under föregående
anslag förordas en höjning av ersättningsbeloppen även i fråga om
skyddsympningen mot difteri. Ersättning anses sålunda böra utgå till
av medicinalstyrelsen förordnad läkare med 45 kronor för dag samt till
annan läkare med en krona för varje ympning t. o. in. den trettionde och
30 öre för varje ympning därutöver, dock högst 45 kronor för dag. För
utförande och avläsning av Schick-prov föreslås, att ersättningen höjes till
en krona resp. 30 öre. Med hänsyn till den föreslagna höjningen av ersättningsbeloppen
anses anslaget böra uppräkas med 10 000 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 2 januari 1953 angiven
ändring av grunderna för ersättning av statsmedel för
skyddsympning mot difteri, att tillämpas fr. o. m. den 1 juli
1953;

b) till Skyddsympning mot difteri för budgetåret 1953/54
anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr It.

75

105 :o) Vissa kostnader för allmän hälso- och sjukvård. Lindring i mindre
bemedlade patienters å landsbygden sjukvårdskostnader. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 131 och 132, s. 239—241), vilka innebär
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1953/54 såsom förslagsanslag
anvisa

a) till Vissa kostnader för allmän hälso- och sjukvård
25 000 kronor;

b) till Lindring i mindre bemedlade patienters å lands
bygden sjukvårdskostnader 250 000 kronor.

106 :o) Förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 133, s. 241 och 242) samt under erinran att
anslaget i gällande riksstat är uppfört med allenast ett formellt belopp av
100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förbättrad sjukvård inom rikets
ödemarksområden för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 15 000 kronor.

107 :o) Sjuktransporter med flygplan. Kungl. Maj:t har (punkt 134, s. 242
—244) föreslagit riksdagen att till Sjuktransporter med flygplan för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 75 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 80 000 kronor.

I skrivelse nr 408/1950 anhöll riksdagen, att Kungl. Maj :t måtte närmare
överväga, vilka åtgärder som kunde vara ägnade att förbättra möjligheterna
att vid behov bispringa befolkningen i landets glest bebodda
nordliga trakter, samt för riksdagen framlägga därav föranledda förslag.
I anledning härav uppdrog Kungl. Maj:t den 16 februari 1951 åt flygförvaltningen
att utreda möjligheterna att för angivna ändamål använda hclikopterflyg.
I utlåtande nr 11/1951, vilket godkändes av riksdagen, upptog
statsutskottet frågan om möjligheterna att bispringa befolkningen i glest
bebodda trakter i hela landet. Utskottet uttalade, att Kungl. Maj :t torde
få förutsättas ha sin uppmärksamhet riktad på denna fråga redan i anledning
av 1950 års riksdagsbeslut. Genom brev den 11 maj 1951 bar Kungl.
Maj:t givit flygförvaltningen del av vad statsutskottet anfört. Flygförvaltningen
har den 20 augusti 1952 överlämnat en utredning i ämnet och
framlagt preliminära kostnadsberäkningar för anskaffande och drift av
två eller tre helikoptrar, avsedda att stationeras vid flygvapnets förband i
Luleå och å Frösön samt eventuellt i Hägernäs. Anskaffningskostnaderna
beräknas till omkring 750 000 kronor per helikopter, inberäknat viss anskaffning
av reservdelar in. in. Vid en flygtid av 200 timmar per år och
helikopter uppskattas underhålls- och driftkostnader till omkring 250
kronor per flygtimme. Härtill kommer kostnad för uppförande av hangarer

76

Statsutskottets utlåtande nr It.

ävensom personal- och administrationskostnader. Flygförvaltningen har
särskilt framhållit, att helikoptrarna med hänsyn till deras speciella flygegenskaper
torde kunna förväntas bli tagna i anspråk för ett flertal ändamål
utöver ambulans-, efterspanings-, räddnings- och undsättningstjänst.
Flygförvaltningens utredning har varit föremål för remissbehandling.

I detta sammanhang har departementschefen anmält, att Östermans Aero
Aktiebolag i skrivelse den 29 december 1951 till chefen för inrikesdepartementet
hemställt om visst statligt stöd för sitt helikopterflyg. Bolaget framhåller,
att, för att en ekonomisk bärkraftig drift med bolagets helikoptrar
skall kunna ernås, visst minimiantal flygtimmar per år måste säkerställas,
t. ex. genom att överenskommelser träffas med berörda myndigheter om
utnyttjande av helikoptrarna för vissa allmännyttiga ändamål, såsom ambulans-,
post-, etterspanings- och undsättningsflygning. I remissutlåtande över
bolagets framställning har flygförvaltningen förordat alternativet att stödja
bolagets helikopterverksamhet framför anskaffandet av helikoptrar genom
flygförvaltningens försorg. Frågan om statens engagemang i en helikopterflygverksamhet
av större omfattning är ännu icke så fullständigt utredd,
att ett definitivt förslag härutinnan kan framläggas. Bl. a. torde man
enligt departementschefen böra avvakta erfarenheter av den större typ av
helikopter som Östermans Aero Aktiebolag avser att inom kort introducera
i vårt land, samt för vilka ändamål och i vilken utsträckning av statsmedel
bekostad flygning med helikoptrar lämpligen kan och bör ifrågakomma.
Av den hittills förebragta utredningen framgår dock, att helikoptern i
vissa situationer besitter påtagliga fördelar framför konventionella flygplan.
För egen del vill departementschefen därför tillstyrka, att vid sådana
tillfällen, när flygning med de nuvarande ambulansflygplanen icke lämpligen
kan ske, möjlighet beredes att anlita den av Östermans Aero Aktiebolag
sedan flera år tillbaka bedrivna helikopterflygtjänsten.

Under förevarande anslag har för budgetåret 1952/53 anvisats 20 000
kronor för ersättning till aktiebolaget Arosflyg i Västerås för flygningar
med dess plan på särskild beställning. Då det emellertid visat sig, att bolaget
ej kunnat anlitas i avsedd omfattning, beräknas något avtal med bolaget
ej komma att träffas för budgetåret 1953/54. Det förordas, att för nästa
budgetår medel i stället beräknas för anlitande i förut angiven utsträckning
av för ambulansflygning lämpliga helikoptrar. Medelsbehovet härför
anses kunna uppskattas till 25 000 kronor. Medelsbehovet för sjuktransporter
med flygvapnets ambulansflygplan beräknas till 50 000 kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,
att riksdagen må till Sjuktransporter med flygplan för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 75 000
kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 11.

77

108:o) Centrala sjukvårdsberedningen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 135, s. 244—248) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.
Maj:t att i personalförteckningen för centrala sjukvårdsberedningen uppföra
två byrådirektörsbefattningar i Ca 31 och en kontorsbiträdestjänst i
Ca 8 samt utesluta två byrådirektörsbefattningar i Ce 31, dels godkänna av
departementschefen förordad avlöningsstat för centrala sjukvårdsberedningen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1953/54, dels ock till
Centrala sjukvårdsberedningen: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett
förslagsanslag av 205 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 176 000 kronor.

Centrala sjukvårdsberedningen inrättades den 1 juli 1943 och övertog
då de arbetsuppgifter, som tidigare åvilat centrala sjukhusarkivet och sjukhusens
standardiseringskommitté. Beredningen kommer således vid ingången
av budgetåret 1953/54 att ha fungerat såsom självständig myndighet
i tio år. Under denna tid har beredningen spelat en betydelsefull roll
för standardisering och rationalisering på sjukvårdens område samt planläggning
av den slutna sjukvården inom landets sjukvårdsområden. Behovet
av ett centralt statligt organ för dessa uppgifter får betraktas såsom
stadigvarande. Departementschefen finner det därför skäligt, att personalen
åtminstone i viss utsträckning nu beredes ordinarie anställning. I främsta
rummet gäller detta beredningens två byrådirektörer, som båda varit knutna
till beredningen alltsedan dess tillkomst och dessförinnan haft motsvarande
föreståndarbefattningar hos centrala sjukhusarkivet resp. sjukhusens standardiseringskommitté.
Även ett kontorsbiträde i Ce 8, som varit anställt hos
beredningen sedan år 1944, anses nu böra erhålla ordinarie tjänst. Arvodet
till beredningens sekreterare föreslås höjt från 150 till 180 kronor i månaden.
Det under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
beräknade beloppet för extra arbetskraft för vissa gransknings- och
standardiseringsuppgifter föreslås höjt från 10 000 till 11 500 kronor. Vad
sålunda föreslagits föranleder en ökning av medelsanvisningen med 360
kronor för höjt arvode åt sekreteraren och 1 500 kronor för extra arbetskraft.
Härtill kommer för löneregleringar i anledning av propositionerna nr
107, 241 och 245/1952 5 100 kronor, löneklassuppflyttningar 732 kronor
samt rörligt tillägg 21 000 kronor. Anslaget skulle alltså höjas med 28 692
kronor eller avrundat 29 000 kronor.

I personalförteckningen anses böra uppföras två byrådirektörsbefattningar
i Ca 31 och en kontorsbiträdestjänst i Ca 8 samt uteslutas två byrådirektörsbefattningar
i Ce 31.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,

78

Statsutskottets utlåtande nr 11.

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen
för centrala sjukvårdsberedningen uppföra två byrådirektör
sbefattningar i Ca 31 och en kontorsbiträdestjänst i Ca 8
samt utesluta två byrådirektörsbefattningar i Ce 31;

b) godkänna följande avlöningsstat för centrala sjukvårdsberedningen,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret
1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 36 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 8 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 100 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 59 300

Summa kronor 205 000;

c) till Centrala sjukvårdsberedningen: Avlöningar för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 205 000
kronor.

109:o) Centrala sjukvårdsberedningen: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 136, s. 248 och 249), vilket innebär en minskning
av anslaget med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Centrala sjukvårdsberedningen: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 18 000 kronor.

110:o) Centrala sjukvårdsberedningen: Arbetsstudieavdelning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 137, s. 249—251), vilket innebär ökad
medelsanvisning till avlöningar på grund av den automatiska kostnadsstegringen
med 10 300 kronor och till reseersättningar med 1 000 kronor samt
uppräkning av inkomstposten från 5 000 till 8 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för centrala sjukvårdsberedningens
arbetsstudieavdelning, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1953/54:

Stat.

Utgifter.

A. Avlöningar.

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal 39 000

2. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... 20 500 59 500

Statsutskottets utlåtande nr 11.

79

B. Omkostnader.

1. Sjukvård in. in., förslagsvis .......... 100

2. Reseersättningar, förslagsvis.......... 7 000

3. Expenser, förslagsvis ................ 4 000 H 100

Summa kronor 70 G00;

Särskilda uppbördsmedel.

Ersättningar för verkställda undersökningar ... 8 000

Summa kronor 62 600;

b) till Centrala sjukvårdsberedningen: Arbetsstudieavdelning
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
62 600 kronor.

lll:o) Bidrag till psykisk barna- och ungdomsvård. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 138, s. 251 och 252), vilket innebär en ökning av
anslaget med 60 000 kronor med hänsyn till större omfattning av verksamheten,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till psykisk barna- och ungdomsvård
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 260 000 kronor.

112 :o) Kostnader för sjukvård m. m. åt vissa utlänningar. Kungl. Maj :t
har (punkt 139, s. 252—256) föreslagit riksdagen att dels medgiva, att i
Sverige må för vård och i förekommande fall för varaktig vistelse mottagas
ytterligare omkring 30 tuberkulossjuka flyktingar, dels ock till Kostnader
för sjukvård in. in. åt vissa utlänningar för budgetåret 1953/54 anvisa ett
förslagsanslag av 1 150 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 815 000 kronor.

1952 års riksdag medgav att -— utöver tidigare i landet befintliga under
medicinalstyrelsens överinseende stående sjuka flyktingar — ytterligare omkring
25 luberkulossjuka flyktingar med anhöriga skulle få överföras till
vårt land för vård och i förekommande fall för varaktig vistelse här. Med
stöd av detta medgivande har under tiden t. o. in. den 9 december 1952 överförts
endast 10 barn och 12 anhöriga till dem. Att kvoten icke helt kunnat
fyllas beror på vissa icke förutsedda svårigheter vid uttagningen av barnen.

Departementschefen finner det synnerligen behjärtansvärt, att vårt land
fullföljer sina humanitära insatser på detta område. Studentkårernas initiativ
att hit överföra ett trettiotal tuberkulossjuka flyktingstudenter anses
därför böra stödjas av statsmakterna. Urvalet av studenterna har skett efter
medicinskt bedömande i varje särskilt fall under medverkan av svensk
läkare. Hittransporten beräknas kunna äga rum under sommaren 1953.
Kostnaderna för uttagningen av flyktingarna och deras överförande till

80

Statsutskottets utlåtande nr 11.

Sverige m. m. avses skola bestridas av studentkårerna. Däremot skulle
vårdkostnaderna liksom i tidigare fall helt åvila staten. Då erforderligt antal
vårdplatser finnes tillgängligt på Hessleby sanatorium förordas, att flyktingarna
omhändertages för vård därstädes. Kostnaderna för sanatorievården
beräknas för helt år till i runt tal 220 000 kronor.

För i genomsnitt 155 vårdade utlänningar per dag på Stråtenbo konvalescentförläggning,
Vrigstadhemmet, E-paviljonger och sanatorier samt övriga
sjukvårdsinrättningar beräknas kostnaderna för nästa budgetår till 811 760
kronor. Härtill kommer vissa kostnader för social omvårdnad (fickpengar,
kläder in. in. samt kurator smedel) beräknade till 56 381 kronor. Medelsbehovet
för tandvård, resor till och från sjukvårdsinrättningar samt begravningskostnader
uppskattas till sammanlagt 7 500 kronor. Lönekostnaderna
för chefs- och läkarpersonal vid stråtenboförläggningen, för kuratorer
vid E-paviljongerna och för en kurator hos medicinalstyrelsen beräknas
till resp. 22 800, 6 000 och 11 900 kronor. För extra arbetskraft hos styrelsen
för det centrala bestyret med verksamheten beräknas 12 000 kronor,
varför lönekostnaderna i sin helhet skulle uppgå till 52 700 kronor. Sammanlagt
skulle alltså erfordras 928 341 kronor, vilket belopp föreslås avrundat
till 930 000 kronor. Anslaget beräknas sålunda till 1 150 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må

a) medgiva, att i Sverige må för vård och i förekommande
fall för varaktig vistelse mottagas ytterligare omkring 30
tuberkulossjuka flyktingar;

b) till Kostnader för sjukvård m. m. åt vissa utlänningar
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 1 150 000
kronor.

113:o) Kostnader för överförande till Sverige av vissa utländska läkare.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 140, s. 256), vilket innebär en
minskning av anslaget med 15 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för överförande till Sverige
av vissa utländska läkare för budgetåret 1953/54 anvisa
ett förslagsanslag av 20 000 kronor.

Alkoholistvård m. m.

114:o) Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens alkoholistanstalt
därstädes: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 141, s. 257—261) föreslagit
riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens alkoholistanstalt
därstädes, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1953/54,
dels ock till Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens alkoholist -

Statsutskottets utlåtande nr 11.

81

anstalt därstädes: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 790 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 644 000 kronor.

Departementschefen förordar, att den fr. o. in. den 1 juli 1950 inrättade
assistenttjänsten i Cg 20 nu ändras till extra-ordinarie. Vidare förordas
införande av särskilda arvoden till styrelsens ordförande och ledamöter.
Ersättningen anses böra bestämmas för ordföranden till 900 kronor för år
och för annan ledamot till 20 kronor per sammanträde. Vissa arvoden
föreslås höjda. Sålunda anses årsarvoden böra utgå till läkaren för kroppssjukvården
med 5 000 (+ 1 000), till sekreteraren med 1 350 (+ 150) och
till styrelsens jordbrukstekniska biträde med 1 650 (+ 150) kronor. Därjämte
föreslås att arvodet till predikanten uppräknas från 700 till 840
kronor och till organisten från 300 till 360 kronor. På grund av de framlagda
förslagen erfordras en ökning av medelsanvisningen med 3 360
kronor för arvodesregleringar. Härtill kommer i runda tal för löneregleringar
till följd av riksdagens beslut i anledning av propositionerna nr 107
och 241/1952 m. in. 21 400 kronor, för en återbesatt uppsyningsmanstjänst
9 700 kronor, för löneklassuppflyttningar 2 900 kronor, för ersättning å
obekväm arbetstid 13 000 kronor samt för rörligt tillägg 95 300 kronor.
Anslaget skulle alltså höjas med 145 660 kronor eller avrundat 146 000
kronor.

