Statsutskottets utlåtande Nr 8 (Utlåtande 1932:Su8 su)

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 14 mars 1932 kl. 3 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1932/1933 av utgifterna
under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande
anslagen till ecklesiastikdepartementet.

(2:a avd.)

Departementet.

l:o) Uti den till riksdagen avlåtna, den 4 januari 1932 dagtecknade proposition
(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1932/
1933 har Kungl. Maj:t i avseende å åttonde huvudtiteln, innefattande anslagen
till ecklesiastikdepartementet, upptagit ordinarie anslaget till departementschefen
med oförändrat belopp, 24,000 kronor.

I tre särskilda motioner, väckta två inom första kammaren av herr A. Henriksson
(I: 126) och herr J. Pålsson (I: 127) samt en inom andra kammaren
av herr K. Kilbom m. fl. (II: 192), hava påyrkats vissa nedsättningar i statsrådens
avlöningar.

Beträffande detta ärende kommer utskottet framdeles att avgiva utlåtande;
vilket utskottet velat härmed för riksdagen
anmäla.

2:6) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 1 av det vid propositionen
fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden förenämnda
dag) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till förstärkning av arbetskrafterna å ecklesiastikdepartementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli för
budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 6,048
kronor.

Departe mentschefen.

Förstärkning
av arbetskrafterna
å
departementets
avdelning
av
Kungl. Majas
kansli.

*) Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens jrrotokoll 1932. ti samt. 8 höft. (Nr 8.)

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Inköp av
arkivalier
och tryckta
arbeten för
riksarkivet.

[2.]

Fortsatt utgivande
genom
riksarkivet
av
sådana handlingar,
som
äro av vikt
för fäderneslandets

historia.

[3.]

Åtgärder för
riksarkivets
sigillvård.

[4-]

Arkiv, bibliotek och museer.

3:o) Kungl. Majit har (punkt 2) föreslagit riksdagen att minska det ordinarie
reservationsanslaget till inköp av arkivalier och tryckta arbeten för
riksarkivet, nu 2,000 kronor, med 200 kronor till 1,800 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 7 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må minska det ordinarie reservationsanslaget
till inköp av arkivalier och tryckta arbeten för riksarkivet,
nu 2,000 kronor, med 200 kronor till 1,800 kronor.

4:o) Kungl. Majit har (punkt 3) föreslagit riksdagen att minska det i riksstaten
under riksarkivet uppförda ordinarie reservationsanslaget till fortsatt
utgivande genom riksarkivet av sådana handlingar, som äro av vikt för
fäderneslandets historia, nu 8,000 kronor, med 2,000 kronor till 6,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 7—9 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må minska det i riksstaten under riksarkivet
uppförda ordinarie reservationsanslaget till fortsatt utgivande
genom riksarkivet av sådana handlingar, som äro av vikt
för fäderneslandets historia, nu 8,000 kronor, med 2,000
kronor till 6,000 kronor.

5:o) Kungl. Majit har (punkt 4) föreslagit riksdagen att till åtgärder för
riksarkivets sigillvård för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag
av 4,300 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser, Kungl.
Majit kan finna gott meddela.

Utredningen återfinnes å sid. 9—10 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra reservationsanslag
av 4,500 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må till åtgärder för riksarkivets sigillvård för
budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

4,300 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser, Kungl.
Maj:t kan finna gott meddela.

6:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till uppehållande av expedition i riksarkivets
nya lokaler vid Östermalmsgatan i Stockholm anvisa för
budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 4,000 kronor.

7:o) Kungl. Maj:t har (punkt 6) föreslagit riksdagen att för beredande av
ökning av den i staten för landsarkivet i Göteborg upptagna anslagsposten
till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., nu 8,000 kronor,
med 600 kronor till 8,600 kronor öka det ordinarie förslagsanslaget till
landsarkiven m. m., nu 101,600 kronor, med 600 kronor till 102,200 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 10—11 i statsrådsprotokollet.

För författningsenligt medgiven löneförhöjning för förste amanuensen vid
landsarkivet i Göteborg erfordras från och med den 1 oktober 1932 en årlig
merkostnad av 336 kronor utöver hittills utgående anslag. Sedan Göteborg
jämlikt kungörelsen den 16 april 1931, nr 59, angående fördelningen av
orterna i riket å de i avlöningsreglementen för nyreglerade verk samt för
försvarsväsendet upptagna ortsgrupper överförts från ortsgrupp F till ortsgrupp
G, erfordras för avlöning av landsarkivets icke-ordinarie befattningshavare
enligt förut gällande grunder en ökning av anslaget med 290 kronor.
De nu nämnda beloppen utgöra tillhopa 626 kronor, vilken summa av
departementschefen avrundats till 600 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majlis förslag, hemställer,

att riksdagen må för beredande av ökning av den i staten
för landsarkivet i Göteborg upptagna anslagsposten till avlöningar
till icke-ordinarie befattningshavare m. m., nu 8,000
kronor, med 600 kronor till 8,600 kronor öka det ordinarie
förslagsanslaget till landsarkiven m. m., nu 101,600 kronor,
med 600 kronor till 102,200 kronor.

8:o) Kungl. Majit har (punkt 7) föreslagit riksdagen att minska det ordinarie
reservationsanslaget till inköp av arkivalier och tryckta arbeten för
landsarkiven, nu 1,800 kronor, med 450 kronor till 1,350 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 11—12 i statsrådsprotokollet.

Uppehållande
av
expedition i
arkivlokalerna
vid
Östermalmsgatan.

[5.]

Landsarkiven.
Det ordinarie
förslagsanslaget

till landsarkiven
m. m.

[6.]

Inköp av
arkivalier
oell tryckta
arbeten för
landsarkiven.

[7-1

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Bokinköp och
bokbindning
för kungl,
biblioteket.

[8.]

Ökning av
kungl, bibliotekets
arbetskrafter
m. m.

[9.]

Gemensam
accessionskatalog
för
Sveriges offentliga
bibliotek.

[10.]

Katalogiseringsarbeten

vid kungl,
biblioteket.

[11.]

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maurts förslag, hemställer,

att riksdagen må minska det ordinarie reservationsanslaget
till inköp av arkivalier och tryckta arbeten för landsarkiven
m. m., nu 1,800 kronor, med 450 kronor till 1,350 kronor.

9:o) Kungl. Maj:t har (punkt 8) föreslagit riksdagen att till bokinköp och
bokbindning för kungl, biblioteket för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra
reservationsanslag av 15,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 12-—13 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för här ifrågavarande ändamål ett extra
reservationsanslag av 20,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till bokinköp och bokbindning för kungl,
biblioteket för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag
av 15,000 kronor.

10:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till ökning av kungl, bibliotekets arbetskrafter
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 8,500
kronor.

ll:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till slutförande av redigeringen av den för
Sveriges offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogens
46:e årgång, omfattande år 1931, samt för påbörjande
av redigeringen för accessionskatalogens 47:e årgång, omfattande
år 1932, för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra
anslag av 12,500 kronor att användas enligt av Kungl.
Majit meddelade föreskrifter.

12:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 11) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till katalogiseringsarbeten inom kungl, biblioteket,
enligt av Kungl. Majit meddelade bestämmelser,
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 29,800
kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

13:o) T enlighet med Kungl. Marits förslag (punkt 12) hemställer utskottet, Underskatt
riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- kammargetår
ägt rum, till undersökning av i kammararkivet och ^kivetjOch
riksarkivet befintliga äldre arkivalieomslag m. m. för bud- befintliga
getåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 4,100 kronor, äldre ^arkivaatt
utgå enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan m ra
finna gott meddela. [12.]

14:o) Kungl. Majit har (punkt 13) föreslagit riksdagen att för beredande Ansla^eym
av höjning av den i nuvarande ordinarie stat för stifts- och landsbiblioteket vi(j stiftsi
Linköping ingående anslagsposten arvode till amanuens, nu 3,300 kronor, biblioteket ;
med 230 kronor till 3,530 kronor öka det i riksstaten under stifts- och lands- Linköping,
biblioteket i Linköping med rubrik: Avlöningar uppförda ordinarie förslags- [13.]
anslaget, nu 14,300 kronor, med 230 kronor till 14,530 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 17—18 i statsrådsprotokollet.

Den föreslagna höjningen av ifrågavarande anslagspost är avsedd till att
bereda bibliotekets amanuens ytterligare ett ålderstillägg från och med den
1 juli 1932.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må för beredande av höjning av den i nuvarande
ordinarie stat för stifts- oell landsbiblioteket i Linköping
ingående anslagsposten .arvode till amanuens, nu

3.300 kronor, med 230 kronor till 3,530 kronor öka det i
riksstaten under stifts- och landsbiblioteket i Linköping med
rubrik: Avlöningar uppförda ordinarie förslagsanslaget, nu

14.300 kronor, med 230 kronor till 14,530 kronor.

15:o) Kungl. Majit har (punkt 14) föreslagit riksdagen att till förstärk- Förstärkning
ning av det ordinarie reservationsanslaget till bokinköp, inbindning och vissa
expenser för stifts- och landsbiblioteket i Linköping för budgetåret 1932/1933 till bokinköp,

r. , nnn i mbindning

anvisa ett extra anslag av 1,000 kronor. och vissa

Utredningen återfinnes å sid. 18—19 i statsrådsprotokollet. expenser

vid stifts -

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra anslag av 2,000
kronor.

och landsbiblioteket

i Linköping.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majlis förslag, hem -

ställer

att riksdagen må till förstärkning av det ordinarie reservationsanslaget
till bokinköp, inbindning och vissa expenser
för stifts- och landsbiblioteket i Linköping för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra anslag av 1,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Pedagogiska
biblioteket i
Stockholm.

[15.]

Utskottets

yttrande.

16:o) Kungl. Majit har (punkt 15) föreslagit riksdagen att såsom bidrag
till uppehållande av pedagogiska bibliotekets verksamhet för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra anslag av 7,000 kronor, att utgå under de villkor,
Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

Utredningen återfinnes å sid. 19—20 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra anslag av 7,000
kronor.

Bibliotekets styrelse bar anhållit om beviljande för budgetåret 1932/1933
av ett till 7,750 kronor förhöjt anslag. Ökningen skulle fördelas på två
poster, nämligen 250 kronor för höjning av bibliotekariens arvode från 4,500
kronor till 4,750 kronor och en ny post å 500 kronor till »bokhyllor och
katalogiseringsarbete».

Skolöverstyrelsen har tillstyrkt en höjning av anslaget med 250 kronor
för att möjliggöra utgåendet av ett ålderstillägg till bibliotekarien.

I ärendet har statens organisationsnämnd avgivit utlåtande och därvid
anfört:

Under nuvarande ekonomiska läge böra kostnaderna för nyinköp av litteratur
begränsas så långt som möjligt. Med hänsyn härtill men med beaktande
av att bibliotekarien numera lärer böra komma i åtnjutande av ålderstillägg,
anser sig organisationsnämnden kunna föreslå, att förevarande anslag
sänkes från 7,000 kronor till 6,250 kronor.

För egen del har departementschefen anfört följande:

Ehuru den av styrelsen för pedagogiska biblioteket begärda ökningen av
anslaget för biblioteket synes mig vara värd beaktande, särskilt i vad angår
beredande av ett ålderstillägg åt bibliotekarien, anser jag mig dock med
hänsyn till rådande statsfinansiella förhållanden icke kunna nu tillstyrka
denna ökning. Den såsom erforderlig ansedda avlöningsförhöjningen torde
kunna inrymmas inom ramen för hittills utgående anslags belopp. Någon
sänkning av detta belopp kan jag, vid det förhållande att det till bokinköp
beräknade beloppet är i styrelsens handlingarna bilagda slutförslag upptaget
till en relativt så begränsad summa som 1,200 kronor, icke förorda. Jag föreslår
alltså, att anslaget må oförändrat utgå jämväl för nästkommande budgetår.

Utskottet, sorn beaktat vad statens organisationsnämnd anfört och som
vidare vid granskning av handlingarna i ärendet funnit bibliotekets förvaltningskostnader
relativt höga, har ansett det föreslagna beloppet, 7,000 kronor,
skäligen böra sänkas med 500 kronor, samt hemställer därför,

att riksdagen må, såsom bidrag till uppehållande av
pedagogiska bibliotekets verksamhet för budgetåret 1932/
1933 anvisa ett extra anslag av 6,500 kronor, att utgå
under de villkor, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

17:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, såsom bidrag till avlöning åt en skandinavisk
bibliotekarie vid nordiska avdelningen av S:te Geneviévebiblioteket
i Paris för budgetåret 1932/1933 anvisa ett
extra anslag av 1,500 kronor, att utgå enligt de närmare
bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott meddela.

18:o) Kungl. Majit har (puukt 17) föreslagit riksdagen att minska det i
riksstaten under rubriken Nationalmuseet, museet, upptagna ordinarie reservationsanslaget
till målnings- och skulptursamlingarnas ökande, nu 30,000
kronor, med 20,000 kronor till 10,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 22 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Marits förslag, hemställer,

att riksdagen må minska det i riksstaten under rubriken
Nationalmuseet, museet, upptagna ordinarie reservationsanslaget
till målnings- och skulptursamhngarnas
ökande, nu 30,000 kronor, med 20,000 kronor till 10,000
kronor.

19:o) I förslaget till riksstat för budgetåret 1932/1933 har Kungl. Majit
upptagit det ordinarie reservationsanslaget till inlösen av svenska konstnärers
arbeten med oförändrat belopp av 25,000 kronor.

I en inom första kammaren av herr Olof Olsson väckt motion (I: 160)
har hemställts, att riksdagen måtte besluta att för budgetåret 1932/1933 till
inlösen av svenska konstnärers arbeten — utöver det ordinarie reservationsanslaget
— bevilja ett extra anslag av 15,000 kronor.

Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionen.

Med erkännande av det bebjärtansvärda i motionärens framställning har
utskottet dock icke ansett sig kunna under nuvarande förhållanden tillstyrka
anvisandet av medel för ifrågavarande ändamål utöver det ordinarie anslaget.
Utskottet får därför hemställa,

att herr Olssons ovannämnda motion (I: 160) icke må
vinna riksdagens bifall.

20:o) Kungl. Majit har (punkt 18) föreslagit riksdagen att sänka det i
riksstaten under rubriken Nationalmuseet, museet, upptagna ordinarie reser -

Skaudinaviske
bibliotekarien

vid S:te
Geneviévebiblioteket.
i
Paris.

[16.]

Nationalmusei
anslag
till målningsoch
skulptursamlingarnas

ökande.

[17.]

Motion örn
extra anslag
till inlösen
av svenska
konstnärers
arbeten.

Utskottets

yttrande.

National -musei anslag
till handteck -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

nings- och
gravyrsamlingarnas

ökande.

[18.]

Nationalmusei
anslag
till ökande av
samlingen av
konsthantverk.

[19.]

Uationalmusei
anslag
till boksamlingen.

[20.]

Förstärkning
av arbetskrafterna

vid nationalmuseet.

[21.]

vationsanslaget till handtecknings- och gravyrsamlingarnas ökande, nu 6,500
kronor, med 2,000 kronor till 4,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 22 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majitsj förslag, hemställer,

att riksdagen må sänka det i riksstaten under rubriken
Nationalmuseet, museet, upptagna ordinarie reservationsanslaget
till handtecknings- och gravyrsamlingarnas ökande,
nu 6,500 kronor, med 2,000 kronor till 4,500 kronor.

21:o) Kungl. Majit har (punkt 19) föreslagit riksdagen att minska det i
riksstaten under rubriken Nationalmuseet, museet, upptagna ordinarie reservationsanslaget
till ökande av samlingen av konsthantverk, nu 8,000 kronor,
med 2,000 kronor till 6,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 23 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må minska det i riksstaten under rubriken
Nationalmuseet, museet, upptagna ordinarie reservationsanslaget
till ökande av samlingen av konsthantverk, nu

8,000 kronor, med 2,000 kronor till 6,000 kronor.

22:o) Kungl. Majit har (punkt 20) föreslagit riksdagen att sänka det i
riksstaten under rubriken Nationalmuseet upptagna ordinarie reservationsanslaget
till boksamlingen, nu 4,000 kronor, med 1,000 kronor till 3,000
kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 23 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må sänka det i riksstaten under rubriken
Nationalmuseet upptagna ordinarie reservationsanslaget till
boksamlingen, nu 4,000 kronor, med 1,000 kronor till 3,000
kronor.

23:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 21) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till förstärkning av arbetskrafterna vid nationalmuseet
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra
anslag av 14,800 kronor att utgå efter de grunder, Kungl.
Majit må äga att bestämma.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

24:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22) hemställer utskottet, Nationalatt
riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- ^o^tionsgetår
ägt rum, till täckande av utgifter för nationalmuseets avdelnings
depositionsavdelnings konstbildande verksamhet för budget- ^"yerksamåret
1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 8,500 het.

kronor att utgå enligt de närmare grunder, Kungl. Majit [22.]

kan finna skäl föreskriva.

25:o) Kungl. Majit har (punkt 23) föreslagit riksdagen att till försäkring Försäkring

och transport av konstföremål, som äro eller varda deponerade hos national- å^konstförei

museum, för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av målvidnatio,
nalmuseum.

1,500 kronor. j23 ]

Utredningen återfinnes å sid. 29 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för här ifrågavarande ändamål ett extra
reservationsanslag av 2,500 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må till försäkring och transport av konstföremål,
som äro eller varda deponerade hos nationalmuseum,
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslagav
1,500 kronor.

26:o) Kungl. Maj:t har (punkt 24) föreslagit riksdagen att såsom extra
reservationsanslag för budgetåret 1932/1933 anvisa

dels till konservering av handtecknings- och gravyrsamlingar inom nationalmuseum
ett belopp av 5,000 kronor,

dels ock till anskaffande av portföljer för vissa äldre samlingar av handteckningar
och gravyrer samt till ombyggnad av äldre skåp och anskaffande
av nya sådana för dessa samlingar ett belopp av 1,500 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 29—30 i statsrådsprotokollet.

Konservering
av handteckningsoch
gravyrsamlingarna

m. m. vid
nationalmuseum.

[24.]

Till konservering av handtecknings- och gravyrsamlingarna utgår för budgetåret
1931/1932 ett anslag å samma belopp som nu äskats för budgetåret
1932/1933 eller 5,000 kronor. Till anskaffande av portföljer m. m.,
för vilket ändamål nu 1,500 kronor begäras, utgår för budgetåret 1931/
1932 ett anslag av 5,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må såsom extra reservationsanslag för budgetåret
1932/1933 anvisa

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Konservering
av vissa
statens tavelsamlingar.

[25.]

Öppethållande
av
nationalmuseet
under
kvällarna.

[26.]

dels till konservering av handtecknings- och gravyrsamlingar
inom nationalmuseum ett belopp av 5,000 kronor,
dels ock till anskaffande av portföljer för vissa äldre samlingar
av handteckningar och gravyrer samt till ombyggnad
av äldre skåp och anskaffande av nya sådana för dessa
samlingar ett belopp av 1,500 kronor.

27:o) Kungl. Maj:t har (punkt 25) föreslagit riksdagen att till konserveringsarbeten
för föremål, tillhörande statens tavelsamlingar å de kungl, slotten,
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 30—33 i statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål har för ett vart av budgetåren 1923/1932
anvisats ett extra reservationsanslag av 12,000 kronor.

Det nu framlagda förslaget innebär ett uppskov med det hittills fortlöpande
konserveringsarbetet samt möjliggörande av konserveringsåtgärder
allenast i sådana fall, då en omedelbar fara för förstörelse kan anses föreligga.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till konserveringsarbeten för föremål,
tillhörande statens tavelsamlingar å de kungl, slotten, för
budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservatiosanslag av

2,000 kronor.

28:o) Kungl. Majit har (punkt 26) föreslagit riksdagen att till vakthållning
vid nationalmuseets öppethållande örn kvällarna för budgetåret 1932/
1933 anvisa ett extra anslag av 1,840 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 33—35 i statsrådsprotokollet.

Genom beslut av 1928, 1929 och 1930 års riksdagar anvisades sammanlagt
575,000 kronor för utförande av ny värmeledningsanläggning samt
elektrisk belysnings- och kraftinstallation i nationalmuseibyggnaden.

Overintendenten och chefen för nationalmuseum har nu i skrivelse den
31 augusti 1931 anhållit, att sedan omförmälda arbeten slutförts, anslag
måtte beviljas till vakthållning vid museets öppethållande örn kvällarna.
Museichefen har för ändamålet äskat ett extra reservationsanslag av 4,898
kronor 40 öre.

Departementschefen har anfört bland annat följande:

Då den elektriska belysningsanordning, till vilken riksdagen anvisat
medel, berett möjlighet att hålla museet öppet under kvällarna, synes det
högeligen önskvärt, att allmänheten får tillfälle att utnyttja denna möjlighet.
För ändamålet kräves emellertid, såsom framgår av museichefens framställning,
anslag för vakthållning under de kvällar, då visning skulle ifrågakomma.
Museichefen beräknar härför en kostnad av 47 kronor 10 öre för

Statsutskottets utlåtamde Nr 8.

varje kväll vid museets öppethållande två timmar, och jag har intet att
erinra mot denna beräkning. Vidare föreslår museichefen, att museet skulle
hållas öppet två kvällar varje vecka. Med hänsyn till nödvändigheten att
nedbringa statsutgifterna så mycket sig göra låter anser jag emellertid, att
man för närvarande bör kunna försöksvis inskränka sig till att hålla museet
öppet endast en kväll i veckan under månaderna september—maj, varemot
under sommaren någon kvällsvisning icke skulle förekomma. Med denna
anordning skulle museet under året hållas öppet f X 52 = 39 gånger, vilket
skulle betinga en kostnad av 39 X 47,to = 1,836,90 kronor eller avrundat
1,840 kronor. Då det här gäller en försöksanordning, torde medel för ändamålet
icke böra uppföras å ordinarie stat, utan erforderligt belopp synes
böra anvisas såsom extra anslag.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,

att riksdagen må till vakthållning vid nationalmuseets
öppethållande om kvällarna för budgetåret 1932/1933 anvisa
ett extra anslag av 1,840 kronor.

29:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag, (punkt 27) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
vid livrustkammaren anvisa för budgetåret 1932/
1933 ett extra anslag av 26,950 kronor, att utgå efter de
grunder, som Kungl. Majit kan finna skäligt meddela.

30:o) Kungl. Majit har (punkt 28) föreslagit riksdagen att till underhåll
och vård av livrustkammarens samlingar anvisa för budgetåret 1932/1933
ett extra reservationsanslag av 23,000 kronor att utgå efter grunder, som
Kungl. Majit kan finna skäligt föreskriva.

Utredningen återfinnes å sid. 36—37 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra reservationsanslag
å 24,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må till underhåll och vård av livrustkammarens
samlingar anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra
reservationsanslag av 23,000 kronor att utgå efter grunder,
som Kungl. Majit kan finna skäligt föreskriva.

31:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 29) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för förhyrande av ökade lokaler för livrustkammaren
inom nordiska museets byggnad anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra anslag av 1,100 kronor.

Avlöningar
till ickeordinarie

befattningshavare
vid
livrustkammaren.

[27.]

Underhåll
och vård av
livrustkammarens

samlingar.

[28.]

Ökade lokaler
för livrustkammaren.

[29.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Särskilt
arvode åt en
vaktmästare
vid naturhistoriska

riksmuseet,
tillika
trädgårdsskötare.

[30.]

Förstärkning
av anslaget
till ordnande,
vård och
förökande av
samlingarna
m. m. vid
naturhistoriska
riksmuseet.

[31. J

Ökade medel
till expenser
m. m. för
naturhistoriska
riksmuseet.

[32.] ''

32:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till särskilt arvode åt en vaktmästare
vid naturhistoriska riksmuseet, tillika trädgårdsskötare, för
budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 300 kronor.

33:o) Kungl. Majit har (punkt 31) föreslagit riksdagen att till förstärkning
av den i reservationsanslaget till samlingar m. m. vid naturhistoriska
riksmuseet ingående anslagsposten till ordnande, vård och förökande av
samlingarna m. m. för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av

5,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 38—39 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra anslag å 10,000
kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag,
hemställer,

att riksdagen må till förstärkning av den i reservationsanslaget
till samlingar m. m. ingående anslagsposten till
ordnande, vård och förökande av samlingarna m. m. för
budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 5,000
kronor.

34:o) Kungl. Maj:t har (punkt 32) föreslagit riksdagen att dels till förstärkande
av den i naturhistoriska riksmuseets reservationsanslag till samlingar
m. m. ingående anslagsposten till expenser för avdelningarna vid
Frescati för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 15,700 kronor,
dels ock till täckande av en vid utgången av budgetåret 1931/1932 motsedd
brist i samma anslagspost för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag
av 6,100 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 39—42 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår ett förstärkningsanslag av 20,475 kronor.
Av detta belopp avser 14,000 kronor avdelningarna vid Frescati och 6,475
kronor riksmuseets etnografiska avdelning.

Vetenskapsakademien har gjort framställning dels örn förstärkande för
budgetåret 1932/1933 av anslaget till expenser för avdelningarna vid Frescati
med ett belopp av 17,700 kronor, dels ock örn anslag för täckande av den
brist i samma anslag, som kunde beräknas vara för handen vid utgången
av budgetåret 1931/1932, 6,100 kronor.

Departementschefen har anfört bland annat:

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Akademien är givetvis fortfarande i behov av förstärkning av anslagsposten
till expenser för riksmuseets avdelningar vid Frescati. Av en utav
akademiens kamrerare framlagd promemoria framgår emellertid, att de medel,
som för här ifrågavarande ändamål hittills stått till akademiens förfogande,
icke varit tillräckliga. Man har således att i här förevarande anslag
vid utgången av budgetåret 1931/1932 emotse en brist, som beräknats till
6,100 kronor och för vilken täckning nu begäres. I denna brist ingår
emellertid en från budgetåret 1930/1931 balanserad brist å något mer än
2,400 kronor, vadan den under innevarande budgetår uppkommande bristen
kan beräknas till i runt tal 3,700 kronor. I anslutning härtill har akademien
vidare begärt en höjning av förstärkningsanslaget för budgetåret 1932/1933
från 14,000 kronor med 3,700 kronor till 17,700 kronor.

Medel torde nu böra ställas till förfogande för täckande av den beräknade
bristen, och jag hemställer därför örn förslag i ämnet till riksdagen
i överensstämmelse med vetenskapsakademiens beräkningar.

Mot det för budgetåret 1932/1933 för avdelningarna vid Frescati såsom
erforderligt beräknade förstärkningsanslaget å 17,700 kronor har jag icke
funnit anledning till erinran i annat avseende, än att akademien, med iakttagande
av önskvärd sparsamhet i avseende å åtskilliga utgiftsposter — jag
tänker närmast på posten till vägars och planteringars underhåll — torde
kunna för ändamålet reda sig med 15,700 kronor. Varder anslaget på angivet
sätt ökat, torde kunna förväntas, att några brister å detsamma ej
vidare uppkomma.

Såsom jag tidigare erinrat, ingår i här förevarande, för budgetåret 1931''
1932 anvisade anslag å 20,475 kronor en post av 6,475 kronor, som beräknats
för riksmuseets etnografiska avdelning. Framställning örn motsvarande
anslag för budgetåret 1932/1933 föreligger också. Härtill anhålletjag
emellertid att få återkomma under punkt 41 i det följande.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag men vill
därvid framhålla vikten av att det för framtiden tillses, att utgifterna för
här förevarande ändamål hållas inom anslagets ram, så att några brister å
anslaget ej vidare uppkomma.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) till förstärkande av den i naturhistoriska riksmuseets
reservationsanslag till samlingar m. m. ingående anslagsposten
till expenser för avdelningarna vid Frescati förbudgetåret
1932/1933 anvisa ett extra anslag av 15,700 kronor,

b) till täckande av en vid utgången av budgetåret 1931/
1932 motsedd brist i samma anslagspost för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra anslag av 6,100 kronor.

35:o) Kungl. Majit har (punkt 33) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1932/1933 anvisa dels till ordnande och preparering av vissa samlingar inom
naturhistoriska riksmuseets botaniska avdelning ett extra anslag av 3,000
kronor, dels ock till anskaffande av nya herbarieskåp för samma avdelning
ett extra reservationsanslag av 2,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 42—45 i statsrådsprotokollet.

Utskottets

yttrande.

Ordnande
och prepare
ring av vissa
samlingar
inom botaniska
avdelningen
vid

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Naturhistoriska
riksmuseet
ni. m.

[33.]

Arbetsbiträde
vid
botaniska avdelningen

vid naturhistoriska
riksmuseet.

[34.]

Ordnande av
framlidne
kyrkoherden
S. J. Enander
samlingar.

[35.]

Arbetsbiträde
vid
naturhistoriska
riksmuseets
paleozoologiska

avdelning.

[36.]

För budgetåret 1931/1932 utgår dels till ordnande och preparering av vissa
samlingar inom botaniska avdelningen ett extra anslag av 4,000 kronor, dels
ock till anskaffande av nya herbarieskåp ett extra reservationsanslag av

3,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1932/1933 anvisa

a) till ordnande och preparering av vissa samlingar inom
naturhistoriska riksmuseets botaniska avdelning ett extra
anslag av 3,000 kronor,

b) till anskaffande av nya herbarieskåp för samma avdelning
ett extra reservationsanslag av 2,500 kronor.

36:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 34) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till arbetsbiträde m. m. vid naturhistoriska
riksmuseets botaniska avdelning för budgetåret 1932/1933
anvisa ett extra anslag av 3,150 kronor att utgå enligt de
närmare bestämmelser, Kungl. Majit kan finna skäl meddela.

37:o) Kungl. Majit har (punkt 35) föreslagit riksdagen att till ordnande
av framlidne kyrkoherden S. J. Enanders Salixsamlingar för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 4,000 kronor att utgå
enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Majit kan finna skäligt meddela.

Utredningen återfinnes å sid. 46—47 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra reservationsanslag
av 5,450 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må, till ordnande av framlidne kyrkoherden

S. J. Enanders Salixsamlingar för budgetåret 1932/1933
anvisa ett extra reservationsanslag av 4,000 kronor att utgå
enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Majit kan finna
skäligt meddela.

38:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 36) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till arbetsbiträde vid naturhistoriska riksmuseets
paleozoologiska avdelning för budgetåret 1932/1933
anvisa ett extra anslag av 2,520 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

39:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till ritnings- och retuscheringsarbeten för
naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning för
budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 1,000
kronor.

40:o) Sedan 1931 års riksdag till fortsatt bearbetning av visst vetenskapligt
material, tillhörigt naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning,
beviljat ett belopp av 7,000 kronor och därav för budgetåret 1931/
1932 såsom extra reservationsanslag anvisat 3,500 kronor, har nu Kungl.
Maj:t (punkt 38) föreslagit riksdagen att av omförmälda belopp, 7,000 kronor,
för budgetåret 1932/1933 såsom extra reservationsanslag anvisa återstoden,
3,500 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det till fortsatt bearbetning av visst
vetenskapligt material, tillhörigt naturhistoriska riksmuseets
paleozoologiska avdelning, av 1931 års riksdag beviljade
beloppet av 7,000 kronor för budgetåret 1932/1933 såsom
extra reservationsanslag anvisa återstoden, 3,500 kronor.

41 :o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till vetenskapligt biträde för bearbetning av
vissa samlingar å naturhistoriska riksmuseets evertebratavdelning
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av

4,000 kronor.

42:o) Kungl. Majit har (punkt 40) föreslagit riksdagen att till arbetsbiträde
vid naturhistoriska riksmuseets etnografiska avdelning för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra anslag av 2,520 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 50—51 i statsrådsprotokollet.

För innevarande budgetår utgår för ändamålet ett belopp av 2,400 kronor.
Anslagshöjningen avser att bereda medel för uppflyttning i löneklass av den
från anslaget avlönade befattningshavaren.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till arbetsbiträde vid naturhistoriska
riksmuseets etnografiska avdelning för budgetåret 1932/1933
anvisa ett extra anslag av 2,520 kronor.

Kitningsoch
retuscheringsarbeten

för naturhistoriska
riksmuseets
paleozoologiska

avdelning.

[37.]

Fortsatt
bearbetning
av visst
vetenskapligt
material,
tillhörigt
naturhistoriska
riksmuseets

paleozoologiska
avdelning.

[38.]

Vetenskapligt
biträde
för bearbetning
av
vissa samlingar
å
evertebratavdelningen

vid naturhistoriska

riksmuseet.

[39.]

Arbetsbiträde
vid
naturhistoriska
riksmuseets

etnografiska
avdelning.

[40.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ökade medel
till expenser
m. m. för
naturhistoriska
riksmuseets

etnografiska
avdelning.

[41.]

43:o) Kungl. Majit har (punkt 41) föreslagit riksdagen att till ökade
medel till expenser m. m. för naturhistoriska riksmuseets etnografiska avdelning
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 24,400 kronor
att utgå med den fördelning och i enlighet med de närmare bestämmelser,
som av Kungl. Majit föreskrivas.

Utredningen återfinnes å sid. 52—56 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 har riksdagen till förstärkande av såväl den i
naturhistoriska riksmuseets reservationsanslag till samlingar m. m. ingående
anslagsposten å 40,900 kronor till expenser för avdelningarna vid Frescati
som den i samma reservationsanslag ingående anslagsposten å 9,100 kronor
till expenser samt till vård, underhåll och förkovran av etnografiska avdelningen
anvisat ett extra anslag av 20,475 kronor, varav ett belopp av 6,475
kronor var avsett för etnografiska avdelningen.

För samma budgetår har vidare riksdagen till uppvärmning m. m. för
vissa av etnografiska avdelningen disponerade provisoriska utställningslokaler
anvisat ett extra reservationsanslag av 5,840 kronor.

Genom beslut den 8 maj 1931 föreskrev Kungl. Maj:t, att av sistnämnda
anslag skulle utgå

a) ett belopp av 2,060 kronor, betraktat såsom reservationsanslag, att användas
för bestridande av kostnaderna för uppvärmning, belysning, rengöring,
vakthållning m. m. för vissa av etnografiska avdelningen disponerade
provisoriska utställningslokaler i fastigheten nr 10 vid Västra Trädgårdsgatan
i Stockholm;

b) ett belopp av 1,080 kronor till avlönande av en extra befattningshavare,
eldare, för skötseln av värmeledningspannorna i avdelningens nya lokaler
i f. d. livregementets dragoners kasernetablissement;

c) ett belopp av 2,700 kronor till nattlig bevakning av avdelningens nya
lokaler, av vilken summa omkring 300 kronor skulle vara avsedda för beredande
av frivakter åt nattvakten.

För budgetåret 1931/1932 disponerar sålunda etnografiska avdelningen
för här ifrågavarande ändamål — utöver sitt ordinarie expensanslag å 9,100 kronor
—- förstärkningsanslag å tillhopa (6,475 + 5,840) 12,315 kronor. För närvarande
utgå dessa medel, såsom av den nu lämnade redogörelsen framgår,
från två olika anslag, men departementschefen har ansett sig böra, för åstadkommande
av större överskådlighet, föreslå deras sammanförande till ett
anslag från och med budgetåret 1932/1933.

De för budgetåret 1932/1933 för här ifrågavarande ändamål äskade beloppen
framgå av följande av föreståndaren för etnografiska avdelningen,
professorn G. Lindblom gjorda sammanfattning:

1. Uppvärmning m. m. av vissa lokaler.............. kronor 2,960: —

2. Förstärkningsanslag till expenser m. m............ » 6,475: —

3. Ökade bränslekostnader....................... > 3,970: —

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

4. Avlöning till eldare..........................kronor 2,400: —

5. Ökade kostnader för städning och fönsterputsning ... » 2,500: —

6. Ökad förbrukning av elektrisk ström............. » 550: —

7. Vattenförbrukning........................... » 300: —

8. Renhållning................................ » 2,240: —

9. Avlöning till nattvakt........................ » 3,008: —

Summan av nu angivna anslag utgör 24,403 kronor, varav 2,960 kronor
komma på de hittillsvarande lokalerna i Vallingatan 2 och Västra Trädgårdsgatan
10 samt återstoden, 21,443 kronor, på avdelningens nya lokaler.

Departementschefen har anfört bland annat:

För uppvärmning m. m. av de utav etnografiska avdelningen redan tidigare
disponerade lokalerna i Vallingatan 2 och Västra Trädgårdsgatan 10
har för budgetåret 1932/1933 beräknats 2,960 kronor eller 900 kronor mera
än innevarande budgetår. Ökningen avser helt lokalerna vid Vallingatan
2 — för vilka under innevarande budgetår kunnat disponeras medel, som
icke för framtiden stå till förfogande härför — och har jag intet att erinra
mot förslaget i denna del.

För etnografiska avdelningens nya lokaler har för budgetåret 1932/1933
ett belopp av sammanlagt 21,443 kronor beräknats bliva erforderligt. Detta
förslag innebär en avsevärd kostnadsökning i förhållande till innevarande
budgetår, men denna kostnadsökning är beroende av den utvidgning av
avdelningens lokaler, som under detta budgetår ägt rum med användning
av ett utav riksdagen för ändamålet anvisat anslag, och torde vara ofrånkomlig.
I likhet med byggnadsstyrelsen och statskontoret finner jag mig
kunna tillstyrka de av professor Lindblom framlagda kostnadsberäkningarna.

Vid bifall till vad jag sålunda tillstyrkt skulle till etnografiska avdelningen
för budgetåret 1932/1933 behöva anvisas tillhopa (2,960 + 21,443)
24,403 kronor. Detta belopp torde, lämpligen avrundat till 24,400 kronor,
böra uppföras såsom ett särskilt anslag, varvid det torde få ankomma
på Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse med vad i det föregående
föreslagits, meddela närmare bestämmelser angående anslagets fördelning.

För innevarande budgetår utgår för här ifrågavarande ändamål, såsom
tidigare erinrats, tillhopa 12,315 kronor. Ett bifall till mitt förslag skulle
sålunda för budgetåret 1932/1933 innebära en kostnadsökning av (24,400—
12,315) 12,085 kronor.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,

att riksdagen må till ökade medel till expenser m. m. för
naturhistoriska riksmuseets etnografiska avdelning för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra anslag av 24,400 kronor att
utgå med den fördelning och i enlighet med de närmare
bestämmelser, som av Kungl. Maj:t föreskrivas.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 6 sami. 8 haft. (Nr 8.)

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Fortsatt iordningställande

av f. d. livregementets

dragoners
kasernetablissementtill

etnografiskt
museum
m. m.

[42.]

44:o) Kungl. Majit har (punkt 42) föreslagit riksdagen att till fortsatt
iordningställande ay f. d. livregementets dragoners kasernetablissement till
etnografiskt museum m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med av vetenskapsakademien
i skrivelse den 31 augusti 1931 framlagt, av departementschefen
i statsrådsprotokollet återgivet förslag bevilja ett belopp av 96,140
kronor samt därav för budgetåret 1932/1933 såsom extra reservationsanslag
anvisa 15,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 57—67 i statsrådsprotokollet.

Arbetena med iordningställandet i f. d. livregementets dragoners kasernetablissement
av nya lokaler för naturhistoriska riksmuseets etnografiska
avdelning, vilka arbeten påbörjades under budgetåret 1930/1931, hava under
budgetåret 1931/1932 fortskridit.

Med det för budgetåret 1930/1931 tillgängliga beloppet, 85,000 kronor,
inreddes det förutvarande sjukhuset till kanslilokaler och försågs med värmeledning,
varjämte f. d. kasern I — den mellersta av de tre kasernbyggnaderna
— försågs med värmeledning för att kunna användas såsom magasin
för den del av samlingarna, som var i oundgängligt behov av uppvärmda
förvaringsrum. Vidare uppläts f. d. sjukstallet till förvaringsplats för mera
skrymmande föremål, varjämte f. d. kasern III — den närmast vägen belägna
av de tre kasernbyggnaderna — provisoriskt iordningställdes till magasin
för vissa föremål.

Det för budgetåret 1931/1932 anvisade anslaget, 230,000 kronor, avsåg
dels ändringsarbeten i kasern II — den längst från vägen belägna av de
tre kasernbyggnaderna — för densammas apterande för visningsändamål,
dels ändringsarbeten i kasern III för magasinering — varvid jämväl värmeledning
skulle anordnas — dels ock utbyggande av värmecentralen. Ett
samtidigt framlagt förslag örn ett anslag av 64,228 kronor till färdigmontering
av en utställningsvåning i kasern II vann ej Kungl. Maj:ts bifall.

Förslag föreligger nu örn utverkande av anslag för budgetåret 1932/1933
dels för uppförandet av en ny magasinsbyggnad för ett beräknat belopp av

160,000 kronor, dels ock för monterutrustning för den under budgetåret
1931/1932 för visningsändamål iordningställda f. d. kasern II.

Etnografiska avdelningens föreståndare, professorn G. Lindblom, har ifrågasatt,
att magasinsbyggnaden skulle uppföras redan nu och icke — såsom
i den ursprungliga planen antagits — under budgetåret 1933/1934 ävensom
att detta magasin skulle erhålla ett betydligt större utrymme än vad tidigare
beräknats.

Departementschefen har med hänsyn till nu rådande förhållanden funnit
sig förhindrad att tillstyrka anslag för magasinsbyggnadens uppförande.
I övrigt yttrar departementschefen:

Däremot synes det mig högeligen önskvärt att — sedan numera, såsom
nyss erinrats, f. d. kasern II genom för ändamålet av riksdagen anvisat

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

anslag blivit iordningställd för visningsändamål — medel, åtminstone i viss
utsträckning, ställas till förfogande för att möjliggöra ett utnyttjande för
avsett ändamål av de sålunda färdigställda lokalerna.

Kostnaderna för iordningställande av f. d. kasern II hava i den framlagda
utredningen beräknats till sammanlagt 96,140 kronor, mot vilket belopp
byggnadsstyrelsen icke haft något att erinra. Icke heller jag finner något
att erinra mot beräkningarna.

Emellertid är det mig icke under förhandenvarande förhållanden möjligt
att föreslå, att hela det sålunda erforderliga beloppet på en gång uppföres
på riksstaten, utan torde det bliva nödvändigt, att detsamma fördelas på
några år. Jag vill tillstyrka, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
nu bevilja hela det erforderliga beloppet samt därav för budgetåret 1932/
1933 såsom extra reservationsanslag anvisa 15,000 kronor. Det är min förhoppning,
att det till ett kommande år skall visa sig möjligt att gå fram
i snabbare takt med här ifrågavarande inredningsarbeten.

Utskottet finner sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
därför,

att riksdagen må till fortsatt iordningställande av f. d.
livregementets dragoners kasernetablissement till etnografiskt
museum m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med av
vetenskapsakademien i skrivelse den 31 augusti 1931 framlagt,
av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 4 januari 1932 återgivet förslag
bevilja ett belopp av 96,140 kronor samt därav för budgetåret
1932/1933 såsom extra reservationsanslag anvisa

15,000 kronor.

45:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 43) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till nordiska museet för budgetåret 1932/1933
anvisa ett extra anslag av 190,000 kronor att under villkor
att en ledamot i museets nämnd är av Kungl. Majit förordnad
ävensom på de övriga villkor, Kungl. Majit må föreskriva,
utgå till nämnden för att enligt dess bestämmande
användas till museets ändamål.

46:o) Kungl. Majit har (punkt 44) föreslagit riksdagen att till kulturhistoriska
museet i Lund anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag
av 30,000 kronor att under de villkor, Kungl. Majit kan finna skäl föreskriva,
utgå till styrelsen för kulturhistoriska föreningen för södra Sverige
för att användas för museets förvaltningsomkostnader och i främsta rummet
till avlöning åt vetenskapligt och fackmässigt utbildade biträden vid
museet.

Utredningen återfinnes å sid. 69—70 i statsrådsprotokollet.

Nordiska

museet.

[43.]

Kulturhistoriska
museet
i Lund.

[44.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Musikhistoriska
museet.

[45.]

I enlighet med Kungl. Majits förslag anvisade riksdagen till kulturhistoriska
museet i Lund för ett vart av åren 1919/1921 ett extra anslag av

25.000 kronor att under de villkor, Kungl. Majit kunde finna skäl föreskriva,
utgå till styrelsen för kulturhistoriska föreningen för södra Sverige
för att användas för museets förvaltningsomkostnader m. m.

För år 1922 höjdes anslaget till 30,000 kronor, men bestämdes för budgetåret
1923/1924 åter till 25,000 kronor. Med detta belopp utgick anslaget
jämväl för de följande budgetåren. Med bifall till två vid 1928 års riksdag
väckta motioner beviljades till kulturhistoriska museet i Lund för budgetåret
1928/1929 ett extra anslag av 30,000 kronor att under de villkor,
Kungl. Majit kunde finna skäl föreskriva, utgå till styrelsen för kulturhistoriska
föreningen för södra Sverige för att användas för museets förvaltningsomkostnader
och i främsta rummet till avlöning åt två vetenskapligt
och fackmässigt utbildade biträden vid museet. Med sistnämnda belopp
utgick anslaget jämväl för vartdera av budgetåren 1929/1931 samt är med
samma belopp uppfört i riksstaten för budgetåret 1931/1932.

För budgetåret 1932/1933 bar föreningens styrelse hemställt örn ett till

40.000 kronor förhöjt anslag. Departementschefen har förklarat sig icke
kunna tillstyrka höjning av anslaget på grund av de rådande statsfinansiella
förhållandena.

Det synes utskottet vara skäligt, att då statens egna kulturinstitutioner
under nuvarande förhållanden i avsevärd utsträckning få vidkännas anslagsbeskärningar,
även ifrågavarande enskilda museum får bära sin andel i
besparingsåtgärderna. Utskottet vill därför förorda, att anslaget minskas
med 5,000 kronor till 25,000 kronor eller samma belopp, vartill anslaget
nedsattes för budgetåret 1923/1924.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till kulturhistoriska museet i Lund
anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 25,000
kronor att under de villkor, Kungl. Majit kan finna skäl
föreskriva, utgå till styrelsen för kulturhistoriska föreningen
för södra Sverige för att användas för museets förvaltningsomkostnader
och i främsta rummet till avlöning åt vetenskapligt
och fackmässigt utbildade biträden vid museet.

47 :o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 45) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till musikhistoriska museet för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra anslag av 4,000 kronor att på
de villkor och under de förbehåll, Kungl. Majit kan finna
skäl föreskriva, utgå till museets ändamål.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

48:o)

skottet,

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 46) hemställer ut- Svenska skol museet.

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till svenska skolmuseet anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra anslag av 4,000 kronor att på de
villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma, utgå till
centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening
för museets ändamål.

[46.]

Kyrkliga ändamål.

49:o) Kungl. Majit har (punkt 47) föreslagit riksdagen att minska det Kleresiordinarie
förslagsanslaget till kleresistaten, nu 140,000 kronor, med 20,000 . ,

kronor till 120,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 73 i statsrådsprotokollet.

De utgifter, som skola bestridas med medel från här förevarande anslag,
äro huvudsakligen vissa till biskopslöneregleringsfonden eller biskopar i de
särskilda stiften samt till domkyrkosyssloman m. fl. utgående anslag, vilka
utbetalas dels till en mindre del med i penningar fastställda belopp, dels
till större delen med ersättningsbelopp för spannmål m. m. enligt medelmarkegångspris.
Med hänsyn till att enligt budgetredovisningen nettoutgifterna
från anslaget för budgetåret 1930/1931 utgjorde allenast 120,090
kronor 54 öre, har departementschefen ansett sig kunna förorda en minskning
av anslaget till 120,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget
till kleresistaten, nu 140,000 kronor, med 20,000 kronor till

120,000 kronor.

50:o) Kungl. Majit har (punkt 49) föreslagit riksdagen att höja det ordi- Ersättning
narie förslagsanslaget till ersättning för prästerskapets tionde, nu 4,600,000 toTB-^^T''
kronor, med 24,400 kronor till 4,624,400 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 75—76 i statsrådsprotokollet.

Ifrågavarande ersättning kommer jämlikt grunderna för lagen om indragning
till statsverket och avskrivning av prästerskapets tionde samt örn ersättning
därför den 9 december 1910 att årligen stegras intill år 1944, då
den slutligen skall fixeras. Anslaget för ändamålet motsvaras till viss del
av de till statsverket från församlingarna ingående tiondeavgifterna, vilka
å riksstatens inkomstsida upptagas under titel »Prästerskapets till stats -

skapets

tionde.

[49.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Stipendier
för utbildande
vid universitet
av
präster, förtrogna
med
finska språket.

[50.]

Religiös och
social verksamhet
bland
svenskar i
vissa utländska
hamnstäder.

[51.]

Dyrtidstilllägg
åt de för
religiös och
social verksamhet
bland
svenskar i
vissa utländska
hamnstäder
anställda
präster.

[52.]

Kostnader
förenade med
friköp av
lägenheter å
kyrklig jord.

[53.]

verket indragna tionde». Nämnda avgifter hava i 1932 års statsverksproposition
upptagits med ett från 1,925,000 kronor till 1,730,000 kronor minskat
belopp. Den föreslagna anslagsökningen är beräknad med ledning av
en av kammarkollegiet verkställd utredning.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,'' hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
ersättning för prästerskapets tionde, nu 4,600,000 kronor,
med 24,400 kronor till 4,624,400 kronor.

51:o) Kungl. Maj:t har (punkt 50) föreslagit riksdagen att till tre stipendier
för utbildande vid universitet av präster, förtrogna med finska språket,
bevilja ett extra anslag å 10,800 kronor samt därav för budgetåret 1932/
1933 anvisa ett belopp av 3,600 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 77 i statsrådsprotokollet.

De föreslagna anslagsbeloppen äro desamma, som av riksdagen beviljats,
respektive anvisats för ändamålet under den senaste treårsperioden.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till tre stipendier för utbildande vid
universitet av präster, förtrogna med finska språket, bevilja
ett extra anslag å 10,800 kronor samt därav för budgetåret
1932/1933 anvisa ett belopp av 3,600 kronor.

52:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till religiös och social verksamhet bland
svenskar i vissa utländska hamnstäder anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra anslag av 50,500 kronor.

53:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 52) föreslagit riksdagen ifråga
örn dyrtidstillägg åt de för religiös och social verksamhet bland svenskar i
vissa utländska hamnstäder anställda präster kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat
för riksdagen

anmäla.

54:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 53) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till bestridande i vissa fall med allmänna

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter å
kyrklig jord, anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag
av 10,000 kronor.

55:o) Sedan 1931 års riksdag för utförande i huvudsaklig överensstäm
melse med i ärendet omförmälda »Alternativ I av restaureringsförslag 2»
av ändrings- och reparationsarbeten å domkapitelshuset i Strängnäs beviljat
ett belopp av 60,000 kronor samt därav för budgetåret 1931/1932 såsom
extra reservationsanslag anvisat 30,000 kronor, har nu Kungl. Maj:t (punkt
54) föreslagit riksdagen att av nämnda av 1931 års riksdag beviljade belopp
av 60,000 kronor för budgetåret 1932/1933 såsom extra reservationsanslag
anvisa återstoden, 30,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det utav 1931 års riksdag för ändrings-
och reparationsarbeten å domkapitelshuset i Strängnäs
beviljade beloppet av 60,000 kronor för budgetåret 1932/
1933 såsom extra reservationsanslag anvisa återstoden, 30,000
kronor.

Ändringsoch
reparationsarbeten

å domkapitelshuset

i Strängnäs.

[54.]

56:o) Kungl. Majit har (punkt 55) föreslagit riksdagen att minska det i
riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget till kyrkors underhåll: ersättningar,
nu 275,000 kronor, med 55,000 kronor till 220,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 82—83 i statsrådsprotokollet.

Av ifrågavarande anslag utgår ersättning dels till domkyrkorna (och
Kalmar f. d. domkyrka) för indragna domkyrkotunnor, dels till stads- och
landskyrkor jämte Karlstads och Härnösands domkyrkor för indragen vincell
byggnadssäd, dels ock till olika kyrkor, även Skara domkyrka, för avskrivna
grundräntor, möjligen ock anslag av annan natur, förut ingående
till kyrkorna. Dessa ersättningar utgå i regel enligt medelmarkegångspris.

Med hänsyn till att medelmarkegångsprisen nu äro stadda i fallande har departementschefen
ansett sig kunna förorda en minskning av anslaget.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må minska det i riksstaten upptagna ordinarie
förslagsanslaget till kyrkors underhåll: ersättningar, nu

275,000 kronor, med 55,000 kronor till 220,000 kronor.

57:o) Sedan 1930 års riksdag såsom bidrag till kostnaderna för uppfö- Bidrag till
rande i Helsingfors av en svensk kyrka med samlingslokaler beviljat ett
belopp av 75,000 kronor att utgå på de villkor, Kungl. Majit kunde finna kyrka i Hel
gott föreskriva, samt riksdagen av nämnda belopp för ett vart av budget- sågfors,
åren 1930/1932 såsom extra reservationsanslag anvisat 25,000 kronor, har ^ ^

Kyrkors
underhåll:
ersättningar.

[55.]

Statsutskottets utlåtande Nr. 8.

Katalog över
svensk naturvetenskaplig

litteratur
m. m.

[57.]

nu Kungl. Maj:t (punkt 56) föreslagit riksdagen att av förutnämnda belopp,

75,000 kronor, för budgetåret 1932/1933 såsom extra revisionsanslag anvisa
återstoden, 25,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det utav 1930 års riksdag för uppförande
i Hälsingfors av en svensk kyrka med samlingslokaler
beviljade beloppet, 75,000 kronor, för budgetåret
1932/1933 såsom extra reservationsanslag anvisa återstoden,

25,000 kronor.

Akademier m. m.

58:o) Kungl. Majit har (punkt 57) föreslagit riksdagen att till utarbetande
av en katalog över svensk naturvetenskaplig litteratur m. m. för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra anslag av 2,100 kronor att utgå i enlighet med
de närmare föreskrifter, Kungl. Majit kan finna skäl meddela.

Utredningen återfinnes å sid. 86—87 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra anslag av 3,000
kronor, varav ett belopp av 600 kronor är avsett att möjliggöra ett årligt
understöd till Consilium bibliographicum i Zurich, som utgiver en handkatalog
(index bibliographicus) över zoologisk, paleontologisk, anatomisk och
fysiologisk litteratur.

Enligt Kungl. Majits medgivande äger akademien dessutom att, därest
sådant finnes lämpligt, av anslaget utbetala till Zoological Society i London
en summa motsvarande högst 20 pund sterling, att användas såsom Sveriges
bidrag till fortsatt utgivande av »Zoological Record».

Vetenskapsakademien har hemställt örn utverkande av anslag å 3,000 kronor
för ifrågavarande ändamål jämväl för budgetåret 1932/1933.

Beträffande ifrågavarande anslag har statens organisationsnämnd inkommit
med yttranden. Vad angår understödet åt Consilium bibliographicum har
nämnden förklarat sig icke böra ifrågasätta behovet av detta understöd, och
med hänsyn till det sätt, varpå storleken av detsamma bestämmes, (100
svenska kronor för en million av landets invånarantal) finner nämnden
någon nedsättning därav ej böra ifrågakomma. Vad beträffar anslaget i
övrigt har organisationsnämnden anfört:

Det belopp örn 2,400 kronor, som i övrigt utgår från anslaget, har, enligt
vad organisationsnämnden inhämtat, i sin helhet utbetalts såsom arvode för
utarbetande av en otryckt, i form av kortregister upprättad katalog över
svensk naturvetenskaplig litteratur, och någon del därav har icke tagits i
anspråk såsom bidrag till utgivande av »Zoological Record». Det synes
organisationsnämnden med fog kunna ifrågasättas, örn icke omförmälda

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

katalog borde utan särskilt anslag utarbetas med inom vetenskapsakademien
tillgängliga krafter. Emellertid vill nämnden icke för närvarande avstyrka
varje anslag för ändamålet, men då ett belopp av 1,000 kronor torde vara
tillräckligt därför, hemställer nämnden — under erinran örn innehållet i sin
nyssnämnda promemoria rörande understödet till Consilium bibliographicum
— att för tillgodoseende av de ändamål, som med förevarande anslag avses,
i statsverkspropositionen till nästa års riksdag äskas ett belopp av endast
1,600 kronor.

Departementschefen har anfört bland annat:

I fråga örn fortsatt utgående av anslag å 600 kronor till Consilium bibliographicum
i Zurich torde intet vara att erinra. Vad anslaget i övrigt beträffar,
har jag från vetenskapsakademien inhämtat, att en nedsättning, på
sätt organisationsnämnden ifrågasatt, till 1,000 kronor skulle omöjliggöra
katalogarbetets fortsättande. Då jag icke är böjd medverka härtill och sedan
jag från akademien ytterligare försport, att en tillfällig begränsning med
900 kronor av hela anslaget å 3,000 kronor torde kunna göras, utan att
arbetet därav skulle behöva avbrytas, anser jag mig med hänsyn till rådande
ekonomiska förhållanden alltså böra för ändamålet för nästa budgetår förorda
ett anslag av 2,100 kronor.

I likhet med statens organisationsnämd finner utskottet sig kunna ifrågasätta,
om icke arbetet med den otryckta, i form av kortregister upprättade
katalogen över svensk naturvetenskaplig litteratur åtminstone i viss utsträckning
skulle kunna utföras med inom vetenskapsakademien tillgängliga krafter.
Med hänsyn härtill finner sig utskottet böra för här ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1932/1933 tillstyrka allenast samma belopp som organisationsnämnden
föreslagit, eller 1,600 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, till utarbetande av en katalog över
svensk naturvetenskaplig litteratur m. m., för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra anslag av 1,600 kronor att utgå
i enlighet med de närmare föreskrifter, Kungl. Majit kan
finna skäl meddela.

59:o) Kungl. Majit har (punkt 58) föreslagit riksdagen att för bestridande
av kostnaderna för Sveriges anslutning till den baltisk-geodetiska kommissionen
under år 1932 och för vissa i samband därmed stående utgifter för
budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 2,375 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 88 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra anslag av 2,875
kronor.

Genom beslut den 28 maj 1926 har Kungl. Majit medgivit, att rikets allmänna
kartverks längdbas på Öland finge tills vidare stå till förfogande
såsom jämförclsebas för de till den baltisk-geodetiska kommissionen anslutna
länderna, samt ställde av ovanberörda anslag ett belopp av högst 1,000

Utskottets

yttrande.

Bestridande
av kostnaderna
för
Sveriges
anslutning
till den
baltisk-geodetiska
kommissionen.

[58.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Underhåll
och förökande
av de
under vitterhetsakademiens
inseende
ställda
samlingarna

[59.]

jämte två i
ämnet väckta
motioner.

Utskottets

yttrande.

kronor till förfogande av chefen för rikets allmänna kartverk för bestridande
av de med längdbasens upplåtande förenade kostnaderna.

Organisationsnämnden har meddelat, att, sedan kartverkets längdbas å
Oland ställts till kommissionens förfogande för ovan angivna ändamål, densamma
endast ett eller annat år besökts av kommissionsmedlemmar från de
övriga länderna, varför förevarande del av anslaget ej alltid tagits i anspråk.
De år, då så skett, har det emellertid visat sig, att beloppet icke
förslagit till täckande av de kostnader, för vilka det avsetts. Med hänsyn
till de upplysningar, som sålunda lämnats i fråga örn det behov, som med
sistberörda del av förevarande anslag tillgodoses, har organisationsnämnden
föreslagit, att anslaget sänkes med 500 kronor under förutsättning att detsamma
uppföres såsom reservationsanslag.

Häremot har departementschefen förklarat sig icke hava något att erinra.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må för bestridande av kostnaderna för Sveriges
anslutning till den baltisk-geodetiska kommissionen under
år 1932 och för vissa i samband därmed stående utgifter
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag
av 2,375 kronor.

60:o) Kungl. Maj:t har (punkt 59) föreslagit riksdagen att minska det i
riksstaten under rubrik Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien uppförda
ordinarie reservationsanslaget till underhåll och förökande av de under
akademiens inseende ställda samlingar, nu 18,000 kronor, med 6,000 kronor
till 12,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 89 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr K. G. Westman
m. fl. (I: 228) och den andra inom andra kammaren av herrar T. Wijkander
och E. Lithander (II: 212), vari föreslagits, att riksdagen måtte minska det
ordinarie reservationsanslaget till underhåll och förökande av de under
akademiens inseende ställda samlingar, nu 18,000 kronor, med allenast

2,000 kronor till 16,000 kronor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionen I: 228.

Utskottet finner sig icke böra för ifrågavarande ändamål förorda högre
anslag än som av Kungl. Maj:t äskats och kan därför ej tillstyrka förenämnda
motioner (I: 228 och II: 212).

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å herr Westmans m. fl. ävensom herrar

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Wijkanders och Lithanders ovannämnda motioner (1:228
och 11:212), i vad de skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag,
minska det i riksstaten under rubrik Vitterhets-, historie-
och antikvitetsakademien uppförda ordinarie reservationsanslaget
till underhåll och förökande av de under
akademiens inseende ställda samlingar, nu 18,000 kronor,
med 6,000 kronor till 12,000 kronor.

61:o) Kungl. Maj:t har (punkt 60) föreslagit riksdagen att minska det
i riksstaten under rubrik Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
uppförda ordinarie reservationsanslaget till tryckningskostnader samt utgivande
av planschverk över fornsaker och andra märkvärdiga föremål i
statens historiska museum m. m., nu 14,000 kronor, med 3,500 kronor till
10,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 89—90 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må minska det i riksstaten under rubrik
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien uppförda ordinarie
reservationsanslaget till tryckningskostnader samt
utgivande av planschverk över fornsaker och andra märkvärdiga
föremål i statens historiska museum m. m., nu

14,000 kronor, med 3,500 kronor till 10,500 kronor.

62:o) Kungl. Maj:t har (punkt 61) föreslagit riksdagen att minska det i
riksstaten under rubrik Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien uppförda
ordinarie reservationsanslaget till underhåll och fortsättning av inredningen
i statens historiska museum och myntkabinettet, nu 4,000 kronor,
med 1,000 kronor till 3,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 90 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må minska det i riksstaten under rubrik
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien uppförda ordinarie
reservationsanslaget till underhåll och fortsättning
av inredningen i statens historiska museum och myntkabinettet,
nu 4,000 kronor, med 1,000 kronor till 3,000
kronor.

63:o) Kungl. Majit har (punkt 62) föreslagit riksdagen att minska det i
riksstaten under rubriken Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien upptagna
ordinarie reservationsanslaget till undersökning och beskrivning av

Tryckningskostnader

m. m. för
vitterhetsakademien.

[60.]

Underhåll
och fortsättning
av inredningen
i
statens historiska
museum
och myntkabinettet.

[61.]

Undersökning
och beskrivning
av
fäderneslandets
fornlämningar.

[62.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Transporter,
lyshållning
och vissa
andra expensutgifter

för vitterhetsakademien.

[63.]

Utskottets

yttrande.

Fornlämningars
vård.

[64.]

fäderneslandets fornlämningar, nu 6,000 kronor, med 1,000 kronor till 5,000
kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 91 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må minska det i riksstaten under rubriken
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien upptagna ordinarie
reservationsanslaget till undersökning och beskrivning
av fäderneslandets fornlämningar, nu 6,000 kronor,
med 1,000 kronor till 5,000 kronor.

64:o) Kungl. Maj:t har (punkt 63) föreslagit riksdagen att minska det i
riksstaten under rubriken Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien uppförda
ordinarie reservationsanslaget till transporter, lyshållning och vissa
andra expensutgifter, nu 15,000 kronor, med 1,000 kronor till 14,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 91 i statsrådsprotokollet.

Utskottet har tagit närmare kännedom örn användningen av ifrågavarande
anslag under budgetåren 1929/1931 och därvid uppmärksammat, att akademiens
telefonkostnader under nämnda budgetår uppgått till anmärkningsvärt
höga belopp, nämligen respektive omkring 4,500 och 5,000 kronor. Det
synes utskottet, att hithörande utgifter borde kunna avsevärt nedbringas.
Utskottet har dock icke nu velat ifrågasätta större minskning av anslaget
än Kungl. Maj:t föreslagit, men förväntar, att akademien kommer att beakta
vad utskottet här anfört.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må minska det i riksstaten under rubriken
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien uppförda ordinarie
reservationsanslaget till transporter, lyshållning och
vissa andra expensutgifter, nu 15,000 kronor, med 1,000
kronor till 14,000 kronor.

65:o) Kungl. Majit har (punkt 64) föreslagit riksdagen att minska det i
riksstaten under rubriken Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien uppförda
ordinarie reservationsanslaget till fornlämningarnas vård, nu 10,000
kronor, med 2,000 kronor till 8,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 92 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må minska det i riksstaten under rubrik
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien uppförda ordinarie
reservationsanslaget till fornlämningars vård, nu

10,000 kronor, med 2,000 kronor till 8,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

660) Kund. Maut har (punkt 65) föreslagit riksdagen att minska det i Värd och
& ,T. , '' . , ... , . underhåll av

riksstaten under rubrik Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien upp- ruiner

förda ordinarie reservationsanslaget till vård och underhåll av Visby ruiner och andra

och andra byggnadsminnesmärken, nu 7,000 kronor, med 2,000 kronor till mannes 5,

000 kronor. märken.

Utredningen återfinnes å sid. 92 i statsrådsprotokollet. J

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må minska det i riksstaten under rubrik
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien uppförda ordinarie
reservationsanslaget till vård och underhåll av Visby
ruiner och andra byggnadsminnesmärken, nu 7,000 kronor,
med 2,000 kronor till 5,000 kronor.

67:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 66) hemställer utskottet, ökade medel
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till ökade medel för fornminnesvården, när- jgg j
mast i syfte att åstadkomma en inventering av landets fornminnen,
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag
av 10,000 kronor att utgå efter de grunder,

Kungl. Majit kan finna gott bestämma.

68:o) Kungl. Majit har (punkt 67) föreslagit riksdagen att till omedelbara
iståndsättningsåtgärder å vissa byggnadsminnesmärken för budgetåret 1932/
1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 95—96 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herrar D. Bergström och J. Bergman väckt motion (I: 145),
vari föreslagits, att riksdagen måtte till omedelbara iståndsättningsåtgärder å
vissa byggnadsminnesmärken för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra
reservationsanslag av 20,000 kronor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionen.

Omedelbara
iståndsättningsåtgärder
å vissa
byggnadsminnesmärken [67.

]

jämte en i
ämnet väckt
motion.

För ifrågavarande ändamål utgår för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag
av 20,000 kronor.

Utskottet har av vad i motionen anförts icke blivit övertygat örn att till- utskottets
räckliga skäl föreligga för att under nuvarande förhållanden till ifrågava- yttrande,
rande ändamål bevilja större belopp än Kungl. Majit föreslagit. Utskottet
hemställer därför,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag
samt med avslag å herrar D. Bergströms och Bergmans

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ökade medel
till avlönande
av icke-ordinarie
befattningshavare

vid vitterhetsakademien.

[68.]

Resekostnads-
och
traktamentsersättn
ingar
åt befattningshavare

vid vitterhetsakademien
m. m.

[69.]

ovannämnda motion (I: 145), i vad den skiljer sig från
Kungl. Maj:ts förslag, till omedelbara iståndsättningsåtgärder
å vissa byggnadsminnesmärken för budgetåret 1932/1933
anvisa ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.

69:o) Kungl. Majit har (punkt 68) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1932/1933 såsom extra anslag anvisa:

dels till beredande av ökade medel till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare
vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien 47,350 kronor,

dels ock till tillfällig ökning av akademiens arbetskrafter 11,850 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 96—99 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår dels till beredande av ökade medel till
avlönande av icke-ordinarie befattningshavare vid akademien ett extra anslag
av 45,450 kronor, dels ock till tillfällig ökning av akademiens arbetskrafter
ett extra anslag av 11,850 kronor. Höjningen av förstnämnda anslag med
1,900 kronor till 47,350 kronor avser att bereda möjlighet till författningsenliga
ålderstillägg åt de från anslaget avlönade befattningshavarna.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1932/1933 såsom extra
anslag anvisa:

a) till beredande av ökade medel till avlönande av ickeordinarie
befattningshavare vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
47,350 kronor,

b) till tillfällig ökning av akademiens arbetskrafter 11,850
kronor.

70:o) Kungl. Majit har (punkt 69) föreslagit riksdagen att till resekostnads-
och traktamentsersättningar åt befattningshavare vid vitterhets-, historie-
och antikvitetsakademien samt riksantikvariens ombud för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor att utgå i enlighet
med de närmare bestämmelser, Kungl. Majit må finna gott meddela.

Utredningen återfinnes å sid. 99—100 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra förslagsanslag av

35,000 kronor.

Departementschefen har beträffande det för budgetåret 1932/1933 äskade
anslaget anfört bland annat:

Enligt vad jag inhämtat, uppgingo utgifterna för här ifrågavarande befattningshavares
resor under budgetåret 1930/1931 till 34,253 kronor. I anledning
av de nya bestämmelserna om resekostnadsersättning torde anslaget
kunna sänkas med 1,200 kronor, varjämte med hänsyn till anslagsbelastningen
under budgetåret 1930/1931 ytterligare en sänkning av 800 kronor

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 31

synes vara möjlig. Nu angivna förhållanden skulle alltså medgiva en sänkning
av anslaget till 33,000 kronor.

Emellertid finner jag mig nödsakad att förorda, att under nuvarande förhållanden
en inskränkning av här förevarande resor vidtages. Därest ett
belopp av 25,000 kronor ställes till vitterhetsakademiens förfogande, lärer i
allt fall möjlighet finnas att i erforderlig utsträckning företaga sådana resor,
som befinnas oundgängligen nödvändiga för akademiens fornminnesvårdande
verksamhet. Anslaget torde böra erhålla reservationsanslags natur.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till resekostnads- och traktamentsersättningar
åt befattningshavare vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
samt riksantikvariens ombud för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 25,000
kronor att utgå i enlighet med de närmare bestämmelser,
Kungl. Majit må finna gott meddela.

71:o)

enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 70) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till vakthållning för öppethållande av statens
historiska museum för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra
anslag av 8,900 kronor.

Vakthållning
för öppethållande
av
statens
historiska
museum.

[70.]

72:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 71) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till inventering och konservering av vissa
samlingar inom statens historiska museum m. m. för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av

15,000 kronor att utgå efter de närmare grunder, som av
Kungl. Majit bestämmas.

Inventering
och konservering
av
vissa samlingar
inom
statens
historiska
museum.

[71.]

73:o) Kungl. Majit har (punkt 72) föreslagit riksdagen att till vård och
underhåll av det under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens inseende
ställda antikvariskt-numismatiska biblioteket för budgetåret 1932/1933
anvisa ett extra reservationsanslag av 4,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 102 i statsrådsprotokollet.

Vård och
underhåll av
antikvariskt
numismatiska biblioteket.

[72.]

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra reservationsanslag
av 5,000 kronor.

Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Majits förslag och hemställer
alltså,

att riksdagen må till vård och underhåll av det under
vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens inseende ställda

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Underhåll av
antikvariskttopografiska

arkivet.

[73.]

Instrumentutrustning

för vitterhets-,
historie-
och
antikvitetsakademien.

[74.]

Iståndsättande
av
Ovikens
ödekyrka.

[75.]

De under
vitterhetsakademiens

inseende
ställda
ostasiatiska
arkeologiska
samlingarna.

[76.]

antikvariskt-numismatiska biblioteket för budgetåret 1932/
1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 4,000 kronor.

74:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 73) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till underhåll av det under vitterhets-, historie-
och antikvitetsakademiens inseende ställda antikvariskttopografiska
arkivet för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra
reservationsanslag av 1,500 kronor.

75:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 74) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till inköp av instrumentutrustning för vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien för budgetåret 1932/
1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 1,600 kronor.

76:o) Sedan 1931 års riksdag till iståndsättande av Ovikens ödekyrka i
huvudsaklig överensstämmelse med i ämnet framlagt förslag beviljat ett
belopp av 15,000 kronor samt därav för budgetåret 1931/1932 såsom extra
reservationsanslag anvisat 7,500 kronor, har nu Kungl. Majit (punkt 75)
föreslagit riksdagen att av nämnda, av 1931 års riksdag beviljade belopp
av 15,000 kronor för budgetåret 1932/1933 såsom extra reservationsanslag
anvisa återstoden, 7,500 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det till iståndsättande av Ovikens
ödekyrka i huvudsaklig överensstämmelse med i ämnet framlagt
förslag av 1931 års riksdag beviljade beloppet av 15,000
kronor för budgetåret 1932/1933 såsom extra reservationsanslag
anvisa återstoden, 7,500 kronor.

77:o) Kungl. Majit har (punkt 76) föreslagit riksdagen att till lokalhyra
för den ostasiatiska arkeologiska samlingen ävensom för samlingens bearbetning,
vård och underhåll samt för expenser anvisa för budgetåret 1932/
1933 ett extra anslag av 38,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 105—107 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra anslag å 38,000
kronor, av vilket belopp 18,000 kronor avse lokalhyra och 20,000 kronor
driftkostnader.

Föreståndaren för samlingarna, professorn J. G. Andersson, har för budgetåret
1932/1933 hemställt örn ett till 39,270 kronor förhöjt anslag.

Av höjningen, 1,270 kronor, utgör ett belopp av 300 kronor tilläggsanslag
för förbättring av vaktmästarens avlöningsställning; återstoden, 970 kro -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

nor, avser att möjliggöra museets öppethållande 2 timmar varje söndag
ävensom 5 aftonförevisningar under vinterns lopp.

Departementschefen har med hänsyn till rådande statsfinansiella förhållanden
ansett sig böra förorda anslagets bestämmande till samma belopp,
som nu utgår, eller 38,000 kronor.

Mot Kungl. Maj:ts förslag har utskottet intet att erinra. Utskottet förutsätter
emellertid, att det skall visa sig möjligt att inom ramen för det sålunda
tillstyrkta anslaget å 38,000 kronor vidtaga åtgärder för samlingarnas tillgängliggörande
för allmänheten i större utsträckning än vad hittills varit
fallet.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må till lokalhyra för den ostasiatiska arkeologiska
samlingen ävensom för samlingens bearbetning, vård
och underhåll samt för expenser anvisa för budgetåret 1932/
1933 ett extra anslag av 38,000 kronor.

78:o) Kungl. Majit har (punkt 77) föreslagit riksdagen att, för beredande
av ändring av den i det ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriel
m. m. för akademien för de fria konsterna ingående anslagsposten,
nu 12,000 kronor, till tre resestipendier för studier i utlandet, vartdera å

4,000 kronor, att avse resestipendier för studier i utlandet och uppföras med
ett till 4,000 kronor sänkt belopp, minska samma ordinarie reservationsanslag,
nu 41,300 kronor, med 8,000 kronor till 33,300 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 107 i statsrådsprotokollet.

Departementschefen har ansett, att medel till frågavarande stipendier icke
böra anvisas för nästa budgetår i vidare mån än som betingas av att ett av
de tre stipendierna, vilka utdelas för en tid av två år, redan av akademien
utdelats för tid, omfattande budgetåret 1932/1933.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må, för beredande av ändring av den i det
ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriel m. m.
för akademien för de fria konsterna ingående anslagsposten,
nu 12,000 kronor, till tre resestipendier för studier i utlandet,
vartdera å 4,000 kronor, att avse resestipendier för studier
i utlandet och uppföras med ett till 4,000 kronor sänkt belopp,
minska samma ordinarie reservationsanslag, nu 41,300
kronor, med 8,000 kronor till 33,300 kronor.

79:o) Kungl. Majit har (punkt 78) föreslagit riksdagen att till beredande
av förstärkning av vissa anslagsposter i det för akademien för de fria

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 6 sami. 8 käft. (Nr 8.) 3

Utskottets

yttrande.

Akademien
för de fria
konsterna.
Undervisningsmateriel

m. m.

[77.]

Förstärkning
av vissa anslagsposter -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

i det för
akademien
för de fria
konsterna
uppförda ordinarie
reservationsanslaget
till
undervisningsmateriel
m. m.

[78.]

Skolan för
dekorativ
konst.

[79.]

Undervisning
i materiallära
vid
konsthögskolan.

[80.]

Stipendier
åt tonsättare.

[81.]

konsterna uppförda ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriel
m. m. anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 12,800 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 108—lil i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra anslag av 15,600
kronor. Minskningen, 2,800 kronor, har uppkommit därigenom, att en i
anslaget ingående post å nämnda belopp, avsedd för elevernas studieresor,
under nuvarande ekonomiska förhållanden ansetts böra uteslutas.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må, till beredande av förstärkning av vissa
anslagsposter i det för akademien för de fria konsterna
uppförda ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriel
m. m. anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra
anslag av 12,800 kronor.

80:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 79) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, såsom bidrag till uppehållande av verksamheten
vid den vid konsthögskolan anordnade skolan för
dekorativ konst för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra
anslag av 20,600 kronor.

81:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 80) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till arvode åt extra lärare i materiallära vid
konsthögskolan anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra
anslag av 3,500 kronor.

82:o) Kungl. Maj:t har (punkt 81) föreslagit riksdagen att minska det i
staten för musikaliska akademien uppförda ordinarie reservationsanslaget
till stipendier åt yngre svenska musikidkare med anlag för tonsättningskonst,
till uppmuntran av inhemska tonsättare för åstadkommande av musikaliska
arbeten av högre värde samt till belöningar åt äldre framstående svenska
tonsättare för av dem utförda musikaliska arbeten, nu 25,000 kronor, med

10,000 kronor till 15,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 112—115 i statsrådsprotokollet.

Med anledning av Kungl. Maj:ts på departementschefens hemställan avlåtna
proposition i ämnet beslöt 1919 års riksdag att å musikaliska akademiens
stat under benämning: Till stipendier åt yngre svenska musikidkare
med anlag för tonsättningskonst, till uppmuntran av inhemska tonsättare
för åstadkommande av musikaliska arbeten av högre värde samt till

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

belöningar åt äldre framstående svenska tonsättare för av dem utförda musikaliska
arbeten, uppföra ett ordinarie reservationsanslag av 25,000 kronor.
Detta anslag utgår fortfarande med oförändrat belopp.

Bestämmelser rörande anslagets användning äro meddelade genom kungörelse
den 7 november 1919, nr 717, angående stipendier m. m. åt tonsättare,
däri föreskrivits bland annat följande: Anslaget kan användas a)
till stipendier åt yngre svenska musikidkare med anlag för tonsättningskonst,
b) till uppmuntran av inhemska tonsättare för åstadkommande av musikaliska
arbeten av högre värde samt c) till belöningar åt äldre framstående
svenska tonsättare för av dem utförda musikaliska arbeten. Stipendium
beviljas för en tid av två år och utgår med belopp av minst 2,000 kronor
och högst 4,000 kronor örn året. Tiden för åtnjutande av stipendium kan
dock förlängas tre gånger, varje gång med ett år. Vid varje sådan förlängning
kan stipendiebeloppet inom ovan angivna gränser ändras.

Statens organisationsnamnd har avgivit utlåtande i fråga örn förevarande
anslag och därvid anfört följande:

Även om det vid anslagets tillkomst varit påkallat, att, på sätt vederbörande
departementschef därvid anmärkte, staten ej blott genom understöd
i form av stipendier bidroge till utvecklingen av lovande anlag inom ifrågavarande
konstart utan även genom ekonomiskt understöd sökte sätta den
mognade konstnären i tillfälle att utveckla den förmåga han förvärvat, äro
dock förhållandena numera väsentligen ändrade. Under de senaste decennierna
har staten på flera andra sätt trätt hjälpande emelian för att höja
musiklivet; erinras må jämväl örn den väsentligt förbättrade möjlighet till
ekonomiskt utbyte av musikaliska verk, som genom lagen den 30 maj 1919
om rätt till litterära och musikaliska verk beretts tonsättare. Det synes
därför med fog kunna sättas i fråga, om detta anslag alltjämt bör utgå.

Under alla förhållanden synes det organisationsnämnden, som gjort sig
underättad örn det sätt, varpå anslaget under de senare åren fördelats, att
understöd därifrån bör utgå allenast i form av stipendier till yngre musikidkare
med anlag för tonsättningskonst; och torde anslaget för sådant fall
böra väsentligen nedsättas.

Under hänvisning till det anförda tillstyrker organisationsnämnden, att
— därest över huvud förevarande ändamål anses böra även i fortsättningen
tillgodoses genom anslag å riksstaten — därtill i statsverkspropositionen till
1932 års riksdag äskas ett belopp av högst 10,000 kronor.

Departementschefen har anfört bland annat:

Anslag för ändamålet synes fortfarande böra uppföras å riksstaten. Emellertid
har jag med hänsyn till nu rådande statsfmansiella förhållanden funnit
mig nödsakad förorda en nedsättning av anslagsbeloppet. Utan att
helt instämma i de skäl, som av organisationsnämnden anförts i frågan,
vill jag dock framhålla, att mycket talar för att understöd från anslaget
företrädesvis må utgå i form av stipendier till yngre musikidkare. Möjligheten
att inom anslagets ram även utdela understöd till övriga i kungörelsen
den 7 november 1919 angivna ändamål, nämligen till uppmuntran av
inhemska tonsättare för åstadkommande av musikaliska arbeten av högre
värde eller till belöningar åt äldre framstående svenska tonsättare för av

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Förstärkning
av det för
musikaliska
akademien
uppförda ordinarie
reservationsanslaget
till
materiel och
expenser
m. m.

[82.]

Biträde åt
bibliotekarien
hos
musikaliska
akademien.

[83.]

dem utförda musikaliska arbeten, synes dock böra bibehållas, och jag vill
därför icke nu föreslå någon ändring i anslagets rubrik. Icke heller torde
någon ändring i sagda kungörelse behöva ifrågakomma, då det torde stå
Kungl. Majit fritt att fördela anslaget enligt däri angivna grunder, dock
med iakttagande av att stipendier till yngre musikidkare i främsta rummet
böra utdelas.

Vad angår anslagets storlek nödgas jag föreslå, att detsamma begränsas
till 15,000 kronor.

Utskottet, som ansluter sig till departementschefens ovan angivna uppfattning
angående anslagets användning, har funnit sig böra tillstyrka Kungl.
Majits förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må minska det i staten för musikaliska akademien
uppförda ordinarie reservationsanslaget till stipendier
åt yngre svenska musikidkare med anlag för tonsättningskonst,
till uppmuntran av inhemska tonsättare för åstadkommande
av musikaliska arbeten av högre värde samt till
belöningar åt äldre framstående svenska tonsättare för av
dem utförda musikaliska arbeten, nu 25,000 kronor, med

10,000 kronor till 15,000 kronor.

83:o) Kungl. Majit har (punkt 82) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1932/1933 anvisa dels till förstärkande av det för musikaliska akademien
uppförda ordinarie reservationsanslaget till materiel och expenser m. m. ett
extra anslag av 15,500 kronor,

dels ock till bindning av böcker och musikalier i akademiens bibliotek
ett extra reservationsanslag av 3,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 115 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår det förra anslaget med ett belopp av
16,500 kronor. Anslaget till bindning av böcker och musikalier är oförändrat.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1932/1933 anvisa

a) till förstärkande av det för musikaliska akademien
uppförda ordinarie reservationsanslaget till materiel och expenser
m. m. ett extra anslag av 15,500 kronor,

b) till bindning av böcker och musikalier i akademiens
bibliotek ett extra reservationsanslag av 3,500 kronor.

84:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 83) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till biträde åt bibliotekarien hos musikaliska
akademien vid vården av biblioteket för budgetåret 1932/
1933 anvisa ett extra anslag av 1,500 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

85:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 84) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till ökad undervisning i ämnena pianospelning
och harmonilära vid musikkonservatoriet för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor.

86:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 85) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum,

a) för anordnande under år 1932 vid fyra folkskoleseminarier
av kurser för utbildande av kyrkomusiker för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra anslag av 12,500 kronor,

b) medgiva, att i fall, då kompletterande undervisning
vid folkskoleseminarium erfordras för dem av seminariets
elever, som deltagit i kurs för utbildande av kyrkomusiker,
ersättning till vederbörande lärare för s. k. övertimmar må,
efter prövning av Kungl. Majit i varje särskilt fall, utgå
från det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna.

ökad undervisning
i
pianospelning
och
harmonilära
vid musikkonservatoriet.

[84.]

Kurser för
utbildande
av kyrkomusiker.

[85.]

87:o) Kungl. Majit har (punkt 86) föreslagit riksdagen att till gäldande
av årspremier för brandförsäkring av viss staten tillhörig, huvudsakligen i
operabyggnaden och dramatiska teaterns byggnad förvarad lösegendom ävensom
av en av departementschefen i statsrådsprotokollet omnämnd förrådsbyggnad
och där förvarad lösegendom för budgetåret 1932/1933 anvisa ett
extra anslag av 13,985 kronor att utgå med den fördelning, som av Kungl.
Majit bestämmes.

Utredningen återfinnes å sid. 121—122 i statsrådsprotokollet.

Brandförsäkring
av
viss staten
tillhörig,
huvudsakligen
i operabyggnaden

och dramatiska
teaterns
byggnad förvarad
lösegendom -

För budgetåret 1931/1932 utgår anslaget med ett belopp av 13,147 kro- [86 ]
nor. Ändringen av anslagsbeloppet sammanhänger med planerad förflyttning
och utvidgning av förenämnda förrådsbyggnad.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till gäldande av årspremier för brandförsäkring
av viss staten tillhörig, huvudsakligen i operabyggnaden
och dramatiska teaterns byggnad förvarad lösegendom
ävensom av den av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1932
under punkten 86 omnämnda förrådsbyggnaden och där
förvarad lösegendom för budgetåret 1932/1933 anvisa ett
extra anslag av 13,985 kronor att utgå med den fördelning,
som av Kungl. Majit bestämmes.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

kanslersexpe Kungl. Majit har (punkt 87) föreslagit riksdagen att

ditionen. dels godkänna följande stat för universitetskanslersexpeditionen att till[87.
] lämpas från och med budgetåret 1932/1933:

Stat,

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ..... kronor 14,650: —
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag............................... » 7,300: —

Expenser.............................. » 2,500: -

Summa kronor 24,450: —

dels ock minska det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till
universitetskanslersexpeditionen, nu 23,450 kronor, med 500 kronor till 22,950
kronor,

Utredningen återfinnes å sid. 123—127 i statsrådsprotokollet.

Den för universitetskanslersexpeditionen nu gällande staten har följande
lydelse:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.....kronor 14,650: —

Vikariatsersättningar, förslagsanslag................. » 500: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. . . . » 7,300: —

Expenser.................................... » 2,500: —

Summa kronor 24,950

Ordinarie förslagsanslaget till expeditionen är i riksstaten upptaget med
ett belopp av 23,450 kronor. Skillnaden mellan statens slutsumma och
anslagsbeloppet, 1,500 kronor, täckes av de belopp, med vilka Stockholms
och Göteborgs högskolor bidraga till bestridande av kanslersexpeditionens
utgifter för expenser.

Universitetskanslern har nu på därom av kanslerssekreteraren framlagt förslag
hemställt, bland annat, att med hänsyn till befattningshavarnas uppfattning
i högre löneklass samt till erforderliga medel för vikariearvode
under sjukledighet m. m. det i staten för kanslersexpeditionen uppförda
anslaget till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. måtte
höjas från 7,300 kronor till 8,300 kronor.

Statskontoret har emellertid föreslagit en sådan omläggning av ifrågavarande
anslagspost, att den uppdelas i dels ett bestämt belopp till grundavlöningar,
ersättning till semestervikarier samt gratifikationer m. m. å 6,700
kronor, dels ock ett förslagsvis beräknat belopp till avlöningsförhöjningar,

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

vilket statskontoret ansett böra uppföras med 600 kronor. Anslagsposten i
sin helhet skulle då få förslagsanslags natur och beräknas till 7,300 kronor.
Vidare föreslår statskontoret, att i enlighet med vad som framhållits i 1926
års statsverksproposition (För flera huvudtitlar gemensamma frågor, sid. 21)
och sedan iakttagits vid nyreglerade verk, den i staten upptagna anslagsposten
till vikariatsersättningar å 500 kronor måtte bortfalla.

Departementschefen har biträtt de av statskontoret framlagda förslagen.
Beträffande fördelningen av anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie
befattningshavare m. m., vilken skulle betecknas såsom förslagsanslag, skulle
det ankomma på Kungl. Maj:t att i anslutning till vad statskontoret anfört
meddela närmare bestämmelser.

Staten för universitetskanslersexpeditionen skulle enligt nu gjorda beräkningar
komma att sluta å 24,450 kronor. Med hänsyn till det belopp å
sammanlagt 1,500 kronor, varmed Stockholms och Göteborgs högskolor bidraga
till expeditionens utgifter, skulle alltså det ordinarie förslagsanslaget
till kanslersexpeditionen fastställas till 22,950 kronor, vilket innebär en
minskning med 500 kronor av nu utgående anslag.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majrts förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för universitetskanslersexpeditionen
att tillämpas från och med budgetåret 1932/1933:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag
......................kronor 14,650: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag........ » 7,300: —

Expenser........................ » 2,500: —

Summa kronor 24,450: —

b) minska det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget
till universitetskanslersexpeditionen, nu 23,450 kronor,
med 500 kronor till 22,950 kronor.

89:o) Kungl. Maj:t har (punkt 88) föreslagit riksdagen att för beredande
av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän
m. m. vid universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret 1932/1933 ett
extra anslag av 44,280 kronor att med särskilda belopp av Kungl. Maj:ts
användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna ändamål.

Utredningen återfinnes å sid. 128—129 i statsrådsprotokollet.

Motsvarande anslag för budgetåret 1931/1932 utgör 34,780 kronor. Ökningen,
9,500 kronor, har uppkommit därigenom, att med anslaget samman -

Avlöningar
åt vissa extra
ordinarie
lärare, amanuenser
och
tjänstemän
m. m.
vid universitetet

i Uppsala.

[88.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Materiel för
vissa institutioner
m. m.
vid universitetet

i Uppsala.

[89.]

Utskottets

yttrande.

forts de för innevarande budgetår utgående särskilda anslagen å 8,000 kronor
till praktisk-teologiska undervisningen samt å 1,500 kronor till arvode till
en ledare av den propedeutiska kursen i civilrätt m. m. I övrigt äro anslagsposterna
och beloppen desamma som under innevarande budgetår.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för beredande av avlöningsförmåner för
vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän
m. m. vid universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra anslag av 44,280 kronor att med särskilda
belopp av Kungl. Majit användas för de av departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 4 januari 1932 under punkten 88 angivna ändamålen.

90:o) Kungl. Majit har (punkt 89) föreslagit riksdagen att till materiel för
vissa institutioner m. m. vid universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra reservationsanslag av 78,300 kronor att av Kungl. Majit
användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet omförmälda
ändamål.

Utredningen återfinnes å sid. 129—132 i statsrådsprotokollet.

Motsvarande anslag för budgetåret 1931/1932 utgör 76,700 kronor. Ökningen,
1,600 kronor, har uppkommit därigenom, att med anslaget sammanförts
det för innevarande budgetår utgående särskilda reservationsanslaget
å 1,600 kronor till psykologiska laboratoriet.

Beträffande de i anslaget ingående posterna till sjukvård åt fattiga eller
mindre bemedlade sjuka från ort utom Uppsala län samt till upprätthållande
av verksamheten å pedagogiska seminariet och övningsskolan har utskottet
velat framhålla önskvärdheten av en närmare utredning angående dessa
anslags fortsatta behövlighet. Utskottet vill fästa uppmärksamheten på att
någon motsvarighet till berörda anslagsposter icke finnes vid universitetet i
Lund eller, så vitt angår förstnämnda post, vid Karolinska institutet. Vidare
synes det utskottet, att för vinnande av större överskådlighet i fråga örn
universitetsbibliotekets anslagsförhållanden posten till bokbinderiarbeten vid
universitetsbiblioteket borde sammanföras med det till bokinköp och bokbindning
vid nämnda bibliotek utgående extra anslaget.

Utskottet har icke velat föreslå några omedelbara förändringar på dessa
punkter men förutsätter, att vad utskottet nu anfört skall beaktas vid framläggande
av universitetets anslagsäskanden till 1933 års riksdag. Då utskottet
i övrigt icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer
utskottet,

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må till materiel för vissa institutioner m. m.
vid universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret 1932/1933
ett extra reservationsanslag av 78,300 kronor att av Kungl.
Maj:t användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1932
under punkten 89 omförmälda ändamålen.

91 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 90) föreslagit riksdagen att medgiva, att av
besparingarna å det till uppförande och inredning av en byggnad för paleontologiska
institutionen vid universitetet i Uppsala av 1929 års riksdag beviljade
anslaget å 791,000 kronor ett belopp av högst 47,714 kronor må
användas till utrustning och materiel för nämnda institution.

Utredningen återfinnes å sid. 132—134 i statsrådsprotokollet.

I detta sammanhang vill utskottet erinra örn en inom första kammaren
av herrar K. G. Westman och C. P. Wahlmark väckt motion (I: 150), vari
hemställts, att riksdagen måtte medgiva, att besparingarna å det till uppförande
och inredning av en byggnad för paleontologiska institutionen vid
universitetet i Uppsala av 1929 års riksdag beviljade anslaget å 791,000
kronor, sedan därav jämlikt Kungl. Maj:ts förslag i statsverkspropositionen
utgått 47,714 kronor till utrustning och materiel för nämnda institution,
måtte få av universitetet användas för reparationsändamål, enligt samma
grunder som det ordinarie anslaget för reparationer. Denna motion kommer
utskottet att behandla under punkten 94 här nedan.

Ovannämnda belopp å 47,714 kronor skulle enligt en av institutionens
föreståndare professor C. Wiman uppgjord förteckning disponeras på följande
sätt:

Fotografisk utrustning......

Mikroskopisk » ......

Utrustning för slipning.....

» » preparation . . .

Apparater för diverse ändamål
Utrustning av glas och porslin

......kronor 13,212: —

...... » 19,208: —

...... » 7,968: —

...... » 2,800: —

...... » 3,432: —

...... » 1,094:-

Summa kronor 47,714: —

Akademiräntmästaren har intygat, ehuru en del slutuppgörelser med entreprenörer
ännu återstode, det kunde redan nu med säkerhet förutses, att en
besparing, icke understigande 47,714 kronor, komme att uppstå.

Utskottet har icke velat motsätta sig att besparingarna å byggnadsanslaget
för den paleontologiska institutionen anlitas för institutionens utrustning
och förseende med materiel men anser, att ett belopp av 35,000 kronor må
vara tillfyllest för ändamålet. Utskottet hemställer alltså,

Nybyggnad
för paleontologiska
institutionen

vid universitetet
i
Uppsala

[90.]

jämte en i
ämnet väckt
motion.

Utskottets

yttrande.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Om- och tillbyggnad
av
anatomiska
institutionen
vid universitetet
i Uppsala.

[91.]

Bokinköp
och bokbindning
för
universitetsbiblioteket

i Uppsala.

[92.]

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,
medgiva, att av besparingarna å det till uppförande
och inredning av en byggnad för paleontologiska institutionen
vid universitetet i Uppsala av 1929 års riksdag beviljade
anslaget å 791,000 kronor ett belopp av högst 35,000
kronor må användas till utrustning och materiel för nämnda
institution.

92:o) Sedan 1930 års riksdag till om- och tillbyggnad av anatomiska institutionen
vid universitetet i Uppsala i huvudsaklig överensstämmelse med
i ärendet företedda ritningar och kostnadsförslag beviljat ett belopp av 538,000
kronor samt därav såsom extra reservationsanslag anvisat för budgetåret 1930/
1931 100,000 kronor och för budgetåret 1931/1932 200,000 kronor, har nu
Kungl. Majit (punkt 91) föreslagit riksdagen att av nämnda av 1930 års
riksdag beviljade belopp av 538,000 kronor anvisa för budgetåret 1932/1933
såsom extra reservationsanslag återstoden, 238,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, av det till om- och tillbyggnad av anatomiska
institutionen vid universitetet i Uppsala av 1930 års
riksdag beviljade beloppet av 538,000 kronor anvisa för
budgetåret 1932/1933 såsom extra reservationsanslag återstoden,
238,000 kronor.

93:o) Kungl. Majit har (punkt 92) föreslagit riksdagen att till bokinköp
och bokbindning för universitetsbiblioteket i Uppsala för budgetåret 1932/
1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 99,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 136—144 i statsrådsprotokollet.

