Statsutskottets utlåtande Nr 8
Utlåtande 1936:Su8
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
1
Nr 8.
Ankom till riksdagens kansli den 23 mars 1936 kl. ie. m.
Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1936/1937 av utgijterna
under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande
anslagen till ecklesiastikdepartementet.
(2:a avd.)
Ecklesiastikdepartementet.
l:o) Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag i den till riksdagen avlåtna, den 3 januari 1936 dagtecknade
propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret
1936/1937 (punkt 1, sid. 1—3 av det vid propositionen fogade utdraget
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag), vilket förslag
avser, dels att en nu å övergångsstat å personalförteckningen för ecklesiastikdepartementet
uppförd expeditionsvaktstjänst skall utgå, dels en uppräkning
av en förslagsvis beräknad anslagspost, vilket allt innebär en höjning
av förevarande anslag med 1,700 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för ecklesiastikdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1936/1937:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat:
1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlöningsregle
mentet.
............................... —
1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlöningsregle -
mentet................................. —
4 kansliråd...............................B 30
4 förste kanslisekreterare.....................B 26
5 andre kanslisekreterare.....................B21
1 registrator..............................B15
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 6 sami. Nr 8. 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Befattning. Lönegrad.
1 kansliskrivare ........................... Bil
1 förste expeditionsvakt......................B 7
2 kanslibiträden........................... B 7
2 expeditionsvakter.........................B 5
5 kontorsbiträden.......................... B 4
Tjänsteman å övergångsstat:
1 förste kanslisekreterare.....................B 26
Tjänstemän å extra stat:
1 föredragande hos regeringsrätten.............B 29
1 andre kanslisekreterare.....................B 21;
b) minska den i avlöningsstaten för ecklesiastikdepartementet
uppförda anslagsposten till avlöningar till tjänstemän
å övergångsstat, nu förslagsvis 12,800 kronor, med
3,100 kronor till förslagsvis 9,700 kronor;
c) öka den i samma avlöningsstat uppförda anslagsposten
till särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän, nu förslagsvis 6,500 kronor, med 4,800 kronor
till förslagsvis 11,300 kronor;
d) i anledning härav öka avlöningsstatens slutsumma från
303,300 kronor med 1,700 kronor till 305,000 kronor;
e) till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 305,000 kronor.
2:o) Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 2, sid. 3), vilket innebär en ökning av förevarande
anslag med 3,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av
49,600 kronor.
Arkiv, bibliotek och museer.
3:o) Riksarkivet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 3, sid. 4—10), vilket innebär en anslagsökning med 8,200 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för riksarkivet, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1936/1937:
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
3
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis . . ................kronor 136,000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m. kronor 39,300
b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis. . . . » 2,000 » 41,300
3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... »_8,000
Summa förslagsanslag kronor 185,300;
b) till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1936/1937
anvisa ett förslagsanslag av 185,300 kronor.
4:o) Riksarkivet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 4, sid. 10 och 11), vilket innebär en anslagsminskning med 3,400
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Riksarkivet: Omkostnader för budgetåret
1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 48,100 kronor.
5:o) Riksarkivet: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, sid. 11), vilket innebär en anslagshöjning
med 200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Riksarkivet: Inköp av arkivalier och
tryckta arheten för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 2,000 kronor.
6:o) Riksarkivet: Bokbindning och konservering av arkivalier.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6, sid. 11 och 12), vilket innebär
en anslagsminskning med 2,700 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Riksarkivet: Bokbindning och konservering
av arkivalier för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 23,300 kronor.
7:o) Riksarkivet: Fortsatt utgivande genom riksarkivet av sådana
handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets historia. I
enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 7, sid. 12 och 13), vilket innebär
en anslagsökning med 1,600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Riksarkivet: Fortsatt utgivande genom
riksarkivet av sådana handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets
historia, för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 5,000 kronor.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
8:o) Landsarkiven m. m.: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 8,
sid. 13—20) föreslagit riksdagen att
dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
landsarkiven m.m., att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1936/1937;
dels godkänna följande avlöningsstat för landsarkiven m. m., att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1936/1937:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis. . kronor 76,000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m...........kronor 42,800
b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis » 3,200 » 46,000
3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän, förslagsvis......................... »_350
Summa förslagsanslag kronor 122,350;
dels ock till Landsarkiven m. m.: Avlöningar för budgetåret 1936/1937
anvisa ett förslagsanslag av 125,400 kronor.
De av Kungl. Maj:t framlagda förslagen innebära en anslagsökning av
9,300 kronor. Av denna ökning faller ett belopp av 6,260 kronor på ett
av departementschefen framlagt förslag om utökning av personalen vid landsarkivet
i Härnösand. Beträffande denna fråga inhämtas av statsrådsprotokollet
följande:
Riksarkivet har anfört, att anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie
personal vid nyssnämnda landsarkiv vore beräknad för en kvinnlig tjänsteman
i 4:de lönegraden. Vidare har riksarkivet erinrat, att riksarkivet i
skrivelser den 16 augusti 1933 och den 29 augusti 1934 begärt, att en
andre-arkivariebefattning måtte inrättas vid landsarkivet. Ifrågavarande
yrkande hade icke upptagits av Kungl. Maj:t men framförts motionsledes
vid 1935 års riksdag. Statsutskottet hade avstyrkt motionerna med hänsyn
till att närmare erfarenhet rörande organisationsarbetet vid landsarkivet
ännu saknades.
Riksarkivet ville nu understryka, att landsarkivarien på grund av semester
och inspektionsresor i det vidsträckta distriktet komme att varje år,
bortsett från eventuella tjänstledigheter för sjukdom m. m., vara frånvarande
2Va månader. Under denna tid måste alltså tjänsten uppehållas på
förordnande och för detta ändamål krävdes, att landsarkivarien hade tillgång
till kompetent vikarie. Ensamt detta förhållande funne ämbetsverket
vara ett fullt tillräckligt skäl att, utan avvaktande av ytterligare erfarenheter
från organisationsarbetet, från och med budgetåret 1936/1937 vid landsarkivet
inrätta en andre-arkivarietjänst i lönegraden B 21. Den nuvarande
ordningen vore fullkomligt ohållbar.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
5
Statskontoret bär erinrat, att landsarkivarietjänsten i Härnösand blivit besatt
med ordinarie innehavare från och med den 1 oktober 1935. Landsarkivet
bade emellertid ännu icke påbörjat sin verksamhet, varför fortfarande
all erfarenhet torde saknas rörande den lämpligaste organisationen
av arbetet vid detsamma. Ämbetsverket kunde med hänsyn härtill för närvarande
icke tillstyrka bifall till framställningen men ville ifrågasätta, om
icke under anslagsposten till icke-ordinarie personal medel borde för nästkommande
budgetår beräknas till avlönande av en andre amanuens på helener
halvtid i 15:e lönegraden.
Departementschefen har anfört följande:
I likhet med statsutskottet vid 1935 års riksdag anser jag, att starka skäl
anförts för en förstärkning av arbetskrafterna vid landsarkivet i Härnösand.
I brist på närmare kännedom om huru arbetsförhållandena komma att gestalta
sig vid ifrågavarande landsarkiv, kan jag emellertid icke biträda förslaget
om inrättande av en ordinarie andre arkivarietjänst därstädes. De
av riksarkivet antydda olägenheterna med den nuvarande ordningen synas
kunna förminskas eller avhjälpas, om vid landsarkivet anställes en förste
amanuens på heltid i 18:e lönegraden. Statskontorets förslag om en andre
amanuens på hel- eller halvtid i 15:e lönegraden synes icke tillfredsställande,
bland annat med hänsyn till att ifrågavarande amanuens skulle hava att
under landsarkivariens frånvaro från arkivet bestrida dennes befattning.
Jag beräknar alltså en ökning av delposten till grundavlöningar m. m. till
icke-ordinarie personal vid landsarkivet i Härnösand med grundlönen för
en amanuens i 18:e lönegraden, minskad med pensionsavdraget, sålunda en
ökning med 4,284 kronor från 1,960 kronor till 6,244 kronor eller i avrundat
tal 6,260 kronor. Någon höjning av delposten till avlöningsförhöjningar
m. m. till icke-ordinarie personal ifrågasätter jag icke nu.
Kungl. Maj:ts förslag, i vad detsamma avser stater och anslag för landsarkiven
i Uppsala, Vadstena, Lund och Göteborg, länsarkivet i Östersund
och arkivdepån i Visby, har icke givit utskottet anledning till erinran.
Frågan om en förstärkning av personalen vid landsarkivet i Härnösand
var, såsom i statsrådsprotokollet erinrats, på grund av väckta motioner föremål
för prövning vid 1935 års riksdag, varvid emellertid riksdagen icke
fann sig böra gå utöver Kungl. Maj:ts förslag.
Att en förstärkning av den vetenskapligt utbildade arbetskraften vid detta
landsarkiv är starkt av behovet påkallad, finner utskottet vara styrkt av
den i ärendet förebragta utredningen, och tillstyrker utskottet alltså, att en
ny befattning här inrättas.
Beträffande avlöningsförhållandena för den nye befattningshavaren hava
olika meningar yppat sig. Landsarkivarien och riksarkivet hava hemställt
om inrättande av en andre arkivarietjänst i lönegraden B 21. Statskontoret
har ifrågasatt, om icke under anslagsposten till icke-ordinarie personal medel
borde för nästkommande budgetår beräknas till avlönande av en andre amanuens
på hel- eller halvtid i 15:e lönegraden. Departementschefen har för
-
Utskottet.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
ordat inrättande av en befattning som förste amanuens på heltid i 18:e
lönegraden och som skäl härför anfört, att ifrågavarande amanuens skulle
hava att under landsarkivariens frånvaro från arkivet bestrida dennes befattning.
Utskottet tillstyrker vad av departementschefen föreslagits. Utöver det
av honom angivna skälet vill utskottet härvid framhålla, att man i större
städer — exempelvis universitetsstäder — väl kan tänkas få en kvalificerad
arbetskraft för en lägre avlöning, i det att exempelvis en studerande samtidigt
med fortsatta studier önskar skaffa sig meriter för framtiden. I en
mindre stad, som Härnösand, är ett dylikt förhållande knappast tänkbart,
utan här måste man räkna med en högre lön.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för landsarkiven
m. m., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1936/1937:
Personalförteckning.
Tjänstemän å ordinarie stat:
|
| Lands-arkivarie | Läns-arkivarie | Andre | Expe- ditions- vakt Lönegrad |
Landsarkivet i Uppsala . » i Vadstena | 1 1 | — | — | 1 1 | |
» | iLund ... | 1 | — | 1 | 1 |
» » | i Göteborg . | 1 1 | — | — | 1 1 |
Länsarkivet | i Östersund | — | 1 | — | — |
b) godkänna följande avlöningsstat för landsarkiven m. m.,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1936/
1937:
Avlöningsstat:
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis...................kronor 76,000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a) Grundavlöningar m. m. kronor 42,800
b) Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis. . . » 3,200 » 46,000
3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis .... »_350
Summa förslagsanslag kronor 122,350;
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
7
c) till Landsarkiven m. m.: Avlöningar för budgetåret 1936/
1937 anvisa ett förslagsanslag av 125,400 kronor.
9:o) Landsarkiven m. m.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 9, sid. 20 och 21), vilket innebär en anslagsökning med 100
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Landsarkiven m. m.: Omkostnader för
budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 42,600
kronor.
10:o) Landsarkiven m. m.: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10, sid. 21 och 22), vilket innebär
en anslagsökning med 540 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Landsarkiven m. m.: Inköp av arkivalier
och tryckta arbeten för budgetåret 1936/1937 anvisa ett
reservationsanslag av 2,150 kronor.
liro) Landsarkiven m. m.: Bokbindning och konservering av arkivalier.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11, sid. 22) hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till Landsarkiven m. mBokbindning och
konservering av arkivalier för budgetåret 1936/1937 anvisa
ett reservationsanslag av 34,000 kronor.
12:o) Landsarkiven m. m.: Inredning och utrustning m. m. av
landsarkivet i Härnösand. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
12, sid. 22 och 23) och under erinran att för motsvarande ändamål är
under innevarande budgetår å riksstaten uppfört ett reservationsanslag av
35,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Landsarkiven m. m.: Inredning och
utrustning m. m. av landsarkivet i Härnösand för budgetåret
1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 11,000 kronor.
13:o) Kungl, biblioteket: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 13, sid. 23—26), vilket innebär en anslagshöjning med 5,700
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) öka den i avlöningsstaten för kungl, biblioteket uppförda
anslagsposten till särskilda löneförmåner till ordinarie
och icke-ordinarie tjänstemän, nu förslagsvis 7,000 kronor,
med 5,700 kronor till förslagsvis 12,700 kronor ävensom i
8
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
anledning härav öka avlöningsstatens slutsumma från 236,400
kronor till 242,100 kronor;
b) till Kungl, biblioteket: Avlöningar för budgetåret 1936/
1937 anvisa ett förslagsanslag av 242,100 kronor.
14:o) Kungl, biblioteket: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 14, sid. 26), vilket innebär en anslagshöjning med 4,200
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kungl, biblioteket: Omkostnader för
budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 61,400
kronor.
15:o) Kungl, biblioteket: Bokinköp och bokbindning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till Kungl, biblioteket: Bokinköp och bokbindning
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 110,000 kronor.
16:o) Stifts- och landsbiblioteket i Linköping: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16, sid. 27—30), vilket innebär en
anslagshöjning med 1,400 kronor, och under hänvisning till vad av departementschefen
i ärendet anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för stifts- och landsbiblioteket
i Linköping, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1936/1937:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,
förslagsvis.......................kronor 12,100
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a) Grundavlöningar m. m.. . kronor 4,180
b) Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis ..... » 620 » 4,800
Summa förslagsanslag kronor 16,900;
b) till Stifts- och landsbiblioteket i Linköping: Avlöningar
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 16,900
kronor.
17:o) Stifts- och landsbiblioteket i Linköping: Omkostnader.
Stifts- och landsbiblioteket i Linköping: Bokinköp och bokbindning.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 17, sid. 30 och 31), vilka
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
9
innebära anvisande av oförändrade anslagsmedel till omkostnader men höjning
av anslaget till bokinköp och bokbindning med 500 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1936/1937 anvisa
a) till Stifts- och landsbiblioteket i Linköping: Omkostnader
ett anslag av 1,000 kronor;
b) till Stifts- och landsbiblioteket i Linköping: Bokinköp
och bokbindning ett reservationsanslag av 6,500 kronor.
18:o) Bidrag till pedagogiska biblioteket. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 18) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, såsom Bidrag till pedagogiska biblioteket
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av 6,350 kronor,
att utgå under de villkor, Kungl. Majit kan finna gott
föreskriva.
19:o) Nationalmuseet: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 19, sid.
32—35) föreslagit riksdagen att
dels öka den i avlöningsstaten för nationalmuseet uppförda anslagsposten
till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, från 4,180
kronor med 2,000 kronor till 6,180 kronor;
dels öka den i samma avlöningsstat uppförda anslagsposten till särskilda
löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän från förslagsvis
4,100 kronor med 3,800 kronor till förslagsvis 7,900 kronor;
dels i anledning härav öka slutsumman av nämnda avlöningsstat från
169.000 kronor med 5,800 kronor till 174,800 kronor;
dels ock till Nationalmuseet: Avlöningar för budgetåret 1936/1937 anvisa
ett förslagsanslag av 174,800 kronor.
Av anslagsökningen, som uppgår till 5,800 kronor, belöper ett belopp av
2.000 kronor på ett av departementschefen framlagt förslag om anvisande
av anslagsmedel till arvode åt en sekreterare vid museet.
Beträffande denna fråga har departementschefen anfört:
Vad beträffar sekreterarfrågan må erinras, att 1931 års riksdag ställde sig avvisande
till ett av min företrädare i ämbetet framlagt förslag örn beviljande av
ett arvode för ändamålet (1931 års åttonde huvudtitel, sid. 72, riksdagens
skrivelse nr 8 A, sid. 8). Som motivering härför anfördes, att riksdagen icke
av den förebragta utredningen funnit styrkt, att det behov av juridisk och
administrativ sakkunskap, som kunde förefinnas vid museet, påkallade anställandet
av en särskild arbetskraft. För egen del har jag genom den erfarenhet,
jag numera vunnit om museets arbetsförhållanden, blivit övertygad örn
att det är nödvändigt att bereda museet tillgång till sådan, administrativt
skolad och förfaren arbetskraft. Avsaknaden härav har onekligen gjort sig
10
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
*
Utskottet.
märkbar såsom en icke oväsentlig brist i museets organisation. Den relativt
ringa merkostnad, anställandet av en sekreterare kan komma att medföra
för statsverket, synes mig icke böra få lägga hinder i vägen för att
avhjälpa denna brist, som i ganska hög grad försvårar museets skötsel.
Jag delar emellertid statskontorets uppfattning om att det av nationalmuseichefen
föreslagna årsarvodet är för högt och tillstyrker, att det begränsas till
2,000 kronor per år. Den i avlöningsstaten för nationalmuseet ingående anslagsposten
till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit, torde följaktligen böra ökas från 4,180 kronor till 6,180 kronor.
I likhet med departementschefen håller utskottet före, att nationalmuseet
bör beredas tillgång till en administrativt skolad och förfaren arbetskraft.
Mot det för ändamålet beräknade arvodet, 2,000 kronor, har utskottet —
bland annat med hänsyn till att närmare erfarenhet ännu saknas rörande
omfattningen av den blivande befattningshavarens arbetsuppgifter — icke
funnit något att erinra. Utskottet tillstyrker alltså Kungl. Majits förslag i
denna del.
Utskottet tillstyrker jämväl vad Kungl. Majit i övrigt under här förevarande
punkt föreslagit.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) öka den i avlöningsstaten för nationalmuseet uppförda
anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, från 4,180 kronor med 2,000
kronor till 6,180 kronor;
b) öka den i samma avlöningsstat uppförda anslagsposten
till särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie
tjänstemän från förslagsvis 4,100 kronor med 3,800
kronor till förslagsvis 7,900 kronor;
c) i anledning härav öka slutsumman av nämnda avlöningsstat
från 169,000 kronor med 5,800 kronor till 174,800
kronor;
d) till Nationalmuseeti Avlöningar för budgetåret 1936/
1937 anvisa ett förslagsanslag av 174,800 kronor.
20:o) Nationalmuseet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majits
förslag (punkt 20, sid. 35), vilket innebär en anslagshöjning med 1,000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nationalmuseet: Omkostnader för
budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 37,700
kronor.
21 :o) Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna. I
enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 21, sid. 35—39), vilket innebär
en anslagshöjning med 14,500 kronor, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
11
att riksdagen må till Nationalmuseet: Underhåll och ökande
av samlingarna för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 55,200 kronor.
22:o) Nationalmuseet: Vandringsutställningar m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22, sid. 39—41) och under erinran, att
anslag till förevarande ändamål ej utgått under budgetåren 1933/1936, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Nationalmuseet: Vandringsutställningar
m. m. för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 6,000 kronor.
23:o) Livrustkammaren: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 23, sid. 41—43), vilket innebär en anslagshöjning med 1,300
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) öka den i avlöningsstaten för livrustkammaren uppförda
anslagsposten för särskilda löneförmåner till ordinarie
och icke-ordinarie tjänstemän å förslagsvis 1,100 kronor
med 1,300 kronor till förslagsvis 2,400 kronor ävensom
i följd härav höja avlöningsstatens slutsumma från 55,600
kronor till 56,900 kronor;
b) till Livrustkammaren: Avlöningar för budgetåret 1936/
1937 anvisa ett förslagsanslag av 56,900 kronor.
24:o) Livrustkammaren: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 24) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till Livrustkammaren: Omkostnader för budgetåret
1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 6,800 kronor.
25:o) Livrustkammaren: Underhåll och ökande av samlingarna. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25, sid. 43 och 44), vilket innebär
en anslagshöjning med 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Livrustkammaren: Underhåll och
ökande av samlingarna för budgetåret 1936/1937 anvisa ett
reservationsanslag av 1,000 kronor.
26:o) Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 26, sid. 44—55) föreslagit riksdagen att
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för naturhistoriska
riksmuseet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1936/1937;
12
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
dels ock till Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar för budgetåret 1936/
1937 anvisa ett förslagsanslag av 258,500 kronor.
I samband härmed bar utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr Asplund väckt motion (I: 188), vari hemställts, att riksdagen
ville för anställande av en extra assistent i 21:a lönegraden för extra
ordinarie tjänstemän vid mineralogiska avdelningen av naturhistoriska riksmuseet
för sin del bevilja ett med 5,500 kronor ökat avlöningsanslag till
övrig icke-ordinarie personal vid naturhistoriska riksmuseet.
Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning anförda
skälen hänvisar utskottet till motionen.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 22,400 kronor. Av
denna höjning faller ett belopp av 1,600 kronor på ett av departementschefen
framlagt förslag örn beredande av anslagsmedel till ordnande av
paleobotaniska avdelningens mossherharium.
Av statsrådsprotokollet inhämtas, att departementschefen härutinnan anfört
följande:
Av akademiens skrivelse framgår, att paleobotaniska avdelningens mossherbarium
ej kan utan särskilt för ändamålet anvisat anslag beredas tillfredsställande
vård. På grund härav har under de senaste åren anvisats
anslag med 1,600 kronor för år ur åttonde huvudtitelns reservationsanslag
till extra utgifter. Då ifrågavarande, på ett övertygande sätt vitsordade
anslagsbehov ej synes böra tillgodoses ur nämnda reservationsanslag utan
utgå ur avlöningsstaten för naturhistoriska riksmuseet, bör förevarande anslag
ökas med hänsyn härtill. Denna ökning torde emellertid böra begränsas
till det belopp, som under de senaste åren utgått ur anslaget till extra utgifter,
nämligen 1,600 kronor. Anslagsposten till grundavlöningar m. m. till
övrig icke-ordinarie personal bör alltså tillfälligtvis ökas med sistnämnda
belopp.
I samband med behandlingen av en av vetenskapsakademien gjord hemställan
om anvisande av anslagsmedel för anställande av ett arbetsbiträde
vid evertebratavdelningen har departementschefen anfört följande:
Ur den i avlöningsstaten uppförda anslagsposten till grundavlöningar
m. m. till övrig icke-ordinarie personal utgår nu ett belopp av 4,000 kronor
till vetenskapligt biträde för bearbetning av vissa samlingar å evertebratavdelningen.
Anslag till detta ändamål, till vilket dessförinnan under en
följd av år utgått medel ur avdelningens materielanslag, anvisades första
gången av 1926 års riksdag. Med utverkande av berörda anslag avsåg dåvarande
departementschefen (åttonde huvudtiteln, sid. 84—86) att bereda
möjlighet för avdelningen att helt utnyttja sitt materielanslag för därmed
egentligen avsedda ändamål, vilket till förfång för avdelningen icke kunnat
ske de år, då arvode till ifrågavarande biträde utgått från materielanslaget.
Departementschefen förutsatte härvid, att arvodesbeloppet endast borde utgå
under de närmaste 4 å 5 åren, under vilken tid det borde tillses, att sagda
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
13
arbeten bleve behörigen utförda. Sedan vetenskapsakademien den 4 juni
1930, på därom av vederbörande avdelningsföreståndare gjord framställning,
hemställt örn utverkande av anslag för ändamålet med oförändrat belopp
för budgetåret 1931/1932, anförde min företrädare i ämbetet i 1931 års
åttonde huvudtitel (sid. 110 ff.), att han givetvis måst finna det beklagligt,
att förevarande arbeten icke hunnit slutföras inom den tid, som år 1926
härför beräknades. Avdelningsföreståndaren hade nu beräknat, att anslag
för ändamålet skulle bliva erforderligt under ytterligare 4 å 5 år. Departementschefen
tillstyrkte framställningen men utgick därvid från att nyssnämnda
beräkning skulle visa sig hållbar, och att således efter sagda tid
anslag för ändamålet icke längre skulle ifrågakomma.
Vetenskapsakademien och vederbörande avdelningsföreståndare hava nu
utan särskild motivering förutsatt, att ifrågavarande arvodesbelopp skall
utgå under ytterligare ett år utöver den av min företrädare i ämbetet angivna
tiden. Jag anser mig icke böra motsätta mig detta förslag, sedan jag
inhämtat, att ifrågavarande vetenskapliga biträde alltjämt anses behövligt.
Att härutöver, på sätt ifrågasatts, medel skulle för nästkommande budgetår
anvisas till arbetsbiträde vid ifrågavarande avdelning synes mig icke böra
ifrågakomma.
Av statsrådsprotokollet framgår vidare, att vetenskapsakademien hemställt
om anslag till, bland annat, en extra assistent vid mineralogiska avdelningen.
Departementschefen har rörande sistberörda fråga anfört följande:
Vad angår förslaget om anställande av en extra assistent vid mineralogiska
avdelningen må erinras, att 1927 års riksdag, som nämnts, beviljade
6,000 kronor till förvärv och kemisk analys av mineral från Långbans gruva
i Värmland. Till grund för detta beslut låg en framställning från vederbörande
avdelningsföreståndare, vari anfördes, att det syntes i hög grad
önskvärt, att en tillfällig ökning av avdelningens anslag komme till stånd,
så att mera omfattande inköp av ifrågavarande mineral möjliggjordes och
en vetenskaplig undersökning av dessa mineral i större skala, än vad som
under dåvarande förhållanden kunde ske, bleve möjlig. Kostnaderna härför
beräknades till det sedermera av 1927 års riksdag beviljade och under de
efterföljande budgetåren anvisade beloppet av 6,000 kronor. Den nu föreliggande
framställningen om anställande av en extra assistent har motiverats
väsentligen med behovet av arbetskraft för analys av långbansmineral.
Därvid har emellertid ej klargjorts, varför det tidigare beräknade kostnadsbeloppet
av 6,000 kronor icke varit tillräckligt och ej heller varför behovet
av arbetskraft vuxit så, att en relativt högt avlönad, mer stadigvarande befattningshavare
måste anställas huvudsakligen för detta ändamål. Med hänsyn
härtill kan jag icke förorda förevarande förslag.
Det motionen I: 188 framlagda yrkandet avser inrättande av bär berörda
assistentbefattning.
De av departementschefen framförda anslagsäskandena finner sig utskottet
böra tillstyrka.
Utskottet vill emellertid framhålla, att framställningarna örn anslag till
vetenskapligt biträde för bearbetning av vissa samlingar å evertebratavdelningen
samt till biträde vid ordnandet av paleobotaniska avdelningens mossherbarium
ingivit utskottet viss tvekan. Förstnämnda arbete, för vilket
TJtskottet.
14
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
anslag av statsmedel utgått från och med budgetåret 1926/1927, har kommit
att draga betydligt längre tid än vad ursprungligen beräknats, och fortfarande
anses arbetena komma att taga flera år i anspråk. Vad det andra
arbetet beträffar har detsamma, möjliggjort genom särskilda understöd av
Kungl. Majit och enskilda, pågått sedan år 1917, och någon närmare utredning
örn den ytterligare tid, som kan bliva erforderlig, föreligger icke. De skäl,
som av vetenskapsakademien och departementschefen anförts för de gjorda
framställningarna, hava emellertid synts utskottet övertygande, vadan utskottet,
på sätt inledningsvis anförts, ansett sig böra tillstyrka desamma.
Utskottet vill emellertid framhålla, att detta utskottets tillstyrkande icke får
betraktas som bindande för framtiden. I den mån fortsatta anslag för
ändamålen komma att äskas, förutsätter utskottet, att dylika anslagsäskanden
komma att åtföljas av en så noggrann undersökning som möjligt örn den
tid, som ytterligare kan vara erforderlig för arbetenas fullföljande.
Vad beträffar det motionsvis framförda yrkandet örn inrättande av en
extra assistentbefattning vid mineralogiska avdelningen vill utskottet framhålla,
att ett inrättande av en tjänst av här förevarande art synes böra ske
först efter förslag av Kungl. Majit. På grund härav avstyrker utskottet vad
i motionen I: 188 yrkats.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag
och med avslag å herr Asplunds ovannämnda motion (I: 188),
a) godkänna följande avlöningsstat för naturhistoriska
riksmuseet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1936/1937:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis . .................kronor 197,500
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit:
a. Lönetillägg åt professor E.
Stensiö................kronor 1,060
b. Övriga arvoden och särskilda
ersättningar............. » 1,600 2,660
3. Avlöningar till övrig icke ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m.....kronor 45,630
b. Avlöningsförhöjningar m. m.,
förslagsvis.............. » 1,880 47,510
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie personal, förslagsvis .... kronor 10,830
Summa förslagsanslag kronor 258,500;
b) till Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar för budgetåret
1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 258,500 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
15
27:o) Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Majda förslag (punkt 27, sid. 55 och 56), vilket innebär en anslagshöjning
med 5,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet''. Omkostnader
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag
av 49,350 kronor.
28:o) Naturhistoriska riksmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna
m. m. Kungl. Majit har (punkt 28, sid. 56—62) föreslagit riksdagen
att till Naturhistoriska riksmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna
m. m. för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 71,200
kronor.
Förslaget innebär en anslagshöjning med 20,500 kronor. Av denna höjning
faller ett belopp av 3,000 kronor på en av departementschefen föreslagen
höjning av det löpande anslaget till underhåll och ökande av samlingarna
för paleozoologiska avdelningen. Återstoden, 17,500 kronor, skulle
enligt departementschefens förslag disponeras för nedan nämnda tillfälliga
ändamål:
Instrument för paleozoologiska avdelningen............kronor 5,000
Museiskåp för samma avdelning.................... » 3,000
Instrument för paleobotaniska avdelningen............. * 2,000
Fossilskåp och askar för samma avdelning............. » 2,000
Herbarieskåp för botaniska avdelningen ....''........... » 2,000
Förbrukningsmateriel för ordnande och preparering av samma
avdelnings svampsamlingar....................... * 500
Instrument för entomologiska avdelningen...... *_3.000
Summa kronor 17,500.
Departementschefen har anfört, bland annat, att det torde få ankomma
på Kungl. Majit att fördela nyssnämnda belopp å 17,500 kronor mellan
vederbörande museiavdelningar.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts här förevarande
förslag. I likhet med departementschefen vill utskottet härvid understryka
önskvärdheten av att anskaffningen i de fall, där så kan ske, grundas på
infordrade anbud från ett flertal firmor, samt att inköpen, i syfte att i görligaste
mån minska anskaffningskostnaderna, icke verkställas av varje avdelning
för sig utan på en gång för riksmuseet som helhet. Vidare har
utskottet ansett sig böra framhålla, att till naturhistoriska riksmuseets förfogande
ställda medel för nu ifrågavarande ändamål i största möjliga utsträckning
böra komma till användning för anskaffande av för det veten.
skapliga arbetet erforderliga instrument o. s. v.; anskaffande av museiskåp
av olika slag synes i jämförelse härmed böra komma i andra hand.
Utskottet.
16
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Underhåll
och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret 1936/1937
anvisa ett reservationsanslag av 71,200 kronor.
29:o) Statens etnografiska museum: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 29, sid. 62 och 63) föreslagit riksdagen att dels öka den i avlöningsstaten
för statens etnografiska museum uppförda anslagsposten till särskilda
löneförmåner till ordinarie och icke ordinarie tjänstemän å förslagsvis 600
kronor med 400 kronor till förslagsvis 1,000 kronor ävensom i anledning
härav öka avlöningsstatens slutsumma från 34,400 kronor till 34,800 kronor;
dels ock till Statens etnografiska museum: Avlöningar för budgetåret
1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 34,800 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr Fredrik Ström väckt motion (I: 241), vari hemställts,
att riksdagen måtte bevilja ett årligt anslag av 5,500 kronor för anställning
av en extra assistent vid statens etnografiska museum — 21 lönegraden
i löneplanen för extra ordinarie tjänstemän, i likhet med vad i årets
statsverksproposition föresloges för de botaniska och paleozoologiska avdelningarna
vid naturhistoriska riksmuseet.
Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning anförda
skälen hänvisas till motionen.
Då utskottet håller före, att förslag i en personalfråga av här förevarande
art bör föreläggas riksdagen av Kungl. Majit, avstyrker utskottet vad i
motionen I: 241 yrkats.
Mot Kungl. Maj:ts under här förevarande punkt framlagda förslag har
utskottet icke funnit något att erinra.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majus förslag
samt med avslag å herr Ströms ovannämnda motion
(I: 241),
a) öka den i avlöningsstaten för statens etnografiska
museum uppförda anslagsposten till särskilda löneförmåner
till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän å förslagsvis 600
kronor med 400 kronor till förslagsvis 1,000 kronor ävensom
i anledning härav öka avlöningsstatens slutsumma från
34,400 kronor till 34,800 kronor;
b) till Statens etnografiska museum: Avlöningar för budgetåret
1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 34,800 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
17
30:o) Statens etnografiska museum: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30, sid. 63), vilket innebär en anslagsminskning
med 100 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Omkostnader
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av
15,650 kronor.
31:o) Statens etnografiska museum: Underhåll och ökande av samlingarna
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31) hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt ruin, till Statens etnografiska museum: Underhåll
och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret 1936/1937
anvisa ett reservationsanslag av 6,900 kronor.
32:o) Statens etnografiska museum: Fortsatt iordningställande av
f. d. livregementets dragoners kasernetablissement till etnografiskt
museum m. m. 1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 32) hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till Statens etnografiska museum: Fortsatt iordningställande
av f. d. livregementets dragoners kasern etablissement
till etnografiskt museum m. m. för budgetåret 1936/1937
anvisa ett reservationsanslag av 10,000 kronor.
33:o) Bidrag till nordiska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 33) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, såsom Bidrag till nordiska museet för budgetåret
1936/1937 anvisa ett anslag av 190,000 kronor att utgå
till museets nämnd för att enligt dess bestämmande användas
till museets ändamål under villkor, att en ledamot i
nämnden är av Kungl. Majit förordnad, ävensom på de övriga
villkor, Kungl. Majit må föreskriva.
34:o) Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund. I enlighet med
Kungl. Majits förslag (punkt 34) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, såsom Bidrag till kulturhistoriska museet i
Lund för budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av 25,000
kronor att under villkor, att valet av föreståndare för museet
godkännes av Kungl. Majit, och under de övriga villkor,
Kungl. Majit kan finna skäl föreskriva, utgå till styrelsen
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 6 sand. Nr 8. 2
18
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
för kulturhistoriska föreniugeu för södra Sverige för att användas
för museets förvaltningsomkostnader och i främsta
rummet till avlöning åt vetenskapligt och fackmässigt utbildade
biträden vid museet.
35:o) Bidrag till musikhistoriska museet. Kungl. Majit har (punkt
35, sid. 66—68) föreslagit riksdagen att såsom bidrag till musikhistoriska
museet för budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av 11,000 kronor att på
de villkor och under de förbehåll, Kungl. Majit kan finna skäl föreskriva,
utgå till museets ändamål.
Av statsrådsprotokollet inhämtas följande.
Anslaget till förevarande ändamål, som från och med budgetåret 1923
1924 utgått med 4,000 kronor, höjdes år 1934 till 8,000 kronor.
Styrelsen för musikhistoriska museet har anhållit, att anslaget måtte för
budgetåret 1936/1937 bestämmas till ett med 4,000 kronor till 12,000 kronor
förhöjt belopp.
Musikaliska akademien har förklarat sig vilja på det livligaste tillstyrka
museistyrelsens framställning.
Departementschefen har för egen del anfört:
Vid min anmälan i 1935 års åttonde huvudtitel (sid. 93 ff.) av frågan
örn anslag till förevarande ändamål för löpande budgetår ställde jag mig
avvisande till ett då av museistyreisen framfört förslag örn höjning av
ifrågavarande anslag. Emellertid vill det synas, som om museets ekonomi
sedan dess avsevärt försämrats, och fara synes föreligga för att museet
med nuvarande statsanslag icke kan på ett tillfredsställande sätt fullfölja
sin kulturellt betydelsefulla, såväl i vårt land som i utlandet uppskattade
verksamhet. Med hänsyn härtill torde det vara erforderligt att bereda museet
ökat bidrag av statsmedel. Likväl anser jag mig ej kunna tillstyrka
det av museistyrelsen äskade och av musikaliska akademien tillstyrkta anslaget
i dess helhet utan förordar en höjning av anslaget till 11,000 kronor.
Såsom av statsrådsprotokollet framgår, höjdes här förevarande anslag,
som från och med budgetåret 1923/1924 utgick med 4,000 kronor, från och
med budgetåret 1934/1935 till 8,000 kronor. Med den för nästkommande
budgetår ifrågasatta höjningen skulle anslaget komma upp i ett belopp av
11,000 kronor. Utskottet kan icke annat än känna sig betänksamt inför
denna hastiga och, relativt sett, betydande ökning. Emellertid finner sig
utskottet, med hänsyn till förhandenvarande omständigheter, böra för nästkommande
budgetår tillstyrka Kungl. Majits förslag.
I här förevarande sammanhang vill emellertid utskottet framhålla, att enligt
utskottets uppfattning frågan om musikhistoriska museets framtida organisation
möjligen torde böra ses i ett större sammanhang.
Beträffande detta museums uppgifter har musikaliska akademien i sin
framställning i ämnet erinrat, att museet har till ändamål att inrymma,
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
19
konservera samt hålla för allmänheten tillgängliga samlingar av musik- och
teaterhistoriskt intresse samt att, i mån av tillgångar, dels ytterligare förvärva
föremål av sådant intresse, dels understödja undersökningar rörande
svensk musik- och teaterhistoria.
Under punkt 61 av årets åttonde huvudtitel angående avlöningsanslaget.
till musikaliska akademien med musikkonservatoriet har departementschefen
redogjort för de betydande anslagsökningar, som av musikaliska akademien
framställts för dess bibliotek. Departementschefen bär för egen del förordat,
att medel måtte beredas för anställande av en heltidsamanuens i 16:e lönegraden
vid biblioteket.
Såvitt utskottet finner, äro de uppgifter, som åvila detta bibliotek, i vissa
betydelsefulla hänseenden närstående dem, som åvila musikhistoriska museet.
Slutligen vill utskottet erinra, att 1933 års teaterutredning i sitt betänkande
den 29 januari 1934 örn de fasta statsunderstödda teatrarna (Statens off.
utredn. 1934: 3, sid. 62 och 63) upptagit frågan om kungl, teaterns bibliotek.
De sakkunniga hava sålunda påpekat, att kungl, teaterns ytterst värdefulla
mu8ikbistoriska bibliotek vore anförtrott åt en i hovkapellet anställd
musiker, som därför uppbure ett mindre arvode. Med nuvarande förvaring
vore detta bibliotek faktiskt obrukbart för forskare och torde behöva biblioteksmässig
vård. Då kungl, teatern givetvis ej kunde åläggas att ur sina
för operaverksamhet avsedda medel bestrida de med detta biblioteks skötsel
förenade kostnaderna, hemställde de sakkunniga, att biblioteket, i den mån
det ej innehölle för operarepertoaren aktuella verk, måtte överflyttas antingen
till kungl, biblioteket eller till musikaliska akademien. Dess arkivaliska
värde gjorde en dylik åtgärd synnerligen befogad, så mycket mer som biblioteket
ej blott innehölle musikverk utan också litterärt viktiga manuskript
till taldramer från den tid, då de båda kungl, teatrarna voro förenade under
samma tak.
Enligt vad utskottet erfarit, är teatersakkunnigas förslag i denna del fortfarande
beroende på Kungl. Maj:ts prövning.
Nu berörda förhållanden tala enligt utskottets uppfattning för behovet av
en undersökning, huruvida icke en rationalisering av här förevarande institutioners
närbesläktade, ibland t. o. m. likartade verksamhet skulle kunna
ske, eventuellt i första hand genom en sammanslagning, kanske möjligen
också genom en uppdelning av det stora arbetsfältet på de olika institutionerna.
En dylik rationalisering torde först och främst betyda, att dessa
stora och värdefulla samlingar bliva mera lättöverskådliga och mera lätttillgängliga
både för forskare och för den intresserade allmänheten. Ävenledes
torde det vara möjligt, att det allmännas utgifter på detta sätt kunna något
nedbringas. Det vore måhända önskvärt, att en utredning i nu antytt syfte
kommer till stånd.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till musikhistoriska museet
förbudgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av 11,000 kronor
att på de villkor och under de förbehåll, Kungl. Majit kan
finna skäl föreskriva, utgå till museets ändamål.
20
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
36:o) Bidrag till svenska skolmuseet. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 36) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, såsom Bidrag till svenska skolmuseet för budgetåret
1936 1937 anvisa ett anslag av 3,500 kronor att på
de villkor, Kungl. Majit kan finna gott bestämma, utgå till
centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening
för museets ändamål.
Kyrkliga ändamål.
37:o) Domkapitlens expeditioner: Avlöningar. Domkapitlens expeditioner:
Omkostnader. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 37) föreslagit
riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet
senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed
anm ales.
38:o) Kleresistaten. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 38)
hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till Kleresistaten för budgetåret 1936/1937
anvisa ett förslagsanslag av 100,000 kronor.
39:o) Ersättning för prästerskapets till statsverket indragna tionde
m. m. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 39) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till Ersättning för prästerskapets till statsverket indragna
tionde m. m. för budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag
av 4,627,887 kronor.
40:o) Ersättning för vissa tidigare av prästerskapet åtnjutna statsanslag.
I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 40, sid. 71), vilket
innebär en anslagsminskning med 200,834 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning för vissa tidigare av prästerskapet
åtnjutna statsanslag för budgetåret 1936,1937 anvisa
ett anslag av 301,250 kronor.
41 :o) Ersättning åt vissa församlingar till följd av lindring i främmande
trosbekännares skattskyldighet. 1 enlighet med Kungl. Maj ts
förslag (punkt 41, sid. 71 och 72), vilket innebär en anslagsminskning med
5,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning åt vissa församlingar till
följd av lindring i främmande trosbekännares skattskyldighet
för budgetåret 1936 1937 anvisa ett förslagsanslag av 60,000
kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
21
42:6) Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 42, sid. 72 och 73), vilket innebär en anslagshöjning
med 2,500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) till Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. för
budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 17,300
kronor att utgå i enlighet med de närmare bestämmelser,
Kungl. Majit finner skäl meddela;
b) medgiva, att i fall, då kompletterande undervisning
vid folkskoleseminarium erfordras för deni av seminariets
elever, som deltagit i kurs för utbildande av kyrkomusiker,
ersättning till vederbörande lärare för s. k. övertimmar må,
efter prövning av Kungl. Majit i varje särskilt fall, utgå
från förslagsanslaget till Folkskoleseminarier: Avlöningar.
43:o) Lappmarks ecklesiastikverk. I enlighet med Kungl. Majits förslag
(punkt 43, sid. 73 och 74), vilket innebär en anslagsminskning med
500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lappmarks ecklesiastikverk för budgetåret
1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 4,500 kronor.
44: o) Stipendier för utbildande vid universitet av präster, förtrogna
med finska språket. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 44)
hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till Stipendier för utbildande vid universitet
av präster, förtrogna med finska språket, för budgetåret 1936/
1937 anvisa ett anslag av 3,600 kronor.
45:o) Avlöningar till pastorer vid svenska församlingar i utlandet.
I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 45) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till Avlöningar till pastorer vid svenska församlingar
i utlandet för budgetåret 1936/1937 anvisa ett
anslag av 30,000 kronor.
46:o) Religiös och social verksamhet bland svenskar i vissa utländska
hamnstäder. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 46,
sid. 74—77), vilket innebär en anslagshöjning med 1,500 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Religiös och social verksamhet bland
svenskar i vissa utländska hamnstäder för budgetåret 1936/
1937 anvisa ett förs! nysa aslag av 65,500 kronor att utgå i
enlighet med de närmare bestämmelser, Kungl. Majit finnér
skäl meddela.
22
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
47:o) Ersättningar till kyrkor. I enlighet med Kungl. Majda förslag
(punkt 47, sid. 77), vilket innebär en anslagsminskning med 5,000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättningar till kyrkor för budgetåret
1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 195,000 kronor.
48:o) Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader,
förenade med friköp av lägenheter å kyrklig jord. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till Bestridande i vissa fall med allmänna
medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter ä kyrklig
jord, för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag
av 5,000 kronor.
Akademier m. m.
49:o) Bidrag till svenska akademien. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 49) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, såsom Bidrag till svenska akademien för
budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av 8,250 kronor.
50:o) Bidrag till vetenskapsakademien. Beträffande vad Kungl. Maj:t
(punkt 50) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål
avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed
anmäles.
51:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51, sid. 88—96), vilket innebär,
jämte annat, dels överförande från extra till ordinarie stat av en sekreterarbefattning
i lönegraden B 24, dels ock uppförande å extra stat av tre andre
antikvariebefattningar i lönegraden B 21, samt föranleder en anslagshöjning
med 12,600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för de under
vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m., att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1936/1937:
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
23
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat:
1 riksantikvarie.......................... A 1
3 antikvarier (avdelningsföreståndare).......... B 26
1 sekreterare............................ B 24
2 förste expeditionsvakter................... B 7
1 kontorsbiträde.......................... B 4
Tjänstemän å extra stat:
2 antikvarier............................ B 26
3 andre antikvarier....................... B 21;
b) godkänna följande avlöningsstat för nämnda under
vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien lydande institutioner,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1936/1937:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis...................kronor
2. Arvode (lönefyllnad) åt den Hjertbergske
antikvarien ..................... *
3. Avlöningar till tjänstemän å extra stat,
förslagsvis...................... *
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
:
a. Grundavlöningar m. m. kronor 84,800
b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis.... » 5,900 »
60,100
3,890
39,500
90,700
5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... »_9,410
Summa förslagsanslag kronor 203,600;
c) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Avlöningar
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av
203,600 kronor.
52:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Omkostnader. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 52, sid. 97—100), vilket innebär
en anslagshöjning med 12,200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum
m. m.: Omkostnader för budgetåret 1936/1937 anvisa
ett förslagsanslag av 61,000 kronor.
24
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
53:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Inredning och
utrustning av tjänstelokaler m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 53, sid. 100—103) hemställer utskottet, under hänvisning till
vad departementschefen i ärendet anfört,
. att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
: Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum
m. m.: Inredning och utrustning av tjänstelokaler m. m. för
budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 77,500
kronor.
54:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Statens historiska
museum m. m.: Underhåll och ökande av samlingarna. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Statens historiska museum m. m.: Underhåll och ökande
av samlingarna för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 12.000 kronor, att utgå efter den fördelning,
Kungl. Majit kan finna gott bestämma.
55:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:
Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken.
Kungl. Majit har (punkt 55, sid. 104) föreslagit riksdagen
att till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:
Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 25,000 kronor,
att utgå efter den fördelning, Kungl. Majit kan finna gott bestämma.
I samband härmed har utskottet till behandling förchaft en inom andra
kammaren av herr Hj. Gustafson i Dädesjö väckt motion (II: 313), vari
hemställts, att riksdagen måtte höja den i reservationsanslaget till vård och
underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken ingående anslagsposten
fornlämningars vård och undersökning, nu 12,000 kronor, med 4,000
kronor till 16,000 kronor.
Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning anförda
skälen hänvisas till motionen.
Av statsrådsprotokollet inhämtas, att ifrågavarande anslag för innevarande
budgetår utgår med 25,000 kronor, vilket fördelas på följande sätt:
1. Fornlämningars vård och undersökning.............kronor 12,000
2. Vård och underhåll av Visby ruiner och andra byggnadsminnesmärken
................................ » 4,000
3. Omedelbara iståndsättningsåtgärder å vissa byggnadsminnesmärken
................................... » 9.000
Summa kronor 25,000.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
25
Akademien har anhållit, att anslag till ändamålet måtte för nästkommande
budgetår utgå med ett till 40,000 kronor förhöjt belopp, att fördelas på
följande sätt:
1. Fornlämningars vård och undersökning...........kronor 16,000
2. Vård och underhåll av Visby ruiner och andra byggnads
minnesmärken.
............................... » 4,000
3. Omedelbara iståndsättningsåtgärder å vissa byggnadsmin
nesmärken.
........................... » 20,000
Summa kronor 40,000.
Departementschefen har anfört följande:
Med hänsyn till de avsevärda anslagsmedel, som under de senare åren
disponerats för utförande såsom statliga beredskapsarbeten eller reservarbeten
av konservering av fornlämningar och byggnadsminnesmärken, anser
jag någon höjning av förevarande anslag icke nu böra ifrågakomma utan
förordar, att anslaget må för nästkommande budgetår utgå med samma belopp
som för det innevarande.
Utskottet finner det ändamål, för vilket i motionen II: 313 höjt anslagäskats,
behjärtansvärt På det av departementschefen anförda skälet finner
sig utskottet emellertid icke för närvarande böra tillstyrka, att riksdagen
beträffande här ifrågavarande anslag går utöver Kungl. Maj:ts förslag.
Vad Kungl. Maj:t i övrigt under här förevarande punkt föreslagit, har
icke heller givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å herr Gustafsons i Dädesjö ovannämnda
motion (11:313), till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet: Vård och underhåll av fornlämningar
och byggnadsminnesmärken för budgetåret 1936/1937
anvisa ett reservationsanslag av 25,000 kronor, att utgå efter
den fördelning, Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma.
56:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska
arkeologiska samlingarna: Avlöningar. Vitterhets-, historie- och
antikvitetsakademien: Ostasiatiska arkeologiska samlingarna: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56) hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1936/1937 anvisa
a) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Östasiatiska
arkeologiska samlingarna: Avlöningar ett anslag av
22,300 kronor;
b) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Östasiatiska
arkeologiska samlingarna: Omkostnader ett förslagsanslag
av 8,700 kronor.
Utskottet.
26
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
57:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Avlöningar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57, sid. 105 och
106), vilket innebär en anslagshöjning med 1,700 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) öka den i avlöningsstaten för akademien för de fria
konsterna med konsthögskolan uppförda anslagsposten till
särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän
från förslagsvis 2,600 kronor med 1,700 kronor till
förslagsvis 4,300 kronor ävensom i anledning härav öka
avlöningsstatens slutsumma från 143,900 kronor med 1,700
kronor till 145,600 kronor;
b) till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
Avlöningar för budgetåret 1936/1937 anvisa eli förslagsanslag
av 145,600 kronor.
58:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 58), vilket innebär
en i avrundningssyfte företagen anslagsminskning med 50 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna med
konsthögskolan: Omkostnader för budgetåret 1936/1937 anvisa
ett förslagsanslag av 27,900 kronor.
59:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
Undervisningsmateriel m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 59) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till Akademien för de fria konsterna med
konsthögskolan: Undervisningsmateriel m. m. för budgetåret
1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 26,000 kronor.
60:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
Stipendier m. m. I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 60, sid.
107—110), vilket innebär en anslagshöjning med 9,000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna med
konsthögskolan: Stipendier m. m. för budgetåret 1936/1937
anvisa ett reservationsanslag av 13,000 kronor.
61:o) Musikaliska akademien med musikkonservatoriet: Avlöningar.
Kungl. Majit har (punkt 61, sid. 110—117) föreslagit riksdagen att
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för musikaliska
akademien med musikkonservatoriet, att tillämpas tills vidare från och
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
27
med budgetåret 1936/1937, dels ock till Musikaliska akademien med musikkonservatoriet:
Avlöningar för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag
av 172,200 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 6,700 kronor, varav
ett belopp av i runt tal 4,000 kronor belöper å ett av departementschefen
framfört förslag om förstärkning av arbetskrafterna vid akademiens bibliotek.
Under erinran om vad utskottet under punkt 35:o) i det föregående anfört
örn önskvärdheten av en utredning, avseende bland annat musikaliska
akademiens bibliotek, finner sig utskottet böra tillstyrka Kungl. Maj:ts under
här förevarande punkt framlagda förslag, vilket icke givit utskottet anledning
till erinran.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för musikaliska akademien
med musikkonservatoriet, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1936/1937:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis.................. kronor 88,800
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit:
a. Grundbelopp......kronor 14,300
Anni.: Arvodet till direktören
för musikkonservatoriet
utgör 8,600 kronor samt kan
efter tre år höjas med 480
kronor, efter sex år med ytterligare
480 kronor och efter
nio år med än ytterligare 480
kronor.
b. Arvodesförhöjning till
direktören för musikkonservatoriet,
förslagsvis.
.......... » 720
c. Vikariatsersättningar
m. m., förslagsvis ... » 180 » 15,200
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a.
Grundavlöningar m.m. kronor 62,400
b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis . . . » 1,600 » 64,000
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis. . . »_4,200
Summa förslagsanslag kronor 172,200;
Utskottet
28
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
b) till Musikaliska akademien med musikkonservatoriet: Avlöningar
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag
av 172,200 kronor.
62:o) Musikaliska akademien med musikkonservatoriet: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 62) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetåret
ägt rum, till Musikaliska akademien med musikkonservatoriet:
Omkostnader för budgetåret 1936/1937 anvisa
ett förslagsanslag av 15,200 kronor.
63:o) Musikaliska akademien med musikkonservatoriet: Inköp
och bindning av böcker och musikalier samt underhåll och vård
av instrument. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 63, sid.
117 och 118), vilket innebär en anslagshöjning med 1,200 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikkonservatoriet:
Inköp och bindning av böcker och musikalier
samt underhåll och vård av instrument för budgetåret 1936/
1937 anvisa ett reservationsanslag av 5,000 kronor.
64:o) Musikaliska akademien med musikkonservatoriet: Stipendier
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 64, sid. 118 och
119), vilket innebär en anslagshöjning med 5,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikkonservatoriet:
Stipendier m. m. för budgetåret 1936/1937
anvisa ett reservationsanslag av 15,000 kronor.
65:o) De kungl, teatrarna: Bidrag till kungl, teatern. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 65) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till De kungl, teatrarna: Bidrag till kungl,
teatern för budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av 150,000
kronor.
66.o) De kungl, teatrarna: Värme- och ventilationsanläggningar
i operabyggnaden m. m. Kungl. Majit har (punkt 66, sid. 121 och 122)
föreslagit riksdagen, att till De kungl, teatrarna: Värme- och ventilations
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
29
anläggningar i operabyggnaden m. m. för budgetåret 1936/1937 anvisa ett
reservationsanslag av 1UU,000 kronor.
Av statsrådsprotokollet inhämtas, att departementschefen för egen del rörande
förevarande anslagsfråga anfört följande:
Det synes icke vara försvarligt att ytterligare ett budgetår dröja med åtgärder
för att sätta värme- och ventilationsanläggningarna inom operabyggnaden
i tillfredsställande skick. Jämlikt gällande avtal med teaterstyrelsen
är det Kungl. Majit och kronan, som svarar för byggnadernas yttre
underhåll. Med hänsyn till ifrågavarande arbetens beskaffenhet och omfattning
torde de böra i sin helhet bekostas av Kungl. Maj:t och kronan,
som äger omförmälda byggnad. Då det icke lärer vara lämpligt att bestrida
kostnaderna för löpande byggnadsunderhåll av lotterimedel, bör framställning
göras hos riksdagen om anvisande av erforderliga medel för ändamålet.
Ifrågavarande medel böra utgå från anslag under åttonde huvudtiteln och
icke avföras från anslag under statens allmänna fastighetsfond, till vilken
operabyggnaden ej hänförts.
De beräknade kostnaderna — 484,000 kronor — hava synts mig väl höga.
Jag förutsätter, att byggnadsstyrelsen tager under övervägande möjligheterna
av att reducera det sammanlagt erforderliga anslagsbeloppet till förslagsvis
400,000 kronor. Med utredning i ämnet bör styrelsen inkomma, när fortsatt
anslag äskas för ändamålet. För nästa budgetår synes böra anvisas
ett reservationsanslag av 100,000 kronor till värme- och ventilationsanläggningar
i operabyggnaden m. m.
Av den i ärendet förebragta utredningen finner utskottet behovet av de
ifrågasatta arbetena inom operabyggnaden styrkt och finner sig fördenskull
böra tillstyrka, att medel för ändamålet anvisas. Utskottet vill härvid
understryka vad departementschefen anfört rörande ett övervägande av möjligheterna
att reducera det sammanlagt erforderliga anslagsbeloppet. Mot
det för nästa budgetår äskade beloppet, 100,000 kronor, har utskottet icke
funnit något att erinra.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till De kungl, teatrarna: Värme- och
ventilationsanläggningar i operabyggnaden m. m. för budgetåret
1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 100,000
kronor.
67:o) De kungl, teatrarna: Brandförsäkring av viss staten tillhörig,
huvudsakligen i operabyggnaden och dramatiska teaterns
byggnad förvarad lösegendom m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 67, sid. 122 och 123), vilket innebär en anslagsminskning
med 1,415 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till De kungl, teatrarna: Brandförsäkring
av viss staten tillhörig, huvudsakligen i operabyggnaden
Utskottet.
30
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
oell dramatiska teaterns byggnad förvarad lösegendom m. »/.
tor budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av 11,300 kronor
att utgå med den fördelning, som av Kungl. Majit bestämmes.
68:o) Teaterrådet. Kungl. Majit har (punkt 68, sid. 123—127) föreslagit
riksdagen att till Teaterrådet för budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av
15,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr John Gustavson
m. fl. (I: 193) och den andra inom andra kammaren av herr O. Werner i
Höjen (lii 525), vari hemställts, att riksdagen, med uttalande av att kostnaderna
för teaterrådets verksamhet böra såsom hittills utgå av lotterimedel,
måtte avslå vad Kungl. Majit i denna punkt föreslagit.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda
skälen hänvisas till motionen I: 193.
Av statsrådsprotokollet inhämtas följande:
De jämlikt Kungl. Majits bemyndigande av den 20 januari 1933 av chefen
för ecklesiastikdepartementet tillkallade sakkunniga för biträde inom departementet
med utredning av frågan örn teaterförhållandena i riket avgåvo den
29 januari 1934 betänkande örn de fasta statsunderstödda teatrarna (statens
offentliga utredningar 1934: 3) samt den 4 juni 1934 betänkande med ut
redning rörande teaterförhållandena i riket (statens offentliga utredningar
1934: 21).
I sistnämnda betänkande framlade de sakkunniga förslag om inrättande
av ett teaterråd. Av betänkandet inhämtas i detta hänseende följande:
Det hade upprepade gånger framhållits från intresserades sida, från skådespelare,
teaterledare, styrelser för teaterföretag samt även i pressen, att vårt
land, i motsats till flera andra länder, saknade en högsta instans för teaterväsendet.
Detta vore särskilt kännbart därför, att teaterväsendet i vårt land
subventionerades genom lotterimedel utan att de utdelande myndigheterna hade
överblick över de olika företagens ekonomiska behov och, med undantag för
de kungl, teatrarna, ej heller hade någon statlig kontroll rörande medlens
användning. Aven beträffande de kungl, teatrarna torde kontrollen vara av
mera formell art. Den riksverksamhet, för vilken riktlinjer uppdragits i
betänkandet, gjorde ett dylikt råd särskilt behövligt. En mängd gemensamhetsåtgärder
mellan de olika institutionerna, vilka skulle vara ägnade
att medföra besparingar vid administrationen och ökad konstnärlig valuta
för de av Kungl. Majit utdelade lotterianslagen, kunde genom ett dylikt råd
komma till stånd. Det skulle även ha att upptaga och för Kungl. Majit
framlägga frågor av principiell vikt i samband med teaterväsendet, frågor
som rörde teaterledare, teateranställda, författare och kompositörer. Givetvis
skulle också alla skrivelser, som från olika med teatrarna sammanhörande
institutioner insändes till Kungl. Majit, kunna remitteras till detta råd. Det
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
31
borde även ha rätt att yttra sig rörande arbetstillstånd för utländska scenartister.
Teatrarnas samarbete med utomstående institutioner, t. ex. musikföretag,
borde i tvistiga fall kunna hänskjutas till detta teaterråds hörande.
I flera länder funnes redan ett dylikt teaterråd inrättat med växlande
befogenhet. Det torde vara nog påpeka, att i Danmark ett teaterråd existerade,
bestående av två skådespelare, två teaterdirektörer och två författare,
vilka bland annat handlade koncessionsfrågor, och att i Finland en expertnämnd
tillsatts, vari utom nu nämnda kategorier även en representant för
kritiken fått sin plats. Då Sverige hade ett större antal statsunderstödda
teaterföretag och musikinstitutioner än någotdera av dessa länder och förhållandena
på grund av landets storlek vore betydligt mer invecklade, syntes
behovet av ett dylikt teaterråd här ännu större.
Enligt de sakkunnigas förslag skulle teaterrådet bestå av tio ledamöter,
nämligen av en ordförande och en sekreterare, två på förslag av svenska
teaterförbundet utsedda representanter för den artistiska personalen, två
representanter för teaterledarna, varav en från de statsunderstödda teatrarna
och en från de privata teaterföretagen, en representant för riksteaterns publikorganisation,
en för folkets parkers centralstyrelse, en på förslag av
Sveriges författareförening utsedd representant för de dramatiska författarna
samt en på förslag av publicistklubben utsedd representant för teaterkritiken.
Samtliga ledamöterna av rådet skulle förordnas av Kungl. Maj:t,
i förekommande fall på förslag av nyssnämnda organisationer m. fl. De
sakkunniga betonade, att ordföranden borde vara en kulturpersonlighet med
intresse för teaterfrågor, samt att sekreteraren skulle vara rådets verkställande
ledamot. Ordföranden och sekreteraren skulle vara självskrivna medlemmar
av teaterrådets arbetsutskott. En tredje medlem av detsamma skulle väljas
av rådet.
Närmast genom sekreteraren skulle kontrollen över teatrarna utövas, och
han borde reglera deras inbördes förhållanden. Då han måste beräknas
bliva dagligen sysselsatt med olika frågor rörande teaterväsendet, borde han
åtnjuta en årlig lön av förslagsvis 6,000 kronor. Utvecklingen finge sedermera
utvisa, huruvida platsen bleve så krävande, att den måste vara heltidsavlönad.
De samfällda utgifterna för teaterrådet skulle enligt de sakkunnigas förslag
bliva:
Arvode för ordföranden............................kronor 2,000
» » arbetsutskottsmedlem..................... » 500
Sekreterarearvode................................ » 6,000
Expenser (reservationsanslag)........................ » 2,000
Resor och dagtraktamenten (reservationsanslag) . . ........ » 3,000
Summa kronor 13,500.
De sakkunniga framhöllo, att denna budget för teaterrådet, som bordo utgå
av lotterimedel, ej ginge upp till 1 procent av det belopp, vilket år 1933
utgått i lotterianslag för teaterändamål.
32
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Vid ärendets remissbehandling yttrades bland annat följande:
Statskontoret anförde, att ämbetsverket ej ville förneka, att ett teaterråd
skulle kunna vara till gagn som en ledande oell sammanhållande kraft inom
teaterlivet men att ämbetsverket å andra sidan ej kunde undertrycka en
farhåga för att en sådan institution skulle kunna bliva ett hämmande band
på den konstnärliga verksamhetens fria utveckling. Det torde kunna starkt
dragas i tvivelsmål, om utgifterna för rådets verksamhet skulle kunna begränsas
inom den angivna kostnadsramen.
Styrelsen för kungl, dramatiska teaterns aktiebolag anförde, att vissa skäl
talade för inrättandet av en central institution för handläggande av landets
teaterangelägenheter.
Styrelsen för svenska teaterförbundet förklarade, att det vore en allmänt
utbredd uppfattning hos såväl teaterledare som skådespelare, att en instans
av det ifrågasatta slaget icke längre kunde avvaras.
Sveriges författar ejor elling och folkets parkers centralstyrelse tillstyrkte
förslaget om inrättande av ett teaterråd.
Kungl. Majit beslutade den 8 februari 1935, att ett teaterråd skulle inrättas,
samt förordnade ordförande och tre ledamöter i detsamma, varav en
tillika sekreterare. Genom beslut den 5 april 1935 förordnade Kungl. Majit
en suppleant i teaterrådet.
Genom beslut den 15 mars 1935 föreskrev Kungl. Majit, att teaterrådets
ledamöter skulle åtnjuta arvoden till följande belopp för år räknat, nämligen
ordföranden 2,000 kronor ävensom 1,000 kronor såsom representationsersättning,
envar av två ledamöter 1,500 kronor samt den ledamot, som erhållit
uppdrag att vara rådets sekreterare, 6,000 kronor. Dyrtidstillägg
skulle ej utgå å berörda arvoden. Tillika medgav Kungl. Majit, att rådet
finge för expenser använda högst 3,000 kronor för år räknat. Slutligen
föreskrevs, att rådet i dess helhet eller någon dess ledamot finge företaga
de resor, som betingades av dess verksamhet, samt att resekostnadsersättning
skulle utbetalas av till rådets förfogande ställda medel. Ovannämnda utgifter
skulle bestridas från det under åttonde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget
till exira utgifter. Genom beslut den 3 maj 1935 föreskrev
emellertid Kungl. Majit, att ersättning härför skulle av lotterimedel tillföras
omförmälda reservationsanslag.
Kungl. Majit fastställde vidare den 5 april 1935 instruktion för teaterrådet.
Enligt denna instruktion skulle teaterrådet, som av Kungl. Majit skulle
förordnas tills vidare för en tid av tre år, utöva inseendet över det statsunderstödda
teaterväsendet i riket. 1 sådant avseende ålåge rådet bland
annat att ägna uppmärksamhet åt ej mindre förhållandet mellan riksteaterns
publikorganisation (riksteatern) och de statsunderstödda teatrarna än även
de omständigheter i allmänhet, som vore av större betydelse för teaterverksamheten.
