Statsutskottets utlåtande nr B 53 är 1958 (Utlåtande 1958:Su53 - b su)

Statsutskottets utlåtande nr B 53 är 1958

Nr B 53

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
B gjorda framställningar rörande vissa anslag
för budgetåret 1958/59 under fjärde huvudtiteln och
under försvarets fonder jämte i ämnet väckta motioner.

(1 :a avd.)

Kungl. Maj:t har i propositionen nr B 1 under fjärde huvudtiteln
(bilaga 6) och under kapitalbudgeten (bilaga 26), under åberopande av
bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över försvarsärenden för den 6 juni
1958, framlagt de förslag, som framgår av den följande redogörelsen.

Utredningen i ärendet återfinnes i det vid propositionen nr 110 till innevarande
års förra riksdag fogade utdraget av statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 14 mars 1958.

Driftbudgeten

Fjärde huvudtiteln

1 :o) Försvarets utformning på längre sikt. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 1) att dels godkänna i propositionen 1958: 110 under
punkten 1 angivna riktlinjer för försvarets utformning, dels ock för budgetåret
1958/59 medgiva, att därest av beredskapsskäl värnpliktiga inkallas
till repetitionsövning av större omfattning eller beredskapsövning eller ock
av samma skäl andra särskilda åtgärder måste vidtagas, följande under
riksstatens fjärde huvudtitel uppförda reservationsanslag, nämligen Armén:
Övningar m. m., Armén: Underhåll av tygmateriel m. in., Marinen: Övningar
in. in., Marinen: Underhåll av fartyg in. in., Flygvapnet: övningar in. in.
samt Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel in. in., må enligt
Kungl. Maj :ts bestämmande överskridas.

Utredningen i ärendet återfinnes i prop. 1958: 110 (s. 3—113). En redogörelse
härför lämnas i det följande.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Gunnar Berg (I: B 16) och den andra inom andra kammaren av

1—865 58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 6 samt. Nr B 53

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

herr Andersson i Ronneby (II: B 17), i vilka hemställts, att byggandet av
jagarna Lappland och Värmland fullföljes i enlighet med 1956 års riksdagsbeslut,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Gunnar Berg m. fl. (I: B 17) och den andra inom andra kammaren
av herr Andersson i Ronneby m.fl. (II: B 27), i vilka hemställts, att
riksdagen vid behandling av prop. nr 110 måtte besluta att marinens anslagsram
i avvaktan på 1960 års flottplan angives till en ungefärlig nivå
av 450 miljoner kronor för att underlätta marinens materiella nyinriktning
och möjliggöra att av riksdagen tidigare beslutade fartygsbyggen fullföljes,
så att den effekt kan utvinnas vid marinen som försvarsberedningen avsett,
alternativt dels uttala, att marinens andel av försvarets anslag i avvaktan
på 1960 års flottplan icke ytterligare minskas, utan att denna andel för
budgetåret 1959/60 angives till minst samma belopp som för budgetåret
1958/59, eller 420 miljoner kronor, dels besluta att eventuella avbeställningskostnader
för under byggnad varande minfartyg och jagare icke skall
belasta marinens anslag,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Gunnar Berg (I:B53) och den andra inom andra kammaren av
herr Nyberg (II: B 55), i vilka hemställts, att riksdagen vid behandling av
prop. nr 110 måtte beakta möjligheterna att utan minskning av arméns
och flygvapnets omfattning öka marinens andel inom den totala anslagsramen
för försvaret genom en obetydlig förlängning av normerna för livslängdsberäkningarna
vad avser flygmateriel och arméns tygmateriel,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Branting m.fl. (I: B 72) och den andra inom andra kammaren av
herr Blidfors m.fl. (II: B 93), i vilka hemställts, att riksdagen, med beaktande
av i motionerna anförda synpunkter och uppslag, i skrivelse till
Kungl. Maj :t måtte begära en skyndsam parlamentarisk utredning angående
lämpliga former för en effektivisering av krigsmaktens ekonomiska
förvaltning och en förstärkning av den civila kontrollen över denna förvaltning,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Axel Johannes Andersson (I:B102) och den andra inom andra
kammaren av herrar Andersson i Sundsvall och Fröding (II: B 134), i vilka
hemställts, att riksdagen vid behandlingen av proposition nr 110 måtte
besluta att med indragningen av Sundsvalls luftvärnskår måtte tills vidare
anstå samt att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om skyndsam utredning
angående ekonomiska och beredskapsmässiga konsekvenser, som uppkomma
i samband med förflyttningen av den utbildning, som nu ombesörj
es av Lv 5,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Dahl m. fl. (I: B 103) och den andra inom andra kammaren av herr

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

Åkerström m. fl. (II: B 87), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga,
att riksdagen vid behandlingen av propositionen nr 110 måtte dels besluta
att en parlamentarisk utredning snarast skall tillsättas med uppgift att utreda
och framlägga förslag om en successiv avrustning ävensom förslag
om ökade insatser för internationell hjälpverksamhet och formerna härför,
dels i princip uttala sig mot att atomvapen införlivas med det svenska
försvaret, dels ock uttala att försvarets driftbudget för de närmaste åren
icke må överstiga en summa av 2 500 miljoner kronor ävensom att kapitalbudgetens
slutsumma under samma tid icke må överstiga i propositionen
upptagna belopp,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av fru Wallentheim m. fl. (I: B 130) och den andra inom andra kammaren
av fru Thorsson m. fl. (II: B 169), i vilka hemställts, att vederbörande riksdagsutskott
vid sin behandling av Kungl. Maj:ts statsverksproposition B,
bil. 6, måtte beakta vad som i motionerna anförts,

dels en inom andra kammaren av herr Lundberg väckt motion (II: Bl),
vari hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen i anslutning till Kungl.
Maj :ts proposition 1958:110 angående vissa organisations- och anslagsfrågor
rörande försvaret och för att få ett för överkomliga ekonomiska
kostnader och med hänsyn till personella avvägningar även vid en krigssituation
funktionsdugligt försvar måtte besluta dels att med beaktande
av de synpunkter i fråga om målsättning, ekonomi, industriella, personella,
organisatoriska in. fl. problem som i motionen anförts, och i avvaktan på
resultatet av delutredningar i försvarsfrågan i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhålla om en skyndsam, allsidig och grundlig utredning, som kan läggas
till grund för ett riksdagens beslut i fråga om organisations- och anslagsfrågor
och att i avvaktan på resultatet av densamma ge Kungl. Maj :t i uppdrag
att efter samråd med försvarsledningen m. fl. och med beaktande av
i samband därmed uppkomna problem påbörja den nödvändiga krympning
av försvarsorganisationen, som i propositionen förutsättes, dels att kostnaderna
för försvaret begränsas och för budgetåret 1958/59 inte får överskrida
2 500 miljoner kronor samt att Kungl. Maj:t och försvarsledningen
inom ramen för detta anslag får i uppdrag att göra de omräkningar mellan
de olika vapenslagen, som det krympta anslaget förutsätter, dels att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t uttalar, att tjänstgöringen för armén,
marinen och flygvapnet tilldelade värnpliktiga — utom till befälstjänst och
liknande uttagna — tills vidare begränsas till sex månader, dels ock att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte uttala, att repetitionsövningar
tills vidare endast skall äga rum med värnpliktiga krigsplacerade vid förband
tillhörande fälthären och motsvarande vid kustartilleriet och endast
om förbandet skall deltaga i krigsförbandsvisa övningar och är utrustat
med modern, krigsduglig materiel,

dels eu inom andra kammaren av herr Sundström m. fl. väckt motion

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

(II: B 54), vari hemställts, att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t hemställa
att, med beaktande av vad i motionen anförts, en jämkning i arméns
framtida organisation företages, innebärande att Kungl. Livregementets
husarer bibehålies och detta oavsett om det till inköp föreslagna övningsoch
skjutfältet vid Gullberg kommer till stånd eller icke,

dels en inom andra kammaren av herr Larsson i Stockholm väckt
motion (II: B 82), vari hemställts, att riksdagen vid behandling av prop.
nr 110 måtte uttala sig för att en parlamentarisk utredning om försvarets
högsta ledning snarast tillsättes,

dels en inom andra kammaren av herr Hagberg m. fl. väckt motion
(II: B 88), vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer
om en allsidig utredning av ett neutralitetsförsvar i huvudsaklig
överensstämmelse med de grundlinjer som i motionen skisserats,

dels en inom andra kammaren av herr Henning Nilsson i Gävle m. fl.
väckt motion (II: B 90), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta inställa
repetitionsövningarna för hösten 1958 och våren 1959, samt att anslagen
i fjärde huvudtiteln under rubriken Övningar nedräknas med belopp,
som motsvarar kostnaderna för repetitionsövningsverksamheten för
varje vapenslag, eller tillhopa med cirka 75 miljoner kronor,

dels en inom andra kammaren av herr Johansson i Stockholm m. fl.
väckt motion (II: B 92), vari hemställts, att riksdagen för sin del beslutar
uttala sig för att frågan om svenska försvarets utrustning
med kärnvapen blir föremål för allmän folkomröstning enligt 49 § 2 mom.
i regeringsformen samt att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer
om förslag och bestämmelser för en sådan folkomröstning och om
tidpunkten för densamma,

dels ock en inom andra kammaren av herr Cassel väckt motion (II:
B 195), vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av propositionen
nr 110 måtte beakta vad i motionen anförts.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
hänvisas till motionerna 1:415, 1:417, 11:554, 1:433, 11:543, II: B 87,
II: 546, II: 525, II: 526, II: 553, II: 551, II: 264, II: 75 och II: B 195.

Frågan om försvarsorganisationens utformning på längre sikt har varit
aktuell under de senaste åren. överbefälhavaren avgav år 1954 förslag till
riktlinjer för krigsmaktens fortsatta utveckling. Dessa riktlinjer har prövats
av 1955 års försvarsberedning.

Efter samråd med försvarsberedningen och med dess enhälliga tillstyrkan
anmodade dåvarande chefen för försvarsdepartementet, statsrådet
Torsten Nilsson, i skrivelse den 21 mars 1957 överbefälhavaren att verkställa
en överarbetning av 1954 års riktlinjer. Av samhällsekonomiska och
statsfinansiella skäl borde kostnaderna i främsta rummet beräknas så att
de rymdes inom en begränsad anslagsram, innebärande omkring 95 %

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

alternativt 90 % av kostnaderna i ett stabilt penningvärde därest ÖB förslag
till riktlinjer skulle börja tillämpas så att år 1957/58 motsvarade
ÖB-planens första år med omräkning till dagens penningvärde. Innebörden
av en kostnadsram enligt ÖB riktlinjer samt de militära konsekvenserna
av en i stort sett oförändrad kostnadsram borde även belysas.

Med skrivelser den 24 oktober 1957 har överbefälhavaren redovisat resultatet
av verkställda utredningar med anledning av chefens för försvarsdepartementet
uppdrag den 21 mars 1957 samt yttrande över förvaltningsmyndigheternas
förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1958/59.

Till överbefälhavarens skrivelser är fogade dels en studie över försvarets
utveckling med utkast till prognos på längre sikt (i fortsättningen
benämnd studien), dels riktlinjer för krigsmaktens utformning inom de
av departementschefen angivna kostnadsramarna, dels ock -— i anslutning
till överbefälhavarens yttrande över myndigheternas medelsäskanden —
ett eget förslag till krigsmaktens utformning, 1957 års förslag, inom en
något högre kostnadsram än den högsta av de i departementschefens uppdrag
angivna ramarna.

Beträffande krigsmaktens utformning enligt olika kostnadsalternativ
har överbefälhavaren i förenämnda skrivelse den 24 oktober 1957 beträffande
utredningsarbetet m. in. anfört följande.

Utredningsarbetet med anledning av chefens för försvarsdepartementet
uppdrag den 21 mars 1957 har enligt överbefälhavarens direktiv letts av
chefen för försvarsstaben. Denne har haft biträde av en särskilt inrättad
planeringsavdelning, sammansatt av personal ur försvarsstaben, försvarsgrensledningarna
och försvarets forskningsanstalt. Försvarsgrensstaber,
centrala förvaltningar samt olika militära och civila myndigheter har medverkat.
överläggningar har vidare ägt rum med bland annat 1953 års
civilförsvar sutredning.

Arbetet har inriktats på att utreda dels vilken omfattning krigsmakten
kan få inom de i departementschefens uppdrag angivna kostnadsramarna,
dels hur avvägningen mellan skilda komponenter bör göras i de olika alternativen
samt dels vilken målsättning som rimligen svarar mot respektive
alternativ.

Undersökningarna har som utgångspunkt haft förenämnda »Studie över
försvarets utveckling». Därutöver har ett stort antal delutredningar utförts
i syfte alt skapa eu fast grund för övervägandena.

Arbetet med det av chefen för försvarsdepartementet givna utredningsuppdraget
har bedrivits så att studien samt principiella stommar till utredningens
fyra kostnadsalternativ förelegat i utkast i slutet av september
1957. Den utformning av försvaret, som därvid visat sig möjlig inom de
givna kostnadsalternativen, innebär nedskärningar av försvarsgrenarnas
krigsorganisation såväl i förhållande till nuläget som till 1954 års förslag.

Överbefälhavaren har emellertid funnit att en minskning av vår för -

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

svarsförmåga och därmed en sänkt målsättning för krigsmakten inte bör
ske med hänsyn till det ovissa världspolitiska läget. Överbefälhavaren —
och försvarsgrenscheferna — har därför ansett att intet av de kostnadsalternativ,
som utredningsuppdraget avsett, bör läggas till grund för statsmakternas
beslut. På grund härav har överbefälhavaren låtit utarbeta 1957
års förslag inom en något högre kostnadsram.

Vid utredningsarbetet har kalkyler utförts för den organisation, mot
vilken försvarsgrenarna i olika kostnadsalternativ bör inriktas. Hur anpassningen
bör ske har endast undersökts i stora drag. Den kommer under
alla omständigheter att ta flera år — och längre tid ju mera omfattande
förändringarna är. Det blir därför möjligt att vid den successiva översyn,
som enligt överbefälhavaren i fortsättningen bör göras kontinuerligt,
komplettera och precisera utredningen i de avseenden, där oklarhet nu kan
råda.

Enligt direktiven skulle ett mera detaljerat förslag utarbetas för de
närmaste fyra å sex åren. För att kostnadsberäkningarna skall bli så hållbara
som möjligt har den kortare tidsperioden valts. Planer för anslagsutvecklingen
på driftbudgeten framlägges sålunda för budgetåren 1957/61
i vad avser 1957 års förslag samt de tre högsta alternativen enligt departementschefens
uppdrag, överbefälhavaren uttalar, att detaljplanen successivt
bör förlängas vid den kontinuerliga översynen, så att den ständigt
täcker de närmaste åren.

Enligt departementschefens direktiv har utredningsarbetet bundits till
fyra kostnadsalternativ för de delar av försvarskostnaderna, som faller
under driftbudgeten. Kostnaderna under kapitalbudgeten har däremot i
direktiven gjorts beroende av den organisation och materiella omfattning,
som krigsmakten anses böra ha inom de givna anslagsramarna under
driftbudgeten. Detta har av överbefälhavaren tolkats som ett accepterande
av den från militärt håll ofta påpekade nödvändigheten av balans mellan
medelsanvisningar på drift- och kapitalsidan.

Kostnadsberäkningarna skulle göras i stabilt penningvärde, hänfört till
dagens prisläge. Vid beräkningen av detta prisläge har hänsyn även tagits
till sådana kostnadsökningar, som kunnat överblickas vid utredningsarbetet
— bland annat höjningen av den fast anställda personalens löner — och
som beaktats i myndigheternas förslag till anslagsäskanden för budgetåret
1958/59. Om prisläget enligt 1954 års förslag tages som utgångspunkt
kan den totala kostnadsökningen till följd av pris- och löneutvecklingen
härigenom beräknas uppgå till i medeltal 15 %.

Enligt direktiven är de tre högsta alternativen bundna till 1954 års förslag
på så sätt, att den kostnadssumma — omreglerad till 1957 års prisläge
—- som 1954 beräknades för perioden 1955/65 skall gälla för det högsta
alternativet, av överbefälhavaren kallat alternativ Adam, medan de två
därefter följande alternativen — benämnda alternativ Bertil och alternativ
Cesar — utgör 95 % respektive 90 % av denna kostnadssumma.

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

En av de ekonomiska huvudpunkterna i 1954 års förslag var, att försvarskostnaderna
tilläts långsamt stiga under hela perioden för att kompensera
den fördyring, som blir nödvändig genom den tekniska utvecklingen.
Denna stegring borde enligt 1954 års förslag bli i genomsnitt 2 1/2 %
per år.

Den tidsperiod, som utredningen avser, börjar enligt direktiven med
budgetåret 1957/58. Genom denna förskjutning på två år i förhållande till
1954 års förslag har det högsta alternativet kommit att kostnadsmässigt
ligga 5 % lägre än 1954 års förslag. Kostnadsramen för alternativ Adam
utgör därmed omkring 95 % av den, som fordrades för genomförandet av
1954 års förslag, och motsvarande andelar för alternativen Bertil och Cesar
är omkring 90 % respektive 85 %. I 1957 års förslag upptages däremot
den kostnadsram, som skulle ha erhållits om 1954 års förslag realiserats
med början budgetåret 1955/56. Förslaget har utarbetats enligt samma
metoder som alternativen Adam, Bertil och Cesar och kan direkt jämföras
med dessa.

För det fjärde och lägsta av de alternativ, som skulle undersökas enligt
departementschefens direktiv, förutsattes en i stort sett oförändrad
kostnadsram. Detta innebär omkring 75 % av vad som beräknades erforderligt
för 1954 års förslag. Det råder dessutom en principiell skillnad
mellan detta alternativ — av överbefälhavaren benämnt alternativ David
— och övriga alternativ. I dessa räknas nämligen med långsamt stigande
försvarsanslag, medan alternativ David däremot förutsätter oförändrade anslag
år från år. Detta medför att den oundvikliga tekniska utvecklingen
kommer att framtvinga fortgående minskningar av krigsorganisationens
omfattning och effekt. Skillnaden mellan alternativ David och övriga alternativ
kommer därför att för varje år bli allt större.

Kostnadsramarna har beräknats för en tioårsperiod som omfattar budgetåren
1957/67. Delberäkningar rörande anslagsutvecklingen avseende
1957 års förslag samt alternativen Adam, Bertil och Cesar har, som förut
nämnts, endast utförts för budgetåren 1957/61. Kostnadsramarna under
driftbudgeten för perioden 1957/67 utgör i miljoner kronor:

1957 års förslag .............................. 29 950

Alternativ Adam .............................. 28 500

» Bertil .............................. 27 000

» Cesar .............................. 25 600

» David .............................. 23 550

Utskottet lämnar i det följande redogörelser för försvarsberedningens
utlåtande samt departementschefens synpunkter och förslag. Beträffande
övriga av departementschefen lämnade redogörelser under punkt 1 i prop.
1958:110 torde få hänvisas till propositionen. Vid propositionen har så -

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

som bilaga fogats en sammanställning rörande fredsrationaliseringar enligt
försvarsgrenschefernas förslag. Denna sammanställning har intagits i
det följande.

F ör svarsberedningen

Med skrivelse den 18 februari 1958 har 1955 års försvarsberedning avgivit
utlåtande rörande de allmänna riktlinjerna för krigsmaktens fortsatta
utveckling. I behandlingen av utlåtandet har deltagit beredningens
samtliga ledamöter med undantag av herr Åkerström.

Till grund för försvarsberedningens överväganden och ställningstaganden
har legat de utredningsresultat som överbefälhavaren redovisat i sina
skrivelser den 24 oktober 1957.

Försvarsberedningen fastslår att det utrikes- och militärpolitiska läget
alltjämt nödvändiggör ett starkt svenskt försvar. Ett effektivt försvar kräves
till skydd för vår frihet och vårt oberoende och till stöd för vårt lands
utrikespolitik. Vidmakthållandet av ett respektingivande försvar är enligt
beredningen en nödvändig förutsättning för att den alliansfria utrikespolitik,
varom praktiskt taget hela vårt folk är enigt, skall kunna hävdas.
Nu anförda skäl ställer krav på omfattningen och effektiviteten i ett
svenskt försvar, under vilka det icke är möjligt att gå utan att det måste
få konsekvenser för landets möjligheter att driva en av stormaktsblock
obunden utrikespolitik och att hävda sin neutralitet. Sverige befinner sig
i ett randstatsläge mellan de bägge stormaktsblocken. Djupgående motsättningar
präglar alltjämt förhållandet mellan dessa. Stormakternas
rustningsbördor är enorma och vi upplever för närvarande en värld i vapen
och hög beredskap, utan motstycke i historien. Strävandena till avspänning
och nedrustning måste, anför försvarsberedningen, energiskt
stödjas och får icke uppgivas. Så länge dessa strävanden icke krönes med
framgång kan vårt land emellertid icke underlåta att, bland annat i syfte
att minska riskerna för ett mot vårt land riktat angrepp, vidmakthålla ett
effektivt försvar. Sverige äger visserligen icke sådana militärbaser och
förutsättningar i övrigt som skulle kunna göra det till ett område av
omedelbar och avgörande betydelse i ett storkrig. Men även om vårt land
icke har omedelbar storstrategisk betydelse, är det likväl genom sitt geografiska
läge förhållandevis utsatt. Det må endast erinras om det intresse
som Nordkalottområdet och östersjöutloppen tilldrar sig. De utrikespolitiska
och militärpolitiska synpunkterna på vårt lands försvarsfråga
talar därför enligt beredningens uppfattning entydigt för nödvändigheten
att upprätthålla ett svenskt försvar av en sådan styrka att det verkar
fredsbevarande och i krig kan bjuda en angripare hårt motstånd.

Beredningen hävdar emellertid, att det svenska försvarsproblemet icke
kan betraktas som ett rent utrikes- och militärpolitiskt spörsmål. Även de

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

samhällsekonomiska och statsfinansiella synpunkterna måste tillmätas stor
betydelse. Kostnaderna för ett svenskt försvar får icke utgöra en orimligt
betungande börda för landets medborgare. Beredningen är emellertid
övertygad om att ett godtagbart svenskt försvar bör kunna vidmakthållas
med en ekonomisk insats som icke kan sägas överskrida en rimlig andel
av folkhushållets resurser. Beredningen erinrar i detta sammanhang om
att den svenska försvarsbördan relativt sett reducerats under senare år
och att vid en internationell jämförelse de resurser som i vårt land avdelas
för militära ändamål visar sig vara förhållandevis begränsade. Beredningen
anför att den i sitt ställningstagande sökt komma fram till en
lösning av vår försvarsfråga som är en syntes med rimliga hänsynstaganden
till utrikespolitiska, militära, samhällsekonomiska och statsfinansiella
synpunkter.

Beredningen övergår härefter till att behandla de principiella riktlinjer,
som med de av beredningen angivna utgångspunkterna, bör vara vägledande
vid utformningen av försvaret. Härvid erinrar beredningen inledningsvis
om 1948 års riksdags uttalande rörande den allmänna målsättningen
för försvaret, nämligen att detta borde utformas så att en angripare
i det längsta hindrades att få fast fot på svensk mark och att
ingen del av landet behövde uppgivas utan segt motstånd i olika former.
Försvarsberedningen understryker den principiella vikten av denna målsättning
såsom en allmän riktpunkt vid utformningen av den svenska
krigsmakten. Från såväl militära synpunkter som psykologiska framstår
denna målsättning som betydelsefull. Beredningen erinrar om att enligt
departementschefens direktiv till överbefälhavaren den 21 mars 1957 dennes
utredning skulle grundas på den allmänna förutsättningen att någon
avgörande förändring i den gällande, av statsmakterna år 1948 fastställda
målsättningen för det militära försvaret icke ifrågasattes.

Uppenbart är, anför försvarsberedningen, att ett allmänt samband råder
mellan operativ målsättning och försvarsresurser. Målsättningen kan emellertid
enligt beredningens mening icke tolkas på det sättet att den utan
vidare skulle kunna läggas till grund för en exakt bestämning av försvarets
styrka. Särskilt i tider av omorganisation och snabb teknisk och taktisk
utveckling anser beredningen det vara svårt att noggrant fastställa ifrågavarande
samband.

Vid sina överväganden av överbefälhavarens förslag av år 1957 och de
olika alternativen Adam, Bertil, Cesar och David har beredningen ägnat
ingående studium åt förhållandet mellan organisation och kostnader å ena
sidan och den operativa målsättningen för försvaret å den andra. Sambandet
mellan dessa faktorer måste enligt beredningens mening, även med
beaktande av det nyss anförda, tillmätas en avgörande betydelse vid bedömningen
av försvarets utformning. Beredningen har kommit till den
slutsatsen alt ett genomförande av något av alternativen David, Cesar eller

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

Bertil skulle leda till en sådan begränsning av försvarets styrka som beredningen
icke anser sig kunna förorda. Beträffande övriga alternativ —
ÖB 1957 och Adam — gäller dels att överbefälhavaren framhåller att 1948
års målsättning icke helt kan tillgodoses i hans förslag förrän mot slutet
av den period som utredningen omfattar, dels att i alternativ Adam de
krigsförband med vilka krigsorganisationen skall reduceras icke utgår
omedelbart efter ett försvarsbeslut utan först successivt. Under de närmaste
åren blir därför skillnaden i den möjliga målsättningen mellan överbefälhavarens
förslag 1957 och alternativ Adam ganska ringa.

Vid bestämmandet av försvarsorganisationens omfattning måste vidare
fördyringar på grund av den tekniska utvecklingen tillmätas särskild betydelse.
Beredningen utvecklar detta sålunda.

Beredningen vill vidare framhålla att den tekniska utvecklingen särskilt
beträffande atomvapen och robotar torde komma att inom några år
påverka vårt försvar och dess utformning i växande grad. Försvarsberedningen
har icke tagit ställning till atomvapenfrågan. Beredningen har dock
noga studerat härmed förknippade problem. De tekniska förutsättningarna
är sådana att ett visst uppskov med ställningstagandet i denna fråga
synes kunna ske. Beredningen bedömer som angeläget, med hänsyn till
såväl försvarskraft som försvarsekonomi, att den tekniska utvecklingen
inom försvaret, bland annat inom robotområdet, med all kraft främjas.
Organisationen av arbetet på robotområdet bör vara så utformad att kraven
på samordning mellan försvarets olika delar och på effektivitet och
snabbhet i utvecklingsarbetet säkerställes. Möjligheterna till köp av robotar
utomlands bör följas med största uppmärksamhet. Försvarets forskningsanstalt
bör erhålla medel för att kunna bedriva forskning inom atomområdet
och studera olika faktorer som är av betydelse för atomvapnens
verkningar samt för att utveckla för skyddet mot atomvapen erforderliga
metoder och utrustning. Forskning och försök inom detta område och inom
robotområdet bör ges hög prioritet vid fördelning av anslag och personal.

Den tekniska utvecklingen medför att stridsmedlen efter hand blir mer
invecklade och dyrare. För att upprätthålla en viss försvarseffekt måste
därför kostnaderna tillåtas stiga något år från år. Det är emellertid av
vikt att denna stegring icke går snabbare än den allmänna välståndsutvecklingen
eftersom detta skulle innebära att en ständigt tilltagande mängd
människor och produktionsresurser avdelades för försvarsändamål. För
att möjliggöra en successiv anpassning efter den militärtekniska utvecklingen
och för att kunna upprätthålla försvarseffekten anser beredningen
att en årlig stegring av anslagssumman under fjärde huvudtiteln med
2 1/2 % är erforderlig. Det är vidare av avgörande betydelse för möjligheterna
att vidmakthålla en viss försvarseffekt att det reella innehållet i
den försvarsorganisation som skall utveckla den avsedda effekten icke
efter hand beskäres genom att kompensation icke erhålles för automatiska
kostnadsökningar i form av löne- och prisstegringar.

Med beaktande av nu anförda synpunkter förordar försvarsberedningen
att vårt militära försvar under de närmaste 3—4 åren utformas och inriktas
i huvudsak enligt alternativ Adam. Kostnadsramen för försvarets

Statsutskottets utlåtande nr B 53 är 195S

driftbudget bör i anslutning härtill bestämmas till 2 700 miljoner kronor
för budgetåret 1958/59. Försvarsberedningen förutsätter, att en årlig anslagsstegring
av 2 1/2 % för teknisk utveckling och härutöver kompensation
för löne- och prisstegringar utgår från och med budgetåret 1959/60.

Det förslag och de fyra alternativ som överbefälhavaren framlagt har
helt naturligt givits en ganska bestämd organisatorisk form. Beredningen
erinrar emellertid om förslagens karaktär av riktlinjer. Man måste räkna
med att en hel del förutsättningar kan komma att ändras under den tid
som planerna omfattar. Försvarsberedningen framhåller, att ett beslut
att utforma försvaret i huvudsak enligt alternativ Adam icke innebär att
man nu binder sig för en under lång tid framåt låst försvarsorganisation
eller en avvägning i detalj. Beslutet innebär att en allmän riktpunkt skapas
för det militära planläggningsarbetet, kostnadsmässigt och med hänsyn
till den samlade försvarseffekten i huvudsak byggd på alternativ
Adam. En fast grundval för långtidsplaneringen inom krigsmakten erhålles.

När det gäller frågan om avvägningen inom den förordade kostnadsramen
mellan olika slags försvarsfunktioner ligger det enligt försvarsberedningens
mening i sakens natur att den militära uppfattningen måste
tillmätas väsentlig vikt. De tendenser i stora drag och på lång sikt i avvägningen
mellan olika försvarsfunktioner, varåt överbefälhavaren gett uttryck
i sina utredningar, anser beredningen i huvudsak böra godtagas. Vad
marinen beträffar ligger häri att ett visst behov av sjöfartsskydd kan beaktas.
Beredningen utgår från att det vid den praktiska utformningen av
försvarsorganisationen skall bli möjligt att uppnå en något högre effekt
vid marinen än vad som bedömts i alternativ Adam. Bland annat är det
därvid enligt beredningens mening angeläget att effekten vid kustartilleriet
icke nedgår på ett sådant sätt att målsättningen för invasionsförsvaret
allvarligt påverkas.

Försvarsberedningen framhåller, att den kostnadsram för försvaret som
beredningen förordar innebär, att inskränkningar måste företagas i gällande
krigs- och fredsorganisation för samtliga försvarsgrenar. Beredningen
anför härom ytterligare.

Reduktionerna är i vissa fall betydande. Dessa begränsningar måste
genomföras trots att kostnaderna för försvaret bestämmes till en nivå som
är icke oväsentligt högre än den som under senare år tillämpats för fjärde
huvudtiteln. Bakgrunden härtill är den tekniska utvecklingens fördyrande
inverkan. Kravet på hög kvalitet på våra stridsmedel måste tillgodoses.
Medel måste avdelas för ett intensifierat forsknings- och utvecklingsarbete
när det gäller nya vapen. För att så långt möjligt motverka den ofrånkomliga
fördyring av försvaret som betingas av den tekniska utvecklingen
är det nödvändigt att anpassa försvarsorganisationen efter de förändrade
förhållandena, alt beskära kvantiteten för att kunna upprätthålla hög kvalitet.
Detta gäller alla tre försvarsgrenarna och avser icke endast deras

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

krigsorganisation utan även fredsorganisationen. Beredningen vill understryka
vikten av att fredsorganisationen anpassas till den minskade men
kvalitativt förstärkta krigsorganisationen så att en så stor del av försvarsanslagen
som möjligt kan avdelas till förmån för effektiviteten i krigsorganisationen.
Principiellt ställningstagande till de erforderliga begränsningarna
i fredsorganisationen, indragning av förband, koncentration av
utbildning etc., bör ske vid 1958 års riksdag. Det blir vidare nödvändigt
att föreslå ändring i vissa av statsmakterna tidigare fattade beslut i fråga
om materielanskaffning och att i en del fall avbeställa materiel. Beredningen
vill i detta sammanhang erinra om den minskning av uthålligheten
som överbefälhavaren av ekonomiska skäl nödgats föreslå i samtliga
anbefallda utredningsalternativ. Försvarsberedningen är medveten om
de svårigheter av olika slag som kommer att vara förknippade med den
förestående omläggningen av försvarsorganisationen och materielplaneringen,
bland annat från arbetsmarknadssynpunkt. Begränsningarna är
emellertid ofrånkomliga om kostnadsramen skall kunna hållas. Beredningen
vill därför betona vikten av att omläggningen genomföres snarast
möjligt så att man undviker att arbeta med en försvarsorganisation och en
materielanskaffning som är överdimensionerad i förhållande till den förordade
kostnadsramen.

De nedskärningar av organisationen som är nödvändiga bör enligt försvarsberedningen
genomföras på ett sådant sätt att utrymme för förbättringar
och modernisering snabbt skapas. Beredningen finner det dock
önskvärt, att reduktionerna sker så att försvarskraften även under omorganisationsskedet
hålles på högsta möjliga nivå.

Beträffande försvarets kapitalbudget erinrar beredningen om de allvarliga
eftersläpningar som uppstått på grund av den under en följd av år
starkt begränsade medelstilldelningen. Enligt direktiven för överbefälhavarens
utredningar skulle anslagen under kapitalbudgeten beräknas så att
tillgänglig materiel kunde effektivt utnyttjas. Investeringsanslagen bör
med andra ord avvägas med hänsyn till materielanslagen på driftbudgeten.
Överbefälhavarens efter dessa riktlinjer verkställda utredningar har gett
vid handen att man skulle behöva räkna med i genomsnitt ungefär en
fördubbling av investeringsanslagen för försvaret för att uppnå och vidmakthålla
en balans mellan driftbudget och kapitalbudget. Detta visar enligt
beredningen med skärpa graden av eftersläpning på investeringssidan
när det gäller krigsmaterielens omhändertagande i fortifikatoriska anordningar,
förråd etc. Även med hänsyn till de förestående organisatoriska
förändringarna inom försvaret är det nödvändigt med en ökning av investeringsanslagen.
Det måste nämligen tillses att genomförandet av dessa
omorganisationer som innebär lägre löpande kostnader för försvaret, t. ex.
koncentration av utbildningen, icke hindras av brist på medel under kapitalbudgeten.
Beredningen understryker därför vikten av att anslagen under
kapitalbudgeten efter hand ökas. Endast härigenom skapas förutsättningar
för en rationell fredsorganisation och för att de stridsmedel som
anskaffas kan effektivt utnyttjas.

Statsutskottets utlåtande nr B 53 dr 1958

Försvarsberedningen anser, att krav på en mera enhetlig ledning såväl
inom det militära försvaret som av det totala försvaret aktualiserats till
följd av att det inbördes beroendet mellan försvarets olika delar blir alltmer
utpräglat på grund av ett framtida krigs totala karaktär och genom
att försvarssystemen blir alltmer invecklade i tekniskt hänseende. Beredningen
framhåller angelägenheten av att möjligheterna till en ökad samordning
och mera enhetlig ledning i nu angivna hänseenden prövas i lämpligt
sammanhang.

Slutligen erinrar försvarsberedningen om att 1951 års riksdag avgivit
en skrivelse till Kungl. Maj :t (nr 362) i anledning av väckta motioner
om inrättande av ett organ med parlamentarisk anknytning för kontinuerliga
överläggningar i försvarsfrågorna.

Statsutskottet, vars utlåtande godkändes av riksdagen, uttalade bland
annat att utskottet var ense med motionärerna om önskvärdheten av att
den utförligare och i förhållande till den vanliga riksdagsbehandlingen
tidigare informationen för ledamöter av riksdagen i viktiga försvarsfrågor,
som åsyftades i motionerna, komme till stånd. Utskottet var dock av den
meningen att det knappast kunde anses påkallat att för vinnande av det
avsedda syftet tillskapa ett permanent organ utan ansåg lämpligare att
man prövade sig fram genom av regeringen eller försvarsministern under
hand anordnade överläggningar eller samråd.

Försvarsberedningen uttalar önskemålet, att i skrivelsen berörda spörsmål
måtte tagas under övervägande.

F redsrationaliseringar

enligt försvarsgrenschefernas förslag

Förband m. m.	Åtgärd	Ungefärlig tidpunkt
Armén
Infanteriskjutskolan	Förlägges till I 4	l/4 1961
Infanteriets kadettskola	Förlägges till I 16
K 3	Ombildas till S 2.’Viss utbild-	V, 1960
	ning överföres till I 1 resp.
	pansarinfanteriregementena
A 2	Indrages	V4 1962
A 1	Flyttas till Lv 2	1U 1962
Lv 2	Indrages	*/4 1962
Lv 5	Indrages	!/, 1960
Lv 6	Flyttas till A 2	l/4 1962
Marinen
Flottans kaserner på	Indrages etappvis	Beror på den planlagda utbygg-
Skeppsholmen		naden vid Bergaskolorna
Göteborgsskolorna	Indrages	I huvudsak under 1959/60
KA 5	Indrages 1	»

1 Detta förslag avstyrkes av överbefälhavaren.

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

Förband m. m.	Åtgärd	Ungefärlig tidpunkt
Kustartilleriets trupp-	Centraliseras, anslutes till örlogs-	Beror på iordningställande av
register	flottans truppregister	lokaler och komplettering av maskinutrustning vid örlogs-flottans truppregister
Flygvapnet
F 8 (utom flygledningens	Indrages	1963
flygverksamhet och sjätte transportgruppen)
F 14	Indrages	Tidigast 1961/62
En jaktflottilj	Omorganiseras till attackflottilj	Tidigast 1961/62
En jaktdivision	Överföres till annat förband	Tidigast 1961/62

Departementschefen

»Frågan om riktlinjerna för vårt militära försvars utveckling har under
de senaste åren varit föremål för ingående utredningar och överväganden.
Det är framför allt den snabba militärtekniska utvecklingen och dess konsekvenser
för vårt försvars gestaltning på längre sikt som nödvändiggjort
en översyn av krigsmaktens utformning. Utredningsarbetet har gällt krigsmaktens
organisation, kostnader och operativa möjligheter och sambandet
mellan dessa faktorer. Kravet på en rationell anpassning av försvarets
struktur med hänsyn till den militärtekniska utvecklingen och på en sådan
avvägning mellan olika försvarsfunktioner att en maximal effekt erhålles
för den ekonomiska insatsen har härvid framträtt med styrka. Underlaget
för övervägandena i försvarsfrågan utgjordes till en början av den utredning
som överbefälhavaren år 1954 framlade beträffande riktlinjerna för
krigsmaktens fortsatta utveckling och vilken hade igångsatts efter samråd
med min företrädare i ämbetet. I början av förra året erhöll överbefälhavaren
av denne i uppdrag att verkställa viss överarbetning av dessa
riktlinjer. Detta utredningsuppdrag redovisades av överbefälhavaren i oktober
1957. Det utredningsmaterial som förebragts har legat till grund för
övervägandena inom 1955 års försvarsberedning. Resultatet av sina överväganden
har försvarsberedningen framlagt i ett i februari 1958 avgivet
utlåtande rörande de allmänna riktlinjerna för krigsmaktens fortsatta utveckling.

I avbidan på resultatet av övervägandena i försvarsfrågan har försvarsbudgeten
under de senaste budgetåren erhållit en i vissa delar provisorisk
karaktär. Å ena sidan har myndigheternas anslagsäskanden starkt beskurits.
Å andra sidan har osäkerheten i fråga om försvarsorganisationens
framtida utformning lett till att man undvikit att företaga några mera betydande
ingrepp i organisationen i samband med försvarsbudgeternas fastställande.
Dessa förhållanden har medfört en successivt vidgad diskrepans
mellan försvarsanslag och försvarsorganisation.

Genom den överenskommelse som den 4 februari i år slöts mellan de

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

fyra demokratiska partierna i fråga om försvarets kostnadsram och genom
det utlåtande som försvarsberedningen strax därefter avgav har förutsättningar
skapats för att vid årets riksdag fatta ett försvarsbeslut som utgör
ett fast underlag för en ny försvarsplanering. Jag hälsar med djup tillfredsställelse
att en samförståndslösning kunnat ernås i försvarsfrågan,
uppburen av de fyra demokratiska partierna. Därmed har en god svensk
politisk tradition fullföljts. Att försvarsfrågan ännu en gång kunnat
lyftas över partigränserna innebär en stor nationell tillgång och är av värde
inte minst utåt som en manifestation av en enig nations vilja att värna
sin frihet och sitt oberoende.

Försvarsberedningen har i sitt utlåtande dragit upp de allmänna riktlinjerna
för krigsmaktens fortsatta utveckling. Jag kan i allt väsentligt
ge dessa riktlinjer min anslutning. De synes mig väl ägnade att utgöra
ett principiellt underlag för arbetet med utformningen av vårt militära
försvar. Riktlinjerna skapar en fast grundval för planering på lång sikt
inom krigsmakten, något som jag tillmäter den största betydelse. Jag vill
i det följande, i anslutning till beredningens uttalanden i olika hänseenden,
framlägga mina synpunkter på den fortsatta utformningen av vårt
lands försvarspolitik.

Den allmänna bedömning av Sveriges utrikes- och militärpolitiska läge
som försvarsberedningen gjort utmynnar i slutsatsen att de utrikespolitiska
och militärpolitiska synpunkterna på vårt lands försvarsfråga entydigt
talar för nödvändigheten av att upprätthålla ett svenskt försvar av
en sådan styrka, att det verkar fredsbevarande och i krig kan bjuda en
angripare hårt motstånd. Till denna uppfattning ansluter jag mig helt.
Jag vill i det följande närmare utveckla varför de skäl som under efterkrigstiden
föranlett upprätthållandet av ett relativt starkt svenskt försvar
alltjämt äger oförminskad giltighet.

Förhållandet mellan å ena sidan Sovjetunionen och å den andra de
västliga stormakterna är fortfarande präglat av djup misstro. Stora politiska
frågor, såsom spörsmålet om Tysklands återförening och upprättande
av ett system för rustnings- och atomvapenkontroll, har icke kunnat lösas.
De rådande motsättningarna har också lett till att Förenta Nationerna icke
kunnat fungera såsom ett internationellt kollektivt säkerhetssystem på det
sätt som avsetts i dess stadga. I avsaknad av ett sådant säkerhetssystem
har stormakterna fallit tillbaka på den traditionella metoden att genom
militärallianser söka trygga sin säkerhet. Läget karakteriseras alltså för
närvarande av en jämviktspolitik. Emellertid bär denna politik, sådan
den för närvarande bedrives, en del helt nya drag genom att de väsentliga
militära tyngderna på vardera sidan utgöres av de ännu, med undantag
för de tvä bomberna över Japan i andra världskrigets allra sista fas,
i krigföring oprövade kärnvapnen. För närvarande förfogar USA och
Storbritannien å ena sidan och Sovjetunionen å den andra över alla sor -

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

ters kärnvapen och vapenbärarna ökar på bägge sidor i antal och mångsidighet.
De växande förstörelseresurserna vidmakthåller således ett slags
balans mellan stormakterna, vilken utgör en viss garanti mot allmän
världskonflikt. Det är dock uppenbart att detta läge rymmer betydande
faromoment. Risker föreligger för att krig kan uppstå till följd av missgrepp
och felbedömningar. Angelägenheten av att uppnå någon form av
kontrollerad nedrustning eller begränsning av rustningarna har därför
kommit att framstå som mera trängande än någonsin. Emellertid har nedrustningssträvandena
hittills icke krönts med någon framgång. Redan de
nu angivna omständigheterna gör det nuvarande världsläget farofyllt och
osäkert. Härtill kommer att, så länge för stormakterna centrala problem
såsom den tyska återföreningsfrågan icke fått sin lösning, risken fortbestår
att dessa problem ger anledning till allvarliga friktioner och konflikter.
Skulle exempelvis läget i Tyskland utveckla sig i riktning mot
uppror eller inbördeskrig, skulle uppenbarligen världsfreden utsättas för
betydande faror. Slutligen bör uppmärksammas att läget i Asien och
Afrika efter de många nya staternas tillkomst ännu icke stabiliserats. En
dragkamp pågår mellan stormakterna om inflytandet i dessa delar av
världen. Risk föreligger på grund härav för att lokala uppgörelser ävensom
inre motsättningar i de nya staterna kan utveckla sig till konflikter
mellan stormakterna själva.

Den svenska efterkrigspolitiken har syftat till att genom alliansfrihet
i fred möjliggöra för Sverige att inta en neutral ställning i händelse av
krig. Denna målsättning för svensk utrikespolitik fortbestår i dagens läge.
Den svenska''politiken kan i stort sett sägas ha mött förståelse ute i världen.
En väsentlig förutsättning för att en sådan politik kunnat fullföljas
och även tillvinna sig respekt har genomgående varit att Sverige, i frånvaron
av ett kollektivt säkerhetssystem, upprätthållit egna, klart defensiva
militära resurser av sådan styrka att vårt land icke framstått som ett militärt
tomrum. Den svenska försvarspolitiken tjänar främst samma allmänna
syfte som utrikespolitiken, således att hålla oss utanför kriget. I
den mån stormakterna sätter tro till hållfastheten i vår föresats att icke
låta svenskt område utnyttjas för några angreppsförberedelser och till vår
förmåga att genomföra denna föresats bortfaller ett tänkbart motiv för
anfall mot vårt land. Och i varje fall bör ett efter våra förhållanden starkt
försvar innebära, att priset för en erövring av Sverige blir så högt att den
som planerar ett angrepp kommer att tveka.

Den analys jag här lämnat av de faktorer som påverkar det internationella
läget nu och för överskådlig tid framöver visar klart på nödvändigheten
av att våra ansträngningar att upprätthålla ett respektingivande
svenskt försvar fullföljes.

Såsom försvarsberedningen framhållit kan det svenska försvarsproblemet
dock icke ses som ett isolerat utrikes- och militärpolitiskt spörsmål.

Statsutskottets utlåtande nr B 53 dr 1958

Det ligger i sakens natur att även de samhällsekonomiska och statsfinansiella
bedömningsgrunderna måste beaktas. Å andra sidan måste hänsyn
tagas till sambandet mellan försvarskostnader och den alliansfria utrikespolitiken.
Av de svenska försvarskostnaderna avses sålunda mer än hälften
för materiel, under det att motsvarande andel för t. ex. Nato-staterna Danmark
och Norge endast uppgår till 10—20 %.

Beredningen understryker att försvarskostnaderna icke får utgöra en
orimligt betungande börda för medborgarna. I likhet med försvarsberedningen
är jag emellertid övertygad om att ett godtagbart svenskt försvar
bör kunna upprätthållas med en ekonomisk insats som icke kan anses överskrida
en rimlig andel av våra resurser. Såsom beredningen erinrat har
den svenska försvarsbördan relativt sett reducerats under senare år. Detta
sammanhänger med att stegringen av vår bruttonationalprodukt och av
våra samlade skatteinkomster och statsutgifter varit starkare än stegringen
av försvarskostnaderna. Försvarsutgifternas andel av bruttonationalprodukt,
skatter och statsutgifter har därför icke oväsentligt sjunkit. Detta
faktum bör hållas i minnet när man bedömer den ökning av försvarsbudgeten
som föreslås för nästa budgetår. Härtill kommer, vilket beredningen
också påpekat, att en internationell jämförelse visar att den svenska försvarsinsatsen
är förhållandevis begränsad. Med beaktande slutligen av antagandena
om en fortsatt höjning i framtiden av vår nationalinkomst och
levnadsstandard, vilka antaganden man har anledning betrakta som realistiska,
anser jag att beredningen har fullt fog för sin uppfattning att
upprätthållandet av ett godtagbart svenskt försvar icke behöver innebära
att en orimligt stor andel av våra resurser avsättes för militära ändamål.

Försvarsberedningen har understrukit den principiella vikten, från såväl
militära som psykologiska synpunkter, av den målsättning som 1948
års riksdag uppställde för det svenska försvaret. Det ifrågavarande uttalandet
av riksdagen utgör enligt min mening en självklar allmän riktpunkt
vid utformningen av vår krigsmakt. Såsom beredningen framhållit föreligger
ett allmänt samband mellan operativ målsättning och försvarsresurser.
Beredningen har dock knutit en viss reservation till detta konstaterande
som synes mig befogad och som grundar sig på att det alltid kommer
att vara svårt att säga exakt var den gräns går där en viss minskning
i försvarsresurser måste ta sig uttryck i en begränsning av den operativa
målsättningen. Det allmänna sambandet mellan de bägge faktorerna
är dock ställt utom fråga. Detta samband måste därför tillmätas en avgörande
betydelse vid bedömningen av försvarets utformning. Med utgångspunkt
från detta resonemang har försvarsberedningen under sina överväganden
kommit till den slutsatsen att ett genomförande av något av
alternativen David, Cesar och Bertil skulle leda till eu begränsning av försvarets
styrka av eu sådan omfattning att beredningen icke ansett sig
kunna förorda något av dessa alternativ. Beredningen har vidare påpekat

2—865 68 Bihatig till riksdagens protokoll 1958. 6 samt. Nr B 53

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

att skillnaden under de närmaste åren i möjlig målsättning mellan de
övriga alternativen — 1957 års förslag och Adam — blir ganska ringa. Härtill
kommer att den tekniska utvecklingen särskilt beträffande atomvapen
och robotar torde komma att inom några år i växande grad påverka vårt
försvar och dess utformning. Med beaktande av de anförda synpunkterna
har beredningen stannat för att förorda en utformning och inriktning av
vårt försvar i huvudsak enligt alternativ Adam. Enligt min mening utgör
denna beredningens ståndpunkt en syntes med rimliga hänsynstaganden
till de olika faktorer som måste påverka bedömningen av försvarsfrågan
— utrikespolitiska, militära, samhällsekonomiska och statsfinansiella
-— och jag kan därför helt ansluta mig därtill.

Som nyss berördes har försvarsberedningen uttalat att den tekniska utvecklingen
särskilt i fråga om atomvapen och robotar torde komma att
inom några år alltmer påverka vårt försvar. Vad atomvapen beträffar har
frågan om det svenska försvarets utrustning med dylika vapen tillmätts
stor betydelse i överbefälhavarens utredningar. Överbefälhavaren uttalar
för sin del att alla militära synpunkter entydigt och starkt talar för en
anskaffning av atomvapen så länge man måste räkna med att en angripare
kan komma att använda sådana. Det är dock uppenbart att atomvapenfrågan
har många andra aspekter. Försvarsberedningen har för sin
del icke tagit ställning i frågan. Detta finner jag välbetänkt i nuvarande
läge. Såsom beredningen framhållit är de tekniska förutsättningarna sådana
att ett visst uppskov med ställningstagandet i denna fråga kan ske.

Försvarsberedningen har understrukit att försvarets forskningsanstalt
bör erhålla medel för att kunna bedriva forskning inom atomområdet och
studera olika faktorer som är av betydelse för atomvapnens verkningar
samt för att utveckla för skyddet mot atomvapen erforderliga metoder och
utrustning. En sådan forskning är av stor betydelse. Jag avser att föreslå
att ökade medel ställes till forskningsanstaltens förfogande för nästa budgetår
i nu angivet syfte. Det bör framhållas att anstalten redan i åtskilliga
år i begränsad omfattning bedrivit forskning inom atomområdet med
sikte på studiet av verkan och skydd. Anstaltens forskningsarbete på
atomområdet ligger helt inom ramen för de allmänna riktlinjer som uppdragits
i försvarsberedningens utlåtande. En forskning med direkt sikte
på konstruktion av atomvapen är det självfallet icke fråga om. Ett sådant
arbete kommer icke att ske utan att riksdagen fattat beslut därom.
Något förslag i denna riktning framlägges icke nu.

Försvarsberedningen har starkt understrukit vikten av att den tekniska
utvecklingen inom försvaret främjas. Beredningen har härvid bland annat
pekat på robotområdet. Jag bedömer det vara en av de avgörande förutsättningarna
för vårt försvars effektivitet på längre sikt, att arbetet med
utveckling och anskaffning av robotar intensifieras så att dylika vapen
så snabbt som möjligt kan tillföras krigsmakten. Det är härvidlag av syn -

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

nerlig vikt att verksamheten bedrives i rationella former. Vad beredningen
anfört om målsättningen för organisationen av arbetet inom robotområdet
bör vara vägledande för de militära myndigheterna. Det bör ankomma
på dessa att i mån av befogenhet vidtaga respektive hos Kungl.
Maj :t föreslå erforderliga åtgärder för vinnande av det angivna syftet.
Jag avser att föreslå väsentligt ökade anslag till verksamheten på robotområdet
för nästa budgetår. Ett intensifierat forsknings- och utvecklingsarbete
på detta område kräver ofrånkomligen personalförstärkningar.
Dessa måste dock redan av rekryteringsskäl ske successivt. För nästa
budgetår framlägges vissa förslag i samband med anmälan av vederbörliga
anslag.

Även andra områden av försvaret kräver självfallet uppmärksamhet när
det gäller anpassningen till den snabbt skeende militärtekniska utvecklingen.
Av stor vikt är bland annat behovet av telemotmedel. En sträng
angelägenhetsgradering är dock erforderlig. De begränsade resurserna hos
en liten nation nödvändiggör koncentration till väsentliga avsnitt som är
av utslagsgivande betydelse för försvarets funktionsduglighet.

Den samförståndslösning i försvarsfrågan som utmynnat i förord för en
försvarsorganisation i huvudsak enligt alternativ Adam innebär att försvarshuvudtiteln
för nästa budgetår bestämmes till ett anslagsbelopp av
2 700 miljoner kronor. Därvid har kostnaden för alternativ Adam för budgetåret
1958/59, av överbefälhavaren angiven till 2 625 miljoner kronor,
uppräknats med hänsyn till vissa fördyringar i förhållande till det kostnadsläge,
som ligger till grund för ÖB-utredningarna. Enligt riksstaten
för nu löpande budgetår slutar fjärde huvudtiteln på en anslagssumma
av 2 242 miljoner kronor. Anslagssumman för nästa budgetår ligger
omkring 460 miljoner kronor högre. Denna differens är emellertid rent
formell. I realiteten kommer det att vara ganska ringa skillnad mellan
de faktiska försvarskostnaderna under innevarande budgetår och nästa.
Redan i samband med framläggandet av den preliminära försvarshuvudtiteln
i statsverkspropositionen klargjordes att det faktiska utfallet av
försvarsbudgeten under 1957/58 skulle komma att väsentligt överstiga anslagssumman
enligt riksstaten. Utfallet kan nu beräknas bli omkring 2 600
miljoner kronor. Överskridandet i förhållande till riksstaten med omkring
360 miljoner kronor beror på dels anslagsöverskridanden på förslagsanslag
till följd av höjda löner, priser och taxor med omkring 60 miljoner
kronor, dels anslagsanvisningar på tilläggsstat med tillhopa närmare 200
miljoner kronor, varav huvuddelen, 180 miljoner kronor, hänför sig till
förstärkning av anslaget till anskaffning av flygmateriel, dels slutligen förbrukning
av behållningar på reservationsanslag med omkring 100 miljoner
kronor. Jämfört med de redan nu utgående försvarskostnaderna
innebär således anslagssumman för nästa budgetår en ökning med allenast
omkring 100 miljoner kronor, d. v. s. med knappt 4 %. Trots denna

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

anslagsökning innebär kostnadsramen för alternativ Adam på 2 700 miljoner
kronor inskränkningar i krigs- och fredsorganisationen för samtliga
försvarsgrenar. Även enligt 1957 års förslag måste dylika reduktioner
företagas. Ett upprätthållande av gällande försvarsorganisation som
hade inneburit ett kvantitativt oförändrat och efter hand i takt med den
tekniska utvecklingen kvalitativt förbättrat försvar hade lett till försvarskostnader
av en sådan storlek att det utan vidare kan hävdas att statsfinansiella
förutsättningar icke skulle ha förelegat därför. Det har följaktligen
framstått som en tvingande nödvändighet att tillse att de kvalitativa
förbättringarna av krigsmakten motväges av kvantitativa begränsningar på
ett sådant sätt att kostnaderna för försvarsorganisationen kan hållas på en
rimlig nivå. Det är detta som nu sker. Försvarets omfattning reduceras
men kravet på hög kvalitet kan tillgodoses.

Anslagsramen på 2 700 miljoner kronor för nästa budgetår synes även
böra bedömas mot bakgrunden av vad kostnaderna för ett fortsatt provisorium
sannolikt skulle ha uppgått till. Vid en beräkning härav bör man
i första hand utgå från läget i fråga om de fyra stora materielanslagen
under fjärde huvudtiteln, vilka i princip regleras enligt långsiktiga, av
riksdagen godkända materielplaner. De fyra anslag det gäller avser arméns
anskaffning av tygmateriel, marinens fartygsbyggnader respektive
anskaffning av vapenmateriel och flygvapnets anskaffning av flygmateriel.
I fråga om marinen motsvarar anslagen närmast alternativ Adam.
Beträffande armén och flygvapnet åter ligger anslagen i årets riksstat på
en nivå som understiger vad som erfordras till och med i alternativ Cesar,
sammanlagt närmare 200 miljoner kronor lägre. Detta faktum ger en
klar belysning av det kritiska läge som under senare tid rått beträffande
materielanslagen. Det ger bakgrunden till den aktuella beställnings- och
betalningskrisen inom försvaret. Med ledning av det anförda kan man utgå
från att det även i en provisorisk försvarsbudget hade varit ofrånkomligt
med en höjning av materielanslagen i storleksordningen ett par hundra
miljoner kronor om man hade velat undvika fortsatt beställnings- och betalningskris
samt betydande avbeställningar av materiel och skadeståndsförpliktelser
i anslutning härtill. Utöver detta belopp hade man måst räkna
med rent automatiska anslagsstegringar på grund av höjda löner och
priser jämte vissa andra smärre ofrånkomliga anslagshöjningar, tillsammantaget
omkring 200 miljoner kronor. Om man utgår från fjärde huvudtitelns
slutsumma enligt årets riksstat på 2 242 miljoner kronor hade
alltså fjärde huvudtiteln enligt det nu anförda kommit att för nästa budgetår
sluta på ett belopp av i runt tal 2 650 miljoner kronor. En dylik
budget hade representerat ett fortsatt provisorium och icke kunnat läggas
till grund för någon ny långsiktig planläggning av försvaret. Budgeten
hade inneburit en oekonomisk användning av försvarsanslagen. Den hade
nödvändiggjort ett handlande på kort sikt. En på ett principbeslut i för -

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

svarsf rågan byggd för svar sbudget sådan som den som nu framlägges möjliggör
däremot ett rationellt utnyttjande av försvarsanslagen enligt en
långsiktig planering.

Av det i det föregående anförda torde framgå att det försvarsbeslut som
föreslås skola fattas vid årets riksdag icke innebär någon upprustning,
trots att anslagen ökas. Tvärtom är det fråga om en icke oväsentlig reduktion
av krigsmaktens omfattning, varigenom emellertid förutsättningar
skapas för upprätthållandet av hög kvalitet på våra stridsmedel och för en
snabbare anpassning efter den militärtekniska utvecklingens krav. Försvarsomläggningen
tar sig uttryck i minskad krigsorganisation, förbandsindragningar
och friställande av personal, särskilt inom de industrier,
varv, verkstäder o. s. v. som sysslar med materielleveranser till försvaret.

1 sistnämnda hänseende har redan åtskilliga vittnesbörd givits.

Den samlade försvarseffekt som skall uppnås motsvarar i huvudsak
alternativ Adam. Detta innebär icke att kostnadsramen för fjärde huvudtiteln
nu skulle låsas till den nivå som är angiven för budgetåret 1958/59,

2 700 miljoner kronor. I så fall skulle vi snabbt komma i samma läge
som under de senaste åren. En fastlåst kostnadsram för försvaret måste
i den dynamiska utveckling som man numera har att räkna med ofrånkomligen
leda till urholkning av den fastställda försvarsorganisationen
och reduktion av den avsedda försvarseffekten. Det är i medvetande härom
som försvarsberedningen understrukit nödvändigheten av att, då den
tekniska utvecklingen medför att stridsmedlen efter hand blir alltmer invecklade
och därmed dyrare, försvarskostnaderna tillätes att stiga något
år från år för att en viss försvarseffekt skall kunna upprätthållas. Beredningen
har för sin del bedömt alt en årlig stegring med 2 1/2 % av anslagssumman
under fjärde huvudtiteln är erforderlig i detta syfte. Mot bakgrunden
av gjorda bedömningar i fråga om takten i den fortsatta standardstegringen
i vårt samhälle bör en dylik höjning av försvarskostnaderna
icke innebära någon ökad real belastning av medborgarna. Den innebär
endast att en del av nationalinkomstökningen kommer försvaret till godo
för att möjliggöra en successiv anpassning efter den tekniska utvecklingen.

Försvarsberedningen har vidare uttalat att det har avgörande betydelse
för möjligheterna att vidmakthålla eu viss försvarseffekt, att det
reella innehållet i den försvarsorganisation som skall utveckla den avsedda
effekten icke efter hand beskäres genom att kompensation icke erhålles
för automatiska kostnadsökningar i form av löne- och prisstegringar.

För egen del vill jag understryka den synnerliga vikten av att beredningens
rekommendationer i nu berörda bägge hänseenden följes för alt
det skall vara möjligt att vidmakthålla försvarseffekten. I enlighet med
beredningens uttalande förutsätter jag därför, att en årlig anslagsstegring

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 195S

av 2 1/2 % för teknisk utveckling och härutöver kompensation för löneoch
prisstegringar kommer till stånd från och med budgetåret 1959/60. Vad
budgeten för 1958/59 beträffar har, som förut nämnts, visst belopp för
fördyring redan inlagts. Anslagsbeloppet på 2 700 miljoner kronor skall
därför inkludera de beräknade kostnaderna för löne- och prisstegringar,
vilka alltså ej får föranleda äskanden om anslag på tilläggsstat.

I likhet med försvarsberedningen vill jag framhålla att ett beslut att
utforma vårt militära försvar i huvudsak enligt alternativ Adam icke innebär
att man nu binder sig för en för lång tid framåt låst försvarsorganisation
eller för en avvägning i detalj. Även om de olika alternativen
i överbefälhavarens utredningar givits en ganska bestämd organisatorisk
form bör deras karaktär av riktlinjer hållas i minnet. En hel del förutsättningar
kan komma att ändras under den tid planerna omfattar. Det
är framför allt den snabba tekniska utvecklingen som här spelar roll. De
tekniska framstegen medför att materielen får en allt större betydelse för
försvaret. Organisation, taktik och stormaktsstrategi bestäms i växande
grad av tekniska faktorer. Härav följer nödvändigheten av att snabbt och
smidigt kunna anpassa organisation och taktik till ändrade tekniska förutsättningar.
En försvarsordning som i detalj reglerar och binder krigsoch
fredsorganisationen för viss tid riskerar att snabbt bli omodern och
verka hämmande på planeringsarbetet och på möjligheterna till successiv
anpassning efter utvecklingens krav. Det försvarsbeslut som nu föreslås
är därför icke att uppfatta som ett beslut om ny försvarsordning eller
härordning i vedertagen bemärkelse av den typ som exempelvis 1936 och
1942 års försvarsbeslut representerar. Beslutet har mera karaktären av
allmänna riktlinjer för krigsmaktens fortsatta utveckling. Det innebär
väsentligen att en fast utgångspunkt skapas och en allmän inriktning ges
för det militära planläggningsarbetet.

För att få underlag för det organisatoriska arbetet på försvarets område
bör man utgå från de uppgifter som angrepp i olika former mot vårt
land kan ställa oss inför. Krigsmaktens delar skall byggas upp för att
motsvara de viktigaste försvarsfunktionerna. Den snabba tekniska utvecklingen
efter andra världskriget liksom de betydande förändringar som
skett i maktgrupperingarnas omfattning och struktur gör det nödvändigt
att se framåt och att icke i för hög grad bygga på erfarenhetsmässiga intryck.
De grundläggande faktorer som är av betydelse just för det svenska
försvarets utformning måste noggrant studeras mot bakgrunden av ett
framtida krigs sannolika natur. Om utvecklingen påverkar våra försvarsfunktioner
eller deras inbördes betydelse, måste krigsmaktens delar snabbt
förändras så att de motsvarar det nya lägets krav. Från denna synpunkt
tillmäter jag planeringsverksamheten inom försvarsstaben särskild vikt.

Försvarsberedningen har ansett sig böra i huvudsak godtaga de tendenser
i stora drag och på lång sikt i avvägningen mellan olika försvars -

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

funktioner varåt överbefälhavaren givit uttryck i sina utredningar. Jag
delar denna beredningens uppfattning och vill särskilt peka på vikten av
att avvägningen vid det fortlöpande planeringsarbetet göres med utgångspunkt
från försvarsfunktionerna. Man bör sålunda undvika att fästa stor
vikt vid de olika stridsmedlens försvarsgrenstillhörighet. Anslagsfördelningen
bör också i möjligaste mån ske med hänsyn till de stridsmedel som
skall göra det möjligt att upprätthålla de planerade försvarsfunktionerna
och bör därför icke för någon längre tid bindas efter försvarsgrensgränser.

Försvarsberedningen har utgått från att det vid den praktiska utformningen
av försvarsorganisationen skall visa sig möjligt att uppnå en något
högre effekt vid marinen än vad som bedömts i alternativ Adam. Beredningen
har därvid särskilt pekat på vikten av att effekten vid kustartilleriet
icke nedgår på ett sådant sätt att målsättningen för invasionsförsvaret
allvarligt påverkas.

Den jämkning som med beaktande av denna beredningens ståndpunkt
i avvägningsfrågan bedömts möjlig att vidtaga inom alternativ Adams
kostnadsram innebär att marinens anslag för budgetåret 1958/59 bestämmes
till sammanlagt 420 miljoner kronor jämfört med 400 miljoner kronor
enligt alternativ Adam. För budgetåret 1959/60 bör organisationsarbetet
vid marinen inriktas efter en kostnadsram på en ungefärlig nivå
av 400 miljoner kronor. För budgetåret 1960/61 bör kostnadsramen bestämmas
sedan chefen för marinen framlagt ny plan för den framtida
inriktningen av marinens materielanskaffning. Mot bakgrunden av försvarsberedningens
uttalande synes det angeläget att den mindre förskjutning
till marinens förmån som sålunda sker kommer kustartilleriet till
godo i sådan utsträckning att det av beredningen angivna syftet uppnås.

Med beaktande av försvarsberedningens ståndpunkt i avvägningsfrågan
kommer enligt det föreliggande budgetförslaget fördelningen inom anslagsramen
2 700 miljoner kronor för nästa budgetår att vara följande: armén
989 miljoner kronor, marinen 420 miljoner kronor och flygvapnet 1 102
miljoner kronor. Till gemensamma ändamål utgår omkring 189 miljoner
kronor.

De operativa möjligheter som den i huvudsak enligt alternativ Adam
utformade krigsmakten kommer att äga kan på grundvalen av överbefälhavarens
utredningar anges på följande sätt. Ett allsidigt och modernt
luftförsvar kommer att möjliggöras i de för riksförsvaret viktigaste landsdelarna,
dock ej samtidigt inom alla de förberedda områdena. Invasionsförsvar
kan samtidigt upprättas i två huvudriktningar. Försvaret utanför
våra gränser och kuster kommer att i ökande grad åvila flygstridskrafterna.
Övervattensfartygen får sina huvudsakliga uppgifter i kustområdena.
Detsamma gäller självfallet kustartilleriet. Fältförbanden koncentreras
till försvar av de viktigaste gräns- och kustavsnitten. Skyddet
av viktiga anläggningar sker med lokalförsvarsförband och hemvärn. Krigs -

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

maktens kvantitativa minskning och det framtida krigets sannolikt utpräglat
totala karaktär kommer att öka frivilligorganisationernas betydelse
och uppgifter.

Det bör understrykas att kostnadsramen i alternativ Adam endast
räcker till för ett militärt försvar som svarar mot de mest omedelbara
och väsentliga behoven, varvid uthålligheten måste delvis eftersättas. Anskaffningen
i fred av ersättningsmateriel, reservdelar, ammunition och
drivmedel måste begränsas i förhållande till nu tillämpade normer. I luftförsvaret
kommer luckor att finnas. I invasionsförsvaret kommer stora
områden, som kan bli hotade, att i ett utgångsläge endast kunna bevakas
och därutöver kommer man att tvingas till försvagning av invasionsförsvaret
i åtminstone någon bedömd huvudriktning. Beträffande importskyddet
minskas de marina resurserna efter hand avsevärt.

Den avvägning som nu föreslås mellan de olika försvarsfunktionerna
innebär att den marina organisationen drabbas hårdast av de nödvändiga
beskärningarna. Huvudskälen härtill är följande. Den tekniska utvecklingen
ger det mångsidigt användbara attackflyget ökade möjligheter till
verkan mot sjömål. Detta minskar i sin tur särskilt de större övervattensfartygens
värde. Vidare framtvingar den valda kostnadsramen en reducering
inom hela krigsmakten som mer drabbar de delar, vilka har betydelse
först på längre sikt, till förmån för de delar, som är nödvändiga för att vi
skall kunna överleva ett krigs häftiga inledningsskede.

Den bedömning av försvarets operativa möjligheter som gjorts i det
föregående måste naturligtvis ses mot bakgrunden av det grundläggande
faktum att ett svenskt försvar aldrig kan tävla i styrka med världsblockens
krigsmakter. Detta är ej heller, och har aldrig varit, dess syfte. Man
måste utgå från att angrepp mot vårt land icke kommer att vara någon
huvudoperation för en stormakt som i framtiden mer än förr måste samla
sig till det väsentliga. Vårt försvar blir fredsbevarande om det har en
sådan styrka och beredskap att ett angrepp ter sig osäkert och kraftödande.
Vi har då också utsikter att stå emot, till dess avgörande förändringar i
världsläget kan komma att påverka även vårt läge.

Det vore ansvarslöst att förringa de påfrestningar som vårt land kommer
att utsättas för om atomvapen skulle användas vid angrepp mot oss.
Även om vårt försvar icke förfogar över atomvapen, bör dock våra försvar
smöjligheter vara goda i jämförelse med många andra länders. Vår
krigsmakt utvecklas med hänsyn till atomkrigets krav. Förmåga att undandraga
sig och motstå atomvapnens verkningar är jämte ökad slagkraft
grunddragen vid förbandens utformning. Inom civilförsvaret pågår bland
annat en omfattande utrymningsplanläggning. Den utveckling av vårt
totala försvar som nu sker är därför, även i atomkrigets tidevarv, meningsfylld.
Vårt försvar kan självfallet icke, lika litet i framtiden som
tidigare, ge oss garanti mot krigets olyckor. Det kan däremot väsentligt

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

bidraga till att hålla oss utanför krig och, om vi blir angripna, öka våra
möjligheter att överleva som nation.

Vad angår de fredsorganisatoriska verkningarna av försvarsomläggningen
vill jag liksom försvarsberedningen framhålla nödvändigheten av att anpassa
fredsorganisationen till den minskade men kvalitativt förstärkta
krigsorganisationen. En så stor del som möjligt av försvarsanslagen bör
nämligen avdelas till förmån för effektiviteten i krigsorganisationen. Fredsorganisationen
är inget självändamål. Dess främsta uppgifter är att utbilda
den personal som ingår i krigsorganisationen och att förbereda mobilisering.
Fredsorganisationen bör i första hand dimensioneras för dessa uppgifter.
Vid reducering av krigsorganisationen bör därför också fredsorganisationen
kunna reduceras. Stor framsynthet är emellertid härvidlag erforderlig
eftersom hänsyn till personalen och begränsade investeringsmöjligheter
omöjliggör ofta återkommande genomgripande omläggningar av
fredsorganisationen. Principiell ställning till de erforderliga begränsningarna
i fredsorganisationen bör så långt möjligt tagas genom beslut vid
årets riksdag. De förslag till förbandsindragningar m. m. som försvarsgrenscheferna
på mitt uppdrag ingivit har redovisats i det föregående. Jag
återkommer till dessa frågor i det följande.

Försvarsomläggningen drar även med sig betydande konsekvenser i
fråga om den fortsatta materielplaneringen. Cheferna för armén och flygvapnet
har på mitt uppdrag inlämnat förslag till nya materielplaner för
sina respektive försvarsgrenar. Chefen för marinen kommer att 1959
framlägga ny plan för den framtida inriktningen av marinens materielanskaffning.
Jag torde få upptaga dessa frågor till närmare behandling
i det följande. Redan här vill jag dock framhålla, att det blir nödvändigt
att nu föreslå ändringar av vissa av statsmakterna fattade beslut i fråga
om materiel. Icke minst från arbetsmarknadssynpunkt kommer dessa omläggningar
att dra med sig svårigheter. Dylika svårigheter har redan visat
sig i form av varsel om permitteringar av arbetskraft som sysselsatts med
arbeten för försvarets räkning. I vissa fall har friställning av personal
redan ägt rum. Såsom försvarsberedningen framhållit är emellertid begränsningarna
i fråga om nraterielanskaffningar ofrånkomliga om det skall
vara möjligt att hålla den kostnadsram för försvaret om vilken det föreligger
politisk enighet. I likhet med beredningen vill jag understryka vikten
av att man icke fullföljer engagemang i fråga om materielanskaffning
som uppenbarligen icke kan rymmas inom den förordade kostnadsramen.
Mot denna bakgrund synes det mig hland annat nödvändigt att man avstår
från att tillföra den marina organisationen de av riksdagen beslutade
bägge jagarna Lappland och Värmland ävensom minfartyget Älvsborg. Jag
återkommer till dessa spörsmål i det följande.

Med avseende på den fortsatta materielplaneringen inom försvaret bör
några allmänna synpunkter bär framhållas. För att de tekniska fram -

Statsutskottets utlåtande nr B 53 är 1958

stegen skall kunna utnyttjas på ett rationellt sätt i den fortlöpande materielplaneringen
kräves stort förutseende. Det tar lång tid från det att
krigsmateriel projekteras och till dess den är i serieproduktion och därefter
i tjänst på förband. Genomsnittstiden brukar anges till omkring 7 år.
Kravet på förutseende understrykes ytterligare därav att vapen och hjälpmedel
för vapen, t. ex. jaktflyg och jaktstridsledning, i allt högre grad
tenderar att bilda sammanhängande system där utformningen av en del
påverkar utformningen av andra delar och av helheten. Allt detta ställer
krav på långsiktig planläggning både när det gäller anskaffningen av
materiel och i fråga om rekrytering och utbildning av personal. Sedan
1953 har det funnits av riksdagen godkända långsiktsplaner för materielanskaffningen
vid samtliga försvarsgrenar. Erfarenheterna under de gångna
åren har klart styrkt behovet av dylika långsiktsplaner för de olika materielområdena.
Utan sådana planer är det icke möjligt att bedriva en systematisk
och ekonomisk materielanskaffning. En förmånlig anskaffningsverksamhet
möj liggöres bland annat därigenom att leveranserna från den
svenska industrien kan planläggas på ett sätt som gynnar en ekonomiskt
rationell produktion. Strävan skall vara att i materielplaneringen nå fasthet
utan stelhet. Planerna skall byggas upp inom en bestämd kostnadsram. För
de närmast liggande åren bör de vara mera detaljerade, under det att de på
längre sikt bör vara mera överslagsmässigt och obundet utformade. Planerna
måste fortlöpande överses, varvid erforderliga jämkningar inom
och mellan de olika planerna företages. De bör vara rullande, d. v. s.
varje år förlängas med ett år och i samband därmed räknas om med hänsyn
till förändringar i penningvärdet. Detta är nödvändigt för att anskaffningsläget
och dess ekonomiska sammanhang skall kunna bedömas
årligen och samtidigt för de olika planerna. Slutligen vill jag betona vikten
av att anskaffningsverksamheten i största möjliga utsträckning samordnas
försvarsgrenarna emellan.

I anslutning till det nu anförda vill jag även understryka betydelsen
av att krigsproduktionsplaneringen bedrives effektivt. Denna planering
framstår som en angelägenhet av synnerlig vikt inom ramen för den allmänna
försvarsplanläggningen. Det kräves därför en väl genomarbetad och
ständigt aktuell planläggning och en samordning av verksamheten olika
myndigheter emellan samt, som bakgrund härför, en realistisk bedömning
av de krigsindustriella möjligheterna.

De inskränkningar i försvarsgrenarnas krigsorganisation som måste
företagas i enlighet med försvarsomläggningen bör i princip ske vid tidpunkter
då kostnadskrävande åtgärder såsom repetitionsövningar, materielförnyelse
etc. blir aktuella. Materielanskaffningen bör omgående inriktas
mot den minskade organisationen. Vad de personella resurserna beträffar
föreslås att värnpliktskontingenten redan under nästa budgetår anpassas
efter de minskade krigsorganisationerna genom att vissa värnplik -

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

tiga icke inkallas vid förut avsedda tidpunkter. På grund härav räknas i
det följande vid anmälan av vederbörliga anslag med en reduktion av omkring
460 000 tjänstgöringsdagar för armén och 300 000 tjänstgönngsdagar
för marinen. Härigenom beräknas för budgetaret 1958/o9 omkiing
13 miljoner kronor komma att inbesparas. För flygvapnets del föreslås
ingen beskärning av värnpliktskontingenten. Formerna för begränsning av
antalet fredstjänstgörande värnpliktiga efter nästa budgetår torde få bestämmas
sedan av överbefälhavaren planerad utredning härom färdigställts.