De anslag, som under innevarande budgetår stå till universitetsbibliotekets
förfogande för här ifrågavarande ändamål, äro dels 50,000 kronor å ordinarie
stat, dels ock 109,500 kronor å extra stat eller inalles 159,500 kronor.
Ett av överbibliotekarien framlagt och av de akademiska myndigheterna
förordat förslag upptager anslag å tillhopa 192,500 kronor, vilket skulle
innebära en ökning i förhållande till nu utgående anslag med 33,000 kronor.

Departementschefen har, efter en redogörelse för universitetsmyndigheternas
framställningar i ämnet, anfört bland annat:

Överbibliotekariens välmotiverade och klarläggande redogörelse för universitetsbibliotekets
ställning åskådliggör ej endast de behov, som föreligga,
utan även betydelsen av de anslagsmedel, som komma universitetsbiblioteken
i landet över huvud till godo. Under ekonomiskt normala förhållanden
skulle jag icke tvekat att söka bidraga till en höjning av anslaget i fråga,
men det nu rådande statsekonomiska läget har nödgat mig att avstå härifrån.
Huru önskvärt det sålunda än vore att kunna tillmötesgå framställ -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ningen om ökade anslag till universitetsbiblioteket, har jag dock med hänsyn
till nuvarande förhållanden i stället nödgats överväga, huruvida en
sänkning av nu förevarande anslag skulle kunna ifrågasättas. Jag har därvid
från biblioteksledniDgens sida inhämtat, att en nedsättning av mera
tillfällig art skulle under rådande exceptionella läge med högst 10,000 kronor
kunna vidtagas i bibliotekets nu utgående extra anslag. Vid sådant förhållande
har jag ansett mig kunna förorda, att bibliotekets extra anslag
till bokinköp och bokbindning bestämmes till 99,500 kronor.

Under erinran örn vad utskottet under punkten 90 anfört i fråga om anslagsposten
till bokbinderiarbeten vid universitetsbiblioteket, tillstyrker utskottet
Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket
i Uppsala för budgetåret 1932/1933 anvisa
ett extra reservationsanslag av 99,500 kronor.

94:o) Kungl. Majit har (punkt 93) föreslagit riksdagen att för beredande
av ytterligare medel till materiel m. m. för de av departementschefen i
statsrådsprotokollet angivna institutionerna vid universitetet i Uppsala för
budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 120,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 144—159 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två inom första
kammaren av herrar K. G. Westman och C. P. Wahlmark väckta motioner
(I: 150 och 151), vari hemställts,

i motionen nr 150, att riksdagen måtte medgiva, att besparingarna å det
till uppförande och inredning av en byggnad för paleontologiska institutionen
vid universitetet i Uppsala av 1929 års riksdag beviljade anslaget å 791,000
kronor, sedan därav jämlikt Kungl. Majda förslag i statsverkspropositionen
utgått 47,714 kronor till utrustning och materiel för nämnda institution,
måtte få av universitetet användas för reparationsändamål, enligt samma
grunder som det ordinarie anslaget för reparationer samt

i motionen nr 151, under hänvisning till förenämnda motion nr 150, att
riksdagen måtte såsom ytterligare bidrag utöver det för Uppsala universitet
utgående ordinarie reparationsanslaget å 53,700 kronor för universitetet till
reparationer bevilja ett extra anslag å 10,000 kronor.

Från år 1919 har årligen ett anslag anvisats till förstärkning av de ordinarie
och de extra materielanslagen till institutioner vid Uppsala universitet.
Anslaget har företrädesvis avsett de matematisk-naturvetenskapliga institutionerna.
Anslagsbeloppct bestämdes i början i princip så, att det i stort
skulle utfylla de ordinarie och extra materielanslagen upp till institutionernas
verkliga behov. Från år 1921 harman emellertid haft den uppfattningen, att
en del av institutionernas anslagsbehov borde kunna täckas av universitetets

Utskottets

yttrande.

Ytterligare
medel till
materiel
m. m. för
vissa institutioner
vid
universitetet
i Uppsala

[93.]

jämte två
motioner angående
anslag
till
reparationer.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

reservfond, och i följd härav har förevarande anslag satts till ett lägre belopp
än skillnaden mellan institutionernas beräknade utgifter och summan av de
ordinarie och extra materielanslagen.

För budgetåret 1926/1927 hade från universitetets sida institutionernas
merkostnader utöver tillgängliga medel beräknats till 74,430 kronor. Föredragande
departementschefen ansåg sig vid ärendets anmälan inför Kungl.
Majit icke böra gå utöver det belopp, som anvisats för budgetåret 1925/1926,
eller alltså 20,000 kronor. Detta blev ock Kungl. Maj :ts förslag. Det återstående
beloppet skulle alltså täckas av universitetets reservfond. Samtidigt
framlade emellertid Kungl. Majit förslag till riksdagen om ett anslag å
5,530 kronor såsom ersättning till reservfonden för vissa besparade avlöningsmedel,
vilka före 1925 års lönereglering ingått till denna fond men efter
löneregleringen skulle tillfalla statsverkets kassafond. Denna sistnämnda
framställning vann emellertid icke riksdagens bifall. Dock ansåg riksdagen,
att skälig hänsyn till inkomstminskningen för reservfonden borde tagas, då
det gällde att använda reservfonden för beredande av ytterligare medel till
materiel m. m. för vissa institutioner, och riksdagen höjde med hänsyn
härtill det föreslagna materielanslaget å 20,000 kronor till 25,000 kronor.

För ett vart av budgetåren 1927/1928, 1928/1929 och 1929/1930 hade
från universitetets sida institutionernas merkostnader beräknats till 78,790
kronor, respektive 95,025 kronor och 141,735 kronor. I likhet med vad
som skett beträffande nästföregående budgetår och med samma utgångspunkt
beträffande reservfondens bärkraft att bidraga i viss utsträckning till
dessa kostnader anvisade riksdagen i enlighet med Kungl. Majits förslag
för ändamålet för vart och ett av nämnda budgetår ett belopp av 25,000
kronor.

För budgetåret 1930/1931 beräknades från universitetets sida institutionernas
merkostnader till 148,020 kronor. Under punkt 89 av 1930 års
åttonde huvudtitel föreslog Kungl. Majit riksdagen att för här ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av

45,000 kronor. I skrivelse den 4 april 1930, nr 8 A, anmälde riksdagen
under punkt 84, att riksdagen i anledning av Kungl. Majits förslag och
två i ämnet väckta motioner (I: 29 och lii 65) för här ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag av 60,000
kronor.

För budgetåret 1931/1932 beräknades från universitetets sida institutionernas
merkostnader till 162,415 kronor; härjämte hemställdes örn ett extra
anslag å 15,000 kronor till förstärkning av det å universitetets stat upptagna
anslaget till reparationer.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 102 av 1931 års åttonde
huvudtitel) anvisade riksdagen för budgetåret 1931/1932 för ändamålet ett
extra reservationsanslag av 80,000 kronor.

Institutionernas merkostnader för budgetåret 1932/1933 hava beräknats till

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

168,290 kronor, och om man härtill lägger en begärd förstärkning å reparationstiteln
av 15,000 kronor, uppgår universitetets äskade behov till 183,290
kronor.

Departementschefen har anfört bland annat följande:

Utgår jag från att universitetets s. k. reservfond kan uppvisa för budgetåret
1932/1933 en inkomst till samma belopp, som för innevarande budgetår
beräknats, eller ''69,000 kronor, och förutsätter jag vidare att sistnämnda
belopp helt tages i anspråk för täckande av universitetets ökade
utgifter i nu angivna hänseenden, skulle en brist uppstå å 114,290 kronor,
varjämte universitetet skulle helt sakna medel för tillfälliga behov. Då jag
nu vill för universitetsinstitutionernas ökade materielkostnader förorda ett
extra anslag av 120,000 kronor, innebär detta sålunda — allt under förutsättning
av nyss angivna approximativa beräkningar — att ett belopp av
(183,290— 120,000 =) 63,290 kronor skulle täckas av de s. k. reservfondsmedlen.
Enär dessa, på sätt nyss nämnts, beräknas till 69,000 kronor, skulle
universitetet för tillfälliga behov under budgetåret 1932/1933 äga att disponera
en summa av cirka 6,000 kronor. Då denna summa måste anses vara
mycket liten för de tillfälliga behov, som måste yppa sig vid ett universitet
av sådan storlek som Uppsala universitet, då vidare beräkningen av reservfondens
inkomster till 69,000 kronor kanske icke kommer att motsvaras av
verkligheten och då den ekonomiska situationen i allmänhet manar till stor
varsamhet, vill jag i detta sammanhang förutsätta, att vederbörande institutionsföreståndare
vid universitetet i avseende å utgifter för materiel iakttaga
den strängaste sparsamhet.

I motionen I: 150 har anförts följande:

I statsverkspropositionen, 8:de huvudtiteln, har Kungl. Maj:t föreslagit
anvisande av ett extra reservationsanslag å 120,000 kronor för beredande
av ytterligare medel till materiel m. m. för vissa institutioner vid Uppsala
universitet. Såsom framgår av en i propositionen återgiven skrivelse av
större akademiska konsistoriet, har konsistoriet gjort framställning örn ett
belopp av 160,000 kronor för ifrågavarande ändamål, och Kungl. Maj:ts
förslag innebär alltså en avsevärd reduktion av universitetets starkt motiverade
äskande. Men dessutom skall enligt propositionen det nyssnämnda
anslaget å 120,000 kronor rymma även ytterligare bidrag till reparationer,
varom universitetet hade till Kungl. Maj:t gjort särskilda framställningar,
avseende dels en höjning med 15,000 kronor av det nuvarande reparationsanslaget,
dels ett särskilt reparationsanslag för sjukhusbyggnaderna å 20,000
kronor.

På grund av det nuvarande reparationsanslagets otillräcklighet har universitetet
under åtskilliga år nödgats anlita reservfonden för täckande av
brist å detsamma. I universitetets framställning angående ökning av reparationsanslaget
meddelas, att under senare år från reservfonden täckts
brister å reparationsanslaget. Dessa brister uppgå till nedan angivna
belopp:

Under budgetåret 1926/1927 .....kronor 15,330: 80

» » 1927/1928 » 16,813:43

» » 1928/1929 » 15,253:46

» » 1929/1930 » 12,227:42

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

För budgetåret 1930/1931 var, delvis på grund av tillfälliga omständigheter,
reservfondens bidrag avsevärt större, nämligen kronor 47,872: 69.

Genom en höjning av reparationsanslaget skulle reservfonden i någon mån
lättas, vilket är av stor betydelse med hänsyn till reservfondens anlitande
för täckande av brister i institutionens materielanslag.

Till någon del skulle möjligen på grund av en tillfällig omständighet
ökade medel kunna beredas universitetet för nu angivet ändamål utan särskilt
anslag å budgeten. Såsom framgår av redogörelsen i punkt 90 av
8:de huvudtiteln angående nybyggnad för paleontologiska institutionen, beräknas
visst överskott uppstå å byggnadsanslaget, och Kungl. Maj:t har
föreslagit, att av detta överskott 47,714 kronor må användas till utrustning
och materiel för nämnda institution. Emellertid förefinnas vissa utsikter
att vid slutuppgörelse angående byggnadsarbetena utöver nyssnämnda belopp
ett ytterligare överskott skall visa sig uppstå. Ehuru dettas storlek
ännu ej kan med säkerhet bedömas, kan det antagas bliva mellan 5,000
och 10,000 kronor. Vi hemställa, att ett eventuellt uppkommande dylikt
ytterligare överskott får av universitetet disponeras för reparationsändamål.

Till stöd för det i motionen I: 151 framställda yrkandet har åberopats
ovanstående, i motionen I: 150 lämnade motivering.

Av utredningen framgår, att reservfondens ställning vid universitetet
i Uppsala numera är ganska svag. Vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag
skulle, enligt de i den kungl, propositionen framlagda beräkningarna,
för de många tillfälliga behov, som vid en inrättning av universitetets
omfattning kunna uppkomma, stå till buds under budgetåret 1932/1933
allenast 6,000 kronor reserv fondsmedel. Detta synes utskottet uppenbarligen
vara ett alltför ringa belopp, även om, på sätt departementschefen
framhållit, den strängaste sparsamhet från institutionschefernas sida måste
förutsättas. Utskottet är fördenskull benäget att förorda åtgärder i syfte
att bereda universitetet en något bättre ställning i förevarande hänseende.
Motionärerna syfta mot detta mål, då de hemställa om ökade medel till
reparationer vid universitetet. Genom en sådan anordning skulle nämligen
från reservfonden avlastas en del reparationskostnader, som eljest måste
bestridas med medel ur denna fond. Enligt utskottets mening är det lämpligt
att gå denna väg, ty därigenom vinnes större trygghet för att det nödvändiga
underhållet icke eftersättes, än om det av Kungl. Majit äskade extra
reservationsanslaget till materiel m. m. erhölle en motsvarande ökning.

Utskottet anser sig därför böra dels förorda Kungl. Maj:ts förslag beträffande
sistnämnda anslag, dels ock tillstyrka, att ökade medel till reparationer
ställas till universitetets förfogande. Utskottet kan emellertid icke
tillråda, att detta sker på det sätt, som i motionen I: 150 föreslagits, d. v. s.
att riksdagen till förstärkning av ett visst anslag anslår besparingar, som
uppkomma å ett för helt annat ändamål beviljat anslag. En sådan åtgärd
synes icke stå i överensstämmelse med principerna för en rationell och sund
budgetbehandling. Utskottet avstyrker följaktligen motionen I: 150. Däremot
vill utskottet, i enlighet med vad i motionen I: 151 yrkats, förorda,

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att ett extra anslag beviljas såsom förstärkning av universitetets ordinarie
reparationsanslag. I likhet med motionärerna anser utskottet förstärkningsanslaget
böra bestämmas till 10,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) för beredande av ytterligare medel till materiel m. m.
för de av departementschefen i statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för den 4 januari 1932 under punkten
93 angivna institutionerna vid universitetet i Uppsala för
budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av

120,000 kronor;

b) med bifall till herrar Westmans och Wahlmarks ovan
sist omförmälda motion (I: 151) till förstärkning av den i
staten för universitetet i Uppsala upptagna anslagsposten
till reparationer bevilja för budgetåret 1932/1933 ett extra
anslag av 10,000 kronor;

c) avslå herrar Westmans och Wahlmarks ovan under
denna punkt först omförmälda motion (I: 150).

95;o) Kungl. Maj:t har (punkt 94) föreslagit riksdagen föreskriva,
dels att vid förordnande att med full tjänstgöringsskyldighet uppehålla
befattning som lärare i medicinsk radiologi vid universiteten i Uppsala och
Lund arvode skall till vikarien utgå efter enahanda grunder, som fastställts
för vikarie å befattning som ordinarie laborator vid universitet;

dels ock att vid förordnande att med full tjänstgöringsskyldighet uppehålla
befattning som lärare i öron-, näs- och halssjukdomar, som lärare i
ortopedi och som lärare i fysikalisk diagnostik, allt vid universitetet i Lund,
arvode skall till vikarie utgå med respektive 2,600 kronor, 4,600 kronor
och 2,900 kronor för år.

Utredningen återfinnes å sid. 159—161 i statsrådsprotokollet.

Arvoden åt
vikarier å
vissa lärarbefattningar

vid universiteten.

[94.]

I samband med 1925 års lönereglering för universiteten bestämdes, att
laborator, prosektor, observator samt föreståndare för entomologiska avdelningen
av Lunds universitets zoologiska institution skall äga åtnjuta lön

6,000 kronor och tjänstgöringspenningar 3,000 kronor eller tillhopa 9,000
kronor, varjämte föreskrevs, att vid förordnande att med full tjänstgöringsskyldighet
uppehålla någon av berörda befattningar skall till vikarien utgå
arvode med 6,500 kronor för år.

Genom beslut av 1927 års riksdag inrättades sedermera vid vartdera av
universiteten i Uppsala och Lund en lärarbefattning i medicinsk radiologi
med enahanda avlöningsförmåner som ovannämnda befattningshavare, men
några bestämmelser örn vikariearvode meddelades därvid icke. Vidare uppförde
1928 års riksdag å utgiftsstaten för universitetet i Lund dels en lä -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

rare i öron-, näs- och halssjukdomar, tillika föreståndare för den till Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar i Lund förlagda kliniken och polikliniken för
öron-, näs- och halssjukdomar, med en avlöning av 2,700 kronor, därav
1,800 kronor lön och 900 kronor tjänstgöringspenniugar, med anmärkning,
att Malmöhus läns landsting skulle bidraga med minst lika stort belopp till
avlöningen av ifrågavarande lärare och föreståndare, dels ock en lärare i
ortopedi, tillika föreståndare för den ortopediska kliniken och polikliniken
vid sagda sjukvårdsinrättningar, med en avlöning av 4,800 kronor, därav
3,200 kronor lön och 1,600 kronor tjänstgöringspenniugar, med anmärkning,
att landstinget skulle bidraga med minst 3,000 kronor till avlöningen av
denna lärare och föreståndare. Ej heller i fråga örn arvoden åt vikarier å
sistberörda två befattningar hava några föreskrifter meddelats.

Medicinska fakulteterna och de mindre konsistorierna vid universiteten i
Uppsala och Lund hava nu hemställt, att arvode till vikarie för lärare i
medicinsk radiologi vid universiteten måtte fastställas att utgå efter enahanda
grunder som till vikarie för laborator och därmed likställda befattningshavare.

Vidare hava nämnda myndigheter vid universitetet i Lund anhållit örn
meddelande av bestämmelser i fråga örn arvoden till vikarier för lärarna i
öron-, näs- och halssjukdomar samt i ortopedi vid detta universitet.

Departementschefen har anfört bland annat följande:

Vad beträffar vikarie för lärare i medicinsk radiologi vid rikets universitet
har jag intet att erinra mot att arvode för sådan vikarie bestämmes till
samma belopp som för vikarie å av mig förut omnämnda, i löneavseende
med ifrågavarande lärare likställda tjänster. Jag ber i detta sammanhang
få erinra, att 1931 års riksdag i samband med inrättande av en personlig
professur för läraren i medicinsk radiologi vid universitetet i Uppsala H. F.
Laurell föreskrivit, att Laurell lärarbefattning skall hållas obesatt, så länge
berörda professur innehaves av Laurell. Detta anser jag dock icke innebära
något skäl för att uppskjuta ordnandet av nu förevarande arvodesfråga.

Bestämmelser torde jämväl böra meddelas rörande arvoden åt vikarier å
lärarbefattningarna i oron-, näs- och halssjukdomar samt i ortopedi vid universitetet
i Lund, och jag ansluter mig till det av statskontoret framlagda
förslaget, att dessa arvoden fastställas till respektive 2,600 kronor och 4,600
kronor årligen.

Under punkt 95 i det följande kommer jag att föreslå, att å Lunds universitets
stat måtte uppföras en lärarbefattning i fysikalisk diagnostik med
en avlöning av 3,000 kronor, därav 2,000 kronor lön och 1,000 kronor tjänstgöringspenningar.
Jämväl i fråga om denna befattning synes mig ett vikariatsarvode
böra bestämmas, och vill jag föreslå, att detsamma fastställes
till 2,900 kronor.

Utskottets Utskottet, som under nästföljande punkt tillstyrker förslaget om inrättande

yttrande, ordinarie stat vid universitetet i Lund av en lärarbefattning i fysikalisk

diagnostik med en avlöning av 3,000 kronor, har icke något att erinra mot
Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag och hemställer alltså,

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må föreskriva,

a) att vid förordnande att med full tjänstgöringsskyldighet
uppehålla befattning som lärare i medicinsk radiologi
vid universiteten i Uppsala och Lund arvode skall till
vikarien utgå efter enahanda grunder, som fastställts för
vikarie å befattning som ordinarie laborator vid universitet;

b) att vid förordnande att med full tjänstgöringsskyl .

dighet uppehålla befattning som lärare i öron-, näs- och

halssjukdomar, som lärare i ortopedi och som lärare i fysikalisk
diagnostik, allt vid universitetet i Lund, arvode skall
till vikarie utgå med respektive 2,600 kronor, 4,600 kronor
och 2,900 kronor för år.

96:o) Kungl. Maj:t har (punkt 95) föreslagit riksdagen att
ej mindre i utgiftsstaten för universitetet i Lund under I. Avlöningsstater
för professorer och lärare m. fl., A. Avlöningsstat för professorer m. fl.,
dels under Medicinska fakulteten uppföra 1 lärare i fysikalisk diagnostik
tillika överläkare vid tuberkulosavdelningen vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund, med en avlöning av 3,000 kronor, därav 2,000 kronor
lön och 1,000 kronor tjänstgöringspenningar, med anmärkning tillika, att
Malmöhus läns landsting bidrager med minst 3,000 kronor till avlöningen
av ifrågavarande lärare och överläkare,

dels ock i den under A. Avlöningsstat för professorer m. fl. intagna anmärkningen
vidtaga den ändringen, att i dess femte moment införes ifrågavarande
lärare i fysikalisk diagnostik,

än även med anledning härav höja det ordinarie anslaget till universitetet
i Lund, universitetsstaten, nu 1,240,700 kronor, med 3,000 kronor
till 1,243,700 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 162—164 i statsrådsprotokollet.

Till arvode åt en biträdande lärare i fysikalisk diagnostik vid universitetet
i Lund har från och med år 1918 utgått anslag å extra stat. Detta anslag>
som intill utgången av budgetåret 1924/1925 utgått med 2,000 kronor årligen,
höjdes för budgetåret 1925/1926, i samband med 1925 års lönereglering
för befattningshavare vid universiteten, till 3,000 kronor, med vilket
belopp det fortfarande utgår.

Framställning har nu av universitetsmyndigheterna gjorts därom, att
ifrågavarande arvodesbelopp måtte överföras på ordinarie stat såsom avlöning
åt en lärare i fysikalisk diagnostik, tillika överläkare vid tuberkulosavdelningen
vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund, samt att avlöningsbeloppet
uppdelas i lön 2,000 kronor och tjänstgöringspenningar

1,000 kronor, med bestämmelse tillika att lönen kan efter 5 år höjas med
500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500 kronor; och skulle avBihang
till riksdagens protokoll 1932. 6 sami. 8 haft. (Nr 8.) 4

Ordinarie
lärarbefattning
i fysikalisk
diagnostik
vid
universitetet
i Lund.

[95.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

löningsbeloppet vara avsett att utgå under förutsättning, att Malmöhus läns
landsting bidroge med minst 3,000 kronor till avlöningen åt bemälde lärare
och överläkare.

Departementschefen har anfört bland annat:

Såsom framgår av medicinska fakultetens skrivelser i ärendet, är den biträdande
lärarbefattningen i fysikalisk diagnostik numera förenad med överläkarbefattningen
å tuberkulosavdelningen vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund, och fakulteten framhåller olämpligheten av att denna
chefsplats icke kan tillsättas annat än för en kortare tid i sänder. ‘Detta
skäl för lärarbefattningens överförande på ordinarie stat måste jag anse
tungt vägande. Den begärda anordningen medför icke någon omedelbar
ökad kostnad för statsverket, då begynnelseavlöningen skulle bibehållas lika
med hittills utgående arvode. Jag vill därför tillstyrka den gjorda framställningen,
dock med den av statskontoret föreslagna ändringen beträffande
ålderstilläggens storlek, att dessa bestämmas till 300 kronor vartdera. I
avseende å tillsättning av ifrågavarande lärarbefattning torde gälla vad som
föreskrivits beträffande läraren i öron-, näs- och halssjukdomar vid universitetet.

Vid bifall härtill skulle extra anslaget till avlöningsförmåner för vissa
extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän m. m. minskas med 3,000
kronor och ordinarie anslaget till universitetet höjas med samma belopp.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majda förslag och hemställer
alltså,

att rikdagen må

I. i utgiftsstaten för universitetet i Lund under I. Avlöningsstater
för professorer och lärare m. fl., A. Avlöningsstat
för professorer m. fl.,

a) under Medicinska fakulteten uppföra 1 lärare i fysikalisk
diagnostik, tillika överläkare vid tuberkulosavdelningen
vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund, med en
avlöning av 3,000 kronor, därav 2,000 kronor lön och 1,000
kronor tjänstgöringspenningar, med anmärkning tillika, att
Malmöhus läns landsting bidrager med minst 3,000 kronor
till avlöningen av ifrågavarande lärare och överläkare,

b) i den under A. Avlöningsstat för professorer m. fl.
intagna anmärkningen vidtaga den ändringen, att i dess
femte moment införes ifrågavarande lärare i fysikalisk diagnostik,

II. med anledning härav höja det ordinarie anslaget till
universitetet i Lund, universitetsstaten, nu 1,240,700 kronor,
med 3,000 kronor till 1,243,700 kronor.

Avlöningar åt
vissa extra
ordinarie
lärare, amanuenser
och
tjänstemän

97:o) Kungl. Majit har (punkt 96) föreslagit riksdagen att för beredande
av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän
m. m. vid universitetet i Lund anvisa för budgetåret 1932/1933 ett
extra anslag av 63,435 kronor att med särskilda belopp av Kungl. Majit

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna
ändamål.

Utredningen återfinnes å sid. 165—167 i statsrådsprotokollet.

m. m. vid
universitetet
i Lund.

[96.]

Motsvarande anslag för budgetåret 1931/1932 utgör 46,335 kronor. Ökningen,
17,100 kronor, har uppkommit på följande sätt. Å ena sidan hava
ur anslaget uteslutits de för innevarande budgetår däri ingående anslagsposterna
å 3,000 kronor till biträdande lärare i fysikalisk diagnostik och å
600 kronor till personligt lönetillägg åt försöksassistenten vid institutionen
för ärftlighetsforskning C. G. von Sydow eller sammanlagt 3,600 kronor,
vilka anslagsposter behandlas i annat sammanhang. Ä andra sidan hava
med anslaget sammanförts de för innevarande budgetår utgående särskilda
anslagen å 8,000 kronor till praktisk-teologiska undervisningen och å 12,700
kronor till bidrag till Hyltén-Cavallius’ stiftelse för svensk folkminnesforskning
eller sammanlagt 20,700 kronor. Nettoökningen blir sålunda, såsom
nyss sagts, (20,700 — 3,600) 17,100 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för beredande av avlöningsförmåner för
vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän
m. m. vid universitetet i Lund anvisa för budgetåret 1932/
1933 ett extra anslag av 63,435 kronor att med särskilda
belopp av Kungl. Majit användas för de av departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den
4 januari 1932 under punkten 96 angivna ändamålen.

98:o) Kungl. Majit har (punkt 97) föreslagit riksdagen att till personligt
lönetillägg åt försöksassistenten vid institutionen för ärftlighetsforskning vid
universitetet i Lund C. G. von Sydow för budgetåret 1932/1933 anvisa ett
extra anslag av 800 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 167—169 i statsrådsprotokollet. I

I enlighet med Kungl. Majits förslag anvisade 1925 års riksdag till arvode
åt en praktisk försöksassistent vid institutionen för ärftlighetsforskning för
budgetåret 1925/1926 ett extra anslag av 2,400 kronor. Jämväl för budgetåren
1926/1932 har riksdagen för ändamålet anvisat enahanda belopp.

Från och med budgetåret 1928/1929 har härjämte till den nuvarande
innehavaren av befattningen såsom försöksassistent, C. G. von Sydow, utgått
ett personligt lönetillägg å 600 kronor.

Den nu föreliggande framställningen avser att bereda von Sydow, som
kan tillgodoräkna sig över nio års tjänstetid, en löneförhöjning, ungefärligen
motsvarande ett ålderstillägg.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag och hemställer
alltså,

Personligt
lönetillägg åt
försöksassistenten
vid
institutionen
för ärftlighetsforskning
vid universitetet
i
Lund C. G.
von Sydow.

[97.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må till personligt lönetillägg åt försöksassistenten
vid institutionen för ärftlighetsforskning vid universitetet
i Lund C. G. von Sydow för budgetåret 1932/1933
anvisa ett extra anslag av 800 kronor.

''viss^insti1 99:o) Kungl. Majit har (punkt 98) föreslagit riksdagen att till materiel för
tutioner vid vissa institutioner vid universitetet i Lund m. m. anvisa för budgetåret
iULundSltetet *932/1933 ett extra reservationsanslag av 51,225 kronor att av Kungl. Majit
[98 ] användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet omförmälda
ändamål.

Utredningen återfinnes å sid. 169—171 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för här ifrågavarande ändamål ett extra
reservationsanslag av 51,225 kronor eller samma belopp som nu äskats för
budgetåret 1932/1933.

^ttk0td18 Beträffande den i förevarande anslag ingående posten till bokbinderiarbeten
vid universitetsbiblioteket gäller detsamma, som utskottet under punkten
90 här ovan anfört ifråga örn en motsvarande anslagspost vid universitetet
i Uppsala, nämligen att den till ett kommande år lämpligen bör i
riksstatsförslaget sammanföras med det extra anslag, som begäres till bokinköp
och bokbindning vid universitetsbiblioteket. I övrigt har utskottet
intet att erinra mot Kungl. Majits förslag och hemställer därför,

att riksdagen må till materiel för vissa institutioner vid
universitetet i Lund m. m. anvisa förbudgetåret 1932/1933
ett extra reservationsanslag av 51,225 kronor att av Kungl.
Majit användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1932
under punkten 98 omförmälda ändamålen.

Utrustning
av den psykiatriska

klinikens
vid universitetet
i Lund
laboratorier.

[99.]

100:o) Kungl. Majit bar (punkt 99) föreslagit riksdagen att till utrustning
av den psykiatriska klinikens vid universitetet i Lund laboratorier för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 3,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 171—172 i statsrådsprotokollet.

På Kungl. Majits därom gjorda framställning beviljade 1928 års riksdag
724,100 kronor för uppförande av en psykiatrisk klinik i samband med
Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund. I samband härmed skildes,
jämlikt beslut av 1929 års riksdag, professuren i psykiatri vid universitetet
i Lund från det dittillsvarande sambandet med överläkarbefattningen vid
Lunds hospital och asyl.

Förslag föreligger nu örn anskaffande av den utrustning, som med hänsyn
till det vid den nya kliniken planerade forskningsarbetet kan anses under
närmaste tid behövlig, i främsta rummet då utrustning av det psykologiska

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

laboratoriet. Då det gäller beredande av möjlighet till vetenskapligt arbete
vid en nytillkommen universitetsinstitution, som saknar de yttre förutsättningarna
för ett dylikt arbete, och då det vidare är fråga örn ett relativt
begränsat belopp, har departementschefen funnit sig böra tillstyrka denna
framställning.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,

att riksdagen må till utrustning av den psykiatriska klinikens
vid universitetet i Lund laboratorier för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 3,000 kronor.

101:o) Kungl. Maj:t har (punkt 100) föreslagit riksdagen att till bokinköp
och bokbindning för universitetsbiblioteket i Lund för budgetåret 1932/1933
anvisa ett extra reservationsanslag av 85,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 172—173 i statsrådsprotokollet.

De anslag, som under innevarande budgetår stå till universitetsbibliotekets
förfogande för här ifrågavarande ändamål, äro dels 51,625 kronor å
ordinarie stat, dels ock 95,000 kronor å extra stat eller inalles 146,625 kronor.
Ett av de akademiska myndigheterna framlagt förslag för budgetåret
1932/1933 upptager anslag å tillhopa 167,000 kronor, vilket skulle innebära
en ökning i förhållande till nu utgående anslag med 20,375 kronor.

Departementschefen har anfört följande:

Såsom jag förut anfört i fråga örn universitetsbiblioteket i Uppsala, har
jag med hänsyn till rådande finansiella förhållanden nödgats taga under
övervägande, huruvida en sänkning av nu förevarande anslag skulle kunna
vidtagas. Jag har därvid från biblioteksledningens sida inhämtat, att en
sådan skulle under nuvarande exceptionella läge kunna ske, och har jag
från. överbibliotekarien mottagit en förklaring, liknande den, som avgivits
i avseende å universitetsbiblioteket i Uppsala. Vid sådant förhållande föreslår
jag en begränsning av nu utgående extra anslag med 10,000 kronor.

Under erinran örn vad utskottet under punkten 99 anfört i fråga om anslagsposten
till bokbinderiarbeten vid universitetsbiblioteket, tillstyrker utskottet
Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket
i Lund för budgetåret 1932/1933 anvisa
ett extra reservationsanslag av 85,000 kronor.

102:o) Kungl. Majit har (punkt 101) föreslagit riksdagen att för beredande
av ytterligare medel till materiel m. m. för de av departementschefen i
statsrådsprotokollet angivna institutionerna vid universitetet i Lund för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 127,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 173—178 i statsrådsprotokollet.

Bokinköp
och bokbindning
för
universitetsbiblioteket

i Lund.

[100.]

Utskottets

yttrande.

Ytterligare
medel till
materiel
m. m. för
vissa institu
tioner vid

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

universitetet
i Lund

[101.]
jämte en i
ämnet väckt
motion.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr A. Thomson väckt motion (II: 338), vari hemställts, att
riksdagen måtte — med ändring av vad Kungl. Majit föreslagit i statsverkspropositionen,
åttonde huvudtiteln, punkt 101 — besluta att för beredande
av ytterligare medel till de i staten för universitetet i Lund under rubriken
»anslag till materiel m. m.» upptagna anslagsposterna för budgetåret 1932/
1933 bevilja ett extra reservationsanslag av 147,000 kronor, att utgå enligt
de närmare bestämmelser, Kungl. Majit kan finna skäligt meddela.

Under de senare åren hava anslag till växlande belopp anvisats till förstärkning
av materielanslagen till vissa institutioner vid Lunds universitet.
Till en början motsvarade anslagen i stort sett de från universitetet framlagda
kraven. Då det emellertid befanns, att universitetets reservfond
kunde uppvisa en förhållandevis god ställning, ansågs universitetet böra
med en mindre del bidraga förmedelst reservfondsmedel till täckande av
institutionernas ökade medelsbehov. Den väsentligare delen av ifrågavarande
kostnader kom emellertid att vila på statsverket.

För budgetåret 1926/1927 hade från universitetets sida beräknats för institutionernas
merkostnader ett sammanlagt belopp av 81,655 kronor. Kungl.
Majit föreslog hos riksdagen ett anslag av 60,000 kronor, vilken summa
riksdagen, i samband med sitt avslag å Kungl. Majits förslag om 3,415
kronor såsom ersättning till reservfonden för vissa till fonden hädanefter
ej ingående medel, höjde till 63,000 kronor.

För budgetåren 1927/1928, 1928/1929 och 1929/1930 hade från universitetets
sida beräknats för ändamålet belopp av tillhopa 82,800 kronor, respektive
92,050 kronor och 105,100 kronor. I enlighet med Kungl. Majits
förslag beviljade riksdagen för ett vart av sagda budgetår samma belopp
som för budgetåret 1926/1927 eller alltså 63,000 kronor.

För budgetåret 1930/1931 beräknades från universitetets sida institutionernas
merkostnader till ett sammanlagt belopp av 109,183 kronor 33 öre.
I enlighet med Kungl. Majits förslag i ämnet anvisade riksdagen för budgetåret
1930/1931 för här ifrågavarande ändamål ett extra reservationsanslag
av 103,000 kronor.

Jämväl för budgetåret 1931/1932, för vilken tid institutionernas merkostnader
beräknats till 110,750 kronor, har riksdagen för här ifrågavarande
ändamål anvisat ett belopp av 103,000 kronor.

För budgetåret 1932/1933 hava institutionernas merkostnader beräknats
till 127,185 kronor. Från universitetets sida föreligger vidare en framställning
örn förhöjningar av dels universitetets ordinarie reparationsanslag med
33,500 kronor och dels dess ordinarie extra utgiftsanslag med 8,000 kronor.

Enligt av universitetsmyndigheterna framlagda beräkningar skulle reservfonden
för budgetåret 1931/1932 komma att utvisa ett underskott å 5,737
kronor 43 öre.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Departementschefen har anfört bland annat:

Reservfondens utgående balans vid utgången av budgetåret 1930/1931
utgjorde i avrundat krontal 33,744 kronor. Motsvarande siffra utgjorde för
budgetåret 1925/1926 140,644 kronor, för budgetåret 1926/1927 138,128
kronor, för budgetåret 1927/1928 146,723 kronor, för budgetåret 1928/1929
120,732 kronor samt för budgetåret 1929/1930 66,002 kronor.

Universitetets behov av ökade medel till institutionerna uppgår till 127,185
kronor. Med hänsyn till den svaga ställning, som den s. k. reservfonden äger,
anser jag mig böra förorda, att det extra anslaget till institutionernas ökade
materielkostnader bestämmes till 127,000 kronor. Det lärer kunna antagas,
att vid bifall härtill reservfondsmedel skola kunna stå till buds för mötande
av oundvikliga ökade kostnader å universitetets reparations- och extra utgiftstitlar
ävensom i någon utsträckning för universitetets tillfälliga behov. Givetvis
förutsätter jag, att institutionsförestandarna under nuvarande tider låta
sig angeläget vara att iakttaga den yttersta sparsamhet med de anslagsmedel,
som komma att ställas till deras förfogande.

I förenämnda motion (11:338) har anförts bland annat följande:

Statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet antager, att vid bifall
till förslag örn höjning av institutionernas materielanslag till av universitetsmyndigheterna
beräknade belopp reservfondsmedel skulle kunna sta till buds
för mötande av oundgängliga ökade kostnader å universitetets reparationsoch
extra utgiftstitlar ävensom i någon utsträckning för universitetets tillfälliga
behov (sid. 178).

Emellertid utvisar den av departementschefen framlagda utredningen angående
den s. k. reservfondens ställning (sid. 177), att denna fond vid slutet
av löpande budgetår kan beräknas uppvisa en brist av ej mindre än 5,737
kronor. För att fylla sin uppgift under budgetåret 1932/1933 bar reservfonden
sålunda icke blott icke att tillgå någon från föregående överförd
besparing — ett läge i vilket reservfonden veterligen aldrig förut varit förgät
—. utan den kan för detta ändamål icke ens taga i anspråk hela det belopp,
som under året kan beräknas komma att till densamma inflyta.

Enligt mig tillgänglig, här bifogad promemoria angående Lunds universitets
reservfond för räkenskapsåret 1932/1933, beräknas ett underskott vid
sagda räkenskapsårs slut å omkring 20,000 kronor. I denna promemoria
äro inkomsterna upptagna till ungefär samma totalbelopp som i den uti
riksdagshandlingarna intagna redogörelsen för räkenskapsåret 1931/1932
varemot utgiftsposterna (till extra utgifter, reparationer och diverse utgifter)
minskats med tillhopa 10,000 kronor. Det synes mig uppenbart, med hänsyn
till den i frågan förebragta utredningen, att universitetet skulle försättas
i ett svårt ekonomiskt trångmål, örn medel icke beviljades i detta avseende.
Avlastningen för reservfonden därigenom, att den icke vidare torde behöva
anlitas för täckande av brister i materielanslagen till institutionerna, är givetvis
av mycket stor betydelse, men det återstår högst betydande utgiftsposter,
vilka med reservfondens otillräckliga inkomster icke kunna bestridas. Beloppen,
till vilka dessa utgifter beräknats, synas snarast ligga i underkant i
jämförelse med motsvarande utgifter föregående år. Jag tänker därvid särskilt
på reparationsutgifterna, vilka med donna begränsning måste inskränkas
till de allra nödvändigaste. Vad gäller posten i promemorian »Diverse
utgifter», upptagna till 17,000 kronor, må framhållas, att denna summa

56 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

fö ref aller ävenledes vara avgjort i underkant, då hänsyn bland annat tages
tili det flertal arvodesanslag, som måste bestridas ur reservfondens medel.

Jag har emellertid ansett mig icke böra nu ifrågasätta ett beviljande av
bela det beräknade beloppet, 33,500 kronor till reparationskontot och 8.000
kronor till extra utgifter, utan stannar vid den summa, vartill bristen vid
slutet av räkenskapsåret 1932/1933 enligt den åberopade promemorian beräknats
eller 20,000 kronor.

Nu har under ovan angivna punkt i statsverkspropositionen hemställts
örn ett extra reservationsanslag av 127,000 kronor till beredande av ytterligare
medel till materiel m. m. för vissa institutioner. Då dessa materielanslag
liksom de ovan omnämnda anslagen till underhåll och reparationer
av universitetets byggnader samt till extra utgifter — vilka sistnämnda
anslag enligt departementschefen skulle förstärkas genom medel från reservfonden
i universitetets stat äro upptagna under rubriken »anslag till
materiel1m m.» synes det mig lämpligt, att den ändringen vidtages i Kungl.
Mapts förslag, att ifrågavarande extra reservationsförslag höjes till 147 000
kronor och att det får, på sätt Kungl. Maj:t bestämmer, utgå till förstärkning
av sagda anslag till materiel m. m.

Den i motionen åberopade promemorian har följande utseende:

Utskottets

yttrande.

P. M.

angående Lunds universitets reservfond räkenskapsåret 1932/1933.
Beräknade inkomster för året:

Besparade löner .................. kronor i8,000:—

Inkomstöverskott.................. > 14 qqq._

Diverse inkomster................. » 5 000-_

Summa kronor 37,000: —

Beräknade utgifter för året:

Täckning av beräknad brist 3% 1932 . . kronor 5 737- 43

Till extra utgifter................. » öioOO: —

lill reparationer m. m.............. » 23 000''_

Till pensionsfonden................ » g god_

Diverse utgifter................... » 17’000-

summa kronor 56,737: 43

• 7

Således en beräknad brist den 3% 1933 av 19,737 kronor 43 öre
Da reservfondens beräknade bidrag till underhåll och reparationer av
universitetets byggnader satts så lågt som 23,000 kronor, har förutsatts, att
endast sådana underhalls- och reparationsarbeten företagas, som icke kunna
utan asidosattande av sund sparsamhet uppskjutas till något kommande år
Lund, akademiräntekammaren den 19 januari 1932.

Otto G. Begnéll.

Då, enligt vad den föreliggande utredningen ger vid handen, för universitetet
i Lund skulle uppstå synnerligen stora svårigheter att under budgetåret
1932/1933 tillgodose förefallande oundgängliga behov, därest icke en höjning
vidtages i fråga om det av Kungl. Majit här äskade anslagsbeloppet, har
utskottet ansett sig böra föreslå, att motionärens yrkande så till vida må

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 57

vinna bifall, att ifrågavarande anslag bestämmes till 142,000 kronor för nyssnämnda
budgetår eller 15,000 kronor mer än Kungl. Majit begärt.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt herr Thomsons ovannämnda motion (II: 338), för beredande
av ytterligare medel till materiel m. m. för de av
departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 4 januari 1932 under punkten 101 angivna
institutionerna vid universitetet i Lund för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 142,000
kronor.

103:o) Kungl. Majit har (punkt 102) föreslagit riksdagen att för beredande
av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän
m. m. vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra anslag av 66,958 kronor att med särskilda belopp av
Kungl. Majit användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet
angivna ändamål.

Utredningen återfinnes å sid. 178—180 i statsrådsprotokollet.

Motsvarande anslag för budgetåret 1931/1932 utgör 99,658 kronor. Minskningen,
32,700 kronor, har uppkommit därigenom, att ur anslaget uteslutits
de för innevarande budgetår däri ingående anslagsposterna å 7,700 kronor
till en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm och 25,000 kronor till dagavgifter
vid en pediatrisk klinik å allmänna barnhuset, vilka anslagsposter
upptagas till behandling i annat sammanhang.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för beredande av avlöningsförmåner för
vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän m. m.
vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra anslag av 66,958 kronor att med
särskilda belopp av Kungl. Majit användas för de av departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 4 januari 1932 under punkten 102 angivna ändamålen.

104:o) Kungl. Majit har (punkt 103) föreslagit riksdagen att till materiel
m. m. för vissa institutioner vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa
för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av 56,325 kronor
att av Kungl. Majit användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet
omförmälda ändamål.

Utredningen återfinnes å sid. 180—181 i statsrådsprotokollet.

Avlöningar
åt vissa extra
ordinarie
lärare, amanuenser
och
tjänstemän
m. m. vid
karolinska
institutet.

[102.]

Materiel
m. m. för
vissa institutioner
vid
karolinska
institutet

[103.]

jämte en i
ämnet väckt
motion.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr I. Holmgren väckt motion (I: 227), vari föreslagits, att
riksdagen med avslag å Kungl. Maj:ts förslag måtte besluta att för biblioteket
vid karolinska institutet för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag
av 18,900 kronor.

Motsvarande anslag för budgetåret 1931/1932 uppgår till 33,500 kronor.
Ökningen, 22,825 kronor, har uppkommit på följande sätt. A ena sidan
har ur anslaget uteslutits den för innevarande budgetår däri ingående anslagsposten
å 1,000 kronor till verkställande av färgfotografering å syfilidologiska
kliniken vid sjukhuset S:t Göran, varjämte departementschefen förordat,
att en minskning med 2,000 kronor skulle vidtagas i den nu i anslaget
ingående anslagsposten till bokinköp och bokbindning för biblioteket
å 15,000 kronor. Å andra sidan hava med anslaget sammanförts de för
innevarande budgetår utgående särskilda reservationsanslagen å 500 kronor
till materiel m. m. för psykiatriska kliniken och å 25,325 kronor till ökade
medel till materiel i allmänhet. Nettoökningen blir följaktligen, såsom nyss
sagts, (500 + 25,325 — 1,000 — 2,000) 22,825 kronor. Biblioteket åtnjuter å
ordinarie stat ett anslag å 10,000 kronor.

Motionären har till stöd för sitt förslag anfört följande:

Kungl. Majit föreslår i statsverkspropositionen nedsättning för budgetåret
1932/1933 av det till universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund utgående
extra anslaget med 10,000 kronor för vartdera och nedsättning med 2,000
kronor i det till karolinska institutets bibliotek utgående extra anslaget.

Då hela det utgående anslaget till Uppsala universitetsbibliotek är (efter
avdraget) 165,300 kronor, till Lunds bibliotek 136,625 kronor och till karolinska
institutets bibliotek 23,000 kronor, blir avdraget i procent av det
anslag, som föreslås utgå, för Uppsala 6 procent, för Lund 7 procent och
för karolinska institutet 8,5 procent. Allt i runda tal. Avdraget kan således
vid första betraktandet sägas vara ganska rättvist avvägt. I själva verket
drabbar dock indragningen karolinska institutets bibliotek mycket hårdare
än universitetsbiblioteken på grund av att karolinska institutets biblioteksanslag
i betydligt högre grad än universitetsbibliotekens konsumeras av
tidskriftsprenumeration och fortsättningsverk, som man icke utan stor skada
och risk kan avbeställa, under det att nästan ingenting finns för bokinköp
och jämförelsevis litet går åt för bokinbindning, vilka båda utgiftsposter
naturligtvis lättare kunna tillfälligtvis begränsas. Detta sammanhänger med,
att karolinska institutet har ett i förhållande till högskolans omfattning och
betydliga vetenskapliga verksamhet mycket litet biblioteksanslag.

Ett universitets eller en högskolas behov av biblioteksanslag är naturligtvis
icke alldeles proportionellt till antalet lärare och studenter, men står dock
otvivelaktigt i ett visst förhållande till dessa faktorer. Jämför man lärarantalet
vid universiteten och karolinska institutet, finner man, att Uppsala
universitet har 176 vetenskapliga lärare, Lunds universitet 159 och karolinska
institutet 83. Det sistnämnda har alltså ungefär hälften så många vetenskapsmän
anställda som vartdera av universiteten, men biblioteksanslaget

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 59

är ungefär sjättedelen av Lunds och sjundedelen av Uppsalas. Studentantalet
var höstterminen 1931 i Uppsala 3,122, i Lund 2,429 och vid karolinska
institutet 785, således vid den medicinska högskolan fjärdedelen av studentantalet
i Uppsala och tredjedelen av antalet i Lund, alltså även vid
jämförelse mellan biblioteksanslag och studentantal en disproportion till
karolinska institutets nackdel. Biblioteksledningen i Uppsala och Lund har
enligt statsverkspropositionen förklarat sig i nödfall kunna reda sig ett år
med det nedsatta anslaget. Karolinska institutets biblioteksledning har mig
veterligen icke tillfrågats och skulle säkerligen icke ha kunnat svara på
samma sätt. Bilagda promemoria, avfattad av kungl, vetenskapsakademiens
bibliotekarie, fil. dr Arne Holmberg, tillika karolinska institutets bibliotekarie,
klargör anledningen. Det framgår av hans promemoria, att även örn
karolinska institutet icke köpte en enda bok under kommande budgetår,
skulle ändock en betydlig brist uppkomma, såvida man ej avbryter tidskriftsprenumerationen
i stor utsträckning. Att avbryta en tidskriftsserie betyder
risken, att luckan sedermera icke kan fyllas, varigenom seriens ekonomiska
värde blir väsentligt minskat. Därtill kommer en ännu viktigare omständighet.
Var och en, som känner till forskningsarbete inom medicinen eller
naturvetenskaperna över huvud taget, vet, att alla nya rön, som göras, bekantgöras
i form av uppsatser i den internationella fackpressen. Vetenskapligt
arbete utan att ta hänsyn till de samtidiga framstegen på andra håll i
världen i samma ämne är till stor del bortkastat arbete. Facktidskrifterna
äro sålunda oundgängliga för all vetenskaplig forskning. Vid karolinska
institutet bedrives ett mycket betydande vetenskapligt arbete. Jag påminner
i detta hänseende endast örn, att av institutets professorer utgivas 8
internationella tidskrifter, tryckta på franska, engelska och tyska, nämligen
Acta medica scandinavica, Acta chirurgica scandinavica, Acta oto-laryngologica,
Acta obstetricia et gynecologica scandinavica, Acta paediatrica, Acta
dermato-venereologica, Acta radiologica och Acta ortopedica samt som den
9:de i ordningen Nordisk medicinsk tidskrift, som är en interskandinavisk
tidskrift.

Den medicinska forsköingen är av den största betydelse för mänskligheten.
Vi lia den att tacka för alla de lysande framsteg i sjukdomsbehandling
och sjukdomars botande, som i en lång rad följt efter varandra under
den sista mansåldern. Att försvåra denna forskning vid vår största medicinska
högskola genom att minska ett förut knappt anslag till biblioteket,
synes mig, även med hänsyn till det nuvarande ekonomiska läget, icke lyckligt.
För min del måste jag i stället anse, att anslaget bör sättas så, att
de tidskrifter, som biblioteket för närvarande håller, kunna fortsättas. Biblioteket
håller för närvarande 642 medicinska tidskrifter (av vilka 370 erhållas
genom bytesförbindelse), nästan alla utländska. Genom den svenska
valutans fall i september 1931 lia de flesta av dessa tidskrifter fördyrats.
Av de 25,000 kronor, som biblioteket under innevarande budgetår har i anslag,
beräknades, som framgår av bilagda promemoria, 16,000 kronor åtgå
för löpande prenumeration på tidskrifter från de länder, gentemot vilka vår
valuta är 30—40 procent deprecierad. Skall man icke till stor skada för
karolinska institutets arbete behöva avbeställa en mängd av dessa, kräves
sålunda icke blott bibehållande av anslaget vid dess nuvarande storlek, utan
höjande av detsamma med 30 procent av de 16,000 kronor, som förut räckte
till tidskriftsprenumeration. Detta gör 4,800 kronor för budgetåret 1932/

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

1933. Härtill kommer stegringen i priserna under de tre sista kvartalen av
innevarande budgetår, vilket efter samma beräkningsgrund gör 3,600 kronor.
Skulle biblioteket bibehållas i samma ekonomiska ställning som föregående
budgetår, borde det extra anslaget således icke sänkas med 2,000 kronor,
men höjas med 4,800+3,600 = 8,400 kronor.

Den enda del av biblioteksanslaget, som utan skada för institutets arbete
kan reduceras, är den, som hittills förbrukats till inbindning. Örn man inställde
all bindning under budgetåret 1932/1933, skulle därmed för tillfället
kunna inbesparas 4,500 kronor. Drar man detta från 8,400, återstå 3,900.
Institutets bibliotek behöver sålunda oundgängligen ett extra anslag av 15,000*
+ 3,900 = 18,900 kronor för nästa budgetår.

Den i motionen åberopade promemorian har följande lydelse:

Av det under budgetåret 1931/1932 utgående anslaget —• ordinarie anslag

10.000 kronor, extra anslag 15,000 kronor, summa 25,000 kronor — beräknas
omkring 4,500 kronor vara erforderliga för inbindning och inköp av
bindmaterial, 1,200 kronor för katalogiseringsbiträde enligt av riksdagen
lämnat medgivande samt omkring 1,300 kronor för skrivmateriel och expenser
(telefon, elektriskt ljus, städning m. m.). Av återstående omkring

18.000 kronor hava omkring 16,000 kronor beräknats för prenumeration å
tidskrifter och inköp av fortsättningsverk från de länder, vilkas valuta sedan
september 1931, således efter anslagets beräknande och beviljande, i förhållande
till den svenska stigit med 30 till 40 procent (tyska marken nu cirka
125 kronor i stället för 88—90 kronor). Om icke genomgripande reduktioner
företagas inom tidskriftsbeståndet eller en mängd fortsättningsverk i
övrigt avbeställas, måste på denna post rent automatiskt uppstå ett deficit
på omkring 5,000 eller 6,000 kronor för år räknat. Då nu bibliotekets extra
ordinarie anslag föreslås sänkt med 2,000 kronor under nästa budgetår,
måste under detsamma uppstå en brist på 7,000 eller 8,000 kronor, vartill
kommer att bibliotekets skuldsättning genom valutakrisens inverkan på innevarande
budgetårs utgifter automatiskt kommer att ökas med bortåt 3,000
kronor. För att bereda biblioteket medel, likvärdiga med det av 1931 års
riksdag beviljade anslaget, som dock var alldeles otillräckligt för erforderliga
nyinköp, skulle alltså bibliotekets anslag under budgetåret 1932/1933 behöva
förstärkas med 10,000 eller 11,000 kronor utöver det i årets statsverksproposition
äskade beloppet. Då bibliotekets inbindnings- och driftskostnader
redan förut måst nedbringas till det minsta möjliga, kunna besparingar,
tillräckliga för att få budgeten att gå ihop, icke göras på annat sätt än
genom indragning av tidskrifter och fortsättningsarbeten i en sådan omfattning,
att det vid institutet bedrivna forskningsarbetet i hög grad skulle försvåras
därigenom.

Vad biblioteksanslaget beträffar synes det utskottet genom vad motionären
andragit vara ådagalagt, att den av Kungl. Maj:t föreslagna sänkningen
av anslaget från 15,000 kronor till 13,000 kronor skulle bereda biblioteket
sådana svårigheter med avseende å den såväl för forskningsarbetet som för
det praktiska sjukvårdsarbetet vid karolinska institutet betydelsefulla tidskriftsanskaffningen,
att utskottet icke anser sig kunna tillråda, att någon

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

sänkning av anslaget sker. Å andra sidan kan utskottet under nuvarande
ekonomiska förhållanden icke tillmötesgå kravet på en höjning av anslaget
utöver dess nuvarande belopp utan vill tillstyrka, att anslaget för budgetåret
1932/1933 bibehålies oförändrat. I övrigt har utskottet intet att erinra
mot Kungl. Maj:ts förslag. Med hänsyn till vad utskottet förordat i fråga
om biblioteksanslaget, bör den av Kungl. Maj:t äskade anslagssumman,
56,325 kronor, ökas med 2,000 kronor till 58,325 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och herr Holmgrens ovannämnda motion (I: 227), till materiel
m. m. för vissa institutioner vid karolinska medikokirurgiska
institutet anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra
reservationsanslag av 58,325 kronor att av Kungl. Majit användas
för de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1932 under punkten
103 omförmälda ändamålen.

105:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 104) hemställer utskottet,

att riksdagen må till verkställande av färgfotografering
å syfilidologiska kliniken vid sjukhuset S:t Göran för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av

1,000 kronor.

106:o) Kungl. Majit har (punkt 105) föreslagit riksdagen att
dels såsom bidrag till upprätthållande av en pediatrisk klinik i Stockholm
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 60,000 kronor,

dels ock till uppehållande av en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 5,700 kronor,

båda anslagen att utgå enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Majit
må finna gott föreskriva.

Utredningen återfinnes å sid. 183—218 i statsrådsprotokollet.

Vid karolinska institutet finnas för närvarande två professurer i pediatrik.
Den kliniska undervisningen i ämnet bedrives vid två kliniker, den ena
förlagd till allmänna barnhuset och den andra till Kronprinsessan Lovisas
vårdanstalt för sjuka harn; vardera kliniken förestås av en professor i
pediatrik.

Allmänna barnhuset i Stockholm, som tillkommit under förra hälften av
1600-talet, har under senaste halvseklet verkat såsom ett stort upptagningshem,
där barn till en början endast från Stockholm men så småningom allt
mer från landsorten mottagits till vård mot en summa i ett för allt, och

Färgfotografering
å syfilidologiska

kliniken vid
sjukhuset
S:t Göran.

[104.]

Bidrag till
upprätthållande
av en
pediatrisk
klinik vid
allmänna
barnhuset i
Stockholm
m. m.

[105.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

har barnhuset i huvudsak fullgjort sin vårdnadsplikt genom utackordering i
fosterhem.

På grund av den såsom en följd av 1917 års lag örn barn utom äktenskap
inskränkta inlösningen kom barnhusbarnens antal, som när det var
som högst (1910) uppgick till nära 6,000 barn, att högst väsentligt nedgå.
En omläggning av barnhusets organisation och verksamhet blev sålunda
nödvändig, och detta även med hänsyn till önskvärdheten av att barnhusets
rika tillgångar måtte kunna bättre än förut göras avkomstbringande till förmån
för barnhusets betydelsefulla uppgifter.

Ett sådant omorganisationsförslag, utarbetat av barnhusets direktion, underställdes
1930 års riksdag (se punkten 40 av 1930 års femte huvudtitel).
Detta förslag innefattade i huvudsak följande:

1) Verkande för uppehållandet i varje län av för alla kommuner tillgänglig*1
upptagningshem dels för äldre barn, dels för späda barn med mödrar,
minst ett av varje slag, samt en i anslutning till dessa hem anordnad fosterhemsförmedling.

2) Bibehållande av det gamla inlösningsinstitutet i viss begränsad omfattning,
nämligen beträffande dels värnlöst barn, som saknade anhöriga,
av vilka det lämpligen kunde omhändertagas, dels barn, för vilket vederbörande
barnavårdsnämnd funnit det förmånligast att under uppväxtåren
vara skilt från föräldrarna.

3) Prövande av nya uppslag å barnavårdsområdet, för vilka allmänna
medel ej stöde till förfogande, eventuellt omsättande i praktisk verksamhet
av dylika uppslag.

4) Anordnande eller understödjande av kurser i barnavård och barnsjukvård.

5) Bidrag till uppförandet i Stockholm av dels en pediatrisk klinik vid
karolinska mediko-kirurgiska institutet, dels i anslutning till denna en anstalt
för undersökning av s. k. psykopatiska barn samt framdeles bidrag till
dylika anstalter även å andra centrala orter, närmast Göteborg och Malmö.
För undersökning å sådana anstalter genom särskilda specialister ville barnhuset
giva bidrag, såväl för resa dit som vården där.

För uppehållande av den pediatriska kliniken skulle användas 1,000,000
kronor av barnhusets kapital.

Mot detta förslag till omorganisation av barnhusets verksamhet stod ett
annat, som framlagts av överläkaren vid barnhuset, professorn i pediatrik
vid karolinska institutet I. Jundell, vilket förslag sedermera biträtts av karolinska
institutets lärarkollegium och universitetskanslern. Enligt detta förslag
skulle barnhusets samtliga medel användas för en pediatrisk klinik vid
karolinska institutet, vilken klinik samtidigt skulle bliva en centralanstalt
för medicinsk och social barnavård i landet.

Omorganisationsförslagets genomförande förutsatte en uppgörelse med
Stockholms stad, avseende dess rätt till barnhusets tillgångar och inkomster.
I sådant hänseende förelåg ett förslag till avtal mellan barnhuset och staden
av den 11 november 1929. Detta förslag var av följande lydelse:

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

1 §•

Sedan Kungl. Maj:t i brev den 27 mars 1647 till Stockholms stad donerat
hela »Munkelägret» samt Kungl. Maj-.t sedermera i skrivelse den 24 maj
1647 beträffande det däri ingående »tegelbruket gent över Långholmen»,
numera egendomen Rålambshov eller tomterna nr 1 i kvarteret Hemmet
och nr 20 i kvarteret Mälaren å Kungsholmen här i staden, förklarat, att,
ehuruväl tegelbruket »till stadens nytta är förundt och donerat», Kungl. Maj:t
»likväl därmed icke staden allena velat förstå, utan ock jämväl barnhuset,
som här vid staden inrättat är, till vilkets såväl som stadens gagn och
bästa samma tegelbruk och därav flytande intrader skola förståndne och
användne bliva», så har angående egendomen Rålambshov mellan Stockholms
stad och Allmänna barnhuset, som besitter egendomen, överenskommits
följande.

Parterna äro ense därom, att egendomen skall av staden exploateras och
att den har ett nuvärde av 5,000,000 kronor. På grund härav avstår barnhuset
på nedan angivna villkor till staden all den rätt, barnhuset har till
egendomen.

Staden skall äga att tillträda egendomen den 1 april 1931.

Därest så skulle erfordras för vinnande omedelbart av lagfart å de försäljningar
från egendomen, som staden kommer att göra, förbinder sig barnhuset
att å köpehandlingen teckna godkännande.

Den 1 april 1931 skall staden till barnhuset överlämna ett belopp av
5,000,000 kronor antingen kontant eller ock i form av sådana räntebärande
reserver, varom överenskommelse mellan barnhuset och Stockholms stads
drätselnämnd kan träffas.

Ifrågavarande belopp skall av barnhuset förvaltas och redovisas såsom
en särskild fond. Kan enighet angående äganderätten till denna fond och
användningen av dess avkastning ej uppnås, förbehålles staden rätt att vid
domstol anhängiggöra talan örn bättre rätt till dessa medel, därvid medlen
skola tillkomma den, som vid detta avtals ingående varit att anse såsom
ägare till ovannämnda egendom. Skulle staden befinnas då hava varit
jämte barnhuset ägare tilP egendomen, skola staden och barnhuset taga del
i medlen efter samma förhållande, som de varit ägare till egendomen.

Därest barnhuset genom att vägra ingå i svaromål eller genom annan
invändning i rättegång förhindrar, att stadens talan varder prövad i huvudsaken,
skall barnhuset vara skyldigt till staden utgiva hela beloppet med
därtill lagd ränta.

2 §•

Barnhuset försäljer till staden fastigheterna nr 1 och 2 i kvarteret Mimer
i Vasastaden här i staden för en köpeskilling av 3,065,000 kronor samt på
villkor i övrigt, att fastigheterna tillträdas den 1 juli 1932, att köpeskillingen
erlägges å tillträdesdagen antingen kontant eller genom överlämnande
av sådana räntebärande reserver, varom överenskommelse mellan
barnhuset och Stockholms stads drätselnämnd kan träffas, samt att barnhuset
å tillträdesdagen till staden avlämnar köpebrev å fastigheterna, för
deras lagfarande nödiga åtkomsthandlingar samt gällande designationer,
bevis att fastigheterna icke äro besvärade av inteckningar eller häfta för
premielån samt fastigheterna rörande brandförsäkriugshandlingar.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

3 §■

Barnhuset återbetalar till förmyndarkammaren hälften av vad barnhuset
uppburit såsom överskottsmedel belöpande å kalenderåret 1928 samt avstår
från vidare överskottsmedel under förutsättning, att staden medgiver bouppteckningsavgifternas
upphörande för tiden från och med den 1 januari 1931.

4 §•

Staden medgiver att, även örn staden skulle mot barnhuset vid domstol
väcka talan örn bättre rätt till barnhusets egendom eller inkomster, barnhusets
verksamhet må, i avvaktan på slutlig dom, fortsättas efter av Kungl.
Majit lämnade föreskrifter i samma omfattning som vid tiden för stämnings
delgivande.»

Föredragande departementschefen, som i huvudsak anslöt sig till direktionens
förslag, uttalade, vad beträffade fastigheterna i kvarteret Mimer,
varest den ena av karolinska institutets pediatriska kliniker är inrymd,
tvekan örn lämpligheten att sälja dessa till staden för det avtalade priset.
För slutligt ställningstagande till denna fråga fordrades emellertid enligt
hans mening en utredning rörande behovet jämväl i fortsättningen av två
pediatriska kliniker i Stockholm samt angående olika möjligheter att tillgodose
ifrågavarande behov.

I skrivelse den 11 juni 1930, nr 367, anförde riksdagen i ämnet följande:

Såsom av statsrådsprotokollet framginge, innebure föreliggande förslag till
omorganisation av allmänna barnhusets verksamhet en övergång från självverksamhet
till huvudsakligen understödjande arbete. Barnhuset skulle visserligen
alltjämt tjäna sitt ändamål och verksamheten i huvudsak vara inriktad
på beredande av fosterhemsvård åt värnlösa barn, men åt denna
verksamhet skulle givas former, som i överensstämmelse med gällande lagstiftning
skänkte möjlighet att främst tillgodose dem, som bäst därav vore
i behov. Barnhuset skulle bliva en central barnavårdsinstitution för landet
i dess helhet.

Till ifrågavarande förslag, vars genomförande, bland annat, skulle sätta
barnhuset i tillfälle att med sina stora resurser och sin erfarenhet beträffande
fosterhemsförraedling giva landets barnavårdsnämnder ett värdefullt understöd
för beredande åt omhändertagna värnlösa barn av bästa möjliga fosterhem,
hade riksdagen ansett sig böra principiellt ansluta sig. De allmänna riktlinjerna
i förslaget syntes riksdagen stå i överensstämmelse med barnhusets
ursprungliga ändamål och en omorganisation i enlighet med förslaget torde
för flera grenar av den sociala barnavården, särskilt i mera avlägset belägna
delar av landet, bliva till större fördel än en till Stockholm förlagd
centralanstalt för social barnavård och sjukvård. Den föreslagna anordningen
hade synts riksdagen ock väl harmoniera med lagen om samhällets
barnavård.

Av vad sålunda anförts framginge, att riksdagen delade departementschefens
uppfattning därom, att så länge barnhusets ursprungliga verksamhet —
omhändertagande till vård och uppfostran av föräldralösa eller eljest värnlösa
barn — vore behövlig, det icke borde ifrågakomma att för annat syfte
använda barnhusets medel. På sätt ifrågasatts torde dock barnhuset böra

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

bidraga till upprätthållandet av en för meddelande av pediatrisk-klinisk undervisning
m. m. avsedd sjukvårdsanstalt för barn.

Om riksdagen sålunda, såsom nämnts, i princip anslöte sig till det föreliggande
omorganisationsförslaget, kunde dock riksdagen icke lämna utan
erinran det i samband därmed stående förslag till avtal mellan Stockholms
stad och barnhuset, som upprättats den 11 november 1929 och varom
riksdagen lämnats tillfälle att yttra sig.

Riksdagen vore sålunda till en början ense med departementschefen därom,
att frågan om försäljning av fastigheterna i kvarteret Mimer borde göras till
föremåt för ytterligare övervägande. Riksdagen ville därvid hava såsom sin
mening uttalat, att en försäljning av berörda fastigheter borde ske uteslutande
med hänsynstagande till barnhusets intresse att beträffande desamma
erhålla förmånligast möjliga ekonomiska uppgörelse.

Icke heller i övrigt funne riksdagen avtalet böra oförändrat godkännas.
Förutom det att riksdagen ansett det kunna ifrågasättas, huruvida det för
stadens exploaterande av Rålambshov stipulerade beloppet, 5 miljoner kronor,
kunde anses rätt avvägt, funne riksdagen det icke vara lämpligt, att,
på sätt i 1 § förutsattes, rättsförhållandet mellan staden och barnhuset alltjämt
hölles svävande.

Staden borde enligt riksdagens uppfattning vara väl tillgodosedd, om, pa
sätt i propositionen förutsattes, köpeskillingen för Rålambshov avsattes till
samt förvaltades och redovisades såsom eD särskild fond, därav 1 miljon
kronor användes till en pediatrisk klinik till stadens förmån samt avkastningen
av återstoden tillkomna staden för barnavårdande verksamhet. Riksdagen
ansåge därför, att en oeftergivlig förutsättning för avtal med staden
borde vara, att möjligheten till rättegång med barnhuset uteslötes.

Då riksdagen delade departementschefens mening om vikten av att barnhusets
nya verksamhet kunde i största möjliga utsträckning utan onödigt
dröjsmål påbörjas, ansåge riksdagen sig böra förklara, att från dess sida icke
mötte något hinder för Kungl. Maj:t att godkänna ett avtal mellan barnhuset
och staden i principiell anslutning till de fem första styckena av lg
ävensom 3 § i avtalsförslaget, under förutsättning dock att ett sådant avtal
förbundes med en förklaring, varigenom staden, därest köpeskillingen för
Rålambshov i barnhusets räkenskaper avsattes till en särskild fond, därav
avkastningen skulle enligt Kungl. Majis närmare bestämmelser komma
Stockholms stads barnavårdande verksamhet till godo, uttryckligen avsade
sig alla vidare anspråk å barnhusets fastigheter, kapital och övriga tillgångar
samt avkastningen av desamma.

Med skrivelse den 13 juni 1930 gav Kungl. Maji direktionen tillkänna
vad riksdagen sålunda anmält för den åtgärd, som kunde ankomma på
direktionen.

Härefter underställde direktionen med skrivelse den 19 augusti 1930
Kungl. Maji ett i enlighet med riksdagens direktiv upprättat nytt förslag
till avtal mellan staden och barnhuset och hemställde därvid, att Kungl.
Maji ville i samband med bemyndigande för direktionen att sluta detta
avtal ävensom utfärdande av nytt reglemente för barnhuset meddela vissa
tilläggsbestämmelser till avtalet.

Häröver avgav Överståthållarämbetet den 21 oktober 1930 infordrat utlåtande
och överlämnade därvid meddelande från Stockholms stadsfull Bihang

till riksdagens protokoll 1932. 0 sami. 8 haft. (Nr 8.) 5

66 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

mäktige, att stadsfullmäktige vid sammanträde den 20 oktober 1930 för sin
del godkänt det nya förslaget till avtal mellan staden och barnhuset under
förutsättning, att de i barnhusdirektionens skrivelse den 19 augusti 1930
åsyftade tilläggsbestämmelserna bleve av Kungl. Majit fastställda.

Den 21 november 1930 utfärdade Kungl. Majit nytt reglemente för allmänna
barnhuset samt bemyndigade direktionen över allmänna barnhuset
att med Stockholms stad träffa avtal om uppgörelse dem emellan, där av
riksdagen föreskrivet villkor iakttagits, samt föreskrev därjämte, att, bland
annat, följande bestämmelser ytterligare skulle gälla i förhållandet mellan
barnhuset och Stockholms stad:

1 §•

Det belopp om 5,000,000 kronor, barnhuset mottagit för fastigheten
Kajana bsho v, skall av barnhuset avsättas till en särskild fond, benämnd
»Allmänna barnhusets Stockholmsfond». Denna skall för all framtid hållas
avskild från barnhusets övriga egendom. —----

2 §•

1 morn. Av Stockholmsfondens kapital må såsom bidrag för uppförande
dels av byggnad för en pediatrisk klinik vid blivande rikssjukhus i Stockholm
el er, örn sådant icke skulle komma till stånd, vid annan av karolinska
mediko-kirurgiska institutet godkänd sjukvårdsinrättning i Stockholm, dels
ock vid eller i anslutning till samma sjukhus eller sjukvårdsinrättning av
anstalt tor undersökning av s. k. psykopatiska barn i enlighet med KunM
Majits närmare bestämmande användas sammanlagt 1,000,000 kronor därvid
staden skall erhålla samma rätt till platser å kliniken och anstalten
som örn staden själv tillskjuta beloppet. Plats- och driftkostnaderna skola
beraknas enligt enahanda grunder, som kunna komma att tillämpas beträffande
stadens övriga platser vid samma sjukhus. Uppgörelse om dessa
villkors närmare innebörd skall för godkännande underställas Stockholms
stads hälsovårdsnämnd.

2 morn. För tiden efter det barnhusets nuvarande sjukvårdsanstalt nedlagts
oell intill dess pediatrisk klinik vid den i 1 morn. åsyftade sjukvårdsinrättning
tagits i bruk må av Stockholmsfondens avkastning årligen anvandas
intill 50,000 kronor såsom bidrag för uppehållande av en sådan
klinik, under förutsättning att staden av densamma tillförsäkras enahanda
forman som nu av barnhusets sjukvårdsanstalt. Uppgörelse om närmare
villkor härom skall för godkännande underställas stadens hälsovårdsnämnd.

3 morn. Avkastningen av Stockholmsfonden i den mån fonden eller avkastningen
ej användes enligt bestämmelserna i 1 och 2 mom. härovan
eller i 5 g skall, etter avdrag av kostnaden för deposition i öppet förvar i
bank av fondens värdehandlingar, komma Stockholms stad, enligt de närmare
bestämmelser, som angivas i 3 §, tillgodo såsom bidrag för sådan
barnavårdande verksamhet, som avses i barnhusets reglemente eller eljest
ar av annan i 2 § 2 mom. lagen om samhällets barnavård åsyftad beskaffenhet
än uppehållande av barnhem för stadigvarande vård av normala
friska barn.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

För utredning av frågan angående pediatriska kliniker i Stockholm har
av chefen för ecklesiastikdepartementet anlitats f. d. generalfältläkaren F. J.
Bauer. Sedan från karolinska institutets lärarkollegium yttrande inhämtats
rörande behovet av lärarkrafter för den pediatriska undervisningen för tiden
efter den 1 juli 1932 och lärarkollegiet därvid hävdat, att någon minskning
av det nuvarande antalet lärarkrafter eller någon förändring av dessa
lärarkrafters beskaffenhet icke kunde ifrågakomma, avgav Bauer sin utredning
den 26 november 1930. Enligt denna utredning borde, i händelse två
professurer i pediatrik och alltså två pediatriska kliniker bibehölles vid karolinska
institutet, för tiden till dess en ny pediatrisk klinik öppnades å karolinska
sjukhuset, kliniken å kronprinsessan Lovisas vårdanstalt bibehållas.
I fråga örn den andra kliniken funnes två möjligheter. Den ena den, att
den bibehölles å nuvarande plats, den andra den, att kliniken anordnades
å något Stockholms stads barnsjukhus. Den förra vore att i många avseenden
föredraga. Sedan nybyggnad för pediatrisk klinik kommit till stånd
å karolinska sjukhuset, borde den andra kliniken antingen förläggas å Kronprinsessan
Lovisas vårdanstalt eller å det stadens barnsjukhus, vilket upplåtits
åt undervisning, eller, och obetingat bäst, nybyggnad även för denna
ske i anslutning till kliniken å karolinska sjukhuset. Därest endast en professur
i pediatrik och alltså endast en pediatrisk klinik ansåges behövlig,
borde, intill tiden för öppnandet av en ny pediatrisk klinik å karolinska
sjukhuset, kliniken å kronprinsessan Lovisas vårdanstalt bibehållas.

Angående barnhusets fastigheter i kvarteret Mimer i Stockholm inledde
barnhusdirektionen nya förhandlingar med Stockholms stad samt försökte
även erhålla högre anbud från enskilda. Förhandlingarna med staden, som
slutförts inför statsrådet och chefen för socialdepartementet, hade lett till
att staden erbjudit sig att betala en köpeskilling av 3,800,000 kronor. På
grundval av dessa förhandlingar hade den 22 juni 1931 köpekontrakt avtalats.
Samtidigt hade staden i särskilt avtal förbundit sig att i samband
med tillträdet övertaga viss barnhusets personal.

Direktionen som haft att yttra sig över Bauers utredning, har vidare i
anslutning till densamma och till förut omförmälda, den 22 juni 1931 dagteknade
köpeavtal angående Mimerfastigheterna uppgjort förslag till avtal
mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena, samt Stockholms stads hälsovårdsnämnd,
å andra sidan, om upprätthållande av karolinska institutets nu till
nämnda fastigheter förlagda pediatriska klinik. Detta avtalsförslag har följande
lydelse:

Under förutsättning, att det den 22 juni 1931 dagtecknade köpeavtalet
mellan allmänna barnhuset och Stockholms stad angående fastigheterna
n:ris 1 och 2 i kvarteret Mimer i Vasastaden här i staden varder i vederbörlig
ordning slutligen godkänt, bar mellan statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet
å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar å ena och Stockholms
stads hälsovårdsnämnd å andra sidan träffats följande avtal, som

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

dock, vad Kungl. Maj:t och kronan angår, icke blir giltigt, förrän riksdagen
beviljar de under 7:o och 8:o omförmälda statsanslagen.

l:o.

För tiden intill dess en sådan pediatrisk klinik, som omförmäles i § 2
av de av Kungl. Maj:t den 21 november 1930 utfärdade bestämmelserna
rörande förhållandet mellan barnhuset och Stockholms stad, kommer till
stånd, dock högst intill den juli 1941, skall staden inom ovannämnda fastigheter
i kvarteret Mimer upprätthålla en stadens sjukvårdsanstalt för barn
örn sjuttio platser, nedan kallad barnsjukhuset.

2:o.

För barnsjukhuset är staden icke skyldig att upplåta andra lokaler än
dem, som för närvarande för barnhusets sjukvårdsanstalt tagas i anspråk,
eller att bekosta annat än underhåll i nuvarande skick av dessa lokaler.

3:o.

Hälsovårdsnämnden skall under den i l:o angivna tiden upplåta barnsjukhuset
till karolinska mediko-kirurgiska institutet för undervisningsändamål
såsom en institutets pediatriska klinik.

4:o.

Karolinska institutet skall på egen bekostnad bestrida läkarvården å barnsjukhuset,
dock skall staden utbetala arvoden till läkarna vid barnsjukhuset
i samma utsträckning och enligt samma grunder, som för närvarande av
barnhuset tillämpas i fråga örn läkarna vid barnhusets sjukvårdsanstalt.

5:o.

Överläkarbefattningen vid barnsjukhuset bestrides av den professor i pediatrik,
som Kungl. Maj:t därtill förordar. Örn dylikt förordnande skall hälsovårdsnämnden
underrättas.

6:o.

. Överläkaren vid barnsjukhuset intager i denna sin egenskap till hälsovårdsnämnden
samma ställning som annan överläkare vid stadens sjukhus
samt är pliktig att efterkomma de anordningar för sjukhusets inre förvaltning,
som hälsovårdsnämnden äger vidtaga, liksom att ställa sig för stadens
sjukhus gällande bestämmelser till efterrättelse.

7:o.

Såsom bidrag till bestridande av kostnaden för barnsjukhuset äger staden
dels från statsverket utbekomma ett belopp av 60,000 kronor för år räknat,
dels jämlikt de i l:o omförmälda bestämmelserna av allmänna barnhusets
stockholmsfonds avkastning erhålla ett belopp av 50,000 kronor för år räknat.

8:o.

Staden skall under den i l:o angivna tiden vid barnsjukhuset upprätthålla
den pediatriska poliklinik, vilken för närvarande är anordnad vid barnhusets
sjukvårdsanstalt, och äger härför av statsverket erhålla ett anslag av 5,700
kronor för år räknat.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

9:o.

Därest Kungl. Majit det påfordrar, skall staden för barn, vilka icke äga
hemortsrätt i Stockholm, upplåta högst 15 av platserna å barnsjukhuset.

Avgifterna för vård av sådana barn må ej av hälsovårdsnämnden fastställas
till högre belopp än vad som genomsnittligt motsvarar stadens egna
kostnader för vården. Skillnaden mellan den sålunda fastställda vårdavgiften
och det belopp, som staden kan såsom ersättning utfå av barnets hemortssamhälle,
skall för varje räkenskapsår i efterskott ersättas staden av statsverket.

10:o.

Har detta avtal icke blivit godkänt av Stockholms stadsfullmäktige före
den 1 november 1931 och av Kungl. Majit före den 1 maj 1932, är detsamma
till alla delar förfallet.

Sedan yttranden över sistnämnda avtalsförslag avgivits av karolinska
institutets lärarkollegium samt den 10 september 1931 av kanslersämbetet
för rikets universitet, har statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet,
jämlikt Kungl. Majits den 11 september 1931 givna bemyndigande, den 12
september 1931 å Kungl. Majits och kronans vägnar undertecknat avtalet,
vilket därefter godkänts av Stockholms stadsfullmäktige den 19 oktober 1931,
varvid dock från stadsfullmäktiges sida den förutsättningen för deras godkännande
uppställts, att staden tillerkännes rätt till statsbidrag för i ifrågavarande
fastigheter bedriven sinnessjukvård under den tid, som staden därstädes
upprätthåller pediatrisk klinik.

Här torde slutligen böra erinras örn de anslag för karolinska institutets
pediatriska undervisning, som beröras av nu ifrågavarande angelägenhet.

I det för budgetåret 1931/1932 anvisade extra anslaget å 99,658 kronor
till avlöningsförmåner för vissa "extra ordinarie lärare, amanuenser och
tjänstemän m. m. vid karolinska institutet ingå följande anslagsposter,
nämligen

dels till en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm 7,700 kronor,

dels ock till bestridande av dagavgifter för sjuka barn, som till provisorisk
vård och för pediatrisk-klinisk undervisning intagas å allmänna barnhuset
i Stockholm, i den mån ej dylika avgifter åligga Stockholms kommun
eller enskilda, 25,000 kronor.

I fråga om anslagsposterna å 7,700 kronor och 25,000 kronor hava bestämmelser
meddelats genom beslut den 8 maj 1931.

Därvid har beträffande anslagsposten å 7,700 kronor föreskrivits, att densamma
utgår under villkor att Stockholms stad för ändamålet för tiden
den 1 juli 1931— den 30 juni 1932 tillskjuter motsvarande belopp. Därav
skola såsom arvode utgå: till en assistent 3,600 kronor, till en amanuens
2,400 kronor, till en journalförerska 1,200 kronor och till en sköterska 1,800
kronor. I en av kanslern med tillstyrkande till Kungl. Majit överlämnad
skrivelse har nu karolinska institutets lärarkollegium meddelat, att med hän -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

syn till beräknade inkomster i form av poliklinikavgifter anslaget skulle
kunna för budgetåret 1932,1933 nedsättas till 5,700 kronor samt hemställt
örn avlåtande till riksdagen av proposition i anslutning härtill.

Beträffande anslaget å 25,000 kronor, vilket skall i mån av behov användas
för därmed avsett ändamål, gälla de bestämmelser, som genom beslut
den 9 maj 1919 meddelats i fråga örn motsvarande anslag för senare
hälften av år 1919 och för år 1920.

Med ifrågavarande anslag avsågs (jämför punkt 132 av 1920 års åttonde
huvudtitel) att bereda möjlighet till en förbättrad pediatrisk klinisk undervisning
vid karolinska sjukhuset. Den åsyftade förbättrade pediatriska undervisningen
ville man söka vinna genom att å allmänna barnhuset intoges ett
erforderligt antal sjuka barn, särskilt spädbarn. Frågan härom hade varit
föremål för. en vidlyftig utredning, som utmynnat däri, att direktionen för
barnhuset förklarat, att, under vissa förutsättningar, hinder icke mötte att
tills vidare å barnhuset till provisorisk vård och för klinisk undervisning
mottaga sjuka barn till angivet antal — 45 — mot en av direktionen bestämd
dagavgift. Det beviljade anslaget avsåg närmast bestridande av denna
dagavgift. I nyssnämnda beslut den 9 maj 1919 har föreskrivits, bland
annat, att dessa dagavgifter icke må sättas till högre belopp än som motsvarar
barnhusets kostnader för barnen.

Departementschefen har anfört bl. a. följande:

Den i ärendet förebragta utredningen, för vilken i det föregående utförligt
redogjorts, giver enligt mitt förmenande vid handen, att det — med
hänsyn till både undervisningens rätta bedrivande och den vetenskapliga
forskningen icke är tänkbart att indraga en av de nuvarande pediatrikprofessurerna
vid karolinska institutet. Jag vill här endast erinra örn det
förhållandet, att karolinska institutet alltsedan år 1879 haft två professurer
i pediatrik, samt att den omständigheten, att undervisning i pediatrik sedan
ett tiotal år tillbaka anordnats vid universiteten i Uppsala och Lund, icke
minskat omfattningen av pediatrikundervisningen vid karolinska institutet.
Antalet vid institutet inskrivna medicine kandidater har ökats från 262
år 1918 till 472 år 1930. Under en lång följd av år har ett stort antal
sökande till kurserna i pediatrik måst avvisas; under de senaste åren har
som regel antalet avvisade sökande varit ungefär lika stort som antalet antagna.
Att jag under dessa förhållanden icke kan biträda ett förslag örn
minskning av den nuvarande pediatrikundervisningen vid karolinska institutet
torde ligga i öppen dag.

På sätt, som närmare belyses av de i ärendet avgivna utlåtandena, torde
det från denna utgångspunkt vara ofrånkomligt att man även i fortsättningen
bar tillgång till två pediatriska kliniker.

Den ena av dessa skulle allt fortfarande vara förlagd till Kronprinsessan
Lovisas vårdanstalt för sjuka barn. Härom har ingen meningsskiljaktighet
rätt, och torde jag alltså ej behöva längre uppehålla mig vid denna detalj
liksom ej heller vid frågan, huru man bör förfara med denna klinik, sedan
karolinska sjukhuset blivit färdigt. Att emellertid en spädbarnsavdelning
även vid denna klinik skulle vara till stort gagn för undervisningen, torde
vara otvivelaktigt, liksom jag vill framhålla önskvärdheten av att den nu
till ett halvt år bestämda tiden för uppsägning av överenskommelsen mellan
karolinska institutet och vårdanstaltens styrelse varder avsevärt förlängd.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

För den andra kliniken kan man tänka sig två lösningar under den tid
som måste förflyta, innan en pediatrisk klinik kan öppnas å karolinska
sjukhuset. Antingen kan kliniken även i fortsättningen uppehållas å sin
nuvarande plats, allmänna barnhuset, eller också måste en klinik anordnas
å något av Stockholms stads barnsjukhus. Den i ärendet förebragta utredningen
har givit vid handen, att det enda av dessa, som med hänsyn till
storlek, belägenhet o. s. v. härvidlag kan komma i fråga är barnsjukhuset Samariten.
En verkställd preliminär undersökning har emellertid givit vid handen,
att kostnaderna för förläggande till nämnda sjukhus av en pediatrisk
klinik beräknas uppgå till 800,000 å 1,000,000 kronor. Angivna siffror torde
avvisa varje tanke på ett anordnande av en undervisningsklinik vid detta
sjukhus, särskilt om man tager i betraktande, att de nya lokalerna skulle
för ifrågavarande ändamål erfordras allenast till dess en pediatrisk klinik
blivit inrättad vid karolinska sjukhuset.

Vad angår de föreslagna åtgärderna för social barnavård i samband med
den pediatriska undervisningen, finner jag sådana i en eller annan form
högeligen behjärtansvärda, men jag är ej beredd att för närvarande förelägga
riksdagen förslag härutinnan. Frågan härom synes mig kräva ett
närmare övervägande.

Jag kan vid nu angivna förhållande icke finna annat än att det förslag
till lösning av denna klinikfråga, som erbjudes i de av allmänna barnhusets
direktion framlagda förslagen, är det, som ur alla synpunkter är att föredraga.

Tack vare de i frågan förda förhandlingarna har det lyckats att för Mimersfastigheterna
erhålla ett anbud av Stockholms stad, som med icke
mindre än (3,800,000 — 3,065,000) 735,000 kronor överstiger det anbud, som
förelåg, när ärendet år 1930 förelädes riksdagen. Härjämte har staden förbundit
sig att, bland annat, mot viss ersättning, vartill jag strax återkommer,
för tiden intill dess en pediatrisk klinik enligt bestämmelserna i avtalet
den 21 november 19ö0 kommer till stånd, dock högst intill den 1 juli 1941,
inom allmänna barnhusets nuvarande fastigheter upprätthålla en stadens
sjukvårdsanstalt för barn om 70 platser, avsedd för pediatrisk klinisk undervisning.

Sistnämnda avtal har, såsom jag tidigare erinrat, av mig preliminärt godkänts
å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar den 12 september 1931 i enlighet
med Kungl. Maj:ts den 11 september 1931 mig givna bemyndigande. Såsom
jag förut omnämnt, har avtalet jämväl godkänts av Stockholms stadsfullmäktige,
vilka dock därvid fogat den förutsättningen, att staden tillerkännes
rätt till statsbidrag för den i ifrågavarande fastigheter bedrivna sinnessjukvården
under den tid, som staden därstädes upprätthåller pediatrisk klinik.
Enligt vad jag från medicinalstyrelsen inhämtat, lärer från styrelsens sida
hinder icke komma att möta att för den i avtalet örn den pediatriska klinikens
uppehållande avsedda tiden erhålla godkännande av den i berörda
fastigheter bedrivna sinnessjukvården såsom likvärdig med statens sinnessjukvård.
Staden lärer alltså bliva berättigad att för nämnda tid erhålla bidrag
av statsmedel för den i fastigheterna bedrivna sinnessjukvården i enlighet
med de regler, som jämlikt särskilt avtal i allmänhet gälla beträffande
stadens sinnessjukvård.

För att avtalet skall kunna genomföras fordras emellertid, att riksdagen
beviljar vissa närmare angivna anslag.

Staden har för upprätthållandet av barnsjukhuset fordrat en årlig er -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

sättning av 110,000 kronor. Detta belopp har beräknats på följande sätt.
Allmänna barnhusets utgifter för det hittills av barnhuset uppehållna barnsjukhuset
hava under senare år uppgått till i medeltal ungefär 40,000 kronor
årligen. Därjämte har, såsom förut nämnts, barnhuset kostnadsfritt
upplåtit lokaler. Efter samma beräkning, som legat till grund för ett avtal
mellan barnhuset och staden örn upplåtande till staden av lokaler i samma
fastighet till sinnessjukhus, skulle hyran för barnsjukhusets lokaler utgjort
70,000 kronor. Summan av nämnda båda belopp, tillhopa 110,000 kronor,
har staden ansett böra tillgodokomma staden, om staden skulle upprätthålla
barnsjukhuset. Då för sådant ändamål efter den 1 juli 1932 finnes tillgängligt
allenast 50,000 kronor årligen från barnhusets medel, utgörande
avkastning från förenämnda belopp av 1,000,000 kronor av Stockholmsfonden,
erfordras ytterligare 60,000 kronor. Då det måste anses rimligt, att
staden icke vidkännes högre kostnad för barnsjukhuset än hittills, har jagansett
sistnämnda belopp böra täckas genom anslag å riksstaten. Med hänsyn
till de fördelar karolinska institutet genom barnsjukhusets uppehållande
tillföres, kan en sådan utgift väl försvaras. Andra utvägar för ordnandet
av pediatrikundervisningen bliva, såsom jag nyss antytt, uppenbarligen väsentligt
dyrare.

I detta sammanhang må framhållas, att stadens kostnader för barnsjukhuset
komma att bliva icke oväsentligt högre än barnhusets hittillsvarande
utgifter därför. Hittills utgående avlöningar åt barnhusets personal understiga
nämligen väsentligt vad staden efter sitt övertagande av sjukhuset
skulle komma att i enlighet med det för staden gällande avtal härför få
betala. Jag har emellertid ansett, att detta icke borde inverka fördyrande
för staten, och fördenskull hävdat, att statens bidrag skulle beräknas efter
vad som gällt under den tid barnhuset drivit sjukhuset. Av stadskollegiets
utlåtande i ärendet inhämtas också, att staden, som hittills i platsavgifter
till barnhuset årligen fått vidkännas en kostnad av i genomsnitt 67,100
kronor, efter övertagandet av sjukhuset i egen drift skulle för motsvarande
förmåner i platser få en kostnad av 81,000 kronor.

Vidare är att märka, att vid bifall till den nu föreslagna anordningen
det sedan ett tiotal år tillbaka utgående anslaget å 25,000 kronor till bestridande
av dagavgifter för å barnhuset intagna sjuka barn icke längre
torde böra utgå. Avtalet rörande den pediatriska kliniken innebär visserligen
en möjlighet att upplåta en viss del av platserna å barnsjukhuset,
högst 15, till barn, som icke äga hemortsrätt i Stockholm, och skall kronan
vidkännas kostnaderna för skillnaden mellan den fastställda vårdavgiften
och eventuellt utgående ersättning från barnets hemortssamhälle. Emellertid
är att märka, att en dylik upplåtelse endast skall ske, därest Kungl.
Majit det påfordrar, och något krav i detta avseende från Kungl. Majits
sida torde icke uppställas, förrän en utredning från sakkunnigt håll föreligger,
utvisande att det material, som Stockholms stad lämnar för den
pediatriska undervisningen, icke är för densamma tillräckligt belysande
utan behov faktiskt förefinnes av dylikt material jämväl från orter utom
huvudstaden. Först då den pediatriska undervisningens målsmän på grundval
av en dylik utredning skulle resa anspråk i detta avseende, lärer Kungl.
Majit taga spörsmålet under övervägande, och skulle fog för åtgärder i detta
avseende befinnas föreligga, torde frågan såsom innebärande ekonomiska
konsekvenser böra underställas riksdagen. Jag anser mig emellertid icke nu
böra räkna med nyssnämnda hittills utgående anslag å 25,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Nettoökningen för statsverket skulle sålunda uppgå till 35,000 kronor.
Detta belopp kan visserligen, i all synnerhet under nu förhandenvarande
förhållanden, synas stort, men den av mig förordade lösningen torde dock,
såsom jag tidigare framhållit — sedan numera den ur andra synpunkter
nödvändiga omorganisationen av allmänna barnhuset ägt rum vara
den, som för staten erbjuder det jämväl ekonomiskt sett fördelaktigaste
ordnandet av pediatrikundervisningen vid karolinska institutet.

Enligt det framlagda förslaget skulle Stockholms stad vidare för upprätthållande
av den pediatriska poliklinik, som för närvarande är anordnad
vid barnhusets sjukvårdsanstalt, erhålla ett årligt anslag av 5,700 kronor.
Såsom jag i det föregående erinrat, har sedan åtskilliga år ett anslag å
7,700 kronor utgått för uppehållande av en poliklinik för barnsjukdomar i
Stockholm. Detta anslag har, såsom jag förut anfört, ansetts kunna nedsättas
till 5,700 kronor; jag tillstyrker detta belopp.

De närmare föreskrifter, som må bliva erforderliga beträffande de nu av
mig tillstyrkta anslagen, torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles
utfärda.

Genom den förebragta utredningen synes det utskottet vara ådagalagt,
att det icke är möjligt att vidtaga någon inskränkning i fråga örn de anstalter
och arbetskrafter, som för närvarande stå till buds för den pediatriska
undervisningen vid karolinska institutet. Vid sådant förhållande torde
den av Kungl. Majit nu föreslagna lösningen av den pediatriska klinikfrågan
böra godtagas, ehuru det givetvis är beklagligt, att under nuvarande
förhållanden en merkostnad för ifrågavarande undervisning av 35,000 kronor
uppkommer för statsverket. Utskottet vill alitsa tillstyrka Kungl. Maj.ts
förslag i avseende å klinikverksamheten. I övrigt föranleder Kungl. Majlis
förslag ingen erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må

a) såsom bidrag till upprätthållande av en pediatrisk
klinik i Stockholm för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra
anslag av 60,000 kronor;

b) till uppehållande av en poliklinik för barnsjukdomar
i Stockholm för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag
av 5,700 kronor;

båda anslagen att utgå enligt de närmare bestämmelser,
Kungl. Majit må finna gott föreskriva.

107:o) Kungl. Majit har (punkt 106) föreslagit riksdagen att dels godkänna
det av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda förslaget till omkostnadsstat
för tandläkarinstitutet för budgetåret 1932/1933, dels till omkostnader
för tandläkarinstitutets verksamhet för budgetåret 1932/1933 anvisa
ett extra förslagsanslag av 155,500 kronor, dels ock till extra lärarkrafter
vid tandläkarinstitutet för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra
anslag av 15,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 218—225 i statsrådsprotokollet.

Utskottets

yttrande.

Omkostnader
för tandläkarinstitutets

verksamhet
m. m.

