Statsutskottets utlåtande Nr 9 (Utlåtande 1937:Su9 su)

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Nr 9.

Ankom till riksdagens kansli den 16 februari 1937 kl. 1 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1937/1938 av utgifterna
för kapitalökning i avseende å postverket,
telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk.

(4:e avd.)

Postverket.

l:o) Inköp av inventarier för postverkets behov. Uti propositionen (nr
1) angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1937/1938 har
Kungl. Majit i avseende å postverket (punkt 1, sid. 3—5, av det vid propositionen
under rubrik »Utgifter för kapitalökning. Bil. 5» fogade utdraget av
statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 4 januari 1937)
föreslagit riksdagen att till inköp av inventarier för postverkets behov för
budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 700,000 kronor.

I en inom andra kammaren väckt motion, nr 314, vilken här av utskottet
upptages till behandling, i vad den avser statens affärsverk, har herr T. V.
Lundell hemställt, att riksdagen samt dess stats- och bevillningsutskott vid
sitt budgetarbete måtte beakta i motionen framförda synpunkter örn nedskärning
av investeringsprogrammet, minskning av låneavbetalningarna och
örn skattesänkning.

Förevarande anslag bestämdes för innevarande budgetår till 450,000 kronor,
därvid räknades med en reservation av omkring 200,000 kronor vid utgången
av budgetåret 1935/1936. Hela den för budgetaret 1936/1937 tillgängliga
anslagssumman beräknas komma att tagas i anspråk under detta budgetår,
varför något odisponerat belopp icke kan antagas bliva överfört till
nästa budgetår.

Utskottet tillstyrker, att i enlighet med generalpoststyrelsens av departementschefen
förordade förslag ett belopp av 700,000 kronor anvisas för ifrågavarande
ändamål.

I avseende å sättet för täckande av förevarande liksom i det följande behandlade
anslag till de fyra kommunikationsverken får utskottet tillstyrka
Kungl. Maj:ts förslag örn att täckning för desamma — med undantag av anslagen
till inlandsbanan och till dubbelspårsanläggning mellan Järna och
Katrineholm — beredes av lånemedel. Sistnämnda tva anslag skulle, i över Bihang

till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 9. 1

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

ensstämmelse med riksstatsförslaget, täckas med anlitande av andra statsinkomster
än lånemedel.

I ovannämnda motion, avseende nedskärning av statsverkspropositionens
investeringsprogram, minskning av låneavbetalningarna och skattesänkning,
framhålles som önskvärt att de under affärsverken begärda anslagen minskas,
förslagsvis till högst två tredjedelar av det löpande årets. Något enskilt
anslag som skulle kunna nedsättas eller som överhuvud förtjänar i sådant
syfte mera i detalj granskas har dock ej av motionären angivits.

Att under tider av högkonjunktur, vilka bland annat pläga kännetecknas
av brist på yrkeskunnig arbetskraft och höjda materialpriser, försiktighet
iakttages vid beslut om nyinvesteringar vid de statliga affärsföretagen är
självfallet önskvärt, och utskottet finner de motionsvis i detta avseende framförda
synpunkterna värda beaktande. Frågan örn möjligheterna till de
offentliga arbetenas användning som åtgärder i konjunkturutjämnande syfte
har också vid olika tillfällen varit föremål för statsmakternas uppmärksamhet.
En av 1912 års riksdag framställd begäran om utredning rörande en
»utvidgad statlig företagarverksamhet under tider, då motsvarande privata
verksamhet inskränkes och till följd härav större arbetslöshet uppstår» har
efterföljts av liknande framställningar av 1920 och 1930 års riksdagar.

Skilda kommittéer hava på sista åren ägnat hithörande spörsmål en ingående
behandling. Häribland märkes den nu arbetande 1936 års utredning angående
beredskapsarbeten, enkannerligen lämpliga sådana, som kunna erbjudas
inom statens kommunikationsverk. Utom vad telegrafverket beträffar
synas dock enligt vad redan föreliggande uppgifter från dessa verk utvisa
icke, åtminstone ej därest normala avkastningskrav upprätthållas, några
större förhoppningar kunna hysas örn att under tiden fram till år 1942 —
eller den tid uppgifterna avse — några mera omfattande arbetsobjekt, anpassade
för arbetslöshetstider, skola kunna erbjudas.

Vattenfallsstyrelsen har i detta avseende erinrat därom, att en koncentration
av styrelsens arbeten till lågkonjunktursperioder skulle medföra stora
praktiska och å de allmänna kraftprisen återverkande olägenheter i form
dels av en mindre jämn sysselsättning för styrelsens stamtrupper av befäl
och arbetare, dels ock risker för tillkomsten av oräntabla anläggningar.

Liknande synpunkter hava anförts av järnvägsstyrelsen. Om redan under
nuvarande högkonjunktur vissa mera vidsträckta krav på kapitalökningsmedel
framkomma för statsbanornas del, beror detta på att anspråken i
detta avseende under senare år av räntabilitetshänsyn hållits tillbaka, något
som — enligt vad järnvägsstyrelsen vidare framhållit — i sin ordning medfört
att stambanelinjerna nu i fråga om den av deras bantekniska utrustning
bestämda kapaciteten börja stå långt under jämförliga trafikleder i utlandet.

Från telegrafstyrelsen har ställts i utsikt, att styrelsens normala arbetsplaner
under de närmaste fem budgetåren skola även i händelse av några års
försämrade konjunktur inrymma arbeten av angelägen art i minst samma

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

betydande omfattning som de senast förflutna åren. Att en sådan preliminär
utfästelse från verksledningens sida kunnat göras beror på att, även om den
starka fart, som kännetecknat senaste årens abonnent- och trafikökning, tillfälligt
avtager, andra arbeten, exempelvis kompletteringar av lokalnäten och
frikretsarbeten, kunna giva verket full sysselsättning för ett par år framåt.

Vid prövningen av de statliga affärsverkens anslagsfrågor måste jämsides
med önskvärdheten av att dessa verks nyanläggningsarbeten anpassas efter
konjunkturerna beaktas affärsverkens centrala ställning i Sveriges ekonomiska
liv och den betydelse det har för hela landets framtidsutveckling, att dessa
företag drivas affärsmässigt och rationellt samt alltjämt hållas på en tidsenlig
standard. Vad de nu i detta utlåtande behandlade anslagskraven beträffar,
torde desamma få anses ej allenast företagsekonomiskt utan även
mera allmänt samhällsekonomiskt berättigade. Utskottet bär, på sätt av
det följande framgår, vid vägande av olika synpunkter mot varandra ej funnit
tillrådligt att från riksdagens sida särskilda åtgärder vidtagas för beskärning
av föreliggande anslagsäskanden från statens affärsverk.

Utskottet hemställer alltså,

a) att motionen II: 314, i vad den avser statens affärsverk,
icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda;

b) att riksdagen må till inköp av inventarier för postverkets
behov för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 700,000 kronor, att utgå av lånemedel.

2:o) Posthusbyggnad å Kungsholmen i Stockholm. Kungl. Majit har
(punkt 2, sid. 5—7) föreslagit riksdagen att till posthusbyggnad å Kungsholmen
i Stockholm för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 943,000 kronor.

Med bifall till ett av Kungl. Majit i proposition nr 83 framlagt förslag anvisade
1936 års riksdag för nu löpande budgetår till ifrågavarande posthusbyggnad
ett anslag av 1,100,000 kronor, varav 600,000 kronor till köpeskilling
för erforderligt tomtområde och 500,000 kronor såsom begynnelseanslag
för själva byggnadsarbetena. Enligt ett vid propositionens avlåtande föreliggande
ritningsförslag skulle i byggnaden inrymmas lokaler för postverket
i källarvåningen, bottenvåningen och våningen en trappa upp samt för statens
polisskola i våningarna två och tre trappor upp, varjämte en del av sistnämnda
våning ävensom våningarna fyra och fem trappor upp skulle inredas
till bostadslägenheter. Kostnaderna för byggnadsarbetena enligt detta förslag
beräknades till 1,520,000 kronor. Byggnadskostnaderna beräknades
emellertid bliva lägre, därest, såsom under ärendets utredning ifrågasatts, de
för bostadslägenheter avsedda utrymmena i stället disponerades för statliga
ändamål. I propositionen förutsattes, att denna fråga framdeles skulle bliva
föremål för ytterligare utredning.

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Riksdagen, som vid sin medelsanvisning förutsatte, att i samband med äskande
av slutanslag för bygget definitiva byggnadsplaner skulle föreläggas riksdagen,
framhöll samtidigt önskvärdheten av att det för privat uthyrning
disponerade utrymmet kunde minskas eller helt bortfalla.

Generalpoststyrelsen har numera framlagt ett nytt fullständigt byggnadsförslag.
Enligt detta förslag, vilket, i likhet med det ursprungliga förslaget,
upprättats av professorn E. Lallerstedt, skulle byggnaden inrymma, förutom,
såsom tidigare avsetts, lokaler för postverket och statens polisskola, jämväl
lokaler för statens meteorologisk-hydrografiska anstalt samt visst för försvarsväsendets
centrala civilanställningsbyrå avsett utrymme jämte två bostadslägenheter
för funktionärer, som skulle hava den närmaste tillsynen över
fastigheten. Kostnaden för bygget enligt det nya förslaget har av byggnadsstyrelsen
beräknats till 1,443,000 kronor.

Utskottet. I det av generalpoststyrelsen nu framlagda slutliga förslaget till ifrågavarande
posthusbyggnad, vilket av Kungl. Majit godkänts, torde, såsom departementschefen
framhållit, de av 1936 års riksdag uttalade önskemålen,
som närmast avsågo de översta våningarna, hava vunnit vederbörligt beaktande.
Utskottet tillstyrker, att byggnaden utföres i huvudsaklig överensstämmelse
med angivna förslag för en kostnad av sammanlagt 1,443,000
kronor, vilket belopp med 77,000 kronor understiger det ursprungligen för
posthusbygget beräknade beloppet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till posthusbyggnad å Kungsholmen i
Stockholm för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 943,000 kronor, att utgå av lånemedel.

3:o) Nybyggnad för postverkets räkning inom kvarteret Blåmannen i
Stockholm. Kungl. Majit har (punkt 3, sid. 7—18) föreslagit riksdagen att
till nybyggnad för postverkets räkning inom kvarteret Blåmannen i Stockholm
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 600,000 kronor.

Föreliggande framställning avser att bereda ökade lokaler i första hand åt
generalpoststyrelsens bankavdelning med dess tre särskilda avdelningar,
postgirokontoret, postsparbanken och statens intressekontor. För att säkerställa
det behov av ökade lokaler för postgirokontoret, som beräknades komma
att inträda omkring år 1940, inköptes redan år 1931, med stöd av ett av
detta års riksdag lämnat medgivande (riksdagens skrivelse nr 230), för postverkets
räkning fastigheterna nr 1 och 2 i kvarteret Blåmannen för en köpeskilling
av 1,162,600 kronor. Av dessa fastigheter har sedermera genom sammanläggning
bildats fastigheten nr 16 i nämnda kvarter, vilken fastighet gränsar
till den fastighet — nr 15 i samma kvarter — varå centralposthuset och
nuvarande postgirohuset äro belägna. Med bifall till ett av Kungl. Majit

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

i 1936 års statsverksproposition framlagt förslag (utgifter för kapitalökning,
bil. 4, punkt 3) har riksdagen därefter för inköp av den fastigheterna nr 15
och 16 angränsande fastigheten nr 3 i kvarteret Blåmannen anvisat ett anslag
av 310,000 kronor. Med förvärvet av sistnämnda fastighet avsågs att
bereda det ytterligare tomtutrymme, som erfordrades för uppförande i direkt
anslutning till nuvarande postgirohuset av en nybyggnad, vilken skulle säkerställa
bankavdelningens ökade lokalbehov för ej allt för kort tid framåt.
Medel till tillbyggnaden förutsattes skola äskas av 1937 års riksdag.

Förslag framlägges nu örn uppförande av en nybyggnad å fastigheterna
nr 3 och 16 i kvarteret Blåmannen ävensom i samband därmed viss påbyggnad
av nuvarande postgirohuset, allt enligt ett av professorn E. Lallerstedt
uppgjort förslag. Detta förslag innebär i första hand, att sedan de å tomterna
nr 3 och 16 nu befintliga byggnaderna rivits, i dessas ställe uppföres
— i åtta våningar, varav två källarvåningar och en indragen vindsvåning
— en nybyggnad i direkt anslutning till det nuvarande postgirohuset
och med anslutning genom en överbyggnad över Klara Norra Kyrkogata till
centralposthuset. Påbyggnaden av nuvarande postgirohuset avser dess utförande
med största tillåtna höjd eller åtta våningar.