Som förut i olika sammanhang understrukits syftar försvarsomläggningen
till att skapa förutsättningar för upprätthållande av hög kvalitet
på våra stridsmedel. Kvalitetskravet tillgodoses på kvantitetens bekostnad.
Hög kvalitet åstadkommes emellertid icke enbart genom tillförsel
av ny och bättre materiel. Den alltmer komplicerade tekniska materielen,
det ökade tempot i utbildningsarbetet liksom i fråga om utvecklings- och
planläggningsarbetet i allmänhet inom försvaret medför att det på vissa
områden inom krigsmakten torde komma att krävas mer personal. I första
hand bör dessa behov tillgodoses genom omflyttning av personal från
verksamhetsområden där personalbehovet kan nedbringas genom rationaliseringar
eller reduktioner. Jag avser att upptaga dessa spörsmål till närmare
behandling i det följande.

Försvarsberedningen har framhållit vikten av att anslagen under försvarets
kapitalbudget efter hand ökas. För egen del vill jag understryka
detta önskemål. De avsevärda eftersläpningarna på investeringssidan i förhållande
till materielanskaffningen på driftbudgeten har utförligt belysts
i olika sammanhang under senare år. Den framkommande materielen har
icke kunnat tas om hand i erforderlig omfattning i fortifikatoriska anordningar,
förråd etc. Enligt direktiven för överbefälhavarens utredningar
skulle anslagen under kapitalbudgeten beräknas så att tillgänglig materiel
kunde effektivt utnyttjas, överbefälhavarens efter dessa riktlinjer verkställda
utredningar har givit vid handen att det skulle erfordras ungefär
en fördubbling av investeringsanslagen för att uppnå och vidmakthålla
en balans mellan driftbudget och kapitalbudget. Även försvarsberedningen
har framhållit att det med hänsyn till de förestående organisatoriska förändringarna
inom försvaret är nödvändigt med en ökning av investeringsanslagen.

Vad beträffar investeringsanslagen för nästa budgetår har det dock av
statsfinansiella skäl icke varit möjligt att företaga annat än en mindre
uppräkning av de anslag som utgår i år. Jag upptager dessa anslagstrågor
till närmare behandling i det följande under avd. IV. För de följande
budgetåren är emellertid en förstärkning av anslagen under kapitalbudgeten
nödvändig.

Försvarsberedningen har framhållit angelägenheten av att möjlighe -

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

terna till en ökad samordning och eu mera enhetlig ledning såväl inom
det militära försvaret som av det totala försvaret prövas i lämpligt sammanhang.
Vad det militära försvaret beträffar har överbefälhavaren anmält
att han vidtagit förberedelser för utredning av krigsmaktens högsta
ledning samt uttalat sin avsikt att avge förslag om tillsättande av en arbetsgrupp
för vissa förberedande studier av frågan. Sedermera har genom
generalorder den 6 mars 1958, utfärdad på grundval av ett av överbefälhavaren
ingivet förslag, viss personal ställts till dennes förfogande för att
utgöra den ifrågavarande arbetsgruppen. Jag tillmäter det nu igångsatta
utredningsarbetet stor betydelse. Det inbördes beroendet mellan försvarets
olika delar blir alltmer utpräglat. Organisationsformerna för krigsmaktens
högsta ledning måste anpassas efter utvecklingens krav. Med hänsyn
till den allmänna vikten av de spörsmål det här gäller räknar jag med att,
sedan undersökningarna i militär regi slutförts, utredningsarbetet lämpligen
bör utvidgas för att ett allsidigt underlag för förslag i ämnet skall
erhållas.

I anslutning till det föregående torde jag få beröra ett annat spörsmål,
nämligen frågan om den till försvarsdepartementet anknutna försvarets
kommandoexpeditions ställning och uppgifter. Kommandoexpeditionens
nuvarande organisation fastställdes 1945 och utformades då i huvudsaklig
överensstämmelse med 1942 års försvarsbeslut. Sedan dess har betydande
förändringar skett beträffande arten och omfattningen av de militära
stabsuppgifterna i fred. Likaså har förutsättningarna för uppgiftsfördelningen
mellan olika militära institutioner ändrats bland annat genom utbyggnaden
av försvarsstaben. Som ett led i den fortlöpande rationaliseringen
av försvaret och i anslutning till den nu igångsatta översynen av
krigsmaktens ledning bör därför enligt min mening frågan om försvarets
kommandoexpeditions ställning, uppgifter och organisation upptagas till
omprövning. Jag avser att sedermera föreslå att en särskild utredning
verkställes i detta syfte.

Det av försvarsberedningen framförda önskemålet om en mera enhetlig
ledning även av det totala försvaret kan jag i princip ansluta mig till.
Härmed sammanhängande spörsmål är emellertid av invecklad och svårbedömbar
beskaffenhet och berör bland annat frågan om regeringens arbetsformer.
Vissa av de problem som äger samband därmed torde därför
komma under bedömande av den nu arbetande författningsutredningen.
Jag kommer emellertid att, i vad på mig ankommer, ha min uppmärksamhet
riktad på behovet av en ökad samordning av verksamheten inom det
totala försvarets olika instanser, både på departementsplanet och i fråga
om myndigheternas arbete. Med hänsyn till dessa frågors stora vikt torde
en allsidig utredning av problemkomplexet böra verkställas i lämpligt sammanhang.

Försvarsberedningen har slutligen erinrat om 1951 års riksdags skri -

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

velse i anledning av väckta motioner om inrättande av ett organ med
parlamentarisk anknytning för kontinuerliga överläggningar i försvarsfrågorna.
Beredningen har uttalat önskemålet att i skrivelsen berörda
spörsmål måtte tagas under övervägande. I den mån frågan gäller inrättande
av ett permanent organ torde den delvis äga samband med nyss
berörda problem om formerna för samordning av totalförsvarets olika
delar och synes därför böra övervägas i sådant sammanhang. Statsutskottet
synes dock i sitt utlåtande över motionerna ha varit tveksamt om lämpligheten
av ett permanent organ för dylika överläggningar och har antytt
att man borde pröva sig fram genom av regeringen eller försvarsministern
under hand anordnade överläggningar eller samråd. För egen del
vill jag gärna medverka till att dylika kontakter kommer till stånd vid
lämpliga tidpunkter för information i viktiga försvarsfrågor. Jag vill i
detta sammanhang understryka den betydelse som 1955 års försvarsberednings
verksamhet haft för skapandet av grundvalen för det beslut i försvarsfrågan
som nu föreslås, underbyggt av samförstånd mellan de demokratiska
partierna.

Såsom framhållits i det föregående är det en grundtanke i det förslag
rörande försvarets utformning, som nu framlägges, att de kvantitativa
minskningar i krigsorganisationen som måste ske skall motverkas genom
kvalitetshöjning. Det förutsättes vidare, att de kostnader som kvalitetshöjningen
medför skall i görligaste mån reduceras genom besparingar i
fredsorganisationen, vilken skall begränsas till vad som oundgängligen erfordras
för att säkerställa krigsorganisationens funktionsduglighet. Nödvändiga
nedskärningar i organisationen skall genomföras på sådant sätt
att utrymme för förbättringar och modernisering snabbt skapas, dock så
att försvarskraften även under omorganisationsskedet hålles på högsta
möjliga nivå. Alla de nu nämnda principerna måste hållas i minnet, då
det gäller att bedöma vilka förändringar försvarsreformen skall föranleda
på det personella området.

Om organisationen skulle skäras ned utan att en kvalitetshöjning genom
personella förstärkningar tillätes ske, komme den försvarseffekt, som
det valda alternativet för försvarets utformning avsetts möjliggöra, icke
att kunna utvinnas. Det kan bli aktuellt att överföra personal från marinen,
och främst från flottan, till annan försvarsgren. I regel torde därvid
viss omskolning bli nödvändig, överföring mellan truppslag inom armén
och omskolning i samband därmed kan måhända också komma i fråga.
Jag har emellertid funnit att det icke föreligger tillräckligt underlag för att
nu föreslå några överflyttningar av beställningar mellan försvarsgrenarna.
Förslag härutinnan måste nämligen bygga på relativt omfattande undersökningar.
Då det å andra sidan är angeläget att anpassningen till den nya
krigsorganisationen kommer i gång snarast möjligt, bör provisoriska och

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

förberedande åtgärder kunna vidtagas redan nästa budgetår. Sålunda kan
det befinnas lämpligt att personal efter eget åtagande beordras till tjänstgöring
eller utbildning vid annan försvarsgren. Det torde ankomma på
Kungl. Maj:t att utfärda erforderliga bestämmelser i detta och liknande
hänseenden.

Ekonomiskt utrymme för kvalitetshöjning skall, som jag förut nämnt,
delvis beredas genom rationalisering av fredsorganisationen. Vad som nu
föreslås i detta hänseende ansluter sig till en verksamhet, som under det
senaste decenniet pågått inom försvaret och som givit betydande vinster,
ekonomiskt och på andra sätt. Huvudlinjen i denna verksamhet är koncentration
av utbildningen i syfte att bättre utnyttja befintlig kapacitet
i fråga om lokala ledningsorgan, övningsanordningar m. m. Jag vill i detta
sammanhang erinra om de synpunkter, som framlagts av överbefälhavaren
i skrivelse den 9 april 1957 angående rationaliseringsverksamhet inom
krigsmakten.

De förslag till uppdelning eller nedläggande av förband och utbildningsanstalter,
som de militära myndigheterna nu framlagt, anser jag från olika
synpunkter i allt väsentligt väl motiverade. Av skäl som jag nu kommer
att redovisa har jag emellertid funnit erforderligt att vissa modifikationer
och förbehåll göres med avseende å en del av förslagen.

Möjligheterna att förflytta InfSS och A 1 är beroende av om lämpligt
övnings- och skjutfält kan anskaffas. Arméchefen har, med överbefälhavarens
tillstyrkan, föreslagit att denna fråga löses genom att Gullbergs
kronopark, belägen cirka 2,5 mil från Linköping, jämte vissa angränsande
områden tages i anspråk. Försvarets fastighetsnämnd, som för närvarande
handlägger frågor rörande anskaffning av skjutfält för A 1, utvidgat
skjutfält för Linköpings garnison och samövningsfält för IV. militärområdet
samt nytt övnings- och skjutfält för InfSS, har funnit att samtliga
dessa behov därigenom skulle kunna tillgodoses. Fastighetsnämndens
undersökningar har emellertid icke fortskridit så långt, att ställning i detta
sammanhang kan tagas till berörda markfrågor. Med hänsyn härtill kan
jag icke heller föreslå, att beslut nu fattas om förflyttning till Linköping
av InfSS och A 1. Jag vill emellertid framhålla, att det enligt min mening
är synnerligen angeläget att man inom en snar framtid vinner klarhet om
möjligheterna att genomföra ifrågavarande åtgärder. De nuvarande utbildningsbetingelserna
för A 1 är nämligen sådana, att ett skjutfält under
alla förhållanden måste anskaffas för regementet. I sammanhanget bör
icke heller bortses från de starka önskemål som sedan lång tid föreligger
om att få av försvaret disponerad mark på Järvafältet frilagd för bostadsbebyggelse
och andra civila ändamål. Det står vidare klart, att InfSS på
grund av den beslutade utbyggnaden av storflygplatsen vid Halmsjön
måste flyttas under år 1960 eller senast 1961. Med hänsyn härtill och till
det förhållandet, att ett nytt övnings- och skjutfält icke kan börja använ -

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

das förrän 2—3 år efter det riksdagen fattat beslut om dess anskaffande,
är det nödvändigt att frågorna om InfSS förläggning och om anskaffande
av övnings- och skjutfält åt skolan så snart som möjligt bringas till en
lösning. Enligt vad jag inhämtat avser fastighetsnämnden att senare i vår
framlägga förslag om anskaffning av Gullbergsfältet.

Det bör beaktas att valet av förläggning och övningsterräng för InfSS
och A 1 får återverkningar även för andra arméförband. Om Gullbergsfältet
förvärvas bör i enlighet med arméchefens förslag Lv 2 indragas.
Skulle förvärvet icke komma till stånd, kan frågan möjligen komma i ett
annat läge från arméorganisatoriska synpunkter. Jag utgår emellertid
från att principbeslut nu fattas om att Lv 2 skall indragas. Vidare må
framhållas att för infanteriets del en annan lösning av InfSS förläggningsfråga
än den av arméchefen föreslagna kan medföra, att ett regemente
måste indragas. I dagens läge kan dock ej anges vilket regemente det i
så fall skulle komma att gälla.

Den operativa motiveringen för att bibehålla ett luftvärnsförband —
Lv 6 — på västkusten synes mig övertygande. Att förlägga förbandet till
annan ort än Göteborg är icke möjligt, i varje fall icke utan avsevärda
merkostnader i förhållande till förslaget om förläggning till A 2 kaserner.
Läget av dessa kaserner är dock redan nu långt ifrån idealiskt för ett
militärt förband, och det förefaller med hänsyn till Göteborgs stads bebyggelseplanering
i viss mån tveksamt om Lv 6 i längden kan kvarligga
där. Jag räknar emellertid med att luftvärnskåren tills vidare förlägges
enligt arméchefens förslag.

Utöver vad som nu berörts innebär arméchefens förslag, att InfKS etablissement
i Ulriksdal avvecklas och skolan flyttas till I 16, att K 3 indrages,
varvid SI Sk kvarblir i K 3 kaserner och ombildas till S 2, samt att
A 2 och Lv 5 indrages. Mot dessa förslag har jag intet att invända.

Vad härefter angår marinen, har marinchefen föreslagit att KA 5 indrages
och dess värnpliktiga utbildas vid KA 1, som i sin tur skulle få en
del av sina värnpliktiga utbildade vid KA 3 och KA 4. överbefälhavaren
har framhållit att vid bifall till marinchefens förslag två fredsförband
— KA 5 och Lv 5 — i samma landsdel skulle komma att indragas, vilket
överbefälhavaren av bland annat beredskapsskäl icke kan tillstyrka. Vidare
har överbefälhavaren pekat på kustartilleriets roll i invasionsförsvaret och
på försvarsberedningens uttalande härom. För egen del ansluter jag mig
till överbefälhavarens uppfattning. Det torde få närmare övervägas, hur
kostnaderna för bibehållande av KA 5 skall täckas genom administrationsminskningar
och ytterligare rationaliseringar på annat håll. Ett alternativ
som synes mig förtjäna att undersökas är att reducera KA 4 till skolförband,
underställt befälhavaren över Göteborgs och Bohus försvarsområde,
vilken enligt förslag i det följande under marinens avlöningsanslag tilllika
skall vara chef för Göteborgs kustartilleriförsvar.

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

Med nu angivna undantag och förbehåll biträder jag vad myndigheterna
föreslagit rörande rationaliseringar m. ni. av fredsorganisationen och tillstyrker
alltså, att principbeslut nu fattas om genomförande enligt de av
myndigheterna angivna preliminära tidsplanerna av följande förändringar,
nämligen

vid armén:

Inf KS etablissement avvecklas och skolan flyttas till 116;

K 3 indrages, varvid SISk ombildas till S2 och kvarblir i K 3 kaserner; A

2 indrages;

Lv 2 indrages;

Lv 5 indrages;

Lv 6 förlägges till A 2 kaserner;

vid marinen:

avvecklingsorganisationen Flottans kaserner på Skeppsholmen samt
Göteborgsskolorna indrages;

vid flygvapnet:

F 8 indrages;

F 14 indrages, varvid en jaktflottilj ombildas till attackflottilj.

I anslutning till vad som tidigare skett i samband med större omorganisationer
(jfr prop. 1956:110, s. 129) synes Kungl. Maj:t böra utverka
riksdagens bemyndigande att vidtaga de jämkningar i personalförteckningarna
för ordinarie personal — givetvis inom ramen för det fastställda
totala antalet beställningar — som kan visa sig erforderliga. Kungl. Maj :t
torde vidare äga förordna att tjänster skall hållas vakanta eller uppehållas
endast på förordnande eller tillsättas såsom extra.

Att principbeslut om ifrågavarande förbandsindragningar m. m. fattas
utan dröjsmål är enligt min mening angeläget såväl för att man snarast
möjligt skall kunna tillgodogöra sig de ekonomiska fördelarna som för att
de militära myndigheterna skall få en grund för sin planering. Det bör
emellertid också framhållas att åtgärder av nu ifrågavarande slag kan få
betydelsefulla verkningar för de anställda, som beröres därav. Det är
självfallet önskvärt att även de enskilda befattningshavarna så snart som
möjligt får klarhet om vad förändringarna kan komma att innebära för
dem. I en del fall måste vederbörande flytta till annan ort, men i fråga
om civil personal måste man också räkna med vissa övertalighetsproblem.
Jag ansluter mig till överbefälhavarens uttalande, att skälig hänsyn måste
visas de personliga intressena utan att därför de tjänstemässiga behoven
eftersättes. överbefälhavaren har uttalat sin avsikt att inkomma med förslag
om inrättande av ett särskilt organ för bla>nd annat vissa personal -

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

vårdande uppgifter. Kungl. Maj :t torde i sinom tid få pröva i vilka former
ifrågavarande uppgifter lämpligen bör ombesörjas. Frågor rörande
omplacering av civil personal torde i allmänhet, såsom överbefälhavaren
uttalat, böra handläggas av försvarets personalnämnd i samråd med myndigheter,
arbetsmarknadsorgan och personalorganisationer.

Under senare år har Kungl. Maj :t, med stöd av riksdagens bemyndigande,
meddelat föreskrifter om särskilda förmåner åt viss övertalig personal
vid försvaret. Sådant bemyndigande har utverkats för personal, som
blivit övertalig vid de centrala försvarsförvaltningarna (prop. 1954: 109),
vid Stockholms tygstation (prop. 1955:186) och vid omorganisationen av
vissa förband i Mälardalen, indragningen av remontdepåerna m. m. (prop.
1956: 110). I proposition nr 101 till årets riksdag har Kungl. Maj :t vidare
hemställt om bemyndigande att i viss anslutning till dessa föreskrifter
meddela bestämmelser om särskilda ersättningar m. in. till övertalig personal
vid örlogsvarven och försvarets fabriksverk. Jämväl den personal,
som blir övertalig genom de tidigare av mig förordade förbandsindragningarna
in. m., bör kunna komma i åtnjutande av särskilda ekonomiska förmåner.
Dessa synes böra utformas i huvudsaklig överensstämmelse med de bestämmelser
som, vid bifall till propositionen 1958: 101, kommer att meddelas
för där berörd personal. Riksdagens bemyndigande i förevarande
hänseende torde böra utverkas. Beslutanderätten i frågor rörande nu avsedda
förmåner torde böra utövas av försvarets personalnämnd. — I samband
med omplacering av anställningshavare kan frågor uppkomma om
undantag från gällande villkor och grunder för åtnjutande av flyttningsersättning
samt traktamente i samband med anstånd med omstationering.
Något riksdagens bemyndigande för Kungl. Maj :t att medge dylika undantag
erfordras icke.

Jag anser mig böra understryka den betydelse det har för lösandet av
personalnämndens uppgifter, att nämnden kan erhålla snabba, direkta kontakter
med de myndigheter inom och utom försvaret, som den får anledning
att vända sig till med initiativ och förfrågningar.

Vad jag i det föregående anfört om organisations- och personalfrågor
m. in. i samband med genomförandet av de nya riktlinjerna för försvarets
utveckling har närmast avsett försvarskrafterna. I huvudsak äger emellertid
mina uttalanden motsvarande tillämpning beträffande de centrala försvarsförvaltningarna.
Den strävan till anpassning efter den militärtekniska
utvecklingen och koncentration till kvalitativt högtstående stridsmedel,
som präglar riktlinjerna, måste självfallet återverka på de krigsmaterielanskaffande
förvaltningarnas verksamhet och personalbehov. Å
ena sidan accentueras behovet av kvalificerad personal för framtagande
av modern materiel, medan å andra sidan arbetsinsatsen inom områden,
som minskar i betydelse, kan reduceras. Liksom hittills måste möjligheterna
alt genom rationalisering öka effekten fortlöpande utrönas och till 3—865

58 Bitiang till riksdagens protokoll 1958. 6 sand. Nr B 03

Statsutskottets utlåtande nr B 53 är 1958

varatagas. Jag har förut framhållit, att vissa personalförstärkningar för
ett intensifierat forsknings- och utvecklingsarbete på robotområdet är
ofrånkomliga och att jag för nästa budgetår framlägger förslag om sådana
förstärkningar. Vid sidan härav kräver främst elektroområdet ökade resurser,
vilket jag också beaktar vid framläggandet av mina förslag rörande
förvaltningarnas avlöningsanslag. Särskilt för marinförvaltningens vidkommande
kan den föreslagna försvarsavvägningen komma att nödvändiggöra
vissa förändringar och förskjutningar i verksamhetens inriktning,
vilket medför att man har anledning räkna med att jämkningar i organisation
och personaluppsättning blir erforderliga. Anpassningen i dessa
hänseenden bör enligt min mening ske så smidigt som möjligt. Befattningshavare,
som icke längre kommer att erfordras för sina nuvarande
arbetsuppgifter, bör i största möjliga utsträckning omflyttas inom verket
så, att de kan utnyttjas för de nya eller ändrade uppgifter som blir aktuella.
Kungl. Maj:t torde böra inhämta bemyndigande att meddela de närmare
bestämmelser rörande dylika omflyttningar, som kan erfordras.

Härefter torde jag få lämna en översiktlig redogörelse för innebörden
av de förslag till anskaffningsplaner in. in. för verksamheten under de
olika materielanslagen, som enligt vad jag förut omnämnt avgivits av försvarsgrenscheferna,
samt anmäla mina synpunkter i stort på dessa förslag.

Anskaffningen av tygmateriel för armén har sedan budgetåret 1953754
reglerats med stöd av den av riksdagen godkända tioårsplanen. Totalkostnaden
för planen uppgår numera till 3 023,5 miljoner kronor. För anskaffningar
som upptagits i planen har till och med innevarande budgetår
lämnats bemyndiganden om sammanlagt 1 826,5 miljoner kronor. För att
slutföra anskaffningarna skulle således erfordras ytterligare 1 197 miljoner
kronor. I betalningsmedel har under budgetåren 1953/58 anvisats tillhopa
1 452,5 miljoner kronor. Av de för tioårsplanen lämnade bemyndigandena
har således ett belopp av 374 miljoner kronor icke täckts av betalningsmedel.

Den nyssnämnda tioårsplanen har icke sedermera omräknats med hänsyn
till pris- och löneutvecklingen eller till tekniska och organisatoriska
förändringar. Som jag förut uttalat måste materielplaneringen inom försvaret
fortlöpande förnyas. Arméchefen och armétygförvaltningen har nu
lagt fram förslag till riktlinjer och plan för anskaffningen av tygmateriel
in. m. vid armén under budgetåren 1958/66. Förslagen har uppgjorts med
utgångspunkt i den krigsorganisation och inom den kostnadsram som enligt
vad jag förut anfört bör gälla för armén. Totalkostnaderna för tygmaterielanskaffningen
under perioden utgör enligt förslagen 2 995 miljoner
kronor. Behovet av beställningsbemyndiganden har för nästa budgetår
angivits till 450 miljoner kronor. I detta belopp har inräknats de beställningsbemyndiganden
under anslaget Armén: Anskaffning av tygmateriel
in. m„ vilka beräknas icke ha utnyttjats den 30 juni 1958. Behovet av be -

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

talningsmedel har angivits till 350 miljoner kronor under budgetåret
1958/59. Jag förordar att de framlagda förslagen lägges till grund för ett
beslut om ny tygmaterielplan för armén. I enlighet med förslagen bör
kostnadsramen bestämmas till 2 995 miljoner kronor för budgetåren
1958/66. I samband med äskandena för nästa budgetår bör emellertid möjligheterna
att övergå till en sjuårsplan prövas. Jag tillstyrker att beställningsbemyndiganden
och anslag anvisas i föreslagen omfattning. Vid anmälan
av anslaget till anskaffning av tygmateriel m. in. torde jag få återkomma
till vissa ytterligare spörsmål rörande tygmaterielanskaffningen
vid armén.

Arméchefens förut nämnda riktlinjer innefattar jämväl förslag rörande
anskaffningen av intendenturmateriel vid armén under samma tidsperiod.
Arméintendenturförvaltningen har i anslutning härtill framlagt förslag till
intendenturmaterielplan. Enligt förslagen skall anskaffning av intendenturmateriel
för täckande av brister in. in. i utrustningen under budgetåren
1958/66 ske till en sammanlagd kostnad av 170 miljoner kronor. Med stöd
av föreslagna riktlinjer och plan avses verksamheten under anslagen till
beklädnad m. in., inventarier m. m., anskaffning av drivmedelsutrustning,
veterinärvård och hemvärnets intendenturmateriel in. m. skola regleras.
Det är otvivelaktigt angeläget att verksamheten i vad avser anskaffning
av intendenturmateriel samordnas med planläggningsarbetet beträffande
annan verksamhet. Möjligheterna att erhålla ekonomiska fördelar genom
långsiktig planering gör sig gällande också vid anskaffningen av intendenturmateriel.
Jag förordar därför att de av arméchefen och intendenturförvaltningen
framlagda förslagen antas som riktlinjer för verksamheten
under anslagen till beklädnad m. m. och anskaffning av drivmedelsutrustning
under budgetåren 1958/66. Jag återkommer härtill i det följande vid
anmälan av arméns anslag till beklädnad m. m. Beträffande verksamheten
under anslagen till inventarier in. m., veterinärvård och hemvärnets intendenturmateriel
m. m. synes det däremot icke vara påkallat att fastställa
särskilda riktlinjer.

Verksamheten under marinens anslag till fartygsbyggnader in. m. och
till anskaffning av vapenmateriel m. in. har under de senaste budgetåren
reglerats med stöd av planer som godkänts av Kungl. Maj :t och riksdagen.
Betalningsanslagen har emellertid begränsats i sådan grad att verksamheten
icke kunnat bedrivas efter de fastställda planerna. Den minskning
av marinens omfattning med vilken jag räknar vid bestämmandet av organisationens
inriktning gör det jämväl aktuellt att överse den verksamhet
som regleras under förevarande anslag. Som framgått av den förut lämnade
redogörelsen har inom marinledningen igångsatts utredningar syftande
till att nya planer beträffande marinens materielanskaffning skall
kunna fastställas från och med budgetåret 1960/61. Till dess ifrågavarande
planer slutligt prövats, blir det nödvändigt att provisoriskt
reglera verksamheten i fråga om materielanskaffning för marinen. I detta

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 195S

hänseende har chefen för marinen framlagt förslag. Dessa innebär i korthet
följande.

Byggandet av det år 1952 beslutade minfartyget inställes. Likaledes
upphäves det beslut om anskaffning av två jagare som fattades år 1956.
Den ombyggnad av fyra jagare och kustjagare till fregatter, vilken upptagits
i 1952 års sjuårsplan för fartygsbyggnader, verkställes icke. I övrigt
fullföljes i tidigare antagna planer upptagna anskaffningar. Vissa kompletterande
anskaffningar av fartyg m. m. skall under budgetåren 1958/60
äga rum inom ramen för de beställningsbemyndiganden som redan medgivits
av riksdagen. Behovet av betalningsmedel beräknas för budgetåret
1958/59 till 109 miljoner kronor. Beträffande anskaffning av vapenmateriel
förutsättes vissa objekt utgå ur den av riksdagen år 1953 beslutade
sexårsplanen. I övrigt fortsättes verksamheten med stöd av denna plan
tills vidare inom ramen för redan lämnade beställningsbemyndiganden.
Behovet av betalningsmedel under nästa budgetår anges till 86 miljoner
kronor.

Överbefälhavaren har i sitt yttrande tillstyrkt, att vissa beslutade fartygsobjekt
skall utgå i enlighet med chefens för marinen förslag. Verksamheten
under fartygsbyggnadsanslaget blir enligt överbefälhavaren i stor
utsträckning beroende på möjligheterna att överlåta de jagarbyggen som
sålunda föreslås utgå. Överbefälhavaren har tillstyrkt, att beslutade objekt
fullföljes i den utsträckning chefen för marinen föreslagit. Därutöver bör
enligt överbefälhavaren tills vidare endast ett mindre belopp av medgivna
bemyndiganden för fartygsbyggnader få utnyttjas, medan beslut i övrigt
anses böra meddelas först sedan de ekonomiska konsekvenserna av ifrågavarande
avbeställningar klarlagts.

För egen del kan jag i stort sett ansluta mig till vad överbefälhavaren
anfört. Beträffande verksamheten under anslaget till fartygsbyggnader
m. in. räknar jag således, som jag tidigare anfört, i överensstämmelse med
marinchefens förslag med att vissa redan beslutade objekt icke skall fullföljas.
Jag vill understryka att de avbeställningskostnader, som därvid
kan uppkomma, måste rymmas inom den för fjärde huvudtiteln fastslagna
anslagsramen. Om kostnaderna skall inrymmas i ramen för anslaget till
fartygsbyggnader in. m. får detta ske till priset av att den förutsatta nvinriktningen
av anskaffningen av fartygsmateriel blir avsevärt försenad.
Uppmärksamheten bör därför inriktas på att genom försäljning eller andra
åtgärder söka eliminera eller nedbringa dessa kostnader. Då verksamheten
under anslaget kan bli beroende på avvecklingsresultatet, anser jag mig
tills vidare ej böra räkna med att verksamheten under anslaget får större
omfattning än som ungefärligen motsvarar vad överbefälhavaren tillstyrkt.
Möjligheterna bör emellertid hållas öppna att utöka verksamheten. Jag
förutsätter därför att Kungl. Maj :t skall närmare få bestämma rörande
verksamheten inom ramen för av riksdagen redan lämnade beställningsbemyndiganden.
Anslaget bör bestämmas till 108 miljoner kronor för nästa

Statsutskottets utlåtande nr R 53 år 1958

budgetår. Beträffande anslaget till vapenmateriel anser jag mig böra biträda
chefens för marinen förslag; anslaget bör dock bestämmas till 85,5
miljoner kronor. Jag återkommer i det följande ytterligare till dessa och
andra frågor beträffande förevarande båda anslag.

För anskaffningen av flygmateriel m.m. har alltsedan år 1948 årligen
fastställts en kostnadsram, omfattande de närmast följande sju budgetåren.
Kostnadsramen har bestämts på grundval av en av riksdagen godkänd
anskaffningsplan. Kostnadsramen för sjuårsperioden 1957/64 har
fastställts till 3 662,2 miljoner kronor. Den sålunda fastställda kostnadsramen
har dock i viss utsträckning icke justerats för prisstegringar. Den
kostnadsram, som flygförvaltningen framlagt i sina förslag till medelsäskanden
för nästa budgetår, uppgår till 6 453,2 miljoner kronor enligt
prisläget våren 1957. Denna kostnadsram har beräknats på grundval av
oförändrad flygvapenorganisation. Den kostnadsram som flygledningen
sedermera föreslagit i skrivelse den 28 februari 1958 har utarbetats på
grundval av den minskade organisation för flygvapnet som jag ansett mig
böra föreslå. Kostnadsramen för den reducerade organisationen har beräknats
till 5 294 miljoner kronor i prisläget våren 1957. I kostnadsramen
har medel inräknats — förutom för omsättning av flygplan —
för utbyggnad av en telemotmedelsorganisation samt för modernisering
av stridslednings-, luftbevaknings- och basorganisationerna. För nästa
budgetår har flygledningen räknat med ett beställningsbemyndigande av
830 miljoner kronor, medan behovet av betalningsmedel uppgivits till
744 miljoner kronor. För min del tillstyrker jag att kostnadsramen bestämmes
i enlighet med flygledningens förslag. Anslaget torde få uppföras
med 742 miljoner kronor och beställningsbemyndigandet bestämmas
till 828 miljoner kronor. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att närmare
reglera användningen av det föreslagna beställningsbemyndigandet. Såväl
i detta som i det föreslagna betalningsanslaget har medelsbehovet angivits
efter ett beräknat medelpris för budgetåret 1958/59. Jag anser därför
att ett belopp av 68 miljoner kronor av betalningsanslaget och däremot
svarande belopp av bemyndigandet vid ingången till budgetåret 1958/59
bör reserveras till Kungl. Maj :ts disposition. I samband med anmälan av
anslaget till anskaffning av flygmateriel m. m. återkommer jag till vissa frågor
avseende den budgetmässiga regleringen av verksamheten m. in.

Under anslaget till luftförsvarsrobot har medel hitintills anvisats för
utveckling m. in. av en inhemsk luftförsvarsrobot. För nästa budgetår
äskas medel för att fortsätta detta utvecklingsarbete. Härutöver begäres
medel för alt genomföra viss anskaffning av robotar från utlandet. Sistnämnda
anskaffning bedömes lämplig med hänsyn till utbildnings- och
övningsverksamheten inom denna del av vårt luftförsvar. Jag föreslår att
anslaget för nästa budgetår bestämmes till 24,2 miljoner kronor samt
att 51 miljoner kronor lämnas såsom beställningsbemyndigande. Utvecklingen
av robotar bör enligt min mening särskilt uppmärksammas. En

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

viktig förutsättning för den inhemska utvecklingen av robotar är tillgång
till en supersonisk-hypersonisk högtrycksanläggning. Jag föreslår därför
att kostnaderna för en dylik anläggning vid flygtekniska försöksanstalten
skall få bestridas från anslaget till luftförsvarsrobot. Totalkostnaden för
anläggningen har beräknats till 12 miljoner kronor. Beställningsbemyndigande
bör lämnas å detta belopp inom ramen för nyss angivna 51 miljoner
kronor. Behovet av betalningsmedel för nästa budgetår uppskattas
till 2,3 miljoner kronor.

Slutligen torde jag få erinra om att riksdagen för budgetåret 1957/58
medgivit, att vissa under fjärde huvudtiteln uppförda reservationsanslag
må enligt Kungl. Maj :ts bestämmande överskridas, om av beredskapsskäl
värnpliktiga måste inkallas till repetitionsövning av större omfattning eller
beredskapsövning eller om andra särskilda åtgärder av samma skäl måste
vidtagas. Ett liknande bemyndigande torde böra utverkas av riksdagen
även för nästa budgetår.»

Utskottet

Med skrivelse den 18 februari 1958 avgav 1955 års försvarsberedning
utlåtande rörande de allmänna riktlinjerna för krigsmaktens fortsatta utveckling.
Härefter anbefalldes de tre vapengrenscheferna att avgiva vissa
utredningar och förslag, avsedda att utgöra underlag för Kungl. Maj:ts
föreliggande proposition till riksdagen.

I likhet med departementschefen vill utskottet uttala sin tillfredsställelse
över att inom försvarsberedningen en samförståndslösning mellan de
fyra demokratiska partierna kunnat ernås i försvarsfrågan. De allmänna
riktlinjer för krigsmaktens fortsatta utveckling, om vilka försvarsberedningen
enats och till vilka departementschefen i den föreliggande propositionen
i allt väsentligt givit sin anslutning, vill utskottet biträda. Detta
innebär, att vårt militära försvar under de närmaste 3—4 åren utformas
och inriktas i huvudsak enligt alternativet Adam och att kostnadsramen
för försvarets driftbudget i anslutning härtill bestämmes till 2 700 miljoner
kronor för budgetåret 1958/59.

Den lösning av försvarsfrågan, till vilken försvarsberedningen sålunda
kommit, grundar sig på ingående studier av förhållandet mellan organisation
och kostnader å ena sidan och den operativa målsättningen för försvaret
å den andra. Därvid har det utrikes- och militärpolitiska läget ansetts
alltjämt nödvändiggöra ett svenskt försvar av sådan styrka, att det verkar
fredsbevarande och i krig kan bjuda en angripare hårt motstånd. Samtidigt
ha de samhällsekonomiska och statsfinansiella synpunkterna tillmätts
stor betydelse. I likhet med departementschefen anser utskottet beredningens
ståndpunkt utgöra en syntes med rimliga hänsynstaganden till
de faktorer, som måste påverka bedömningen av försvarsfrågan.

En genomgående strävan i det föreliggande förslaget har varit att söka
tillgodose de krav, som den tekniska utvecklingen medfört och kommer

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

att medföra. Förslaget har därför fått en utformning, som söker tillvarataga
och utnyttja resultaten av denna utveckling. Detta har tagit sig uttryck
i en modernisering och en kvalitativ förbättring av krigsmakten. De fördyringar
och ökade kostnader, som bliva en följd härav, ha mötts av vissa
kvantitativa organisatoriska och personella begränsningar.

Under de senaste åren har försvaret icke tilldelats de anslag, som behövts
för att fullfölja tidigare fastställda utrustningsplaner, varför organisationen
urholkats. Betydelsen av att ett beslut nu fattas ligger ej minst
däri, att en fast utgångspunkt vinnes och en allmän inriktning ges för
det militära planläggningsarbetet.

Utskottet finner angeläget att i detta sammanhang understryka, att det
här icke är fråga om en ny försvarsordning utan om en plan av principiell
struktur för försvarets fortsatta utbyggnad och utformning. Ett bifall till
det nu föreliggande förslaget innebär alltså, att man icke nu binder sig för
en under lång tid framåt låst försvarsorganisation.

Då en grundval nu synes ha skapats för en samlande lösning av försvarsfrågan,
ställer utskottet sig avvisande mot framkomna förslag att i nuvarande
läge underkasta denna fråga förnyad utredning. Utskottet avstyrker
därför motionerna I: B 103 och II: B 87, i vad de avse tillsättande av
en parlamentarisk utredning rörande en successiv avrustning. Detsamma
gäller motionen II: B 1 beträffande däri framfört yrkande om förnyad utredning
av försvarsfrågan. Av samma skäl avstyrkes motionen II: B 88 om
utredning rörande spörsmålet om ett neutralitetsförsvar i enlighet med vissa
i motionen angivna grundlinjer.

Försvarsberedningen har framhållit, att den tekniska utvecklingen särskilt
i fråga om atomvapen och robotar torde komma att inom några år
alltmer påverka vårt försvar.

Vad robotar beträffar synes utskottet angeläget, att arbetet med utveckling
och anskaffning av dessa vapen intensifieras, så att desamma så snart
som möjligt kunna tillföras krigsmakten. I anledning härav tillstyrker utskottet
i det följande, att ökade anslag ställas till förfogande för verksamheten
på robotområdet.

Med avseende å frågan om införlivandet av atomvapen med vårt försvar
har departementschefen anfört följande.

»Vad atomvapen beträffar har frågan om det svenska försvarets utrustning
med dylika vapen tillmätts stor betydelse i överbefälhavarens utredningar.
överbefälhavaren uttalar för sin del att alla militära synpunkter
entydigt och starkt talar för en anskaffning av atomvapen så länge man
måste räkna med att en angripare kan komma att använda sådana. Det
är dock uppenbart att atomvapenfrågan har många andra aspekter. Försvarsberedningen
har för sin del icke tagit ställning i frågan. Detta finner
jag välbetänkt i nuvarande läge. Såsom beredningen framhållit är de
tekniska förutsättningarna sådana att ett visst uppskov med ställningstagandet
i denna fråga kan ske.

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

Försvarsberedningen har understrukit att försvarets forskningsanstalt
bör erhålla medel för att kunna bedriva forskning inom atomområdet och
studera olika faktorer som är av betydelse för atomvapnens verkningar
samt för att utveckla för skyddet mot atomvapen erforderliga metoder och
utrustning. Fn sådan forskning är av stor betydelse. Jag avser att föreslå
att ökade medel ställes till forskningsanstaltens förfogande för nästa
budgetår i nu angivet syfte. Det bör framhållas att anstalten redan i åtskilliga
år i begränsad omfattning bedrivit forskning inom atomområdet
med sikte på studiet av verkan och skydd. Anstaltens forskningsarbete på
atomområdet ligger helt inom ramen för de allmänna riktlinjer som uppdragits
i försvarsberedningens utlåtande. En forskning med direkt sikte på
konstruktion av atomvapen är det självfallet icke fråga om. Ett sådant
arbete kommer icke att ske utan att riksdagen fattat beslut därom. Något
förslag i denna riktning framlägges icke nu.»

Utskottet ansluter sig i atomvapenfrågan till vad departementschefen
anfört och finner ej skäl att därutöver göra något uttalande. De båda
motionerna I:B103 och II: B 87 böra således enligt utskottets mening ej
föranleda något riksdagens uttalande eller någon riksdagens åtgärd. Utskottet
har tagit del av de synpunkter, som framförts i motionerna I: B 130
och II: B 169, men yrkandet i desamma måste anses så utformat, att det
icke kan läggas till grund för någon särskild hemställan från utskottets
sida till riksdagen. Ej heller det i motionen II: B 92 ställda yrkandet om
folkomröstning rörande försvarets utrustande med kärnvapen bör enligt
utskottets mening bifallas.

Då utskottet ovan förordat, att vårt militära försvar utformas och inriktas
i huvudsak enligt alternativet Adam innebär detta, att utskottet tillstyrker,
att kostnadsramen för försvarets driftbudget för budgetåret 1958/59
bestämmes till 2 700 miljoner kronor. Härav följer, att utskottet avstyrker
motionerna I: B 103 och II: B 87 samt II: B 1, i vad dessa motioner avse en
minskning av nämnda kostnadsram.

Försvarsberedningen har förutsatt, att en årlig anslagsstegring av 2,5 %
för teknisk utveckling och härutöver kompensation för löne- och prisstegringar
utgår från och med budgetåret 1959/60. I likhet med departementschefen
vill utskottet understryka vikten av att riktlinjerna i här angivna
båda hänseenden följas. Utskottet förutsätter, att nämnda anslagsstegring
på 2,5 % är genomsnittligt beräknad. Erinras må, att förenämnda
belopp, 2 700 miljoner kronor, inkluderar nämnda tilläggskostnader, i vad
avser budgetåret 1958/59.

För att inom den angivna kostnadsramen kunna anpassa krigsmakten
efter den militärtekniska utvecklingen och koncentrera densamma till kvalitativt
högtstående stridsmedel har i alternativet Adam krigsorganisationen
måst undergå vissa kvantitativa begränsningar.

Det förslag till avvägning mellan de tre försvarsgrenarnas andelar i hela
försvarsorganisationen, som departementschefen förordat, innebär, att för
budgetåret 1958/59 den totala kostnadsramen å 2 700 miljoner kronor för -

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

delas med 989 miljoner kronor på armén, med 420 miljoner kronor på
marinen och med 1 102 miljoner kronor på flygvapnet, varjämte omkring
189 miljoner kronor avses till gemensamma ändamål.

Vad beträffar marinens organisation och stridsmedel skulle vid den omfördelning
av försvarskostnaderna, som föreslagits av överbefälhavaren i
alternativet Adam, flottans förband efter hand reduceras med över 50 %.
Vid sin prövning av frågan om försvarets utformning förutsatte emellertid
försvarsberedningen, att det vid den praktiska utformningen av försvarsorganisationen
skulle bliva möjligt att uppnå en något högre effekt vid
marinen än vad som bedömdes i nämnda alternativ. Enligt beredningens
mening vore det angeläget, att effekten vid kustartilleriet icke nedginge
på ett sådant sätt, att målsättningen för invasionsförsvaret allvarligt påverkades.
Utskottet vill för sin del helt ansluta sig till vad beredningen sålunda
anfört.

Med beaktande av försvarsberedningens sålunda gjorda uttalande i avvägningsfrågan
har departementschefen beräknat marinens anslag för budgetåret
1958/59 till 420 miljoner kronor, jämfört med 400 miljoner kronor
enligt alternativet Adam. Såsom beredningen framhållit bör denna höjning
komma kustartilleriet till godo i vederbörlig mån. För det därpå följande
budgetåret bör enligt departementschefen organisationsarbetet vid marinen
inriktas mot en ungefärlig nivå av 400 miljoner kronor.

Den föreslagna begränsningen av marinens andel av försvarskostnaderna
medför otvivelaktigt djupgående konsekvenser för marinens krigsorganisation.
En omedelbar följd härav blir, såsom det föreliggande förslaget
utvisar, att de av 1956 års riksdag beslutade under byggnad varande
båda jagarna Lappland och Värmland ävensom minfartyget Älvsborg,
vilket senare ingår i 1952 års plan, icke kunna fullföljas. Vidare kommer
tidigare beslutad ombyggnad av fyra äldre jagare till fregatter att icke
äga rum.

Vad först beträffar frågan om avbeställning av de båda jagarna har
chefen för marinen framhållit bl. a., att ett fullföljande av dessa fartygsbyggen
skulle medföra så stor belastning på det reducerade fartygsbyggnadsanslaget,
att oproportionerligt litet utrymme skapas för att vidmakthålla
beståndet av motortorpedbåtar, ubåtar och minsvepare samt för att
fortsätta uppbyggnaden av den påbörjade helikopterorganisationen. Vidare
har det ansetts angeläget, att möjligheter öppnas att efter hand bygga
fartyg lämpade för invasionsförsvar och sjöfartsskydd och att på längre
sikt tillföra flottan de nya fartygstyper, som utvecklingen kan leda till.
Med hänsyn härtill och då för fullföljande av jagarbyggena marinens kostnadsram
skulle behöva uppräknas till en sådan storleksordning, att detta
måste betraktas som ett avsteg från försvarsuppgörelsen, finner utskottet
sig böra tillstyrka, all beslut nu fattas om avbeställning av de båda jagarna.
Utskottet kan alltså icke biträda yrkandet i motionerna 1:1116 och

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

II: B 17 om fullföljande av dessa fartygsbyggen. Då enligt vad chefen för
marinen uttalat, begränsningen av fartygsbyggnadsanslaget medför, att ej
heller medel för minfartyget Älvsborg kunna avses för de närmaste åren,
bör enligt utskottets mening avbeställning ske jämväl av detta fartyg.

Beträffande härav föranledda avbeställningskostnader vill utskottet
framhålla, att utskottet tagit del av en av marinförvaltningen till Kungl.
Maj :t ingiven skrivelse av den 5 juli 1958 angående avbrytande av arbeten
på jagarna Lappland och Värmland samt minfartyget Älvsborg. Av skrivelsen
framgår, att materiel för dessa fartyg är beställd för i runt tal 76,25
miljoner kronor och att avbeställningskostnaderna beräknats till 52,25
miljoner kronor. Ämbetsverket har gjort en undersökning beträffande raaterielens
eventuella användningsmöjligheter å andra objekt inom armén,
marinen och flygvapnet. Därav framgår, att sådan materiel, som av tekniska
skäl icke kan användas (huvudsakligen pansartorn och maskineri), utgör
värdemässigt något mindre än hälften av den totala materielen. Materiel
med ett beställningsvärde av i runt tal 40,5 miljoner kronor är från teknisk
synpunkt användbar. För att emellertid kunna utnyttja denna materiel,
såvitt avser ett sammanlagt värde av ca 30,2 miljoner kronor, erfordras avsevärda
belopp för moderniseringar, installationer etc., för vilka ändamål
medel ej kunna rymmas inom nu förordade kostnadsramar. Beträffande
tekniskt sett användbar materiel till ett värde av 4,5 miljoner kronor anses
behov icke föreligga. Värdet av den materiel, som i dagens läge kan
nyttiggöras, utgör sålunda endast ca 5,75 miljoner kronor mot en uppskattad
avbeställningskostnad av ca 5,65 miljoner kronor.

Av det anförda framgår, att avbeställningskostnaderna komma att uppgå
till betydande belopp. Det må här erinras om, att för byggandet av nämnda
båda jagare och minfartyget Älvsborg drygt 29 miljoner kronor utbetalats
till och med budgetåret 1957/58 ävensom att för budgetåret 1958/59 omkring
ytterligare 23 miljoner kronor komma att behöva utbetalas. Dessa
belopp har marinen alltså gått förlustig genom arbetenas avbrytande. Utskottet
vill i detta sammanhang vidare erinra om att försvarsberedningen
vid sin avvägning av försvarskostnaderna icke tagit ställning till frågan om
eventuellt uppkommande avbeställningskostnaders bestridande.

Utskottet delar departementschefens uppfattning, att avbeställningskostnaderna
måste rymmas inom den för fjärde huvudtiteln förordade anslagsramen.
Om kostnaderna skola inrymmas i ramen för anslaget till fartygsbyggnader
in. in. måste, såsom departementschefen framhållit, detta ske till priset
av att den förutsatta nyinriktningen av anskaffningen av fartygsmateriel
blir avsevärt försenad. Utskottet finner därför i likhet med departementschefen,
att uppmärksamheten bör inriktas på att genom försäljning eller
andra åtgärder söka eliminera eller nedbringa dessa kostnader. Utskottet
förutsätter härvid, att intensifierade ansträngningar göras i syfte att åstadkomma
en försäljning eller överlåtelse av materielen. Inkomster, som upp -

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

komma genom överlåtelse av den beställda materielen, böra enligt utskottets
mening tillgodoföras fartygsbyggnadsanslaget. Härjämte bör, såsom
departementschefen även räknat med, medel, som under nämnda anslag
reserverats till Kungl. Maj:ts disposition, kunna utnyttjas såsom betalningsreserv.
För ifrågavarande ändamål torde vidare kunna utnyttjas inflytande
medel å eventuell försäljning av äldre krigsmateriel. Utskottet har
— genom av försvarsdepartementet överlämnad promemoria — erfarit, att
vissa förhandlingar angående försäljning av äldre fartygsmaterial in. in.
ägt rum. För den händelse ett för svenska staten godtagbart försäljningsavtal
kan komma till stånd synes det utskottet lämpligt att Kungl. Maj :t
bemyndigas att godkänna sådant avtal. Influtna försäljningsmedel torde
böra tillföras anslaget för fartygsbyggnader in. in. samt övriga berörda anslag
inom marinen. Utskottet vill vidare i detta sammanhang erinra om att
under flygmaterielanslaget finnes upptaget ett belopp av 68 miljoner kronor,
som är avsett att ställas till Kungl. Maj :ts förfogande för att utnyttjas
endast om och i den mån inträffade pris- och lönehöjningar kunna befaras
föranleda försening av planlagda flygmaterielanskaffningar. Enligt vad utskottet
under hand inhämtat avses dessa medel även utgöra en reserv för
att möta vissa eventuellt uppkommande ökade lönekostnader. Utskottet
anser, att, därest ifrågavarande anvisning icke till fullo tages i anspråk för
angivna ändamål, återstående belopp må användas för bestridande av ifrågavarande
avbeställningskostnader. Utskottet föreslår därför, att riksdagen
lämnar Kungl. Maj :t medgivande härtill. Skulle den del av avbeställningskostnaderna,
som faller på budgetåret 1958/59, icke kunna täckas med anlitande
av de finansieringsmetoder, som utskottet angivit i det föregående,
skall frågan om dessa kostnaders bestridande ånyo underställas riksdagens
prövning. Utskottet förutsätter, att ifrågavarande kostnader skola rymmas
inom den av försvarsberedningen angivna totala kostnadsramen. Då yrkandet
i motionerna I: B 17 och II: B 27 syftar längre än vad utskottet sålunda
tänkt sig, avstyrkas desamma, såvitt nu är i fråga.

Vad beträffar motionerna I:B53 och II: B 55 vill utskottet erinra om
att en grundtanke i den nu avsedda försvarsomläggningen varit, att krigsmaterielens
modernitet så långt möjligt är vidmakthålles. Det i motionerna
väckta förslaget att genom viss förlängning av normerna för livslängdsberäkningarna,
i vad de avse arméns och flygvapnets krigsmateriel, möjliggöra
en ökning av marinens kostnadsram står alltså i uppenbart motsatsförhållande
till denna princip. Utskottet vill alltså icke biträda ifrågavarande
motioner.

Under hänvisning till vad utskottet i det föregående anfört finner utskottet
sig icke böra frångå departementschefens förslag beträffande marinens
andel för budgetåret 1958/59 i den totala kostnadsramen. Detta innebär,
att marinens anslag böra för nämnda budgetår bestämmas till 420
miljoner kronor. Motionerna I: B 17 och II: B 27 avstyrkas alltså, såvitt nu
är i fråga.

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

Departementschefen har, såsom berörts i det föregående, förordat, att
för budgetåret 1959/60 organisationsarbetet vid marinen bör inriktas efter
en kostnadsram på en ungefärlig nivå av 400 miljoner kronor. Utskottet
vill i detta sammanhang erinra om att chefen för marinen kommer att
1959 framlägga ny plan för den framtida inriktningen av marinens materielanskaffning.
Departementschefen har framhållit, att kostnadsramen
för budgetåret 1960/61 bör bestämmas sedan nämnda plan framlagts.

En ny flottplan kan sålunda förväntas komma att inom en nära framtid
föreläggas riksdagen. Det synes utskottet därför angeläget, att de medel,
som komma att avses för marinen, innan den nya flottplanen prövas av
riksdagen, beräknas till sådant belopp, att icke svårigheter uppstå för en anpassning
till en ny marinorganisation. Därigenom skulle också bättre möjligheter
skapas för att ernå den av försvarsberedningen förutsatta något
högre effekten vid marinen, allt inom den principiella avvägning mellan
de olika försvarsfunktionerna, som angivits av försvarsberedningen. Utskottet
förutsätter, att denna fråga ingående prövas med beaktande av de
synpunkter, utskottet anfört. Utskottet anser sig alltså icke kunna biträda
yrkandet i motionerna I: B 17 och II: B 27, såvitt nu är i fråga.

Det bör i detta sammanhang erinras om att marinens kostnadsram i
alternativet Adam var angiven till 365 miljoner kronor för budgetåret
1959/60. Den av departementschefen för nämnda budgetår förutsatta ungefärliga
nivån 400 miljoner kronor är alltså avsevärt högre än den ursprungligen
tänkta. Den ger därför i än högre grad än den för detta budgetår
föreslagna kostnadsramen möjligheter att tillgodose försvarsberedningens
önskemål om en i förhållande till alternativet Adam något högre effekt
för marinen.

Beträffande avvägningen av de båda övriga försvarsgrenarnas andelar i
den förordade gemensamma kostnadsramen vill utskottet tillstyrka, att
denna fördelning sker i enlighet med departementschefens förslag. Detta
innebär alltså, alt för budgetåret 1958/59 arméns kostnadsram bestämmes
till 989 miljoner kronor och flygvapnets till 1 102 miljoner kronor, varjämte
ett belopp av omkring 189 miljoner kronor bör avses för försvarets
gemensamma ändamål. Motionen II: B 195, som, såvitt utskottet kunnat finna,
syftar till en ökning av arméns andel i den samlade kostnadsramen,
avstyrkes.

Liksom krigsorganisationen måste fredsorganisationen kvantitativt begränsas
och så avvägas, att den icke motsvarar mer än vad som är oundgängligen
nödvändigt för att vidmakthålla den reducerade krigsorganisationen.
Departementschefens i anledning härav framlagda förslag till indragningar
eller sammanslagningar av förband och utbildningsanstalter
innebär följande.

För arméns vidkommande föreslås, att infanteriets kadettskola (Inf KS)
etablissement avvecklas och att skolan flyttas till Hallands regemente

Statsutskottets utlåtande nr B 53 är 1958

(I 16). Göta artilleriregemente (A 2), Östgöta och Sundsvalls luftvärnskårer
(Lv 2 och Lv5) indragas ävensom Livregementets husarer (K 3), varvid
Upplands signalregementes kompani i Skövde (S 1 Sk) kvarblir i K3:s
kaserner och ombildas till en signalkår (S2). Lv 6 förlägges till A2:s
kaserner. I fråga om marinen innebär förslaget, att avvecklingsorganisationen
Flottans kaserner på Skeppsholmen samt Göteborgsskolorna indragas.
Med avseende å flygvapnet föreslås, att Svea och Hallands flygflottiljer
indragas, varvid eu jaktflottilj ombildas till attackflottilj.

Mot departementschefens ifrågavarande förslag till förbandsindragningar
in. in. ha motionsvis riktats vissa invändningar. Detta gäller indragningarna
av K 3 och Lv 5.

Beträffande K 3 föreslås i motionen II: B 54, att förbandet bibehålies
genom jämkning i arméns framtida organisation, under det att i motionerna
I: B 102 och II: B 134 yrkas, att med indragningen av Lv 5 måtte anstå och
att utredning verkställes rörande de ekonomiska och beredskapsmässiga
konsekvenserna av förbandets föreslagna uppdelning på andra förband.

Utskottet vill understryka angelägenheten av att fredsorganisationen så
nedskäres, att den endast motsvarar vad som är oundgängligen nödvändigt
för att vidmakthålla den reducerade krigsorganisationen. Det står för utskottet
klart, att organisationsändringar i minst den av departementschefen
angivna omfattningen måste i angivna syfte genomföras. Det är
uppenbart, att varje indragning eller nedläggande av förband eller utbildningsanstalt
får i skilda hänseenden betydande konsekvenser. Det är alltså
här fråga om svårbedömbara avvägningsproblem. Hänsyn måste tagas till
— förutom med omläggningen förenade organisatoriska och personella
problem — nödvändigheten av att i varje särskilt fall tillse, att största
möjliga ekonomiska effekt utvinnes. Det är därför angeläget, att förslagen
om rationaliseringar och minskningar av fredsorganisationen underkastas
en ingående granskning. Den tid, som stått utskottet till buds för prövning
av dessa frågor, har varit alltför kort för att utskottet kunnat bilda sig en
säker uppfattning härutinnan. Utskottet finner sig därför icke berett att
nu taga ställning till de av departementschefen framlagda förslagen till
uppdelning eller nedläggande av förhand och utbildningsanstalter liksom
ej heller till de i detta ämne väckta motionerna. Med prövningen av dessa
frågor får alltså anstå till riksdagens kommande höstsession. Detta gäller
hithörande spörsmål för samtliga tre försvarsgrenar. Enligt vad utskottet
inhämtat kommer någon försening av försvarsomläggningens tidtabellsenliga
genomförande icke att uppstå till följd av detta uppskov.

Det ligger i sakens natur, att de medel, som ställas till försvarets disposition,
böra komma till rationellast möjliga användning och att all möjlig
sparsamhet iakttages. I anslutning härtill har i motionerna I:B72 och
II: B 93 yrkats, att eu parlamentarisk utredning tillsättes i syfte att utarbeta
lämpliga former för en effektivisering av krigsmaktens ekonomiska

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

förvaltning och en förstärkning av den civila kontrollen över denna förvaltning.
Utskottet har för avsikt att låta remittera motionerna till vederbörliga
myndigheter och institutioner, varför utskottet först under riksdagens
höstsession kan avgiva utlåtande i ämnet.

Den föreslagna reduceringen av fredsorganisationen kommer att få betydande
ekonomiska och andra verkningar för ett stort antal militära, civilmilitära
och civila befattningshavare. Utskottet vill understryka departementschefens
uttalande, att skälig hänsyn visas dessa befattningshavares
personliga intressen utan att därför de tjänstemässiga behoven eftersättas.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att, sedan riksdagen fattat beslut
i ämnet, meddela bestämmelser rörande de personalomflyttningar in. in.,
som kunna bliva en följd av den föreslagna försvarsavvägningen.

Det gäller icke endast att anpassa materielen till den militärtekniska
utvecklingen utan även att systematisera och ekonomisera materielanskaffningen.
Härför kräves, att, såsom hittills skett, långsiktsplaner upprättas
för de olika materielområdena. Utskottet ansluter sig till de allmänna synpunkter,
som departementschefen anfört med avseende å den fortsatta
materielplaneringen. Ifrågavarande planer böra vara rullande, d. v. s. varje
år förlängas med ett år och i samband därmed räknas om med hänsyn till
förändringar i penningvärdet. För att åstadkomma erforderlig balans
mellan personal och materiel böra även med avseende å personalorganisation
och fredsorganisation m. m. dylika långsiktsplaner utarbetas.

På grund av den begränsning av krigsorganisationen, som det föreliggande
förslaget innebär, blir det nödvändigt att reducera värnpliktskontingenten.
I alternativet Adam har departementschefen räknat med en reduktion
av omkring 460 000 tjänstgöringsdagar för armén och 300 000 tjänstgöringsdagar
för marinen. För flygvapnets del räknas med oförändrad värnpliktskontingent.
Departementschefens förslag i denna del har icke givit utskottet
anledning till erinran. Det torde, såsom departementschefen förutsatt, få
ankomma på Kungl. Maj :t att efter ytterligare utredning framlägga förslag
rörande formerna för begränsning av antalet fredstjänstgörande värnpliktiga.

Syftet med den föreslagna försvarsomläggningen är bl. a. att inom en
begränsad kostnadsram vinna ökad beredskap icke endast på det materiella
utan även på det personella planet. Det är därför av särskild vikt, att kravet
på en god värnpliktsutbildning vidmakthålles. Kompliciteten i de nya
vapnen talar även starkt härför. De av överbefälhavaren verkställda beräkningarna
i samtliga alternativ förutsätta, att nuvarande normer rörande
värnpliktstidens längd bibehållas oförändrade. Mot bakgrunden härav avstyrker
utskottet yrkandet i motionen II: B 1 om minskning av den så sent
som år 1954 av riksdagen fastställda utbildningstiden för de värnpliktiga.
Av nämnda skäl avstyrkes samma motion, i vad den avser viss begränsning
av repetitionsövningarna. Detsamma gäller motionen II: B 90 om repetitionsövningarnas
inställande hösten 1958 och våren 1959. I sistnämnda

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

sammanhang vill utskottet erinra om att, då riksdagen år 1956 fattade
beslut om ett temporärt inställande av dessa övningar, detta skedde under
det uttryckliga förbehållet, att det gällde en engångsåtgärd.

Utskottet vill understryka försvarsberedningens uttalande om vikten av
ökad samordning och mera enhetlig ledning i avseende på ej blott det
militära försvaret utan hela totalförsvaret. Såsom den föreliggande propositionen
utvisar har genom generalorder den 6 mars 1958 viss personal
ställts till överbefälhavarens förfogande för utredning rörande krigsmaktens
högsta ledning. Spörsmålet om en mera enhetlig ledning av hela
totalförsvaret är emellertid komplicerat och innefattar även betydelsefulla
konstitutionella frågor. Dess lösning torde komma att beröra både regeringens
och myndigheternas arbetsformer, varjämte även riksdagens ställning
och funktioner måste uppmärksammas i sammanhanget. Hänsyn
måste vidare tagas till vilka organisationsformer och arbetsformer, som
äro påkallade under beredskap och krig. Även författningsutredningen kan
finna anledning att ingå på vissa därmed sammanhängande frågor. Utskottet
delar därför departementschefens uppfattning, att utredningsarbetet,
sedan de nämnda undersökningarna i militär regi slutförts, bör
vidgas så att ett allsidigt underlag för förslag i ämnet erhålles. Starka skäl
tala för att utredningsarbetet bör anförtros en kommitté med parlamentariskt
inslag. Utskottet, som anser sig ha skäl förutsätta, att en sådan utredning
kommer till stånd utan onödig tidsutdräkt, finner därför icke någon
särskild hemställan till Kungl. Maj :t i ämnet nu vara påkallad. Motionen
11: B 82 torde följaktligen icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Vad beträffar försvarets kapitalbudget har försvarsberedningen starkt
understrukit vikten av att anslagen under kapitalbudgeten efter hand ökas.
Utskottet vill ansluta sig härtill så mycket mer som utskottet tidigare och
senast vid innevarande års förra riksdag erinrat om de allvarliga eftersläpningar
på investeringssidan som uppstått på grundval av den under
en följd av år starkt begränsade medelstilldelningen. En ökning av anslagen
på kapitalbudgeten är, såsom också departementschefen framhållit,
ofrånkomlig för att de stridsmedel, som anskaffas, skola kunna utnyttjas
effektivt, för att en rationell fredsorganisation av försvaret skall kunna
åstadkommas och för att de genom rationaliseringen uppnåeliga besparingarna
i löpande fredskostnader skola kunna realiseras.

Av statsfinansiella skäl har departementschefen emellertid icke funnit
det möjligt att redan för budgetåret 1958/59 genomföra annat än en mindre
höjning av anslagen. Utskottet vill därför icke påyrka någon uppräkning av
desamma utöver Kungl. Maj :ts förslag men förutsätter, att ramen för
den statliga investeringsverksamheten för försvaret vidgas under därpå
följande budgetår, så att försvarsberedningens rekommendationer i nu angivna
hänseende kunna följas. Av det anförda framgår, alt utskottet avstyrker
motionerna I:B103 och 11:13 87, i vad de avse hemställan om att

Statsutskottets utlåtande nr B 53 dr 195S

kapitalbudgetens slutsumma för de närmaste åren icke må överstiga i den
nu föreliggande propositionen upptagna belopp.

Vad departementschefen i övrigt anfört under förevarande punkt har
icke givit utskottet anledning till särskilt uttalande. Med de förbehåll utskottet
i det föregående gjort torde alltså de av departementschefen angivna
riktlinjerna för försvarets utformning böra godkännas.

I likhet med vad som gällt för budgetåret 1957/58 torde riksdagen böra
medgiva, att jämväl för budgetåret 1958/59 vissa under fjärde huvudtiteln
uppförda reservationsanslag må enligt Kungl. Maj :ts bestämmande överskridas,
om av beredskapsskäl värnpliktiga inkallas till repetitionsövning
av större omfattning eller beredskapsövning eller om andra särskilda åtgärder
av samma skäl måste vidtagas.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

I. att motionerna I: B 16 och II: B 17 icke må av riksdagen
bifallas,

II. att motionerna I: B 17 och II: B 27 icke må av riksdagen
bifallas,

III. att motionerna I: B 53 och II: B 55 icke må av riksdagen
bifallas,

IV. att motionerna I: B 103 och II: B 87, såvitt nu är i fråga,
icke må av riksdagen bifallas,

V. att motionen II: Bl, såvitt nu är i fråga, icke må av
riksdagen bifallas,

VI. att motionen II: B 82 icke må av riksdagen bifallas,

VII. att motionen II: B 88 icke må av riksdagen bifallas,

VIII. att motionen II: B 90, såvitt nu är i fråga, icke må av
riksdagen bifallas,

IX. att motionen II: B 92 icke må av riksdagen bifallas,

X. att motionen II: B 195 icke må av riksdagen bifallas,

XI. att riksdagen må godkänna av utskottet angivna riktlinjer
för försvarets utformning,

XII. att riksdagen må för budgetåret 1958/59 medgiva, att
därest av beredskapsskäl värnpliktiga inkallas till repetitionsövning
av större omfattning eller beredskapsövning eller ock
av samma skäl andra särskilda åtgärder måste vidtagas, följande
under riksstatens fjärde huvudtitel uppförda reservationsanslag,
nämligen Armén: övningar m. in., Armén: Underhåll
av tygmateriel m. in., Marinen: övningar m. m., Marinen:
Underhåll av fartyg m. m., Flygvapnet: övningar in. in.
samt Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel m. m.,
må enligt Kungl. Maj :ts bestämmande överskridas.

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

2:o) De militära och civilmilitära personalkårerna för tygförvaltningstjänsten
inom armén. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 2) att
godkänna vad i propositionen 1958: 110 under punkten 2 föreslagits i fråga
om personal för tygförvaltningstjänsten vid armén.

Utredningen i ärendet återfinnes i prop. 1958: 110 (s. 115—159). En
redogörelse härför lämnas i det följande.

Vidare har i en inom andra kammaren av herr Heclcscher väckt motion
(II: B 135) hemställts, att riksdagen måtte, med avslag å Kungl. Maj :ts
förslag i statsverkspropositionen B år 1958, IV:e huvudtiteln, punkt (2)
»De militära och civilmilitära personalkårerna för tygförvaltningstjänsten
inom armén», såvitt här är i fråga, hos Kungl. Maj :t hemställa att frågan
om arméingenjörspersonalens ställning hänskjutes till förnyad utredning
i samband med utredning rörande motsvarande kårers organisation inom
de övriga försvarsgrenarna.

Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande tillkallades den 20 december
1954 fem utredningsmän för att verkställa utredning beträffande vissa
personalkårer in. in. inom försvaret. Den 26 oktober 1956 tillkallades ytterligare
en utredningsman. Utredningen, som antagit benämningen 1954
års utredning angående vissa personalkårer inom försvaret, har den 3 december
1957 framlagt betänkande (stencilerat) angående de militära och
civilmilitära personalkårerna för tygförvaltningstjänsten inom armén. Betänkandet
är enhälligt.

Över betänkandet har yttranden avgivits av överbefälhavaren, chefen
för armén, chefen för försvarsstaben, försvarets civilförvaltning, armétygförvaltningen,
försvarets forskningsanstalt, försvarets socialbyrå, försvarets
fabriksstyrelse, statskontoret, riksräkenskapsverket, statens organisationsnämnd,
statens lönenämnd, överstyrelsen för de tekniska högskolorna,
överstyrelsen för yrkesutbildning, 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga,
försvarets civila tjänstemannaförbund, statsverkens ingenjörsförbund, Sveriges
civilingenjörsförbund, försvarsväsendets civilmilitära ingenjörers förbund,
svenska officersförbundet, svenska underofficersförbundet och försvarsväsendets
underbefälsförbund.

Utredningens förslag finns redovisat i prop. 1958: 110, s. 121—145. Eu
redogörelse för vissa delar av förslaget lämnas i det följande. I övrigt torde
få hänvisas till propositionen.

4—865 68 Bihang till riksdagens protokoll 1958. G samt. Nr B 53

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

Avvägningen mellan olika personalkategorier inom armétyg förva

It ningen

Resultatet av utredningens översyn av fördelningen av tekniska tjänster
i armétygförvaltningen mellan olika personalkategorier samt i samband
därmed föreslagna ändringar i löneställningen framgår av sammanställning
å följande sidor. I denna redovisas samtliga befintliga militära och civilmilitära
samt civilmilitära/civila befattningar — med undantag dock för
byråchefer och högre — i den ordning de upptages i de till Kungl. Maj :ts
brev den 6 juni 1957 fogade organisationstablåerna. I de fall ändring icke
föreslås i berörda hänseenden anges detta med beteckningen of (oförändrad).

Sammanfattningsvis innebär utredningens förslag att 53 militära beställningar
avses för befattningar vid armétygförvaltningen. I jämförelse
med nuvarande organisation innebär detta -— förutom att tjänsten såsom
chef för centralplaneringen avses enbart för militär — ökning med två
överstelöjtnanter samt minskning med sju kaptener och en fanjunkare.
Tjänsterna för fälttygmästare, byråchef och chef för centralplaneringen
bör redovisas på armétygförvaltningens personalförteckning liksom även
beställningar för tre majorer (en vid elektroavdelningen och två vid fordonsavdelningens
fältarbetsbyrå). Två kaptensbeställningar vid fordonsoch
elektroavdelningarnas centralsektioner föreslås tills vidare skola uppehållas
på förordnande av kaptener vid truppförband (truppslag). Beställningar
för den övriga militära personalen vid armétygförvaltningen, 6
överstelöjtnanter, 12 majorer och 26 kaptener, bör redovisas vid fälttygkåren.
Dessutom bör såsom ett provisorium beställningar för 8 civilmilitära
tygförvaltare redovisas vid kåren.

Ifrågavarande officersbeställningar vid fälttygkåren föreslås fördelade
mellan tekniska stabsofficerare och tygofficerare enligt följande sammanställning.

Beställning	Tekn. stabsoff.	Tygoff.	Summa
Överstelöjtnant ......	...... 5	1	6
Major ..................	...... 8 ( 7)	4 ( 5)	12
Kapten ..................	...... 13 (12)	13 (14)	26

Anm. Parenteserna i sammanställningen utvisar att en beställning för major och
en för kapten avses för alternativt teknisk stabsofficer eller tygofficer.

Antalet civilmilitära befattningar kommer enligt utredningens förslag
att reduceras betydligt. Sammanlagt avses i förslaget — frånsett befattningen
för kårchef —- 9 befattningar för arméingenjörer samt 18 för annan
civilmilitär personal. Tjänsten för arméöverdirektör bör uppföras på armétygförvaltningens
personalförteckning samt beställningar för övrig civilmilitär
personal — med undantag för de ovan berörda tygförvaltarna —
på personalförteckningen för tygtekniska kåren.

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

Placering	Tjänstebenämning och lönegrad	Anmärkning
Nuvarande	Förslag
1	2	3	4
Vapenavdelningen	armédirektör 1. gra-den A 26	överstelöjtnant A 26	assistent, tekn. stabsoff
1. vapenbyrån, infan-	överstelöjtnant A 26	of	tekn. stabsoff
terisektionen	kapten A 21	byråingenjör A 21
	2 kaptener A 21'' förste ! tygverkmäs-tare A 17	of of	tekn. stabsoff
pjässektionen	major A 23 kapten A 21	of byråingenjör A 21	tekn. stabsoff
	2 kaptener A 21 förste tygverkmäs-tare A 17 arméingenjör 1. gra-den/förste byråin-genjör A 23 arméingenjör 2. gra-den /byråingenj ör A 21	of of förste byråingenjör A 23 byråingenjör A 21	tekn. stabsoff
eldledningssektionen	kapten A 21 armédirektör 2. gra-den A 24 arméingenjör 1. gra-den A 23 arméingenjör 1. gra-den A 23 arméingenjör 2. gra-den A 21	major A 23 byrådirektör A 26 byrådirektör A 24 byråingenjör A 21 byråingenjör A 21	tekn. stabsoff
2. vapenbyrån, artil-	överstelöjtnant A 26	of	tekn. stabsoff
leriammunitionssek-	kapten A 21	byråingenjör A 21
tionen	kapten A 21 arméingenjör 2. gra-den /byråingenjör A 21 “	of byråingenjör A 21	tekn. stabsoff
minsektionen	major A 23	of	tekn. stabsoff
	kapten A 21	of	tekn. stabsoff
raketsektionen	major A 23	of	tekn. stabsoff
	kapten A 21 arméingenjör 2. gra-den/byråingenjör A 21	of byråingenjör A 21	tekn. stabsoff
Kontrollbyrån, infan-	major A 23	of	tekn. stabsoff
terisektionen
ammunitionssektionen	major A 23	of	tekn. stabsoff
artillerisektionen	kapten A 21 förste tyghantverka-re A 14	of ingenjör A 15	tekn. stabsoff
Provskjutningscen-	major A 23	överstelöjtnant A 26	tekn. stabsoff
trålen
centraldetalj	tygförvaltare A 17	förrådsförvaltare A 17
handvapendetalj	fanjunkare A 13 förste tyghantverka-re A 14	ingenjör A 15 of
verkstadsdetalj	förste tvgverkmästa-	förste verkmästare	nu utgående arvode å 840
	re A 17	A 17	kronor indrages

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

Placering	Tjänstebenämning och lönegrad	Anmärkning
Nuvarande	Förslag
1	2	3	4
skjutfältsdetalj	kapten A 21 förste tyghantverka-re A 14	of of	tekn. stabsoff
Centralsektionen Fordonsavdelningen	2 kaptener A 21 armédirektör 2. gra-den /byrådirektör A 24	of byrådirektör A 24	tekn. stabsoff
Fordonsbyrån
stridsfordonssektionen	överstelöjtnant A 26	of	tekn. stabsoff
	kapten A 21 2 arméingenjörer 1. graden A 23 arméingenjör 2. gra-den A 21	major A 23 förste byråingenjö-rer A 23 byråingenjör A 21	tekn. stabsoff
bilsektionen	major A 23	byrådirektör A 24
	2 kaptener A 21 arméingenjör 1. gra-den/förste byråin-genjör A 23	of förste byråingenjör A 23	1 tekn. stabsoff, 1 tygoff
släpfordonssektionen	kapten A 21	byråingenjör A 19
	kapten A 21 armédirektör 2. gra-den A 24 arméingenjör 2. gra-den A 21	of byrådirektör A 24 byråingenjör A 21	tygoff
Fältarbetsbyrån	kapten A 21	major A 23	företrädesvis ur ing.trup-perna, chef för brosek-tionen
maskinsektionén	major A 23 2 arméingenjörer 2. graden A 21	of byråingenjörer A 21	företrädesvis ur ing.trup-perna
Specialtekniska	arméingenjör l.gra-	förste byråingenjör
sektionen	den A 23 armédirektör 1. gra-den/byrådirektör A 26	A 23 byrådirektör A 26
Centralsektionen	kapten A 21	of	förordnad (kommenderad) kapten
Elektroavdelningen	major A 23	of	ur truppslag (truppförband)
Telebyrån, trådsek-tionen	armédirektör 2. gra-den/byrådirektör A 24 arméingenjör 1. gra-den/förste byråin-genjör A 23	byrådirektör A 24 förste byråingenjör A 23
truppradiosektionen	armédirektör 2. gra-den/byrådirektör A 24	byrådirektör A 24
stabsradiosektionen	armédirektör 2. gra-den/byrådirektör A 24	byrådirektör A 24

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

Placering	Tjänstebenämning och lönegrad	Anmärkning
Nuvarande	Förslag
1	2	3	4
Radarbyrån, strids-	arméingenjör 1. gra-den/förste byråin-genjör A 23 armédirektör 2. gra-	förste byråingenjör A 23 byrådirektör A 24
ledningsradarsektionen eldledningsradarsek-	den/byrådirektör A 24 armédirektör 2. gra-	byrådirektör A 24_
tionen specialradarsektionen	den/byrådirektör A 24 arméingenjör 1. gra-den/förste byråin-genjör A 23 armédirektör 2. gra-	förste byråingenjör A 23 byrådirektör A 24
Centralsektionen	den/byrådirektör A 24" kapten A 21	of	förordnad (kommenderad)
Kontrollsektionen	armédirektör 2. gra-	byrådirektör A 24	kapten
Specialtekniska	den/byrådirektör A 24 förste tygverkmäs-	förste verkmästare
sektionen	tare A 17	A 17
Elkraftsektionen	arméingenjör 1. gra-	förste byråingenjör
	den/förste byréin-genjör A 23	A 23
Verkst adsavdelningen
Driftbyrån, verkstads-	förste tyghantverka-	of
förrådssektionen Centralsektionen	re A 14 armédirektör 2. gra-	of
Krigsreparations-	den A 24 arméingenjör 2. gra-den A 21 arméingenjör 1. gra-den/förste byråin-genjör A 23 arméingenjör 2. gra-den /byråingenj ör A 21 arméingenjör 2. gra-den/byråingenjör A 21 tygverkmästare A16	of arméingenjör 1. gra-den A 23 arméingenjör A 21 byråingenjör A 21 of
sektionen	förste tyghantverka-	of
	re A 14 armédirektör 1. gra-den /byrådirektör A 26 arméingenjör 1. gra-den/förste byråin-genjör A 23	byrådirektör A 26 arméingenjör 1. gra-den A 23
Tygförrådsbyrån
centralsektionen	major A 23	of	tygoff
	3 kaptener A 21	of	tygoff

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

Placering	Tjänstebenämning och lönegrad	Anmärkning
Nuvarande	Förslag
1	2	3	4
	tygförvaltare A 17	of
materielsektionen	major A 23	överstelöjtnant A 26	tygoff
	3 kaptener A 21	of	tygoff
	tygförvaltare A 17	of
materielredovisningssek-	major A 23	of	tygoff
tionen	3 tygförvaltare A 17	of
	3 förste tyghantver-	of
	kare A 14
Ammunitions för-	2 kaptener A 21	of	tygoff
rådsbyrån, central-	tygförvaltare A 17	of
detalj
ammunitionssektionen	major A 23	of	tygoff
	kapten A 21	of	tygoff
	tygförvaltare A 17	of
ammunitionsredovis-	tygförvaltare A 17	of
ningssektionen
Centralplaneringen	2 majorer A 23	of	1 tekn. stabsoff eller tygoff
			(fredsdet.), 1 tygoff
	2 kaptener A 21	of	1 tekn. stabsoff eller tygoff
			(fredsdet.), 1 tygoff
	armédirektör 2. gra-	byrådirektör A 24
	den /byrådirektör
	A 24 , ;
	arméingenjör l.gra-	förste byråingenjör
	den/förste byråin-	A 23
	genjör A 23
Materielinspek-	överstelöjtnant A 26	armédirektör 1. gra-
tionen		den A 26
	kapten A 21	of	tygoff
	3 arméingenjörer 1.	of
	graden A 23

F älttygkåren

I tablå å följande sida redovisas utredningens förslag i fråga om det
totala personalbehovet vid fälttygkåren.