[106.]
jämte tre i
ämnet väckta
motioner.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels en inom andra kammaren av herr 0. W. Lövgren väckt motion (II:
326), vari hemställts, att riksdagen ville för anställande av tvenne kontrollantbiträden
vid tandläkarinstitutet för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra
anslag av 4,800 kronor,

dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr A. Nylander (1:152) och den andra inom andra kammaren av herr

S. Bengtsson i Norup (II: 321), vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Majit hemställa om åtgärders vidtagande för genomförande, i
huvudsaklig överensstämmelse med vad i motionen 1:152 anförts samt i den
mån och i den utsträckning sådant läte sig göra utan kostnader för statsverket,
redan från och med läsåret 1932/1933 av de åtgärder, vilka i ett
av de jämlikt nådigt bemyndigande den 22 juli 1931 tillkallade sakkunniga
för ordnande av tandläkarutbildningen i riket i underdånigt utlåtande av
den 3 december 1931 framlagts i avsikt att för de studerande vid tandläkarinstitutet
nedbringa studiekostnaderna.

Det av departementschefen framlagda förslaget till omkostnadsstat har
följande utseende:

Omkostnadsstat.

1. Värme och lyshållning...................... kronor 30,000: —

2. Tvätt och linne, renhållning samt vattenavgifter . . * 30,000: —

3. Tryckningskostnader, renskrivningskostnader samt

telefonavgifter............................ » 6 000:_

4. Avlöning till tamburvakt, till en kassörska samt till

biträden på röntgenavdelningen............... » 8,700: —

5. Avlöning till en sköterska på protésavdelningen ... » 2,400: —

6. Avlöning till två sköterskor på tandfyllningsavdel ningen

och tandkirurgiska avdelningen......... » 4,800: —

7. Avlöning till vaktmästare, tillika portvakt....... » 2^600: —

8. Biblioteket............................. » 1000:_

9. Reparationer och oförutsedda utgifter........... » 10^000: —

10. Underhåll av inventarier.................... » 10^000: —

11. Förbrukningsmateriel för institutets praktiska verksamhet,
förslagsanslag...................... » 40,000: —

12. Undervisnings- och åskådningsmateriel.......... » 10,000: —

Summa förslagsanslag kronor 155,500: —

Aram. Tandläkarinstitutets lärarråd äger att beträffande de i omkostnadsstaten under
, .> ® 10 samt 12 upptagna anslagsposterna å en post göra minskning samt å en annan

ökning, endast nämnda anslagsposters sammanlagda summa icke överskrides.

Den av 1931 års riksdag godkända omkostnadsstaten slutade å ett belopp
av 145,900 kronor. I förhållande härtill företer den nu framlagda staten
en ökning av 9,600 kronor. Denna ökning beror på att framställning gjorts
örn dels ökning av anslagsposterna till tvätt och linne, renhållning och
vattenavgifter samt till underhåll av inventarier från 25,000 kronor,

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

respektive 8,000 kronor, till 30,000 kronor, respektive 10,000 kronor, dels ock
anställande av en ny vaktmästare, tillika portvakt, med ett arvode av
2,600 kronor.

Anslaget till extra lärarkrafter utgår jämväl för innevarande budgetår
med ett belopp av 15,500 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionen II: 326 framställda
yrkandet, tillåter sig utskottet att hänvisa till motionen.

Till stöd för det i motionerna 1:152 och 11:321 framförda yrkandet har
i motionen 1:152 anförts följande:

I samband med behandlingen av tandläkarinstitutets anslagsäskanden för
budgetåret 1931/1932 anförde 1931 års riksdag i skrivelse den 17 april
1931, nr 8 A, under punkt 117 bland annat följande.

I samband med behandlingen av förevarande anslagsäskande har riksdagen
uppmärksammat ett förhållande, som synes riksdagen icke böra få
passera oanmärkt. Riksdagen har nämligen inhämtat, att eleverna vid tandläkarinstitutet
för deltagande i vissa teoretiska obligatoriska undervisningskurser
äro betungade med avgifter, vilka med relativt avsevärda belopp
utgå till de för kurserna anställda lärarna. Riksdagen kan icke finna denna
anordning tillfredsställande. Enligt vad riksdagen har sig bekant, har också
institutets lärarråd haft sin uppmärksamhet riktad härå samt, åtminstone i
vad angår en av kurserna, vidtagit åtgärd för ändring härutinnan. Riksdagen
anser önskvärt, att berörda förhållanden av Kungl. Maj:t göras
till föremål för närmare undersökning, på det att rättelse i saken måtte
komma till stånd. Huruledes en omläggning lämpligen bör ske — om genom
inrättande av särskilda med fixerade arvoden avlönade speciallärare för
denna undervisning eller på annat sätt — därom är det givetvis icke möjligt
för riksdagen att nu yttra sig. Riksdagen förutsätter emellertid, att resultatet
av den blivande undersökningen skall föreligga, då riksdagen nästa
år har att taga ställning till tandläkarinstitutets anslagsäskanden.

Sedan statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet, på grund av
erhållet nådigt bemyndigande av den 22 juli 1931, tillkallat sju personer,
däribland undertecknad, för att såsom sakkunniga inom nämnda departement
biträda med utredning rörande det framtida ordnandet av tandläkarutbildningen
i riket, hava nämnda sakkunniga, på grund av erhållen särskild
nådig remiss, den 3 december 1931 avgivit underdånigt utlåtande i
fråga örn vissa obligatoriska avgifter för studerande vid tandläkarinstitutet.
I berörda utlåtande hava de sakkunniga framlagt ett förslag rörande omförmälda
kursavgifter, avsett att åvägabringa en begränsning av studiekostnaderna
för nämnda elever genom borttagande av de särskilda avgifterna
för samtliga de obligatoriska kurserna till tandläkarkandidatexamen samt
för ämnet kirurgi till tandläkarexamen ävensom genom införande av vissa
reformer i det nu tillämpade systemet för undervisning och examination.

I stället för att, såsom nu är fallet, erhålla sitt lärararvode genom nyssnämnda
avgifter ■— vilka de sakkunniga funnit oskäligt höga — skola vederbörande
lärare enligt det framlagda förslaget åtnjuta till sitt belopp fixerade,
av elevantalet oberoende arvoden, beräknade efter 40 kronor för varje föreläsningstimme,
därvid föreläsningstimmarnas antal skola av vederbörande
myndighet fastställas. De studerande hava att, i stället för omförmälda

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

särskilda avgifter, till tandläkarinstitutet erlägga en till erforderligt belopp
fixerad terminsavgift.

De sålunda föreslagna ändringarna skulle — även med bibehållande av
den rådande principen att kostnaderna för tandläkarutbildningen skola bestridas
av de studerande själva — för de studerande medföra en icke oväsentlig
minskning av studiekostnaderna. De sakkunniga gå emellertid längre
i detta hänseende och föreslå, att staten till viss del skall övertaga nämnda
kostnader, varigenom ytterligare lättnad skulle komma att beredas de studerande.

Jag förutsätter, att de sakkunnigas berörda utlåtande kommer att tillhandahållas
vederbörande utskott, varför jag anser mig här kunna inskränka
mig till att återgiva vissa delar av detsamma.

Efter att hava i detalj diskuterat de principiella förutsättningarna för de
föreslagna förändringarna och närmare fixerat dessa ändringsförslag anföra
de sakkunniga:

»De sakkunniga komma alltså till följande utgiftsstat för tandläkarinstitutet,
avdelningen för tandläkarkandidatexamen.

Utgiftsstat.

Arvoden för huvudlärarna för undervisningen och examination.

För läraren i anatomi med histologi och embryologi. . 7,400: —

» » » fysiologi och fysik................ 3,800: —

» » » kemi med metallurgi och läkemedelslära 5,000: —

» » » patologi med bakteriologi........... 4,600: — 20 800''_

Amanuensarvoden.

25 % å undervisningsarvodet (16,800 kronor till huvudlärarna
.................................. 4,200: — 4,200:_

Ersättning till de teoretiska institutionerna vid Karolinska

institutet till materiel, belysning, städning etc...... 2,500: — 2,500-_

Inspektors arvode, andel fallande på avdelningen för

tandläkarkandidatexamen.................... 1,000: — \ 000-_

Expenser.................................. 1,500: — 1,500:_

Summa utgifter 30,000: —

De sakkunniga övergå nu till behandlingen av frågan, hur enligt deras
mening utgifterna för tandläkarkandidatutbildningen böra täckas.

Det de sakkunniga givna uppdraget att utreda de med tandläkarutbildningen
i vårt land förknippade frågorna är, som framgår bland annat av
Eders Kungl. Maj:ts nådiga brev till statskontoret den 22 juli 1931, väsentligen
betingat av den på alla håll erkända önskvärdheten av en minskning
av utbildningskostnaderna för tandläkare och i första rummet en minskning
av de obligatoriska kursavgifterna.

Det har under sådana förhållanden framstått som en huvuduppgift för
de sakkunniga att framlägga förslag till åtgärder, som möjliggöra en dylik
minskning.

Skilda möjligheter, vilka för övrigt ej behöva utesluta varandra, stå härvid
till buds.

Aven med uppehållande av den principen, att tandläkarutbildningen helt

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

eller i väsentlig mån skall bekostas av de studerande och av inkomsterna
av den verksamhet, som bedrives i samband med tandläkarutbildningen,
kan minskning av de obligatoriska avgifterna åvägabringas genom en sänkning
av arvodena till den lärargrupp, som omhänderhar undervisningen till
tandläkarekandidatexamen. Möjligheten härav står framför allt i samband
med, att dessa arvoden på grund av ökningen av antalet odontologie studerande
automatiskt sprungit upp till belopp, som aldrig ursprungligen varit
avsedda och som, enligt vad som ligger i öppen dag, torde få anses för
höga. Såsom framgår av det föregående går också de sakkunnigas förslag
ut på dessa arvodens väsentliga sänkning.

Den utgiftsstat å 30,000 kronor, som enligt de sakkunnigas uppfattning
är tillräcklig för bekostande av tandläkarkandidatutbildningen, motsvarar,
med ett beräknat antal av 100 odontologie studerande, i avrundat belopp
en årsavgift för varje studerande å 300 kronor.

Då nuvarande obligatoriska avgifter för undervisning och examination till
odontologie kandidatexamen uppgå till 430 kronor (varav 385 kronor utgöra
kursarvoden och 45 kronor examensavgift), medför en reducering av avgifterna
i enlighet med de sakkunnigas förslag en ej oväsentlig ekonomisk
avlastning för de studerande, en avlastning, som uppgår till ungefär 130
kronor, och detta med bibehållande av principen, att kostnaderna för tandläkarkandidatexamen
skola bäras av de odontologie studerande.

Då de sakkunniga framlägga denna kalkyl, äro de emellertid fullt på det
klara med, att den är behäftad med åtskilliga osäkra moment. De sakkunniga
ha emellertid ej anledning att närmare utreda arten och betydelsen av
dessa olika moment, alldenstund de ej spela in på ett alltför störande sätt
i det system för tändläkarkandidatundervisningens finansiering, till vilket de
sakkunniga efter diskussion av de olika möjligheterna vilja ansluta sig.

De sakkunnigas förslag går, i korthet sagt, ut på, att de odontologie studerande
hava att erlägga en till sitt belopp fastställd terminsavgift, som inlevereras
till statsverket, och att utbetalningen av de med tandläkarkandidatundervisningen
förknippade utgifterna äger rum direkt från statsverket.

Om även fortsättningsvis den principen skulle följas, att tandläkarkandidatundervisningen,
praktiskt taget, skall betalas genom de studerandes avgifter,
skulle de av de sakkunniga föreslagna anordningarna medföra, att
vissa år statsverkets inkomster av de influtna avgifterna (300 kronor per
studerande) torde bliva större än de med utbildningen sammanhängande kostnaderna
under det att andra år kanske motsatsen äger rum.

En ytterligare och mer väsentlig minskning i de kostnader, varmed de
studerande till tandläkarkandidatexamen äro betungade, skulle ernås, för
den händelse staten helt eller delvis övertoge do kostnader, som äro förenade
med vidmakthållandet av undervisningen till examen i fråga. För sin
egen del finna de sakkunniga det principiellt tilltalande, att dessa kostnader
övertagas av staten. Det torde numera ej finnas anledning att upprätthålla
en skillnad mellan det sätt, varpå undervisningen till tandläkarkandidatexamen
finansieras, och det sätt, varpå övriga former för högre undervisning
bekostas.

Då riksdagen år 1897 uttalade sig för att kostnaderna för det då nyupprättade
tandläkarinstitutet framför allt borde falla på do studerande själva,
saknades ganska allmänt inblick i vad tandvården betyder för folkhälsan.
Under det tredjedels sekel, som sedan dess förflutit, har uppfattningen på

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

detta område ändrat sig. Det anses numera ovedersägligt, att tillgången
till effektiv tandvård är av synnerlig betydelse för folkets hälsa och arbetskraft
och att det därför är en viktig uppgift för staten att för folkets breda
lager möjliggöra en dylik tandvård. Ett auktoritativt uttryck får denna
uppfattning i den utredning angående ordnandet av folktandvården i riket,
som genom statens försorg utförts och som finnes tillgänglig i det betänkande,
som år 1928 avgavs av för ändamålet tillkallade sakkunniga.

Aven örn de sakkunniga alltså principiellt äro av den uppfattningen, att
undervisningen till tandläkarkandidatexamen bör vara kostnadsfri för de
studerande i samma mening som högre undervisning eljest är kostnadsfri,
anse sig de sakkunniga likväl böra taga hänsyn till de ekonomiska svårigheter,
som ett antal år framåt kunna beräknas göra sig gällande för staten
att övertaga en utgift, som hittills ej påvilat densamma. De sakkunniga
vilja därför endast föreslå att staten visserligen bidrager till här ifrågavarande
kostnad, men att huvudandelen av kostnaden tillsvidare håres av de
odontologie studerande.

Sitt förslag få de sakkunniga utforma på följande sätt.

Studerande, som vunnit inträde vid tandläkarinstitut och där ämnar avlägga
tandläkarkandidatexamen, har att erlägga en terminsavgift å 100 kronor,
vilken erlägges i två poster om 50 kronor vardera, en i början och en
i mitten av varje termin, och vars erläggande medför rätt att utan ytterligare
ersättning deltaga i undervisningskurserna till examen ifråga i enlighet
med för dessa kurser fastställda regler, ävensom att i vederbörlig ordning
undergå examination. De så influtna avgifterna inlevereras direkt till
statsverket.

Den föreslagna uppdelningen av terminsavgiften i två poster, vilka skola
inbetalas vid respektive början och mitten av varje termin, avser att undvika
en onödig belastning av sådana studerande, som endast en kortare tid
av terminen begagna sig av undervisnings- och examinationsmöjligheterna
till tandläkarkandidatexamen. Den tar alltså särskild hänsyn till sådana
studerande som ej medhinna avläggandet av nämnda examen på två terminer,
men väl äro i stånd att avlägga densamma vid början av den därpå
följande terminen.

Den föreslagna terminsavgiften å 100 kronor motsvarar en årsavgift å
200 kronor. Under förutsättning av, att elevantalet i tandläkarkandidatexamen
är 100, skulle alltså för år i dylika elevavgifter inflyta 20,000 kronor.
Då den totala utgiftssumman för vidmakthållandet av undervisningen
till tandläkarkandidatexamen enligt ovan verkställda beräkning skulle uppgå
till 30,000 kronor, innebär de sakkunnigas förslag, att två tredjedelar av
utgifterna skulle täckas av elevavgifterna och en tredjedel av statsmedel».

Beträffande avgifterna för kursen i kirurgi till tandläkarexamen anföra
de sakkunniga bland annat:

»Av de avgifter, som erläggas av odontologie kandidaterna, intager avgiften
till läraren i kirurgi en särställning. Denne lärare uppbär 80 kronor
för varje elev. Totalersättningen för den av honom givna kursen betingas
alltså av antalet i kursen deltagande och utgår sålunda efter samma principer
som arvodena till lärarna i kurserna till tandläkarkandidatexamen, under
det att övriga lärare i kurserna till tandläkarexamen uppbära till sitt
belopp fastställd lön på stat, oberoende av elevantalet.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

De sakkunniga hava redan i samband med framställandet av förslag rörande
avgifterna till tandläkarkandidatexamen utvecklat de synpunkter, som
de anse böra komma ifråga vid fastställandet av timarvodet för en lärare i
den ställning lärarna i kirurgi intaga. De sakkunniga finna ej anledning
att här upprepa vad de i nämnda sammanhang uttalat utan nöja sig med
att — under hänvisning till dithörande del av sitt utlåtande — direkt framställa
sitt förslag rörande arvodet ifråga.

De sakkunniga måste härvid taga hänsyn till det förhållandet, att undervisningen
i kirurgi anlitas av så många elever, att dessa senaste läsår uppdelats
på två kurser, var och en med sin särskilda lärare.

De sakkunniga föreslå, att arvodet till lärarna i allmän kirurgi fixeras till
ett belopp av 40 kronor för undervisningstimme. Vidare föreslås, att antalet
undervisningstim mar för varje kurs tills vidare bestämmes till 30, ett antal,
som ungefärligen torde motsvara de hittills för denna undervisning disponerade
timantalet. Till var och en av lärarna skulle alltså för undervisningen
utgå en ersättning av 1,200 kronor.

I överensstämmelse med sin i det föregående utvecklade uppfattning anse
de sakkunniga, att särskild ersättning bör utgå för examinationen i ämnet.
För denna del av lärarnas arbete föreslås en ersättning av 750 kronor till
var och en av lärarna.

Totalbeloppet av det arvode, som var och en av lärarna i allmän kirurgi
enligt de sakkunnigas förslag alltså skulle äga uppbära, blir 1,200 + 750
kronor = 1,950 kronor, ett belopp som de sakkunniga emellertid anse sig
kunna avrunda till 2,000 kronor. De sakkunniga räkna alltså med ett belopp
av tillhopa 4,000 kronor till täckande av kostnaderna för undervisning
och examination i allmän kirurgi.

Härtill bör dock komma ett belopp av i runt tal 5 kronor för varje elev
till de institutioner, å vilka undervisningen ifråga förlägges, för material,
städning etc. Den så erhållna summan, vilken med senaste årets elevantal
å 135 stycken uppgår till 675 kronor, anse sig de sakkunniga dock kunna
avrunda nedåt till 500 kronor.

Det av de sakkunniga här framlagda förslaget innebär en väsentlig sänkning
av den ekonomiska belastning för de studerande som undervisningen
i allmän kirurgi representerar. Av de studerande erlades för nämnda undervisning
under senaste läsår ett belopp av tillhopa 11,475 kronor, medan
enligt de sakkunnigas förslag beloppet ifråga skulle fixeras till 4,500 kronor.

Beträffande formen för erläggande av avgiften för deltagande i kursen i
allmän kirurgi och med hänsyn till det sätt, varpå arvodet till kurslärare
och institutioner utbetalas, föreslå de sakkunniga samma system som ifråga
örn kurserna till tandläkarkandidatexamen. De föreslå alltså att avgiften
för kursen i allmän kirurgi erlägges i form av terminsavgift i samband
med terminsavgiften i övrigt till tandläkarexamen. Avgiften skulle alltså
inflyta till statsverket. Utbetalningen av lärararvodena och materialersättningen
bör likaledes ske direkt från statsverket. Närmast till hands ligger
därvid, att avgiften ifråga erlägges den vårtermin, under vilken den studerande
deltager i kursen i allmän kirurgi.

Det belopp, som bör erläggas av varje i kursen i allmän kirurgi deltagande
studerande för att täcka den totala kostnaden för kursen (4,500 kronor),
kommer under förutsättning av att kursdeltagarnas antal uppgår till

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

125, att uppgå till 36 kronor. De sakkunniga anse sig emellertid böra
uppåt avrunda beloppet ifråga och föreslå alltså, att varje deltagare för här
ifrågavarande ändamål erlägger en avgift av 40 kronor.

Genom att elevernas avgifter direkt inbetalas till statsverket, som i stället
övertager utbetalandet av lärararvoden och materialersättning, kommer även
på denna punkt att på statsverkets lott falla utjämnandet av de med växlande
elevantal förenade svängningarna i inkomstbeloppen.»

Såsom framgår av förslaget skulle statsverket genom sitt ifrågasatta övertagande
till viss del av kostnaderna för tandläkarutbildningen komma att
åsamkas en årlig utgift, som de sakkunniga, med utgångspunkt från ett
elevantal till tandläkarkandidatexamen av 100, beräknat till 10,000 kronor,
eller, därest en ifrågasatt uppdelning av ett av de i nämnda examen ingående
ämnena komme att äga rum, 11,000 kronor.

På grund av denna omständighet har statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet
i årets statsverksproposition (under punkt 106) meddelat,
att han, då förslaget alltså ställde nya ekonomiska anspråk på statsverket,
under nuvarande finansiella läge ansett sig icke kunna framlägga detsamma
för riksdagen.

»Det vore enligt min mening mycket beklagligt, örn ännu ett eller kanske
flera år skulle förflyta, innan någon åtgärd vidtages till lättande av de alltför
tunga ekonomiska bördor, som, enligt vad ovan anförts, under nuvarande
förhållanden åvila de studerande vid tandläkarinstitutet. Den rådande
ekonomiska depressionen synes visserligen utgöra ett fullgiltigt skäl för, att
statsverket förskonas från den utgiftsökning, som dess föreslagna partiella
övertagande av tandläkarutbildningskostnaderna skulle medföra. Men av de
sakkunnigas förslag framgår, att de föreslagna ändringarna skulle för de
studerande kunna åvägabringa en icke oväsentlig ekonomisk lättnad även
utan anlitande av statens ekonomiska bistånd. Sålunda skulle den av de
sakkunniga föreslagna reduceringen av kursavgifterna till tandläkarkandidatexamen,
även utan statens ekonomiska stöd, för de studerande medföra en
utgiftsminskning av 130 kronor. Den föreslagna reduceringen av avgiften
i ämnet kirurgi till tandläkarexamen synes jämväl kunna åvägabringas utan
kostnad för statsverket. Jag finner det högeligen önskvärt, att de studerandes
intressen härvidlag i möjligaste mån vinna behjärtande.

Intet synes mig hindra, att redan nu de av de sakkunniga föreslagna åtgärderna
komma till stånd i den mån detta kan ske utan att statsverket
därigenom betungas med extra utgifter».

Utskottets Utskottet vill erinra om att Kungl. Maj:t även för 1931 års riksdag framyttrande.
ja(je försiag om'' beviljande av 2,600 kronor till anställande vid tandläkarinstitutet
av en ny vaktmästare, tillika portvakt, men att riksdagen icke
fann behovet av denna befattning ådagalagt. Vid förnyad prövning av
denna fråga har utskottet, med hänsyn till numera föreliggande utredning
rörande omfattningen av vaktmästargöromålen vid institutet, ansett det vara
styrkt, att den föreslagna nya befattningen är behövlig, och tillstyrker
därför anvisande av erforderliga medel för detta ändamål, alltså 2,600 kronor.

Jämväl den begärda höjningen av anslagsposten till underhåll av inventarier
från 8,000 kronor till 10,000 kronor finner sig utskottet kunna till -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

styrka, varemot utskottet icke anser det erforderligt, att anslagsposten till tvätt
och linne, renhållning samt vattenavgifter å 25,000 kronor ökas med mer än

3,000 kronor till 28,000 kronor, alltså 2,000 kronor mindre än Kungl. Majit
föreslagit. I överensstämmelse härmed bör ändring ske i det av departementschefen
framlagda förslaget till omkostnadsstat. Denna kommer vid nu
angivna förhållande att sluta på 153,500 kronor, med vilket belopp det
extra förslagsanslaget till omkostnader för institutets verksamhet för budgetåret
1932/1933 bör upptagas. Gentemot förslaget om ett extra anslag å 15,500 kronor
till extra lärarkrafter för budgetåret 1932/1933 har utskottet intet att erinra.

Vad härefter angår det i motionen II: 326 framställda yrkandet örn ett
extra anslag å 4,800 kronor för anställande av två kontrollantbiträden vid
tandläkarinstitutet, förefaller det utskottet, som örn åtskilligt skulle tala för
att den i motionen omförmälda kontrollen över de studerande och i viss
mån även över patienterna vore av behovet påkallad. Då det emellertid är
fråga örn en ny anordning, vilken väl torde komma under bedömande i
samband med den för närvarande pågående sakkunnigutredningen angående
institutets omorganisation, anser sig utskottet icke kunna förorda anslag för
ändamålet i den omfattning, motionären påyrkat. För att emellertid anordningen
må kunna försöksvis prövas och erfarenheterna därav tillgodogöras
vid en blivande omorganisation vill utskottet föreslå, att ett mindre
belopp, nämligen 2,000 kronor, ställes till förfogande för ändamålet. Utskottet
vill alltså på det sättet tillstyrka motionen II: 326, att utskottet förordar,
att riksdagen till kontrollantbiträde vid tandläkarinstitutet för budgetåret
1932/1933 anvisar ett extra anslag av 2,000 kronor:

Vidkommande motionerna I: 152 och II: 321 betraktar utskottet det som
en synnerligen viktig angelägenhet, att tandläkarstuderandenas studiekostnader
snarast möjligt nedbringas och de av 1931 års riksdag påtalade missförhållandena
med avseende å vissa lärarersättningar vid tandläkarinstitutet
utan uppskov undanröjas. Med hänsyn till sakens angelägna beskaffenhet
har utskottet, som närmare tagit del av det i motionerna åberopade sakkunnigutlåtandet
av den 3 december 1931, funnit sig böra bortse från
de betänkligheter, som eljest måste möta mot ett ställningstagande från
riksdagens sida till ett sakkunnigförslag, som ännu icke blivit efter erforderlig
beredning för riksdagen framlagt på vederbörligt sätt, samt vill förorda,
att riksdagen hos Kungl. Majit gör framställning örn genomförande
redan från och med läsåret 1932—1933 av de i sakkunnigutlåtandet föreslagna
åtgärderna för nedbringande av de studerandes studiekostnader, i den
måu detta låter sig göra, utan att några kostnader direkt eller indirekt
härav föranledas för statsverket. Då de föreslagna lärararvodena synas relativt
högt beräknade, torde skäligheten av desamma böra ingående prövas,
i syfte att uppnå överensstämmelse med de grunder som tillämpas i fråga
örn ersättning för annan motsvarande undervisning vid t. ex. tekniska högskolan
och gymnastiska centralinstitutet.

Hihavij till riksdagens protokoll 1982. 6 sami. 8 käft. (Nr 8.) (i

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1932 under
punkten 106 framlagda förslaget till omkostnadsstat för
tandläkarinstitutet för budgetåret 1932/1933, dock med den
ändring, att posten »tvätt och linne, renhållning samt vattenavgifter»
nedsättes från föreslagna 30,000 kronor till

28,000 kronor, i följd varav statens slutsumma kommer
att utgöra 153,500 kronor,

b) till omkostnader för tandläkarinstitutets verksamhet för
budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag av
153,500 kronor,

c) till extra lärarkrafter vid tandläkarinstitutet för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra anslag av 15,500 kronor,

d) i anledning av herr Lövgrens ovannämnda motion
(II: 326) till kontrollantbiträde vid tandläkarinstitutet för
budgetåret 1932/1933 bevilja ett extra anslag av 2,000
kronor,

e) med bifall till herrar Nylanders och Bengtssons i Norup
ovannämnda motioner (I: 152 och II: 321) i skrivelse till
Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder
för genomförande från och med läsåret 1932/1933
av det av sakkunniga för ordnande av tandläkarutbildningen
i riket i utlåtande av den 3 december 1931 framlagda
förslaget angående nedbringande av studiekostnaderna
för de studerande vid tandläkarinstitutet, i den mån
ett sådant genomförande kan ske, utan att till följd därav
kostnader åsamkas statsverket.

Tillfällig förstärkning
av
tandläkarinstitutets

personal.

[107.]

Anordnande
av särskilda
undervis
ningskurser
vid tandläkarinstitutet.

108:o) I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 107) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till tillfällig förstärkning av tandläkarinstitutets
personal för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra
anslag av 40,000 kronor att utgå efter Kungl. Maj:ts beprövande
och på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäligt
föreskriva.

109:o) Kungl. Maj:t har (punkt 108) föreslagit riksdagen att till anordnande
av särskilda undervisningskurser vid tandläkarinstitutet för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra anslag av 5,000 kronor.

[108.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utredningen återfinnes å sid. 229 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra anslag av 6,000
kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må till anordnande av särskilda undervisningskurser
vid tandläkarinstitutet för budgetåret 1932/1933
anvisa ett extra anslag av 5,000 kronor.

110:o) Kungl. Maj:t har (punkt 109) föreslagit riksdagen att i enlighet
med de av 1925 års riksdag godtagna grunder såsom bidrag till täckande
av driftkostnaderna under år 1931 vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 57,810 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 230—232 i statsrådsprotokollet.

Ovannämnda av 1925 års riksdag godtagna grunder äro av följande innehåll:
1) staten lämnar i viss utsträckning landstinget ersättning för de direkta
kostnader, som utomlänspatienterna å allmän sal betinga därigenom
att legosängsavgiften, 4 kronor 50 öre, är avsevärt lägre än underhållskostnaden;
2) överläkaren å barnbördsavdelningen äger rätt att befria från legosängsavgift
för 20 procent av underhållsdagarna av ett kalenderår, varvid
staten övertager kostnaderna härför.

De beräkningar, på vilka Kungl. Majit nu grundar sin här ifrågavarande
framställning, stå i överensstämmelse med berörda grunder.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må i enlighet med de av 1925 års riksdag
godtagna grunder såsom bidrag till täckande av driftkostnaderna
under år 1931 vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra
anslag av 57,810 kronor.

lilio) Kungl. Majit har (punkt 110) föreslagit riksdagen att dels av det
utav 1931 års riksdag såsom bidrag till täckande av kostnaderna för
ändringsarbeten inom medicinska kliniken vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund och för tillbyggnad till sjukvårdsinrättningarnas röntgeninstitut
beviljade beloppet av 41,875 kronor för budgetåret 1932/1933
såsom extra reservationsanslag anvisa återstoden 21,875 kronor, dels ock
för utförande av vissa kompletterande inredningsarbeten i samband med
tillbyggnaden till sjukvårdsinrättningarnas röntgeninstitut för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 2,250 kronor.

Statsbidrag
till täckande
av driftkostnaderna
vid
Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar
i
Lund.

[109.]

Ändringsoch
tillbyggnadsarbeten

inom medicinska

kliniken
m. m. vid
Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar
i
Lund

[Ilo.]

jämte en i
ämnet väckt
motion.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utredningen återfinnes å sid. 232—234 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr S. Länders väckt motion (I: 75), vari hemställts, att riksdagen
måtte för sin del bevilja under åttonde huvudtiteln för nästa budgetår
ett anslag av 27,379 kronor 50 öre såsom bidrag till täckande vid
Lunds lasarett av kostnaderna för anskaffande av apparater m. m. till röntgeninstitutet
därstädes, eller, därest detta yrkande av statsfinansiella skäl
icke ansåges kunna bifallas, att åtminstone halva ifrågavarande summa
måtte beviljas på det de allra nödvändigaste åtgärderna måtte kunna vidtagas.

Beträffande de av motionären till stöd för hans yrkande anförda skälen
hänvisar utskottet till motionen.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 125 av 1931 års åttonde
huvudtitel) beviljade 1931 års riksdag såsom bidrag till täckande av kostnaderna
dels för ändringsarbeten inom medicinska kliniken vid Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar i Lund, dels ock för tillbyggnad till sjukvårdsinrättningarnas
röntgeninstitut, allt i huvudsaklig överensstämmelse med av
arkitekten Salomon Sörensen upprättat förslag, ett belopp av 41,875 kronor
samt anvisade därav för budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag

20,000 kronor. Totalkostnaden för ifrågavarande byggnadsarbeten utgjorde
83,750 kronor, av vilka, enligt hittills tillämpade grunder, Malmöhus läns
landsting förbundit sig att bestrida hälften och den andra hälften skulle
komma på staten. Vid sin anmälan för Kungl. Majit av här ifrågavarande
ärende förordade departementschefen, att det för arbetena erforderliga på
staten ankommande anslaget måtte fördelas på två år. I överensstämmelse
härmed skulle för budgetåret 1932/1933 återstoden av det av riksdagen
beviljade beloppet, (41,875 — 20,000) 21,875 kronor, upptagas på riksstaten.

Emellertid föreligger nu härjämte från direktionen över Malmöhus läns
sjukvårdsinrättningar i Lund framställning om proposition till 1932 års
riksdag om statsbidrag dels till apparatur m. m. till lasarettets röntgeninstitut,
27,379 kronor 50 öre, dels ock till viss komplettering av installationerna
i det filmlagerhus, vartill 1931 års riksdag beviljat bidrag av statsmedel,
sistnämnda kostnader beräknade till 2,250 kronor.

Departementschefen har anfört följande:

Vad till en början beträffar framställningen örn ett anslag av 2,250 kronor
för kompletteringen av inredningen i det enligt beslut av 1931 års riksdag
uppförda filmlagerhuset vid röntgeninstitutet, finner jag mig böra tillstyrka
densamma. Såsom av handlingarna i ärendet framgår, har ökningen utöver
de tidigare beräknade kostnaderna föranletts därav, att behöriga myndigheter
efter förslagens upprättande påkallat installerandet i filmlagerhusets

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

kassematter av sprinkleranordningar. Kostnaderna härtor uppgå till 4,500
kronor, av vilket belopp, enligt de hittills vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund tillämpade fördelningsgrunderna, staten skulle betala
hälften och landstinget hälften.

Starka skäl synas mig också hava anförts till förmån för det av direktionen
äskade anslaget till apparatur m. m. till lasarettets röntgeninstitut.
Den förhandenvarande statsekonomiska situationen förhindrar mig emellertid
att nu tillstyrka ansökningen i denna del.

I likhet med departementschefen finner utskottet det ändamål, för vilket
motionären påkallat anslag, behjärtansvärt men kan under nuvarande förhållanden
icke förorda, att staten ikläder sig kostnaden härför. Utskottet
avstyrker alltså motionen. Mot Kungl. Maj:ts förslag har utskottet intet
att erinra.

Utskottet hemställer följaktligen,

att riksdagen må

a) av det utav 1931 års riksdag såsom bidrag till täckande
av kostnaderna dels för ändringsarbeten inom medicinska
kliniken vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i
Lund, dels ock för tillbyggnad till sjukvårdsinrättningarnas
röntgeninstitut beviljade beloppet av 41,875 kronor för budgetåret
1932/1933 såsom extra reservationsanslag anvisa
återstoden 21,875 kronor,

b) för utförande av vissa kompletterande inredningsarbeten
i samband med tillbyggnaden till sjukvårdsinrättningarnas
röntgeninstitut för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra
reservationsanslag av 2,250 kronor,

c) avslå herr Linders ovannämnda motion (I: 75).

112:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 111) föreslagit riksdagen angående
anslag till uppförande av byggnader för karolinska sjukhuset i Stockholm
m. m. ävensom beträffande två likalydande motioner, väckta, den ena
inom första kammaren av herr N. Wohlin m. fl. (I: 76) och den andra inom
andra kammaren av herr O. Carlström m. fl. (II: 152) i anledning av
Kungl. Maj:ts förslag örn beräknande av medel till byggnader för karolinska
sjukhuset i Stockholm, kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.

113:o) Kungl. Majit har (punkt 112) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra anslag av 490,000 kronor till beredande av
ökade medel för upprätthållande under samma tid av serafimerlasarettets
verksamhet.

Utskottets

yttrande.

Uppförande
av byggnader
för karolinska
sjukhuset

[HL]

jämte två i
ämnet väckta
motioner.

Ökade medel
för uppehållande
av serafimerlasarettets
verksamhet.

[112.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utredningen återfinnes å sid. 236—245 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra anslag av 510,000
kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1932/1933 anvisa ett
extra anslag av 490,000 kronor till beredande av ökade
medel för upprätthållande under samma tid av serafimerlasarettets
verksamhet.

Uppehållande
av
verksamheten
vid allmänna
barnbördshuset.

[113.]

114:o) Kungl. Maj:t har (punkt 113) föreslagit riksdagen att till uppehållande
av verksamheten vid allmänna barnbördshuset under tiden 1 juli
1932—30 juni 1933 anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av

129,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 245—247 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet, förutom det ordinarie anslaget
å 24,853 kronor, ett extra anslag av 127,487 kronor, vadan till direktionens
över allmänna barnbördshuset förfogande av statsmedel för budgetåret
står sammanlagt 152,340 kronor.

För budgetåret 1932/1933 har direktionen i en till Kungl. Majit ingiven
framställning beräknat det sammanlagda erforderliga beloppet av statsmedel
till i avrundat tal 158,926 kronor. I

I sammanhang med denna framställning har direktionen anmält, att sedan
barnbördshusets nuvarande direktor, professor J. O. Olow, i april 1931 tillträtt
sin befattning, överläkarbostaden vid anstalten blivit, efter vidtagna
nödiga reparationer, åt honom anvisad såsom hyresfri tjänstebostad. Samma
anordning tillämpades i fråga örn företrädaren avlidne professor Hj. Forssner,
redan av det skäl att föreskrift härom var beträffande hans tjänstetid
fästad såsom villkor vid den enskilda donation, med vilken byggnadens uppförande
helt och hållet bekostats. Motsvarande villkor är visserligen icke
i donationsbrevet upptaget så vitt angår efterföljande tjänstinnehavare.
Men direktionen har funnit det ligga i sakens natur att anordningen bibehålies.
Direktionen erinrar därvid, att byggnaden, vilken enligt vad nyss
nämnts tillkommit utan kostnad för statsverket, skänkts i ändamål att trygga
det viktiga önskemålet att knyta direktor, som varken i denna egenskap
eller såsom överläkare åtnjuter någon avlöning, så nära som möjligt vid anstalten.
Det kail tilläggas att den sedermera med statsmakternas medgivande
tillkomna, av barnbördshuset självt helt finansierade enskilda avdelningen
redan ur ekonomisk synpunkt är i behov av en sådan tillknytning.

Departementschefen har anfört följande:

Vid den granskning, jag ägnat de av direktionen gjorda kostnadsberäk -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ningarna, har jag icke funnit anledning till erinran i annat avseende
än att posten: fastighetens underhåll och omkostnader synes mig, med
hänsyn till nödvändigheten att under nuvarande förhållanden begränsa
underhållsomkostnader till de allra väsentligaste, kunnat beräknas något
lägre än vad framgår av direktionens skrivelse. Direktionen kommer till
en slutsumma av 158,926 kronor. Frånräknas härifrån det ordinarie statsanslaget
å 24,853 kronor, erhålles en summa av 134,073 kronor, vilken
summa, begränsad till 129,000 kronor, jag sålunda föreslår skola utgöra
det för budgetåret 1932/1933 erforderliga förstärkningsanslaget.

I fråga örn direktionens anmälan, att överläkarbostaden vid barnbördshuset
anvisats såsom hyresfri tjänstebostad åt barnbördshusets nuvarande
direktor, har jag intet att anmärka.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till uppehållande av verksamheten vid
allmänna barnbördshuset under tiden 1 juli 1932—30 juni
1933 anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av

129,000 kronor.

115:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 114) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till anordnande vid epidemisjukhusen i
Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Lund av klinisk
undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater anvisa
för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 10,900 kronor
att användas enligt av vederbörande departementschefer till
statsrådsprotokollen över ecklesiastikärenden den 9 januari
1919 och den 4 januari 1929 angivna grunder samt av
Kungl. Majit i övrigt meddelade bestämmelser.

116:o) I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 115) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1932/1933 anvisa såsom särskilda
extra reservationsanslag, att utgå enligt av Kungl.
Majit meddelade bestämmelser:

a) såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar
vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska
institutet ett belopp av 30,000 kronor,

b) såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar

Undervisning
i

epidemiologi.

[114.]

Tryckning
av doktorsavhandlingar.

[Ilo.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

vid högskolorna i Stockholm och Göteborg ett belopp av

6,000 kronor,

Ersättning åt H7’o)
vissa opponenter
vid Skottet,
disputationer.

[116.1

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 116) hemställer utäta
riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till ersättning för opposition å di sputationsavhandling
åt person, som icke tillhör vederbörande universitets
eller karolinska mediko-kirurgiska institutets lärarkår,
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 1,500
kronor.

Institut 118:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 117) hemställer ut d’études

, ,, +

scandinaves SKOltet,

i Paris. att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud 17.

1 getår ägt rum, som bidrag till uppehållande av verksamhe ten

vid Institut d’études scandinaves vid Paris’ universitet
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 2,000
kronor att utgå på de villkor, Kungl. Majit må finna gott
bestämma.

119:o) I enlighet med Kungl. Marits förslag (punkt 118) hemställer utottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till forskarstipendier för docenter vid universiteten
i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska
institutet anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra
reservationsanslag av 35,000 kronor att utgå i enlighet med
de grunder, Kungl. Majit må äga att bestämma.

120:o) Sedan 1928 års riksdag under åttonde huvudtiteln, avdelning E.
^rofessurT Universiteten, den medicinska undervisningen m. m. under rubrik Gemensvenska
samma universitetsändamål beviljat för uppehållande vid universitetet i
litteraturen dorpat i republiken Estland av en professur i svenska språket och litteravid
universi- turén under fem år, räknat från och med den 1 juli 1928, ett belopp av
^republiken* ^’500 kronor samt därav för ett vart av budgetåren 1928/1932 anvisat ett
Estland. ett extra anslag av 7,500 kronor, har nu Kungl. Majit (punkt 119) föresla[119.
] git riksdagen att av sålunda beviljade beloppet, 37,500 kronor, för budgetåret
1932/1933 såsom extra anslag anvisa återstoden av anslaget, 7,500 kronor,
att utgå i enlighet med de närmare föreskrifter, Kungl. Majit kan finna
lämpligt meddela.

Forskarstipendier
för
docenter vid
universiteten
och karolinska
institutet.

[lis.]

Uppehål -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det utav 1928 års riksdag för uppehållande
vid universitetet i Dorpat i republiken Estland av
en professur i svenska språket och litteraturen under fem
år, räknat från och med den 1 juli 1928, beviljade beloppet
av 37,500 kronor för budgetåret 1932/1933 såsom extra ananslag
anvisa återstoden av anslaget 7,500 kronor, att utgå
i enlighet med de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t kan
finna lämpligt meddela.

121:o) Kungl. Maj:t har (punkt 120) föreslagit riksdagen att till arvode
å 100 kronor åt biträdande läkare samt till kostnader för materiel m. m.,
25 kronor, vid en var av två kurser i skyddskoppympning vid vartdera av
universiteten i Uppsala och Lund samt vid en var av fyra dylika kurser
vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa för budgetåret 1932/1933
ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 254 i statsrådsprotokollet.

För uppehållande av kurser i skyddskoppympning vid universiteten i
Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet hava sedan
år 1919 utgått medel å extra stat, sista gången för budgetåret 1929/1930
med 1,000 kronor. Då det emellertid visade sig, att å anslaget uppkommit
besparingar till sådan storlek, att dessa kunnat täcka årsbehovet för ett
vart av budgetåren 1930/1932, har något anslag för ändamålet icke ansetts
böra uppföras å riksstaten för dessa budgetår. Då någon besparing å anslaget
ej längre beräknas vara att tillgå, hava medel för ändamålet ånyo
ansetts böra uppföras å riksstaten.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till arvode å 100 kronor åt biträdande
läkare samt till kostnader för materiel m. m., 25 kronor,
vid en var av två kurser i skyddskoppympning vid vartdera
av universiteten i Uppsala och Lund samt vid en var av
fyra dylika kurser vid karolinska mediko-kirurgiska institutet
anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag
av 1,000 kronor.

122:o) Kungl. Majit har (punkt 121) föreslagit riksdagen att till upprätthållande
av verksamheten vid rasbiologiska institutet för budgetåret 1932/
1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 60,000 kronor att disponeras enligt
av Kungl. Majit fastställda grunder.

Utredningen återfinnes å sid. 254—257 i statsrådsprotokollet.

Kurser i
skyddskoppympning.

[120.]

Uppehållande
av rasbiologiska

institutets
verksamhet.

[121.]

90 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra reservationsanslag
av 65,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till upprätthållande av verksamheten
vid rasbiologiska institutet för budgetåret 1932/1933 anvisa
ett extra reservationsanslag av 60,000 kronor att disponeras
enligt av Kungl. Majit fastställda grunder.

Det ordinarie
förslagsanslaget
till
avlöningar
vid tekniska
högskolan
m. m.
Lantmäteriundervisningens
anordnande
vid
tekniska
högskolan.

[122.]

Tekniska högskolan m. m.

123:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 122) föreslagit riksdagen
angående vissa anslag till tekniska högskolan m. m. kommer utskottet att
framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom
skolat för riksdagen

anmäla.

Stipendier 124:o) '' Kungl. Majit har (punkt 123) föreslagit riksdagen att i riksstaten
tekniska6hög- för budgetåret 1932/1933 upptaga det under Tekniska högskolan: Vissa omskolan
för kostnader för uppehållande av högskolans verksamhet uppförda ordinarie
studieresor, reservationsanslaget till stipendier åt lärare för utrikes studieresor utan an[123.
] Sivet belopp.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1932/1933 upptaga
det under Tekniska högskolan: Vissa omkostnader för
uppehållande av högskolans verksamhet uppförda ordinarie
reservationsanslaget till stipendier åt lärare för utrikes studieresor
utan angivet belopp.

Nyanskaffning
till institutionernas
vid
tekniska högskolan

laboratorier.

[124.]

125:o) Kungl. Majit har (punkt 124) föreslagit riksdagen att
dels till nyanskaffning av apparater och instrument för de till vissa institutioner
vid tekniska högskolan hörande laboratorierna anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor att fördelas på sätt,
Kungl. Majit finner skäligt bestämma,

dels ock medgiva, att det av 1930 års riksdag för budgetåret 1930/1931
anvisade extra reservationsanslaget å 8,192 kronor för anordnande av ett
magnetiskt experimentrum inom den s. k. gruvgården i tekniska högskolans
huvudbyggnad må, i huvudsaklig överensstämmelse med i ämnet framlagt

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

förslag, i stället användas till nyanskaffning av moderna apparater för elektrisk
och magnetisk malmletning.

Utredningen återfinnes å sid. 261—264 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår till nyanskaffning av apparater och instrument
för de till vissa institutioner vid tekniska högskolan hörande laboratorierna
ett extra reservationsanslag å samma belopp, som nu äskats för
budgetåret 1932/1233, 20,000 kronor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 136 av 1930 års åttonde
huvudtitel) anvisade 1930 års riksdag för anordnande av ett magnetiskt
experimentrum inom den s. k. gruvgården i tekniska högskolans huvudbyggnad
vid Valhallavägen för budgetåret ,1930/1931 ett extra reservationsanslag
av 8,192 kronor.

Genom beslut den 9 maj 1930 ställde Kungl. Majit nämnda anslag till
styrelsens för tekniska högskolan förfogande att i mån av behov användas
för med anslaget avsett ändamål.

I en av styrelsen för tekniska högskolan jämte yttranden av avdelningskollegiet
för fackavdelningen för bergsvetenskap och högskolans kollegienämnd
med tillstyrkande utlåtande av den 17 november 1931 till Kungl.
Majit överlämnad framställning har professorn i gruvvetenskap vid högskolan
G. G. Bring hemställt, att ovanberörda anslag å 8,192 kronor måtte
i stället få användas till inköp av moderna apparater för elektrisk och magnetisk
malmletning.

Professor Bring har till stöd för sin berörda framställning anfört bland
annat följande.

Då anslaget nu stöde till högskolans förfogande, skulle alltså det magnetiska
experimentrummet uppföras i den s. k. gruvgården. Under den långa
tid, som denna fråga kommit att vila, hade emellertid de geofysikaliska metoderna
för bestämning av läge, form och utsträckning av malmkroppar
m. m. i jordskorpan utvecklats på ett förut ej anat sätt. De tidigare belt
dominerande magnetometriska metoderna hade till stor del undanträngts och
ersatts av andra eller elektriska och elektromagnetiska metoder, och de
gamla magnetometriska instrumenten hade ersatts och kompletterats av nya,
långt mera känsliga apparater. Detta gjorde, att ett inagnetometriskt experimentrum
dels ej längre vore ett lika brännande önskemål som tidigare,
dels att den anslagna summan vore otillräcklig, om det skulle utföras enligt
modernaste principer. Då den anslagna summan däremot skulle vara tillräcklig
för anskaffande av de nödvändigaste moderna apparaterna för malmletning,
som högskolan nu helt saknade, hemställdes, att anslaget för uppförande
av ett inagnetometriskt experimentrum i stället måtte få användas
till inköpande av moderna apparater för elektrisk och magnetisk malmletning.

Departementschefen har förordat den föreslagna ändrade användningen
av ovanberörda av 1930 års riksdag anvisade anslag.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Reparation
av tekniska
högskolans
modellsamling.

[125.]

Inredning av
laboratoriet
för hyttmekanik
samt järnets
bearbetning
och behandling

vid tekniska
högskolan.

[126.]

Avlöningsförbättring

m. m. åt
innehavarna
av de på övergångsstat
för
Chalmers
tekniska institut
uppförda
befattningarna.

[127.]

att riksdagen må

a) till nyanskaffning av apparater och instrument för de
till vissa institutioner vid tekniska högskolan hörande laboratorierna
anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag
av 20,000 kronor att fördelas på sätt, Kungl.
Maj:t finner skäligt bestämma,

b) medgiva, att det av 1930 års riksdag för budgetåret
1930/1931 anvisade extra reservationsanslaget å 8,192 kronor
för anordnande av ett magnetiskt experimentrum inom den
s. k. gruvgården i tekniska högskolans huvudbyggnad må,
i huvudsaklig överensstämmelse med i ämnet framlagt förslag,
i stället användas till nyanskaffning av moderna apparater
för elektrisk och magnetisk malmletning.

126:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 125) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till reparation av tekniska högskolans modellsamling
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag
av 2,000 kronor.

127:o) Sedan 1931 års riksdag till inredning och utrustning av det i tekniska
högskolans byggnad vid Valhallavägen belägna laboratoriet för hyttmekanik
samt järnets bearbetning och behandling, i huvudsaklig överensstämmelse
med i ärendet företedda ritning och kostnadsberäkningar, beviljat
ett belopp av 66,700 kronor samt därav för budgetåret 1931/1932 såsom
extra reservationsanslag anvisat ett belopp av 40,000 kronor, har nu Kungl.
Majit (punkt 126) föreslagit riksdagen att av nämnda belopp, 66,700 kronor,
för budgetåret 1932/1933 såsom extra reservationsanslag anvisa återstoden,
26,700 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det till inredning och utrustning av
det i tekniska högskolans byggnad vid Valhallavägen belägna
laboratoriet för hyttmekanik samt järnets bearbetning och
behandling beviljade beloppet av 66,700 kronor för budgetåret
1932/1933 såsom extra reservationsanslag anvisa återstoden,
26,700 kronor.

128:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 127) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till avlöningsförbättring m. m. åt innehavarna
av de å övergångsstat för Chalmers tekniska institut uppförda
befattningshavarna för budgetåret 1932/1933 anvisa
ett extra anslag av 3,300 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

129:o) Kungl. Majit har (punkt 128) föreslagit riksdagen att

dels till beredande av ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse
utgifter vid Chalmers tekniska institut för budgetåret 1932/1933 anvisa
ett extra anslag av 17,000 kronor,

dels ock medgiva, att till Göteborgs stad må utan ersättning överlåtas en
på en byggnadsstyrelsens skrivelse den 4 november 1931 bifogad planritning
angiven markremsa å cirka 190 kvadratmeter, under villkor att staden
ikläder sig de med överlåtelsen förenade kostnaderna.

Utredningen återfinnes å sid. 268—269 i statsrådsprotokollet.

Till beredande av ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse
utgifter vid Chalmers tekniska institut utgår för budgetåret 1931/1932 ett
extra anslag av 17,000 kronor eller samma anslag, som nu äskats för budgetåret
1932/1933.

I skrivelse den 17 oktober 1931 har styrelsen för Chalmers tekniska institut
meddelat, att Göteborgs stads drätselkammare hos styrelsen framställt en förfrågan,
på vilka villkor en markremsa på omkring 190 kvadratmeter av det
till staten för institutet överlåtna området, behövligt för breddning av Gibraltargatan,
skulle kunna överlåtas till Göteborgs stad. Markremsan i fråga behövdes
för anläggning av ny spårvagnslinje i Gibraltargatan. Styrelsen framhåller
betydelsen för institutet av att erhålla ifrågavarande spårvagnsförbindelse
och föreslår att — då staden överlämnat med full äganderätt till Kungl.
Majit och kronan för institutets behov en tomtareal av ej mindre än 96,000
kvadratmeter — Kungl. Majit täcktes utan ersättning överlåta ifrågavarande
markremsa till Göteborgs stad.

Byggnadsstyrelsen har vid utlåtande den 4 november 1931 bifogat en planritning
och förklarat sig icke hava något att erinra mot den föreslagna
överlåtelsen, dock under förutsättning, att staden iklädde sig alla kostnader
i samband med överlåtelsen.

Departementschefen har förordat förslaget om överlåtelse, dock under den
av byggnadsstyrelsen angivna förutsättningen.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) till beredande av ökade medel till uppvärmning, belysning
oell diverse utgifter vid Chalmers tekniska institut
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 17,000
kronor;

b) medgiva, att till Göteborgs stad må utan ersättning
överlåtas en på en byggnadsstyrelsens skrivelse den 4 november
1931 bifogad planritning angiven markremsa å
cirka 190 kvadratmeter, under villkor att staden ikläder sig
de med överlåtelsen förenade kostnaderna.

Ökade medel
till uppvärmning,

belysning
och diverse
utgifter
m. m.

[128.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Förstärkningsanslag

till bibliotek,
samlingar
och laboratorier
m. m.
vid Chalmers
tekniska
institut.

[129.]

Inköp av
apparatur
m. m. för
organ isktkemiska

laboratoriet
vid Chalmers
tekniska
institut.

[130.]

Uppehållande
vid
Chalmers
tekniska institut
av undervisning

rörande arbetsledningens
praktiskt
ekonomiska,
sociala,
yrkeshygieniska

och arbetspsykologiska

problem.

[131.]

130:o) Kungl. Majit har (punkt 129) föreslagit riksdagen att till beredande
av ökade medel till bibliotek, samlingar och laboratorier vid Chalmers tekniska
institut för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 9,000
kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 270 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra anslag av 10,000
kronor, varjämte ett belopp av 8,600 kronor anvisats till täckande av en
vid utgången av budgetåret 1929/1930 uppkommen brist i institutets anslag
till bibliotek, samlingar och laboratorier.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må till beredande av ökade medel till bibliotek,
samlingar och laboratorier vid Chalmers tekniska
institut för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av
9,000 kronor.

13l:o) Kungl. Majit har (punkt 130) föreslagit riksdagen att till inköp
av apparatur m. m. för det organiskt-kemiska laboratoriet vid Chalmers tekniska
institut för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag
av 3,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 271 i statsrådsprotokollet.

Kostnaderna för ifrågavarande apparatur hava beräknats till 10,000 kronor.
Av detta belopp, som förutsatts skola fördelas på två år, har 7,000
kronor anvisats för innevarande budgetår, och återstoden skulle alltså anvisas
för budgetåret 1932/1933.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må till inköp av apparatur m. m. för det
organiskt-kemiska laboratoriet vid Chalmers tekniska institut
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag
av 3,000 kronor.

132:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 131) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till uppehållande vid Chalmers tekniska institut
av undervisning rörande arbetsledningens praktiskt
ekonomiska, sociala, yrkeshygieniska och arbetspsykologiska
problem för budgetåret 1932 1933 anvisa ett extra anslag av
1,500 kronor, att utgå enligt de närmare bestämmelser, Kungl.
Majit må finna gott meddela.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Skolöverstyrelsen.

133:o) Kungl. Majit har (punkt 132) föreslagit riksdagen att öka den i
den ordinarie staten för skolöverstyrelsen ingående anslagsposten: avlöningar
till icke-ordinarie befattningshavare m. m., nu 58,600 kronor, med 2,400
kronor till 61,000 kronor samt förty höja det i riksstaten upptagna ordinarie
förslagsanslaget till skolöverstyrelsen med 2,400 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 273—274 i statsrådsprotokollet.

Ökningen av förevarande anslagspost avser att bereda medel för bestridande
av kostnaderna för intjänade ålderstillägg.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må öka den i den ordinarie staten för skolöverstyrelsen
ingående anslagsposten: avlöningar till ickeordinarie
befattningshavare m. m., nu 58,600 kronor, med
2,400 kronor till 61,000 kronor samt förty höja det i riksstaten
upptagna ordinarie förslagsanslaget till skolöverstyrelsen
med 2,400 kronor.

134:o) Kungl. Majit har (punkt 133) föreslagit riksdagen att minska den
i den ordinarie staten för skolöverstyrelsen ingående, såsom förslagsanslag
betecknade anslagsposten: resekostnadsersättningar, nu kronor 35,000, med
kronor 3,000 till 32,000 kronor samt förty minska det i riksstaten upptagna
ordinarie förslagsanslaget till skolöverstyrelsen med 3,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 274—275 i statsrådsprotokollet.

Departementschefen har beträffande här förevarande anslagspost anfört
bland annat följande:

Enligt vad jag inhämtat, uppgingo kostnaderna för här ifrågavarande befattningshavares
resor under budgetåret 1930/1931 till 34,114 kronor. Med
hänsyn till nämnda besparing å omkring 900 kronor samt de nya bestämmelserna
om resekostnadsersättning torde anslagsposten kunna sänkas med
3,000 kronor till 32,000 kronor.

I betraktande av önskvärdheten att, i den mån sådant är möjligt, inskränka
utgifter för tjänsteresor har jag haft under övervägande möjligheten
att förändra här förevarande anslagsposts natur från förslagsanslag
till bestämt anslag. Arten och omfattningen av skolöverstyrelsens inspektionsverksamhet
torde emellertid omöjliggöra en dylik förändring. Jag utgår
emellertid från, att det i det stora hela skall visa sig möjligt för skolöverstyrelsen
att — om nu anslagsposten fortfarande kommer att hava förslagsanslags
natur — hålla utgifterna för'' här ifrågavarande ändamål inom anslagets
ram. Därest av oförutsedda omständigheter ett överskridande av
anslaget bliver oundgängligt, torde Kungl. Maj:ts medgivande härtill böra
inhämtas.

Avlöningar
till icke-ordinarie
befattningshavare

m. m.

vid skolöverstyrelsen.

[132.]

Resekostnadsersättningar
vid
skolöverstyrelsen.

[133.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Inspektion
och sakkunniga
biträden
hos skolöverstyrelsen.

[134.]

Byggnadssakkunnigt

biträde hos
skolöverstyrelsen.

[135.]

Bestridande
av expeditionsvaktsgöromål

hos skolöverstyrelsen.

[136.]

Personligt
lönetillägg
åt konsulenten
hos skolöverstyrelsen

Ingeborg
Walin m. m.

[137.]

Med hänsyn till nödvändigheten att under rådande ekonomiska förhållanden
iakttaga en sträng återhållsamhet beträffande utgifter för statlig verksamhet
av här ifrågavarande slag anser utskottet förenämnda anslagspost
till resekostnadsersättningar böra nedsättas med ytterligare 2,000 kronor utöver
vad Kungl. Majit föreslagit, varigenom anslagsposten skulle komma
att utgöra 30,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må minska den i den ordinarie staten för
skolöverstyrelsen ingående, såsom förslagsanslag betecknade
anslagsposten: resekostnadsersättningar, nu 35,000 kronor,
med 5,000 kronor till 30,000 kronor samt förty minska det
i riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget till skolöverstyrelsen
med 5,000 kronor.

Vid bifall till vad utskottet under punkterna 133:o) och 134:o) tillstyrkt,
kommer det ordinarie förslagsanslaget till skolöverstyrelsen, nu 576,800
kronor, att minskas med 2,600 kronor till 574,200 kronor.

135:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 134) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för inspektion och sakkunniga biträden hos
skolöverstyrelsen anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra
anslag av 10,500 kronor.

136:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 135) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till arvode åt ett byggnadssakkunnigt biträde
hos skolöverstyrelsen anvisa för budgetåret 1932/1933 ett
extra anslag av 4,800 kronor

137:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 136) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för bestridande av expeditionsvaktsgöromål
hos skolöverstyrelsen anvisa för budgetåret 1932/1933 ett
extra anslag av 1,800 kronor.

138:o) Kungl. Majit har (punkt 137) föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att konsulenten och särskilda föredraganden för ärenden
angående husligt arbete hos skolöverstyrelsen Ingeborg Walin må — därest
hennes arvode jämte dyrtidstillägg efter den 1 juli 1932 skulle understiga
vad som skulle hava utgjort hennes löneinkomst närmast före övergången
till den nya lönestaten jämte dyrtidstillägg därå enligt § 3 i kungörelsen
den 15 juni 1923 (nr 265) med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt be -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

fattningshavare i statens tjänst — åtnjuta gottgörelse härför genom ett personligt
lönetillägg, varå dock dyrtidstillägg icke må utgå;

dels för detta ändamål för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag
av 900 kronor;

dels medgiva, att till Ingeborg Walin må för vart och ett av budgetåren
1930/1932 utgå ett belopp, motsvarande nyssberörda personliga lönetillägg,
ävensom för detta ändamål för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag
av 1,850 kronor;

dels ock efterskänka, vad Ingeborg Walin under budgetåren 1925/1930
med orätt kan hava uppburit i personligt dyrtidstillägg.

Utredningen återfinnes å sid. 277—284 i statsrådsprotokollet.

I den stat för skolöverstyrelsen, som gällde före ingången av år 1922,
upptogs bland annat ett arvode å 5,000 kronor åt en konsulent och särskild
föredragande för husligt arbete. Å detta arvode utgingo tillfällig löneförbättring
å 900 kronor samt dyrtidstillägg enligt de grunder, som gällde för
befattningshavare vid s. k. oreglerade verk.

Från och med år 1922 erhöll 1921 års avlöningsreglemente tillämplighet
å skolöverstyrelsen. Med anledning härav fastställdes ny stat för skolöverstyrelsen,
vari upptogs arvode å 6,000 kronor till en konsulent och särskild
föredragande för ärenden angående husligt arbete. A detta belopp har
sedermera utgått dyrtidstillägg enligt de grunder, som gälla för s. k. nyreglerade
verk.

Vid uträkning av det dyrtidstillägg, som borde tillkomma innehavaren
av ifrågavarande konsulentbefattning fröken Ingeborg Walin, ansåg vederbörande
redogörare i skolöverstyrelsen, att föreskriften örn personligt dyrtidstillägg
i § 4 mom. 2 av kungörelsen den 15 juni 1923 (nr 265) med
allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst
vore tillämplig. Enligt nämnda författningsrum äger befattningshavare, som
i § 4 mom. 1 avses —- d. v. s. befattningshavare, som åtnjuter lön eller
arvode enligt gällande civila avlöningsreglemente ävensom sådan i nämnda
avlöningsreglemente avsedd icke-ordinarie befattningshavare, till vilken arvode
utgår med i vederbörande stat angivet belopp — därest löneinkomsten
jämte dyrtidstillägg enligt samma mom. understiger vad som skulle utgjort
befattningshavarens löneinkomst närmast före övergången till den nya lönestaten
jämte dyrtidstillägg enligt bestämmelserna i § 3, åtnjuta gottgörelse
härför i form av personligt lönetillägg.

Vid granskning av skolöverstyrelsens räkenskaper för budgetåret 1924/
1925 — under vilken tid, i enlighet med vad nyss anförts, till fröken Walin
utbetalts personligt dyrtidstillägg med tillhopa 932 kronor 2 öre — framställdes
inom riksräkenskapsverket anmärkning häremot, därvid bland annat
anfördes, att, då Ingeborg Walin icke i sin egenskap av konsulent och särskild
föredragande för ärenden angående husligt arbete vore innehavare av

Bihang till riksdagens jrrotokoll 1932. 6 sami. 8 käft, (Nr 8.) 7

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ordinarie tjänstebefattning, vid sådant förhållande de i förenämnda kungörelse
meddelade bestämmelserna angående personligt dyrtidstillägg icke vore
å henne tillämpliga. Med hänsyn härtill anmärktes nyssberörda belopp,
932 kronor 2 öre, till betalning av redogöraren, extra bokhållaren hos skolöverstyrelsen
Anna Tholander.

Enligt beslut den 1 april 1927 fann riksräkenskapsverket, enär Ingeborg
Walins arvode utgått med i staten för skolöverstyrelsen angivet belopp och
hon förty varit att i förevarande avseende likställa med ordinarie befattningshavare,
anmärkningen ej kunna bifallas.

Kammarrätten, där besvär över riksräkenskapsverkets beslut anfördes,
yttrade i utslag den 28 mars 1930, att enär Ingeborg Walin icke i sin ovanberörda
egenskap vore innehavare av ordinarie tjänstebefattning samt vid
sådant förhållande de i förenämnda kungörelse meddelade bestämmelserna
angående personligt dyrtidstillägg icke vore å henne tillämpliga, kammarrätten
funne skäligt att, med ändring av riksräkenskapsverkets beslut, förplikta
Anna Tholander att ersätta statsverket anmärkta beloppet, 932 kronor
2 öre, Anna Tholander öppet lämnat att av vederbörande söka sitt åter efter
befogenhet.

Hos Kungl. Maj:t anhöll härefter Ingeborg Walin, dels att omförmälda
belopp måtte efterskänkas, dels ock att berörda kungörelse måtte ändras så,
att stadgandet i § 4 moni. 2 i kungörelsen skulle äga giltighet även för
den i överstyrelsens stat upptagna befattningen som konsulent och särskild
föredragande för ärenden angående husligt arbete ävensom övriga liknande
icke-ordinarie befattningar.

I yttrande över denna ansökning meddelar skolöverstyrelsen, att med anledning
av kammarrättens utslag inom riksräkenskapsverket framställts anmärkningar
mot till Ingeborg Walin utbetalda personliga dyrtidstillägg under
budgetåren 1926/1929 samt att, då utslaget kommit överstyrelsen tillhanda
först den 22 maj 1930, personligt dyrtidstillägg utgått till Ingeborg
Walin jämväl under budgetåret 1929/1930.

Genom beslut den 8 maj 1931 medgav Kungl. Majit, att Ingeborg Walin
finge undfå ersättning för vad hon visade sig hava på grund av kammarrättens
omförmälda utslag utgivit, samt anbefallde statskontoret att från det
under åttonde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget till extra utgifter
till Ingeborg Walin på anmälan utbetala sådan ersättning; och förklarade
Kungl. Majit samtidigt sig vilja framdeles meddela beslut med anledning
av vad i övrigt i ärendet förekommit. I

I skrivelse den 31 augusti 1931 har nu skolöverstyrelsen hemställt, att
Kungl. Majit, i den mån så ansåges erforderligt, måtte göra framställning
till 1932 års riksdag i fråga örn Ingeborg Walins löneförmåner.

Departementschefen har framhållit att ikraftträdandet av 1921 års avlöningsreglemente
med därav följande ändrade beräkningsgrunder för dyrtids -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

tilläggen kom att medföra en betydande inkomstminskning för konsulenten
och särskilda föredraganden för ärenden angående husligt arbete hos skolöverstyrelsen
Ingeborg Walin, och att han på skäl, som i ärendet anförts, icke
kunde finna denna inkomstminskning överensstämmande med billighet och
rättvisa.

Departementschefen har vidare anfört följande:

Den av skolöverstyrelsens redogörare under budgetåren 1924/1930 vidtagna
åtgärden att genom ett personligt lönetillägg hålla Ingeborg Walin skadeslös
för nämnda inkomstminskning står, enligt kammarrättens ovanberörda utslag
den 28 mars 1930, icke i överensstämmelse med gällande dyrtidstilläggsförfattning.

Det torde då bliva nödvändigt att för ordnande av denna angelägenhet
göra framställning till riksdagen i enlighet med vad statskontoret föreslagit.
Jag vill framhålla, att några större konsekvenser av ett bifall till
skolöverstyrelsens och statskontorets förslag knappast torde vara att befara.

De för åren 1925/1930 utbetalda personliga dyrtidstilläggen befinna sig
för närvarande, enligt vad jag inhämtat, till en del under prövning i kammarrätten.
Framställning torde nu böra göras till riksdagen om efterskänkande
av vad Ingeborg Walin under dessa år med orätt kan hava uppburit
i personligt lönetillägg.

För budgetåren 1930/1932 har intet personligt lönetillägg utbetalats till
Ingeborg Walin. De förluster, hon under dessa båda år redan lidit eller
kommer att lida på grund av den ofördelaktigare beräkningsgrunden för
dyrtidstilläggen, uppgå, enligt vad jag inhämtat, till respektive 911 kronor
1 öre och 930 kronor 89 öre, eller inalles 1,841 kronor 90 öre. För dessa
förluster torde Ingeborg Walin böra hållas skadeslös genom ett särskilt av
riksdagen beviljat anslag å nämnda belopp, förslagsvis avrundat till 1,850
kronor.

Jämväl för budgetåret 1932/1933 torde det bliva erforderligt att genom
anslag å riksstaten bereda Ingeborg Walin ersättning för här ifrågavarande
förluster. Vid beräkningen av detta belopp bör, såsom statskontoret framhållit,
iakttagas, att Ingeborg Walin icke bör komma i''åtnjutande av dyrortstillägg.
I övrigt torde ett belopp av 900 kronor böra beräknas för ändamålet;
med hänsyn till omöjligheten att i förväg exakt beräkna den erforderliga
summan torde emellertid detta anslag böra erhålla förslagsanslags
natur.

Med hänsyn till anslagens tillfälliga art synas desamma icke böra, såsom
statskontoret föreslagit, upptagas såsom särskilda anslagsposter i skolöverstyrelsens
stat, utan torde de lämpligen böra upptagas såsom särskilda extra
anslag.

Då det icke torde hava varit statsmakternas avsikt, att Ingeborg Walin
genom 1921 års lönereglering skulle erhålla minskad ersättning för sitt arbete
i statens tjänst, synes det utskottet befogat, att de åtgärder, som här
av Kungl. Majit föreslagits för tillrättaläggande av denna lönefråga, bliva
vidtagna. Utskottet anser sig alltså böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och
hemställer följaktligen,

att riksdagen må

a) medgiva, att konsulenten och särskilda föredraganden

Utskottets

yttrande.

100

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

för ärenden angående husligt arbete hos skolöverstyrelsen
Ingeborg Walin må — därest hennes arvode jämte dyrtidstillägg
efter den 1 juli 1932 skulle understiga vad som
skulle hava utgjort hennes löneinkomst närmast före övergången
till den nya lönestaten jämte dyrtidstillägg därå enligt
§ 3 i kungörelsen den 15 juni 1923 (nr 265) med all
männa grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst — åtnjuta gottgörelse härför genom ett personligt
lönetillägg, varå dock dyrtidstillägg icke må utgå;

b) för detta ändamål för budgetåret 1932/1933 anvisa
ett extra förslagsanslag av 900 kronor,

c) medgiva, att till Ingeborg Walin må för vart och ett
av budgetåren 1930/1932 utgå ett belopp, motsvarande nyssberörda
personliga lönetillägg, ävensom för detta ändamål
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 1,850
kronor,

d) efterskänka, vad Ingeborg Walin under budgetåren
1925/1930 med orätt kan hava uppburit i personligt dyrtidstillägg.

Motion 139:o) I en inom första kammaren av herr W. Björck väckt motion (I: 157)
°fortsatt^ut;11 kar ^iems^ts> riksdagen för fortsatt utgivande av undervisningsstatistik
ville för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 6,000
kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser Kungl. Maj:t finner gott
meddela,

Beträffande de av motionären till stöd för hans yrkande anförda skälen
får utskottet hänvisa till motionen.

Då utskottet har den uppfattningen, att under nuvarande ekonomiska
förhållanden starka begränsningar i allmänhet böra göras i fråga örn utgivande
från trycket av statistiska publikationer på statsverkets bekostnad,
finner sig utskottet icke kunna förorda bifall till motionen.

Utskottet hemställer alltså,

att herr Björcks ovannämnda motion (I: 157) icke må
vinna riksdagens bifall.

Allmänna läroverken m. m.

140:o) Kungl. Majit har (punkt 138) föreslagit riksdagen att
dels besluta, att den vid högre lärarinneseminariet befintliga fyraåriga realskollinjen
för flickor skall successivt avvecklas med början förmedelst indragning
med läsåret 1932/1933 av samma linjes första klass;
ämnet vackta dels att för inrättande av en ny övningsskollärartjänst vid högre lärarinne -

givande av
undervisningsstatistik.

Utskottets

yttrande.

Högre lärarinneseminariet _

[138.]

jämte två i

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

101

seminariet höja det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet, nu
149,985 kronor, med 3,400 kronor till 153,385 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 285—288 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels, såvitt nu är ifråga, en inom första kammaren av herr W. Björck
väckt motion (I: 45), vari föreslagits, att riksdagen ville dels avslå ej mindre
Kungl. Maj:ts förslag, att den vid högre lärarinneseminariet befintliga fyraåriga
realskollinjen för flickor skall successivt avvecklas med början förmedelst
indragning med läsåret 1932/1933 av samma linjes första klass, än
även Kungl. Maj:ts förslag att för inrättande av en ny övningsskollärartjänst
vid samma seminarium höja det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet
med 3,400 kronor, dels fastställa det ordinarie anslaget till
högre lärarinneseminariet till 149,985 kronor, dels till diverse behov vid
högre lärarinneseminariet anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag
av 64,600 kronor, dels ock hos Kungl. Maj:t hemställa örn skyndsam utredning
rörande frågan örn behovet av högre lärarinneseminariets bibehållande
samt för sådant fall dess organisation och uppgifter inom skolorganisationen,
dels ock en inom andra kammaren av herr O. Holmdahl väckt motion
(II: 214), vari hemställts, att riksdagen ville besluta att avslå förslaget, att
den vid högre lärarinneseminariet befintliga fyraåriga realskollinjen för flickor
skall successivt avvecklas med början förmedelst indragning med läsåret
1932/1933 av samma linjes första klass.

Det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet, som under budgetåren
1926/1927 och 1927/1928 utgått med ett belopp av 130,825 kronor, har
i riksstaterna för följande budgetår successivt ökats. I riksstaten för budgetåret
1931/1932 är anslaget upptaget med ett belopp av 149,985 kronor.
Ökningen har föranletts dels av den av 1927 års riksdag beslutade utvidgningen
av statens normalskola för flickor med en realskollinje, vilken trädde
i verksamhet med en första årsklass läsåret 1927/1928 och som från och
med läsåret 1930/1931 är färdigbildad och omfattar fyra årsklasser, dels
därav, att i sammanhang med den likaledes av 1927 års riksdag beslutade
successiva ombildningen av de förberedande klasserna till en sexklassig folkskola
ämneslärarinnebefattningar ombildats till övningsskollärartjänster, dels
ock i anledning av 1930 års riksdags beslut om höjning av bibliotekariens
arvode och örn avlöningsförbättring för sådan vid högre lärarinneseminariet
anställd ämneslärarinna, som innehar behörighet till adjunktsbefattning vid
allmänt läroverk.

Skolöverstyrelsen har hemställt om en höjning av anslaget med 3,400
kronor för att möjliggöra inrättandet av en ny övningsskollärartjänst vid
den med seminariet förenade sexklassiga folkskolan, där från och med budgetåret
1932/1933 en femte folkskoleklass skulle tillkomma.

För egen del har departementschefen anfört huvudsakligen följande:

102

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

»Innan jag uttalar mig angående nu ifrågavarande anslagsäskande för budgetåret
1932/1933, torde jag få erinra därom, att Kungl. Majit genom beslut
den 24 september 1928 anbefallde överstyrelsen att, så snart ske kunde,
till Kungl. Majit avgiva förslag till de ändringar, som av den nya läroverksstadgan
kunde föranledas i fråga örn, bland annat, gällande stadgande!! och
bestämmelser rörande högre lärarinneseminariet. I skrivelse den 10 december
1930 har överstyrelsen till Kungl. Majit avgivit förslag i nyssberörda
avseende, innebärande åtskilliga förändringar i seminariets organisation. Med
anledning av detta överstyrelsens förslag har akademiskt bildade kvinnors
förening till Kungl. Majit inkommit med vissa önskemål, avseende, bland
annat, ombildning av ämneslärarinnetjänsterna vid läroverken till adjunkturer
och i samband därmed avveckling av högre lärarinneseminariet.

Enligt överstyrelsens förslag skulle seminariet liksom hittills hava till ändamål
att utbilda ämneslärarinnor för allmänna läroverk, kommunala mellanskolor,
kommunala flickskolor, högre folkskolor samt enskilda skolor. Ehuru
jag icke är beredd att nu taga ståndpunkt till skolöverstyrelsens förslag, vill
jag nämna, att jag är tveksam, huruvida bland seminariets uppgifter för
framtiden bör ingå utbildandet av ämneslärarinnor för de allmänna läroverken.
Detta sammanhänger med min allmänna syn på frågan om ämneslärarinneinstitutionen
vid dessa läroverk. För att klargöra detta spörsmål
nödgas jag här göra ett par erinringar i saken.

Amneslärarinneinstitutionen vid de allmänna läroverken infördes i samband
därmed, att statssamskolor genom 1904 års riksdags beslut kommo till
stånd. Det ansågs nödvändigt att för de kvinnliga lärjungarna hava tillgång
till kvinnliga lärarkrafter, och ett tillräckligt antal akademiskt utbildade
kvinnliga lärarkrafter funnos icke vid denna tidpunkt. Som en nödfallsutväg
anställdes ett visst antal ämneslärarinnor vid varje statssamskola.
När Kungl. Majit för 1927 års riksdag framlade förslag angående omorganisation
av det högre skolväsendet m m., innebar detta förslag bland annat
en utvidgning av samskoleorganisationen. Föredragande departementschefen
anförde vid ärendets föredragning inför Kungl. Majit, hurusom det vore
önskvärt, att garanti skapades för att vid skola, där flickor undervisades,
alltid funnes ett antal kvinnliga lärare. Utan särskilda åtgärder kunde detta
önskemål näppeligen fyllas, då nu gällande bestämmelser i fråga örn behörighet
till befattning i statstjänst eljest torde stå hindrande i vägen. Så vitt
departementschefen kunde se, vore enda utvägen den, att särskilda för kvinnor
avsedda tjänster inrättades vid ifrågavarande läroanstalter (se Kungl.
Majits proposition till 1927 års riksdag nr 116, sid. 287).

Jag instämmer i den sålunda uttalade uppfattningen så till vida, att jag finner
det nödvändigt att äga garantier för att varje läroverk, där flickor undervisas,
har kvinnliga lärarkrafter i viss omfattning. Men jag anser icke,
att numera de sålunda behövliga kvinnliga lärarna måste utgöras av ämneslärarinnor.
Det bör beaktas, att förhållandena på här ifrågavarande område
under årens lopp undergått en väsentlig förändring. Vid den
tid, då ämneslärarinnetjänster inrättades vid statssamskolorna, förvärvades
lärarinneutbildning i de allra flesta fall vid högre lärarinneseminarium.
Numera anlitas den akademiska utbildningsvägen jämte genomgång av
provår i mycket stor utsträckning ej blott — såsom av ålder — av de
manliga utan jämväl av de kvinnliga läraraspiranterna. Under sådana
förhållanden föreligger, synes det mig, knappast något synnerligen starkt
skäl att i fråga om de kvinnliga läroverkslärarna bibehålla två olika ut -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

103

bildningsvägar och utbildningsforraer. Enligt min uppfattning är i stället
det riktiga att införa ett stadgande att ett visst antal adjunktsbefattningar
vid varje allmänt läroverk, där flickor undervisas, förbehålles kvinnor —
såsom en följd varav även bör stadgas, att ett visst antal adjunktsbefattningar
bör förbehållas män — samt i samband därmed småningom förändra
ämneslärarinnetjänsterna till adjunkturer. Någon större ökning av
statsutgifterna genom dylika åtgärder torde näppeligen vara att befara, enär
de ämneslärarinnor, vilka hava adjunktskompetens — och deras antal är
i stigande — redan enligt riksdagens beslut åtnjuta avlöning lika med
kvinnlig adjunkt. Då frågan om en författningsändring av antydd art
upptages till prövning, torde även särskild uppmärksamhet böra ägnas frågan
örn den tidpunkt, då sålunda ändrade förhållanden lämpligen böra träda
i funktion, detta icke ur synpunkten att tillräcklig tillgång på adjunktskompetenta
kvinnor måste vara genom undersökning först fastställd, ty därom
lärer vid den tidpunkt, då nämnda författningsändring skulle beräknas
träda i kraft, näppeligen någon ovisshet råda, utan främst ur synpunkten
att plats vid läroverken måste beredas arbetslösa lärarinnor från enskilda
flickskolor.

I varje fall torde emellertid en fortsättning av den nuvarande seminarieutbildningen
för vissa kvinnliga läroverkslärare vid sidan om den akademiska
utbildningen för andra kvinnliga läroverkslärare icke längre kunna
motiveras, så vida man icke vill taga den logiska konsekvensen och anordna
en seminarieutbildningsväg även för vissa manliga läroverkslärare. En
dylik utveckling torde dock icke vara att förvänta. Under sådana förhållanden
och då kvinnliga läroverkslärare icke böra bliva föremål för undantagslagstiftning,
synes mig högre lärarinneseminariets utbildning av kvinnliga
lärare för statsläroverken böra anses som avslutad. Det är tydligt, att
under av mig nyss angivna omständigheter en av högre lärarinneseminariets
förut omnämnda uppgifter sålunda skulle bortfalla.

Jag bör tillägga, att jag anser seminariet hava en mycket viktig uppgift,
även örn detsamma ej längre skulle komma att utbilda ämneslärarinnor för
de allmänna läroverken. För seminariet återstår att bidraga till fyllande av
behovet av lärarinnor vid kommunala och enskilda läroanstalter, främst kommunala
och enskilda flickskolor. Denna uppgift synes mig seminariet synnerligen
väl lämpat att fylla, ej minst om dess organisation i vissa avseenden
undergår erforderlig jämkning. För närvarande består institutionen,
frånsett det med densamma förbundna skolköksseminariet och hushållsskolan,
av följande avdelningar: sexklassig folkskola, fyrklassig realskola,
högre flickskola under ombildning från åttaårig till sjuårig och treklassigt
lärarinneseminarium med frivillig fjärde kurs. Konsekvent och naturlig är
sammanställningen: folkskola —kommunal flickskola — lärarinneseminarium.
Det främmande elementet är här realskolan. Lika litet som jag kan finna,
att lärarinneseminariet hädanefter har till uppgift att utbilda kvinnliga lärarkrafter
för statsläroverken, lika litet torde tillvaron av en realskola såsom
en avdelning i denna institution vara nödvändig eller ens önskvärd. På
denna punkt är jag beredd att redan nu föreslå en åtgärd, nämligen att
realskolan vid högre lärarinneseminariet successivt avvecklas med början
av läsåret 1932—1933.

Härefter torde jag så få övergå till frågan om det belopp, med vilket här
förevarande anslag torde böra uppföras för budgetåret 1932/1933.

Den sexklassiga folkskola, som, jämlikt beslut av 1927 års riksdag, vid

104

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

högre lärarinneseminariet inrättas genom successiv ombildning av normalskolans
förberedande klasser, kommer under läsåret 1932—-1933 att omfatta
klasserna 1—5. För undervisningen i dessa klasser fordras fem övningsskollärare.
Då för närvarande endast fyra dylika lärare finnas upptagna i
seminariets stat, kräves sålunda en ny övningsskollärartjänst. Avlöningen
i första lönegraden för manlig övningsskollärare utgör 3,400 kronor, med
vilket belopp anslaget till högre lärarinneseminariet torde böra ökas. Någon
minskning av anslaget med hänsyn till förslaget örn avveckling av realskolan
torde ej nu kunna omedelbart vidtagas. De vid densamma nu anställda
lärarkrafterna äro fast anställda, och den lärare, som skulle genom indragning
av första klassen med läsåret 1932—1933 bliva överflödig, lärer böra
förflyttas till annan tjänst inom undervisningsväsendet. I detta avseende
torde det få ankomma på skolöverstyrelsen att inkomma med förslag. Ett
bifall till mitt förslag om realskolans avveckling torde dock, på sätt framgår
av följande punkt, medföra en utgiftsminskning med 5,000 kronor.

I motionen I: 40 har anförts följande:

Under punkt 138 av åttonde huvudtiteln i årets statsverksproposition har
Kungl. Majit föreslagit riksdagen att besluta bl. a., att den vid högre lärarinneseminariet
befintliga fyraåriga realskollinjen för flickor skall successivt
avvecklas med början förmedelst indragning med läsåret 1932/1933 av
samma linjes första klass.

Utgångspunkten för detta förslag är den av föredragande departementschefen
uttalade uppfattningen, att högre lärarinneseminariets uppgifter böra
bliva föremål för en omläggning, som, sedan den genomförts, anses göra
»tillvaron av en realskola såsom en avdelning i denna institution» icke
»nödvändig eller ens önskvärd».

För min del måste jag anse det mycket välbetänkt, att frågan örn högre
lärarinneseminariets organisation och uppgifter i fortsättningen göres till
föremål för ingående övervägande. De omständigheter, som av departementschefen
i sådant avseende åberopas, äro för visso värda allt beaktande. Man
kan på goda grunder göra gällande, att utredningen bör utvidgas till att
avse spörsmålet om läroanstaltens fortsatta tillvaro över huvud. Men det
synes mig från en dylik utgångspunkt knappast välbetänkt att, innan målet
klarlagts, skrida till omorganisationsåtgärder, som efter närmare prövning
kunna komma att framstå såsom mindre påkallade. Den ifrågavarande
realskollinjen beslöts så nyligen som av 1927 års riksdag på Kungl. Maj:ts
förslag och trädde i verksamhet läsåret 1927/1928. Endast en årsklass lärjungar
har sålunda hittills kunnat utexamineras från densamma. Såvitt
bekant, har det ansetts vara en bestämd fördel att för lärarinneutbildningen
äga tillgång till avdelningen i fråga. Varken från läroanstaltens eller från
skolöverstyrelsens sida har någon indragning ifrågasatts.

Föredragande departementschefen uttalar i motiveringen, att enligt hans
mening högre seminariet framdeles icke skulle tagas i anspråk för utbildning
av lärare vid de allmänna läroverken. Seminariet skulle uteslutande
hava till uppgift att bidraga till fyllande av behovet av lärarinnor »vid kommunala
och enskilda läroanstalter, främst kommunala och enskilda flickskolor».
Då bland dessa kommunala läroanstalter uppenbarligen befinna
sig såväl kommunala mellanskolor som högre folkskolor, torde den planerade
omläggningen i seminariets verksamhet icke kunna motivera bortskärande
av den del av övningsskolan, som för närvarande ensam öppnar
möjlighet för de blivande lärarinnorna att förvärva praktisk erfarenhet av

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

105

undervisning byggande på genomgången obligatorisk folkskola. Realskollinjen
har just den organisation, som karakteriserar mellanskolan och högre
folkskolan. Och även den kommunala flickskolan anknyter som bekant
delvis till folkskolans sjätte klass. Även med tanke härpå erfordras påtagligen
tillfälle till praktisk lärarutbildning enligt motsvarande organisation.
Just med de utgångspunkter, från vilka omorganisationen tänkes genomförd,
föreligga, så vitt jag kan finna, starka skäl att bibehålla realskollinjen.

Frånsett alltså att den ifrågasatta omläggningen av högre seminariet icke
bör föregripas, torde försiktigheten bjuda att, tills riksdagen sättes i tillfälle
intaga slutlig ståndpunkt i organisationsfrågan, bibehålla den till indragning
föreslagna delen av seminariets övningsskola. Däremot torde goda skäl
kunna anföras för att, örn utredningen vidgas till att avse behovet av högre
lärarinneseminariet över huvud och sålunda icke inskränkes till att gälla
allenast en begränsning av dess utbildningsuppgifter, jämväl övningsskolans
organisation bör bliva föremål för omprövning. Vid sådant förhållande synes
den av Kungl. Majit föreslagna nya ordinarie lärartjänsten vid densamma
icke nu böra inrättas. I stället för sagda tjänst torde erforderliga medel
böra ställas till förfogande för anställande under instundande budgetår av
en e. o. övningsskollärare. Anslag för detta ändamål kan lämpligen anvisas
under rubriken »Diverse behov vid högre lärarinneseminariet».

Till stöd för det i motionen II: 214 anförda yrkandet har, efter erinran
örn departementschefens uttalanden i ämnet, anförts bl. a. följande:

Departementschefens sålunda gjorda uttalanden synas mig icke erbjuda
någon hållbar motivering för de framlagda förslagen. Vad då först frågan
om avskaffande av ämneslärarinneinstitutionen vid de allmänna läroverken beträffar
anföras härför tvenne skäl: dess införande år 1904 liksom dess utvidgande
år 1927 hade varit nödfallsutvägar; när behovet av kvinnliga lärarkrafter
vid samläroverken kan tillgodoses genom akademiskt och provårsutbildade
lärarinnor, bör institutionen avskaffas, eftersom det icke är önskvärt
att för kvinnliga läroverkslärare behålla två olika utbildningsvägar och utbildningsf
Örmer.

Vad då det första av dessa skäl beträffar, som ligger i ordet: nödfallsutväg,
synes detta hämta sin enda kraft och betydelse av en uppfattning av
seminarieutbildningen som en i och för sig mindre god och lämplig utbildningsform
för lärare vid de allmänna läroverken. Endast på grund av en
dylik uppfattning kan det vara befogat att beteckna ämneslärarinneinstitutionens
införande och upprätthållande såsom en nödfallsutväg, även om den
varit den enda utvägen, som förefanns.

Emellertid är denna av departementschefen hävdade uppfattning alldeles
motsatt den, som tidigare kommit till uttryck från myndigheters och sakkunnigas
sida under förberedelserna och vid genomförandet av den senast
beslutade skolreformen. Redan 191fi års skolkommission har bland annat
uttalat härom, att i ett par avseenden seminarievägen torde kunna tillerkännas
ett företräde framför den akademiska, nämligen dels så till vida, som den
möjliggjorde en grundligare praktiskt-pedagogisk utbildning, förvärvad under
flerårigt, parallellt med studierna bedrivet arbete i skolans olika klasser,
dels därigenom att seminarieutbildningen mer direkt inriktades på lärarkallet
än den akademiska undervisningen.

Vid den synnerligen stora utvidgningen av ämneslärarinneinstitutionen,
sorn skedde i samband med 1927 års riksdags beslut om omorganisation av

106

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

det högre skolväsendet, torde varken inom skolutskottet eller riksdagsbehandlingen
framkommit något uttryck för den meningen, att det här vore
fråga om en nödfallsutväg. Och vid sitt beslut om kommunala flickskolor
underströk 1928 års riksdag i sin skrivelse uttryckligen värdet av seminarievägen
som form för lärarutbildningen även vid en jämförelse med den
akademiska. I riksdagens skrivelse nr 356/1928 heter det bland annat: det
borde erinras därom, att den höga pedagogiska standard, som med rätta
tillerkannes den högre flickskolan, till en väsentlig del vore att tillskriva
den insats, som inom denna skola gjorts av de från högre lärarinneseminarium
utbildade lärarinnorna.

Skolöverstyrelsen har vid upprepadetyillfällen och senast i sitt underdåniga
utlåtande angående omorganisation av högre lärarinneseminariet, som
avgavs den 10 december 1930, hävdat liknande synpunkter. I detta utlåtande
har överstyrelsen direkt uttalat sig örn den av departementschefen
upptagna frågan, men därvid kommit till ett motsatt resultat. Beträffande
ämneslärarinnetjänsterna vid de allmänna läroverken uttalar överstyrelsen
därvid »att det ur pedagogisk synpunkt är fördelaktigt om till dylika befattningar
seminarieutbildade lärarinnor kunde vara att påräkna vid sidan
av på annan väg utbildade lärarinnor. Det synes nämligen överstyrelsen
vara av värde, att vid dessa läroanstalter finnas anställda lärarkrafter, som
företräda olika slag av pedagogisk utbildning och vilkas pedagogiska inställning
därigenom blivit i viss mån olikartad.»

Enligt min bestämda mening är det därför, något som jag redan antytt,
varken riktigt eller med hänsyn till ämneslärarinnekåren vid våra läroverk
rättvist att beteckna denna institutions införande och bibehållande som en
nödfallsutväg, även om den varit och fortfarande vore den enda vägen att
lösa frågan om tillgodoseendet av behovet av kvinnliga lärarkrafter vid
samläroverken. Jag delar överstyrelsens uppfattning, att de seminarieutbildade
lärarinnorna i det stora hela varit och alltjämt utgöra en värdefull
pedagogisk tillgång för våra läroverk.

Vad det andra av departementschefen anförda skälet för ämneslärarinneinstitutionens
avskaffande beträffar, nämligen att det vore mindre önskvärt,
att två utbildningsvägar och utbildningsformer för kvinnliga läroverkslärare
upprätthölles, under det att det blott funnes en dylik utbildningslinje för manliga
läroverkslärare, så synes mig ett dylikt abstrakt likformighets- och likställighetskrav
vara en svag grund för en förändrings genomförande, ifall
mot densamma kunna anföras skäl av mer konkret och saklig innebörd.
Jag tillåter mig i detta avseende hänvisa till det ovan citerade uttalandet
av skolöverstyrelsen. Likformighet är förvisso intet ideal att i och för sig
eftersträva, då det gäller ett lands anstalter för den betydelsefulla praktisktpedagogiska
utbildningen.

Jag förbiser härvid ingalunda, att från vissa lärargruppers, såväl de manliga
extralärarnas som de akademiskt utbildade kvinnliga lärarnas, sida kan
föreligga ett fullt förklarligt och med hänsyn till deras befordran naturligt
önskemål örn likformiga kompetenskrav och därmed en begränsning av antalet
behöriga aspiranter till ordinarie tjänster vid läroverken. Men lika
naturligt är önskemålet från de seminarieutbildade lärarinnornas sida att
icke i dessa tider se sina anställningsmöjligheter begränsade. Jag är också
av den uppfattningen, att ämneslärarinneinstitutionen vid våra läroverk icke
bör få större omfattning än som är nödvändig med hänsyn till den behövliga
garantien för ett begränsat antal kvinnliga lärarkrafter vid samläroverken.
. Och detta just med hänsyn till befordringsförhållandena för våra

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

107

akademiskt och provårsutbildade läroverkslärare, som ju i förhållande till de
seminarieutbildade lärarinnorna utgöra den vida större gruppen. Detta är
emellertid en fråga, som i annat sammanhang kommer att bli föremål för
riksdagens prövning. Dessa i och för sig förklarliga och i viss mån berättigade
önskemål från vissa lärargruppers sida kan emellertid icke enligt
min uppfattning utgöra tillräcklig grund för riksdagen att biträda departementschefens
förslag örn ämneslärarinneinstitutionens avskaffande.

Därtill kommer slutligen, att huvudförutsättningen för departementschefens
ståndpunkt i denna fråga, nämligen att ett tillräckligt antal akademiskt
och provårsutbildade lärarinnor skulle förefinnas för att kunna fylla behovet
av det erforderliga antalet kvinnliga lärarkrafter vid läroverk, där flickor
undervisas, icke kan utan vidare godtagas utan en ingående utredning, lika
litet som framkomligheten av den väg departementschefen anvisar för tillgodoseendet
av läroverkens behov av kvinnliga lärarkrafter.

Vad sedan förslaget örn den successiva indragningen från och med nästa
läsår av realskolan vid högre lärarinneseminariet beträffar, kan jag fatta
mig mycket kort.

Som enda motiv härför anföres ämneslärarinneinstitutionens avskaffande.
Jag kan emellertid icke finna att det föreligger något samband mellan dessa
båda frågor. Ty även om seminariets uppgift skulle begränsas till att utbilda
lärarinnor för kommunala och enskilda läroanstalter, ligger värdet för
lärarutbildningen av realskolans bibehållande i öppen dag. Och denna kan
icke gärna betecknas som ett främmande element i en lärarutbildningsanstalt
för bland annat de kommunala mellanskolorna.

