Statsutskottets utlåtande nr 92 (Utlåtande 1954:Su92 su)

AV 92—93.

Statsutskottets utlåtande nr 92.

Nr 92.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag för budgetåret 1954/55 till avlöningar vid de
allmänna läroverken m. m. jämte i ämnet väckta
motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln punkterna
173, 176, 178 och 182 föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition, för budgetåret 1954/55 beräkna

dels till Allmänna läroverken: Avlöningar ett förslagsanslag av

118 000 000 kronor,

dels till Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna ett förslagsanslag
av 2 947 000 kronor,

dels till Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m. ett förslagsanslag
av 2 140 000 kronor,

dels ock till Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier
m. m. ett anslag av 925 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 103, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den
19 februari 1954, framlagt de närmare förslag i dessa hänseenden, vilka
framgår av den följande redogörelsen.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft jämväl vissa
i det följande angivna motioner.

Bo) Utvidgning av den statliga gymnasieorganisationen. Kungl.
Maj:t har (s. 3—10 samt 35 och 36 av förutnämnda statsrådsprotokoll den
19 februari 1954) föreslagit riksdagen att

dels besluta, att samrealskolorna i Bollnäs, Köping, Lidköping, Mariestad
och Oskarshamn från och med budgetåret 1954/55 eller den senare
tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer, skall ombildas till högre allmänna läroverk
med den linjeorganisation, Kungl. Maj:t bestämmer, skolande ombildningen
tillgå sålunda, att första ringen vid ombildningen omedelbart upprättas
och sedan ytterligare en ring per år, till dess gymnasiet är i sin helhet
färdigbildat; allt under villkor att vederbörande kommuner åtager sig
att tillhandahålla för respektive högre allmänna läroverk erforderliga undervisningslokaler
jämte inredning och möbelutrustning, bostad åt rektor

1 — Bihang till riksdagens protokoll t.9.5,}. G sand. Nr 0S—93.

Statsutskottets utlåtande nr 92.

eller motsvarande kontant ersättning samt bostad åt erforderlig vaktmästarpersonal
eller efter Kungl. Maj ds medgivande i varje särskilt fall motsvarande
kontant ersättning,

dels besluta, att ett treårigt, för manlig och kvinnlig ungdom öppet försöksgymnasium
från och med budgetåret 1954/55 eller den senare tidpunkt,
Kungl. Maj:t bestämmer, skall successivt upprättas vid högre allmänna
läroverket i Skellefteå under villkor att Skellefteå stad åtager sig
dels att tillhandahålla för detta gymnasium erforderliga undervisningslokaler
jämte inredning och möbelutrustning, bostad åt rektor eller motsvarande
kontant ersättning samt bostad åt erforderlig vaktmästarpersonal eller
efter Kungl. Maj ds medgivande i varje särskilt fall motsvarande kontant
ersättning, dels ock att för anskaffande av undervisningsmateriel och bibliotek
bevilja ett engångsbidrag av 10 000 kronor eller det lägre belopp,
Kungl. Majd bestämmer,

dels ock bemyndiga Kungl. Majd att fastställa linjeorganisationen vid
det föreslagna försöksgymnasiet i Skellefteå.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft jämväl två
likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Damström
m. jl. (I: 424) och den andra inom andra kammaren av fru Lindskog
m. fl. (II: 545), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta, att samrealskolorna
i Bollnäs, Borlänge, Enköping, Köping, Lidköping, Mariestad,
Nässjö och Oskarshamn från och med budgetåret 1954/55 eller den senare
tidpunkt, Kungl. Majd bestämmer, skall ombildas till högre allmänna läroverk
med den linjeorganisation, Kungl. Majd bestämmer, skolande ombildningen
tillgå på det sätt och på de villkor, som av Kungl. Majd föreslagits
beträffande fem av nämnda samrealskolor.

Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet hänvisas,
i den mån densamma icke framgår av det följande, till motionen I: 424.

Departementschefen har i frågan om ombildning av samrealskolor
till högre allmänna läroverk genom förstatligande
av de med samrealskolorna förenade kommunala gymnasierna anfört
följande.

Vid behandlingen år 1952 av frågan om anslag till de allmänna läroverken
uppdrogs vissa riktlinjer för den fortsatta utbyggnaden av den statliga
gymnasieorganisationen. Samtidigt beslöts som en första etapp av ett sådant
utbyggande successivt förstatligande av sex kommunala gymnasier.
Som en andra etapp beslöts därefter vid förra årets riksdag förstatligande
av ytterligare sex kommunala gymnasier, varjämte beslut fattades om utbyggande
av samrealskolan i Lycksele — vilken ej var förenad med något
kommunalt gymnasium — till högre allmänt läroverk. Skolöverstyrelsen
har nu som en tredje etapp föreslagit förstatligande av åtta kommunala
gymnasier, nämligen i Bollnäs, Borlänge, Enköping, Köping, Lidköping,
Mariestad, Nässjö och Oskarshamn. Därjämte föreligger framställningar

Statsutskottets utlåtande nr 9%. 3

från kommunalt håll om förstatligande av de kommunala gymnasierna i
Filipstad och Lysekil.

Vid min prövning av denna fråga har jag stannat för att nu föreslå förstatligande
av fem gymnasier. Vid riksdagsbehandlingen för två år sedan
av frågan om utvidgning av den statliga gymnasieorganisationen diskuterades
ingående, vilka principer som borde tillämpas vid urvalet av gymnasier
till förstatligande. Det torde därför icke vara nödvändigt att nu gå
närmare in härpå. Att till förstatligande välja ut fem av de gymnasier, som
nu är i fråga, erbjuder emellertid vissa svårigheter, då skillnaden mellan
vissa av dem ur olika synpunkter är tämligen obetydlig. Efter att ingående
ha övervägt spörsmålet anser jag mig böra föreslå, att de kommunala
gymnasierna i Bollnäs, Köping, Lidköping, Mariestad och Oskarshamn nu
övertages av staten.

Förstnämnda fyra gymnasier är nu alla organiserade med treårig latinoch
treårig reallinje, medan gymnasiet i Oskarshamn endast har treårig
reallinje. Överstyrelsen synes förutsätta, att denna organisation skall bibehållas
vid förstatligandet utom beträffande gymnasiet i Oskarshamn, där
överstyrelsen räknar med att behov kommer att föreligga redan nästa år
av ytterligare en linje. Någon framställning om en dylik har överstyrelsen
dock ännu ej gjort. Med hänsyn till att Kungl. Maj:t av förra årets riksdag
erhöll bemyndigande att fastställa linjeorganisationen för de särskilda
läroverkens gymnasier, torde ställning ej nu behöva tagas till frågan
om linjeorganisationen vid de fem gymnasierna. Vid mina beräkningar i det
följande av det erforderliga antalet tjänster kommer jag emellertid att utgå
från att även gymnasiet i Oskarshamn skall omfatta två linjer.

Förstatligandet bör börja med budgetåret 1954/55 eller vid den senare
tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer, och tillgå så att första året första ringen
av varje gymnasielinje upprättas och därefter successivt en ring om året.
Rektorst jänsterna vid de samrealskolor, med vilka ifrågavarande kommunala
gymnasier är förenade, bör utbytas mot samma antal rektorstjänster
vid högre allmänt läroverk med av överstyrelsen föreslagen placering,
nämligen för tjänsterna i Köping och Lidköping avlöningsgrupp III, lönegrad
Cb 14, och för tjänsterna i Bollnäs, Mariestad och Oskarshamn avlöningsgrupp
II, lönegrad Cb 14. Dessutom bör två lektorstjänster inrättas
vid varje läroverk.

Som villkor för omorganisationen bör föreskrivas, att vederbörande kommuner
skall åtaga sig att tillhandahålla för läroverket erforderliga undervisningslokaler
jämte inredning och möbelutrustning, bostad åt rektor
eller motsvarande kontant ersättning samt bostad åt erforderlig vaktmästarpersonal
eller efter Kungl. Maj:ts medgivande i varje särskilt fall motsvarande
kontant ersättning.