Kårens beställningar föreslås skola fördelas på befattningar av Kungl.
Maj :t. Det har därvid ansetts lämpligt att officersbeställningarna fördelas
mellan tekniska stabsofficerare och tygofficerare.

Utbildningen för tekniska stabsofficerare bör enligt utredningens
mening, i huvudsaklig överensstämmelse med vad som för närvarande tilllämpas,
omfatta — förutom genomgång av krigshögskola —- prov-(aspirant-)tjänstgöring,
viss högre teknisk specialutbildning och trupptjänstgöring.
Officer, som önskar ifrågakomma till förordnande såsom teknisk
stabsofficer vid fälttygkåren, bör ha genomgått högskolans vapentekniska
linje eller också dess ingenjörtekniska linje. Ett med hänsyn till behovet
avpassat antal bör uttagas för aspiranttjänstgöring vid fälttygkåren. Under
aspiranttjänstgöringen, som föreslås omfatta minst ett år och högst ett år
sex månader, bör aspiranterna tjänstgöra huvudsakligen i armétygförvalt -

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

Placering	Officerare	Underofficerare
Överste- löjtnanter	Majorer	Kaptener	För- valtare	Fan- junkare
Armétygförvaltningen...............	6	12	26	18	—
Försvarsstaben ....................	—	—	1	—	—
Arméstaben.......................	—	—	1	—	—
Militärbefälsstaber .................	3	4	4	—	7
Tygstationer.......................	2	4	—	29	5
Försvarsområdesstaber
Örebro försvarsområdesstab.......	—	—	1	1	—
Bodens » .......	T-	—	1	1	—
Kiruna-Jokkmokks försvarsområdes-
stab..........................	—	—	1	1	—
Övriga försvarsområdesstaber......	—	—	8	17	i
Vaxholms försvarsområde och Stock-
holms kustartilleriförsvar..........	—	—	1	1	—
Karlskrona försvarsområde och Ble-
kinge kustartilleriförsvar..........	—	—	1	1	—
Truppförband (motsvarande)
Infanteriets förband..............	—	—	19	19	i
Pansartrupperna.................	—	—	3	3	3
Artilleriets förband...............	—	—	8	8	6
Luftvärnet ......................	—	—	7	7	—
Ingenjörtrupperna................	—	—	3	3	i
Signaltrupperna..................	—	—	1	1	1
Trängtrupperna..................	—	—	4	4	4
Infanteriskjutskolan ..............	—	—	i	i	—
Tygförvaltningsskolan.............	1	—	3	—	—
Artilleriskjutskolan...............	—	—	—	1
Centrala ammunitionsförråd.........	—	1	3	9	—
Summa	12	21	97	115	29
1 Skall tills vidare redovisas såsom civilmilitära tygförvaltare.

ningen men, där så kan ske, även i arméstaben. Under tiden för aspiranttjänstgöringen
bör de tekniska stabsofficersaspiranterna kvarstå vid vederbörligt
truppförband (truppslag).

Efter godkänd aspiranttjänstgöring bör officer, som här avses, kunna
antagas vid fälttygkåren om ledig beställning för teknisk stabsofficer finnes.
För flertalet av de tekniska stabsofficerarna bedömes en kompletterande
teknisk utbildning vara erforderlig. En sådan bör ordnas i form av
specialstudier vid teknisk högskola. Chefen för fälttygkåren bör erhålla
befogenhet att i erforderlig omfattning beordra teknisk stabsofficer till
dylik specialutbildning. Denna förutsättes som regel icke skola omfatta
längre tid än två hela läsår. Erforderlig kurslitteratur och dylikt bör bekostas
av staten. Vikarie för officer som bedriver studier bör icke förordnas.
Arbetskraftsbehovet anses under tiden böra tillgodoses genom anlitande
av aspiranter eller omfördelning av göromål.

Utredningen anser att en utbildning av angivet slag vid teknisk hög -

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

skola är ägnad att främja övergång till civil anställning. För att så långt
som möjligt säkerställa att statsverkets utgifter för utbildningen blir till
direkt gagn för försvaret föreslår utredningen, att ett system med skuldförbindelser
införes. Detta bör lämpligen anpassas till vad som enligt
statsmakternas beslut tillämpas beträffande aspiranter på landsfiskalsbanan
(jfr statsverkspropositionen 1957, XI ht., s. 438—439 och regleringsbrev
för budgetåret 1957/58 för anslaget Landsfiskaler m. fl.: Avlöningar).
Utredningen föreslår i analogi härmed att såsom villkor för kommendering
till studier vid teknisk högskola skall gälla, att vederbörande förbinder
sig att under vissa förutsättningar återbetala den på studietiden belöpande
lönen jämte övriga av staten bestridda kostnader för studierna.
Återbetalningsskyldigheten bör omfatta hela skuldbeloppet vid avgång från
officersbeställning inom två år från utbildningens avslutande samt 75, 50
och 25 % vid avgång under respektive tredje, fjärde och femte året. Därest
vederbörande kvarstår i tjänst fem år eller längre efter utbildningens avslutande
bör återbetalningsskyldighet icke föreligga. Sådan skyldighet bör
rimligen förfalla om vederbörande avlider medan han kvarstår i tjänst
eller om hans avgång föranledes av sjukdom. Försvarets civilförvaltning
bör bevaka statsverkets rätt på grund av förbindelserna.

Chefen för fälttygkåren bör enligt utredningens mening även ha befogenhet
att, där personalläget och medelstillgången medger det, beordra
teknisk stabsofficer till annan utbildning inom landet. Här åsyftas närmast
teoretiska specialstudier av kortare varaktighet, avseende begränsade
problem. Utredningen bedömer även att praktisk tjänstgöring vid industriföretag
kan vara värdefull för den tekniske stabsofficerens tjänstgöring i
armétygförvaltningen. Förutsättningarna för en dylik tjänstgöring och
sättet för dess anordnande anses böra närmare utredas av fälttygmästaren.

Då flertalet av de befattningar, som avses för tekniska stabsofficerare,
bedömes kräva erfarenhet av trupptjänst föreslår utredningen att dylik
tjänstgöring uppställes som kompetenskrav för regementsofficersbefordran.
Härvid erinras om att för befordran till regementsofficer inom generalstabskåren
kräves tjänstgöring såsom kompanichef (motsvarande) under
minst två år. För de tekniska stabsofficerarna föreslås — med beaktande
av tjänstgöringsförhållanden och utbildningskostnader för ifrågavarande
personal -— att ett år uppställes såsom minimikrav.

I fråga om tygofficerare ifrågasätter utredningen ingen ändring i
den nuvarande utbildningen. Det framhålles dock, att antalet elever vid
tygofficerskursen bör anpassas med hänsyn till det beräknade behovet av
tygförvaltningsutbildade officerare. Utredningen förutsätter, att tygofficer
skall beredas möjlighet att under kortare tid tjänstgöra vid trupp, därest
så skulle anses erforderligt för att vidmakthålla hans militära insikter
eller förmåga att föra befäl.

Utbildningen av tygunderofficerare bör liksom för närvarande in -

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

riktas på att bibringa eleverna kompetens för förvaltarbeställning vid kåren.
För fanjunkarbeställningarna bör fordras samma utbildning. Utredningen
räknar dock icke med att förvaltarbeställningarna vid fälttygkåren
skall rekryteras uteslutande bland fanjunkare vid kåren. Även annan fanjunkare
med tygunderofficersutbildning bör kunna ifrågakomma till förvaltarbefordran
vid fälttygkåren.

Tvgtekniska kåren

Utredningens förslag rörande det totala antalet beställningar för arméingenjörer
samt dessas fördelning på lönegrader in. in. framgår av sammanställning
å nästa sida. Där upptages — utöver de beställningar som
erfordras för bestridande av bestämda befattningar —- 22 beställningar för
arméingenjör i reglerad befordringsgång, av vilka 12 avses för tjänstgöring
i armétygförvaltningen. En jämkning i antalet befordringsgångstjänster
kan enligt utredningen bli aktuell sedan erfarenheter vunnits i
fråga om rekryteringsbehovet. Det totala antalet arméingenjörer i reglerad
befordringsgång bör fastställas i arméns personalförteckningar.

Den tygtekniska kårens mekanikerpersonal bör till stor del avses
för tjänstgöring vid arméns tygverkstäder. En inom armétygförvaltningen
tillsatt utredning (1955 års tygverkstadskommitté) har den 7 september
1957 lagt fram förslag till verkstadsorganisation m. m. Enligt detta skall
en viss centralisering av arméns reparationstjänst äga rum. Då ett genomförande
av förslaget anses komma att påverka behovet av mekanikerpersonal
vid tygverkstäderna, har utredningen funnit ogörligt att i dagens
läge ingå på en prövning av det totala behovet av dylik personal. Utredningen
anser det emellertid angeläget att frågan om den aktiva mekanikerpersonalens
omfattning och sammansättning sedermera upptages till provning.

Första anställning vid tygstaten vinnes för närvarande såsom furir. Sedan
ändrade grunder för rekryteringen av arméns underbefäl genomförts,
anser utredningen skäl ej längre föreligga att bibehålla militär anställningsform
för den lägsta mekanikerpersonalen. Utredningen föreslår därför
att de nuvarande furirsbeställningarna ersättes med civilmilitära beställningar
för biträdande armétekniker, vilka bör placeras i Ae 7.

Tygtekniska kårens beställningar bör enligt utredningen fördelas på befattningar
genom beslut av Kungl. Maj:t.

I fråga om utbildning av tygtekniska kårens personal föreslår utredningen
i huvudsak följande.

Den som önskar bli antagen såsom arméingenjör på aktiv stat bör
ha avlagt examen vid högre tekniskt läroverk, gymnasielinjen. Han bör
även såsom värnpliktig ha genomgått den för officersuttagna värnpliktiga
avsedda arméingenjörsutbildningen å 630 dagar. Första tjänstgöring och
fortsatt tjänstgöring bör som regel fullgöras i en följd. Efter avslutad

Tablå utvisande det totala behovet av arméingenjörer

Placering

Armétygförvaltningen
Försvarsstaben.....

Militärbefälsstaber
I.—VI. milo ....
VII. milo.......

Truppförband
I 1, I 7, I 15 ...

I 10, I 19......

P 1, P 2, P 4

A 1, A 2, A 4

A 7, A 8

A 3, A 6, A 9

Lv 1—Lv 3 .

Lv 4—-Lv 7 .

Ing 1—Ing 3

S 1 ........

T 1—T 4 ...
Kustartilleriförsvar

Utbildningsanstalter
TygS .

SignS
MS . .

LvSS .

RMS .

Tygverkstäder

Summa

För rekrytering och
utbildning.......

Vapeningenjörer	Signalingenjörer	Motoringenjörer	Radar- ingenjörer	Summa
^ 24	A 23	A 21	A 19	A 26	A 24	A 23	A 21	A 19	A 24	A 23	A 21	A 19	Rbg	A 23	A 21	A 19	A 26	A 24	A 23	A 21	A 19	Rbg
																	1	1	5	2		_
3	3			1	3	3			3	3							1	9	9
	1									1		2	1						2		2	1
										2	2 1								2	2 1
												3	2								3	2
											3									3 1 2		3
—		2	2	—	—	—	1	—	—	—	—	2	1 1	—	—		—	—		2 2	i i
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	2	2 2	—	—	—	—	—	—	2	2 2
—	1	1				1		1		i									2 1	1	1	-
z	1	1	—	—	—	—	—	—	—	—	1	—	—	1	—	—	—	—	2	1 1	—	—
—	1	—	1											1	1	—	—	—	2	1	1	—.
																	4	3	7	9	4	—
3	9	5	3	1	3	4	1	1	3	7	9	11	8	2	1	1	6	13	34	27	20	8

108

122

130

1 Härav avses 12 för armétygförvaltningen.

Öl

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

kadettskola antages därtill lämplig värnpliktig såsom arméingenjör i reglerad
befordringsgång vid tygtekniska kåren. Med hänsyn bland annat
till den föregående utbildningen bör befordringsgången omfatta lönegraderna
Af 12 under ett och ett halvt år, Ae 13 under två år, Ae 15 under
två år samt Ae 17 för tid därefter. Under tiden för placering i Af 12 bör
vederbörande benämnas arméunderingenjör samt inneha fänriks tjänsteklass.
Vid förordnande såsom extra ordinarie arméingenjör i Ae 13 bör
löjtnants tjänsteklass tilläggas honom.

Under tiden för anställningen såsom arméunderingenjör (aspirantanställning)
bör vederbörande prövas i praktisk tjänstgöring vid någon av
arméns tygverkstäder samt vid förband där arméingenjör tjänstgör. Utbildningen
av extra ordinarie arméingenjör bör ske i form av tjänstgöring
vid förband och tygverkstad samt lämpligen även vid armétygförvaltningen.
Enligt utredningens beräkningar kommer omkring 12 arméingenjörer
i befordringsgången att vid varje särskild tidpunkt kunna tjänstgöra
i verket. Ett motsvarande antal civila tekniska tjänster vid verket i
lönegraderna A 13—A 17 föreslås skola indragas. Här avsedda arméingenjörer
bör utnyttjas i befattning avsedd för ingenjör eller biträdande ingenjör
med hänsyn till rådande förhållanden (vakanser, utbildningskrav
m.m.).

För att säkerställa behovet av arméingenjörer med högre grundkompetens
än som motsvarar examen från högre tekniskt läroverk föreslår utredningen
att chefen för tygtekniska kåren skall äga beordra erforderligt
antal arméingenjörer — som regel extra ordinarie arméingenjörer i befordringsgången
-— till specialutbildning vid teknisk högskola. Utbildningen
bör i allmänhet omfatta två eller högst tre hela läsår. Utbildningens
omfattning bör i varje särskilt fall bestämmas av kårchefen. Arméingenjör
föreslås bli återbetalningsskyldig för den under tiden för studierna
uppburna lönen enligt samma grunder som utredningen föreslagit i fråga
om teknisk stabsofficer som kommenderas till teknisk högskola för utbildning.

Arméingenjör som avses skola placeras såsom stabsingenjör bör enligt
förslaget genomgå särskild stabsutbildning. Denna bör syfta till att fördjupa
vederbörandes insikter i arméns krigsorganisation, underhållstjänsten
i fält in. m. Särskilda kurser föreslås skola anordnas för ändamålet,
lämpligen vid arméns underhållsskola. Chefen för tygtekniska kåren bör
även kunna beordra arméingenjör till annan sådan specialutbildning inom
landet som bedömes erforderlig för den fortsatta tjänstgöringen. Arméingenjör
förutsättes vidare skola genomgå utbildning avseende nytillkommen
materiel, nya reparationsmetoder m. in.

För befattningarna vid arméns tygverkstäder anser utredningen erfarenhet
från civil verkstadsdrift önskvärd. Arméingenjör föreslås därför kunna
beviljas tjänstledighet med C-avdrag för att under högst två år praktisera

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

vid större civilt företag inom verkstadsbranschen. Under tiden för dylik
tjänstledighet bör arméingenjör kunna erhålla stipendium med förslagsvis
högst 1 200 kronor för år. Tid för här avsedd tjänstledighet föreslås
få tillgodoräknas för uppflyttning inom den reglerade befordringsgången
och för löneklassuppflyttning ävensom i pensionshänseende.

Vid sidan av den angivna normala rekryteringsvägen anser utredningen
att möjlighet till s. k. direktrekrytering alltjämt skall finnas. Vederbörande
bör därvid anställas såsom aspirant under förslagsvis minst ett år
innan antagning sker i extra ordinarie eller ordinarie beställning vid kåren.

Då brist på högskoleutbildade tekniker anses komma att råda under
överskådlig tid finner utredningen det motiverat att delvis nya vägar prövas
i syfte att tillgodose försvarets behov av tekniker med högre utbildning.
Ett värdefullt tillskott för förvaltningstjänsten av tekniskt högskoleutbildad
personal, som dessutom besitter ett visst mått av militära insikter,
anser utredningen kunna erhållas om arméingenjörer med statligt
stöd beredes möjlighet att genomgå teknisk högskola. Utbildningen bör
icke syfta till anställning i viss arméingenjörsbefattning men däremot förbindas
med skyldighet att under viss tid tjänstgöra i teknisk befattning
inom försvaret.

Utredningen föreslår, att utbildningen utformas i stort sett efter de
grunder som enligt Kungl. Maj :ts brev den 3 juni 1955 gäller för fast anställd
personal inom marinen under utbildning till mariningenjör. Extra
ordinarie arméingenjör i reglerad befordringsgång bör sålunda kunna erhålla
tjänstledighet med bibehållen lön för deltagande i första årskursen
vid teknisk högskola. Han bör därvid förplikta sig att återbetala den lön
han uppbär under tiden för tjänstledigheten enligt samma villkor som
föreslagits beträffande arméingenjör vid kommendering till teknisk högskola.
För deltagande i andra och högre årskurs bör arméingenjör meddelas
tjänstledighet med C-avdrag. Under tjänstledigheten bör lån kunna
erhållas. Lånebeloppet bör bestämmas efter behovsprövning och uppgå
till högst 6 000 kronor för år. Lånet bör vara räntefritt så länge vederbörande
bedriver studier eller därefter kvarstår i teknisk tjänst inom försvaret.
I andra fall än nu sagts bör lånet löpa med sex procent ränta.
Sedan utbildningen upphört, bör lånet successivt avskrivas under förutsättning
att vederbörande innehar kvalificerad teknisk tjänst inom försvaret.
Avskrivning bör emellertid ej påbörjas, förrän den återbetalningsskyldighet
förfallit, som hänför sig till det första läroårets tjänstledighet.
Avskrivning föreslås ske med 625 kronor för kvartal. Den som upphört
att vara innehavare av teknisk tjänst inom försvaret bör ha att återbetala
erhållet lån med samma belopp för kvartal.

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

Kostnadsberäkningar

Den av utredningen föreslagna organisationen innebär en ökning med
23 tjänster (beställningar). Detta förhållande bör emellertid, anser utredningen,
ses mot bakgrunden av att de aktuella kårstaterna för närvarande
icke är avpassade till armétygförvaltningens nuvarande organisation. Om
hänsyn tages till de vikariatslöneförordnanden å befattningar i förvaltningen,
som till följd härav meddelats beställningshavare vid förband eller
truppslag, innebär utredningens förslag en viss minskning av organisationen.

Vid en jämförelse mellan kostnaderna för de tjänster och vikariatslöner
som ingår i nuvarande organisation och de tjänster som kommer
att finnas enligt utredningens förslag uppkommer en kostnadsminskning
med i runt tal 290 000 kronor. Minskningen bör enligt utredningen reduceras
med kostnaderna för lån och stipendier åt arméingenjör under utbildning,
vilka kostnader beräknats till 60 000 kronor. Härifrån bör emellertid
avräknas kostnaderna för den tjänstgöring som arméunderingenjör
i reserven enligt gällande organisation har att fullgöra för vinnande av
anställning på aktiv stat. Totalt sett beräknas ett genomförande av utredningens
förslag komma att medföra en kostnadsminskning av minst
250 000 kronor, vilket belopp anses komma att öka på längre sikt till följd
av minskade pensionskostnader.

övergångsanordningar

De övergångsanordningar som utredningen anser erforderliga i samband
med förslagets genomförande föreslås utformade enligt följande riktlinjer.

Fälttygkåren. Intransport i fälttygkåren av beställningshavare vid
truppförband (truppslag) bör ske efter eget medgivande samt efter prövning
av vederbörandes utbildning och lämplighet för dylik transport. Den
som intransporteras i fälttygkåren skall vara skyldig att underkasta sig
den högre pensionsålder samt de tjänståldersbestämmelser i pensionshänseende
som gäller för den nya beställningen. Skulle ej tillräckligt antal
beställningshavare med erforderlig kompetens anmäla sig till här avsedd
transport, bör ett mot bristen svarande antal beställningar vid truppförband
(truppslag) övergångsvis få bibehållas utöver personalförteckningen.

Utbyte av förvaltare mot fanjunkare vid sådana förband där två förvaltare
är placerade bör som regel ske vid uppkommande vakans i endera
av nämnda beställningar. Kungl. Maj:t bör dock kunna medge avsteg från
huvudregeln där särskilda omständigheter talar härför.

Med hänsyn till att ett överförande av tygförvaltare och tygskrivare till
militär anställning medför sänkning av pensionsåldern bör vederbörande
ha rätt att kvarstå i innehavande civilmilitär beställning. Denna bör få
bibehållas övergångsvis under det att motsvarande militära beställning

Statsutskottets utlåtande nr B 53 är 1958

hålles vakant. Motsvarande bör gälla för de civila förrådsförvaltare som
föreslås skola utbytas mot förvaltare. Ett överförande till militär anställning
bör dock i sistnämnda fall icke ske med mindre vederbörande prövas
lämplig härför.

Tygtekniska kåren. Beställningshavare vid arméingenjörkåren eller tygstaten
skall vara skyldig att övergå till sådan beställning vid tygtekniska
kåren som har samma lönegrad som den han innehar. Kan vederbörande
härvid icke inplaceras i likvärdig beställning vid tygtekniska kåren bör
hans beställning övergångsvis få bibehållas utöver kårens ram. En beställning
i närmast lägre lönegrad bör härvid hållas vakant. Ordinarie
furir vid tygstaten bör övergångsvis få kvarstå i innehavande beställning
under det att en beställning för biträdande armétekniker i Ae 7 vakanthålles.

Verkstadschefer och driftingenjörer bör efter prövning av vederbörandes
lämplighet föras över till beställningar vid tygtekniska kåren. I den
mån vederbörande icke önskar övergå till sådan anställning eller befinnes
icke vara lämpliga härför, bör erforderligt antal civila tjänster bibehållas
övergångsvis mot härav betingat vakanthållande av beställningar
vid tygtekniska kåren.

Beställningshavare vid arméingenjörkåren, vilken är placerad i befattning
vid armétygförvaltningen, bör kunna antagas i den civila tjänst, som
enligt förslaget ersätter beställningen, utan att tjänsten ledigförklaras.
Motsvarande bör gälla även för arméingenjör som med vikariatslön uppehåller
beställning vid förvaltningen. Arméingenjör, som icke är villig att
övergå till civil anställning, bör få kvarstå i innehavande civilmilitär beställning,
vilken bör redovisas såsom övertalig under särskild rubrik i tygtekniska
kårens personalförteckning. Vederbörandes lön bör emellertid
utgå från armétygförvaltningens avlöningsanslag och motsvarande civil
tjänst vid förvaltningen under tiden hållas vakant. Innehavare av dylik
övertalig beställning bör icke få disponeras för befattning utanför armétygförvaltningen.
Han bör kunna bibehållas vid civilmilitär anställning
om han efter ansökan erhåller sådan civil tjänst vid armétygförvaltningen,
som i nuvarande organisation motsvaras av civilmilitär beställning. Den
civila tjänsten bör därvid temporärt kunna ersättas med en övertalig civilmilitär
beställning. För att förebygga en eventuell försämring av befordringsutsikterna
för de arméingenjörer, som vid tidpunkten för övergång
till den ändrade organisationen har civilingenjörskompetens, bör slutligen
Kungl. Maj:t bemyndigas att efter prövning i varje särskilt fall av det till
följd av den ändrade organisationen uppkomna befordringsläget för arméingenjör
med högskolekompetens, tillfälligt byta ut ett mindre antal, förslagsvis
högst tre beställningar för arméingenjör av 1. graden vid tygtekniska
kåren mot högre beställningar.

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

Departementschefen

»Organisationen av de för tygförvaltningstjänsten vid armén avsedda personalkårerna
har sedan länge varit föremål för överväganden. På grund
av mellankommande utredningar har slutlig ställning icke kunnat tagas
till de berörda kårernas sammansättning. Det är därför att hälsa med tillfredsställelse
om det långvariga provisoriet inom förevarande område snarast
kan ersättas med en fast personalorganisation.

Det av personalkårutredningen framlagda förslaget innebär i huvudsak
att den militära och civilmilitära personalen inom tygförvaltningstjänsten
vid armén sammanföres i två kårer, fälttygkåren och tygtekniska kåren.
Fälttygkåren skall enligt förslaget stå under ledning av fälttygmästaren
och bestå av tekniska stabsofficerare, tygofficerare och tygunderofficerare.
I tygtekniska kåren, för vilken arméöverdirektören föreslås bli chef, skall
ingå huvuddelen av den personal som för närvarande tillhör arméingenjörkåren
och tygstaten. Personalen skall i anslutning härtill utgöras av
arméingenjörer och mekanikerpersonal. I likhet med flertalet remissmyndigheter
anser jag förslaget i allt väsentligt lämpligt och väl ägnat att
åstadkomma en rationell organisation inom tygförvaltningstjänsten. En
omorganisation enligt förslaget medför även en viss kostnadsbesparing i
jämförelse med nuvarande organisation. Jag tillstyrker därför att förslaget
lägges till grund för en ny personalorganisation inom förevarande
område.

I fråga om chefskapet för tygtekniska kåren biträder jag vad utredningen
föreslagit. Vad fälttygkåren beträffar, anser jag mig böra förorda
armétygförvaltningens förslag. I enlighet härmed bör som chef för kåren
avses souschefen vid ämbetsverket, om denne är militär, men eljest fälttygmästaren.
Av det sagda följer att jag icke ansluter mig till det av
chefen för armén framförda förslaget att souschefstjänsten skulle avses
för enbart militär innehavare.

Såsom utredningen anfört kan den under generalitetet uppförda beställningen
för generalfälttygmästare i Bo 5 indragas.

De förslag jag framlägger i fråga om fördelning av befattningarna vid
armétygförvaltningen mellan olika personalkategorier grundas i huvudsak
på utredningens förslag. Jag anser det vara av vital betydelse att verket
kan påräkna stadig tillgång till personal för fullgörandet av dess uppgifter
i fråga om anskaffning av krigsmateriel. Denna verksamhet blir
till följd av materielens allt större komplicitet mer och mer tekniskt betonad.
Detta ökar behovet av kvalificerad teknisk personal vid armétygförvaltningen.
I likhet med utredningen bedömer jag det dock vanskligt
alt räkna med att vid nuvarande hrist på främst högskoleutbildade tekniker
och med de löneställningar som kan påräknas helt kunna rekrytera
de tekniska befattningarna vid förvaltningen med civilt utbildade ingen -

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

jörer. De skäl som utredningen anfört för att tekniskt utbildade officerare
jämväl i fortsättningen skall avses för den tekniska förvaltningstjänsten
finner jag sålunda bärande. Härigenom erhålles enligt mitt förmenande
garantier för att förvaltningen kan tillföras en fast kader av såväl
militärt som tekniskt skolad personal. Jag utgår alltså från att de
tekniska befattningarna i förvaltningen skall avses för tekniska stabsofficerare
i ungefär den omfattning som utredningen föreslagit. Likaså ansluter
jag mig till utredningens förslag att de tekniska befattningarna i
övrigt huvudsakligen bör avses för civil personal och tillstyrker alltså att
huvuddelen av de nuvarande arméingenjörstjänsterna vid förvaltningen
ersättes med civila tjänster. Flertalet av de löneregleringar som utredningen
föreslagit i samband med avvägningen kan jag även tillstyrka.

I vissa hänseenden anser jag mig dock böra föreslå avvikelser från utredningens
förslag. Sålunda utgår jag från att följande föreslagna utbyten
icke skall ifrågakomma, nämligen av en kapten mot major vid 1. vapenbyråns
eldledningssektion, en fanjunkare mot ingenjör vid provskjutningscentralen,
en major mot byrådirektör vid fordonsbyråns bilsektion, en
major mot överstelöjtnant vid tygförrådsbyråns materielsektion samt två
förste tygverkmästare, en vid provskjutningscentralen och en vid elektroavdelningens
specialtekniska sektion, mot civila förste verkmästare. Det till
förste tygverkmästare vid provskjutningscentralen nu utgående arvodet
bör dock indragas vid nuvarande innehavarens avgång. I fråga om eldledningssektionen
räknar jag i anslutning till det anförda med att en arméingenjör
av 1. graden i A 23 ersättes med förste byråingenjör i samma lönegrad i
stället för, såsom föreslagits, byråingenjör i A 21. Av de båda i vapenavdelningens
centralsektion ingående kaptenerna bör en vara teknisk stabsofficer
och en tygofficer. Slutligen bör en kapten (teknisk stabsofficer)
avses för fordonsbyråns stridsfordonssektion i stället för nuvarande arméingenjör
av 2. graden samt en kapten (tygofficer) å fordonsbyråns bilsektion
utbytas mot byråingenjör i A 21. I jämförelse med utredningens förslag
bör alltså för armétygförvaltningen avses ytterligare en major (tygofficer)
— i stället för överstelöjtnant — samt en kapten (teknisk
stabsofficer), en fanjunkare (kommenderad ur truppförband eller
truppslag) och två förste tygverkmästare, varjämte den civila personalen
bör ökas med en förste byråingenjör samt minskas med en byrådirektör
i A 24, en byråingenjör i A 21, en ingenjör i A 15 och två förste verkmästare.

Vad utredningen i övrigt föreslagit i fråga om tjänsterna vid armétygförvaltningen
har icke givit mig anledning till erinran. I anslutning härtill
föreslår jag att på armétygförvaltningens personalförteckning uppföres
tre maj or sbeställningar i Ao 23 samt tjänster för tre byrådirektörer i
Ao 26, sju byrådirektörer i Ao 24, sju förste byråingenjörer i Ao 23, nio
byråingenjörer i Ao 21, en byråingenjör i Ao 19, en förrådsförvaltare i

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958 65

Ao 17 och en ingenjör i Ao 15. Härvid bör två tjänster för armédirektör
av 1. graden eller byrådirektör i Ao 26 utgå.

I fråga om fälttygkårens sammansättning tillstyrker jag att kåren utökas
med beställningar, avsedda för tygmästare, biträdande stabstygofficerare,
tygofficerare vid försvarsområdesstaber och truppförband samt viss
lärarpersonal vid tygförvaltningsskolan. Å andra sidan bör en beställning
för major eller kapten överföras till generalstabskåren och en kaptensbeställning
till trängtrupperna, varjämte en beställning för chef för motorskolan
i Ao 23 bör redovisas på skolans personalförteckning. De föreslagna
åtgärderna anser jag ägnade att främja en rationell personalorganisation
inom tygförvaltningstjänsten. Jag vill även framhålla att kostnadsbesparingar
på längre sikt uppkommer för statsverket till följd av den för kapten vid
fälttygkåren gällande högre pensionsåldern. Den utökning av antalet beställningar
vid fälttygkåren som jag sålunda föreslår anser jag böra kompenseras
genom indragning av beställningar vid förband. Det bör ankomma
på Kungl. Maj :t att efter förslag av arméchefen avgöra vid vilka förband
indragningarna skall ske. Jag anser mig således icke kunna biträda arméchefens
förslag att vissa av de föreslagna beställningarna vid fälttygkåren
bör tillkomma utan att motsvarande antal beställningar vid förband indrages
eller tills vidare vakantsättes. Den föreslagna uppflyttningen av den
för chef för tygförvaltningsskolan avsedda beställningen anser jag befogad.
I övrigt räknar jag med att för stabstygofficerare och tvgmästare skall
avses tre överstelöjtnants- och tio majorsbeställningar. Härvid bör ett till
tygmästare nu utgående arvode indragas. — I fråga om kårens underofficerare
tillstyrker jag att, såsom utredningen föreslagit, nuvarande tygförvaltare
och tygskrivare överföres till kåren såsom förvaltare (i några fall övergångsvis
såsom tygförvaltare) respektive fanjunkare samt att fanjunkare i
övrigt skall avses såsom biträden åt vissa förbands tygförrådsförvaltare. Beställningar
för fanjunkare bör tillkomma i utbyte mot beställningar för förvaltare
eller genom överföring av fanjunkarbeställningar från förband.
Jag tillstyrker att för fanjunkare vid fälttygkåren fastställes en pensionsålder
av 55 år. Antalet underofficer sbeställningar vid kåren beräknar jag
i överensstämmelse med utredningens förslag, dock att ytterligare en förvaltare
bör avses för tygförvaltningsskolan samt, till följd av hittills meddelade
beslut rörande organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten vid
vissa arméförband, antalet fanjunkare ökas med tre.

Mot utredningens förslag i fråga om utbildningen av fälttygkårens personal
bar jag icke funnit anledning till erinran. Jag räknar alltså med att
teknisk stabsofficer, som kommenderas till teknisk högskola, skall ha att
avge skuldförbindelse samt att den under studietiden ådragna skulden
skall avskrivas genom tjänstgöring i enlighet med föreslagna normer. Försvarets
civilförvaltning bör bevaka statsverkets rätt på grund av ifrågavarande
förbindelser.

5—sos ss Bihang till riksdagens protokoll 1958. G saml. Nr B 53

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

Tygtekniska kåren bör såsom föreslagits bestå av arméingenjörer och
mekanikerpersonal. Vid mina beräkningar av antalet beställningar för
arméingenjör samt dessas lönegradsplacering utgår jag från utredningens
förslag med den ändringen att fyra beställningar i A 23, avsedda för förband,
bör utbytas mot beställningar i A 21 samt att av de av utredningen
i reglerad befordringsgång föreslagna beställningarna åtta hänföres till A 19
och sju till A 17. Jag räknar med att samtliga beställningar för armédirektör
av 1. och 2. graden samt arméingenjör av 1. graden ävensom 15
av beställningarna för arméingenjör i A 21 uppföres såsom ordinarie. Då
jag i likhet med utredningen icke beräknar någon arméingenjörsbeställning
för arméns fallskärmsjägarskola, bör vid skolan inrättas en civil
tjänst för driftingenjör i Ae 21. Inordnandet av verkstadschefer och driftingenjörer
vid arméns tygverkstäder i tygtekniska kåren anser jag skapa
förutsättningar för en kvalitativt god rekrytering till dessa befattningar. På
de skäl utredningen anfört föreslår jag att för armédirektörer av 1. och 2.
graden fastställes en pensionsålder av 65 år. Den som vid den nya organisationens
ikraftträdande innehar armédirektörsbeställning bör dock äga
rätt att avgå vid nu gällande pensionsålder.

De av mig föreslagna sju arméingenjörerna i A 17 ävensom fem arméingenjörer
i reglerad befordringsgång bör avses för tjänstgöring vid
armétygförvaltningen, varvid motsvarande antal extra ordinarie tekniska
tjänster vid verket bör indragas. Indragningen av tjänster i verket
bör dock icke ske förrän erforderligt antal dylika arméingenjörer står
till förfogande. Detta beräknas icke vara fallet under de närmaste åren.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att bestämma den takt i vilken
indragningarna skall ske. Tills vidare bör därför gälla att i det fall arméingenjör
som här avses placeras i befattning vid verket en häremot svarande
civil tjänst skall hållas vakant.

I likhet med utredningen utgår jag från att för antagning såsom arméingenjör
på aktiv stat skall fordras en grundkompetens motsvarande examen
från högre tekniskt läroverk (gymnasielinje). Den ytterligare utbildning
som erfordras för vissa lärarbefattningar in. in. bör meddelas vederbörande
genom kompletterande utbildning. Av denna anledning tillstyrker
jag att arméingenjör skall kunna kommenderas till studier vid teknisk
högskola. Jämväl i samband med denna utbildning bör tillämpas ett system
med skuldförbindelser på sätt utredningen föreslagit.

Arméingenjör, som efter fullgjord värnpliktstjänstgöring om 630 dagar
antages i tygtekniska kåren, bör inplaceras i reglerad befordringsgång, omfattande
lönegraderna Af 12 under ett år, Ae 13 under två år samt Ae 15
för tid därefter.

Då jag anser mig böra fästa stor vikt vid att arméns verkstadschefer
besitter erfarenhet av civil verkstadsdrift tillstyrker jag den av utredningen
föreslagna anordningen att arméingenjör, som avses för placering i dylik

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

befattning, skall kunna beviljas tjänstledighet med C-avdrag under högst
två år för att praktisera vid större civilt företag inom verkstadsindustrien.
Vederbörande bör under tiden för tjänstledigheten erhålla stipendium med
1 200 kronor för år. Jag anser jämväl att ifrågavarande tid bör få tillgodoräknas
för uppflyttning inom den reglerade befordringsgången. Frågorna
om tillgodoräkning för löneklassuppflyttning och i pensionshänseende
torde få prövas av Kungl. Maj :t i varje särskilt fall.

De vägar som utredningen anvisat för att tillgodose försvarets behov
av högskoleutbildade tekniker anser jag väl värda att prövas. Jag biträder
alltså förslaget att arméingenjör skall beredas möjlighet att med statligt
stöd förvärva civilingenjörskompetens. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t
att på grundval av utredningens förslag meddela erforderliga bestämmelser
rörande ifrågavarande utbildning.

Kostnaderna för de lån som bör utgå under utbildningen samt för stipendier
åt arméingenjör föreslås av utredningen skola bestridas från arméns
avlöningsanslag. För egen del ansluter jag mig till statskontorets
uppfattning att lånen tills vidare bör utgå ur värnpliktslånefonden. Det
bör få ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa en kostnadsram för ifrågavarande
låneverksamhet. Medel för stipendier bör bestridas i enlighet med
utredningens förslag.

I likhet med utredningen anser jag att det med hänsyn till pågående
omläggning av arméns verkstadsorganisation är ogörligt att nu taga slutlig
ställning till mekanikerpersonalens omfattning och sammansättning.
Dessa frågor bör emellertid utredas så snart omständigheterna medger
det. I samband härmed bör förutsättningarna för en vidareutbildning av
ifrågavarande personal särskilt undersökas. Tills vidare utgår jag från
att nuvarande beställningar för tygverkmästare, tyghantverkare, armétekniker
och furirer överföres till tygtekniska kåren med undantag av en
beställning för förste tyghantverkare, som enligt utredningens förslag skall
utbytas mot civil tjänst. Furirsbeställningarna bör emellertid omvandlas
till civilmilitära beställningar för biträdande armétekniker i Ae 8 eller Ae 7.

De tjänster och beställningar som jag beräknar erforderliga i den nya
organisationen bör inrättas från och med nästa budgetår. Jag utgår därvid
från att sådana övergångsanordningar som utredningen förordat skall
få tillämpas i fråga om personal som icke kan eller icke önskar överföras
till beställning i den nya organisationen. Vissa tjänster och beställningar
bör därför övergångsvis få bibehållas utöver vederbörliga personalförteckningar
mot därav betingat vakanthållande. Det torde få ankomma på
Kungl. Maj:t att meddela de närmare bestämmelser för överföringen som
kan befinnas erforderliga. Kungl. Maj:t bör även bemyndigas att tillfälligt
byta ut högst tre beställningar för arméingenjör av 1. graden mot beställningar
för armédirektör av 1. eller 2. graden.

Såsom framgått av det föregående kommer viss kostnadsbesparing att

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 195S

uppstå, sedan organisationen blivit helt genomförd. För nästa budgetår
utgår jag emellertid från i stort sett oförändrade kostnader. Dock medför
förslagets genomförande viss ändrad kostnadsfördelning mellan olika anslag.
»

Utskottet

Den nuvarande organisationen av försvarets tygförvaltande verk
fastställdes av 1954 års riksdag. I samband därmed företogos icke
några ändringar av personalkårernas inom tygförvaltningstjänsten sammansättning,
som betingades av omorganisationen. Nämnda års riksdag
underströk emellertid angelägenheten av att denna fråga bringades till sin
snara lösning. Departementschefen har nu på grundval av 1954 års utredning
angående vissa personalkårer inom försvaret framlagt förslag i detta
avseende.

Förslaget i fråga innebär i stort, att tygförvaltningstjänsten inom armén,
där för närvarande äro verksamma tre personalkårer — fälttygkåren,
arméingenjörkåren och tygstaten -— uppdelas på allenast två kårer, nämligen
fälttygkåren och tygtekniska kåren. Den militära personalen föreslås
liksom hittills sammanhållen i fälttygkåren, avsedd att omfatta dels
tekniska stabsofficerare, dels övriga officerare inom tygförvaltningstjänsten
(tygofficerare), dels ock tygunderofficerare. Detta innebär en viss utbyggnad
av kåren. I tygtekniska kåren föreslås skola ingå huvuddelen av den
personal, som för närvarande tillhör arméingenjörkåren och tygstaten.
Arméingenjörernas arbetsuppgifter avses i fortsättningen huvudsakligen
komma att omfatta den tekniskt betonade materielens underhåll, vård och
reparation vid regionala och lokala myndigheter. Göromålen i fråga bliva
till följd härav i regel icke av sådan art, att för befattningarna erfordras
högre teknisk grundkompetens än den, som motsvarar högre tekniskt
läroverk.

Utskottet har vid sin granskning av förslaget funnit detsamma i och för
sig ägnat att åstadkomma en klarare gränsdragning mellan de olika personalkategorierna
och de för dem avsedda arbetsområdena. Vidare torde
förslaget medföra större möjligheter till ett rationellt utnyttjande av de
personella resurserna. Härtill kommer viss kostnadsbesparing att kunna
påräknas, sedan organisationen blivit helt genomförd.

Vad beträffar frågan om avvägningen mellan de olika personalkategorierna
inom armétygförvaltningen innebär förslaget, att de tekniskt utbildade
stabsofficerarna även i fortsättningen skola vid sidan av civila
tekniker och i viss mindre utsträckning arméingenjörer avses för de kvalificerade
teknikerbefattningarna i förvaltningen.

Med hänsyn till den pågående tekniska utvecklingen, som otvivelaktigt
kräver en förstärkning av den kvalificerade ingenjörspersonalen även på
försvarets område, kan ifrågasättas lämpligheten av att i den utsträckning

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

departementschefen förordat bibehålla tekniska stabsofficerare på ledande
befattningar inom förvaltningen. Personalkårsutredningen har för sin del
bedömt det icke i och för sig uteslutet, att nämnda stabsofficerare ersättas
med civila ingenjörer. Med hänsyn emellertid främst till bristen på kvalificerade
civila tekniker och till kravet på högre vapenteknisk utbildning hos
innehavare av dessa befattningar har det dock enligt utredningens mening
befunnits lämpligt att i fortsättningen alltjämt bibehålla de tekniska stabsofficerarna
för kvalificerade tekniska tjänster. Utskottet har för sin del
svårt att bedöma, i vad mån möjligheter icke föreligga att rekrytera dessa
befattningar med civilt utbildad personal.

Utskottet har uppmärksammat, att utredningsarbetet ännu så länge icke
är avslutat för marinens och flygvapnets del. Med hänsyn till att den
tekniska utvecklingen på förevarande område är likartad för samtliga försvarsgrenar
synes det angeläget att åstadkomma bästa möjliga samordning
och möjliggöra utbyte av kompetent personal mellan försvarsgrenarna, där
detta kan visa sig önskvärt. Även ändringar i avvägningen mellan försvarsgrenarna
kunna aktualisera omflyttningar av detta slag''. Det kan icke
anses uteslutet, att det framdeles kan visa sig lämpligt att närmare sammanknyta
försvarsgrenarnas tygförvaltningskårer. Det hade därför måhända
varit lämpligast att, såsom i motionen II: B 135 framhållits, försvarets
ingenjörsfrågor för de olika försvarsgrenarna hade lösts i ett
sammanhang och efter likartade linjer.

Utskottet har vid sin prövning av förslaget i denna del visserligen funnit
sig böra godtaga detsamma men utgår från att, därest framtida erfarenheter
så skulle visa, sådana ändringar vidtagas beträffande kårernas sammansättning
och verksamhetsområden, som kunna befinnas påkallade till gagn
för tygförvaltningstjänsten. Motionen II: B 135 avstyrkes alltså.

Utskottet tillstyrker, att fälttygkåren ställes under ledning av souschefen
vid armétygförvaltningen, om denne är militär, eljest av fälttygmästaren,
ävensom att arméöverdirektören blir chef för tygtekniska kåren.

Beträffande frågan om utbildningen av tekniska stabsofficerare och den
tygtekniska kårens personal finner utskottet icke anledning till erinran mot
vad departementschefen härutinnan förordat. Härav följer hl. a., att utskottet
biträder förslaget om att arméingenjörer må beredas möjlighet att
med statligt stöd förvärva civilingenjörskompetens. Ej heller har utskottet
något att invända mot att tekniska stabsofficerare må med åtnjutande av
enahanda förmån kommenderas till tekniska högskolor för kompletterande
teknisk utbildning. Det föreslagna systemet med skuldförbindelser såsom
villkor för dylik vidareutbildning synes böra godtagas.

Vad departementschefen i övrigt föreslagit under den nu ifrågavarande
punkten har icke givit utskottet anledning till särskilt uttalande.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

Statsutskottets utlåtande nr B 53 dr 1958

med avslag å motionen II: B 135, godkänna vad i propositionen
1958: 110 under punkten 2 föreslagits i fråga om personal
för tygförvaltningstjänsten vid armén.

3:o) Rationaliseringsverksamliet och andra organisationsförändringar
inom försvaret. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 3) att bemyndiga
Kungl. Maj:t att för budgetåret 1958/59 vidtaga de jämkningar i
fråga om personalorganisationen, som blir erforderliga med anledning av
beslut om organisationsändring beträffande förband in. in. — dock icke
såvitt avser personalstaterna för ordinarie personal — samt bereda särskild
ersättning åt personal, som med bibehållen löneställning bestrider göromål
vilka vid ny organisation ankommer på innehavare av högre tjänst.

Departementschefen har lämnat en översikt av det aktuella läget beträffande
den rationaliseringsverksamhet inom försvaret, som bedrives
genom statens organisationsnämnds försorg. Vidare har lämnats en redogörelse
för organisationsändringar på grund av beslutade sammanslagningar
och förändringar av vissa förband och skolor in. in. Därjämte har i
korthet redogjorts för den verksamhet, som bedrivits av försvarets personalnämnd
och organisationsnämnden för militärmusiken (prop. 1958: 110,
punkt 3, s. 159—166).

Departementschefen framhåller, att möjligheterna att besluta om organisationsändringar
med tillämpning under budgetåret 1958/59 beträffande
de förband in. m., i fråga om vilka förslag framdeles inkommer till Kungl.
Maj :t, bör tillvaratagas. Departementschefen förutsätter därför att — liksom
varit fallet för innevarande och tidigare budgetår — Kungl. Maj:t
jämväl för budgetåret 1958/59 skall äga vidtaga de jämkningar i fråga om
personalorganisationen, som blir erforderliga med anledning av beslut om
organisationsändring, givetvis dock alltjämt icke såvitt avser personalstaterna
för ordinarie personal, samt bereda särskild ersättning åt personal,
som med bibehållen löneställning bestrider göromål vilka vid ny organisation
ankommer på innehavare av högre tjänst.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj :t att för budgetåret
1958/59 vidtaga de jämkningar i fråga om personalorganisationen,
som bli erforderliga med anledning av beslut om
organisationsändring beträffande förband in. in. -— dock icke
såvitt avser personalstaterna för ordinarie personal -— samt
bereda särskild ersättning åt personal, som med bibehållen
löneställning bestrider göromål vilka vid ny organisation ankomma
på innehavare av högre tjänst.

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

4:o) Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 4) att dels besluta, att fortifikationsförvaltningen
skall organiseras efter i huvudsak de riktlinjer, som angivits i propositionen
1958: 110 under punkten 4, dels bemyndiga Kungl. Maj :t att inrätta ett under
överbefälhavaren direkt lydande stabsorgan, benämnt befästningsinspektionen,
dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för fortifikationsförvaltningen, som föranledes av vad som
föreslagits i förenämnda proposition, dels fastställa av departementschefen
förordad avlöningsstat för fortifikationsförvaltningen, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1958/59, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att
i anslutning till genomförandet av föreslagna personalförändringar för
nämnda budgetår beträffande fortifikationsförvaltningen vidtaga särskilda
övergångsåtgärder enligt vad som angivits i förenämnda proposition, dels
ock till Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar för samma budgetår anvisa
ett förslagsanslag av 6 550 000 kronor.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 3 020 000 kronor.

Förslag rörande fortifilcationsförvaltningens och
fortifikationskårens organisation

Den 25 februari 1955 uppdrog Kungl. Maj:t åt fortifikationsförvaltningen
att verkställa fortsatt utredning rörande den regionala och lokala
fastighetsförvaltningen inom försvaret och därmed sammanhängande spörsmål
samt att på grundval av utredningen avge förslag i fråga om den närmare
utformningen av organisationen och personaluppsättningen vid de
fastighetsförvaltande organen i såväl regional och lokal som central instans.

På grundval av förslag från fortifikationsförvaltningen hemställdes i
prop. 1956: 110, att den regionala och lokala fastighetsförvaltningen skulle
omorganiseras efter i huvudsak de riktlinjer, som angavs i propositionen.
Riksdagen beslöt i enlighet med denna hemställan (rd. skr. 1956: 279).
Den nya organisationen har varit i tillämpning sedan den 17 juni 1957.

Till fullföljande av Kungl. Maj :ts uppdrag har fortifikationsförvaltningen
i skrivelse den 28 december 1957 framlagt förslag till ändrad organisation
av fastighetsförvaltningen i central instans. Samtidigt har fortifikationsförvaltningen
efter samråd med cheferna för armén, försvarsstaben
och fortifikationskåren framlagt förslag till ändrad sammansättning
av fortifikationskåren.

Över förslaget har efter remiss yttranden avgivits av överbefälhavaren,
efter hörande av cheferna för armén, marinen och flygvapnet, samt försvarets
civilförvaltning, arméintendenturförvaltningen, försvarets förvaltningsdirektion,
statskontoret, riksräkenskapsverket, statens organisationsnämnd,
statens lönenämnd, försvarets civila tjänstemannaförbund, svenska arki -

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

tekters riksförbund, statsverkens ingenjörsförbund, svenska byggnadsingenjörers
riksförbund, Sveriges arbetsledareförbund, svenska officersförbundet,
svenska underofficersförbundet, Sveriges civilingenjörsförbund och
Sveriges akademikers centralorganisation.

Förslaget redovisas i prop. 1958: 110 å s. 167—186, vartill torde få hänvisas.

Förslag rörande befästningsinspektion

I skrivelse den 6 februari 1958 har överbefälhavaren framlagt förslag
angående organiserande av en befästningsinspektion. över förslaget har
efter remiss yttranden avgivits av försvarets civilförvaltning, civilförsvarsstyrelsen,
telestyrelsen, järnvägsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
vattenfallsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, statskontoret, statens organisationsnämnd,
rikets allmänna kartverk, riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap,
länsstyrelsen i Norrbottens län samt civilbefälhavarna i
första och fjärde civilområdena.

Förslaget redovisas i prop. 1958:110, s. 186 och 187, vartill torde få
hänvisas.

Departementschefen har anfört följande.

»Genom beslut av 1956 års riksdag omorganiserades fortifikations- och
byggnadsförvaltningen vid militärbefälsstaberna. Beslutet innebar, att teknisk
och annan expertis tillfördes staberna samt att åtskilliga arbetsuppgifter
överfördes dit från fortifikationsförvaltningen. Bland dylika arbetsuppgifter
må nämnas prövning av förslag till och fastställande av stater
för löpande underhåll av befästningar, kasernfastigheter och specialbyggnader,
detaljplanläggning och kostnadsberäkning av ej alltför omfattande
arbeten samt utförande och kontroll av flertalet förekommande arbeten.
Enligt den till grund för 1956 års beslut liggande arbetsfördelningen mellan
de olika instanserna skall fortifikationsförvaltningen utföra den slutliga
bearbetningen av utredningar om underhålls- och nybyggnadsbehov,
varpå framställningar till Kungl. Maj:t skall grundas. Fortifikationsförvaltningen
skall vidare fastställa den kostnadsram, som skall gälla för
underhållsverksamheten inom de regionala områdena, samt ange riktlinjer
i stort för användningen av underhållsmedlen. Ämbetsverket skall
planlägga och kostnadsberäkna alla mera komplicerade arbeten samt i
regel verkställa anbudsinfordran och anbudsprövning för dylika arbeten.
Huvuddelen av förekommande besiktningar skall även ankomma på ämbetsverket.
Vidare skall större utredningar av olika slag, planläggningsuppgifter,
behovsprövningar och angelägenhetsgraderingar på
längre sikt ävensom prövning av framställningar om medel för hastigt
uppkommande behov åvila centralorganet. Såsom ett led i den fortifika -

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

toriska rustningsplanläggningen skall bland annat centralt utarbetas planer
för tillgodoseendet i krig av behovet av byggnadsmateriel, verktyg och
arbetsmaskiner. Ärenden, som gäller markanskaffning och marköverlåtelse
samt den praktiska vården av jordbruks- och skogsfastigheter ävensom
frågor av juridisk-administrativ natur skall i väsentliga delar handläggas
centralt. En till vissa objekt i Stockholm med omnejd knuten lokal
förvaltning skall utövas av centralorganet. Slutligen skall fortifikationsförvaltningen
öva fortlöpande tillsyn och kontroll över de underlydande
organens verksamhet, följa den tekniska utvecklingen samt lämna nämnda
organ generella anvisningar i tekniskt, ekonomiskt och administrativt hänseende.

I samband med nyssnämnda omorganisation minskades fortifikationsförvaltningens
personal väsentligt. I avvaktan på översyn av den centrala
organisationen inrättades vid ämbetsverket endast ett fåtal tjänster, vilka
bedömdes omedelbart erforderliga för att verksamheten skulle kunna fungera.
Härjämte anmäldes att vissa förändringar i den centrala organisationen
vore nödvändiga för att den totala organisationen skulle fungera
effektivt. En jämförelse mellan de beräknade kostnaderna för den då
gällande och den av fortifikationsförvaltningen föreslagna organisationen
gav till resultat, att avlöningskostnaderna kunde vid oförändrad byggnadsvolym
beräknas minska med i runt tal 0,8 miljon kronor per år. Vid förslagets
framläggande framhölls att det givetvis icke vore möjligt att med
säkerhet bedöma hur den blivande omprövningen av den centrala organisationen
komme att ekonomiskt gestalta sig. Kostnaderna för den totala
fastighetsförvaltningen efter genomförandet av organisatoriska och därmed
sammanhängande förändringar i den centrala fortifikationsförvaltningen
förutsattes dock komma att understiga kostnaderna för den dåvarande
organisationen.

Det organisationsförslag, som nu framlagts av fortifikationsförvaltningen,
innebär — såsom framgår av den lämnade redogörelsen — att
den årliga besparing av i nuvarande indexläge 0,9 miljon kronor, som
ställdes i utsikt i 1956 års organisationsförslag, uppnås. Med hänsyn härtill
och då förslaget inrymmer förbättringar av organisationen i flera viktiga
avseenden och synes möjliggöra ett bättre utnyttjande av militärbefälsstabernas
nyligen utbyggda resurser, anser jag det angeläget att förslaget
lägges till grund för en omorganisation. Vad beträffar enskildheterna är
jag i vissa avseenden av eu annan mening än fortifikationsförvaltningen.
Härtill torde jag få återkomma i det följande.

Fortifikationsförvaltningens förslag om att organisera särskilda avdelningar
och sålunda införa ytterligare ett led i ämbetsverkets organisation
torde huvudsakligen ha föranletts av att cheferna för de tekniska byråerna
på grund av arbetsbelastningen icke kunnat ägna erforderlig tid åt viktiga
planerings- och samordningsfrågor. Jag delar ämbetsverkets uppfattning

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

om behovet av åtgärder för att avhjälpa de konstaterade olägenheterna av
nämnda chefers alltför stora arbetsbörda. Jag är emellertid icke beredd att
föreslå att avdelningar organiseras utan anser, att man får söka åstadkomma
lättnader dels genom omflyttning av arbetsuppgifter mellan fortifikationsförvaltningens
olika enheter i enlighet med ämbetsverkets förslag,
dels ock genom en instruktionsmässig omfördelning av ansvaret i riktning
mot underlydande chefer.

Fortifikationsförvaltningen har understrukit betydelsen i skilda hänseenden
av den verksamhet som bedrives vid befästningsbyråns forskningsoch
försökssektion. Jag delar helt ämbetsverkets uppfattning härutinnan.
Med hänsyn till det värde jag sålunda tillmäter ifrågavarande verksamhet
anser jag mig böra föreslå, att forskningsorganet bildar en fristående sektion,
forskningssektionen, under en forskningschef i Bp eller Br 3. Löneställningen
bör omprövas vid uppkommande ledighet å tjänsten.

Genom att såsom föreslagits föra den husbyggnadstekniska projekteringen
under enhetlig ledning synes mig uppenbara fördelar vara att vinna.
Jag delar uppfattningen, att det av ekonomiska skäl icke låter sig göra
att tillföra envar av de för planläggningen ansvariga enheterna tekniska
experter av olika slag även om detta skulle innebära vissa fördelar. Experterna
bör därför även enligt min mening hänföras till särskilda organ för
värme-, elektro- samt väg- och vattenbyggnadsområdena, vilka bör sammanhållas
i en byggnadsbyrå. Jag anser sålunda behov föreligga av en
värmesektion, en elektrosektion samt en väg- och vattenbyggnadssektion.
I byggnadsbyrån bör även ingå en planeringsdetalj, en bvggnadssektion
och en inköpssektion. Av vad nu sagts framgår, att jag icke funnit anledning
föreligga att till ett gemensamt organ sammanföra detaljplanläggning
och konstruktionsverksamhet för objekt under fastighetsfondens samtliga
delfonder.

Jag vill understryka fortifikationsförvaltningens uppfattning, att den
fortifikatoriska rustningsplanläggningen är av grundläggande betydelse för
befästningsverksamhetens funktionsduglighet i krig och att planläggningsarbetet
därför bör ledas av en högt kvalificerad fortifikationsofficer. Såsom
en konsekvens av vad jag nyss anfört bör denna verksamhet bedrivas inom
en i befästningsbyrån ingående sektion, planeringssektionen. I samma byrå
bör ingå en utredningssektion, en konstruktionssektion och en underhållssektion.

Behovet av en särskild byrå för handläggning av mark- och domänärenden
finner jag vara klart ådagalagt med hänsyn till den stora omfattning
arbetsområdet sedan flera år haft och, oavsett den framtida utformningen
av försvarsorganisationen, kan beräknas få. Jag ansluter mig sålunda
helt till förslaget att inrätta en markbyrå. Även omfattningen och
arten av den administrativa verksamheten nödvändiggör att markfrågorna
utbrytes ur den administrativa byrån.

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

Såsoin framgår av redogörelsen för remissyttrandena har försvarets
civilförvaltning och statens organisationsnämnd uttalat, att ärenden angående
inköp och försäljning av mark för flygfält bör överföras från flygförvaltningen
till fortifikationsförvaltningen. Försvarets förvaltningsdirektion
har jämväl uttalat sig i denna riktning. Chefen för flygvapnet har
förklarat, att handläggningen av flygvapnets markförvärvsärenden borde
närmare utredas. Organisationsnämnden har emellertid jämväl föreslagit,
att frågan om utnyttjande av den tekniska personalen vid militärbefälsstabernas
sektion VIII och i samband därmed frågan om överförande till
fortifikationsförvaltningen av nybyggnad och underhåll av militära flygfält
skall närmare utredas. För egen del anser jag vissa skäl tala för att
de nämnda markärendena överflyttas till handläggning av fortifikationsförvaltningen.
Det synes mig emellertid lämpligast att hela det angivna
frågekomplexet prövas i ett sammanhang. Det är min avsikt att låta utreda
dessa frågor och för riksdagen snarast möjligt framlägga de förslag utredningen
kan föranleda.

I fråga om sektionsindelningen kan jag med de ändringar, som föranledes
av att jag icke tillstyrker inrättandet av avdelningar, ansluta mig
till fortifikationsförvaltningens förslag. Jag kan sålunda icke dela statskontorets
uppfattning, att personalkontoret vid administrativa byrån bör
utgå ur organisationen, och stöder mig därvid på de erfarenheter, som
vunnits av den av 1956 års riksdag beslutade försöksuppdelningen av byråns
kanslisektion. Något behov av särskilt organisationskontor synes mig
icke föreligga. Jag vill emellertid i likhet med statens organisationsnämnd
understryka betydelsen av att ämbetsverkets interna arbetsformer effektiviseras.
Med hänsyn till att dylika organisationsfrågor nära sammanhänger
med behovet av personal synes det mig lämpligt att frågorna, som
inom fortifikationsförvaltningens speciella arbetsområde torde kräva fortlöpande
uppmärksamhet, knytes till personalkontoret. — Liksom i fråga
om försvarets materielförvaltande verk bör det ankomma på Kungl. Maj:t
att fastställa byråernas indelning i sektioner och fristående detaljer. Sektionernas
indelning i detaljer ankommer på fortifikationsförvaltningen. Jag
vill framhålla, att de i sektion ingående detaljerna ej får betraktas som
fasta organisationsenheter.

Chefsexpeditionens uppgifter ändras genom omorganisationen främst
därigenom att densamma efter inrättande av eu befästningsinspektion icke
längre skall fungera såsom expedition jämväl för chefen för fortifikationskåren.
Chefsexpeditionen skall bland annat omhänderha säkerhetstjänsten
för fortifikationsförvaltningens hela förvaltningsområde. Då i handläggningen
av dit hörande frågor ingår avvägning av militära säkerhetshänsyn
mot tekniska effektivitetskrav synes det mig lämpligt att verksamheten
inordnas i ett verkschefen direkt underställt organ, vilket bör stå
under ledning av eu kvalificerad fortifikationsofficer. Jag har således ingen
erinran mot förslaget i detta avseende.

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

Behovet av ett till befästningsinspektörens förfogande stående stabsorgan
har bestyrkts genom remissyttrandena från de civila myndigheter,
som närmast kommer att beröras av inspektionens verksamhet. Det synes
mig angeläget att fastslå, att inspektionens uppgifter i förhållande till de
i totalförsvaret engagerade civila myndigheterna skall vara att tillse, att
dessa myndigheters planläggning av befästningsanläggningar samordnas
med den militära operativa planläggningen, ävensom att lämna allmän information
om erfarenheter och rön på det fortifikatoriska området. I den
mån myndighet, som nu sagts, önskar bistånd i tekniska frågor med avseende
på detaljutformningen av viss anläggning bör sådant bistånd
liksom hittills lämnas av fortifikationsförvaltningen (befästningsbyrån).
Såsom överbefälhavaren föreslagit bör befästningsinspektionen härjämte
handlägga till stabsverksamhet hänförliga ärenden, som berör befästningsväsendets
utveckling och fortifikatorisk rustningsplanläggning, ävensom
ärenden rörande viss säkerhetstjänst, kodförteckningar och befästningsregister.
Vidare bör till inspektionen överföras ärenden, som berör ledningsorgan
vid befästningsbyggnadsverksamheten i krig, utbildning för
planläggning och ledning av befästningsarbeten, utrustning för fortifikatoriska
arbeten, försöksverksamhet vid trupp samt fortifikationskårens
personal. Arbetsuppgifterna och förhållandet till andra myndigheter bör
givetvis fastslås i särskild instruktion för befästningsinspektionen.

I fråga om personalberäkningar och lönesättning in. in. föreslår jag
följande förändringar i förhållande till fortifikationsförvaltningens förslag,
utöver vad som följer av vad jag tidigare angivit.

Jag kan icke tillstyrka ändrad lönegradsplacering av tjänsten för jägmästare
i Ao 25 vid markbyråns domänsektion. För byggnadsbyråns värmesektion
och elektrosektion samt kasernbyråns underhållssektion räknar jag
med byrådirektörer i Ao 26 såsom chefer. För den nuvarande innehavaren
av tjänsten som chef för byggnadsbyråns elektrosektion beräknar jag —
för vissa speciella arbetsuppgifter — en särskild tjänst i Ao 26. Tjänsten
bör vid ledigblivande indragas. Chefstjänsterna vid befästningsbyråns konstruktionssektion
och byggnadsbyråns väg- och vattenbyggnadssektion anser
jag böra inrättas i Ae 26 med tjänstebenämning byrådirektör. Jag är
icke beredd att redan nu föreslå inrättande vid administrativa byråns personalkontor
av en ordinarie tjänst för byrådirektör, då jag anser att någon
tids erfarenhet av de blivande arbetsuppgifternas art och omfattning är
önskvärd. För personalkontorets chef beräknar jag sålunda tills vidare en
tjänst för förste byråsekreterare i Ao 23. Då emellertid arbetsuppgifterna
under omorganisationens genomförande otvivelaktigt motiverar en högre
löneställning anser jag, att innehavaren av ifrågavarande tjänst bör tills
vidare liksom hittills få upprätthålla en tjänst för byrådirektör i Ag 24.
— Förslaget om ändrad lönegradsplacering av tjänsterna för byggnadsdirektör
kan jag icke tillstyrka.

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

Jag anser vidare, att följande tjänster bör inrättas i stället för av fortifikationsförvaltningen
föreslagna, inom parentes här angivna tjänster:

vid befästningsbyråns konstruktionssektion två tjänster för byrådirektör
i Ae 24 (Ae 26),

vid forskningssektionen två tjänster för laborator i Ae 26 (ABp 26), en
tjänst för forskningsingenjör i högst Ae 23 (högst Ae 24) och en tjänst för
assistent i Ae 17 (Ae 19),

vid kasernbyråns arkitekt- och konstruktionssektion en tjänst för arkitekt
såsom byrådirektör i Ae 24 (Ae26), en tjänst för förste byråarkitekt
i Ae 23 (Ae 24) och en tjänst för ingenjör i Ae 17 för konstruktion av matinrättningar
(Ae 19) samt vid samma byrås underhållssektion en tjänst
för förste byråsekreterare i Ae 23 (Ae21) och en byråingenjör i Ae 21
(Ae 23),

vid byggnadsbyråns värmesektion en tjänst för ingenjör i Ae 15 (Ae 17),
vid samma byrås elektrosektion en tjänst för förste byråingenjör i Ae 23
(Ae 24) och vid byråns inköpssektion en tjänst för ingenjör i Ael7 med
utbildning inom väg- och vattenbyggnadstekniska eller maskintekniska
facket (Ae 19),

vid markbyrån en amanuens i reglerad befordringsgång (Ae21) samt

vid administrativa byråns personalkontor en kansliskrivare i Ae 10
(Ae 13).

Den tjänst för maskinist i Ae 9, som överföres från Stockholms tygstation,
bör erhålla tjänstebenämningen reparatör.

För den befattning, som enligt fortifikationsförvaltningens förslag skulle
tillsättas med major, alternativt pensionerad officer i A: 29, räknar jag
med en arvodesbefattning. I avbidan på pågående utredning om löneställningen
för dylika befattningar föreslår jag att nämnda befattning hänföres
till A: 25 och befattningen som domänofficer till, oförändrat, A: 29.

I likhet med fortifikationsförvaltningen förutsätter jag att i organisationen
ingående tjänster i princip skall vara pensionsberättigande. I
frågan om ordinariesättning ansluter jag mig till fortifikationsförvaltningens
uppfattning, att för närvarande stor försiktighet bör iakttagas
och att sålunda ytterligare ordinarie tjänster bör inrättas endast då särskilda
skäl föreligger. Jag godtager ämbetsverkets förslag i denna del men
anser, att jämväl den vid chefsexpeditionen föreslagna tjänsten för byråinspektör
i lönegrad 21 bör av bland annat rekryteringsskäl inrättas såsom
ordinarie.

Fortifikationsförvaltningen har föreslagit en sådan principiell fördelning
av avlöningskostnaderna för den icke-ordinarie personalen mellan
avlöningsanslag och byggnadsanslag, att avlöningskostnader, som kan hänföras
till nybyggnadsverksamhet, skall bestridas från byggnadsanslag
medan avlöningskostnader för personal, som erfordras för underhålls- och
förvaltningsverksamhet, skall bestridas från avlöningsanslag. Vissa remiss -

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

myndigheter har ansett, att avlöningskostnaderna bör helt bestridas från
avlöningsanslag. Därvid har åberopats ett principuttalande i propositionen
1957:110, vilket emellertid avser försvarets materielförvaltande verk. Såsom
fortifikationsförvaltningen framhållit utgör kostnaden för avlöning av
den personal, som sysselsättes med ett nybyggnadsföretag, en del av den
verkliga kostnaden för företaget. För att man skall erhålla i görligaste mån
rättvisande byggnadskostnader och därmed även ett riktigt underlag för
beräkningen av underhållsanslag, anser ämbetsverket det vara ur principiell
synpunkt riktigt att låta sådana avlöningskostnader belasta byggnadsanslagen.
Försvarets förvaltningsdirektion har i sitt yttrande framhållit de
enligt min mening beaktansvärda synpunkterna, att det utgör ett särskilt
incitament till rationalisering och återhållsamhet med medel att låta avlöningskostnader
bestridas av byggnadsanslag samt att en övergång till
utnyttjande av avlöningsanslag skulle försvåra en successiv anpassning av
personalen efter inträffande förändringar i arbetsomfånget. Med hänsyn till
de delade meningar som yppats i förevarande fråga anser jag emellertid,
att den kan förtjäna att närmare utredas. Jag räknar tills vidare med den
av fortifikationsförvaltningen gjorda fördelningen av avlöningskostnaderna
mellan avlöningsanslag och byggnadsanslag.

För befästningsinspektionen beräknar jag nya beställningar å fortifikationskårens
stat för en major i Ao 23 och två kaptener i Ao 21. Vidare beräknar
jag för befästningsbyråns utredningssektion en ny beställning för
överstelöjtnant i utbyte mot en befintlig majorsbeställning. Jag är däremot
icke beredd föreslå utbyte av de befintliga alternativa beställningarna för
överstelöjtnant eller major mot beställningar för överstelöjtnant. Samtliga
för fortifikationsofficerare avsedda tjänster vid fortifikationsförvaltningen
bör redovisas i fortifikationskårens personalförteckning. Någon ytterligare
utökning av kårens officerskader kan jag f. n. icke föreslå. Jag har ingen
erinran mot den i detta sammanhang föreslagna utökningen av underofficerskadern
med en förvaltare i Ao 17 och en fanjunkare i Ao 13. I fråga
om fortifikationskårens personal återkommer jag med hemställan vid behandlingen
i det följande av arméns allmänna avlöningsanslag.

Vad beträffar befästningsinspektionens behov av ytterligare personal
synes mig intet vara att erinra mot förslaget enligt vilket tjänster för en
tekniker i Ae 10 och ett biträde i reglerad befordringsgång samt en arvodesbefattning
för pensionerad officer i A: 24, vilka nu finnes vid fortifikationsförvaltningen,
överföres till inspektionen. Såsom försvarets civilförvaltning
föreslagit bör nämnda tjänster och arvodesbefattning alltjämt
redovisas å fortifikationsförvaltningens personalförteckning, därvid bör
anges att de beräknats för befästningsinspektionen.

I ett flertal remissyttranden har anförts att -— liksom vid försvarets
övriga centrala förvaltningsmyndigheter, vilka 1954 omorganiserats —
översyn av fortifikationsförvaltningens organisation och personalbehov bör

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958 79

ske sedan den nya organisationen genomförts och någon tid varit i verksamhet.
Jag delar denna uppfattning.

Omorganisationen av fortifikationsförvaltningen bör successivt genomföras
under budgetåret 1958/59. Därvid kommer ett antal tjänster att utgå
ur organisationen. Det torde därför vara erforderligt att Kungl. Maj :t inhämtar
riksdagens medgivande att vidtaga vissa övergångsanordningar liknande
dem som vidtogs i samband med 1954 års omorganisation av försvarsförvaltningarna.
Jag återkommer med hemställan härom i det följande.

Den av mig i det föregående förordade omorganisationen av fortifikationsförvaltningen
innebär anslagsmässigt att fortifikationsförvaltningens
avlöningsanslag uppräknas med 3 530 000 kronor, varav i runt tal 400 000
kronor avser utgiftsökningar av automatisk natur, samt att medelsanvisningen
under arméns allmänna avlöningsanslag ökas med i runt tal 109 000
kronor. Å andra sidan beräknas medelsbehovet för avlöningskostnader
under sakanslag efter omorganisationens genomförande nedgå i sådan omfattning,
att man uppnår den av fortifikationsförvaltningen angivna besparingen
av i runt tal 450 000 kronor.

Förevarande anslag beräknar jag till (3 020 000 + 3 530 000 = ) 6 550 000
kronor enligt följande.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 1 108 000 (+ 598 000)
kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar
289 000 (— 131 000) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj :t, 10 380 (+ 540) kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 4 225 000
(+ 2 586 000) kronor;

Rörligt tillägg 917 620 (+ 145 460) kronor.

Inkomstposten Pensionsmedel, 331 000 kronor, torde utgå i anslutning
till vad jag anfört i ämnet vid behandlingen av försvarsdepartementets
avlöningsanslag i prop. 1958: 1 (bil. 6).

Med hänsyn till förhållandena i samband med genomförandet av den
ifrågavarande omorganisationen torde anslagsposten Avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal även för nästa budgetår böra betecknas förslagsvis.
Posten bör emellertid liksom hittills maximeras av Kungl. Maj :t.»

Utskottet

Enligt beslut av 1956 års riksdag omorganiserades den regionala
och lokala fastighetsförvaltningen inom försvaret. Detta beslut beräknades
medföra vissa nödvändiga ändringar i den centrala organisationen
till följd av ökade krav på ändamålsenlig och förutseende planläggning i
syfte att vinna bästa ekonomiska resultat. Fortifikationsförvaltningen har

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

nu verkställt utredning beträffande denna centrala organisation ävensom
rörande ändrad sammansättning av fortifikationskåren. Departementschefens
förslag bygger i huvudsak härpå.

Vid sin granskning av förslaget till omläggning av fortifikationsförvaltningens
organisation har utskottet funnit detsamma innebära en effektivisering
och förenkling av verksamheten genom den bättre arbetsfördelning
och rationellare arbetsordning, som eftersträvats. Den centrala organisationen
kommer genom förslaget att bliva nära anpassad efter den genomförda
regional- och lokalorganisationen. Härtill kommer, att i förhållande
till nuläget den förordade omläggningen medför viss kostnadsminskning.
Utskottet finner sig alltså böra tillstyrka, att omorganisationen kommer
till stånd i enlighet med de av departementschefen angivna riktlinjerna.

Utskottet finner övertygande skäl tala för att mark- och domänärendena
utbrytas ur den administrativa byrån och att för ändamålet inrättas en
särskild markbyrå. Det har ifrågasatts, huruvida icke ärenden rörande
inköp och försäljning av mark för flygfält borde överflyttas från flygförvaltningen
till fortifikationsförvaltningen. Utskottet finner i likhet med
departementschefen lämpligt, att denna fråga liksom spörsmålet om överförande
till fortifikationsförvaltningen av nybyggnad och underhåll av
militära flygfält blir föremål för utredning.