Av det anförda framgår, att jag icke kan finna tillräckliga skäl förebragta
för de av departementschefen förordade förändringarna av högre lärarinneseminariets
uppgift och organisation och att jag anser, att dessa icke böra
av riksdagen bifallas. Som stöd för denna min uppfattning får jag ytterligare
anföra följande.

Den organisationsplan för högre lärarinneseminariet, som skolöverstyrelsen
framlagt i sitt ovan omnämnda underdåniga utlåtande den 10 december
1930, avser endast sådana jämkningar, som kunna anses betingade dels av
seminariets egen utveckling, dels och framför allt av de förändringar i det
högre skolväsendets organisation, vilka tillkommit genom beslut av 1927
års riksdag eller senare. För min del kan jag icke finna det lämpligt, att
åtgärder nu vidtagas, som innebära ett upprivande av riksdagens så sent
som år 1927 fattade beslut angående organisationen av högre lärarinneseminariet
och de därmed förbundna läroanstalterna. Jag kan icke heller finna,
att de skäl, som framförts härför, kunna motivera igångsättandet av en utredning
i detta syfte.

Vad särskilt beträffar den av 1927 års riksdag beslutade, till seminariet
knutna fyraåriga realskolan, torde det böra nämnas att i vissa städer, där
möjlighet till realskolebildning för flickor saknas, det kan förväntas, att behovet
av dylik utbildning kommer att tillgodoses genom anordnande under
en eller annan form av realskollinje i anknytning till en förefintlig flickskola.
Vid sådant förhållande synes det ur lärarinneutbildningens synpunkt
desto mera önskvärt och behövligt, att vid statens normalskola en dylik
linje förefinnes.

Vad sedan kostnaderna för genomförandet av den i statsrådsprotokollet
skisserade planen beträffar, anför departementschefen, att någon större ökning

108

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

av statsutgifterna genom den ifrågasatta åtgärden näppeligen torde vara att
befara, enär de ämneslärarinnor, vilka hava adjunktskompetens, redan åtnjuta
avlöning lika med kvinnlig adjunkt. Denna departementschefens förmodan
torde sakna tillräcklig grund, vilket kan belysas av följande exempel
på vad den nuvarande ämneslärarinneinstitutionens avskaffande kan komma
att medföra för årliga merkostnader. För närvarande finnas vid de allmänna
läroverken och under förstatligande stående kommunala mellanskolor
omkring 180 ordinarie ämneslärarinnor. Av dessa hava omkring 53, d. v. s.
i runt tal 29 procent, adjunktskompetens. Även örn antalet akademiskt
bildade ämneslärarinnor med provår så småningom kommer att stiga till
omkring 50 procent av hela det beräknade antalet (236), skulle avskaffandet
av de kvinnliga ämneslärarinnebefattningarna vid de allmänna läroverken
medföra en rätt avsevärd årlig kostnadsökning. Med nuvarande avlöningsförmåner
å s. k. D-ort uppbär en kvinnlig adjunkt 1,170 kronor mer än
en ämneslärarinna. För 118 ämneslärarinnor skulle detta betyda en årlig
merutgift å 118x1,170=138,060 kronor.

Den ovan antydda begränsningen av anslagsbehovet under punkt 139 i
statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, som departementschefen
funnit sig böra vidtaga, avser ett anslagsäskande å 5,000 kronor för förhyrande
av en våning örn 5 rum att användas till klassrum för en ny folkskoleklass
m. m. Jag anser mig böra framhålla, att någon anslagsökning
av det under förenämnda punkt i statsverkspropositionen upptagna anslagsbeloppet
icke behöver föranledas därav, att någon avveckling av realskolans
första klass nästkommande läsår icke kommer till stånd. Läroanstalten har
nämligen, såsom också departementschefen påpekar, möjlighet att, örn ock
med svårighet, provisoriskt reda sig med till buds stående lokaler.

Utskottets

yttrande.

Enligt vad av departementschefens yttrande framgår, föreligger sedan
december 1930 till Kungl. Maj:ts bedömande ett av skolöverstyrelsen avgivet
förslag till omorganisation av högre lärarinneseminariet. Detta förslag
har departementschefen emellertid förklarat sig icke vara beredd att taga
ståndpunkt till, och någon sådan redogörelse för förslaget, att det för utskottet
är möjligt att bilda sig en klar föreställning örn förslagets innebörd
och konsekvenser, finnes icke framlagd i den kungl, propositionen. Då sålunda
frågan om seminariets organisation alltjämt befinner sig på utredningens
stadium, synes det utskottet icke vara skäl att nu vidtaga ändring
beträffande en viss detalj i denna organisation. Spörsmålet örn realskolans
vid seminariet vara eller icke vara torde icke kunna bedömas isolerat för
sig utan synes böra prövas i sammanhang med övriga frågor, som beröra
seminariets uppgift och verksamhetsformer. Vid en sådan allsidig prövning
lärer även det spörsmål, som av departementschefen tagits till utgångspunkt
för förslaget om realskolans nedläggande, nämligen de olika utbildningsvägarna
för kvinnliga läraraspiranter, komma under övervägande. Av
nu anförda skäl anser sig utskottet alltså böra ställa sig avvisande mot förslaget
örn realskolans nedläggande. Detta innebär, att utskottet biträder
det av herr Holmdahl i hans motion (II: 214) gjorda yrkandet samt jämväl
herr Björcks motion (I: 45), såvitt den angår realskolans avveckling.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

109

Med hänsyn till att frågan om seminariets framtida gestaltning är svävande,
synes det utskottet ej heller vara lämpligt att, på sätt Kungl. Maj:ts
förslag avser, inrätta en ny ordinarie befattning vid seminariets övningsskola.
Den för folkskolans femte klass behövliga nya övningsskollärarbefattningen
torde lämpligen böra, såsom herr Björck i sin motion jämväl
förordat, inrättas såsom en extra ordinarie tjänst. Detta föranleder, att
seminariets ordinarie anslag icke behöver ökas. Då extra ordinarie övningsskollärare
vid folkskola åtnjuter samma ersättning som ordinarie sådan lärare,
blir det emellertid nödvändigt att höja seminariets extra anslag till
diverse behov med samma belopp, 3,400 kronor, varmed Kungl. Majit föreslagit
ökning av seminariets ordinarie anslag, Härtill återkommer utskottet
under nästföljande punkt.

I herr Björcks motion har slutligen påkallats hemställan hos Kungl. Majit
örn skyndsam utredning rörande frågan, huruvida överhuvud taget seminariet
bör bibehållas samt, om så befinnes vara fallet, rörande seminariets organisation
och uppgifter inom skolorganisationen.

Utskottet förutsätter visserligen, att nämnda spörsmål måste bliva föremål
för övervägande i samband med ett ställningstagande till den ovan omtalade,
under Kungl. Majits prövning liggande utredningen rörande seminariets
organisation. För att emellertid betona angelägenheten av att förevarande
organisationsfråga erhåller den allsidiga och förutsättningslösa prövning,
motionären torde hava åsyftat, anser utskottet önskvärt, att riksdagen,
i anledning av herr Björcks motion, hos Kungl. Majit hemställer, att vid
behandlingen av förenämnda utredning rörande seminariets organisation
jämväl den av herr Björck angivna frågan vederbörligen beaktas.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) med bifall till herr Björcks ovannämnda motion (I: 45),
så vitt nu är i fråga, ävensom herr Holmdahls ovannämnda
motion (II: 214), avslå Kungl. Majits förslag i fråga om
den fyraåriga realskollinjen för flickor vid högre lärarinneseminariet; b)

med bifall till herr Björcks ovannämnda motion (I: 45),
så vitt nu är i fråga, samt med avslag å Kungl. Majits förslag
örn en höjning av det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet
i riksstaten uppföra detta anslag med oförändrat
belopp, 149,985 kronor;

c) i anledning av herr Björcks ovannämnda motion (I: 45)
i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att vid prövningen av
den hos Kungl. Majit för närvarande vilande utredningen
angående högre lärarinneseminariets organisation jämväl

Ilo

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Diverse behov
vid högre
lärarinneseminariet.

[139.]

må vederbörligen beaktas frågan om behovet av seminariets
bibehållande ävensom de ändringar med avseende å seminariets
uppgifter inom skolorganisationen, som, i händelse
av dess bibehållande, må anses påkallade.

141:o) Kungl. Majit har (punkt 139) föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att vaktmästaren samt eldaren vid högre lärarinneseminariet
må för tiden 1 juli 1932—30 juni 1933 komma i åtnjutande av tillfällig löneförbättring
till belopp av 400 kronor för vaktmästaren och 250 kronor för
eldaren;

dels ock till diverse behov vid högre lärarinneseminariet anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra anslag av 60,760 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 289—293 i statsrådsprotokollet.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft den under
nästföregående punkt omförmälda, av herr W. Björck väckta motionen
(I: 45), i vad den berör ifrågavarande anslag.

För innevarande budgetår utgår för ändamålet ett extra anslag av 58,960
kronor. Beträffande de flesta av de i detta anslag ingående posterna, nämligen
till uppehållande av en valfri fjärde årskurs, 4,800 kronor, till undervisning
i träslöjd, 510 kronor, till stipendier 2,000 kronor, till expenser för
statens skolköksseminarium och hushållsskola 5,000 kronor, till förhöjning
av arvodet åt seminariets läkare 900 kronor, samt till tillfällig löneförbättring
för vaktmästaren och eldaren därstädes 650 kronor, hemställes örn beviljande
av samma belopp som de för budgetåret 1931/1932 utgående.

I fråga örn övriga i anslaget till diverse behov ingående anslagsposter
har rektor vid lärarinneseminariet ifrågasatt förändringar och därvid hemställt,
dels att hyresanslagen till högre lärarinneseminariet och normalskolan,
respektive 7,400, 7,000 och 6,500 kronor måtte höjas, vart och
ett med 650 kronor, till respektive 8,050, 7,650 och 7,150 kronor, vilka
belopp motsvarade de verkliga hyresbeloppen, sedan ifrågavarande lägenheter
erhållit centralvärme, samt att i samband därmed expenserna för
högre lärarinneseminariet och normalskolan måtte minskas från 14,500
kronor till 12,550 kronor, alltså med 1,950 kronor, vilket utgjorde den för
ovannämnda lägenheter beräknade värmeavgiften, dels att seminariet måtte
erhålla ett nytt hyresanslag å 5,000 kronor för förhyrande av en våning
om 5 rum att användas till klassrum för en ny folkskoleklass, biologi-,
geografi- och materielrum, normalskolans lärjungebibliotek, seminariets fjärde
årskurs m. m., dels att hyresanslaget till statens skolköksseminarium måtte
för att motsvara numera fastställd hyra höjas med 800 kronor till 10,500

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ill

kronor, dels ock att ett engångsanslag måtte beviljas å 6,500 kronor för inredande
av nya fysikrum.

Skolöverstyrelsen har tillstyrkt rektors förslag, i vad detsamma avsåge
beredande av medel till hyra. Beträffande det av rektor äskade engångsanslaget
å 6,500 kronor för inredning av fysikrum har överstyrelsen förordat
en sänkning av detsamma till 4,000 kronor. Slutligen har överstyrelsen
föreslagit, att till expenser för högre lärarinneseminariet, flickskolan, realskolan
och folkskolan måtte för budgetåret 1932/1933 beviljas 13,550 kronor.

Departementschefen har anfört bland annat följande:

För budgetåret 1931/1932 upptogos hyresbeloppen för tillgodoseende av
högre lärarinneseminariets, flickskolans, realskolans och folkskolans behov
med ett belopp av sammanlagt (7,400 + 7,000 + 6,500) 20,900 kronor. Dessa
hyresbelopp böra nu, framhålla rektor och skolöverstyrelsen, höjas till (8,050
+ 7,650 + 7,150) 22,850 kronor eller med 1,950 kronor för att motsvara de
verkliga hyresbeloppen, sedan ifrågavarande lägenheter erhållit centralvärme.
I samband härmed skulle emellertid anslagsposten till expenser för högre
lärarinneseminariet och normalskolan för flickor kunna minskas med motsvarande
belopp från 14,500 kronor till 12,550 kronor. Mot detta förslag
har jag intet att invända.

Rektorn har vidare hemställt om ett nytt hyresanslag å 5,000 kronor för
förhyrande av en våning örn 5 rum att användas till klassrum för en ny
folkskoleklass, biologi-, geografi- och materielrum, normalskolans lärjungebibliotek,
seminariets fjärde årskurs m. m. Med hänsyn dels till vad jag
under föregående punkt föreslagit om en successiv avveckling av den vid
seminariet befintliga realskolan, varigenom vissa utrymmen skulle lösgöras
redan med ingången av läsåret 1932—1933, dels ock till möjligheten för
läroanstalten att, om ock med svårighet, kunna, efter vad jag inhämtat,
provisoriskt reda sig med till buds stående lokaler, har jag icke ansett mig
nu böra framföra ifrågavarande anslagskrav å 5,000 kronor.

Mot den föreslagna höjningen av anslagsposten till förhyrande av lokaler
för statens skolköksseminariuin och hushållsskola från nuvarande belopp,
9,700 kronor, med 800 kronor till 10,500 kronor finner jag intet att invända.

Däremot finner jag mig under förhandenvarande förhållanden förhindrad
att förorda det av rektor begärda, av skolöverstyrelsen delvis tillstyrkta engångsanslaget
för inredning av fysikrum. Jag är livligt övertygad om behovet
av förbättring härutinnan liksom ock om behovet av förbättrade lokaler
för läroanstalten i dess helhet, men torde frågan härom böra anstå tills
den av mig förut antydda omorganisationen av lärarinneseminariet blivit
fastställd.

Såsom jag nyss framhöll, skulle ett bifall till förslaget örn viss höjning
av hyresbeloppen medföra en minskning av anslagsposten till expenser för
högre lärarinneseminariet och normalskolan för flickor med 1,950 kronor
eller från 14,500 kronor till 12,550 kronor. Skolöverstyrelsen har emellertid
ansett en höjning från sistnämnda belopp med 1,000 kronor till 13,550 kronor
erforderlig för att motsvara den beräknade minskningen i terminsavgifter
i samband med de förberedande klassernas och första flickskoleklassens
ersättande av folkskoleklasser, i vilka inga avgifter erläggas. Detta förslag

112

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

anser jag mig böra tillstyrka. Vid bifall härtill skulle här ifrågavarande
anslagspost till expenser för budgetåret 1932/1933 behöva upptagas med
(14,500 — 1,950 + 1,000) 13,550 kronor eller 950 kronor mindre än innevarande
budgetår.

Samtliga under denna punkt omnämnda, av mig tillstyrkta anslagsposter
torde böra upptagas såsom ett gemensamt extra anslag. Storleken av det
för budgetåret 1932/1933 behövliga anslaget, beräknat efter de förslag jag
här framlagt, utgör 60,760 kronor, innebärande i jämförelse med det för
budgetåret 1930/1931 beviljade anslaget en nettoökning av 1,800 kronor,
vilken uppkommit på så sätt, att de olika anslagsposterna för hyror ökats
med sammanlagt 2,750 kronor, under det att ovanberörda expensanslag
minskats med 950 kronor.

För vinnande av överskådlighet vill jag slutligen förorda, att de hittillsvarande
anslagsposterna till förhyrande av lokaler för dels normalskolans
lägsta klasser, dels undervisning i biologi och teckning, dels ock högre
lärarinneseminariet och normalskolan för flickor sammanslås till en gemensam
anslagspost, förslagsvis benämnd förhyrande av lokaler för högre lärarinneseminariet
samt för de med seminariet förenade normalskolan för flickor,
realskolan och folkskolan.

Såsom framgår av nästföregående punkt, har utskottet ansett, att den nya
lärarkraft, som erfordras för den med budgetåret 1932/1933 tillkommande
femte folkskoleklassen, bör anställas såsom extra ordinarie övningsskollärare
och ej, såsom Kungl. Majit föreslagit, såsom ordinarie. Det belopp,
som för ändamålet kräves, utgör 3,400 kronor. Enligt utskottets mening
bör detta belopp, på sätt yrkats i herr Björcks ovannämnda motion (I: 45),
lämpligen ingå i nu förevarande anslag, som i anledning därav bör ökas
med 3,400 kronor.

Från seminariets sida har begärts anslag å 5,000 kronor till förhyrande
av en ny våning för seminariet. Departementschefen har avvisat detta krav
under hänvisning bland annat till det av honom framställda förslaget örn
indragning av realskolan, varigenom vissa utrymmen skulle lösgöras redan
med ingången av läsåret 1932/1933. Utskottet har i nästföregående punkt
avstyrkt detta förslag men finner ingen anledning föreligga att med hänsyn
härtill ifrågasätta beviljandet av medel till förhyrande av ökade lokalutrymmen
åt seminariet, som, enligt vad departementschefen vitsordat, kan,
örn ock med svårighet, provisoriskt reda sig med till buds stående lokaler.

Utskottet har i övrigt intet att erinra mot Kungl. Majits förslag under
denna punkt. Med anledning av vad ovan tillstyrkts beträffande en extra
ordinarie övningsskollärare skulle ifrågavarande anslag komma att utgöra
64,160 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) medgiva, att vaktmästaren samt eldaren vid högre lära -

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 113

rinneseminariet må för tiden 1 juli 1932—30 juni 1933
komma i åtnjutande av tillfällig löneförbättring till belopp
av 400 kronor för vaktmästaren och 250 kronor för eldaren;

b) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall
till herr Björcks ovannämnda motion (I: 45), så vitt nu är
i fråga, till diverse behov vid högre lärarinneseminariet anvisa
för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 64,160
kronor.

142:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 140) hemställer ut- Arvoden åt

extra lärare^

skottet, timlärare

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår och vikarier
° ’ . ,. . , .. vid högre

ägt rum, till arvoden åt extra lärare, timlärare och vikarier lärarinne vid

högre lärarinneseminariet för budgetåret 1932/1933 an- seminariet.

visa ett extra anslag av 39,420 kronor. (140.)

143:o) Kungl. Maj:t har (punkt 141) föreslagit riksdagen att Nyaordinarie

lärår i] urisrcr

dels bemyndiga Kungl. Majit att tills vidare under budgetåret 1932/1933, vid de ändå
för realskolstadiet avsedd ordinarie ämneslärarbefattning vid sandbro- “®ken m^m.
verk skall tillsättas, besluta, huruvida befattningen skall kungöras ledig [141]
såsom adjunktsbefattning eller ämneslärarinnebefattning;

dels ock för inrättande av nya ordinarie lärartjänster vid de allmänna
läroverken med den fördelning, som av Kungl. Majit bestämmes, samt för
ombildning av vissa musiklärarbefattningar och inrättande av nya ordinarie
teckningslärarbefattningar vid av departementschefen i statsrådsprotokollet
under nämnda punkt angivna allmänna läroverk höja det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken med 339,190 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 298—317 i statsrådsprotokollet.

Det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken, som för
budgetåret 1926/1927 var bestämt till 6,666,066 kronor, har under de fem
senaste åren väsentligt höjts och är i riksstaten för budgetåret 1931/1932
upptaget med 8,420,000 kronor.

Anslagshöjningarna hava huvudsakligen föranletts av 1927 års riksdags
beslut angående omorganisation av det högre skolväsendet, vilket beslut beräknats
komma att under ett antal år framåt medföra ökat behov av ordinarie
lärarkrafter och således en fortgående ökning i anslagsbehovet under
ifrågavarande anslagstitel. I avseende å det belopp, varmed anslaget av
berörda anledning bör höjas med ingången av budgetåret 1932/1933, bar
skolöverstyrelsen verkställt utförliga beräkningar, vilkas resultat framlagts i
skrivelse till Kungl. Majit den 31 augusti 1931. I denna skrivelse behandlas

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 6 sami. 8 haft. (Nr 8.) 8

114

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

dels den höjning av ifrågavarande reservationsanslag, som erfordras för inrättande
av nya rektors- oell ämneslärarbefattningar samt för beredande av
arvoden åt första lärarinnor, tillsyningslärare och kvinnliga sakkunniga vid
vissa läroverk, dels ock den anslagsökning, som betingas av ombildning och
nyinrättande av övningslärarbefattningar.

Departementschefen har anfört följande:

På grundval av de i nämnda skrivelse av den 31 augusti 1931 verkställda
beräkningarna och med stöd av vad i övrigt i samma skrivelse anförts,
har överstyrelsen hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
dels att bemyndiga Kungl. Majit att tills vidare under budgetåret 1932/
1933, då för realskolestadiet avsedd ordinarie ämneslärarbefattning vid
samläroverk skall tillsättas, besluta, huruvida befattningen skall kungöras
ledig som adjunkts- eller ämneslärarinnebefattning, varvid må följas de av
1928 års riksdag givna direktiven, dels att till inrättande av nya ordinarie
ämneslärartjänster samt till ombildning och nyinrättande av vissa övningslärartjänster
vid de allmänna läroverken, med den fördelning, som av Kungl.
Majit bestämmes, höja det ordinarie reservationsanslaget med sammanlagt
(301,100 + 47,060=) 348,160 kronor eller i runt tal 348,000 kronor.

Vad först angår den s. k. ämneslärarinnefrågan, innebar 1928 års riksdags
beslut därom allenast en provisorisk anordning. Såsom närmare framgår av den
under punkt 162 i 1931 års åttonde huvudtitel intagna utförliga redogörelsen,
vartill jag här tillåter mig att hänvisa, bemyndigade riksdagen Kungl. Majit
att tills vidare, till och med budgetåret 1930/1931, då för realskolestadiet
avsedd ordinarie ämneslärarbefattning vid samläroverk skulle tillsättas, besluta,
huruvida befattningen skulle kungöras ledig såsom adjunktsbefattning
eller ämneslärarinnebefattning.

I enlighet med Kungl. Majits under nyssberörda punkt 162 i 1931 års
åttonde huvudtitel framlagda förslag medgav vidare 1931 års riksdag, att
nämnda provisorium förlängdes till utgången av budgetåret 1931/1932.
Riksdagen framhöll därvid, att härvid borde noga beaktas 1928 års riksdags
uttalande därom, att den Kungl. Majit förbehållna prövningsrätten ifråga
om ledig ämneslärarinnebefattnings kungörande såsom adjunkts- eller ämneslärarinnetjänst
måtte handhavas med all varsamhet, så att i allt fall proportionen
mellan antalet manliga och kvinnliga lärare ej måtte ändras i vidare
mån, än det av skolöverstyrelsen på sin tid i ärendet avlåtna, å sid. 21 i
propositionen nr 231 till 1928 års riksdag återgivna förslaget innebure.

Skolöverstyrelsen har nu hemställt om en ytterligare förlängning av här
ifrågavarande provisorium under budgetåret 1932/1933. Jag har i en föregående
punkt berört frågan om ämneslärarinnor vid statsläroverken och där
givit uttryck åt den uppfattningen, att denna kategori lärare bör med det
snaraste ersättas med kvinnliga adjunkter. Denna frågar tarvar dock en
närmare utredning, och i avvaktan härå torde det nuvarande provisoriet
böra fortvara ännu ett år. Jag vill därför tillstyrka överstyrelsens förslag
på denna punkt. Givetvis kommer vid ett bifall till detta förslag det av

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

115

1928 års riksdag gjorda, av 1931 års riksdag upprepade och av mig nyss
återgivna uttalandet att vinna beaktande.

Härefter anhåller jag så att få övergå till skolöverstyrelsens förslag i vad
detsamma avser behovet av ordinarie rektors- och ämneslärarbefattningar
under budgetåret 1932/1933.

Skolöverstyrelsen har föreslagit inrättandet av 9 nya rektorstjänster, eller
en vid en var av de kommunala mellanskolor, vilkas ombildning till samrealskolor
enligt beslut av 1927 års riksdag skall påbörjas med ingången
av budgetåret 1932/1933. Häremot har jag intet att erinra.

Vidare har skolöverstyrelsen begärt inrättandet av 8 nya lektorstjänster
och därvid erinrat om det av 1931 års riksdag gjorda uttalandet, att det
syntes riksdagen ur det allmännas synpunkt riktigare, att det antal lektorstjänster
— omkring 35 — som återstode att inrätta för slutförande av den
år 1927 beslutade omorganisationen, fördelades på ett flertal år, så att platserna
kunde beräknas erhålla på ett tillfredsställande sätt meriterade innehavare.
Då skolöverstyrelsens här ifrågavarande förslag synes mig stå i
överensstämmelse med riksdagens åberopade uttalande, vill jag tillstyrka
detsamma.

I fråga om adjunktstjänster innefattar skolöverstyrelsens nu föreliggande
förslag en nettoökning av 30. Vid de s. k. gamla läroverken skulle enligt
överstyrelsens tidigare framlagda, i 1928 års statsverksproposition intagna
förslag inrättas 6 nya adjunktstjänster och vid de nyinrättade läroverken
9 tjänster. Vidare har skolöverstyrelsen vid här förevarande grupp av läroverk
föreslagit inrättandet av ytterligare 5 nya adjunktstjänster vid sådana
läroverk, där antalet extralärare är exceptionellt högt. Skolöverstyrelsen har
i detta sammanhang lämnat en ingående utredning rörande antalet extralärare
vid. de allmänna läroverken och därvid uppvisat, hurusom detta antal
budgetåret 1931/1932 vore omkring 330 eller mer än dubbelt så stort som
tidigare beräknats, ävensom att nämnda antal under budgetåret 1932/1933 torde
komma att uppgå till omkring 400 eller inemot tredubbla antalet mot det
tidigare beräknade och dubbla antalet mot det vid omorganisationens början
förefintliga. Skolöverstyrelsen har vidare framhållit, att det vore uppenbart,
att nämnda förhållande vore förenat med allvarliga olägenheter, icke blott
för de obefordrade lärarna, vilka finge vänta oskäligt länge på befordran,
utan även för undervisningen, då denna måste bli lidande på de ständiga
lärarombytena. Vid de helt förstatligade kommunala mellanskolorna har
skolöverstyrelsen föreslagit inrättandet av 5 nya adjunktstjänster. Detta
förslag avser dels ett par skolor, som hittills erhållit ett mindre antal ordinarie
ämneslärartjänster än vad år 1927 beräknats, dels några skolor, där
lärjungantalet under de sista åren visat en så stark stegring, att överstyrelsen
funnit skäl föreligga för inrättandet av nya ordinarie tjänster.
Slutligen föreslår överstyrelsen inrättandet av 21 nya adjunktstjänster vid
de under ombildning till samrealskolor stående kommunala mellanskolorna.
Av sistnämnda tjänster äro emellertid samtliga utom 6 avsedda att tillsättas
genom överflyttande i statstjänst av förutvarande ordinarie ämneslärare
vid den kommunala mellanskolan. Sammanlagt har alltså skolöverstyrelsen
för budgetåret 1932/1933 föreslagit nyinrättandet av (15 + 5 + 5 +
2\ =) 46 nya adjunktstjänster. Å andra sidan har överstyrelsen i anslutning
till tidigare gjorda beräkningar ansett sig kunna föreslå indragning av

116

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

sammanlagt 16 adjunktstjänster vid de s. k. gamla läroverken, vadan nettoökningen
av adjunktstjänster för budgetåret 1932 1933 skulle, såsom jag
tidigare meddelat, uppgå till (46 — 16 =) 30.

Skolöverstyrelsens förslag, i vad detsamma avser ett fullföljande av den
tidigare beslutade omorganisationen av de allmänna läroverken, föranleder
ingen erinran från min sida. Även i övrigt anser jag mig böra ansluta
mig till överstyrelsens förslag trots de betänkligheter, som givetvis under
förhandenvarande förhållanden uppresa sig mot inrättandet av nya ordinarie
tjänster. Jag vill emellertid här framhålla, att det i detta fall ej gäller
inrättandet av nya tjänster i egentlig mening; här ifrågakomma befattningar
hava sedan länge befunnits nödvändiga för undervisningens uppehållande,
och det gäller särskilt att bereda deras innehavare en säkrare ställning. De
förhoppningar, som man tillförene hyst örn att åstadkomma en minskning
av det redan då såsom oskäligt stort ansedda antalet extralärare, hava icke
gått i uppfyllelse, tvärtom har antalet extralärare sedan dess vuxit i betydande
omfattning. Redan med hänsyn härtill finner jag mig böra tillstyrka
överstyrelsens förslag. Härtill komma vidare de olägenheter för läroverken,
som äro förknippade med de med extralärarsystemet sammanhängande täta
ombytena av lärarkrafter. Slutligen vill jag framhålla, att de ekonomiska
konsekvenserna av förslaget äro relativt obetydliga. En manlig adjunkt i
lägsta lönegraden åtnjuter för närvarande en avlöning av 4,300 kronor,
under det att avlöningen för en manlig adjunktskompetent extralärare efter
sex tjänstår numera uppgår till 4,000 kronor. För kvinnliga adjunkter,
respektive adjunktskompetenta extralärare äro motsvarande siffror 3,600
kronor och 3,500 kronor. Kostnadsökningen för de 10 adjunktsbefattningar,
det här närmast gäller, skulle alltså inskränka sig till högst 3,000 kronor,
vartill skulle komma författningsenliga ålderstillägg.

I fråga om ämneslärarinnetjänster har skolöverstyrelsen föreslagit inrättandet
av 5 nya sådana vid de s. k. gamla läroverken och de helt nyinrättade
allmänna läroverken samt 13 vid de under ombildning till samrealskolor
varande kommunala mellauskolorna eller sammanlagt 18. Av sistnämnda
13 tjänster äro samtliga utom 2 avsedda att tillsättas genom överflyttning
av förutvarande ordinarie ämneslärare vid respektive kommunala
mellanskola. Skolöverstyrelsens beräkningar hava gjorts under förutsättningav
bifall till en av stadsfullmäktige i Lund gjord framställning angående
sådan ändring i den för högre allmänna läroverket i Lund bestämda organisationen,
att samundervisningen måtte begränsas till gymnasiet; i annat
fall bliver ytterligare en ämneslärarinnebefattning erforderlig. Till denna
fråga anhåller jag att få återkomma i det följande; jag vill här inskränka
mig till att tillstyrka bifall till skolöverstyrelsens framställning jämväl i denna
punkt.

Enligt skolöverstyrelsens sålunda framlagda, av mig nu tillstyrkta förslagskulle
alltså vid de allmänna läroverken budgetåret 1932/1933 inrättas
sammanlagt 9 rektorstjänster, 8 lektorstjänster, 30 adjunktstjänster och 18
ämneslärarinnetj änster.

För inrättandet av de föreslagna 65 njra tjänsterna ävensom för bestridande
av den fortskridande ökningen av arvodena till rektorer vid under
ombildniug stående kommunala mellanskolor, av arvodesförhöjningar för
ämneslärarinnor med adjunktskompetens ävensom av arvoden till första
lärarinnor, tillsyniugslärare och kvinnliga sakkunniga erfordras enligt skol -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

117

överstyrelsens beräkningar sammanlagt 301,100 kronor, med vilket belopp
alltså reservationsanslaget till de allmänna läroverken torde böra ökas.

Vad härefter angår ombildning och nyinrättande av övningslärarbefattningar
innebär överstyrelsens nu framlagda förslag, att budgetåret 1932/
1933 dels de nuvarande tecknings- och musiklärartjänsterna vid förutvarande
samrealskolan i Kristinehamn skulle ombildas till motsvarande befattningar
vid högre allmänt läroverk, dels vid ett vart av de högre allmänna läroverken
för flickor i Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg skulle
inrättas tecknings-, musik- och gymnastiklärartjänster, dels ordinarie teckningslärartjänster
skulle inrättas vid samrealskolorna i Tranås, Ronneby och
Falkenberg,- dels en ordinarie musiklärartjänst skulle upprättas vid samrealskolan
i Lidingö, dels ock ordinarie gymnastiklärartjänster skulle upprättas
vid samrealskolorna i Lidingö, Katrineholm, Motala, Nässjö, Ronneby, Hässleholm,
Höganäs, Falkenberg, Trollhättan, Stora Tuna, Sollefteå och
Boden.

Skolöverstyrelsens förslag i vad detsamma avser ombildning av teckningsoch
musiklärartjänsterna vid högre allmänna läroverket i Kristinehamn samt
inrättandet av ordinarie tecknings-, musik- och gymnastiklärartjänster vid
de fyra flickläroverken har ej givit mig anledning till erinran. Beträffande
gymnastiklärartjänsterna vid sistnämnda läroverk har skolöverstyrelsen i
annat sammanhang gjort framställning örn de avlöningsförmåner, som böra
förbindas med de nya befattningarna, vilken framställning jag har för avsikt
att senare underställa Kungl. Maj:ts prövning i och för avlåtande
av proposition till riksdagen. För närvarande vill jag endast, i likhet
med skolöverstyrelsen, beräkna arvodet för ifrågavarande gymnastiklärartjänster
enligt vad som i anslutning till nu gällande avlöningsbestämmelser
för Övningslärare synes böra bestämmas i löneförmåner för kvinnlig gymnastiklärare
vid högre allmänt läroverk, eller 2,205 kronor.

Jag vill i detta sammanhang slutligen erinra, att fråga uppkommit rörande
viss jämkning i nu gällande föreskrifter angående idrottsliv och friluftsverksamhet
genom anordnande av idrottsövningar m. m. — de s. k. idrottsdagarna.
Härvid kunna tänkas olika alternativ, antingen bibehållande av
den nuvarande ordningen med rörliga dagar och någon begränsning i antalet
eller också en anordning med på läsordningen fast inlagd friluftsverksamhet.
Det torde ankomma på Kungl. Majit att i detta avseende utfärda
de föreskrifter, som kunna vid närmare prövning befinnas mest ändamålsenliga.

Skolöverstyrelsens förslag om inrättandet av ordinarie teckningslärareänster
vid de helt förstatligade kommunala mellanskolorna i Tranås, Ronneby
och Falkenberg vill jag tillstyrka.

I samband med framläggandet av sitt förslag om inrättande av andra
Övningslärareänster vid helt förstatligade kommunala mellanskolor — en
musiklärar- och tolv gymnastiklärartjänster — har överstyrelsen i sin här föreliggande,
den 31 augusti 1931 dagtecknade skrivelse erinrat om sina tidigare
gjorda framställningar örn utredning angående ändrade anställningsförhållanden
för Övningslärare vid vissa läroanstalter, vilken utredning förnämligast
skulle avse att genom förening av flera tjänster antingen vid vissa
läroanstalter eller i annan anställning bereda dessa lärare skälig bärgning.
Jag vill nu erinra, att Kungl. Majit den 18 september 1931 anbefallt skolöverstyrelsen
att inkomma med förslag till sådana ändringar i gällande

118

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

läroverksstadga, som skulle göra det möjligt att i de fall, då sådant ansåges
lämpligt, förena en ordinarie Övningslärare''anst vid statlig läroanstalt
med annan sådan befattning eller med övningslärarbefattning vid kommunal
läroanstalt på sådant sätt, att befattningarna i avseende på åtgärder
beträffande ledigförklarande och tillsättning behandlades såsom en enda
befattning.

Det sålunda infordrade förslaget har ännu icke inkommit, och med hänsyn
härtill hade det givetvis varit tänkbart, att man tills vidare uppsköte
inrättandet av ordinarie övningslärarbefattningar vid skolor av här ifrågavarande
slag. Emellertid finner jag mig, i likhet med skolöverstyrelsen,
böra på grund av skolornas behov förorda inrättandet av en del ordinarie
tjänster. Med inrättandet av ordinarie lärarbefattningar i kvinnligt handarbete
torde emellertid, såsom skolöverstyrelsen föreslagit, tillsvidare böra
anstå. I fråga örn musiklärartjänster har skolöverstyrelsen endast föreslagit
inrättandet av en -—• nämligen vid samrealskolan i Lidingö — och med
hänsyn till denna skolas omfattning, 10 läraravdelningar, finner jag mig böra
tillstyrka förslaget härom. Skolöverstyrelsen har slutligen förordat inrättandet
av 12 nya gymnastiklärartjänster av här ifrågavarande slag. Ehuru det,
såsom skolöverstyrelsen framhållit, måste vara av särskilt värde för läroverken
att äga en fullt kompetent kraft för ledningen av skolans gymnastik
och idrottsverksamhet, finner jag mig icke helt kunna följa överstyrelsens
förslag härutinnan. Det torde nämligen knappast vara lämpligt, att inom en
så pass begränsad kår som gymnastiklärarkåren ett så stort antal tjänster
som nu föreslagits på en gång kungöras till ansökan lediga; en fördelning
på ett par år av de erforderliga tjänsterna synes mig vara att föredraga.
Jag vill förorda, att för budgetåret 1932/1933 sex ordinarie lärartjänster av
här ifrågavarande slag måtte inrättas; det torde då få ankomma på Kungl.
Majit att efter närmare utredning av skolöverstyrelsen besluta om fördelningen
av dessa tjänster.

Skolöverstyrelsen har för omreglering och nyinrättande av övningslärarbefattningar
vid de allmänna läroverken beräknat ett belopp av 47,060
kronor. Vid bifall till mitt nu framlagda förslag skulle detta o belopp kunna
minskas med (6x1,495=) 8,970 kronor till 38,090 kronor. A andra sidan
måste då det extra anslaget till extra arvoden åt gymnastiklärare vid de
allmänna läroverken ökas något. Härtill återkommer jag under punkt 153
i det följande.

Enligt de förslag jag under förevarande punkt tillstyrkt skulle en höjning
av reservationsanslaget till de allmänna läroverken med (301,100 + 38,090=)
339,190 kronor vara erforderlig.

Utskottets

yttrande.

Utskottet anser sig böra tillstyrka, att riksdagen lämnar det av Kungl.
Majit för budgetåret 1932/1933 begärda bemyndigandet i fråga örn ledigkungörande
av ämneslärarbefattning vid samläroverk. Härvid torde alltjämt
böra beaktas ovan omförmälda, av 1928 års riksdag gjorda uttalande
angående proportionen mellan antalet manliga och kvinnliga lärare.

Vad angår behovet av ordinarie tjänster under budgetåret 1932/1933, vill
utskottet, under hänvisning jämväl till vad utskottet hemställer under nästföljande
punkt, ansluta sig till Kungl. Majits förslag utom beträffande antalet
adjunktstjänster. Nettoökningen av sådana tjänster skulle enligt Kungl.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

119

Majlis förslag för nämnda budgetår utgöra 30. Utskottet behjärtar visserligen
strävandena att minska antalet obefordrade extra lärare vid läroverken
men ser sig, med hänsyn till rådande ekonomiska förhållanden och under
erinran att under de senaste tre budgetåren beräknats medel för nyinrättande
av respektive 31, 43 och 28 adjunktstjänster, nödsakat föreslå en
mindre sänkning i det utav Kungl. Majit nu begärda antalet nya tjänster.
Utskottet förordar, att nettoökningen av antalet adjunktstjänster bestämmes
till 25, d. v. s. att 41 i stället för 46 nya adjunktstjänster inrättas för budgetåret
1932/1933 (16 adjunktstjänster vid de s. k. gamla läroverken skola
indragas). Härigenom inbesparas å det ordinarie reservationsanslaget till
de allmänna läroverken (5X4,300=) 21,500 kronor. Den erforderliga höjningen
av nämnda anslag skulle alltså utgöra 317,690 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Majit att tills vidare under budgetåret
1932/1933, då för realskolestadiet avsedd ordinarie
ämneslärarbefattning vid samläroverk skall tillsättas, besluta,
huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning
eller ämneslärarinnebefattning;

b) i anledning av Kungl. Majits förslag, för inrättande
av nya ordinarie lärartjänster vid de allmänna läroverken
med den fördelning, som av Kungl. Majit bestämmes, samt
för ombildning av vissa musiklärarbefattningar och inrättande
av nya ordinarie teckningslärarbefattningar vid av
departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastik”
ärenden för den 4 januari 1932 under punkten 141 angivna
allmänna läroverk höja det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken med 317,690 kronor.

144:o) Kungl. Majit har (punkt 142) föreslagit riksdagen att för sin del
besluta, att gymnasiet vid högre allmänna läroverket i Lund skall från och
med tid, som Kungl. Majit äger bestämma, ombildas till samgymnasium.

Utredningen återfinnes å sid. 317—326 i statsrådsprotokollet. 1

1 skrivelse den 2 juni 1927, nr 262, i anledning av Kungl. Majits proposition
nr 116, angående omorganisation av det högre skolväsendet m. m.
jämte i ämnet väckta motioner anmälde riksdagen, att riksdagen beträffande
läroverket i Lund beslutit, bland annat, att nämnda läroverk skulle i
sin helhet vara avsett endast för manliga lärjungar; dock att, så länge icke
högre flickläroverk i staden inrättats, kvinnliga lärjungar skulle efter framställning
från staden kunna av Kungl. Majit lämnas tillträde till gymnasiet
vid nuvarande läroverket därstädes, under förutsättning att, därest ej vid
läroverket funnes anställd ordinarie kvinnlig ämneslärare, staden skulle be -

Ombildning
av gymnasiet
vid högre allmänna
läroverket
i Lund
till samgymnasium.

[142.]

120

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

strida kostnaderna för skäligt arvode till en på det pedagogiska området
erfaren kvinnlig sakkunnig, vilken på rektors förslag av skolöverstyrelsen
skulle förordnas att gå rektor till handa med råd och upplysningar i fråga
örn de kvinnliga lärjungarna, att särskild undervisning i övningsämnen, i
den mån sådant påkallades, på stadens bekostnad anordnades för de kvinnliga
lärjungarna samt under de villkor i övrigt, som Kungl. Majit bestämde.

Genom cirkulär den 18 juni 1927 fastställde Kungl. Majit plan för organisationen
av ifrågavarande allmänna läroverk sålunda, att realskolan,
som skulle vara avsedd endast för gossar, skulle bestå av en femklassig
avdelning med två serier parallellavdelningar, att gymnasiet, som skulle
omfatta en fyraårig latinlinje och en fyraårig reallinje, skulle, tills vidare
och så länge icke högre allmänt flickläroverk inrättats i staden, kunna med
Kungl. Majits medgivande vara tillgängligt även för kvinnliga lärjungar
samt att vid läroverket skulle successivt upprättas en sexårig latinlyceilinje,
avsedd endast för manliga lärjungar.

I sin den 30 november 1929 avgivna utredning rörande allmänna läroverk
för flickor m. m. föreslogo 1927 års skolsakkunniga, att ett högre allmänt
läroverk för flickor måtte upprättas i Lund.

Skolöverstyrelsen anförde i ett häröver avgivet yttrande, bland annat, följande: I

fråga om Lund synes det på de av de sakkunniga anförda grunder
och därvid särskilt med hänsyn till den sannolikt mycket stora lärjungenumerär,
som skulle bliva följden av gossläroverkets omvandling tili samläroverk,
mest naturligt, att här omhandlade behov tillgodoses genom fullständigt
flickläroverk. Emellertid kan överstyrelsen icke underlåta att i
"detta sammanhang fästa uppmärksamheten vid ett förhållande, som på ett
intimt sätt berör föreliggande fråga. Såväl Uppsala som Lunds högre allmänna
läroverk äro provårsläroverk och äro därvid de till storleken minsta
bland provårsläroverken. Sedan det ojämförligt största antalet allmänna
läroverk i och genom 1927 års läroverksreform förvandlats till samläroverk,
kan det knappast anses riktigt, att den praktiska utbildningen av lärare till
dessa skolor är helt och hållet förlagd till gossläroverk. Den frågan synes
sålunda träda i förgrunden, vilka åtgärder böra vidtagas för att tillgodose
kravet på den praktiska lärarutbildningens förläggande i viss utsträckning
till anstalter av samskolekaraktär. Det ligger då närmast till hands att
tänka sig lösningen av nyssberörda fråga förknippad med den här föreliggande
frågan örn högre allmänna läroverk för flickor i Uppsala och Lund
på så sätt, att dervarande gossläroverk under vissa betingelser förvandlas
till samläroverk. Överstyrelsen föreslår, att denna fråga göres till föremål
för förnyad utredning med beaktande av nu anförda omständigheter och
efter hörande jämväl av vederbörande lokala myndigheter, varefter förslag i
ärendet bör kunna föreläggas 1931 års riksdag. Under tiden torde några
särskilda anordningar för städerna i fråga icke vara erforderliga. Därest
samhällena önska bereda flickor tillträde till gymnasiet förefinnes redan
sådan möjlighet och, vad Lund beträffar, äger staden en kommunal mellanskola,
där flickor kunna under gynnsamma ekonomiska villkor erhålla utbildning
till realexamen.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

121

Genom proposition nr 119 till 1930 års riksdag angående vissa i samband
med 1927 års skolreform stående frågor m. m. gjorde Kungl. Majit beträffande
högre allmänna läroverket i Lund ingen annan framställning än att
med upprättande av lyceilinjen därstädes skulle tills vidare anstå.

På grund av väckta motioner (I: 308 och II: 488) beslöt emellertid 1930
års riksdag, att högre allmänna läroverket i Lund skulle, från och med den
tid, Kungl. Majit bestämde, ombildas till högre samläroverk under villkor,
att Lunds stad åtoge sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler
ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor.

Såsom motiv härför anfördes i riksdagens skrivelse nr 389, att i detta
fall lärjungantalet icke lade hinder i vägen och att det med hänsyn till
provårsutbildningen måste anses vara av vikt att för densamma äga till förfogande
ej blott gossläroverk utan jämväl samläroverk.

I fråga örn organisationen av det nya samläroverket beslöt riksdagen, att
vid läroverket skulle från och med den tid, Kungl. Majit bestämde, utöver
redan fastställd organisation finnas treårigt gymnasium. I samband härmed
borde — framhöll riksdagen i sin skrivelse — givetvis det privata flick -gymnasiet i Lund icke vidare ifrågakomma till statsunderstöd.

Därjämte förklarade riksdagen, att riksdagen av den åvägabragta utredningen
icke känt sig övertygad örn riktigheten av att nu låta anstå med
upprättandet av lyceilinjen vid högre allmänna läroverket i Lund.

Genom cirkulär den 27 juni 1930 anbefallde Kungl. Majit länsstyrelsen i
Malmö att från stadsfullmäktige i Lund inhämta och till Kungl. Majit överlämna
yttrande, huruvida och i sådant fall från vilken tid Lunds stad åtoge
sig de av riksdagen föreskrivna villkoren för ombildning av det högre
allmänna läroverket till högre samläroverk.

Med skrivelse den 4 maj 1931 har länsstyrelsen till Kungl. Majit ininsänt
en den 29 april 1931 dagtecknad ansökning, däri stadsfullmäktige i
Lund under åberopande av sitt vid sammanträde den 24 april 1931 hållna
protokoll hos Kungl. Majit hemställt, att proposition måtte föreläggas riksdagen
att på grunder, som framlagts i ett av särskilda kommitterade den
18 mars 1931 avgivet betänkande, i så måtto ändra det av Lunds stad beträffande
fliekskoleväsendet gjorda erbjudandet, att samundervisningen vid stadens
högre allmänna läroverk begränsades till gymnasiet. Stadsfullmäktige
hava vidare förklarat staden villig att ikläda sig de för gymnasiets ombildning
till samgymnasium erforderliga förpliktelserna. Därest realskolan vid
läroverket finge bibehållas som gosskola, komme stadsfullmäktige att vidtaga
åtgärder för upprättande av en kommunal flickskola i Lund och att
på avtalade villkor av läroverksföreningens i Lund byggnadsaktiebolag övertaga
dess flickskolebyggnad, dit förlägga såväl den kommunala flickskolan
som den kommunala mellanskolan samt ställa dessa båda skolor under
gemensam ledning. Slutligen hava fullmäktige förklarat staden villig ikläda
sig de ifrågavarande förpliktelserna från och med läsåret efter det, som
följde närmast efter statsmakternas beslut i ärendet.

122

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Departementschefen har för egen del anfört:

Stadsfullmäktige i Lund hava hemställt om sådan ändring av det Lunds
stad gjorda erbjudandet angående organisationen av högre allmänna läroverket
därstädes, att samundervisningen vid läroverket begränsades till gymnasiet;
och hava stadsfullmäktige gjort i sammanhang därmed erforderliga
utfästelser. Skolöverstyrelsen har anslutit sig till stadsfullmäktiges hemställan.
Av den i ärendet förebragta, genom stadsfullmäktiges försorg åstadkomna
utredningen synes mig framgå, att den högre skolundervisningen i Lund
bleve på ett lyckligt sätt tillgodosedd, örn de av stadsfullmäktige föreslagna
anordningarna genomfördes, och ej minst flickornas undervisning skulle på
detta sätt komma att ordnas på ett tillfredsställande sätt. Då jag anser, att
största hänsyn bör tagas till samhällets egna önskningar i en angelägenhet,
vilken som denna är av ingripande betydelse för dess liv och utveckling och
som jämväl ur ekonomisk synpunkt är av stor vikt för staden, vill jag, i likhet
med skolöverstyrelsen, understödja stadsfullmäktiges framställning. Jag gör
detta, som antytts, så mycket hellre som staden — på sätt närmare framgår av
den i ärendet förebragta utredningen ■— finge vidkännas oproportionerligt stora
kostnader, om hela läroverket skulle ombildas till samläroverk. Visserligen kan
man, såsom även tidigare skett, anföra en omständighet, som talar för att högre
allmänna läroverket i Lund även på realskolstadiet borde vara samläroverk,
nämligen att läroverket är ett provårsläroverk och att ett samläroverk för
dem som där genomgå provår bjuder den fördelen, att de få tillfälle att
vinna erfarenhet jämväl örn flickors undervisning, ett förhållande, vars betydelse
givetvis ökats med den stora omfattning, som samskoleväsendet numera
fått. Emellertid bjudes en låt vara något begränsad möjlighet till vinnande
av sådan erfarenhet, även örn endast gymnasiet vid ifrågavarande provårsläroverk
skulle bliva ett samgymnasium. I varje fall måste jag, ej minst
under nuvarande förhållanden, anse de av stadsfullmäktige i Lund anförda
skälen för den av dem begärda organisationen så starka, att de uppväga den
eventuella nackdel, som kan ligga i nämnda begränsning i avseende på provårsutbildningen.
Jag finner alltså inga större betänkligheter från berörda
synpunkt möta mot ett bifall till stadsfullmäktiges anhållan, helst som provårsfrågan
ännu befinner sig under utredning och väntar sin lösning. De närmare
bestämmelserna för genomförandet av ombildningen av gymnasiet vid
högre allmänna läroverket i Lund till samgymnasium torde överlämnas åt
Kungl. Maj:t att meddela. Som jag tidigare framhållit, är beräkningen av
behovet av ämneslärarinnor vid de allmänna läroverken under budgetåret
1932/1933 uppgjord under förutsättning av bifall till stadsfullmäktiges ifrågavarande
framställning.

Med hänsyn till de ekonomiska skäl, som från staden Lunds sida åberopats,
anser sig utskottet kunna förorda, att den av 1930 års riksdag beslutade
omorganisationen av ifrågavarande läroverk till samläroverk nu icke
genomföres utan samundervisningen begränsas till att omfatta gymnasiet.
Ur provårsutbildningens synpunkt är nämnda begränsning till nackdel, och
även med hänsyn till flickornas möjligheter att erhålla realskolutbildning
är förändringen mindre fördelaktig. Utskottet har dock vid sitt ställningstagande
till frågan låtit sig ledas av en strävan att särskilt i nuvarande
ekonomiska situation icke över hövan belasta kommunens ekonomiska bär -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

123

kraft. Likaså bär utskottet beaktat, att frågan om läroverkslärarnas provårsutbildning
för närvarande är under utredning Beträffande flickornas
tillträde till realskolan synes det emellertid utskottet angeläget, att icke
den kringliggande landsbygdens kvinnliga ungdom i detta hänseende kommer
i en sämre ställning än stadens flickor, då realskolan ej kan öppnas
för kvinnliga lärjungar. Utskottet vill därför vid sin tillstjukan av den
ovan angivna begränsningen av samundervisningen knyta det villkoret, att
kvinnliga lärjungar från den del av kringliggande landsbygd, som tillhör
läroverkets lärjungeområde, skola med avseende å tillträde till stadens kommunala
mellanskola äga samma rättigheter som kvinnliga lärjungar, vilka
hava sin hemvist i staden Lund.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må för sin del besluta, att den Barnundervisning
vid högre allmänna läroverket i Lund, varom 1930
års riksdag fattat beslut, må begränsas till läroverkets gymnasium,
dock under villkor att flickor från den del av kringliggande
landsbygd, som tillhör läroverkets lärjungeområde,
skola med avseende å tillträde till den kommunala mellanskolan
i Lund äga samma rättigheter som flickor, vilka hava
sin hemvist i nämnda stad; ägande Kungl. Majit bestämma
den tid, från och med vilken omförmälda samundervisning
skall taga sin början.

145:o) Kungl. Majit har (punkt 143) föreslagit riksdagen att höja den
i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående
posten: bibliotekarierna, nu 57,600 kronor, med 4,400 kronor till 62,000
kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 326—327 i statsrådsprotokollet.

Anslagsökningen föranledes dels av ombildningen av realskolan i Kristinehamn
till ett högre allmänt läroverk och upprättandet av ett högre allmänt
läroverk för flickor i Örebro, dels av tillkomsten av nya samrealskolor genom
förstatligande av kommunala mellanskolor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må höja den i det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken ingående posten: bibliotekarierna,
nu 57,600 kronor, med 4,400 kronor till 62,000
kronor.

Anslag till
bibliotekarier
vid de
allmänna
läroverken.

[143.]

124

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Arvoden
till biträden
å rektorsexpeditionerna
vid
de allmänna
läroverken.

[144.]

Arvoden
(8. k. fasta
arvoden) åt
skolläkare
vid de
allmänna
läroverken.

[145.]

146:o) Kungl. Maj:t har (punkt 144) föreslagit riksdagen att höja den i
det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående posten:
arvoden till biträden å rektorsexpeditionerna, nu 46,200 kronor, med 2,300
kronor till 48,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 328—331 i statsrådsprotokollet.

Anslagsökningen föranledes av den pågående utvidgningen av vissa äldre
läroverk samt inrättandet av nya statsläroverk. Någon förändring av de för
anslagets utgående gällande grunderna har däremot icke ifrågasatts för budgetåret
1932/1933.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må höja den i det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken ingående posten: arvoden
till biträden å rektorsexpeditionerna, nu 46,200 kronor,
med 2,300 kronor till 48,500 kronor.

147:o) Kungl. Maj:t har (punkt 145) föreslagit riksdagen att öka den i det
ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående posten :
arvoden åt skolläkare, nu 43,900 kronor, med 2,975 kronor till 46,875
kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 331—332 i statsrådsprotokollet.

Arvodet åt skolläkarna vid de allmänna läroverken utgår dels i form av
ett fast arvode, dels såsom ett rörligt arvode, vars storlek bestämmes av
antalet under höstterminen närvarande lärjungar vid läroverket. Från och
med budgetåret 1923/1924 har det rörliga arvodet utgått med 2 kronor för
varje dylik lärjunge. De fasta skolläkararvodena bestridas med en i det
ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående anslagspost:
Arvoden till skolläkare, vilken för budgetåret 1931/1932 utgör 43,900
kronor. De rörliga arvodena åter gäldas från ett extra förslagsanslag, som
för budgetåret 1931/1932 bestämts till 62,000 kronor.

I fråga örn de grunder, som gälla för bestämmandet av de fasta arvodena
till skolläkare vid de allmänna läroverken, har ingen ändring ifrågasatts.
Den föreslagna ökningen av denna anslagspost beror på den fortgående,
av 1927 års beslut i skolfrågan betingade omgestaltningen av vissa
läroverk.

I fråga om det rörliga arvodet till skolläkarna bar Kungl. Maj:t gjort
framställning under punkt 154 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag hemställer,

att riksdagen må öka den i det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken ingående posten: arvoden

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 125

åt skolläkare, nu 43,900 kronor, med 2,975 kronor till 46,875
kronor.

148:o) Kungl. Maj:t har (punkt 146) föreslagit riksdagen att minska den
i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående
posten: till praktisk utbildning av blivande lärare vid de allmänna läroverken,
nu 76,100 kronor, med 900 kronor till 75,200 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 332—333 i statsrådsprotokollet.

Minskningen har ansetts möjlig genom indragning av vissa adjunktstjänster
vid pro vårsläroverk.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må minska den i det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken ingående posten: till
praktisk utbildning av blivande lärare vid de allmänna läroverken,
nu 76,100 kronor, med 900 kronor till 75,200 kronor.

149:o) Kungl. Maj:t har (punkt 147) föreslagit riksdagen att minska det
ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken med 167,965 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 333—335 i statsrådsprotokollet.

Vid bifall till vad som föreslagits under punkterna 141, 143, 144, 145 och
146 i statsrådsprotokollet skulle nämnda anslag behöva höjas med tillhopa
347,965 kronor till 8,767,965 kronor.

Jämlikt åläggande den 27 juni 1930 har skolöverstyrelsen i skrivelse den
31 augusti 1931 avgivit förslag beträffande det belopp, varmed det ordinarie
reservationsanslaget till de allmänna läroverken borde upptagas i förslaget
till riksstat för budgetåret 1932/1933. Skolöverstyrelsen har därvid hänvisat
till en av chefen för överstyrelsens statistiska avdelning, byråchefen E.
Göransson, uppgjord promemoria samt i anslutning härtill föreslagit, att reservationsanslaget
till de allmänna läroverken för budgetåret 1932/1933 måtte
upptagas med ett belopp av 8,763,300 kronor.

Departementschefen har anfört bland annat följande:

I det stora hela anser jag mig kunna ansluta mig till skolöverstyrelsens
nu framlagda beräkningar rörande medelsbehovet. Jag vill emellertid erinra,
att jag icke ansett mig kunna helt biträda skolöverstyrelsens förslag örn inrättandet
av ordinarie gymnastiklärarbefattningar vid förstatligade kommunala
mellanskolor. Besparingen å här förevarande anslag utgör vid ett bifall
till mitt förslag härutinnan 8,970 kronor. Medelsbehovet för budgetåret

Praktisk
utbildning
av blivande
lärare vid
de allmänna
läroverken.

[146.]

Reservationsanslaget

till de allmänna
läroverken.

[147.]

126

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

1932/1933 skulle i anslutning härtill minskas med detta belopp från 8,763,300
kronor till 8,754,330 kronor.

Emellertid har jag ansett mig böra undersöka möjligheten av att genom
anlitande av befintliga reservationer ytterligare minska det belopp, som måste
uppföras i riksstaten för budgetåret 1932/1933. Enligt riksräkenskapsverkets
budgetredovisning för budgetåret 1930 1931 uppgick behållningen å här förevarande
anslag vid utgången av sistnämnda budgetår till 244,475 kronor 41 öre.

Givet är, att man vid en organisation av den omfattning, det bär gäller,
måste framgå med stor försiktighet vid ett minskande av reservationerna.
Detta gäller i all synnerhet under nu rådande stora örn- och nydaningsperiod
på det högre skolväsendets område. Jag vill särskilt erinra, att enligt
byråchefen Göranssons beräkningar de enligt de olika läroverkens stater utgående
lönerna av statsmedel skulle för budgetåret 1932 1933 uppgå till
8,187,167 kronor 75 öre mot i tablån upptagna 8,107,167 kronor 75 öre,
detta beroende på att befattningar icke omedelbart tillsättas utan under
någon tid stå vakanta. Även med hänsyn tagen till nu angivna förhållanden
anser jag mig dock kunna föreslå, att det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken i riksstaten för budgetåret 1932/1933 upptages
med ett belopp av 8,600,000 kronor. Vid bifall härtill skulle under nämnda
budgetår ett belopp av (8,754,330—8,600,000) 154,330 kronor tågås från å
anslaget befintliga reservationer, vadan sålunda en enligt min mening nödvändig
säkerhetsmarginal av i runt tal 90,000 kronor skulle för budgetåret
1932/1933 finnas disponibel.

Beträffande behovet av en dylik säkerhetsmarginal vill jag erinra exempelvis
därom, att Kungl. Majit den 3 juli 1931 från åttonde huvudtitelns
reservationsanslag till extra utgifter anvisat till högre allmänna läroverket
å Kungsholmen i Stockholm 5,000 kronor såsom bidrag till täckande av
utgifter, som under budgetåret 1931/1932 skulle bestridas av läroverkets
biblioteks- och materielkassa. Denna utgift, vilken avsåg anskaffande under
läsåren 1930/1931 och 1931/1932 av undervisningsmateriel, som vore erforderlig
till följd av läroverkets utvidgning med gymnasium, synes mig i anslutning
till vad som i motsvarande hänseende skett beträffande de högre
allmänna läroverken för flickor i Stockholm m. fl. städer (se Kungl. Majits
proposition nr 118 till 1930 års riksdag) rätteligen böra avföras å reservationsanslaget
till de allmänna läroverken, varom Kungl. Majit torde äga att
i sinom tid besluta. Likaledes kunna andra liknande fall tänkas, då en
disposition av sistnämnda anslag bliver erforderlig.

Såsom jag inledningsvis erinrade, skulle ett bifall till mina under punkterna
141, 143, 144, 145 och 146 framlagda förslag innebära en ökning av
reservationsanslaget till 8,767,965 kronor. Genom att nedbringa anslaget
till det av mig — i anslutning till skolöverstyrelsens beräkningar — nu såsom
erforderligt betecknade beloppet av 8,600,000 kronor möjliggöres alltså
en minskning av anslaget med (8,767,965—8,600,000) 167,965 kronor.

Departementschefen har utgått från den siffra, som enligt skolöverstyrelsens
beräkningar skulle erfordras för budgetåret 1932/1933 eller 8,763,300
kronor. Med hänsyn till vad departementschefen förordat i fråga om inrättandet
av ordinarie gymnastiklärarbefattningar vid förstatligade kommunala
mellanskolor, har departementschefen ansett en minskning av nyssnämnda
belopp kunna ske med 8,970 kronor till 8,754,330 kronor. Ut -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

127

skottet, som under punkten 143 här ovan biträtt departementschefens uppfattning
beträffande nämnda gymnastiklärarbefattningar, vill erinra om att
enligt utskottets förslag under samma punkt ytterligare en minskning av
medelsbehovet uppkommer å 21,500 kronor. Siffran 8,754,330 kronor bör
alltså minskas med 21,500 kronor, varvid erhålles ett belopp av 8,732,830
kronor, som skulle motsvara medelsbehovet å det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken under budgetåret 1932/1933. Örn man
liksom departementschefen räknar med att av medelsbehovet för nämnda
budgetår ett belopp av 154,330 kronor bestrides medelst å anslaget förefintliga
reservationer, varigenom såsom en säkerhetsmarginal 90,000 kronor
av reservationerna skulle återstå, bör det ordinarie reservationsanslaget till
de allmänna läroverken i riksstaten för budgetåret 1932/1933 uppföras med
ett belopp av (8,732,830 — 154,330=) 8,578,500 kronor eller 21,500 kronor
mindre än Kungl. Majit föreslagit.

Vid bifall till vad utskottet hemställt under punkterna 143, 145, 146,
147 och 148 skulle reservationsanslaget, som nu utgör 8,420,000 kronor,
behöva ökas med 326,465 kronor till 8,746,465 kronor. Genom att anslaget,
på sätt utskottet nyss förordat, för budgetåret 1932/1933 bestämmes
till 8,578,500 kronor möjliggöres en minskning av anslaget med (8,746,465
— 8,578,500=) 167,965 kronor eller samma belopp, som Kungl. Majit
under denna punkt upptagit såsom den summa, varmed minskning av det
ordinarie reservationsanslaget kan ske. Beträffande dispositionen av ovannämnda
reservation å 90,000 kronor hänvisar utskottet till vad utskottet i
det följande anför under punkten 151.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må i enlighet med Kungl. Majits förslag
minska det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna
läroverken med 167,965 kronor.

Vid bifall till vad utskottet under punkterna 143:o), 145:o), 146:o), 147:o),
148:o) och 149:o) tillstyrkt, kommer det ordinarie reservationsanslaget till de
allmänna läroverken, nu 8,420,000 kronor, att ökas med 158,500 kronor till
8,578,500 kronor.

150:o) Kungl. Majit har (punkt 148) föreslagit riksdagen att minska det
ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg åt lärarpersonalen vid de allmänna
läroverken, nu 1,247,000 kronor, med 27,000 kronor till 1,220,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 335—336 i statsrådsprotokollet.

Berörda anslagsminskning bar föreslagits med hänsyn till dels vissa av
skolöverstyrelsen framlagda beräkningar, dels ock den konstaterade medelsåtgången
under de senaste budgetåren.

Ålderstillägg
åt lärarpersonalen
vid
de allmänna
läroverken.

[148.]

128

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Arvoden åt
extra och
vikarierande
ämneslärare
vid de allmänna
läroverken
m. m.

[149.]

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget till
ålderstillägg åt lärarpersonalen vid de allmänna läroverken,
nu 1,247,000 kronor, med 27,000 kronor till 1,220,000 kronor.

151 :o) Kungl. Majit har (punkt 149) föreslagit riksdagen att till arvoden
åt extra lärare och vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 1,212,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 337—345 i statsrådsprotokollet.

I det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingår en
anslagspost till arvoden åt extra lärare och vikarier samt för oförutsedda behovDenna
anslagspost bestämdes av 1918 års riksdag till 250,000 kronor. Härutöver
har riksdagen under en lång följd av år å extra stat anvisat särskilda
anslag till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna
läroverken. Riksdagen har sålunda för sistnämnda ändamål anvisat för
budgetåret 1928/1929 562,500 kronor — förutom ett belopp av 77,500 kronor
till arvodesförhöjning för vissa extra ordinarie lärare — för budgetåret
1929/1930 516,300 kronor, för budgetåret 1930/1931 765,900 kronor samt
för budgetåret 1931/1932 965,800 kronor.

Den avsevärda förhöjning av anslaget, som ägt rum under sistnämnda
budgetår, förestavades, förutom av ökning av antalet klassavdelningar vid
läroverken, även av den ökning i det genomsnittliga antalet lärartimmar
per klassavdelning, som beräknades skola äga rum bland annat på grund
av differentieringen av gymnasiets båda högsta ringar.

I skrivelse den 31 augusti 1931 har skolöverstyrelsen gjort framställning
örn anslag för här ifrågavarande ändamål för budgetåret 1932/1933.

Överstyrelsen har därvid erinrat, att överstyrelsen den 8 augusti 1930
(jämför härom den närmare redogörelsen i punkt 168 av 1931 års åttonde
huvudtitel) erhållit bemyndigande att inom gränserna för anvisade medel
och under de av riksdagen i övrigt angivna förutsättningar medgiva sådan
jämkning i de av Kungl. Majit fastställda specialplanerna för omorganisation
av de allmänna läroverken, som innefatta ett tillfälligt inrättande av
parallellavdelning eller tillfällig indragning av sådan avdelning.

För de jämkningar, vilka med stöd av detta bemyndigande medgivits av
överstyrelsen för läsåret 1931/1932, har överstyrelsen lämnat en utförlig
redogörelse i en vid dess skrivelse fogad tabellbilaga, beträffande vilken
torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.

Härefter har skolöverstyrelsen anfört bland annat följande:

Med tillämpande av vissa närmare angivna beräkningsgrunder hade överstyrelsen
för läsåret 1932/1933 verkställt detaljerade beräkningar över det sannolika
lärarbehovet vid varje särskilt läroverk. Dessa beräkningar hade givit

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

129

vid handen, att vid de allmänna läroverken skulle under ifrågavarande
läsår komma att erfordras 347 extralärare med full tjänstgöring och dessutom
timlärare med en sammanlagd tjänstgöring av 1,445 veckotimmar.
Härvid hade överstyrelsen förutsatt, att de av överstyrelsen föreslagna nya
lärartjänsterna, nämligen 9 rektorstjänster, 8 lektorstjänster, 30 adjunktstjänster
och 18 ämneslärarinnebefattningar, komme att inrättas från och
med läsåret 1932/1933. Då arvodet för 24 timlärartimmar i stort sett motsvarade
arvodet till en extralärare med full tjänstgöring, kunde det här angivna
behovet uppskattas till 347 + 60 = 407 extralärare med full tjänstgöring.

Av upppgifter, som under augusti 1931 inkommit till överstyrelsen, framginge
tydligt, att tillströmningen av lärjungar till de allmänna läroverken
vid början av höstterminen 1931 blivit vida större, än man tidigare beräknat.
Detta gällde givetvis huvudsakligen realskolans första klass och gymnasiets
första ring, och det vore särskilt anmärkningsvärt, att vid åtskilliga
läroverk ett överraskande stort antal lärjungar, som vid realskolor eller
kommunala mellanskolor avlagt realskolexamen, sökt inträde i det treåriga
gymnasiets första ring. Huruvida en ytterligare ökning av antalet inträdessökande
vore att motse vid början av höstterminen 1932 kunde för närvarande
icke avgöras, men vissa omständigheter gjorde detta sannolikt.
Då det för närvarande icke vore möjligt att bedöma, hur stor denna
ökade tillströmning kunde bliva, hade överstyrelsen i sina ovan omnämnda
beräkningar av lärarbehovet icke tagit hänsyn därtill annat än i sådana
fall, då man på grund av stegrat lärjungeantal i de högsta klasserna av ett
högre allmänt läroverks realskola med visshet kunde förutse en ökning av
antalet inträdessökande till ifrågavarande läroverks gymnasium. Om överstyrelsen
genom tillfällig utvidgning av den nuvarande organisationen för de
allmänna läroverken skulle kunna tillgodose det behov, som bleve en följd
av en allmän ökning av de inträdessökandes antal, måste en reserv av ett
antal extralärarbefattningar ställas till överstyrelsens förfogande, och detta
antal torde icke kunna sättas lägre än till 10. Aven de beräkningar över
sannolika lärarbehovet, som av överstyrelsen utförts, vilade på en mycket
osäker grund, då de byggde på en approximativ uppskattning av sannolika
antalet lärjungar i olika klasser och ringar, och det vore därför ingalunda
uteslutet, att dessa beräkningar för åtskilliga läroverks vidkommande fört
till ett lärarbehov, som komme att visa sig otillräckligt. Då det här gällde
ett reservationsanslag, som icke finge överskridas, torde det även på grund
av sist omnämnda förhållande kunna anses väl motiverat, att den reserv
av 10 extralärarbefattningar, som före budgetåret 1929/1930 årligen ställdes
till överstyrelsens förfogande, nu åter beviljades. I förevarande sammanhang
ansåge sig överstyrelsen böra framhålla, att överstyrelsen för budgetåret
1932/1933 vid de allmänna läroverken räknade med 1,665 rektorstjänster
och ordinarie ämneslärarbefattningar. Örn härtill Indes de oundgängligen
erforderliga extralärarbefattningarna, stege summan till över 2,000,
och den ifrågasatta reserven av 10 extralärarbefattningar utgjorde således
mindre än 0,5 procent av hela antalet erforderliga lärare i läsämnen.

Med hänsyn till vad ovan anförts såge sig överstyrelsen nödsakad hemställa
om anslag för budgetåret 1932/1933 till anställande vid de allmänna
läroverken av extralärare och timlärare till ett antal, som motsvarade 417
extralärare med full tjänstgöring.

Med stöd av förhållandena under de senaste åren ansåge sig överstyrelsen

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 6 sami. 8 haft. (Nr 8.) 9

130

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

böra räkna med att 4/° av dessa extralärare bomme att äga behörighet till
adjunktsjänst och således bliva berättigade till ett årligt arvode av 3,300
kronor för manlig lärare och 3,000 kronor för kvinnlig lärare. Huru många
kvinnliga extralärare, som komme att anställas, kunde givetvis icke för när.
varande avgöras, men överstyrelsen ansåge sig kunna räkna med att deras
antal bleve 30. De icke adjunktskompetenta extralärarna komme förmodligen
att så gott som uteslutande bliva manliga, och för dem borde därför
räknas med ett årsarvode av 2,900 kronor. Den sammanlagda kostnaden
kunde således beräknas till (303 X 3,300 + 30 X 3,000 + 84 X 2,900 =)
1,333,500 kronor.

Genom beslut den 15 maj 1931 hade Kungl. Maj:t utfärdat, att gälla
tillsvidare från och med den 1 juni 1931, så länge anslagsmedel för ändamålet
funnes att tillgå, vissa bestämmelser i fråga om arvode till extra
ordinarie lärare vid allmänt läroverk, som biträdde vid inträdesprövningar
efter vårterminens slut. Samtidigt hade Kungl. Maj:t föreskrivit, att härav
föranledda kostnader skulle för budgetåret 1931/1932 bestridas från det anvisade
extra anslaget till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid
de allmänna läroverken. Dessa kostnader hade för budgetåret 1931/1932
beräknats till 3,000 kronor. Då överstyrelsen funné det synnerligen önskvärt,
att här ifrågavarande arvoden komme att utgå även under budgetåret
1932/1933, och icke hade anledning ifrågasätta ändring av det belopp, som
tidigare beräknats för bestridande av de av dem förorsakade kostnaderna,
hemställde överstyrelsen, att det ovan angivna beloppet till arvoden åt extralärare
och timlärare höjdes med 3,000 kronor till 1,336,500 kronor.

Under en följd av år hade ur det ordinarie reservationsanslaget till de
allmänna läroverken tagits ett belopp av 120,000 kronor till arvoden åt
extralärare och timlärare. Då detta torde kunna ske även under budgetåret
1932/1933, skulle enligt ovan angivna beräkningar det extra anslaget
till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken
böra uppgå till 1,216,500 kronor.

I anslutning till det sålunda anförda har skolöverstyrelsen slutligen hemställt,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att till arvoden åt extra och
vikarierande lärare vid de allmänna läroverken för budgetåret 1932/1933
anvisa ett extra anslag av 1,216,500 kronor. I

I skrivelse den 12 oktober 1931 har härefter skolöverstyrelsen —- med
förmälan, att överstyrelsen, sedan uppgifter rörande lärjungantalet vid de
allmänna läroverken höstterminen 1931 inkommit till överstyrelsen, ansett
det av nöden att underkasta sitt förslag den 31 augusti 1931 rörande behovet
av anslag under åttonde huvudtiteln till de allmänna läroverken m. m.
för budgetåret 1932/1933 en granskning i belysning av sålunda tillgängliga
siffror — med anledning av nämnda granskning anfört bland annat följande: I

sin ovannämnda framställning hade överstyrelsen i de fall, då de allmänna
läroverkens lärjungantal legat till grund för beräkningen av anslagets
storlek, räknat för höstterminen 1931 med 32,000 och för höstterminen
1932 med 33,000 lärjungar. Antalet lärjungar hade emellertid redan höstterminen
1931 vuxit till 35,052, motsvarande en ökning från närmast före -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

131

gående hösttermin med 3,602 lärjungar. Överstyrelsen räknade med att
antalet för läsåret 1932/1933 komme att ytterligare växa beroende dels på
ytterligare ökad tillströmning av lärjungar, särskilt kvinnliga, till redan förefintliga
klassavdelningar, dels på utvidgning av en del läroverk med nya
klassavdelningar samt ytterligare förstatligande av klasser i vissa kommunala
mellanskolor. Det syntes dock överstyrelsen sannolikt, att ökningen
ej skulle bli lika stor som för läsåret 1931/1932 utan stanna vid cirka
2”,000. Antalet lärjungar skulle då för höstterminen 1932 komma att uppgå
till cirka 37,000.

Anslaget till arvoden åt vikarierande lärare och extra ämneslärare vid de
allmänna läroverken vore självfallet i hög grad beroende av antalet lärjungar
och borde därför i detta sammanhang särskilt beröras. Överstyrelsen
ville då erinra örn att överstyrelsen i sin ovannämnda framställning
byggt sin beräkning av detta anslag ej på antalet lärjungar utan på antalet
behövliga läsavdelningar, och vid sin beräkning av detta sistnämnda antal
hade överstyrelsen tagit hänsyn till den ökning, som skulle uppkomma
genom ytterligare förstatligande av kommunala mellanskolor samt genom
planenlig utvidgning av andra läroverk. Överstyrelsen hade vidare förutsatt,
att samma uppdelning i nya avdelningar, som läsåret 1931/1932 visat
sig nödvändig på grund av den stora ökningen i lär jungan talet, skulle
komma att vara av behovet påkallad i samma klasser och ringar även under
läsåret 1932/1933 och att de läsåret 1931/1932 nytillkomna avdelningar
skulle finnas kvar även läsåret 1932/1933 i närmast högre klasser och ringar.
Då överstyrelsen vidare räknat med ett något större lärarbehov i näst högsta
ringen än tidigare på grund av ökningen i lärjungantal i närmast lägre
ringar och då i överstyrelsens förslag ingått en visserligen obetydlig reserv
av extralärare, funne överstyrelsen det sannolikt, att dess beräkningar i fråga
örn förevarande anslag skulle visa sig hålla måttet oaktat den oväntat stora
stegringen i lärjungantal, förutsatt dock att någon minskning i anslaget
ej företoges. Överstyrelsen ansåge sig dock böra framhålla den osäkerhet,
som givetvis alltid måste vidlåda beräkningar av nu ifrågavarande slag.

Departementschefen har anfört huvudsakligen följande:

När det gäller att beräkna det för extra och vikarierande ämneslärare vid
de allmänna läroverken för budgetåret 1932/1933 behövliga anslagsbeloppet
har man — i likhet med vad som varit fallet under de senare åren — att räkna
med flera skäligen ovissa faktorer. Förstatligandet av förutvarande kommunala
mellanskolor och utbyggandet av nyinrättade statsläroverk fortgår
alltjämt. Ringa erfarenhet föreligger ännu beträffande de kostnader, som
följa med den av 1927 års riksdag beslutade differentieringen av undervisningen
i gymnasiets båda högsta ringar. Tillströmningen till läroverken
har den senaste tiden vida överstigit de beräkningar, som tidigare framlagts
i detta hänseende, och ännu är det omöjligt att säga, örn detta endast berott
på tillfälliga orsaker eller sammanhänger med det förhållandet, att tillträdet
till den högre undervisningen genom 1927 års riksdagsbeslut i så stor utsträckning
underlättats — i all synnerhet för den kvinnliga ungdomen.
Dessa nu av mig angivna faktorer göra, att man vid beräkningen av anslaget
bör gå fram med stor försiktighet. Att under läsåret 1932/1933 en
ytterligare ökning av anslaget är ofrånkomlig framgår redan därav, att
under sagda budgetår förstatligandet av kommunala mellanskolor och utbyggandet
av de nya högre allmänna läroverken kommer att fortskrida.

132

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

De beräkningar över det sannolika lärarbehovet, som överstyrelsen utfört
och för vilka jag i det föregående redogjort, hava givit vid handen, att
vid de allmänna läroverken skulle under läsåret 1932/1933 komma att
erfordras 347 extralärare med full tjänstgöring och dessutom timlärare
med en sammanlagd tjänstgöring av 1,445 veckotimmar. Härvid har överstyrelsen
förutsatt, att de av överstyrelsen föreslagna nya lärartjänsterna,
nämligen 9 rektorstjänster, 8 lektorstjänster, 30 adjunkts^ ansler och 18
ämneslärarinnebefattningar, komma att inrättas från och med läsåret 1932/
1933. Då arvodet för 24 timlärartimmar i stort sett motsvarar arvodet till
en extralärare med full tjänstgöring, har överstyrelsen uppskattat det totala
behovet till 407 extralärare med full tjänstgöring mot 326 under innevarande
läsår, innebärande en nettoökning av 81 extralärare med full tjänstgöring.
Härjämte har överstyrelsen — med hänsyn till nödvändigheten att genom
tillfällig utvidgning av den nuvarande organisationen kunna tillgodose det
behov, som kan bliva en följd av de inträdessökandes antal — ansett, att
en reserv av ett antal extralärarbefattningar måste ställas till överstyrelsens
förfogande, ävensom att detta antal icke torde kunna sättas lägre än till 10.
Sammanlagt skulle alltså enligt överstyrelsens beräkningar erfordras anslag
för anställande vid de allmänna läroverken av extra lärare och timlärare
till ett antal, som motsvarar 417 extralärare med full tjänstgöring.

Skolöverstyrelsen har vid dessa sina beräkningar utgått från att det bemyndigande
att medgiva upprättandet av tillfällig parallellavdelning vid de
allmänna läroverken, som — i enlighet med beslut av 1930 års riksdag —
lämnats skolöverstyrelsen genom Kungl. Maj:ts beslut den 8 augusti 1930,
hädanefter finge omfatta samtliga klasser och ringar även vid de högre allmänna
läroverken för flickor i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Jag torde till en början få erinra, att jag tidigare under punkt 141 tillstyrkt
skolöverstyrelsens förslag örn inrättandet av nyssberörda ordinarie
befattningar vid de allmänna läroverken.

Vad härefter angår ett av överstyrelsen gjort uttalande rörande tillämplighet
jämväl på de högre allmänna läroverken för flickor i Stockholm,
Göteborg och Malmö av det överstyrelsen den 8 augusti 1930 lämnade
medgivandet att tillfälligt upprätta parallellavdelningar vill jag framhålla
följande. Kungl. Majit har den 28 augusti 1931 medgivit, att första klassen
av realskolan vid högre allmänna läroverket för flickor i Göteborg finge
under läsåret 1931/1932 vara uppdelad i två parallellavdelningar. Såsom
jag redan tidigare i annat sammanhang haft tillfälle att utveckla — jämför
härutinnan första kammarens protokoll den 24 mars 1931, nr 23, sid. 8—9
— håller jag före, att tillströmningen av elever måste vara en av de mest
avgörande faktorerna för ett läroverks framtida struktur, att statens flickläroverk
böra inom anslagets ram hava samma möjlighet att utveckla sig
som likställda undervisningsanstalter i landet samt att dessa synpunkter
under vissa givna omständigheter lämpligen kunna tillgodoses genom inrättande
av tillfälliga parallellavdelningar. I anslutning till vad jag sålunda
uttalat har jag icke funnit något att erinra mot att skolöverstyrelsen vid beräkningen
av extralärarbehovet räknat med tillfälligt inrättade parallell avdelningar
jämväl vid dessa läroverk.

Ej heller i övrigt hava skolöverstyrelsens beräkningar av extralärarbehovet
för budgetåret 1932/1933 givit mig anledning till erinran. Jag vill framhålla,
att det enligt mitt förmenande torde vara nödvändigt att vid en organisation
av den omfattning, som de allmänna läroverken numera erhållit,

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

133

en viss marginal bibehålies för att kunna möta oförutsedda utgifter. Ä
andra sidan torde det knappast behöva framhållas, att •— när medel framdeles
skola ställas till överstyrelsens förfogande för här ifrågavarande ändamål
— detta endast kommer att ske i den utsträckning, som vid en förnyad
prövning visar sig erforderligt.

I anslutning till det nu anförda vill jag tillstyrka skolöverstyrelsens förslag,
att för budgetåret 1932/1933 anslag måtte beviljas i en utsträckning,
motsvarande 417 extralärare med full tjänstgöring.

Kostnaderna härför hava av skolöverstyrelsen — inberäknat ersättningar
åt vissa extra ordinarie lärare för biträde vid inträdesprövningar efter vårterminens
slut, 3,000 kronor — beräknats till 1,336,500 kronor.

Mot dessa beräkningar har jag icke funnit någon annan anledning till
erinran än att det antal kvinnliga extralärare, som av skolöverstyrelsen beräknats
för budgetåret 1932/1933, d. v. s. 30, synes mig vara väl lågt.
Enligt vad jag under hand inhämtat, hava höstterminen 1931 förordnanden
meddelats för 42 kvinnliga extralärare. Med utgångspunkt härifrån torde
man vara berättigad att antaga, att under budgetåret 1932/1933 minst 45
kvinnliga extralärare komma att erhålla anställning. Skillnaden i lön för
manlig och kvinnlig extralärare uppgår till 300 kronor, och med stöd härav
torde det vara möjligt att minska det av skolöverstyrelsen beräknade anslagsbeloppet
med (15 X 300) 4,500 kronor till 1,332,000 kronor. Då för här ifrågavarande
ändamål av det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken
brukat anlitas ett belopp av 120,000 kronor, skulle alltså det extra
anslaget till extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken
för budgetåret 1932/1933 behöva beräknas till 1,212,000 kronor.

Såsom av punkten 143 inhämtas, har utskottet föreslagit minskning i antalet
nya adjunktsbefattningar för budgetåret 1932/1933 med 5. På grund
härav skulle det kunna ifrågasättas, om ej här ifrågavarande anslag borde
ökas med en summa, motsvarande arvodet till 5 extra lärare. Det framgår
emellertid av den föreliggande utredningen, att de av skolöverstyrelsen verkställda
beräkningarna av lärarbehovet, på vilka departementschefen stöder
sig, äro gjorda med en viss säkerhetsmarginal, och vidare har utskottet uppmärksammat,
att i flera fall uppdelning av klasser förekommit, utan att
sådan uppdelning synes hava varit av behovet påkallad. Utskottet vill inskärpa
vikten av att klassuppdelning medgives endast i sådana fall, då detta
är nödvändigt. Denna regel bör städse beaktas men måste i den nuvarande
ekonomiska situationen med särskild stränghet iakttagas. Med hänsyn till
anförda förhållanden anser utskottet någon höjning av ifrågavarande anslag
icke erforderlig på grund av den under punkten 143 föreslagna minskningen
av antalet ordinarie adjunkter. Utskottet förutsätter alltså, att det
av Kungl. Majit äskade extra anslaget å 1,212,000 kronor jämte den för
samma ändamål i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken
ingående anslagsposten å 120,000 kronor skall vara tillräckligt för
att tillgodose de behov, som under föreliggande punkt avses. Skulle mot
förmodan för några enstaka undantagsfall det visa sig behövligt att äga
tillgång till medel utöver nu angivna belopp, synes det utskottet böra få

Utskottets

yttrande.

134

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ankomma på Kungl. Majit att efter särskild prövning för ändamålet anlita
den under punkten 149 nämnda reservationen å 90,000 kronor, som är avsedd
att möta tillfälliga eller oförutsedda behov.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört hemställer utskottet,
att riksdagen må till arvoden åt extra och vikarierande
ämneslärare vid de allmänna läroverken för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra anslag av 1,212,000 kronor.

Arvodesförhöjning
åt
vissa extra
ordinarie
ämneslärare
vid högre
lärarinneseminariet,

allmänna
läroverk och
statens folkskoleseminarier.

152:o)

skottet,

[150.]

I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 150) hemställer utah
riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie
ämneslärare vid högre lärarinneseminariet, allmänna läroverk
och statens folkskoleseminarier för budgetåret 1932/1933
anvisa ett extra förslagsanslag av 95,000 kronor.

Personliga
lönetillägg
åt vissa
Övningslärare
vid
de allmänna
läroverken.

153:o)

skottet,

[151.]

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 151) hemställer utah
riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till beredande i enlighet med av 1929 års
riksdag godkända grunder av personliga lönetillägg under
tiden 1 juli 1932—30 juni 1933 åt vissa ordinarie Övningslärare
vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra förslagsanslag av 3,000 kronor.

Understöd åt
extra ordinarie
lärare
vid de allmänna
läroverken
under
förfall på
grund av
sjukdom

[152.]

jämte två i
ämnet väckta
motioner.

154:o) Kungl. Majit har (punkt 152) föreslagit riksdagen att höja det
ordinarie förslagsanslaget till understöd åt extra ordinarie lärare vid de allmänna
läroverken under förfall på grund av sjukdom, nu 3,000 kronor,
med 2,000 kronor till 5,000 kronor.
t Utredningen återfinnes å sid. 348—349 i statsrådsprotokollet. I

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr A. Thelin (I: 154)
och den andra inom andra kammaren av herr F. Sandivall (lii 184), vari
hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Majit begära
utredning angående sjukhjälp enligt samma grunder, som gälla för
e. o. befattningshavare vid kommunikationsverken och övriga statens nyreglerade
verk, åt extralärare, som är berättigad till förhöjt arvode enligt
kungl, kungörelsen nr 112 år 1931.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras yrkande andragna skälen

får utskottet hänvisa till motionen I: 154.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

135

Det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt extra ordinarie lärare vid
de allmänna läroverken under förfall på grund av sjukdom, som till och
med år 1922 utgjorde 5,000 kronor och för tiden 1 januari—30 juni 1923

2,500 kronor, har från och med budgetåret 1923/1924 i riksstaten varit upptaget
med ett till 3,000 kronor nedsatt belopp.

Under åren 1928, 1929 och 1930 har skolöverstyrelsen hos Kungl. Majit
hemställt dels — i anslutning till en av skolöverstyrelsen den 26 november
1927 gjord framställning — örn vidgade möjligheter för extra ordinarie
lärare vid de allmänna läroverken att erhålla understöd under sjukdom, dels
ock örn höjning av ifrågavarande anslags belopp. Dessa överstyrelsens hemställanden
hava emellertid icke föranlett någon framställning till riksdagen.

I skrivelse den 31 augusti 1931 har skolöverstyrelsen upprepat sina tidigare
framställningar.

Departementschefen har anfört, att han under förhandenvarande förhallanden
icke funne sig kunna tillstyrka, att frågan örn ändrade grunder för
anslagets utgående nu föranledde någon Kungl. Majits åtgärd.

Den föreslagna anslagshöjningen har motiverats med konstaterad ökad
belastning av anslaget.

Mot Kungl. Majits förslag har utskottet intet att erinra.

Vad beträffar de av herrar Thelin och Sandwall väckta motionerna (1: 154
och lii 184) finner utskottet visserligen syftet med dessa motioner behjärtansvärt,
men då utskottet förutsätter, att den i motionerna berörda frågan
kommer att ägnas tillbörlig uppmärksamhet i samband med behandlingen
av det hos Kungl. Majit vilande förslaget örn lönereglering för ifrågavarande
lärare, anser utskottet någon åtgärd icke böra av riksdagen vidtagas
i anledning av samma motioner.

Utskottet hemställer alltså, att riksdagen må

a) höja det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt extra
ordinarie lärare vid de allmänna läroverken under förfall
på grund av sjukdom, nu 3,000 kronor, med 2,000 kronor
till 5,000 kronor,

b) avslå herrar Thelios och Sandwall ovannämnda motioner
(I: 154 och lii 184).

155:o) Kungl. Majit har (punkt 153) föreslagit riksdagen att till extra
arvoden åt lärare i övningsämnen vid de allmänna läroverken för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra anslag av 432,925 kronor att, i huvudsaklig
överensstämmelse med de grunder, som av departementschefen i statsrådsprotokollet
angivits, utgå enligt den närmare fördelning, som av Kungl.
Majit bestämmes.

Utredningen återfinnes å sid. 349—363 i statsrådsprotokollet.

Utskottets

yttrande.

Extra arvoden
åt lärare
i övningsämnen
vid
de allmänna
läroverken.

[153.]

136

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Under en följd av år har riksdagen anvisat särskilda anslag till extra ar
voden åt teckningslärare, gymnastiklärare och musiklärare samt åt lärarinnor
i kvinnligt handarbete vid de kvinnliga läroverken. Jämväl för budgetåret
1932/1933 föreligga nu framställningar av skolöverstyrelsen örn anslag
för ovannämnda ändamål. För att i någon mån minska antalet anslagsrubriker
under åttonde huvudtiteln har departementschefen föreslagit,
att dessa fyra anslag sammanföras till ett, förslagsvis benämnt extra arvoden
åt lärare i övningsämnen vid de allmänna läroverken. Från detta anslag
skulle då, enligt de närmare fördelningsgrunder, som för varje år böra
underställas riksdagens prövning, medel utanordnas för bestridande av kostnaderna
för nämnda fyra lärarkategorier.

De belopp, departementschefen under denna punkt tillstyrkt, äro

till extra arvoden åt teckningslärare...............kronor 148,860: —

* » » » gymnastiklärare............. » 152,500: —

s » » » musiklärare................. » 63,215: —

* * » » lärarinnor i kvinnligt bandarbete. . » 68,350: —

eller inalles kronor 432,925: —

Summan av motsvarande för budgetåret 1931/1932 utgående anslag utgör
404,300 kronor. Ett bifall till de nu framlagda förslagen innebär alltså en
kostnadsökning av 28,625 kronor.

Beträffande anslagsposten till extra arvoden åt teckningslärare, som för
innevarande budgetår utgår med 142,660 kronor, har departementschefen
anfört huvudsakligen följande:

Jag vill till en början erinra, att jag tidigare under punkt 141 tillstyrkt
skolöverstyrelsens förslag örn dels ombildning av teckningslärarbefattningen
vid högre allmänna läroverket i Kristinehamn från teckningslärarbefattning
vid realskola till motsvarande befattning vid högre allmänt läroverk, dels
ock inrättande av nya ordinarie teckningslärarbefattningar vid de högre allmänna
läroverken för flickor i Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg
samt vid samrealskolorna i Ronneby, Falkenberg och Tranås.

Under punkt 149 i det föregående har jag vidare — främst med hänsyn
till det oberäknat hastigt stegrade elevantalet vid de allmänna läroverken —
ansett mig böra tillstyrka överstyrelsens förslag om ställande till överstyrelsens
förfogande av medel till 10 extralärarbefattningar.

Skolöverstyrelsens här föreliggande beräkningar, som gjorts under de sålunda
av mig tillstyrkta förutsättningarna, hava icke givit mig anledning
till erinran. Då medelsbehovet kan uppskattas till sammanlagt 279,460
kronor och den i det ordinarie reservationsanslaget ingående anslagsposten
uppgår till 132,600 kronor, skulle alltså för här ifrågavarande ändamål på
extra stat behöva beräknas ett belopp av 146,860 kronor.

Till extra arvoden åt gymnastiklärare ingår i det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken en anslagspost å 20,000 kronor.

Härutöver har riksdagen under åtskilliga år för ändamålet anvisat medel
å extra stat, för budgetåret 1927/1928 uppgående till 44,800 kronor, för

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

137

budgetåret 1928/1929 till 77,000 kronor, för budgetåret 1929/1930 till 82,500
kronor, för budgetåret 1930/1931 till 108,200 kronor och för budgetåret
1931/1932 till 140,460 kronor. De för budgetåren 1928/1931 vidtagna förhöjningarna
av det extra anslaget hava betingats huvudsakligen av det ökade
antal gymnastikavdelningar vid de allmänna läroverken, som tillkommit
genom upprättande av nya läroverk och genom vissa läroverks utvidgning,
men i viss mån även av den omständigheten, att kvinnliga lärjungar i större
utsträckning än tidigare erhållit möjlighet att vinna inträde vid allmänna
läroverk och att dessa lärjungar ansetts icke lämpligen böra åtnjuta gymnastikundervisning
tillsammans med manliga lärjungar. Förutom av nu
angivna orsaker har den höjning av anslaget, som vidtagits för budgetåret
1931/1932, föranletts av att under sagda budgetår vissa försök vidtagits i
fråga örn tillämpningen av de den 29 juni 1928 utfärdade nya undervisningsplanerna
för rikets allmänna läroverk i vad desamma avse undervisningen
i gymnastik med lek och idrott, närmast då den med de nya undervisningsplanerna
förenade hållningsrättande gymnastiken och sjukgymnastiken.
I detta hänseende hänvisas till den utförliga redogörelse härför,
som finnes intagen under punkt 172 av 1931 års åttonde huvudtitel.

Såsom framgår av riksdagens skrivelse den 17 april 1931, nr 8 A, punkt
164, biföll riksdagen den för budgetåret 1931/1932 ifrågasatta anslagshöjningen
med hänvisning till vad departementschefen anfört därom, att
nämnda budgetår finge betraktas såsom ett försöksår i vad anginge gymnastikundervisningen
vid de allmänna läroverken.

Det bör särskilt nämnas, att skolöverstyrelsen för läsåret 1932/1933 för
hållningsrättande gymnastik och sjukgymnastik räknat med ett timantal av
173.

Beträffande ifrågavarande extra anslagspost har departementschefen anfört
följande:

Jag torde till en början få erinra, att jag under punkt 141 i det föregående
tillstyrkt skolöverstyrelsens förslag örn inrättandet av nya ordinarie
gymnastiklärartjänster vid de högre allmänna läroverken för flickor i Stockholm,
Göteborg, Malmö och Hälsingborg. Under samma punkt har jag
vidare till behandling upptagit skolöverstyrelsens förslag örn inrättande av
ordinarie gymnastiklärartjänster vid tolv närmare angivna samrealskolor, som
uppstått ur tidigare kommunala mellanskolor. Av skäl, som jag under
nämnda punkt närmare utvecklat, har jag därvid ansett mig böra förorda,
att för budgetåret 1932/1933 sex ordinarie tjänster av här ifrågavarande
slag måtte inrättas; och skulle det ankomma på Kungl. Majit att efter närmare
utredning av skolöverstyrelsen besluta om den närmare fördelningen
av dessa tjänster.