Kostnadsökningen för statsverket efter fullbordad omorganisation kan
beräknas till omkring 800 000 kronor.

Till stöd för det i motionerna I: 4%4 och 11:549 gjorda yrkandet, att
ombildningen av samrealskolor till högre allmänna läroverk denna gång
skall omfatta alla de av skolöverstyrelsen föreslagna åtta skolorna, anföres
bland annat följande.

Det har redan tidigare med skärpa framhållits, att de kommuner, som i
egen regi startat ett gymnasium, i dessa sammanhang fått bära ekonomiska

Statsutskottets utlåtande nr 92.

bördor, vilka fått en ytterligare tyngd därigenom, att lärjungarna till nära
hälften kommit från andra kommuner än skolortens. Det är i dessa sammanhang
också värt att erinra om de svårigheter, som skulle ha uppstått
för de statliga högre allmänna läroverken, om ej de kommunala gymnasierna
avlastat dem från den alltjämt ökande elevtillströmningens tryck.
Det förtjänar även framhållas, att föräldraintresset av att få behålla sina
barn i förhållandevis näraliggande läroverk blivit tillgodosett genom upprättandet
av de kommunala gymnasierna. Det förefaller även, som om
Kungl. Maj:t genom att ur SÖ:s förslag utesluta Borlänge komme att åstadkomma
en säkerligen icke åsyftad komplikation. För närvarande arbeta i
Dalarna bland annat samrealskolor i Rättvik, Mora, Orsa och Älvdalen,
vilka av gammalt tillhört Falu läroverks upptagningsområde. Från och
med höstterminen 1954 förändras Falu läroverk till en läroanstalt med
fyraåriga real- och latinlinjer. Detta kommer för Borlänge kommunala
gymnasium att innebära, att ett större antal gymnasieelever söka sig dit
med den ökade belastning för kommunen, som detta kommer att innebära.

I längden är det emellertid ej heller försvarligt, att kommuner på detta
sätt ikläda sig förpliktelser på undervisningens område, vilka principiellt
måste anses tillkomma området för en gemensam statlig insats. Denna princip
har även av riksdagen genom beslut på Kungl. Maj:ts förslag vid 1952
års riksdag godtagits. Det är oss likväl angeläget att framhålla att bördan
för de kommuner, vilka icke ännu kunnat komma i fråga till ett förstatligande
av utav dem igångsatta kommunala gymnasier, är så besvärande,
att det förefaller nödvändigt att så snart som möjligt få den lättad.

Vi skulle alltså för vår del vilja förorda, att skolöverstyrelsens förslag
att vid årets riksdag förstatliga åtta kommunala gymnasier bleve godtaget.
Detta synes för statsverket — i enlighet med vad vi inhämtat — innebära,
i jämförelse med Kungl. Maj:ts förslag i propositionen nr 103, en kostnadsökning
av mellan 200 000 och 300 000 kronor.

I fråga om det. föreslagna försöksgymnasiet i Skellefteå
anför skolöverstyrelsen följande.

I underdånig skrivelse den 24 oktober 1952 angående inrättande av
försöksgymnasier framhöll överstyrelsen beträffande vissa försöksdistrikt,
däribland Skellefteå, att det borde ankomma på vederbörande kommunala
myndighet att föreslå inrättande av eventuell försökslinje, så snart
anledning därtill förefunnes. Av en nu föreliggande hemställan framgår, att
Skellefteå stad anser tiden vara inne att börja en försökslinje för att kunna
taga emot elever från försöksområdet Skelleftehamn inom Skellefteå
stads skoldistrikt. Antalet elever i klass 9 g uppgår där innevarande läsår
till 15 och väntas läsåret 1954/55 utgöra 14 samt läsåret 1955/56 stiga till
17. Från och med läsåret 1956/57 har försöksverksamheten nått klass 9
även inom Skelleftestrands försöksområde, likaledes beläget inom Skellefteå
stads skoldistrikt. Detta innebär, att hela klass 9 inom skoldistriktet då
kommer att ha omkring 120 elever mot 46 innevarande läsår. Då man
vidare synes räkna med att genomföra enhetsskolan även i den s. k. gamla
stadsdelen från och med läsåret 1955/56, finns utan tvivel ett klart framtida
behov av försöksgymnasium i Skellefteå. Det torde därför enligt överstyrelsens
mening vara lämpligt att redan från och med läsåret 1054/55
inrätta en försökslinje vid högre allmänna läroverket, varigencm man

Statsutskottets utlåtande nr 92.

på ett tidigt stadium kan vinna erfarenheter av värde för den framtida
utvecklingen av stadens skolväsende.

Departementschefen anför bland annat följande.

Gymnasiet bör i första hand vara avsett för elever från enhetsskolans
klass 9 g. Dessa bör därför utgöra minst halva elevantalet. För gymnasiets
upprättande bör i huvudsak gälla samma villkor, som föreskrivits för de
förra året beslutade försöksgymnasierna. För nästa budgetår räknar jag
endast med en försökslinje. Som förutsättning för att denna linje skall
komma till stånd torde böra gälla, att minst tio godkända elever med avgångsbetyg
från klass 9 g anmäles till inträde. Överstyrelsens förslag om
maximering av antalet elever till 24 är jag icke beredd att nu tillstyrka.

Överstyrelsen har lämnat frågan huruvida försöksgymnasiet nästa år
bör omfatta allmän linje eller reallinje öppen. Med hänsyn härtill föreslår
jag, att Kungl. Maj:t utverkar riksdagens bemyndigande att fastställa
linjeorganisationen liksom fallet var vid fjolårets beslut om försöksgymnasier.

För det nya gymnasiet föreslår jag i likhet med överstyrelsen inrättande
av en lektorstjänst i lönegraden Ca 33 eller 31. I övrigt räknar jag med att
endast timlärare skall erfordras.

I detta sammanhang behandlar departementschefen jämväl frågan om
anslag till två av de av förra årets riksdag beslutade försöksgymnasierna,
För det ena av dem, som jämlikt fjolårets beslut skulle förläggas till
Sundsvall eller dess grannskap och som enligt beslut av Kungl. Maj:t har
anknutits till Sundsvalls högre allmänna läroverk, föreslås inrättande av en
lektorstjänst samt anvisande av medel härför samt för erforderliga lärarkrafter
i övrigt för en gymnasielinje. I fråga om det förra året beslutade
försöksgymnasiet i Göteborg anför departementschefen följande.

Frågan om organisationen av det försöksgymnasium, som enligt riksdagens
beslut skall upprättas i Göteborg från och med budgetåret 1954/55
eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer, är ännu icke färdigberedd
inom skolöverstyrelsen. Enligt vad jag under hand inhämtat synes
det vara ovisst, om man redan från och med nästa budgetår kan påräkna
så många godkända inträdessökande från enhetsskolans nionde klass, som
enligt förra årets riksdagsbeslut borde vara förutsättningen för upprättande
av en försökslinje. I detta läge förutsätter jag, att det skall få ankomma
på Kungl. Maj:t att vidtaga erforderliga åtgärder för beredande av gymnasieundervisning
för de elever från försöksdistrikt, som här iir i fråga. Jag
torde här även få erinra om att statsutskottet vid förra årets riksdag förklarat
sig icke ha något att invända mot att de allmänna läroverkens ickeordinariepost
toges i anspråk för viss stödundervisning åt lärjungar, som
från enhetsskolan övergått till annat gymnasium än försöksgymnasium
och som där behövde hjälp för inhämtande av de kursdifferenser, som till
äventyrs kunde förefinnas. Jag förutsätter, att detta uttalande skall gälla
även om övergång skett till kommunalt gymnasium.