I en inom andra kammaren av herr Wallentheim väckt motion (II: 318)
har, såvitt avser förevarande anslag, hemställts, att riksdagen måtte bemyndiga
Kungl. Maj :t att medgiva, att särskilda lönetillägg må, räknat
från och med den 1 juli 1952, utgå till direktör och assistenter vid statens
anstalter å Svartsjö.

Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen.

Utskottet. Efter det ifrågavarande motion väcktes, har Kungl. Maj :t
i propositionen nr 165 underställt riksdagen förslag, som innebär avveckling
av de särskilda lönetilläggen för flertalet direktörer och assistenter
vid fångvårdsanstalterna. Utskottet kan under sådana omständigheter
icke finna det lämpligt att införa sådana särskilda lönetillägg för direktörer
och assistenter vid de statliga alkoholistanstalterna och avstyrker
förty yrkandet i motionen 11:318.

På grund härav och då Kungl. Maj :ts förslag icke givit utskottet anledning
till erinran hemställer utskottet,

I. att motionen 11:318, i vad den avser förevarande anslag,
icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda;

II. att riksdagen må

6 Bilmng till riksdagens protokoll W5,‘l. (> sand. Nr II.

82

Statsutskottets utlåtande nr 11.

a) godkänna följande avlöningsstat för statens tvångsarbetsanstalt
å Svartsjö och statens alkoholistanstalt därstädes,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
. ... 313 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t 15 060

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis 199 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis 262 940

Summa kronor 790 000;

b) till Statens tvängsarbetsanstalt å Svartsjö och statens

alkoholistanstalt därstädes: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 790 000 kronor.

115 :o) Statens tvängsarbetsanstalt å Svartsjö och statens alkoholistanstalt
därstädes: Omkostnader. Kungl. Maj :t har (punkt 142, s. 261—263) föreslagit
riksdagen att till Statens tvängsarbetsanstalt å Svartsjö och statens
alkoholistanstalt därstädes: Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa
ett förslagsanslag av 487 100 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 443 400 kronor.

Med hänsyn till de höga belastningssiffrorna för budgetåret 1951/52 anses
medelsanvisningen under ett flertal anslagsposter i omkostnadsstaten
för nästa budgetår böra ökas. Den höga belastningen å anslagsposten till
sjukvård m. m. åt befattningshavare förorsakas till stor del av utgifter i
samband med två befattningshavares frånfälle, men en höjning med 200
till 1 200 kronor anses motiverad. Posten till reseersättningar föreslås ökad
med 2 500 till 5 000 kronor. För bränsle, lyse och vatten beräknas ett från
100 000 till 115 000 kronor förhöjt belopp. De under anslagsposten till
övriga utgifter upptagna delposterna till tvätt och renhållning, proviant
till kostförbättring och proviant till intagna anses böra upptagas med resp.
20 000, 55 000 och 100 000 kronor, vilket innebär höjningar med resp.
3 000, 15 000 och 4 000 kronor. För att möjliggöra en intensifierad studieoch
fritidsverksamhet vid anstalten förordas att för undervisning beräknas
ett från 4 500 till 6 000 kronor förhöjt belopp. I anslutning till senast tillgängliga
belastningssiffra föreslås ett belopp av 60 000 kronor till arbetspremier
för handräckning, vilket innebär en uppräkning med 5 000 kronor.
Till tjänstedräkt beräknas 3 500 kronor, varigenom delposten höjes med
500 kronor. Delposterna till kostnader för transport av intagna och kostnader
för intagnas transport till domstol anses böra upptagas med oförändrat
5 000 resp. 2 500 kronor. Delposten till omkostnader för utskrivna

Statsutskottets utlåtande nr 11.

83

och permitterade föreslås sänkt med 3 000 kronor till 27 000 kronor. Anslaget
uppföres alltså med 487 100 kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer alltså,

att riksdagen må till Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö
och statens alkoholistanstalt därstädes: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 487 100
kronor.

116:o) Statens inom fångvårdsorganisationen anordnade tvångsarbets- och
alkoholistanstalt: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

144, s. 265 26/), vilket innebär ökad medelsanvisning till löneregleringar

samt av departementschefen förordade arvoden till styrelsens ledamöter och
förhöjt arvode till sekreteraren med tillsammans 3 866 kronor, till ersättning
för tjänstgöring å obekväm arbetstid med 1 000 kronor samt till höjning
av det rörliga tillägget med 5 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens inom
fångvårdsorganisationen anordnade tvångsarbets- och alkoholistanstalt,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret
1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 17 900

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t ......................... 590

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
14 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis 16 110

Summa kronor 49 400;

b) till Statens inom fångvårdsorganisationen anordnade
tvångsarbets- och alkoholistanstalt: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 49 400 kronor.

117 :o) Statens inom fångvårdsorganisationen anordnade tvångsarbets- och
alkoholistanstalt: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

145, s. 267 och 268), vilket innebär en minskning av anslaget med 2 300
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens inom fångvårdsorganisationen
anordnade tvångsarbets- och alkoholistanstalt: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
8 800 kronor.

84

Statsutskottets utlåtande nr 11.

118 :o) Statens inom sinnessjukvårdsorganisationen anordnade alkoholistanstalt:
Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 146, s. 268—270) föreslagit
riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för statens inom sinnessjukvårdsorganisationen anordnade alkoholistanstalt,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1953/54, dels ock till
Statens inom sinnessjukvårdsorganisationen anordnade alkoholistanstalt:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 158 600
kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 130 400 kronor.

Departementschefen anser erforderligt, att personalen förstärkes med
en skötare i Ce 12, vilket påkallar en ökning av medelsanvisningen med
8 280 kronor. Den av 1952 års riksdag i anledning av propositionen nr
107/1952 beslutade löneregleringen för anstaltens överskötare, förste skötare
och skötare föranleder ett ökat medelsbehov av 5 600 kronor. För att
erhålla bättre överensstämmelse mellan belastning och anvisade belopp
anses vidare anslagsposterna till ordinarie tjänstemän och rörligt tillägg
böra uppräknas med 10 500 resp. 9 000 kronor samt anslagsposten till
övrig icke-ordinarie personal nedräknas med 12 000 kronor. Härtill kommer
automatisk ökning av det rörliga tillägget med 6 800 kronor. Anslaget
skulle alltså höjas med 28 180 kronor eller i runt tal 28 200 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens inom sinnessjukvårdsorganisationen
anordnade alkoholistanstalt, att
tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1953/54:

1.

2.

3.

4.

Avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
......................................

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :l

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ..............................

Rörligt tillägg, förslagsvis

Summa kronor

70 200

1 470

34 300
52 630

158 600;

b) till Statens inom sinnessjukvårdsorganisationen anordnade
alkoholistanstalt: Avlöningar för budgetåret 1953/54
anvisa ett förslagsanslag av 158 600 kronor.

119 :o) Statens inom sinnessjukvårdsorganisationen anordnade alkoholistanstalt:
Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 147,

Statsutskottets utlåtande nr It.

85

s. 270 och 271), vilket innebär ökad medelsanvisning till reseersättningar
med 300 kronor och till övriga utgifter med 16 200 kronor samt
nedräkning av anslagsposten till expenser med 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens inom sinnessjukvårdsorganisationen
anordnade alkoholistanstalt: Omkostnader för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 61 900
kronor.

120:o) Statens alkoholistanstalt å Venngarn: Avlöningar. Kungl. Maj:t
har (punkt 148, s. 271—276) föreslagit riksdagen att dels godkänna av
departementschefen förordad avlöningsstat för statens alkoholistanstalt å
Venngarn, alt tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1953/54, dels ock
till Statens alkoholistanstalt å Venngarn: Avlöningar för nämnda budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 534 900 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 434 900 kronor.

Departementschefen anser sig icke kunna biträda styrelsens ånyo framförda
förslag om inrättande av en överläkarbefattning vid anstaltens sjukavdelning.
F. n. uppbär anstaltens rådgivande psykiater arvode med 600
kronor för år jämte 115 kronor för varje vid anstalten avlagt besök under
förutsättning att läkarens arbetstid vid besöket omfattar minst fem timmar.
Anstalten har haft svårigheter att erhålla lämplig läkare för detta
arvode. För att öka anstaltens möjligheter att i avsedd omfattning anlita
psykiater förordas en höjning av årsarvodet till 720 kronor och av besöksarvodet
till 135 kronor vid besök om minst fem timmar. Kostnadsökningen
härför beräknas till 2 000 kronor. Styrelsens från föregående år upprepade
förslag om inrättande av en ny assistenttjänst kan departementschefen
icke biträda. I fråga om ekonomipersonalen förordas en utökning med ett
ekonomibiträde, som föreslås placerad i Cg 4 samt erhålla lönetillägg på
15 kronor i månaden enligt av 1952 års riksdag antagna principer för lönegradsplacering
av dylika biträden. Vad angår ersättningen till de av anstalten
anlitade tandläkarna har någon överenskommelse ännu icke träffats.
Det föreslås få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles bestämma
ersättningens storlek. Ingen höjning av icke-ordinarieposten beräknas för
detta ändamål. Om så erfordras, förutsättes Kungl. Maj :t få medgiva erforderligt
överskridande av anslagsposten. I likhet med vad som föreslagits
beträffande svartsjöanstalten förordas att arvode tillerkännes ordföranden
i styrelsen för alkoholistanstalten å Venngarn med 900 kronor om året och
annan styrelseledamot med 20 kronor per sammanträde. Vad sålunda föreslagits
påkallar en ökning av medelsanvisningen med 2 000 kronor för höjt
psykiaterarvode, 5 748 kronor för en ny tjänst och 1 860 kronor för ersättning
till styrelsens ledamöter. Härtill kommer för löneregleringar på grund

86

Statsutskottets utlåtande nr it.

av riksdagens beslut i anledning av propositionerna nr 107 och 241/1952
cirka 12 500 kronor, för tjänstgöring på obekväm arbetstid 6 000 kronor,
för löneklassuppflyttningar 3 918 kronor samt för rörligt tillägg 67 500
kronor. Anslaget skulle alltså höjas med 99 526 kronor eller i runt tal
100 000 kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande
motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Ahlberg (I: 118) och den andra inom andra kammaren av herr Hagård
m. fl. (II: 159), i vilka hemställts, att riksdagen måtte dels bevilja ett anslag
av 100 000 kronor till klinisk medicinsk alkoholforskning att ställas
till det medicinska forskningsrådets förfogande och dels besluta att inrätta
en överläkartjänst vid Venngarns alkoholistanstalt och härtill bevilja, utöver
vad Kungl. Maj :t föreslagit till psykiaterarvode vid denna anstalt,
ett anslag av 15 040 kronor,

dels en inom andra kammaren av herr Wallentheim väckt motion
(II: 318), vari, såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen måtte bemyndiga
Kungl. Maj :t att medgiva, att särskilda lönetillägg må, räknat från
och med den 1 juli 1952, utgå till direktör och assistenter vid statens anstalt
å Venngarn,

dels ock en inom andra kammaren av herr Lindberg väckt motion
(II: 320), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att vid statens alkoholistanstalt
å Venngarn skall inrättas en ny befattning såsom assistent
i lönegrad Ce 22.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, hänvisas
till motionerna II: 159, II: 318 och II: 320.

Utskottet. Under hänvisning till vad ovan under punkt 114 anförts kan
utskottet icke heller tillstyrka ett bemyndigande för Kungl. Maj :t att medgiva
särskilda lönetillägg till direktör och assistenter vid Venngarnsanstalten
enligt yrkandet i motionen 11:318.

Utskottet har icke funnit anledning frångå sin i anledning av motionen
II: 101 till 1951 års riksdag uttalade uppfattning, att kravet på en särskild
assistenttjänst för den personliga och sociala omvårdnaden av vårdtagarna
vid Venngarn, ehuru i och för sig beaktansvärt, bättre skulle tillgodoses
genom inrättande av en befattning för social kurator. Det tidigare
av anstaltsstyrelsen och socialstyrelsen åberopade skälet mot anställandet
av en social kurator: svårigheten att finna sökande, torde i dagens konjunktur
icke äga samma tyngd som tidigare. Utredning härutinnan bör
i varje fall förebringas, innan ställning tages till yrkandet i motionen
II : 320.

Såsom i motionerna I: 118 och II: 159 framhållits har i motionerna avsedda
spörsmål behandlats av 1946 års alkoholistvårdsutredning och 1944

Statsutskottets utlåtande nr 11.

87

års nykterhetskommitté. Då de av dessa sakkunnigutredningar framlagda
förslagen, vilka i allt väsentligt täcker motionärernas yrkanden, är föremål
för Kungl. Maj :ts prövning, är utskottet icke berett att tillstyrka ifrågavarande
motioner.

Under åberopande av det anförda och då Kungl. Maj :ts förslag icke givit
utskottet anledning till erinran hemställer utskottet,

I. att motionen II: 318, i vad den avser förevarande anslag,
icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda;

II. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 118 och II: 159 samt
II: 320

a) godkänna följande avlöningsstat för statens alkoholistanstalt
å Venngarn, att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
136 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
222 400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis 176 500

Summa kronor 534 900;

b) till Statens alkoholistanstalt å Venngarn: Avlöningar
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 534 900
kronor.

121 :o) Statens alkoholistanstalt å Venngarn: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 149, s. 276—278), vilket innebär ökad
medelsanvisning till övriga expenser med 3 000 kronor, till underhåll av
byggnader m. in. med 2 000 kronor, till inventarier med 16 000 kronor samt
till utspisning med 19 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens alkoholistanstalt å Venngarn:
Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 394 800 kronor.

122:o) Statens alkoholistanstalt å Venngarn: Vissa byggnadsarbeten.
Kungl. Maj:t har (punkt 150, s. 278 och 279) föreslagit riksdagen att till
Statens alkoholistanstalt å Venngarn: Vissa byggnadsarbeten för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 65 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 335 000 kronor.

Den av 1950 års riksdag beslutade ändringen av anstaltens huvudbyggnad

88

Statsutskottets utlåtande nr 11.

till sjukavdelning kommer att inom en snar framtid vara avslutad. Då bl. a.
de sängliggande patienterna på intagnings- och sjukavdelningarna ej kan
lämna avdelningarna, fordras långa transporter för att förse dem med mat
och servis till måltiderna. Det föreslås därför, att serveringsrum inredes,
ett i vardera avdelningen. Serveringsrummen avses för diskning och förvaring
av servis för avdelningarna, utportionering av mat samt tilliedning
av mellanmål in. in. Enligt alkoholistvårdsutredningens förslag skulle
badrum för medicinska bad inredas i huvudbyggnadens bottenvåning. Enäi
utredningens förslag i åtskilliga detaljer funnits böra ändras under arbetets
gång, har emellertid detta badrum ej kommit till utförande. Det har
nu befunnits lämpligare, att badrummet förlägges i anslutning till sjukavdelningen
en trappa upp, varvid dock viss merkostnad uppkommer. Det
sålunda framlagda förslaget anser sig departementschefen böra tillstyrka.
Kostnaden för serveringsrummen och kostnadsökning för badrummet beräknas
till sammanlagt 20 000 kronor. För vissa arbeten avseende bränslerummet
förordas medelsanvisning med 7 000 kronor samt för arbeten å
fasader m. m. med 38 000 kronor.

Utskottet, som under hösten 1952 avlagt besök vid Venngarn och därvid
fått det allmänna intrycket att de av departementschefen föreslagna byggnadsarbetena
är välbehövliga, tillstyrker Kung]. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,

att riksdagen må till Statens alkoholistanstalt å Venngarn:
Vissa byggnadsarbeten för budgetåret 1953/54 anvisa
ett reservationsanslag av 65 000 kronor.