Rådet skulle öga att i såväl ovannämnda som i andra frågor
av ekonomisk eller organisatorisk natur för riksteatern och de statsunderstödda
teatrarna göra de erinringar oell föreställningar, vartill rådet funne
anledning. Det skulle åligga rådet att till Kungl Majit avgiva yttranden
i sådana teaterväsendet rörande ärenden, som remitterades till detsamma,
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
33
ävensom att i erforderliga fall opåmint hos Kungl. Maj:t göra framställningar
i frågor, som folie inom rådets verksamhetsområde. Rådet skulle
äga att från de teater företag, som åtnjöte statsunderstöd, infordra alla de
upplysningar och handlingar rörande verksamheten, vilka rådet ansåge behövliga.
Kungl. Majit har den 9 februari 1934 fastställt § 7 i stadgarna för riksteaterns
publikorganisation, enligt vilken paragraf centralstyrelsen för sagda
organisation skall bestå av högst åtta ledamöter, varav ordföranden samt
tvenne representanter för folkbildningsorganisationerna utses av Kungl.
Majit.
Departementschefen har för egen del anfört följande:
Före teaterrådets tillkomst saknade vårt land ett på teaterväsendet inriktat
organ, i stånd att på ett sakkunnigt och opartiskt sätt handlägga till
teaterväsendet hörande frågor. Denna brist var så mycket mer kännbar,
som staten årligen beviljat betydande bidrag för teaterändamål. En sakkunnig
instans för bedömande av musikfrågor finnes i musikaliska akademien,
för litterära frågor står svenska akademien till buds, och frågor, som
angå de bildande konsterna, kunna på ett sakkunnigt sätt bedömas av
konstakademien eller nationalmuseum. Teaterfrågor däremot måste före
teaterrådets tillkomst remitteras till sådana myndigheter som skolöverstyrelsen,
länsstyrelserna och Överståthållarämbetet. Utan att förringa dessa myndigheters
förmåga och vana att bedöma frågor av den mest skiftande natur,
torde det kunna fastslås, att de icke äro lämpliga organ för handläggning
av teaterärenden. Erfarenheten visade också, att nämnda myndigheter
-— i brist på tillräcklig erfarenhet på området och på erforderligt
jämförelsematerial — saknade fasta hållpunkter för ett kritiskt bedömande
av exempelvis framställningar om anvisande av anslag, ofta till betydande
belopp, av lotterimedel till teaterverksamhet.
Det av de sakkunniga framlagda förslaget örn inrättande av ett teaterråd
tillstyrktes, såsom av det föregående framgår, i de mera väsentliga delarna
av de i ärendet hörda myndigheterna och sammanslutningarna. Under
remissbehandlingen framkom, att förslaget kunde betecknas som ett gammalt
önskemål, och att dess realiserande ansågs vara till fördel även för
teaterledarna och skådespelarna. En omständighet, som gjorde önskvärdheten
av en sakkunnig och auktoritativ teatermyndighet dess mer trängande,
var enligt min mening den betydelsefulla och vittförgrenade verksamhet,
som under de allra senaste åren börjat utövas av den av Kungl.
Majit sanktionerade riksteaterns publikorganisation.
Med hänsyn till de betydande både ekonomiska och andra intressen, som
sålunda måste tillgodoses, befanns det erforderligt att redan i början av år
1935 inrätta ifrågavarande teaterråd, och den anordningen vidtogs provisoriskt,
att kostnaderna för detsamma skulle bestridas av lotterimedel. Vid
rådets sammansättning befanns lämpligt att giva detsamma en väsentligt
mindre omfattning, än de sakkunniga föreslagit, och vidare att icke i rådet
insätta representanter för alla de olika verksamhetsgrenar, som skulle falla
under rådets bedömande, utan i stället personer, som med allmänt kulturella
intressen förenade förutsättningar för en i möjligaste mån objektiv
prövning av ärendena och förmåga att förlika stridiga intressen. Rådets
hittillsvarande verksamhet som teatermyndighet, som medlare vid uppkom
Bihang
till riksdagens protokoll 1936. 6 sami. Nr H. 3
34
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
mande intressekonflikter och som remissorgan vid behandlingen av frågor
om anslag av statsmedel till teaterverksamhet har till fullo betygat behovet
av detsamma och lämpligheten av att åtgärder på området utan dröjsmål
vidtogos. Min avsikt var då, att — därest erfarenheterna av teaterrådets
verksamhet voro gynnsamma •— senare föreslå Kungl. Maj:t att för riksdagen
framlägga förslag örn bestridande av de med teaterrådet förenade
kostnaderna medelst anslag på riksstaten. Jag anser nu tiden vara inne att
vidtaga åtgärder i denna riktning.
Det kan nämligen enligt min mening icke vara lämpligt, att kostnaderna
för en institution, som har att fullgöra ur statens synpunkt så betydelsefulla
funktioner som de ovannämnda och som fyller ett konstant behov,
intager den mer lösliga ställning, som följer med anslag av lotterimedel.
De årliga kostnaderna för teaterrådet representera endast en bråkdel av
statens samlade årliga utgifter för teaterväsendet, och rådets verksamhet är
ägnad att härutinnan verka återhållande på ett sätt, som utan uppgivande
av andra intressen kan vara försvarbart. I detta hänseende har rådet minst
lika viktiga intressen att bevaka som många andra nämnder och institutioner,
som åtnjuta anslag å riksstaten.
Jag föreslår alltså, att anslag för bestridande av kostnaderna för rådets
verksamhet nu äskas hos riksdagen. För ändamålet torde böra beräknas
ett belopp av 15,000 kronor, vilket, i analogi med motsvarande anslag för
exempelvis statens studielånenämnd, bör erhålla karaktären av obetecknat
anslag. Bestämmelser angående dispositionen av nämnda belopp torde det
få ankomma på Kungl. Majit att meddela.
Utskottet. Till en början vill utskottet framhålla, att tillkomsten och utformningen
av teaterrådet skett utan att riksdagen beretts tillfälle att yttra sin mening
om det sätt, på vilket denna organisationsfråga bäst skulle kunna vinna sin
lösning. I detta hänseende vill utskottet erinra örn det jämväl av departementschefen
påpekade förhållandet, att 1933 års teaterutredning framlagt
ett förslag örn inrättande av ett teaterråd med väsentligt annan sammansättning
än den sedermera av Kungl. Majit beslutade. Även andra former
synas kunna vara tänkbara.
Genom Kungl. Majits beslut den 15 mars 1935 hava kostnaderna för
teaterrådet bestämts för år räknat till 15,000 kronor, vilket belopp för närvarande
utgår av lotterimedel. Detta belopp skulle nu enligt Kungl. Majits
förslag utgå av anslag å riksstaten och sålunda erhålla en mera stadigvarande
karaktär.
Utskottet finner emellertid, att en ytterligare omprövning av såväl teaterrådets
organisation som omfattningen av dess arbetsuppgifter bör äga rum,
innan riksdagen fattar slutlig ståndpunkt i frågan. Ehuru utskottet sålunda
icke nu är berett att föreslå riksdagen att helt biträda Kungl. Majits förslag,
vill utskottet emellertid — med hänsyn bland annat till att ännu
något års erfarenhet torde kunna lämna god vägledning vid sagda omprövning
— icke motsätta sig, att anslag för teaterrådets fortsatta verksamhet
uppföres å riksstaten för nästkommande budgetår. I anslutning härtill avstyrker
utskottet det i motionerna I: 193 och lii 525 framförda yrkandet.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
35
Emellertid har utskottet funnit det vara påkallat, att en betydande nedsättning
företages av det för nästkommande budgetår äskade anslaget.
Utskottet har exempelvis funnit de arvodesbelopp, som ligga till grund för
beräkningen av anslagsbeloppet, i det stora bela väl höga. Utskottet håller
före, att en nedsättning av anslaget till 8,000 kronor bör kunna ske, och
tillstyrker utskottet, att denna summa anvisas.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å herr John Gustavsons m. fl. och herr
Werners i Höjen ovannämnda motioner (I: 193 och II: 525),
till Teaterrådet för budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag
av 8,000 kronor.
Universiteten, den medicinska undervisningen
m. m.
69:o) Universitetskanslersexpeditionen: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Majrts förslag (punkt 69, sid. 128), vilket innebär en anslagshöjning
med 400 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) öka den i avlöningsstaten för universitetskanslersexpeditionen
uppförda anslagsposten till särskilda löneförmåner till
ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän, nu förslagsvis 600
kronor, med 400 kronor till förslagsvis 1,000 kronor ävensom
i anledning härav öka avlöningsstatens slutsumma från
22,600 kronor till 23,000 kronor,
b) till UniversitetsJcanslersexpeditionen: Avlöningar för budgetåret
1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 23,000 kronor.
70:o) Universitetskanslersexpeditionen: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till Universitetskansler sexpeditionen: Omkostnader
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av
2,000 kronor.
71:o) Uppsala universitet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 71, sid. 129—151), vilket innebär en anslagshöjning med
38,600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) i personalförteckningen för vissa tjänstemän vid Uppsala
universitets samlingar och inrättningar m. m. under
rubriken vetenskapliga institutioner och inrättningar, tillhö
-
36
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
rande medicinska och filosofiska fakulteterna, uppföra 1 tekniskt
biträde vid institutionen för medicinsk och fysiologisk
kemi i lönegraden B 7 samt 1 tekniskt biträde vid zoologiska
institutionen i lönegraden B 7;
b) i samma personalförteckning och under samma rubrik
uppföra 1 vaktmästare vid hygienisk-bakteriologiska institutionen
i lönegraden B 7 samt 1 eldare, tillika biträdande
vaktmästare, vid patologiska institutionen i lönegraden B 5;
c) — med uteslutande ur sagda personalförteckning av
1 vaktmästare vid geografiska institutionen i lönegraden B 5
— i densamma under ovannämnda rubrik uppföra 1 vaktmästare
vid geografiska institutionen i lönegraden B 7;
d) höja den i avlöningsstaten för Uppsala universitet
under avdelning I. Professorer och lärare m. fl. uppförda
delposten till arvoden till biträdande lärare m. fl. vid juridiska
fakulteten, nu 3,000 kronor, med 1,000 kronor till
4,000 kronor;
e) — för beredande av ökat arvode åt amanuensen vid
konstmuseet — böja den i samma avlöningsstat under samma
avdelning uppförda delposten till arvoden till assistenter
och amanuenser vid filosofiska fakultetens humanistiska sektion,
nu 4,050 kronor, med 450 kronor till 4,500 kronor;
f) — för beredande av medel till arvode åt en amanuens
vid växtbiologiska institutionen — höja den i samma
avlöningsstat under samma avdelning uppförda delposten
till assistenter och amanuenser vid filosofiska fakultetens
matematisk-naturvetenskapliga sektion, nu 42,450 kronor,
med 1,800 kronor till 44,250 kronor;
g) höja den i samma avlöningsstat under avdelning II.
Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar och inrättningar
m. m. uppförda anslagsposten till avlöningar till tjänstemän
å ordinarie stat, nu förslagsvis 323,000 kronor, med
24,450 kronor till förslagsvis 347,450 kronor;
h) höja den i samma avlöningsstat under samma avdelning
uppförda anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t, nu 10,260 kronor,
med 4,600 kronor till 14,860 kronor;
i) höja den i samma avlöningsstat under samma avdelning
uppförda anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie
personal, nu 61,446 kronor, med 6,300 kronor till
67,746 kronor;
j) till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret 1936/
1937 anvisa ett förslagsanslag av 1,548,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
37
72:o) Uppsala universitet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 72, sid. 151—161), vilket innebär en anslagshöjning
med 46,800 kronor, varav ett belopp av 14,700 kronor till förstärkningsanslag
på grund av svenska valutans ställning är av tillfällig karaktär, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Uppsala universitet: Materiel m. m.
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av
av 623,700 kronor.
73:o) Uppsala universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.
Uppsala universitet: Stipendier åt studerande.
Uppsala universitet: Vissa ersättningar m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 73) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1936/1937 anvisa
a) till Uppsala universitet: Bokinköp och bokbindning för
universitetsbiblioteket ett reservationsanslag av 148,500 kronor;
b) till Uppsala universitet: Stipendier åt studerande ett
anslag av 6,200 kronor;
c) till Uppsala universitet: Vissa ersättningar m. m. ett
anslag av 14,260 kronor.
74:o) Uppsala universitet: Komplettering av universitetsbibliotekets
referensbibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
74, sid. 161) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Uppsala universitet: Komplettering
av universitetsbibliotekets referensbibliotek för budgetåret 1936/
1937 anvisa ett reservationsanslag av 6,000 kronor.
75:o) Uppsala universitet: Inredningsarbeten m. m. för universitetsbiblioteket.
Uppsala universitet: Fullföljande av universitetsbibliotekets
om- och tillbyggnad m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 75, sid.
162—173) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1936/1937 anvisa dels till
Uppsala universitet: Inredningsarbeten m. m. för universitetsbiblioteket ett
reservationsanslag av 20,000 kronor, dels ock till Uppsala universitet: Fullföljande
av universitetsbibliotekets örn- och tillbyggnad m. m. ett reservationsanslag
av 175,000 kronor.
Uppsala universitetsbibliotek har sedan länge varit i behov av ökade
lokaler och förbättrade utrymmen, främst i fråga om de lokaler, som avsetts
för allmänheten, för boksamlingarna samt för låneexpeditionen och tjänsterummen
i övrigt. Förstnämnda behov har numera tillgodosetts genom en
av 1933 års riksdag beslutad tillbyggnad av universitetsbiblioteket. Sedan
Utskottet.
38
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
detta byggnadsföretag numera fullbordats, har av vederbörande myndigheter
framlagts ett förslag örn till- och ombyggnad av biblioteksbyggnadens
mellanparti och ombyggnad av huvudbyggnaden, varigenom de båda övriga
huvudönskemålen skulle realiseras. Departementschefen har emellertid funnit
den andra byggnadsetapp, varom förslag nu framlagts för riksdagen, böra
begränsas till att avse den föreslagna ombyggnaden av huvudbyggnaden,
varigenom behovet av ökade bokmagasinsutrymmen skulle tillgodoses.
Utskottet ansluter sig till detta förslag och tillstyrker alltså detsamma.
Mot de för dessa arbeten beräknade kostnaderna, 325,000 kronor, varav
175,000 kronor skulle anvisas för nästkommande budgetår, har utskottet
icke funnit något att erinra.
Jämväl förslaget örn anvisande av 20,000 kronor för nästkommande budgetår
för inredningsarbeten i de genom 1933 års riksdags beslut nytillkomna
lokalerna finner sig utskottet böra tillstyrka. Utskottet vill dock
härvid understryka vad departementschefen anfört om behovet av en begränsning
av de totala kostnaderna för dessa arbeten.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1936/1937 anvisa
a) till Uppsala universitet: Inredningsarbeten m. m. för
universitetsbiblioteket ett reservationsanslag av 20,000 kronor;
b) till Uppsala universitet: Fullföljande av universitetsbibliotekets
om- och tillbyggnad m. m. ett reservationsanslag av
175,000 kronor.
76:o) Lunds universitet: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 76,
sid. 173—189) föreslagit riksdagen att
dels besluta, att vid Lunds universitet skall — utöver de nu befintliga
professurerna i civilrätt, respektive speciell privaträtt — från och med den
1 juli 1938 inrättas ytterligare en professur inom det privaträttsliga ämnesområdet,
med vilken skola vara förenade enahanda förmåner och skyldigheter,
som följa med övriga professorsbefattningar vid universitetet;
dels bemyndiga Kungl. Majit att meddela föreskrifter beträffande fördelningen
av ämnesområdet mellan sagda professurer;
dels — med uteslutande ur avlöningsstaten för Lunds universitet av anslagsposten
till avlöning till tjänsteman å indragningsstat å 13,000 kronor
och de därvid fogade anmärkningarna — i sagda avlöningsstat under rubriken
A. Avlöningsstat för professorer m. fl., Filosofiska fakulteten, Matematisk-naturvetenskapliga
sektionen från och med den 1 juli 1936 uppföra
ytterligare 1 professor med
lön.......................kronor 8,000
tjänstgö ringspenningar......... » 4,000
eller sammanlagt............. » 12,000
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
39
samt i följd härav öka den i avlöningsstaten under avdelning I. Professorer
och lärare m. fl. uppförda delposten 1. a. Lön och tjänstgöringspenningar
från 759,500 kronor med 12,000 kronor till 771,500 kronor;
dels besluta ej mindre att den under sagda rubrik upptagna anmärkning 2
skall utgå, än även att i den under rubriken kvarstående anmärkningen
skall upptagas en professur med ämnesområde: ärftlighetslära;
dels öka den i sagda avlöningsstat under samma avdelning uppförda delposten
till arvoden till biträdande lärare m. fl. vid juridiska fakulteten från
2,460 kronor till 3,460 kronor;
dels — för beredande av arvode med 1,800 kronor till en amanuens vid
statistiska institutionen — höja den i sagda avlöningsstat uppförda delposten
3. c. 2) till arvoden till assistenter och amanuenser vid filosofiska fakultetens
humanistiska sektion från 7,800 kronor till 9,600 kronor;
dels öka den i sagda avlöningsstat under avdelning II. Vissa tjänstemän
vid universitetets samlingar och inrättningar m. m. uppförda anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal från 43,006 kronor med
7,700 kronor till 50,706 kronor;
dels ock till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret 1936/1937 anvisa
ett förslagsanslag av 1,433,500 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 9,500 kronor.
Beträffande förslaget örn inrättande av en ordinarie professur i ärftlighetslära
inhämtas av statsrådsprotokollet följande.
Vid Lunds universitet har sedan år 1917 funnits ovannämnda personliga
professur i ärftlighetslära, vilken innehaves av professorn H. Nilsson-Ehle.
Denne är tillika chef för Sveriges utsädesförenings växtförädlingsanstalt i
Svalöv, vilken förening jämväl tillhandahåller lokaler i Svalöv för ärftlighetsinstitutionen.
Nilsson-Ehle ingår i pensionsåldern i februari 1938. Konsistoriet
har hos kanslern anhållit, att framställning måtte göras till 1936
års riksdag om professurens överförande på ordinarie stat.
Till grund för konsistoriets framställning ligger en skrivelse från filosofiska
fakultetens matematisk-naturvetenskapliga sektion, av vilken inhämtas följande:
Under de 35 år, som förflutit sedan de Mendelska klyvningslagarna återupptäcktes
och ärftlighetsläran, genetiken, uppkom, hade ärftlighetsforskningen
med explosionsartad hastighet utvecklats till en biologisk vetenskap av
central betydelse med starka anknytningar ej blott till flertalet av de i sektionen
representerade ämnena, särskilt botanik och zoologi, utan också till
den medicinska fakultetens ämnen. Sedan år 1908 hade antalet utkomna
ärftlighetsskrifter mer än tiodubblats och uppginge för närvarande till omkring
3,180 arbeten per år, varav 31,7 procent hänförde sig till växtmaterial,
28,5 procent till djurmaterial och större delen av de återstående till
människans ärftlighetsförbållanden.
I Sverige hade ärftlighetsläran i hög grad utvecklat sig i samband med
den svenska praktiska växtförädlingen. På grund av de utförda arbetenas
stora både teoretiska räckvidd och praktiska betydelse och på grund av att
ärftlighetsforskningen redan vid denna tidpunkt genomlöpt en mycket be
-
40
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
aktansvärd utveckling, inrättades ovannämnda personliga professur i ärftlighetslära.
I samband härmed byggdes en mindre ärftlighetsinstitution vid
Akarp i anslutning till Alnarps lantbruksinstitut.
Denna institution utvecklade sig efterhand till en samlingspunkt för ett
ganska stort antal unga ärftlighetsforskare. Ar 1925 flyttades emellertid på
framställning av Lunds universitet och med Kungl. Maj:ts tillstånd institutionen
till Svalöv i samband med Nilsson-Ehles övertagande vid sidan örn
sin personliga professur av chefskapet för Sveriges utsädesförening. Denna
förflyttning ägde rum, sedan styrelsen för utsädesföreningen godkänt därmed
förbundna villkor, särskilt att ärftlighetsinstitutionen inom utsädesföreningens
institutionsbyggnad i Svalöv erhölle samma utrymme och arbetsmöjligheter
som i Akarp. Redan år 1910 bildade de svenska ärftlighetsforskarna
en förening i Lund, Mendclska sällskapet, vars främsta funktion
vore att utgiva tidskriften Hereditas. På grundval av privata donationsmedel
och årligt statsbidrag hade Hereditas utkommit alltsedan år 1920 och
utgjorde numera utan tvivel en av världens mest välkända ärftlighetstidskrifter.
Utom vid Lunds universitets ärftlighetsinstitution hade den svenska
genetiken utvecklat sig på flera andra håll. Huvudparten av den svenska
ärftlighetsforskningen hade dock varit knuten till eller utförts vid växtförädlingsanstalterna,
varvid sagda institution och Mendelska sällskapet representerat
centrum för det mesta av arbetet. Detta framginge bäst av det
förhållandet, att sedan institutionens tillkomst ej mindre än nio personer
disputerat i ärftlighetslära och tre personer på avhandlingar, som stöde ärftlighetsläran
mycket nära. Av dessa tolv undersökningar hade flertalet utförts
vid ärftlighetsinstitutionen eller på olika sätt understötts av denna.
De vid institutionen för närvarande pågående vetenskapliga ärftlighetsundersökningarna
utfördes av 26 personer.
Ärftlighetsinstitutionen vore också av värde för de medicinska fakulteterna
vid våra högskolor, och medicine studerande deltoge ofta i demonstrationskurserna
vid ärftlighetsinstitutionen i Svalöv under sommaren, i kurser och
föreläsningar i Lund under vintern o. s. v. Dessa förbindelser med andra
svenska institutioner borde i framtiden än ytterligare kunna ökas. Närmast
till hands läge att utveckla ett närmare samarbete med de botaniska institutionerna
i Lund. De vid ärftlighetsinstitutionen bedrivna undersökningarna
hade hittills så gott som uteslutande utförts å växtmaterial. I den mån det
i framtiden bleve möjligt att även bedriva zoologisk ärftlighetsforskning,
borde detta givetvis ske i nära samarbete med zoologiska institutionen vid
Lunds universitet. Ett annat område, på vilket ärftlighetsinstitutionen torde
ha en stor uppgift att fylla, vore de medicinska studerandenas utbildning
i ärftlighetslära, vilken framdeles torde böra bli åtskilligt mera omfattande
än vad som nu vore förhållandet. Den stora grupp av ärftlighetsundersökningar,
som gällde människans konstitution och de mänskliga sjukdomarnas
ärftlighet, måste ju på ett ganska grundläggande sätt vara av betydelse för
de flesta medicinska ämnen, och en närmare anknytning till den allmänna
ärftlighetsläran vore här av den största betydelsen. Ännu närmare anknöte
emellertid ärftlighetsläran till den egentliga rasbiologien och därigenom
bland annat till den nu så aktuella befolkningsfrågan.
Ärftlighetsprofessuren representerade sålunda ett betydelsefullt ämne, som
snabbt utvecklades vidare. Parallellt med ämnets allmänna utveckling hade
den svenska ärftlighetsforskningen gått framåt och gjort mycket beaktansvärda
och internationellt erkända insatser både på det teoretiska området
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
41
och genom ärftlighetslärans tillämpning på praktiska områden. Det syntes
sektionen därför vara av största betydelse, att förevarande professur bibehölles
såsom basis för den svenska ärftlighetsforskningens fortsatta utveckling.
Det skulle möjligen kunna göras gällande, att professuren numera vore
mindre behövlig, eftersom ämnet sedan några år tillbaka vore representerat
vid lantbrukshögskolan i Ultuna. Så kunde emellertid ej vara fallet. Ämnets
omfattning och starka expansion motiverade synnerligen väl, att det vore
representerat av åtminstone en odelad professur, vilket icke vore förhållandet
med Ultuna-professuren, där ärftlighetsläran sammankopplats med systematisk
botanik. Vidare måste forskningen och undervisningen i ärftlighetslära
vid lantbrukshögskolan huvudsakligen gälla ärftlighetslärans tillämpningar,
speciellt växt- och djurförädling. Med utgångspunkt från de nu utkommande
ärftlighetsarbetena kunde man påstå, att endast 23 procent av hela ämnet
folie inom ramen för den ärftlighetslära, som huvudsakligen borde idkas
vid lantbrukshögskolan. Om ärftlighetsprofessuren i Lund slopades, skulle
således större delen av ämnet bli orepresenterat i Sverige. I få länder hade
växtförädlingen gjort så stora framsteg som i Sverige, men man finge på
grund härav ej begå det misstaget att betrakta växtförädling och ärftlighetslära
som synonyma begrepp. Ärftlighetsläran vore ett omfattande teoretiskt
ämne, ärftlighetslärans tillämpningar på växt- och djurförädlingens sekundära
företeelser, som visserligen hade utomordentlig ekonomisk betydelse
men därför ej kunde ersätta den grundläggande teoretiska forskningen.
Denna teoretiska ärftlighetslära vore en så livskraftig och ur allmänt biologisk
synpunkt viktig vetenskapsgren, att dess representation vid ett statsuniversitet
förefölle självklar.
Ärftlighetsläran intoge vid Ultuna ungefär samma ställning som kemi
och fysik vid våra tekniska högskolor. Ehuru dessa ämnen vore representerade
både vid tekniska högskolan och Chalmers tekniska institut, torde
det ej kunna ifrågasättas att slopa dessa ämnen vid Lunds universitet. Lika
oberättigat vore det också att indraga professuren i teoretisk ärftlighetslära
i Lund på grund av att ämnet vore representerat av en delad professur
vid lantbrukshögskolan.
Då Nilsson-Ehle år 1925 tillträdde befattningen som föreståndare för
Sveriges utsädesförening, skedde detta på villkor att föreningen beredde
samma utrymme och arbetsmöjligheter åt universitetets ärftlighetsinstitution
som denna haft i Åkarp. Föreningen gick in på dessa villkor, och ärftlighetsinstitutionen
vore alltså nu inrymd i föreningens institutionsbyggnad.
Enligt skrivelse från föreningen till rektorsämbetet vid universitetet av den
20 februari 1925 hade föreningen förklarat sig villig att även efter NilssonEhles
avgång för framtiden tillhandahålla nödiga lokaler och försöksjord
m. m. för en med universitetet förbunden ärftlighetsinstitution. Ett laboratorium
i Lund för ärftlighetsinstitutionens räkning, där studerande vid institutionen
kunde utföra vissa undersökningar och där professorn och docenterna
i ämnet kunde lia plats för materiel, kulturer o. s. v., som användes
vid föreläsningar och kurser i ärftlighetslära i Lund, kunde i samband med
föreläsningssal alltjämt påräknas i någon av universitetets lokaler.
Några ökade kostnader för institutionens drift i samband med professurens
förlängning komme, så länge institutionen vore inrymd inom utsädesföreningens
institutionsbyggnad, tillsvidare ej att inträffa annat än i samband
med eventuellt ytterligare ökat antal studerande vid institutionen.
I institutionens stab komme så till vida att ske en förändring, som den
42
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
nuvarande praktiske extra assistenten borde uppföras på ordinarie stat,
vilket emellertid ej komme att föranleda någon kostnadsökning annat än i
samband med vederbörliga ålderstillägg.
Kanslern har anfört följande:
Med hänsyn till ärftlighetslärans stora praktiska betydelse — på densamma
byggde ju såväl växt- och djurförädlingen som rasbiologien —
borde ämnet givetvis vara representerat åtminstone vid något av våra universitet.
Samarbetet med växtförädlingsanstalten i Svalöv hade visat sig
lända till fördel för båda parterna och syntes därför böra fortsättas även efter
Nilsson-Ehles avgång — en anordning som underlättades därigenom, att
utsädesföreningens åtagande att tillhandahålla universitetet lokaler m. m.
för en ärftlighetsinstitution gällde även efter Nilsson-Ehles pensionering.
Kanslern tillstyrkte därför konsistoriets framställning örn uppförande på ordinarie
stat av en professur i ämnet.
Professurens omvandling skulle medföra en anslagsökning under rubriken
»1- Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat» på 12,000 kronor. Det underrubriken
»2. Avlöning till tjänsteman å indragningsstat» upptagna beloppet,
13,000 kronor, skulle samtidigt kunna utgå. Då anslagsposten till ålderstillägg
knappast torde behöva undergå någon förhöjning, komme åtgärden
följaktligen att medföra en nominell anslagsminskning å 1,000 kronor.
Departementschefen har för egen del i ärendet yttrat:
Innehavaren av den nuvarande personliga professuren i ärftlighetslära
H. Nilsson-Ehle uppnår pensionsåldern i februari 1938, och universitetsmyndigheterna
hava nu gjort framställning om att denna professur måtte
från och med budgetåret 1936/1937 överföras på ordinarie stat. I anledning
härav vill jag framhålla, att nämnda professur år 1917 inrättades närmast
för att bereda Nilsson-Ehle, som redan då utfört en resultatrik och
banbrytande forskargärning, tillfälle att koncentrera sin vetenskapliga verksamhet
på ifrågavarande, då mycket unga disciplin. I allmänhet torde det
vara tillrådligt att iakttaga försiktighet, då det gäller att på ordinarie stat
överföra professurer, som ursprungligen inrättats för att på nyssnämnt sätt
honorera och gereda bättre arbetsmöjligheter för en särskilt förtjänt vetenskapsidkare.
Åtminstone gäller detta i de fall, då det är fråga örn ett ämnesområde,
som redan är representerat inom den akademiska undervisningen.
Då det emellertid, såsom här är fallet, gäller ett ämnesområde, vars ende
egentlige företrädare inom universitetsorganisationen utgöres av innehavaren
av ifrågavarande personliga professur, synes saken ligga till på annat sätt.
Det ämnesområde, varom här är fråga, har under den tid, som förflutit sedan
den personliga professuren inrättades, undergått en enastående utveckling och
erhållit icke endast en fast och erkänd ställning som en självständig vetenskaplig
forskningsgren och som ett stöd och komplement för ett flertal andra
discipliner inom de matematisk-naturvetenskapliga och medicinska forskningsområdena,
utan även en genomgripande praktisk betydelse för den för landets
jordbruk så viktiga växt- och djurförädlingen. På grund härav föreligga
enligt min mening starka skäl för att låta ämnet ärftlighetslära vara
på ett stadigvarande sätt representerat genom en professur vid åtminstone
ett av våra universitet. Den nuvarande professuren i rasbiologi vid universitetet
i Uppsala har som bekant fått en helt annan inriktning.
Med hänsyn till vad nu anförts och då det förefaller uppenbart, att den
på speciellt praktiska uppgifter inriktade professuren i ärftlighetslära och
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
43
systematisk botanik vid lantbrukshögskolan ej gärna kan utgöra ersättning
för ifrågavarande lärarbefattning vid universitetet i Lund, ansluter jag mig
till förslaget om att överföra den av Nilsson-Ehle innehavda professuren på
ordinarie stat. Härvid vill jag särskilt betona, att den nuvarande överenskommelsen
med Sveriges utsädesförening örn tillhandahållande av lokaler
åt universitetet för en ärftlighetsinstitution, vilket åtagande gäller även efter
Nilsson-Ehles avgång, erbjuder mycket gynnsamma förutsättningar för
forskningen och undervisningen i ärftlighetslära i Lund. Ett bifall till förevarande
förslag medför, såsom av utredningen framgår, ingen anslagsökning.
Jag saknar anledning att nu ingå på den av matematisk-naturvetenskapliga
sektionen berörda frågan om överförande på ordinarie stat av den praktiske
försöksassistenten vid förevarande institution.
Såsom ovan framhållits, avgår Nilsson-Ehle med pension först i februari
1938. Då emellertid tillsättningsförfarandet för den nya ordinarie professuren
bör taga sin början redan i februari 1937, böra från och med budgetåret
1936/1937 vidtagas de ändringar i avlöningsstaten för universitetet
i Lund, som föranledas av ovannämnda förslag. Jag återkommer nedan
till sistberörda fråga. Nilsson-Ehle torde böra från och med den 1 juli
1936 utan iakttagande av eljest föreskriven tillsättningsordning erhålla fullmakt
å den ordinarie professuren. Jag har låtit införskaffa förklaring av
Nilsson-Ehle, att han är härtill villig — dock under förutsättning att undervisning
och tjänstgöring i övrigt samt löneförmåner och pension bliva desamma,
som nu gälla i fråga örn den av honom innehavda personliga professuren,
ävensom att ett av Kungl. Majit år 1925 lämnat medgivande för
honom att vid sidan örn professuren samtidigt vara föreståndare vid Sveriges
utsädesförening i Svalöv fortfar att gälla. Emot de av Nilsson-Ehle
angivna förutsättningarna för hans överflyttning till den ordinarie professuren
torde intet vara att erinra. Kungl. Majit lärer böra senare meddela
erforderliga föreskrifter i ämnet. Erinras må, att Nilsson-Ehle nu är i pensionshänseende
likställd med annan professor vid universitetet.
När den personliga professuren i ärftlighetslära, örn vars förändrande till
ordinarie professur förslag nu föreligger, inrättades för professor NilssonEhle,
var ärftlighetsläran ännu en ny vetenskap. Under de år, Nilsson-Ehle
innehaft denna professur, har här ett banbrytande arbete utförts. Den gynnsamma
ställning, Sverige för närvarande intager i fråga örn självförsörjning
på brödsädens område, torde i stor utsträckning få tillskrivas denna verksamhet.
Under de år som gått, sedan den personliga professuren inrättades, har
forskningen på ärftlighetslärans område hunnit vida över det banbrytande
stadiet, men detta innebär enligt utskottets förmenande icke en minskning
utan snarare en ökning av behovet av att denna vetenskap har åtminstone
en ordinarie företrädare inom universitetsorganisationen. Kostnaderna för
cm dylik professur väga lätt i jämförelse med de belopp, som genom den
redan utförda verksamheten årligen tillföras landet. Härtill kommer vidare
att, på sätt departementschefen framhållit, de yttre förutsättningarna för
den ifrågasatta nya ordinarie professuren synas bliva gynnsamma genom
möjligheten till samarbete med Sveriges utsädesförening, varigenom lokaler
åt universitetet för en ärftlighetsinstitution tillhandahållas.
Utskottet.
44
Statsutskottets utlåtande Nr, 8.
På nu anförda skäl samt under hänvisning till de synpunkter i övrigt, som
av departementschefen anförts, tillstyrker utskottet Kungl. Maurts förslag i
denna del.
Mot vad i övrigt under här förevarande punkt anförts och hemställts har
utskottet icke heller funnit något att erinra.
I anslutning härtill hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) besluta, att vid Lunds universitet skall — utöver de
nu befintliga professurerna i civilrätt, respektive speciell
privaträtt — från och med den 1 juli 1938 inrättas ytterligare
en professur inom det privaträttsliga ämnesområdet,
med vilken skola vara förenade enahanda förmåner och
skyldigheter, som följa med övriga professorsbefattningar
vid universitetet;
b) bemyndiga Kungl. Majit att meddela föreskrifter beträffande
fördelningen av ämnesområdet mellan sagda professurer
;
c) — med uteslutande ur avlöningsstaten för Lunds
universitet av anslagsposten till avlöning till tjänsteman å
indragningsstat å 13,000 kronor och de därvid fogade anmärkningarna
— i sagda avlöningsstat under rubriken A.
Avlöningsstat för professorer m. fl., Filosofiska fakulteten,
Matematisk-naturvetenskapliga sektionen fråp och med den
1 juli 1936 uppföra ytterligare 1 professor med
lön...............................kronor 8,000
tjänstgöringspenningar................. » 4,000
eller sammanlagt..................... » 12,000
samt i följd härav öka den i avlöningsstaten under avdelning
I. Professorer och lärare m. fl. uppförda delposten
1. a. Lön och tjänstgöringspenningar från 759,500 kronor
med 12,000 kronor till 771,500 kronor;
d) besluta ej mindre att den under sagda rubrik upptagna
anmärkning 2 skall utgå, än även att i den under
rubriken kvarstående anmärkningen skall upptagas en professur
med ämnesområde: ärftlighetslära;
e) öka den i sagda avlöningsstat under samma avdelning
uppförda delposten till arvoden till biträdande lärare m. fl.
vid juridiska fakulteten från 2,460 kronor till 3,460 kronor;
f) — för beredande av arvode med 1,800 kronor till
en amanuens vid statistiska institutionen — höja den i sagda
avlöningsstat uppförda delposten 3. c. 2) till arvoden till
assistenter och amanuenser vid filosofiska fakultetens humanistiska
sektion från 7,800 kronor till 9,600 kronor;
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
45
g) öka den i sagda avlöningsstat under avdelning II.
Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar och inrättningar
m. m. uppförda anslagsposten till avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal från 43,006 kronor med 7,700
kronor till 50,706 kronor;
h) till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret 1936/
1937 anvisa ett förslagsanslag av 1,433,500 kronor.
77:o) Lunds universitet: Materiel m. m. 1 enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 77, sid. 189—195), vilket innebär en anslagshöjning med
59,100 kronor, varav ett belopp av tillhopa 13,500 kronor är av tillfällig
karaktär, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lunds universitet: Materiel m. m.
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av
401,500 kronor.
78:o) Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.
Lunds universitet: Stipendier åt studerande. Lunds
universitet: Vissa ersättningar m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 78), vilket innebär allenast den förändringen i jämförelse
med nuvarande förhållanden, att anslaget till stipendier åt studerande i avrundningssyfte
ökats med 37 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1936/1937 anvisa
a) till Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket
ett reservationsanslag av 137,000 kronor;
b) till Lunds universitet: Stipendier åt studerande ett anslag
av 4,900 kronor;
c) till Lunds universitet: Vissa ersättningar m. m. ett anslag
av 3,800 kronor.
79:o) Lunds universitet: Inredningsarbeten m. m. för universitetsbiblioteket.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 79, sid. 196—
198) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lunds universitet: Inredningsarbeten
m. m. för universitetsbiblioteket för budgetåret 1936/1937 anvisa
ett reservationsanslag av 20,000 kronor.
80:o) Lunds universitet: Anskaffning av möbler och inventarier
m. m. för vissa institutioner. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 80, sid. 198—203) hemställer utskottet — under erinran dels att av
det utav Kungl. Maj:t under här förevarande punkt äskade beloppet,
56,000 kronor, för anskaffande av instrument m. m. för den nya kemiska
institutionen avsetts 50,000 kronor, dels ock att utskottet tidigare tillstyrkt
Kungl. Maj:ts under bilaga 6, punkt 5 av Utgifter för kapitalökning
46
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
gjorda framställning om anvisande av anslag till uppförande av sagda
byggnad —
att riksdagen må till Lunds universitet: Anskaffning av
möbler och inventarier m. m. för vissa institutioner för budgetåret
1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 56,000
kronor.
81 :o) Lunds universitet: Restaurering av den av botaniska institutionens
fysiologiska avdelning disponerade byggnaden m. m. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 81, sid. 203—206) hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Lunds universitet-. Restaurering av
den av botaniska institutionens fysiologiska avdelning disponerade
byggnaden m. m. för budgetåret 1936/1937 anvisa ett
reservationsanslag av 40,000 kronor.
82:o) Om- och tillbyggnad av den fysiska institutionen vid universitetet
i Lund. I en inom andra kammaren av herr Cl. Lindskog m. fl.
väckt motion (II: 134) har hemställts, att riksdagen måtte för örn- och tillbyggnad
av den fysiska institutionen vid universitetet i Lund, i huvudsaklig
överensstämmelse med föreliggande ritningar och förslag, för budgetåret
1936/1937 anvisa ett reservationsanslag å 635,000 kronor.
Beträffande de till stöd för framställningen anförda skälen hänvisas till
motionen.
I motionen har erinrats, att kanslern för rikets universitet i skrivelse den
18 september 1935 hos Kungl. Majit gjort framställning örn utverkande av
anslag till berörda ändamål för budgetåret 1936/1937, samt anförts, att
byggnadsstyrelsen, som yttrat sig över kanslerns framställning, för sin del
i stort sett icke haft något att erinra mot förslaget. Utskottet, som beretts
tillfälle taga del av handlingarna i ärendet, vill fästa uppmärksamheten på
att byggnadsstyrelsen i sitt berörda utlåtande anfört bland annat följande:
Vid ett slutligt bedömande av den föreslagna lösningen av fysiska institutionens
lokalfråga måste emellertid enligt styrelsens mening hänsyn tagas
till att frågan örn utvidgning av de i samma kvarter jämväl belägna fysiologiska
och anatomiska institutionerna inom en snar framtid torde bliva
aktuell. Sålunda framginge av remisshandlingarna, att förslag till tillbyggnad
av fysiologiska institutionen redan utarbetats, och hade byggnadsstyrelsen
under hand erfarit, att frågan örn tillbyggnad av anatomiska institutionen
vöre under utredning. Med hänsyn till dessa tre institutioners läge i närheten
av varandra inom samma kvartersområde vore det givetvis angeläget
att, innan någon tillbyggnad överhuvud taget komme till utförande, en gemensam
plan uppgjordes för de olika institutionernas utbyggnad, så att denna
komme att i möjligaste mån ske efter enhetliga riktlinjer, varvid även erforderligt
inbördes avstånd mellan de olika institutionerna kunde på lamp
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
47
ligt sätt säkerställas. Å den förslaget till tillbyggnaden av den fysiska institutionen
bilagda situationsplanen vore visserligen även tillbyggnader av de
två andra institutionerna skisserade, men den där angivna planen för tillbyggnaden
av fysiologiska institutionen överensstämde icke med det upprättade
förslaget till tillbyggnad av denna institution, varav byggnadsstyrelsen
under hand tagit del. Denna tillbyggnad skulle sålunda enligt länsarkitekten
Nyquists planskiss utgöra en större flygelbyggnad, förlagd ungefär
parallellt med den föreslagna tillbyggnaden av fysiska institutionen, under
det att enligt det utarbetade förslaget till fysiologiska institutionens utbyggnad
den nuvarande byggnaden skulle tillbyggas på sina båda gavlar.
Byggnadsstyrelsen, som under hand erfarit, att någon proposition för beredande
av medel för örn- och tillbyggnad av fysiska institutionen icke torde
komma att avlåtas till 1936 års riksdag, finge hemställa, att frågan om detta
byggnadsföretag icke måtte av Kungl. Maj:t upptagas till slutligt avgörande,
förrän plan upprättats för utbyggande av jämväl de fysiologiska och anatomiska
institutionerna.
Av vad byggnadsstyrelsen sålunda anfört finner utskottet framgå, att här
förevarande byggnadsfråga ännu icke är så utredd, att ett beslut i ämnet
nu kan fattas. Enligt utskottets uppfattning är det ofrånkomligt, att dessförinnan
åtminstone en plan för jämväl de fysiologiska och anatomiska
institutionernas eventuella utvidgningsbehov m. m. föreligger. Redan av detta
skäl anser sig utskottet böra avstyrka här förevarande motion. Härvid vill
dock utskottet framhålla att då — såvitt av utredningen i ärendet framgår
—• behovet av de ifrågasatta örn- och tillbyggnadsarbetena synes vara trängande,
det bör tillses, att uppgörandet av sagda plan icke mer än nödigt
fördröjer en lösning av denna lokalfråga.
Såsom ett ytterligare skäl för ett avstyrkande av motionen vill utskottet
framhålla, att det enligt utskottets uppfattning närmast lärer ankomma på
Kungl. Maj:t att framlägga förslag till byggnadsarbeten av den omfattning,
varom här är fråga.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må avslå herr Lindskogs m. fl. ovannämnda
motion (II: 134).
83:o) Ordnande av inomhusidrott åt Lunds studenter. I en inom
andra kammaren av herr Cl. Lindskog m. fl. väckt motion (II: 34) har hemställts,
att riksdagen måtte anvisa 300,000 kronor för ordnande av inomhusidrott
åt Lunds studenter i huvudsaklig överensstämmelse med ett i
motionen framlagt förslag.
Beträffande de till stöd för framställningen anförda skälen hänvisas till
motionen.
Av den i motionen förebragta utredningen finner utskottet framgå, att
anordningarna för idrott m. m. vid Lunds universitet äro synnerligen eftersatta,
icke minst i förhållande till vad från det allmännas sida åtgjorts i
Utskottet.
48
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
detta hänseende vid det i fråga om studentantalet numera ungefär jämförliga
universitetet i Uppsala.
Utskottet, som visserligen icke ägnat det framlagda byggnadsförslaget
någon mera ingående granskning, har dock funnit detsamma väl kunna
tänkas bliva lagt till grund för en lösning av denna för den akademiska
ungdomens hälsa betydelsefulla fråga. Särskilt på grund av det planerade
samarbetet med Lunds stad synas dessutom kostnaderna för det allmänna
kunna hållas inom rimliga gränser.
Emellertid finner sig utskottet, med hänsyn bland annat till sin under
föregående punkt tillkännagivna uppfattning örn önskvärdheten av att byggnadsfrågor
av här ifrågavarande storleksgrad närmast torde böra framläggas
för riksdagen av Kungl. Maj:t, böra föreslå, att motionen II: 34 icke nu må
till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Enligt utskottets mening bör härjämte tagas under övervägande, huruvida icke
för ett byggnadsföretag av den art, varom bär är fråga, av vadhållning vid
idrottstävlingar inflytande medel i första hand böra komma i fråga. Enligt
vad utskottet inhämtat har också framställning härom gjorts hos Kungl.
Maj:t, men har densamma genom beslut den 29 november 1935 lämnats
utan bifall.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att herr Lindskogs m. fl. ovannämnda motion (II: 34) icke
må till någon riksdagens åtgärd föranleda.
84:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar. Kungl.
Maj:t har (punkt 82, sid. 206—211) föreslagit riksdagen att
dels å personalförteckningen för vissa tjänstemän vid karolinska medikokirurgiska
institutet och dess institutioner m. m. under rubriken vetenskapliga
institutioner och inrättningar uppföra 1 tekniskt biträde vid farmakologiska
institutionen och 1 tekniskt biträde vid nervkliniken, båda i lönegraden
B 7;
dels höja den i avlöningsstaten för sagda institut under avdelningen I.
Professorer och lärare m. fl. uppförda delposten till arvoden till biträdande
lärare m. fl., nu 84,800 kronor, med 3,000 kronor till 87,800 kronor ävensom
i anledning härav höja den under samma avdelning uppförda anslagsposten
till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t,
från 219,800 kronor till 222,800 kronor;
dels höja den i samma avlöningsstat under avdelningen II. Vissa tjänstemän
vid institutet och dess institutioner m. m. uppförda anslagsposten
till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, nu förslagsvis 82,600 kronor,
med 6,400 kronor till förslagsvis 89,000 kronor;
dels höja den under samma avdelning uppförda anslagsposten till särskilda
löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän, nu förslagsvis
4,342 kronor, med 2,700 kronor till förslagsvis 7,042 kronor;
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
49
dels i anledning härav höja slutsumman under avdelning I av avlöningsstaten
från 564,400 kronor till 567,400 kronor och under avdelning II av
samma avlöningsstat från 104,300 kronor till 113,400 kronor samt avlöningsstatens
slutsumma från 668,700 kronor till 680,800 kronor;
dels ock till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar förbudgetåret
1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 680,800 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 17 januari
1936 dagtecknad proposition (nr 51) angående inrättande vid karolinska
mediko-kirurgiska institutet av en professur i radioterapi m. m. föreslagit
riksdagen att
dels medgiva, att, med iakttagande av de villkor och bestämmelser, som
angivas i Maria (Mimi) Amalia Henrietta Althainz, född Graf, den 20 april
1933 upprättade testamente, vid karolinska mediko-kirurgiska institutet må
från och med den 1 juli 1936 inrättas en professur i radioterapi, benämnd
»Mimi Althainz professur i radioterapi»;
dels föreskriva, att innehavaren av nämnda professur skall vara ej mindre
i lönehänseende likställd med ordinarie universitetsprofessor än även skyldig
att i tillämpliga delar underkasta sig de för universitetsprofessorer i allmänhet
för åtnjutande av nu gällande avlöningsförmåner stadgade villkoren
och bestämmelserna, dock med den inskränkning i undervisningsskyldigheten,
som föranledes av de i berörda testamente uppställda villkoren;
dels medgiva, att innehavaren av professuren tillkommande dyrtidstilllägg
må utgå av statsmedel;
dels föreskriva, att professuren i medicinsk radiologi vid institutet skall
från och med den 1 juli 1936 förändras till en professur i röntgendiagnostik;
dels ock bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i den för institutet
fastställda avlöningsstaten, som föranledas av vad ovan angivits.
Kungl. Maj:ts under åttonde huvudtiteln framlagda förslag innebära en
anslagshöjning med 12,100 kronor.
Beträffande ovannämnda i propositionen nr 51 framlagda förslag inhämtas
av propositionen följande.
Genom testamente den 20 april 1933 hade fru Maria (Mimi) Amalia Henrietta
Althainz, född Graf, som avled den 12 juni 1935, till institutet skänkt
ett belopp av 350,000 kronor att användas till upprättande vid institutet
av ifrågavarande professur. Enligt testamentet skulle för ifrågavarande
legat gälla följande villkor och bestämmelser:
a) Lega tets syfte vore att i Sverige befrämja vetenskaplig forskning inom
radioterapien samt läkares utbildning i detta ämne och därmed sammanhängande
grenar av de medicinska vetenskaperna. Särskilt läge det testator
örn hjärtat, att forskning och undervisning beträffande strålbehandlingen
vid svulstlidanden härigenom befrämjades till de kräftsjukas gagn. Därför
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. Nr 8. 4
50
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
skulle legatet användas till att, så snart ske kunde, vid institutet upprätta
en professur i radioterapi, benämnd »Mimi Althainz professur i radioterapi».
b) Såsom förutsättningar och villkor för legatets utgående stipulerades:
1) att till förste innehavare av professuren skulle utan ansökan kallas
nuvarande överläkaren vid radiumhemmet, medicine doktor Elis Gustav
Emanuel Berven, därest han överlevde testator och icke skriftligen avsade
sig denna förmån;
2) att för legatet medgåves befrielse från erläggande av arvsskatt;
3) att staten iklädde sig kostnaderna för pensionering av professurens
innehavare samt
4) att professuren icke finge medföra indragning av den vid institutet
befintliga professuren i medicinsk radiologi, dock med rätt för Kungl. Majit
att vidtaga den begränsning i denna senare professurs ämnesområde, som
kunde anses berättigad genom upprättandet av en särskild professur i radioterapi.
c) Beträffande legatets förvaltning och bestämmelserna för professorslönens
utgående skulle i tillämpliga delar gälla de nuvarande bestämmelserna för
Ekmanska professuren i ortopedi vid institutet.
d) Det vore testators önskan, att undervisningsskyldigheten för innehavaren
av professuren kunde begränsas så, att denne kunde ägna större delen
av sin verksamhet till forskningsarbete.
Vederbörande akademiska myndigheter hava gjort framställning örn fram-*
läggande av proposition i ämnet för 1936 års riksdag.
Statskontoret har tillstyrkt förslaget. I utlåtandet har ämbetsverket anfört,
bland annat, att jämlikt 1 § 2 stycket förordningen den 19 november
1914 örn arvsskatt och skatt för gåva kronan vore befriad från skatt, vid
vilket förhållande särskilt medgivande av riksdagen för skattebefrielse i
förevarande fall icke torde vara erforderligt.
Departementschefen har för egen del yttrat:
Ifrågavarande donation möjliggör, att radioterapien, som inom den medicinska
radiologien utgör en självständig forskningsgren vid sidan av röntgendiagnostiken
och som numera intager en framskjuten plats bland de
medicinska behandlingsmetoderna, kan vid vårt lands största medicinska
undervisningsanstalt erhålla en företrädare med uppgift väsentligen att bedriva
vetenskaplig forskning på detta fackområde men även att i viss utsträckning
meddela undervisning i ämnet åt de blivande läkarna. Jag anser
detta innebära ett så värdefullt och med så ringa kostnad för det allmänna
vunnet tillskott till ämnesrepresentationen vid nämnda undervisningsanstalt,
att jag icke tvekar att förorda förslag till riksdagen för genomförande
av det med donationen avsedda syftet.
Jag har intet att erinra mot de vid legatet knutna villkoren, beträffande
vilka här allenast torde böra framhållas följande. Det synes vara fulltygat,
att Berven äger erforderlig kompetens för att utan ansökning kallas till
förste innehavare av ifrågavarande professur. Det är min avsikt att senare,
därest riksdagen bifaller de nedan framställda förslagen, föreslå Kungl.
Majit att utnämna Berven till professor i radioterapi vid institutet från och
med den 1 juli 1936. På sätt statskontoret framhållit torde särskilt medgivande
av riksdagen i fråga om befrielse från erläggande av arvsskatt för
den till institutet gjorda donationen icke behöva utverkas. Den nuvarande
Statsutskottets utlåtande Nr S.
51
professuren i medicinsk radiologi bör, med beaktande av i sådant hänseende
angivet villkor, förändras till en professur i röntgendiagnostik. Härav liksom
av förslaget i övrigt föranledda ändringar böra vidtagas i den för institutet
fastställda avlöningsstaten. Bemyndigande för Kungl. Majit att vidtaga
ifrågavarande ändringar bör utverkas av riksdagen.
Möjligen kan ifrågasättas, huruvida icke kostnaderna för dyrtidstillägg åt
professurens innehavare böra, liksom övriga till honom utgående löneförmåner,
bestridas av donationen, som härför torde lämna tillgång åtminstone
med den nu beräknade avkastningen av legatet. Emellertid vill jag icke
framlägga förslag härutinnan, då det enligt min mening är av värde, att
den del av ränteavkastningen, som icke behöver tagas i anspråk för bestridande
av avlöningsförmånerna för professurens innehavare, må kunna användas
till att öka donationskapitalet för beredande av säkerhet för att det
även i framtiden blir tillräckligt för sitt ändamål och för främjande av vetenskapligt
arbete vid institutet inom professurens ämnesområde. Medgivande,
att kostnaderna för dyrtidstillägg må bestridas av statsmedel, torde
därför böra inhämtas av riksdagen.
Det synes få ankomma på Kungl. Majit att senare utfärda de bestämmelser,
som kunna erfordras med anledning av att berörda donation emottages.
Vad angår pensionsfrågan, kommer denna att upptagas till behandling av
chefen för finansdepartementet.
Kungl. Majits under punkt 82 av årets åttonde huvudtitel gjorda framställningar
i fråga om karolinska institutet finner utskottet sig böra tillstyrka.
Jämväl det i propositionen nr 51 framlagda förslaget tillstyrker utskottet.
För den medicinska forskningen och undervisningen innebär ett inrättande
av den genom den Althainzska donationen möjliggjorda professuren så stora
fördelar, att de — såvitt nu kan bedömas — begränsade kostnaderna för
det allmänna här icke böra få stå hindrande i vägen. Mot förslagets detaljer
har utskottet icke funnit något att erinra liksom ej heller mot de för
donationens åtnjutande uppställda förutsättningarna och villkoren.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) medgiva, att, med iakttagande av de villkor och bestämmelser,
som angivas i Maria (Mimi) Amalia Henrietta
Althainz, född Graf, den 20 april 1933 upprättade testamente,
vid karolinska mediko-kirurgiska institutet må från och med
den 1 juli 1936 inrättas en professur i radioterapi, benämnd
»Mimi Althainz professur i radioterapi»;
b) föreskriva, att innehavaren av nämnda professur skall
vara ej mindre i lönehänseende likställd med ordinarie universitetsprofessor
än även skyldig att i tillämpliga delar
underkasta sig de för universitetsprofessorer i allmänhet för
åtnjutande av nu gällande avlöningsförmåner stadgade villkoren
och bestämmelserna, dock med den inskränkning i
undervisningsskyldigheten, som föranledes av de i berörda
testamente uppställda villkoren;
TJtskottet.
52
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
c) medgiva, att innehavaren av professuren tillkommande
dyrtidstillägg må utgå av statsmedel;
d) föreskriva, att professuren i medicinsk radiologi vid
institutet skall från och med den 1 juli 1936 förändras till
en professur i röntgendiagnostik;
e) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
den för institutet fastställda avlöningsstaten, som föranledas
av vad under a)—d) angivits;
f) å personalförteckningen för vissa tjänstemän vid institutet
och dess institutioner m. m. under rubriken vetenskapliga
institutioner och inrättningar uppföra 1 tekniskt
biträde vid farmakologiska institutionen och 1 tekniskt biträde
vid nervkliniken, båda i lönegraden B 7;
g) höja den i avlöningsstaten för sagda institut under
avdelningen I. Professorer och lärare m. fl. uppförda delposten
till arvoden till biträdande lärare m. fl., nu 84,800
kronor, med 3,000 kronor till 87,800 kronor ävensom i anledning
härav höja den under samma avdelning uppförda
anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, från 219,800 kronor till 222,800
kronor;
h) höja den i samma avlöningsstat under avdelningen
II. Vissa tjänstemän vid institutet och dess institutioner
m. m. uppförda anslagsposten till avlöningar till tjänstemän
å ordinarie stat, nu förslagsvis 82,600 kronor, med
6,400 kronor till förslagsvis 89,000 kronor;
i) höja den under samma avdelning uppförda anslagsposten
till särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie
tjänstemän, nu förslagsvis 4,342 kronor, med 2,700
kronor till förslagsvis 7,042 kronor;
j) i anledning härav höja slutsumman under avdelning
I av avlöningsstaten från 564,400 kronor till 567,400 kronor
och under avdelning II av samma avlöningsstat från 104,300
kronor till 113,400 kronor samt avlöningsstatens slutsumma
från 668,700 kronor till 680,800 kronor;
k) till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar
för budgetåret 1936 1937 anvisa ett förslagsanslag av 680,800
kronor.
85:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Materiel m. m. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 83, sid. 211—213), vilket innebär
en anslagshöjning med 1,900 kronor, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
53
att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Materiel m. m. för budgetåret 1936/1937 anvisa ett
reservationsanslag av 123,200 kronor.
86:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bokinköp och bokbindning
för biblioteket. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
84, sid. 213 oell 214), vilket innebär en anslagshöjning med 3,000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Bokinköp och bokbindning för biblioteket för budgetåret
1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 24,800 kronor.
87:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Allmän arkitekttävling
rörande nybyggnad för de teoretiska institutionerna m. m.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 85, sid. 214—229) och under
hänvisning till vad departementschefen i ärendet anfört hemställer utskottet,
att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Allmän arkitekttävling rörande nybyggnad för de teoretiska
institutionerna m. m. för budgetåret 1936/1937 anvisa
ett reservationsanslag av 40,000 kronor.
88:o) Tandläkarinstitutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 86, sid. 229—231), vilket innebär en anslagshöjning med
3,400 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för tandläkarinstitutet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1936/1937:
Avlöningsstat:
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis..................kronor 42,950
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t........... » 130,145
Anni.: Ur denna anslagspost skola bestridas
kostnaderna för lönetillägg med 1,620 kronor
för vardera av tre ordinarie lärare på grund
av ökad undervisningsskyldighet.
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
........................ * 3,705
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis. . . »_2,300
Summa kronor 179,100;
54
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
b) till Tandläkarinstitutet: Avlöningar för budgetåret 1936/
1937 anvisa ett förslagsanslag av 179,100 kronor.
89:o) Tandläkarinstitutet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (puukt 87, sid. 231 och 232), vilket innebär en anslagshöjning med
5,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tandläkarinstitutet: Omkostnader för
budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 138,000
kronor.
90:o) Universitetssjukhus: Akademiska sjukhuset i Uppsala: Bidrag
till driftkostnader. Universitetssjukhus: Akademiska sjukhuset
i Uppsala: Materiel m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
88) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1936/1937 anvisa
a) till Universitetssjukhus: Akademiska sjukhuset i Uppsala:
Bidrag till driftkostnader ett förslagsanslag av 190,000
kronor;
b) till Universitetssjukhus: Akademiska sjukhuset i Uppsala:
Materiel m. m. ett reservationsanslag av 13,100 kronor.
91:o) Universitetssjukhus: Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 89,
sid. 233 och 234), vilket innebär en anslagshöjning med 9,700 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar i hund för budgetåret 1936/
1937 anvisa ett anslag av 57,000 kronor.
92:o) Universitetssjukhus: Bidrag till anskaffande av vissa röntgenapparater
vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 90, sid. 234 och 235) hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till anskaffande
av vissa röntgenapparater vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund för budgetåret 1936/1937 anvisa
ett reservationsanslag av 8,600 kronor.
93:o) Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar.
Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Omkostnader. Universitetssjukhus:
Karolinska sjukhuset: Utrustning. Universitetssjukhus:
Understöd och ersättningar till serafimerlasarettet i Stock
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
55
holm. Universitetssjukhus: Bidrag till allmänna barnbördshuset
i Stockholm. Beträffande vad Kungl. Majit (punkterna 91 och 92) föreslagit
riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet
senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed
anmäles.
94:o) Universitetssjukhus: Bidrag till pediatrisk klinik och poliklinik
i Stockholm. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 93)
hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till Universitetssjukhus: Bidrag till pediatrisk
klinik och poliklinik i Stockholm för budgetåret 1936/1937
anvisa ett anslag av 65,700 kronor.
95:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt överläkare
vid vissa epidemisjukhus för klinisk undervisning i epidemiologi
åt medicine kandidater. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 94)
hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till Gemensamma universitetsändamål: Ersättning
åt överläkare vid vissa epidemisjukhus för klinisk undervisning
i epidemiologi åt medicine kandidater för budgetåret
1936/1937 anvisa ett anslag av 10,900 kronor att användas
enligt av vederbörande departementschefer till statsrådsprotokollen
över ecklesiastikärenden den 9 januari 1919 och
den 4 januari 1929 angivna grunder samt av Kungl. Majit
i övrigt meddelade bestämmelser.
96:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning av
doktorsavhandlingar. 1 enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 95)
hemställer utskottet,
att riksdagen ina, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till Gemensamma universitetsändamål: Bidrag
till tryckning av doktorsavhandlingar för budgetåret 1936/1937
anvisa ett reservationsanslag av 30,000 kronor att utgå enligt
av Kungl. Majit meddelade bestämmelser.
97:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt vissa opponenter
vid disputationer. Gemensamma universitetsändamål: Ersättning
åt sakkunniga i akademiska befordringsärenden. Gemensamma
universitetsändamål: Forskarstipendier för docenter vid
universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska
institutet. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 96) hemställer
utskottet,
56
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1936/1937 anvisa
a) till Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt vissa
opponenter vid disputationer ett förslagsanslag av 1,700 kronor;
b) till Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt sakkunniga
i akademiska befordringsärenden ett förslagsanslag av
9.000 kronor;
c) till Gemensamma universitetsändamål: Forskarstipendier
för docenter vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska
mediko-kirurgiska institutet ett reservationsanslag av
35.000 kronor, att utgå i enlighet med de grunder, Kungl.
Maj:t må äga bestämma.
98:o) Gemensamma universitetsändamål; Kostnader för yrkesorienteringsnämnd
och universitetsstatistik. Beträffande vad Kungl.
Maj:t (punkt 97) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till förevarande
ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed
anmäles.
99:o) Gemensamma universitetsändamål: Resestipendier åt ordinarie
lärare m. fl. vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska
mediko-kirurgiska institutet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 98, sid. 245 och 246) samt under erinran, att anslag till förevarande
ändamål ej utgått sedan budgetåret 1932/1933, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Resestipendier åt ordinarie lärare m. fl. vid universiteten i
Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av
20.000 kronor.
100:o) Ortnamnsundersökningarna i riket. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 99) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till Ortnamnsundersökningarna i riket för
budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av 6,500 kronor att
utgå med den närmare fördelning och enligt de villkor,
Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
101:o) Landsmåisundersökningarna i riket. Kungl. Maj:t har (punkt
100, sid. 247 och 248) föreslagit riksdagen att till Landsmåisundersökningarna
i riket för budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av 70,900 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr K. G. Westman
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
57
(I: 245) och den andra inom andra kammaren av herr T. Erlander (II: 429),
i vilka hemställts, att riksdagen måtte medgiva, att vissa i motionen I: 245
närmare angivna poster av det av Kungl. Maj:t under riksstatens åttonde
huvudtitel äskade anslaget för budgetåret 1936/1937 till landsmålsundersökningarna
i riket måtte betecknas som förslagsvis beräknade.
Av statsliggaren för budgetåret 1935 1936 inhämtas, att förevarande anslag,
som för innevarande budgetår är uppfört med 69,300 kronor, jämlikt
beslut av Kungl. Maj:t den 23 maj 1935 disponeras på följande sätt:
I. Landsmålsarkivet i Uppsala:
Avlöningar till tjänstemän å extra stat................kronor 34,700
Expeditionspersonal och extra arbetshjälp.............. » 6,950
Anni.: Ur förestående anslagspost må bestridas avlöning till ett
extra ordinarie kvinnligt arkivbiträde i lönegraden 8 av den i kungörelsen
den 26 juni 1925 (nr 356) med avlöningsbestämmelser för
icke-ordinarie befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra
verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, intagna löneplanen
(numera gäller kungörelsen 397/1935).
Resor........................................ » 6,000
Materialier och expenser.......................... » 2,200
Summa kronor 49,850.
II. Landsmål sunder sökning arna i Lund:
Avlöning till tjänsteman å extra stat.................kronor 9,450
1 amanuens.................................... » 4,000
Expeditionspersonal och extra arbetshjälp.............. » 2,000
Resor........................................ » 1,800
Vård av arkiv och bibliotek........................ » 800
Materialier och expenser................... » 1,400
Summa kronor 19,450.
Enligt statsrådsprotokollet har landsmålsarkivet i Uppsala i skrivelse den
14 september 1935 framlagt vissa förslag, som åsyfta, att det till landsmålsarkivet
anvisade anslagsbeloppet skulle utgå såsom förslagsanslag och
höjas med 1,513 kronor till 51,363 kronor.