Kostnaderna för det föreslagna byggnadsföretaget, vilkets genomförande
förutsätter viss ändring i gällande stadsplan, hava av generalpoststyrelsen
beräknats till 1,751,000 kronor, medan byggnadsstyrelsen uppskattat samma
kostnader till 1,940,000 kronor. Av sistnämnda belopp, vilket lagts till grund
för anslagsberäkningarna, skulle ett belopp av 394,000 kronor, motsvarande
vad som av köpeskillingen för den nuvarande fastigheten nr 16 belöpte å
värdet av byggnader, bestridas av medel ur postverkets förnyelsefond.

Departementschefen har beträffande behovet av det planerade byggnadsföretaget
anfört, bland annat, följande:

Vid tidpunkten för inköpet av den nuvarande fastigheten nr 16 i kvarteret
Blåmannen, eller år 1931, beräknades att en nybyggnad för tillgodoseende
av bankavdelningens lokalbehov skulle behöva tagas i anspråk först från och
med år 1940. Utvecklingen av postgiro- och postsparbanksrörelserna har
sedan förstnämnda år emellertid gått avsevärt hastigare än man tidigare haft
anledning räkna med.

Huru de år 1931 gjorda beräkningarna över antalet postgirokonton och
omsättningar å dessa under åren 1931—1935 förhållit sig till det verkliga antalet
konton och omsättningar för samma tid samt det år 1931 beräknade
antalet för år 1939, framgår av följande tablå:

År	Antal beräknade
1931...........	............ 47,000
1932 ...........	............ 52,000
1933 ...........	............ 57,000
1934 ...........	............ 62,000
1935 ...........	............ 67,000
1939 ...........	............ 87,000

konton Antal omsättningar

verkliga	beräknade	verkliga
47,771	23,500,000	24,166,540
54.090	26,000,000	29,840,010
64,739	28,500,000	32,454,454
72,783	31,000,000	38,167,881
80,632	33,500,000	43,560,000
—	43,500,000	—

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

0“

CEMTRALPOSTEM

xX*

NYBYGGNAD

BEFIMTLie POSTGIROB YS0N AD

rjnl rrr 3

cr*

belecknincjar.

nybycranad

V///A bejinHicja tycjc^nacler.

-----lormc|råne

-----chrons mellan hx^re och

Lejre betydelse

TILLBYGGNAD FÖR GENERALPOSTSTYRELSEN.

Av föreliggande statistiska uppgifter framgår vidare, bland annat, att postgirokontoret
redan under år 1935 per kvadratmeter avverkade flera omsätt -ningsposter, omkring 9,000, än under år 1931, innan kontoret tog sina då nya
lokaler i anspråk, samt att postsparbanken år 1935 behandlade 2,041 omsättningar
per kvadratmeter golvyta, medan år 1923, då banken omorgani
serades, motsvarande antal utgjorde endast 884.

Det synes icke finnas anledning till annat antagande än att postgirorörelsen
allt jämt under en följd av år skall utvecklas. Generalpoststyrelsen har
för sin del utgått från en ökning per år med minst 10 procent. Man har
härvid att taga hänsyn till, bland annat, ett stegrat intresse för postgirots användning
såväl hos enskilda som hos de myndigheter, som handhava det statliga
och kommunala uppbörds- och redovisningsväsendet, samt en nu pågående
successiv överflyttning till postgirot av redovisningen av postförskottsmedel,
föranledd av den år 1934 beslutade särskilda postförskottsavgiften.
Även postsparbanken är stadd i stark utveckling, vartill bland annat bidraga
de i olika hänseenden vidtagna åtgärderna för åstadkommande av ett plan -

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

mässigt sparande hos olika befolkningsgrupper. Styrelsen beräknar en ökning
under en följd av år nied minst 5 procent. Jämväl i fråga örn intressekontoret
torde man kunna förutsätta en icke oväsentlig utökning av kontorets
verksamhet i anledning av rörelsens utsträckning till nya personalgrupper.

För att i möjligaste mån kunna tillgodose det på grund av rörelsens ökade
omfattning uppkomna behovet av utvidgade eller nya lokaler har generalpoststyrelsen,
såsom framgår av den lämnade redogörelsen, nödgats vidtaga
olika provisoriska åtgärder, vilka ur saväl organisatorisk som arbetsteknisk
synpunkt måste betecknas såsom mindre tillfredsställande.

Förevarande byggnadsförslag synes erbjuda en lämplig lösning av lokalfrågan
för generalpoststyrelsens bankavdelning, omfattande postgirot och
postsparbanken. Båda dessa rörelsegrenar äro stadda i en stark utveckling,
vilken synes fortgå oberoende av konjunkturerna. I enlighet med
vad som förutsattes vid beviljandet år 1936 av anslag till inköp av för ändamålet
ytterligare erforderlig tomtmark, tillstyrker utskottet, att medel nu
anvisas till själva byggnadsarbetenas påbörjande. Av kostnaderna för byggnadsföretaget,
1,940,000 kronor, skulle ett belopp av 394,000 kronor bestridas
av medel ur postverkets förnyelsefond. Av de för byggnadsföretagets
genomförande erforderliga kapitalökningsmedlen, 1,546,000 kronor, torde i
enlighet med Kungl. Maj :ts förslag böra för nästkommande budgetår anvisas
ett belopp av 600,000 kronor. Under erinran att erforderlig ändring av
stadsplanen bör hava utverkats före byggnadsföretagets igångsättning, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till nybyggnad för postverkets räkning
inom kvarteret Blåmannen i Stockholm för budgetåret 1937/
1938 anvisa ett reservationsanslag av 600,000 kronor, att utgå
av lånemedel.

4:o) Tillbyggnad till posthuset i Norrtälje. Kungl. Majit har (punkt 4,
sid. 18—22) föreslagit riksdagen att för tillbyggnad till posthuset i Norrtälje
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 186,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört bland annat följande:

Postkontorets nuvarande lokaler i Norrtälje, vilka äro inrymda i huvudbyggnaden
å den för postverkets räkning år 1922 inköpta tomten, omfatta,
såsom av det föregående framgår, ett avsevärt mindre utrymme än som disponeras
av andra postkontor i riket av jämförlig storlek. Lokalerna hava jämväl
visat sig otillräckliga. Särskilt framträder kravet på sådan utvidgning,
att ett särskiljande kan ske av kontorets avdelning för ankommande och avgående
poster från brevbärarexpeditionen. Frånvaron av värmeledning
minskar även lokalernas lämplighet för sitt ändamål.

Telegrafverkets lokaler, som förhyras i privat fastighet, äro enligt vad telegrafstyrelsen
uppgivit möjligen tillräckliga såsom expeditionslokaler för
den lokala telefonstationen till kontraktstidens slut. Däremot anses utrymmena
för korskoppling och överdragsstation redan nu vara otillräckliga, och

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

medgiva de så mycket mindre nödvändig ombyggnad och utökning i samband
med anordnandet av den nya rikskabel mellan Stockholm och Norrtälje,
som av styrelsen planeras att komma till utförande senast under år
1938. För sådant ändamål erfordras anskaffandet av ny lokal. I samband
därmed har det ansetts lämpligt att anordna nya lokaler jämväl för den lokala
stationen, vars telefonanordningar äro omoderna och till stor del förslitna.

De föreliggande lokalfrågorna synas kunna få en tillfredsställande lösning
genom att, på sätt nu föreslagits, en nybyggnad i förbindelse med den nuvarande
posthusbyggnaden för ändamålet uppföres å postverkets fastighet.
Inom denna byggnad skulle beredas ytterligare utrymmen för postkontoret,
varigenom dess lokalbehov skulle bliva tillgodosett, ävensom nya ändamålsenliga
lokaler för telegrafverket. Postkontorets nuvarande lokaler skulle
därjämte i samband med nybyggnaden förbättras genom anordnande av värmeledning.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förevarande förslag om uppförande å
postverkets fastighet i Norrtälje av en för post- och telegrafverken gemensam
nybyggnad i förbindelse med den nuvarande posthusbyggnaden. Utskottet
har icke heller funnit anledning till erinran emot förslaget, att de för byggnadsföretaget
beräknade kostnaderna — vilka med inräknande av kostnaden
för uppförande av en garagebyggnad och för installation av centralvärme
inom det nuvarande posthuset ävensom för rivning av de å fastigheten befintliga
hus, som skola ersättas av nya, uppgå till 208,000 kronor — skola bestridas
av medel ur postverkets förnyelsefond till ett belopp av 22,000 kronor,
motsvarande det beräknade värdet å de till rivning föreslagna byggnaderna.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen ma för tillbyggnad till posthuset i Norrtälje
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av

186,000 kronor, att utgå av lånemedel.

5:o) Inköp för postverkets räkning av fastigheter. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, sid. 22 och 23), enligt vilket medel till inköp
i brådskande fall av fastigheter för postverkets räkning skulle under budgetaret
1937/1938 komma att finnas tillgängliga i ungefär samma utsträckning
som under tidigare budgetår, hemställer utskottet.

att riksdagen må till inköp för postverkets räkning av
fastigheter för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 70,000 kronor, att utgå av lånemedel.

6:o) Belysningsanläggningar för luftfartsleder. Kungl. Maj:t har (punkt
6, sid. 23 29) föreslagit riksdagen att till belysningsanläggningar för luftfartsleder
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 520,000
kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Av de till 520,000 kronor beräknade kostnaderna för de till utförande under
nästa budgetår föreslagna belysningsanläggningarna belöpa

å kompletteringsarbeten å Bromma flygplats ............ kronor 80,000

» komplettering i övrigt av luftfartsleden Stockholm—Malmö » 65,000

» luftfartsleden Stockholm—Norrtälje .................. » 65,000

» belysningsanläggning å Torslanda .................... » 160,000

» luftfartsleden Göteborg—Malmö .................... » 150,000

Summa kronor 520,000.

Med det för kompletteringsarbeten å Bromma flygplats upptagna beloppet,

80,000 kronor, skulle bestrides kostnader till ett belopp av 17,000 kronor för
komplettering av anläggningen med sådana anordningar, vilka på grund av
prisstegring icke såsom planerats kunnat komma till utförande med det till
anläggningen för budgetåret 1935/1936 anvisade beloppet å 150,000 kronor,
medan återstående 63,000 kronor skulle disponeras för ytterligare komplettering
av anläggningen, delvis behövlig på grund av fältets utvidgning.

I det för nästa budgetår begärda beloppet å 65,000 kronor till komplettering
av belysningsanläggningarna å leden Stockholm—Malmö ingår ett belopp
av 33,000 kronor, som befunnits ytterligare erforderligt för färdigställande
av med tidigare anvisade anslag avsedda anläggningar. Återstoden
av det begärda beloppet eller 32,000 kronor beräknas åtgå till ett rörligt flodljus
vid Norrköpings flygplats samt hinderbelysning å en skorsten vid samma
flygplats och en skorsten vid Jönköpings flygplats, vilka anläggningar icke
upptagits i den ursprungliga kostnadsberäkningen.

Den föreslagna belysningsanläggningen å leden Stockholm—Norrtälje har
blivit erforderlig, sedan flygtrafiken till Finland efter öppnandet av flygplatsen
vid Helsingfors övergått till landflygplan.

Rörande den ifrågasatta belysningsanläggningen å Torslanda flygplats har
departementschefen anfört följande:

Vad därefter beträffar frågan örn anslag till belysningsanläggning å Torslanda
flygplats får jag erinra om att vid behandlingen av nästlidet års statsverksproposition
framställning förelåg om anordnande på statens bekostnad
av dylik anläggning å platsen. Såsom närmare framgår av nämnda års
sjätte huvudtitel, punkt 33, hade en delegation av representanter för staten
samt städerna Göteborg och Mölndal under ordförandeskap av överståthållaren
T. Nothin utrett spörsmålet om den lämpliga förläggningen av Göteborgs
flygplats och därvid tillstyrkt platsens förläggning till Torslanda. I denna
utredning hade delegationen räknat med, ali staten skulle påtaga sig kostnaden
för bland annat erforderlig belysningsanläggning å flygplatsen. För
ett dylikt åtagande från statens sida uttalade sig följande myndigheter, som
yttrade sig i ärendet, nämligen generalpoststyrelsen, kommerskollegium och
luftfartsmyndigheten. Därvid åberopades huvudsakligen den praxis, som
tidigare i detta avseende följts, i det att erforderlig flygplatsbelysning på
statens bekostnad anordnats vid såväl Bulltofta som Bromma. Statskontoret
anförde i avgivet utlåtande, att därest Kungl. Majit, i likhet med vad

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

som skett beträffande Bromma flygplats, skulle finna skäl föreligga att ställa
sig tillmötesgående gentemot ifrågavarande framställning rörande belysningsanläggningen,
statskontoret ville framhålla, att Oslo flygfält icke beräknats
bliva färdigt förrän år 1938, varför frågan om anslag till anläggningen
syntes kunna utan olägenhet anstå till 1937 års riksdag. I anslutning härtill
fann dåvarande departementschefen icke anledning att till närmare prövning
upptaga detta spörsmål.

