Statsutskottets utlåtande nr 8 (Utlåtande 1954:Su8 su)

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Nr 8.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter
för budgetåret 1954,/55 under åttonde
huvudtiteln, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet
väckta motioner m. m.

(2:a avd.)

Ecklesiastikdepartementet.

v#**''

l:o) Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln framställda förslag
(punkt 1, s. 1 och 2 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 4 januari 1954), vilket innebär en anslagshöjning med
3 800 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för ecklesiastikdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen.......... 31 500

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 411 500

3. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t......... 1 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . 247 300

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 318 500

Summa kronor 1 009 800

b) till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 1 009 800 kronor.

2:o) Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2, s. 2), vilket innebiir en anslagshöjning med
8 000 kronor, hemställer utskottet,

1 — Dihang till riksdagens protokoll 1951,. 6 sand. Nr 8.

Statsutskottets utlåtande nr S.

att riksdagen må till Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 99 500 kronor.

Arkiv, bibliotek och museer.

3ro) Riksarkivet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 3, s. 3 och 4)
föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning
tills vidare från och med budgetåret 1954/55, vidtaga av departementschefen
angiven ändring i personalförteckningen för riksarkivet, dels godkänna
av departementschefen angiven avlöningsstat för riksarkivet, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1954/55, dels ock till Riksarkivet:
Avlöningar för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av
807 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels riksdagens revisorers berättelse över den år 1953 av dem verkställda
granskningen angående statsverket, i vad berättelsen angår frågan om
länsstyrelsernas arkivförhållanden (§ 20),

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av heiT Herlitz (1:164) och den andra inom andra kammaren av fröken
Vinge (II: 213), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen ville
besluta, att en gallringsavdelning inrättas i riksarkivet från den 1 juli
1954 med följande befattningar: 1 avdelningschef i Ca 34, en arkivarie i
Ca 27, en amanuens i reglerad befordringsgång och en kontorist i Ce 13,
ävensom företaga de ändringar i personalförteckning och avlöningsstat för
riksarkivet och den höjning av anslaget till avlöningar, som följa härav,
dels ock en inom andra kammaren av herrar Widén och Hamrin väckt
motion (II: 212), vari hemställts att riksdagen måtte besluta att ersätta
riksarkivets heraldiska sektion och statens heraldiska nämnd med ett
mindre kostnadskrävande organ i form av en statens heraldiske konsulent
med väl styrkt heraldisk kompetens samt att som ersättning för detta uppdrag
bevilja ett årligt anslag av 3 000 kronor eller, för den händelse förslaget
ej utan mera ingående utredning skulle kunna genomföras, hos Kungl.
Maj:t anhålla om utredning och framläggande för riksdagen av förslag till
frågans lösning i angiven riktning.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsminskning med 3 500 kronor,
föranledd av — förutom automatiska utgiftsförändringar — å ena sidan
indragning av en värmeskötartjänst i Ca 11 och ett för tillfällig arbetshjälp
avsett belopp å 2 000 kronor samt å andra sidan medelsanvisning för
anställande av ett kanslibiträde i Cg 11.

Statsutskottets utlåtande nr S.

1 förutnämnda avsnitt av riksdagens revisorers berättelse (del I, s. 167
—173) har beträffande länsstyrelsernas arkivförhållanden inledningsvis anförts
i huvudsak följande.

Under § 43 i sin berättelse uttalade 1938 års revisorer, att förhållandena
i avseende å arkiveringen av handlingar inom statsförvaltningen finge anses
synnerligen otillfredsställande, varför revisorerna påyrkade effektiva
gallringsåtgärder. Som exempel nämndes bland annat länsstyrelsernas
arkiv, som vid denna tidpunkt omfattade i runt tal 20 000 hyllmeter.

Med hänsyn till frågans betydelse ur statsekonomisk synpunkt återupptog
1951 års revisorer under § 21 i sin berättelse diskussionen av möjligheterna
att begränsa det statliga arkivmaterialet. Revisorerna nämnde, att
frågan om en gallring av länsstyrelsernas arkiv länge varit aktuell utan att
likväl ha bragts till någon definitiv lösning. Lokalsvårigheterna ansågs
göra denna gallringsfråga särskilt brännande.

När det gäller länsstyrelsernas arkivförhållanden bör ihågkommas att
en väsentlig del av arkivmaterialet, nämligen verifikationerna, insänds till
riksräkenskapsverket och därefter arkiveras och gallras i särskild ordning.
Den årliga tillväxten av länsstyrelseverifikationer kan beräknas till 400
hyllmeter, men därav gallras omkring 90 å 95 procent.

Gällande bestämmelser om gallring i länsstyrelsernas arkiv i övrigt återfinnes
i Kungl. Maj:ts cirkulär till länsstyrelserna den 7 februari 1934.
Riksarkivet, som genom sina inspektioner kunnat följa utvecklingen av
länsstyrelsernas arkivförhållanden, konstaterade i underdånigt utlåtande
den 4 juli 1951, att 1934 års cirkulär haft ringa effekt.

1940 års arkivsakkunniga framlade den 21 mars 1947 ett förslag till
utvidgade gallringsföreskrifter för länsstyrelsernas arkiv, vilket förslag nära
anslöt sig till ett år 1940 utarbetat utkast till gallringsbestämmelser för
Stockholms länsstyrelse. Riksarkivet, som den 4 juli 1951 avgav underdåniga
förslag till gallring av dels källskattehandlingar, dels folkbokföringshandlingar,
uttalade i ett samma dag avgivet remissutlåtande, att arkivsakkunnigas
förslag till gallring av länsstyrelsernas arkiv icke kunde väntas
få någon verklig effekt, och yrkade på omarbetning av förslaget. Någon
positiv åtgärd har hittills icke vidtagits i fråga om länsstyrelsearkivens
gallring, ej heller har något beslut fattats om gallring av folkbokföringsmaterialet
eller källskatteliandlingarna hos länsstyrelser, vilka sistnämnda
handlingar beräknats omfatta 20 000 hyllmeter för en tioårsperiod.

Utom de ovan berörda arkiven av källskattehandlingar och folkbokföringshandlingar
har de allmänna arkiven visat en stark ökning i samma
mån som länsstyrelsernas arbetsuppgifter under senare år alllmera vidgats.
Med den av 1952 års riksdag beslutade omorganisationen av länsstyrelserna
har åsyftats en bättre anpassning av länsstyrelserna till nu föreliggande
arbetsuppgifter, men omorganisationen har även medfört, alt gällande
gallringsföreskrifter inte längre svarar mot de verkliga förhållandena.
Avsaknaden av tillfredsställande gallringsföreskrifter har därför resulterat
i en våldsam anhopning av handlingar i länsstyrelsernas hårt utnyttjade
lokaler och medfört ökade kostnader för nya allmänna arkivutrymmen.

Revisorerna ha verkställt en närmare utredning rörande den aktuella
situationen på området. Resultatet av undersökningen har redovisats i
form av en å s. 169 i berättelsen intagen tabell.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Enligt tabellen upptar länsstyrelsernas arkiv numera ett hyllutrymme,
som i meter räknat överstiger 42 000. Härav upptar arkiverade källskattehandlingar
nära 4 000 meter och prövningsnämndemas arkiv mer än 5 800
meter. Den årliga tillväxten har av samtliga länsstyrelser uppgivits till
sammanlagt mer än 2 760 meter. Härvid är dock att märka, att åtskilliga
länsstyrelser redovisat tillväxten netto, d. v. s. att från den faktiska tillkomsten
av nya arkivalier dragits vad som försvunnit genom utgallring.
Mot nämnda siffra för tillväxten, 2 760 meter, bör ställas siffran för genom
gallring vunna utrymmen, 1 238 meter. Sistnämnda siffra får anses alltför
hög då det gäller andra arkivalier än självdeklarationer. Det oaktat uppgår
nettotillväxten till mer än 1 Va kilometer om året i hyllängd.

I anslutning till denna redogörelse ha revisorerna gjort följande uttalande.

Den utgallring av handlingar ur statsmyndigheternas arkiv, som ägt
rum på initiativ av 1938 års revisorer, har medfört välbehövliga utrymmeslättnader
och samtidigt en begränsning av lokalkostnaderna. Gallringsbestämmelserna
har vidare skapat möjligheter till en framtida begränsning
av arkivalietillväxten.

Som av den lämnade redogörelsen framgår har emellertid ifrågavarande
gallring icke sträckt sig till att omfatta länsstyrelsernas arkiv. Detta har
medfört en ansvällning av dessa arkiv från omkring 20 000 hyllmeter år
1938 till över 42 000 hyllmeter år 1953. Arkivmassorna har alltså på kort
tid mer än fördubblats. Enligt vad revisorerna under hand inhämtat betraktar
byggnadsstyrelsen tillväxten av länsstyrelsernas arkiv som ägnad
att i hög grad inge bekymmer.

Emellertid har 1940 års arkivsakkunniga numera avgivit slutligt förslag
till gallring av bland annat prövningsnämndemas arkiv. I fråga om huvuddelen
av länsstyrelsernas arkiv föreligger också förslag till gallringsföreskrifter
av nämnda sakkunniga. Till följd av den mångfald av nya uppgifter
som pålagts länsstyrelserna och den vidtagna omorganisationen av dem
kan sistnämnda förslag, såsom riksarkivet framhållit, inte väntas få någon
verklig effekt. En skyndsam överarbetning av arkivsakkunnigas ifrågavarande
förslag framstår därför i nuvarande läge som högeligen angelägen.

Av skäl, som revisorerna närmare utvecklat i 1951 års berättelse, synes
en överarbetning bäst kunna åstadkommas genom att riksarkivet beredes
för ändamålet erforderlig personalförstärkning, vilken i sinom tid bör anförtros
uppdraget att fortlöpande bistå myndigheterna med deras gallringsproblem.
Sammanfattningsvis vill revisorerna mot bakgrunden av sina
iakttagelser på förevarande område uttala, att länsstyrelsernas arkivfråga
nu inte längre synes kunna undanskjutas utan synnerligen allvarliga olägenheter.
Revisorerna vill därför påyrka, att snara och effektiva åtgärder
vidtages för att en tillfredsställande ordning på området skall kunna åstadkommas.

Utlåtanden ha avgivits av byggnadsstyrelsen, riksarkivet samt länsstyrelserna
i Stockholms, Jönköpings, Malmöhus och Västernorrlands län
(del II, s. 127—134).

Byggnadsstyrelsen har bland annat, under åberopande av att arkivens
tillväxt trots företagna utbyggnader hotar att medföra allvarliga lokalpro -

Statsutskottets utlåtande nr 8.

blem, understrukit behovet av en effektiv gallring av arkivalierna samt
tillstyrkt, att möjligheterna i detta avseende snarast klarläggas.

Riksarkivet har anfört bland annat följande.

Riksarkivet har enligt gällande författningar icke något åliggande att
uppgöra gallringsförslag för myndigheternas arkiv, och dess personalbehov
är icke tillmätt för sådana uppgifter. Den av statsrevisorerna uttalade meningen,
att överarbetningen av arkivsakkunnigas gallringsförslag för länsstyrelsernas
arkiv lämpligen borde göras genom riksarkivets försorg, delas
av riksarkivet, men åtgärden kräver med nödvändighet personalförstärkning.
Riksarkivet håller före, att tiden sedan länge är inne att tilldela verket
denna ökning av personalen, som arkivsakkunniga föreslagit i utlåtande
den 30 augusti 1951, för att gallringsfrågorna för ämbetsverkens arkiv
skola kunna lösas.

De i ärendet hörda länsstyrelserna ha i allt väsentligt anslutit sig till
revisorernas uttalande.

I motionerna 1:164 och 11:218 har beträffande gallringsavdelningen
anförts bland annat följande.

Arkivsakkunniga förklarade i skrivelse till Kungl. Maj:t den 30 augusti
1951 att de ansåg det uppenbart, att den centrala ledningen av gallringen
inom statsförvaltningens arkiv måste utövas av riksarkivet, och att en initiativtagande
och ledande medverkan från riksarkivets sida utgör en nödvändig
förutsättning för en effektiv övervakning av arkivbildning och
arkivvård samt en rationell gallring. De sakkunniga underströk att denna
verksamhet kräver en förstärkning av riksarkivets organisation och en
utökning av dess personal och betonade, att »den mycket begränsade merkostnad,
som en personalförstärkning här skulle innebära, mer än väl
kompenseras av de påtagliga fördelar och de säkerligen betydande besparingar,
som skulle vinnas inom statsförvaltningen, om riksarkivet sattes i
»tånd att på ett rationellt sätt öva tillsyn över det hastigt framväxande
statliga arkivväsendet».

Arkivsakkunniga ansåg, att minst tre befattningshavare erfordrades för
att lösa de angivna uppgifterna. Denna arbetskraft skulle organiseras som
eu fristående avdelning. Avdelningschefen skulle självständigt och under
eget ansvar i egenskap av biträdande ledamot handlägga och föredraga
samtliga gallringsärenden rörande förvaltningsarkiven samt andra i samband
därmed stående viktigare frågor. Med hänsyn till hans förhållande
såväl till landsarkiven som till förvaltningsorganen liksom till hans ställning
som chef för en fristående avdelning och som ledamot av riksarkivet
i gallringsfrågor borde han erhålla en relativt hög tjänsteställning. Vid
gallringsavdelningen skulle vidare tjänstgöra dels en arkivarie, dels en amanuens
i reglerad befordringsgång. Arkivsakkunniga yttrade sig icke beträffande
avdelningens behov av biträdespersonal. Däremot föreslog de en höjning
av riksarkivets reseanslag från 2 000 till 10 000 kronor årligen på
grund av de nya arbetsuppgifterna.

Motionärerna har av riksarkivarien inhämtat, att vid fortsatt utredning
inom riksarkivet, delvis tillsammans med byggnadsstyrelsen, framkommit
så vid att frågan om lokaler för den avsedda avdelningen är möjlig

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att lösa som att behovet av kanslipersonal kunnat beräknas till en arbetskraft,
förslagsvis placerad i Ce 13. — Sistnämnda befattningshavares lönegradsplacering
bör enligt motionärens mening betraktas som ett provisorium,
intill dess närmare erfarenheter vunnits om arbetsuppgifternas art
och omfattning. I enlighet med arkivsakkunnigas förslag om en höjning av
anslaget till resekostnader behöver riksarkivets omkostnadsanslag synbarligen
höjas med 7 400 kronor.

I motionen II: 212 har beträffande den heraldiska verksa mhetens
organisation anförts bland annat följande.

Såsom framgår av en vid 1953 års riksdag väckt motion (II: 454) är det
väsentliga ur allmän synpunkt, att det vid fastställande av vapen, fanor
och emblem finns heraldisk expertis till förfogande för avgivande av yttranden
om rent heraldiska synpunkter, d. v. s. att vapnen äro utförda efter
gällande bestämmelser och i överensstämmelse med heraldiska regler samt
ej redan föras av någon annan inom landet. För enstaka specialfall av
konsthistorisk, teknisk, etnografisk eller annan art förefinnes ju möjlighet
att infordra utlåtande från riksantikvarieämbetet och andra institutioner.
Utredningar och uppgörande av förslag till vapen kunna med fördel
överlämnas åt enskilda institutioner och personer. Så sker redan i alltmera
tilltagande utsträckning, särskilt bland kommunerna. Under sådana förhållanden
framstår det som onödigt kostnadskrävande att för de obetydliga
heraldiska uppgifterna ha en så omfattande och tungrodd organisation.
Det kan i detta sammanhang omnämnas, att man i Danmark har en i
heraldik förfaren person knuten till statsministeriet som statens heraldiske
konsulent och att denne för detta sitt uppdrag åtnjuter ett årligt arvode
av 1 200 kronor jämte rörligt tillägg. Denna organisation har visat sig fungera
tillfredsställande. På samma sätt skulle statens heraldiska verksamhet
kunna organiseras även här i landet. Tillfället för en ändring i angiven
riktning och därmed också för ett nedbringande av de onödigt höga kostnaderna
för den heraldiska verksamheten är nu synnerligen lämpligt med
hänsyn till att den genomförda organisationen ej hunnit taga fastare former
genom att statsheraldikertjänsten ej blivit tillsatt. Bäst synes det statliga
heraldiska organet kunna utgöras av en statens heraldiske konsulent,
knuten till det departement, där de flesta heraldiska ärendena handläggas,
och avlönad genom ett årligt arvode, som i avvaktan på uppdragets omfattning
tills vidare kunde utgå med 3 000 kronor. Över konsulentens beslut
borde möjlighet finnas att anföra besvär hos riksantikvarieämbetet.

Utskottet får till en början erinra om att utskottet i sitt utlåtande 1952:
145, punkt 17 — i anledning av 1951 års revisorers uttalande rörande vissa
med det statliga arkivväsendet sammanhängande frågor — fann ådagalagt,
att kostnaderna för ett förnuftigt gallringsarbete mer än väl uppvägdes
av de besparingar, som uppstode i fråga om utrymme och därmed
byggnads- och hyreskostnader. Därtill komme att statsverket genom försäljningen
av utgallrat papper tillfördes vissa inkomster. Vägande skäl
kunde därför enligt utskottet åberopas för den uppfattningen, att riksarkivet
borde beredas organisatoriska möjligheter att fortlöpande utöva den

Statsutskottets utlåtande nr S. 7

initiativtagande och rådgivande verksamhet, som erfordrades på förevarande
område, därest gallringsarbetet skulle leda till ett fullgott resultat.
De av 1940 års arkivkommitté framlagda förslagen i nämnda spörsmål syntes
utskottet böra snarast läggas till grund för konkreta beslut från statsmakternas
sida.

Vad revisorerna nu med utgångspunkt särskilt i länsstyrelsernas arkivförhållanden
anfört, ger utskottet anledning att ånyo understryka angelägenheten
av att ett effektivt gallringsarbete sker hos de statliga myndigheterna.
Att också Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på detta
från ekonomiska synpunkter mycket betydelsefulla spörsmål framgår bland
annat därav, att Kungl. Maj:t den 11 december 1953 utfärdat kungörelse
(nr 716) angående utgallring av handlingar hos vissa statsmyndigheter.
Kungörelsen — som äger tillämpning å bland andra länsstyrelserna — har
trätt i kraft den 1 januari 1954. Vederbörande myndighet äger rätt att
efter riksarkivets hörande tillämpa de nya bestämmelserna även i fråga om
handlingar, som härröra från tiden före kungörelsens ikraftträdande. Det
förutsättes vidare i kungörelsen, att vid sidan av densamma skola kunna
gälla särskilda gallringsbestämmelser för de olika myndigheterna.

Det torde också böra nämnas, att Kungl. Maj:t den 30 december 1953
meddelat beslut angående gallring av mantalsuppgifterna i samband med
1950 års folkräkning. För den fortlöpande utgallringen av folkbokföringsoch
källskattehandlingar har Kungl. Maj:t därjämte den 5 mars 1954 utfärdat
cirkulär (nr 115) angående utgallring av vissa hos länsstyrelserna
och de lokala skattemyndigheterna förvarade handlingar rörande folkbokföring
och uppbörd. Beträffande gallring av prövningsnämndernas arkiv
torde — enligt vad utskottet inhämtat — Kungl. Maj:t komma att inom
den närmaste tiden utfärda särskilda föreskrifter.

Såväl revisorernas uttalande som vad i motionerna I: 164 och II: 213
anförts tyder emellertid på att ytterligare särskilda åtgärder kunna befinnas
påkallade för att effektivisera arkivgallringen hos de statliga myndigheterna.
I nyssnämnda motioner har i detta syfte föreslagits inrättande vid
riksarkivet av en särskild gallringsavdelning, i personellt hänseende utrustad
med en avdelningschef i Ca 34, en arkivarie i Ca 27, en amanuens i
reglerad befordringsgång och en kontorist i Ce 13. Utskottet är för sin del
icke berett att i nuvarande läge tillstyrka inrättande från och med nästa
budgetår av en dylik särskild gallringsavdelning inom riksarkivet. Enligt
utskottets mening synes, bland annat med hänsyn till numera utfärdade
föreskrifter i olika arkivgallringsfrågor, spörsmålet om den lämpligaste
och mest effektiva formen för rådgivning och initiativ beträffande saväl
den fortlöpande gallringen som efterhandsgallringen inom statsförvaltningen
böra bli föremål för närmare överväganden från Kungl. Maj:ts sida.
Utskottet vill, särskilt i betraktande av vad revisorerna anfört rörande

8 Statsutskottets utlåtande nr 8.

länsstyrelsernas arkivförhållanden, framhålla angelägenheten av att den
fortsatta beredning av arkivgallringsfrågan, som utskottet sålunda förordat,
bedrives med all den skyndsamhet, som påkallas av arkivmaterialets tillväxt
och nödvändigheten av en förutseende planering på området.

Med anledning av det i motionen II: 212 framställda yrkandet får utskottet
erinra om att statens heraldiska verksamhet omorganiserats från
och med innevarande budgetår i enlighet med beslut av 1953 års riksdag
(prop. 75, SU 96, rskr 221). Beslutet innebär, att den heraldiska myndigheten
organiserats som en särskild sektion inom riksarkivet under ledning
av en förste arkivarie och statsheraldiker. För tjänstgöring i första hand
inom nämnda sektion har därjämte riksarkivets personal förstärkts med
en amanuens och ett kontorsbiträde i reglerad befordringsgång, båda med
halvtidstjänstgöring. För underställning av komplicerade och principiellt
viktiga heraldiska ärenden har vidare inrättats en statens heraldiska
nämnd.

Vid sin prövning av den sålunda beslutade organisationen uttalade utskottet
— som jämväl hade att ta ställning till ett motionsvis framfört
yrkande av i huvudsak enahanda innebörd som det nu i motionen II: 212
framställda — att utskottet funnit övervägande skäl tala för att den heraldiska
verksamhetens olika grenar allt fortfarande bleve samlade hos en
statlig myndighet. Utskottet framhöll emellertid, att det saknades säkra
hållpunkter för bedömande av den heraldiska verksamhetens blivande omfattning
och storleksordning och därmed också för bedömande av organisationens
framtida underlag. Det i propositionen framlagda förslaget innebure
likväl en från organisatorisk synpunkt önskvärd elasticitet i sektionens
uppbyggnad med vissa möjligheter att alltefter omständigheterna ta
sektionens personal i anspråk jämväl för sådana arbetsuppgifter, som
direkt hänförde sig till riksarkivets verksamhetsområde. Utskottet, som
icke ville motsätta sig bifall till det framlagda organisationsförslaget, betonade,
att ifrågavarande organisation enligt utskottets mening tills vidare
borde betraktas som ett provisorium, vars definitiva utformning syntes få
bli beroende av framdeles vunna närmare erfarenheter på området.

Utskottet anser sig icke ha anledning att nu frångå vad utskottet sålunda
vid 1953 års riksdag uttalade rörande den heraldiska verksamhetens organisation.
Utskottet avstyrker därför bifall till det i motionen II: 212 i
första hand framställda yrkandet om anställande av en statens heraldiske
konsulent. Utskottet finner icke heller en ny utredning i ämnet för närvarande
påkallad.

Vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit har icke givit
utskottet anledning till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 164 och II: 213,

Statsutskottets utlåtande nr 8. 9

såvitt här är i fråga, samt motionen II: 212, såvitt gäller
anställande av en statens heraldiske konsulent,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1954/55, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för riksarkivet, som föranledes
av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för riksarkivet, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 298 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 1 500

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ....... 230 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 277 200

Summa kronor 807 000

c) till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1954/55
anvisa ett förslagsanslag av 807 000 kronor;

II. att riksdagen må, i anledning av riksdagens år 1953
församlade revisorers berättelse, § 20, i skrivelse till Kungl.
Maj:t giva tillkänna vad utskottet ovan anfört rörande
vissa arkivgallringsfrågor;

III. att motionen II: 212, i den mån den ej behandlats
under I., icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

4:o) Riksarkivet: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 4, s. 5
och 6) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 19o4/55
anvisa ett förslagsanslag av 105 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de under närmast
föregående punkt angivna motionerna 1:164 och II: 213, i vilka hemställts,
såvitt här är i fråga, att riksdagen ville besluta att öka förevarande
omkostnadsanslag med 7 400 kronor.

Anslaget är nu uppfört med 113 800 kronor. Kungl. Maj:ts förslag innebär
en anslagsminskning med 8 800 kronor, betingad av bortfall av vissa
för innevai^ande budgetår anvisade engångsbelopp.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och avstyrker,
med hänvisning till sitt ställningstagande under nästföregående punkt,
bifall till motionerna 1:104 och IT: 213, i vad de avse förevarande anslag.

Statsutskottets utlåtande nr S.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:164 och II: 213, såvitt här
är i fråga, till Riksarkivet: Omkostnader för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 105 000 kronor.

5:°) Riksarkivet: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, s. 6 och 7), vilket innebär en anslagshöjning
med 44 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Inköp av arkivalier
och tryckta arbeten för budgetåret 1954/55 anvisa ett
reservationsanslag av 48 000 kronor.

6:o) Riksarkivet: Fortsatt utgivande av sådana handlingar, som
äro av vikt för fäderneslandets historia. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 6, s. 7 och 8), vilket innebär en anslagshöjning med 1 500
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Fortsatt utgivande av
sådana handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets
historia, för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 2 500 kronor.

7:o) Lands- och länsarkiven: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 7, s. 9—11), vilket innebär en anslagshöjning med
11 100 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för lands- och länsarkiven,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 210 200

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal....... 215 600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 224 000

Summa kronor 649 800

b) till Lands- och länsarkiven: Avlöningar för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 649 800 kronor.

8:o) Lands- och länsarkiven: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj.ts förslag (punkt 8, s. 11 och 12), vilket innebär en anslagsminskning
med 70 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lands- och länsarkiven: Omkostnader
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av
112 900 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8. 11

9:o) Lands- och länsarkiven: Inköp av arkivalier och tryckta
arbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9, s. 12 och 13),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lands- och länsarkiven: Inkö-p av
arkivalier och tryckta arheten för budgetaret 1954/5o anvisa
ett reservationsanslag av 4 000 kronor.

10:o) Lands- och länsarkiven: Bokbindning och konservering av
arkivalier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10, s. 13), vilket
innebär en anslagsminskning med 2 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lands- och länsarkiven: Bokbindning
och konservering av arkivalier för budgetåret 1954/55
anvisa ett reservationsanslag av 10 000 kronor.

11 ro) Kungl. biblioteket: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 11, s. 13—16), vilket innebär en anslagshöjning med 38 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för kungl. biblioteket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 272 500

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 333 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 288 500

Summa kronor 894 000

b) till Kungl. biblioteket: Avlöningar för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 894 000 kronor.

12;o) Kungl. biblioteket: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 12, s. 16—19), vilket innebär en anslagshöjning med 43 900

kronor, hemställer utskottet, •

att riksdagen må till Kungl. biblioteket: Omkostnader

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 181 400

kronor.

13:o) Kungl. biblioteket: Bokinköp och bokbindning. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13, s. 19—22), vilket innebär en höjning med
250 000 kronor i jämförelse med det på riksstaten för innevarande budgetår
anvisade anslaget, samt under erinran om att riksdagen beslutat att på
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54 för ändamålet anvisa

12 Statsutskottets utlåtande nr 8.

ett reservationsanslag av 185 000 kronor (prop. 2, SU 19, rskr 60), hemställer
utskottet,

att riksdagen ma till Kungl. biblioteket: Ii okinköp och
bokbindning för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 475 000 kronor.

14:o) Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj.ts förslag (punkt 14, s. 23 och 24), vilket innebär en anslagsminskning
med 3 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för stifts- och
landsbiblioteken, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1954/55:

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat:

Stifts- och landsbibliotek	Landsbiblio- tekarie Lönegrad Ca 33	Landsbiblio- tekarie Lönegrad Ca 31	Expeditions- vakt Lönegrad Ca 11
Linköping........	1		1
Skara........	—	1	1
Västerås...........	—	1	1 1
Växjö.........	—	1	1

b) godkänna följande avlöningsstat för stifts- och landsbiblioteken,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 76 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 81 600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 82 400

Summa kronor 240 000

c) till Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 240 000
kronor.

15:o) Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj.ts förslag (punkt 15, s. 24), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader
för budgetaret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 8 800 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

16:o) Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp och bokbindning

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16, s. 25), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp
och bokbindning m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa
ett reservationsanslag av 53 200 kronor.

17:o) Nationalmuseet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 17, s. 25 och 26), vilket innebär en anslagshöjning med 900
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för nationalmuseet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 232 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t.......................... ^ 1^0

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 218 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 225 040

Summa kronor 683 500

b) till Nationalmuseet: Avlöningar för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 683 500 kronor.

18:o) Nationalmuseet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 18, s. 26 och 27), vilket innebär en anslagsminskning med

13 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Omkostnader för
budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 141 800
kronor.

19 o) Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19, s. 27 och 28), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetar, hemställer
utskottet, TT 7 r =7; 7

att riksdagen må till Nationalmuseet: Underhall och

ökande av samlingarna för budgetåret 1954/55 anvisa ett
reservationsanslag av 100 000 kronor.

20:o) Nationalmuseet: Vandringsutställningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20, s. 28), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen ma till Natio7ialmuseet: Vandringsutställningar
för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 2 500 kronor.

21 :o) Nationalmuseet: Inköp av konst för deposition. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21, s. 28 och 29), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Inköp av konst
för deposition för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 30 000 kronor.

22:o) Livrustkammaren: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 22, s. 29 och 30), vilket innebär en anslagshöjning med 9 300
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för livrustkammaren,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 78 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t.......................... l 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ....... 53 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 63 000

Summa kronor 196 300

b) till Livrustkammaren: Avlöningar för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 196 300 kronor.

23ro) Livrustkammaren: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 23, s. 30 och 31), vilket innebär en anslagshöjning med 300
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Livrustkammaren: Omkostnader
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 23 300
kronor.

24:o) Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 24, s. 31 och 32) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.
Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1954/55,
vidtaga av departementschefen angiven ändring i personalförteckningen för
naturhistoriska riksmuseet, dels godkänna av departementschefen angiven
avlöningsstat för naturhistoriska riksmuseet, att tillämpas tills vidare från

Statsutskottets utlåtande nr 8.

och med budgetåret 1954/55, dels ock till Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 1 033 400
kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft tva likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Osvald (I: 62) och
den andra inom andra kammaren av herr Håstad (II: 121), i vilka hemställts
att riksdagen måtte besluta att e. o. museiassistenten vid riksmuseet
fil. dr Herman Persson från den 1 juli 1954 uppflyttas till lönegrad
Ce 29 med titeln intendent och att anslaget till löner vid museet i fråga
höjes med 2 820 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 6 900 kronor, i
huvudsak betingad av automatiska utgiftsökningar. Beträffande personalorganisationen
föreslås ordinariesättning av en vaktmästartjänst i Ce 10.
Ett av vetenskapsakademien framfört förslag om ett personligt lönetillägg
åt fil. dr Persson har icke biträtts av departementschefen.

Den av Persson innehavda museiassistenttjänsten inrättades från och
med budgetåret 1947/48 såsom en amanuenstjänst för samlingen av nutida
arkegionater (mossor m. m.) inom museets avdelning för paleobotanik
(fossila växter). Persson är nu placerad i den reglerade befordringsgångens
slutlönegrad, Ce 25 (löneklass 26). Vid avdelningen är inrättad en intendentbefattning
i lönegrad Ca 29.

Till stöd för det i motionerna I: 62 och II: 121 gjorda yrkandet har framhållits
bland annat följande.

Persson, som sedan femton år arbetar på den paleobotaniska avdelningen,
har gjort museet verkligt betydelsefulla tjänster och i sitt fack, arkegionatforskningen,
skapat sig en ställning bland de främsta. Genom att
befattningen som intendent vid avdelningen måst besättas med en paleobotanist,
har Persson blivit utan befordringsmöjlighet och kan icke heller
under sina återstående fem tjänstår påräkna någon dylik. I nuvarande
statsfinansiella läge kan det knappast bli tal om att åvägabringa en permanent
lösning av denna fråga men det framstår samtidigt som en trängande
angelägenhet att på något sätt kompensera Persson för hans mångåriga,
uppoffrande och för museet synnerligen viktiga verksamhet. Persson
bör därför tillerkännas mellanskillnaden mellan den av honom nu uppburna
lönen och den, som tillkommer en intendent, och således uppflyttas
från Ce 25 till Ce 29.

Utskottet, som icke ansett sig böra tillstyrka bifall till det i motionerna
I: 62 och II: 121 framställda yrkandet, biträder Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 62 och II: 121,

Statsutskottets utlåtande nr 8.

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1954/55, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för naturhistoriska riksmuseet,
som föranledes av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för naturhistoriska
riksmuseet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis ............................... 415 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t..................... ig 440

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 256 760

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ..... 343 200

Summa kronor 1 033 400
c) till A aturkistoriska riksmuseet: Avlöningar för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 1 033 400
kronor.

25:o) Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25, s. 33), vilket innebär en anslagshöjning
med 5 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 153 100 kronor.

26:o) Naturhistoriska riksmuseet: Materiel m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26, s. 33 och 34), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen ma till Naturhistoriska riksmuseet: Materiel
m. m. för budgetaret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 196 000 kronor.

27:o) Statens etnografiska museum: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27, s. 34), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Statens etnografiska museum: Avlöningar
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 162 000 kronor.

28ro) Statens etnografiska museum: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28, s. 35), vilket innebär en anslagsminskning
med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Omkostnader
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 62 900 kronor.

29:o) Statens etnografiska museum: Underhåll och ökande av
samlingarna m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29,
s. 35), vilket innebär en anslagsminskning med 1 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Underhåll
och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret
1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 kronor.

30:o) Medelhavsmuseet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
30, s. 36—40) — vilket innebär tillskapandet av en administrativ ram för
ett nytt statligt museum, omfattande egyptiska museet samt Cypern- och
Asinesamlingama, och i anslagshänseende medför en utgiftsökning med
7 700 kronor i jämförelse med de för innevarande budgetår anvisade anslagen
till bidrag till egyptiska museet och Cypemsamlingarna — hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för medelhavsmuseet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1954/55:

Personalförteckning.

Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad
än Ce 25.

Befattning Lönegrad

1 museiföreståndare ........................ Ce 31

b) godkänna följande stat för medelhavsmuseet, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1954/55:

Stat.

Avlöningar:

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal 69 400

2. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... 7 800 77 200

Omkostnader:

1. Sjukvård m. m., förslagsvis ........ 100

2. Expenser ........................ 10 600 10 700

Summa kronor 87 900

c) till Medelhavsmuseet för budgetåret 1954/55 anvisa
ett förslagsanslag av 87 900 kronor.

2 — B ihan g till riksdagens -protokoll 195J+. 6 samt. Nr 8.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

31 :o) Bidrag till nordiska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 31, s. 40 och 41), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till nordiska museet för
budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av 404 900 kronor.

32 :o) Bidrag till ombyggnads- och reparationsarbeten å nordiska
museets byggnad. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 32, s.
41 och 42), vilket innebär en anslagsminskning med 90 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till ombyggnads- och reparationsarbeten
å nordiska museets byggnad för budgetåret
1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 165 000 kronor.

33:o) Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 33, s. 42), vilket innebär en anslagshöjning
med 1 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kulturhistoriska museet
i Lund för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av 70 600
kronor.

34:o) Bidrag till musikhistoriska museet. Kungl. Maj:t har (punkt
34, s. 43) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1954/55
anvisa ett anslag av 51 500 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Bengtson m. fl.
(1:171) och den andra inom andra kammaren av herr Dickson (II: 369), i
vilka hemställts att riksdagen — vid behandlingen av Kungl. Maj:ts förslag
till anslag under åttonde huvudtiteln: Bidrag till musikhistoriska museet
för budgetåret 1954/55 — måtte anvisa ett från 51 500 kronor till
54 400 kronor förhöjt belopp.

Ur förevarande anslag, som nu är uppfört med 51 500 kronor och avsett
till bestridande av kostnader för upprätthållande av museets verksamhet,
skall enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser utgå, bland annat,
arvode åt en amanuens vid museet med 6 100 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär oförändrad medelsanvisning. Av stiftelsen
musikhistoriska museet framställt yrkande om en höjning av anslaget för
nästa budgetår med 2 900 kronor för uppräkning av arvodet åt amanuensen
från 6 100 till 9 000 kronor har icke biträtts av departementschefen.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Med det i motionerna 1:171 och 11:369 framställda yrkandet åsyftas
att möjliggöra den av stiftelsen föreslagna arvodeshöjningen för amanuensen.
I motionerna har anförts bland annat följande.

Med betydande bidrag från staten och enskilda publicerades under åren
1922—1940 det stora samlingsverket »Svenska Låtar» i 24 band, innehållande
7 900 melodier. Materialet till detta synnerligen värdefulla verk hade
sammanbragts av den kände forskaren på området häradshövdingen Nils
Andersson under medverkan av nuvarande amanuensen vid musikhistoriska
museet Olof Andersson. Efter häradshövding Anderssons död år 1921
har Olof Andersson ensam utfört det omfattande och krävande arbetet
med redigeringen av detta verk. Olof Andersson har, vid sidan av de löpande
göromålen, ordnat folkmusikkommissionens hela material av låtar och
därav åstadkommit ett med skilda kartotek försett centralarkiv, som under
hans ledning står till förfogande för organisationer, spelmän och forskare
och från vilket råd och biträde lämnas i allt som rör folkmusikaliska
frågor. Slutligen har Olof Andersson utarbetat manuskript till ett registerband
för »Svenska Låtar», vilket ligger färdigt för publicering.

I samband med registerarbetet bär han påbörjat uppläggandet av ett
variantkartotek. För detta ändamål måste en genomgång företagas av hela
det befintliga materialet av svensk folkmusik, tryckt och otryckt. Tillgången
till ett sådant kartotek kommer för all framtid att bli av oskattbart
värde för forskningen på folkmusikens område.

Olof Andersson anställdes vid museet år 1939 mot ett årligt arvode av
2 000 kronor. Detta arvode höjdes från och med budgetåret 1945/46 till
2 500 kronor och från och med 1948/49 till 4 000 kronor. Rörligt tillägg
å arvodet har utgått från och med kalenderåret 1950. För innevarande
budgetår uppbär han ett till 6 100 kronor fastställt arvode.

Särskilt med hänsyn till det betydelsefulla arbete på folkmusikens, område,
som Olof Andersson med enastående sakkunskap och stor skicklighet
utfört i sin tjänst, måste de löneförmåner han uppburit, betecknas såsom
orimligt blygsamma. Det framstår såsom en klar orättvisa att han, även
efter de höjningar av arvodet, som skett under senare år, uppbär en ersättning
för sitt högt kvalificerade arbete, som är lägre än den ersättning de
vid museet anställda arkivarbetarna erhålla för sina mera rutinmässiga
göromål.

TJtskottet — som inhämtat vissa närmare upplysningar rörande amanuensen
Olof Anderssons tjänstgöring vid musikhistoriska museet — har vid
sin prövning av förevarande anslagsfråga ansett sig böra i anledning av
det i motionerna 1:171 och 11:369 framställda yrkandet förorda, att
ifrågavarande anslag för nästa budgetår avväges så, att därur kan utgå
arvode åt Andersson med ett till 7 500 kronor skäligen förhöjt belopp. Anslaget
torde alltså böra uppräknas med (7 500 — 6 100 =) 1 400 kronor
Lill 52 900 kronor.

Utskottet hemställer således,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna I: 171 och 11:369, till Bidrag till musikhistoriska
museet för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag
av 52 900 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

35 :o) Bidrag till Drottningholms teatermuseum. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35, s. 43), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Drottningholms teatermuseum
för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av
31 800 kronor.

36:o) Bidrag till stiftelsen Thielska galleriet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 36, s. 43), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till stiftelsen Thielska galleriet
för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av 10 000
kronor.

37:o) Bidrag till svenska skolmuseet. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 37, s. 43 och 44), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska skolmuseet för
budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av 3 500 kronor.

38 :o) Bidrag till stiftelsen Carl och Olga Milles’ Lidingöhem. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 38, s. 44), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till stiftelsen Carl och Olga
MiUes’ Lidingöhem för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag
av 15 000 kronor.

Kyrkliga ändamål.

39:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39, s. 45—52), vilket innebär en anslagshöjning
med 6 100 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) medgiva, att för fortsatt anställande av tillfällig personal
vid domkapitlens och stiftsnämndernas kanslier må
i enlighet med Kungl. Maj:ts beprövande ur kyrkofonden
utgå ytterligare högst 90 000 kronor;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1954/55, vidtaga de änd -

Statsutskottets utlåtande nr 8. 21

ringar i personalförteckningen för domkapitlen, som föranledes
av vad departementschefen anfört;

c) godkänna följande avlöningsstat för domkapitlen och
stiftsnämnderna, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

Utgifter:

I. Domkapitlet i Stockholm.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 34 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .............. 2 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.. 5 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 20 300

Summa kronor 63 200

II. Kanslipersonal hos övriga domkapitel
samt stiftsnämnderna m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 608 900

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis.............. 36 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 289 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 458 100

Summa kronor 1 393 100

III. Skoglig personal hos stiftsnämnderna
m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 276 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:

a. Grundbelopp .................. 28 500

b. Ersättning till sakkunniga för biträde
vid syn av stiftsnämnd in. in.,

förslagsvis ...................... 5 000 33 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 27 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 160 500

Summa kronor 497 000

Statsutskottets utlåtande nr 8.

IV. Sammanfattning.

I. Domkapitlet i Stockholm............... 63 200

II. Kanslipersonal hos övriga domkapitel samt

stiftsnämndema m. m.................. 1 393 100

III. Skoglig personal hos stiftsnämndema m.m. 497 000

Summa kronor 1 953 300

Särskilda uppbördsmedel:

Bidrag från kyrkofonden . ................... 1 175 100

Nettoutgift kronor 778 200

d) till Domkapitlen och stiftsnämndema: Avlöningar
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 778 200
kronor.

40:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40, s. 52—57), vilket innebär en anslagshöjning
med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Domkapitlen och stiftsnämndema.
Omkostnader för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 126 300 kronor.

41 :o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Kostnader för skogsbiträden.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41, s. 58—64),
vilket innebär upptagande på riksstaten av ett anslag för bestridande formellt
över riksstaten men i sak med uppbördsmedel ur kyrkofonden av vissa
kostnader för vård av de ecklesiastika arrendegårdsskogama, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Domkapitlen och stiftsnämnderna:
Kostnader för skog sbiträden för budgetåret 1954/55 anvisa
ett förslagsanslag av 1 000 kronor.

42:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Iordningställande av
vissa lokaler för domkapitlet och stiftsnämnden i Västerås m. m.

I anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 42, s. 64—67) hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) till Domkapitlen och stiftsnämndema: Iordningställande
av vissa lokaler för domkapitlet och stiftsnämnden i
Västerås m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 82 500 kronor;

b) medgiva, att ur kyrkofonden må till samma ändamål
utgå likaledes ett belopp av 82 500 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

43:o) Kleresistaten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 43,
s. 67 och 68), vilket innebär en anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Kleresistaten för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 7 000 kronor.

44:o) Vissa ersättningar till kyrkofonden. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 44, s. 68), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa ersättningar till kyrkofonden
för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av 5 050 800
kronor.

45 :o) Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 45, s. 68—71), vilket innebär en anslagshöjning
med 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för utbildande av kyrkomusiker
m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 46 700 kronor.

46:o) Stipendier för utbildande av präster, förtrogna med finska
och lapska språken. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 46,
s. 71 och 72), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stipendier för utbildande av präster,
förtrogna med finska och lapska språken, för budgetåret
1954/55 anvisa ett anslag av 4 800 kronor.

47:o) Kyrkors underhåll. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
47, s. 72), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kyrkors underhåll för budgetåret
1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 kronor.

48:o) Vissa kostnader i samband med Uppsala domkyrkas restaureringssakkunnigas
utredningsarbete. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 48, s. 72—74), vilket innebär en anslagsminskning med
120 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader i samband med
Uppsala domkyrkas restaureringssakkunnigas utredningsarbete
för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 60 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

49 :o) Bidrag till restaurering av Linköpings domkyrka. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 49, s. 74 och 75), vilket innebär anvisande
endast av ett nominellt belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till restaurering av Linköpings
domkyrka för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 kronor.

50:o) Ersättningar till kyrkor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 50, s. 75), vilket innebär en anslagshöjning med 5 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar till kyrkor för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 80 000 kronor.

51 :o) Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader,
förenade med friköp av lägenheter å kyrklig jord. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51, s. 76), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bestridande i vissa fall med allmänna
medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter
å kyrklig jord, för budgetåret 1954/55 anvisa ett
förslagsanslag av 1 000 kronor.

52 ro) Bidrag till stipendier för utbildande av diakoner för kyrklig
och social tjänst. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 52, s. 76),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår till bidrag till stipendier åt sådana obemedlade och mindre bemedlade
elever vid svenska diakonanstalten, som utbilda sig till diakoner,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till stipendier för utbildande
av diakoner för kyrklig och social tjänst för budgetåret
1954/55 anvisa ett anslag av 10 000 kronor.

53 :o) Bidrag till svenska ekumeniska nämnden. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 53, s. 76), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska ekumeniska
nämnden för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av
20 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Akademier m. m.

54:o) Bidrag till svenska akademien. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 54, s. 77), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska akademien för
budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av 2 300 kronor.

55:o) Vetenskapsakademien: Bidrag till forskningsinstitutet för
experimentell fysik. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 55,
s. 77 och 78), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vetenskapsakademien: Bidrag till
forskningsinstitutet för experimentell fysik för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 458 000 kronor.

56:o) Vetenskapsakademien: Bidrag till naturvetenskaplig forskning
i Övre Norrland. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56,
s. 78), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vetenskapsalcademien: Bidrag till
naturvetenskaplig forskning i Övre Norrland för budgetåret
1954/55 anvisa ett anslag av 61 400 kronor.

57:o) Vetenskapsakademien: Bidrag till vetenskaplig verksamhet
i övrigt. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57, s. 79), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vetenskapsakademien: Bidrag till
vetenskaplig verksamhet i övrigt för budgetaret 1954/55
anvisa ett anslag av 56 900 kronor.

58:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Avlöningar.

Kungl. Maj:t har (punkt 58, s. 79—84) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga
Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret
1954/55, vidtaga av departementschefen angivna ändringar i personalförteckningen
för de under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
lydande riksantikvarieämbetet och statens historiska museum m. m.,
dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för de under
vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieäm -

Statsutskottets utlåtande nr 8.

betet och statens historiska museum m. m., att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1954/55, dels ock till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum
m. m.: Avlöningar för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av
1 267 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av fru Ewerlöf m. fl: väckt motion (II: 228), vari hemställts
att riksdagen måtte dels besluta att osteologbefattningen vid statens historiska
museum skall inplaceras i lönegrad Ce 27, dels till Vitterhets-, historie-
och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet och statens historiska
museum m. m.: Avlöningar för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 1 269 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 6 000 kronor. Beträffande
personalorganisationen föreslås inrättande av en antikvarietjänst
i Ce 27 vid myntkabinettet, ordinariesättning av en antikvarietjänst i Ce 29
å fornminnesavdelningen och en antikvarietjänst i Ce 27 å byggnadsminnesavdelningen
samt förändring av en kontorsbiträdestjänst i Ce 8 å sistnämnda
avdelning till kanslibiträdestjänst i Cell. Vidare förordas bland
annat anvisande av 3 000 kronor till vikariatsersättningar samt överföring
till omkostnadsanslaget av vissa anslagsmedel för nattlig bevakning. Ett
av vitterhetsakademien framfört förslag om uppflyttning av en antikvarie
(osteolog) vid statens historiska museum från Ce 25 till Ce 27 har icke
biträtts av departementschefen.

Nyssnämnda befattning som osteolog (benforskare) inrättades genom
beslut av 1948 ars riksdag sasom en för fil. lic. N. G. Gejvall personlig
tjänst i den reglerade befordringsgången för amanuenspersonal (SU 8,
s. 20, rskr 8).

I motionen II: 228 har anförts, att Gejvall är landets ende specialist på
osteologiens område och att han sedan år 1936 nedlagt ett energiskt arbete
på att utveckla och utnyttja dess möjligheter. Vidare har åberopats den
osteologiska vetenskapens betydelse såväl för fornforskningen som för
bland annat den medicinska och odontologiska forskningen samt kriminaltekniken.
Motionärerna ha med hänsyn härtill och till Gejvalls insatser
pa området ansett det skäligt, att Gejvall i lönehänseende erhåller en
bättre ställning än för närvarande.

Över motionen har, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställn''nS>
yttrande avgivits av statens lönenämnd, som därvid — med erinran
om att ifrågavarande befattning är av personlig natur — förklarat sig intet
ha att erinra mot bifall till den föreslagna inplaceringen av tjänsten i
Ce 27.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet anser sig böra biträda det i motionen II: 228 framställda, av
statens lönenämnd tillstyrkta förslaget, att den av fil. lic. N. G. Gejvall
innehavda befattningen som osteolog vid statens historiska museum uppflyttas
till Ce 27. Tjänsten torde böra upptagas i personalförteckningen
såsom en för Gejvall personlig antikvarietjänst i nämnda lönegrad. Med
hänsyn härtill och då utskottet i övrigt icke funnit anledning till erinran
mot Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag, torde i
den av departementschefen angivna avlöningsstaten dels anslagsposten till
avlöningar till övrig icke-ordinarie personal böra höjas med i runt tal 1 300
kronor, dels ock anslagsposten till rörligt tillägg böra uppräknas med 700
kronor. Hela anslaget torde alltså böra höjas med 2 000 kronor utöver det
av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionen n: 228,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1954/55, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för de under vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m., som föranledes
av vad departementschefen anfört och utskottet
ovan förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för de under vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m., att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...............................

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t.................

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ...............

Summa kronor 1 269 000

c) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum
m. to.: Avlöningar för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 1 269 000 kronor.

59:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Omkostnader.

T enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 59, s. 84 och 85), vilket innebär
en anslagshöjning med 46 300 kronor, hemställer utskottet,

496 200

300
341 200
431 300

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen ma till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet och statens historiska
museum m. ra.; Omkostnader för budgetåret 1954/55
anvisa ett förslagsanslag av 231 200 kronor.

60:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Inredning och

utrustning. I enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt 60, s. 85 och 86),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet och statens historiska
museum ra. ra.; Inredning och utrustning för budgetåret
1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 65 000
kronor.

61 :o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Bidrag till
avlöning åt landsantikvarier. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag
(punkt 61, s. 86—89), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Bidrag till avlöning åt landsantikvarier
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 176 000
kronor.

62:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Statens
historiska museum m. m.: Underhåll och ökande av samlingarna.

I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 62, s. 89), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen ma till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Statens historiska museum ra. ra.; Underhåll
och ökande av samlingarna för budgetåret 1954/55
anvisa ett reservationsanslag av 40 000 kronor.

63:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:
Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken.
Kungl. Majd har (punkt 63, s. 90) föreslagit riksdagen
att till detta ändamal för budgetaret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 115 000 kronor, innebärande oförändrad medelsanvisning.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Andersson i Dunker ra. fl. väckt motion (II: 67), vari
hemställts att riksdagen matte för utförande av skydds- och reparationsarbeten
på Mälsåkers slott anvisa ett belopp av 50 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

I motionen 11:67 har anförts i huvudsak följande.

Mälsåkers slott i Yttersclö socken i Södermanland är i sitt slag ett av
vårt lands allra främsta byggnadsminnesmärken. Det byggdes på 1670-talet
enligt ritningar av en av dåtidens förnämsta arkitekter i vårt land, Nicodemus
Tessin d. ä. Den fasta inredningen var synnerligen påkostad med
ståtliga stucktak, utförda av tidens skickligaste stuckatörer. Valven i kapellet
i bottenvåningen uppbäras av marmorkolonner, som härröra från Stockholms
gamla slott Tre kronor.

Under senaste världskriget kom slottet, som då länge stått obebott, att
tagas i anspråk som expeditionsbyggnad för en norsk polisskola i orten.
För Mälsåker innebar denna användning en mycket stor påfrestning, då
de gamla eldstäderna vintertid måste hårt utnyttjas. Den 24 januari 1945
drabbades slottet av en eldsvåda, vid vilken hela yttertaket, attikvaningens
bjälklag och tegelgolv störtade in och övre våningens stucktak till
största delen förstördes. I övrigt lämnades byggnaden i stort sett oskadad
av elden. Däremot inträffade förödande vattenskador. Vattnet trängde
sålunda långt ned i de undre våningarna och har åstadkommit frostskador
på väggarnas puts samt dessutom genomfuktat bjälklagen, vilka till följd
härav angripits av röta och svamp. På längre sikt har denna fuktförstöring
visat sig lika ödeläggande som branden. Flera innertak ha sålunda långt
efter branden störtat in genom att takbjälkarna ruttnat.

Kort tid efter branden pålades ett provisoriskt yttertak. Genom försorg
av riksantikvarieämbetet tillvaratogs samtidigt i största möjliga utsträckning
de nedfallna stucktaken. Några mera omfattande iståndsåttningsarbeten
på slottet kunde emellertid på grund av rådande tidsomständigheter
icke utföras.

År 1946 erhöll dåvarande ungerske medborgaren Tibor Genal Kungl.
Maj:ts tillstånd att förvärva Mälsåker och förband sig i samband därmed
att låta restaurera slottet för en summa av 200 000 kronor samt att därefter
överlämna byggnaden jämte tillhörande parkområde till Uppsala universitet.

Enligt föreskrift av Kungl. Maj:t skulle restaureringsarbetena utföras
under kontroll av riksantikvarieämbetet. Den rådande situationen på arbetsmarknaden
medgav emellertid icke att arbetena påbörjades förrän
1948. Sedan arbetena kommit i gång på ägarens bekostnad enligt den
gjorda utfästelsen, pålades nytt yttertak, utfört såsom en trogen rekonstruktion
av det gamla taket. Det nya taket belädes med plåt. Sedan ägaren
försatts i konkurs avbrötos arbetena. Plåttäckningen på yttertaket var
då icke helt utförd. Taklisten var ej ens påbörjad. Några reparationsarbeten
av fasadernas puts eller i det inre av slottet hade ej heller hunnit
igångsättas.

Vid exekutiv auktion den 17 april 1950 såldes Mälsåkers slott och egendom
till ett av enskilda personer bestående konsortium.

Genom gåvobrev den 22 januari 1951 — inlämnat till Vitterhets-, historie-
och antikvitetsakademien den 24 februari samma år — erbjödo de nya
ägarna slottet jämte tillhörande park till Kungl. Maj:t och kronan för att
slottet för all framtid skulle kunna genom akademiens försorg vårdas såsom
byggnadsminnesmärke. Ägarna hade nämligen själva icke funnit möjlighet
att restaurera slottet. I skrivelse till Konungen den 24 februari 1951
bär akademien anmält vad som sålunda passerat samt anhållit om bemyndigande
att på Kungl. Maj:ts och kronans vägnar emottaga gåvan i enlig -

Statsutskottets utlåtande nr 8.

het med donationsbrevets bestämmelser. Samtidigt framlade akademien en
kostnadsberäkning för slottets iståndsättning, slutande på ett totalbelopp
av 500 000 kronor, vilken kostnad akademien ansåg skulle kunna fördelas
på tio år och bestridas förmedelst ett anslag av 50 000 kronor om året å
riksstaten. Ärendet är alltjämt beroende på Kungl. Maj:ts prövning.

Under tiden har förfallet på slottet fortskridit i en med tiden alltmera
ökad hastighet. Flera innertak ha till följd av rötskador i bjälklagen störtat
in. Det redan pålagda men ofullständigt plåttäckta yttertaket hotar
att snart förstöras till följd av inverkan av väder och vind. Genom alla
de tomma fönsteröppningarna och den breda luckan i murarna vid platsen
för taklisten äga regn och snö obehindrat tillträde till slottsgemaken. Funnos
under åren närmast efter branden möjligheter att återställa slottet i
beboeligt skick för rimliga kostnader, torde dessa möjligheter nu få anses
vara tillspillogivna. Även i sitt nuvarande ytterligt förfallna och skadade
skick utgör slottet emellertid ett minnesmärke av förnämsta rang, vars räddande
åt framtiden är en riksangelägenhet. Vad som skall göras måste
emellertid göras snart. Ännu en vinters påfrestningar kunna bli för mycket
för den gamla byggnaden.

o Riksantikvarieämbetet har vid ett par tillfällen i begränsad omfattning
låtit utföra skyddsarbeten på yttertaken. Sålunda ha år 1953 sådana arbeten
för inalles 12 000 kronor utförts. Nu fordras emellertid insatser av helt
annan storleksordning, om slottet över huvud taget skall kunna räddas.
En kostnadsberäkning, som utförts av riksantikvarieämbetet, slutar på
136 500 kronor. För detta anslag kan förfallets fortskridande hejdas.

Av det angivna beloppet belöpa sig cirka 50 000 kronor på taktäckningsarbeten,
fönster- och dörrarbeten samt stuprännor. Det är självfallet i
första hand dessa arbeten som måste utföras vid en iståndsättning.

Utskottet har under hand inhämtat yttrande över motionen av byggnadsminnesutredningen.
Utredningen, som tillstyrkt bifall till motionen,
har uttalat, att, såvitt utredningen nu kunde bedöma, Mälsåkers slott
komme att uppföras såsom byggnadsminnesmärke av första klassen vid
den av utredningen planerade registreringen av hithörande monument. I
en inom utredningen upprättad promemoria beträffande Mälsåkers slott
har — med framhållande av att slottets inre har att uppvisa utsökta och
väl dokumenterade fasta inredningar av till namnet kända mästare, främst
de berömda stucktaken av den välkände stuckatören Carlo Carove — anförts
bland annat följande.

Ända tills slottet i januari 1945 brann, stod det ovanligt väl bevarat och
var det mest orörda av Tessins verk, med relativt få nytillsatser. Alltjämt
är trots de stora skador, som vid branden övergick byggnaden, så mycket
bevarat, att det mesta ännu kan återställas. Slottet skulle ännu en gång
kunna bli en av den karolinska byggnadskonstens bästa representanter.
Det maste därför alltjämt ställas i högsta klassen av våra byggnadsminnen.

Den i motionen berörda, av riksantikvarieämbetet verkställda kostnadsberäkningen
å 136 500 kronor, avseende de arbeten som av ämbetet ansetts
nödvändiga för att säkra byggnadens fortsatta bestånd, har i en skrivelse

Statsutskottets utlåtande nr 8.

den 11 november 1953 från riksantikvarien till statsrådet och chefen för
ecklesiastikdepartementet preciserats på följande sätt.

Taktäckningsarbeten ...................................... 30 000

Fönster- och dörrarbeten ................................... 17 000

Stuprännor ............................................... 2 500

Yttre taklist arbeten ....................................... 13000

Yttre reparation av puts.................................... 20 000

Ställningsbyggen för yttre taklist och putsarbeten.............. 9 000

Uppröjningsarbeten inne i slottet............................ 25 000

Nya trossbottensarbeten (förstärkningar) ....... 20 000

Summa kronor 136 500

Utskottet. Såväl vitterhetsakademien som byggnadsminnesutredningen
ha framhållit, att Mälsåkers slott är ett av vårt lands förnämsta byggnadsminnesmärken.
Vidare har från de i ämnet sakkunniga myndigheternas sida
uttalats, att slottet även i sitt av branden skadade skick hör till en särklass
av märkliga äldre byggnader. Enligt utskottets mening måste det med
hänsyn härtill anses vara en angelägen uppgift att bevara slottsbyggnaden
för framtiden.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att kostnaderna för konservering
och iståndsättning av slottsbyggnaden år 1951 uppskattats till 500 000
kronor. Kostnaden för de begränsade åtgärder, som ansetts nödvändiga för
att rädda byggnadens fortsatta bestånd, har år 1953 beräknats till 136 500
kronor. I motionen II: 67 har för nästa budgetår yrkats medelsanvisning
för de arbeten, som därvid i första hand måste utföras. Det i motionen
äskade beloppet, 50 000 kronor, hänför sig till de tre första posterna i den
förut återgivna kostnadsberäkningen.

Enligt utskottets uppfattning synes emellertid frågan om anvisande av
statsmedel till skydds- och reparationsarbeten på Mälsåkers slott icke böra
avgöras utan ytterligare utredning. Sålunda torde de totala kostnaderna i
nuvarande läge för iståndsättande av slottet böra närmare beräknas. Vidare
synes frågan om fördelningen av dessa kostnader böra bli föremål för undersökning,
varvid måste förutsättas, bland annat, att de lokala hembygdsintressena
ta den del av kostnaderna, som är motiverad av slottets rangplats
bland det sörmländska landskapets kulturtillgångar. Därjämte torde
spörsmålet om den framtida äganderätten till slottet samt förvaltningen
och användningen av detsamma — därest det skulle komma att iståndsättas
— böra närmare utredas. I sistnämnda hänseende synas särskilt
böra undersökas möjligheterna att utnyttja slottsbyggnaden även för andra
uppgifter än vad den kan få såsom en rent museal institution.

Utskottet är således icke berett att, i enlighet med vad i motionen II: 67
påyrkats, för nästa budgetår förorda en medelsanvisning för ifrågavarande
ändamål. Den i motionen omnämnda framställningen i ämnet från vitterhetsakademien
till Kungl. Maj:t är alltjämt beroende på Kungl. Maj:ts

Statsutskottets utlåtande nr 8.

prövning. Utskottet utgår från att Kungl. Maj:t vid sitt ställningstagande
till förevarande fråga kommer att beakta de synpunkter, som utskottet
ovan framfört.

Utskottet finner det synnerligen angeläget, att Kungl. Maj:t upptager
frågan om slottets konserverande till skyndsamt avgörande.

Utskottet tillstyrker, att förevarande anslag till vård och underhåll av
fornlämningar och byggnadsminnesmärken i enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag för nästa budgetår uppföres med oförändrat belopp.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen II: 67, till Vitterhets-, historieoch
antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet: Vård
och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken
för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 115 000 kronor.

64:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:
Fornminnesinventering. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 64, s. 91), vilket innebär en anslagsminskning med 17 600
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet: Fornminnesinventering
för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 200 000 kronor.

65:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska
arkeologiska samlingarna: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 65, s. 92), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Ostasiatiska arkeologiska samlingarna: Avlöningar
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 62 700 kronor.

66:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska
arkeologiska samlingarna: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Majrts förslag (punkt 66, s. 92), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Ostasiatiska arkeologiska samlingarna:

Omkostnader för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 5 900 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

67:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Avlöningar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 67, s. 92 och 93),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1954/55, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för akademien för de fria konsterna
med konsthögskolan, som föranledes av vad departementschefen
anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för akademien för de
fria konsterna med konsthögskolan, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 167 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 52 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 24 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ................ 101 800

Summa kronor 346 000

c) till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
Avlöningar för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 346 000 kronor.

68:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 68, s. 93 och 94),
vilket innelbär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna
med konsthögskolan: Omkostnader för budgetåret 1954/55
anvisa ett förslagsanslag av 86 200 kronor.

69:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
Undervisningsmateriel m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 69, s. 94), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna
med konsthögskolan: Undervisningsmateriel m. m. för budgetåret
1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 46 800
kronor.

3 — Bihang till riksdagens protokoll 195i. 6 samt. Nr S.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

70:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Stipendier
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70, s. 94 och
95), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna
med konsthögskolan: Stipendier m. m. för budgetåret
1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 26 200 kronor.

71 :o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar.

Kungl. Maj:t har (punkt 71, s. 95—98) föreslagit riksdagen att dels godkänna
av departementschefen angiven avlöningsstat för musikaliska akademien
med musikhögskolan, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1954/55, dels ock till Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Avlöningar för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 873 900
kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Sandler m. fl.
(1:90) och den andra inom andra kammaren av fröken Vinge in. fl.
(II: 120), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta anvisa medel för
ytterligare två amanuenstjänster i den reglerade befordringsgången vid
Musikaliska akademiens bibliotek från den 1 juli 1954.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 54 900 kronor, betingad
av — förutom automatiska utgiftsökningar — omreglering av arvoden
till biträdande lärare samt medelsanvisning till utökning av undervisningen
i vissa ämnen vid musikhögskolan.

Personalen vid musikaliska akademiens bibliotek — vilken år 1936 bestod
av en bibliotekarie, en amanuens, ett skrivbiträde och en vaktmästare
och därefter successivt utökats — omfattar nu en förste bibliotekarie i
Ca 33, en bibliotekarie i Ce 27, en amanuens i reglerad befordringsgång,
två biblioteksassistenter i Ce 15, ett skrivbiträde och två expeditionsvakter.
Ett av akademiens styrelse i dess anslagsäskanden för nästa budgetår
framfört förslag om inrättande vid biblioteket av ytterligare två amanuenstjänster
i reglerad befordringsgång och en biblioteksassistenttjänst i Ce 15
har icke tillstyrkts av departementschefen.

I motionerna 1:90 och 11:120 har anförts bland annat följande.

Av biblioteksbeståndet, som för närvarande omfattar över 530 000 nummer
musikalier, över 20 000 böcker, cirka 20 000 handskrifter och cirka 20 000
brev—Nordens främsta och ett av världens största musikbibliotek—är stora
delar ännu okatalogiserade eller otillfredsställande förtecknade. En nominal -

Statsutskottets utlåtande nr S.

katalog över musikalierna, grundstenen i det dagliga arbetet, saknas helt.
Stora samlingar av gåvor och byten ligger sedan sex år tillbaka obearbetade,
varför risk föreligger att inköp görs i onödan. Med de gamla samlingarna
— för såväl den nationella som internationella musikforskningen
ytterst värdefulla — har bibliotekspersonalen endast i ringa utsträckning
kunnat taga någon befattning. Det växande musikintresset och den framåtgående
musikforskningen i vårt land ställer ständigt ökade krav på bibliotekspersonalen,
och situationen för biblioteket har därför med varje år förvärrats
och kan nu i det närmaste betecknas som katastrofal, icke minst
på grund av ansvällningen av de löpande göromålen i expeditionen. Besökarantalet
1927 — det år biblioteket övergick från att vara ett institutionsbibliotek
till ett offentligt lånebibliotek — var 2 167 personer mot 15 316
år 1952; till hemlån beviljades 5 588 verk år 1927 mot 51 285 år 1952.
Av dessa var 28 664 interurbana, varav 429 till utlandet. Om man härtill
lägger lånen i läsesalen, vilka icke räknades år 1927, uppgick iånesiffran
1952 till sammanlagt 63 894 volymer och häften; avgående expeditioner
såsom skrivelser, brev, krav m. m. uppgick år 1952 till 6 358. Arbetskraften
blir sålunda i mycket stor utsträckning bunden till kundtjänsten,
medan andra synnerligen viktiga uppgifter blir eftersatta, bland annat
katalogiseringen av det ytterst värdefulla äldre beståndet för att göra det
tillgängligt för det praktiska musiklivet och musikforskningen.

Den stora ökningen av såväl besöksfrekvensen som utlåningen har medfört,
att den arbetsfördelning inom bibliotekspersonalen, som ansetts önskvärd,
och de arbetsuppgifter med katalogisering m. m., som är nödvändiga
för att biblioteket skall kunna fylla sin uppgift, icke kunnat förverkligas.
Det ökade expeditionsarbetet kräver sålunda ofta, att personalen i sin
helhet måste biträda härmed. Det gäller i detta fall icke enbart utlåningen.
De många såväl muntliga som skriftliga förfrågningarna, begäran om råd
angående lämplig litteratur och lämpliga verk för utförande samt spörsmål
av vetenskaplig art tar avsevärd tid i anspråk. Denna rådgivande och vägledande
verksamhet gäller i stor utsträckning de allt talrikare musiksammanslutningarna
av olika karaktär i landsorten och Stockholm (landets
samtliga orkesterföreningar, studie- och musikcirklar, anslutna till olika
folkliga organisationer, fria amatörensembler, industriorkestrar, instrumentbyggare
etc.) och ställer stora krav på personalens musikaliska och musikpraktiska
kunskaper och erfarenhet. Den otillfredsställande katalogiseringen
och den ovan påpekade avsaknaden av en nominalkatalog försvårar och
fördröjer ofta detta för det folkliga musiklivet viktiga arbete.

I motionerna har vidare berörts vissa för ifrågavarande bibliotek aktuella
arbetsuppgifter inom det internationella samarbetet på musikforskningens
och musikbibliotekens område ävensom vissa spörsmål rörande kompetenskraven
för befattningshavare vid biblioteket. I dessa hänseenden torde få
hänvisas till motionen I: 90.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Med anledning av motionerna I: 90 och IT: 120 får utskottet erinra om
att 1947 års musikutredning i sitt betänkande angående »Musikliv i Sverige»
(SOU 1954:2, s. 335—341) framlagt vissa förslag rörande musika -

Statsutskottets utlåtande nr 8.

liska akademiens bibliotek, bland annat beträffande en avsevärd förstärkning
av bibliotekspersonalen, så att denna skulle komma att omfatta en
överbibliotekarie, två bibliotekarier, sex amanuenser, tre assistenter, två
skrivbiträden, en notskrivare, fyra expeditions vakter och eu bokbindare.
Musikutredningens betänkande är för närvarande föremål för remissbehandling.
Utskottet har för egen del icke ansett sig böra i nuvarande läge
förorda en medelsanvisning utöver det av Kungl. Maj:t föreslagna anslagsbeloppet
för tillgodoseende av det i motionerna framförda yrkandet
om en begränsad förstärkning av bibliotekets personal från och med nästa
budgetår. Utskottet avstyrker alltså bifall till de föreliggande motionerna.
Med hänsyn till vad motionärerna anfört därom, att på grund av ansvällningen
av de löpande göromålen inom biblioteket stora samlingar av gåvor
och byten sedan flera år tillbaka måst ligga obearbetade och att för den
skull risk föreligger för onödiga nyinköp, vill utskottet emellertid framhålla
önskvärdheten av att bibliotekets personalresurser framdeles om möjligt
dimensioneras så, att dylika risker i görligaste mån elimineras.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 90 och II: 120,

a) godkänna följande avlöningsstat för musikaliska akademien
med musikhögskolan, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 292 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t .......................... 4 560

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................... 340 340

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 237 000

Summa kronor 873 900

b) till Musikaliska alcademien med musikhögskolan: Av löningar

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 873 900 kronor.

72:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 72, s. 98 och 99), vilket
innebär en anslagsminskning med 6 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Omkostnader för budgetåret 1954/55 anvisa ett
förslagsanslag av 52 400 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

73:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Inköp och
bindning av böcker och musikalier samt underhåll och vård av instrument.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 73, s. 99), vilket
innebär en anslagsminskning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Inköp och bindning av böcker och musikalier
samt underhåll och vård av instrument för budgetaret
1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 35 000 kronor.

74:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Stipendier

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 74, s. 99 och 100), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Stipendier m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa
ett anslag av 30 000 kronor.

Universiteten, den medicinska undervisningen
m. m.

75:o) Universitetskanslersämbetet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 75, s. 101 och 102) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.
Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1954/55,
vidtaga av departementschefen angiven ändring i personalförteckningen
för universitetskanslersämbetet, dels godkänna av departementschefen angiven
avlöningsstat för universitetskanslersämbetet, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1954/55, dels ock till Universitetskanslersämbetet:
Avlöningar för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av
164 800 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en av löneklassuppflyttningar betingad
anslagshöjning med 1 000 kronor. Därjämte har i enlighet med av kanslern
framställt yrkande föreslagits ordinariesättning av förste byråsekreterartjänsten
i Ce 29 vid kanslersämbetet.

Universitetskanslern har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår även
föreslagit uppflyttning från Ca 37 till Co 15 av tjänsten som kanslerssekreterare.
I ett häröver avgivet yttrande har 1951 års chejslöneutredning förklarat
sig icke kunna tillstyrka ändrad lönesättning för kanslerssekreteraren.
Departementschefen har — med erinran om att frågan om uppflyttning
av kanslerssekreterartjänsten till högre lönegrad behandlats vid 1952
och 1953 års riksdagar — uttalat att han för egen del ej heller nu vore
beredd att föreslå ändrad lönegradsplacering för ifrågavarande tjänst.

Statsutskottets utlåtande }ir 8.

Utskottet får erinra därom att departementschefen vid sin anmälan i
propositionen 1952: 137 av framlagt sakkunnigförslag angående universitetskanslersämbetets
personalorganisation in. in. anförde att, även om vissa
av universitetskanslern vid remissbehandlingen av förslaget anförda skäl
talade för en uppflyttning av tjänsten som kanslerssekreterare till högre
lönegrad, departementschefen likväl icke då ansåge sig böra förorda en
dylik åtgärd. Även utskottet (uti. 1952: 157) förklarade sig anse vissa skäl
tala för en uppflyttning av kanslerssekreterartjänsten till högre lönegrad
samt framhöll, att av departementschefens yttrande också syntes framgå,
att denna fråga komme att bli föremål för fortsatt uppmärksamhet från
Kungl. Maj:ts sida. Sedan universitetskanslern jämväl i sina anslagsäskanden
för innevarande budgetår hemställt, att förevarande befattning måtte
placeras i Co 15, anförde departementschefen vid anmälan av frågan i 1953
års åttonde huvudtitel, s. 94, att han ansåge sig böra intaga samma ståndpunkt
som föregående år och därför räknade med oförändrad löneställning
för kanslerssekreteraren. Utskottet (uti. 1953: 8) uttalade dock vid sin
behandling av förevarande anslag, att utskottet förutsatte att Kungl. Maj:t
till förnyad prövning upptoge frågan om uppflyttning av kanslerssekreterartjänsten
till den av universitetskanslern förordade lönegraden.

Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen har departementschefen
förklarat sig icke heller nu beredd att föreslå ändrad lönegradsplacering
för ifrågavarande tjänst.

Utskottet finner emellertid för sin del starka skäl tala för uppflyttning
av kanslerssekreterartjänsten till den av universitetskanslern förordade
lönegraden. De högre utbildningsanstalter, som stå under universitetskanslerns
överstyrelse, ha under senare år ökat i antal samt undergått en
betydande utveckling såväl personellt som materiellt. På universitetsutbildningens
område ha genomförts ett flertal reformer i organisatoriska hänseenden
och ytterligare reformer av olika slag äro aktuella. Göromålen på
kanslersexpeditionen ha därför, såsom framgår bland annat av de av kanslern
årligen framlagda riksdagspetita, kvantitativt men framför allt kvalitativt
ökat i hög grad. Då universitetskanslern innehar arvodesbefattning
och icke är ålagd fulltidstjänstgöring, ha med kanslerssekreterartjänsten
förenats omfattande och kvalificerade arbetsuppgifter inom den centrala
universitets- och fackhögskoleförvaltningens område. Det bör i detta sammanhang
erinras om att Kungl. Maj:t den 30 juni 1952 bemyndigat universitetskanslern
att till kanslerssekreteraren överlämna beslutanderätten
i sådana ärenden, som kanslern prövar lämpligt.

Det synes vidare utskottet vara av vikt för universitetskanslersämbetets
insatser för universitetens och fackhögskolornas vidare utveckling, att förutsättningar
skapas för att även framdeles kunna till kanslerssekreterartjänsten
rekrytera högt kvalificerad arbetskraft. Utskottet anser sig därjämte
böra framhålla, att universitetskanslersämbetet med hänsyn till sina spe -

Statsutskottets utlåtande nr S.

ciella arbetsuppgifter icke synes kunna jämställas med något annat ämbetsverk
och att en förändrad löneställning för kanslerssekreterartjänsten
icke enligt utskottets mening bör få tillmätas någon prejudicerande betydelse
med avseende å övriga tjänster inom statsförvaltningen.

Av dessa skäl anser utskottet sig böra föreslå, att kanslerssekreterartjänsten
från och med nästa budgetår inplaceras i Co 15. Härav föranledd ändring
i personalförteckningen för kanslersämbetet torde böra vidtagas.
Kanslern har — vid bifall till det av honom framställda förslaget med avseende
å kanslerssekreterartjänsten — förordat, att tjänsten skulle benämnas
»kanslerssekreterare och expeditionschef». Utskottet har icke något att
erinra häremot, men anser det böra få ankomma på Kungl. Maj:t att taga
slutlig ställning till frågan om tjänsten lämpligen bör erhålla denna eller
annan benämning.

Med hänsyn till den ståndpunkt, som utskottet sålunda intagit beträffande
kanslerssekreterartjänstens lönegradsplacering, och då Kungl. Maj:ts
förslag i övrigt icke givit utskottet anledning till erinran, torde i den av
departementschefen angivna avlöningsstaten dels anslagsposten till avlöningar
till ordinarie tjänstemän böra ökas med i runt tal 2 800 kronor,
dels ock anslagsposten till rörligt tillägg böra uppräknas med 100 kronor.
Hela anslaget torde alltså böra höjas med 2 900 kronor utöver det av
Kungl. Maj:t äskade beloppet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1954/55, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för universitetskanslersämbetet,
som föranledes av vad departementschefen och utskottet
förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för universitetskanslersämbetet,
att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Arvode till universitetskanslern ............ 35 810

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 60 300

3. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t........... 3 600

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 28 500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 39 484

Summa kronor 167 700

c) till Universitetskansler sämbetet: Avlöningar för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 107 700
kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

76 :o) Universitetskanslersämbetet: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 76, s. 102 och 103), vilket innebär en anslagshöjning
med 3 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetskanslersämbetet: Omkostnader
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslagav
17 000 kronor.

77:o) Uppsala universitet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 77,
s 103—117) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med
tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1954/55, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för Uppsala universitet, som föranledes av
vad departementschefen anfört, dels godkänna av departementschefen angiven
avlöningstat för Uppsala universitet, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1954/55, dels ock till Uppsala universitet: Avlöningar
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 10 580 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels tva likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
fru Sjöström-Bengtsson m. fl. (I: 46) och den andra inom andra kammaren
av herr Lundberg m. fl. (II: 66), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta
att en befattning som laborator i barnpsykiatri vid universitetet i
Uppsala inrättas, förenad med överläkarbefattningen vid barnpsykiatriska
avdelningen vid akademiska sjukhuset,

dels tva likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Bror Nilsson (I: 166) och den andra inom andra kammaren av fröken
Wetterström (II: 226), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta
att vid hygienisk-bakteriologiska institutionen vid Uppsala universitet en
tjänst som l:a laboratoriebiträde i lönegrad Ce 15 måtte inrättas från och
med den 1 juli 1954,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Osvald (I: 167) och den andra inom andra kammaren av herrar
Munktell och Ahlsten (II: 215), i vilka hemställts att riksdagen ville å riksstaten
för budgetåret 1954/55 uppföra en tjänst som vaktmästare i lönegrad
Ce 12 vid zoofysiologiska institutionen vid Uppsala universitet.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa
till motionerna I: 46, I: 166 och II: 215.

Det torde i detta sammanhang få erinras om att utskottet tidigare vid
sin behandling av Kungl. Maj:ts äskanden för budgetåret 1954/55 beträffande
det under elfte huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till Avlöning
av läkare vid akademiska sjukhuset i Uppsala avgivit utlåtande beträffande
en inom andra kammaren av herr Lundberg m. fl. väckt motion (II: 42),
vari hemställts att riksdagen måtte besluta om inrättande från och med

Statsutskottets utlåtande nr 8.

budgetåret 1954/55 av en befattning som laborator i plastikkirurgi vid universitetet
i Uppsala, förenad med befattningen som överläkare vid avdelningen
för plastikkirurgi och brännskador vid akademiska sjukhuset, eller
alternativt, såsom föreslagits av kanslern för rikets universitet och som tillstyrkts
av medicinalstyrelsen, om uppförande från och med budgetaret
1954/55 å akademiska sjukhusets stat av en överläkarbefattning vid avdelningen
för plastikkirurgi och brännskador vid akademiska sjukhuset i
Uppsala.

Kungl. Maj :ts under förevarande punkt framställda förslag innebär —
förutom vissa automatiska utgiftsökningar på grund av beslutade löneregle- .
ringar, löneklassuppflyttningar m. m. — beträffande personalorganisationen
m. m. huvudsakligen följande.

1) Inrättande av ett pedagogiskt universitetslektorat i tyska.

2) Inrättande av en befattning som biträdande lärare i allmän och jämförande
etnografi.

3) Inrättande av ytterligare en befattning som förste assistent vid vardera
av fysikalisk-kemiska och fysiska institutionerna.

4) Ökad medelsanvisning (+ 5 608 kronor) till dubblering av kursundervisningen
i botanik och zoologi.

5) Inrättande av en befattning som tredje amanuens vid psykologiska
laboratoriet.

6) Ökad medelsanvisning (-)- 12 300 kronor) till propedeutisk kursundervisning
vid medicinska fakulteten.

7) Höjning (+ 11 200 kronor) av humanistiska sektionens kursanslag.

8) Medelsanvisning till en limnologisk fält- och laborationskurs vid

Erken-laboratoriet. „, , , . .

9) Anvisande av ytterligare 12 200 kronor till särskild kursundervisning
inom humanistiska och matematisk-naturvetenskapliga sektionerna.

10) Inrättande av en tjänst som preparator i Ce 14 vid centrallaboratoriet
å akademiska sjukhuset. . 0

11) Inrättande av en för Erken-laboratoriet och fältstationen a JNorr
Malma gemensam vaktmästartjänst i Ce 10.

12) Inrättande av två rekryteringsbefattningar i Cg 10 för vaktpersonal

vid universitetsbiblioteket. .

13) Ordinariesättning av två kontorsbiträdestjänster i Ce 8.

14) Medelsanvisning till avlönande av fjorton ekonomibiträden i Cg 4
(motsvarad av viss minskning under omkostnadsanslaget).

Sammanlagt innebär Kungl. Maj:ts förslag en höjning av anslaget med
315 000 kronor.

Med anledning av nu förevarande, motionsvis framställda yrkanden
torde få erinras om följande.

Universitetskanslern har beträffande ett från universitetets sida framfört
yrkande om en laboratur i barnpsykiatri understrukit vad läkarutbildningssakkunniga
(SOU 1953: 7, s. 206) anfört angående angelägenheten av

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att planeringen av en nybyggnad för den barnpsykiatriska avdelningen
påskyndades, varigenom förutsättningar skapades för inrättande av en ordinarie
lärartjänst i ämnet. Kanslern har förklarat sig icke nu beredd att
framlägga förslag om inrättande av den begärda laboraturen. Vid anmälan
i 1954 års statsverksproposition, bilagan elfte huvudtiteln, s. 82, av anslaget
till Driftkostnadsersättning för psykiatriska klinikerna i Lund och
Uppsala har chefen för inrikesdepartementet — med erinran om att någon
laboratur i barnpsykiatri, förenad med överläkarbefattning vid barnpsykiatiiska
avdelningen vid akademiska sjukhuset, icke föreslagits av chefen
för ecklesiastikdepartementet och att sålunda behovet av den nuvarande
extra underläkartjänsten vid avdelningen kvarstode — anfört, att sistnämnda
tjänst från och med nästa budgetar emellertid borde ersättas med
en befattning som förste underläkare.

Något äskande om inrättande av en befattning som förste laboratoriebiträde
vid hy gienisk-bakteriologiska institutionen har icke framställts från
universitetsmyndigheternas sida.

Ett av universitetskanslern framställt förslag om inrättande av en vaktmästarbefattning
i Ce 12 vid zoofysiologiska institutionen har icke biträtts
av departementschefen.

I motionerna 1:46 och 11:66 har anförts bland annat följande.

Den barnpsykiatriska avdelningen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala
togs i bruk den 1 mars 1947. Den har till sitt förfogande en vårdavdelning
med 14 platser för barn och sex platser för ungdom, till vilken är ansluten
en tämligen omfattande poliklinik. Avdelningen förestods de första
åren av en underläkare med biträdande överläkares ställning. Den 1 mars
1950 inrättades med medicinalstyrelsens godkännande en särskild tjänst
som extra läkare med kompetens som överläkare.

Alltifrån avdelningens öppnande 1947 har dess överläkare biträtt i undervisningen
för medicine kandidater genom en samtidigt med kursen i psykiatri
given föreläsningsserie i barnpsykiatri om 12 timmar per kurs samt
rondundervisning och demonstrationer. Härtill kommer sedan 1950, efter
frivilligt åtagande, 6 föreläsningar i barnpsykologi och barnpsykiatri tre
gånger årligen i anslutning till kurserna i pediatrik samt varje vecka återkommande
konferenser mellan barnpsykiatriska och pediatriska klinikerna.
Under hela arbetsåret meddelar överläkaren dessutom fortlöpande handledning
av underläkare och övrig personal, som avser att specialisera sig
på detta utomordentligt viktiga arbetsområde.

Den nuvarande formen för ovannämnda överläkarbefattning vid barnpsykiatriska
avdelningen har karaktären av ett provisorium. Överläkaren
förordnas endast för en tid av ett år i sänder, avlönas genom ett arvode
och är ej tillförsäkrad pension eller andra förmåner. En sådan anordning
innebär stora olägenheter. Ovissheten om huru länge vederbörande myndigheter
kommer att medge ytterligare förordnande av extra överläkare för
upprätthållandet av provisoriet i dess nuvarande form medför ett osäkerhetstillstånd,
som är till men för verksamheten i dess helhet, då väl kvali -

Statsutskottets utlåtande nr S.

ficerade innehavare av tjänsten ej kan beräknas kvarstanna utan tvingas
söka andra befattningar, som ger fastare anställningsvillkor och vissa
garantier vid sjukdom och ålderdom.

I motionerna 1:166 och II: 226 har anförts i huvudsak följande.

Den icke vetenskapligt verksamma personalen vid hygienisk-bakteriologiska
institutionen vid universitetet i Uppsala utgöres, förutom av ett
laboratoriebiträde i Ca 11, av 1 preparator i lönegrad Ce 14,1 institutionsvaktmästare
i Ce 12, 1 vaktmästare i Ce 10, 1 kanslibiträde i Ce 11, 1 diskbiträde
i Ce 6 samt 1 ekonomibiträde i Ce 4. Härutöver finnes liksom vid
andra vetenskapliga institutioner viss personal, vilken avlönas med medel
ur forskningsanslag och vilken sålunda närmast kan anses sasom privatanställd
av vederbörande forskare.

En omständighet, som i detta sammanhang icke bör förbises, är att laboratoriebiträdet
i Ca 11 icke kan anses kvalificerad att utföra de arbetsuppgifter,
vilka normalt ankomma på laboratoriebiträden vid bakteriologiska
institutioner. Innehavaren av denna tjänst knöts redan 1915 vid institutionen
och har icke genomgått den utbildning, som numera anses
önskvärd. Hennes arbetsuppgifter utgöres därför huvudsakligen av kontorsgöromål
jämte ritningsarbeten och fotografering.

I nuvarande läge disponerar institutionen sålunda icke över någon fast
laboratoriebiträdestjänst med ordinära arbetsuppgifter och får med anledning
härav för anställning av icke lönegradsplacerad arbetskraft anlita
medel, som ställes till förfogande av forskningsanslag, samt även i viss
utsträckning utnyttja medel, som influtit genom den rutinbakteriologiska
verksamheten. Detta ställer emellertid institutionen på ett ofördelaktigt
sätt i särklass i förhållande till de övriga bakteriologiska institutionerna.
Det torde därför vara angeläget att institutionen snarast utrustas med ett
fast anställt laboratoriebiträde, fyllande de kvalifikationer, vilka allmänt
anses erforderliga. Vederbörande befattning synes liksom motsvarande vid
karolinska institutet böra inplaceras i lönegrad 15.

I motionerna 1:167 och 11:215 har anförts bland annat följande.

För närvarande ges årligen vid zoofysiologiska institutionen tva kurser
för högre betyg i fil. kand- och ämbetsexamen om 30 arbetsdagar vardera,
en licentiatkurs om 50 arbetsdagar samt en ett-betygskurs (för folkskollärare)
om 18 arbetsdagar, d. v. s. kursundervisning pågår under 128 dagar.
För övningarna erfordras i mycket stor utsträckning levande eller färskt
material, som måste hämtas från järnvägsstationer, andra institutioner
eller slakthus, delvis belägna på betydande avstand från institutionen. På
grund av att en vaktmästare saknas, måste dessa hämtningar utföras av
kursamanuenserna eller av kursdeltagarna, vilket knappast kan bidraga
till möjligheterna att rationalisera undervisningen. Förutom hämtning av
material medför undervisning av denna omfattning ett stort antal arbetsuppgifter,
vilka borde utföras av en vaktmästare.

Vid zoofysiologiska institutionen utföres grundforskning, delvis med stark
anknytning till praktiska problem inom jordbruk, iiske och medicin. Föi
närvarande bedriver 13 personer kvalificerad forskning (It för högre examen),
medan 2 utför självständigt vetenskapligt arbete för högre betyg

Statsutskottets utlåtande nr 8.

i filosofie kandidat- eller ämbetsexamen. Genom dessa 15 personers verksamhet
uppkommer en mångfald av arbetsuppgifter, för vilka erfordras en
vaktmästare, såsom tyngre handräckningsarbete, uppackning, snickeriarbete,
enklare glasblåsningsarbete, laddning av ackumulatorer, skötsel av
vattendestillationsapparater, ibudskickning till universitetsbibliotek och
postkontor, hämtning av djur- och undersökningsmaterial, skötsel av institutionens
djurstall. Allt detta arbete måste för närvarande utföras av dem
som är verksamma vid institutionen. Särskilt betungande blir detta i sådant
fall, då för en viss undersökning material dagligen måste hämtas från
den 2 kilometer avlägsna järnvägsstationen eller det 4 kilometer avlägsna
slakthuset.

Utskottet tillstyrker bifall till Kung], Maj:ts under förevarande punkt
framställda förslag.

Beträffande motionerna I: 46 och II: 66 vill utskottet i likhet med universitetskanslern
och läkarutbildningssakkunniga framhålla angelägenheten
av att planeringen av en nybyggnad för den barnpsykiatriska avdelningen
vid akademiska sjukhuset påskyndas, varigenom förutsättningar
skapas för inrättande av en ordinarie lärartjänst i barnpsykiatri. Starka
skäl tala nämligen enligt utskottets mening för att en dylik tjänst kommer
till stånd. Det i motionerna framställda yrkandet om inrättandet redan
från och med nästa budgetår av en laboratorsbefattning i nämnda ämne
är utskottet emellertid icke berett att biträda. I detta sammanhang får
utskottet framhålla, att Kungl. Maj:t under elfte huvudtiteln föreslagit, att
den nuvarande extra underläkartjänsten vid barnpsykiatriska avdelningen
skall ersättas av en befattning som förste underläkare. Till denna fråga
kommer utskottet framdeles att i annat sammanhang taga ställning.

I motionerna I: 166 och II: 226 har yrkats, att en förste laboratoriebiträdesbefattning
i Ce 15 måtte från och med nästa budgetår inrättas vid
hygienisk-bakteriologiska institutionen. Något förslag härom har icke framställts
i det större konsistoriets anslagsäskanden och ej heller framförts av
kanslern. Frågan om den begärda personalförstärkningen synes utskottet
först böra prövas av vederbörande universitetsmyndigheter och beträffande
angelägenhetsgrad ställas i relation till andra krav från universitetets sida.
Utskottet avstyrker därför bifall till motionerna 1:166 och II: 226.

Vidkommande slutligen det i motionerna I: 167 och II: 215 framställda
förslaget får utskottet erinra om att behovet av den begärda vaktmästarbefattningen
i Ce 12 vid zoofysiologiska institutionen vitsordats av såväl
universitetsmyndigheterna som kanslern. Utskottet, som likväl icke funnit
sig böra biträda motionärernas yrkande, förutsätter att ifrågavarande
ärende i samband med universitetets anslagsäskanden för budgetåret
1955/56 blir föremål för förnyad prövning från Kungl. Maj:ts sida.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 46 och II: 66, 1:166 och
II: 226 samt I: 167 och II: 215,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1954/55 vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för Uppsala universitet, som
föranledes av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för Uppsala universitet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1954/55:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
..............................

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis.....

3. Avlöningar till arbetare vid botaniska trädgården,
förslagsvis.....................

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis......................

5. Rörligt tillägg, förslagsvis..............

Summa kronor 10 645 100

Särskilda uppbördsmedel:

1. Inkomst av auktionsverket, deka natsmedel

samt inskrivnings- och
kallelsepenningar, i runt tal..... 3 000

2. Ränta å vissa donationsfonder ... 42 600

3. Bidrag från C. F. Liljewalchs fond

för personliga professurer....... 6 500

4. Ersättning från gymnastik- och

idrottsinstitutionen ............ 13 000_05 100

Nettoutgift kronor 10 580 000

c) till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 10 580 000 kronor.

78:o) Uppsala universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 78, s. 117 och 118), vilket innebär en anslagsminskning
med 76 000 kronor, hemställer utskottet,

3 017 000

2 226 000

147 000

2 411 000
2 844 100

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Uppsala universitet: Omkostnader
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 850 000
kronor.

79:o) Uppsala universitet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl.
Maj.ts förslag (punkt 79, s. 119 och 120), vilket innebär en anslagshöjning
med 40 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Materiel m. in.
för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av
1 730 000 kronor.

80:o) Uppsala universitet: Nyanskaffning av apparater m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 80, s. 120), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Nyanskaffning
av apparater m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett
reservationsanslag av 200 000 kronor.

81.o) Uppsala universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 81, s. 121),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Bokinköp och
bokbindning för universitetsbiblioteket för budgetåret
1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kronor.

82:o) Uppsala universitet: Inredning och utrustning av fysiska
institutionen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 82, s. 121 och
122), vilket innebär anvisande av återstoden av tidigare beräknat totalbelopp
för ändamålet, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Inredning och
utrustning av fysiska institutionen för budgetåret 1954/55
anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

83:o) Lunds universitet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 83,
s. 122—131) föreslagit riksdagen att dels medgiva, att Kungl. Maj:t må
vid uppkommande ledighet å professuren i romersk rätt och rättshistoria
\id Lunds universitet besluta, huruvida densamma skall ombildas till professur
i rättshistoria eller professur i rättshistoria med romersk rätt, dels
bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med
budgetåret 1954/55 vidtaga av departementschefen angiven ändring i personalförteckningen
för Lunds universitet, dels godkänna av departements -

Statsutskottets utlåtande nr 8.

chefen angiven avlöningsstat för Lunds universitet, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1954/55, dels ock till Lunds universitet:
Avlöningar för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av7 9 530 000
kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Holmqvist (1:168) och den andra inom andra kammaren av herr
Netzén m. fl. (II: 219), i vilka hemställts att riksdagen måtte bevilja medel
för inrättandet av professur i ekonomisk historia vid Lunds universitet,

dels ock en inom andra kammaren av herr Blidfors väckt motion
(II: 223), vari hemställts att riksdagen måtte besluta om inrättande från
och med budgetåret 1954/55 av en professur i sociologi vid Lunds universitet
med indragning av den nuvarande befattningen som biträdande lärare
i ämnet.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag innebär —
förutom vissa automatiska utgiftsökningar till följd av beslutade löneregleringar,
löneklassuppflyttningar m. m. — beträffande personalorganisationen
m. m. huvudsakligen följande.

1) Inrättande av en professur i biokemi (från och med den 1 juli 1955).

2) Inrättande av en preceptur i sociologi med indragning av den nuvarande
befattningen som biträdande lärare i ämnet.

3) Inrättande av en befattning som förste amanuens i experimentell
kirurgi vid kirurgiska kliniken i Lund.

4) Höjning av teologiska och juridiska fakulteternas kursanslag med
respektive 4 000 och 500 kronor.

5) Anvisande av ytterligare sammanlagt 11 800 kronor till särskild kursundervisning
inom humanistiska och matematisk-naturvetenskapliga sektionerna.

6) Höjning av arvodet vid den för professorn K. A. H. Håkansson inrättade
forskarassistentbefattningen vid genetiska institutionen från 16 764
till 19 860 kronor.

7) Inrättande av tjänst som trädgårdsförman i Ce 12 vid genetiska institutionen.

8) Inrättande av tjänst som laboratoriebiträde i Ce 11 vid kemiska institutionen.

Sammanlagt innebär Kungl. Maj:ts förslag en anslagshöjning med
135 000 kronor.

Till stöd för det i motionerna 1:168 och 11:219 framställda yrkandet
har anförts huvudsakligen följande.

I två likalydande motioner, väckta inom första och andra kammaren
såväl vid 1951 års riksdag (I: 135 och II: 94) som vid 1953 års riksdag (I: 6
och II: 15), föreslogs inrättande av professur i ekonomisk historia vid Lunds

Statsutskottets utlåtande nr 8.

univex-sitet. Motion om inrättandet av dvlik professur hade väckts inom
första kammaren redan vid 1938 års riksdag (1:13). Statsutskottet bedömde
från början förslaget på ett synnerligen positivt sätt, och vid 1951
och 1953 års riksdagar intog utskottet en klart positiv inställning. I sitt
utlåtande 1953: 107 anknyter utskottet till vad det i sitt utlåtande 1951:
186 framhållit. Utskottet finner därvid »det synnerligen beklagligt att frågan
om vederbörlig alternativ studieplan för historia med särskilt betonande
av ekonomisk historia vid Lunds universitet handlagts på ett sätt
som medfört bland annat betydande tidsutdräkt, varigenom stora svårigheter
och omgångar uppkommit för de studerande». Utskottet ansåg »sig
även böra i detta sammanhang konstatera att ekonomisk historia kommit
att intaga en viktig plats inom modern forskning och undervisning. På
grund härav förutsätter utskottet, att Kungl. Maj:t följer utvecklingen
på detta område och därvid beaktar det ökade behov av företrädare för
ämnet i professors ställning, som det växande intresset från de studerandes
sida och andra omständigheter kan göra påkallat.»

Genom tillkomsten av den ekonomisk-historiska linjen har läraraspiranter
beretts möjlighet att läsa ämnet historia enligt en kurs, som lägger
tyngdpunkten vid den ekonomiska och sociala utvecklingen. Behovet av en
sådan nyorientering har skolkommissionen starkt betonat, och den har också
främjats genom olika av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelser rörande
den ekonomiska historiens ställning inom lärarutbildningen.

Licentiatseminariet i ekonomisk historia har blivit ett av de största inom
den humanistiska sektionen vid Lunds universitet, ett förhållande som till
väsentlig del torde bero på ett ovanligt starkt intresse bland de studerande
för just denna moderna form av historia. Behovet av en professur i ämnet
är alltså enligt vår mening klart dokumenterat.

I motionen II: 223 har — efter erinran om att departementschefen i anslutning
till förslag av universitetskanslern föi‘ordat inrättande av en preceptur
i sociologi med indragning av den nuvarande befattningen som biträdande
lärare i ämnet — anförts bland annat följande.

Enligt min mening talar avgörande skäl för att det i stället omedelbart
inrättas en professur i ämnet. Det ligger i sakens natur, att ett så stort och
så viktigt ämne bör vara representerat av en professor, och det föreligger
vidare en viss risk för att ett ämne, som företiäides av en lägre befattningshavare,
får sämre möjligheter att göra sig gällande än andra. Juristutbildningssakkunniga,
som har en ganska pessimistisk uppfattning i fråga om
tillgången på kompetenta sökande till professurer i sociologi, har avstyrkt
inrättandet av en professur vid Lunds universitet och rent av ansett det
bättre att ännu någon tid behålla det nuvarande systemet med biträdande
lärare (SOU 1953: 15 s. 411 f.) I anledning härav må erinras om, att ej
mindre än sju anmält sig som sökande till professuren vid Stockholms högskola,
och starka skäl talar för att flera av dem kommer att kompetensförklaras.
Juristutbildningssakkunniga har enligt min mening en alltför pessimistisk
uppfattning av läget, och det finns ingen anledning att vänta med
att definitivt reglera de synnerligen otillfredsställande förhållandena för
ämnet sociologi vid Lunds universitet.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet får på grund av det i motionerna I: 168 och II: 219 framställda
yrkandet om inrättandet av en professur i ekonomisk historia vid Lunds
universitet erinra om att Kungl. Maj:t icke ansett sig böra för innevarande
års riksdag framlägga något förslag i ämnet. Med hänsyn härtill och under
åberopande av vad utskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande 1953:
107 anfört med anledning av en då motionsvis gjord framställning av liknande
innebörd som den nu föreliggande är utskottet icke berett att tillstyrka
bifall till motionerna I: 168 och II: 219.

Kungl. Maj:t har — såsom av den ovan lämnade redogörelsen framgår
— föreslagit inrättande från och med den 1 juli 1954 av en preceptorsbefattning
i sociologi; samtidigt skulle den nuvarande befattningen som
biträdande lärare i ämnet indragas. I motionen II: 223 har yrkats sådan
ändring av detta förslag, att i stället för en preceptur en professorsbefattning
i sociologi måtte komma till stånd. Utskottet anser sig böra biträda
Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och avstyrker bifall till berörda
motion. I detta sammanhang vill utskottet emellertid erinra om att preceptorsbefattningarna
vid universiteten tillkommo genom beslut av 1947 års
riksdag. Vid anmälan av detta spörsmål (prop. 1947: 272) framhöll föredragande
departementschefen bland annat, att preceptorsbefattningar torde
böra i första hand komma i fråga för att representera ett relativt självständigt
ämnesområde inom en av professor företrädd disciplin eller ersätta
professor i sådana ämnen, där professur av en eller annan anledning icke
funnes. Såvitt utskottet kan finna bör detta principiella uttalande icke fattas
som någon deklaration om ett fastlåsande inom universitetsorganisationens
ram av vissa ämnesföreträdare just i preceptors ställning. Utvecklingens
krav böra därför enligt utskottets mening noga beaktas och fråga
angående omändring av preceptorsbefattning till professur prövas från fall
till fall med hänsyn till olika på ärendet inverkande omständigheter. Utskottet
utgår från att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på dessa
spörsmål och förutsätter i anslutning härtill att en professur i sociologi vid
Lunds universitet — därest framdeles så visar sig befogat — inrättas utan
hinder av att en preceptorsbefattning i ämnet nu kommer till stånd.

Vad Kungl. Maj:t i övrigt under förevarande punkt anfört och föreslagit
har icke givit utskottet anledning till erinran eller uttalande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:168 och II: 219 samt
II:223,

a) medgiva, att Kungl. Maj:t må vid uppkommande ledighet
å professuren i romersk rätt och rättshistoria vid
Lunds universitet besluta, huruvida densamma skall ombildas
till professur i rättshistoria eller professur i rättshistoria
med romersk rätt;

4 — Biliang till riksdagens protokoll 7.95If. G samt. Nr S.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1954/55 vidtaga den ändring
i personalförteckningen för Lunds universitet, som föranledes
av vad departementschefen anfört;

c) godkänna följande avlöningsstat för Lunds universitet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1954/55:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis ................................ 2 666 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.............. 2 376 000

3. Avlöningar till arbetare vid botaniska trädgården,
förslagsvis....................... 78 500

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 2 050 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 2 363 000

Summa kronor 9 533 500

Särskilda uppbördsmedel:

Studentinskrivningspenningar och tillfälliga inkomster
................................. 3 500

Nettoutgift kronor 9 530 000

d) till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 9 530 000 kronor.

84:o) Lunds universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 84, s. 131 och 132), vilket innebär en anslagsminskning med
41 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Omkostnader
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 643 000
kronor.

85:o) Lunds universitet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 85, s. 132 och 133), vilket innebär en anslagshöjning
med 30 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Materiel m. m.
för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av
1 460 500 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

86:o) Lunds universitet: Nyanskaffning av apparater m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 86, s. 133), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Nyanskaffning
av apparater m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett
reservationsanslag av 200 000 kronor.

87:o) Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 87, s. 134),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Bokinköp och
bokbindning för universitetsbiblioteket för budgetåret
1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 385 000 kronor.

88:o) Lunds universitet: Inredning och utrustning av nya lokaler.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 88, s. 134—137), vilket innebär
en anslagshöjning med 60 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Inredning och
utrustning av nya lokaler för budgetåret 1954/55 anvisa
ett reservationsanslag av 300 000 kronor.

89:o) Lunds universitet: Inredning och utrustning av nya lokaler
för universitetsbiblioteket m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 89, s. 137—139) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Inredning och
utrustning av nya lokaler för universitetsbiblioteket m. m.
för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av
265 000 kronor.

90:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar.

Kungl. Maj:t har (punkt 91, s. 140—151) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga
Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret
1954/55, vidtaga av departementschefen angiven ändring i personalförteckningen
för karolinska mediko-kirurgiska institutet, dels godkänna
av departementschefen angiven avlöningsstat för karolinska medikokirurgiska
institutet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1954/55, dels ock till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 4 165 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Lundgren in. fl. (I: 63) och den andra inom andra kammaren av

Statsutskottets utlåtande nr S.

herr Fredriksson m. fl. (II: 79), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta
att en professur i klinisk experimentell allergologi inrättas vid karolinska
institutet fr. o. m. den 1 juli 1954 samtidigt med att den nuvarande
laboraturen i allergilära indrages,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Aastrup och Söderquist (I: 169) samt den andra inom andra
kammaren av fru Ewerlöf m. fl. (II: 227), i vilka hemställts att riksdagen
måtte under åttonde huvudtiteln uppföra ett anslag till inrättandet av en
professur i barnpsykiatri vid karolinska institutet.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa
till motionerna II: 79 och II: 227.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag innebär —
förutom vissa automatiska utgiftsökningar på grund av beslutade löneregleringar,
löneklassuppflyttningar m. m. — beträffande personalorganisationen
m. m. huvudsakligen

dels inrättande av följande tjänster, nämligen en försöksassistenttjänst
i Ce 20 vid allergilaboratoriet, en laboratorieingenjörtjänst i Ce 23 vid bakteriologiska
institutionen (från och med den 1 januari 1955), en institutions
vaktmästartjänst i Ca 14 vid rättsmedicinska institutionen och en
laboratoriebiträdestjänst i Ce 11 vid institutionen för virusforskning,

dels ock medelsanvisning till anställande av en hantverkare i Cg 12, en
parkförman i Cg 12, ett heltidstjänstgörande biblioteksbiträde i Cg 11
(i stället för ett extra biblioteksbiträde med deltidstjänstgöring) samt fyra
djurvårdare i Cg 10 ävensom till arvode åt ett halvtidstjänstgörande arkivbiträde
vid rättspsykiatriska institutionen.

Sammanlagt innebär Kungl. Maj:ts förslag en anslagshöjning med
120 000 kronor.

Beträffande vissa i statsverkspropositionen behandlade frågor rörande
den nuvarande laboratorsbefattningen i allergilära vid institutet m. m. inhämtas
av statsrådsprotokollet i huvudsak följande.

Genom beslut den 27 februari 1953 har Kungl. Maj:t efter därom av
universitetskanslern gjord framställning medgivit, att med åtgärder för
återbesättande av den nu lediga laboraturen i allergilära må anstå tills
vidare, dock längst intill utgången av juni 1954.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har lärarkollegiet hemställt
om inrättande av en professur i klinisk experimentell allergologi, med samtidig
indragning av laboraturen i allergilära (ökad kostnad i runt tal 6 300
kronor), samt om inrättande av vissa biträdesbefattningar vid allergilaboratoriet
ävensom om vissa anslag till materiel och utrustning vid laboratoriet.

Statsutskottets utlåtande nr S.

Kanslern har — med överlämnande av en till honom från landsorganisationens
arbetar skyddskommitté inkommen skrift, vari kommittén understrukit
angelägenheten, ej minst ur arbetarskyddssynpunkt, av de av lärarkollegiet
föreslagna åtgärderna till förstärkande av forskningsmöjligheterna
inom de allergiska sjukdomarnas område — anfört huvudsakligen följande.

Jag vill för egen del kraftigt understryka angelägenheten av att skapa
bättre betingelser för intensifierad undervisning och forskning inom området
för de allergiska sjukdomarna genom eu upprustning av laboratoriet
i personellt och materiellt hänseende. Enligt min mening torde utan större
olägenhet kunna med inrättandet av den ifragasatta professuren ansta
något och ledningen av laboratoriet liksom hittills tills vidare handhavas
av laboratorn i allergilära. Om jag salunda icke är beredd att för närvarande
biträda förslaget om inrättande av en professur i klinisk experimentell
allergologi, föranleder mig mitt ställningstagande till förevarande
frågekomplex att i anslutning till vad lärarkollegiet hemställt fororda saval
att ytterligare medel ställes till förfogande för drift och anskaffning av viss
apparatutrustning som en förstärkning av den för allergilaboratoriet avsedda
personalen med en försöksassistent i Ce 20 och ett laboratonebiträde
i Ce 11.

Sedermera har landsorganisationens arbetar skyddskommitté i skrivelse
den 19 oktober 1953 uttalat, att kanslern, såvitt kommittén kunnat finna,
icke anfört några sakliga skäl mot förslaget att nu inrätta den begärda
professuren i allergologi, samt vidare anfört bland annat följande.

Kommittén finner mycket starka skäl föreligga att icke skjuta saken pa
framtiden. Från praktisk synpunkt torde det vara betydligt enklare att
lösa frågan nu, då laboratorstjänsten är vakant, än det komme att bli vid

ett senare tillfälle. o

Det synes vara uppenbart att inrättandet av en professur har patagligo
fördelar framför den nuvarande ordningen (som väl för övrigt också skulle
kräva att laboratorsbefattningen under längre tid fortfarande hölles
vakant). Man kan utgå från att undervisningen komme att kunna intensifieras
och att en enhetligare ledning av diagnostiken och behandlingen
bleve möjlig genom en professor, som tillika vore överläkare vid karolinska
sjukhuset. Ur forskningssynpunkt torde väl också en professor äga större
möjligheter att utnyttja de resurser som finnes och att upprätthålla kontakt
med forskningen i andra länder. Kanske mest påtaglig är den fördel
som skulle ligga i att en professor har säte och stämma i lärarkollegiet och
därigenom kan tillgodose sitt. ämnesområdes intressen pa ett helt annat
sätt än som är möjligt för en laborator.

Departementschefen har anfört följande.

Angelägenheten av en upprustning — såväl personellt som materiellt —
av allergilaboratoriet har kraftigt understrukits. Som ett led i en sådan
upprustning har från institutets sida framlagts förslag om ett utbyte av
den nuvarande laboraturen i allergilära mot en professur i klinisk experimentell
allergologi. Även om vissa skäl i och för sig talar för en dylik
åtgärd, anser jag mig likväl icke böra tillstyrka detta förslag. Laborators -

Statsutskottets utlåtande nr 8.

befattningen torde därför böra ledigförklaras och återbesättas i vanlig ordning.
Jag har däremot ansett det nödvändigt, att allergilaboratoriet utrustas
med vetenskapligt väl kvalificerad hjälpkraft och tillstyrker därför, att
en tjänst som försöksassistent i Ce 20 inrättas för detta laboratorium. I
övrigt anser jag mig icke nu böra föreslå någon utökning av laboratoriets
personal.

Under det i det följande behandlade anslaget till Karolinska medikokirurgiska
institutet: Engångsanslag till vissa institutioner har departementschefen
tillstyrkt anvisande av ett engångsanslag av 20 000 kronor till
utrustning för allergilaboratoriet, varjämte han beräknat en ytterligare medelsanvisning
av 10 000 kronor till ändamålet för budgetåret 1955/56.

I motionerna 1:63 och II: 79 har — efter en redovisning av vissa uppgifter
rörande de allergiska sjukdomarnas utbredning samt med erinran
om lärarkollegiets, Landsorganisationens arbetarskyddskommittés, universitetskanslerns
och departementschefens ståndpunkt till frågan om inrättande
av en professur i klinisk experimentell allergologi — anförts bland
annat följande.

Det föreligger alltså inga delade meningar om nödvändigheten att beiordra
allergiforskningen och allergiundervisningen i vårt land. Det är endast
i fråga om inrättandet av en professur som det råder delade meningar.

Den förbättring av forskningen och den sjukvårdande verksamheten inom
allergologien som departementschefen föreslagit synes utgöra ett steg i rätt
riktning. Fördelarna med den av karolinska institutets lärarkollegium föreslagna
professuren synes dock vara så väsentliga, att en upprustning ej kan
anses tillfredsställande med mindre en dylik professur inrättas.

Till stöd för det i motionerna 1:169 och 11:227 framställda yrkandet
har anförts huvudsakligen följande.

Då upprättandet av rådgivningsbyråer för den psykiska bama- och ungdomsvården
beslutades år 1945 framhölls vikten av att läkare med specialistutbildning
på barnpsykiatriens område skulle leda de planerade rådgivningscentralerna.
Bristen på kvalificerad personal konstaterades, men departementschefen
fann icke detta behöva ge anledning till tvekan från
statsmakternas sida att främja och stödja utvecklingen av den psykiska
barna- och ungdomsvården: »Om verksamheten vinner statsmakternas stöd
och ett stort antal befattningar pa detta område därigenom kunna förväntas
bli inrättade efter hand, kommer intresset för hithörande utbildning att
stimuleras».

Under de år som gått har på grund av bristen på kvalificerade läkare
emellertid endast sju radgivningscentraler kunnat inrättas. En verksamhet
sådan den beslutades av riksdagen 1945 skulle fordra 60—70 läkare med
bampsykiatrisk utbildning.

Enligt vår mening beror underskottet icke på bristande intresse för denna
speciella gren hos läkare och medicine studerande utan därpå att de i vårt

Statsutskottets utlåtande nr 8.

land icke har på långt när tillräckliga möjligheter att erhålla erforderlig
utbildning. För närvarande finnas utbildningsmöjligheter (underlakartjanster)
endast vid tre institutioner: karolinska sjukhusets och akademiska
sjukhusets i Uppsala barnpsykiatriska kliniker samt vid Nybodahemmet.

Problemets storleksordning för närvarande belyses av gjorda beräkningar,
som visa att enbart i skolåldern finnas 60 000—70 000 utvecklingsstörda
barn. Alla dessa barn äro ej gravt utvecklingsstörda, men dock tillräckligt
för att särskild hänsyn bör ägnas dem så att de senare normalt
kunna anpassa sig i samhället. Med skärpa framstar nödvändigheten av
åtgärder från samhällets sida, då man jämför siffran 70 000 utvecklingsstörda
skolbarn med antalet som nu kan placeras i hjälpklasser, nämligen
14 000.

För utvecklingsstörda barn i förskoleåldern finns icke tillgång till hjälp
ens i den utsträckning som står skolbarnen till buds. Då det torde vara
oomtvistligt att förskoleåren äro synnerligen viktiga för dessa barns vidare
utveckling, synes det oss beklagligt att detta betydande saväl mänskliga
som samhällsekonomiska problem trots riksdagens beslut 1945 ännu e]
kunnat bli föremål för åtgärder från statsmakternas sida.

1948 års läkarutbildningskommitté har i sitt betänkande (SOU 1953: 7)
förordat inrättandet av professur i barnpsykiatri. Vi ha emellertid konstaterat
att detta förslag inom ramen för läkarutbildningen uppenbarligen ej
kommer att behandlas av innevarande års riksdag. Enligt var mening ar
frågan om inrättandet av professur i bamspykiatn sa angelagen att dess
lösning ej bör uppskjutas till dess riksdagen behandlar läkarutbildningen
i dess helhet. Vi vilja i nuvarande situation begränsa oss till att toresla en
professur, som bör knytas till karolinska institutet.

Utskottet. Då utskottet funnit att starka skäl blivit anförda för att den
för närvarande vakanta laboratorsbefattningen i allergilära från och med
nästa budgetår utbytes mot en professur i klinisk experimentell allergologi
tillstyrker utskottet bifall till motionerna I: 63 och II: 79. Det torde fa
ankomma på kanslern för rikets universitet att fastställa den undervisningsoch
examinationsskyldighet, som må befinnas böra åläggas innehavaren
av ifrågavarande professur. På grund av den ståndpunkt utskottet salunda
intagit böra anslagsposterna till avlöningar till ordinarie tjänstemän och
till rörligt tillägg höjas med respektive 4 700 kronor och 1 600 kronor, samt
avlöningsanslagets slutsumma alltså med 6 300 kronor.

Vidkommande motionerna 1:169 och II: 227 får utskottet erinra om att
frågan om inrättande av en professur i barnpsykiatri vid karolinska institutet
underställts riksdagens prövning i Kungl. Maj:ts till innevarande års
riksdag avlåtna proposition (nr 212) angående reformering av läkarutbildningen.
Utskottet kommer i detta sammanhang att till bedömande upptaga
ifrågavarande spörsmål och finner sig följaktligen icke böra nu tillstyrka,
att i enlighet med motionärernas förslag medel anvisas redan för nästa budgetår
till ifrågavarande ändamål.

56 Statsutskottets utlåtande nr 8.

Universitetskanslern har förordat, att medel skulle ställas till förfogande
för anställande av en deltidstjänstgörande klinisk psykolog vid rättspsvkiatriska
institutionen. Kungl. Maj:t har icke framlagt något förslag härom.
Utskottet får för sin del framhålla önskvärdheten av att denna fråga
blir föremål för fortsatt uppmärksamhet från Kungl. Maj:ts sida. Det torde
nämligen såväl ur det praktiskt psykologiska arbetets som ur forskningens
synpunkt vara av utomordentlig betydelse att ifrågavarande institution —
landets största station för sinnesundersökningar i brottmål och den enda
universitetskliniken för abnorma brottslingar — utrustas med en arbetskraft
av ifrågasatt slag.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt i övrigt framställda förslag ha
icke givit utskottet anledning till erinran eller uttalande.

Under åberopande av vad ovan anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med bifall till motionerna I: 63 och II: 79 samt
med avslag å motionerna 1:169 och II: 227,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1954/55, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för karolinska mediko-kirurgiska
institutet, som föranledes av vad departementschefen
och utskottet anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för karolinska mediko-kirurgiska
institutet, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis ................................ 1 285 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis........... 737 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................. 1 093 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............... i 079 900

Summa kronor 4 195 600
Särskilda uppbördsmedél:

1. Bidrag från Malmstenska donationsfonden. 3 700

2. Bidrag från Ekmanska donationsfonden ... 7 500

3. Bidrag från Mimi Althainz donationsfond . 13 100

Summa kronor 24 300

Nettoutgift kronor 4 171 300

Statsutskottets utlåtande nr 8.

c) till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av
4 171 300 kronor.

91 :o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Omkostnader. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 92, s. 151—153), vilket innebär
en anslagshöjning med 30 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Omkostnader för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 512 000 kronor.

92:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Materiel m. m. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 93, s. 153 och 154), vilket innebär
en anslagshöjning med 40 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Materiel m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett
reservationsanslag av 995 000 kronor.

93:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Nyanskaffning
av apparater m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 94, s.
154—155), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Nyanskaffning av apparater m. m. för budgetåret
1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kronor.

94:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bokinköp och
bokbindning för biblioteket. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 95, s. 155), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Bokinköp och bokbindning för biblioteket för budgetåret
1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 61 000
kronor.

95:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Engångsanslag
för vissa institutioner. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 96.
s. 155—160), vilket innebären anslagsminskning med 70 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att inredning och utrustning för den bakteriologiska
institutionen vid karolinska mediko-kirurgiska

Statsutskottets utlåtande nr 8.

institutet må beställas till ett värde av högst 900 000 kronor,
att gäldas tidigast under budgetåret 1955/56;

b) till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Engångsanslag
för vissa institutioner för budgetåret 1954/55 anvisa
ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

96:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bidrag till fysiologisk-akustisk
forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
97, s. 160 och 161), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska
institutet: Bidrag till fysiologislc-aku-stisk forskning för
budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 1 000
kronor.

97:o) Bidrag till anordnande av en internationell engelskspråkig
kurs vid Stockholms högskola. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 99, s. 161—163), vilket innebär en anslagshöjning med 3 600 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anordnande av en internationell
engelskspråkig kurs vid Stockholms högskola för
budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 81 800
kronor.

98:o) Ersättning för vissa till Stockholms högskola upplåtna
lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 100, s. 163), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning för vissa till Stockholms
högskola upplåtna lokaler för budgetåret 1954/55 anvisa
ett förslagsanslag av 25 000 kronor.

99:o) Tandläkarhögskolan i Stockholm: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 101, s. 163—168), vilket innebär en anslagshöjning
med 68 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1954/55, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för tandläkarhögskolan i
Stockholm, som föranledes av vad departementschefen
anfört;

Statsutskottets utlåtande nr 8.

b) godkänna följande avlöningsstat för tandläkarhögskolan
i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, jörslagsvis
.................................... 490 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.............. 674 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 703 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 613 000

Summa kronor 2 480 000

c) till Tändläkarhögskolan i Stockholm: Avlöningar för
budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 2 480 000
kronor.

100:o) Tandläkarhögskolan i Stockholm: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 102, s. 168—169), vilket innebär en anslagshöjning
med 17 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Stockholm:
Omkostnader för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 557 000 kronor.

101:o) Tandläkarhögskolan i Stockholm: Bokinköp och bokbindning
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 103, s. 170), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Stockholm:
Bokinköp och bokbindning m. m. för budgetåret 1954/55
anvisa ett reservationsanslag av 16 000 kronor.

102:o) Tandläkarhögskolan i Stockholm: Nyanskaffning och underhåll
av utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 104,
s. 170), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Stockholm:
Nyanskaffning och underhåll av utrustning för budgetåret
1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 140 000 kronor.

103:o) Tandläkarhögskolan i Malmö: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 105, s. 170—172), vilket innebär en anslagshöjning
med 56 000 kronor, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för tandläkarhögskolan
i Malmö, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1954/55:

Av löningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -

vis .................................... 225 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.............. 638 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis.............................. 852 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 611 000

Summa kronor 2 326 000

b) till Tändläkarhögskolan i Malmö: Avlöningar för
budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 2 326 000
kronor.

104:o) Tandlä karhögskolan i Malmö: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 106, s. 172 och 173), vilket innebär en anslagsminskning
med 20 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhög skolan i Malmö:
Omkostnader för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 608 500 kronor.

105:o) Tandläkarhögskolan i Malmö: Bokinköp och bokbindning

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 107, s. 173 och 174),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Malmö: Bokinköp
och bokbindning m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa
ett reservationsanslag av 14 500 kronor.

106:o) Tandläkarhögskolan i Malmö: Nyanskaffning och underhåll
av utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 108,
s. 174), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Malmö:
Nyanskaffning och underhåll av utrustning för budgetåret
1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 70 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

107:o) Tandläkarhögskolorna: Bidrag till elever för anskaffande
av instrument. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 109, s. 174
och 175), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolorna: Bidrag till
elever för anskaffande av instrument för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 220 000 kronor.

108:o) Tandläkarhögskolorna: Bidrag till driften av amanuenskliniker.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 110, s. 175—177),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolorna: Bidrag till
driften av amanuenskliniker för budgetåret 1954/55 anvisa
ett förslagsanslag av 150 000 kronor.

109:o) Anordnande av utbildning för tandtekniker och tandsköterskor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 111, s. 177 och 178),
vilket innebär en anslagsminskning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anordnande av utbildning för tandtekniker
och tandsköterskor för budgetåret 1954/55 anvisa
ett förslagsanslag av 165 000 kronor.

110:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt överläkare
vid vissa epidemisjukhus för klinisk undervisning i epidemiologi
åt medicine kandidater. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 112, s. 178), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Ersättning åt överläkare vid vissa epidemisjukhus för klinisk
undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater
för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av 20 100 kronor.

lll:o) Gemensamma universitetsändamål: Kurser i krigskirurgi

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag punkt 113, s. 178), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Kurser i krigskirurgi m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa
ett anslag av 7 500 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

H2:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt vissa
opponenter vid disputationer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 114, s. 179), vilket innebär en anslagsminskning med 10 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kronor.