Som skäl härför har anförts, dels att Uppsala stad numera uppflyttats
från dyrortsgruppen E till dyrortsgruppen F, vilket medförde, att brist
komme att uppstå å det nu utgående anslagsbeloppet, som vore beräknat
efter E-ort, dels ock att behov förelåge av ett anslagsbelopp till avlöningsförhöjningar,
sjukavlöning, läkarhjälp vid olycksfall i arbetet och övriga
sedvanliga förmåner åt ovannämnda extra ordinarie arkivbiträde. Ökningen
på grund av uppfattning i dyrortsgrupp har beräknats till 913 kronor och
ökningen på grund av sistnämnda anledning till 600 kronor.
Centralstyrelsen för landsmålsföreningarna i Lund har i skrivelse den 31
augusti 1935 gjort framställning örn fortsatt anslag för ändamålet, varav
synes framgå, att centralstyrelsen äskar oförändrade anslagsmedel.
58
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Departementschefen har för egen del anfört följande:
Jag kan icke biträda förslaget om att förevarande anslag i fortsättningen
skulle betecknas såsom förslagsanslag, detta närmast med hänsyn till att
betydande bidrag av lotterimedel årligen anvisas för ändamålet, och att
svårigheter på grund härav möta att fastställa avlöningsstat för ifrågavarande
institutioner. Däremot vill jag tillstyrka, att anslaget höjes med det
belopp, som motsvarar höjningen av avlöningsförmånerna vid landsmålsarkivet
i Uppsala på grund av ändrad dyrortsplacering, samt med skäligt
belopp för beredande av avlöningsförhöjning m. m. åt extra ordinarie personal
vid sagda arkiv. Höjningen av förstnämnda anledning beräknar jag
till 1,009 kronor. För avlöningsförhöjningar m. m. bör avses ett belopp
av i runt tal 600 kronor. Jag ifrågasätter icke någon förändring i fråga
om dispositionen av de till landsmålsföreningarna i Lund utgående anslagsmedlen.
Förevarande anslag bör alltså ökas med i runt tal 1,600 kronor
till 70,900 kronor.
Till stöd för det motionsvis framförda yrkandet har i motionen I: 245
anförts bland annat följande:
Det statsanslag, som sedan många år utgått till landsmål sarkivet i Uppsala,
framträder i årets statsverksproposition i en regelmässigare form än
tidigare, efter det under sista året modifikationer ägt rum, vilka bland annat
inneburit att hela den av statsanslaget stadigvarande avlönade personalen
med högre lönegrad än B 20 nu uppförts på en av statsmakterna fastställd
personalförteckning.
En olägenhet, som, trots alla förbättringar, likväl kvarstår, ligger däri,
att detta arkiv i olikhet mot andra vetenskapliga institutioner och arkiv,
som äro statens, alltjämt saknar möjlighet att disponera medel till omkostnader
för vikariat^ än stgöring för här ifrågavarande befattningshavare under
semester- och sjukledighet. Samma olägenhet, som härutinnan föreligger
vid landsmålsarkivet i Uppsala, föx-eligger också vid motsvarande institution
i Lund. Särskilt föreståndarbefattningarna i Uppsala och Lund samt
arkivariebefattningen i Uppsala äro dock av sådan beskaffenhet, att dessa
tjänster måste utan avbrott uppehållas, för så vitt icke en stockning skall
inträda i institutionernas hela verksamhet. Hittills lia — såsom ur de
tryckta årsberättelserna framgår — dessa institutioner vid förefallande behov
ordnat så, att då föreståndaren eller någon annan, vars åligganden måst
oavbrutet besörjas, åtnjutit semester eller tjänstledighet, så har någon annan
av personalen, enligt överenskommelse, som i varje fall träffats, utan särskild
ersättning fått, vid sidan av eget arbete, bestrida det för ögonblicket
oundgängligaste av den frånvarandes löpande göromål. Eller också har utifrån
tillkallats någon vikarie, som honorerats med arvode, vilket oftast utgått
i form av timpenning.
Medel till honorerande av sådana utifrån tillkallade vikarier ha tagits ur
den post av statsanslaget, som för landsmålsarkivets i Uppsala vidkommande
kallas »expeditionspersonal och extra arbetshjälp». Då denna post
emellertid alltid varit hårt anlitad — innevarande år tages den så gott som
fullständigt i anspråk av ett par oumbärliga extra biträden, av vilka den
ene tjänstgör vid kassaförvaltningen — har följden blivit en i stort sett
tilltagande svårighet att uttaga de semesterledigheter, som författningsenligt
äro tillerkända ifrågavarande befattningshavare. Sålunda har under kalen
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
59
deråret 1935 föreståndaren vid landsmålsarkivet i Uppsala uttagit 28 semesterdagar
i stället för 45 och arkivarie!! 15 i stället för 35. Det har enligt
årsberättelserna ofta förekommit att semesterledigheten måst inskränkas till
ett fåtal dagar för föreståndaren i Uppsala, och vad beträffar föreståndaren
i Lund har det aldrig inträffat att han kunnat uttaga oavkortad semester.
Givetvis ha de semestertider, som uttagits, mycket ofta varit långt ifrån
ograverade av tjänsteåligganden, och dock har det svårligen kunnat undgås,
att även sådant, som påkallat snabbare handläggning, och som kunnat förr
expedieras, därest en mindre provisorisk och mera fullständig vikariatstjänstgöring
kunnat anordnas, nu blivit allt för mycket fördröjt.
På längden torde man knappast kunna räkna med att hittills rådande
vikariatsförhållanden skola kunna upprätthållas, detta bland annat med
hänsyn till risken för sjukdomsfall och även med hänsyn till de olika förutsättningar,
som personalförändringar kunna komma att medföra. Emellertid
synes det som om det skulle kunna rådas bot på ovan berörda förhållanden
genom en ej alltför ingripande jämkning av vad i statsverkspropositionen
föreslås.
I departementschefens yttrande hänvisas närmast till det förhållandet, att
betydande bidrag av lotterimedel årligen anvisas åt denna institution. De
ansökningar, på grund varav lotterimedel hittills anvisats, upptaga emellertid
endast vissa bestämda ändamål, avseende särskilda undersökningar rörande
dialekter och folkminnen, vadan de beviljade lotterimedlen måste anses
beviljade under sådana förutsättningar, att de till ingen del bli disponibla
för ovan särskilt berörda vikariatskostnader. Aven om de ansåges
disponibla härför, är trängseln av olika behov, för vilka de äro tagna i anspråk,
sådan, att det redan utan den extra belastning, som vikariatskostnaden
skulle innebära, möter stora svårigheter att tillgodose de med lotterimedel
bekostade särundersökningarnas intressen. Däremot skulle, därest den
del av landsmålsarkivets i Uppsala statsanslag, som avser arvoden åt ifrågavarande
befattningshavare å extra stat, finge karaktär av förslagsanslag,
plats beredas för nödiga vikariatskostnader och övriga författningsenliga
kostnader. Liknande är förhållandet vid motsvarande institution i Lund,
enligt vad föreståndaren för densamma meddelat.
För avhjälpande av ovan påtalade olägenheter synes det icke vara erforderligt
att vidtaga annan ändring i Kungl. Majlis förslag beträffande det
under åttonde huvudtiteln uppförda anslaget till landsmålsundersökningar i
riket än att de anslagsposter, som äro avsedda till avlöningar åt tjänstemän
å extra stat vid landsmålsarkivet i Uppsala och vid landsmålsundersökningarna
i Lund, respektive 35,613 kronor och 9,780 kronor måtte få betecknas
som förslagsvis beräknade. En dylik åtgärd torde icke behöva möta betänkligheter,
alldenstund samtliga do löneförmåner, som från en dylik anslagspost
kunna utbetalas till vederbörande befattningshavare, äro reglerade
i gällande löneförfattningar.
Det i motionerna 1:245 och II: 429 framförda yrkandet avser att bereda
tillgång till medel till ersättningar för vikariatstjänstgöring under semester
och sjukledighet m. m. jämlikt gällande avlöningsreglemente för de i personalförteckningen
för landsmålsundersökningarna i riket upptagna befattningshavarna.
Enligt utskottets uppfattning torde det vara av behovet påkallat,
att åtgärder vidtagas för åstadkommande av ändring i nu i berörda
Ufxkottet.
60 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
avseende rådande förhållanden. Utskottet anser emellertid, att riksdagen
bör fatta beslut i ämnet först efter förslag av Kungl. Maj.t. Utskottet utgår
härvid från att den närmare utredning, som kan befinnas påkallad, jämte
därpå grundat förslag kan vara att påräkna till nästkommande riksdag.
Med vad sålunda anförts torde motionerna I: 245 och II: 429 få anses
vara besvarade.
Vad Kungl. Maj:t under här förevarande punkt föreslagit för nästkommande
budgetår tillstyrker utskottet.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
a) att riksdagen må till Landsmålsundersökningarna i
riket för budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av 70,900
kronor;
b) att herr Westmans och herr Erlanders ovannämnda
motioner (I: 245 och II: 429) må anses besvarade med vad
utskottet i det föregående anfört.
102:o) Bidrag till utgifter för Hyltén-Cavallius’ stiftelse för svensk
folkminnesforskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 101)
hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, såsom Bidrag till utgifter för Hyltén-Cavallius’
stiftelse för svensk folkminnesforskning för budgetåret
1936/1937 anvisa ett anslag av 10,700 kronor.
103:o) Rasbiologiska institutet: Avlöningar. Rasbiologiska institutet:
Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
102, sid. 248—251), som innebär en höjning av avlöningsanslaget med 1,100
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) höja den i avlöningsstaten för rasbiologiska institutet
uppförda anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å extra
stat, nu förslagsvis 24,000 kronor, med 700 kronor till förslagsvis
24,700 kronor;
b) höja den i samma avlöningsstat uppförda delposten
till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal,
nu 14,800 kronor, med 400 kronor till 15,200 kronor;
c) vid bifall härtill höja avlöningsstatens slutsumma,
nu 53,000 kronor, med 1,100 kronor till 54,100 kronor;
d) till Rasbiologiska institutet: Avlöningar för budgetåret
1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 54,100 kronor;
e) till Rasbiologiska institutet: Omkostnader för budgetåret
1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 15,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
61
104:o) Farmaceutiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Majda förslag (punkt 103, sid. 251), vilket innebär en anslagshöjning med
1,100 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) öka den i avlöningsstaten för farmaceutiska institutet
uppförda anslagsposten till särskilda löneförmåner till ordinarie
och icke-ordinarie tjänstemän, nu förslagsvis 1,750 kronor,
med 1,100 kronor till förslagsvis 2,850 kronor ävensom
i anledning härav öka avlöningsstatens slutsumma från
77,100 kronor till 78,200 kronor;
b) till Farmaceutiska institutet: Avlöningar för budgetåret
1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 78,200 kronor.
105:o) Farmaceutiska institutet: Omkostnader. Farmaceutiska
institutet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
104) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1936/1937 anvisa
a) till Farmaceutiska institutet: Omkostnader ett förslagsanslag
av 13,600 kronor;
b) till Farmaceutiska institutet: Materiel m. m. ett reservationsanslag
av 3,700 kronor.
Tekniska högskolan och Chalmers tekniska
institut.
106:o) Tekniska högskolan: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Majda
förslag (punkt 105, sid. 253—267), vilket innebär en anslagshöjning med
16,100 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) å personalförteckningen för tekniska högskolan uppföra
ytterligare en laboratorievaktmästarbefattning i lönegraden
B 7;
b) godkänna följande avlöningsstat för tekniska högskolan,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1936/1937:
Avi öningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis .................kronor 543,700
Anni.: Från förestående anslagspost skall utgå
jämväl ersättning till den eller de personer, som
förordnas att uppehålla en del av rektors undervisningsskyldighet
såsom professor.
62
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
2. Avlöning till tjänsteman å indragnings
stat,
förslagsvis..................kronor 11,600
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit........... » 164,800
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal:
a.
Grundavlöningar m.m. kronor 308,650
b. Avlöningsförhöjningar
m. mförslagsvis » 3,450 » 312,100
5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis . . » 23,400
Summa kronor 1,055,600.
Särskilda uppbördsmedel:
Avgifter från de studerande...........kronor 230,000
Nettoutgift kronor 825,600;
c) till Tekniska högskolan: Avlöningar för budgetåret 1936/
1937 anvisa ett förslagsanslag av 825,600 kronor.
107:o) Tekniska högskolan: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 106, sid. 267—269), vilket innebär en anslagshöjning
med 1,300 kronor, hemställer utskottet, under hänvisning till vad departementschefen
i ämnet anfört,
att riksdagen må till Tekniska högskolan: Omkostnader för
budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 225,200
kronor.
108:o) Tekniska högskolan: Materiel m. m. I enlighet med Kungl.
Majlis förslag (punkt 107, sid. 269—272), vilket innebär en anslagshöjning
med 20,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tekniska högskolan: Materiel m. m.
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av
246,500 kronor.
109:o) Tekniska högskolan: Bokinköp och bokbindning för högskolans
bibliotek. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 108, sid.
272 och 273), vilket innebär en anslagshöjning med 500 kronor, hemställer
utskottet, under hänvisning till vad departementschefen i ämnet anfört,
att riksdagen må till Tekniska högskolan: Bokinköp och
bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret 1936 1937
anvisa ett reservationsanslag av 33,500 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
63
110:o) Tekniska högskolan: Stipendier. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 109, sid. 273—276), vilket innebär en anslagshöjning med
6,000 kronor, hemställer utskottet, under hänvisning till vad departementschefen
i ämnet anfört,
att riksdagen må till Tekniska högskolan: Stipendier för
budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 13,000
kronor.
lilio) Tekniska högskolan: Ersättning åt vissa opponenter vid
disputationer. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 110, sid. 276
och 277) och under erinran, att särskilt anslag tidigare ej utgått till förevarande
ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tekniska högskolan: Ersättning åt
vissa opponenter vid disputationer för budgetåret 1936/1937
anvisa ett förslagsanslag av 300 kronor.
112:o) Tekniska högskolan: Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden.
I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt lil, sid. 277
—279) och under erinran, att särskilt anslag tidigare ej utgått till förevarande
ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tekniska högskolan: Ersättning åt sakkunniga
i befordring särenden för budgetåret 1936/1937 anvisa
ett förslagsanslag av 3,000 kronor.
113:o) Tekniska högskolan: Inredningsarbeten och möbelanskaffning
ni. m. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 112, sid. 279—
281) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tekniska högskolan: Inredningsarbeten
och möbelanskaffning m. m. för budgetåret 1936/1937 anvisa
ett reservationsanslag av 21,000 kronor.
114:o) Chalmers tekniska institut: Avlöningar. Chalmers tekniska
institut: Omkostnader. Chalmers tekniska institut: Materiel m. m.
Chalmers tekniska institut: Bokinköp och bokbindning för institutets
bibliotek. Chalmers tekniska institut: Stipendier m. m. Beträffande
vad Kungl. Majit (punkt 113) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag
till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande;
vilket härmed
anmäles.
Hörn) Chalmers tekniska institut: Reparation av institutets huvudbyggnad.
I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 114, sid. 283) hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Chalmers tekniska institut: Reparation
av institutets huvudbyggnad för budgetåret 1936/1937
anvisa ett reservationsanslag av 23,000 kronor.
64
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Skolöverstyrelsen.
116:o) Skolöverstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 115,
sid. 284—295) föreslagit riksdagen att
dels godkänna följande avlöningsstat för skolöverstyrelsen, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1936/1937:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Avlöningsstat:
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis. .
Avlöning till tjänsteman å indragningsstat, förslagsvis . .
Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis.....
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit......................................
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m.................kronor
b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis .... »
kronor 378,800
» 6,500
» 16,400
* 26,200
78,700
5.900 84,600
Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän, förslagsvis .........................kronor 21,900
Summa kronor 534,400
dels ock till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1936/1937 anvisa
ett förslagsanslag av 534,400 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 20,600 kronor. Av
detta belopp falla 3,000 kronor på återinförande av den år 1933 indragna
befattningen såsom folkhögskolinspektör, 5,000 kronor på ersättning åt ett
byggnadssakkunnigt biträde hos skolöverstyrelsen samt 3,000 kronor på anställande
av en konsulent för musikundervisningen. I sistberörda hänseende
inhämtas av statsrådsprotokollet följande:
Med anledning av en utav musikaliska akademien hos Kungl. Majit gjord
framställning örn anställande av två konsulenter för musikundervisningen
anförde skolöverstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1935 följande:
Under åtskilliga år hade ur anslaget till inspektion och sakkunniga biträden
hos skolöverstyrelsen utgått arvode till en inspektör för undervisningen
i musik och sång. Sedan 1923 års riksdag med hänsyn till det dåvarande
statsfinansiella läget funnit nödvändigt att väsentligt reducera beloppet av
ifrågavarande anslag, hade befattningen måst indragas. Ett några år tidigare,
för 1921 års riksdag av Kungl. Majit framlagt förslag om anställande
hos överstyrelsen av en särskild konsulent för sångundervisningen, hade
icke vunnit riksdagens bifall.
Det gällde örn undervisningen i sång och musik liksom örn gymnastikundervisningen,
att den i väsentlig grad måste bedrivas som gruppundervisning
med ofta stort antal lärjungar i gruppen eller avdelningen. Undervisningen
ställde därför stora krav på lärarens förmåga att organisera och
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
65
leda. I detta avseende torde undervisningen i ämnena musik och gymnastik
skilja sig från undervisningen i övriga övningsämnen. Härtill komme,
att för närvarande stor livaktighet vore rådande i pedagogiskt och metodiskt
avseende inom området för musikundervisningen. Man kunde knappast
räkna med, att lärarna i allmänhet och folkskolornas lärare i synnerhet skulle
vara i stånd att utan sakkunnig hjälp och ledning någorlunda följa utvecklingen.
Vad de allmänna läroverken beträffade, torde i detta sammanhang en
omständighet förtjäna särskilt beaktande. De fastställda undervisningsplanerna
hade för ämnet musik ännu icke vunnit tillämpning. De äldre bestämmelser,
utfärdade den 19 augusti 1895, som formellt ännu gällde, vore
i åtskilliga avseenden föråldrade och endast delvis möjliga att tillämpa
under nuvarande förhållanden. De lämnade rektor och lärare föga ledning,
då det gällde att på ett ändamålsenligt sätt utnyttja det antal lärartimmar,
som för varje år ställdes till läroverkets förfogande. Stor olikformighet
rådde också i fråga örn undervisningens anordning. Behovet av en sakkunnigs
råd och anvisningar i dessa avseenden gjorde sig ofta gällande.
I väsentliga stycken syntes för behovet av en central konsulentorganisation
för musikundervisningen kunna anföras samma skäl, som betingat
upprättandet av en dylik organisation för undervisningen i gymnastik med
lek och idrott. Intresset inom vårt folk för sången hade under senare år
varit i stark tillväxt. Grunden för ett sådant intresse kunde och borde
läggas i skolan. Det vore därför av största vikt, att skolans sång- och
musikundervisning så anordnades och sköttes, att detta i största möjliga
utsträckning bleve fallet.
Överstyrelsen funne sålunda för sin del musikaliska akademiens förevarande
framställning synnerligen behjärtansvärd. Ur flera synpunkter syntes
det emellertid lämpligast att till en början söka tillgodose det behov, varom
här vore fråga, genom en anordning av mindre räckvidd.
En erfaren och lämplig musiklärare borde förordnas av överstyrelsen till
konsulent för undervisningen i sång och musik. Det skulle åligga musikkonsulenten
dels att avgiva yttranden och förslag i frågor, som berörde
musikundervisningen, bland dem frågor rörande tillsättning av inusiklärarbefattningar,
dels att stå skolornas rektorer och lärare till tjänst med råd
angående musikundervisningens lämpliga anordning, dels och framför allt
att inspektera musikundervisningen och i samband därmed eller eljest anordna
föreläsningar oell instruktionskurser, närmast avsedda för skolornas
lärare men tillgängliga även för dem, som å vederbörande orter stöde som
ledare för den folkliga sång- och musikverksamheten. Musikkonsulenten
skulle under tre ä fyra månader av läsåret frigöras från tjänstgöringen å
sin musiklärarbefattning för att under denna tid företaga resor till skolorna
och helt ägna sig åt konsulentverksamheten. Under den övriga delen av
året skulle hans uppgifter såsom konsulent inskränkas, så att fullgörandet
av dessa uppgifter kunde förenas med tjänstgöringen å musiklärarbefattningen.
Vid bestämmande av konsulentens arvode borde hänsyn i första rummet
tågås till att han vid tjänstledighet å sin musiklärarbefattning av sina avlöningsförmåner
torde böra avstå vad som ertordrades tor vikariens avlöning.
Härför erforderligt belopp uppginge till i runt tal 1,200 kronor.
Särskilt i betraktande av att musiklärarna i ingel vid sidan av musiklärartjänsten
innehade andra befattningar, för vilkas uppehållande de under
Bihang till riksdagens protokoll Utdö. 6 sami. Nr 8. t>
66
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
tjänstledighet givetvis måste vidkännas kostnader, torde arvodesbeloppet i
sin helhet böra bestämmas icke oväsentligt högre och ej lägre än 3,000
kronor, om det skulle bliva möjligt att för uppdraget förvärva en väl kvalificerad
musiklärare.
Statskontoret har jdtrat följande:
Statskontoret ville erinra, hurusom departementschefen vid 1921 års riksdag
föreslog inrättande av en särskild konsulent för sångundervisningen vid
folkskolan, vilken skulle såsom sånginstruktör hålla kortare kurser i sång
för folkskolans lärare inom olika orter av riket. Riksdagen, som icke ansåg
behov av en dylik konsulent vara ådagalagt, biföll emellertid icke detta förslag
(riksdagens skrivelse nr 8 A, sid. 88). I detta sammanhang torde vidare
böra erinras därom, att granskningsnämnden på sin tid uttalat sig fölen
begränsning av antalet inspektörer och konsulenter inom skolöverstyrelsen.
För att få till stånd en prövning av behovet av varje särskild konsulentbefattning
anbefallde därför Kungl. Majit skolöverstyrelsen, att, så
snart någon sådan befattning bleve ledig, inkomma med anmälan härom,
varigenom tillfälle skulle yppa sig för Kungl. Majit att taga under övervägande,
huruvida befattningen i fråga vore för framtiden erforderlig eller
icke. Med hänsyn till vad sålunda förekommit och då återhållsamhet alltjämt
torde böra iakttagas vid inrättandet av nya befattningar, ansåge sig
statskontoret icke kunna tillstyrka bifall till framställningen i denna del.
Departementschefen har för egen del anfört:
Musikundervisningen vid våra läroanstalter har icke, i likhet med gymnastikundervisningen,
förmånen av att stödjas av en central konsulentorganisation,
oaktat med denna undervisning äro förknippade i stort sett samma
svårigheter och problem som med undervisningen i gymnastik. I själva
verket torde det vara så, att musikundervisningen på grund av ämnets speciella
natur i än högre grad än gymnastiken kräver ett särskilt organ för
rådgivning, ledning och övervakning. Man kan knappast begära eller förutsätta,
att överstyrelsens ledamöter eller skolledarna i allmänhet skola besitta
de erforderliga betingelserna härför. Då ifrågavarande undervisning
har att fylla en viktig uppgift vid ungdomens utbildning och fostran och
då den dessutom årligen kostar staten betydande summor, bör det för staten
vara angeläget att tillse, att också det bästa möjliga resultat må utvinnas
av arbetet. Med hänsyn till nu angivna förhållanden anser jag mig
böra biträda musikaliska akademiens av överstyrelsen förordade hemställan
örn särskild åtgärd för ändamålet. Överstyrelsens förslag örn anställande
av en konsulent för musikundervisningen med ett arvode av 3,000 kronor
för år synes väl avvägt. Jag vill därför förorda detsamma.
Av statsrådsprotokollet inhämtas vidare rörande frågan om omorganisation
av gymnastikinspektionen följande:
Sedan 1932 års riksdag anvisat ett anslag av 29,000 kronor till konsulenter
för gymnastikundervisningen vid folk- och småskolor m. fl. läroanstalter,
har inspektionen av gymnastikundervisningen vid ifrågavarande läroanstalter
överflyttats på statens folkskolinspektörer samt på statens inspektörer
för dövstumundervisningen och blindundervisningen. Ifrågavarande
inspektionsverksamhet har kompletterats och stötts av en till överstyrelsen
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
67
knuten central konsulentorganisation, till en början omfattande, förutom
erforderlig kanslipersonal, en förste och en andre gymnastikkonsulent, men
från och med budgetåret 1933/1934 endast förstnämnde konsulent. Inspektionen
av gymnastikundervisningen vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet,
kommunala flick- och mellanskolor, under överstyrelsens inseende
ställda enskilda läroanstalter, folk- och småskoleseminarier, folkhögskolor,
tekniska fackskolor och gymnasier samt tekniska elementarskolor förrättas
av en av Kungl. Majit härför särskilt förordnad gymnastikinspektör.
Enligt den av Kungl. Majit den 17 juni 1932 fastställda instruktionen för
förstnämnda gymnastikkonsulenter skola dessa emellertid också, då skolöverstyrelsen
så bestämmer, inspektera undervisningen i gymnastik med lek
och idrott vid andra under överstyrelsens inseende stående läroanstalter än
folk- och fortsättningsskolor samt läroanstalter för dövstumma och blinda.
Vid bestämmandet av den ursprungliga omfattningen av ovannämnda
konsulentorganisation förutsattes, att föreståndaren för gymnastiska centralinstitutet
skulle fungera som överinspektör för fysisk fostran, och att han
i denna egenskap skulle handhava det huvudsakliga av inspektionen av
gymnastikundervisningen vid de allmänna läroverken och med dem likartade
skolor. I propositionen nr 157/1934 angående omorganisation av gymnastiska
centralinstitutet redogjorde departementschefen för ett av direktionen över
sagda institut framlagt förslag om koncentrering av gymnastikinspektionen till
skolöverstyrelsen samt anförde, att det måhända vid första påseendet syntes
opraktiskt att splittra tillsynen över gymnastikundervisningen på två håll.
Men å andra sidan vore det givetvis av största betydelse, att centralinstitutet
uppehölle förbindelse med undervisningen vid skolorna. Departementschefen
lutade åt den uppfattningen, att inspektionsverksamheten borde kunna
ordnas genom lämpligt samarbete mellan centralinstitutet och överstyrelsen.
Frågan torde kunna tills vidare lösas på så sätt, att institutets föreståndare
skulle vara skyldig mottaga uppdrag att inspektera gymnastikundervisningen,
men att dessa åligganden ej borde självfallet tillkomma honom. I
skrivelse nr 269 framhöll riksdagen, att det vore ägnat att vålla allvarliga
betänkligheter, örn, på sätt i propositionen föreslagits, föreståndarbefattningen
sammankopplades med gymnastikinspektionen. Riksdagen uttalade sympatier
för gymnastikinspektionens samlande till skolöverstyrelsen. Frågan
borde emellertid bliva föremål för närmare utredning genom Kungl. Majits
försorg. I anledning härav hemställde riksdagen, att Kungl. Majit måtte
låta verkställa utredning och för 1935 års riksdag framlägga förslag till
organisation av berörda inspektion.
Sedan Kungl. Majit genom beslut den 22 juni 1934 anbefallt skolöverstyrelsen
att verkställa utredning och avgiva förslag i sistberörda ärende,
hemställde överstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1934, dels att inspektionen
över gymnastikundervisningen vid de allmänna läroverken, högre
lärarinneseminariet, kommunala flickskolorna, kommunala mellanskolorna,
68
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
de under överstyrelsens inseende ställda enskilda läroanstalterna, folk- och
småskoleseminarierna, folkhögskolorna, de tekniska fackskolorna och gymnasierna
samt de tekniska elementarskolorna måtte åläggas överstyrelsen,
dels att befattningen såsom andre gymnastikkonsulent hos överstyrelsen
måtte återinrättas, dels och att medel måtte beredas till expenser och kanslipersonal
för ändamålet.
Vid sin anmälan av förevarande fråga i 1935 års åttonde huvudtitel (punkterna
118 och 232) anförde departementschefen, att han under rådande statsfinansiella
förhållanden icke ansåge sig kunna förorda, att berörda förslag nu
realiserades, samt uttalade, att inspektionen av gymnastikundervisningen torde
under ännu någon tid kunna utan mer avsevärd olägenhet bibehållas vid
den nuvarande ordningen. Riksdagen underströk emellertid i skrivelse nr 8,
punkten 72, nödvändigheten av att denna viktiga fråga med det snaraste
erhölle en tillfredsställande lösning samt anhöll, att Kungl. Maj:t måtte, efter
den utredning, som ytterligare kunde erfordras, för 1936 års riksdag framlägga
förslag till organisation av inspektionen av gymnastikundervisningen.
I anledning härav anbefallde Kungl. Maj:t den 17 maj 1935 skolöverstyrelsen
att i samband med avlåtande av framställningar, avsedda att föreläggas
1936 års riksdag, inkomma med sådan utredning och härav föranlett förslag.
Skolöverstyrelsen har i anledning härav i skrivelse den 31 augusti 1935
hemställt örn vidtagande av åtgärder för omorganisation av inspektionen
av gymnastikundervisningen samt i detta hänseende framlagt enahanda förslag,
som enligt det ovanstående behandlades i 1935 års åttonde huvudtitel.
Överstyrelsen har sålunda hemställt, att inspektionen över gymnastikundervisningen
vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter måtte åläggas
skolöverstyrelsen, att befattningen som extra andre gymnastikkonsulent hos
överstyrelsen måtte återinrättas, samt att i anledning härav ävensom för beredande
av heltidsanställning åt den nuvarande, hos förste gymnastikkonsulenten
tjänstgörande halvtidsamanuensen förevarande avlöningsanslag måtte
höjas med 8,900 kronor. Som stöd för sistnämnda båda förslag har överstyrelsen
anfört, att ett överflyttande till överstyrelsen av gymnastikinspektionen
vid bland annat de läroanstalter, som tillhörde läroverksavdelningens
verksamhetsområde, utan att den nuvarande begränsade konsulentorganisationen
utvidgades, ovillkorligen skulle medföra, antingen att konsulenten nödgades
åsidosätta många av de väsentligaste bland de uppgifter, som för
närvarande ålåge honom, eller att inspektionen vid läroverken bleve fullständigt
illusorisk. Av den ovannämnda anslagshöjningen med 8,900 kronor
skulle 7,000 kronor belöpa på lönen, efter reduktion med vederbörligt
pensiousavdrag, åt nämnde andre gymnastikkonsulent i lönegraden B 21
och återstoden, 1,900 kronor, på ökat amanuensarvode.
Statskontoret har yttrat följande:
Vad angiuge frågan om inrättande av en andre gymnastikkonsulentbefattning,
ville statskontoret erinra, hurusom ämbetsverket i sitt den 26 septem
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
69
ber 1934 avgivna utlåtande angående inspektionen av gymnastikundervisningen
i riket ifrågasatt, huruvida det vore nödvändigt att redan från början
inrätta en andre gymnastikkonsulentbefattning. Därest så skedde, holle
statskontoret emellertid före, att amanuenstjänsten bos förste gymnastikkonsulenten
alltjämt borde kunna bibehållas med halvtidstjänstgöring. Denna
sin tidigare i frågan hävdade ståndpunkt saknade ämbetsverket anledning
frångå.
Anslagsposten till grundavlöningar till icke-ordinarie personal torde, så
framt icke en andre gymnastikkonsulentbefattning inrättades, böra höjas på
sätt skolöverstyrelsen föreslagit för att möjliggöra en utökning av den för
närvarande hos förste gymnastikkonsulenten anställde amanuensens tjänstgöring
till heltid.
Departementschefen har för egen del anfört följande:
Av ovanstående redogörelse framgår, att den centrala inspektionen av
gymnastikundervisningen numera är uppdelad på två organ, nämligen dels
på en till skolöverstyrelsen knuten konsulentorganisation, som närmast har
att svara för tillsynen över ifrågavarande undervisning vid folk- och småskolorna
samt vid läroanstalterna för blinda och dövstumma och som ursprungligen
bestod av en förste och en andre gymnastikkonsulent men numera
begränsats till att omfatta endast en förste gymnastikkonsulent, dels och
på en av Kungl. Majit förordnad inspektör över gymnastikundervisningen
vid de allmänna läroverken och vissa andra likartade läroanstalter.
Emellertid är gymnastikkonsulenten hos skolöverstyrelsen icke ovillkorligen
hänvisad till att befatta sig allenast med förstnämnda kategori av läroanstalter.
Författningsmässigt kan han sålunda utsträcka siu inspektionsverksamhet
till att omfatta de anstalter över huvud taget, över vilka överstyrelsen
har inseende. Som inspektör över gymnastikundervisningen vid de
allmänna läroverken m. fl. läroanstalter är under innevarande läsår förordnad
en lärare vid gymnastiska centralinstitutet.
Överstyrelsen har nu, i anledning av riksdagens vid två tillfällen närmast
i denna riktning uttalade mening, framlagt förslag örn gymnastikinspektionens
samlande till överstyrelsen. Detta förslag är emellertid intet annat än
ett upprepande av överstyrelsens tidigare gjorda framställning örn ett återförande
av den till överstyrelsen knutna konsulentorganisationen till att omfatta
de två gymuastikkonsulenter, som ursprungligen inrättades, då den
centrala inspektionen av gymnastikundervisningen vid folk- och småskolorna
samt läroanstalterna för blinda och dövstumma tillfördes överstyrelsen, varjämte
överstyrelsen föreslagit, att tjänstgöringstiden för den nuvarande halvtidsamanuensen
utökas till heltidstjänstgöring.
Jag känner mig icke övertygad örn att överstyrelsens förslag innebär en
tillfredsställande lösning av förevarande fråga. Det bär icke förebragts
någon utredning, som visar eller gör sannolikt, att den ursprungligen fölen
vida mindre verksamhetsuppgift av framförallt rådgivande natur avsedda
konsulentorganisationen i framtiden blir i stånd att fylla sin uppgift, därest
under dess tillsyn och inspektion läggas alla de läroanstalter, över vilka skolöverstyrelsen
har inseende. Innan förevarande organisationsfråga definitivt
ordnas, bör klarhet, så vitt möjligt, vinnas på denna punkt. Eljest synes
det sannolikt, att hela denna fråga inom kort får tagas upp på nytt. Jag
föreslår därför, att inspektionen av gymnastikundervisningen — i avvaktan
på en mer ingående utredning av överstyrelsen i berörda hänseende —
70
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
under nästa läsår anordnas på samma sätt som nu är fallet. Av vad nu
anförts framgår, att jag under nuvarande förhållanden ej heller anser mig
böra förorda det av statskontoret tillstyrkta förslaget om utökning av tjänstgöringstiden
för den hos gymnastikkonsulenten anställde amanuensen.
Kungl. Maj:ts under här förevarande punkt framlagda förslag innefattar
flera ganska betydelsefulla organisationsfrågor.
De förslag, som avse beräknande under avlöningsanslaget av särskilt arvode
åt ett byggnadssakkunnigt biträde och återinförande av den under 1933
års besparingsaktion indragna befattningen som folkhögskolinspektör, finner
utskottet väl motiverade och tillstyrker alltså förslaget i dessa delar. Mot de
för innehavarna av dessa befattningar föreslagna arvodena har utskottet
icke funnit något att invända.
Det förslag till ordnande av gymnastikinspektionen, som upptagits under
förevarande punkt, kan utskottet däremot icke biträda. Av statsrådsprotokollet
framgår, huru såväl 1934 som 1935 års riksdagar bestämt motsatt
sig den nuvarande splittringen av gymnastikinspektionen mellan skolöverstyrelsen
och gymnastiska centralinstitutet. Båda dessa riksdagar hava, 1935
års riksdag till och med i särskild skrivelse, påyrkat framläggande snarast
möjligt, sedan erforderlig utredning verkställts, av nytt förslag i ämnet.
Emellertid har icke heller nu ett omorganisstionsförslag förelagts riksdagen.
En av skolöverstyrelsen verkställd utredning med därpå grundat
förslag föreligger visserligen, men departementschefen har icke känt sig
övertygad om att detta förslag innebär en tillfredsställande lösning av förevarande
fråga. Han har på grund härav föreslagit, att inspektionen av
gymnastikundervisningen — i avvaktan på en mera ingående utredning av
överstyrelsen rörande konsulentorganisationens förmåga att i framtiden
fylla sin uppgift, därest under dess tillsyn och inspektion läggas alla de
läroanstalter, över vilka överstyrelsen har inseende — under nästa läsår
anordnas på samma sätt som hittills.
Utskottet kan emellertid icke tillstyrka, att nu gällande, av riksdagen två
gånger såsom icke tillfredsställande betecknade organisation får oförändrad
kvarstå under ännu ett år.
Under förhandenvarande förhållanden kan utskottet icke tillstyrka genomförandet
av någon mera definitiv organisation redan nu. För en dylik fordras
nämligen att den av riksdagen begärda utredningen efter vederbörlig
granskning varder framlagd för riksdagen. Utskottet har emellertid ansett sig
böra förorda att såsom en provisorisk åtgärd skolöverstyrelsen, på sätt den
själv hemställt, ånyo erhåller tillgång till två gymnastikkonsulenter genom
återinförande av en befattning såsom andre gymnastikkonsulent. Med denna
ökning av till buds stående arbetskrafter synes effektiviteten i inspektionsverksamheten
kunna betydligt höjas. Vidare kunna möjligen härigenom
värdefulla erfarenheter också vinnas för ett mera definitivt ordnande av
denna organisation.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
71
Den utav utskottet sålunda förordade nya konsulentbefattningen synes,
liksom tidigare varit fallet, böra uppföras å extra stat i lönegraden B 21.
Avlöningen härför utgör — under förutsättning att befattningen, även detta
i överensstämmelse med vad som tidigare ägt rum, kommer att erhålla en
kvinnlig innehavare — 6,816 kronor eller med frånräknande av pensionsavdrag
å 192 kronor 6,624 kronor, i avrundat tal 6,600 kronor. Anslagsposten
till avlöningar till tjänstemän å extra stat, av Kungl. Majit upptagen
med oförändrat belopp, 16,400 kronor, bör alltså ökas till 23,000 kronor
samt posten till särskilda löneförmåner för ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän, 21,900 kronor, ökas med i avrundat tal 300 kronor till
22,200 kronor. Avlöningsanslagets slutsumma bör höjas i anslutning härtill.
Kungl. Majit förslag om anställande av en konsulent för musikundervisningen
finner sig utskottet böra tillstyrka. Såvitt utskottet kan bedöma,
föreligger på musikundervisningens område ett stort arbetsfält för rådgivning,
ledning och övervakning ävensom för tagande av nya initiativ och
spridande av kännedom om nya musikpedagogiska rön. Mot det för den
nya befattningen föreslagna arvodet, 3,000 kronor, har utskottet icke funnit
något att erinra.
Vad i övrigt under här förevarande punkt föreslagits har icke givit utskottet
anledning till erinran.
Vid bifall till utskottets förslag bör avlöningsanslagets slutsumma ökas
med det för avlönande av en andre gymnastikkonsulent beräknade beloppet,
(6,600 + 300=) 6,900 kronor, till 541,300 kronor.
I enlighet med vad departementschefen framhållit torde det få ankomma
på Kungl. Majit att utfärda de föreskrifter, som kunna bliva erforderliga i
anledning av vad utskottet föreslagit.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag,
a) å personalförteckningen för skolöverstyrelsen under
Tjänstemän å extra stat uppföra en andre gymnastikkonsulentbefattning
i lönegraden B 21;
b) godkänna följande avlöningsstat för skolöverstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1936/
1937:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis..................kronor 378,800
2. Avlöning till tjänsteman å indragnings
stat,
förslagsvis.................. * 6,500
3. Avlöningar till tjänstemän å extra stat,
förslagsvis..................... * 23,000
4. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit............ » 26,200
72
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal:
a.
Grundavlöningar m. m. kronor 78,700
b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis . . . » 5,900 kronor 84,600
6. Särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis... » 22,200
Summa kronor 541,300;
c) till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1936
1937 anvisa ett förslagsanslag av 541,300 kronor.
117:o) Skolöverstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Majit har (punkt
116, sid. 296—298) föreslagit riksdagen att till Skolöverstyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 94,600 kronor.
Förevarande anslag utgår nu med 88,600 kronor, varav förslagsvis 24,000
kronor belöpa å reseersättningar och förslagsvis 64,600 kronor å expenser.
Skolöverstyrelsen anförde i skrivelse den 31 augusti 1935, att — därest, i
enlighet med överstyrelsens under föregående punkt berörda förslag, en andre
gymnastikkonsulentbefattning inrättades — erfordrades en ökning av anslagsmedlen
till reseersättningar med 5,000 kronor. Örn likaledes överstyrelsens
under samma punkt berörda förslag om inrättande av dels en befattning som
folkhögskolinspektör, dels ock en befattning som musikkonsulent bifölles,
erfordrades en ytterligare ökning med 1,000 kronor, respektive 2,000 kronor.
Härutöver hemställde överstyrelsen örn en ytterligare ökning av ifrågavarande
anslagsmedel med 7,000 kronor. För reseersättningar under budgetåret
1936/1937 skulle alltså erfordras ett belopp av 39,000 kronor. — Vid
bifall till förslaget om inrättande av en befattning som andre gymnastikkonsulent
borde anslagsmedlen till expenser ökas med 300 kronor till 64,900
kronor.
Statskontoret förordade i utlåtande den 21 oktober 1935 en ökning med
6,000 kronor av anslagsmedlen till reseersättningar, under förutsättning att
en andre gymnastikkonsulent anställdes, och en ökning med 4,000 kronor,
om så icke bleve fallet.
Departementschefen har för egen del anfört:
Under nästföregående punkt har jag föreslagit, att medel måtte under
avlöningsanslaget beräknas till arvoden åt en folkhögskolinspektör och en
musikkonsulent. I anledning härav torde anslagsposten till reseersättningar
böra något ökas. Jag anser emellertid, att denna ökning torde kunna begränsas
till sammanlagt 2,000 kronor.
Vad i övrigt skolöverstyrelsens reseanslag beträffar, anser jag det såsom
ett betänkligt förhållande, örn överstyrelsens ledamöter på grund av anslagets
knapphet förhindras att i önskvärd utsträckning hålla sig i en personlig,
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
73
levande kontakt med arbetet ute i skolorna. Tyvärr är det så, att det myckna
utredningsarbete, som åvilar överstyrelsen framförallt i egenskap av central
remissinstans för skolfrågor, kommit att i alltför stor omfattning fängsla
ledamöterna vid arbetsplatsen i Stockholm. Emellertid har otvivelaktigt
även reseanslagets beskärning i hög grad inverkat hämmande på den synnerligen
viktiga sida av överstyrelsens verksamhet, som består i iakttagelser,
överläggningar, rådgivning och inspektion genom besök i skolorna. Behovet
av sådana besök har genom det omdaningsarbete, som under senare år
pågått och alltjämt pågår inom olika delar av vårt undervisningsväsende,
ytterligare ökats. Jag finner därför starka skäl tala för att överstyrelsen beredes
tillgång till ökade medel till resekostnaders bestridande. Dock kan jag för
närvarande härutinnan icke gå längre, än att jag förordar, att anslagsposten
till reseersättningar, utöver nyssnämnda belopp av 2,000 kronor, ökas med
ytterligare 4,000 kronor, varvid jag även tagit hänsyn till att från och med
nästa budgetår hos överstyrelsen skulle enligt mitt förslag finnas anställt
ett särskilt byggnadssakkunnigt biträde. För ändamålet bör alltså för nästa
budgetår beräknas ett belopp av (24,000 + 2,000 + 4,000=) 30,000 kronor.
Då jag under nästföregående punkt avstyrkt förslaget om inrättande av
en andre gymnastikkonsulent vid skolöverstyrelsen, kan jag icke nu tillstyrka,
att anslagsposten till expenser ökas med det av överstyrelsen ifrågasatta
beloppet.
I övrigt ifrågasätter jag icke några förändringar i fråga om dispositionen
av förevarande anslag. Anslaget bör alltså för nästa budgetår ökas med
6,000 kronor till 94,600 kronor. Stat för anslaget torde i sinom tid få fastställas
av Kungl. Maj:t.
Utskottets under föregående punkt framlagda förslag föranleder viss ändring
i det belopp, som för nästkommande budgetår beräknats för skolöverstyrelsens
omkostnader. På grund av den av utskottet tillstyrkta andre
gymnastikkonsulentbefattningen torde nämligen — i anslutning till den av
statskontoret i dess utlåtande den 21 oktober 1935 framlagda beräkningen
— en ökning med 2,000 kronor av anslagsposten bliva erforderlig.
Någon ökning av anslagsposten till expenser med anledning av en andre
gymnastikkousulentbefattnings inrättande finner utskottet åtminstone för
nästkommande budgetår icke erforderlig.
Då Kungl. Maj:ts förslag i övrigt icke givit utskottet anledning till erinran,
skulle alltså här förevarande anslag för nästkommande budgetår behöva
uppföras med ett belopp av (94,600 + 2,000 =) 96,600 kronor.
I anslutning härtill hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skolöverstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 96,600
kronor.
Allmänna läroverken m. m.
118:o) Högre lärarinneseminariet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Majda förslag (punkt 117, sid. 299—303), vilket innebär en anslagsminskning
med 13,100 kronor, hemställer utskottet,
Utskottet.
74
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
att riksdagen må
a) besluta, att under budgetåret 1936/1937 må utgå provisorisk
avlöningsförbättring till lärare vid de allmänna läroverken,
högre lärarinneseminariet, statens skolköksseminarium
och hushållsskola, statens folkskoleseminarier, de tekniska
läroverken och statens småskoleseminarier ävensom till
statens folkskolinspektörer och nomadskolinspektören, allt
enligt samma grunder, som föreskrivits för budgetåret 1935/
1936;
b) minska den i avlöningsstaten för högre lärarinneseminariet
uppförda delposten till ålderstillägg, nu förslagsvis
16,915 kronor, med 3,000 kronor till 13,915 kronor;
c) minska den i samma avlöningsstat uppförda delposten
till vissa arvoden till ordinarie lärare m. m., nu 10,650
kronor, med 3,500 kronor till 7,150 kronor;
d) minska den i samma avlöningsstat uppförda delposten
till hyresersättningar och hyresbidrag, nu 17,300 kronor,
med 6,600 kronor till 10,700 kronor;
e) till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar för budgetåret
1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 249,600 kronor.
119:o) Högre lärarinneseminariet: Omkostnader. Högre lärarinneseminariet:
Stipendier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 118)
hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1936/1937 anvisa
a) till Högre lärarinneseminariet: Omkostnader ett förslagsanslag
av 19,350 kronor;
b) till Högre lärarinneseminariet: Stipendier ett reservationsanslag
av 1,700 kronor.
120:o) Allmänna läroverken: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt
119, sid. 304—338) föreslagit riksdagen att
dels besluta, att gymnasiet vid högre allmänna läroverket i Strängnäs
skall från och med den 1 juli 1936 successivt utvidgas till att omfatta jämväl
treårig reallinje;
dels bemyndiga Kungl. Majit att tills vidare under budgetåret 1936/1937,
då för realskolestadiet avsedd ordinarie ämneslärarbefattning vid samläroverk
skall tillsättas, besluta, huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom
adjunktsbefattning eller ämneslärarinnebefattning;
dels besluta, att vid de allmänna läroverken skola från och med den 1
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
75
juli 1936 — utöver de lektorstjänster, som jämlikt beslut av 1935 års riksdag
skola inrättas — inrättas ytterligare 3 lektorstjänster;
dels besluta, att vid de allmänna läroverken skola från och med den 1
juli 1936 inrättas en teckningslärartjänst, en musiklärartjänst samt en gymnastiklärartjänst
;
dels godkänna följande avlöningpstat för de allmänna läroverken, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1936/1937:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:
a. Lön och (i förekommande fall) tjänstgörings
poenningar
.......................kronor 9,751,200
b. Ålderstillägg, förslagsvis............. » 1,430,000
c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis . _90.000 11,271,200
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit:
• a. Arvoden åt extra ämneslärare.........kronor 1,048,300
b. Arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie
ämneslärare, förslagsvis............. » 20,000
c. Arvoden åt lärare i manlig slöjd...... » 34,000
d. Arvoden åt lärarinnor i hushållsgöromål. » 12,800
e. Extra arvoden åt lärare i övningsämnen. » 632,100
f. Arvoden åt lärare vid inbyggda praktiska
realsk ollin jer, förslagsvis............. » 13,000
g. Understöd åt extra ordinarie lärare vid förfall
på grund av sjukdom, förslagsvis ... » 8,000
h. Arvoden åt skolläkare, förslagsvis...... » 100,600
i. Arvoden åt tillsyningslärare, kvinnliga sakkunniga
och första lärarinnor......... » 42,050
j. Särskilda arvoden vid provårsläroverk . _91,800 2,002,650
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Arvoden åt bibliotekarier............kronor 63,000
b. Arvoden åt biträden å rektorsexpeditionerna *_62,700 125,700
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän:
a. Tillfällig löneförbättring, förslagsvis.....kronor 2,179,000
b. Provisorisk avlöningsförbättring, förslagsvis » 446,650
c. Personliga lönetillägg åt vissa ordinarie
Övningslärare, förslagsvis............. * 4,500
d. Vissa ersättningar, förslagsvis......... »_1,300 2,631,450
Summa kronor 16,031,000.
76
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Särskilda uppbördsmedel:
Bidrag från Stockholms stad.....................kronor 15,000
Nettoutgift kronor 16,016,000;
dels ock till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret 1936/1937
anvisa ett förslagsanslag av 16,016,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr O. G. Karlsson m. fl. (I: 42) och den andra inom andra kammaren av
herr C. Sjögren m. fl. (II: 127), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta
att samrealskolan i Motala genom successivt övertagande från och med den
1 juli 1936 ombildas till högre allmänt läroverk med fyraårigt såväl latinsom
realgymnasium för gossar och flickor under förutsättning att kommunen
åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler och bostad
eller hyresersättning åt rektor;
dels en inom andra kammaren av herr O. Andersson i Höör m. fl. väckt
motion (II: 435), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att Eslövs kommunala
gymnasium från och med budgetåret 1936/1937 skall successivt
ombildas till ett statsgymnasium med treårig latin- och reallinje;
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr C. Lindmark m. fl. (I: 60) och den andra inom andra kammaren av herr
E. Lindmark m. fl. (II: 175), vari hemställts, att riksdagen ville besluta inrättande
från och med budgetåret 1936/1937 av ett statligt gymnasium i
Skellefteå i enlighet med den organisationsplan och inom den kostnadsram,
som föreslagits av skolöverstyrelsen i dess yttrande till Kungl. Maj:t av den
30 november 1935, under villkor att Skellefteå stad åtager sig att tillhandahålla
erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning
samt bostad eller hyresersättning åt rektor samt dessutom förbinder sig att
bevilja ett engångsanslag på minst 5,000 kronor till bestridande av kostnaderna
för komplettering av undervisningsmaterielen och utvidgning av biblioteket;
dels
två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr O. Berggvist m. fl. (I: 25) och den andra inom andra kammaren av herr
A. Meyerhöffer m. fl. (II: 86), vari hemställts, att riksdagen ville besluta, att
samrealskolan i Boden måtte från och med budgetåret 1936/1937 successivt
omorganiseras till att omfatta även femårig realskolelinje att arbeta jämsides
med den fyraåriga, samt anslå för ändamålet erforderliga medel;
dels ock en inom andra kammaren av herr J. V. Mårtensson m. fl. väckt
motion (II: 174), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att statsbidraget
till slöjdundervisningen vid rikets undervisningsanstalter måtte utgå efter de
grunder, som voro gällande före 1933 års riksdagsbeslut i frågan.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
77
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda
skälen hänvisas, i den män ej redogörelse lämnas här nedan, till motionerna
1:42, 11:435, 1:60, 1:25 och II: 174.
Kungl. Maj:ts förslag innebära en höjning av förevarande anslag med
netto 959,600 kronor på sätt närmare framgår av efterföljande ur statsrådsprotokollet
hämtade sammanställning:
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:
a. Lön och (i förekommande fall) tjäustgöringspenningar.....
b. Ålderstillägg..............................
j c. Fyllnadsarvoden åt vikarier.....................
| 2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t:
a. Arvoden åt extra ämneslärare ..................
b. Arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie ämneslärare ....
c. Arvoden åt lärare i manlig slöjd..................
j d. Arvoden åt lärarinnor i hushållsgöromål.............
e. Extra arvoden åt lärare i övningsämnen.............
| f. Arvoden åt lärare vid inbyggda praktiska realskollinjer....
j g. Understöd åt extra ordinarie lärare vid förfall på grund av
sjukdom................................
j h. Arvoden åt skolläkare........................
i. Arvoden åt tillsyningslärare, kvinnliga sakkunniga och första
lärarinnor................................
j. Särskilda arvoden vid provårsläroverk..............
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Arvoden åt bibliotekarier......................
b. Arvoden åt biträden å rektorsexpeditionerna..........
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänste
män:
a.
Tillfällig löneförbättring.......................
b. Provisorisk avlöninasförbättring...................
c. Personliga lönetillägg åt vissa ordinarie Övningslärare.....
d. Vissa ersättningar...........................
Summa kronor
Den väsentliga höjningen av delposten 1. a. Lön och (i förekommande
fall) tjänstgöringspenningar har föranletts dels av 1935 års riksdags ovanberörda
beslut örn inrättande från och med den 1 juli 1936 av 9 lektorstjänster,
123 adjunktstjänster och en ämneslärarinneljäDst, dels ock av Kungl.
Maj:ts ovanberörda förslag örn inrättande härutöver av 3 lektorstjänster och
3 övningslärartjänster.
Beträffande det ovanberörda förslaget om inrättande av ett realgymnasium
vid högre allmänna läroverket i Strängnäs, vilket läroverks
gymnasium nu omfattar endast fyraårigt latingymnasium, har departementschefen
för egen del anfört huvudsakligen följande:
Den nuvarande enkellinjiga organisationen av gymnasiet vid högre allmänna
läroverket i Strängnäs medför onekligen ganska betydande olägen
-
Ökning | Minsk- ning |
607,400 30,000 |
|
17,500 6,700 30,345 | 33,720 10,000 1,200 |
1,600 | 400 |
1,800 | 75 |
425 2,575 |
|
159,000 150,150 | 2,500 |
1,007,495 | 47,895 |
78
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
heter för dem, som äro hänvisade till denna läroanstalt för vinnande av
högre läroverksutbildning. Såsom skolöverstyrelsen framhållit, måste valet
mellan latin- och reallinje i själva verket träffas redan före inträdet i läroverket.
Ja, för dem, vilkas föräldrar icke hava råd att hålla dem inackorderade
i någon annan läroverksstad, och dessa torde utgöra flertalet, föreligger
i själva verket intet val överhuvudtaget; de hava ingen annan utväg
än att genomgå latinlinjen vid Strängnäs-läroverket, även om reallinje skulle
hava varit lämpligare för dem. Dessa olägenheter och den växande tillströmningen
till Strängnäs-läroverket utgöra enligt min mening starka skäl
för ett bifall till den föreliggande framställningen om anordnande av ett
treårigt realgymnasium vid läroverket vid sidan av den redan befintliga
fyraåriga latinlinjen. Beaktas bör ock, att staden genom ekonomiska uppoffringar,
som för deusamtna säkerligen varit ganska kännbara, redan anskaffat
tillfredsställande lokalutrymmen, som möjliggöra den önskade utvidgningen.
Ar 1935 uppgick lärjungeantalet, enligt läroverkets katalog, till 300, därav
91 å gymnasiet.
Av överstyrelsens yttrande framgår, att en motsvarande åtgärd numera
endast kan tänkas ifrågakomma vid högre allmänna läroverket i Västervik,
men att å andra sidan övergången till gymnasiet vid detta läroverk för
närvarande är för ringa för att nu motivera anordnandet av dubbla linjer
på gymnasiet. Ett bifall till föreliggande framställning synes därför icke
behöva omedelbart följas av framställningar av motsvarande slag från annat
håll. I detta sammanhang vill jag även erinra, att frågan örn upprättande
av ett skolhem vid högre allmänna läroverket i Strängnäs för närvarande
befinner sig under utredning. Denna fråga synes emellertid icke vara beroende
av den ståndpunkt, statsmakterna intaga till det föreliggande spörsmålet
örn organisationen av gymnasiet vid ifrågavarande läroverk, och behöver
följaktligen icke upptagas till övervägande i samband härmed.
I likhet med skolöverstyrelsen anser jag mig sålunda böra föreslå, att
gymnasiet i Strängnäs utbygges med en treårig reallinje. På de av överstyrelsen
anförda skälen synes det under nuvarande förhållanden lämpligast
att räkna med det av överstyrelsen förordade, tredje kostnadsalternativet,
vilket innebär, att första ringen av reallinjen skulle bilda egen avdelning
men övriga ringar av samma linje gemensamma undervisningsavdelningar
med latinlinjen i alla de ämnen, där tim- och kursplaner möjliggöra samläsning.
Den slutliga kostnadsökningen enligt detta alternativ har av överstyrelsen
uppskattats till, frånsett dyrtidstillägg, omkring 19,000 kronor.
Kostnadsökningen under första omorganisationsåret skulle emellertid stanna
vid, dyrtidstilläggen oräknade, 5,737 kronor, varav 4,490 kronor skulle belöpa
på extralärare och timlärare, 240 kronor på undervisning i teckning
och 1,007 kronor på tillfällig löneförbättring. Jag har icke något att erinra
mot dessa kostnadsberäkningar och föreslår i det följande, att vederbörande
anslagsposter i avlöningsstaten för de allmänna läroverken ökas med nämnda
belopp. Framhållas må, att det beslut, som av 1935 års riksdag fattats
rörande inrättande av nya ordinarie ämneslärartjänster vid do allmänna
läroverken, icke inverkar på överstyrelsens kostnadsberäkningar.
Stadsfullmäktige i Strängnäs hava genom beslut den 23 april och den
17 september 1928 åtagit sig att tillhandahålla undervisningslokaler för ett
högre samläroverk i Strängnäs, och Kungl. Majit har den 19 oktober 1928
förklarat ifrågavarande beslut innefatta sådant åtagande, som enligt Kungl.
Maj:ts ovanberörda beslut den 18 juni 1927 skulle utgöra villkor för om
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
79
bildning av ifrågavarande läroverk till samläroverk. Då vid stadsfullmäktiges
ifrågavarande beslut icke är knutet något villkor beträffande gymnasiets
organisation, torde det icke vara erforderligt att, oaktat ett beslut i
enlighet med den föreliggande framställningen medför ökat behov av undervisningslokaler,
göra ett bifall till densamma beroende av stadens åtagande
att tillhandahålla nämnda undervisningslokaler, vilka för övrigt, såsom jag
förut nämnt, redan finnas disponibla. Ej heller erfordras, såsom överstyrelsen
framhållit, något förnyat åtagande från stadens sida i fråga örn tillhandahållande
av bostadsförmåner åt rektor. Jag hemställer därför i det
följande allenast, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva, att
gymnasiet vid högre allmänna läroverket i Strängnäs må från och med läsåret
1936—1937 successivt utbyggas med eu treårig reallinje.
I detta sammanhang torde vidare få lämnas en redogörelse för det huvudsakliga
innehållet i de motioner, som avse förstatligande av vissa kommunala
gymnasier samt omorganisation av samrealskolan i Boden.
Som stöd för de motionsvis framförda förslagen örn förstatligande av
de kommunala gymnasierna i Motala och Eslöv har i vederbörande
motioner erinrats, att skolöverstyrelsen i skrivelse den 30 november 1935
framlagt förslag i ämnet.
Beträffande det kommunala gymnasiet i Motala har dessutom i motionen
1:42 anförts i huvudsak följande:
Med hänsyn till de stora ekonomiska uppoffringar, som Motala stad gjort
och fortfarande gör för tillgodoseende av behovet av gymnasial utbildning
i denna del av Östergötland, bör ett uppskov med frågans behandling undvikas.
Staden har tidigare under en lång följd av år (1918—1930) utan
varje statsbidrag uppehållit verksamheten. Sedan 1931 utgår visserligen ett
statsbidrag på 10,000 kronor per år men stadens kostnader för gymnasiet
äro ändock mycket stora och utgöra en ekonomisk belastning, som staden i
längden ej kan bära, särskilt då härtill även kommer att behovet av flera
och bättre lokaler är trängande. En planerad till- och ombyggnad för en
beräknad kostnad av cirka 350,000 kronor vågar staden ej företaga, förrän
gymnasiet blivit förstatligat. För staden vore det en stor fördel att få utföra
denna till- och ombyggnad just nu, då penningarna stå att erhålla till
billigt pris. Ett nedläggande av verksamheten, därest gymnasiet ej förstatligas,
ter sig på grund härav tyvärr ej osannolikt.
De i frågan förebragta utredningarna ha på ett fullt övertygande sätt
visat att ett statligt gymnasium i Motala skulle komma att vila på ett befolkningsunderlag,
tillräckligt stort för att väl kunna uppbära ett statligt
gymnasium, ävensom att Östergötlands län obetingat intager en missgynnad
ställning örn en efter folkmängd och föreliggande behov rättvis fördelning
av statsgymnasier skall följas.
I motionen II: 435 har till stöd för yrkandet om förstatligande av det
kommunala gymnasiet i Eslöv hänvisats till en såsom bilaga vid motionen
fogad framställning i ämnet till Kungl. Majit från stadsfullmäktige i nämnda
stad. Av denna framställning framgår bland annat följande:
En jämförande undersökning beträffande antalet lärjungar höstterminen
80
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
1934 vid både kommunala och statliga gymnasier ger vid handen, att Eslövs
gymnasium var det största bland den förra gruppen, jämställt med gymnasierna
i Borås och Sundsvall samt större än tio andra statsgymnasier. Jämfört
med de år 1927 helt eller delvis förstatligade kommunala gymnasierna
överträffas Eslövs numera av de i Skövde, Södertälje och Eskilstuna, medan
de i Landskrona, Uddevalla, Eksjö, Ystad och Hudiksvall äro mindre.
Tack vare samrealskolorna i Eslöv, Hörby och Klippan samt kommunala
mellanskolorna i Höör och Svalöv är denna bygdens behov i fråga örn realskolutbildning
väl tillgodosett. Att dessa möjligheter även utnyttjas framgår
av elevantalet i dessa skolor (höstterminen 1934): Eslöv 220, Hörby 120,
Klippan 147, Höör 70 och Svalöv 151 eller sammanlagt 708 lärjungar. Då
det gäller gymnasiestudier äro lärjungarna från Eslöv, Hörby och Höör
uteslutande hänvisade till gymnasiet i Eslöv, såvida inackordering i andra
städer skall kunna undvikas. Järnvägsförbindelserna mellan Eslöv och Hörby
respektive Höör äro sådana, att lärjungarna på dessa båda sistnämnda platser
kunna bo i sina hem och dagligen resa till och från läroverksstaden. Aven
de lärjungar med realskoleutbildning i Klippan och Svalöv, som äro bosatta
utefter järnvägslinjerna Eslöv—Klippan oell Eslöv—Teckomatorp söka sig
hit för fortsatta studier. Då grannstädernas gymnasier antingen äro fullsatta
eller i det närmaste fullsatta, skulle plats där ej kunna beredas de lärjungar,
som nu begagna sig av Eslövs gymnasium, även örn föräldrarna vore i stånd
att bekosta barnens iackordering därstädes.
Staden har årligen gjort betydande ekonomiska uppoffringar för det högre
skolväsendet här. Sålunda uppgick stadens nettoutgifter för samrealskolan
och kommunala gymnasiet för året 1934 till 44,917 kronor, varav 14,708
kronor komma på samrealskolan och 30,209 kronor på gymnasiet. — I nyssnämnda
utgifter för läroverket äro icke inräknade de betydande kostnader,
som staden iklätt sig i samband med den nu färdigställda och i bruk tagna
tillbygguaden till läroverkshuset. Totalkostnaden för tillbyggnaden jämte
inredning uppgår till 167,000 kronor. Läroverket förfogar nu över tillräckligt
antal klassrum, tidsenliga lokaler för undervisningen i geografi och
naturvetenskapliga ämnen, för bibliotek, lärjungarnas studierum, rektorsexpedition
m. m.
Då det gäller att undersöka kommunernas förmåga att bära de med upprätthållandet
av ett gymnasium förenade kostnaderna, ger en jämförelse
mellan Lidingö, vars kommunala gymnasium förstatligats jämlikt beslut av
1935 års riksdag, och Eslöv bland annat följande vid handen. Enligt tillgängliga
uppgifter för innevarande år belöper sig antalet skattekronor i den
förra staden till 174,733,85, vilket gör i det närmaste 16 per innevånare.
För Eslöv äro motsvarande siffror 61,814,60 och 10,3. Kommunal- och landstingsskatten
utgöra tillhopa i Lidingö 9:95 kronor, i Eslöv 10:40 kronor.
Det är sålunda tydligt, att Lidingö stad har betydligt lättare att bära kostnaderna
för sitt gymnasium än Eslöv har för sitt, varvid kraftigt lör understrgkas,
att Lidingös utgif ter praktiskt taget ideslutande komma det egna samhällets
innevånare till godo, medan det ekonomiskt svagare Eslöv till allra
största delen gör sina uppoffringar för medborgare utanför det egna samhället.
Beträffande förslaget om inrättande av ett statligt gymnasium i Skellefteå
har i motionen 1:60 anförts bland annat:
I skrivelse den 6 juni 1934 ha stadsfullmäktige i Skellefteå hemställt,
det täcktes Kungl. Maj:t att till riksdagen avlåta förslag örn upprättande
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
81
från och med höstterminen 1935 av ett statligt gymnasium såsom påbyggnad
till statens samrealskola i Skellefteå.