Utskottet tillstyrker inrättandet av en fristående forskningssektion och
finner i likhet med departementschefen behov föreligga av att byggnadsbyrån
tillföres en värmesektion, en elektrosektion och en väg- och vattenbyggnadssektion
ävensom att till samma byrå föras en planeringsdetalj,
en byggnadssektion och en inköpssektion.

Utskottet anser viktigt, att med hänsyn till den snabba utvecklingen på
det militärtekniska området ett särskilt stabsorgan, benämnt befästningsinspektionen,
tillskapas för att biträda befästningsinspektören. Mot förslaget
rörande vilka slag av ärenden, som skola hänföras till inspektionen,
har utskottet icke något att erinra.

Vad departementschefen förordat med avseende å personalberäkningar
och lönesättning m. in. synes utskottet böra godtagas.

Enligt beslut av 1956 års riksdag tillfördes fortifikationskåren tre nya
officersbeställningar. Enligt vad fortifikationsförvaltningen framhållit är
bristen på fortifikationsofficerare kännbar, vilket medfört att viktiga planläggnings-
och utredningsuppgifter måst eftersättas. I rådande läge är utskottet
dock icke berett tillstyrka någon ökning utöver vad departementschefen
föreslagit. Detta innebär, att å fortifikationskårens stat inrättas nya
beställningar för en överstelöjtnant och två kaptener samt en förvaltareoch
en fanjunkarbeställning.

Vid sin granskning av departementschefens förslag i övrigt under nu
förevarande punkt ha desamma icke givit utskottet anledning till särskilt
uttalande.

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) besluta, att fortifikationsförvaltningen skall organiseras
efter i huvudsak de riktlinjer, som angivits i propositionen
1958: 110 under punkten 4;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att inrätta ett under överbefälhavaren
direkt lydande stabsorgan, benämnt befästningsinspektionen; c)

bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för fortifikationsförvaltningen, som föranledes
av vad som föreslagits i förenämnda proposition;

d) fastställa följande avlöningsstat för fortifikationsförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 108 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe fattningar,

förslagsvis ................................. 289 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 10 380

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
...................................................... 4 225 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 917 620

Summa kronor 6 550 000

e) bemyndiga Kungl. Maj:t att i anslutning till genomförandet
av föreslagna personalförändringar för budgetåret
1958/59 beträffande fortifikationsförvaltningen vidtaga särskilda
övergångsåtgärder enligt vad som angivits i förenämnda
proposition;

f) till Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 6 550 000 kronor.

5:o) Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 4) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 475 000 kronor.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 305 000 kronor.

Fortifikationsförvaltningen har hemställt att anslaget höjes med 170 000
kronor.

6—son 58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. G samt. Nr B 53

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

ökning

1. ökat antal tjänstemän med avlöning från fortifikationsförvalt -

ningens avlöningsanslag ................................................... 160 000

2. Höjda löner och priser ................................................... 5 000

3. Anskaffning av skåp ...................................................... 5 000

170 000

Departementschefen biträder fortifikationsförvaltningens förslag.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
475 000 kronor.

6:o) Fortifikationsförvaltningen: Forskningsverksamhet m. m. Kungl.
Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 4) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 710 000 kronor.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 655 000 kronor.

Fortifikationsförvaltningen har hemställt att anslaget höjes med
1 045 000 kronor, varav 735 000 kronor till forskningsverksamhet och
310 000 kronor till fortifikatorisk rustningsplanläggning.

Departementschefen kan icke tillstyrka att anslaget uppräknas med
högre belopp än 55 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Fortifikationsförvaltningen: Forskningsverksamhet
m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett
reservationsanslag av 710 000 kronor.

7ro) Fortifikationsförvaltningen: Byggnads- och reparationsberedskapens
övningar m. m. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 4) att
till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 100 kronor.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 100 kronor.

Fortifikationsförvaltningen har hemställt att anslaget uppföres med
200 000 kronor.

Departementschefen kan icke tillstyrka en uppräkning av anslaget utan
föreslår att anslaget jämväl för budgetåret 1958/59 uppföres med ett formellt
belopp av 100 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr B 53 är 1958

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Fortifikationsförvaltningen: Bgggnadsoch
reparationsberedskapens övningar m. m. för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.

8:o) Fortifikationsförvaltningen: Byggnads- och reparationsberedskapens
materiel. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 4) att till
ifrågavarande ändamål för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 100 kronor.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 100 kronor.

Fortifikationsförvaltningen har hemställt att anslaget uppföres med
100 000 kronor.

Departementschefen kan icke tillstyrka att anslaget höjes utan föreslår
att detsamma även för budgetåret 1958''59 uppföres med ett formellt belopp
av 100 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Fortifikationsförvaltningen: Bgggnadsoch
reparationsberedskapens materiel för budgetåret 1958/59
anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.

9:o) Armétygförvaltningen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 5) att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för armétygförvaltningen, som föranledes av
vad som föreslagits i propositionen 1958: 110 under punkten 9, dels fastställa
av departementschefen förordad avlöningsstat för armétygförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1958/59, dels bemyndiga
Kungl. Maj:t att i anslutning till genomförandet av föreslagna
personalförändringar för nämnda budgetår beträffande armétygförvaltningen
vidtaga särskilda övergångsåtgärder enligt vad som angivits i förenämnda
proposition, dels ock till Armétygförvaltningen: Avlöningar för
samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 14 900 000 kronor.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 12 600 000 kronor.

Under rubriken »Vissa gemensamma frågor beträffande armétyg-, marinocli
flygförvaltningarna» har departementschefen i prop. 1958: 110 (s. 208
och 209) anfört följande.

»Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande har min företrädare i ämbetet
den 27 januari 1956 tillkallat tre sakkunniga för att verkställa viss
översyn av försvarsförvaltningarnas organisation in. in. De sakkunniga,
som antagit benämningen 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga, har

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

den 22 september 1956 framlagt betänkande (stencilerat) med synpunkter
och förslag i anledning av det ditintills verkställda översynsarbetet. På
nämnda betänkande grundat förslag har förelagts 1957 års riksdag (prop.
1957: 110, s. 3 ff.). De sakkunniga har vidare den 24 september 1957 framlagt
ett andra betänkande (stencilerat) med synpunkter och förslag i anledning
av översyn av försvar sförvaltningarnas organisation, innefattande
resultaten av de sakkunnigas översyn av arméintendenturförvaltningen,
marinförvaltningens intendenturavdelning, flygförvaltningens intendenturbyrå
samt försvarets sjukvårdsstyrelses materielbyrå och rent administrativa
enheter. Yttranden över detta betänkande har avgivits av överbefälhavaren,
chefen för armén, chefen för marinen, chefen för flygvapnet, försvarets
civilförvaltning, försvarets sjukvårdsstyrelse, fortifikationsförvaltningen,
armétygförvaltningen, arméintendenturförvaltningen, marinförvaltningen,
flygförvaltningen, försvarets förvaltningsdirektion, statskontoret
och Sveriges juristförbund. På sistnämnda betänkande, i vad det avser
försvarets sjukvårdsstyrelse och arméintendenturförvaltningen, grundade
förslag har förelagts 1958 års riksdag (prop. 1958: 1, bil. 6, punkterna 6
och 12).

I årets statsverksproposition har armétyg-, marin- och flygförvaltningarnas
avlönings- och omkostnadsanslag upptagits med allenast beräknade
belopp. Jag upptager i det följande dessa anslag till slutlig behandling,
varvid även behandlas de förslag rörande dessa myndigheter som framlagts
av 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga i förenämnda betänkande
den 24 september 1957. Rörande de allmänna principer, som legat till
grund för mina förslag, torde jag få hänvisa till vad jag anfört inledningsvis.
Härutöver vill jag i detta sammanhang framhålla, att kostnaderna
för de personalförstärkningar jag funnit mig böra tillstyrka till stor
del kompenseras av att jag även funnit det möjligt att föreslå indragning
av ett icke obetydligt antal tjänster. Med hänsyn till de sålunda förutsatta
indragningarna torde det vara erforderligt att Kungl. Maj :t inhämtar
riksdagens medgivande att vidtaga vissa övergångsanordningar
liknande dem som vidtogs i samband med 1954 års omorganisation av försvarsförvaltningarna.
Jag återkommer med hemställan härom i det följande
under respektive avlöningsanslag.»

Departementschefen har anfört följande.

»Under hänvisning till vad jag inledningsvis anfört framlägger jag nu
förslag till personalförändringar in. m. vid armétygförvaltningen för nästa
budgetår.

Vad först beträffar vapenavdelningen tillstyrker jag att ett robotkontor,
tills vidare direkt underställt avdelningschefen, inrättas med föreslagen
personaluppsättning. Jag räknar därvid med att under förevarande
anslag tillkommer en tjänst för byrådirektör i Ae 24. Jag föreslår vidare,

Statsutskottets utlåtande nr 8 53 år 1958

att för ändamålet inrättas beställningar under arméns allmänna avlöningsanslag
för en överstelöjtnant i Ao 26 (chef för kontoret) och två kaptener
i Ao 21. Beställningarna torde uppföras på fälttygkårens stat. Förslagen om
att inrätta tjänster för, vid 1. vapenbyrån en byråingenjör i Ae 19, avsedd
för infanterisektionen, i utbyte mot en biträdande ingenjör i Ae 13, vid

2. vapenbyrån en förste byråingenjör i Ae 23, avsedd för minsektionen,
samt vid ritkontoret en byråingenjör i Ae 21 kan jag biträda. Jag tillstyrker
vidare att en tjänst för förrådsförvaltare i Ae 13 vid kontrollbyråns mätdonssektion
uppflyttas till Ae 15.

Beträffande fordonsavdelningen tillstyrker jag att tjänster inrättas
för dels en byråingenjör i Ae 21 och en byråingenjör i Ae 19 vid fordonsbyråns
stridsfordonssektion, sistnämnda tjänst i utbyte mot en tjänst för
biträdande ingenjör i Ae 13 vid sektionen, dels ock en byråingenjör i Ae 21
vid ritkontoret.

Vid elektroavdelningen tjänstgör för närvarande ett antal kommenderade
kaptener. Enligt chefen för armén bör två av dessa ingå i armétygförvaltningens
organisation med placering såsom militärassistenter vid
telebyrån respektive radarbyrån. Arméchefen har därför föreslagit att två
kaptensbeställningar i År 21 uppföres på armétygförvaltningens stat. För
egen del tillstyrker jag förslaget men förutsätter därvid att två kaptensbeställningar
i Ao 21 under arméns allmänna avlöningsanslag hålles vakanta.
Jag återkommer med hemställan härom vid behandlingen i det
följande av sistnämnda anslag.

För elektroavdelningen tillstyrker jag inrättande av tjänster för dels
en byråingenjör i Ae 19 vid telebyråns truppradiosektion, dels en förste
byråingenjör i Ae 23 vid radarbyråns specialradarsektion, dels ock en byråingenjör
i Ae 21, en byråingenjör i Ae 19, en ingenjör i Ael7 och en
ingenjör i Ae 15 vid ritkontoret, i samband varmed tjänster för tre ingenjörbiträden
i Ae 12 vid kontoret kan utgå.

Vid verkstadsavdelningens krigsreparationssektion tjänstgör för
närvarande två kommenderade kaptener. Enligt chefen för armén bör
dessa ingå i armétygförvaltningens organisation med placering vid avdelningens
centralsektion. Arméchefen har därför föreslagit att två kaptensbeställningar
i År 21 uppföres på armétygförvaltningens stat. För egen
del tillstyrker jag förslaget men förutsätter därvid att två kaptensbeställningar
i Ao 21 under arméns allmänna avlöningsanslag hålles vakanta. Jag
återkommer med hemställan härom vid behandlingen i det följande av sistnämnda
anslag.

Administrativa byrån torde i enlighet med armétygförvaltningens
förslag böra förstärkas med en assistent i Ae 17, avsedd för organisationskontoret.

Vad härefter angår normaliebyrån kan, med hänsyn till den av mig
i det föregående förordade förstärkningen av sakorganens ritkontor, eu

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

tjänst för byråingenjör i Ae 19 vid standardiseringssektionen utgå. Jag
räknar vidare med att en tjänst för ingenjör i Ae 17 vid beskrivningssektionen
tillkommer.

För utbyggnad av den tekniska dokumentationstjänsten har föreslagits
inrättande av ett antal tjänster. För påbörjande av ifrågavarande utbyggnad
torde i enlighet med förslag av chefen för armén en beställning för
kapten i Ao 21 böra inrättas. Beställningen torde uppföras på fälttygkårens
stat. Jag förutsätter därvid, att en kaptensbeställning under arméns allmänna
avlöningsanslag hålles vakant. Härtill tager jag hänsyn vid beräkningen
i det följande av nämnda anslag.

Materielinspektionen torde i enlighet med armétygförvaltningens
förslag böra förstärkas med en tjänst för byråingenjör i Ae 19.

Vid anmälan av arméintendenturförvaltningens avlöningsanslag till
1958 års statsverksproposition förutsatte jag att en tjänst för kanslibiträde
i Ae 7 skulle inrättas vid armétygförvaltningen i utbyte mot
att en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål vid arméintendenturförvaltningen
indrogs. I anslutning härtill beräknar jag nu under
förevarande anslag medel för en kanslibiträdestjänst i Ae 7. Tjänsten
avses för tygförrådsbyråns centralsektion.

Vid mina överväganden rörande personalbehovet vid armétygförvaltningen
har jag funnit att ett antal lägre tekniska tjänster vid vapen-,
fordons- och ele k troa v delningarna torde kunna utgå ur organisationen.
Jag räknar i anslutning härtill med indragning av tjänster för en
ingenjör i Ae 15, två biträdande ingenjörer i Ae 13 och en tekniker i Ae 10.

I enlighet med grunderna för den reglerade befordringsgången för biträdespersonal
bör sju tjänster för kontorsbiträde i Ao 5 tillkomma i utbyte
mot motsvarande extra ordinarie tjänster.

Vid behandlingen i det föregående av personalkårutredningens förslag
rörande de militära och civilmilitära personalkårerna för tygförvaltningstjänsten
inom armén har jag tillstyrkt vissa personalförändringar berörande
armétygförvaltningens avlöningsanslag.

Utöver vad i det föregående anförts räknar jag icke med några personalförändringar
vid armétygförvaltningen för nästa budgetår.

Såsom angivits inledningsvis under Vissa gemensamma frågor beträffande
armétyg-, marin- och flygförvaltningarna torde Ivungl. Maj :t böra
utverka riksdagens bemyndigande att vidtaga erforderliga övergångsåtgärder
i samband med genomförandet av föreslagna personalförändringar.

Vid beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår tar jag hänsyn
till anslagsbelastningen och 1957 års löneplansrevision m. m.

Anslaget beräknar jag till 14 900 000 kronor enligt följande.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 5 291 000 (+ 1 321 000)
kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar
153 000 (— 149 000) kronor;

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj :t, 8 520 (+ 1 560) kronor;

Avlöningar till tillfälligt anställd personal 98 000 (+ 23 000)
kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 7 300 000
(+ 1 765 000) kronor;

Rörligt tillägg 2 049 480 (—910 560) kronor.

Inkomstposten Pensionsmedel, 249 000 kronor, torde utgå i anslutning
till vad jag anfört i ämnet vid behandlingen av försvarsdepartementets
avlöningsanslag i prop. 1958: 1 (bil. 6).

Anslagshöjningen utgör 2 300 000 kronor.»

Utskottet har icke något att erinra mot att ett robotkontor inrättas inom
vapenavdelningen och att detsamma tills vidare direkt underställes avdelningschefen.
Härför beräknade nya beställningar avses skola uppföras på
fälttygkårens stat.

Övriga av departementschefen nu förordade personalförändringar liksom
kostnadsberäkningarna tillstyrkas.

Utskottet vill erinra om att utskottet i det föregående under punkten 2
i samband med behandlingen av förslaget beträffande de militära och civilmilitära
personalkårerna för tygförvaltningstjänsten inom armén förordat
vissa personalförändringar berörande armétygförvaltningens avlöningsanslag.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att i anledning av förordade
personalindragningar under nu ifrågavarande anslag vidtaga vissa övergångsanordningar
liknande dem, som vidtogos i samband med 1954 års
omorganisation av försvarsförvaltningarna.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för armétygförvaltningen, som föranledes
av vad som föreslagits i propositionen 1958: 110 under
punkten 9;

b) fastställa följande avlöningsstat för armétygförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1958/59:

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 5 291 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe -

fattningar, förslagsvis ................................. 153 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t ....................................... 8 520

4. Avlöningar till tillfälligt anställd personal ...... 98 000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 7 300 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 2 049 480

Summa kronor 14 900 000

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att i anslutning till genomförandet
av föreslagna personalförändringar för budgetåret
1958/59 beträffande armétygförvaltningen vidtaga särskilda
övergångsåtgärder enligt vad som angivits i förenämnda proposition; d)

till Armétygförvaltningen: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 14 900 000 kronor.

10:o) Armétygförvaltningen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 5) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 100 000 kronor.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 940 000 kronor.

I anledning av automatiska utgiftsökningar föreslås anslaget skola uppräknas
med 110 000 kronor. Departementschefen räknar vidare med att
armétygförvaltningens kostnader, uppgående till omkring 50 000 kronor
per år, för förhyrningar av hålkortsmaskiner, vilka kostnader för närvarande
bestrides från sakanslag, från och med budgetåret 1958/59 i stället
skall belasta förevarande anslag. I övrigt räknar departementschefen icke
med några kostnadsförändringar under anslaget, som sålunda torde böra
upptagas till 1 100 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Armétygförvaltningen: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 100 000
kronor.

II :o) Marinförvaltningen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 6) att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för marinförvaltningen, som föranledes av
vad som föreslagits i propositionen 1958: 110 under punkten 11, dels fastställa
av departementschefen förordad avlöningsstat för marinförvaltningen,

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1958/59, dels bemyndiga
Kungl. Maj :t att i anslutning till genomförandet av föreslagna personalförändringar
för nämnda budgetår beträffande marinförvaltningen vidtaga
särskilda övergångsåtgärder enligt vad som angivits i förenämnda proposition,
dels oek till Marinförvaltningen: Avlöningar för samma budgetår anvisa
ett förslagsanslag av 9 700 000 kronor.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 8 770 000 kronor.

Vad i prop. 1958: 110 anförts under rubriken »Vissa gemensamma frågor
beträffande armétyg-, marin- och flygförvaltningarna» har i vissa delar
redovisats i det föregående vid behandlingen av armétygförvaltningens avlöningsanslag.
Härtill torde i detta sammanhang få hänvisas.

Departementschefen har anfört följande.

»Under hänvisning till vad jag inledningsvis anfört framlägger jag nu
de förslag till personalförändringar m. m. beträffande marinförvaltningen,
som jag räknar med för nästa budgetår.

Vad först angår vapenavdelningen föreslår jag att denna förstärkes
med en tjänst för byråingenjör i Ae 21, avsedd för torpedbyråns tubsektion.

I gällande organisationsplan för vapenavdelningens telebyrås radiosektion
finns bland annat upptagna en befattning för mariningenjör av 1. graden
eller förste byråingenjör i A 23, avsedd för chef för specialradiodetaljen,
samt en befattning för förste byråingenjör i A 23, avsedd för samma
detalj. Med hänsyn till föreliggande omständigheter torde ifrågavarande
befattningar böra omvärderas, varvid en tjänst för förste byråingenjör i
Ae 23 omvandlas till tjänst för marindirektör av 2. graden eller byrådirektör
i Ao 24 samt en tjänst för förste byråingenjör i Ae 23 nedflyttas till
tjänst för byråingenjör i Ae 21.

Ärenden rörande helikoptermateriel handlägges inom skeppsbyggnadsav
delningen. Marinförvaltningen har föreslagit att för dessa
ärenden inrättas en särskild sektion, direkt underställd avdelningschefen,
och att ett antal nya tjänster tillkommer för sektionen. För egen del tillstyrker
jag att en helikoptersektion inrättas men anser att denna tills
vidare bör ingå i skeppsbyggnadsavdelningens maskinbyrå. .lag räknar därvid
med alt personalbehovet kan tillgodoses genom omflyttningar av personal,
varvid en befattningshavare i A 23 vid sektionen torde få meddelas
förordnande att bestrida göromål, som eljest ankommer på byrådirektör i
A 24.

I enlighet med marinförvaltningens förslag torde inköpsavdelningens
inköpssektion böra förstärkas med eu tjänst för byråassistent eller
byråingenjör i Ae 19.

För verk stad sbyrån räknar jag med en ny tjänst för byråingenjör
i Ae21, avsedd för förrådssektionen.

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

Normaliebyrån torde böra förstärkas med en tjänst för byråassistent
i Ae 19, avsedd för förlagsdetaljen.

Såsom framgår av redogörelsen i det föregående har 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga
framlagt förslag rörande intendenturavdelningen.
Jag biträder de sakkunnigas förslag såvitt avser utbyte av en
tjänst för förste kontorsskrivare i Ae 15 mot tjänst för kansliskrivare i
Ae 10, utbyte av en kaptensbeställning i Ao 21 vid marinintendenturkåren
mot en arvodesbefattning för pensionerad officer i A: 24 samt indragning
av en tjänst för kontorsskrivare i Ae 13. Beträffande kaptensbeställningen
gör jag hemställan vid behandlingen i det följande av marinens allmänna
avlöningsanslag.

I sistnämnda sammanhang avser jag att framlägga förslag om viss förstärkning
av personalen för säkerhetstjänsten inom marinledningen. På
grund härav räknar jag i förevarande sammanhang med att en tjänst för
byråingenjör i Ae 19 skall indragas vid marinförvaltningens vapen- eller
skeppsbyggnadsavdelning. Jag räknar vidare med att vid vapen- och
skeppsbyggnadsavdelningarna tjänster skall indragas för två ingenjörer
i Ae 17, två ingenjörer i Ae 15 och två biträdande ingenjörer
i Ae 13.

Såsom angivits inledningsvis under Vissa gemensamma frågor beträffande
armétyg-, marin- och flygförvaltningarna torde Kungl. Maj :t böra
utverka riksdagens bemyndigande att vidtaga erforderliga övergångsåtgärder
i samband med genomförandet av föreslagna personalförändringar.

Vid beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår tar jag hänsyn
till anslagsbelastningen och 1957 års löneplansrevision m. m.

Anslaget beräknar jag till 9 700 000 kronor enligt följande:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 2 807 000 (+ 387 000)
kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar
141 000 (—84 000) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj :t, 1 920 (+ 360) kronor;

Avlöningar till tillfälligt anställd personal 65 000 (+ 15 000)
kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 5 352 000
(+ 1 162 000) kronor;

Rörligt tillägg 1 333 080 (—735 360) kronor.

Inkomstposten Pensionsmedel, 185 000 kronor, torde utgå i anslutning
till vad jag anfört i ämnet vid behandlingen av försvarsdepartementets
avlöningsanslag i prop. 1958: 1 (bil. 6).

Anslagshöjningen utgör 930 000 kronor.»

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

Utskottet finner bärande skäl tala för att en helikoptersektion inrättas
och anser i likhet med departementschefen lämpligt, att densamma tills
vidare ingår i skeppsbyggnadsavdelningens maskinbyrå, där ärenden rörande
helikoptermateriel nu handläggas. I det följande under kapitalbudgeten
kommer utskottet att tillstyrka medelsanvisning för påbörjande vid Berga
av en helikopterbas för marinen.

Av departementschefen föreslagna personalförändringar ha icke givit
utskottet anledning till erinran. Detsamma gäller kostnadsberäkningarna.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att i anledning av förordade
personalindragningar under marinförvaltningens avlöningsanslag vidtaga
vissa övergångsanordningar liknånde dem, som vidtogos i samband med
1954 års omorganisation av försvarsförvaltningarna.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för marinförvaltningen, som föranledes
av vad som föreslagits i propositionen 1958: 110 under
punkten 11;

b) fastställa följande avlöningsstat för marinförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 807 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe fattningar,

förslagsvis ................................. 141 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t ............................................. 1 920

4. Avlöningar till tillfälligt anställd personal ...... 05 000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 5 352 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 1 333 080

Summa kronor 9 700 000

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att i anslutning till genomförandet
av föreslagna personalförändringar för budgetåret
1958/59 beträffande marinförvaltningen vidtaga särskilda
övergångsåtgärder enligt vad som angivits i förenämnda proposition; d)

till Marinförvaltningen: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 9 700 000 kronor.

12:o) Marinförvaltningen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 6) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1958/59
anvisa ett förslagsanslag av 950 000 kronor.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 853 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

Vid behandlingen av marinförvaltningens oinkostnadsanslag för budgetåret
1957/58 i propositionen 1957: 110 (s. 70) anmäldes att 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga
i skrivelse den 12 oktober 1956 beräknat
marinförvaltningens medelsbehov för engångsanskaffning av viss kontorsteknisk
utrustning till 75 000 kronor. Vid beräkningen av anslaget för
nämnda budgetår räknades med en medelsanvisning för ändamålet av
35 000 kronor. För budgetåret 1958''59 anser departementschefen sig böra
tillstyrka att 45 000 kronor, varav 40 000 kronor för marinförvaltningen
och 5 000 kronor för marinstaben, beräknas under anslaget för anskaffning
av kontorsteknisk utrustning, vilket innebär att anslaget uppräknas med
10 000 kronor. I övrigt kan departementschefen endast tillstyrka att anslaget
uppräknas med hänsyn till kostnadsökningar av automatisk natur,
beräknade till 87 000 kronor. Totalt räknar departementschefen således med
ett ökat anslagsbehov av 97 000 kronor. Anslaget torde i enlighet härmed
böra uppföras med 950 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Marinförvaltningen: Omkostnader för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 950 000 kronor.

13:o) Flygförvaltningen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 7) att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för flygförvaltningen, som föranledes av vad som
föreslagits i prop. 1958: 110 under punkten 13, dels fastställa av departementschefen
förordad avlöningsstat för flygförvaltningen, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1958/59, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att
i anslutning till genomförandet av föreslagna personalförändringar för
nämnda budgetår beträffande flygförvaltningen vidtaga särskilda övergångsåtgärder
enligt vad som angivits i förenämnda proposition, dels ock
till Flygförvaltningen: Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 15 650 000 kronor.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 13 300 000 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

»Vid min bedömning av personalbehovet för flygförvaltningen för nästa
budgetår har jag, med utgångspunkt i vad jag inledningsvis anfört i ämnet,
funnit att främst robotbyrån, elektroavdelningen och flygplanavdelningens
försökscentral bör förstärkas.

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

Vad först angår flygplanavdelningen, försökscentralen, räknar
jag med att tjänster för en förste byråingenjör i Ae 23, en byråingenjör
i Ae21, tre ingenjörer i Ae 17 och en ingenjör i Ae 15 tillkommer. Jag
tillstyrker vidare förslag av chefen för flygvapnet att en beställning för
flygingenjör av 2. graden i Ao 21, avsedd för vapensektionens raket- och
bombdetalj, inrättas. Härom gör jag hemställan i det följande vid behandlingen
av flygvapnets allmänna avlöningsanslag.

Flygförvaltningen har hemställt att tjänsten för chef för försökscentralen
i Ao 26 uppflyttas till Bp 1. För egen del anser jag mig böra förorda
att tjänsten hänföres till Bo 1.

Beträffande flygplanavdelningen i övrigt tillstyrker jag att en tjänst
för byråingenjör i Ae 21 inrättas. Vidare tillstyrker jag förslag av chefen
för flygvapnet att en bland annat för assistent åt souschefen vid flygförvaltningen
avsedd kaptensbeställning i Ao 21 utbytes mot majorsbeställning
i Ao 23. Härom gör jag hemställan i det följande vid behandlingen
av flygvapnets allmänna avlöningsanslag.

De nya tjänsterna för flygplanavdelningen torde böra placeras vid sektioner
(motsvarande) i huvudsak i enlighet med förslag av 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga
i betänkandet den 22 september 1956.

Flygförvaltningens förslag om förbättrad löneställning för en tjänst för
ingenjörbiträde i Ae 12, avsedd för flygplanbyråns kontrollsektion med
vissa angivna arbetsuppgifter i Linköping, tillstyrker jag i den utsträckning
att jag föreslår att tjänsten uppflyttas till tjänst för ingenjör i Ae 15.

Flygförvaltningen har föreslagit att elektroa v del ningens luftbevakningsbyrås
sektion för telefonteknisk materiel benämnes sektion för luftförsvarscentraler.
Jag biträder förslaget.

För elektroavdelningen räknar jag under förevarande anslag med att
nya tjänster inrättas för en byrådirektör i Ae 24, två förste byråingenjörer
i Ae 23 och två byråingenjörer i Ae 21 samt att tjänster för tre biträdande
ingenjörer i Ae 13 och ett ingenjörbiträde i Ae 12 indrages. De
nya tjänsterna torde böra placeras vid sektioner (motsvarande) i huvudsak
i enlighet med förslag av 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga i
betänkandet den 22 september 1956. Vid den närmare prövningen av vilka
sektioner (motsvarande), som skall beröras av de föreslagna indragningarna,
torde i huvudsak böra följas de förslag i ämnet, som framlagts av
försvarsförvaltningssakkunniga i berörda betänkande.

Jag biträder vidare förslag av chefen för flygvapnet om att inrätta en
beställning för flygingenjör av 1. graden i Ao 23, avsedd för radarbyråns
utvecklingssektion. Hemställan härom gör jag i det följande under flygvapnets
allmänna avlöningsanslag.

För u n de rli ål 1 sa vdel n i n gen räknar jag med att nya tjänster inrättas
för eu flygingenjör av 1. graden eller förste byråingenjör i Ao 23,
avsedd för driftbyråns driftsektion, samt för en operatör i Ae 9 och eu

Statsulskottets utlåtande nr B 53 år 1958

operatör i Ae 7, avsedda för centralsektionens hålkortscentral. En tjänst
för kanslibiträde i Ae 7 vid centralsektionens expedition bör samtidigt utgå.

Flygförvaltningens förslag om att uppdela inköpsa v delningens
svenska inköpssektion på två sektioner anser jag mig icke böra biträda.
Av de föreslagna nya tjänsterna tillstyrker jag att en tjänst för assistent i
Ae 17, avsedd för räkningssektionen, inrättas.

Flygförvaltningen har ånyo framfört förslag om att robotbyrån skall
omvandlas till avdelning. Jag är icke för närvarande beredd att föreslå
någon omorganisation av byrån, vilken tills vidare torde få bibehållas
vid sin nuvarande organisation. Jag anser mig emellertid böra förorda
viss förstärkning av byråns personal och föreslår i detta hänseende att
under förevarande anslag tjänster inrättas för en byrådirektör i Ae 24,
fem förste byråingenjörer i Ae 23, fem byråingenjörer i Ae21, tre byråingenjörer
i Ae 19 och tre ingenjörer i Ae 17. I enlighet med förslag av
chefen för flygvapnet torde byrån vidare böra förstärkas med tjänster för
en förste trafikledare i Ae 21 och en trafikledare i Ae 17. Jag återkommer
med hemställan härom vid behandlingen i det följande av flygvapnets
allmänna avlöningsanslag.

Jag tillstyrker vidare att en beställning för major eller kommendörkapten
av 2. graden i Ao 23, avsedd för chef för försöksverksamheten, uppflyttas
till beställning för överstelöjtnant eller kommendörkapten av 1.
graden i Ao 26.

1956 års försvarsförvaltningssakkunniga har i sitt betänkande den 24
september 1957 framlagt förslag rörande intendenturbyrån. Jag biträder
förslaget, utom såvitt avser inrättande av en beställning för löjtnant
i Ao 17/13, och räknar sålunda under förevarande anslag med att en
kanslibiträdestjänst i Ae 7 vid centralsektionen utbytes mot tjänst för biträde
för skriv- och kontorsgöromål vid centralförrådet för intendenturmateriel,
att en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål vid centralsektionen
uppflyttas till kanslibiträdestjänst i Ae 7 samt att en tjänst
för byråassistent i Ae 19 vid materielsektionen uppflyttas till tjänst för
byråingenjör i Ae21. Vidare torde tjänstebenämningen å två tjänster för
förste kontorsskrivare i Ao 15 böra ändras till assistent. Jag återkommer
i det följande vid behandlingen av flygvapnets allmänna avlöningsanslag
med hemställan om uppflyttning av en beställning för förvaltare i Ao 15
vid centralförrådet för intendenturmateriel till Ao 17.

Flygförvaltningens förslag om att ombilda materialdetaljen inom normaliebyrån
till sektion anser jag mig icke böra biträda. Försvarets
klassifikationscentral torde i enlighet med flygförvaltningens förslag böra
förstärkas med en tjänst för byråingenjör i Ae 19.

I enlighet med flygförvaltningens förslag torde administrativa
byråns organisationskontor böra förstärkas med en tjänst för assistent
i Ae 17.

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

Förslag har framlagts om inrättande av en underrättelsecentral
vid flygförvaltningen. För påbörjande av uppbyggnaden av en dylik central
räknar jag för nästa budgetår med att tjänster inrättas för en förste
byråingenjör i Ae 23 och en byråintendent eller byråingenjör i Ae21.

Flygförvaltningen har framlagt förslag om inrättande av ett organ för
systemplanering. I likhet med överbefälhavaren anser jag att ett
dylikt organ bör provisoriskt tillkomma vid flygförvaltningen. Organet
bör tills vidare stå till souschefens direkta förfogande. Personalbehovet för
organet beräknar jag för nästa budgetår till en byrådirektör i Ae 26 och
en förste byråingenjör i Ae 23. Vid behandlingen i det följande av försvarets
forskningsanstalts avlöningsanslag tager jag ställning till framlagda
förslag om inrättande av ett organ för operationsanalys inom försvaret.

Utöver vad i det föregående anförts räknar jag icke med några personalförändringar
vid flygförvaltningen för nästa budgetår.

Vid beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår tar jag hänsyn
till anslagsbelastningen, löneklassuppflyttningar och 1957 års löneplansrevision
m. m.

Anslaget beräknar jag till 15 650 000 kronor enligt följande:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 4 188 000 (+ 648 000)
kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar
68 000 (— 62 000) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t, 7 880 (+ 540) kronor;

Avlöningar till tillfälligt anställd personal 98 000 (+ 23 000)
kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 8 800 000
(+ 2 305 000) kronor;

Rörligt tillägg 2 488 120 (—671 540) kronor.

Inkomstposten Pensionsmedel, 107 000 kronor, torde utgå i anslutning
till vad jag anfört i ämnet vid behandlingen av försvarsdepartementets
avlöningsanslag i prop. 1958: 1 (bil. 6).

Anslagshöjningen utgör 2 350 000 kronor.»

Utskottet bar funnit en förstärkning av flygförvaltningen påkallad särskilt
vad beträffar flygplanavdelningens försökscentral och elektroavdelning.
Detsamma gäller robotbyrån. Vad departementschefen härutinnan i
personalavseende förordat bar icke givit utskottet anledning till erinran.

Departementschefen bar föreslagit inrättandet inom flygförvaltningen av

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

ett organ för systemplanering. Med hänsyn till de betydande planeringsuppgifter
beträffande materielanskaffning in. m., som det ankommer på
nämnda ämbetsverk att lösa, vill utskottet tillstyrka, att ett dylikt organ
provisoriskt inrättas och har icke något att erinra mot att personalbehovet
härför tillgodoses i den av departementschefen föreslagna omfattningen.

Departementschefens i övrigt förordade personaländringar tillstyrkas
liksom anslagsberäkningarna.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att i anledning av föreslagna
indragningar under flygförvaltningens avlöningsanslag vidtaga vissa övergångsanordningar
liknande dem, som vidtogos i samband med 1954 års omorganisation
av försvarsförvaltningarna.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för flygförvaltningen, som föranledes
av vad som föreslagits i propositionen 1958: 110 under
punkten 13;

b) fastställa följande avlöningsstat för flygförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
......................................................... 4 188 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe fattningar,

förslagsvis ................................. 68 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t ....:.................................. 7 880

4. Avlöningar till tillfälligt anställd personal ...... 98 000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 8 800 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 2 488 120

Summa kronor 15 650 000

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att i anslutning till genomförandet
av föreslagna personalförändringar för budgetåret
1958/59 beträffande flygförvaltningen vidtaga särskilda övergångsåtgärder
enligt vad som angivits i förenämnda proposition.

d) till Flygförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1958/59
anvisa ett förslagsanslag av 15 650 000 kronor.

14:o) Flygförvaltningen: Omkostnader. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 7) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1958/59
anvisa ett förslagsanslag av 1 300 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 1 000 000 kronor.

Vid behandlingen av flygförvaltningens omkostnadsanslag för budgetåret
1957/58 i propositionen 1957: 110 (s. 93) anmäldes att 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga
i skrivelse den 12 oktober 1956 beräknat flygförvaltningens
medelsbehov för engångsanskaffning av viss kontorsteknisk
utrustning till 40 000 kronor. Vid beräkningen av anslaget för nämnda
budgetår räknades med en medelsanvisning för ändamålet av 30 000 kronor.
För budgetåret 1958/59 anser departementschefen sig böra tillstyrka att
10 000 kronor beräknas under anslaget för anskaffning av kontorsteknisk
utrustning. Departementschefen räknar vidare med ett ökat medelsbehov
under anslaget av sammanlagt 198 000 kronor för expenskostnader i anledning
av inflyttning i nya tjänstelokaler, expenskostnader i anledning av
de personalförstärkningar, som föreslagits vid behandlingen av flygförvaltningens
avlöningsanslag, kostnader för diverse anskaffningar och moderniseringar
av inventarier samt kostnader för flyttningsersättningar. I övrigt
kan departementschefen endast tillstyrka att anslaget uppräknas med hänsyn
till kostnadsökningar av automatisk natur, beräknade till 122 000 kronor.
Totalt räknar departementschefen således med ett ökat anslagsbehovav
300 000 kronor. Anslaget torde i enlighet härmed böra uppföras med
1 300 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Flygförvaltningen: Omkostnader för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av7 1 300 000
kronor.

15 :o) Försvarsstaben: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 8) att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för försvarsstaben som föranledes av vad som föreslagits
i propositionen 1958: 110 under punkten 15, dels fastställa av departementschefen
förordad avlöningsstat för försvarsstaben, med undantag
av försvarsväsendets radioanstalt in. in., att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1958/59, dels ock till Försvarsstaben: Avlöningar för
nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 15 800 000 kronor.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 13 547 000 kronor.

Chefen för försvarsstaben har hemställt att anslaget, såvitt avser försvarsstaben,
i den del varom här är fråga, höjes med 648 200 kronor. Beträffande
den närmare innebörden av förslaget torde få hänvisas till propositionen
1958: 110, s. 256—263.

7—865 58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 6 samt. Nr B 53

Statsutskottets utlåtande nr B 53 är 1958

Departementschefen har anfört följande.

»I sina anslagsäskanden för nästa budgetår framlägger chefen för försvarsstaben
förslag om att inrätta en planeringssektion (sektion IV), indelad
i en avdelning för allmän utveckling, en avdelning för teknisk utveckling
och en operationsanalysavdelning. Sektionen förutsättes skola
uppbyggas successivt. För nästa budgetår föreslås inrättande av tre militära
beställningar och en biträdestjänst. Arméchefen tillstyrker att en planeringssektion
tillkommer i försvarsstaben, och chefen för flygvapnet tillstyrker
i princip att ett planeringsorgan inrättas där. Marinchefen anser
däremot att en särskild undersökning av försvarsstabens organisation snarast
bör komma till stånd, varvid bland annat lämpligheten av att i den
nya organisationen inrymma ett planeringsorgan bör prövas, samt förklarar
sig dessförinnan icke kunna biträda försvarsstabschefens förslag till
ändrad organisation av försvarsstaben.

I det föregående har jag under Försvarets utformning på längre sikt
uttalat att jag tillmäter inrättandet av ett planeringsorgan inom försvarsstaben
särskild vikt. I anslutning härtill föreslår jag nu att en planeringssektion
tillkommer inom försvarsstaben, indelad i avdelningar för allmän
och teknisk utveckling samt operationsanalysavdelning. Till frågan om
tillgodoseende av operationsanalysavdelningens personalbehov tager jag
ställning i det följande vid behandlingen av forskningsanstaltens avlöningsanslag
i anslutning till att jag redogör för ett av överbefälhavaren
framlagt förslag rörande försöksorganisation för operationsanalys inom
försvaret. I detta sammanhang beräknar jag emellertid, i enlighet med
nämnda förslag, ett belopp av 50 000 kronor för arvoden till konsulter. För
planeringssektionen i övrigt kan jag icke tillstyrka att några nya tjänster
nu inrättas; personalbehovet torde få tillgodoses genom utnyttjande av
tillgänglig personal och personal, som kan frigöras från andra uppgifter
inom försvaret.

Till förslaget om att inrätta en centralavdelning är jag icke beredd att
nu taga ställning.

De av försvarsstabschefen föreslagna personalförändringar, som i sammanställningen
i det föregående redovisats under rubriken I. Nuvarande
organisation, kan jag icke tillstyrka i vidare mån än att jag föreslår dels
att nya tjänster inrättas — utan att dock särskilda medel beräknas härför
— vid arméavdelningen för ett kanslibiträde i Ae 7 och vid utrikesavdelningen
för en vaktmästare i Ae 7, dels ock att en tjänst för kontorist
i Ao 9, avsedd för handsekreterare åt överbefälhavaren, uppflyttas till
tjänst för kansliskrivare i Ao 10.

Kungl. Maj :t har den 10 oktober 1957 medgivit dels att chefen för
attachébyrån finge beordras att, med bibehållande av Stockholm som stationeringsort,
under högst 45 dagar per år tjänstgöra såsom armé- och
flygattaché vid beskickningen i Wien, dels ock att ifrågavarande befatt -

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

ningshavare för tjänstgöringen finge uppbära — utöver förmåner enligt
utlandsresereglementet — särskild ersättning med 2 000 kronor för år,
att bestridas från anslagsposten Särskilda löneförmåner för försvarsattachéer
och biträdande försvarsattachéer, delposten Prisutjämningstillägg.
För ortstillägg åt ifrågavarande attaché beräknar jag nu under förevarande
anslag ett belopp av 2 000 kronor. Jag föreslår därför att delposten
Ortstillägg för nästa budgetår uppräknas med nämnda belopp till 290 000
kronor. Delposten Förflyttningsbidrag torde för nästa budgetår böra uppräknas
med 7 000 kronor till 49 000 kronor. Beträffande övriga under
ifrågavarande anslagspost upptagna delposter räknar jag för nästa budgetår
med oförändrade medelsanvisningar.

Beträffande de tjänster, som av försvarsstabschefen föreslagits skola
ordinariesättas, tillstyrker jag att den för byrådirektör i Ae 24 vid signaltjänstavdelningen
avsedda tjänsten omvandlas till ordinarie.

Försvarsstabschefens förslag om att såsom extra ordinarie uppföra
tjänster för en förste byråsekreterare i Ag21, två amanuenser (byråsekreterare)
i Ag 19 och en kansliskrivare i Ag 10 vid utrikesavdelningen biträder
jag.

Vad försvarsstabschefen föreslagit rörande beställningar för militärassistenter
kan jag icke tillstyrka.

Kostnaderna för försvarsstabens avlöningar beräknar jag, med beaktande
av anslagsbelastningen, löneklassuppflyttningar och 1957 års löneplansrevision
in. in., till 5 178 000 kronor enligt följande.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 2 236 000 (+ 380 000)
kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar
227 000 (— 176 000) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t, 104 000 (+ 50 000) kronor;

Särskilda löneförmåner för försvarsattachéer och biträdande
försvarsattachéer 999 000 (+ 9 000) kronor, varav Ortstilllägg
290 000 (+ 2 000) kronor, Barnbidrag 59 000 (±0) kronor, Utomeuropeiskt
tillägg 35 000 (±0) kronor, Bidrag till automobilresor
16 000 (±0) kronor, Förflyttningsbidrag 49 000 (+ 7 000)
kronor, Prisutjämningstillägg 550 000 (±0) kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 1 050 000
(+ 245 000) kronor;

Rörligt tillägg 562 000 (—317 000) kronor.

Inkomstposten Pensionsmedel, 265 000 kronor, torde utgå i anslutning
till vad jag anfört i ämnet vid behandlingen av försvarsdepartementets
avlöningsanslag i prop. 1958: 1 (bil. 6).

För försvarsstabens avlöningar föreslår jag alltså en ökning i förhållande
till vad som anvisats för innevarande budgetår, 4 722 000 kronor,
med 456 000 kronor.

100

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

Kostnaderna för försvarsväsendets radioanstalt och medel för viss ytterligare
verksamhet vid försvarsstaben har för budgetåret 1957/58 beräknats
till 8 825 000 kronor, såvitt avser under förevarande anslag redovisade
kostnader. På sätt framgår av en inom försvarsdepartementet upprättad
promemoria, som kommer att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott,
beräknar jag motsvarande kostnader för budgetåret 1958/59 till
10 622 000 kronor, vilket innebor en ökning med 1 797 000 kronor.

Förevarande anslag bör alltså uppföras med (5 178 000 + 10 622 000 =)
15 800 000 kronor. Anslagshöjningen utgör 2 253 000 kronor.»

Utskottet finner skäl tala för att en planeringssektion tillkommer inom
försvarsstaben. Utskottet vill alltså tillstyrka förslaget härom och har icke
något att erinra mot att denna sektion indelas i en avdelning för allmän
utveckling, en avdelning för teknisk utveckling och en operationsanalysavdelning.
Kostnaderna härför beräknas till 50 000 kronor, avseende arvoden
till konsulenter. Några nya tjänster under förevarande anslag avses
icke för ändamålet. Utöver vad i denna fråga nu nämnts torde få hänvisas
till vad utskottet anfört under forskningsanstaltens avlöningsanslag.

Utskottet har ej heller i övrigt funnit något vara att erinra mot de under
nu ifrågavarande punkt verkställda beräkningarna eller vad departementschefen
i samband därmed anfört.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för försvarsstaben som föranledes
av vad som föreslagits i propositionen 1958: 110 under
punkten 15;

b) fastställa följande avlöningsstat för försvarsstaben, med
undantag av försvarsväsendets radioanstalt m. m., att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 236 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe fattningar,

förslagsvis ................................. 227 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 104 000

4. Särskilda löneförmåner för försvarsattachéer och

biträdande försvarsattachéer

a) Ortstillägg ................................. 290 000

b) Barnbidrag, förslagsvis .................. 59 000

c) Utomeuropeiskt tillägg, förslagsvis... 35 000

d) Bidrag till automobilresor, förslagsvis 16 000

e) Förflyttningsbidrag, förslagsvis ...... 49 000

f) Prisutjämningstillägg, förslagsvis ... 550 000 999 000

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

101

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, för -

slagsvis ...................................................... 1 050 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 562 000

Summa kronor 5 178 000

c) till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret 1958/59
anvisa ett förslagsanslag av 15 800 000 kronor.

16:o) Försvarsstaben: Omkostnader, Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 8) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1958/59 anvisa
ett förslagsanslag av 3 160 000 kronor.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 2 800 000 kronor.

För utgiftsstegringar av automatisk natur torde nu ifrågavarande del
av anslaget böra uppräknas med 40 000 kronor. Departementschefen har
därvid även räknat med en viss ökning av medelsbehovet för bränsle, lyse
och vatten med hänsyn till belastningen. I enlighet med försvarsstabschefens
förslag torde kostnaderna för viss specialutbildning, beräknade till
12 000 kronor, böra belasta den del av anslaget, som avses för viss verksamhet.
För litteratur och tidningar till försvarsattachéer samt för resekostnader
för försvarsattachén i Wien (jfr föregående punkt) räknar departementschefen
med ett ökat medelsbehov av 9 000 kronor. I övrigt räknar
departementschefen icke med några kostnadsförändringar under förevarande
del av anslaget, som sålunda torde böra uppräknas med 37 000 kronor
till 726 000 kronor.

Av den i det föregående omnämnda promemorian framgår att departementschefen
uppskattar medelsbehovet för omkostnader vid försvarsväsendets
radioanstalt in. in. till 2 434 000 kronor. Motsvarande kostnader
för budgetåret 1957/58 beräknades till 2 111 000 kronor. Det sammanlagda
medelsbehovet under anslaget uppgår således till 3 160 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Försvarsstaben: Omkostnader för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 3 160 000
kronor.

17:o) Försvarsstaben: Övningar. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 8) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1958/59 anvisa ett
reservationsanslag av 47 000 kronor.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 46 000 kronor.

Medelsanvisningen för försvarsstabens verksamhet under förevarande
anslag uppgår för budgetåret 1957/58 till 11 000 kronor. Försvarsstabs -

102

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

chefen hemställer att medelsanvisningen ökas med 1 000 kronor på grund
av 1956 års traktamentshöjning m. in. Departementschefen tillstyrker förslaget
och heräknar således medelsanvisningen för försvarsstabens verksamhet
till 12 000 kronor. Såsom framgår av förenämnda promemoria föreslår
departementschefen att 35 000 kronor anvisas för radioanstaltens
ifrågavarande övningsverksamhet, vilket innebär oförändrad medelsanvisning.
Den sammanlagda medelsanvisningen uppgår alltså till 47 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Försvarsstaben: Övningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 47 000 kronor.

18:o) Försvarsstaben: Anskaffning av krigskartor. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 8) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 350 000 kronor.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 350 000 kronor.

Departementschefen föreslår att anslaget uppföres med oförändrat belopp.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Försvarsstaben: Anskaffning av krigskartor
för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av
350 000 kronor.

19:o) Försvarsstaben: Anskaffning och underhåll av materiel. Kungl.
Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 8) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 1 236 000 kronor.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 986 000 kronor.

För verksamheten vid försvarsstaben räknar departementschefen för
budgetåret 1958/59 med oförändrad medelsanvisning, 86 000 kronor. Såsom
framgår av den under försvarsstabens avlöningsanslag omnämnda promemorian
föreslår departementschefen att för radioanstaltens verksamhet
under förevarande anslag anvisas ett belopp av 1 150 000 kronor (nu 900 000
kronor). Anslaget bör således upptagas med 1 236 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Försvarsstaben: Anskaffning och
underhåll av materiel för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 1 236 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

103

20:o) Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Kungl. Maj :t har
föreslagit riksdagen (punkt 9) att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga
de ändringar i vederbörliga personalförteckningar för armén samt de övriga
åtgärder, som föranledes av vad som föreslagits i prop. 1958: 110 under
punkten 20, dels bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende på personalförteckningarna
meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga delar samma
innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser som genom Kungl.
Maj:ts brev den 6 juni 1957 fastställts att lända till efterrättelse för tilllämpningen
av arméns personalförteckningar för budgetåret 1957/58, dels
godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för arméns anslag
till avlöningar till aktiv personal in. fl., att tillämpas under budgetåret
1958/59, dels ock till Armén: Avlöningar till aktiv personal in. fl. för samma
budgetår anvisa ett förslagsanslag av 232 100 000 kronor.

Vidare har i en inom andra kammaren av herr Wachtmeister väckt
motion (II: B 13) hemställts, att riksdagen måtte besluta att assistenterna
för frivilligfrågor vid armén, marinen och flygvapnet inplaceras i lönegrad
Ag 9.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 204 250 000 kronor.

Utskottet lämnar i det följande en kortfattad redogörelse i huvudsak
endast för de av departementschefen förordade ändringarna i personalförteckningarna
för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i
arvodesbefattningar. Vid framställningen följer utskottet den punktindelning,
som använts i propositionen 1958:110. För närmare kännedom
om de av departementschefen framställda förslagen torde få hänvisas till
propositionen.

1. I samband med sammanslagningen av A 5 och A 8 blev en överstebeställning
övertalig. Innehavaren av beställningen uppehåller befattning
som bibliotekarie vid arinéstaben men avgår med pension den 1 oktober
1958. Departementschefen föreslår i anslutning till arméchefens yrkande,
att ifrågavarande beställning för överste i Bo 1 vid A 8 efter nuvarande
innehavares avgång avses för stabsclief vid VI. militärbefälsstaben.

Vidare föreslår departementschefen att en majorsbeställning vid generalstabskåren
utbytes mot beställning för överstelöjtnant eller major i
Ao 26 eller Ao 23 vid kåren.

2. Den 7 februari 1958 har Kungl. Maj:t meddelat beslut om organisation
av K 4, bland annat innebärande att regementet den 1 juli 1958 ombildas
till bataljon, som administrativt anslutes till I 20. Därvid frigöres
en beställning för regementschef i Bo 1 vid kavalleriet. Arméchefen har
föreslagit att beställningen ombildas till beställning för överste i Bo 1 och
avses för biträdande infanteriinspektör. Departementschefen kan emellertid
icke tillstyrka arméchefens förslag utan föreslår, att beställningen in -

104

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

dragés vid nuvarande innehavares avgång. Beställningen torde övergångsvis
få avses för biträdande infanteriinspektör.

3. Under punkten 1 har departementschefen tillstyrkt arméchefens förslag
om att avse en överstebeställning för stabschefen vid VI. militärbefälsstaben.
Därvid kan vissa andra beställningar omdisponeras. I anslutning
till arméchefens i sammanhanget framförda yrkande föreslår departementschefen
att en nu för sektionschef vid militärbefälsstab avsedd kaptensbeställning
i Ao 21 vid generalstabskåren utbytes mot en beställning
vid krigshögskolan för major eller kapten i Ao 23 eller År 21, avsedd för
lärare i taktik och stabstjänst.

Vidare föreslår departementschefen att vid infanteriets kadettskola inrättas
en beställning för överfurir i Ao 9, avsedd för chef för handräckningsavdelningen.

4. I fråga om ingenjör trupper na är departementschefen icke beredd
föreslå andra förändringar än att en beställning för kapten i Ao 21
utbytes mot beställning för major i Ao 23, avsedd för bataljonschef vid
Ing 1.

Arméchefens under förevarande punkt redovisade förslag i fråga om
trängtrupperna är departementschefen icke nu beredd tillstyrka i
vidare mån än att han föreslår inrättande av en beställning för överfurir
i Ao 9, avsedd för arméns underhållsskola.

I enlighet med vad som anförts i årets statsverksproposition (bil. 6, s.
29) bör vid bifall till där framförda förslag beställningar vid trängtrupperna
för en överstelöjtnant eller major i Ao 26 eller Ao 23 samt en kapten
i Ao 21 indragas.

I fråga om fälttygkåren föreslår departementschefen, att en beställning
för kapten i Ao 21, avsedd för gruppchef vid ammunitionsförråd, tillkommer
i utbyte mot tre arvodesbefattningar för platschef i A: 24.

I anslutning till vad som anförts i det föregående vid behandlingen av
armétygförvaltningens avlöningsanslag räknar departementschefen därjämte
med nya beställningar vid fälttygkåren för en överstelöjtnant i Ao 26
och tre kaptener i Ao 21.

Vidare erinras om de förslag rörande fälttygkåren, som framlagts i
det föregående under avsnittet »De militära och civilmilitära personalkårerna
för tygförvaltningstjänsten inom armén».

Även tygstaten har varit föremål för behandling i sistnämnda sammanhang.
Departementschefen har därvid föreslagit inrättande av en tygteknisk
kår, bland annat omfattande huvuddelen av tygstatens personal.
Departementschefen har också uttalat, att frågorna om denna personals
omfattning och sammansättning bör utredas snarast möjligt. Departementschefen
är icke nu beredd tillstyrka arméchefens under förevarande punkt
redovisade förslag rörande tygstaten i vidare mån än att han föreslår att
22 beställningar för armétekniker i Ao 9 inrättas i utbyte mot samma antal
ordinarie beställningar för furir vid tygstaten.

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

105

I fråga om intendentur kåren erinras om att departementschefen
i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 51) uttalat att — vid bifall till där
framfört förslag om inrättande av en beställning för byråchef vid arméintendenturförvaltningen
— behovet av beställningar för överstelöjtnant
vid intendenturkåren nedgår med en.

Arméchefens förslag under förevarande punkt om inrättande av beställningar
för överstelöjtnant samt för major, avsedda för arméintendenturförvaltningen,
tillstyrker departementschefen. Med beaktande av förenämnda
uttalande i statsverkspropositionen föreslår departementschefen
således att antalet beställningar för överstelöjtnant i Ao 26 vid intendenturkåren
utökas med tre samt att två nya beställningar för major i Ao 23 inrättas
vid kåren. Däremot kan departementschefen icke tillstyrka förslaget
om inrättande av en ny beställning för förvaltare i Ao 17, avsedd för arméintendenturförvaltningen.
Då ämbetsverkets behov av förvaltare vid intendenturkåren
torde kunna tillgodoses inom ramen för nuvarande antal
beställningar, föreslår departementschefen att det i den föregående redogörelsen
omnämnda vikariatslöneförordnandet i A 15 upphör från och
med nästa budgetår. Vidare kan två vakanta beställningar för överste
i Bo 1 vid intendenturkåren utgå ur organisationen.

I samband med omorganisationen av I 20 och K 4 frigöres från och med
budgetåret 1959/60, bland andra, beställningar för en kapten i Ao 21 och en
förvaltare (i kassatjänst) i Ao 17, båda vid intendenturkåren. Till förstnämnda
beställning återkommer departementschefen i det följande. En beställning
för förvaltare (i kassatjänst) i Ao 17 bör indragas vid första uppkommande
ledighet i dylik beställning efter utgången av budgetåret 1958/59.

5. En beställning för överfurir i Ao 9 (tillsynsman) vid Bodens försvarsområdesstab
bör i fortsättningen redovisas vid VI. militärbefälsstaben.
Departementschefen har icke heller något att erinra mot att en nu för ambulansbilförare
avsedd överfurirsbeställning vid Bodens försvarsområdesstab
i fortsättningen avses för brandförman vid staben.

6. Arméchefens förslag om att överföra en vid A 4 övertalig arvodesbefattning
för expeditionsunderofficer i A:16 till II. militärbefälsstaben
kan departementschefen icke tillstyrka. Departementschefen föreslår att
befattningen indrages. Vidare kan arvodesbefattningarna för två verkstadsunderofficerare
i A: 16 vid I 11 och I 17 samt en kasernunderofficer i
A: 16 vid arméns underofficersskola indragas.

7. För departementschefens ställningstagande i frågan om organisationen
av Göteborgs och Bolnis försvarsområdesstab samt Göteborgs kustartilleriförsvarsstab
kommer departementschefen att närmare redogöra ä fortsättningen
under marinens motsvarande anslag. I fråga om de i sammanhanget
aktuella personalförändringarna vid armén föreslår departementschefen följande.
Förslaget om utbyte av en majorsbeställning i Ao 23 mot eu beställning
för överstelöjtnant i Ao 26 kan departementschefen icke tillstyrka.

106

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

Icke heller biträder departementschefen förslaget om att inrätta en ny beställning
för överstelöjtnant i Ao 26. Departementschefen anser emellertid
att den befattning (chef för utbildningsavdelningen), för vilken beställningen
avsetts, bör bestridas av en regementsofficer. För att detta skall
bli möjligt föreslår departementschefen, att ett vikariatslöneförordnande
såsom regementsofficer får meddelas. Förslagen om utbyte av två arvodesbefattningar
för pensionerad officer i A:24 mot en beställning för kapten
i Ao 21 vid vardera fälttygkåren och intendenturkåren kan departementschefen
icke tillstyrka. Departementschefen räknar emellertid med att
den i det föregående omnämnda beställning för kapten i Ao 21 vid intendenturkåren,
som frigöres i samband med omorganisationen av I 20 och
K 4, från och med budgetåret 1959/60 avses för ifrågavarande intendentbefattning,
varvid en av arvodesbefattningarna kan utgå. Vidare räknar
departementschefen med att en beställning för förvaltare i Ao 17 tillkommer
vid fortifikationskåren i utbyte mot en dylik beställning i Ao 15.
Förslaget om inrättande av en beställning för fanjunkare eller sergeant i
Ao 13 eller Ao 11 i utbyte mot en överfurirsbeställning kan departementschefen
icke tillstyrka. Såsom föreslagits bör en arvodesbefattning för försvarsoinrådesbefälhavare
i B: 3 indragas.

Övriga under denna punkt redovisade förslag avser dels indragning av
arvodesbefattningar och biträdestjänster vid Göteborgs-Halmstads försvarsområdesstab,
dels ock vissa personalförändringar med anledning av organiserandet
av Älvsborgs försvarsområdesstab. Departementschefen är icke
nu beredd att taga definitiv ställning till dessa förslag, som torde få närmare
övervägas i samband med fastställandet av den nya organisationen.
Det torde därvid få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta i frågan. I kostnadshänseende
räknar departementschefen emellertid med att förslagen
genomföres.

10. Departementschefen räknar med att en tjänst för maskinmästare i
Ao 12 vid A 1 uppflyttas till Ao 14. Fn tjänst för förrådsförman i Ao 9
vid A 8 kan indragas. Vidare föreslås, att en tjänst för skogvaktare i Ao 12
vid infanteriskjutskolan överföres till I 10.

11. I fråga om kontorspersonal i kassatjänst föreslår departementschefen,
att tjänsterna för två kansliskrivare i Ao 10 vid tygförvaltningsskolan
och arméns underofficersskola utbytes mot tjänster för förste kansliskrivare
i Ao 12. Vidare bör åtta kontoristtjänster i Ao 9 vid I 19, 120, 121,
A 3, Lv 4, Ing 2, Ing 3 och T 3 utbytas mot tjänster för kanslibiträde i Ae 7.

I fråga om biträdespersonal i kassatjänst föreslås att en tjänst för
kontorsbiträde i Ao 5 vid A 3 utbytes mot en tjänst för biträde för skrivoch
kontorsgöromål med halvtidstjänstgöring.

12. Behovet av nya kontorsbiträdestjänster i Ao 5 föreslås skola tillgodoses
genom omdisponering av nu befintliga tjänster.

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

107

13. En beställning på övergångsstat för musikdirektör av 2. graden i Ao
17 eller Ao 13 vid Lv 5 kan utgå ur organisationen.

Vidare föreslås utbyte av en beställning för styckjunkare eller sergeant
i Ao 13 eller Ao 11 vid A 9 mot en beställning för styckjunkare i Ao 13.

Arméchefen har föreslagit att löneförmånerna in. m. för assistenterna för
frivilligfrågor förbättras. Förslaget innebär, bland annat, att arvodet höjes
till belopp motsvarande lönegraden A 9. Departementschefen anser det
också skäligt, att ifrågavarande personal tillerkännes gynnsammare anställnings-
och lönevillkor än de nuvarande. För egen del föreslår departementschefen
att för assistenterna inrättas extra tjänster i lönegraden
Ag 7. Departementschefen räknar därvid med att 26 tjänster för
assistent i Ag 7 inrättas från och med budgetåret 1958/59. Tjänsterna bör
dock endast få utnyttjas under en sammanlagd tjänstgöringstid av 200
månader för år, semestrar icke inräknade. Antalet tjänstgöringsmånader
motsvarar det för budgetåret 1957/58 medgivna antalet.

Arméchefen har framlagt förslag om ändrad organisation beträffande
befäl i sjukvårdstjänst och hovslagar tjänst. Förslaget innebär, bland annat,
att beställningsmannabegreppet slopas för ifrågavarande personalkategorier
och att beställningarna överföres till förbandens stater. Departementschefen
anser förslaget vara väl ägnat att avhjälpa nuvarande svårigheter
i fråga om rekrytering m. in. och tillstyrker i allt väsentligt detsamma.

Vad beträffar sjukvårdsbefälet torde i enlighet med förslaget beställningar
för 13 fanjunkare och 23 sergeanter få överföras från trängtruppernas
stat till av omorganisationen berörda truppslag. Därvid bör som arméchefen
föreslagit sex sergeantbeställningar utbytas mot beställningar för
fanjunkare i Ao 13. För att undvika omplacering i samband med omorganisationen
bör i fråga om underofficerarna få vidtagas övergångsanordningar
i huvudsak överensstämmande med arméchefens förslag.

Arméchefen har angivit behovet av neställningar för underbefäl i hovslagartjänst
under budgetåret 1958/59 till 39 mot nu befintliga 52 beställningar.
Därefter kommer behovet att nedgå ytterligare. För egen del kan
departementschefen emellertid icke tillstyrka att för hovslagartjänsten
avses fler beställningar under budgetåret 1958/59 än 37. Dessa bör överföras
från kavalleriets stat till berörda förband. Antalet övertaliga beställningar
för underbefäl kommer således att uppgå till 15. Dessa bör, i mån
av vakanser per den 1 juli 1958, få omvandlas till beställningar för underbefäl
i instruktörstjänst eller vakttjänst.

Vid upprättande av personalförteckningarna för försvarsgrenarna kan
det stundom befinnas önskvärt, att möjlighet finnes att — för att bringa
förteckningarna i bättre överensstämmelse med de faktiska förhållandena

108

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

— redovisa beställning eller tjänst vid annat förband, skola etc. än som tidigare
skett. Eventuellt kan det därvid också vara lämpligt att ändra benämningen
av beställningen eller tjänsten. Behov av här avsedda ändringar
torde visserligen uppkomma endast i undantagsfall, men departementschefen
anser sig likväl böra föreslå, att Kungl. Maj :t inhämtar riksdagens
bemyndigande att vidtaga dylika ändringar i personalförteckningarna för
de tre försvarsgrenarna. Åtgärderna får givetvis icke innebära någon
organisatorisk förändring.

Jämlikt beslut av Kungl. Maj:t den 10 januari 1958 har åt den s. k.
personalkårutredningen uppdragits att ompröva behovet av en civilmilitär
veterinärkår och att framlägga de förslag angående det militära veterinärväsendets
organisation och ledning, som betingas av dess ställningstagande
i kårfrågan. På grund härav kan det befinnas lämpligt att — i avvaktan
på resultatet av utredningen — beställning för veterinär vid ledigblivande
icke återbesättes. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att förordna om
vakanthållande av här avsedda beställningar.

I detta sammanhang vill departementschefen erinra om de förändringar
i fråga om fältveterinärkåren, som föreslagits i årets statsverksproposition
(bil. 6, s. 50).

I anslutning till vad som anförts under fortifikationsförvaltningens avlöningsanslag
räknar departementschefen med att vid fortifikationskåren
tillkommer beställningar för en överstelöjtnant, två kaptener i Ao 21, en
förvaltare i Ao 17 och en fanjunkare i Ao 13. Vidare räknar departementschefen
i anslutning till uttalande under armétygförvaltningens avlöningsanslag
med att fem kaptensbeställningar i Ao 21 vakanthålles. Departementschefen
vill här även anmäla, att han avser att i det följande under
anslaget Armén: övningar in. m. föreslå inrättande av tre beställningar
för fanjunkare eller sergeant i Ao 13 eller Ao 11, avsedda för helikopterorganisation
för armén. Kostnaderna härför kommer att belasta förevarande
anslag. Slutligen erinrar departementschefen om de åtgärder rörande
vissa av arméns personalkategorier, som föreslagits i det föregående under
avsnittet De militära och civilmilitära personalkårerna för tygförvaltningstjänsten
inom armén.

Posten Pensionsmedel föreslås i anslutning till vad som anförts i årets
statsverksproposition (bil. 6, s. 13 ff.) utgå.

Det sammanlagda medelsbehovet under arméns anslag till avlöningar till
aktiv personal m. fl. skulle enligt departementschefens beräkningar uppgå
till 232 100 000 kronor eller 27 850 000 kronor mera än det belopp, som anvisats
för budgetåret 1957/58.

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

109

Utskottet. Under punkt 2 i det föregående liar utskottet tillstyrkt av departementschefen
framlagda förslag rörande de militära och civilmilitära
personalkårerna för tygförvaltningstjänsten inom armén. De i anledning
härav förordade personalförändringarna under förevarande anslag ha icke
givit utskottet anledning till erinran.

Under fortifikationsförvaltningens avlöningsanslag har utskottet tillstyrkt
viss utökning av fortifikationskåren. Kostnaderna härför ha inräknats
under nu förevarande anslag.

Vad beträffar löneförhållandena för de tre försvarsgrenarnas assistenter
för frivilligfrågor vill utskottet erinra om att månadsarvodet för denna
personal höjdes enligt beslut av 1955 års riksdag från 500 kronor till 650
kronor. Från och med den 1 juli 1957 höjdes arvodet med ytterligare 50
kronor. Med hänsyn till arten av det arbete, som dessa befattningshavare
utföra, finner utskottet skäligt, att desamma tillerkännas gynnsammare
anställnings- och lönevillkor än de nuvarande. Utskottet vill därför biträda
departementschefens förslag, att för denna personal inrättas extra tjänster.
I fråga om löneställningen har departementschefen ansett densamma böra
bestämmas till 7 lönegraden, under det att motionsvis förordats 9 lönegraden.
Utskottet har funnit sig böra stanna för departementschefens förslag
och vill härvid erinra om att ifrågavarande assistenter i allmänhet
icke fullgöra helårstjänst. Den föreliggande motionen avstyrkes alltså.

Av departementschefen i övrigt föreslagna personalförändringar vid
armén ha icke givit utskottet anledning till erinran. Även kostnadsberäkningarna
synas böra godtagas.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att beträffande de tre försvarsgrenarnas
personalförteckningar — i syfte att bringa förteckningarna i
bättre överensstämmelse med de faktiska förhållandena — redovisa beställning
eller tjänst vid annat förband, skola etc. än som tidigare skett
ävensom att därvid ändra benämningen av beställningen eller tjänsten.
Dessa åtgärder få, såsom departementschefen även förutsatt, givetvis icke
innebära någon organisatorisk förändring och endast ske i undantagsfall.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionen II: B 13,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i vederbörliga
personalförteckningar för armén samt de övriga
åtgärder, som föranledes av vad departementschefen i propositionen
1958: 110 under punkten 20 föreslagit;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende på personalförteckningarna
meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga
delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser
som genom Kungl. Maj:ts brev den 6 juni 1957 fastställts
att lända till efterrättelse för tillämpningen av arméns
personalförteckningar för budgetåret 1957/58;

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

c) godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till
avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret
1958/59:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................................... 132 700 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes -

befattningar, förslagsvis ........................... 7 830 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ..................... 1 690 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................................. 61 340 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... 31 230 000

Summa kronor 234 790 000

Särskilda uppbördsmedel

1. Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift 2 540 000

2. Bidrag till täckande av vissa kostnader för

arméns rid- och körskola ........................ 150 000

Nettoutgift kronor 232 100 000

d) till Armén: Avlöningar till aktiv personal m.fl. för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 232 100 000
kronor.

21 :o) Armén: Avlöningar ni. in. till värnpliktiga. Kungl. Maj :t har

föreslagit riksdagen (punkt 10) att dels fatta beslut i fråga om de värnpliktigas
förmåner i enlighet med vad som föreslagits i propositionen 1958: 110
under punkten 21, dels ock till Armén: Avlöningar m. in. till värnpliktiga
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 49 700 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Lars Larsson in. fl. (I: B 101) och den andra inom andra kammaren
av herr Alemyr m. fl. (II: B 133), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta
att från den 1 juli 1958 i enlighet med värnpliktsavlöningskommitténs
förslag genomföra höjningar av penningsbidragen, utöka antalet fria resor
samt införa utryckningsbidrag för värnpliktiga, ävensom att den beräknade
kostnadsökningen, 10 miljoner kronor, täckes genom motsvarande
minskning av anslaget till anskaffning av tygmateriel m. m. för armén,
dels ock förberörda motion II: Bl av herr Lundberg, vari hemställts,

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

111

såvitt nu är i fråga, att penningbidraget för dag räknat till värnpliktiga,
som inte fullgjort värnpliktstjänstgöring under sammanlagt 304 dagar,
skall utgöra tre kronor och femtio öre och för övriga värnpliktiga höjas
i förhållande därtill enligt nuvarande grunder, samt att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t må anhålla om utredning om de värnpliktigas krigsavlöning
med beaktande av vad i motionen i saken anförts.

Beträffande de skäl, motionerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas
till motionerna I: 436 och II: 525.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 48 600 000 kronor.

Innan försvarets civilförvaltnings äskanden upptages till behandling
lämnar departementschefen en kortfattad redogörelse för ett av 1954 års
värnpliktsavlöningsutredning avgivet betänkande med förslag till värnpliktsavlöningskungörelse
samt däröver avgivna utlåtanden.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande tillkallades i december 1954
t. f. expeditionschefen i civildepartementet G. Söderberg, byrådirektören
vid försvarsstaben U. S. Rosenblad samt ledamöterna av riksdagens första
kammare G. V. Sundelin och E. B. Holmqvist för att verkställa utredning
rörande ekonomiska och sociala förmåner för de värnpliktiga och deras
anhöriga och därmed sammanhängande frågor, därvid Söderberg anmodades
att såsom ordförande leda utredningsmännens arbete. Utredningen
har antagit benämningen 195i års värnpliktsavlöningsutredning. Sedan
utredningsarbetet nu slutförts, såvitt avser de värnpliktigas personliga
förmåner i samband med inskrivningsförrättningar och anbefalld tjänstgöring,
har utredningen den 10 september 1957 avgivit förenämnda betänkande
med förslag till värnpliktsavlöningskungörelse.

Vid uppgörande av förslaget har utredningen intagit den principiella
ståndpunkten, att innehållet i värnpliktsavlöningskungörelsen bör begränsas
till att avse den värnpliktiges personliga förmåner vid förrättning och
tjänstgöring, som ålägges honom jämlikt värnpliktslagens bestämmelser.
Författningsförslaget omfattar således icke sådana i gällande värnplikts,
avlöningskungörelse intagna föreskrifter, som avser förmåner till värnpliktiga
i samband med annan tjänstgöring än den nyss sagda. Utredningens
förslag innebär, bland annat, dels att penningbidragen höjes, dels att ett
särskilt utryckningsbidrag införes, dels att nuvarande rätt till rcsekostnadsersättning
vid in- och utryckningsresor m. m. i huvudsak borttages, dels
att antalet fria resor under övningsuppehåll och tjänstledighet utökas,
dels ock att rätten till premier utvidgas.

Penningbidrag och utryckningsbidrag

Enligt gällande bestämmelser utgår penningbidrag för dag räknat med
två kronor 50 öre till menig, som icke fullgjort värnpliktstjänstgöring
under sammanlagt 304 dagar, samt med tre kronor 40 öre till annan menig

112

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

och vicekorpral (motsvarande). Till värnpliktiga med högre tjänstegrad
utgår högre penningbidrag enligt en stigande skala. För kapten och högre
utgör penningbidraget 11 kronor för dag. Nuvarande belopp fastställdes
år 1952 (jfr prop. 1952: 1, bil. 6, s. 61).

Med beaktande av konsumentprisindex för juli 1957 jämfört med motsvarande
tal vid tiden för fastställandet av nuvarande penningbidrag finner
värnpliktsavlöningsutredningen att en höjning av lägsta penningbidraget
med 42 öre för dag i och för sig vore motiverad. Tages hänsyn jämväl
till den allmänna standardhöjningen inom landet, vilken enligt utredningen
bör komma även värnpliktiga till del, skulle en ytterligare höjning
vara erforderlig. Det må emellertid uppmärksammas, anför utredningen,
dels att priserna på de varuslag och tjänster, som är av natur att böra bestridas
med penningbidraget, icke genomsnittligt stigit lika mycket som
konsumentprisindex, dels ock att de värnpliktiga i viss mån redan blivit
delaktiga av den allmänna standardförbättringen i form av bättre förplägnad
och beklädnad m. m. Med hänsyn härtill samt till de statsfinansiella
konsekvenserna föreslår utredningen en inkomstförbättring med 50 öre för
menig med mindre än 304 fullgjorda tjänstgöringsdagar.

Värnpliktsavlöningsutredningen föreslår emellertid, att hälften av
nämnda inkomstförbättring eller 25 öre för dag skall tagas i anspråk för
utryckningsbidrag, avsett att täcka ofrånkomliga utgifter under tiden från
utryckningsdagen till första avlöningstillfället i civil verksamhet. Enligt
förslaget skall bidraget utgå till värnpliktig, som utrycker från första
tjänstgöring eller i omedelbar anslutning därtill fullgjord tjänstgöring, med
25 öre för envar av de 304 första dagarna av värnpliktstjänstgöringen. I
normalfallet kommer alltså utryckningsbidraget att utgöra 76 kronor.

Övrig inkomstförbättring för värnpliktiga bör enligt utredningen beredas
dem genom höjning av penningbidraget. Som framgår av vad förut anförts
skulle därvid det lägsta penningbidraget komma att höjas med 25 öre för
dag. I fråga om övriga penningbidrag föreslår utredningen en höjning,
som procentuellt ungefär motsvarar den nu angivna. Penningbidraget
skulle således utgå med två kronor 75 öre för dag till menig, som fullgjort
mindre än 304 dagar, med tre kronor 75 öre till annan menig och
vicekorpral (motsvarande) samt till övrigt befäl enligt en gradvis stigande
skala.

Utredningen föreslår vidare, att benämningen penningbidrag ändras
till terminslön. Därigenom erhålles överensstämmelse med terminologien
i krigsavlöningsreglementet.