113:o) Gemensamma universitetsändamål: Naturastipendier åt
studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter. Kungl. Maj:t har
(punkt 115, s. 179—184) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för
budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 1 962 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herr Johansson i Stockholm väckt
motion (II: 81), vari hemställts att anslagen till stipendier åt studerande
vid universitet och högskolor måtte anpassas så, att stipendium kan tilldelas
de mindre bemedlade studenter, som styrkt sin studielämplighet, och
att för budgetåret 1954/55 för Gemensamma universitetsändamål: Naturastipendier
åt studerande vid universitet m. fl. läroanstalter anvisas ett anslag
med 4 869 000 kronor;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Arrhén m. fl. (I: 170) samt den andra inom andra kammaren
av fröken Karlsson och herr Braconier (II: 179), i vilka hemställts att riksdagen
måtte besluta att rätt till naturastipendium skall tillkomma även
mindre bemedlade sökande med utpräglad studiebegåvning.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa
till motionerna II: 81 och I: 170.

Förevarande anslag är nu uppfört med 1 005 000 kronor, varav må disponeras
bland annat 940 000 kronor till naturastipendier och 41 000 kronor
till statsstipendienämndernas förvaltningskostnader. Kungl. Maj:ts förslag
innebär en anslagshöjning med 957 000 kronor, varav 934 000 kronor hänföra
sig till anslagsmedlen till naturastipendier och 23 000 kronor avse
statsstipendienämndernas förvaltningskostnader.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.

Naturastipendium utgår i form av fri bostad och kost (s. k. helt stipendium)
eller i form av fri bostad eller fri kost (s. k. delstipendium). Stipendierna
må tilldelas obemedlade studerande med utpräglad studiebegåvning
vid universiteten i Uppsala och Lund, karolinska institutet, medicinska
högskolan i Göteborg, Stockholms högskola, Göteborgs högskola, tekniska
högskolan i Stockholm, Chalmers tekniska högskola, handelshögskolorna

Statsutskottets utlåtande nr 8.

i Stockholm och Göteborg, tandliikarhögskolorna i Stockholm och Malmö,
farmaceutiska institutet (apotekarlinjen), gymnastiska centralinstitutet
(gymnastiklärarlinjen), socialinstituten i Stockholm och Göteborg samt
sydsvenska socialinstitutet. Naturastipendium får ej innehas under längre
sammanlagd tid än tre läsår vid universiteten och de medicinska lärosätena
samt Stockholms högskola och Göteborgs högskola, två och ett halvt
läsår vid tandläkarhögskolorna, två läsår vid tekniska högskolorna, ett
och ett halvt läsår vid handelshögskolorna och farmaceutiska institutet,
ett läsår vid gymnastiska centralinstitutet samt två terminer vid socialinstituten.
Denna maximitid för innehav av stipendium må begränsas, om
så erfordras för att antalet ledigblivna stipendier skall kunna hållas i möjligaste
mån konstant från ett år till ett annat. I regel bör stipendium beviljas
under den tidigare delen av studietiden. Som nämnts far stipendieförmånerna
åtnjutas under högst nio månader av läsåret. Stipendierna utdelas
av statsstipendienämnderna i Uppsala, Lund, Stockholm och Göteborg.

Garantilånenämnden har i sina anslagsäskanden för nästa budgetar hemställt
att förevarande anslag höjes med 957 000 kronor till 1 962 000 kronor.
Därvid har nämnden beräknat en ökning med 934 000 kronor av anslagsmedlen
till naturastipendier och en ökning med 23 000 kronor av anslagsmedlen
till statsstipendienämndernas förvaltningskostnader. För innevarande
läsår har utdelats 418 hela och 63 delstipendier, motsvarande totalt
457 hela stipendier. Ett stipendium beräknas av vederbörande statsstipendienämnd
per år kosta 2 180 kronor i Uppsala, 2 080 kronor i Lund, 2 050
kronor i Stockholm (vid Stockholms högskola 1 800 kronor) samt 2 000
kronor i Göteborg. Innevarande budgetårs anslagsmedel har räckt till att
ge dem stipendium, som — utom att vara obemedlade — hade minst AB+
i medelbetyg i studentexamen eller som kunde uppvisa synnerligen goda
akademiska studieresultat.

Utgångspunkterna för garantilånenämndens beräkning av medelsbehovet
till naturastipendier för nästa budgetår är, att alla därtill berättigade studerande
bör erhålla fortsatt stipendium under nästa läsår samt att nya stipendier
skall kunna tilldelas alla obemedlade sökande med minst AB i
medelbetyg i studentexamen. Antalet meriterade nya sökande beräknas
öka med 10 procent i förhållande till innevarande läsår. Med dessa utgångspunkter
uppskattas det för nästa läsår erforderliga antalet stipendier till
sammanlagt 904,5 varav 335,5 fortsatta och 569 nya stipendier. I jämförelse
med innevarande läsår innebär detta en ökning av antalet disponibla stipendier
med i runt tal 450.

Sveriges förenade studentkårer (SFS) har i anslagsäskanden för nästa
budgetår hemställt, att anslagsmedlen till naturastipendier måtte anpassas
så, att stipendier kan tilldelas »de mindre bemedlade studenter, som styrkt
sin studielämplighet», samt att fördenskull nämnda anslagsmedel för nästa
budgetår höjes till 4 869 000 kronor. I sina yrkanden anknyter SFS till
student sociala utredningens förslag, att kravet på utpräglad sludiebcgåvning
skall ersättas med krav på god studiebegåvning — enligt SFS tillfredsställande
studielämplighet — samt att rätt till naturastipendium skall
tillkomma icke blott »obcmedlad» utan även »mindre bemedlad» studerande.
Student sociala utredningen beräknade med dessa utgångspunkter
det sammanlagda stipendiebehovet för en årsklass nyinskrivna studenter
till 26,5 procent. Med begagnande av i princip samma metod som student -

Statsutskottets utlåtande nr 8.

sociala utredningen har SFS på grundval av material från 1952 års studentstatistiska
undersökning kommit fram till att stipendier erfordras till 26
procent av de nyinskrivna varje år. Hela antalet stipendier beräknas av
SFS till 2 376, vilket med hänsyn till den genomsnittliga kostnaden per stipendium
på olika studieorter motsvarar ett medelsbehov av 4 869 000
kronor.

Departementschefen har anfört huvudsakligen följande.

Det statliga naturastipendiesystemet har under senare år successivt utbyggts
till att omfatta allt flera läroanstalter av högskolekaraktär. Genom
beslut av 1953 års riksdag är stipendieringen numera utsträckt till samtliga
akademiska utbildningsanstalter inom åttonde och tionde huvudtitlarnas
områden. Därmed har en redan från början åsyftad yttre ram för stipendieringen
erhållits.

Emellertid kvarstår viktiga etapper i stipendieringens utbyggnad, innan
slutmålet kan sägas vara uppnått. Bland de förslag av studentsociala utredningen,
som ännu icke kunnat förverkligas, framstår förslaget om en
kittnad i de restriktiva behörighetskraven beträffande studiebegåvning och
ekonomisk ställning såsom det viktigaste. Med nuvarande storlek av anslagsmedlen
till naturastipendier räcker dessa nämligen endast till 2,4 procent
av samtliga studerande vid ifrågavarande läroanstalter. Kravet på
studiebegåvning måste därjämte hållas så högt — AB+ i medelbetyg i
studentexamen — att det endast uppfylles av 3,8 procent av studenterna.
Samtidigt har genom 1952 års studentstatistiska utredning bekräftats riktigheten
av studentsociala utredningens antagande, att ungefär 26 procent
av de studerande är i behov av stipendiestöd, förutom att de fyller kravet
på god studiebegåvning.

SFS förordar nu, i anslutning till studentsociala utredningens förslag,
att anslagsmedlen till naturastipendier utmätes så, att stipendier kan tilldelas
de obemedlade och mindre bemedlade studenter, som styrkt sin studielämplighet.
För bifall till SFS:s förslag fordras en ökning av anslagsmedlen
till naturastipendier med i runt tal 3 930 000 kronor. Garantilånenämnden
— som i princip biträder SFS:s uppläggning av stipendieringens
fortsatta utveckling — har däremot i sina anslagsäskanden för nästa budgetår
förordat en begränsad reform i linje med den skisserade utvecklingen,
innebärande en fördubbling av antalet stipendier med därav följande möjlighet
till viss lättnad i kravet på den betygsmässigt styrkta studiebegåvningen.
För genomförande av garantilånenämndens förslag fordras en höjning
av ifrågavarande anslagsmedel med 934 000 kronor.

\ad SFS med instämmande i princip från garantilånenämndens sida
förordat, följer helt de vid 1950 ars riksdag beslutade riktlinjerna för den
framtida utformningen av det direkta statliga stödet till universitets- och
högskolestuderande samt de studerande vid socialinstituten. I vilken takt
denna målsättning skall kunna realiseras, är emellertid självfallet beroende
av den ekonomiska insats, som staten kan göra i detta hänseende utan att
andra viktiga anslagsändamål eftersattes. Utrymme finnes icke nu för en
anslagshöjning av den storlek, som fordras för att genomföra SFS:s förslag.
Med hänsyn till den tyngd, som vid budgetavvägningen måste tillmätas
anspråken på ökad omfattning av ifrågavarande statsstipendiering, anser
lag mig emellertid för nästa budgetår böra förorda en höjning av anslagsmedlen
till naturastipendier med det belopp, som garantilånenämnden för -

Statsutskottets utlåtande nr S. 65

ordat, nämligen 934 000 kronor. Detta innebär i det allra närmaste en fördubbling
av statens nuvarande ekonomiska insats för ändamålet.

Vid övervägande av hur denna anslagshöjning skall utnyttjas, kan man
välja mellan å ena sidan att bibehålla nuvarande höga krav på studiebegåvning,
uttryckt i viss betygsnivå, och utsträcka stipendierätten även
till mindre bemedlade samt å andra sidan att — såsom garantilånenämnden
förordat — något minska kraven på studiebegåvning och därmed möjliggöra
för ett större antal obemedlade att erhålla stipendium. Med hänsyn
till att det nuvarande studiebegåvningskravet motsvarar en så hög nivå
som AB-f i genomsnittsbetyg i studentexamen och att denna nivå endast
uppnås av något mindre än 4 procent av totalantalet abiturienter synes
enligt min mening det senare alternativet obetingat böra väljas. Kravet
på att stipendiaterna skall vara obemedlade i författningens mening bör
alltså tills vidare kvarstå. Med den av mig förordade anslagshöjningen möjliggöres
då, att stipendier kan tilldelas obemedlade sökande med minst
AB i medelbetyg i studentexamen — en i och för sig mycket hög betygsstandard,
som väl motsvarar författningens föreskrift om »utpräglad studiebegåvning».
Härigenom torde stipendiatunderlaget kunna utvidgas från
något mindre än 4 procent till ungefär 12 procent av totalantalet studenter.
Jag vill dock ange, att jag med denna beräkningsgrund icke avser att binda
statsstipendienämnderna vid medelbetyget AB såsom någon absolut gräns.

Det i motionen 11:81 framställda yrkandet sammanfaller, såvitt gäller
anslagsmedlen till naturastipendier, med SFS:s ovanberörda äskanden.

I motionerna 1:170 och II: 179 har anförts bland annat följande.

Då det nu av statsfinansiella skäl ej visat sig möjligt att realisera de
önskemål, som t. ex. SFS framfört, att tillgodose de 26 procentens intressen,
hade det varit lika välbetänkt att bibehålla kravet på AB-f i medelbetyg
i studentexamen men att i direktiven för stipendiernas utdelande
ersätta tennen »obemedlad» med »mindre bemedlad». En dylik slutsats
läte sig dragas dels ur det förhållandet, att statsintresset i detta fall är inriktat
på hjälp åt begåvning av mindre vanlig art, dels därur att, som nu
föreslås, en »mindre bemedlad» studerande med AB-f i medelbetyg i studentexamen
kommer i efterhand för en »obemedlad» studerande med AB
eller, som departementschefen antyder, till och med under AB som medelbetyg
i studentexamen. Naturastipendiet blir då icke en hjälp åt den kvalificerade
begåvningen utan eu form av studiehjälp, för vilken andra vägar
ursprungligen avsetts (statlig kreditgaranti in. m.). Aled den utveckling,
som under det senaste årtiondet iigt rum på det skatt epolitiska området,
har de ekonomiska möjligheterna för medelklassen i olika inkomstlägen att
hjälpa sina barn fram till yrkesutbildning över universitet, högskolor och
högre utbildningsanstalter över huvud taget på ett oerhört sätt beskurits.
Begreppet »mindre bemedlad» i stället för »obemedlad» skulle i här berörda
sammanhang äga möjlighet att ge högt begåvade studerande ur den
ekonomiska medelklassen den chans att få hjälp med sin utbildning, som
de nu förmenas, detta i trots av att de vore överlägsna ur synpunkten studiebegåvning.
Om man gör det tankeexperimentet, att departementschefen
till ett annat år föreslår medelbetygets i studentexamen för »obemedlade»
sänkning till Ba utan att anse detta medelbetyg »såsom någon absolut
5 — 11 ihan g till riksdagens protokoll 195%. G sand. AV S.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

gräns», skulle naturastipendiets karaktär fullständigt förändras. Då bleve
det en oskattbar vinst att vid påbörjandet av den högre utbildningen vara
»obemedlad» men en olycka att vara »mindre bemedlad». Den förra kategorien
skulle gå ut i förvärvslivet med en mindre skuldbörda än den senare.
Detta i trots av att statsintresset mera talat för att stödja den »mindre
bemedlade» med större, i betvgssumma redovisad studiebegåvning.

Det mest önskvärda vore givetvis, att man helt sluppe att göra distinktioner
av den art, det här gäller. Den statsfinansiella situationen skapar
emellertid ett tvångsläge. Under den, som man får hoppas, begränsade tid,
det här ska bli fråga om, måste likväl rättvisa skipas mellan de studiebegåvade
inom de 26 procent, som är »obemedlade» eller »mindre bemedlade».
Härvid bör den bästa hjärnan ges försteget, icke den »obemedlade»
före den »mindre bemedlade». Gränserna är här ofta svävande och riskerar
att konstituera orättvisa avgöranden.

Utskottet. Såsom framgår av den lämnade redogörelsen gäller nu såsom
villkor för naturastipendium, att sökanden är obemedlad och har utpräglad
studiebegåvning. Enligt vad garantilånenämnden upplyst, ha innevarande
budgetårs anslagsmedel till naturastipendier räckt till att ge dem
stipendium, som — utom att vara obemedlade — hade minst AB+ i medelbetyg
i studentexamen eller som kunde uppvisa synnerligen goda akademiska
studieresultat.

SFS har, i anslutning till studentsociala utredningens förslag, begärt att
anslagsmedlen till naturastipendier måtte anpassas så, att stipendier kunde
tilldelas »de mindre bemedlade studenter, som styrkt sin studielämplighet».
Yrkande av enahanda innebörd har framförts i motionen II: 81. För
en dylik lättnad i behörighetsvillkoren såväl med avseende å studiebegåvningen
som beträffande vederbörandes ekonomiska ställning kräves en höjning
av förevarande anslagsmedel från 940 000 till 4 869 000 kronor. Departementschefen
har i anslagsfrågan framhållit, att den takt, i vilken den
vid 1950 års riksdag beslutade målsättningen beträffande naturastipendieringens
utveckling skall kunna realiseras, självfallet vore beroende av den
ekonomiska insats, som staten kunde göra i detta hänseende utan att andra
viktiga anslagsändamål bleve eftersatta. Departementschefen har för sin del
i anslutning till garantilånenämndens förslag om en begränsad reform i
linje med den skisserade utvecklingen förordat en höjning av anslagsmedlen
till naturastipendier med 934 000 kronor. En dylik förstärkning möjliggör
en fördubbling av antalet stipendier.

Utskottet anser sig i fråga om anslagsavvägningen för nästa budgetår
böra biträda departementschefens förslag och ställer sig alltså avvisande
till det i motionen II: 81 framställda yrkandet. I detta sammanhang vill
utskottet dock understryka angelägenheten av att — i den mån det ekonomiska
läget så medgiver — naturastipendiesystemet ytterligare utbygges
i riktning mot det slutmål, som angivits för det direkta statliga stödet
till förevarande kategorier av studerande.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Beträffande utnyttjandet av den förordade anslagshöjningen kan man,
såsom departementschefen anfört, välja mellan å ena sidan att bibehålla
nuvarande krav på studiebegåvning och utsträcka stipendierätten även till
mindre bemedlade samt å andra sidan att något minska kraven på studiebegåvning
och därmed möjliggöra för ett större antal obemedlade att erhålla
stipendium. Departementschefen har för sin del, i likhet med garantilånenämnden,
ansett det senare alternativet nu böra väljas. I motionerna
I: 170 och II: 179 har däremot det förra alternativet förordats.

Med det av departementschefen tillstyrkta alternativet möjliggöres för
de obemedlade en sänkning av kravet på studiebegåvning, uttryckt i viss
betygsnivå, från AB-f- till AB i medelbetyg i studentexamen. Då, såsom
departementschefen framhållit, även medelbetyget AB innebär en i och
för sig mycket hög betygsstandard, väl motsvarande föreskriften om »utpräglad
studiebegåvning», anser utskottet i nuvarande läge det vara riktigast
att välja det av departementschefen förordade alternativet.

Utskottet vill i anslutning härtill understryka vad departementschefen
anfört därom, att statsstipendienämndema vid sin prövning av studiebegåvningskvalifikationerna
icke skola vara bundna vid medelbetyget AB
såsom någon absolut gräns; bland annat synas möjligheter böra föreligga
att tillgodose även de på viss eller vissa ämnesgrupper inriktade specialbegåvningarna.

Föreskriften om att stipendiaterna skola vara »obemedlade» bör i enlighet
med departementschefens förslag tills vidare kvarstå i författningen.
Utskottet vill emellertid framhålla, att nästa etapp i naturastipendiesystemets
utbyggnad enligt utskottets mening synes böra ta sikte på att lätta
också de ekonomiska behörighetskraven och sålunda inlemma även de
»mindre bemedlade» bland de stipendieberättigade; gränsen mellan obemedlad
och mindre bemedlad torde för övrigt vara svår att draga och
några preciserade normer för prövningen av rätten att i avseende å ekonomisk
ställning erhålla stipendium synas knappast kunna uppställas.

Med den ståndpunkt, som utskottet sålunda intagit, torde motionerna
I: 170 och II: 179 icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt i övrigt framställda förslag ha
icke givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Utskottet får alltså hemställa,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen 11:81, till Gemensamma
universitetsändamål: Naturastipendier åt studerande vid
universiteten m. jl. läroanstalter för budgetåret 1954/55
anvisa ett reservationsanslag av 1 962 000 kronor;

II. att motionerna I: 170 och II: 179 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.

Statsutskottets utlåtande nr S.

114:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning
av doktorsavhandlingar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
116, s. 184 och 185), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kronor.

115:o) Gemensamma universitetsändamål: Stipendier för främjande
av högre vetenskapliga studier. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 117, s. 185 och 186), vilket innebär en anslagshöjning med
12 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier för
budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av
1 671 000 kronor.

116:o) Gemensamma universitetsändamål: Resestipendier åt

ordinarie lärare m. fl. Kungl. Maj:t har (punkt 118, s. 186) föreslagit
riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 75 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en av förefintlig reservation å anslaget
betingad sänkning av detsamma med 10 000 kronor.

Enligt de för dispositionen av ifrågavarande anslag gällande bestämmelserna
(statsliggaren s. 549) skall beträffande ordinarie lärare och vissa
andra tjänstemän stipendium — där ej i särskilda fall, såsom då fråga är
om bevistande av kortare vetenskaplig kongress, studiebesök vid vetenskaplig
institution eller dylikt, annorlunda bestämmes — utgöra 1 600 kronor
eller 1 500 kronor, beroende av vederbörande stipendiats anställningsort,
med skyldighet för stipendiat att vistas utrikes minst 25 dagar. Stipendierna
utdelas av universitetskanslern.

I anslutning härtill torde få erinras om motsvarande bestämmelser för
det i det följande behandlade reservationsanslaget till Gemensamma ändamål
vid de tekniska högskolorna: Resestipendier åt lärare m. fl. (statsliggaren
s. 583), enligt vilka bestämmelser stipendium — där ej överstyrelsen
för de tekniska högskolorna för särskilda fall annorlunda bestämmer
— utgör 2 000 kronor, med skyldighet för stipendiat att vistas utrikes
minst 4 veckor.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot att förevarande anslag
för nästa budgetår uppföres med 75 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet har uppmärksammat, att universitetskanslern beträffande
ifrågavarande stipendier icke har den fria prövningsrätt med avseende å
stipendiebelopp och stipendievillkor i särskilda fall, som tillkommer överstyrelsen
för de tekniska högskolorna i fråga om motsvarande stipendier
vid sistnämnda högskolor. Det synes utskottet lämpligt, att universitetskanslern
i förevarande hänseende erhåller enahanda befogenheter som överstyrelsen
för de tekniska högskolorna. Det torde böra ankomma på Kungl.
Maj:t att vidtaga i anledning härav erforderlig ändring av bestämmelserna
för dispositionen av nu ifrågavarande anslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

I. till Gemensamma universitetsändamål: Resestipendier
åt ordinarie lärare m. fl. för budgetåret 1954/55 anvisa ett
reservationsanslag av 75 000 kronor;

II. i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet
ovan anfört.

117:o) Gemensamma universitetsändamål: Gästföreläsningar. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 119, s. 186), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Gästföreläsningar för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 65 000 kronor.

118:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning
av rättsvetenskapliga arbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 120, s. 187), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Bidrag till tryckning av rättsvetenskapliga arbeten för
budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 25 000
kronor.

119:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till främjande
av medicinsk forskning vid universiteten m. fl. läroanstalter. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 121, s. 188 och 189), vilket innebär
en anslagshöjning med 24 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Bidrag till främjande av medicinsk forskning vid universiteten
m. fl. läroanstalter för budgetåret 1954/55 anvisa
ett reservationsanslag av 640 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

120:o) Gemensamma universitetsändamål: Ämnes- och fakultetskonferenser.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 122, s. 189),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Ämnes- och fakidtetskonferenser för budgetåret 1954/55
anvisa ett reservationsanslag av 25 000 kronor.

121 :o) Bidrag till Stockholms högskolors rektorskonvents verksamhet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 123, s. 189 och 190),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Stockholms högskolors
rektorskonvents verksamhet för budgetåret 1954/55 anvisa
ett reservationsanslag av 10 000 kronor.

122:o) Basbiologiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 124, s. 190), vilket innebär en anslagshöjning med
4 700 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för rasbiologiska institutet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman........... 20 700

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ....... 55 700

3. Rörligt tillägg, förslag svis .................. 39 300

Summa kronor 115 700

b) till Rashiologiska institutet: Avlöningar för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 115 700 kronor.

123:o) Basbiologiska institutet: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 125, s. 191), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rashiologiska institutet: Omkostnader
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av
13 300 kronor.

124ro) Basbiologiska institutet: Materiel m. m. I anledning av
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 126, s. 191), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Rashiologiska institutet: Materiel
m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 31 100 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8. 71

125:o) Farmacevtiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 127, s. 192—194), vilket innebär en anslagshöjning
med 18 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1954/55, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för farmacevtiska institutet.,
som föranledes av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för farmacevtiska
institutet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1954/55:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 85 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 52 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 161 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 127 000

Summa kronor 425 600
Särskilda uppbördsmedel:

Avkastning av donationsfond................. 7 000

Nettoutgift kronor 418 600

c) till Farmacevtiska institutet: Avlöningar för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 418 600 kronor.

126:o) Farmacevtiska institutet: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 128, s. 194 och 195), vilket innebär en anslagshöjning
med 24 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Farmacevtiska institutet: Omkostnader
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av
65 600 kronor.

127:o) Farmacevtiska institutet: Materiel m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 129, s. 195 och 196), vilket innebär en anslagshöjning
med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Farmacevtiska institutet: Materiel
m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 65 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

128:o) Farmacevtiska institutet: Inredning och utrustning av
nya lokaler. I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 130, s. 196 och
197) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Farmacevtiska institutet: Inredning
och utrustning av nya lokaler för budgetåret 1954/55 anvisa
ett reservationsanslag av 258 000 kronor.

129:o) Ortnamnskommissionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 131, s. 197 och 198), vilket innebär en anslagshöjning
med 3 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för ortnamnskommissionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1954/55:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t.......................... 3300

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 76 500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 38 200

Summa kronor 118 000

b) till Ortnamnskommissionen: Avlöningar för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 118 000 kronor.

130:o) Ortnamnskommissionen: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj.ts förslag (punkt 132, s. 198 och 199), vilket innebär en anslagsminskning
med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Omkostnader
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av
17 700 kronor.

131 :o) Ortnamnskommissionen: Insamling och bearbetning av
vetenskapligt material. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
133, s. 199), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Insamling
och bearbetning av vetenskapligt material för budgetåret
1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 40 000 kronor.

132:o) Bidrag till institutet för ortnamns- och dialektforskning
i Göteborg. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 134, s. 200),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Bidrag till institutet för ortnamns -och dialektforskning i Göteborg för budgetåret 1954/55
anvisa ett anslag av 11 000 kronor.

133:o) Landsmålsarkiven: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 135, s. 200 och 201), vilket innebär en anslagshöjning med
3 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för landsmålsarkiven,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 5 700

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ....... 180 800

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. 94 500

Summa kronor 281 000

b) till Landsmålsarkiven: Avlöningar för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 281 000 kronor.

134:o) Landsmålsarkiven: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 136, s. 201 och 202), vilket innebär en anslagshöjning
med 3 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Omkostnader
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 22 400
kronor.

135:o) Landsmålsarkiven: Insamling och bearbetning av vetenskapligt
material. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 137,
s. 202—204), vilket innebär en anslagshöjning med 6 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Insamling och
bearbetning av vetenskapligt material för budgetåret
1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 81 000 kronor.

136:o) Bidrag till institutet för folkminnesforskning i Göteborg.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 138, s. 204 och 205), vilket
innebär en anslagshöjning med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till institutet för folkminnesforskning
i Göteborg för budgetåret 1954/55 anvisa
ett anslag av 21 300 kronor.

137:o) Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden vid universiteten
m. m. I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 139, s. 205),

74 Statsutskottets utlåtande nr 8.

vilket innebär en anslagsminskning med 40 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden
vid universiteten in. m. för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 110 000 kronor.

138:o) Bidrag till instituten för socialpolitisk och kommunal utbildning
och forskning. Kungl. Maj:t har (punkt 140, s. 205—207) föreslagit
riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1954/55 anvisa ett
förslagsanslag av 602 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Holmqvist (1:143)
och den andra inom andra kammaren av herr Ilagård in. fl. (11:234), i
vilka hemställts att riksdagen måtte anvisa erforderligt belopp för att möjliggöra
att vid socialinstitutet i Stockholm inrättas ytterligare en fast lärartjänst,
vars innehavare skall handha undervisning och examination i nationalekonomi
och socialpolitik.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsminskning med 24 000 kronor,
betingad i huvudsak av slutligt slopande av kontantstipendieringen för de
studerande vid socialinstituten. Departementschefen har förklarat sig icke
nu kunna tillstyrka bifall till en av styrelsen för socialinstitutet i Stockholm
framställd begäran om ökat bidrag för vissa ändamål, bland annat
för inrättande av en fast lärarbefattning i nationalekonomi och socialpolitik.

I motionerna 1:143 och II: 234 har anförts bland annat följande.

I propositionen nr 153 till 1945 års riksdag, på vars grundvalar beslut
fattades om ökade bidrag till socialinstituten, förordades att vid institutet
i Stockholm skulle finnas fyra fasta lärarbefattningar i teoretiska ämnen,
varibland en i nationalekonomi och socialpolitik.

Statsutskottet anförde i sitt utlåtande följande: »Utskottet delar departementschefens
uppfattning om vikten av att socialinstituten få en ur olika
synpunkter högt kvalificerad lärarkår och att inrättandet av ett antal fasta
lärarbefattningar icke längre torde kunna uppskjutas». Beträffande den
fasta lärartjänsten i nationalekonomi och socialpolitik hade styrelsen för
socialinstitutet i Stockholm i sitt yttrande över den utredning (SOU 1944:
29), som låg till grund för propositionen, ansett timlärartjänster i dessa
ämnen för tillfället tillräckliga. Statsutskottet anförde för sin del följande:
»Med hänsyn jämväl till vad utskottet tidigare anfört rörande en omprövning
av det utrymme, vilket bör tillmätas ämnet nationalekonomi, synes
det dock utskottet lämpligt att lärarbefattningen i detta ämne ej får fast
karaktär förrän närmare erfarenhet vunnits».

. Styrelsen för socialinstitutet i Stockhlom anförde redan i sin framställning
om anslag för budgetåret 1953/54, att man nu vunnit nödig erfaren -

Statsutskottets utlåtande nr 8.

het i denna fråga. Undervisningen hade dittills handhafts av timlärare med
arvoden, oftast samtidigt knutna till Stockholms högskola. Styrelsen anförde
år 1953 vidare: »Rekryteringen till dessa läraruppdrag har regelmässigt
vållat svårigheter. Ämnet socialpolitik, som är av central betydelse i
institutets utbildning på samtliga linjer, har ingen egentlig motsvarighet vid
andra högskolor, och de lärare, som skall sköta undervisningen, maste därför
genom självständiga studier och forskningar vidga sin kompetens Då
ingen fast befattning finns, är detta krav icke lätt att uppehålla.» Svara
brister hade också uppstått i kontinuiteten.

I sin skrivelse angående anslag för budgetaret 1954/55 återkom styrelsen
för socialinstitutet i Stockholm till frågan om denna fasta lärartjänst
och framhöll, att de erfarenheter, vilka lågo till grund för dess tidigare
framställning i ämnet, sedermera ytterligare befästs. Det vore enligt styrelsens
mening uppenbart, att ständiga svårigheter skulle komma att uppstå,
så länge den ifrågavarande fasta lärarbefattningen icke kunde inråttas.
Merkostnaden härför beräknades med hänsyn till numera gällande lönegradsplacering
till 15 000 kronor om året. ... ......

Det allmännas kostnader för utbildningen vid socialinstituten äro i jämförelse
med kostnaderna för annan likvärdig utbildning synnerligen laga.
Stockholmsinstitutet, som har omkring 500 studerande, har innevarande
budgetår ett statsanslag på 283 627 kronor, vartill kommer anslag från
Stockholms stad med 69 050 kronor och mindre anslag till stipendier från
vissa landsting. En besparing kommer att göras från och med budgetaret
1954/55, då statens hittillsvarande stipendieanslag kommer att upphöra.
Å andra sidan är denna utbildning av synnerligt värde särskilt för den kommunala
förvaltningen, där ett stort antal socionomer, diplomerade från
socialinstituten, inneha ansvarsfulla befattningar._ Det är därför angeläget
att utbildningen hålles på en tillfredsställande nivå, och den merkostnad
som den begärda lärarbefattningen skulle komma att medföra maste anses
skäligen liten i jämförelse med betydelsen av att undervisningen i ämnen
av så grundläggande betydelse som nationalekonomi och socialpolitik blir
väl skött.

Utskottet får erinra om att utskottet vid behandlingen av förevarande
anslag för innevarande budgetår (utlåtande 1953: 8, p. 134) hade att ta
ställning till två likalydande motioner med yrkande i samma syfte som
det nu i motionerna 1:143 och II: 234 framförda. I förstnämnda motioner
hade framhållits, att den nuvarande anordningen för undervisningen i
nationalekonomi och socialpolitik vid socialinstitutet i Stockholm föranledde
svårigheter vid rekryteringen av lärarlcrafter i dessa ämnen och vållade
vissa olägenheter både med tanke på kravet på kontinuitet i undervisningen
och från rent studietekniska synpunkter. Utskottet förklarade sig
inse betydelsen av att berörda problem genom inrättande av en fast lärartjänst
i nämnda ämnen erhölle en tillfredsställande lösning. Även om utskottet
icke vore berett förorda, att en dylik tjänst inrättades från och
med innevarande budgetår, förutsatte utskottet likväl, att denna fråga
komme att bli föremål för fortsatt uppmärksamhet från Kungl. Maj:ts
sida.

76 Statsutskottets utlåtande nr 8.

Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen har departementschefen
ansett sig icke heller nu kunna förorda bidrag till inrättande av ifrågavarande
tjänst.

Utskottet har i nuvarande läge icke velat mot Kungl. Maj:ts ställningstagande
i frågan förorda bifall till det i de föreliggande motionerna I: 143
och II: 234 framställda yrkandet. Vad i ärendet förekommit ger emellertid
utskottet anledning att ånyo understryka angelägenheten av att ovan berörda
svårigheter beträffande undervisningen i nationalekonomi och socialpolitik
vid socialinstitutet i Stockholm undanröjas. Utskottet utgår därför
från att Kungl. Maj:t till förnyad prövning upptager frågan om bidrag
till en fast lärartjänst i nämnda ämnen.

Utskottet — som icke har någon erinran mot att förevarande anslag
för nästa budgetår uppföres med det av Kungl. Maj:t äskade beloppet —
hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 143 och II: 234, till bidrag
till instituten för socialpolitisk och kommunal utbildning
och forskning för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 602 000 kronor.

139:o) Kurser för fortsatt utbildning av befattningshavare i kommunal
och social tjänst. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

141 s. 207), vilket innebär en anslagshöjning med 9 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Kurser för fortsatt utbildning av
befattningshavare i kommunal och social tjänst för budgetåret
1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 10 000
kronor.

140:o) Fortsättnings- och repetitionskurser för läkare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 142, s. 207), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortsättnings- och repetitionskurser
för läkare för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 10 000 kronor.

141 :o) Garantilånenämnden: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 143, s. 208 och 209), vilket innebär en anslagshöjning
med 6 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för garantilånenämnden,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1954/55:

Statsutskottets utlåtande nr 8. 77

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................. 12 100

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 28 700

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 14 200

Summa kronor 55 000

b) till Garantilånenämnden: Avlöningar för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 55 000 kronor.

142:o) Garantilånenämnden: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 144, s. 209), vilket innebär en anslagshöjning med
900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Garantilånenämnden: Omkostnader
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 23 100
kronor.

143:o) Kostnader för statlig kreditgaranti för vissa studielån.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 145, s. 210), vilket innebär
en anslagshöjning med 25 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för statlig kreditgaranti
för vissa studielån för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 75 000 kronor.

144:o) Kostnader för avskrivning av studielån med statlig kreditgaranti
till studenter m. fl. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
146, s. 211), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för avskrivning av studielån
med statlig kreditgaranti till studenter m. fl. för
budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 10 000
kronor.

145:o) Bidrag till inventarier i studentbostadshus. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 147, s. 211 och 212), vilket innebär en anslagsminskning
med 150 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till inventarier i studentbostadshus
för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 350 000 kronor.

146:o) Bidrag till Sveriges förenade studentkårer för redigering
av ett register över vissa licentiat- och doktorsavhandlingar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 148, s. 212), vilket innebär en
anslagshöjning med 500 kronor, hemställer utskottet,

^8 Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen ma till Bidrag till Svenges förenade studentkårer
för redigering av ett register över vissa licentiatoch
doktorsavhandlingar för budgetåret 1954/55 anvisa ett
anslag av 2 500 kronor.

147:o) Bidrag till anordnande av praktisk-pedagogiska utbildningskurser
för blivande läroverkslärare m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 149, s. 212 och 213), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till anordnande av praktiskpedagogiska
utbildning skur ser för blivande läroverkslärare
m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av 35 000
kronor.

148:o) Kurser för utbildande av laboratoriebiträden. I enlighet med
Kungl. Maj.ts förslag (punkt 150, s. 213 och 214), vilket innebär en anslagshöjning
med 4 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för utbildande av laboratoriebiträden
för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av
16 500 kronor.

Tekniska högskolor.

149:o) Överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Avlöningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 151, s. 215), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Överstyrelsen för de tekniska högskolorna:
Avlöningar för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 65 700 kronor.

150:o) Överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 152, s. 215), vilket innebär
en anslagshöjning med 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Överstyrelsen för de tekniska högskolorna:
Omkostnader för budgetåret 1954/55 anvisa ett
förslagsanslag av 13 400 kronor.

151:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 153, s. 216—233), vilket innebär en anslagshöjning
med 170 000 kronor, delvis betingad av avskaffande helt från

Statsutskottets utlåtande nr 8. 79

och med nästa budgetår av terminsavgifterna för ordinarie studerande i
tredje och fjärde årskurserna samt för licentiatstuderande, hemställer ututskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1954/55, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för tekniska högskolan i
Stockholm, som föranledes av vad departementschefen
anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för tekniska högskolan
i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... 1 718 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt speciallärare och biträdande
lärare, förslagsvis ....... 413 448

b. Övriga arvoden och särskilda ersättningar,
förslagsvis ......... 14 652 428 100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 2 230 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 1 638 900

Summa kronor 6 015 000
Särskilda wppbördsmedel:

Avgifter från de studerande................. 175 000

Néttoutgift kronor 5 840 000

c) till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar för
budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 5 840 000
kronor.

152:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 154, s. 233—235), vilket innebär en anslagsminskning
med 81 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Omkostnader för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 1 049 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

153:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Materiel m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 155, s. 235—237), vilket innebär en anslagshöjning
med 40 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Materiel m. in. för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 1 940 000 kronor.

154:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp och bokbindning
för högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 156, s. 237), vilket innebär en anslagshöjning med 9 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek för
budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 90 000
kronor.

155:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Resebidrag till studerande.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 157, s. 237 och 238)
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Resebidrag till studerande för budgetåret 1954/55 anvisa
ett anslag av 15 000 kronor.

156ro) Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning och utrustning
av nya lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 158,
s. 238), vilket innebär en anslagshöjning med 1 000 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Inredning och utrustning av nya lokaler för budgetåret
1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor.

157:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Fortbildningskurser i
stadsbyggnad. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 159, s. 238
och 239), vilket innebär en anslagsminskning med 1 500 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Fortbildningskurser i stadsbyggnad för budgetåret 1954/55
anvisa ett reservationsanslag av 7 000 kronor.

158:o) Chalmers tekniska högskola: Avlöningar. I enlighet med
Kung1. Maj:ts förslag (punkt 160, s. 239—250), vilket innebär en anslagshöjning
med 110 000 kronor, delvis betingad av avskaffande helt från och

Statsutskottets utlåtande nr 8.

med nästa budgetår av terminsavgifterna för ordinarie studerande i tredje
och fjärde årskurserna samt för licentiatstuderande, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1954/55, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för Chalmers tekniska högskola,
som föranledes av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för Chalmers tekniska
högskola, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1954/55:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis ............................... 920 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt speciallärare och
biträdande lärare, förslagsvis .. 316 368

b. Övriga arvoden och särskilda

ersättningar ................. 13 232 329 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 1 261 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 963 400

Summa kronor 3 474 000
Särskilda uppbär dsmedel:

Avgifter från de studerande................. 105 000

Bidrag från Göteborgs stad m. fl..............44 000

_Summa kronor 149 000

Nettoutgift kronor 3 325 000

c) till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 3 325 000
kronor.

159:o) Chalmers tekniska högskola: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 161, s. 251—253), vilket innebär en anslagsminskning
med 19 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Omkostnader
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 506 000 kronor.

6 — Bihang till riksdagens protokoll 1951+. 6 samt. Nr S.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

160:o) Chalmers tekniska högskola: Materiel m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 162, s. 253 och 254), vilket innebär en anslagshöjning
med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Materiel
m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 1 150 000 kronor.

161 ro) Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bokbindning
för högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
163, s. 255), vilket innebär en anslagshöjning med 15 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Bokinköp
och bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret
1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 90 000
kronor.

162:o) Chalmers tekniska högskola: Resebidrag till studerande.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 164, s. 255 och 256) hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Resebidrag
till studerande för budgetåret 1954/55 anvisa ett
anslag av 5 000 kronor.

163:o) Chalmers tekniska högskola: Inredning och utrustning av
nya lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 165, s. 256—
258), vilket innebär en anslagshöjning med 210 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Inredning
och utrustning av nya lokaler för budgetåret 1954/55
anvisa ett reservationsanslag av 1 460 000 kronor.

164ro) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Stipendier
för främjande av högre tekniska studier. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 166, s. 258 och 259), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska
högskolorna: Stipendier för främjande av högre tekniska
studier för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 72 000 kronor.

165:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:
Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar. I enlighet med Kungl.

Statsutskottets utlåtande nr 8. 83

Maj:ts förslag (punkt 167, s. 259), vilket innebär en anslagshöjning med
5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska
högskolorna: Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 20 000 kronor.

166:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:
Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 168, s. 259 och 260), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska
högskolorna: Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden
m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 30 000 kronor.

167:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Resestipendier
åt lärare m. fl. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
169, s. 260), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska
högskolorna: Resestipendier åt lärare m. fl. för budgetåret
1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 70 000
kronor.

168:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:
Bidrag till de tekniska högskolornas studentkårer för anordnande
av vissa kurser. I en inom andra kammaren av herrar Håstad och
Edström väckt motion (II: 122) har hemställts, att riksdagen måtte till
kurser i industriell psykologi och personaladministration samt i humanistiska
och allmänorienterande ämnen för de studerande vid de tekniska högskolorna,
anordnade av tekniska högskolans studentkår och Chalmers studentkår,
för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av sammanlagt 8 500
kronor.

Till stöd för detta yrkande har motionärerna anfört bland annat följande.

Behovet av undervisning i industriell psykologi och humanistiska ämnen
har sedan en del år tillbaka uppmärksammats av de tekniska högskolorna
och deras studentkårer. 1949 igångsattes vid tekniska högskolans studentkår
en kurs i industriell psykologi som därefter årligen återkommit. Sedan
1950 har THS bedrivit frivillig undervisning i humanistiska ämnen, nu
bestående av seminarier i litteratur, politik, konst, musik, talteknik och
sammanträdesteknik samt en serie allmänorienterande föredrag. Vid Chal -

Statsutskottets utlåtande nr 8.

mers studentkår startades de humanistiska kurserna 1949. Viss undervisning
i industriell psykologi har också förekommit genom Chalmers studentkårs
försorg.

Erfarenheterna från den försöksverksamhet som hittills pågått har visat
att denna kompletterande undervisning bör hållas skild från tekniska högskolans
ordinarie undervisning. Därigenom erhålles större rörlighet vid kursernas
utformning, och vid planeringen kan hänsyn tagas till studenternas
speciella studieförhållanden (kvällskurser och så vidare). De är också fria
från tentamensskyldighet, ett förhållande som visat sig synnerligen positivt
påverka dels teknologernas intresse och dels möjligheterna att på goda
villkor erhålla kvalificerade lärarkrafter.

Den humanistiska kursverksamheten vid såväl Chalmers studentkår som
tekniska högskolans studentkår har hittills bekostats genom bidrag från
enskilt håll. Psykologikursen vid THS bekostades fram till 1952 av högskolan
medan för de sista två årens verksamhet bidrag erhållits från Svenska
arbetsgivareföreningen och Tjänstemännens centralorganisation. Då
emellertid finansieringsmöjligheterna för framtiden är mycket osäkra kan
studentkårerna nödgas nedlägga denna för civilingenjörernas utbildning så
viktiga verksamhet.

För att ge möjlighet att fortsätta kurserna i deras nuvarande omfattning
torde följande belopp behövas:

Tekniska högskolans studentkår:

Kurs i industriell psykologi .................................. 3 500

Kurser i humanistiska ämnen................................. 3 000

Chalmers studentkår:

Kurser i humanistiska ämnen................................. 2 000

Summa kronor 8 500

Utskottet får erinra om att utskottet med anledning av ett vid fjolårets
riksdag motionsvis väckt förslag om undervisning vid de tekniska
högskolorna i vissa humanistiska ämnen (utlåtande 1953: 8 p. 147) framhöll
betydelsen av att ingenjörerna för att i det praktiska arbetslivet rätt
kunna fullgöra sin uppgift vore insatta i dagens skiftande problem och
hyste förståelse samt intresse för en vidare sektor av samhällslivet än enbart
den tekniskt vetenskapliga. Utskottet betonade vidare att undervisning
i eller handledning vid studier av för en ingenjör särskilt betydelsefulla
humanistiska ämnesområden borde enligt utskottets mening på högskolestadiet
— liksom även därefter i arbetslivet — ske i frivilliga former.
Den nu föreliggande motionen II: 122 har givit utskottet anledning understryka
vad utskottet sålunda i detta ämne tidigare anfört. Utskottet har
emellertid icke funnit sig böra tillstyrka bifall till motionärernas förslag
om upptagande på riksstaten av ett särskilt bidragsanslag till ifrågavarande
kursverksamhet, varför utskottet hemställer,

att motionen II: 122 icke må av riksdagen bifallas.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Skolöverstyrelsen.

169:o) Skolöverstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:thar (punkt 170,
&. 261—265) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med
tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1954/55, vidtaga av departementschefen
angivna ändringar i personalförteckningen för skolöverstyrelsen,
dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för
skolöverstyrelsen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1954/55, dels ock till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1954/55
anvisa ett förslagsanslag av 3 466 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Arrhén m. fl. (I: 172) och den andra inom andra kammaren av fröken
Karlsson m. fl. (II: 181), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta
att efter inhämtande av yttrande från skolöverstyrelsen vidtaga de
personalförstärkningar inom sektion H inom skolöverstyrelsen, varom riksdagen
redan i fjol uttryckte önskemål,

dels och två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Ohlon m. fl. (I: 299) och den andra inom andra kammaren av
herr Ohlin m. fl. (II: 373), i vilka hemställts att riksdagen ville, i avvaktan
på att Kungl. Maj:t framlägger förslag till genomförande av en skolbiblioteksreform
i den riktning som föreslagits av folkbibliotekssakkunniga,
besluta inrätta en arvodesbefattning som skolbibliotekskonsulent i skolöverstyrelsen
samt att i anledning härav öka avlöningsstaten till skolöverstyrelsen,
posten Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t, med 21 500 kronor.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag — innebärande
en anslagshöjning med 156 000 kronor — avser, förutom vissa automatiska
utgiftsförändringar, inrättande av tre amanuenstjänster och tre
kontorsbiträdestjänster i reglerad befordringsgång samt en befattning som
expeditionsvaktaspirant ävensom medelsanvisning till kostnader för i annat
sammanhang i statsverkspropositionen framställda förslag om ändrad lönegradsplacering
för vissa tjänster i överstyrelsen. Vidare har förordats rätt
för Kungl. Maj:t att, när särskilda skäl därtill föranleda, göra avvikelse
från nuvarande automatiskt verkande regel för bestämmande av arvode
åt ämneskonsulent och konsulent inom försöksavdelningen (nu arvode motsvarande
avlöningsförmåner efter den löneklass, vars nummer med tre enheter
överstiger numret å den löneklass, i vilken vederbörande är placerad
i innehavande tjänst).

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Ett av skolöverstyrelsen framställt förslag om anställande av en arvodesavlönad
konsulent för skolbiblioteksverksamhet har icke biträtts av
departementschefen.

I motionerna 1:172 och II: 181 har anförts huvudsakligen följande.

Skolöverstyrelsens petita för budgetåret 1954/55 synes ej ha upptagit
någon personalförstärkning på avdelningen för hemkunskap och skolmåltidsverksamhet
(sektion H).

Detta förhållande ter sig överraskande med hänsyn till att riksdagen i
samband med behandlingen av de s. k. skolmåltidsmotionerna under 1953
års höstriksdag underättades om att man inom sektion H på SÖ ansåg sig
ha att kämpa med personalbrist även när det gällde att tillmötesgå de
krav, som i samband med det normala arbetet ställdes på avdelningen.
Riksdagens beslut den 9 december 1953 förutsatte, att den utredning angående
skolmåltidsverksamheten, som ett flertal motionärer begärt, skulle
ske genom sektion H inom SÖ.

Statsutskottet underströk i sitt utlåtande nr 197, vilket godtogs av riksdagen,
att utskottet ville framhålla, »att det förefaller utskottet som om
skolöverstyrelsens personella resurser inom sektionen för hemkunskap och
skolmåltidsverksamhet icke för närvarande äro till fyllest för de betydande
uppgifter, som föreligga på dessa områden, varför en förstärkning av desamma
synes utskottet välbetänkt».

Med hänsyn dels till statsutskottets uttalande, dels till riksdagens beslut
rörande ovan omnämnda utredning angående skolmåltidsverksamheten,
vilken borde verkställas av sektion H inom SÖ, förefaller den begärda personalförstärkningen
på sektion H inom SÖ dubbelt motiverad. Om så ej
sker synes riksdagens decemberbeslut i fjol hänga i luften.

Över motionerna 1: 172 och II: 181 bär, efter därom i vederbörlig ordning
gjord framställning, yttrande avgivits av skolöverstyrelsen. Överstyrelsen
här därvid framhållit, att i dess för nästa budgetår framställda anslagsäskanden
— som avlåtits innan statsutskottet avgivit sitt i motionerna
omnämnda utlåtande 1953:197 — beträffande sektion H hemställts
dels om ett belopp av 7 200 kronor till arvoden åt expertis för komplettering
av den redan inom överstyrelsen förefintliga, dels om en amanuens
för att avlasta administrativt arbete från konsulenterna, dels ock om förändring
av kanslibiträdestjänsten inom sektionen till kontoristtjänst. Överstyrelsen
har därjämte erinrat om att departementschefen vid anmälan av
förevarande anslag — under åberopande av svårigheterna att redan nu bedöma
verkningarna av den nyligen genomförda omorganisationen av överstyrelsen
samt med hänvisning till det nuvarande statsekonomiska läget
— förklarat sig icke beredd att annat än i begränsad omfattning biträda
överstyrelsens anslagsäskanden. Beträffande sektion H har i statsverkspropositionen
(För flera huvudtitlar gemensamma frågor: Lönegradsplaceringen
för vissa tjänster) föreslagits ändring av kanslibiträdestjänsten till kontoristtjänst.
Överstyrelsen har vidare anfört bland annat följande.

Statsutskottets utlåtande nr S.

Erfarenheterna sedan tiden för överstyrelsens avlåtande av anslagsäskandena
för budgetåret 1954/55 bestyrker klart behovet av ytterligare en
tjänst som heltidsanställd konsulent i Ce 27 för skolmåltids verksamheten.

Överstyrelsen anser det också vara av stort värde, om det samarbete,
som redan etablerats mellan överstyrelsen, statens institut för folkhälsan
och statens organisationsnämnd på skolmåltidsverksamhetens område,
ytterligare intensifierades. En förutsättning härför är emellertid, att medel
finnes disponibla även för de nämnda institutionerna för utprovningar, tidsstudier
in. in. i samband med skolmåltidsverksamheten.

Till stöd för det i motionerna I: 299 och II: 373 framställda yrkandet har
anförts bland annat följande.

Förslag om en skolbiblioteksreform har under senare år gång på gång
förts fram av skolmyndigheterna utan att Kungl. Maj:t har ansett sig
kunna lägga fram förslaget inför riksdagen. Utgångspunkten för reformförslaget
har varit folkbibliotekssakkunnigas år 1949 avgivna betänkande
(SOU 1949: 28). Här föreslogs i fråga om folkskolans bibliotek, att statsverket
skulle bestrida de med biblioteksverksamheten förenade kostnaderna,
som beräknades uppgå till ett belopp av 7 kronor per elev och år; därutöver
skulle vissa mindre tilläggsbelopp utgå till skolor av lägre skolform.
Vidare föreslog de sakkunniga bland annat, att en befattning som skolbibliotekskonsulent
skulle inrättas.

Skolöverstyrelsen har i sina riksdagspetita varje år hemställt, att sakkunnigförslaget
skulle föreläggas riksdagen. Framställningar i samma syfte
har gjorts av lärarorganisationerna. Endast på en punkt har Kungl. Maj:t
i viss utsträckning tillmötesgått framställningarna. Vid 1951 års riksdag
genomfördes på Kungl. Maj:ts förslag förbättrade villkor för skolbiblioteksverksamheten
vid försöksskolorna, varvid kostnaderna för en tillfredsställande
biblioteksverksamhet i enlighet med sakkunnigförslaget beräknades
till 7 kronor per elev och år. Vid 1953 års riksdag beslutades vidare en
höjning av anslagsmaximum för skolbiblioteken från 1 000 till 3 000 kronor,
närmast för att förhindra att det understödsbelopp, som utgick till en storkommuns
samlade biblioteksverksamhet, skulle bli lägre än summan av de
understöd, som tidigare utgått till delkommunerna.

Folkbibliotekssakkunnigas förslag till skolbiblioteksväsendets organisation
har genomgående mottagits välvilligt. Det är vår bestämda uppfattning,
att en lösning av dessa frågor icke kan uppskjutas utan allvarliga
risker för den svenska folkskolans standard. Vi förväntar att förslaget
efter bearbetning så snart som möjligt kommer upp på riksdagens bord.

Ett av folkbibliotekssakkunnigas förslag synes oss emellertid redan vid
denna riksdag böra upptagas till avgörande. Det gäller inrättandet av den
arvodesbefattning som skolbibliotekskonsulent, som skolöverstyrelsen föreslagit
under posten Avlöningar åt skolöverstyrelsen. Itc till överstyrelsen
knutna bibliotekskonsulentema, som sedan 1930 varit tre till antalet, har
huvudsakligen haft att ägna sig åt folkbibliotekens angelägenheter. Icke
minst har detta varit fallet under senare år med den starka utbyggnad, som
folkbiblioteksväsendet genomgått i anslutning till den nya kommunindelningen.
Rådgivningen bär för skolbibliotekens del måst i huvudsak begränsas
till anordnande av utbildningskurser samt utgivning av kataloger och
handledningar. Om skolbiblioteken skall kunna beredas den plats i skolans

Statsutskottets utlåtande nr 8.

liv, som motsvarar moderna pedagogiska krav, är det nödvändigt, säger
skolöverstyrelsen i sin petitaskrivelse, att överstyrelsen får tillgång till en
särskild skolbibliotekskonsulent med praktisk erfarenhet av biblioteksverksamhet
inom skolväsendet. Liknande synpunkter har vid upprepade tillfällen
anförts från lärarhåll. Under nuvarande förhållanden, då skolbiblioteken
har att kämpa med betydande ekonomiska svårigheter, synes oss tillkomsten
av en sådan befattning icke minst angelägen. En skolbibliotekskonsulent
skulle kunna stimulera och effektivisera skolbiblioteksverksamheten,
så att de resurser, som finns, bleve utnyttjade på bästa möjliga sätt.
Till hans arbetsuppgifter skulle vidare höra att medverka vid utbildningen
av skolbibliotekarier. Enligt skolöverstyrelsens förslag skulle han även i
viss utsträckning kunna tagas i anspråk som lärare i biblioteksskötsel vid
vissa folkskoleseminarier.

Skolöverstyrelsens förslag innebär, att skolbibliotekskonsulenten tillsättes
på förordnande för ett år i sänder och uppbär arvode enligt för ämneskonsulenter
fastställda grunder, d. v. s. avlöningsförmåner efter den löneklass,
vars nummer med tre enheter överstiger numret å den löneklass, i
vilken vederbörande eljest är placerad. Överstyrelsen beräknar arvodet till
omkring 21 500 kronor.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

Av den ovan lämnade redogörelsen framgår, att utskottets vid 1958 års
höstsession gjorda uttalanden (utlåtande 1953: 197) i skolmåltidsfrågan
givetvis icke kunnat beaktas av skolöverstyrelsen vid dess dessförinnan
avlåtna framställning om anslag för nästa budgetår. Utskottet är för sin
del icke nu berett att på grundval av vad i motionerna I: 172 och II: 181
och överstyrelsens däröver avgivna yttrande anförts ta ställning till frågan
om en personalförstärkning inom överstyrelsens sektion för hemkunskap
och skolmåltidsverksamhet. Utskottet förutsätter emellertid, att utskottets
i ovannämnda utlåtande gjorda, i motionerna citerade påpekande rörande
de personella resurserna inom nämnda sektion beaktas vid vederbörlig beredning
av äskanden beträffande ifrågavarande anslag för budgetåret
1955/56. På grund av den ståndpunkt, utskottet sålunda intagit, avstyrker
utskottet bifall till motionerna I: 172 och II: 181.

I motionerna I: 299 och II: 373 har — liksom i skolöverstyrelsens anslagsäskanden
— hemställts, att folkbibhotekssakkunnigas förslag om inrättande
av en arvodesbefattning som skolbibliotekskonsulent i överstyrelsen
genomföres från och med nästa budgetår. Utskottet — som i det följande
vid behandlingen av anslaget till understöd åt folkbiblioteksväsendet
kommer att närmare beröra frågan om en upprustning av skolbiblioteken
— vill framhålla att en dylik befattning synes vara av stor betydelse
för att tillförsäkra skolbiblioteken den centrala plats i skolans arbete, som
fordras för att de skola komma till verklig nytta som hjälpmedel vid undervisningen
och därmed fylla sin väsentligaste uppgift. En särskild skolbibliotekskonsulent
med såväl erfarenheter av biblioteksverksamhet som pedago -

Statsutskottets utlåtande nr 8. 89

giska insikter bör främst genom besök vid skolorna kunna stimulera de
lokala skolmyndigheterna och lärarna till ett bättre utnyttjande av förefintliga
resurser samt vidare kunna ge råd och anvisningar rörande de pedagogiska
metoderna för skolbibliotekens användning i undervisningens
tjänst. Såsom motionärerna anfört, synes en dylik befattningshavare kunna
åläggas också andra betydelsefulla uppgifter för främjande av skolbiblioteks
verksamheten. Även om utskottet i nuvarande läge icke är berett att
biträda det i motionerna framställda yrkandet om inrättande från och med
nästa budgetår av en befattning som skolbibliotekskonsulent, förutsätter
utskottet likväl av anförda skäl, att Kungl. Maj:t vid beredningen av
frågan om skolöverstyrelsens personalorganisation för budgetåret 1955/56
till förnyad prövning upptager spörsmålet om förstärkning av folkbildningsroteln
med en särskild skolbibliotekskonsulent.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag
å motionerna 1:172 och II: 181 ävensom — såvitt de avse
medelsanvisningen — å motionerna I: 299 och II: 373,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1954/55, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för skolöverstyrelsen, som
föranledes av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för skolöverstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
....................................

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis..............

3. Arvoden till experter m. m., förslagsvis ....

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ..............................

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................

1 149 000

196 000
70 000

941 000
1 110 000

Summa kronor 3 466 000

c) till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 3 466 000 kronor;

II. i anledning av motionerna I: 299 och II: 373, såvitt
de icke behandlats under I., i skrivelse till Kungl. Maj:t
giva tillkänna vad utskottet i anslutning till nämnda
motioner ovan anfört.

90 Statsutskottets utlåtande nr 8.

170:o) Skolöverstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 171, s. 265 och 266), vilket innebär en anslagsminskning
med 29 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Skolöverstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 616 000
kronor.

Allmänna läroverken m. m.

171:o) Allmänna läroverken: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj.ts förslag (punkt 174, s. 276 och 277), vilket innebär en anslagshöjning
med 100 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Allmänna läroverken: Omkostnader
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 596 500
kronor.

172:o) Allmänna läroverken: Bokinköp och bokbindning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 175, s. 278 och 279), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bokinköp
och bokbindning för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 500 000 kronor.

173:o) Allmänna läroverken: Ersättning för djäknepenningar

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 177, s. 279), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Ersättning
för djäknepenningar m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa
ett anslag av 8 500 kronor.

174ro) Kompletteringsgymnasier. Kungl. Maj:t har (punkt 179, s.
280 282) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 15 000 kronor.

X samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Helén m. fl. väckt motion (II: 119), vari hemställts att
riksdagen under VIII huvudtiteln: H. Allmänna läroverken, punkt 7,
Kompletteringsgymnasier, ej måtte anvisa något anslag för budgetåret
1954/55.

Statsutskottets utlåtande nr 8. 91

Av statsrådsprotokollet inhämtas huvudsakligen följande.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1953: 158 anvisade forra
årets riksdag under denna rubrik ett reservationsanslag av 125 000 kronor
Anslaget avsågs till anordnande av tre s. k. komplettenngsgymnasier vid
vilka i första hand personer utan studentexamen skulle ha möjlighet att
bedriva studier i skolämnen såsom förberedelse för högre studier Verksamheten
vid kompletteringsgymnasierna avsågs om möjligt börja redan under

innevarande budgetår. , , , • i •.__

I skrivelse den 18 november 1953 har skolöverstyrelsen inkommit med
äskanden om anslag till kompletteringsgymnasierna för nästa budgetar.
Överstyrelsen räknar därvid med att gymnasieverksamheten icke kan påbörjas
förrän tidigast höstterminen 1954. Av innevarande budgetars anslag
beräknas därför endast en del bli tagen i anspråk, nämligen för rektorsarvode
och vissa omkostnader m. m. En viss anslagsreservation kan alltsa
förutses vara tillgänglig under budgetåret 1954/55. För att tacka kostnaderna
för gymnasiernas verksamhet under detta budgetar erfordras dock
därutöver en viss medelsanvisning. Denna beräknar överstyrelsen till
14 000 kronor, om endast ett gymnasium skall inrättas, och 59 000 kronor,
om organisationen skall omfatta två gymnasier. Överstyrelsen tillstyrker
för sin del — därest kostnaderna skall hållas inom ramen av ett anslag av
125 000 kronor — inrättande av endast ett kompletteringsgymnasium, lorlagt
till Stockholm. Ett anslag på 125 000 kronor torde möjliggöra, att
cirka 1 650 undervisningstimmar per termin kan disponeras och att kurser,
om så visar sig motiverat, kan komma till stånd även pa annan ort an lorläggningsorten.
Då det gäller att vinna erfarenhet av denna nya gymnasie
typ, synes det därtill vara av större värde, att ett gymnasium med tillräcklig
kapacitet kommer till stånd än att två gymnasier, vilka icke erhalla

önskad minimikapacitet, inrättas. . , • m

Vid sin beräkning av kostnaderna för alternativet med ett gymnasium
har överstyrelsen räknat med 1 100 undervisningstimmar per termm pa
förläggningsorten och 550 timmar på andra orter samt med ett deltagarantal
av 5—20 elever per kurs. Kostnadsberäkningen ser ut pa toljande
sätt.

