Statsutskottets utlåtande Nr 9 (Utlåtande 1941:Su9 su)

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Nr 9.

Ankom till riksdagens kansli den 18 februari 1941 kl. 3 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1941142 av utgifterna
för kapitalinvestering i avseende å postverket,
telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk.

(4:e avd.)

Postverket.

l:o) Inköp av inventarier för postverkets behov. I propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1941/42 har
Kungl. Majit i avseende å kapitalinvesteringar för postverket (punkt 1, sid.
3—6, av det vid propositionen under kapitalbudgeten såsom bilaga 3 fogade
utdraget av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden den 3 januari
1941) föreslagit riksdagen att till Inköp av inventarier för postverkets behov
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

Förevarande anslag, som för budgetåren 1938/39—1940/41 anvisats med
respektive 975,000, 1,250,000 och 700,000 kronor, föreslås för nästa budgetår
skola uppföras med ett till 500,000 kronor nedsatt belopp. Härvid har räknats
med att efter de besparingsåtgärder, som vidtagits under budgetåret
1940/41, en besparing av omkring 100,000 kronor skall uppkomma å det
för detta budgetår disponibla anslagsbeloppet. Den ytterligare nedskärning
av medelsanvisningen för ifrågavarande ändamål, som föreslagits för nästa
budgetår, förutsätter enligt vad generalpoststyrelsen framhållit, att anskaffningen
av inventarier begränsas till vad som är omedelbart och oundgängligen
nödvändigt.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot den framlagda anslagsberäkningen,
hemställer,

att riksdagen må till Inköp av inventarier för postverkets
behov för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av 500,000 kronor.

2:o) Nytt bangårdspostkontor i Stockholm. Kungl. Majit har (punkt 2,
sid. 6—14) föreslagit riksdagen att till Nytt bangårdspostkontor i Stockholm
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 1,250,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. G sami. Nr 9. 1

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Vid bangårdspostkontoret i Stockholm sker -—- å dess avdelning för avgående
paket -— massinlämning av paketpost från Stockholm. Även paket, inlämnade
vid övriga postanstalter i staden, samt transiterande paketpost, som
ankommer till Stockholm, hopsamlas och förarbetas å denna avdelning. Med
postlägenheterna till Slockholm ankommande inrikes paketpost överföres till
bangårdspostkontorets avdelning för ankommande paket och förarbetas där.
Massinlämning av korsbandspost i Stockholm — såväl utgivar- och masskorsband
som vanliga korsband — sker i regel vid bangårdspostkontorets
Jcorsbandsavdelning, å vilken avdelning även vid andra postanstalter i Stockholm
inlämnad eller med postlägenheterna till Stockholm ankommande
transiterande korsbandspost i viss utsträckning hopsamlas och förarbetas.
De funktioner, som ankomma på postkontor å utgivningsorten för postabonnerade
tidningar, fullgöras slutligen av bangårdspostkontorets tidningsavdelning
beträffande samtliga i Stockholm utgivna tidningar och tidskrifter.

Bangårdspostkontoret är för närvarande inrymt i en intill Jakobsgatans
fortsättning och Vintervägen belägen, för ändamålet uppförd byggnad, som
togs i bruk under år 1926. Denna byggnad föreslås nu skola ersättas med en
nybyggnad.

Departementschefen har beträffande behovet av den nya byggnaden anfört
följande:

På grund av den kraftiga och oförutsedda ökning, som posttrafiken undergick
under den tid, som förflöt mellan nuvarande byggnadens planerande
och färdigställande, visade sig lokalerna redan från början för knappt tilltagna.
Trafikökningen har sedan dess fortsatt och därmed har också utrymmesbristen
blivit alltmera besvärande. Bristen på erforderligt lokalutrymme
inverkar hindrande på postens expedierande och medför stora svårigheter för
en tillfredsställande avveckling av posttrafiken. Härtill kommer emellertid
också, att utrymmesbristen omöjliggör en nära nog nödvändig utbyggnad av
bangårdspostkontorets transportanläggningar och övriga tekniska anordningar,
vilka genom ständig överbelastning blivit starkt förslitna och till stor del utslitna.
Generalpoststyrelsen har för sin del uttalat, att förhållandena inom
bangårdspostkontoret numera utvecklats därhän, att styrelsen icke ansåge
sig kunna taga ansvaret för längre uppskov med anskaffandet av nya lokaler
än som vöre oundvikligt.

Med hänsyn till här anförda förhållanden ävensom vad generalpoststyrelsen
i övrigt framhållit anser jag, att åtgärder böra vidtagas redan nu i syfte
att bereda bangårdspostkontoret ökade och mera ändamålsenliga lokaler.
Jag vill här framhålla, att den nuvarande krissituationen av skilda orsaker
icke torde kunna förväntas medföra någon sådan minskning av poströrelsen
vid bangårdspostkontoret, att denna skulle kunna motivera ett uppskjutande
av lösningen av förevarande byggnadsfråga.

Av den lämnade redogörelsen torde framgå, att nya utrymmen icke kunna
beredas inom den nuvarande byggnaden. Én på- eller ombyggnad av denna
kan ej heller av olika skäl ifrågakomma. Genom en dylik åtgärd skulle för
övrigt endast en provisorisk lösning erhållas. Enligt det mellan kronan och
Stockholms stad nyligen träffade markavtalet skall nämligen kronan senast
den 1 januari 1948 till staden överlämna viss del av den mark, varå bangårdspostkontoret
är beläget. Denna bestämmelse sammanhänger med att
den i markavtalet avsedda lösningen av Tegelbackens reglering i sitt slutliga
skede förutsätter, att bangårdspostkontoret förflyttas till annan plats.

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Den nya byggnaden föreslås i anslutning till ett av 1939 års markkommission
förordat förslag skola uppföras omedelbart söder örn en projekterad
gatuviadukt över järnvägsområdet i Klarabergsgatans förlängning. Platsen
är belägen å det betydande område väster om centralbangården, som sträcker
sig från Kungsgatan fram till i stort sett den nuvarande bangårdspostkontorsbyggnaden
och som enligt det mellan kronan och Stockholms stad
träffade markavtalet tillfaller kronan.

Den föreslagna byggnaden, till vilken ritningar och kostnadsberäkningar
uppgjorts av arkitekten L.-E. Lallerstedt, skulle utgöras av en i fem våningar
uppförd huvudbyggnad, parallell med Klarabergsgatans viadukt, samt,
i vinkel däremot, två flygelbyggnader — en längre och en kortare — i tre
våningar. Lastkajer skulle utbyggas till en sammanlagd längd av 530 meter
mot 230 meter vid den nuvarande bangårdspostkontorsbyggnaden.

De ursprungligen uppgjorda kostnadsberäkningarna sluta å ett belopp av

4,400,000 kronor.

I ett den 8 januari 1941 till generalpoststyrelsen avgivet yttrande har byggnadsstyrelsen
föreslagit det högre partiets av byggnaden sänkning med en
våning, då nämnda parti torde komma att bliva skymmande för utblicken
mot Mälaren från Kungsbro^ varjämte byggnadsstyrelsen ifrågasatt vissa
beskärningar i lokalstorlekar och våningshöjder. Vid förslagets genomförande
oförändrat borde enligt byggnadsstyrelsens åsikt kostnadsberäkningarna
höjas med cirka 10 procent.

Med överlämnande av detta byggnadsstyrelsens yttrande har generalpoststyrelsen
i skrivelse till Kungl. Majit den 24 januari 1941 — vilken skrivelse
överlämnats till utskottet — framhållit att de ifrågasatta beskärningarna
av byggnadsförslaget beträffande hushöjd m. m. ej syntes möjliga. Generalpoststyrelsen
tillstyrkte emellertid att kostnadsberäkningarna höjdes på
sätt byggnadsstyrelsen föreslagit.

Utskottet tillstyrker, att den föreslagna nybyggnaden för bangårdspostkontoret
i Stockholm må komma till utförande.

Departementschefen har förutsatt att även om den uppgjorda byggnadsplan
ej gåve anledning till erinran densamma dock bör underställas 1940
års civila byggnadsutredning för att denna må erhålla tillfälle undersöka,
huruvida kostnadsbesparande förenklingar kunna vidtagas. Under erinran
härom får utskottet tillstyrka att anslag för byggnadsföretagets påbörjande
anvisas å riksstaten för nästa budgetår med det av Kungl. Majit äskade beloppet.
Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Nytt bangårdspostkontor i Stockholm
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av

1,250,000 kronor.

3:o) Om- och tillbyggnad av posthuset i Karlstad. Kungl. Majit har
(punkt 3, sid. 14—18) föreslagit riksdagen att till Örn- och tillbyggnad av

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

posthuset i Karlstad för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av

190.000 kronor.

Postkontorslokalerna i Karlstad, vilka äro inrymda i en år 1918 för postverkets
räkning inköpt fastighet, hava icke undergått någon utökning sedan
postkontoret år 1911 inflyttade i fastigheten. I anledning av poströrelsens
utveckling erforderlig utvidgning av lokalerna föreslås nu skola beredas genom
ombyggnad av posthusets huvudbyggnad och den därmed sammanhängande
gårdsflygeln jämte tillbyggnad av flygeln.

Kostnaderna för ifrågavarande byggnadsföretag, vilka till ett belopp av

290.000 kronor avses skola bestridas av förnyelsefondsmedel, ha av byggnadsstyrelsen
med utgångspunkt från de i augusti 1939 gällande materialoch
arbetspriserna beräknats till 400,000 kronor. Enligt av generalpoststyrelsen
lämnade uppgifter ha sedermera inträffade prisstegringar medfört, att
kostnaderna måste uppräknas med omkring 20 procent till 480,000 kronor.
Ehuru det icke synes vara uteslutet, att vissa besparingar skola kunna vinnas
genom den översyn av upprättade ritningar och kostnadsförslag, som
departementschefen förutsätter skola ske genom 1940 års civila byggnadsordning,
torde generalpoststyrelsens kalkyler böra läggas till grund vid anslagsberäkningen.
I enlighet härmed bör det för byggnadsföretaget erforderliga
anslaget å riksstaten bestämmas till 190,000 kronor. Med tillstyrkande
alltså av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Om- och tillbyggnad av posthuset i
Karlstad för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av 190,000 kronor.

4:o) Inköp av tomt för postkontoret i Skellefteå. Kungl. Majit har
(punkt 4, sid. 18—21) föreslagit riksdagen att bemyndiga Kungl. Majit godkänna
överenskommelse om förvärv för postverkets räkning för en köpeskilling
av högst 100,000 kronor av tomten nr 3 i kvarteret Polaris i Skellefteå.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

Det kraftiga allmänna uppsving, som sedan ett tiotal år ägt rum i Skellefteå
och kringliggande bygd, har givetvis även inverkat på posttrafiken i
staden. Sålunda kan framhållas, att antalet från postkontoret avgångna försändelser
av alla slag från 1930 till 1939 ökat med 152 °/o. En starkt bidragande
orsak till den kraftigt ökade belastningen å postkontoret utgör
även den tilltagande posttrafiken inom det under postkontoret lydande förvaltningsområdet.