Över ifrågavarande framställning infordrades på sin tid yttrande dels från
länsstyrelsen i Umeå, dels från skolöverstyrelsen.
I länsstyrelsens yttrande av den 30 oktober 1934 erinras bland annat
såsom typiskt exempel på den takt, vari ökningen av lärjungar skett i Skellefteå
och Umeå, att samrealskolan i Skellefteå under höstterminen 1930—
1934 hade respektive 217, 267, 288, 336 och 348 elever samt att motsvarande
siffror vid allmänna läroverket i Umeå utgjorde 371, 505, 607, 684
och 737. Med skärpa framhåller länsstyrelsen vidare, att örn man utgår
från den berättigade synpunkten, att landets ungdom hör lia någorlunda
likartade möjligheter att komma i åtnjutande av högre undervisning, Västerbottens
län är sämst lottat av rikets län ifråga örn högre läroanstalter i
förhållande till folkmängd och barnantal, vartill kommer, att redan befintliga
högre skolor äro överbefolkade.
Skolöverstyrelsen erinrar om stadens snabba tillväxt i fråga om folkmängd:
1919 utgjorde den 2,838, 1928 var den ännu blott 3,764, medan den vid
början av år 1935 stigit till 7,253 personer. »Ingen annan svensk stad har
under det sista decenniet undergått en så snabb utveckling som denna»,
heter det.
Till samrealskolan i Skellefteå, fortsätter överstyrelsen, finnes alltså en
livlig tillströmning av lärjungar från kringliggande orter, och Skellefteå är
en naturlig medelpunkt för en stor och tättbebyggd del av Västerbottens län.
Samrealskolan i Skellefteå — konstaterar överstyrelsen — är för närvarande
rikets största med ett lärjungeantal av 395. Under perioden 1925—
1935 har elevantalet stigit från 224 till 395 lärjungar. ■—• Till jämförelse
erinras om att Kristinehamns samrealskola året för sin ombildning till högre
allmänt läroverk endast hade 289 elever, vilket då utgjorde det högsta antalet
i någon samrealskola.
En omständighet — säger överstyrelsen — som i detta sammanhang förtjänar
beaktande och som sammanhänger med länets ovan berörda relativt
ogynnsamma ställning i fråga om allmänna läroverk, särskilt gymnasier, är
den oerhörda tillströmningen till högre allmänna läroverket i Umeå, varigenom
detta på några år vuxit ut till ett av landets största läroverk med
ett elevantal av 782, därav 541 i realskolan och 241 i gymnasiet. Trots
dubblering av första ringen å såväl latin- som reallinjen ha elever måst
avvisas.
En avlastning från högre allmänna läroverket i Umeå får alltså anses
trängande nödvändig. För gymnasiets vidkommande är det mycket sannolikt,
att upprättandet av ett högre allmänt läroverk i Skellefteå skulle bidraga
till en sådan avlastning.
Det bör inte heller förbises, säger överstyrelsen, att betydande belopp under
de senaste åren influtit till det allmänna i form av skatter från Skellefteå med
omnejd, och att detta kan beräknas bliva fallet för åtminstone en avsevärd
tid framåt. Under förra året lära sålunda cirka 1 ''/z miljon kronor hava
tillförts statskassan i form av inkomst- och förmögenhetsskatt enbart från
Bolidens gruvaktiebolag. Med tanke på de många tjänstemän, som äro
anställda i dessa industricentra, synes det billigt, att staten bereder något
fördelaktigare möjligheter till fortsatta läroverksstudier, än vad för närvarande
är fallet.
I vad mån och huru länge den nuvarande industriella uppblomstringen
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 6 sami. Nr 8. 6
82
Statsutskottets utlåtande Nti 8.
i norra länsdelen kan komma att fortfara undandrager sig helt naturligt
överstyrelsens möjlighet att bedöma, men överstyrelsen anser dock, att den
icke bör utgöra något hinder för tillgodoseende av de uppenbara behov,
som föreligga. Även för den händelse att en tillbakagång i det industriella
uppsvinget skulle inträda örn ett par tiotal år, vilket dock ingalunda kan
med säkerhet förutses, skulle samrealskolan i Skellefteå med all sannolikhet
ändock komma att förbli en av de större i riket och i sig själv vara tillräckligt
stor såsom underlag för ett gymnasium.
Vi för vår del, anföra motionärerna, ha inget att invända mot Kungl.
Maj:ts förslag till ytterligare utbyggnad av gymnasiet i Strängnäs, men vi
anse dock, att än mer bärande skäl föreligga för inrättande av ett statligt
gymnasium i Skellefteå.
I den mån en ort eller en landsdel vuxit till sådan betydelse, att den är
jämställd med eller överlägsen andra orter, som sedan gammalt haft förmånen
av vissa allmänna undervisningsanstalter, skulle det innebära ett
missgynnande av befolkningen å nämnda ort eller i nämnda landsdel, om
dess ungdom icke tillerkändes samma förmåner och samma möjligheter att
skaffa sig högre utbildning som ungdom i s. k. gamla kulturcentra. Att
vissa landsdelar försättas i ett ogynnsammare läge i berörda avseende, om
ej den principen följes, är enligt vårt förmenande självklart.
Som stöd för förslaget örn omorganisation av samrealskolan i Boden
har i motionen I: 25 yttrats bland annat:
Samrealskolan i Boden skall jämlikt beslut av 1927 års riksdag vara organiserad
såsom fyraårig samrealskola och skulle enligt Kungl. Maj:ts cirkulär
till statskontoret m. fl. myndigheter den 22 december 1927 vara försedd
med dubbla avdelningar. En undersökning av förhållandena vid skolan
visar emellertid, att även avgångsklassen som regel har måst dubbleras
och skolan följaktligen brukat omfatta 8 klassavdelningar. Skolans omfattning
under de senaste åren framgår av följande översikt:
H.-t. år Avd. A Avd. B Summa
1928 ........... 1—4 1—3 7
1929 ........... 1—4 1—4 8
1930 ........... 1—4 1—3 7
1931 ........... 1—4 1—4 8
1932 ........... 1—4 1—4 8
1933 ........... 1—4 1—4 8
1934 ........... 1—4 1—4 8
1935 ........... 1—4 1—4 8
Lärjungeantalet vid skolan har under samma tid utgjort respektive 159,
173, 178, 191, 203, 224, 236 och 246 och visar sålunda en oavbrutet fortgående
stegring. Första klassen har ett par läsår måst rymma övertaliga
lärjungar. De s. k. extralärarsakkunniga räkna i sitt den 31 oktober 1934
avgivna betänkande också med 8 klassavdelningar som konstant organisation
vid denna skola.
Den 15 juni 1934 beslöto stadsfullmäktige i Boden ingiva framställning
om inrättande vid samrealskolan i Boden av jämväl en 5-årig linje att arbeta
vid sidan örn den 4-åriga. Dylik framställning ingavs den 27 augusti
1934 och blev av skolöverstyrelsen i skrivelse den 26 november samma år
tillstyrkt, men föranledde icke Kungl. Maj:ts proposition till 1935 års riksdag.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
83
De skäl, som av såväl Bodens stad som ock av överstyrelsen förebragts,
äro delvis av sådan art, att de ställa samrealskolan i Boden i viss särställning.
På grund av samhällets demografiska struktur utgöras mer än två
tredjedelar av skolans lärjungebestånd av barn från tjänstemannahem, och
ungefär en tredjedel av lärjungarna utgöras därvid av barn till militära
befattningshavare. För dessa militära befattningshavare i Boden gäller s. k.
passagesystem med treårigt intervall, och i följd härav kvarstanna ifrågavarande
familjer endast kortare tid i samhället. Därtill kommer, att även
den andra tredjedelen av målsmännen, vilken utgöres av civila befattningshavare,
företer en betydligt större rörlighet i fråga om bostadsorten än motsvarande
befattningshavare i sydligare belägna samhällen. Det händer sålunda
ofta, att barn, som inflytta till Boden, påbörjat skolgång i femårig
realskola men nu måste övergå till fyraårig realskola samt motsatsen vid
avflyttning från Boden.
Visserligen innehåller § 32 av läroverksstadgan bestämmelser angående
övergång från ena skolformen till den andra. Men det är otvivelaktigt,
att en dylik övergång med hänsyn till undervisningsplanerna i vissa ämnen,
särskilt i tyska i de lägre klasserna men jämväl i viss utsträckning i sådana
ämnen som kristendomskunskap, historia, matematik och biologi på det
lägre stadiet, är för lärjungarna förenad med bestämda olägenheter.
Då man vidare betänker dels den vinst i tid och av ekonomisk art, som
den femåriga linjen erbjuder framför den fyraåriga, och dels den omständigheten,
att av skolans 246 lärjungar endast 22 voro inackorderade i staden
och de övriga bodde i sina hem, så synes uppenbart, att en femårig
linje av realskolan bättre passar de speciella förhållandena i samhället, och
att överensstämmelse i skolorganisation mellan ett samhälle av Bodens typ
och andra större läroverksorter är i högsta grad önskvärd. Därtill kommer,
att samrealskolan i Boden förfogar över moderna lokaler med tidsenlig utrustning
och kostnaderna för en organisationsändring icke torde bliva höga.
Desamma komma icke att vid genomförd organisationsändring överstiga
5,000 kronor, dvrtidstillägg och tillfällig löneförbättring häri icke inräknat.
Av statsrådsprotokollet framgår vidare, att departementschefen vid beräkningen
av den ovannämnda delposten till arvoden åt extra ämneslärare
utgått från att vissa åtgärder skulle vidtagas för nedbringande av maximiantalet
lärjungar per undervisningsavdelning vid den förberedande undervisningen
i modersmålet, tyska, engelska och franska. I sistnämnda hänseende
inhämtas av statsrådsprotokollet följande:
I skrivelse den 31 augusti 1933 erinrade skolöverstyrelsen, att enligt gällande
timplaner årsklass eller avdelning av årsklass finge, då antalet av de
lärjungar, som deltoge i undervisningen i vederbörande ämne, överstege 20,
efter medgivande av överstyrelsen under en veckotimme i varje ämne uppdelas
i två undervisningsavdelningar vid undervisningen i modersmålet,
tyska, engelska och franska i de klasser av realskolan och kretsar av lyceet,
i vilka undervisningen i nämnda ämnen toge sin början. Överstyrelsen
föreslog, att sådan uppdelning finge komma till användning åtminstone beträffande
klassavdelningar, vilkas lärjungeantal överstege 30. I 1934 års
åttonde huvudtitel (punkten 119) beräknades vederbörande anslag med hänsyn
härtill. 1934 års riksdag (skrivelse nr 348) godtog Kungl. Majds förslag
84
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
i denna del men förklarade sig utgå från att uppdelning av klass eller
klassavdelning i vidare omfattning än sålunda ifrågasatts, icke komme att
ske utan att riksdagen dessförinnan — i den mån en dylik uppdelning
vore förbunden med ökade kostnader — satts i tillfälle att pröva frågan.
Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1935 härutinnan anfört:
Den uppdelning av klassavdelning vid den första undervisningen i modersmålet,
tyska, engelska och franska, som förutsattes i gällande timplaner,
hade för läsåren 1934—1936 på grund av de tillgängliga medlens knapphet
kunnat medgivas endast i mycket begränsad omfattning och blott i sådana
fall, då lärjungeantalet i undervisningsavdelningen överstigit 30. En på
grundval av de för innevarande läsår beräknade lärjungeantalen i de olika
klassavdelningarna verkställd undersökning hade givit vid handen, att örn
ifrågavarande delning medgivits i samtliga fall, då lärjungeantalet i respektive
avdelningar överstege 30, så hade den ökning av lärarbehovet, som
föranletts av delningen, motsvarat omkring 21 extralärare. Örn delningen
åter företagits i hela den utsträckning, som enligt den ovan angivna föreskriften
varit möjlig, så hade härför erfordrats ett antal veckotimmar, motsvarande
full tjänstgöring för omkring 40 extralärare. Den ökning av klassavdelningarnas
storlek, som de senare årens starka tillströmning till läroverken
medfört, hade verkat i hög grad tyngande på undervisningen, och
det framstode alltmera såsom ett angeläget önskemål, att åtgärder vidtoges
för nedbringande av maximiantalet lärjungar per undervisningsavdelning.
En tillämpning så långt som möjligt av här berörda bestämmelse angående
delning av klassavdelning vid undervisningen i vissa ämnen skulle givetvis
utgöra ett betydelsefullt steg i denna riktning. Med hänsyn härtill hade
överstyrelsen för nu ifrågavarande ändamål räknat med ett lärarbehov, motsvarande
40 extralärare.
Departementschefen har för egen del i berörda avseende yttrat i huvudsak:
Överstyrelsens förslag har föranletts av den starka elevtillströmningen till
de allmänna läroverken under de senare åren, vilken, såsom överstyrelsen
framhåller, bidragit till att öka klassavdelningarnas storlek och inverkat tyngande
på undervisningen. I viss mån belysande i detta hänseende äro
följande från överstyrelsen under hand införskaffade uppgifter rörande elevantalet
vid de allmänna läroverken i början av höstterminerna åren 1933—
1935:
År Gossar Flickor Summa
1933 .............. 29,871 12,642 42,513
1934 .............. 31,162 14,015 45,177
1935 .............. 32,102 14,945 47,047
Det torde vara oomtvistligt, att undervisningen, särskilt i de ämnen, som
här äro i fråga, avsevärt försvåras eller försämras, om antalet samtidigt
undervisade elever är för stort. Överstyrelsens förslag är ägnat att i hög grad
befrämja modersmåls- och språkundervisningen vid de allmänna läroverken,
varför jag anser mig böra stödja detsamma. Jag förordar alltså, i likhet
med överstyrelsen, att under nästa läsår berörda bestämmelse i timplanerna
för de allmänna läroverken träder i tillämpning i full utsträckning. Av
ovannämnda uppgifter framgår, att ett bifall till detta förslag föranleder
ett merbehov av 19 extralärare.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
85
Kungl. Maj:ts under Ilar förevarande punkt framlagda förslag samt de i
anledning härav väckta motionerna beröra en rad frågor om läroverksorganisationens
utveckling m. m. Utskottet kommer här att behandla dessa
frågor i den ordning, i vilken de förekomma i statsverkspropositionen eller,
vad angår de motioner, som icke beröra något av departementschefen behandlat
förslag, i anslutning till denna ordning.
I enlighet härmed upptager utskottet först till behandling frågan om inrättande
av ett realgymnasium vid högre allmänna läroverket i Strängnäs och
i samband härmed de i motionerna 1:42 och 11:127, 11:435 samt 1:60 och
II: 175 framlagda yrkandena örn ombildning av kommunala gymnasierna i
Motala och Eslöv till stats gymnasier samt örn inrättande av ett statligt gymnasium
i Skellefteå.
Vad frågan örn inrättande av ett realgymnasium i Strängnäs beträffar,
finner utskottet de härför anförda skälen tala för ett bifall. Olägenheterna
för befolkningen både i staden och i det område, varifrån läroverket i övrigt
rekryteras, av ett gymnasium med endast latinlinje måste bliva mera
kännbara med den differentiering av studiet på gymnasiet, som nu gällande
läroverksstadga föreskriver. Den totala kostnadsökningen för staten vid en
omorganisation enligt det av skolöverstyrelsen och departementschefen förordade
alternativet, mot vilket icke utskottet funnit något att erinra, har
uppskattats till, frånsett dyrtidstillägg, omkring 19,000 kronor, alltså ett relativt
begränsat belopp. Härtill kommer slutligen att, på sätt i statsrådsprotokollet
framhållits, ett bifall till Kungl. Maj:ts här förevarande förslag
åtminstone för närvarande icke synes kunna få några konsekvenser. På
grund härav tillstyrker utskottet Kungl. Majds förslag i denna del.
De i nyssnämnda motioner framlagda yrkandena betyda en avsevärd utvidgning
av den statliga gymnasieorganisationen. Redan i och för sig måste
utskottet finna det betänkligt att på grund av enskilda motioner förorda inrättande
av statliga gymnasier. Kostnaderna för förstatligande, respektive
upprättande av de gymnasier, varom i motionerna är fråga, uppgå vidare
till betydande belopp. Enligt de av skolöverstyrelsen i utlåtande den 30 november
1935 framlagda beräkningarna skulle kostnaderna förde olika gymnasierna
kunna beräknas till för Eslöv 61,109 kronor, för Motala 60,537
kronor och för Skellefteå 70,573 kronor eller tillhopa 192,219 kronor. I denna
siffra äro tillfällig löneförbättring men icke ålders- och dyrtidstillägg inberäknade.
Aven örn härifrån dragas de för närvarande till de kommunala
gymnasierna i Eslöv och Motala utgående statsbidragen å respektive 8,000
kronor och 10,000 kronor, skulle den totala utgiftsökningen för statsverket,
såvitt nu kan bedömas, uppgå till nära 175,000 kronor årligen förutom
ålders- och dyrtidstillägg. I här förevarande sammanhang torde vidare böra
erinras, att skolöverstyrelsen i sitt nyssberörda utlåtande jämväl framlagt
kostnadsberäkningar beträffande förstatligande av det kommunala gymnasiet
i Söderhamn. Kostnadsökningen härför har enligt samma grunder som
Utskottet.
86
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
tillämpats för de övriga läroanstalterna beräknats till 36,897 kronor eller,
med frånräknande av nu utgående statsbidrag å 6,000 kronor till detta
gymnasium, till drygt 30,000 kronor.
Av anförda skäl finner sig utskottet icke kunna förorda, att riksdagen
nu fattar beslut på sätt i motionerna yrkats. Däremot bär utskottet av de
i motionerna lämnade uppgifterna funnit framgå, att goda skäl tala för att
dessa frågor snarast bliva föremål för en ingående utredning genom Kungl.
Maj:ts försorg. De läroanstalter, varom här är fråga, hava samtliga ett betydande
lärjungeantal, och deras områden äro stora och folkrika. Utskottet
kan icke uttala sig örn i vilken ordning de föreslagna statliga gymnasierna
böra komma till stånd, därest — såsom väl möjligt är — Kungl. Maj:t
icke skulle finna lämpligt att på en gång framlägga förslag örn inrättande
av mer än ett nytt statligt gymnasium. Olika skäl kunna — och hava
också — anförts för den ena eller andra läroanstaltens företräde i detta
hänseende. Här har sålunda framhållits de nuvarande kommunala gymnasiernas
och de till grund för dem liggande realskolornas stora elevantal,
behovet för vederbörande läroverksområden av bättre tillgång till högre
skolbildning, behovet av en avlastning av angränsande läroverk, skolkommunernas
ekonomiska uppoffringar o. s. v. I sistnämnda hänseende anser
sig utskottet böra erinra örn det förhållandet, att Eslöv och Motala sedan
åtskilliga år tillbaka med ganska blygsamma statsbidrag uppehållit sina
kommunala gymnasier.
Med hänsyn till att dessa gymnasiefrågor alltså enligt utskottets mening
snarast böra komma under en ingående och allsidig utredning, finner sig
utskottet böra förorda, att riksdagen måtte i anledning av här förevarande
motioner i skrivelse till Kungl. Majit göra framställning örn verkställande
av utredning och framläggande snarast för riksdagen av det förslag i fråga
örn inrättande av nya statliga gymnasier, vartill utredningen kan föranleda.
I detta sammanhang vill utskottet till behandling upptaga det i motionerna
I: 25 och II: 86 framförda yrkandet om omorganisation av samrealskolan
i Boden till att omfatta även femårig realskollinje.
Utskottet kan icke finna annat än att den fråga, som framförts i berörda
motioner, kan medföra konsekvenser, varom nu är svårt att döma.
A andra sidan torde emellertid icke kunna förnekas, att de i motionerna
anförda skälen kunna tala för en omorganisation. Ett förslag härom bör
emellertid enligt utskottets uppfattning, främst med hänsyn till vad nyss
anförts om eventuella konsekvenser, framläggas för riksdagen av Kungl.
Majit efter det vederbörlig utredning verkställts. På grund härav har utskottet
ansett sig böra hemställa, att motionerna I: 25 och lii 86 icke nu
måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Förslagen om Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat: Lön och (iförekommande
fall) tjänstgöringspenningar, Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
87
stat: Ålderstillägg och Avlöningar till tjänstemän ä ordinarie stat: Fyllnadsarvoden
åt vikarier hava icke givit utskottet anledning till erinran.
I sammanhang med förstnämnda delpost har utskottet till behandling
förehaft Kungl. Maj:ts framställning om bemyndigande för Kungl. Majit
att tills vidare under budgetåret 1936/1937, då för realskolestadiet avsedd
ordinarie ämneslärarbefattning vid samläroverk skall tillsättas, besluta, huruvida
befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning eller ämneslärarinnebefattning.
Utskottet tillstyrker, att riksdagen lämnar Kungl.
Majit det begärda bemyndigandet.
Under Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t: Arvoden
åt extra ämneslärare har departementschefen till behandling upptagit
bland annat frågan om vidtagande av vissa särskilda åtgärder för nedbringande
av maximiantalet lärjungar per undervisningsavdelning vid den första
undervisningen i modersmålet, tyska, engelska och franska.
Såsom i statsrådsprotokollet framhållits, må enligt gällande timplan årsklass
eller avdelning av årsklass, då antalet av de lärjungar, som deltaga i
undervisningen i vederbörande ämne, överstiger 20, efter medgivande av skolöverstyrelsen
under en veckotimme i varje ämne uppdelas i två undervisningsavdelningar
vid undervisningen i berörda ämnen i de klasser av realskolan
och kretsar av lyceet, i vilka undervisningen i dessa ämnen tager sin början.
Jämlikt år 1934 lämnat medgivande av riksdagen är för närvarande dylik
uppdelning av klass eller klassavdelning medgiven i de fall, då lärjungeantalet
överstiger 30. Enligt skolöverstyrelsens beräkningar har detta medgivande
för innevarande budgetår föranlett en ökning av lärarbehovet, motsvarande
en ökning med omkring 21 extralärare.
Överstyrelsen har nu framlagt ett förslag, enligt vilket uppdelning av
klass eller klassavdelning skulle få företagas i hela den utsträckning, timplanerna
förutsätta. Lärarbehovet härför har för innevarande budgetår beräknats
skola hava motsvarat omkring 40 extralärare, d. v. s. 19 extralärare
mer än enligt nu medgivna uppdelning.
Utskottet finner goda skäl tala för, att en utvidgning göres av det utav
1934 års riksdag fattade beslutet att medgiva uppdelning av klass eller
klassavdelning vid språkundervisning å begynnelsestadiet. Emellertid håller
utskottet före, att man i här förevarande hänseende i varje fall bör gå fram
något långsammare än vad Kungl. Majits förslag innebär. Vid ett bifall
till detta kunna uppdelningar tänkas förekomma redan vid ett lärjungeantal
av 21 eller 22, vilket betyder att man skulle kunna komma ned till ett lärjungeantal
i varje grupp av 10 å 11. A andra sidan vill utskottet icke motsätta
sig, att man nu ytterligare något sänker fordringarna för en uppdelning.
Efter ett vägande mot varandra av de skäl, som tala för olika minimiantal
för delning, har utskottet härvid funnit sig böra stanna vid att förorda, att
delning av klass eller klassavdelning må ske, då lärjungeantalet i dylik uppgår
till eller överstiger 24.
88
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Enligt vad utskottet inhämtat, skulle enligt samma beräkningsgrunder,
som legat till grund för departementschefens förslag, härför erfordras i runt
tal 35 extralärare eller 5 mindre än Kungl. Maj:ts förslag.
Utskottet utgår härvid — liksom fallet var vid 1934 års riksdag — från
att uppdelning av klass eller klassavdelning i vidare omfattning än vad
nu ifrågasatts — i den mån en dylik uppdelning är förenad med ökade
kostnader — icke kommer att ske utan att riksdagen dessförinnan satts i
tillfälle att pröva frågan.
Vad utskottet sålunda tillstyrkt möjliggör en minskning av här förevarande
delpost under det av Kungl. Majit föreslagna beloppet. De fem extralärartjänster,
varmed det beräknade antalet vid bifall till utskottets förslag kan
nedbringas, torde, i anslutning till den av departementschefen använda beräkningsgrunden,
kunna antagas motsvara ett arvodesbelopp av (5 x 3,300 =)
16,500 kronor eller för slutsummans avrundande 16,000 kronor. Då de i
övrigt i detta sammanhang framlagda förslagen och beräkningarna icke givit
utskottet anledning till erinran, skulle alltså delposten för nästkommande
budgetår upptagas med (1,048,300—16,000=) 1,032,300 kronor.
Förslaget örn anslag till Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t: Ar vodes förhöjning ar åt vissa extra ordinarie ämneslärare har
icke givit utskottet anledning till erinran.
I samband med behandlingen av delposten Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t: Arvoden åt lärare i manlig slöjd har utskottet
ansett sig böra upptaga herr Mårtenssons m. fl. ovannämnda motion
(II: 174), i vad densamma avser slöjdundervisningen vid de allmänna läroverken.
Gentemot detta yrkande vill utskottet framhålla, dels att här förevarande
anslagspost successivt ökats efter den under budgetåren 1933/1935
företagna kraftiga nedskärningen, dels ock att Kungl. Maj:t i sitt förslag
följt skolöverstyrelsen. Då det icke synes lämpligt att i en lönefråga av denna
mera allmänna art på grund av enskild motion gå utöver vad Kungl. Majit
föreslagit, avstyrker utskottet motionen II: 174 i vad densamma gäller de
allmänna läroverken.
Kungl. Majlis beträffande här föreslagna delpost framlagda förslag har
icke givit utskottet anledning till erinran.
Jämväl förslaget rörande Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t: Arvoden åt lärarinnor i hushållsgöromål, tillstyrker utskottet.
Icke heller mot förslaget beträffande delposten Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. J\Iaj:t: Extra arvoden åt lärare i övningsämnen
har utskottet funnit något att erinra.
De framlagda förslagen beträffande återstående delposter av avlöningsförslaget
till de allmänna läroverken hava icke givit utskottet anledning
till erinran.
Vad utskottet sålunda tillstyrkt och hemställt innebär i förhållande till
Kungl. Maj:ts förslag allenast den förändringen, att delposten till arvoden
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
89
åt extra ämneslärare kan minskas från beräknade 1,048,300 kronor med
16,000 kronor till 1,032,300 kronor och anslagets slutsumma med samma
belopp från 16,016,000 kronor till 16,000,000 kronor.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må,
a) besluta, att gymnasiet vid högre allmänna läroverket
i Strängnäs skall från och med den 1 juli 1936 successivt
utvidgas till att omfatta jämväl treårig reallinje;
b) i anledning av herr O. G. Karlssons m. fl. och herr
Sjögrens m. fl., herr Anderssons i Höör m. fl., herr C. Lindmarks
m. fl. samt herr E. Lindmarks m. fl. ovannämnda
motioner (I: 42 och II: 127, II: 435 samt I: 60 och II: 175)
i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla örn verkställande, under
beaktande av vad utskottet i det föregående anfört, av utredning
och framläggande snarast för riksdagen av det förslag
i fråga om inrättande av nya statliga gymnasier, vartill
utredningen kan föranleda;
c) bemyndiga Kungl. Maj:t att tills vidare under budgetåret
1936/1937, då för realskolestadiet avsedd ordinarie
ämneslärarbefattning vid samläroverk skall tillsättas, besluta,
huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning
eller ämneslärarinnebefattning;
d) besluta, att vid de allmänna läroverken skola från
och med den 1 juli 1936 — utöver de lektorstjänster, som
jämlikt beslut av 1935 års riksdag skola inrättas — inrättas
ytterligare 3 lektorstjänster;
e) besluta, att vid de allmänna läroverken skola från
och med den 1 juli 1936 inrättas en teckningslärartjänst,
en musiklärartjänst samt en gymnastiklärartjänst;
f) med avslag å herr Bergqvists m. fl. och herr Meyerhöffers
m. fl. ävensom herr Mårtenssons m. fl. ovannämnda
motioner (I: 25 och II: 86 samt II: 174, sistnämnda motion
i vad densamma avser de allmänna läroverken) godkänna
följande avlöningsstat för de allmänna läroverken, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1936/1937:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:
a. Lön och (i förekommande
fall)tjänstgöringspenningar kronor 9,751,200
b. Ålderstillägg, förslagsvis . . » 1,430,000
c. Fyllnadsarvoden åt vikarier,
förslagsvis......... » 90,000 11,271,200
90
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit:
a. Arvoden åt extra ämneslä
rare.
...............kronor 1,032,300
b. Arvodesförhöjning åt vissa
extra ordinarie ämneslära
re,
förslagsvis.......... » 20,000
c. Arvoden åt lärare i manlig
slöjd......... » 34,000
d. Arvoden åt lärarinnor i hushållsgöromål
.......... »
e. Extra arvoden åt lärare i
övningsämnen......... »
f. Arvoden åt lärare vid in
byggda
praktiska realskollinjer,
förslagsvis....... »
g. Understöd åt extra ordina -
rie lärare vid förfall på
grund av sjukdom, för
-
slagsvis .............. >
h. Arvoden åt skolläkare, förslagsvis
.............. »
i. Arvoden åt tillsyningslära
re,
kvinnliga sakkunniga
och första lärarinnor .... »
j. Särskilda arvoden vid prov
årsläroverk.
.......... »
12,800
632,100
13,000
8,000
100,600
42,050
91,800
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Arvoden åt bibliotekarier . kronor 63,000
b. Arvoden åt biträden å rek
torsexpeditionerna.
..... » 62,700
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie
tjänstemän:
a. Tillfällig löneförbättring,
förslagsvis............kronor 2,179,000
b. Provisorisk avlöningsför
bättring,
förslagsvis..... » 446,650
c. Personliga lönetillägg åt
vissa ordinarie Övningslärare,
förslagsvis........ » 4,500
d. Vissa ersättningar, förslagsvis.
................. » 1,300
1,986,650
125,700
2,631,450
Summa kronor 16,015,000
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
91
Särskilda uppbördsmedel:
Bidrag från Stockholms stad........kronor 15,000
Nettoutgift kronor 16,000,000;
g) till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret
1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 16,000,000 kronor.
121:o) Utredning rörande teckningsundervisningen vid de allmänna
läroverken. I en inom andra kammaren av herrar T. Erlander och A.
Vougt väckt motion (II: 430) har hemställts, att riksdagen måtte besluta i
skrivelse till Kungl. Majit hemställa örn utredning rörande teckningsundervisningens
ställning inom läroverksundervisningen och rörande teckningslärarnas
anställningsförhållanden.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda
skälen hänvisas till motionen.
I vad i motionen anförts om teckningsundervisningens betydelse kan utskottet
i allt väsentligt instämma. Emellertid har skolöverstyrelsen i nyligen
till Kungl. Majit inlämnat betänkande även behandlat de i motionen upptagna
frågorna rörande teckningsundervisningen och teckningslärarnas anställningsförhållanden,
vilka frågor således redan i annat sammanhang underställts
Kungl. Majits prövning.
Med anledning härav hemställer utskottet,
att herrar Erlanders och Vougts ovannämnda motion
(lii 430) icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.
122:o) Allmänna läroverken: Bokinköp och bokbindning för biblioteken
vid de allmänna läroverken. I enlighet med Kungl. Majits förslag
(punkt 120, sid. 338 och 339), vilket innebär en anslagshöjning med 20,000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bokinköp och
bokbindning för biblioteken vid de allmänna läroverken för
budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 50,000
kronor.
123:o) Allmänna läroverken: Bidrag till de allmänna läroverkens
ljus- och vedkassor m. m. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt
121, sid. 339—341), vilket innebär anvisande av oförändrat anslag till förevarande
ändamål för nästa budgetår men en sänkning av den maximerade
delen av anslaget från 10,000 kronor till 5,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bidrag till de
allmänna läroverkens ljus- och vedkassor m. m. för budgetåret
Utskottet.
92
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 385,000 kronor, därav
högst 5,000 kronor må, efter Kungl. Maj:ts beprövande, användas
såsom bidrag till nedbringande för samtliga lärjungar
av avgifterna till nämnda kassor i sådana fall, då nämnda
avgifter kunna anses alltför tyngande.
124:o) Allmänna läroverken: Resestipendier åt lärare i främmande
levande språk vid de allmänna läroverken lii» lii» Kungl. Ilar
(punkt 122, sid. 341—343) föreslagit riksdagen att till Allmänna läroverken:
Resestipendier åt lärare i främmande levande språk vid de allmänna läroverken
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 15,000
kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
ej mindre en inom andra kammaren av herr C. G. Jacobsson m. fl. väckt
motion (II: 249), vari hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret 1936/
1937 anvisa dels till resestipendier åt lärare i främmande levande språk
vid de allmänna läroverken ett reservationsanslag av 20,000 kronor, dels ock
till resestipendier åt lärare vid de allmänna läroverken, särskilt vid de läroverk,
där provårskurs är anordnad, ett reservationsanslag av 5,000 kronor;
än även en mom samma kammare av herr I. Sefve väckt motion (II: 399),
vari hemställts, att riksdagen måtte anvisa dels till lärare i främmande levande
språk till resestipendier 20,000 kronor, dels till lärare vid de allmänna
läroverken, särskilt vid de läroverk, där provårskurs är anordnad,
6.000 kronor.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda
skälen hänvisas till sagda motioner.
Av statsrådsprotokollet inhämtas, att anslag till förevarande ändamål ej
utgått sedan budgetåret 1932/1933.
Skolöverstyrelsen har hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för budgetåret 1936/1937 anvisa dels till resestipendier åt lärare i främmande
levande språk vid de allmänna läroverken ett reservationsanslag av
20.000 kronor, dels ock till resestipendier åt lärare vid de allmänna läroverken,
särskilt vid de läroverk, där provårskurs är anordnad, ett reservationsanslag
av 8,000 kronor.
Departementschefen har för egen del anfört följande:
Jag vill erinra om att anslag till resestipendier för lärare i främmande
levande språk tidigare utgått såväl vid de allmänna läroverken som vid
vissa andra undervisningsanstalter, såsom vid de kommunala läroverken och
vid privatläroverken samt vid vissa till folkundervisningen hörande läroanstalter.
Såsom av det efterföljande framgår, har skolöverstyrelsen föreslagit,
att även för sistnämnda grupper av skolor, beträffande vilka likaledes
några medel till resestipendier av statsfinansiella skäl ej uppförts på riksstaten
under de senaste budgetåren, återigen anslag till resestipendier skulle beviljas.
Jag delar skolöverstyrelsens uppfattning örn den stora betydelse, som stu -
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
93
dieresor av här ifrågavarande slag äga för undervisningen i främmande
levande språk. För dem, som handhava denna undervisning, föreligger ett
alldeles särskilt behov av att få vistas och göra iakttagelser i de länder,
där vederbörande språk är modersmål, och det har onekligen varit en stor
olägenhet, att staten under senare tider undandragit dessa lärare den hjälp,
den tidigare lämnat dem att såmedelst berika sin erfarenhet och stärka sina
förutsättningar för att meddela en god språkundervisning. Det synes mig
vara angeläget, att staten så snart som möjligt återupptager denna stödjande
verksamhet, och jag arnar därför under denna punkt och punkterna 129, 133,
161 och 187 framlägga förslag härom. Berörda förslag skulle för staten under
nästkommande budgetår medföra en total merkostnad av 26,500 kronor. Härutöver
kan jag däremot under nuvarande förhållanden icke föreslå medels
beviljande till resestipendier, varför jag måste lämna åsido skolöverstyrelsens
hemställan om reseunderstöd jämväl åt andra lärare.
Vad angår nu förevarande anslags storlek kan jag icke tillstyrka beviljandet
av hela det av överstyrelsen äskade beloppet av 20,000 kronor utan
måste stanna vid att föreslå ett belopp av 15,000 kronor. Jag tillstyrker
alltså, att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1936/1937 anslås 15,000
kronor att uppföras såsom reservationsanslag. Beträffande lärare i främmande
levande språk vid de tekniska läroverken, till vilka jämväl tidigare utgått
resestipendier, föreligger från skolöverstyrelsens sida ingen framställning.
Det synes emellertid vara befogat, att även dessa för nästa budgetår bliva
i tillfälle att med understöd av statsmedel företaga utrikes studieresor. För
nämnda budgetår synes mig saken kunna lämpligen så ordnas, att ett mindre
belopp av omförmälda anslag å 15,000 kronor avses för berörda lärare, förslagsvis
1,000 kronor.
Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela närmare bestämmelser
angående anslagets disposition.
Departementschefen har under här förevarande punkt gjort ett principuttalande
beträffande de linjer, efter vilka resestipendier — efter flera års
uppehåll — enligt hans uppfattning under nästkommande budgetår böra utgå
till lärare såväl vid de allmänna läroverken som vid vissa andra undervisningsanstalter,
såsom vid de kommunala läroverken och vid privatläroverken
samt vid vissa till folkundervisningen hörande läroanstalter. Enligt
dessa linjer skulle resestipendier under nästkommande budgetår bland annat
avse allenast lärare i främmande levande språk vid berörda läroanstalter.
Enligt utskottets förmenande är det synnerligen tillfredsställande, att möjlighet
nu förelegat för Kungl. Majit att ånyo föreslå uppförande av anslag
för här ifrågavarande ändamål å riksstaten. De skäl, som tala för utgående
av dylika anslag, hava övertygande framförts av departementschefen. Ut.
skottet tillstyrker på grund härav i princip Kungl. Majits i ämnet framlagda
förslag. I fråga om de olika anslagsbeloppen gör utskottet hemställan under
vederbörande punkter. Vidare finner sig utskottet böra uttala sin principiella
anslutning till vad departementschefen anfört därom, att de nu äskade stipendieanslagen
endast böra avse lärare i främmande levande språk.
Kungl. Majits under denna punkt framlagda förslag upptager ett belopp
Utskottet.
94
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
av 15,000 kronor till resestipendier åt lärare i främmande levande språk
vid de allmänna läroverken. I motionerna II: 249 och II: 399 har detta belopp
föreslagits skola höjas till 20,000 kronor. Vidare har i sagda motioner
yrkats anslag å 5,000, respektive 6,000 kronor till resestipendier åt lärare
vid de allmänna läroverken, särskilt vid de läroverk, där provårskurs är
anordnad.
Utskottet finner sig, med hänsyn till att det här gäller ett anslag, som
under flera år över huvud taget icke varit upptaget å riksstaten, icke böra
tillstyrka högre belopp till resestipendier åt lärare i främmande levande
språk än vad av Kungl. Maj:t föreslagits och avstyrker följaktligen nämnda
motioner i vad de i denna del skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag.
Med den principiella ståndpunkt, utskottet enligt vad nyss angivits ansett
sig böra intaga till frågan örn resestipendier åt andra lärare, finner sig utskottet
jämväl böra avstyrka sagda motioner i vad de innehålla yrkande
örn anslag härför.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å herr Jacobssons m. fl. samt herr Sefves
ovannämnda motioner (II: 249 och II: 399), i vad desamma
skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag, till Allmänna läroverken:
Resestipendier åt lärare i främmande levande språk
vid de allmänna läroverken för budgetåret 1936/1937 anvisa
ett reservationsanslag av 15,000 kronor.
125:o) Allmänna läroverken: Ersättning för djäknepenningar m. m.
Allmänna läroverken: Diverse oförutsedda behov. 1 enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 123) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1936/1937 anvisa
a) till Allmänna läroverken: Ersättning för djäknepenningar
m. m. ett anslag av 8,500 kronor;
b) till Allmänna läroverken: Diverse oförutsedda lehon ett
förslagsanslag av 30,000 kronor.
126:) Undervisning genom infödda lärare i tyska, engelska och
franska språken vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 124) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till Undervisning genom infödda lärare i tyska,
engelska och franska språken vid de allmänna läroverken m. fl.
läroanstalter för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag
av 20,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
95
127:o) Fortbildningskurser för lärare vid de allmänna läroverken
m. fl. läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 125,
sid. 344—346) hemställer utskottet, under erinran, att anslag ej utgått till
förevarande ändamål efter år 1922, samt under framhållande av att de för
nästkommande budgetår planerade kurserna, vilka avsetts skola behandla
sexualhygien, av departementschefen föreslagits skola stå öppna även för
lärare inom folkundervisningen,
att riksdagen må till Fortbildningskurser för lärare vid de
allmänna läroverken m. fl. läroanstalter för budgetåret 1936/
1937 anvisa ett reservationsanslag av 6,000 kronor.
128:o) Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 126, sid. 346 och
347), vilket innebär en anslagsminskning med 2,500 kronor, hemställer
utskottet — under erinran örn vad utskottet under punkten 120:o) i det föregående
anfört rörande ifrågasatt förstatligande av kommunala gymnasier —
att riksdagen må till Kommunala läroverk: Understöd åt
vissa kommunala gymnasier för budgetåret 1936/1937 anvisa
ett anslag av 29,000 kronor att utgå på de villkor och
under de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t må finna gott
meddela.
129:o) Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor.
Kungl. Majit har (punkt 127, sid. 347—349) föreslagit riksdagen att
dels besluta, att de av riksdagen beslutade grunderna angående statsbidrag
under budgetåret 1933/1934 till kommunala flickskolor skola äga
motsvarande tillämpning under budgetåret 1936/1937, dock med iakttagande
att statsbidrag må utgå till högst 65 parallellavdelningar, där ej Kungl.
Majit, efter framställning av skolöverstyrelsen, för särskilt fall annorlunda
bestämmer;
dels medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1936—30
juni 1937 utgå till lärarpersonalen vid kommunala flickskolor med följande
belopp:
till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;
till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt
till extra ordinarie ämneslärare och timlärare med belopp, som Kungl.
Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende nu gällande grunder
bestämmer;
dels ock till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor för
budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 861,500 kronor.
I samband härmed bar utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr K. Sjödahl (I: 189)
96
Statsutskottets utlåtande Nn 8.
Utskottet.
och den andra inom andra kammaren av herr T. Erlander och fru Ruth
Gustafson (II: 428), vari hemställts, att riksdagen må besluta att, i samband
med beviljande av anslag för bidrag till kommunala flickskolor, uttala, att
bidrag måtte ur detta anslag utgå även till sådana kommunala flickskolor,
som anordnat en femårig lärokurs, vilken är grundad på genomgången
sjätte klass av sex- eller sjuårig folkskola, anordnad enligt någon av en
sådan skolas huvudformer, och vilka kommunala flickskolor av Kungl.
Majit blivit erkända såsom sådana.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda
skälen hänvisas till motionen I: 189.
Kungl. Maj:ts förslag innebär, att antalet parallellavdelningar, till vilka
statsbidrag må utgå, skulle på grund av tillkomsten av en kommunal flickskola
i Jönköping ökas från 54 till 65 ävensom en anslagshöjning med
96,500 kronor.
Över berörda motioner har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat yttrande
från skolöverstyrelsen, vilket såsom bilaga 1 fogats vid detta utlåtande.
Vad till en början beträffar det i motionerna I: 189 och II: 428 framförda
yrkandet vill utskottet icke förneka, att beaktansvärda skäl härför hava
anförts. Emellertid kan utskottet icke bortse från att förslaget är ganska
vittutseende. Ett bifall till motionerna skulle sålunda nödvändiggöra omarbetande
av gällande stadga och undervisningsplaner för de kommunala
flickskolorna. Svårigheter för undervisningens anordnande kunna tänkas
uppstå, örn den föreslagna nya linjen skall giva samma bildningsresultat
som de nuvarande linjerna. Nu gällande undervisningsplaner äro vidare
byggda på samläsning mellan de båda nuvarande linjerna. Ett inordnande
av även en femårig linje i denna samläsning kan antagas medföra vissa
svårigheter, och ett inskränkande av samläsningen kommer att medföra
ökade kostnader för det allmänna.
Slutligen vill utskottet framhålla att — på sätt skolöverstyrelsen erinrat —
överstyrelsen har för avsikt att inom en snar framtid verkställa en överarbetning
av gällande stadga för de kommunala flickskolorna för åvägabringande
av lämplig motsvarighet till lydelsen av stadgan för kommunala
mellanskolor och med hänsyn jämväl tagen till 1933 års läroverksstadga.
Överstyrelsen har vidare meddelat, att den i samband härmed också komme
att till prövning upptaga frågan örn vissa ändringar i den kommunala flickskolans
organisation. Ytterligare har överstyrelsen meddelat, att utredning
angående timplaner för den föreslagna linjen liksom ock angående kostnaderna
m. m. icke föreligga.
Av nu anförda skäl finner sig utskottet böra hemställa, att motionerna
I: 189 och II: 428 icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 97
Kungl. Marits under här förevarande punkt framlagda förslag tillstyrkes
av utskottet.
Utskottet hemställer alltså,
I. att riksdagen må
a) besluta, att de av riksdagen beslutade grunderna angående
statsbidrag under budgetåret 1933/1934 till kommunala
flickskolor skola äga motsvarande tillämpning under
budgetåret 1936/1937, dock med iakttagande att statsbidrag
må utgå till högst 65 parallellavdelningar, där ej Kungl.
Majit, efter framställning av skolöverstyrelsen, för särskilt
fall annorlunda bestämmer;
b) medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1
juli 1936—30 juni 1937 utgå till lärarpersonalen vid kommunala
flickskolor med följande belopp:
till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;
till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt
till extra ordinarie ämneslärare och timlärare med belopp,
som Kungl. Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant
hänseende nu gällande grunder bestämmer;
c) till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor
för budgetåret 1936/1937 auvisa ett förslagsanslag av
861,500 kronor.
II. att herr Sjödahls samt herr Erlanders och fru Ruth
Gustafsons ovannämda motioner (I: 189 och lii 428) icke
må till någon riksdagens åtgärd föranleda.
130:o) Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor.
Kungl. Majit har (punkt 128, sid. 349—354) föreslagit riksdagen att
dels besluta, att under budgetåret 1935/1936 gällande bestämmelser angående
statsunderstöd till parallellavdelning av årsklass vid kommunal mellanskola
skola äga motsvarande tillämpning under budgetåret 1936/1937, dock
med rätt för Kungl. Majit att under läsåret 1936—1937 medgiva upprättande
av högst 5 nya parallellavdelningar i sådana fall, där eljest ett större
antal inträdessökande förväntas bliva avvisade, och med iakttagande att
statsbidrag må utgå till högst 112 parallellavdelningar, där ej Kungl. Majit,
efter framställning av skolöverstyrelsen, för särskilt fall annorlunda bestämmer;
dels
besluta, att statsbidrag för undervisning i manlig slöjd vid kommunal
mellanskola skall under budgetåret 1936/1937 utgå allenast i sådana fall,
då den för nämnda undervisning anställde läraren dels före läsåret 1933—
1934 innehaft sin anställning och därav haft sin väsentliga utkomst, dels
ock under läsåret 1936—1937 är för sin utkomst väsentligen hänvisad till
ifrågavarande anställning;
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 6 sami. Nr 8.
7
98
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
dels medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1936—30
juni 1937 utgå till lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor med följande
belopp:
till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;
» ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt
* extra ordinarie ämneslärare, Övningslärare och timlärare med belopp,
som Kungl. Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende
nu gällande grunder bestämmer, till lärare i manlig slöjd dock allenast
i sådant fall, då statsbidrag jämlikt gällande bestämmelser utgår till
undervisningen;
dels ock till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 1,454,500 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft den ovan under
punkten 120:o) berörda, inom andra kammaren av herr J. V. Mårtensson
m. fl. väckta motionen (II: 174), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta
att statsbidraget till slöjdundervisningen vid rikets undervisningsanstalter
måtte utgå efter de grunder, som voro gällande före 1933 års riksdagsbeslut
i frågan.
Kungl. Maj:ts förslag innebära dels att det nu till 107 maximerade antal
parallellavdelningar, till vilka statsbidrag må utgå, skulle höjas till 112,
varav 5, i stället för nuvarande 3, skulle av Kungl. Majit kunna disponeras
i sådana fall, där eljest ett större antal inträdessökande kunde förväntas
bliva avvisade, dels att de nu gällande restriktiva bestämmelserna angående
statsbidrag till undervisning i manlig och kvinnlig slöjd skulle bibehållas
endast i vad avser manlig slöjd, under det att i fråga örn den kvinnliga
slöjden de före budgetåret 1933/1934 gällande bestämmelserna om statsbidrag
skulle ånyo träda i tillämpning, dels härav föranledd ändring i gällande
bestämmelser angående tillfällig löneförbättring, dels anordnande av yttergarn
en praktisk utbildningslinje, beräknad för kommunal mellanskola,
utöver de tidigare av riksdagen beslutade, dels ock en anslagshöjning med
122,200 kronor.
I huvudsak samma skäl, som föranlett utskottet att under punkt 120:o)
i det föregående avstyrka det i motionen II: 174 framförda yrkandet, i vad
detsamma avser de allmänna läroverken, föreligga enligt utskottets uppfattning
jämväl beträffande de kommunala mellanskolorna.
I anslutning härtill avstyrker utskottet det i motionen II: 174 framförda
yrkandet, så vitt nu är i fråga.
Mot Kungl. Maj:ts förslag har utskottet icke funnit något att erinra.
Utskottet hemställer alltså,
I. att riksdagen må
a) besluta, alt under budgetåret 1935/1936 gällande bestämmelser
angående statsunderstöd till parallellavdelning av
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
99
årsklass vid kommunal mellanskola skola äga motsvarande
tillämpning under budgetåret 1936/1937, dock med rätt för
Kungl. Majit att under läsåret 1936—1937 medgiva upprättande
av högst 5 nya parallellavdelningar i sådana fall, där
eljest ett större antal inträdessökande förväntas bliva avvisade,
och med iakttagande att statsbidrag må utgå till högst
112 parallellavdelningar, där ej Kungl. Majit, efter framställning
av skolöverstyrelsen, för särskilt fall annorlunda
bestämmer;
b) besluta, att statsbidrag för undervisning i manlig slöjd
vid kommunal mellanskola skall under budgetåret 1936/
1937 utgå allenast i sådana fall, då den för nämnda undervisning
anställde läraren dels före läsåret 1933—1934 innehaft
sin anställning och därav haft sin väsentliga utkomst,
dels ock under läsåret 1936—1937 är för sin utkomst väsentligen
hänvisad till ifrågavarande anställning;
c) medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1
juli 1936—30 juni 1937 utgå till lärarpersonalen vid kommunala
mellanskolor med följande belopp:
till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;
» ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt
» extra ordinarie ämneslärare, Övningslärare och timlärare
med belopp, som Kungl. Majit i huvudsaklig enlighet
med de i sådant hänseende nu gällande grunder bestämmer,
till lärare i manlig slöjd dock allenast i sådant fall,
då statsbidrag jämlikt gällande bestämmelser utgår till
undervisningen;
d) till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag
av 1,454,500 kronor.
II. avslå herr Mårtenssons m. fl. ovannämnda motion
(lii 174), i vad densamma avser de kommunala mellanskolorna.
131 :o) Kommunala läroverk: Resestipendier åt lärare i främmande
levande språk vid kommunala flickskolor och kommunala mellanskolor.
I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 129, sid. 354 och
355) och under erinran, att särskilt anslag tidigare ej utgått till resestipendier
åt lärare i främmande levande språk vid kommunala flickskolor samt
att anslag till motsvarande ändamål vid kommunala mellanskolor ej utgått
sedan budgetåret 1932/1933, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommunala läroverk: Besestipendier
åt lärare i främmande levande språk vid kommunala flickskolor
och kommunala mellanskolor för budgetåret 1936/1937 an
-
100
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
visa ett reservationsanslag av 5,000 kronor, att utgå under
de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott
föreskriva.
132:o) Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 130, sid. 355—358), vilket innebär,
att antalet parallellavdelningar, till vilka statsbidrag må utgå, skulle
bestämmas till högst 236 i stället för, såsom nu är fallet, högst 243, ävensom
en anslagsminskning med 15,700 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) besluta, att den av 1933 års riksdag beslutade ändringen
ifråga örn tjänstgöringsskyldighet för ämneslärare
vid privatläroverk och rätt till uppdelning av årsklass i
parallellavdelning skall äga tillämpning jämväl för budgetåret
1936/1937, dock med iakttagande att statsbidrag må
utgå till högst 236 parallellavdelningar vid samtliga statsunderstödda
privatläroverk;
b) till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 534,000
kronor.
133:o) Bidrag till Olofskolan. I en inom andra kammaren av fru
Buth Gustafson väckt motion (II: 543) har hemställts, att riksdagen ville
besluta att till Olofskolan bevilja ett anslag av 15,000 kronor.
Beträffande de av motionären till stöd för hennes framställning anförda
skälen hänvisas till motionen.
Enär den i ärendet förebragta utredningen icke lämnar möjlighet att bedöma
skolans verksamhet, finner sig utskottet icke kunna tillstyrka motionen
II: 543.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må avslå fru Ruth Gustafsons ovannämnda
motion (II: 543).
134:o) Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 131, sid. 358 och 359), vilket innebär en anslagsminskning
med 120,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) besluta, att den av 1933 års riksdag beslutade ändringen
i fråga örn beloppet av grundunderstöd till högre
flickskola skall äga tillämpning jämväl för budgetåret 1936/
1937.;
b) till Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor för budgetåret
1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 1,626,000
kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
101
135:o) Privatläroverk: Bidrag till enskilda mellanskolor. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 132, sid. 360), vilket innebär en anslagsminskning
med 2,600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till enskilda
mellanskolor för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag
av 75,400 kronor.
136:o) Privatläroverk: Resestipendier åt lärare i främmande levande
språk vid privatläroverk. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
133, sid. 360 och 361) och under erinran, att anslag till förevarande ändamål
ej utgått sedan budgetåret 1932/1933, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Privatläroverk: Resestipendier åt lärare
i främmande levande språk vid privatläroverk för budgetåret
1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 4,000
kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser, Kungl.
Maj:t kan finna gott föreskriva.
137:o) Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda enskilda
läroanstalternas vikariatskassa. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 134, sid. 361), vilket innebär en anslagsminskning med 800 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda
enskilda läroanstalternas vikariatskassa för budgetåret
1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 14,200 kronor.
138:o) Privatläroverk: Ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 135, sid. 361 och 362), vilket innebär en anslagshöjning med
8,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Privatläroverk: Ersättning åt vissa
lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter för
budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 58,000
kronor.
139:o) Understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor
i kvinnlig slöjd. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 136) hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till Understöd åt vissa anstalter för utbildande
av lärarinnor i kvinnlig slöjd för budgetåret 1936/1937 anvisa
ett anslag av 19,000 kronor att under de villkor och
bestämmelser och med den fördelning, som av Kungl. Majit
föreskrivas, utgå till Maria Nordenfelts högre handarbets
-
102
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
lärarinneseminarium i Göteborg samt föreningen Handarbetets
vänners och Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium
i Stockholm.
140:o) Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 137) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, såsom Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi
i Uppsala för budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag
av 70,000 kronor.
141:o) Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 138) hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till Understöd till utbildningskurser för lärarinnor
i hushållsgöromål för budgetåret 1936/1937 anvisa ett
anslag av 12,000 kronor att under de villkor, Kungl. Majit
må finna lämpligt föreskriva, utgå till styrelsen för aktiebolaget
Ateneum för flickor i Stockholm och till Göteborgs
allmänna folkskolestyrelse med högst 6,000 kronor till vardera.
142:o) Granskning av läroböcker. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt
139) föreslagit riksdagen örn anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet
senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed
anmäles.
Folkundervisningen.
Anstalter för lärarutbildning.
143:o) Folkskoleseminarier: Avlöningar. Folkskoleseminarier: Omkostnader.
Folkskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. Folkskoleseminarier:
Stipendier. Småskoleseminarier: Avlöningar. Småskoleseminarier:
Omkostnader. Småskoleseminarier: Materiel, böcker
m. m. Småskoleseminarier: Stipendier. Småskoleseminarier: Anordnande
av fortbildningskurser för småskollärarinnor. Bidrag till
avlöning åt vissa på indragningsstat hos landsting uppförda seminarielärare
m. m. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 140) föreslagit
riksdagen örn anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under
riksdagen utlåtande; vilket härmed
anmäles.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
103
Folkskolinspektionen.
144:o) Folkskolinspektionen: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt
141, sid. 366—374) föreslagit riksdagen att
dels besluta, att för expenser skall utgå ej mindre till ordinarie och av
Kungl. Majit förordnad folkskolinspektör ävensom till å ledig befattning
vikarierande folkskolinspektör ersättning med tills vidare 700 kronor för år,
dock att folkskolinspektör, som är tjänstledig, skall av honom tillkommande
expensersättning till sin vikarie avstå 300 kronor för år, såvida icke Kungl.
Majit i särskilt fall bestämmer, att han skall avstå högre belopp, än även
till vikarie för folkskolinspektör, som åtnjuter semester, ersättning med ett
belopp, beräknat efter 300 kronor för år;
dels öka den i avlöningsstaten för folkskolinspektionen uppförda delposten
till expensersättning, nu förslagsvis 27,300 kronor, med 10,600 kronor
till förslagsvis 37,900 kronor,
dels öka den i samma avlöningsstat uppförda delposten till provisorisk
avlöningsförbättring, nu förslagsvis 4,600 kronor, med 3,400 kronor till förslagsvis
8,000 kronor;
dels i anledning härav öka den i samma avlöningsstat uppförda anslagsposten
till särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän
från 83,500 kronor med 14,000 kronor till 97,500 kronor ävensom slutsumman
av sagda avlöningsstat från 420,000 kronor till 434,000 kronor;
dels ock till Folkskolinspektionen: Avlöningar för budgetåret 1936/1937
anvisa ett förslagsanslag av 434,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herrar N. S. Norling och It. Wagnsson väckt motion (Ii 190),
vari hemställts, att riksdagen må besluta, dels att för expenser skall utgå
ej mindre till ordinarie och av Kungl. Majit förordnad folkskolinspektör
ävensom till å ledig befattning vikarierande folkskolinspektör ersättning
med tills vidare 900 kronor per år, dock att folkskolinspektör, som är
tjänstledig, skall av honom tillkommande expensersättning till sin vikarie
avstå 300 kronor för år, såvida icke Kungl. Majit i särskilda fall bestämmer,
att han skall avstå högre belopp, än även till vikarie för folkskolinspektör,
som åtnjuter semester, ersättning med ett belopp, räknat efter
300 kronor för år, dels öka den i avlöningsstaten för folkskolinspektionen
uppförda delposten till expensersättning, nu förslagsvis 27,300 kronor, med
20,800 kronor till förslagsvis 48,100 kronor.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda
skälen hänvisas till motionen.
Kungl. Majits förslag innebär, såsom redan av det sagda framgår, en anslagshöjning
mod 14,000 kronor, varav 10,600 kronor belöpa på berörda
104
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
förslag om höjning av expensersättningen till folkskolinspektör. Av statsrådsprotokollet
inhämtas i sistnämnda avseende följande:
Enligt gällande bestämmelser (kungörelsen nr 236/1928) utgår för expenser
till ordinarie och av Kungl. Majit förordnad folkskolinspektör ävensom
till å ledig befattning vikarierande folkskolinspektör dels ersättning med
300 kronor för år, dels ock därutöver, så länge riksdagen för ändamålet
beviljar medel, tilläggsersättning med 200 kronor för år, dock att folkskolinspektör,
som är tjänstledig, skall av honom tillkommande ersättning och
tilläggsersättning till sin vikarie avstå 200 kronor, för år räknat, såvida
icke Kungl. Majit i särskilt fall bestämmer, att han skall avstå högre
belopp. Enligt Kungl. Majits beslut den 17 maj 1935 utgår till vikarie för
folkskolinspektör under dennes semester ersättning för expenser för dylik
tjänstgöringstid med ett belopp, beräknat efter 200 kronor för år.
I framställning den 25 oktober 1934 anhöll statens folkskolinspektörers förbund,
att Kungl. Majit måtte vidtaga åtgärder för beredande av behövligt
biträde åt statens folkskolinspektörer vid utförandet av det administrativa
arbetet. Som motiv anfördes, att det omfattande och tidsödande arbete
av administrativ natur, varmed folkskolinspektörerna mer och mer finge
syssla, återverkade på deras huvuduppgift, nämligen inspektionsverksamheten.
Skolöverstyrelsen tillstyrkte i utlåtande den 9 november 1934 framställningen
samt hemställde om utverkande för budgetåret 1935/1936 av ett anslag
av 23,400 kronor till bestridande av kostnaderna för vissa skrivbiträdesgöromål
åt statens folkskolinspektörer. Av utlåtandet framgår, att enligt
överstyrelsens mening medel för ändamålet borde ställas till de särskilda
inspektörernas förfogande endast till den omfattning, som motsvarade de
styrkta verkliga kostnaderna för utfört skrivbiträdesarbete inom ramen av
ett visst maximitimtal.
Statskontoret erinrade i utlåtande den 1 december 1934, att kostnader för
renskrivningsarbete vore inräknade i de till statens folkskolinspektörer utgående
expensbidragen. Då någon redovisningsskyldighet för dessa bidrag
icke förelåge, skulle ett genomförande av föreliggande förslag närmast innebära
en lönereglering för folkskolinspektörerna. Statskontoret avstyrkte bifall
till framställningen men anförde, att — örn det skulle anses, att ytterligare
ersättning för renskrivningskostnader borde tillerkännas inspektörerna
— härför erforderliga medel torde böra beredas genom höjning av tillläggsersättningen
för expenser.
Under punkten 170 i 1935 års åttonde huvudtitel förklarade sig departementschefen
icke kunna under rådande statsfinansiella förhållanden biträda
sagda förslag om anvisande av ytterligare medel till bestridande av
kostnaderna för vissa skrivbiträdesgöromål åt statens folkskolinspektörer.
Riksdagen (skrivelse nr 8, punkten 124) beslutade i enlighet härmed.
I skrivelse den 31 augusti 1935 har nu skolöverstyrelsen — med anledning
av en av statens folkskolinspektörers förbund i ämnet hos överstyrelsen
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
105
gjord förnyad framställning — framlagt förslag om höjning av den sammanlagda
expensersättningen åt folkskolinspektörerna med 400 kronor till
900 kronor. Av skrivelsen inhämtas följande:
För åstadkommande av den behövliga minskningen av de folkskolinspektörerna
personligen åliggande expeditionsgöromålen kunde olika utvägar
ifrågasättas.
Med anledning av vad statskontoret i dess ovanberörda utlåtande av den
1 december 1934 anfört ville överstyrelsen framhålla, att den till varje inspektör
utgående expensersättningen icke kunde anses utgöra full ersättning
för tillhandahållande av tjänsterum, för tjänstens utövande erforderlig telefon,
förbrukningsmateriel m. m. Ännu mindre medgåve beloppet, att från
detsamma utginge ersättning för skrivarbete eller annan expeditionshjälp. Örn
i överensstämmelse med överstyrelsens förutnämnda förslag av den 9 november
1934 mot redovisningsskyldighet anvisades ett särskilt för dylikt ändamål
avsett belopp, kunde detta näppeligen innebära en lönereglering eller i varje
fall icke en löneförbättring. Överstyrelsen ansåge fortfarande, att den hjälp
med skriv- och expeditionsarbeten, folkskolinspektörerna onekligen behövde,
lämpligen kunde beredas dem på samma sätt som skett beträffande rektorerna
vid läroverk och seminarier, nämligen genom beviljande av ett skäligt
belopp till arvode åt ett skrivbiträde med efter förhållandena anpassad
tjänstgöring. Emellertid ville överstyrelsen framhålla, att huvudsaken givetvis
vore, att den erforderliga arbetshjälpen på det ena eller andra sättet
ställdes till inspektörernas förfogande och att detta med hänsyn till den just
nu inträdande betydande ökningen av arbetsbördan skedde utan ytterligare
dröjsmål. Skulle det visa sig, att den av statskontoret i dess yttrande av
den 1 december 1934 såsom lämpligast anvisade utvägen, nämligen att höja
expensersättningen, vore den lättast framkomliga, borde den anlitas. Ökades
expensersättningen tillräckligt, erhölle inspektörerna på den vägen medel,
som kunde användas till arvode åt ett biträde.
Beträffande anslagets storlek ansåge sig överstyrelsen icke kunna sträcka
sig så långt, som inspektörsförbundet tänkt sig, nämligen till ett anslag av
1,000 kronor per år och inspektör. Enligt förbundets tidigare av överstyrelsen
tillstyrkta framställning ifrågasattes i första hand ett särskilt anslag
till arvoden till biträden åt inspektörerna å högst 450 kronor till varje.
Örn i stället expensersättningen ansåges böra höjas, förordade överstyrelsen,
att denna böjning för närvarande begränsades till 400 kronor för varje
inspektör. Inklusive tilläggsersättning skulle i så fall expensersättningen till
varje inspektör komma att uppgå till 900 kronor om året.
Statskontoret bar i utlåtande den 4 november 1935 erinrat, att utredning
om i vilken utsträckning särskilda expeditionslokaler vore förhyrda för folkskolinspektörerna
icke, enligt vad statskontoret bade sig bekant, blivit verkställd.
Skulle någon ökning av ifrågavarande anslagsmedel anses böra företagas,
torde densamma böra begränsas till det belopp, statskontoret tidigare
föreslagit, nämligen 100 kronor.
Departementschefen bar för egen del yttrat i huvudsak följande:
Av det ovanstående framgår, att ersättningen till expenser för statens
folkskolinspektörer numera är uppdelad på ersättning och tilläggsersättning.
106
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Motivet till denna uppdelning var att man år 1919 hade anledning förvänta,
att behovet av sådan ersättning bomme att förminskas i mån av dyrtidens
tillbakagång. 1 överensstämmelse härmed sänktes också ifrågavarande ersättning,
som till en början utgjorde sammanlagt 600 kronor, först år 1923
till 550 kronor och därefter år 1924 till det nu utgående beloppet av sammanlagt
500 kronor.