Utskottet. Den utvidgning av den statliga gymnasieorganisationen, som
påbörjades år 1952 och fortsattes genom beslut vid fjolårets riksdag, innebär,
att sammanlagt tolv kommunala gymnasier för närvarande iiro under

Stat&utskottets utlåtande nr 92.

successiv ombildning till statliga gymnasier, medan i Lycksele ett helt nytt
statligt gymnasium är under uppbyggnad. Kungl. Maj:ts föreliggande förslag
innebär förstatligande av ytterligare fem kommunala gymnasier nämlien
i Bollnäs, Köping, Lidköping, Mariestad och Oskarshamn. I motionerna
I: 424 och II: 545 har däremot yrkats, att nästa etapp av förstatligandet
utöver nämnda gymnasier skall omfatta även de kommunala gymnasierna
i Borlänge, Enköping och Nässjö. Motionärernas yrkande sammanfaller
med det förslag i ämnet, som framlagts av skolöverstyrelsen.

Såsom i motionerna framhållits innebär inrättandet och underhållandet
av ett kommunalt gymnasium en avsevärd ekonomisk börda för vederbörande
kommun, en börda som får en särskild tyngd därigenom att eleverna
i ett dylikt gymnasium regelmässigt till betydande del komma från andra
kommuner än den egna skolkommunen. För de kommuner, som upprätthålla
gymnasier, är det därför ett naturligt och enligt utskottets mening
mycket rimligt önskemål, att de icke alltför länge skola behöva svara för
dessas bestånd. Vid riksdagsbehandlingen år 1952 av frågan om förstatligande
av kommunala gymnasier torde också ha förutsatts, att så ej borde
bli fallet i fråga om kommuner, vars gymnasier vore klart behövliga och
icke företedde påtagliga brister i fråga om lokalförhållanden eller dylikt.
Utskottet får i anslutning härtill framhålla, att utskottet finner det önskvärt,
att det fortsatta förstatligandet av kommunala gymnasier kan ske i
jämn takt och utan eftersläpning. Härför talar icke minst önskvärdheten
av att såvitt möjligt uppnå en rättvis och enhetlig behandling av kommunerna,
både de vilkas gymnasiefrågor äro aktuella vid samma tillfälle och
de som redan fått sina gymnasier förstatligade.

Vad angår de åtta kommunala gymnasier, varom här är fråga, torde goda
skäl kunna anföras för att samtliga redan nu förstatligas. I nuvarande läge
har utskottet dock icke ansett sig böra gå utöver det av Kungl. Maj:t föreslagna
antalet av fem. Att göra ett urval bland gymnasierna är, som departementschefen
framhållit, vanskligt, eftersom skillnaden dem emellan
i flera fall är obetydlig. Vid den prövning utskottet ägnat förevarande fråga
har utskottet emellertid icke funnit sig böra ifrågasätta något avsteg från
Kungl. Maj:ts förslag. Vid sådant förhållande är utskottet icke berett att
biträda det i motionerna I: 424 och II: 545 framställda yrkandet, vilket
avser ett förstatligande jämväl av de kommunala gymnasierna i Borlänge,
Enköping och Nässjö.

Vad departementschefen anfört och föreslagit i fråga om försöksgymnasier
i Sundsvall och Skellefteå har icke givit utskottet anledning till erinran
liksom ej heller departementschefens uttalande angående viss stödundervisning
för elever, som från enhetsskola övergå till annat gymnasium än
försöksgymnasium. Utskottet vill tillägga, att dylik stödundervisning, om
så visar sig erforderligt, bör kunna få anordnas jämväl för elever från realskola,
vilka vinna inträde i försöksgymnasium.

Statsutskottets utlåtande nr 92.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må

I. med bifall till Kungl. Majrts förslag samt med avslag
å motionerna I: 424 och II: 545, i den män de skilja sig
från Kungl. Maj:ts förslag, besluta, att samrealskoloma i
Bollnäs, Köping, Lidköping, Mariestad och Oskarshamn
från och med budgetåret 1954/55 eller den senare tidpunkt,
Kungl. Maj:t bestämmer, skall ombildas till högre
allmänna läroverk med den linjeorganisation, Kungl. Maj :t
bestämmer, skolande ombildningen tillgå sålunda, att första
ringen vid ombildningen omedelbart upprättas och
sedan ytterligare en ring per år, till dess gymnasiet är i sin
helhet färdigbildat; allt under villkor att vederbörande
kommuner åtager sig att tillhandahålla för respektive högre
allmänna läroverk erforderliga undervisningslokaler jämte
inredning och möbelutrustning, bostad åt rektor eller motsvarande
kontant ersättning samt bostad åt erforderlig
vaktmästarpersonal eller efter Kungl. Maj:ts medgivande
i varje särskilt fall motsvarande kontant ersättning;

II. besluta, att ett treårigt, för manlig och kvinnlig ungdom
öppet försöksgymnasium från och med budgetåret
1954/55 eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer,
skall successivt upprättas vid högre allmänna läroverket
i Skellefteå under villkor att Skellefteå stad åtager sig
dels att tillhandahålla för detta gymnasium erforderliga
undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning,
bostad åt rektor eller motsvarande kontant ersättning samt
bostad åt erforderlig vaktmästarpersonal eller efter Kungl.
Maj:ts medgivande i varje särskilt fall motsvarande kontant
ersättning, dels ock att för anskaffande av undervisningsmateriel
och bibliotek bevilja ett engångsbidrag av
10 000 kronor eller det lägre belopp, Kungl. Maj:t bestämmer; III.

bemyndiga Kungl. Maj:t att fastställa linjeorganisationen
vid det föreslagna försöksgymnasiet i Skellefteå.

2:o) Allmänna läroverken: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (s. 10—

37) föreslagit riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och
med budgetåret 1954/55, vidtaga de ändringar i personalförteckningen för
de allmänna läroverken, vilka föranledes av vad departementschefen förordat,

Statsutskottets utlåtande nr 92.

dels bemyndiga Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande,
skolöverstyrelsen att — utan hinder av fastställd personalförteckning —
tills vidare under budgetåret 1954/55, då för realskolestadiet avsedd ordinarie
ämneslärartjänst vid allmänt läroverk skall tillsättas, besluta, huruvida
tjänsten skall kungöras ledig såsom adjunktstjänst eller ämneslärarinnetjänst,

dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för de allmänna
läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1954/55,

dels ock till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret 1954/55
anvisa ett förslagsanslag av 117 500 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Wahlund (I: 449) och den andra inom andra kammaren av fru
Andrén m. fl. (II: 582), i vilka hemställts att riksdagen måtte dels bemyndiga
Kungl. Maj:t att vidtaga sådan ändring i personalförteckningen för
de allmänna läroverken, att de nuvarande två skolkuratortjänsterna inplaceras
i lönegrad Ce 25, och dels förhöja vederbörande avlöningsanslag med
21 600 kronor,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Sunne m. fl. (I: 450) och den andra inom andra kammaren av fröken
Höjer m. fl. (II: 583), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att
vid de allmänna läroverken enligt skolöverstyrelsens förslag inrätta ytterligare
sju skolskötersketjänster i Ca 14 samt en i Ce 14,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Arrhén och Lundgren (I: 451) och den andra inom andra kammaren
av herr Nestrup in. fl. (II: 584), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta
att i personalförteckningen för de allmänna läroverken upptaga 80
adjunktstjänster i lönegrad Ca 29 utöver de av Kungl. Maj:t redan föreslagna
samt att bemyndiga Kungl. Maj:t att av dessa adjunktstjänster tillfälligt
utbyta ett begränsat antal mot ämneslärarinnetjänster i lönegrad
Ca 27,

dels ock en inom andra kammaren av fröken Elmén in. fl. väckt motion
(II: 544), vari hemställts att riksdagen måtte dels fatta beslut om rätt att
uppdela klassavdelning vid undervisning i hemkunskap inom de allmänna
läroverken i enlighet med ett av skolöverstyrelsen framlagt förslag, dels
ock bevilja härför erforderlig höjning av anslaget för budgetåret 1954/55
till avlöningar vid dessa läroverk.

Beträffande den närmare motiveringen till de motionsvis gjorda yrkandena
hänvisas, i den mån densamma icke framgår av det följande, till motionerna
II: 582, II: 583, II: 584 och II: 544.

Statsutskottets utlåtande nr 92.