Resor

I gällande värnpliktsavlöningskungörelse skiljes mellan fyra olika slag
av resor för värnpliktiga, nämligen resor i samband med inskrivning,
resor för inryckning till och utryckning från tjänstgöring, resor i tjänsten

Statsutskottets utlåtande nr B 53 dr 1958

113

samt resor vid övningsuppehåll och tjänstledighet. I fråga om resor i tjänsten
föreslår värnpliktsavlöningsutredningen ingen ändring av nu gällande
bestämmelser och i fortsättningen bortses från denna typ av resor.

Enligt nuvarande bestämmelser äger värnpliktig vid sådan resa, varom
här är fråga, rätt till fri resa medelst anlitande av erhållen färdhandling
eller — om han så önskar — rätt till resekostnadsersättning. Rätten för
den värnpliktige att välja alternativet resekostnadsersättning har ansetts
innebära betydande nackdelar. Sådana synpunkter framfördes redan av
riksdagens år 1953 församlade revisorer och understrykes ytterligare av
värnpliktsavlöningsutredningen. Därvid har bland annat följande omständigheter
åberopats. Utnyttjandet av rätten till resekostnadsersättning
i stället för möjligheten till fri resa medför merkostnader för försvaret.
Detta sammanhänger med att dylik ersättning utgår enligt den för allmänheten
fastställda tariffen, varigenom den överstiger den kostnad, som försvaret
haft att gottgöra statens järnvägar om den värnpliktige begagnat
sig av rätten till fri resa. Vidare uppstår ett inkomstbortfall för statens
järnvägar, då den värnpliktige med åtnjutande av resekostnadsersättning
färdas på annat sätt än med statens järnvägars trafikmedel. Den kanske
största nackdelen anses emellertid vara av administrativ art. Beräkningen
av resekostnadsersättningarna innebär nämligen en betydande arbetsbelastning
för de militära expeditionerna, i synnerhet som ifrågavarande förmån
utnyttjas i stor utsträckning. I många fall har för dessa arbetsuppgifter
måst anlitas extra personal och vid flera förband har det över huvud taget
icke ansetts möjligt att underkasta varje ärende den erforderliga granskningen.
Därjämte har från militärt håll framhållits värdet ur mobiliseringssynpunkt
av att in- och utryckning till repetitionsövningar sker under
de krigsmässiga förhållanden som resor med anlitande av erhållna färdhandlingar
innebär. — Utredningen anser de såväl ekonomiska som militära
olägenheterna vara avsevärda och föreslår att rätten till resekostnadsersättning
i princip avskaffas. Endast för de undantagsfall, då militär
färdhandling icke kan användas, anses förmånen av resekostnadsersättning
böra bibehållas.

Jämlikt 21 § värnpliktsavlöningskungörelsen äger värnpliktig vid övningsuppehåll
och tjänstledighet under värnpliktstjänstgöring åtnjuta fria
resor eller ersättning därför i en omfattning, som i princip motsvarar en
resa för varje tjänstgöringsperiod om tre månader. Värnpliktsavlöningsutredningen
har funnit det befogat att utvidga ifrågavarande förmån till
alt avse en resa för varje påbörjad tjänstgöringsperiod om två månader,
som tjänstgöringen avses omfatta. Av vad som anförts i det föregående
framgår emellertid att förmånen enligt utredningens förslag i princip begränsas
till fri resa och att således valmöjligheten mellan att begagna
erhållen färdhandling och att utfå resekostnadsersättning slopas.

Beträffande samtliga nu berörda resor, d. v. s. resor i samband med

8—885 58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. G sand. Nr B 53

114

Statsutskottets utlåtande nr B 53 dr 1958

inskrivning, in- och utryckningsresor samt resor under övningsuppehåll
och tjänstledighet, gäller att resorna skall företagas till eller från viss ort
till vilken den värnpliktige har en bestämd anknytning. Värnpliktsavlöningsutredningen
föreslår, att bestämmelserna ändras så att den värnpliktige
i princip får rätt till fri resa till respektive från valfri plats inom
riket. Därvid förutsätter emellertid utredningen, att militärtaxan för järnvägsresor
slopas och, beträffande de resor som här behandlas, ersättes
med ett medelprisberäkningssystem.

Premier

Enligt gällande värnpliktsavlöningskungörelse utgår till olika kategorier
värnpliktiga, som genomgått befälsutbildning, premier med varierande
belopp. Såsom villkor för premies erhållande gäller i princip att vederbörande
med godkännande vitsord genomgått den avsedda utbildningen.
Premie utgår emellertid som regel icke till den, som efter genomgången
kadettskola undergår fortsatt utbildning till officer (motsvarande) på
aktiv stat, och icke heller till den, som antagits som instruktörsaspirant.

Värnpliktsavlöningsutredningen anför, att avsikten med premierna är
att de skall utgöra kompensation för den längre tjänstgöringstiden för
befälsutbildade, underlätta återgången till civil verksamhet samt väcka
intresse för den förlängda utbildningen. Såsom utredningen framhåller
är det emellertid icke blott de till befälsutbildning uttagna värnpliktiga
utan även de s. k. specialisterna som fullgör längre tids tjänstgöring än
värnpliktiga i allmänhet. De kategorier som här åsyftas utgöres av värnpliktiga,
som fullbordat, idkar eller kommer att idka studier för utbildning
till ingenjör, läkare, tandläkare, apotekare, veterinär m. m. Sådan
värnpliktig äger Kungl. Maj :t ålägga en med sammanlagt högst 146
dagar förlängd tjänstgöring. Specialisterna är emellertid icke berättigade
till premier. Med hänsyn till angelägenheten av att åstadkomma en så
långt möjligt rättvis utjämning av värnpliktstjänstgöringens olägenheter
förordar värnpliktsavlöningsutredningen, att premier införes även för
specialisterna.

Vidare föreslår värnpliktsavlöningsutredningen upphävande av de bestämmelser,
som utestänger den som undergår fortsatt utbildning till
officer på aktiv stat eller som antagits till instruktörsaspirant från rätten
till premier.

Värnpliktsavlöningsutredningen anser, att de olika syften som, enligt
vad nyss anförts, avses med premierna skall tillgodoses på skilda sätt.
Sålunda skulle syftet att underlätta återgången till civil verksamhet tillgodoses
genom det i det föregående behandlade utryckningsbidraget. Övriga
syften bör enligt utredningen tillgodoses genom skilda slag av premier —
tjänstgöringspremie och utbildningspremie. Förslaget innebär i denna del
bland annat följande. Tjänstgöringspremie skall utgå till alla värnpliktiga

Statsntskottets utlåtande nr B 53 är 1958

115

med längre tjänstgöringstid än värnpliktiga i allmänhet. Premiebeloppet
skall motsvara 100 kronor för varje hel tjänstgöringsperiod om 20 dagar,
varmed den värnpliktiges tjänstgöring överstiger den, som fullgöres av
värnpliktiga i allmänhet. Något villkor om godkännande vitsord för
genomgången utbildning uppställes icke för erhållande av denna premie.
Utbildningspremie skall utgå till samma värnpliktskategorier, som för närvarande
tillerkännes premie för genomgången särskild utbildning. Specialisterna
kommer således icke att erhålla utbildningspremie. Såsom villkor
för erhållande av denna premie uppställes ett undantagslöst krav på godkännande
vitsord för genomgången utbildning.

I fråga om premienivån har utredningen föreslagit endast smärre förändringar
i förhållande till vad som gäller för närvarande. Summan av
tjänstgörings- och utbildningspremierna kommer därför enligt förslaget
att för huvudkategorierna befälsutbildade väsentligen motsvara den nuvarande
premien.

Den nu lämnade redogörelsen för värnpliktsavlöningsutredningens förslag
är inte uttömmande. Här har endast behandlats huvudprinciperna i
de förslag, som bland annat ur kostnadssynpunkt är av mera väsentlig
betydelse. För närmare kännedom om de sakkunnigas förslag i här icke
behandlade delar torde få hänvisas till betänkandet. I detta sammanhang
må endast anmärkas att utredningen föreslagit, att begravningshjälpen till
avliden värnpliktigs dödsbo skall höjas till 600 kronor.

Ett genomförande av värnpliktsavlöningsutredningens förslag skulle
enligt utredningens beräkningar medföra en ökning av de årliga försvarskostnaderna
med sammanlagt 10 000 000 å 12 000 000 kronor enligt följande.
Höjningen av penningbidraget (terminslönen) kostnadsberäknas
till cirka 5 500 000 kronor för år. Merkostnaden för utökning av antalet
fria resor torde enligt utredningen icke komma att överstiga 1 000 000 kronor
för år. Utredningen anser det emellertid icke osannolikt att kostnadsökningen
för de värnpliktigas resor över huvud taget blir ingen eller blott
ringa, beroende på att möjligheten att utbekomma resekostnadsersättning
enligt förslaget avsevärt inskränkes men de värnpliktiga likväl i betydande
omfattning kan antagas komma att färdas med egna fordon. Utvidgningen
av premierätten till nya kategorier värnpliktiga beräknas medföra en årlig
merkostnad av drygt 1 500 000 kronor. Kostnaderna för utryckningsbidrag
uppskattas till ungefär 3 500 000 kronor för år.

Anslagsäskamlcn in. in.

Försvarets civilförvaltning hemställer, att anslaget liöjes med 1 700 000
kronor. Ämbetsverket utgår därvid från nu gällande bestämmelser i fråga
om förmåner åt värnpliktiga.

116

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

I detta sammanhang torde få anmälas att Kungl. Maj:t i kommandoväg
meddelat beslut om ändring av inryckningstiderna för vissa
värnpliktskategorier vid armétruppförbanden inom VII. militärområdet
(Gotland).

I enlighet med grunder, som angivits i proposition 1952: 177 (s. 51),
äger inryckning till första tjänstgöring rum under maj månad för huvuddelen
av arméns värnpliktiga. För tillgodoseende av, bland annat, beredskapskraven
för Gotlands del har chefen för armén föreslagit en omläggning
av inryckningstiderna för värnpliktiga, uttagna för underbefälsutbildning,
och för värnpliktiga i allmänhet i fråga om första tjänstgöring
vid arméförband på Gotland så, att inryckning från och med utbildningsåret
1960—61 sker omkring den 6 februari respektive den 1 mars samt
övergångsvis under utbildningsåret 1959—60 den 23 mars respektive den
6 april 1959.

I yttrande över arméchefens förslag har överbefälhavaren erinrat om
att i den till ÖB-utredningen fogade studien särskilt påpekats, att för Gotlands
försvar i högre grad än tidigare gäller att omedelbart stridsberedda
styrkor är värdefullare än sådana som kan tillföras efter mobilisering och
med tidsödande transporter. Särskilda åtgärder måste därför vidtas i fråga
om utbildningsorganisationen m. om., så att beredskapskraven kan tillgodoses.
Arméchefens förslag utgör enligt överbefälhavaren en viktig åtgärd
i denna riktning.

Genom generalorder den 31 januari 1958, nr 283, har — med bifall till
arméchefens förslag — angivna inryckningstider fastställts för utbildningsåren
1959—61 för här berörda värnpliktskategorier.

Departementschef en

»Värnpliktsavlöningsutredningen har i sitt betänkande framlagt förslag,
som i principiella delar behandlats i det föregående under tre skilda avsnitt,
nämligen penningbidrag och utryckningsbidrag, resor samt premier.

Vad först beträffar penningbidrag och utryckningsbidrag har utredningen
föreslagit, att det lägsta nuvarande penningbidraget höjes med 25
öre för dag och att den inkomstförbättring, som enligt utredningen i övrigt
bör tillkomma de värnpliktiga, beredes dem genom utryckningsbidrag
med samma belopp för envar av de 304 första dagarna av värnpliktstjänstgöringen.
För egen del anser jag det i och för sig skäligt med en förbättring
av de värnpliktigas ekonomiska förmåner, men jag anser mig
likväl icke kunna tillstyrka utredningens förslag i nyss berörda delar. Förslaget
om ändrad benämning av penningbidragen finner jag icke skäl att
tillstyrka.

I fråga om de värnpliktigas resor i samband med inskrivningsförrättningar,
in- och utryckning samt övningsuppehåll och tjänstledighet innebär
utredningens förslag i huvudsak, att nuvarande rätt till resekostnads -

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

117

ersättning i princip slopas, att antalet fria resor utökas samt att resorna
skall få företagas till respektive från valfri plats inom riket. Enligt vad
som tidigare framhållits och som ytterligare understrykes av värnpliktsavlöningsutredningen
medför systemet med resekostnadsersättning en
arbetsbörda för de militära expeditionerna, som icke kan anses stå i rimlig
proportion till förmånens värde. Utredningens förslag i denna del innebär
så påtagliga fördelar ur administrativ synpunkt, att jag redan av denna
anledning anser mig böra tillstyrka förslaget. Även andra skäl kan emellertid
—■ såsom framgår av det föregående — åberopas till stöd för förslaget.
Givetvis bör möjligheten att utfå resekostnadsersättning alltjämt stå öppen
för sådana fall då militär färdhandling icke kan användas. Utredningens
förslag om utökning av antalet fria resor och om rätt att färdas till respektive
från valfri plats inom riket kan jag av kostnadsskäl icke tillstyrka. Utredningen
har visserligen icke ansett, att sistnämnda förmån skall behöva
medföra några större kostnadsökningar. För egen del finner jag det emellertid
icke osannolikt att ändrade regler i förevarande hänseende skulle kunna
medföra vissa kostnadsökningar. På någon punkt anser jag dock att rätten
till fri resa bör vidgas. Sålunda bör värnpliktig, som har sin bostad
eller annan bestämd anknytning utom riket, erhålla rätt till fri resa under
övningsuppehåll och tjänstledighet, dock endast såvitt avser den del av
färdsträckan som faller inom riket.

Utredningens förslag i fråga om premier för jämlikt värnpliktslagen fullgjord
tjänstgöring innebär bland annat att rätten till premier utsträckes till
att omfatta jämväl de s. k. specialisterna samt dem, som undergår fortsatt
utbildning till officer på aktiv stat (motsvarande) och dem som antages
som instruktörsaspiranter. Premierna indelas enligt förslaget i två skilda
typer — tjänstgöringspremier och utbildningspremier. Angående den närmare
innebörden härav hänvisas till vad jag anfört i det föregående. I
fråga om premienivån föreslås i princip ingen ändring. Jag anser utredningens
förslag beträffande premierna innebära stora fördelar ur såväl
rättvise- som rekryteringssynpunkt och tillstyrker att förslaget genomföres,
även om därigenom uppkommer vissa — dock mera begränsade — kostnadsökningar.
Jag vill påpeka att jag därmed ansluter mig till utredningens
förslag, att till specialisterna endast skall utgå tjänstgöringspremier. Icke
heller bar jag något att erinra mot utredningens förslag i fråga om premienivån;
vissa smärre jämkningar synes dock böra övervägas vid den fortsatta
beredningen av ärendet i syfte att undanröja omotiverade skiljaktigheter
mellan olika kategorier befälsutbildade.

Jag tillstyrker utredningens förslag om böjning av begravningshjälpen
till 600 kronor.

Härmed har jag tagit ställning till de mera principiella delarna av
värnpliktsavlöningsutredningens förslag. Såsom jag anfört i det föregående
är emellertid den här lämnade redogörelsen för utredning -

118

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

ens förslag icke uttömmande. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att
efter närmare överväganden fatta beslut i fråga om övriga av utredningen
framförda förslag ävensom beträffande de övergångsanordningar som kan
befinnas erforderliga. Här har endast behandlats förmåner under tjänstgöring
in. m. jämlikt värnpliktslagen. Jag förutsätter emellertid, att vad
som kommer att gälla härom skall kunna i tillämpliga delar föreskrivas
jämväl beträffande förmåner under tjänstgöring av motsvarande art, som
värnpliktiga fullgör jämlikt andra grunder.

Genomförandet av utredningens förslag i de delar jag tillstyrkt desamma
torde enligt utredningens beräkningar komma att medföra kostnadsökningar
för de tre försvarsgrenarna om sammanlagt cirka 500 000 kronor.
Sålunda beräknas utvidgningen av premierätten medföra merkostnader
under anslagen till avlöningar in. in. till värnpliktiga med cirka 1 500 000
kronor, men i gengäld räknas med en kostnadsminskning under reseanslagen
med ungefär 1 000 000 kronor till följd av inskränkningarna i rätten
att utfå resekostnadsersättning.

Medelsbehovet under förevarande anslag har av civilförvaltningen beräknats
till 50 300 000 kronor för nästa budgetår. Ämbetsverket har därvid
räknat med ett antal tjänstgöringsdagar av 14 208 000. För egen del beräknar
jag antalet tjänstgöringsdagar vid oförändrad organisation till cirka
14 100 000. Såsom i det föregående anförts under avsnittet »Försvarets
utformning på längre sikt» innebär den föreslagna försvarsorganisationen,
såvitt nu är i fråga, en minskning av antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga
vid armén. Till följd härav räknar jag i förevarande sammanhang
med ett antal tjänstgöringsdagar för nästa budgetår av i runt tal 13 640 000.
Med beaktande härav föreslår jag, att anslaget uppföres med 49 700 000
kronor, innebärande en höjning med 1 100 000 kronor. Jag räknar därvid
med att nämnda anslagsbelopp skall kunna täcka även de under nästa
budgetår uppkommande merkostnaderna under anslaget med anledning av
utvidgning av premierätten.»

Utskottet

Departementschefen har under förevarande punkt till behandling
upptagit vissa av 1954 års värnpliktsavlöningsutredning framförda förslag
rörande de värnpliktigas personliga förmåner i samband med inskrivningsförrättningar
och anbefalld tjänstgöring. Flertalet remissmyndigheter
ha i allt väsentligt tillstyrkt desamma.

Ett genomförande av utredningens förslag skulle enligt utredningens
beräkningar medföra en ökning av de årliga försvarskostnaderna med sammanlagt
10 å 12 miljoner kronor. Departementschefen har funnit sig endast
i vissa delar kunna tillstvrka detsamma, innebärande en kostnadsökning
för de tre försvarsgrenarna av sammanlagt cirka 500 000 kronor.

I motionerna I: B 101 och II: B 133 har emellertid yrkats bifall till de
delar av värnpliktsavlöningsutredningens ifrågavarande förslag, som icke

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

119

tillstyrkts av departementschefen. Detta innebär höjning av det lägsta
penningbidraget för de värnpliktiga med 25 öre för dag och en motsvarande
procentuell höjning av övriga penningbidrag, införandet av ett utryckningsbidrag
av 25 öre för dag samt en utvidgning av förmånen av fri resa till
att avse en tjänstgöringsperiod om två månader i stället för, såsom nu är
fallet, tre månader. Samtidigt härmed har hemställts, att härigenom uppkommande
till 10 miljoner kronor beräknade merkostnader täckas genom
motsvarande minskning av anslaget till anskaffning av tvgmateriel in. m.
för armén.

Utskottet vill erinra om att de värnpliktigas nu utgående penningbidrag
fastställdes år 1952. Utskottet finner därför skäl tala för en allmän höjning
av dessa bidrag med förslagsvis 25 öre om dagen för de värnpliktiga, som
fullgöra sin första tjänstgöring, och med gradvis stigande skala för övriga
värnpliktiga. Utskottet, som i det följande tillstyrker departementschefens
förslag om slopande av valmöjligheten mellan att begagna tillhandahållen
färdhandling och att utfå resekostnadsersättning, anser likaledes motiv
föreligga för en utökning av antalet fria resor. För innevarande budgetår
torde det emellertid icke vara möjligt att utan närmare utredning förorda
de merkostnader, om vilka här kunna bliva fråga. Att, såsom i motionerna
föreslagits, för ändamålet taga i anspråk arméns tygmaterielanslag anser
utskottet icke böra ifrågakomma. Utskottet, som alltså avstyrker motionerna
I: B 101 och II: B 133 samt II: B 1, sistnämnda motion såvitt nu är i fråga,
förutsätter, att Kungl. Maj :t undersöker möjligheterna att för nästa års
riksdag framlägga förslag om en förbättring av de värnpliktigas förmåner
i anslutning till vad utskottet sålunda förordat.

Beträffande de värnpliktigas resor gäller för närvarande, att värnpliktig
äger i förekommande fall rätt till fri resa medelst anlitande av erhållen
färdhandling eller rätt till resekostnadsersättning. Utskottet finner goda
skäl tala för det av värnpliktsavlöningsutredningen framlagda, av departementschefen
tillstyrkta förslaget, att rätten till alternativet resekostnadsersättning
i princip slopas. Utskottet biträder alltså detta förslag, som står i
överensstämmelse med de synpunkter i frågan, som framförts av riksdagens
år 1953 församlade revisorer. Vidare vill utskottet tillstyrka, att värnpliktigs
rätt till fri resa bör vidgas så till vida, att den som har sin bostad eller
annan bestämd anknytning utom riket bör kunna erhålla rätt till fri resa
under övningsuppehåll och tjänstledighet, dock endast såvitt avser den del
av färdsträckan, som faller inom riket.

Nu utgående premier till värnpliktiga ha ansetts utgöra kompensation
för den längre tjänstgöringstiden för befälsutbildade, underlätta återgången
till civil verksamhet samt väcka intresse för den förlängda utbildningen.
Mot bakgrunden härav synes det utskottet motiverat, att premier
införas även för de s. k. specialisterna, som fullgöra längre tids tjänstgöring
än värnpliktiga i allmänhet, samt för den som undergår fortsatt utbildning

120

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

till officer på aktiv stat eller antagits till instruktörsaspirant. Utskottet
tillstyrker alltså förslaget i dessa delar. Utskottet har heller icke något att
erinra mot att med hänsyn till de olika syften, som avses med premierna,
dessa uppdelas i tjänstgöringspremie, avsedd för alla värnpliktiga med
längre tjänstgöringstid än värnpliktiga i allmänhet, och utbildningspremie,
avsedd för samma värnpliktskategorier, som för närvarande tillerkännas
premie för genomgången särskild utbildning. Vidare har utskottet icke något
att invända mot vad departementschefen anfört beträffande premienivån.

Utskottet tillstyrker, att nu utgående begravningshjälp höjes till 600
kronor.

Med anledning av det i förenämnda motion II: B 1 jämväl framförda
yrkandet om utredning rörande de värnpliktigas krigsavlöning vill utskottet
erinra om att innevarande års förra riksdag behandlat frågan om
formen för riksdagens medverkan vid utfärdande av vissa avlöningsbestämmelser.
På förslag av Kungl. Maj :t godkände riksdagen därvid vissa
huvudgrunder för bl. a. krigsavlöningsbestämmelsernas avvägning. I samband
därmed bemyndigades Kungl. Maj :t att med iakttagande av dessa
grunder utfärda och besluta om ändringar i vederbörliga författningar.
Det förutsattes, att Kungl. Maj :t skulle i detalj utarbeta författningstexterna
och fortlöpande hålla dem aktuella med beaktande av ändringar
i fredsavlöningsbestämmelserna. Med hänsyn till vad sålunda förekommit
torde den föreliggande motionen, såvitt nu är i fråga, icke böra påkalla
någon riksdagens åtgärd.

Den av departementschefen verkställda beräkningen av förevarande anslag
har icke givit utskottet anledning till erinran.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
och med avslag å motionerna I: B 101 och II: B 133 samt
II: Bl, sistnämnda motion i vad den avser de värnpliktigas
penningbidrag,

a) fatta beslut i fråga om de värnpliktigas förmåner i enlighet
med vad departementschefen i propositionen 1958: 110
under punkten 21 föreslagit;

b) till Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 49 700 000 kronor;

II. att motionen II: B 1, i vad den avser skrivelse till Kungl.
Maj:t rörande de värnpliktigas krigsavlöning, icke må till
någon riksdagens åtgärd föranleda.

22:o) Armén: Familjebidrag. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 10) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1958/59 anvisa
ett förslagsanslag av 25 500 000 kronor.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 25 000 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

121

Försvarets socialbyrå har upprepat sitt tidigare framlagda förslag
om höjning av maximibeloppen för familjepenningen (jfr prop. 1957:1,
bil. 6, s. 64). Socialbyrån framhåller därvid, bland annat, att den icke
anser det sannolikt, att 1954 års värnpliktsavlöningsutredning skall
hinna framlägga något förslag, som hinner underställas 1958 års riksdag,
men att en höjning av maximibeloppen bör genomföras nu med hänsyn
till den eftersläpning i förhållande till livsmedelskostnaderna, som enligt
byrån kännetecknar familjepenningsbeloppen. Med hänsyn till familjepenningens
andel i de totala familjebidragskostnaderna beräknar socialbyrån
kostnadsökningen vid genomförande av förslaget till sex procent.

Försvarets civilförvaltning har hemställt, att anslaget höjes med
3 600 000 kronor. Ämbetsverket utgår vid sina beräkningar från av
socialbyrån lämnade uppgifter, enligt vilka familjebidragskostnaderna
per man och dag inom samtliga försvarsgrenar, med nu gällande familj ebidragsbestämmelser,
bör uppskattas till, under första tjänstgöring och
befälsutbildning en krona 15 öre samt under repetitionsövning fem kronor.
Med beaktande av uppgifter från chefen för armén om antalet
tjänstgöringsdagar och dessas fördelning på olika slag av tjänstgöring
har medelsbehovet vid oförändrade bestämmelser beräknats till avrundat
27 000 000 kronor. Sedan civilförvaltningen funnit sig böra tillstyrka
socialbyråns förenämnda förslag om höjning av maximibeloppen för
familjepenningen, innebärande en kostnadsökning av sex procent, har
medelsbehovet slutligt beräknats till 28 600 000 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

»Med hänsyn till stegringen av livsmedelskostnaderna anser jag det skäligt
att familjepenningens maximibelopp höjes. Jag finner det angeläget,
att åtgärden genomföres utan att förslag av värnpliktsavlöningsutredningen
avvaktas, och jag avser att framdeles framlägga förslag i ämnet för genomförande
från och med nästa budgetår.

Familjebidragskostnaderna för samtliga tre försvarsgrenar plägar i
första hand redovisas på arméns anslag till familjebidrag, varefter en schematisk,
procentuell fördelning av kostnaderna företages mellan de tre anslagen.
Med hänsyn härtill synes det lämpligt att bedöma försvarsgrenarnas
medelsbehov för familjebidrag i ett sammanhang. Detta medelsbehov
beräknar jag för nästa budgetår till 34 000 000 kronor. Därvid beaktar
jag, bland annat, dels den i det föregående föreslagna minskningen av antalet
tjänstgöringsdagar för värnpliktiga vid armén och marinen ävensom
den beräknade ökningen av antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga vid
flygvapnet, dels ock den höjning av familjepenningens maximibelopp som
föreslagils av försvarets socialbyrå. Med beaktande av antalet tjänslgöringsdagar
för värnpliktiga vid varje försvarsgren föreslår jag, att angivna
belopp fördelas i den ungefärliga proportionen 75, 10 och 15 procent.
1 enlighet härmed bör arméns anslag bestämmas till 25 500 000 kronor.»

122

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

Utskottet vill erinra om att innevarande års riksdag med hänsyn till
stegringen av livsmedelskostnaderna beslutat höja familjepenningens
maximibelopp. I överensstämmelse härmed tillstyrker utskottet det av
Kungl. Maj :t nu äskade anslaget.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Armén: Familjebidrag för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 25 500 000 kronor.

23 :o) Armén: Sjukvård. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

(punkt 11) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1958/59 anvisa
ett förslagsanslag av 2 350 000 kronor.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 2 350 000 kronor.

Försvarets sjukvårdsstyrelse har hemställt, att anslaget uppföres
med oförändrat belopp. Anslaget har därvid beräknats utan hänsynstagande
till kostnaderna för remisstandvården (jfr prop. 1957: 1, bil. 6, s.
68). Dessa kostnader har under budgetåret 1956/57 uppgått till cirka
86 400 kronor under förevarande anslag. Departementschefen har intet
att erinra mot sjukvårdsstyrelsens förslag.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Armén: Sjukvård för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 2 350 000 kronor.

24:o) Armén: Reseersättningar m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 12) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1958/59
anvisa ett förslagsanslag av 16 400 000 kronor.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 16 000 000 kronor.

Försvarets civilförvaltning hemställer, att anslaget höjes med 800 000
kronor.

Ökning Minskning

1. Nya utbildningskurser m. in., traktamentskostnader 300 000

2. Höjda järnvägstaxor ....................................... 600 000

3. Minskade flyttningskostnader ........................... 100 000

900 000 100 000

+ 800 000

Departementschefen har anfört följande.

»För egen del beräknar jag medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår
till 16 400 000 kronor. Jag räknar därvid med att förenämnda traktamentskostnader
för utbildning av kvartermästare och tolkar i fortsättningen
bestrides från förevarande anslag. Vidare beaktar jag övriga av civil -

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

123

förvaltningen angivna kostnadsförändringar. Därjämte påverkas medelsbehovet
av de i det föregående behandlade förslagen om dels minskning av
antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga, dels ock borttagande av rätten
för värnpliktiga att välja mellan fri resa och resekostnadsersättning
(jfr anslaget Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga). Vid bifall till dessa
förslag uppkommer en icke obetydlig minskning av det eljest föreliggande
medelsbehovet. Slutligen tager jag viss hänsyn till den betydande belastningen,
cirka 8 730 000 kronor, på anslaget under första hälften av innevarande
budgetår.»

Utskottet finner sig böra tillstyrka den äskade medelsanvisningen och
räknar därvid i likhet med departementschefen med att traktamentskostnader
för utbildning av kvartermästare och tolkar bestridas från förevarande
anslag.

Under arméns anslag till avlöningar in. m. till värnpliktiga har utskottet
avstyrkt ett motionsvis gjort yrkande om bl. a. ökat antal fria resor för de
värnpliktiga, varom utskottet vill här erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Armén: Reseersättningar m. m. för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 16 400 000
kronor.

25:o) Armén: Mathållning. Ivungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 13) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1958/59 anvisa
ett förslagsanslag av 42 000 000 kronor.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 41 800 000 kronor.

Arméintendenturförvaltningen har beräknat medelsbehovet under förevarande
anslag till 46 000 000 kronor för budgetåret 1958''59. För egen del
räknar departementschefen emellertid med ett anslag av 42 000 000 kronor,
innebärande en ökning med 200 000 kronor. Därvid beaktar departementschefen,
bland annat, den i tidigare avsnitt föreslagna minskningen av antalet
tjänstgöringsdagar för värnpliktiga.

Utskottet anser sig böra godtaga departementschefens anslagsberäkningar
och hemställer alltså,

att riksdagen må till Armén: Mathållning för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 42 000 000 kronor.

26:o) Armén: Beklädnad m. m. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 14) att dels godkänna i propositionen 1958: 110 angivna riktlinjer
för täckande av brister in. in. i krigsutrustningen av beklädnadsmateriel
och d rivmedelsu trust ning vid armén, dels till Armén: Beklädnad in. in. för

124

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 42 000 000 kronor,
dels bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva att därutöver beställningar av beklädnadsmateriel
må utläggas inom en kostnadsram av 30 000 000 kronor.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 35 000 000 kronor.

Arméintendenturförvaltningen hemställer, att anslaget höjes med
21 000 000 kronor.

Såsom anmälts under Avd. I har arméintendenturförvaltningen i skrivelse
den 27 februari 1958 framlagt förslag till intendenturmaterielplan för
armén under budgetåren 1958/66. Arméintendenturförvaltningens förslag
ansluter sig till det av arméchefen framlagda förslag till riktlinjer för
materielanskaffningen vid armén, för vilket redogjorts under Avd. I.

I förslaget till intendenturmaterielplan upptages kostnader för täckning
av brister i krigsförråd, för modernisering av krigsutrustningen samt för
engångsanskaffning av inventarier m. in. Arméintendenturförvaltningen anmäler
sin avsikt att, därest planen antages, för varje budgetår äska —
utöver anslag för fredsunderhåll — även den i planen upptagna kvoten för
budgetåret.

Med stöd av den föreslagna intendenturmaterielplanen avses skola regleras
verksamheten under arméns anslag till beklädnad m. m., inventarier
m. m„ anskaffning av drivmedelsutrustning, veterinärvård och hemvärnets
intendenturmateriel m. m.

Kostnaderna för intendenturmaterielplanen har beräknats till 170 miljoner
kronor (enligt prisläget den 1 juli 1957). Beloppets fördelning på
olika budgetår och olika anslag framgår av följande sammanställning
(miljoner kronor).

Anslag	58/59	59/60	60/61	61/62	62/63	63/64	64/65	65/66	Summa
Beklädnad m. m......	5,8	16,3	16,5	16,6	17,6	18,6	18,6	19,2	129,2
Inventarier m. m......	—	2,3	2,3	2,3	2,3	2,3	2,3	1,9	15,7
Anskaffning av drivme-									1 22,3
delsutrustning ......	3,0	3,0	2,8	2,7	2,7	2,7	2,7	2,7
Veterinärvård.........	—	0,12	0,12	0,12	0,12	0,12	0,12	0,115	0,835
Hemvärnets intendentur-
materiel m. m......	—	0,28	0,28	0,28	0,28	0,28	0,28	0,285	1,965
Summa	8,8	22,0	22,0	22,0	23,0	24,0	24,0	24,2	170,0
1 Häri ingår värdet av materiel för vilken beställningsbemyndigande lämnats med 7,5 mil-
joner kronor.

Departementschefen har anfört följande.

»Såsom jag anfört vid behandlingen av Avd. I anser jag det lämpligt att
-— i anslutning till framlagda förslag rörande riktlinjer och plan för anskaffningen
av intendenturmateriel vid armén — riktlinjer fastställes för

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

125

den verksamhet under anslagen Armén: Beklädnad in. m. och Armén: Anskaffning
av drivmedelsutrustning, som avser täckande av vissa brister i
krigsorganisationen. I fråga om anslaget Beklädnad m. m. bör verksamheten
i anslutning till föreliggande förslag inriktas på att täcka brister i
samt komplettera krigsutrustningen inom ramen för ett belopp av 129 miljoner
kronor under budgetåren 1958/66. Under anslaget till Anskaffning av
drivmedelsutrustning bör planläggningen under samma tidrymd avse anskaffande
av krigsutrustning till ett värde av 22 miljoner kronor. En närmare
prövning av medelsbehovet för varje särskilt budgetår under ifrågavarande
anslag torde få ske i samband med medelsäskandena. Det torde
få ankomma på Kungl. Maj :t att, därest så anses erforderligt, meddela
anvisningar beträffande ifrågavarande anskaffningsplanering.

Anslaget Armén: Beklädnad m. in. kan inom den ram, som bestämts för
försvarsutgifterna under nästa budgetår, uppföras med ett belopp av
42 000 000 kronor. Jag beräknar dagskostnaderna för olika personalkategorier
i enlighet med arméintendenturförvaltningens förslag. I fråga om
värnpliktiga in. fl. räknar jag med i runt tal 13 650 000 tjänstgöringsdagar
samt i fråga om icke-ordinarie furirer m. fl. med 865 000 tjänstgöringsdagar.
Med beaktande av medelsbehoven för skidmateriel samt för försök
m. m. anser jag, att i runt tal 36 000 000 kronor erfordras för den löpande
verksamheten. Härvid kan ett belopp av 6 000 000 kronor avses för bristtäckning
och komplettering.

I det föregående har jag tillstyrkt, att ett program antages för täckande
av brister i och komplettering av arméns krigsutrustning av beklädnadsmateriel
under budgetåren 1958/66. Anskaffningen enligt programmet omfattar
129 miljoner kronor. För att ge planläggningen för de närmaste budgetåren
största möjliga stadga och samtidigt tillvarataga de möjligheter
till besparingar, som kan erhållas genom utläggande av större beställningar
i ett sammanhang, bör arméintendenturförvaltningen få möjlighet att under
nästa budgetår utlägga vissa beställningar utöver anslagets ram. Jag
föreslår, att ämbetsverket erhåller bemyndigande att utlägga beställningar
inom ramen för ett belopp av 30 miljoner kronor. Jag förutsätter därvid, att
beställningsverksamheten inriktas på sådant sätt, att betalningsutfallet fördelas
jämnt på budgetåren 1959/60 och 1960/61. Det bör ankomma på
Kungl. Maj :t att meddela närmare föreskrifter om beställningsverksamhctens
inriktning.»

Utskottet. Med hänsyn till de ekonomiska fördelar, som torde vara att
vinna genom långsiktig planering vid anskaffningen av intendenturmateriel,
vill utskottet tillstyrka, att riktlinjer nu fastställas för den verksamhet
under förevarande anslag och under arméns anslag till anskaffning
av drivmedelsutrustning, som avser täckande av vissa brister i krigsorganisationen.
I anslutning härtill biträder utskottet förslaget om att för

126

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

budgetåren 1958/66 kostnadsramen för ifrågavarande ändamål bestämmes
beträffande beklädnadsanslaget till 129 miljoner kronor och beträffande
anslaget till drivmedelsutrustning till 22 miljoner kronor. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj :t att meddela erforderliga anvisningar i fråga om
denna anskaffningsplanering. Det synes utskottet vidare välbetänkt, att
bemyndigande lämnas arméintendenturförvaltningen att under budgetåret
1958/59 utlägga beställningar i ett sammanhang utöver ramen för ifrågavarande
anslag. Utskottet har icke något att invända mot att bemyndiganderamen
bestämmes till 30 miljoner kronor.

Anslagsberäkningarna i övrigt tillstyrkas av utskottet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna i propositionen 1958: 110 under punkten 26
angivna riktlinjer för täckande av brister m. in. i krigsutrustningen
av beklädnadsmateriel och drivmedelsutrustning vid
armén;

b) till Armén: Beklädnad m.m. för budgetåret 1958/59 anvisa
ett reservationsanslag av 42 000 000 kronor;

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva att därutöver beställningar
av beklädnadsmateriel må utläggas inom en kostnadsram
av 30 000 000 kronor.

27 :o) Armén: Tvätt. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 14)
att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 4 000 000 kronor.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 2 850 000 kronor.

Arméintendenturförvaltningen hemställer, att anslaget höjes med
560 000 kronor.

Departementschefen framhåller, att merkostnader uppkommer under
anslaget främst till följd av höjda priser och överflyttning av tvätt till
nya centrala tvättanstalter. Arméintendenturförvaltningen räknar också
med merkostnader till följd av en mindre ökning av antalet tjänstgöringsdagar.
Oaktat departementschefen räknar med omkring 460 000 färre
tjänstgöringsdagar än ämbetsverket förutsatt vid sin anslagsberäkning,
anser departementschefen sig dock med hänsyn till belastningen å anslaget
under föregående budgetår och förfluten del av budgetåret 1957/58 böra
räkna med högre anslag än ämbetsverket gjort. Med beaktande jämväl
av att ytterligare löne- och prishöjningar kan inträffa, föreslår departementschefen,
att anslaget för budgetåret 1958/59 bestämmes till 4 000 000
kronor.

Utskottet anser sig böra godtaga departementschefens beräkningar av
förevarande anslag och hemställer alltså,

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

127

att riksdagen må till Armén: Tvätt för budgetåret 1958/59
anvisa ett förslagsanslag av 4 000 000 kronor.

28:o) Armén: Övningar in. m. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 15) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1958/59 anvisa
ett reservationsanslag av 36 500 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels motionen II: B 89 av herr Hagberg m. fl., vari hemställts, såvitt
nu är i fråga, att riksdagen måtte besluta att till Armén: Övningar
m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 24 000 000
kronor,

dels ock förberörda motion (II: B 90) av herr Henning Nilsson i Gävle
m. fl., vari hemställts, såvitt nu är i fråga, att anslagen i fjärde huvudtiteln
under rubriken Övningar nedräknas med belopp, som motsvarar kostnaderna
för repetitionsövningsverksamheten för varje vapenslag, eller tillhopa
med cirka 75 miljoner kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
hänvisas till motionerna II: 264 och II: 552.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 31 500 000 kronor.

Förslag rörande helikopterorganisation för armén

I skrivelse den 9 november 1957 har chefen för armén, efter
samråd med försvarets civilförvaltning, chefen för försvarsstaben,
chefen för marinen, chefen för flygvapnet samt luftfartsstyrelsen,
framlagt förslag rörande helikopterorganisation för armén. över
förslaget har yttrande avgivits av överbefälhavaren. Förslaget innehåller
riktlinjer för uppbyggandet av en helikopterorganisation för armén under
en första etapp avseende budgetåren 1958/59—1961/62. För budgetåret
1958/59 föreslås dels påbörjande av utbildning, dels därmed sammanhängande
utökning av arméns personalstater.

Arméchefen hemställer, att utbildning som förberedelse för kommande
uppbyggnad av helikopterorganisationen får påbörjas under budgetåret
1958/59.

Kostnaderna för erforderliga materielanskaffningar har för fyraårsperioden
1958/59—1961/62 preliminärt uppskattats till 27 miljoner kronor. Investeringskostnaderna
för en fredsbas uppskattas till 3,5 miljoner kronor.
Utbildnings- och driftskostnader slutligen anses under perioden komma att
draga en kostnad av i runt tal 11 miljoner kronor. Arméchefen understryker,
att viss osäkerhet vidlåder de vid beräkningen använda grundvärdena.
Av denna anledning har armécliefen i vissa fall inräknat en marginal
av 30 %. Lönekostnaderna för budgetåret 1958/59 anges till 196 400 kronor.

128

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

Arméchefen förklarar slutligen att förslag om fortsatt uppbyggnad av
helikopterorganisationen kommer att avges när erforderliga erfarenheter
vunnits och utredningsresultatet rörande samordningen av verksamheten
föreligger.

Överbefälhavaren tillstyrker i yttrande den 15 november 1957, att utbildning
av personal i helikoptertjänst skall få påbörjas under budgetåret
1958/59 samt att de för samma budgetår äskade tjänsterna skall tillkomma.
Överbefälhavaren förklarar, att frågan om samordning av försvarets helikopterorganisationer
avses skola utredas i samband med de fortsatta utredningarna
om krigsmaktens utformning. Det anses emellertid angeläget, att
den av arméchefen föreslagna utbildningen snarast påbörjas så att icke
uppsättandet av helikopterförband fördröjes.

Medelsäskanden för nästa budgetår

Arméintendenturförvaltningen hemställer, att anslaget höjes med

8 000 000 kronor.

ökning

1. Ökat antal tjänstgöringsdagar ....................................... 220 000

2. Höjda drivmedelspriser ................................................ 867 000

3. ökad motorutbildning ................................................ 670 000

4. ökad inlejning av motorfordon .................................... 2 150 000

5. Höjda kostnader för målflygning ................................. 500 000

6. Utbildning av personal för fordonsluftvärn ..................... 100 000

7. Utbyggnad av artilleriflygorganisation ........................... 105 000

8. Utbildning av helikopterpersonal ................................. 1 720 000

9. Höjda penningpris vid prisskjutning .............................. 90 000

10. Höjda järnvägstaxor m. m........................................... 400 000

11. Nya utbildningsanordningar m. m.................................. 475 000

12. Arméfälttjänstövning ................................................... 900 000

+ 8 197 000

Avrundat 8 000 000

I skrivelse den 26 februari 1958 har arméintendenturförvaltningen, i anslutning
till chefens för armén förslag med anledning av chefens för försvarsdepartementet
uppdrag den 21 februari 1958, redovisat vissa härav
föranledda ändringar i ämbetsverkets förslag till medelsäskanden. Beträffande
anslaget Armén: övningar in. m. har ämbetsverket härvid räknat
med ett medelsbehov av 36 500 000 kronor. Vid den förnyade beräkningen
har ämbetsverket icke räknat med några merkostnader till följd av ökat
antal tjänstgöringsdagar. Vidare har förutsatts att medel icke skall anvisas
för nya utbildningsanordningar eller för arméfälttjänstövning. Medelsan -

Statsutskottets utlåtande nr 11 53 är 1958

129

visningen för utbildning av personal i helikoptertjänst begränsas till 600 000
kronor. Slutligen räknas med något minskat medelsbehov för förhyrning
av motorfordon och för att kompensera järnvägstaxornas höjning.

Departementschefen

»I sitt förslag rörande helikopterorganisation vid armén har arméchefen
anfört, att helikoptrar inom armén erfordras främst för transport av förband,
underrättelsetjänst, underhållstjänst och stabstjänst. Arméchefen
bär föreslagit, att som en första etapp ett helikopterförband, avsett för VI.
militärområdet, skall tillkomma under de närmaste fyra budgetåren. Kostnaderna
för erforderliga materielanskaffningar under perioden har uppskattats
till 27 miljoner kronor, vartill kommer 3,5 miljoner kronor för
upprättande av en fredsbas. Utbildnings- och driftkostnaderna bär beräknats
till omkring 11 miljoner kronor under perioden. Några definitiva
beräkningar av personalbehovet har ej gjorts. För nästa budgetår bär
cmelleitid begärts att ett antal beställningar för helikopterorganisationen
skall tillkomma. Vidare har medel äskats för att påbörja utbildningsverksamheten.
Överbefälhavaren, som tillstyrkt arméchefens förslag, har anmält,
att frågan om samordning av försvarets helikopterorganisationer
avses skola upptagas till prövning vid de fortsatta utredningarna rörande
försvarets organisation.

övertygande skäl talar enligt min mening för att armén skall tillföras
helikoptrar. Inom den ekonomiska ram som fastställts för armén kan
medel avses för helikopterverksamhet. I det förslag till tygmaterielplan,
som samtidigt förelägges riksdagen, har också medel avsetts för anskaffning
av helikoptrar. Med hänsyn härtill tillstyrker jag, att medel för nästa
budgetår anvisas under arméns övningsanslag för att påbörja helikopterutbildning.
Det belopp som kan avses för ändamålet måste dock begränsas.

I syfte att möjliggöra att avgångna fältflygare skall kunna anställas som
flyglarare tillstyrker jag, som jag omnämnt vid anmälan av arméns avlöningsanslag,
att tre beställningar för fanjunkare eller sergeant tillkommer
under nästa budgetår. Beställningarna bör redovisas vid I 19. I övrigt bör
personalbehovet under nästa budgetår tillgodoses inom befintliga personalstater.

I ill den närmare utformningen av arméns helikopterorganisation har
jag icke nu anledning att taga ställning. Utbyggnaden av personalorganisationen
måste emellertid förutsättas i huvudsak få äga rum genom
omdisposition av befintliga beställningar och tjänster. Likaså måste möjligheterna
att för basorganisalionen utnyttja befintliga anläggningar prövas
noggrant. Slutligen vill jag understryka vikten av att frågan om samordning
av helikopterverksamheten inom försvaret snarast löses.

Jag övergår härefter till medelsbehovet för nästa budgetår. Inom den
bestämda ramen för försvarsutgifterna under nästa budgetår bör före9—885:
1 58 Rifiang till riksdagens protokoll 1958. 6 samt. Nr 11 53

130

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

varande anslag uppföras med ett belopp av 36 500 000 kronor. Med avseende
på de av arméintendenturförvaltningen anmälda kostnadsförändringarna*
är härvid att märka, att antalet tjänstgöringsdagar i förhållande
till ämbetsverkets beräkningar kommer att minska med omkring 460 000,
varav en tredjedel hänför sig till repetitionsövningar, medan å andra sidan
priset på bensin med hänsyn till inträffade prisförändringar bör beräknas
till 60 öre litern i stället för av ämbetsverket beräknade 57 öre. Vidare
bör beaktas att medelsanvisning på tilläggsstat för att täcka möjligen uppkommande
merkostnader icke kan påräknas.

Med sålunda angivna utgångspunkter blir det, som förut nämnts, nödvändigt
att i viss utsträckning begränsa de medel som kan avses för utbildning
på helikopter. Medel kan ej heller avses för anordnande av arméfälttjänstövning
eller för nya utbildningsanordningar, varjämte anslagshöjningen
för ökad inlejning av motorfordon måste reduceras något i förhållande
till vad arméintendenturförvaltningen beräknat.»

Utskottet

Chefen för armén har framlagt vissa riktlinjer för uppbyggandet av
en helikopterorganisation. På i ärendet anförda skäl vill utskottet tillstyrka,
att armén tillföres helikoptrar och att utbildning av personal i
helikoptertjänst påbörjas under budgetåret 1958/59. Medlen härför avses
skola rymmas inom den för armén fastställda kostnadsramen. I likhet med
departementschefen vill utskottet understryka vikten av att frågan om en
samordning av helikopterverksamheten inom försvaret snarast löses.

Medelsbehovet under anslaget för budgetåret 1958/59 har inom den angivna
ramen för försvarsutgifterna föreslagits till 36,5 miljoner kronor.
Medelsanvisningen i fråga tillstyrkes. Detta innebär, att medel ej kan avses
för bl.a. arméfälttjänstövning eller för nya utbildningsanordningar.

Under punkten 1 i det föregående har utskottet avstyrkt motionen II:
B 90, i vad den avser inställande av repetitionsövningarna. Härav följer,
att samma motion avstyrkes, såvitt nu är i fråga. Jämväl motionen II: B 89
avstyrkes, i vad den avser förevarande anslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna II: B 89 och II: B 90, båda dessa
motioner såvitt nu är i fråga, till Armén: övningar m. in. för
budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 36 500 000
kronor.

29:o) Armén: Anskaffning av tygmateriel in. m. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 16) att dels godkänna vad i prop. 1958:110
under punkten 29 föreslagits beträffande plan för tygmaterielanskaffningen
vid armén, dels medgiva att ett belopp av högst 30 000 000 kronor av det
till armétygförvaltningens förfogande stående rörelsekapitalet må utnytt -

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

131

jas i enlighet med vad i förenämnda proposition angivits, dels bemyndiga
Kung], Maj:t att medgiva utläggandet av beställningar å tygmateriel in. m.
inom en kostnadsram av 76 000 000 kronor, dels ock till Armén: Anskaffning
av tygmateriel in. in. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 350 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels förberörda båda likalydande motioner I: B 103 av herr Dahl m. fl.
samt II: B 87 av herr Åkerström m. fl., i vilka hemställts, såvitt nu är i
fråga, att riksdagen måtte till Armén: Anskaffning av tygmateriel in. m.
för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 315 000 000 kronor,

dels ock förberörda motion (II: B 89) av herr Hagberg in. fl., vari hemställts,
såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte till Armén: Anskaffning
av tygmateriel m. in. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 280 000 000 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
hänvisas till motionerna II: 524 och II: 552.

Enligt beslut vid 1953 års riksdag (prop. 1953: 1, bil. 6, s. 80 f.; rskr.
1953: 4) skall anskaffningen av tygmateriel m. in. för armén under budgetåren
1953/63 ske enligt plan och till en sammanlagd kostnad av 3 100 miljoner
kronor. Från och med budgetåret 1954/55 bestrides emellertid vissa
lönekostnader, tör vilka medel upptagits i förenämnda tioårsplan, från avlöningsanslag.
Härigenom uppkommande kostnadsminskning under förevarande
anslag uppgår för budgetåren 1954/63 till 76,5 miljoner kronor.
Den sammanlagda kostnaden för anskaffning av tygmateriel m. m. enligt
nämnda tioårsplan uppgår således till (3 100—76,5=) 3 023,5 miljoner
kronor.

Arméförvaltningen (armétygförvaltningen) har för budgetåren 1947/57
bemyndigats att beställa tygmateriel in. m. för 2 473,684 miljoner kronor.
För att bestrida kostnaderna för ifrågavarande beställningar har anvisats
tillhopa 1 657,424 miljoner kronor. I angivna belopp har inräknats sammanlagt
0,734 miljon kronor som för budgetåren 1954/57 tillförts förevarande
anslag från anslag under tolfte huvudtiteln. I betalningsmedlen har
jämväl inräknats ett belopp av 2,940 miljoner kronor som ställts till förfogande
enligt Kungl. Maj :ts beslut den 16 maj 1957. Den 30 juni
1957 var alltså beställningsbemyndiganden till ett belopp av (2 473,684 —

1 65 7,424 =) 8 1 6,260 miljoner kronor icke täckta av betalningsmedel.

För budgetåret 1957/58 bar riksdagen medgivit att beställningar må
utläggas intill ett belopp av 215 miljoner kronor. I betalningsmedel har
305 miljoner kronor anvisats. Enligt hittills meddelade beslut kommer
således beställningsbemyndiganden till ett belopp av (816,26 + 215 — 305=)
726,26 miljoner kronor att sakna täckning av betalningsmedel den 30 juni
1958.

132

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

För att utlägga beställningar på materiel in. in., upptagen i tioårsplanen,
har — från anslag under tolfte huvudtiteln överförda medel icke
inräknade — till och med budgetåret 1957/58 lämnats bemyndiganden
på sammanlagt (850,o + 392,5 + 154,o + 215,o + 215,o =) 1 826,5 miljoner
kronor. För att slutföra de i planen upptagna anskaffningarna erfordras
således vid oförändrat prisläge ytterligare beställningsbemyndiganden
till ett belopp av (3 023,5—1 826,5 =) 1 197,o miljoner kronor.

Den 1 oktober 1957 var beställningsbemyndiganden till ett belopp av i
runt tal 446 miljoner kronor icke utnyttjade.

Armétygförvaltningens medelsäskanden

Armétygförvaltningen (skr. 2t/» 1957) hemställer i sina medelsäskanden
för budgetåret 1958/59 att 360 miljoner kronor måtte anvisas i betalningsmedel.
Ämbetsverket föreslår däremot icke några ytterligare beställningsbemyndiganden
för nästa budgetår.

För budgetåret 1957/58 har Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens beslut
medgivit att ett belopp av 40 miljoner kronor av det till armétygförvaltningens
förfogande stående rörelsekapitalet under budgetåret 1957/o8
må utnyttjas —- förutom för anskaffningar som ämbetsverket i egenskap
av huvudförvaltningsmyndighet har att ombesörja för andra myndigheters
räkning -— jämväl i övrigt såsom förlagskapital vid anskaffningar som
verkställes med stöd av lämnade beställningsbemyndiganden för anskaffning
av tygmateriel m. m.

Med hänsyn till det uppskattade behovet av betalningsmedel under budgetåret
1958/59 för likvidering av kostnader för anskaffning av tygmateriel
m. in. hemställer armétygförvaltningen att rörelsekapitalet intill ett
belopp av 30 miljoner kronor må utnyttjas jämväl under budgetåret
1958/59.

Förslag till ny tygmaterielplan

Vid anmälan av Avd. I. Försvarets utformning på längre sikt har redogjorts
för det förslag till riktlinjer för materielanskaffningen vid armén,
som framlagts av arméchefen. Såsom i angivna sammanhang omnämnts
har armétygförvaltningen i anslutning till arméchefens förslag lagt fram
förslag till tygmaterielplan för budgetåren 1958/66. Armétygförvaltningen
hänvisar beträffande sitt förslag jämväl till ett av ämbetsverket den 5 november
1957 avgivet förslag till tygmaterielplan, som uppgjorts på grundval
av arméns krigsorganisation enligt överbefälhavarens förslag 1957.

Rörande ifrågavarande förslag må följande anföras. Av totalkostnaden
för 1953 års tioårsplan återstod den 30 juni 1957 oguldet ett belopp av 1 876
miljoner kronor. Härvid har dock icke hänsyn tagits till prisstegringar som
inträffat efter tiden för tioårsplanens fastställande. Dessa beräknas av armétygförvaltningen
till 14,5 %. För täckande av dessa kostnadsstegringar
skulle alltså erfordras (0,145x1 876 =) avrundat 272 miljoner kronor. Kost -

Statsutskottets utlåtande nr B 53 dr 1958

133

naderna för att slutföra anskaffningarna för tioårsplanen kan alltså beräknas
till (1 876+272 =) 2 148 miljoner kronor.

I bemyndiganden för tioårsplanen har hittills erhållits 1 826,5 miljoner
kronor, under det att 1 452,5 miljoner kronor anvisats i betalningsmedel. Av
tioårsplanens bemyndiganden har således 374 miljoner kronor icke täckts
av betalningsmedel. Armétygförvaltningen beräknar, att den 30 juni 1958
samma belopp av medgivna beställningsbemyndiganden icke kommer att
vara utnyttjade.

Anslagsbehovet för tygmaterielanskaffningen under åttaårsperioden
1958/66 uppgår i enlighet med arméchefens riktlinjer till 2 995 miljoner
kronor. Av detta belopp åtgår 374 miljoner kronor för täckning av bemyndiganden
som lämnats till och med budgetåret 1957/58. Vidare avses 345
miljoner kronor för ammunition för övningar och 175 miljoner kronor för
forskning och försök, medan återstående belopp åtgår för komplettering
och förnyelse av tygmateriel och ammunition eller avsatts såsom reserv för
oförutsedda utgifter.

Behovet av beställningsbemyndiganden för den föreslagna nya tygmaterielplanen
för budgetåret 1958/59 anges av armétygförvaltningen till
450 miljoner kronor. Härvid har inräknats de bemyndiganden som förutsättes
kvarstå outnyttjade den 30 juni 1958. Då värdet av de sistnämnda
beräknats till 374 miljoner kronor, uppgår behovet av nya beställningsbemyndiganden
till 76 miljoner kronor.

Departementschefen har anfört följande.

»Som jag anfört under Avd. I tillstyrker jag att beslut nu fattas om en
reviderad tygmaterielplan för armén i anslutning till de av chefen för armén
och armétygförvaltningen i februari 1958 framlagda förslagen. I enlighet
härmed bör kostnadsramen för den nya planen bestämmas till 2 995
miljoner kronor under budgetåren 1958/66 med följande fördelning på årskvoter
(beloppen i miljoner kronor).

Budgetår	58/59	59/60	60/61	61/62	62/63	63/64	64/65	65/66	Summa
1958 års kostnadsram . .	350	360	365	370	375	385	390	400	2 995

Kostnadsramen bör enligt vad jag förut anfört överses årligen bland
annat med hänsyn till inträffade prisförändringar. Planen bör därvid förlängas
ett år, så att kostnadsramen alltid kommer att omfatta anskaffningar
under en lika lång tidsperiod i framtiden. Den kostnadsram som nu
föreslås omfattar åtta budgetår. Som tidigare anförts bör man i samband
med budgetarbetet för budgetåret 1959/60 pröva möjligheterna att övergå
till en sjuårsplan.

134

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

Behovet av bemyndiganden för tygmaterielplanen har angivits till 450
miljoner kronor. Härav avses 374 miljoner kronor skola tillgodoses genom
ianspråktagande av tidigare lämnade beställningsbemyndiganden som
beräknas icke vara utnyttjade den 30 juni 1958. Behovet av nya beställningsbemyndiganden
utgör således 76 miljoner kronor. Jag föreslår, att nya beställningsbemyndiganden
utverkas till detta belopp. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj:t att närmare bestämma om anskaffningsverksamhetens inriktning.
Det förutsättes, att anskaffningsverksamheten bedrives på sådant
sätt att de för varje budgetår aktuella utbetalningarna — häri inräknat utbetalningar
som hänför sig till beställningar under budgetåren 1947/58 —
rymmes inom den i planen upptagna årskvoten. Härvid måste jämväl hänsyn
tagas till möjliga prishöjningar.

Anslaget för nästa budgetår föreslår jag skola uppföras med ett belopp
av 350 miljoner kronor.

Armétygförvaltningens förslag om fortsatt disposition intill ett belopp
av 30 miljoner kronor av det till verkets förfogande stående rörelsekapitalet
för anskaffningar utöver dem, som verket har att utföra i egenskap av huvudförvaltningsmyndighet,
anser jag mig böra biträda. Då armétygförvaltningen
genom Kungl. Maj :ts beslut den 30 juni 1955 ålagts att till den 1
september 1959 inkomma med närmare redogörelse för verkets behov av
rörelsekapital, föreslår jag att enahanda medgivande nu lämnas jämväl för
budgetåret 1959/60.

Vid bifall till mina i det föregående redovisade förslag kommer den 30
juni 1959 bemyndiganden till ett sammanlagt belopp av (726,26 + 76,0 —
350,o=) 452,26 miljoner kronor att sakna täckning av betalningsmedel.»

Utskottet tillstyrker i likhet med departementschefen, att beslut nu fattas
om en reviderad tygmaterielplan för armén i anslutning till av chefen för
armén och armétygförvaltningen framlagda förslag. Förslaget i fråga har
uppgjorts med utgångspunkt i den krigsorganisation och inom den kostnadsram,
som enligt vad under punkten 1 i det föregående anförts förordats för
armén. Som följd härav bör kostnadsramen bestämmas till 2 995 miljoner
kronor och avse budgetåren 1958/66. Utskottet tillstyrker vidare, att beställningsbemyndigandena
under förevarande anslag bestämmas till 450 miljoner
kronor, varvid inberäknats tidigare lämnade, den 30 juni 1958 icke utnyttjade
bemyndiganden, och att anslaget enligt planen uppföres med 350
miljoner kronor.

Av det anförda följer, att utskottet avstyrker de motionsvis gjorda
yrkandena.

Såsom förutsatts under förenämnda punkt 1 bör anskaffningsverksamheten
bedrivas så, att de för varje budgetår aktuella utbetalningarna, inberäknat
utbetalningar som hänföra sig till den tidigare gällande tioårsplanen,
rymmas inom den i den nya planen upptagna årskvoten. Hänsyn
måste härvid jämväl tagas till möjliga prisstegringar.

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958 135

Utskottet har icke något att invända mot att av det till armétygförvaltningens
förfogande stående rörelsekapitalet ett belopp av intill 30 miljoner
kronor må i likhet med vad som medgivits för budgetåret 1957/58 utnyttjas
i enlighet med departementschefens förslag.

Utskottet vill erinra om att utskottet under arméns värnpliktsavlöningsanslag
avstyrkt ett motionsvis gjort yrkande om minskning av nu ifrågavarande
anslag i syfte att kompensera de merkostnader, som uppstå till
följd av en förordad förbättring utöver Kungl. Maj :ts förslag av de värnpliktigas
ekonomiska villkor.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna I: B 103 och II: B 87 samt II: B 89,
samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

a) godkänna vad i propositionen 1958: 110 under punkten
29 föreslagits beträffande plan för tygmaterielanskaffningen
vid armén;

b) medgiva att ett belopp av högst 30 000 000 kronor av det
till armétygförvaltningens förfogande stående rörelsekapitalet
må utnyttjas i enlighet med vad i förenämnda proposition
angivits;

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva utläggandet av beställningar
å tygmateriel in. in. inom en kostnadsram av
76 000 000 kronor;

d) till Armén: Anskaffning av tygmateriel m.m. för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 350 000 000
kronor.

30 :o) Armén: Underhåll av tygmateriel m. m. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 16) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 77 500 000 kronor.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 76 000 000 kronor.

Inom den för budgetåret 1958/59 fastställda ramen för försvarsutgifter
kan förevarande anslag ej uppföras med högre belopp än 77 500 000 kronor.
Vid bestämmandet av anslagsbeloppet har beaktats att avlöningskostnaderna
för förrådsförvaltare vid centrala ammunitionsförråd från och med nämnda
budgetår förutsättes skola bestridas från arméns anslag till avlöningar till
aktiv personal in. fl.

Verksamheten under förevarande anslag för budgetåret 1958/59 bör
planeras med hänsyn till förutsättningen att medelsanvisning på tilläggsstat
icke kan påräknas för kommande pris- och lönestegringar.

136

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

i tskottet. Mot den verkställda beräkningen av förevarande anslag har
utskottet icke något att erinra, varför utskottet tillstyrker den äskade
medelsanvisningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Armén: Underhåll av tygmateriel
m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av
77 500 000 kronor.

31 :o) Marinen: Avlöningar till aktiv personal m.fl. Kungl. Majt har föreslagit
riksdagen (punkt 17) att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de
ändringar i vederbörliga personalförteckningar för marinen, som föranledes
av vad som föreslagits i propositionen 1958: 110 under punkten 31, dels
bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende på personalförteckningarna meddela
särskilda föreskrifter av i tillämpliga delar samma innehåll som innefattas
i de särskilda bestämmelser, som genom Kungl. Maj :ts brev den 6
juni 1957 fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av marinens
personalförteckningar för budgetåret 1957/58, dels bemyndiga Kungl.
Maj :t att i avseende å staterna för militära och civilmilitära kårer vid marinen
vidtaga provisoriska åtgärder i enlighet med vad som förordats i förenämnda
proposition, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för marinens anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl., att
tillämpas under budgetåret 1958/59, dels ock till Marinen: Avlöningar till
aktiv personal m. fl. för sistnämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av
86 800 000 kronor.

Anslaget är för budgetåret 1958/59 uppfört med 77 600 000 kronor.

Utskottet lämnar i det följande en kortfattad redogörelse i huvudsak
endast för de av departementschefen förordade ändringarna i personalförteckningarna
för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i
arvodesbefattningar. Vid framställningen följer utskottet den punktindelning,
som använts i propositionen. För närmare kännedom om de av departementschefen
framställda förslagen torde få hänvisas till prop.
1958: 110, s. 386—392.

1. För ärenden rörande säkerhetstjänsten i marinledningen bör avses
en kapten, en byråinspektör i Ae 19 och ett kanslibiträde i Ae 7. Behovet
av kapten torde böra få tillgodoses genom omdisposition av göromål mellan
beställningshavare som för närvarande avses för marinstaben. Tjänster
för byråinspektör och kanslibiträde förutsätter departementschefen skola
tillkomma från och med budgetåret 1958/59. I anslutning härtill torde böra
föreskrivas att en befintlig tjänst för byråinspektör i Ae 19 vid marinstaben
skall indragas vid uppkommande ledighet. Härjämte bör, såsom anmälts
vid behandlingen av marinförvaltningens avlöningsanslag, en tjänst
i Ae 19 vid ämbetsverket indragas från och med sistnämnda budgetår.

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

137

Departementschefen tillstyrker vidare, att en tjänst för kontorist i Ae 9
ordinariesättes. Förslag om att redovisa marinens hydrograftjänster å marinstabens
personalförteckning har ej givit departementschefen anledning
till erinran.

3. Med anledning av fattade principbeslut om en enhetlig militärterritoriell
indelning har överbefälhavaren framlagt förslag rörande organisationen
av en stab för det nyinrättade Göteborgs och Bohus försvarsområde
och Göteborgs kustartilleriförsvar. Den nya staben skall enligt förslaget organiseras
genom sammanslagning av staberna för Göteborgs skärgårds
försvarsområde (Göteborgs kustartilleriförsvar) och Göteborgs—Halmstads
försvarsområden. Försvarsområdesbefälhavare och försvarsområdesstab
skall i fred vara gemensamma för Göteborgs och Bohus samt Hallands
försvarsområden.

Den föreslagna organisationen ansluter sig till de principbeslut som tidigare
fattats rörande den militärterritoriella indelningen, överbefälhavaren
har också hävdat, att den föreslagna organisationen ur militär ledningsoch
effektivitetssynpunkt ger avsevärda fördelar. Härtill kommer att betydande
besparingar står att vinna genom rationaliseringar vid kustartilleriförsvaret,
vilka avses skola genomföras i samband med den föreslagna organisationens
genomförande. Med beaktande härav har departementschefen
ansett sig böra tillstyrka, att organisationen av Göteborgs och Bohus
försvarsområdesstab (Göteborgs kustartilleriförsvarsstab) utformas på
grundval av överbefälhavarens förslag. Såsom anförts under Avd. I Försvarets
utformning på längre sikt anser departementschefen det emellertid
böra prövas, huruvida icke i anslutning till den minskning av kustartilleriets
utbildningsorganisation, som är aktuell, stabs- och förvaltningstjänsten
vid Älvsborgs kustartilleriregemente borde anknytas till försvarsområdesstaben.
Med hänsyn härtill bör någon slutlig ställning icke för närvarande
tagas till det framlagda organisationsförslaget. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj:t att besluta om den närmare utformningen av en
provisorisk organisation av försvarsområdesstaben. Departementschefen
förutsätter vidare, att, såsom överbefälhavaren föreslagit, statens organisationsnämnd
sedermera skall utföra närmare detaljundersökningar.

Med hänsyn till det anförda och till övriga förestående ändringar i marinens
organisation anser departementschefen sig icke böra räkna med att
nya beställningar tillkommer i förevarande sammanhang. Departementschefen
förutsätter, att Kungl. Maj:t i avbidan på prövning av möjligheterna
att omdisponera beställning för ändamålet under budgetåret 1958/59
skall kunna förordna beställningsbavare att mot vikariatslön i Bo 4 bestrida
göromål som försvarsområdesbefälhavare tillika kustartilleriförsvarschef.
En för värme- och sanitetsdetaljen avsedd flaggunderofficersbeställning i
Ao 13 bör dock utbytas mot beställning för förvaltare i Ao 17. Beträffande
civil personal samt militär personal i arvodesbefattningar räknar departe -

138

Statsutskottets utlåtande nr B 53 är 1958

mentschefen i förevarande sammanhang i kostnadshänseende med att föreslagna
förändringar genomföres från och med budgetåret 1958/59.

4 och 5. Sex för närvarande vakanthållna beställningar vid flottan, varav
en i Ao 26, två i Ao 23 och tre i Ao 21, torde böra avföras ur marinens
personalförteckning liksom en vakant övertalig beställning för musikdirektör
av 1. graden.

Fyra beställningar för förvaltare i Ao 15, vilkas innehavare för närvarande
har förordnande i lönegrad Ao 17, bör uppflyttas till denna lönegrad.

Såsom omnämnts jämväl i annat sammanhang förutsätter departementschefen,
att jagarna Klas Horn, Göteborg, Romulus och Remus utrangeras.
I detta sammanhang torde böra anmälas att Kungl. Maj:t efter förslag av
chefen för marinen genom beslut den 28 februari 1958 föreskrivit att sex
förvaltarbeställningar, två i lönegrad Ao 17 och fyra i lönegrad Ao 15 och
avsedda för nyssnämnda jagare, icke må återbesättas vid uppkommande
ledighet. Prövning av frågan huruvida beställningarna på längre sikt är erforderliga
torde få ske vid kommande översyn av marinens personalbehov.

Sju beställningar för övertaliga underofficerare torde planenligt böra
utbytas mot beställningar för högbåtsman i Ao 9.

Beträffande kustartilleriet föreslår departementschefen att en beställning
för flaggunderofficer i Ao 13, avsedd för värme- och sanitetsdetaljen
vid Hemsö kustartilleriförsvar, utbytes mot beställning för förvaltare i
Ao 15 samt att åtta furirsbeställningar i Ao 8/7 indrages. Vidare bör en
arvodesbefattning för besiktningsunderofficer vid Gotlands kustartilleriförsvar
indragas.

I sitt militärorganisatoriska underlag har chefen för marinen föreslagit,
att 11 beställningar för mariningenjör i reglerad befordringsgång skall tillkomma
för de underofficerare, vilka för närvarande genomgår utbildning
till mariningenjör. I anslutning härtill har föreslagits att motsvarande
antal underofficersbeställningar skall hållas vakanta. Sedermera har chefen
för marinen på anförda skäl föreslagit, att ordinarie beställningar för mariningenjörer
av ifrågavarande kategori skall tillkomma, varav 4 i Ao 21,
10 i Ao 19 och 6 i Ao 17/13. Härvid förutsättes en tjänst för driftingenjör
i Ae 21 (å sakanslag) vid Karlskrona örlogsvarv samt 26 beställningar för
underofficer av 2. graden vid flottan skola indragas. För egen del finner
departementschefen det skäligt, att de äldre av ifrågavarande underofficerare,
som anses kompetenta för befattningar avsedda för beställningshavare
i Ao 19 eller Ao 21, omedelbart efter eller i nära anslutning till genomgången
utbildning till mariningenjör skall kunna befordras till beställning
i Ao 19. Med hänsyn härtill föreslår departementschefen, att för
budgetåret 1958/59 fem dylika beställningar tillkommer. I samband härmed
bör beställningar för en förvaltare i Ao 15, två flaggunderofficerare i Ao 13
och två underofficerare av 2. graden i Ao 11 indragas. Härjämte kan en
driftingenjörstjänst i Ae 21 (å sakanslag) vid Karlskrona örlogsvarv utgå.

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

139

För övriga sex underofficerare under utbildning till mariningenjör bör beställningar
för mariningenjör i reglerad befordringsgång tillkomma, varvid
motsvarande antal underofficersbeställningar torde få vakanthållas.

Såsom anförts vid anmälan av marinförvaltningens avlöningsanslag i
det föregående, bör en beställning för kapten i Ao 21 vid marinintendenturkåren
indragas.

6. Departementschefen räknar med indragning vid nuvarande innehavarens
avgång av den för distriktsläkare vid Karlskrona örlogsvarv avsedda
beställningen för marinläkare av 1. graden i Ao 21. Behovet av läkare
vid marinkommando Ost bör omprövas vid uppkommande ledighet i endera
av de för marinkommandot avsedda marinläkarbeställningarna i Ao 23
och Ao 21.

8. Departementschefen tillstyrker uppflyttning av en tjänst för kontorsbiträde
i Ao 5 vid sjökrigshögskolan till kanslibiträde i Ao 7. Behovet av
ordinarie kontorsbiträdestjänster torde på föreslaget sätt få tillgodoses genom
omdisposition av befintliga tjänster.

Med anledning av framförda förslag om ändrade avlöningsförmåner åt
assistenter för frivilligfrågor anser departementschefen sig — under hänvisning
till vad som anförts vid behandling av motsvarande fråga beträffande
armén — böra föreslå, att sex tjänster för assistent i Ag 7 inrättas,
varav tre med deltidstjänstgöring. Deltidstjänsterna bör få utnyttjas under
en sammanlagd tjänstgöringstid för år av 13 månader, bortsett från
semestrar.

För budgetåren 1954/58 har riksdagen bemyndigat Kungl. Maj:t att i avseende
å de under arméns och marinens allmänna avlöningsanslag redovisade
militära och civilmilitära kårerna samt den ordinarie personalen
vid flygvapnet vidtaga de provisoriska åtgärder — såsom meddelande av vikariatslöneförordnanden,
vakantsättningar m. in. — som betingas av övergången
till den nya organisationen av försvarets centrala tyg-, intendenturoch
civilförvaltning (prop. 1954:110; SU 1954:134; rskr. 1954:320).
Kungl. Maj:t torde böra inhämta riksdagens bemyndigande att under budgetåret
1958/59 vidtaga motsvarande åtgärder, såvitt rör personal som avlönas
från förevarande anslag.

Såsom framgår av vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
till innevarande års förra statsverksproposition av För flera huvudtitlar
gemensamma frågor har förutskickats vissa förslag angående tjänsteförteckningsfrågor
av s. k. B-karaktär. Förhandlingar i ämnet har ej avslutats.
De lönejusteringar, som kan bli ett resultat av dessa förhandlingar,
har beaktats vid beräkningen av detta anslag.

På sätt framgår av innevarande års förra statsverksproposition (bil. 6,
s. 14) bör den i avlöningsstaten under förevarande anslag uppförda inkomstposten
Pensionsmedel utgå.

140

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

Det sammanlagda medelsbehovet under marinens anslag till avlöningar
till aktiv personal m. fl. skulle enligt departementschefens beräkningar
uppgå till 86 800 000 kronor eller 9 200 000 kronor mera än det belopp, som
anvisats för budgetåret 1957/58.

Utskottet har i likhet med departementschefen icke något att erinra mot
det av överbefälhavaren framlagda förslaget rörande organisationen av en
stab för det nyinrättade Göteborgs och Bohus försvarsområde och Göteborgs
kustartilleriförsvar. Förslaget är en följd av tidigare fattat principbeslut
om en enhetlig militärterritoriell indelning. I avvaktan på ytterligare
prövning av möjligheterna att till staben även knyta stabs- och förvaltningstjänsten
vid annat förband, som härvid kan komma i fråga, torde det
få ankomma på Kung]. Maj :t att besluta om den närmare utformningen
av en provisorisk organisation för denna stab.

Utskottet har vid sin granskning av de under förevarande punkt föreslagna
personalförändringarna icke funnit något vara att invända.

Under arméns motsvarande anslag har utskottet avstyrkt ett motionsvis
framställt förslag om uppflyttning till lönegrad Ag 9 av assistenterna för
frivilligfrågor vid de tre försvarsgrenarna, varom utskottet får här erinra.

Kungl. Maj:t torde jämväl för budgetåret 1958/59 bemyndigas att i avseende
å de under marinens och flygvapnets allmänna avlöningsanslag
redovisade militära och civilmilitära kårerna vidtaga de provisoriska åtgärder
— såsom meddelande av vikariatslöneförordnanden in. in. — som
betingas av övergången till den nya förvaltningsorganisationen.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i vederbörliga
personalförteckningar för marinen, som föranledes
av vad departementschefen i propositionen 1958: 110 under
punkten 31 föreslagit;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende på personalförteckningarna
meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga
delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser,
som genom Kungl. Maj :ts brev den 6 juni 1957
fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av marinens
personalförteckningar för budgetåret 1957/58;

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att i avseende å staterna för militära
och civilmilitära kårer vid marinen vidtaga provisoriska
åtgärder i enlighet med vad departementschefen i förenämnda
proposition förordat;

d) godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag till
avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under
budgetåret 1958/59:

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

141

Avlöningsstat
V t gifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
....................... ................................... 53 500 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes befattningar,

förslagsvis .............................. 670 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 720 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ 21 000 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 11 510 000

Summa kronor 87 400 000

Särskilda uppbördsmedel

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift ... 100 000

Ersättning för avlöningskostnader på statens is brytarfartyg

.............................................. 500 000

Nettoutgift kronor 86 800 000

e) till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m.fl. för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 86 800 000
kronor.