De skäl, som år 1931 kommo mig att tillstyrka upptagandet av en försöksverksamhet
beträffande gymnastiken, särskilt den hållningsrättande gymnastiken,
kvarstå alltjämt, och jag vill förorda, att medel måtte ställas till
förfogande för att möjliggöra en dylik verksamhet även under budgetåret
1932/1933. I likhet med skolöverstyrelsen finner jag mig böra föreslå, att

138

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

försöken under denna tid bedrivas i ungefär samma omfattning som nu.
De närmare bestämmelser, som må bliva erforderliga i ämnet, torde det få
ankomma på Kungl. Majit att framdeles utfärda. Jag vill erinra därom, att
i anledning av en utav skolöverstyrelsen gjord framställning Kungl. Majit
genom beslut den 23 december 1931 föreskrivit, att därest under vårterminen
1932 undervisning i fäktning vid de allmänna läroverken är beräknad
att förekomma å annan tid än sådan, som är avsedd för gymnastik
med lek och idrott, sagda för fäktning tillämnade tid skall i den utsträckning,
överstyrelsen finner lämplig, användas för hållningsrättande gymnastik
och sjukgymnastik.

Skolöverstyrelsen har under de av överstyrelsen angivna förutsättningarna
beräknat kostnaderna för här ifrågavarande undervisning till i runt tal

165,500 kronor, motsvarande 1,559,5 extra gymnastikveckotimmar. Vid ett
bifall till mitt nyssberörda förslag om uppskov med inrättandet av sex av
de av överstyrelsen förordade nya ordinarie gymnastiklärartjänsterna uppkommer
här en ökning av 78 veckotimmar, vilket efter en beräknad kostnadav
90 kronor för veckotimme motsvarar 7,020 kronor. Då jag i övrigt
icke funnit något att erinra mot överstyrelsens förslag och beräkningar i
denna del, anser jag mig böra beräkna den sammanlagda kostnaden för
extra undervisningstimmar i gymnastik till (165,500 + 7,020) 172,520 kronor
eller i avrundat tal 172,500 kronor.

I det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingår, såsom
förut erinrats, för här ifrågavarande ändamål en anslagspost av 20,000
kronor, vadan för ändamålet skulle för budgetåret 1932/1933 behöva berak
nas ett belopp av 152,500 kronor. I

I det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingår en
anslagspost å 5,000 kronor, avsedd till extra arvoden åt musiklärare.

För samma ändamål har riksdagen under åtskilliga år anvisat medel på
extra stat. Detta extra anslag, som för budgetåret 1927/1928 utgick med
5,900 kronor, höjdes för budgetåret 1928/1929 till 14,100 kronor, för bud
getåret 1929/1930 till 29,700 kronor, för budgetåret 1930/1931 till 44,200
kronor och för budgetåret 1931/1932 till 60,430 kronor.

Såsom närmare framgår av punkt 173 av 1931 års åttonde huvudtitel
hava nämnda anslagshöjningar föranletts av, förutom tillkomsten av en
mängd nya statsläroverk, en successiv tillämpning av de genom kungörelsen
den 29 juni 1928 (nr 252) angående undervisningsplaner för de allmänna
läroverken fastställda planerna för musikundervisningen. Vid tillstyrkandet
av anslag för detta ändamål hava emellertid vederbörande departementschefer
vid upprepade tillfällen understrukit, att en av skolöverstyrelsen den
19 november 1928 framlagd plan för genomförande av en utsträckt musikundervisning
vid läroverken icke borde godtagas som bindande för det framtida
bedömandet av detta anslagsbehov, utan borde detta behov fritt prövas
efter föreliggande förhållanden.

I skrivelse den 17 april 1931, nr 8 A, anförde riksdagen under punkt
165 — i samband med anmälan av sitt beslut om anslag för bär ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1931/1932 — bland annat:

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

139

Ehuru riksdagen icke kunnat undgå att känna en viss betänksamhet inför
de alltmera ökade anslagskrav, som musikundervisningen vid de allmänna
läroverken ställde på statsverket, hade riksdagen dock, med beaktande
av vad departementschefen framhållit därom, att överstyrelsens plan
för en utsträckt sådan undervisning ej finge anses bindande för framtiden,
icke velat motsätta sig beviljandet av det nu äskade beloppet. Riksdagen
ville emellertid framhålla önskvärdheten av att till nästa riksdag framlades
en ny fullständig kalkyl över de kostnader, som ifrågavarande undervisning
vid ett helt genomförande av omförmälda plan kunde beräknas medföra.

Genom beslut den 8 maj 1931 anbefallde Kungl. Majit skolöverstyrelsen
att verkställa den av riksdagen i dess skrivelse den 17 april 1931, nr 8 A,
under punkt 165 begärda utredningen ävensom att med denna utredning
jämte det förslag, vartill densamma kunde giva anledning, till Kungl. Majit
inkomma i samband med avgivandet av sådana anslagsäskanden, som vore
avsedda att föreläggas 1932 års riksdag.

I skrivelse den 26 oktober 1931 har nu skolöverstyrelsen gjort framställning
örn anslag för här ifrågavarande ändamål för budgetåret 1932/1933
och därvid tillika framlagt den genom nyssberörda beslut den 8 maj 1931
anbefallda utredningen.

Skolöverstyrelsen har därvid —- under erinran örn en sin tidigare utredning
i ämnet den 19 november 1928 — meddelat, att överstyrelsen verkställt en
ny beräkning över det antal undervisningstimmar, som vid helt genomförande
av de nya undervisningsplanerna skulle erfordras för musikundervisningen.
Resultatet av denna utredning framgår av en vid överstyrelsens
skrivelse fogad tabell. Av en tabellen avslutande sammanfattning framgår,
att antalet veckotimmar i sång efter genomförd omorganisation beräknas
bliva 1,431 (mot 1,327 enligt 1928 års beräkningar),

att antalet veckotimmar i instrumentalmusik efter genomförd omorganisation
beräknas bliva 816 (mot 767 enligt 1928 års beräkningar),

att antalet veckotimmar i musik läsåret 1931/1932 uppgår till 1,5211/4,
varav 963 bestridas av ordinarie musiklärare och 558 7-t såsom extratimmar,
samt att av nyssberörda timantal, 1,521 V-*. 529Va utnyttjas för undervisning
i instrumentalmusik.

Departementschefen har i denna del anfört följande:

Till en början torde jag få erinra, att jag under punkt 141 i det föregående
tillstyrkt skolöverstyrelsens förslag om dels ombildning av musiklärartjänsten
vid högre allmänna läroverket i Kristinehamn från musiklärartjänst
vid realskola till motsvarande befattning vid högre allmänt läroverk, dels
ock inrättande av ordinarie musiklärartjänster vid de högre allmänna läroverken
för flickor i Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg samt vid
samrealskolan i Lidingö.

Härefter torde jag så få övergå till frågan om det belopp, som för här
ifrågavarande ändamål må bliva erforderligt för budgetåret 1932/1933. Skolöverstyrelsen
har i sin skrivelse den 26 oktober 1931 — med stöd av en
utförlig redogörelse, för vilken jag i det föregående redogjort, samt med utgående
från att det successiva omorganiserandet av musikundervisningen

140

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

skulle fortsätta under läsåret 1932/1933 för att kunna i huvudsak avslutas
med läsåret 1934/1935 — beräknat detta belopp till 71,600 kronor eller
11,170 kronor mer än budgetåret 1931/1932.

Med hänsyn till nu rådande förhållanden vill jag emellertid förorda, att
med ytterligare utökning av musikundervisningen vid de allmänna läroverken
utöver vad redan beslutats må anstå för budgetåret 1932/1933. Jag
vill erinra, att såväl vederbörande departementschefer som riksdagen flera
gånger framhållit, att de hittills fattade besluten örn undervisningens utsträckning
icke få anses vara bindande för framtiden. Härtill kommer
vidare, att musikundervisningen redan nu genom statsmakternas beslut
under de senaste åren erhållit en icke obetydlig utvidgning, vadan med
ytterligare åtgärder i denna riktning synes utan alltför stora olägenheter
kunna anstå ett år.

Jag har under hand från skolöverstyrelsen inhämtat vissa uppgifter rörande
det anslag, som från nyss angivna utgångspunkt skulle bliva erforderligt
för budgetåret 1932/1933.

För de samrealskolor, som stå under ombildning från kommunala mellanskolor,
erfordras 51 undervisningstimmar, för de högre flickläroverken 19
samt för de högre allmänna läroverk, vilkas gymnasier äro under ombildning
till samgymnasier, och för högre allmänna läroverket i Kristinehamn
tillsammans 9 undervisningstimmar, allt utöver timantalet för läsåret 1931/
1932 och betingat av det normala utbyggandet av läroverksorganisationen i
enlighet med 1927 och senare års riksdagars beslut. Därjämte har framhållits,
att det torde vara nödvändigt att för läroverk med ordinarie musiklärare
räkna med någon, låt vara obetydlig, reserv — förslagsvis 10 timmar
— för täckande av det behov, som uppstår genom nyupprättande av
första klasser i realskolorna. Ökningen av totala antalet undervisningstimmar
skulle alltså bliva (51 + 19 + 9 + 10) 89, därav 70 på de nya läroverken
och 19 på de äldre. Då minskningen i behovet av extra undervisningstimmar
i musik genom inrättande — i enlighet med vad jag förut tillstyrkt —
av nya ordinarie musiklärarbefattningar och genom ombildning av dylik
befattning vid realskola till motsvarande befattning vid högre allmänt läroverk
belöper sig till sammanlagt 66 undervisningstimmar, därav 60 på de
nya läroverken och 6 på de äldre, kvarstår en ökning i behovet av undervisningstimmar
av allenast 23 timmar, därav 10 för de nya läroverken
och 13 för de äldre. Kostnaderna härför hava beräknats till (13x145-4-10x90) 2,785 kronor.

För budgetåret 1931/1932 utgår för här ifrågavarande ändamål 65,430
kronor, därav 5,000 kronor från det ordinarie reservationsanslaget till de
allmänna läroverken och 60,430 kronor från det för ändamålet anvisade
extra anslaget. I enlighet med de nyss återgivna beräkningarna, mot vilka
jag icke har något att erinra, skulle totalbehovet för budgetåret 1932/1933
uppgå till (65,430 + 2,785) 68,215 kronor. Frånräknas från denna summa
den i det ordinarie reservationsanslaget ingående anslagsposten, 5,000 kronor,
återstår ett belopp av 63,215 kronor att täckas genom på extra stat anvisade
medel.

I det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingår en
anslagspost å 7,500 kronor till extra arvoden åt handarbetslärarinnor. Det
för innevarande budgetår till samma ändamål utgående extra anslaget utgör
60,750 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

141

Departementschefen har erinrat, att Kungl. Majit genom beslut den 9
oktober 1931 föreskrivit, att undervisningen i kvinnligt handarbete i realskolans
högsta klass skall tills vidare från och med läsåret 1932/1933 omfatta
allenast en timme i veckan.

Beträffande den extra anslagspostens storlek har departementschefen anslutit
sig till av skolöverstyrelsen verkställda beräkningar.

Utskottet har ansett sig kunna biträda Kungl. Majits här föreliggande
förslag utom på en punkt, nämligen ifråga örn anslagsposten till extra
arvoden åt gymnastiklärare. Enligt utskottets mening böra under nuvarande
ekonomiska förhållanden de förut omtalade försöken med hållningsrättande
gymnastik och sjukgymnastik icke fullföljas. Då för sistberörda
ändamål beräknats ett timantal av 173 under läsåret 1932/1933, kan en
sänkning av nämnda anslagspost, vilken enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle
utgöra 152,500 kronor, ske med (90x173 =) 15,570 kronor eller i runt tal

15,500 kronor. Anslagsposten till extra arvoden åt gymnastiklärare skulle
då komma att utgöra 137,000 kronor och hela anslaget 417,425 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag,
till extra arvoden åt lärare i övningsämnen vid de allmänna
läroverken för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag
av 417,425 kronor att, i huvudsaklig överensstämmelse med
de grunder, som av utskottet under denna punkt förordats)
utgå enligt den närmare fördelning, som av Kungl. Majit
bestämmes.

156:o) Kungl. Majit har (punkt 154) föreslagit riksdagen att till arvoden
(s. k. rörliga arvoden) åt skolläkare vid de allmänna läroverken anvisa för
budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av 55,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 364—365 i statsrådsprotokollet.

Skolöverstyrelsen har för budgetåret 1932/1933 under förutsättning av
oförändrade grunder beräknat behovet av medel för här ifrågavarande ändamål
till 74,000 kronor, motsvarande ett beräknat lärjungantal av 37,000
under läsåret 1932/1933.

Departementschefen har föreslagit, att det rörliga arvodet till skolläkarna
under budgetåret 1932/1933 med hänsyn till rådande statsekonomiska för -

Utskottets

yttrande.

Arvoden
s. k. rörliga
arvoden) åt
skolläkare.

[154.]

142

Statsutskottets utlåtande Nr S.

Provårskurs
i Göteborg.

[155.]

Anordnande
genom infödda
lärare
av undervisning
i tyska,
engelska och
franska språken.

[156.]

Undervisning
i norska
och danska
språken vid
högre läroanstalter.

[157.]

Studiekurs
för svenska
lärjungar i
Frankrike.

[158.|

hållanden måtte beräknas efter ett från 2 kronor till 1 krona 50 öre sänkt
belopp för lärjunge.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till arvoden (s. k. rörliga arvoden) åt
skolläkare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra förslagsanslag av 55,500 kronor.

157:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 155) hemställer utskottet,
•

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för upprätthållande under läsåret 1932/1933
vid ett högre allmänt läroverk i Göteborg av provårskurs
för blivande lärare vid de allmänna läroverken anvisa för
budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 14,700 kronor.

158:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 156) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för anordnande genom infödda lärare av
undervisning i tyska, engelska och franska språken vid de
allmänna läroverken m. fl. läroanstalter anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra anslag av 10,500 kronor.

159:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 157) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för undervisning i norska och danska språken
vid högre läroanstalter för budgetåret 1932/1933 anvisa
ett extra anslag av 3,000 kronor att utgå med 1,500 kronor
åt vardera uudervisningsgrenen, allt under förutsättning att
undervisningen meddelas av respektive norsk eller dansk
lektor vid Stockholms högskola.

160:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 158) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
för en svensk studiekurs i Frankrike anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra anslag av 1,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

143

161 :o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 159) föreslagit riksdagen i Bi^ä™ade
fråga om bidrag till de allmänna läroverkens ljus- och vedkassor kommer läroverkens
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet hus- och ved -

härigenom skolat för riksdagen
anmäla.

[159.]

162:o) Kungl. Majit har (punkt 160) föreslagit riksdagen att till bokinköp
och bokbindning för biblioteken vid de allmänna läroverken anvisa för för läroverksbudgetåret
1932/1933 ett extra reservationsanslag av 80,000 kronor. biblioteken.

Utredningen återfinnes å sid. 372—373 i statsrådsprotokollet. [160.]

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra reservationsanslag
av 88,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må till bokinköp och bokbindning för biblioteken
vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra reservationsanslag av 80,000 kronor.

163:o) I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr Osear Olsson (1:29) och den andra inom andra kammaren av herr
F. Månsson i Furuvik och fru Olivia Nordgren (11:49), har hemställts, att
riksdagen måtte besluta att, i enlighet med av Kungl. Majit utfärdade närmare
bestämmelser, på grundval av 1927 års skolsakkunnigas och skolöverstyrelsens
förslag och med beaktande av i motionerna framförda synpunkter,
medgiva de kommuner som så önska att upprätta fyraåriga praktiska realskolor
på den sexklassiga folkskolan, fristående eller i samband med de
redan befintliga allmänna realskolorna; samt att ett anslag örn 1,000 kronor
måtte ställas till Kungl. Majits förfogande för vidtagande av åtgärder för
anordningar av praktisk realexamen vid under nästa år eventuellt upprättade
praktiska realskolor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras yrkande andragna skälen
får utskottet hänvisa till motionen 1:29.

Motioner om
rätt för kommun
att
upprätta
fyraåriga
praktiska
realskolor,
byggda på
den sexklassiga
folkskolan,
m. m.

Såsom motionärerna erinrat, föreligger sedan någon tid till Kungl. Majits Utskottets
bedömande en med anledning av 1927 års riksdags initiativ i ämnet verk- yttrande,
ställd utredning rörande praktiska bildningslinjer på realskolans åldersstadium.
Utskottet, som i likhet med motionärerna anser detta spörsmål vara
av stor betydelse, förutsätter, att Kungl. Majit icke underlåter att ägna frågan
sin uppmärksamhet och, när tidsomständigheterna det medgiva samt
en antaglig lösning av frågan kunnat erhållas, förelägger riksdagen förslag
i ämnet. I sakens nuvarande läge och i betraktande av att förhållandena
näppeligen kunna anses lämpade för omfattande organisatoriska nybildningar,

144

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Kommunala

mellanskolor.

[161.]

Tillfällig löneförbättring

åt lärarpersonalen
vid
kommunala
mellanskolor.

[162.]

som kunna medföra ökade kostnader för det allmänna, synes det utskottet
icke vara tillrådligt, att riksdagen vidtager någon åtgärd i den av motionärerna
ifrågasatta riktningen.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen måtte avslå herr Oscar Olssons samt herr
Månssons i Furuvik och fru Nordgrens ovannämnda motioner
(1: 29 och II: 49).

164:o) Kungl. Majit har (punkt 161) föreslagit riksdagen att minska det
ordinarie förslagsanslaget till kommunala mellanskolor, nu 1,370,000 kronor,
med 100,000 kronor till 1,270,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 373—375 i statsrådsprotokollet.

Minskningen i medelsbehovet i fråga örn detta anslag och det under den
närmast följande punkten omförmälda anslaget sammanhänger med det fortgående
förstatligandet av kommunala mellanskolor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget
till kommunala mellanskolor, nu 1,370,000 kronor, med

100,000 kronor till 1,270,000 kronor.

165:o) Kungl. Majit har (punkt 162) föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1932—30
juni 1933 utgå till lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor med följande
belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

» ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt
» extra ordinarie ämneslärare, Övningslärare och timlärare med belopp,
som Kungl. Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende
nu gällande grunder bestämmer;

dels ock för berörda ändamål anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra
förslagsanslag av 243,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 375—376 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra förslagsanslag av

270,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden
1 juli 1932—30 juni 1933 utgå till lärarpersonalen vid kommunala
mellanskolor med följande belopp:

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

145

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

» ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt
» extra ordinarie ämneslärare, Övningslärare och timlärare
med belopp, som Kungl. Maj:t i huvudsaklig enlighet
med de i sådant hänseende nu gällande grunder bestämmer
;

b) för berörda ändamål anvisa för budgetåret 1932/1933
ett extra förslagsanslag av 243,000 kronor.

166:o) Kungl. Majit har (punkt 163) föreslagit riksdagen att öka det ordinarie
förslagsanslaget till kommunala flickskolor, nu 165,000 kronor, med j163.j

31.000 kronor till 196,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 376—378 i statsrådsprotokollet.

Det för budgetåret 1931/1932 i riksstaten upptagna anslaget å 165,000
kronor har beräknats för sex kommunala flickskolor.

Skolöverstyrelsen har ansett sig böra räkna med, att åtminstone tio kommunala
flickskolor komma att vara berättigade till statsbidrag ur nu förevarande
anslag från och med budgetåret 1932/1933. Överstyrelsen beräknar,
att till de nu ifrågasatta tio kommunala flickskolorna ett statsbidrag i medeltal
för var och en å 25,000 kronor är erforderligt, örn man ej räknar
med förekomsten av parallellavdelningar. För varje tillkommande sådan avdelning
höjes statsbidraget med omkring 3,000 kronor. Överstyrelsen räknar
med att sammanlagt tio parallellavdelningar skola finnas vid de nu ifrågavarande
skolorna under budgetåret 1932/1933. Under nu gjorda förutsättningar
skulle alltså för nyssnämnda budgetår erfordras ett anslag å (10 X

25.000 + 10 X 3,000 =) 280,000 kronor.

För egen del bar departementschefen anfört följande:

Till en början torde jag få erinra, att Kungl. Majit genom beslut den
11 oktober 1929, den 25 juli 1930 och den 28 augusti 1931 erkänt de kommunala
flickskolorna i Landskrona, Uddevalla, Sundsvall, Halmstad och
Härnösand såsom kommunala flickskolor med rätt till statsbidrag enligt kungörelsen
den 22 juni 1928 angående avlöning åt lärare vid kommunal flickskola
samt statsbidrag till sådan skola. För budgetåret 1931/1932 utgår sålunda
statsbidrag till fem skolor av bär ifrågavarande slag, under det att
anslaget för ändamålet beräknats efter sex skolor.

På Kungl. Majlis prövning är för närvarande beroende en framställning
örn liknande erkännande av kommunala flickskolan i Skövde. Denna framställning
synes mig vara förtjänt av bifall och jag har för avsikt att
senare underställa frågan härom Kungl. Majits prövning. Vid bifall härtill
skulle man för budgetåret 1932/1933 hava att räkna med sju kommunala
flickskolor.

Skolöverstyrelsen har i sina beräkningar utgått från ett antal av tio komraun
ala flickskolor. Jag finner mig emellertid, såsom jag nyss angivit, vid
mina anslagsberäkningar icke böra räkna med ett högre antal än sju.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. ti sami. 8 käft. (Nr 8.) ***

146

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Då kostnaderna för varje skola av här ifrågavarande slag torde kunna
beräknas till i runt tal 28,000 kronor, skulle det av skolöverstyrelsen äskade
beloppet, 280,000 kronor, kunna minskas med (3 X 28,000) 84,000 kronor
till 196,000 kronor.

Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
därför,

att riksdagen må öka det ordinarie förslagsanslaget till
kommunala flickskolor, nu 165,000 kronor, med 31,000 kronor
till 196,000 kronor.

"Tillfällig
löneförbättring
åt lärarpersonalen

vid kommunala
flickskolor.

fl 64.]

Utskottets

yttrande.

167:o) Kungl. Majit har (punkt 164) föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1932—30
juni 1933 utgå till lärarpersonalen vid kommunala flickskolor med följande
belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

till extra ordinarie ämneslärare och timlärare med belopp, som Kungl.
Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende nu gällande grunder
bestämmer;

dels ock för ändamålet anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag
av 40,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 378—379 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra förslagsanslag av
33,500 kronor.

Skolöverstyrelsen har beräknat, att för budgetåret 1932/1933 ett belopp
av 57,500 kronor skulle bliva erforderligt.

Med utgångspunkt från de beräkningar, som omförmälts under nästföregående
punkt, har departementschefen emellertid ansett sig kunna föreslå
ett belopp av 40,000 kronor. Någon ändring av grunderna för anslagets
utgående bar icke ifrågasatts.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hem
ställer,

att riksdagen må

a) medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1
juli 1932—30 juni 1933 utgå till lärarpersonalen vid kommunala
flickskolor med följande belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;
till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt
till extra ordinar ie ämneslärare och timlärare med belopp,
som Kungl. Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant
hänseende nu gällande grunder bestämmer;

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

147

b) för ändamålet anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra
förslagsanslag av 40,000 kronor.

168:o) Kungl. Maj:t har (punkt 165) föreslagit riksdagen att

dels minska det ordinarie reservationsanslaget till privatläroverk, nu 696,000
kronor, med 31,200 kronor till 664,800 kronor;

dels ock i riksstaten för budgetåret 1932/1933 uppföra de i nämnda anslag
ingående anslagsposterna med följande belopp, nämligen: enskilda
mellanskolor 16,400 kronor, högre flickskolor 431,000 kronor, högre gossoch
samskolor 217,400 kronor, enskilda lärarinneseminarier utan angivet
belopp, att utgå såsom ett gemensamt reservationsanslag å sammanlagt

664.800 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 379—384 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 äro de ovan nämnda, i reservationsanslaget till
privatläroverk ingående fyra anslagsposterna upptagna med respektive 20,000
kronor, 450,800 kronor, 218,200 kronor och 7,000 kronor.

Anslagsposten till enskilda mellanskolor har föreslagits skola minskas med
3,600 kronor till 16,400 kronor med hänsyn till att Lundénska privatskolan
i Göteborg, som från förevarande anslagspost åtnjutit ett understöd av 3,600
kronor, med utgången av vårterminen 1931 upphört med sin verksamhet.

Beträffande anslagsposten till högre flickskolor har skolöverstyrelsen beräknat,
att densamma för budgetåret 1932/1933 skulle behöva upptagas med ett
belopp av 448,250 kronor.

Departementschefen har anfört bland annat följande:

I fråga om anslagsposten till högre flickskolor har skolöverstyrelsen vid
sina beräkningar utgått från att medel för budgetåret 1932/1933 skulle upptagas
för flickskolorna i Halmstad, Härnösand, Skövde och Strängnäs. Såsom
jag närmare utvecklat under punkt 163 i det föregående, hava de
två förstnämnda skolorna redan blivit av Kungl. Maj:t erkända såsom
kommunala flickskolor. Beträffande flickskolan i Skövde har jag samtidigt
förklarat mig hava för avsikt att vid ett senare tillfälle för Kungl.
Maj:t framställa förslag om dennas erkännande såsom kommunal flickskola.
Vid sådant förhållande behöva givetvis inga medel beräknas för
skolorna i Halmstad, Härnösand och Skövde under här ifrågavarande anslagspost.

De statsbidrag, som senast beviljats dessa tre skolor från anslaget till
privatläroverk, utgöra för skolan i Halmstad 6,000 kronor, för skolan i
Härnösand likaledes 6,000 kronor och för skolan i Skövde 5,250 kronor
eller sammanlagt 17,250 kronor, med vilket belopp sålunda här ifrågavarande
anslagspost synes kunna minskas. Då skolöverstyrelsens beräkningar
i övrigt icke givit mig anledning till erinran, skulle alltså anslagsposten
till högre flickskolor för budgetåret 1932/1933 böra uppföras med ett belopp
av (448,250— 17,250) 431,000 kronor, innebärande en minskning av

19.800 kronor i förhållande till innevarande budgetår.

Reservationsanslaget
till
privatläroverk.

[165.]

148

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Understöd åt
Anna-skolan
i Stockholm.

[166.]

Anslagsposten till högre goss- och samskolor har beräknats kunna minskas
med 800 kronor till 217,400 kronor med anledning av att Landskrona stads
gymnasium från och med budgetåret 1932/1933 kommer att helt hava övertagits
av staten.

Från anslagsposten till enskilda lärarinneseminarier utgår för budgetåret
1931/1932 endast anslag till seminariet vid stiftelsen Kjellbergska flickskolan
i Göteborg. Då detta seminarium nedlägger sin verksamhet med utgången
av innevarande budgetår, bliver något anslag för här ifrågavarande ändamål
icke erforderligt för budgetåret 1932/1933. Med hänsyn härtill har den
i det ordinarie reservationsanslaget till privatläroverk ingående anslagsposten:
enskilda lärarinneseminarier föreslagits skola uppföras utan angivet
belopp.

Utskottet anser sig icke hava anledning att ifrågasätta någon ändring i
Kungl. Maj:ts förslag, annat än för så vitt angår anslagsposten till högre
flickskolor. Denna post bör enligt utskottets mening minskas med 500
kronor med hänsyn till att efter tillkomsten av det statliga flickläroverket
i Stockholm ett av de i nämnda stad befintliga flickgymnasierna, som nu
åtnjuta statsunderstöd, måste anses obehövligt och därför i överensstämmelse
med av riksdagen förut gjort uttalande bör indragas. Ifrågavarande anslagspost
skulle alltså för budgetåret 1932/1933 komma att utgöra 430,500 kronor
och anslaget i dess helhet 664,300 kronor.

Under åberopande härav hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) minska det ordinarie reservationsanslaget till privatläroverk,
nu 696,000 kronor, med 31,700 kronor till 664,300
kronor;

b) i riksstaten för budgetåret 1932/1933 uppföra de i
nämnda anslag ingående anslagsposterna med följande belopp,
nämligen:

enskilda mellanskolor 16,400 kronor,
högre flickskolor 430,500 kronor,
högre goss- och samskolor 217,400 kronor,
enskilda lärarinneseminarier utan angivet belopp,
att utgå såsom ett gemensamt reservationsanslag å sammanlagt
664,300 kronor.

169:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 166) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt Anna-skolan i Stockholm

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

149

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 4,000
kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser, Kungl.
Majit kan finna gott meddela.

170:o) Kungl. Majit har (punkt 167) föreslagit riksdagen att minska det ^Lönetfflagg^
ordinarie förslagsanslaget till lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda vjcj statsunenskilda
läroanstalter, nu 530,000 kronor, med 10,000 kronor till 520,000 derstödda

enskilda laro kronor.

anstalter.

Utredningen återfinnes å sid. 386—387 i statsrådsprotokollet.

[167.]

Skolöverstyrelsen har hemställt, att anslaget för budgetåret 1932/1933
måtte i riksstaten upptagas med oförändrat belopp, 530,000 kronor.

Departementschefen har, med hänsyn till att han ansett sig böra räkna
med att under budgetåret 1932/1933 kommunala flickskolor skola finnas i,
bland andra städer, Halmstad, Härnösand och Skövde, funnit det av skolöverstyrelsen
för här ifrågavarande ändamål äskade beloppet, 530,000 kronor,
kunna minskas med (3 X 2,500) 7,500 kronor till 522,500 kronor, vilket
belopp föreslagits skola avrundas till 520,000 kronor.

Vad utskottet under punkten 168 anfört beträffande indragning av ett Utskottets

. . ... i j • i yttrande,

av de statsunderstödda privata flickgymnasierna i Stockholm föranleder icke

sådan minskning av nu ifrågavarande medelsbehov, att någon hänsyn härtill
behöver tagas vid bestämmande av förevarande anslags belopp. Då utskottet
intet har att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget
till lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda
läroanstalter, nu 530,000 kronor, med 10,000 kronor till

520,000 kronor.

171 :o) Kungl. Majit har (punkt 168) föreslagit riksdagen att till beredande Tillfällig
under tiden 1 juli 1932—30 juni 1933 av tillfällig löneförbättring åt lärare
och lärarinnor vid enskilda mellanskolor, högre flickskolor samt högre goss- personalen
och samskolor för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag av
2,105,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 387—388 i statsrådsprotokollet.

vid privatläroverk.

[168.]

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra förslagsanslag av

2,236,000 kronor.

Skolöverstyrelsen har hemställt örn utverkande för budgetåret 1932/1933
av anslag för ändamålet av 2,165,000 kronor.

Departementschefen har, med hänsyn till att han ansett sig böra räkna
med förekomsten av kommunala flickskolor i Halmstad, Härnösand och

150

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Ersättning
åt vissa
lärarinnor
vid statsunderstödda

enskilda
läroanstalter.

[169.]

Skövde under budgetåret 1932/1933, ansett sig kunna förorda en minskning
av det utav skolöverstyrelsen beräknade beloppet med (25,000+20,000+
15,000) 60,000 kronor till 105,000 kronor.

Utskottet har i och för sig intet att erinra mot de av departementschefen
här gjorda beräkningarna. Emellertid bör, i överensstämmelse med vad utskottet
under punkten 168 uttalat beträffande indragning av ett av de statsunderstödda
privata flickgymnasierna i Stockholm, en minskning i det av
Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet ske, vilken minskning, enligt vad verkställda
beräkningar givit vid handen, lämpligen kan bestämmas till 1,500
kronor. Anslaget skulle alltså för budgetåret 1932/1933 fastställas till ett
belopp av 2,103,500 kronor.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må till beredande under tiden 1 juli 1932—30
juni 1933 av tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor
vid enskilda mellanskolor, högre flickskolor samt
högre goss- och samskolor för budgetåret 1932/1933 anvisa
ett extra förslagsanslag av 2,103,500 kronor.

172:o) Kungl. Majit har (punkt 169) föreslagit riksdagen att

dels godkänna vissa av skolöverstyrelsen i utlåtande den 8 december 1930
föreslagna, av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade ändrade
grunder för ersättning m. m. åt sådana lärarinnor i övningsämnen vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter, som under av departementschefen i statsrådsprotokollet
angivna förutsättningar erhålla minskad tjänstgöring,

dels ock till beredande av ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag
av 41,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 388—395 i statsrådsprotokollet. I

I samband med sitt beslut angående omorganisation av det högre skolväsendet
m. m. föreskrev 1927 års riksdag, att, därest på grund av gossrealslcolas
ombildning till samredl skola högre flickskola på orten till följd av
bristande anslutning icke vidare kunde upprätthållas och på den grund vid
flickskolan anställd ämneslärarinna med full tjänstgöring ginge förlustig sin
anställning, hon ägde, under förutsättning att hon vid början av nämnda
ombildning uppnått en ålder av 50 år samt vunnit sådan anställning, som
nu angivits, vid statsunderstödd enskild läroanstalt före den 1 mars 1927,
intill dess hon fyllde 60 år, av statsmedel åtnjuta en årlig ersättning uppgående
till två tredjedelar av den avlöning hon i enlighet med gällande
bestämmelser vid entledigandet åtnjöt från skolan, tillfällig löneförbättring
och eventuellt utgående dyrtidstillägg däri inberäknade, samt för tiden där -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

151

efter en årlig pension till samma belopp, som skulle tillkommit henne,
därest hon intill uppnåendet av sistnämnda ålder varit i tjänst vid högre
flickskola.

Vidare beslöt 1928 års riksdag, i samband med beslut angående statsbidrag
till kommunala flickskolor m. m., att, därest på grund av inrättandet
av kommunal flickskola statsunderstödd enskild högre flickskola på orten upphörde
med sin verksamhet och på den grund vid den senare skolan anställd
ämneslärarinna med full tjänstgöring ginge förlustig sin anställning, hon
ägde, under förutsättning att hon vid början av skolans avveckling uppnått
en ålder av 50 år samt vunnit sådan anställning, som nu angivits, vid
statsunderstödd enskild läroanstalt före den 1 mars 1928, intill dess hon
fyllde 60 år, av statsmedel åtnjuta en årlig ersättning uppgående till två
tredjedelar av den avlöning hon i enlighet med gällande bestämmelser vid
entledigandet åtnjöt från skolan, tillfällig löneförbättring och eventuellt utgående
dyrtidstillägg däri inberäknade, samt för tiden därefter en årlig pension
till samma belopp, som skulle tillkommit henne, därest hon intill uppnåendet
av sistnämnda ålder varit i tjänst vid statsunderstödd enskild flickskola;
och skulle vad nu sagts äga tillämpning beträffande lärarinnor vid
sådana skolor, vilkas avveckling påbörjats inom tio år, räknat från den 1
januari 1929.

Härefter tillförsäkrades enligt beslut av 1929 års riksdag enahanda förmåner
i fråga om ersättning och pension, som nyss sagts, jämväl åt ämneslärarinna
vid sådan statsunderstödd enskild högre flickskola, som må komma
att upphöra med sin verksamhet på grund av inrättandet av högre ällmänt
läroverk för flickor. Beslutet härom avfattades i tillämpliga delar i full överensstämmelse
med 1928 års riksdags nyss återgivna beslut med allenast det
undantag, att den tid, före vilken ersättningsberättigad lärarinna skulle hava
vunnit anställning av angiven art, bestämdes till den 1 mars 1927.

Vidare beslöt 1930 års riksdag, att ersättning efter liknande grunder finge
utgå dels till övningslärarinna, som gått förlustig sin anställning av något
av ovan beträffande ämneslärariunorna angivna skäl, dels övningslärarinna,
som av samma skäl fått vidkännas viss minskning i sina löneinkomster
därigenom att hon fått en tjänstgöring, vars omfattning i fråga örn antalet
undervisningstimmar per vecka med minst en tredjedel understege den, som
lärarinnan årligen i medeltal haft å ifrågavarande befattning under de senaste
fem åren före början av skolans avveckling.

Slutligen har 1931 års riksdag

a) medgivit, att sådan ämneslär arinna med full tjänstgöring, som varit
anställd vid statsunderstödd enskild mellanskola eller högre goss- och samskola,
och som blivit entledigad från sin befattning vid skolan på den grund att
verksamheten vid den skola, där hon varit anställd, nedlades till följd av
den år 1927 beslutade omorganisationen av det högre skolväsendet eller till

152

Statsutskottets utlåtande Nr. 8.

följd av inrättande å orten av kommunal flickskola eller högre allmänt läroverk
för flickor, skulle kunna, därest hon fyllt 50 år vid början av avvecklingen
av den statsunderstödda enskilda mellauskolan eller högre goss- och
samskolan samt vunnit sådan anställning, som nu angivits, vid statsunderstödd
enskild läroanstalt före den 1 mars 1927 eller, därest den enskilda
läroanstaltens nedläggande förorsakats av att på orten inrättats kommunal
flickskola, före den 1 mars 1928, erhålla ersättning av statsmedel för mistad
anställning samt pension, varvid i övrigt de av 1927, 1928, 1929 och 1930
års riksdagar beträffande vissa lärarinnor vid statsunderstödda högre flickskolor
i dessa hänseenden angivna förutsättningar och grunder skulle äga
motsvarande tillämpning,

b) — utöver vad i sådant avseende av 1927, 1928, 1929 och 1930 års riksdagar
beslutits samt under a) beslutats — medgivit, att sådan ämneslärarinna
med full tjänstgöring, som varit anställd vid statsunderstödd enskild högre
flickskola, enskild mellanskola eller högre goss- och samskola och blivit entledigad
från sin befattning vid den enskilda skolan på den grund att verksamheten
vid den skola, där hon varit anställd, nedlades eller inskränktes
till följd av den år 1927 beslutade omorganisationen av det högre skolväsendet
eller till följd av inrättande å orten av kommunal flickskola eller
högre allmänt läroverk för flickor, skulle kunna, oavsett sin ålder vid början
av avvecklingen av den skola, vid vilken hon varit anställd, eller vid inskränkningen
av densamma, efter Kungl. Majda beprövande i varje särskilt
fall, erhålla för viss, av Kungl. Maj:t bestämd tid ersättning av statsmedel
för mistad anställning, varvid i övrigt de av 1927, 1928, 1929 och 1930
års riksdagar beträffande vissa lärarinnor vid statsunderstödda högre flickskolor
i dessa hänseenden angivna förutsättningar och grunder skulle äga
motsvarande tillämpning,

och skulle dessutom såsom förutsättning för det under b) gjorda medgivandet
gälla dels att vederbörande lärarinna icke kunnat beredas anställningvid
statsläroverk eller statsunderstödd kommunal eller enskild läroanstalt,
dels ock att hon vid tiden för entledigandet från sin befattning under minst
fem år varit vid djdik läroanstalt anställd med tjänstgöring av sådan omfattning,
som angivits av 1927, 1928, 1929 och 1930 års riksdagar.

Anslag för ändamålet uppfördes första gången på riksstaten för budgetåret
1930/1931 med ett belopp av 7,000 kronor. För budgetåret 1931/1932
har detta anslag, som har förslagsanslags natur, i enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag höjts till 23,000 kronor.

Kungl. Maj:t har den 9 oktober 1931 utfärdat kungörelser dels (nr 344)
örn ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter,
dels ock (nr 345) angående pensionering av vissa lärarinnor, som erhållit
rätt till ersättning enligt § 1 mom. 1 nyssberörda kungörelse.

I skrivelse den 31 augusti 1931 har skolöverstyrelsen gjort framställ -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

153

ning om anslag för budgetåret 1932/1933 för beredande av ersättning åt
lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter och därvid beräknat
det för sagda tid erforderliga beloppet till 41,000 kronor.

I detta sammanhang har departementschefen för Kungl. Majit anmält en
uppkommen fråga om viss ändring i de av riksdagen tidigare beslutade grunderna
för ersättning åt en grupp av här ifrågavarande lärarinnor.

Det av 1930 års riksdag lämnade medgivandet om ersättning åt övningslärarinna,
som fått vidkännas viss minskning i sina löneinkomster därigenom
att hon fått en mindre omfattande tjänstgöring än tidigare, grundade
sig på en av skolöverstyrelsen gjord, den 31 augusti 1929 dagtecknad
framställning. Skolöverstyrelsen föreslog därvid, bland annat, att rätt till
ersättning skulle inträda för övningslärarinna, som till följd av skolans avveckling
erhölle en tjänstgöring, vars omfattning i fråga örn antalet undervisningstimmar
per vecka med minst en femtedel understege den, som vederbörande
årligen i medeltal haft under de senaste fem åren före skolans
avveckling.

I utlåtande den 28 september 1929 avgav statskontoret utlåtande i ärendet
och anförde därvid bland annat:

Skolöverstyrelsen har i förevarande framställning föreslagit, att med ersättning
åt övningslärarinna för minskad löneinkomst skall vara förbundet
bland annat det villkor, att antalet undervisningstimmar per vecka skall
med minst en femtedel understiga det timantal, som vederbörande lärarinna
årligen i medeltal fullgjort å ifrågavarande befattning under de senaste fem
åren före början av skolans avveckling. Skolöverstyrelsen har emellertid
själv på annat ställe i framställningen förutsatt, att begränsningen i omfattningen
av vederbörandes tjänstgöring skall vara relativt betydande, för att
ersättning för minskade löneinkomster skall utgå. Det vill förefalla statskontoret,
som örn en minskning med allenast en femtedel skulle vara så
pass obetydlig, att den knappast kan sägas uppfylla denna förutsättning.
Statskontoret får därför föreslå den skärpning av nämnda villkor att, för
att ersättning i förevarande hänseende skall utgå, antalet undervisningstimmar
genom skolans avveckling skall hava minskats med minst en
tredjedel.

Dåvarande departementschefen anslöt sig till den av statskontoret hävdade
uppfattningen, och jämväl riksdagen beslöt i enlighet härmed.

På given anledning framlade härefter skolöverstyrelsen den 28 april 1930
förslag till de föreskrifter, som vore av beskaffenhet att böra av Kungl.
Majit utfärdas i fråga om ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter. I detta förslag, som helt anslöt sig till riksdagens
beslut, upptog skolöverstyrelsen bestämmelse om att, för att ersättning skulle
kunna utgå, antalet undervisningstimmar per vecka skulle med minst en
tredjedel understiga det timantal, som vederbörande lärarinna årligen i medeltal
fullgjort å ifrågavarande befattning under de senaste fem åren före bör

154

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

jan av skolans avveckling; och skulle ersättningen beräknas till ett belopp,
motsvarande två tredjedelar av skillnaden mellan den stadgade minimiavlöning,
som hon uppbure för sin faktiska tjänstgöring under året, och
den, som hon skulle hava uppburit, örn hon vid ifrågavarande skola fullgjort
en tjänstgöring av den omfattning, som närmast skulle motsvara
nämnda medeltal.

Över detta förslag avgav statskontoret den 24 juli 1930 utlåtande och
anförde därvid bland annat:

Statskontoret ansåge sig böra framhålla, att bestämmelserna i fråga örn
ersättning till lärarinna i övningsämne för minskad tjänstgöring vid tillämpningen
sannolikt torde komma att i vissa fall leda till mindre tillfredsställande
resultat. Att märka vore nämligen, att ersättning enligt förevarande
kungörelse utginge först då lärarinnans tjänstgöring nedgått med minst en
tredjedel av det antal undervisningstimmar, hon i medeltal haft å sin befattning
under de senaste fem åren. Då ersättning under nämnda förutsättning
utginge med två tredjedelar av hela skillnaden mellan den stadgade
minimiavlöning, som hon uppbure för sin faktiska tjänstgöring under
året, och den, som hon skulle hava uppburit, om hon fullgjort tjänstgöring
av den omfattning, som närmast skulle motsvara nämnda medeltal, komme
vederbörande uppenbarligen i en avsevärt bättre ställning, därest undervisningen
nedginge med minst en tredjedel än vad som skulle vara fallet med
en mindre omfattande minskning av tjänstgöringen.

Den 8 december 1930 avgav härefter överstyrelsen förnyat utlåtande i
ärendet och hemställde därvid, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att med ändring av tidigare beslut medgiva att, därest på grund av gossrealskolas
ombildning till samrealskola eller inrättande av högre allmänt
läroverk för flickor eller av kommunal flickskola högre flickskola på orten
icke vidare kan upprätthållas och till följd av sistnämnda skolas fortgående
avveckling vid skolan anställd lärarinna i övningsämne, vilkens tjänstgöring
haft sådan omfattning, att den enligt Kungl. Maj:ts beprövande kan
sägas hava utgjort hennes väsentliga sysselsättning, och som vunnit sådan
anställning, som nu angivits, vid statsunderstödd enskild läroanstalt före
den 1 mars 1927, erhåller en tjänstgöring, vars omfattning, i fråga örn antalet
undervisningstimmar per vecka, med mer än en femtedel understiger
den, som lärarinnan årligen i medeltal haft å ifrågavarande befattning under
de senaste fem åren före början av skolans avveckling, hon må kunna för
läsår, varunder omfattningen av hennes tjänstgöring på angivet sätt begränsats,
av statsmedel tillerkännas ersättning till ett belopp, motsvarande två
tredjedelar av skillnaden mellan den stadgade minimiavlöning, som hon uppbär
för sin faktiska tjänstgöring under året, och den, som hon skulle hava
uppburit, om hon vid ifrågavarande skola fullgjort en tjänstgöring av den
omfattning, som närmast skulle motsvara nämnda medeltal, tillfällig löneförbättring
däri inräknad, dock att summan för berörda avlöning för den faktiska
tjänstgöringen och den här avsedda ersättningen icke må överstiga fyra femtedelar
av den avlöning, som hon skulle hava uppburit, örn hon fidlgjort en tjänst -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

155

göring, som närmast motsvarat det ovan nämnda medeltalet, varjämte för
lärarinna, som åtnjuter nu ifrågavarande ersättning, pensionsavgifter skola
utgå, såsom om sistnämnda tjänstgöring varit med befattningen förenad;
skolande vad nu sagts äga tillämpning beträffande lärarinnor vid sådana
skolor, vilkas avveckling påbörjats inom 10 år, räknat från den 1 juli 1929.

I ett i ärendet avgivet, den 22 januari 1931 dagtecknat förnyat utlåtande
har härefter statskontoret anfört, att statskontoret funne sig böra frånträda
sin i utlåtande den 28 september 1929 uttalade mening, och funne sig statskontoret
i stället böra biträda det av skolöverstyrelsen den 8 december 1930
framlagda förslaget.

Beträffande det av skolöverstyrelsen för budgetåret 1932/1933 för här
ifrågavarande ändamål beräknade beloppet, 41,000 kronor, har departementschefen
icke haft något att erinra.

1 fråga om den föreslagna ändringen i grunderna för ersättnings utgående
har departementschefen anfört:

Fråga har uppkommit om viss ändring i de av 1930 års riksdag beslutade
grunderna för ersättnings utgående till övningslärarinna i sådana fall,
då den skola, där hon är anställd, står under avveckling och till följd
därav hennes tjänstgöring och därmed även hennes löneinkomster i mera
väsentlig mån begränsas. Riksdagen har, i enlighet med Kungl. Maj:ts under
punkt 176 i 1930 års åttonde huvudtitel framlagda förslag, såsom förutsättning
för ersättningens utgående föreskrivit, att antalet undervisningstimmar
per vecka skulle med minst en tredjedel understiga det timantal, som vederbörande
lärarinna årligen i medeltal fullgjort å ifrågavarande befattning
under de senaste fem åren före början av skolans avveckling. I sitt den
24 juli 1930 avgivna utlåtande över av skolöverstyrelsen uppgjort förslag
till bestämmelser i ämnet påpekade emellertid statskontoret, att med nämnda
föreskrift kunde följa vissa icke önskvärda konsekvenser. Med anledning
härav har skolöverstyrelsen i sitt utlåtande den 8 december 1930 uppgjort
ett nytt förslag, enligt vilket ersättning skulle utgå redan när antalet undervisningstimmar
per vecka med minst en femtedel understege det beräknade
medeltalet av den tidigare undervisningen, varvid å andra sidan ett maximibelopp
skulle fastställas, vilket summan av avlöningen för den faktiska
tjänstgöringen och ersättningen icke finge överskrida. Till detta skolöverstyrelsens
förslag har statskontoret uttalat sin anslutning.

Då överstyrelsens förslag till ändrade beräkningsgrunder synes mig vara
ägnat att häva de olägenheter, som skulle följa av en tillämpning av de
utav riksdagen år 1930 antagna men av Kungl. Majit ännu ej promulgera^
bestämmelserna, och då vidare detta förslag därjämte nära ansluter sig till
de av riksdagen beslutade grunder, som i övrigt tillämpas för ersättningar
av här ifrågavarande slag, finner jag mig böra tillstyrka, att förslag i
ämnet i överensstämmelse härmed måtte föreläggas riksdagen.

Någon kostnadsökning för statsverket vid ett bifall till detta förslag torde
icke vara att förvänta.

Utskottet har intet annat att erinra mot- Kungl. Maj:ts förslag, än att
här ifrågavarande ersättning åt övningslärarinna torde böra, såsom skolöver -

U tskotte ts
yttrande.

156

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

styrelsen i sitt utlåtande av den 8 december 1930 föreslagit, utgå, när an^
talet undervisningstimmar per vecka med wier än en femtedel (ej med minst
en femtedel) understiger det beräknade medeltalet av den tidigare undervisningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna de under denna punkt omförmälda, av skolöverstyrelsen
i utlåtande den 8 december 1930 föreslagna
ändrade grunderna för ersättning m. m. åt vissa lärarinnor
i övningsämnen vid statsunderstödda enskilda läroanstalter,

b) till beredande av ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra förslagsanslag av 41,000 kronor.

Understöd åt
kommunala
gymnasier

1170.]

jämte en i
ämnet väckt
motion.

173:o) Kungl. Maj:t har (punkt 170) föreslagit riksdagen att till beredande
av understöd enligt Kungl. Maj:ts beprövande av kommunalt gymnasium,
som är förenat med en statens realskola, för budgetåret 1932/1933 anvisa
ett extra reservationsanslag av 34,000 kronor att utgå på de villkor och
under de närmare föreskrifter, Kungl. Majit må finna gott meddela.

Utredningen återfinnes å sid. 396—400 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr E. Lindley väckt motion (II: 113), vari hemställts att
riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, det Kungl. Majit
måtte utreda frågan om Söderhamns kommunala gymnasiums förstatligande
och till 1933 års riksdag framlägga förslag i frågan.

Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionen. I

I anledning av Kungl. Majits i ämnet gjorda framställning anvisade 1926
års riksdag till beredande av understöd enligt Kungl. Majits beprövande åt kommunalt
gymnasium, som vore förenat med ett statens högre läroverk eller en
statens realskola, för budgetåret 1926/1927 ett extra reservationsanslag av
60,000 kronor, att utgå på de villkor och under de närmare föreskrifter, Kungl.
Majit kunde finna gott meddela. Den 18 juni 1926 utfärdade Kungl. Majit
kungörelse (nr 290) angående ansökningar om statsunderstöd åt vissa kommunala
gymnasier. Enligt Kungl. Majits beslut den 26 november 1926 utdelades
sedermera från berörda anslag understöd till de kommunala gymnasierna
i Södertälje, Eskilstuna, Eksjö, Uddevalla, Skövde och Söderhamn
samt de kommunala gymnasielinjerna vid högre allmänna läroverken i
Ystad och Hudiksvall.

Anslag för ifrågavarande ändamål beviljades för budgetåren 1927/1928,
1928/1929 och 1929/1930 med till respektive 56,750 kronor, 39,500 kronor
och 21,300 kronor minskade belopp. Anslagsminskningen sammanhängde

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

157

med 1927 års riksdags beslut angående statens successiva övertagande från
och nied den 1 januari 1928 av de kommunala gymnasierna i Södertälje
och Eskilstuna och den kommunala gymnasielinjen vid högre allmänna läroverket
i Ystad samt från och med den 1 juli 1928 av de kommunala gymnasierna
i Eksjö, Uddevalla och Skövde och den kommunala gymnasielinjen
vid högre allmänna läroverket i Hudiksvall.

Under punkt 177 av 1930 års åttonde huvudtitel föreslog Kungl. Majit
riksdagen att för budgetåret 1930/1931 för ändamålet anvisa ett extra reservationsanslag
av 7,125 kronor. Av detta belopp avsågo 1,125 kronor det
kommunala gymnasiet i Eksjö, vilket till V8 skulle under nämnda budgetår
kvarstå såsom kommunalt, samt 6,000 kronor det kommunala gymnasiet i
Söderhamn.

Såsom närmare framgår av punkt 196 av 1931 års åttonde huvudtitel
blev frågan örn de grunder, som borde tillämpas för ett understödjande av kommunala
gymnasier, föremål för en ingående prövning vid 1930 års riksdag.
I enlighet med de principer, åt vilka riksdagen i sin skrivelse den 23 maj
1930, nr 267, gav uttryck, bestämdes, att det kommunala gymnasiet i Motala
skulle erhålla statsunderstöd från reservationsanslaget till understöd åt
kommunala gymnasier. Samtidigt uttalade riksdagen, att det kommunala
gymnasiet i Lidingö — som under en följd av år erhållit statsunderstöd
från den i reservationsanslaget till privatläroverken ingående anslagsposten
till högre goss- och samskolor — skulle överföras till anslaget till understöd
åt kommunala gymnasier. Riksdagen fäste i detta sammanhang uppmärksamheten
på att det kommunala gymnasiet i Eslöv, som ävenledes åtnjöte
understöd från privatläroverksanslaget, från och med den 1 juli 1931 komme
i samma läge som de båda ovan nämnda gymnasierna, i det att den förutvarande
kommunala mellanskolan i Eslöv, med vilken gymnasiet därstädes
vore förenat, då helt överginge till att vara en statens realskola. Riksdagen
förutsatte, att detta förhållande beaktades vid förberedande av anslagsäskandena
till 1931 års riksdag.

I överensstämmelse med vad sålunda anförts föreslog Kungl. Majit under
punkt 196 av 1931 års åttonde huvudtitel 1931 års riksdag att för budgetåret
1931/1932 anvisa för hör ifrågavarande ändamål 34,000 kronor, av vilket
belopp beräknades för kommunala gymnasierna i Söderhamn 6,000 kronor,
Lidingö 10,000 kronor, Motala 10,000 kronor och Eslöv 8,000 kronor. Detta
Kungl. Majits förslag blev av riksdagen bifallet.

Hos Kungl. Majit har styrelsen för Eslövs kommunala gymnasium hemställt,
att Kungl. Majit måtte pröva och för 1932 års riksdag framlägga
förslag i frågan örn förhöjt statsunderstöd åt sådant kommunalt gymnasium,
som är förbundet med en statens realskola.

Hos Kungl. Majit har vidare styrelsen för Motala kommunala sam gymnasium
anhållit, att Kungl. Majit måtte göra framställning till 1932 års riksdag
om höjning av anslaget till kommunala gymnasier, grundade på statens

158

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

realskola, i syfte att bereda Motala-gymnasiet ett understöd av statsmedel
jämförbart med vad som utginge till privatläroverkens gymnasielinjer.

Lidingö stads drätselkammare har hemställt, att Kungl. Maj:t måtte i
proposition till riksdagen föreslå, att statsunderstödet till Lidingö kommunala
gymnasium måtte höjas till åtminstone 17,500 kronor, så att ingen
ekonomisk förlust förorsakades kommunen som en följd av mellanskolans
förstatligande.

Slutligen har lokalstyrelsen för Söderhamns kommunala gymnasium gjort
enahanda hemställan som styrelsen för Eslövs kommunala gymnasium i
dess nyssberörda ansökning.

Skolöverstyrelsen har avgivit utlåtanden över dessa framställningar och
därvid — under framhållande av att starka skäl onekligen kunde anföras för
ett bifall till ansökningarna — uttalat, att överstyrelsen för närvarande icke
ansåge sig kunna ifrågasätta någon höjning av det statliga understödet till
kommunala gymnasier.

Departementschefen har anfört följande:

I likhet med skolöverstyrelsen finner jag mig icke under förhandenvarande
förhållanden kunna tillstyrka någon förhöjning av det till kommunala gymnasier
utgående anslaget utan hemställer, att för ändamålet måtte för budgetåret
1932/1933 anvisas samma belopp som för innevarande budgetår,
d. v. s. 34,000 kronor.

Jag vill emellertid framhålla, att frågan om understöd åt de kommunala
gymnasierna synes mig förtjänt att underkastas en närmare omprövning.
Det torde nämligen kunna ifrågasättas, huruvida icke statsbidraget borde
beräknas efter andra grunder än de, som legat till grund för bestämmandet
av de nuvarande beloppen. De förändringar och utvidgningar beträffande
undervisningen å gymnasiet, som blivit en följd av den utav 1927 års riksdag
beslutade omorganisationen av det högre skolväsendet, hava, för de
kommunala gymnasierna medfört vissa ökade utgifter, som icke kunde tagas
med i beräkning, när de nuvarande anslagsbeloppen fastställdes. Till denna
fråga torde jag emellertid få återkomma vid ett senare tillfälle.

Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag.

Vad beträffar det i herr Lindleys motion (II: 113) gjorda yrkandet, vill
utskottet erinra örn att frågan örn det kommunala gymnasiets i Söderhamn
övertagande av staten år 1928 till följd av motion var föremål för riksdagens
prövning, men att riksdagen då avslog den härom gjorda framställningen.
Statsutskottet, som avstyrkte motionen, framhöll därvid (utlåtande
nr 8 punkten 149), att staten redan uppehöll två högre allmänna läroverk
i Gävleborgs län, samt hänvisade till folkmängdsförhållandena och lärjungeantal,
som utskottet icke fann motivera upprättandet av ytterligare ett statligt
gymnasium i länet. Enligt utskottets mening hava förhållandena sedan
dess icke undergått sådan ändring, att anledning finnes för riksdagen att i
förevarande sak intaga en annan ståndpunkt än 1928 års riksdag. Utskottet
finner sig därför icke kunna tillstyrka bifall till motionen.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

159

Under åberopande härav hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) till beredande av understöd enligt Kungl. Majits beprövande
åt kommunalt gymnasium, som är förenat med en
statens realskola, för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra
reservationsanslag av 34,000 kronor att utgå på de villkor
och under de närmare föreskrifter, Kungl. Majit må finna
gott meddela,

b) avslå herr Lindleys ovannämnda motion (II: 113).

174:o) I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 171) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt utbildningskurser för lärarinnor
i hushållsgöromål anvisa för budgetåret 1932/1933
ett extra anslag av 16,000 kronor att under de villkor,
Kungl. Majit må finna lämpligt föreskriva, utgå till styrelsen
för aktiebolaget Ateneum för flickor i Stockholm och till
Göteborgs allmänna folkskolestyrelse med högst 8,000 kronor
till vardera.

175:o) Kungl. Majit har (punkt 172) föreslagit riksdagen att till fackskolan
för huslig ekonomi i Uppsala anvisa för budgetåret 1932/1933 ett
extra anslag av 80,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 401—402 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra anslag av 80,000
kronor eller samma belopp, som nu äskats för budgetåret 1931/1932.

Statens organisationsnämnd har avgivit yttrande rörande fortsatt anslag
på här ifrågavarande ändamål och därvid anfört:

Organisationsnamn den har tagit del av inkomst- och utgiftsstaterna för
fackskolans olika verksamhetsgrenar för sistlidna år och därav bibragts den
uppfattningen, att, för den händelse verksamheten skall fortgå i oförminskad
omfattning, någon nedskärning av till skolan utgående statsbidrag ej kan ske.

Emellertid vill organisationsnämnden — under hänvisning till att riksdagen
givit uttryck åt den uppfattningen att, med hänsyn till överproduktionen å
skolkökslärarinnor, utbildningsmöjligheterna å berörda område syntes böra
inskränkas — erinra, att tillfälle att erhålla utbildning till skolkökslärarinna
erbjudes bland annat jämväl i Stockholm, nämligen dels vid en privat anstalt,
Ateneum för flickor, dels ock vid statens skolköksseminarium. Organisationsnämnden,
som i annat sammanhang ifrågasatt behovet av två skolköksseminarier
i Stockholm, anser det även kunna sättas i fråga, om utbildning
av skolkökslärarinnor å två så närbelägna orter som Stockholm
och Uppsala kan anses vara av verkligt behov påkallad; och förordar nämnden,
att utredning härutinnan verkställes, därvid torde böra tagas under
omprövning jämväl, huruvida ej en begränsning bör ske av övriga verksamhetsgrenar
vid fackskolan.

Understöd
till utbildningskurser

för lärarinnor
i hushållsgöromål.

[171.)

Fackskolan
för huslig
ekonomi
i Uppsala.

[172.]

160

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Understöd
till vissa anstalter
för
utbildande av
lärarinnor
i handarbete.

[173.]

Ordinarie anslaget
till
folkskoleseminarierna
m. m.

[174.]

Innan sådan utredning, vilken det torde ankomma på skolöverstyrelsen
att verkställa, föreligger, anser sig organisationsnämnden ej kunna avstyrka,
att anslaget till fackskolan i Uppsala för nästkommande budgetår upptages
med oförändrat belopp.

Departementschefen har erinrat, att ett av riksdagen gjort, av organisationsnämnden
berört uttalande angående fortsättande tills vidare i oförändrad
omfattning av verksamheten med utbildandet av skolkökslärarinnor
ägde avseende jämväl å verksamheten vid fackskolan för huslig ekonomi
i Uppsala. Departementschefen har vidare anfört, att han funne visst fog
förefinnas för en närmare undersökning rörande behovet av skolkökslärarinnor;
frånsett detta syntes en ingående undersökning från såväl ekonomisk
som organisatorisk synpunkt böra komma till stånd rörande verksamheten
vid fackskolan i Uppsala.

Utskottet, som biträder departementschefens uppfattning örn behovet av
en ingående undersökning rörande fackskolans verksamhet, har ansett sig
böra tillstyrka, att läroanstalten, på sätt Kungl. Maj:t föreslagit, även för
budgetåret 1932/1933 beviljas ett anslag av 80,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till fackskolan för huslig ekonomi i
Uppsala anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag
av 80,000 kronor.

176:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 173) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt vissa anstalter för utbildande
av lärarinnor i handarbete anvisa för budgetåret 1932/1933
ett extra anslag av 19,000 kronor att under de villkor och
bestämmelser och med den fördelning, som av Kungl. Majit
föreskrivas, utgå till Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium
i Göteborg samt föreningen Handarbetets
vänners och Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium
i Stockholm.

Folkundervisningen.

177:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 174) föreslagit riksdagen i
fråga om ordinarie anslaget till folkskoleseminarierna m. m. kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom
skolat för riksdagen
anmäla.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

161

178:o) Kungl. Majit har (punkt 175) föreslagit riksdagen att till bestri- Hyresersätt
dande av hyresersättning till rektorerna vid folkskoleseminarierna i Lin- torerna vid
köping, Skara, Kalmar, Lund, Karlstad och Umeå, utan rätt för sagda rekförer
att å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg, anvisa för budgetåret 1932/ narier.
1933 ett extra anslag av 16,000 kronor. [175.j

Utredningen återfinnes å sid. 408—409 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra anslag av 15,500
kronor.

Den för budgetåret 1932/1933 ifrågasatta anslagshöjningen grundar sig
på en av skolöverstyrelsen framlagd beräkning, som tillstyrkts av departementschefen.

Utskottet, som icke bar något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må till bestridande av hyresersättning till
rektorerna vid folkskoleseminarierna i Linköping, Skara,

Kalmar, Lund, Karlstad och Umeå, utan rätt för sagda
rektorer att å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg, anvisa
för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 16,000
kronor.

179-o) 1 enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 176) hemställer ut- Hyresbidrag
'' till lärare vid

skottet, folkskole att

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- seminarierna

getår ägt rum, för beredande av hyresbidrag till lärare vid ‘o^Gete™
folkskoleseminarierna i Stockholm och Göteborg, utan rätt borg.
för vederbörande lärare att å ifrågavarande hyresbidrag [176.]
åtnjuta dyrtidstillägg, anvisa för budgetåret 1932/1933 ett
extra förslagsanslag av 14,000 kronor.

180:o) Kungl. Majit har (punkt 177) föreslagit riksdagen att Utbildnings dels

för anordnande vid folkskoleseminariet i Stockholm av en utbild- lä“™e vid
ningskurs för lärare vid hjälpklasser för psykiskt efterblivna barn anvisa hj&lpklasser
för budgetåret 1932 1933 ett extra reservationsanslag av 8,500 kronor att ^fte^bUvna1
utgå i enlighet med de bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott meddela; barn.

dels ock medgiva, att av de medel, som äro avsedda till arvode åt före- [177.]
ståndaren för de vid folkskoleseminariet i Stockholm anordnade provårskurser,
må till rektor vid nämnda seminarium för ledning av ifrågavarande
utbildningskurs utbetala ersättning med högst 300 kronor, att utgå enligt
de närmare grunder, Kungl. Majit kan komma att bestämma.

Utredningen återfinnes å sid. 410—412 i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 6 sami. 8 haft. (Nr 8.)

162

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Vissa anslag
till småskoleseminarierna

m. m.

[178.]

Tilläggsersättning

för expenser
åt folkskolinspektörer.

[179.]

Resekostnadsersättning
åt
folkskolinspektörer.

[180.]

För ändamålet utgår under innevarande budgetår ett extra reservationsanslag
av 9,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) för anordnande vid folkskoleseminariet i Stockholm
av en utbildningskurs för lärare vid hjälpklasser för psykiskt
efterblivna barn anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra
reservationsanslag av 8,500 kronor att utgå i enlighet med
de bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott meddela;

b) medgiva, att av de medel, som äro avsedda till arvode
åt föreståndaren för de vid folkskoleseminariet i
Stockholm anordnade provårskurser, må till rektor vid
nämnda seminarium för ledning av ifrågavarande utbildningskurs
utbetalas ersättning med högst 300 kronor, att
utgå enligt de närmare grunder, Kungl. Majit kan komma
att bestämma.

181:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 178) föreslagit riksdagen i
fråga örn vissa anslag till småskoleseminarierna m. m. kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom
skolat för riksdagen

anmäla.

182:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 179) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt ruin, till tilläggsersättning för expenser åt folkskolinspektörer
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra
anslag av 10,400 kronor.

183:o) Kungl. Majit har (punkt 180) föreslagit riksdagen att minska det
ordinarie förslagsanslaget till resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer,
nu 250,000 kronor, med 30,000 kronor till 220,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 414—416 i statsrådsprotokollet.

Det ordinarie förslagsanslaget till resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer
utgjorde för år 1922 340,000 kronor, för tiden 1 januari—30 juni
1923 150,000 kronor samt för budgetåret 1923/1924 300,000 kronor.

Under punkt 141 av 1924 års åttonde huvudtitel föreslog Kungl. Majit
riksdagen att — med uteslutande ur riksstaten av det ordinarie förslagsanslaget
till resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer å 300,000 kronor
— därstädes i stället för samma ändamål uppföra ett ordinarie reservationsanslag
å 250,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr, 8. 163

I skrivelse den 7 maj 1924, nr 8 A, anförde riksdagen under punkt 131
bland annat följande:

Riksdagen vore i så måtto ense med departementschefen, att statens utgifter
för nu ifrågavarande ändamål borde hållas inom en ram, som endast
lämnade rum för sådana kostnader, vilka voro föranledda av ett verkligt
behov. Då det emellertid gällde att anlägga en strängare hushållningssynpunkt
på utgifterna för det ändamål, varom nu vore fråga, vore riksdagen
tveksam, huruvida de av departementschefen anvisade utvägarna vore att
förorda, och huruvida de ekonomiska fördelar för statskassan, som till äventyrs
härigenom skulle vinnas, icke komme att uppvägas av de olägenheter
och praktiska svårigheter för skolväsendet, som skulle följa av ett bifall
till departementschefens uppfattning.

Genom beskärning av möjligheterna för folkskolinspektörerna att förmedelst
resor och inspektioner skaffa sig kännedom örn skolväsendets ställning
inom sina respektive inspektionsområden vore att befara, att inspektörsbefattningarna
komme att övergå till av expeditionsgöromål mer eller
mindre tyngda administrativa tjänster. En dylik utveckling stöde icke i
överensstämmelse med andan i gällande inspektörsinstruktion och skulle
otvivelaktigt leda till förfång för skolväsendet och skoldistrikten. Då i avseende
å det praktiska realiserandet av den utav departementschefen tänkta
anordningen vissa belopp för år skulle av skolöverstyrelsen utmätas för
bestridande av kostnaderna för inspektionsresor inom de olika distrikten,
hade departementschefen visserligen ansett, att hänsyn jämväl borde tagas
till behovet av tillfälliga inspektionsbesök, men huru och i vilken utsträckning
detta sistnämnda behov lämpligast borde eller kunde tillgodoses, hade
icke angivits, och riksdagen föreställde sig, att stora praktiska svårigheter
skulte i detta hänseende yppa sig. Riksdagen hade fördenskull icke funnit
sig böra bifalla förslaget örn ändrad natur å ifrågavarande anslag.

Såsom nyss antytts, behjärtade riksdagen tillfullo departementschefens
strävan att söka hålla kostnaderna för inspektionsresorna inom vederbörlig
anslagsram. Detta syftemål ansåge riksdagen lika väl kunna nås därigenom
att skolöverstyrelsen övervakade, att inspektionsresorna planlades på det
mest ändamålsenliga och för statsverket billigaste sätt, och därigenom att
överstyrelsen noga tillsåge, att kostnaderna holle sig inom ramen för det
anvisade anslaget. Riksdagen hade under denna förutsättning ansett beloppet
av anslaget kunna bestämmas till vad Kungl. Maj:t i detta hänseende
föreslagit.

I anslutning till vad sålunda anförts minskade riksdagen det ordinarie
förslagsanslaget till resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer med 50,000
kronor till 250,000 kronor. Med sistnämnda belopp har anslaget härefter
varit upptaget i riksstaten.

Departementschefen har anfört huvudsakligen följande:

Enligt vad jag inhämtat, uppgingo utgifterna för här ifrågavarande ändamål
under budgetåret 1930/1931 till 252,280 kronor mot 262,967 kronor
under budgetåret 1929/1930. I anledning av de nya bestämmelserna örn
resekostnadsersättning torde det bliva möjligt att sänka anslaget med 30,000
kronor till 220,000 kronor.

Med hänsyn till önskvärdheten att i görligaste mån nedbringa statens
utgifter för tjänsteresor har jag vidare haft under övervägande möjligheten

164 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att ändra här förevarande anslags natur från förslagsanslag till bestämt
anslag.

Redan med hänsyn till de skäl, som av 1924 års riksdag anfördes mot
ett då framlagt förslag av enahanda innebörd — vilka skäl enligt min uppfattning
fortfarande äga gällande kraft — finner jag mig emellertid böra
avstyrka en dylik förändring. Härtill kommer vidare, att, enligt vad jag
inhämtat, skolöverstyrelsen under senare år verkställt en ingående förhandsgranskning
av folkskolinspektörernas resplaner och därvid fastställt de belopp,
som av varje inspektör under viss angiven period få förbrukas på
inspektionsresor. Örn utöver de sålunda beviljade beloppen ytterligare medel
blivit erforderliga för oförutsedda tjänsteresor, bar särskild framställning
härom måst göras hos skolöverstyrelsen. Anslaget har alltså i realiteten
behandlats såsom ett bestämt anslag. Med hänsyn härtill saknar jag för
närvarande anledning att föreslå annan ändring i de grunder, som hittills
tillämpats för anslagets utgående än att föreskrift torde böra meddelas därom,
att skolöverstyrelsen — därest vid prövning av inkomna framställningar
ett överskridande av anslagets i riksstaten upptagna belopp finnes oundgängligt
— har att inhämta Kungl. Maj:ts medgivande härtill.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungli Maj:ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget till
resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer, nu 250,000 kronor,
med 30,000 kronor till 220,000 kronor.

Konsulenter
för gymnastikundervisningen

_ [181.]
jämte en i
ämnet väckt
motion.

184:o) Kungl. Majit har (punkt 181) föreslagit riksdagen att till konsulenter
för gymnastikundervisningen vid folk- och småskolor m. fl. läroanstalter
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 29,000 kronor
att utgå enligt de villkor och bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott
föreskriva.

Utredningen återfinnes å sid. 416—439 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herrar E. Laurén och N. Holmström väckt motion (lii 163),
vari hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret 1932/1933 upptaga anslaget
till konsulenter för gymnastikundervisningen (I. folkundervisningen
punkt 9 [181]) till samma belopp som i innevarande budgetårs stat, eller

70,000 kronor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda
skälen får utskottet hänvisa till motionen. I

I anledning av motion (II.-106) anvisade 1926 års riksdag till gratifikationer
åt de för gymnastikundervisningen vid folk- och småskolor, fortsättningsskolor,
högre folkskolor samt läroanstalter för dövstumma och blinda
anställda inspektörerna ett extra anslag av 20,000 kronor för budgetåret
1926/1927 att utgå enligt grunder, som av Kungl. Majit bestämdes. Vid
anslagets beviljande erinrade riksdagen, att ifrågavarande inspektörer för

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

165

sitt arbete icke åtnjöte annan gottgörelse än rese- och traktamentsersättning.
Då denna gottgörelse genom det nya resereglementets bestämmelser blivit
betydligt nedsatt, syntes det riksdagen med rättvisa och billighet förenligt,
att inspektörerna genom ersättning i annan form hölles skadeslösa för den
förlust, de genom det nya resereglementets införande kommit att lida.

Enahanda belopp beviljades sedermera av riksdagen för vartdera av budgetåren
1927/1928 och 1928 a 929.

Till 1929 års riksdag framlade Kungl. Majit förslag rörande en omläggning
av gymnastikinspektionen. Förslaget, som innebar, att de nuvarande gymnastikinspektörerna
skulle indragas och sju ordinarie gymnastikkonsul en tbefa ttningar
i stället inrättas, vann emellertid ej riksdagens bifall. Riksdagen uttalade
bland annat, att den nuvarande ordningen på detta område borde tills
vidare bibehållas oförändrad, samt anvisade även för budgetåret 1929/1930 ett
extra anslag av 20,000 kronor till gratifikationer åt gymnastikinspektörerna.

Anslag med samma belopp har av riksdagen beviljats även för budgetåret
1930/1931. Vid anmälan av sitt beslut i ämnet (riksdagens skrivelse
den 4 april 1930, nr 8 A, punkt 179) anhöll riksdagen i anledning av en i
ämnet väckt motion (II: 184), att Kungl. Majit täcktes låta verkställa utredning,
huruvida och på vad sätt den nuvarande gymnastikinspektionen i
folk- och småskolor m. fl. undervisningsanstalter borde ersättas av inspektion
genom statens folkskolinspektörer jämte en central konsulentorganisation för
gymnastik med lek och idrott, samt för riksdagen framlägga det förslag
vartill Kungl. Majit funne utredningen föranleda.

Genom beslut den 9 maj 1930 anbefallde Kungl. Majit skolöverstyrelsen
att i samråd med direktionen över gymnastiska centralinstitutet verkställa
ovan angivna, av riksdagen begärda utredning ävensom att med denna utredning
jämte det förslag, vartill densamma kunde giva anledning, inkomma
till Kungl. Majit.

För budgetåret 1931/1932 beviljade riksdagen på Kungl. Majits förslag
ett extra förslagsanslag av 70,000 kronor till gymnastikinspektionen, därav
högst 20,000 kronor finge, enligt grunder, som av Kungl. Majit bestämdes,
utgå till gratifikationer åt de för gymnastikundervisningen vid folk- och
småskolor, fortsättningsskolor, högre folkskolor samt läroanstalter för dövstumma
och blinda anställda inspektörerna. Den övriga delen av det beviljade
anslaget, 50,000 kronor, avsåg att täcka kostnaderna för reseersättningar
för gymnastikinspektionen.

I skrivelse den 2 december 1931 har skolöverstyrelsen framlagt den genom
Kungl. Majits beslut den 9 maj 1930 begärda utredningen. Överstyrelsen
har därvid bifogat ett den 25 november 1931 dagtecknat yttrande av direktionen
över gymnastiska centralinstitutet, avgivet efter det direktionen bereus
tillfälle taga del av ett förslag till utlåtande av skolöverstyrelsen i
huvudsaklig överensstämmelse med överstyrelsens nu framlagda utredning.
Vidare har överstyrelsen överlämnat cn av gymnastikinspektörerna kapte -

166

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

nema K. A. W. Berg von Linde och G. L. Liljegren på uppdrag av överstyrelsen
verkställd förberedande utredning i ärendet.

Resultatet av den förebragta utredningen kan sammanfattas på följande sätt:

A) Den fortlöpande inspektionen över gymnastikundervisningen överflyttas,
vad folk- och fortsättningsskolväsendet beträffar på statens folkskolinspektörer,
vad angår läroanstalter för dövstumma på statens inspektör för dövstumundervisningen,
samt vad angår läroanstalter för blinda på statens inspektör
för blinduudervisningen. Såsom överinspektör över gymnastikundervisningen
skulle fungera rektor vid gymnastiska centralinstitutet.

B) 1) En central gymnastikkonsulentorganisation skapas på så sätt, att
två befattningar, en förste och en andre gymnastikkonsulentbefattning, i
respektive lönegrad B 26 och B 21 inrättas hos överstyrelsen. Innehavarna,
av vilka en skall vara manlig och en kvinnlig, skulle att börja med tillsättas
på förordnande — förste gymnastikkonsulenten av Kungl. Majit och
andre gymnastikkonsulenten av överstyrelsen — och åtnjuta begynnelseavlöning
enligt löneklass B 25, respektive B 20. Vid tillsättning av gymnastikkonsulent
skall yttrande avgivas av gymnastiska centralinstitutets rektor.

_ 2) Konsulenterna ha att i fråga örn folk- och fortsättningsskolväsendet
bistå folkskolinspektörer och skoldistrikt med råd och upplysningar samt att
efter plan, uppgjord i samråd med vederbörande folkskolinspektör och godkänd
av överstyrelsen, anordna instruktionsmöten och fortbildningskurser
samt där så finnes lämpligt besöka skolor.

3) _ Konsulenterna lia vidare att efter plan, uppgjord i samråd med gymnastiska
centralinstitutets rektor och godkänd av överstyrelsen, där så befinnes
lämpligt förrätta inspektion av gymnastikundervisningen vid andra
under överstyrelsens inseende ställda läroanstalter.

4) Instruktion för gymnastikkonsulenterna utfärdas av överstyrelsen efter
hörande av gymnastiska centralinstitutets rektor.

C) Följande förändringar av anslagsposter i riksstaten göras:

1) På överstyrelsens ordinarie stat uppföres under rubrik: avlöning till
extra ordinarie gymnastikkonsulenter ett förslagsanslag av 14,170 kronor.

2) Av de på överstyrelsens ordinarie stat för budgetåret 1931/1932 uppförda
anslagen höjas följande på nedanstående sätt:

a) anslaget till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. —
utom med det belopp å 2,400 kronor, som överstyrelsen i framställning
den 31 augusti 1931 föreslagit och som förut omnämnts under punkten 00
— med ytterligare 2,000 kronor till 63,000 kronor för beredande av avlöning
åt en halvtidsamanuens i 15:e lönegraden 13:e löneklassen, vilken befattningshavare
skulle tjänstgöra hos gymnastikkonsulenterna,

b) anslaget till skrivmaterialier, expenser, bränsle samt tryckningskostnader
med 500 kronor till 78,500 kronor för att bereda medel till expenser åt
konsulenterna,

c) förslagsanslaget till resekostnadsersättningar med 10,000 kronor till

45,000 kronor för att bereda medel till sådana ersättningar åt konsulenterna,
vilka enligt överstyrelsens förslag skulle befinna sig på resor 5 h 6
månader om året.

3) Ordinarie förslagsanslaget till skolöverstyrelsen ökas alltså — utom med
det ovan under 2) a) omnämnda beloppet å 2,400 kronor — med ytterligare
26,670 kronor.

4) Under förutsättning att ovannämnda anslag beviljas, uteslutes ur riksstaten
det för närvarande där upptagna extra förslagsanslaget av 70,000
kronor till gymnastikinspektionen.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

167

Över skolöverstyrelsens sålunda avgivna utredning och förslag har statskontoret
den 8 december 1931 avgivit utlåtande och därvid anfört bland
annat följande:

Vad beträffar konsulenttjänsternas placering i lönehänseende, har överstyrelsen,
med utgångspunkt från lönegraden B 26 för förste och B 21 för andre
gymnastikkonsulenten, föreslagit att, då befattningarna till en början borde
tillsättas på förordnande, innehavarna tillerkännas lön enligt 25:te respektive
20:de löneklassen. Statskontoret måste visserligen, med tanke på att
förste bibliotekskonsulenten är placerad i lönegraden B 26, finna det kunna
ifrågasättas, örn icke samma placering för förste gymnastikkonsulenten är
väl hög, men med hänsyn till den ställning av kontrollerande och rådgivande
myndighet för gymnastikundervisningen vid hela folkskoleväsendet,
som denne befattningshavare är avsedd att intaga, har statskontoret likväl
icke velat motsätta sig att man räknar med att han tillhör sistnämnda lönegrad.
Mot lönegraden B 21 för andre gymnastikkonsulenten har statskontoret
intet att erinra. Då befattningarna äro avsedda att tillsvidare vara
extra ordinarie, kan statskontoret jämväl i sak biträda förslaget, att lönen
till en början skall utgå enligt 25:te respektive 20:de löneklassen, vilket
innebär en tillämpning på här förevarande fall av den i 33 § av avlöningskungörelsen
beträffande icke-ordinarie befattningshavare (356/1925) givna
regeln. Emellertid synes det av praktiska skäl lämpligt, att Kungl. Maj:ts
beslut icke kommer att, såsom föreslagits, avse placering i viss angiven
löneklass utan i stället går ut på en förklaring, att befattningarna skola anses
motsvara tjänst i lönegraderna B 26, respektive B 21, i skalan för ordinarie
befattningshavare samt att å desamma skola tillämpas bestämmelserna
i förenämnda § 33. Vid anslagsberäkningen bör man då utgå från lönebeloppen
i 25:te, respektive 20:de löneklassen.

På sätt överstyrelsen föreslagit, lärer det vara nödvändigt att bereda något
arbetsbiträde åt konsulenterna och torde en halvtidsamanuens i 15:de lönegraden,
med avlöning enligt lägsta löneklassen, den 13:de, av 1,944 kronor
vara tillfyllest.

Det för expenser föreslagna beloppet, 500 kronor, synes icke vara för
högt tilltaget.

Vad beträffar resekostnaderna, beräknas dessa av överstyrelsen till 10,000
kronor för år. I avsaknad av all erfarenhet av omfattningen av resorna
är det givetvis omöjligt att med någon säkerhet yttra sig örn detta belopp.
Då traktamentsersättningen i de klasser av resereglementet, som här komma
ifråga, II C och II D, utgör 19 kronor, respektive 16 kronor, synes emellertid
den av överstyrelsen beräknade kostnaden av 30 ä 35 kronor för dygn
i varje fall icke vara för högt tilltagen. Med en resetid av 5 ä 6 månader
för år för en var av konsulenterna skulle alltså nämnda belopp 10,000 kronor
kunna anses lämpligen avvägt.

Överstyrelsen har föreslagit, att medel för samtliga nu berörda utgifter
skulle uppföras å ämbetsverkets ordinarie stat, vars slutsumma till följd
härav skulle höjas med 26,670 kronor. Till detta belopp kommer ämbetsverket
enligt följande beräkning:

Lön till 2 konsulenter (8,124 + 6,048=)

» »1 halvtidsamanuens.........

expenser.......................

resekostnader (förslagsvis)...........

......kronor 14,172: —

...... » 2,000: —

...... » 500:—

...... » 10,000:-

Summa kronor 26,672: —

avrundat till kronor 26,670: —.

168

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Enligt statskontorets beräkning av 1,944 kronor för halvtidsamanuensen
blir slutsumman 26,616 kronor eller efter avjämning 26,600 kronor. Detta
belopp anser statskontoret tillsvidare böra uppföras å extra stat. Organisationen
ifråga är fullkomligt ny och oprövad och några års erfarenhet angående
dess sätt att fungera torde böra avvaktas, innan man genom anslag
å ordinarie stat på ett mera stadigvarande sätt binder sig vid densamma.
Härtill kommer önskvärdheten av att man genom att samtliga utgifter för
organisationen, frånsett dyrtids- och dyrortstillägg, äro sammanförda under
ett och samma anslag, kan under de första åren erhålla en lättillgänglig
kännedom om kostnaderna för densamma.

I det beslut, varigenom Kungl. Maj:t lärer vilja fördela anslagsbeloppet,
26,600 kronor, på olika poster, torde till vinnande av överensstämmelse
emellan summan av dessa poster och anslagsbeloppet expensmedlen böra
upptagas till 484 kronor.

Anslaget synes kunna benämnas »konsulenter för gymnastikundervisningen».

Örn dyrtids- och dyrortstillägg antagas komma att uppgå till omkring

3,000 kronor, kan sammanlagda kostnaden alltså beräknas till ungefär 29,600
kronor. Vid uteslutande ur riksstaten av extra förslagsanslaget till gymnastikinspektionen
å 70,000 kronor skulle sålunda komma att uppstå en besparing
av vid pass 40,000 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört bland annat följande:

Den av skolöverstyrelsen framlagda utredningen resulterar i ett förslag
örn en fullständig omorganisation av g37mnastikinspektionen, vilket förslag
synes mig innebära en under förhandenvarande förhållanden godtagbar lösning
av denna sedan ett flertal år omdebatterade fråga. Inspektionens överflyttning
på folkskolinspektörerna, respektive inspektörerna för dövstumoch
blindundervisningen har redan tidigare upprepade gånger förordats av
överstyrelsen, och denna anordning synes mig vara att förorda, helst den
skulle kompletteras och stödjas av central konsulentorganisation, från vilken
inspektörerna kunna erhålla råd och upplysningar. Överstyrelsen har tänkt
sig anställandet av två konsulenter, knutna vid överstyrelsen, nämligen en
förste och en andre konsulent, av vilka en skulle vara manlig och den
andra kvinnlig. Konsulenterna skulle årligen besöka ett antal skolor för
att bibehålla kontakten med det dagliga skolarbetet, varjämte de förutom
sin rådgivande verksamhet skulle anordna och leda instruktionsmöten och
fortbildningskurser för lärare. Såsom överinspektör för fysisk fostran skulle
rektor vid gymnastiska centralinstitutet fungera. Plan över de läroanstalter, som
borde inspekteras av överinspektören eller konsulenterna, skulle för varje termin
fastställas av skolöverstyrelsen. I avlöningshänseende föreslår överstyrelsen,
att förste gymnastikkonsulenten skulle placeras i lönegraden B 26 och andre
gymnastikkonsulenten i lönegraden B 21 eller, då de anses böra till en början
tillsättas på förordnande, att de skulle åtnjuta avlöning enligt respektive
löneklasserna B 25 och B 20. Vidare anser överstyrelsen, att förste gymnastikkonsulenten
bör tillsättas av Kungl. Maj:t och andre gymnastikkonsulenten
av skolöverstyrelsen, i båda fallen efter hörande av den vid gymnastiska
centralinstitutet förefintliga sakkunskapen. För erforderlig kanslipersonal
räknar överstyrelsen med en årskostnad av 2,000 kronor. Med angivna
placering i lönegrad skulle avlöningarna till konsulenterna och kanslipersonal
jämte dyrorts- och dyrtidstillägg uppgå till omkring 18,650 kronor

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

169

årligen, varjämte skulle tillkomma för expenser 500 kronor och för resekostnadsersättningar
ett ungefärligt belopp av 10,000 kronor. Totalkostnaden
skulle alltså enligt överstyrelsens förslag bliva 29,150 kronor. Statskontoret
har i sitt utlåtande efter i huvudsak motsvarande beräkningar kommit till
en slutsumma av 29,000 kronor.

Jag har i huvudsak intet att erinra mot de av överstyrelsen framlagda förslagen
men anser i likhet med statskontoret, att för närvarande någon ändring
av skolöverstyrelsens stat för ändamålet icke bör ifrågakomma. Såsom jag
nyss nämnde, anser överstyrelsen, att konsulentbefattningarna att börja med
skulle tillsättas på förordnande, och med hänsyn härtill samt jämväl till
önskvärdheten att vinna någon erfarenhet i fråga örn de erforderliga kostnaderna
i övrigt finner jag det lämpligare, att för bestridande av nu ifrågavarande
anslagsbehov äskas ett extra anslag, avrundat till 29,000 kronor.
Ur detta anslag torde Kungl. Majit få fördela medel till avlöningar i huvudsaklig
överensstämmelse med det framlagda förslaget samt fastställa det
belopp, med vilket för vederbörande budgetår reseersättningarna böra högst
få utgå. I jämförelse med nu utgående medel för gymnastikinspektionen
innebär föreliggande beräkning en besparing av omkring 41,000 kronor.

De ändringar i gällande instruktion för folkskolinspektörer, som på grund
av den föreslagna omläggningen kunna bliva erforderliga, torde det framdeles
få ankomma på Kungl. Majit att efter skolöverstyrelsens hörande be
sluta. Likaså lärer det ankomma på Kungl. Majit att framdeles utfärda
instruktion för de två blivande gymnastikkonsulenterna.

Det föreliggande förslaget, varigenom den hittillsvarande särskilda gymnastikinspektionen
ersättes av inspektion av gymnastikundervisningen vid folkskolorna
genom statens folkskolinspektörer samt en central konsulentorganisation
inrättas för gymnastik med lek och idrott, står i överensstämmelse
med de önskemål, som av 1930 års riksdag uttalades. Enligt utskottets
mening har förslaget påtagliga förtjänster i så måtto, att det medför en
icke oväsentlig kostnadsminskning för statsverket, vilket särskilt i nuvarande
ekonomiska läge är tacknämligt, att enhetlighet åvägabringas med avseende
å inspektionen av folkskolans undervisningsverksamhet, från vilken gymnastiken
hittills i detta hänseende varit utbruten, samt att tillfälle lämnas
att för en måttlig kostnad och i försökets form pröva konsulentinstitutionens
förutsättningar att verka befrämjande för den fysiska fostran vid våra skolor
och eljest. Förslaget har i det hela karaktären av en försöksanordning,
och de erforderliga medlen hava äskats såsom extra anslag. Enligt utskottets
mening bör detta försök nu komma till stånd; skulle den nya organisationen
visa sig icke fylla måttet, torde det icke möta några större svårigheter
att vidtaga erforderliga förändringar. Utskottet vill särskilt framhålla, att
det enligt utskottets uppfattning för utgången har mycket stor betydelse,
att valet av innehavare av de båda konsulentbefattningarna sker med synnerlig
omsorg, så att vid tillsättningen hänsynen till formella meriter icke
undantränger beaktandet av vad som i detta fall bör tillerkännas en speciell
vikt, nämligen vederbörandes personliga kvalifikationer för uppdraget.

Av vad utskottet nu anfört framgår, att utskottet icke kan ansluta sig

Utskottets

yttrande.

170

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Statsbidrag
till avlöning
åt lärare vid
folkskolor

[182.]
jämte två i
ämnet väckta
motioner.

Utjämning av
kostnaderna
för uppehållande
av
folkskoleväsendet.

[183.]

Provisorisk
avlöningsförbättring

åt lärare vid
folk- och småskolor.

[184.]

till herrar Laurens och Holmströms ovannämnda motion (II: 163), som åsyftar
ett bibehållande tills vidare av den nuvarande gymnastikinspektionen.

I fråga om detaljerna i Kungl. Maj:ts förslag, sättet för konsulenternas
anställande, deras löneförhållanden m. m. har utskottet ingen erinran att
framställa.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl.*Maj:ts förslag
samt med avslag å herrar Laurens och Holmströms ovannämnda
motion (II: 163), till konsulenter för gymnastikundervisningen
vid folk- och småskolor m. fl. läroanstalter för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra anslag av 29,000 kronor
att utgå enligt de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t
kan finna gott föreskriva.

185:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 182) föreslagit riksdagen angående
statsbidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor ävensom, såvitt angår
här förevarande anslag, beträffande två inom första kammaren av herr
K. J. Ekman väckta motioner, den ena (I: 46) om vissa till folkskoleväsendet
utgående förslagsanslags förändring till reservationsanslag och den andra
(I: 155) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till avlöning
av lärarpersonalen vid folkskolor och fortsättningsskolor kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom
skolat för riksdagen

anmäla.

186:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 183) samt under hänvisning
till utredningen i statsrådsprotokollet (sid. 440—443) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för beredande av utjämning av kostnaderna
för folkskoleväsendet för budgetåret 1932/1933 anvisa ett
extra förslagsanslag av 8,800,000 kronor att utgå i huvudsaklig
överensstämmelse med de av 1930 års riksdag angivna
grunder samt i enlighet med de närmare villkor och
bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

187:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 184) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till beredande av provisorisk avlöningsförbättring
åt lärare vid folk- och småskolor — däri inbegripna
även lärare i slöjd och hushållsgöromål vid folk- och småskolor
och därmed jämförlig anstalt — bevilja för budgetåret
1932/1933 ett extra förslagsanslag av 5,720,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

171

188:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 185) föreslagit riksdagen i
fråga om anslag till folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste
gränsorter kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;
vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.

189:o) Kungl. Majit Ilar (punkt 186) föreslagit riksdagen att medgiva, att
änkan Hilda Sofia Lindstedt, född Eriksson, må befrias från ansvarigheten
för vid ekonomisk besiktning den 11 juni 1929 å skolbordet 1/s mantal
Teurajärvi nr 2 i Korpilombolo socken påsynade brister.

Utredningen återfinnes å sid. 454—459 i statsrådsprotokollet.

Genom beslut den 27 september 1889 anvisade Kungl. Majit dels 2,266
kronor 84 öre för inköp av V8 mantal Teurajärvi nr 2, Palovaara kallat, i
Korpilombolo socken, såsom skolhemman för statens folkskola i Teurajärvi,
dels ock 6,650 kronor för anordnande å samma hemman av skollokal och
lärarbostad jämte nödiga uthus. Sedermera föreskrevs genom kungl, brev
den 10 december 1892 bland annat, att hemmanet skulle i sin helhet avsättas
till skolbord, att skolans lärare, i händelse han ville övertaga hemmanet,
skulle vara underkastad en boställshavares vanliga skyldigheter med
avseende på boställshusens underhåll och utgörandet av på hemmanet belöpande
utskylder och besvär ävensom vara skyldig att hålla för skollokalen
erforderlig sönderhuggen ved, att, örn läraren icke ville på nämnda villkor
övertaga hemmanet, detsamma skulle, sedan mark för skoltomt, lekplats,
potatisland samt köks- och skolträdgård avtagits, utarrenderas för en period
av fem till tio år, mot skyldighet för arrendatorn att lämna läraren sommarbete
och vinterfoder för en ko ävensom sönderhuggen ved för läraren och
skollokalen, och borde de på hemmanet belöpande utskylder och besvär utgå
av de erlagda arrendemedlen samt, örn dessa härtill icke lämnade tillgång,
bristen fyllas av dåvarande anslaget till befrämjande av folkundervisningen
bland de i rikets nordligare trakter bosatta finnar, samt att för den händelse
något överskott utöver utgifterna för skolbordet skulle uppstå vare sig genom
arrendeavgifter eller genom försäljning av virke, som ej toges i anspråk
för lärarens eller skollokalens behov, detsamma skulle till statsverket ingå
och tagas till uppbörd för anslaget till befrämjande av folkundervisningen
bland de i rikets nordligare trakter bosatta finnar, och skulle från detta anslag
skälig ersättning till skolläraren utbetalas för ombesörjandet av skollokalens
eldning, upplysning och städning.

Enligt av länsstyrelsen i Luleå lämnade uppgifter har vederbörande lärare
vid skolan avböjt tid efter annan gjorda hembjudanden att på de i kungl,
brevet den 10 december 1892 angivna villkor övertaga hemmanet, och har
länsstyrelsen jämlikt föreskrift i samma kungl, brev utarrenderat hemmanet
till läraren. Senast genom kontrakt den 1 oktober 1925 har länsstyrelsen

Folkundervisningens

befrämjande
i rikets nordligaste
gränsorter.

[185.]

Befrielse för
förra arrendatorn
av
skolbordet
Teurajärvi
nr 2 i Korpilombolo

socken från
viss husröteersättning.

186.]