123:o) Statens alkoholistanstalt å Haknäs: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 151, s. 280 och 281) föreslagit riksdagen att dels godkänna av
departementschefen förordad avlöningsstat för statens alkoholistanstalt å
Haknäs, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1953/54, dels ock till
Statens alkoholistanstalt å Haknäs: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa
ett förslagsanslag av 43 400 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 35 800 kronor.

Under anslaget till avlöningar vid statens alkoholistanstalt å Venngarn
har föreslagits, att styrelsens ledamöter må komma i åtnjutande av ersättning
för uppdragets fullgörande. Nämnda styrelse förvaltar även statens
alkoholistanstalt å Haknäs. När styrelsen handlägger ärenden rörande
haknäsanstalten, inträder emellertid två särskilt förordnade ledamöter i
styrelsen. Till dessa anses ersättning böra utgå med 20 kronor per sammanträde.
Medelsbehovet för detta ändamål för nästa budgetår beräknas till
cirka 200 kronor, vilket belopp föreslås anvisat under förevarande anslag.
För lönegrads- och löneklassuppflyttningar samt höjning av det rörliga
tillägget beräknas sammanlagt 7 400 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 11.

89

I en inom andra kammaren av herr Wallentheim väckt motion (II: 318)
har, såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen måtte bemyndiga Kungl.
Maj :t att medgiva, att särskilda lönetillägg må, räknat från och med den
1 juli 1952, utgå till assistenten vid statens anstalt å Haknäs.

Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen.

Utskottet. Av skäl, som angivits under punkt 114 i detta utlåtande, kan
utskottet icke tillstyrka yrkandet i motionen II: 318 i vad den avser förevarande
anslag.

Kungl. Maj :ts förslag finner utskottet sig kunna tillstyrka.

Utskottet vill anmäla, att utskottet under hösten 1952 var i tillfälle att
vid besök på Haknäs närmare studera förhållandena på anstalten.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

I. att motionen II: 318, i vad den avser förevarande anslag,
icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda;

II. att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens alkoholistanstalt
å Haknäs, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret
1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 14 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :l 2 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 12 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis 13 300

Summa kronor 43 400;

b) till Statens alkoholistanstalt å Haknäs: Avlöningar för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 43 400
kronor.

124:o) Statens alkoholistanstalt å Haknäs: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 152, s. 281 och 282), vilket innebär en uppräkning
av anslaget med 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens alkoholistanstalt å Haknäs:
Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 27 800 kronor.

125 :o) Bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter m. m. Kungl.
Maj :t har (punkt 153, s. 282—284) föreslagit riksdagen att dels godkänna
av departementschefen förordade ändringar av grunderna för statsbidrag
till anordnande av erkända alkoholistanstalter och inackorderingshem för

90

Statsutskottets utlåtande nr 11.

alkoholister, att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1953, dels ock till Bidrag till
anordnande av erkända alkoholistanstalter in. m. för budgetåret 1953/54
anvisa ett reservationsanslag av 60 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 75 000 kronor. Departementschefen
anser det nödvändigt att stimulera tillkomsten av nya vårdplatser.
De nuvarande statsbidragens förmåga härtill har minskat i samma mån
som byggnadskostnaderna stegrats. Intresse anses förefinnas på vissa håll
att anordna nya vårdplatser. Det anses dock icke kunna förväntas, att dessa
planer förverkligas, förrän statsbidragsbeloppen höjts i rimlig proportion
till de stegrade kostnaderna. Sedan gällande bidrag fastställdes år 1944
torde byggnadskostnaderna ha stigit med genomsnittligt cirka 75 procent.
Departementschefen föreslår en höjning av anordningsbidragen med omkring
50 procent av de nu gällande beloppen. Statsbidraget anses sålunda
böra höjas till, för vårdplats vid erkänd alkoholistanstalt högst 4 500 kronor
vid nybyggnad och högst 3 500 kronor i annat fall samt för vårdplats vid
inackorderingshem högst 2 300 kronor vid nybyggnad och högst 1 700
kronor i annat fall. För nästa budgetår räknar departementschefen med 30
nya vårdplatser vid alkoholistanstalter och lika många platser vid inackorderingshem.
Det f. n. aktuella medelsbehovet å anslaget beräknas i enlighet
härmed till i runt tal 60 000 kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 2 januari 1953 angivna ändringar
av grunderna för statsbidrag till anordnande av erkända
alkoholistanstalter och inackorderingshem för alkoholister,
att tillämpas fr. o. in. den 1 juli 1953;

b) till Bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter
in. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 60 000 kronor.

126 :o) Bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader
m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 154, s. 285—290) föreslagit riksdagen
att dels godkänna av departementschefen förordade ändringar av grunderna
för bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader
m. in., att tillämpas fr. o. in. den 1 juli 1953, dels ock till Bidrag till erkända
och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader in. m. för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 3 650 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 510 000 kronor.

Tidigare har under en följd av år till erkända alkoholistanstalten Lille -

Statsutskottets utlåtande nr It.

91

gården, utöver sedvanliga driftbidrag, utgått ett fast årligt bidrag med
11 600 kronor, avsett att täcka särskilda kostnader för anstaltens familjevårdsverksainhet.
Då denna anstalt är en av dem, som för innevarande
budgetår beviljats garanti- och beläggningsbidrag med maximala belopp,
förordas, att Kungl. Maj:t utverkar riksdagens bemyndigande att bevilja
ett dylikt fast bidrag jämväl för budgetåret 1953/54, därest driftresultatet
vid anstalten skulle giva anledning därtill. Under föregående anslag har
räknats med högst 30 nya vårdplatser vid de allmänna alkoholistanstalterna
under nästa budgetår. Det anses dock icke sannolikt, att driftbidrag kommer
att kunna utgå för samtliga dessa platser under hela budgetåret. Med
hänsyn härtill samt med ledning av tillgängliga uppgifter om antalet f. n.
godkända vårdplatser och antalet vårddagar uppskattas medelsbehovet för
ifrågavarande driftbidrag till 3 365 000 kronor. Det föreslås att traktamentet
till s. k. farliga alkoholister och andra, för vilka vårdkostnaden m. m. helt
bestrides av staten, bestämmes till samma belopp, som gäller vid tillfälligt
omhändertagande m. m. av alkoholister eller 5 kronor för dygn. Medelsbehovet
för ersättning för vård av ifrågavarande kategori av alkoholister
beräknas till 175 000 kronor.

Inackorderingshemmen för omhändertagande av alkoholister under fritiden
anser departementschefen vara en vårdform, som i vissa fall utgör ett
så fördelaktigt alternativ till anstaltsvården i egentlig bemärkelse, att främjandet
av verksamheten framstår såsom synnerligen berättigat. Genom att
den vårdbehövande kan fortsätta sitt arbete under tiden för omhändertagandet
och upprätthålla kontakten med sin familj, är denna vårdform
mindre ingripande än intagning på en alkoholistanstalt. Dessa omständigheter
torde även underlätta vederbörandes anpassning i samhället efter utskrivningen.
Vårdresultatet har ofta varit anmärkningsvärt gott. Även ur
ekonomisk synpunkt erbjuder vårdformen fördelar framför anstaltsvården.
Vid bedömandet av om en person skall intagas på inackorderingshem anses
uteslutande hans behov av vård böra vara avgörande. Den nuvarande begränsningen
av rätten till beläggningsbidrag för endast vissa kategorier av
alkoholister anses därför icke sakligt berättigad. På grund härav tillstyrkes,
att inackorderingshemmen må åtnjuta statsbidrag även för andra
där intagna obemedlade eller mindre bemedlade personer, som ställts under
övervakning enligt alkoholistlagen.

Anordnandet av nya inackorderingshem planeras på flera platser i landet.
De nuvarande driftbidragens låga belopp torde emellertid utgöra ett hinder
för realiserandet av dessa planer. En höjning av bidragsbeloppen anses därför
utgöra en förutsättning för tillkomsten av nya inackorderingshem. Det
anses befogat, all driftbidragen till inackorderingshemmen liksom till alkoholistanstalterna
utgår med dels elt garantibidrag och dels ett beläggningsbidrag,
och förordas, att garantibidraget bestämmes till högst 4 kronor för
dag och godkänd vårdplats. Hcläggningsbidraget föreslås skola bestämmas

92

Statsutskottets utlåtande nr It.

till högst 3 kronor för dag och inackorderad person, som avses i 52 § alkoholistlagen,
och högst 2 kronor för dag och person i övriga fall. Det förutsattes
emellertid liksom hittills få ankomma på Kungl. Maj:t att sedermera
i särskild ordning fastställa de för varje inackorderingshem erforderliga
bidragsbeloppen.

Under föregående anslag har räknats med 30 nya vårdplatser vid inackorderingshem
under budgetået 1953/54. Med hänsyn härtill och till ökade
kostnader i anledning av de föreslagna ändrade grunderna för driftbidragen
uppskattas medelsbehovet för inackorderingshemmen till 100 000 kronor,
innebärande en höjning med 65 000 kronor.

Av skäl, som för inackorderingshemmens del åberopats till stöd för en
utvidgning av de kategorier vårdbehövande, för vilka statsbidrag må kunna
utgå, förordas en motsvarande utvidgning beträffande familjevården.
Enär skillnaden mellan bidragsbeloppen för å ena sidan personer, som
avses i 52 § alkoholistlagen, och å andra sidan övriga omhändertagna, anses
böra motsvara vårdavgiften på allmän alkoholistanstalt, vilken numera
utgör 1 krona, föreslås, att familjevårdsbidraget bestämmes till högst
3 kronor (nu 2:50) resp. högst 2 kronor. Medelsbehovet för ändamålet
beräknas till 10 000 kronor. Det sammanlagda anslagsbehovet skulle i enlighet
härmed komma att uppgå till 3 650 000 kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 2 januari 1953 angivna ändringar
av grunderna för bidrag till erkända och enskilda
alkoholistanstalters driftkostnader in. in., att tillämpas
fr. o. in. den 1 juli 1953;

b) till Bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters
driftkostnader in. in. för budgetåret 1953/54 anvisa ett
förslagsanslag av 3 650 000 kronor.

127 ;o) Tillfälligt omhändertagande av alkoholister m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 158, s. 291 och 292), vilket innebär en ökning
av anslaget med 20 000 kronor med hänsyn till belastningen och ökade resekostnader,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tillfälligt omhändertagande av alkoholister
in. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 280 000 kronor.

128 :o) Resekostnader vid intagning å allmän alkoholistanstalt. Kungl.
Maj:t har (punkt 159, s. 292—294) föreslagit riksdagen att dels godkänna
av departementschefen förordade ändringar av grunderna för statsbidrag

Statsutskottets utlåtande nr 11.

93

till resekostnader vid intagning av alkoholister, att tillämpas fr. o. in. den
1 juli 1953, dels ock till Resekostnader vid intagning å allmän alkoholistanstalt
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kronor.

Anslaget, som för innevarande budgetår uppförts under rubriken Resor
vid tvångsinternering av alkoholister, är i gällande riksstat uppfört med
samma belopp.

Den i gällande kungörelse stadgade begränsningen av statsbidragsrätten
till att avse resekostnader endast för tvångsintagna alkoholister kan otvivelaktigt
vara ägnad att föranleda tvångsingripande i fall, där sådant icke
är sakligt påkallat. Ju mindre tvång som behöver tillgripas för att förmå
den som behöver anstaltsvård att frivilligt söka sådan, desto större utsikter
anses föreligga för att den intagne själv skall vara positivt intresserad av
ett så gott vårdresultat som möjligt. Rätten till statsbidrag anses därför
böra utformas på sådant sätt, att kommunerna uppmuntras att i första
hand förmå den vårdbehövande till frivillig intagning. Departementschefen
förordar av detta skäl, att kommunernas rätt till statsbidrag för resekostnader
i samband med intagning å allmän alkoholistanstalt utvidgas att avse
även frivilligt intagna personer. Begränsningen av bidragsrätten beträffande
farliga in. fl. alkoholister, som frivilligt ingått på anstalt före intagningsförordnandets
meddelande, föreslås i detta sammanhang skola upphävas.
Kostnaderna för alla resor i samband med internering på alkoholistanstalt
föreslås få bestridas med statsmedel. Med hänsyn till den låga belastningen
å anslaget under de två senaste budgetåren och till osäkerheten, i
vilken utsträckning den föreslagna utvidgningen av statsbidragsrätten kan
komma att påverka medelsbehovet, föreslås, att anslaget för nästa budgetår
upptages med oförändrat 50 000 kronor. Vid bifall till de av departementschefen
förordade förslagen anses anslaget i fortsättningen böra redovisas
under rubriken Resekostnader vid intagning å allmän alkoholistanstalt.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 2 januari 1953 angivna ändringar
av grunderna för statsbidrag till resekostnader vid
intagning av alkoholister, att tillämpas fr. o. in. den 1 juli
1953;

b) till Resekostnader vid intagning å allmän alkoholistanstalt
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
50 000 kronor.

94

Statsutskottets utlåtande nr 11.

129:o) Vissa kostnader för vård av alkoholister. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 160, s. 294 och 295), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, och under erinran att möjligheten för kommun att erhålla
bidrag eller ersättning för vårdkostnad, som skall bestridas från
förevarande anslag, föreslås utsträckt att avse även frivilligt intagna vårdbehövande
samt att anslaget, som för innevarande budgetår uppförts under
rubriken Interneringskostnader i vissa fall, i fortsättningen anses böra
upptagas under rubriken Vissa kostnader för vård av alkoholister, hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 2 januari 1953 angiven
ändring av grunderna för statsbidrag till vissa kostnader
för vård av alkoholister, att tillämpas fr. o. in. den 1 juli
1953;

b) till Vissa kostnader för vård av alkoholister för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 20 000 kronor.

130:o) Länsnykterhetsnämnderna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
161, s. 295—297) iöreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för länsnykterhetsnämnderna, att tillämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1953/54, dels ock till Länsnykterhetsnämnderna:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av
399 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 310 000 kronor.

Årsarvodena till ordförande och vissa andra ledamöter i länsnykterhetsnämnderna
förordas höjda, vilket föranleder en ökad medelsanvisning
för detta ändamål med 3 000 till 27 000 kronor. Det föreslås få ankomma
på Kungl. Maj :t att sedermera i vanlig ordning fastställa arvodesbeloppen
i varje särskilt fall. Till vikarier och skrivhjälp upptages under icke-ordinarieposten
ett med 5 000 kronor förhöjt belopp. Vad sålunda föreslagits
påkallar en ökning av medelsanvisningen med 3 000 kronor för arvodesreglering
och 5 000 kronor för vikarier och skrivhjälp. Härtill kommer en
automatisk utgiftsstegring med i runda tal 47 000 kronor för löneregleringar,
5 600 kronor för löneklassuppflyttningar och 28 400 kronor för
rörligt tillägg. Totalt skulle alltså anslaget höjas med 89 000 kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för länsnykterhetsnämnderna,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret
1953/54:

Statsutskottets utlåtande nr It. 95

Avlönings stat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis 34 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal 270 200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. 94 800

Summa kronor 399 000;

b) till Länsnykterhetsnämnderna: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 399 000 kronor.

131 :o) Länsnykterhetsnämnderna: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 162, s. 297 och 298), vilket innebär ökad medelsanvisning
under posten till reseersättningar med 2 000 kronor samt under
posten till expenser, hyror m. m. med likaledes 2 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Länsnykterhetsnämnderna: Omkostnader
för budgetåx-et 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 145 000 kronor.

132 :o) Främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m. Kungl.
Maj :t har (punkt 163, s. 298—300) föreslagit riksdagen att till Främjande
av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m. för hudgetåret 1953/54 anvisa
ett anslag av 382 500 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 382 000 kronor.

Departementschefen föreslår en ökning av understödet för utgivande av
Tidskrift för nykterhetsnämnderna m. m. med 500 kronor och att anslaget
därför uppräknas med nämnda belopp.

1 förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två
likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Lindahl
m. fl. (I: 31) och den andra inom andra kammaren av herrar Allard
och Jansson i Hällefors (11:46), i vilka föreslås, att riksdagen ville hos
Kungl. Maj :t hemställa, att en utredning måtte verkställas angående eftervården
av alkoholistklientelet och att förslag därefter snarast möjligt
framlägges till riksdagen om åtgärder för avhjälpandet av de brister, som
f. n. vidlåder eftervården.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, hänvisas
till motionen 1:31.