32 :o) Marinen: Avlöningar m. m. till värnpliktiga. Kungl. Maj :t har
förslagit riksdagen (punkt 18) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 9 500 000 kronor.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 10 500 000 kronor.

Såsom framgår av det föregående avsnittet, »Försvarets utformning på
längre sikt», innebär den föreslagna försvarsorganisationen en minskning
av antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga. Till följd härav räknar departementschefen
med ca 2 500 000 tjänstgöringsdagar för värnpliktiga vid
marinen under budgetåret 1958/59. Med beaktande härav samt med hänsyn
till den under arméns motsvarande anslag föreslagna utvidgningen av rätten
till premier föreslår departementschefen att anslaget uppföres med
9 500 000 kronor.

Utskottet. Den av departementschefen verkställda beräkningen av förevarande
anslag synes böra godtagas.

Under arméns motsvarande anslag har utskottet avstyrkt motionsvis
gjorda yrkanden om förbättrade förmåner för de värnpliktiga, varom utskottet
vill här erinra.

Utskottet hemställer,

142

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

att riksdagen må till Marinen: Avlöningar m. m. till värnpliktiga
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
9 500 000 kronor.

33 :o) Marinen: Familjebidrag. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 18) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1958/59 anvisa
ett förslagsanslag av 3 400 000 kronor.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 2 300 000 kronor.

Under hänvisning till vad som anförts vid behandlingen av arméns motsvarande
anslag beräknar departementschefen förevarande anslag till
3 400 000 kronor för budgetåret 1958/59.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet anfört under arméns motsvarande
anslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Marinen: Familjebidrag för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 3 400 000 kronor.

34:o) Marinen: Sjukvård. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt
19) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 775 000 kronor.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 750 000 kronor.

Försvarets sjukvårdsstyrelse hemställer, att anslaget uppföres med
oförändrat belopp. Ämbetsverket bortser därvid från kostnaderna för remisstandvården,
vilka för budgetåret 1956/57 uppgått till cirka 71 300 kronor.
För egen del föreslår departementschefen, att anslaget höjes med
25 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Marinen: Sjukvård för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 775 000 kronor.

35 :o) Marinen: Reseersättningar m. m. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 20) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1958/59
anvisa ett förslagsanslag av 3 650 000 kronor.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 3 650 000 kronor.

Försvarets civilförvaltning hemställer, att anslaget höjes med 250 000
kronor.

ökning

1. Ökade traktamentskostnader vid vissa skolor ..................... 100 000

2. Höjda järnvägstaxor ....................................................... 150 000

Summa kronor 250 000

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

143

Departementschefen har i och för sig intet att erinra mot civilförvaltningens
beräkning av medelsbehovet. Vid bifall till de i det föregående
framlagda förslagen om dels minskning av antalet tjänstgöringsdagar för
värnpliktiga vid marinen, dels ock borttagandet i princip av rätten till
resekostnadsersättning för värnpliktiga (se anslaget Armén: Avlöningar
m. m. till värnpliktiga) uppkommer emellertid en icke obetydlig minskning
av det eljest erforderliga medelsbehovet under förevarande anslag.
Med beaktande härav föreslår departementschefen, att anslaget uppföres
med oförändrat belopp av 3 650 000 kronor.

Utskottet, som under arméns anslag till avlöningar in. in. till värnpliktiga
avstyrkt ett motionsvis gjort yrkande om bl. a. ökat antal fria resor
för de värnpliktiga, har ansett sig böra godtaga departementschefens beräkningar
av förevarande anslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Marinen: Reseersättningar m. m. för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 3 650 000
kronor.

36:o) Marinen: Mathållning. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 21) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1958/59 anvisa
ett förslagsanslag av 13 500 000 kronor.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 14 500 000 kronor.

Marinförvaltningen hemställer, att anslaget höjes med 150 000 kronor.

ökning Minskning

1. Ändrat antal tjänstgöringsdagar ..................... 900 000

2. Skillnad mellan äskat och beviljat anslag för

budgetåret 1957/58 ....................................... 1 050 000

1 050 000 900 000

+ 150 000

Marinförvaltningen räknar för budgetåret 1958/59 med en minskning av
det totala antalet tjänstgöringsdagar. Det är att märka, att denna minskning
icke sammanhänger med den i det föregående föreslagna minskningen av
antalet tjänstgöringsskyldiga värnpliktiga vid marinen. Vidare innebär den
beräknade fördelningen av dagarna på landportion och skeppsportion, jämförd
med motsvarande beräkning för budgetåret 1957/58, att ett proportionellt
större antal dagar hänför sig till den billigare landportionen och
ett mindre antal till den dyrare skeppsportionen. Till följd härav räknar
marinförvaltningen med en kostnadsminskning med 900 000 kronor. På
grund av den förut under punkten 2 angivna omräkningen av medelsbehovet
hemställer marinförvaltningen likväl, att anslaget höjes med 150 000

144

Statsutskottets utlåtande nr B 53 är 1958

kronor. För egen del anser departementschefen sig emellertid kunna räkna
med ett anslag av 13 500 000 kronor, innebärande en minskning med
1 000 000 kronor. Därvid beaktar departementschefen, bland annat, den
ytterligare minskning av antalet tjänstgöringsdagar, som uppkommer vid
bifall till förslaget om minskning av marinens värnpliktskontingenter.

Utskottet, som anser sig böra godtaga den verkställda anslagsberäkningen,
tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Marinen: Mathållning för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 13 500 000 kronor.

37 :o) Marinen: Beklädnad in. m. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 22) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1958/59 anvisa
ett reservationsanslag av 7 900 000 kronor.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 8 800 000 kronor.
Marinförvaltningen hemställer, att anslaget höjes med 1 300 000 kronor.

ökning

1. Ändrat antal tjänstgöringsdagar .................................... 69 400

2. Höjd dagskostnad ......................................................... 519 900

3. Höjda löner m. m.......................................................... 185 000

4. ökad anskaffning av specialbeklädnad .............................. 150 000

5. ökad anskaffning av beklädnad för civil personal ............ 70 000

6. Bristtäckning ............................................................... 300 000

7. Avrundning ............................................................... 5 700

1 300 000

Departementschefen föreslår, att anslaget för budgetåret 1958/59 uppföres
med ett belopp av 7 900 000 kronor. Antalet tjänstgöringsdagar beräknas
härvid till avrundat 2 700 000 för personal med rätt till fri beklädnad
samt till 400 000 för icke-ordinarie furirer och med dem i beklädnadshänseende
jämställd personal. Inom den angivna anslagsramen kan särskilda
medel icke beräknas för anskaffning av specialbeklädnad eller anskaffning
av beklädnadsutrustning för kvinnlig krigstjänstpersonal. En begränsning
av kostnaderna för löner till tjänstemän och förrådspersonal är
vidare erforderlig.

Utskottet har icke något att erinra mot departementschefens beräkning
av förevarande anslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Marinen: Beklädnad m.m. för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 7 900 000
kronor.

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

145

38:o) Marinen: Tvätt. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 22)
att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 000 kronor.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 1 100 000 kronor.

Marinförvaltningen hemställer, att anslaget med hänsyn till belastningen
under föregående budgetår samt inträffade eller förutsedda löne- och prisstegringar
höjes med 100 000 kronor. Ämbetsverket förutsätter, att antalet
tjänstgöringsdagar kommer att öka något under budgetåret 1958/59. Den
nya försvarsavvägning som föreslås medför emellertid en begränsning i antalet
tjänstgöringsdagar. Med beaktande härav samt av belastningen under
förfluten del av budgetåret 1957/58 anser departementschefen att medelsanvisningen
för budgetåret 1958''59 kan begränsas till 1 000 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Marinen: Tvätt för budgetåret 1958/59
anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor.

39:o) Marinen: Övningar m. m. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 23) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1958/59 anvisa
ett reservationsanslag av 24 000 000 kronor.

Vidare har i förberörda motion II: B 90 av herr Henning Nilsson i Gävle
m. fl. hemställts, såvitt nu är i fråga, att anslagen å fjärde huvudtiteln
under rubriken övningar nedräknas med belopp, som motsvarar kostnaderna
för repetitionsövningsverksamheten för varje vapenslag, eller tillhopa
med ca 75 miljoner kronor.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 26 000 000 kronor.

Inom den ram som bestämts för försvarsutgifterna under budgetåret
lOöS^O kan förevarande anslag uppföras med ett belopp av 24 000 000 kronor.
Vid anslagets beräkning har hänsyn tagits till att priserna på flygbensin
och bilbensin numera stigit till respektive 70 öre/l och 60 öre/l.

Vid planläggningen av verksamheten under förevarande anslag bör beaktas
att någon medelsanvisning å tilläggsstat för täckande av under budgetåret
1958;59 uppkommande merkostnader icke kan påräknas.

Utskottet. Under punkt 1 i det föregående har utskottet avstyrkt motionen
II: B 90, i vad den avser inställande av repetitionsövningarna. Härav
följer, att samma motion avstyrkes, såvitt nu är i fråga.

Mot Kungl. Maj:ts förslag till medelsanvisning har utskottet icke något
att erinra.

Utskottet hemställer,

10—865 58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. G samt. Nr B 53

146

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionen II: B 90, såvitt nu är i fråga, till
Marinen: Övningar m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett
reservationsanslag av 24 000 000 kronor.

40:o) Marinen: Fartygsbyggnader m.m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 24) att dels godkänna vad som i propositionen 1958: 110
under punkten 40 föreslagits beträffande utnyttjandet av medel som inflyter
vid nedskrotning av pansarskeppet Sverige, dels ock till Marinen:
Fartygsbyggnader in. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 108 000 000 kronor.

Vidare har i förberörda motion II: B 1 av herr Lundberg hemställts, såvitt
nu är i fråga, att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts förslag att på
grundval av skrotvärdet av pansarbåten Sverige upprätta en minnesfond
över pansarbåtsinsamlingen.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 107 000 000 kronor.

Verksamheten under förevarande anslag regleras med stöd av dels planer
omfattande nybyggnader och moderniseringar som beslutats för budgetåren
1947/52 (äldre nybyggnadsplan och äldre moderniseringsplan),
dels en plan för budgetåren 1952/59 innefattande a) det på grundval av
propositionen 1952: 18 fastställda programmet för flottans fartygsbyggnader
samt b) för ifrågavarande sju budgetår beräknade moderniseringar
för flottan jämte nybyggnader m. in. för kustartilleriet och för marinen
gemensamma ändamål (1952 års sjuårsplan för fartygsbyggnader m.m.),
dels vissa av 1956 och 1957 års riksdagar beslutade nybyggnader m. in.
för flottan och för marinen gemensamma ändamål (1956 och 1957 års
fartygsbyggnader m.m.). Medel för försök rörande fartygsmateriel redovisas
vid sidan av nämnda planer.

Vid utgången av budgetåret 1956/57 hade marinförvaltningen erhållit
bemyndiganden om sammanlagt 1 206,679 miljoner kronor för att utlägga
beställningar inom fastställda planer m. m. I angivet belopp har inräknats
de medel, sammanlagt 163 000 kronor, som för budgetåren 1954/57 tillförts
anslaget frän anslag under tolfte huvudtiteln. För att bestrida kostnaderna
för ifrågavarande beställningsbemyndiganden hade anvisats betalningsmedel
om sammanlagt 724,418 miljoner kronor. Den 30 juni 1957
var således bemyndiganden till ett belopp av (1 206,679 — 724,418 =)
482,261 miljoner kronor icke täckta av betalningsmedel.

För budgetåret 1957/58 har riksdagen bemyndigat Kungl. Maj :t att
medgiva utläggande av beställningar inom en kostnadsram av 100,o miljoner
kronor och anvisat 107,o miljoner kronor i betalningsmedel. Den 30
juni 1958 kommer således enligt hittills meddelade beslut beställningsbe -

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

147

myndiganden till ett belopp av (482,261 + 100,o — 107,o =) 475,261 miljoner
kronor att sakna täckning av betalningsmedel.

Den 1 oktober 1957 var beställningsbemyndiganden till ett belopp av i
runt tal 320 miljoner kronor icke utnyttjade.

I särskild skrivelse den 21 oktober 1957 har marinförvaltningen hemställt
om medgivande att i försökssyfte anskaffa visst fartyg från utlandet.
Kostnaderna tör förvärvet har beräknats till två miljoner kronor. Ämbetsverket
föreslår att dessa kostnader skall få bestridas inom ramen för
den i äldre nybyggnadsplanen upptagna posten A. 4. Tre ubåtar av ny typ
om 69 miljoner kronor. Ubåtarna har numera levererats, varför totalkostnaderna
kan överblickas bättre. Dessa bedömes numera icke bli högre
än att den föreslagna nyanskaffningen kan ske inom ramen för angivna
belopp, 69 miljoner kronor. Överbefälhavaren, som yttrat sig över marinförvaltningens
framställning, har tillstyrkt densamma.

Avbeställning av vissa krigsfartyg

Enligt 1952 års sjuårsplan för fartygsbyggnader m. m. skall, bland annat,
byggas ett minfartyg av ny typ (minfartyget Älvsborg). Detta fartyg
har efter prisläget den 1 juli 1952 kostnadsberäknats till 30,8 miljoner
kronor. Hittills har utlagts beställningar å materiel för fartyget för i runt
tal 7,4 miljoner kronor, varav den 1 mars 1958 omkring 4 miljoner kronor
utbetalats. Färdigställandet av fartyget uppskattas enligt nuvarande
prisläge draga en kostnad av omkring 45 miljoner kronor.

Vidare har vid 1956 års riksdag fattats beslut om att två jagare av modifierad
Hallandtyp (jagarna Lappland och Värmland) skall byggas. Fartygen
har enligt prisläget den 1 juli 1955 kostnadsberäknats till 140 miljoner
kronor. Hittills har beställningar å materiel för fartygen utlagts till
ett belopp av i runt tal 66,5 miljoner kronor, varav den 1 mars 1958 omkring
24 miljoner kronor utbetalats. De viktigare av de utlagda beställningarna
avser turbinmaskineri, artilleri, eldledningsutrustning och pannor.
Färdigställandet av fartygen beräknas enligt nuvarande prisläge draga en
kostnad av i runt tal 180 miljoner kronor.

I en genom överbefälhavaren ingiven, förut omnämnd skrivelse den 24
februari 1958 har chefen för marinen framlagt förslag om avbeställning av
ifrågavarande två jagare och minfartyget. Till marinchefens framställning
har fogats en inom marinförvaltningen upprättad promemoria rörande konsekvenserna
av att ifrågavarande fartyg avbeställes.

Marinchefen erinrar om att inom den begränsade anslagsram för marinen,
som blivit aktuell i samband med pågående överväganden i försvarsfrågan,
det utrymme som kan avses för fartygsbyggnader blir väsentligt
mindre än vad som förutsattes då gällande planer för verksamheten fastställdes.
Denna reducering av det ekonomiska utrymmet för fartygsbyggnader
gör det nödvändigt att ompröva avvägningen mellan de olika flottilj -

148

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

förband som avsetts ingå i flottan. Marinchefen anser det allvarligt kunna
ifrågasättas om det är riktigt att bygga fartyg av viss typ om de ekonomiska
resurserna icke medger, att tillräckligt antal fartyg av samma typ kan
byggas. Varje enskild enhet får ej heller ta så stor del av det tillgängliga
utrymmet i anspråk, att antalet övriga enheter minskas under vad som är
godtagbart ur operativ synpunkt.

Marinchefen föreslår på anförda skäl att beslut fattas om att ifrågavarande
fartyg icke skall byggas samt att förhandlingar för att häva ingångna
kontrakt omedelbart igångsättes.

Medel för att avveckla ifrågavarande kontrakt samt redan gjorda utbetalningar
i samband med dessa kan enligt marinchefen inte inrymmas i
anslaget till fartygsbyggnader. Härför erforderliga betalningsmedel måste
därför ställas till förfogande i särskild ordning.

Av marinförvaltningens förenämnda promemoria inhämtas, bland annat,
följande.

Avbeställningskostnaderna för Älvsborg uppskattas till cirka 8 miljoner
kronor samt i fråga om jagarna till 40 å 60 miljoner kronor. I dessa belopp
har inräknats vad som hittills utbetalats. Beloppen har uppskattats
utan att kontakt tagits med leverantörerna. De närmare kostnaderna kan,
med hänsyn till att den beställda materielen delvis är levererad, delvis befinner
sig under leverans eller under tillverkning samt till att materielen
beställts vid olika tidpunkter i varierande prislägen, icke preciseras utan
förhandlingar med leverantörerna. Den materiel, som erhålles för avbeställningskostnaderna,
anses i viss mindre utsträckning kunna utnyttjas. Detta
gäller ammunition och dylikt samt materiel som kan begagnas såsom reservdelar
för befintliga fartyg. Möjligheter kan finnas att sälja sådan materiel
till utlandet, möjligen i samband med byggande av krigsfartyg för
export. Om fartygen skulle färdigställas, beräknas Älvsborg sysselsätta omkring
300 och de två jagarna omkring 1 200 årsarbetare under tre år. Fartygsbyggnaderna
berör i huvudsak skeppsvarv, mekaniska verkstäder,
elektrotekniska industrier, metallindustri samt marinens verkstäder. Härtill
kommer viss utländsk industri.

Marinchefens förslag beträffande fartygsbyggnader under budgetåren 1958/60

Under Avd. I Försvarets utformning på längre sikt har kortfattat redovisats
de förslag rörande fartygsbyggnader m. m. under budgetåren 1958/60
som marinchefen framlagt i sin skrivelse den 28 februari 1958. I detta
sammanhang torde vissa ytterligare upplysningar beträffande ifrågavarande
förslag få lämnas.

Vid uppgörandet av sitt förslag har marinchefen räknat med bifall till
förslaget om avbeställning av vissa fartyg. Marinchefen räknar vidare
med att, såsom marinförvaltningen förutsatt i sina medelsäskanden, jagarna
Klas Horn och Göteborg samt kustjagarna Romulus och Remus icke
ombygges till fregatter.

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

149

Marinchefen föreslår, att verksamheten under fartygsbyggnadsanslaget
— i avvaktan på resultatet av pågående utredningsarbete rörande en flottplan
— under budgetåren 1958/59 och 1959/60 skall inriktas på fullföljandet
av återstående delar av äldre fartygsbyggnadsplaner samt på påbörjande av
vissa objekt enligt följande sammanställning.

Belopp i miljoner

kronor

1. Motortorpedbåtar eller motorkanonbåtar och/eller

minsvepare .......................................................... 72,0

2. Helikoptrar ......................................................... 14,0

3. Ombyggnad av jagare till fregatter samt modernisering
av vissa fartyg .............................................. 14,0

4. Fartyg för kustartilleriet ....................................... 6,8

5. Trängfartyg m. m................................................ 4,5

6. Forskning, försök och utveckling av nya ubåtstyper ... 8,0

7. Forskning, försök och utveckling för nya övervattens fartyg

............................................................... 6,0

8. Löpande försök samt bidrag till försvarets forskningsanstalt
........................................................ 5,6

Summa 130,9

Erforderliga beställningsbemyndiganden för föreslagna nya anskaffningar
beräknas, såsom tidigare nämnts, till 130,9 miljoner kronor.
Behovet av beställningsbemyndiganden för att fullfölja tidigare beslutade
objekt uppgår enligt marinchefen, efter borträkning av vad som förutsatts
skola utgå, till 300,049 miljoner kronor. Större delen härav har beräknats
efter prisläget år 1952. Efter uppräkning med 15 % med hänsyn till inträffade
och beräknade prisstegringar utgör behovet 345,056 miljoner kronor.
De beställningsbemyndiganden, som den 30 juni 1958 icke är täckta
av betalningsmedel, beräknas uppgå till 475,261 miljoner kronor. Detta
belopp täcker enligt chefen för marinen de aktuella behoven för närmaste
budgetår. På grund härav erfordras intet beställningsbemyndigande för
budgetåret 1958/59. Chefen för marinen hemställer att medgivande utverkas
att utnyttja till förfogande stående beinyndigandebelopp på sätt i det föregående
föreslagits samt att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande
att efter förslag av marinförvaltningen bestämma om beloppets fördelning
till objekt.

Överbefälhavaren tillstyrker, som tidigare nämnts, att jagarna Lappland
och Värmland samt minfartyget Älvsborg avbeställes. Inriktningen av
verksamheten under förevarande anslag blir enligt överbefälhavaren i
väsentlig grad beroende på om överlåtelse av ifrågavarande fartyg kan ske
eller om avbeställningskostnaderna måste bestridas från anslaget till

150

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

fartygsbyggnader. överbefälhavaren tillstyrker, att beslutade fartygsobjekt
fullföljes i enlighet med chefens för marinen förslag. Enligt överbefälhavaren
bör bemyndiganden för forskning och försök m. in., sammanlagt
19,6 miljoner kronor, erhållas genom omdisposition av tidigare lämnade
bemyndiganden. I övrigt anses beslut om ändrad användning av bemyndiganden
böra anstå tills klarhet vunnits om storleken av avbeställningskostnaderna.

Fråga om disposition av medel som inflyter i samband
med nedskrotning av pansarskeppet Sverige

I skrivelse den 11 februari 1958 har marinförvaltningen anfört i huvudsak
följande. Pansarskeppet Sverige byggdes och utrustades på sin tid för
medel som inflöt vid en nationalinsamling. Det år 1917 till Kungl. Maj :ts
förfogande ställda beloppet utgjorde cirka 17 miljoner kronor. Byggnadskostnaderna
för fartyget uppgick till i runt tal 13,5 miljoner kronor, medan
övriga medel utnyttjades för andra fartygsbyggnader. Sedan fartyget utrangerats
har numera avtal träffats mellan marinförvaltningen och enskilt
företag om att för marinens räkning nedskrota och försälja fartygets skrov.

Med hänsyn till den enastående offervilja som visades under den riksomfattande
»pansarbåtsinsamlingen» har det synts marinförvaltningen böra
ifrågasättas, om icke minnet av denna insamling, sedan pansarskeppet
nedskrotats, på ett eller annat sätt borde hugfästas. Eftersom fartyget
byggdes med anlitande av gåvomedel, som tillkommit i en stark känsla
av sjöförsvarets betydelse för vårt land, ligger det enligt ämbetsverkets
mening nära till hands att den i reda pengar åter förvandlade delen av
det insamlade kapitalet utnyttjas för ett ändamål som ligger inom ramen
för vad som på sin tid besjälade bidragsgivarna. I anslutning härtill
framhåller marinförvaltningen, att den verksamhet som sammanfattande
kan betecknas som maritim fostran av ungdomen försvåras av en ständig
knapphet på medel. Åtskilliga institutioner, företag och organisationer har
intressen i denna verksamhet. År 1956 bildades, med ett startkapital som
ställts till förfogande av föreningen Sveriges flotta, en stiftelse, benämnd
»Maritima ungdomsstiftelsen», vilken i stort sett förenar de nämnda intressena.
Marinförvaltningen föreslår nu, att de medel som inflyter i samband
med nedskrotningen av pansarskeppet Sverige skall bilda en fond
under ämbetsverkets förvaltning. Fondens årliga avkastning anses böra disponeras
av chefen för marinen för att ställas till stiftelsens förfogande eller
för annat ändamål som innebär maritim fostran av ungdom.

Departementschefen

»Verksamheten under förevarande anslag påverkas i hög grad av den
minskning av marinens omfattning som nu är aktuell.

Såsom jag anfört vid anmälan av Avd. I Försvarets utformning på läng -

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

151

re sikt räknar jag med att de två år 1956 beslutade nya jagarna och
det minfartyg, som ingår i 1952 års plan, skall utgå ur gällande planer.
Jag biträder även förslaget, att den ombyggnad av jagarna Klas Horn och
Göteborg samt kustjagarna Romulus och Remus till fregatter, som upptages
i 1952 års plan, icke skall äga rum. Jag räknar således med att fartygen
utrangeras. Kostnader till följd av beställningar avseende objekt, som sålunda
föreslås utgå ur planerna, torde få bestridas från förevarande anslag.
Å andra sidan förutsätter jag, att inkomster, som må uppkomma
genom överlåtelse av den beställda materielen eller andra åtgärder, skall
tillgodoföras förevarande anslag och utnyttjas för likvidering av lämnade
beställningsbemyndiganden. Jag räknar vidare med att de medel som under
anslaget reserverats till Kungl. Maj :ts disposition skall kunna utnyttjas
såsom betalningsreserv.

Verksamheten under förevarande anslag blir under de närmaste budgetåren,
såsom överbefälhavaren framhållit, i väsentlig grad beroende på
resultatet av avvecklingen av de objekt, som nu inställes. Som jag anfört
vid anmälan av frågan om försvarets utformning på längre sikt, anser jag
mig därför tills vidare endast böra räkna med en verksamhet av ungefärligen
den omfattning överbefälhavaren tillstyrkt. Detta innebär, att jag
i första hand förutsätter, att återstående beslutade objekt fullföljes. Den
verksamhet som härutöver kan förekomma bör främst inriktas på forskning
och försök. Härvid är även anskaffningen av visst fartyg i försökssyfte
i enlighet med marinförvaltningens förslag i skrivelse den 21 oktober 1957
aktuell. I den mån så visar sig kunna ske med hänsyn till medelstillgången
bör ytterligare verksamhet kunna bedrivas. Denna bör lämpligen
inriktas på objekt som angivits av chefen för marinen i hans skrivelse den
28 februari 1958. Med hänsyn till det anförda synes det erforderligt att olika
möjligheter hålles öppna. Jag förutsätter därför, att Kungl. Maj:t erhåller
befogenhet att, inom ramen för av riksdagen tidigare medgivna beställningsbemyndiganden,
besluta om ändrat utnyttjande av dessa bemyndiganden
i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag nu angivit.

Som jag anfört under Avd. I föreslår jag, att anslaget för nästa budgetår
uppföres med ett belopp av 108 000 000 kronor.

Vid planerandet av verksamheten under förevarande anslag bör marinförvaltningen
utgå från att detta anslag och anslaget till anskaffning av
vapenmateriel in. m. för budgetåret 1959/60 kan uppföras med tillsammans
högst 175 miljoner kronor.

Vad angår frågan om utnyttjandet av de medel som inflyter vid nedskrotning
av pansarskeppet Sverige, synes skäl tala för att dessa medel
avsättes till en särskild fond, »Pansarskeppet Sveriges minnesfond». Fonden
bör stå under statskontorets förvaltning. Beträffande utnyttjandet av
fondens avkastning kan jag i huvudsak ansluta mig till vad marinförvaltningen
föreslagit. Beslut om utnyttjandet av avkastningen bör dock fattas
av Kungl. Maj :t.

152

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

Vid bifall till mina i det föregående angivna förslag kommer den 30 juni
1959 bemyndiganden om sammanlagt (475,261 -— 108,0 =) 367,261 miljoner
kronor att sakna täckning av betalningsmedel.»

Utskottet

Under hänvisning till vad utskottet under punkten 1 i det föregående
anfört beträffande marinens andel av försvarskostnaderna vill
utskottet tillstyrka, att förevarande anslag för nästa budgetår uppföres med
108 miljoner kronor.

Utskottet har icke något att erinra mot att Kungl. Maj :t erhåller befogenhet
att, inom ramen för av riksdagen tidigare medgivna beställningsbemyndiganden,
besluta om ändrat utnyttjande av dessa bemyndiganden i
huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen angivit. Angelägenhetsgraderingen
torde få ske efter förslag från vederbörande militära
myndigheter.

Vad beträffar frågan om utnyttjandet av de medel, som inflyta vid nedskrotning
av pansarskeppet Sverige, har utskottet icke något att erinra
mot att dessa medel avsättas till en särskild fond. Denna fond, lämpligen
benämnd »Flottans ungdomsfond», torde böra ställas under statskontorets
förvaltning. Utskottet tillstyrker, att fondens avkastning efter beslut av
Kungl. Maj:t användes på sätt departementschefen föreslagit. Härav följer,
att utskottet avstyrker motionen II: B 1.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) med avslag å motionen II: B 1, såvitt nu är i fråga, godkänna
vad som i propositionen 1958: 110 under punkten 40
föreslagits beträffande utnyttjandet av medel som inflyter vid
nedskrotning av pansarskeppet Sverige;

b) till Marinen: Fartygsbyggnader m. m. för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 108 000 000 kronor.

41 :o) Marinen: Anskaffning av vapenmateriel m. m. Kungl. Maj :t har
föreslagit riksdagen (punkt 24) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 85 500 000 kronor.

Vidare har i förberörda motion II: B 89 av herr Hagberg m. fl. hemställts,
såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte besluta att till Marinen:
Anskaffning av vapenmateriel m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 60 500 000 kronor.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 85 000 000 kronor.

Anskaffningen av vapenmateriel m. m. regleras från och med budgetåret
1953/54 av en plan, som godkänts av riksdagen. Enligt denna plan skall
anskaffas materiel för flottan och kustartilleriet till belopp av 324 respek -

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

153

tive 200 miljoner kronor. För vissa övriga anskaffningar avses enligt planen
136 miljoner kronor. Planen upptager således materielanskaffningar till
ett sammanlagt belopp av (324 + 200 + 136 = ) 660 miljoner kronor enligt
prisläget den 1 juli 1952. Genom att vissa avlöningskostnader överförts
från förevarande anslag till avlöningsanslag från och med budgetåret
1954/55, har planens sammanlagda kostnadsram minskats med 12,5 miljoner
kronor. Å andra sidan ökas kostnaderna med belopp som för budgetåren
1954/57 tillförts förevarande anslag från anslag under tolfte huvudtiteln,
0,1575 miljon kronor. Den sammanlagda kostnadsramen uppgår härefter
till (660,o— 12,5 + 0,i575 = ) 64 7,6575 miljoner kronor.

För anskaffningar som upptagits i förenämnda plan har för budgetåren
1953/58 lämnats beinyndiganden om sammanlagt 5 2 7,6575 miljoner kronor.
Av totalbeloppet för planen återstår således (647,6575 — 527,6575 =) 120,o
miljoner kronor.

Marinförvaltningen har för budgetåren 1947/57 erhållit bemyndiganden
att utlägga beställningar till ett belopp av 7 1 4,7265 miljoner kronor, varvid
inräknats för budgetåren 1954/57 från anslag under tolfte huvudtiteln överförda
belopp om 157 500 kronor. I betalningsmedel för utlagda beställningar
har till och med den 30 juni 1957 anvisats tillhopa 508,4865 miljoner kronor.
Vid utgången av budgetåret 1956/57 saknade således beställningsbemyndiganden
till ett belopp av (714,7265 — 508,4865 =) 206,24 miljoner kronor
täckning av betalningsmedel.

För budgetåret 1957/58 uppgår såväl medgivna beställningsbemyndiganden
som anvisade betalningsmedel till 85 miljoner kronor. Kungl.
Maj :t har vidare den 28 februari 1958 beslutit, att äldre beställningsbemyndiganden
om sammanlagt 3 082 530 kronor 25 öre skall indragas. Vid utgången
av budgetåret 1957/58 kommer således enligt hittills meddelade
beslut beställningsbemvndiganden till ett avrundat belopp av (206,24 + 85,o
— 85,o — 3,083 =) 203,157 miljoner kronor att icke vara täckta av betalningsmedel.

Av de beställningsbemvndiganden som medgivits enligt riksdagens beslut
var den 1 oktober 1957 i runt tal 87 miljoner kronor icke utnyttjade.

Chefen för marinen anför i sin förut nämnda skrivelse den 28 februari
1958, att vissa i sexårsplanen upptagna objekt, nämligen ombestyckning
av ett svårt batteri, ombestyckning och förstärkning av tre medelsvåra
batterier samt förstärkning av två svåra batterier, icke kan genomföras
med den aktuella begränsningen av medelstilldelningen för marinen. Härutöver
kan, såvitt avser kustartilleriet, avsedd modernisering av radar- och
eldledningsutrustning ej genomföras. I fråga om övrig materiel minskas
anskaffningen av ersättningsmateriel, reservdelar och ammunition, varjämte
utbyggnaden av marinens kustradarstationer senarelägges.

Marinchefen anmäler vidare, att detaljundersökningar beträffande den

154

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

närmare inriktningen av marinens vapenmaterielanskaffning igångsatts
inom marinledningen. Förslag till ny materielplan beräknas kunna framläggas
samtidigt med den tidigare nämnda flottplanen.

För att fortsätta anskaffning av vapenmateriel m. m. enligt gällande plan
beräknas den 30 juni 1958 komma att återstå bemyndiganden, som icke är
täckta av betalningsmedel, till ett belopp av 206,24 miljoner kronor. Marinchefen
förutsätter, att anslaget till anskaffning av vapenmateriel in. in. för
budgetåret 1958/59 skall uppföras med ett belopp av 86,o miljoner kronor.
Detta belopp åtgår i sin helhet för att likvidera redan gjorda beställningar
samt för vissa mindre utbetalningar sammanhängande med materielens
mottagande och installation ävensom för anskaffning av viss robotmateriel.
Härutöver beräknas icke någon beställningsverksamhet, som föranleder utbetalningar
under budgetåret 1958/59, bli möjlig. På grund härav anser
marinchefen behov av nya beställningsbemyndiganden icke föreligga under
nämnda budgetår.

Departementschefen har anfört följande.

»Som jag anfört under Avd. I Försvarets utformning på längre sikt har
jag icke funnit anledning till erinran mot marinchefens förslag beträffande
viss begränsning av anskaffningarna enligt 1953 års sexårsplan. I enlighet
med chefens för marinen förslag räknar jag icke heller med nya beställningsbemyndiganden
för vapenmateriel m. m. under nästa budgetår. Det
torde få ankomma på Kungl. Maj :t att, om så erfordras, meddela beslut om
ändrat utnyttjande av tidigare lämnade beställningsbemyndiganden. Anslaget
bör uppföras med 85 500 000 kronor.

Som jag anförde vid anmälan av närmast föregående anslag bör verksamheten
under anslagen till fartygsbyggnader m. in. och anskaffning av
vapenmateriel m. m. planeras med utgångspunkt i att dessa anslag för
budgetåret 1959/60 kan uppföras med sammanlagt högst 175 miljoner
kronor.

Vid bifall till vad i det föregående föreslagits kommer den 30 juni 1959
bemyndiganden om sammanlagt (203,157 — 85,soo —) 117,657 miljoner kronor
att sakna täckning av betalningsmedel.»

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 1 i det
föregående anfört beträffande marinens andel av försvarskostnaderna tillstyrker
utskottet, att förevarande anslag för nästa budgetår uppföres med
85,5 miljoner kronor. Härav följer, att utskottet avstyrker motionen
II: B 89, såvitt nu är i fråga.

Utskottet har icke något att erinra mot att Kungl. Maj:t bemyndigas
att, om så erfordras, meddela beslut om ändrat utnyttjande av tidigare
lämnade beställningsbemyndiganden.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

155

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionen II: B 89, såvitt nu är i fråga, till Marinen:
Anskaffning av vapenmateriel m. m. för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 85 500 000 kronor.

42:o) Marinen: Underhåll av fartyg m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 24) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1958/59
anvisa ett reservationsanslag av 46 700 000 kronor.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 50 900 000 kronor.

Verksamheten under förevarande anslag har från och med budgetåret
1954/1955 reglerats med stöd av en femårsplan, som uppgjorts av marinförvaltningen.
Enligt denna plan uppgår årskostnaden enligt 1954 års prisocli
löneläge till i medeltal 46,0 miljoner kronor sedan avdrag skett för
vissa lönekostnader till ett årligt belopp av 0,7 miljon kronor, vilka från
och med den 1 juli 1954 överförts till avlöningsanslag. För budgetåret
1957/58 är anslaget, som ökats till följd huvudsakligen av pris- och lönehöjningar,
uppfört med 50,9 miljoner kronor.

Departementschefen har anfört följande.

»Jag föreslår, att förevarande anslag för nästa budgetår uppföres med
ett belopp av 46 700 000 kronor. Därvid förutsätter jag, att ökad medelsanvisning
å tilläggsstat för täckande av möjligen uppkommande pris- och
lönestegringar icke skall ifrågakomma. Som framgått av mitt ställningstagande
beträffande marinförvaltningens avlöningsanslag i det föregående
räknar jag icke heller för nästa budgetår med överföring av avlöningskostnader
till marinförvaltningens avlöningsanslag.

Verksamheten under förevarande anslag har under de senaste budgetåren
reglerats med stöd av en långtidsplan, som uppgjorts av marinförvaltningen.
Med hänsyn till förestående förändringar beträffande marinens
organisation synes det lämpligt, att ämbetsverket i samband med anslagsäskandena
för nästa budgetår söker uppgöra en ny plan för verksamheten
under anslaget under de närmast följande budgetåren.»

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag till medelsanvisning
och hemställer alltså,

att riksdagen må till Marinen: Underhåll av fartyg m.m.
för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av
46 700 000 kronor.

4d:o) Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal in. fl. Kungl. Maj:t
har föreslagit riksdagen (punkt 25) att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att
vidtaga de ändringar i vederbörliga personalförteckningar för flygvapnet,

156

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 195S

som föranledes av vad som föreslagits i propositionen 1958: 110 under
punkten 43, dels bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende på personalförteckningarna
meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga delar samma
innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser, som genom Kungl.
Maj:ts brev den 6 juni 1957 fastställts att lända till efterrättelse för tilllämpningen
av flygvapnets personalförteckningar för budgetåret 1957/58,
dels godkänna vad i förenämnda proposition föreslagits i fråga om ändrad
befordringsgång för fältflygare och flygnavigatörer, dels bemyndiga Kungl.
Maj:t att i avseende å ordinarie personal vid flygvapnet vidtaga provisoriska
åtgärder i enlighet med vad som förordats i förenämnda proposition,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för flygvapnets
anslag till avlöningar till aktiv personal in. fl., att tillämpas under
budgetåret 1958/59, dels ock till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal
m.fl. för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 108 200 000 kronor.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första
kammaren av herr Nils Elowsson m.fl. (I: B 4) och den andra inom andra
kammaren av herr Nilsson i Bästekille m.fl. (II: B 136), hemställts, att
riksdagen i samband med behandlingen av Kungl. Maj :ts prop.
110/1958 måtte besluta dels att det av flygvapenchefen den 31 oktober
1957 föreslagna flygvapnets läroverk omedelbart inrättas och förlägges till
Herrevadskloster, dels ock att för byggnadsändamål vid Herrevadskloster
anvisas 4 miljoner kronor i enlighet med flygvapenchefens av fortifikationsförvaltningen
anmälda medelsbehov.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
hänvisas till motionen I: 437.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 90 300 000 kronor.

Utskottet lämnar i det följande under rubriken »Personalförändringar
m. m.» en kortfattad redogörelse i huvudsak endast för de av departementschefen
förordade ändringarna för ordinarie tjänstemän och för pensionerad
personal i arvodesbefattningar. Vid framställningen följer utskottet
den punktindelning, som använts i propositionen. För närmare
kännedom om de av departementschefen framställda förslagen torde få
hänvisas till propositionen 1958: 110.

Personalförändringar m. m.

Vid bifall till departementschefens i det föregående framlagda förslag
kommer två flygflottiljer att indragas. Då detta emellertid icke beräknas
komma att ske förrän tidigast 1962 kommer personalorganisationen vid
flygvapnet först senare att påverkas härav. De personalförändringar som
föreslås för budgetåret 1958/59 erfordras oavsett ifrågavarande indragningar.

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

157

1. Departementschefen föreslår att för flygstabens personalavdelning
tillkommer en beställning för major i Ao 23 i utbyte mot en löjtnantsbeställning.

2. I anslutning till vad som anförts i det föregående vid behandlingen
av flygförvaltningens avlöningsanslag föreslår departementschefen följande
förändringar beträffande personal för flygförvaltningen, avlönad från
förevarande anslag, nämligen för flyg planavdelningen att en beställning för
flygingenjör av 2. graden i Ao 21 inrättas och att en kaptensbeställning i
Ao 21 utbytes mot en majorsbeställning i Ao 23, för elektroavdelningen
att en beställning inrättas för flygingenjör av 1. graden i Ao 23, för robotbyrån
att tjänster inrättas för en förste trafikledare i Ae 21 och en trafikledare
i Ae 17 samt för intendenturbyrån att en beställning för förvaltare
i Ao 15 utbytes mot en beställning för förvaltare i Ao 17.

3. Beträffande de personalförändringar, som föreslås för eskaderstaberna,
kan departementschefen endast tillstyrka att en beställning inrättas
för major eller kapten i Ao 23/21, avsedd för chef för signalavdelningen vid
eskaderstab — varvid en löjtnantsbeställning bör indragas —- samt att två
befattningar för pensionerad officer i A: 24 och tre befattningar för pensionerad
underofficer i A: 16 utgår.

4. I fråga om utbyggnaden av signalorganisationen m. in. är departementschefen
endast beredd tillstyrka inrättande av en beställning för
major eller kapten i Ao 23 eller Ao 21.

5. Beträffande luftbevakningsorganisationen tillstyrker departementschefen
förslag om att utbyta en beställning för major eller kapten mot en
beställning för överstelöjtnant eller major i Ao 26/23. Vidare tillstyrker
departementschefen förslag om att inrätta två beställningar för verkmästare
i Ao 16.

6. En förstärkning av personalen för markstridsutbildningen synes erforderlig.
Departementschefen föreslår därför att 19 beställningar inrättas
för överfurirer i Ao 9. Beställningarna är avsedda för specialinstruktörer
i spräng- och mintjänst.

9. Departementschefen tillstyrker att fyra löjtnantsbeställningar, avsedda
för flygavdelningschefer vid F 5, utbytes mot kaptensbeställningar i Ao 21.

11. Departementschefen tillstyrker att en majorsbeställning i Ao 23, avsedd
för chef för en stridsledarskola, inrättas. Vidare biträder departementschefen
förslag om att utbyta nio furirsbeställningar (sjukvårdare)
mot nio överfurirsbeställningar i Ao 9.

12. I det föregående (jfr p. 2) har departementschefen föreslagit att
två trafikledartjänster inrättas för flygförvaltningen.

13. Beträffande personal för den militära väderlekstjänsten kan departementschefen
endast tillstyrka att en beställning för meteorolog i Ao 21 inrättas.

15. Flygvapenchefens förslag om att inrätta ytterligare ett antal beställ -

158

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

ningar för flygtekniker och mästare kan departementschefen med hänsyn
till föreliggande vakanser inom denna personalkategori endast tillstyrka
i vad avser en beställning för förste mästare i Ao 14 (vapentekniker).

Förslag om att utbyta en mästarbeställning i Ao 12 mot en beställning
för verkmästare i Ao 16 kan departementschefen tillstyrka.

17. Departementschefen föreslår, att en kontorsbiträdestjänst vid F 17
indrages vid uppkommande vakans och ersättes med en tjänst för biträde
för skriv- och kontorsgöromål med halvtidstjänstgöring.

Civilförvaltningen anmäler att i enlighet med principerna för reglerad
befordringsgång åtta tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål (en
vid flygstaben, en vid vardera tredje och fjärde eskaderstaberna, två vid
F 2 och en vid envar av F 13, F 14 och F 15) bör utbytas mot kontorsbiträdestjänster
i Ao 5. Enligt ämbetsverket kan emellertid samtidigt åtta kontorsbiträdestjänster
(två vid F 16 och en vid envar av F 3, F 6, F 7, F 9, F 12
och F 18) utbytas mot tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål,
varför några nya kontorsbiträdestjänster icke behöver inrättas.

Departementschefen föreslår att en för F 21 (Övre Norrlands flygbasområdesstab)
upptagen kontorsbiträdestjänst överföres till fjärde eskaderstaben,
sedan sammanslagningen av eskader- och flygbasområdesstaberna numera
verkställts.

18. Departementschefen föreslår, att tio assistenttjänster i Ag 7 och nio
sådana tjänster med deltidstjänstgöring inrättas. Tjänsterna bör endast
få utnyttjas under en sammanlagd tjänstgöringstid av 150 månader för år,
semestrar icke inräknade. De arvoden, som hittills beräknats för ifrågavarande
personal, kan härvid utgå.

Såsom framgår av vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
till årets statsverksproposition av för flera huvudtitlar gemensamma frågor
har förutskickats vissa förslag angående tjänsteförteckningsfrågor av s. k.
B-karaktär. Förhandlingar i ämnet har ej avslutats. De lönejusteringar,
som kan bli ett resultat av dessa förhandlingar, har beaktats vid beräkningen
av detta anslag.

Såsom vidare framgår av vad chefen för civildepartementet anfört vid
anmälan av propositionen 1957:173 angående statstjänstemännens löner
under åren 1957 och 1958 in. m. förutsattes att en översyn av flygtilläggsgrunderna
och de provisoriskt uppräknade flygtilläggen skulle ske inom
sådan tid, att förslag till nya grunder och belopp kunde föreläggas 1958 års
riksdag. Den för översynen, med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den
31/5 1957, tillkallade utredningen (flygtilläggsutredningen) har med skrivelse
den 26 februari 1958 överlämnat sitt förslag i ämnet. Denna fråga
har emellertid ännu icke slutbehandlats. De ökade kostnader för flygtillägg
in. in. som kan bli en följd av ett ställningstagande till dessa frågor
har även beaktats vid beräkningen av förevarande anslag.

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

159

Förbättrade bef ordringsmö j ligheter för fältflygare och
flygnavigatörer m. in.

Med skrivelse den 31 oktober 1957 har flygvapenchefen framlagt förslag
för att höja allmänbildningsnivån och förbättra befordringsmöjligheterna
för den korttidsanställda flygande personalen, fältflygare och flygnavigatörer.
Syftet med förslagen är att säkerställa erforderlig tillgång på fältflygare
och flygnavigatörer med en kvalitet som svarar mot den flygmateriel
som dessa skall handha.

Rekryteringen av fältflygare har under en följd av år icke varit tillfredsställande.
Detta har framför allt gällt antalet rekryterade fältflygare men i
viss utsträckning även deras kvalitet. De kvantitativa bristerna har hittills
i huvudsak kunnat täckas med hjälp av i organisationen övergångsvis kvarstående
aktiva underofficerare och reservofficerare i flygförartjänst. Denna
personal faller dock bort efter hand under de närmaste åren. Vid 1957 års
riksdag beslöts att återupptaga rekryteringen av flygande reservofficerare.
Denna anordning avsågs dock endast som ett provisorium i avvaktan på en
förbättring av tillgången på aktiv flygande personal. För att förbättra rekryteringsläget
medgav 1957 års riksdag vidare en höjning av tjänstepremierna
för fältflygare och flygnavigatörer (jfr prop. 1957: 110, s. 217 och 218) samt
en höjning av flygtilläggen (jfr prop. 1957: 173, s. 18). Ifrågavarande åtgärder
bedömer chefen för flygvapnet dock ej ensamma vara tillräckliga
för att nå en fullt tillfredsställande rekrytering. De av flygvapenchefen
framlagda förslagen beräknas emellertid i hög grad bidraga till att detta
mål nås. De starkt ökade kostnaderna för anskaffning, drift och underhåll
av flygmaterielen gör det enligt flygvapenchefen ännu mera angeläget än
förut att den flygande personalen är fulltalig och av bästa möjliga kvalitet.
Innebörden av förslagen är i huvudsak att den till F 2 (utanför Stockholm)
nu förlagda förberedande fältflygarskolan, som är ettårig och endast avsedd
för fältflygare med folkskolekompetens, ersättes av ett till Herrevadsldoster
(intill F 5, Ljungbyhed) förlagt treårigt flygvapnets läroverk, att fältflygare
och flygnavigatörer utbildas till korttidsanställda officerare och efter avslutad
aktiv tjänst överföres till flygvapnets reserv samt att långtidsanställda
underofficerare i flygnavigatörstjänst efter hand ersättes av långtidsanställda
officerare, rekryterade från de korttidsanställda officerarna i flygnavigatörstjänst.

Departementschefen har i ämnet anfört följande.

»Flygvapenchefens nu framlagda förslag syftar främst till att säkerställa
en tillräcklig rekrytering i kvalitativt och kvantitativt hänseende av fältflygare
och flygnavigatörer.

För att förbättra rekryteringen av nämnda personalkategorier har, som
förut nämnts, vissa åtgärder redan vidtagits. 1957 års riksdag har sålunda

160

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 195S

medgivit en icke oväsentlig höjning av tjänstepremierna för fältflygare och
flygnavigatörer (jfr prop. 1957: 110, s. 217 och 218) samt en höjning av
flygtilläggen (jfr prop. 1957: 173, s. 18). På grund av befolkningsutvecklingen
kommer vidare under de närmaste åren antalet ynglingar i rekryteringsbar
ålder att starkt öka. En förbättring i rekryteringsläget borde därför
vara att förvänta.

Med hänsyn till angivna omständigheter anser jag mig för nästa budgetår
icke böra föreslå mera vittgående åtgärder än en förbättring av befordringsgången
för ifrågavarande personal inom nuvarande underbefäls- och
underofficersgrader. Till frågan om en utökning av den förberedande allmänbildande
undervisningen är jag nu icke beredd att taga ställning. Denna
fråga synes böra ytterligare övervägas.

I fråga om befordringsgången för fältflygare och flygnavigatörer föreslår
jag följande. Nuvarande grad som fältflygare (flygnavigatör) av 3. graden
utgår, och befordran till fältflygare (flygnavigatör) av 2. graden sker
efter godkänd grundläggande flygutbildning (flygnavigatörsutbildning).
Befordran till fältflygare (flygnavigatör) av 1. graden sker efter godkänd
grundläggande flygslagsutbildning och befordran till förste fältflygare
(flygnavigatör) tidigast två år därefter.

Efter anställningstidens slut och sedan vederbörliga repetitionsövningar
fullgjorts bör f. d. förste fältflygare (flygnavigatör) kunna beviljas inträde
i flygvapnets reserv (i marktjänstbefattning) och i samband därmed befordras
till löjtnant.

Den ändrade befordringsgången medför behov av följande antal beställningar
för fältflygare och flygnavigatörer, nämligen 185 beställningar för
fältflygare (flygnavigatör) av 2. graden i Ae 8/7, 220 beställningar för fältflygare
(flygnavigatör) av 1. graden i Ae 9 och 292 beställningar för förste
fältflygare (flygnavigatör) i Ae 11.

Beträffande de i flygvapnets personalförteckning för vissa icke ordinarie
militära tjänstemän upptagna beställningarna torde följande förändringar
få vidtagas. Antalet beställningar för furirsaspiranter samt fältflygare
(flygnavigatörer) av 3. graden i Af 5/4 minskar med 124 (samtliga beställningar
för fältflygare och flygnavigatörer av 3. graden utgår) till (168 —
124 =) 44. Antalet beställningar för furirer samt fältflygare (flygnavigatörer)
av 2. graden i Ae 8/7 minskar med 107 till (434 — 107 —) 327. Antalet
beställningar för fältflygare (flygnavigatörer) av 1. graden i Ae 9 ökar med
120 till (100 + 120 =) 220 och antalet beställningar för förste fältflygare
(flygnavigatör) i Ae 11 ökar med 172 till (120 + 172 =) 292.

Med anledning av här föreslagna ändringar i befordringsgången räknar
jag med en ökning av kostnaderna under förevarande anslag med omkring
615 000 kronor. En ökning av kostnaderna för tjänstepremier och för personal
i flygvapnets reserv torde även följa av förslaget. För nästa budgetår
räknar jag dock icke med någon nämnvärd ökning av kostnaderna för dessa
ändamål.

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

161

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela de föreskrifter som
erfordras för genomförande av förslagen.»

Riksdagen har för budgetåren 1954/58 bemyndigat Kungl. Maj :t att i
avseende å de under arméns och marinens allmänna avlöningsanslag redovisade
militära och civilmilitära kårerna samt den ordinarie personalen vid
flygvapnet vidtaga de provisoriska åtgärder — såsom meddelande av
vikariatslöneförordnanden, vakantsättningar m. m. — som betingas av
övergången till den nya förvaltningsorganisationen. Såsom närmare utvecklats
under punkten Vissa gemensamma frågor beträffande armétyg-,
marin- och flygförvaltningarna torde Kungl. Maj :t böra inhämta riksdagens
bemyndigande att under budgetåret 1958/59 vidtaga motsvarande provisoriska
åtgärder beträffande flygvapnet.

Posten Pensionsmedel föreslås i anslutning till vad som anförts i innevarande
års förra statsverksproposition (bil. 6, s. 13) skola utgå.

Det sammanlagda medelsbehovet under flygvapnets anslag till avlöningar
till aktiv personal m. fl. skulle enligt departementschefens beräkningar
uppgå till 108 200 000 kronor eller 17 900 000 kronor mera än det belopp,
som anvisats för budgetåret 1957/58.

Utskottet

Såsom departementschefen erinrat beslöt 1957 års riksdag i syfte
att förbättra tillgången på flygande personal en icke oväsentlig höj
ning av tjänstepremierna för fältflygare och flygnavigatörer samt av flygtilläggen.
I samma syfte föreslås nu en förbättring av befordringsgången
för förenämnda personalkategorier inom nuvarande underbefäls- och underofficersgrader.
Utskottet har vid sin granskning av förslaget funnit detsamma
för närvarande böra godtagas. Detta innebär bl. a., att nuvarande
grad som fältflygare (flygnavigatör) av 3. graden utgår och att, efter anställningstidens
slut och sedan vederbörliga repetitionsövningar fullgjorts,
f. d. förste fältflygare (flygnavigatör) bör kunna beviljas inträde i flygvapnets
reserv (i marktjänstbefattning) och i samband därmed befordras
till löjtnant.

Utskottet finner goda skäl tala för förslaget om en förstärkning av personalen
för inarkstridsutbildningen och biträder detsamma.

Departementschefens under förevarande punkt förordade personalförändringar
in. m., innefattande lika. icke obetydliga personalökningar, har
utskottet funnit sig böra godtaga. Detsamma gäller den verkställda anslagsberäkningen.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1958/59 har chefen för flygvapnet
1 1—805 58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. C> samt. Nr B 53

162

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

föreslagit, att den förberedande allmänbildande undervisningen för fältflygare
och flygnavigatörer utökas till att omfatta en treårig studietid och
att i detta syfte den nuvarande förberedande fältflygarskolan vid Roslagens
flygbaskår (F 2) ersättes av ett till Herrevadskloster förlagt flygvapnets
läroverk. Kostnaderna för de för läroverket erforderliga byggnadsarbetena
in. m. ha uppskattats till 9,8 miljoner kronor. För anskaffning av inventarier
m. in. ha beräknats 2,5 miljoner kronor. Motionerna I: B 4 och II: B 136
stå i överensstämmelse härmed. Förslaget om inrättande av ett dylikt läroverk
har i allmänhet icke vunnit remissmyndigheternas gillande. Vissa
av dessa myndigheter ha hänvisat till möjligheten av att utnyttja försvarets
läroverk i Uppsala, som enligt styrelsen för detta läroverk har outnyttjad
kapacitet. Departementschefen har för egen del funnit frågan om en
utökning av den förberedande allmänbildande undervisningen böra ytterligare
övervägas. Utskottet ansluter sig härtill, särskilt som, såvitt utskottet
kunnat finna, någon närmare utredning icke förebragts rörande det framtida
behovet av flygande personal. Utskottet vill erinra om att flygvapenchefen
i samband med sitt innevarande år avgivna förslag om indragning
av Hallands flygflottilj framhållit, att det syntes sannolikt, att ett eventuellt
flygvapnets läroverk skulle kunna förläggas till nämnda flygflottiljs nuvarande
etablissement, varigenom de betydande investeringarna vid Herrevadskloster
skulle kunna undvikas. Flygvapenchefen framhöll samtidigt
sin avsikt vara att närmare utreda frågan om etablissementets utnyttjande
för angivna ändamål. Redan med hänsyn till det läge, vari denna fråga
alltså befinner sig, avstyrker utskottet de föreliggande motionerna. Utskottet
kommer i det följande under anslaget till vissa byggnadsarbeten för
flygvapnet på kapitalbudgeten att göra hemställan, såvitt motionerna avse
anvisande av medel för byggnadsändamål vid Herrevadskloster.

Åberopande det anförda och under hänvisning till vad utskottet anfört
under marinens motsvarande anslag hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
vederbörliga personalförteckningar för flygvapnet, som föranledes
av vad departementschefen föreslagit i propositionen
1958: 110 under punkten 43;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende på personalförteckningarna
meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga
delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser,
som genom Kungl. Maj:ts brev den 6 juni 1957
fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av
flygvapnets personalförteckningar för budgetåret 1957/58;

c) godkänna vad departementschefen i förenämnda proposition
föreslagit i fråga om ändrad befordringsgång för
fältflygare och flygnavigatörer;

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

163

d) bemyndiga Kungl. Maj:t att i avseende å ordinarie
personal vid flygvapnet vidtaga provisoriska åtgärder i enlighet
med vad departementschefen förordat i förenämnda proposition; e)

godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag
till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under
budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
......................................................... 64 100 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes befattningar,

förslagsvis ........................... 1 360 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 620 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................................. 30 300 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 13 520 000

Summa kronor 109 900 000
Särskilda uppbördsmedel

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift ...... 1 700 000

Nettoutgift kronor 108 200 000

f) till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 108 200 000
kronor.

II. att motionerna I: B4 och II: B 136, såvitt de avse inrättande
av ett flygvapnets läroverk, icke må av riksdagen
bifallas.

44:o) Flygvapnet: Avlöningar m. m. till värnpliktiga. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 26) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 8 400 000 kronor.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 8 200 000 kronor.

Försvarets civilförvaltning hemställer, att anslaget höjes med 180 000
kronor för penningbidrag. Ämbetsverkets beräkningar av medelsbehovet
för ifrågavarande ändamål grundas på uppgifter från chefen för flygvapnet
om antalet tjänstgöringsdagar under budgetåret 1958/59. Civilförvaltningen

164

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

anger antalet tjänstgöringsdagar till 2 833 482, varav — enligt uppgift
under hand — 30 000 dagar för lottor. För egen del beräknar departementschefen
— med beaktande av det under arméns motsvarande anslag
framlagda förslaget om utvidgning av rätten till premier — medelsbehovet
för budgetåret 1958/59 till 8 400 000 kronor.

Utskottet. Den av departementschefen verkställda beräkningen av förevarande
anslag synes böra godtagas.

Under arméns motsvarande anslag har utskottet avstyrkt motionsvis
gjorda yrkanden om förbättrade förmåner för de värnpliktiga, varom utskottet
vill här erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Flygvapnet: Avlöningar m.m. till
värnpliktiga för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 8 400 000 kronor.

45 :o) Flygvapnet: Familjebidrag. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 26) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1958/59 anvisa
ett förslagsanslag av 5 100 000 kronor.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 2 300 000 kronor.

Under hänvisning till vad som anförts vid behandlingen av arméns motsvarande
anslag beräknar departementschefen anslaget till 5 100 000 kronor
för budgetåret 1958/59.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet anfört under arméns
motsvarande anslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flygvapnet: Familjebidrag för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 5 100 000 kronor.

46:o) Flygvapnet: Sjukvård. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 27) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1958/59 anvisa
ett förslagsanslag av 450 000 kronor.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 400 000 kronor.

Försvarets sjukvårdsstyrelse hemställer, att anslaget uppföres med oförändrat
belopp. Ämbetsverket bortser därvid från kostnaderna för remisstandvården,
vilka för budgetåret 1956/57 uppgått till cirka 147 000 kronor.

För egen del föreslår departementschefen att anslaget höjes med 50 000
kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och hemställer alltså,

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958 165

att riksdagen må till Flygvapnet: Sjukvård för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 450 000 kronor.

47 :o) Flygvapnet: Reseersättningar m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 28) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1958/59
anvisa ett förslagsanslag av 4 350 000 kronor.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 4 200 000 kronor.

Försvarets civilförvaltning hemställer, att anslaget höjes med 150 000
kronor, utgörande uppkommande merkostnader under anslaget till följd
av den numera genomförda höjningen av järnvägstaxorna. Vid bifall till
departementschefens förslag i det föregående beträffande resekostnadsersättning
åt värnpliktiga (se anslaget Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga)
torde viss kostnadsbesparing under förevarande anslag vara att
förvänta. Då emellertid medelsförbrukningen under anslaget uppgår till
närmare 2 300 000 kronor under första hälften av budgetåret 1957/58 anser
departementschefen sig likväl böra föreslå att anslaget uppföres med
det av civilförvaltningen äskade beloppet, 4 350 000 kronor.

Utskottet, som under arméns anslag till avlöningar in. m. till värnpliktiga
avstyrkt ett motionsvis gjort yrkande om bl. a. ökat antal fria resor
för de värnpliktiga, tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Flygvapnet: Reseersättningar m. m.
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 4 350 000
kronor.

48:o) Flygvapnet: Mathållning. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 29) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1958/59 anvisa
ett förslagsanslag av 8 600 000 kronor.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 8 300 000 kronor.

Flygförvaltningen hemställer, att anslaget höjes med 300 000 kronor på
grund av ökat antal tjänstgöringsdagar. Ämbetsverkets beräkningar grundas
på ett antal tjänstgöringsdagar av 2 705 000, vilket är 96 000 dagar
mera än som beräknades för budgetåret 1957/58. Då dagskostnaden per
portion beräknas till oförändrat tre kronor 35 öre utgör kostnadsökningen
(96 000x3,35 = ) 321 600 kronor eller avrundat 300 000 kronor. Departementschefen
biträder flygförvaltningens förslag.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot den gjorda anslagsberäkningen,
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Flygvapnet: Mathållning för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 8 600 000 kronor.

166

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

49 :o) Flygvapnet: Beklädnad m. in. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 30) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1958/59 anvisa
ett reservationsanslag av 7 700 000 kronor.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 6 400 000 kronor.

Flygförvaltningen hemställer, att anslaget höjes med 6 670 000 kronor.

ökning

1. Ändrat antal tjänstgöringsdagar .................................... 94 000

2. Höjd dagskostnad in. m................................................. 185 000

3. Utlåning av beklädnad till tekniska biträden ..................... 20 000

4. Engångsanskaffning av flyghjälmar m. m......................... 420 000

5. Höjda reparationskostnader m. m.................................. 85 000

6. Bristtäckning ............................................................... 5 650 000

7. Omräkning m. m....................................................... 216 000

6 670 000

Överbefälhavaren har i sitt yttrande över förvaltningsmyndigheternas
medelsäskanden föreslagit att förevarande anslag skall begränsas med
5 350 000 kronor i förhållande till vad flygförvaltningen föreslagit.

Departementschefen har anfört följande.

»Flygförvaltningen har hemställt om en väsentlig ökning av förevarande
anslag. Av ökningen hänför sig en mindre del till merkostnader till följd
av förändringar i fråga om antalet tjänstgöringsdagar samt till prishöjningar.
Huvuddelen av ökningen föranledes däremot av föreslagna engångsanskaffningar.
Sålunda beräknas 420 000 kronor för anskaffning
av flyghjälmar o. d. samt 2 900 000 kronor och 2 450 000 kronor för
täckande, delvis, av brister i krigsförråd och behovet av beklädnadsmateriel
för genomförande av 1952 års värnpliktsutrednings förslag ävensom
300 000 kronor för anskaffning av vinterutrustning. Överbefälhavaren
har i yttrande föreslagit en begränsning av det begärda anslaget med
5 350 000 kronor. Detta belopp svarar mot vad som av flygförvaltningen
beräknats för bristtäckning i fråga om krigsförråd samt för de behov som
aktualiserats genom 1952 års värnpliktsutrednings förslag.

Medelsbehovet under nästa budgetår har, såvitt avser nu förevarande
anslag, i överbefälhavarens utredningar beräknats till samma belopp
oavsett om försvarsorganisationen utformas enligt 1957 års förslag eller
enligt alternativ Adam.

Flygförvaltningen har för budgetåret 1958/59 beräknat kostnaderna för
normal omsättning samt reparation och förrådshållning in. in. av beklädnadsmaterielen
till i runt tal 7 000 000 kronor, innebärande en ökning
med 600 000 kronor i förhållande till budgetåret 1957/58. Vid anmälan

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

167

av arméns och marinens motsvarande anslag har jag räknat med höjda
kostnader för omsättning m. m. av beklädnadsmaterielen med hänsyn till
prisutvecklingen. Även för flygvapnets del måste man av angivna skäl
räkna med höjda kostnader. Med beaktande av det ökade antalet tjänstgöringsdagar
har jag därför ansett mig böra beräkna medelsbehovet för omsättning
m. m. av beklädnadsmateriel till 7 000 000 kronor.

Inom den av överbefälhavaren tillstyrkta anslagsramen för nästa budgetår
rymmes även kostnader för engångsanskaffning av flyghjälmar
m. m. samt en påbörjad anskaffning av vinterutrustning. Då kostnaderna
härför kan rymmas inom den utgiftsram för försvarsändamål, som bestämts
för budgetåret 1958/59, har jag ansett mig kunna tillstyrka att ett
belopp av 700 000 kronor anvisas för ifrågavarande ändamål.

Med hänsyn till det anförda torde förevarande anslag för budgetåret
1958/59 böra uppföras med ett belopp av 7 700 000 kronor. Anslaget höjes
alltså med 1 300 000 kronor.»

Utskottet, som anser sig böra godtaga den verkställda anslagsberäkningen,
tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Flygvapnet: Beklädnad m. m. för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 7 700 000
kronor.

50 :o) Flygvapnet: Tvätt. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt
30) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 000 kronor.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 900 000 kronor.

Flygförvaltningen hemställer, att anslaget höjes med 100 000 kronor.
Ämbetsverket räknar därvid med ökning av antalet tjänstgöringsdagar samt
höjda priser å tvätt. Departementschefen biträder ämbetsverkets förslag.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Flygvapnet: Tvätt för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor.

51 :o) Flygvapnet: Övningar m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 31) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1958/59
anvisa ett reservationsanslag av 5 800 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels förberörda motion II: B 89 av herr Hagberg m.fl., vari hemställts,
såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte besluta att till Flygvapnet: övningar
in. in. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000
kronor,

168

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

dels ock förberörda motion II: B 90 av herr Henning Nilsson i Gävle
m. fl., vari hemställts, att anslagen under fjärde huvudtiteln under rubriken
Övningar nedräknas med belopp, som motsvarar kostnaderna för repetitionsövningsverksamheten
för varje vapenslag, eller tillhopa med ca 75
miljoner kronor.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 5 000 000 kronor.

Flygförvaltningen hemställer, att anslaget höjes med 1 160 000 kronor.

ökning

1. ökad förhyrning av flygplan för vingmålsskjutning ............ 150 000

2. ökad övningsverksamhet ................................................ 450 000

3. ökad basering av flygförband i övre Norrland .................. 300 000

4. Revidering av kanor ...................................................... 10 000

5. Plastbehandling av kartor ............................................. 10 000

6. ökat behov av utbildningskurser m. m............................ 80 000

7. Utbildning av värnpliktiga meteorologer m. m................... 60 000

8. Effektivare prognosverksamhet ....................................... 100 000

1 160 000

Departementschefen har anfört följande.

»Medelsbehovet under förevarande anslag har i överbefälhavarens utredningar
för budgetåret 1958/59 upptagits med samma belopp såväl i 1957 års
förslag som i alternativ Adam. I båda fallen har anslaget upptagits till
belopp som överensstämmer med flygförvaltningens förslag.

Inom den ram som i samband med uppgörelsen i försvarsfrågan fixerats
för försvarsutgifter under budgetåret 1958/59 kan emellertid förevarande
anslag ej upptagas till högre belopp än 5 800 000 kronor. Vid bestämmandet
av detta anslagsbelopp har, bland annat, beaktats de merkostnader som
uppkommer till följd av att timarvoden till lärare samt järnvägstaxor
höjts från och med den 1 januari respektive den 1 februari 1958.

Det synes mig betydelsefullt att försök kan göras med s. k. numeriska
prognoser i syfte att effektivisera prognosverksamheten. Jag räknar med
att försöksverksamhet i den omfattning flygförvaltningen föreslagit skall
kunna bedrivas inom den förut angivna anslagsramen.»

Utskottet. Under punkt 1 i det föregående har utskottet avstyrkt
motionen II: B 90, i vad den avser inställande av repetitionsövningarna.
Härav följer, att samma motion avstyrkes, såvitt nu är i fråga.

Mot Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning har utskottet icke något
att erinra. Motionen II: B 89, såvitt nu är i fråga, avstyrkes alltså.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna II: B 89 och II: B 90, båda

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

169

motionerna såvitt nu är i fråga, till Flygvapnet: Övningar
m. ni. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av
5 800 000 kronor.

52:o) Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel ni. m. Kungl. Maj :t har
föreslagit riksdagen (punkt 32) att dels godkänna vad i prop. 1958: 110
under punkten 52 föreslagits beträffande plan för anskaffning av flygmateriel
m. m., dels bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva utläggandet av beställningar
å flygmateriel in. m. inom en kostnadsram av 828 000 000 kronor,
dels ock till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel in. in. för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 742 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels förberörda båda likalydande motioner I: B 103 av herr Dahl m. fl.
samt II: B 87 av herr Åkerström m.fl., i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga,
att riksdagen måtte till Flygvapnet: Anskaffning av flyg materiel

in. in. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av
600 000 000 kronor,

dels ock förberörda motion II: B 89 av herr Hagberg m.fl., vari hemställts,
såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte besluta att till Flygvapnet:
Anskaffning av flygmateriel m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 500 000 000 kronor.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 490 000 000 kronor.

För budgetåren 1948/57 har riksdagen medgivit utläggande av beställningar
på flygmateriel inom en kostnadsram av 3 688,3895 miljoner kronor.
Härvid har förutsatts att medel, som tillförts förevarande anslag från anslag
under tolfte huvudtiteln, jämväl är att räkna såsom beställningsbemyndigande.
Såsom betalningsmedel har under samma tid anvisats
2 776,0895 miljoner kronor. Den 30 juni 1957 var alltså beställningsbemyndiganden
till ett belopp av (3 688,3895 — 2 776,0895 = ) 912,3 miljoner kronor
icke täckta av betalningsmedel.

För budgetåret 1957/58 har riksdagen efter förslag av Kungl. Maj :t
i 1957 års statsverksproposition medgivit att beställningar må utläggas intill
ett belopp av 640 miljoner kronor samt anvisat 490 miljoner kronor i
betalningsmedel. I detta sammanhang torde jämväl böra erinras om att
Kungl. Maj:t genom beslut den 8 mars 1957 vilket omnämnts i propositionen
1958: 2 — medgivit att ett belopp av 9,2 miljoner kronor av medel,
som under anslaget till anskaffning av flygmateriel in. in. reserverats till
Kungl. Maj:ts disposition, må utnyttjas för att likvidera beställningar å
flygmateriel in. m. Enligt hittills meddelade beslut kommer alltså den 30
juni 1958 beställningsbemyndiganden till ett belopp av (912,3 + 640,0 —
490,o — 9,2 =) 1 053,1 miljoner kronor att icke vara täckta av betalningsmedel.

170

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

Den 1 september 1957 var beställningsbemyndiganden till ett belopp av
i runt tal 472 miljoner kronor icke utnyttjade.

Den av riksdagen godkända kostnadsramen för budgetåren 1957/64 uppgår
till 3 662,2 miljoner kronor.

Flygförvaltningen hemställer (skr. 27h 1957) att kostnadsramen för sjuårsplanen
avseende budgetåren 1958/65 upptages till 6 453,2 miljoner kronor.
Bifall till ämbetsverkets förslag skulle således innebära en kostnadsökning
med (6 453,2 — 3 662,2 =) 2 791,o miljoner kronor. Sistnämnda be -

lopp hänför sig till delposter enligt följande.

Ökning

1. Prisstegringar .................................................................. 693,5

2. Teknisk utveckling ......................................................... 1 881,o

3. Modernisering av basorganisationen .................................... 28,o

4. Materiel för markstridsutbildning ....................................... 7,o

5. Telemotmedel .................................................................. 37,o

6. Skillnad årskvot—anslag budgetåren 1956/58 m. m................ 144,5

+ 2 791,o

Flygförvaltningen hemställer, att för budgetåret 1958/59 måtte anvisas
beställningsbemyndiganden om 1 015 miljoner kronor samt anslagsmedel
om 755 miljoner kronor.

I särskild skrivelse i anslutning till sina medelsäskanden för budgetåret
1958/59 framlägger flygförvaltningen jämväl beräkningar av kostnaderna
för materielanskaffningen för en flygvapenorganisation i vilken antalet
krigsflygplan minskats med 26 %, d. v. s. en organisation som i huvudsak
ansluter till alternativ Adam. Kostnadsramen vid denna organisation beräknas
till 5 452,2 miljoner kronor (+ 1 790,o miljoner kronor i förhållande
till den av riksdagen godkända kostnadsramen men — 1 001 miljoner kronor
i förhållande till den beräknade kostnaden för att vidmakthålla hittillsvarande
organisation). Vid beräkningen av denna kostnadsram har medel
för utbyggnad av basorganisationen, förbättring av markstridsutbildningen
samt upprättande av en telemotmedelsorganisation beräknats till samma
belopp som i ämbetsverkets medelsäskanden. Flygförvaltningen har vid
kostnadsberäkningarna vidare antagit, att det lägre antalet flygplan kommer
att medföra att seriepriset per enhet höjes med i genomsnitt 15—20 %.
Detta beror dels på att de billigaste enheterna mot slutet av serien kommer
att bortfalla och dels på att de fasta tillverkningsomkostnaderna slås ut på
ett mindre antal enheter.

Behovet av beställningsbemyndiganden och av anslagsmedel under budgetåret
1958/59 för en organisation av angivna omfattning beräknar flygförvaltningen
till 925 respektive 680 miljoner kronor.

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 195S

171

Flygledningen har i sin förutnämnda skrivelse den 28 februari 1958 lagt
fram förslag till kostnadsram för budgetåren 1958/65, vilket redovisats vid
anmälan av Avd. I. Kostnadsfördelningen enligt detta förslag, som i huvudsak
ansluter till flygförvaltningens nyssnämnda alternativa förslag, är
följande (prisläget i mars 1957; beloppen i miljoner kronor).

Budgetår	58/59	59/60	60/61	61/62	62/63	63/64	64/65	Summa
Årskvoter..................	674	720	730	755	780	805	830	5 294

Därest kostnadsramen med hänsyn till beräknade prisstegringar efter
mars 1957 uppräknas med 10,3 % till ett antaget medelprisläge för budgetåret
1958/59, skulle kostnadsramen erhålla följande utseende (beloppen i
miljoner kronor).

Budgetår	58/59	59/60	60/61	61/62	62/63	63/64	64/65	Summa
Årskvoter..................	744	794	805	833	860	888	915	5 839

Den ifrågasatta uppräkningen torde ha grundats på följande bedömning:
prisstegring mars 1957—30 juni 1958 = 7 %

» juli 1958—30 juni 1959 = 6 %.

Om prisstegringen under budgetåret 1958/59 beräknas ske successivt, blir
den i medeltal för budgetåret 3 %.

Behovet av betalningsmedel för budgetåret 1958/59 under anslaget beräknas
till 744 miljoner kronor. För utläggande av beställningar erfordras
under samma budgetår ett beställningsbemyndigande av 750 miljoner kronor
eller, efter uppräkning med 10,3 %, 830 miljoner kronor, vilket senare
belopp således motsvarar medelprisläget för budgetåret 1958/59 under förut
angivna förutsättningar. I anslutning härtill framhåller flygledningen, att
flygförvaltningen vid utgången av budgetåret 1958/59 kommer att utöver
redan gjorda engagement vara bunden av ytterligare beställningar intill
värdet av bemyndigandet för budgetåret 1958/59. I den mån fortsatt stegring
av prisnivån kommer att inträffa efter utgången av budgetåret 1958/59
måste således enligt flygledningen kompensation erhållas för denna automatiskt
verkande stegring i vad avser såväl bemyndigande som betalningsanslag
för hela värdet av uteliggande beställningsvolym.

De materielanskaffningar, som förutsättes ske inom den föreslagna
kostnadsramen, ansluter, såsom förut nämnts, till vad överbefälhavaren
anfört i samband med alternativ Adam. Förutom moderna jakt-, attackoch
spaningsflygplan anskaffas sålunda, bland annat, robotar av olika slag
och en organisation för telemotmedel bygges upp. Stridslednings- och luft -

172

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

bevakningsorganisationen moderniseras liksom basorganisationen. Som
likaledes nämnts tidigare, förutsätter flygledningen att flygförvaltningen
skall få återkomma närmare till innehållet i långtidsplanen i senare förslag
till anskaffnings- och bemyndigandeplaner.

Departementschef en har anfört följande.

»Till en början må erinras om att Kungl. Maj :t till årets riksdag avgivit
förslag (prop. 2 och 70) om att 180 miljoner kronor skall anvisas på tillläggsstat
för innevarande budgetår för att täcka merkostnader till följd av
prisstegringar å flygmateriel m. in. Jag utgår i det följande från att Kungl.
Maj :ts ifrågavarande förslag vinner riksdagens godkännande.

För anskaffningen av flygmateriel m. in. bör fastställas en ny plan,
gällande från och med nästa budgetår och grundad på den nya organisation
för flygvapnet som jag förordat i det föregående. I enlighet med vad jag anfört
under Avd. I bör kostnadsramen för denna plan bestämmas i överensstämmelse
med flygledningens förslag. Jag föreslår alltså, att följande kostnadsram,
grundad på prisläget i mars 1957, fastställes för budgetåren
1958/65.