172

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

till dåvarande läraren vid skolan Oskar Lindstedt för tiden intill den 1 maj
1927 på arrende upplåtit hemmanet och, efter det han den 26 mars 1927
avlidit, förlängt kontraktet till den 1 maj 1928 samt transporterat detsamma
på hans änka Hilda Lindstedt.

Enligt arrendekontraktet har avtalats bland annat, att det ålåge arrendatorn
att under arrendetiden betala alla på hemmanet belöpande utskylder
och onera; att arrendatorn i arrendeavgift skulle årligen lämna dels till
läraren vid statens folkskola i Teurajärvi såväl sommarbete som vinterfoder
för en ko, dels ock för eldning av lärarens bostad och skollokalen 35 famnar
torr, blandad björk- och barrved, vilken ved skulle framköras och uppläggas
uti skolans vedlider samt därstädes sönderhuggas, dock vad veden
vidkomme att under arrendeperioden arrendatorn ägde av Korpilombolo
socken erhålla i årligt bidrag 500 kronor; samt att arrendatorn förbunde sig
att väl vårda och underhålla å hemmanet befintliga byggnader.

Vid en den 11 juni 1929 av landsfiskalen Aug. Schaerström med biträde
av två nämndemän förrättad ekonomisk besiktning å hemmanet för uppskattning
av de brister, för vilka det ålåge avträdande arrendatorn Hilda
Lindstedt att ansvara, påsynades brister å hemmanets åbyggnader till ett
värde av 1,347 kronor och å dess hägnader till ett värde av 200 kronor
eller tillhopa 1,547 kronor.

Hilda Lindstedt har anhållit örn befrielse från skyldigheten att avhjälpa
omförmälda brister eller utgiva däremot svarande ersättningsbelopp. Sökanden
har därvid anfört bland annat följande:

Efter min mans död måste jag lämna skolbordet och flytta på vår hemmansdel
i Teurajärvi, där jag bland annat måste iordningställa bostaden för
en kostnad av 2,000 kronor, enligt bilagt intyg.

Vid bouppteckningstillfället fanns i boet en behållning av lös och fast
egendom å tillhopa 8,212 kronor till fördelning mellan mig och barnen. Av
denna behållning har jag sålunda fått verkställa reparation å nuvarande
bostaden med ovannämnda belopp, 2,000 kronor.

Enligt vad som framgår av vid ansökningen fogat taxeringsbevis, har
värdet av den uti bouppteckningen upptagna fastigheten minskats från 5,700
kronor till 3,900 kronor, vilket torde vara riktigt, enär föregående taxeringsvärde
ansetts för högt. Härav framgår, att behållningen i dödsboet i verkligheten
understiger bouppteckningen med 1,800 kronor. Förutom vad bouppteckningen
utvisar i tillgångar har jag en årlig pension av 1,098 kronor
till underhåll för mig och barnen.

Jag får tillika påpeka, att de för arrendet å skolbordet ansvarande borgensmännens
ekonomiska ställning är sådan, att jag, örn de skulle åläggas
utgiva omförmälda kostnader, skulle bliva nödsakad lämna min egendom
till dem och sålunda komma i en mycket brydsam ekonomisk situation,
synnerligast som min hälsa på ett oroväckande sätt dag för dag börjar
vackla.

Sökanden åberopar ett av provinsialläkaren Hj. Ruthström i Tärendö utfärdat
intyg, att hon befunnits lida av organiskt hjärtfel och tilltagande
ålderdomssvaghet, varför hon finge betraktas såsom fullständigt oförmögen

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

173

till arbete, och att denna arbetsförmåga vore av varaktig natur och icke
kunde väsentligt förbättras genom någon behandling.

Över ansökningen hava yttranden avgivits av vederbörande skolråd samt
den 30 december 1929 av domkapitlet i Luleå, den 15 maj 1930 av länsstyrelsen
därstädes, den 7 november 1930 av skolöverstyrelsen, den 16
december 1930 av kammarkollegiet och den 14 februari 1931 av statskontoret.

Kammarkollegiet har hemställt, att vissa närmare angivna poster i besiktningsprotokollet
den 11 juni 1929 å tillhopa 925 kronor måtte förklaras icke
vara av beskaffenhet att böra av sökanden ersättas. Samtliga övriga i ärendet
hörda myndigheter hava uttalat sig till förmån för den gjorda ansökningen.
Länsstyrelsen har meddelat, att sedan änkan Lindstedt frånträtt arrendet,
länsstyrelsen trots upprepade försök icke lyckats utarrendera hemmanet mot
högre arrendeavgift än 60 kronor, varvid arrendatorn frånsagt sig skyldigheten
att svara för hemmanets utskylder och underhåll. Vidare har länsstyrelsen
anfört bland annat, att länsstyrelsen numera vore klart medveten
örn att arrendatorn (läraren Lindstedt och sedermera dennes änka) endast
genom åtagandet att erlägga samtliga å hemmanet belöpande utskylder och
besvär, uppgående till omkring 150 kronor för år, gjort en årlig förlust å
arrendet.

Med hänsyn till änkan Lindstedts svaga ekonomiska ställning och vad
handlingarna i ärendet utvisa rörande hemmanets beskaffenhet har departementschefen
ansett sig böra tillstyrka, att hon helt befrias från den fastställda
betalningsskyldigheten.

Utskottet har ansett sig böra med hänsyn till föreliggande billighetsskäl
tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer därför,

att riksdagen må medgiva, att änkan Hilda Sofia Lindstedt,
född Eriksson, må befrias från ansvarigheten för vid
ekonomisk besiktning den 11 juni 1929 å skolbordet 1/s
mantal Teurajärvi nr 2 i Korpilombolo socken påsynade
brister.

190:o) Kungl. Maj:t har (punkt 187) föreslagit riksdagen att öka det ordinarie
förslagsanslaget till särskilt lönetillägg åt lärare i lappmarksförsamlingar
med icke finsktalande befolkning samt i Överkalix församling, nu
73,000 kronor, med 3,000 kronor till 76,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 459—460 i statsrådsprotokollet.

Förslaget örn höjning av anslaget grundar sig på en av skolöverstyrelsen
verkställd beräkning av medelsåtgången under budgetåret 1932/1933, till
vilken beräkning departementschefen anslutit sig.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

Särskilt lönetillägg
åt
lärare i lappmarksförsamlingar

med icke
finsktalande
befolkning
samt i Överkalix
församling.

[187.]

174

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må öka det ordinarie förslagsanslaget till
särskilt lönetillägg åt lärare i lappmarksförsamlingar med
icke finsktalande befolkning samt i Överkalix församling,
nu 73,000 kronor, med 3,000 kronor till 76,000 kronor.

Särskilt
understöd till
skolväsendet
i skoldistrikt
inom Norrland
och
Dalarna på
grund av
kronopark skolonisation

m. m.

[188.]

191:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 188) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till särskilt understöd åt skolväsendet i skoldistrikt
inom Norrland och Dalarna på grund av kronoparkskolonisation
eller upplåtelse av kronotorp, skogstorp eller
odlingslägenheter för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra
förslagsanslag av 30,000 kronor att utgå enligt de närmare
bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Inackorderingsbidrag

för vissa
skolpliktiga
barn.

[189.]

192:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 189) föreslagit riksdagen i
fråga om anslag till inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn kommer
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet
härigenom skolat för riksdagen
anmäla.

Bidrag för
anordnande
av skolskjutsar
för skolpliktiga
barn.

[190.]

193:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 190) föreslagit riksdagen i
fråga örn anslag till bidrag för anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga
barn kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket
utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.

Avlönande
av lärare
åt vid statsunderstödda

sjukvårdsanstalter

och vissa
barnhem intagna
barn
i skolåldern.

[191.]

194:o) Kungl. Majit har (punkt 191) föreslagit riksdagen att
dels medgiva,

att Svenska röda korsets barnhem för friska barn från tuberkulösa familjer
samt Evangeliska fosterlandsstiftelsens barnhem i Hillsand i Ströms församling
må efter särskild prövning av Kungl. Majit kunna tillerkännas rätt
att erhålla bidrag till avlönande av lärare, anställd för meddelande av undervisning
åt vid barnhemmet intagna barn i skolåldern, att enligt de närmare
föreskrifter, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva, utgå huvudsakligen
efter samma grunder och i samma ordning, som äro eller kunna varda
stadgade angående statsbidrag till avlönande av lärare vid egentliga folkskolor
och småskolor; samt

att lärare vid folk- eller småskola, lärare vid mindre folkskola och biträdande
lärare vid folkskola må för uppfattning i högre lönegrad tillgodoräkna
sig den tid, under vilken de tjänstgjort såsom lärare vid barnhem
av ifrågavarande slag, där statsbidrag utgått till deras avlönande såsom till
lärare vid folk- eller småskola; skolande enahanda rätt tillgodokomma lärare

Statsutskottets utlåtande Nr. 8. 175

vid dylikt barnhem i avseende å den tid, han må hava tjänstgjort som
ordinarie lärare vid egentlig folkskola, mindre folkskola eller småskola;

dels ock till avlönande av lärare åt vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter
och vid vissa barnhem intagna barn i sktdåldern bevilja för budgetåret
1932/1933 ett extra förslagsanslag av 42,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 464—472 i statsrådsprotokollet.

Till avlönande av lärare åt vid vanföranstalter och kustsanatorier intagna
barn i skolåldern anvisade riksdagen från och med år 1920 till och med budgetåret
1926/1927 förslagsanslag på extra stat. Sedan i proposition till 1927
års riksdag (åttonde huvudtiteln, punkt 179) föreslagits, att bidrag från anslaget
skulle kunna utgå jämväl till lärare för barn vid sådana tuberkulossjukhus,
som åtnjöte statsunderstöd, anvisade riksdagen för vart och ett av
budgetåren 1927/1930 extra förslagsanslag till avlönande av lärare åt vid
statsunderstödda sjukvårdsanstalter intagna barn i skolåldern. Efter av Kungl.
Maj:t till 1930 års riksdag framlagt förslag, att statsbidrag från anslaget
skulle kunna beviljas jämväl för lärare vid s. k. dispensärbarnhem och vid
barnhem för nervösa och psykopatiska barn (åttonde huvudtiteln, punkt 205),
beviljade riksdagen för budgetåret 1930/1931 ett extra förslagsanslag av 43,000
kronor till avlönande av lärare åt vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter och
vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern. För enahanda ändamål har riksdagen
för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra förslagsanslag å 47,500
kronor. Från detta anslag skall jämväl utgå provisorisk avlöningsförbättring
åt ifrågavarande lärarpersonal jämlikt kungörelsen den 8 maj 1931, nr 95.

Förslag har nu framlagts örn beredande av statsbidrag från förevarande
anslag jämväl för lärare vid Svenska röda korsets barnhem för friska barn
från tuberkulösa familjer samt vid Evangeliska fosterlandsstiftelsens barnhem
i Hillsands by i Ströms församling ävensom örn viss rätt till tjänstårsberäkning
för nämnda lärare.

Vad först beträffar Svenska röda korsets omförmälda barnhem har departementschefen
erinrat, att skolöverstyrelsen redan i skrivelse den 12 februari
1929 rörande statsbidrag åt lärare vid dispensärbarnhem, vilken skrivelse
låg till grund för Kungl. Maj:ts omförmälda till 1930 års riksdag framlagda
förslag, hemställde, att även lärare vid Röda korsets barnhem skulle få åt
njuta statsbidrag från anslaget. Medicinalstyrelsen ansåg emellertid, att såsom
villkor för åtnjutande av statsbidrag borde stadgas, att barnhem skulle vara
anordnat av statsunderstödd dispensär och av sådan förvaltas, detta för att
sambandet mellan dispensärerna och barnhemmen skulle så mycket som
möjligt stärkas. Kungl. Maj:ts proposition och riksdagens beslut avfattades
i enlighet med medicinalstyrelsens förslag.

Överstyrelsen för Svenska röda korset har nu anhållit, att de av denna
sammanslutning anordnade hemmen för friska barn från tuberkulösa familjer
måtte i likhet med andra dispensärhem erhålla bidrag från förevarande

176

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

anslag samt att rätt till tjänstårsberäkning för uppflyttning i högre grad
måtte tillkomma såväl lärare vid barnhem för den tid, han tjänstgjort såsom
sådan inom det allmänna folkundervisningsväsendet, som ock lärare vid
folk- eller småskola, lärare viel mindre folkskola och biträdande lärare vid
folkskola beträffande tid, under vilken de tjänstgjort som lärare vid barnhem
av ifrågavarande slag.

Över denna framställning hava yttranden avgivits av statens samtliga
folkskolinspektörer samt den 9 januari 1931 av skolöverstyrelsen, den 22
januari 1931 av medicinalstyrelsen och den 17 februari 1931 av statskontoret.

Vidkommande härefter Evangeliska fosterlandsstiftelsens barnhem i Hillsand
har förslaget i ämnet föranletts av en ansökning av nämnda stiftelses
styrelse örn statsbidrag åt en vid barnhemmets skola anställd examinerad
lärarinna samt om rätt för lärarinna att såsom tjänstår tillgodoräkna sig
vid denna skola fullgjord tjänstgöring.

Över ansökningen hava yttranden avgivits av vederbörande folkskolinspektör
och kyrkoherde samt nomadskolinspektören ävensom den 1 september
1931 av länsstyrelsen i Östersund, den 22 september 1931 av skolöverstyrelsen
och den 10 oktober 1931 av statskontoret.

I skrivelse den 31 augusti 1931 rörande behovet av anslag till folkundervisningen
för budgetåret 1932/1933 har skolöverstyrelsen föreslagit, att anslaget
till avlönande av lärare åt vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter och
vissa barnhem intagna barn i skolåldern måtte minskas med 5,000 kronor
till 42,500 kronor.

Departementschefen har anfört följande:

Vad först angår Svenska röda korsets barnhem för friska barn från tuberkulösa
familjer anser jag skäligt, att till avlönande av lärare vid dessa hem
beviljas statsbidrag i likhet med vad som gäller för lärare vid dispensärbarnhem,
dock under förutsättning att vederbörande läns dispensärstyrelse
kontrollerar, att vid barnhemmen uteslutande mottagas barn av samma
kategori som vid dispensärbarnhemmen, d. v. s. kliniskt friska barn från
tuberkulösa familjer med öppen smittkälla.

Beträffande härefter .Evangeliska fosterlandsstiftelsens barnhem i Hillsand
framgår av vad i ärendet förekommit, att detta barnhem har en betydelsefull
uppgift att fylla, särskilt för de bofasta lapparnas barn, och att verksamheten
vid hemmet kan ordnas på ett tillfredsställande sätt. Vid sådant
förhållande finner jag skäligt, att barnhemmet får komma i åtnjutande av
statsbidrag för avlönande av erforderlig lärarkraft. Tills vidare torde sådant
bidrag behöva ifrågakomma endast för en lärarinna. Vad angår tillsättningen
av lärartjänsten vid barnhemmet hava olika förslag framkommit.
Det synes mig knappast motiverat, att skolrådet härvid skulle äga besluta,
då ju skolrådet icke i övrigt har någon befattning med barnhemmet och
intet bidrag till dess verksamhet lämnas från församlingen. Lämpligare
torde då vara, att — i likhet med vad fallet är vid statens folkskolor —
domkapitlet tillsatte tjänsten, dock efter hörande av Evangeliska fosterlandsstiftelsen.
Det torde emellertid böra ankomma på Kungl. Majit att meddela
bestämmelser såväl i detta avseende som ock rörande anordningen i
övrigt av barnhemmets skola.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

177

Då jag sålunda vill tillstyrka beredande av statsbidrag för lärare vid
fosterlandsstiftelsens barnhem i Hillsand, blir frågan, vilket anslag som bör
tagas i anspråk för ändamålet. Såsom statskontoret framhållit, torde varken
förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid folkskolor eller förslagsanslaget
till lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål, kunna anlitas. Det
synes mig lämpligast att i enlighet med statskontorets förslag utverka riksdagens
medgivande till att medel för ändamålet må utgå från förslagsanslaget
till avlönande av lärare åt vid statsunderstödda sjuk vårdsanstalter
och vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern.

Vid bifall till förslagen örn statsbidrag från anslaget till såväl sistnämnda
barnhem som ock Svenska röda korsets förevarande barnhem kommer jämväl
provisorisk avlöningsförbättring till ifrågavarande lärarpersonal att utgå från
anslaget.

Liksom fallet är i fråga örn sjukvårdsanstalterna och dispensärbarnhemmen,
bör statsbidrag till avlönande av lärare vid de av mig under denna punkt
behandlade barnhemmen utgå först efter prövning av Kungl. Majit i varje
särskilt fall.

Skolöverstyrelsen bar beräknat, att anslaget för nästkommande budgetår
bör kunna minskas med 5,000 kronor till 42,500 kronor. Någon ändring i
denna beräkning torde icke vållas av ett bifall till nyssnämnda förslag.

Vidkommande härefter framställningarna om tjänstårsberäkning synes det
mig skäligt, att lärare, vilken tjänstgjort vid barnhem, som på grund av
nu föreliggande förslag kan komma i åtnjutande av bidrag från ifrågavarande
anslag, får för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna sig denna sin
tjänstgöringstid, i likhet med vad som gäller i fråga om lärare, som tjänstgjort
vid de anstalter och barnhem, till vilka bidrag från anslaget nu utgå. Likaledes
bör lärare vid hem av nu ifrågavarande slag äga rätt till tjänstårsberäkning
för uppflyttning i högre lönegrad för tid, då han tjänstgjort
såsom lärare inom det allmänna folkundervisningsväsendet. Riksdagens
medgivande härtill torde emellertid böra inhämtas. Med hänsyn till ordalagen
i de bestämmelser rörande tjänstårs- och lönetursberäkning, som utfärdades
på grund av 1930 års riksdags här ovan omförmälda beslut (svensk
författningssamling nr 279 och 280/1930), torde någon författningsändring
i förevarande avseende nu icke behöva vidtagas.

Frågan örn pensionsrätt för nu ifrågakomna lärare torde tarva en närmare
utredning, innan densamma kan föreläggas riksdagen.

De skäl, som av departementschefen anförts till stöd för att av ifrågavarande
anslag statsbidrag må kunna utgå till avlönande av lärare jämväl vid
Svenska röda korsets barnhem för friska harn från tuberkulösa familjer och
vid Evangeliska fosterlandsstiftelsens barnhem i Hillsand, synas utskottet
övertygande. Visserligen skiljer sig sistnämnda barnhem så till vida från
den kategori av inrättningar, som eljest åtnjuta bidrag från detta anslag,
att hemmet har uteslutande karaktären av en uppfostringsanstalt, under det
att övriga hithörande anstalter hava en sjukvårdande eller härmed närbesläktad
uppgift, men då hemmet visats vara förtjänt av understöd för sin
undervisningsverksamhet och det icke gärna kan erhålla sådant understöd

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 6'' sami. 8 käft. (Nr 8.) 12

Utskottets

yttrande.

178

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

av det stora avlöningsans]aget till folk- och småskollärare eller ett särskilt
anslag bör för ändamålet upptagas i riksstaten, torde det få anses ligga
närmast till hands att låta understödet utgå av förevarande anslag. Några
vittgående konsekvenser synes ett bifall till förslaget i denna del knappast
kunna få, i betraktande av att barnhemmets klientel rekryteras från en fåtalig
befolkningsgrupp, som i flera hänseenden intar en särställning i förhållande
till rikets övriga innebyggare.

Vad Kungl. Majit under denna punkt föreslagit föranleder ej heller i
övrigt någon erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) medgiva,

att Svenska röda korsets barnhem för friska barn från
tuberkulösa familjer samt Evangeliska fosterlandsstiftelsens
barnhem i Hillsand i Ströms församling må efter särskild
prövning av Kungl. Majit kunna tillerkännas rätt att erhålla
bidrag till avlönande av lärare, anställd för meddelande av
undervisning åt vid barnhemmet intagna barn i skolåldern,
att enligt de närmare föreskrifter, Kungl. Majit kan finna
gott föreskriva, utgå huvudsakligen efter samma grunder och
i samma ordning, som äro eller kunna varda stadgade angående
statsbidrag till avlönande av lärare vid egentliga folkskolor
och småskolor; samt

att lärare vid folk- eller småskola, lärare vid mindre folkskola
och biträdande lärare vid folkskola må för uppflyttning
i högre lönegrad tillgodoräkna sig den tid, under vilken
de tjänstgjort såsom lärare vid barnhem av ifrågavarande
slag, där statsbidrag utgått till deras avlönande såsom till
lärare vid folk- eller småskola; skolande enahanda rätt tillgodokomna
lärare vid dylikt barnhem i avseende å den tid,
han må hava tjänstgjort som ordinarie lärare vid egentlig
folkskola, mindre folkskola eller småskola;

b) till avlönande av lärare åt vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter
och vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern
bevilja för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag
av 42,500 kronor.

Anordnande
av slöjd i
folkskola,
mindre folkskola
eller
särskild
slöjdskola.

[192.]

195:o) Kungl. Majit har (punkt 192) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie
förslagsanslaget till anordnande av slöjd i folkskola, mindre folkskola
eller särskild slöjdskola, nu 3,180,000 kronor, med 150,000 kronor till

3,330,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

179

Utredningen återfinnes å sid. 473 i statsrådsprotokollet.

Förslaget om höjning av anslaget grundar sig på en av skolöverstyrelsen
verkställd utredning om medelsåtgången under budgetåret 1932/1933.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
anordnande av slöjd i folkskola, mindre folkskola eller särskild
slöjdskola, nu 3,180,000 kronor, med 150,000 kronor
till 3,330,000 kronor.

196:o) Kungl. Maj:t har (punkt 193) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie
reservationsanslaget till undervisningsmateriel m. m. för folkskolor,
nu 5,000 kronor, med 3,000 kronor till 8,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 473—475 i statsrådsprotokollet.

Här ifrågavarande anslag användes numera, efter en från och med budgetåret
1923/ 1924 vidtagen väsentlig begränsning av anslagets storlek, dels
till utgivande av en årlig förteckning över undervisningsmateriel och dels
till understöd vid framställandet av viss materiel.

Skolöverstyrelsen har beräknat kostnaderna för den sålunda begränsade
verksamheten till 8,000 kronor. Tidigare hava reservationer funnits å anslaget,
men dessa hava under årens lopp tagits i anspråk, så att enligt skolöverstyrelsens
beräkningar någon reservation å anslaget icke torde komma
att förefinnas vid ingången av budgetåret 1932/1933. Departementschefen
har därför hemställt, att anslaget måtte uppföras i riksstaten för sagda
budgetår med hela det för samma budgetår erforderliga beloppet.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie reservationsanslaget
till undervisningsmateriel m. m. för folkskolor, nu 5,000
kronor, med 3,000 kronor till 8,000 kronor.

197:o) Kungl. Maj:t har (punkt 194) föreslagit riksdagen att under riksstatens
åttonde huvudtitel — med uteslutande av det ordinarie förslagsanslaget
till understödjande av folkskolebarns ferie- och studieresor — under
rubriken » Understödjande av folkskolebarns ferieresor» uppföra ett ordinarie
förslagsanslag av 50,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 475—477 i statsrådsprotokollet. I

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

Undervisningsmateriel

m. m.
för folkskolor.

[193.]

Understödjande
av
folkskolebarns
ferieresor [194.

]

jämte två i
ärendet
väckta
motioner.

180

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

dels en inom första kammaren av herr A. 0. Frändén väckt motion (I: 79),
vari hemställts, att riksdagen måtte antingen till understödjande av folkskolebarns
ferieresor bevilja ett ordinarie förslagsanslag av 70,000 kronor,
att utgå i överensstämmelse med de för sådana resor nu gällande bestämmelser
med den ändring att desamma även må avse barn från landsbygden
inom Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, eller
ock förorda Kungl. Maj:ts förslag om ett anslag för ifrågavarande ändamål
av 50,000 kronor, att utgå i överensstämmelse med nu gällande bestämmelser,
dock med den ändring som i motionen angivits,

dels och en inom andra kammaren av herr J. V. Mårtensson m. fl. väckt
motion (11:171), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att under riksstatens
åttonde huvudtitel upptaga ett ordinarie förslagsanslag till understödjande
av folkskolebarns ferie- och studieresor av 90,000 kronor, att utgå
efter samma grunder som för närvarande.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionerna.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning uppförde 1911
års riksdag under åttonde huvudtiteln ett ordinarie förslagsanslag å 30,000
kronor till understödjande av dels folkskolebarns resor till landet under
sommarferierna, dels ock folkskolebarns studieresor. Anslag till ändamålet
har alltsedan utgått med växlande belopp. Enligt beslut av 1922 års riksdag
indrogos anslagsmedlen till studieresor med anledning av depressionstiden,
men på förslag av Kungl. Maj:t upptog 1925 års riksdag anslaget i riksstaten
med ett belopp av 90,000 kronor till understödjande av folkskolebarns
ferie- och studieresor. Därvid beräknades statsbidraget till ferieresor
till 55,000 kronor och statsbidraget till studieresor till 35,000 kronor. Anslaget
har sedermera utgått med oförändrat belopp.

Genom kungl, brev den 26 juni 1925 och den 10 maj 1929 hava bestämmelser
fastställts i fråga örn folkskolebarns ferie- och studieresor.

I samband med sitt beslut örn anslaget för budgetåret 1931/1932 anhöll
riksdagen, att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning, huruvida och
under vilka förutsättningar sådan prisnedsättning för färd å statens järnvägar,
som enligt för närvarande gällande bestämmelser eljest förekomme
vid folkskolebarns ferie- och studieresor, kunde äga rum även vid ferieresor,
som av barn från landsbygden inom Västernorrlands, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län företoges för att i hälsovårdssyfte vistas
utom hemorten under minst fjorton dagar, ävensom för riksdagen framlägga
berörda utredning och det förslag, vartill densamma kunde giva anledning.

Genom beslut den 8 maj 1931 anbefalldes järnvägsstyrelsen och skolöver -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

181

styrelsen att gemensamt verkställa den av riksdagen begärda utredningen.
Med ett den 11 december 1931 dagtecknat utlåtande hava nu ämbetsverken
inkommit med den begärda utredningen, utmynnande i en anslagsökning
av omkring 20,000 kronor. Därvid har emellertid skolöverstyrelsen med
hänsyn till cirkuläret angående återhållsamhet i avseende å anslagsäskanden
till riksdagen icke ansett sig böra framlägga förslag i ämnet, och järnvägsstyrelsen
har förklarat sig icke hava något att erinra mot att, när tidpunkten
kan anses lämplig, en mer eller mindre omfattande utsträckning, eventuellt
en sådan, som riksdagen tänkt sig, blir genomförd — blott statens
järnvägar erhålla kompensation för vederbörande inkomstminskning.

Statens organisationsnämnd har vidare inkommit med yttrande i fråga
om nu utgående förslagsanslag och därvid anfört:

Organisationsnämnden, som visserligen väl inser, att de studieresor för
folkskolebarn, som möjliggöras genom förevarande anslag, kunna vara av
en viss fostrande betydelse, kan å andra sidan icke undgå att finna bekostandet
av resorna i fråga tillhöra det slags utgifter, som i första hand
böra få anstå under ekonomiskt tryckta tider. Däremot lära de bidrag, som
av ifrågavarande anslag utgå till möjliggörande av medellösa eller svagt
bemedlade barns vistelse på landet under ferierna, vara av den art, att de
icke utan tvingande skäl böra indragas.

Organisationsnämnden får fördenskull föreslå, att understöd för nästa budgetår
må utgå allenast för understödjande av folkskolebarns ferieresor, däremot
icke för studieresor. Under sådana förhållanden synes anslagets belopp
kunna väsentligen sänkas; och föreslår organisationsnämnden sålunda, att
anslaget sättes till 50,000 kronor.

Departementschefen har anfört följande:

Den av statens organisationsnämnd framförda åsikten, att bekostandet
av studieresor för folkskolebarn tillhör det slags utgifter, som i första hand
böra få anstå under ekonomiskt tryckta tider, nödgas jag under nu rådande
förhållanden biträda. Såsom jag nyss omnämnt, har också riksdagen visat
sig dela denna uppfattning, då den år 1922 på grund av då rådande depression
indrog detta understöd. Studieresorna torde sålunda tills vidare
inställas, varemot ferieresorna fortfarande synas böra åtnjuta understöd;
dock finner jag mig förhindrad att under nuvarande förhållanden förorda
någon utsträckning av denna verksamhet. Organisationsnämnden beräknar,
att vid sådant förhållande skulle för detta ändamål upptagas ett anslag å

50,000 kronor. Denna beräkning torde kunna godtagas, och synas i övrigt
gällande grunder för understöd åt ferieresor fortfarande böra tillämpas.

Ehuruväl utskottet finner de i motionerna anförda synpunkterna behjärtansvärda,
anser sig utskottet under nuvarande förhållanden icke kunna
förorda, att ifrågavarande understödsverksamhet för budgetåret 1932/1933
erhåller större omfattning, än Kungl. Maj:t föreslagit. Utskottet finner sig

Utskottets

yttrande.

Svensk undervisning

för svenska
barn i utlandet.

[195.]

Understöd
för avlönande
av
lärare vid
fortsättningsskolor [196.

]

jämte två i
ämnet väckta
motioner.

Utbildningskurser
för
lärare vid
fortsättningsskolor.

[197.]

182 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

därför nödsakat att avstyrka motionerna, och biträder vad Kungl. Majit
föreslagit.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å herr Frändéns samt herr Mårtenssons
m. fl. ovannämnda motioner (1:79 och 11:171), i vad de
skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag, under riksstatens
åttonde huvudtitel — med uteslutande av det ordinarie
förslagsanslaget till understödjande av folkskolebarns ferieoch
studieresor •— under rubriken »Understödjande av folkskolebarns
ferieresor» uppföra ett ordinarie förslagsanslag
av 50,000 kronor.

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 195) hemställer utäta
riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra
anslag av 15,800 kronor att utgå till upprätthållande av
svensk undervisning åt svenska barn: i Berlin med högst
2,700 kronor, i London med högst 6,000 kronor, i Hamburg
med högst 2,700 kronor och i Paris med högst 4,400 kronor,
samtliga beloppen enligt de bestämmelser, Kungl. Maj:t
kan finna lämpligt fastställa.

199:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 196) föreslagit riksdagen angående
understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor ävensom,
i vad angår nu ifrågavarande anslag, beträffande två inom första kammaren
av herr K. J. Ekman väckta motioner, den ena (I: 46) örn vissa till folkskoleväsendet
utgående förslagsanslags förändring till reservationsanslag och
den andra (I: 155) i anledning av Kungl. Majits förslag angående anslag till
avlöning av lärarpersonalen vid folkskolor och fortsättningsskolor kommer
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet
härigenom skolat för riksdagen
anmäla.

200:o) Kungl. Majit har (punkt 197) föreslagit riksdagen att till utbildningskurser
för lärare vid fortsättningsskolor anvisa för budgetåret 1932/
1933 ett extra reservationsanslag av 88,000 kronor att utgå enligt Kungl.
Maj:ts bestämmande och på de villkor, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

Utredningen återfinnes å sid. 478—481 i statsrådsprotokollet.

198:o) I
skottet,

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

183

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra reservationsanslag
av 138,000 kronor.

Skolöverstyrelsen har hemställt, att samma belopp måtte anvisas för budgetåret
1932/1933.

Statens organisationsnämnd har avgivit yttrande i fråga örn förevarande
anslag och därvid anfört:

De utbildningskurser, varom här är fråga, äro tvivelsutan av den största
betydelse för möjliggörandet av ett rätt utnyttjande av fortsättningsskolan.
Att helt inställa kurserna anser organisationsnämnden därför icke böra ifrågakomma.
Emellertid synas, utan någon avsevärdare olägenhet för undervisningens
bedrivande, vissa inskränkningar i kursernas antal och storlek kunna
ske åtminstone under något eller några år framåt. Vidare synes möjlighet
föreligga att åstadkomma någon nedsättning av stipendiernas storlek. I betraktande
av det sagda har organisationsnämnden efter verkställda beräkningar
funnit sig icke böra tillstyrka, att ifrågavarande anslag för nästa
budgetår upptages till högre belopp än 88,000 kronor.

Departementschefen har anfört följande:

I betraktande av nu rådande förhållanden och med hänsyn till vad organisationsnämnden
anfört nödgas jag förorda en sänkning av hittills utgående
anslag till ifrågavarande kurser. För nästkommande budgetår vill jag därför,
i enlighet med organisationsnämndens förslag, tillstyrka ett till 88,000
kronor minskat anslag för ändamålet. Det torde ankomma på Kungl. Maj:t
att meddela bestämmelser rörande anslagets disposition.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor
anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag
av 88,000 kronor att utgå enligt Kungl.
Maj:ts bestämmande och på de villkor, Kungl. Maj:t kan
finna gott föreskriva.

201:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 198) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till provisorisk avlöningsförbättring åt lärare
vid högre folkskolor, att utgå enligt samma grunder, som av
riksdagen beslutats för budgetåret 1929/1930, bevilja för
budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av 100,000
kronor.

Provisorisk
avlöningsförbättring
åt
lärare vid
högre folkskolor.

[198.]

184

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Understöd åt
folkhögskolor.

[199.]

Ökat understöd
åt folkhögskolor.

[200.]

Provisorisk
avlöningsförbättring
åt
lärare vid
folkhögskolor.

[201.]

202:o) Kungl. Maj:t har (punkt 199) föreslagit riksdagen att höja det
ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor, nu 980,000 kronor,
med 50,000 kronor till 1,030,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 482—483 i statsrådsprotokollet.

Höjningen är föranledd av en konstaterad ökad medelsåtgång.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
understöd åt folkhögskolor, nu 980,000 kronor, med 50,000
kronor till 1,030,000 kronor.

203:o) Kungl. Maj:t har (punkt 200) föreslagit riksdagen att till ökat
understöd åt folkhögskolor anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag
av 88,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 483 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra förslagsanslag av

83.000 kronor. Den ifrågasatta höjningen av anslagsbeloppet grundar sig
på en av skolöverstyrelsen verkställd beräkning, vartill departementschefen
anslutit sig.

Utskottet, som icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må till ökat understöd åt folkhögskolor anvisa
för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av

88,000 kronor.

204:o) Kungl. Maj:t har (punkt 201) föreslagit riksdagen att till provisorisk
avlöningsförbättring åt lärare vid folkhögskolor, att utgå enligt samma
grunder, som av riksdagen beslutats för budgetåret 1929/1930, bevilja för
budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av 80,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 483—484 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra förslagsanslag av

70.000 kronor. Den ifrågasatta höjningen av anslagsbeloppet grundar sig
på en av skolöverstyrelsen verkställd beräkning, vartill departementschefen
anslutit sig.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

185

att riksdagen må till provisorisk avlöningsförbättring åt
lärare vid folkhögskolor, att utgå enligt samma grunder, som
av riksdagen beslutats för budgetåret 1929/1930, bevilja
för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av 80,000
kronor.

205:o) Kungl. Maj:t har (punkt 202) föreslagit riksdagen att — med uteslutande
ur riksstaten av det därstädes uppförda ordinarie förslagsanslaget
till stipendier åt elever vid folkhögskolor — i riksstaten från och med budgetåret
1932/1933 till stipendier åt elever vid folkhögskolor uppföra ett ordinarie
reservationsanslag å 410,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 484—496 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar R. Sandler och
C. P. V. Nilsson i Gränebo (I: 80) och den andra inom andra kammaren
av herr S. Bengtsson i Norup m. fl. (II: 216), vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta, att anslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor fortfarande
skall uppföras som ordinarie förslagsanslag.

Under punkt 212 av 1929 års åttonde huvudtitel föreslog Kungl. Majit
riksdagen att höja det ordinarie förslagsanslaget till stipendier åt elever vid
folkhögskolor, då 260,000 kronor, med 10,000 kronor till 270,000 kronor.

Enligt för budgetåret 1928/1929 gällande bestämmelser utgingo ifrågavarande
stipendier med ett månatligt belopp av högst 30 kronor till obemedlad
och högst 15 kronor till mindre bemedlad elev. Dessa belopp hade
utgått från och med budgetåret 1923/1924. Tidigare hade stipendiebeloppen
varit högre, i det att de för åren 1919/1921 utgjort respektive 35 kronor
och 20 kronor, för år 1922 respektive 45 och 25 kronor samt för förra halvåret
1923 respektive 35 och 20 kronor. Den av Kungl. Majit föreslagna
ökningen av anslaget för budgetåret 1929/1930 åsyftade ingen höjning av
stipendiebeloppen utan berodde endast på anslagets överskridande för budgetåret
1927/1928.

I en vid 1929 års riksdag väckt motion (lii 125) hemställdes, att riksdagen
måtte för budgetåret 1929/1930 höja det ordinarie förslagsanslaget
till stipendier åt elever vid folkhögskolor från av Kungl. Majit föreslagna

270,000 till 290,000 kronor, samt att riksdagen därvid måtte bestämma, att
de elever, som prövades vara i behov av stipendier, allt efter sina ekonomiska
resurser skulle fördelas i tre behovsgrader, för vilka stipendierna beräknades
högst till respektive 45, 25 och 15 kronor för läsmånad för var
och en av grupperna.

Stipendier åt
elever vid
folkhögskolor [202.

]
jämte två i
ämnet väckta
motioner.

186

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

I motionen erinrades, att 1927 års riksdag i skrivelse till Kungl. Maj:t
begärt utredning »huruvida och i vilken utsträckning åtgärder kunde vidtagas
till underlättande av vistelsen vid folkhögskola eller därmed förenad
lantmannaskola för utom skolkommunen boende elever». I detta ärende
hade 1927 års skolsakkunniga den 20 december 1927 avgivit utredning och
förslag, vilket förslag skolöverstyrelsen i skrivelse den 27 januari 1928 i
huvudsak tillstyrkt. Enligt förslaget skulle stipendieanslaget ökas med

20,000 kronor, varjämte behövande elever skulle indelas i tre behovsgrader,
för vilka högsta stipendiebeloppen per läsmånad skulle beräknas till respektive
45, 25 och 15 kronor i stället för, såsom då vore fallet, två behovsgrader
med respektive 30 och 15 kronor såsom maximibelopp.

I skrivelse den 26 april 1929, nr 8 A, anmälde riksdagen under punkt
201, att riksdagen bifallit ovanberörda motion. Riksdagen anförde därvid
bland annat:

Riksdagen funne de i motionen anförda skälen för en höjning av stipendiebeloppen
vägande. Det högsta belopp, varmed stipendium enligt det i
motionen framlagda förslaget skulle utgå, vore detsamma som gällt för år
1922. De sedermera vidtagna reduktionerna av stipendiebeloppen hade föranletts
av statsfinansiella förhållanden, vilka emellertid icke numera torde
kunna i samma grad som förut åberopas för att hålla stipendierna nere
vid de relativt låga belopp, som under de sista åren utgått. Riksdagen
ville erinra örn, att det här gällde en ungdom, som för att bliva i tillfälle
att åtnjuta en fortsatt undervisning ofta vore helt beroende av den ekonomiska
hjälp, som genom stipendierna kunde erhållas. Den föreslagna uppdelningen
i tre behovsgrader syntes lämplig, då den möjliggjorde en bättre
anpassning av stipendiernas storlek efter elevernas skiftande ekonomiska
ställning. Härigenom kunde den ock anses erbjuda större möjligheter till
ett ekonomiskt handhavande av stipendiemedlen från de utdelande myndigheternas
sida.

Den av nu omförmälda riksdagsbeslut föranledda författningsändringen
vidtogs genom kungörelsen^ den 16 maj 1929 (nr. 115) angående ändrad
lydelse av §§ 3 och 4 i kungörelsen den 22 november 1918 (nr 896) angående
stipendier åt elever vid folkhögskolor.

Stipendium av statsmedel må tilldelas endast sådan i folkhögskolan intagen
elev, som är obemedlad eller mindre bemedlad och som åtnjuter undervisning
i kurs, för vilken bidrag av statsmedel utgår. Skolöverstyrelsen
meddelar, särskilt för sommarkurs och särskilt för vinterkurs, beslut rörande
beloppet av det anslag, som skall tillkomma varje folkhögskola, och skola
därvid stipendierna, på sätt framgår av det föregående, beräknas efter tre
behovsgrader, för vilka stipendierna beräknas till högst respektive 45, 25
och 15 kronor för läsmånad. Det anslag, varje folkhögskola får sig tillerkänt,
må med iakttagande av vissa villkor fördelas bland de elever, vilka
såsom behövande medräknats vid bestämmandet av anslaget.

För budgetåret 1930/1931 var här ifrågavarande anslag upptaget med ett
belopp av 290,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

187

I skrivelse den 30 augusti 1930 hemställde skolöverstyrelsen efter en utförlig
motivering, att Kungl. Maj:t måste föreslå riksdagen att höja det
ordinarie förslagsanslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor med

90,000 kronor från 290,000 kronor till 380,000 kronor.

Vid sin anmälan inför Kungl. Maj:t den 3 januari 1931 av skolöverstyrelsens
ifrågavarande framställning anförde föredragande departementschefen
under punkt 237 av 1931 års åttonde huvudtitel bland annat:

Först efter utgången av budgetåret 1929/1930, det första budgetår, under
vilket de av 1929 års riksdag beslutade nya bestämmelserna varit gällande,
hade man nu möjlighet att helt överblicka konsekvenserna av sagda riksdagsbeslut.
Det visade sig då, att den faktiska medelsåtgången — jämlikt
av skolöverstyrelsen meddelade uppgifter, vilka något skilde sig från de av
riksräkenskapsverket i dess budgetredovisningar meddelade — ökats från
286,813 kronor 25 öre under budgetåret 1928/1929 till 378,137 kronor 33
öre under budgetåret 1929/1930, samt att under sistnämnda budgetår anslaget
överskridits med icke mindre än 88,137 kronor 33 öre. Skolöverstyrelsen
bade utförligt redogjort för de skäl, som föranlett överstyrelsen att
vid den prövning av stipendiebeloppens storlek, som enligt gällande författning
ålåge överstyrelsen, så avsevärt överskrida det förslagsvis till 290,000
kronor beräknade anslaget. Främst hade överstyrelsen här visat dels på det
ökade elevantalet, dels det ökade stipendiebehovet hos eleverna.

När det gällde att beräkna anslagsbehovet för budgetåret 1931/1932 funne
departementschefen sig icke böra ifrågasätta någon ändring i de nu gällande
grunderna för anslagets utgående eller av anslagets natur av förslagsanslag.
Häremot talade den korta tid, under vilken de nu gällande grunderna
hunnit prövas, och främst den stora betydelse, som måste tillmätas
folkhögskolans arbete.

Med hänsyn till den konstaterade medelsåtgången funne departementschefen
en höjning av anslaget vara ofrånkomlig. Emellertid ville han framhålla,
att ett anslagsöverskridande, såsom nu skett, borde i görligaste mån
för framtiden undvikas. Att det vore möjligt att hålla utgifterna inom
anslagsramen framginge därav, att desamma ej utginge efter vissa automatiska
utbetalningsgrunder utan efter en av skolöverstyrelsen gjord diskretionär
prövning. Då departementschefen funne sig böra förorda en höjning
av anslaget med 60,000 kronor till 350,000 kronor, ville han uttala den
förhoppningen att det skulle vara möjligt för skolöverstyrelsen att vid prövningen
av anslagsbehoven — givetvis under noggrant iakttagande av särskilt
de medellösa elevernas behov av stipendieunderstöd — ungefärligen
hålla medelsåtgången inom det sålunda beräknade anslagets ram.

I överensstämmelse med vad sålunda anförts föreslog Kungl. Majit riksdagen
att öka här förevarande anslag med 60,000 kronor till 350,000
kronor.

I två inom riksdagen väckta, likalydande motioner (I: 14 och II: 18) hemställdes
emellertid, att riksdagen måtte besluta att öka anslaget med 120,000
kronor till 410,000 kronor.

188

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Till stöd för det sålunda framförda yrkandet anfördes i motionen I: 14
bland annat följande:

Därest skolöverstyrelsens diskretionära prövning av stipendieansökningarna
skulle kunna leda till att det bleve möjligt att hålla utgifterna inom anslagsramen,
måste detta givetvis innebära, att en ökning av de stipendieberättigade
elevernas antal skulle leda till minskning av stipendiebeloppet per
elev, och att vid en förskjutning bland de stipendieberättigade från mindre
bemedlade till obemedlade och synnerligen behövande åtminstone de förstnämnda
skulle erhålla lägre stipendier än vad eljest skulle varit fallet. Att
en diskretionär prövning av detta slag skulle strida mot anslagets karaktär
av förslagsanslag syntes tydligt. Anslaget hade givetvis erhållit denna karaktär
för att möjliggöra för eleverna att — oavsett förskjutningar i elevantalet
— erhålla de stipendier, vartill de kunde anses berättigade. Härtill
komme, att beviljandet av stipendier vore beroende av örn skolan erhölle
statsbidrag till vederbörande kurs eller ej. Stipendierna kunde därför bestämmas
först ett par månader efter kursernas början. Givetvis måste
emellertid den, som ämnade besöka folkhögskola, redan innan han bestämde
sig härför, kunna beräkna, hur stort stipendium han kunde erhålla.

Givetvis vöre det icke möjligt beräkna i vad mån antalet stipendieberättigade
elever kunde komma att ytterligare stiga, eller om ökningen delvis
berodde på mera tillfälliga förhållanden.

Emellertid syntes det motionärerna riktigast att för budgetåret 1931/1932
beräkna anslagsbehovet högre än vad skolöverstyrelsen gjorde i sin framställning
av den 30 augusti 1930.

Riksdagen beslöt i enlighet med motionerna höja ifrågavarande anslag
med 120,000 kronor till 410,000 kronor. Vid sin anmälan härav anförde
riksdagen tillika — i sin skrivelse den 17 april 1931, nr 8 A, punkt 229 —
att vid dispositionen av anslaget givetvis alltjämt borde iakttagas de av
riksdagen härutinnan fastställda grunderna.

I skrivelse den 31 augusti 1931 har skolöverstyrelsen gjort framställning
om anslag för här ifrågavarande ändamål för budgetåret 1932/1933.

För egen del har departementschefen anfört huvudsakligen följande:

Skolöverstyrelsen har efter en utförlig utredning hemställt örn en höjning
av det ordinarie förslagsanslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor
från 410,000 kronor med 60,000 kronor till 470,000 kronor.

Statens organisationsnämnd har — med hänsyn främst till att under nu
rådande förhållanden på arbetsmarknaden det syntes särskilt bebjärtansvärt
att ej begränsa tillfället till studier för just de åldersklasser, där arbetslösheten
gjorde sig måhända mest kännbar — ansett sig icke böra förorda en
sänkning av anslagets belopp. Däremot har nämnden förordat, att anslaget
i fråga ej längre måtte upptagas såsom förslagsanslag utan, i likhet med
andra anslag för jämförliga ändamål, beviljas som reservationsanslag. Då
det kunde antagas, att den föreslagna förändringen av anslagets natur komme
att nödvändiggöra en begränsning i en eller annan form vid utdelningen

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

189

av stipendier, anför organisationsnämnden vidare, borde denna begränsning
enligt nämndens mening måhända lika gärna sökas genom en bortgallring
av mindre ömmande fall som genom en nedsättning av stipendiebeloppen.

Vad först beträffar anslagets natur finner jag, att med hänsyn till den
rådande ungdomsarbetslösheten och i betraktande av behovet att under nu
rådande tider bereda tillfälle till utbildning för den ungdom som så önskar,
en viss elasticitet i avseende å anslagsramen är väl motiverad och följaktligen
ett bibehållande av den nuvarande naturen av förslagsanslag synnerligen
önskvärt. Men organisationsnämndens ovan återgiva yrkande om begränsning
av ifrågavarande understödsverksamhet har jag dock funnit så
vägande, att jag ansett mig böra ifrågasätta en förändring av anslaget från
förslagsanslag till reservationsanslag. Någon mindre rubbning av de för
anslagets utgående fastställda grunderna torde även böra ske. Jag vill i
detta avseende föreslå, att de nu gällande maximibeloppen av respektive 45,
25 och 15 kronor för läsmånad måtte bestämmas till respektive 40, 25
och 15 kronor. I den mån särskilda bestämmelser skulle påkallas av den
ändrade anslagsnaturen, torde frågan härom ankomma på Kungl. Majit.

Beträffande anslagets belopp finner jag, i likhet med organisationsnämnden,
en nedsättning av detsamma icke nu böra vidtagas. Då jag å andra sidan
icke under nu rådande förhållanden kan tillmötesgå skolöverstyrelsens hemställan
örn en höjning av anslaget, vill jag förorda, att för budgetåret 1932/
1933 samma belopp måtte anvisas som för innevarande budgetår, d. v. s.

410,000 kronor.

Till stöd för det i motionerna I: 80 och II: 216 framförda yrkandet har i
motionen 1:80 framhållits, bland annat, att ifrågavarande anslag under
tiden 1923—1926 från att hava varit förslagsanslag förändrades till reservationsanslag,
att detta förhållande säkerligen varit en av orsakerna till den
under sagda tid konstaterade nedgången i elevantalet vid folkhögskolorna,
samt att anslaget på Kungl. Majits förslag från och med budgetåret 1926/
1927 återfått naturen av förslagsanslag. Vidare har -i motionen anförts
bland annat följande:

Såsom framgår av den i statsverkspropositionen lämnade redogörelsen,
har elevantalet vid folkhögskolorna under de senare åren starkt ökats. Denna
ökning beror på flera förhållanden, men en av de viktigaste är den rådande
arbetslösheten. Sålunda voro av de 3,163 eleverna vid 1930—1931 års
huvudkurser 552 att räkna till de arbetslösas kategori. Enligt vad vi inhämtat,
har elevantalet vid nu pågående huvudkurser ökats med 528, samtidigt
som de arbetslösas antal bland eleverna ökats med 504 till 1,056.
Såväl skolöverstyrelsen som organisationsnämnden och departementschefen
ha också betonat, att man under förhandenvarande ungdomsarbetslöshet
icke bör begränsa möjligheterna att besöka folkhögskolorna. Det av organisationsnämnden
och departementschefen avgivna förslaget att förvandla anslaget
till reservationsanslag skulle emellertid med säkerhet leda till just
detta resultat. Följden skulle således bliva, att ungdom, som nu begagnar
den nödtvungna ledigheten till att genomgå en folkhögskola, skulle tvingas
till en demoraliserande sysslolöshet, För vår del kunna vi icke finna detta

190

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

försvarligt. Vi förmena sålunda, att anslaget alltjämt bör vara förslagsanslag.

Vi vilja emellertid tillägga, att, därest en beskärning av anslaget på ett
eller annat sätt anses absolut nödvändig, denna enligt vårt förmenande i
stället för genom en maximering av anslaget bör sökas på den vägen, att
stipendiebeloppet per elev och månad nedsättes. Det är nämligen framför
allt nödvändigt, att den, som ämnat genomgå en folkhögskola, på förhand
kan beräkna, hur stort stipendium han kan erhålla. Med hänsyn till vad
ovan anförts om de arbetslösa, som besöka folkhögskolorna, förmena vi
dock, att en dylik beskärning av stipendiebeloppen i varje fall ej bör bliva
stor.

I detta sammanhang vilja vi tillägga, att det framgår av skolöverstyrelsens
i statsverkspropositionen refererade framställning, att någon nämnvärd
anslagsminskning icke skulle uppnås, om man följde den av organisationsnämnden
ifrågasatta utvägen att bortgallra de mindre ömmande fallen.
Närmast torde nämligen därmed åsyftas en beskärning bland de stipendier,
som nu utgå i behovsgrad 1 och 2. Det synes dessutom framgå av vad
skolöverstyrelsen anfört, att dylika beskärningar framför allt skulle komma
att gå ut över elever från lantbrukarhem, vilket vi med hänsyn bland annat
till svårigheten för många småbrukare att skaffa kontanta medel icke kunna
finna försvarligt.

Det är för oss icke möjligt att bedöma, i vad mån anslaget, örn det bibehålies
som förslagsanslag, behöver höjas. Skolöverstyrelsen har betonat,
hur osäkra de förhållanden äro, som påverka elevtillströmningen till folkhögskolorna.
Överstyrelsen har också tvekat mellan att föreslå en ökning
av anslaget upp till det belopp, som åtgått 1930—1931, eller med något
mindre belopp. Dessutom bör den av departementschefen föreslagna sänkningen
av stipendiebeloppen tagas i betraktande. Slutligen torde statsutskottet
längre fram på året ha större möjligheter att bedöma medelbehovet
än vad för oss nu är fallet.

Med hänsyn till rådande ungdomsarbetslöshet och då de befolkningslager,
vilkas ungdom företrädesvis söker sig till folkhögskolorna, lida hårt av den
ekonomiska depressionen, synes det utskottet icke lämpligt att vidtaga åtgärder,
som kunna leda till att medellösa och mindre bemedlade unga
män och kvinnor förhindras att bevista ifrågavarande läroanstalter. Utskottet
finner sig därför icke kunna biträda Kungl. Maj:ts förslag örn anslagets
förändring till reservationsanslag utan vill tillstyrka, att anslaget, i enlighet
med vad motionärerna yrkat, bibehålies såsom förslagsanslag. Någon ökning
av anslagsbeloppet i anledning härav anser utskottet icke böra ske.
I stället synes reduceringen av stipendiebeloppen kunna göras något kraftigare
än vad Kungl. Majit föreslagit. Utskottet anser för sin del, att maximibeloppen
i de tre behovsgraderna böra bestämmas till respektive 35 kronor,
20 kronor och 15 kronor. Vidare vill utskottet inskärpa vikten av att under
nuvarande förhållanden såväl från skolöverstyrelsens sida som i vad på
de lokala skolmyndigheterna ankommer en sträng gallring äger rum vid

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

191

stipendiefördelningen, så att inom de olika behovsgraderna endast verkligt
behövande komma i åtnjutande av understöd.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till herrar Sandlers och Nilssons i
Gränebo samt herr Bengtssons i Norup m. fl. ovannämnda
motioner (I: 80 och II: 216), i riksstaten uppföra det ordinarie
förslagsanslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor
med oförändrat belopp, 410,000 kronor.

206:o)

skottet,

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 203) hemställer ut- Understöd åt

den svenska
folkbögsko att

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- ian i Birkas
getår ägt rum, till understöd åt den svenska folkhögskolan m°l™krtfnpu''
i Birkas inom republiken Estland för budgetåret 1932/1933 Estland,
anvisa ett extra anslag av 5,000 kronor att utgå på de [203.]
villkor, Kungl. Majit kan finna skäligt föreskriva.

207:o) Kungl. Majit har (punkt 204) föreslagit riksdagen att

dels minska det ordinarie förslagsanslaget till befrämjande av dövstumundervisningen,
nu 190,000 kronor, med 25,000 kronor till 165,000 kronor,

dels ock medgiva, att ur nämnda förslagsanslag må för budgetåret 1932/

1933 för anskaffande av lämplig litteratur åt dövstumma, under de villkor jämte en i

*• ° ämnet väck

Kungl. Majit bestämmer, utgå ett belopp av högst 1,000 kronor. motion.

Utredningen återfinnes å sid. 497—501 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr E. Hage väckt motion (II: 325), vari hemställts, att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Majit hemställa, att Kungl. Majit måtte
till 1933 års riksdag framlägga förslag rörande omorganisation av dövstumundervisningen
i landet.

Beträffande de skäl, som av motionären anförts till stöd för hans framställning,
får utskottet hänvisa till motionen.

Departementschefen har till en början till behandling upptagit frågan om
en omorganisation av dövstumundervisningsväsendet och i detta hänseende
anfört:

Sedan år 1921 föreligger ett förslag till omorganisation av dövstumundervisningsväsendet,
utarbetat inom skolöverstyrelsen, som sedermera verkställt
en överarbetning av sitt förslag. Förslaget går ut på att staten skulle helt
eller till huvudsaklig del övertaga kostnaderna för ifrågavarande undervisningsverksamhet,
i samband varmed de olika dövstumskoldistriktens egendom
i form av byggnader och inventarier skulle utan ersättning övertagas

Befrämjande
av dövstumundervisningen [204.

]

192

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

av statsverket. Samtliga nuvarande lokaler skulle fortfarande tagas i anspråk
för undervisningen men användas på annat sätt än hittills, i det att
en strängare uppdelning av barnen efter arten av dövstumbet och efter begåvning
skulle ske sålunda, att fyra skolor avsåges för talundervisade egentligt
dövstumma, en skola för skriv- och teckenundervisning, en skola för
oegentligt dövstumma samt två skolor för fortsättningsundervisning åt gossar
och flickor. De årliga merkostnaderna för statsverket till följd av omorganisation
skulle bliva betydande. De torde kunna i runt tal uppskattas
till minst 1 million kronor, oberäknat utgifterna för tillfällig löneförbättring,
dyrtidstillägg och underhåll av byggnader, jämfört med förhållandena under
innevarande budgetår. Härtill kommer engångskostnaden för iståndsättande
av skolanläggningarna.

Sedan Kungl. Maj:t genom beslut den 16 januari 1925 anbefallt skolöverstyrelsen
att verkställa och till Kungl. Majit inkomma med den
överarbetning av ifrågavarande förslag, som kunde vara av behovet påkallad,
överlämnade överstyrelsen med skrivelse den 9 juni 1925 till Kungl. Majit
den anbefallda överarbetningen. Enligt det sålunda föreliggande förslaget
skulle omorganisationen av dövstumundervisningsväsendet träda i kraft först
vid början av budgetåret 1927/1928.

Ifrågavarande förslag till omorganisation har ännu icke underställts riksdagens
prövning. Emellertid uppdrog Kungl. Majit — då på grund av den
långa tid, som förflutit efter avgivandet av de i frågorna föreliggande utredningarna,
det synts nödvändigt att en överarbetning av dessa komme till
stånd -— genom beslut den 25 april 1930 åt dåvarande t. f. landshövdingen
i Kronobergs län A. G. M. Munck af Rosenschöld att såsom sakkunnig
inom ecklesiastikdepartementet biträda med verkställande av utredning och
framläggande av förslag rörande omorganisation av dövstumundervisningsväsendet.
Då, enligt vad jag inhämtat, ifrågavarande utredning icke torde
bliva färdig i så god tid, att därpå grundad framställning kan hinna föreläggas
1932 års riksdag, bör för budgetåret 1932/1933 ett förslagsanslag till
befrämjande av dövsturaundervisningen anvisas med utgångspunkt från nuvarande
organisatoriska förhållanden.

Beloppet å 1,000 kronor för anskaffande av litteratur åt dövstumma är
detsamma, som utgår för innevarande budgetår.

Anslagsminskningen är föranledd dels därav att, i enlighet med förslag
av statens organisationsnämnd, till stipendier åt dövstumlärarelever beräknats
ett från 8,000 kronor till 4,000 kronor nedsatt belopp, dels ock
därav att å anslaget under de tre sistförfluten budgetåren uppstått besparingar
å respektive 15,415 kronor, 17,528 kronor 3 öre och 23,666 kronor
43 öre.

Kungl. Majits förslag föranleder ingen erinran från utskottets sida.

Vad angår herr Hages ovannämnda motion (lii 325) vill utskottet erinra
om att riksdagen vid flera tillfällen uttalat önskvärdheten av en omorganisation
av dövstumundervisningsväsendet. Såsom av det föregående inhämtas
pågår också med anledning härav för närvarande en utredning i ämnet.

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 193

Utskottet anser sig böra uttala den bestämda förväntan, att berörda utredning
kommer att slutföras i så god tid, att Kungl. Maj:t skall äga möjlighet
att framlägga frågan för 1933 års riksdag. Med hänsyn härtill synes
det utskottet icke behövligt, att riksdagen nu, på sätt herr Hage yrkat, i
särskild skrivelse påkallar frågans framläggande för 1933 års riksdag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) minska det ordinarie förslagsanslaget till befrämjande
av dövstumundervisningen, nu 190,000 kronor, med 25,000
kronor till 165,000 kronor,

b) medgiva, att ur nämnda förslagsanslag må för budgetåret
1932/1933 för anskaffande av lämplig litteratur åt dövstumma,
under de villkor Kungl. Maj:t bestämmer, utgå ett
belopp av högst 1,000 kronor,

c) besluta, att herr Hages ovannämnda motion (II: 325)
må anses besvarad med vad utskottet här ovan anfört.

208:o) I enlighet med Kungl: Maj:ts förslag (punkt 205) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd för utgivande av Tidning för
dövstumma anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag
av 1,000 kronor att utgå enligt de bestämmelser, Kungl.
Maj:t kan finna skäl meddela.

209:o) Kungl Maj:t har (punkt 206) föreslagit riksdagen att till understöd
åt Tysta skolan å Lidingön anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag
av 5,000 kronor att utgå under de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott
föreskriva.

Utredningen återfinnes å sid. 502—504 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra anslag av 20,000
kronor.

Statens organisationsnämnd har avgivit yttrande beträffande ifrågavarande
anslag och därvid anfört följande:

Organisationsnämnden har tagit del av Tysta skolans bokslut för läsåret
1929/1930; för läsåret 1930/1931 föreligger bokslutet ännu icke. Av förstnämnda
bokslut framgår visserligen, att skolan för därmed avsett läsår haft
en vinst av endast 372 kronor 79 öre. Emellertid har bland utgifterna för
berörda läsår upptagits »Lidingöfastigheten 28,430: 16», däri, enligt vad
organisationsnämnden inhämtat, ingår en avskrivning å fastigheten med

25,000 kronor, varigenom denna fastighets värde nedskrivits så, att det bokförda
värdet nu är något lägre än fastighetens taxeringsvärde. Denna avskrivning
har motiverats med en hänvisning till fastighetens inredning för
dess speciella ändamål. Givet är, att en dylik grund för avskrivningen —
vilken i och för sig kunde vara påkallad, för den händelse meningen vore
att avveckla skolverksamheten och försälja fastigheten — icke är motiverad

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 6 sami. 8 käft. (Nr 8) 13

Tidning för
dövstumma.

[205.]

Tysta skolan
å Lidingön.

[206.]

194

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Understöd åt
Svenska föreningen
för
dövas väl.

[207.]

Förstärkande
av det ordinarie
anslaget
till institutet
och
förskolan för
blinda å
Tomteboda
m. m.

[208.]

Förstärkande
av det ordinarie
anslaget
till förskolan
för
blinda
i Växjö.

[209.]

så länge verksamheten vid skolan fortgår och bokslutet alltså skall utvisa
resultatet av denna verksamhet.

Däremot torde vid beräknande av skolans behov av statsunderstöd böra
godtagas en mot genomsnittskostnaden för nödiga reparationer å skolans
fastigheter beräknad avskrivning. Med hänsyn härtill och med beaktande
jämväl därav, att statsunderstöd utgör förutsättning för att skolans lärarinnor
skola kunna bibehållas vid den pensionsrätt de vunnit i statens pensionsanstalt,
finner sig nämnden böra föreslå, att i statsverkspropositionen
till 1932 års riksdag till Tysta skolan å Lidingön äskas ett anslag av allenast
5,000 kronor.

Departementschefen har med hänsyn till nu rådande förhållanden och i
betraktande jämväl i övrigt av vad statens organisationsnämnd sålunda anfört
ansett sig kunna förorda statsbidrag för nästkommande budgetår till
Tysta skolans verksamhet allenast med det av nämnden föreslagna beloppet

5,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till understöd åt Tysta skolan å Lidingön
anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 5,000
kronor att utgå under de villkor, Kungl. Majit kan finna
gott föreskriva.

210:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 207) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt Svenska föreningen för dövas
väl anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av

6,000 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser,
Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

21 l:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 208) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum,

a) till förstärkande av det ordinarie anslaget till institutet
och förskolan för blinda å Tomteboda för budgetåret 1932/
1933 anvisa ett extra anslag av 48,000 kronor,

b) till anskaffande av skrivmaskiner åt avgående elever
vid nämnda institut för samma budgetår anvisa ett extra
reservationsanslag av 3,000 kronor.

212:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 209) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

195

getår ägt rum, till förstärkande av det ordinarie anslaget
till förskolan för blinda i Växjö för budgetåret 1932/1933
anvisa ett extra anslag av 4,100 kronor.

213:o) Kungl. Maj:t har (punkt 210) föreslagit riksdagen att till förstärkande
av det ordinarie reservationsanslaget till materialier, expenser m. m.
för hantverksskolan i Kristinehamn för blinda för budgetåret 1932/1933
anvisa att extra anslag av 8,150 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 508—509 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra anslag av 11,100
kronor.

Förstärkande
av det ordinarie
reservationsanslaget
till
hantverksskolan
i
Kristinehamn
för
blinda.

[210.]

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till förstärkande av det ordinarie reservationsanslaget
till materialier, expenser m. m. för hantverksskolan
i Kristinehamn för blinda för budgetåret 1932/
1933 anvisa ett extra anslag av 8,150 kronor.

214:o) Kungl. Majit har (punkt 211) föreslagit riksdagen att till bere- fredande
dande av fria frakter för arbetsmaterialier, som från hantverksskolans i ter för arbetsKristinehamn
för blinda materialdepå sändas blinda hantverkare, anvisa för materialier
budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor. hantverkare.

Utredningen återfinnes å sid. 509 i statsrådsprotokollet. [211.]

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra reservationsanslag
av 5,000 kronor.

Enligt budgetredovisningen ha för budgetåret 1930/1931 från ifrågavarande
anslag utbetalats 4,500 kronor och kvarstår vid slutet av samma budgetår
en reservation å 4,470 kronor 25 öre. Med hänsyn härtill har departementschefen
ansett det vara tillfyllest att för nästkommande budgetår för
ändamålet äska ett anslag av 1,000 kronor. •

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till beredande av fria frakter för arbetsmaterialier,
som från hantverksskolans i Kristinehamn för
blinda materialdepå sändas blinda hantverkare, anvisa för
budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av 1,000
kronor.

215:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 212) hemställer ut- Extra ordinarie
lärar skottet,

personal och

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- vaktmästare

196

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

vid vårdanstalten

i Lund.

[212.]

Understöd l
hantverksskolan
i
Uppsala
för blinda
kvinnor.

[213.]

Tryckning
av blindskrifter.

[214.]

De blindas
förening.

[215.]

Tekniska

läroverk.

[216.]

getår ägt rum, till avlöning av extra ordinarie lärarpersonal
och vaktmästare vid vårdanstalten i Lund för blinda med
komplicerat lyte för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra
anslag av 7,500 kronor.

216:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 213) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt hantverksskolan i Uppsala
för blinda kvinnor anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra
anslag av 25,000 kronor att utgå i enlighet med de närmare
bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.

217:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 214) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till tryckning av blindskrifter anvisa för
budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av 7,000
kronor.

218:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 215) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt De blindas förening anvisa
för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 100,000 kronor
att utgå på de villkor och enligt de bestämmelser, Kungl.
Majit kan finna gott föreskriva.

Yrkesundervisningen.

219:o) Kungl. Majit har (punkt 216) föreslagit riksdagen att höja det
ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk, nu 460,425 kronor, med
14,575 kronor till 475,000 kronor att fördelas mellan de olika läroverken
på sätt av departementschefen i statsrådsprotokollet angivits.

Utredningen återfinnes å sid. 515—519 i statsrådsprotokollet.

Det ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk är i riksstaten
för budgetåret 1931/1932 uppfört med ett belopp av 460,425 kronor. För
nämnda budgetår har i enlighet med riksdagens beslut anslaget jämte erforderligt
belopp av å detsamma uppkomna besparingar fördelats på följande
sätt:

Tekniska gymnasiet i Örebro....................kronor 122,825: “—

Tekniska läroverket i Malmö.................... » 112,100: —

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

197

Elektrotekniska fackskolan i Västerås............. kronor 39,000: —

Tekniska elementarskolan i Norrköping............ » 49,450: —

Tekniska elementarskolan i Borås................ » 53,250: —

Tekniska gymnasiet i Härnösand................. » 49,500: —

Tekniska fackskolan för maskinindustri i Eskilstuna . . » 36,300: —

Till arvoden åt extra lärare och vikarier samt för oförutsedda
behov.............................. » 16,600: —

Summa kronor 479,025: —

De för de olika läroanstalterna fastställda staterna samt anslagsposten till
arvoden åt extra lärare m. m. sluta å ett sammanlagt belopp, som med
18,600 kronor överstiger det i riksstaten uppförda anslaget. Detta förhållande
sammanhänger därmed, att under en följd av år uppkommit rätt avsevärda
besparingar å anslaget och att dessa ansetts kunna tagas i anspråk
för att åstadkomma en tillfällig nedsättning av det eljest erforderliga anslagsbeloppet.

I skrivelse den 31 augusti 1931 har nu skolöverstyrelsen gjort framställning
angående anslag för här ifrågavarande ändamål för budgetåret 1932/
1933.

Överstyrelsens ifrågavarande framställning utgår, i vad angår det ordinarie
anslaget, från oförändrade förhållanden vid samtliga läroverk med undantag
av tekniska gymnasiet i Härnösand. Departementschefen har erinrat örn vissa
Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut under den senaste tiden i fråga örn
detta gymnasium.

1929 års riksdag beslöt, att tekniska fackskolan för träindustri i Härnösand
skulle avvecklas och i samband med därvarande tekniska gymnasium upprättas
en förmansskola för träindustri. Riksdagen fäste härvid det villkoret,
att från vederbörande industrihåll skulle erhållas utfästelse att, så länge sistnämnda
skola av staten upprätthölles, ett årligt bidrag till skolan av 5,000
kronor skulle lämnas. Skolöverstyrelsen meddelade härefter i skrivelse den
26 april 1930, att det icke funnes någon utsikt till att det av riksdagen för
förmansskolans upprättande uppställda villkoret skulle bliva uppfyllt, och att
man därför för närvarande endast torde hava att räkna med det tekniska
gymnasiet i Härnösand. Skolöverstyrelsen uppgjorde därefter förslag till en
viss differentiering av undervisningen i gymnasiet för att bereda möjlighet
för dem av dettas lärjungar, som så önskade, att erhålla viss facklig utbildning
i avseende å träindustrien. Kostnadsökningen härför beräknades till 2,975
kronor, motsvarande 17 timlärartimmar å 175 kronor.

Vid anmälan inför Kungl. Maj:t den 3 januari 1931 av skolöverstyrelsens
ifrågavarande framställning anförde departementschefen bland annat:

Departementschefen måste givetvis finna det beklagligt, att riksdagens
beslut örn inrättandet av en förmansskola för träindustri på grund av uteblivet
bidrag från industriens sida icke kunnat realiseras. Som emellertid
förhållandena nu gestaltade sig, syntes skolöverstyrelsens förslag om en
differentiering av undervisningen å tekniska gymnasiet i Härnösand välbe -

198

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

tänkt; departementschefen erinrade, att Kungl. Maj:t genom beslut den 18
juli 1930 möjliggjort dylik differentierad undervisning redan under läsåret
1930/1931. Mot den för budgetåret 1931/1932 beräknade kostnaden härför
hade departementschefen intet att invända.

I skrivelse den 17 april 1931, nr 8 A, anmälde riksdagen under punkt
246, att riksdagen i riksstaten för budgetåret 1931/1932 upptagit det ordinarie
reservationsanslaget till tekniska läroverk med ett belopp av 460,425
kronor, d. v. s. 2,975 kronor mindre än vad Kungl. Maj:t i enlighet med
departementschefens tillstyrkan föreslagit.

Såsom närmare framgår av punkt 258 av statsutskottets utlåtande den 13
mars 1931, nr 8, avsåg den av riksdagen beslutade minskningen av det av
Kungl. Majit föreslagna beloppet den ifrågasatta differentieringen av undervisningen
vid tekniska gymnasiet i Härnösand. Statsutskottet anförde härom,
att syftemålet med och den närmare innebörden av berörda differentiering
icke syntes utskottet hava blivit nöjaktigt klarlagda, varför utskottet ansåge
sig förhindrat att i denna del förorda Kungl. Majits förslag.

I sin ovanberörda skrivelse den 31 augusti 1931 har nu skolöverstyrelsen
— med överlämnande av en av styrelsen för tekniska gymnasiet i Härnösand
gjord framställning — ånyo upptagit frågan örn berörda undervisning
och därvid anfört bland annat:

Skolans styrelse meddelade i skrivelse till skolöverstyrelsen den 2 juni
1931, att under läsåret 1930/1931 hälften av tredje klassens elever begagnat
sig av den differentierade undervisningen och att för läsåret 1931/1932 dittills
7 elever i tredje klassen anmält sig önska studera på den trätekniska
linjen. Styrelsen meddelade vidare, att den differentierade undervisningen
omfattat 17 veckotimmar, fördelade på följande ämnen: träets kemiska
teknologi 5 timmar, träets mekaniska teknologi 4 timmar, beskrivande maskinlära
2 timmar, kemiskt-tekniska laborationer 6 timmar. Styrelsen anförde
vidare, att erfarenheten från läsåret 1930/1931 givit vid handen, att, tack
vare den omständigheten att lärjungarna vid inträdet i gymnasiets avgångsklass
redan innehade ett visst mått av grundläggande allmänt tekniska
kunskaper och färdigheter ävensom en viss träning i studier, den tid, som
kunnat ägnas åt den differentierade undervisningen, visat sig tillräcklig för
inhämtande av ett kunskapsmått, som kunde förväntas bliva värdefullt för
lärjungarna såsom teoretisk grund att bygga på vid deras framtida praktiska
verksamhet, samt påpekade, att gymnasiet förfogade över ett väl
utrustat kemiskt laboratorium och därjämte över den nedlagda fackskolans
med modern utrustning försedda papperslaboratorium, varigenom undervisningen
kunnat göras levande och intresseväckande, och lärjungarna kunnat
sättas i tillfälle att göra bekantskap med och förvärva någon vana vid
laboratoriearbeten, som sedermera komme att möta dem vid fabriken eller
pappersbruket. Rörande behovet i allmänhet av sådan undervisning, varom
här vore fråga, yttrade styrelsen: »När fackskolan för träindustri härstädes
nedlagts med utgången av läsåret 1929/1930, så att av tekniska läroverket
i Härnösand återstod endast ett tekniskt gymnasium, saknades varje statlig
undervisningsanstalt på mellanstadiet, där teknisk fackutbildning beträffande
träindustrien kunde erhållas. Detta förhållande måste framstå som en all -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

199

varlig brist, när man betänker å ena sidan den genomgripande utveckling
i tekniskt avseende, som alla grenar av denna industri undergått under
tiden efter sekelskiftet och det därmed ökade krav på teknisk kunnighet,
som måste ställas på dess personal, och å andra sidan den för landets
ekonomi grundläggande betydelse träindustrien har såsom vår största exportindustri
och vikten av att denna alltjämt håller sig i tekniskt avseende på
höjden av utvecklingen.»

Skolöverstyrelsen delade styrelsens uppfattning, att differentierad undervisning
till den omfattning, som under läsåret 1930/1931 meddelats, fyllde
ett verkligt och permanent behov, och att det sätt, på vilket den blivit anordnad,
vore det under förhandenvarande förhållanden mest lämpliga. Med
fullt fog pekade gymnasiets styrelse på olägenheterna för undervisningen
av det osäkerhetstillstånd, som åtföljde utverkandet av extra anslag för ett
år i sänder.

I anslutning härtill har skolöverstyrelsen uppgjort förslag till stat för
tekniska gymnasiet i Härnösand att gälla från och med den 1 juli 1932.
Nämnda stat slutar på ett belopp av 52,475 kronor eller 2,975 kronor mera
än den för budgetåret 1931/1932 fastställda staten.

Vid bifall till skolöverstyrelsens sålunda framlagda förslag skulle belastningen
å det ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk för budgetåret
1932/1933 uppgå till (479,025 + 2,975) 482,000 kronor. Med hänsyn till
befintliga reservationer, vilka av överstyrelsen beräknats komma att vid ingången
av nämnda budgetår uppgå till omkring 38,000 kronor, har överstyrelsen
emellertid ansett sig kunna förorda, att detta reservationsanslag i
riksstaten för budgetåret 1932/1933 måtte upptagas med oförändrat belopp,
460,425 kronor. Skillnaden mellan den beräknade verkliga medelsåtgången,

482,000 kronor, och nyssberörda belopp av 460,425 kronor, d. v. s. 21,575
kronor, skulle enligt överstyrelsens förslag kunna täckas av nämnda vid
ingången av budgetåret 1932/1933 beräknade reservation å omkring 38,000
kronor, varav ändock skulle komma att återstå i runt tal 16,400 kronor.

Departementschefen har anfört bland annat följande:

Jag finner skolöverstyrelsens förslag örn en differentiering av undervisningen
å det tekniska gymnasiet i Härnösand välbetänkt. Den redogörelse
för denna undervisning, som skolöverstyrelsen lämnat, synes mig
giva vid handen, att undervisningen är ändamålsenligt anordnad och
fyller ett verkligt behov. I den under läsåret 1930/1931 anordnade undervisningen
av detta slag deltogo hälften av tredje klassens elever, _ och
uär skolans styrelse avgav sin framställning i ämnet — d. v. s. så tidigt
som den 2 juni 1931 — hade redan 7 elever anmält sig till att genomgå
denna linje, den s. k. trätekniska linjen, under läsåret 1931/1932.
Genom beslut den 4 september 1931 har Kungl. Majit anvisat ett belopp
av 2,200 kronor för anordnande av dylik undervisning jämväl under innevarande
läsår. Tillräcklig erfarenhet synes mig alltså nu föreligga, och jag
vill därför tillsty^rka anvisande av medel för ändamålet för budgetåret 1931/
1932 i enlighet med skolöverstyrelsens förslag.

Vid bifall härtill skulle alltså, som jag nyss erinrat, belastningen å det
ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk för nämnda budgetår

200

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

uppgå till 482,000 kronor. Skolöverstyrelsen har föreslagit, att anslaget
skulle upptagas med oförändrat belopp, 460,425 kronor, under det att skillnaden,
21,575 kronor, skulle täckas av befintliga reservationer å anslaget.
I detta hänseende torde jag få framhålla följande. Reservationerna å anslaget
uppgingo vid utgången av budgetåret 1930/1931 enligt riksräkenskapsverkets
budgetredovisning för nämnda budgetår till 56,678 kronor 98 öre.
Då, såsom jag tidigare erinrat, av denna summa ett belopp av 18,600 kronor
beräknats komma att tagas i anspråk under budgetåret 1931/1932, skulle i
enlighet med överstyrelsens beräkningar ett belopp av i runt tal 38,000
kronor varit disponibelt vid ingången av budgetåret 1932 1933. På grund
av åtskilliga av Kungl. Majit under hösten 1931 fattade beslut kommer
emellertid den sålunda beräknade behållningen att högst avsevärt förminskas.

Jag torde få erinra, att Kungl. Majit anvisat dels den 4 september 1931

7.000 kronor för uppehållande läsåret 1931,1932 av en parallellavdelning
till första klassen vid tekniska elementarskolan i Norrköping, dels, såsom
nyss meddelats, den 4 september 1931 2,200 kronor till arvoden åt extra
lärare vid tekniska läroverket i Härnösand, dels den 11 september 1931
4,825 kronor för uppehållande läsåret 1931/1932 av en parallellavdelning
till första klassen vid sistnämnda läroverk, dels den 18 september 1931 900
kronor till bestridande under budgetåret 1931/1932 av kostnaderna för utförande
av de göromål, som varit förenade med den indragna maskinistoch
eldarbefattningen vid samma läroverk, dels den 16 oktober 1931 4,425
kronor till beredande av ytterligare medel för budgetåret 1931/1932 till
arvoden åt extra lärare vid tekniska läroverket i Örebro, dels ock den 16
oktober 1931 989 kronor 1 öre till beredande av ytterligare medel för budgetåret
1930 1931 till materialier och diverse till laborationer samt till trycksaker,
annonser, skrivmaterialier m. m. vid samma läroverk.

Samtliga de sålunda anvisade beloppen, tillhopa något över 20,000 kronor,
hava föreskrivits skola utgå från det ordinarie reservationsanslaget till tekniska
läroverk. Den behållning å detta anslag, som sålunda kan beräknas
föreligga vid ingången av budgetåret 1932/1933, torde följaktligen böra
minskas från av skolöverstyrelsen beräknade 38,000 kronor till i runt tal

18.000 kronor. Under normala tider skulle det knappast vara tillrådligt
att vid ett anslag av den art och storlek, varom här är fråga, låta de beräknade
reservationerna sjunka under nyssnämnda belopp. Härtill kommer
vidare, att tillströmningen av lärjungar till de tekniska läroverken under
de senaste åren visat en stigande tendens — sannolikt till en del att tillskriva
den rådande ungdomsarbetslösheten ■— och med hänsyn härtill
torde det vara ofrånkomligt, att medel finnas tillgängliga för att i förekommande
fall möjliggöra ett tillfälligt upprättande av parallellavdelningar.
Detta har ju också, såsom av den nyss lämnade redogörelsen framgår, i ett
par fall visat sig nödvändigt under budgetåret 1931/1932. Hänsynen till
det statsfinansieila läget bar dock nödgat mig att föreslå, att ett mindre
belopp, 7,000 kronor, av dessa reservationer må anlitas för regleringen av
förevarande anslag för budgetåret 1932/1933. Den under detta år tillgängliga
reservationen skulle alltså kunna beräknas till 11,000 kronor. Med utgångspunkt
från de nu angivna synpunkterna finner jag mig böra förorda,
att det ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk i riksstaten för
budgetåret 1932/1933 uppföres med (482,000 — 7,000) = 475,000 kronor,
d. v. s. en ökning i förhållande till innevarande budgetår av 14,575 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

201

att riksdagen må höja det ordinarie reservationsanslaget
till tekniska läroverk, nu 460,425 kronor, med 14,575 kronor
till 475,000 kronor att jämte erforderligt belopp av å samma
anslag uppkomna besparingar fördelas mellan de olika läroverken
på sätt av departementschefen under punkt 216 i
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 4 januari
1932 angivits.

220:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 217) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till uppehållande av en fjärde parallellavdelning
vid tekniska läroverket i Örebro anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra anslag av 24,000 kronor.

221 :o) Kungl. Majit har (punkt 218) föreslagit riksdagen att till uppehållande
av parallellavdelning till tredje årskursen i gymnasiet vid tekniska
läroverket i Malmö för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av

7,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 520—521 i statsrådsprotokollet.

Vid tekniska läroverket i Malmö har antalet kompetenta inträdessökande
till gymnasielinjen under de senare åren varit långt större än som kunnat
mottagas. Hösten 1930 intogs därför en parallellklass i gymnasiets första
årskurs, sedan Kungl. Majit genom beslut den 4 september 1930 för ändamålet
anvisat ett belopp av 7,000 kronor från reservationsanslaget till tekniska
läroverk.

I en av skolöverstyrelsen med eget utlåtande den 31 augusti 1931 till
Kungl. Majit överlämnad ansökning har nu läroverkets styrelse anfört bland
annat:

Styrelsen erinrade, att ifrågavarande parallellklass med läsåret 1931/1932
uppflyttades i andra årskursen och under budgetåret 1932/1933 kunde beräknas
genomgå tredje årskursen. De befintliga lokalutrymmena medgåve
icke mottagandet av parallellklasser i flera av årskurserna samtidigt. För budgetåret
1931/1932 bade skolans styrelse icke begärt något extra anslag till omförmälda
parallellklass i andra årskursen, enär genom förmånliga bränsleinköp under
de senare åren en så stor besparing uppstått å anslagsposten uppvärmning,
belysning, renhållning m. m., att nämnda besparing kunde förväntas räcka
till för täckande av den brist, som eljest skulle uppstå å posten arvoden
till extralärare. Styrelsen ansåge icke uteslutet, att så kunde bli förhållandet
även budgetåret 1932/1933, men påpekade, att, enär detta måste bli beroende
av såväl de vid den tiden rådande bränslepriserna som den kommande
elevtillströmningen i fackskolorna, vilken sistnämnda syntes vara i stigande,
det torde vara nödvändigt att för budgetåret 1932/1933 beräkna ett extra
anslag till parallellklass i tekniska gymnasiets tredje årskurs, motsvarande
40 veckotimmar å 175 kronor eller 7,000 kronor.

Fjärde
parallellavdelning

vid tekniska
gymnasiet
i Örebro.

[217.]

Parallellavdelning
till
tredje årskursen

i gymnasiet
vid tekniska
läroverket
i Malmö.

[218.]

202

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Skolöverstyrelsen har anslutit sig till styrelsens uppfattning i berörda avseende
och tillstyrkt ett extra anslag av 7,000 kronor för budgetåret 1932,
1933 till uppehållande av undervisningen i en parallellklass i tekniska gymnasiets
tredje årskurs.

Departementschefen har anfört bland annat:

Den ökade elevtillströmning till de tekniska läroverken, som jag tidigare
under punkt 216 haft anledning att omnämna, har varit särskilt stark vid
tekniska läroverket i Malmö. På därom gjord framställning anvisade också
Kungl. Majit, såsom nyss erinrats, den 4 september 1930 ett belopp av 7,000
kronor för uppehållande under läsåret 1930/1931 av en parallellavdelning
till första klassen vid tekniska gymnasiet i Malmö. För budgetåret 1931/
1932, då den sålunda tillskapade parallellavdelningen uppflyttats till gymnasiets
andra klass, har något särskilt anslag för densamma icke blivit erforderligt,
då det blivit möjligt för skolans styrelse att av andra till förfogande
stående medel bestrida de därmed förenade kostnaderna. För budgetåret
1932/1933, då nämnda parallellavdelning beräknas bliva uppflyttad till gymnasiets
tredje klass, har däremot skolans styrelse ansett ett belopp av 7,000
kronor bliva erforderligt. Då medel för detta ändamål givetvis böra finnas
tillgängliga, finner jag mig i likhet med skolöverstyrelsen böra tillstyrka
förslaget. Mot det beräknade beloppet har jag intet att erinra; jag vill emellertid
redan nu framhålla, att vid anvisande av medel för ändamålet hänsyn
bör tagas till de besparingar, som enligt vad skolstyrelsen anfört, kunna
uppkomma å övriga till styrelsens förfogande stående medel.

Utskottet, som icke har funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må till uppehållande av parallell avdelning
till tredje årskursen i gymnasiet vid tekniska läroverket i
Malmö för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av

7,000 kronor.

Undervisning
i färgeriteknik
vid
tekniska
elementarskolan
i
Norrköping.

[219.]

222:o)

skottet,

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 219) hemställer ut att

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, såsom bidrag till upprätthållande av undervisning
i färgeriteknik vid tekniska elementarskolan i Norrköping
anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av
1,600 kronor att utgå under villkor att enahanda belopp
för samma ändamål tillskjutes av annan eller andra bidrags -

Laboratorieutrustning

och undervisningsmateriel
vid
tekniska
elementarskolan
i
Norrköping.

[220.]

givare.

223:o) Kungl. Maj:t har (punkt 220) föreslagit riksdagen att till laboratorieutrustning
och undervisningsmateriel vid tekniska elementarskolan i
Norrköping bevilja ett belopp av 50,000 kronor samt därav för budgetåret
1932/1933 såsom extra reservationsanslag anvisa 10,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 523—524 i statsrådsprotokollet.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

203

Tekniska elementarskolan i Norrköping har vid början av läsåret 1931/1932
inflyttat i nya lokaler. Denna omständighet har redan medfört en höjning
av staten i jämförelse med budgetåret 1930/1931 med 1,750 kronor till en
maskinist och eldare samt 1,200 kronor till ökade kostnader för uppvärmning,
renhållning m. m.

I skrivelse den 13 juli 1931 har skolans styrelse gjort framställning om
beredande av anslag till laboratorieutrustning och undervisningsmateriel för
de nya lokalerna. Det av styrelsen framlagda förslaget slutade på ett belopp
av 94,546 kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1931 har skolöverstyrelsen yttrat sig i ämnet.

Departementschefen har anfört bland annat:

För att de nya lokaler, som numera stå till förfogande för tekniska elementarskolan
i Norrköping, fullt skola kunna komma till användning, tarvas
tydligen en större och ändamålsenligare laboratorie- och materielutrustning
än den, som hittills stått till förfogande.

Det av skolans styrelse nu framlagda förslaget slutar på ett belopp av
94,546 kronor. Skolöverstyrelsen har, med hänsyn till den relativt stora
kostnad, som ett omedelbart och fullständigt realiserande av förslaget skulle
medföra, ansett sig icke nu böra göra framställning örn hela det äskade
beloppet utan för ändamålet tillstyrkt ett extra reservationsanslag av 50,000
kronor.

Anslag för här ifrågavarande ändamål är givetvis erforderligt. Under förhandenvarande
förhållanden ser jag mig dock förhindrad att på en gång
föreslå anvisandet av ett så stort belopp som av skolöverstyrelsen föreslagits.
Jag vill förorda, att för ändamålet måtte beviljas ett belopp av 50,000
kronor att utgå med 10,000 kronor under ett vart av de närmaste fem budgetåren.
I den mån detta belopp icke visar sig tillräckligt, torde det böra
tillses, att bidrag från kommun eller enskilda erhålles för täckande av återstående
kostnader.

Utskottet, som icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må till laboratorieutrustning och undervisningsmateriel
vid tekniska elementarskolan i Norrköping
bevilja ett belopp av 50,000 kronor samt därav för budgetåret
1932/1933 såsom extra reservationsanslag anvisa 10,000
kronor.

224:o) Kungl. Maj:t har (punkt 221) föreslagit riksdagen att .till uppehållande
av parallellavdelning till andra klassen vid tekniska elementarskolan
i Norrköping anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 7,700
kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 524—525 i statsrådsprotokollet.

På därom gjord framställning anvisade Kungl. Majit den 4 september
1931 7,000 kronor för uppehållande läsåret 1931/1932 av en parallellavdelning
till första klassen vid tekniska elementarskolan i Norrköping.

Parallellavdelning

till andra
klassen
vid tekniska
elementarskolan
i
Norrköping.

[221.]

204

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Parallellavdelning

till andra
klassen
vid tekniska
gymnasiet i
Härnösand.

[222.]

I en av skolöverstyrelsen med tillstyrkande utlåtande den 17 oktober 1931
till Kungl. Majit överlämnad ansökning har nu nämnda skolas styrelse hemställt,
att överstyrelsen måtte vidtaga åtgärder för beredande av ett extra
anslag av 15,500 kronor till uppehållande av parallellavdelningar i första
och andra klasserna vid skolan under läsåret 1932/1933.

Departementschefen har anfört följande:

Den i här förevarande ärende förebragta utredningen synes mig giva vid
handen, att man under budgetåret 1932/1933 räknar med parallellavdelningar
till första och andra klasserna vid tekniska elementarskolan i Norrköping.
Med hänsyn till rådande förhållanden kan jag allenast förorda medel till
fullföljande av den klassuppdelning, som skett med nuvarande första klassen,
d. v. s. motsvarande andra klassen under läsåret 1932—1933. Jag nödgas
sålunda inskränka mig att föreslå anslag till en parallellavdelning till
läroverkets andra klass, för vilket ändamål jag beräknar ett belopp av 7,700
kronor. Då andra medel för ändamålet icke stå till förfogande, vill jag
hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att för budgetåret 1932/
1933 för ändamålet anvisa ett extra anslag av sistnämnda belopp.

Utskottet, som icke funnit något att erinra mot Kungl. Majits förslag,
hemställer,

att riksdagen må till uppehållande av parallellavdelning
till andra klassen vid tekniska elementarskolan i Norrköping
anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 7,700
kronor.

225:o) Kungl. Majit har (punkt 222) föreslagit riksdagen att till uppehållande
av parallellavdelning till andra klassen vid tekniska gymnasiet i
Härnösand anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 5,800 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 526—527 i statsrådsprotokollet.

På därom gjord framställning anvisade Kungl. Majit den 11 september
1931 4,825 kronor för uppehållande läsåret 1931/1932 av en parallellavdelning
till första klassen vid tekniska läroverket i Härnösand.

I en av skolöverstyrelsen med tillstyrkande utlåtande den 17 oktober 1931
till Kungl. Majit överlämnad ansökning har nu styrelsen för tekniska gymnasiet
i Härnösand hemställt om överstyrelsens medverkan till beredande av ett
anslag å 11,650 kronor till uppehållande av parallellavdelningar i första och
andra klasserna vid nämnda läroverk under läsåret 1932/1933.

Departementschefen har anfört:

Med hänsyn till den starka ökningen av lärjungantalet vid tekniska gymnasiet
i Härnösand har man räknat med, att under läsåret 1932—1933 parallellavdelningar
bliva erforderliga till gymnasiets första och andra klasser.
I betraktande av rådande förhållanden nödgas jag även på denna punkt
inskränka mig att föreslå medel allenast till fullföljande av den klassuppdelning,
som skett med nuvarande första klassen, d. v. s. motsvarande
andra klassen under läsåret 1932—1933. Jag räknar för ändamålet med

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

205

ett belopp av 5,800 kronor. Då andra medel för ändamålet icke stå till
förfogande, vill jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att
för budgetåret 1932/1933 för ändamålet anvisa ett extra anslag av sistnämnda
belopp.

Utskottet, som icke funnit något att erinra mot Kungl. Majits förslag,
hemställer,

att riksdagen må till uppehållande av parallellavdelning
till andra klassen vid tekniska gymnasiet i Härnösand anvisa
för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 5,800
kronor.

226:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 223) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till uppehållande av parallellavdelningar vid
tekniska fackskolan i Eskilstuna anvisa för budgetåret 1932/
1933 ett extra anslag av 6,300 kronor.

227:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 224) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade
elever vid de tekniska fackskolorna för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 5,000
kronor att utgå enligt av Kungl. Majit meddelade närmare
bestämmelser.

228:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 225) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till beredande av förhöjt understöd åt
handelsgymnasierna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Hälsingborg,
Orebro och Norrköping, utöver till dem redan anslagna
belopp, anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra
anslag av 139,500 kronor att utgå under förutsättning att
kommun, där handelsundervisningsanstalt åtnjuter statsunderstöd,
själv eller genom enskilda donatorer såväl tillhandahåller
erforderliga lokaler för undervisningen som ock årligen
lämnar ett kontant bidrag, motsvarande minst en
tredjedel av statsunderstödet, samt med den fördelning och
under de villkor i övrigt, som Kungl. Majit kan finna skäligt
bestämma.

Parallellavdelningar

vid tekniska
fackskolan
i Eskilstuna.

[223.J

Stipendier åt
obemedlade
och mindre
bemedlade
elever vid
de tekniska
fackskolorna.

[224.]

Förhöjt
understöd åt
handelsgymnasier.

[225.]

206

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Understöd
åt enskilda
anstalter för
yrkesundervisning [226.

]
jämte två i
ämnet
väckta
motioner.

229:o) Kungl. Majit har (punkt 226) föreslagit riksdagen att
dels minska det ordinarie reservationsanslaget till understöd för avlöning
av lärare vid enskilda anstalter för yrkesundervisning, nu 610,000 kronor,
med 160,000 kronor till 450,000 kronor,

dels ock minska det ordinarie reservationsanslaget till understöd för undervisningsmateriel
åt enskilda anstalter för yrkesundervisning, nu 65,000
kronor, med 20,000 kronor till 45,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 529—532 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels en inom första kammaren av herr S. Hansson och fröken Kerstin
Hesselgren väckt motion (I: 156), vari hemställts, att riksdagen måtte för
budgetåret 1932/1933 besluta, dels att ordinarie reservationsanslaget till
understöd för avlöning av lärare vid enskilda anstalter för yrkesundervisning
skall utgå med oförändrat belopp 610,000 kronor; dels ock att ordinarie
reservationsanslaget till understöd för undervisningsmateriel åt enskilda
anstalter för yrkesundervisning likaledes skall utgå med oförändrat
belopp 65,000 kronor;

dels ock en inom andra kammaren av herr O. Johansson i Edsbyn m. fl.
väckt motion (II: lil), vari hemställts, att riksdagen måtte dels minska det
ordinarie reservationsanslaget till understöd för avlöning av lärare vid enskilda
anstalter för yrkesundervisning, nu 610,000 kronor, med 61,000 kronor
till 549,000 kronor; dels ock minska det ordinarie reservationsanslaget till
undervisningsmateriel åt enskilda anstalter för yrkesundervisning, nu 65,000
kronor, med 9,000 kronor till 56,000 kronor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för sina framställningar andraga
skälen får utskottet hänvisa till motionerna. I

I enlighet med Kungl. Majits förslag uppfördes i riksstaten för budgetåret
1930/1931 dels ett ordinarie reservationsanslag till understöd för avlöning
av lärare vid enskilda anstalter för yrkesundervisning å 610,000 kronor,
dels ock ett ordinarie reservationsanslag till understöd för undervisningsmateriel
åt enskilda anstalter för yrkesundervisning å 65,000 kronor.