Sedan år 1924, då expensersättningen alltså bestämdes till sitt nuvarande
belopp, hava vidtagits åtskilliga åtgärder på folkskoleväsendets område,
vilkas genomförande till väsentlig del bygger på medverkan av folkskolinspektionen
eller som förutsätta en avsevärd ökning av de med folkskolinspektionen
förenade administrativa göromålen. Här må allenast erinras
örn 1926 års riksdags beslut angående statsbidrag till inackordering av skolbarn
i skolhem eller enskilda hem och till anordnande av skolskjutsar, 1929
års riksdags beslut rörande provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid
folk- och småskolor samt vid högre folkskolor, 1932 års riksdags beslut om
centralisering av fortsättningsskoleväsendet och om åtgärder för beredande
av större möjlighet för skoldistrikt att indraga skolor och skolavdelningar
samt 1935 års riksdags beslut örn statens övertagande av vissa kostnader
för folkskoleväsendet och om ökat statligt inflytande på detsamma. Dessa
åtgärder och många andra av mindre räckvidd hava vållat och komma att
ytterligare medföra en betydande ökning av ej blott de göromål, som äro
förenade med folkskolinspektörernas allmänna uppgift att hava tillsyn över
folkskoleväsendet och främja dess utveckling, utan även det expeditionsarbete,
som redan tidigare utgjort en väsentlig del av deras arbetsbörda.
Såsom förhållandena nu utvecklat sig, måste inspektörernas arbetstid i stor
utsträckning till förfång för deras egentliga och mera betydelsefulla arbetsuppgifter
tagas i anspråk för sådana enkla göromål, som fullt tillfredsställande
skulle kunna utföras av mindre kvalificerade arbetskrafter. Detta
är icke förenligt med statens intresse. Ej minst ur statsfinansiell synpunkt
är det av stor vikt, att inspektörerna hava tillfälle att verksamt deltaga i
det pågående organisatoriska omdaningsarbetet inom folkskoleväsendet. Vidare
är det synnerligen angeläget, att de icke nödgas eftersätta de åligganden
som pedagogiska ledare av skolväsendet inom vederbörande inspektionsområden,
vilka enligt gällande inspektörsinstruktion ankomma på dem. Det
är min uppfattning, att, om statsmakterna alltjämt ställa sig avvisande mot
kravet på ökad expensersättning åt inspektörerna, fara hotar, att dessa befattningshavare
skola alltmera övergå till att bliva till övervägande delen
av expeditionsgöromål betungade, vid skrivbordsarbete bundna administrativa
tjänstemän. I detta hänseende vill jag instämma med ett av 1924 års
riksdag i ämnet gjort uttalande (skrivelse nr 8 A, punkten 131) om att
en sådan utveckling icke skulle stå i överensstämmelse med andan i berörda
instruktion och otvivelaktigt leda till förfång för skolväsendet och
skoldistrikten.
För att bereda folkskolinspektörerna någon lättnad i berörda hänseenden
torde det vara erforderligt att, såvitt möjligt är, tillmötesgå föreliggande
framställning örn ökad ersättning av statsmedel för med inspektörernas arbete
förenade kostnader för expenser. Detta synes lämpligen böra ske genom
att öka den nu utgående expensersättningen och ej, såsom överstyrelsen
tidigare ifrågasatt, genom att anvisa särskilda medel till envar av inspektörerna
för avlönande av skrivbiträden.
Såsom av det föregående framgår, har vederbörande folkskolinspektörs -
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
107
förbund ifrågasatt en ökning av ifrågavarande ersättning från 500 kronor
till 1,000 kronor. Skolöverstyrelsen har tillstyrkt en ökning med 400 kronor
och statskontoret ifrågasatt en höjning med endast 100 kronor. Sistnämnda
belopp anser jag alltför ringa. För egen del håller jag före, att
en skälig lättnad torde kunna beredas inspektörerna, örn expensersättningen
höjes med 200 kronor. Jag anser mig därför böra framlägga förslag i
denna riktning. Samtidigt torde det vara lämpligt att vidtaga ett par formella
ändringar i gällande bestämmelser på området. Som nämnts är det
nuvarande expensbidraget uppdelat på ersättning och tilläggsersättning, närmast
i syfte att den sistnämnda ersättningen skulle minskas i och med
fallande priser på materiel m. m. Enligt min mening saknas numera anledning
att bibehålla den hittillsvarande uppdelningen. Skulle mot förmodan
av en eller annan anledning skäl uppkomma för en reglering nedåt
av expensersättningen, torde hinder härför icke föreligga, vare sig berörda
uppdelning förefinnes eller icke. Jag erinrar, att den tidigare i andra
fall tillämpade, likartade fördelningen i anslag och förstärkningsanslag för
visst ändamål ej längre användes. Jag förordar därför, att gällande bestämmelser
så andras, att för expenser till ordinarie och av Kungl. Maj:t
förordnad folkskolinspektör ävensom till å ledig befattning vikarierande
folkskolinspektör må utgå ersättning med tills vidare 700 kronor för år.
Tillika torde böra föreskrivas, dels att folkskolinspektör, som är tjänstledig,
skall av honom tillkommande ersättning till sin vikarie avstå ett belopp av
300 kronor för år, såvida icke Kungl. Majit i särskilt fall bestämmer, att
han skall avstå högre belopp, dels ock att vikarie för folkskolinspektör, som
åtnjuter semester, skall för dylik tjänstgöring åtnjuta ersättning för expenser
med ett belopp, beräknat efter 300 kronor för år. Det lärer få ankomma
på Kungl. Majit att sedermera utfärda i detta hänseende erforderliga bestämmelser.
Vid bifall till vad nu föreslagits, torde den i avlöningsstaten uppförda
delposten till expensersättning böra höjas med 10,600 kronor till förslagsvis
37,900 kronor.
Kungl. Majits under här förevarande punkt framlagda förslag har endast
i vad avser folkskolinspektörernas expensersättning givit anledning till uttalande
från utskottets sida.
Såsom departementschefen erinrat hava sedan år 1924, då expensersättningen
bestämdes till sitt nuvarande belopp, vidtagits åtskilliga åtgärder på
folkskoleväsendets område, vilkas genomförande till väsentlig del bygger på
medverkan av folkskolinspektionen eller som förutsätta en avsevärd ökning
av de med folkskolinspektionen förenade administrativa göromålen. Den
redogörelse för dessa åtgärder, som departementschefen lämnat, finner utskottet
vara bevis nog. Utskottet delar tillfullo de av departementschefen
uttalade farhågorna för att folkskolinspektörerna för fullgörande av sin ökade
arbetsbörda bliva nödsakade att eftersätta sin pedagogiska ledarverksamhet
ävensom sitt bland annat ur statsfinansiell synpunkt betydelsefulla deltagande
i det pågående organisatoriska omdaningsarbetct inom folkskolan. Att åtgärder
vidtagas för att dels frigöra inspektörerna från mycket av dem redan
nu åliggande arbete, som lika väl kan utföras av mindre kvalificerade ar
-
Utskottet.
108 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
betskrafter, dels ock skapa möjligheter för inspektörerna att möta sina nya
uppgifter, finner utskottet ofrånkomligt.
Utskottet har emellertid icke funnit det i detta hänseende framlagda förslaget
tillfredsställande. Den ökning av expensersättningen, som förordats,
kan givetvis betyda en avlastning av mindre kvalificerat administrativt arbete
för de folkskolinspektörer, som för dylikt ändamål anställa särskild
arbetskraft. Emellertid torde man icke kunna vara övertygad örn att detta
alltid blir förhållandet, och då förfelas syftemålet med den höjda expensersättningen.
Det torde vara erforderligt, att man undersöker, om icke andra utvägar
kunna komma ifråga för att nå det av utskottet uppställda målet, nämligen ett
frigörande av folkskolinspektörerna för deras egentliga, viktiga verksamhet.
En tänkbar utväg, som i detta hänseende icke synes böra lämnas utan beaktande,
finner utskottet vara en liknande den, som redan kommit till användning
vid läroverken genom anordningen med biträden å rektorsexpeditionerna.
Kostnaderna för nämnda anordning vid läroverken uppgå icke
till något avskräckande belopp; för 137 allmänna läroverk utgöra de sålunda
för innevarande budgetår tillhopa 60,125 kronor.
Utskottet finner sig alltså böra framhålla önskvärdheten av att denna fråga
med det snaraste blir föremål för utredning. Denna utredning torde böra så
bedrivas, att förslag i ämnet om möjligt kan föreläggas redan 1937 års
riksdag.
I avvaktan på denna utredning finner sig utskottet böra som ett provisorium
för nästkommande budgetår tillstyrka den föreslagna ökningen av
expensersättningen till 700 kronor för varje inspektör. Att riksdagen, på
sätt i motionen I: 190 yrkats, skulle gå utöver Kungl. Maj:ts förslag i detta
hänseende finner sig utskottet icke —- med hänsyn bland annat till den av
utskottet förordade utredningen — kunna tillstyrka. Utskottet avstyrker
alltså denna motion i vad den skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å herrar Norlings och Ruben Wagnssons
ovannämnda motion (I: 190) i vad densamma skiljer sig från
Kungl. Maj:ts förslag,
a) besluta, att för expenser skall under budgetåret 1936/1937
utgå ej mindre till ordinarie och av Kungl. Majit förordnad
folkskolinspektör ävensom till å ledig befattning vikarierande
folkskolinspektör ersättning med 700 kronor för år, dock att
folkskolinspektör, som är tjänstledig, skall av honom tillkommande
expensersättning till sin vikarie avstå 300 kronor för
år, såvida icke Kungl. Majit i särskilt fall bestämmer, att
han skall avstå högre belopp, än även till vikarie för folkskolinspektör,
som åtnjuter semester, ersättning med ett
belopp, beräknat efter 300 kronor för år;
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
109
b) öka den i avlöningsstaten för folkskolinspektionen
uppförda delposten till expensersättning, nu förslagsvis
27,300 kronor, med 10,600 kronor till förslagsvis 37,900
kronor,
c) öka den i samma avlöningsstat uppförda delposten
till provisorisk avlöningsförbättring, nu förslagsvis 4,600
kronor, med 3,400 kronor till förslagsvis 8,000 kronor;
d) i anledning härav öka den i samma avlöningsstat
uppförda anslagsposten till särskilda löneförmåner till ordinarie
och icke-ordinarie tjänstemän från 83,500 kronor med
14,000 kronor till 97,500 kronor ävensom slutsumman av
sagda avlöningsstat från 420,000 kronor till 434,000 kronor;
e) till Folkskolinspektionen: Avlöningar för budgetåret 1936/
1937 anvisa ett förslagsanslag av 434,000 kronor.
145:o) Folkskolinspektionen: Reseersättningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 142, sid. 374—376), vilket innebär en anslagshöjning
med 25,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolinspektionen: Reseersättningar
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 175,000
kronor.
Folkskoleväsendet.
146:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor.
Kungl. Majit har (punkt 143, sid. 376—380) föreslagit riksdagen
att till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor för
budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 62,350,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr C. G. Jacobsson m. fl. väckt motion (II: 410), vari hemställts,
bland annat, att riksdagen måtte besluta för budgetåret 1936/1937
att för lärare vid folk- och småskolor må utgå en förhöjd provisorisk avlöningsförbättring,
beräknad i huvudsaklig överensstämmelse med 1928 års
lönekommittés förslag ifråga om lönebelopp.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda
skälen hänvisas till motionen.
Kungl. Majits förslag innebär en anslagshöjning med 3,800,000 kronor.
Ovanberörda i motionen II: 410 framförda yrkande kan utskottet icke
tillstyrka. Den mycket stora utgiftsökning, som skulle bliva en följd av ett
bifall till motionen, måste redan i och för sig göra utskottet betänksamt.
Vidare bör en löneregleringsfråga av denna omfattning icke avgöras på
Utskottet.
Ilo
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
grund av enskild motion utan först efter förslag av Kungl. Maj:t. Utskottet
hemställer följaktligen örn avslag å motionen II: 410 såvitt nu är i fråga.
Mot Kungl. Maj:ts förslag har utskottet icke funnit något att erinra.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å herr Jacobssons m. fl. ovannämnda motion
(II: 410), såvitt nu är i fråga, till Folkskolor m. m.: Bidrag
till avlöning åt lärare vid folkskolor för budgetåret 1936/
1937 anvisa ett förslagsanslag av 62,350,000 kronor.
147:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare i slöjd vid
folkskolor, mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor. Kungl.
Maj:t har (punkt 144, sid. 381—384) föreslagit riksdagen att
dels godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet föreslagna
ändringarna i gällande grunder för statsbidrag till undervisning i slöjd vid
folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola att träda i tillämpning
från och med den 1 juli 1936;
dels ock till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare i slöjd vid
folkskolor, mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor för budgetåret 1936/
1937 anvisa ett förslagsanslag av 2,665,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels förutnämnda inom andra kammaren av herr J. V. Mårtensson m. fl.
väckta motion (II: 174), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att statsbidraget
till slöjdundervisningen vid rikets undervisningsanstalter måtte utgå
efter de grunder, som voro gällande före 1933 års riksdagsbeslut i frågan;
dels förutnämnda inom andra kammaren av herr C. G. Jacobsson m. fl.
väckta motion (II: 410), vari hemställts, bland annat, att riksdagen måtte
besluta för budgetåret 1936/1937 att för undervisningen i slöjd måtte utgå
de minimibelopp, som voro stadgade före den år 1933 beslutade nedsättningen:
dels
två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr F. Hamrin m. fl. (I: 57) och den andra inom andra kammaren av herr
G. Andersson i Rasjön m. fl. (II: 136), vari hemställts, att riksdagen måtte
besluta att lärare, som är anställd för undervisning i slöjd vid folkskola,
mindre folkskola och särskild slöjdskola, må i arvode erhålla minst 1 krona
20 öre per undervisningstim me, att skoldistrikt må av statsmedel erhålla
bidrag till lärarens avlöning, beräknat efter 1 krona 20 öre per undervisningstimme
eller med högst 153 kronor 60 öre per undervisningsår, samt
att minimibeloppet av det för slöjdavdelning utgående statsbidraget får beräknas
efter en årlig undervisningstid av 128 timmar;
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr G. Bagge m. fl. (I: 133) och den andra inom andra kammaren av herr
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
lil
M. Skoglund m. fl. (II: 303), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta
sådan ändring i gällande grunder för statsbidrag till undervisning i slöjd
vid folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola att minimiarvodet
till lärare i slöjd bestämmes till 1 krona 20 öre för undervisningstimme,
att minimibeloppet av det för slöjdavdelning utgående statsbidraget får beräknas
efter en årlig undervisningstid av 128 timmar oell att skoldistrikt
må av statsmedel erhålla bidrag till lärarens avlöning, beräknat efter 1 krona
20 öre för undervisningstimme eller med högst 153 kronor 60 öre för undervisningsår;
dels
en inom första kammaren av herr T). Norman m. fl. väckt motion
(I: 97), vari hemställts, att riksdagen med bifall till ecklesiastikministerns
förslag rörande minimiantalet lärjungar måtte besluta, att från och med
den 1 juli 1936 arvodet för undervisning i slöjd vid folkskolor, mindre folkskolor
eller särskilda slöjdskolor fastställes till minst 1 krona och 20 öre
för undervisningstimme, och att motsvarande statsbidrag måtte utgå för
högst 136 timmar för slöjdavdelning under helt redovisningsår.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda
skälen hänvisas, i den mån ej redogörelse lämnas här nedan, till motionerna
II: 174, II: 410, I: 57, I: 133 och I: 97.
Nya grunder för statsbidrag till anordnande av slöjd i folkskola, mindre
folkskola eller särskild slöjdskola antogos vid 1919 års riksdag, varefter
kungörelse i ämnet utfärdades den 30 juni 1920 (nr 572). Enligt denna
kungörelse skulle minimiarvodet för undervisning i slöjd utgöra 1 krona
20 öre för undervisningstimme, varav staten skulle bidraga med nio tiondelar
eller 1 krona 8 öre för timme; minimiantalet lärjungar i slöjdavdelning
skulle utgöra 10, men statsbidrag skulle få utgå även för avdelning med
mindre lärjungeantal i det fall, att den bestod av samtliga de i skolan inskrivna
eller, då undervisningen avsåg allenast det egentliga folkskolestadiet,
samtliga de detta stadium tillhörande gossar, respektive flickor, vilka skäligen
kunde deltaga i slöjdundervisningen. Statsbidrag kunde utgå till högst
136 timmars undervisning för år, vadan statsbidrag till slöjdavdelning för
år kunde utgå med högst 146 kronor 88 öre.
Vid 1933 års riksdag beslötos vissa ändringar i berörda bestämmelser.
Minimiarvodet för undervisning i slöjd nedsattes från 1 krona 20 öre till
1 krona för undervisningstimme. Statsbidrag till slöjdlärares avlöning skulle
utgå med 90 öre för undervisningstimme i stället för 1 krona 8 öre, dock
att detta sistnämnda belopp fortfarande skulle utgå, där undervisningen bestredes
av lärare, vilkens tjänst för beredande av pensionsrätt för innehavaren
vore reglerad jämlikt § 5 i reglementet för statens pensionsanstalt.
Det årliga timtal, som statsunderstödd slöjdavdelning finge omfatta, nedsattes
till 124. Statsbidrag till slöjdavdelning för år kunde sålunda — med
nyssnämnda undantag, då statsbidraget utginge efter 133 kronor 92 öre per
112
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
avdelning — högst uppgå till lil kronor 60 öre. Slöjdavdelning skulle,
om blott en avdelning av ettdera eller vartdera slaget (gosslöjd och flickslöjd)
förekomme, bestå av minst 10 elever, dock att å det egentliga folkskolestadiet
slöjdavdelning finge omfatta lägst 6 deltagare, under förutsättning
att den bestode av samtliga de detta stadium tillhörande gossar respektive
flickor, vilka prövades skäligen kunna deltaga i slöjdundervisningen.
I skrivelse den 31 augusti 1934 hemställde skolöverstyrelsen örn sådana
ändringar i grunderna för utgåendet av statsbidrag för undervisning i slöjd
vid förenämnda läroanstalter, att, då fråga vore om undervisning i slöjd för
flickor, i det minimiantal lärjungar, som slöjdavdelning kunde omfatta,
under förutsättning att den bestode av samtliga de folkskolestadiet tillhörande
flickor, vilka prövades skäligen kunna deltaga i slöjdundervisningen, måtte
få inräknas även flickor från småskolestadiet, samt att statsbidraget finge
utgå för 128 timmar. Kostnaderna för de sålunda föreslagna åtgärderna
beräknades av överstyrelsen till 34,560 kronor, respektive 82,028 kronor.
Överstyrelsen framhöll vidare, att själva slöjdarvodena borde, så snart de
statsfinansiella förhållandena det medgåve, höjas till de belopp, som utgått
före 1933 års arvodessänkning.
I proposition nr 174/1935 angående statens övertagande av vissa kostnader
för folkskoleväsendet m. m. föreslog Kungl. Maj:t riksdagen medgiva,
att i slöjdavdelning för flickor finge — under nyssnämnda av skolöverstyrelsen
angivna förutsättning — inräknas även flickor från småskolestadiet.
Ett bifall till detta förslag beräknades medföra en kostnadsökning av i runt
tal 34,000 kronor.
Skolöverstyrelsens förslag om ökning av den årliga undervisningstiden
från 124 timmar till 128 timmar ävensom beträffande höjning av slöjdarvodena
föranledde icke något förslag från Kungl. Maj:ts sida.
I skrivelse nr 359/1935 anmälde riksdagen, att riksdagen medgivit förenämnda
av Kungl. Majit föreslagna ändring i grunderna för statsbidrag till
undervisning i slöjd vid ifrågavarande skolor samt anförde i förevarande
ämne, bland annat, följande:
Riksdagen förbiser ingalunda de olägenheter, som uppkommit genom de
vid 1933 års riksdag fattade besluten i här förevarande fråga. Den förordade
uppmjukningen finner riksdagen vara ett betydelsefullt steg i rätt
riktning mot ett ökat stöd från statsmakternas sida för den värdefulla slöjdundervisningen,
och bifaller riksdagen därför vad sålunda föreslagits.
De härför beräknade merkostnaderna, 34,000 kronor, hava icke givit
riksdagen anledning till erinran.
Det av skolöverstyrelsen framlagda förslaget om en ökning av den årliga
undervisningstiden från 124 timmar till 128 timmar har riksdagen funnit
beaktansvärt. Härigenom skulle framförallt en bättre överensstämmelse
ernås mellan slöjdundervisningen och den effektiva lästiden för folkskolans
övriga ämnen. Med hänsyn till de härmed förenade kostnaderna, av överstyrelsen
beräknade till omkring 82,000 kronor, har riksdagen emellertid
icke för närvarande ansett sig böra fatta beslut i ärendet.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
113
I skrivelse den 31 augusti 1935 har skolöverstyrelsen erinrat, att 1935 års
riksdag beslutat, att staten skulle övertaga de delar av de kontanta minimiarvodena
för lärare i slöjd, som hittills påvilat skoldistrikten. Då emellertid
nämnda beslut komme att tillämpas från och med den 1 juli 1936 och förskottsutbetalning
av statsbidraget till slöjdundervisningen icke ägde rum,
komme den ökning i medelsbehovet, som vore föranledd av ifrågavarande
ändrade grunder för statsbidragets utgående, att kräva täckning först vid
den medelsrekvisition, som verkställdes vid början av budgetåret 1937/1938,
då nya anslag för ändamålet stöde till förfogande.
I skrivelse den 30 september 1935 har överstyrelsen beräknat medelsbehovet
under förevarande anslag för nästkommande budgetår och därvid
funnit anslaget kunna i riksstaten för budgetåret 1936/1937 uppföras med
oförändrat belopp eller 2,665,000 kronor.
Överstyrelsen har vidare i förstnämnda skrivelse ifrågasatt vissa ändringar
i gällande restriktiva bestämmelser angående statsbidrag till undervisning i
slöjd vid folkskolor, mindre folkskolor och särskilda slöjdskolor. I sådant
avseende har överstyrelsen hemställt dels att maximibeloppet av det för
slöjdavdelning utgående statsbidraget finge beräknas efter en årlig undervisningstid
av 128 i stället för 124 timmar, dels att minimiarvodet till lärare
i slöjd höjdes från 1 krona till 1 krona 20 öre för undervisningstimme,
dels ock att skoldistrikt finge av statsmedel erhålla bidrag till lärares avlöning,
beräknat efter 1 krona 20 öre för undervisningstimme, med högst 153
kronor 60 öre för slöjdavdelning under helt redovisningsår.
Ett bifall till skolöverstyrelsens berörda förslag skulle enligt överstyrelsens
beräkningar medföra — inberäknat kostnaderna för statens övertagande av
den hittillsvarande kommunala andelen av lärararvodena, uppskattade till
336,000 kronor — en utgiftsökning av 866,000 kronor, varav 110,000 kronor
belöpte å den föreslagna utsträckningen av antalet undervisningstimmar.
Överstyrelsen har emellertid framhållit, att denna ökning i medelsbehovet
på grund av gällande rekvisitionsförfarande icke behövde föranleda någon
anslagshöjning för budgetåret 1936/1937.
Statskontoret har i utlåtande den 9 oktober 1935 anfört, att, därest Kungl.
Majit skulle finna det statsfinansiella läget medgiva ett tillmötesgående av
skolöverstyrelsens förevarande framställning, syntes i första hand förslaget
örn ökning av det årliga antalet undervisningstimmar från 124 till 128 böra
vinna avseende.
Departementschefen har för egen del anfört:
Skolöverstyrelsens förslag i fråga örn ändrade bestämmelser för statsbidrag
till undervisning i slöjd vid folkskolor, mindre folkskolor och särskilda slöjdskolor
anser jag mig icke nu kunna biträda. Förslaget åsyftar — förutom
en mindre ökning av antalet undervisningstimmar — i första hand en förhöjning
av lärararvodena. Enligt min uppfattning synes i stället ett understödjande
från statsmakternas sida av den för folkskolan betydelsefulla slöjdundervisningen
böra i främsta rummet inriktas på att ett så stort antal
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 6 sami. Nr S. 8
114
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
lärjungar som möjligt bliva satta i tillfälle att bibringas de färdigheter, ifrågavarande
undervisning är avsedd att befordra. Ett steg i denna riktning togs
också vid 1935 års riksdag genom den då beslutade uppmjukningen av 1933
års bestämmelser i fråga örn minimiantalet lärjungar. I trots av denna
uppmjukning bliva på grund av nu gällande bestämmelser ett stort antal
barn utestängda från den för vår folkuppfostran så viktiga slöjdundervisningen,
särskilt vid de i Norrland ganska talrikt förekommande mindre
folkskolorna. Jag anser därför starka skäl tala för att en ändring av ifrågavarande
bestämmelser kommer till stånd, i syfte att bereda ökat antal lärjungar
tillfälle att deltaga i berörda undervisning. I sådant avseende får
jag förorda, att den år 1933 i besparingssyfte uppställda fordran på
ett minimiantal lärjungar av 6 — en bestämmelse, som föranlett att
slöjdundervisningen måst nedläggas vid ett stort antal skolor — ändras
därhän, att berörda minimisiffra bestämmes till 3. Liksom hittills bör
vid ett underskridande av normalminimisiffran 10 gälla, att slöjdavdelningen
skall bestå av samtliga i skolan inskrivna, det egentliga folkskolestadiet
tillhörande gossar, respektive flickor, vilka skäligen kunna deltaga
i slöjdundervisningen. Vid ett bifall till detta förslag synes det av 1935
års riksdag lämnade medgivandet örn inräknande under viss förutsättning
i slöjdavdelning för flickor, tillhörande folkskolestadiet, av flickor från
småskolestadiet komma att i stort sett sakna praktisk betydelse, varför
bestämmelserna härom från och med nästkommande budgetår böra
upphöra att gälla. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att utfärda de
närmare föreskrifter, som föranledas av ett biträdande från riksdagens sida
av vad jag i fråga örn minimiantalet lärjungar i slöjdavdelning sålunda
förordat.
Enligt vad jag under hand inhämtat från skolöverstyrelsen, skulle den
av mig nu förordade ändringen hava till följd, att omkring ett tusen slöjdavdelningar
skulle tillkomma. Kostnaderna härför torde kunna uppskattas
till i runt tal 124,000 kronor. På grund av gällande rekvisitionsförfarande
komma ifrågavarande merkostnader icke att behöva beräknas å riksstaten
för nästkommande budgetår, varför någon höjning av förevarande anslag
icke av denna anledning är påkallad.
Skolöverstyrelsen har i sina anslagsberäkningar ansett anslaget kunna för
budgetåret 1936/1937 uppföras med oförändrat belopp eller 2,665,000 kronor.
Jag har icke funnit anledning föreligga att frångå detta förslag.
Till stöd för det i motionen I: 57 framförda förslaget har erinrats örn
skolöverstyrelsens ovanberörda, i skrivelse den 31 augusti 1935 gjorda framställning
samt i övrigt yttrats bland annat följande:
I sin skrivelse yttrar skolöverstyrelsen: »När genom beslut av 1933 års
riksdag grunderna för statsbidragets utgående till slöjdundervisningen i besparingssyfte
ändrades, skedde i samband därmed även den ändringen, att
det redan förut knappa timarvodet för undervisning i slöjd nedsattes med
icke mindre än en sjättedel, eller från 1 krona 20 öre till 1 krona, på samma
gång statsbidraget minskades från 1 krona 8 öre till 90 öre. Dock skulle
det högre arvodet och det större statsbidraget fortfarande få utgå för sådan
slöjdundervisning, som handhades av särskilda slöjdlärare med full tjänstgöring
och pensionsrätt i statens pensionsanstalt. -— — — Redan denna
olikhet i tillämpningen, vilken ju rent objektivt sett måste betecknas såsom
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
115
synnerligen godtycklig, giver den vidtagna åtgärden karaktären av ett provisorium,
som icke i längden torde kunna uppehållas. — — — Statsmakterna
insågo också det sakligt oberättigade i de vidtagna inknappningsåtgärderna
och betonade vid beslutets fattande mycket starkt, att de voro föranledda
uteslutande av budgetära hänsyn. Även statskontoret uttalade, att
det i och för sig syntes förefalla mindre lämpligt att företaga någon sänkning
i det relativt låga slöjdarvodet.
Det har ju icke heller varit statsmakternas mening, att de försämrade
grunderna för utgående av statsbidrag till undervisning i slöjd eller nedsättningen
av slöjdlärararvodet skulle äga stadigvarande natur. Det har
uppenbarligen förutsatts att en återgång till tidigare, mera gynnsamma förhållanden
borde ske, så snart det statsfinansiella läget sådant kunde medgiva.
--— Under uttalande av den förhoppningen att budgetära skäl
icke måtte lägga hinder i vägen, finner sig överstyrelsen nu böra hemställa,
att Eders Kungl. Majit täcktes föreslå 1936 års riksdag att besluta, att slöjdlärararvodet
åter mätte, där så icke redan sker, få utgå med 1 krona 20
öre i timmen. Även detta arvodesbelopp är ju en synnerligen låg betalning
för det arbete, varom här är fråga.»
De motioner, som väcktes i ärendet vid 1935 års riksdag (I: 295 och
II: 517), avstyrktes visserligen av statsutskottet, men detta yttrade dock därvid,
att utskottet å andra sidan icke ville underlåta att framhålla, att utskottet
väl insåge det behjärtansvärda i här förevarande motionsvis gjorda yrkanden,
och ville utskottet uttala den förhoppningen, att de statsfinansiella förhållandena
snart skulle medgiva en återgång, helt eller delvis, till tidigare
bestämmelser.
Även ett arvode av 1 krona 20 öre måste sägas vara en relativt låg avlöning
då det gäller sådan utbildning och sådant arbete, som slöjdundervisningen
kräver. Det har även tidigare betonats, att där slöjdundervisningen
handhaves av skolans lärare måste den ske efter lärarens egentliga skoldag,
då även åtskilligt annat arbete för skolans räkning väntar på att utföras.
Därigenom blir undervisningen särskilt tröttande, men andra kompetenta
slöjdlärare är ytterst svårt att anskaffa. Förväntningarna att kommunerna
själva skulle höja beloppet till förutvarande arvode ha blott i ringa grad
uppfyllts, och ingen anledning finnes antaga, att de hädanefter skulle bliva
mer frikostiga. Skall den så viktiga och av barn och målsmän så högt
uppskattade slöjdundervisningen kunna uppehållas och i ännu större utsträckning
upptagas, måste statsmakterna ge densamma det ytterligare stöd,
varav den är i trängande behov. Då nu det statsfinansiella läget synes
kunna medgiva en återgång till det slöjdarvode, som utgick för år 1933,
synes det oss, som tiden vore inne att företaga denna ändring. Ävenledes
torde antalet undervisningstimmar böra utökas, åtminstone till det antal,
skolöverstyrelsen i sin förut citerade skrivelse föreslagit.
De huvudfrågor, kring vilka diskussionen örn här förevarande anslag rört
sig i de av myndigheterna avgivna yttrandena, departementschefens anförande
och de i ämnet väckta motionerna, äro tre: dels en ytterligare uppmjukning
av 1933 års bestämmelser i fråga örn det minimiantal lärjungar,
som slöjdavdelning må omfatta, dels en höjning av det årliga timantal,
för vilket statsunderstöd må utgå, dels ock en höjning av slöjdlärarnas
arvoden.
Utskottet.
116
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Beträffande förstnämnda fråga har departementschefen framlagt ett förslag,
som synes väl motiverat och bör kunna tillfredsställa alla rimliga
fordringar. I allt beräknas härigenom omkring 1,000 slöjdavdelningar tillkomma.
Särskilt för de talrika mindre folkskolorna i Norrland kommer
den förordade sänkningen av minimiantalet lärjungar att betyda mycket.
Kostnadsökningen för denna uppmjukning i fråga om minimibestämmelserna
har beräknats till omkring 124,000 kronor. Vad sålunda föreslagits finner
sig utskottet böra tillstyrka.
De i motionerna framförda yrkandena avse de båda andra huvudfrågorna,
där departementschefen icke för närvarande ansett sig kunna förorda någon
förändring. Yrkandena rörande det årliga timantalet på sätt skolöverstyrelsen
hemställt avse i allmänhet en ökning från 124 till 128 timmar. I
motionen I: 97 hemställes örn en ökning till 136 timmar. Av formuleringen
av motionen II: 174 synes framgå, att även här en ökning av timantalet
till 136 avsetts. I motionen II: 410 beröres ej frågan örn timantalet.
Beträffande arvodena påyrkas i samtliga motioner ett återgående till
de belopp, som utgingo före den av 1933 års riksdag vidtagna reduceringen.
På sätt i motionen I: 133 erinrats, föreslog skolöverstyrelsen år 1934 —
alltså redan året efter nedsättningen av timtalet — en utökning av undervisningstiden
från 124 till 128 timmar för att ernå en bättre överensstämmelse
mellan slöjdundervisningen och den effektiva lästiden för folkskolans övriga
ämnen, därest lästiden omfattar åtta månader. Den ökade betydelse, undervisningen
i praktiska ämnen numera tillmätes, talar också för en utsträckning
av undervisningstiden. Utskottet finner sig alltså böra tillstyrka, att
åtgärder vidtagas i denna riktning. I överensstämmelse med skolöverstyrelsens
förslag synes timantalet böra bestämmas till 128. Enligt överstyrelsens
beräkningar skulle kostnadsökningen härför uppgå till 110,000
kronor.
Frågan om ett återförande av slöjdarvodena till de före budgetåret 1933/
1934 gällande grunderna har på grund av i ämnet väckta motioner varit
föremål för riksdagens prövning vid både 1934 och 1935 års riksdagar.
De vid 1934 års riksdag väckta motionerna avstyrktes av statsutskottet med
den motiveringen, att de skäl, som föranlett 1933 års riksdag att i huvudsak
biträda Kungl. Maj:ts då framlagda förslag, enligt utskottets uppfattning
allt fortfarande förelågo. Vid sin behandling av de vid 1935 års
riksdag i ämnet väckta motionerna framhöll statsutskottet, att utskottet väl
insåge det behjärtansvärda i de i dessa motioner gjorda yrkandena, och
uttalade utskottet tillika den förhoppningen, att de statsfinansiella förhållandena
snart skulle medgiva en återgång, helt eller delvis, till tidigare bestämmelser.
Enligt utskottets uppfattning kunna de statsfinansiella skäl, som år
1933 förelågo för det då fattade beslutet, knappast längre anföras för ett
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
117
bibehållande av här ifrågavarande arvoden vid deras nuvarande, allmänt
såsom för låg erkända nivå. Då vidare en höjning av arvodena till tidigare
fastställda belopp synes utskottet väl motiverad med hänsyn till slöjdundervisningens
stora betydelse, tillstyrker utskottet de härom framförda yrkandena.
Skolöverstyrelsens i statsverkspropositionen återgivna beräkningar
giva vid handen, att kostnadsökningen härför torde kunna uppskattas till
omkring 420,000 kronor.
Utskottet föreslår i det följande riksdagen att besluta erforderliga föreskrifter
i anledning av vad sålunda tillstyrkts.
Mot vad i övrigt under här förevarande punkt av departementschefen
anförts och hemställts har utskottet icke funnit något att erinra. De förändringar
i nu gällande bestämmelser, som av utskottet tillstyrkts, komma
på grund av gällande rekvisitionsförfarande icke att föranleda något behov
av anslagsökning för nästkommande budgetår.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt herr Normans m. fl. och herr Mårtenssons m. fl. ovannämnda
motioner (I: 97 och II: 174), sistnämnda motion såvitt
nu är i fråga, samt med bifall till herr Jacobssons
m. fl., herr Hamrins m. fl. och herr Anderssons i Rasjön
m. fl. samt herr Bagges m. fl. och herr Skoglunds m. fl.
ovannämnda motioner (II: 410, I: 57 och II: 136 samt 1:133
och II: 303), motionen II: 410 såvitt nu är i fråga,
a) godkänna följande ändringar i gällande grunder för
utgående av statsbidrag för undervisning i slöjd vid folkskola,
mindre folkskola eller särskild slöjdskola, att träda i
tillämpning från och med den 1 juli 1936 och med rätt för
Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter, som i
anledning härav må finnas erforderliga:
1. Lärare, som av skoldistrikt är anställd för undervisning
i slöjd för gossar eller för flickor vid folkskola, mindre
folkskola eller särskild slöjdskola, skall, därest statsbidrag
utgår till lärarens avlöning, i arvode erhålla minst 1 krona
20 öre för varje undervisningstimme.
2. Skoldistrikt, som i folkskola, mindre folkskola eller
särskild slöjdskola anordnat undervisning i slöjd, må av
statsmedel erhålla bidrag till lärarens avlöning efter 1 krona
20 öre för undervisningstimme, dock att i intet fall statsbidraget
må utgå med högre belopp för slöjdavdelning under
ett redovisningsår än 153 kronor 60 öre, motsvarande statsbidrag
för 128 timmar.
118
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
3. Å det egentliga folkskolestadiet må slöjdavdelning omfatta
ett lägre antal deltagare än 10, dock lägst 3, under
förutsättning att den består av samtliga i skolan inskrivna,
detta stadium tillhörande gossar, respektive flickor, vilka
prövas skäligen kunna deltaga i slöjdundervisningen;
b) till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare i slöjd
vid folkskolor, mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor för
budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 2,665,000
kronor.
148:o) Folkskolor m. m,: Bidrag till avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål
vid egentliga folkskolor m. m. Folkskolor m. m.:
Bidrag till avlönande av lärare åt vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter
och vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern. Folkskolor
m. m.: Folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste
gränsorter. Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa kostnader för skolundervisning
åt lots- och fyrpersonalens barn. Kungl. Maj:t har
(punkt 145, sid. 384 och 385) föreslagit riksdagen att anvisa för budgetåret
1936/1937
dels till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål
vid egentliga folkskolor m. m. ett förslagsanslag av 295,000 kronor;
dels till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlönande av lärare åt vid statsunderstödda
sjuk vårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern
ett förslagsanslag av 70,000 kronor;
dels till Folkskolor m. m.: Folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste
gränsorter ett förslagsanslag av 230,000 kronor;
dels ock till Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa kostnader för skolundervisning
åt lots- och fyrpersonalens barn ett förslagsanslag av 35,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr G. Nyblom väckt motion (II: 233), vari hemställts, att
riksdagen måtte såsom villkor för erhållande av bidrag till avlöning av
lärarinnor i hushållsgöromål vid egentliga folkskolor m. m. uppställa, att
vid skolkökskurserna användes smör och icke margarin.
Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning anförda
skälen hänvisas till motionen.
De av Kungl. Majit under här förevarande punkt framlagda anslagsäskandena
för nästkommande budgetår, vilka icke innebära någon ändring
i de nu utgående anslagen, hava icke givit utskottet anledning till erinran.
Vad angår det i motionen II: 233 framförda yrkandet vill utskottet framhålla,
att det visserligen är önskvärt att smör kommer till användning vid
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
119
skolkökskurserna, men att utskottet icke anser sig kunna tillstyrka, att detta
uppställes som villkor för utgående av statsbidrag.
Utskottet hemställer alltså
I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
anvisa för budgetåret 1936/1937
a) till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärarinnor
i hushållsgöromål vid egentliga folkskolor m. m. ett förslagsanslag
av 295,000 kronor;
b) till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlönande av lärare
åt vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem
intagna barn i skolåldern ett förslagsanslag av 70,000
kronor;
c) till Folkskolor m. m.: Folkundervisningens befrämjande
i rikets nordligaste gränsorter ett förslagsanslag av 230,000
kronor;
d) till Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa kostnader för
skolundervisning åt lots- och fyrpersonalens barn ett förslagsanslag
av 35,000 kronor;
II. att herr Nybloms ovannämnda motion (II: 233) ej må
till någon riksdagens åtgärd föranleda.
149:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor
och biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor inom
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Kungl. Majit har
(punkt 146, sid. 385 och 386) föreslagit riksdagen att till Folkskolor m. m.:
Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor vid
skolhem och arbetsstugor inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens
län för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 106,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr O. Bergqvist
(I: 192) och den andra inom andra kammaren av herr O. Holmdahl (II: 414),
vari hemställts, att riksdagen ville besluta, att statsbidrag till avlönande av
föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor vid arbetsstugor tillhörande
stiftelserna Norrbottens och Västerbottens läns arbetsstugor må utgå med
belopp, som motsvarar hela grundlönen med ålderstillägg.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 6,000 kronor.
Till stöd för det motionsvis framförda yrkandet har i motionen I: 192
anförts följande:
120
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Enligt kungl, kungörelsen den 8 juni 1928, nr 292, åtnjuta föreståndarinnor
vid skolhem och föreståndarinnor vid arbetsstuga lika grundlön och
ålderstillägg. Statsbidraget utgår också med lika belopp, nämligen med nio
tiondedelar av grundlönen samt hela ålderstillägget.
På grund av riksdagens beslut 1935 kommer från och med den 1 juli
1936 statsbidraget till avlönande av föreståndarinna vid skolhem att utgå
med belopp, som motsvarar hela grundlönen jämte ålderstillägg.
Motsvarande höjning av statsbidraget för föreståndarinna vid arbetsstuga
är icke beslutad. Orsaken till att frågan örn statsbidraget för arbetsstugornas
föreståndarinnor icke upptogs i propositionen 174/1935 torde ha varit, att
det då närmast gällde att lätta kommunernas utgiftsbörda och att arbetsstugorna
förvaltas av särskilda stiftelser. Såväl sakliga som praktiska skäl
(enhetliga statsbidragsbestämmelser) tala emellertid för att statsbidraget som
hittills får utgå med samma belopp för föreståndarinnor vid arbetsstugor
som vid skolhem. Båda fylla ju fullkomligt likartade viktiga uppgifter i
det allmännas tjänst.
För närvarande finnas vid arbetsstugorna i Norrbotten och Västerbotten
24 föreståndarinnor och 12 biträdande föreståndarinnor. Ökningen av statsbidraget
skulle bli 24 x 120 kronor = 2,880 kronor + 12 x 90 kronor = 1,080
kronor. Sammanlagt skulle alltså krävas en merutgift av 3,960 kronor.
Utskottet. Såsom i motionerna erinrats, åtnjuta föreståndarinnor och biträdande
föreståndarinnor vid skolhem och vid arbetsstugor lika grundlön och ålderstillägg.
Statens bidrag till deras avlöning har tidigare utgått efter sammil
grunder, nämligen med nio tiondelar av grundlönen jämte hela ålderstillägget.
Enligt 1935 års riksdags beslut utgår emellertid numera, vad förstnämnda
kategori beträffar, statsbidrag motsvarande hela grundlönen med ålderstillägg.
På de skäl, som i motionerna framförts, finner sig utskottet böra tillstyrka,
att statsbidrag jämväl må utgå för den återstående tiondelen av grundlönen
för föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor vid arbetsstugor,
varigenom ånyo likartade bestämmelser skulle komma att gälla för här ifrågavarande
båda grupper av befattningshavare. Kostnaderna härför hava i
motionerna för budgetår beräknats till 3,960 kronor.
Vad Kungl. Majit under här förevarande punkt föreslagit har icke givit
utskottet anledning till erinran.
De förändringar i nu gällande bestämmelser, som av utskottet tillstyrkts,
komma på grund av gällande föreskrifter rörande rekvisition av statsbidrag
för ändamålet icke att föranleda något behov av anslagsökning för nästa
budgetår.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) med bifall till herr Bergqvists och herr Holmdahls
ovannämnda motioner (I: 192 och II: 414) besluta, att statsbidrag
till avlönande av föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor
vid arbetsstugor, tillhörande stiftelserna Norr
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
121
bottens och Västerbottens läns arbetsstugor, må utgå efter
samma grunder, som gälla för motsvarande befattningshavare
vid skoldistrikt tillhörigt skolhem;
b) till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor
oell biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor
inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 106,000
kronor.
150:o) Folkskolor m. m.: Understöd åt vissa lärarinnor, som på
grund av folkskoleväsendets omorganisation förlorat sin anställning.
Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 147) föreslagit riksdagen i
fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under
riksdagen utlåtande; vilket härmed
anmäles.
151 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn
i skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem. Folkskolor m. m.: Bidrag
till anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga barn. I enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkt 148) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, anvisa för budgetåret 1936/1937
a) till Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn
i skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem ett förslagsanslag
av 900,000 kronor;
b) till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar
för skolpliktiga barn ett förslagsanslag av 200,000
kronor.
152:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till skolhemsbyggnader och deras
inredning. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 149, sid. 387—
390) och under erinran, att anslag till förevarande ändamål ej utgått sedan
budgetåret 1932/1933, får utskottet — som ej har något att erinra mot förslaget
att ifrågavarande bidragsverksamhet må omfatta hela landet och ej
blott, såsom tidigare varit fallet, vissa delar av Norrland — hemställa,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till skolhemsbyggnader
och deras inredning för budgetåret 1936/1937
anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.
153:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till undervisningslokaler m. m.
I enlighet med Kungl. Majits förslag (puukt 150, sid. 391—394) och under
erinran, att förevarande anslag är en följd av 1935 års riksdags beslut örn
statens övertagande av vissa kostnader för folkskoleväsendet m. m., hemställer
utskottet,
122
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till undervisningslokaler
m. m. för budgetåret 1936/1937 anvisa ett
förslagsanslag av 3,800,000 kronor.
154:o) Folkskolor m. m.: Understödjande av folkskolebarns ferieoch
studieresor. Kungl. Majit har (punkt 151, sid. 394—398) föreslagit
riksdagen, att till Folkskolor m. m.: Understödjande av folkskolebarns ferieoch
studieresor för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 50,000
kronor, att utgå enligt de villkor, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr E. Hage väckt motion (lii 318), vari hemställts, att riksdagen
måtte till Folkskolor m. m.i Understödjande av folkskolebarns ferieoch
studieresor för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 75,000
kronor, att utgå enligt de villkor, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.
Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning anförda
skälen hänvisas till motionen.
Anslag till förevarande ändamål har ej utgått sedan budgetåret 1933/
1934. Jämlikt riksdagens skrivelse nr 223/1925 var anslaget avsett bland
annat för att bereda nedsättning i biljettpriset vid färd å statens järnvägar
av medellösa eller svagt bemedlade barn vid småskola eller folkskola m. fl.
skolor i stad, köping eller municipalsamhälle, då barnen utsändes till landet
under ferierna för att vistas där under minst fjorton dagar. Nedsättningen
vid ferieresor kunde alltså icke utnyttjas för barn från landsbygden.
I samband med sitt beslut om anslaget för budgetåret 1931/1932 anhöll
riksdagen, att Kungl. Majit måtte låta verkställa utredning, huruvida och
under vilka förutsättningar sådan prisnedsättning för färd å statens järnvägar,
som enligt för det dåvarande gällande bestämmelser eljest förekomma
vid folkskolebarns ferie- och studieresor, kunde äga rum även vid ferieresor,
som av barn från landsbygden inom Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län företoges för att i hälsovårdssyfte vistas utom hemorten
under minst fjorton dagar, ävensom för riksdagen framlägga berörda
utredning och det förslag, vartill densamma kunde giva anledning.
Genom beslut den 8 maj 1931 anbefalldes järnvägsstyrelsen och skolöverstyrelsen
att gemensamt verkställa den av riksdagen begärda utredningen.
Med ett den 11 december 1931 dagtecknat utlåtande hade ämbetsverken
inkommit med den begärda utredningen, utmynnande i en anslagsökning
av omkring 20,000 kronor. Därvid hade emellertid skolöverstyrelsen med
hänsyn till cirkuläret angående återhållsamhet i avseende å anslagsäskanden
till riksdagen icke ansett sig böra framlägga förslag i ämnet, och järnvägsstyrelsen
hade förklarat sig icke hava något att erinra mot att, när tidpunkten
kunde anses lämplig, en mer eller mindre omfattande utsträckning,
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
123
eventuellt en sådan, som riksdagen tänkt sig, bleve genomförd — blott statens
järnvägar erhölle kompensation för därav föranledd inkomstminskning.
Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1935, vari hemställts om
anslagets återupptagande, anfört bland annat följande:
Såsom närmare framginge av järnvägsstyrelsens och skolöverstyrelsens
ovannämnda yttrande den 11 december 1931, funne överstyrelsen starka skäl
tala för en utsträckning av rätt till prisnedsättning vid ferieresor för barn
från landsbygden i vissa delar av Norrland. Under nuvarande förhållanden
ansåge sig emellertid överstyrelsen icke böra framlägga förslag om ändring
av de grunder för rätt till åtnjutande av nedsättning vid studie- och ferieresor,
som varit gällande, då anslag av riksdagen senast beviljades. Däremot
hemställde överstyrelsen, att Kungl. Majit måtte finna skäl föreligga
till att av riksdagen ånyo utverka anslag till här ifrågavarande resor i huvudsaklig
enlighet med nyssnämnda förut gällande grunder.
Departementschefen har för egen del yttrat följande:
Föreliggande anslagsäskande avser ett ändamål, som av humanitära skäl
och ur uppfostringssynpunkt är i hög grad behjärtansvärt. Jag anser mig
med hänsyn härtill böra förorda, att det tidigare utgående men under de
senaste åren av statsfinansiella skäl indragna anslaget till ferie- och studieresor
nu återupptages.
I likhet med skolöverstyrelsen vill jag för närvarande icke ifrågasätta
någon ändring av de grunder för rätt till åtnjutande av nedsättning av
biljettpriserna vid ferie- och studieresor, som gällde, då statsanslag för berörda
ändamål senast anvisades. Jag förutsätter alltså, att nämnda grunder
i huvudsak tillämpas under nästa budgetår.
Vad statsanslagets storlek beträffar, har skolöverstyrelsen framhållit, att
det vore sannolikt, att medelsåtgången icke skulle under det första året av
anslagets förnyade utgående bliva så stor som under tidigare anslagsperioder,
samt föreslagit, att anslaget skulle bestämmas till allenast 50,000 kronor,
varemot järnvägsstyrelsen funnit sistnämnda belopp för lågt och ansett, att
anslagsbeloppet borde upptagas till 75,000 kronor. Med hänsyn till vad
överstyrelsen anfört och på grund av den minskning i anslagsbelastningen,
som torde bliva en följd av den av järnvägsstyrelsen berörda taxeändringen
från och med den 1 maj 1933, anser jag mig böra för nästa budgetår beräkna
anslaget till förslagsvis 50,000 kronor.
Utskottet hälsar med tillfredsställelse, att förhållandena medgivit ett åter.
upptagande på riksstaten av anslag för här ifrågavarande ändamål.
Det av Kungl. Majit nu, i överensstämmelse med vad av skolöverstyrelsen
hemställts, äskade beloppet å 50,000 kronor är av samma storlek som det
vilket anvisades för budgetåret 1932/1933, d. v. s. sista året före anslagets
indragning. I motionen lii 318 har, i överensstämmelse med järnvägsstyrelsens
förslag, yrkats en höjning av anslaget till 75,000 kronor. I motionen
har tillika särskilt framhållits, att anslaget bör med ett väl tilltaget
belopp få användas för folkskolebarn från avlägsna och isolerade bygder
med hårt klimat, därest resekostnaderna för barnen bliva synnerligen höga.
Utskottet håller före, att redan med det av Kungl. Majit äskade beloppet
Utskottet.
124
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
denna behjärtans värda verksamhet kan ernå en ganska betydande omfattning.
Utskottet finner sig på grund härav icke böra gå utöver Kung],
Maj:ts förslag i ämnet. Någon mera principiell ändring av tidigare tillämpade
bestämmelser för utgående av understöd från anslaget, på sätt i
motionen II: 318 synes hava ifrågasatts, finner sig utskottet sakna anledning
förorda.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å herr Hages ovannämnda motion (II: 318)
i vad densamma skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag, till
Folkskolor m. m.: Understödjande av folkskolebarns ferie- och
studieresor för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag
av 50,000 kronor, att utgå enligt de villkor, Kungl. Maj:t
kan finna gott föreskriva.
155:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 152) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska
skolan i Tärna för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag
av 18,500 kronor.
156:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till svensk undervisning för svenska
barn i utlandet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 153)
hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till Folkskolor m. m.: Bidrag till svensk undervisning
för svenska barn i utlandet för budgetåret 1936/1937
anvisa ett anslag av 15,800 kronor, att för ändamålet utgå:
i Berlin med högst 2,700 kronor, i London med högst 6,000
kronor, i Hamburg med högst 2,700 kronor och i Paris
med högst 4,400 kronor, samtliga beloppen enligt de bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa.
157:o) Undervisning och uppfostran i Sverige av utlandssvenskars
barn. I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herrar G. Rahmn och E. Löfgren (I: 41) och den andra inom andra kammaren
av herr Cl. Lundskog m. fl. (II: 133) har hemställts, att riksdagen
måtte under i motionerna angivna förutsättningar för budgetåret 1936/1937
anvisa ett anslag av 20,000 kronor för beredande av möjlighet åt utlandssvenskars
barn att erhålla undervisning och uppfostran i Sverige.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda
skälen hänvisas till motionen I: 41.
Statsutskottets utlåtande Nr, 8.
125
Utskottet vill icke förneka, att goda skäl kunna anföras för att från det
allmännas sida åtgärder vidtagas för att underlätta för i utlandet bosatta
svenskar att giva sina barn uppfostran i Sverige.
Det förslag i denna riktning, som i motionerna I: 41 och II: 133 framlagts,
finner sig utskottet emellertid åtminstone för närvarande icke kunna
tillstyrka. Först och främst äro konsekvenserna omöjliga att överblicka
utan närmare utredning. Vidare torde förslag i en fråga av denna art,
just med hänsyn till därmed möjligen förenade kostnader och andra konsekvenser,
böra avgöras av riksdagen först efter av Kungl. Majit gjord
framställning. Slutligen vill utskottet framhålla, att de för varje barn
beräknade kostnaderna förefalla att vara synnerligen höga, även om, utöver
föräldrarnas bidrag med en tredjedel, ytterligare bidrag från andra håll med
en tredjedel för närvarande synes kunna påräknas.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att herrar Rahmns och Löfgrens samt herr Lindskogs
m. fl. ovannämnda motioner (I: 41 och II: 133) icke må till
någon riksdagens åtgärd föranleda.
158:o) Resestipendier åt lärare vid till folkundervisningen hörande
läroanstalter. I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första
kammaren av herr D. Norman m. fl. (I: 96) och den andra inom andra kammaren
av fru Vira Eklund m. fl. (II: 242), har hemställts, att riksdagen måtte
till resestipendier åt lärare vid till folkundervisningen hörande läroanstalter
för budgetåret 1936/1937 bevilja ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor
att utgå enligt Kungl. Maj:ts bestämmande och på de villkor Kungl.
Majit kan finna gott föreskriva.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda
skälen hänvisas till motionen I: 96.
Utskottet förbiser icke betydelsen av ett återupptagande å riksstaten av
anslag för det i motionerna I: 96 och II: 242 omförmälda ändamålet. I anslutning
till sin uti detta utlåtande i annat sammanhang angivna principiella
ståndpunkt i fråga örn de lärarkategorier vid läroverken m. fl. läroanstalter,
som under nästkommande budgetår böra komma i åtnjutande av resestipendier,
finner sig utskottet emellertid icke kunna tillstyrka vad i dessa motioner
yrkats.
Utskottet hemställer alltså
att herr Normans m. fl. och fru Vira Eklunds m. fl. ovannämnda
motioner (I: 96 och II: 242) icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
159:o) Allmänna fortbildningskurser för lärare vid egentliga folkoch
småskolor. I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första
Utskottet.
Utskottet.
126
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
kammaren av herr I). Norman m. fl. (1:95) och den andra inom andra
kammaren av fru Vira Eklund m. fl. (II: 241) har hemställts, att riksdagen
måtte för budgetåret 1936/1937 anvisa ett extra reservationsanslag av 30,000
kronor till allmänna fortbildningskurser för lärare vid egentliga folkskolor
och småskolor att utgå enligt Kungl. Majits bestämmande och på de villkor
Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda
skälen hänvisas till motionen I: 95.
Utskottet vill icke förneka, att det ändamål, för vilket i här förevarande
motioner anslag begärts, är av betydelse för arbetet vid folk- och småskolorna
på grund av de impulser, varav dessa skolors lärare genom deltagande
i dylika kurser kunna bliva delaktiga. Utskottet håller emellertid före, att
ett förslag örn återupptagande av dessa kurser närmast torde få anses ankomma
på Kungl. Majit.
I detta sammanhang vill utskottet erinra därom, att utskottet under punkt
127:o) i det föregående tillstyrkt Kungl. Majits förslag örn anvisande av
medel till fortbildningskurser för lärare vid de allmänna läroverken m. fl.
läroanstalter samt att enligt departementschefens uttalande dessa kurser böra
stå öppna för lärare inom folkundervisningen.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att herr Normans m. fl. och fru Vira Eklunds m. fl. ovannämnda
motioner (I; 95 och lii 241) icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
160:o) Nomadskolor: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Majits förslag
(punkt 154, sid. 400—404), vilket innebär en anslagsminskning med
2,400 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för nomadskolorna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1936/
1937:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:
a. Lön och (i fråga örn nomadskolinspektören)
tjänstgöringspenningar och ortstilllägg
....................kronor 56,600
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
127
Avlöning sstater.
A. Nomadskolinspektören. Lön..........i.................i.............3,500 Anni.: Lönen kan efter 5 år höjas med 500 kronor och efter 10 år Tjänstgöringspenningar.............................1,800 | Kronor |
Ortstillägg ..................................... 500 B. Nomadskolor inom Norrbottens län. | 5,800 |
1 nomadlärare, som avlagt folkskollärarexamen eller i behörighetshänseende |
|
är likställd med sådan lärare, manlig....................... | 2,600 |
2 d:o, manliga....................................... Anm.: För angivna tre lärare kan lönen efter 5 år höjas med 300 kronor, | 5,200 |
1 nomadlärare, som avlagt småskollärarexamen eller i behörighetshänseende |
|
är likställd med sådan lärare, manlig....................... | 1,800 |
1 d:o, kvinnlig....................................... | 1,600 |
15 d:o, kvinnliga...................................... Anm.: För sistnämnda sjutton lärare kan lönen efter 5 år höjas med 150 C. Nomadskolor inom Västerbottens län. | 24,000 |
1 nomadlärare, som avlagt småskollärarexamen eller i behörighetshänseende |
|
är likställd med sådan lärare, kvinnlig...................... | 1,600 |
3 d:o, kvinnliga...................................... Anm.: För angivna fyra lärare kan lönen efter 5 år höjas med 150 kronor, D. Nomadskolor inom Jämtlands län. | 4,800 |
1 nomadlärare, som avlagt folkskollärarexamen eller i behörighetshänseende | 2,600 |
är likställd med sådan lärare, manlig....................... Anm.: Lönen kan efter 5 år höjas med 300 kronor, efter 10 år med ytter-ligare 300 kronor och efter 15 år med än ytterligare 300 kronor. | |
1 nomadlärare, som avlagt småskollärarexamen eller i behörighetshänseende | 1,800 |
är likställd med sådan lärare, manlig....................... | |
1 d:o, kvinnlig....................................... | 1,600 |
2 d:o, kvinnliga...................................... Anm.: För sistnämnda fyra lärare kan lönen efter 5 år höjas med 150 kronor, | 3,200 |
Summa kronor | 56,600 |
b. Ålderstillägg, förslagsvis.....kronor 8,200
c. Fyllmidsarvoden åt vikarier, för
slagsvis
................ » 5,800 70,600
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis. . . kronor 7,380
3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis. . » 17,020
Summa förslagsanslag kronor 95,000;
128
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
b) till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret 1936/1937
anvisa ett förslagsanslag av 95,000 kronor.
161:o) Nomadskolor: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 155, sid. 404—408), vilket innebär en anslagshöjning med 4,100
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nomadskolor: Omkostnader för budgetåret
1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 95,000 kronor.
162:o) Nomadskolor: Stipendier åt lapsktalande elever vid folkskoleseminarierna
i Luleå och Umeå. Nomadskolor: Gratialer. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 156) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1936/1937 anvisa
a) till Nomadskolor: Stipendier åt lapsktalande elever vid
folkskoleseminarierna i Luleå och Umeå ett förslaqsanslaq av
800 kronor;
b) till Nomadskolor: Gratialer ett anslag av 1,075 kronor.
163:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare vid fortsättningsskolor.
Kungl. Majit har (punkt 157, sid. 408) föreslagit riksdagen
att till Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare vid fortsättningsskolor
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av
4,300,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels förutnämnda inom andra kammaren av herr C. G. Jacobsson m. fl.
väckta motion (II: 410), vari hemställts, bland annat, att riksdagen måtte
besluta för budgetåret 1936/1937 att arvodena för undervisningen i fortsättnings-
och ersättningsskolor må utgå med respektive samma minimibelopp,
som voro stadgade före nedsättningen år 1933;
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herrar G. Rahmn och E. Sjödahl (I: 134) och den andra inom andra kammaren
av herr R. Lundgvist m. fl. (II: 301), vari hemställts, att riksdagen
måtte fastställa arvodet till lärare i fortsättnings- och ersättningsskolor till
de belopp för undervisningstimme, som voro gällande, då 1933 års riksdag
genomförde viss nedsättning i dessa arvoden, samt att riksdagen vid ett bifall
till detta yrkande måtte besluta den därav betingade höjningen av det
ordinarie förslagsanslaget till avlönande av lärare vid fortsättningsskolor;
dels en inom första kammaren av herrar J. Bergman och J. Björck väckt
motion (I: 93), vari hemställts, att riksdagen må
ej mindre för budgetåret 1936/1937 fastställa arvodet till lärare i fortsättningsskola
och ersättningsskola för undervisningstimme i fortsättningsskola
till minst 2 kronor och 50 öre och för undervisningstimme i ersätt
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
129
ningsskola till minst 1 krona 50 öre, dock att arvodet för undervisning i
manlig och kvinnlig slöjd skall utgöra för undervisningstimme i fortsättningsskola
minst 1 krona och 75 öre, för undervisningstimme i ersättningsskola
minst 1 krona och 25 öre samt arvodet för undervisning i hushållsgöromål
i fortsättningsskola minst 2 kronor för undervisningstimme, ävensom
att för undervisning i ämnet arbetskunskap, i den mån undervisningen i
kvinnlig slöjd och hushållsgöromål ej ingår däri, till lärare, som förklarats
därtill berättigad, arvodet skall utgå med minst 3 kronor för undervisningstimme,
samt att statsbidragen till avlönande av dessa lärare måtte utgå med
belopp, motsvarande minimiarvodena;
än även besluta den av ett bifall till detta yrkande betingade höjningen
av det ordinarie förslagsanslaget till avlönande av lärare vid fortsättningsskolor;
dels
ocfc en inom samma kammare av herr D. Norman m. fl. väckt motion
(I: 94), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att minimiarvodet
för och statsbidraget till undervisningen i fortsättningsskolan och ersättningsskolan
från och med den 1 juli 1936 bestämmes efter de grunder, som
gällde före år 1933, och att riksdagen anvisar härför behövliga medel.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda
skälen hänvisar utskottet, i den mån ej redogörelse lämnas här nedan,
till motionerna II: 410, I: 134, I: 93 och I: 94.
Kungl. Maj:ts förslag, vilket förutsätter oförändrade grunder för avlöning
åt lärare vid fortsättningsskolor och statsbidrag därtill, innebär en av den
ökade belastningen betingad anslagshöjning med 200,000 kronor.
Enligt före budgetåret 1933/1934 gällande bestämmelser skulle arvodet
till lärare i fortsättningsskola och ersättningsskola utgöra för undervisningstimme
i fortsättningsskola minst 2 kronor 50 öre och för undervisningstimme
i ersättningsskola minst 1 krona 50 öre, dock att arvodet för undervisning
i manlig eller kvinnlig slöjd skulle utgöra för undervisningstimme
i fortsättningsskola minst 1 krona 75 öre och för undervisningstimme i ersättningsskola
minst 1 krona 25 öre samt arvodet för undervisning i hushållsgöromål
i fortsättningsskola minst 2 kronor för undervisningstimme,
ävensom att för undervisning i ämnet arbetskunskap, i den mån undervisning
i kvinnlig slöjd och hushållsgöromål ej ingick däri, till lärare, som
förklarats därtill berättigad, arvodet skulle utgå med minst 3 kronor för
undervisningstimme. Statsbidrag till avlönande av dessa lärare utgick med
belopp motsvarande de sålunda fastställda minimiarvodena. Däremot utgick
icke dyrtidstillägg av statsmedel å ifrågavarande arvoden.
Jämlikt beslut av 1933 års riksdag hava nämnda ersättningsgrunder från
och med den 1 juli 1933 ändrats därhän, att arvodet till lärare i fortsättningsskola
och ersättningsskola skall utgöra för undervisningstimme i fort
Bihang
till riksdagens jjrotokoll 11)36. 6 sami. Nr 8. 9
130
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
sättningsskola minst 2 kronor och för undervisning i ersättningsskola minst
1 krona 35 öre, dock att arvodet för undervisning i manlig eller kvinnlig
slöjd skall utgöra för undervisningstimme i fortsättningsskola minst 1 krona
50 öre och för undervisningstimme i ersättningsskola minst 1 krona 10 öre
samt arvodet för undervisning i hushållsgöromål i fortsättningsskola minst
2 kronor för undervisningstimme, ävensom att för undervisning i ämnet
arbetskunskap, i den mån undervisning i kvinnlig slöjd och hushållsgöromål
ej ingår däri, till lärare, som förklarats därtill berättigad, arvodet skall
utgå med minst 2 kronor 50 öre för undervisningstimme.