Av den i ärendet lämnade redogörelsen torde framgå, att postkontorslokalerna
i Skellefteå icke längre äro för sitt ändamål tillräckliga och att det
endast med svårighet är möjligt att avveckla den nuvarande posttrafiken.
Generalpoststyrelsen har funnit, att ett anordnande för en rimlig kostnad av
nya lokaler genom en tillbyggnad till det hus, vari postkontoret nu är inrymt,

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

icke är möjligt. Ej heller har ett förhyrande av andra lokaler befunnits
görligt. Såsom den bästa lösningen föreslår därför styrelsen, att en tomt
förvärvas och att därå sedermera en byggnad för postverkets räkning uppföres.
Efter förda förhandlingar har styrelsen träffat ett under förutsättning
av Kungl. Maj:ts godkännande gällande kontrakt om förvärv av tomten
nr 3 i kvarteret Polaris till ett pris av 100,000 kronor. Priset för tomten,
som har en areal av 1,954 m2 och är bebyggd med två mindre bostadshus av
trä, en bensinstation och ett uthus, har styrelsen ansett skäligt med hänsyn
till i staden rådande tomtpriser. Tillträdesdag är den 1 oktober 1942, då
även köpesumman skall erläggas. Medel för köpeskillingens erläggande behöva
alltså anvisas först av 1942 års riksdag. Generalpoststyrelsen har för
avsikt att i samband med äskande av anslag för budgetåret 1942/43 till tomtköpet
jämväl avgiva förslag angående nybyggnaden.

Det avtalade priset för tomten, motsvarande cirka 51 kronor per m2, har
jag med hänsyn till vad generalpoststyrelsen härutinnan anfört ansett godtagbart.
Då styrelsens framställning ej heller i övrigt givit mig anledning till
erinran, vill jag tillstyrka bifall till densamma. Kontraktet om tomtförvärvet
är bindande endast under förutsättning, att Kungl. Maj:ts bifall till köpet
erhålles före den 1 juli 1941. Med hänsyn härtill torde inköpsärendet
böra underställas 1941 års riksdag.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj :t godkänna i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 3 januari
1941 omförmäld överenskommelse om förvärv för
postverkets räkning för en köpeskilling av högst 100,000 kronor
av tomten nr 3 i kvarteret Polaris i Skellefteå.

Telegrafverket.

5: o) Inköp för telegrafverkets räkning av tomt i Morastrands köping.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, sid. 22 och 23) hemställer
utskottet,

alt riksdagen må till Inköp för telegrafverkets räkning av
tomt i Morastrands köping för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av 23,600 kronor.

6:o) Inköp för telegrafverkets räkning av tomter i Lidingö. Kungl. Maj:t
har (punkt 6, sid. 23 och 24) föreslagit riksdagen att till Inköp för telegrafverkets
räkning av tomter i Lidingö för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av 15,300 kronor.

Rörande ifrågavarande förslag har utskottet redan avgivit utlåtande, varom
utskottet velat härigenom

Utskottet.

erinra.

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

7:6) Forisatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende. Kungl.
Maj:t har (punkt 7, sid. 24—-27) föreslagit riksdagen att till Fortsatt utveckling
av statens telefon- och telegrafväsende för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av 22,000,000 kronor.

Anslaget till fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende har
för budgetåren 1934/35—1940/41 anvisats med 12,350,000, 15,000,000,
15,600,000, 30,100,000, 39,200,000, 32,200,000 kronor respektive 15,000,000
kronor.

I enlighet med vad som förutsattes i Kungl. Maj:ts proposition, nr 79, den
10 november 1939 angående åtgärder för begränsning av statsutgifterna under
budgetåret 1939/40 m. m. föreskrev Kungl. Maj:t genom beslut den 30
december 1939, att av det för budgetåret 1939/40 anvisade anslaget för här
ifrågavarande ändamål ett belopp av 10,000,000 kronor icke finge disponeras.
Sedermera har Kungl. Maj:t emellertid medgivit, att beloppet finge tagas i
anspråk under innevarande budgetår. För detta budgetår står alltså till förfogande
för fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende ett
sammanlagt belopp av 25,000,000 kronor.

Departementschefen har anfört bland annat följande:

Vid avvägningen av anslaget för innevarande budgetår till fortsatt utveckling
av statens telefon- och telegrafväsende utgick man från, bland annat,
att ökningen av antalet nya telefonabonnenter under år 1940 skulle uppgå
till omkring 40,000. Av telegrafstyrelsens nu lämnade redogörelse framgår,
att ökningen med omkring 3,000 överstigit den beräknade. Ehuru stegringen
sålunda varit mindre än under år 1939, då den uppgick till omkring 58,000
abonnenter, måste den emellertid alltjämt anses betydande.

Att under nu rådande förhållanden med någon grad av säkerhet bedöma
utvecklingen för år 1941 i nu berörda hänseende är givetvis omöjligt. Den
ytterligare sänkning av den allmänna levnadsstandarden, som torde bliva
ofrånkomlig under detta år till följd av de alltjämt ökade levnadskostnaderna
och de stegrade skatterna till såväl stat som kommun, torde emellertid enligt
min mening komma att medföra, att den efter år 1938 inträdda avsaktningen
i tillströmningen av nya abonnenter kommer att fortsätta även under år 1941.
Telegrafstyrelsen har beräknat, att antalet nya abonnenter skulle i förhållande
till år 1940 minskas från 43,000 till 30,000 å 35,000. Ehuru jag för min
del närmast hyser den uppfattningen, att denna minskning är beräknad i underkant,
vill jag med hänsyn till de många osäkra faktorer, som inverka på
spörsmålet, dock icke motsätta mig, att telegrafstyrelsens beräkningar godtagas
vid bedömandet av anslagsbehovet för nästa budgetår.

Jämväl i fråga om telegrafverkets rörelse i övrigt torde en viss fortsatt
utvecklig komma att ske, ehuru densamma av skäl, som jag nyss anfört,
torde kunna antagas komma att fortgå i ett något minskat tempo.

Därest telegrafverket skall på ett tillfredsställande sätt kunna avveckla
telefon- och telegraftrafiken under nästa budgetår, torde även med nu angivna
utgångspunkter för anslagets beräkning icke kunna undgås, att avsevärda
belopp måste stå till telegrafstyrelsens förfogande under nämnda budgetår.
Styrelsen har föreslagit, att anslaget anvisas med 22 milj. kronor,
innebärande en minskning med 3 milj. kronor i förhållande till de medel,
som under detta budgetår för motsvarande ändamål ställts till styrelsens
förfogande. Ehuru béloppet möjligen kan synas förhållandevis högt, vill

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

jag med hänsyn till bland annat de under det senaste året inträdda allmänna
prisstegringarna icke motsätta mig beloppets anvisande. Jag förutsätter
emellertid därvid, att telegrafstyrelsen med uppmärksamhet följer utvecklingen
på nu ifrågavarande område och i möjligaste mån söker anpassa de
olika arbetenas omfattning i enlighet med vad situationen för varje fall
kräver.

Efter tillkomsten av 58,000 nya abonnemang under år 1939 och 45,000
under år 1940 utgör antalet till telegrafverket anslutna telefonapparater
cirka 900,000. För år 1941 har telegrafstyrelsen räknat med en minskad
tillströmning av nya abonnenter, eller med allenast 30,000 å 35,000 nya
abonnemang. Denna minskning har departementschefen ansett vara beräknad
i underkant.

Tidsförhållandena och främst nödvändigheten att minska förbrukningen
av metaller och annan materiel måste föranleda viss försiktighet vid planläggningen
av närmaste tidens nyanläggningar vid telegrafverket. En viss
minskning i senaste årens osedvanligt starka tillströmning av abonnenter
har också gjort sig märkbar. Nästa budgetårs anslag synes i statsverkspropositionen
hava bedömts från nu angivna utgångspunkter och utskottet vill på
skäl som departementschefen anfört föreslå, att anslaget bestämmes till det
i statsverkspropositionen beräknade beloppet 22 miljoner kronor eller 3 miljoner
kronor mindre än vad som ställts till förfogande för innevarande budgetår.

Med tillstyrkande alltså av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortsatt utveckling av statens telef Önock
telegrafväsende för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av 22,000,000 kronor.

Statens järnvägar.

8:o) Fortsatt anläggning av dubbelspår. Kungl. Majit har (punkt 8,

sid. 29—35) föreslagit riksdagen att till Fortsatt anläggning av dubbelspår för
budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 4,500,000 kronor.

Till dubbelspårsbyggnader vid statens järnvägar har från och med budgetåret
1937/38 anvisats tillhopa 7,050,000 kronor. Enligt den tidigare planen
skulle kostnaderna därför uppgå till omkring 125 miljoner kronor. För planens
realiserande inom en tid av 20 år skulle alltså en genomsnittlig kapitalinvestering
erfordras av 6 å 7 miljoner kronor per år. Anslagsbeloppen förutsattes
emellertid skola variera med konjunkturläget på så sätt, att arbetena
till en väsentlig del skulle utföras under tider med arbetslöshet för att bereda
sysselsättning åt eljest ledig arbetskraft. Hittills beviljade anslag ha också
anpassats efter det rådande konjunkturläget. På grund av de relativt goda

Utslcotlet.

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

sysselsättningsmöjligheter, som marknaden under de senare åren erbjudit, lia
därför anslagen anvisats med betydligt lägre belopp än det nyss nämnda
genomsnittet. I medeltal lia anslagen hittills uppgått till i runt tal 1,760,000
kronor per år.

För nästkommande budgetår har järnvägsstyrelsen hemställt örn ett anslag
å 7 miljoner kronor. Som skäl för den betydande höjningen gentemot
anslagen för tidigare år har styrelsen i huvudsak anfört, att tågföringen under
de senaste åren icke varit tillfredsställande och att den skulle förbättras,
därest vissa linjesträckor kunde färdigställas för dubhelspårstrafik.
Styrelsen åsyftar närmast, att sträckorna Flen—Katrineholm och Laxå—
Gårdsjö skulle färdigställas under nästa budgetår.