Vårterminen 19o4. 75g

Arvode till rektor ................................................................. , --q

Skrivmateriel, skrivhjälp, telefon, resor, diverse tryck m. ............................

Reklam ° uuu

Engångsutgifter: ‘inköp av förvaringsskåp, förvaringspärmar, skrivmaskin, diverse kontors- ^ ^

materiel ........................................................................ g^2

Övriga utgifter .....................................................-......- '' '' -

Summa kronor 14 000

Budqetåret 1951^/55.

Arvode till rektor............................... 903

Arvoden för undervisning .......................................................... ^ g72

Arvoden för examination ........................................................... g qqq

Vaktmästare, städning m. ..................... monn

Skrivmateriel, skrivhjälp, telefon, resor, diverse tryck, reklam m. m.................... luww

Undervisningsmateriel, inklusive förbrukningsmateriel .................................

Övriga utgifter .................................................................—--—

Summa kronor 125 000

Departementschefen har anfört följande.

Vid riksdagsbehandlingen förra aret av fragan om kompletteringsgymnasier
räknade man med att själva undervisningen skulle kunna påbörjas

^ Statsutskottets utlåtande nr 8.

redan under innevärande budgetår. Det synes numera klart, att så ej kan
bli laliet. Åtskilliga frågor av organisatorisk art kräver nämligen ytterligare
överväganden, innan slutlig ställning kan tagas till dem. Jag ''räknar
emellertid med att förberedande arbeten för undervisningens påbörjande
under nästa budgetår skall kunna vidtagas kommande vår. I detta lä°e
kan man utgå från — vilket överstyrelsen också gjort — att en avsevärd
del av arets anslag kommer att som anslagsreservation finnas tillgänglig
in-1/cru'' budgetår. Behovet av nya anslagsmedel för budgetåret

1904/5o blir darfor mindre än eljest skulle ha blivit fallet. Överstvrelsens
organisationstorslag synes i vissa hänseenden väsentligt avvika från‘de riktmjer,
som uppdrogs förra året. Jag är icke beredd att nu taga ställning till
detsamma men anser i varje fall, att man vid beräkningen av nästa års
anslag bor utga från att någon ökning av kostnaderna för verksamheten
icke nu bör ske. Jag uppskattar därför medelsbehovet för nästa budgetår
till ett avrundat belopp av 15 000 kronor.

Till stöd för det i motionen 11:119 framställda yrkandet har anförts
huvudsakligen följande.

Föi den närmare utformningen och administreringen av kompletteringsgymnasiet
synes icke tillräcklig hänsyn ha tagits till de utbildningsmöjlfgheter
som redan erbjuder sig i form av dels det kvällsgymnasium och dels

iuXS tllkQ+mPi t rmTSkllI,''SC!'' S,°m, grymmes inom den av kursverksamheten
vid Stockholms hogskola bedrivna verksamheten.

Kursverksamheten vid Stockholms högskola har sedan mer än 10 år tillbaka
anordnat särskilda kompletteringskurser under tre perioder varje år.

essa kurser galler enbart matematik, fysik, kemi och biologi samt laborationer
till fysik, kemi och biologi. Cirka 1 000 elever deltar årligen i dessa
kursei, som för narvarande ar de utan gensägelse största i landet. Lång
erfarenhet, pa kompletteringsstudier tränade lärare, eget laboratoriematerial
och landets val bäst utrustade skolexpedition står till kursernas förfogande.
Goda resultat och låga avgifter har befäst kursernas särställning.

1 rån och med höstterminen 1953 driver kursverksamheten vid Stockholms
hogskola ett eget fullständigt kvällsgymnasium. Deltagarna kan välja
mellan den nya eller gamla gymnasieordningen och avlägga studentexamen
pa 3 eller 4 ar. Kvällsgymnasiet startade med 9 klassavdelningar och 225
elever. Lararna är väl utvalda läroverkslärare och lärare väl förtrogna med
undervisning av vuxna. Lärarna arvoderas enligt den statliga timtaxan.

• ^ompjfttermgskurserna och kvällsgymnasiet omfattar för närvarande
cirka 3 600 timmar per läsår. Kostnaderna utgör för deltagarna cirka 1
krona 75 ore per timme. Övriga kostnader för reklam, lokaler, administration
studierektor med mera är mycket låga och täcks väl av kursavgifterna.
Möjligen kommer utgifterna for kvällsgymnasiet att stiga i den mån differentiering
pa olika ämnen medför ojämn tillströmning av deltagare.

Kursverksamheten vid Stockholms högskola är beredd att ställa sina
resurser till förfogande och ar övertygad om att det planerade komplettenngsgymnasipt
smidigast och billigast skulle komma till stånd genom att
deltagarna pa dessa redan förefintliga kurser fick hela eller en del av kursavgifterna
betalade med statsmedel. I varje fall bör förutsättningarna för
en sadan samordning- noggrant undersökas. Det förefaller nämligen uppenbart
att planerna på ett statligt kompletteringsgymnasium mycket lätt
sku le kunna genomföras genom en direkt anknytning till dessa redan föreImthga
kurser, även om en särskild rektor bör tillsättas.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Besparingen för statsverket skulle bli stor, administrativa, tekniska och
pedagogiska resurser av betydande värde och omfattning skulle stå till förfogande,
och eleverna kunde räkna med ett personligt omhändertagande
som under andra former är svårt att erbjuda.

Då det förefaller oss önskvärt att ett kompletteringsgymnasium under
ett kommande budgetår kommer till stånd utanför Stockholm, väl lämpligen
i Lund, anser vi det angeläget att inrättandet av detta andra gymnasium
ej av kostnadsskäl hämmas genom en överdimensionering av kompletteringsmöjligheterna
i Stockholm. Reservationsmedel finns tillgängliga
för de kostnader som enligt ovan angivna alterantiv kan uppkomma under
budgetåret 1954/55.

Över motionen ha, efter därom i vederbörande ordning gjord framställning,
yttrande avgivits av skolöverstyrelsen, efter hörande av Kursverksamheten
vid Stockholms högskola. Överstyrelsen, som avstyrkt bifall till det
i motionen framställda yrkandet, har därvij] anfört bland annat följande.

Skolöverstyrelsen får framhålla, att de i motionen framförda synpunkterna
beträffande en samordning redan beaktats, dels i riksdagens beslut om
inrättandet av kompletteringsgymnasier (skr 1953:294), dels i skolöverstyrelsens
till Kungl. Maj:t överlämnade förslag den 7 oktober 1953 till
stadgeföreskrifter m. m. för kompletteringsgymnasier. Organisationen av ett
kompletteringsgymnasium har nämligen föreslagits bli den, att ett gymnasium
dels anordnar till gymnasiet direkt knutna kurser, s. k. egna kurser,
dels bereder eleverna undervisning vid andra av skolöverstyrelsen godkända
kurser, s. k. främmande kurser. Då främmande kurser finnes att tillgå, och
då dessa medför en ekonomisk fördel, synes de böra äga företrädesrätt framför
egna kurser. Det är sålunda inte fråga om konkurrens mellan ett nyupprättat
kompletteringsgymnasium och redan i gång varande kursverksamhet.
Tvärtom bygger ett kompletteringsgymnasiums organisation på
principen om effektiv samordning av olika studiemöjligheter på en ort.

De redan förefintliga kurser, som anordnas av Kursverksamheten vid
Stockholms högskola, och som motionärerna pekat på, kommer — i den
mån de vinner överstyrelsens godkännande — att kunna hänföras till
kategorien främmande kurser. Överstyrelsen har för avsikt att — så snart
Kungl. Maj:t fastställt stadga för de statliga kompletteringsgymnasierna
och därest beslut fattas om förläggande av ett sådant gymnasium till Stockholm
— överlägga med Kursverksamheten vid Stockholms högskola samt
andra tänkbara kursgivare angående arrangemanget med främmande kurser.
varvid kravet på en sådan samordning, att onödig dubblering av likvärdiga
kurser uteslutes, kommer att beaktas.

Av Kursverksamheten framfört förslag, att kompletteringsgymnasiets
rektorsexpedition skulle knytas till Kursverksamhetens expedition, kan
överstyrelsen icke biträda. Besparingen för statsverket av en sådan anordning
bleve närmast illusorisk. De administrativa omkostnaderna för ett
kompletteringsgymnasium — arvode till rektor, anslag för skrivmateriel,
skrivhjälp, telefon, resor, diverse tryck, reklam m. m. — beräknas bli relativt
små och skulle vid utnyttjande av Kursverksamhetens expedition ej
bortfalla utan endast överföras på ett annat anslag. Under sådana förhållanden
kan överstyrelsen icke se någon anledning att frångå tanken pa en
fullt självständig administration av kompletteringsgymnasierna, vilken
måste innebära bestämda fördelar, framför allt full rörelsefrihet vid utväljandet
av främmande kurser. Skulle det nu föreslagna anslaget på 15 000

Statsutskottets utlåtande nr 8.

kronor icke utgå, betyder det, att 1954/55 års budget belastas oproportionerligt
hårt, i det att utgifter för inte mindre än två års förberedande åtgärder
måste bestridas med medel ur densamma. Detta skulle medföra en
ej önskvärd minskning av undervisning och examination under budgetåret
1954/55.

Utskottet. Såsom framhållits av skolöverstyrelsen i dess ovan redovisade
yttrande över motionen II: 119 ha de i motionen anförda synpunkterna beträffande
samverkan mellan kompletteringsgymnasium och kompletteringskurser
i annan regi beaktats redan vid statsmakternas principbeslut om inrättande
av kompletteringsgymnasier. Vid anmälan av frågan i propositionen
1953:158 anförde sålunda departementschefen bland annat, att man i
första hand borde söka utnyttja de redan förefintliga kompletteringskurser,
som anordnades av universiteten och högskolorna m. fl., genom att hänvisa
enskilda studerande till dylika »främmande kurser». Detta uttalande föranledde
icke någon erinran från riksdagens sida (se utskottets utlåtande
1953:151, punkt 10). Att här avsedd samverkan avses skola komma till
stånd, där sa kan ske, har ytterligare understrukits av skolöverstyrelsen i
dess yttrande över motionen II: 119.

De i motionen framförda önskemålen om undersökning av möjligheterna
till samordning mellan ett statligt kompletteringsgymnasium i Stockholm
och kursverksamheten vid Stockholms högskola kunna således — därest ett
dylikt gymnasium inrättas i Stockholm — förutsättas bli tillgodosedda. Då
emellertid departementschefen icke tagit slutlig ställning till det av överstyrelsen
framlagda förslaget om inrättande av ett kompletteringsgymnasium,
förlagt till Stockholm, har utskottet funnit sig sakna anledning att
med biträdande av det i motionen II: 119 framställda yrkandet föregripa
det slutliga ståndpunktstagandet till spörsmålet om den organisatoriska
anknytningen till olika ifrågakommande fristående kompletteringskurser,

särskilt som dessförinnan de ekonomiska konsekvenserna av alternativa
lösningar icke synas kunna närmare beräknas.

Utskottet finner det angeläget att beträffande kompletteringsgymnasier
rationaliserings- och besparingssynpunkterna på allt sätt beaktas.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen II: 119, till Komplettering sgymnasier
för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 15 000 kronor.

175:o) Direktionen över Stockholms stads undervisningsverk:
Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 180, s. 282—
284), vilket innebär en anslagshöjning med 8 900 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för direktionen över
Stockholms stads undervisningsverk, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1954/55:

Statsutskottets utlåtande nr 8. 95

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t.......... 8 500

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 25 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 9 900

Summa kronor 43 400
Särskilda uppbördsmedél:

Räntemedel från Allmänna undervisningsverkens

fond ...................................... 7 000

Nettoutgift kronor 36 400

b) till Direktionen över Stockholms stads undervisningsverk:
Avlöningar för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 36 400 kronor.

176:o) Direktionen över Stockholms stads undervisningsverk:
Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 181, s. 284),
vilket innebär en anslagshöjning med 1 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Direktionen över Stockholms stads
undervisningsverk: Omkostnader för budgetåret 1954/55
anvisa ett förslagsanslag av 10 200 kronor.

177:o) Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor.
Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala realskolor. Kommunala
läroverk: Bidrag till praktiska kommunala realskolor. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 183, s. 285—287), vilket innebär
höjning av förstnämnda anslag med 100 000 kronor samt minskning av de
båda övriga anslagen med respektive 450 000 och 400 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1954/55 anvisa

a) till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala
flickskolor ett förslagsanslag av 14 100 000 kronor;

b) till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala
realskolor ett förslagsanslag av 5 700 000 kronor;

c) till Kommunala läroverk: Bidrag till praktiska kommunala
realskolor ett förslagsanslag av 8 500 000 kronor.

178:o) Kommunala läroverk: Bidrag till hälsovården vid vissa
högre kommunala skolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
184, s. 287 och 288), vilket innebär en anslagsminskning med 3 000 kronor,
hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Kommunala läroverk: Bidrag till
hälsovården vid vissa liögre kommunala skolor för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 112 000 kronor.

179:o) Privatläroverk: Bidrag till vissa privatläroverk. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 185, s. 288—298), vilket innebär eu anslagshöjning
med 1 840 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) medgiva, att Kungl. Maj:t må utan hinder av gällande
statsbidragsgrunder och statsbidragsbestämmelser
tilldela vissa privatläroverk extra statsbidrag i överensstämmelse
med vad departementschefen förordat, dock
med ett sammanlagt högsta belopp av 300 000 kronor;

b) medgiva, att den s. k. A-fonden av de statsunderstödda
enskilda läroverkens vikariatskassa må uppdelas
mellan statsverket och kassans delägare på sätt departementschefen
förordat;

c) till Privatläroverk: Bidrag till vissa ''privatläroverk
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av
7 580 000 kronor.

180:o) Privatläroverk: Bidrag till vissa internatläroverk. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 186, s. 298 och 299), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till vissa internatläroverk
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 86 000 kronor.

181 :o) Privatläroverk: Ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 187, s. 299), vilket innebär en anslagsminskning med 7 500
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Ersättning åt vissa
lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter för
budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 11 000
kronor.

182:o) Statens skolköksseminarium: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 188, s. 299—301), vilket innebär en anslagshöjning
med 4 300 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens skolköksseminarium,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1954/55:

Statsutskottets utlåtande nr 8. 97

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslag svis 89 000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t ......... 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................... 91 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 68 000

Summa kronor 249 300

b) till Statens skolköksseminarium: Avlöningar för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 249 300 kronor.

183:o) Statens skolköksseminarium: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 189, s. 301), vilket innebär en anslagshöjning
med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skolköksseminarium: Omkostnader
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 35 000 kronor.

184:o) Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 190, s. 302 och 303), vilket innebär
en anslagshöjning med 10 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till fackskolan för huslig
ekonomi i Uppsala för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 545 800 kronor.

185:o) Bidrag till seminariet för huslig utbildning i Umeå. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 191, s. 303—306), vilket avser
tillämpning för ifrågavarande seminarium av samma statsbidragsgrunder,
som nu gälla för fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till seminariet för huslig utbildning
i Umeå för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 110 000 kronor.

186:o) Understöd till vissa handarbets- och skolköksseminarier.

Kungl. Maj:t har (punkt 192, s. 306 och 307) föreslagit riksdagen att till
detta ändamål för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 137 000
kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av fröken Ager väckt motion (II: 211), vari hemställts att riksdagen
måtte för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av 5 000 kronor för
inköp av inventarier vid Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium.

7 — Bihang till riksdagens protokoll l!)5b. 6 samt. Nr 8.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Ur detta anslag, som nu är uppfört med 200 000 kronor, utgår enligt för
närvarande gällande bestämmelser statsbidrag till bestridande av lärarlöner
och pensionsavgifter för lärare vid Nordenfeltska skolan i Göteborg, Andrea
Eneroths högre handarbetsseminarium i Stockholm, Göteborgs skolköksseminarium
och seminariet för huslig utbildning i Umeå.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär en anslagsminskning med
63 000 kronor, i huvudsak betingad därav, att under närmast föregående
punkt upptagits ett särskilt anslag till seminariet i Umeå för nästa budgetår.

Skolöverstyrelsen har beräknat medelsbehovet under förevarande anslag
till 142 000 kronor, varav 5 000 kronor till nyanskaffning av inventarier för
undervisningsändamål vid Andrea Eneroths seminarium. Departementschefen
har förklarat sig icke kunna tillstyrka förslaget om medelsanvisning
till inköp av inventarier vid sistnämnda seminarium men har i övrigt
biträtt överstyrelsens anslagsberäkning.

I motionen 11:211 har anförts huvudsakligen följande.

Eneroths högre handarbetsseminarium har länge brottats med ekonomiska
svårigheter. Enligt gällande bestämmelser kan statsbidrag utgå till bestridande
av lärarlöner och pensionsavgifter för lärare vid seminariet. Även
med högsta möjliga statsbidrag, som för närvarande utgår med 90 procent
av lärarlönerna, torde för nästa budgetår uppstå ett inte alltför ringa underskott
i skolans rörelse. I utgiftsstaten för budgetåret 1954/55 har endast
1 000 kronor kunnat upptagas till reparationer och underhåll av inventarier.
Med hänsyn till skolans behov av ändamålsenlig materiel för undervisningens
effektiva ordnande är det i hög grad angeläget att den ålderdomliga
utrustningen förnyas. Under loppet av 30 år har endast de absolut
nödvändigaste ersättningsbehoven kunnat fyllas. För att en fullgod undervisning
skall kunna vinnas erfordras givetvis en tidsenlig utrustning. Jag
anser därför i likhet med skolöverstyrelsen att seminariet bör erhålla ett
bidrag med 5 000 kronor för nödig nyanskaffning av inventarier.

Beträffande den närmare specificeringen av de inventarier — symaskiner,
vävstolar m. m. som avses skola anskaffas för ifrågavarande belopp — torde
få hänvisas till motionen.

Utskottet. Statsbidrag ur förevaran de anslag utgår, såsom ovan angivits,
endast till bestridande av lärarlöner och pensionsavgifter. Utskottet har
emellertid blivit övertygat om att det i motionen 11:211 äskade bidraget
till anskaffande av arbetsredskap och liknande undervisningsmateriel vid
Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium är nödvändigt för att undervisningen
vid seminariet skall kunna handhavas på ett tillfredsställande
sätt. Utskottet tillstyrker därför, att under detta anslag för nästa budgetår
upptages ett belopp av 5 000 kronor såsom en engångsanvisning för nämnda
ändamål.

Då utskottet icke i övrigt har något att erinra mot Kungl. Maj:ts under

Statsutskottets utlåtande nr S.

förevarande punkt framställda förslag, torde anslaget för nästa budgetår
böra uppföras med (137 000 + 5 000) = 142 000 kronor.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, i anledning av Kung]. Maj:ts förslag
och med bifall till motionen II: 211, till Understöd till vissa
handarbets- och skolköksseminarier för budgetåret 1954/55
anvisa ett förslagsanslag av 142 000 kronor.

187:o) Högre utbildning inom det husliga området. I två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru SjöströmBengtsson
m. fl. (I: 302) och den andra inom andra kammaren av fru Ewerlöf
m. fl. (11:229), har yrkats att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
måtte framhålla vikten av att den nu tillsatta kommittén rörande organisationen
av lärarinneutbildningen på det husliga området får i uppdrag att
även utreda frågan om den högre utbildningen på förevarande område.

Till stöd för detta yrkande har — efter erinran om att chefen för ecklesiastikdepartementet
den 9 oktober 1953 bemyndigats tillkalla sakkunniga
för att med utgångspunkt i ett av särskild sakkunnig den 1 december
1950 avgivet betänkande med förslag i fråga om utbildningen av lärarinnor
inom det husliga området (SOU 1950:46) verkställa fortsatt utredning
och avgiva förslag rörande organisationen av lärarinneutbildningen på det
husliga området och därmed sammanhängande utbildnings- och lokalfrågor
— anfört i huvudsak följande.

Enligt vad ecklesiastikministern framhållit i direktiven till den nya utredningen
är orsaken till att det år 1950 framlagda betänkandet icke kunnat
föranleda några åtgärder främst att söka i att betänkandets genomförande
är alltför kostnadskrävande för statsverket. Eu noggrann prövning
av möjligheterna att begränsa kostnadsökningen syntes därför vara nödvändig.
En förutsättning för en dylik granskning vore emellertid en omprövning
av det föreslagna utbildnings- och organisationsprogrammet. Härvid
borde man enligt departementschefens mening utgå från att utbildningens
åsyftade reformering icke skulle åstadkomma en kompetenshöjning
hos lärarinnorna genom exempelvis längre utbildningstid, mer högskolemässig
utbildning eller dylikt. Vid den sålunda förordade översynen av det
framlagda betänkandet måste enligt departementschefens uttalande främsta
intresset vara att med beaktande av de mest angelägna önskemålen åstadkomma
förslag till eu utbildningsorganisation, som icke bleve omöjlig att
genomföra på grund av de kostnader den medför. Översynen borde alltså
i främsta rummet bli ekonomiskt och organisatoriskt-administrativt betonad.

Enligt vår mening bör nu förevarande utredning inte endast ha till uppgift
att framlägga förslag till en effektivare grundutbildning utan bör också
pröva förutsättningarna för en högre lärarinneutbildning för berörda kategorier.
Det synes angeläget att den nu tillsatta kommittén får i uppdrag
att också pröva denna fråga, eftersom den nödvändigtvis måste påverka
grundutbildningen. Vi anser det i hög grad behövligt att skapa en påbygg -

100

Statsutskottets utlåtande nr 8.

nåd till nu gällande utbildning, även om denna endast delvis kommer att
utnyttjas. Uppdrag bör lämnas kommittén redan nu att undersöka den av
oss berörda frågan, i synnerhet som mellan båda frågorna råder ett starkt
organisatoriskt samband.

Utskottet får till en början erinra om att utskottet i utlåtande 1953: 184
— i anledning av väckta motioner om inrättande av en professur i näringslära
— uttalade, att åtgärder i syfte att bereda möjligheter för forskning
och högre utbildning på näringslärans område framstode såsom önskvärda.
Det syntes utskottet särskilt vara av vikt att kompetenta lärarkrafter utbildades
för omhänderhavande av undervisning i ämnet vid skolköks- och
lanthushållsseminarierna. En närmare utredning av nämnda spörsmål och
vad därmed kunde stå i samband syntes enligt utskottets mening böra komma
till stånd. På hemställan av utskottet beslöt 1953 års riksdag (skrivelse
nr 409) att hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning i av utskottet sålunda
angivna avseenden.

Med anledning av riksdagens nyssnämnda skrivelse har Kungl. Maj:t genom
beslut den 5 februari 1954 uppdragit åt de i förevarande motioner
åsyftade sakkunniga — 1953 års lärarinneutbildningskommitté — att verkställa
den i utskottets utlåtande 1953: 184 avsedda utredningen rörande
åtgärder för forskning och högre utbildning på näringslärans område och
därmed sammanhängande frågor.

I de nu föreliggande motionerna I: 302 och II: 229 har framhållits, att
lärarinneutbildningskommittén icke blott borde ha till uppgift att framlägga
förslag till en effektivare grundutbildning utan att den även borde pröva
förutsättningarna för en högre utbildning för de av utredningen berörda
lärarinnekategorierna. För egen del vill utskottet — som icke anser ett allmänt
behov av högre utbildning på förevarande område föreligga — begränsa
sig till att uttala, att det icke synes böra föreligga hinder för kommittén
att vid fullgörande av utredningsuppdraget också pröva, huruvida
i andra ämnen inom det husliga området än näringslära en högre utbildning
kan vara erforderlig för sådana lärare vid ifrågavarande lärarutbildningsanstalter,
som omhänderha den teoretiska seminarieutbildningen. Utskottet
får i anslutning härtill fästa uppmärksamheten på några av de spörsmål,
som därvid kunna aktualiseras, nämligen dels huruvida en dylik högre utbildning
bör baseras på den normala utbildningen för ifrågavarande lärarinnekategorier
eller på annan särskild fackutbildning, dels om helt andra
former av högre utbildning i vissa fall kan vara mera ändamålsenlig och
dels i vilken ordning en högre utbildning bör inpassas i förhållande till den
praktiska lärartjänstgöring, som bör ha fullgjorts innan vederbörande blir
lärare vid här avsedda utbildningsanstalter.

Under åberopande av vad ovan anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 302 och
II: 229, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet
sålunda anfört.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

101

188:o) Utbildningskurser i kvinnlig slöjd för lärare. Kungl. Maj:t
bär (punkt 193, s. 307—310) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för
budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 64 000 kronor, innebärande
en anslagsminskning med 3 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru Svenson m. fl.
(I: 179) och den andra inom andra kammaren av fru Andrén m.fl. (II: 220),
i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att inrätta ett tvåårigt provisoriskt
statligt seminarium för utbildning av lärarinnor i kvinnlig slöjd
samt att riksdagen måtte öka det för budgetåret 1954/55 å åttonde huvudtiteln
uppförda anslaget för utbildningskurser i kvinnlig slöjd för lärare
från 64 000 kronor till 115 000 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas i huvudsak följande.

Det för innevarande budgetår under förevarande rubrik anvisade anslaget
är avsett till anordnande genom skolöverstyrelsens försorg av dels en
ettårig kurs i kvinnlig slöjd för lärarinnor, dels ock en kurs i sömnad omfattande
omkring sex veckor och avsedd att meddela viss kompetens för
deltagande i den ettåriga kursen.

I anslagsäskanden för nästa budgetår hemställer skolöverstyrelsen om
anvisande av ett förslagsanslag av 115 000 kronor för inrättande av ett provisoriskt
statligt seminarium för utbildning av lärarinnor i kvinnlig slöjd.
Till stöd för detta förslag anför överstyrelsen bland annat följande.

Utbildningen av facklärare i kvinnlig slöjd sker vid enskilda anstalter, som
åtnjuter statsunderstöd. Någon statlig utbildningsanstalt finnes ej.

Vid de nuvarande seminarierna har under ett antal år utexaminerats högst
56 handarbetslärarinnor årligen. Från och med vårterminen 1955, då seminariet
för huslig utbildning i Umeå beräknas ha sin första examination, blir
det sammanlagda antalet högst 70. Utexaminationen är icke på långt när
tillräcklig för att tillgodose behovet av kompetenta lärare och kommer ej
heller att bli det efter tillkomsten av handarbetslinjen vid Umeåseminariet.
För närvarande uppehälles tjänster i stor utsträckning av icke behöriga lärare.
Till och med i försöksdistrikt är detta förhållandet. Bristen måste med
nuvarande begriinsade examinationsmöjligheter komma att kvarstå under
avsevärd tid, allt efter som undervisningsavdelningarna ökar till följd av de
höga födelsesiffrorna under 1940-talet. Enligt i överstyrelsen tillgänglig statistik
kan under de närmaste åren nyrekryteringsbehovet vid folk- och fortsättningsskolorna
samt de högre skolorna av vederbörligen utbildade handarbetslärarinnor
med heltidstjänstgöring (30 veckotimmar) uppskattas till
150 å 175 årligen. Med all sannolikhet kommer behovet icke att minska under
1950-talet. Eftersom åtskilliga lärare i kvinnlig slöjd fortfarande måste
anställas med partiell tjänstgöring och bristen på kompetenta lärare redan
nu är stor, iir behovet av vidgad utbildning odiskutabelt.

De nu existerande seminarierna kan ej öka sin utbildningskapacitet. Överstyrelsen
framlägger därför förslag om ett nytt seminarium. T avvaktan på

102

Statsutskottets utlåtande nr 8.

resultatet av utredningsarbetet angående omorganisation av den husliga utbildningen
bör detta ges provisorisk karaktär och helt bekostas av statsmedel.

Det nya seminariet föreslås bli tvåårigt med ett elevantal av 24 å 28 elever
per årskurs. Elevrekryteringen anses säkerställd, och vad angår seminariets
förläggning har preliminära underhandlingar förts med de kommunala
myndigheterna i Lund om en förläggning till denna stad. Vid seminariet föreslås
inrättade en rektorstjänst i lönegraden Ce 27 och en lärarinnetjänst i
Ce 25.

Sedermera har skolöverstyrelsen i särskild skrivelse den 26 oktober 1953
hemställt att, därest det föreslagna provisoriska seminariet icke anses böra
komma till stånd, i stället ett anslag av 64 000 kronor måtte anvisas till utbildningskurser
i kvinnlig slöjd för lärare. Överstyrelsen erinrar därvid om
den kurs i kvinnlig slöjd för lärarinnor, till vilken medel anvisats för innevarande
budgetår.

Departementschefen har anfört huvudsakligen följande.

Med hänsyn bland annat till att särskilda utredningsmän tillkallats för
att verkställa fortsatt utredning rörande organisationen av lärarinneutbildningen
på det husliga området och därmed sammanhängande utbildningsoch
lokalfrågor kan jag icke tillstyrka förslaget om inrättande av ett provisoriskt
statligt seminarium för utbildning av lärarinnor i kvinnlig slöjd.
Det synes emellertid nödvändigt, att åtgärder vidtages för att åtminstone
i någon mån minska den nuvarande bristen på dylika lärarinnor. För närvarande
pågår en tillfälligt anordnad ettårig kurs i kvinnlig slöjd avsedd
för personer med lärarinneutbildning. Skolöverstyrelsen har framhållit, att
man torde kunna räkna med tillräcklig rekrytering för ytterligare en dylik
kurs, och har som ett alternativ till förslaget om ett provisoriskt seminarium
föreslagit anordnande även under nästa budgetår av en ettårig kurs
av nyss angivet slag. Jag ansluter mig till detta alternativa förslag. Kostnaderna
för den nya kursen inklusive en kortare preparandkurs har beräknats
till 64 000 kronor, vilket är 3 000 kronor mindre än årets anslag för
ändamålet. Minskningen beror på att vissa inventarier, som anskaffats för
den pågående kursen, kan komma till användning även vid nästa kurs.

Det i motionerna 1:179 och 11:220 gjorda yrkandet sammanfaller med
överstyrelsens ovan angivna förslag om inrättande av ett provisoriskt statligt
seminarium för utbildning av lärarinnor i kvinnlig slöjd. Motionärerna
ha anfört bland annat följande.

I och med skolpliktens förlängning och genomförande av enhetsskolans
linje 9 y kommer behovet av slöjdlärarinnor att ytterligare öka, Behovet
av kvalificerad lärarlcraft vid yrkesundervisningen i sömnad är betydande.
Av en undersökning som gjorts framgår, att vid cirka 400 yrkesskolor i
landet med sömnadskurser över hälften saknar pedagogiskt skolad kraft,
vilket ur undervisningssynpunkt är synnerligen beklagligt.

Slöjdlärarinnornas uppgifter anses av stora skikt svenska kvinnor vara
synnerligen betydelsefulla för både familjens och samhällets ekonomi.
Dessa lärarinnor skall ge flickorna — de blivande husmödrarna — en grund

Statsutskottets utlåtande nr 8.

103

att bygga vidare på, då det gäller att sy för eget och familjens behov, samt
därtill en första orientering i textil varukännedom.

Dessutom utgör detta undervisningsämne ett av de få på skolschemat,
som ger barnen möjlighet till fri skapande verksamhet och som utvecklar
deras sinne för skönhet och kvalitet. Den psykologiska forskningen anser,
att de praktiska ämnena har stor betydelse inte bara för att träna händigheten
utan också för barnens allmänna utveckling och karaktärsfostran.

Det är också uppenbart, att linje 9y inte kommer att få det anseende
man skulle önska, om vi inte redan från början får tillgång till väl utbildade
lärarkrafter, som förmår fånga elevernas intresse och kan lyfta de
praktiska ämnena och den praktiska yrkeskunnigheten upp på ett plan,
som ligger i nivå med de teoretiska ämnena.

Utskottet. Den nuvarande kapaciteten vid olika anstalter och kurser för
utbildning av lärarinnor på det husliga området är uppenbarligen otillräcklig
beträffande de flesta av utbildningsgrenarna, bland annat kvinnlig
slöjd. Även i andra hänseenden än de rent kvantitativa torde ifrågavarande
utbildning icke vara tillfredsställande anordnad. Främst med tanke på
den praktiska undervisningen och utbildningen i enhetsskolan men även i
betraktande av de nu starkt ökande barnkullarna i skolåldern synes det
utskottet vara av utomordentlig vikt, att berörda spörsmål snarast bringas
till en lösning. I detta sammanhang må erinras om att chefen för ecklesiastikdepartementet
jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 oktober
1953 tillkallat särskilda utredningsmän — 1953 års lärarinneutbildningskommitté
— för att verkställa utredning och avge förslag i ämnet. Det är
utskottets förhoppning, att ifrågavarande utredningsarbete kommer att
bedrivas så, att på detsamma grundat förslag till avhjälpande av de brister,
som vidlåda den nuvarande utbildningen på området, samt till lösningav
förevarande utbildningsfrågor i övrigt inom en snar framtid skall kunna
föreläggas riksdagen.

Vad särskilt gäller utbildningen av lärarinnor i kvinnlig slöjd har under
förevarande rubrik för innevarande budgetår anvisats medel till en ettårig
kurs för lärarinnor samt till en kortare preparandkurs för deltagande i den
längre kursen. I motionerna I: 179 och II: 220 har — liksom i skolöverstyrelsens
anslagsäskanden — föreslagits upprättande från och med nästa
budgetår av ett tvåårigt provisoriskt seminarium för utbildning av lärarinnor
i kvinnlig slöjd. Utskottet är för sin del, i likhet med departementschefen,
icke berett att i rådande läge förorda en dylik utbyggnad av det
nu för minskande av bristen på slöjdlärarinnor tillämpade provisoriet. Utskottet
har därför med biträdande av Kungl. Maj:ts förslag ansett sig böra
avstyrka bifall till det i förevarande motioner framställda yrkandet.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna T: 179 och 11:220, till
l!tbildningskurser i kvinnlig slöjd för lärare för budgetåret
1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 04 000 kronor.

104

Statsutskottets utlåtande nr 8.

189:o) Kurs för utbildning av lärarinnor i barnavård. I två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru Svenson
m. fl. (1:178) och den andra inom andra kammaren av fröken Ager m. fl.
(kl* ^*^0), har hemställts, att riksdagen ville besluta att till bidrag för anordnande
av en provisorisk kurs för utbildning av lärarinnor i barnavård
anvisa ett anslag av 25 000 kronor.

Motionärerna ha framhållit, att skolöverstyrelsen för nästa budgetår
hemställt om ett anslag av 2o 000 kronor för ifrågavarande ändamål, under
åberopande av att bristen på barnavårdslärarinnor vore mycket stor och
behovet av ökad utbildning synnerligen markant. Överstyrelsens framställning
har emellertid icke föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd. I
motionerna har därjämte anförts bland annat följande.

Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala är den enda läroanstalten för
utbildning av barnavårdslärarinnor. Skolan utexaminerar årligen cirka tolv
lärarinnor. Dessa lärarinnor tjänstgör bland annat vid kurser för utbildande
av barnsköterskor för hem och institutioner. Antalet sådana kurser har
starkt stegrats under senare år. Flera skulle komma till stånd, om tillgången
på barnavårdslärarinnor vore större. Vidare är dessa lärarinnor verksamma
vid föreläsningar för blivande mödrar. Barnavårdslärarinnor undervisar
även vid husmodersskolor, fortsättningsskolor, kommunala flickskolor
och andra skolor där undervisning i barnavård förekommer. I åttonde klassen
av enhetsskolan är barnavård inlagd i hemkunskap, varför det sålunda
för framtidens skola blir behövligt med ett ökat antal bamavårdslärarinnor.
För närvarande undervisar många lärarinnor i ämnet utan att äga behörighet.

Utskottet far hänvisa till vad utskottet under nästföregående punkt anfört
beträffande utbildningen av lärarinnor på det husliga området. Vad
särskilt gäller den gren av nämnda utbildning, som avser lärarinnor i
barnavård vill utskottet därjämte erinra om att Kungl. Maj:t genom beslut
den 5 februari 1954 — i anledning av riksdagens skrivelse 1953:408 —
förordnat, att det åt 1953 års lärarinneutbildningskommitté givna utredningsuppdraget
skall omfatta jämväl i statsutskottets utlåtande 1953: 183
åsyftade spörsmål rörande undervisningen i barnavård.

Utskottet har i nuvarande läge icke ansett sig böra för nästa budgetår
förorda medelsanvisning för anordnande av den i motionerna I: 178 och
II: 230 avsedda provisoriska kursen för utbildning av lärarinnor i barnavård.

Utskottet hemställer därför,

att motionerna I: 178 och II: 230 icke må av riksdagen
bifallas.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

105

190:o) Läroboksnämnden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
194, s. 310), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Läroboksnämnden för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 45 600 kronor.

191:o) Centralnämnden för skolungdomsutbytet med utlandet. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 195, s. 310), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Centralnämnden för skolungdomsutbytet
med utlandet för budgetåret 1954/55 anvisa ett
förslagsanslag av 15 000 kronor.

192:o) Intagningsnämnder vid vissa allmänna läroverk m. fl. läroanstalter.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 196, s. 311), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Intagningsnämnder vid vissa allmänna
läroverk m. fl. läroanstalter för budgetåret 1954/55
anvisa ett förslagsanslag av 10 000 kronor.

193:o) Kurser för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 197, s. 311 och
312), vilket innebär en anslagshöjning med 20 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för lärare vid de allmänna
läroverken m. fl. läroanstalter för budgetåret 1954/55 anvisa
ett reservationsanslag av 65 000 kronor.

194:o) Fortbildningskurser i hygien för lärare, skolläkare och
skolsköterskor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 198, s. 312
—314), vilket innebär en anslagshöjning med 6 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Fortbildningskurser i hygien för
lärare, skolläkare och skolsköterskor för budgetåret 1954/55
anvisa ett reservationsanslag av 58 000 kronor.

195:o) Språkassistentverksamhet vid högre läroanstalter. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 199, s. 314 och 315), vilket innebär
eu anslagshöjning med 4 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Språkassistentverksamhet vid högre
läroanstalter för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 84 800 kronor.

106

Statsutskottets utlåtande nr 8.

196:o) Resestipendier åt lärare vid de allmänna läroverken m. fl.
läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 200, s. 315),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid de allmänna
läroverken in. jl. läroanstalter för budgetåret
1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 65 000 kronor.

197:o) Vissa åtgärder för avhjälpande av lärarbristen vid högre
skolor. Kungl. Maj:t har (punkt 201, s. 315—317) föreslagit riksdagen
att till detta ändamål för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 750 000 kronor, innebärande oförändrad medelsanvisning.

Av statsrådsprotokollet inhämtas i huvudsak följande.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1952: 153 beslöt 1952 års
riksdag vissa åtgärder för avhjälpande av lärarbristen vid de högre skolorna.
Dessa åtgärder avsåg — jämte annat — att öka utbildningen av
lärare vid universiteten, bland annat genom att öppna möjligheter för
lärare utan vanlig akademisk utbildning (folkskollärare) att förskaffa sig
begränsad sådan utbildning och därmed kompetens för undervisning i högre
skolor. Vidare avsågs, att särskilda fortbildningskurser, förlagda till olika
orter i landet, skulle anordnas i ämnena matematik, fysik, kemi, zoologi
och botanik. Omfattningen av dessa kurser skulle närmast motsvara, vad
som fordras för godkänt betyg i filosofisk ämbetsexamen (1-betygskurser).

Kanslern för rikets universitet föreslår, att anslaget för nästa budgetår
uppföres med oförändrat belopp, 750 000 kronor. Kanslern lämnar därvid
till en början en redogörelse för den kursverksamhet, som bedrivits under
budgetåret 1952/53.

I september månad 1952 hade kanslersämbetet emottagit anmälningar
från 261 folkskollärare, vilka under läsåren 1952/53 och 1953/54 önskade
genomgå fortbildningskurser i ett eller flera matematisk-naturvetenskapliga
ämnen. Till följd av rådande personalbrist på kanslersämbetet kunde
allenast vissa förberedande åtgärder vidtagas under höstterminen 1952 för
anordnande av kurser. Från och med den 15 december 1952 erhöll kanslersämbetet
viss personalförstärkning för handhavandet av de ifrågavarande
kurser berörande göromålen. Under vårterminen 1953 anordnades tre matematikkurser,
^ en vid ett vart av universiteten och en vid Stockholms högskola.
I en på enskilt initiativ anordnad ett-betygskurs i matematik vid
tekniska gymnasiet i Skellefteå deltog sedan vårterminen 1952 11 folkskollärare;
denna grupp inrymdes från och med vårterminen 1953 i kursverksamheten.

För ändamålet anvisade Kungl. Maj:t genom särskilda beslut i runt tal
42 000 kronor.

107

Statsutskottets utlåtande nr 8.

I vårterminens fyra kurser i matematik deltog sammanlagt 66 folkskollärare.
Av dessa har hittills 9 i tentamen erhållit betyget Godkänd i filosofisk
ämbetsexamen. Ytterligare ett antal förväntas genomgå tentamen
före utgången av höstterminen 1953. Av i vårterminens kurser deltagande
folkskollärare har 11 under sommaren och höstterminen 1953 deltagit i
fortbildningskurs i fysik och 2 i motsvarande kurser i kemi.

Under budgetåret 1952/53 anordnades även vissa ett-betygskurser i
humanistiska ämnen. Härjämte skedde dubblering av två-betygsundervisningen
i vissa naturvetenskapliga och humanistiska ämnen. För omförmälda
ändamål anvisades sammanlagt i runt tal 272 000 kronor. För undervisning
i engelska språket genom Hermods korrespondensinstitut an\ isades
under sagda budgetår 44 000 kronor.

Som framgår av kanslerns redogörelse utgick alltsa under budgetaret
1952/53 ett sammanlagt belopp av 358 000 kronor för undervisning av
olika slag. Motsvarande utgifter för nu löpande budgetår beräknas av
kanslern, bortsett från stipendieutgifter, till 550 000 kronor. I fråga om
medelsbehovet för nästa budgetår anför kanslern följande.

Kursdeltagarna i fortbildningskurserna i matematik har enligt samstämmiga
uppgifter från förordnade inspektörer och kursledare visat stort intresse
för studierna; däremot företedde åtskilliga av dem väsentliga brister
med avseende på förkunskaperna. För deltagande i de under höstterminen
1953 anordnade fortbildningskurserna har därför kravet på studentkunskaper
i specialmatematik starkare understrukits.

Med den förväntade utsträckningen av den tidsperiod, under vilken ordinarie
och extra ordinarie folkskollärare kan bedriva akademiska studier
med bibehållande av lön med B-avdrag, kan det förutses, att ett avsevärt
större antal folkskollärare kommer att anmäla sig till deltagande i de akademiska
fortbildningskurserna, och att många av dem ämnar fortsätta sina
studier till högre betyg. Redan nu föreligger 330 anmälningar från folkskollärare.
Hittills har 200 folkskollärare beretts tillfälle att genomgå en
eller två fortbildningskurser.

Verksamheten synes mig böra fortsätta jämväl under nästa budgetar.
För ändamålet torde minst samma belopp som hittills — eller 750 000 kronor
— böra ställas till förfogande.

Departementschefen har anfört följande.

Som torde ha framgått av den lämnade redogörelsen, har man med
anlitande av anslagsmedel ur detta anslag satt in åtgärder för avhjälpande
av lärarbristen på olika punkter, där man kunnat vänta att
nå resultat. Anslagsdispositionen har icke varit strängt bunden, utan
det har ankommit på Kungl. Maj:t att inom ramen för anslaget fritt
förfoga över anslagsmedlen för därmed avsedda ändamal. Enligt mm
mening är det nödvändigt, att även för nästa budgetar särskilda medel
anvisas till åtgärder för avhjälpande av den mycket allvarliga lärarbrist,
som alltjämt råder. Förevarande anslag torde därför böra uppföras på
riksstaten även för nästa budgetår. Vad angår anslagsbeloppet synes vad
kanslern anfört angående omfattningen av verksamheten hittills och i fort -

108

Statsutskottets utlåtande nr 8.

sättningen motivera, att anslaget uppföres med oförändrat belopp, 750 000
kronor. Liksom hittills bör Kungl. Maj:t äga att fritt förfoga över anslaget
för därmed avsedda ändamål.

TJtskottet. Den kursverksamhet, varom här är fråga, har tillkommit
som ett led i strävandena att avhjälpa den rådande lärarbristen vid de
högre skolorna och igångsattes våren 1953. Verksamheten med ett-betygskurser
har våren 1953 omfattat 4 kurser i matematik, 3 kurser i engelska
språket, 3 kurser i nordiska språk samt 2 kurser i litteraturhistoria med
poetik. Dessa kurser ha haft ett sammanlagt deltagarantal av 285, därav
192 folkskollärare. Före den 1 februari 1954 ha 88 av dessa deltagare, därav
53 folkskollärare, avlagt vederbörlig tentamen (22 tentamina i matematik,
12 avlagda av folkskollärare). Under sommaren och hösten 1953 ha anordnats
6 kurser i matematik, 1 kurs i fysik, 2 kurser i kemi, 3 kurser i botanik,
4 kurser i engelska språket, därav 1 korrespondenskurs vid Hermods
korrespondensinstitut, 1 kurs i nordiska språk samt 3 kurser i litteraturhistoria
med poetik. Deltagarantalet har uppgått till 417, därav 321 folkskollärare.
Antalet godkända tentamina före den 1 februari 1954 har utgjort
98, av vilka 65 avlagts av folkskollärare (54 tentamina i naturvetenskapliga
ämnen, 43 avlagda av folkskollärare). Medel ur förevarande anslag
ha även utgått för dubblering av två-betygsundervisningen i vissa
naturvetenskapliga och humanistiska ämnen.

Utskottet kan konstatera, att resultatet i avlagda tentamina i förhållande
till kursdeltagarantalet hittills icke visat sig så gynnsamt som man vid
verksamhetens startande räknade med. Emellertid har ännu allt för kort
tid förflutit för att det skall vara möjligt att bilda sig ett rättvist och
säkert omdöme om ifrågavarande kursverksamhet. Vid sådant förhållande
har utskottet i likhet med universitetskanslern och departementschefen
funnit det befogat att anslag till förevarande ändamål ställes till förfogande
jämväl för nästa budgetar. Utskottet har härvid icke funnit anledning
till erinran mot att anslaget uppföres med oförändrat belopp.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa åtgärder för avhjälpande av
lärarbristen vid högre skolor för budgetåret 1954/55 anvisa
ett reservationsanslag av 750 000 kronor.

198:o) Psykologisk-pedagogiska institutet: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 202, s. 318 och 319), vilket innebär en
anslagshöjning med 6 100 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för psykologiskpedagogiska
institutet, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1954/55:

Statsutskottets utlåtande nr 8. 109

Avlöning sstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t......................... 1 700

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 43 100

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. 22 300

Summa kronor 67 100

b) till Psykologisk-pedagogiska institutet: Avlöningar för
budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 67 100
kronor.

199:o) Psykologisk-pedagogiska institutet: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 203, s. 319), vilket innebär en anslagsminskning
med 4 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Psykologisk-pedagogiska institutet:
Omkostnader för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 13 200 kronor.

200:o) Psykologisk-pedagogiska institutet: Bokinköp och bokbindning
vid pedagogiska biblioteket. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 204, s. 319 och 320), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Psykologisk-pedagogiska institutet:
Bokinköp och bokbindning vid pedagogiska biblioteket
för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av
17 500 kronor.

201 :o) Psykologisk-pedagogiska institutet: Undersökningar och
kurser. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 205, s. 320 och 321),
vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Psykologisk-pedagogiska institutet:
Undersökningar och kurser för budgetaret 1954/55 anvisa
ett reservationsanslag av 150 000 kronor.

202:o) Vissa kostnader för student- och realexamina. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 206, s. 321 och 322), vilket innebär en
anslagsminskning med 77 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader för student- och
realexamina för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 610 000 kronor.

Ilo

Statsutskottets utlåtande nr 8.

203:o) Studiebidrag och stipendier åt lärjungar vid allmänna
läroverk m. fl. läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 207, s. 323), vilket innebär en anslagshöjning med 1 000 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Studiebidrag och stipendier åt lärjungar
vid allmänna läroverk m. fl. läroanstalter för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 19 000 000
kronor.

204:o) Stipendier för studier genom korrespondens och vid enskilda
realskolor med kombinerad undervisning. I enlighet med
Kungl. Majrts förslag (punkt 208, s. 323 och 324), vilket i anslagshänseende
med hänsyn till förefintlig reservation innebär anvisande allenast av ett
nominellt belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att för budgetåret 1954/55 må till stipendier,
som under denna punkt avses, utdelas högst 85 000
kronor;

b) till Stipendier för studier genom korrespondens och
vid enskilda realskolor med kombinerad undervisning för
budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 1 000
kronor.

205:o) Bidrag till inrättande av skolhem för lärjungar vid högre
läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 209, s. 325),
vilket innebär en anslagshöjning med 400 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till inrättande av skolhem
för lärjungar vid högre läroanstalter för budgetåret 1954/55
anvisa ett reservationsanslag av 1 200 000 kronor.

206 :o) Bidrag till avlönande av föreståndare vid skolhem för lärjungar
vid högre läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 210, s. 325 och 326), vilket innebär en anslagshöjning med 15 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till avlönande av föreståndare
vid skolhem för lärjungar vid högre läroanstalter för
budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 85 000
kronor.

Statsutskottets utlåtande nr S.

Folkundervisningen.

Anstalter för lärarutbildning m. m.

207:o) Kurser för lärare vid folk- och småskoleseminarier. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 212, s. 328), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Kurser för lärare vid folk- och småskoleseminarier
för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 45 000 kronor.

208 :o) Kurs för lärare rörande läs- och skrivsvårigheter hos barn.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 213, s. 328 och 329), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurs för lärare rörande läs- och
skrivsvårigheter hos barn för budgetåret 1954/55 anvisa
ett reservationsanslag av 20 500 kronor.

209 :o) Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning.
Kungl. Maj:t har (punkt 214, s. 329—333) föreslagit riksdagen
att till detta ändamål för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av
67 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 37 000 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.

Ifrågavarande stiftelse har enligt testamente av grosshandlaren August
Abrahamson till ändamål »att genom fortsatt utbildning av lärare och lärarinnor,
som redan ägnat sig åt undervisning, verka för uppfostran i allmänhet
och särskilt för användandet därvid av den pedagogiska slöjden».
Enligt testamentet skulle stiftelsen — vars fasta egendom utgöres av jordbruks-
och skogsegendomen Nääs i Skallsjö socken — jämte alla dess tillgångar
överlämnas till svenska staten; Kungl. Maj:t skulle utöva högsta
beslutanderätt i allt vad stiftelsen angick.

Den 28 april 1899 beslöt Kungl. Maj:t, att stiftelsen med dess tillgångar
skulle mottagas av staten på i donationsurkunden stadgade villkor.

Stiftelsens huvudsakliga verksamhet består i att upprätthålla en läroanstalt
för fortbildning i vissa övningsämnen, i främsta rummet skolslöjd.
Denna utbildningsverksamhet pågår endast sommartid. Enligt testamentsbestämmelserna
skall läroanstalten å Nääs i all framtid upprätthållas.

Enligt donationsbestämmelserna skall läroanstaltens drift i första hand
finansieras genom avkastningen av den kontanta delen av donationen. I
andra hand får nettoavkastningen av den fasta egendomen tas i anspråk.
Fastigheternas avkastning skall dock i främsta rummet användas till underhåll,
skötsel och vård av egendomens byggnader, park, trädgård och inventarier.

112 Slatsutskottets utlåtande nr 8.

Den 27 maj 1949 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för ecklesiastikdepartementet
att tillkalla sakkunniga för utredning rörande August Abrahamsons
stiftelses ekonomi och fortsatta verksamhet. De sakkunniga —
som tillkallades den 11 juni samma år — antog benämningen 1949 års
Nääsutredning.

I skrivelse den 24 oktober 1953 anhåller stiftelsens styrelse dels om tillläggsbidrag
å 51 200 kronor för budgetåret 1953/54 till bestridande av kostnaderna
för läroanstalten, dels om bidrag å 80 000 kronor för budgetåret
1954/55 till samma ändamål. Av motiveringen för framställningen inhämtas
bland annat följande.

Den medelsavkastning, som är direkt avsedd att disponeras för läroanstaltens
kostnader, uppgår numera till endast 10 000 å 11 000 kronor per
år. Styrelsen har därför sett sig nödsakad att i väsentlig omfattning disponera
även skogens och lantbrukets avkastning för läroanstaltens drift. Härigenom
har dock underhållet av Nääs slott och dess inventarier blivit i väsentlig
mån eftersatt. Då styrelsen är angelägen om att i möjligaste mån
bevara de miljöer, som är företrädda på slottet, har styrelsen i samråd med
riksantikvarieämbetet och byggnadsstyrelsen igångsatt en utredning, syftande
till upprättandet av en plan för iståndsättandet av byggnaderna och
konservering av slottets inventarier. Det kan redan nu förutses, att genomförandet
av här skisserade planer kommer att för innevarande budgetår
och ytterligare ett antal år framåt helt ta i anspråk överskottet från lantbrukets
och skogsdriftens stat, varav följer ett motsvarande underskott i
läroanstaltens stat. Styrelsen avser nämligen att med stiftelsens egna resurser
sörja för slottets och slottsinventariernas upprustning liksom för deras
framtida underhåll. Därest verksamheten vid läroanstalten i fortsättningen
skall kunna upprätthållas, måste kostnaderna härför enligt styrelsens
mening till övervägande del bestridas av statsmedel. Det erforderliga statsbidraget
beräknas för innevarande budgetår till 81 200 kronor, varav 30 000
kronor redan anvisats, samt för budgetåret 1954/55 till 80 000 kronor.

I särskild framställning anhåller styrelsen vidare, att stiftelsens räkenskaper
från och med den 1 januari 1955 omlägges till att omfatta kalenderår
i stället för det statliga budgetåret.

Departementschefen har inledningsvis framhållit att det redan år 1949
konstaterades, att en genomgripande sanering av ifrågavarande stiftelses
ekonomi måste ske, i vilket syfte Nääsutredningen tillkallades. Emellertid
har departementschefen den 4 december beslutit, att Nääsutredningens
verksamhet skulle upphöra senast med utgången av januari 1954. Departementschefen
har förklarat sig ämna senare för Kungl. Maj:t anmäla frågan
om vidare åtgärder för att nå ett slutligt resultat beträffande stiftelsens
fortsatta verksamhet och därmed sammanhängande ekonomiska och organisatoriska
spörsmål. I avvaktan härå syntes stiftelsens styrelse enligt departementschefens
mening böra ombesörja endast sådant löpande underhåll
å byggnaderna, som prövades oundgängligen erforderligt. I anslagsfrågan
har departementschefen vidare anfört i huvudsak följande.

Statsutskottets utlåtande nr S.

113

Statsbidraget för innevarande budgetår utgör 30 000 kronor. Bidraget
skall användas till avlönande av lärare för undervisning i manlig slöjd. Det
har beräknats i huvudsak täcka kostnaderna för arvoden och vissa andra
löneförmåner åt lärarna vid de kurser i manlig slöjd, som hålles å Nääs.

Jag beräknar statens bidrag till avlönande av lärare vid läroanstalten
för nästa budgetår till 30 000 kronor. Då önskemålet att omlägga räkenskapsåret
från budgetår till kalenderår synes böra tillgodoses, torde emellertid
anslaget för nästa budgetår böra beräknas för ett och ett halvt år,
nämligen för tiden 1 juli 1954—31 december 1955. Det för nästa budgetår
i detta hänseende erforderliga statsbidragsbeloppet bör alltså beräknas till
45 000 kronor.

Då emellertid visst underskott på läroanstaltens verksamhet åtminstone
för innevarande budgetår synes ofrånkomligt, torde i anslaget för nästa
budgetår böra inräknas ett ytterligare belopp, vilket torde få stå till Kungl.
Maj:ts disposition att i mån av behov användas till täckande av brist i
läroanstaltens stat. För detta ändamål kan jag emellertid för närvarande
icke tillstyrka anvisande av högre belopp än 22 000 kronor. Hela anslaget
för nästa budgetår torde alltså böra uppföras med 67 000 kronor, vilket
innebär en anslagshöjning med 37 000 kronor.

Utskottet. I anslutning till vad departementschefen anfört rörande vidare
åtgärder för att nå ett slutligt resultat beträffande förevarande stiftelses
fortsatta verksamhet och därmed sammanhängande ekonomiska och organisatoriska
spörsmål får utskottet erinra om att Kungl. Maj:t genom beslut
den 5 mars 1954 uppdragit åt statens sakrevision att verkställa utredning
rörande de med stiftelsens verksamhet förenade ekonomiska förhållandena.

Vad gäller anslagsfrågan framgår av den lämnade redogörelsen, att statsbidraget
till lärarlöner beräknats till 30 000 kronor för budgetår eller — för
omläggning av räkenskapsåret till kalenderår — till 45 000 kronor för tiden
den 1 juli 1954—den 31 december 1955. Vidare har departementschefen
beräknat ett belopp av 22 000 kronor att stå till Ivungl. Maj:ts disposition
för att i mån av behov användas till täckande av brist i läroanstaltens stat.

Utskottet — som icke funnit något att erinra mot att ifrågavarande
anslag för nästa budgetår uppföres med det av Kungl. Maj:t äskade beloppet
av 67 000 kronor — har under hand erfarit att, enligt vad numera
tillgängliga uppgifter rörande stiftelsens ekonomiska ställning utvisa, det
kan bli nödvändigt att för upprätthållande av läroanstaltens verksamhet
under nästa budgetår disponera ett större belopp än den summa av högst
(30 000 + 22 000 =) 52 000 kronor, som enligt departementschefens förslag
skulle få användas under sagda budgetår. Med anledning härav har
utskottet ansett sig böra uttala, att det icke torde böra möta hinder för
Kungl. Maj:t att — om så visar sig oundgängligen erforderligt — disponera
hela det äskade anslaget av 67 000 kronor för läroanstaltens verksamhet
under nästa budgetår.

Utskottet får i detta sammanhang — med erinran om att läroanstalten
å Nääs för närvarande är den enda anstalten i landet för utbildning av
8 — liihang till riksdagens protokoll 19Si. 0 sand. AV S.

114

Statsutskottets utlåtande nr 8.

lärare i manlig slöjd — fästa uppmärksamheten på att utskottet i utlåtande
1952:8 under punkten 211 framhöll den synnerliga angelägenheten
av en snar lösning av utbildningsfrågan för lärare i manlig slöjd. Enligt
utskottets mening borde dock denna fråga dessförinnan underkastas en allsidig
och förutsättningslös utredning. På hemställan av utskottet begärde
1952 års riksdag i skrivelse till Kungl. Maj:t (nr 8), att en dylik utredning
måtte komma till stånd. Denna riksdagens framställning har ännu icke föranlett
någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Med hänsyn till det läge, vari frågan
om slöjdlärarutbildningen vid läroanstalten å Nääs nu befinner sig, framstår
behovet av den angivna utredningen enligt utskottets mening som än
mer trängande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till August Abrahamsons
stiftelse för slöjdlärarutbildning för budgetåret 1954/55
anvisa ett anslag av 67 000 kronor.

210:o) Fortbildningskurser för lärare vid egentliga folkskolor och
småskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 215, s. 333 och
334), vilket innebär en anslagshöjning med 40 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortbildningskurser för lärare vid
egentliga folkskolor och småskolor för budgetåret 1954/55
anvisa ett reservationsanslag av 125 000 kronor.

211:o) Fortbildningskurser i yrkesvägledningsfrågor. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 216, s. 335—339) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fortbildningskurser i yrkesvägledningsfrågor
för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 32 000 kronor.

212:o) Fortbildningskurs för föreståndarinnor och biträdande
föreståndarinnor vid folkskolans skolhem. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 217, s. 339 och 340), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår anvisats till Fortbildningskurs
för föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor vid skolhem
och arbetsstugor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortbildningskurs för föreståndarinnor
och biträdande föreståndarinnor vid folkskolans skolhem
för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 15 000 kronor.

213:o) Resestipendier åt lärare vid vissa till folkundervisningen
hörande läroanstalter. Kungl. Maj:t har (punkt 218, s. 340) föreslagit

Statsutskottets utlåtande nr 8.

115

riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 35 000 kronor.

Ur detta anslag, som nu är uppfört med 35 000 kronor, utgår resestipendier
åt lärare i främmande levande språk vid folk- och småskoleseminarier,
högre folkskolor samt folk- och fortsättningsskolor. Skolöverstyrelsen har
i sina anslagsäskanden för nästa budgetår hemställt, att anslaget främst
med hänsyn till det ökande antalet stipendiesökande lärare måtte höjas
med 25 000 kronor. Departementschefen har förklarat sig icke kunna föreslå
någon höjning av anslaget för nästa budgetår.

Utskottet får — med hänsyn till den ökande efterfrågan på resestipendier
av här avsett slag — framhålla vikten av att ifrågavarande anslag i
möjligaste mån förstärkes. Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t har sin
uppmärksamhet riktad på detta spörsmål. I rådande läge vill utskottet
likväl icke motsätta sig att anslaget i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
för nästa budgetår uppföres med oförändrat belopp. Utskottet hemställer
alltså,

att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid vissa
till folkundervisningen hörande läroanstalter för budgetåret
1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 35 000
kronor.

214:o) Stipendier åt folkskollärare för vinnande av behörighet
att undervisa i engelska. Kungl. Maj:t har (punkt 219, s. 341) föreslagit
riksdagen att till detta ändamål anvisa ett förslagsanslag av 190 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Bergh och
Arrhén (I: 96) samt den andra inom andra kammaren av fröken Karlsson
m. fl. (II: 124), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta, att i Kungl.
Maj:ts proposition nr 1 upptaget förslagsanslag å 190 000 kronor för stipendier
åt folkskollärare för vinnande av behörighet att undervisa i engelska
må kunna disponeras för stipendier även åt folkskollärare, som önskar
vinna behörighet att undervisa i tyska.