Till stöd för det i motionen I: 93 framförda yrkandet har anförts bland
annat följande:
Då departementschefen i 1933 års statsverksproposition ansåg sig böra
föreslå nedsättning i de dittills utgående arvodena var denna åtgärd uteslutande
föranledd av de statsfinansiella förhållandena.
Här ifrågavarande arvodesminskning har nu varit beståndande i tre år.
Då frågan örn en återgång till före budgetåret 1933/1934 gällande bestämmelser
på grund av motioner senast var föremål för behandling vid 1934
års riksdag, uttalade statsutskottet i yttrande (nr 8: 150) över nämnda motioner
såsom skäl för avstyrkande av desamma, att denna fråga så nyligen
prövats av Kungl. Majit och riksdag, och att ett bifall till vad i motionerna
yrkats skulle medföra en betydligt ökad belastning av riksstatens utgiftssida.
Aven här anfördes alltså statsfinansiella skäl som orsak till bibehållande
av den tidigare företagna nedskärningen.
Såväl departementschefens som statsutskottets uttalanden i denna fråga
få väl anses innebära att det ej kan ha varit vare sig Kungl. Majda eller
riksdagens avsikt att låta arvodesminskningen bestå längre än som motiverades
av den ekonomiska krisen.
Ehuru det statsfinansiella läget i år så förbättrats, att Kungl. Majit ej endast
kunnat i väsentliga avseenden föreslå återgång till före kristiden beviljade
anslag på olika områden utan därjämte även anvisa medel för nya
anslagsbehov och sänkning av skatten, har dock anslaget till avlönande av
lärare i fortsättningsskola upptagits med det från och med budgetåret 1933/
1934 reducerade beloppet.
Då enligt skolöverstyrelsens bestämda mening denna arvodesminskning
medfört att undervisningen i fortsättningsskolan blivit ifråga om ersättningen
försatt i en missgynnad undantagsställning och att reduceringen endast
kunnat motiveras med statsfinansiella förhållanden synes nu en återgång
till de intill utgången av budgetåret 1932/1933 gällande arvodesbestämmelserna
böra ske. Att märka är, att det här icke är fråga örn en förhöjning
av under normala förhållanden utgående ersättning utan örn att
återställa arvodena till vad som tidigare ansetts skäligt.
Utskottet. Kungl. Majits förslag innebär, att jämväl för nästkommande budgetår de
vid 1933 års riksdag fastställda arvodena till lärare i fortsättningsskola och
ersättningsskola skola utgå. De motionsvis framförda yrkandena avse samtliga
ett återinförande av de till och med budgetåret 1932/1933 utgående
arvodena.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
131
Ett bifall till vad i motionerna hemställts skulle innebära en kännbar
merutgift för statsverket. Med ledning av de under punkt 191 i 1933 års statsverksproposition,
åttonde huvudtiteln, framlagda beräkningarna kan denna
kostnadsökning antagas uppgå till omkring 950,000 kronor. Över huvud taget
synes det utskottet böra sättas i fråga, örn en lönereglering av denna omfattning
bör företagas på grund av enskilda motioner. Häremot tala ytterligare
andra tungt vägande skäl. Det förslag örn införande av sjuårig folkskola,
som numera av Kungl. Majit förelagts riksdagen, berör ingående frågan
örn fortsättningsskolan. Vidare föreligga, såsom utskottet redan tidigare
haft anledning framhålla, möjligheter för att redan till 1937 års riksdag
förslag örn ny lönereglering för de olika lärarkårerna kommer att framläggas.
På grund av vad sålunda anförts avstyrker utskottet vad i nu förevarande
motioner yrkats.
Mot Kungl. Majits förslag har utskottet icke funnit något att erinra.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majlis förslag
samt med avslag å herr Jacobssons m. fl., herrar Rahmns
och Sjödahls samt herr Lundqvists m. fl., herrar Bergmans
och J. Björcks samt herr Normans m. fl. ovannämnda motioner
(II: 410, I: 134 och II: 301, I: 93 och I: 94), motionen
II: 410 såvitt nu är i fråga, till Fortsättningsskolor: Bidrag
till avlöning åt lärare vid fortsättningssicolor för budgetåret
1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 4,300,000 kronor.
164:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av fortsättningsskoleväsendet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 158,
sid. 409), vilket innebär en anslagshöjning med 100,000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Fortsättningssicolor: Bidrag till centralisering
av fortsättning sskoleväsendet för budgetåret 1936/1937
anvisa ett förslagsanslag av 200,000 kronor.
165:o) Fortsättningsskolor: Utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 159, sid.
409—411), vilket innebär en anslagshöjning med 8,500 kronor och möjliggör
anordnandet av två fortsättningskurser och en begynnelsekurs, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Fortsättningssicolor: Utbildningskurser
för lärare vid fortsättningsskolor för budgetåret 1936/1937
anvisa ett reservationsanslag av 12,000 kronor.
Högre folkskolor och folkhögskolor.
166:o) Högre folkskolor: Understöd åt högre folkskolor. Kungl.
Majit har (punkt 160, sid. 411—414) föreslagit riksdagen att
132
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
dels besluta, att de bestämmelser, som gälla för budgetåret 1935/1936
angående statsunderstöd till parallellavdelning av årsklass vid högre folkskola,
skola äga motsvarande tillämpning under budgetåret 1936/1937;
dels besluta, att statsbidrag till anordnande av manlig slöjd i högre folkskola
under budgetåret 1936/1937, därest icke skolöverstyrelsen, då särskilda
omständigheter därtill kunna föranleda, medgiver undantag, utgå endast i
följande fall:
1) till sådana yrkesbestämda högre folkskolor eller linjer av dylika skolor,
vilkas undervisning är anordnad i anslutning till teknisk utbildning,
2) till övriga högre folkskolor, i den mån den för nämnda undervisning
anställde läraren har sin väsentliga utkomst av denna anställning;
dels ock till Högre folkskolor: Understöd åt högre folkskolor för budgetåret
1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 1,330,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels förutnämnda inom andra kammaren av herr J. V. Mårtensson m.fl.
väckta motion (II: 174), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att statsbidraget
till slöjdundervisningen vid rikets undervisningsanstalter måtte
utgå efter de grunder, som voro gällande före 1933 års riksdagsbeslut i
frågan;
dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr E. Sjödahl m. fl. (1:191) och den andra inom andra kammaren av
herr I. Anderson i Norrköping m. fl. (II: 534), vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta att från och med budgetåret 1936/1937 ytterligare minst tre
högre folkskolor, vilka av Kungl. Maj:t utses, må i huvudsaklig överensstämmelse
med vad som tidigare anbefallts beträffande vissa högre folkskolor
samt i enlighet med de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott
meddela, försöksvis anordnas såsom praktiska mellanskolor, och att under
budgetåret 1936/1937 statsbidrag till dessa skolor må utgå av förslagsanslaget
till högre folkskolor i enlighet med de grunder, som äro eller varda bestämda
beträffande yrkesbestämda högre folkskolor.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda
skälen hänvisas, i den mån ej redogörelse lämnas här nedan, till motionerna
11:174 och 1:191.
Kungl. Maj:ts förslag innebär, att gällande restriktiva bestämmelser rörande
statsbidrag till högre folkskolor skola oförändrade tillämpas under nästkommande
budgetår, ävensom en anslagshöjning med 35,000 kronor.
Till stöd för det i motionerna 1:191 och 11:534 framförda yrkandet har
i den förstnämnda motionen anförts följande:
Frågan örn inrättandet av praktiska utbildningsanstalter för ungdom, i
åldern 13—17 år har länge varit föremål för utredning inom vårt land. Ar
1918 togs ett stort steg mot förverkligandet av de önskemål, som under
ärendets behandling framkommit. På de skolformer, som genom riksdagens
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
133
beslut detta år skapades, har sedan byggts vidare, och man har därvid även
sökt finna en utväg att jämställa skolor för praktisk utbildning med äldre
läroanstalter av mera teoretisk karaktär.
Vid 1933 års riksdag beslöts sålunda:
a) att från och med budgetåret 1933/1934 högst fem yrkesbestämda högre
folkskolor, vilka därtill av Kungl. Maj:t utses, må i huvudsaklig överensstämmelse
med vad av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 24 februari 1933 och av utskottet anförts samt i enlighet
med de närmare bestämmelser Kungl. Majit kan finna gott meddela,
försöksvis anordnas såsom praktiska mellanskolor;
b) att under budgetåret 1933/1934 statsbidrag till dessa skolor må utgå
ur förslagsanslaget till högre folkskolor i enlighet med de grunder, som äro
eller varda bestämda beträffande yrkesbestämda högre folkskolor;
c) att vid högst tre allmänna läroverk eller kommunala mellanskolor, vilka
därtill av Kungl. Majit utses, må i huvudsaklig överensstämmelse med vad
av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den
24 februari 1933 anförts samt i enlighet med de närmare bestämmelser,
Kungl. Majit kan finna gott meddela, från och med budgetåret 1933/1934
försöksvis anordnas en praktisk utbildningslinje;
d) att kostnaden för dylik linje må bestridas från reservationsanslaget till
de allmänna läroverken, respektive förslagsanslaget till kommunala mellanskolor.
Vid 1935 års riksdag anförde departementschefen uti statsverkspropositionen
följande:
»De försök med inbyggda praktiska linjer i realskolans två högsta klasser,
som pågått sedan år 1933, synas hava omfattats med stort intresse. Betydelsen
av en skolform, som med bibehållande av realskolans syfte att
meddela allmänbildning är i stånd att samtidigt lämna en för blivande
praktisk yrkesverksamhet lämpad undervisning, synes mig ock bliva allt
större år från år. Starka skäl föreligga därför enligt min mening såväl för
att bibehålla de praktiska försökslinjer, som redan anordnats, som ock för
att möjliggöra utvidgade försök i samma riktning. Jag vill förty ansluta
mig till skolöverstyrelsens i detta hänseende avgivna förslag.»
I anslutning härtill hemställde departementschefen bland annat att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen att medgiva, att vid en var av ytterligare
högst tre allmänna läroverk eller kommunala mellanskolor, vilka därtill av
Kungl. Majit utses, må, i huvudsaklig överensstämmelse med vad av departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 24
februari 1933 anförts samt i enlighet med de närmare bestämmelser, Kungl.
Majit kan finna gott meddela, från och med budgetåret 1935/1936 försöksvis
anordnas en praktisk utbildningslinje.
Riksdagen beslutade sedermera i enlighet med Kungl. Majits förslag.
Vid tiden för Kungl. Majits beslut i anledning av riksdagens skrivelse i
ärendet år 1933 voro förutom en treklassig yrkesbestämd högre folkskola,
byggd på folkskolans sjunde klass och förlagd till Hälsingborg, fyraåriga
yrkesbestämda högre folkskolor organiserade endast i Stockholm och Orebro.
I följd härav kom en treklassig praktisk mellanskola att inrättas i Hälsingborg,
och tre av de besjutade fyraåriga försöksskolorna att förläggas till
huvudstaden samt en till Örebro, under det att rikets tre största landsortsstäder
förbigingos. Numera finnas dock fyraåriga yrkesbestämda högre folkskolor,
anordnade på samma sätt som förutnämnda praktiska mellanskolor,
i såväl Göteborg som Malmö och Norrköping. Vad skollokaler, övrig ut
-
134
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
rustning och lärarnas kompetens beträffar, torde de nämnda städerna kunna
mäta sig med såväl Stockholm som Orebro och Hälsingborg. Malmö och
Norrköping ha redan med dryga kostnader låtet uppföra eller iordningställa
för här ifrågavarande undervisning speciellt avsedda lokaler, och vad Göteborg
beträffar kunna de skolbyggnader, som anvisats för ändamålet, anses
vara fullt ändamålsenliga.
Enligt vår mening böra de fyraåriga högre folkskolorna i examensavseende
jämställas med motsvarande teoretiska skolor, så att icke det förhållande,
att den ena skolformen erbjuder en statskontrollerad och erkänd examen,
men icke den andra, kan försvåra en lämplig fördelning av lärjungematerialet
mellan mera teoretiska och mera praktiska studiebanor. Men det synes
härvid nödvändigt att betona, att de yrkesbestämda högre folkskolorna även
med rätt att anordna praktisk realskolexamen icke böra göras så teoretiska,
att deras karaktär av yrkesbestämda fördunklas. Det vida större antalet
elever går efter att ha genomgått de nuvarande högre folkskolorna direkt
ut i det praktiska livet. Deras gagn av de genomgångna skolkurserna bör
icke i någon mån förringas. Det färre antalet elever fortsätter i andra utbildningsanstalter.
Kurserna synas dock kunna så avvägas, att såväl deras
intressen, som gå omedelbart ut i praktiskt arbete, kunna tillvaratagas som
deras, vilka omedelbart fortsätta studierna å han delsgymnasium, tekniskt
gymnasium eller annorstädes. För den tendens, som uppenbart förefinnes,
nämligen att göra de praktiska utbildningslinjerna alltför lika de teoretiska,
vilja vi allvarligt varna. Huvudsaken är icke att göra de olika linjerna »lika»
utan »likvärdiga», så långt detta går, utan att de praktiska skolorna förlora
sin egenart.
De yrkesbestämda högre folkskolorna ha, uppvuxna inom orter med
skiftande ekonomiskt liv, i vissa avseenden kunnat differentieras allt efter
orternas ekonomiska förhållanden. Därigenom ha de också kunnat ådraga
sig ett starkt intresse från personer, som verka inom vederbörande orts näringsliv.
Det synes oss nödvändigt, att dessa av lokala förhållanden framkallade
särdrag vid de högre folkskolorna, måste kunna bibehållas. En snäv
uniformering av de praktiska skolorna måste med bestämdhet avvisas.
Vid utformandet av såväl kursplaner som examensprov böra hänsyn tagas
till dessa av oss anförda synpunkter. De praktiska skolorna kunna genom
erhållen rätt att anordna praktisk realexamen höjas i anseende samtidigt
som de behålla sin egenart. De intaga redan nu en erkänd och ansedd
plats inom vårt skolväsende och kunna genom att beredas möjlighet att anordna
en statskontrollerad examen med viss därtill knuten kompetens ytterligare
få sin ställning stärkt.
Det synes oss därför önskligt att ytterligare ett antal skolor, dock minst
tre, erhålla rätt att anordna praktisk mellanskoleexamen. Någon ökning av
nu utgående anslag erfordras icke genom ett sådant beslut.
Över sistberörda motioner har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat
yttrande av skolöverstyrelsen, vilket såsom bilaga 2 är fogat vid detta utlåtande.
Det i motionerna T: 191 och II: 534 framförda yrkandet avser en utvidgning
av försöken med praktiska mellanskolor och inbyggda praktiska
realskollinjer. De försök med dylika skolor och linjer, som genom medgivanden
av 1933 och 1935 års riksdagar möjliggjorts, hava, såsom skol
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 135
överstyrelsen i sitt i anledning av motionerna avgivna yttrande framhållit,
slagit väl ut, och erfarenheterna synas hava varit i allo gynnsamma. Utskottet
finner i likhet med motionärerna och överstyrelsen önskvärt, att
denna försöksanordning fortsättes och utvidgas. De högre folkskolor, som i
motionerna närmast avsetts — Göteborgs högre folkskolor, högre folkskolan
i Malmö och Norrköpings högre folkskolor — kunna, på sätt överstyrelsen
framhållit, utan större svårighet ombildas till praktiska mellanskolor, då de
redan under de närmast gångna åren genomgått en omorganisation i avsikt
att, då tillfälle därtill skulle givas, kunna bliva förklarade för praktiska
mellanskolor.
Av nu angivna skäl finner sig utskottet böra tillstyrka vad i motionerna
yrkats.
Någon kostnad för statsverket betyder icke den tillstyrkta ombildningen,
eftersom statsbidrag till de praktiska mellanskolorna icke utgår med större
belopp än till yrkesbestämda högre folkskolor.
På de av skolöverstyrelsen anförda skälen finner sig utskottet böra förorda
att, därest riksdagen biträder vad utskottet sålunda tillstyrkt, beslutet
måtte givas den formen, att de högre folkskolorna i Göteborg, Malmö och
Norrköping, i den omfattning Kungl. Maj:t bestämmer, försöksvis må anordnas
som praktiska mellanskolor.
Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga närmare
bestämmelser, avseende bland annat vilka av linjerna vid här ifrågavarande
skolor, som nu böra erhålla rätt att anställa praktisk realexamen.
Det i motionen II: 174 framförda yrkandet, i vad det avser högre folkskolor,
avstyrker utskottet av samma skäl, som tidigare anförts beträffande
motsvarande yrkande i fråga om de allmänna läroverken och de kommunala
mellanskolorna.
Mot vad Kungl. Majit under här föreverande punkt föreslagit har utskottet
icke funnit något att erinra.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till herr Sjödahls m. fl. och herr Andersons
i Norrköping m. fl. ovannämnda motioner (I: 191 och
II: 534) men med avslag å herr Mårtenssons m. fl. ovannämnda
motion (II: 174), såvitt nu är i fråga,
a) medgiva, att de högre folkskolorna i Göteborg, Malmö
och Norrköping, i den omfattning Kungl. Majit bestämmer,
må, i huvudsaklig överensstämmelse med vad av departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 24 februari 1933 anförts samt i enlighet med de
närmare bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott meddela,
från och med den 1 juli 1936 försöksvis anordnas
som praktiska mellanskolor;
b) besluta, att de bestämmelser, som gälla för budget -
136
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
året 1935/1936 angående statsunderstöd till parallellavdelning
av årsklass vid högre folkskola, skola äga motsvarande
tillämpning under budgetåret 1936/1937;
c) besluta, att statsbidrag till anordnande av manlig
slöjd i högre folkskola skall under budgetåret 1936/1937,
därest icke skolöverstyrelsen, då särskilda omständigheter
därtill kunna föranleda, medgiver undantag, utgå endast i
följande fall:
1) till sådana yrkesbestämda högre folkskolor eller linjer
av dylika skolor, vilkas undervisning är anordnad i anslutning
till teknisk utbildning,
2) till övriga högre folkskolor, i den mån den för nämnda
undervisning anställde läraren har sin väsentliga utkomst
av denna anställning;
d) till Högre folkskolor: Understöd åt högre folkskolor för
budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 1,330,000
kronor.
167:o) Högre folkskolor: Resestipendier åt lärare i främmande
levande språk vid högre folkskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 161, sid. 414 och 415) hemställer utskottet — under erinran
örn vad utskottet under punkterna 124:o) och 158:o) i det föregående i ämnet
anfört —
att riksdagen må till Högre folkskolor: Resestipendier åt lärare
i främmande levande språk vid högre folkskolor för budgetåret
1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 1,500 kronor.
168:o) Folkhögskolor: Understöd åt folkhögskolor. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 162, sid. 415—423), vilket innebär vissa jämkningar
i gällande restriktiva bestämmelser örn statsbidrag till parallellundervisning
vid folkhögskolorna, åsyftande att undanröja olägenheten av ett alltför
stort elevantal vid undervisning i hushållsgöromål och att möjliggöra
en smidigare anpassning av folkhögskolekursernas anordning efter föreliggande
behov, ävensom en anslagshöjning med 82,000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må
I) besluta, att till folkhögskola må under budgetåret 1936/
1937 såsom understöd för anordnande av parallellundervisning
utgå, då sådan undervisning med hänsyn till elevernas
olika förkunskaper eller behovet av uppdelning i skilda
arbetslag prövas nödvändig:
a) till envar av folkhögskolas manliga och kvinnliga avdelning
vid huvudkurs och därmed samtidigt pågående kurser
med högst 1,000 kronor samt, då elevantalet inom någon
av de nämnda kurserna överstiger 40, med ytterligare högst
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
137
1.000 kronor för dylik kurs, dock med sammanlagt högst
4.000 kronor;
b) vid fristående kvinnlig kurs och därtill ansluten andra
årskurs med högst 750 kronor för kurs, samt, då elevantalet
inom någon av de nämnda kurserna överstiger 40, med
ytterligare högst 750 kronor för dylik kurs, dock med sammanlagt
högst 2,250 kronor;
II) till Folkhögskolor: Understöd åt folkhögskolor för budgetåret
1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 1,300,000 kronor.
169:o) Folkhögskolor: Stipendier åt elever vid folkhögskolor. I
enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 163, sid. 423 och 424) och under
hänvisning till vad av departementschefen i ämnet anförts, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till Folkhögskolor: Stipendier åt elever vid
folkhögskolor för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag
av 600,000 kronor.
Abnormundervisningen.
170:o) Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda: Avlöningar.
I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 164, sid. 424—427), vilket
innebär en anslagshöjning med 3,600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) i gällande avlöningsstat för institutet och förskolan för
blinda å Tomteboda uppföra ytterligare en befattning såsom
handarbetslärarinna med en avlöning av, förutom bostad
med värme, 2,400 kronor för år, varav 1,600 kronor lön
och 800 kronor tjänstgöringspenningar;
b) i anledning härav öka ej mindre den i avlöningsstaten
uppförda delposten till lön och tjänstgöringspenningar från
61,950 kronor med 2,400 kronor till 64,350 kronor, än även
den i avlöningsstaten uppförda anslagsposten till särskilda
löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän från
förslagsvis 13,650 kronor med 600 kronor till förslagsvis
14,250 kronor;
c) öka den i avlöningsstaten uppförda anslagsposten till
arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit, från förslagsvis 3,600 kronor med 600 kronor till
förslagsvis 4,200 kronor;
d) till Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda: Avlöningar
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag
av 94,100 kronor.
138 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
171 :o) Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 165, sid. 428—430)
och under hänvisning till vad av departementschefen i ämnet anförts, hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda:
Omkostnader för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag
av 75,800 kronor.
172:o) Hantverksskolan i Kristinehamn för blinda män: Avlöningar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 166) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till Hantverksskolan i Kristinehamn för blinda
män: Avlöningar för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag
av 29,600 kronor.
173:o) Hantverksskolan i Kristinehamn för blinda män: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 167, sid. 430 och 431),
vilket innebär en anslagsminskning med 700 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Hantverksskolan i Kristinehamn för
blinda män: Omkostnader för budgetåret 1936/1937 anvisa
ett förslagsanslag av 20,500 kronor.
174:o) Hantverksskolan i Växjö för blinda kvinnor: Avlöningar.
Hantverksskolan i Växjö för blinda kvinnor: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 168) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, anvisa för budgetåret 1936/1937
a) till Hantverksskolan i Växjö för blinda kvinnor: Avlöningar
ett förslagsanslag av 15,700 kronor;
b) till Hantverksskolan i Växjö för blinda kvinnor: Omkostnader
ett förslagsanslag av 14,200 kronor.
175:o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Avlöningar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 169), vilket innebär
anvisande av oförändrat anslagsbelopp till förevarande ändamål, hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) besluta, att till ordinarie vaktmästare och med dem
jämförliga befattningshavare vid vårdanstalten i Lund för
blinda med komplicerat lyte, tekniska läroverken i Örebro,
Malmö och Härnösand, tekniska elementarskolorna i Norrköping
och Borås samt elektrotekniska fackskolan i Västerås
skola under budgetåret 1936/1937 utgå tillfälliga lönetillägg
enligt enahanda bestämmelser som för budgetåret 1935/1936;
Statsutskottets utlåtande Nr, 8.
139
b) förklara, att i fråga om tillerkännande av tillfälliga
lönetillägg åt icke-ordinarie befattningshavare skall för budgetåret
1936/1937 gälla vad i sådant hänseende blivit för
budgetåret 1935/1936 beslutat;
c) till Vårdanstalten i Lund för ilinda med komplicerat
lyte: Avlöningar för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag
av 55,600 kronor.
176:o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 170, sid. 433—
435), vilket innebär en anslagshöjning med 4,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vårdanstalten i Lund för blinda med
komplicerat lyte: Omkostnader för budgetåret 1936/1937 anvisa
ett förslagsanslag av 50,100 kronor.
177:o) Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 171, sid. 435), vilket innebär en anslagsminskning
med 1,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 3,000 kronor.
178:o) Järnvägsresor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare.
Fria frakter för arbetsmaterialier till blinda hantverkare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 172) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1936/1937 anvisa
a) till Järnvägsresor för blindskölelever jämte åtföljande vårdare
ett förslagsanslag av 6,500 kronor;
b) till Fria frakter för arbetsmaterialier till blinda hantverkare
ett reservationsanslag av 4,000 kronor.
179:o) Understöd åt blivande blindlärare. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 173, sid. 436) och under erinran, att anslag till förevarande
ändamål på grund av förefintliga reservationer ej anvisats för budgetåret
1935/1936, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt blivande blindlärare för
budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 1,500
kronor.
180:o) Tryckning av blindskrifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 174) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till Tryckning av blindskrifter för budgetåret
1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 7,000 kronor.
140 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
181:o) Befrämjande av dövstumundervisningen. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 175, sid. 437—442), vilket innebär en anslagshöjning
med 11,500 kronor, hemställer utskottet — under hänvisning till vad av
departementschefen i ämnet anförts —
att riksdagen må
a) till Befrämjande av dövstumundervisningen för budgetåret
1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 175,000 kronor;
b) medgiva, att ur nämnda förslagsanslag må för budgetåret
1936/1937 för anskaffande av lämplig litteratur åt dövstumma,
under de villkor Kungl. Majit bestämmer, utgå ett
belopp av högst 1,000 kronor.
182:o) Bidrag till tysta skolan å Lidingön. I enlighet med Kungl.
Majits förslag (punkt 176) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till Bidrag till tysta skolan å Lidingön för
budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av 10,000 kronor,
att utgå under de villkor, Kungl. Majit kan finna gott
föreskriva.
183:o) Bidrag till kyrklig själavård åt dövstumma. I enlighet med
Kungl. Majits förslag (punkt 177) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till Bidrag till kyrklig själavård åt dövstumma
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av 14,000 kronor.
184:o) Bidrag till tidning för dövstumma. I enlighet med Kungl.
Majits förslag (punkt 178) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till Bidrag till tidning för dövstumma för
budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av 1,000 kronor,
att utgå enligt de bestämmelser, Kungl. Majit kan finna
skäl meddela.
185:o) Bidrag till svenska föreningen för dövas väl. I enlighet med
Kungl. Majits förslag (punkt 179, sid. 445 och 446), vilket innebär en anslagshöjning
med 2,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till svenska föreningen för
dövas väl för budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av 8,000
kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser, Kungl.
Majit kan finna gott föreskriva.
Y rkesundervisningen.
186:o) Tekniska läroverk: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Majits
förslag (punkt 180, sid. 447—453), vilket innebär en anslagshöjning med
2,100 kronor, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
141
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för de tekniska läroverken,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1936/1937:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:
a. Lön ochtjänstgöringspenningar kronor 292,100
b. Alderstillägg, förslagsvis..... » 30,000
c. Fyllnadsarvoden åt vikarier förslagsvis
................. » 8,000 330,100
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t:
a. Arvoden åt extralärare...... » 66,250
b. Arvoden åt vaktmästare m. fl. » 3,850
c. Understöd åt extra ordinarie
lärare vid förfall på grund av
sjukdom, förslagsvis........ » 500 70,600
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal:
a. Övningar i lantmäteri...... » 1,825
b. Föredrag om arbetarskydd och
hygien................. » 1,900
c. Arvoden åt bokförings- och
skrivbiträden åt rektorerna... » 4,400
d. Arvoden åt skolläkare...... » 2,750
e. Arvoden åt bibliotekarier. ... » 2,350
f. Arvoden åt biträden vid labo
rationer.
................ » 2,000 15,225
4. Särskilda löneförmåner till ordi
narie
och icke-ordinarie tjänstemän
:
a. Tillfällig löneförbättring för lärare,
förslagsvis........... » 65,975
b. Provisorisk avlöningsförbätt
ring
för lärare, förslagsvis ... » 10,000
c. Tillfälligt lönetillägg åt vissa
vaktmästare och med dem jämförliga
befattningshavare, förslagsvis
................. »__4,000 79,975
Summa förslagsanslag kronor 495,900;
b) till Tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret 1936/
1937 anvisa ett förslagsanslag av 495,900 kronor.
142
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
187:o) Tekniska läroverk: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 181, sid. 453—457), som innebär en anslagshöjning med
7,200 kronor, varav 2,000 kronor belöpa på ett förslag örn avförande å
förevarande anslag av vissa reseersättningar till examensombud vid avgångsexamen
vid tekniskt gymnasium m. fl., vilka ersättningar tidigare utgått
från det under åttonde huvudtiteln uppförda men numera indragna förslagsanslaget
till rese- och traktamentspenningar, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tekniska läroverk: Omkostnader för
budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 61,800
kronor.
188:o) Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 182, sid. 457—460), vilket innebär en anslagshöjning
med 9,900 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tekniska läroverk: Materiel, böcker
m. m. för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 44,700 kronor.
189:o) Tekniska läroverk: Stipendier. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 183) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till Tekniska läroverk: Stipendier för budgetåret
1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 5,000
kronor.
190:o) Tekniska läroverk: Uppehållande av undervisning vid parallellavdelningar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 184, sid.
461—463), vilket innebär en anslagshöjning med 11,900 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Tekniska läroverk: Uppehållande av
undervisning vid parallellavdelningar för budgetåret 1936/
1937 anvisa ett anslag av 75,000 kronor.
191 :o) Tekniska läroverk: Undervisning i färgeriteknik vid tekniska
elementarskolan i Norrköping. I enlighet med Kungl. Maj:ts
Maj:ts förslag (punkt 185) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till Tekniska läroverk: Undervisning i färgeriteknik
vid tekniska elementarskolan i Norrköping för budgetåret
1936/1937 anvisa ett anslag av 3,200 kronor.
192:o) Handelsgymnasier: Bidrag till handelsgymnasier. Kungl.
Maj:t har (punkt 186, sid. 464—466) föreslagit riksdagen att till Handels
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
143
gymnasier: Bidrag till handelsgymnasier för budgetåret 1936/1937 anvisa
ett anslag av 265,000 kronor, att utgå under förutsättning att kommun,
där handelsundervisningsanstalt åtnjuter statsunderstöd, själv eller genom
enskilda donatorer såväl tillhandahåller erforderliga lokaler för undervisningen
som ock årligen lämnar ett kontant bidrag, motsvarande minst en
tredjedel av statsunderstödet, samt med den fördelning och under de villkor
i övrigt, som Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr S. Stendahl (I: 242)
och den andra inom andra kammaren av herr E. Lithander (II: 419), vari
hemställts, att riksdagen måtte besluta, att bidraget till handelsgymnasierna
för budgetåret 1936/1937 måtte utgå med ett belopp av 274,500 kronor.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda
skälen hänvisas till motionen I: 242.
Under en följd av år har riksdagen beviljat anslag till handelsgymnasier.
Sålunda anvisades för år 1921 till detta ändamål tillhopa 285,000 kronor. År
1923 sänktes anslagsmedlen till 255,000 kronor, men höjdes åter år 1927 till
270,000 kronor och år 1930 ytterligare till 274,500 kronor. I samband med
1933 års besparingsåtgärder återfördes anslagsmedlen till 255,000 kronor,
med vilket belopp desamma utgått jämväl för vart och ett av budgetåren
1934/1936.
Skolöverstyrelsen hemställde i skrivelse den 31 augusti 1935 örn ett till
274,500 kronor förhöjt anslag till handelsgymnasierna för nästkommande
budgetår. I sin skrivelse åberopade överstyrelsen som stöd härför sin framställning
örn anslag för budgetåret 1935/1936. Överstyrelsen anförde där
i huvudsak följande:
Överstyrelsen kunde icke underlåta att liksom föregående år giva uttryck
åt sina allvarliga betänkligheter med anledning av den betydande nedskärning
av understödet, som ägt rum genom Kungl. Maj:ts och 1933 års riksdags
beslut. På grund av anslagsmedlens knapphet hade handelsgymnasierna
redan förut haft att kämpa med avsevärda svårigheter, och överstyrelsen
tilläte sig erinra örn att överstyrelsen vid upprepade tillfällen framhållit
behovet av ökat understöd åt dessa läroanstalter. I stället hade denna
synnerligen välbehövliga höjning av anslaget förbytts i en nedsättning på
icke mindre än 19,500 kronor.
Annu dystrare tedde sig förhållandena för dessa läroanstalter för kommande
arbetsår, då man knappast kunde räkna med några ytterligare besparingar
av nämnvärd betydelse. Att, såsom från ett handelsgymnasium
föreslagits, gå fram med än större stränghet vid beviljande av nedsättning
i och befrielse från terminsavgifter för mindre bemedlade och obemedlade
lärjungar, syntes icke tillrådligt, då härigenom icke mycket torde vara att
144
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
vinna i ekonomiskt avseende men mången begåvad lärjunge skulle utestängas
från möjligheten att begagna sig av undervisningen vid gymnasierna.
Däremot måste man utgå från att flera utgiftsposter i gymnasiernas stater
komme att stiga. Så till exempel ökades automatiskt utgifterna för lärares
och övriga befattningshavares löner genom vederbörandes uppflyttning i
högre lönegrad. Levnadskostnaderna hade också visat tendens till stegring,
och man syntes därför böra räkna med en höjning av för närvarande utgående
dyrtidstillägg. Utan men för undervisningen torde det ej heller
vara möjligt att i fortsättningen, liksom nu i flera år varit fallet, hålla nere
betydligt under behovet kostnaderna för nyanskaffning samt underhåll av
inventarier och undervisningsmateriel.
Slutligen ville överstyrelsen också erinra örn att såsom en följd av minskningen
av statsunderstöden jämväl bidragen till gymnasierna från vederbörande
kommun eller enskilda donatorer minskats, alldenstund dessa bidrag
skulle utgå med en tredjedel av statsunderstödet. Redan för budgetåret
1934/1935 hade en dylik nedskärning av det kommunala bidraget till
flera gymnasier ägt rum, och överstyrelsen befarade, att detta exempel
komme att vinna efterföljd även i fråga om övriga gymnasier, då man
givetvis icke vågade hoppas, att de anslagsbeviljande myndigheterna för
någon längre tid skulle påtaga sig högre bördor än den författningsenligt
föreskrivna för handelsundervisningen, som faktiskt närmast vore att betrakta
som en statens angelägenhet.
Inför utsikterna av ökade utgifter men minskade understöd från stat och
kommun vore det naturligt, att handelsgymnasierna med bekymmer måste
se framtiden an. För åstadkommande av nödig balans mellan inkomster
och utgifter torde gymnasierna ställas inför nödvändigheten att reducera
antalet parallellavdelningar. En dylik utveckling av förhållandena funne
överstyrelsen i hög grad beklaglig, då redan förut handelsgymnasierna på
grund av bristande utrymme icke på långt när kunnat mottaga alla godkända
inträdessökande. Med hänsyn till rådande förhållanden på arbetsmarknaden
torde det vara av stor vikt, att undervisningen på ifrågavarande
område upprätthölles i minst samma utsträckning som hittills.
Skulle emellertid denna icke önskvärda utveckling av förhållandena vid
handelsgymnasierna kunna undvikas, syntes det vara ofrånkomligt, att staten
trädde, hjälpande emellan och att understöden till gymnasierna åter förstärktes.
Överstyrelsen föresloge därför, att anslaget till ifrågavarande läroanstalter
måtte höjas med 19,500 kronor. Givet vore, att en långt kraftigare
ökning varit både välbehövlig och fullt motiverad, men med hänsyn
till det statsfinansiella läget hade överstyrelsen ansett sig böra begränsa ökningen
till nämnda belopp. Härigenom skulle anslaget alltså bringas upp
till 274,500 kronor eller det belopp, varmed anslag till handelsgymnasierna
utgått före den av 1933 års riksdag vidtagna nedsättningen.
Departementschefen har för egen del yttrat följande:
Den nedsättning i det till handelsgymnasierna utgående statsbidraget, som
under de senare åren företagits, har uppenbarligen medfört avsevärda svårigheter
för dessa läroanstalter. I likhet med skolöverstyrelsen finner jag,
att här föreligger ett starkt behov av ökat understöd från det allmännas
sida. Handelsgymnasierna måste anses fylla en för vårt näringsliv mycket
betydelsefull uppgift, och en inskränkning i deras verksamhet skulle innebära
kännbara olägenheter. Med hänsyn till att — såsom jag anförde under
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
145
punkten 211 i 1935 års åttonde huvudtitel vid min anmälan av motsvarande
anslagsfråga — staten under de senaste åren nödgats väsentligt sänka
anslagen till sina egna institutioner och då dessa anslagsrestriktioner ännu
i stor utsträckning bestå, kan jag icke nu förorda en höjning av förevarande
anslag med hela det av överstyrelsen äskade beloppet utan föreslår,
att anslaget ökas med 10,000 kronor. I fråga om de villkor, som nu gälla
för anslagets utgående, ifrågasätter jag icke någon förändring.
Förevarande anslag hör sålunda för nästkommande budgetår uppföras
med ett belopp av (255,000 + 10,000 =) 265,000 kronor.
Av utredningen i ämnet finner utskottet framgå, att svårigheter vållats
handelsgymnasierna genom den för några år sedan vidtagna nedsättningen
av det till dem tidigare utgående anslaget. Det av Kungl. Majit framlagda
förslaget innebär en ökning med 10,000 kronor för budgetåret 1936/1937 i
förhållande till löpande budgetår. Härigenom uppkommer givetvis en viss
lättnad för handelsgymnasierna. Med hänsyn till vikten av dessa läroanstalters
verksamhet anser sig emellertid utskottet böra — under hänvisning
till den av skolöverstyrelsen förebragta utredningen — tillstyrka det i motionerna
framförda yrkandet. Härav föranledes en kostnadsökning i förhållande
till Kungl. Majits förslag med 9,500 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag
samt med bifall till herr Stendahls och herr Lithanders
ovannämnda motioner (1:242 och 11:419), till jHandelsgymnasier:
Bidrag till handelsgymnasier för budgetåret 1936/1937
anvisa ett anslag av 274,500 kronor, att utgå under förutsättning
att kommun, där handelsundervisningsanstalt åtnjuter
statsunderstöd, själv eller genom enskilda donatorer
såväl tillhandahåller erforderliga lokaler för undervisningen
som ock årligen lämnar ett kontant bidrag, motsvarande
minst en tredjedel av statsunderstödet, samt med den fördelning
och under de villkor i övrigt, som Kungl. Majit kan
finna skäligt bestämma.
193:o) Handelsgymnasier: Resestipendier åt lärare i främmande
levande språk vid statsunderstödda handelsgymnasier. I enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkt 187, sid. 466 och 467) och under erinran
om vad utskottet under punkten 124:o) i det föregående anfört, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Handelsgymnasier: Resestipendier åt
lärare i främmande levande språk vid statsunderstödda handelsgymnasier
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 1,000 kronor att utgå under de villkor och
bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 6 sami. Nr 8. 10
Utskottet.
146
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
194:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning. Kommunala
och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd
åt enskilda anstalter för yrkesundervisning. Kommunala och enskilda
anstalter för yrkesundervisning: Stipendier åt obemedlade
och mindre bemedlade elever vid kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning. Beträffande vad Kungl. Majit (punkterna 188—
190) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål har
utskottet redan avgivit utlåtande (nr 14) och riksdagen beslutat; varom
härmed
erinras.
195:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till tekniska
skolan i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
191, sid. 474—476), vilket innebär en anslagshöjning med 1,100 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) till Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag
till tekniska skolan i Stockholm för budgetåret 1936/1937 anvisa
ett förslagsanslag av 153,700 kronor, därav 40,500 kronor
må utgå under villkor, att Stockholms stad för samma
tid för berörda ändamål bidrager med enahanda belopp samt
med beräknande, att 480 kronor tillskjutas av Sjöstedtska
fonden;
b) föreskriva, att dyrtidstillägg till befattningshavare vid
tekniska skolan i Stockholm skall utgå efter de grunder,
som må komma att gälla för dyrtidstillägg under budgetåret
1936/1937 åt befattningshavare i statens icke nyreglerade
verk;
dock med iakttagande att dyrtidstillägg skall beräknas
ej blott å de avlöningsförmåner, som äro för vederbörande
befattningshavare å stat uppförda, utan även å den förhöjning
av avlöningen, som i form av provisorisk lönereglering
eller tillfällig löneförbättring må tillkomma dem genom
bidrag av stat, kommun eller från enskild donation;
ävensom
under villkor att halva kostnaden för dyrtidstillägg bestrides
av Stockholms stad;
c) bemyndiga Kungl. Majit att meddela de närmare
föreskrifter, som må befinnas erforderliga för tillämpning
av de utav riksdagen fastställda grunderna för dyrtidstillläggens
utgående.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
147
196:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till
bergsskolan i Filipstad m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 192, sid. 477 och 478), vilket innebär en anslagshöjning med 100
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) till Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag
till bergsskolan i Filipstad m. nu. för budgetåret 1936/1937
anvisa ett förslagsanslag av 30,100 kronor;
b) föreskriva,! att dyrtidstillägg till sådana vid bergsskolan
i Falun förut anställda ordinarie befattningshavare,
som i anledning av skolans nedläggande åtnjuta ersättning,
vartill bidrag av statsmedel utgår, skall för budgetåret
1936/1937 utgå efter de grunder, som må komma att
gälla för dyrtidstillägg under samma budgetår åt befattningshavare
vid statens icke nyregierade verk;
dock med iakttagande att dyrtidstillägg skall beräknas å
utgående, av vederbörande departementschefer under punkt
243 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 3
januari 1930 samt under punkt 229 i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 4 januari 1932 angivna ersättningsbelopp;
ävensom
under villkor att Vs av kostnaden för dyrtidstillägg bestridas
av järnkontoret;
c) bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela de närmare
föreskrifter, som må befinnas erforderliga för tillämpning
av de utav riksdagen fastställda grunderna för dyrtidstillläggens
utgående.
197:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till vävskolan
i Borås. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 193, sid.
478 och 479), vilket innebär en anslagshöjning med 200 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) till Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till
vävskolan i Borås för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag
av 22,200 kronor;
b) föreskriva, att dyrtidstillägg till befattningshavare vid
vävskolan i Borås skall för budgetåret 1936/1937 utgå efter
de grunder, som må komma att gälla för dyrtidstillägg under
samma budgetår åt befattningshavare vid statens icke nyregierade
verk;
dock med iakttagande att dyrtidstillägg skall beräknas ej
blott å de avlöningsförmåner, som äro för vederbörande
148
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
befattningshavare å stat uppförda, utan även å den förhöjning
av avlöningen, som i form av provisorisk lönereglering
eller tillfällig löneförbättring må tillkomma dem genom bidrag
av stat, landsting, kommun eller från enskild donation;
ävensom
under villkor att halva kostnaden för dyrtidstillägg bestrides
av vederbörande kommun eller landsting;
c) bemyndiga Kungl. Majit att meddela de närmare
föreskrifter, som ina befinnas erforderliga för tillämpning
av de utav riksdagen fastställda grunderna för dyrtidstilläggens
utgående.
198:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Utrustning av
ett textiltekniskt laboratorium vid vävskolan i Borås. Kungl. Majit
har (punkt 194, sid. 479—482) föreslagit riksdagen att till Särskilda anstalter
för yrkesundervisning: Utrustning av ett textiltekniskt laboratorium vid
vävskolan i Borås för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av
15,000 kronor att utgå under villkor att bidrag för samma ändamål lämnas
av enskilda till värde, motsvarande minst samma belopp, samt att Borås
stad tillhandahåller för laboratoriet erforderliga lokaler med möblering och
inredning.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr E. Björnsson m. fl.
(1: 135) och den andra inom andra kammaren av herr E. Leffler (lii 413),
vari hemställts, att riksdagen måtte till utrustning av ett textiltekniskt laboratorium
vid vävskolan i Borås anvisa för budgetåret 1936/1937 ett extra
reservationsanslag av 50,000 kronor att utgå under villkor att bidrag för
samma ändamål lämnas av enskilda till värde, motsvarande minst samma
belopp, samt att Borås stad tillhandahåller för laboratoriet erforderliga lokaler
med möblering och inredning.
Till detta ändamål har riksdagen för ett vart av budgetåren 1934/1936
anvisat ett reservationsanslag av 50,000 kronor. Ifrågavarande anslag hava
utgått under villkor, att bidrag för samma ändamål lämnades av enskilda
till värde, motsvarande minst samma belopp, samt att Borås stad tillhandahölle
för laboratoriet erforderliga lokaler med möblering och inredning.
Styrelsen för tekniska elementarskolan och vävskolan i Bords hemställde i
skrivelse till skolöverstyrelsen örn anslag för nästkommande budgetår med
116,310 kronor för fullbordande av ifrågavarande utrustning. Till stöd för
nämnda hemställan anfördes följande:
I den av styrelsen år 1933 uppgjorda utrustningsplanen beräknades totalkostnaden
till 333,580 kronor. Det planmässiga fullbordandet av utrustningen,
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
149
vilket vore en förutsättning för den avsedda undervisningens effektivitet,
skulle enligt angiven beräkning erfordra ett ytterligare belopp av 133,580
kronor. Sammanlagda beloppet av gåvor och utfästelser uppginge till
117.270 kronor, varav 100,000 kronor svarade emot ovannämnda, redan erhållna
statsbidrag. Till den nu avsedda kompletteringen funnes alltså
17.270 kronor disponibla. Det återstående beloppet, 116,310 kronor, återstode
sålunda att anskaffa.
Skolöverstyrelsen anförde i anledning härav följande:
I utlåtande den 31 augusti 1934 med anledning av styrelsens då föreliggande
framställning i ärendet hade överstyrelsen anfört, att överstyrelsen
icke kunde bortse från den tidigare framförda tanken, att ökade bidrag
skulle kunna erhållas av andra intresserade, så att statens bidrag icke skulle
behöva uppgå till mer än halva anskaffningskostnaden. Då skolstyrelsen
beräknat, att den ifrågavarande anskaffningen skulle draga en kostnad av
159,000 kronor, så skulle under nyss angivna förutsättning endast 79,500
kronor behöva anvisas av statsmedel. Med hänvisning till de statsfinansiella
förhållandena, och då någon del av anskaffningen möjligen skulle
kunna uppskjutas till ett följande år, hade överstyrelsen ansett, att statsbidraget
för budgetåret 1935/1936 borde kunna begränsas till 50,000
kronor.
Liksom tidigare ansåge emellertid överstyrelsen även nu, att ökade bidrag
borde anskaffas av andra intresserade, så att statens bidrag icke skulle behöva
ytterligare ökas i allt för hög grad. Överstyrelsen ansåge, att den
beräkning överstyrelsen gjorde föregående år över statsbidragets storlek
borde kunna ligga till grund för beräkning av anslag även för budgetåret
1936/1937 och föresloge sålunda, att för nämnda budgetår anvisades för
ifrågavarande ändamål ytterligare (79,500—50,000 =) 29,500 kronor.
Skolöverstyrelsen överlämnade därefter en med föranledande av från ecklesiastikdepartementet
under hand gjorda förfrågningar ingiven skrivelse från
styrelsen för tekniska elementarskolan och vävskolan i Borås, i vilken
—- med anledning av vad under punkt 217 i 1935 års åttonde huvudtitel
anförts rörande åtgärder för tillförsäkrande åt skolan av ekonomiskt
stöd för ifrågavarande ändamål till högre belopp än varmed tidigare räknats
— erinrats, att de hittills lämnade gåvorna representerade ett värde
av 117,270 kronor, ävensom anförts, att styrelsen hade för avsikt att ingå
till Älvsborgs läns landsting med begäran om utrustningsbidrag samt att
styrelsen ansåge sig jämväl som tillgång för ifrågavarande ändamål kunna
räkna med en donation av 10,000 kronor. Vidare har styrelsen framhållit,
att utsikterna att kunna förmå utländska maskinfabrikanter att
donera maskiner i än större omfattning säkerligen vore att anse som
minimala och att, såvitt styrelsen nu kunde bedöma, det vore i hög
grad ovisst, örn ytterligare bidrag från enskilt håll över huvud taget
kunde påräknas. Utrustningsfrågan hade i själva verket, anförde styrelsen,
kommit till den punkt, då det ej längre kunde anses rimligt att ifrågasätta
motprestationer för det fortsatta ekonomiska stöd, som från statens sida
kunde komma att givas. Styrelsen hemställde därför, att ytterligare statsanslag,
som utöver vad redan erhållits vore av nöden för det textiltekniska
institutets planmässiga färdigställande, ej måtte komma att föx-bindas med
villkor om vissa prestationer från annat håll.
150
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Skolöverstyrelsen anförde för egen del i anledning härav,
att överstyrelsen icke tilltrodde sig att kunna bedöma, huruvida det ej
längre skulle vara möjligt att, utöver det av överstyrelsen i dess ovanberörda
skrivelse den 31 augusti 1935 förordade statsbidraget, erhålla motsvarande
bidrag från annat båll.
Departementschefen har yttrat följande:
I sin framställning om anslag till förevarande ändamål för budgetåret
1935/1936 anförde skolans styrelse, att utlovade gåvor, respektive prisnedsättningar
från maskinleverantörernas sida motsvarade ett värde av 104,000
kronor samt att styrelsen själv disponerade 20,000 kronor såsom gåvomedel.
Då totalkostnaden för ifrågavarande nyanskaffning beräknats till 333,580
kronor, skulle sålunda av allmänna medel erfordras 209,580 kronor.
I sin nu föreliggande, av skolöverstyrelsen den 31 augusti 1935 överlämnade
framställning uppger styrelsen sammanlagda beloppet av gåvor och utfästelser
till 117,270 kronor. Det erforderliga statsanslaget skulle sålunda
uppgå till 216,310 kronor. Då statsanslag till ett sammanlagt belopp av
100,000 kronor redan anvisats, borde enligt styrelsens mening för budgetåret
1936/1937 anvisas återstoden, 116,310 kronor. Anledningen till att de från
andra intresserade till förfogande ställda medlen minskats från det tidigare
beräknade beloppet med i runt tal 7,000 kronor, vilket skulle föranleda en
motsvarande ökning av statsanslaget, framgår ej av skolstyrelsens nyssnämnda
framställning. Av skolstyrelsens senare framställning i ärendet synes emellertid
framgå, att det sammanlagda beloppet av gåvor och utfästelser skulle
kunna ökas till 127,270 kronor, örn däri även inräknas den ovanberörda
donationen å 10,000 kronor. I så fall torde emellertid det äskade anslaget
av statsmedel kunna minskas med ett motsvarande belopp.
Vad i ärendet anförts, har ej övertygat mig örn att det skulle vara uteslutet
att från andra intresserade erhålla ytterligare ekonomiskt stöd för
ifrågavarande utrustningsändamål. Det är att beklaga, att skolstyrelsen ej
blivit i tillfälle att förelägga 1935 års landsting förslag i ämnet. Jag förutsätter
emellertid, att denna fråga upptages i så god tid, att 1936 års landsting
blir i tillfälle att taga ställning till ärendet.
I det läge, vari denna fråga nu befinner sig, är jag förhindrad att för
ändamålet för nästa budgetår tillstyrka högre belopp än 15,000 kronor. De
av staten för ändamålet anvisade anslagen skulle i så fall uppgå till sammanlagt
115,000 kronor. Med hänsyn till att värdet av de hittills lämnade
gåvorna uppgivits överstiga sistnämnda belopp, bör anslaget utgå under
villkor, att bidrag för samma ändamål lämnas av enskilda till värde, motsvarande
minst samma belopp. Vidare bör, liksom hittills skett, föreskrivas,
att Borås stad skall tillhandahålla för laboratoriet erforderliga lokaler med
möblering och inredning.
Till stöd för det motionsvis framförda yrkandet har anförts i huvudsak
följande.
Innan vi övergå till de sakliga skälen för vårt yrkande, finna vi det likväl
angeläget att närmare klargöra innebörden av vissa beräkningar i den
utredning, som legat till grund för Kungl. Maj:ts ståndpunkttagande, eftersom
dessa beräkningar föranlett ett för ärendets fortsatta behandling ogynnsamt
missförstånd.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
151
Då riksdagen år 1934 för ifrågavarande ändamål beviljade 50,000 kronor,
föreskrevs som villkor utom annat, att enskilda skulle lämna bidrag till
värde motsvarande minst samma belopp. Styrelsen för vävskolan bade i
sin ursprungliga framställning uppgivit sig ha löfte om dylika bidrag till
ett belopp av 104,000 kronor, varjämte den ansåg sig kunna påräkna donationsmedel
i 2 poster om vardera 10,000 kronor.
I sin motivering för anslagsäskandet synes departementschefen till en
början hysa den uppfattningen, att beloppet av från enskilt håll donerade
medel skulle blivit 7,000 kronor mindre än som tidigare beräknats och att
som följd härav vävskolans anslagsbehov skulle ökats med motsvarande
summa.
I verkligheten förhåller det sig tvärtom så, att vävskolan redan erhållit
bidrag till ett värde av 117,270 kronor och fortfarande hoppas kunna få
ytterligare donationer på 20,000 kronor. Anslagsbehovet har sålunda minskats
med i Tunt tal 13,000 kronor. Men viktigare synes oss vara, att skolöverstyrelsen
i sitt utlåtande den 31 augusti 1934 tycks ha utgått från en
strängare tolkning av innebörden i ovanberörda villkor för det av 1934 års
riksdag beviljade anslaget än vad vi kunna finna rimligt. Vi anse detta
villkor böra tolkas så, att riksdagen därmed preliminärt gått in för den
principen, att hälften av kostnaden för laboratorieutrustningen bör bestridas
med statsmedel i den mån vävskolans styrelse från annat håll kan skaffa
andra hälften.
Skolöverstyrelsen åter räknar i sitt utlåtande 1934 på följande sätt. Riksdagen
beviljade 1934 för ändamålet 50,000 kronor. Då det funnes gåvor
och donationer till ett värde av 124,000, skulle vävskolans styrelse alltså
förfoga över 179,000 kronor. Eftersom inalles 333,000 kronor behövdes,
skulle således återstå att anskaffa 159,000 kronor, och av detta belopp ansåg
skolöverstyrelsen att endast hälften eller 79,500 kronor skulle utgå av statsmedel.
Sedan 1935 års riksdag på förslag av Kungl. Maj:t i enlighet med skolöverstyrelsens
hemställan beviljat nytt anslag på 50,000 kronor, kommer
man så fram till det av överstyrelsen för detta år förordade anslagsbeloppet
29.500 kronor.
Av den år 1933 beräknade totalkostnaden 333,000 kronor skulle således
enligt skolöverstyrelsens beräkningsgrund inalles 129,500 kronor bestridas
av statsmedel och resten d. v. s. 203,500 kronor anskaffas från annat håll.
Örn vår tolkning av villkoret för hittills beviljade anslag är befogad, skulle
däremot hälften eller 167,500 kronor bestridas av statsmedel och lika mycket
anskaffas från annat håll. I stället för av skolöverstyrelsen beräknat statsanslag
å 29,500 kronor skulle det därför enligt vårt sätt att räkna återstå
67.500 kronor.
Nu har det emellertid tills vidare icke varit möjligt för vävskolans styrelse
att från enskilda erhålla mera än 117,270 kronor, vilket belopp styrelsen
hoppas skall komma att ökas med 20,000 kronor. Då därjämte på
grund av bland annat oberäknat höga valutakurser och frakter totalkostnaden
för den planerade utrustningen nu måste beräknas till ett c:a 24,000
kronor högre belopp än det tidigare angivna, har styrelsen ansett sig tvungen
att av staten söka få större anslag, än det nyss angivna.
Goda sakskäl kunna också enligt vår mening anföras för att staten för
ifrågavarande utrustningskostnad beviljar anslag med mera än 50 procent.
Den gamla vävskolan i Rörås, vilken haft till syfte att utbilda förmän
152
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
och verkmästare för vävnadsindustrien, har haft till huvudsaklig uppgift att
tillgodose sjuhäradsbygdens industri med utbildningsmöjligheter för dess arbetsledare.
Denna dess lokala karaktär har motiverat, att de löpande kostnaderna
för dess verksamhet endast till hälften bestritts med statsmedel.
Tills för kort tid sedan fanns det utom denna och Lenningska skolan i
Norrköping ingen läroanstalt speciellt avsedd för textilteknisk yrkesutbildning.
Sedan vid tekniska elementarskolan i Borås den byggnadstekniska
utbildningslinjen ersatts med en textilteknisk, blev det nödvändigt att för
denna anskaffa laboratorieutrustning, varvid det befanns ekonomiskt fördelaktigt
att låta denna bli gemensam för elementarskolan och vävskolan.
För denna plans realiserande har Borås stad anvisat 298,000 kronor till nyoch
ombyggnader med möbler och inredning. Den nu färdiga nybyggnaden
lämnar utrymme för ett fullständigt textilmekaniskt laboratorium för
utbildning icke blott i väveriteknik utan även i appretur-, spinneri-, trikåoch
allmän textilprovningsteknik.
I den mån detta laboratorium utnyttjas av tekniska elementarskolan fyller
det en uppgift, som enligt hittills vedertagna principer betraktats som rent
statlig. Kostnaderna för de tekniska elementarskolornas utrustning med
undervisningsmateriel bestridas nämligen helt med statsmedel. Vi anse oss
därjämte böra erinra örn, att det nya textiltekniska laboratoriet i Borås,
vilket fullt utrustat kommer att kosta i runt tal 640,000 kronor under vissa
förutsättningar kan tänkas bliva utnyttjat också för den högre ingenjörsutbildningen
i textilteknik.
I viss mån har man vid textiltekniska institutet i Borås redan sökt tillgodose
förefintligt behov av högre ingenjörsutbildning, i det man vid detsamma
från och med höstterminen 1931 inrättat en 1-årig fortbildningskurs
för textilingenjörer. Den är i första hand avsedd för dem, som efter att
ha genomgått elementarskolans kurs på textiltekniska linjen, förskaffat sig
nödig praktik inom textilindustrien. Men den står också öppen för ingenjörer,
som på annat håll skaffat sig motsvarande eller högre teoretiska insikter,
således även för dem, som genomgått någon av rikets tekniska gymnasier
eller tekniska högskolor. Aven denna kurs synes oss fylla en rent
statlig uppgift. Det kan därför göras gällande att kostnaderna för den laboratorieutrustning,
som härför erfordras, också bör bestridas helt med
statsmedel.
Vad nu anförts kan enligt vår mening motivera att staten för anskaffande
av laboratorieutrustning beviljar mer än hälften av erforderlig kostnad.
Men då vi ha oss bekant, att vävskolans styrelse av Älvsborgs läns
landsting beslutat begära visst bidrag, vilja vi i avvaktan på resultatet härav
icke nu yrka på ändring i villkoren för fortsatt statsunderstöd, allt under
antagande, att det av oss särskilt omnämnda villkoret må få tolkas på det
sätt, som vi ovan angivit. För nästkommande budgetår anse vi oss böra
yrka på ett anslag av 50,000 kronor.
För verksamheten vid textiltekniska institutet i Borås är det emellertid av
största betydelse, att erforderliga belopp för dess utrustning snarast ställas
till förfogande. Den summa Kungl. Majit föreslagit är alldeles otillräcklig.
Bidrag från enskilda hava nämligen i huvudsak bestått i gåvor av vissa
maskiner eller viss rabatt å inköpspriser. De kontanta medel vävskolan
haft att förfoga över hava därför måst till största delen användas till frakt,
tull, montage och prisfyllnad. Detta har haft till given följd, att den nu
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 153
förvärvade apparatutrustningen tills vidare icke blivit så jämnt fördelad på
olika fack, som med hänsyn till undervisningens behov varit önskvärt.
På grand härav förfogar institutet nu över en relativt fullständig maskinutrustning
för spinneri och väveri, men saknar däremot sådan i erforderlig
utsträckning för sina avdelningar för tricotage och appretur.
Vid ställningstagande till frågan örn ytterligare bidrag till det textiltekniska
institutet bör uppmärksammas att i brist på svenska textiltekniker
ett stort antal utländska sådana hava anställning i Sverige. Ar 1934 verkställdes
inom socialstyrelsen en utredning beträffande de 656 utlänningar,
som under tiden den 1 juli 1932—1 juli 1934 för längre eller kortare tid
haft anställning inom textilindustrien. En approximativ beräkning ger vid
handen, att av dessa utlänningar cirka 60 procent vid utredningens verkställande
voro kvar i Sverige. Beträffande arten av dessas sysselsättning
hänvisa vi till en uppsats av överingenjör Alex Engblom, publicerad i Skandinavisk
tidskrift för textilindustri 1935 angående den textiltekniska undervisningen.
Givetvis kan det icke antagas, att hela detta antal utländska specialister
kan ersättas av svenskar, även örn vi skaffa oss en mycket allsidig undervisning
i textilteknik, men ett fullbordande av det textiltekniska institutet
i Borås enligt därför uppgjord plan kommer säkerligen att giva många
svenskar nödig kompetens för befattningar, som nu innehavas av utlänningar.
Icke minst svårigheten just nu för vårt lands ungdom att finna
utkomstmöjlighet gör det därför enligt vår mening angeläget att bringa
detta institut till fullbordan så snart som möjligt.
Frågan om anslag för här ifrågavarande ändamål har varit föremål för utskottet.
prövning vid både 1934 och 1935 års riksdagar. Härvid har varje gång
såsom villkor för det då anvisade beloppets utgående föreskrivits, bland
annat, att bidrag för samma ändamål skulle lämnas av enskilda till värde,
motsvarande minst samma belopp.
Det av styrelsen för tekniska elementarskolan och vävskolan i Borås för
nästkommande budgetår gjorda anslagsäskandet avser ett belopp av 116,310
kronor. Av vad i motionerna anförts framgår, att motionärerna ansett det
vid tidigare statsbidrag fästa villkoret örn bidrag med motsvarande belopp
från annat håll böra tolkas så, att riksdagen preliminärt gått in för den
principen, att hälften av kostnaderna för laboratorieutrustningen borde bestridas
med statsmedel i den män vävskolans styrelse från annat håll kunde
erhålla andra medel. Det nu i motionerna framlagda anslagsäskandet
synes emellertid utgå från att sagda villkor för framtiden praktiskt taget
skulle slopas.
Utskottet vill framhålla, att ett principbeslut av antydd art aldrig fattats
av riksdagen. Frågan har för riksdagen varje gång gällt statsbidrag för
nästkommande budgetår, och det är för beviljande av dylika bidrag, som
sagda villkor föreskrivits. Utskottet har icke på grundval av den föreliggande
utredningen ansett sig kunna tillstyrka, att statsverket nu skulle
åtaga sig de ökade förpliktelser, som ett godtagande i princip av det motionsvis
framlagda förslaget skulle innebära. Utskottet har alltså vid sin prov
-
154 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
ning av frågan om anslag för budgetåret 1936/1937 att utgå endast från
de i allmänhet tillämpade synpunkterna vid behandling av framställningar
örn anslag.
I detta hänseende vill utskottet framhålla följande.
Utskottet har funnit den i ärendet förebragta utredningen giva vid handen,
att en viss ökning av det av Kungl. Majit förordade anslagsbeloppet
är motiverad. Beträffande det belopp, till vilket statsbidraget bör höjas,
kunna givetvis olika meningar göra sig gällande. Utskottet har ansett sig
böra stanna vid att förorda anvisande av ett belopp å 30,000 kronor.
I detta sammanhang vill utskottet erinra örn behovet av att — därest
anslag för detta ändamål framdeles kommer att äskas av riksdagen — en
framställning härom åtföljes av en utredning örn totalkostnaderna för
ändamålet samt om den utsträckning, i vilken staten och andra i fortsättningen
synas böra bidraga.
Med hänsyn till bland annat vad av departementschefen anförts finner
sig utskottet böra tillstyrka, att de tidigare för anslagens utgående uppställda
villkoren jämväl föreskrivas för det nu förordade anslaget.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt herr Björnssons m. fl. och herr Lofflers ovannämnda
motioner (I: 135 och II: 413), till Särskilda anstalter
för yrkesundervisning: Utrustning av ett textiltekniskt
laboratorium vid vävskolan i Borås för budgetåret 1936/1937
anvisa ett reservationsanslag av 30,000 kronor att utgå
under villkor att bidrag för samma ändamål lämnas av
enskilda till värde, motsvarande minst samma belopp, samt
att Borås stad tillhandahåller för laboratoriet erforderliga
lokaler med möblering och inredning.
199:o) Utbildande av lärare vid yrkesundervisningen. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 195, sid. 482 och 483) och under erinran,
att anslag till förevarande ändamål ej utgått sedan budgetåret 1933/1934,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Utbildande av lärare vid yrkesundervisningen
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 10,000 kronor.
200:o) Bidrag till Gina Nilssons tandteknikerskola. I en inom
första kammaren av herr G. Bahmn väckt motion (I: 243) har hemställts,
att riksdagen ville bevilja tandläkare Gina Nilssons tandteknikerskola ett
statsanslag för år 1936 av 10,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 155
Beträffande de av motionären till stöd för hans yrkande anförda skälen
hänvisas till motionen.
Vad i här förevarande motion hemställts kan utskottet icke tillstyrka. Det
är icke med den förebragta utredningen möjligt att överblicka konsekvenserna
av ett bifall till motionen. Vidare har, på sätt i motionen meddelats,
Kungl. Majit uppdragit åt tandläkarinstitutets lärarråd att verkställa utredning
och avgiva förslag rörande samtliga med tandteknikernas utbildning
och ställning sammanhängande frågor. Ett beslut nu av riksdagen i enlighet
med vad i motionen yrkats skulle kunna föregripa den sålunda pågående
utredningen.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må avslå herr Rahrnns ovannämnda motion
(I: 243).
Folkbildningsåtgärder i övrigt.
201 :o) Bidrag till sällskapet för folkundervisningens befrämjande.