Departementschefen har i ärendet anfört bland annat följande:

Ehuru dubhelspårsarbeten å vissa linjesträckor onekligen kunna anses välmotiverade
med hänsyn till de alltmera framträdande svårigheterna att på
ett tillfredsställande sätt avveckla statens järnvägars sedan flera år starkt
ökade trafik, torde dock frågan om medelsanvisning till dubbelspårsarbetenas
fortsättande icke böra bedömas helt oberoende av de arbetslöshetspolitiska
synpunkter, som ursprungligen föranledde arbetenas igångsättande.
Jag anser mig därför böra förorda en sådan uppdelning av det av järnvägsstyrelsen
äskade beloppet, att å riksstaten för nästa budgetår anslag anvisas
i huvudsak endast för utförande av spår- och bangårdsarbetena å de linjesträckor,
där terrasseringsarbetena äro i stort sett avslutade. Härigenom
skulle de å dessa sträckor utförda arbetena kunna inom en relativt kort tid
nyttiggöras. Anslag till ytterligare terrasseringsarbeten torde däremot böra
anvisas på den av chefen för finansdepartementet i finansplanen berörda
tilläggsstaten för innevarande budgetår, därvid frågan om anslagets ianspråktagande
i enlighet med förutsättningarna för tilläggsstaten bör göras beroende
av läget å arbetsmarknaden. Enligt vad jag inhämtat av järnvägsstyrelsen
skulle av det av styrelsen för dubbelspårsarbetena äskade beloppet å 7
miljoner kronor för spår- och bangårdsarbeten avses ett belopp av omkring
4.5 miljoner kronor, medan för terrasseringsarbeten skulle disponeras omkring
2.5 miljoner kronor. I anslutning till vad jag nyss anförde skulle alltså
å riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisas 4.5 miljoner kronor.

Läget å arbetsmarknaden synes för närvarande vara sådant, att det kan
anses motiverat att till terrasseringsarbetena beräkna ytterligare medel utöver
nämnda 2.5 miljoner kronor. Med hänsyn till den förhållandevis ringa
materialåtgången äro de förberedande arbetena synnerligen lämpade för
hänvisning av arbetskraft. Det finnes ej heller någon svårighet att, därest
arbetsmarknaden skulle ytterligare försämras, utvidga de förberedande arbetena
till att avse nya bansträckor och därigenom bereda sysselsättning åt
ytterligare ett antal arbetare. Med hänsyn till här anförda förhållanden anser
jag, efter att hava samrått med järnvägsstyrelsen, att anslaget å tilläggsstaten
bör anvisas med ett belopp av 5.5 miljoner kronor.

Vid ett anvisande av de här berörda anslagen torde erfordras, att styrelsen
medgives rätt att anställa ny arbetskraft vid dubbelspårsarbetena. Jag
förutsätter dock, att innan så sker järnvägsstyrelsen inleder ett sådant samarbete
med statens arbetsmarknadskommission, att arbetena bli ur arbetslöshetssynpunkt
utnyttjade så rationellt som möjligt. Dylikt samarbete torde
föf övrigt icke böra begränsas att gälla endast i fråga om dubbelspårsarbetena
utan även beträffande andra statens järnvägars arbeten, där ny arbetskraft
kan behöva anställas.

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Med hänsyn bland annat till vanskligheterna för det nedlagda kapitalets
förräntning har anläggningsverksamheten vid statens järnvägar under en
lång följd av år varit tämligen begränsad. I anslutning till frågan om fortsatt
elektrifiering vid statsbanorna framhöll emellertid 1936 års riksdag,
att dessa banors fortsatta tekniska utveckling ej borde få hållas tillbaka utav
avkastningskrav, inriktade på alltför kort sikt.

Under nuvarande krigsläge har statens järnvägars betydelse för hela landets
samfärdselväsen starkt framträtt. År 1940 är för statens järnvägars del
ett rekordår med en trafik vida överstigande högtrafikåren under världskriget
1914—1918. Överskottet, som år 1938 utgjorde 45.67 miljoner kronor
och år 1939 71.70 miljoner kronor, kan för år 1940 beräknas ökat till 92 miljoner
kronor.

Inemot 90 procent av denna statsbanetrafik framdrages numera över redan
elektrifierade banlinjer med dessas betydligt större trafikkapacitet och
dessas tillgång till elektrisk energi levererad från inhemska kraftverk till
i stort sett förkrigspris. Överhuvud måste järnvägselektrifieringen sägas ha
varit utav en avgörande betydelse, när det gällt att möta senaste tidens genom
de stora militärtransporterna ytterligare ökade påfrestningar inom landets
samfärdselväsen.

Vid bedömandet av frågan örn anslag till nya kapitalinvesteringar vid
statsbanorna måste emellertid hållas i minnet att järnvägsanläggningar äro
mer än vanligt konjunkturkänsliga företag och att skillnaderna mellan högoch
lågtrafikår äro mycket stora. Även örn man beaktar de särskilda krav,
som måste ställas på statsbanorna med hänsyn till den fortsatta försvarsberedskapen,
och även örn man förutsätter en gynnsam ekonomisk utveckling
efter en kommande fred böra alltså ej senaste tidens trafiksiffror tagas
som norm vid uppskattningen av de framtida trafikbehoven. Så synes
ej heller hava skett i fråga örn de anslagsäskanden, som i statsverkspropositionen
och i propositionen nr 2 förelagts riksdagen. I stort sett innebära de
allenast ett fullföljande av tidigare planer, utstakade med hänsyn till förkrigsårens
trafikutveckling.

Erinras må också att med hänsyn till den betydande materialåtgång och
de stora beställningar hos järn- och verkstadsindustrien, som ett bifall till
vissa av järnvägsstyrelsens förslag skulle medföra, yttrande över järnvägsstyrelsens
framställning infordrats från statens industrikommission, som i
utlåtande den 6 november 1940 ansett sig kunna i allt väsentligt lämna förslagen
utan erinran under förutsättning att tillräckliga leveranstider medgåves
vid kommande beställningar.

Vad angår de under nn förevarande punkt avsedda dubbelspårsarbetena
är programmet härför som synes rätt vittomfattande. Det avser en fortgående
utbyggnad av dubbelspår på linjerna Stockholm—Göteborg och
Malmö—Katrineholm under omkring 20 år och på sträckor av sammanlagt
570 kilometer för en kostnad, år 1939 beräknad till omkring 125 miljoner
kronor. Redan långt innan senaste tidens högtrafik satte in lia emellertid
olägenheterna av att dessa huvudlinjer alltjämt på stora delar endast äro en -

Ulslcottet.

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

kelspåriga framträtt alltmera kännbart. Av järnvägsstyrelsen har framhållits
som ett av fackmännen ofta påtalat sakförhållande, att de svenska
stambanelinjerna stå efter motsvarande trafikleder i utlandet där dubbelspår
hörde till standardutrustningen för huvudlinjerna.

Departementschefen har föreslagit, att det av järnvägsstyrelsen på nästa
års riksstat begärda anslagsbeloppet, 7 miljoner kronor, uppdelas så, att
4.5 miljoner kronor nu anvisas på riksstaten för rälsläggning m. m. av
vissa redan färdigterrasserade delsträckor, medan 2.5 miljoner kronor upptagas
å tilläggsstat såsom reservationsanslag (B). Därjämte äskas å tilläggsstaten
för ändamålet ytterligare 2.5 miljoner kronor. Utskottet finner en sådan
fördelning lämplig, då härigenom öppnas möjlighet att i den mån arbetsmarknadsläget
så påkallar igångsätta de ur materialkostnadssynpunkt
mindre krävande men ur sysselsättningssynpunkt mycket ändamålsenliga
förberedande arbetena med schaktning, bankfyllning, terrassering o. s. v.
utmed nya delsträckor.

Med tillstyrkande alltså av departementschefens förslag får utskottet under
nu förevarande punkt hemställa,

att riksdagen må till Fortsatt anläggning av dubbelspår för
budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 4,500,000
kronor.

9:o) Rälsutbyten m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 9, sid. 35—37) föreslagit
riksdagen att till Rälsulbyten m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av 4,400,000 kronor.

För att kunna tillgodose de successivt ökade kraven på statens järnvägar
beträffande driftsäkerhet, tåghastighet, möjlighet att använda tyngre rullande
materiel ävensom fordonens jämna gång har det varit nödvändigt att i
betydande omfattning utbyta lättare spårmateriel mot tyngre. Detta har
skett, då på grund av förslitning behov av ersättning samtidigt förelegat.
Kostnaderna för spårutbytena hava därför också delvis bestritts av förnyelsefondsmedel.

För innevarande budgetår har för ifrågavarande ändamål anvisats ett
anslag å 3,200,000 kronor, vartill kommer en anslagsreservation å 500,000
kronor från föregående budgetår. För löpande regleringsperiod har vidare
för ändamålet av förnyelsefondsmedel anvisats ett belopp av 2,400,000 kronor.

De sålunda till förfogande stående medlen, tillhopa 6,100,000 kronor,
möjliggöra, enligt vad järnvägsstyrelsen meddelat, att ifrågavarande arbeten
under innevarande budgetår kunna bedrivas i normal utsträckning. Genom
den starkt ökade trafiken har det emellertid visat sig nödvändigt att arbetet
med utbyte av Täler i huvudspår och införande av en effektivare rälsbefästning
å huvudlinjerna under nästa regleringsperiod bcdrives i raskare
takt än hittills. Enligt vad styrelsen framhållit bör även beaktas, att statens
järnvägar under år 1940 erhållit en väsentligt ökad banlängd samt att en

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

viss ökning av material- och arbetspriser torde vara att förutse. Medelsbehovet
för den nya regleringsperioden beräknas därför till 7,000,000 kronor,
varav 2,600,000 kronor avses skola anvisas att utgå av förnyelsefondsmedel.

För rälsutbyten m. m. skulle enligt förevarande förslag för nästa budgetår
anvisas ett anslag å 4.4 miljoner kronor, vilket belopp med 700,000 kronor
överstiger beloppet av de riksstatsmedel, som stå till förfogande för ändamålet
under nu löpande budgetår. Med tillstyrkande av förslaget hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Rälsutbyten m. m. för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 4,400,000 kronor.

10:o) Diverse åtgärder för spårförstärkning. Kungl. Majit har (punkt
10, sid. 37 och 38) föreslagit riksdagen att till Diverse åtgärder för spårförstärkning
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000
kronor.

Å riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisades i enlighet med en för riksdagen
framlagd plan för åvägabringande av en höjning av den tekniska standarden
hos vissa av statens järnvägars huvudlinjer ett anslag å 500,000 kronor
till diverse åtgärder för spårförstärkning. Härjämte anvisades för kalenderåret
1939 av driftmedel ett belopp av 1,100,000 kronor för samma ändamål.
För fortsättande av ifrågavarande arbeten, vilka avse förstärkningar
av banvallen, kurvrätningar och dylikt, begärde järnvägsstyrelsen för den
därpå följande regleringsperioden ett belopp av 2,100,000 kronor. Detta belopp
nedsattes till 1,600,000 kronor, varav 500,000 kronor beviljades å riksstaten
för budgetåret 1940/41 och 1,100,000 kronor anvisades att utgå av
driftmedel. Ett programenligt fortsättande av ifrågavarande arbeten, vilka
enligt vad departementschefen framhållit äro väl lämpade såsom arbetsobjekt
vid arbetslöshet, beräknas av järnvägsstyrelsen för nästkommande regleringsperiod
kräva en medelsanvisning av 2,100,000 kronor, varav 1,100,000
kronor föreslås skola utgå av driftmedel.

Utskottet tillstyrker, att ifrågavarande anslag i enlighet med järnvägsstyrelsens
av departementschefen förordade förslag för nästa budgetår uppföres
med ett från 500,000 till 1,000,000 kronor förhöjt belopp. Utskottet hemställer
alltså,

att riksdagen må till Diverse åtgärder för sparförstärkning
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av
1,000,000 kronor.