Budgetår	58/59	59/60	60/61	61/62	62/63	63/64	64/65	Summa
	674	720	730	755	780	805	830	5 294

Såsom jag anfört under Avd. I bör anslaget för nästa budgetår bestämmas
till 742 miljoner kronor samt bemyndigande lämnas att utlägga beställningar
inom en kostnadsram av 828 miljoner kronor. Jag förutsätter,
att det skall ankomma på Kungl. Maj :t att — på grundval av riksdagens
beslut angående utformningen av flygvapnets organisation —- närmare bestämma
inriktningen av anskaffningsverksamheten såväl inom den fastställda
kostnadsramen som inom ramen för lämnade beställningsbemyndiganden.
Såsom jag anförde i propositionen 1958: 2 torde det få förutsättas,
att anskaffningsverksamheten bedrives på sådant sätt att de för
varje budgetår aktuella utbetalningarna — häri inräknat utbetalningar
som hänför sig till tidigare lämnade beställningsbemyndiganden — rymmes
inom den i planen upptagna årskvoten. Härvid måste jämväl hänsyn tagas
till möjliga prishöjningar.

Den kostnadsram, som jag föreslagit i det föregående, bygger på prisläget
i mars 1957. I likhet med vad hittills plägat ske bör kostnadsramen
årligen förskjutas ett år framåt i tiden. Den bör därvid justeras med hänsyn
till eventuella merkostnader till följd av inträffade pris- och lönestegringar.
Såsom framgår av vad som anförts i propositionen 1958: 2 har dessa under
de senaste budgetåren varit betydande. Vid beräkningen av behovet av

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

173

betalningsmedel och beställningsbemyndiganden för nästa budgetår har jag
därför inkalkylerat en prisstegring för tiden efter mars 1957. Givetvis kan
det icke för närvarande avgöras hur stor en sådan prisstegring i verkligheten
kan bli eller vilka återverkningar den får. Ett belopp om 68 miljoner
kronor av det föreslagna anslaget och en däremot svarande del av föreslagna
beställningsbemyndiganden bör därför vid ingången av budgetåret 1958/59
reserveras till Kungl. Maj :ts förfogande. Dessa medel bör utnyttjas endast
om och i den mån inträffade pris- och lönehöjningar kan befaras föranleda
försening av planlagda anskaffningar. För att erhålla överensstämmelse
med kostnadsramen bör Kungl. Maj :t i anslutning härtill äga befogenhet
att medge utökning av kostnadsramen med belopp motsvarande vad som
kan erfordras för att, inom ramen för de medel som reserveras till Kungl.
Majrts förfogande, täcka inträffade prishöjningar. Å andra sidan bör i detta
sammanhang framhållas, att anslag på tilläggsstat för täckande av ytterligare
dylika kostnadsstegringar icke kan påräknas.

Som framgått av det föregående, förutsätter jag att sjuårsplanens kostnadsram
årligen skall överses med hänsyn bland annat till inträffade prisoch
lönestegringar. Jag har vidare räknat med en reserv av betalningsmedel
och bemyndiganden för att täcka möjligen uppkommande merkostnader
till följd av prisstegringar från den tidpunkt då underlaget för anslagsberäkningarna
gjordes upp till de tidpunkter då utbetalningarna skall verkställas.
Det förutsättes sålunda, att merkostnader som hänför sig till prisoch
lönestegringar skall kompenseras. Merkostnader, som föranledes av
tekniska fördyringar, skall däremot vara beaktade vid beräkningen av
kostnadsramen. Frågan om hur storleken av merkostnader, som hänför sig
till stegringar i löne- och prisnivån, skall bestämmas är därför av särskild
betydelse. Tidigare har i några fall prisstegringarna under förevarande
anslag beräknats med ledning av kommerskollegii partiprisindex för gruv-,
metall- och maskinindustrivaror (jfr prop. 1952: 1, bil. 6, s. 167 och prop.
1956: 1, bil. 6, s. 187). Samtidigt har emellertid uttalats, att någon exakt
metod för bestämmandet av prisstegringarna icke torde finnas. I sina
medelsäskanden för nästa budgetår synes emellertid flygförvaltningen ha
ansett, att en mer rättvisande bedömning skulle erhållas genom anknytning
till socialstyrelsens index för genomsnittlig timförtjänst inom gruvoch
verkstadsindustrien. Jag är emellertid icke övertygad om att en rättvisande
bedömning av prisutvecklingen å flygmaterielen kan erhållas endast
genom anknytning till denna indexserie. Sålunda vill jag erinra om att
utvecklingen i fråga om indexserier för råvarupriser ingalunda ansluter
till löneutvecklingen. Bestämmelser om indexering finnes vidare intagna i
gällande ramavtal med flygindustrien. Enligt vad jag inhämtat pågår för
närvarande inom försvarets förvaltningsdircktion arbete med att framtaga
index för krigsmateriel, där de olika komponenter som ingår i anskaffningen
väges efter sina relativa andelar i materielanslagen. Jag finner det

174

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

angeläget, att detta arbete fullföljes så att resultatet kan utnyttjas vid
bedömning av eventuella prishöjningars storlek.

I propositionen 1958: 2 uttalade jag, att det anslag å tilläggsstat om 68,5
miljoner kronor, som jag då föreslog, i huvudsak motsvarade skillnaden
mellan summan av årskvoterna till och med budgetåret 1957/58 och
summan av anvisade anslag. Några outnyttjade belopp från tidigare budgetår
har därför ej medtagits i det förslag till kostnadsram, som nu framlägges.
Den ökning av medelsanvisningen med 111,5 miljoner kronor, som
föreslås i propositionen 1958: 70, torde få anses motsvaras av en ökning
av årskvoten för budgetåret 1957/58 för prisstegringar.

Vid bifall till vad i det föregående föreslagits kommer den 30 juni 1959
beställningsbemyndiganden till ett belopp av (1 053,i — 180,o + 828,o —
742,o=) 959,i miljoner kronor att sakna täckning av betalningsmedel.»

Utskottet. Kostnadsramen för anskaffning av flygmateriel för sjuårsperioden
1957/64 har fastställts till 3 662,2 miljoner kronor. En ny plan,
gällande från och med budgetåret 1958/59, bör nu fastställas och vara grundad
på den reducerade organisation för flygvapnet, som angivits under
punkt 1 i det föregående. Departementschefen har förordat, att kostnadsramen
för denna organisation bör i enlighet med flygledningens förslag bestämmas
till 5 294 miljoner kronor. Även utskottet biträder detta förslag
och har icke något att erinra mot att anslaget för nästa budgetår upptages
till 742 miljoner kronor ävensom att bemyndigande lämnas att utlägga beställningar
inom en kostnadsram av 828 miljoner kronor. Vad departementschefen
anfört beträffande inriktningen av anskaffningsverksamheten
synes böra godtagas. Denna verksamhet bör, såsom departementschefen
förutsatt, bedrivas så, att de för varje budgetår aktuella utbetalningarna,
inberäknat utbetalningar som hänföra sig till tidigare lämnade beställningsbemyndiganden,
rymmas inom den i planen upptagna årskvoten.

Av det anförda följer, att utskottet avstyrker motionerna I:B103 och
II: B 87 samt II: B 89, samtliga motioner såvitt nu är i fråga.

Den nu förordade kostnadsramen bygger på prisläget våren 1957. I nu
äskade anslag och bemyndigande har medelsbehovet angivits efter ett beräknat
medelpris för budgetåret 1958/59. Med hänsyn till ovissheten rörande
den faktiska pris- och lönestegringen vill utskottet tillstyrka, att ett belopp
av 68 miljoner kronor av det föreslagna anslaget och en däremot svarande
del av beställningsbemyndigandet reserveras till Kungl. Maj :ts förfogande
för att kompensera eventuella sådana höjningar. Det förutsättes, att nämnda
belopp utnyttjas endast om och i den mån sådana merkostnader kunna befaras
medföra försening av planlagda anskaffningar. Utskottet vill härvid
erinra om att utskottet under punkten 1 i det föregående förordat, att
ifrågavarande belopp må, i den mån detsamma icke utnyttjas för här an -

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958 175

givet ändamål eller för täckande av viss eventuell lönekostnadsökning, tagas
i anspråk för att bestrida uppkommande avbeställningskostnader för
jagarna Lappland och Värmland samt minfartyget Älvsborg.

Vad departementschefen i övrigt förordat beträffande den budgetmässiga
regleringen av anslaget har icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna I: B 103 och II: B 87 samt II: B 89,
samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

a) godkänna vad i propositionen 1958: 110 under punkten
52 föreslagits beträffande plan för anskaffning av flygmateriel
m. m.;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva utläggandet av beställningar
å flygmateriel m. m. inom en kostnadsram av
828 000 000 kronor;

c) till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. för
budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 742 000 000
kronor.

53 :o) Flygvapnet: Luftförsvarsrobot. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 32) att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva utläggande
av beställningar för anskaffning av luftförsvarsrobotar m. in. inom en kostnadsram
av 51 000 000 kronor, dels ock till Flygvapnet: Luftförsvarsrobot
för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 24 200 000 kronor.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 5 000 000 kronor.

Efter förslag av Kungl. Maj :t i 1955—1957 års statsverkspropositioner
har riksdagen dels bemyndigat Kungl. Maj :t att medgiva utläggandet av
beställningar för utveckling m. in. av luftförsvarsrobot inom en kostnadsram
av 22 000 000 kronor, dels ock anvisat 13 000 000 kronor i betalningsmedel.
Enligt sålunda meddelade beslut kommer alltså den 30 juni 1958
beställningsbemyndiganden till ett belopp av (22 000 000 —13 000 000 =)
9 000 000 kronor att sakna täckning av betalningsmedel.

Den 1 september 1957 var beställningsbemyndiganden till ett belopp av
i runt tal 4,4 miljoner kronor icke utnyttjade.

Totalkostnaden för utveckling m. m. av en luftförsvarsrobot beräknades
vid anmälan av 1956 års statsverksproposition (bil. 6, s. 191) till i runt
tal 30 miljoner kronor. Någon förnyad beräkning av totalkostnaden verkställdes
icke i samband med äskandena för budgetåret 1957/58.

För budgetåret 1958/59 hemställer flygförvaltningen (skr. 27/b 1957) att
beställningar för luftförsvarsrobot må utläggas för 40 miljoner kronor samt
att 15 miljoner kronor anvisas i betalningsmedel. De äskade medlen avses

176

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

dels för fortsatt utveckling m. m. av en inhemsk luftförsvarsrobot, dels
ock, i enlighet med direktiv av överbefälhavaren, för anskaffning av ett
mindre antal utländska robotar. Totalkostnaden för utveckling m. m. av
en svensk luftförsvarsrobot uppskattas numera av flygförvaltningen till
70 miljoner kronor. I särskild skrivelse framlägger ämbetsverket en reviderad
plan över kostnadernas fördelning på olika budgetår. Ämbetsverket
anmäler vidare att förseningar i arbetet uppkommit, bland annat till följd
av personalbrist å robotbyrån. Dessa förseningar aktualiserar den föreslagna
anskaffningen av utländska robotar.

Flygledningen räknar i sin förut nämnda skrivelse den 28 februari 1958
med att förevarande anslag uppföres med ett belopp av 23 miljoner kronor
samt att beställningsbemyndiganden lämnas till ett belopp av 50 miljoner
kronor. Den höjning av såväl anslag som bemyndiganden i förhållande till
flygförvaltningens äskanden, med vilken sålunda räknas, föranledes av att
viss anskaffning tidigarelägges.

För anskaffning av luftförsvarsrobotar har i ett vart av de av överbefälhavaren
utarbetade alternativen Adam, Bertil och Cesar upptagits belopp
av 16, 39 och 71 miljoner kronor för respektive budgetår 1958/59, 1959/60
och 1960/61.

Departementschefen har anfört följande.

»Anskaffning av luftförsvarsrobotar har tillmätts särskild vikt vid de
utredningar som gjorts rörande försvarets framtida utformning. I alla de
av överbefälhavaren hösten 1957 framlagda alternativ, för vilka budgetförslag
utarbetats, har därför särskilda medel upptagits för anskaffning
av luftförsvarsrobotar. Vid anmälan av Avd. I. Försvarets utformning på
längre sikt har jag också understrukit det angelägna i att forskning och
försök rörande robotar särskilt främjas. Såsom jag därvid uttalat, har
jag ansett mig böra föreslå att anslaget uppföres med 24,2 miljoner kronor
samt att nya beställningar får utläggas inom ramen för ett belopp av
51 miljoner kronor. Inom dessa belopp skall inrymmas den anskaffning
av en supersonisk-hypersonisk högtrycksanläggning vid flygtekniska försöksanstalten,
som jag omnämnt vid anmälan av Avd. I. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj :t att meddela erforderliga närmare föreskrifter
rörande utnyttjandet av ifrågavarande beställningsbemyndiganden.

Vid bifall till mina förslag kommer den 30 juni 1959 beställningsbemyndiganden
till ett belopp av (9,0 + 51,0-—24,2 =) 35,8 miljoner kronor
att sakna täckning av betalningsmedel. Verksamheten under förevarande
anslag bör planeras så att betalningsutfallet å tidigare lämnade beställningsbemyndiganden
under budgetåret 1959/60 icke kommer att överstiga
det belopp, varmed anslaget föreslås skola uppföras för nästa budgetår.
»

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

177

Utskottet. Under punkt 1 i det föregående har utskottet i likhet med
försvarsberedningen och departementschefen understrukit vikten av att
arbetet med utveckling och anskaffning av robotvapen påskyndas, så att
desamma så snart som möjligt kunna tillföras krigsmakten. Medel ha hittills
av riksdagen anvisats för utveckling in. in. av eu inhemsk luftförsvarsrobot.
Departementschefen har nu äskat medel dels för att fortsätta detta
utvecklingsarbete, dels för att i övnings- och utbildningssyfte genomföra
viss anskaffning av robotar från utlandet. Förslaget innebär, att anslaget
bestämmes till 24,2 miljoner kronor samt att 51 miljoner kronor lämnas
såsom beställningsbemyndigande. Inom dessa belopp avses skola rymmas
kostnaderna för anskaffning av en supersonisk-hypersonisk högtrycksanläggning
Aid flygtekniska försöksanstalten, \''ilken anläggning anses utgöra
en A’iktig förutsättning för den inhemska utvecklingen a\7 robotar. Under
hänvisning till vad utskottet under nämnda punkt sålunda anfört tillstyrker
utskottet den föreslagna medelsanvisningen och har icke något att
erinra mot att Kungl. Maj :t bemyndigas meddela erforderliga närmare
föreskrifter rörande utnyttjandet av ifrågavarande beställningsbemyndiganden.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva utläggande av beställningar
för anskaffning av luftförsvarsrobotar in. m. inom
en kostnadsram av 51 000 000 kronor;

b) till Flygvapnet: Luftförsvarsrobot för budgetåret 1958/59
anvisa ett reservationsanslag av 24 200 000 kronor.

54:o) Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel in. in. Kungl.
Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 32) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 138 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels förberörda båda likalydande motioner I:B103 av herr Dahl m. fl.
samt II: B 87 av herr Åkerström m. fl., i vilka hemställts, såvitt nu är i
fråga, att riksdagen måtte till Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel
in. in. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av
115 000 000 kronor,

dels ock förberörda motion II: B 89 av herr Hagberg m. fl., vari hemställts,
såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte besluta att till Flygvapnet:
Drift och underhåll av flygmateriel in. in. för budgetåret 1958/59 anvisa
ett reservationsanslag av 106 000 000 kronor.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 106 000 000 kronor.
12—865 58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. G samt. Nr B 53

178

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

Flygförvaltningen hemställer, att anslaget höjes med 40 812 000 kro -

nor.

Ökning

1. ökad underhållskostnad vid oförändrad flygtid ............... 15 211 400

2. Höjda drivmedelspriser

a) för flygplan ......................................................... 2 489 700

b) för motorfordon ................................................... 308 000

3. Mera bränslekrävande flygplantyper .............................. 5 902 680

4. Utökad flygtid

a) ökade underhållskostnader ....................................... 2 031 480

b) ökad drivmedelskostnad .......................................... 1 821 000

5. Höjda löner och priser (som ej beaktats under p. 1 och 2) ... 1 220 000

6. Underhåll av nytillkommande materiel

a) vingmål ............................................................... 2 200 000

b) radar- och radiomateriel .......................................... 2 180 000

c) luftbevakningsmateriel ............................................. 500 000

d) motorfordon ......................................................... 110 000

7. Omläggning av verkstadsdriften .................................... 5 000 000

8. Omräkning m. ...................................................... 1 837 740

+ 40 812 000

Departementschefen har anfört följande.

»Inom den ram som bestämts för försvarsutgifterna under nästa budgetår
kan förevarande anslag ej upptagas med högre belopp än 138 000 000
kronor.

Beträffande utnyttjandet av detta anslagsbelopp må följande anföras.

Priserna på drivmedel beräknar jag i enlighet med vad som angivits i
flygförvaltningens förslag till anslagsäskanden utom priserna på reabränsle
MC 75/77 och bilbensin, vilka på grundval av sedermera erhållna uppgifter
från flygförvaltningen torde böra beräknas till 16 öre respektive 60 öre
för liter.

I fråga om underhållskostnaderna för flygplanskrov, motorer och propellrar
är den av flygförvaltningen på grundval av statistik från budgetåret
1956/57 beräknade genomsnittsunderhållskostnaden för flygtimme avsevärt
högre än den kostnad som förutsatts vid anslagsberäkningen för
innevarande budgetår. Härtill kommer emellertid de merkostnader som
föranletts av översyner å nyare motormateriel. Vid sina beräkningar av
medelsbehovet i förslaget till medelsäskanden för nästa budgetår har flygförvaltningen
uppskattat, att kostnaderna vid översyn av motor av viss
typ skall bli 30 000 kronor högre än vid översyn av motor av äldre typ.
De verkliga merkostnaderna vid hittills verkställda översyner har emellertid
visat sig vara avsevärt högre än de sålunda beräknade. Enligt vad
flygförvaltningen anmält i skrivelse den 24 februari 1958 uppgår mer -

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

179

kostnaderna för närvarande till 39 000 kronor vid en begränsad översyn
och till 97 000 kronor vid en större översyn. Jämväl vid översyner av efterbrännkammare
har uppkommit merkostnader, vilka ej beaktats i förslaget
till medelsäskande. Man torde emellertid kunna utgå från att kostnaderna
för ifrågavarande översyner efter hand kommer att minska sedan viss erfarenhet
vunnits.

Beträffande övriga underhållskostnader synes enligt min mening en
viss minskning kunna ske av merkostnaderna vid övergång till ny typ av
vingmål; i övrigt anser jag mig böra räkna med de av flygförvaltningen
angivna kostnadsökningarna. Jag beräknar således, bland annat, att ett
belopp av 5 000 000 kronor skall tagas i anspråk för omställning av verkstadsdriften
under nästa budgetår.

De anförda omständigheterna gör det svårt att exakt bedöma vilken
flygtid som kan tagas ut under nästa budgetår. Vid bedömande härav
måste jämväl en viss marginal beräknas för att undvika, att eventuella
löne- och prishöjningar in. m. medför behov av medelsanvisning på tillläggsstat.
Med beaktande av att antalet motoröversyner begränsas vid ett
minskat flygtidsuttag samt att kostnaderna för översyner kan förutsättas
nedgå efter hand uppskattar jag merkostnaderna för dylika översyner till
omkring 31 miljoner kronor. Under denna förutsättning skulle icke mer
än knappt 150 000 flygtimmar kunna tas ut under nästa budgetår. Detta
antal timmar ligger betydligt under det som förutsatts vid anslagsberäkningen
för innevarande budgetår men understiger endast i mindre omfattning
den flygtid som faktiskt kan tas ut under innevarande budgetår.
Detta flygtidsuttag är dock ur utbildnings- och övningssynpunkt mindre
tillfredsställande. Det bör därför eftersträvas att nedbringa kostnaderna
för att därigenom såvitt möjligt öka flygtiden.»

Utskottet har icke funnit något vara att erinra mot den av departementschefen
verkställda beräkningen av drift- och underhållskostnaderna för
flvgmateriel. Kungl. Maj:ts förslag till medelsanvisning, som innebär en
anslagshöjning av 32 miljoner kronor, tillstyrkes alltså.

Av det anförda följer, alt utskottet avstyrker de motionsvis gjorda
yrkandena.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna I: B 103 och II: B 87 samt II: B 89,
samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Flygvapnet: Drift
och underhåll av flygmateriel in. in. för budgetåret 1958/59
anvisa ett reservationsanslag av 138 000 000 kronor.

55:o) Flygvapnet: Drivtnedelsförråd in. in. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 32) alt till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1958/59
anvisa etl förslagsanslag av 7 400 000 kronor.

180

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

Vidare har i förberörda motion II: B 89 av herr Hagberg in. fl. hemställts,
såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte besluta att till Flygvapnet: Drivmedelsförråd
in. in. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 6 400 000 kronor.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 6 700 000 kronor.

För det för budgetåret 1956/57 anvisade anslaget har Kungl. Maj :t fastställt
stat den 20 april 1956. Därvid har föreskrivits, att mellan olika
anslagsposter i staten finge, utan överskridande av det sammanlagda beloppet
av posterna, vidtagas de jämkningar som påkallades av omständigheterna.
Genom beslut den 10 maj 1957 har Kungl. Maj :t sedermera medgivit
att det sammanlagda beloppet av anslagsposterna finge överskridas
med högst 1 700 000 kronor. Behovet av överskridande har, bland annat,
föranletts av järnvägstaxornas höjning från och med den 1 november 1956
samt av förlängda transportvägar i samband med fortsatt övergång från
flygfotogen till reabensin, uppblandning av reamotorbränslet med olja
och fyllandet av vissa nybyggda förråd.

Flygförvaltningen hemställer, att anslaget höjes med 2 250 000 kronor.

Ökning

1. Höjda kostnader vid oförändrad transportmängd ............... 981 640

2. ökad transportmängd ................................................... 1 260 000

3. Avrundning ............................................................... 8 360

+ 2 250 000

Departementschefen har anfört följande.

»I förhållande till det för innevarande budgetår anvisade anslaget uppkommer
enligt flygförvaltningens beräkningar kostnadsstegringar till
följd av ökad transportvolym och förlängda genomsnittliga transportsträckor.
Ökningen i fråga om transportvolymen sammanhänger med ökad
drivmedelsförbrukning till följd av mera bränslekrävande flygplantyper
samt ökat flygtidsuttag. Beträffande transportsträckornas genomsnittliga
längd förutsätter ämbetsverket ungefär samma förhållanden under nästa
budgetår som under budgetåret 1956/57.

För min del anser jag mig böra räkna med att de genomsnittliga transportsträckorna
skall bli ungefär desamma som de för innevarande budgetår
beräknade. Jag förutsätter att flygförvaltningen noggrant planerar
verksamheten i syfte att i görligaste mån minska transporternas omfattning.
Med hänsyn till den flygtid, med vilken jag räknat vid anmälan av
anslaget till Drift och underhåll av flygmateriel m. m., anser jag mig vidare
kunna förutsätta att den under nästa budgetår aktuella transportvolymen
icke kommer att överstiga 250 000 m3. Med beaktande av det anförda
samt av den höjning av järnvägstaxorna, som ägt rum från och med

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

181

den 1 februari 1958, föreslår jag att förevarande anslag uppföres med ett belopp
av 7 400 000 kronor. Detta innebär en ökning med 700 000 kronor.»

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag innebär en anslagshöjning av 700 000
kronor, som föranledes av ökade transportkostnader. Utskottet, som tillstyrker
den äskade medelsanvisningen, förutsätter emellertid i likhet med
departementschefen, att flygförvaltningen noggrant planerar verksamheten
i syfte att i görligaste män minska transporternas omfattning.

Av det anförda följer, att utskottet avstyrker det motionsvis gjorda
yrkandet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionen II: B 89, såvitt nu är i fråga, till Flygvapnet:
Drivmedelsförråd m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa
ett förslagsanslag av 7 400 000 kronor.

56:o) Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 33) att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga
de ändringar i personalförteckningen för försvarets forskningsanstalt, som
föranledes av vad som föreslagits i prop. 1958: 110 under punkten
56, dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för
försvarets forskningsanstalt, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1958/59, dels ock till Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar för
samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 6 575 000 kronor.

Vidare har i förberörda båda likalydande motioner I: B 103 av herr Dahl
in. fl. samt II: B 87 av herr Åkerström m. fl. hemställts, såvitt nu är i fråga,
att riksdagen måtte till Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 5 918 000 kronor.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 4 620 000 kronor.

Försvarets forskningsanstalt hemställer, att anslaget höjes med i avrundat
lal 3 084 000 kronor, varav 2 654 872 kronor för forskningsanstaltens
verksamhet i allmänhet och 429 690 kronor för försöksorganisation för
operationsanalys inom försvaret.

Förslag om inrättande av ett organ för operptio-nsanalys framfördes
av 1946 års militära förvaltningsutredning (SOU 1950: 36). Organets
uppgift skulle enligt utredningen vara att söka klargöra tänkbara krigsfall
samt analysera dem i vad avser fiendens sannolika personal- och materielinsatser.
Med ledning härav samt av krigserfarenheter och försöksverksamhet
skulle organet ha att avge på vetenskapligt och matematiskt
underlag grundade omdömen om de stridsmedel och den personal vårt
land måste insätta för att nå avsett operationsmål.

182

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

I proposition 1954: 109 förklarade dåvarande departementschefen, att
han icke var beredd att ta ställning till denna av förvaltningsutredningen
aktualiserade fråga men att han likväl fann förslaget beaktansvärt och
att det borde göras till förmål för ytterligare utredning och överväganden.
Statsutskottet (1954: 133) ansåg, att ett organ med i huvudsak de uppgifter,
som förvaltningsutredningen föreslagit, borde kunna bli av stort
värde och fann det angeläget att ytterligare utredning härom snarast kom
till stånd.

Därefter uppdrog Kungl. Maj :t den 25 februari 1955 åt överbefälhavaren
att i samråd med cheferna för armén, marinen och flygvapnet samt
försvarets forskningsanstalt utreda frågan om inrättande av ett för försvaret
gemensamt organ för operativ och taktisk analys i syfte att utröna
den lämpligaste inriktningen av forsknings- och konstruktionsverksamheten
samt att till Kungl. Maj :t inkomma med av utredningen betingade
förslag. Med anledning härav tillsatte överbefälhavaren för ifrågavarande
uPP§ifter en särskild utredningsgrupp, bestående av representanter för försvarsstaben,
försvarsgrensstaberna och försvarets forskningsanstalt.

Överbefälhavaren har med skrivelse den 9 mars 1957 såsom förslag
redovisat utredningsgruppens resultat. Departementschefen lämnar en kortfattad
redogörelse för förslagets innebörd och vad utredningsgruppen i
samband därmed anfört.

Utredningsgruppen framhåller, att det är svårt eller kanske omöjligt
att uppställa en kortfattad och samtidigt täckande definition av begreppet
operationsanalvs och anför i denna del bland annat följande. Begreppet
operationsanalys präglades under andra världskriget i de anglosachsiska
länderna, där »operational analysis» eller »operational research» kom att
användas som sammanfattande benämningar för den rådgivande verksamhet
i operativa frågor, som utövades av de speciella grupper, huvudsakligen
bestående av civila vetenskapsmän, vilka i olika sammanhang skapades
för att samverka med operativt ansvariga, militära chefer. Verksamheten
var ett led i den allmänna mobilisering av de vetenskapliga resurserna
för krigsansträngningen, som de allierade genomförde. Vid de försök
som gjorts att definiera begreppet operationsanalys har betonats, dels
att analysen är kvantitativ — den skall beskriva de studerade förloppen
på ett sådant sätt att resultaten går att mäta och framställa i siffror —
dels ock att den är rådgivande. Utredningsgruppen anför såsom ett eget
försök till definition, att den realitet, som begreppet i militära sammanhang
representerar, är nyttiggörandet av vetenskaplig metodik och expertis
i fråga om planering, materielanskaffning och andra militära beslut.

De goda erfarenheter, som de allierade under kriget vann av operationsanalysen
som ett värdefullt instrument i krigsmakten, har — anför utredningsgruppen
vidare — föranlett dem att upprätta mer eller mindre
permanenta organ för operationsanalys, infogade på olika sätt i den mili -

Statsutskottets utlåtande nr B 53 dr i958

183

tära organisationen. Dessutom har den operationsanalytiska tekniken visat
sig vara tillämplig även i civil verksamhet. Härigenom har operationsanalysen
efter hand börjat vinna ställning som en erkänd yrkesmässig
verksamhetsgren, jämförbar med t. ex. konsulterande ingenjörsverksamhet
eller organisationsrationalisering.

Inom det svenska försvaret tillämpas operationsanalys i viss mindre
omfattning. Vid marinen och flygvapnet bedrives verksamheten med anlitande
av konsulter, medan armén för ifrågavarande arbetsuppgifter huvudsakligen
anlitar vid försvarets forskningsanstalt anställd personal. Vid
forskningsanstalten utnyttjas operationsanalysen främst i samband med
den tekniska forskningen. Resultaten av den operationsanalytiska verksamheten
inom landet är enligt utredningsgruppen så goda, att verksamheten
bör fortsätta och intensifieras. På grund härav har utredningsgruppen
framlagt ett förslag till försöksorganisation för operationsanalys.

Utredningsgruppens förslag innebär inrättande av fem särskilda organ,
nämligen ett centralorgan för försvarets gemensamma sambands-, kommunikations-
och underhållsfrågor samt frågor rörande avvägning mellan
det totala försvarets komponenter m. in., ett organ vid vardera armén,
marinen och flygvapnet för behandling av försvarsgrenens speciella problem
samt ett tekniskt koordineringsorgan med uppgift att hålla den samlande
överblicken över verksamheten, att förmedla erforderliga kontakter,
att utveckla operationsanalytisk metodik av mera generell tillämplighet
samt att handlägga utbildningsfrågor in. in. Den interna operationsanalytiska
verksamheten vid forskningsanstalten behandlas icke av utredningsgruppen.
Utredningsgruppen hävdar som sin bestämda uppfattning,
att den operationsanalytiska verksamheten vid försvaret icke kan
bedrivas rationellt om alla frågeställningar skall behandlas av ett enda
organ.

Utredningsgruppen föreslår att centralorganet organisatoriskt inordnas
i försvarsstaben, varvid emellertid förutsättes att staben tillföres en planeringsavdelning,
till vilken centralorganet anslutes. Försvarsgrenarnas
organ bör enligt utredningsgruppen anslutas till vederbörlig försvarsgrensstab
och lämpligen ingå i stabens planeringsorgan, där sådant finnes.
Koordineringsorganet bör enligt förslaget ingå i forskningsanstaltens organisation,
där det lämpligen bör anslutas till ett för anstalten gemensamt
planeringsorgan. Utredningsgruppens förslag till provisorisk personaluppsättning
för organisationen omfattar, bland annat, 12 fast anställda forskare.
För flertalet av dessa bör, anser utredningsgruppen, tillämpas en
friare lönesättning än vad det statliga löneplanssystemet medger. Utredningsgruppen
föreslår — bland annat av rekryteringsskäl att den fast
anställda forskarpersonalen administrativt anknytes till försvarets forskningsanstalt
och placeras till tjänstgöring vid respektive organ. Vidare bör
enligt utredningsgruppen alltjämt anlitas konsulter för ifrågavarande ar -

184

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

betsuppgifter. Utredningsgruppen räknar för detta ändamål med fyra arvoden,
vartdera om 50 000 kronor årligen. Sistnämnda kostnader anses
böra bestridas av respektive försvarsstaben och försvarsgrensförvaltningarna.

Departementschefen har anfört följande.

»Forskningsanstaltens verksamhet är av stor betydelse för tillgodoseendet
av kravet på hög kvalitet hos våra stridsmedel, och jag bedömer det
som synnerligen angeläget att den utvidgning av anstaltens verksamhet
som skett under senare år fortsättes, såväl genom inrättande av nya tjänster
för kvalificerad forskarpersonal som genom anvisande av ökade anslag
för forskningsverksamheten i övrigt.

I det föregående har redogjorts för anstaltens svårigheter att rekrytera
och framför allt behålla den kvalificerade tekniska personalen. Såväl anstalten
som dess förutvarande chef, generaldirektören Hugo Larsson, har
framhållit att den numera öppnade möjligheten till kontraktsanställning
inte innebär någon nämnvärd förbättring i detta avseende. I sammanhanget
har fråga uppkommit om ändring av anstaltens organisation och
arbetsformer, varigenom nämnda svårigheter anses kunna avhjälpas. Därvid
har ifrågasatts att organisera forskningsanstalten i form av ett statligt
eller halvstatligt bolag. För egen del anser jag inte, att någon ändring av
anstaltens organisation i stort nu bör komma i fråga. Enligt min mening
torde bolagsformen inte vara en lämplig organisation för den verksamhet
det här gäller. Icke heller räknar jag nu med någon ändring av principerna
för kontraktsanställning. Nuvarande bestämmelser härom är att
betrakta såsom en försöksanordning (prop. 1957: 120, s. 34) och närmare
erfarenheter torde få avvaktas innan ändringar vidtages. Jag räknar emellertid
med att det skall vara möjligt för anstalten att även med nuvarande
bestämmelser kunna utnyttja denna anställningsform i viss utsträckning
och beräknar under posten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
ett belopp för ändamålet av 100 000 kronor utöver de medel som
eljest enligt bestämmelserna får användas härför.

De av forskningsanstalten anförda skälen för inrättande av tjänster för
institutionschef i Bp eller Br 1 finner jag bärande. Jag tillstyrker därför, att
anstalten tillföres tjänster i denna lönegrad, men föreslår tjänstebenämningen
avdelningsdirektör.

I fråga om forskningsanstaltens verksamhet i allmänhet
föreslår jag en utökning med 20 nya tjänster för kvalificerad forskarpersonal,
nämligen för tre avdelningsdirektörer i Bp eller Br 1, två laboratoriechefer
eller laboratorer i högst ABp eller År 26, sju laboratoriechefer eller
laboratorer i högst Ae 26, fem laboratorer eller förste forskningsingenjörer
i högst Ae 24 samt två forskningsläkare och en förste forskningsingenjör
eller forskningsingenjör i högst Ae 23. Vidare föreslår jag, att under an -

Statsutskottets utlåtande nr B 53 År 1958

185

slaget inrättas åtta tjänster för forskningsingenjör i Ae 21 genom överföring
från anslaget Viss forskningsverksamhet.

Med hänsyn till forskningsanstaltens omfattning föreslår jag att dess
kansli ombildas till en administrativ byrå under ledning av ett krigsråd.
En tjänst för krigsråd i Bo 1 bör således tillkomma i utbyte mot en tjänst
för byrådirektör i Ae 26. Vidare bör en tjänst för kamrerare i Ae 17 uppflyttas
till Ae 19.

Jag föreslår ordinariesättning av följande tjänster, nämligen för eu
förste byråsekreterare i Ae 23, en förste byråsekreterare i Ae21, en assistent
i Ae 15, två kontorsskrivare i Ae 13, två kansliskrivare i Ae 10, en förrådsförman
i Ae 9, en kontorist i Ae 9 samt fyra kanslibiträden i Ae 7.
Avlöningskostnaderna för assistenttjänsten överföres samtidigt till förevarande
anslag från torskningsanslaget. I sammanställningen upptagna
tjänster på sakanslag för tre förste verkmästare i Ae 16, en assistent i
Ae 15 och tre tekniska biträden i Ae 7 bör utan ändring av anställningsformen
överföras till förevarande anslag. Slutligen föreslår jag att tjänster
för en biträdande köksföreståndare i Ag 7 och ett ekonomibiträde i
Ag 2 uppföres såsom extra ordinarie samt att en tjänst för ekonomibiträde
i Ae 4 tillkommer i utbyte mot en dylik tjänst i Ag 2.

Anstaltens yrkanden i övrigt under förevarande avsnitt kan jag icke
tillstyrka.

Överbefälhavarens förslag om tillskapande av en försök sorganisation
för operationsanalys inom försvaret anser jag mig böra i
princip tillstyrka. En operationsanalytisk behandling av försvarsproblem
av skilda slag torde vara av stor betydelse såsom underlag för slutliga
ställningstaganden. Operationsanalytiska bedömningar förekommer redan
nu inom det svenska försvaret och erfarenheterna härav är mycket goda.
Såsom framgår av det föregående har vissa remissmyndigheter gentemot
överbefälhavaren avvikande uppfattningar om hur organisationen bör utformas.
Därvid har dock i allmänhet icke rests någon invändning mot att
den av överbefälhavaren föreslagna organisationen prövas under försökstiden.
För egen del anser jag att — med den begränsade omfattning som
organisationen tills vidare är avsedd att ha — överbefälhavarens förslag
såvitt nu kan bedömas innebär påtagliga fördelar, men jämkningar i organisationen
bör givetvis vidtagas framdeles, därest erfarenheterna av verksamheten
skulle föranleda därtill. Jag räknar således med att den fast
anställda forskarpersonalen administrativt anslutes till forskningsanstalten
och — frånsett den personal som avses för den koordinerande verksamheten
— placeras till tjänstgöring vid försvarsstaben samt armé-, marin-
och flygstaberna.

I fråga om organisationens omfattning anser jag mig emellertid böra
föreslå en viss begränsning i förhållande till förslaget. För den operationsanalytiska
verksamheten vid staberna räknar jag för nästa budgetår

186

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

med sex forskartjänster, varav två i högst ABp eller År 26 och fyra i högst
Ae 26, mot av forskningsanstalten yrkade tio tjänster. I övrigt har jag
ingen erinran mot anstaltens förslag i fråga om antalet tjänster och dessas
lönegradsplacering. Jag föreslår således, att för den operationsanalytiska
verksamheten inrättas tjänster vid forskningsanstalten för en avdelningsdirektör
i Bp eller Br 1, två laboratorer i högst ABp eller År 26, fyra laboratorer
i högst Ae 26, en laborator i högst Ae 24 samt en byråingenjör i Ae 19.
Därjämte torde — på sätt föreslagits -— alltjämt få anlitas konsulter för
ifrågavarande arbetsuppgifter. Kostnaderna härför bör emellertid bestridas
från anslag som disponeras av respektive försvarsstaben och försvarsgrensförvaltningarna.
— Av det nu anförda framgår att jag icke anser mig kunna
biträda civilförsvarsstyrelsens förslag om att avse vissa tjänster under
förevarande anslag för ämbetsverkets behov.

Med beaktande av det nu anförda samt 1957 års löneplansrevision in. in.
beräknar jag anslaget för budgetåret 1958/59 till 6 575 000 kronor enligt
följande.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 1 500 000 (+ 700 000)
kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t, 16 700 (+ 3 200) kronor;

Avlöningar till övrig icke-or dinarie personal 4 160 000
(+ 1 406 000) kronor;

Rörligt tillägg 898 300 (—154 200) kronor.

Anslagshöjningen utgör 1 955 000 kronor.»

Utskottet har tidigare vid flera tillfällen framhållit den militärtekniska
forskningens viktiga uppgifter för vårt lands försvar och understrukit den
betydelsefulla ställning, som forskningsanstalten härvid intager. Under
senare år har också skett en successiv utvidgning av anstaltens organisation,
främst genom inrättande av nya tjänster för forskare i ledande ställning.
Utskottet finner angeläget, att denna utbyggnad fortsättes.

Departementschefen har för budgetåret 1958/59 räknat med tjugo nya
tjänster för kvalificerad forskarpersonal, däribland avdelningsdirektörer i
Bp eller Br 1, ävensom att åtta tjänster för forskningsingenjör i Ae 21 överföras
från anslaget till viss forskningsverksamhet. Utskottet vill i anslutning
till det ovan anförda tillstyrka detta förslag. Mot förslaget att forskningsanstaltens
kansli ombildas till en administrativ byrå under ledning
av ett krigsråd har utskottet med hänsyn till byråns växande uppgifter
icke något att erinra. Övriga föreslagna förändringar beträffande anstaltens
verksamhet i allmänhet synas böra godtagas.

Överbefälhavaren har förordat, att en försöksorganisation för operationsanalys
inrättas inom försvaret. Avsikten härmed är i stort sett att utröna
den lämpligaste inriktningen av forsknings- och konstruktionsverlc -

Statsutskottets utlåtande nr Ii 53 år 1958

187

samheten. Utskottet vill erinra, att utskottet i sitt av riksdagen godkända
utlåtande 1954: 133 ställde sig positivt till denna nu ånyo aktualiserade
fråga. I likhet med departementschefen vill utskottet därför tillstyrka, att
eu dylik försöksorganisation kommer till stånd. Mot den föreslagna personaluppsättningen
för organisationen har utskottet icke något att erinra.
I enlighet med förslaget bör, bland annat av rekryteringsskäl, den fast
anställda forskarpersonalen administrativt anslutas till forskningsanstalten
och, frånsett den personal som avses för den koordinerade verksamheten,
placeras till tjänstgöring vid försvarsstaben samt vid armé-, marin- och
flygstaberna. Utskottet har icke något att invända mot den av departementschefen
beräknade fördelningen av personalbehovet för ifrågavarande verksamhet
mellan forskningsanstalten och staberna.

Utskottet vill tillstyrka, att anslaget för nästa budgetår i anledning av
personalförstärkningen bestämmes till 6 575 000 kronor, innebärande en
anslagshöjning av 1 955 000 kronor. Härav följer, att det motionsvis gjorda
yrkandet avstyrkes.

Departementschefens förslag i övrigt under förevarande punkt synas
böra godtagas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I:B103 och II: B 87, såvitt nu är
i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för försvarets forskningsanstalt, som föranledes
av vad som föreslagits i propositionen 1958: 110 under
punkten 56;

b) fastställa följande avlöningsstat för försvarets forskningsanstalt,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 500 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t................................................ 16 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 4 160 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................. 898 300

Summa kronor 6 575 000

c) till Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 6 575 000 kronor.

57 :o) Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader. Kungl. Maj :t har

föreslagit riksdagen (punkt 33) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 755 000 kronor.

188

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 650 000 kronor.

Försvarets forskningsanstalt hemställer, att anslaget höjes med 105 000
kronor, varav för reseersättningar 15 000 kronor och för övriga expenser
90 000 kronor. Anslagshöjningen motiveras huvudsakligen med den utökade
verksamheten vid anstalten samt inträffade pris- och taxehöjningar.
Anstalten anför, att full kompensation för dylika kostnadsökningar icke
erhållits vid medelstilldelningen för budgetåret 1957/58 och att den nu
äskade anslagshöjningen delvis utgör en återhämtning av tidigare eftersläpning.
Departementschefen biträder forskningsanstaltens förslag.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag, som innebär en främst av
den utökade verksamheten samt inträffade pris- och taxehöjningar föranledd
anslagshöjning av 105 000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
755 000 kronor.

58:o) Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet. Kungl.
Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 33) att dels till Försvarets forskningsanstalt:
Viss forskningsverksamhet för budgetåret 1958/59 anvisa ett
reservationsanslag av 17 000 000 kronor, dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t
att medgiva att därutöver beställningar av materiel för försvarets forskningsanstalts
verksamhet må utläggas inom en kostnadsram av 1 500 000
kronor.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 13 200 000 kronor.

För att möjliggöra en intensifierad forskningsverksamhet föreslår departementschefen
— med beaktande jämväl av 1957 och 1958 års lönehöjningar
m. m. — att anslaget uppräknas med 3 800 000 kronor. Därvid utgår
departementschefen från att anstalten alltjämt skall erhålla bidrag för
sin verksamhet från försvarsgrensförvaltningarna. Såsom framgår av det
föregående under anslaget Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar räknar
departementschefen vidare med att vissa tjänster överföres från förevarande
anslag till avlöningsanslaget. Departementschefen förutsätter, att erforderliga
kostnader för utveckling av elektronrör in. in. liksom under budgetåret
1957/58 skall bestridas från anslaget, i den mån icke andra medel
står till förfogande för detta ändamål. Liksom för budgetåret 1957/58
bör utverkas riksdagens bemyndigande att medgiva anstalten att utlägga
materielbeställningar intill ett belopp av 1 500 000 kronor utöver anvisade
medel.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet anfört under forskningsanstaltens
avlöningsanslag tillstyrker utskottet departementschefens beräk -

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

189

ningar av medelsbehovet under förevarande anslag. Utskottet finner sig
vidare böra tillstyrka, att liksom för budgetåret 1957/58 forskningsanstalten
bemyndigas att utöver anslaget utlägga materielbeställningar inom en kostnadsram
av 1 500 000 kronor. Vad departementschefen i övrigt anfört under
nu ifrågavarande punkt har ej heller givit utskottet anledning till
erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) till Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet
för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 17 000 000 kronor;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva att därutöver beställningar
av materiel för försvarets forskningsanstalts verksamhet
må utläggas inom en kostnadsram av 1 500 000
kronor.

59 :o) Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaffning av viss utrustning.
Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 33) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 1 800 000
kronor.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 1 500 000 kronor.

Försvarets forskningsanstalt hemställer, att anslaget höjes med 340 000
kronor.

Efter förslag i 1957 års statsverksproposition (bil. 6, s. 203) har för inredning
och utrustning av nytillkommande lokaler åt forskningsanstalten
inom kvarteret Garnisonen i Stockholm anvisats 800 000 kronor under förevarande
anslag, varjämte anstalten bemyndigats att för samma ändamål
utlägga beställningar inom en kostnadsram av 750 000 kronor utöver beloppet
av det anvisade anslaget. Av det för budgetåret 1958/59 äskade anslaget,
1 840 000 kronor, utgör 825 000 kronor betalningsmedel för ifrågavarande
inredningar m. in. Det för ändamålet beräknade medelsbehovet
under budgetåret 1958/59 överstiger således beställningsbemyndigandet
med 75 000 kronor, enligt anstaltens beräkningar motsvarande inträffade
prisstegringar på den materiel in. in. varom här är fråga, medan äskandet
i förhållande till för budgetåret 1957/58 anvisade medel innebär en ökning
med 25 000 kronor.

Vidare räknar forskningsanstalten med 495 000 kronor för viss utrustning
av avdelning 2 vid anstalten. Beloppet fördelar sig på följande sätt.
För viss laboratorieutrustning för de nya lokalerna inom kvarteret Garnisonen
räknas med 250 000 kronor, huvudsakligen avsedda för instrument
och apparatur för räknemaskinen Freda samt för anordningar och instrument
för ett hållfasthetslaboratorium. För utrustning av maskeringssektionens
lokaler inom samma kvarter beräknas 165 000 kronor, medan bu -

190

Statsutskottets utlåtande nr B 53 År 1958

vuddelen av övriga kostnader, 80 000 kronor, hänför sig till utrustning av
krut- och sprängämneslaboratorium vid Grindsjön.

För anskaffning i övrigt av instrument och inventarier äskas en ökning
med 120 000 kronor, varav 40 000 kronor motiveras med den allmänna prisstegringen
under åren 1955—1957 och 80 000 kronor betingas av den ökade
verksamheten vid anstalten.

För budgetåret 1957/58 har anvisats sammanlagt 300 000 kronor för
telefonväxel vid avdelning 1 samt för inredning av lokaler för kärnfysikalisk
forskning. Medelsanvisning i dessa hänseenden erfordras icke för nästa
budgetår.

Den totala ökningen av medelsbehovet för budgetåret 1958/59 utgör således
340 000 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

»Forskningsanstalten har för innevarande budgetår bemyndigats att utlägga
beställningar för inredning m. in. av nya lokaler inom en kostnadsram
av 750 000 kronor utöver anvisade medel. Motsvarande betalningsmedel
bör anvisas för budgetåret 1958/59. För ifrågavarande inredningsarbeten
har för innevarande budgetår anvisats 800 000 kronor. Med beaktande
av inträffade prisstegringar räknar jag i likhet med anstalten
med en ökning av medelsanvisningen i förevarande hänseende med 25 000
kronor. Vidare räknar jag med av forskningsanstalten angivna 495 000
kronor för viss utrustning av avdelning 2. För anskaffning i övrigt av
instrument och inventarier räknar jag med en ökning med 80 000 kronor.
Då medelsbehovet samtidigt nedgår med 300 000 kronor, motsvarande för
innevarande budgetår för vissa ändamål anvisade medel, beräknar jag således
den totala anslagsökningen till (25 000 + 495 000 + 80 000 —
300 000=) 300 000 kronor.»

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot departementschefens
beräkningar av medelsbehovet under förevarande punkt, tillstyrker
Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaffning
av viss utrustning för budgetåret 1958/59
anvisa ett reservationsanslag av 1 800 000 kronor.

60ro) Garnisonssjukhusen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 34) att dels medgiva att förhandlingar får upptagas
med Västernorrlands läns landsting om upphävande av det i propositionen
1958: 110 under punkten 60 omnämnda avtalet om vård
av militärpatienter på länslasarettet i Sollefteå m. in., dels besluta att
verksamheten vid garnisonssjukhuset i Eksjö skall upphöra med utgången
av december 1958, dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

191

i personalförteckningen för garnisonssjlikhusen och i övrigt vidtaga de åtgärder,
som föranledes av att verksamheten vid nämnda sjukhus upphör,
dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för garnisonssjukhusen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1958/59,
dels ock till Garnisonssjukhusen: Avlöningar för samma budgetår anvisa ett
förslagsanslag av 245 000 kronor.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 160 000 kronor.

Förutom beräkningen av anslaget för budgetåret 1958/59 upptages i det
följande förslag från försvarets sjukvårdsstyrelse dels om upphävande av
ett avtal med Västernorrlands läns landsting och dels om nedläggande av
garnisonssjukhuset i Eksjö.

Upphävande av ett avtal med Västernorrlands läns landsting

Genom beslut den 27 maj 1949 godkände Kungl. Maj:t — efter att därtill
hava inhämtat riksdagens bemyndigande (prop. 1949:88, SU 73, rskr.
152) — ett mellan dåvarande riksdagsmannen J. E. G. Fast, i egenskap
av utredningsman å Kungl. Maj :ts och kronans vägnar, och Västernorrlands
läns landstings förvaltningsutskott preliminärt träffat avtal om vård
av militärpatienter på länslasarettet i Sollefteå in. in. Enligt avtalet skall
länslasarettet lämna vård åt militärpatienter mot ersättning till landstinget
per vårddag motsvarande vårddagkostnaden vid lasarettet under nästföregående
år. Kronan skall vidare utöver dagkostnadsbeloppet för varje
vårddag utgiva ett belopp av 3 kronor, motsvarande den beräknade räntan
på landstingets engångskostnader för byggnader och inventarier. Avtalet
var avsett att träda i kraft så snart en planerad medicinsk avdelning vid
lasarettet kunde tagas i bruk, vilket beräknades komma att ske senast
den 1 juli 1953. Ett mellan kronan och landstinget träffat samarbetsavtal
om vård av civila patienter på garnisonssjukhuset i Sollefteå skulle därvid
upphöra att gälla. Garnisonssjukhuset beräknades samtidigt kunna
nedläggas.

Utbyggnaden av lasarettet i Sollefteå har emellertid icke kunnat ske
inom den ursprungligen avsedda tiden. Den planerade medicinska avdelningen
beräknas numera icke kunna tagas i bruk förrän tidigast under år
1960. Det ifrågavarande avtalet om vård av militärpatienter på länslasarettet
i Sollefteå har alltså ännu ej trätt i tillämpning.

I skrivelse den 21 september 1957, varöver statskontoret avgivit utlåtande,
har sjukvårdsstyrelsen i samråd med försvarets civilförvaltning hemställt
om bemyndigande att med landstinget förhandla om upphävande av
avtalet. Under tiden efter det avtalet ingåtts har enligt sjukvårdsstyrelsen
från kronans sida genom styrelsen och civilförvaltningen hävdats alt kronan
icke har någon vårdplikt för militärpatienter sedan dessa avpolletterats
för vård å allmänt sjukhus och att det åligger landstingen att om -

192

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

besörja sådan vård mot ersättning motsvarande endast den för sjukhuset
gällande legosängsavgiften. Sjukvårdsstyrelsen erinrar i skrivelsen bland
annat om att i avtal den 30 oktober 1954 rörande överlåtelse av garnisonssjukhuset
i Skövde till Skaraborgs läns landsting och i avtal den 20 februari
1956 rörande överlåtelse av driften vid garnisonssjukhuset i Boden till
Norrbottens läns landsting intagits bestämmelser av innebörd att landstingen
i fråga skall å de av dem övertagna sjukhusen för vård mottaga
försvaret tillhörande personal mot ersättning, som beräknas enligt samma
grunder som tillämpas i fråga om övriga å sjukhusen vårdade patienter,
nämligen mot vederbörlig legosängsavgift. Den ståndpunkt som kronans
företrädare numera intagit i förevarande fråga synes enligt sjukvårdsstyrelsen
böra föranleda åtgärd, som förhindrar att det ifrågavarande
avtalet med Västernorrlands läns landsting träder i tillämpning. Departementschefen
delar denna uppfattning och föreslår att ämbetsverket bemyndigas
upptaga förhandlingar med landstinget om upphävande av avtalet.

Nedläggande av garnisonssjukhuset i Eksjö

Garnisonssjukhuset i Eksjö utnyttjas för närvarande till allra största
delen för vård av civila patienter. Enligt ett den 25 november och den 13
december 1944 dagtecknat avtal mellan kronan och Jönköpings läns landsting
mottages på sjukhuset civila sjuka tillhörande landstingsområdet för
vård och för poliklinisk undersökning och behandling. Sjukhuset, som är
avsett för invärtesmedicinska fall, har cirka 100 vårdplatser.

Landstinget har emellertid för avsikt att bygga ut lasarettet i Eksjö med
en invärtesmedicinsk avdelning, som beräknas bli färdigställd senast den
1 januari 1959. Därefter har landstinget icke längre behov av garnisonssjukhuset
för sin vårdverksamhet.

Då något behov icke föreligger att bibehålla ett sjukhus i militär
regi för kvalificerad sjukvård i Eksjö har sjukvårdsstyrelsen, i samråd
med försvarets civilförvaltning och fortifikationsförvaltningen, föreslagit
att garnisonssjukhuset nedlägges med utgången av december 1958
och anmält att ämbetsverken, under förutsättning av Kungl. Maj :ts och
riksdagens godkännande, träffat avtal med Jönköpings läns landsting om
reglering av vissa frågor i samband med att verksamheten vid garnisonssjukhuset
upphör. Avtalet, vilket fogats såsom bilaga till statsrådsprotokollet
i detta ärende, innehåller en bestämmelse om upphävande
av det ifrågavarande samarbetsavtalet om vård av civila sjuka på garnisonssjukhuset
i Eksjö. Vidare regleras i avtalet frågor rörande överflyttning
till landstingets tjänst av personalen vid garnisonssjukhuset och i
samband med överflyttningen uppkommande löne- och pensionsfrågor.
Härjämte har i avtalet intagits en bestämmelse om att på lasarettet i Eksjö
skall för vård mottagas försvaret tillhörande personal och att ersättning
för vård av sådan personal, som försvaret har skyldighet att bereda

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

193

fri sjukvård, skall — såvitt avser patienter tillhörande länet — utgå med
allenast den för lasarettet fastställda legosängsavgiften. För personal, ej
hemmahörande i länet, torde kronan i enlighet med en av högsta domstolen
den 1 oktober 1955 meddelad dom (NJA 1955 s. 476) bli skyldig att
erlägga den för utomlänspatienter bestämda avgiften. Vad i avtalet stadgas
i fråga om ersättning för vård av militärpatienter överensstämmer med
förenämnda avtal mellan kronan och Skaraborgs läns landsting samt Norrbottens
läns landsting.

På personalförteckningarna för garnisonssjukhusen finnes för garnisonssjukhuset
i Eksjö upptagna 45 befattningshavare. Av dessa är fem
ordinarie, nämligen en regementsläkare, tre översköterskor och ett kanslibiträde.
Vidare finnes vid sjukhuset anställd viss arbetarpersonal samt
för tillfälliga behov viss annan personal. Enligt sjukvårdsstyrelsen har
från landstingets sida uppgivits att anställning vid lasarettet i Eksjö torde
kunna beredas så gott som all den personal, som då verksamheten upphör
vid garnisonssjukhuset beräknas finnas anställd där. Såsom framgår av
avtalet har landstinget åtagit sig att bereda anställning åt den på personalförteckningarna
för garnisonssjukhuset uppförda ordinarie och extra
ordinarie personal, som önskar övergå i landstingets tjänst.

De till garnisonssjukhuset hörande byggnaderna avses bli utnyttjade
som centralt förbandssjukhus m. m. för garnisonens behov.

Över sjukvårdsstyrelsens framställning har yttranden avgivits av statskontoret
och medicinalstyrelsen.

Departementschefen biträder helt sjukvårdsstyrelsens förslag att garnisonssjukhuset
i Eksjö nedlägges då den invärtesmedicinska avdelningen
vid lasarettet därstädes blir färdigställd. Gentemot det med landstinget
preliminärt träffade avtalet synes ej vara något att erinra. De frågor som
uppkommer med anledning av att verksamheten vid garnisonssjukhuset
upphör torde därför böra regleras i huvudsaklig överensstämmelse med avtalet.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela de bestämmelser,
som härvid visar sig erforderliga.

Beräkningen av anslaget för budgetåret 1958/59

Anslaget för budgetåret 1958/59 påverkas av 1957 års löneplansrevision
in. m. och av att verksamheten vid garnisonssjukhuset i Eksjö, vid bifall
till i det föregående framlagt förslag, kommer att upphöra med utgången
av december 1958. Vidare torde, i anslutning till vad chefen för inrikesdepartementet
föreslår i fråga om avveckling av garnisonssjukvården i
Stockholm, under förevarande anslag få beräknas medel för arvode åt en
ögonläkare vid den militära ögonpolikliniken å Karolinska sjukhuset samt
för avlöning under del av budgetåret 1958/59 åt en vid garnisonssjukhuset
såsom sjukhusväbel för närvarande anställd underofficer.

13—865 58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 6 samt. Nr B 53

194

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

Enligt beslut av 1948 års riksdag skall de vårdavgifter, som inflyter såsom
ersättning för vård av civila patienter vid garnisonssjukhusen, redovisas
såsom inkomster under garnisonssjukhusens avlönings- och omkostnadsanslag.
Dessa inkomster beräknas för budgetåret 1958/59 till 1 871 000
kronor, varav 1 263 000 kronor torde böra redovisas under avlöningsanslaget.

Anslaget beräknar departementschefen för budgetåret 1958/59 till
245 000 kronor. Under hänvisning till vad som i årets statsverksproposition
(bil. 6, punkt 2) anförts i fråga om inkomstposten pensionsmedel
föreslår departementschefen att densamma utgår ur staten.

Utskottet

På av departementschefen anförda skäl vill utskottet tillstyrka,
att försvarets sjukvårdsstyrelse bemyndigas upptaga förhandlingar
tned Västernorrlands läns landsting om upphävande av det mellan Kungl.
Maj :t och kronan å ena sidan och landstingets förvaltningsutskott å andra
sidan träffade avtalet om vård av militärpatienter på länslasarettet i
Sollefteå m. m. Ifrågavarande avtal har ännu icke trätt i tillämpning.

Då enligt vad i ärendet upplysts, behov icke längre föreligger av att
bibehålla ett sjukhus i militär regi för kvalificerad sjukvård i Eksjö, biträder
utskottet departementschefens förslag, att garnisonssjukhuset därstädes
nedlägges. Mot det med vederbörande landsting preliminärt träffade
avtalet härom synes icke något vara att erinra. Det torde få ankomma på
Kungl. Maj :t att vidtaga de åtgärder, som föranledas av att verksamheten
vid nämnda sjukhus upphör.

Den under förevarande punkt verkställda anslagsberäkningen synes böra
godtagas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) medgiva att förhandlingar får upptagas med Västernorrlands
läns landsting om upphävande av det i propositionen
1958: 110 under punkten 60 omnämnda avtalet om vård
av militärpatienter på länslasarettet i Sollefteå m.m.;

b) besluta att verksamheten vid garnisonssjukhuset i Eksjö
skall upphöra med utgången av december 1958;

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för garnisonssjukhusen och i övrigt vidtaga
de åtgärder, som föranledes av att verksamheten vid
nämnda sjukhus upphör;

d) fastställa följande avlöningsstat för garnisonssjukhusen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1958/59:

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958 195

Avlöningsstat
Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 60 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe fattningar,

förslagsvis ................................... 15 500

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis ............................... 105 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
...................................................... 1 079 000

5. Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslagsvis 70 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 178 500

Summa kronor 1 508 000

Särskilda uppbördsmedel

Vårdavgifter ................................................... 1 263 000

Nettoutgift kronor 245 000

e) till Garnisonssjukluisen: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 245 000 kronor.

61 :o) Garnisonssjukhusen: Omkostnader. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 34) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1958/59
anvisa ett förslagsanslag av 136 000 kronor.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 185 000 kronor.

Med hänsyn till att garnisonssjukhuset i Eksjö, vid bifall till i det föregående
framlagt förslag, kommer att nedläggas med utgången av december
1958 beräknar departementschefen anslaget för budgetåret 1958/59 till
136 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Garnisonssjukluisen: Omkostnader för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 136 000 kronor.

Kapitalbudgeten

Försvarets fonder
FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND
Arméns delfond

62 :o) Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten in. m. I statsverkspropositionen
B bar Kungl. Maj:t beträffande kapitalbudgeten (bilaga 26)

196

Statsutskottets utlåtande nr B 53 är 1958

föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1958/59
anvisa ett investeringsanslag av 900 000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i det vid propositionen nr 110 (punkt
63) till innevarande års förra riksdag fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 14 mars 1958.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 900 000 kronor.

Fortifikationsförvaltningen hemställer att anslaget uppföres med
2 500 000 kronor.

Departementschefen föreslår att för budgetåret 1958/59 anvisas oförändrat
900 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten
m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag
av 900 000 kronor.

63 :o) Byggnadstekniska brand skyddsåtgärder. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1958/59 anvisa
ett investeringsanslag av 200 000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i förberörda proposition nr 110,
punkt 64.

Efter förslag av Kungl. Maj :t i 1949—1957 års statsverkspropositioner
har riksdagen för budgetåren 1949/58 anvisat sammanlagt 2 250 000 kronor
för dessa ändamål.

Departementschefen föreslår att anslaget i enlighet med fortifikationsförvaltningens
förslag för budgetåret 1958/59 uppföres med oförändrat
200 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Byggnadstekniska brandskyddsåtgärder
för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag av
200 000 kronor.

64 :o) Skyddsanordningar vid arméns anläggningar. Kungl. Maj :t har
föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1958/59
anvisa ett investeringsanslag av 200 000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i förberörda proposition nr 110,
punkt 65.

Efter förslag av Kungl. Maj :t i 1949—1957 års statsverkspropositioner
har riksdagen för budgetåren 1949/58 anvisat sammanlagt 1 975 000 kronor
för detta ändamål.

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

197

Departementschefen föreslår att anslaget i enlighet med fortifikationsförvaltningens
förslag för budgetåret 1958/59 uppföres med oförändrat
200 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Skyddsanordningar vid arméns anläggningar
för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag
av 200 000 kronor.

65 :o) Byggnadsåtgärder, erforderliga för effektivisering av värnpliktsutbildningen.
Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 800 000
kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i förberörda proposition nr 110,
punkt 66.

1949—1957 års riksdagar har för detta ändamål för budgetåren 1949/58
anvisat sammanlagt 9 150 000 kronor. Riksdagen har härjämte för samma
ändamål till vissa i arbetslöshetsbekämpande syfte anordnade arbeten
på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåren 1952/54 anvisat sammanlagt
691 000 kronor.

Fortifikationsförvaltningen hemställer att anslaget uppföres med
2 500 000 kronor. Anslagsmedlen avses huvudsakligen för arbeten med
iordningställande av lektionssalar in. m. på kasernvindar eller inom byggnader,
som bör få ändrad användning.

Departementschefen föreslår att anslaget för budgetåret 1958/59 uppföres
med oförändrat 800 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Byggnadsåtgärder, erforderliga för
effektivisering av värnpliktsutbildningen, för budgetåret 1958/
59 anvisa ett investeringsanslag av 800 000 kronor.

66 :o) Förråd för armén. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen att till
ifrågavarande ändamål för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag
av 6 000 000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i förberörda proposition nr 110,
punkt 67.

1952—1957 års riksdagar har för budgetåren 1952/58 anvisat sammanlagt
30 000 000 kronor för detta ändamål.

Såsom framgår av 1955 års statsverksproposition (bil. 25, s. 10) angav
fortifikationsförvaltningen i sina medelsäskanden för budgetåret 1955/56

198

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

att förrådsbyggnadsverksamheten under de närmaste åren alltjämt borde
inriktas på att täcka brister i förrådslokaler för redan befintlig materiel,
ersätta olämpliga lokaler, bereda utrymme för nyanskaffad materiel och
vidtaga åtgärder för uppläggning av materielen på sådant sätt att kraven
på ökad mobiliseringssäkerhet kunde tillgodoses.

Fortifikationsförvaltningen hemställer att anslaget uppföres med
12 000 000 kronor.

Departementschefen föreslår att för budgetåret 1958/59 anvisas oförändrat
6 000 000 kronor att användas för de mest angelägna arbetena.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Förråd för armén för budgetåret
1958''SO anvisa ett investeringsanslag av 6 000 000 kronor.

67 :o) Vissa byggnadsarbeten för armén. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1958/59 anvisa ett
investeringsanslag av 8 000 000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i förberörda proposition nr 110,
punkt 68.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 6 000 000 kronor.

Efter förslag av Kungl. Maj :t i 1953—1957 års statsverkspropositioner
har riksdagen för detta ändamål för budgetåren 1953/58 anvisat 14 940 000
kronor. Riksdagen har härjämte för samma ändamål till vissa i arbetslöshetsbekämpande
syfte anordnade arbeten på tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1953/54 anvisat 350 000 kronor.

Fortifikationsförvaltningen hemställer att anslaget uppföres med
14 300 000 kronor.

Departementschefen föreslår att 8 000 000 kronor anvisas för budgetåret
1958/59. Anslagsmedlen torde få utnyttjas för de mest angelägna av
de av fortifikationsförvaltningen anmälda .byggnadsföretagen m. m. samt
för byggnadsarbeten föranledda av organisationsförändringar med anledning
av den nu föreslagna försvarsorganisationen. Det förutsättes få ankomma
på Kungl. Maj :t att besluta hur anslagsmedlen närmare skall fördelas.

Utskottet tillstyrker den äskade medelsanvisningen och hemställer alltså,
att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten för armén för
budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 8 000 000
kronor.

68 :o) Utbyggnad av ämbetsbyggnaden å Ladugårdsgärde. Kungl. Maj :t
har föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 100 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

199

Utredningen i ärendet återfinnes i förberörda proposition nr 110,
punkt 69.

Efter förslag av Kungl. Maj :t i 1957 års statsverksproposition har riksdagen
för budgetåret 1957/58 anvisat 100 000 kronor under förevarande
anslag för att bestrida byggnadsstyrelsens kostnader för en utredning rörande
utbyggnad av försvarsgrensförvaltningarnas ämbetsbyggnad å Ladugårdsgärde
i Stockholm.

Byggnadsstyrelsen hemställer att för budgetåret 1958/59 anvisas ytterligare
150 000 kronor för att genomföra ifrågavarande utredning.

Departementschefen föreslår att för detta ändamål anvisas 100 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Utbyggnad av ämbetsbyggnaden å
Ladugårdsgärde för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag
av 100 000 kronor.

69 :o) Anordnande av lokaler för försvarets forskningsanstalt. Kungl.
Maj :t har föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 5 000 000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i förberörda proposition nr 110,
punkt 70.

1947—1957 års riksdagar har för detta ändamål för budgetåren 1947/58
anvisat sammanlagt 16 910 000 kronor, varav 4 500 000 kronor för budgetåret
1957/58.

Fortifikationsförvaltningen hemställer att 8 400 000 kronor anvisas för
budgetåret 1958/59 för vissa angivna byggnadsföretag in. in.

Departementschefen föreslår att för budgetåret 1958/59 anvisas 5 000 000
kronor. Av anslagsmedlen torde 3 500 000 kronor få utnyttjas för den fortsatta
utbyggnaden inom kvarteret Garnisonen. Återstoden, 1 500 000 kronor,
bör avses för de mest angelägna av övriga objekt.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning och hemställer
alltså,

att riksdagen må till Anordnande av lokaler för försvarets
forskningsanstalt för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag
av 5 000 000 kronor.

70 :o) Anordnande av lokaler för försvarsväsendets radioanstalt. Kungl.
Maj :t har föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 300 000 kronor.

200 Statsutskottets utlåtande nr B 53 dr 1958

Utredningen i ärendet återfinnes i förberörda proposition nr 110,
punkt 71.

Fortifikationsförvaltningen hemställer att 400 000 kronor anvisas för
budgetåret 1958/59 för anordnande av förläggnings- och arbetslokaler för
försvarsväsendets radioanstalt.

Departementschefen föreslår att 300 000 kronor anvisas för detta ändamål.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot den av departementschefen
äskade medelsanvisningen, tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag
och hemställer alltså,

att riksdagen må till Anordnande av lokaler för försvarsväsendets
radioanstalt för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag
av 300 000 kronor.

71 :o) Vissa markförvärv för armén. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag
av 1 400 000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i förberörda proposition nr 110,
punkt 72.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 2 700 000 kronor.

Under senare år har som regel särskilda medel beräknats för att möta
oförutsedda utgifter i samband med markförvärv. I de fall där expropriation
måste tillgripas kan det inträffa att den fastställda expropriationsersättningen
överstiger det vid anslagsberäkningen uppskattade värdet av
expropriationsföremålet. Dessutom kan prisstegringar inträffa under den
ofta ganska långa tid som förflyter innan förvärvet kan genomföras. Genom
att särskilda medel anvisats för att möta oförutsedda utgifter har det i
många fall blivit möjligt att undvika särskilda riksdagsäskanden för att
täcka sådana kostnadsökningar.

De för oförutsedda utgifter anvisade medlen har vidare utnyttjats för
att bestrida kostnader för smärre kompletteringar av fastighetsbeståndet.
Denna anordning har visat sig mycket värdefull. Bland annat har det varit
möjligt att genomföra önskvärda mindre markförvärv vid tillfällen, då ett
snabbt beslut kunnat medföra ekonomiskt fördelaktiga inköp, t. ex. då en
fastighet utbjudits till försäljning genom mäklare eller på auktion.

Det förekommer numera ofta att städer och tätbebyggda samhällen, som
har svårt att erhålla lämplig mark för sin expansion, ställer krav på att
få förvärva mark från militära övningsfält och kasernområden för bostadsbebyggelse
eller annat ändamål. För att kunna tillgodose dylika önske -

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

201

mål är det i allmänhet erforderligt att annan mark inköpes som kompensation
för den mark som måste avstås. För att utan tidsutdräkt kunna genomföra
dylika kompensationsförvärv bör särskilda medel stå till förfogande
(jfr prop. 1955:185, s. 4; SU 130; rskr. 302).

För budgetåret 1958/59 hemställer fortifikationsförvaltningen att 500 000
kronor anvisas för att möta oförutsedda utgifter av här angivet slag. Vidare
anmäler försvarets fastighetsnämnd att 900 000 kronor erfordras för förvärv
av kompensationsmark med anledning av försäljning till Linköpings
stad av mark tillhörande Linköpings garnisons övningsfält (frågan om
markförsäljningen underställes riksdagen i annat sammanhang).

Departementschefen biträder myndigheternas förslag.

Utskottet får erinra om att utskottet i sitt den 8 juli 1958 avgivna utlåtande
nr B 32 biträtt Kungl. Maj :ts förslag om försäljning till Linköpings
stad av mark, tillhörande Linköpings garnisons övningsfält. Utskottet tillstyrker,
att 900 000 kronor anvisas för förvärv av härför erforderlig kompensationsmark.
Då utskottet ej heller har något att invända mot den under
förevarande punkt äskade medelsanvisningen i övrigt, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Vissa markförvärv för armén för
budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 1 400 000
kronor.

Marinens delfond

72 :n) Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten ni. m. Kungl. Maj :t
har föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 500 000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i förberörda proposition nr 110,
punkt 73.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 500 000 kronor.

Fortifikationsförvaltningen hemställer att anslaget uppföres med
1 000 000 kronor.

Departementschefen föreslår att för budgetåret 1958/59 anvisas oförändrat
500 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Smärre ngbgggnads- och förändringsarbeten
m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag
av 500 000 kronor.

73:o) Byggnadsiekniska brandskyddsåtgärder. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1958/59 anvisa
ett investeringsanslag av 50 000 kronor.

202 Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

Utredningen i ärendet återfinnes i förberörda proposition nr 110,
punkt 74.

Efter förslag av Kungl. Maj :t i 1951—1957 års statsverkspropositioner
har riksdagen för budgetåren 1951/58 anvisat sammanlagt 500 000 kronor
för dessa ändamål.

Departementschefen föreslår i enlighet med fortifikationsförvaltningens
förslag att anslaget för budgetåret 1958/59 uppföres med oförändrat 50 000
kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Byggnadstekniska brandskyddsåtgärder
för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag av
50 000 kronor.

74:o) Skyddsanordningar vid marinens anläggningar. Kungl. Maj :t
har föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 50 000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i förberörda proposition nr 110,
punkt 75.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i 1949—1957 års statsverkspropositioner
har riksdagen för budgetåren 1949/58 anvisat sammanlagt 775 000 kronor
för detta ändamål.

Departementschefen föreslår att anslaget i enlighet med fortifikationsförvaltningens
förslag för budgetåret 1958/59 uppföres med oförändrat
belopp.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Skyddsanordningar vid marinens anläggningar
för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag
av 50 000 kronor.

75 :o) Anordnande av vissa förråd och garage. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1958/59 anvisa
ett investeringsanslag av 400 000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i förberörda proposition nr 110,
punkt 76.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i 1951—1957 års statsverkspropositioner
har riksdagen för budgetåren 1951/58 anvisat sammanlagt 3 175 000 kronor
för detta ändamål, varav 600 000 kronor för budgetåret 1957/58.

Såsom framgår av 1955 års statsverksproposition (bil. 25, s. 19) framlade

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

203

fortifikationsförvaltningen i medelsäskandena för budgetåret 1955/56 en
av chefen för marinen upprättad plan över marinens behov av icke fullträffsäkra
förråd och garage.

Fortifikationsförvaltningen hemställer att anslaget uppföres med
1 100 000 kronor.

Departementschefen föreslår att för budgetåret 1958/59 anvisas 400 000
kronor för de mest angelägna av här ifrågavarande objekt.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Anordnande av vissa förråd och garage
för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 400 000
kronor.

76:o) Flyttning av Stockholms örlogshas (Bergaskolorna). Kungl.
Maj :t har föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 700 000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i förberörda proposition nr 110,
punkt 77.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Gunnar Berg m. fl. (I: B 15) och den andra inom andra kammaren
av herr Andersson i Ronneby m. fl. (II: B 28), hemställts, att riksdagen
måtte besluta att dels i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om
inventering av befintliga anläggningar vid flottans nuvarande örlogsbaser,
med särskilt aktgivande på förhållandena i Karlskrona, samt av det beräknade
framtida totalbehovet av sådana anläggningar, dels i avvaktan
på en sådan inventering avslå det i propositionen nr 110 äskade anslaget
av 700 000 kronor till fortsatt utbyggnad av örlogsbasen i Berga, dels ock
i avvaktan på resultatet av pågående utredning rörande Karlskrona örlogsvarv
samt förslag rörande den framtida avvägningen mellan örlogsvarven
i Karlskrona, Stockholm och Göteborg uppskjuta avgörandet av frågan om
fortsatt utbyggnad av Muskövarvet.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
hänvisas till motionen I: 438.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 2 400 000 kronor.

Efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen 1953: 200 angående flyttning
av Stockholms örlogsbas beslöt riksdagen att örlogsbasen skulle flyttas
till Stockholms södra skärgård, varvid dåvarande örlogsstationen, med
undantag för delar som ägde direkt anknytning till örlogsvarvet, skulle
förläggas till Berga. Förevarande anslag avses för de byggnadsarbeten på
Berga, som erfordras i samband med nämnda utflyttning.

204

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

Vid anmälan av förenämnda proposition (s. 64) uttalade chefen för
försvarsdepartementet att det med hänsyn till förändringar i fråga om
flottans värnpliktsutbildning, underbefälsorganisation m. m., som inträffat
sedan örlogsbasutredningen avgivit sitt betänkande, icke var möjligt
att taga ställning till det av utredningen föreslagna utbyggnadsprogrammet
på Berga. En översyn borde enligt departementschefen företagas rörande
behovet av byggnadsåtgärder därstädes, varvid möjligheterna av en begränsning
av byggnadsprogrammet borde undersökas. Sedermera har
Kungl. Maj :t uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att i samråd med
chefen för marinen överse behovet av byggnadsåtgärder vid Berga och till
Kungl. Maj :t inkomma med härav föranlett förslag.