Ur detta anslag, som nu är uppfört med 165 000 kronor, utgår — enligt
kungörelsen den 14 april 1950 (nr 111) angående stipendier för vinnande
av behörighet att undervisa i engelska i folkskolan — stipendium med högst
500 kronor till examinerad folkskollärare, som jämlikt vissa bestämmelser
i kungörelsen den 18 april 1947 (nr 149) angående behörighet att undervisa
i främmande språk i folkskolan vunnit behörighet att undervisa i engelska
i folkskolan.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär en av anslagsbelastningen under
sistförflutet budgetår betingad uppräkning av anslaget med 25 000
kronor.

116 Statsutskottets utlåtande nr 8.

Till stöd för det i motionerna I: 86 och II: 124 framställda yrkandet har
anförts följande.

Av den för läsåret 1951/52 avgivna, i Aktuellt från skolöverstyrelsen
1953 nr 1 återgivna redogörelsen för försöksverksamheten framgår, att ej
mindre än 52,8 procent av eleverna i 7:e klass av enhetsskolan begagnat sig
av möjligheten att välja tyska bland de tre tillvalsämnen, tyska, praktiskt
ämne och svensk övningskurs, som står till buds. Tendensen är densamma
för läsåret 1952/53 även om exakta siffror ännu ej föreligger.

Enligt överlärarnas rapporter beror detta till stor del på föräldrarnas
önskan att hålla vägen öppen till sådan fortsatt teoretisk utbildning, som
fordrar minst två främmande språk.

Vid konferenser i försöksdistrikt har även från hantverkshåll framhållits
vikten av att elever, som senare söker sig till hantverksyrken, har kunskap
i tyska, då facktidskrifter inom detta område i stor utsträckning utges på
tyska.

Möjligheten till undervisning i tyska bör enligt vår mening stå öppen
för allt flera elever och åtgärder sålunda redan nu vidtagas för att kunna
möta den ökade efterfrågan på kompetenta lärare, som är att förvänta, när
ännu flera klasser i försöksdistrikten kommer upp till 7:e klass.

Av statsfinansiella skäl anser vi oss för närvarande ej kunna föreslå ett
nytt anslag för ovan angivna ändamål. Vi vill därför föreslå, att de stipendier,
som nu lämnas åt folkskollärare för vinnande av behörighet att undervisa
i engelska, göres tillgängliga även för lärare, som avser att vinna
kompetens att undervisa i tyska.

Över motionerna har, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,
yttrande avgivits av skolöverstyrelsen. Överstyrelsen har därvid förklarat
sig intet ha att erinra mot att de stipendier, vilka jämlikt kungörelsen
1950: 111 finge tilldelas folkskollärare, som enligt kungörelsen 1947:149
förvärvat behörighet att undervisa i engelska i folkskolan, även gjordes
tillgängliga för folkskollärare, som i enahanda ordning förvärvat behörighet
att undervisa i tyska i folkskolan. Beträffande de ekonomiska konsekvenserna
av ett bifall till motionerna har överstyrelsen dock framhållit att,
även om den föreslagna ändringen i anslagets disposition endast skulle
medföra en obetydlig kostnadsökning, det icke vore sannolikt, att denna
skulle kunna ske inom ramen av för stipendier i engelska avsedda medel.

Utskottet. Varken engelska eller tyska språket är upptaget som läroämnen
i nu gällande undervisningsplan för folkskolan. Under senare år har
emellertid efter särskilda medgivanden engelska införts i folkskolans ämneskrets
i ett betydande antal skoldistrikt, vanligen redan från och med femte
klassen. Tyska däremot torde förekomma på schemat i regel endast i folkskolans
högre avdelning, där sådan undantagsvis är anordnad. I det förslag
till ny undervisningsplan för sjuårig folkskola, som skolöverstyrelsen nyligen
avlämnat men som ännu icke prövats av Kungl. Maj:t, ha tim- och kursplaner
för undervisning i engelska i klasserna 5—7 medtagits jämsides med
planer utan dylik undervisning.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

117

I de skoldistrikt, där försöksverksamhet med nioårig enhetsskola bedrives,
är engelska obligatoriskt ämne i klasserna 5, 6 och 7 samt 9 g och a.
Tyska förekommer som tillvalsämne i klasserna 7 och 8 samt är obligatoriskt
i klass 9 g och a.

Utskottet får erinra om att enligt numera tillgängliga uppgifter (se
Aktuellt från skolöverstyrelsen 1954: 3) den procentuella andel av eleverna
på försöksskolans högstadium, som i klass 7 valt tyska som tillvalsämne,
sjunkit från 52,8 procent läsåret 1951/52 till 48,0 procent läsåret 1952/53
och 40,8 procent läsåret 1953/54. Den grupp, som i klass 7 läsåret 1951/52
utgjorde 52,8 procent, reducerades i klass 8 läsåret 1952/53 till 42,8 procent.

Det torde vidare böra erinras om att undervisningen i tyska på försöksskolans
högstadium i princip icke är avsedd att meddelas av folkskollärare,
som enligt bestämmelserna i kungörelsen 1947: 149 förvärvat behörighet att
undervisa i tyska i folkskolan.

Utskottet — som tillstyrker att före var ande anslag i enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag för nästa budgetår uppföres med 190 000 kronor —
är för sin del icke berett att förorda bifall till det i motionerna I: 96 och
II: 124 framställda yrkandet om en sådan ändring av grunderna för anslagets
disposition, att ur detsamma skulle utgå stipendier jämväl åt folkskollärare,
som enligt gällande bestämmelser vunnit behörighet att undervisa
i tyska i folkskolan.

Utskottet hemställer alltså,

I. att riksdagen må till Stipendier åt folkskollärare för
vinnande av behörighet att undervisa i engelska för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 190 000 kronor;

II. att motionerna I: 96 och II: 124 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.

215:o) Bidrag till Ericastiftelsen. Kungl. Maj:t har (punkt 220, s.
341—364) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordade grunder för bestämmande av statens bidrag till Ericastiftelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1954/55, dels ock till Bidrag
till Ericastiftelsen för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av
97 100 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Sunne m. fl. (I: 27)
och den andra inom andra kammaren av fröken Ehnén in. fl. (II: 40), i vilka
hemställts, att riksdagen vid behandlingen av åttonde huvudtiteln måtte
höja det såsom bidrag till Ericastiftelsen för budgetåret 1954/55 föreslagna
beloppet 97 100 kronor till 105 700 kronor.

Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet
— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa till
motionen II: 40.

118

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utredning angående statens och Stockholms stads
bidrag till Ericastiftelsens verksamhet.

Ericastiftelsen är sasom huvudman för ett läkepedagogiskt institut verksam
på den psykiska bama- och ungdomsvårdens område. Institutet består
dels av en hälsovårdsavdelning med uppgift att ge psykisk hälsovård och
dels av ett seminarium med uppgift att meddela pedagogiskt, medicinskt
och socialt orienterad utbildning i vård och handledning av svårfostrade
barn och svårfostrad ungdom. Staten har bidragit till stiftelsens verksamhet
sedan budgetåret 1938/39. Statsbidragen har undergått en successiv ökning
från 5 000 kronor första bidragsåret till 110 000 kronor för innevarande
budgetår. Ur de olika motiveringarna för den statliga bidragsgivningen kan
utläsas, att statsbidraget närmast har avsett seminariet. Vid sidan av statens
bidrag har alltsedan år 1943 utgått bidrag till stiftelsen från Stockholms
stad. Staden har tillika lämnat stiftelsen vissa lån. Stadens intresse av stiftelsen
har närmast varit knutet till verksamheten vid hälso vårdsavdelningen.
Ericastiftelsens verksamhet har därjämte finansierats genom enskilda
bidrag samt genom patient- och elevavgifter.

Med anledning av Ericastiftelsens försämrade ekonomiska ställning och
de upprepade likviditetskriser, vari stiftelsen råkat, överenskom den 31 maj
1951 dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet och vederbörande borgarråd
i Stockholms stad att låta verkställa en utredning rörande Ericastiftelsen,
dess ekonomiska ställning och förutsättningarna för dess fortbestånd.
Utredningen skulle avse att fastställa stiftelsens ekonomiska ställning,
undersöka, vilka möjligheter till besparingar i gällande stat, som var
tänkbara utan att verksamheten allvarligt skadades, samt söka konstruera
ett såvitt möjligt rättvist system för fördelningen mellan staten och Stockholms
stad av ansvaret för de bidrag av allmänna medel, som erfordrades
för att stiftelsen skulle i fortsättningen kunna uppehålla sin verksamhet.

Till utredningsmän utsågs drätselkamreraren i Stockholms stad E. Sundberg
och byråchefen i ecklesiastikdepartementet B. Öliman.

Utredningsmännen har den 18 juni 1953 till chefen för ecklesiastikdepartementet
och borgarrådet för socialroteln i Stockholms stad överlämnat »Promemoria
med utredning och förslag angående statens och Stockholms stads
bidrag till Ericastiftelsens verksamhet-».

Över promemorian har efter remiss från ecklesiastikdepartementet yttranden
avgivits av statskontoret, riksräkenskapsverket, statens lönenämnd,
skolöverstyrelsen, socialstyrelsen och medicinalstyrelsen samt Ericastiftelsen.

Stockholms stadsfullmäktige har den 16 november 1953 fattat beslut i anledning
av utredningsmännens förslag.

Sammanfattningsvis innebär utredningsmännens
förslag följande. Staten och staden ger i fortsättningen sådana bidrag
till Ericastiftelsen, att bidragen tillsammans kan beräknas möjliggöra fort -

119

Statsutskottets utlåtande nr 8.

satt verksamhet tills vidare av stiftelsen i ungefär hittillsvarande omfattning.
För varje budgetår bör staten och staden fastställa den normalstat,
efter vilken det totala bidragsbehovet skall beräknas. Den sammanlagda
subventionen fastställes till det belopp, som enligt normalstaten utgör
skillnaden mellan de sammanlagda utgifterna och summan av andra
inkomster än de statliga och kommunala bidragen. Det salunda framräknade
sammanlagda bidraget fördelas så, att staten betalar vad
som bör anses belöpa på seminariet och staden vad som motsvarar kostnaderna
för psykisk hälsovård åt de vid hälsovårdsavdelningen behandlade
patienter, som är bosatta i Stockholm. Därest patienter bosatta utom
Stockholm mottages till behandling, skall stiftelsen själv täcka kostnaderna
härför, antingen genom krav mot vederbörande landsting eller genom
förhöjda vårdavgifter. För att förenkla beräkningen av statens och stadens
andelar i totalbidraget föreslås, att statens andel bestämmes till 45 procent
av bruttokostnaderna enligt normalstaten, från vilket framräknade belopp
sedan dragés normalstatens belopp för inkomster av elevavgifter, medan
staden — med den av utredningsmännen antagna relationen mellan
Stockholmspatienter och rikspatienter (2:1) — skall svara för 37 procent
av bruttokostnaderna minus två tredjedelar av inkomsterna av patientavgifter.
Slutligen föreslår utredningsmännen, att en stiftelsens låneskuld
till staden å 145 000 kronor regleras med en fördelning av 17 800
kronor på staten och 127 000 kronor på staden.

Av motiveringen för utredningsmännens förslag (statsrådsprotokollet s.
344—352) torde här få återges följande.

Utredningsmännen betonar, att det ekonomiska läget för stiftelsen nu
är ett annat än tidigare, enär de enskilda bidragen numera helt försvunnit
och stiftelsen nu önskar bli helt underhållen av stat och kommun. Utredningsmännen
bär för sin del kommit till den övertygelsen, att tillräckliga
skäl är för handen för ett dylikt ansvarsövertagande.

Vad gäller både seminariet och hälsovårdsavdelningen framhåller utredningsmännen
emellertid, att ovisshet föreligger om hur länge skälen för det
allmännas ekonomiska engagement i Encastiftelsen kan besta. Utvecklingen
kan leda till att såväl staten som Stockholms stad kommer att framdeles
vidtaga dispositioner, som minskar den betydelse stiftelsens verksamhet
nu får anses ha. Enligt utredningsmännen synes det sålunda lyckligast
om stiftelsens seminarium kunde inlemmas i ett statens specialpedagogiska
seminarium, när ett dylikt nagon gang i framtiden kan tillskapas. Beträffande
hälsovårdsavdelningen kan det tänkas, anför utredningsmännen, att
staden framdeles — eventuellt i samband med ytterligare utbyggnad av
den psykiska barnavården — finner det vara med sin fördel förenat att
organisera denna vård så, att staden på sina egna byråer för psykisk barnavård
fördelar samtliga behandlingsfall. Av dessa skäl synes enligt utredningsmännens
mening staten och staden icke böra medverka till någon utvidgning
av stiftelsens nuvarande organisation, även om motiv i och för sig
kunde anföras för en utbyggnad av stiftelsens verksamhet. Utredningsmännen
avstyrker i enlighet härmed ett av stiftelsen framlagt förslag om

120

Statsutskottets utlåtande nr S.

utvidgning av personalstaten med en heltidsanställd terapeut och en heltidsanställd
socialkurator.

Utredningsmännen framlägger följande förslag till n o r in a 1 s t a t för
budgetåret 1953/54.

Normalstat för 1953/54-

Utgifter: avlöningsstaten................181300

omkostnadsstaten............... 41 200

Summa 222 500

Inkomster: patientavgifter................ 18 500

elevavgifter...... 8 000

subvention................... 196 000

Summa 222 500

Beträffande de i normalstaten ingående posterna inhämtas av utredningen
i huvudsak följande.

a) Avlöning sstaten. Personalen för utbildning och behandling utgöres av
1 överläkare, tillika föreståndare, 1 rektor, 3 terapeuter, 1 barnpsykolog och
1 socialkurator, alla heltidsanställda, samt en deltidsanställd läkare. De heltidsanställda
tjänstemännen, av vilka överläkaren, rektorn och de tre terapeuterna
är anslutna till statens pensionsanstalt, åtnjuter arvoden, motsvarande
viss löneklassplacering enligt Saar, och i vissa fall även särskilda tillläggsarvoden:
överläkaren 33:35 jämte föreståndararvode å 3 000 kronor,
rektor 30: 31 jämte rektorsarvode å 2 000 kronor, terapeuterna respektive
23: 23, 19: 20 och 19: 19, barnpsykologen 17: 18 och socialkuratorn 17:17.
Den deltidsanställde läkarens arvode uppgår till 9 000 kronor.

Stiftelsen har i sitt statförslag för budgetåret 1953/54 föreslagit en lönerevision
för vissa av sina befattningshavare. Sålunda föreslås överläkartjänsten
uppflyttad från 33 till 37 lönegraden, varjämte det särskilda föreståndararvodet
föreslås höjt från 3 000 kronor till 4 000 kronor. Rektorstjänsten
föreslås uppflyttad från 30 till 33 lönegraden och rektorsarvodet
böjt från 2 000 kronor till 3 750 kronor. Tjänsten som barnpsykolog föreslås
höjd från 17 till 22 lönegraden och tjänsten som socialkurator från 17
till 19 lönegraden. Dessutom föreslås den nuvarande deltidstjänsten såsom
läkare, avlönad med arvode å 9 000 kronor, ombildad till en heltidstjänst
i 33 lönegraden.

Utredningsmännen finner det skäligt, att löneställningen för ifrågavarande
personal prövas under hänsynstagande till löneställningen för närmast
jämförlig personal i statens och Stockholms stads tjänst. Staten och staden
synes böra fastställa, vilken löneställning de vill godkänna såsom underlag
för beräkning av bidragen till stiftelsens verksamhet. Utredningsmännen,
som icke till alla delar kan tillstyrka stiftelsens angivna förslag, föreslår
för sin del att överläkartjänsten placeras i 34 lönegraden och föreståndararvodet
höjes till 4 000 kronor per år, att rektorstjänsten höjes till 32 lönegraden
med ett bibehållet årsarvode av 2 000 kronor samt att, med hänsyn
till löneställningen för direkt motsvariga tjänster i Stockholms stad, tjänsten
som barnpsykolog höjes till 22 lönegraden och tjänsten som socialkurator
till 19 lönegraden.

Läkartjänstens ombildning från deltids- till heltidstjänst och därmed från
arvodesavlönad till löneplansbestämd avstyrkes av utredningsmännen, som

121

Statsutskottets utlåtande nr 8.

dock föreslår en viss uppräkning av arvodet och i dylikt hänseende preliminärt
räknar med ett arvode av ungefär 10 000 kronor. „

Den administrativa personalen utgöres av en sekreterare (deltid, årsarvode
1 200 kronor), en kassör (deltid, årsarvode 6 540 kronor), en kanslist
(heltid, arvode ungefär motsvarande 12 löneklassen), en telefonist och skrivbiträde
(heltid, arvode ungefär motsvarande 9 löneklassen) samt ett skrivbiträde
(deltid, årsarvode 5 220 kronor). Stiftelsen har föreslagit, att sekreterartjänsten
ombildas till en tjänst som sekreterare och syssloman (vissa
uppgifter av ekonomisk karaktär överflyttas från överläkaren) med höjning
av arvodet till 3 000 kronor, att för kanslisten inrättas en kanslibiträdestjänst
i 11 lönegraden och att för det skrivbiträde, som tillika är telefonist,
inrättas en kontorsbiträdestjänst i 8 lönegraden.

Utredningsmännen har icke kunnat finna, att det för en verksamhet av
Ericastiftelsens omfattning och natur är nödvändigt att ha en särskilt avlönad
sekreterare, än mindre en syssloman. Dessa uppgifter bör utan svårigheter
kunna handhas av de två chefstjänstemännen. Anslag för detta ändamål
bör alltså inte upptagas i staten. I övrigt tillstyrker utredningsmännen
stiftelsens förslag beträffande den administrativa personalen.

I avlöningsstaten inräknar utredningsmännen vidare revisionsarvoden,
pensionsavgifter, föreläsningsarvoden och ett belopp till lärararvoden under
första året av en tvåårig kurs i personlighetstestning.

Enligt utredningsmännens förslag skulle avlöningsstaten för budgetåret
1953/54 få följande utseende.

1) Överläkare, Ce 34:36 (1/4:37).............. 26124

arvode.................... 4 000

2) Rektor, Ce 32: 34 .................... 24 408

arvode....................... 2 000

3) Terapeut, Ce 23:23 .................... 14 772

4) » , Ce 19:20 (1/10:21).............. 12 978

5) > , Ce 19:19.................... 11 868

6) Barnpsykolog, Ce 22: 22 .................. 13 956

7) Socialkurator, Ce 19: 20 .................. 12 420

8) Läkare (deltid), arvode (prel.).............. 10 000

9) Kanslibiträde, Ce 11:12 .................. 9 000

10) Kontorsbiträde, (telefonist), Ce 8: 9 ........... 7 896

11) Kassör (deltid), arvode.................. 6 540

12) Skrivbiträde (deltid), arvode............... 5 220

13) Revisorer, arvode...................... 800

14) Pensionsavgifter....................... 8 071

15) Föreläsningsarvoden.................... 6 600

16) Första årets kurs i personlighetstestning........ 4 600

181253

* avrundat till 181 300

b) Omkostnadsstaten. Den av stiftelsen för budgetåret 1953/54 föreslagna
omkostnadsstaten slutar på 42 600 kronor, varav 16 450 kronor hänför
sig till stiftelsens fastighet i Stockholm. Utredningsmännen godtar stiftelsens
förslag utom såtillvida, att en anslagspost å 600 kronor till bidrag till resor
till nordiska konferenser uteslutes och en under anslagsposten till allmänna
omkostnader upptagen delpost till »diverse» a 2 800 kronor minskas till
2 000 kronor. Omkostnadsstaten för budgetåret 1953/54 skulle enligt utredningsmännens
förslag få följande utseende.

122

Statsutskottets utlåtande nr 8.

1) Barnavdelning...................... 1 500

2) Foto............................’ ! ’ 1 000

3) Biblioteket....... ................. 1000

4) Fastighetskostnader:

Räntor........................ 7 050

Vatten, sotning m. in................ 800

Reparationer .................... 3 500

Värme.......................'' 4 000

Dlverse........................ 1100 16450

5) Allmänna omkostnader:

Telefon och porto.................3 750

Skrivmaterial....................o 300

Städning...................... 12 500

Elektricitet ..................... 700

Diverse...................2 000 21 950

41200

c) Inkomster av patient- och elevavgifter. Ericastiftelsen har i sitt statförslag
för budgetåret 1953/54 upptagit inkomsterna av patientavgifter till
15 000 kronor och inkomsterna av elevavgifter till 9 400 kronor. Utredningsjl/nnen
som utgår från att det nuvarande systemet med patientavgifter
bibehalles — finner med ledning av de faktiska inkomsterna av patientavgifter
under perioden 1946/47—1951/52, att dessa för budgetåret 1953/54
ej bör beräknas till lägre belopp än 18 500 kronor. Elevavgiften utgår sedan
ar 1946 med 400 kronor per läsår; deltagare i den s. k. högre kursen erlägger
en avgift å 100 kronor per termin. Med ledning av tidigare faktiska inkomster
av elevavgifterna, beräknar utredningsmännen dessa till 8 000 kronor.

I fråga om bidragsfördelningen mellan staten och
staden har utredningsmännen preciserat de på seminariet belöpande
kostnaderna sålunda. På seminariet skall anses belöpa 100 procent av kostnaderna
för rektors avlöning och pensionering, av kostnaderna för föreläsnmgsarvoden
och lärararvoden vid kursen i personlighetstestning samt av
kostnaderna för biblioteket, 50 procent av kostnaderna för föreståndarens
(överläkarens) och förste terapeutens avlöning och pensionering samt 33
procent av alla övriga kostnader utom avlöningskostnaderna för deltidsläkaren
och socialkuratorn, vilka sistnämnda skall anses helt belöpa på
hälsovårdsavdelningen.

De angivna fördelningsgrundernas applicering på tre olika budgetår har
visat, att kostnaderna för seminariet vart och ett av de tre åren utgör ungefär
45 procent av bruttokostnaderna för hela verksamheten. Då det framstår
som ett mycket starkt önskemål, att för framtiden skapas en enkel regel
för subventionens fördelning mellan staten och Stockholms stad, föreslår
utredningsmännen att statens andel i bidraget till Ericastiftelsen
fastställes till 45 procent av bruttokostnaderna enligt den för varje år fastställda
normalstaten. Från det efter detta procenttal framräknade beloppsmässiga
statsbidraget skall sedan dragas normalstatens belopp för inkomster
av elevavgifter. För budgetåret 1953/54 uppgår statens bidrag enligt
denna beräkningsgrund till 92 125 kronor (av utredningsmännen på grund
av felräkning angivet till 93 675 kronor).

Pa den övriga verksamheten kommer då att falla 55 procent av bruttokostnaderna,
med avdrag för normalstatens belopp för patientavgifter. Vid
hittillsvarande kvantitetsfördelning mellan stockholmsbarn och barn från

123

Statsutskottets utlåtande nr 8.

andra delar av riket (2: 1) skulle detta innebära, att på Stockholms stad
skulle falla ett anslagskrav motsvarande ungefär 37 procent av bruttokostnaderna,
minskat med 2/3 av patientavgifterna. Stockholms stads bidrag
enligt denna beräkningsgrund blir för budgetåret 1953/54 69 250 kronor,
medan på stiftelsen faller 34 625 kronor, avseende vården av de s. k. rikspatienterna
(till följd av felräkning har utredningsmännen angivit dessa belopp
till 68 217 respektive 34 108 kronor). Därest överenskommelse skulle
träffas mellan Stockholms stad och Ericastiftelsen om att stiftelsen endast
skall mottaga barn från staden, skulle stadens bidrag^ utgöra hela de 55 procenten,
minskade med patientavgifterna. Efter en sådan överenskommelse
skulle alltså staten och Stockholms stad komma att bära alla kostnader, som
ej täckes av elev- och patientavgifter.

Av remissyttranden a över utredningsmännens förslag (statsrådsprotokollet
s. 352—354) torde här böra återges följande vid remissbehandlingen
framförda synpunkter rörande normalstaten.

Beträffande överläkar befattningen vidhaller Ericastiftelsen
sitt förslag om uppflyttning av överläkaren till 37 lönegraden. Stiftelsen
erinrar om att överläkaren nu har praktikrätt. Därest det skulle vara denna
omständighet, som föranlett utredningsmännen att förorda uppflyttning av
överläkaren endast till 34 lönegraden, är stiftelsen beredd att för honom införa
samma praktikförbud, som gäller för Stockholms stads motsvarande
läkare, särskilt som överläkaren under senare år på grund av sin arbetsbelastning
icke haft någon praktikinkomst. Statskontoret anser sig under erinran
om löneställningen för motsvarande befattningar vid exempelvis statens
skolor tillhörande barna- och ungdomsvården kunna godtaga den för överläkaren
föreslagna lönegraden, 34, men finner däremot, att föreståndararvodet
bör bibehållas vid oförändrat belopp, 3 000 kronor. Statens lönenämnd
finner ej anledning till erinran mot storleken av de sammanlagda avlöningsförmånerna
vid överläkarbefattningen och rektorsbefattningen
men anser från lönetekniska synpunkter, att avlöningen vid båda befattningarna
bör fastställas att motsvara lönegrad 33 jämte arvoden av sådan
storlek, att de sammanlagda förmånerna uppgår till de av utredningsmännen
föreslagna beloppen. Ericastiftelsen vidhåller sitt förslag, att rektorsbefattningen
uppflyttas till 33 lönegraden och rektorsarvodet höjes till 3 750
kronor. Statskontoret vill för sin del icke motsätta sig uppflyttning av rektorst
jänsten till 31 lönegraden.

Beträffande barnpsykologbefattningen — som av utredningsmännen
föreslås uppflyttad från 17 till 22 lönegraden — anser statskontoret
och statens lönenämnd sig icke kunna acceptera högre löneställning
än den som föreslagits för socialkuratorsbefattningen, nämligen 19 lönegraden.
Statskontoret framhåller i anslutning härtill, att vid Stockholms
stads inrättningar på ifrågavarande område finnes, förutom de av utredningsmännen
åsyftade psykologtjänsterna i 22 lönegraden, jämväl barnpsvkologiska
kuratorstjänster i 19 lönegraden.

''Ericastiftelsen — som frånfaller sitt tidigare framställda yrkande om inrättande
av cn fjärde befattning som terapeut — vidhåller däremot sin begäran
om inrättande av ytterligare eu s o c i a 1 k u r a t o r s befattning
med arvode motsvarande 19 lönegraden samt ombildning av
deltids 1) efattningen so m 1 ä k a r e till helt idsanställning med

124

Statsutskottets utlåtande nr 8.

arvode motsvarande 33 lönegraden. Vad särskilt gäller inrättandet av en ny
socialkuratorsbefattning kan detta enligt stiftelsens uppfattning icke anses
innebära nagon utvidgning av verksamheten utan endast en konsekvens av
utvecklingen av arbetsmetoderna på ifrågavarande område.

Ericastijtelsen anför bestämda gensagor mot utredningsmännens förslag
att slopa sekreterararvodet. Stiftelsen hemställer, att detta upptages
i avlöningsstaten med oförändrat belopp, 1 200 kronor.

Vad gäller omkostnaderna anför Ericastijtelsen, att den av utredningsmännen
föreslagna omkostnadsstaten icke inrymmer några marginaler.
Stiftelsen hemställer, att i normalstaten upptages en särskild anslagspost
å 2 000 kronor till oförutsedda utgifter.

Stockholms stadsfullmäktige har den 16 november 1953 beslutit att_

under förutsättning att Kungl. Maj:t godkänner de av utredningsmännen
föreslagna grunderna för fördelningen mellan staten och staden av bidraget
till Ericastiftelsen — dels tills vidare ekonomiskt garantera stiftelsens barnavårdande
verksamhet på så sätt, att bidrag lämnas till denna verksamhet
med belopp, motsvarande skillnaden mellan totalkostnaden för verksamheten
och inkomsterna av patientavgifter, dels godkänna av utredningsmännen
föreslagna grunder för bidragsfördelningen mellan staten och staden,
dels ock — mot att staten till staden inbetalar ett belopp av 17 800 kronor
— bevilja stiftelsen tilläggsanslag med sammanlagt 127 200 kronor att avskrivas
å stiftelsens låneskuld till staden.

I vad gäller beräkningen av stadens driftbidrag till Ericastiftelsen för år
1954, har stadsfullmäktige räknat med möjligheten av att normalstaten får
en större omslutning än vad utredningsmännen förutsatt. Stadsfullmäktige
har således för sin del ansett sig kunna utöver utredningsmännens förslag
godtaga dels en ytterligare befattning som socialkurator, dels uppflyttning
av överläkarbefattningen till 37 lönegraden med föreståndararvode å 4 000
kronor, dels sekreterararvode å 1 200 kronor, dels ock förstärkning av omkostnadsstaten
med 2 000 kronor för oförutsedda utgifter.

Mellan staden och stiftelsen har träffats överenskommelse av innebörd,
att från och med augusti 1953 all rådgivnings- och behandlingsverksamhet
vid stiftelsen i princip är förbehållen barn från Stockholm.

Ei icas t iftelsens anslag säskanden för hudgetåret
1953/5 4.

För budgetåret 1953/54 har det obetecknade anslaget till bidrag till Ericastiftelsen
uppförts med 110 000 kronor. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den
5 juni 1953 ma från anslaget icke utan Kungl. Maj:ts medgivande utbetalas
mer än sammanlagt 93 500 kronor.

Ericastijtelsen hemställer för nästa budgetår om statsbidrag med dels
111 300 kronor till stiftelsens driftkostnader, dels 17 800 kronor till gäldan -

125

Statsutskottets utlåtande nr S.

de av statens andel i stiftelsens låneskuld till Stockholms stad eller ock, till
sistnämnda ändamål, ett belopp, som motsvarar skillnaden mellan å ena sidan
17 800 kronor och å andra sidan det belopp, som från innevarande budgetårs
riksstatsanslag till stiftelsen inbetalas till Stockholms stad såsom dellikvid
å skulden.

Stiftelsen beräknar härvid bland annat — i anslutning till sina vid remissbehandlingen
av utredningsmännens förslag framställda yrkanden beträffande
normalstaten — dels uppflyttning av överläkaren till lönegrad
37, dels uppflyttning av rektorn till lönegrad 33, dels upptagande i normalstaten
av sekreterararvode å 1 200 kronor och ett belopp å 2 000 kronor
till oförutsedda utgifter, dels ändring av deltidsbefattningen som läkare till
heltidsbefattning med arvode motsvarande 33 lönegraden, dels ock inrättande
av en ny befattning som socialkurator med arvode motsvarande 19
lönegraden.

Stockholms stads bidrag för budgetåret 1954/55 beräknas av stiftelsen
till 127 400 kronor.

Departementschefen.

Departementschefen framhåller, att Ericastiftelsens verksamhet alltjämt
är av stort värde från både medicinska, sociala och pedagogiska synpunkter.
Han understryker särskilt, att stiftelsens seminarium — förutom fortbildning
av hjälpklasslärare och liknande speciallärare m. fl. — såsom enda
undervisningsanstalt meddelar den speciella utbildning, som numera anses
böra krävas för psykologassistenter och psykoterapeuter inom den psykiska
barna- och ungdomsvården.

Då stiftelsens verksamhet i nuvarande läge icke kan undvaras, anser departementschefen
sig böra i likhet med utredningsmännen kunna som en
principiell utgångspunkt för sina fortsatta överväganden uppställa,
att det allmännas bidrag till stiftelsen ökas så, att bidraget kan beräknas
möjliggöra fortsatt verksamhet tills vidare av stiftelsen i ungefär
hittillsvarande omfattning. Han uttalar vidare i denna fråga följande.

Detta ökade åtagande av det allmänna bör, såsom framgår av formuleringen,
icke gälla för all framtid utan bör vara beroende av en fortlöpande
prövning av verksamhetens värde från de olika synpunkter, som efter
hand kan anläggas av de bidragsgivande parterna. Formuleringen innesluter
jämväl den enligt min uppfattning riktiga ståndpunkten, att någon utvidgning
av stiftelsens nuvarande organisation icke för närvarande bör ske. I
vad det gäller seminariet motiveras detta främst av att lärarutbildningsfrågorna
på abnormpedagogikens område icke fått sin slutliga utformning och
att dessutom psykologutbildningen för närvarande är under utredning; det
mer och mer aktualiserade behovet av en lösning av dessa olika frågor kan
komma att i framtiden rubba betydelsen av seminariets verksamhet. Beträffande
hälso vårdsavdelningen är denna för närvarande otvivelaktigt av
väsentlig betydelse för Stockholms stad men samtidigt till sin nuvarande
existens avjuingig av stadens dispositioner inom den psykiska barna- och
ungdomsvården.

126

Statsutskottets utlåtande nr S.

Under åberopande av den mellan stiftelsen och staden träffade överenskommelsen
om att rådgivnings- och behandlingsverksamheten skall vara
förbehållen patienter från staden utgår departementschefen från att Stockholms
stad tills vidare är statens enda medintressent som bidragsgivare till
stiftelsen.

Vad gäller utredningsmännens förslag om en normalstat för bestämning
av bidragsunderlaget anför departementschefen, att ett dylikt
förfarande möjliggör den mera ingående prövning och kontroll av de med
verksamheten förenade kostnaderna, som enligt hans mening bidragsgivarna
har rätt och även skyldighet att göra, då subventionsbehovet principiellt
i full utsträckning skall täckas med allmänna medel. Departementschefen
biträder utredningsmännens förslag på denna punkt. Även i fråga
om detaljerna i normalstaten ansluter departementschefen sig till vad utredningsmännen
förordat. Han anför härutinnan huvudsakligen följande.

Vid remissbehandlingen har olika meningar framkommit rörande löneställningen
för överläkar-, rektors- och barnpsykologbefattningarna. Med
hänsyn till stadens principiella ställningstagande till utredningen anser jag
mig icke böra motsätta mig utredningsmännens förslag i dessa hänseenden.
Bidragsunderlagen för nämnda befattningar bör alltså beräknas motsvara
för överläkaren lön enligt 34 lönegraden jämte arvode å 4 000 kronor, för
rektorn lön enligt 32 lönegraden jämte arvode å 2 000 kronor samt för barnpsykologen
lön enligt 22 lönegraden. Mot övriga föreslagna löneställningar
har från remissmyndigheternas sida ingen erinran framställts. För egen del
anser jag mig kunna biträda utredningsmännens förslag även på dessa
punkter. Befattningshavare, beträffande vilken bidragsunderlaget sålunda
bör beräknas motsvara viss lönegrad, synes böra åtnjuta löneklassuppflyttning
enligt samma bestämmelser som gäller jämlikt statens allmänna avlöningsreglemente.

Med den principiella utgångspunkt, som jag inledningsvis angivit för mina
överväganden, är jag i likhet med utredningsmännen icke nu beredd att
förorda bifall till stiftelsens förslag om inrättande av ytterligare en befattning
som socialkurator och ombildning av deltidsbefattningen som läkare
till en heltidsbefattning. Jämväl i övrigt anser jag mig kunna ansluta mig
till utredningsmännens uppläggning av avlöningsstaten, varav följer bland
annat att jag avstyrker bifall också till stiftelsens yrkande om anvisande av
medel till sekreterararvode. Men hänsyn till vad jag i det föregående föreslagit
rörande löneställningen för de befattningshavare, som är anslutna till
statens pensionsanstalt, samt med korrigering av en i utredningsmännens
förslag gjord felräkning, bör utgiftsposten till pensionsavgifter minskas med
1 403 kronor till 6 668 kronor.

Jag beräknar sålunda avlöningsstaten för innevarande budgetår till
(181 253—1 403=) 179 850 kronor, vilket belopp torde böra avrundas till
179 900 kronor. Den för vissa befattningshavare föreslagna löneförhöjningen
bör alltså gälla från och med budgetåret 1953/54.

Mot den av utredningsmännen föreslagna omkostnadsstaten för innevarande
budgetår har jag ingen erinran. Den av stiftelsen föreslagna uppräkningen
för oförutsedda utgifter kan jag icke tillstyrka. Omkostnadsstaten
för budgetåret 1953/54 torde i enlighet härmed böra beräknas till 41 200
kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

127

Inkomsterna av patient- och elevavgifter synes böra uppskattas till de av
utredningsmännen angivna beloppen.

Enligt mina nu gjorda beräkningar bör bidragsunderlaget för innevarande
budgetår fastställas på sätt framgår av följande

Normalstat för 1953/51f.

Utgifter: avlöningsstaten ......................... 179 900

omkostnadsstaten ....................... 41200

Summa 221 100

Inkomster: patientavgifter .......................... 18 500

elevavgifter ............................. 8 000

subvention ..................... 194 600

Summa 221 100

Utredningsmännens förslag beträffande grunderna för b i d r a g s fördelningen
mellan staten och staden, för statens del innebärande att
staten skall betala vad som belöper på seminariet, framstår enligt departementschefen
som mest naturligt och det ligger väl i linje med vad som —
mer eller mindre uttryckligt — legat till grund för den hittillsvarande statsbidragsgivningen,
särskilt under senare år. Icke heller den av utredningsmännen
redovisade specifikationen av den på seminariet belöpande andelen
av kostnaderna föranleder någon erinran från departementschefens
sida.

Departementschefen ansluter sig också i princip till utredningsmännens
förslag om en enklare regel för beräkning av statens och stadens andelar i
det årliga totalbidraget. Dock bör, framhåller departementschefen, icke
därmed den föreslagna procentsatsen — 45 procent för staten — få anses
vara slutligt fixerad. I den mån mera markanta förändringar i normalstaten
skulle medges, torde procentsatsens storlek böra omprövas.

Med utgångspunkt i förut förordad normalstat och med tillämpning av
de av utredningsmännen föreslagna reglerna för bidragsfördelningen beräknar
departementschefen statsbidraget för nästa budgetår till

45 X 221 100
, 100

8 000= 91 495 kronor eller

avrundat tal 91 500 kronor.

Såsom förut anmärkts, äger Ericastiftelsen av innevarande budgetårs anslag
å 110 000 kronor enligt Kungl. Maj:ts beslut den 5 juni 1953 taga i
anspråk högst 93 500 kronor. Departementschefen anser sig icke rimligen
nu böra förorda någon ändring av detta belopp, även om det med hänsyn
till den nyss angivna beräkningen egentligen bort minskas till 91 500 kronor.
Av innevarande budgetårs anslag återstår då (110 000 — 93 500 =)
16 500 kronor.

Departementschefen tillstyrker, att staten påtager sig 17 800 kronor av
stiftelsens förutnämnda låneskuld till Stockholms stad.

Det belopp å 16 500 kronor, som kvarstår odisponerat å innevarande
budgetårs anslag, synes lämpligen böra användas som en delbetalning för
ifrågavarande ändamål. För budgetåret 1954/55 erfordras sålunda för slut -

128

Statsutskottets utlåtande nr S.

betalning av statens andel i lånet en engångsanvisning av (17 800 —
— 10 500 =) 1 300 kronor.

Beträffande stiftelsens anslagsäskanden för nästa budgetår
hänvisar departementschefen, i vad gäller de yrkanden som innebär
en upprepning av de redan i stiftelsens remissyttrande framställda
önskemålen, till sitt tidigare ställningstagande. Departementschefen beräknar
för nästa budgetår en höjning av avlöningsstaten med 5 600 kronor,
avseende kostnader för löneklassuppflyttningar samt andra årets kurs i
personlighetstestning, och av omkostnadsstaten med 4 000 kronor, avseende
förstärkning av utgiftsposterna för reparation, värme och städning.

Med utgångspunkt i oförändrade inkomster av patient- och elevavgifter
beräknar departementschefen normalstatens bruttokostnader för nästa
budgetår under avlöningsstaten till (179 900 -f 5 600 =) 185 500

kronor och under omkostnadsstaten till (41 200 + 4 000 =) 45 200 kronor
eller sammanlagt till 230 700 kronor. Statens bidrag till driftkostnaderna

under nästa budgetår bör således utgå med (-- — 8 000 —)

95 815 kronor eller i avrundat tal 95 800 kronor. Stockholms stads bidrag

för samma budgetår blir (-—-- 18 500=) 108 385 kronor eller

i avrundat tal 108 400 kronor. Den sammanlagda subventionen för nästa
budgetår kan alltså beräknas till (95 800 -j- 108 400 =) 204 200 kronor, vilket
belopp jämte beräknade inkomster av patient- och elevavgifter, (18 500
+ 8 000 =) 26 500 kronor, motsvarar normalstatens bruttokostnader,
230 700 kronor.

I riksstatsanslaget för budgetåret 1954/55 bör, förutom nyssnämnda
driftbidrag å 95 800 kronor, inräknas den förut angivna engångsanvisningen
å 1 300 kronor till slutbetalning av statens andel i låneskulden. Anslaget torde
således för nästa budgetår böra uppföras med 97 100 kronor. Detta innebär
en anslagsminskning med 12 900 kronor.

Vad slutligen gäller anslagets beteckning anför departementschefen
följande.

Med hänsyn till de i det föregående anslagna nya grunderna för bidragsgivningen
till stiftelsen synes anslaget böra erhålla förslagsanslags karaktär.
Anslaget torde dock ej få överskridas annat än med Kungl. Maj:ts medgivande.
Dylikt medgivande lärer icke böra lämnas annat än då stiftelsen
på grund av särskilda, icke förutsedda omständigheter ofrånkomligen måste
vidkännas utgifter utöver den beräknade normalstaten, exempelvis för
täckande av merutgifter till arvode åt vikarie, vars anställande prövas
oundgängligen erforderligt under befattningshavares sjukdom, eller för
täckande av underskott å de beräknade inkomsterna av elevavgifter. Jag
utgår från att liknande möjligheter kan ordnas beträffande Stockholms
stads bidrag, liksom jag också anser mig böra förutsätta att. därest så är
möjligt, stadens bidrag i fortsättningen beräknas för budgetår i stället för
kalenderår.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

129

Motionerna 1:27 och 1:40.

Det i motionerna framställda yrkandet hänför sig till vissa punkter i
den av departementschefen föreslagna normalstaten. Motionärerna förordar,
i anslutning till Ericastiftelsens i det föregående angivna yrkanden, inrättande
av ytterligare en socialkurators befattning; enligt
motionärernas mening är det uppenbart, att verksamheten blir lidande om
detta önskemål tillbakavisas. Vidare föreslås, att överläkarbefattningen
placeras i lönegrad 37, varvid förutsättes att innehavaren icke
tillerkännes praktikrätt. Därjämte förordas, att rektorsbefattningen
placeras i lönegrad 33 med ett arvode av sammanlagt 3 750
kronor, att till sekreterararvode anvisas 1 200 kronor samt att för
oförutsedda utgifter beräknas ett belopp av 2 000 kronor. Den
av dessa förslag föranledda utgiftsökningen beräknas i motionerna till i
runt tal 19 100 kronor, varav 8 600 kronor skulle utgöra statens andel.

Utskottet.

Ericastiftelsen har under en följd av år åtnjutit bidrag av staten och
Stockholms stad, utan att dock några fasta normer för bidragets utmätande
varit fastställda. Stiftelsens ekonomiska ställning har trots ökade bidrag
efter hand försämrats. Med hänsyn till det allmänt omvittnade stora
värdet av verksamheten vid stiftelsen vill utskottet uttala sin tillfredsställelse
över Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag, enligt vilket staten
och Stockholms stad tills vidare skola åtaga sig det ekonomiska ansvaret
för stiftelsens fortsatta verksamhet. Utskottet tillstyrker, att en dylik anordning
lägges som grund för bestämmandet av storleken av det allmännas
bidrag till stiftelsen. Utskottet vill dock framhålla, att detta ökade åtagande
från det allmännas sida bör — såsom departementschefen också angivit
— icke gälla för all framtid utan bör vara beroende av en fortlöpande
prövning av verksamhetens värde från de olika synpunkter, som efter
hand kunna anläggas av de bidragsgivande parterna.

Utskottet biträder förslaget om att bidragsunderlaget skall bestämmas
på grundval av en för varje budgetår fastställd normalstat. I motionerna
I: 27 och II: 40 ha framställts yrkanden om avvikelser på vissa punkter
från den av departementschefen tillstyrkta normalstaten för nästa budgetår.
Utskottet anser sig icke böra frångå de i Kungl. Maj:ts förslag förordade
lönegradsplaceringar för överläkaren och rektorn, som i detta hänseende
avses skola utgöra underlag för bestämmande av bidraget. Även
om vissa skäl kunna anföras för inrättande vid stiftelsen av ytterligare en
socialkuratorsbefattning inom ramen för verksamhetens hittillsvarande omfattning,
har utskottet i nuvarande läge icke heller på denna punkt funnit
sig böra tillstyrka bifall till motionerna. Jämväl i fråga om övriga detaljer
i normalstaten ansluter utskottet sig till vad departementschefen förordat.

9 — Jiihang till riksdagens protokoll 1954. 6 sand. Nr 8.

130

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet avstyrker således bifall till motionerna I: 27 och II: 40 även i
vad de avse förhöjning av rebtorsarvodet samt upptagande i normalstaten
av anslagsmedel till sekreterararvode och oförutsedda utgifter.

Vad departementschefen anfört och föreslagit beträffande regler för bidragsfördelningen
mellan staten och Stockholms stad, reglering av stiftelsens
låneskuld till staden samt avvägningen av det förslagsanslag, som bör
anvisas för nästa budgetår, har icke givit utskottet anledning till erinran
eller särskilt uttalande. ,

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen förordade grunder
för bestämmande av statens bidrag till Ericastiftelsen, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1954/55;

b) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag
å motionerna I: 27 och II: 40, till Bidrag till Ericastiftelsen
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 97 100
kronor.

Folkskolinspektionen.

216:o) Folkskolinspektionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 221, s. 364—365), vilket innebär en anslagshöjning
med 11 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för folkskolinspektionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis .............................. 821 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 419000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 484 000

Summa kronor 1 724 000

b) till Folkskolinspektionen: Avlöningar för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 1 724 000 kronor.

217:o) Folkskolinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 222, s. 365—369), vilket innebär en anslagshöjning
med 5 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolinspektionen: Omkostnader
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 446 600
kronor.

Statmtskottets utlåtande nr 8.

131

Skolmåltider.

218:o) Bidrag till anordnande av skolmåltider. Kungl. Maj:t har
(punkt 223, s. 370—374) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad förlängning av giltighetstiden för övergångsbestämmelserna
till gällande kungörelse om statsbidrag till anordnande av skolmåltider,
dels ock till Bidrag till anordnande av skolmåtider för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 34 000 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels en inom andra kammaren av herrar Senander och Holmberg väckt
motion (II: 68), vari hemställts att riksdagen måtte besluta sådan ändring
av statsbidragsreglerna för skolmåltider, att statsbidraget fastställes till
lägst 50 procent av bidragsunderlaget,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Aman m. fl. (I: 92) och den andra inom andra kammaren av fröken
Höjer m. fl. (II: 128), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta hemställa
till Kungl. Maj:t att med lärarorganisationerna förhandla om lärarnas
frivilliga medverkan beträffande tillsyn vid skolmåltiderna,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Bergh (I: 93) samt den andra inom andra kammaren av herr
Hastad och fröken Karlsson (II: 110), i vilka hemställts att riksdagen med
anledning av departementschefens uttalande rörande lärarpersonalens tillsyn
vid skolmåltiderna måtte förklara, att frågan om tillsyn under skolornas
frukostraster bör göras till föremål för förhandling mellan berörda
parter,

dels ock en inom andra kammaren av herr Helén väckt motion (II: 370),
vari hemställts att riksdagen måtte besluta att, innan ställningstagande
sker till frågan om utvidgning av tjänstgöringsskyldigheten, ärendet återgår
till Kungl. Maj:t för att berörda tjänstemannaorganisationer skall
kunna beredas tillfälle till förhandlingar och eventuella möjligheter skall
kunna prövas att lösa problemet på frivillighetens väg.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa
till motionerna II: 68, I: 92, I: 93 och II: 370.

Bestämmelser angående detta statsbidrag är meddelade i kungörelsen
1946:553 (ändr. 1950:393, 1951:518 och 1952:595). Kungörelsen avser
folk- och fortsättningsskolor, seminariernas övningsskolor, allmänna och
kommunala läroverk, tekniska läroverk, vissa andra läroanstalter för yrkesutbildning,
vissa enskilda läroanstalter m. fl.

Statsbidraget utgår med viss procent av ett bidragsunderlag. Procentsatsen
utgör 0,2 procent för varje tiotal skatteören, varmed skoldistriktets
(kommunens) skatteunderlag för redovisningsåret understiger 50 skat -

132

Statsutskottets utlåtande nr S.

tekronor per invånare (där synnerliga skäl föreligger, må Kungl. Maj:t fastställa
högre procentsats). Bidragsunderlaget utgör 70 öre för varje
utspisad måltid; vid bespisningsenhet med högst två läraravdelningar utgör
dock bidragsunderlaget 90 öre per måltid. Kungl. Maj:t må, då synnerliga
skäl därtill är, fastställa högre bidragsunderlag. För måltid utspisad till
lärjunge, som tillhör annat skoldistrikt (annan kommun), utgår statsbidraget
med belopp motsvarande skoldistriktets (kommunens) kostnad för måltiden,
dock med högst 85 öre.

Enligt gällande övergångsbestämmelser (1950: 393) må intill utgången av
budgetåret 1955/56 eller den senare tidpunkt, som Kungl. Maj:t i särskilt
fall kan medgiva, skoldistrikt åtnjuta statsbidrag för måltid av viss enklare
typ, nämligen för a) oslofrukost eller b) gröt eller välling. Bidragsunderlaget
liksom statsbidraget för »främmande» lärjunge utgör därvid för a) 35 öre
och för b) 20 öre. Enligt övergångsbestämmelserna äger skoldistrikt vidare
under samma tid begränsa skolmåltiderna till vissa kategorier av elever.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag innebär i
anslagshänseende oförändrad medelsanvisning.

Beträffande övergångsbestämmelserna till skolmåltidskungörelsen har
departementschef en i enlighet med förslag av skolöverstyrelsen förordat,
att Kungl. Maj:t utverkar riksdagens bemyndigande att redan nu besluta
om förlängning av bestämmelsernas giltighet intill utgången av budgetåret
1959/60.

Departementschefen har vid anmälan av anslaget vidare upptagit frågan
om lärarpersonalens tillsyn vid skolmåltiderna samt därvid anfört följande.

Det har i denna fråga förekommit delade meningar om lärarnas skyldighet
att utöva dylik tillsyn och, i anslutning därtill, om möjligheterna för skoldistrikten
och kommunerna att ersätta lärarna härför. Jag får i detta hänseende
först erinra om att 1946 års riksdag i sin skrivelse, nr 528, till Kungl.
Maj:t i anledning av propositionen nr 333 angående allmän lönereglering för
befattningshavare i statens tjänst in. fl. förklarade sig ha i samband med
ställningstagandet till frågan om den nya lönenivån övervägt vissa spörsmål
om de prestationer, för vilka lönerna skulle anses utgöra vederlag. Det
hade därvid närmast varit fråga om socialpedagogiska åtgärder, som skulle
komma att åvila exempelvis lärarpersonal i samband med bambespisning.
Riksdagen förklarade sig i denna fråga förutsätta, att dylika arbetsuppgifter
icke skulle förenas med särskild gottgörelse eller särskilt lönetillägg. Genom
detta riksdagens uttalande har fastslagits, att tillsyn vid skolmåltider
utgör ett tjänsteåliggande för vederbörande lärare. Jag ifrågasätter ingen
ändring i detta förhållande, som jämväl synes ha täckning i gällande skolstadgor.
Skulle något förtydligande av dessa prövas erforderligt på denna
punkt, lärer det få ankomma på Kungl. Maj:t att vidtaga dylik författningsändring.
Vad därefter gäller spörsmålet om särskild gottgörelse åt läraren
för ifrågavarande tillsyn, torde det nyss refererade uttalandet av 1946 års
riksdag innebära, att i princip någon dylik ersättning ej får utges. Denna
princip har också kommit till uttryck genom ändringskungörelsen 1951: 518,
enligt vilken i skolmåltidskungörelsens 2 § 6 mom. såsom villkor för statsbidrag
uppställes, att skoldistriktet eller primärkommunen icke utger ersättning
till lärare, som utövar tillsyn vid skolmåltid. Emellertid har det ansetts

Statsutskottets utlåtande nr S.

133

skäligt, att i de fall, där tillsynen är mycket omfattande, viss särskild gottgörelse
må utgå. I nyssnämnda moment av skolmåltidskungörelsen har därför
såsom ett undantag medgivits, att ersättning likväl må utgå, då läraren
utövar mera omfattande tillsyn än flertalet lärare vid skolan och antalet lärjungar,
över vilka han utövar tillsyn, uppgår till i genomsnitt minst 100 per
dag. Den särskilda ersättningen — som icke inräknas i de statsbidragsberättigade
kostnaderna för skolmåltidsverksamheten — må utgå per dag med
högst två kronor, om antalet lärjungar, över vilka tillsynen utövas, i genomsnitt
ej överstiger 200, och i annat fall med högst tre kronor. Jag anser mig
icke heller böra ifrågasätta någon ändring i princip av denna undantagsbestämmelse
om rätt för skoldistrikten och primärkommunerna att under
vissa av Kungl. Maj:t angivna förutsättningar utge särskild ersättningför
tillsynen vid skolmåltiderna. Ersättningsbeloppen, som fastställts av
Kungl. Maj:t år 1951, synes dock böra få undergå en viss uppräkning. Det
torde få ankomma på Kungl. Maj:t att senare besluta härom.

Jag har ansett mig böra göra dessa uttalanden om tjänstgöringsskyldighet
och särskild ersättning i avseende å tillsynen vid skolmåltiderna, för att
tillfälle därigenom skall lämnas riksdagen att, om riksdagen skulle finna så
påkallat, utlåta sig beträffande de nu tillämpade grunderna i dessa hänseenden.

Till stöd för det i motionen II: 68 framförda yrkandet har anförts bland
annat följande.

Det skall inte bestridas att en riktig tanke ursprungligen legat till grund
för åtgärden att binda statsbidraget till skatteunderlaget. Utan tvivel har
detta betytt åtskilligt för de fattigare kommunerna. Men icke förty visar
vissa exempel, att systemet icke är rättvist. Skatteunderlaget har som bekant
stigit mest som en följd av penningvärdeförsämringen och icke främst
som en följd av stigande realinkomster. Penningvärdeförsämringen tar sig
automatiskt uttryck i en stegring av skatteunderlaget. Det stegrade skatteunderlaget
är därför icke en mätare på ett verkligt förbättrat ekonomiskt
läge, som skulle kunna motivera en minskning av statsbidraget. En ökning
av skatteunderlaget på grund av penningvärdeförsämring elimineras av en
motsvarande ökning av kommunernas utgifter. Det bör därför fastställas
en minimigräns, som ger möjlighet åt kommuner med ett högre skatteunderlag
att få ett rimligt statsbidrag för skolmåltider.

I motionerna I: 02 och II: 128 har anförts bland annat följande.

Beslutet vid 1946 års höstriksdag har varit föremål för starkt delade
meningar mellan statsmakterna och lärarorganisationerna, där de senare
efter företagna undersökningar hävdat den meningen, att riksdagens beslut
icke kunde anses innebära den omstridda tjänstgöringsskyldigheten.

Ett åläggande för lärama att övervaka skol barns bespisningen innebär,
att desamma berövas rätten till eu fri disposition av sin egen måltidsrast.
Att svårigheter i vissa fall uppstår för skolorna att ordna denna övervakning
utan lärarnas medverkan kan icke bestridas, men överenskommelse
om en tjänstgöring av detta slag bör kunna träffas på frivillighetens väg,
helst som lärarkårerna alltid visat stor ambition när det gällt olika anordningar
i samband med skolverksamheten. Det beklagliga är, att något tillfälle
till en central och fri förhandling i denna fråga aldrig givits av stats -

134

Statsutskottets utlåtande nr 8.

maktema. 1946 års beslut fattades sålunda utan att frågan varit föremål
för någon överläggning i de av TCO och lärarförbunden förda förhandlingarna
med 1945 års statliga lönekommitté, vilken till övervägande delen bestod
av riksdagsledamöter. När frågan nu ånyo aktualiserats, är det beklagligt,
att ecklesiastikdepartementet av formella skäl icke heller nu ansett
sig kunna förhandla i principfrågan beroende på att departementet ansett
sig bundet av 1946 års riksdagsbeslut.

Det är sannolikt, att en central förhandling i här berörda avseende skulle
förhindrat den principstrid, som har uppkommit, i vilken strid lärarorganisationerna
på goda grunder hävdat den meningen, att en inskränkning i
rätten att fritt disponera måltidsrasten icke rimligen bör ske genom ett ensidigt
åläggande utan måste förutsätta lärarnas frivilliga medgivande.

Till stöd för det i motionerna 1:93 och 11:110 framställda yrkandet har
anförts bland annat följande.

Ett godtagande av den argumentation, som departementschefen driver,
skulle utan tvivel åstadkomma irritation och dessutom skapa betydande
tillämpningssvårigheter. Det skulle i åtskilliga fall vara dålig arbetsekonomi
att ålägga en lärare denna skyldighet, vilken stundom kan menligt
inverka på hans arbete. Den lämpligaste utvägen ur det dilemma, som nu
kan befaras uppkomma, torde vara att betrakta frågan som ett löneproblem,
som icke löses ensidigt av riksdagen utan som i numera vanlig ordning
föregås av förhandlingar. För en sådan anordning talar även den omständigheten,
att i distrikt där barn måste äta i skift har i samband med
skolmåltidsverksamheten uppkommit ett vidgat tillsyningsproblem, som
sålunda avser tillsynen ej blott under själva måltiden utan under hela
frukostrasten. I detta sammanhang hänvisas till den utredning om den
dagliga skoltidens förläggning, som av särskilda sakkunniga utarbetats
inom skolöverstyrelsen.

I motionen II: 370 har uttalats bland annat följande.

Ecklesiastikministern tar i år upp frågan om lärarnas tillsynsskyldighet
och förklarar, att sådan fastslagits redan år 1946. Då varken uttalandet
1946 eller departementschefens förklaring i år föregåtts av några förhandlingar
med berörda lärargrupper, anser jag frågans behandling stridande
mot en numera fast praxis, att anställnings-, arbets- och avlöningsvillkor
samt tillämpningen av sådana villkor icke skall avgöras utan föregående
förhandlingar.

Utskottet. Med anledning av motionen II: 68 — vilken har avseende
jämväl å det under nästföljande punkt behandlade anslaget till Bidrag till
anskaffande av inventarier för skolmåltider — får utskottet erinra om att
grunderna för statsbidraget till skolmåltider för närvarande äro föremål för
omprövning av särskilda sakkunniga för översyn av vissa statsbidrag på
skolväsendets område. Under hänvisning härtill avstyrker utskottet bifall
till det i motionen II: 68 framställda yrkandet, såvitt avser förevarande
anslag. ’

Utskottet tillstyrker, att anslaget i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
för nästa budgetår uppföres med 34 000 000 kronor.

Förslaget om förlängning av giltighetstiden för övergångsbestämmelser -

Statsutskottets utlåtande nr 8.

135

na till skolmåltidskungörelsen intill utgången av budgetåret 1959/60 föranleder
ingen erinran från utskottets sida.

Beträffande lärarpersonalens tillsyn vid skolmåltiderna har departementschefen
uttalat sig rörande två spörsmål, nämligen dels fragan om
skyldighet för lärare att utöva dylik tillsyn och dels frågan om särskild
gottgörelse för tillsynen. Enligt 1946 års riksdags ovannämnda, av departementschefen
omförmälda beslut angående allmän lönereglering för befattningshavare
i statens tjänst m. fl. förklarade sig riksdagen ha i samband
med ställningstagandet till frågan om den nya lönenivån övervägt vissa
spörsmål om de prestationer, för vilka lönerna skulle utgöra vederlag. Det
hade därvid närmast varit fråga om socialpedagogiska åtgärder, som skulle
komma att åvila exempelvis lärarpersonalen i samband med barnbespisning.
Riksdagen förklarade sig i denna fråga förutsätta, att dylika arbetsuppgifter
icke skulle förenas med särskild gottgörelse eller särskilt lönetillägg.

Såsom departementschefen framhållit ha delade meningar förekommit beträffande
lärarpersonalens åligganden i ovannämnda avseende. Detta torde
ha sin förklaring i den allmänna avfattning, som ifrågavarande riksdagsbeslut
erhöll. Enligt utskottets mening torde emellertid någon tvekan om innebörden
av riksdagens beslut icke förefinnas; riksdagens uttalande avsåg
uppenbarligen att fastslå, att tillsyn vid skolmåltider utgör ett tjänsteåliggande
för vederbörande lärare.

Utskottet anser sig icke böra ifrågasätta någon ändring av den principiella
ståndpunkt riksdagen sålunda i denna fråga tidigare intagit.

Av det anförda följer, att utskottet icke är berett att biträda motionerna
I: 92 och II: 128, I: 93 och II: 110 samt II: 370, såvitt de åsyfta förhandlingar
om lärarpersonalens utövande av tillsyn vid skolmåltider efter frivilligt
åtagande.

Vidkommande spörsmålet om särskild gottgörelse för ifrågavarande tillsyn
får utskottet erinra om att enligt gällande anvisningar till skolmåltidskungörelsen
varje lärare, som utövar tillsyn vid skolmåltid, äger att
avgiftsfritt deltaga i densamma. Vad beträffar frågan om kontant ersättning
för tillsynen anser utskottet i likhet med departementschefen det berörda
beslutet av 1946 års riksdag innebära, att i princip någon dylik
ersättning icke skall utgå. Emellertid har det, såsom departementschefen
framhållit, ansetts skäligt att i de fall, där tillsynen är mycket omfattande,
viss särskild ersättning må utgivas; bestämmelse härom har utfärdats
genom kungörelsen 1951: 518. Utskottet anser att denna rätt för skoldistrikten
och primärkommunerna att under vissa förutsättningar utge särskild
ersättning för tillsynen alltjämt bör gälla. Dock anser utskottet sig
böra framhålla, att jämväl andra omständigheter än elevantalet synas böra
beaktas vid bedömande av huruvida tillsynen skall anses så betungande,
att kontant ersättning skall kunna utgå. Utskottet förutsätter vidare,
att frågan om den av departementschefen förutskickade omregleringen av
ersättningens storlek blir föremål för förhandlingar med vederbörande lä -

136 Statsutskottets utlåtande nr 8.

i arorganisationer, innan nya grunder för ersättningens storlek fastställas
av Kungl. Maj:t.