Kungl. Maj:ts förslag innefattar i huvudsak följande:

1) uppflyttning i högre lönegrad av rektorstjänsterna vid de fem samrealskolor,
som föreslås ombildade till högre allmänna läroverk,

2) inrättande av följande antal nya ordinarie lärartjänster nämligen 45
lektorstjänster, 158 adjunktstjänster i lönegraden Ca 29 och 85 övningslärartjänster,

3) uppflyttning i högre lönegrad av 16 övningslärartjänster,

4) inrättande av 20 nya vaktmästartjänster och i samband därmed ordinariesättning
och uppflyttning i högre lönegrad av vissa befintliga dylika
tjänster samt förändring av vissa vaktmästartjänster till värmeskötartjänster,

5) inrättande från och med nästa budgetår av egentlig lärarkurs vid statens
normalskola samt från och med därpå följande budgetår av dylik kurs
vid ytterligare ett läroverk,

6) utvidgad användning av s. k. utbytestjänster,

7) ökad medelsanvisning till undervisning i övningsämnen.

Därjämte har i detta sammanhang berörts frågan om fortsatt tillämpning
av vissa besparingsföreskrifter.

Vad angår antalet ordinarie adjunktstjänster i lönegraden
C a 2 9 har skolöverstyrelsen föreslagit inrättande av sammanlagt
347 nya dylika. Överstyrelsen har därvid anfört i huvudsak följande.

Enligt 1949 års tjänsteförteckningskommittés av riksdagen godkända avtal
med vissa lärarorganisationer (prop. 1952: 241) skall 150 adjunktstjänster i
Ca 29 inrättas frän och med budgetåret 1954/55. Överstyrelsen har fattat
denna siffra såsom preliminär och som ett minimiantal, bestämd med hänsyn
till vid överenskommelsen föreliggande uppgifter. Överstyrelsen har
nu med ledning av rektorernas uppgifter angående det beräknade antalet
lärartimmar m. m. för läsåret 1953/54 gjort en beräkning av det antal
adjunktstjänster i Ca 29, som vid tillämpning av de i avtalet angivna
grunderna borde finnas vid de allmänna läroverken från och med budgetåret
1954/55. Överstyrelsen har därvid funnit, att sammanlagt 1 889 dylika
tjänster borde finnas inrättade. Då från och med budgetåret 1953/54
1 550 adjunktstjänster i Ca 29 inrättats, skulle således från och med budgetåret
1954/55 med denna utgångspunkt ytterligare 339 sådana tjänster
erfordras. Härtill kommer ytterligare 8 tjänster vid vissa realskolor, som är
under uppbyggnad. Vid förhandlingarmed överstyrelsen har Läroverkslärarnas
riksförbund anhållit, att överstyrelsen vid årets petitaarbete måtte föreslå,
att av de befordringstjänster—-utöver de redan avtalade 150 tjänsterna
i Ca 29 — som på grundval av överstyrelsens beräkningar ytterligare borde
inrättas, ett antal måtte utbytas mot ämneslärarinnetjänster i lönegrad
Ca 27. Detta förslag synes överstyrelsen böra upptagas till övervägande. Det
är uppenbart, att vid den träffade löneuppgörelsen ämneslärarinnorna med
hänsyn till denna kårs relativt höga tjänsteålder blivit missgynnade i fråga
om antalet befordringstjänster. Överstyrelsen iir emellertid icke nu beredd
att precisera det antal ämneslärarinnetjänster i Ca 27, som kan anses erfor -

Statsutskottets utlåtande nr 92.

derligt, utan föreslår, att Kungl. Maj:t med hänsyn till det anförda utverkar
riksdagens bemyndigande att av de adjunktstjänster i lönegrad Ca 29,
som kan komma att inrättas från och med budgetåret 1954/55 utöver
de redan avtalade 150 tjänsterna, utbyta ett antal mot ämneslärarinnetjänster
i lönegrad Ca 27.

Överstyrelsen anför vidare, att den vid en beräkning läroverk för läroverk
av hur många dylika tjänster, som överhuvudtaget med hänsyn till
tjänstefördelning, ämneskombinationer, förut befintliga tjänster i Ca 29
etc. skulle kunna placeras, kommit till ett antal av 230 tjänster, de i det
föregående nämnda åtta nya tjänsterna oräknade. Överstyrelsen beräknar
därför endast medel för sammanlagt 238 nya tjänster i Ca 29.

Statskontoret anför i fråga om beräkningen av antalet nya tjänster i
lönegraden Ca 29 följande.

Överstyrelsen har gjort en uppskattning av det antal adjunktstjänster i
Ca 29, som vid tillämpning av gällande bestämmelser borde finnas från
och med budgetåret 1954/55, samt har därvid funnit, att det erforderliga
antalet uppgår till 1 889. Under hand har den uppgiften erhållits, att överstyrelsen
härvid utgått från det beräknade totala antalet ämneslärartimmar
i gymnasiet och realskolans två högsta klasser samt därifrån dragit det
timantal, som belöper på rektorer och lektorer. Återstoden har ansetts ankomma
på lärare i Ca 29. Överstyrelsen har alltså icke tagit hänsyn till att
undervisningen i viss utsträckning — överstyrelsen har själv i tidigare anslagsäskanden
räknat med tio procent — bör och måste upprätthållas av
timlärare och annan icke-ordinarie personal. Enligt statskontorets mening
bör det nu anlitade beräkningssättet icke godtagas. För nästa budgetår
synes antalet tjänster i Ca 29 i enlighet med av riksdagen godkända uppskattningar
rörande behovet böra ökas med 150 till 1 700.

Departementschefen erinrar om att enligt den s. k. läraröverenskommelsen
antalet adjunktstjänster i lönegraden Ca 29 i huvudsak skall motsvara
behovet av ämneslärartjänster å gymnasiet och i realskolans två högsta
klasser bortsett från rektors- och lektorstjänster samt ämneslärarinnetjänster
i Ca 27 samt fortsätter:

För täckande av detta behov beräknades i samma överenskommelse 150
nya tjänster skola inrättas för budgetåret 1954/55. Då varje beräkning av
detta behov måste vara ganska osäker, anser jag mig icke böra gå längre
än till att föreslå inrättande av sistnämnda antal nya tjänster. Vid bifall
härtill synes anledning icke finnas att närmare gå in på överstyrelsens förslag
om utbyte mot ämneslärarinn et jänster i lönegraden Ca 27 av ett antal
av de nya adjunktstjänster i Ca 29, som kunde komma att inrättas utöver
150. I

I motionerna 1:431 och II: 584 anföres i huvudsak följande som stöd för
de i dessa motioner gjorda yrkandena om inrättande av 80 nya adjunktstjänster
i Ca 29 utöver de av Kungl. Maj:t föreslagna 150 samt om bemyndigande
för Kungl. Maj:t att göra visst utbyte av dessa tjänster mot
ämneslärarinnetjänster i Ca 27.

Statsutskottets utlåtande nr 92.

Av propositionen framgår icke på vilket sätt skolöverstyrelsens beräkningar
eventuellt skulle vara oriktiga eller ens osäkra. Med anledning därav
vill vi uttala, att vi finner det otillfredsställande, om riksdagen, utan att
själv vara i tillfälle att bedöma om icke fog föreligger för skolöverstyrelsens
förslag, skulle fatta ett beslut, som faktiskt utgör ett avsteg ifrån en träffad
förhandlingsöverenskommelse. Det må här dessutom erinras om att
skolöverstyrelsens förslag framkommit efter förhandlingar i samband med
petitaarbetet, därvid arbetstagarparten hemställt, att 29-gradstjänster
borde inrättas till ett antal, som motsvarar skolöverstyrelsens beräkningar
för det kommande budgetårets skolorganisation. _

Med hänsyn till att skolöverstyrelsen uppgivit sig icke kunna utnyttja
mer än 230 av de motiverade 339 tjänsterna vill vi icke sträcka oss längre
än att hemställa, att riksdagen så till vida måtte besluta i enlighet med
skolöverstyrelsens förslag, att 230 tjänster skall nyinrättas i stället för 150.

Därjämte vill vi föreslå, att riksdagen på skäl som skolöverstyrelsen anfört
bemyndigar Kungl. Maj:t att tillfälligt utbyta ett mindre antal a a
dessa tjänster mot ämneslärarinnetjänster i Ca 27.