Utskottet — som redan i fjol under punkt 44 i sitt utlåtande nr 2 framhöll
önskvärdheten av alt frågan om understöd åt verksamhet för frigivna
fångar in. fl. blev föremål för närmare prövning, varvid särskilt borde beaktas
att största möjliga likställighet i avseende å förmånerna åstadkoinmes
mellan olika kategorier anstaltsvårdade — har under punkt 37 i

96

Statsutskottets utlåtande nr 11.

sitt av innevarande års riksdag godkända utlåtande nr 2 funnit angeläget,
att en av chefen för justitiedepartementet med chefen för socialdepartementet
överenskommen utredning av frågan om skydds- och hjälpverksamheten
bedrives med skyndsamhet.

Även om utskottet sålunda i princip delar motionärernas uppfattning om
behovet av effektivare eftervård av alkoholistvårdsklientelet, framgår
också av det anförda, att utskottet icke kan tillstyrka den i motionerna
avsedda utredningen, vilken — med bortseende från behovet av bättre
eftervård åt andra anstaltsvårdade — endast skulle avse från alkoholistanstalterna
försökspermitterade och utskrivna. Utskottet anser det emellertid
värt att tagas under övervägande, om icke den av utskottet ovan nämnda,
i utlåtandet nr 2 tillstyrkta utredningen borde vidgas till att omfatta även
alkoholistvårdsklientelet.

Under åberopande av det anförda får utskottet med tillstyrkande av
Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

a) att riksdagen må till Främjande av nykterlietsnämndernas
verksamhet m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett
anslag av 382 500 kronor;

b) att motionerna 1:31 och 11:46 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.

133 :o) Bidrag till övervakning enligt alkoholistlagen. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 164, s. 300), vilket innebär en ökning av anslaget
med 3 000 kronor med hänsyn till belastningen, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till övervakning enligt alkoholistlagen
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 38 000 kronor.

134:o) Bidrag till Stockholms stadsmission för viss alkoholistvårdande
verksamhet. Bidrag till sällskapet Länkarna. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkterna 165 och 166, s. 301 och 302), vilka innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1953/54 anvisa anslag till

a) Bidrag till Stockholms stadsmission för viss alkoholistvårdande
verksamhet med 10 000 kronor;

b) Bidrag till sällskapet Länkarna med 5 000 kronor.

Överståthållarämbetet och landsstaten.

135:o) Överståthållarämbetet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 167,
s. 303—307) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i
personalförteckningen för överståthållarämbetet vidtaga den ändringen,

Statsutskottets utlåtande nr 11.

97

att en tjänst som kontorist i Ca 13 och 7 kontorsbiträdestjänster i Ca 8 upptages
samt en tjänst som kanslibiträde i Ca 11 uteslutes, dels fastställa av
departementschefen förordad avlöningsstat för överståthållarämbetet, att
tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1953/54, dels ock till Överståthållarämbetet:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av
4 550 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 650 000 kronor.

Departementschefen tillstyrker, att räkenskapsavdelningen förstärkes med
ett skrivbiträde samt att för nästa budgetår anställes en tillfällig arbetskraft
för biträde vid handläggningen av naturalisationsärenden m. in. Vidare
föreslås att 7 icke-ordinarie kontorsbiträden konstitueras till ordinarie
samt att en e. o. kontoristtjänst ordinariesättes och en ordinarie kanslibiträdestjänst
indrages. Arvodet till militärassistenten föreslås höjt med
1 800 kronor. Vad angår skatteavdelningen tillstyrkes, att vid taxeringsavdelningen
anställes ytterligare en amanuens. Vidare förordas en provisorisk
uppdelning av förortstaxeringskontoret i två taxeringskontor samt att
för ändamålet anställes en kansliskrivare i Cg 15. Ytterligare två biträden
för skriv- och kontorsgöromål anses böra anställas.

Vid bifall till vad sålunda föreslagits fordras en höjning av anslaget med
i runt tal 19 000 kronor för förstärkning av kansliavdelningarnas personal,
42 100 kronor för personalökning inom skatteavdelningen samt i runt tal
1 400 kronor för löneregleringar vid kansliavdelningarna. Den automatiska
utgiftsstegringen beräknas för kansliavdelningarna till cirka 9 600 kronor
för uppflyttning av byråsekreterare in. fl., 5 000 kronor för höjt representationsbidrag
till överståthållaren, 4 900 kronor för uppflyttningar i reglerad
befordringsgång, 4 600 kronor för löneklassändringar och 167 300 kronor
för den allmänna lönehöjningen samt för skatteavdelningen till 76 400 kronor
för uppflyttning av byråsekreterare in. fl., 29 600 kronor för uppflyttningar
i reglerad befordringsgång samt 397 300 kronor för den allmänna
lönehöjningen och justering av den personliga lönefyllnaden för förste taxeringsinspektören.
Kostnaden för den av 1952 års höstriksdag beslutade lönelyftningen
beräknas till 29 400 kronor för kansliavdelningarna samt till
113 400 kronor för skatteavdelningen. Anslaget skulle alltså höjas med
900 000 kronor.

I anledning av förslagen anses personalförteckningen böra ändras på det
sätt, att en tjänst som kontorist i Ca 13 och 7 kontorsbiträdestjänster i Ca 8
upptages samt en tjänst som kanslibiträde i Ca 11 uteslutes.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer alltså,

alt riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t alt i personalförteckningen
för överståthållarämbetet vidtaga den ändringen, att eu
7—Diliang till riksdagens protokoll 1953. (i samt. Nr 11.

98

Statsutskottets utlåtande nr 11.

tjänst som kontorist i Ca 13 och 7 kontorsbiträdestjänster i
Ca 8 upptages samt en tjänst som kanslibiträde i Ca 11 uteslutes; -

b) fastställa följande avlöningsstat för överståthållarämbetet,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret
1953/54:

1.

2.

3.

4.

5.

6.

Avlöningsstat.

Avlöningar till överståthållaren och underståthållaren,
förslagsvis

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ..............................

Representationsbidrag till överståthållaren
Rörligt tillägg, förslagsvis

Summa kronor

55 800

2 174 100

12 000

721 200
20 000
1 566 900

4 550 000;

c) till Överståtliållarämbetet: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 4 550 000 kronor.

136:o) Överståthållarämbetet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 168, s. 307 och 308), vilket innebär ökad medelsanvisning
till expenser för kansliavdelningarna med 18 000 kronor och för skatteavdelningen
med 8 000 kronor samt minskad medelsanvisning för kansliavdelningarna
under anslagsposten till sjukvård in. in. med 1 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till överståthållarämbetet: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 425 000
kronor.

137:o) Länsstyrelserna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 169, s. 308
.—311) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen
för länsstyrelserna uppföra ytterligare 20 kontorsbiträden i
Ca 8, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för länsstyrelserna,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1953/54, dels ock
till Länsstyrelserna: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 37 000 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 31 500 000 kronor.

I propositionen nr 155 till 1952 års riksdag har uppdragits riktlinjer för

Statsutskottets utlåtande nr 11.

99

en omorganisation av länsstyrelserna, vilken trätt i kraft den 1 januari
1953. Enligt dessa riktlinjer skulle det vara möjligt att inom länsstyrelserna
åstadkomma en decentralisering av ärendena till lägre personal. Behovet
av mera kvalificerade befattningshavare skulle med undantag för taxeringssektionerna
härigenom i stort sett kunna hållas inom ramen för den befintliga
personalkadern, oaktat att ett sedan länge uppdämt personalbehov
förelåg. Det har vid den närmare utformningen inom inrikesdepartementet
av personalorganisationen visat sig möjligt att successivt nedbringa antalet
icke-ordinarie länsnotarier med cirka 20 och icke-ordinarie landskanslister
på landskontoren med omkring 30 samt att i deras ställe anställa kvalificerade
biträden. Enligt grunderna för den reglerade befordringsgången för
biträden med skriv- och kontorsgöromål anses ytterligare 20 extra ordinarie
sadana biträden fr. o. in. nästa budgetår böra erhålla ordinarie tjänster i
Ca 8. \ ad härefter angår anslagsbehovet har vid beräkningen därav tagits
hänsyn till den uppräkning, som föranledes av förslagen i propositionerna
241 och 245 till 1952 års riksdag, samt till att civilbefälhavarna under nästa
budgetår får fortsatt tillgång till kvalificerade föredragande. För avlöningar
till landshövdingarna anses höra avses oförändrat 660 000 kronor. Till avlöningar
till övriga tjänstemän å ordinarie stat föreslås upptaget ett belopp
av 13 500 000 ( + 3 250 000) kronor. Medelsbehovet för avlöningar till tjänstemän
å övergångsstat kan beräknas till oförändrat 260 000 kronor.

Under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, anses fr. o. in. nästa budgetår böra upptagas en särskild
post till arvoden åt vägtrafikombud. Kostnaderna för dem bestrides f. n.
från anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. På
Kungl. Maj :t föreslås få ankomma att utfärda närmare bestämmelser om beräkning
av arvodena. Till ersättning till sakkunniga för biträde vid utredningar
in. in. anses böra anvisas 115 000 (+ 17 000 ) kronor. För ersättning
till militärassistenter beräknas 83 500 kronor, vilket innebär en höjning
av posten med 12 000 kronor. Kostnaderna för ersättning till inkvarteringschefer
uppskattas till oförändrat 10 500 kronor. Posten till ersättning till
vägtrafikombud upptages till 65 000 kronor. Anslagsposten i dess helhet
skulle alltså uppgå till 274 000 (+ 94 000) kronor. Anslagsposten till
avlöningar till övrig icke-ordinarie personal upptages till 10 250 000
(—2 000 000) kronor. Därvid har räknats med alt den nuvarande kostnaden
för länsstyrelsernas priskontor skall kunna nedbringas från ca 950 000
kronor till omkring 500 000 kronor och att eu viss minskning av bränslekontorens
personal skall kunna komma till stånd. För särskilda löneförmåner
till ordinarie tjänstemän (representationsbidrag till landshövdingarna)
beräknas 252 000 (+ 117 000) kronor, medan anslagsposten till t i 11 -läggsförmåner till befattningshavare på äldre stat bör minskas med 3 000
kronor till 16 000 kronor. För rörligt tillägg erfordras 1 1 797 000 (+ 4 051 000)
kronor. Anslaget bestämmes alltså till 37 000 000 (+ 5 500 000) kronor.

100

Statsutskottets utlåtande nr 11.

I anledning av förslagen anses på personalförteckningen böra uppföras
ytterligare 20 kontorsbiträden i Ca 8.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Svensson (I: 256) och den andra inom andra kammaren av herrar Löfgren
och Nilsson i Svalöv (11:319) har hemställts, att riksdagen måtte besluta
att i personalförteckningen för länsstyrelserna skall uppföras ytterligare
en tjänst i Ca 32 vid landskansliet i Malmöhus län, varvid en länsassessortjänst
å övergångsstat i Ca 30 indrages.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hanvisas
till motionen II: 319.

Utskottet. Då länsstyrelsernas nuvarande personalorganisation samt lönegradsplaceringen
för flertalet av deras befattningshavare varit föremål för
riksdagens prövning så sent som i fjol, kan utskottet icke tillstyrka yrkandet
i motionerna I: 256 och II: 319.

På grund härav får utskottet, som icke funnit anledning till annan erinran
mot Kungl. Maj :ts förslag än att utskottet till rättelse av förelupen
felräkning nedsatt posten till rörligt tillägg med 9 000 kronor, hemställa,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 256 och II: 319

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen
för länsstyrelserna uppföra ytterligare 20 kontorsbiträden
i Ca 8;

b) godkänna följande avlöningsstat för länsstyrelserna,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1953/54:

1.

2.

3.

4.

Avlöningsstat.

Avlöningar till landshövdingarna, förslagsvis
Avlöningar till övriga tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis ........................

Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,

förslagsvis ............................

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:

a. Ersättning till sakkunniga för

biträde vid utredningar in. m.,
förslagsvis .................. Hå 000

b. Ersättning till militärassistenter,

förslagsvis .................. 83 500

c. Ersättning till inkvarteringsche fer,

förslagsvis .............. 10 500

d. Ersättning till vägtrafikombud 65 000

660 000
13 500 000
260 000

274 000

Statsutskottets utlåtande nr 11. 101

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ........................ 10 250 000

6. Särskilda löneförmåner till ordinarie tjänste män

(representationsbidrag till landshövdingarna),
förslagsvis .................. 252 000

7. Tilläggsförmåner åt befattningshavare å

äldre stat, förslagsvis.................... 16 000

8. Rörligt tillägg, förslagsvis................ 11 788 000

Summa kronor 37 000 000;

c) till Länsstyrelserna: Avlöningar för budgetåret 1953/54
anvisa ett förslagsanslag av 37 000 000 kronor.

138:o) Länsstyrelserna: Sjukvård m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 170, s. 311), vilket innebär en med 15 000 kronor ökad
medelsanvisning med hänsyn till belastningen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Länsstyrelserna: Sjukvård m. m. för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 195 000
kronor.

139:o) Länsstyrelserna: Reseersättningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 171, s. 312), vilket innebär en uppräkning av anslaget med
100 000 kronor med hänsyn till belastningen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Länsstyrelserna: Reseersättningar
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 850 000
kronor.

140:o) Länsstyrelserna: Expenser. Kungl. Maj:t har (punkt 172, s. 312
och 313) föreslagit riksdagen att till Länsstyrelserna: Expenser för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 5 290 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 565 000 kronor.

Kostnaderna för de ändamål, för vilka länsstyrelserna beräknat medel, har
enligt länsstyrelsernas egna uppgifter under de två senast förflutna budgetåren
uppgått till ca 3 700 000 resp. 4 700 000 kronor. Departementschefen
anser, att för nästa budgetår bör beräknas 4 709 000 kronor, varav 850 000
kronor för bränsle, lyse och vatten, 3 700 000 kronor till övriga expenser
för eget behov och 159 000 kronor till expenser för annat än eget behov.
Till anskaffande av s. k. fönsterkuvert för försändande till de skattskyldiga
av debetsedlar samt tryckning genom postverkets försorg av anställningskort,
uppbördskort och debetsedlar beräknas i runt tal 400 000 kronor.
För bestridande av vissa kostnader för landshövdingarnas tjänstebostäder
in. in. upptages ett belopp av 140 000 kronor. Till kurser för utbildning
av landskanslister in. fl. beräknas i runt tal 37 000 kronor. Här -

102

Statsutskottets utlåtande nr 11.

jämte anses liksom för innevarande budgetår böra anvisas 1 000 kronor till
studiekonferenser för landsstatstjänstemän. Till bestridande av kostnader
för länsstyrelsernas antagningsnämnd upptages 3 000 kronor.

Utskottet har från inrikesdepartementet mottagit en promemoria angående
under budgetåret 1951/52 anvisade och förbrukade medel för möblering
av vissa residens m. m., vilken utvisar att under sagda budgetår för
ändamålet av Kungl. Maj :t anvisats tillhopa 413 000 kronor. Med hänsyn till
denna höga siffra finner utskottet önskvärt, att ifrågavarande kostnader
framdeles specificeras i statsverkspropositionen. Då departementschefen
för nästa budgetår räknat med ett till 140 000 kronor minskat behov för
motsvarande ändamål och Kungl. Maj :ts förslag i övriga delar icke givit
utskottet anledning till erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Länsstyrelserna: Expenser för hudgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 5 290 000 kronor.

141 :o) Länsstyrelserna: Publikationstryck. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 173, s. 314), vilket innebär en uppräkning av anslaget med
20 000 kronor med hänsyn till belastningen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Länsstyrelserna: Publikationstryck
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 150 000
kronor.

142:o) Landsfogdarna m. fl.: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 174,
s. 314—317) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i
personalförteckningen för landsfogdarna in. fl. upptaga ytterligare en tjänst
såsom biträdande landsfogde i Ce 33 och avföra en assistenttjänst i Ce 27,
dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för landsfogdarna
m. fl., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1953/54, dels
ock till Landsfogdarna m. fl.: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett
förslagsanslag av 1 310 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 095 000 kronor.