Av vad i ärendet förekommit framgår beträffande innebörden av ifrågavarande
tillsynsskyldighet, att på vissa håll uppstått svårigheter i fråga om
den närmare fördelningen av tillsynen mellan lärarna vid samma skola och
att vissa problem uppkommit huru tillsynen i övrigt lämpligen bör organiseras.
Med hänsyn härtill och då skolmåltidsverksamheten under senare år
undergått en mycket betydande utveckling, synes det utskottet motiverat,
att en översyn verkställes beträffande tillsynsskyldighetens närmare utformning
och huru denna skyldighet lämpligen bör uttagas med beaktande
av bland annat lärarnas behöriga intresse av viss avkoppling under skoldagens
arbete. Sedan resultatet av denna översyn föreligger och i anslutning
därtill erforderliga förhandlingar med lärarorganisationerna ägt rum,
synas de berörda frågorna jämte de förslag i ämnet, vartill Kungl. Maj:t
kan finna anledning, böra i lämpligt sammanhang underställas riksdagens
prövning.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen förordad förlängning
av giltighetstiden för övergångsbestämmelserna till
gällande kungörelse om statsbidrag till anordnande av skolmåltider; b)

med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
å motionen II: 68, såvitt här är i fråga, till Bidrag till anordnande
av skolmåltider för budgetåret 1954/55 anvisa
ett förslagsanslag av 34 000 000 kronor;

c) i anledning av departementschefens uttalande rörande
lärarpersonalens tillsyn vid skolmåltider ävensom motionerna
1:92 och 11:128, 1:93 och 11:110 samt 11:370 i
skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet
ovan anfört ävensom anhålla om översyn i av utskottet
angivna hänseenden;

II. att motionerna 1:92 och 11:128, 1:93 och 11:110
samt II: 370, i den mån de ej blivit tillgodosedda genom
vad utskottet ovan anfört och hemställt, icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.

219:o) Bidrag till anskaffande av inventarier för skolmåltider.

Kungl. Maj:t har (punkt 224, s. 374 och 375) föreslagit riksdagen att till
detta ändamål för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 1 250 000
kronor, innebärande en anslagsminskning med 350 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft den under närmast
föregående punkt angivna motionen II: 68, vari hemställts, att riks -

137

Statsutskottets utlåtande nr 8.

dagen måtte besluta sådan ändring av statsbidragsreglerna för skolmåltider,
att statsbidraget fastställes till lägst 50 procent av bidragsunderlaget.

Enligt kungörelsen 1946:553 utgår ifrågavarande statsbidrag såsom eneångsbidrag
med viss procent av ett bidragsunderlag, beraknat med hänsyn
till antalet i skolmåltiderna deltagande lärjungar enligt fastställd
skala; uppkommer viss ökning av antalet deltagare, må utga tillaggsbidrag,
beräknat efter samma grunder. Nämnda procent beräknas pa samma satt
som procentsatsen för det under nästföregående punkt avsedda statsbidraget.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och får, med hänvisning till vad
utskottet under nästföregående punkt anfört beträffande motionen II. 68,

hemställa, . , „ r . ... .

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Ma]:ts förslag

och med avslag å motionen II: 68, såvitt här är i fråga,
till Bidrag till anskaffande av inventarier för skolmåltider
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av
1 250 000 kronor.

220:o) Kurser för utbildande av personal för skolmåltider. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 225, s. 375 och 376), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för utbildande av personal
för skolmåltider för budgetaret 19o4/55 an\isa ett reservationsanslag
av 109 500 kronor.

Folkskoleväsendet.

221 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 226, s. 376 -384),
vilket innebär en av statsbidragssystemets tekniska utformning betingad
anslagsminskning med 19 200 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor in. m.: Bidrag till avlöning
åt lärare vid folkskolor för budgetåret 1954/55 anvisa
ett förslagsanslag av 412 700 000 kronor.

222:o) Folkskolor m. m.: Försökskostnadsbidrag. Kungl. Maj:t har
(punkt 227, s. 384 och 385) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för
budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 140 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft eu inom andia
kammaren av herr Larsson i Hedenäset m. fl. väckt motion (II: 135), vari
hemställts att riksdagen måtte dels besluta att försökskostnadsbidrag ma
utgå efter antalet elever på vederbörande försöksskolors högstadium vid
läsårets början till distrikt i stad och köping med 15 kronor per elev och
läsår och till annat distrikt med 22 kronor per elev och läsår, dock att till

138

Statsutskottets utlåtande nr 8.

försöksdistrikt med särskilt omfattande glesbebyggelse, högt skattetryck
eller andra speciella svårigheter må, efter Kungl. Maj:ts prövning i varje
särskilt fall, utgå försökskostnadsbidrag med upp till 22 kronor i stad eller
köping och upp till 33 kronor i landsbygdsdistrikt per elev och år, dels ock
besluta att till Folkskolor m. m.: Försökskostnadsbidrag för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kronor.

Under förevarande rubrik har för budgetåret 1953/54 såsom ett av leden
i statens särskilda bidrag till försöksverksamheten med nioårig enhetsskola
“™a&ett förslagsanslag av 156 000 kronor (prop. 126, SU 139, Rskr.

-i j-1 orsökskostnadsbidraget avses skola utgöra kompensation till försoksdistrikten
för på högstadiet ökade kostnader främst i fråga om lärobocker,
förbruknings- och undervisningsmateriel, skolskjutsar och inackordering.
Enligt av Kungl. Maj:t den 30 juni 1953 med stöd av riksdagens
beslut utfärdade särskilda bestämmelser beträffande försöksverksamheten
med nioårig enhetsskola skall försökskostnadsbidraget — som utanordnas
för löpande budgetar beräknas efter antalet elever på vederbörande försöksskolas
högstadium vid läsårets början och utgå till distrikt i stad eller
kopmg med 15 kronor per elev och läsår och till annat distrikt med 22 kronor
per elev och läsår, dock att försöksdistrikt i stad eller köping med särskilt
omfattande glesbebyggelse må, efter medgivande av Kungl. Maj:t i
varje särskilt fall, åtnjuta försökskostnadsbidrag med det högre av nämnda
belopp. Försökskostnadsbidraget har jämväl utgått retroaktivt för budgetaren
1951/o2 och 1952/53. Av det för innevarande budgetår anvisade anslaget
av 156 000 kronor har 61 000 kronor beräknats till retroaktivbidragen
medan det till försökskostnadsbidrag för budgetåret 1953/54 erforderliga
beloppet uppskattats till 95 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag avser en anslagsminskning med 16 000 kronor. I
förhållande till det för försökskostnadsbidrag under innevarande budgetår
avsedda beloppet, 95 000 kronor, innebär förslaget dock en av det ökade
antalet elever på högstadiet betingad utgiftsstegring å 45 000 kronor.

Till stöd för det i motionen 11:135 framställda yrkandet har anförts
huvudsakligen följande.

Bestämmelsen om olika belopp för försökskostnadsbidraget till stadsoch
landsbygdsdistrikt torde väl i första hand få ses som ett uttryck för
att avståndskostnaderna bedömts vara av en dominerande betydelse i
detta sammanhang. Det måste emellertid ifrågasättas, om icke — därest
stader och köpingar med glesare bebyggelse än vad genomsnittligt är skall
kunna erhalla ett förhöjt statsbidrag — i konsekvens härmed även landsbygdsdistrikt
med utpräglad glesbebyggelse borde bli kompenserade för
avstandskostnadernas inverkan på försöksverksamheten.

Uppenbart synes därjämte vara, att även om förekomsten av glesbebyggelse
kraftigt inverkar på försökskostnadernas omfattning, det dock kan
förekomma andra faktorer, som på ett betydande sätt inverkar i detta sammanhang.
Så t. ex. torde det vara obestridligt, att försökskostnaderna per
elev räknat maste bli förhållandevis större i ett i fråga om innevånarantalet
litet skoldistrikt än vad fallet blir i ett större sådant. I en kommun
med svagt skatteunderlag och högt skattetryck måste därjämte gäldandet
av rena forsokskostnader via kommunal utdebitering bli ytterligt kännbart.
Det framstår därför som angeläget, att dessa och liknande omstän -

139

Statsutskottets utlåtande nr 8.

digheter kan beaktas vid fastställandet av försökskostnadsbidragets storlek Ehuru

endast en kort tid förflutit sedan 1953 års beslut om försokskostnadsbidrag
trätt i kraft, har det otvivelaktigt visat sig, att vissa forsoksdistrikt
erhåller otillräckliga statsbidrag i detta hanseende. Detta aven
med utgångspunkt från den begränsning av bidraget till att endast omfatta
skoldistriktens rena försökskostnader, som var vägledande för riksdagens
beslut i frågan, en princip som i detta sammanhang skall torbigas
utan att för den skull accepteras.

Det vill synas för utformningen av den nya skolan vara angelaget, att
försöksverksamhet kan bedrivas även inom sådana skoldistrikt, dar avstånd,
svagt skatteunderlag och andra omständigheter erbjuder svårigheter
för den nya skolans genomförande. Endast genom en försöksverksamhet i
sådana distrikt kan det vara möjligt att ernå erfarenheter, som kan ge den
nva skolan en utformning, vilken kan göra den genomförbar i andra distrikt
med liknande betingelser. Det är ur dessa synpunkter ett riksintresse,
att den fortsatta försöksverksamheten i skoldistrikt med mera framträdande
svårigheter möjliggöres och så långt som möjligt underlättas

Vid 1953 års behandling av Kungl. Maj:ts förslag om forsokskostnadsbidrag
anförde statsutskottet, att några ytterligare bidragsformer utöver
försökskostnadsbidraget ej borde skapas för speciella statsbidrag till forsöksdistrikten.
Det måste då vara desto mera angelaget att erna en förstärkning
av beslutat försökskostnadsbidrag, så att detta sa langt möjligt
kan fylla avsett ändamål. Detta bleve väl även möjligt, om Kungl. Maj:t
bemyndigades att, då särskilda skäl därtill föranleder, bevilja högre forsökskostnadsbidrag
jämväl till landsbygdsdistrikt.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

Utskottet är väl medvetet om att, såsom i motionen II: 135 anförts, försöksverksamheten
med nioårig enhetsskola för vissa skoldistrikt medför i
ekonomiskt hänseende betungande konsekvenser. Det torde emellertid
böra erinras om att vid urvalet av försöksdistrikt en av principerna vant
att pröva försöksverksamhet med enhetsskola även i sådana skoldistrikt,
där ett genomförande av enhetsskolan kunde antagas vara förenat med
svårigheter av skilda slag, bland annat på grund av distriktens geografiska
struktur och ekonomiska betingelser. Vid avvägningen av den kompensation
för merkostnader till följd av försöksverksamheten på enhetsskolans
högstadium, som beslutats av 1953 års riksdag, har hänsyn icke ansetts
böra tagas till dylika olika förutsättningar försöksdistrikten sinsemellan,
i annan mån än att försökskostnadsbidraget differentierats efter geografiska

grunder.

Utskottet får vidare framhålla, att nuvarande bestämmelser om särskilda
statsbidrag till försöksdistrikt med nioårig enhetsskola avsiktligt
givits provisorisk karaktär och sålunda fastställts att gälla blott intill utgången
av budgetåret 1954/55. Frågan om särskilda statsbidrag till försöksdistrikten
för tiden därefter torde alltså komma att inom en nära fram -

tid omprövas. „

Utskottet är för egen del icke berett att för närvarande lororda någon
jämkning beträffande grunderna för försökskostnadsbidragets utformning

140

Statsutskottets utlåtande nr 8.

utan anser, att det för försöksdistrikten gällande särskilda statsbidragssystemet,
vari försökskostnadsbidraget utgör ett led, bör i oförändrat skick
prövas under den av 1953 års riksdag beslutade tidsperioden. Utskottet
finner sig därför icke böra tillstyrka bifall till motionen II: 135. Utskottet
bär härvid förutsatt att vid den omprövning av hithörande statsbidragsfrågor,
som kommer att verkställas, behovet av att differentiera statsbidiagen
efter distriktens för försöksverksamhetens bedrivande varierande
förutsättningar i ekonomiska och andra hänseenden upptages till förnyat
övervägande med ledning av då vunna erfarenheter samt med beaktande
av övriga på förevarande spörsmål inverkande omständigheter.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag a motionen II: 135, till Folkskolor in. in.:
Försökskostnadsbidrag för budgetåret 1954/55 anvisa ett
förslagsanslag av 140 000 kronor.

223 :o) Folkskolor m. m.: Studiehjälp åt elever i försöksdistrikten.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 228, s. 385), vilket innebär
en anslagshöjning med 500 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor in. in.: Studiehjälp åt
elever i för söksdistrikten för budgetåret 1954/55 anvisa
ett förslagsanslag av 1 100 000 kronor.

224 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till hälsovården vid folk- och
småskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 229, s. 386 och
387), vilket innebär en anslagshöjning med 60 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. in.: Bidrag till hälsovården
vid folk- och småskolor för budgetåret 1954/55 anvisa
ett förslagsanslag av 1 475 000 kronor.

225 :o) Folkskolor m. m.: Resekostnadsersättningar åt skolläkare
vid folk- och småskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
230, s. 387), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor in. in.: Resekostnadsersättningar
åt skolläkare vid folk- och småskolor för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 65 000 kronor.

226 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål
vid särskilda anstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 231, s. 387 och 388), vilket innebär en anslagsminskning
med 40 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor in. in.: Bidrag till avlöning
åt lärarinnor i hushållsgöromål vid särskilda anstalter
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av

10 000 kronor.

141

Statsutskottets utlåtande nr 8.

227 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare för vid
statsunderstödda sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna
barn i skolåldern. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
232, s. 388), vilket innebär en anslagsminskning med 20 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning
åt lärare för vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter
och vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 530 000
kronor.

228:o) Folkskolor m. m.: Folkundervisningens främjande i rikets
nordligaste gränsorter m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 233, s. 388 och 389), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.''. Folkundervisningens
främjande i rikets nordligaste gränsorter m. m. för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 250 000
kronor.

229:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor
och biträdande föreståndarinnor vid folkskolans skolhem. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 234, s. 389 och 390), vilket innebär
anvisande av 120 000 kronor mindre än vad som för innevarande budgetår
anvisats till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor och
biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning
åt föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor
vid folkskolans skolhem för budgetåret 1954/55 anvisa ett
förslagsanslag av 1 095 000 kronor.

230:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i
skolhem eller enskilda hem. Kungl. Maj:t har (punkt 235, s. 390—396)
föreslagit riksdagen att dels till Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering
av skolbarn i skolhem eller enskilda hem för budgetåret 1954/55 anvisa
ett förslagsanslag av 2 250 000 kronor, dels ock medgiva, att vid utgången
av budgetåret 1953/54 förefintlig reservation å det senast för budgetåret
1947/48 anvisade reservationsanslaget till Folkskolor m. m.: Bidrag till
skolhemsbyggnader och deras inredning må disponeras intill utgången av
budgetåret 1954/55.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Lars Anders -

142

Statsutskottets utlåtande nr 8.

sou och Grym (I: 64) samt den andra inom andra kammaren av herrar
Larsson i Hedenäset och Jansson i Kalix (II: 92), i vilka hemställts att
riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte anhålla om sådana författningsändringar
eller, därest så är erforderligt, förslag till sådana till nästa års riksdag,
att i samband med föreslagen kommunalisering av arbetsstugorna i Norroch
Västerbottens län vederbörande kommuner ej åsamkas ökade driftkostnader.

Förevarande förslagsanslag är nu uppfört med 2 500 000 kronor och har
rubriken Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i skolhem,
arbetsstugor eller enskilda hem. Ifrågavarande arbetsstugor äges av stiftelsen
Norrbottens läns arbetsstugor och stiftelsen Västerbottens läns arbetsstugor.
Till stiftelserna utgår för inackordering i arbetsstugorna samma
statsbidrag som till kommunerna för inackordering i de kommunala
skolhemmen. Jämväl beträffande avlönande av föreståndarinna och biträdande
föreståndarinna gäller, att statsbidraget utgår enligt samma grunder
till stiftelserna som till kommunerna. De kostnader, som icke täckas av
statsbidrag, bestridas i fråga om skolhemmen såsom vanliga kommunala
utgifter och beträffande arbetsstugorna medelst enskilda gåvor, kollektmedel
och dylikt.

Kungl. Maj:ts föreliggande förslag innebär med avseende å förenämnda
förslagsanslag en minskning av medelsanvisningen med 250 000 kronor i
enlighet med en av skolöverstyrelsen verkställd beräkning av den normala
belastningen å anslaget. Vidare föreslås att de ovannämnda stiftelser tillhöriga
arbetsstugorna utom en skola övertagas av vederbörande kommu -ner och ombildas till kommunala skolhem. Såsom vederlag åt stiftelserna
för arbetsstuguanläggningarna har beräknats ett belopp av sammanlagt
818 600 kronor, varav kommunerna avses skola erlägga 283 430 kronor och
staten täcka återstoden, 535 170 kronor, i form av statsbidrag ur det senast
för budgetåret 1947/48 anvisade reservationsanslaget till Folkskolor
m. m.: Bidrag till skolhemsbyggnader och deras inredning. Beträffande nu
angivna belopp föreligger en vid förhandlingar mellan representanter för
ecklesiastikdepartementet, stiftelserna samt kommunerna preliminärt och
under förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande träffad överenskommelse.
Nyssnämnda reservationsanslag föreslås få disponeras jämväl under
budgetåret 1954/55; anslagsreservationen uppgick vid utgången av budgetåret
1952/53 till 1 532 318 kronor.

Beträffande skälen för att kommunerna föreslås skola övertaga arbetsstugorna
för användning som skolhem har departemen tschejen anfört
huvudsakligen följande.

Arbetsstugorna tillkom på enskilt initiativ i syfte att lindra nöd bland
glesbygdernas barn och bereda dessa bättre möjligheter till ordnad skolgång.
I detta avseende har arbetsstugustiftelserna under nittonhundra -

Statsutskottets utlåtande nr 8.

143

talets första årtionden utfört en pionjärgärning av stor betydelse för skolväsendets
utveckling i de nordligaste länen. Numera är förhållandena väsentligt
förändrade; arbetsstugorna fyller nu i det obligatoriska skolväsendet
samma funktion som de kommunala skolhemmen. Det kan därför i
dagens läge svårligen anföras något skäl för att kostnaderna för vissa
skolbarns inackordering under den obligatoriska skolgången alltjämt skall
bestridas delvis genom enskild välgörenhet. Ansvaret för den skolorganisatoriska
och skolsociala anordning, som inackorderingen innebär, synes
böra helt ankomma på skoldistrikten samt kostnaderna härför fördelas
mellan stat och kommun utan tillskott genom gåvomedel och dylikt.

Till stöd för det i motionerna 1:6^ och II: 92 framställda yrkandet har
anförts bland annat följande.

Otvivelaktigt är att hälsa med tillfredsställelse att en kommunalisering
medför, att ej som hittills skolgången för de berörda glesbygdernas barn
skall framstå som beroende av enskilda gåvor, kollektmedel och dylikt.
Mot det föreliggande förslaget är ur denna synpunkt intet att invända.

Uppenbart är dock att denna omläggning kommer att medföra en betydande
ekonomisk belastning för vederbörande kommuner i deras egenskap
av tillträdande huvudmän. En kommunalisering av arbetsstugorna i Norrbottens
län innebär sålunda, vid oförändrade statsbidragsgrunder, att
ifrågavarande kommuner orsakas merutgifter å sammanlagt över 200 000
kronor. Då det här är fråga om kommuner med synnerligen svagt skatteunderlag
och ett exceptionellt högt skattetryck, icke minst för skolväsendets
behov, är de ekonomiska konsekvenser, som härigenom orsakas kommunerna
i fråga, ägnade att inge betänkligheter.

De bygder, som det här är fråga om, har som bekant ett högst betydande
födelseöverskott. Då en stor del av ungdomen, sedan den väl nått produktiv
ålder, flyttar söderut och i fortsättningen tjänar produktionen i
sydligare delar av landet, vill det jämväl ur dessa synpunkter synas skäligt,
att ej de kommuner, som det här är fråga om, orsakas betungande merkostnader
i samband med den föreslagna omorganisationen. Det synes oss
därför motiverat att ökat bidrag från statens sida utgår.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag, att förevarande förslagsanslag
för nästa budgetår uppföres med 2 250 000 kronor.

Utskottet — som icke har någon erinran mot Kungl. Maj:ts hemställan
om disposition jämväl under nästa budgetår av förutnämnda reservationsanslag
— tillstyrker vidare, att här avsedda arbetsstugor övertagas av
vederbörande kommuner på de villkor, som av Kungl. Maj:t förordats. Det
för ändamålet erforderliga statsbidragsbeloppet torde i enlighet med föreliggande
förslag få bestridas ur förefintlig behållning å ifrågavarande
reservationsanslag.

I motionerna I: 64 och II: 92 har i anslutning till förslaget om kommunernas
övertagande av arbetsstugorna framställts yrkande i syfte, att de av
förslaget berörda kommunerna icke genom övertagandet skulle åsamkas
ökade driftkostnader. Ett tillgodoseende av detta önskemål skulle för
ifrågavarande kommuner innebära, att de komme att bibehålla den ekonomiskt
förmånligare ställning beträffande inackorderingsverksamheten,

144

Statsutskottets utlåtande nr 8.

som de hittills intagit i förhållande till kommuner med kommunala skolhem.
En dylik anordning anser utskottet sig icke böra förorda. Utskottet
avstyrker därför bifall till det i motionerna I: 64 och II: 92 framställda
yrkandet.

Utskottet hemställer alltså,

I. att riksdagen må

a) till Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn
i skolhem eller enskilda hem för budgetåret 1954/55
anvisa ett förslagsanslag av 2 250 000 kronor;

b) medgiva, att vid utgången av budgetåret 1953/54
förefintlig reservation å det senast för budgetåret 1947/48
anvisade reservationsanslaget till Folkskolor m. m.: Bidrag
till skolhemsbyggnader och deras inredning må disponeras
intill utgången av budgetåret 1954/55;

II. att motionerna I: 64 och II: 92 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.

231 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar
för skolpliktiga barn. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 236,
s. 397), vilket innebär en anslagshöjning med 3 000 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor in. in.: Bidrag till anordnande
av skolskjutsar för skolpliktiga barn för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 24 000 000 kronor.

232:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till kostnaderna för tillhandahållande
av fria läroböcker m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 237, s. 397 och 398), vilket innebär en anslagshöjning med
360 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till kostnaderna
för tillhandahållande av fria läroböcker m. m. för
budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 9 200 000
kronor.

233 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten. Kungl.
Maj:t har (punkt 233, s. 398—400) föreslagit riksdagen att till detta ändamål
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 59 300 000 kronor,
innebärande en anslagshöjning med 6 300 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Johansson i Stockholm m. fl. väckt motion (II: 83),
vari hemställts att för budgetåret 1954/55 under Folkskolor m. m.: Bidrag
till vissa byggnadsarbeten anvisas ett förslagsanslag av 99 miljoner kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

145

Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår föreslagit en höjning av förevarande
anslag från 53 till 99 miljoner kronor, varvid överstyrelsen utgått
från en byggnadstillståndsgivning under år 1954 motsvarande ett belopp
av 340 miljoner kronor.

Departementschefen har framhållit, att det alltjämt föreligger ett synnerligen
stort nybyggnadsbehov inom folkskoleväsendet. I vilken utsträckning
detta behov kan tillgodoses, beror på kvottilldelningen för skolbyggnadsändamål.
Vid bedömningen av det föreliggande spörsmålet om
hur stor belastningen på detta anslag kan antagas bli under nästa budgetår
har departementschefen utgått från att folkskolebyggenas utrymme i tillståndsbudgeten
blir i stort sett oförändrat under 1954 i jämförelse med år
1953. Den föreslagna höjningen av anslaget med 6,3 miljoner kronor hänför
sig till de senaste årens höjningar av byggnadskvoten för folkskolebyggen
och till den tillämpade ordningen för statsbidragsutbetalningen.

Det i motionen II: 83 framställda yrkandet överensstämmer med skolöverstyrelsens
ovan angivna förslag beträffande anslagsbeloppets storlek.
I motionen har anförts bland annat följande.

Folkskolebyggenas eftersläpning har medfört förhållanden, som på sina
håll måste betecknas som rent olidliga. Alltför stora klasser måste ofta
undervisas i trånga, länge sedan utdömda klassrum eller i tillfälligt förhyrda
lokaler, som avsetts för helt andra ändamål. När de ökade barnkullarna
skall rycka in i de förut otillräckliga lokalerna, inträder ett tillstånd,
som skolmyndigheterna och lärarna icke kan bemästra utan att undervisningen
lider allvarlig skada. I nya bostadsområden i Stockholm och andra
storstäder har man genomfört stympade skolbyggen, där framför allt gymnastiklokalerna
och ofta även lokaler för skolbespisningen ställts på framtiden.
Det har gått så långt, att man på allvar ifrågasatt om man i fortsättningen
skall kunna bedriva någon gymnastikundervisning i dessa områden.

Utskottet. Av den lämnade redogörelsen framgår, att förevarande anslag
nu är uppfört med 53 miljoner kronor, att skolöverstyrelsen för nästa
budgetår begärt en höjning av anslaget till 99 miljoner kronor och därvid
räknat med en tillståndsgivning under år 1954 motsvarande ett belopp av
340 miljoner kronor, men att departementschefen utgått från att folkskolebyggenas
utrymme i tillståndsbudgeten blir i stort sett oförändrat under
år 1954 i jämförelse med år 1953; den nu föreslagna anslagshöjningen är
således närmast av automatisk natur.

Utskottet har vid behandlingen av detta anslag upprepade gånger starkt
understrukit angelägenheten av att byggnadskvoten för folkskolelokaler
väsentligt höjes. Någon mera påtaglig ökning av utrymmet för detta investeringsändamål
har emellertid icke kommit till stånd under do senaste
åren; kostnadsramen för statsbidragsberättigade folkskolebyggen var 137
miljoner kronor år 1952 och 142 miljoner kronor år 1953 samt beräknas för

10 — Bihang till riksdagens protokoll 19ö/f. G sand. Nr S.

146

Statsutskottets utlåtande nr S.

innevarande år till i stort sett oförändrat belopp. Uppenbarligen motsvarar
detta icke på långt när den avsevärda stegringen av folkskoleväsendets
byggnadsbehov. Skolöverstyrelsen har sålunda utgått från en kvottilldelning
av mer än dubbelt så stor omfattning som den, varmed departementschefen
ansett sig böra räkna. Den nuvarande mycket kraftiga begränsningen
av skolbyggnadsverksamheten utgör ett synnerligen allvarligt, i
vissa fall oöverstigligt hinder för en normal utveckling och rationalisering
av folkskoleväsendet. Utskottet får därför ånyo med skärpa framhålla
vikten av att folkskoleväsendets nybyggnadsbehov tillgodoses i betydligt
större utsträckning än för närvarande är fallet. Därest redan under innevarande
år en större total investeringsverksamhet skulle bli möjlig eller en
regional eller lokal omfördelning inom den totala byggnadskvoten skulle
visa sig påkallad eller önskvärd, är det enligt utskottets mening i högsta
grad angeläget, att därvid tillvaratagas alla möjligheter till ökat utrymme
för investeringar i folkskolebyggnader.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
beträffande medelsanvisningen under förevarande anslag för nästa
budgetår. Utskottet avstyrker därför bifall till det i motionen II: 83 framställda
yrkandet.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
a motionen II: 83, till Folkskolor in. m.: Bidrag till vissa
byggnadsarbeten för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 59 300 000 kronor;

b) i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet
ovan anfört rörande tillgodoseendet av folkskoleväsendets
byggnadsbehov.

234:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 239, s. 400 och 401),
vilket innebär en anslagshöjning med 200 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor in. in.: Bidrag till vissa
fullbordade byggnadsarbeten för budgetåret 1954/55 anvisa
ett förslagsanslag av 3 000 000 kronor.

235:o) Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag för vissa äldre undervisningslokaler.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 240, s. 401),
vilket innebär en anslagsminskning med 100 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor in. in.: Byggnadsbidrag
för vissa äldre undervisningslokaler för budgetåret 1954/55
anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

147

236 :o) Folkskolor m. m.: Hyresbidrag för undervisningslokaler

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 241, s. 401 och 402),
vilket innebär en anslagshöjning med 100 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor in. in.: Hyresbidrag för
undervisningslokaler in. in. för budgetåret 1954/55 anvisa
ett förslagsanslag av 1 300 000 kronor.

237 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till undervisningsmateriel. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 242, s. 402 och 403), vilket innebär
en anslagsminskning med 100 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor in. m.: Bidrag till undervisningsmateriel
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 2 800 000 kronor.

238 :o) Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag till tjänstebostäder.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 243, s. 403 och 404), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att under budgetåret 1954/55 må beviljas
byggnadsbidrag till tjänstebostäder för folkskolans lärare
med tillhopa högst 6 000 000 kronor;

b) till Folkskolor in. in.: Byggnadsbidrag till tjänstebostäder
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av
4 800 000 kronor.

239:o) Folkskolor m. m.: Övergångsbidrag till tjänstebostäder.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 244, s. 404), vilket innebär
en anslagsminskning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor in. in.: Övergångsbidrag
till tjänstebostäder för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 215 000 kronor.

240:o) Folkskolor rn. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna.

1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 245, s. 405), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor in. in.: Bidrag till
Skytteanska skolan i Tärna för budgetåret 1954/55 anvisa
ett förslagsanslag av 36 500 kronor.

241 :o) Folkskolor m. m.: Anordnande av kombinerad korrespondens-
och radioundervisning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

148

Statsutskottets utlåtande nr S.

(punkt 246, s. 405 och 406), vilket innebär en anslagsminskning med 150 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. rn.: Anordnande av
kombinerad korrespondens- och radioundervisning för budgetåret
1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 250 000
kronor.

242:o) Nomadskolor: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 247, s. 406—410), vilket innebär en anslagshöjning med 41 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för nomadskolorna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 296 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 13 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................. 288 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 259 500

Summa kronor 858 000

b) till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret 1954/55
anvisa ett förslagsanslag av 858 000 kronor.

243:o) Nomadskolor: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 248,
s. 410—412) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1954
/55 anvisa ett förslagsanslag av 403 100 kronor, innebärande en anslagsökning
med 40 300 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr Bergh väckt motion (I: 97), vari hemställts att riksdagen
måtte besluta att för budgetåret 1954/55 anvisa ett särskilt anslag
å 3 800 kronor till skolbiblioteksverksamheten vid nomadskolorna.

Skolöverstyrelsen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår föreslagit,
bland annat, att till skolbiblioteksverksamhet vid nomadskolorna anvisas
ett belopp å 6 800 kronor, varav 3 800 kronor såsom löpande anvisning,
beräknad efter 10 kronor per elev och år, samt 3 000 kronor såsom
ett engångsbelopp.

Departementschefen har funnit en förbättring av bokbeståndet vid
nomadskolorna i och för sig önskvärd men har förklarat sig likväl icke nu
beredd att förorda särskild medelsanvisning för detta ändamål.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

149

Det i motionen 1:97 framställda yrkandet överensstämmer med skolöverstyrelsens
förslag, såvitt avser löpande medelsanvisning till skolbiblioteks
verksamhet vid nomadskolorna.

Utskottet. Till skolbiblioteksverksamhet vid bland andra folkskolorna
utgår bidrag av statsmedel. I betraktande härav framstår det såsom starkt
motiverat, att jämväl till nomadskolorna — för vilka staten är huvudman
— anvisas särskilda medel för skolbiblioteksverksamhet, varvid får beaktas
att s. k. ortsbidrag icke kan påräknas beträffande dessa skolor. I
motionen I: 97 har, i anslutning till skolöverstyrelsens anslagsäskande,
storleken av den fortlöpande medelsanvisningen för ändamålet beräknats
efter ett belopp av 10 kronor per elev och år. Utskottet är för sin del icke
berett att för närvarande förorda högre belopp per elev och år än 7 kronor.
Med denna begränsning biträder utskottet motionen I: 97. Det för nästa
budgetår erforderliga beloppet för ifrågavarande ändamål — vilket lämpligen
bör upptagas under förevarande anslag såsom en förslagsvis betecknad
anslagspost — torde enligt den av utskottet förordade beräkningsgrunden
böra beräknas till i runt tal 2 700 kronor.

Då utskottet icke i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts
föreliggande förslag, bör anslaget för nästa budgetår uppföras med
(403 100 + 2 700 =) 405 800 kronor.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionen I: 97, till Nomadskolor: Omkostnader för
budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 405 800
kronor.

244:o) Nomadskolor: Fortsättningsskolundervisning för nomadbarn.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 249, s. 412 och 413),
vilket innebär en anslagsminskning med 6 800 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nomadskolor: Fortsättning sskolundervisning
för nomadbarn för budgetåret 1954/55 anvisa
ett förslagsanslag av 55 200 kronor.

245:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 250, s. 413), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning
åt lärare för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 4 000 000 kronor.

150

Statsutskottets utlåtande nr S.

246 :o) Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av fortsättningsskolväsendet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 251, s.
413 och 414), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering
av fortsättningsskolväsendet för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 700 000 kronor.

247:o) Fortsättningsskolor: Utbildningskurser för lärare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 252, s. 414), vilket innebär en anslagsminskning
med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Utbildnmgskurser
för lärare för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 10 000 kronor.

Högre folkskolor och folkhögskolor.

248:o) Högre folkskolor: Understöd. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 253, s. 414 och 415), vilket innebär en anslagsminskning med
50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre folkskolor: Understöd för
budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 550 000
kronor.

249:o) Högre folkskolor: Bidrag till arvoden åt skolläkare m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 254, s. 415 och 416), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre folkskolor: Bidrag till arvoden
åt skolläkare m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett
förslagsanslag av 5 000 kronor.

250:o) Folkhögskolor: Understöd. Kungl. Maj:t har (punkt 255, s.
416 och 417) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 8 380 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 1 630 000 kronor,
avseende bland annat statsbidrag till ytterligare två folkhögskolor under
nästa arbetsår.

Departementschefen har vid anmälan av anslaget erinrat om att 1946
års skolkommission numera avgivit betänkande och förslag angående
»Folkhögskolans ställning och uppgifter» (SOU 1953:24). Betänkandet

Statsutskottets utlåtande nr 8.

151

utkom av trycket i slutet av augusti 1953. Remissbehandlingen har
avslutats först i december 1953. Under åberopande härav har departementschefen
anfört, att proposition med anledning av detta i såväl pedagogiska
och organisatoriska som ekonomiska hänseenden vittomfattande förslag
icke torde kunna avlåtas till 1954 års riksdag.

Utskottet — som vill framhålla önskvärdheten av att Kungl. Maj:t
förelägger 1955 års riksdag förslag i anledning av skolkonmiissionens ovannämnda
betänkande — tillstyrker att förevarande anslag i enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag för nästa budgetår uppföres med ett belopp av
8 380 000 kronor. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Understöd för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 8 380 000
kronor.

251 :o) Folkhögskolor: Bidrag till arvoden åt skolläkare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 256, s. 418 och 419), vilket innebär en
anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Bidrag till arvoden
åt skolläkare för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 26 500 kronor.

252:o) Folkhögskolor: Förberedande samhällsvetenskapliga kurser.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 257, s. 419), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Förberedande samhällsvetenskapliga
kurser för budgetåret 1954/55 anvisa
ett reservationsanslag av 46 500 kronor.

253:o) Folkhögskolor: Studiebidrag och stipendier åt elever.

Kungl. Maj:t har (punkt 258, s. 419 och 420) föreslagit riksdagen att till
detta ändamål för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av
3 145 000 kronor, innebärande en av beräknad ökning av antalet studiehjälpsberättigade
elever betingad anslagshöjning med 245 000 kronor.

T samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Weiland m. fl. (I: 174) och den andra inom andra kammaren av herr
Hammar m. fl. (11:188), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta,
att bestämmelser utfärdas, vilka ger eleverna i sommarkurserna vid folkhögskolorna
samma studiehjälp som eleverna i vinterkurserna,

dels och- två likalydande motioner, väckta den ena inom första kamma -

152

Statsutskottets utlåtande nr 8.

len av heirar Kskilsson och Strandler (I: 175) samt den andra inom andra
kammaren av herr Nilsson i Göingegården ,n. fl. (11:202), i vilka hemställts
att riksdagen måtte besluta sådan ändring i bestämmelserna angående
studiehjälp till folkhögskolornas elever att statligt studiebidrag må
kunna utgå även till sommarkursernas elever.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa
till motionerna II: 188 och II: 202.

Enligt den med stöd av riksdagens beslut (prop. 152: 220; SU 224; rskr
432) den o juni 1953 utfärdade kungörelsen (nr 531) angående statlig studiehjälp
åt elever vid folkhögskolor omfattar studiehjälpen dels studiebidrag
dels stipendium. Studiebidrag utgår utan behovsprövning och må
tilldelas elev för genomgång av kurs, som omfattar minst fyra månader.
Bidraget utgör för inackorderad elev i regel 30 kronor i månaden. Stipendium
må, oavsett kurstidens längd, efter behovsprövning utgå till obemedlad
och mindre bemedlad elev med högst 75 kronor i månaden.

I motionerna I: 174 och 11:188 har anförts huvudsakligen följande.

Genom riksdagens beslut år 1952 fastställdes grunder för studiebidrag
och stipendier för bland annat folkhögskolans elever. I motioner 1:480
och II: 656 framlades förslag till vissa ändringar, vilka föranledde statsutskottet
att under erinran om att vid vissa folkhögskolor förekommer mer
än två årskurser framhålla, att det bör få ankomma på den stipendieutdeJande
myndigheten att taga hänsyn till de olika folkhögskolekursernas inbördes
sammanhang och anpassa stipendiesystemet med beaktande härav.
Detta blev riksdagens beslut, och det tolkades av de flesta som en möjlighet
att bereda även elever vid folkhögskolans sommarkurser studiebidrag
och stipendier. I ett interpellationssvar i andra kammaren till herr Hammar
från statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet meddelades att
enligt kungörelsen angående statlig studiehjälp åt elever vid folkhögskolor
studiehjälp endast må tilldelas elev för genomgång av kurs, som omfattar
minst fyra manader. Statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet
meddelade också, att skolöverstyrelsen i samråd med studiehjälpsnämnden
bestämt, att elev, som genomgått folkhögskolans vinterkurs och samma
år i så gott som omedelbar anslutning till vinterkurs genomgår sommarkurs
skall anses genomgå en sammanhängande utbildning — till exempel
för att erhålla den av interpellanten omnämnda kompetensen för inträde
Aid sjuksköterskeskola — och därmed bli berättigad att även under sommarkursen
erhålla studiebidrag för inackordering. Stöd för sådan tillämpning
av studiehjälpsförfattningen har myndigheterna funnit i statsutskottets
uttalande om folkhögskolekursernas inbördes sammanhang. Interpellanten
framhöll gentemot detta, att det från de folkhögskolor i vårt land,
som har sommarkurser — således omkring två tredjedelar av Sveriges
folkhögskolor — framhållits att resonemanget om kursernas inbördes sammanhang
äger sin tillämpning icke bara i fråga om ordningsföljden vintersommar
utan också när följden blir sommar-vinter. I själva verket torde
såväl statsutskottet som riksdagen i sin helhet med sitt uttalande om inbördes
sammanhang ha åsyftat alla kurserna vid en folkhögskola. Mer eller

Statsutskottets utlåtande nr 8.

153

mindre står nämligen både sommar-, vinter- och fortsättningskurser i ett
visst organisatoriskt sammanhang med varandra.

Undertecknade delar denna uppfattning och anser sålunda, att det viktigaste
icke är, om eleverna bevistar en sommarkurs och en vinterkurs eller
en vinterkurs och en sommarkurs, utan att kurserna står i ett visst sammanhang
med varandra. Statsutskottets uttalande måste tolkas på det
sättet, att man ansåg, att det var ett inbördes sammanhang mellan de
olika folkhögskolekurserna precis som mellan de olika klasserna i en annan
skola och att detta skulle respekteras, så att någon försämring av stipendiemöjligheterna
under sommarkurserna icke skulle ske.

Över motionerna I: 174 och II: 188 samt I: 175 och II: 202 har, efter därom
i vederbörlig ordning gjord framställning, yttranden avgivits av studiehjälpsnämnden,
skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning.

Studiehjälp snämnd en har icke ansett sig kunna tillstyrka en sadan författningsändring,
varom i motionerna hemställts. Nämnden har med hänvisning
till propositionen 1952: 220 samt det i motionerna I: 174 och II:
188 omnämnda interpellationssvaret anfört bland annat följande.

Ett tillmötesgående av motionärernas hemställan om rätt för elever i
folkhögskolornas sommarkurser att oberoende av ordningsföljden vintersommarkurs
eller sommar-vinterkurs erhålla studiebidrag skulle enligt
nämndens uppfattning kunna få till följd att någon bestämd gräns icke
längre skulle kunna upprätthållas. Det kan väl heller icke ha varit riksdagens
mening, att såsom i motionen II: 188 framhålles, man med sitt uttalande
om inbördes sammanhang mellan ifrågavarande kurser skulle utan
vidare ha åsyftat alla kurserna vid en folkhögskola. Med en sådan tolkning
skulle då även vid kurser understigande fyra månader studiebidrag
kunna utgå.

Skolöverstyrelsen har tillstyrkt bifall till motionerna. Enligt överstyrelsens
mening borde eleverna vid folkhögskolornas sommarkurser i studiehjälpsavseende
icke vara sämre ställda än eleverna vid vinterkurserna. För
närvarande syntes en viss trängsel råda vid de sistnämnda kurserna under
det att sommarkurserna vore mera fåtaligt besökta. En utjämning i detta
avseende syntes överstyrelsen önskvärd. Ett genomförande av det i motionerna
framställda förslaget torde enligt överstyrelsens beräkningar komma
att medföra en årlig merkostnad för studiehjälpen vid folkhögskolorna
av i runt tal 150 000 kronor.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har förklarat sig intet ha att erinra
mot bifall till motionerna. Överstyrelsen har dock samtidigt erinrat om att
de nya studiehjälpsbestämmelserna medfört viss försämring av studiehjälpsförmånerna
även vid sjömansskolorna, i det att studiebidrag nu endast
kan utgå vid genomgång i en följd av lägre kurs (omkring 12 veckor)
och högre kurs (omkring 8 veckor). Enligt överstyrelsens mening borde
studiebidrag utgå vid genomgång av enbart lägre kurs eller högre kurs.

154

Statsutskottets utlåtande nr S.

Utskottet. Det av 1952 års riksdag beslutade systemet för studiehjälpen
vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter bygger bland annat på den
regeln, att studiebidrag icke skall tillkomma elever i kurser, som äro kortare
än fyra månader. Elever i dylika kurser kunna få studiehjälp endast
i form av stipendium. Denna begränsning gäller såväl beträffande folkhögskolorna
som för de statsunderstödda kommunala och enskilda anstalterna
för yrkesundervisning samt lantbruksundervisningsanstalterna. Vad
särskilt gäller folkhögskolorna har, såsom framhållits i motionerna I: 174
och II: 188, statsutskottets uttalande (utlåtande 1952: 224) »att det bör
få ankomma på den stipendieutdelande myndigheten att taga hänsyn till
de olika folkhögskolekursernas inbördes sammanhang och anpassa stipendiesystemet
med beaktande härav» ansetts ge stöd för att elev, som i så
gott som omedelbar anslutning till vinterkurs (vilken alltid omfattar minst
21 veckor) genomgår även sommarkurs (för närvarande i regel kortare än
fyra månader) skall komma i åtnjutande av studiebidrag också under
sommarkursen. Denna tillämpning av grunderna för studiehjälpen anser utskottet
vara riktig.

En ändring av bestämmelserna om studiehjälpen vid folkhögskolorna så,
att studiebidrag alltid skulle utgå oavsett kurstidens längd och således
regelmässigt tillkomma elev i sommarkurs, bör enligt utskottets mening
icke genomföras utan att samtidigt den nuvarande begränsningen av rätten
till studiebidrag för elever också vid andra skolformer upphäves. Utskottet
är emellertid för sin del icke berett att nu förorda en dylik ändring av de
vid 1952 års riksdag beslutade grunderna för studiehjälpens utformning.
Utskottet avstyrker därför bifall till motionerna I: 174 och II: 188 samt
I: 175 och II: 202.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag har icke
givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 174 och II: 188 samt
I: 175 och II: 202, till Folkhögskolor: Studiebidrag och
stipendier åt elever för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 3 145 000 kronor.

254:o) Folkhögskolor: Understöd för utbildning av lärare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 259, s. 420 och 421), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Understöd för utbildning
av lärare för budgetåret 1954/55 anvisa ett
reservationsanslag av 14 500 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

155

Abnormundervisningen.

255:o) Läroanstalter för blinda: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 261, s. 421—423), vilket innebär en anslagshöjning
med 25 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Läroanstalter för blinda: Omkostnader
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av
336 100 kronor.

256:o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:
Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 263, s. 423
—425), vilket innebär en anslagshöjning med 12 700 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Vårdanstalten i Lund för blinda
med komplicerat lyte: Omkostnader för budgetåret 1954/55
anvisa ett förslagsanslag av 213 300 kronor.

257:o) Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 264, s. 425), vilket innebär en anslagshöjning
med 2 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever
för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 20 200 kronor.

258 :o) Resor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 265, s. 425 och 426), vilket innebär
en anslagshöjning med 6 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resor för blindskolelever jämte åtföljande
vårdare för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 36 000 kronor.

259:o) Arvoden åt blivande blindlärare. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 266, s. 426), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arvoden åt blivande blindlärare
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 15 400
kronor.

260:o) Tryckning av blindskrifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 267, s. 427), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tryckning av blindskrifter för
budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 20 000
kronor.

156

Statsutskottets utlåtande nr S.

261 :o) Bidrag till anskaffande av böcker åt blinda. Kungl. Maj:t
har (punkt 268, s. 427) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Bror Nilsson
in. fl. (I. 26) samt den andra inom andra kammaren av fru Sjöstrand och
herr ISetzen (11:41), i vilka hemställts att riksdagen även för budgetåret
1954/5o matte anvisa och ställa till förfogande ett reservationsanslag av
10 000 kronor som bidrag till anskaffande av litteratur åt blinda.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett
reservationsanslag av 10 000 kronor. Anslaget disponeras av skolöverstyrelsen
och skall på sätt överstyrelsen prövar lämpligt användas till utökning
och förbättring av bokbeståndet vid de blindas förenings bibliotek.

Skolöverstyrelsen har föreslagit oförändrat anslag för nästa budgetår.

Departementschefen har anfört följande.

De blindas förenings bibliotek utgör lånecentral för hela landets blinda.
Sasom jag framhöll vid anmälan av förevarande anslagsfråga för innevarande
budgetår (prop. 1953: 1 VIII ht s. 415 o. f.), är bibliotekets bokbestand
till stor del föråldrat och påfallande ensidigt sammansatt. Till följd
av föreningens begränsade ekonomiska resurser har vidare endast en förhållandevis
mycket ringa del av den nyutkommande litteraturen kunnat
göras tillgänglig för de blinda. Det för innevarande budgetår anvisade anslaget
av 10 000 kronor torde räcka till framställning av omkring 25 arbete*1
j blindskrift. Det synes mig skäligt att staten lämnar ytterligare bidrag
till ifragavarande ändamål. Jag anser mig dock icke kunna förorda större
medelsanvisning för nästa budgetår än 5 000 kronor, vilket innebär en anslagsminskning
med 5 000 kronor.

Det i motionerna I:26 och II: .fl framställda yrkandet överensstämmer
med skolöverstyrelsens anslagsäskande.

Utskottet finner för sin del motiverat, att i enlighet med vad i motionerna
I: 26 och II: 41 yrkats förevarande anslag jämväl för nästa budgetår
uppföres med 10 000 kronor. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 26 och II: 41, till Bidrag
till anskaffande av böcker åt blinda för budgetåret 1954/55
anvisa ett reservationsanslag av 10 000 kronor.

262:o) Skolor för döva: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 270, s. 428—430), vilket innebär eu anslagshöjning med
66 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skolor för döva: Omkostnader för
budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 1 478 500
kronor.

157

Statsutskottets utlåtande nr 8.

263:o) Skolor för döva: Engångsanskaffning av utrustning m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 271, s. 431—433), vilket innebär
en anslagsminskning med 35 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skolor för döva: Engångsanskaffning
av utrustning m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa
ett reservationsanslag av 55 000 kronor.

264:o) Skolor för döva: Resor för elever jämte åtföljande vårdare.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 272, s. 434), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skolor för döva: Resor för elever
jämte åtföljande vårdare för budgetåret 1954/55 anvisa
ett förslagsanslag av 84 000 kronor.

265:o) Skolor för döva: Stipendier åt vissa fortsättningsskolpliktiga
döva m. fl. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 273, s. 434
och 435), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skolor för döva: Stipendier åt vissa
fortsättningsskolpliktiga döva m. fl. för budgetaret 1954/55
anvisa ett anslag av 8 000 kronor.

266:o) Skolor för döva: Arvoden åt blivande lärare för döva. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 274, s. 435 och 436), vilket
innebär en anslagshöjning med 9 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skolor för döva: Arvoden åt blivande
lärare för döva för budgetaret 1954/5d anvisa ett fötslagsanslag
av 148 000 kronor.

267:o) Bidrag till förskolor och skolhem för döva barn. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 275, s. 436—442), vilket innebär en anslagshöjning
med 90 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till förskolor och skolhem
för döva barn för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 240 000 kronor.

268:o) Bidrag till bildningsverksamhet bland döva. I enlighet med
Kungl. Maj ds förslag (punkt 276, s. 442), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetar, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till bildningsverksamhet
bland döva för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av
8 000 kronor.

158

Statsutskottets utlåtande nr 8.

269:o) Kyrkoherdar och konsulenter för döva: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 277, s. 442 och 443), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Kyrkoherdar och konsulenter för
döva: Avlöningar för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 90 900 kronor.

270:o) Kyrkoherdar och konsulenter för döva: Omkostnader. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 278, s. 443 och 444), vilket innebär
en anslagshöjning med 3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kyrkoherdar och konsulenter för
döva: Omkostnader för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 34 400 kronor.

271 :o) Bidrag till tidning för döva. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 279, s. 444), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till tidning för döva för budgetåret
1954/55 anvisa ett anslag av 2 000 kronor.

272:o) Bidrag till hörselfrämjandet för kursverksamhet. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 280, s. 444—446), vilket innebär en
anslagshöjning med 8 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till hörselfrämjandet för
kursverksamhet för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag
av 32 000 kronor.

Yrkesundervisningen.

273:o) Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 281, s. 447—449), vilket innebär en anslagshöjning
med 25 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1954/55, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för överstyrelsen för yrkesutbildning,
som föranledes av vad departementschefen förordat; b)

godkänna följande avlöningsstat för överstyrelsen för
yrkesutbildning, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1954/55:

Statsutskottets utlåtande nr S.

159

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... 363 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.............. 7 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar till inspek törer

och sakkunniga biträden m. m., förslagsvis
.................................... 37 200

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 414 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 410 800

Summa kronor 1 232 000

c) till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar för
budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 1 232 000
kronor.

274:o) Överstyrelsen för yrkesutbildning: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 282, s. 449 och 450), vilket innebär
en anslagshöjning med 4 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Överstyrelsen för yrkesutbildning:
Omkostnader för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 148 500 kronor.

275:o) Överstyrelsen för yrkesutbildning: Yrkespedagogisk reformverksamhet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 283, s.
450 och 451), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Överstyrelsen för yrkesutbildning:
Yrkespedagogisk reformverksamhet för budgetåret 1954/55
anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

276:o) Högre tekniska läroverk: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 284, s. 451—458), vilket innebär en anslagshöjning
med 55 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare
från och med budgetåret 1954/55, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för de högre tekniska läroverken,
som föranledes av vad departementschefen förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för de högre tekniska
läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1954/55:

160

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
..................................... 2 297 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden åt skolläkare m. m., förslagsvis
....................... 31 900

b) Arvoden åt bibliotekarier, förslagsvis
........................... 12 800 44 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 2 360 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ................ 1 744 000

Summa kronor 6 445 700
Särskilda uppbördsmedel:

Hyror och hyresersättningar m. m. ........... 90 700

Nettoutgift kronor 6 355 000

c) till Högre tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 6 355 000 kronor.

277:o) Högre tekniska läroverk: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 285, s. 458 och 459), vilket innebär en anslagshöjning
med 49 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Omkostnader
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av
653 500 kronor.

278:o) Högre tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 286, s. 459 och 460), vilket innebär en
anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Materiel,
böcker m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 440 000 kronor.

279:o) Högre tekniska läroverk: Föreläsningar och fortbildningskurser.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 287, s. 461), vilket
mnebär en anslagsminskning med 11 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Föreläsningar
och fortbildningskurser för budgetåret 1954/55 anvisa
ett reservationsanslag av 10 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

161

280:o) Konstfackskolan: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 288, s. 461—466), vilket innebär en anslagshöjning med
70 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1954/55, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för konstfackskolan, som föranledes
av vad departementschefen förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för konstfackskolan,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 258 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt skolläkare m. m., förslagsvis
......................... 6 250

b. Ersättning åt vissa sakkunniga, förslagsvis
........................ 100

c. Arvode åt bibliotekarie........... 6 840

d. Arvode åt tillsynslärare .......... 450

e. Arvode åt portvakt.............. 960

f. Ersättning åt vissa teckningslärare

och handledare, förslagsvis........ 4 800

g. Ersättning åt styrelsens sekreterare 2 400 21 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 523 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 293 000

Summa kronor 1 096 000

Särskilda uppbördsmedel:

1. Elevavgifter, förslagsvis .......... 22 000

2. Avkastning ur Sjöstedtska fonden . . 2 880

3. Bidrag från Stockholms stad, förslagsvis
......................... 200 120 225 000

Nettoutgift kronor 871 000

c) till Konstfackskolan: Avlöningar för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 871 000 kronor.

11 — Biliang till riksdagens protokoll 1954. G samt. Nr 8.

162

Statsutskottets utlåtande nr 8.

281 :o) Konstfackskolan: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 289, s. 466), vilket innebär en anslagshöjning med
1 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Konstfackskolan: Omkostnader för
budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 76 400
kronor.

282:o) Konstfackskolan: Undervisningsmateriel m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 290, s. 466 och 467), vilket innebär en
anslagsminskning med 10 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Konstfackskolan: Undervisningsmateriel
m. to. för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 72 900 kronor.

283:o) Understöd åt handelsgymnasier. Kungl. Maj:t har (punkt
291, s. 467—471) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor, innebärande en anslagshöjning
med 50 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Heiiman to. fl.
(I: 16) och den andra inom andra kammaren av herr Hamrin to. fl. (II: 24),
i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att bevilja erforderligt anslag
för statsbidrag åt Jönköpings handelsgymnasium från och med den
1 juli 1954 enligt bestämmelserna i kungörelsen den 5 juni 1953 angående
statsbidrag till de statsunderstödda handelsgymnasierna (SFS nr 528/
1953).

Överstyrelsen för yrkesutbildning har i sina anslagsäskanden för nästa
budgetår föreslagit, bland annat, att statsbidrag beräknas till en avdelning
av första och en avdelning av andra klassen i tvåårig kurs vid vart och ett
av de nu icke statsunderstödda handelsgymnasierna i Borås, Eskilstuna,
Jönköping, Kristianstad, Linköping och Västerås.

Departementschefen har — med erinran om att jämsides med en fortgående
utbyggnad av antalet statsbidragsberättigade klassavdelningar vid
redan statsunderstödda handelsgymnasier genomförts en successiv ökning
av antalet dylika gymnasier under de senaste budgetåren — förklarat sig
beredd att förorda statsbidrag till ytterligare ett nytt handelsgymnasium
och därvid ansett, att valet bör falla på det år 1951 upprättade handelsgymnasiet
i Kristianstad.

I övrigt avser Kungl. Maj:ts förslag medelsanvisning till utbyggnad av
den fyraåriga aftonkursen vid Malmö handelsgymnasium med en fjärde
klass.

Statsutskottets utlåtande nr S. 163

Till stöd för det i motionerna 1:16 och II: 2Jj framställda yrkandet har
anförts bland annat följande.

Av Jönköpings handelsgymnasiums katalog för läsåret 1953—1954 framgår
i vilken utsträckning som den av Jönköpings stad bekostade skolan utnyttjas
av elever från annan ort. Av redovisade 56 elever ha 27 annan hemortskommun
än skolorten. Skolan har knappast inkräktat på något äldre
handelsgymnasiums rekryteringsområde. Mar kan mycket bestämt hävda,
att en stor del av skolans elever aldrig hade fått någon handelsutbildning,
om inte just denna skola funnits. Detta gäller väl alldeles särskilt dem, som
helt eller delvis befriats från erläggande av terminsavgift. Läsåret 1953—54
finnas 23 sådana, av vilka 11 äro från annan kommun än Jönköping.

Jönköpings handelsgymnasium har redan från början haft egna lokaler,
som motsvara högt ställda anspråk. Förutom klassrum finnas maskinskrivningssal
och två elevrum, de sistnämnda i första hand avsedda för elever
med lång skolväg.

Ett handelsgymnasium måste under sin första tid helt naturligt bli en
liten skolenhet, vilket de anförda elevuppgifterna visa. Det har därför varit
angeläget för staden att genom att ordna samarbete mellan handelsgymnasiet
och yrkesskolan i staden sörja för att undervisningsmateriel, framför
allt kontorsmaskiner, utnyttjas i full utsträckning. Också i fråga om lärare
sker samarbete mellan de nämnda skolorna.

Utskottet. Av den lämnade redogörelsen framgår, att överstyrelsen för
yrkesutbildning för nästa budgetår föreslagit statsbidrag till sex för närvarande
icke statsunderstödda handelsgymnasier — i Borås, Eskilstuna,
Jönköping, Kristianstad, Linköping och Västerås — samt att departementschefen
ansett sig böra tillstyrka statsbidrag till ett nytt gymnasium
och därvid förordat gymnasiet i Kristianstad.

Utskottet — som icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
anfört — biträder Kungl. Maj.ds ifrågavarande förslag om
en höjning av anslaget med 50 000 kronor och har icke ansett sig böra tillstyrka
bifall till det i motionerna I: 16 och II: 24 framställda yrkandet.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj ds förslag
samt med avslag å motionerna I: 16 och II: 24, till Understöd
åt handelsgymnasier för budgetåret 1954/55 anvisa
ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor.

284:o) Anordnande av handelsgymnasieexamen för lärjungar
från enskild undervisning. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt
292, s. 471), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anordnande av handelsgymnasieexamen
för lärjungar från enskild undervisning för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 22 000 kronor.

164

Statsutskottets utlåtande nr 8.

285 :o) Stipendier åt elever vid tekniska fackskolor och andra
fackutbildningsanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
293, s. 471 och 472), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stipendier åt elever vid tekniska
fackskolor och andra fackutbildningsanstalter för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor.

286:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning. Kungl.
Maj:t har (punkt 294, s. 472—475) föreslagit riksdagen att till detta ändamål
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 14 300 000 kronor.

Grunderna för statsbidrag till de kommunala anstalterna för yrkesundervisning
anges i § 1 kungörelsen 1921: 705, sådant författningsrummet lyder
enligt kungörelsen 1952: 575. Dessa grunder innebär, att understöd utgår

1) till avlöning åt rektor och övriga lärare med belopp, som ej må överstiga
78 procent av sammanlagda beloppet av den till dem för den tid,
understödet avser, utgående avlöningen och som, beräknat efter antalet
undervisningstimmar, må utgå med högst 5 kronor 75 öre för undervisningstimme; 2)

till ersättning åt föreläsare vid fristående föreläsningar eller serier
av dylika vid yrkesskola med högst 12 kronor 50 öre för föreläsningstimme,
när rese- och traktamentsersättning icke utgår till föreläsaren, och med
högst 25 kronor för föreläsningstimme, när rese- och traktamentsersättning
utgår, dock att understödsbeloppet ej må överstiga hälften av sammanlagda
beloppet av de till föreläsarna för den tid, understöd avser, utgående
arvodena och förekommande rese- och traktamentsersättningar;

3) till undervisningsmateriel med belopp, motsvarande hälften eller i
vissa undantagsfall intill av kostnaderna, dock ej till inköp av förbrukningsmateriel
för yrkesmässig produktion av till försäljning avsedda alster.

Till tre kommunala yrkesskolor, nämligen kvarnskolan i Mariestad, Steneby
skolor för yrkesundervisning och Hässleholms tekniska skola, utgår
enligt Kungl. Maj:ts beslut av den 16 oktober 1942, den 23 november 1951
respektive den 30 december 1952 understöd enligt vissa förmånligare
grunder.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär en av yrkesundervisningens
fortgående utveckling betingad anslagshöjning med 900 000 kronor. Vidare
har beträffande de ambulerande yrkesundervisningsanstaltema förordats,
att statsbidrag såsom för undervisningsmateriel skall få utgå till kostnader
för transport av undervisningsmateriel mellan centrallager och kursort i de
fall, då central lagerhållning ställer sig ekonomiskt fördelaktigare än materielanskaffning
till varje kursort.

Departementschefen har vid anmälan av anslaget även upptagit frågan
om understöd enligt förmånligare grunder åt vissa kommunala yrkesskolor
och därvid anfört följande.