Det av skolöverstyrelsen framlagda förslaget om förläggande av egentlig
lärark urs till statens normalskola har med hänsyn till kostnaderna
avstyrkts av statskontoret. Departementschefen anför emellertid
följande om behovet av en utökning av antalet läroverk med egentlig lärarkurs.

Som överstyrelsen framhållit överstiger för närvarande tillströmningen
av aspiranter till den praktiska lärarutbildningen vida antalet^ tillgängliga
utbildningsplatser. Antalet lärarkandidater, som nu väntar pa att fa genomgå
lärarkurs, torde i själva verket uppgå till flera hundra. Med tanke
på den brist, som råder på lärare med full kompetens, är detta, ett allvarligt
missförhållande, och åtgärder måste därför enligt min mening snarast
vidtagas för att öka möjligheterna att erhålla praktisk lärarutbildning.
Härför talar även hänsyn till de läraraspiranter, som nu icke kan erhålla
hänvisning till lärarkurs.

Överstyrelsen föreslår en utökning av antalet läroverk med egentlig
lärarkurs med två, varav ett från och med nästa budgetar och ett från och
med därpå följande år. Denna utökning anser överstyrelsen erforderlig,
även om den planerade lärarhögskolan också kommer att upprättas från
och med budgetåret 1954/55. Överstyrelsens bedömning av situationen är
enligt min mening riktig.

Alltifrån tillkomsten av statens normalskola har avsikten vård, att
praktisk lärarutbildning skulle förläggas till denna skola, ehuru så hittills av
olika skäl icke kommit att bli fallet. Även om kostnaderna för anordnande
av egentlig lärarkurs vid denna skola, enligt vad överstyrelsens utredning
ger vid handen, kommer att bli ganska betydande, anser jag mig 1
nuvarande läge böra biträda överstyrelsens förslag. Jag anser också i likhet
med överstyrelsen, att beslut nu bör fattas om anordnande av egentlig
lärarkurs från och med budgetåret 1955/56 vid ytterligare ett läroverk.
Därest riksdagen ej framställer erinran häremot, torde Kungl. Maj:t ta
bestämma till vilket läroverk denna kurs skall förläggas. Jag vill framhalla,
att ett bifall till vad jag bär förordat enligt de prognoser, som nu kan
göras, endast kommer att möjliggöra ett relativt måttligt nedbringande

Statsutskottets utlåtande nr 92.

av antalet lärarkandidater, som ej kunnat erhålla hänvisning till lärarkurs,
och detta även om en lärarhögskola inrättas nagot av de närmaste
åren.

Med utgångspunkt i den för nästa budgetår motsedda ökningen i antalet
klassavdelningar beräknar skolöverstyrelsen, att omfattningen av undervisningen
i övningsämnen kommer att öka med sammanlagt 3 073 veckotimmar.
Till väsentlig del är denna ökning en automatisk följd av tillkomsten
av nya klassavdelningar, men överstyrelsen föreslår också viss icke-automatisk
ökning av timtalen. I hemskunskap och hushållsgöromål beräknar
överstyrelsen sålunda utöver en automatisk ökning med 382 veckotimmar
en icke-automatisk ökning med 200 veckotimmar för genomförande av viss
uppdelning av klass av delning vid undervisningen
i hemkunskap.

Statskontoret ställer sig avvisande till överstyrelsens förslag om ickeautoinatiska
ökningar, däribland också till det nu nämnda förslaget beträffande
hemkunskap.

Departementschefen erinrar om att han vid anmälan i årets statsverksproposition
av frågan om anslag till bland annat högre kommunala skolor
avstyrkt ett förslag om rätt att uppdela klassavdelning vid undervisning
i hemkunskap. Han avstyrker även det nu föreliggande förslaget om dylik
uppdelning vid de allmänna läroverken.

Till stöd för det i motionen II: 5U framförda förslaget om rätt till uppdelning
av klassavdelning vid undervisning i hemkunskap anföres bland
annat följande.

,,£51 anmärkningar till timplanerna för rikets allmänna läroverk
(1950:60) kan skolöverstyrelsen medgiva, att årsklass eller avdelning av
arsklass ma, då antalet lärjungar, som deltager i undervisningen, överstiger
16, uppdelas i två undervisningsavdelningar vid undervisningen i bland
annat hushållsgöromål. I det för samtliga elever i klasserna 34 eller 43 av
rea skolan obligatoriska ämnet hemkunskap är emellertid uppdelning av
arsklass eller avdelning av årsklass ej medgiven.

Skolöverstyrelsen har funnit, att det även för de elever, som icke deltager
i undervisningen i hushållsgöromål utan endast i hemkunskap, vore
i nog grad behövligt med en uppdelning efter samma principer som vid
Jaborationer i t. ex. fysik och kemi, åtminstone vid undervisning i det
avsnitt av ämnet, som skall omfatta kostlära, bostads- och hemvårdsfrågor
samt klädvård. Med framhållande av att sådan undervisning, som fordrar
att eleverna skola vara självverksamma, icke kan effektivt meddelas ett
storre elevantal än 16, samt att lokalerna för undervisning i hushållsgöromaj,
dit undervisningen i hemkunskap bör förläggas, ej heller är beräknade
for mer än 16 lärjungar, har överstyrelsen framlagt följande förslag.

. ^ ay eleverna i en klassavdelning icke deltager i undervisning

* hushållsgöromål, skall dessa undervisas för sig i hemkunskap under läsarets
ena termin. Da antalet sådana elever i årsklass eller avdelning av
arsklass överstiger 16, skall dessa efter medgivande av överstyrelsen kunna

Statsutskottets utlåtande nr 92.

uppdelas på två undervisningsavdelningar. Liknande skall kunna ske under
en av terminerna i hemkunskap, då undervisning i hushållsgöromål icke
alls förekommer i klassen.»

Vid kostnadsberäkningen har skolöverstyrelsen för sådan uppdelning
räknat med en ökning av 200 veckotimmar utöver den automatiska ökningen
för budgetåret 1954/55. .

Undervisningen i hemkunskap är av utomordentlig betydelse, särskilt
för det stora antal elever, som lämna skolan utan att ha deltagit i undervisningen
i hushållsgöromål. För att eleverna skola fa den avsedda praktiska
nyttan av kurserna i hemkunskap är det emellertid nödvändigt, att
undervisningen lägges laborationsmässigt och organiseras sa, att vissa
arbetsmoment kan demonstreras och eleverna kan få öva sig att utföra vissa
handgrepp och praktiska sysslor, vilket allt förutsätter möjlighet till uppdelning
i mindre grupper enligt ovan angivna principer. •

Syftet med undervisningen i hemkunskap är icke enbart att meddela eleverna
kunskap och övning i praktiska göromal. Av minst lika stor betydelse
är, att deras reflexionsförmåga väckes och utvecklas och att tillfälle
till diskussion beredes dem i anslutning till de praktiska övningarna. Dep
nära kontakt med eleverna, som är nödvändig för vinnande av dessa syften,
kan icke uppnås, om grupperna är för stora.

Bland förslag av skolöverstyrelsen, som departementschefen icke ansett
sig kunna tillstyrka må ytterligare nämnas dels förslag om en utökning av
antalet heltidsanställda skolsköterskor, dels förslag om utvidgning av kuratorsinstitutionen
innebärande bland annat inrättande av tva extra ordinarie
tjänster som skolkurator i lönegraden Ce 25.

Vid de allmänna läroverken finnes nu It ordinarie tjänster som
skolsköterska, alla placerade i lönegraden Ca 14. Skolöverstyrelsen
föreslår i sina anslagsäskanden inrättande av ytterligare sju dylika
tjänster och har därjämte i särskilt yttrande tillstyrkt en framställning
från rektorerna vid högre allmänna läroverket, folkskoleseminariet och
kommunala flickskolan i Lulea om inrättande av en för dessa läroanstalter
gemensam heltidstjänst som skolsköterska. Denna tjänst bör dock enligt
överstyrelsens mening som icke-ordinarie placeras i lönegraden Ce 14. Till
stöd för sitt förslag om inrättande av sju nya ordinarie skolskötersketjänster
anför överstyrelsen, att det under de senaste åren blivit allt svarare
att erhålla kompetenta sköterskor för deltidstjänstgöring i läroverken, under
det att befattningar på heltid visat sig vara mycket eftersökta även av
högt kvalificerade sköterskor.