Illo) Nybyggnad å tomten nr 3 i kvarteret Pcnnfäktarcn i Stockholm.

Kungl. Majit bar (punkt 11, sid. 38—40) föreslagit riksdagen alt till Nybyggnad
å tomten nr 3 i kvarteret Pennfäktaren i Stockholm för budgetåret 1941/
42 anvisa ett reservationsanslag av 700,000 kronor.

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

TJtskottet.

Å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptogs ett förskottsanslag av
o00,000 kronor för uppförande av en nybyggnad å den statens järnvägar tillhöriga,
i hörnet av Mäster Samuelsgatan och Östra Järnvägsgatan belägna
tomten nr 3 i kvarteret Pennfäktaren i Stockholm. Den sålunda beslutade nybyggnaden
är avsedd att ersätta den å ifrågavarande fastighet nu förefintliga
byggnaden. Vid beviljandet av angivna förskottsanslag, vilket återupptogs å
beredskapsstaten för budgetåret 1939/40, förutsattes därför de till 825,000
kronor beräknade kostnaderna för den nya byggnadens uppförande skola till
ett belopp av 325,000 kronor bestridas av förnyelsefondsmedel.

På grund av utvecklingen å arbetsmarknaden har departementschefen funnit
sig böra förorda, att de för ifrågavarande byggnadsföretag erforderliga
anslagsmedlen nu anvisas a riksstaten. Till följd av inträffade prisstegringar
a material samt höjda arbetslöner anses emellertid den ovan angivna kostnadssumman
böra uppräknas med omkring 25 procent eller till, i avrundat
tal, 1,025,000 kronor. I enlighet härmed begäres för ändamålet ett anslag å

700,000 kronor.

Anslag till ifrågavarande byggnadsföretag torde böra anvisas å riksstaten
för nästa budgetår. Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot den
framlagda anslagsberäkningen, hemställer alltså,

att riksdagen må till Nybyggnad d tomten nr 3 i kvarteret
Pennfäktaren i Stockholm för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av 700,000 kronor.

12:o) Telefonledningar och kabelarbeten. Kungl. Majit har (punkt 12,
sid. 40 och 41) föreslagit riksdagen att till Telefonledningar och kabelarbeten
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 700,000 kronor.

För fortsatt utveckling av statens järnvägars telefonnät har riksdagen
under en följd av år anvisat anslag. För vart och ett av budgetåren 1928/29
—1935/36 uppgick anslaget till 100,000 kronor. Med hänsyn till det starkt
framträdande behovet av åtskilliga nya telefonförbindelser, särskilt å norrlandslinjerna,
ökades anslaget för budgetåret 1936/37 med 100,000 kronor
till 200,000 kronor och anvisades med samma belopp för påföljande budgetår.
För budgetaret 1938/39 höjdes anslaget till 300,000 kronor för komplettering
av telefonförbindelserna å de med statens järnvägar under år 1937
införlivade enskilda järnvägarna, och förbudgetåret 1939/40 uppgick anslaget
till samma belopp. För nu löpande budgetår har anslaget uppförts med ett
till 220,000 kronor nedsatt belopp, vartill emellertid kommer en från föregående
budgetår kvarstående reservation å 80,000 kronor.

För ifrågavarande ändamål äskas för nästa budgetår ett anslag å 700,000
kronor, vilket belopp med 400,000 kronor överstiger beloppet av de anslagsmedel,
som stå till förfogande för ändamålet under nu löpande budgetår.
Den begärda anslagshöjningen är i främsta rummet föranledd av nödvändig -

Statsutskottets utlåtande Nr 9. 13

heten att komplettera de med statens järnvägar under år 1940 införlivade
enskilda järnvägarnas nuvarande telefonutrustning ävensom av det behov
att utbygga statens järnvägars redan hårt belastade telefonförbindelser, som
uppkommit i och med att angivna enskilda järnvägar införlivats med statsbanenätet.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Telefonledningar och kabelarbeten för
budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 700,000
kronor.

13:o) Elektriska belysningsanläggningar. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 13, sid. 41 och 42), som avser beviljande av medel
för utförande av elektriska belysningsanläggningar såväl å bangårdar och i
allmänna och tjänstelokaler som i personalens bostäder, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Elektriska belysningsanläggningar för
budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 150,000
kronor.

14:o) Anläggningar för elektrisk tågdrift. Kungl. Majit har (punkt 14,
sid. 42—44) föreslagit riksdagen att till Anläggningar för elektrisk tågdrift
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 980,000 kronor.

Under denna rubrik anvisade 1939 års lagtima riksdag ett reservationsanslag
av 1,100,000 kronor, varav 1,000,000 kronor avsågo kostnaderna för uppförande
av en ny omformarstation i Falköping jämte utrustning och 100,000
kronor diverse kompletteringsarbeten. Under samma anslagsrubrik anvisades
därefter för budgetåret 1940/41 ett anslag av 200,000 kronor. Med anslaget
är i huvudsak avsett att bestrida kostnaderna för — förutom vissa
kompletteringsarbeten å den elektriska utrustningen — anordnande av
skyddssektioner för den nya omformarstationen i Falköping.

Departementschefen har beträffande det för nästa budgetår äskade anslaget
å 980,000 kronor anfört följande:

Av järnvägsstyrelsens redogörelse torde framgå, att till följd av dels längden
av de elektrifierade bansträckor, som matas med elektrisk energi från omformarstationen
i Hallsberg, och dels den ökning av trafiken å dessa linjer
som ägt rum, belastningen å nämnda station numera nått en sådan storlek,
att anläggningen måste kompletteras med en ny omformarstation. Jag vill
därför tillstyrka, att det härför erforderliga beloppet, 600,000 kronor, anvisas
för nästa budgetår.

Belastningsökningen vid omformarstationen i Häggvik torde kunna antagas
i viss mån sammanhänga med de av kriget framkallade särskilda förhållandena
inom transportväsendet. I vilken takt ökningen kommer att fortsätta
är därför vanskligt att bedöma. Då arbetena emellertid tills vidare
endast avse utvidgning av själva byggnaden och därför äro lämpliga ur synpunkten
att bereda sysselsättning inom ett område, som svårt drabbats av
arbetslöshet, finner jag mig böra tillstyrka anvisande av det för omformar -

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

stationens utbyggnad erforderliga beloppet av 130,000 kronor. Då medel
böra finnas tillgängliga för de av järnvägsstyrelsen avsedda arbetena för
fortlöpande komplettering i övrigt av den elektriska utrustningen förordar
jag jämväl, att de av järnvägsstyrelsen för ändamålet äskade medlen, 250,000
kronor, anvisas för nästa budgetår.

I enlighet med vad jag sålunda tillstyrkt skulle anslaget till anläggningar
för elektrisk tågdrift för nästa budgetår anvisas med ett sammanlagt belopp
av 980,000 kronor.

Utskottet. Under åberopande av vad departementschefen sålunda anfört får utskottet,
med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag, hemställa,

att riksdagen må till Anläggningar för elektrisk tågdrift
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av

980,000 kronor.

15:o) Utvidgning av huvudverkstaden i Göteborg. Kungl. Maj:t har (punkt
15, sid. 44—47) föreslagit riksdagen att till Utvidgning av huvudverkstaden
i Göteborg för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 775,000
kronor.

Statens järnvägars nuvarande huvudverkstad i Göteborg, vilken uppfördes
under åren 1927 och 1928 och närmast är avsedd för reparation och underhåll
av godsvagnar, var ursprungligen beräknad för en kapacitet av 2,300
behandlade fordon per år. Kapaciteten har emellertid efter hand undergått
en stark ökning. Sålunda uppgick kapaciteten vid verkstaden redan under
år 1937 till cirka 5,800 behandlade fordon per år. Denna ökning av verkstadens
kapacitet, vilken skett utan utvidgning av de ursprungliga lokalerna,
har medfört, att underhållet av godsvagnar, vilket före år 1927 helt eller
delvis sysselsatte sju av statens järnvägars huvudverkstäder och sex driftverkstäder,
kunnat helt förläggas till huvudverkstäderna i Göteborg och
Bollnäs.

Godsvagnsverkstaden i Göteborg har emellertid numera visat sig vara för
trång för att i sitt nuvarande skick — jämte Bollnäsverkstaden — kunna
verkställa allt fortlöpande underhåll å statens järnvägars godsvagnpark.
Trångboddhet har framför allt gjort sig kännbar i maskinverkstaden. Erforderlig
utökning av denna skulle enligt föreliggande förslag beredas genom
utflyttning av smedja, gjuteri och ångcentral till en fristående byggnad,
vilken föreslås skola uppföras för en kostnad av 775,000 kronor.

Utskottet. Behovet av en utvidgning av statens järnvägars vagnreparationsverkstad
i Göteborg torde få anses ofrånkomligt efter den omfattande nyanskaffning
av godsvagnar, som beslutats av statsmakterna under de senaste åren. Med
tillstyrkande alltså av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utvidgning av huvudverkstaden i
Göteborg för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av 775,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

16:o) Elektrifiering av banan Långsele—Boden. Kungl. Majit har (punkt
16, sid. 47 och 48) föreslagit riksdagen att till Elektrifiering av banan Långsele—Boden
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av
15,000,000 kronor.

Elektrifieringen av norra stambanan har under de senaste åren avslutats
å linjen till Långsele. Enligt beslut av 1939 och 1940 års lagtima riksdagar
skall den elektriska driften utsträckas upp till Boden, där direkt anslutning
vinnes med den redan tidigare elektrifierade riksgränsbanan.

Enligt planen skulle elektrifieringen av delsträckorna söderifrån räknat

vara fullbordad:

Långsele—Mellansel ( 91 km).............. 1 oktober 1940.

Mellansel—Vännäs (120 » ).............. 1 februari 1941.

Vännäs—Boden (287 » ).............. 1 januari 1942.

(498 km)

Erinras må, att elektriska driften numera kunnat öppnas ända upp till
Vännäs samt att ifrågavarande elektrifiering jämväl i övrigt beräknas kunna
planmässigt fortgå.

Enligt den för 1940 års lagtima riksdag framlagda kostnadsberäkningen
skulle elektrifieringen Långsele—Boden draga ett kapitalutlägg av tillhopa
39 miljoner kronor. Härav har riksdagen anvisat 8 miljoner kronor å riksstaten
för budgetåret 1939/40 och 16 miljoner kronor för nu löpande budgetår.

Framställning göres nu om anvisande av det belopp, som erfordras utskottet.
för att slutföra elektrifieringen Långsele—Boden under förutsättning att
ytterligare kostnadsökningar icke tillkomma. Utskottet tillstyrker, att det
begärda beloppet, 15 miljoner kronor, anvisas å riksstaten för nästa budgetår.
Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Elektrifiering av banan Långsele—

Boden för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av 15,000,000 kronor.