Departementschefen förordar, att i Västerbottens län inrättas en tjänst
såsom biträdande landsfogde i utbyte mot en tjänst såsom landsfogdeassistent.
Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän anses för
nästa budgetår böra uppföras med 420 000 (+ 45 000) kronor. Vad angår
anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal beräknas sammanlagt
185 000 kronor för avlönande av biträdande landsfogdar och fasta assistenter.
Med hänsyn till den uppflyttning av sex tjänster såsom biträdande
landsfogde från 30 till 33 lönegraden och 3 fasta assistenttjänster i
Ce 25 till Ce 27, som beslutats av 1952 års riksdag, ökas emellertid medelsbehovet
under posten med i runt tal 10 000 kronor. Vid bifall till förslaget
om utbyte av en assistenttjänst mot en tjänst såsom biträdande landsfogde
skulle härjämte erfordras cirka 5 000 kronor. Medelsbehovet för aspirant -

Statsutskottets utlåtande nr il.

103

organisationen uppskattas till 240 000 kronor. För arvoden åt tingsnotarier
under tjänstgöring på landsfogdeexpedition anses slutligen — såsom för
innevarande budgetår — böra upptagas ett belopp av 20 000 kronor. Den
under posten erforderliga sammanlagda medelsanvisningen skulle alltså
uppgå till oförändrat 460 000 kronor. För rörligt tillägg beräknas 430 000
(+ 170 000) kronor. Anslaget bestämmes alltså till 1 310 000 (+ 215 000)
kronor.

På personalförteckningen anses fr. o. in. nästa budgetår böra upptagas
ytterligare en tjänst såsom biträdande landsfogde i Ce 33 och avföras en
assistenttjänst i Ce 27.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen
för landsfogdarna m. fl. upptaga ytterligare en tjänst såsom
biträdande landsfogde i Ce 33 och avföra en assistenttjänst
i Ce 27;

b) fastställa följande avlöningsstat för landsfogdarna
in. fl., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 420 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .... 460 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 430 000

Summa kronor 1 310 000;

c) till Landsfogdarna m. fl.: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 1 310 000 kronor.

143:o) Landsfogdarna m. fl.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 175, s. 317 och 318), vilket innebär ökad medelsanvisning
till sjukvård in. in. med 500 kronor, till reseersättningar med 40 000 kronor
samt till expenser med 3 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsfogdarna m. fl.: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 244 000
kronor.

144:o) Häradsskrivarna m. fl.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ls
förslag (punkt 177, s. 318), vilket innebär en uppräkning av anslaget med
50 000 kronor, avseende anslagsposten till expenser, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Häradsskrivarna in. fl.: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
1 060 000 kronor.

104

Statsutskottets utlåtande nr 11.

145:o) Landsfiskalerna m. fl.: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 178,
s. 319 och 320) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att
vidtaga av departementschefen föreslagna ändringar i personalförteckningen
över landsfiskalerna m. fl., dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för landsfiskalerna in. fl., att tillämpas tills vidare
fr. o. in. budgetåret 1953/54, dels ock till Landsfiskalerna m. fl.: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 17 100 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 14 130 000 kronor.

Antalet ordinarie kontorsbiträden i Ca 8 föreslås minskat med 7. Fr. o. m.
nästa budgetår anses två ordinarie landsfiskalstjänster böra överföras till
övergångsstat till följd av innehavarens sjukdom. Den i Solna landsfiskalsdistrikt
placerade, nu vakanta tjänsten såsom militäråklagare i Ca 27 föreslås
fr. o. in. nästa budgetår skola ersättas med en tjänst som extra ordinarie
landsfiskal i Ce 27, då innehavaren av tjänsten är avsedd att vara
biträde åt landsfiskalen i distriktet. Slutligen anses till landsfiskalsorganisationen
lämpligen böra överföras landsfiskalstjänsten i Bodens distrikt,
vilken är upptagen i lönegrad Ca 31. Beträffande beräkningen av det under
anslaget för nästa budgetår erforderliga medelsbehovet anses posten
till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat böra upptagas till 6 200 000
(—210 000) kronor. Till avlöningar till icke-ordinarie personal anses böra
anvisas 4 800 000 (+ 860 000) kronor. Anslagsposten till arvoden till landsfiskalselever
m. fl. beräknas till 400 000 (+ 15 000) kronor. För rörligt tilllägg
erfordras 5 720 000 (+ 2 305 000) kronor. I ersättning från städerna
Trollhättan, Karlskoga och Mölndal kan antagas komma att inflyta 20 000
kronor. Anslaget bestämmes alltså till 17 100 000 (+ 2 970 000) kronor.

I anledning av förslagen anses på personalförteckningen fr. o. m. nästa
budgetår böra uppföras en landsfiskalstjänst i Ca 31 och en tjänst som
extra ordinarie landsfiskal i Ce 27 samt avföras en landsfiskalstjänst i Ca 27
och 7 tjänster som kontorsbiträde i Ca 8. Till övergångsstat föreslås vidare
överförda två landsfiskalstjänster i Ca 27.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Lindahl och Eric Ericson (I: 145) och den andra inom andra kammaren
av herr Andersson i Mölndal m. fl. (II: 172), har hemställts, att
riksdagen måtte besluta, att städerna Trollhättan, Karlskoga och Mölndal
icke skall utgiva bidrag till kostnaderna för landsfiskalsorganisationen i
nämnda städer.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen II: 172.

Över motionerna har, efter hemställan från utskottet, Svenska stadsförbundet
och statskontoret avgivit yttranden.

Stadsförbundets styrelse har framhållit, att bidragsskyldigheten för

Statsutskottets utlåtande nr 11.

105

ifrågavarande tre städer visserligen grundas på särskilda åtaganden från
städernas sida, men att en sådan bidragsskyldighet numera ur allmänna
rättvisesynpunkter synes föga befogad. Styrelsen tillstyrker därför det av
motionärerna framlagda förslaget att städerna Trollhättan, Karlskoga och
Mölndal i fortsättningen skall befrias från bidrag till kostnaderna för landsliskalsorganisationen.

Statskontoret har anfört följande.

»Av de propositioner, genom vilka förslag om angivna städers anslutning
till landsfiskalsorganisationen förelädes riksdagen (prop. 1941:22
sid. 6 o.f., 1943: 298 sid. 6 o.f. och 1945: 235 sid. 34), framgår att åklagarmyndigheten
i de tre städerna utövades av där anställda stadsfiskaler,
vilka tjänster genom organisationsändringen kunde indragas, att anslutningen
innebar fördelar för städerna samt genom stadsfiskalstjänsternas
försvinnande direkta besparingar för dessa, vilket motiverade bidrag från
städerna till statens kostnader för organisationen, att den förutsatta medverkan
från städernas sida torde ha utgjort förutsättning för den avsedda
organisationens genomförande, samt att stadsfullmäktige i städerna för
vederbörande stads del godkänt den föreslagna anordningen med de förpliktelser
denna medförde.

De fördelar, som inbegripandet i landsfiskalsorganisationen medfört för
berörda städer, vilka samtliga äro av den storleksordning att de enligt 1940
års principbeslut om ny landsfiskalsorganisation skulle ha utgjort egna
åklagardistrikt, framträda ännu mer efter de förändringar, som sedermera
inträtt i fråga om åklagarväsendet. Såsom riksåklagarämbetet framhållit
i yttrande över 1947 års landsfiskalsutrednings betänkande har den nya
processordningen betytt en fullständig omvälvning av åklagarverksamheten.
I städerna hade i samband med reformen stadsfiskalskårens numerär fördubblats
och påginge utbyggnader av kåren alltjämt. Vidare må erinras
att statsverkets kostnader för landsfiskalsorganisationen i de distrikt, till
vilka här avsedda städer höra, starkt ökat. I distrikten finnas numera vid
sidan av landsfiskalen särskilda utmätningsmän. Vidare har i vart och ett
av dessa distrikt inrättats en tjänst som extra ordinarie landsfiskal i Ce 27
(förut benämnd biträdande landsfiskal). Statskontoret kan alltså ej finna
skäl föreligga för att städerna nu skulle befrias från sina åtaganden i berörda
hänseenden. Genom beslut den 7 mars 1952 har Kungl. Maj :t ock
lämnat utan åtgärd en ansökan av Trollhättans stad om befrielse från
bidragsskyldigheten. En omprövning av bidragsskyldigheten torde böra
upptagas först i samband med ställningstagandet till den större frågan om
förstatligandet av polis- och åklagarväsendet. Enligt statskontorets mening
bör förevarande motion därför ej föranleda någon riksdagens åtgärd.»

Med skrivelse den 20 mars 1953 har inrikesdepartementet överlämnat en
promemoria, enligt vilken en landsfiskal, som efter barnförlamning drabbats
av invaliditet, från och med den 1 juli 1953 bör överföras å övergångsstat,
varefter han kan tjänstgöra som utmätningsman på annat håll inom
landsfiskalsorganisationen. 1 skrivelsen hemställes därför, att ytterligare
en landsfiskal stjänst i Ca 27 eller sålunda tre tjänster överföres till övergångsstat.

106

Statsutskottets utlåtande nr 11.

Utskottet ansluter sig till den i motionerna I: 145 och II: 172 samt av
svenska stadsförbundets styrelse uttalade uppfattningen, att bidragsskyldigheten
till landsfiskalsorganisationen för städerna Trollhättan, Karlskoga
och Mölndal numera ur allmänna rättvisesynpunkter framstår som
föga befogad. Emellertid grundas bidragsskyldigheten på godkännanden av
stadsfullmäktige i de tre städerna. Det synes utskottet under sådana omständigheter
erforderligt, att en avveckling av bidragsskyldigheten föregås
av förhandlingar, bl. a. syftande till att säkerställa vederbörande tjänstemäns
behov av lokaler och utrustning, som nu tillhandahålles av städerna.
Då det synes böra ankomma på Kungl. Maj :t att föranstalta om härför erforderliga
åtgärder, förordar utskottet att riksdagen hemställer, att Kungl.
Maj :t efter den utredning, som må befinnas påkallad, underställer 1954
års riksdag de förslag rörande befrielse för städerna Trollhättan, Karlskoga
och Mölndal, som framkommer vid de av utskottet förordade förhandlingarna.

Mot Kungl. Maj :ts förslag har utskottet icke funnit anledning till erinran.
Med anledning av innehållet i inrikesdepartementets skrivelse den
20 mars 1953 förordar utskottet, att ytterligare en landsfiskalstjänst i Ca
27 eller sålunda tre tjänster överföres till övergångsstat.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må

I. a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen över landsfiskalerna in. fl., som angivits
i statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den
2 januari 1953 och av utskottet;

b) godkänna följande avlöningsstat för landsfiskalerna
in. fl., att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis ............................ 6 200 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................ 4 800 000

3. Arvoden till landsfiskalselever in. fl., förslagsvis
................................ 400 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................ 5 720 000

Summa kronor 17 120 000;

Särskilda uppbördsmedel.

Ersättning från Mölndals,Trollhättans och Karlskoga
städer .............................. 20 000

Summa 17 100 000;

Statsutskottets utlåtande nr 11.

107

c) till Landsfiskalerna m. fl.: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 17 100 000 kronor;

II. i anledning av motionerna I: 145 och II: 172 i skrivelse
till Kungl. Maj :t giva tillkänna vad utskottet ovan anfört.

146:o) Landsfiskalerna m. fl.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 179, s. 320 och 321), vilket innebär ökad medelsanvisning
med 280 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsfiskalerna in. fl.: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 2 865 000
kronor.

Polisväsendet.

147:o) Statens kriminaltekniska anstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 191, s. 330—334) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens kriminaltekniska anstalt,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1953/54, dels ock till Statens
kriminaltekniska anstalt: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 653 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 529 000 kronor.

Departementschefen beräknar medel för en tillfällig förstärkning med två
arvodesanställda kontorsbiträden under nästa budgetår för avarbetande av
balansen på personregistret. I syfte att giva anstalten möjlighet att därutöver
i ökad utsträckning anlita skrivhjälp förordas en uppräkning av anslaget
med 5 000 kronor. Till ersättningar åt av anstalten anlitade experter
beräknas ett belopp av 8 000 (+ 1 600) kronor. Då denna delpost visat sig
svår att på förhand uppskatta föreslås, att den brytes ut ur icke-ordinarieposten
till en särskild, av Kungl. Maj :t maximerad anslagspost. Anslaget
skulle i enlighet härmed uppräknas med 10 400 kronor på grund av redan
genomförda löneregleringar. För lönegradsuppflyttning av ett laboratoriebiträde
beräknas 800 kronor. I det föregående har ökningen för skrivhjälp
och experter angivits till 5 000 resp. 1 600 kronor. För de två tillfälliga kontorsbiträdena
beräknas ett belopp av 15 000 kronor. Slutligen uppräknas
anslaget till följd av löneklassuppflyttningar, ökat rörligt tillägg in. in. med
91 200 kronor. Totalökningen på anslaget blir således 124 000 kronor.

Under innevarande budgetår har Kungl. Maj :t, i likhet med vad som
tidigare skett under en följd av år, medgivit, att vid anstalten finge för
bestyr med det centrala passregistret finnas anställd viss tillfällig biträdespersonal.
Då Kungl. Maj :t jämväl under nästa budgetår anses böra ha
samma möjlighet att anställa dylik personal, föreslås att anslagsposten till
avlöningar till icke-ordinarie personal uppföres förslagsvis.

108

Statsutskottets utlåtande nr 11.

Utskottet finner sig kunna godtaga Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens kriminaltekniska
anstalt, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 160 000

2. Ersättningar till experter, förslagsvis ........ 8 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................. 269 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 216 000

Summa kronor 653 000;

b) till Statens kriminaltekniska anstalt: Avlöningar för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 653 000
kronor.

148:o) Statens kriminaltekniska anstalt: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 192, s. 334—336), vilket innebär ökad medelsanvisning
till sjukvård med 1 000 kronor, till övriga expenser med 4 000
kronor, till publikationstryck med 25 000 kronor och till övriga utgifter
med 1 000 kronor samt minskad medelsanvisning till reseersättningar med
1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens kriminaltekniska anstalt:
Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 493 500 kronor.

149:o) Gottgörelse till vissa polisdistrikt för ombesörjande av särskilda
anordningar för polisväsendet i dess helhet m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 193, s. 336), vilket innebär en minskning av anslaget
med 40 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gottgörelse till vissa polisdistrikt för
ombesörjande av särskilda anordningar för polisväsendet i
dess helhet m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 350 000 kronor.

150 ro) Anordnande av polisbevakning i annan än den i lagen om polisväsendet
i riket stadgade ordning m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 194, s. 337)
föreslagit riksdagen att till Anordnande av polisbevakning i annan än den
i lagen om polisväsendet i riket stadgade ordning in. m. för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 800 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 11.

109

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 700 000 kronor.

Utgifterna under anslaget för nästa budgetår uppskattas till 800 000
kronor. Därvid har räknats med inköp av pistolammunition för polisväsendets
behov för 60 000 kronor. För täckande av vissa merkostnader,
som uppstått för internationella kriminalpoliskommissionens sammanträde
i Stockholm sommaren 1952, har beräknats 8 000 kronor. Vidare har ansetts,
att från anslaget fr. o. m. nästa budgetår bör få bestridas kostnader
för stängsel kring övergivna gruvhål i sådana fall, då gruvhålet innebär
en uppenbar fara för allmän säkerhet samt ägaren av marken eller utmålet
icke vidtager skyddsanordningar.

Departementschefen anmäler därutöver, att anslagsbelastningen för nästa
budgetår eventuellt kan komma att påverkas av vissa beredskapsåtgärder,
vilkas innebörd ej torde böra redovisas till statsrådsprotokollet i detta sammanhang
utan torde få närmare motiveras inför vederbörande riksdagsutskott.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Anordnande av polisbevakning i annan
än den i lagen om polisväsendet i riket stadgade ordning
m. in. för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
800 000 kronor.

151 :o) Vissa ersättningar åt befattningshavare vid polisväsendet. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 195, s. 337 och 338), vilket innebär
en ökning av anslaget med 500 000 kronor varav 385 000 kronor att avräknas
mot automobilskattemedlen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa ersättningar åt befattningshavare
vid polisväsendet för budgetåret 1953/54 anvisa ett
förslagsanslag av 3 500 000 kronor, därav 385 000 kronor
att avräknas mot automobilskattemedlen.