Statskontoret avstyrker, att antalet befattningar för heltidsanställda
skolsköterskor utökas.

Till stöd för det i motionerna I: J+50 och II: 583 framförda yrkandet om
inrättandet i enlighet med skolöverstyrelsens förslag av sammanlagt atta
nya skolskötersketjänster anföres i huvudsak följande.

Statsutskottets utlåtande nr 9%.

I sitt anslagsäskande för budgetaret 1954/55 har skolöverstyrelsen kraftigt
understrukit svårigheten att erhålla kompetenta skolsköterskor för
deltidstjänstgöring vid läroverken. Däremot, säger styrelsen, har befattningarna
pa heltid visat sig mycket eftersökta av högt kvalificerade sjuksköterskor.
Bristen på sökande till typen deltidstjänst-skolskötersketjänst
bär framtvingat förslaget om heltidsanställda skolsköterskor.

Behovet av hälsovård i skolor av olika slag är väl numera så väl dokumenterat,
att några utläggningar härom ej torde vara påkallade. Vad som
däremot icke är tillfredsställande det är, att befattningshavare med de för
tjänsten fastställda kvalifikationerna ej står att erhålla. Av skolöverstyrelsens
hemställan framgår, att kompetenta aspiranter till dessa tjänster väl
tinnes, ehuru vederbörande icke anser de erbjudna deltidstjänsterna åtråvarda.

Deltidstjänst som skolsköterska vid läroverk är organiserad med en sammanhängande
tjänstgöringstid på cirka 1—9 veckor på hösten. Övriga läsaret
ar uppdelat på viss timtjänstgöring med ett sammanlagt timtafvarielande
fram 2 till 20 timmar per vecka. Arvode utgår per vecka vid veckotjanst
och per timme övriga delen av året. Vederbörande erhåller inga som
förmåner vid sidan om timarvodet, vare sig semester eller annan anställningsförmån.
En gift sjuksköterska är på detta sätt bunden vid en
splittrad tjänstgöring, som hindrar henne från att åtaga sig annat arbete,
t. ex. halvtidstjänst, som ger henne utöver avlöningen även sociala förmåner.
Skolöverstyrelsen har år från år påtalat dessa förhållanden men icke
kunnat erhalla någon som helst förståelse för sina synpunkter på denna
viktiga fråga.

, skolhälsovården skall kunna upprätthållas är det nödvändigt att
nartor erhalla kvalificerade befattningshavare. Skolöverstyrelsens förslag

ytterligare åtta skolskötersketjänster synes oss välbetänkt och
bor bifallas.

Vad angår skolkuratorerna har skolöverstyrelsen framlagt en
utredning rörande kuratorsinstitutionen vid de högre skolorna.

Överstyrelsen framhåller i denna, att överstyrelsen kunnat följa kuratorsverksamheten
vid några skolor och alltmer styrkts i sin uppfattning
att denna verksamhet är ytterst värdefull och bör utvidgas. Samtidigt
bär emellertid överstyrelsen insett nödvändigheten av att åt innehavarna
av kurators befattningarna beredes så betryggande anställnings- och aviomngsvillkor,
att väl utbildade sökande till befattningarna kommer att
sta till förfogande. Skolväsendets nuvarande rörlighet, inriktningen på
försöksverksamhet och på provisoriska reformer i olika avseenden gör
att överstyrelsen icke varit beredd att föreslå en definitiv utformning av
kuratorsverksamheten. De förslag, överstyrelsen framlagt i skrivelsen, angives
huvudsakligen taga sikte pa att ge bättre underlag för en gynnsam
utveckling än nuvarande, mera lösliga och för befattningshavarna i stort
sett mindre tillfredsställande förhållanden. Överstyrelsens förslag, vilket
upprepats i dess anslagsäskanden för nästa budgetår, avser anvisande av
ett avrundat belopp av 102 000 kronor enligt följande sammanställning.

Statsutskottets utlåtande nr 92.

2 kuratorstjänster i lönegrad Ce 25.............

4 kuratorstjänster i lönegrad Cg 21 .............

Ersättning åt kuratorer i arvodesbefattning, högst

Praktikantarvoden, högst.......................

Rörligt tillägg ................................

21 600
34 000
10 000
7 200
29 200

Summa kronor 102 000

Statskontoret har på anförda skål funnit nagot mera markerat behov av
en utbyggnad av kuratorsverksamheten knappast föreligga och har i föreliggande
läge ej heller velat förorda, att två nu befintliga heltidstjänster
som kurator ombildas till extra ordinarie befattningar. För den händelse
en inplacering i lönegrad av kuratorstjänster skulle anses motiverad, \ill
statskontoret framhålla, att skolkuratorerna närmast torde böra jämställas
med kuratorerna vid sjukhus och sålunda i regel placeras i lönegrad
17. Därest undantagsvis särskilda skäl för en högre lönegradsplacermg
anses föreligga, synes enligt statskontorets mening lönegrad 19 böra kunna
ifrågakomma. , ..

Statens lönenämnd är icke beredd att för skolkuratorer tillstyrka, högre
löneställning än den för kuratorer i allmänhet gällande, det vill saga 17
lönegraden. Sedan ytterligare erfarenhet vunnits av skolkuratorernas verksamhet,
synes enligt lönenämnden frågan om en eventuell differentiering
av dessa tjänster på 17 och högre lönegrad kunna upptagas till övervägande.

I motionerna 1:1+1$ och 11:582 anföres bland annat följande som stöd
för det i dessa motioner framförda förslaget om två skolkuratorstjänster i
Ce 25.

Det måste anses i högsta grad önskvärt, att den kuratorsinstitution, som
prövats i mer än ett decennium och nu visat sig just svara mot de behov,
vilka förändringarna inom skolorna fört med sig, ges en fastare utformning,
säkrare ekonomisk ställning samt möjlighet till utbyggnad. Hittills har en
viss utbildning av kuratorsaspiranter skett genom kuratorerna vid Norra
latin och Flickläroverket på Söder. Får dessa emellertid ej fastare anställning,
kommer de säkerligen att söka sig till andra anställningar, och den
erfarenhet, som de i sitt arbete som skolkuratorer vunnit, skulle alltså ga
förlorad och möjligheterna till organisk utveckling av kuratorsverksamheten
beskäras.

Utskottet. I den av 1952 års riksdag godkända överenskommelsen den
4 oktober 1952 mellan 1949 års tjänsteförteckningskommitté och vederbörande
organisationer fastslogs, att antalet adjunktstjänster i lönegraden
Ca 29 vid de allmänna läroverken i huvudsak skulle motsvara behovet av
ämneslärartjänster å gymnasiet och i realskolans två högsta klasser, bortsett
från rektors- och lektorstjänster samt ämneslärarinnetjänster i Ca 27.
För täckande av detta behov beräknades i överenskommelsen 150 nya
tjänster skola inrättas för budgetåret 1954/55. Skolöverstyrelsen har nu
verkställt en ny beräkning av hur många dylika tjänster, som enligt överenskommelsen
borde inrättas från och med nästa budgetar, och kommit till
siffran 339. Statskontoret har mot denna beräkning gjort den invändning -

Statsutskottets utlåtande nr 92.

en, att överstyrelsen icke tagit hänsyn till att undervisningen i viss utsträckning
— överstyrelsen har själv enligt statskontoret i tidigare anslagsäskanden
räknat med tio procent — borde och måste upprätthållas av timlärare
och annan icke-ordinarie personal. Statskontoret har fördenskull underkänt
överstyrelsens beräkningssätt och för sin del funnit att antalet
nya adjunktstjänster i Ca 29 kan begränsas till 150.