Understöd från här ifrågavarande anslag utgår efter prövning av Kungl.
Majit i varje särskilt fall och med belopp, som av Kungl. Majit bestämmes.
Villkoren för understöd äro angivna i kungörelsen den 4 november 1921
(nr 705) angående statsunderstöd till kommunala och enskilda anstalter för
yrkesundervisning. Såsom villkor gäller bland annat, att anstalt står under
inseende av skolöverstyrelsen och, där ej annat för särskilt fall föreskrivits,
är underkastad de särskilda bestämmelser, som av Kungl. Majit meddelats
i kungörelsen den 4 november 1921 (nr 707).

I skrivelse den 30 augusti 1930 hemställde skolöverstyrelsen, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen att dels i riksstaten för budgetåret 1931/1932
höja det ordinarie reservationsanslaget till understöd för avlöning åt lärare

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

207

vid enskilda anstalter för yrkesundervisning, 610,000 kronor, med 90,000
kronor till 700,000 kronor, dels i riksstaten för samma år höja det ordinarie
reservationsanslaget till understöd för undervisningsmateriel åt enskilda
anstalter för yrkesundervisning, 65,000 kronor, med 5,000 kronor till 70,000
kronor.

Kungl. Maj:t föreslog emellertid riksdagen att i riksstaten för budgetåret
1931/1932 uppföra här ifrågavarande anslag med oförändrade belopp, 610,000
kronor och 65,000 kronor; och blev detta Kungl. Maj:ts förslag av riksdagen
bifallet.

I skrivelse den 31 augusti 1931 har skolöverstyrelsen gjort framställning
om anslag för här ifrågavarande ändamål för budgetåret 1932/1933
och därvid hemställt dels att anslaget till understöd för avlöning av lärare
måtte höjas med 40,000 kronor till 650,000 kronor, dels ock att anslaget
till understöd för undervisningsmateriel måtte upptagas med oförändrat belopp,
65,000 kronor.

Skolöverstyrelsen har därvid anfört bland annat följande:

För budgetåret 1931/1932 förelåge ansökningar örn understöd för avlöning
av lärare, avseende ett sammanlagt belopp av 754,397 kronor 40 öre och
för undervisningsmateriel 81,277 kronor förutom en ansökan på 15,000 kronor,
som ännu icke kunnat uppdelas på dessa poster. Med hänsyn till de
tillgängliga anslagsbeloppen måste sålunda stora beskärningar av de sökta
understöden vidtagas vid ansökningarnas handläggning.

Vidare har statens organisationsnämnd utlåtit sig beträffande här ifrågavarande
anslag och därvid anfört bland annat:

Organisationsnämnden hade tagit närmare del av anslagets fördelning
mellan olika undervisningsanstalter. Med beaktande dels av att vid statsunderstödets
fördelning hänsyn borde tagas jämväl till de olika anstalternas
behov av statsunderstöd — något som hittills icke torde hava skett, i varje
fall ej i någon mera avsevärd omfattning — dels ock att under nuvarande
statsfinansiella läge därutöver någon procentuell reducering av samtliga understöd
torde vara påkallad, hade organisationsnämnden funnit sig kunna
tillstyrka, att förevarande båda anslag nedsattes med 20 procent.

För egen del har departementschefen anfört följande:

Med hänsyn till nu rådande förhållanden nödgas jag föreslå en nedsättning
av här ifrågavarande båda anslag.

Vad beträffar anslaget till understöd för avlöning av lärare skulle en tilllämpning
av organisationsnämndens förslag innebära en begränsning av de
för ifrågavarande ändamål tillgängliga medlen till 488,000 kronor. Då jag
på grund av rådande finansiella läge nödgas godtaga denna siffra, förutsätter
jag, att, då fråga bliver om anslagets fördelning för nästkommande budgetår,
skolöverstyrelsen i sina förslag icke vidtager en procentuell nedsättning
över lag av hittills utgående understödsbelopp utan avgiver ett förslag,
som grundar sig på en noggrann prövning av varje skolas behov, och därvid
tillser, i vad mån en större eller mindre eller måhända i vissa fall ingen

208

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

alls begränsning av hittills utgående understödsbelopp kan vidtagas. I fråga
om den summa, varmed anslaget nu bör uppföras i riksstaten för budgetåret
1932/1933, Adil jag erinra, att enligt verkställda beräkningar en reservation
å i runt tal 38,000 kronor kommer att föreligga vid innevarande
budgetårs utgång, vilken reservation lämpligen kan och bör tagas i anspråk
för anslagets reglering för nästkommande budgettermin. Jag vill alltså förorda,
att anslaget till understöd för avlöning av lärare bestämmes för budgetåret
1932/1933 till 450,000 kronor.

Vad angår anslaget till understöd för undervisningsmateriel innebär organisationsnämndens
förslag en begränsning av medlen för detta ändamål till

52,000 kronor. På grund av rådande förhållanden nödgas jag godtaga
denna siffra, varvid jag förutsätter enahanda prövning vid uppgörande av
förslaget till anslagets fördelning, som jag nyss angivit i fråga örn anslaget
till understöd för läraravlöningar. Då enligt verkställda beräkningar en
reservation å i runt tal 7,000 kronor kommer att förefinnas å anslaget vid
innevarande budgetårs utgång, vilken reservation bör tagas i anspråk för
reglering av anslaget för budgetåret 1932/1933, synes mig anslaget för
sistnämnda budgetår böra uppföras med 45,000 kronor.

Det är allmänt bekant, att bland ungdomen för närvarande råder en mycket
utbredd arbetslöshet. Med tanke härpå kan det ifrågasättas, huruvida
det är riktigt att nu utsätta ifrågavarande anslag för en så kraftig beskärning
som den av Kungl. Majit föreslagna, då det möjligen skulle kunna
befaras, att åtskilliga skolor till följd av anslagsminskningen bliva nödsakade
att nedlägga eller inskränka sin verksamhet. Med hänsyn till vad
departementschefen anfört, vill dock utskottet icke för ändamålen ifråga
förorda högre anslagsbelopp än de av Kungl. Majit äskade, varvid utskottet
vill uttrycka den förhoppningen, att anslagssänkningen endast skall bliva
av tillfällig natur. Utskottet ansluter sig alltså till Kungl. Majits förslag,
varav följer, att utskottet avstyrker de i ämnet väckta motionerna.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag
samt med avslag å herr S. Hanssons och fröken Hesselgrens
samt herr Johanssons i Edsbyn m. fl. ovannämnda motioner
(1:156 och lii lil), i vad de skilja sig från Kungl. Majits
förslag,

a) minska det ordinarie reservationsanslaget till understöd
för avlöning av lärare vid enskilda anstalter för yrkesundervisning,
nu 610,000 kronor, med 160,000 kronor till 450,000
kronor.

b) minska det ordinarie reservationsanslaget till understöd
för undervisningsmateriel åt enskilda anstalter för yrkesundervisning,
nu 65,000 kronor, med 20,000 kronor till 45,000
kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

209

230:o) Kungl. Majit har (punkt 227) föreslagit riksdagen att till stipendier
åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid kommunala och enskilda
anstalter för yrkesundervisning för budgetåret 1932/1933 anvisa ett
extra reservationsanslag av 200,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 533—536 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr Oscar Olsson m. fl. (I: 30) och den andra inom andra kammaren av
herr E. Johansson i Stockholm m. fl. (II: 46), vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta att, vid anvisande av det extra förslagsanslaget till understöd
åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid statsunderstödda kommunala
och enskilda skolor för yrkesutbildning med heldagsundervisning och
örn sammanhängande kurs av minst fem månaders längd, till sådana skolor
också hänföra de yrkesbetonade högre folkskolor, som meddela en med ifrågavarande
skolor fullt jämbördig undervisning i yrkesutbildning åt elever
på samma åldersstadium; samt att höja det av Kungl. Majit föreslagna beloppet
med 75,000 kronor till 275,000 kronor,

dels ock en inom andra kammaren av herr A. Thomson väckt motion (lii
339), vari hemställts, att riksdagen, med avslag å vad som föreslagits i statsverkspropositionen,
åttonde huvudtiteln, punkt 227, måtte besluta att till
stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid kommunala och
enskilda anstalter för yrkesundervisning anvisa för budgetåret 1932/1933 ett
extra förslagsanslag av 200,000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna I: 30 och
lii 46 framförda yrkandena, tillåter sig utekottet hänvisa till motionen I: 30.

Under åtskilliga år anvisade riksdagen till understöd åt obemedlade och
mindre bemedlade elever vid statsunderstödda enskilda skolor för husmodersutbildning
medel å extra stat. För budgetåret 1927/1928 anvisades
för ändamålet ett förslagsanslag av 25,000 kronor, och utsträcktes anslaget
samtidigt att omfatta elever även vid statsunderstödda kommunala
skolor för husmodersutbildning. För vartdera av budgetåren 1928/1930
utgjorde anslaget 30,000 kronor.

Under punkt 241 av 1930 års åttonde huvudtitel föreslog Kungl. Majit
riksdagen att för samma ändamål för budgetåret 1930/1931 anvisa ett
extra förslagsanslag av 40,000 kronor, varvid höjningen motiverades med
konstaterade anslagsöverskridanden under föregående budgetår. Under berörda
punkt upptog dåvarande departementschefen vidare till behandling
ett förslag, som skolöverstyrelsen med anledning av en utav 1928 års riksdag
i ämnet avlåten skrivelse framlagt i fråga örn utsträckning av statens
stipendieverksamhet till kommunala och enskilda yrkesutbildningsanstalter
i allmänhet. Departementschefen ansåg emellertid, att omständigheterna ej
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 6 sami. 8 käft. (Nr 8.) 14

Understöd
till obemedlade
och
mindre bemedlade

elever vid
statsunderstödda
kommunala
och
enskilda
anstalter för
yrkesundervisning [227.

]

jämte tre i
ämnet väckta
motioner.

210

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

vöre sådana, att en dylik för statsverket ur ekonomisk synpunkt ganska
betungande utvidgning kunde ske.

I skrivelse den 26 april 1930, nr 165, anmälde härefter riksdagen, att
riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts ovanberörda förslag och fyra i ämnet
väckta motioner (I: 55, II: 79, I: 137 och I: 142), till stipendier åt obemedlade
och mindre bemedlade elever vid statsunderstödda kommunala och enskilda
anstalter för yrkesundervisning med heldagsundervisning och sammanhängande
kurs av minst'' fem månaders längd anvisat för budgetåret
1930/1931 ett extra förslagsanslag av 200,000 kronor att utgå i överensstämmelse
med av riksdagen angivna grunder och enligt de närmare bestämmelser
i övrigt, Kungl. Maj:t funne gott meddela.

Riksdagen anförde därvid bland annat följande:

Riksdagen hänförde till nu ifrågavarande anstalter även husmodersskolorna,
vilka hittills åtnjutit särskilt anslag för ändamålet men som hädanefter
syntes böra erhålla vissa stipendiemedel från samma anslag som övriga
yrkesutbildningsanstalter. Riksdagen, som ansåg, att de villkor och bestämmelser
i avseende å behovsgrader och stipendiebelopp m. m., vilka föreskrivits
beträffande folkhögskolorna, borde gälla även i fråga örn nu förevarande
skolor, ville vidare inskärpa vikten av att prövningen av stipendiernas
utdelning gjordes så samvetsgrant som möjligt med stöd av bland annat
utav trovärdiga personer bestyrkta redogörelser för elevernas ekonomi och
övriga personliga förhållanden, såsom fallet nu vore vid folkhögskolorna
och husmodersskolorna, och att hänsyn därvid toges till alla de faktorer,
som rimligen borde inverka på frågan, såsom huruvida eleven hade tillfälle
att under skoltiden vistas i sitt hem eller hos anhöriga, huruvida elever
måste vidkännas resekostnader för att kunna bevista skolan, huruvida elevavgifter
utginge och dessas storlek, huruvida i skolan mat erhölles utan
ersättning och dylikt.

Den 23 maj 1930 utfärdade Kungl. Maj:t kungörelse (nr 158) angående
stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid statsunderstödda
kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning att gälla tills vidare,
så länge anslag för ifrågavarande ändamål anvisades.

Enligt nämnda kungörelse må stipendium tilldelas elev, som är obemedlad
eller mindre bemedlad och åtnjuter undervisning i kurs, för vilken bidrag
utgår av statsmedel. Skolöverstyrelsen har att meddela beslut rörande
det stipendiebelopp, som skall tillkomma varje anstalt. Vid bestämmandet
av nämnda belopp skola stipendierna för de olika eleverna beräknas efter
tre behovsgrader, för vilka stipendierna beräknas till högst respektive 45,
25 och 15 kronor för läsmånad.

Under punkt 261 av 1931 års åttonde huvudtitel föreslog Kungl. Maj:t
riksdagen att för här ifrågavarande ändamål anvisa ett extra förslagsanslag
av 200,000 kronor.

I en inom riksdagen väckt motion (II: 140) hemställdes, bland annat, att
skyndsam utredning måtte verkställas beträffande behovet och möjligheterna
av en utvidgning av yrkesutbildningsanstalterna, varvid hänsyn särskilt
borde tagas till förefmtligheten av ungdomsarbetslösheten.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

211

I skrivelse den 17 april 1931, nr 8 A, anförde riksdagen under punkt
253 bland annat följande:

Mot Kungl. Maj:ts förslag hade riksdagen intet att erinra.

Vad anginge motionärernas hemställan om utredning rörande utvidgning
av yrkesutbildningsanstalterna med särskild hänsyn till arbetslös ungdom,
ansåge riksdagen, att den rådande arbetslösheten bland ungdomen måste
betraktas såsom en allvarlig samhällsfara, vars skadeverkningar statsmakterna
hade all anledning att söka med lämpliga medel avvärja eller minska.
Ett sådant lämpligt medel utgjorde otvivelaktigt beredandet i största möjliga
utsträckning åt denna ungdom utan yrkesanställning av ökade möjligheter
till förkovran inom yrkena. Örn rätta sättet att vinna detta mål vore
en utvidgning av ifrågavarande anstalter eller syftet bättre vunnes på någon
annan väg, därom kunde riksdagen icke då yttra sig. I varje fall syntes
under nuvarande förhållanden i hög grad påkallat, att en utredning skyndsamt
ägde rum rörande utvägarna att med hänsyn till den förefintliga arbetslösheten
bland ungdomen för densamma underlätta förvärvandet av
yrkesutbildning.

Riksdagen slutade med att

dels anmäla, att riksdagen till stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade
elever vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning
för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra förslagsanslag av 200,000 kronor
att utgå i överensstämmelse med av riksdagen i dess skrivelse den 26 april
1930, nr 165, angivna grunder och enligt de närmare bestämmelser i övrigt,
Kungl. Majit funne gott meddela,

dels ock anhålla, att Kungl. Majit måtte låta skyndsamt verkställa utredning
rörande utvägarna att med hänsyn till den förefintliga arbetslösheten
bland ungdomen för densamma underlätta förvärvandet av yrkesutbildning
ävensom för riksdagen framlägga berörda utredning och det förslag, vartill
densamma kunde giva anledning.

I skrivelse den 20 maj 1931, nr 223, angående en förbättrad arbetsförmedling
för ungdom m. m., anhöll vidare riksdagen om utredning rörande
möjligheterna till förbättrad arbetsförmedling för ungdom över 18 år och
å orter, varest den offentliga arbetsförmedlingen ännu icke ernått effektiv
organisation.

Genom beslut den 12 juni 1931 bemyndigade Kungl. Majit chefen för
ecklesiastikdepartementet att, jämte annat, tillkalla högst fem sakkunniga
för att inom departementet biträda med utredning av frågorna rörande utvägarna
att med hänsyn till den förefintliga arbetslösheten bland ungdomen
för densamma underlätta förvärvandet av yrkesutbildning samt angående
möjligheterna till förbättrad arbetsförmedling för ungdom över 18 år och
å orter, varest den offentliga arbetsförmedlingen ännu icke ernått effektiv
organisation.

I skrivelse den 31 augusti 1931 har skolöverstyrelsen hemställt örn
utverkande av ett anslag för här ifrågavarande ändamål för budgetåret

212

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

1932/1933 av 200,000 kronor, d. v. s. samma belopp som för innevarande
budgetår.

Härefter har statens organisationsnämnd avgivit utlåtande beträffande kalif
råga varande anslag och därvid anfört bland annat:

Vid övervägande av frågan, örn och i vad mån möjlighet förefinnes att
beskära anslaget till stipendier åt elever vid kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning, bör givetvis beaktas önskvärdheten av att under
rådande förhållanden på arbetsmarknaden för den arbetslösa ungdomen underlätta
förvärvandet av yrkesutbildning. Att minska anslaget i den utsträckning,
att stipendieunderstöd icke skulle kunna tilldelas verkligt behövande
elever, bör därför icke komma i fråga. A andra sidan nödvändiggör det
nuvarande statsfinansiella läget att stipendier ej heller beviljas i andra fall.

Vid vägandet mot varandra av olika på frågans bedömande inverkande
omständigheter anser organisationsnämnden, att en nedsättning av förevarande
anslag bör kunna äga rum, men att denna nedsättning icke bör innebära
en återgång till vad som gällde för budgetåret 1930/1931 utan, i likhet
med vad nämnden förordat beträffande vissa liknande anslag, begränsas
till allenast 25 procent av anslagets totala belopp.

Nedsättningen bör, såsom framgår av vad nämnden ovan anfört, främst
gå ut över mindre behövande elever. Något förslag i fråga om de ändrade
grunder, som på grund härav böra tillämpas vid stipendiefördelningen, torde
icke ankomma på organisationsnämnden att avgiva.

Anslaget till stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid
kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning bör alltså enligt,
organisationsnämndens mening för budgetåret 1932/1933 föreslås att utgå
med 150,000 kronor. Nämnden har emellertid uppmärksammat, att anslaget
för närvarande är uppfört såsom förslagsanslag, vilket möjliggjort, att
detsamma under sistförflutet budgetår kunnat överskridas med ett ganska
betydande belopp. Härutinnan anser nämnden böra vidtagas ändring. I
fråga om ett anslag av denna art böra statsmakterna på sätt i allmänhet
också sker bestämma det högsta belopp, som må disponeras för det avsedda
ändamålet.

Departementschefen har anfört:

Någon ändring av det nuvarande anslagsbeloppet, 200,000 kronor, vill jag
icke ifrågasätta. Däremot ser jag mig på grund av rådande förhållanden
nödsakad att i enlighet med organisationsnämndens förslag tillstyrka, att
anslagets natur — på enahanda sätt som jag föreslagit beträffande anslaget
till stipendier åt elever vid folkhögskolor — förändras från förslagsanslag
till reservationsanslag. Härvid vill jag föreslå, att, såsom jag i annat sammanhang
ifrågasatt beträffande stipendierna vid folkhögskolorna, de av
riksdagen fastställda maximibeloppen av respektive 45, 25 och 15 kronor
för läsmånad bestämmas till respektive 40, 25 och 15 kronor. I den mån
särskilda bestämmelser i övrigt skulle påkallas av den ändrade anslagsnaturen,
torde frågan härom ankomma på Kungl. Majit.

Till stöd för det i motionen II: 339 framförda yrkandet har anförts följande: I

årets statsverksproposition, åttonde huvudtiteln, punkt 227, har föreslagits,
att anslaget till stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

213

elever vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning måtte
förvandlas från förslagsanslag till reservationsanslag. Motiveringen till den
ifrågasatta förändringen utgöres av en hänvisning till det under punkt 202
avgivna förslaget att förvandla anslaget till understöd åt elever vid lägre
lantbruksanstalter från förslags- till reservationsanslag. Såsom framhållits
i samtidigt härmed väckt motion, bör emellertid enligt mitt förmenande
sistnämnda anslag alltjämt utgå som förslagsanslag. Vidare synes det mig
icke rimligt att under nuvarande ungdomsarbetslöshet minska möjligheterna
för ungdomen att erhålla yrkesutbildning.

Såsom framgår av den i statsverkspropositionen lämnade utredningen, har
skolöverstyrelsen icke ansett sig böra föreslå någon ökning av anslaget,
även om detta fortfarande utginge som förslagsanslag.

Vad först beträffar frågan om anslagets natur, synes det utskottet att
samma skäl, som utskottet under punkten 205 anfört till stöd för att stipendieanslaget
till folkhögskolelever bör vara förslagsanslag, tala för att
även nu förevarande anslag bör bibehålla förslagsanslags natur. Utskottet
ansluter sig alltså till det i motionen II: 339 framförda yrkandet och avstyrker
Kungl. Maj:ts förslag på denna punkt. Liksom ifråga om folkhögskoleelevernas
stipendier synas även här stipendiebeloppen i de tre behovsgraderna
böra bestämmas till 35 kronor, 20 kronor och 15 kronor. Beträffande
vikten av en sträng gallring vid stipendiefördelningen åberopar utskottet
vad utskottet i berörda hänseende anfört angående folkhögskoleelevernas
stipendier. Någon ökning av anslagets belopp torde vid nu angivna
förhållanden icke erfordras.

I fråga om anslagets räckvidd och belopp hava förändringar påyrkats i
motionerna I: 30 och II: 46, avseende att jämväl vissa yrkesbetonade högre
folkskolors lärjungar må komma i åtnjutande av stipendier från detta anslag.
Utskottet vill icke bestrida, att ett visst fog finnes för berörda krav,
men anser, att spörsmålet är av sådan beskaffenhet, att riksdagen icke bör
på grund av enskilda motioner och utan närmare utredning fatta ståndpunkt
till frågan. Utskottet kan därför icke biträda de i motionerna I: 30
och II: 46 gjorda yrkandena.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) avslå herr Oscar Olssons m. fl. och herr Johanssons i
Stockholm m. fl. ovannämnda motioner (1:30 och II: 46),

b) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall
till herr Thomsons ovannämnda motion (II: 339) till stipendier
åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid kommunala
och enskilda anstalter för yrkesundervisning för
budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag av

200,000 kronor.

Utskottets

yttrande.

214

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Uppehållande
av verksamheten
vid
tekniska skolan
i Stockholm.

[228.]

Bergsskolan i
Filipstad
m. m.

[229.]

231:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 228) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till upprätthållande av verksamheten vid
tekniska skolan i Stockholm för budgetåret 1932/1933 anvisa
ett extra anslag av 33,000 kronor, under villkor att
Stockholms stad för samma tid utöver förut anslagna medel,
7,500 kronor för år, för berörda ändamål bidrager med
samma belopp som statsanslaget, samt med beräknande, att
480 kronor tillskjutas av Sjöstedtska fonden.

232:o) Kungl. Majit har (punkt 229) föreslagit riksdagen att

dels såsom bidrag till uppehållande av verksamheten vid bergsskolan i
Filipstad, anordnad i huvudsaklig överensstämmelse med vad under punkt
243 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 3 januari 1930 angivits,
anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 20,000 kronor
att utgå under villkor att järnkontoret ansvarar för den del av kostnaderna
för verksamhetens uppehållande, som ej täckes genom statsbidraget, samt
med rätt för Kungl. Majit att meddela de närmare föreskrifter i fråga örn
nämnda anslag, som av Kungl. Majit prövas erforderliga;

dels ock såsom bidrag med 3/s av kostnaderna för ersättning åt befattningshavare
vid bergsskolan i Falun efter dennas nedläggning anvisa för
nämnda budgetår ett extra anslag av 8,050 kronor att utgå under förutsättning
att återstoden av sagda kostnader bestrides av järnkontoret samt under
de ytterligare villkor och enligt de bestämmelser i övrigt, som Kungl. Majit
i huvudsaklig anslutning till nu gällande grunder finner skäligt föreskriva.

Utredningen återfinnes å sid. 537—540 i statsrådsprotokollet.

Beträffande anslaget till bidrag till uppehållande av verksamheten vid
bergsskolan i Filipstad har ingen förändring ifrågasatts i förhållande till
vad som gäller för budgetåret 1931/1932.

Anslaget till ersättning åt befattningshavare vid bergsskolan i Falun efter
dennas nedläggning utgår för budgetåret 1931/1932 med ett belopp av 10,020
kronor. Anslagsminskningen, 1,970 kronor, har uppkommit därigenom, att
en av ifrågavarande befattningshavare utnämnts och förordnats att från och
med den 1 juli 1931 vara adjunkt vid högre allmänna läroverket i Falun.
Med hänsyn härtill har den till denne befattningshavare utgående ersättningen
kunnat minskas med ett belopp, varav statens andel utgör 1,970 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,
att riksdagen må

a) såsom bidrag till uppehållande av verksamheten vid
bergsskolan i Filipstad, anordnad i huvudsaklig överensstämmelse
med vad under punkt 243 i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 3 januari 1930 angivits, anvisa
för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 20,000 kronor

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

215

att utgå under villkor att järnkontoret ansvarar för den
del av kostnaderna för verksamhetens uppehållande, som
ej täckes genom statsbidraget, samt med rätt för Kungl.
Maj:t att meddela de närmare föreskrifter i fråga örn nämnda
anslag, som av Kungl. Maj:t prövas erforderliga;

b) såsom bidrag med 3/s av kostnaderna för ersättning åt
befattningshavare vid bergsskolan i Falun efter dennas nedläggning
anvisa för nämnda budgetår ett extra anslag av 8,050
kronor att utgå under förutsättning att återstoden av sagda
kostnader bestrides av järnkontoret samt under de ytterligare
villkor och enligt de bestämmelser i övrigt, som Kungl.
Maj :t i huvudsaklig anslutning till nu gällande grunder finner
skäligt föreskriva.

233:o) Kungl. Majit har (punkt 230) föreslagit riksdagen att till uppehållande
av verksamheten vid vävskolan i Borås anvisa för budgetåret 1932/
1933 ett extra anslag av 11,550 kronor att utgå med de belopp, till de
ändamål och under de villkor, som i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 4 januari 1932 angivits.

Utredningen återfinnes å sid. 541—542 i statsrådsprotokollet.

Vävskolan i
Borås

[230.]

jämte två i
ämnet väckta
motioner.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr E. Björnsson m. fl.
(I: 77) och den andra inom andra kammaren av herr E. Leffler m. fl. (II:
118), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte till uppehållande av
verksamheten vid vävskolan i Borås anvisa för budgetåret 1932/1933 ett
extra anslag av 13,050 kronor att utgå under de villkor, Kungl. Maj:t kan
finna för gott föreskriva.

I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning anvisade 1931
års riksdag till uppehållande av verksamheten vid vävskolan i Borås för
budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 14,050 kronor att utgå efter följande
grunder, nämligen:

dels med 6,200 kronor såsom bidrag till upprätthållande av vävskolan i
Borås, under villkor att från Älvsborgs läns landsting eller eljest tillskötes
ett belopp, motsvarande minst hälften av berörda statsanslag,

dels med 2,250 kronor såsom bidrag till avlönande av en andre lärare
vid samma skola, under villkor att enahanda belopp bleve för ändamålet
från nämnda landsting eller eljest tillskjutet,

dels med 2,250 kronor till arvoden åt extra lärare vid vävskolan, under
villkor att enahanda belopp för ändamålet från nämnda landsting eller eljest
tillskötes,

dels med 1,250 kronor såsom bidrag till personlig löneförbättring för föreståndaren
och förste läraren vid skolan Arthur Krebs och med 600 kronor
såsom bidrag till sådan löneförbättring för biträdande lärarinnan därstädes
Hilma Stenwall, under villkor att dessa löneförbättringar motsvarande be -

216

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

lopp bleve för ändamålet från omförmälda landsting eller eljest tillskjutna
samt, beträffande löneförbättringen för Krebs, därjämte, att hans avlöningsförmåner
för budgetåret ej sattes till lägre belopp än 5,750 kronor för år
räknat,

dels ock med 1,500 kronor såsom bidrag till beredande för elever, utexaminerade
från skolans textiltekniska fackavdelning, av tillfälle till fortsatta,
rent fackliga studier, företrädesvis i vävnadsteknologi och textilmaskinlära
med tillhörande praktiska övningar, under villkor att enahanda belopp bleve
för ändamålet från nämnda landsting eller andra intresserade tillskjutet.

Styrelsen för tekniska elementarskolan i Borås, vilken tillika är styrelse
för vävskolan, har nu i skrivelse till skolöverstyrelsen den 28 juni 1931
meddelat, att, enär hittillsvarande föreståndaren och förste läraren A. Krebs
komme att avgå från sin befattning vid skolan med utgången av budgetåret
1931/1932, den till honom utgående ovannämnda personliga löneförbättringen
1,250 kronor bortfölle ur lönestaten för budgetåret 1932/1933.
Ä andra sidan beräknade styrelsen ett ökat behov av assistenter vid elevernas
arbete å skolans väveri och maskinsal samt vid övningarna i materialprovning
och upptoge därför en ökning av 250 kronor å anslaget till extralärare,
under förutsättning att enahanda anslagsförhöjning beviljades av landstinget.
Anslagsbehovet av statsmedel skulle sålunda bliva sammanlagt 13,050 kronor.

Skolöverstyrelsen har med utlåtande den 31 augusti 1931 överlämnat
styrelsens ifrågavarande framställning till Kungl. Maj:t och därvid förklarat
sig icke hava något att erinra mot styrelsens beräkning.

I ärendet har statens organisationsnämnd inkommit med yttrande och
framhållit, att under nuvarande statsfinansiella förhållanden statsbidrag ej
borde utgå till ovanberörda »påbyggnadskurs».

Departementschefen har anfört, att då han på grund av nuvarande förhållanden
nödgades ansluta sig till vad organisationsnämnden anfört, detta
innebure en nedsättning av det av skolöverstyrelsen äskade beloppet å 13,050
kronor, mot vilket han i övrigt icke funnit något att erinra, med 1,500 kronor
till 11,550 kronor.

Till stöd för det i motionerna I: 77 och II: 118 framförda yrkandet har
i motionen I: 77 anförts huvudsakligen följande:

Till uppehållande av verksamheten vid vävskolan i Borås under nuvarande
läsår beviljade föregående års riksdag efter framställning av Kungl.
Maj:t ett extra anslag av inalles 14,050 kronor under förutsättning, att en
lika stor summa komme att tillskjutas av Älvsborgs läns landsting eller
andra intresserade. I detta anslag ingick bland annat ett belopp av 1,500
kronor avsett att utgöra bidrag till kostnaderna för en rent facklig fortsättningskurs
för elever, vilka utexaminerats från den tekniska elementarskolans
i Borås textiltekniska fackavdelning.

Med stöd av det beviljade statsbidraget har nu tekniska elementarskolans
styrelse, vilken också är styrelse för vävskolan, från och med innevarande
läsårs början anordnat en dylik fortsättningskurs, vilken kommer att pågå
under 38 veckor. Undervisningen, som har en rent facklig inriktning och

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

217

företrädesvis avser vävnadsteknologi och textilmaskinlära, upptar 22 timmar
i veckan, vartill kommer övningar i laboratorium och på vävsalen. I sina
anslagskrav för nästkommande budgetår har skolstyrelsen utom annat helt
naturligt upptagit ett belopp, 1,500 kronor, för kursens fortsättande under
kommande läsår, och skolöverstyrelsen har utan erinran överlämnat dessa
till Kungl. Majit. Emellertid har statens organisationsnämnd, från vilken
yttrande i ärendet infordrats, framhållit, att under nuvarande statsfinansiella
förhållanden statsbidrag ej borde utgå till ovanberörda »påbyggnadskurs»,
och under hänvisning härtill har Kungl. Majit ej heller upptagit posten i
statsverkspropositionen.

Sedan mycket lång tid tillbaka har det bland textilindustriens målsmän
i, vårt land varit ett önskemål att inom Sverige åstadkomma tillfredsställande
utbildningsmöjligheter för textilteknici, och dessa önskemål ha givetvis
blivit allt starkare i samma mån som krisförhållandena inom näringslivet
å ena sidan nödvändiggjort högsta möjliga rationalisering av tillverkningen
och å den andra sidan för svenskar försvårat tillgången till utländska
fackutbildningsanstalter. Som ett första resultat av de på dessa önskemål
fotade strävandena får man betrakta omorganisationen av tekniska elementarskolan
i Borås dithän, att den byggnadstekniska fackavdelningen vid
denna skola ersattes med en textilteknisk fackavdelning.

I denna fackavdelning meddelas liksom i de tekniska gymnasierna en
huvudsakligen teoretisk undervisning i de tekniska ämnen, som äro av betydelse
för en blivande textiltekniker, och den ovanberörda fortsättningskursen
utgör därför ett synnerligen viktigt för att icke säga nödvändigt komplement
till den textiltekniska fackavdelningen inom den tekniska elementarskolan.
Denna kurs har icke kunnat komma till stånd utan ganska
avsevärda uppoffringar från industriidkarnas sida. I detta sammanhang ha
vi särskild anledning framhålla, att det icke utan sådana uppoffringar skulle
vara möjligt för skolstyrelsen att för undervisningen vinna fullt kvalificerade
lärarkrafter.

Skulle nu kursen redan efter ett års verksamhet nedläggas, är det sannolikt,
att man icke skulle kunna påräkna, att de nu för densamma engagerade
specialutbildade lärarna skulle stå till förfogande, ifall man örn ett
eller annat år ville på nytt igångsätta densamma. Det skulle måhända på
nytt bli nödvändigt att försöka förmå någon tekniker att skaffa sig den
speciella utbildning, som kräves för undervisning inom här ifrågakommande
specialfack.

Även om vi självfallet på det allra livligaste behjärta nödvändigheten att
vid nu rådande statsfinansiella förhållanden hålla anslagskraven nere, kunna
vi därför icke finna det överensstämmande med verklig sparsamhet att genom
indragning av ett sådant anslag som detta äventyra resultatet av mångåriga
strävanden att öppna utbildningsmöjligheter för blivande ledare inom en av
våra största industrier. Uppenbarligen är det ännu för tidigt att bedöma,
huruvida den i Borås valda organisationen av den textiltekniska fackutbildningen
i alla avseenden är ändamålsenlig. Men så mycket lär man redan
nu kunna säga, att örn fortsättningskursen slopas, så kommer intresset bland
eleverna för den textiltekniska fackavdelningen vid elementarskolan också
att minskas. Man har sig nämligen bekant, att åtskilliga av aspiranterna
till denna fackavdelning redan på förhand bestämt sig för att genomgå den
fackliga fortsättningskursen. Den igångsatta verksamheten, vilken ännu

Utskottets

yttrande.

Dyrtidstilllägg
åt
befattningshavare
vid
vissa statsunderstödda

anstalter
för yrkesundervisning.

[231.]

Åtgärder för
utbildande av
lärare för
yrkesundervisningen

m. m.

[232.]

218 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

delvis har försökskaraktär, skulle icke komma att visa vilket värde den
kan lia.

Vi kunna icke linna det rimligt, att staten redan, innan en organisation
hunnit prövas under ens ett år, undandrager densamma ett understöd, vilket
örn ock till beloppet ringa dock är ägnat att giva stadga åt verksamheten
samt uppmuntra kommuner och enskilda till fortsatta uppoffringar.

Det av Kungl. Majit äskade beloppet, 11,550 kronor, synes under alla
förhållanden böra utgå till vävskolan för nästa budgetår. Emellertid anser
utskottet, att motionärerna anfört starka skäl för den av dem begärda anslagsökningen
å 1,500 kronor till förutnämnda fackliga fortsättningskurs.
Beloppet är relativt ringa, anslagsposten tillkom så nyligen som genom beslut
av 1931 års riksdag, och det ändamål, för vilket den utgår, förefaller
att vara av mycket stort värde för den textiltekniska fackutbildningen. Den
rent siffermässiga besparingssynpunkten torde under sådana förhållanden
få träda tillbaka. Utskottet vill alltså förorda omförmälda motioner I: 77
och II: 118 och hemställer därför,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag
samt med bifall till herr Björnsons m. fl. och herr Lefflers
m. fl. ovannämnda motioner (I: 77 och II: 118), till uppehållande
av verksamheten vid vävskolan i Borås anvisa för
budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 13,050 kronor att
utgå under de villkor, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

234:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 231) föreslagit riksdagen i
fråga örn dyrtidstillägg åt befattningshavare vid vissa statsunderstödda anstalter
för yrkesundervisning kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.

235:o) Kungl. Majit har (punkt 232) föreslagit riksdagen att till åtgärder
för utbildande av lärare för yrkesundervisningen ävensom till åstadkommande
av undervisningsmedel vid anstalter för sådan undervisning anvisa
för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor att
utgå enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Majit finner gott meddela.

Utredningen återfinnes å sid. 545—546 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra reservationsanslag
å 25,000 kronor.

Genom Kungl. Majits beslut den 8 maj 1931 har nämnda anslag ställts
till skolöverstyrelsens förfogande att användas sålunda:

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 219

1. Till anordnande av lärarkurser:

understöd och reseersättning åt deltagare kronor 12,000: —
arvoden åt föreläsare, lärare och handledare
samt övriga omkostnader .... » 10,000: — 22,000: —

2. Till åstadkommande av undervisningsmedel............ 3,000: —

Summa kronor 25,000: —

Tillika har Kungl. Maj:t medgivit dels att skolöverstyrelsen skulle äga att
beträffande ovan upptagna utgiftstitlar å en post göra minskning och å en
annan ökning, endast slutsumman, 25,000 kronor, icke överskredes, dels ock
att skolöverstyrelsen finge av ovan berörda medel, i den mån desamma därtill
lämnade tillgång, till deltagarna i de av skolöverstyrelsen under tiden

1 juli 1931—30 juni 1932 anordnade kurser, som avsåge utbildning av
lärare vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning, utbetala
ersättning för resa från deltagarnas hemort till kursorten och åter med belopp,
motsvarande biljettkostnaden för resa i tredje klass å järnväg eller på
andra klass å ångbåt, inbegripet tilläggsavgift för resa med snälltåg, i den
mån sådan erlagts, ävensom dagtraktamente för dag under kursen för deltagare
utom kursorten med 5 kronor och för deltagare från kursorten med

2 kronor 50 öre.

I skrivelse den 31 augusti 1931 har skolöverstyrelsen hemställt om anslag
för ändamålet med oförändrat belopp för budgetåret 1932/1933.

Departementschefen har anfört, att han med hänsyn till nuvarande statsfinansiella
förhållanden såge sig nödsakad föreslå, att för nästkommande
budgetår anslagsbeloppet sänktes. I främsta rummet ansåge han, att de av
statsmedel utgående understöden och reseersättningarna åt kursdeltagarna
borde kunna väsentligt reduceras, och vidare torde inskränkningar kunna
vidtagas i fråga örn kursernas antal och omfattning. Med iakttagande härav
hade departementschefen beräknat, att anslaget för budgetåret 1932/1933
borde bestämmas till 15,000 kronor.

Utskottet, som icke har funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må till åtgärder för utbildande av lärare för
yrkesundervisningen ävensom till åstadkommande av undervisningsmedel
vid anstalter för sådan undervisning anvisa
för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av

15,000 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser,
Kungl. Maj:t finner gott meddela.

Folkbildningsåtgärder i övrigt.

236:o) Kungl. Maj:t har (punkt 233) föreslagit riksdagen att minska det
ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkbiblioteksväsendet, nu 902,500
kronor, med 72,500 kronor till 830,000 kronor att i huvudsaklig överons -

Understöd
åt folkbiblioteksväsendet [233.

]

jämte nio i
ämnet väckta
motioner.

220

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

stämmelse med de grunder, som i statsrådsprotokollet angivits, utgå i enlighet
med de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t må äga meddela.

Utredningen återfinnes å sid. 547—557 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr A. J. Bärg m. fl. (I: 47) och den andra inom andra kammaren av herr
A. Olsson i Gävle m. fl. (II: 66), i vilka motioner hemställts, såvitt nu är
ifråga, att riksdagen måtte fatta beslut därom att det ordinarie förslagsanslaget
till understöd åt folkbiblioteksväsendet, nu 902,500 kronor, ökas med
72,500 kronor till 975,000 kronor att utgå i huvudsaklig överensstämmelse
med hittills följda grunder;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herrar J. Bergman och Ö. Ericson (I: 229) och den andra inom andra kammaren
av herr E. Ljunggren (II: 161), i vilka motioner hemställts, att riksdagen
måtte besluta, att det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkbiblioteksväsendet,
nu 902,500 kronor, skall ökas med 72,500 kronor till

975,000 kronor, att utgå i huvudsaklig överensstämmelse med nu gällande
grunder;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr E. Sjödahl m. fl. (I: 153) och den andra inom andra kammaren av
herrar A. Andersson i Falkenberg och A. Thomson (II: 337), i vilka motioner
hemställts, att riksdagen måtte besluta, att anslag till centralbibliotek för
budgetåret 1932/1933 måtte utgå efter de grunder, som angivas i Kungl.
Maj:ts kungörelse angående understödjande av folkbiblioteksväsendet av den
24 januari 1930;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr W. Björek (I: 230) och den andra inom andra kammaren av herr A.
Thomson (II: 193), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta,
att ur det ordinarie förslagsanslaget till folkbiblioteksväsendet må för budgetåret
1932/1933 utgå understöd till kurser för föreståndare för folk-, skoloch
studiecirkelbibliotek med högst 8,000 kronor;

dels ock en inom andra kammaren av herr O. E. Sandberg m. fl. väckt
motion (II: 67), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, dels att den
förmån, som beretts hushållsskola att erhålla statsbidrag för upprättande
och underhåll av bibliotek, må anses böra tillkomma även kvinnlig lanthushållsskola,
dels att lantbruksskola må i fråga om rätt till nu berörda
förmån av statsunderstöd vara jämställd med lantmannaskola, dels slutligen
att, därest någon av nu nämnda skolor är förlagd på samma plats med
gemensamma lokaler som folkhögskola eller lantmannaskola, understödet
skall utgå till en för dessa båda gemensam biblioteksstyrelse med lägst 15
och högst 300 kronor för varje skolform, allt i enlighet med Kungl. Maj:ts

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

221

bestämmande och under de villkor, som Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

För budgetåret 1928/1929 var i riksstaten uppfört ett ordinarie förslagsanslag
till understöd åt folkbibliotek å 560,000 kronor.

I proposition nr 141 till 1929 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t riksdagen
att — med uteslutande ur riksstaten av nyssnämnda förslagsanslag å 560,000
kronor — i riksstaten uppföra ett ordinarie reservationsanslag till understöd
åt folkbiblioteksväsendet å 760,000 kronor, att utgå till de ändamål och
efter i huvudsak de grunder, som i det vid propositionen fogade utdrag av
statsrådsprotokollet av departementschefen angivits. Kungl. Maj:ts förslag
innebar en genomgripande omläggning av grunderna för understöd åt folkbiblioteken,
bland annat höjda understöd, rationellare beräkningsgrunder,
gynnsammare villkor för bättre utrustade bibliotek o. s. v.

Sedan riksdagen till behandling förehaft, förutom nämnda proposition,
åtskilliga i ämnet väckta motioner, biföll riksdagen (se skrivelsen nr 241)
Kungl. Maj:ts förslag allenast med den ändring, att anslaget alltjämt skulle,
som dittills, hava förslagsanslags natur. Däremot avslog riksdagen ett motionsvis
framlagt förslag om reglering av statsanslagen till skolbibliotek.

För budgetåret 1930/1931 föreslog Kungl. Maj:t (punkt 247 av 1930 års
åttonde huvudtitel) riksdagen att höja ifrågavarande anslag till 850,000 kronor.

I anledning av detta Kungl. Maj:ts förslag och åtskilliga inom riksdagen
väckta motioner, avseende ett anslagsbelopp å 10,000 kronor till biblioteksverksamhet
ombord å svenska handelsfartyg, höjde riksdagen förslagsanslaget
till understöd åt folkbiblioteksväsendet till 860,000 kronor, med vilket
belopp anslaget uppfördes i riksstaten för budgetåret 1930/1931.

Den 24 januari 1930 utfärdade Kungl. Majit kungörelse (nr 15) angående
understödjande av folkbiblioteksväsendet.

Under punkt 267 av 1931 års åttonde huvudtitel föreslog Kungl. Majit
riksdagen att för budgetåret 1931/1932 uppföra här ifrågavarande förslagsanslag
med ett till 880,000 kronor förhöjt belopp.

Skolöverstyrelsen hade hemställt örn anvisande av ett anslag för ändamålet
av 920,000 kronor. Av den av överstyrelsen begärda höjningen, 60,000
kronor, föranleddes ett belopp av 22,500 kronor av vissa ändrade grunder
för utgåendet av understöd till skolbibliotek.

I skrivelse den 17 april 1931, nr 8 A, anmälde riksdagen under punkt
258, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkbiblioteksväsendet
till 902,500 kronor ävensom medgivit, att av nämnda
anslag finge utgå understöd till skolbibliotek i huvudsaklig överensstämmelse
med i riksdagens skrivelse angivna grunder.

Med anledning av vad riksdagen sålunda beslutat har Kungl. Majit den
9 oktober 1931 utfärdat kungörelse (nr 346) angående ändrad lydelse i vissa
delar av kungörelsen den 24 januari 1930 (nr 15) angående understödjande
av folkbiblioteksväsendet.

222

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Departementschefen har, innan han övergått till en redogörelse för de
anslagsäskanden, som beröra här förevarande anslag under budgetåret 1932/
1933, lämnat en kortfattad redogörelse för de grunder, som numera gälla
för anslagets utgående. Denna redogörelse återfinnes å sid. 548—551 i statsrådsprotokollet,
vartill utskottet här tillåter sig hänvisa.

I skrivelse den 31 augusti 1931 har skolöverstyrelsen hemställt, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen,

att höja det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkbiblioteksväsendet,
nu 902,500 kronor, med 147,500 kronor till 1,050,000 kronor
samt att medgiva, att ur detta anslag måtte få utgå
ej mindre från och med den 1 januari 1933 understöd till två nya centralbibliotek
efter högst 10,000 kronor för år för vartdera

än även från och med budgetåret 1932/1933 tills vidare till rese- och traktamentsersättningar
vid biblioteksinspektion från central- och landsbibliotek
ett belopp av högst 4,800 kronor för år.

Skolöverstyrelsen har därvid till en början erinrat örn den å sid. 776 i
1931 års åttonde huvudtitel intagna sammanställningen av anslagsbehovet
under budgetåret 1931/1932 och därefter anfört bland annat följande:

När överstyrelsen nu hade att framlägga förslag rörande anslag för budgetåret
1932/1933, hade överstyrelsen att utgå från nämnda sammanställning
och hade därefter att omräkna siffrorna med hänsyn till dels det i
omorganisationsplanen förutsatta successiva utbyggandet av organisationen,
dels de förändringar i fråga örn de särskilda anslagsbeloppens beräkning
som överstyrelsen funne motiverade med hänsyn till hittills vunna erfarenheter
under den tid, som förflutit, sedan nyorganisationen trätt i kraft.

Vad först anginge anslagen till de kommunala och med dem likställda folkbiblioteken
samt i samband med studiecirkelarbete bedriven folkbiblioteksverksamhet,
hade överstyrelsen stannat vid att förslagsvis beräkna ett belopp för
budgetåret 1932/1933 örn 715,000 kronor.

Till centralbiblioteken erfordrades enligt den plan, som legat till grund för
1929 års riksdagsbeslut, en ökning i samband med inrättandet av två nya
centralbibliotek från 1 januari 1933 örn 20,000 kronor till 70,000 kronor
(sex centralbibliotek under hela året örn vartdera 10,000 kronor samt ytterligare
två centralbibliotek under halva året örn vartdera 5,000 kronor). Av
samma skäl erfordrades en ökning av anslaget till resekostnads- och traktamentsersättningar
vid biblioteksinspektion från lands- och centralbibliotek örn
1,200 kronor till 4,800 kronor (sex centralbibliotek och ett landsbibliotek
under hela året örn i genomsnitt vartdera 600 kronor samt ytterligare två
centralbibliotek under halva året örn i genomsnitt vartdera 300 kronor).

För bibliotek vid sjukvårdsinrättningar beräknade överstyrelsen en ökning
med 1,000 kronor till 9,000 kronor eller ungefär det belopp, som vid senaste
anslagsutdelning tagits i anspråk.

För förmedlingsanstalter för vandring sbibliotek beräknade överstyrelsen en
minskning med 1,500 kronor till 8,000 kronor, vilket belopp dock ytterligare
skulle komma att reduceras med 2,000 kronor, därest ett centralbibliotek
inrättades i Göteborgs och Bohus län. I detta sammanhang ville
överstyrelsen upplysningsvis meddela, att förslag redan framlagts örn ingå -

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 223

ende till Kungl. Maj:t med begäran om godkännande av centralbibliotek i
sagda län.

För biblioteksverksamhet ombord å svenska handelsfartyg, kurser för föreståndare
för folk-, skol- och studiecirkelbibliotek, tillägg till grundkatalog, tidskrifterna
Biblioteksbladet, Bokstugan och Studiekamraten samt för arvoden
till en andre bibliotekskonsulent och till biträden hos bibliotekskonsulenterna
jämte vikariatsersättning ar räknade överstyrelsen med oförändrade belopp.

För resestipendier till bibliotekspersonal hade överstyrelsen i 1930 års riksdagspetita
föreslagit ett belopp örn 3,000 kronor. Överstyrelsens hemställan
i sagda avseende hade icke föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Överstyrelsen
ansåge visserligen alltjämt ett anslag örn 3,000 kronor till resestipendier
för bibliotekspersonal vara i hög grad önskvärt, men med hänsyn
till Kungl. Majda cirkulär till statsmyndigheterna angående sträng återhållsamhet
i avseende å framställningar om anslagsäskanden att föreläggas 1932
års riksdag ville överstyrelsen för detta år avstå från att göra hemställan
i ärendet.

Överstyrelsen hade haft under omprövning frågan örn hemställan angående
anvisande av understöd för utarbetande och tryckning av ny grundkatalog
över böcker lämpliga för folk- och skolbibliotek, då endast ett begränsat
antal exemplar återstår av tidigare kataloger. Dessa kataloger vore nämligen
av den allra största betydelse för bibliotekens bokinköp ej blott för
statsunderstöden utan även för de lokala bidragen. Med hänsyn till ovan
angivna cirkulär hade överstyrelsen emellertid för detta år ansett sig böra
avstå från att göra hemställan i ärendet.

1931 års riksdag hade beslutat en omorganisation av grunderna för anslag
till vissa arter av skolbibliotek, som tidigare åtnjutit understöd ur folkbiblioteksanslaget.
Med hänsyn härtill hade i enlighet med skolöverstyrelsens förslag
för budgetåret 1931/1932 beräknats hälften av det belopp, som för ett
helt år skulle erfordras, eller 22,500 kronor. Varken Kungl. Maj:t eller
riksdagen hade däremot företagit den ökning om 10,000 kronor med hänsyn
till skolbiblioteksväsendets allmänna utveckling, som av skolöverstyrelsen
föreslagits. Hela det för skolbibliotek för budgetåret 1931/1932 beräknade
beloppet hade alltså efter riksdagens beslut örn omläggning av grunderna
för utgående av statsunderstöd för vissa skolbibliotek uppgått till
172,500 kronor.

Det belopp, som av skolöverstyrelsen vid senaste anslagsutdelning anvisades,
hade uppgått till 165,000 kronor. Med utgångspunkt från utgående
av helårsanslag för de nyorganiserade skolbiblioteken enligt de nya grunderna
skulle härtill läggas ett belopp örn 45,000 kronor. Det totala medelbehovet
skulle alltså utgöra 210,000 kronor. Ökningen i jämförelse med
den beräkning, som läge till grund för 1931/1932 års stat, skulle alltså
uppgå till 37,500 kronor. Med hänsyn bland annat till att, som ovan upprepade
gånger framhållits, biblioteken i stor utsträckning först under ett
följande budgetår uttoge sina i regel i form av böcker utgående statsunderstöd,
ansåge sig överstyrelsen emellertid för budgetåret 1932/1933 kunna
inskränka sig till att beräkna en höjning om 12,500 kronor till sammanlagt
185,000 kronor.

Statens organisationsnämnd har utlåtit sig beträffande frågan örn anslag
för här ifrågavarande ändamål för budgetåret 1932/1933 och därvid anfört
bland annat följande:

224

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Vid övervägande av spörsmålet, huruvida det nedbringande av statsverkets
utgifter, som det nuvarande statsfinansiella läget påkallar, bör föranleda
nedsättning jämväl av förevarande anslag, vilket under de senaste åren
väsentligt ökats, har organisationsnämnden kommit till den uppfattningen,
att en tillfällig minskning av bokinköpen kan ske, utan att folkbiblioteksverksamheten
såsom sådan därigenom äventyras.

Enligt vad organisationsnämnden inhämtat fördela sig utgifterna i fråga
örn de större biblioteken ungefär sålunda, att 1/s belöper å löner och arvoden,
Vä å lokalhyror och dylikt samt V3 å bokinköp — däri inbegripet ersättningsköp
med avseende å utslitna böcker — och inbindning; vid de
mindre biblioteken torde i genomsnitt större del av utgifterna avse bokinköp
och inbindning. Beträffande sistberörda utgifter, bokinköp och inbindning,
lära vid såväl de större som de mindre biblioteken vid pass 2/s belöpa
å nyinköp och 1/s å ersättningsköp och inbindning. Statsbidraget till biblioteken
uppgår till högst hälften av de medel, som stå till bibliotekens förfogande,
dock att till centralbibliotek kan utgå ytterligare statsbidrag.

Därest den del av förevarande anslag, som är avsedd att utgå såsom
understöd till kommunala och med dem likställda folkbibliotek samt till
folkbiblioteksverksamhet i sammanhang med studiecirkelverksamhet, nedsättes
med 20 procent, kommer detta, under förutsättning av oförändrade
ortsbidrag, att innebära en reduktion av högst 10 procent av bibliotekens
samlade inkomstbelopp. Även örn några besparingar ej kunna göras i fråga
örn bibliotekens omkostnadsstater i övrigt — vilket dock synes sannolikt —
skulle en sådan inkomstminskning nödvändiggöra en begränsning av bokinköpen
med högst omkring 30 procent, vilket under nuvarande finansiella
läge icke torde vara en för långt gående besparingsåtgärd. Motsvarande
nedsättning av statsbidraget synes även kunna göras beträffande centralbibliotek,
skolbibliotek, bibliotek vid sjukvårdsinrättningar och svenska sjömansbiblioteket.

Dylik anslagsnedsättning synes — till förhindrande därav att rubbning
sker i de grunder, efter vilka understöd eljest nu utgår, eller i de principer,
efter vilka biblioteksverksamheten i övrigt enligt nu gällande författningar
bedrives — kunna genomföras sålunda, att understödet först uträknas i
enlighet med bestämmelserna i ovanberörda kungörelse den 24 januari 1930,
att därefter en reduktion av det på detta sätt uträknade understödet sker
med 20 procent samt att vid tillämpning i övrigt av hithörande författningar
understödet anses hava utgått utan reduktion.

Vidkommande de från förevarande anslag utgående understöd till vissa
tidskrifter vill organisationsnämnden erinra, att nämnden av hänsyn till det
nuvarande statsfinansiella läget funnit sig böra i allmänhet föreslå, att statsbidrag
till tidskrifter indrages eller åtminstone högst väsentligt reduceras;
och efter inhämtande av upplysning om »Bokstugans» ekonomi finner sig
nämnden böra föreslå, att statsbidraget till densamma nedsättes med 50 procent.
Däremot anser sig nämnden i fråga örn »Studiekamraten» böra stanna
vid att föreslå en nedsättning av 25 procent; utgivandet av denna tidskrift
skulle näppeligen, därest dess statsbidrag beskures hårdare, kunna fortsättas.
Vad slutligen angår »Biblioteksbladet» synes med hänsyn till denna tidskrifts
uppgift att vara en vägledning för folkbiblioteken vid dessas bokförvärv
understöd även till denna tidskrift alltjämt böra utgå, men lärer dess berörda
uppgift icke förfelas, därest understödet nedsättes med 25 procent.

Organisationsnämnden håller vidare före att — i. enlighet jämväl med vad

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

225

nämnden i andra framställningar föreslagit beträffande jämförliga fall —
några kurser för föreståndare för folk-, skol- och studiecirkelbibliotek icke
böra under nuvarande förhållanden anordnas.

Beträffande övriga från förevarande anslag utgående belopp har organisationsnämnden
funnit sig icke kunna ifrågasätta någon beskärning.

Under hänvisning till ovan anförda synpunkter anser sig organisationsnämnden
böra hemställa

dels att något anslag för anordnande av nyssberörda kurser icke för nästkommande
budgetår äskas;

dels att för understöd till tidskrifterna Biblioteksbladet, Bokstugan och
Studiekamraten äskas ett anslag av sammanlagt allenast 8,000 kronor;

dels ock att vid beräknande av anslaget till folkbiblioteksväsendet i övrigt
den del därav, vilken utgår såsom understöd till kommunala och därmed
likställda bibliotek, till folkbiblioteksverksamhet i sammanhang med studiecirkelverksamhet
samt till centralbibliotek, skolbibliotek, bibliotek vid sjukvårdsinrättningar
och svenska sjömansbiblioteket, måtte nedsättas med 20
procent av det belopp, vartill anslaget i denna del med tillämpning av nu
gällande grunder eljest skulle upptagas.

Departementschefen har för egen del anfört följande:

Med hänsyn till nu rådande förhållanden nödgas jag biträda organisationsnämndens
förslag om en tillfällig nedsättning av vissa anslagsposter
under här ifrågavarande förslagsanslag för budgetåret 1932/1933.

De närmare bestämmelser, som med anledning härav må bliva erforderliga,
torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles, efter hörande
av skolöverstyrelsen, utfärda.

När det gäller att med sålunda angiven utgångspunkt uppskatta det belopp,
varmed här förevarande förslagsanslag torde böra uppföras i riksstaten
för budgetåret 1932/1933, har jag i det stora hela ansett mig kunna utgå
från de belopp, som av skolöverstyrelsen beräknats under förutsättning, att
under sagda budgetår oförändrade grunder skulle vara gällande för anslagets
utgående.

Endast i ett par hänseenden finner jag mig böra föreslå avvikelser härifrån.

Skolöverstyrelsen har beräknat att — förutom de sex centralbibliotek,
som komma att finnas vid början av budgetåret 1932/1933 — två nya sådana
skulle tillkomma från och med den 1 januari 1933. Kostnaderna för
de nytillkommande centralbiblioteken för första halvåret 1933 hava beräknats
till sammanlagt 10,000 kronor. I anslutning härtill har anslagsposten
till resekostnads- och traktamentsersättniugar vid biblioteksinspektion från
lands- och centralbibliotek föreslagits skola höjas med 600 kronor (300 kronor
för ett vart av två nytillkommande centralbibliotek under första halvåret
1933).

Jag anser mig böra förorda, att med upprättandet av nya centralbibliotek
må anstå under budgetåret 1932/1933. I anslutning härtill skulle de av
skolöverstyrelsen beräknade beloppen minskas med nyssberörda 10,000 kronor
och 600 kronor.

Slutligen anhåller jag så att få lämna följande i tabellform uppställda sammanfattning
av de olika anslagsposterna under anslaget:

Bihang till riksdagens protokoll 1U32 ti sami. 8 haft. (Nr 8.)

226 Statsutskottets utlåtande Nr S.

	Beräknat belopp för budgetåret 1931/1932 Kronor	Budgetåret 1932/1933
	av skolöversty-relsen föreslaget belopp Kronor	av departements-chefen tillstyrkt belopp Kronor
Kommunala och med dem lik-ställda folkbibliotek samt i sam-band med studiecirkelarbete be-driven folkbiblioteksverksam-het ....................	600,000	715,000	572,000
Centralbibliotek............	(approx.) 50,000	70,000	48,000
Resekostnads- och traktamentser-sättningar vid biblioteksinspek-tion från lands- och centralbib-liotek ..................	3,600	4,800	4,200
Skolbibliotek..............	172,500	185,000	148,000
Bibliotek vid sj ukvårdsinrättnin-gar....................	(approx.) 8,000	9,000	7,200
Förmedlingsanstalter för vand-ringsbibliotek............	9,500	8,000	8,000
Biblioteksverksamhet ombord å svenska handelsfartyg......	10,000	10,000	8,000
Kurser för föreståndare för folk-, skol- och studiecirkelbibliotek.	12,000	12,000	—
Tillägg till grundkatalog...... Tidskrifterna Biblioteksbladet, Bokstugan och Studiekamraten	5,000 12,000	5,000 12,000	5.000 8.000
(4,000 + 4,000	(4,000 + 4,000	(3,000 + 2,000
	+ 4,000)	+ 4,000)	+ 3,000)
Arvoden till en andre biblioteks-konsulent samt till biträden hos bibliotekskonsulenterna jämte vikariatsersättningar.......	23,000	23,000	23,000
Summa kronor	905,600	1,053,800	831,400
avrundat till	902,500	1,050,000	—

Sistnämnda belopp, 831,400 kronor, vilket lämpligen torde kunna avrundas
nedåt till 830,000 kronor, skulle alltså vid ett bifall till mitt nu framlagda
förslag bliva erforderligt för budgetåret 1932/1933. I jämförelse med
det för innevarande budgetår utgående anslaget utgör detta en minskning
med (902,500 — 830,000) 72,500 kronor. Jämfört med det belopp, som av
skolöverstyrelsen under förutsättning av oförändrade grunder beräknats bliva
erforderligt för budgetåret 1932/1933, utgör minskningen (1,050,000 830,000)

220,000 kronor.

Till stöd för det i motionerna I: 47 och II: 66 framförda yrkandet har i
motionen 1:47, så vitt nu är i fråga, anförts bland annat:

Även örn statsverkets stöd gives i oförminskad utsträckning till nykterhets-
och folkbildningsarbetet är det likväl att befara en inskränkning häri.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

227

Kommunernas och organisationernas tillskott kunna näppeligen under nu
rådande kris av kända skäl vara att förvänta i samma utsträckning som
förut. Detta kan vålla avbräck nog. En minskning av statens bidrag skulle
därför vara till dubbelt men.

De särskilda nykterhetsorganisationerna ha till synes fått behålla samma
organisationsanslag som hittills för sitt allmänna bildnings- och ungdomsarbete,
så ock Arbetarnas bildningsförbund, till vilket nykterhetsorden Verdandi
är ansluten. På en omväg har Kungl. Majit emellertid med icke
mindre än 20 procent nedsatt dessa organisationers anslag för denna verksamhet,
nämligen på punkt 233: Understöd åt folkbiblioteksväsendet, där
Godtemplarordens och Arbetarnas bildningsförbunds andelar skulle sänkas
med bortåt 20,0.00 kronor för vardera organisationen, Nationaltemplarordens
andel med bortåt 5,000 kronor och Svenska blåbandsföreningens med ett
par tusen kronor. Samtliga dessa organisationer äro i stort sett småfolksorg
anis ationer och räkna för visso ett stort antal av arbetslösa svenska medborgare
som sina medlemmar.

Det är alldeles otänkbart att dessa frivilliga organisationer skulle kunna
åtaga sig ökade ekonomiska uppoffringar under dessa tider för att i samma
utsträckning som hittills bli i tillfälle att utföra sin landsgagneliga gärning.
De kommunala folkbiblioteken ha naturligtvis samma betydelse i kampen
för nykterhet och folkkultur som studiecirkelbiblioteken. Det kan icke heller
vara ett verkligt sparsamhetsintresse och lyckas säkerligen heller icke att
pressa kommunerna att kompensera det reducerade statsbidraget.

I allmänhet måste nog kommunerna liksom riksförbunden i stället sänka
sina egna bidrag till biblioteken, varigenom också statsanslaget automatiskt
sjunker, och det säkerligen ganska avsevärt. Den sannolikheten tager organisationsnämnden
icke alls med vid sina beräkningar, som dock utmynna
i att bokinköpen vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag skulle sänkas med
»högst» 30 procent. Det blir säkerligen med betydligt mer än en tredjedel
bokinköpen komma att sänkas under sådana förhållanden. Då man med
ecklesiastikministern finner det synnerligen beklagligt att universitetsbiblioteken
måste sänka sina bokinköp med dock mindre än tio procent, måste
man fråga sig, örn det icke är ändå beklagligare att företaga en sänkning
av inte mindre än 30 procent ifråga örn anslagen till småfolkets bibliotek.
Givetvis ha de samhällsgrupperna mycket sämre tillgång till behövlig litteratur
än akademikerna. Samma gäller sjömännen och de sjuka, för vilka
motsvarande besparingsåtgärder föreslås.

Naturligtvis måste även på detta område den största sparsamhet iakttagas,
och därför torde departementschefens mening att låta anstå med
upprättandet av nya centralbibliotek vara befogad. Kurserna för föreståndare
för folk-, skol- och studiecirkelbibliotek torde däremot icke utan stort
förfång för hela biblioteksverksamheten kunna indragas. De äro visst icke,
som organisationsnämnden tror, jämförliga med andra av nämnden avstyrkta
utbildningskurser, snarare jämförliga med utbildningskurserna för
lärare vid fortsättningsskolor, som nämnden icke velat inställa, blott begränsa.
I överensstämmelse därmed torde beloppet för här ifrågavarande
utbildningskurser böra sänkas från det beräknade beloppet 12,000 kronor
till 8,000 kronor. Då hänsyn tågås till sannolikheten av högst väsentligt
minskade ortsbidrag med på grund därav minskat statsbidrag, torde det
emellertid icke vara någon större risk att beräkna hela förslagsanslaget
till 975,000 kronor i stället för de av skolöverstyrelsen beräknade 1,050,000

228

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

kronorna, i statsverkspropositionen nedsatta till 830,000 kronor. Anslagshöjningen
skulle därmed begränsas till 72,500 kronor.

Anslaget bör utgå i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som
gälla för närvarande.

Till stöd för det i motionerna 1:229 och 11:161 framförda yrkandet har
i motionen 1: 229 anförts:

Kungl. Maj:t har i årets statsverksproposition under åttonde huvudtiteln
avdelning K. punkt 233 Understöd åt follcbildningsväsendet för budgetåret
1932/1933 föreslagit nedskärning, som bland annat går ut över nykterhetsorganisationerna
och Arbetarnas bildningsförbund.

Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag innebär en minskning med 20 procent
av nu utgående anslag. För exempelvis Godtemplarorden betyder detta
ett med omkring 20,000 kronor förminskat belopp, för Arbetarnas bildningsförbund
med ungefär samma summa, för Nationaltemplarorden med 5,000
kronor och för Sveriges blåbandsförening med omkring 2,000 kronor o. s. v.

För såväl dessa organisationer och deras studiecirkelbibliotek som för de
kommunala folkbiblioteken etc. måste det dock anses av största betydelse,
icke minst under tider av arbetslöshet, att deras bildnings- och ungdomsarbete
må kunna om möjligt fortgå i oförminskad utsträckning. Icke heller
torde kurserna för föreståndare för folk-, skol- och studiecirkelbibliotek böra
indragas, något som säkerligen skulle bliva till men för biblioteksverksamheten
över huvud.

Anslagshöjningen från nu utgående 902,500 kronor torde emellertid kunna
begränsas till 72,500 kronor, vadan bela beloppet, vilket bör utgå i huvudsaklig
överensstämmelse med nu gällande grunder, på denna punkt skulle
bliva 975,000 kronor.

Till stöd för det i motionerna I: 153 och II: 337 framförda yrkandet bar
i motionen I: 153 anförts följande:

Uti årets statsverksproposition har under åttonde huvudtiteln föreslagits
ett minskat bidrag till centralbiblioteken. Därjämte har Kungl. Maj:t föreslagit,
att med upprättande av nya centralbibliotek skall anstå under budgetåret
1932/1933. Samtidigt har Kungl. Maj:t föreslagit, att anslag till
kommunala bibliotek och med dem likställda samt i samband med studiecirkelarbete
bedriven folkbiblioteksverksamhet skall utgå till väsentligt reducerat
belopp, i det att det av skolöverstyrelsen föreslagna anslaget å 715,000
kronor nedsatts till 572,000. Härvid är att märka, att skolöverstyrelsen
senast beviljat understöd till bibliotek av dessa typer till ett belopp av

717,000 kronor.

Att i en tid, då, beroende på den omfattande arbetslösheten, en ökad
tillströmning till biblioteken sker, så starkt nedsätta anslagen till folkbiblioteken
synes oss synnerligen betänkligt. Men under alla omständigheter
synes det, som örn understöd till centralbiblioteken böra utgå med oförändrade
belopp. Centralbiblioteken ha att inom visst av Kungl. Maj:t bestämt
område supplera de lokala bibliotekens arbete genom direkt och kostnadsfri
utlåning av böcker, som behövas i studiesyfte, genom utsändandet av vandringsbibliotek
och genom biblioteksteknisk rådgivning. Då vissa bibliotek
åtagit sig att fungera som centralbibliotek, vilket medfört såväl vissa engångskostnader
som väsentligt ökade årliga kostnader, var förutsättningen
ett årligt understöd av 10,000 kronor. Det synes då ej tillbörligt, att sta -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

229

ten ensidigt förändrar de villkor, som gjort det för de lokala biblioteken
möjligt att tjäna folkbildningsarbetet även utanför kommunens område.
Därtill kommer, att örn en betydande nedsättning av anslaget till de kommunala
biblioteken m. fl. skulle ske, så minskades bokanskaffningen till
dessa. Örn samtidigt anslagen till centralbiblioteken skulle minskas, så vore
skadan ändå större, enär då centralbibliotekens viktiga uppgift att supplera
de lokala bibliotekens arbete genom direkta boklån eller vandringsbibliotek
tillika komme att i hög grad äventyras. Under alla omständigheter böra
därför centralbiblioteken bibehållas vid de anslag, vilkas utgående de räknat
med, då de erbjudit sig att fungera som centralbibliotek. Med hittills beslutat
antal centralbibliotek skulle för nästa budgetår erfordras ett anslag
på 60,000 kronor.

Till stöd för det i motionerna I: 230 och II: 193 framförda yrkandet
har i motionen I: 230 anförts bland annat:

I årets statsverksproposition har föreslagits indragning för budgetåret
1932/1933 av anslagen till åtskilliga kurser av olika slag. Ett av dessa
kursanslag är anslaget till bibliotekskurser, som sedan en lång följd av år
utgått med 12,000 kronor årligen. Av flera skäl skulle emellertid ett indragande
för ett år av detta anslag medföra synnerligen betänkliga konsekvenser,
som skulle drabba biblioteken i en grad, som ej kan sägas stå i
någon som helst proportion till den både absolut taget och i förhållande
till hela folkbiblioteksanslaget relativt ringa besparing, som härmed kan
vinnas.

Folkbiblioteksväsendet intager såtillvida en särställning i jämförelse med
åtskilliga andra områden, på vilka kurser anordnas, att den enda utbildning
som står till buds är den, som kan vinnas genom deltagande i dessa
kurser, under det att flertalet andra kurser ha naturen av fortbildningskurser.
I förevarande avseende äro bibliotekskurserna analoga med de kurser
för lärare vid fortsättningsskolor, som anordnas och för vilka även för
nästa budgetår i statsverkspropositionen begärts anslag.

Bibliotekskurserna ingå i själva verket som en nödvändig beståndsdel i
den omorganisation på folkbiblioteksområdet, som år 1929 företogs. Sagda
omorganisation innebar dels en väsentlig ökning av statsunderstöden, dels
som ett lika viktigt led vissa åtgärder för stödjande av ett mera kvalificerat
biblioteksarbete. Av avgörande betydelse i sistnämnda avseende äro de
åtgärder, som gå ut på att främja, att vid biblioteken anställda i största
möjliga utsträckning bli väl skickade att stå till tjänst vid det självbildningsarbete,
som i biblioteken bedrives. Vikten härav underströks också
flerstädes i den proposition, som låg till grund för 1929 års nyorganisation.

De föreskrifter i kungl, kungörelsen den 24 januari 1930 (nr 15), angående
understödjande av folkbiblioteksväsendet, som gingo ut på att främja
anställandet av kvalificerad personal i de kommunala och med dem likställda
folkbiblioteken, äro följande.

I § 4 c) föreskrives som villkor för statsunderstöd örn minst 2,000 kronor,
att bibliotekariens kompetens skall prövas och godkännas av skolöverstyrelsen.

I § 8 a) föreskrives som villkor för tilläggsunderstöd för handbokssamling
och läsrum i städer, köpingar och municipalsamhälle!), att läsrummet
skall hållas tillgängligt »under sakkunnig ledning».

I § 9 lämnas föreskrifter om särskilt tilläggsunderstöd i viss proportion
till ersättningen till egentlig bibliotekspersonal, under villkor bland annat

230

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att »den personal, till Ailken den skall utgå, av överstyrelsen befunnits besitta
erforderlig kompetens».

I fråga om bibliotek tillhörande riksförbund för biblioteks- och studiecirkelverksamhet
gälla på alla punkter motsvarande bestämmelser (§ 13 c, § 14).

I fråga örn centralbibliotek gäller som villkor för statsunderstöd, »att dess
föreståndare och övriga personal besitta erforderlig kompetens» (§ 27).

I fråga om folkskolornas bibliotek har i kungl, kungörelsen den 9 oktober
1931 (nr 346) § 40 föreskrivits om särskilt tilläggsunderstöd i proportion
till ersättningen till bibliotekspersonal under villkor bland annat, att »den
personal, till vilken den skall utgå, av överstyrelsen befunnits besitta erforderlig
kompetens».

Med anledning av de krav på kompetensprövning, som i kungl, kungörelsen
den 24 januari 1930 stipulerats, har det redan tidigare årligen utgående
anslaget till bibliotekskurser, sedan nyorganisationen börjat genomföras,
så disponerats, att huvuddelen av anslaget använts till bibliotekskurser
av det omfång, som för personer anställda vid folkbibliotek av olika storlek
och olika typer kunde anses önskligt för sådant godkännande av kompetensen,
som ovan omnämnts. Deltagandet i dessa kurser har varit obligatoriskt
för godkännande av kompetensen i de fall, där författningen föreskrivit
kompetensprövning och vederbörande ej tidigare genomgått likartad
kurs eller kompetensen kunde på annat sätt styrkts. Endast en mindre del
av anslaget har använts till ett par kortare kurser avseende bibliotekspersonal,
i fråga örn vilken ingen dylik kompetensprövning föreskrivits,
men för vilken möjlighet till deltagande i en bibliotekskurs ansetts \Tara
av särskild betydelse.

Vid samtliga dessa kurser har minst ungefär halva timantalet ägnats åt
genomgång av och diskussioner angående litteratur (skönlitteratur, utlåningslitteratur
inom olika vetenskaper, handböcker samt bibliografiska hjälpmedel
vid bokinköpen), återstoden åt bibliotektekniska frågor (katalogisering, klassifikation,
utlåningsmetoder), statsanslag, samarbete med andra grenar av folkbildningsarbetet
m. m.

De kurser, som med utgångspunkt från dessa principer anordnats under
de båda budgetår, som förflutit, sedan riksdagen beslutat örn omorganisation
av folkbiblioteksväsendet, äro följande.

1) Längre kurser om 5 månader för utbildning av personal för stadsbibliotek
och andra större folkbibliotek med biblioteksarbete som huvudsyssla. Vid kurser
av detta slag ha stipendier ej utdelats. Avgifter ha utgått av deltagarna.
Dylika kurser lia alltsedan 1926 ordnats vartannat år.

2) Kurser örn dels 22—25 dagar, dels 10—11 dagar, avsedda för bibliotekspersonal,
vars kompetens skall prövas av skolöverstyrelsen enligt kungl,
kungörelsen den 24 januari 1930 (nr 15) och som ej genomgått i punkt 1
omnämnd kurs. Stipendier ha utgått liksom ATiss reseersättning, dock ej
mer än till cirka 30 deltagare i varje kurs.

Av dylika kurser ha ordnats första året efter omorganisationen (budgetåret
1930/1931) en örn 25 och en örn 11 dagar, den förra oktober 1930, den
senare januari 1931. Andra året (budgetåret 1931/1932) tillät till buds stående
medel ej att ordna mer än en dylik kurs (juli—augusti 1931). Denna
kurs var planlagd så, att hela kursen omfattade 22 dagar, men att halva
antalet deltagare från de mindre av de bibliotek, för vilka kursen var avsedd,
deltog endast i förra hälften av kursen, under det att halva antalet,
som representerade de något större biblioteken, deltog också i den återstående
hälften av kursen, till vilken koncentrerats en något fylligare behandling

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

231

av vissa frågor av särskilt intresse för dessa något större bibliotek. Det
antal deltagare, som kunnat antagas, visade sig båda åren otillräckligt men
de som på grund av de begränsade medlen ej kunnat utses till deltagare
med stipendier, fastän de hörde till de kategorier, som skolat deltaga i
dylik kurs, lia fått välja mellan att deltaga utan stipendium (med eventuellt
anslag av respektive bibliotek) eller vänta att deltaga till ett följande
år, i vilket senare fall, om ej särskilda skäl talade för ett provisoriskt godkännande
av kompetensen, lägre statsunderstöd utgått.

3) Kurser om 3 dagar i län med nyinrättat centralbibliotek, för vinnande
dels av någon utbildning av personal vid bibliotek mindre än dem som
tillhörde tidigare omnämnda kategorier, dels av ett samarbete mellan de nygrundade
centralbiblioteken och bibliotekarierna vid de mindre bibliotekeii,
så att de senare skulle kunna bättre utnyttja fördelarna av centralbiblioteksorganisatiouen.

De begränsade resurserna ha tillåtit anordnande av dylika tre-dagars kurser
blott i två av de fyra län, som hittills ha centralbibliotek (i Värmlands
och Malmöhus län), under det att det måst anstå med kurser i övriga två.

Vid ingen enda kurs har kunnat antagas deltagare representerande skolbiblioteken.

För budgetåret 1932/1933 erfordras ingen 5-månaders-kurs, då innevarande
år en dylik kurs hålles och inga skäl finnas att räkna med att åtgången
på utbildad arbetskraft med heltidstjänst skall bli större än tidigare, då blott
en kurs vartannat år ordnats.

Däremot är det nödvändigt med minst en kurs om cirka 20 dagar av
samma art som ovan under punkt 2 omförmälts.

Som av den inledande redogörelsen framgår, äventyras grunderna för
statens nyligen företagna omorganisation av folkbiblioteksverksamheten, örn
den i författningen föreskrivna kompetensprövningen och den utbildning,
som härför är en förutsättning, skulle bortfalla. , 1 ^ „ . ...

Teoretiskt kan tänkas den möjligheten, att för nästa budgetar provisoriskt
till alla bibliotek, som ansöka örn sådant understöd, som förutsätter kompetensprövning.
beviljas av dem begärda anslag med så högt belopp som
skolat utgå, därest kompetensen kunnat godkännas. Da en mycket stor
procent (i fråga örn vissa typer av bibliotek det alldeles övervägande flertalet)
av de bibliotek, som skulle kunna få tilläggsunderstöd för bibliotekspersonal
för den händelse personalen prövades kompetent, ej hittills ansökt
om dylikt understöd, är det ej uteslutet, att denna utväg skulle medföra,
att dylikt provisoriskt godkännande av kompetensen under här angiven förutsättning
skulle komma att lämnas i ett mycket stort anta fall. Särskilt
skulle detta kunna bli fallet, örn det bleve för biblioteken bekant att anslag
skulle kunna tänkas komma att utgå med de högre beloppen utan att det
vore nödvändigt med deltagande i kurs av något slag. Från bibliotekssynpunkt
skulle följderna härav lätt kunna bil högst betänkliga. Härtill kommer
att de ekonomiska konsekvenserna skulle bil svåröverskådliga. Det
vöre rent av tänkbart, att med en dylik praxis ökningen i utgifterna tor
dylika tilläggsunderstöd skulle kulina tänkas komma att ej obetydligt överstiga
utgifterna för en kurs av ifrågasatt slag.

Det synes därför svårt att tänka sig någon annan möjlighet därest lnbliotekskurserna
för nästa budgetår bortfalla, än att i de fall då vederbörande
bibliotekarie ej tidigare genomgått likartad kurs eller hans kompetens
på annat sätt kunde anses styrkt, biblioteken skulle gå miste örn

232

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

den möjlighet till högre statsunderstöd, som enligt författningen skulle tillkomma
bibliotek med kompetent personal. Denna utväg skulle komma att
drabba ej blott bibliotek, som har för avsikt att nästa gång ansöka om
anslagsbelopp av den storlek eller natur, att det förutsatte kompetensprövning,
utan även bibliotek, där tidigare dylik understöd utgått, men där den
förut anställda personalen måst avgå. Detta skulle med andra ord innebära,
att anslag till kommuner och föreningar för biblioteksverksamhet skulle i
vissa fall ej blott reduceras med 20 procent på grund av den allmänna reduktion,
som i propositionen föreslagits, utan att dessutom ej ens de sålunda
sänkta anslagen alltid skulle kunna utgå. Utom det ödesdigra sönderbrytande
av en av grundprinciperna för nyorganisationen, som härav
skulle bli en följd, skulle alltså inträda en av sakliga skal omotiverad ojämnhet
i anslags villkoren för olika bibliotek. Särskilt biblioteken i mindre städer
och i sådana landsbygdskommuner, där förutsättningar finnas för sökande
av tilläggsunderstöd av här avsedd natur, men där frågan ännu ej
kunnat ordnas lika fort som i åtskilliga något större städer, skulle drabbas
av en dylik ojämnhet.

I hög grad önskligt är, att även i de återstående centralbiblioteksområdena
kunde ordnas de för centralbibliotekens utnyttjande viktiga 3-dagarsJcurser,
som ovan under punkt 3 omnämnts, d. v. s. att, sedan under den
närmaste tiden ytterligare 2 centralbibliotek godkänts, 4 dylika kurser kunde
anordnas.

. Alldeles nödvändigt för genomförande av fjolårets omorganisation av skolbiblioteksväsendet
med dess föreskrifter i syfte att främja en rationalisering
av skolbiblioteksarbetet och dess kompetensprövning i vissa fall är beredande
av någon utbildningsmöjlighet för skolbibliotekarier genom anordnande av
särskilda kurser för skolbibliotekarier. Kurserna kunna göras avsevärt kortare
än motsvarande kurser för personal vid folkbibliotek. Att läggningen
av dessa kurser skulle något avvika från kurserna för personal vid folkbibliotek
torde ligga i sakens natur. Stort utrymme borde givetvis även i
detta fall ägnas åt genomgång av för respektive bibliotek betydelsefull
litteratur, men därjämte borde, örn syftet med de höjda skolbiblioteksanslagen
skulle vinnas, stor vikt läggas vid diskussioner angående undervisningens
anknytning till skolbiblioteken. Man torde kunna räkna med en
reducering av omfånget till exempelvis 6 dagar. Två dylika kurser torde
böra vara minimum.

De önskvärda kurserna äro alltså följande med nedannämnda kostnad,
därest, i likhet med vad man tänkt sig i fråga örn kurserna för lärare vid
fortsättningsskola, någon reducering av dagtraktamentet beräknas:

1 kurs örn cirka 20 dagar.......................kronor 4,500:_

2 kurser om vardera 6 dagar (för skolbibliotekarier) ä 1,800

kronor.................................... » 3,600: —

4 kurser örn 3 dagar (i anslutning till centralbibliotek) ä

950 kronor................................ » 3,800: —

Samtliga kurser äro för uppbyggande och vidmakthållande av den nya
organisationen av den allra största betydelse. Därest det är nödvändigt att
reducera beloppet, torde detta emellertid med minst olägenhet för biblioteksväsendet
i dess helhet kunna ske genom slopande av de 4 tredagarskurser,
som planerats. Det för återstående kurser erforderliga beloppet
skulle alltså bli cirka 8,000 kronor.

Anslagsbehovet under förslagsanslaget till folkbiblioteksväsendet för nästa

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

233

budgetår torde ej vara lätt att med full säkerhet bedöma. Sannolikheten
talar för att behovet på grund av lägre lokala tillskott kommer att väsentligt
reduceras. Hur stark denna reduktion kommer att bli, torde emellertid
vara svårare att på förhand bedöma. Det synes i själva verket synnerligen
tveksamt, om någon höjning av anslaget utöver vad i statsverkspropositionen
föreslagits kommer att erfordras, även om därur skulle utgå även

8.000 kronor till bibliotekskurser.

Beträffande slutligen de skäl, som andragits till förmån för det i motionen
II: 67 framförda yrkandet, tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.

I likhet med departementschefen anser utskottet de ekonomiska förhållandena
kräva en inskränkning av den understödsverksamhet, som staten
utövar för folkbiblioteksväsendets främjande. Härvid är det av vikt, att
icke denna inskränkning göres på ett så kraftigt sätt, att svårbotlig skada
tillskyndas biblioteksorganisationen, vilken så nyligen som år 1929 underkastades
en genomgripande omläggning. I det stora hela förefaller det
utskottet, som om Kungl. Maj:ts förslag i detta hänseende kan betecknas
såsom måttfullt och ej inuebärande några risker av nyss antydd art. I ett
avseende kan dock utskottet icke ansluta sig till förslaget, nämligen i vad
det gäller en indragning av det hittills utgående anslaget till bibliotekskurser.
Genom vad herrar Björck och Thomson i sina motioner (I: 230 och
II: 193) anfört, synes det utskottet vara ådagalagt, att för tillämpning av de
av 1929 års riksdag beslutade nya bestämmelserna det är nödvändigt att
bibehålla åtminstone de i motionerna omförmälda 20-dagars- och 6-dagarskurserna.
Till dessa erfordras ett belopp av högst 8,000 kronor. Nyssnämnda
motionärer hava icke ansett erforderligt, att anslaget höjes med
sagda belopp, utan blott begärt riksdagens medgivande att till ifrågavarande
ändamål högst denna summa må utgå, Enligt utskottets mening är det
med hänsyn till den i övrigt föreslagna anslagsbegränsningen riktigast att för
ändamålet öka det av Kungl. Maj:t föreslagna anslaget, 830,000 kronor,
med 8,000 kronor.

I övrigt anser sig utskottet böra biträda Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker
alltså herrar Bärgs m. h. och Olssons i Gävle m. fl. motioner (1:47
och 11:66), herrar Bergmans och O. Ericsons samt herr Ljunggrens motioner
(I: 229 och II: 161) ävensom herrar Sjödahls m. fl. samt Anderssons i Falkenberg
och Thomsons motioner (I: 153 och II: 337). Av vad utskottet ovan
anfört framgår vidare, att utskottet icke under nuvarande förhållanden kan
förorda den av herr Sandberg m. fl. väckta motionen (II: 67).

I enlighet med vad utskottet nu anfört skulle det ordinarie förslagsanslaget
till understöd åt folkbiblioteksväsendet minskas med, i stället för av
Kungl. Maj:t föreslaget belopp, 72,500 kronor, allenast 64,500 kronor till

838.000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och herrar W. Björcks och Thomsons ovannämnda motioner

Utskottets yttrande.

234

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Understöd åt
anstalter och
föreningar,
eom anordna
populärvetenskapliga
föreläsningar [234.

]

jämte en i
ämnet väckt
motion.

(I; 230 och II: 193) samt med avslag å dels förenämnda
motioner av herrar Bärg m. fl. och Olsson i Gävle m. fl.
(I: 47 och II: 66) ävensom herrar Bergman och O. Ericson
samt herr Ljunggren (I: 229 och II: 161), i vad dessa motioner
skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag, dels ock herrar
Sjödahls m. fl. samt herrar Anderssons i Falkenberg och
Thomsons ovan omförmälda motioner (1:153 och 11:337)
ävensom herr Sandbergs m. fl. ovannämnda motion (II: 67),
minska det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkbiblioteksväsendet,
nu 902,500 kronor, med 64,500 kronor
till 838,000 kronor, att i huvudsaklig överensstämmelse med
de grunder, som av utskottet i det föregående angivits, utgå
i enlighet med de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t må
äga meddela.

237:o) Kungl. Maj:t har (punkt 234) föreslagit riksdagen att

dels till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar, anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag
av 300,000 kronor,

dels medgiva, att av detta anslag må enligt av Kungl. Maj:t fastställda
villkor användas högst 700 kronor till en amanuens som biträde åt skolöverstyrelsen,
i frågor rörande föreläsningsverksamheten, högst 18,000 kronor
till understöd åt centralbyråer för förmedling av populärvetenskapliga
föreläsningar, högst 10,000 kronor till understöd åt föreläsningsförbund,
högst 10,000 kronor till understöd åt vissa anstalter och föreningar för av
dem havda resekostnader för föreläsare samt det belopp, som Kungl. Maj:t
kan finna skäligt, till understöd för utgivande av Tidskrift för föreläsningsverksamheten,

dels medgiva, att för tiden den 1 juli 1932—den 30 juni 1933 det minsta
antal föreläsningar, som för åtnjutande av statsbidrag skall årligen anordnas
av anstalt eller förening, varom här är fråga, skall utgöra 7,

dels ock medgiva, att det må ankomma på Kungl. Maj:t att under samma
tid, på framställning av skolöverstyrelsen, bevilja de ytterligare lättnader
i fråga om villkoren för understöds åtnjutande, som må befinnas erforderliga.

Utredningen återfinnes å sid. 557—563 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr F. Ström väckt motion (I: 81), vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta, dels att till understöd åt anstalter och föreningar, som
anordna populärvetenskapliga föreläsningar, måtte anvisas för budgetåret
1932/1933 ett extra reservationsanslag av 402,000 kronor, dels att detta anslag
av Kungl. Maj:t användes efter i huvudsak samma grunder som för
innevarande budgetår varit gällande.

Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionen.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

235

Sedan år 1885 har riksdagen ställt till Kungl. Majda förfogande extra
anslag att under vissa villkor användas till understöd åt anstalter och föreningar,
sorn anordna populärvetenskapliga föreläsningar. För år 1922 beviljades
ett reservationsanslag av 400,000 kronor, för första halvåret 1923

175,000 kronor, för budgetåret 1923/1924 350,000 kronor, för budgetåret
1924/1925 325,000 kronor, för budgetåret 1925/1926 350,600 kronor, för
vart och ett av budgetåren 1926/1929 400,000 kronor samt för vartdera av
budgetåren 1929/1932 402,000 kronor. Därutöver beviljade 1930 års riksdag
för tillfällig förstärkning av nämnda reservationsanslag för budgetåret 1930
1931 ett extra anslag av 29,900 kronor.

Av det för budgetåret 1931/1932 beviljade reservationsanslaget skulle enligt
riksdagens medgivande få användas, dels 3,000 kronor till arvode åt en hos
skolöverstyrelsen anställd föreläsningskonsulent, dels högst 700 kronor till
en amanuens som biträde åt föreläsningskonsulenten, dels högst 18,000
kronor till understöd åt centralbyråer för förmedling av populärvetenskapliga
föreläsningar, dels högst 10,000 kronor till understöd åt föreläsningsförbund,
dels högst 10,000 kronor till understöd åt vissa anstalter och föreningar för
av dem havda resekostnader för föreläsare, dels och 1,500 kronor till understöd
för utgivande av Tidskrift för föreläsningsverksamheten.

Nu gällande närmare villkor och föreskrifter för anslagets användning
äro meddelade genom kungörelse den 5 juli 1929 (nr 239).

Enligt denna kungörelse må understöd utgå dels till lokala anstalter och
föreningar (gemensamt kallade lokala föreläsningsanstalter), dels till riksförbund
för studiecirkelverksamhet, dels ock till förbund och anstalter, som
hava till uppgift att förmedla föreläsningar (föreläsningsförbund och centralbyråer).

Till lokal föreläsningsanstalt må understöd utgå med högst 3,000 kronor
och lägst "200 kronor för helt budgetår. Örn skolöverstyrelsen så prövar
lämpligt, må i vidsträcktare eller folkrikare kommuner mer än en föreläsningsanstalt
uppbära statsanslag; dock får det samlade statsanslaget till de
olika anstalterna inom kommunen ej överstiga 12,000 kronor för budgetår.
Såsom villkor för åtnjutande av nämnda understöd gäller bland annat, dels
att kommuner eller enskilda skola för vederbörande anstalts föreläsningsverksamhet
tillskjuta minst lika stort belopp som statsunderstödet, dels ock
att föreläsningarnas antal för budgetår räknat ej får understiga 10. Utöver
nämnda understöd kan lokal föreläsningsanstalt tilldelas ytterligare understöd
för ersättande i viss utsträckning av resekostnader för föreläsare.

I skrivelse den 31 augusti 1931 har skolöverstyrelsen gjort framställning
ifråga örn anslag för den populärvetenskapliga föreläsningsverksamheten
under budgetåret 1932/1933 och därvid hemställt, dels att för ändamålet
måtte anvisas ett anslag av 402,000 kronor, dels ock att medgivande måtte
lämnas till att av anslaget finge för ovan angivna särskilda ändamål användas
samma belopp som under budgetåret 1931/1932.

Statens organisationsnämnd har utlåtit sig angående anslaget till understöd
åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga föreläsningar,
och därvid anfört bland annat följande:

236

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Den ojämförligt övervägande delen av förevarande anslag går till de lokala
föreläsningsanstalterna, vilkas utgifter i huvudsak utgöras av arvoden till
föreläsare. Det ligger därför nära till hands att ifrågasätta, att med hänsyn
till nuvarande statslinansiella förhållanden helt utesluta ifrågavarande
anslag. Organisationsnämnden har emellertid kommit till den uppfattningen,
att ett därav orsakat inställande tillsvidare av föreläsningsverksamheten skulle
medföra ett sådant försvagande av intresset för denna verksamhet, att densamma
sedermera på många håll ej skulle komma att ånyo upptagas. Redan
nu har rörelsen i åtskilliga orter kämpat med betydande ekonomiska svårigheter,
och antalet av ifrågakomma anstalter har, enligt vad organisationsnämnden
erfarit, på de senaste tre åren nedgått från omkring 800 till vid
pass 730. Visserligen utgöra statsbidragen icke den väsentligaste delen av
de medel, som stå till anstalternas förfogande, utan fördela sig dessa i stort
sett. någorlunda lika mellan statsbidrag, kommunala bidrag samt medlemsavgifter
och andra enskilda bidrag, men det synes kunna befaras, att örn
statsbidragen helt indragas svårigheter skola uppstå för anstalterna att erhålla
de övriga bidragen. Organisationsnämnden har därför stannat för att föreslå
en nedsättning av statsbidragen med omkring hälften, därvid en förutsättning
emellertid är, att den del av förevarande anslag, som användes för
organisatoriska ändamål, såvitt möjligt ej beskäres. För den föreslagna nedsättningens
genomförande torde i främsta rummet erfordras att antalet av
de föreläsningar, som enligt nu gällande bestämmelser skola hållas för att
understöd skall utgå, sänkes från 10 till 5. I vissa fall torde emellertid
längre gående undantag böra kunna medgivas. Kungl. Majit lärer därför
böra förbehålla sig rätt att, på framställning av skolöverstyrelsen, i särskilda
fall bevilja de ytterligare lättnader i fråga örn villkoren för understöds åtnjutande,
som må befinnas erforderliga.

Då enligt vad organisationsnämnden erfarit något oavvisligt behov av en
föreläsningskonsulent hos skolöverstyrelsen icke föreligger, torde några medel
för sådant ändamål icke böra för nästkommande budgetår anvisas, och lärer
för sådant fall föreskrift böra meddelas dels att de nu på nämnde konsulent
ankommande göromålen skola åvila vederbörande undervisningsråd, dels ock
att den hos konsulenten nu anställde amanuensen skall ställas till sagda
undervisningsråds förfogande.

Under åberopande av det anförda hemställer organisationsnämnden, att
till understöd åt ifrågavarande anstalter och föreningar för nästkommande
budgetår äskas ett anslag av allenast 200,000 kronor.

Med anledning av detta organisationsnämndens yttrande bär skolöverstyrelsen
den 11 december 1931 inkommit med utlåtande och därvid anfört
bland annat:

Den beskärning, organisationsnämnden ifrågasatt, skulle enligt överstyrelsens
förmenande kunna innebära en risk för att den organisation, som så
småningom under årtionden uppbyggts, skulle kunna nedbrytas, vilket skulle
bliva till obotlig skada för denna viktiga gren av folkbildningsarbetet.

Överstyrelsen förmenar därför, att, därest de statsfinansi ella förhållandena
nödvändiggöra en beskärning av anslaget i fråga, denna icke bör gå längre
än till 300,000 kronor.