Såsom nyss nämnts har staten hittills bekostat erforderliga belysningsanläggningar
vid de större flygplatserna i landet, nämligen Bulltofta och
Bromma. Viss tvekan torde emellertid kunna råda, huruvida samma förfarande
skall tillämpas beträffande Torslanda flygplats, för vars anläggning
staten redan iklätt sig betydande kostnader och som icke i samma grad som
de förstnämnda två flygplatserna kan anses representera ett statsintresse.
Vid övervägande av denna fråga har jag dock ansett mig, i anslutning till
den av nyssnämnda myndigheter härutinnan uttalade uppfattningen, böra
tillstyrka att staten påtager sig kostnaden även för ifrågavarande belysningsanläggning.
Jag har därvid särskilt tagit hänsyn till att flygplatsen ingår
såsom en integrerande del av luftfartsleden Malmö—norska gränsen. Såsom
villkor för detta statens åtagande torde böra uppställas, att Göteborgs
stad åtager sig anläggningens anslutning till vederbörande kraftnät ävensom
anläggningens underhåll och drift samt underkastar sig väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
överinseende i nämnda avseenden. Vidare bör staden förbinda
sig att återlämna anläggningen till staten, därest densamma icke vidare
skulle erfordras för luftfartsändamål.

Kostnaden för anläggningen har av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknats
till 160,000 kronor, ehuru styrelsen icke för närvarande kan bestämt
avgöra, huruvida beloppet kan anses tillräckligt för det slutgiltiga ordnandet
av belysning å Torslanda. Jag förutsätter likväl, att styrelsen skall
söka hålla kostnaderna för anläggningen inom den sålunda angivna kostnadsramen.

Det till belysningsanläggningarna å leden Malmö—Göteborg begärda beloppet,
150,000 kronor, har departementschefen funnit erforderligt med hänsyn
därtill, att denna led under nästa vinter torde komma att åtminstone i
viss omfattning användas för reguljär luftfart i enlighet med det mellan
staten och aktiebolaget Aerotransport träffade avtalet.

Utskottet. På de av departementschefen anförda skälen torde staten böra påtaga sig
kostnaden även för den planerade belysningsanläggningen å Torslanda flygplats.
Då utskottet jämväl i övrigt ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till belgsningsanläggningar för luftfartsleder
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 520,000 kronor, att utgå av lånemedel.

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Telegrafverket.

7:o) Telefonstationsbyggnad i Aspudden i Stockholm. Kungl. Majit
har (punkt 7, sid. 30—32) föreslagit riksdagen att till telefonstationsbyggnad
i Aspudden i Stockholm för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 164,000 kronor.

Enligt förevarande förslag, som avser tillgodoseende av behovet av lokaler
för en tilltänkt automatisk telefonstation i Aspudden, skulle för en köpeskilling
av 8,300 kronor, motsvarande ett pris av 5 kronor per kvadratmeter,
inköpas en fastighet i Brännkyrka församling och å densamma uppföras en
nybyggnad i tre våningar för en beräknad kostnad av 155,000 kronor. Förslagets
genomförande skulle alltså draga en sammanlagd kostnad av i runt
tal 164,000 kronor. Den nya automatstationen, som, för ernående av jämnast
möjliga fördelning olika år emellan av arbetet med den planerade successiva
automatiseringen av telefonnätet i Stockholms yttre områden och
förorter, ansetts böra anläggas samtidigt med den under nästföljande punkt
omförmälda automatiseringen av Råsundastationen, är avsedd att bliva gemensam
för abonnenterna i Aspudden, Gröndal, Liljeholmen och Midsommarkransen
och skall således ersätta icke blott den nuvarande telefonstationen
i Aspudden, vars utrustning beräknas bliva otillräcklig omkring år 1939,
utan även stationen i Gröndal, vilken anses mycket föråldrad och i stort behov
av förnyelse.

Då Kungl. Majits förevarande förslag icke givit utskottet anledning till erinran,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till telefonstationsbyggnad i Aspudden i
Stockholm för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 164,000 kronor, att utgå av lånemedel.

8:o) Telcfonstationsbyggnad i Råsunda. Kungl. Majit har (punkt 8,
sid. 32—34) föreslagit riksdagen att till telefonstationsbyggnad i Råsunda
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 140,000 kronor.

Enligt den för automatisering av telefonnätet inom Stockholms förorter
uppgjorda planen skulle den nya automatstationen för Råsundakomplexet
(Råsunda, Hagalund och Huvudsta) vara färdig att tagas i bruk i början av
år 1939. För att möjliggöra en lämplig förläggning av den för ändamålet
erforderliga nya telefonstationsbyggnaden anvisade riksdagen för innevarande
budgetår ett anslag av 30,000 kronor till inköp av en tomt i kvarteret
Charlottenburg inom Råsunda municipalsamhälle. Förslag framläggcs nu
om uppförande å denna fastighet av en nybyggnad i två våningar med käl -

t7tsleotta.

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

larvåning. Kostnaderna för byggnadsföretaget, vilkets genomförande förutsätter
viss ändring i gällande stadsplan, hava beräknats till 140,000 kronor.
Arbetet med den föreslagna byggnaden anses med hänsyn till den för montering
av den nya stationen erforderliga tiden böra påbörjas så snart ske kan
under år 1937. De för byggnadsföretaget erforderliga anslagsmedlen skulle
därför nu i sin helhet anvisas.

Utskottet. Under erinran, att erforderlig ändring av stadsplanen bör hava utverkats
före igångsättandet av ifrågavarande byggnadsföretag, får utskottet, med
tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,

att riksdagen må till telefonstationsbyggnad i Råsunda för
budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 140,000
kronor, att utgå av lånemedel.

9:o) Inköp för telegrafverkets räkning av vissa tomter i Lännersta i
Stockholms län. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9, sid.
34 och 35) — vilket avser inköp för telegrafverkets räkning av ett tomtområde
i Lännersta för den nya telefonstationsbyggnad, som blir erforderlig,
när de nu manuella telefonstationerna i Lännersta, Bo och Gustavsvik samt
delvis också stationen i Skuru enligt den för automatisering av telefonnätet
inom Stockholms förorter uppgjorda planen sammanföras till en för nu
avsedda stationsområden gemensam automatstation — hemställer utskottet,

att riksdagen må till inköp för telegrafverkets räkning av
vissa tomter i Lännersta i Stockholms län för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 2,800 kronor, att
utgå av lånemedel.

10 :o) Ny kontorsbyggnad vid telegrafverkets verkstad i Nynäshamn.

Kungl. Maj:t har (punkt 10, sid. 35) föreslagit riksdagen att till ny kontorsbyggnad
vid telegrafverkets verkstad i Nynäshamn för budgetåret 1937/
1938 anvisa ett reservationsanslag av 279,000 kronor.

Till ifrågavarande byggnadsföretag, som beräknats draga en kostnad av

479,000 kronor, hava för det nu löpande budgetåret anvisats 200,000 kronor.
Vid beviljandet av detta anslag förutsattes återstoden av det erforderliga
anslagsbeloppet skola utgå under budgetåret 1937/1938.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Majlis förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till ny kontorsbyggnad vid telegrafverkets
verkstad i Nynäshamn för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett reservationsanslag av 279,000 kronor, att utgå av lånemedel.

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

liro) Telefonstationsbyggnad i Norrköping. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 11, sid. 35) om anvisande av återstoden av det för
ifrågavarande byggnadsföretag planenligt erforderliga beloppet hemställer
utskottet,

att riksdagen må till telefonstationsbyggnad i Norrköping
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av

420,000 kronor, att utgå av lånemedel.

12 :o) Inköp för telegrafverkets räkning av fastighet i Jönköping. Kungl.
Majit har föreslagit riksdagen (punkt 12, sid. 36) att, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, till inköp för telegrafverkets räkning av fastighet i Jönköping
för budgetåret 1937/1938 beräkna ett reservationsanslag av 115,000
kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 22 januari
1937 dagtecknad proposition, nr 51, föreslagit riksdagen att dels till inköp
för telegrafverkets räkning av fastighet i Jönköping för budgetåret 1937/1938
anvisa ett reservationsanslag, att utgå av lånemedel, av 115,000 kronor, dels
ock medgiva, att i samband med förvärvet av angivna fastighet ett i statsrådsprotokollet
omförmält markbyte må äga rum.

Enligt den föreliggande utredningen måste inom en nära framtid ökade
lokaler beredas postkontoret i Jönköping. Då post- och telegrafverkets lokaler
därstädes ansetts såvitt möjligt jämväl i fortsättningen böra vara inrymda
i gemensam byggnad, har den erforderliga lokalutvidgningen befunnits
lämpligast böra ske genom en tillbyggnad till det nuvarande, vid Järnvägstorget
belägna post- och telegrafhuset. Det nu framlagda förslaget innebär,
att den till stationsfastigheten gränsande tomten nr 3 i kvarteret Granen
skulle inköpas för ett belopp av 115,000 kronor samt att i samband därmed
södra delen av nämnda tomt skulle utbytas mot norra delen av tomten
nr 1 i samma kvarter, varigenom i telegrafverkets ägo skulle komma en
sammanhängande tomt utmed Järnvägstorget.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Majits förevarande
förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) till inköp för telegrafverkets räkning av fastighet i
Jönköping för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 115,000 kronor, att utgå av lånemedel;

b) medgiva, att i samband med förvärvet av nämnda fastighet
det i statsrådsprotokollet omförmälda markbytet må
äga ruin.

13:o) Tillbyggnad till tclcfonsiationsbyggnadcn i Hälsingborg. Kungl.
Majit bar (punkt 13, sid. 36—38) föreslagit riksdagen att för tillbyggnad till
telefonstationsbyggnaden i Hälsingborg för budgetåret 1937/1938 anvisa ett
reservationsanslag av 200,000 kronor.

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Den nuvarande manuella telefonstationen i Hälsingborg har beräknats räcka
allenast till utgången av år 1940, då den är avsedd att ersättas med en
automatisk station. En större tillbyggnad till den nuvarande stationsbyggnaden
har befunnits erforderlig för den nya stationen. Därest denna tillbyggnad,
för vilken tidigare förvärvats erforderlig tomtmark, skall hinna fullbordas
inom sådan tid, att den nya automatanläggningen kan försättas i driftfärdigt
skick till den beräknade tiden för dess ianspråktagande, måste byggnadsarbetena
påbörjas redan under år 1937. Enligt det nu framlagda byggnadsförslaget
skulle tillbyggnaden, till vilken ritningar uppgjorts av professorn
Ch. Lindholm, uppföras i fyra våningar, jämte vind och källare. I samband
därmed skulle uppföras ett mindre garage samt vidare anordnas källare
under en del av gården ävensom ett gasskyddsrum under garaget.

Förslagets genomförande har beräknats draga en sammanlagd kostnad av

420,000 kronor. Av nämnda belopp skulle 200,000 kronor nu anvisas.

Utskottet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förevarande förslag och hemställer,

att riksdagen må för tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden
i Hälsingborg för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 200,000 kronor, att utgå av lånemedel.

14 :o) Inköp för telegrafverkets räkning av tomt i Hagfors. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14, sid. 38 och 39), enligt vilket
för telegrafverkets räkning skulle inköpas tomt för uppförande av en nybyggnad
i Hagfors, avsedd att inrymma inom de närmaste åren erforderliga
nya lokaler för telefonstationen och postexpeditionen därstädes, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till inköp för telegrafverkets räkning av
tomt i Hagfors för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 1,900 kronor, att utgå av lånemedel.

15:o) Telefonstationsbyggnad i Bollnäs. Kungl. Majit har (punkt 15,
sid. 40—43) föreslagit riksdagen att till telefonstationsbyggnad i Bollnäs för
budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 177,000 kronor.

Enligt föreliggande förslag skulle å en jämlikt beslut av 1935 års riksdag
för ändamålet inköpt tomt uppföras en för telefon- och telegrafstationen samt
postkontoret i Bollnäs gemensam byggnad med utrymmen jämväl för överliggningsrum
för järnvägspostpersonalen. Byggnaden, till vilken ritningar uppgjorts
av länsarkitekten S. Häggbom, skulle uppföras av tegel i tre våningar
jämte källarvåning. Byggnadsföretaget, vilkets genomförande förutsätter viss
ändring av gällande stadsplanebestämmelser, har beräknats draga en kostnad
av 377,000 kronor, däri även ingå kostnaderna för anordnande i omedelbar
anslutning till den nya byggnaden av ett garage.