17:o) Fortsatt elektrifiering av statsbanenätet. Beträffande Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 17, sid. 49) om beräknande av ett anslag på 15,000,000 kronor
till fortsatt elektrifiering av statsbanenätet — i vilket avseende särskild
proposition förebådats — kommer utskottet att framdeles avgiva utlåtande,
vilket härigenom

anmäles.

18:o) Försvarsberedskap vid statens järnvägar. Kungl. Majit har (punkt
18, sid. 49 och 50) föreslagit riksdagen att till Försvarsberedskap vid statens

16 Statsutskottets utlåtande Nr 9.

järnvägar för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 1,500,000
kronor.

Till försvarsberedskap vid statens järnvägar — avseende bland annat anskaffning
av flyttbara omformaraggregat m. m. till de elektrifierade järnvägslinjerna
samt reparation av avställda ånglok — har för budgetåret
1938/39 och senare budgetår anvisats sammanlagt 10,550,000 kronor. Till
dessa åtgärders fullföljande beräknas nu ytterligare åtgå 2,750,000 kronor,
varav 1,500,000 kronor nu begäras å riksstaten för budgetåret 1941/42.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarsberedskap vid statens järnvägar
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av

1,500,000 kronor.

19:o) Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten. Kungl.

Maj:t har (punkt 19, sid. 50 och 51) föreslagit riksdagen att såsom Dispositionsanslag
för oförutsedda och mindre arbeten för budgetåret 1941/42 anvisa
ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

Anslag till ifrågavarande ändamål har utgått under en följd av år. Anslaget
har tillkommit för att erforderliga medel skola finnas tillgängliga för utförande
av den mängd av mindre arbeten och anordningar av skilda slag,
som för trafikens rationella avveckling alltid påfordras vid ett så stort företag
som statens järnvägar eller som där med teknikens utveckling ur driftekonomisk
synpunkt äro motiverade och önskvärda.

Utskottet. Utskottet, som tillstyrker att förevarande anslag för nästa budgetår uppföres
med oförändrat belopp, 1 miljon kronor, hemställer,

att riksdagen må såsom Dispositionsanslag för oförutsedda
och mindre arbeten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor.

20:o) Elektriska lokomotiv. Kungl. Maj:t har (punkt 20, sid. 51 och 52)
föreslagit riksdagen att till Elektriska lokomotiv för budgetåret 1941/42 anvisa
ett reservationsanslag av 2,500,000 kronor.

Anskaffningen av statens järnvägars elektriska lokomotiv har i regel skett
i samband med företagna elektrifieringar, varvid kostnaderna belastat de för
dessa anvisade anslagen. I den mån den ökade trafiken och en därav betingad
utökning av tågplanen nödvändiggjort inköp av ytterligare lokomotiv
utöver i respektive elektrifieringsprogram upptagna, hava emellertid även
särskilda anslag för detta ändamål anvisats, nämligen för budgetåret 1936/37

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

1,650,000 kronor, för budgetåret 1938/39 1,800,000 kronor och för budgetåret
1940/41 1,500,000 kronor.

Till motivering av nu föreliggande framställning örn anskaffning av ytterligare
ett antal elektriska linjelok har departementschefen anfört följande:

Det senaste årets starka trafikökning å statens järnvägar torde i huvudsak
bero på de särskilda förhållanden, som det pågående kriget framkallat.
Sannolikt kommer trafiken — örn icke förr så efter krigets slut — att åter
nedgå och trafikutvecklingen därefter att försiggå i ungefär samma tempo
som före kriget. Att anpassa lokparken till det senaste årets trafikomfattning
skulle därför innebära en påtaglig risk för överdimensionering av dragkraften.
Å andra sidan synes det vara av den största betydelse, att statens järnvägar
under innevarande kritiska period kunna tillfredsställa de mycket stora
krav, som ställas å desamma. Risken för en överinvestering av kapital i elektriska
lok torde också, under förutsättning att elektrifieringen av järnvägsnätet
kommer att fortsätta, kunna motverkas genom begränsningar i framtida
nyanskaffning av elektrolok i samband med elektrifieringarna. Vanligen
ingå nämligen i anslagen till elektrifiering av en viss linje även medel till elektriska
lokomotiv, som skola ersätta de ånglok, varmed driften å linjen tidigare
upprätthållits. Skulle nyanskaffningen visa sig ha varit för stor, torde
sålunda en utjämning kunna ske genom en reducering av de av den fortsatta
elektrifieringen eljest betingade lokbeställningarna.

För att — såsom järnvägsstyrelsen framhållit — möjliggöra en någorlunda
tillfredsställande trafikdrift, särskilt i vad avser de ur försvars- och folkförsörjningssynpunkt
mest angelägna transporterna, torde det vara nödvändigt
med den föreslagna nyanskaffningen av ytterligare ett 20-tal elektriska
linjelok för en beräknad kostnad av 7.5 miljoner kronor. Härefter kommer
antalet elektrolok vid statens järnvägar att uppgå till omkring 480. Begynnelseanslag
till nyanskaffningen torde böra anvisas med det av Kungl.
Maj:t äskade beloppet, 2.5 miljoner kronor. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Elektriska lokomotiv för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 2,500,000 kronor.

21 :o) Rälsbussar. Kungl. Majit har (punkt 21, sid. 53) föreslagit riksdagen
att till Rälsbussar för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av 1,400,000 kronor.

Kostnaderna för anskaffande av rälsbussar vid statens järnvägar liava hittills,
bortsett från ett å riksstaten för budgetåret 1938/39 beviljat anslag å

700,000 kronor till rälsbussar för vissa införljvade enskilda järnvägar, belastat
statens järnvägars förnyelsefond. För att möjliggöra ett ökat införande
av den ur företagsekonomisk synpunkt fördelaktiga driftform, som rälsbussdriften
utgör särskilt å relativt svagt trafikerade linjer, skulle enligt föreliggande
förslag medel anvisas å riksstaten för anskaffande av ytterligare
ett tjugutal rälsbussar — anordnade för gengasdrift — ävensom ett tiotal
släpvagnar.

Bihang lill riksdagens protokoll 19M. G sand. Nr 9. 2

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rälsbussar för budgetåret 1941/42 anvisa
ett reservationsanslag av 1,400,000 kronor.

22:o) Person- och resgodsvagnar. Kungl. Majit har (punkt 22, sid. 53—
55) föreslagit riksdagen att till Person- och resgodsvagnar för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 9,000,000 kronor.

Anskaffningen av person- och resgodsvagnar har under senare år ägt rum
i enlighet med uppgjorda flerårsplaner, och inköpens finansiering har skett
med lika fördelning av de erforderliga medelsanvisningarna å riksstaten och
å statens järnvägars fömyelsefond. I anslutning till den senast uppgjorda anskaffningsplanen,
avseende budgetåren 1937/38—1941/42, begärdes för innevarande
budgetår av järnvägsstyrelsen ett riksstatsanslag å 3.5 miljoner kronor.
Anslaget uppfördes emellertid med ett till 2.5 miljoner kronor nedsatt
belopp. Av fömyelsefondsmedel anvisades för år 1940 likaledes endast 2.5
miljoner kronor i stället för av järnvägsstyrelsen begärda 3.5 miljoner kronor.
På grund av denna begränsade medelsanvisning samt inträffade prisstegringar
hava under nu löpande budgetår kunnat beställas endast 54 vagnar
i stället för det antal av omkring 80, som järnvägsstyrelsen beräknat
vara behövligt. Även under nästföregående budgetår erhölls på grund av
prisstegringen ett mindre antal vagnar än som ursprungligen beräknats. Då
persontrafiken samtidigt befunnit sig i en oavlåtlig stark stegring, har, enligt
vad järnvägsstyrelsen framhållit, följden blivit en synnerligen kännbar brist
på personvagnsutrymme. Till belysande av detta förhållande har järnvägsstyrelsen
meddelat, att från år 1930 till år 1937 antalet resande i tredje klass
stigit med 43 procent, medan antalet sittplatser endast ökat med 19 procent,
samt att motsvarande tal för år 1939 äro 63 respektive 26 procent.

En icke oväsentlig utökning av personvagnparken torde såsom departementschefen
framhållit få anses erforderlig. Utskottet tillstyrker, att ett belopp
av 12 miljoner kronor i enlighet med järnvägsstyrelsens av departementschefen
förordade förslag ställes till förfogande för ändamålet under
nästa regleringsperiod. Angivna belopp beräknas av järnvägsstyrelsen förslå
till anskaffning av ett 50-tal tredjeklassvagnar för fjärrtrafiken och 5 stycken
kombinerade andra- och tredjeklassvagnar ävensom 25 stycken resgodsvagnar
samt ett 30-tal lokaltågsvagnar av den nya lättare konstruktionen. Då
den nu ifrågasatta stora anskaffningen till övervägande del är betingad av inträdd
trafikökning, torde i enlighet med vad som föreslagits endast en fjärdedel
av det för ändamålet begärda beloppet eller 3 miljoner kronor böra anvisas
att utgå ur fömyelsefondsmedel. Å riksstaten för nästa budgetår bör
alltså för ändamålet beviljas ett anslag å 9 miljoner kronor.

Departementschefen har ansett det böra övervägas, huruvida icke den be -

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

räknade kostnaden per vagn kan nedbringas genom en förenkling av vagnarnas
inredning och utstyrsel. Alt krisläget med därav föranledda prisstegringar
och anskaffningssvårigheter kan nödvändiggöra vissa förenklingar, finner
visserligen utskottet naturligt. Om man ser frågan på mera lång sikt och
dessutom tar i betraktande den konkurrens från andra trafikmedel, som väl
omsider ånyo skall återkomma, måste det dock framstå som önskligt ej endast
att statens järnvägars standard i möjligaste mån upprätthålles utan
även att nya tekniska förbättringar alltjämt genomföras.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Person- och resgodsvagnar för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 9,000,000
kronor.

23:o) Godsvagnar. Kungl. Majit har (punkt 23, sid. 55—58) föreslagit
riksdagen att till Godsvagnar för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av 10,000,000 kronor.

För anskaffning av godsvagnar ha under de senaste åren beviljats följande
belopp, nämligen å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39

3,800,000 kronor, å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40 sammanlagt
11,625,000 kronor samt å riksstaten för budgetåret 1940/41 2,500,000
kronor. I det nämnda å tilläggsstat anvisade beloppet å 11,625,000 kronor
ingå dels 1,375,000 kronor till anskaffande av tankvagnar, dels 2,750,000
kronor för inköp från utlandet av ett antal stora, 4-axliga vagnar. Resten
av anslaget har avsetts för anskaffning av inom landet tillverkade godsvagnar
av standardmodell.