I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 196) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, såsom Bidrag till sällskapet för folkundervisningens
befrämjande för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 1,500 kronor.
202:o) Understöd åt folkbiblioteksväsendet. Kungl. Majit har (punkt
197, sid. 484—493) föreslagit riksdagen att till understöd åt folkbiblioteksväsendet
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 1,089,000 kronor,
att i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som av departementschefen
i statsrådsprotokollet angivits, utgå i enlighet med de närmare
bestämmelser, Kungl. Majit må äga meddela.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr I. Englund (1: 187) och den andra inom andra kammaren av herr B.
Eriksson i Falun (II: 524), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att
för budgetåret 1936/1937 till centralbibliotek bevilja 80,000 kronor och till
resekostnads- och traktamentsersättningar vid biblioteksinspektionen från
lands- och centralbibliotek 5,400 kronor;
dels ock en inom andra kammaren av herrar K. Magnusson i Skövde och
J. A. Persson i Tidaholm väckt motion (II: 423), vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta ställa erforderliga medel till Kungl. Majits förfogande
Utskottet.
156
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
för upprättande av ytterligare ett centralbibliotek utöver det under åttonde
huvudtiteln föreslagna, varigenom alltså två centralbibliotek skulle kunna
komma till stånd under budgetåret 1936/37.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda
skälen hänvisas till motionerna.
Departementschefen har anfört:
När jag i 1935 års åttonde huvudtitel tillstyrkte en viss lindring i de under
de senaste budgetåren gällande restriktiva bestämmelserna rörande statsunderstöd
till folk-, studiecirkel-, skol-, sjukhus- och sjömansbibliotek, skedde det
med den förhoppningen, att jag snart skulle få tillfälle att föreslå en fullständig
återgång till de normala grunderna för understöd på förevarande
område. Överstyrelsen har nu framlagt förslag i denna riktning.
Jag har tidigare haft tillfälle understryka den stora betydelsen av detta
anslagsändamål. Folkbiblioteksverksamheten bereder de bredare skikten av
vårt folk, såväl i städerna som på landsbygden, tillgång till bildningsvärden,
som eljest ej så lätt skulle stå till förfogande, och är en god barometer
på vårt folks studieintresse och kulturella ståndpunkt. Den snabba, med
siffror bestyrkta utvecklingen av låneverksamheten under de senare åren
är därför en mycket glädjande företeelse. Särskilt tillfredsställande är enligt
min mening den starka ökningen av siffrorna för lån av facklitteratur.
I betraktande av de starkt stegrade krav, som sålunda ställas på ifrågavarande
bibliotek, måste ett bibehållande av de hittills tillämpade, ehuru
av 1935 års riksdag något uppmjukade restriktiva bestämmelserna rörande
statsbidrag till förevarande ändamål te sig betänkligt. Det synes mig vara
en trängande angelägenhet, att berörda restriktioner snarast möjligt bortfalla,
och jag vill i enlighet med skolöverstyrelsens förslag föreslå, att så
sker redan från och med nästa budgetår. De på området gällande bestämmelserna
medföra, såsom överstyrelsens utredning ger vid handen, att förevarande
bibliotek, även om återgång till normala understöd sker redan från
och med nästa budgetår, först under kalenderåret 1937 komma i åtnjutande
av bidrag med fulla belopp. Av överstyrelsens utredning framgår, att behovet
av anslagsmedel till förevarande ändamål för nästa budgetår endast
ganska obetydligt stegras vid åtgärder i nyss antydda riktning, samt att den
egentliga anslagsökningen torde vara att emotse för budgetåret 1937/1938.
Jag föreslår alltså, att statsunderstöd skall för budgetåret 1936/1937 utgå
till samtliga här ifrågakommande bibliotek med fulla belopp enligt den i
ämnet gällande kungörelsen av år 1930. Jag har intet att erinra mot den
av överstyrelsen föreslagna mindre jämkningen i fråga örn bibliotek, tillhörande
riksförbund för biblioteks- och studiecirkelverksamhet, samt förutsätter
i enlighet med överstyrelsens förslag, att statsunderstöd må under
sagda budgetår, liksom hittills varit fallet, utgå kontant även i de fall, då
det enligt föreskrifterna i nyssberörda kungörelse skolat utgå i form av
bundna böcker. Statsunderstöd till svenska sjömansbiblioteket torde böra
utgå enligt de ursprungligen i ämnet gällande bestämmelserna, alltså utan
tillämpning av de restriktioner, som även för ifrågavarande biblioteksverksamhet
gällt under de senaste budgetåren. I enlighet med skolöverstyrelsens
förslag bör ifrågavarande anslagspost för nästa budgetår beräknas till
förslagsvis 981,500 kronor. Då vid bifall till mitt förslag det nu till skol
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
157
överstyrelsens förfogande ställda beloppet av 7,500 kronor skulle bortfalla,
utgör anslagshöjningen alltså (981,500—942,800 — 7,500=) 31,200 kronor.
Vad därefter angår anslagsposten till centralbibUotek, inträder en ökning
av denna post med 5,000 kronor på grund av 1935 års riksdags beslut om
inrättande från och med den 1 januari 1936 av ett nytt centralbibliotek.
Skolöverstyrelsen har föreslagit, att ytterligare två centralbibliotek skulle
inrättas från och med den 1 januari 1937. Den stora betydelsen av
denna biblioteksform, som under de senare åren på grund av de statsfinansiella
förhållandena icke kunnat i tillräcklig grad tillgodoses, är allmänt erkänd.
Även jag förordar en utökning av centralbiblioteksorganisationen
men — under erinran örn att jag under punkten 16 i det föregående förutsatt,
att stifts- och landsbiblioteket i Linköping skulle sättas i tillfälle att i
full utsträckning fullgöra centralbiblioteksfunktioner — begränsar jag mitt
förslag till att ytterligare ett centralbibliotek inrättas från och med den 1
januari 1937. Anslagshöjningen på grund härav utgör 5,000 kronor. Förevarande
anslagspost bör alltså beräknas till ett med (5,000 + 5,000 =) 10,000
kronor till 75,000 kronor böjt belopp. Det torde få ankomma på Kungl.
Majit att i sinom tid i vanlig ordning pröva frågan örn förläggningen av
det nya centralbiblioteket.
Med hänsyn till vad nyss anförts torde under förevarande anslag böra
beräknas medel till vandring sbiblioteJcsförr åd vid stifts- och landsbiblioteket i
Linköping. Jag har intet att erinra mot det för ändamålet äskade beloppet
av 3,000 kronor, vilket bör användas till inköp och bindning av böcker för
ifrågavarande vandringsbiblioteksförråd ävensom, efter skolöverstyrelsens beprövande,
till andra med bibliotekets vandringsbiblioteksverksamhet sammanhängande
ändamål.
På grund av tillkomsten av dels det av 1935 års riksdag beslutade, dels
ock det av mig nyss förordade centralbiblioteket böra anslagsmedlen till
resekostnads- och traktamentsersättningar vid biblioteksinspektion från landsom
centralbibliotek höjas med 600 kronor till 5,100 kronor.
Det ligger givetvis i statens intresse, att de betydande penningmedel, som
utdelas till folkbiblioteksväsendet, komma till bästa möjliga användning.
En av förutsättningarna härför är att bibliotekspersonalen har tillräcklig
kompetens. Av överstyrelsens utredning framgår, att det på sina håll i
detta hänseende brister i väsentliga stycken. Överstyrelsen bar fördenskull
hemställt, att ökade anslagsmedel måtte anvisas till bibliotekskur ser. Med
hänsyn till det nyss anförda tillstyrker jag detta förslag och förordar, att
förevarande anslagsbelopp för nästa budgetår beräknas till ett med 2,000
kronor till 6,000 kronor höjt belopp, vilket ju utgör endast en ringa bråkdel
av det till folkbiblioteksväsendet utgående sammanlagda anslagsbeloppet.
Anslagsmedlen till förmedlings anstalter för vandring sbibliotek, till tillägg till
grundkatalog samt till tidskrifter böra i överensstämmelse med överstyrelsens
förslag för nästa budgetår uppföras med oförändrade belopp av respektive
6,000 kronor, 3,500 kronor och 9,000 kronor.
Jag lämnar nedan i tabellform en sammanställning av de olika anslagsposter,
som vid bifall till vad jag ovan förordat skulle utgå ur anslaget
under budgetåret 1936/1937:
158
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
TJtskottet.
Under budgetåret 1935/1936 utgående anslags- belopp Kronor | Av skolöver-styrelsen Kronor | Av departe-ments-chefen till-styrkt an-slagsbelopp Kronor |
942,800 | 981,500 | 981,500 |
65,000 | 80,000 | 75,000 |
— | 3,000 | 3,000 |
4,500 | 5,400 | 5,100 |
6,000 | 6,000 | 6,000 |
4,000 | 6,000 | 6,000 |
3,500 | 3,500 | 3,500 |
9,000 | 9,000 | 9,000 |
7,500 | — | — |
1,042,300 | 1,094,400 | 1,089,100 |
1. Folk-, studiecirkel-, skol-, sjukhus- och
sjömansbibliotek, förslagsvis.........
2. Centralbibliotek, högst.............
3. Linköpings stifts- och landsbiblioteks
vandringsbiblioteksförråd, högst......
4. Resekostnads- och traktamentsersättnin
gar
vid biblioteksinspektion från landsoch
centralbibliotek, högst..........
5. Förmedlingsanstalter för vandringsbib
liotek,
högst ....................
6. Bibliotekskurser, högst.............
7. Tillägg till grundkatalog, högst......
8. Tidskrifter, högst.................
9. Till skolöverstyrelsens disposition.....
Med sistnämnda belopp, avrundat till 1,089,000 kronor, bör förevarande
anslag uppföras för nästa budgetår. Anslagshöjningen uppgår till (1,089,000 —
1,042,300=) 46,700 kronor.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda de närmare bestämmelser,
som erfordras med anledning av vad ovan föreslagits.
Kungl. Maj:ts i ämnet framlagda förslag innebär, på sätt departementschefen
framhållit, att statsunderstöd skall för budgetåret 1936/1937 utgå
till folk-, studiecirkel-, skol-, sjukhus- och sjömansbibliotek med fulla belopp
enligt den i ämnet gällande kungörelsen av år 1930. I anslutning till det
önskemål örn en förbättring av de för närvarande för dessa bibliotek gällande
bestämmelserna, varåt 1935 års riksdag gav uttryck, tillstyrker utskottet
detta förslag.
De under denna punkt behandlade motionerna avse samtliga inrättandet
av ett nytt centralbibliotek. På sätt departementschefen framhållit, komma
redan vid bifall till Kungl. Maj:ts av utskottet i det föregående tillstyrkta
förslag om utvidgning av stifts- och landsbiblioteket i Linköping samt till
vad under här förevarande punkt hemställts i realiteten två centralbibliotek
att träda i funktion under nästkommande budgetår. Med hänsyn härtill
finner utskottet — som givetvis ingalunda förbiser önskvärdheten av att
denna betydelsefulla verksamhet utvecklas — sig icke böra tillstyrka de motionsvis
framförda yrkandena.
Mot Kungl. Maj:ts under bär förevarande punkt framlagda förslag har
utskottet icke heller i övrigt funnit något att erinra.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
159
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å herr Englunds och herr Erikssons i Falun
samt herrar Magnussons i Skövde och Perssons i Tidaholm
ovannämnda motioner (1: 187 och II: 524 samt II:
423), i vad desamma skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag,
till Understöd åt folkbiblioteksväsendet för budgetåret
1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 1,089,000 kronor, att
i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som av
departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 3 januari 1936 under punkt 197 angivits, utgå
i enlighet med de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t må
äga meddela.
203:o) Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar. Kungl. Maj:t har (punkt 198, sid. 493—
496) föreslagit riksdagen att
dels till Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar, för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 199,000 kronor;
dels medgiva, att av detta anslag må enligt av Kungl. Majit fastställda
villkor användas
högst 18,000 kronor till understöd åt centralbyråer för förmedling av
populärvetenskapliga föreläsningar,
högst 10,000 kronor till understöd åt föreläsningsförbund,
högst 10,000 kronor till understöd åt vissa anstalter och föreningar för
av dem havda resekostnader för föreläsare,
det belopp, som Kungl. Majit kan finna skäligt, till anordnande av populärvetenskapliga
föreläsningar i samband med studiecirkelverksamhet samt
det belopp, som Kungl. Majit kan finna skäligt, till understöd för utgivande
av Tidskrift för föreläsningsverksamheten;
dels medgiva, att för tiden den 1 juli 1936—den 30 juni 1937 ej mindre
det lägsta understöd, som av statsmedel må utgå till lokal föreläsningsanstalt,
skall utgöra 100 kronor för helt budgetår räknat än även det minsta
antal föreläsningar, som för åtnjutande av statsbidrag skall, för budgetår
räknat, anordnas av dylik anstalt, må utgöra 5;
dels ock medgiva, att det må ankomma på Kungl. Majit att under samma
tid, på framställning av skolöverstyrelsen, bevilja de ytterligare lättnader i
fråga örn villkoren för understöds åtnjutande, som må befinnas erforderliga.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels en inom första kammaren av herrar J. Bergman och J. Björck väckt
motion (1:100), vari hemställts, att riksdagen måtte till Understöd åt an
-
160
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
stalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga föreläsningar, för
budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kronor;
dels en inom samma kammare av herrar S. Hansson och E. von Heland
väckt motion (1:132), vari hemställts, att riksdagen till understöd åt anstalter
och föreningar, som anordna populärvetenskapliga föreläsningar, måtte för
budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 215,700 kronor samt
besluta, att av detta belopp 30,000 kronor skall utgå till anordnande av
föreläsningar i samband med studiecirkelarbete;
dels ock en inom andra kammaren av herr A. Olsson i Mora m. fl. väckt
motion (11:431), vari hemställts, att riksdagen måtte till understöd åt anstalter
och föreningar, som anordna populärvetenskapliga föreläsningar, för
budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kronor, samt
att sådan ändring måtte vidtagas i grunderna för anslagets fördelning, att
minsta antalet föreläsningar, för vilka åtnjutande av statsbidrag beviljas,
må utgöra 7, och det lägsta understöd, som må utgå till lokal föreläsningsanstalt,
skall utgöra 150 kronor för helt budgetår räknat.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda
skälen hänvisas, i den mån ej redogörelse lämnas här nedan, till sagda
motioner.
Förevarande anslag, som år 1922 bestämdes till 400,000 kronor, har sedan
utgått med växlande belopp och uppfördes i riksstaten för budgetåret
1932/1933 med 300,000 kronor. I samband med 1933 års besparingsåtgärder
sänktes anslaget till 200,000 kronor. 1935 års riksdag sänkte anslaget —
i samband med att ett från detsamma utgående amanuensarvode överflyttades
till annat anslag — till 199,300 kronor, med vilket belopp det alltså
är uppfört i riksstaten för innevarande budgetår. Genom beslut den 17
maj 1935 har Kungl. Majit föreskrivit, bland annat, att högst 13,300 kronor
finge av anslaget användas till anordnande av populärvetenskapliga föreläsningar
i samband med studiecirkelverksamhet.
Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1935 erinrat,
att överstyrelsen under ett flertal år framhållit, att föreläsningsanstalterna
vöre i behov av ökade statsbidrag, därest en kvalitativt högtstående föreläsningsverksamhet
skulle kunna bedrivas, samt lämnat vissa uppgifter, som
enligt överstyrelsens förmenande vittnade örn att intresset för detta slag av
folkbildningsverksamhet fortfarande vore livligt. I anledning härav har överstyrelsen
hemställt örn en höjning av anslaget med 100,700 kronor till 300,000
kronor. Av detta belopp skulle högst 30,000 kronor utgå till anordnande
av populärvetenskapliga föreläsningar i samband med studiecirkelverksamhet.
Samtidigt har överstyrelsen hemställt örn sådan ändring i gällande
föreskrifter, att det lägsta understöd, som av statsmedel finge utgå till lokal
föreläsningsanstalt och vilket nu utgör 100 kronor för helt budgetår räknat,
skulle höjas till 150 kronor, i samband varmed överstyrelsen föreslagit höjning
från 5 till 7 av det minsta antal föreläsningar, som för åtnjutande av
statsbidrag skulle, för budgetår räknat, anordnas av dylik anstalt.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
161
Departementschefen bär för egen del yttrat:
Jag finner icke skäl föreligga att föreslå någon ökning av förevarande
anslag. Vid bedömande av behovet av statsunderstöd till ifrågavarande
gren av folkbildningsarbetet bör enligt min mening beaktas en faktor, som
hittills synes mig hava i detta sammanhang blivit förbisedd. Jag avser
härmed den populärvetenskapliga föreläsningsverksamhet, som bedrives med
tillhjälp av rundradion. Rundradioverksamheten har numera fått sådan
omfattning och stadga, att den synes vara skickad att fylla en icke ringa
del av de uppgifter, som ankommit på den hittillsvarande populärvetenskapliga
föreläsningsverksamheten. Rundradion förefaller onekligen att i
vissa hänseenden hava mycket goda förutsättningar härför. Radion når
på en gång flertalet av dem, som äro intresserade av det ämne, som skall
behandlas. Radioföreläsningar måste därför bliva avsevärt billigare än den
nuvarande av statsmedel bekostade föreläsningsverksamheten. Den kan
även bliva kvalitativt bättre såsom bildningsförmedlare, därigenom att radion
kan hålla sig med de yppersta föreläsare.
Med vad jag nu anfört vill jag ingalunda göra gällande, att jag anser
de vanliga populärvetenskapliga föreläsningarna onödiga. Men jag har den
uppfattningen, att de av mig nu påpekade förhållandena giva anledning för
statsmakterna att åtminstone tills vidare iakttaga återhållsamhet med avseende
på ökade anslagskrav till förevarande ändamål. Jag föreslår därför,
att anslaget för nästkommande budgetår upptages med ett belopp av 199,000
kronor, alltså utan annan ändring än en avrundning nedåt med 300 kronor.
Någon ändring i nu gällande bestämmelser i fråga örn anslagets disposition
och villkoren för understöds utgående anser jag icke böra ske. Frågan
örn det belopp, som bör anslås till populärvetenskapliga föreläsningar i
samband med studiecirkelverksamhet, torde det, i enlighet med 1935 års riksdags
bestämmande, få ankomma på Kungl. Maj:t att senare taga ställning till.
Till stöd för det i motionen I: 132 framförda yrkandet har yttrats:
Föreläsningsverksamhet i samband med studiecirkelverksamhet bedrives
av olika riksförbund för studiecirkel- och biblioteksverksamhet i enlighet
med bestämmelserna i kungl, kungörelsen den 5 juli 1929, enligt vilka bestämmelser
statsunderstöd utgår endast till föreläsningsserier och kurser, omfattande
var och en minst tre föreläsningar, och skola föreläsningarna anordnas
i samband med studiecirkelarbete. I övrigt gäller i fråga örn föreläsningarnas
offentlighet m. m. samma villkor och föreskrifter som för den
övriga föreläsningsverksamheten.
Denna kursverksamhet är av största betydelse ej blott för studiecirklarna
vilka härigenom erhålla behövlig vägledning för sitt arbete, utan ock för
allmänheten, som får tillfälle åhöra serieföreläsningar i aktuella, medborgerliga
och allmänbildande ämnen. Alldeles särskild betydelse får denna verksamhet
sedan den utvidgats att omfatta även de studieförbund, vilka lia sin
verksamhet förlagd till landsbygden. I den gemensamma föreläsningskatalog,
som nyligen utgivits, lia också ett stort antal föreläsningsserier upptagits
i för jordbruket betydelsefulla ämnen.
Med hänsyn till att anslaget till ifrågavarande kursverksamhet före beskärningarna
1932—33 utgjorde 26,000 kronor till två riksförbund, synes
skolöverstyrelsens beräkning av anslagsbehovet för de fem nu i verksamheten
deltagande riksförbunden, 30,000 kronor, vara väl motiverad. Då nu
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 6 sami. Nr 8.
11
162
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
utgår ett anslag av 13,300 kronor, skulle en anslagsökning av 16,700 kronor
erfordras.
Kungl. Maj:ts förslag innebär — frånsett en avrundning nedåt — att till
här förevarande ändamål för nästkommande budgetår samma belopp skulle
utgå och samma villkor gälla som för innevarande budgetår.
De i motionerna 1:100 och 11:431 framförda yrkandena avse att anslaget
skulle höjas till det av skolöverstyrelsen begärda beloppet, 300,000 kronor.
I motionen 1:132 har hemställts örn en ökning av det belopp, som må användas
till anordnande av populärvetenskapliga föreläsningar i samband
med studiecirkelverksamhet, från det för innevarande budgetår jämlikt medgivande
av 1935 års riksdag av Kungl. Maj:t anvisade beloppet, högst 13,300
kronor, med 16,700 kronor till 30,000 kronor.
Vad i motionerna 1:100 och 11:431 hemställts kan utskottet icke tillstyrka.
En så betydande förhöjning av detta anslag finner utskottet, i all synnerhet
under nuvarande förhållanden, böra ske först efter framställning av Kungl.
Maj:t.
Vad i nu berörda motioner föreslagits ifråga örn vidtagande av vissa ändringar
i grunderna för anslagets utgående torde, med hänsyn till vad utskottet
sålunda föreslagit, icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.
Däremot finner utskottet starka skäl tala för det i motionen T: 132 framförda
yrkandet. Utskottet vill understryka vad motionärerna anfört därom,
att ifrågavarande kursverksamhet är av största betydelse ej blott för studiecirklarna,
vilka härigenom erhålla behövlig vägledning för sitt arbete, utan
ock för allmänheten, som får tillfälle åhöra serieföreläsningar i aktuella,
medborgerliga och allmänbildande ämnen. Alldeles särskild betydelse får
denna verksamhet sedan den utvidgats att omfatta även de studieförbund,
vilka ha sin verksamhet förlagd till landsbygden. Härutöver vill utskottet
framhålla, hurusom föreläsningarna på detta sätt erhålla ett direkt undervisningsvärde
och lättare gå att inpassa i ett större sammanhang, varför en
utveckling av denna verksamhet synes vara ett steg i rätt riktning. Då utskottet
icke funnit något att erinra mot det för budgetåret 1936/1937 för
ändamålet beräknade beloppet, tillstyrker utskottet vad i motionen 1:132
hemställts.
Då Kungl. Maj:ts förslag i övrigt icke givit utskottet anledning till erin
rån, skulle anslagets slutsumma behöva höjas med 16,700 kronor till 215,700
kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majda förslag
och med bifall till herrar Hanssons och von Helands ovannämnda
motion (1:132) men med avslag å herrar Bergmans
och J. Björcks samt herr Olssons i Mora m. fl. ovannämnda
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 163
motioner (I: 100 och II: 431), sistnämnda motioner i vad de
skilja sig från Kungl. Maj4s förslag,
a) till Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna
populärvetenskapliga föreläsningar, för budgetåret 1936/1937
anvisa ett reservationsanslag av 215,700 kronor;
b) medgiva, att av detta anslag må enligt av Kungl.
Majit fastställda villkor användas
högst 18,000 kronor till understöd åt centralbyråer för
förmedling av populärvetenskapliga föreläsningar,
högst 10,000 kronor till understöd åt föreläsningsförbund,
högst 10,000 kronor till understöd åt vissa anstalter och
föreningar för av dem havda resekostnader för föreläsare,
högst 30,000 kronor till anordnande av populärvetenskapliga
föreläsningar i samband med studiecirkelverksamhet
samt
det belopp, som Kungl. Majit kan finna skäligt, till understöd
för utgivande av Tidskrift för föreläsningsverksamheten;
c)
medgiva, att för tiden den 1 juli 1936—den 30 juni
1937 .ej mindre det lägsta understöd, som av statsmedel må
utgå till lokal föreläsningsanstalt, skall utgöra 100 kronor
för helt budgetår räknat än även det minsta antal föreläsningar,
som för åtnjutande av statsbidrag skall, för budgetår
räknat, anordnas av dylik anstalt, må utgöra 5;
d) medgiva, att det må ankomma på Kungl. Majit
att under samma tid, på framställning av skolöverstyrelsen,
bevilja de ytterligare lättnader i fråga om villkoren för understöds
åtnjutande, som må befinnas erforderliga.
204:o) Understöd för anordnande av s. k. flyttande folkhögskolekurser.
Kungl. Majit har (punkt 199, sid. 496) föreslagit riksdagen att till
Understöd för anordnande av s. k. flyttande folkhögskolekurser för budgetåret
1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 45,000 kronor att utgå efter
de grunder, Kungl. Majit äger bestämma.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr S. Bengtsson i Norup m. fl. väckt motion (lii 539), vari
hemställts, att riksdagen till understöd för anordnande av s. k. flyttande
folkhögskolekurser måtte för budgetåret 1936/1937 anvisa ett belopp av 60,000
kronor, och besluta att beloppet får utgå som förslagsanslag efter de grunder,
Kungl. Majit äger bestämma.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda
skälen hänvisas till motionen.
Kungl. Majits förslag innebär en anslagshöjning med 5,000 kronor.
Utskottet.
164 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet tinner sig icke kunna tillstyrka den motionsvis begärda höjningen
av här förevarande anslag. Utskottet, som ingalunda förbiser betydelsen
av den med stöd av detta anslag bedrivna verksamheten, vill erinra
därom, att anslaget icke — som fallet varit med många anslag till andra
folkbildningsändamål — blivit beskuret under de föregående åren. Vidare
innebär Kungl. Maj:ts förslag, mot vilket utskottet icke funnit något att
erinra, en anslagshöjning för nästkommande budgetår med 5,000 kronor.
Den i motionen ifrågasatta förändringen av anslaget till förslagsanslag avstyrker
utskottet.
I anslutniug till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å herr Bengtssons i Norup m. fl. ovannämnda
motion (II: 539), i vad densamma skiljer sig från
Kungl. Maj:ts förslag, till Understöd för anordnande av s. k.
flyttande folkhögskolekurser för budgetåret 1936/1937 anvisa
ett reservationsanslag av 45,000 kronor att utgå efter de grunder,
Kungl. Majit äger bestämma.
205:o) Bidrag till arbetarnas bildningsförbund för organisationsoch
administrationskostnader. I enlighet med Kungl. Majits förslag
(punkt 200, sid. 497 och 498), vilket innebär en anslagshöjning med 5,000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till arbetarnas bildningsförbund
för organisations- och administrationskostnader för budgetåret
1936/1937 anvisa ett anslag av 35,000 kronor att
utgå i den mån, förbundet visar sig för ändamålet för samma
tid disponera från annat håll bekomna medel till minst lika
stort belopp som statsbidraget och i övrigt enligt de bestämmelser,
Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.
206:o) Bidrag till svenska landsbygdens studieförbund för organisations-
och administrationskostnader. I enlighet med Kungl. Majits
förslag (punkt 201) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till Bidrag till svenska landsbygdens studieförbund
för organisations- och administrationskostnader för
budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av 5,000 kronor.
207:o) Understöd för anordnande av s. k. universitetscirklar. I enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkt 202) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud -
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
165
getår ägt rum, till Understöd för anordnande av s. k. universitetscirlclar
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 6,000 kronor.
208:o) Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m.
för nykterhetens främjande. Kungl. Majit har (punkt 203, sid. 499—
504) föreslagit riksdagen att såsom Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet
m. m. för nykterhetens främjande för budgetåret 1936/1937
anvisa ett reservationsanslag av 298,500 kronor att utgå under de villkor,
som av Kungl. Majit prövas lämpliga, samt till de av departementschefen
i statsrådsprotokollet omförmälda ändamål med högst de av honom angivna
belopp.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr J. Bergman m. fl. (I: 136) och den andra inom andra kammaren av
herr C. O. Johanson i Huskvarna m. fl. (II: 306), vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta att till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för
nykterhetens främjande m. m. anslå det av skolöverstyrelsen föreslagna beloppet
140,000 kronor och att upptaga slutsumman av bidraget till undervisnings-
och upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens främjande med
motsvarande förhöjt belopp;
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr A. Bärg m. fl. (I: 139) och den andra inom andra kammaren av herrar
A. Olsson i Gävle och E. Hage (lii 326), vari i första hand hemställts, att
riksdagen måtte anvisa ett belopp av 15,000 kronor för främjande av rikskommitténs
mot den olagliga rusdrycksbanteringen verksamhet och i följd
därav dels höja anslaget till undervisnings- och upplysningsverksamheten
m. m. för nykterhetens främjande med ovannämnda 15,000 kronor, dels ock
sänka nämnda anslag med 5,425 kronor och alltså upptaga anslaget till ett
belopp av 308,075 kronor, samt, därest denna hemställan ej skulle bifallas,
i andra hand att anslaget under åttonde huvudtiteln, Bidrag till undervisnings-
och upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens främjande måtte
höjas med 10,000 kronor, vilket belopp skulle påföras anslaget till föreläsnings-
och instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande m. m., varigenom
detta anslag skulle höjas till 125,000 kronor, samt att riksdagen
måtte uttala, att av detta belopp minst 10,000 kronor böra användas för
upplysnings- och propagandaverksamhet för motverkande av den olagliga
rusdrycksbanteringen, samt att anslaget för detta ändamål må användas till
bestridande helt eller delvis av kostnader för föreläsningar samt även till
skriftspridning och övrig verksamhet i huvudsak av det slag, som bedrivits
av rikskommittén mot den olagliga rusdrycksbanteringen;
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
166
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
herr J. Bergman m. fl. (I: 138) och den andra inom andra kammaren av
herr C. O. Johanson i Huskvarna m. fl. (II: 305), vari hemställts, att det
anslag, som för närvarande utgår till rikskommittén för den olagliga rusdryckshanteringens
bekämpande (under åttonde huvudtiteln: Bidrag till undervisnings-
och instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande) måtte
även för nästa budgetår oförändrat utgå med 15,000 kronor, helst med bibehållande
av nuvarande organisation, eller — örn verksamheten skall överflyttas
till centralförbundet för nykterhetsundervisning — i varje fall med
de modifikationer som äro nödvändiga för nu ifrågavarande särskilda verksamhet,
med beaktande av vad av motionärerna erinrats;
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr J. Bergman m. fl. (I: 101) och den andra inom andra kammaren av
herr G. O. Johanson i Huskvarna m. fl. (II: 244), vari hemställts, att anslaget
för budgetåret 1936/1937 till de kristna samfundens nykterhetsrörelse
måtte höjas från av Kungl. Maj:t föreslagna 4,000 kronor till 5,000 kronor
och slutsumman för bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet
m. m. för nykterhetens främjande följaktligen erhålla motsvarande höjning;
dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr E. Bjurström m. fl. (I: 137) och den andra inom andra kammaren
av herr E. Lundhom m. fl. (II: 314), vari hemställts, att det av Kungl. Maj:t
i statsverkspropositionen, åttonde huvudtiteln, punkt 203, upptagna anslaget
till nationaltemplarordens undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m.
måtte höjas från 10,000 kronor till 11,000 kronor.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda
skälen hänvisas, i den mån ej redogörelse lämnas här nedan, till motionerna
I: 136, I: 139, I: 138, I: 101 och I: 137.
I skrivelse den 31 augusti 1935 anförde skolöverstyrelsen bland annat följande:
Till
anordnande av instruktionskurser för lärare för nykterhetsundervisning en
förordade överstyrelsen ett anslag av 7,500 kronor.
Till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande hade
centralförbundet för nykterhetsundervisning (den av överstyrelsen utsedda
föreläsningsbyrån) föreslagit ett belopp av 140,000 kronor. Överstyrelsen
funne behovet av de direkt i samhällets tjänst arbetande föreläsningarna
rörande alkohol och trafiksäkerhet, rörande nykterhetsnämndernas verksamhet
samt rörande motarbetande av den olagliga rusdryckshanteringen, vilka
kategorier av föreläsningar helt bekostades ur här ifrågavarande anslag, fortfarande
vara påtagligt. Sedan jämväl fackföreningar, tjänstemannasammanslutningar
och föreläsningsföreningar från och med budgetåret 1935/1936
genom de ändrade bestämmelser för ifrågavarande föreläsningsverksamhet,
vilka överstyrelsen den 21 juni 1935 fastställt, erhållit rätt att anordna föreläsniugar,
som till största delen bekostades av statsmedel ur förevarande anslag,
och då resultatet av den nyrekrytering och gallring av föreläsarstaben,
som för närvarande påginge, vid början av år 1936 skulle föreligga, syntes
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
167
det överstyrelsen, att ett utökat anslag till denna verksamhet vore synnerligen
önskvärt, varför överstyrelsen tillstyrkte det begärda beloppet.
liiksutskottet för de kristnas nykterhetsrörelse hade begärt ökat anslag för
sin verksamhet. Överstyrelsen ansåge sig emellertid icke under nuvarande
förhållanden böra tillstyrka höjning av det för innevarande budgetår beviljade
anslagsbeloppet.
Även nationaltemplarorden bade anhållit örn ett från 10,000 kronor till
12,000 kronor böjt anslag. Konsulenten hade år 1934 vid granskningen av
ordens räkenskaper kommit till den uppfattningen, att nationaltemplarorden
baft svårt att på ett rationellt sätt utnyttja sitt anslag, i anledning varav
riksdagen i enlighet med överstyrelsens och Kungl. Maj:ts förslag sänkt
ordens statsbidrag för budgetåret 1935/1936 med 1,000 kronor till 10,000
kronor. Överstyrelsen, som icke funne skäl föreligga att för närvarande tillstyrka
höjning av detta anslag, föresloge, att ifrågavarande anslag måtte
utgå med samma belopp som för innevarande budgetår, nämligen 10,000
kronor.
För svenska tullpersonalens helnykterhets förbund, som ej ansökt örn statsbidrag
för budgetåret 1936/1937, äskade överstyrelsen ej något anslag.
Rikskommittén mot den olagliga rusdryckshanteringen hade i sin framställning
om anslag till främjande av kommitténs verksamhet anfört, att kommittén
icke hade något att erinra emot, om Kungl. Majit skulle finna lämpligt
att överlämna den av kommittén utövade verksamheten till centralförbundet
för nykterhetsundervisning och ställa medel, avsedda för propaganda
mot den olagliga rusdryckshanteringen, till centralförbundets förfogande.
Sedan Kungl. Majit i anledning härav anbefallt skolöverstyrelsen att från
centralförbundet inhämta yttrande i nyssnämnda avseende samt att med
berörda yttrande och det utlåtande i ämnet, vartill överstyrelsen kunde finna
anledning, till Kungl. Majit inkomma, har skolöverstyrelsen i utlåtande den
15 november 1935 hemställt, att det för ifrågavarande centralförbund avsedda
anslagsbeloppet måtte under budgetåret 1936/1937, under förutsättning
att förbundet utvidgade sin upplysningsverksamhet om den olagliga
rusdryckshanteringen, höjas från 30,575 kronor till 36,000 kronor samt
att, vid bifall härtill, intet anslag skulle upptagas till främjande av förutnämnda
rikskommittés verksamhet.
Av ett vid överstyrelsens sistnämnda skrivelse fogat utlåtande framgår
att styrelsen för centralförbundet för nykterhetsundervisning anfört,
att de av rikskommittén bedrivna propagandauppgifterna torde få anses
falla utom ramen för centralförbundets nuvarande stadgar. Ett sammanförande
av sådan propaganda med centralförbundets objektivt bedrivna
undervisnings- och upplysningsverksamhet kunde lätt medföra komplikationer,
som vore ägnade att försvåra och försvaga sistnämnda verksamhet.
Örn styrelsen sålunda icke kunde tillråda ett överförande på förbundet av
rikskommitténs propagandaverksamhet, syntes ingen erinran kunna göras
mot ett åläggande för förbundet att i vidare mån än hittills kunnat ske
bedriva ren upplysningsverksamhet örn den olagliga rusdryckshanteringen.
168
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Detta förutsatte dock, att centralförbundet försåges med särskild arbetskraft
för denna speciella uppgift och att även i övrigt behövliga medel ställdes
till förbundets förfogande. Den reducering av arbetskrafterna på förbundets
byrå, som de ekonomiska förhållandena på senare åren framtvingat,
hade nämligen medfört, att centralförbundet endast med yttersta svårighet
kunde genomföra de arbetsuppgifter, som redan nu åvilade förbundet.
Enligt överstyrelsens i ovanberörda skrivelser framlagda förslag skulle
anslaget ökas från 301,200 kronor med 22,425 kronor till 323,625 kronor.
Departementschefen har för egen del yttrat:
De instruktionskurser för lärare för nykterhetsundervisningen, varom överstyrelsen
framlagt förslag, synas kunna bliva till stort gagn för ifrågavarande
betydelsefulla undervisningsändamål. De beräknade kostnaderna,
7,500 kronor, vilka skulle medgiva anordnandet under nästa budgetår av
ett tiotal sådana kurser, förefalla vara ganska måttliga. Jag anser mig
därför böra i likhet med överstyrelsen beräkna ett belopp av 7,500 kronor
för ändamålet under förevarande anslag.
Däremot finner jag mig icke böra förorda en höjning av anslagsmedlen
till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande
m. m., vilka höjdes med icke mindre än 20,000 kronor så sent som vid
1935 års riksdag. Jag fäster i detta sammanhang uppmärksamheten på att
Kungl. Maj:t ännu icke blivit i tillfälle att taga del av resultatet av den
nyrekrytering och gallring av föreläsarstaben, varom talas i överstyrelsens
skrivelse av den 31 augusti 1935.
I likhet med överstyrelsen tillstyrker jag, att anslagsmedlen till rikskonimittén
mot den olagliga rusdryckshanteringen med utgången av innevarande
budgetår må upphöra att utgå samt att i stället det till centralförbundet
för nykterhetsundervisning utgående anslagsbeloppet höjes för
att sätta denna sammanslutning i tillfälle att övertaga den av rikskommittén
hittills bedrivna upplysningsverksamheten. I enlighet med överstyrelsens
förslag bör på grund härav sistnämnda anslagsbelopp höjas med 5,425
kronor till 36,000 kronor. Jag förutsätter härvid, att centralförbundet tillser,
att ifrågavarande upplysningsverksamhet kommer att inom förbundet ledas
av en för ändamålet kvalificerad person, som har goda förbindelser med
de folkliga organisationer, vilkas intresserade medverkan är av särskild
betydelse.
I övrigt föranleder överstyrelsens förslag icke någon erinran från min sida.
Förevarande anslag bör sålunda för nästkommande budgetår å ena sidan
minskas med det nu till omförmälda rikskommitté utgående anslagsbeloppet
av 15,000 kronor samt med det till främjande av svenska tullpersonalens
helnykterhetsförbunds verksamhet avsedda anslagsbeloppet å 500 kronor, å
andra sidan ökas med ovannämnda belopp av 7,500 kronor, respektive 5,425
kronor samt alltså uppföras med (301,200— 15,000— 500 + 7,500 + 5,425 =)
298,625 kronor, vilket belopp lämpligen bör avrundas till 298,500 kronor.
Ifrågavarande anslag bör liksom för innevarande budgetår täckas av avkastningen
av statsverkets fond av rusdrycksmedel.
Till stöd för det i motionerna I: 136 och II: 306 framförda yrkandet har
i den förstnämnda motionen anförts i huvudsak följande rörande de i förevarande
anslag ingående medlen till föreläsnings• och instruktionsverksamhet
för nykterhetens främjande m. m.:
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
169
Anslaget till föreläsnings- och instruktion sverksamhet för nykterhetens
främjande har tidigare varit 200,000 men nedsattes av statsfinansiella skäl
till 140,000 kronor och senare ännu lägre. För innevarande budgetår beviljade
fjolårets riksdag 115,000 kronor. Som centralförbundets av skolöverstyrelsen
vitsordade uppgifter visa, är detta anslag i förhållande till
behovet alldeles för litet. Man har under budgetåret 1934/1935 måst i
1,145 fall avslå begärd ansökan om bidrag. Och medan under budgetåret
1931 1932 statsbidrag kunde förmedlas till 6,436 föreläsningar, nedgick
detta antal för senaste budgetåret till allenast 2,893.
Det enda, som sakligt skulle kunnat motivera bibehållandet av ett så
lågt anslag som det av Kungl. Majit föreslagna, vore alltså, ifall det kunde
påvisas, att nykterhetstillståndet inom vårt folk numera så förbättrats, att
en kraftigare upplysningsverksamhet örn alkoholens skadeverkningar och
om medlen till dessa skadeverkningars bekämpande och begränsning blivit
obehövlig. Men ingen i ansvarig ställning lärer kunna uppbringas, som vågar
hävda en sådan uppfattning.
Genom skrivelse av den 27 februari 1920 har Kungl. Majit bemyndigat
kungl, skolöverstyrelsen att bland annat granska och godkänna de föreläsningsämnen,
vilka skola införas i den föreläsningskatalog, som ligger till
grund för förmedlingen av statsbidrag. När man vidare erfar — enligt
från toreläsningsbyrån inhämtade uppgifter — att den »nyrekrytering och
gallring», varom ecklesiastikministern talar, resulterat i, att ej mindre än
omkring 100 föreläsare och 500 föreläsningsämnen blivit av olika anledningar
utmönstrade, synes man icke med fog kunna göra gällande, att överstyrelsen
saknat vilja att med tillbörlig effekt fylla denna av Kungl. Majit
erhållna granskningsbefogenhet. Av föreläsningsbyråns uppgifter inhämtas
ytterligare, att överstyrelsen för 1936 års föreläsningskatalog auktoriserat
en mängd nya föreläsare och över 400 nya föreläsningsämnen, så att katalogen
numera upptar 393 föreläsare och 1,497 ämnen.
Av det anförda synes man kunna draga den slutsatsen, att det väl sörjts
för, att alkoholfrågan och nykterhetssträvandena kunna bliva sakligt och
allsidigt belysta med anlitande av den föreläsarstab, som för ändamålet
auktoriserats och som tid efter annan blir av överstyrelsen kompletterad.
Det vill alltså förefalla som om den tvekan i här omförmälda avseenden,
som synes ligga till grund för ecklesiastikministerns uttalande på denna
punkt, borde kunna få anses vara undanröjd.
En viktig omständighet är emellertid ytterligare att beakta. I syfte att
utvidga kretsen av dem som få del av den statsunderstödda upplysningsverksamheten
i nykterhetsfrågan även utanför den speciella nykterhetsrörelsen
och sålunda göra dessa föreläsningar i vidare mån fruktbärande har
skolöverstyrelsen föreskrivit, att — bortsett från eventuell kostnad för lokal
och kungörande och dylikt — helt och hållet av statsmedel bekostade föreläsningar
få hållas bland annat vid lärarmöten och prästmöten, vid läroanstalter
samt inom armén, marinen och flygvapnet, ävensom inom fackföreningar
och tjänstemannasammanslutningar. I sina år 1936 utgivna anvisningar
har skolöverstyrelsen vidare anbefallt viss enhetlig planläggning genom
gemensamt länsorgan till undvikande av parallellanordningar för samma
sak av flera olika lokala föreningar. Denna åtgärd avser besparing men å
andra sidan förutsätter den förstnämnda utvidgningen av statsunderstödet
till vidare kretsar ökade utgifter och innebär därför ett starkt bevis för behovet
av det av skolöverstyrelsen föreslagna beloppet, 140,000 kronor.
170
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Till stöd för det i motionerna I: 139 och II: 326 framförda yrkandet har
i den förstnämnda motionen yttrats i huvudsak följande rörande anslag till
riks kommitténs mot den olagliga rusdryckshanteringen verksamhet:
Den verksamhet, som bedrivits av rikskomnättén mot den olagliga rusdryckshanteringen,
har otvivelaktigt varit av stort värde då det gällt bekämpandet
av den för land och folk så skadliga illegala sprithanteringen.
Tack vare den sammansättning kommittén haft har den kunnat med sin
verksamhet tränga ut till befolkningsgrupper, som sällan eller aldrig nås
av centralförbundets eller nykterhetsorganisationernas upplysningsverksamhet,
och ute i bygderna har kommittén knutit förbindelser med folkliga organisationer
av olika slag. Huruvida dessa förbindelser kunna upprätthållas
örn verksamheten överflyttas till annan organisation torde vara ytterst
ovisst. Vi ställa oss därför tveksamma beträffande lämpligheten av att överföra
verksamheten till centralförbundet, men skulle ändock, med hänsyn
till de av departementschefen givna förutsättningarna, ej motsatt oss förslaget
i denna del, därest centralförbundet hade varit villigt övertaga rikskommitténs
verksamhet i dess helhet. Denna verksamhet skulle då kunna
handhavas å en särskild avdelning inom förbundet, men intimt samorganiseras
med förbundets övriga verksamhet. Nu har emellertid centralförbundets
styrelse förklarat, att förbundet, med hänsyn till innehållet i dess nuvarande
stadgar, icke kunde övertaga annan del av rikskommitténs verksamhet
än ren upplysningsverksamhet. Skulle förbundet även övertaga den
av rikskommittén bedrivna propagandaverksamheten skulle detta, förmenar
styrelsen, kunna skada förbundets övriga verksamhet.
Vi anse oss ej kunna bortse från dessa styrelsens farhågor, vilka måhända
ej äro helt ogrundade, och vid det förhållandet, att styrelsen förmenar att
centralförbundet ej bör upptaga propagandaverksamhet av det slag varom
här är fråga bland sina arbetsuppgifter, finna vi det betänkligt att överfora
rikskommitténs verksamhet till detsamma. Vi anse nämligen att just propagandaverksamheten
är det väsentliga och värdefulla i rikskommitténs arbete
och ansluta oss under sådana förhållanden till den av rikskommittén
uttalade meningen, »att så länge verksamhet av hithörande slag erfordrades,
denna verksamhet bör handhavas av ett särskilt organ med detta arbete
som enda uppgift».
Skulle emellertid riksdagen i likhet med departementschefen finna sig
böra förorda ett överförande av verksamheten till centralförbundet, vilja
vi dock framhålla nödvändigheten av, att medel ställas till förbundets förfogande
för denna utökade verksamhet samt att sådana villkor för dessa
medels användning stipuleras, att förbundet erhåller möjlighet att bedriva
verksamheten för bekämpande av den olagliga rusdryckshanteringen i huvudsak
efter samma riktlinjer, som hittills följts av rikskommittén, och sålunda
även bedriva propagandaverksamhet. För att centralförbundet skall kunna
upptaga denna verksamhet fordras emellertid att medel därför ställas till
förbundets förfogande. Därtill kommer emellertid, att de av skolöverstyrelsen
fastställda bestämmelserna för detta anslags användning för närvarande
äro sådana, att de knappast lämpa sig för den verksamhet, varom
här är fråga. Rikskommittén tiar beträffande föreläsningsverksamheten
huvudsakligen inriktat sitt arbete på sådana platser, där någon organisation,
som kunde åtaga sig att anordna och bekosta föreläsningar i hithörande
ämne, ej funnes. Det synes sålunda erforderligt, om hithörande verksamhet
skall överföras till centralförbundet, dels att medel ställas till dess för
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
171
fogande för den utökade verksamheten, dels ock att särskilda bestämmelser
utfärdas för dessa medels användning. Rörande medelsbehovet ansluta vi
oss till rikskommitténs hemställan och förorda att, för den händelse rikskommittén
beviljas fortsatt anslag, detta måtte bestämmas till 15,000 kronor,
varvid tillskottet till främjande av centralförbundets för nykterhetsundervisning
verksamhet bör bortfalla. Skulle däremot riksdagen biträda
Kungl. Maj:ts förslag, att anslag till rikskommittén ej vidare skall utgå,
vilja vi föreslå, att anslaget till föreläsnings- och instruktionsverksamhet
för nykterhetens främjande m. m. höjes med 10,000 kronor till 125,000
kronor, av vilket anslag minst 10,000 kronor böra användas för upplysningsoch
propagandaverksamhet för motverkande av den olagliga rusdryckshanteringen.
Till stöd för det i motionerna I: 137 och II: 314 framförda yrkandet har
i den förstnämnda motionen beträffande anslag till nationaltemplarordens
studie- och ungdomsverksamhet m. m. yttrats bland annat följande.
I propositionen föreslås, vad det gäller nationaltemplarorden, att dess anslag,
som vid förra årets riksdag av viss anledning nedsattes från 11,000
kronor till 10,000 kronor, för budgetåret 1936/1937 skall utgå med sistnämnda
lägre belopp. Då anslagen till de övriga nykterhetssällskapen föreslås
utgå med förutvarande belopp, och då den anledning, som förra året
ansågs motivera ifrågavarande nedsättning av anslaget till nationaltemplarorden,
icke längre förefinnes, finna vi nämnda fortsatta nedsättning av anslaget
obefogad. Denna vår uppfattning står, synes det oss, i full samklang
med den ståndpunkt, som statsutskottet vid förra årets riksdag intog med
anledning av motion att anslaget redan då skulle sättas till samma belopp
som tidigare. Statsutskottet, som då icke ansåg sig böra göra någon ändring
i Kungl. Maj:ts förslag, framhöll, »att vad utskottet sålunda nu förordat
icke utesluter, att anslagsposten ett följande år må kunna återföras till sitt
tidigare belopp, därest behov av ökat statsanslag då visas föreligga». Detta
behov av ökat anslag har uppvisats såväl av nationaltemplarorden själv som
av undervisningskonsulenten i skolöverstyrelsen, vilken i skrivelse till skolöverstyrelsen
tillstyrkt det före sänkningen utgående anslaget 11,000 kronor.
Ehuru vi äro fullt övertygade örn att den verksamhet som utföres inom
nationaltemplarorden väl motiverar begärda högre belopp 12,000 kronor, få
vi, då någon höjning av de övriga nykterhetssällskapens anslag icke av
Kungl. Majit ifrågasatts, nöja oss med att hemställa, att anslaget till nationaltemplarorden
sättes till 11,000 kronor.
Den av departementschefen förordade överflyttningen av rikskommitténs
mot den olagliga rusdryckshanteringen verksamhet till centralförbundet för
nykterhetsundervisning berör — iner eller mindre direkt — de i motionerna
I: 136 och II: 306, I: 139 och II: 326 samt I: 138 och II: 305 framförda
yrkandena. Utskottet har på grund härav ansett sig först böra upptaga
denna fråga till behandling.
Av flera skäl har utskottet icke kunnat undgå att ställa sig betänksamt
mot den föreslagna överflyttningen. Av vad i ärendet anförts finner utskottet
framgå, att den förändrade verksamhet, som vid bifall till förslaget
skulle påkallas av centralförbundet, ansetts lätt kunna medföra komplika
ioner för centralförbundets objektivt bedrivna upplysnings- och undervis
-
UtstcoUf.t.
172
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
ningsverksamhet. Centralförbundet har för egen del icke ansett sig kunna tillråda
ett överförande på förbundet av rikskommittens propagandaverksamhet.
Utskottet vill ytterligare framhålla, att rikskommitténs verksamhet — såväl
när anslag för densamma första gången äskades som senare — framhållits
vara av tillfällig karaktär. Denna uppfattning har också vid flera tillfällen
understrukits av statsmakterna. Ett inordnande av denna verksamhet under
centralförbundet torde lätt kunna medföra, att verksamheten liksom anslaget
blir mera permanent. Av nu anförda skäl finner sig utskottet böra förorda,
att, på sätt i motionerna I: 139 och II: 326 samt I: 138 och II: 305 yrkats,
även för nästkommande budgetår särskilt anslag må utgå för kommittén.
Detta anslag synes böra bestämmas till samma belopp, som anvisats för
innevarande budgetår, d. v. s. 15,000 kronor. Vid bifall till vad sålunda
föreslagits bortfaller behovet av den av departementschefen förordade öknmgen
av anslagsposten till centralförbundets verksamhet med 5,425 kronor,
vilket innebär att berörda anslagspost kan minskas från föreslagna
36.000 kronor till 30,575 kronor. Vid ett bifall till vad utskottet i bär
förevarande hänseende förordat blir alltså det ökade medelsbehovet (15,000
— 5,425 = ) 9,575 kronor.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle anslagsposten till föreläsnings- och
instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande m. m. för nästkommande
budgetår upptagas med oförändrat belopp, 115,000 kronor. Utskottet finner
visserligen den av skolöverstyrelsen samt i motionerna I: 136 och II: 306
förebragta utredningen tala för en höjning av denna anslagspost, men med
hänsyn till att den så sent som vid 1935 års riksdag höjdes med icke
mindre än 20,000 kronor finner sig utskottet böra tillstyrka, att höjningen
begränsas till 10,000 kronor och att anslagsposten alltså bestämmes till
125.000 kronor.
Det i motionerna I: 101 och II: 244 framförda förslaget om en höjning
av anslagsposten till främjande av riksutskottets för de kristnas nykterhetsrörelse
verksamhet finner sig utskottet icke kunna tillstyrka. Utskottet vill
erinra därom, att skolöverstyrelsen icke ansett sig böra tillstyrka en för
detta ändamål —- liksom för flera andra föreningar m. fl. — begärd anslagshöjning.
Däremot finner sig utskottet böra tillstyrka det i motionerna I: 137 och
11: 314 framförda yrkandet örn en höjning av anslagsposten till främjande
av nationaltemplarordens studie- och ungdomsverksamhet med 1,000 kronor.
De skäl, som föranledde 1935 års riksdag att bestämma anslagsposten till
dess nuvarande belopp, föreligga icke längre, och vid sådant förhållande
saknas enligt utskottets uppfattning anledning att nu stanna vid det då
beslutade beloppet.
I övrigt har Kungl. Maj:ts under här förevarande punkt framlagda förslag
icke givit utskottet anledning till erinran.
Ett bifall till vad utskottet i det föregående tillstyrkt kommer att föranleda
en höjning av anslagets slutsumma med (9,575 + 10,000 + 1,000=) 20,575
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
173
kronor. Även detta belopp bör, på sätt av departementschefen föreslagits
beträffande det av honom äskade anslaget, täckas av avkastningen av statsverkets
fond av rusdrycksmedel. Om anslagsposten till främjande av
nykterhet m. m. (nr 23 i den i statsrådsprotokollet återgivna tablån) för
avrundande av anslagets slutsumma sänkes med 75 kronor, skulle anslaget
för nästkommande budgetår behöva ökas från av Kungl. Majit äskade
298,500 kronor till 319,000 kronor.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och med bifall till herr Bärgs m. fl. samt herrar Olssons i
Gävle och Hages, herr Bergmans m. fl. och herr Johansons
i Huskvarna m. fl. samt herr Bjurströms m. fl. och herr
Lundboms m. fl. ovannämnda motioner (I: 139 och II: 326,
I: 138 och II: 305 samt I: 137 och II: 314) ävensom på grund
av herr Bergmans m. fl. och herr Johansons i Huskvarna
m. fl. ovannämnda motioner (I: 136 och II: 306) men med
avslag å herr Bergmans m. fl. och herr Johansons i Huskvarna
m. fl. ovannämnda motioner (I: 101 och II: 244),
såsom Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet
m. m. för nykterhetens främjande för hudgetåret 1936/1937
anvisa ett reservationsanslag av 319,000 kronor att utgå
under de villkor, som av Kungl. Majit prövas lämpliga,
samt till de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 3 januari 1936 under punkt
203 omförmälda ändamål med högst de av honom angivna
belopp, dock med de ändringar härutinnan, som föranledas
av vad utskottet i det föregående anfört.
209:o) Anordnande av studieledarkurser. I en inom första kammaren
av herrar R. Wagnsson och S. Hansson väckt motion (I: 244) har hemställts,
att riksdagen måtte bevilja ett reservationsanslag av 7,000 kronor
att ställas till överstyrelsens förfogande för anordnande av studieledarkurser
på de villkor, som Kungl. Majit kan finna skäligt föreskriva.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda
skälen hänvisas till motionen.
Det ändamål, för vilket i motionen I: 244 anslag äskats, är enligt utskottets
uppfattning behjärtansvärt. Såsom skolöverstyrelsen i sitt i ärendet
avlåtna utlåtande framhållit, är behovet av studieledare inom såväl statsunderstödda
organisationer som andra sammanslutningar mycket stort. Utskottet
håller emellertid före, att fråga örn ett anslag för ändamål av här
förevarande art i första hand bör ankomma på Kungl. Maj:ts prövning.
Utskottet hemställer fördenskull,
att herrar R. Wagnssons och Hanssons ovannämnda motion
(I: 244) icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Utskottet
174
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
210:o) Bidrag till föreningar, som anordna god orkestermusik för
allmänheten, m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 204.
sid. 504—507) och under erinran om den av 1035 års riksdag uttalade, av
departementschefen delade uppfattningen, att det nuvarande systemet med
anslag till visst ändamål dels från lotterimedel och dels från anslag å riksstaten
icke är tillfredsställande, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till Bidrag till föreningar, som anordna god
orkestermusik för allmänheten, m. m. för budgetåret 1936/1937
anvisa ett anslag av 56,500 kronor.
2ll:o) Bidrag till folkliga musikskolan i Arvika. Kungl. Maj t hat
(punkt 205, sid. 507—511) föreslagit riksdagen att såsom bidrag till folkliga
musikskolan i Arvika för budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av
20,000 kronor.
Till förevarande ändamål anvisades för budgetåret 1925/1926 3,000 kronor,
för budgetåren 1926/1929 5,000 kronor samt förbudgetåren 1929/1936
6,000 kronor. Härjämte hava av Kungl. Maj:t vissa anslag av lotterimedel
ställts till skolans förfogande.
Föreningen för det folkliga musiklivets befrämjande har hemställt örn anvisande
för ifrågavarande ändamål under nästa budgetår av ett med 14,000
kronor till 20,000 kronor höjt anslag å riksstaten. I skrivelsen återfinnes
bland annat följande förslag till inkomst- och utgiftsstat för skolan:
Inkomster:
Anslag av Värmlands läns landsting..................kronor 800
Elevavgifter.................................... » 2,300
Bidrag från Föreningen för det folkliga musiklivets befrämjande
....................................... » 3,500
Statsanslag..................................... » 20,000
Summa
Utgifter:
Lärarelöner:
föreståndaren........................kronor 1,000
1 lärare i samspelning, fiol m. m......... » 4,000
1 » » fiol........................ » 3,600
1 » » violoncell................... » 3,000
1 lärare i piano (och musikteori) ......... » 3,000
1 » (kvinnlig) i musikteori och piano ... » 1,800
3 timlärare i fiol, blåsinstrument och gymnastik
............................. » 2,000
Underhåll av fastigheten...........................
Försäkringar....................................
Värme och belysning.............................
Städning och vaktmästare..........................
kronor 26,600
kronor 18,400
» 900
» 200
» 2,600
» 1,600
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 175
Undervisningsmateriel.............................kronor 400
Inventarier..................................... » 600
Bibliotek....................................... » 400
Tryck och annonser............................. » 500
Telefon och porto................................ » 400
Diverse........................................ » 600
Summa kronor 26,600.
Skolöverstyrelsen har funnit den föreliggande framställningen väl grundad
och tillstyrkt bifall till densamma.
Statskontoret har förklarat, att ämbetsverket — som ansåge, att försiktighet
borde iakttagas vid beviljandet av statsbidrag för olika icke-statliga ändamål
— för sin del saknade anledning tillstyrka högre statsbidrag för ändamålet
under nästa budgetår än 6,000 kronor.
Musikaliska akademien har tillstyrkt framställningen.
Departementschefen har för egen del anfört följande:
Den verksamhet, som fullföljes av folkliga musikskolan i Arvika, är av
stor betydelse för vårt folkliga musikliv. I detta hänseende torde musikskolan
kunna sägas intaga en ledande ställning, och det är därför önskvärt,
att den beredes möjlighet att under gynnsammare betingelser än hittills
verka för sin viktiga uppgift.
Det statsanslag å riksstaten, som skolan åtnjutit, har icke varit ens tillnärmelsevis
tillräckligt för bestridande av driftkostnaderna. Utöver ett mindre
bidrag från vederbörande landsting och understöd från föreningen för det
folkliga musiklivets befrämjande, vilken är huvudman för skolan, har musikskolan
under ett par år erhållit bidrag av lotterimedel till de löpande
utgifterna. Dessa tillfälliga bidrag, som dock icke varit tillräckligt stora
för att befria skolan från ekonomiska bekymmer, indrogos för arbetsåret
1934/1935 för att därefter för arbetsåret 1935/1936 återupptagas med ett till
hälften reducerat belopp. För arbetsåret 1934/1935 erhöll skolan bidrag —
utöver det å riksstaten anvisade — med inalles 2,000 kronor från det under
åttonde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget till extra utgifter. Detta
obetydliga tillskott var att betrakta som en provisorisk hjälp, intill dess det
löpande riksstatsanslaget kunde höjas.
Mot det förslag till inkomst- och utgiftsstat, som ligger till grund för
den föreliggande framställningen örn ökat statsbidrag, har jag i fråga om
utgiftssidan intet väsentligt att erinra. Lärarlönerna synas i jämförelse med
exempelvis de löner, som utgå till vissa extra ordinarie lärare vid musikkonservatoriet,
vara låga. Utgifterna i övrigt förefalla vara försiktigt beräknade.
Vad däremot angår inkomstsidan, anser jag mig böra fästa uppmärksamheten
på att landstingets bidrag, som beräknats till endast 800 kronor, icke
torde svara mot skolans betydelse för Värmlands län. Antalet elever härifrån
bar under de senaste fem läsåren utgjort närmare 40 procent av det
totala antalet elever. För min del håller jag det för ett berättigat krav, att
landstingets bidrag avsevärt ökas.
Innan landstinget berette tillfälle taga ställning till den föreliggande frågan,
synes emellertid statsanslaget böra utgå med det nu äskade beloppet
av 20,000 kronor. Jag förutsätter emellertid, att anslaget för ett följande
budgetår nedbringas med ett belopp, svarande mot det ökade bidrag, som
av landstinget kan komma att ställas till skolans förfogande.
176
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
Det torde liksom hittills få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela bestämmelser
rörande de villkor, under vilka ifrågavarande statsanslag skall utgå.
Anslaget till bidrag till folkliga musikskolan i Arvika, som ursprungligen
utgick med 3,000 kronor men sedermera successivt höjts för att för innevarande
budgetår utgå med 6,000 kronor, föreslås nu skola upptagas med
ett belopp av 20,000 kronor, d. v. s. mer än tredubblas. Utskottet kan icke
ställa sig annat än synnerligen betänksamt gentemot denna utveckling. Att
den varit möjlig beror på de betydande anslag av lotterimedel, som vid
sidan av de av riksdagen prövade anslagen å riksstaten ställts till skolans
förfogande. De olägenheter med anslag till visst ändamål dels från lotterimedel
och dels från anslag å riksstaten, vilka framhöllos av 1935 års riksdag
och vilka utskottet jämväl under föregående punkt haft anledning understryka,
framträda här med styrka.
Under förhandenvarande förhållanden vill utskottet dock icke motsätta
sig, att för nästkommande budgetår en ökning av anslaget å riksstaten sker.
I motsats till departementschefen kan utskottet dock ej helt godtaga de av
skolans styrelse framlagda anslagsberäkningarna, utan finner sig utskottet
böra förorda ett till 15,000 kronor nedsatt anslag. Redan detta innebär en
anslagsökning med 150 procent.
Utskottet vill framhålla önskvärdheten av att, innan förnyat anslag för
ändamålet äskas, en ingående utredning verkställes rörande skolans ekonomiska
förhållanden. Vidare synes såsom ett villkor för skolans fortsatta
uppehållande med till största delen statsmedel böra uppställas, att bidrag
från andra håll erhållas i betydligt större utsträckning än för närvarande
är fallet. Särskilt vill utskottet i detta hänseende ansluta sig till vad
departementschefen anfört örn det berättigade i kravet, att vederbörande
landstings bidrag avsevärt ökas.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majrts förslag,
såsom Bidrag till folkliga musikskolan i Arvika för budgetåret
1936/1937 anvisa ett anslag av 15,000 kronor.
212:o) Statens studielån: Nämnden för statens studielån. Statens
studielån: Ersättning till postverket för dess bestyr med statens
studielån. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 206, sid. 511 och
512), vilket innebär en höjning av anslaget till nämnden för statens studielån
med 500 kronor, och under hänvisning till vad av departementschefen
anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1936/1937 anvisa
a) till Statens studielån: Nämnden för statens studielån ett
anslag av 5,500 kronor;
b) till Statens studielån: Ersättning till postverket för dess
bestyr med statens studielån ett förslagsanslag av 1,850 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr. 8.
177
213:o) Statens biografbyrå: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Majda
förslag (punkt 207, sid. 512 och 513), vilket innebär en anslagshöjning med
700 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) öka den i avlöningsstaten för statens biografbyrå uppförda
anslagsposten till särskilda löneförmåner till ordinarie
och icke-ordinarie tjänstemän å förslagsvis 1,000 kronor med
700 kronor till förslagsvis 1,700 kronor ävensom i följd
härav öka avlöningsstatens slutsumma från 53,000 kronor
till 53,700 kronor;
b) till Statens biografbyrå: Avlöningar för budgetåret 1936/
1937 anvisa ett förslagsanslag av 53,700 kronor.
214:o) Statens biografbyrå: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Majlis förslag (punkt 208) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till Statens biografbyrå: Omkostnader för
budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 10,300
kronor.
215:o) Befrämjande av vissa i samband med biografväsendet stående
ändamål. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 209) hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till Befrämjande av vissa i samband med biografväsendet
stående ändamål för budgetåret 1936/1937 anvisa
ett reservationsanslag av 10,000 kronor att utgå med
den fördelning och enligt de närmare villkor, som av Kungl.
Majit bestämmas.
Gymnastiska centralinstitutet.