Statsutskottets utlåtande nr S.

165

Med anledning av motionsvis framförda yrkanden om ökat statligt stöd
åt Hässleholms tekniska skola och Örnsköldsviks stads tekniska skola uttalade
statsutskottet vid 1952 års riksdag under punkten 279:o i sitt av riksdagen
på denna punkt godkända utlåtande nr 8, att utskottet för sin del
icke hade något att erinra mot att Hässleholms tekniska skola, om Kungl.
Maj:t efter närmare prövning av föreliggande förhållanden så fann befogat,
erhöll ett vidgat stöd från statens sida. Utskottet framhöll vidare, att jämväl
andra skolor — bland dem Örnsköldsviks stads tekniska skola — kunde
befinna sig i motsvarande svåra ekonomiska läge. Utskottet förutsatte, att
Ivungl. Maj:t hade sin uppmärksamhet riktad på dessa spörsmål.

Med stöd av detta bemyndigande har Kungl. Maj:t genom förutnämnda
beslut den 80 december 1952 medgivit, att till Hässleholms tekniska skola
må från och med innevarande budgetår tills vidare utgå årligt statsbidrag
dels till rektorsarvode med 3 000 kronor, dels till avlöning åt lärare med
belopp motsvarande hela avlöningskostnaden, dock högst 50 procent utöver
vad i dylikt hänseende kunnat tillerkännas skolan jämlikt kungörelsen
1921: 705, dels ock i övrigt enligt bestämmelserna i nämnda kungörelse.

I yttrande över Hässleholmsskolans ansökning anförde överstyrelsen för
yrkesutbildning bland annat, att ytterligare två kommunala skolor vore
av i huvudsak samma karaktär som Hässleholmsskolan, nämligen Örnsköldsviks
stads tekniska skola och Katrineholms stads praktiska skolor.
Jämväl dessa skolor har gjort framställning om statsbidrag enligt förmånligare
grunder än de, som gäller jämlikt kungörelsen 1921: 705. Genom
beslut den 6 mars 1953 har Kungl. Maj:t på min föredragning funnit Örnsköldsviksskolans
ansökning icke föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
Katrineholmsskolans ansökning är alltjämt beroende på Kungl. Maj:ts
prövning. Därest sistnämnda skola skulle finnas böra komma i åtnjutande
av ökat bidrag, torde riksdagens medgivande därtill böra inhämtas.

En av överstyrelsen redovisad jämförelse mellan de tre ifrågavarande
skolorna — avseende budgetåret 1952/53 och gjord med utgångspunkt
i de enligt kungörelsen 1921: 705 nu gällande statsbidragsgrunderna och
på grundval av skolornas våren 1952 upprättade statförslag — ger vid handen,
att, medan inkomsterna till täckande av beräknade utgifter å 540 400
kronor vid Hässleholmsskolan fördelade sig med 26 procent på statsbidrag,
41 procent på elevavgifter och andra inkomster samt 33 procent på huvudmannens
bidrag, motsvarande siffror för de båda andra skolorna var, för
Örnsköldsviksskolan (beräknade utgifter 235 400 kronor): statsbidrag 42
procent, elevavgifter och andra inkomster 28 procent och huvudmannens
bidrag 30 procent, samt för Katrineholmsskolan (beräknade utgifter 674 600
kronor): statsbidrag 37 procent, elevavgifter och andra inkomster 47 procent
och huvudmannens bidrag 16 procent. Jag får vidare nämna, att den
från och med budgetåret 1952/53 genomförda allmänna höjningen av statsbidraget
till de kommunala yrkesundervisningsanstalterna upp till de nuvarande,
inledningsvis angivna beloppen medförde en ökning i förhållande
till budgetåret 1951/52 av statsbidragets procentuella andel av inkomsterna
för Hässleholmsskolan från 17 till 26 procent, för Örnsköldsviksskolan
från 24 till 42 procent och för Katrineholmsskolan från 23 till 37
procent.

Under hänvisning till vad jag nu an för I, är jag icke heller beredd att tillstyrka
bifall till den nu föreliggande ansökningen om ökat statsbidrag till
Katrineholms stads praktiska skolor. Ansökningen torde således icke böra
föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

166

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

I anslutning till departementschefens redogörelse för frågan om understöd
enligt förmånligare grunder åt vissa kommunala skolor av rikskaraktär
eller med vidsträckta regionala upptagningsområden får utskottet framhålla
önskvärdheten av att verksamheten vid dylika skolor upprätthålles.
Om för sådan här avsedd kommunal skola, som åtnjuter statsunderstöd
enligt vanliga bidragsgrunder, de ekonomiska förutsättningarna för verksamhetens
bedrivande skulle ytterligare försvåras och därest skolans inkomster
icke kunna ökas genom förbättrade bidrag från bland annat de
landsting och kommuner för vilka verksamheten är av betydelse bör enligt
utskottets mening hinder icke möta för att frågan om statsbidrag enligt
förmånligare grunder åt dylik skola upptages till förnyat övervägande.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Understöd åt kommunala anstalter
för yrkesundervisning för budgetåret 1954/55 anvisa ett
förslagsanslag av 14 300 000 kronor.

287:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 295, s. 475 och 476), vilket innebär en
anslagshöjning med 400 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Understöd åt enskilda anstalter för
yrkesundervisning för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 2 500 000 kronor.

288:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till inrättande av centrala verkstadsskolor m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 296, s. 477), vilket innebär en anslagshöjning
med 500 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Bidrag till inrättande av centrala
verkstadsskolor m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett
förslagsanslag av 2 500 000 kronor.

289:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till driften av centrala verkstadsskolor. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 297, s. 477—480), vilket innebär en anslagshöjning
med 220 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Bidrag till driften av centrala verkstadsskolor
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 5 300 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

167

290 :o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till driften av flygmekanikerskolan i Mölndal. Kungl. Maj:t
har (punkt 298, s. 480—483) föreslagit riksdagen att till detta ändamål
anvisa ett förslagsanslag av 334 000 kronor, innebärande en anslagshöjning
med 14 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Andersson i Mölndal väckt motion (II: 61), vari hemställts
att riksdagen måtte medge befrielse för Mölndals stad såsom huvudman
för flygmekanikerskolan från skyldigheten att erlägga pensionsavgifter
för rektor och lärare vid skolan samt att riksdagen måtte till Kommunala
och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till driften av flygmekanikerskolan
i Mölndal för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 349 000 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas i huvudsak följande.

Genom beslut den 28 januari 1944 medgav Kungl. Maj:t, att Mölndals
stads verkstadsskolor för arbetslös ungdom fick, räknat från och med den
1 januari 1944, successivt omorganiseras till en verkstadsskola för utbildning
av flygmekaniker. Såsom bidrag till driften av denna skola har sedan
budgetåret 1944/45 årligen under förevarande rubrik anvisats ett särskilt
förslagsanslag. Angående tillkomsten av skolan torde i övrigt fa hänvisas till
propositionen 1944: 215, s. 17 ff., och riksdagens skrivelse 1944: 318. Såsom
bidrag till anordnande av elevinternat vid skolan har anvisats särskilda reservationsanslag
om tillhopa 269 000 kronor (se prop. 1945: 260 och 1949:
167). Statsbidraget till driften av skolan bestämmes för varje budgetår genom
beslut av Kungl. Maj:t. Enligt gällande statsbidragsgrunder skall för
åtnjutande av understöd till avlöning åt rektor och övriga lärare i tillämpliga
delar gälla bestämmelserna i kungörelsen 1951:586 angående statsbidrag
till centrala verkstadsskolor. I fråga om bidrag till övriga kostnader
torde Mölndalsskolan få anses intaga en något fördelaktigare ställning än de
centrala verkstadsskolorna.

Skolan består under innevarande budgetår av 5 avdelningar för flygmekaniker,
2 avdelningar för metallarbetare samt ytterligare 8 specialavdelningar,
en för vart och ett av följande fack, nämligen flygmotortekniker, byggnads-
och inredningssnickare, bleck- och plåtslagare, reparatörer — smeder
— svetsare, svetsare, verktygsskötare, tapetserare samt radiomontörer.

I likhet med övriga statsunderstödda kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning åtnjuter flygmekanikerskolan i Mölndal pensionsrätt
för ''skolans rektor och lärare enligt bestämmelserna i SPA-reglementet. Enligt
detta reglemente utgående fortlöpande pensionsavgifter är i
princip avvägda så, att de beräknas täcka ungefär hälften av den verkliga
kostnaden för pensioneringen. Pensionsavgifterna erlägges — kalenderårsvis
i efterskott — av vederbörande huvudman, i detta fall Mölndals stad.
Den återstående delen av den verkliga pensioneringskostnaden utfylles av
statsmedel (iver ett under XTI huvudtiteln upptaget anslag.

Genom beslut den 5 december 1952 fann Kungl. Maj:t gjord framställning
om befrielse för Mölndals stad från de fortlöpande pensionsavgifterna

168

Statsutskottets utlåtande nr 8.

för rektor och lärare vid flygmekanikerskolan icke föranleda någon Kungl
Maj :ts åtgärd.

I en vid 1953 års riksdag väckt motion (II: 312) hemställdes, att riksdagen
måtte medge befrielse för Mölndals stad såsom huvudman för flygmekanikerskolan
från skyldigheten att erlägga dylika avgifter samt anvisa för
ändamålet erforderliga ytterligare medel under ifrågavarande anslag.

I anledning av nämnda motion uttalade statsutskottet under punkten
280:o i sitt av riksdagen på denna punkt godkända utlåtande 1953: 8, att utskottet
med hänsyn till flygmekanikerskolans speciella inriktning och dess
övervägande karaktär av riksskola funnit starka skäl tala för att staten påtog
sig ifrågavarande pensionsavgifter. En dylik åtgärd syntes utskottet icke
heller pa grund av Mölndalsskolans särställning böra få prejudicerande verkan
med avseende på de centrala verkstadsskolornas motsvarande förhållanden.
Det syntes utskottet emellertid önskvärt, att denna fråga av Kungl.
Maj:t upptogs till närmare undersökning och förnyat bedömande, innan
ärendet blev föremål för beslut från riksdagens sida. Utskottet förutsatte,
att det förslag i ämnet, vartill nämnda omprövning kunde ge anledning,
skulle komma att föreläggas 1954 års riksdag. Under åberopande härav var
utskottet icke berett att tillstyrka bifall till motionen. I enlighet härmed avslogs
motionen av riksdagen.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har för nästa budgetår föreslagit en höjning
av detta anslag med 65 000 kronor, varav 51 000 kronor beräknats motsvara
kostnaderna för fortlöpande pensionsavgifter för rektor och lärare vid
flygmekanikerskolan under andra halvåret 1951 samt kalenderåren 1952/54.

Departementschefen har i fråga om statsbidrag till pensionsavgifter anfört
följande.

Flygmekanikerskolan i Mölndal är, som nämnts, beträffande statsbidrag
till avlöning åt rektor och lärare jämställd med de centrala verkstadsskolorna.
Detta innebär, att staten bidrager med 100 procent av lönekostnaderna.
I fråga om bidrag till övriga driftkostnader intar flygmekanikerskolan
en något fördelaktigare ställning än de centrala verkstadsskolorna.

Beträffande fragan om statsbidrag till pensionsavgifter får jag erinra om
att detta spörsmål i avseende å de centrala verkstadsskolorna var föremål
för statsmakternas prövning vid 1951 års riksdag i samband med förslag om
provisorisk lönereglering för lärarpersonalen vid nämnda skolor och, i anslutning
därtill, revision av statsbidragsbestämmelserna för dessa skolor.
Föredragande departementschefen framhöll därvid (prop. 1951:1, 8 ht, s.
419) — i anledning av ett under förslagets remissbehandling framställt yrkande
om att staten skulle svara för hela pensioneringskostnaden för ifrågavarande
lärarpersonal — att han, med hänsyn till att staten påtog sig hela
lönekostnaderna, icke kunde tillstyrka, att staten också skulle bidraga till
några pensionsavgifter. Riksdagen (SU 69, Rskr 128) — som jämväl hade
att pröva ett motionsvis framställt yrkande i samma riktning — anslöt sig
till departementschefens ståndpunkt.

I överensstämmelse med detta statsmakternas ställningstagande för de
centrala verkstadsskolornas del, vilket blev gällande också beträffande flygmekanikerskolan
i Mölndal (se prop. 1951:1, 8 ht, s. 422), har Kungl. Maj:t
i december 1952 avslagit en av styrelsen för flygmekanikerskolan gjord
framställning om befrielse för Mölndals stad från de fortlöpande pensionsavgifterna.

169

Statsutskottets utlåtande nr 8.

1953 års riksdag har emellertid funnit önskvärt, att frågan om statsbidrag
till pensionsavgifterna av Kungl. Maj:t upptages till förnyat bedömande.

Med hänsyn till att flygmekanikerskolan i statsbidragshänseende intager
en till och med ännu mer gynnad ställning än de centrala verkstadsskolorna
— en särställning som icke ansetts böra förändras, oaktat två av flygmekanikeravdelningarna
enligt Kungl. Maj:ts medgivande från och med innevarande
budgetår ombildats till yrkesavdelningar för metallarbetare — samt
med beaktande av att staten redan i och med befattningshavarnas anslutning
till statens pensionsanstalt påtagit sig omkring hälften av de verkliga
pensioneringskostnaderna och i vissa fall kan komma att belastas med
väsentligt mer än hälften av dessa kostnader, anser jag mig i likhet med
statskontoret icke kunna tillstyrka, att staten skulle bidraga också till de
fortlöpande pensionsavgifter, som enligt SPA-reglementet åvilar Mölndals
stad som huvudman för flygmekanikerskolan. Ett ytterligare skäl för mitt
ståndpunktstagande ligger däri att ett vidgat åtagande från statens sida i
detta hänseende skulle få konsekvenser icke blott i fråga om statsbidragsgivningen
till de så kallade riksskoloma på övriga områden av yrkesundervisningen
utan jämväl beträffande statens ställning till dylika skolor inom
andra grenar av undervisningsväsendet. Jag finner mig således icke böra
räkna med någon medelsan visning för statsbidrag till pensionsavgifter.

I motionen 11:61 har anförts bland annat följande.

Av överstyrelsens hemställan torde framgå att denna anser att det finns
fullgoda skäl för att staden befrias från att erlägga dessa avgifter. Det
kan väl ej heller ifrågasättas annat än att överstyrelsen för yrkesutbildning
har prövat frågan huruvida ett bifall till stadens hemställan skulle få prejudicerande
verkan och funnit att så ej skulle behöva bliva fallet. Samma
synpunkt har för övrigt understrukits i statsutskottets utlåtande till motionen
312 i andra kammaren 1953.

För staden hade det givetvis varit fördelaktigt om överstyrelsens hemställan
om retroaktiv verkan av befrielse från skyldigheten att erlägga dessa
avgifter från och med senare halvåret 1951 hade kunnat bifallas. Men då
staden redan burit dessa avgifter och ej räknat med en återbetalning av vad
som erlagts, kvarstår ändock för de framtida avgifterna motiv för att staden
befrias från dessa. Något har ej inträffat sedan riksdagen 1953 behandlade
denna fråga och då godkände statsutskottets utlåtande, vari bland annat
framhölls, att utskottet med hänsyn till flygmekanikerskolans speciella inriktning
och dess övervägande karaktär av riksskola funnit starka skäl tala
för att staten påtog sig ifrågavarande pensionsavgifter.

Utskottet. Då utskottet i fjol hade att ta ställning till ett motionsvis
framställt yrkande i syfte, att Mölndals stad skulle erhalla fullt statsbidrag
även till kostnaderna för de fortlöpande pensionsavgifterna för rektor och
lärare vid flygmekanikerskolan, fann utskottet med hänsyn till flygmekanikerskolans
speciella inriktning och dess övervägande karaktär av riksskola
starka skiil tala för att staten pal oge sig dessa kostnader. Fn dylik
åtgärd syntes utskottet icke heller på grund av skolans särställning böra få
prejudicerande verkan med avseende ä de centrala verkstadsskolornas motsvarande
förhållanden. Emellertid ansag utskottet önskvärt, att fragan av

170

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Kungl. Maj:t upptoges till närmare undersökning och förnyat övervägande,
innan ärendet bleve föremål för beslut från riksdagens sida. Departementschefen
har nu i anledning härav utförligt behandlat denna fråga samt förklarat
sig icke kunna tillstyrka, att staten skulle bidraga till ifrågavarande
pensionsavgifter.

Utskottet har vid sitt på den nu förebragta utredningen grundade ställningstagande
till detta spörsmål icke ansett sig böra av de skäl, som departementschefen
anfört, frångå sin i fjol hävdade uppfattning, att staten
bör påtaga sig kostnaderna för de fortlöpande pensionsavgifterna för lärarpersonalen
vid flygmekanikerskolan. I överensstämmelse med vad i motionen
II: 61 yrkats tillstyrker utskottet därför, att fullt statsbidrag utgår
till ifrågavarande pensionsavgifter från och med kalenderåret 1954.

Då utskottet icke i övrigt har någon erinran mot Kungl. Maj:ts under
förevarande punkt framställda förslag, torde anslaget böra för nästa budgetår
höjas med 15 000 kronor utöver det av Kungl. Maj:t äskade beloppet
och alltså uppföras med 349 000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och med bifall till motionen II: 61, till Kommunala och
enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till driften
av flygmekanikerskolan i Mölndal för budgetåret 1954/55
anvisa ett förslagsanslag av 349 000 kronor.

291 :o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till inrättande av sjömansskolor. Kungl. Maj:t har (punkt
299, s. 483—486) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Svärd m. fl. (I:
176) och den andra inom andra kammaren av herr Svensson i Göteborg
m. fl. (II: 225), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att bifalla
den av överstyrelsen för yrkesutbildning gjorda framställningen om statsbidrag
för budgetaret 1954/55 på 1 340 000 kronor dels för ombyggnad av
barken Viking till sjömansskola samt dels till stadigvarande undervisningsmaterial,
inventarier och inredning av densamma, eller, om det av statsfinansiella
skäl icke befinnes lämpligt att det begärda anslaget utgår med
hela beloppet under ifrågavarande budgetår, att detsamma fördelas att utgå
under budgetåren 1954/55, 1955/56 och 1956/57.

Beträffande motiveringen för det motions vis gjorda yrkandet får utskottet
— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa till
motionen II: 225.

171

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Av statsrådsprotokollet inhämtas huvudsakligen följande.

Utbildningen vid sjömansskolorna (kungörelsen 1946:419) sker
på tre olika utbildningslinjer, en för däckspersonal, en för maskinpersonal
och en för kökspersonal. Utbildningstidens längd utgor för lagre kurs omkring
12 veckor och för högre kurs omkring 8 veckor. Lägre och högre kurs
bildar tillsammans en s. k. 5-månaderskurs. För kökspersonal finnes därjämte
en nybörjarkurs om 34 veckor.

Statsbidrag till inrättande av sjömansskolor — statsbidrag till engångskostnader
— utgår efter samma grunder som beträffande de centrala
verkstadsskolorna, alltså med 50 procent av kostnader för undervisningsoch
administrationslokaler samt elevinternat, 90 procent av kostnader tor
den första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel och 50 procent
av kostnader för inventarier och inredning till undervisningslokaler.

Utbildningsbehovets omfattning och antalet erforderliga sjömansskolor
— liksom utbildningens innehåll och statsbidragsfrågorna prövades vid
1946 års riksdag (prop. 8, SU 65, Rskr 135). 1937 års sakkunniga,
vilkas förslag låg till grund för propositionen, räknade nied en arlig nyrekrytering
till yrket av ungefär 3 000 sjömän. En fullständig sjömansskola
borde varje år kunna utbilda sammanlagt 228 elever, varav 90 pa däckslinjen,
90 på maskinlinjen och 48 på kökslinjen. De sakkunniga beräknade
att fyra fullständiga skolor skulle visa sig erforderliga, i Stockholm, boteborg,
Hälsingborg och Kalmar, med en sammanlagd utbildningskapacitet
av drygt 900 elever årligen. — Departementschefen ansåg det icke vara
lämpligt att i förväg fastlåsa sjömansskolorganisationen. inom en begränsad
yttre ram. Därest anställningsvillkoren för yrkesutbildade sjömän avtalsmässigt
skulle komma att regleras så, att fullgjord yrkesutbildning medförde
vissa förmåner, föreföll det icke osannolikt, att utbildmngsanstalter
skulle komma att erfordras i större omfattning än de sakkunniga angivit
som troligt. Enligt departementschefens mening borde det därför fa ankomma
på Kungl. Maj:t att avgöra, på vilka orter och till vilket antal
sjömansskolor skulle komma till stand. — Riksdagen framställde ingen
erinran mot vad departementschefen sålunda anfört.

Den nuvarande sjömansskolorganisatione n omfattar
tre skolor, en i Göteborg, en i Kalmar och en i Hälsingborg. Goteborgsskolan
består av 2 avdelningar för däckspersonal, 2 avdelningar för
maskinpersonal och 1 avdelning för kökspersonal. Den sammanlagda utbildningskapaciteten
uppgår till högst 132 elever årligen. Kalmarskolan omfattar
en avdelning av var och en av de tre utbildningslinjerna och har en
årlig utbildningskapacitet av högst 72 elever. I Hälsingborg anordnas tor
närvarande årligen en kurs för 12 skeppskockar. Skolan avses i framtiden
skola omfatta även en däcksavdelning och en maskinavdelning.

Hos Kungl. Maj:t har styrelsen för Göteborgs stads skolor för yrkesundervisning
anhållit dels om medgivande att utvidga stadens sjömansskola
genom att förlägga densamma jämte elevinternat å fyrmastade barken
Viking, dels om statsbidrag till engångskostnader harfor med sammanlagt
1 726 000 kronor. Den utvidgade skolan avses skola omfatta 4
däcksavdelningar, 4 maskinavdelningar och 3 köksavdelningar. Den arliga
utbildningskapaciteten beräknas därigenom öka från 132 till 228 elever.
Totalkostnaden för inköp, ombyggnad, inredning, inventarier och undervisningsmateriel
har uppskattats till 3 290 000 kronor. Kostnaden for mot -

172

Statsutskottets utlåtande nr 8.

svarande, friliggande anläggning i land har beräknats till i runt tal 4 100 000
kronor.

Framställningen har tillstyrkts av överstyrelsen för yrkesutbildning och
kommerskollegium samt av de organ, som representerar redar- och sjöfolksorganisationerna.
Överstyrelsen har efter kostnadsgranskning beräknat
statsbidraget till 1 340 000 kronor, varav 1 133 000 kronor till undervisningslokaler
och elevinternat, 144 000 kronor till den första uppsättningen
stadigvarande undervisningsmateriel och 63 000 kronor till inventarier och
inredning till undervisningslokaler och elevinternat. Statskontoret har däret+°n
aVSltyrk,t ^11 Omställningen under åberopande av bland annat
att den beraknade ökningen av utbildningskapaciteten enligt ämbetsverkets
mening icke svarar mot den erforderliga kapitalinvesteringen.

Överstyrelsen för yrkesutbildning föreslår i sina anslagsäskanden för
nasta budgetår, att förevarande anslag höjes med 850 000 kronor till
1 000 000 kronor.

Med erinran om att Kungl. Maj:t den 24 juli 1953 beviljat statsbidrag till
byggnadsarbeten for sjömansskolan i Hälsingborg med 72 000 kronor, framhåller
överstyrelsen att detta bidrag torde komma att delvis belasta nästa
budgetars anslag. För statsbidrag till undervisningsmateriel, inventarier och
inredning till skolan beräknar överstyrelsen vidare ett belopp av 43 000
ronor. Statsbidrag till byggnadskostnader för en planerad sjömansskola i
Stockholm uppskattas av överstyrelsen till i runt tal 425 000 kronor. Till utvidgmng
av sjömansskolan i Göteborg har överstyrelsen, som nämnts, beräknat
ett statsbidrag av sammanlagt 1 340 000 kronor. Även om de nu angivna
planerna skulle kunna förverkligas inom en mycket nära framtid,
orde emellertid statsbidragen enligt överstyrelsens beräkning icke i sin helhet
komma att belasta anslaget för 1954/55. Överstyrelsen anser sig dock
ej kunna toresla ett lägre anslagsbelopp för nästa budgetår än 1 000 000

Departementschefen har beräknat, att statsbidrag till sjömansskolan i
Hälsingborg kommer att belasta nästa budgetårs förslagsanslag med i runt
tal 100 000 kronor. Departementschefen har däremot icke räknat med
några utgifter under anslaget till en sjömansskola i Stockholm. I fråga om
statsbidrag till sjömansskolan i Göteborg har departementschefen anfört
följande.

Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen har styrelsen för
Doteborgs stads skolor för yrkesundervisning begärt att få utvidga stadens
sjömansskola och i detta syfte förlägga skolan till ett fartyg, barken Viking
Överstyrelsen for yrkesutbildning har beräknat statsbidrag härtill med
sammanlagt 1 340 000 kronor, varav 1 133 000 kronor för fartygets ombyggnad
till undervisningslokaler och elevinternat samt 207 000 kronor till
stadigvarande undervisningsmateriel, inventarier och inredning. Jag anser
mig för egen del icke kunna tillstyrka, att till kostnaderna för genomförande
av detta projekt skulle få utgå bidrag av statsmedel enligt de vanliga
grunderna för anläggningsbidrag till sjömansskolor. Om emellertid Göteborgs
stad skulle finna Viking-projektet vara av sådant värde, att staden
hkval loriagger sjömansskolan ombord å Viking, torde — därest riksdagen
icke framställer någon erinran mot en speciell statsbidragsgivning

Statsutskottets utlåtande nr 8.

173

1 förevarande fall — till kostnader för den första uppsättningen stadigvarande
undervisningsmateriel samt för inventarier och utrustning statsbidrag
få utgå enligt de vanliga grunderna, medan jag alltså däremot icke
kan förorda statsbidrag till ombyggnadskostnaderna. I nuvarande läge
synes någon särskild anslagsuppräkning med hänsyn till vad jag nu anfört
icke böra ske; skulle utvidgningsprojektet genomföras, torde härav föranledda
statsbidragsutgifter få bestridas genom överskridande av det förslagsvis
betecknade anslaget.

I motionerna 1:176 och 11:225 har anförts bland annat följande.

Vid sitt ståndpunktstagande synes departementschefen icke ha beaktat
de allvarliga framställningar, som under de senaste åren vid upprepade tillfällen
gjorts från samtliga de organisationer och myndigheter, vilka har beröring
med sjöfartsnäringen. Ej heller har enligt vår mening vederbörlig
hänsyn tagits till de synpunkter och förslag som återfinnes i Kungl. Maj:ts
av riksdagen godkända proposition av den 4 januari 1946 (nr 8) angående
statsbidrag för yrkesutbildning av sjöfolk av manskapsgrad m. in. De av
1937 års sakkunniga förordade skolorna har icke kommit till stånd i avsedd
omfattning, varför de nu befintliga sjömansskolorna endast förfogar över
226 elevplatser per år. Denna eftersläpning av utvidgandet av yrkesundervisningsanstalter
för sjömän är så mycket mer allvarlig som den svenska
handelsflottan under åren efter 1945 praktiskt taget har fördubblats både
då det gäller tonnaget och antalet ombordanställda i fartygen. Därtill kommer
att ett betydande antal av de mindre fartygen, vilka i stor utsträckning
tidigare tjänstgjort som rekryteringsinstrument för den utgående
flottan, har försvunnit och den yrkesutbildning som där tidigare stod sjömännen
till buds inte i samma utsträckning existerar numera. Det torde
här böra framhållas, att samtliga i sjöfartsnäringen intresserade parter,
organisationer och institutioner är eniga om att näringen för det närvarande
behöver ett årligt nytillskott av minst 2 000—3 000 yrkesutbildade
sjömän av manskapsgrad.

Ur säkerhetssynpunkt, både när det gäller fartyg och människoliv, skulle
det vara önskvärt om en yrkesutbildning vid sjömansskolor vore obligatorisk
för var och en som ville erhålla anställning inom handelsflottan. Så är
exempelvis fallet i Danmark. Med hänsyn till den brist på sjömän som för
närvarande förefinnes är det emellertid inte möjligt att i dag kräva en sådan
obligatorisk yrkesskoleutbildning, och även med hänsyn till det ringa
antal elevplatser, som står till förfogande, är det omöjligt att just nu kräva
denna obligatoriska utbildning för sjömansyrket.

Om man jämför förutsättningarna för yrkesutbildning för sjömän i Sverige
med förhållandet exempelvis i Danmark, så finner man, att Danmark
med sin handelsflotta på 1 500 000 br. ton, årligen utbildar omkring 1 000
sjömän under det att i Sverige som har en handelsflotta på omkring

2 600 000 br. ton, endast kan utbildas högst 226 sjömän årligen. I Danmark
finns det tre statliga sjömansskolor samt två privata sådana, samtliga
i form av internatskolor, och det föreligger förslag om en ytterligare
utbyggnad med tre statliga yrkesskolor för sjömän av internattyp. Dessutom
utbildas med hjälp av statsanslag sjömän ombord i seglande skolskepp.
Även i andra Hinder, såsom exempelvis England, Holland, Norge
och Tyskland, har statsmakterna insett nödvändigheten av att sjömännen
erhåller eu god yrkesutbildning och lämnar därför betydande ekonomiska

174

Statsutskottets utlåtande nr 8.

bidrag såväl till upprättande av yrkesskolor för sjömän som till den kontinuerliga
driften av desamma.

Den svenska handelsflottans betydelse för landets försörjning torde vara
uppenbar för envar. Under de senaste åren har denna flottas intäkter motsvarat
ungefär 10 procent av Sveriges hela samlade export. Det s. k. sjöfartsnettot
utgör ett utomordentligt värdefullt tillskott med hänsyn till
landets betalningsbalans. Mycket stora kapital är investerade i den svenska
handelsflottan och fartyg och last representerar så stora värden, att
det måste betraktas som oförsvarligt att inte se till att de människor som
skall handha och ansvara för dessa värden får den bästa tänkbara yrkesutbildningen.

Det synes oss angeläget att i detta sammanhang framhålla, att den eventuella
sjömansskolan ombord å barken Viking inte får betraktas som
något speciellt göteborgsintresse utan snarare som ett allmänt samhällsintresse.
Största antalet av de elever, som åtnjuter undervisning vid den
nuvarande sjömansskolan i Göteborg, är icke hemortsberättigade därstädes
utan kommer från olika delar av landet. Detta är en av orsakerna till att
den nya sjömansskola, som man hoppas kunna få till stånd, också ger möjlighet
till elevinternat. Enligt samstämmig uppfattning från alla dem som
haft tillfälle att granska Viking-projektet skulle man ombord i detta fartyg
finna den idealiska lösningen såväl då det gäller yrkesutbildningsmöjlighetema
som elevinternat.

Utskottet. Beträffande sjömansskolan i Göteborg framgår av den lämnade
redogörelsen, att överstyrelsen för yrkesutbildning till kostnaderna
för skolans förläggande ombord å barken Viking föreslagit statsbidrag med
1 340 000 kronor, varav 1 133 000 kronor för fartygets ombyggnad till
undervisningslokaler och elevinternat samt 207 000 kronor till stadigvarande
undervisningsmateriel, inventarier och inredning. Departementschefen
har icke ansett sig kunna tillstyrka statsbidrag enligt de vanliga grunderna
för anläggningsbidrag till sjömansskolor för realiserande av detta
projekt utan för sin del föreslagit, att — därest riksdagen icke framställde
någon erinran mot en speciell statsbidragsgivning i förevarande fall — bidrag
skulle utgå endast till kostnader för den första uppsättningen stadigvarande
undervisningsmateriel samt för inventarier och utrustning.

Ett utbyggande snarast av sjömansskolan i Göteborg är enligt utskottets
mening ofrånkomligt, antingen denna utbyggnad sker genom uppförande
av en landbaserad skola eller genom förläggandet av skolan på sätt
de kommunala myndigheterna och motionärerna åsyftat. Av den föreliggande
utredningen i ärendet framgår, att realiserandet av ifrågavarande
fartygsprojekt beräknas medföra lägre kostnader än en landbaserad anläggning.

Förslaget om förläggande av sjömansskolan till barken Viking har av
samtliga de på förevarande område sakkunniga myndigheterna blivit med
positivt resultat ingående prövat ur ekonomiska, pedagogiska, byggnadstekniska
m. fl. synpunkter. De organ, som representera redar- och sjöfolksorganisationerna,
ha även givit projektet sin anslutning. Det har
vidare vitsordats, att fartyget ur underhållssynpunkt utgör ett fullvärdigt

175

Statsutskottets utlåtande nr 8.

investeringsobjekt. Utskottet, som med hänsyn härtill icke funnit skäl
föreligga att genom verkställande av ytterligare utredning uppskjuta förevarande
frågas avgörande, har för sin del ansett sig böra tillstyrka att
sjömansskolan i Göteborg förlägges a nämnda fartyg samt att för ändamålet
utgår fullt statsbidrag enligt vanliga grunder för anläggningsbidragtill
sjömansskolor. Statsbidraget kommer i enlighet härmed att uppgå till
sammanlagt 1 340 000 kronor. Det synes utskottet icke erforderligt att
hela detta belopp anvisas för nästa budgetår. I anslutning till vad i motionerna
alternativt yrkats vill utskottet för sin del förorda att för ändamålet
i fråga nu anvisas 100 000 kronor. Det torde sedermera få ankomma
på Kungl. Maj:t att vid beredningen av frågan om medelsanvisning under
här förevarande anslag för budgetåret 1955/56 överväga den närmare fördelningen
av det återstående statsbidragsbeloppet.

Under åberopande av vad sålunda anförts och da utskottet icke i övrigt
har någon erinran mot Kungl. Maj:ts under denna punkt framlagda
förslag, torde anslaget böra för nästa budgetår uppföras med (100 000 +
+ 100 000 =) 200 000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna 1:176 och II: 225, till Kommunala och
enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till inrättande
av sjömansskolor för budgetåret 1954/55 anvisa ett
förslagsanslag av 200 000 kronor.

292:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till driften av sjömansskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 300, s. 486 och 487), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetar, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Bidrag till driften av sjömansskolor
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av
180 000 kronor.

293:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till anordnande av kurser för utbildning av elektriska installatörer.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 301, s. 487), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Bidrag till anordnande av kurser
för utbildning av elektriska installatörer för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 75 500 kronor.

294:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Studiebidrag och stipendier åt elever. I enlighet med Kungl. Maj:ts

176

Statsutskottets utlåtande nr S.

förslag (punkt 302, s. 487 och 488), vilket innebär en anslagshöjning med
100 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Studiebidrag och stipendier åt elever
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av
6 500 000 kronor.

295:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till grafiska
institutet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 303, s. 488),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till grafiska institutet för budgetåret
1954/55 anvisa ett anslag av 3 600 kronor.

296ro) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till
bergsskolan i Filipstad m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 304, s. 489), vilket innebär en anslagshöjning med 5 400 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till bergsskolan i Filipstad m. m. för budgetåret
1954/55 anvisa ett anslag av 67 200 kronor.

297:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till
textilinstitutet i Borås. Kungl. Maj:t har (punkt 305, s. 490—493) föreslagit
riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1954/55 anvisa ett
förslagsanslag av 90 500 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Magnusson m. fl.
(I: 49) och den andra inom andra kammaren av herr Lundqvist to. fl.
(II: 62), i vilka hemställts att riksdagen måtte till Särskilda anstalter
för yrkesundervisning: Bidrag till textilinstitutet i Borås för budgetåret
1954/55 enligt överstyrelsens för yrkesutbildning förslag anvisa ett förslagsanslag
av 143 900 kronor.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har föreslagit att anslaget, som nu är
uppfört med 88 200 kronor, för nästa budgetår höjes med 55 700 kronor till
143 900 kronor, varav 7 935 kronor till slutlig anmortering av ett lån till
täckande av underskott å institutets verksamhet budgetåret 1950/51. Därjämte
har överstyrelsen hemställt, att å tilläggsstat för innevarande budgetår
anvisas ett belopp av 1 465 kronor såsom bidrag till gäldande av ett lån
å 4 915 kronor för täckande av underskott å institutets verksamhet budgetåret
1952/53.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

177

Departementschejen har tillstyrkt en av automatiska löneklassförändringar
betingad uppräkning av anslaget med 2 300 kronor. Vidare har departementschefen
förordat, att — därest riksdagen icke framställer någon
erinran däremot — dels såsom bidrag till slutlig amortering av ett lån till
täckande av underskott å verksamheten budgetåret 1950/51 måtte få anvisas
ett belopp av 7 935 kronor ur innevarande budgetårs anslag, dels ock
Kungl. Maj:t måtte få i anslutning till eventuell tjänsteförteckningsrevision
för lönegradsplacerade facklärare företaga en möjligen påkallad justering av
statsbidragsvillkoren beträffande löneställningen för motsvarande befattningshavare
vid textilinstitutet samt medge det överskridande av anslaget,
som på grund därav kan komma att erfordras.

I motionerna I: J,9 och 11:62 har framhållits, att statens bidrag till institutet
motsvaras av omfattande insatser från vederbörande landsting och
från Borås stad. Under de senaste åren har emellertid förekommit en så
stark reducering av statsanslagen, att tidigare tillämpad praxis för fördelning
av kostnaderna för institutets verksamhet helt kullkastats och institutets
ekonomiska läge blivit ohållbart. Efter en detaljmotivering för det i
motionerna framställda yrkandet — i vilket avseende torde få hänvisas till
motionen II: 62 — ha motionärerna sammanfattningsvis anfört följande.

1. Textilinstitutet fyller en för vårt land synnerligen viktig funktion. Utbildning
av textilingenjörer och -tekniker bör av en rad olika skäl (inte
minst ur beredskapssynpunkt) finnas inom vårt land.

2. Eleverna komma från olika delar av Sverige och placeras också efter
utbildningen på industriföretag, som äro spridda över hela landet. Institutet
har sålunda karaktären av en riksskola.

3. Borås stad och Älvsborgs läns landsting ha redan givit ett stöd, som
måste anses mycket långt gående. Landstinget har för innevarande år beslutat
ett förslagsanslag att utgå i förhållande till statsbidragen efter den
av styrelsen i utgifts- och inkomststaten angivna fördelningen.

Styrelsen förordar sålunda genom utebliven höjning av statsanslaget
jämväl den erforderliga höjningen av landstingsanslaget.

4. Styrelsen har lyckats att få vissa industrimedel till mindre nyanskaffning
men icke för löpande utgifter. Då institutets styrelse i väntan på förslag
från 1948 års tekniska skolutredning tjänstgör såsom huvudman,
tvingas ju styrelsen bära ett personligt ekonomiskt ansvar för institutet.

Vi kunna ej finna annat än att styrelsen för institutet gjort lovvärda ansträngningar
för att på allt sätt pröva de av departementschefen givna förslagen
om ökad bidragsgivning från annat håll än från staten. Det kan
inte vara berättigat, att institutets hela verksamhet skall behöva nedläggas
nu, då vårt land som bäst behöver skickliga textilteknikcr för att möta eu
hårdnande utlandskonkurrens.

Utskottet får framhålla, att textilinstitutet i Borås har en viktig uppgift
att fylla såsom specialskola för yrkesutbildning på det textila området. Såsom
i motionerna I: 49 och IT: 62 påpekats har institutet nu icke någon

12 — Bihang till riksdagens protokoll 195/#. 0 sand. År S.

178

Statsutskottets utlåtande nr 8.

egentlig huvudman utan de enskilda personer, som utgöra dess styrelse,
bära ett personligt ekonomiskt ansvar för verksamheten. Detta förhållande
måste enligt utskottets mening betecknas som otillfredsställande. En fastare
anknytning av institutet till de organ, för vilka dess verksamhet närmast är
av betydelse, torde vara ägnad att skapa en ekonomiskt tryggare ställning
för institutet. Enligt utskottets mening synes det vidare från såväl ekonomiska
som organisatoriska synpunkter önskvärt att undersökning verkställes
rörande möjligheterna till en viss samordning mellan textilinstitutet
i Borås och Lennings textiltekniska institut i Norrköping för åvägabringande
av ett nära samarbete mellan skolorna och en rationell fördelning av
undervisningen inom olika grenar av den textila utbildningen.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
anfört rörande bestridande av kostnaderna för ytterligare bidrag till
täckande av driftunderskottet för budgetåret 1950/51 samt beträffande rätt
för Kungl. Maj:t att, därest så befinnes påkallat, vidtaga erforderliga åtgärder
för en lönereglering för vissa av institutets befattningshavare.

Även om textilinstitutet synbarligen har att kämpa med vissa ekonomiska
svårigheter för att kunna upprätthålla undervisningen i nuvarande omfattning,
är utskottet för sin del likväl icke berett att i enlighet med vad i motionerna
I: 49 och II: 62 påyrkats förorda en höjning av statens bidrag till
institutet för nästa budgetår utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit. Utskottet
förutsätter emellertid, att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på
ovanberörda frågor om huvudmannaskapet för institutet och om viss samordning
på ifrågavarande utbildningsområde samt att Kungl. Maj:t snarast
möjligt i lämpligt sammanhang vidtager åtgärder för att bringa dessa problem
till en ändamålsenlig lösning. Anmärkas må, att såsom i motionerna
antytts förevarande spörsmål torde komma att behandlas av 1948 års tekniska
skolutredning i dess blivande betänkande, som enligt riksdagsberättelsen
är avsett att avlämnas innevarande år.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna 11:49 och 11:62 till Särskilda
anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till textilinstitutet
i Borås för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av
90 500 kronor.

298:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till Lennings
textiltekniska institut i Norrköping. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 306, s. 493 och 494), vilket innebär en anslagsminskning
med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 8.

179

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till Lennings textiltekniska institut i Norrköping
för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av 74 000
kronor.

299:o) Bidrag till vissa omskolningskurser m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 307, s. 494—497), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa omskolningskurser
m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av
1 100 000 kronor.

300:o) Främjande av lärlingsutbildning inom muraryrket m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 309, s. 499—501), vilket innebär
en anslagsminskning med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Främjande av lärlingsutbildning
inom muraryrket m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett
förslagsanslag av 150 000 kronor.

301 :o) Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 310, s. 501 och 502),
vilket innebär en anslagsminskning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kostnader för granskning
av utförda gesällprov för budgetåret 1954/55 anvisa
ett reservationsanslag av 15 000 kronor.

302:o) Resestipendier för yrkesutbildning. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 311, s. 502), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier för yrkesutbildning
för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av
50 000 kronor.

303:o) Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 312, s. 502 och 503), vilket innebär eu
anslagshöjning med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen
för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 380 000 kronor.

180

Statsutskottets utlåtande nr 8.

304 :o) Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen. Kungl.
Maj:t har (punkt 313, s. 504) föreslagit riksdagen att till detta ändamål
för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 11 500 kronor.

Detta anslag, som nu är uppfört med 11 500 kronor, disponeras till resestipendier
åt lärare vid läroanstalter, som stå under inseende av överstyrelsen
för yrkesutbildning.

Överstyrelsen jör yrkesutbildning har hemställt, att anslaget för nästa
budgetår höjes med 3 500 kronor för möjliggörande av såväl ökat antal
stipendier som ökade stipendiebelopp.

Departementschefen har förklarat sig icke beredd att förorda någon höjning
av förevarande anslag.

Utskottet vill icke motsätta sig att detta anslag för nästa budgetår i
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag uppföres med oförändrat belopp. Utskottet
får emellertid framhålla önskvärdheten av att medelsanvisningen
under anslaget framdeles om möjligt höjes i proportion till den ökade efterfrågan
på här avsedda stipendier.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen
för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 11 500 kronor.

305:o) Bidrag till vissa kurser i cement- och betongteknik. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 314, s. 504), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa kurser i cementoch
betongteknik för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 13 700 kronor.

Folkbildningsåtgärder i övrigt m. m.

306:o) Understöd åt folkbiblioteksväsendet. Kungl. Maj:t har
(punkt 315, s. 505—514) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 5 859 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
fröken Ranmark m. fl. (I: 173) och den andra inom andra kammaren av herr
Spångrberg m. fl. (II: 224), i vilka hemställts att riksdagen måtte i skrivelse

Statsutskottets utlåtande nr S.

181

till Kung]. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte upptaga i motionerna berörd
fråga om skolbiblioteken till omprövning och vidtaga de åtgärder, som
erfordras för en upprustning av skolbiblioteken,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
fru Sjöström-Bengtsson m. fl. (T: 47) och den andra inom andra kammaren
av herr Svensson i Göteborg m. fl. (II: 65), i vilka hemställts att riksdagen
ville besluta att till skolöverstyrelsens disposition ställes ett anslag för
budgetåret 1954/55 om 70 000 kronor att utbetalas till styrelsen för svenska
sjömansbiblioteket för dess vandringsbiblioteksverksamhet med 30 000 kronor
villkorsfritt och 40 000 kronor i den mån en summa, motsvarande hälften
av detta belopp, anskaffas till biblioteket från annat håll än staten,
samt att därjämte till skolöverstyrelsens disposition ställes ett anslag om
10 000 kronor, avsett att utbetalas till styrelsen för svenska sjömansbiblioteket
för vidmakthållande av dess verksamhet med s. k. fasta bibliotek ombord
i fartygen,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av fröken Andersson och herr Lundqvist (I: 98) samt den andra inom
andra kammaren av herr Hallén m. fl. (II: 130), i vilka hemställts att riksdagen
ville höja anslaget till Sigtunastiftelsens bibliotek från 5 000 till 6 500
kronor.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa
till motionerna 1:173, II: 65 och II: 130.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 619 000 kronor,
varav 600 000 kronor såsom automatisk höjning till följd av ökade lokala
anslag (ortsbidrag) beträffande de kommunala och därmed i statsbidragshänseende
jämställda biblioteken, 5 000 kronor avseende höjning av statsunderstödet
till svenska sjömansbiblioteket samt 14 000 kronor till ytterligare
utbildningskurser för vissa folkbibliotekarier och för skolbibliotekarier.

Med anledning av de motionsvis framställda yrkandena torde få erinras
om följande.

Beträffande skolbiblioteken har skolöverstyrelsen ånyo, i anslutning
till folkbibliotekssakkunnigas förslag (SOU 1949: 28), hemställt om
genomförande av en statsbidragsreform, medförande ett ökat medelsbehov
för nästa budgetår av 7 255 750 kronor.

Till svenska sjömansbiblioteket utgår nu statsunderstöd
med 40 000 kronor, varav 15 000 kronor utan villkor om tillskott från
annat håll och återstoden under villkor av minst hälften så stort tillskott
från annat håll. Styrelsen för biblioteket har för nästa budgetår hemställt
om ett statsunderstöd å 70 000 kronor, varav 30 000 kronor skulle utgå
utan villkor om tillskott från annat håll och återstoden under samma villkor
som för niirvarande. Därjämte har styrelsen hemställt om ett an -

182

Statsutskottets utlåtande nr 8.

slag av 10 000 kronor till anskaffande av fasta fartygsbibliotek, för vilket
ändamål anvisats särskilda anslag under budgetåren 1946/47—1950/51.
Skolöverstyrelsen har tillstyrkt dels ett understöd av 60 000 kronor, varav
25 000 kronor villkorsfritt, dels ock ett anslag av 10 000 kronor till anskaffande
av fasta fartygsbibliotek. Departementschefen har förordat eu
uppräkning med 5 000 kronor av den del av understödet, som utgår utan
villkor om tillskott från annat håll.

Till Sigtunastiftelsens bibliotek utgår nu statsbidrag
med 5 000 kronor. Skolöverstyrelsen har föreslagit en höjning av understö -det med 1 500 kronor med hänsyn till ökade omkostnader för bokinköp och
personal.

I motionerna 1:178 och 11:224 har anförts huvudsakligen följande.

Principen om obligatoriska skolbibliotek som ett oundgängligt organisatoriskt
led i skolans arbete har i diskussionen om vårt skolväsen under det
senaste decenniet i alla sammanhang starkt poängterats. Sålunda ha bland
annat 1940 års folkskolebibliotekskommitterade, 1940 års skolutredning,
1944 års folkbildningsutredning och 1946 års skolkommission ägnat skolbiblioteken
stor uppmärksamhet och framhållit deras stora betydelse för
den moderna svenska skolan.

Folkbibliotekssakkunniga ha i sitt betänkande hävdat att obligatoriska
skolbibliotek böra upprättas vid alla folkskolor och att kostnaderna härför
helt böra bestridas av statsmedel.

I skolöverstyrelsens senaste petitaskrivelse understrykes ånyo vad som
redan tidigare framhållits, att en upprustning av skolbiblioteken enligt de
sakkunnigas förslag vore en av de mest angelägna pedagogiska reformerna.
Överstyrelsen har kunnat konstatera, hur illa rustade skolbiblioteken i
genomsnitt äro för sina uppgifter i skolans undervisning, och framhåller
angelägenheten av att inte ställa folkskolans biblioteksreform på framtiden.

Av vad ovan i korthet anförts framgår med all önskvärd tydlighet, att
på sakkunnigt håll enighet råder om nödvändigheten av skolbibliotekens
upprustning. Fortfarande saknar dock ungefär ett trettiotal skoldistrikt
tillgång till skolbibliotek över huvud taget. Dessutom finns en mängd skoldistrikt,
som visserligen har centralt skolbibliotek, men vilkas flesta skolor
sakna eget bibliotek. Det är anmärkningsvärt, att man i skolnybyggnader
så gott som undantagslöst planerar för och reserverar utrymme till
skolbibliotek, men att bibliotekens fyllande med böcker helt ställs åt
sidan. Vidare är det otillfredsställande, att ett område av så stor betydelse
för skolans verksamhet skall vara i huvudsaklig utsträckning överlämnat
åt kommunerna.

Tillräckliga skolbibliotek äro en nödvändig förutsättning för ett genomförande
av de moderna undervisningsmetoder, som alltmer arbeta sig fram.
Om det skall bli möjligt för skolan att fylla de krav, som man numera allmänt
ställer på den, kan inte skolbiblioteksreformen få skjutas ytterligare
på framtiden. Snart fem år ha redan gått, sedan folkbibliotekssakkunniga
framlade sitt förslag och betonade nödvändigheten av skolbibliotek för
skolans arbete. Vi anse det uppenbart, att något nu måste göras för realiserandet
av de sakkunnigas förslag.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

183

Det i motionerna I: 1+7 och II: 65 framställda yrkandet om ökat understöd
till svenska sjömansbiblioteket sammanfaller med bibliotekets styrelses
framställning om anslag för nästa budgetår. I motionerna har anförts
bland annat följande.

Svenska sjömansbibliotekets verksamhet går ut på dels att tillhandahålla
de ombordanställda s. k. vandringsbibliotek, dels att förse fartygen
med s. k. fasta bibliotek (bestående av uppslagsböcker o. d.).

Det förefaller oss som om bibliotekets styrelse hade goda grunder for
sin anhållan om höjt anslag. Det bör också framhallas, att de° summor,
som av bibliotekets styrelse årligen insamlas från privat håll, måste anses
såsom mycket osäkra inkomster. Man kan också fråga varför just sjöfolkets
behov av läsning skall behöva tillfredsställas med hjälp av insamlingar;
ett vanligt stads- och folkbibliotek har sin verksamhet väsentligt

bättre tryggad. .....

Av den framställning om sitt medelsbehov som styrelsen för sjomansbiblioteket
senast gjort framgår, att sjömansbiblioteket på de senaste åren
icke fått några anslag för den ovan nämnda andra formen av sin verksamhet,
nämligen inrättandet av fasta bibliotek. Att en besättning, åtminstone
på ett fartyg som sällan besöker svensk hamn, bör ha möjlighet
att anlita ett »referensbibliotek» lika väl som den läsande allmänheten i
land, är tämligen uppenbart. Det synes oss därför vara av största vikt att
även denna gren av bibliotekets verksamhet får ett sådant ekonomiskt
stöd att biblioteket blir i stånd att fullfölja denna verksamhet.

Det i motionerna 1:98 och II: 130 framställda yrkandet överensstämmer
med skolöverstyrelsens äskande beträffande understöd åt Sigtunastiftelsens
bibliotek.

Utskottet. Statsbidraget till folkskolans skolbibliotek har alltsedan år
1933, då det infördes, fram till och med budgetåret 1952/53 varit maximerat
till 1 000 kronor per år och skoldistrikt. Från och med innevarande
budgetår har maximum för statsbidraget höjts till 3 000 kronor, huvudsakligen
i syfte att återföra bidraget till tidigare nivå i de fall, där det
kommit att minskas genom kommunindelningsreformen, men även för att
därutöver en viss förbättring av skolbibliotekens standard skulle bli möjlig.
Storleken av statsbidraget står inom ramen av bidragsmaximum i visst
förhållande till den omfattning, vari ortsbidrag utges.

Såsom framgår bland annat av vad i motionerna I: 173 och 11:224 anförts
torde förhållandena på skolbiblioteksväsendets område icke vara tillfredsställande
i betraktande av skolbibliotekens betydelse för undervisningen.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om att skolbibliotek
med tillräckliga resurser är en nödvändig förutsättning för genomförande
av de moderna undervisningsmetoderna. Det är enligt utskottets
mening synnerligen angeläget, att skolbiblioteksverksamheten icke eftersattes
under den nuvarande betydelsefulla utvecklingsperioden för det

184

Statstitskottets utlåtande nr 8.

svenska skolväsendet utan att den i stället vid planering och förverkligande
av olika reformer på skolans område beaktas såsom ett viktigt hjälpmedel
främst i undervisningen men även vid den övriga fostran, som skolan kan
ge. I anslutning till motionerna I: 173 och II: 224 vill utskottet därför understryka
betydelsen av att en allmän upprustning av skolbiblioteken kommer
till stand och vidare vikten av att denna sker samtidigt med övrig
nu pågående reformverksamhet på skolväsendets område. För att en dylik
upprustning skall kunna genomföras fordras icke blott intensifierade lokala
initiativ utan även väsentligt ökade insatser från statens sida. Utskottet
förutsätter, att Kungl. Maj:t med beaktande av de synpunkter,
som utskottet nu anfört, till förnyad prövning upptar frågan om ökade
statsbidrag till skolbiblioteksverksamheten samt för riksdagen så snart sig
göra låter framlägger de förslag, som av frågans angelägenhetsgrad befinnas
påkallade och med hänsyn till det statsfinansiella läget prövas möjliga.

I motionerna I: 98 och II: 130 har yrkats en höjning med 1 500 kronor
av det nu med 5 000 kronor utgående understödet till Sigtunastiftelsens
bibliotek. Med hänsyn till att detta bidrag hållits vid oförändrat belopp
sedan ar 1947 tala enligt utskottets mening goda skäl för att bidraget för
nästa år uppräknas med det av motionärerna föreslagna beloppet. Utskottet
tillstyrker bifall till det i motionerna framställda yrkandet, vilket innebär
en höjning av ifrågavarande bidrag till 6 500 kronor.

Statsbidraget till svenska sjömansbiblioteket har för innevarande budgetår
uppräknats med 5 000 kronor och utgår nu med 40 000 kronor. Departementschefen
har för nästa budgetar föreslagit en höjning av bidraget
till 45 000 kronor. I motionerna I: 47 och II: 65 har yrkats, att bidraget
höjes med 30 000 kronor till 70 000 kronor, varjämte föreslagits anvisande
av ett särskilt bidrag å 10 000 kronor till anskaffande av fasta fartvffsbibliotek.

För sjöfolkets möjligheter till fortbildning och fritidssysselsättning samt
för den allmänna trivseln ombord å fartygen synes det betydelsefullt, att
såväl fasta fartygsbibliotek som vandringsbibliotek äro tillgängliga i''den
omfattning, som betingas av efterfrågan på dylika bibliotek. Utskottet
äi emellertid icke berett att nu tillstyrka en höjning av förevarande statsbidrag
utöver vad departementschefen förordat. Enligt utskottets mening
torde tillgodoseendet av fartygens behov av bibliotek vara av sådant intresse
för rederinäringen, att ökade bidrag borde kunna påräknas från
detta håll för understödjande av verksamheten.

Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj:ts under ifrågavarande punkt i
övrigt framställda förslag.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

185

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall
till motionerna I: 98 och II: 130 ävensom med avslag å
motionerna I: 47 och II: 65, till Understöd åt folkbiblioteksväsendet
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 5 860 500 kronor;

b) i anledning av motionerna I: 173 och II: 224 i skrivelse
till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet ovan anfört
beträffande en upprustning av skolbiblioteken.

307:o) Bidrag till bildningsverksamhet bland sjömän. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 316, s. 514), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
''

att riksdagen må till Bidrag till bildningsverksamhet
bland sjömän för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av
5 000 kronor.

308:o) Bidrag till bildningsverksamhet bland fiskare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 317, s. 514 och 515), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till bildningsverksamhet
bland fiskare för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av
5 000 kronor.

309:o) Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 318, s. 515—519), vilket i avseende å medelsanvisningen innebär
en anslagshöjning med 39 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen förordade ändrade
grunder för statsbidrag till anordnande av föreläsningar på
orter, där lokala föreläsningsanstalter icke finnes, eller genom
andra organisationer än dylika anstalter, att tillämpas
från och med budgetåret 1954/55;

b) till Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna
populärvetenskapliga föreläsningar, för budgetåret
1954/55 anvisa ett anslag av 829 000 kronor.

186

Statsutskottets utlåtande nr 8.

310:o) Understöd för anordnande av folkbildningskurser m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 319, s. 519—521), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd för anordnande av folkbildningskurser
m. in. för budgetåret 1954/55 anvisa ett
anslag av 170 000 kronor.

3H:o) Bidrag till kursverksamhet bland samerna. Kungl. Maj:t
har (punkt 320, s. 521) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1954/55 anvisa ett anslag av 5 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Grym m. fl.
(I: 48) och den andra inom andra kammaren av herr Gavelin m. fl. (II: 64),
i vilka hemställts att riksdagen vid behandlingen av anslaget till Bidrag
till kursverksamhet bland samerna måtte höja det i statsverkspropositionen
föreslagna anslaget från 5 000 till 10 000 kronor.

Till förevarande kursverksamhet är nu intet särskilt riksstatsanslag anvisat.
Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår hemställt om anvisande för
ändamålet av ett anslag av 10 000 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

Det synes mig angeläget, att den statsunderstödda folkbildningsverksamheten
utvidgas till att omfatta även den speciella befolkningsgrupp, som
samerna utgör. Som skolöverstyrelsen framhållit, har detta i viss utsträckning
redan skett. Då jag är införstådd med svårigheten att bedriva folkbildningsverksamheten
bland samerna — i varje fall de nomadiserande —
i sådana former, att statsbidrag härtill kan erhållas enligt gällande bestämmelser,
tillstyrker jag, att ett särskilt anslag anvisas till sådan kursverksamhet
bland samerna, som med hänsyn till deras bosättningsförhållande
eller eljest föreliggande förutsättningar kan befinnas lämplig. Ifrågavarande
anslag synes mig för nästa budgetår böra utgå med 5 000 kronor.
Anslaget bör ställas till skolöverstyrelsens disposition för att utdelas till
sådana organisationer, som bedriver förut angiven kursverksamhet bland
samerna.

Det i motionerna 1:48 och II: 6.f framställda yrkandet överensstämmer
med skolöverstyrelsens förutnämnda anslagsäskande.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förevarande förslag och har icke ansett
sig böra tillstyrka bifall till motionerna I: 48 och II: 64. Utskottet
hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 48 och II: 64, till Bidrag
till kursverksamhet bland samerna för budgetåret 1954/55
anvisa ett anslag av 5 000 kronor.

187

Statsutskottets utlåtande nr 8.

312:o) Resekostnadsersättning åt föreläsare. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 321, s. 522), vilket innebär en anslagshöjning med

40 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resekostnadsersättning åt föreläsare
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av
240 000 kronor.

313:o) Understöd åt studiecirkelverksamhet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 322, s. 522 och 523), vilket innebär en anslagshöjning
med 325 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt studiecirkelverksamhet
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av
3 450 000 kronor.

314:o) Understöd för anordnande av s. k. universitetscirklar. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 323, s. 523 och 524), vilket innebär
en anslagsminskning med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd för anordnande av s. k.
universitetscirklar för budgetaret 1954/5o anvisa ett reseivationsanslag
av 40 000 kronor.

315:o) Utbildning av studieledare för folkbildningsarbetet m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 324, s. 524—527), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utbildning av studieledare för folkbildningsarbetet
m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett
reservationsanslag av 84 000 kronor.

316:o) Kurser för utbildande av lärare för musikcirklar. I tva

likalvdande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Bror Nilsson m. fl. (I: 99) och den andra inom andra kammaren av fru
Sjöstrand m. fl. (II: 114), har hemställts, att riksdagen för budgetåret
1954/55 beviljar ett anslag av 42 000 kronor att ställas till skolöverstyrelsens
förfogande att användas till sex kurser för utbildande av lärare för
musikcirklar med en beräknad kostnad av 7 000 kronor pei kurs.

Till stöd för detta yrkande har anförts följande.

Sedan 1944 års folkbildningsutredning år 1948 överlämnade sitt betänkande
del II angående det estetiska folkbildningsarbetet, van manga värdefulla
förslag framlades för stödjande av det folkliga bddnmgsarbetet,
bland annat på musiklivets område, har så gott som ingenting darav blivit
förverkligat. Man har saknat det stöd från statens sida, som man hoppats

Statsutskottets utlåtande nr 8.

P.å för att kunna främja den musikundervisning, som bedrives i musikcirklar
landet runt.

Däremot har kommunernas intresse för musiklivet varit i ständigt stigande,
och många av dem offrar för närvarande stora summor för främrädf!
aV un^domens möjligheter att erhålla undervisning på detta om En

fråga, som emellertid då inställer sig och som visat sig vara omöjli»*
tor kommunerna att ordna i någon större utsträckning, är att erhålla
lärare iöi musikcirklarna. Här saknar kommunerna de resurser, som är
nodvandiga för att kunna utbilda nya lärare för studiecirklarna i musik

c, ,r. att glva redan verksamma lärare större pedagogisk färdighet.