Delvis har denna stora anskaffning — vilken omfattar omkring 1,775 vagnar,
motsvarande cirka 10 procent av vagnbeståndet den 1 januari 1939 —
varit motiverad av den normala trafikens utveckling, men till större delen
har den föranletts av de onormala förhållanden på transportmarknaden, som
uppstått efter krigsutbrottet och alltjämt råda. Trots den betydande utökningen
av godsvagnparken är emellertid denna alltjämt otillräcklig för att
medgiva den stora trafikens avveckling på ett tillfredsställande sätt. Underskottet
å erforderliga godsvagnar har sålunda enligt de av järnvägsstyrelsen
lämnade uppgifterna under tiden från och med september månad 1939
till och med samma månad 1940 uppgått till i medeltal över 2,000 vagnar per
dag. Bland orsakerna till denna allvarliga disproportion mellan tillgång och
efterfrågan å godsvagnar framhåller departementschefen de omfattande
bränsletransporterna samt transporterna för militära ändamål, ävensom det
förhållandet, att ett antal godsvagnar för närvarande går i utländsk trafik
för att underlätta koltransporterna till Sverige.

I anslutning härtill har departementschefen till närmare motivering av
föreliggande förslag örn anskaffande av ytterligare ett 1,000-tal godsvagnar
anfört följande:

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

Det är givet, att den senaste tidens starka trafikökning är av övergående
slag. Å andra sidan är det i nuvarande läge omöjligt att förutsäga, huru
länge de onormala förhållandena inom transportväsendet komma att råda.
För min del anser jag försiktigheten böra bjuda, att nian vid bedömandet
av frågan örn en ytterligare nyanskaffning av godsvagnar utgår från att någon
större förändring i läget icke är att förutse inom en nära framtid. Med
hänsyn till den stora betydelsen av att statens järnvägar kunna på ett i stort
sett tillfredsställande sätt lösa de svåra transportproblem, inför vilka de
ställas under nuvarande krisförhållanden, anser jag mig därför ej böra
motsätta mig bifall till järnvägsstyrelsens förslag om anskaffning av ytterligare
godsvagnar. Enligt detta skulle anskaffningen omfatta omkring 1,000
vagnar för en beräknad kostnad av något över 12 milj. kronor. Det synes
mig böra här framhållas, att den risk för en överdimensionering av godsvagnparken
i förhållande till anspråken under normala förhållanden, som denna
ytterligare anskaffning onekligen måste anses innebära, kan förväntas bliva
reducerad i den mån som enskilda järnvägar införlivas med statsbanenätet.
Hos åtskilliga enskilda järnvägar torde nämligen för närvarande föreligga
ett avsevärt behov av att ersätta äldre, i det närmaste uttjänta godsvagnar
med nya av modeim konstruktion.

Utskottet får under hänvisning till vad departementschefen sålunda anfört
tillstyrka föreliggande förslag om anskaffning av ytterligare ett 1,000-tal
godsvagnar för en beräknad kostnad av 12.1 miljoner kronor. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag torde vidare ett belopp av 1.5 miljon kronor böra ställas
till förfogande för förstärkning av kylvagnparken, vilken förstärkning
är påkallad bland annat av de på senaste tiden genomförda statsförvärven
av enskilda järnvägar. Angivna två anslagssummor, vilka uppgå till sammanlagt
13.6 miljoner kronor, anses till ett belopp av 3.6 miljoner kronor utgöra
normal ersättningsanskaffning och böra alltså till denna del utgå av förnyelsefondsmedel.
I enlighet härmed bör, i överensstämmelse med Kungl.
Maj:ts förslag, å riksstaten anvisas ett anslag å 10 miljoner kronor.

Utskottet hemställer,

alt riksdagen må till Godsvagnar för budgetåret 1941/42
anvisa ett reservationsanslag av 10,000,000 kronor.

24:o) Ny tågfärja. Kungl. Majit har (punkt 24, sid. 58—60) föreslagit
riksdagen att till Ny tågfärja för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av 4,000,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

Med hänsyn till det mindre goda skick, vari tågfärjan Malmö för närvarande
befinner sig, torde denna troligen icke kunna godkännas för trafik under
någon längre tid framåt. Härtill kommer, att fartyget, som är 40 år gammalt,
till sin konstruktion är omodernt och mindre ändamålsenligt, varjämte
det är för svagt för överförande av nu förekommande tyngre person- och
resgodsvagnar. Byggandet av en ny tågfärja torde därför icke längre böra
uppskjutas.

Det av järnvägsstyrelsen framlagda förslaget till ersättningsbyggnad giver
mig icke anledning till erinran. Enligt detsamma skulle den nya färjan bliva

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

något större än den gamla och erhålla en något högre fart. Kostnaden är
beräknad till omkring 4 milj. kronor. Järnvägsstyrelsen har förutsatt, att av
detta belopp hälften skulle utgå av å riksstaten i vanlig ordning anvisade
medel och återstoden täckas av förnyelsefondsmedel. Med hänsyn till vad
riksräkenskapsverket anfört rörande förnyelsefondens ställning, såvitt avser
medel för tågfärjorna, kan jag icke biträda järnvägsstyrelsens förslag örn
sättet för finansieringen av byggnadskostnaderna utan jag finner mig i likhet
med riksräkenskapsverket böra förorda, att hela det erforderliga beloppet,
4 milj. kronor, täckes av medel, anvisade å kapitalbudgeten.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ny tågfärja för budgetåret 1941/42
anvisa ett reservationsanslag av 4,000,000 kronor.

25:o) Anläggningar och förlag för automobiltrafik. Kungl. Majit har

(punkt 25, sid. 60—62) föreslagit riksdagen att till Anläggningar och förlag
för automobiltrafik för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av

400,000 kronor.

Till anläggningar och förlag för automobiltrafik har riksdagen hittills,
med början budgetåret 1935/36, anvisat tillhopa 12.4 miljoner kronor, vilka
medel i främsta rummet avsetts för inköp av automobillinjer men även tagits
i anspråk för uppförande av garagebyggnader och andra för driften erforderliga
fasta anläggningar vid redan förvärvade billinjer ävensom för inköp
av motorfordon för dylika linjer.

Ett belopp av 800,000 kronor anses av järnvägsstyrelsen böra stå till förfogande
under nästa budgetår för tillgodoseende av det behov av ökade garageoch
verkstadsutrymmen, som föranletts bland annat av övergången till gengasdrift.
Av angivna belopp skulle emellertid enligt föreliggande förslag
endast hälften behöva anvisas å riksstaten. Å förevarande anslag kvarstår
nämligen av medel, som avsetts för förvärv av enskilda biltrafikföretag, en
behållning av i runt tal 600,000 kronor, vilken föreslås skola till ett belopp
av 400,000 kronor få disponeras under nästa budgetår för garage- och verkstadsbyggnader.
Återstoden av nämnda anslagsreservation förutsättes skola
få disponeras för samma ändamål under nu löpande budgetår.

I enlighet med Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anläggningar och förlag för automobiltrafik
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av 400,000 kronor.

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Statens vattenfallsverk.

26:o) Ny kraftstation i Trollhättan. Kungl. Majit har (punkt 26, sid.
67 och 68) föreslagit riksdagen att till Ny kraftstation i Trollhättan för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor.

Såsom allmän inledning till de för statens vattenfallsverk föreslagna kapitalinvesteringarna
har departementschefen (sid. 63—67) erinrat, att vattenfallsstyrelsen
i säx-skilda skrivelser den 30 september 1940 framlagt förslag
örn beredande av anslag till kraftstationsföretag, vattenregleringar och distributionsanläggningar
m. m. för budgetåret 1941/42 samt att de begärda beloppen
uppgå till sammanlagt 22,500,000 kronor, under det att till motsvarande
ändamål å riksstaten för innevarande budgetår anvisats tillhopa

26,380,000 kronor.

I anslutning härtill har departementschefen anfört bland annat följande:

De av vattenfallsstyrelsen nu framlagda anslagsäskandena innebära i huvudsak
ett fullföljande av de tidigare framlagda arbetsplanerna, dock att
Torpshammarbygget skulle utföras i något långsammare takt än som förutsattes
på nyåret 1940. Vid den sålunda avsedda nybyggnadsverksamheten
skulle enligt den förut återgivna tabellen rörande kraftbalansen krafttillgången
bliva riklig vid en utveckling, som ansluter sig till den av vattenfallsstyrelsen
år 1938 gjorda fredsprognosen. Under antagande av fortsatt
krig utanför Sverige och en i anledning därav minskad export och import
skulle krafttillgången kunna förväntas bliva tillräcklig, dock att vid exceptionellt
torrår densamma troligen bleve något knapp.

I likhet med vattenfallsstyrelsen anser jag det av synnerlig vikt, att statens
vattenfallsverk är i stånd att upprätthålla en god kraftförsörjning inom landet.
Vid bedömandet av frågan om omfattningen av det arbetsprogram under
nästa budgetår, som härför erfordras, anser jag skäl tala för att man
utgår från, att den allmänna situationen politiskt och ekonomiskt sett då
kommer att i stort sett överensstämma med den nu rådande. Enligt styrelsens
nyss återgivna beräkningar rörande kraftbalansen under olika förutsättningar
skulle ett utbyggnadsprogram av den omfattning styrelsen förordat
kunna antagas bliva tillräckligt för att tillgodose det kraftbehov, som
kan förväntas föreligga under den förut antagna situationen. Jag finner
därför icke anledning att frångå de förslag beträffande kapitalinvesteringar
i statens vattenfallsverk, som vattenfallsstyrelsen nu framlagt. Skulle en
annan situation inträda än den som här förutsattes och skulle detta motivera
en ökning eller minskning av arbetsprogrammet, torde en revidering av detta
få ske.

Rörande den elektriska kraftproduktionen i Sverige under åren 1938—
1940 och förbrukningen av elektrisk energi under tiden kring och efter krigsutbrottet
har utskottet från vattenfallsstyrelsen inhämtat följande uppgifter:

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

År	Kraftproduktion vid Statens vattenfallsverk (MkWh1)	Total kraftproduk-tion i landet (MkWh1)
1932	1,587	4,903
1938	2,761	8,162
1939	3,033	9,048
1940	3,090	c:a 9,000

Under månaderna före krigsutbrottet år 1939 steg belastningen mycket
hastigt uppåt. Denna belastningsstegring fortsatte efter krigsutbrottet och i
slutet av februari månad 1940 noterades den hittills högsta belastningen.
Till följd av stängningen av handelsvägarna västerut i början av april 1940
minskade industrierna, speciellt trä- och cellulosaindustrierna, sitt uttag och
kraftproduktionen sjönk kraftigt ned. Under höstens lopp har en återhämtning
skett och belastningen är återigen i stigande. I början av 1941 har det
noterats belastningsvärden, som endast obetydligt understiga fjolårets rekordvärden.

Vidare har från vattenfallsstyrelsen lämnats följande sammanställning
över tidpunkterna för vissa nya kraftverksbyggnaders tagande i drift. Sammanställningen
är i allt väsentligt grundad på uppgifter, som redan i olika
sammanhang kommit till offentligheten.