152ro) Poliskollegierna. Ersättning vid förhör i polisiära disciplinärenden.
Ersättning vid biträde åt ordningsmakten m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkterna 196—198, s. 338 och 339) samt under erinran,
att ifrågavarande anslag i gällande riksstat uppförts med respektive 2 000,
1 000 och 3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1953/54 såsom förslagsanslag
anvisa

a) till Poliskollegierna 2 000 kronor;

b) till Ersättning vid förhör i polisiära disciplinärenden
500 kronor;

c) till Ersättning vid biträde åt ordningsmakten in. in.
3 000 kronor.

no

Statsutskottets utlåtande nr 11.

153:o) Kostnader för särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande
av spioneri m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 199, s. 339 och 340)
föreslagit riksdagen att dels i personalförteckningen för den särskilda polisverksamheten
för hindrande och uppdagande av spioneri m. m. uppföra
en tjänst som biträdande polisintendent i Ca 34, dels ock till Kostnader för
särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande av spioneri in. in.
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 5 975 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 5 020 000 kronor.

Departementschefen tillstyrker, att en ordinarie tjänst inrättas i stället
för den nuvarande arvodesbefattningen som byrådirektör. Befattningen
anses böra placeras i samma lönegrad och erhålla samma beteckning som
den av statspolisintendenten nämnda byrådirektörsbefattningen för allmänna
ärenden, vilken i anledning av förslag i Kungl. Maj :ts proposition
nr 241/1952 uppflyttats till tjänst som biträdande polisintendent i lönegrad
34. Anslaget anses för nästa budgetår böra bestämmas till 5 975 000
(+ 955 000) kronor. På Kungl. Maj :t anses böra ankomma att vidtaga sådana
jämkningar i den avsedda organisationen, som må finnas påkallade.
På personalförteckningen föreslås uppförd en tjänst som biträdande polisintendent
i Ca 34.

Utskottet, som under ärendets behandling inhämtat närmare upplysningar
rörande innebörden av vissa förslag, har icke funnit anledning till
erinran mot Kungl. Maj :ts förslag och hemställer därför,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen
för den särskilda polisverksamheten för hindrande och uppdagande
av spioneri in. m. uppföra en tjänst som biträdande
polisintendent i Ca 34;

b) till Kostnader för särskild polisverksamhet för hindrande
och uppdagande av spioneri m. m. för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 5 975 000 kronor.

154:o) Ersättningar åt befattningshavare på avgångsstat vid polis- och
åklagarväsendet. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 200, s. 340)
samt under erinran, att anslaget, som anvisades första gången för budgetåret
1946/47, vid utgången av sistförflutna budgetår ännu icke till någon
del tagits i anspråk, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar åt befattningshavare
på avgångsstat vid polis- och åklagarväsendet för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 100 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr it.

111

Civilförsvaret.

155:o) Civilförsvarsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 201,
s. 341—345) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i
personalförteckningen för civilförsvarsstyrelsen öka antalet kontorsbiträden
i Ca 8 med två, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för civilförsvarsstyrelsen, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1953/54, dels ock till Civilförsvarsstyrelsen: Avlöningar för nämnda
budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 325 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 110 000 kronor.

Civilförsvarsstyrelsen har hemställt bl. a. att en kvinnlig befattning i
lönegrad Ce 25 måtte inrättas hos styrelsen. Befattningshavaren skulle ha
till huvudsaklig uppgift att handlägga ärenden rörande kvinnors medverkan
i civilförsvaret. Departementschefen har icke förordat att en dylik
befattning inrättas.

Departementschefen tillstyrker, att resekostnadsersättning och traktamente
får utgå till ledamöter i de kvinnliga civilförsvarskommittéerna i
länen. Kostnaden härför, som föreslås få bestridas från anslaget till Civilförsvarsområdenas
administration: Omkostnader, beräknas till 15 000 kronor.
Vad civilförsvarsstyrelsens kvinnoutskott beträffar förutsättes, att
några resekostnader icke skall behöva uppkomma annat än i mycket begränsad
omfattning.

Maskinistens arvode föreslås höjt från 2 700 till 3 300 kronor. Förslagen
i propositionerna nr 241 och 245/1952 föranleder en uppräkning av anslaget
med 16 400 kronor varjämte löneklassförändringar samt ökat rörligt
tillägg m. in. medför en med 198 000 kronor ökad medelsanvisning.

Jämlikt grunderna för den reglerade befordringsgången anses 2 icke-ordinarie
kontorsbiträden böra göras till ordinarie. I personalförteckningen för
styrelsen föreslås antalet kontorsbiträden i Ca 8 ökat med 2.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Ragnar Persson (I: 55) och den andra inom andra kammaren av herr
Thapper in. fl. (11:66), har hemställts, att riksdagen måtte medgiva inrättandet
av en kvinnlig befattning i 25 lönegraden hos civilförsvarsstyrelsen
med uppgift att främst handlägga ärenden, som har samband med
kvinnornas medverkan i civilförsvaret.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen II: 66.

Utskottet. Med anledning av motionerna 1:55 och 11:66 har utskottet
inhämtat, att de på sekreterare hos civilförsvarsstyrelsens kvinnoutskott
ankommande göromålen f. n. bestrides av en kvinnlig tjänsteman i 11
lönegraden, som därvid på förordnande uppehåller en assistenttjänst i 17

112

Statsutskottets utlåtande nr 11.

lönegraden. Genom att assistenttjänstens ordinarie innehavare önskar återvända
till civilförsvar sstyrelsen den 1 juli 1953 väntas kvinnoutskottefs
sekreterare nödgas återgå till sin bottentjänst som kanslibiträde. Under
tjänstgöring på sistnämnda befattning kan hon på grund av andra göromål
icke medhinna arbete för kvinnoutskottet.

Utskottet vill erinra att chefen för inrikesdepartementet den 13 mars 1953
bemyndigats tillkalla sakkunniga för att i samarbete med statens organisationsnämnd
pröva civilförsvarets behov och överse dess planläggning m. in.
I avbidan på resultatet av denna utredning är utskottet i princip icke berett
tillstyrka någon utökning av personalen eller ändrade lönegradsplaceringar.
Med hänsyn till vad i motionerna anförts vill utskottet dock icke
motsätta sig att Kungl. Maj :t erhåller bemyndigande att under budgetåret
1953/54 — om så anses ofrånkomligt — disponeras högst det belopp, motsvarande
skillnaden i avlöning enligt 17 och 11 lönegraden, som erfordras
för att i avbidan på de sakkunnigas förslag bereda ifrågavarande kvinnliga
befattningshavare möjlighet att alltjämt biträda kvinnoutskottet. Då
den förslagsvis beräknade arvodesposten på civilförsvarsstyrelsens avlöningsstat
lämpligen synes kunna disponeras för ändamålet, finner utskottet
icke erforderligt att i anledning av det föreslagna bemyndigandet företaga
någon uppräkning av anslaget. Utskottet, som är förvissat om att Kungl.
Maj :t ägnar denna fråga erforderlig uppmärksamhet, finner icke heller
någon särskild framställning från riksdagens sida påkallad.

Kungl. Maj :ts förslag har icke givit utskottet anledning till erinran.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 55 och II: 66

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen
för civilförsvarsstyrelsen öka antalet kontorsbiträden i Ca 8
med 2;

b) godkänna följande avlöningsstat för civilförsvarsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 333 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 13 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 560 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 418 200

Summa kronor 1 325 000;

c) till Civilförsvarsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 1 325 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 11.

113

156:o) Civilförsvarsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt
202, s. 345—348) föreslagit riksdagen att till Civilförsvarsstyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 383 500 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 286 500 kronor.

Till reseersättningar upptages ett med 7 000 kronor förhöjt belopp. Delposten
till övriga expenser anses med anledning av belastningen böra uppräknas
med 8 000 kronor. Det förordas att en bokföringsmaskin inköpes
under nästa budgetår. Därvid förutsättes att civilförsvarsstyrelsen vid anskaffningen
samråder med riksräkenskapsverket och statens organisationsnämnd.
Medel för inköpet anses böra anvisas under en särskild anslagspost,
vilken föreslås uppförd med 22 000 kronor. Till expenser för annat
än eget behov anses böra anvisas 75 000 ( + 25 000) kronor. Vad slutligen
angår anslagsposten till publikationstryck har Kungl. Maj :t medgivit ett
överskridande för innevarande budgetår med 40 000 kronor. För tryckning
av vissa anvisningar in. m. föreligger ett ytterligare medelsbehov av 80 000
kronor. Då anslagsposten för innevarande budgetår är uppförd med 65 000
kronor, är en uppräkning av posten nödvändig för nästa budgetår för att
styrelsen skall kunna trycka dessa anvisningar och dessutom tillgodose
de mera löpande utgifter, för vilka posten brukar användas. För ändamålet
beräknas ett belopp av 100 000 (+ 35 000) kronor. Anslaget föreslås
alltså bestämt till 383 500 (+ 97 000) kronor.

Utskottet kan godtaga Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Civilförsvarsstyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 383 500
kronor.

157 :o) Bidrag till vissa frivilliga organisationer. Kungl. Maj :t har (punkt
206, s. 349 och 350) föreslagit riksdagen att till Bidrag till vissa frivilliga
organisationer för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 321 600 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 304 000 kronor.

Bidraget till löner till personalen på Sveriges civilförsvarsförbunds kansli
anses böra höjas med 1 800 kronor. I övrigt föreslås uppräkning av följande
poster, nämligen bidrag till centrala instruktörskurser (+ 5 000),
bidrag till upplysningsverksamhet (+ 1 600), bidrag till avlöning av cliefsinstruktörer
och sekreterare vid länsförbunden (+ 4 800), bidrag till länsförbundens
expenser (+ 1 000) samt bidrag till rese- och traktamentsersättningar
till chefsinstruktörer vid länsförbunden (+3 400).

Utskottet anser sig kunna godtaga Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,
att riksdagen må till Bidrag till vissa frivilliga organisationer
för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 321 600
kronor.

6 — Bihang till riksdagens protokoll l!),r>.''l. <> sand. Nr It.

114

Statsutskottets utlåtande nr 11.

158:o) Försöksverksamhet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
207, s. 350—352), vilket innebär en ökning av anslaget med 25 000 kronor
samt ändring av anslagets natur till reservationsanslag, hemställei utskottet,
att riksdagen må till Försöksverksamhet för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 175 000 kronor.

159 :o) Engångsanskaffning av materiel. Kungl. Maj :t har (punkt 208,
s. 353—364) föreslagit riksdagen att till Engångsanskaffning av materiel
för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 8 000 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 17 725 000 kronor.

Civilförsvarsstyrelsen har hemställt, att anslaget för nästa budgetår uppföres
med 49 983 500 kronor.

Departementschefen har beträffande medelsbehovet för nästa budgetår
anfört bl. a. följande.

När man skall bedöma den nya medelsanvisningens storlek måste man
taga särskild hänsyn till rcservationsmedelsläget. Reservationens storlek
hade från den 30 juni 1951 till samma datum 1952 vuxit från 33 302 000
kronor till 38 787 000 kronor. Då för innevarande budgetår anvisats
17 725 000 kronor, fanns alltså den 1 juli 1952 disponibelt ett belopp av
56 512 000 kronor. Därav hade per den 31 oktober 1952 genom utlagda beställningar
bundits ett belopp av cirka 32 300 000 kronor, varför omkring
24 200 000 kronor var odisponerade. Sistnämnda belopp fördelade sig med
i runda tal 12 900 000 kronor på innevarande budgetårs anslag och 11 300 000
kronor på tidigare medelsanvisningar. Rörande dessa 11,3 miljoner kronor
har jag inhämtat från civilförsvarsstyrelsen, att cirka 0,7 miljon kronor hänförde
sig till revidering av filter till luftreningsaggregat, som av tekniska
skäl måste i huvudsak ske bos ett enda företag, hos vilket beställningar
utlägges i den takt, som företagets kapacitet tillåter; att cirka 1 miljon
kronor avser hjälmar, för vilka de svenska företagen beräknar en lång
leveranstid, varför samtliga anvisade medel ej bundits i avvaktan på bättre
leveransmöjligheter särskilt i utlandet; att 2,1 miljoner kronor belöper på
sjukvårdsmateriel som ej beställts i avbidan på att den nya sjukvårdsorganisationen
skulle fastställas; att 2,4 miljoner kronor avser arbetsskodon,
beträffande vilka slutgiltig modell ej fastställts; att cirka 2,7 miljoner kronor
utgöres av poster, som på grund av besparingar eller andra orsaker
icke behövs för sina ursprungliga ändamål och att i återstående 2,4 miljoner
kronor ingår belopp, som reserverats för transportkostnader, prishöjningar
på redan beställda varor med anledning av klausuler om rörliga

priser in. in. o „

Av medel, som anvisats före innevarande budgetar, finns alltsa relativt
stora belopp fortfarande obundna. Även om giltiga förklaringar kan anföras
rörande de största posterna, så anser jag dock, att detta förhållande pakallar
särskilt beaktande vid nyanvisning av medel för nästa budgetar. Härtill
kommer, att själva den bokföringsmässiga reservationen på anslaget ar
betydande och enligt vad civilförsvarsstyrelsen beräknat icke kommer att
minska under innevarande budgetår med mer än 14 miljoner kronor, varför
den vid kommande budgetårsskifte torde något överstiga den nominella
reservation, som fanns den 30 juni 1952. Det obundna beloppet vid ut -

Statsutskottets utlåtande nr it.

115

gången av budgetåret 1952/53 kan dock på grundval av civilförsvarsstyrelsens
uppskattning beräknas vara mindre än vid föregående budgetårs utgång,
ehuru alltjämt betydande.

Med hänsyn till det anförda anses en medelsanvisning av den storlek,
som gäller för innevarande budgetårs anslag, icke böra ske för budgetåret
1953/54. Departementschefen anser sig icke kunna tillstyrka större anslag
för nästa budgetår än 8 miljoner kronor. Då civilförsvarsstyrelsen anses
böra bemyndigas att använda även föreliggande besparing in. m. — av
civilförsvarsstyrelsen beräknad till totalt cirka 3,1 miljoner kronor — till
nya materielbeställningar, innebär departementschefens förslag, att under
nästa budgetår materiel kan inköpas för i runt tal 11,1 miljoner kronor.
I den mån nya besparingar skulle uppstå, anses medgivande böra lämnas
att använda dem för ytterligare materielbeställningar. Rörande fördelningen
av nämnda belopp, cirka 11,1 miljoner kronor, på de olika materielslagen
har departementschefen anfört bl. a. följande.

Vad angår den personliga utrustningen kvarstår en meningsskiljaktighet
mellan civilförsvarsstyrelsen och sakrevisionen i fråga om priset på överdragsklädei,
som civilförsvarsstyrelsen kalkylerat till 25 kronor och sakrevisionen
till 20 kronor per uppsättning. Skillnaden torde hänföra sig till
kvaliteten. Med de justerade priserna synes det totala medelsbehovet för
personlig utrustning till annan personal än den, som tillhör ordnings- och
bevakningstjänsten, uppgå till 21 859 000 kronor om kostnaden för överdragskläder
beräknas efter civilförsvarsstyrelsens pris samt till 20 179 000
kronor efter sakrevisionens kalkyl. Då för innevarande budgetår anvisats
3 100 000 kronor för här avsedd personlig utrustning, blir det kvarstående
medelsbehovet resp. 18 759 000 eller 17 079 000 kronor. Jag beräknar av
föreslagen medelsanvisning ett belopp av 1 miljon kronor för ändamålet.
Upphandling av överdragskläder och regnkappor bör emellertid icke få ske,
förrän civilförsvarsstyrelsen förebringat ytterligare utredning rörande dels
den lämpligaste kvaliteten på överdragskläder, dels behovet av regnkappor
och dels möjligheterna att delvis ersätta regnkappor med impregnerade
överdragskläder. Vidare bör styrelsen upptaga behovet av slidknivar till
förnyat övervägande, innan sådana uppköpes.