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förevarande förslag om uppförande för
post- och telegrafverken av en gemensam byggnad i Bollnäs, inrymmande
jämväl överliggningsrum för järnvägspostpersonalen. Vad byggnadsstyrelsen
i avgivet yttrande över byggnadsförslaget uttalat i fråga om ordnandet av
den del av byggnadstomten, som för närvarande icke skulle bebyggas, samt
beträffande den arkitektoniska utformningen av gatufasaden till det garage,
som är avsett att anordnas i omedelbar anslutning till den föreslagna byggnaden,
torde, på sätt departementschefen framhållit, böra tagas under övervägande
i samband med den slutliga fastställelsen av det för byggnadsföretaget
uppgjorda ritningsförslaget. Utskottet förutsätter härvid i likhet med
departementschefen, att dessa frågor skola kunna ordnas utan att därav
föranledes någon kostnadsökning.

De för byggnadsföretaget erforderliga anslagsmedlen, 377,000 kronor, äro
avsedda att fördelas på två budgetår, varvid 177,000 kronor nu skulle anvisas.

Med åberopande av vad sålunda anförts får utskottet, under erinran att
erforderlig ändring i gällande stadsplanebestämmelser bör hava utverkats
före byggnadsarbetenas igångsättande, hemställa,

att riksdagen må till telefonstationsbyggnad i Bollnäs för
budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 177,000
kronor, att utgå av lånemedel.

16:o) Inköp för telegrafverkets räkning av tomt i Sollefteå. Kungl.
Majit har (punkt 16, sid. 43 och 44) föreslagit riksdagen att till inköp för
telegrafverkets räkning av tomt i Sollefteå för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett reservationsanslag av 16,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

Med hänsyn till vad telegrafstyrelsen anfört i fråga om behovet inom de
närmaste åren av ny telefonstationsbyggnad i Sollefteå synes det förenligt
med god förtänksamhet att, därest lämpligt tillfälle därtill erbjudes, i god
tid förvärva för ändamålet erforderlig tomtmark. Enligt vad jag inhämtat
disponerar postkontoret i staden sedan hösten 1935 en i privat fastighet för
tio år förhyrd lokal, som anses väl lämpad för sitt ändamål. För postverkets
del erfordras alltså icke under de närmaste åren nya postkontorslokaler.
Den tomt, nr 5 i kvarteret Jämten, örn vars förvärvande telegrafstyrelsen
nu framlagt förslag, har emellertid ett även från postal synpunkt
lämpligt läge, varför postkontoret, om nämnda tomt förvärvas, framdeles
skulle kunna förläggas till samma fastighet som telegrafverkets lokaler, vilket
i och för sig torde vara önskvärt. På grund härav och då jag i likhet med
byggnadsstyrelsen icke funnit anledning lill erinran mot den föreslagna köpeskillingen,
16,000 kronor, vill jag tillstyrka bifall till den föreliggande framställningen.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Majits förevarande förslag, hemställer,

att riksdagen må lill inköp för telegrafverkets räkning av
tomt i Sollefteå för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 16,000 kronor, att utgå av lånemedel.

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

17 :o) Garagebyggnad inom telegrafverkets fastighet i Östersund. Kungl.
Majit har (punkt 17, sid. 45—47) föreslagit riksdagen att till garagebyggnad
inom telegrafverkets fastighet i Östersund för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett reservationsanslag av 127,000 kronor.

Inom telegrafverkets fastighet i Östersund, vilken inrymmer såväl telegrafoch
telefonstation samt linjeexpedition som postkontor, äro även anordnade
vissa garageutrymmen, avsedda för den Östersund berörande postdiligenstrafiken.
På grund av diligens trafikens utveckling hava emellertid sistnämnda
utrymmen numera blivit otillräckliga. Jämväl anordningarna i övrigt för
diligenstrafikens bedrivande äro otillfredsställande, i det att utväxlingen av
post och resande måste förläggas till telegrafhusgården. I syfte att kunna
bereda ökade utrymmen för postdiligenstrafiken anvisade 1935 års riksdag
140,700 kronor till inköp för telegrafverkets räkning av den till stationsfastigheten
gränsande tomten nr 3 i kvarteret Postiljonen. Enligt föreliggande
förslag skulle nu för avhjälpande av nyss berörda brister anordnas
garage jämte väntrum och lokal för paketmottagning i en källarvåning å
nämnda tomt, därvid arbetena skulle så utföras, att framtida påbyggnad för
utökning av post- och telefonstationslokalerna skulle kunna ske utan särskild
förstärkning av källarvåningen. En mindre del av den blivande bottenvåningen
skulle dock redan nu utföras i syfte att bereda utrymmen för
kaféservering för omnibuspassagerarna. Det föreslagna byggnadsföretaget
har beräknats draga en kostnad av 127,000 kronor.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till garagebyggnad inom telegrafverkets
fastighet i Östersund för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 127,000 kronor, att utgå av lånemedel.

18:o) Telefonstationsbyggnad i Boden. Kungl. Majit har (punkt 18, sid.
47) föreslagit riksdagen att till telefonstationsbyggnad i Boden för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 285,000 kronor.

Kostnaderna för ifrågavarande byggnad, i vilken avses skola inrymmas
lokaler jämväl för postkontoret å platsen, hava beräknats till 485,000 kronor.
Härav hava för innevarande budgetår anvisats 200,000 kronor. Nu
begäres anvisande av resterande anslagsbelopp eller 285,000 kronor.

Utskottet. Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Majits förevarande
förslag, hemställer,

att riksdagen må till telefonstationsbyggnad i Boden för
budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 285,000
kronor, att utgå av lånemedel.

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

19:o) Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende. Kungl.
Maj:t har (punkt 19, sid. 47—52) föreslagit riksdagen att till fortsatt utveckling
av statens telefon- och telegrafväsende för budgetåret 1937/1938
anvisa ett reservationsanslag av 27,500,000 kronor.

I sin framställning om anslag till ifrågavarande ändamål för nästkommande
budgetår framhåller telegrafstyrelsen, hurusom omfattningen av telegrafverkets
rörelse under de senare åren oavbrutet stegrats, samt fortsätter: Denna

stegring har emellertid under år 1936 förstärkts i en omfattning,
som kommit att ställa mycket stora krav på telegrafverkets resurser i olika
hänseenden. Tillströmningen av nya abonnemang, som under åren 1934 och
1935 uppgick till 25,000 å 26,000, har under år 1936 ökats så kraftigt, att
hela ökningen för detta år torde komma att uppgå till omkring 44,000, vilket
antal med ungefär 50 procent överstiger den största abonnentökning,
som något år förekommit i telegrafverkets telefonnät. Även rikstrafiken ökas
alltjämt starkt.

Genom det av den kraftiga abonnentökningen framkallade^ snabbare ibruktagandet
av de reservmöjligheter, som funnits och alltid måste linnas i stationer
och nät, har det blivit nödvändigt att i osedvanligt stor utsträckning
förstärka telegrafverkets anläggningar av olika slag genom nät- och stationsutvidgningar,
framdragning av nya riksledningar och kablifiering i
ökad takt av större riks- och landsledningsstråk. Dessa arbeten måste igångsättas
snarast möjligt och detta så mycket hellre, som styrelsen alltjämt synes
ha att räkna med större abonnenttillströmning och trafik än som under
tidigare år varit vanligt.

På grund av anförda omständigheter samt med hänsyn till de stegringar
av löner och priser för råvaror, särskilt trä, koppar och bly, som inträtt under
år 1936, har telegrafstyrelsen funnit sig nödsakad att för nästkommande
budgetår begära betydligt större belopp till fortsatt utveckling av statens
telefon- och telegrafväsende än som erhållits under de senaste budgetåren.
Härom anför styrelsen:

Enligt uppgjord plan för riks kabelar bete na skall under år 1937
rikskabelanläggningen Stockholm—Sprängsviken fortsättas norrut över Örnsköldsvik
till Umeå, och skall en tidigare utlagd grenkabel till den äldsta
rikskabeln mellan Stockholm och Göteborg, framdragen från Enköping till
Krylbo, fortsättas från sistnämnda plats till Falun. Dessutom ingår i planen
utläggande av en kabel från Mellerud till norska gränsen, avsedd att anslutas
till en norsk kabelanläggning från Oslo. Genom sistnämnda kabelanläggning
kommer det sista blankledningsstråket av Norges internationella
telefonförbindelser att bliva kablifierat. Sammanlagda kostnaden för ifråga
varande tre kabelanläggningar uppgår till 8,300,000 kronor, varav 3,300,000
kronor kunna anses såsom kapitalökning och det återstående beloppet torde
böra bekostas av förnyelsefonden.

För nya bl an ka riksledningar erfordras ett belopp av 1,400,000
kronor.

För utvidgning av lokalnäten har styrelsen beräknat det behövliga
anslagsbeloppet till 17,300,000 kronor, varav för nya abonnenter
8,000,000 kronor, för nya blanka landsledningar 800,000 kronor, för landskablar
1,000,000 kronor, för nätarbeten och stationsutvidgningar 3,500,000

Hillring till riksdagens protokoll 1037. 6 sami. Nr 9. 2

18 Statsutskottets utlåtande Nr 9.

kronor samt för nya växelstationer och oförutsedda arbeten 4,000,000 kronor.

För nya radiostationer bör slutligen beräknas ett belopp av

500.000 kronor.

För nästkommande budgetår skulle alltså för de nied förevarande anslag
avsedda ändamålen erfordras sammanlagt (3,300,000 -f 1,400,000 +

17.300.000 + 500,000) 22,500,000 kronor.

Under samma anslag skulle därjämte för arbeten, som äro avsedda att
utföras eller påbörjas före ingången av budgetåret 1937/1938, anvisas ett
tilläggsbelopp av 5,000,000 kronor, med vilket belopp de tidigare för ända
målet anvisade medlen befunnits böra förstärkas i anledning av de förutnämnda
stegringarna av arbetslöner och råvarupriser samt på grund av den
opåräknat kraftiga abonnentökningen under år 1936.

Anslaget skulle alltså uppföras med tillhopa (22,500,000 + 5,000,000)

27.500.000 kronor.

Utskottet. För utvecklingen av statens telefon- och telegrafväsende hava anvisats för
1935/1936 15,000,000 och för 1936/1937 15,600,000 kronor. I jämförelse härmed
företer nu begärda belopp 27,500,000 kronor en avsevärd stegring. Även
om 5,000,000 kronor äro att i verkligheten betrakta som tilläggsanslag till
innevarande budgetårs anslag, överstiger dock återstoden 22,500,000 kronor
vad som under senare år anvisats.

Vid anslagsfrågans bedömande måste dock beaktas, att svenska telefonväsendet
för närvarande utvecklas synnerligen kraftigt. Detta gäller såväl samtalstrafiken
i allmänhet som också och alldeles särskilt abonnenttillströmningen.
Nettoökningen av antalet abonnemang under januari månad 1937
har varit över 10 procent större än under januari månad 1936 och överträffar
med icke mindre än 60 procent januari månad 1935, vilken dock var
att betrakta som en i här berörda avseenden ganska normal månad. Vid 1934
års utgång uppgick antalet telefonapparater till cirka 600,000 för hela riket,
ökningen under år 1935 uppgick till 26,000 och under år 1936 till ej mindre
än 44,266. Mot dessa siffror må sättas siffrorna för närmast tidigare år,
nämligen 1931: 24,000, 1932: 17,000, 1933: 13,000 och 1934: 25,000. Enligt
de uppgifter som utskottet sålunda och i övrigt från telegrafstyrelsen inhämtat,
anser sig styrelsen böra räkna med att de senaste årens rekordmässiga
abonnenttillströmning alltjämt under den närmaste tiden skall fortfara. Redan
under hösten 1937 torde antalet till telegrafverket anslutna telefonapparater
uppnå siffran 700,000.

För belysning av storleken av de kapitalutlägg, som krävas för att möta en
dylik kraftig utveckling, må erinras, att varje telefonapparat i det nuvarande
svenska telefonnätet beräknas representera ett anläggningsvärde av cirka 540
kronor, vilket för 10,000 apparater ger ett värde av över 5,000,000 kronor.

Såsom utskottet tidigare framhållit har det gynnsamma ekonomiska resultat,
som telegrafverket under en följd av år lämnat, till en ej ringa del varit
avhängigt av att verkets tekniska utrustning, till gagn också för landets sam -

Statsutskottets utlåtande Nr 9. 19

färdsel och ekonomiska liv, förmått motsvara en växande trafiks alltjämt
stegrade krav.