Skolöverstyrelsen har i sina petita för budgetåret 1954/55 begärt att i
anledning av ovan berörda förhållanden få ett anslag på 42 000 kronor för
att ordna sex kurser för utbildning av lärare för musikcirklar för en kostnad
av 7 000 kronor per kurs. Detta önskemål har icke tagits upp i årets
statsverksproposition, men detta är en fråga som i allra högsta grad angår
ungdomens utbildningsfrågor och dess fritidssysselsättning, och det är
omojhgt för kommunerna att själva ordna sådana kurser.

Utskottet får med anledning av förevarande motioner erinra om att
statsbidrag till utbildande av studieledare inom folkbildningsarbetet för
närvarande beviljas riksförbund för studiecirkelverksamhet i den formen,
att dylikt förbund i små utgifter för studieverksamheten, vartill statsbidrag
utgår med högst 50 procent, får inräkna kostnaderna för av förbundet
anordnade studieledar- och instruktionskurser. Detta bidrag bestrides
ur anslaget till Bidrag tdl studieförbund för organisations- och administrationskostnader.
För utbildning av studieledare utanför studieorganisationerna
ar ett visst anslagsbelopp upptaget under anslaget till Utbildning
av studieledare för folkbildningsarbetet in. in., i vilket anslag jämväl
inräknats ett särskilt bidrag till kursverksamhet för kommunala musikledare.
Vidare torde få erinras om den utbildning av studieledare för de folkliga
musiksammanslutningarnas behov, som för närvarande äger rum vid
den såsom folkhögskola statsunderstödda folkliga musikskolan i Arvika.

_ Även om utskottet med tillfredsställelse noterat kommunernas och folkbildningsorganisationernas
växande intresse för musiklivets främjande är
utskottet likväl icke berett att förorda bifall till det i förevarande motioner
framställda yrkandet om ett särskilt riksstatsanslag för utbildande av
lärare för musikcirklar. Enligt utskottets mening bör denna utbildningsfråga
inordnas i ett större sammanhang inom det frivilliga bildningsarbetet.
Det torde böra framhållas att det i motionerna omnämnda, av skolöverstyrelsen
till Kungl. Maj:t framförda anslagsäskandet avsåg utbildning
av lärare för studiecirklar inom en större ram av det estetiska folkbildningsarbetet,
nämligen icke blott i musik utan även i bildande konst
och teater. Härjämte må erinras om att 1947 års musikutredning i sitt betänkande
angående »Musikliv i Sverige» (SOU 1954:2), vilket för närva -

Statsutskottets utlåtande nr 8.

189

rande är föremål för remissbehandling, framlagt åtskilliga förslag rörande
amatörmusikverksamheten i alla dess former samt beträffande utbildningen
av musikledare och instruktörer för såväl kommunernas som de fria
folkbildningsorganisationernas musikverksamhet.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att motionerna I: 99 och II: 114 icke må av riksdagen
bifallas.

317:o) Bidrag till studieförbund för organisations- och administrationskostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 325,
s. 527—530), vilket innebär en anslagshöjning med 255 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till studieförbund för organisations-
och administrationskostnader för budgetåret
1954/55 anvisa ett anslag av 1 555 000 kronor.

318:o) Studiehjälpsnämnden: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 329, s. 531—533) hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för studiehjälpsnämnden,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1954/55:

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat. Lönegrad

2 kontorsbiträden.............................. Ca 8

b) godkänna följande avlöningsstat för studiehjälpsnämnden,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie personal, förslagsvis 10 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 42 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 32 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 20 300

5. Ersättningar till granskningsmän, förslagsvis 17 000

Summa kronor 123 000

c) till Studiehjälpsnämnden: Avlöningar för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 123 000 kronor.

319:o) Studiehjälpsnämnden: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 330, s. 533) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Studiehjälpsnämnden: Omkostnader
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av
17 000 kronor.

190

Statsutskottets utlåtande nr 8.

320:o) Ersättning till postverket för dess bestyr med statens studielån.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 331, s. 533), vilket
innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till ''postverket jör dess
bestyr med statens studielån för budgetåret 1954/55 anvisa
ett förslagsanslag av 50 000 kronor.

321 :o) Bidrag till Samfundet för hembygdsvård. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 333, s. 534—536), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Samfundet för hembygdsvård
för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av
45 000 kronor.

Gymnastiska centralinstitutet m. m.

322:o) Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 334, s. 537—540), vilket innebär en anslagshöjning
med 24 800 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1954/55, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för gymnastiska centralinstitutet,
som föranledes av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för gymnastiska
centralinstitutet, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 103 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ............... 54 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 123 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. 107 800

Summa kronor 389 800

c) till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 389 800 kronor.

191

Statsutskottets utlåtande nr 8.

323:o) Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 335, s. 540 och 541), vilket innebär eu
anslagshöjning med 9 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet:
Omkostnader för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 116 900 kronor.

324:o) Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, böcker m. m. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 336, s. 542), vilket innebär en
anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet:
Materiel, böcker m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett
reservationsanslag av 20 700 kronor.

325:o) Gymnastiska centralinstitutet: Särskild undervisning i

idrott och gymnastik m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 337, s. 543 och 544), vilket innebär en anslagsminskning med 4 100
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Särskild
undervisning i idrott och gymnastik m. m. för budgetåret
1954/55 anvisa ett anslag av 4 700 kronor.

326 :o) Bidrag till Stockholms studenters idrottsförening till lokalhyra
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 388, s. 544), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Stockholms studenters
idrottsförening till lokalhyra m. m. för budgetåret 1954/55
anvisa ett anslag av 6 500 kronor.

327:o) Undervisning i idrott för högskolestudenter i Stockholm
och Göteborg. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 339, s. 544
och 545), vilket innebär en anslagshöjning med 14 200 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Undervisning i idrott för högskolestudenter
i Stockholm och Göteborg för budgetaret
1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 29 200 kronor.

328:o) Understöd åt svenska Dalcroze-institutet. I enlighet med
Kungl. Maj ds förslag (punkt 340. s. 545), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt svenska Dalcrozeinstitutet
för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av
10 000 kronor.

192

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Understöd åt vetenskap, vitterhet
och konst m. m.

329:o) Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och
läroböcker. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 341, s. 546—
548), vilket innebär en anslagshöjning med 11 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd för utgivande av tidskrifter,
lärda verk och läroböcker för budgetåret 1954/55
anvisa ett reservationsanslag av 411 400 kronor.

330:o) Bidrag till nämnden för svensk språkvård. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 342, s. 548 och 549), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till nämnden för svensk
språkvård för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av
20 000 kronor.

331 :o) Bidrag till främjande av humanistisk forskning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 343, s. 549 och 550), vilket innebär en
anslagshöjning med 25 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till främjande av humanistisk
forskning för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av
700 000 kronor.

332:o) Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 344, s. 550 och 551), vilket
innebär en anslagshöjning med 1 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens medicinska forskningsråd:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1954/55 anvisa ett
förslagsanslag av 103 600 kronor.

333:o) Statens medicinska forskningsråd: Främjande av medicinsk
forskning. Kungl. Maj:t har (punkt 345, s. 551 och 552) föreslagit
riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 1 500 000 kronor, innebärande oförändrad medelsanvisning.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Bergh (I: 94) och den andra inom andra kammaren av herr Håstad

Statsutskottets utlåtande nr 8.

193

m. fl. (II: 177), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att till statens
medicinska forskningsråd utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit anvisa
anslag av 250 000 kronor för psykiatrisk forskning,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Ohlon m. fl. (I: 312) och den andra inom andra kammaren av herr
Ohlin m. fl. (11:407), i vilka hemställts att riksdagen måtte till Statens
medicinska forskningsråd: Främjande av medicinsk forskning för budgetåret
1954/55 anvisa ett med 500 000 kronor höjt reservationsanslag å
2 000 000 kronor, varav 500 000 skall disponeras för stöd åt forskning rörande
nerv- och sinnessjukdomarna.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa
till motionen I: 94 samt, såvitt gäller motionerna I: 312 och II: 407,
till den i dessa motioner åberopade motionen I: 311.

Statens medicinska forskningsråd har för nästa budgetår räknat med en
ökning i behovet av anslagsmedel till främjande av medicinsk forskning om
sammanlagt 975 000 kronor, varav 500 000 kronor såsom särskilda anslagsmedel
till psykiatrisk forskning.

Departementschefen har framhållit, att vad rådet anfört till stöd för en
anslagshöjning syntes honom i och för sig mycket beaktansvärt. Icke minst
gällde detta frågan om ökat understöd åt forskningen inom sinnessjukdomarnas
område. Den stränga återhållsamhet, som i nuvarande budgetläge
vore nödvändig, gjorde emellertid att han ansåge sig böra avstå från att
föreslå någon höjning av anslaget.

I motionerna 1:94 och 11:177 har anförts huvudsakligen följande.

De anslag som hittills utgått till forskningsrådets verksamhet är så
knappa att denna icke kan utvidgas, utan medlen tas till största delen i anspråk
av redan verksamma forskargrupper. Detta medför att för samhället
och medborgarna synnerligen viktiga forskningsuppgifter måste uppskjutas
på obestämd tid.

I detta sammanhang erinras om de likalydande motionerna I: 116 och
II: 162 till 1953 års riksdag. I dessa anfördes bland annat:

»Främst anmäler sig i detta sammanhang möjligheten till indirekta besparingar
genom fortsatta förbättringar av profylax och vård. Förbättrad
profylax betyder minskad sjuklighet och därmed minskade utgifter för både
individen och det allmänna. Förbättrad vård betyder förkortad vårdtid och
därmed likaledes minskade utgifter. Redan nu har vårdtiden inom åtskilliga
områden väsentligt kunnat nedbringas som ett resultat av forskningens
landvinningar. Fn tillräckligt snabb och effektiv utveckling av profylax
och vård är i själva verket det enda sättet att avvända faran för en ständig
relativ stegring av de offentliga sjukvårdsutgifterna. Reformer på detta
arbetsfält har därför — på längre sikt sett — stor betydelse ur statsfinansiell
synpunkt såsom medel till kostnadsbegränsningar eller rent av besparingar;
de har därtill på en mångfald olika sätt gynnsamma verkningar

13 — liihang till riksdagens protokoll 1951^. G samt. Nr 8.

194

Statsutskottets utlåtande nr 8.

i allmänt ekonomiskt hänseende genom de resurser i fråga om arbetsförmåga,
som kan återvinnas till arbetslivet.

Dessa grundläggande synpunkter måste tillbörligt beaktas i vår kommande
sjukvårdspolitik. Alldeles särskilt gäller detta det allmännas insatser
beträffande de invalidiserande och kroniciterande folksjukdomarna,
vilka ur både allmänt och ekonomisk och statsfinansiell synpunkt har en
avgörande betydelse för reformpolitiken på detta område.

En grundförutsättning för att frågan om en förbättrad profylax och vård
beträffande folksjukdomarna skall kunna angripas på rätt sätt är en intensifierad
och vidgad medicinsk forskning och en därpå grundad förbättrad
undervisning. Avgörande framsteg beträffande profylax och vård kan endast
framkomma genom att grundforskningen och den medicinsk-kliniska
forskningen skapar nya metoder, vilka genom en kontinuerligt moderniserad
undervisning föres ut i den praktiska sjukvården. Frågan hur det
allmänna skall stödja och organisera forskning och undervisning beträffande
folksjukdomarnas profylax och vård utgör därför själva nyckelproblemet
i denna reformpolitik.»

Statsutskottet anförde i sitt av riksdagen antagna utlåtande nr 190:
»Mot bakgrunden av vad utskottet från sakkunnigt håll sålunda inhämtat
finner sig utskottet böra förorda, att statens medicinska forskningsråd
beredes möjlighet att fullgöra sin uppgift att översiktligt utreda behoven
för den medicinska forskningen i landet och planlägga dess bedrivande.
Utskottet förutsätter därför att Kungl. Maj:t vid avvägningen mellan
olika anslagskrav beaktar vikten av ökad medelsanvisning för medicinska
forskningsändamål. Utskottet förutsätter vidare, att medicinalstyrelsen
och de kommunala huvudmännen ägnar organisations- och vårdfrågorna
all den uppmärksamhet, som omständigheterna medger.»

Statsutskottet hemställde att riksdagen i anledning av bland annat ovan
nämnda motioner i skrivelse till Kungl. Maj:t skulle giva till känna vad
utskottet anfört. Departementschefen har trots riksdagens positiva ställningstagande
icke ansett sig kunna tillstyrka en höjning, utan anslaget har
upptagits med oförändrat belopp.

Som särskilt angeläget framstår beviljandet av ett särskilt anslag till
psykiatrisk forskning. De psykiskt sjukas antal tenderar att öka. Vid sidan
av de reumatiska sjukdomarna framstår de psykiska nu som de vanligaste
och allvarligaste kroniciterande och invalidiserande sjukdomarna — samtidigt
som stora brister förefinns vad beträffar både vård och profylax.

Det i motionerna 1:312 och 11:407 framställda yrkandet överensstämmer
med forskningsrådets ovannämnda äskande av särskilda anslagsmedel
till psykiatrisk forskning.

Utskottet. Såsom i motionerna I: 94 och II: 177 erinrats framhöll statsutskottet
i sitt av riksdagen godkända utlåtande 1953: 190, att utskottet
förutsatte att Kungl. Maj:t vid avvägningen mellan olika anslagskrav beaktade
vikten av ökad medelsanvisning för medicinska forskningsändamål.
Riksdagen beslöt att i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna bland

195

Statsutskottets utlåtande nr 8.

annat vad utskottet sålunda anfört. Kungl. Maj:ts förevarande förslag
innebär emellertid för nästa budgetår oförändrad medelsanvisning. Utskottet
vill nu ånyo understryka sitt tidigare gjorda uttalande i förevarande
ämne. I anledning av motionerna I: 94 och II: 177 samt I: 312 och II: 407
får utskottet hänvisa till att det medicinska forskningsrådet för sin del
påpekat, att medicinsk forskning torde förbli den säkraste vägen att förbilliga
sinnessjukvården, liksom den influerat på den medicinska värden i
allmänhet. Senare tiders medicinska upptäckter ha revolutionerat sjukvården,
förkortat vårdtiden på sjukhusen och gjort sjukhusvård överflödig
vid många sjukdomstillstånd. Såsom förhållandena nu äro blir likväl
framhåller rådet — vården av de psykiskt sjuka med vårt ringa vetande
om sjukdomarnas underlag i många fall fortfarande bristfällig. Rådet har
därför ansett det i hög grad befogat att särskilda medel anslås till medicinsk
forskning enbart inom sinnessjukdomarnas område, inbegripet deras
fysiologiska och kemiska underlag.

Utskottet finner vad rådet sålunda anfört synnerligen beaktansvärt. Utskottet,
som likväl icke är berett att tillstyrka bifall till de i omförmälda
motioner gjorda yrkandena, förutsätter emellertid, att Kungl. Maj:t har
sin uppmärksamhet riktad på behovet av ökade medel för medicinsk
forskning och i samband med prövningen av anslagets avvägning för budgetåret
1955/56 till förnyat övervägande upptager denna fråga och därvid
isynnerhet beaktar spörsmålet om anvisande av särskilda medel för forskning
inom sinnessjukdomarnas område.

Vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit tillstyrker utskottet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 94 och II: 177 samt
I: 312 och II: 407, till Statens medicinska forskningsråd:
Främjande av medicinsk forskning för budgetåret 1954/55
anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kronor.

334:o) Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Förvaltningskostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 346, s. 553), vilket
innebär en anslagshöjning med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens naturvetenskapliga forskningsråd:
Förvalt?iingskostnader för budgetåret 1954/55
anvisa ett förslagsanslag av 64 000 kronor.

335:o) Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Främjande av
naturvetenskaplig forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

196

Statsutskottets utlåtande nr 8.

(punkt 347, s. 554 och 555), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens naturvetenskapliga forskningsråd:
Främjande av naturvetenskaplig forskning för
budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av
1 400 000 kronor.

336:o) Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Naturvetenskaplig
publiceringsverksamhet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 348, s. 555 och 556), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens naturvetenskapliga forskningsråd:
Naturvetenskaplig publiceringsverksamhet för
budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av
365 000 kronor.

337:o) Bidrag till publicering av den svenska djuphavsexpeditionens
resultat. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 349, s. 556),
vilket med hänsyn till beräknad anslagsreservation avser anvisande allenast
av ett nominellt belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till publicering av den svenska
djuphavsexpeditionens resultat för budgetåret 1954/55
anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kronor.

338:o) Statens samhälls- och rättsvetenskapliga forskningsråd:
Förvaltningskostnader m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 350, s. 556—565)
föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1954/55 anvisa
ett förslagsanslag av 23 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Herlitz (1:165)
och den andra inom andra kammaren av herr Munktell (II: 137), i vilka
hemställts att riksdagen vid anvisande av de anslag, varom i statsverkspropositionen
hemställts under denna och nästföljande punkt, ville uttala
sig i enlighet med vad i motionerna anförts.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag avser en utvidgning
av verksamhetsområdet för det nuvarande samhällsvetenskapliga
forskningsrådet till att omfatta även rättsvetenskapen, varvid rådets
benämning bör ändras till statens samhälls- och rättsvetenskapliga forskningsråd.
Anslaget till förvaltningskostnader föreslås höjt med 6 000 kronor
från 17 000 till 23 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag beträffande det under nästföljande punkt upptagna
anslaget till Statens samhälls- och rättsvetenskapliga forskningsråd:

Statsutskottets utlåtande nr 8.

197

Främjande av samhälls- och rättsvetenskaplig forskning avser en av den
föreslagna utvidgningen av forskningsrådets verksamhetsområde till att
omfatta jämväl rättsvetenskapen föranledd höjning med 65 000 kronor
i jämförelse med det för innevarande budgetår anvisade reservationsanslaget
av 335 000 kronor till Statens samhällsvetenskapliga forskningsråd:
Främjande av samhällsvetenskaplig forskning.

Departementschefen har vid anmälan av förevarande frågor — efter
redogörelse för ett av juristutbildningssakkunniga framlagt förslag om inrättande
av ett rätts vetenskapligt forskningsråd (SOU 1949: 52) samt med
erinran om ett tidigare av socialvetenskapliga forskningskommittén framfört
förslag att det samhällsvetenskapliga forskningsrådet i sitt verksamhetsområde
skulle innesluta jämväl rättsvetenskapen — anfört bland
annat följande.

Då frågan om stöd åt den rättsvetenskapliga forskningen nu efter förnyad
utredning föreligger till bedömande, anser jag det nödvändigt att
ånyo överväga, om icke den av socialvetenskapliga forskningskommittén
föreslagna lösningen bör föredragas. För egen del har jag kommit till den
uppfattningen att så är fallet. För denna lösning talar icke bara praktiska
skäl — exempelvis den minskning av administrationskostnaderna, som kan
förväntas — utan även, som nämnda forskningskommitté antytt, i viss
utsträckning ett sakligt samband mellan forskningsuppgifterna. Det sistnämnda
synes mig ytterligare bestyrkt genom vad juristutbildningssakkunniga
anfört angående behovet av en delvis ny inriktning av den rättsvetenskapliga
forskningen. Jag förordar alltså, att det nuvarande samhällsvetenskapliga
forskningsrådet får sitt verksamhetsområde utvidgat till att omfatta
även rättsvetenskapen. I likhet med de sakkunniga anser jag det icke
önskvärt att uppdraga några fasta gränser för det sålunda utvidgade verksamhetsområdet.
I eventuellt uppkommande tveksamma fall bör rådet
självt få träffa avgörandet.

Vid bifall till förslaget om en utvidgning av det nuvarande samhällsvetenskapliga
forskningsrådets verksamhet synes rådets namn böra ändras
till statens samhälls- och rättsvetenskapliga forskningsråd. Vidare erfordras
en viss omorganisation av rådet. Jag räknar med att antalet ledamöter,
som nu är tio, kan behöva ökas med omkring fyra, men är icke beredd
att utan ytterligare överväganden taga ställning till denna fråga liksom
ej heller till uppkommande olika detaljspörsmål rörande det utvidgade
rådets arbetsformer m. m. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles
besluta härutinnan.

Juristutbildningssakkunniga har föreslagit anvisande av 250 000 kronor
till främjande av den rättsvetenskapliga forskningen. Med hänsyn till nuvarande
ekonomiska läge och även till att storleken av föreliggande anslagsbehov
i brist på erfarenhet är svår att bedöma anser jag, att det angivna
beloppet bör reduceras väsentligt. Jag föreslår, att för ändamålet beräknas
ett belopp av 65 000 kronor.

I motionerna 1:165 och II: 137 har förklarats angeläget, att riksdagen
i två hänseenden uttalar sig angående användningen av det föreslagna
forskningsanslaget. Motionärerna ha härom anfört följande.

198

Statsutskottets utlåtande nr 8.

För det första är det av vikt att det preciseras — vad departementschefen
synes hava avsett men ej tydligt uttalat — att i varje fall det belopp
av 65 000 kronor, varmed anslaget skall ökas, skall användas för rättsvetenskaplig
forskning i egentlig mening; därtill bör ej den utpräglat rättssociologiska
forskningen hänföras.

För det andra är det av vikt att starkare än som skett i propositionen
understryka den rättsvetenskapliga forskningens art. Det kan med hänsyn
härtill ifrågasättas, om ej det riktiga varit att bilda ett fristående
rättsvetenskapligt forskningsråd. Men om ett för rättsvetenskaplig och
samhällsvetenskaplig forskning gemensamt forskningsråd föredrages, måste
det i allt fall sörjas för att behoven av stöd för rättsvetenskaplig forskning
bliva bedömda av dem som äro förtrogna med dessa behov. Vid de
överväganden om rådets arbetsformer som departementschefen ställer i
utsikt torde en sådan prövning böra säkerställas genom lämpliga organisatoriska
anordningar. Självklart är därvid, att sådana i och för sig mycket
önskvärda forskningar, som ligga på gränsen mellan rätts- och samhällsvetenskaper,
böra bedömas under samråd mellan samhällsvetenskapens
och rättsvetenskapens företrädare inom rådet.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts före varande förslag och har
icke funnit något att erinra mot vad departementschefen i ärendet anfört
och föreslagit. Med anledning av motionerna I: 165 och II: 137 får utskottet
framhålla, att utskottet under hand inhämtat, att enligt planerna för
det samhälls- och rättsvetenskapliga forskningsrådets organisation avsikten
är att rådet under en gemensam ordförandes ledning skall arbeta på
två särskilda avdelningar, den ena bestående av företrädare för samhällsvetenskaperna,
den andra av företrädare för rättsvetenskapen. De frågor,
som icke ligga på gränsen mellan dessa vetenskapsgrenar, komma alltså att
prövas av de särskilda avdelningarna var för sig. Den föreslagna anslagsförstärkningen
med 65 000 kronor av det under nästföljande punkt äskade
anslaget till främjande av samhälls- och rättsvetenskaplig forskning synes
såvitt utskottet kunnat finna huvudsakligen vara avsett för rättsvetenskaplig
forskning i egentlig mening.

På grund av vad utskottet sålunda anfört torde motionerna 1:165 och
II: 137 icke böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Utskottet hemställer förty,

I. att riksdagen må till Statens samhälls- och rättsvetenskapliga
forskningsråd: Förvaltningskostnader m. m. för
budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 23 000
kronor;

II. att motionerna I: 165 och II: 137 — såvitt här är i
fråga — icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

339:o) Statens samhälls- och rättsvetenskapliga forskningsråd:
Främjande av samhälls- och rättsvetenskaplig forskning. Kungl.

199

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Maj:t har (punkt 351, s. 565) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för
budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de under närmast
föregående punkt angivna motionerna 1:165 och II: 187, i vilka hemställts,
att riksdagen vid anvisande av de anslag, varom i statsverkspropositionen
hemställts under nästföregående och denna punkt, ville uttala sig
i enlighet med vad i motionerna anförts.

Beträffande innebörden av Kungl. Maj:ts förslag samt innehållet i motionerna
torde få hänvisas till den under närmast föregående punkt lämnade
redogörelsen.

Utskottet får under hänvisning till vad utskottet under nästföregående
punkt anfört hemställa,

I. att riksdagen må till Statens samhälls- och rättsvetenskapliga
forskningsråd: Främjande av samhälls- och
rättsvetenskap^ forskning för budgetåret 1954/55 anvisa
ett reservationsanslag av 400 000 kronor;

II. att motionerna 1:165 och II: 137 — såvitt här är i
fråga — icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

340:o) Flyg- och na valmedicinska nämnden: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 352, s. 566—568), vilket innebär en
anslagshöjning med 25 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1954/55, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för flyg- och navalmedicinska
nämnden, som föranledes av vad departementschefen
anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för flyg- och navalmedicinska
nämnden, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t .......... 2 400

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 140 900

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 66 700

Summa kronor 210 000

c) till Flyg- och navalmedicinska nämnden: Avlöningar
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 210 000
kronor.

200 Statsutskottets utlåtande nr 8.

341 :o) Flyg- och navalmedicinska nämnden: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj;ts förslag (punkt 353, s, 568), vilket innebär en anslagshöjning
med 3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Flyg- och navalmedicinska nämnden:
Omkostnader för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 22 000 kronor.

342:o) Flyg- och navalmedicinska nämnden: Flyg- och navalmedicinsk
forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 354, s.
569), vilket innebär en anslagsminskning med 21 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flyg- och navalmedicinska nämnden:
Flyg- och navalmedicinsk forskning för budgetåret
1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

343:o) Atomenergiforskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 355, s. 569 och 570), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Atomenergiforskning för budgetåret
1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 2 475 000 kronor.

344:o) Europeiskt samarbete inom kämforskningen. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 356, s. 570—572), vilket innebär en anslagshöjning
med 200 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Europeiskt samarbete inom kärnforskningen
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 000 kronor.

345:o) Matematikmaskinnämnden: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 357, s. 573—578), vilket innebär en anslagsminskning
med 20 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1954/55, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för matematikmaskinnämnden,
som föranledes av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för matematikmaskinnämnden,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1954/55:

Statsutskottets utlåtande nr 8. 201

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 16 000

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 648 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ,................ 178 000

Summa kronor 542 000

Särskilda uppbärdsmedel.

Inkomster från drift av matematikmaskinerna. . 220 000

Nettoutgift kronor 322 000

c) till Matematikmaskinnämnden: Avlöningar för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 322 000 kronor; d)

bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva, att ett belopp
av 1 657 kronor 62 öre, vilket kvarstår som oredovisat å
förskott, som av framlidne docenten C. Palm uppburits av
matematikmaskinnämnden, må som utgift slutligt belasta
det för budgetåret 1951/52 anvisade reservationsanslaget
till Matematikmaskinnämnden: Anskaffning av matematikmaskinutrustning.

346 :o) Matematikmaskinnämnden: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 358, s. 578), vilket innebär en anslagshöjning
med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Matematikmaskinnämnden: Omkostnader
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 66 000 kronor.

347:o) Matematikmaskinnämnden: Materiel m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 359, s. 579), vilket med hänsyn till beräknad
storlek av vissa för ändamålet tillgängliga medel avser anvisande allenast
av ett nominellt belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Matematikmaskinnämnden: Materiel
m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 kronor.

348:o) Bidrag till Konung Gustaf V:s forskningsinstitut. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 360, s. 579), vilket innebär en anslagshöjning
med 4 000 kronor, hemställer utskottet,

202

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Bidrag till Konung Gustaf F:s
forskningsinstitut för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag
av 160 000 kronor.

349 :o) Bidrag till medicinska Nobelinstitutets avdelning för biokemi.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 361, s. 579 och 580),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till medicinska Nobelinstitutets
avdelning för biokemi för budgetåret 1954/55 anvisa
ett reservationsanslag av 97 000 kronor.

350:o) Bidrag till oceanografiska institutet: I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 362, s. 580 och 581), vilket innebär en anslagshöjning
med 10 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till oceanografiska imtitutet
för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av 104 000
kronor.

351 :o) Understöd åt skriftställaren E. H. Thömberg. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 364, s. 581), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt skriftställaren E. H.
Thörnberg för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av
4 800 kronor.

352:o) Statens konstråd. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
365, s. 582), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens konstråd för budgetåret
1954/55 anvisa ett anslag av 13 000 kronor.

353:o) Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 366, s. 582), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Konstnärlig utsmyckning av statliga
byggnader för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 200 000 kronor.

354:o) Bidrag till samfundet De nio. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 367, s. 583), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till samfundet De nio för
budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av 10 000 kronor.

203

Statsutskottets utlåtande nr 8.

355 :o) Bidrag till Barnfilmkommittén. I två likalydande motioner,
väckta den ena inom första kammaren av herr Carl Albert Anderson och
fru Svenson (1:177) samt den andra inom andra kammaren av fru Andrén
m. fl. (II: 222), har hemställts, att riksdagen måtte besluta att till Barnfilmkommittén
för budgetåret 1954/55 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag av 8 000 kronor.

Beträffande motiveringen för detta yrkande torde få hänvisas till motionen
II: 222 och den däri åberopade motionen II: 221.

Utskottet. Barnfilmkommittén, som bildades år 1948, är en sammanslutning
av kvinno-, målsmanna- och lärarorganisationer med uppgift att
verka för upplysning, rådgivning och reformer i frågor, som röra barn och
film. Kommittén bedriver dels en praktisk jury verksamhet för att få fram
fortlöpande förteckningar å för barn lämpliga filmer och i samband därmed
psykologiska undersökningar över filmpåverkan pa barn i olika aldrar,
dels ock en vittutgrenad upplysningsverksamhet i barnfilmfrågor över
hela landet.

Alltsedan år 1949 har kommittén till kostnaderna för sin verksamhet åtnjutit
ett årligt bidrag ur åttonde huvudtitelns reservationsanslag till extra
utgifter. Kungl. Maj:t har senast den 22 januari 1954 anvisat ett belopp
av 6 000 kronor såsom bidrag till kostnaderna för kommitténs verksamhet
under år 1954.

1949 års filmkommitté har i sitt betänkande del II »Barn och film»
(SOU 1952: 51) framlagt förslag till åtgärder i syfte att främja tillkomsten
av god barnfilm, bland annat inrättande av ett särskilt barnfilmrad för
upplysnings- och forskningsverksamhet samt vissa andra uppgifter.

Det synes utskottet angeläget att, i avvaktan på de åtgärder vartill 1949
års filmkommittés sålunda framlagda förslag ma komma att föranleda, den
på enskilt initiativ verksamma Barnfilmkommittén erhåller fortsatt bidrag
från staten. Utskottet förordar, att detta bidrag från och med nästa budgetår
upptages på riksstaten såsom ett särskilt reservationsanslag. Utskottet
delar motionärernas uppfattning, att bidraget till Barnfilmkommitténs
verksamhet tills vidare bör utgå med 8 000 kronor för budgetår. Då emellertid
hälften av det belopp, som kommittén enligt vad ovan nämnts
erhållit i statsbidrag för år 1954, hänför sig till budgetåret 1954/55, synes
medelsanvisningen på riksstaten böra för nästa budgetar begränsas till
(8 000 — 3 000 =) 5 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 177 och
II: 222, till Bidrag till Bamfilmkommittén för budgetåret
1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 kronor.

204

Statsutskottets utlåtande nr 8.

356 :o) Bearbetning av Antarktisexpeditionens fyndmaterial. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 368, s. 583 och 584), vilket innebär
en anslagsminskning med 25 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Bearbetning av Antarktisexpeditionens
fyndmaterial för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag
av 22 000 kronor.

Diverse.

357:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond. Ersättning till statens allmänna
fastighetsfond: Uppsala universitets delfond. Ersättning
till statens allmänna fastighetsfond: Lunds universitets delfond.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 369, s. 585), vilket innebär beträffande
det förstnämnda anslaget oförändrad medelsanvisning, beträffande
det andra anslaget en höjning med 197 000 kronor, beträffande det tredje
anslaget en höjning med 175 000 kronor och beträffande det sista anslaget
en höjning med 46 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1954/55 anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Slottsbyggnadernas delfond ett förslagsanslag av 29 000
kronor;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 9 744 000
kronor;

c) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Uppsala universitets delfond ett förslagsanslag av 1 196 000
kronor;

d) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Lunds universitets delfond ett förslagsanslag av 980 000
kronor.

358:o) Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 370, s. 585), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen ma till Ersättning till statens domäners
fond för upplåten mark för budgetåret 1954/55 anvisa ett
förslagsanslag av 12 100 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

205

359 :o) Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga
sammanslutningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 371,
s. 586), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges anslutning till vissa internationella
vetenskapliga sammanslutningar för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 24 000 kronor.

360:o) Bidrag till svenska institutet i Rom m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 372, s. 587), vilket innebär en anslagshöjning
med 4 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska institutet i Rom
m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av 87 800
kronor.

361 :o) Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av
S:te Geneviévebiblioteket i Paris m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 373, s. 587 och 588), vilket innebär en anslagshöjning med
3 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska
avdelningen av S:te Geneviévebiblioteket i Paris
to. to. för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av 9 100
kronor.

362:o) Bidrag till avlöning av föreståndare för svenska studenthemmet
i Paris. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 374, s. 589),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till avlöning av föreståndare
för svenska studenthemmet i Paris för budgetåret 1954/55
anvisa ett anslag av 10 500 kronor.

363 :o) Främjande av internationellt-kulturellt samarbete. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 375, s. 589), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Främjande av internationellt-kulturellt
samarbete för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 260 000 kronor.

206

Statsutskottets utlåtande nr 8.

364:o) Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 376, s. 589 och 590), vilket innebär en
anslagshöjning med 15 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Främjande av nordiskt-kulturellt
samarbete för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 250 000 kronor.

365:o) Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 377, s. 590—593), vilket innebär en anslagshöjning
med 83 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1954/55, fastställa personalförteckning
för svenska Unescorådet i enlighet med vad
departementschefen anfört;

b) till Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco för
budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 968 000
kronor.

366 :o) Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella
kongresser i Sverige. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
378, s. 593—596), vilket innebär en anslagshöjning med 112 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till bestridande av kostnader
för vissa internationella kongresser i Sverige för budgetåret
1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 150 000
kronor.

367:o) Bidrag till svenskt deltagande i sjunde nordiska yrkesskolmötet
i Köpenhamn 1954. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
379, s. 596 och 597) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenskt deltagande i
sjunde nordiska yrkesskolmötet i Köpenhamn 1954 för budgetåret
1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 25 000
kronor.

368:o) Bidrag till Sveriges schackförbund. I en inom första kammaren
av herr Erik Svedberg m. fl. väckt motion (I: 304) har hemställts, att
för budgetåret 1954/55 till Sveriges schackförbund anvisas ett anslag med
25 000 kronor, att av förbundet användas för verksamhet, ägnad att öka
kännedomen och förståelsen för schackspelet i vårt land.

Statsutskottets utlåtande nr 8. 207

Beträffande den närmare motiveringen för detta yrkande torde få hänvisas
till motionen.

Utskottet har icke funnit sig böra biträda förevarande yrkande och hemställer
därför,

att motionen I: 304 icke må av riksdagen bifallas.

369:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 380, s. 597), vilket innebär en anslagsminskning
med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom,
sakkunniga för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 850 000 kronor.

370:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
381, s. 597 och 598), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret
1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 240 000 kronor.

371 :o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 382, s. 598), vilket innebär
en anslagsminskning med 30 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1954/55 anvisa ett
förslagsanslag av 30 000 kronor.

372 :o) Barntillägg åt vissa lärare vid högre kommunala skolor.

I enlighet med Kungl. Majtts förslag (punkt 383, s. 598), vilket innebär
en anslagsminskning med 1 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa lärare vid högre
kommunala skolor för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 1 500 kronor.

Uppskjutna frågor m. m.

373:o) Till särskilt utskott överlämnade frågor. Beträffande följande
punkter, under vilka anslag i avbidan på särskild proposition i ämnet
upptagits med allenast beräknade belopp, nämligen

punkten 326: Bidrag till verksamheten vid hemgårdar;
punkten 327: Bidrag till verksamheten vid studiehem; samt

208

Statsutskottets utlåtande nr 8.

punkten 328: Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet
m. m. för nykterhetens främjande;

har Kungl. Maj:t framlagt definitiva förslag i propositionerna nr 155 och
156, vilka av kamrarna remitterats till särskilt utskott. Härom har utskottet
velat

erinra.

374:o) Uppskjutna frågor. Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen under de punkter, som angivas i vid detta utlåtande fogad bilaga
[Bilaga), avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket utskottet
härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 27 april 1954.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson,
Ohlon, Iwar Anderson, Näsgård, Leander, Alfred Nilsson, Näsström, Hesselbom,
Einar Persson, fru Lindström, herrar Sunne, Elfving, Arrhén och
Nils Theodor Larsson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Malmborg i
Skövde, Bergström, Lindholm, Åkerström, Hoppe, Johansson i Mysinge,
Widen, Kyling, Gustafsson i Stockholm, Blidfors, fröken Vinge, fröken
Olsson, herr Svensson i Stenkyrka och fröken Ager;

dock att

vid behandlingen av punkterna 188—220 deltagit herr Persson i Växjö
i stället för herr Bergström,

vid behandlingen av punkterna 188—296 deltagit herr Bergman i stället
för herr Leander,

vid behandlingen av punkterna 188—374 deltagit herr Holmqvist i stället
för herr Elfving,

vid behandlingen av punkterna 218—374 deltagit herr Bengtson i stället
för herr Näsgård,

vid behandlingen av punkterna 221—374 deltagit herr Svensson i Ljungskile
i stället för fröken Äger, herr Staxäng i stället för herr Kyling och herr
Almgren i stället för herr Gustafsson i Stockholm,

vid behandlingen av punkterna 297—374 deltagit herr Ward i stället för
fröken Olsson och herr Petterson i Degerfors i stället för herr Lindholm
samt

vid behandlingen av punkterna 297—374 herr Skoglund i Doverstorp
icke deltagit.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

209

Reservationer

1) vid -punkten 3 (Riksarkivet: Avlöningar)

a) av fröken Vinge;

b) av herr Widén.

2) vid punkten 52 (Bidrag till stipendier för utbildande av diakoner
för kyrklig och social tjänst) av herr Hesselbom, fru Lindström, herrar
Gustafsson i Stockholm och Blidfors.

3) vid punkten 63 (Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet: Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken)
av herrar Ohlon, Alfred Nilsson, Sunne, Arrhén, Nils
Theodor Larsson, Malmborg i Skövde, Johansson i Mysinge, Widén, Kyling,
fröken Vinge, fröken Olsson, herr Svensson i Stenkyrka och fröken Ager,
vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionen II: 67 och att
därför

dels utskottets yttrande från och med det stycke, som på s. 31 börjar
med orden »Enligt utskottets», till och med det stycke, som på s. 32 slutar
med orden »oförändrat belopp», bort ha följande lydelse:

»För att helt iståndsätta slottsbyggnaden fordras alltså en betydande
ekonomisk insats. Enligt utskottets mening bör det icke för statens del i
nuvarande läge bli fråga om ett engagemang av dylik omfattning. Detta
synes icke heller ha varit motionärernas mening. Såsom nyss nämnts, fordras
emellertid ett till 136 500 kronor begränsat belopp för att hejda slottsbyggnadens
fortskridande förfall och bevara denna för framtiden. Utskottet
har vid sin prövning av förevarande fråga kommit till den uppfattningen, att
de arbeten, som avses med det förutnämnda delbeloppet av 50 000 kronor,
snarast måste utföras för att icke förfallet skall nå en sådan omfattning,
att byggnaden måste anses helt tillspillogiven. Enligt utskottets mening
tala därför synnerligen starka skäl för att staten nu genom erforderlig medelsanvisning
tar initiativ till de skydds- och reparationsarbeten å slottet,
som äro nödvändiga för att bevara byggnaden för framtiden och som kostnadsberäknats
till ett belopp av 136 500 kronor.

Utskottet anser sig på grund härav böra tillstyrka bifall till det i motionen
II: 67 framställda yrkandet, att för nästa budgetår anvisas ett belopp
av 50 000 kronor för utförande av skydds- och reparationsarbeten på Mälsåkers
slott. Beloppet torde lämpligen böra anvisas under förevarande anslag.
Frågan om en fortsatt medelsanvisning inom ramen för det angivna
beloppet av 136 500 kronor torde i första hand få prövas av Kungl. Maj:t
vid beredningen av riksstatsförslaget för budgetåret 1955/56. Enligt utskottets
mening synes därvid böra utredas spörsmålet om fördelningen av

14 — Bihav g till riksdagens protokoll 195%. 0 samt. Nr 8.

210

Statsutskottets utlåtande nr 8.

kostnaderna för slottets bevarande och — om så visar sig möjligt — även
dess iståndsättande, varvid måste förutsättas bland annat att de lokala
hembygdsintressena ta den del av kostnaderna, som är motiverad av slottets
rangplats bland det sörmländska landskapets kulturtillgångar. Därjämte
torde frågan om den framtida äganderätten till slottet samt förvaltningen
och användningen av detsamma — därest det skulle komma att
iståndsättas — böra närmare utredas. I sistnämnda hänseende synas särskilt
böra undersökas möjligheterna att utnyttja slottsbyggnaden även för
andra uppgifter än vad den kan få såsom en rent museal institution.

Med hänsyn till vad sålunda förordats och då utskottet icke har någon
erinran mot anslagsberäkningen i övrigt under förevarande punkt, torde
anslaget för nästa budgetår böra uppföras med (115 000 + 50 000 =)
165 000 kronor.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och med bifall till motionen II: 67, till Vitterhets-, historieoch
antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet: Vård
och underhåll av fornlämningar och by g gnadsminne smärken
för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 165 000 kronor.»

4) vid punkten 71 (Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar)
av herrar Widén, Kyling, fröken Vinge och fröken Ager, vilka
ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna I: 90 och II: 120,
innebärande att medel anvisas för ytterligare två amanuenstjänster i den
reglerade befordringsgången vid akademiens bibliotek, samt till följd därav
höja anslagsposterna till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal och
till rörligt tillägg med i avrundade tal 19 300 respektive 10 100 kronor
ävensom hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 90 och II: 120,

a) godkänna följande avlöningsstat för musikaliska akademien
med musikhögskolan, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 292 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t .......................... 4 560

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................... 359 640

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 247 100

Summa kronor 903 300

211

Statsutskottets utlåtande nr 8.

b) till Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 903 300 kronor.

5) vid punkten 75 (Universitetskanslersämbetet: Avlöningar)

a) av herrar Karl Andersson, Näsgård, Leander, Hesselbom, Lindholm,
Åkerström och Gustafsson i Stockholm, vilka ansett att utskottet bort
tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag och alltså hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1954/55, vidtaga den
ändring i personalförteckningen för universitetskanslersämbetet,
som föranledes av vad departementschefen förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för universitetskanslersämbetet,
att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Arvode till universitetskanslern ............. 35 816

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
..................................... 57 500

3. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t .......... 3 600

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 28 500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 39 384

Summa kronor 164 800

c) till Universitetskanslersämbetet: Avlöningar för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 164 800
kronor.

b) av fru Lindström.

6) vid punkten 77 (Uppsala universitet: Avlöningar) av herr Arrlién.

7) vid punkten 83 (Lunds universitet: Avlöningar) av herr Blidfors.

8) vid punkten 188 (Utbildningskurser i kvinnlig slöjd för lärare)

a) av herrar Sunne, Widén, fröken Vinge, fröken Olsson och fröken
Äger, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna I: 179
och II: 220 om inrättande av ett provisoriskt seminarium för utbildning
av lärarinnor i kvinnlig slöjd samt till följd därav höja anslaget med 51 000
kronor utöver det av Kungl. Maj:t äskade beloppet ävensom hemställa,

-12 Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 179 och II: 220, till Utbildningskurser
i kvinnlig slöjd för lärare för budgetåret
1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 115 000 kronor.

b) av herr Arrhén.

9) vid ''punkten 189 (Kurs för utbildning av lärarinnor i barnavård)
av herrar Sunne, Widén, fröken Vinge, fröken Olsson och fröken A ger, vilka
ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna I: 178 och II: 230
samt till följd därav hemställa,

att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 178 och
II: 230, till Kurs för utbildning av lärarinnor i barnavård
för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av
25 000 kronor.

10) vid punkten 215 (Bidrag till Ericastiftelsen) av herrar Holmqvist,
Bergström, Lindholm, Åkerström, Gustafsson i Stockholm och Blidfors,
vilka ansett att vid fastställande av grunder för bestämmande av statens
bidrag till Ericastiftelsen statsbidragsunderlaget bort beträffande överläkarbefattningen
fastställas att motsvara lönegrad 33 (enligt Kungl. Maj:ts
förslag lönegrad 34) jämte arvode av sådan storlek, att de sammanlagda
förmånerna vid tjänsten uppginge till det av Kungl. Maj:t föreslagna totalbeloppet
för tjänsten, samt att fördenskull utskottets hemställan under a)
bort ha följande lydelse:

»a) godkänna av utskottet förordade grunder för bestämmande
av statens bidrag till Ericastiftelsen, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1954/55;»

11) vid punkten 218 (Bidrag till anordnande av skolmåltider) av herrar
Alfred Nilsson, Sunne, Arrhén, Skoglund i Doverstorp, Malmborg i Skövde,
Kyling, fröken Vinge och fröken A ger, vilka med anledning av motionerna
1: 92 och II: 128, I: 93 och II: Ilo samt II: 370 ansett att

dels utskottets yttrande från och med det stycke, som på s. 135 börjar
med orden »Beträffande lärarpersonalens», till och med det stycke, som på
s. 136 slutar med orden »riksdagens prövning», bort ersättas med text av
följande lydelse:

»Utskottet anser det högst angeläget, att klarhet om lärares åliggande i
samband med tillsynen vid skolmåltider skapas och att av denna anledning
hithörande problem utredas och bli föremål för förhandlingar med
berörda lärarorganisationer.

Såsom departementschefen anfört bör, vilket nu också är förhållandet,
gottgörelse skäligen kunna ifrågakomma i vissa fall. Utskottet anser sig
även böra framhålla, att därvid jämväl andra omständigheter än elevan -

Statsutskottets utlåtande nr S.

213

talet synas böra beaktas vid bedömande av huruvida tillsynen skall föranleda
ersättning utöver fri skolmåltid. Utskottet förutsätter vidare, att frågan
om den av departementschefen förutskickade omregleringen av ersättningens
storlek blir föremål för förhandlingar med vederbörande lärarorganisationer,
innan nya grunder för ersättningens storlek fastställas av Kungl.
Maj :t.

Av vad i ärendet förekommit framgår beträffande innebörden av ifrågavarande
tillsyn, att på vissa håll uppstått svårigheter i fråga om denna
uppgifts fördelning mellan lärarna vid samma skola och att vissa problem
uppkommit huru tillsynen i övrigt lämpligen bör organiseras. Med hänsyn
härtill och då skolmåltidsverksamheten under senare år undergått en mycket
betydande utveckling, synes det utskottet motiverat, att en utredning
verkställes beträffande tillsynens närmare utformning. Sedan resultatet av
denna utredning föreligger och i anslutning därtill erforderliga förhandlingar
med lärarorganisationerna ägt rum, synas de berörda frågorna
jämte de förslag i ämnet, vartill Kungl. Maj:t kan finna anledning, böra i
lämpligt sammanhang underställas riksdagens prövning.»

dels ock utskottets hemställan under I. c) bort ha följande lydelse:

»c) i anledning av motionerna I: 92 och II: 128,1: 93 och
II: 110 samt II: 370 i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa
om utredning och förhandlingar i av utskottet ovan angivna
avseenden;»

12) vid ''punkten 233 (Folkskolor in. m.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten)
av herrar Arrhén, Skoglund i Doverstorp, Staxäng och Widén, vilka
ansett att det stycke i utskottets yttrande, som på s. 145 börjar med orden
»Utskottet har» och på s. 146 slutar med orden »i folkskolebyggnader»,
bort ersättas med text av följande lydelse:

»Utskottet har vid behandlingen av detta anslag upprepade gånger starkt
understrukit angelägenheten av att byggnadskvoten för folkskolelokaler
väsentligt höjes. Någon mera påtaglig ökning av utrymmet för detta investeringsändamål
har emellertid icke kommit till stånd under de senaste
åren; kostnadsramen för statsbidragsberättigade folkskolebyggen var 137
miljoner kronor år 1952 och 142 miljoner kronor år 1953 samt beräknas
för innevarande år till i stort sett oförändrat belopp. Uppenbarligen motsvarar
detta icke på långt när den avsevärda stegringen av folkskoleväsendets
byggnadsbehov. Skolöverstyrelsen har sålunda utgått från en kvottilldelning
av mer än dubbelt så stor omfattning som den, varmed departementschefen
ansett sig böra räkna. Givetvis måste emellertid denna likaväl
som andra frågor om de offentliga investeringarna bedömas i sitt större
sammanhang. Både i den allmänna och i den enskilda sektorn framträder
synnerligen angelägna investeringsbehov. Fn ökning av den sammanlagda
investeringsvolymen i samhället framstår därför som ofrånkomlig. Enligt

214

Statsutskottets utlåtande nr 8.

utskottets mening bör det åvila den ekonomiska politiken att skapa förutsättningarna
för en sådan ökning. Härvid bör beaktas att de på kortare
sikt produktivitetshöj ande enskilda investeringarna bidra till att skapa
förbättrade förutsättningar på mera långsiktigt verkande offentliga investeringar.
Att kontinuerligt följa utvecklingen av investeringsverksamheten
i landet är en uppgift, som ankommer på Kungl. Maj:t. Därest redan
under innevarande år en större samlad investeringsverksamhet skulle bli
möjlig eller en regional eller lokal omfördelning inom den statliga och kommunala
byggnadskvoten skulle visa sig påkallad eller önskvärd, är det
enligt utskottets mening av stor vikt, att alla möjligheter, som på både
kort och lång sikt är förenliga med en rationell avvägning mellan skilda
investeringsbehov, tillvaratagas i syfte att öka investeringarna i folkskolebyggnader.

Icke minst med hänsyn till att utrymmet för skolbyggnadsverksamhet
är starkt begränsat måste de tillgängliga resurserna utnyttjas på sådant
sätt, att kostnadssänkande rationaliseringar effektivt främjas, vilket även
ur statsfinansiell synpunkt är ytterst väsentligt. Också frågan om att genom
förenklingar i standard och utrustning göra det lättare att bygga flera
skollokaler är förtjänt av att allvarligt och förutsättningslöst undersökas.»

13) vid punkten 290 (Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till driften av flygmekanikerskolan i Mölndal) av
herrar Näsström, Einar Persson, fru Lindström, herrar Holmqvist, Bengtson,
Nils Theodor Larsson, Johansson i Mysinge och Svensson i Stenkyrka,
vilka ansett

dels att utskottets yttrande på s. 170 från och med det stycke, som börjar
med orden »Utskottet har», till och med det stycke, som slutar med
»349 000 kronor», bort ersättas med text av följande lydelse:

»Utskottet har vid sitt på den nu förebragta utredningen grundade ställningstagande
till detta spörsmål väl icke ansett sig ha anledning frångå sin
tidigare uttalade uppfattning, att en särställning för Mölndalsskolan i förevarande
hänseende icke borde med avseende å motsvarande förhållanden
vid de centrala verkstadsskolorna få någon prejudicerande verkan. Med
hänsyn till de av departementschefen åberopade konsekvenserna såväl i
fråga om statsbidragsgivningen till riksskolor på övriga områden av yrkesundervisningen
som beträffande statens ställning till dylika skolor inom
andra grenar av undervisningsväsendet har utskottet emellertid icke funnit
sig böra förorda, att riksdagen nu beslutar medgiva statsbidrag till de fortlöpande
pensionsavgifterna vid flygmekanikerskolan. Utskottet, som alltså
avstyrker bifall till motionen II: 61, biträder Kungl. Maj:ts under förevarande
punkt framställda förslag»,

dels ock att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

Statsutskottets utlåtande nr 8.

215

»att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen II: 61, till Kommunala och
enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till driften
av jlygmekanikerskolan i Mölndal för budgetåret 1954/
55 anvisa ett förslagsanslag av 334 000 kronor.»

14) vid punkten 291 (Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till inrättande av sjömansskolor)

a) av herrar Einar Persson, Åkerström, Hoppe, Johansson i Mysinge,
Blidfors och Svensson i Stenkyrka, vilka med anledning av motionerna
I: 176 och II: 225 ansett att

dels utskottets yttrande från och med det stycke, som på s. 174 börjar
med orden »Ett utbyggande», till och med det stycke, som på s. 175 slutar
med »200 000 kronor», bort ersättas med text av följande lydelse:

»Det torde icke råda någon tvekan om att en utvidgning av sjömansskolorganisationen
är angelägen. Den planerade utbyggnaden av sjömansskolan
i Göteborg torde från denna synpunkt ligga helt i linje med vad som
uttalades i ämnet redan vid 1946 års riksdag. Vad sedan gäller formen för
utbyggnaden synas från pedagogiska synpunkter goda skäl tala för att
skolan förlägges till ett fartyg, då undervisningen därigenom torde kunna
bedrivas i fullt yrkesmässiga former. Med hänsyn till yrkesträningen synes
det också innebära en fördel, att elevinternat — vilket nu icke finnes vid
sjömansskolan — inrymmes ombord å fartyget.

Av dessa skäl och då förslaget om förläggande av ifrågavarande sjömansskola
till barken Viking tillstyrkts av samtliga på detta utbildningsområde
sakkunniga myndigheter synes det utskottet tveksamt, huruvida icke
de vanliga statsbidragsgrunderna för anläggningsbidrag till sjömansskolor
böra tillämpas även beträffande förevarande projekt. Utskottet är emellertid
för sin del icke nu berett att tillstyrka bifall till det i motionerna
1:176 och 11:225 härom framställda yrkandet utan anser det önskvärt,
att denna fråga av Kungl. Maj:t upptages till ytterligare undersökning
och förnyat övervägande, innan riksdagen beslutar om medelsanvisning
för ändamålet. Utskottet förutsätter, att en dylik omprövning från Kungl.
Maj:ts sida kommer att ske vid beredningen av frågan om storleken av
förevarande anslag för budgetåret 1955/56.

Vad departementschefen i övrigt föreslagit har icke givit utskottet anledning
till erinran eller uttalande.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anslutning till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:176 och 11:225, till
Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till inrättande av sjömansskolor för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.»

216

Statsutskottets utlåtande nr 8.

b) av herrar Näsström och Holmquist, vilka ansett att utskottet bort
med avstyrkande av bifall till motionerna I: 176 och II: 225 tillstyrka
Kungl. Maj:ts förslag samt hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 176 och II: 225, till Kommunala
och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag
till inrättande av sjömansskolor för budgetåret 1954/
55 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.

15) vid punkten 297 (Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag
till textilinstitutet i Borås) av herrar Ohlon, Alfred Nilsson, Hesselbom,
Sunne, Arrhén, Nils Theodor Larsson, Malmborg i Skövde, Svensson i
Ljungskile, Staxäng, Widén och fröken Vinge, vilka ansett att utskottet
bort i anledning av motionerna I: 49 och II: 62 tillstyrka en höjning av
förevarande anslag med 16 100 kronor utöver det av Kungl. Maj:t äskade
beloppet samt att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 178, som börjar med orden
»Även om» och slutar med orden »innevarande år», bort ha följande lydelse:

»Utskottet har vid sin prövning av frågan om storleken av statsbidraget
för nästa budgetår uppmärksammat bland annat, att överstyrelsen för
yrkesutbildning beträffande anslagsposten till anskaffande av apparatur,
nu 2 600 kronor, föreslagit en höjning med 16 100 kronor. Till stöd härför
har åberopats att institutets styrelse inventerat de absolut nödvändiga behoven
av förnyelse av nuvarande maskinbestånd och funnit kostnaden härför
uppgå till 28 000 kronor, varav å staten skulle falla två tredjedelar eller
avrundat (2 600 -)- 16 100 =) 18 700 kronor. Detta detaljyrkande har framförts
även i motionerna I: 49 och II: 62. Utskottet har funnit starka skäl
tala för att förevarande ändamål tillgodoses, varför utskottet anser sig böra
på så sätt tillstyrka ett tillmötesgående av motionärernas yrkande, att utskottet
förordar en uppräkning av det av Kungl. Maj:t för nästa budgetår
föreslagna anslagsbeloppet med 16 100 kronor såsom en engångsanvisning
för anskaffande av apparatur. Då utskottet i övrigt biträder Kungl. Maj:ts
förslag torde anslaget böra uppföras med (90 500 -f- 16 100 =) 106 600 kronor.
I anslutning till detta ställningstagande förutsätter utskottet, att Kungl.
Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på ovanberörda frågor om huvudmannaskapet
för institutet och om viss samordning på ifrågavarande utbildningsområde
samt att Kungl. Maj:t snarast möjligt i lämpligt sammanhang
vidtager åtgärder för att bringa dessa problem till en ändamålsenlig
lösning. Anmärkas må, att såsom i motionerna antytts förevarande spörsmål
torde komma att behandlas av 1948 års tekniska skolutredning i dess
blivande betänkande, som enligt riksdagsberättelsen är avsett att avlämnas
innevarande år.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

Statsutskottets utlåtande nr 8.

217

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna I: 49 och II: 62, till Särskilda anstalter för
yrkesundervisning: Bidrag till textilinstitutet i Borås för
budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 106 600
kronor.»

16) vid punkten 306 (Understöd åt folkbiblioteksväsendet) av herrar
Ohlon, Alfred Nilsson, Bergman, Sunne, Arrhén, Svensson i Ljungskile,
Widén och fröken Vinge, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till
motionerna I: 47 och II: 65 och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 184, som börjar med orden
»För sjöfolkets» och slutar med orden »av verksamheten», bort ha följande
lydelse:

»För sjöfolkets möjligheter till fortbildning och fritidssysselsättning samt
för den allmänna trivseln ombord å fartygen synes det betydelsefullt,
att såväl fasta fartygsbibliotek som vandringsbibliotek äro tillgängliga
i den omfattning, som betingas av efterfrågan på dylika bibliotek. Med
hänsyn till sjömansbibliotekets bristande förutsättningar för att med nuvarande
statsbidrag och den förhöjning därav, som departementschefen
förordat, upprätthålla utlåningsverksamheten i tillräcklig omfattning samt
sörja för erforderlig komplettering och förnyelse av vandringsbibliotek och
fasta fartygsbibliotek, har utskottet för sin del funnit motiverat att, på
sätt i motionerna I: 47 och II: 65 föreslagits, det nu utgående statsunderstödet
höjes till 70 000 kronor och att därjämte anvisas ett särskilt bidrag
av 10 000 kronor till anskaffande av fasta fartygsbibliotek. Detta innebär
en höjning med sammanlagt 35 000 kronor utöver det av Kungl. Maj:t
äskade bidraget till biblioteket.»

dels ock utskottets hemställan under a) bort ha följande lydelse:

»a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag ävensom med
bifall till motionerna I: 98 och II: 130 samt I: 47 och II: 65,
till Understöd åt folkbiblioteksväsendet för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 5 895 500 kronor;»

17) vid punkten 333 (Statens medicinska forskningsråd: Främjande av
medicinsk forskning) av herrar Ohlon, Alfred Nilsson, Sunne, Arrhén, Malmborg
i Skövde, Svensson i Ljungskile, Hoppe, Staxäng, Widén och fröken
Vinge, vilka ansett att utskottet bort i anledning av motionerna 1: 94 och
II: 177 samt I: 312 och II: 407 tillstyrka att särskilda medel ställas till medicinska
forskningsrådets förfogande för psykiatrisk forskning samt att
därför

dels utskottets yttrande på s. 195 från och med det stycke, som börjar
med orden »Utskottet finner», till och med det stycke, som slutar med
orden »tillstyrker utskottet», bort ersättas med text av följande lydelse:

15 — Bihan g till riksdagens protokoll 105 J^. G sand. Nr S.

218

Statsutskottets utlåtande nr 8.

»Utskottet är ense med såväl forskningsrådet som motionärerna om angelägenheten
av att särskilda anslagsmedel för psykiatrisk forskning redan
för nästa budgetår ställas till rådets förfogande. I sådant avseende anser
utskottet sig böra förorda anvisande av ett belopp av 100 000 kronor.
Utskottet förutsätter samtidigt, att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet
riktad på behovet härutöver av ökade medel för medicinsk forskning och
därvid särskilt beaktar den psykiatriska forskningens krav.

Utskottet tillstyrker alltså, att förevarande anslag för budgetåret 1954/55
uppföres med (1 500 000 + 100 000 =) 1 600 000 kronor.»
dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
ävensom motionerna 1:94 och II: 177 samt 1:312 och
II: 407, till Statens medicinska forskningsråd: Främjande
av medicinsk forskning för budgetåret 1954/55 anvisa ett
reservationsanslag av 1 600 000 kronor.»

Statsutskottets utlåtande nr S.

219

Bilaga.

Uppskjutna frågor.

Punkt i 8:e huvud-titeln	Anslagets rubrik
90	Göteborgs universitet: Avlöningar Omkostnader Materiel m. m. Nyanskaffning av apparater m. m. Bokinköp och bokbindning för medicinska fakulteten Bidrag till Göteborgs stad för verksamheten vid medicinska fakultetens bibliotek Utrustning .... Bidrag till kostnaderna för uppförande av patologisk-anatomisk institution m. m.
98	Bidrag till Stockholms högskola
172	Skolöverstyrelsen: Försöksverksamhet m. m.
173	Allmänna läroverken: Avlöningar
176	Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna
178	Avlöning åt deltagare i praktiska liirarkurser m. m.
182	Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier m. m.
211	Folkskoleseminarierna: Avlöningar Omkostnader Materiel, böcker m. m. Utrustning Småskoleseminarierna: Avlöningar Omkostnader Materiel, böcker m. m. Utrustning
260	Läroanstalter för blinda: Avlöningar
262	Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Avlöningar
269	Skolor för döva: Avlöningar
308	Främjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare
332	Statens biografbyrå: Avlöningar Omkostnader
363	Understöd åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt förtjänst