Vad angar den personliga utrustningen till ordnings- och bevakningspolisen
anses det totala medelsbehovet efter prisjusteringen uppgå till resp.
13 301 000 och 2 497 000 kronor samt det återstående medelsbehovet alltså
till 11 301 000 resp. 297 000 kronor. För ordningspolisen beräknas för nästa
budgetår 1 500 000 kronor att användas i huvudsak till inköp av eldhandvapen
och ammunition. För alarmeringsanläggningar upptages ett belopp
av 25 000 kronor till reservmateriel. I fråga om signalmaterielen räknas
med 155 000 kronor för prisökningar, 35 000 kronor till chiffreringsapparaler
till civilbefälhavarna, 200 000 kronor till radiostationer för lokalnätet
och 100 000 kronor till anordningar för luftförsvarsorientcring eller tillhopa
490 000 kronor. För omsättning och nyanskaffning av folkgasmasker
förordas eu medelsanvisning av 2 000 000 kronor. Därutöver beräknas
2 880 000 kronor för prisökningar och 14 000 kronor för inlösen av vissa

no

Statsutskottets utlåtande nr 11.

barngasmasker. För gasskyddsmateriel skulle alltså avses tillhopa 4 894 000
kronor. Till sjukvårdsmateriel beräknas för nästa budgetår 3 000 000 kronor.
Civilförsvarsstyrelsen anses böra förebringa närmare utredning om
kostnaderna för satsning och förpackning av den nu lagerhållna sjukvårdsmaterielen
i jämförelse med kostnaderna för nyinköp av motsvarande
materiel. För blocktjänstmateriel beräknas 200 000 kronor.

Utskottet. Ehuru det givetvis varit önskvärt att resultatet av de ovan
under punkt 155 omnämnda sakkunnigas utredning kunnat avvaktas, innan
ytterligare medelsanvisning under förevarande anslag behövt ske, vill
utskottet icke motsätta sig Kungl. Maj :ts förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Engångsanskaffning av materiel för
budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 8 000 000
kronor.

160 :o) Inköp av brandmateriel. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 209, s. 364), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Inköp av brandmateriel för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000
kronor.

161 :o) Anskaffning av viss förbrukningsmateriel. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 210, s. 365), vilket innebär en minskning av anslaget
med 75 000 kronor med hänsyn till förefintlig reservation, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anskaffning av viss förbrukningsmateriel
för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 100 000 kronor.

162:o) Förvaring och underhåll av viss materiel m. m. Kungl. Maj:t har
(punkt 211, s. 365—368) föreslagit riksdagen att till Förvaring och underhåll
av viss materiel in. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 2 350 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 200 000 kronor.

Till lokalhyror beräknas 430 000 kronor. Till avlöning av den tast anställda
förrådspersonalen beräknas ett belopp av 500 000 kronor och till
ersättningar åt tillfällig personal 330 000 kronor. För underhåll och reparation
av materiel, inklusive alarmeringsanläggningar, upptages 370 000 kronor,
för anskaffning av reservmateriel 100 000 kronor, för anskaffning av
emballage för viss socialtjänstmateriel 185 000 kronor, för kontrollkostnader
rörande vapen och ammunition m. m. 20 000 kronor, för materiel för

Statsutskottets utlåtande nr 11.

117

särskilda skyddsåtgärder 10 000 kronor och för övriga utgifter 150 000 kronor.
I enlighet med det anförda skulle anslagsposten till förrådshållning av
civilförsvarsmateriel uppföras med 2 095 000 (+ 145 000) kronor. Till kontroll
och efterbesiktning av gasskyddsmateriel förordas en med 5 000 till
40 000 kronor ökad medelsanvisning. Anslaget skulle alltså totalt bestämmas
till 2 350 000 (+ 150 000) kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer alltså,

att riksdagen må till Förvaring och underhåll av viss materiel
m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 2 350 000 kronor.

163 :o) Vissa löpande kostnader för civilförsvarets verksamhet inom civilförsvarsområdena.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 212, s. 368
och 369), vilket innebär ökad medelsanvisning till abonnemang av telefoner
i centraler m. m. med 30 000 kronor samt minskad medelsanvisning
med 2 000 000 kronor genom bortfall av statsbidrag till aktiebolaget Stockholms
spårvägar för anordnande av vissa skyddsrum, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa löpande kostnader för civilförsvarets
verksamhet inom civilförsvarsområdena för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 250 000 kronor.

164:o) Bidrag till kommuner för anordnande av branddammar för civilförsvarsändamål.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 213, s. 369
och 370), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till kommuner för anordnande
av branddammar för civilförsvarsändamål för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 350 000
kronor.

165:o) Kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum m. m. Kungl.
Maj:t har (punkt 214, s. 370—372) föreslagit riksdagen att till Kostnader
för anordnande av allmänna skyddsrum in. in. för budgetåret 1953/54 anvisa
ett reservationsanslag av 13 300 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 10 000 000 kronor.

För av civilförsvarsstyrelsen omförmälda kostnadsökningar kommer departementschefen
att föreslå, att medel anvisas på tilläggsstat för innevarande
budgetår till ett belopp av 1 miljon kronor för ledningscentraler och
1,5 miljoner kronor för befolkningsskyddsrummen. För nästa budgetår
anses det med hänsyn till bl. a. investeringsläget nödvändigt all begränsa
medelsanvisningen till i stort selt vad som erfordras för att fullfölja de
byS8nadsprojekt, som igångsatts för de under innevarande och tidigare

118

Statsutskottets utlåtande nr 11.

budgetår anvisade medlen. Från denna utgångspunkt föreslås anslaget för
budgetåret 1953/54 beräknat till 12 600 000 kronor. Härutöver anses medel
böra finnas disponibla till statsbidrag för projekteringsarbeten, som icke
ingår i det dagsaktulla byggnadsprogrammet. Härför torde 400 000 kronor
anvisas. Till merkostnad för skyddsanordningar vid Norrköpings vattenverk
tillstyrkes anvisande av det i propositionen nr 132/1952 beräknade beloppet
145 000 kronor. Till merkostnader för Göteborgs stads vattenverk har tidigare
anvisats 2 300 000 kronor. Detta belopp motsvarade en beräknad merkostnad
av cirka 3 528 000 kronor. Numera angives merkostnaden till
3 745 000 kronor. Såsom statsbidrag för skillnaden mellan dessa båda sistnämnda
belopp tillstyrkes 140 000 kronor. I enlighet med det anförda skulle
anslaget uppföras med 13 285 000 eller avrundat 13 300 000 kronor.

Utskottet, som erinrar, att riksdagen numera med godkännande av utskottets
under punkt 6 i dess utlåtande nr 22 gjorda hemställan å tilläggsstat
II till riksstaten för innevarande budgetår anvisat ett reservationsanslag
av 2 500 000 kronor till ifrågavarande ändamål, har icke funnit anledning
till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Kostnader för anordnande av allmänna
skyddsrum m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett
reservationsanslag av 13 300 000 kronor.

166:o) Bidrag till kommuner för anordnande av vissa trafik- och skolskyddsrum.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 215, s. 372 och
373), vilket innebär en uppräkning av anslaget med 100 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kommuner för anordnande
av vissa trafik- och skolskyddsrum för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kronor.

167 :o) Kostnader för viss motorfordonsberedskap. Kungl. Maj :t har
(punkt 216, s. 373 och 374) föreslagit riksdagen att till Kostnader för viss
motorfordonsberedskap för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 500 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 2 000 000 kronor.

Reservationen under anslaget uppgick vid ingången av budgetåret 1952/53
till cirka 4 205 000 kronor. Vid granskningen inom departementet av de i
reservationen ingående posterna har framkommit, att minst 385 000 kronor
av reservationen utgöres av uppkomna besparingar. Civilförsvarsstyrelsen
anses böra erhålla Kungl. Maj :ts medgivande att för nya materielbeställningar
disponera nämnda belopp jämte eventuellt framdeles uppkommande
besparingar. Medelsanvisningen för nästa budgetår anses under nu angivna
förutsättningar kunna begränsas till 500 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 11.

119

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Kostnader för viss motorfordonsberedskap
för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 500 000 kronor.

168 :o) Besiktning av motorfordon. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 217, s. 375), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Besiktning av motorfordon för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kronor.

169:o) Inköp av verkskyddsmateriel för statliga myndigheter m. m. Kungl.
Maj:t har (punkt 218, s. 375 och 376) föreslagit riksdagen att till Inköp av
verkskyddsmateriel för statliga myndigheter in. m. för budgetåret 1953/54
anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

Ett anslag med denna rubrik fanns uppfört på riksstaten för budgetåret
1951/52 men ej å riksstaten för innevarande budgetår.

Enligt bestämmelser i civilförsvar slagen är ägare eller ny ttj ander ättshavare
till anläggning eller byggnad, för vilken verkskydd skall vara organiserat,
pliktig att bl. a. anskaffa, förvara och underhålla materiel, utrustning
och andra förnödenheter, som erfordras för verkskyddets verksamhet,
samt sörja för utbildning av verkskyddspersonal. Fastighetsägare är vidare
pliktig att bl. a. vidtaga nödiga anordningar för anläggningens eller byggnadens
mörkläggning under civilförsvarsberedskap. Statlig myndighet har
således i regel att själv bekosta sitt verkskydd.

I propositionen nr 154 till 1951 års riksdag föreslogs, att ett särskilt
anslag skulle anvisas för bestridande av kostnaderna för inköp av verkskydds-
och mörkläggningsmateriel till statliga myndigheter samt att kostnaderna
för utbildning av verkskyddspersonalen skulle bestridas från en
för ändamålet uppförd anslagspost under anslaget till Utbildnings- och
övningsverksamhet. Medelsbehovet för materielen hade beräknats till totalt
omkring 6 320 000 kronor. Materielanslaget för budgetåret 1951/52 upptogs
till 1 miljon kronor, och för utbildningen beräknades 150 000 kronor. Med
anledning av propositionen uttalades i statsutskottets, av riksdagen godkända
utlåtande, att ifrågavarande kostnader till ett kommande år borde
inräknas i myndigheternas ordinarie omkostnadsanslag.

För innevarande budgetår har icke upptagits några särskilda gemensamma
medel för ändamålet. Icke heller har några medel beräknats härför
under de särskilda myndigheternas anslag, bortsett från ett enstaka undantagsfall.

Enligt departementschefens mening kan det anföras starka skäl för att
på nytt taga upp ett gemensamt anslag på riksstaten. Det är således en på -

120

Statsutskottets utlåtande nr 11.

taglig fördel, om prövningen av medelsbehoven i detta hänseende koncentreras
till ett enda departement, som har en central överblick över behov,
tillgång och brist i fråga om materiel. Härigenom förbättras möjligheterna
att bestämma den lämpligaste anskaffningstakten. Vidare ger en sådan
anordning möjligheter till att vid en begränsad medelsanvisning angelägenhetspröva
de olika yrkandena, genom att beviljade medel ställes till civilförsvarsstyrelsens
förfogande att av styrelsen fördelas mellan olika myndigheter.
Genom en central upphandling av vissa materielslag anses även
besparingar kunna göras.

Med hänsyn till dessa förhållanden föreslås, att anslaget till Inköp av
verkskyddsmedel för statliga myndigheter m. m. åter uppföres på riksstaten.
Från anslaget anses i fortsättningen böra bestridas även kostnader
för utbildning av de statliga verkskyddens personal. För nästa budgetår
har ett 20-tal olika myndigheter för verkskyddsmateriel och utbildning
begärt sammanlagt något över 800 000 kronor. En del av materielen torde
dock icke behöva anskaffas redan i fredstid. Departementschefen tillstyrker,
att för nästa budgetår ett belopp av 500 000 kronor anvisas under anslaget.

Utskottet. Vad departementschefen anfört har icke föranlett utskottet
att frångå sin år 1951 intagna, av riksdagen godkända ståndpunkt att kostnader
av förevarande art såsom rena administrationskostnader bör inräknas
i de anslag, över vilka myndigheterna förfogar för sina ordinära löpande
utgifter. En central prövning av medelsbehoven — även med hänsyn till
angelägenhetsgraden — och centralupphandling av materiel kan åstadkommas
lika väl vid den av utskottet förordade anordningen som vid den
av departementschefen förordade. Till ett kommande år bör kostnader av
ifrågavarande slag alltså inräknas i myndigheternas ordinarie omkostnadsanslag,
varvid förevarande anslag hör utgå.

Under åberopande av det anförda och då anslagsberäkningen icke givit
utskottet anledning till erinran hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) i skrivelse till Kung], Maj :t giva tillkänna vad utskottet
anfört rörande formen för medelsanvisning till inköp av
verkskyddsmateriel för statliga myndigheter m. m.;

b) till Inköp av verkskyddsmateriel för statliga myndigheter
m. in. för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 500 000 kronor.

Brandväsendet.

170:o) Statens brandinspektion: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 219, s. 377 och 378), vilket innebär ökad medelsanvisning
med 9 000 kronor med anledning av att arvodena till länsbrandinspektö -

Statsutskottets utlåtande nr il.

121

rerna m. fl. föreslås höjda med i genomsnitt 10 procent och med 6 600
kronor till följd av automatiska löneökningar, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens brandinspektion,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret
1953/54:

Avlöningsstat.

A. Riksbrandinspektören.

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis

2. Arvoden åt sakkunniga

3. Rörligt tillägg, förslagsvis

B. Länsbrandinspektörerna, länsskogsbrandinspektörerna
och biträden åt länsskogsbrandinspektörerna.

Arvoden 100 000

Summa kronor 157 400;

b) till Statens brandinspektion: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 157 400 kronor.

171 :o) Statens brandinspektion: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 220, s. 378 och 379), vilket innebär en ökning av anslaget
med 300 kronor, motsvarande Sveriges medlemsavgift till den internationella
brandförsvarsorganisationen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens brandinspektion: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
62 200 kronor.

172:o) Statens brandskola: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 221,
s. 379 och 380) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens brandskola, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1953/54, dels ock till Statens brandskola: Avlöningar
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 136 700 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 122 000 kronor.

På särskild framställning av styrelsen för statens brandskola har Kungl.
Maj :t den 25 september 1952 medgivit styrelsen att, räknat fr. o. m. den
1 januari 1952, till timlärararvodena lägga särskilda arvodestillägg om
högst 15 procent. Vad beträffar styrelsens förslag till ändrad kursplan för
nästa budgetår har departementschefen intet all erinra. Efter förslag av
chefen för civildepartementet i propositionerna nr 241 resp. 245 till liöst -

19 500
27 900
10 000

122

Statsutskottets utlåtande nr 11.

sessionen av 1952 års riksdag har skolans rektor uppflyttats från Cp 9 till
Cp 10, varjämte 1 kanslibiträde Ce 11 utbytts mot 1 kontorist Ce 13. På
grund av kursplanens ändring samt höjningen av timlärararvodena uppräknas
anslaget med 3 350 kronor. För lönegradsuppflyttningarna för rektor
och kanslibiträdet beräknas en merkostnad av 1 700 kronor. Genom omräkning
på grund av ökat rörligt tillägg, löneklassförändringar m. m. föreslås
anslaget vidare ökat med 9 650 kronor. Nettoökningen skulle alltså
bli 14 700 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens brandskola,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis 17 400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, för -

slagsvis .................................. 98 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 21 300

Summa kronor 136 700;

b) till Statens brandskola: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 136 700 kronor.

173:o) Statens brandskola: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 222, s. 380 och 381), vilket innebär ökad medelsanvisning
till reseersättningar med 200 kronor och till övriga expenser med 4 400
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens brandskola: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 69 600
kronor.

174 :o) Bidrag till svenska brandskyddsföreningen. Bidrag till svenska
brandkårernas riksförbund. Bidrag till förebyggande och släckning av brand.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 223—225, s. 382 och 383),
vilka innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1953/54 anvisa

a) till Bidrag till svenska brandskyddsföreningen ett anslag
av 2 000 kronor;

b) till Bidrag till svenska brandkårernas riksförbund
ett anslag av 5 000 kronor;

c) till Bidrag till förebyggande och släckning av brand
ett förslagsanslag av 800 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 11.

123

175 :o) Bidrag till kommuner för anläggande av branddammar. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 226, s. 384), vilket innebär en ökning av
anslaget med 75 000 kronor, samt under erinran att vid ingången av budgetåret
1952/53 fanns en reservation på anslaget av i runt tal 517 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kommuner för anläggande
av branddammar för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 400 000 kronor.