216:o) Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar. Kungl. Majit har
(punkt 210, sid. 514—519) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för gymnastiska centralinstitutet,
att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1936/1937; dels ock till
Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för budgetåret 1936/1937 anvisa
ett förslagsanslag av 135,500 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr 11. Lundqvist m. fl. väckt motion (lii 538), vari hemställts,
att riksdagen ville för budgetåret 1936/1937 fastställa nedanstående arvoden
för nedanstående befattningshavare vid gymnastiska centralinstitutet: för
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 6 sami. Nr 8. 12
178
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
kamreraren 1,800 kronor, för sekreteraren 1,550 kronor, för bibliotekarien
1,000 kronor.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda
skälen hänvisas till motionen.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsminskning med 8,800 kronor.
Av statsrådsprotokollet inhämtas beträffande de i ovannämnda motion
berörda frågorna följande.
Direktionen över gymnastiska centralinstitutet hade i skrivelse den 28
augusti 1935 anfört,
att direktionen, som i sitt den 30 november 1933 framlagda förslag till
omorganisation av centralinstitutet ifrågasatt ett arvode åt sekreteraren med
1,550 kronor och åt kamreraren med 1,800 kronor, hade styrkts i sin uppfattning,
att dessa arvoden skäligen borde sättas till lägst nämnda belopp
samt hemställt, att nämnda arvoden måtte höjas till 1,550 kronor, respektive
1,800 kronor. Direktionen ville jämväl föreslå en höjning av arvodet
till bibliotekarien från 600 kronor till 1,000 kronor med hänsyn till det
ansvarsfulla arbetet och till institutets värdefulla bibliotek, som torde utgöra
det enda för fysisk fostran i Sverige.
Enligt ett vid direktionens skrivelse fogat protokollsutdrag hade ledamoten
av direktionen, medicine doktor E. Abramson till protokollet yttrat bland
annat följande:
I sitt år 1933 framlagda omorganisationsförslag upptog direktionen 1,800
kronor som arvode till en kamrerare. Statsmakterna beslöto emellertid, att
en dylik befattning ej skulle inrättas men att som ett provisorium, så länge
den nuvarande innehavaren av kansliskrivarbefattningen kvarstode, en kamrerare
skulle med biträde av henne handhava kamrerargöromålen. Då vidare
omfattningen av dessa, sedan poliklinikerna vid institutet nedlagts i
samband med den sjukgymnastiska verksamhetens överförande till serafimerlasarettet,
måste förutsättas bliva mindre än tidigare, förelåge ej tillräckliga
skäl för en höjning av kamrerarens arvode.
I överensstämmelse med vad direktionen i sitt omorganisationsförslag upptagit
och enär varken bibliotekarien eller biblioteksnämnden anmält behov
av ökat arvode till bibliotekarien samt då i övrigt inga förut ej kända omständigheter
för en ökning av detsamma förebragts, borde arvodet till bibliotekarien
uppföras med oförändrat belopp, 600 kronor.
Statskontoret har anfört bland annat följande:
Med hänsyn till att de av direktionen berörda arvodesfrågorna så sent
som vid 1934 års riksdag varit föremål för prövning, avstyrktes bifall till
direktionens framställning i denna del liksom även till yrkandet om upptagande
i staten av särskilt belopp till ersättning åt vikarie för institutets
föreståndare.
Biksräkenskapsverket har
— under åberopande av innehållet i en av riksräkenskapsverkets andra
revisionskontor till riksdagens statsutskott överlämnad promemoria, dagtecknad
den 18 april 1934, angående arvode till kamreraren vid gymnastiska
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
179
centralinstitutet — anfört, att den för nämnde befattningshavare föreslagna
arvodesförhöjningen syntes vara fullt befogad.
Departementschefen har för egen del yttrat:
I likhet med statskontoret kan jag icke tillstyrka någon höjning av de
till sekreteraren, kamreraren och bibliotekarien utgående arvodena, vilka bestämdes
så sent som vid 1934 års riksdag. Beträffande arvodesförmånerna
för kamreraren och bibliotekarien vill jag särskilt fästa uppmärksamheten
vid den uppfattning, som i direktionen hävdats av reservanten.
Utskottet vill icke bestrida, att arvodena till de i motionen II: 538 omförmälda
befattningshavarna — särskilt till sekreteraren med hänsyn till
hans genom gymnastiska centralinstitutets omorganisation ökade arbetsbörda
— kunna betecknas som ganska låga. Med hänsyn dels till det förhållandet,
att dessa arvoden reglerats så sent som vid 1934 års riksdag,
dels ock därtill, att en arvodesreglering av här förevarande art närmast
synes böra ske efter förslag av Kungl. Maj:t, finner sig utskottet emellertid
böra avstyrka vad i motionen II: 538 hemställts.
Mot Kungl. Maj:ts under här förevarande punkt framlagda förslag har
utskottet icke funnit något att erinra.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majda förslag
samt med avslag å herr Lundqvists m. fl. ovannämnda
motion (II: 538),
a) godkänna följande avlöningsstat för gymnastiska centralinstitutet,
att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret
1936/1937:
Avlöningsstat:
1.
2.
3.
4.
5.
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,
förslagsvis.......................
Avlöning till tjänsteman å övergångsstat,
förslagsvis.......................
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:
a. Grundbelopp........kronor 64,800
b. Vikariatsersättningar
m. mförslagsvis..... » 800
Avlöning till övrig icke-ordinarie personal
Särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis . . . .
kronor 54,600
» 6,300
» 65,600
» 6,200
» 2,800
Summa förslagsanslag kronor 135,500;
b) till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för budgetåret
1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 135,500 kronor.
Utskottet.
180
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
217:o) Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 211) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 7,400
kronor.
218:o) Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, böcker m. m. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 212, sid. 521), vilket innebären
anslagsminskning med 400 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Materiel,
böcker m. m. för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 4,400 kronor.
219:o) Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 213) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av
3,000 kronor.
220:o) Gymnastiska centralinstitutet: Undervisning i idrott. Gymnastiska
centralinstitutet: Anordnande av kostnadsfria övningar
i gymnastik för medlemmar av Stockholms förenade studentkårer.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 214) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1936/1937 anvisa
a) till Gymnastiska centralinstitutet: Undervisning i idrott
ett anslag av 5,500 kronor;
b) till Gymnastiska centralinstitutet: Anordnande av kostnadsfria
övningar i gymnastik för medlemmar av Stockholms
förenade studentkårer ett anslag av 1,000 kronor.
Understöd åt vetenskap, vitterhet
och konst m. m.
221 :o) Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 215) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till Understöd för utgivande av tidskrifter,
lärda verk och läroböcker för budgetåret 1936/1937 anvisa
ett reservationsanslag av 170,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
181
222:o) Understöd åt Inhemska skönlitterära författare av utmärkt
förtjänst. I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 216) hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till Understöd åt inhemska skönlitterära författare
av utmärkt förtjänst för budgetåret 1936/1937 anvisa
ett anslag av 20,000 kronor, att utgå efter grunder och på
villkor, som av Kungl. Majit bestämmas.
223:o) Nusvensk ordbok: Understöd åt docenten K. O. Östergren
för fortsatt utgivande av ordboken. Nusvensk ordbok: Teknisk
hjälp vid ordbokens utgivning m. m. I enlighet med Kungl. Majis förslag
(punkt 217) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1936/1937 anvisa
a) till Nusvensk ordbok: Understöd åt docenten K. 0.
Östergren för fortsatt utgivande av ordboken ett anslag av
8.000 kronor;
b) till Nusvensk ordbok: Teknisk hjälp vid ordbokens utgivning
m. m. ett reservationsanslag av 4,000 kronor.
224:o) Understöd åt kontraktsprosten L. P. R. Matsson för fullföljande
av hans Rosa-forskningar. I enlighet med Kungl. Majis
förslag (punkt 218) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till Understöd åt kontraktsprosten L. P. 11.
Matsson för fullföljande av hans Rosa-forskningar för budgetåret
1936/1937 anvisa ett anslag av 3,675 kronor.
225:o) Understöd åt doktor P. Rosenius för fullföljande av hans
arbete »Sveriges fåglar och fågelbon». I enlighet med Kungl. Majis
förslag (punkt 219) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till Understöd åt doktor P. Rosenius för fullföljande
av hans arbete »Sveriges fåglar och fågelbon» för
budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av 4,000 kronor.
226:o) Understöd åt skriftställaren E. H. Thörnberg. I enlighet
med Kungl. Majis förslag (punkt 220, sid. 525 och 526) och under hänvisning
till vad av departementschefen i ämnet anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt skriftställaren E. ff.
Thörnberg för budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av
3.000 kronor.
182
Statsutskottets utlåtande Nr. 8.
227:o) Bidrag till föreningen Pietää. I enlighet med Kungl. Marits
förslag (punkt 221) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, såsom Bidrag till föreningen Pietas för budgetåret
1936/1937 anvisa ett anslag av 1,000 kronor att utgå
under villkor, att föreningen till statens historiska museum
med äganderätt överlämnar genom föreningens försorg utförda
fotografier, register och beskrivningar över behandlade
föremål.
228:o) Bidrag till svenska naturskyddsföreningen. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 222) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, såsom Bidrag till svenska naturskyddsföreningen
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av 1,000
kronor, att utgå under de villkor, som av Kungl. Majit bestämmas.
229:o) Bidrag till vetenskapsakademien för förvaltning av nationalparker
och naturskyddsärenden. I enlighet med Kungl. Majits förslag
(punkt 223, sid. 528—530), vilket innebär en anslagshöjning med 2,800
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till vetenskapsakademien för
förvaltning av nationalparker och naturskyddsärenden för budgetåret
1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 11,300
kronor.
230: o) Hyra för ett arbetsbord vid den zoologiska stationen i
Neapel. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 224) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till Hyra för ett arbetsbord vid den zoologiska
stationen i Neapel för budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag
av 1,800 kronor.
231:o) Utgivning och registrering av svenska folksagor. Kungl.
Majit har (punkt 225, sid. 530—533) föreslagit riksdagen att till utgivning
och registrering av svenska folksagor för budgetåret 1936/1937 anvisa ett
reservationsanslag av 8,000 kronor.
I en i november 1935 dagtecknad skrivelse gjorde Gustaf Adolfs-akademien
för folklivsforskning framställning örn beviljande av understöd med sammanlagt
86,400 kronor för utgivning av Sveriges folksagor jämte registrering
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
183
därav samt om anvisande från nämnda summa av ett anslag av 8,000 kronor
för budgetåret 1936/1937, att disponeras av akademien på villkor, som
Kungl. Majit kunde finna gott föreskriva.
Av skrivelsen inhämtas beträffande kostnadsberäkningarna följande:
Kostnaderna för detta företag måste oundgängligen bliva mycket stora.
De överslag av behoven, som gjorts, hade resulterat i följande sammanfattande
tablå:
För den vetenskapliga redaktionen av varje band 3,000 kronor kronor 36,000
För biträdande arbeten och expenser per band 1,200 kronor » 14,400
För tryckning per band 3,000 kronor................. * 36,000
Summa kronor 86,400.
Härvid hade förutsatts, att en viss del av det vetenskapliga arbetet, såväl
i fråga om redigeringsarbetet av en del band som i fråga örn vetenskapliga
hjälparbeten skulle kunna utföras utan särskild ekonomisk ersättning. Givetvis
kunde emellertid varken detta förhållande, ej heller åtskilliga andra förhållanden,
som inverkade på de särskilda posternas belopp, nu exakt beräknas.
En viss frihet till förskjutningar mellan de olika posterna bleve följaktligen
behövlig, liksom en motsvarande frihet, enligt vad ovan nämnts,
måste bliva behövlig i fråga örn bandens rubricering och innehåll.
Givetvis måste ett företag av så stor omfattning som detta taga många år
i anspråk. Emellertid vore det sannolikt att, örn det nödvändiga ekonomiska
stödet erhölles, alla de tolv banden skulle kunna vara färdiga inom en
period av 10 år. Fördelningen av kostnaderna på olika år måste ställa sig
något växlande. Särskilt framhölles, att under första året behovet av förberedande
redaktionsarbeten och biträdande arbeten vore förhållandevis stort,
medan tvärt örn tillfälle till publicering av det första bandet under samma
år knappast torde givas. I stort sett torde dessa två omständigheter komma
att uppväga varandra. Därför räknades under första året med ett kostnadsbehov
av 8,000 kronor, men för de följande åren med ett i medeltal något
högre kostnadsbeliov.
I utlåtande den 3 december 1935 har vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
livligt förordat ifrågavarande framställning samt därvid anfört,
att såväl den inhemska som den internationella sagoforskningen alltför
länge känt bristen av en dylik utgåva. Vår försummelse i detta avseende
folie desto mera i ögonen som våra grannländer i och utanför Norden på
helt annat sätt än vi tillgodosett ifrågavarande behov. Den grundval för
plan till utgivning, som framlagts, syntes vara riktig och utformad så, att
det redan utgivna skulle komma att bilda ett avslutat helt, om företaget
av ett eller annat skäl måste avbrytas. Kostnaderna för tryckmanuskriptets
utarbetning torde vara lågt beräknade. Över kostnadsfrågan i dess helhet
kunde akademien emellertid av naturliga skäl icke bilda sig en bestämd
mening.
Departementschefen har för egen del yttrat följande:
Våra inhemska folksagor lämna ett värdefullt material ej blott för den
inhemska utan även för den internationella sagoforskningen. Men dessa
folksagor utgöra också — och detta är enligt min mening icke minst beaktansvärt
— viktiga kulturdokument av allmänt intresse, som böra på ett lätttillgängligt
sätt bevaras åt eftervärlden.
184
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
Den föreliggande framställningen, som åsyftar statsbidrag till utgivning
och registrering av det förefintliga sagomaterialet, synes mig med hänsyn
härtill vara väl förtjänt av bifall. Kostnaderna förefalla visserligen
ganska höga. Det får väl emellertid icke anses uteslutet, att möjligheter
skola yppas att, eventuellt genom bidrag från annat håll, minska behovet
av statsbidrag för ändamålet. I varje fall synes det belopp, varmed staten
sammanlagt bör bidraga, icke böra nu bestämmas, utan årliga statsanslag,
därest omständigheterna så medgiva, anvisas, till dess arbetet slutförts. Om
tilläventyrs förhållandena skulle framtvinga statsunderstödets minskning
eller bortfallande och arbetet till följd därav måste nedläggas, äventyras icke
därigenom — såsom vitterhetsakademien i sitt utlåtande framhållit — värdet
hos det redan utförda arbetet.
Jag har intet att erinra mot det för nästa budgetår äskade beloppet av
8,000 kronor. Lämpligen bör detta anslag, med hänsyn till arten av de
utgifter, som skola bestridas med detsamma, anvisas såsom reservationsanslag.
Bestämmelser rörande de villkor, varunder anslaget skall utgå, torde
senare få meddelas av Kungl. Maj:t.
Utskottet har funnit de skäl, som anförts för att statsbidrag skulle utgå
för att möjliggöra utgivande och registrering av de svenska folksagorna
bärande. Särskilt vill utskottet understryka vad departementschefen anfört
därom, att dessa folksagor utgöra viktiga kulturdokument av allmänt intresse,
som böra på ett lättillgängligt sätt bevaras åt eftervärlden.
Enligt utskottets uppfattning hade det varit önskvärt, örn redan nu en
mera utförlig plan förelegat beträffande Gustaf Adolfs-akademiens ställning till
och ansvar för verket samt dess ekonomiska resurser för detta ändamål ävensom
beträffande arbetenas bedrivande, omfattning o. s. v. Härigenom skulle
det för utskottet varit möjligt att bedöma, huruvida verket i sin helhet kan
anses vara av det värde, att statsbidrag bör utgå i den utsträckning som
i den till grund för Kungl. Maj:ts förslag liggande framställningen synes
hava avsetts. Jämväl en närmare utredning beträffande de för verkets slutförande
erforderliga kostnaderna ävensom för möjligheterna att, eventuellt
genom bidrag från annat håll, minska behovet av statsbidrag för ändamålet
hade varit av behovet påkallad.
När utskottet trots nu angivna omständigheter anser sig böra tillstyrka
Kungl. Maj:ts framställning om anslag för nästkommande budgetår, sker
detta under den bestämda förutsättningen, att utredning i nu berörda hänseenden
föreligger, när fortsatt anslag för ändamålet kan komma att äskas.
Ett bifall till vad utskottet nu tillstyrkt får alltså icke fattas såsom ett åtagande
av riksdagen att jämväl i fortsättningen de beräknade kostnaderna
helt skola bestridas av statsverket. Med de nu av utskottet tillstyrkta anslagsmedlen
synes jämväl möjlighet kunna beredas att verkställa eventuellt
erforderlig granskning och sovring av materialet.
Mot det av Kungl. Majit nu föreslagna beloppet har utskottet icke funnit
något att erinra.
Den torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela de närmare villkor
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 185
och bestämmelser, som må bliva erforderliga för utgående av det sålunda
tillstyrkta anslaget.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till utgivning och registrering
av svenska folksagor för budgetåret 1936/1937 anvisa
ett reservationsanslag av 8,000 kronor, att utgå på de villkor
och enligt de bestämmelser, Kungl. Majit kan finna skäligt
föreskriva.
232:o) Bidrag till utredigering och tryckning av framlidne revisionssekreteraren
Nils Anderssons samlingar av äldre svensk folkmusik.
I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr K. von Geijer m. fl. (I: 15) och den andra inom andra kammaren av
herr E. Björck i Kristianstad m. fl. (II: 35) har hemställts, att riksdagen till
utredigering och tryckning av framlidne revisionssekreteraren Nils Anderssons
efterlämnade samlingar av äldre folkmusik från Skåne ville för budgetåret
1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 5,000 kronor att utgå på
villkor, som av Kungl. Majit bestämmas.
Till stöd för det av motionärerna framställda yrkandet har anförts följande:
Vid 1935 års riksdag väcktes i båda kamrarna likalydande motioner (1:41
och II: 149) med hemställan, att riksdagen till utredigering och tryckning
av framlidne revisionssekreteraren Nils Anderssons efterlämnade samlingar av
äldre folkmusik från Skåne ville anvisa ett extra reservationsanslag av 20,000
kronor att på de villkor, som av Kungl. Majit bestämdes, utgå under två
år med 10,000 kronor för vartdera.
Under en följd av år hade folkmusikkommissionen med understöd av riksdagen
arbetat med ordnandet och utredigerandet av Nils Anderssons efterlämnade
rika samlingar av svensk folkmusik. Som resultat därav förelåg
materialet från alla landskap med undantag av Skåne i ordnat och utredigerat
skick och i urval tryckt eller under tryckning. Det anslag, som
i motionerna begärdes, avsåg att möjliggöra utredigering och tryckning
även av den omfattande skånska samlingen och att därmed bringa det stora
verket till avslutning.
Statsutskottet, i sitt utlåtande om motionerna, fann det önskvärt, att ifrågavarande
arbete, på vilket statsverket redan nedlagt betydande kostnader, nu
bragtes till fullbordan, men ansåg sig böra förorda att anslaget för budgetåret
1935/1936 begränsades till 5,000 kronor. Frågan örn anslag för tiden
därefter torde, enligt utskottet, i sinom tid få prövas av riksdagen.
I enlighet med statsutskottets hemställan beslöt sedermera riksdagen att
till utredigering och tryckning av framlidne revisionssekreteraren Nils Anderssons
samlingar av äldre svensk folkmusik för budgetåret 1935/1936 anvisa
ett reservationsanslag av 5,000 kronor.
Arbetet med utredigerandet av Skånesamlingen Ilar enligt Kungl. Maj:ts
föreskrift till folkmusikkommissionen under det gångna halvåret omhänderhafts
av herr Olof Andersson i Alius och har fortskridit så långt, att den
första fjärdedelen av samlingen, motsvarande i tryck ett band, beräknas
föreligga färdig vid budgetårets utgång.
Till arbetets fullföljande enligt den uppgjorda planen kräves nu för budgetåret
1936/1937 ett förnyat anslag av 5,000 kronor.
Utskottet.
186 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet är visserligen av den uppfattningen, att framställningar om
anslag för ändamål av här förevarande art i första hand böra ingivas till
och prövas av Kungl. Majit. Emellertid anser sig utskottet — av samma
skäl som föranledde 1935 års riksdag att på grund av enskilda motioner
anvisa anslag för här ifrågavarande ändamål för innevarande budgetår —
böra tillstyrka motionärernas hemställan i vad avser nästkommande budgetår.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med Infall till herr von Geijers m. fl.
och herr Björcks i Kristianstad m. fl. ovannämnda motioner
(1:15 och II: 35), till Bidrag till utredigering och tryckning av
framlidne revisionssekreteraren Nils Anderssons efterlämnade
samlingar av äldre svensk folkmusik för budgetåret 1936/1937
anvisa ett reservationsanslag av 5,000 kronor, att utgå på de
villkor, som av Kungl. Majit bestämmas.
Diverse.
233:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond. Beträffande
Kungl. Majits förslag (punkt 226) om anslag till förevarande ändamål avgiver
utskottet senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed
anmäles.
234:o) Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av S:te
Geneviévebiblioteket i Paris. I enlighet med Kungl. Majits förslag
(punkt 227) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska
avdelningen av S:te Geneviévebiblioteket i Bäris för budgetåret
1936/1937 anvisa ett anslag av 3,500 kronor.
235:o) Sveriges anslutning till den baltisk-geodetiska kommissionen.
I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 228, sid. 534 och 535),
vilket innebär en anslagsminskning med 100 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges anslutning till den baltiskgeodetiska
kommissionen för budgetåret 1936/1937 anvisa ett
reservationsanslag av 2,000 kronor.
236:o) Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga
sammanslutningar. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 229,
sid. 535 och 536), vilket innebär en anslagshöjning med 400 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Sveriges anslutning till vissa internationella
vetenskapliga sammanslutningar för budgetåret 1936/ .
1937 anvisa ett reservationsanslag av 7,500 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr. 8.
187
237:o) Bidrag till skandinaviska konstnärsföreningen i Rom. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 230) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till Bidrag till skandinaviska konstnärsföreningen
i Bom för budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag
av 1,000 kronor.
238:o) Bidrag till Institut d’études scandinaves vid Paris universitet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 231) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, som Bidrag till Institut d’études scandinaves
vid Bäris universitet för budgetåret 1936/1937 anvisa ett
anslag av 2,000 kronor, att utgå på de villkor, Kungl. Majit
må finna gott bestämma.
239:o) Uppehållande vid universitetet i Dorpat i republiken Estland
av en professur i svenska språket och litteraturen. I enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkt 132) hemställer utskotttet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för Uppehållande vid universitetet i Dorpat i
republiken Estland av en professur i svenska språket och litteraturen
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av 7,500
kronor, att utgå i enlighet med de närmare föreskrifter,
Kungl. Majit kan finna lämpligt meddela.
240: o) Understöd åt den svenska folkhögskolan i Birkas inom
republiken Estland. I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 233)
hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till Understöd åt den svenska folkhögskolan i
Birkas inom republiken Estland för budgetåret 1936/1937
anvisa ett anslag av 7,000 kronor, att utgå på de villkor,
Kungl. Majit kan finna skäligt föreskriva.
241 :o) Understöd åt det svenska läroverket i Hapsal och den
svenska folkskolan i Tallinn inom republiken Estland. Under denna
punkt behandlar utskottet
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herrar J. Bergman och N. Wohlin (I: 92) och den andra inom andra kammaren
av herr C. J. Ekman m. fl. (II: 240), vari hemställts, att riksdagen
måtte för sin del besluta att för budgetåret 1936/1937 såsom understöd till
svenska läroverket i Hapsal inom republiken Estland bevilja ett .anslag av
12,500 kronor samt såsom understöd till svenska folkskolan i Tallinn
188
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
(Reval) ett anslag av 2,000 kronor, allt att på de villkor och genom det
organ Kungl. Maj:t kan täckas bestämma ställas till vederbörande skolstyrelsers
disposition;
dels en inom andra kammaren av herr C. G. Jacobsson m. fl. väckt motion
(II: 247), vari hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret 1936/1937 bevilja
ett anslag till det svenska läroverket i Hapsal av 12,500 kronor;
dels ock en inom samma kammare av herr C. G. Jacobsson m. fl. väckt
motion (II: 248), vari hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret 1936/
1937 bevilja ett anslag till den svenska folkskolan i Reval (Tallinn) av
2,000 kronor.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda
skälen hänvisas, i den mån ej redogörelse lämnas här nedan, till motionerna
I: 92, II: 247 och II: 248.
1935 års riksdag anförde i skrivelse nr 8 under punkten 211:o) i anledning
av inom riksdagen väckta motioner örn anslag till den svenska folkskolan
i Reval med 1,000 kronor och till det svenska gymnasiet i Hapsal
med 2,000 kronor, att riksdagen funne dessa ändamål behjärtansvärda men
att riksdagen - bland annat med hänsyn till möjliga ekonomiska konsekvenser
— icke vore beredd att utan föregående, av Kungl. Majit prövad
utredning anvisa anslag för berörda ändamål. Enligt riksdagens uppfattning
torde en dylik utredning kunna företagas utan större tidsutdräkt, varefter
eventuellt ett på densamma grundat förslag kunde föreläggas riksdagen.
Av vid ovannämnda motion 1:92 fogade bilagor framgår, att skolöverstyrelsen
i skrivelse till Kungl. Majit, under åberopande av i ämnet
verkställd utredning, hemställt om utverkande hos 1936 års riksdag av dels
ett anslag av 12,500 kronor till understöd av verksamheten vid omförmälda
läroverk, dels ock ett anslag av 2,000 kronor till understöd åt nämnda svenska
folkskola i Tallin.
Utskottet. Såsom i motionerna erinrats, uttalade sig 1935 års riksdag — under framhållande
av det behjärtansvärda i de ändamål, för vilka då liksom nu anslag
äskats genom i ämnet väckta motioner — för verkställandet av en utredning
av frågan. En sådan har nu verkställts av skolöverstyrelsen, men
har densamma icke föranlett något Kungl. Maj:ts förslag till riksdagen.
Utskottet har funnit så starka skäl tala för att svenska staten bidrager
till uppehållande av här förevarande läroanstalter, att utskottet ansett sig
böra — ehuru förslag i ämnet från Kungl. Majit ej föreligger — föreslå
riksdagen att redan för nästkommande budgetår anvisa anslag för ändamålet.
Härför tala jämväl de ekonomiska svårigheter, med vilka dessa läroanstalter
för närvarande hava att kämpa. Några mera betydande konsekvenser
av ett beslut i denna riktning synas, av den föreliggande utredningen
att döma, icke vara att befara.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
189
I fråga om de belopp, som för budgetåret 1936/1937 böra auvisas, finner
sig utskottet — i avvaktan på att resultatet av den verkställda utredningen
förelägges riksdagen — icke helt kunna tillmötesgå vad i motionerna hemställts
såvitt avser läroverket i Hapsal. Utskottet har för detta ändamål
funnit sig böra förorda ett belopp av 6,000 kronor. Mot det för folkskolan
i Tallin äskade anslaget av 2,000 kronor hat utskottet icke funnit något
att erinra.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela de närmare villkor
och bestämmelser, som må bliva erforderliga för utgående av de sålunda
tillstyrkta anslagen.
T anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till herr Jacobssons m. fl.
ovannämnda motion (II: 248) ävensom i anledning av herrar
Bergmans och Wohlins, herr Ekmans m. fl. samt herr Jacobssons
m. fl. ovannämnda motioner (I: 92 och II: 240 samt
II: 247), för budgetåret 1936/1937 anvisa
a) såsom Understöd åt det svenska läroverket i Hapsal
inom republiken Estland ett anslag av 6,000 kronor;
b) såsom Understöd åt den svenska folkskolan i Tallin inom
republiken Estland ett anslag av 2,000 kronor;
båda anslagen att utgå på de villkor och enligt de bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.
242:o) Bidrag till bestridande av kostnaderna för internationella
astronomiska unionens kongress i Stockholm år 1938. Kungl. Majit
har (punkt 234, sid. 538 och 539) föreslagit riksdagen att till bidrag till
bestridande av kostnaderna för internationella astronomiska unionens kongress
i Stockholm år 1938 för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 2,000 kronor.
Departementschefen har för egen del, efter att hava redogjort för i ärendet
föreliggande framställning och däröver av vetenskapsakademien avgivet utlåtande,
yttrat följande:
De skäl, som andragits av vetenskapsakademien, synas tala för att nästkommande
internationella astronomiska kongress förlägges till vårt land.
Riksdagen har tidigare vid ett flertal tillfällen anvisat anslag för bestridande
av kostnaderna för internationella kongresser, som avhållits i Sverige. Även
i detta fall torde anslag för ändamålet genom riksstatsanslag böra ställas
till förfogande.
Jag saknar anledning att nu taga ställning till frågan, huru stort belopp,
som sammanlagt bör anvisas såsom bidrag till kostnaderna för anordnandet
av förevarande kongress. Emellertid kan jag icke underlåta att framhålla,
att det bör vara möjligt att nedbringa ifrågavarande ursprungligen till 20,000
och nu till 18,000 kronor beräknade kostnader, vilka förutsatts skola i sin
helhet gäldas av statsmedel. Vidare torde böra tagas under övervägande,
190
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Vtslcottet.
huruvida icke någon del av kostnaderna skulle kunna bestridas från annat
håll. Jag förutsätter, att utredning i berörda avseenden förebringas, då
framställning göres om fortsatt anslag för ändamålet.
Jag har intet att erinra mot det för nästa budgetår beräknade anslagsbeloppet
av 2,000 kronor. Anslaget torde lämpligen böra anvisas såsom
reservationsanslag. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela
erforderliga bestämmelser rörande villkoren för anslagets utgående.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag örn anslag
för här ifrågavarande ändamål för nästkommande budgetår. Härvid vill
emellertid utskottet understryka att, på sätt departementschefen framhållit,
det bör vara möjligt att nedbringa de nu till 18,000 kronor beräknade
kostnaderna, vilka förutsatts skola i sin helhet gäldas av statsmedel, samt
att det torde böra tagas under övervägande, huruvida icke någon del av
kostnaderna skulle kunna bestridas från annat håll.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Bidrag till bestridande av kostnaderna
för internationella astronomiska unionens kongress i
Stockholm år 1938 för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 2,000 kronor.
243:o) Bidrag till bestridande av kostnaderna för den internationella
botaniska kongressen i Stockholm år 1940. Kungl. Majit
har (punkt 235, sid. 539—542) föreslagit riksdagen att till bidrag till bestridande
av kostnaderna för den internationella botaniska kongressen i
Stockholm år 1940 för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 5,000 kronor.
Departementschefen har för egen del, efter att hava redogjort för i ärendet
föreliggande framställning och däröver av vetenskapsakademien avgivet utlåtande,
anfört följande:
I likhet med vetenskapsakademien anser jag det vara önskvärt och lämpligt,
att sjunde internationella botaniska kongressen förlägges till vårt land.
Jag vill framhålla, att en kongress av detta slag uppenbarligen icke endast
har stor betydelse för den botaniska forskningen och såsom ett led i det
internationella vetenskapliga samarbetet utan även i hög grad bidrager till
att i utlandet sprida kännedomen om Sverige och svenska förhållanden i
allmänhet.
Jag saknar anledning att nu taga ställning till frågan, huru stort belopp
som sammanlagt bör anvisas såsom bidrag till kongressen. Emellertid synes
det mig önskvärt att ifrågavarande till 64,000 kronor beräknade kostnader,
av vilka ett belopp av 40,000 kronor förutsatts skola gäldas av statsmedel,
nedbringas. Det vill förefalla, som om det borde vara möjligt att i någon
mån inskränka de tilltänkta anordningarnas omfattning, utan att syftet med
kongressen härigenom lede nämnvärt intrång eller förloppet av densamma
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
191
bleve för landet mindre hedrande än vederbörande avsett. Liksom i fråga
örn den under nästföregående punkt omförmälda kongressen torde det böra
tagas under övervägande, huruvida icke någon del av kostnaderna skulle
kunna bestridas från annat håll. I berörda avseenden bör utredning förebringas,
då framställning göres örn fortsatt anslag för ändamålet.
Jag har intet att erinra mot det för nästkommande budgetår beräknade
anslagsbeloppet av 5,000 kronor. Anslaget torde lämpligen böra anvisas
såsom reservationsanslag. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela
erforderliga bestämmelser rörande villkoren för anslagets utgående.
Liksom beträffande Kungl. Majits under föregående punkt berörda framställning
finner sig utskottet beträffande det under denna punkt behandlade
anslagsäskandet böra understryka de av departementschefen framhållna synpunkterna.
Den av departementschefen i utsikt ställda utredningen är enligt
utskottets uppfattning ofrånkomlig, därest fortsatt anslag skall äskas
för ändamålet.
Mot det för nästkommande budgetår äskade anslaget har utskottet icke
funnit något att erinra.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till bestridande av kostnaderna
för den internationella botaniska kongressen i Stockholm år
1940 för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 5,000 kronor.
244:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Beträffande
Kungl. Majits förslag (punkt 236) örn anslag till förevarande ändamål avgiver
utskottet senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed
anmäles.
245:o) Extra utgifter. I anslutning till Kungl. Majits förslag (punkt
237, sid. 544) och under erinran, att förevarande anslag är för innevarande
budgetår uppfört med 100,051 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1936/
1937 anvisa ett reservationsanslag av 110,003 kronor,
dock att i anslagsbeloppet må göras den jämkning, som
erfordras för jämnande av huvudtitelns slutsumma.
246:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Dyrtidstillägg
åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings- m. fl.
anstalter. Beträffande vad Kungl. Majit (punkterna 238 och 239) föreslagit
riksdagen angående anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet
senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed
anmäles.
Utskottet.
192
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
247:o) Reglering av vissa kursförluster. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 240, sid. 546), vilket innebär en anslagshöjning med 8,000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Reglering av vissa kursförluster för
budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 40,000
kronor.
Stockholm den 23 mars 1936.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Olof Olsson, Bergqvist, Nilsson i Gränebo, Oscar Olsson,
Svensson i Kompersmåla, Gustafsson i Benestad, Nylander, Pauli, Lindström, Bäckström,
Rahmn och Magnusson i Kalmar; samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Magnusson i Skövde, Törnkvist i
Karlskrona, Eriksson i Stockholm, Persson i Falla, Svensson i Grönvik, Jonsson i Eskilstuna,
Holmdahl, Andersson i Ovanmyra, Weijne, Persson i Tidaholm och Danielsson;
med undantag därav att i behandlingen av punkterna 1:6)—34:o) deltagit herr Asplund
och punkterna 35:o)—67:o) herr Sandén i stället för herr Magnusson i Kalmar, ävensom
att i behandlingen av punkterna l:o)—68:o) deltagit herr Aronson i stället för herr Magnusson
i Skövde.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
193
Reservationer:
vid punkt 26:o) (Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar) av herr Asplund.
vid punkt 55:o) (Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:
Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken)
av herrar Oscar Olsson, Nylander, Pauli, Lindström och Aronson,
vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort i nedan angivna delar
hava följande lydelse:
»De skäl, vilka i motionen II: 313 anförts till förmån för en höjning av
anslagsposten till fornlämningars vård och undersökning, finner utskottet
övertygande. De krav, som under de senaste åren ställts och ännu alltjämt
ställas på den statliga fornminnesvården i här förevarande hänseende, synas
utskottet böra i möjligaste mån tillgodoses. Med anledning av vad departementschefen
anfört örn att medel från anslagen till beredskapsarbeten eller
reservarbeten disponerats för konservering vill utskottet framhålla, att
dessa anslag företrädesvis kommit större företag till godo. Ytterligare
torde få erinras, att för nästkommande budgetår anslaget till statliga och
kommunala beredskapsarbeten beräknats till 1,000,000 kronor, vilket belopp,
att döma av vad föredragande departementschefen anfört under punkt 21
av 1936 års femte huvudtitel, främst synes vara avsett för de av arbetslösheten
svårast drabbade delarna av landet. Utskottet, som i övrigt icke
funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, finner sig av nu angivna
skäl böra tillstyrka vad i motionen II: 313 yrkats och förordar alltså, att
anslagsposten till fornlämningars vård och undersökning må upptagas med
ett till 16,000 kronor förhöjt belopp och här förevarande anslag fördenskull
höjas till 29,000 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och med bifall till herr Gustafsons i Dädesjö ovannämnda
motion (II: 313), till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet: Vård och underhåll av fornlämningar
och byggnadsminnesmärken för budgetåret 1936/
1937 anvisa ett reservationsanslag av 29,000 kronor att, i
anslutning till vad utskottet i det föregående anfört, utgå
efter den fördelning, Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma.»
vid punkt 68:o) (Teaterrådet)
1. av herrar Pauli, Lindström, Anderson i Råstock, Törnkvist i Karlskrona
och Eriksson i Stockholm, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag
bort i nedan angivna delar hava följande lydelse:
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 6 sami. Nr 8.
13
194 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
»Till en---vara tänkbara.
Genom Kungl. Maj:ts---stadigvarande karaktär.
Utskottet anser emellertid för sin del, att ytterligare något års erfarenhet
torde böra avvaktas, innan teaterrådets organisation och arbetsuppgifter
mera definitivt utformas. Härigenom torde även god vägledning kunna erhållas
för den slutliga prövningen.
Ehuru Utskottet sålunda finner det vara väl tidigt att redan nu taga slutlig
ställning till liela detta spörsmål, vill utskottet emellertid icke motsätta
sig, att anslag för teaterrådets fortsatta verksamhet uppföres å riksstaten
för nästkommande budgetår. I anslutning härtill avstyrker utskottet det i
motionerna I: 193 och II: 525 framförda yrkandet. Utskottet har emellertid
funnit vissa arvodesbelopp, som ligga till grund för beräkningen av anslagets
storlek, väl höga och anser att en nedsättning av anslaget till 10,000
kronor bör kunna ske. Utskottet tillstyrker alltså att detta belopp anvisas.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majrts förslag
samt med avslag å herr John Gustavsons m. fl. och herr
Werners i Höjen ovannämnda motioner (1: 193 och II: 525),
till Teaterrådet för budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag
av 10,000 kronor.»
2. av herr Bergqvvist, som ansett, att utskottets yttrande och förslag bort
hava följande lydelse:
»Till en början vill utskottet framhålla, att tillkomsten och utformningen
av teaterrådet skett utan att riksdagen beretts tillfälle att yttra sin mening
om det sätt, på vilket denna organisationsfråga bäst skulle kunna vinna sin
lösning. I detta hänseende vill utskottet erinra om det jämväl av departementschefen
påpekade förhållandet, att 1933 års teaterutredning framlagt
ett förslag örn inrättande av ett teaterråd med väsentligt annan sammansättning
än den sedermera av Kungl. Maj:t beslutade. Även andra former
synas kunna vara tänkbara. Utskottet håller före att, innan mera definitiva
anordningar på detta område vidtagas, förslag härom ina, efter det ytterligare
erfarenhet vunnits, för riksdagen framläggas av Kungl. Maj:t.
Genom Kungl. Maj:ts beslut den 15 mars 1935 hava kostnaderna för
teaterrådet bestämts för år räknat till 15,000 kronor, vilket belopp för närvarande
utgår av lotterimedel. Detta belopp skulle nu enligt Kungl. Majda
förslag utgå av anslag å riksstaten och sålunda erhålla en mera stadigvarande
karaktär. Utskottet anser, att närmare erfarenhet beträffande omfattningen
av den arbetsbörda, som kan tänkas komma att åvila teaterrådets
ledamöter, ävensom i fråga örn behovet av övriga medel (för expenser, resor
o. s. v.) bör avvaktas, innan riksdagen fattar ståndpunkt till frågan om
anslag av skattemedel till bestridande av kostnaderna.
I avvaktan på att ett på denna erfarenhet grundat förslag kan föreläggas
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
195
riksdagen och hinna underkastas dess prövning före utgången av den period,
för vilken teaterrådets ledamöter genom Kungl. Maj:ts i statsrådsprotokollet
omförmälda beslut äro tillsätta, vill utskottet emellertid icke motsätta sig,
att möjlighet beredes teaterrådet att bedriva sin verksamhet efter ungefärligen
samma linjer som för närvarande. Jämväl beträffande sättet för kostnadernas
bestridande under denna tid finner utskottet någon ändring icke
böra ifrågakomma.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av herr John Gustavsons
m. fl. och herr Werners i Höjen ovannämnda motioner
(I: 193 och II: 525), avslå Kungl. Maj:ts förevarande förslag.»
vid punkt 116:o) (Skolöverstyrelsen: Avlöningar)
1. av herrar Nilsson i Gränebo, Svensson i Kompersmåla, Gustafsson i
Benestad, Bäckström, Magnusson i Skövde, Persson i Falla, Svensson i Grönvik,
Andersson i Ovanmyra och Danielsson, vilka ansett, att utskottets utlåtande
och förslag bort i nedan angivna delar hava följande lydelse:
»Kungl. Maj:ts under---betydelsefulla organisationsfrågor.
De förslag---att invända.
Det förslag---i ämnet.
Emellertid har---som hittills.
Utskottet kan---ett år.
Under förhandenvarande---denna organisation.
Den utav---anslutning härtill.
Utskottet har icke av den förebragta utredningen funnit sig övertygat örn
behovet av att nu en konsulentbefattning för musikundervisningen inrättas.
Utskottet vill vidare bringa i erinran, dels att frågan örn inrättande av en
likartad befattning på grund av förslag av Kungl. Maj:t var föremål för
riksdagens prövning år 1921 men då icke vann riksdagens bifall, dels ock
att statskontoret avstyrkt här förevarande förslag.
På grund av vad sålunda anförts avstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag
i denna del. I anslutning härtill kan anslagsposten till arvoden och
särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, minskas med 3,000 kronor
från föreslagna 26,200 kronor till 23,200 kronor.
Vad i---till erinran.
Vid bifall till utskottets förslag bör avlöningsanslagets slutsumma å ena
sidan ökas med det för avlönande av en andre gymnastikkonsulent beräknade
beloppet, (6,600 + 300 =) 6,900 kronor, men å andra sidan minskas
med det av Kungl. Maj:t för avlönande av en konsulent för musikundervisningen
beräknade beloppet, 3,000 kronor. Nettoökningen skulle följaktligen
bliva 3,900 kronor och anslagets slutsumma bliva 538,300 kronor.
I enlighet---utskottet föreslagit.
196
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,
a) å personalförteckningen---lönegraden B 21;
b) godkänna följande avlöningsstat för skolöverstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1936/
1937:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis................ kronor
2. Avlöning till tjänsteman å indragnings
stat,
förslagsvis.................. »
3. Avlöningar till tjänstemän å extra stat,
förslagsvis ..................... »
4. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit........... »
5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal:
a.
Grundavlöningar m. m. kronor 78,700
b) Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis . . . » 5,900 »
6. Särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis . . *
378,800
6,500
23,000
23,200
84,600
22,200
Summa kronor 538,300;
c) till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1936/
1937 anvisa ett förslagsanslag av 538,300 kronor.»
2. av herr Olof Olsson.
vid punkt 117:o) (Skolöverstyrelsen: Omkostnader) av herrar Nilsson i
Gränebo, Svensson i Kompersmåla, Gustafsson i Benestad, Bäckström, Magnusson
i Skövde, Persson i Falla, Svensson i Grönvik, Andersson i Ovanmyra
och Danielsson, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort i nedan
angivna delar hava följande lydelse:
»Utskottets under föregående punkt framlagda förslag föranleda vissa ändringar
i det belopp, som för nästkommande budgetår beräknats för skolöverstyrelsens
omkostnader.
Den på grund av folkhögskolinspektörs- och musikkonsulentbefattningarnas
inrättande beräknade höjningen av anslagsposten till reseersättningar
med 2,000 kronor synes — därest enligt utskottets förslag den senare befattningen
icke nu inrättas — kunna nedsättas till hälften, d. v. s. till
1,000 kronor. På grund av den av utskottet tillstyrkta andre gymnastikkons
ulen thef attningen torde däremot — i anslutning till den av statskonto
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
197
ret i dess utlåtande den 21 oktober 1935 framlagda beräkningen — en ökning
med 2,000 kronor av samma anslagspost bliva erforderlig. Nettoökningen
av denna anslagspost, utöver vad av departementschefen föreslagits,
skulle alltså uppgå till 1,000 kronor.
Någon ökning---icke erforderlig.
Då Kungl. Maj:ts förslag i övrigt icke givit utskottet anledning till erinran,
skulle alltså här förevarande anslag för nästkommande budgetår behöva
uppföras med ett belopp av (94,600+1,000=) 95,600 kronor.
I anslutning härtill hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skolöverstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 95,600
kronor.»
vid punkt 129:o) (Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor)
av herrar Olof Olsson, Jonsson i Eskilstuna och Welj ne.
vid punkt 133:o) (Bidrag till Olofskolan) av herr Oscar Olsson, som ansett,
att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:
»Olofskolans säregna karaktär betingas, enligt inspektionsberättelse i skolöverstyrelsen,
av den samverkan mellan praktiska och teoretiska läroämnen,
som äger rum, och enligt vederbörande undervisningsråds uttalande måste
en högre skola med en sådan allmänt uppfostrande karaktär dock anses
hava en uppgift att fylla icke minst inom Stockholms stads undervisningsväsen.
Dessutom synes en försöksverksamhet av den art, som bedrives vid
skolan, vara ur allmän undervisnings- och uppfostringssynpunkt av intresse.’
Kritiken i inspektionsberättelserna kan sammanfattas till att ''skolan i
varje fall icke ännu lyckats att i väsentliga punkter realisera sitt program’.
Men därtill anföres också att ’det är naturligt, om en så jämförelsevis ny
skola med så säregen organisation av arbetet som denna icke ännu hunnit
få den fasta utformning i olika avseenden, som kan vara önskvärd och som
skolan själv uppenbarligen strävar fram emot’.
Detta intressanta försök i full överensstämmelse med av riksdagen år
1927 uttalade önskemål örn det inre skolarbetets utveckling synes också
vara alldeles för värdefullt för att avbrytas på grund av ekonomiska svårigheter
för skolan. Kungl. Maj:t har också funnit anledning att av tillgängliga
medel med ett mindre belopp understödja skolan.
Den i ärendet förebragta utredningen lämnar visserligen icke utskottet
möjlighet att bedöma skolans verksamhet i den utsträckning, att utskottet
kan helt tillstyrka motionen. Då Kungl. Maj:t emellertid redan funnit anledning
att av tillgängliga medel lämna skolan något understöd, anser sig
utskottet dock böra förorda, att ett mindre belopp ställes till förfogande för
nästa budgetår att efter Kungl. Maj:ts närmare beprövande få utgå till skolan.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
198
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
att riksdagen må, i anledning av fru Ruth Gustafsons
ovannämnda motion (II: 543), till Bidrag till Olof skolan för
budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av 7,500 kronor.»
vid punkt 147:o) (Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare i slöjd
vid folkskolor, mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor) av herr Törnkvist
i Karlskrona, som ansett, att utskottet bort, med avstyrkande av de i
ämnet väckta motionerna, tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag.
vid punkt 163:o) (Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare vid
fortsättningsskolor)
1. av herrar Olof Olsson, Berggvist, Oscar Olsson, Bäckström, Bahmn, Magnusson
i Kalmar, Eriksson i Stockholm, Jonsson i Eskilstuna, Weijne och
Danielsson, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort i nedan
angivna delar hava följande lydelse:
»Kungl. Majda--— utgående arvodena.
Beträffande de motionsvis gjorda yrkandena vill utskottet till en början
framhålla de rent sakliga skäl, som tala för ett bifall. Fortsättningsskolans
betydelse för den svenska ungdomens fostran till kunniga medborgare är
känd och erkänd. Det är därför av vikt, att lärarna i denna skolform erhålla
en så god ersättning för sitt ansvarsfulla värv, som förhållandena
medgiva.
Utskottet vill i anslutning härtill erinra, att den år 1933 beslutade sänkningen
av arvodena motiverades med den då förhandenvarande statsfinansiella
situationen. Nämnda riksdagsbeslut synes alltså närmast vara att
betrakta som en tillfällig åtgärd, som icke bör givas längre varaktighet än
vad de förhållanden kräva, som en gång föranledde densamma. Enligt utskottets
uppfattning hava emellertid förhållandena i detta hänseende för
närvarande så förändrats, att de icke längre kunna anföras som ett skäl för
de lägre arvodenas bibehållande.
Av exempelvis den i motionen I: 94 förebragta utredningen framgår slutligen,
att statsmakterna vid de tidigare arvodenas fastställande utgått från
att avlöningen per undervisningstimme i fortsättningsskolan på grund av de
avsevärt större anspråken på lärarna borde hållas högre än motsvarande
avlöning i folkskolan.
På grund av vad sålunda anförts finner sig utskottet böra tillstyrka vad
i här förevarande motioner hemställts.
Ett bifall till detta utskottets förslag kan, med ledning av de under punkt
191 i 1933 års åttonde huvudtitel framlagda beräkningarna, antagas
komma att medföra en kostnadsökning av i runt tal 950,000 kronor. På
grund av gällande form för rekvisition av statsbidrag kommer emellertid
icke någon ökning att bliva erforderlig i det av Kungl. Maj:t för nästkommande
budgetår beräknade anslagsbeloppet, mot vilket utskottet icke funnit
något att erinra.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
199
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till herr Jacobssons m. fl., herrar Rahmns
och Sjödahls samt herr Lundqvists m. fl., herrar Bergmans och
J. Björcks ävensom herr Normans m. fl. ovannämnda motioner
(II: 410, I: 134 och II: 301, I: 93 samt I: 94), motionen
II: 410 såvitt nu är i fråga,
a) besluta, att arvodet till lärare i fortsättningsskola och
ersättningsskola skall utgöra för undervisningstimme i fortsättningsskola
minst 2 kronor 50 öre och för undervisningstimme
i ersättningsskola minst 1 krona 50 öre, dock att
arvodet för undervisning i manlig eller kvinnlig slöjd skall
utgöra för undervisningstimme i fortsättningsskola minst 1
krona 75 öre och för undervisningstimme i ersättningsskola
minst 1 krona 25 öre samt arvodet för undervisning i hushållsgöromål
i fortsättningsskola minst 2 kronor för undervisningstimme
ävensom att för undervisning i ämnet arbetskunskap,
i den mån undervisning i kvinnlig slöjd och hushållsgöromål
ej ingår däri, till lärare, som förklarats därtill
berättigad, arvodet skall utgå med minst 3 kronor för undervisningstimme,
b) till F''ortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare
vid fortsättningsslcolor för budgetåret 1936/1937 anvisa ett
förslagsanslag av 4,300,000 kronor.»
2. av herr Pauli.
3. av herr Törnkvist i Karlskrona, som ansett att utskottet bort, med avstyrkande
av de i ämnet väckta motionerna, tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag.
4. av herr Holmdahl.
vid punkt 202:o) (Understöd åt folkbiblioteksväsendet) av herrar Magnusson
i Skövde och Persson i Tidaholm.
vid punkt 208:o) (Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet
m. m. för nykterhetens främjande) av herrar Oscar Olsson, Bäckström och
Danielsson, som ansett att utskottet bort, med tillstyrkande jämväl av herr
Bergmans m. fl. och herr Johansons i Huskvarna m. fl. motioner (I: 101
och II: 244), hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och med bifall till herr Bärga m. fl. samt herrar Olssons i
Gävle och Hages, herr Bergmans m. fl. och herr Johansons
i Huskvarna m. fl., herr Bjurströms m. fl. och herr Lundboms
m. fl. samt herr Bergmans m. fl. och herr Johansons
i Huskvarna m. fl. ovannämnda motioner (I: 139 och II: 326,
200
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
I: 138 och II: 305, I: 137 och II: 314 samt I: 101 och II: 244)
ävensom på grund av herr Bergmans m. fl. och herr Johansons
i Huskvarna m. fl. ovannämnda motioner (I: 136 och
II: 306) såsom Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet
m. m. för nykterhetens främjande för budgetåret 1936/
1937 anvisa ett reservationsanslag av 320,000 kronor att utgå
under de villkor, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga,
samt till de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 3 januari 1936 under punkt
203 omförmälda ändamål med högst de av honom angivna
belopp, dock med de ändringar härutinnan, som föranledas
av vad utskottet i det föregående anfört.
vid punkt 216:o) (Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar) av herrar
Nylander, Pauli, Lindström och Rahmn, vilka ansett, att utskottet bort föreslå,
att arvodena till kamreraren och sekreteraren vid gymnastiska centralinstitutet
skola i enlighet med i motionen II: 538 framställt yrkande höjas
till 1,800 kronor, respektive 1,550 kronor, samt följaktligen hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt herr Lundqvists m. fl. ovannämnda motion (II: 538),
a) godkänna följande avlöningsstat för gymnastiska centralinstitutet,
att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret
1936/1937:
Avlöningsstat:
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,
förslagsvis.......................kronor 54,600
2. Avlöning till tjänsteman å övergångsstat,
förslagsvis....................... »
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:
a. Grundbelopp........kronor 66,600
b. Vikariatsersättningar
m. m., förslagsvis .... » 800 »
4. Avlöning till övrig icke-ordinarie personal »
5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... »
Summa förslagsanslag kronor 137,300;
b) till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för budgetåret
1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 137,300 kronor.
6,300
67,400
6,200
2,800
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
201
Bilaga 1.
Till Riksdagens statsutskott.
Genom nådig remiss den 7 februari 1936 har kungl, skolöverstyrelsen
anmodats att före den 1 mars 1936 till utskottet inkomma med begärt yttrande
över två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr Sjödahl (I: 189), den andra inom andra kammaren av herr Erlander
och fru Gustafson (II: 428), örn statsbidrag till vissa kommunala
flickskolor med femårig lärokurs. I sagda motioner hemställes, att riksdagen
må besluta att, i samband med beviljande av anslag för bidrag till kommunala
flickskolor, uttala, att bidrag måtte ur detta anslag utgå även till
sådana kommunala flickskolor, som anordnat en femårig lärokurs, vilken
är grundad på genomgången sjätte klass av sex- eller sjuårig folkskola, anordnad
enligt någon av en sådan skolas huvudformer, och vilka kommunala
flickskolor av Kungl. Majit blivit erkända såsom sådana.
Med anledning av den nådiga remissen får överstyrelsen anföra följande.
Överstyrelsen, som här bifogar en jämförande översikt över antalet elever
höstterminen 1935 vid kommunala flickskolor med respektive sjuårig och
sexårig linje, vilken översikt utvisar, att elevantalet i de sistnämnda är
jämförelsevis mycket ringa, finner de skäl, som i motionerna andragits till
stöd för den femåriga linjen, i och för sig beaktansvärda. Under förutsättning
att den femåriga linjen skall liksom den sexåriga leda till samma
bildningsmål som den sjuåriga, erbjuder en femårig linje emellertid vissa
svårigheter med hänsyn till dess anordning. I de fall, då hittills såväl sjusom
sexårig linje finnes anordnad vid en och samma skola, är undervisningsplanen
så uppbyggd, att till huvudsakligaste delen samläsning äger
rum, ett förhållande, som ur ekonomisk synpunkt givetvis är av synnerligen
stor betydelse. Att anordna dylik samläsning jämväl i fråga örn en femårig
linje skulle förvisso komma att möta vissa svårigheter, och med ett
anordnande av en fristående femårslinje torde väl kunna ifrågasättas, huruvida
ej därmed ett förverkligande av den kommunala flickskolans hittillsvarande
bildningsmål skulle komma att äventyras. Särskilt skulle måhända
svårigheter yppa sig på grund av den föreskrivna differentieringen på en
teoretisk och en praktisk utbildningslinje inom de två högsta klasserna.
Dessutom skulle givetvis en fristående femårig linje medföra ökade kostnader.
Jämväl vill överstyrelsen erinra om att överstyrelsen har för avsikt att
inom en snar framtid verkställa en överarbetning av gällande stadga för
de kommunala flickskolorna för åvägabringande av lämplig motsvarighet
till lydelsen av stadgan för kommunala mellanskolor och med hänsyn jämväl
tagen till 1933 års läroverksstadga. I samband därmed kommer överstyrelsen
också att till prövning upptaga frågan örn vissa ändringar i den
kommunala flickskolans organisation.
202
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Slutligen får överstyrelsen framhålla, att det icke låtit sig göra att under
den tid, som utmätts för remissens besvarande, upptaga frågan till mera
ingående behandling, allrahelst som utredning angående timplaner för den
föreslagna linjen liksom ock angående kostnaderna m. m. icke föreligga.
På grund av vad sålunda anförts finner sig överstyrelsen för närvarande
ej beredd att tillstyrka bifall till de i frågan väckta motionerna.
I den slutliga handläggningen av detta ärende liava deltagit generaldirektören
Holmdahl, avdelningscheferna undervisningsråden Wallin och Engvall,
undervisningsrådet Falck samt t. f. undervisningsråden Lundblad och
Werner, föredragande.
Stockholm den 24 februari 1936.
OTTO HOLMDAHL.
Hjalmar Werner.
Daga Falle.
Antalet elever höstterminen 1935 vid kommunala flickskolor.
Kommunala flick-skolan i |
|
| Lär | jung | e a n 1 | a 1 |
|
|
sjuårig linje | sexårig linje | |||||||
kl. I6 | 26 | 38 | 4e | 56 | 66 | Summa | ||
Borås......... | 376 | 3 | — | 3 | — | — | — | 6 |
Gävle......... | 185 | 9 | 28 | 8 | — | — | — | 45 |
Halmstad....... | 193 | 4 | 3 | 9 | 2 | 2 | — | 20 |
Härnösand...... | 166 | 5 | 6 | 3 | 3 | 2 | — | 19 |
Jönköping....... | 453 | 6 | — | — | — | — | — | 6 |
Karlskrona...... | 220 | — | — | — | — | — | — | — |
Kristianstad..... | 197 | 3 | 9 | — | — | — | — | 12 |
Kristinehamn..... | 116 | 2 | 3 | — | — | — | — | 5 |
Landskrona...... | 187 | i | — | 3 | 1 | 4 | 1 | 10 |
Linköping....... | 398 | 9 | 17 | 12 | — | — | — | 38 |
Luleå.......... | 130 | 7 | 8 | 10 | — | — | — | 25 |
Lund.......... | 290 | 3 | 6 | 6 | — | — | — | 15 |
Nyköping....... | 166 | 2 | 4 | 2 | 5 | — | — | 13 |
Skara ......... | 106 | 3 | — | — | — | — | — | 3 |
Skövde......... | 141 | 4 | 3 | 3 | — | — | — | 10 |
Strängnäs....... | 129 | 1 | 7 | — | — | — | — | 8 |
Sundsvall....... | 210 | 7 | 8 | 3 | 5 | 6 | 5 | 34 |
Uddevalla....... | 145 | — | — | — | — | 3 | 2 | 5 |
Växjö......... | 199 | 5 | 4 | — | — | — | — | 9 |
Örebro......... | 359 | 11 | 9 | 4 | 1 | — | — | 25 |
Östersund....... | 277 | 8 | 4 | — | — | — | — | 12 |
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
203
Bilaga 2.
Till riksdagens statsutskott.
Genom nådig remiss den 14 innevarande februari har Kungl. Majit anbefallt
skolöverstyrelsen att till utskottet avgiva begärt yttrande över två
likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr E.
Sjödahl m. fl. (nr 191) och den andra inom andra kammaren av herr I.
Anderson i Norrköping m. fl. (nr 534), örn anordnande av vissa högre folkskolor
såsom praktiska mellanskolor.
Med anledning härav får överstyrelsen anföra följande.
Statsbidrag till en yrkesbestämnd högre folkskola utgår i enlighet med
kungl, kungörelsen den 16 september 1918 (nr 759). Så snart Kungl. Majit
fastställt reglemente för en yrkesbestämd högre folkskola samt förklarat,
att densamma må komma i åtnjutande av det högre statsbidrag, som för
skola av sådan typ är bestämt, utgår statsbidrag därefter automatiskt till
sådan skola, såvida den för övrigt fyllt villkoren för erhållandet av statsbidrag.
Till parallellavdelningar vid sådan skola utgår statsbidrag i enlighet
med villkoren i kungl, kungörelsen den 2 juni 1933 (nr 290).
Yrkesbestämda högre folkskolor kunna alltså upprättas, utvecklas och
med statsbidrag understödjas utan att därtill riksdagens bifall särskilt behöver
inhämtas.
För att en yrkesbestämd högre folkskola skall kunna förvandlas till praktisk
mellanskola fordras givetvis, att dess undervisningsplan är så beskaffad,
att den garanterar, att eleverna erhålla den undervisning, som är nödvändig
som grund för en praktisk realexamen. Själva erkännandet av skolan
såsom praktisk mellanskola innebär därefter egentligen blott, att skolan erhåller
rätt att anställa praktisk realexamen.
Då enligt nu gällande bestämmelser en yrkesbestämd högre folkskola kan
utvecklas till en med praktisk mellanskola överensstämmande skoltyp, och
då statsbidraget till praktisk mellanskola är detsamma som till yrkesbestämd
högre folkskola, synes det icke för framtiden vara behövligt, att riksdagen
i varje särskilt fall skulle behöva besluta, huruvida en högre folkskola skall
få ombildas till praktisk mellanskola. Det borde alltså kunna överlåtas åt
Kungl. Majit att efter ansökan från vederbörande skolstyrelse förklara en
yrkesbestämd högre folkskola för praktisk mellanskola. De föreliggande
motionerna avse emellertid icke en sådan generell rätt för Kungl. Majit,
varför överstyrelsen icke anser sig i detta sammanhang böra föreslå en sådan
rätt.
De försök, som hittills gjorts med praktiska mellanskolor och inbyggda
praktiska realskollinjer, hava slagit väl ut, och erfarenheterna från denna
försöksverksamhet synes hava varit i allo gynnsamma. Överstyrelsen finner
det därför önskvärt, att dessa försök fortsättas och successivt utvidgas, allt
eftersom behov av sådana skolor och linjer visar sig.
204
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Vid en sådan utvidgad verksamhet synes det överstyrelsen — i likhet
nied motionärerna — att de yrkesbestämda högre folkskolorna i Göteborg,
Malmö och Norrköping närmast böra ifrågakomma för ombildning till praktiska
mellanskolor.
Göteborgs högre folkskolor omfatta icke mindre än fyra skolor — egentligen
fyra linjer inom samma högre folkskola -— nämligen en högre folkskola
med handelsundervisning för gossar, en med handelsundervisning för
flickor, en med teknisk undervisning för gossar och en med undervisning
i husligt arbete för flickor, Samtliga dessa linjer äro för närvarande fyraåriga.
Skolorna hade den 15 september 1935 sammanlagt 1,095 lärjungar.
Högre folkskolan i Malmö, även kallad Malmö borgarskola, omfattar tvenne
linjer, nämligen en handelslinje för gossar och flickor och en hushållslinje
för flickor. Handelslinjen är fyraårig och bygger på 6-klassig folkskola
under det att hushållslinjen är 3-årig, byggd på 7-klassig folkskola. Den
högsta klassen har dock ännu icke inrättats vid någondera linjen. Det sammanlagda
lärjungeantalet var under höstterminen 1935 617.
Norrköpings högre folkskolor omfatta tre högre folkskolor — eller egentligen
tre linjer inom samma högre folkskola — nämligen en högre folkskola
för handelsundervisning, en för teknisk undervisning och en för huslig
utbildning. De två förstnämnda äro fyraåriga, den sistnämnda treårig,
samtliga byggda på folkskolans sjätte klass. Vid den förstnämnda skolan
har ännu icke inrättats någon högsta klass. Sammanlagda lärjungeantalet
var under höstterminen 1935 443.
De flesta av de här ovan nämnda linjerna eller skolorna kunna utan
större svårighet ombildas till praktiska mellanskolor, då de redan under de
närmast gångna åren genomgått en omorganisation i avsikt att, då tillfälle
därtill skulle givas, kunna bliva förklarade för praktiska mellanskolor. Överstyrelsen
förutsätter emellertid att — därest motionerna bifallas — överstyrelsen
blir i tillfälle avgiva förslag rörande vilka av dessa linjer, som
nu böra erhålla rätt att anställa praktisk realexamen. Någon kostnad för
statsverket betyder, såsom förut omnämnts, icke en sådan ombildning, eftersom
statsbidrag till de praktiska mellanskolorna icke utgår med större belopp
än till yrkesbestämda högre folkskolor.
På grund av vad ovan anförts vill överstyrelsen tillstyrka de föreliggande
motionerna. Dock vill överstyrelsen fästa uppmärksamheten på att ett missförstånd
lätt kan uppkomma på grund av den formulering, som motionernas
slutyrkande erhållit. Som överstyrelsen redan nämnt, är högre folkskolan
i Malmö organiserad som en skola med flera linjer, under det att
motsvarande anstalter i Göteborg och Norrköping äro organiserade såsom
flera från varandra skilda högre folkskolor under samma ledning. Denna
olikhet är emellertid blott av formell natur. Aven i Göteborg och Norrköping
är det i verkligheten fråga örn en skola med flera linjer. Denna
skillnad i skolornas benämning kan emellertid tänkas förorsaka att motionernas
uttryck ytterligare »minst tre högre folkskolor» misstydes. Det är
dock tydligt, att motionärerna avsett, att uttrycket skall tydas såsom högre
folkskolor på ytterligare minst tre orter, och det är önskvärt, att riksdagen
beslutar i enlighet härmed. Måhända bör beslutet givas den formen, att
de högre folkskolorna i Göteborg, Malmö och Norrköping, i den omfattning
som Kungl. Majit bestämmer, försöksvis må anordnas som praktiska
mellanskolor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
205
I den slutliga handläggningen av detta ärende hava deltagit generaldirektören
Holmdahl, avdelningschefen undervisningsrådet Engvall och undervisningsrådet
Falck, föredragande.
Stockholm den 18 februari 1936.
OTTO HOLMDAHL.
Knut Falck.
Gurli Hultengren.