Nya utbyggnader (redan färdigställda samt under arbete):

Ungefärlig

Station och aggregat Tidpunkt för igångsättning av driften maxiraieffekt

(kilowatt)

Stadsf orsén G2 1 november 1939.......................... 40,000

» G 2 mars 1940.............................. 40,000

Porjus G 8 årsskiftet 1940/41 ...................... 28,000

Hissmofors G 2 oktober 1941 .......................... 12,000

Hojum (Trollhättan) G 1 slutet av 1941.......................... 44,000

Kattstrupeforsen G 1 » » » .......................... 18,000

Hissmofors G 3 början av 1942 ........................ 12,000

Kattstrupeforsen G 2 april 1942.............................. 18,000

Hojum G 2 oktober 1942 .......................... 44,000

Torpshammar G 1 sommaren eller hösten 1943 ............ 45,000

För byggande av ny kraftstation vid Hojurns varp i Trollhättan har riksdagen
hittills anvisat tillhopa 10,000,000 kronor. Den nya stationen, med vilken
är avsett att utnyttja den ökade vattenmängd, som efter Vänerns reglering
kan uttagas vid Trollhättan, förutsättes vid full utbyggnad skola utrustas
med tre maskinaggregat men skall nu till en början förses med endast
två aggregat. Kostnaderna för det sålunda beslutade första byggnadsstadiet
skulle enligt beräkningar, framlagda för 1940 års lagtima riksdag, uppgå till
sammanlagt 15,220,000 kronor. På grund av därefter inträffade prisstegring -

1 Miljoner kilowattimmar.

2 G = generator. Ett aggregat utgöres av generator jämte vattenturbin.

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

ar beräknas emellertid numera kostnaden för kraftstationen komma alt exklusive
kostnaden för försvarsanordningar uppgå till 17,800,000 kronor.
För täckande av den i anledning av prisstegringarna intill den 1 juli 1941
uppkomna fördyringen av arbetena å kraftstationen begäres å tilläggsstat II
till riksstaten för löpande budgetår ett anslag å 1,500,000 kronor.

Utskottet. Förbrukningen av elektrisk kraft inom riket visade under åren närmast
före krigsutbrottet — som en naturlig följd av de rådande goda konjunkturerna
en mycket kraftig stegring. Tack vare Vänerns reglering, de ävenledes
på senare tid utförda kraftverksarbetena vid Trollhättan, Vargön och
Motala samt den stora stamlinjeledningen från Porjus till Västerås och till
det mellansvenska centralblocket kunde dessa ökade krav på elektrisk kraft
tillgodoses. För de statliga kraftverkens del, liksom ock för landet i dess helhet,
visa ovan anförda siffror inemot en. fördubbling av kraftproduktionen
under tiden från år 1932.

Redan före krigsutbrottet förutsågs att detta skulle medföra stegrade behov
av elektrisk energi. I sitt utlåtande nr 69 till 1939 års lagtima riksdag
ansåg sig sålunda statsutskottet — med tanke närmast på de stora kraftbelopp,
som en inhemsk tillverkning av konstgödselmedel krävde — böra fästa
uppmärksamheten på kraftfrågornas egenskap av angelägna beredskapsproblem.

Utbyggnaderna av ett flertal betydande kraftverk pågingo i påskyndad
takt vid krigsutbrottet och ytterligare anslag för ändamålet anvisades vid urtima
riksdagen 1939 och lagtima riksdagen 1940. Redan mot slutet av år 1939
kunde igångsättningen av det första maskinaggregatet vid Stadsforsen äga
rum och det andra av dessa aggregat togs i bruk under våren 1940. På grund
av den stora kraftförbrukning, som inträdde i samband med kriget, var krafttillgången
under vintern 1939—1940 knapp. Vanskligheterna skärptes också
av den osedvanligt begränsade vattentillgången under hösten 1939. En värdefull
anordning för att underlätta krafthushållningen var dock den gemensamma,
även de kommunala och enskilda företagen omfattande driftsledning,
som, förlagd till vattenfallsstyrelsen i Stockholm, trädde i verksamhet
i och med krigsutbrottet.

För den närmaste framtiden te sig utsikterna för kraftförsörjningen mera
gynnsamma. Nederbördsförhallandena under år 1940 ha sålunda ur kraftverkssynpunkt
varit goda. En medverkande fördelaktig faktor har också
varit de provisoriska vattenregleringarna som efter krisens inträde kunnat
genomföras tack vare en beslutad ändring i vattenrättslagstiftningen. Trävaruindustrien
och vissa andra exportindustrier ha dessutom nödgats nedskära
sin tidigare förbrukning. Förutom det nya aggregatet nr 8 i Porjus
som kunnat tagas i bruk vid senaste årsskiftet kan man dessutom räkna
med att i år och under år 1942 ytterligare nya anläggningar skola bliva färdiga.
I oktober innevarande år beräknas aggregat nr 2 i Hissmofors komma
i gång och enligt uppgjorda planer skola därefter i slutet av år 1941 den

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

nya stationen vid Trollhättan och aggregat nr 1 vid Kattstrupeforsen bliva
driftfärdiga.

Vad nu i statsverkspropositionen äskats innebär, såsom departementschefen
erinrar, i huvudsak allenast att byggnadsprogrammet sådant detsamma
framlagts vid 1939 års urtima och 1940 års lagtima riksdagar fullföljes,
dock att Torpshammarbygget utföres i något långsammare takt än som förutsattes
vid 1940 års lagtima riksdag. Mot detta fortsatta byggnadsprogram,
som bygger på den förutsättningen att landet även på kraftförsörjningens
område skall göra sig berett att möta de ökade vanskligheter, som kunna
uppkomma om kriget fortsätter, har utskottet ej funnit anledning till erinran.
Vikten av att kunna tillgodose energibehoven från inhemska kraftkällor
har självfallet växt i den mån avspärrningsläget förvärrats. Uppenbarligen
kan emellertid, såsom redan 1940 års lagtima riksdag framhöll, en
omkastning i det internationella läget komma att starkt inverka även på
kraftförsörjningsområdet, något vartill hänsyn framdeles kan få komma
att tagas vid planernas fullföljande. En faktor att räkna med är också den
fördyring, som ej kan undvikas vid kraftverksbyggenas fullbordan i påskyndad
takt under nuvarande kris- och dyrtid.

Vad angår den nya kraftstationen i Trollhättan erfordras enligt föreliggande
förslag ett anslag av 5 miljoner kronor för nästa budgetår för att
denna kraftstation i enlighet med tidigare för riksdagen framlagd plan skall
i slutet av år 1941 kunna bliva färdigställd med det ena av de två aggregat,
som till en början avses skola installeras i stationen. Med tillstyrkande av
förslaget hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ny kraftstation i Trollhättan för
budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 5,000,000
kronor.

27:o) Kraftstation vid Torpshammar. Kungl. Maj:t har (punkt 27, sid.
68—71) föreslagit riksdagen att till Kraftstation vid Torpshammar för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 6,000,000 kronor.

Till ifrågavarande kraftstation, vilken anlägges vid Torpshammarfallen i
Gimån omedelbart ovan Gimåns inflöde i Ljungan och kommer att erhålla
en fallhöjd av 127.5 meter, har riksdagen hittills anvisat tillhopa 7.8 miljoner
kronor. Kostnaden vid nu rådande prisläge för anläggningen med vattenbyggnader
för två maskinaggregat men med endast ett aggregat installerat
och exklusive försvarsanläggningar beräknas till 24.6 miljoner kronor

med följande fördelning:

Dammbyggnad .......................................... 2,970,000

Maskinstation inkl. intag, omlastningshall och tubschakt samt

traverser, hissar m. lii................................... 4,730,000

Avloppstunnel inklusive sänken och utjämningsgalleri samt

rensningar vid utloppet ................................ 7,390,000

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Maskinell utrustning:

Turbin nied tub och avstängningsorgan .................. 1,400,000

Generator, transformator och ställverksutrustning .......... 2,430,000

Ställverksområde ........................................ 360,000

Vägar, broar och transportanordningar .................... 340,000

Permanenta och provisoriska husbyggnader .................. 360,000

Kostnader förorsakade av uppdämningen, markskador och diverse
kostnader ........................................ 540,000

Andel i åtgärder för flottningen ............................ 600,000

Administration och diverse .................... 3,480,000

Summa kronor 24,600,000.

Angivna kostnadssumma å 24.6 miljoner kronor anses motsvara ett
förkrigspris av 19.7 miljoner kronor. För täckandet av den fördyring, som
beräknas falla på tiden intill den 1 juli 1941, begäres å tilläggsstat II till riksstaten
för löpande budgetår ett anslag å 1 miljon kronor.

Utskottet. Arbetena å kraftstationen vid Torpshammar förutsattes vid beviljande av
anslag för ändamålet å riksstaten för innevarande budgetår skola påskyndas
så, att anläggningen kunde bliva färdigställd med ett maskinaggregat
redan under budgetåret 1942/43. Anläggningsarbetena anses emellertid numera
med hänsyn till ovissheten rörande kraftavsättningen böra bedrivas
i sådan takt, att kraftstationen kan tagas i bruk med ett aggregat först i
slutet av år 1943. För genomförande av den sålunda modifierade arbetsplanen
erfordras för nästa budgetår ett anslag å 6 miljoner kronor. Utskottet
tillstyrker, att detta belopp ställes till förfogande, samt hemställer alltså,

att riksdagen må till Kraftstation vid Torpshammar för
budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 6,000,000
kronor.

28: o) Reglering av Holmsjön och Leringen i Ljungans vattensystem.

Kungl. Maj:t har (punkt 28, sid. 71—73) föreslagit riksdagen att till Reglering
av Holmsjön och Leringen i Ljungans vattensystem för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor.

Efter medgivande av 1937 års riksdag har vattenfallsstyrelsen träffat
avtal angående förvärv av viss vattenrätt i Gimån och Ljungan m. m. Enligt
detta avtal — varigenom staten bland annat förvärvat de s. k. Torpshammarfallen,
vilkas utbyggande behandlas under nästföregående punkt i
detta utlåtande — skola kronan och säljarna samarbeta för genomförande
av årsreglering av vattenavrinningen i Gimån genom inrättande och utnyttjande
av regleringsmagasin såväl i Holmsjön och Leringen som i ovanför
liggande sjöar. Kostnaderna för regleringens genomförande ävensom årskostnaderna
för drift och underhåll m. m. skola betalas av kronan till 85
procent och av säljarna till 15 procent.

Sedan de för täckande av statens andel i kostnaderna för Holmsjöns reg -

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

tering erforderliga medlen, 900,000 kronor, anvisats genom anslag å riksstaterna
för budgetåren 1938/39 och 1939/40, beviljades för budgetåret 1940/
41 ett anslag å 200,000 kronor för påbörjande av arbetena för Leringens
reglering. Framställning göres nu om anslag å riksstaten för nästa budgetår
för fortsättande av arbetena å sistnämnda reglering. Med hänsyn till
sambandet mellan de två regleringsföretagen föreslås anslaget skola i riksstaten
uppföras såsom beviljat för båda regleringarna.