Från nu angivna utgångspunkter vill utskottet tillstyrka, att förevarande
anslag uppföres med det av telegrafstyrelsen begärda och av Kungl. Maj:t
äskade beloppet 27,500,000 kronor, varav 5,000,000 kronor till arbeten, som
äro avsedda att utföras eller påbörjas före innevarande budgetårs utgång. Utskottet,
som i likhet med departementschefen förutsätter, att telegrafstyrelsen
icke skall erhålla rätt att lyfta sistnämnda belopp före ingången av budgetåret
1937/1938 utan allenast, så snart ifrågavarande anslag beviljats av riksdagen,
lämnas bemyndigande att vidtaga erforderliga åtgärder för påbörjande
av de arbeten, för vilka det äskade tilläggsbeloppet är avsett, hemställer alltså,

att riksdagen må till fortsatt utveckling av statens telefonoch
telegrafväsende för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 27,500,000 kronor, att utgå av lånemedel.

20:o) Radioanläggningar för luftfarten. Kungl. Majit har (punkt 20,
sid. 52—56) föreslagit riksdagen att till radioanläggningar för luftfarten för
budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 92,000 kronor.

På grund av det långa avståndet Stockholm—Malmö kunna, enligt vad utredningen
i ärendet giver vid handen, under en del av färden mellan nämnda
orter svårigheter möta att från luftfartygen nå förbindelse med de nuvarande
markradiostationerna. Tillkomsten av den nedan omförmälda radiostationen
i Norrköping uppgives visserligen medföra en förbättring härutinnan.
1 trafiksäkerhetens intresse har det emellertid befunnits erforderligt att anordna
ytterligare en mellanstation för att trygga den''kontinuerliga radioförbindelsen
med luftfartygen. Förslag framlägges nu om anordnande av en
sådan station i Småland, ungefär mitt emellan Norrköping och Malmö, för
en beräknad kostnad av 85,000 kronor, vilket belopp, i överensstämmelse med
vad tidigare tillämpats, skulle anvisas såsom kapitalökningsanslag till telegrafverket.

Under förevarande anslag skulle därjämte inräknas ett belopp av 7,500
kronor för täckande av återstående kostnad för anordnande — i och för
centralisering och förbilligande av väderlekstjänsten för luftfarten — av teletypeförbindelse
mellan, å ena sidan statens meteorologisk-hydrografiska anstalts
väderleksradiostation vid Bromma flygplats samt, å andra sidan, anstalten
och flygstationen i Malmö. För angivna ändamål hava tidigare anvisats
7,000 kronor av det för budgetåret 1935/1936 såsom kapitalökningsanslag
till telegrafverket uppförda anslaget till radioanläggning för Bromma
flygplats.

Kungl. Majit har slutligen föreslagit, att av sistnämnda anslag skulle få
användas ett belopp av 7,000 kronor för permanent ordnande av Norrköpings
markradio. Beloppet är avsett för täckande av köpeskillingen för en tidigare
för Bromma flygplats avsedd radiopejlanläggning, som nu är uppställd vid
Norrköping för utprovning.

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

För radioanläggningar för luftfarten skulle således för nästkommande
budgetår erfordras en medelsanvisning av sammanlagt (85,000 + 7,500 =)
92,500 kronor eller, i avrundat tal, 92,000 kronor.

Utskottet, Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till radioanläggningar för luftfarten för
budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 92,000
kronor, att utgå av lånemedel.

Statens järnvägar.

21 :o) Anordnande av nya lastspår vid Stockholms södra station. Med

tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21, sid. 57 och 58) — enligt vilket
för tillgodoseende av den särskilt genom Kooperativa förbundets vagnslaströrelse
ökade lastvagnstrafiken vid Stockholms södra station skulle för
en beräknad kostnad av 75,000 kronor anordnas två nya lastspår vid nämnda
station med en sammanlagd spårlängd av 300 meter, motsvarande plats för
33 vagnar — hemställer utskottet,

att riksdagen må till anordnande av nga last spår vid Stockholms
södra station för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 75,000 kronor, att utgå av lånemedel.

22 :o) Utvidgning av spårsystemet vid Göteborgs centralstation. Kungl.
Maj:t har (punkt 22, sid. 59 och 60) föreslagit riksdagen att till utvidgning
av spårsystemet vid Göteborgs centralstation för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

För belysande av den sedan år 1930 inträffade trafikökningen vid Göteborgs
centralstation har järnvägsstyrelsen åberopat följande siffror beträffande
trafiken under juli månad åren 1930, 1935 och 1936.

I 1930 1935 1936

Antalet expedierade tåg ........ 5,101 5,691 5,966

» försålda biljetter ........ 112,881 114,537 118,060

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

Av utredningen framgår, att trafiken vid Göteborgs centralstation redan
fått sådan omfattning att en utökning av plattformsspårens antal är nödvändig,
om trafikens nöjaktiga avveckling skall säkerställas, särskilt vid högtrafiktillfällen
eller mera avsevärda rubbningar i tågtrafiken. Härtill kommer
att efter elektrifieringen av Västkust- och Boråsbanorna en ytterligare
stegring av tågantalet vid stationen är att emotse. Jag anser mig därför
böra tillstyrka järnvägsstyrelsens framställning om anvisande av medel för

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

anordnande av två nya plattformsspår jämte tillhörande plattformer. Kostnaderna
för dessa arbeten hava beräknats till 600,000 kronor, därav emellertid
100,000 kronor enligt järnvägsstyrelsen avse sådana arbeten, för vilka
kostnaderna böra bestridas av förnyelsefondsmedel. Häremot har jag icke
funnit anledning till erinran.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, hemställer,

att riksdagen må till utvidgning av spårsgstemet vid Göteborgs
centralstation för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 500,000 kronor, att utgå av lånemedel.

23:o) Gångbroar och gångtunnlar. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 23, sid. 60 och 61) och under erinran, att riksdagen till gångbroar
och gångtunnlar — vilka anordningar äro av stor betydelse för trafiksäkerheten,
särskilt vid bangårdar med stark tåg- och persontrafik — tidigare
anvisat 50,000 kronor för vart och ett av budgetåren 1925/1926—1930/1931
och 100,000 kronor för vart och ett av budgetåren 1931/1932—1934/1935,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till gångbroar och gångtunnlar för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 150,000 kronor,
att utgå av lånemedel.

24:o) Förberedande arbeten för dubbelspårsanläggning mellan Järna

och Katrineholm. Kungl. Majit har (punkt 24, sid. 61—70) föreslagit riksdagen
att till förberedande arbeten för dubbelspårsanläggning mellan Järna
och Katrineholm för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av

1,300,000 kronor.

Arbetena på ifrågavarande dubbelspårsanläggning skulle tillsvidare begränsas
till att avse terrassering, broar, trummor, viss ballastning m. m.,
d. v. s. anläggningar, vilkas tillkomst icke föranleder ökad banunderhållskostnad
inom statens järnvägars driftkostnadsstat, under den tid anläggningarna
i avvaktan ligga oanvända.

Under förutsättning att angivna begränsning iakttoges, har järnvägsstyrelsen
ansett väl försvarligt och överensstämmande med god samhällshushållning,
att dubbelspårsanläggningen Järna—Katrineholm igångsattes så
snart sig göra läte i syfte att därvid tills vidare binda de i och med slutförandet
av inlandsbanebygget ledigblivna byggnadsarbetare, vilka vid entledigandet
räknade minst 10 tjänstår, i den mån desamma icke lämpligen
kunde finna placering vid andra statens järnvägars byggnadsarbeten. Storleken
av den arbetsstyrka, med vilken vid en sådan anordning, som här
sagts, kunde vara att för de närmare åren räkna för nämnda dubbelspårsbyggnad,
komme att bliva beroende av ett flertal omständigheter, bland vilka

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

särskilt märktes dels det tempo, vari en eventuellt fortsatt banelektrifiering
kunde komma att bedrivas, dels vilka åtgärder statsmakterna kunde komma
att vidtaga i anledning av järnvägsstyrelsens framställning den 4 april 1936
om beredande av bland annat förtidspension åt arbetare vid statens järnvägsbyggnader.
Järnvägsstyrelsen hade för instundande budgetår preliminärt
räknat med att vid dubbelspårsbyggnaden skulle behöva sysselsättas något
mindre än 300 man —- av de c:a 500, som fyllde förut angivna villkor i
fråga örn tjänstetid — och att anslagsbehovet skulle uppgå till 1,300,000 kronor.

Järnvägsstyrelsens förslag utmynnar i en hemställan örn anslag till förberedande
arbeten för dubbelspårsanläggning å sträckan Järna—Katrineholm,
därvid styrelsen emellertid förutsätter, att det begärda beloppet, 1,300,000
kronor, icke skall komma att belasta statens järnvägars lånekapital, i varje
fall icke förr än vid den tidpunkt, då färdigställandet av dubbelspåret befinnes
nödvändigt med hänsyn till järnvägsdriften.

Beträffande finansieringen av de erforderliga anslagsmedlen har i statsverkspropositionen
föreslagits att anslag till ifrågavarande ändamål för nästa
budgetår anvisas att utgå av andra statsinkomster än lånemedel.

Utskottet. Förevarande förslag örn vissa förberedande arbeten för en dubbelspårsanläggning
Järna—Katrineholm har i första hand tillkommit för att underlätta
avvecklingen av den, enligt järnvägsstyrelsens vitsord, örn statens järnvägar
väl förtjänta arbetarkår, som varit anställd vid de nu så gott som helt
avslutade järnvägsbyggnaderna. Anläggningen bör emellertid också betraktas
som ett av trafikutvecklingen betingat arbete. I detta avseende har av
järnvägsstyrelsen framhållits, att de svenska stambanorna i stor utsträckning
alltjämt trafikeras som enkelspåriga, trots att inom det internationella järnvägsväsendet
ett andra spår rätt allmänt anses höra till en huvudlinjes
standardutrustning.

Under erinran att arbetena äro avsedda att lämpas efter behovet av arbetstillfällen
för ovannämnda för äldre arbeten kvarstående järnvägsarbetare
får utskottet tillstyrka förslaget.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till förberedande arbeten för dubbelspårsanläggning
mellan Järna och Katrineholm för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 1,300,000 kronor,
att utgå av andra statsinkomster än lånemedel.

25:o) Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden. Kungl. Majit har
(punkt 25, sid. 70—73) föreslagit riksdagen att till fortlöpande förstärkning
av spåröverbyggnaden för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 3,800,000 kronor.

Till fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden har för innevarande
budgetår anvisats ett anslag å 1,550,000 kronor, varjämte för samma ända -

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

mål upptagits ett belopp av 3,100,000 kronor å statens järnvägars förnyelsefonds
stat för kalenderåret 1936. Av förnyelsefondsmedlen äro 500,000 kronor
avsedda för viss utökning av den normala omfattningen av rälsutbytena
i ändamål att tillhandahålla begagnade räler från statens järnvägars linjer
för järnvägen Ulricehamn—Jönköping.

För budgetåret 1937/1938 respektive, i vad avser förnyelsefondsmedel,
kalenderåret 1937 hava spårförstärkningsarbetena beräknats draga en total
kostnad av 6,400,000 kronor.

Järnvägsstyrelsen har rörande beräkningen av angivna belopp anfört följande: Under

trycket av den kommunikationstekniska utvecklingen måste de sedan
åtskilliga åt målmedvetet pågående arbetena med förstärkning av spåröverbyggnaden
å vissa elektrifierade huvudlinjer, nämligen Stockholm—
Göteborg, Järna—Malmö, Katrineholm—Åby, Göteborg—Arlöv, Krylbo
Mjölby och Stockholm—Krylbo, nu fullföljas i snabbare takt än hittills.
Ifrågavarande arbeten, genom vilka möjliggjordes en ökning av maximihastigheten
till 100 km/tim., borde slutföras snarast; styrelsen hade tänkt
sig, att detta borde få ske åtminstone inom de närmaste fem åren. För vinnande
av detta mål behövde det totala anslagsbeloppet för spårförstärkningar
höjas till 6,500,000 kronor per år.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot den av järnvägsstyrelsen
framlagda och av departementschefen förordade planen för ifrågavarande
arbetens bedrivande, tillstyrker, att för budgetåret 1937/1938 respektive,
i vad avser förnyelsefondsmedel, kalenderåret 1937 medel ställas till förfogande
för ändamålet till ett belopp av sammanlagt 6,400,000 kronor.