176 :o) Bidrag till kommuner för uppförande av brandstationer. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 227, s. 385 och 386), vilket innebär en
ökning av anslaget med 25 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kommuner för uppförande
av brandstationer för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 125 000 kronor.

Diverse.

177 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Medicinalstyrelsens
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Uppsala universitets
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Karolinska sjukhusets
delfond. Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 228—232, s. 387 och 388)
hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1953/54 såsom förslagsanslag
anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Medicinalstyrelsens delfond 7 625 000 kronor;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond 4 340 000 kronor;

c) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Uppsala universitets delfond 631 000 kronor;

d) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Karolinska sjukhusets delfond 1 272 000 kronor;

e) till Ersättning till statens domäners fond för upplåten
mark 17 300 kronor.

178:o) Statens utlänningskommission: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj ds förslag (punkt 233, s. 388), vilket innebär en uppräkning av anslaget
med 130 000 kronor, varav 3 000 kronor med hänsyn till höjd ersättning

124

Statsutskottets utlåtande nr 11.

till ledamöter och suppleanter i utlänningskommissionen och utlänningsnämnden
samt med 127 000 kronor till följd av automatiska förändringar,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens utlänningskommission: Avlöningar
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
2 590 000 kronor.

179:o) Statens utlänningskommission: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 234, s. 389), vilket innebär ökad medelsanvisning
till sjukvård med 3 000 kronor samt minskad medelsanvisning
till expenser med 90 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens utlänningskommission: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 359 000 kronor.

ISO :o) Bidrag till internationellt hälsovårdsarbete. Kungl. Maj:t har
(punkt 235, s. 389 och 390) föreslagit riksdagen att till Bidrag till internationellt
hälsovårdsarbete för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 780 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 660 000 kronor.

Anslaget är avsett att användas för bestridande av kostnader i anledning
av Sveriges anslutning till världshälsovårdsorganisationen, utgifter för ombud
och experter för deltagande i organisationens sammanträden, ävensom
utgifter i övrigt för internationellt samarbete på hälso- och sjukvårdens
område. I sistnämnda hänseende må särskilt nämnas, att fr. o. in. innevarande
budgetår från anslaget bestrides kostnaden för en nyinrättad
nämnd för handläggning av internationella hälsovårdsärenden.

För år 1953 har världshälsovårdsorganisationens ordinarie budget vid
världshälsovårdsförsamlingens femte möte i Geneve sommaren 1952 fastställts
till 9 832 754 dollars, varav 8 980 200 dollars skulle inbetalas av medlemsstaterna.
Till sistnämnda belopp har Sverige att bidraga med 139 544
dollars. Med nuvarande växelkurser bör för gäldande av bidraget för 1953,
vilket bör belasta anslaget för budgetåret 1953/54, beräknas ett belopp av
i runt tal 720 000 kronor.

Den ovan omförmälda nämnden för internationella hälsovårdsärenden
har först helt nyligen börjat sin verksamhet, varför någon erfarenhet icke
finnes för en säker beräkning av nämndens behov av anslagsmedel. Det
anses vara ändamålsenligt, att medicinalstyrelsen tills vidare tillhandahåller
biträdeshjälp åt nämnden. Därest det framdeles skulle visa sig lämpligare,
att nämnden får egen biträdeshjälp, torde hinder icke böra möta att till
detta anslag överföra ett biträde från medicinalstyrelsens avlöningsanslag,
vilket alltså då kan nedsättas med ett belopp, som motsvarar lönekost -

Statsutskottets utlåtande nr 11.

125

naden. Utgifterna för nästa budgetår för nämnden, exklusive biträdeshjälp,
uppskattas till 20 000 kronor. För de övriga ändamål, som tillgodoses från
anslaget, beräknas ett belopp av 40 000 kronor. Anslaget i dess helhet torde
alltså böra uppföras med 780 000 (+ 120 000) kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Ivungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till internationellt hälsovårdsarbete
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 780 000 kronor.

181 :o) Vissa kostnader i anledning av allmänna val. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 236, s. 390 och 391) samt under erinran, att anslaget
i riksstaten för innevarande budgetår uppförts med 750 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader i anledning av allmänna
val för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 150 000 kronor.

182:o) Resestipendier. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga.
Extra utgifter. Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 237—240, s. 391 och 392) och
under erinran, att ifrågavarande anslag i gällande riksstat uppförts med
respektive 10 000, 700 000, 75 000 samt 65 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1953/54 anvisa

a) till Resestipendier ett reservationsanslag av 10 000
kronor;

b) till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga
ett reservationsanslag av 700 000 kronor;

c) till Extra utgifter ett reservationsanslag av 85 000
kronor;

d) till Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens
tjänst ett förslagsanslag av 35 000 kronor.

Uppskjutna frågor.

183:o) Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande beträffande
nedannämnda, av Kungl. Maj:t under följande punkter framlagda förslag,
nämligen

punkten 4: Medicinalstyrelsen: Omkostnader;

punkten 5: Medicinalstyrelsen: Beredskapsavdelning;

punkten 6: Sjukvårdsberedskapsnämnden: Avlöningar;

punkten 7: Sjukvårdsberedskapsnämnden: Omkostnader;

punkten 8: Sjukvårdsberedskapsnämnden: Förvaring och underhåll av
materiel in. in.;

126

Statsutskottets utlåtande nr 11.

punkten 9: Utrustning m. in. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara; punkten

10: Utrustning för viss läkemedelstillverkning i bergrum;
punkten 28: Statens sinnessjukhus: Avlöningar;
punkten 29: Statens sinnessjukhus: Omkostnader;
punkten 30: Statens sinnessjukhus: Övervakning av vissa försöksutskrivna
patienter;

punkten 31: Utrustning av nya sinnessjukhus;
punkten 46: Statens anstalt för fallandesjuka: Avlöningar;
punkten 47: Statens anstalt för fallandesjuka: Omkostnader;
punkten 48: Statens anstalt för fallandesjuka: Ferieresor för elever
m. m.;

punkten 50: Bidrag till driften av anstalter för psykopatiska och nervösa
barn;

punkten 52: Karolinska sjukhuset: Omkostnader;

punkten 66: Bidrag till anordnande av klinisk undervisning i epidemiologi
vid epidemisjukhuset i Stockholm;
punkten 102: Barnmorskeläroanstalterna: Avlöningar;
punkten 103: Barnmorskeläroanstalterna: Omkostnader;
punkten 104: Statens sjuksköterskeskola: Avlöningar;
punkten 105: Statens sjuksköterskeskola: Omkostnader;
punkten 126: Odontologisk försöksverksamhet vid Vipeholms sjukhus
i Lund;

punkten 143: Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens alkoholistanstalt
därstädes: Vissa byggnadsarbeten;

punkten 155: Bidrag till de statsunderstödda alkoholistanstalterna för
driftförluster under åren 1939—1950;

punkten 156: Vissa ombyggnads- och reparationsarbeten vid erkända
alkoholistanstalter;

punkten 157: Inventarier vid statsunderstödda alkoholistanstalter;
punkten 176: Häradsskrivarna m. fl.: Avlöningar;
punkten 180: Statspolisintendenten m. fl.: Avlöningar;
punkten 181: Statspolisorganisationen: Inköp av motorfordon m. m.;
punkten 182: Statspolisorganisationen: Underhålls-, drift- och expeditionskostnader; punkten

183: Statspolisorganisationen: Gottgörelse till polisdistrikten;
punkten 184: Statspolisorganisationen: Polisradioväsendet;
punkten 185: Poliskåren i Boden: Avlöningar;
punkten 186: Poliskåren i Boden: Omkostnader;
punkten 187: Bidrag till reservpolisorganisationen m. in.;
punkten 188: Bidrag till den lokala polisorganisationen å landsbygden
m. m.;

punkten 189: Statens polisskola: Avlöningar;

Statsutskottets utlåtande nr 11.

127

punkten 190: Statens polisskola: Omkostnader;
punkten 203: Civilförsvarsområdenas administration: Avlöningar;
punkten 204: Civilförsvarsområdenas administration: Omkostnader;
punkten 205: Utbildnings- och övningsverksamhet;
vilket utskottet härmed får för riksdagen
anmäla.

Stockholm den 10 april 1953.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson,
Näsgård, Ohlon, Leander, Gillström, Pålsson, Bergh, Hesselbom, Erik
Gustaf Andersson, Ragnar Persson, Erik Svedberg, Lundgren och Huss;
samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Malmborg i
Skövde, Ståhl, Wallentheim, fröken Elmén, herrar Johansson i Mysinge,
Åkerström, Petterson i Degerfors, Onsjö, Thapper, Jansson i Kalix, Persson
i Växjö, Birke, fru Ericsson i Luleå och fröken Vinge;

dock att fröken Andersson deltagit i stället för herr Lundgren vid behandlingen
av punkterna 135—183.

Reservationer.

1) vid punkten (Karolinska sjukhuset: Avlöningar) av

a) av herrar Ohlon, Pålsson, Huss, Malmborg i Skövde, Ståhl och fröken
Vinge, vilka ansett, att utskottet bort i vissa avseenden tillstyrka motionen
I: 77 samt att därför

dels de två sista meningarna i det stycke av utskottets yttrande på s. 28,
som börjar med orden »I frågan» och slutar med orden »skärpt uppmärksamhet»,
bort ersättas med text av följande lydelse:

»För egen del vill utskottet erinra om att de reumatiska åkommorna i
Sverige kommit att utgöra verkliga folksjukdomar, som måste bli föremål
för intensifierad forskning och undervisning, om de med framgång skall
kunna bekämpas. Det var insikten härom som 1945 föranledde bildandet
av Riksföreningen mot reumatism med bl. a. Kooperativa förbundet, Landsorganisationen
i Sverige, Svenska arbetsgivareföreningen samt Sveriges lantbruksförbund
som stiftare. Vidare vill ulskottet som sin mening framhålla,

128

Statsutskottets utlåtande nr It.

att den organisation, som Kungl. Maj:t föreslår, nämligen med en professor
i invärtes medicin som chef och en biträdande överläkare som närmaste
föreståndare för reuinatologiska kliniken är ett i längden från administrativ
synpunkt ohållbart arrangemang, som i vart fall icke kan äga bestånd längre
än till den tidpunkt, då den nuvarande innehavaren av professuren avgår,
d. v. s. år 1955. Med anledning härav vill utskottet starkt understryka vikten
av att Kungl. Maj:t framlägger förslag om inrättande av en professur
i reumatologi vid karolinska institutet om möjligt redan vid 1954 års riksdag
eller i vart fall inom sådan tid, att beslut i ärendet föreligger före återbesättandet
av den professur i invärtes medicin, med vilken tills vidare
avses vara förenad överläkarbefattningen vid karolinska sjukhusets reumatologiska
klinik.»

dels ock utskottets hemställan under II bort ha följande lydelse:

»II. i anledning av motionen I: 77 i skrivelse till Kungl.

Maj :t giva tillkänna vad utskottet ovan anfört;»

b) av herr Lundgren, som ansett, att utskottet bort tillstyrka motionen
I: 77, i vad den avser inrättande av en professur i reumatologi vid karolinska
sjukhuset fr. o. in. den 1 april 1954, och att därför

dels de två sista meningarna i det stycke av utskottets yttrande på s. 28,
som börjar med orden »I frågan» och slutar med orden »skärpt uppmärksamhet»,
bort ersättas med text av följande lydelse:

»För egen del vill utskottet erinra om att de reumatiska åkommorna i
Sverige kommit att utgöra verkliga folksjukdomar, som måste bli föremål
för intensifierad forskning och undervisning, om de med framgång skall
kunna bekämpas. Det var insikten härom som 1945 föranledde bildandet
av Riksföreningen mot reumatism med bl. a. Kooperativa förbundet, Landsorganisationen
i Sverige, Svenska arbetsgivareföreningen samt Sveriges lantbruksförbund
som stiftare. Mot bakgrunden härav finner utskottet nödvändigt,
att verksamma åtgärder böra vidtagas för att åvägabringa en
intensifierad forskning och en förbättrad specialistundervisning på området.
En sådan åtgärd är, såsom i motionen I: 77 framhålles, inrättande
av den i motionen föreslagna professuren, vars innehavare tillika skall
vara överläkare för reuinatologiska kliniken vid karolinska sjukhuset,
landets största undervisningssjukhus. Utskottet har under hand inhämtat,
att Riksföreningen mot reumatism förbundit sig att vid bifall till yrkandet
i motionen bidraga till kostnaderna för avlöning till ifrågavarande överläkare
med belopp, motsvarande skillnaden i avlöning till överläkare och
till den av Kungl. Maj :t föreslagna biträdande överläkaren. På grund härav
förordar utskottet att riksdagen beslutar inrätta en professur i reumatologi
vid karolinska sjukhuset fr. o. in. den 1 april 1954, vars innehavare tillika
skall vara överläkare för reuinatologiska kliniken vid karolinska sjukhuset.
Med hänsyn till att överläkar tjänsten icke skall vara besatt mer än ett

Statsutskottets utlåtande nr 11.

129

kvartal, finner utskottet icke erforderligt att uppräkna anslaget. På Kungl.
Maj :t bör i enlighet med vad departementschefen förordat få ankomma
att vidtaga erforderlig ändring i personalförteckningen.»

dels ock utskottets hemställan i nedan angivna delar bort ha följande
lydelse:

»II. i anledning av motionen I: 77 besluta att inrätta en
professur i reumatologi vid karolinska sjukhuset fr. o. m.
den 1 april 1954, vars innehavare tillika skall vara överläkare
för reumatologiska kliniken vid karolinska sjukhuset;

III. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
å motionerna I: 78 och II: 102, i vad de avser förevarande
anslag,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för karolinska sjukhuset, vilka påkallas
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 2 januari 1953 samt av utskottet
förordats;»

2) vid punkten 155 (Civilförsvarsstyrelsen: Avlöningar) av fröken Andersson,
herrar Ragnar Persson, Huss, Ståhl, fröken Elmén, herr Thapper
och fröken Vinge, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka motionerna
I: 55 och II: 66 samt att därför

dels den del av utskottets yttrande på s. 112, som börjar med orden »Utskottet
vill» och slutar med orden »till erinran», bort ha följande lydelse:

»Utskottet vill erinra att chefen för inrikesdepartementet den 13 mars
1953 bemyndigats tillkalla sakkunniga för att i samarbete med statens
organisationsnämnd pröva civilförsvarets behov och överse dess planläggning
m. in. Då det måste draga avsevärd tid, innan resultatet av denna
utredning kan föreligga och, såsom i motionerna framhålles, kvinnoutskottets
hittills nedlagda arbete löper risk att helt äventyras, om icke civilförsvarsstyrelsens
nuvarande personalram vidgas, finner utskottet nödvändigt
att en befattning inrättas med uppgift att främst handlägga ärenden, som
har samband med kvinnornas medverkan i civilförsvaret. Enligt vad utskottet
inhämtat har placeringen av kvinnoutskottets nuvarande sekreterare
även då det gäller befattningshavarens övriga arbetsuppgifter i skilda
hänseenden visat sig för låg, varför utskottet finner nödvändigt att befattningen
placeras i 25 lönegraden. Utskottet uppräknar därför posten till
avlöningar till övrig icke-ordinarie personal med 10 800 kronor till 570 800
kronor och posten till rörligt tillägg med 5 700 kronor till 423 900 kronor
samt anslagets slutsumma med 16 500 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag har i övrigt icke givit utskottet anledning till erinran.
»

9 — Bihang till riksdagens protokoll 11)53. 0 sand. Nr 11.

130

Statsutskottets utlåtande nr 11.

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 55 och II: 66

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen
för civilförsvarsstyrelsen öka antalet kontorsbiträden i Ca 8
med 2;

b) godkänna följande avlöningsstat för civilförsvarsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 333 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .............. 13 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 570 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 423 900

Summa kronor 1 341 500;

c) till Civilförsvarsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 1 341 500 kronor.»

3) vid punkten 159 (Engångsanskaffning av materiel) av herr Karl Andersson.

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM 53
316273

Tillbaka till dokumentetTill toppen