Departementschefen har uttalat, att varje beräkning av behovet av
ifrågavarande befattningar maste vara ganska osäker, och ansett sig icke
böra föreslå inrättande av fler än 150 adjunktstjänster i Ca 29. Det i motionerna
I: 451 och II: 584 gjorda yrkandet beträffande antalet tjänster
synes utgå från överstyrelsens beräkningssätt men avser, med hänsyn till
att överstyrelsen ej räknat med att kunna placera fler än 230 tjänster, endast
inrättande av 80 utöver de 150, som Kungl. Maj:t föreslagit.

Vad angår det av överstyrelsen tillämpade beräkningssättet, vilket statskontoret
ansett icke böra godtagas, får utskottet framhålla, att ordalagen
i överenskommelsen icke ge någon ledning för ett bedömande av huruvida
beräkningssättet bör accepteras eller ej. Det faktiska läget i läroverken
torde emellertid regelmässigt vara sadant, att icke-ordinarie lärarpersonal
i viss utsträckning måste anlitas för undervisning på angivna stadium.
L tskottet finner häri ett visst fog för en restriktivare beräkning av behovet
av nya adjunktstjänster i Ca 29 än den överstyrelsen gjort. I detta läge
har utskottet ansett sig icke böra ifrågasätta någon utökning av det antal
av 150, som Kungl. Maj:t föreslagit för nästa budgetår. Härav följer, att
utskottet ej heller ifrågasätter något bemyndigande för Kungl. Maj:t att
i enlighet med motionärernas förslag utbyta adjunktstjänster mot ämneslärarinnetjänster.
Utskottet avstyrker förtv bifall till motionerna 1-451
och II: 584.

Kungl. Maj.ts förslag angaende utökning av antalet läroverk med egentlig
lärarkurs har icke givit utskottet anledning till erinran. Den föreslagna
lärarkursen vid statens normalskola i Stockholm beräknas kunna mottaga
sammanlagt 16 lärarkandidater per år och draga en kostnad av i runt tal
82 000 kronor. Utskottet får i anslutning till denna beräkning framhålla,
att det såväl av ekonomiska skäl som av hänsyn till det trängande behovet
av utbildningsplatser synes utskottet angeläget, att man på olika sätt —
exempelvis vid tillsättningen av lärartjänster i läroverk med lärarkurs —
stravar efter ett så fullständigt utnyttjande av lärarkurskapaciteten som
möjligt.

Det i motionerna I: 4o0 och II: 583 framställda yrkandet om inrättande
av ytterligare åtta heltidstjänster som skolsköterska anser sig utskottet
icke böra biträda.

Den rätt till uppdelning av klassavdelning vid undervisning i hemkunskap,
varom förslag framställts i motionen II: 544, skulle om den infördes
utan tvivel bli av värde för undervisningen i ämnet. Härför beräknas emel -

Statsutskottets utlåtande nr 92.

lertid en ökning av det totala timantalet i hemkunskap med icke mindre
än 200 veckotimmar vara erforderlig. Med hänsyn till rådande brist på
lärarinnor i ifrågavarande ämne inger detta vissa betänkligheter. Utskottet
anser sig icke böra tillstyrka bifall till motionen.

Skolöverstyrelsen har vitsordat, att de erfarenheter, som hittills vunnits
av verksamheten med skolkuratorer i de allmänna läroverken, varit gynnsamma,
och det kan enligt utskottets mening icke heller råda något tvivel
om att det i skolorna finnes arbetsuppgifter, som många gånger med fördel
kunna anförtros åt kuratorer. Samtidigt måste emellertid beaktas, att man
icke bör vidtaga åtgärder, som i realiteten kunna medföra ett tillbakaskjutande
av den skyldighet till personlig omvårdnad av eleverna, som åvilar
lärarna och särskilt klassföreståndarna. Den personliga kännedom om eleverna
i klassen, som en klassföreståndare kan vinna, särskilt om han följer
klassen i flera år, torde många gånger ge honom bättre möjligheter att
riktigt bedöma en lärjunges situation än vad en för hela skolan gemensam
kurator har. Utskottet finner det emellertid värdefullt med en fortsatt försöksverksamhet
på området, under vilken olika möjligheter kunna prövas.
Däremot anser sig utskottet icke böra tillstyrka inrättande i enlighet med
yrkandet i motionerna I: 449 och II: 582 av två kuratorstjänster i lönegraden
Ce 25. På sätt departementschefen förordat torde frågor om anslag
till kuratorsverksamheten liksom hittills få prövas av Kungl. Maj:t från
fall till fall.

Vad departementschefen anfört och föreslagit har icke i vidare män än
som framgår av det föregående givit utskottet anledning till särskilt uttalande.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 451 och II: 584,1: 450 och
II: 583, II: 544 samt I: 449 och II: 582,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1954/55, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för de allmänna läroverken,
vilka föranledes av vad departementschefen förordat;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts
bemyndigande, skolöverstyrelsen att — utan hinder av
fastställd personalförteckning — tills vidare under budgetåret
1954/55, då för realskolestadiet avsedd ordinarie ämneslärartjänst
vid allmänt läroverk skall tillsättas, besluta,
huruvida tjänsten skall kungöras ledig såsom adjunktstjiinst
eller ämneslärarinnetjänst;

c) godkänna följande avlöningsstat för de allmänna läroverken,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1954/55:

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1954. 6 saml. Nr 92—93.

Statsutskottets utlåtande nr 9S.

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis .............................. 56 425 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden åt skolläkare m. m.,

förslagsvis ................ 615 000

b) Arvoden åt bibliotekarier, förslagsvis
................... 264 000

c) Särskilda arvoden vid läroverk

med lärarkurs, förslagsvis . . 1 180 000

d) Särskilda arvoden vid statens

aftonskola, förslagsvis...... 15 700

e) Arvode åt biträdande föreståndarinna
.............. 1 200 2 075 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 19 000 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. 40 466 100

Summa kronor 117 967 000

Särskilda uppbördsmedel:

1. Bidrag från Stockholms stad ... 15 000

2. Av kommuner och lärare erlagda

hyror ....................... 274 000

3. Avkastning av donationer från

kronan m. m................. 37 600

4. Av vaktmästare erlagda hyror
samt ersättning för bränsle och

]yse ........................ 140 400 467 000

Nettoutgift kronor 117 500 000

d) till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret
1954/55 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 117 500 000 kronor.

3:o) Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna.

Kungl. Maj:t har (s. 38—41) föreslagit riksdagen att till detta ändamål
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 2 880 000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en sänkning med 67 000 kronor föranledd av
att en minskad belastning pa kassorna kan beräknas bli en följd av inrättandet
av ett antal nya vaktmästartjänster vid läroverken.

Statsutskottets utlåtande nr 92.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Johansson i Stockholm väckt motion (II: 82), vari hemställts
att riksdagen vid behandlingen av hithörande frågor i budgetförslaget
för 1954/55 för sin del måtte besluta, att terminsavgifterna helt skall
avskaffas vid de allmänna läroverken och därmed jämförliga högre kommunala
läroanstalter.

Vid de allmänna läroverken utgår enligt läroverksstadgan följande terminsavgifter
nämligen dels en avgift av högst trettio kronor till ljus- och
vedkassan, dels en avgift av högst tio kronor eller efter medgivande av
Kungl. Maj:t högst femton kronor till biblioteks- och materielkassan, dels
ock en avgift av fem kronor till byggnadsfonden. Beträffande samtliga avgifter
gäller, att de skall utgå för varje lärjunge, som ej i föreskriven ordning
helt eller delvis befrias därifrån.

I motionen II: 82 erinras om att 1950 års riksdagsbeslut om en skolreform
innebar, bland annat, att terminsavgiftssystemet vid de allmänna
läroverken och därmed jämförliga högre kommunala läroanstalter skulle
avvecklas. I anslutning härtill framhålles bland annat vikten av att ekonomiska
utbildningshinder undanröjes, varvid ett första steg bör vara slopandet
av terminsavgifterna.