Av angivna belopp skulle enligt hittills tillämpade grunder 2,400,000 kronor
anvisas å riksstaten, medan återstående 4,000,000 kronor skulle utgå av
förnyelsefondsmedel. Järnvägsstyrelsen har emellertid ifrågasatt, att den
andel, varmed förnyelsefonden enligt åsyftade grunder skulle deltaga i den
sammanlagda kostnaden för spårförstärkningsarbetena, för ifrågavarande
femårsperiod skulle minskas med tillhopa 7,000,000 kronor eller 1,400,000
kronor per år. Sagda belopp, 7,000,000 kronor, anses i huvudsak motsvara
den andel av förnyelsefonden, vilken tidigare tagits i anspråk för sådana
arbeten, som inneburit en ökning av banans kapacitet och vilka enligt nuvarande
ordning skolat bestridas med kapitalökningsmedel.

Såsom departementschefen framhållit torde det ej vara lämpligt att, innan
pågående utredning rörande användningen av affärsverkens förnyelsefonder
avslutats, taga definitiv ställning till frågan örn huru kostnaden för de nu
ifrågavarande arbetena i sin helhet skall fördelas mellan förnyelsefonds- och
kapitalökningsmedel. Utskottet Ilar emellertid i likhet med departementschefen
funnit järnvägsstyrelsens härutinnan framlagda förslag kunna i avvaktan
på resultatet av berörda utredning läggas till grund för bestämmandet
av det erforderliga anslaget för nästa budgetår. I enlighet härmed skulle
å riksstaten uppföras ett anslag å 3,800,000 kronor, varjämte av förnyelsefondsmedel
skulle för år 1937 få disponeras ett belopp av 2,600,000 kronor,

Utskotta.

2» Statsutskottets utlåtande Nr 9.

motsvarande den nuvarande årliga avsättningen till fonden å ifrågavarande
konto.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må till fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 3,800,000 kronor, att utgå av lånemedel.

26:o) Skenfria vägkorsningar m. ni. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 26, sid. 73), som avser anvisande av samma belopp som för nu
löpande budgetår beviljats för ifrågavarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till skenfria vägkorsningar m. m. för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 200,000
kronor, att utgå av lånemedel.

27:o) Växel- och signalsäkerhetsanläggningar. Kungl. Majit har (punkt
27, sid. 73 och 74) föreslagit riksdagen att till växel- och signalsäkerhetsanläggningar
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000
kronor.

Utskottet. Enligt av järnvägsstyrelsen framlagd plan skulle för ett fortsatt utförande
av växel- och signalsäkerhetsanläggningar i syfte att kunna nöjaktigt tillgodose
stegrade krav på täta och snabba tågförbindelser utan eftersättande
av trafiksäkerheten eller oproportionerlig ökning av driftkostnaderna erfordras
en medelsanvisning av 1,000,000 kronor för vart och ett av budgetåren
1937/1938—1941/1942. I anslutning härtill äskas nu för nästkommande
budgetår ett anslag av 1,000,000 kronor, vilket belopp med 500,000 kronor
understiger det anslag, som beviljats för ändamålet för innevarande budgetår.

Utskottet, som tillstyrker, att anslaget uppföres med av Kungl. Majit äskat
belopp, hemställer,

att riksdagen må till växel- och signalsäkerhetsanläggningar
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor, att utgå av lånemedel.

28:o) Telefonledningar och kabelarbctcn. Under åberopande av den i
ärendet förebragta utredningen (sid. 74 och 75) och med tillstyrkande av
Kungl. Majits förslag (punkt 28) hemställer utskottet,

att riksdagen må till telefonledningar och kabelarbeten
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av

200,000 kronor, att utgå av lånemedel.

29:o) Elektriska belysningsanläggningar. Med tillstyrkande av Kungl.
Majits förslag (punkt 29, sid. 75 och 76), som avser beviljande av medel till
utvidgning av befintliga belysningsanläggningar och till nya sådana, för

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

vilka elektrisk ström kan erhållas från statens järnvägars eget elektrifieringsnät,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till elektriska belgsningsanluggningar för
budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 50,000
kronor, att utgå av lånemedel.

30 :o) Fortsatt elektrifiering av statsbanorna. Beträffande Kungl. Maj-.ts
förslag (punkt 30, sid. 76) örn beräknande av ett anslag på 12,000,000 kronor
till fortsatt elektrifiering av statsbanorna — i vilket avseende särskild
proposition förebådats — kommer utskottet alt framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande; vilket härigenom

anmäles.

31 :o) Anskaffning av elektriska lokomotiv in. m. Kungl. Maj:t har
(punkt 31, sid. 77—80) föreslagit riksdagen medgiva, att av besparingar å
anslag till elektrifiering av banorna Stockholm—Krylbo—Ånge och Örebro
-—Krylbo, till elektrifiering av banorna Göteborg—Malmö och Ängelholm—
Hälsingborg samt till elektrifiering av banorna Laxå—Charlottenberg, Södertälje
södra—Eskilstuna med bilinjer och Uppsala—Gävle ett sammanlagt belopp
av högst 2,800,000 kronor må användas för anskaffning av elektriska
lokomotiv och omformaraggregat i huvudsaklig överensstämmelse med det
förslag, som i statsrådsprotokollet angivits.

De hittills beslutade elektrifieringsföretagen äro nu så nära sin fullbordan,
att vid årsskiftet 1937/1938 samtliga nu ifrågavarande linjer beräknas öppnade
för elektrisk drift.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, uppgår numera summan av
de beräkneliga besparingarna å de under senare år utförda järnvägselektrifieringarna
till ej mindre än 14,125,000 kronor. Av denna besparing hava genom
skilda beslut av statsmakterna disponerats sammanlagt 10,900,000 kronor,
varför ett odisponerat belopp av 3,225,000 kronor för närvarande kan
beräknas stå till förfogande.

Av sistnämnda belopp har järnvägsstyrelsen i första hand begärt att få disponera
125,000 kronor lill täckande av merkostnad å den år 1934 beslutade
elektrifieringen av linjen Ästorp—Mölle. Enär elektrifieringsanslagen i
riksstaten äro uppförda under överrubriken »Nya byggnader och anläggningar
vid statens trafikerade järnvägar», torde emellertid medgivande till denna
medelsdisposition icke behöva utverkas av riksdagen utan synes Kungl.
Majit på grund av riksdagens år 1922 givna bemyndigande vara oförhindrad
att lämna järnvägsstyrelsen det i berörda hänseende begärda medgivandet.
Jag förutsätter i likhet med järnvägsstyrelsen, att för detta ändamål skall
tagas i anspråk erforderlig del av det å anslagen till elektrifiering av Malmölinjerna
återstående beloppet, 150,000 kronor; detta belopp kommer eljest att
vid utgången av innevarade budgetår jämlikt bestämmelserna rörande s. k.
äldre reservationsanslag i sin helhet omföras lill vederbörlig inkomsttitel.

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

Bortsett från nyssnämnda belopp av 150,000 kronor återstår alltså en odisponerad
besparing å elektrifieringsanslagen om 3,075,000 kronor. Järnvägsstyrelsens
föreliggande förslag avser att för inköp av 13 elektriska lokomotiv
och 3 omformaraggregat skulle tagas i anspråk (2,050,000 + 750,000)

2,800,000 kronor, medan återstoden av besparingen tills vidare skulle kvarstå
odisponerad i avvaktan å de definitiva sluträkningarna rörande elektrifieringskostnaderna.
Den sålunda föreslagna anskaffningen är erforderlig för
att å samtliga de linjer, beträffande vilka elektrifiering beslutats, möjliggöra
en trafik enligt tidtabeller, likvärdiga med dem som tillämpas å de redan
elektriskt drivna linjerna och lämpade efter nuvarande tågrörelse. Då jag
icke funnit anledning till erinran mot vad järnvägsstyrelsen anfört om behovet
av denna anskaffning eller mot det av styrelsen föreslagna sättet för densammas
finansiering, vill jag tillstyrka bifall till styrelsens framställning.
Emellertid torde i detta fall riksdagens medgivande till medelsdispositionen
böra utverkas.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förevarande förslag, hemställer,

att riksdagen må medgiva, att av besparingar å anslag till
elektrifiering av banorna Stockholm—Krylbo—Ånge oell
Örebro—Krylbo, till elektrifiering av banorna Göteborg—
Malmö och Ängelholm—Hälsingborg samt till elektrifiering
av banorna Laxå—Charlottenberg, Södertälje södra—Eskilstuna
med bilinjer och Uppsala—Gävle ett sammanlagt belopp
av högst 2,800,000 kronor må användas för anskaffning av
elektriska lokomotiv och omformaraggregat i huvudsaklig
överensstämmelse med det förslag, som i statsrådsprotokollet
angivits.

32:o) Dispositionsanslag för oförutsedda oell mindre arbeten. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 32, sid. 80 och 81), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp, som finnes uppfört för ändamålet å riksstaten
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till dispositionsanslag för oförutsedda och
mindre arbeten för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 500,000 kronor, att utgå av lånemedel.

33:o) Inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivare. Kungl. Majit har
(punkt 33, sid. 81 och 82) föreslagit riksdagen att till inlandsbanan mellan
Volgsjön och Gällivare för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 900,000 kronor.

Enligt förevarande förslag skulle till inlandsbanan mellan Volgsjön och
Gällivare, vilken beräknats bliva färdigställd och öppnad i hela sin sträckning
för allmän trafik under år 1937, nu anvisas slutanslag med 900,000 kronor,
vilket belopp med 600,000 kronor understiger det belopp, som vid beviljandet
av innevarande budgetårs anslag till banan beräknades bliva erforderligt
för nästkommande budgetår. Härefter skulle de medel som varit tillgäng -

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

liga för ifrågavarande banbygge komma att uppgå till sammanlagt 65,250,000
kronor.

Utskottet tillstyrker, att det av Kungl. Maj:t äskade beloppet, 900,000 kronor,
beviljas för banbyggets slutförande. Likaså tillstyrker utskottet, att beloppet
— i likhet med vad tidigare ägt rum — anvisas att utgå av andra statsinkomster
än lånemedel.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till inlandsbanan mellan Volgsjon och
Gällivare för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 900,000 kronor, att utgå av andra statsinkomster än
lånemedel.

34:o) Person- och resgodsvagnar. Kungl. Maj:t har (punkt 34, sid. 83—
85) föreslagit riksdagen att till person- och resgodsvagnar för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 1,400,000 kronor.

Enligt en tidigare för riksdagen framlagd plan för anskaffning av personoch
resgodsvagnar, avseende budgetåren 1935/1936—1938/1939, beräknades det
årliga medelsbehovet för ifrågavarande ändamål till 1,500,000 kronor, varav
hälften förutsattes skola utgå av kapitalökningsmedel och hälften av förnyelsefondsmedel.
Vid sin framställning om anslag för ändamålet för innevarande
budgetår fann sig emellertid järnvägsstyrelsen nödsakad föreslå en utökning
av den i angivna flerårsplan förutsedda vagnanskaffningen. För persontrafikens
behöriga tillgodoseende krävdes enligt styrelsens beräkningar
anskaffning av ytterligare ett 50-tal för f järrtrafik avsedda vagnar under budgetåret
1936/1937 för en beräknad kostnad av 2,900,000 kronor. I anslutning
härtill anvisades för budgetåret 1936/1937 ett kapitalökningsanslag å 1,450,000
kronor, medan återstående 1,450,000 kronor förutsattes skola täckas av förnyelsefondsmedel.

Järnvägsstyrelsen har nu framlagt ny plan för anskaffning av person- och
resgodsvagnar under en flerårsperiod, omfattande budgetåren 1937/1938—
1941/1942. Planens genomförande har beräknats draga en sammanlagd kostnad
av 12,000,000 kronor, vilken kostnad i överensstämmelse med hittills tilllämpad
praxis skulle till lika delar bestridas med förnyelsefondsmedel och
kapitalökningsmedel. Med hänsyn till väntad anskaffning av ny materiel folden
internationella trafiken har dock för nästa budgetår beräknats ett något
högre belopp än för de följande åren, nämligen 2,800,000 kronor. Fördelningen
å olika vagntyper av detta anslagsbelopp har beräknats bliva ungefär

följande:

1 restaurantvagn .............................. kronor 110,000

2 sittvagnar 2 klass............................ » 180,000

6 » 2 och 3 klass...................... » 510,000

13 » 3 klass............................ » 975,000

15 resgodsvagnar................................ » 450,000

5 internationella samtrafiksvagnar............. ■. ■_> 575,000

Summa kronor 2,800,000

Utskottet.

28 Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till person- och resgodsvagnar för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 1,400,000
kronor, att utgå av lånemedel.

35:o) Postvagnar. Kungl. Majit har (punkt 35, sid. 85 och 86) föreslagit
riksdagen att till postvagnar för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 210,000 kronor.