Kostnaderna för regleringen av ifrågavarande två sjöar beräknas tillsammantagna
komma att uppgå till omkring 5 miljoner kronor, varav hittills
anvisats tillhopa 1.1 miljon kronor. För regleringsarbetenas fortsättande
torde i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag böra anvisas ett anslag örn 2
miljoner kronor å riksstaten för nästa budgetår. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Reglering av Holmsjön och Leringen
i Ljungans vattensystem för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av 2,000,000 kronor.

29:o) Mindre utvidgningar av förefintliga kraftstationsanläggningar och
mindre rcgleringsförctag. Kungl. Majit har (punkt 29, sid. 74—76) föreslagit
riksdagen att till Mindre utvidgningar av förefintliga kraftstationsanläggningar
och mindre regleringsföretag för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

Alltsedan budgetåret 1938/39 har å riksstaten funnits uppfört ett anslag
till mindre utvidgningar av förefintliga kraftstationsanläggningar. Med anslaget,
som stått till Kungl. Majits disposition, har avsetts att möjliggöra
mindre utvidgningar och nyanläggningar utan att medel för varje särskilt
fall skulle behöva äskas av riksdagen. För ändamålet har för budgetåret
1940/41 beviljats ett belopp av 800,000 kronor. Utskottet tillstyrker, att
anslaget, som framdeles torde böra få tagas i anspråk även för mindre regleringsföretag,
å riksstaten för nästa budgetår uppföres med ett till 1 miljon
kronor förhöjt belopp. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må lill Mindre utvidgningar av förefintliga
kraftstationsanläggningar och mindre regleringsföretag för
budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000
kronor.

30:o) Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten
vid statens kraftverk. Kungl. Majit har (punkt 30, sid. 76—81) föreslagit
riksdagen att till Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande
arbeten vid statens kraftverk för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av 8,000,000 kronor.

Till distributionsanläggningar oell därmed sammanhängande arbeten vid
statens kraftverk har riksdagen för budgetåren 1935/36—1940/41 anvisat

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

respektive 3,400,000 kronor, 6,000,000 kronor, 6,775,000 kronor, 9,000,000
kronor, 10,700,000 kronor och 12,500,000 kronor. Den fortgående anslagsstegringen
hänför sig bland annat till den fortsatta järnvägselektrifieringen,
som krävt utvidgningar av kraftöverförings- och transformeringsanläggningarna.
Även för den allmänna distributionen har emellertid fordrats avsevärt
högre belopp än tidigare på grund av den ökade kraftavsättningen samt
stegrade anspråk i fråga örn avbrottsfri drift, vilket nödvändiggjort kostnadskrävande
förbättringar m. m. Av det för budgetåret 1940/41 anslagna
beloppet hava 1,000,000 kronor anvisats å tilläggsstat. Tilläggsanslaget är
avsett att användas till kostnader för framdragande av kraftledningar till
vissa militärförläggningar.

Anslagsbehovet under nästa budgetår för distributionsanläggningar och
därmed sammanhängande arbeten har av vattenfallsstyrelsen beräknats sålunda: Transformatorstationer

för 132 kV i Bastuträsk och Älvsby för

järnvägselektrifiering .................................... 1,390,000

Två nya transformatorer i Hissmofors sekundärstation. Totalkostnad
ovan angiven till 580,000 kronor. Utöver i sammanställning
I upptaget belopp erfordras för budgetåret 1941/42 återstoden .. 355,000

Stakningsarbeten för ny stamlinje för 220 kV Stadsforsen—Torpshammar—Ljusdal.
För budgetåret 1941/42 erfordras ........ 100,000

Ny transformator 60,000 kVA 220/132 kV i Stadsforsen. Totalkostnad
ovan angiven till 1,060,000 kronor. Utöver i sammanställning
I upptaget belopp erfordras för budgetåret 1941/42 återstoden
................................................. 760.000

Ny transformator 120,000 kVA 220/132 kV i Finnslätten, sedermera
Hallsberg. Totalkostnad ovan angiven till 1,400,000 kronor. Utöver
i sammanställning I upptaget belopp erfordras för budgetåret
1941/42 återstoden .................................. 1,000,000

Ny stamlinje för 132 kV Västerås—Köping—Frövi—Hallsberg.
Totalkostnad 2,020,000 kronor, varav för budgetåret 1941/42

erfordras .............................................. 1,900,000

Omläggning av den nuvarande 132 kV stamlinjen Hallsberg—

Västerås till 220 kV. Preliminärt beräknad totalkostnad 1,700,000

kronor, varav för budgetåret 1941/42 erfordras.............. 400,000

Ny sekundärstation för 132 kV i Frövi för järnvägselektrifiering.
Totalkostnad 470,000 kronor, varav för budgetåret 1941/42 erfordras
............................ 400,000

Primärlinje för 132 kV Malfors—Eksund jämte utvidgning av stafipnerna
i Malfors och Eksund. Totalkostnad enligt fredsprisnivå
680,000 kronor, varav redan beviljats 440,000 kronor. Linjebygget
har uppskjutits ungefär ett år, varför för budgetåret

1941/42 erfordras endast ................................ 120,000

Stamlinje för^ 132 kV7 Nässjö—Jönköping. Totalkostnad enligt
fredsprisnivå 470,000 kronor, varav tidigare beviljats 300,000

kronor. För budgetåret 1941/42 erfordras återstoden ....____ 170,000

Kopplingsstation i Nässjö och transformatorstation i Jönköping.
Totalkostnaden enligt fredsprisnivå 335,000 kronor, varav tidigare
beviljats 300,000 kronor. För budgetåret 1941/42 erfordras
återstoden .............................................. 35,000

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Diverse utvidgningar och förstärkningar av stamlinje- och primär -

systemen .................... 300,000

Bygde- och ortsanläggningar ................................ 700,000

Diverse och oförutsett ............................ 370,000

Summa kronor 8,000,000.

Av det av vattenfallsstyrelsen äskade anslaget avse vissa belopp fullföljandet
av arbeten, vilka påbörjats med anlitande av tidigare anvisade anslag.
I övrigt innefattar det av styrelsen framlagda programmet för distributionsnätets
utbyggnad i huvudsak sådana åtgärder som erfordras för
att överföringsmöjligheterna skola motsvara de tillgängliga kraftbeloppen
och för att dessa skola på ett i möjligaste mån effektivt sätt bliva nyttiggjorda.

För anläggningar, vilka icke äro upptagna i styrelsens tidigare skrivelser
om anslag till distributionsanläggningar, angives anslagsbehovet på grundval
av den enligt nuvarande prisnivå beräknade kostnaden. För de anläggningar
åter, för vilka anslag beräknats enligt sammanställningar i tidigare
skrivelser, upptages anslagsbehovet på grundval av de tidigare uppgivna,
enligt fredstidens prisnivå beräknade kostnaderna, under det att de nu till
980,000 kronor beräknade fördyringarna för dessa senare anläggningar täckas
av medel, som ställts till förfogande för ändamålet av innevarande budgetårs
anslag.

Till distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten torde
i enlighet med vattenfallsstyrelsens av departementschefen förordade förslag
böra anvisas ett anslag av 8 miljoner kronor å riksstaten för nästa
budgetår. Utskottet förutsätter emellertid i likhet med departementschefen,
att under arbetenas gång ett noggrant aktgivande på rådande konjunkturer
sker från vattenfallsstyrelsens sida för bedömande i vad mån anledning må
finnas att vidtaga förskjutningar framåt i tiden av vissa arbeten i den nu
framlagda arbetsplanen. Utskottet hemställer,

att riksdagen må lill Distributionsanläggningar och därmed
sammanhängande arbeten vid statens kraftverk för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 8,000,000 kronor.

31 :o) Inköp av vattenfall och fastigheter. Kungl. Majit har (punkt 31,
sid. 81—83) föreslagit riksdagen att till Inköp av vattenfall och fastigheter
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

Anslag för inköp av vattenfall och fastigheter samt utförande av nyanläggningar
har beviljats senast för budgetåret 1940/41 med ett belopp av 500,000
kronor. Framställning göres nu örn anvisande av enahanda belopp för inköp
av vattenfall och fastigheter å riksstaten för nästa budgetår.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

Såsom tidigare vid äskande av anslag till här ifrågavarande ändamål framhållits,
är det för en affärsmässig skötsel av statens vattenfallsverk av vikt,

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

att tillräckliga medel stå till förfogande till förvärv för vattenfallsverkets räkning
av vattenfall och fastigheter. Mot det av vattenfallsstyrelsen för nästa
budgetår härför äskade beloppet å 500,000 kronor har jag icke något att erinra.

Såsom villkor för Kungl. Maj:ts disposition av anslaget gäller bland annat,
att de åtgärder, för vilka anslaget avses skola disponeras, icke kunna utan
synnerlig olägenhet uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut i ämnet.
Erfarenheten har visat, att anslaget ofta tages i anspråk för sådana förvärv,
där inköpsprisen äro relativt små. I ett icke obetydligt antal fall avse förvärven
endast att komplettera vattenfallsinnehav i sådana vattendrag, däri
kronan förut är intresserad. Det synes mig kunna ifrågasättas, huruvida det
icke kan anses innebära en onödig omgång att oberoende av köpeskillingens
storlek underställa varje förvärv, varom fråga kan uppkomma under tid då
riksdagen är samlad, riksdagens prövning. Enligt min mening tala praktiska
skäl för att anslaget får av Kungl. Majit disponeras utan riksdagens medgivande
förutom i fall då synnerlig olägenhet skulle uppstå att avbida riksdagens
beslut även då så ej skulle vara fallet men köpeskillingen för ett ifrågasatt
förvärv icke överstiger förslagsvis 100,000 kronor. Därest riksdagen
icke uttalar erinran däremot torde det därför framdeles få ankomma på
Kungl. Majit att ensam fatta beslut i inköpsärenden av här angiven storleksordning.
Jag förutsätter, att redogörelse för anslagets användning liksom
hittills skall lämnas riksdagen i samband med äskande av ytterligare anslag
för här berörda ändamål.

Sedan budgetåret 1938/39 har å riksstaten anvisats ett särskilt anslag till
mindre utvidgningar av förefintliga kraftstationsanläggningar, vilket anslag
enligt vad jag tidigare förordat skulle framdeles avses jämväl för mindre
vattenregleringsföretag. Med hänsyn härtill torde anslaget till inköp av vattenfall
och fastigheter samt till utförande av nyanläggningar lämpligen böra
avses endast för inköp av vattenfall och fastigheter och dess rubrik ändras
i enlighet härmed.

Utskottet. Vad departementschefen sålunda anfört örn utökad dispositionsrätt över
anslaget har ej givit utskottet anledning till erinran.

Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Inköp au vattenfall och fastigheter
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av
500,000 kronor.

Stockholm den 18 februari 1941.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Pauli, Torsten
Ström, Lindström, Andrén, Karl Magnusson, Carlström, Bäcklund, Bäckström, friherre De
Geer och Persson; samt

från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Skoglund i Doverstorp, Eriksson
i Stockholm, Andersson i Prästbol, Danielsson, Ward, Persson i Falla, Lindberg i Umeå,
Isacsson, Andersson i Södergård, Bergström och Olsson i Kullenbergstorp.