Statsutskottets utlåtande nr 91.
5
Nr 91.
Ankom till riksdagens kansli den 18 april 1941 kl. 1 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag för budgetåret 1944/45 till tekniska skolan i
Stockholm.
(2:a avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkt
224) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde
varda riksdagen förelagd, för budgetåret 1944/45 till Särskilda anstalter för
yrkesundervisning: Bidrag till tekniska skolan i Stockholm beräkna ett förslagsanslag
av 167 200 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 239, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 18
februari 1944, föreslagit riksdagen att till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till tekniska skolan i Stockholm för budgetåret 1944/45 anvisa
ett förslagsanslag av 171 500 kronor, därav 23 589 kronor skola utgå
under villkor, att Stockholms stad för samma tid för berörda ändamål, under
iakttagande av vad i statsrådsprotokollet anförts, bidrager med enahanda belopp,
samt med beräknande, att 480 kronor tillskjutas av Sjöstedtska fonden.
Tekniska skolan i Stockholm omfattar för närvarande dels en förberedande
konstindustriell aftonskola, dels en förberedande konstindustriell dagskola,
dels ock en högre konstindustriell skola, den senare innefattande en underavdelning
för utbildning av lärare i teckning och välskrivning.
Lärotiden skall normalt omfatta, vid den konstindustriella dagskolan ett
läsår och vid den högre konstindustriella skolan tre läsår. I sistnämnda skolas
underavdelning för utbildning av lärare i teckning och välskrivning är undervisningen
delad i en tvåårig kurs, som medför kompetens till teckningslärartjänst
vid realskola och därmed jämförlig undervisningsanstalt, och en
treårig kurs, som medför kompetens till sådan tjänst vid högre allmänt
läroverk samt folk- och småskoleseminarium.
Styrelsen för tekniska skolan har nu framlagt ett inom styrelsen utarbetat
förslag till vissa ändringar i skolans undervisning och organisation och hem
-
6
Statsutskottets utlåtande nr 91.
ställt, att förslaget måtte läggas till grund för skolans uppehållande framdeles.
Förslaget innebär bland annat följande förändringar.
1. Aftonskolan oell dagskolan ombildas till en konstindustriell skola med en
lärotid av två år i dagskolan eller tre år i aftonskolan. Vid den senare utsträckes
läsåret från 28 till 36 veckor. Läsåret får härigenom samma längd
inom tekniska skolans samtliga avdelningar.
2. Högre konstindustriella skolan däremot förkortas till två år och omorganiseras
för meddelande av yrkesutbildning inom sju olika fack. I spetsen
för varje fackavdelning ställes en avdelningsföreståndare.
3. Undervisningen göres mera differentierad. Föreläsningar anordnas i vidgad
omfattning. Nya ämnen införas.
4. Utbildning av teckningslärare sker vid ett med skolan förenat teckningslärarinstitut.
Studietiden vid detta blir tre år och föregås av en förberedande
kurs på ett år i dagskolan och två år i aftonskolan. Frivillig utbildning
för undervisning i manlig slöjd anordnas för teckningslärarkandidater.
Frågan om sådan utbildning vid skolan för undervisning i kvinnlig
slöjd anses böra ytterligare utredas. Större vikt än hittills lägges vid den
pedagogiska utbildningen av de blivande teckningslärarna. Fordringarna för
tillträde till teckningslärarutbildningen skärpas betydligt.
5. Rektorstjänsten vid tekniska skolan jämställes i avlöningshänseende
med rektorstjänst vid tekniskt läroverk, tillhörande avlöningsgrupp I.
6. Ätta avdelningsföreståndarbefattningar inrättas i stället för motsvarande
antal överkirarbefattningar. I likhet med övriga lärare vid skolan skulle
avdelningsföreståndarna åtnjuta avlöning per timme men med högre belopp
än överlärarna. Vissa befattningar såsom lärare i extra läroämnen ombildas till
överlärarbefattningar.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
Frågan om en omorganisation av tekniska skolan i Stockholm har länge
varit aktuell. År 1938 framlades förslag härtill av 1936 års yrkesskolsakkunniga.
Detta har emellertid av olika anledningar icke föranlett framställning
till riksdagen.
Det av skolans styrelse nu framlagda förslaget till omorganisation av läroanstalten,
vilket i väsentliga avseenden skiljer sig från yrkesskolsakkunnigas
förslag, har vunnit anslutning från de myndigheter och organisationer, som
hörts i ärendet, med undantag dock för statskontoret. Av skäl, vartill jag i
det följande återkommer, är jag visserligen icke beredd förorda, att proposition
angående omorganisation av skolan nu framlägges på grundval av skolstyrelsens
utredning. Utan att taga ställning till förslagets detaljer anser jag
mig dock böra uttala, att genom denna utredning framkommit riktlinjer,
vilka böra kunna bli vägledande för lösningen av i varje fall den konstindustriella
utbildningens problem.
Förslaget utgår från att det viktigaste för uppehållande av en god undervisning
är, att möjlighet beredes att till skolan knyta goda lärarkrafter. Styrelsen
har emellertid ej ansett sig nu böra framlägga förslag till en fullständig
lösning av denna fråga utan begränsar sig till en temporär lösning av frågan
om vissa ledande lärarkrafters anställningsförhållanden. Därjämte föreslås
en förbättring av vaktmästarpersonalens löneförhållanden.