Järnvägsstyrelsen har beräknat behovet av medel för anskaffning av postvagnar
för budgetåren 1937—1942 till sammanlagt 2,000,000 kronor eller i
medeltal per år 400,000 kronor. Av sistnämnda belopp har beräknats belöpa
på ersättningsanskaffning 150,000 kronor, vilken kostnad är avsedd att bestridas
med förnyelsefondsmedel, och på nyanskaffning — betingad av den
oavbrutna stegringen i posttrafikens omfattning ävensom förutsebara förbättringar
— 250,000 kronor, vilket senare belopp skulle bestridas med å riksstaten
anvisade medel.

Vad budgetåret 1937/1938 beträffar skulle av kapitalökningsmedel behöva
anvisas 210,000 kronor, utgörande kostnaden för tre på grund av trafikens
tillväxt erforderliga kombinerade resgods- och postvagnar.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, hemställer,

att riksdagen må till postvagnar för budgetåret 1937/1938
anvisa ett reservationsanslag av 210,000 kronor, att utgå av
lånemedel.

36:o) Anläggningar och förlag för automobiltrafik. Kungl. Maj:t har
(punkt 36, sid. 86—90) föreslagit riksdagen att till anläggningar och förlag
för automobiltrafik för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 2,300,000 kronor.

Med bifall till av Kungl. Majit i 1935 års statsverksproposition (utgifter
för kapitalökning, bil. 3, punkt 33) framställt förslag anvisade riksdagen för
budgetåret 1935/1936 till anläggningar och förlag för automobiltrafik ett reservationsanslag
av 2,000,000 kronor. För samma ändamål har av riksdagen
för innevarande budgetår anvisats ett lika stort belopp.

Departementschefen har i ämnet anfört bland annat följande:

De skäl, vilka legat till grund för statsmakternas tidigare beslut att bereda
medel åt järnvägsstyrelsen för det ändamål, som hittills avsetts med förevarande
anslag, torde alltjämt äga giltighet. Jag vill därför tillstyrka, att
anslag för samma ändamål anvisas jämväl för nästkommande budgetår i
syfte att styrelsen skall bliva i tillfälle att fullfölja den i förevarande hän -

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

seende tillämpade kommunikationspolitiken. Denna politik har i stort sett
medfört ett gott ekonomiskt resultat för statens järnvägar. För allmänheten
hava genom trafikens rationalisering och ökat samarbete mellan järnväg
och landsvägstrafik flerstädes fördelar vunnits. I intet fall har, enligt vad
jag inhämtat, förhöjning av tidigare tillämpade befordringsavgifter ägt rum.

Beträffande medelsbehovet torde några mera exakta beräkningar icke
kunna förebringas, enär, såsom järnvägsstyrelsen framhåller, förvärven i
varje fall måste bliva beroende på förhandlingar och andra omständigheter,
vilka icke nu så långt i förväg kunna med säkerhet bedömas. Med hänsyn
till den vunna erfarenheten rörande användningen av hittills anvisade medel
bär jag emellertid ingen erinran mot det av styrelsen för nästa budgetår
beräknade beloppet å 2,000,000 kronor.

Under erinran att till förevarande belopp av 2,000,000 kronor skulle läggas
300,000 kronor för anskaffning av fordon å redan trafikerade linjer,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till anläggningar och förlag för automobiltrafik
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 2,300,000 kronor, att utgå av lånemedel.

Statens vattenfallsverk.

37:o) Ny; tilloppskanal till Trollhätte kraftstation. Kungl. Majit har
(punkt 37, sid. 93 och 94) föreslagit riksdagen att till ny tilloppskanal till
Trollhätte kraftstation för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 700,000 kronor.

Enligt för riksdagen tidigare framlagda beräkningar skulle, efter av 1936
års riksdag beslutad utvidgning av arbetet, totalkostnaden för ifrågavarande
tilloppskanal, med vilken avses att minska fallförlusten i tilloppet till kraftstationen,
belöpa sig till 2,800,000 kronor. Hittills hava för ändamålet anvisats
tillhopa 2,100,000 kronor. För anläggningens slutförande skulle alltså
planenligt erfordras ytterligare 700,000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Majits förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till ny tilloppskanal till Trollhätte kraftstation
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 700,000 kronor, att utgå av lånemedel.

38:o) Rcnsningsarbeten i Göta älv för huvudrcglering av Vänern. Kungl.
Majit har (punkt 38, sid. 94—96) föreslagit riksdagen att till rensningsarbeten
i Göta älv för huvudreglering av Vänern för budgetåret 1937/1938
anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Till ifrågavarande arbeten, vilka beräknats draga en kostnad av 2,400,000
kronor, hava hittills anvisats sammanlagt 1,000,000 kronor. Återstående belopp,

1.400.000 kronor, skulle enligt ursprungligen framlagd plan fördelas med

600.000 kronor på budgetåret 1937/1938 och med 800,000 kronor på budgetåret
1938/1939. Vattenfallsstyrelsen har emellertid hemställt, att för arbetenas
fortsättande under budgetåret 1937/1938 måtte anvisas ett anslag av
1,000,000 kronor.

Departementschefen har i anslutning härtill anfört följande:

Vattenfallsstyrelsens föreliggande förslag innebär alltså ett utförande av
arbetena i hastigare takt än från början tänkts och är framkommet i syfte
att på lämpligaste sätt utnyttja styrelsens arbetsmaskiner. Härmed förhåller
sig, enligt vad jag inhämtat, så, att de arbeten för upprensning av Huvudnäskanalen,
för vilka styrelsens stora grävmaskin nu användes, beräknas
bliva färdiga på sommaren 1937, då maskinen skall förflyttas till de omfattande
rensningsarbetena vid Haneström. Maskinen måste emellertid redan
på hösten 1938 tagas i anspråk för arbeten vid Stadsforsen, därest kraftstationsbygget
därstädes skall kunna planmässigt bedrivas. För att arbetena i
Göta älv, i den mån de äro beroende av nämnda maskin, skola hinna fullbordas
till sagda tid, beräknas det av styrelsen begärda anslaget erforderligt.
Med hänsyn till nu berörda förhållanden har jag icke funnit anledning till
erinran mot styrelsens förslag. I enlighet härmed skulle för nästkommande
budgetår anvisas 1,000,000 kronor under det för budgetåret 1938/1939 skulle
erfordras ett slutanslag av 400,000 kronor.

Utskottet. I syfte att möjliggöra den lämpligaste användningen av vattenfallsstyrelsens
arbetsmaskiner synas ifrågavarande arbeten böra bedrivas i den ökade
takt, som styrelsens av departementschefen förordade förslag innebär. Med
tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till rensningsarbeten i Göta älv för huvudreglering
av Vänern för budgetåret 1937/1938 anvisa ett
reservationsanslag av 1,000,000 kronor, att utgå av lånemedel.

39 :o) Kanal genom Huvudnäsön. Kungl. Maj:t har (punkt 39, sid. 96)
föreslagit riksdagen att till kanal genom Huvudnäsön för budgetåret 1937/
1938 anvisa ett reservationsanslag av 600,000 kronor.

Kostnaderna för ifrågavarande kanalanläggning hava beräknats till

1,200,000 kronor. Härav hava för innevarande budgetår anvisats 600,000
kronor. I anslutning till den för förra årets riksdag framlagda finansieringsplanen
begäres nu anvisande av återstående 600,000 kronor.

Utskottet. Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, hemställer,

att riksdagen må till kanal genom Huvudnäsön för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 600,000
kronor, att utgå av lånemedel.

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

40 :o) Påbyggnad av ställverkshuset vid Trollhätte kraftstation. Med

tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40, sid. 97), enligt vilket ställverksbyggnadens
vid Trollhätte kraftstation norra parti, som är utbyggt i
endast två våningar, skulle för beredande inom byggnaden av utrymme för
ett driftkontor påbyggas med en våning och härigenom erhålla samma höjd
som mittpartiet och södra delen av byggnaden, hemställer utskottet,

att riksdagen må till påbyggnad av ställverkshuset vid
Trollhätte kraftstation för budgetåret 1937/1938 anvisa ett
reservationsanslag av 80,000 kronor, att utgå av lånemedel.

41:o) Veckoreglering av Motala ström. Kungl. Maj:t har (punkt 41, sid.
97—99) föreslagit riksdagen att till veckoreglering av Motala ström för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

Kostnaden för ifrågavarande veckoreglering beräknades ursprungligen till

1,400,000 kronor. Sedan största delen av byggnadsarbetena för genomförande
av veckoregleringen numera slutförts och resterande arbeten samt skadeersättningar
bättre kunna överblickas, har det visat sig, att nämnda belopp,
vilket redan ställts till förfogande för ändamålet, kommer att överskridas
med omkring 100,000 kronor, till vilken merkostnad medel nu skulle anvisas.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

Beträffande orsaken till uppkomsten av den merkostnad, till vars täckande
anslag nu begäres, har jag från vattenfallsstyrelsen inhämtat, att kostnaden
för arbetena från början varit synnerligen svårbedömd, enär arbetenas
omfattning i vissa delar var obestämd. Sålunda visade det sig, att
fyra korsande broar måste byggas om, medan man ursprungligen beräknat
att några nämnvärda arbeten icke skulle behöva förekomma för två av
dem. Kostnaden för undervattensarbetena har varit i hög grad varierande
med hänsyn till markens starkt växlande och i allmänhet hårda beskaffenhet.
Med tillämpat utförande har priset växlat mellan 3 och 10 kronor per
kubikmeter.

Utskottet tillstyrker, att tilläggsanslag för täckande av uppkommen merkostnad
för genomförande av ifrågavarande veckoreglering anvisas med av
Kungl. Majit äskat belopp.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till veckoreglering av Motala ström för
budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 100,000
kronor, att utgå av lånemedel.

42:o) Utvidgning av Nykvarns kraftstation. Kungl. Majli har (punkt
42, sid. 99—102) föreslagit riksdagen att till utvidgning av Nykvarns kraftstation
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 230,000
kronor.

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

Alltsedan statens övertagande år 1930 av Nykvarns kraftstation i Motala
ström finnas vid stationen tre maskiner eller aggregat med en sammanlagd
vattenförbrukning av omkring 30 m3/sek., ävensom utrymme — s. k. sump
—- för installation av en fjärde maskin. För budgetåret 1935/1936 anvisades
ett anslag av 150,000 kronor till komplettering av anläggningarna vid kraftstationen
i syfte att möjliggöra ett utnyttjande jämväl för denna kraftstation
av den förbättrade vattenhushållningen i samband med genomförandet av
Motala ströms veckoreglering. Enligt framlagd plan skulle arbetena omfatta
dels installerande i nyssnämnda, vid kraftstationen redan befintliga
sump av en fjärde maskin för en vattenkonsumtion av 17.5 m3/sek., dels ock
inbyggande i dammen vid kraftstationen av en automatiskt verkande sektorlucka
med uppgift att förhindra översvämning vid Nykvarn vid plötsliga
belastningsändringar i den ovanför liggande Malforsstationen, vars maximala
avtappning uppgår till 70—90 m3/sek. Endast i sistnämnda del hava
arbetena emellertid kommit till utförande, varjämte i samband därmed vidtagits
vissa icke förutsedda förstärkningsarbeten beträffande dammen, allt
för en kostnad av 80,000 kronor, vadan alltså 70,000 kronor återstå av det
beviljade anslaget. Att med installation av en fjärde maskin fått anstå sammanhänger
med att murverket såväl i den tomma sumpen som i den angränsande
sumpen för turbinen nr 3 vid närmare undersökningar visat sig
vara av väsentligt sämre beskaffenhet än tidigare funnits anledning antaga.

Föreliggande förslag avser ombyggnad av såväl den tomma sumpen som
den angränsande samt inmontering i vardera sumpen av ett aggregat för
en vattenkonsumtion av 22.5 m3/sek. Härigenom skulle kraftstationens totala
vattenkonsumtion bringas upp till 65 m3/sek. i stället för enligt det
ursprungliga förslaget 47.5 m3/sek. Utvidgningen skulle sålunda medföra,
att vattenkonsumtionen komme att stå i relativt god överensstämmelse med
vattenavbördningen genom Malforsstationen, varjämte skulle erhållas en
effektökning av omkring 1,000 kW.

Kostnaderna för de föreslagna arbetena hava beräknats till 380,000 kronor.
Härav skulle 80,000 kronor utgå av förnyelsefondsmedel samt 70,000
kronor av det till kraftstationen anvisade anslaget för budgetåret 1935/1936.
De för förslagets genomförande ytterligare erforderliga medlen, 230,000 kronor,
skulle nu anvisas.