Utskottet. I de av 1950 års riksdag godkända riktlinjerna för skolväsendets
utveckling uttalades, att terminsavgiftssystemet vid de allmänna läroverken
och därmed jämförliga högre kommunala läroanstalter skulle snarast
möjligt avvecklas i den ordning, som framdeles bestämdes. Därvid
torde ha förutsatts, att närmare utredningar och överväganden angående
de ekonomiska konsekvenserna av beslutet vore erforderliga. För de allmänna
läroverkens del kommer avgifternas avskaffande totalt sett att innebära
ett mycket betydande inkomstbortfall, vilket nödvändiggör kompensation
genom medelsanvisning å riksstaten, och även beträffande de kommunala
skolorna är frågan i många fall av väsentlig ekonomisk betydelse.

Enligt vad utskottet har sig bekant pågår för närvarande inom skolöverstyrelsen
en utredning angående läroverkskassornas ekonomiska ställning.
Först när resultatet av denna utredning föreligger, torde det vara möjligt
att taga ställning till frågan om de ekonomiska förutsättningarna för terminsavgiftsreformens
genomförande. På motsvarande sätt erfordras en utredning
även i vad gäller de högre kommunala skolorna.

I det föregående ha angivits de maximibelopp, som må utgå i form av
terminsavgifter vid de allmänna läroverken. I anslutning till dessa sifferuppgifter
får utskottet framhålla, att den möjlighet, som läroverksstadgan
ger till nedsättning av eller befrielse från terminsavgift, enligt vad utskottet
inhämtat, utnyttjas i betydande utsträckning. Den ekonomiska börda,
som terminsavgifterna kunna innebära för den enskilde, blir därigenom just

Statsutskottets utlåtande nr 92.

i de mest trängande fallen helt avlyftad och i många andra fall väsentligt
lättad. Av sålunda angivna skäl avstyrker utskottet bifall till det i motionen
I: 82 framställda yrkandet.

Kungl. Maj:ts föreliggande förslag har icke givit utskottet anledning till
erinran.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen II: 82, till Allmänna läroverken:
Bidrag till ljus- och vedkassoma för budgetåret
1954/55 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 2 880 000 kronor.

4:o) Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (s. 42), vilket innebär en anslagshöjning med
140 000 kronor, föranledd av förslaget om utökning från och med nästa
budgetår av antalet läroverk med egentlig lärarkurs, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Avlöning åt deltagare i ''praktiska
lärarkurser m. m. för budgetåret 1954/55 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 2 140 000 kronor.

5:o) Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (s. 43—45), vilket
innebär en anslagssänkning med 105 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala läroverk: Understöd
åt vissa kommunala gymnasier m. m. för budgetåret
1954/55 under åttonde huvudtiteln anvisa ett anslag av
820 000 kronor.

Stockholm den 27 april 1954.

På statsutskottets vägnar:

KARL WARD.

Närvarande: se under utlåtandet nr 93.

Statsutskottets utlåtande nr 92.

Reservationer

1) vid punkten 1 (Utvidgning av den statliga gymnasieorganisationen)

a) av herr Karl Andersson, som ansett att utskottet bort — med hänsyn
till hittills tillämpad omfattning av förstatligandet av kommunala gymnasier
och i förhållande till antalet förefintliga dylika gymnasier samt med
beaktande i övrigt av vad i motionerna I: 424 och II: 545 anförts —
tillstyrka bifall till nämnda motioner samt att förty utskottets hemställan
under I. bort ha följande lydelse:

»I. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall
till motionerna I: 424 och II: 545 besluta, att samrealskolorna
i Bollnäs, Borlänge, Enköping, Köping, Lidköping,
Mariestad, Nässjö och Oskarshamn från och med
budgetåret 1954/55 eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t
bestämmer, skall ombildas till högre allmänna läroverk med
den linjeorganisation, Kungl. Maj:t bestämmer, skolande
ombildningen tillgå sålunda, att första ringen vid ombildningen
omedelbart upprättas och sedan ytterligare en ring
per år, till dess gymnasiet är i sin helhet färdigbildat; allt
under villkor att vederbörande kommuner åtager sig att tillhandahålla
för respektive högre allmänna läroverk erforderliga
undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning,
bostad åt rektor eller motsvarande kontant ersättning
samt bostad åt erforderlig vaktmästarpersonal eller efter
Kungl. Maj:ts medgivande i varje särskilt fall motsvarande
kontant ersättning;»

b) av herrar Hesselbom och Arrhén.

2) vid punkten 2 (Allmänna läroverken: Avlöningar)

a) av herr Karl Andersson, som under förutsättning av bifall till reservationen
1 a) ansett att utskottets hemställan i nedan angivna delar bort
ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 451 och II: 584, I: 450
och II: 583, II: 544 samt I: 449 och II: 582,

Statsutskottets utlåtande nr 92.

c) godkänna följande avlöningsstat för de allmänna läroverken,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1954/55:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis .............................. 56 585 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be stämda

av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden åt skolläkare m. m.,

förslagsvis ................ 615 000

b) Arvoden åt bibliotekarier, förslagsvis
................... 264 000

c) Särskilda arvoden vid läroverk

med lärarkurs, förslagsvis ... 1 180 000

d) Särskilda arvoden vid statens

aftonskola, förslagsvis ...... 15 700

e) Arvode åt biträdande föreståndarinna
............... 1 200 2 075 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 19 000 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. 40 556 100

Summa kronor 118 217 000

Särskilda uppbördsmedel:

1. Bidrag från Stockholms stad . . 15 000

2. Av kommuner och lärare erlagda

hyror ....................... 274 000

3. Avkastning av donationer från

kronan m. m................. 37 600

4. Av vaktmästare erlagda hyror
samt ersättning för bränsle och

lyse ........................ 140 400 467 000

Nettoutgift kronor 117 750 000

d) till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret
1954/55 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 117 750 000 kronor.»

b) av herrar Ohlon, Alfred Nilsson, Sunne, Arrhén, Staxäng och fröken
Vinge, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till de i motionerna
I: 451 och II: 584 framställda yrkandena samt att därför utskottets hemställan
bort ha följande lydelse:

Statsutskottets utlåtande nr 92.

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 451 och II: 584 ävensom
med avslag å motionerna I: 450 och II: 583, II: 544 samt
I: 449 och II: 582,

b) bemyndiga Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts
bemyndigande, skolöverstyrelsen att dels tillfälligt utbyta
ett begränsat antal adjunktstjänster i lönegraden Ca 29
mot ämneslärarinnetjänster i lönegraden Ca 27, dels ock —
utan hinder av fastställd personalförteckning — tills vidare
under budgetåret 1954/55, då för realskolestadiet avsedd
ordinarie ämncslärartjänst vid allmänt läroverk skall tillsättas,
besluta, huruvida tjänsten skall kungöras ledig såsom
adjunktstjänst eller ämneslärarinnetjänst;

c) godkänna följande avlöningsstat för de allmänna läroverken,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1954/55:

Avlöningsstat.

TJtgijter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis .............................. 57 465 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden åt skolläkare m. m.,

förslagsvis ................ 615 000

b) Arvoden åt bibliotekarier, förslagsvis
................... 264 000

c) Särskilda arvoden vid läroverk

med lärarkurs, förslagsvis ... 1 180 000

d) Särskilda arvoden vid statens

aftonskola, förslagsvis ...... 15 700

e) Arvode åt biträdande föreståndarinna
............... 1 200 2 075 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ........................ 18 200 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. 40 626 100

Summa kronor 118 367 000

Statsutskottets utlåtande nr 92.

Särskilda uppbördsmedel:

1. Bidrag från Stockholms stad ... 15 000

2. Av kommuner och lärare erlagda

hyror ....................... 274 000

3. Avkastning av donationer från

kronan m. m................. 37 600

4. Av vaktmästare erlagda hyror
samt ersättning för bränsle och

tyse ........................ 140 400 467 000

Nettoutgift kronor 117 900 000

d) till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret
1954/55 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 117 900 000 kronor.»

c) beträffande undervisning i hemkunskap av herr Widén, fröken Vinge
och fröken Ager;

d) beträffande skolsköterskor av herr Sunne och fröken Vinge;

e) beträffande skolkuratorer av fröken Vinge.