I förslaget tages emellertid icke ställning till frågan örn fördelningen mellan
staten och Stockholms stad av de beräknade merkostnaderna för omorganisationens
genomförande. De nu tillämpade grunderna för stadens bidrag till
Statsutskottets utlåtande nr 91.
7
skolan äro sammansatta av ett flertal vid olika, delvis mycket långt tillbaka
liggande tidpunkter av staden accepterade bidragsregler. Bestämmelserna ha
därigenom blivit synnerligen svåröverskådliga. Detta framträder särskilt
starkt, då en omorganisation av skolan nu ifrågasatts. Det är därför icke
möjligt att exakt angiva de ekonomiska konsekvenserna av förslagets genomförande.
Innan slutlig ställning tages till nu ifrågavarande omorganisationsförslag,
torde därför frågan örn fördelningen framdeles mellan staten och
Stockholms stad av kostnaderna för skolans uppehållande böra bli föremål
för särskild utredning och förhandlingar upptagas i syfte att tillgodose behovet
av enklare och överskådligare principer för kostnadernas fördelning.
Skolstyrelsens förslag beträffande personalens avlöningsförhållanden innebär,
att till rektor och vaktmästare vid skolan skulle i fortsättningen utgå
rörligt tillägg, medan till andra befattningshavare alltjämt skulle utgå dyrtidstillägg.
Detta medför i sin tur, att kristillägg skulle komma att utgå
enligt vissa grunder till rektor och vaktmästare samt enligt andra grunder
till befattningshavare, som åtnjuta dyrtidstillägg. En sådan anordning skulle
komma att än ytterligare komplicera grunderna för fördelningen mellan staten
och Stockholms stad av kostnaderna för skolans uppehållande. Det torde
med hänsyn härtill vara lämpligt, att frågan om personalens avlöningsförhållanden
löses i ett sammanhang. Icke minst med hänsyn till önskvärdheten
att för det fortsatta utrednings- och omorganisationsarbetet förstärka den
administrativa ledningen vid skolan anser jag det dock befogat, att redan nu
föreslå en omreglering av rektorstjänsten.
Denna tjänst är för närvarande vakant och uppehälles på förordnande av
avdelningsföreståndaren för den högre konstindustriella skolan. Denne, som
icke har någon undervisningsskyldighet vid tekniska skolan, tjänstgör tillika
såsom timlärare vid tekniska läroverket i Stockholm, där han för närvarande
har elva veckotimmars undervisning. Arvodet utgör vid rektorstjänsten 4 500
kronor och vid avdelningsföreståndarbefattningen 800 kronor för år. På
nämnda belopp utgå dyrtidstillägg och kristillägg enligt samma grunder som
för befattningshavare i statens tjänst vid icke nyreglerade verk.
I likhet med överstyrelsen för yrkesutbildning anser jag det vara av särskild
vikt, att tekniska skolan snarast ställes under ledning av en heltidsanställd
rektor. Med hänsyn till det ökade arbete, som med omorganisationen sammanhängande
spörsmål kan beräknas medföra för rektor vid skolan, synes det
mig lämpligt, att så sker redan från och med nästa budgetår. De nuvarande
löneförmånerna vid rektorstjänsten äro emellertid icke sådana, att utsikter
finnas att förvärva en för ändamålet lämplig, heltidsanställd rektor. Jag anser
mig därför böra förorda, att rektorsarvodet höjes med 3 500 kronor till 8 000
kronor. Om så sker, skulle löneförmånerna vid rektorstjänsten komma att
med nuvarande dyrtidstillägg och kristillägg uppgå till omkring 13 150 kronor.
Om samma person förordnas att uppehålla såväl rektorstjänsten som
avdelningsföreståndarbefattningen för den högre konstindustriella skolan,
komma de sammanlagda avlöningsförmånerna vid befattningarna att uppgå
till omkring 14 450 kronor. Staten torde ensam böra bestrida merkostnaden,
3 500 kronor, för höjningen av rektorsarvodet, medan kostnaderna för därå
belöpande dyrtidstillägg och kristillägg torde böra bestridas av staten och
Stockholms stad med hälften vardera.
Vid bifall till vad jag sålunda förordat torde anslagsposten till bidrag till
tekniska skolan böra höjas med 3 500 kronor och anslagsposten till dyrtidstillägg
med 800 kronor. Då jag i övrigt icke ifrågasätter några ändringar för
8
Statsritskottets utlåtande nr 91.
nästa budgetår beträffande statens bidrag till skolan, torde anslaget böra
höjas med (3 500 + 800 =) 4 300 kronor till (167 200 + 4 300 =) 171 500
kronor. Stockholms stads fasta bidrag torde böra utgå med oförändrat belopp,
23 589 kronor, varjämte staden liksom nu bör bidraga till dyrtidstillägg
m. m.
Vukottet. Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till tekniska skolan i Stockholm för budgetåret
1944/45 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 171 500 kronor, därav 23 589 kronor skola utgå under
villkor, att Stockholms stad för samma tid för berörda ändamål,
under iakttagande av vad i statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för den 18 februari 1944 anförts, bidrager
med enahanda belopp, samt med beräknande, att 480
kronor tillskjutas av Sjöstedtska fonden.
Stockholm den 18 april 1944.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Närvarande: se under utlåtandet nr 89.