Med tillstyrkande av Kungl. Majrts förevarande förslag om utvidgning av
Nykvarns kraftstation hemställer utskottet,

att riksdagen må till utvidgning av Nykvarns kraftstation
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av

230,000 kronor, att utgå av lånemedel.

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

43:o) En andra avloppstunnel vid Porjus kraftstation. Kungl. Maj:t
har (punkt 43, sid. 102—104) föreslagit riksdagen att till en andra avloppstunnel
vid Porjus kraftstation för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 800,000 kronor.

Vattenfallsstyrelsen har i ärendet anfört bland annat följande:

Arbetstiden för själva tunneln hade år 1936 antagits till fyra år, varvid
förutsattes, att tunnelarbetena endast skulle drivas från ett håll genom en
särskild transporttunnel och att vid hela tunneldriften den särskilt för
tunnelarbeten anskaffade grävmaskinen skulle komma till användning.

De genom norra stamlinjens tillkomst förändrade avsättningsförhållandena
hade emellertid gjort det önskvärt, att arbetena med avloppstunneln
påskyndades, så att den bleve färdig till omkring den 1 oktober 1938. För
att detta skulle vara möjligt, måste tunneln även angripas från den vid
kraftstationen befintliga änden. Därför erfordrades utsprängning av en
hissort, som droge extra kostnad. Örn hänsyn också toges därtill, att en del
av tunneln i detta fall måste drivas med utlastning för hand, uppstode en
merkostnad på omkring 100,000 kronor, för att tunneln skulle vara färdig
till den 1 oktober 1938. Därigenom vunnes emellertid två år i tiden för färdigställandet,
och då varje år kunde beräknas medföra en vinst å kraftförsäljningen
av cirka 150,000 kronor, syntes ingen tvekan kunna råda därom,
att forceringen borde äga rum. Totalkostnaden ökades härigenom från

1,400,000 kronor till 1,500,000 kronor.

Till ifrågavarande tunnelarbete hava hittills anvisats tillhopa 350,000 kronor,
varav 200,000 kronor för innevarande budgetår. Vid beviljandet av
sistnämnda belopp förutsattes, att arbetet, som i sin helhet beräknades kosta

1.400.000 kronor, skulle utföras i jämn takt under loppet av fyra år.

Enligt föreliggande förslag skulle byggnadstiden för tunnelarbetet förkortas
med två år samt i anslutning härtill för ändamålet anvisas ett anslag å

800.000 kronor för nästkommande budgetår. Den sålunda ändrade planen
skulle, å ena sidan, fördyra anläggningen med omkring 100,000 kronor,
men, å andra sidan, medföra en vinst å kraftförsäljningen av cirka 150,000
kronor för vart och ett av de två år, som skulle vinnas i fråga om tiden för
anläggningens färdigställande.

Då tunnelns byggnad i sålunda angivna hastigare takt måste antagas bliva
till fördel för statsverket, anser sig utskottet böra tillstyrka Kungl. Maj:ts
förevarande förslag samt hemställer,

att riksdagen må till en andra avloppstunnel vid Porjus
kraftstation för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 800,000 kronor, att utgå av lånemedel.

44:o) Kraftstation vid Stadsforsen i Indalsälven. Kungl. Majit bar
(punkt 44, sid. 104—109) föreslagit riksdagen att till kraftstation vid Stadsforsen
i Indalsälven för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 3,500,000 kronor.

Diliang till riksdagens protokoll 1937. G sami. Nr 9. 3

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Till ifrågavarande kraftstationsbyggnad hava redan av 1935 och 1936 års
riksdagar anvisats sammanlagt 2,800,000 kronor.

De av vattenfallsstyrelsen nu framlagda definitiva planerna för anläggning
av kraftstation vid Stadsforsen innebära en ökning av kostnaderna från förut
beräknade 15,000,000 kronor med 4,100,000 kronor till 19,100,000 kronor.

Frånsett den kostnadsökning, som föranledes av den under de senaste två
åren inträdda prisförhöjningen bland annat å byggnadsmaterialier, järn och
järnkonstruktioner, hänför sig kostnadsökningen i allt väsentligt till den
ökning av fallhöjden, som det definitiva förslaget i förhållande till de preliminära
planerna avser, eller en ökning med 3.5 meter till 27 meter, vilket å
andra sidan medför, att kraftstationens effekt efter första utbyggnadsstadiet
höjes från förut beräknade 56,000 kW till 64,000 kW.

Av vattenfallsstyrelsens utredning framgår, att den föreslagna större utbyggnaden
icke i och för sig medför ökning av priset per kW. På grund av
fördyring av material m. m. kommer emellertid priset per kW att ökas från
förut beräknade 270 kronor till 300 kronor. Denna förhöjning har dock ej
ansetts vara av den betydelse, att den kan föranleda en ändrad ståndpunkt
till frågan om anläggningens utförande.

Vid den av vattenfallsstyrelsen förordade tidpunkten för kraftanläggningens
färdigställande, d. v. s. under år 1940, skulle enligt verkställda beräkningar
det nya krafttillskottet vara erforderligt för att möta de då beräknade
ökade kraven på elektrisk kraft.

I samband med sin tillstyrkan av anslag har departementschefen framhållit
som angeläget att uppmärksamhet under byggnadstiden ägnas rådande
konjunkturförhållanden för bedömande av huruvida förskjutning kan vara
påkallad beträffande den beräknade tiden för anläggningens färdigställande
och i samband därmed den takt, som för arbetena planerats.

Utskottet. Tidpunkten för ifrågavarande kraftbygges fullbordan — liksom överhuvud
den takt, varmed arbetena skola bedrivas — är avsedd att i möjligaste
mån lämpas efter de förutsebara stegringarna i den allmänna kraftförbrukningen
och härpå grundade beräkningar om framtida behov av nytillskott
av kraft. Under erinran härom tillstyrker utskottet förevarande förslag. Utskottet
hemställer alltså,

att riksdagen må till kraftstation vid Stadsforsen i Indalsälven
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 3,500,000 kronor, att utgå av lånemedel.

45 :o) Ett andra maskinaggregat vid Sillre kraftstation. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 45, sid. 109 och 110) om anvisande i
enlighet med tidigare för riksdagen framlagd plan av återstoden av det
för ifrågavarande anläggning erforderliga beloppet hemställer utskottet,

att riksdagen må till ett andra maskinaggregat vid Sillre
kraftstation för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 250,000 kronor, att utgå av lånemedel.

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

46:o) Påbyggnad av regleringsdammen vid Suorva. Kungl. Majit har
(punkt 46, sid. 110—116) föreslagit riksdagen att till påbyggnad av regleringsdammen
vid Suorva för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 600,000 kronor.

Ifrågavarande påbyggnad av Suorvadammen ingår som ett led i åtgärderna
för att tillgodose de närmaste årens kraftbehov. Beträffande vintervattentillgången
vid Porjus framgår av utredningen, att kraftstationen därstädes redan
i dess hittillsvarande utbyggnad och vid nuvarande storlek på Suorvamagasinet
under ogynnsamma förhållanden endast kan fullbelastas under förvintern,
under det att tappningen under vattenfattiga vintrar från och med jultiden
måste successivt nedsättas, så att omedelbart före vårflodens inträde
intet kraftöverskott kommer att föreligga vid Porjus kraftverk för transport
söderut. En utvidgad reglering vid Suorva skulle medföra en ökning av vattentillgången
vid Porjus, så att nuvarande utbyggnad kan fullbelastas året
runt även under vattenfattiga år. Genom samtidigt pågående ombyggnadsarbeten
i Porjus skulle man vinna, att energitillgången kan i väsentlig grad
koncentreras till tiden november—januari, då energien har sitt största värde.

I likhet med vattenfallsstyrelsen har departementschefen emellertid funnit
försiktigheten bjuda, att man för närvarande stannar vid det mindre av de två
alternativ i fråga om påbyggnad av den nuvarande regleringsdammen vid
Suorva, som av styrelsen framlagts. Enligt detta alternativ (alternativ 1),
vilket beräknas kosta 2,000,000 kronor, skulle dänmingshöjden bliva + 108,
innebärande en höjning av fyra meter, ökningen av energiutvinningen i Porjus
beräknas härvid i genomsnitt till 70 miljoner kWh.

Med tillstyrkande av Kungl. Majlis förevarande förslag hemställer ut- utskotta.
skottet,

att riksdagen må till påbyggnad av regleringsdammen vid
Suorva för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 600,000 kronor, att utgå av lånemedel.

47:o) Stamlinjesystem Porjus—Västerås m. m. Distributionsanläggningar
oell därmed sammanhängande arbeten vid statens kraftverk. Beträffande
Kungl. Majits förslag (punkterna 47 och 48, sid. 116 och 117) om beräknande
av anslag till ifrågavarande ändamål — i vilka avseenden särskilda
propositioner förebådats — kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande; vilket härigenom

anmäles.

48 :o) Inköp av vattenfall oell fastigheter samt utförande av nyanläggningar.
Kungl. Majit bar (punkt 49, sid. 117—122) föreslagit riksdagen att
till inköp av vattenfall och fastigheter samt utförande av nyanläggningar, i
den mån sådana åtgärder erfordras för ändamålsenlig utveckling av statens

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

kraftverksrörelse och icke kunna utan synnerlig olägenhet uppskjutas i avbidan
på särskilt riksdagsbeslut, för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 500,000 kronor.

Anslag för ifrågavarande ändamål har beviljats senast för budgetåret 1933/
1934 med ett belopp av 300,000 kronor. Å detta anslag eventuellt kvarstående
behållning skall, jämlikt meddelade bestämmelser rörande s. k. äldre reservationsanslag,
vid utgången av innevarande budgetår omföras till vederbörlig
inkomsttitel.

Av de hittills till inköp av vattenfall och fastigheter samt utförande av nyanläggningar
anvisade medlen hava i runt tal 563,000 kronor använts för
provisoriska kraftstationer i Stadsforsen. Dessa provisoriska anläggningar,
vilka redan delvis nedlagts, äro avsedda att i sin helhet slopas under åren
1937 och 1938. I enlighet härmed kommer det i anläggningarna investerade
kapitalet att avskrivas medelst därför avsedda medel ur statens vattenfallsverks
förnyelsefonder. De härigenom uppkommande likvida medlen skulle
enligt föreliggande förslag få av Kungl. Majit disponeras för samma ändamål
som det nu äskade anslaget.

Utskottet. Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj :ts förevarande förslag, hemställer,

att riksdagen må till inköp av vattenfall och fastigheter
samt utförande av nyanläggningar, i den mån sådana åtgärder
erfordras för ändamålsenlig utveckling av statens kraftverksrörelse
och icke kunna utan synnerlig olägenhet uppskjutas
i avbidan på särskilt riksdagsbeslut, för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor,
att utgå av lånemedel.

Stockholm den 16 februari 1937.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Nilsson i Gränebo, Johansson i Fredrikslund, Oscar
Olsson, Asplund, Borell, Bergström, Nilsson i Landeryd, Nilsson i Fredriksfält, Jonsson,
Magnusson, Bäcklund och Domö; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson i Falun, Magnusson i
Skövde, Törnkvist, Strindlund, Persson i Falla, Andersson i Höör, Svensson, Lindberg i
Umeå, Isacsson, Erlander och Bergvall.

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Reservation

vid punkt l:o) (inköp av inventarier för postverkets behov) av herrar
Johansson i Fredrikslund, Borell, Nilsson i Landeryd, Domö, Magnusson i
Skövde och Persson i Falla, som ansett, att sista stycket av utskottets motivering
bort hava följande lydelse:

»Vid prövningen av de statliga affärsverkens anslagsfrågor har utskottet
funnit, att en under innevarande högkonjunktur ur flera synpunkter önskvärd
beskärning av ifrågavarande anslag icke varit möjlig att åstadkomma,
bland annat på grund av redan beslutade arbeten samt den allmänna konjunkturens
återverkan på de statliga affärsverkens rörelse och de krav, som
härigenom ställas på denna. Utskottet har i samband härmed velat framhålla,
hurusom dessa och tidigare erfarenheter sålunda ge vid handen att
anslag av ifrågavarande art knappast kunna användas i konjunkturutjämnande
syfte, något som bör beaktas ej blott vid högkonjunkturer utan även
vid depressioner. Vad de nu i detta utlåtande behandlade anslagskraven beträffar,
torde desamma få anses företagsekonomiskt försvarliga, och utskottet
har därför på sätt av det följande framgår, vid vägande av olika synpunkter
mot varandra, ansett sig böra tillstyrka föreliggande anslagsäskanden
till utgifter för kapitalökning i avseende å statens affärsverk.»

Bihang till riksdagens protokoll 1937.

6 sami. Nr 9.