I anslutning till beslut av Kungl. Maj:t den 11 september 1953 att kasern
II på Skeppsholmen fick upplåtas till byggnadsstyrelsen för konsthögskolans
räkning har det blivit nödvändigt att, som ersättning för nämnda kasern,
vid Berga uppföra några av de byggnader, som örlogsbasutredningen beräknat
erforderliga i samband med utflyttningen av örlogsbasen. Sålunda
har av medel anvisade under anslaget Vissa byggnadsarbeten för marinen
ett belopp av 4 200 000 kronor tagits i anspråk för uppförande av två
kaserner, sjukhus, skolbyggnad, värmecentral m. m. vid Berga (jfr prop.
1955: 1, bil. 25, s. 21).

I sina medelsäskanden för budgetåret 1957/58 framlade fortifikationsförvaltningen
i samråd med chefen för marinen definitivt förslag beträffande
den fortsatta utbyggnaden vid Berga. Den totala kostnaden för att genomföra
förslaget beräknades till 19 000 000 kronor enligt 1956 års prisläge.
Byggnadsprogrammet borde enligt fortifikationsförvaltningen och chefen för
marinen genomföras under budgetåren 1957/58—1961/62 (jfr prop. 1957: 1,
bil. 25, s. 17). För arbeten enligt byggnadsprogrammet har riksdagen för
budgetåren 1956/58 anvisat sammanlagt 2 850 000 kronor.

Fortifikationsförvaltningen anmäler i medelsäskandena för budgetåret
1958/59 att kostnaderna för byggnadsprogrammet på grund av indexmässiga
kostnadsstegringar numera beräknas till 20 000 000 kronor, varför
(20 000 000—2 850 000=) 17 150 000 kronor erfordras för att fullfölja utbyggnaden.
För att byggnadsprogrammet skall kunna genomföras inom
den beräknade tidsperioden erfordras enligt fortifikationsförvaltningen för
budgetåret 1958/59 en medelstilldelning av 5 000 000 kronor, avsedd för i

det följande upptagna objekt.

Byggnadsföretag m.m. Kostnad

Maskinskola (skolsalsbyggnad, elverkstunnel, motorutbildningsavdelning
och verkstad för Bergaskolorna) ................ 1 220 000

Förläggningsbyggnad (mindre) ............................. 555 000

Förråd för marinkommandot (friliggande byggnad)............ 400 000

Förtöjningspirer.......................................... 885 000

Utvändiga ledningar samt väg- och planeringsarbeten m. m..... 1 485 000

Administration........................................... 455 000

Summa kronor 5 000 000

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

205

Fortifikationsförvaltningen hemställer således att anslaget uppföres med
5 000 000 kronor.

Departementschefen kan icke tillstyrka att mer än 700 000 kronor anvisas
för budgetåret 1958/59. Anslagsmedlen torde få användas för de mest
angelägna arbetena enligt det framlagda byggnadsprogrammet.

En mindre jämkning av anslagsrubriken har företagits för att förtydliga
densamma.

Utskottet får erinra om att enligt beslut av 1953 års riksdag skall Stockholms
örlogsbas flyttas till Stockholms södra skärgård, varvid örlogsstationen
med undantag för de delar, som äga direkt anknytning till örlogsvarvet,
skall förläggas till Berga och örlogsvarvet till Muskö.

I de föreliggande motionerna I: B 15 och II: B 28 har hemställts om
inventering av befintliga anläggningar vid flottans nuvarande örlogsbaser,
särskilt med avseende å Karlskrona, i syfte att, såvitt av motionerna framgår,
finna förutsättningar för att möjliggöra fullgörandet av de funktioner
inom marinen, för vilka Bergaskolorna och Muskövarvet äro avsedda. I
anslutning härtill yrkas i motionerna avslag på Kungl. Maj :ts förslag om
medelsanvisning till nämnda skolor. I motionerna föreslås vidare, att avgörandet
av frågan om fortsatt utbyggnad av Muskövarvet uppskjutes tills
vidare.

Utskottet får framhålla, att en sådan inventering, som i motionerna
avses, har legat till grund för det förslag till riktlinjer för krigsmaktens
fortsatta utveckling, som innefattas i alternativet Adam, liksom för den av
departementschefen nu föreslagna utbyggnaden av Bergaskolorna och
Muskövarvet. Vad beträffar varvets basering ha vid statsmakternas tidigare
ställningstagande härtill de operativa synpunkterna tillmätts avgörande
betydelse, under det att samarbetet mellan varv och örlogsstation varit
bestämmande för den tidigare beslutade uppdelningen av stationen. Härjämte
må framhållas, att i det under punkt 1 framlagda förslaget till försvarets
framtida utformning har det framstått som önskvärt att åstadkomma
en rationalisering av fredsorganisationen genom bl. a. centralisering
och koncentration av utbildningen. Utskottet kan icke finna skäl föreligga
för riksdagen att frångå sitt principbeslut i fråga om utflyttningen av
Stockholms örlogsbas. Erinras må, att icke obetydliga belopp av riksdagen
redan anvisats för arbeten i samband med denna utflyttning. Någon ytterligare
inventering av befintliga anläggningar vid flottans nuvarande baser,
såsom i motionerna yrkats, kan utskottet av i det föregående anförda skäl
icke finna påkallad, varför motionerna i denna del avstyrkas liksom i vad
de avse anslaget till fortsatt utbyggnad av örlogsbasen i Berga.

Den av Kungl. Maj :t under förevarande punkt äskade medelsanvisningen,
700 000 kronor, finner utskottet sig böra tillstyrka.

Såsom av ärendet framgår, har det ursprungliga Musköprojektet icke

206

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

oväsentligt kunnat begränsas dels genom minskad omfattning av fredsdriften,
dels genom ändrad målsättning för de reparationer, som i krig
skola utföras vid anläggningen. Utskottet vill framhålla, att den utbyggnad
av varvet, som departementschefen nu tillstyrker, icke avser mer än vad
som erfordras för att nyttiggöra de anläggningar, som nu finnas på Muskö.
Redan av denna anledning torde motionerna, såvitt de avse Muskövarvet,
icke böra påkalla någon riksdagens åtgärd. Utskottet vill härvid erinra om
att riksdagen så sent som år 1956 framhöll angelägenheten av att örlogsvarvet
snarast utflyttades och att en plan för anläggningsarbetenas fortsatta
bedrivande fastställdes av statsmakterna.

Beträffande Muskövarvet och förenämnda motioner, i vad de avse detta
varv, gör utskottet hemställan i det följande.

Med avseende å nu förevarande punkt hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) avslå motionerna I: B 15 och II: B 28, såvitt de avse skrivelse
till Kungl. Maj:t;

b) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å
motionerna I: B 15 och II: B 28, såvitt nu är i fråga, till Flyttning
av Stockholms örlogsbas (Bergaskolorna) för budgetåret
1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 700 000 kronor.

77 :o) Vissa byggnadsarbeten för marinen. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1958/59 anvisa ett
investeringsanslag av 1 700 000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i förberörda proposition nr 110,
punkt 78.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 900 000 kronor.

Efter förslag av Kungl. Maj :t i 1953—1957 års statsverkspropositioner
har riksdagen för detta ändamål för budgetåren 1953/58 anvisat sammanlagt
12 700 000 kronor. Riksdagen har härjämte för samma ändamål till
vissa i arbetslöshetsbekämpande syfte anordnade arbeten på tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1953/54 anvisat 350 000 kronor.

I enlighet med vad som förutsatts i 1953 års statsverk sproposition (bil. 25,
s. 18) har vidare till nu förevarande anslag överförts den 30 juni 1953 förefintlig
behållning på anslagen Byggnadsåtgärder, erforderliga för effektivisering
av värnpliktsutbildningen, Modernisering av vissa anläggningar vid
marinen samt Bostadsbyggnader vid marinen. Medelsanvisningen på sistnämnda
tre anslag uppgår till sammanlagt 4 275 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

207

För ändamål, som avses med förevarande anslag, uppgår den sammanlagda
medelsanvisningen således till (12 700 000+350 000+4 275 000 = )
17 325 000 kronor. Härav har såsom angivits under föregående punkt
4 200 000 kronor avsetts för vissa arbeten vid Berga.

Fortifikationsförvaltningen, som anmäler att medelsbehovet under anslaget
beräknas till 28 000 000 kronor för budgetåren 1958/59—1964/65,
hemställer att anslaget för budgetåret 1958/59 uppföres med 2 400 000 kronor,
av vilket belopp 1 200 000 kronor avses för påbörjande av en helikopteranläggning
vid Berga.

Departementschefen föreslår att anslaget för budgetåret 1958/59 upptages
med 1 700 000 kronor. Departementschefen räknar därvid med att
de anmälda merkostnaderna för vissa äldre byggnadsföretag skall kunna
bestridas och att arbetena med den ifrågavarande helikopterbasen skall
kunna påbörjas.

Utskottet tillstyrker, att medel i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag anvisas
för av departementschefen angivna ändamål.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten för marinen för
budgetåret 1958 59 anvisa ett investeringsanslag av 1 700 000
kronor.

78 :o) Vissa markförvärv för marinen. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1958/59 anvisa ett
investeringsanslag av 200 000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i förberörda proposition nr 110,
punkt 79.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 700 000 kronor.

Fortifikationsförvaltningen hemställer att för budgetåret 1958/59 anvisas
540 000 kronor för förvärv av mark för anordnande av en provskjutningsplats
vid Torhamns udde samt för oförutsedda utgifter för markförvärv
för marinen (jfr vad som i det föregående anförts i fråga om oförutsedda
utgifter under arméns markförvärvsanslag).

Departementschefen föreslår att anslaget för budgetåret 1958/59 uppföres
med 200 000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att bestämma
bur dessa medel närmare skall utnyttjas.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Vissa markförvärv för marinen för
budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 200 000
kronor.

208

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

Flygvapnets delfond

79 :o) Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m. Ivungl. Maj:t
har föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 500 000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i förberörda proposition nr 110,
punkt 80.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 500 000 kronor.

Fortifikationsförvaltningen hemställer att anslaget uppföres med
700 000 kronor.

Departementschefen föreslår att för budgetåret 1958/59 anvisas oförändrat
500 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten
m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag
av 500 000 kronor.

80 :o) Byggnadstekniska brandskyddsåtgärder. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1958/59 anvisa
ett investeringsanslag av 100 000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i förberörda proposition nr 110,
punkt 81.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 100 000 kronor.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i 1951—1957 års statsverkspropositioner
har riksdagen för budgetåren 1951/1958 anvisat sammanlagt 600 000 kronor
för detta ändamål.

Departementschefen föreslår att anslaget i enlighet med fortifikationsförvaltningens
förslag för budgetåret 1958/59 uppföres med oförändrat
100 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Byggnadstekniska brandskyddsåtgärder
för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag av
100 000 kronor.

81 :o) Skyddsanordningar vid flygvapnets anläggningar. Kungl. Maj :t
har föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 100 000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i förberörda proposition nr 110,
punkt 82.

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

209

Anslaget är för budgetåret 1957 ''58 uppfört med 100 000 kronor.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i 1949—1957 års statsverkspropositioner
har riksdagen för budgetåren 1949;58 anvisat sammanlagt 1 075 000 kronor
för detta ändamål.

Departementschefen föreslår att anslaget i enlighet med fortifikationsförvaltningens
förslag för budgetåret 1958/59 uppföres med oförändrat
100 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj ris förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Skyddsanordningar vid flygvapnets
anläggningar för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag
av 100 000 kronor.

82 :o) Vissa byggnadsarbeten för flygvapnet. Kungl. Maj ri har föreslagit
riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1958/59 anvisa
ett investeringsanslag av 2 400 000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i förberörda proposition nr 110,
punkt 83.

Vidare har i förberörda båda likalydande motioner I: B 4 av herr Nils
Elowsson in. fl. och II: B 136 av herr Nilsson i Bästekille m. fl. hemställts,
såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte besluta att för byggnadsändamål
för ett föreslaget flygvapnets läroverk vid Herrevadskloster anvisa 4 miljoner
kronor i enlighet med flygvapenchefens av fortifikationsförvaltningen
anmälda medelsbehov.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 4 550 000 kronor.

Efter förslag av Kungl. Maj it i 1953—1957 års statsverkspropositioner
och i propositionen 1957:2 har riksdagen för detta ändamål för budgetåren
1953/58 anvisat sammanlagt 16 400 000 kronor. Härjämte har riksdagen
för budgetåren 1949/53 till Byggnadsåtgärder i samband med ändring
i flygvapnets organisation anvisat sammanlagt 10 700 000 kronor. I
enlighet med vad som förutsatts i 1953 års statsverksproposition (bil. 25,
s. 25) har den 30 juni 1953 förefintlig behållning på sistnämnda anslag
överförts till nu förevarande anslag.

För ändamål, som avses med förevarande anslag, uppgår sammanlagda
medelsanvisningen således till (16 400 000 + 10 700 000 =) 27 100 000

kronor.

Fortifikationsförvaltningen, som anmäler att medelsbehovet under anslaget
beräknas till 93 200 000 kronor för budgetåren 1958/59—1964/65,
hemställer att anslaget för budgetåret 1958/59 uppföres med 11 200 000
kronor.

Med anledning av flygvapenchefens förslag om att till Herrevadskloster
förlägga den förberedande allmänbildande undervisningen för fältflygare
14—ser, 58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. G samt. Nr B 53

210 Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

och flygnavigatörer (jfr i det föregående under flygvapnets avlöningsanslag)
har fortifikationsförvaltningen under förevarande anslag beräknat
medel, 4 000 000 kronor, för att kunna påbörja de byggnadsarbeten som
erfordras för att genomföra förslaget.

Departementschefen kan icke tillstyrka högre anslag för budgetåret
lPöS^ än 2 400 000 kronor, vilka medel torde få användas för de mest
angelägna arbetena. Några byggnadsåtgärder vid Herrevadskloster räknar
departementschefen emellertid icke med.

Utskottet tillstyrker den av Kungl. Maj :t äskade medelsanvisningen.

Under punkten 43 i det föregående har utskottet avstyrkt motionerna
I: B 4 och II: B 136 om inrättande av ett flygvapnets läroverk. Härav följer,
att utskottet avstyrker samma motioner, i vad de avse anvisande av medel
för byggnader för ändamålet vid Herrevadskloster.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I:B4 och II: B 136, såvitt nu är i
fråga, till Vissa byggnadsarbeten för flygvapnet för budgetåret
1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 2 400 000 kronor.

83 :o) Vissa flygfältsarbeten m. m. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
att dels medgiva att flygfältsarbeten m. m. vid flygvapnet må komma till
utförande i den i propositionen 1958: 110 under punkten 84 angivna omfattningen,
dels ock till Vissa flygfältsarbeten m. m. för budgetåret 1958/59
anvisa ett investeringsanslag av 22 000 000 kronor.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 20 000 000 kronor.

1947_1957 års riksdagar har för detta ändamål för budgetåren 1947/58
anvisat sammanlagt 199 900 000 kronor. Riksdagen har härjämte för samma
ändamål till vissa i arbetslöshetsbekämpande syfte anordnade arbeten på
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisat 1 250 000 kronor.

Utbyggnaden av flygfälten sker i enlighet med en år 1953 uppgjord
flygfältsplan, som omarbetats och reviderats år 1956. Investeringsbehovet
enligt planen uppgår — inberäknat markförvärv och anläggningar för eloch
teleutrustning — till i runt tal 50 000 000 kronor för år för budgetåren
1958/59—1966/67 (jfr prop. 1957: 1, bil. 25, s. 23—25).

Flygförvaltningen hemställer att för budgetåret 1958/59 anvisas
46 100 000 kronor för arbeten enligt flygfältsplanen och 300 000 kronor
för utbyggnad av bomb- och skjutplatser eller sammanlagt 46 400 000
kronor. Vidare hemställer ämbetsverket att arbeten enligt flygfältsplanen
får igångsättas för en kostnad av 6 500 000 kronor utöver anvisade medel.

Flygförvaltningen har i sina medelsäskanden på driftbudgeten (skr. 27A>
1957) föreslagit att särskilda medel måtte beräknas för planläggning av
sådana flygfältsarbeten, som avses komma till utförande vid krig eller be -

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

211

redskapstillstånd, samt hemställt att ett reservationsanslag å 300 000 kronor
måtte anvisas för detta ändamål för budgetåret 1958/59.

Departementschefen kan icke tillstyrka att anslaget för budgetåret
1958/59 uppföres med högre belopp än 22 000 000 kronor. Då de för budgetåret
1957/58 under anslaget disponibla medlen, inberäknat reservationer,
uPPgar till cirka 27 000 000 kronor, innebär den föreslagna medelsanvisningen
en minskning av flygfältsarbetena i jämförelse med budgetåret
1957/58. Liksom förut bör Kungl. Maj:t beredas möjlighet att medge att
flygfältsarbeten får igångsättas för en viss kostnad utöver anslagsbeloppet,
förslagsvis för budgetåret 1958/59 4 000 000 kronor. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj :t att besluta om byggnadsprogrammets närmare utformning.

Några särskilda medel för planläggning av vissa flygfältsarbeten kan
departementschefen icke tillstyrka. För ifrågavarande planläggning torde,
liksom tidigare skett, förevarande anslag få utnyttjas.

Utskottet tillstyrker den äskade medelsanvisningen, innebärande en anslagshöjning
av 2 miljoner kronor, ävensom att Kungl. Maj:t må för budgetåret
1958/59, utöver det äskade anslaget, igångsätta flygfältsarbeten inom
en kostnadsram av 4 miljoner kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) medgiva att flygfältsarbeten m. m. vid flygvapnet må
komma till utförande i den av departementschefen i propositionen
1958: 110 under punkten 84 angivna omfattningen;

b) till Vissa flygfältsarbeten m.m. för budgetåret 1958/59
anvisa ett investeringsanslag av 22 000 000 kronor.

84 :o) Anläggningar för el- och teleutrustning. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1958/59 anvisa
ett investeringsanslag av 3 400 000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i förberörda proposition nr 110,
punkt 85.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 2 000 000 kronor.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i 1956 och 1957 års statsverkspropositioner
har riksdagen för detta ändamål för budgetåren 1956/58 anvisat
4 500 000 kronor. Härjämte har 1951—1955 års riksdagar för budgetåren
1951/56 till Flygfältsbelysning in. in. anvisat sammanlagt 4 700 000 kronor.
I enlighet med vad som förutsatts i 1956 års statsverksproposition (bil. 25,
s. 26) har den 30 juni 1956 förefintlig behållning på sistnämnda anslag
överförts till nu förevarande anslag.

212

Statsutskottets utlåtande nr B 53 är 1958

För ändamål, som avses med förevarande anslag, uppgår den sammanlagda
medelsanvisningen således till (4 500 000+4 700 000=) 9 200 000
kronor.

Flygförvaltningen hemställer att anslaget uppföres med 4 910 000 kronor
för utförande av vissa angivna arbeten.

Departementschefen föreslår att anslaget för budgetåret 1958/59 uppföres
med 3 400 000 kronor. Anslagsmedlen torde få användas för att utföra
de mest angelägna av de angivna arbetena.

Utskottet tillstyrker den äskade medelsanvisningen och hemställer alltså,
att riksdagen må till Anläggningar för el- och teleutrustning
för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag av
3 400 000 kronor.

85 :o) Vissa markförvärv för flygvapnet. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1958/59 anvisa ett
investeringsanslag av 1 200 000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i förberörda proposition nr 110,
punkt 86.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 3 000 000 kronor.

Flygförvaltningen hemställer att för budgetåret 1958/59 anvisas
3 600 000 kronor för markförvärv för flygfältsarbeten m. m. Ämbetsverket
har därvid beräknat medel för två större förvärv, för vilka kostnaderna
uppskattas till omkring 1 000 000 kronor, samt för ett flertal mindre markförvärv
där kostnaderna beräknas icke komma att överstiga 300 000 kronor.
Samtliga markförvärv utom två mindre avser krigsflygfält.

Fortifikationsförvaltningen hemställer vidare att för budgetåret 1958/59
anvisas 800 000 kronor för markförvärv för flygvapnets markstridsutbildning.

Departementschefen föreslår att anslaget för budgetåret 1958/59 uppföres
med 1 200 000 kronor. Anslaget bör kunna utnyttjas för de ändamål
som angivits i det föregående. Det bör dock få ankomma på Kungl. Maj :t
att besluta om hur anslagsmedlen närmare skall disponeras.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
anfört, tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Vissa markförvärv för flygvapnet för
budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 1 200 000
kronor.

Befästningars delfond

86 :o) Anordnande av vissa fartygstunnlar. Kungl. Maj :t bar föreslagit
riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1958/59 anvisa ett
investeringsanslag av 7 100 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

213

Utredningen i ärendet återfinnes i förberörda proposition nr 110,
punkt 87.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 4 000 000 kronor.

1948— 1957 års riksdagar har för detta ändamål för budgetåren 1948/58
anvisat sammanlagt 39 500 000 kronor. Av ett äldre anslag har härjämte
kunnat disponeras 310 000 kronor. Anslagsmedlen är avsedda för fem
olika anläggningar. Kostnaderna för dessa beräknades i fortifikationsförvaltningens
medelsäskanden för budgetåret 1957/58 till sammanlagt
64 540 000 kronor enligt prisläget den 1 april 1956.

Fortifikationsförvaltningen beräknar kostnaderna för att fullfölja byggnadsprogrammet
till 27 090 000 kronor. Härav erfordras 10 360 000 kronor
för budgetåret 1958/59.

Fortifikationsförvaltningen anmäler härjämte behov av ytterligare ett antal
fartygstunnlar m. m. för en totalkostnad av 187 700 000 kronor. För
ifrågavarande objekt äskas dock icke några medel för budgetåret 1958/59.

Ämbetsverket hemställer således att för budgetåret 1958/59 anvisas
10 360 000 kronor.

Departementschefen föreslår att för budgetåret 1958/59 anvisas 7 100 000
kronor för fortsatta arbeten på redan beslutade anläggningar.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag, som innebär en anslagshöjning
av 3 100 000 kronor, och har icke något att erinra mot att medelsanvisningen
användes för fortsatta arbeten på redan beslutade anläggningar,
däribland för utflyttningen av Stockholms örlogsvarv.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Anordnande av vissa fartygstunnlar
för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag av
7 100 000 kronor.

87 :o) Berghangarer. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag av
7 100 000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i förberörda proposition nr 110,
punkt 88.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 9 100 000 kronor.

1949— 1957 års riksdagar har för detta ändamål för budgetåren 1949/58
anvisat sammanlagt 86 200 000 kronor. Anslagsmedlen avses för berghangarer
vid fem flygflottiljer. Kostnaderna för berghangarerna beräknades
i fortifikationsförvaltningens medelsäskanden för budgetåret 15)57/58 till
94 600 000 kronor enligt prisläget den 1 april 1956.

214

Statsutskottets utlåtande nr B 53 dr 1958

Fortifikationsförimltningen beräknar kostnaderna för att fullfölja byggnadsprogrammet
till 11 510 000 kronor, vilket belopp i sin helhet erfordras
för budgetåret 1958/59.

Fortifikationsförvaltningen anmäler härjämte behov av kompletterande
arbeten beträffande vissa av hangarerna samt ånyo behov av modernisering
av två äldre hangarer. För budgetåret 1958/59 äskar fortifikationsförvaltningen
emellertid icke några medel härför.

Ämbetsverket hemställer således att för budgetåret 1958/59 anvisas
11 510 000 kronor.

Departementschefen föreslår att för budgetåret 1958/59 anvisas 7 100 000
kronor, vilket belopp torde vara tillräckligt för att helt färdigställa fyra
av de fem hangarerna.

Utskottet tillstyrker det av Kungl. Maj :t äskade anslaget, som bedömts
vara tillräckligt för att helt färdigställa fyra av de fem berghangarerna, och
hemställer alltså,

att riksdagen må till Berghangarer för budgetåret 1958/59
anvisa ett investeringsanslag av 7 100 000 kronor.

88 :o) Anordnande av vissa drivmedelsförråd. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1958/59 anvisa ett
investeringsanslag av 5 600 000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i förberörda proposition nr 110,
punkt 89.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 3 400 000 kronor.

1948—1957 års riksdagar har för detta ändamål för budgetåren 1948/58
anvisat sammanlagt 48 800 000 kronor. Av äldre anslag har härjämte
kunnat utnyttjas 1 063 000 kronor. I anslutning till Kungl. Maj:ts beslut
den 16 juli 1954 har från förevarande anslag 2 300 000 kronor överförts
till fondmedel under tionde huvudtiteln, sedan en av anläggningarna, för
vilken detta belopp avsetts, bestämts skola i fortsättningen utbyggas genom
försorg av riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap. Sålunda har för
återstående objekt — tolv olika drivmedelsanläggningar, etappförråd jämte
kompletteringar av vissa äldre anläggningar m. m. — kunnat disponeras
(48 800 000 + 1 063 000—2 300 000=) 47 563 000 kronor. Kostnaderna för
ifrågavarande anläggningar m. m. beräknades av fortifikationsförvaltningen
i medelsäskandena för budgetåret 1957/58 till 52 950 000 kronor enligt
prisläget den 1 april 1956.

Fortifikationsförvaltningen anmäler i sina medelsäskanden för budgetåret
1958/59 att kostnaderna för några av anläggningarna, som ännu icke helt
färdigställts, uppräknats med 510 000 kronor på grund av indexmässiga

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

215

kostnadsstegringar. Beträffande några objekt har enligt fortifikationsförvaltningen
vidare på grund av ökade krav på distributionsanordningar
och säkerhetsåtgärder samt i anledning av forceringsarbeten i samband
med Suezkrisen m. m. kostnadsökningar uppkommit med 5 160 000
kronor, vilka emellertid till en del kunnat kompenseras genom att besparingar,
sammanlagt 1 300 000 kronor, uppstått beträffande andra objekt
inom anslaget. Kostnaderna för ifrågavarande anläggningar m. m. beräknar
fortifikationsförvaltningen sålunda till (52 950 000+510 000+5 160 000 —
1 300 000 =) 57 320 000 kronor enligt prisläget den 1 april 1957. För
att fullfölja byggnadsprogrammet erfordras (57 320 000 — 47 563 000 =)
9 757 000 kronor, varav 6 757 000 kronor för budgetåret 1958/59.

Fortifikationsförvaltningen framlägger härjämte förslag om utförande av
ytterligare drivmedelsanläggningar m. m. för en beräknad totalkostnad av
233 950 000 kronor. För att påbörja vissa av de nya objekten erfordras

4 700 000 kronor för budgetåret 1958/59.

Ämbetsverket hemställer således att för budgetåret 1958/59 anvisas
(6 757 000 + 4 700 000=) 11 457 000 kronor.

Departementschefen föreslår att för budgetåret 1958/59 anvisas

5 600 000 kronor. Anslagsmedlen torde få användas för att fullfölja redan
beslutade objekt.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning, får
hemställa,

att riksdagen må till Anordnande av vissa drivmedelsförråd
för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag av
5 600 000 kronor.

89 :o) Vissa ammunitionsförråd. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag
av 4 300 000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i förberörda proposition nr 110,
punkt 90.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 4 850 000 kronor.

1944, 1947 och 1950—1957 års riksdagar har för detta ändamål för
budgetåren 1944/45, 1947/48 och 1950/58 anvisat sammanlagt 51 670 000
kronor. Riksdagen har härjämte för samma ändamål till vissa i arbetslöshetsbekämpande
syfte anordnade arbeten på tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåren 1952/54 anvisat sammanlagt 2 865 000 kronor, varjämte
arbetsmarknadsstyrelsen ställt 1 209 000 kronor till förfogande för sådana
arbeten utförda under budgetåren 1954/57. Av ett äldre anslag har vidare
kunnat utnyttjas, i avrundat tal, 650 000 kronor. De medel som kunnat

216

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

disponeras för här ifrågavarande ändamål uppgår således till (51 670 000 +
2 865 000 + 1 209 000+650 000 = ) 56 394 000 kronor. Medlen avses för
fyra större centrala ammunitionsförråd och vissa provisoriska förråd för
försvarsgrenarnas gemensamma behov, för personalbostäder vid ett av
centralförråden samt för bergförråd och friliggande förråd för arméns
behov. Kostnaden för ifrågavarande anläggningar m. m. beräknades av
fortifikationsförvaltningen i medelsäskandena för budgetåret 1957/58 till
72 284 000 kronor enligt prisläget den 1 april 1956.

Fortifikationsförvaltningen beräknar kostnaderna för att fullfölja byggnadsprogrammet
till 17 240 000 kronor, varav 9 950 000 kronor erfordras
för budgetåret 1958/59.

Fortifikationsförvaltningen framlägger vidare förslag om utförande av
ytterligare ammunitionsförråd m. m. för en beräknad totalkostnad av
143 625 000 kronor. Härav avses 6 400 000 kronor för modernisering av
vissa äldre anläggningar, 39 780 000 kronor för bergförråd och friliggande
förråd för armén, 13 000 000 kronor för förråd för flygvapnet samt återstoden,
84 445 000 kronor, för nya centralförråd m. m. För ifrågavarande
nya objekt erfordras för budgetåret 1958/59 6 575 000 kronor, varav
2 575 000 kronor för utbyggnad av centralförråd m. in. och 4 000 000 kronor
för friliggande förråd för armén och flygvapnet.

Ämbetsverket hemställer således att för budgetåret 1958/59 anvisas
(9 950 000+6 575 000=) 16 525 000 kronor.

Departementschefen föreslår att för budgetåret 1958/59 anvisas
4 300 000 kronor. Anslagsmedlen torde få avses för redan beslutade objekt
samt för att påbörja vissa friliggande förråd för flygvapnet.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till Vissa ammunitionsförråd för budgetåret
1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 4 300 000 kronor.

90 :o) Anordnande av vissa förråd för marinen in. ni. Kungl. Maj :t har
föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1958/59
anvisa ett investeringsanslag av 500 000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i förberörda proposition nr 110,
punkt 91.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 2 000 000 kronor.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i 1954—1957 års statsverkspropositioner
har riksdagen för detta ändamål för budgetåren 1954/58 anvisat sammanlagt
4 600 000 kronor. Riksdagen har härjämte för samma ändamål till
vissa i arbetslöshetsbekämpande syfte anordnade arbeten på tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1953/54 anvisat 410 000 kronor. Anslagsmedlen

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

217

avses för två bergförråd för ammunition in. m., utvidgning av ett annat
sådant förråd, för friliggande förråd samt för personalbostäder vid ett
bergförråd. Kostnaderna för ifrågavarande objekt beräknades till 6 645 000
kronor enligt prisläget den 1 april 1956.

Fortifikationsförvaltningen anmäler i sina medelsäskanden för budgetåret
1958/59 att kostnaderna för ifrågavarande anläggningar enligt prisläget
den 1 april 1957 beräknas till 8 205 000 kronor. Återstående medelsbehov
för att fullfölja ifrågavarande arbeten utgör 3 195 000 kronor, vilket
belopp i sin helhet erfordras för budgetåret 1958/59.

I medelsäskandena för budgetåret 1955/56 framlade fortifikationsförvaltningen
en utbyggnadsplan för fullträffsäkra förråd för marinen, för vilken
plan närmare redogjorts i 1955 års statsverksproposition (bil. 25, s. 31—32).
För tillgodoseende av de i planen angivna förrådsbehoven anmäler fortifikationsförvaltningen
ett medelsbehov av totalt 43 930 000 kronor, varav
för budgetåret 1958/59 äskas 1 090 000 kronor för modernisering och
omändring av äldre berganläggningar till förråd.

Fortifikationsförvaltningen hemställer således att för budgetåret 1958/59
anvisas (3 195 000 + 1 090 000=) 4 285 000 kronor.

Departementschefen kan icke tillstyrka högre anslag för budgetåret
1958/59 än 500 000 kronor. Anslaget torde få användas för fortsatta arbeten
med redan beslutade objekt.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till Anordnande av vissa förråd för marinen
m.m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag
av 500 000 kronor.

91 :o) Uppställningsplatser för radarstationer. Kungl. Maj :t bär föreslagit
riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1958/59 anvisa
ett investeringsanslag av 5 700 000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i förberörda proposition nr 110,
punkt 92.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 4 000 000 kronor.

1950—1957 års riksdagar har för detta ändamål för budgetåren 1950/58
anvisat sammanlagt 32 450 000 kronor. Riksdagen har härjämte för samma
ändamål till vissa i arbetslöshetsbekämpande syfte anordnade arbeten på
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåren 1952/54 anvisat sammanlagt
972 000 kronor, varjämte arbetsmarknadsstyrelsen ställt 2 275 000 kronor
till förfogande för sådana arbeten utförda under budgetåren 1954/57.
Slutligen har av ett äldre anslag kunnat utnyttjas 1 021 000 kronor. De
medel, som kunnat disponeras för här ifrågavarande ändamål, uppgår
således till (32 450 000 + 972 000+2 275 000 + 1 021 000 = ) 36 718 000 kro -

218

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år t95S

nor. Härav har 22 352 000 kronor avsetts för marinens och 14 366 000
kronor för flygvapnets anläggningar.

Fortifikationsförvaltningen beräknar kostnaderna för att slutföra de
objekt som påbörjats, men ännu icke färdigställts, till 2 705 000 kronor,
vilket belopp i sin helhet bör kunna disponeras för budgetåret 1958/59.

Fortifikationsförvaltningen framlägger i medelsäskandena för budgetåret
1958/59 förslag om anordnande av ytterligare ett antal uppställningsplatser
m. m. för en kostnad av 119 285 000 kronor. För ifrågavarande nya
objekt erfordras 8 935 000 kronor för budgetåret 1958/59.

För budgetåret 1958/59 äskar fortifikationsförvaltningen således
(2 705 000 + 8 935 000 =) 11 640 000 kronor.

Departementschefen föreslår att för budgetåret 1958/59 anvisas
5 700 000 kronor, vilket innebär en höjning av anslaget med 1 700 000
kronor. Anslaget torde få användas för fortsatt utbyggnad av radarstationer
för marinen och flygvapnet.

Utskottet. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppställningsplatser för radarstationer
för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag av
5 700 000 kronor.

92 :o) Vissa fortifikatoriska anordningar för kustartilleribatterier.

Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 4 300 000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i förberörda proposition nr 110,
punkt 93.

Vidare har i en inom andra kammaren av herrar Fröding och Wachtmeister
väckt motion (II: B 22), hemställts, att riksdagen för vissa fortifikatoriska
anordningar för kustartilleribatterier måtte för budgetåret 1958/59
anvisa 6 300 000 kronor att utnyttjas för redan beslutade objekt samt för
påbörjande av tre nya batterier.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen II: 547.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 5 000 000 kronor.

1951—1957 års riksdagar har för detta ändamål för budgetåren 1951/58
anvisat sammanlagt 38 500 000 kronor. Riksdagen har härjämte för samma
ändamål till vissa i arbetslöshetsbekämpande syfte anordnade arbeten på
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåren 1952/54 anvisat sammanlagt
2 064 000 kronor, varjämte arbetsmarknadsstyrelsen ställt 600 000 kronor
till förfogande för sådana arbeten utförda under budgetåret 1954/55. Av

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

219

ett äldre anslag har vidare kunnat utnyttjas 100 000 kronor. De medel
som kunnat disponeras för här ifrågavarande ändamål uppgår således
till (38 500 000 +2 064 000+600 000 + 100 000=) 41 264 000 kronor. Medlen
avses för tolv kustartilleribatterier jämte modernisering av vissa äldre
batterier m. m. Kostnaderna för här ifrågavarande anläggningar m. in.
beräknades av fortifikationsförvaltningen i medelsäskandena för budgetåret
1957/58 till 51 264 000 kronor enligt prisläget den 1 april 1956.

Fortifikationsförvaltningen anmäler i sina medelsäskanden för budgetåret
1958/59 att kostnaderna för några av de pågående objekten uppräknats
med tillhopa 580 000 kronor på grund av indexmässig kostnadsstegring.
Vidare anmäler ämbetsverket att kostnaderna för vissa batterier uppräknats
med sammanlagt 750 000 kronor på grund av forcering av
arbetena i anledning av Suezkrisen. Härjämte har enligt fortifikationsförvaltningen
beträffande ett batteri merkostnader uppkommit med 500 000
kronor, vilka kostnader emellertid uppvägs av besparingar beträffande
andra batterier. Kostnaderna för ifrågavarande batterier m. m. beräknar
fortifikationsförvaltningen sålunda till (51 264 000+580 000 + 750 000=)
52 594 000 kronor enligt prisläget den 1 april 1957. För att fullfölja byggnadsprogrammet
erfordras (52 594 000—41 264 000 = ) 11 330 000 kronor,
varav 6 400 000 kronor för budgetåret 1958/59.

Fortifikationsförvaltningen framlägger härjämte förslag om utförande av
ytterligare ett antal kustartillerianläggningar m. m. — i huvudsak anmälda
i föregående års äskanden — för en beräknad totalkostnad av 186 141 000
kronor. Härav avses 10 500 000 kronor för en ytterligare etapp i utbyggnaden
av vissa batterier, 12 140 000 kronor för ombestyckning och komplettering
av batterier, 111 565 000 kronor för nya batterier, 21 150 000
kronor för närluftvärn, 18 686 000 kronor för frontverkstäder, minstationer
och kraftanläggningar m. m. samt 12 100 000 kronor för modernisering
av äldre batterier. För budgetåret 1958/59 erfordras för ifrågavarande nya
objekt 4 945 000 kronor.

Ämbetsverket hemställer således att för budgetåret 1958/59 anvisas
(6 400 000 + 4 945 000 =) 11 345 000 kronor.

Departementschefen föreslår att för detta ändamål anvisas 4 300 000
kronor för budgetåret 1958/59. Anslagsmedlen torde i första hand få utnyttjas
för redan beslutade objekt. Därjämte torde ett nytt batteri, totalt kostnadsberäknat
till 2 600 000 kronor, få påbörjas.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt innebär en
medelsanvisning av 4 300 000 kronor, avsedd att användas för redan beslutade
objekt samt för påbörjande av ett nytt batteri, som totalt kostnadsberäknats
till 2 600 000 kronor. I motionen 11:1122 har föreslagits eu
höjning av anslaget med 2 000 000 kronor, varigenom ytterligare två
batterier skulle kunna påbörjas.

220

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

Såsom försvarsberedningen framhållit är det av vikt, att effekten vid
kustartilleriet icke nedgår på sådant sätt, att målsättningen för invasionslorsvaret
allvarligt äventyras. Ur den synpunkten tala enligt utskottets
mening särskilt starka skäl för att takten för de fortifikatoriska anläggningarna
vid kustartilleriet ökas. Av statsfinansiella skäl torde det emellertid
icke vara möjligt att med avseende å innevarande budgetår för nu
ifrågavarande ändamål öka ramen för försvarets kapitalinvestering. Med
hänsyn till de allvarliga eftersläpningar, som genomgående föreligga beträffande
anslagen till försvarets byggnadsverksamhet, kan utskottet icke
heller finna tillrådligt att för i motionen angivet ändamål reducera andra
i kapitalbudgeten upptagna anslag. Under punkt 1 i det föregående har
utskottet emellertid förutsatt, att kapitalbudgetens anslagssumma ökas
under kommande budgetår.

Med hänsyn till vad sålunda anförts kan utskottet icke biträda det
motionsvis gjorda yrkandet utan tillstyrker Kungi. Maj :ts föreliggande
förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Ivungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionen II: B 22, till Vissa fortifikatoriska anordningar
för kustartilleribatterier för budgetåret 1958/59 anvisa
ett investeringsanslag av 4 300 000 kronor.

93:o) Anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen m. in. Kungi.
Maj :t har föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 5 500 000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i förberörda proposition nr 110,
punkt 94.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 1 500 000 kronor.

1947—1949 och 1951—1957 års riksdagar har för detta ändamål för
budgetåren 1947/58 anvisat sammanlagt 30 250 000 kronor. Riksdagen har
härjämte för samma ändamål till vissa i arbetslöshetsbekämpande syfte
anordnade arbeten på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53
anvisat 320 000 kronor, varjämte arbetsmarknadsstyrelsen ställt 205 000
kronor till förfogande för sådana arbeten utförda under budgetåret 1954/55.
Av ett äldre anslag har vidare kunnat utnyttjas 315 000 kronor samt av
vissa gåvomedel 48 000 kronor. De medel som kunnat disponeras för här
ifrågavarande ändamål uppgår således till (30 250 000 + 320 000+205 000
+ 315 000+48 000 = ) 31 138 000 kronor. Medlen avses för utbyggnad av
centraler m. m. för jaktstridslednings- och luftbevakningsorganisationen
och fasta radiolänkförbindelser. Utbyggnaden sker i enlighet med en av
fortifikationsförvaltningen i medelsäskandena för budgetåret 1954/55 framlagd
plan, vars genomförande enligt prisläget den 1 april 1956 beräknades
kosta 71 380 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

221

Fortifikationsförvaltningen beräknar kostnaderna för att fullfölja planen
till 43 387 000 kronor. Härav bör enligt fortifikationsförvaltningen för
budgetåret 1958/59 anvisas 8 870 000 kronor huvudsakligen för att påbörja
nya objekt.

Departementschefen föreslår att anslaget för budgetåret 1958/59 uppföres
med 5 500 000 kronor, vilket innebär en höjning av anslaget med
4 000 000 kronor. Anslagsmedlen torde få användas för fortsatta arbeten enligt
den framlagda utbyggnadsplanen.

Utskottet tillstyrker Kungl. Majrts förslag, som innebär en anslagshöjning
av 4 000 000 kronor, och hemställer alltså,

att riksdagen må till Anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen
m.m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag
av 5 500 000 kronor.

94 :o) Tygmaterielförråd i berg. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag
av 3 300 000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i förberörda proposition nr 110,
punkt 95.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 4 500 000 kronor.

1951—1957 års riksdagar har för detta ändamål för budgetåren 1950/58
anvisat sammanlagt 29 600 000 kronor. Av äldre anslag har härjämte kunnat
utnyttjas 6 040 000 kronor. De medel som kunnat disponeras för här ifrågavarande
ändamål uppgår således till (29 600 000 + 6 040 000=) 35 640 000
kronor. Medlen avses för följande anläggningar i berg, nämligen tygmaterielförråd
och tygverkstad för Bodens tygstation, tygverkstad för Göteborgs
garnison, tygverkstad för Norrlands trängregemente m. fl. förband, tygmaterielförråd
för Karlsborgs tygstation, tre centrala tygmaterielförråd,
optisk verkstad m. m. för Stockholms tygstation samt utrymmen för lagring
av torrbatterier. Kostnaderna för ifrågavarande objekt beräknades av fortifikationsförvaltningen
i medelsäskandena för budgetåret 1957/58 till
43 450 000 kronor enligt prisläget den 1 april 1956.

Fortifikationsförvaltningen hemställer att för budgetåret 1958/59 anvisas
It 130 000 kronor.

Departementschefen föreslår att anslaget för budgetåret 1958/59 uppföres
med 3 300 000 kronor. Anslagsmedlen torde få användas för fortsatta
arbeten på redan beslutade objekt.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Tygmaterielförråd i berg för budgetåret
1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 3 300 000 kronor.

222

Statsutskottets utlåtande lir B 53 år 1958

95 :o) Bergverkstäder vid flygvapnet. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag
av 650 000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i förberörda proposition nr 110,
punkt 96.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 2 150 000 kronor.

Kostnaderna för de byggnadsföretag, som fortifikationsförvaltningen redovisar
under förevarande anslagsrubrik, uppgår enligt prisläget den 1 april
1957 till 28 540 000 kronor. För ifrågavarande arbeten har hittills kunnat
utnyttjas sammanlagt 8 545 000 kronor, varav 2 150 000 kronor från förevarande
anslag, 1 350 000 kronor från anslaget Övriga befästningsarbeten
samt 5 045 000 kronor från äldre anslag. För att fullfölja arbetena erfordras
sålunda (28 540 000—8 545 000 = ) 19 995 000 kronor, varav 2 297 000
kronor för budgetåret 1958/59.

Fortifikationsförvaltningen hemställer således att för budgetåret 1958/59
anvisas 2 297 000 kronor för här ifrågavarande arbeten.

Departementschefen föreslår att 650 000 kronor anvisas för detta ändamål
för budgetåret 1958/59.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Bergverkstäder vid flygvapnet för
budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag av
650 000 kronor.

96 ro) Fullträffsäkra uppehållsplatser. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag
av 9 200 000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i förberörda proposition nr 110,
punkt 97.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 4 000 000 kronor.

Detta anslag avses för anordnande av fullträffsäkra uppehållsplatser för
såväl militära som civila myndigheter.

1951—1957 års riksdagar har för detta ändamål för budgetåren 1950/58
anvisat sammanlagt 50 800 000 kronor. Utöver dessa anslagsmedel har för
samma ändamål kunnat utnyttjas sammanlagt 7 315 000 kronor från anslag
under statens allmänna fastighetsfond m. fl. De medel som således kunnat
disponeras för ändamål, som avses med anslaget, uppgår till (50 800 000 +
7 315 000=) 58 115 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

223

Kostnaderna för att genomföra planen beräknades i fortifikationsförvaltningens
medelsäskanden för budgetåret 1957/58 till 117 600 000 kronor
enligt prisläget den 1 april 1956.

För den fortsatta utbyggnaden under budgetåret 1958/59 beräknar fortifikationsförvaltningen
medelsbehovet till 13 155 000 kronor, varav för försvarets
del 7 577 000 kronor, för civilförsvarsstyrelsens del 450 000 kronor,
för övriga statliga myndigheter vilka avses erhålla utrymmen i de gemensamma
uppehållsplatserna 1 828 000 kronor samt för vissa gemensamma
anordningar 3 300 000 kronor.

Departementschefen framhåller, att enligt de principer, som fastställts
vid 1951 års riksdag, skall för anordnandet av bergrum gemensamma för
militära och civila myndigheter tillämpas en centralt uppgjord plan. Samtliga
kostnader för ifrågavarande uppehållsplatser skall redovisas under
försvarets fastighetsfond. De medel som för motsvarande ändamål tidigare
anvisats på andra fonder har även, i den mån de icke belöper på rent
civila anläggningar, överförts till försvarets fastighetsfond.

Departementschefen föreslår att anslaget för budgetåret 1958/59 uppföres
med 9 200 000 kronor, vilket innebär en ökning med 5 200 000 kronor. Av
anslaget torde omkring 2 500 000 kronor få avses för ifrågakommande civila
ändamål. Anslagsmedlen bör huvudsakligen användas för att fullfölja
pågående anläggningar.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Fullträffsäkra uppehållsplatser för
budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 9 200 000
kronor.

97 :o) Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskö varvet). Kungl. Maj :t
bär föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i förberörda proposition nr 110,
punkt 98.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels förberörda båda likalydande motioner I: B 15 av herr Gunnar Berg
in. fl. och II: B 28 av herr Andersson i Ronneby m. fl., i vilka hemställts, såvitt
nu är i fråga, att riksdagen måtte besluta att i avvaktan på resultatet av
pågående utredning rörande Karlskrona örlogsvarv samt förslag rörande
den framtida avvägningen mellan örlogsvarven i Karlskrona, Stockholm och
Göteborg uppskjuta avgörandet av frågan om fortsatt utbyggnad av Muskövarvet,

dels ock en inom andra kammaren av herrar Nihlfors och Larsson i
Stockholm väckt motion (II: B 217), vari hemställts, att riksdagen i skri -

224

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

velse till Kungl. Maj :t anhåller, att åtgärder vidtagas för att arbetena med
utflyttningen av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet) forceras och att

1956 års riksdags uttalade önskemål om dessa arbetens planläggning in. m.
tillgodoses.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 200 000 kronor.

Efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen 1953:200 angående flyttning
av Stockholms örlogsbas har riksdagen beslutat att örlogsbasen skall
flyttas till Stockholms södra skärgård, varvid örlogsvarvet skall förläggas
till Muskö. För vissa förberedelse- och utredningsarbeten har riksdagen
efter förslag av Kungl. Maj :t i 1954, 1956 och 1957 års statsverkspropositioner
anvisat sammanlagt 900 000 kronor under förevarande anslag.

Vid behandlingen av det i 1956 års statsverksproposition upptagna anslaget
till flyttning av Stockholms örlogsbas beslöt statsutskottet (uti.
1956: 41) bland annat föreslå riksdagen att, med bifall till två i ämnet
väckta motioner, i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att för 1957 års riksdag
måtte framläggas en definitiv plan för Stockholms örlogsvarvs utflyttning
till Muskö, innefattande med planen förenade konsekvenser i kostnadshänseende.
Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag. Genom
beslut den 1 juni 1956 uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen
att i samråd med chefen för marinen och marinförvaltningen utarbeta en
sådan plan.

I skrivelse den 26 september 1956 framlade fortifikationsförvaltningen
en i samråd med berörda myndigheter utarbetad plan för utflyttningen av
örlogsvarvet. Planen anslöt i princip till 1948 års örlogsbasutrednings förslag.
I fråga om detalj utförandet föreslogs emellertid vissa ändringar med
hänsyn till de erfarenheter, som vunnits efter 1948 i fråga om utvecklingen
av nya anfallsvapen, främst atomstridsmedel. Varvets karaktär av
krigsreparationsbas sköts vidare mer i förgrunden. Kostnaderna för genomförande
av förslaget beräknades till sammanlagt 273 miljoner kronor.
I yttrande över förslaget uttalade överbefälhavaren bland annat att den
föreslagna anläggningen var för starkt koncentrerad och att en omprövning
av de riktlinjer, som uppställts av örlogsbasutredningen, syntes motiverad.
Överbefälhavaren hade med anledning därav uppdragit åt chefen
för marinen att i samråd med fortifikationsförvaltningen göra en undersökning
beträffande örlogsvarvets utflyttning med sikte dels på en central
varvsanläggning byggd för freds- och krigsdrift, dels på möjligheterna att
anlägga krigsreparationsplatser fördelade till skilda basområden med anknytning
till den nämnda centrala anläggningen.

Vid anmälan av den av fortifikationsförvaltningen framlagda planen i

1957 års statsverksproposition (bil. 25, s. 41—43) uttalade departementschefen,
som framhöll angelägenheten av att marinens varvsanläggning i
Stockholm snarast avvecklades, att en förnyad utredning efter de av över -

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 195S

225

befälhavaren angivna riktlinjerna syntes lämplig. Därvid borde enligt departementschefen
alla möjligheter att nedbringa kostnaderna tillvaratagas,
varjämte möjligheterna att tillgodose marinens fredstida varvsbehov genom
ett överförande av viss del av varvsarbetena från Stockholms örlogsvarv
till marinens övriga nu befintliga anläggningar borde uppmärksammas.

I skrivelse den 17 juni 1957 har chefen för marinen i samråd med fortifikationsförvaltningen
framlagt en reviderad plan för Stockholms örlogsvarvs
utflyttning till Muskö. Enligt denna plan bär anläggningarna på
Muskö avsevärt begränsats, vilket kunnat ske dels genom en föreslagen
minskad omfattning av fredsdriften samt en ändrad målsättning för de
reparationer som i krig skall utföras vid anläggningen, dels genom att
vissa reparationsarbeten i krig beräknas kunna utföras vid särskilda, inom
marinkommando Ost utspridda krigsreparationsplatser. Totalkostnaderna
för Musköanläggningen, utförd enligt den reviderade planen, beräknas till
194,5—204 miljoner kronor, beroende på hur fastlandsförbindelserna utformas.
Anläggningen föreslås bli utbyggd i två i fråga om kostnader
lika stora etapper, vardera omfattande en tidsperiod av fem år. Båda
etapperna utgör var för sig självständiga utbyggnadsskeden. Inom den
första femårsperioden räknar marinchefen med att en skyddad anläggning
för basservice och begränsade reparationer av fartyg upp till jagares
storlek skall kunna erhållas. Efter ytterligare fem år bör en komplett
varvsanläggning för sådana fartyg ha åstadkommits. Härvid skall utflyttningen
av örlogsvarvet vara genomförd. Efter den första etappen bör enligt
marinchefen större delen av Skeppsholmsvarvet kunna frigöras, varjämte
genom vissa omflyttningar ett område inom norra delen av Galärvarvet
(mot Strandvägen) beräknas kunna friställas. För att påbörja den
första etappen äskas för budgetåret 1958/59 13 miljoner kronor.

Överbefälhavaren tillstyrker i yttrande över förslaget utbyggnaden av
den första etappen av anläggningen.

Departementschefen har anfört följande.

»Riksdagens år 1953 fattade beslut om utflyttning av örlogsvarvet har
hittills icke kunnat effektueras på grund av svårigheterna att i en begränsad
investeringsram inrymma ett objekt av den storleksordning, som del
bär är fråga om. Enligt det nu framlagda förslaget liar projektet emellertid
kunnat icke oväsentligt begränsas. Den första utbyggnadsetappen, vars
utförande tillstyrkts av överbefälhavaren, omfattar enligt förslaget icke mer
än vad som erfordras för att nyttiggöra de anläggningar som redan finnes
på Muskö.

Jag föreslår att första etappen av det nu framlagda förslaget får komma
till utförande. Härigenom blir det möjligt att åstadkomma eu anläggning
för basservice och begränsade reparationer av fartyg upp till jagares storlek,
varjämte vissa delar av varvet i Stockholm torde kunna avvecklas.

15 865 68 Blhang till riksdagens protokoll 1958. 9 sand. Nr B 53

226

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

För att påbörja den första etappen har under förevarande anslag för
budgetåret 1958/59 äskats 13 000 000 kronor. Jag kan emellertid endast
tillstyrka att för nästa budgetår anvisas 1 000 000 kronor. Det torde få
ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om hur dessa medel närmare skall
utnyttjas. — Jag erinrar om att medel för härmed sammanhängande ändamål
jämväl beräknats under anslaget Anordnande av vissa fartygstunnlar.
Frågan om anskaffning av en färja avsedd för Muskövarvets förbindelse
med fastlandet har anmälts under anslaget Marinen: Fartygsbyggnader
in. m.

En mindre jämkning av anslagsrubriken har företagits för att förtydliga
densamma.»

Utskottet vill erinra om att riksdagen år 1956 framhöll angelägenheten
av att Stockholms örlogsvarv snarast utflyttades och att en plan för anläggningsarbetenas
fortsatta bedrivande fastställdes av statsmakterna. Vidare
framhöll riksdagen önskvärdheten av att beslut fattades om en någorlunda
fast fixerad årlig medelstilldelning, så beräknad att arbetena på
Muskövarvet kunde utföras på ett ur byggnadsteknisk och ekonomisk synpunkt
lämpligt sätt. Utskottet finner med tillfredsställelse, att en sådan
plan utarbetats. Den nu äskade medelsanvisningen gäller påbörjandet av
den första etappen. Under punkt 76 har utskottet tillstyrkt denna medelsanvisning
ävensom avstyrkt motionerna I: B 15 och II: B 28, såvitt de avse
förslag om att uppskjuta avgörandet av frågan om varvets fortsatta utbyggnad.

Utskottet vill erinra om att i det av utskottet tillstyrkta anslaget till Anordnande
av vissa fartygstunnlar inräknats kostnader för vissa arbeten
för utflyttningen av Stockholms örlogsvarv.

Under punkt 1 har utskottet understrukit vikten av att anslagen under
kapitalbudgeten efter hand ökas. I anslutning härtill förutsätter utskottet,
att det genom ökad medelstilldelning skall bliva möjligt att fullfölja ifrågavarande
byggnadsarbeten enligt de av 1956 års riksdag sålunda uttalade
rekommendationerna.

Utskottet, som alltså delar de i motionen II: B 217 framförda synpunkterna,
anser emellertid med hänsyn till vad utskottet i det föregående uttalat
någon riksdagens åtgärd i anledning av motionen icke vara påkallad.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) avslå motionerna I: B 15 och II: B 28, såvitt nu är i
fråga;

b) till Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet)
för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag av
1 000 000 kronor;

II. att motionen II: B 217 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.

Statsutskottets utlåtande nr li 53 år 1958

227

98 ro) Anläggningar för robotvapen. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag
av 120 000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i förberörda proposition nr 110,
punkt 99.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 650 000 kronor.

Fortifikationsförvaltningen anmäler i medelsäskandena för budgetåret
1958/59 att det totala medelsbehovet för här ifrågavarande objekt uppskattas
till 74 120 000 kronor. För ändamålet har hittills anvisats sammanlagt
1 650 000 kronor. Fortifikationsförvaltningen hemställer att anslaget
för budgetåret 1958/59 uppföres med 1 820 000 kronor.

Departementschefen kan icke tillstyrka att mer än 120 000 kronor anvisas
för budgetåret 1958/59.

Utskottet tillstyrker, att medel anvisas i enlighet med Kungl. Majrts
förslag, och hemställer alltså,

att riksdagen må till Anläggningar för robotvapen för budgetåret
1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 120 000
kronor.

99 :o) Övriga befästningsarbeten. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag
av 1 800 000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i förberörda proposition nr 110,
punkt 100.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 2 500 000 kronor.

Fortifikationsförvaltningen har beräknat det sammanlagda medelsbehovet
under budgetåret 1958/59 till i runt tal 9 500 000 kronor.

För att de mest angelägna av ifrågavarande arbeten skall komma till
utförande föreslår departementschefen att för budgetåret 1958/59 anvisas
1 800 000 kronor. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma om hur
anslagsmedlen skall fördelas på de olika byggnadsföretagen.

Utskottet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Övriga befästningsarbeten för budgetåret
1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 1 800 000
kronor.

100 :o) Vissa markförvärv för befästningar. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1958/59 anvisa ett
investeringsanslag av 700 000 kronor.

228

Statsutskottets ullätcuidc nr S 53 år 1958

Utredningen i ärendet återfinnes i förberörda proposition nr 110,
punkt 101.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 200 000 kronor.

Fortifikationsförvaltningen hemställer att för budgetåret 1958/59 anvisas
770 000 kronor för att genomföra visst markbyte med Stockholms
stad samt för att bestrida oförutsedda utgifter för markförvärv för befästningar.

Departementschefen föreslår att anslaget för budgetåret 1958/59 uppföres
med 700 000 kronor, vilka medel torde få användas för här ifrågavarande
ändamål.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Vissa markförvärv för befästningar
för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag av
700 000 kronor.

FÖRSVARETS FABRIKSFOND

101 :o) Anskaffning av maskiner och utrustning in. in. för försvarets fabriksstyrelse.
Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000
kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i förberörda proposition nr 110,
punkt 102.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 2 000 000 kronor.

Försvarets fabriksstyrelse hemställer att för budgetåret 1958/59 anvisas
2 500 000 kronor.

Departementschefen föreslår att anslaget uppföres med oförändrat
2 000 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Anskaffning av maskiner och utrustning
m.m. för försvarets fabriksstyrelse för budgetåret
1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor.

102:o) Försvarets fabriksverks dispositionsanslag. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1958/59 anvisa
ett investeringsanslag av 200 000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i förberörda proposition nr 110,
punkt 103,

Statsutskottets utlåtande nr Ii 53 är 1953

229

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 200 000 kronor.
Departementschefen föreslår i enlighet med fabriksstyrelsens hemställan
att anslaget uppföres med oförändrat 200 000 kronor för budgetåret
1958/59.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må såsom Försvarets fabriksverks disposilionsanslag
för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag
av 200 000 kronor.

108 :o) Diverse byggnadsarbeten. Kungl. Maj :l har föreslagit riksdagen
att dels till Diverse byggnadsarbeten för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag
av 1 900 000 kronor, dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att
godkänna det i propositionen 1958: 110 under punkten 104 omnämnda avtalet
mellan försvarets fabriksstyrelse och Gävleborgs läns landstings förvaltningsutskott.

Utredningen i ärendet återfinnes i förberörda proposition nr 110,
punkt 104.

Anslaget är för budgetåret 1957/58 uppfört med 1 400 000 kronor.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i 1951—1957 års statsverkspropositioner
och proposition 1952: 2 har riksdagen för detta ändamål för budgetåren
1951/58 anvisat sammanlagt 6 570 000 kronor.

Försvarets fabriksstyrelse anmäler i medelsäskandena för budgetåret
1958/59 ett medelsbehov av 8 200 000 kronor för byggnadsföretag för fabriksverket
i enlighet med en i propositionen 1958: 110 intagen sammanställning.

Departementschefen har anfört följande.

»Jag kan icke tillstyrka att anslaget uppföres med högre belopp än
1 900 000 kronor för nästa budgetår. För ombyggnaden av fastigheten
Fleminggatan 103 kan jag för nästa budgetår icke beräkna några medel.
Av de medel som föreslås anvisade torde 1 000 000 kronor få utnyttjas för
att påbörja sammansättningsverkstaden och återstoden, 900 000 kronor,
för de mest angelägna av övriga byggnadsföretag.

Med skrivelse den 14 augusti 1957 har fabriksstyrelsen överlämnat ett
mellan styrelsen och Gävleborgs läns landstings förvaltningsutskott preli#
minärt träffat avtal om anläggandet och driften av en central tvättinrättning
inom länet. Styrelsen hemställer i skrivelsen att Kungl. Maj :t måtte godkänna
avtalet.

Enligt det ifrågavarande avtalet har överenskommits att fabriksstyrelsen
skall arrendera ett centraltvätteri, som landstinget planerar att uppföra i

230

Statsutskottets utlåtande nr It 53 är 1958

Ockelbo kommun. Fabriksstyrelsen skall där bedriva tvätt- och reparationstjänst
för landstingets sjukvårdsinrättningar samt för följande militära
förband, nämligen Dalregementet i Falun, Hälsinge regemente i Gävle
och Hälsinge flygflottilj i Söderhamn, ävensom för det planerade statliga
sinnessjukhuset i Bollnäs. Anläggningen beräknas få eu kapacitet av ca
åtta ton vattentvätt och ett ton kemisk tvätt per dag.

Fabriksstyrelsen skall enligt avtalet i arrende betala landstinget dels en
årlig ränta på — för närvarande — 3,6 % för i anläggningens byggnader
och maskinutrustning av landstinget investerat icke avskrivet kapital och
dels ett belopp så beräknat att det i byggnaderna investerade kapitalet
avskrives inom 30 år. Fabriksstyrelsen skall därjämte göra vissa avsättningar
samt utge viss ersättning till landstinget för maskinutrustningen.
Avtalet, som gäller för en tid av 30 år, ansluter sig till den beräknade
ekonomiska livslängden för en anläggning av detta slag. Enligt en bestämmelse
i avtalet finns möjlighet att överföra äganderätten till anläggningen
till statsverket mot en köpeskilling, som motsvarar det av landstinget
investerade icke avskrivna kapitalet. Beträffande innehållet i övrigt i avtalet
torde få hänvisas till de handlingar i ärendet som kommer att tillhandahållas
riksdagens vederbörande utskott.

Fabriksstyrelsen har tidigare med Värmlands läns landsting träffat avtal
av samma innehåll som det här ifrågavarande. Jag vill erinra om att sistnämnda
avtal varit föremål för en interpellation i riksdagen, som jag besvarat
den 28 maj 1957.

Såsom jag framhöll i interpellationssvaret anser jag att fabriksstyrelsen
bör söka tillvarataga de möjligheter till samarbete med landsting, kommuner
m. fl. som kan yppa sig inom tvätteribranschen. I fråga om fabriksstyrelsens
egna centraltvätterier har samarbetsavtal under senare år träffats
med ett flertal olika landsting. Fördelarna av ett sådant samarbete är uppenbara.
Ett samarbete mellan stat och landsting i fråga om tvätteriverksamheten
ansluter helt till de principer, som kommit till uttryck i det av statens
kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande avgivna betänkandet angående
samordning av den statliga tvättverksamheten in. m.

Tillkomsten av anläggningen i Ockelbo beräknas medföra att det planerade
sjukhuset i Bollnäs icke behöver förses med egen tvättinrättning jämte
panncentral för högtrycksånga. Enligt statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande skulle kostnaderna för att uppföra sjukhuset komma
att öka med 1 300 000 kronor, därest sistnämnda anläggningar måste utföras.
Med hänsyn till de fördelar för statsverket som det ifrågavarande
avtalet mellan fabriksstyrelsen och Gävleborgs läns landsting sålunda innebär
anser jag att detsamma bör godkännas.»

Utskottet tillstyrker det äskade anslaget och har icke något att erinra
mot alt av detsamma ett belopp av 1 000 000 kronor får användas för att

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1953 231

påbörja sammansättningsverkstaden och återstoden, 900 000 kronor, för
de mest angelägna av övriga anmälda byggnadsföretag.

Utskottet tillstyrker vidare det mellan försvarets fabriksstyrelse och
Gävleborgs läns landstings förvaltningsutskott preliminärt träffade avtalet
om anläggandet och driften av en central tvättinrättning inom länet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) till Diverse byggnadsarbeten för budgetåret 1958/59 anvisa
ett investeringsanslag av 1 900 000 kronor;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna det i propositionen
1958: 110 under punkten 104 omnämnda avtalet mellan försvarets
fabriksstyrelse och Gävleborgs läns landstings förvaltningsutskott.

Stockholm den 22 juli 1958

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren; herrar Näsström, Gillström, Ohlon, Gustaf
Andersson, Birger Andersson, Boman, Pålsson, Bergman, Holmqvist, Rikard
Svensson, Söderberg, Bertil Petersson, Lodenius, Aastrup och Svärd; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Dover storp, Åkerström,
Thapper, Rubbestad, Ståhl, Svensson i Stenkyrka, Karlsson i Olofström,
Wedén, Nihlfors, fru Lewén-Eliasson, herr Heckscher, fru Thorsson, herrar
Lassinantti, Johansson i Norrköping och Hjalmarson.

Reservationer

1) vid punkten 1 (Försvarets utformning på längre sikt)

a) av herrar Boman, Rikard Svensson och Söderberg, vilka ansett att utskottet
bort i enlighet med yrkandet i motionerna I: B 16 och II: B 17 tillstyrka,
att byggandet av jagarna Lappland och Värmland fullföljes och
att därför

dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 41 börjar med »Vad
först» och på s. 42 slutar med »detta fartyg», bort ersättas med text av
följande lydelse:

»Utskottet vill erinra om att vid 1956 års riksdags behandling av framlagt
förslag om byggandet av två jagare anfördes i de då föreliggande motionerna
1:47 och 11:64 bl. a. följande. ''Marinförvaltningens anhållan och
förslag om beställningsbcmyndigande innebär byggandet av två jagare för

232

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

en beräknad kostnad av tillsammans 140 miljoner kronor. Detta anslag
tillstyrkes också av departementschefen. Av redogörelsen under denna
punkt framgår, att dessa jagare skall utrustas med såväl konventionella
vapen som med det nya robotvapnet. I den diskussion, som förtb kring
den av överbefälhavaren förordade planen för krigsmaktens fortsatta utveckling,
har framförts önskemålet, att flottan skall utrustas med flera,
men lättare enheter såsom särskilt lämpade för vårt kustförsvar. De föreslagna
jagarna tillhör den större typen, Hallandstypen. Utan att göra anspråk
på sakkunskap i militär mening anser vi dock — med hänsyn till
den förda debatten — lämpligt, att denna fartygstyp bör diskuteras av den
tillsatta försvarsberedningen, varför följaktligen dessa fartygsbeställningar
bör uppskjutas, till dess att de närmare omprövats inför lämpligt forum.’

Med anledning av dessa motioner framhöll statsutskottet under punkt
86 i sitt utlåtande nr 4, att det enligt utskottets mening icke var tillrådligt
att ytterligare uppskjuta beslut om erforderlig nybyggnad. Härefter anförde
utskottet följande.

''Ingående och omfattande utredningar ha givit vid handen, att jagaren
som fartygstyp beträffande såväl användning som uppgifter är av stor betydelse
i vårt sjöförsvar. I sina riktlinjer för krigsmaktens fortsatta utveckling
har överbefälhavaren också angivit, att i flottan avses skola ingå snabba
och slagkraftiga övervattensfartyg, bestyckade med bland annat sjörobotar.
Efter inhämtande av ytterligare upplysningar i ämnet är utskottet
berett tillstyrka, att för nästa budgetår beställningar utläggas för två jagare.
Med hänsyn till de krav, som efter ingående prövning ansetts böra
ställas på en modern jagare, vill utskottet tillstyrka, att de nya jagarna utföras
såsom modifierade Hallandsjagare. Med anledning av vad i motionerna
I: 47 och II: 64 anförts förutsätter utskottet i likhet med departementschefen,
att den närmare utformningen av fartygen sker i intimt samarbete
mellan de marina myndigheterna och övriga berörda målsmän för krigsmakten
samt representanter för försvarsforskningen. Utskottet vill i detta
sammanhang vidare framhålla, att utskottet delar departementschefens
mening att, även om beslut nu fattas rörande ifrågavarande nybyggnad,
olika möjligheter fortfarande böra hållas öppna med avseende å flottans
framtida utformning, varför den blivande försvarsavvägningen icke härigenom
föregripes.’

Utskottet avstyrkte de båda motionerna och riksdagen följde utskottets
förslag.

Vad som sedan inträffat är, att marinförvaltningen, under trycket av de
för marinen starkt nedskurna anslagen till fartygsbyggnader, funnit sig
föranlåten att begära att byggandet av dessa två jagare, Lappland och
Värmland, avbrytes trots att detta innebär, att kostnader på cirka 50 miljoner
kronor, som nedlagts i dessa fartygsbyggnader, gå helt till spillo. Departementschefen
har ansett sig böra följa detta förslag.

Statsutskottets utlåtande nr It 53 är 1958

233

Utvecklingen går visserligen hastigt på det militärtekniska området men
det förefaller ändock egendomligt, att krigsfartyg, som år 1956 betraktades
som oundgängligen nödvändiga för vårt försvar, redan år 1957 kunna föreslås
obehövliga. Det bör väl ändock vara så, att dessa båda moderna jagare,
om de få ingå i vår marin, innebära en väsentlig förstärkning av vårt
kustförsvar och handelsskydd. Utskottet vill framhålla, att ett fullföljande
av jagarbyggena icke innebär ökade driftsutgifter för marinen, enär två
äldre omoderna jagare i stället kunna utgå ur flottplanen.

I detta sammanhang vill utskottet erinra om att, på grund av sysselsättningssvårigheter
vid örlogsvarvet i Karlskrona, marinförvaltningen nu låter
reparera och modernisera två äldre krigsfartyg, som eljest enligt planen
skulle utgå. I stället för att låta utföra sådana kostsamma arbeten på äldre
fartyg torde det i längden vara billigare och även i andra avseenden vara
riktigast att fullfölja de redan påbörjade nybyggnaderna av de två jagarna.

Som en faktor av icke oväsentlig betydelse vill utskottet vidare framhålla,
att ett fullföljande av de två jagarbyggena skulle betyda, att i runt tal
1,5 miljon dagsverken komma den svenska arbetsmarknaden till godo.
Sysselsättningen vid Karlskrona och andra örlogsvarv samt vid vissa civila
varv och verkstäder inger som bekant icke obetydliga farhågor för
framtiden. På något sätt måste denna sysselsättning tryggas, vilket icke
torde kunna ske utan stora kostnader för det allmänna.

I samband med frågan om huru eventuella avbeställningskostnader skola
bestridas har departementschefen anfört, att detta bör ske inom den för
fjärde huvudtiteln förordade anslagsramen. Utskottet delar denna uppfattning
och anser att så bör vara fallet även i fråga om kostnaderna för ett
färdigställande av de två jagarna. Om jagarbyggena fullföljas blir betalningsutfallet
under budgetåren 1958—1964 i runt tal 30 miljoner kronor.

Utskottet vill framhålla, att de i den föreliggande propositionen äskade
anslagen till arméns tygmateriel, till fartygsbyggnader, till anskaffning av
vapenmateriel till marinen samt till anskaffning av flygmateriel uppgå till
i runt tal 1,3 miljard kronor. Att utav dessa anslag låta cirka 2,5 % under
6 års tid gå till fullföljandet av jagarbyggena torde icke behöva innebära,
att dessa materielplaner i någon allvarlig mån rubbas. Utskottet vill därför
i enlighet med yrkandet i motionerna I: B 16 och II: B 17 föreslå, att byggandet
av jagarna Lappland och Värmland fullföljes i enlighet med 1956
års riksdagsbeslut. De härför erforderliga kostnaderna böra för jagarnas
färdigbyggande fördelas proportionellt på de tre försvarsgrenarnas materielanslag.
I anledning härav torde Kungl. Maj:t böra bemyndigas att verkställa
denna fördelning samt för ändamålet lämna marinförvaltningen erforderligt
beställ ni ngsbemyndigandc.»

dels näst sista meningen i det stycke i utskottets yttrande, som på s. 42
börjar med »utskottet delar» och på s. 43 slutar med »i fråga», bort ha
följande lydelse:

16—865 58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 0 samt. Nr B 53

234

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

»Därest nu nämnda medel ändock icke förslå att bestrida de uppkommande
avbeställningskostnaderna och då utskottet anser att marinén icke
skäligen bör ensam stå för dessa kostnader, föreslår utskottet, att desamma
skola i proportionella delar belasta de tre försvarsgrenarnas materielanslag.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att verkställa denna fördelning.
»

dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, med bifall till motionerna I:B16
och II: B 17, besluta, att byggandet av jagarna Lappland och
Värmland skall fullföljas i enlighet med 1956 års riksdagsbeslut
ävensom bemyndiga Kungl. Maj :t dels att fördela härför
erforderliga kostnader proportionellt på de tre försvarsgrenarnas
materielanslag, dels ock att lämna marinförvaltningen
härför behövligt beställningsbemyndigande;»

b) av herr Åkerström, som ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna
I: B 103 och II: B 87, såvitt nu är i fråga, och att därför utskottets hemställan
under IV. bort ha följande lydelse:

»IV. att riksdagen må, med bifall till motionerna I:B103
och II: B 87, såvitt nu är i fråga,

a) besluta att en parlamentarisk utredning snarast skall
tillsättas med uppgift att utreda och framlägga förslag om en
successiv avrustning ävensom förslag om ökade insatser för
internationell hjälpverksamhet och formerna härför;

b) i princip uttala sig mot att atomvapen införlivas med det
svenska försvaret;

c) uttala att försvarets driftbudget för de närmaste åren
icke må överstiga en summa av 2 500 miljoner kronor ävensom
att kapitalbudgetens slutsumma under samma tid icke
må överstiga i propositionen upptagna belopp;»

c) av herr Rubbestad,

d) av herr Svensson i Stenkyrka,

e) av herr Karlsson i Olofström,

f) av fru Thorsson.

2) vid punkten 29 (Armén: Anskaffning av tygmateriel m. in.) av
herrar Åkerström och Karlsson i Olofström, vilka ansett att utskottet bort
tillstyrka motionerna I: B 103 och II: B 87, såvitt nu är i fråga, och att därför
utskottets hemställan bort i nedan angivna delar ha följande lydelse:

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1!)5S

235

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionen II: B 89 samt med bifall till motionerna I: B 103
och II: B 87, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

d) till Armén: Anskaffning av tygmateriel m.m. för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 315 000 000
kronor.»

3) vid punkten 40 (Marinen: Fartygsbyggnader in. in.) av herrar Skoglund
i Doverstorp och Heckscher.

4) vid punkten 52 (Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m.m.) av
herrar Åkerström och Karlsson i Olofström, vilka ansett att utskottet bort
tillstyrka motionerna I:B103 och II: B 87, såvitt nu är i fråga, och att
därför utskottets hemställan bort i nedan angivna delar ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och
motionen II: B 89 samt med bifall till motionerna I: B 103 och
II: B 87, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

c) till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. in. för
budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 600 000 000
kronor.»

5) vid punkten 54 (Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel
m. in.) av herrar Åkerström och Karlsson i Olofström, vilka ansett att utskottet
bort tillstyrka motionerna I: B 103 och II: B 87, såvitt nu är i fråga,
och att därför utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionen II: B 89 samt med bifall till motionerna I: B 103
och II: B 87, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Flygvapnet:
Drift och underhåll av flygmateriel m.m. för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 115 000 000 kronor.
»

6) vid punkten 50 (Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar) av herr
Åkerström, som ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna I: B 103 och
II: B 87, såvitt nu är i fråga, och afl därför utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

»att riksdagen må, med bifall till motionerna I:B103 och
II: B 87, såvitt nu är i fråga,

a) avslå av Kungl. Maj:t begärt bemyndigande om att vidtaga
de ändringar i personalförteckningen för försvarets
forskningsanstalt, som föranledes av vad som föreslagits i
propositionen 1958: 110 under punkten 56;

236

Statsutskottets utlåtande nr B 53 år 1958

b) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag fastställa följande
avlöningsstat för försvarets forskningsanstalt, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................................. k1’

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t ................................. *

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal »

Rörligt tillägg, förslagsvis .......... »

Summa kronor

1 350 000

15 030
3 744 000
808 970
5 918 000

c) i anledning av Kungl. Maj :ts förslag till Försvarets
forskningsanstalt: Avlöningar för budgetåret 1958/59 anvisa
ett förslagsanslag av 5 918 000 kronor.»

7) vid punkten 68 (Utbyggnad av ämbetsbyggnaden å Ladugårdsgärde)
av herr Päls son.

8) vid punkten 69 (Anordnande av lokaler för försvarets forskningsanstalt)
av herr Pålsson.

Sthlm 1058. K. L. Beckmans Boktr.