Därest nedskärning av anslaget skulle äga rum, torde, såsom organisationsnämnden
anfört, i främsta rummet erfordras, att minimiantalet av de

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

237

föreläsningar, som enligt nu gällande bestämmelser skola hållas för att
understöd skall utgå, sänkes. Därest nedskärning av anslaget sker till

300,000 kronor, finner överstyrelsen antalet föreläsningar böra sänkas från
10 till 7, dock med rätt för Kungl. Majit att efter framställning från överstyrelsen
kunna medgiva de ytterligare lättnader i fråga örn villkoren för
understöds åtnjutande, vilka må befinnas erforderliga.

Överstyrelsen delar organisationsnämndens uppfattning, att den del av
förevarande anslag, som användes för organisatoriska ändamål, så vitt möjligt,
ej bör beskäras. De maximibelopp, som enligt riksdagens medgivande
få under innevarande budgetår utgå till dylika ändamål, böra således enligt
överstyrelsens förmenande ej förändras. Likaledes böra, även örn anslaget
skulle sänkas, av detta högst 10,000 kronor alltjämt få användas till understöd
åt avlägset belägna och ekonomiskt mindre bärkraftiga orters föreläsningsanstalter
för av dem havda resekostnader för föreläsare. Vidare är
det enligt överstyrelsens uppfattning angeläget, att ingen förändring göres
i fråga om understödet till Tidskrift för föreläsningsverksamheten. Särskilt
om anslagets beskäres, är det av betydelse, att genom detta organ upplysningar
. kunna spridas till föreläsningsanstalterna om huru dessa skola bedriva
sin verksamhet, så att statsbidragen utnyttjas på möjligast bästa sätt.

Vad slutligen beträffar organisationsnämndens förslag, att medel till arvode
åt en föreläsningskonsulent hos överstyrelsen icke böra för nästa
budgetår anvisas, vill överstyrelsen anföra följande.

Det skulle möjligen kunna förutsättas, att en sänkning av anslaget i fråga
skulle medföra en minskning i det arbete, som åvilar överstyrelsen med
avseende å fördelningen m. m. av anslaget. Så torde emellertid icke bliva
fallet, utan fastmer torde arbetet i ifrågavarande hänseende bliva ökat. För
närvarande har i stort sett en enhetlig princip kunnat tillämpas vid anslagets
fördelning, men en nedskärning av anslaget kommer säkerligen att
medföra nödvändigheten av en mera individuell prövning av de olika föreningarnas
ansökningar och i många fall leda till framställningar till Kungl.
Majit örn jämkningar i villkoren för anslagets utgående.

Med hänsyn till den ökning av göromålen, som sålunda i händelse av
anslagets sänkning kan förutsättas falla på överstyrelsens redan hårt anlitade
arbetskrafter, finner överstyrelsen det önskvärt, att medel för avlönande
av en föreläsningskonsulent fortfarande finge utgå. Överstyrelsen
vill emellertid med hänsyn till föreliggande omständigheter icke motsätta
sig indragningen av föreläsningskonsulenttjänsten. Föreläsningskonsulentens
åligganden böra i så fall ej överflyttas på någon av överstyrelsens ledamöter
utan på överstyrelsen såsom sådan.

Den för biträde åt föreläsningskonsulenten anlitade amanuenshjälpen bör
givetvis — såsom också organisationsnämnden förutsatt — bibehållas och
i händelse av föreläsningskonsulenttjänstens indragande ordnas på det sätt,
att en särskild amanuens under vissa tider anställes hos överstyrelsen med
uppdrag att biträda med hithörande göromål.

Departementschefen har anfört bland annat följande:

Med hänsyn till nu rådande förhållanden nödgas jag biträda förslaget
örn en nedsättning av här ifrågavarande anslag från 402,000 kronor till

300,000 kronor. För att möjliggöra denna nedsättning torde det, såsom
skolöverstyrelsen i sitt senaste utlåtande framhållit, bliva nödvändigt, att
antalet av de föreläsningar, som enligt gällande bestämmelser skola hållas

238

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

för att understöd skall utgå, sänkes från 10 till 7. Härför torde det
emellertid vara erforderligt att inhämta riksdagens medgivande; och
synes detta medgivande för närvarande lämpligen böra begränsas till tiden
den 1 juli 1931—den 30 juni 1932. Härutöver torde Kungl. Majit böra
erhålla rätt att, på framställning av skolöverstyrelsen, bevilja de ytterligare
lättnader i fråga om villkoren för understöds åtnjutande, som må befinnas
erforderliga.

Jag biträder organisationsnämndens förslag, att några medel till arvode
åt en föreläsningskonsulent icke böra anvisas för budgetåret 1932/1933. Vid
bifall härtill torde Kungl. Majit framdeles få meddela föreskrift därom, att
de uppgifter, som enligt gällande bestämmelser nu tillkomma nämnde konsulent,
hädanefter skola fullgöras inom skolöverstyrelsen. Det belopp av högst
700 kronor, som budgetåret 1931/1932 utgår till en amanuens som biträde
åt föreläsningskonsulenten, torde för budgetåret 1932/1933 i stället böra
utgå såsom arvode åt den amanuens, som förordnas att biträda överstyrelsen
i frågor rörande föreläsningsverksamheten.

Organisationsnämnden har uttalat, att den del av förevarande anslag, som
användes för organisatoriska ändamål, såvitt möjligt ej måtte beskäras.
Med hänsyn härtill vill jag förorda, att till understöd åt centralbyråer för
förmedling av populärvetenskapliga föreläsningar och till understöd åt föreläsningsförbund
må utgå samma belopp som innevarande budgetår, d. v. s.
högst 18,000 kronor, respektive högst 10,000 kronor.

I fråga om det belopp, som må utgå till understöd åt vissa anstalter och
föreningar för av dem havda resekostnader för föreläsare å högst 10,000
kronor, vill jag icke ifrågasätta någon ändring; däremot torde på Kungl.
Majits prövning böra ankomma att bestämma storleken av det belopp, som
kan anses böra tillerkännas tidskriften för föreläsningsverksamheten.

Utskottets Utskottet finner den av Kungl. Majit föreslagna nedsättningen av ifrågavarande.
yarancle anslag vara i nuvarande statsfinansiella läge väl motiverad och kan
därför icke förorda det i herr Ströms motion (I: 81) framställda förslaget
örn anslagets bibehållande vid oförändrat belopp.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag
samt med avslag å herr Ströms ovannämnda motion (I: 81),
i vad den skiljer sig från Kungl. Majits förslag,

a) till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna
populärvetenskapliga föreläsningar, anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra reservationsanslag av 300,000 kronor,

b) medgiva, att av detta anslag må enligt av Kungl.
Majit fastställda villkor användas

högst 700 kronor till en amanuens som biträde åt skolöverstyrelsen
i frågor rörande föreläsningsverksamheten,
högst 18,000 kronor till understöd åt centralbyråer för
förmedling av populärvetenskapliga föreläsningar,

högst 10,000 kronor till understöd åt föreläsningsförbund,
högst 10,000 kronor till understöd åt vissa anstalter och

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

239

föreningar för av dem havda resekostnader för föreläsare
samt

det belopp, som Kungl. Majit kan finna skäligt, till understöd
för utgivande av Tidskrift för föreläsningsverksamheten,

c) medgiva, att för tiden den 1 juli 1932—den 30 juni
1933 det minsta antal föreläsningar, som för åtnjutande av
statsbidrag skall årligen anordnas av anstalt eller förening,
varom här är fråga, skall utgöra 7,

d) medgiva, att det må ankomma på Kungl. Majit att
under samma tid, på framställning av skolöverstyrelsen,
bevilja de ytterligare lättnader i fråga örn villkoren för
understöds åtnjutande, som må befinnas erforderliga.

238:o) Kungl. Majit har (punkt 235) föreslagit riksdagen att till anordnande
av folkbildningskurser (flyttande folkhögskolekurser) för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 40,000 kronor att utgå
efter de grunder, Kungl. Majit äger bestämma.

Utredningen återfinnes å sid. 563—565 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra anslag av 40,000
kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1931 har skolöverstyrelsen hemställt örn beredande
av anslag för ändamålet för budgetåret 1932/1933 med enahanda
belopp, som utgått för budgetåren 1930/1932. Skolöverstyrelsen har härvid
hemställt, att anslaget för framtiden måtte erhålla reservationsanslags
natur.

Över denna skolöverstyrelsens framställning har statskontoret den 13 oktober
1931 avgivit utlåtande och därvid anfört, att statskontoret icke hade
något att erinra mot att anslag för nu ifrågavarande ändamål erhölle reservationsanslags
natur.

Vidare har statens organisationsnämnd utlåtit sig beträffande här ifrågavarande
anslag. Organisationsnämnden har därvid anfört, att nämnden
funne sig icke kunna tillstyrka någon nedsättning av det belopp, varmed
anslaget nu utginge.

Departementschefen har anfört följande:

Anslag till förevarande ändamål anser jag böra utgå under budgetåret
1932/1933 med oförändrat belopp. I enlighet med skolöverstyrelsens av
statskontoret tillstyrkta förslag vill jag förorda, att anslaget måtte erhålla
reservationsanslags natur. I övrigt saknar jag anledning att föreslå någon
ändring i de för anslagets utgående fastställda grunderna.

I detta sammanhang vill jag erinra, hurusom under en följd av år särskilt
anslag varit uppfört å riksstaten till anordnande av s. k. folkhögskolekurser
i Härjedalen. Anslaget bar årligen utgått med 3,000 kronor; med
hänsyn till förefintliga besparingar har emellertid skolöverstyrelsen för
budgetåret 1932/1933 ifrågasatt ett till 2,000 kronor begränsat belopp. Av

Anordnande
av s. k.
flyttande
folkhögskolekurser.

[235.]

240

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Bidrag till
arbetarnas
bildningsförbund
för organisa
tionsoch
administrationskostnader.

[236.]

Anordnande
av s. k.
universitetscirklar.

[237.]

handlingarna i ärendet synes framgå, att besparingarna äro så stora, att
något nytt särskilt anslag icke torde vara erforderligt för nästa budgetår.
Skulle det visa sig, att dessa besparingar ej fullt förslå för detta ändamål,
torde den erforderliga fyllnaden böra bestridas från nu ifrågavarande
anslag till s. k. flyttande folkhögskolekurser. Kungl. Majit torde äga möjlighet
att i detta avseende göra undantag från eller vidtaga jämkning i de
för flyttande folkhögskolekurser gällande bestämmelser. Det kan vidare
ifrågasättas, huruvida icke även i framtiden understödet till kurserna i Härjedalen
må kunna bestridas från nu ifrågavarande anslag, varom emellertid
en närmare undersökning torde erfordras.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till anordnande av folkbildningskurser
(flyttande folkhögskolekurser) för budgetåret 1932/1933 anvisa
ett extra reservationsanslag av 40,000 kronor att utgå
efter de grunder, Kungl. Maj:t äger bestämma.

239:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 236) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, såsom bidrag till arbetarnas bildningsförbund
för bestridande av dess organisations- och administrationskostnader
anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag
av 30,000 kronor att utgå i den mån förbundet visar sig
för ändamålet för samma tid disponera från annat håll bekomna
medel till minst lika stort belopp som statsbidraget,
och i övrigt enligt de bestämmelser, Kungl. Majit kan finna
gott föreskriva.

240:o) Kungl. Majit har (punkt 237) föreslagit riksdagen att till anordnande
av s. k. universitetscirklar för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra
reservationsanslag av 10,000 kronor att fördelas enligt de närmare bestämmelser,
Kungl. Majit finner gott meddela.

Utredningen återfinnes å sid. 566—568 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra reservationsanslag
av 13,650 kronor.

Jämväl för budgetåret 1932/1933 har hemställts om utverkande av ett
anslag å samma belopp.

Statens organisationsnämnd har utlåtit sig beträffande här ifrågavarande
anslag och därvid anfört bland annat följande:

Vid övervägande av frågan örn och i vad mån anslag under nuvarande
statsfinansiella läge bör utgå till universitetscirklarna har organisationsnämnden
icke kunnat undgå att fästa särskilt avseende vid den omständigheten,

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

241

att statsbidraget till desamma för endast några år sedan väsentligen höjdes
i syfte att möjliggöra ett ökat antal cirklar. Berörda omständighet utgör
enligt organisationsnämndens uppfattning ett skäl mot en sådan nedsättning
av statsbidraget, att därigenom även cirklarnas antal nedsättes.

Det statsfinansiella läget lärer emellertid böra föranleda någon nedsättning
i det belopp, varmed anslaget för närvarande utgår. I fråga om det sätt,
varpå denna nedsättning bör åvägabringas, vill organisationsnämnden föreslå
att kravet på sammanlagda antalet sammanträden, vilket enligt nu gällande
bestämmelse är 2401), nedsättes i sådan omfattning att anslaget kan sänkas
med omkring 25 procent.

På grund av det anförda har organisationsnämnden funnit sig böra föreslå,
att förevarande anslag för budgetåret 1932/1933 i riksstaten upptages
med ett belopp av 10,000 kronor.

Departementschefen har anfört följande:

Med hänsyn till nu rådande förhållanden anser jag mig böra biträda
organisationsnämndens förslag örn en sänkning av här ifrågavarande anslag
från nu utgående 13,650 kronor till 10,000 kronor för budgetåret 1932/1933.
Det torde få ankomma på Kungl. Majit att framdeles meddela de närmare
bestämmelser rörande utgående av medel från här förevarande anslag, som
må befinnas erforderliga.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till anordnande av s. k. universitetscirklar
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag
av 10,000 kronor att fördelas enligt de närmare bestämmelser,
Kungl. Majit finner gott meddela.

241 :o) I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herrar D. Norman och B. Wagnsson (I: 158) och den andra inom
andra kammaren av herr E. Eriksson i Stockholm m. fl. (II: 173) har hemställts,
att riksdagen för anordnande av instruktionskurser för esperantolärare
må för budgetåret 1932/1933 bevilja ett anslag av 2,900 kronor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda
skälen hänvisar utskottet till motionen I: 158.

Såvitt utskottet kan finna föranleder ett tillfälligt avbrott i förevarande
understödsverksamhet inga svårare olägenheter för den sak, det gäller. Då
utskottet anser ett dylikt avbrott av förhållandena påkallat, kan utskottet
icke tillstyrka den i ämnet väckta motionen.

Utskottet hemställer alltså,

att herrar Normans och Wagnsson samt herr Erikssons
i Stockholm m. fl. ovannämnda motioner (I: 158 och II: 173)
icke må vinna riksdagens bifall.

Motioner
angående
anslag till
instruktionskurser
för
esperantolärare.

Utskottets

yttrande.

>) Är för budgetåret 1931/1932 bestämt till 252.

Bihang till, riksdagens protokoll 1932. 6 sami. 8 käft. (Nr 8.)

lii

242

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Undervisnings-
och
upplysningsverksamhet

m. m. för
nykterhetens
främjande

[238.]

jämte åtta
i ämnet
väckta
motioner.

242:o) Kungl. Majit har (punkt 238) föreslagit riksdagen att till undervisnings-
och upplysningsverksamhet m. in. för nykterhetens främjande anvisa
för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av 338,000 kronor att
utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel under de villkor, som av Kungl.
Majit prövas lämpliga, samt till de av departementschefen i statsrådsprotokollet
örn förmälda ändamålen med högst de av departementschefen angivna
beloppen.

Utredningen återfinnes å sid. 568—597 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels, såvitt nu är ifråga, två likalydande motioner, väckta, den ena inom
första kammaren av herr A. J. Bärg m. fl. (1:47) och den andra inom
andra kammaren av herr A. Olsson i Gävle m. fl. (II: 66), i vilka motioner
hemställts, att riksdagen måtte fatta beslut därom, att för möjliggörande av
anordnande under år 1933 av en allmän utbildningskurs i alkoholfrågan
för studie- och ungdomsledare m. fl. öka det av Kungl. Majit äskade extra
reservationsanslaget å 338,000 kronor till undervisnings- och upplysningsverksamhet
m. m. för nykterhetens främjande med 15,800 kronor till 353,800
kronor;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr J. Bergman m. fl. (1:231) och den andra inom andra kammaren av
herr S. Bengtsson i Norup m. fl. (11:217), i vilka motioner hemställts, att
riksdagen måtte besluta att för budgetåret 1932/1933 anvisa ett anslag å
11,200 kronor för anordnande under år 1933 av en allmän utbildningskurs
i alkoholfrågan för studie- och ungdomsledare, präster och predikanter m. fl.
personer i ledareställning inom organisationer och samfund, samt vid bifall
härtill att öka det av Kungl. Majit äskade extra reservationsanslaget å

338,000 kronor till undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m. för
nykterhetens främjande med 11,200 kronor till 349,200 kronor;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr A. J. Granström m. fl. (1:232) och den andra inom andra kammaren
av herr E. Ljunggren m. fl. (11:160), i vilka motioner hemställts, att riksdagen
måtte besluta att för budgetåren 1932/1933 anvisa 170,000 kronor
för föreläsnings- och instruktionsverksamheten för nykterhetens främjande;
att vid eventuellt bifall till detta förslag öka det av Kungl. Majit äskade
extra reservationsanslaget å 338,000 kronor för undervisnings- och upplysningsverksamhet
m. m. för nykterhetens främjande med 24,370 kronor till
362,370 kronor;

dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr J. Bergman m. fl. (1:82) och den andra inom andra kammaren av
herr S. Bengtsson i Norup m. fl. (II: 168), i vilka motioner hemställts, att
riksdagen måtte besluta att bland de till nykterhetens främjande anvisade

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

243

beloppen upptaga ett till 3,200 kronor höjt belopp till internationella byrån
i Lausanne mot alkoholismen.

Till undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens främjande
utgår för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 200,500 kronor.
Därjämte utgår till föreläsnings- och instruktionsverksamhet ett extra reservationsanslag
av 200,000 kronor samt till främjande i övrigt av nykterhet
och motarbetande av dryckenskapens följder ett extra reservationsanslag av

10,000 kronor.

I skrivelse den 17 april 1931, nr 8 A, anförde riksdagen under punkt
267, att riksdagen, med anledning av vad vederbörande statsrådsprotokoll
innehölle rörande de av centralförbundet för nykterhetsundervisning framställda
äskandena örn anslag för vissa förvaltningskostnader, velat uttala
önskvärdheten av att nämnda förbunds organisations- och förvaltningskostnader
i det hela underkastades närmare granskning.

Den 8 maj 1931 meddelade Kungl. Majit beslut rörande ovanberörda för
budgetåret 1931/1932 anvisade extra reservationsanslag. Samtidigt uppdrog
Kungl. Majit åt skolöverstyrelsen och riksräkenskapsverket att gemensamt
verkställa en undersökning rörande centralförbundets för nykterhetsundervisning
organisations- och förvaltningskostnader samt att till Kungl. Maj.t
inkomma med redogörelse för denna undersökning och det förslag, vartill
utredningen kunde giva anledning.

Med gemensam skrivelse den 31 oktober 1931 hava skolöverstyrelsen
och riksräkenskapsverket avlämnat den sålunda infordrade utredningen.
Denna utredning, som framlagts i en vid skrivelsen fogad promemoria, är
i huvudsak återgiven å sid. 570—577 i statsrådsprotokollet.

Ur berörda utredning vill utskottet återgiva följande:

Centralförbundet åtnjuter under budgetåret 1931/1932 följande statsbidrag
till bär ifrågavarande verksamhet:

A. På grund av riksdagsbeslut utgående anslag:

1) Till understöd för utgivande av Tirfing......... 6,000 kronor

2) Till främjande av centralförbundets verksamhet. . . 23,000 »

3) Till underhåll och skötsel av förbundets bibliotek . 2.500 »

Summa 31,500 kronor

B. På grund av särskilda åt förbundet lämnade uppdrag

av skolöverstyrelsen beviljade administrationsbidrag:

1) För uppdraget att vara föreläsningsbyrå (ur anslaget

till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens
främjande; av överstyrelsen beräknat belopp)
.................................. 11,500 kronor

2) För uppdraget att vara kursbestyrelse för anordnande
av en hygienisk fortbildningskurs för lärare m. fl.

(ur anslagsposten med denna benämning; av överstyrelsen
beräknat belopp).................. 1,800 »

244

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

3) För uppdraget att vara kursbestj^relse för anordnande
av en allmän utbildningskurs i alkoholfrågan för
studie- och ungdomsledare m. fl. (ur anslagsposten
med denna benämning; av överstyrelsen beräknat
belopp) ......................... 1,200 kronor

Summa 14,500 kronor

Totalsumma 46,000 kronor

Beträffande spörsmålet i vad mån kostnaderna för centralförbundets verksamhet
belöpa sig på centralförbundets olika verksamhetsgrenar har det
icke varit möjligt att erhålla en i alla avseenden bestämd och noggrann
uppfattning. Följande fördelningsplan har emellertid uppgjorts.

De tre till centralförbundet för närvarande enligt beslut av riksdagen utgående
statsanslagen skulle enligt i utredningen framlagt förslag hädanefter
sammanföras till ett anslag. Till detta skulle dessutom — från de särskilda
av överstyrelsen för åt förbundet lämnade uppdrag beviljade administrationsbidragen
— överföras sammanlagt 3,250 kronor. Då de tre av riksdagen
beviljade anslagen sammanlagt utgöra 31,500 kronor, skulle sålunda,
därest ej av andra anledningar några förändringar böra göras i storleken
av anslaget till främjande av centralförbundets verksamhet, detta utgå med
34,750 kronor. Då de nämnda särskilda administrationsbidragen skulle
täcka de utgifter, som i tablån uppförts under respektive verksamhetsgrenar,
skulle de alltså hädanefter utgå med respektive 9,000, 1,250 och 1,000 kronor.
Detta sagda skulle således endast betyda en omdisposition av de sammanlagda
statsbidragen till centralförbundets organisations- och administrationsverksamhet,
vilkas totalbelopp sålunda under de nämnda förutsättningarna
alltjämt skulle bliva 46,000 kronor.

Av tablån framgår emellertid, att detta belopp sammanfaller med det,
som skulle täckas, sedan man från den totala utgiftssumman dragit Stockholms
stads anslag till utställningen 1,000 kronor, prenumerations- och annonsinkomster
2,250 kronor samt de inkomster, som böra täcka utgifterna
för de allmänna upplysningskurserna och förmedlingen av litteratur och
materiel.

Härvid är dock att märka, att — såsom framgår bland annat av en vid
promemorian fogad styrelse- och revisionsberättelse — centralförbundets
omkostnader äro högre än de i tablån anförda och att vissa av dem sannolikt
icke kunna omedelbart nedbringas till den i tablån angivna storleken.
A andra sidan har förbundet i tablån icke upptagna inkomster av andra
än statsmedel till ett belopp av för närvarande cirka 5,000 kronor årligen.
Dessa inkomster ha alltid hittills tagits i betraktande vid bestämmandet av
statsbidraget till centralförbundet, och det synes, att så bör ske även för
framtiden.

Med hänsyn till det anförda anses icke motiverat att tillstyrka en av centralförbundet
gjord begäran om höjning av anslaget. Däremot anses billighetsskäl
tala för att anslagen bibehållas vid oförändrat sammanlagt belopp
under budgetåret 1932/1933, eller efter den föreslagna fördelningen med
34,750 kronor såsom direkt statsbidrag till centralförbundet och med respektive
9,000, 1,250 och 1,000 kronor såsom administrationsbidrag från statsanslagen
till ifrågavarande föreläsningsverksamhet och kurser. Efter hand

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

245

	Central- förbundet	Föreläs- nings- byrån	Fort- bild- nings- kursen	Utbild- nings- kursen	Allmän na upp-lys-nings-kur-	För-med-ling av littera-tur och	Summa
				serna *)	mate-
					riel
! Direktörens lön ....	10,000						10,000
Assistentens lön ....	7,000	—	—	—	—	—	7,000
Övriga löner.......	2,750	6,000	750	500	3,000	—	13,000
Bibliotekarien-redak-
tionssekreteraren . .	1,000	—	—	—	—	—	1,000
Redaktionskommittén	300	—	—	—	—	—	300
Författarhonorar. . . .	2,500	—	—	—	—	—	2,500
Statens revisor.....	500	500	—	—	—	—	1,000
Sakkunnigarvoden,
övertidsersättningar
m. m...........	1,500	—	—	—	—	—	1,500
Lokalkostnader.....	5,000	—	—	—	—	—	5,000
Försäkringar......	300	—	—	—	—	—	300
Annonser.........	300	—	—	—	—	—	300
Inköp och inbindning
av litteratur.....	1,250	—	—	—	—	—	. 1,250
Tryckning av tidskrif-
ten............	2,500	—	—	—	—	—	2,500
Telefon och telegram	500	500	50	50	300	—	1,400
Porton och frakter . .	1,000	1,000	150	150	450	—	2,750
Trycksaker, kontors-
materiel och diverse	1,600	1,000	300	300	600	—	3,800
						7502)	750
Summa	38,000	9,000	1,250	1,000	4,350	750	54,350
Stockholms stads an-							''
slag till utställnin-
gen...... 1,000 Prenumerations- och	3,250	—	—	—	—	—
annonsinkomster för
tidskriften . . 2,250							■ 8,350
Administrationsbidrag
från de allmänna
upplysningskurserna	—	—	—	—	4,350	—
Provisioner för förmed-
ling av litteratur och
materiel.........	—	—	—	—	—	750
Att täckas på annat sätt...........	34,750	9,000	1,250	1,000	_	_	46,000

*) Utgifter beräknade för ti kurser.

8) Då vi utgå från att förmedlingsprovisionerna böra täcka omkostnaderna för denna
förmedling, lia vi ej ansett någon specifikation av utgifterna erforderlig.

246

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

som förbundets omkostnader nedbringas till de här såsom tillräckliga beräknade,
bör emellertid statsanslaget till förbundets verksamhet efter viss icke
alltför kort övergångstid kunna nedbringas med ungefärligen nyssnämnda
belopp, 5,000 kronor, eller förslagsvis till 30,000 kronor.

Ytterligare anföres, att det till centralförbundet utgående statsanslaget
synes lämpligen böra till förbundet utbetalas kvartalsvis i förskott. Denna
utbetalningsordning synes genomgående lämplig även vid de övriga under
rubriken »undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens främjande»
under åttonde huvudtiteln anvisade anslag till olika nykterhetsorganisa.
tioner m. fl. Dock torde mindre belopp, till exempel understigande

1,000 kronor för år, lämpligen kunna utgå halvårsvis i förskott.

Slutligen uttalas, att de tre anslagsgrupprubrikerna under åttonde huvudtiteln
i statsverkspropositionen »undervisnings- och upplysningsverksamhet
för nykterhetens främjande», »föreläsnings- och instruktionsverksamhet för
nykterhetens främjande» och »främjande i övrigt av nykterhet och motarbetande
av dryckenskapens följder» numera, sedan samtliga dessa anslag
givits karaktär av reservationsanslag, lämpligen böra kunna sammanföras
till en, förslagsvis till den av skolöverstyrelsen i dess petitaskrivelser använda
»undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens
främjande».

Beträffande de anslagsäskanden, som föreligga för budgetåret 1932/1933,
tillåter sig utskottet hänvisa till, förutom den utförliga utredningen i statsrådsprotokollet,
följande tablå, som utvisar anslagens belopp under budgetåret
1923/1924 samt under budgetåret 1931/1932, de belopp, som av vederbörande
organisation äskats och av skolöverstyrelsen tillstyrkts ävensom de
anslagsbelopp, som departementschefen under förhandenvarande omständigheter
ansett sig böra föreslå för budgetåret 1932/1933.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

247

Anslagets ändamål

För

1923/1924

beviljat

anslag

Kronor

1) Anordnande under år 1933 av en

social fortbildningskurs för lärare
m. fl....................

2) Anordnande under år 1933 av en allmän
utbildningskurs i alkoholfrågan
för studie- och ungdomsledare m. fl.

3) Föreläsnings- och instruktionsverk samhet

för nykterhetens främjande
m. .....................

4) Främjande av centralförbundets för
nykterhetsundervisning verksamhet .

5) Underhåll och skötsel av centralför bundets

för nykterhetsundervisning
bibliotek.................

6) Understöd för utgivande av en tid skrift

för undervisnings- och upplysningsverksamheten
för nykterhetens
främjande (»Tirfing», tidskrift för nykterhetsfrågans
studium)........

7) Främjande av Sveriges nykterhetssäll skaps

representantförsamlings upplysningsbyrås
verksamhet.........

8) Främjande av svenska sällskapets för

nykterhet och folkuppfostran verksamhet
..................

9) Främjande av Sveriges storloges av

I. O. G. T. verksamhet........

10) Främjande av Sveriges blåbandsför enings

studie- och ungdomsverksamhet
.....................

11) Främjande av nationaltemplarordens
studie- och ungdomsverksamhet .

12) Främjande av nykterhetsorden Ver dandia

studie- och ungdomsverksam
het....................

13) Främjande av Sveriges studerande

ungdoms helnykterhetsförbunds verksamhet
.................

14) Främjande av nykterhetsföreningen

Vita bandets upplysnings- och ungdomsverksamhet
............

15) Främjande av Sveriges lärares nykterhetsförbunds
verksamhet.......

16) Främjande av Svenska läkarnas nykterhetsförenings
verksamhet.....

För
1931,1932
beviljat
anslag
Kronor

För 1932/1933

av veder-börande
organisa-tion
begärt
anslag
Kronor

av skol-överstyrel-sen till-styrkt
anslag

Kronor

av depar-tements-chefen
tillstyrkt
anslag

Kronor

41,500	32,000*)	40,000	39,450	—
19,000	16,000	16,000	15,800	—
27,000	200,000	200,000	197,500	145,625
20,000	23,000	25,000]
1,000	2,500	3,200	34,750	33,375
2,500	6,000	6,500
-	12,000	12,000	12,000	12,000
—	5,000	5,000	5,000	5,000
21,000	31,000	38,000	31,000	31,000
6,000	9,000	12,000	9,000	9,000
7,500	11,000	14,000	11,000	11,000
3,000	5,000	5,000	5,000	5,000
6,000	6,000	9,000	7,500	6,000
3,000	5,000	9,500	5,000	5,000
4,500	7,000	7,000	7,000	7,000
—	5,000	5,000	5,000	5,000

*) Avser en hygienisk fortbildningskurs.

248

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

	För 1923/1924 beviljat anslag Kronor	För 1931/1932 beviljat anslag Kronor	För 1932 1933
Anslagets ändamål	av veder-börande organisa-tion begärt anslag Kronor	av skol-överstyrel-sen till-styrkt anslag Kronor	av depar-tements-chefen tillstyrkt anslag Kronor
17) Främjande av Järnvägsmännens hel-nykterhetsförbunds verksamhet . . .		3.000	8,900	3,000	3,000
18) Främjande av Sveriges polismäns hel-nykterhetsförbunds verksamhet . . .	—	1,000	1,000	1,000	1,000
19) Främjande av Svenska tullpersonalens helnykterhetsförbunds verksamhet. .	—	500	1,000	1,000	500
20) Främjande av motorförarnas helnyk-terhetsförbunds verksamhet......	—	15,000	15,000	15,000	15,000
21) Bidrag till uppehållande av interna-tionella byråns i Lausanne för alko-holismens bekämpande (Bureau inter-national contre 1’alcoolisme) verksam-het .....................		2,500	3,500	3,500	2,500
22) Arvode åt den hos skolöverstyrelsen anställde konsulenten för nykterhets-undervisning och nykterhetsupplys-ning....................	i 2,500	3,000	3,000	3,000	3,000
23) Utarbetande och utgivning av ny upp-laga av skolöverstyrelsens »Handbok i alkoholfrågan».............				8,000
24) Utarbetande och utgivning av materiel för nykterhetsundervisningen.....	—	—	5,000	—	—
25) Främjande av riksutskottets för de kristnas nykterhetsrörelse verksamhet	—	—	10,000	—	5,000
26) Främjande av nykterhet på andra än ovan anförda sätt och motarbetande av dryckenskapens följder......		10,000	10,000	10,000	5,000
27) Rikskommittén mot den olagliga rus-dryckshanteringen...........	—	—	28,000	_	28,000

Statens organisationsnämnd har utlåtit sig beträffande storleken av de
anslag, som för budgetåret 1932/1933 borde utgå för här ifrågavarande
ändamål, och därvid anfört bland annat följande:

Vad först anginge bidragen till anordnande av en fortbildningskurs för
lärare m. fl. samt till en allmän utbildningskurs i alkoholfrågan för studieoch
ungdomsledare m. fl. syntes det organisationsnämnden, att av hänsyn
till nuvarande statsfinansiella läge med anordnande av här avsedda kurser
borde tills vidare anstå och anslag för dessa ändamål förty icke äskas för
budgetåret 1932/1933.

I fråga örn bidragen till främjande av centralförbundets för nykterhetsundervisning
verksamhet samt till underhåll och skötsel av förbundets bibliotek
hade i enlighet med av 1931 års riksdag uttalat önskemål åt skolöverstyrelsen
och riksräkenskapsverket uppdragits att utreda frågan om centralförbundets
organisations- och förvaltningskostnader i det hela. Vid

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

249

sådant förhållande och då tidskriften »Tirfing» utgåves på föranstaltande
av nämnda förbund, torde organisationsnämnden icke hava att ingå på någon
granskning av de för nu nämnda tre ändamål utgående bidragen.

De bidrag, som i övrigt under budgetåret 1931/1932 utginge från anslaget
till undervisnings- och upplysningsverksamhet — med undantag av anslagen
till den internationella byrån i Lausanne samt till arvode åt den hos
skolöverstyrelsen anställde konsulenten för nykterhetsundervisning och nykterhetsupplysning
— avsåge, enligt vad organisationsnämnden inhämtat, i
huvudsak att täcka organisations- och administrationskostnaderna för den
verksamhet, varom här vore fråga. Så gott som samtliga ifrågakomma sammanslutningar
torde för berörda verksamhet vara beroende av statsbidraget.
Med hänsyn härtill funne sig organisationsnämnden •— i enlighet jämväl
med de riktlinjer, organisationsnämnden i liknande fall ansett sig böra följa
— icke kunna tillstyrka någon nedsättning av här ifrågavarande bidrag.

I fråga örn bidraget till uppehållande av internationella byråns i Lausanne
för alkoholismens bekämpande verksamhet ansåge sig organisationsnämnden
om ock med tvekan icke böra nu föreslå någon sänkning av det belopp,
varmed anslaget nu utginge.

Då ett behörigt handhavande av de uppgifter beträffande nykterhetsundervisning
och -upplysning, som ankomme på skolöverstyrelsen, syntes kräva
bibehållande av den ovanberörda konsulentbefattningen, kunde organisationsnämnden
icke föreslå någon nedsättning av det härför utgående arvodet.

Beträffande anslaget till föreläsnings- och instruktionsverksamhet anförde
organisationsnämnden, att nämnden — som i annat sammanhang framställt
förslag om kraftig beskärning av anslag för jämförliga ändamål och exempelvis
hemställt om nedsättning till hälften av anslaget till anstalter och
föreningar, som anordnade populärvetenskapliga föreläsningar — ansåge, att
i överensstämmelse härmed jämväl förevarande anslag borde nedsättas till
hälften av det belopp, varmed detsamma nu utginge.

Anslaget till främjande i övrigt av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens
följder, vilket anslag ställts till Kungl. Maj:ts förfogande att
användas för tillfälliga ändamål, syntes av statsfinansiella skäl böra sänkas
åtminstone till det belopp, varmed detsamma för budgetåret 1928/1929 utgick,
eller följaktligen till 5,000 kronor.

Sammanfattningsvis har organisationsnämden anfört, att nämnden ansåge
att anslaget till undervisnings- och upplysningsverksamhet borde nedsättas
med 48,000 kronor från 200,500 kronor till 152,500 kronor,

att anslaget till föreläsnings- och instruktionsverksamhet borde sänkas
med 100,000 kronor från 200,000 kronor till 100,000 kronor, samt

att anslaget till främjande i övrigt av nykterhet och motarbetande av
dryckenskapens följder borde nedsättas med 5,000 kronor från 10,000 kronor
till 5,000 kronor.

I fråga örn det under punkt 27) i ovan sist intagna tablå omförmälda
anslagsäskandet lämnas i statsrådsprotokollet följande redogörelse:

Hos Kungl. Majit har rikskommittén mot den olagliga rusdryckshanteringen
anhållit örn framställning till 1932 års riksdag angående beviljande
åt rikskommittén av ett anslag av 28,000 kronor för budgetåret 1932/1933
att ställas till Kungl. Majlis förfogande för i skrivelsen angivna ändamål.

250

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Rikskommittén har till stöd härför anfört:

I början av år 1931 togs i Västerås initiativ till en landsomfattande aktion
mot hembränning, smuggling och langning. Under sommaren ha förberedelserna
för en sådan aktion pågått och vid sammanträde i Stockholm den
15 oktober konstituerades rikskommittén mot den olagliga rusdr3Tckshanteringen,
bestående av representanter för Sveriges nykterhetsvänners landsförbund,
Godtemplarorden, Nationaltemplarorden, Sveriges blåbandsförening,
nykterhetsorden Verdandi och motorförarnas helnykterhetsförbund. Kommitténs
uppgift är att söka få till stånd en landsomfattande kamp mot
den olagliga rusdryckshanteringen. Kommittén skall därvid söka samarbete
med yrkesgrupper, som äga särskilda förutsättningar att motarbeta smugglingen,
samt organisera lokalkommittéer, vilka böra representera nykterhetsfollc,
fackföreningsrörelsen, kyrkliga rörelser, nykterlietsnämnder, ungdomsorganisationer
av skilda slag o. s. v. Representanter för kommunala myndigheter
skola anmodas deltaga i arbetet.

Den väsentligaste delen av arbetet skall utföras och bekostas av de olika
lokala organisationerna och dessas medlemmar, främst de initiativtagande
nykterhetsorganisationerna. Då dessa lokala kostnader kunna bliva rätt väsentliga
är det uppenbart att rikskommittén icke kan begära, att dessa organisationer
jämväl skola bestrida med rikskommitténs centrala arbete förenade
kostnader. De anslutna nykterhetssällskapen hava likväl för det senare
ändamålet av sina redan förut starkt anlitade administrationsanslag tilldelat
rikskommittén vissa engångsanslag, vilka tillsammans uppgå till 2,300 kronor.
Det bör lätt förstås att dessa medel icke på långt när räcka till bestridande
av alla de omkostnader, som rikskommittén måste ikläda sig, därest den
gynnsamma stämning, som nu råder i landet, skall kunna utnyttjas till ett
effektivt tillbakaträngande av den olagliga r u s d ry c k s hant e ringen.

Då denna hantering är en ytterst allvarlig samhällsfara, vars bekämpande
måste anses vara ett hela nationens intresse, vågar rikskommittén anhålla
örn statsmakternas ekonomiska stöd av denna verksamhet.

För budgetåret 1 juli 1932—30 juni 1933 har följande statförslag upp -

gjorts:

Inkomster:

Från anslutna organisationer.....................kronor 3,000: —

Beräknat anslag från staten................ » 28,000: —

Summa kronor 31,000: —

Utgifter:

Lön till sekreterare............................kronor 6,000: —

Kontorsbiträde............................... » 2,400: —

Lokalhyra................................... » 1,800: —

Pressmeddelanden............................. » 4,000: —

Resor, andel i lokala organisationskostnader samt konferenser
med myndigheter, nykterhetsnämnder och andra

sammanslutningar........................... » 7,500: —

Meddelanden till cirka 20,000 organisationer:

tryck, kuvert och porto....................... » 1,300: —

Affischer och litteratur......................... » 6,000: —

Skrivmaterialier och diverse omkostnader............ » 2,000: —

Summa kronor 31,000: —

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

251

Rikskommittén har till en början inriktat sig på att organisera ovan
nämnda ideella och fackliga organisationer för arbetet samt att förse dem
och tidningspressen med lämplig materiel för den opinionsbildande verksamheten.
'' Därpå följande åtgärd blir att ingripa på platser, där inga organisationer
finnas att bygga på eller där dessa äro för svaga eller likgiltiga.
Dylikt ingripande kan tänkas ske genom av rikskommittén anordnade
offentliga möten, genom att kommunala förtroendemän och andra inflytelserika
personer uppvaktas oell intresseras att taga initiativ till opinionsmöten
eller andra överläggningar, genom av rikskommittén anordnade konferenser
av mera sluten natur inom särskilt utsatta områden.

Även om kommittén redan under innevarande budgetår måste söka göra
vad den kan på detta område, är det tydligt att den även under nästa
budgetår får betydande uppgifter av denna art.

I avsikt att söka tränga tillbaka fylleriet vid dansbanorna, vilket i väsentlig
grad har sitt upphov i förekomsten av olaglig rusdrycksförsäljning, har
kommittén vidare tänkt sig att i samarbete med länens nykterhetsnämndssammanslutningar
anordna konferenser med myndighetspersoner och kommunala
förtroendemän rörande ordningsföreskrifter och övervakning av
dansbanor och nöjesetablissement av olika slag.

Det belopp örn 7,500 kronor, som upptagits i staten, avser båda dessa
sistnämnda arbetsuppgifter med direkt lokalt ingripande.

Kommittén håller för sannolikt, att, sedan olika organisationer i landet
under tiden från 15 oktober 1931—30 juni 1932 sökt göra en insats och
offrat pengar på densamma, man icke kan räkna med samma ekonomiska
insatser under den närmast följande tiden. Därför har kommittén i staten
upptagit ett belopp av 6,000 kronor för att i fortsättningen, då så erfordras,
kunna gratis ställa affischer och litteratur till förfogande.

De kostnader, som i staten upptagits för pressmeddelanden, avse dels
anskaffning och sammanställning av materiel och dels trycknings- och portokostnader.

Att för ett så omfattande arbete, som det ifrågavarande, kräves en kvalificerad
persons hela arbetskraft utöver vad kommitténs olika ledamöter
kunna hinna med på sin fritid, torde icke närmare behöva motiveras.

Rikskommittén har räknat med att dess arbete måste fortgå till och med
utgången av nästa budgetperiod, alltså något över ett och ett halvt år.
Under denna tid bör också erfarenhet kunna vinnas om möjligheten av att
på den väg, kommittén tänkt sig, vinna resultat, varför kommittén ämnar
träffa alla dispositioner så, att den vid utgången av nämnda period kan
avveckla sin verksamhet, och frågan örn vad därefter skall göras kan prövas
fritt utan några som helst hänsyn till den nuvarande rikskommittén.

Rikskommitténs arbete är sålunda i fortsättningen i väsentlig mån beroende
på statsmakternas ekonomiska stöd. Nykterhetsorganisationerna och
andra intresserade sammanslutningar påtaga sig — som förut nämnts
betydande kostnader för det lokala arbetet. Huru stora dessa insatser ekonomiskt
sett kunna bliva, undandrager sig ett säkert bedömande. Under
förutsättning att kommittén erhåller så stort stöd från statsmakternas sida,
att. det påbörjade arbetet kan fortsättas, torde det icke vara uteslutet att
rikskommittén’ kan erhålla ett mindre anslag från Sveriges nykterhetsvänners
landsförbund, i staten upptaget till 3,000 kronor.

För egen del har departementschefen anfört bland annat följande:

252

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Innan jag övergår till frågan örn de belopp, som för nykterhetens främjande
må böra anvisas för budgetåret 1932/1933, anhåller jag att med några
ord få beröra frågan om anslagen till centralförbundets för nykterhetsundervisning
olika verksamhetsgrenar. I denna fråga föreligger — i enlighet med
ett uttalande av 1931 års riksdag — en utav skolöverstyrelsen och riksräkenskapsverket
verkställd ingående undersökning, för vilken i det föregående
redogjorts. Vid mina beräkningar av anslagsbeloppet för budgetåret
1932/1933 anser jag mig böra utgå från denna undersöknings resultat. Det
torde emellertid få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles — i samband
med att eventuellt anslag för budgetåret 1932/1933 ställes till förfogande —
efter vederbörandes hörande meddela de närmare föreskrifter i övrigt i ämnet,
som härutinnan må bliva erforderliga.

Anslaget till centralförbundet skulle enligt överstyrelsens, av centralförbundet
numera tillstyrkta förslag för budgetåret 1932/1933 upptagas med
ett belopp av 34,750 kronor. I detta belopp hava emellertid inräknats vissa
anslagsposter, som föreslagits skola överföras från anslagen till anordnande
av social fortbildningskurs och allmän utbildningskurs samt föreläsningsoch
instruktionsverksamheten å respektive 550, 200 och 2,500 kronor. Då
bär ifrågavarande kurser, i enlighet med vad jag omedelbart ämnar föreslå,
icke skulle anordnas under budgetåret 1932/1933, bortfalla de härför beräknade
understöden. Föreläsnings- och instruktionsverksamheten skulle, på sätt
jag ämnar ifrågasätta, under samma budgetår minskas med 25 procent, med
hänsyn vartill även nyssberörda belopp kan minskas med en fjärdedel,
625 kronor. Det förut beräknade beloppet, 34,750 kronor, bör alltså i
överensstämmelse härmed minskas med (550 + 200 + 625) 1,375 kronor till
33,375 kronor. Någon ytterligare minskning av anslaget anser jag mig icke
för närvarande böra förorda.

Av utredningen framgår, att de till centralförbundet nu utgående anslagen
så småningom kunna sänkas med tillhopa 5,000 kronor. I utredningen har
emellertid framhållits, att man här icke torde böra gå för brådstörtat till väga,
och till denna uppfattning vill jag ansluta mig. Jag förordar alltså en
övergångstid av fem år, under vilka anslagen synas böra sänkas med i
runt tal 1,000 kronor örn året. Denna övergångstid torde emellertid få taga
sin början först från och med budgetåret 1933/1934.

Förslaget att de olika till centralförbundet utgående anslagsposterna skulle
sammanfattas i en anslagspost vill jag tillstyrka.

I anslutning till organisationsnämndens förslag vill jag vidare förorda,
att under budgetåret 1932/1933 må anstå med anordnande av den ifrågasatta
sociala fortbildningskursen för lärare m. fl. och av den föreslagna allmänna
utbildningskursen i alkoholfrågan för studie- och ungdomsledare m. fl.;
bidrag för dessa kurser skulle sålunda icke beräknas för nästa budgetår.
Vad angår anslaget till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens
främjande m. m., nu 200,000 kronor, föreslår organisationsnämnden en
beskärning av detta anslag med 50 procent till 100,000 kronor. Jag anser
mig icke kunna nu förorda en så stark begränsning av anslaget utan vill
räkna med en nedsättning av i runt tal 25 procent i förhållande till skolöverstyrelsens
förslag eller till 145,625 kronor. Vidare vill jag tillstyrka,
att till främjande i övrigt av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens
följder beräknas ett belopp av 5,000 kronor ävensom till riksutskottet förde
kristnas nykterhetsrörelse en summa av likaledes 5,000 kronor.

Med hänsyn till de viktiga ändamål, varom här är fråga, vill jag härjämte

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

253

förorda åt rikskommittén mot den olagliga rusdryckshanteringen det av
kommittén föreslagna beloppet 28,000 kronor. Däremot kan jag under nuvarande
förhållanden icke förorda någon höjning av hittills till olika nykterhetsorganisationer
m. m. utgående anslagsposter, ej heller anslag för andra
ändamål än jag nu angivit.

Summan av de sålunda av mig för budgetåret 1932/1933 tillstyrkta anslagen
utgör 338,000 kronor. Motsvarande anslag utgjorde för budgetåret
1923/1924 164,500 kronor samt uppgå för budgetåret 1931/1932 till 410,500
kronor.

I enlighet med skolöverstyrelsens förslag torde det för budgetåret 1932/
1933 erforderliga beloppet, 338,000 kronor, lämpligen böra uppföras såsom
ett reservationsanslag under rubrik undervisnings- och upplysningsverksamhet
m. m. för nykterhetens främjande.

I likhet med vad tidigare varit fallet, torde ifrågavarande anslag böra
utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Till stöd för det i motionerna I: 47 och II: 66 framförda yrkandet, i vad
detsamma avser här förevarande anslag, har anförts bland annat följande:

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t föreslagit en betydande
ökning av statsverkets inkomster av rusdrycksmedel. Samtidigt ha också
väsentliga beskärningar skett av nu utgående anslag för bedrivande av ett
effektivt nykterhetsarbete. Det är de svåra ekonomiska förhållandena som
föranlett Kungl. Maj:t till dessa åtgärder. Vad som sålunda föreslagits innebär
därför att samtidigt som ett radikalt avsteg sker från principen örn
statsverkets oberoende av rusdryckstrafiken, även nykterhetsverksamheten får
lämna sitt tillskott till budgeten genom avstående av vissa anslag. Om än
en utsträckt användning av rusdrycksmedel för den allmänna budgetens
behov kan vara försvarligt särskilt i ett bekymmersamt ekonomiskt läge,
finna vi det högst betänkligt örn som konsekvens härav skulle följa, att
nykterhetsverksamheten blir lidande. Snarare borde förhållandet vara omvänt.
Visserligen utgör nykterhetsverksamheten en icke oviktig faktor i
hämmande riktning av det intäktgivande rusdrycksbruket, men dess värdefulla
insatser för höjande av samhälleliga och individuella värden äro dock
så pass stora och värderika, att ett eftersättande av denna verksamhet måste
utgöra en verklig förlust. Vad som här är antytt rörande anslagen till den
nykterhetsfrämjande verksamheten, äger även tillämpning i fråga om de
anslag som avse nykterhetsorganisationernas insatser i det fria folkbildningsarbetet.

Vi förstå fullt väl de svårigheter, som förelegat vid uppgörande av budgetsförslag
under rådande ekonomiska kris, där en mängd krav på omvårdnad
trängas med varandra och med orsaker bottnande i nödläget. Vid
vägning av dessa krav bör dock icke förglömmas, vilken viktig uppgift nykterhetsverksamheten
och folkbildningsarbetet har att fylla. Det är nämligen
ett känt förhållande, att den sysslolöshet och de mångahanda bekymmer,
som inom vida samhällsskikt följa med arbetslösheten, medföra svåra påfrestningar
på individerna och förleda till sådana skadliga avsteg som nykterhetsverksamheten
har till speciell uppgift att förebygga. Icke heller
torde det allmänna och fria folkbildningsarbetet ställas inför vidare och
mera krävande uppgifter än just under en tid av arbetslöshet och nöd.
Särskilt ungdomen, som i vidaste utsträckning drabbas av bristen på sysselsättning
med arbete, måste, örn icke krisverkningarna skola siitta out -

254

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

plånliga spår efter sig för framtiden, beredas tillfällen till studier och förströelser
med fostrande syften. Något bättre medel i kampen mot arbetslöshetens
demoraliserande följder än ett utvecklat folkbildningsväsen torde

knappast givas. .......

Även örn statsverkets stöd gives i oförminskad utsträckning till nykterhets-
och folkbildningsarbetet är det likväl att befara en inskränkning häri.
Kommunernas och organisationernas tillskott kunna näppeligen under nu
rådande kris av kända skäl vara att förvänta i samma utsträckning som
förut. Detta kan vålla avbräck nog. En minskning av statens bidrag
skulle därför vara till dubbelt men.

De anslag vi här åsyfta äro de som upptagas under åttonde huvudtitelns
avdelning k. punkt 233: Understöd till folkbildningsväsendet och punkt 238:
Undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens främjande.

Vad den sistnämnda punkten beträffar har departementschefen helt strukit
såväl nu utgående anslag å 32,000 kronor för anordnande av en social fortbildningskurs
för lärare m. fl., som likaledes nu utgående anslag å 16,000
kronor för anordnande av en allmän utbildningskurs i alkoholfrågan för
studie- och ungdomsledare m. fl. Skolöverstyrelsen har föreslagit respektive
39,450 kronor och 15,800 kronor. Båda dessa anslag finna vi i fortsättningen
äga stort berättigande, även om det sistnämnda måste anses som det för
stunden ojämförligt viktigaste. Vikten av väl kvalificerade studie- och ungdomsledare
är uppenbar. Icke minst viktigt är goda kvalifikationer rörande
insikt i alkoholspörsmålet. Dessa ledares kunnighet i och inställning till
detta spörsmål måste i synnerligt hög g;rad öva inflytande på de ungas sinnen.
Då det säkerligen skulle vara till stort men örn ett avbrott skedde
i denna utbildningsverksamhet, hemställa vi om det anslag skolöverstyrelsen
förordat eller 15,800 kronor för år 1933.

Till stöd för det i motionerna I: 231 och II: 217 framförda yrkandet bar
i motionen I: 231 till en början erinrats, att efter beslut vid 1919 års riksdag
hava — enligt plan, som på sin tid utarbetades av de av Kungl. Maj:t
tillsatta sakkunnige för nykterhetsundervisningen (generaldirektör B. .kson
Bergqvist, överläraren Nils Helger, förste folkskoleinspektören fil. dr Karl
Nordlund och professorn med. dr Einar Sjövall) — sedan år 1920 anordnats
allmänna utbildningskurser för studie- och ungdomsledare, präster och
predikanter m. fl. i ledareställning inom olika organisationer och samfund.
Dessa kurser, som pågått under cirka tre veckor och som mottagit 50 stipendiater,
hava i regel varit förlagda till någon folkhögskola samt ambulerat
till olika delar av landet. Den senaste kursen av detta slag hölls å
Västerbottens läns folkhögskola i Degerfors, Vindeln.

Efter en redogörelse för den för nämnda kurs fastställda kursplanen, förteckning
över kursdeltagare samt uttalanden av deltagare i kursen örn
kursens värde för organisationernas arbete, beträffande vilket allt utskottet
tillåter sig att hänvisa till motionen, har i densamma vidare anförts bland
annat:

Under åberopande av organisationsnämndens förslag har Kungl. Maj:t
föreslagit, att den kurs, för vilken i det föregående redogörelse lämnats,
skall slopas för budgetåret 1932/1933, och man kan befara, att — ifall riks -

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 255

dagen bifaller detta förslag — det kan komma att dröja både ett och flera
år, innan anslag ånyo uppföres för ifrågavarande ändamål.

Man skulle bättre lia kunnat förstå, om också ej gillat, organisationsnämndens
och Kungl. Maj:ts ståndpunkt i denna fråga, därest hittills utgående
anslag för främjande av upplysningsarbetet i nykterhetsfrågan inverkat
på budgetregleringen. Men enligt vad som inhämtas av finansministerns
uttalanden, är ej så förhållandet, eftersom man i stort sett lämnar
rusdrycksmedelsfonden, ur vilken dessa anslag utgå, orubbad.

Något annat motiv för de föreslagna nedskrivningarna av anslagen för
upplysningsarbetet i alkoholfrågan synes därför icke kunna tänkas, örn än
man har skäl att tillämpa sitt i övrigt berömvärda sparsamhetsnit även på
denna punkt, för att undgå eventuella beskyllningar för favorisering av omförmälda
upplysningsarbete. Vi tro dock ej att någon — vilken ställning
man i övrigt intager — skulle våga klandra, ifall man även i dessa nödtider
så kraftigt som det är möjligt från statens sida stödjer nykterhetsrörelsen
i dess arbete på upplysningens väg för höjandet av svenska folkets
nykterhet.

Riksdagens nykterhetsgrupp, som tagit denna fråga i övervägande, har
i varje fall icke kunnat för sin del känna sig övertygad örn det riktiga
eller tillrådliga uti Kungl. Maj:ts förslag på nu ifrågavarande område.
Särskilt vad den allmänna utbildningskursen beträffar synes vad ovan anförts
vara av den art, att riksdagen knappast står till svars med slopande
av varje anslag för densamma.

Däremot synes man böra biträda varje åtgärd, som avser att — med bibehållandet
av kursen i dess nuvarande omfattning — likväl göra alla de
besparingar, som äro möjliga. Enligt vad statsverkspropositionen upplyser
(åttonde huvudtiteln, sid. 591) har centralförbundet för nykterhetsundervisning,
som enligt skolöverstyrelsens bemyndigande fungerar som kursstyrelse,
trott sig kunna »utan risk för den framtida anslutningen av deltagare föreslå
en begränsning av 25 kronor av det hittills till kursdeltagarna (50 till
antalet) utgående statsstipendiet, vars belopp sålunda skulle nedsättas till
100 kronor per deltagare». Vidare har förbundet jämväl ansett sig kunna
föreslå en viss begränsning av föreläsarnas visserligen i det hela redan nu
ganska låga arvodesbelopp och inhiberande för något år av ersättningen för
föreläsarnas i och för sig mycket tidsödande granskning av kursdeltagarnas
resuméer av undervisningen. Med godtagande av dessa beskärningar skulle
— enligt förbundets beräkningar •— anslaget till kursen kunna nedsättas
från hittills utgående 16,000 kronor till 11,000 kronor.

Därest riksdagen, såsom är att hoppas, biträder vårt förslag om, att detta
belopp ställes till förfogande, bör detsamma emellertid ökas med den andel
av administrationsbidraget å 200 kronor, som enligt skolöverstyrelsens mening
bort överföras på det till centralförbundets verksamhet utgående direkta
statsanslaget. Sedan Kungl. Majit föreslagit kursens inhiberande har
nämligen i konsekvens härmed beloppet i fråga strukits.

Beträffande vad som anförts till stöd för de i motionerna I: 232 och
II: 160, samt I: 82 och II: 168 framförda yrkandena, tillåter sig utskottet
hänvisa till motionen I: 232 respektive motionen I: 82.

Över den i det föregående omförmälda, av rikskommittén mot den olagliga
rusdryckshanteringen gjorda framställningen om anslag för budgetåret

256

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

1932/1933 har utskottet ansett sig böra i vederbörlig ordning införskaffa
yttranden från socialstyrelsen och skolöverstyrelsen, vilka yttranden äro
såsom bilagor fogade vid detta utlåtande (Bil. A och B).

Utskottet anser sig under nuvarande förhållanden icke böra förorda att för
de under denna punkt avsedda ändamål högre totalbelopp anslås, än som av
Kungl. Majit äskats. Emellertid finner utskottet den allmänna utbildningskurs
för studie- och ungdomsledare m. fl., som enligt Kungl. Majits förslag för
nästa budgetår skulle inställas men vartill medel äskats i motionerna I: 47 och
II: 66 med 15,800 kronor och i motionerna I: 231 och II: 217 med 11,200 kronor,
vara så betydelsefull för undervisnings- och upplysningsarbetet till nykterhetens
främjande, att utskottet icke vill tillstyrka ens ett tillfälligt nedläggande
av densamma. Enligt utskottets mening böra därför till anordnande av berörda
kurs under år 1933 medel beredas men inom ramen för det av Kungl.
Majit föreslagna beloppet. För ändamålet synes ett belopp av 11,200 kronor
vara tillfyllest. Utskottet anser visserligen att det bör överlämnas åt Kungl.
Majit att avgöra, huru detta belopp skall åstadkommas, men vill framhålla,
att utskottet anser det erforderliga beloppet icke böra beredas genom en
allmän likformig sänkning av övriga understöd utan genom minskning på
lämpligt sätt av vissa anslagsposter, som synas kunna tåla en nedprutning.

Med angivna ändring ansluter sig utskottet till Kungl. Majits förslag
samt avstyrker följaktligen de i ämnet väckta motionerna, i vad de avvika
från utskottets nu intagna ståndpunkt.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Majits förslag
och herrar Bärgs m. fl., Olssons i Gävle m. fl., Bergmans
m. fl. och Bengtssons i Norup m. fl. ovannämnda motioner
(1:47, 11:66, 1:231 och 11:217) samt med avslag å herrar
Granströms m. fl., Ljunggrens m. fl., Bergmans m. fl. och
Bengtssons i Norup m. fl. ovannämnda motioner (I: 232,
II: 160, I: 82 och II: 168) i vad de skilja sig från Kungl.
Majits förslag, till undervisnings- och upplysningsverksamhet
m. m. för nykterhetens främjande anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra reservationsanslag av 338,000 kronor
att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel under de
villkor, som av Kungl. Majit prövas lämpliga, samt till de
av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 4 januari 1932 under punkten 238 omförmälda
ändamålen med högst de av departementschefen angivna
beloppen, dock med iakttagande av de ändringar i
sistberörda avseende, som föranledas av vad utskottet ovan
tillstyrkt i fråga om anordnande under år 1933 av en allmän

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

257

utbildningskurs i alkoholfrågan för studie- och ungdomsledare
m. fl.

243:o) Kungl. Majit har (punkt 239) föreslagit riksdagen att till understöd
åt föreningar, som anordna god orkestermusik för allmänheten, samt till
inspektion av ifrågavarande föreningars och orkestrars verksamhet anvisa
för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag å 57,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 598—599 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena i första kammaren av herrar J. Johansson i Friggeråker
och F. Julin (I: 159) och den andra i andra kammaren av herr H.
Svensson i Grönvik m. fl. (II: 170), i vilka motioner hemställts att riksdagen
måtte avslå Kungl. Maj:ts förslag örn ett anslag å 57,000 kronor för nästa
budgetår till vissa orkesterföreningar.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras yrkande andragna skälen
får utskottet hänvisa till motionen I: 159.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra anslag av 57,000
kronor.

Statens organisationsnämnd har beträffande här förevarande anslag anfört:

Under hänvisning till vad organisationsnämnden i skrivelse den 19 oktober
1931 anfört rörande principerna för anvisandet av statsbidrag genom
lotterimedel och då ifrågavarande ändamål synes vara ett sådant, som enligt
dessa principer hellre bör tillgodoses genom lotterimedel än genom anslag
å riksstaten, anser organisationsnämnden, att särskilt anslag för nu ifrågavarande
ändamål icke bör i riksstaten upptagas.

Departementschefen har ansett ifrågavarande understöd allt fortfarande
böra beviljas förmedelst anslags anvisande å riksstaten.

Utskottet, som tillmäter ifrågavarande anslag en icke ringa betydelse ur
folkbildnings- och allmänt kulturell synpunkt och därför anser det vara av
vikt, att medelsbehovet för budgetåret 1932/1933 tryggas genom anslag av
riksdagen, tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och kan alltså icke biträda de
i ämnet väckta motionerna. Därest för framtiden Kungl. Maj:t skulle finna
mera lämpligt att tillgodose förevarande ändamål genom understöd av lotterimedel,
har emellertid utskottet intet att erinra häremot.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å herrar Johanssons i Friggeråker och
Julins samt Svenssons i Grönvik m. fl. ovannämnda motioner
(I: 159 och II: 170), till understöd åt föreningar, som
anordna god orkestermusik för allmänheten, samt till inspek Bihang

till riksdagens protokoll 1932. 6 sami. 8 käft. (Nr 8.) 17

Musikföreställningar

för allmänheten [239.

]

jämte två i
ämnet väckta
motioner.

Utskottets

yttrande.

258

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Folkliga
musikskolan
i Arvika.

[240.]

Befrämjande
av vissa
i samband
med biografväsendet

stående
ändamål.

[241.]

tion av ifrågavarande föreningars och orkestrars verksamhet
anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag å 57,000
kronor.

244:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 240) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till folkliga musikskolan i Arvika för en
minst 20 veckor''lång kurs under verksamhetsåret 1932/1933
bevilja för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 6,000
kronor att utgå på de villkor, Kungl. Majit kan finna gott
föreskriva.

245:o) Kungl. Majit har (punkt 241) föreslagit riksdagen att till befrämjande
av vissa i samband med biografväsendet stående ändamål för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag å 10,000 kronor att utgå
med den fördelning och enligt de närmare villkor, som av Kungl. Majit
bestämmas.

Utredningen återfinnes å sid. 600—602 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra reservationsanslag
av 50,000 kronor.

Statens organisationsnämnd har utlåtit sig beträffande anslag för här förevarande
ändamål och därvid — efter en redogörelse för användningen av
det för budgetåret 1931/1932 till förfogande ställda anslaget — anfört bland
annat:

Ifrågakomna ändamål synas organisationsnämnden i allmänhet vara av
den art, att med deras tillgodoseende bör i tider av statsfinansiella svårigheter
anstå. Då emellertid möjlighet bör hållas öppen att, i händelse särskild
anledning därtill skulle yppas, anvisa medel till något synnerligen
behjärtansvärt ändamål, anser sig organisationsnämnden icke böra föreslå,
att anslaget helt indrages, utan tillstyrker, att detsamma nedsättes med

40,000 kronor till 10,000 kronor.

Med hänsyn till nu rådande förhållanden har departementschefen ansett
sig böra biträda organisationsnämndens förslag.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må till befrämjande av vissa i samband
med biografväsendet stående ändamål för budgetåret 1932/
1933 anvisa ett extra reservationsanslag å 10,000 kronor
att utgå med den fördelning och enligt de närmare villkor,
som av Kungl. Majit bestämmas.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

259

246:o) I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 242) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1932/1933 anvisa

a) till ersättning åt postverket för dess bestyr med statens
studielån ett extra förslagsanslag av 1,850 kronor,

b) till bestridande av kostnaderna för den nämnd, som
under år 1933 må komma att handlägga ärenden rörande
omförmälda lån, ett extra anslag av 5,000 kronor.

Åtgärder för fysisk utbildning.

247:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 243) föreslagit riksdagen i
fråga örn gymnastiska centralinstitutet kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.

248:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 244) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understödjande av gymnastik och idrott
anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 120,000
kronor, därav till svenska gymnastikförbundet 55,000 kronor,
att utgå på de villkor, Kungl. Majit kan finna skäl bestämma.

249:o) Kungl. Majit har (punkt 245) föreslagit riksdagen att till understöd
åt s. k. friluftsläger för skolbarn anvisa för budgetåret 1932/1933 ett
extra reservationsanslag av 6-,000 kronor att utgå på de villkor, Kungl. Majit
kan finna skäl bestämma.

Utredningen återfinnes å sid. 606—607 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr J. P. Johansson väckt motion (I: 78), vari hemställts, att
riksdagen ville till understöd åt s. k. friluftsläger för skolbarn (åttonde
huvudtiteln, avd. L, punkt 3, sid. 606) bevilja samma belopp som innevarande
år eller 12,500 kronor, att utgå på de villkor, Kungl. Majit kan
finna skäl bestämma.

Beträffande de av motionären till stöd för framställningen andragna skälen
får utskottet hänvisa till motionen.

Vissa kostnader
för
utdelning av
statens studielån.

[242.]

Gymnastiska

centralinsti tutet.

[243.]

Understödjande
av
gymnastik
och idrott.

[244.]

Understöd
åt s. k. friluftsläger

för skolbarn.

[245.]

jämte en i
ämnet väckt
motion.

260

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Motioner om
anslag till
understödjande
av skididrotten

bland ungdomen.

Utskottets

yttrande.

Skolöverstyrelsen har hemställt om anslag med oförändrat belopp 12,500
kronor, för budgetåret 1932/1933.

Statens organisationsnämnd har inkommit med yttrande i ärendet och
därvid uttalat, att förevarande anslag borde enligt nämndens mening helt
utgå ur budgeten.

Departementschefen har anfört bland annat:

Intresset för friluftslägren för skolbarn är i stigande, och fortsatt anslag
för ändamålet torde böra äskas för budgetåret 1932/1933. Beträffande anslagets
belopp nödgas jag med hänsyn till rådande förhållanden föreslå en
begränsning av det hittills utgående anslaget till 6,000 kronor.

Av de skäl, departementschefen anfört, anser utskottet anslag med högre
belopp än Kungl. Maj:t föreslagit icke böra ifrågakomma. Utskottet avstyrker
alltså förenämnda motion (I: 78) samt ansluter sig till Kungl. Maj:ts
förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å herr J. P. Johanssons ovannämnda motion
(I: 78) i vad den skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag,
till understöd åt s. k. friluftsläger för skolbarn anvisa för
budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av 6,000
kronor att utgå på de villkor, Kungl. Majit kan finna
skäl bestämma.

250:o) I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av W. Björck m. fl. (I: 48) och den andra inom andra kammaren av
herr H. Hallén (II: 117) har hemställts, att riksdagen till understödjande av
skididrotten bland ungdomen ville för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra
reservationsanslag av 12,000 kronor att utgå under de villkor, Kungl. Majit
kan finna gott föreskriva.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionen I: 48.

Utskottet anser ifrågavarande anslag tjäna ett mycket nyttigt ändamål
men kan dock under rådande ekonomiska förhållanden icke förorda, att
riksdagen beviljar medel för ändamålet.

Utskottet hemställer alltså,

att herrar W. Björcks m. fl. och Halléns ovannämnda
motioner (1:48 och 11:117) icke må vinna riksdagens bifall.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

261

Understöd åt vetenskap, vitterhet och
konst m. m.

251:o) Kungl. Mart har (punkt 246) föreslagit riksdagen att till ytterligare
medel för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra anslag av 35,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 608—616 i statsrådsprotokollet.

Under rubriken »resestipendier samt läroböckers, tidskrifters och lärda
verks utgivande» var under lång tid särskilt anslag anvisat å riksstaten.

I riksstaten för budgetåret 1923/1924 var det ordinarie anslaget uppfört
med oförändrat belopp, 150,000 kronor, men under ändrad rubrik »till utgivande
av tidskrifter, lärda verk och läroböcker». Till förstärkande av
detta anslag anvisades ett extra anslag av 25,000 kronor. För vart och ett
av budgetåren 1924/1930 har till förfogande för ändamålet stått ett sammanlagt
belopp av 165,000 kronor, därav på ordinarie stat 150,000 kronor
och på extra stat 15,000 kronor. Vid 1930 års riksdag höjdes ifrågavarande
förstärkningsanslag för budgetåret 1930/1931 till 20,000 kronor.

Jämväl för budgetåret 1931/1932 utgår anslaget med ett belopp av 20,000
kronor.

♦

Innan departementschefen ingått på frågan örn det belopp, med vilket
här ifrågavarande förstärkningsanslag må upptagas i riksstaten för budgetåret
1932/1933, har han erinrat örn vissa anslag för ändamål av ungefär
enahanda art, som sedan åtskilliga år anvisats av riksdagen och ifråga örn
vilka ansökningar föreligga för budgetåret 1932/1933.

Till understödjande av svenska fornskriftssällskapets verksamhet utgår
för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag å 2,000 kronor. Sällskapets
styrelse har hemställt örn beredande av anslag för budgetåret 1932/
1933 med 2,000 kronor. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien har
den 3 november 1931 avgivit utlåtande över den gjorda framställningen
och därvid tillstyrkt densamma. Statens organisationsnämnd har i avlåten
skrivelse förklarat sig icke finna anledning att föreslå någon ändring med
avseende å ifrågavarande anslag.

Till understöd åt samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens
historia utgår för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag å 2,000
kronor. Samfundet har hemställt örn beredande av anslag för budgetåret
1932/1933 med 2,000 kronor. Vitterhetsakademien har den 6 oktober 1931
avgivit utlåtande över den gjorda framställningen och därvid tillstyrkt densamma.

Statens organisationsnämnd har i avgivet utlåtande rörande detta anslag
anfört följande:

Förstärkande
av reservationsanslaget

till utgivande
av tidskrifter,
lärda verk
och läroböcker.

[246.]

262

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Organisationsnämnden finner det icke kunna förordas, att samtidigt som
å riksstaten finnes uppfört anslag till utgivande av tidskrifter, lärda verk
och läroböcker i allmänhet därjämte beviljas särskilda anslag för vissa speciella
dylika verk. Genom ett sådant förfarande äventyras nämligen en enhetlig
prövning av anslagsbehoven.

Ur budgetsynpunkt synes riktigast, att det allmänna anslaget till utgivande
av tidskrifter, lärda verk och läroböcker bestämmes till den storlek,
som för ändamålet prövas erforderlig och den statsfinansiella situationen
medgiver, samt att därefter alla specialanslag för liknande ändamål uteslutas
ur riksstaten.

Organisationsnämnden, som icke ansett sig böra intaga någon ståndpunkt
till fördelningen av de i riksstaten under åttonde huvudtiteln M 22 och M 23
uppförda anslagen å tillhopa 170,000 kronor anser sig emellertid kunna utgå
därifrån, att med den noggrannare prövning av olika framställningar om
statsbidrag som det nuvarande statsfinansiella läget nödvändiggör, inom den
sålunda angivna ramen av 170,000 kronor skall kunna beredas utrymme
för skäligt understöd även till de tidskrifter och lärda verk, för vilka nu
särskilt anslag finnes anvisat å åttonde huvudtiteln under rubriken »M Understöd
åt vetenskap, vitterhet och konst m. m.» och som ej äro av rent
tillfällig art.

Då anslaget till samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens
historia synes avse ändamål, som rätteligen bör befrämjas genom
understöd från huvudtitelns allmänna anslag till utgivande av tidskrifter,
lärda verk m. m., tillstyrker organisationsnämnden, under hänvisning till
vad den ovan anfört, att särskilt anslag för ändamålet icke vidare anvisas
i riksstaten.

Till understödjande av svenska vitterhetssamfundets verksamhet utgår för
budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag å 2,000 kronor.

Samfundets styrelse har hemställt örn beredande för budgetåret 1932/1933
av ett anslag för ändamålet å 2,000 kronor. Svenska akademien har tillstyrkt
ansökningen.

Statens organisationsnämnd har i avgivet utlåtande beträffande detta anslag
anfört följande:

I den mån statsbidrag ej kan beredas av de å åttonde huvudtiteln under
M 22 och M 23 för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker upptagna
anslagen, saknar nämnden anledning tillstyrka, att särskilt anslag anvisas
för ifrågavarande ändamål.

För utgivande av tidskriften »Svenska landsmål och svenskt folkliv» utgår
för budgetåret 1931/1932 ett anslag å 6,350 kronor.

Hos Kungl. Maj:t har nu tidskriftens utgivare, professor emeritus J. A.
Lundell, hemställt örn beviljande för budgetperioden 1932/1933 av enahanda
belopp, 6,350 kronor, till understöd för tidskriftens fortsatta utgivande.

Efter hörande av filosofiska fakultetens vid universitetet i Uppsala humanistiska
sektion har universitetskanslern i likhet med nämnda sektion förordat
bifall till den gjorda framställningen.

I avgivet utlåtande har statens organisationsnämnd, under hänvisning till
vad nämnden anfört beträffande anslaget till samfundet för utgivande av

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 263

handskrifter rörande Skandinaviens historia, förklarat sig anse, att särskilt
anslag å riksstaten icke borde anvisas för nu ifrågavarande ändamål.

Till utgivare av ordboken över Gotlands folkmål utgår för budgetåret 1931/
1932 ett extra anslag av 3,000 kronor.

Hos Kungl. Majit har ordbokens utgivare, professor emeritus J. A. Lundell,
hemställt örn framställning till 1932 års riksdag örn anvisande för
budgetåret 1932/1933 av ett anslag å 3,000 kronor för här ifrågavarande
ändamål. Över framställningen hava yttranden avgivits av filosofiska fakultetens
vid universitetet i Uppsala humanistiska sektion och av kanslern
för rikets universitet, vilka tillstyrkt densamma.

I avgivet utlåtande har statens organisationsnämnd, under hänvisning till
vad nämnden anfört beträffande anslaget till samfundet för utgivande av
handskrifter rörande Skandinaviens historia, förklarat sig anse, att särskilt
anslag å riksstaten icke borde anvisas för nu ifrågavarande ändamål.

Till fortsatt utgivande av verket »Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium»,
utgivet av riksantikvarien S. Curman och professorn J. Roosval, utgår
för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor.

Hos Kungl. Majit hava Curman och Roosval hemställt örn utverkande
för budgetåret 1932/1933 av ett anslag å 15,000 kronor för här ifrågavarande
ändamål. Tillika hava de, jämlikt ett uttalande av 1931 års riksdag,
framlagt dels en översiktlig redogörelse för vad som hittills med
statsunderstöd blivit utfört av ifrågavarande arbete, dels ock en plan för
arbetets fortsatta bedrivande med beräkning av den tid, som återstode till
dess fullbordan.

Antalet av trycket utgivna kyrkobeskrivningar utgör för närvarande 120.
I tryckfärdigt korrekturtryck, i tryckfärdigt manuskript eller i under slutlig
bearbetning varande manuskript finnas 460 kyrkobeskrivningar. Uppmätningsritningarnas
antal är cirka 3,650, fotografiska negativ finnas till ett antal
av cirka 4,800. I statsbidrag har under tiden 1914—1930 utgått 187,500
kronor; anslag av landsting, kommuner, institutioner och enskilda personer
ha under åren 1911—1930 uppgått till 86,800 kronor. Härvid är att märka,
att de större stadsförsamlingarna, särskilt i Stockholm, helt bekostat sina
kyrkors beskrivningar.

För tryckning hava statsmedel hittills icke behövt användas.

Inga arvoden för utgivarnas arbete hava hittills utbetalats.

Under förutsättning att ett anslagsbelopp av cirka 36,000 kronor årligen
utan avbrott kan stå till utgivarnas förfogande, beräknas arbetet med beskrivningen
av Sveriges kyrkor skulle kunna fullbordas under loppet av
omkring 20 år.

Över framställningen om anslag för här ifrågavarande ändamål för budgetåret
1932/1933 har vitterhetsakademien avgivit utlåtande och därvid anfört
bland annat:

Publikationen Sveriges kyrkor utgjorde en synnerligen viktig hjälpkälla
för och underlättade arbetet inom ett av akademiens främsta verksamhets -

264

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

områden. Dess betydelse för konsthistorisk och över huvud kulturhistorisk
forskning hade vid fyrfaldiga tillfällen tidigare förordats. Akademien ville
därför livligt förorda nu föreliggande ansökning.

I avgivet yttrande har statens organisationsnämnd anfört följande:

Ehuru ifrågavarande arbete, såsom vid den år 1930 beslutade höjningen
av förevarande anslag framhållits, får anses vara av stor betydelse i angivna
hänseenden, är detsamma dock av den art, att statsunderstöd till
detsamma icke bör utgå i tider av statsfinansiella svårigheter. Organisationsnämnden
tillstyrker förty, att anslag för ändamålet icke för nästkommande
budgetår äskas.

För egen del har departementschefen anfört följande:

Såsom av den nu lämnade redogörelsen framgår, hava under en följd av
år vid sidan av anslaget till utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker
beviljats särskilda anslag för vissa speciella dylika verk.

Då det enligt min mening måste anses önskvärt att söka minska mängden
av smärre anslag under åttonde huvudtiteln och att därigenom erhålla
en större överskådlighet över de olika anslagsbehoven och en mer enhetlig
prövning av desamma, vill jag förorda, att det allmänna anslaget till tidskrifter,
lärda verk och läroböcker bestämmes till den storlek, som för ändamålet
prövas erforderlig och den statsfinansiella situationen medgiver, samt
att därefter alla specialanslag för liknande ändamål uteslutas ur riksstaten.

Från denna utgångspunkt anser jag mig nu böra föreslå, att de hittills
utgående anslagen till svenska fornskriftsällskapet, samfundet för utgivande
av handskrifter rörande Skandinaviens historia, svenska vitterhetssamfundet,
tidskriften »Svenska landsmål och svenskt folkliv», ordbok över Gotlands
folkmål samt verket »Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium» icke
längre upptagas i riksstaten, men att däremot förstärkningsanslaget till tidskrifter,
lärda verk och läroböcker höjes.

Nämnda förstärkningsanslag utgår för innevarande budgetår, såsom tidigare
erinrats, med ett belopp av 20,000 kronor. Summan av de sex av
mig nyss omförmälda specialanslagen utgör 30,350 kronor. Därest förstärkningsanslaget
höjes till 35,000 kronor — vadan alltså till förfogande skulle
stå sammanlagt 185,000 kronor — innebär detta en minskning på riksstaten
med 15,350 kronor och alltså en motsvarande begränsning av möjligheten
att stödja de från allmän kultursynpunkt så betydelsefulla företag, varom
här är fråga, men dels torde detta för något år vara möjligt genom att
övriga från det s. k. lärdaverksanslaget utgående understöd underkastas viss
beskärning, dels vill jag uttala den förhoppningen, att när den statsekonomiska
situationen det tillåter, det skall bliva möjligt att höja ifrågavarande
anslag till det belopp, som kan med hänsyn till föreliggande behov befinnas
erforderligt. Jag anser sålunda, att det tillsvidare synes möjligt att, efter
en noggrann prövning av samtliga ansökningar örn statsbidrag för här ifrågavarande
ändamål, inom denna ram bereda utrymme för skäligt understöd
även till de tidskrifter och lärda verk, för vilka nu särskilda anslag finnas
anvisade. I avseende å dispositionen av det s. k. lärdaverksanslaget vill jag
erinra, att de hittills utgående understöden hittills uteslutande avsett allenast
direkta tryckningskostnader. Jag anser det praktiskt och lämpligt, att understöd
må avse ej endast tryckningskostnader utan även andra för ett ve -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

265

tenskapligt arbete erforderliga direkta framställningskostnader, dock icke
sådana, som avse författarhonorar eller redaktionsarvoden.

Jag anser mig slutligen böra med några ord beröra frågan om verket
»Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium.» Den av 1931 års riksdag
begärda utredningen, för vilken tidigare redogjorts, giver vid handen, att
av detta verk — trots mångårigt intensivt arbete och stora bidrag från stat,
kommuner och enskilda — ännu mycket återstår. Verkets stora betydelse
ur både konsthistorisk och allmän kulturhistorisk synpunkt samt de stora
personliga uppoffringar, som dess utgivare personligen iklätt sig för detsamma,
tala emellertid för, att detsamma även i fortsättningen understödjes
av statsmedel. Beloppet av detta understöd synes då böra prövas för varje
gång i jämförelse med övriga ansökningar om statsbidrag.

Åtgärden att till ifrågavarande anslag hänföra de smärre anslag, som för
likartade ändamål hittills varit uppförda särskilt för sig på riksstaten, synes
utskottet lämplig. Emellertid ser sig utskottet med hänsyn till det nuvarande
ekonomiska läget nödsakat att för budgetåret 1932/1933, utöver vad
Kungl. Maj:ts förslag innebär, ifrågasätta ytterligare nedsättning av de för
här ifrågavarande ändamål avsedda anslagsmedlen. Utskottet har den uppfattningen,
att beträffande vissa arbeten, för vilkas utgivning statsunderstöd
för närvarande utgår, en nedsättning av understöden utan svårare
men kan ske, och att beträffande andra arbeten ett tillfälligt uppehåll i
utgivningen ej kan sägas medföra större olägenheter. Med hänsyn härtill
anser sig utskottet kunna föreslå, att förstärkningsanslaget nedsättes till

20,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till ytterligare medel för utgivande av
tidskrifter, lärda verk och läroböcker för budgetåret 1932/
1933 anvisa ett extra anslag av 20,000 kronor.

252:o) Sedan 1931 års riksdag till understöd under tiden den 1 juli 1931
—den 30 juni 1934 åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt förtjänst
beviljat ett anslag av 60,000 kronor att efter grunder och på villkor, som
av Kungl. Majit bestämdes, efter sakkunnigas hörande av Kungl. Majit
fördelas mellan därav förtjänta vitterhetsidkare, samt därav för budgetåret
1931/1932 såsom extra anslag anvisat 20,000 kronor, har nu Kungl. Majit
(punkt 247) föreslagit riksdagen att av nämnda av 1931 års riksdag beviljade
anslag å 60,000 kronor för budgetåret 1932/1933 såsom extra anslag
anvisa 20,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det av 1931 års riksdag till understöd
under tiden den 1 juli 1931—den 30 juni 1934 åt inhemska
skönlitterära författare av utmärkt förtjänst beviljade
anslaget av 60,000 kronor att efter grunder och på

Utskottets

yttrande.

Understöd
åt inhemska
skönlitterära
författare.

[247.]

266

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ortnamns kommissio nen.

[248.]

Bestridande
av med
landsmålsundersökningarna

i riket
förenade
kostnader.

[249.J

Nusvensk

ordbok.

[250.]

villkor, som av Kungl. Maj:t bestämdes, efter sakkunnigas
hörande av Kungl. Maj:t fördelas mellan därav förtjänta
vitterhetsidkare, för budgetåret 1932/1933 såsom extra anslag
anvisa 20,000 kronor.

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 248) hemställer ut att

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till ortnamnskommissionen för bestridande
av med ortnamnsundersökningarna i riket förenade kostnader
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av
6,500 kronor att utgå med den närmare fördelning och enligt
de villkor, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

254:o) Kungl. Majit har (punkt 249) föreslagit riksdagen att till bestridande
av med landsmålsundersökningarna i riket förenade kostnader för
budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 70,880 kronor att utgå i
enlighet med den närmare fördelning och enligt de grunder, Kungl. Majit
kunde finna gott föreskriva.

Utredningen återfinnes å sid. 618—622 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra anslag av 67,040
kronor.

Anslagsökningen, 3,840 kronor, avser att bereda medel till författningsenliga
ålderstillägg åt de befattningshavare, som avlönas från här förevarande
anslag.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må till bestridande av med landsmålsundersökningarna
i riket förenade kostnader för budgetåret 1932/
1933 anvisa ett extra anslag av 70,880 kronor att utgå i
enlighet med den närmare fördelning och enligt de grunder,
Kungl. Majit kunde finna gott föreskriva.

255:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 250) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum,

a) såsom understöd åt docenten O. Östergren för fortsatt
utgivande av hans arbete »Nusvensk ordbok» anvisa
för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 8,000 kronor,

b) för bestridande av kostnader för teknisk hjälp vid
ordbokens utgivning samt för böcker och materiel anvisa

253:o) I
skottet,

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

267

för samma budgetår ett extra reservationsanslag av 4,000
kronor allt att utgå på de villkor, Kungl. Majit kan finna
gott bestämma.

256:o) Kungl. Majit har (punkt 251) föreslagit riksdagen, att till utredige- Äldre svensk
ring och tryckning av framlidne revisionssekreteraren Nils Anderssons efterlämnade
samlingar av äldre svensk folkmusik anvisa för budgetåret 1932/

1933 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor att utgå på de villkor,
som av Kungl. Majit bestämmas.

Utredningen återfinnes å sid. 623—625 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra reservationsanslag
av 10,000 kronor.

Vid sin anmälan örn anvisandet av detta anslag anförde 1931 års riksdag:

Då det synes önskvärt, att ifrågavarande arbete, på vilket statsverket redan
nedlagt betydande kostnader, bringas till fullbordan, har riksdagen ansett
sig böra bifalla Kungl. Majits förslag. Riksdagen förutsätter emellertid
härvid, att arbetet skall komma att slutföras inom den nu beräknade tiden,
d. v. s., förutom budgetåret 1930/1931, inom ytterligare tre budgetår.

Folkmusikkommissionen har anhållit, att Kungl. Majit för budgetåret
1932/1933 ville bevilja kommissionen ett anslag av 10,000 kronor för fortsättande
av utredigeringen i tryckfärdigt skick av ifrågavarande samlingar
med rätt för kommissionen att använda en del av anslaget till fortsatt
publicering av det färdigställda materialet.

Musikaliska akademien har tillstyrkt bifall till ansökningen under framhållande,
att fortsatt statsunderstöd torde utgöra en nödvändig förutsättning
för att bereda folkmusikkommissionen möjlighet att fullfölja ifrågavarande
för svensk kultur synnerligen betydelsefulla uppdrag.

Statens organisationsnämnd har i frågan inkommit med ett yttrande av
följande innehåll:

Organisationsnämnden har varit i tillfälle att taga del av folkmusikkommissionens
omkostnadsstat för ifrågavarande arbete och därvid kommit till
den uppfattningen, att någon nedsättning av förevarande anslag ej låter sig
göra, därest arbetet skall kunna i önskvärd utsträckning föras till slut.

Då organisationsnämnden till följd därav tillstyrker, att anslaget oförändrat
upptages i statsverkspropositionen till 1932 års riksdag, anser sig nämnden
kunna utgå från, att ifrågakomna arbete — som synes hava i vissa hänseenden
givits en något vidare omfattning än meningen vid anslagets beviljande
vid 1924 års riksdag måhända varit — i fortsättningen hålles inom
av statsmakterna avsedd ram saint bedrives så, att detsamma kan vara
slutfört inom den av 1931 års riksdag förutsatta tid.

Departementschefen har anfört:

För att möjliggöra fullföljandet av folkmusikkommissionens ifrågavarande
arbete torde det begärda anslaget å 10,000 kronor böra beviljas för nästkommande
budgetår, och högst en f järdedel av anslaget eller 2,500 kronor
torde få användas för tryckningsändamål. Avslutandet av kommissionens

268

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Föreningen

Pietää.

[252.]

Svenska

naturskydds föreningen.

[253.]

arbete kommer därefter enligt den av kommissionen framlagda och av 1931
års riksdag godtagna planen att kräva understöd endast under ytterligare
ett budgetår, efter vilken tid intet anslag för ändamålet bör ifrågakomma.

Under förutsättning att, på sätt departementschefen angivit, anslag för
ifrågavarande ändamål icke kommer att krävas för tiden efter budgetåret
1933/1934, anser sig utskottet böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till utredigering och tryckning av framlidne
revisionssekreteraren Nils Anderssons efterlämnade samlingar
av äldre svensk folkmusik anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor att
utgå på de villkor, som av Kungl. Maj:t bestämmas.

257:o) Kungl. Maj:t har (punkt 252) föreslagit riksdagen att till främjande
av föreningen Pietas’ verksamhet under år 1932 anvisa för budgetåret 1932/
1933 ett extra anslag av 1,000 kronor under villkor att föreningen till
statens historiska museum med äganderätt överlämnar genom föreningens
försorg utförda fotografier, register och beskrivningar över behandlade
föremål.

Utredningen återfinnes å sid. 626 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra anslag av 2,50(>
kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maurts förslag, hemställer,

att riksdagen må till främjande av föreningen Pietää''
verksamhet under år 1932 anvisa för budgetåret 1932/1933
ett extra anslag av 1,000 kronor under villkor att föreningen
till statens historiska museum med äganderätt överlämnar
genom föreningens försorg utförda fotografier, register och
beskrivningar över behandlade föremål.

258:o) Kungl. Maj:t har (punkt 253) föreslagit riksdagen att till främjande
av svenska naturskyddsföreningens verksamhet för budgetåret 1932/1933 anvisa
ett extra anslag av 1,000 kronor att utgå under de villkor, som av
Kungl. Maj:t bestämmas.

Utredningen återfinnes å sid. 626—627 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra anslag av 2,500
kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag hemställer,

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

269

att riksdagen må till främjande av svenska naturskyddsföreningens
verksamhet för budgetåret 1932/1933 anvisa ett
extra anslag av 1,000 kronor att utgå under de villkor, som
av Kungl. Majit bestämmas.

259:o) Sedan 1928 års riksdag till magnetisk uppmätning av Sveriges
fastland beviljat ett belopp av 60,000 kronor samt av nämnda belopp anvisat
för ett vart av budgetåren 1928/1939 ett extra reservationsanslag av

10,000 kronor, har nu Kungl. Majit (punkt 254) föreslagit riksdagen att av
om förm alda belopp av 60,000 kronor för budgetåret 1932/1933 såsom extra
reservationsanslag anvisa 10,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det år 1928 till magnetisk uppmätning
av Sveriges fastland beviljade beloppet av 60,000 kronor
för budgetåret 1932/1933 såsom extra reservationsanslag
anvisa ett belopp av 10,000 kronor.

260:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 255) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt ryske undersåten Alexander
Sibiriakoff för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag
av 3,000 kronor.

261 :o) Sedan 1929 års riksdag såsom understöd åt kontraktsprosten L. P
R. Matsson för fullföljande under budgetåren 1929/1934 av hans Rosa-forskningar
beviljat ett belopp av 24,000 kronor, och riksdagen därpv anvisat
för vart och ett av budgetåren 1929/1931 såsom extra anslag 4,800 kronor
ävensom för budgetåret 1931/1932 3,575 kronor att utgå under förutsättning,
att Matsson odelat ägnade sig åt dessa forskningar, samt på de villkor
i övrigt, Kungl. Majit kunde finna gott föreskriva, har nu Kungl. Majit
(punkt 256) föreslagit riksdagen att av nämnda av 1929 års riksdag beviljade
anslag å 24,000 kronor för budgetåret 1932/1933 anvisa såsom extra
anslag 3,575 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det såsom understöd åt kontraktsprosten
L. P. R. Matsson för fullföljande under budgetåren
1929/1934 av bans Rosa-forskningar beviljade anslaget å

24,000 kronor för budgetåret 1932/1933 anvisa såsom extra
anslag 3,575 kronor.

Magnetisk
uppmätning
av Sveriges
fastland.

[254.]

Understöd
åt ryske
undersåten
Alexander
Sibiriakoff.

[255.]

Understöd
åt kontraktsprosten

L. P. R. Matsson
för fullföljande
av
hans Rosaforskningar.

[256.]

270

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Understöd åt
doktor Paul
Rosenius för
hans arbete
»Sveriges
fåglar och
fågelbon».

[257.]

Understöd åt
stationsinspektoren
K.

Tirén för
fullföljandet
och avslutandet
av hanssamlings-
och
forskningsarbete [258.

]

Anslag till
en internationell
konsthistorisk

kongress
år 1933
i Stockholm.

[259.]

262:o) Sedan 1931 års riksdag till understöd åt doktor Paul Rosenius
för fullföljande under budgetåren 1931/1937 av hans arbete »Sveriges fåglar
och fågelbon» beviljat ett belopp av 24,000 kronor och därav för budgetåret
1931/1932 såsom extra anslag anvisat ett belopp av 4,000 kronor,
har nu Kungl. Majit (punkt 257) föreslagit riksdagen att av nämnda av
1931 års riksdag beviljade belopp av 24,000 kronor för budgetåret 1932/1933
anvisa såsom extra anslag ett belopp av 4,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det av 1931 års riksdag till understöd
åt doktor Paul Rosenius för fullföljande under budgetåren
1931/1937 av hans arbete »Sveriges fåglar och fågelbon»
beviljade beloppet av 24,000 kronor för budgetåret
1932/1933 anvisa såsom extra anslag ett belopp av 4,000
kronor.

263:o) Sedan 1931 års riksdag såsom understöd åt stationsinspektoren
Karl Tirén för fullföljandet och avslutandet av hans samlings- och forskningsarbete
beträffande lapparnas musik beviljat ett belopp av 9,000 kronor
och därav för budgetåret 193U1932 såsom extra anslag anvisat 3,000
kronor att utgå på de villkor, Kungl. Majit kunde finna gott föreskriva,
har nu Kungl. Majit (punkt 258) föreslagit riksdagen att av nämnda av
1931 års riksdag beviljade anslag å 9,000 kronor för budgetåret 1932/1933
såsom extra anslag anvisa 3,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det såsom understöd åt stationsinspektoren
K. Tirén för fullföljandet och avslutandet av hans samlings-
och forskningsarbete beträffande lapparnas musik beviljade
anslaget å 9,000 kronor för budgetåret 1932/1933
såsom extra anslag anvisa 3,000 kronor.

264:o) Sedan 1931 års riksdag till bestridande av kostnaderna för hållande
av en internationell konsthistorisk kongress i Stockholm år 1933 beviljat
ett anslag av 15,000 kronor samt därav för budgetåret 1931/1932 såsom extra
reservationsanslag anvisat 5,000 kronor, har nu Kungl. Majit (punkt 259)
föreslagit riksdagen att av nämnda av 1931 års riksdag beviljade anslag av

15,000 kronor för budgetåret 1932/1933 såsom extra reservationsanslag anvisa
5,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det till bestridande av kostnaderna
för hållande av en internationell konsthistorisk kongress i
Stockholm år 1933 beviljade anslaget av 15,000 kronor för
budgetåret 1932/1933 såsom extra reservationsanslag anvisa

5,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

271

265:o) Kungl. Maj:t har (punkt 260) föreslagit riksdagen att av det såsom
bidrag till kostnaderna för Sveriges deltagande i det s. k. andra internationella
polaråret av 1931 års riksdag beviljade beloppet av 100,000 kronor
anvisa för budgetåret 1932/1933 såsom extra reservationsanslag återstående
beloppet 50,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 633—636 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr F. Julin m. fl.
I: 161) och den andra inom andra kammaren av herr H. Svensson i Grönvik
m. fl. (II: 169), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte avslå
Kungl. Maj:ts förslag örn ett extra reservationsanslag å 50,000 kronor för
Sveriges deltagande i det s. k. andra internationella polaråret.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning andragna
skälen hänvisar utskottet till motionen I: 161.

Såsom bidrag till kostnaderna för Sveriges deltagande i det s. k. andra
internationella polaråret beviljade 1931 års riksdag ett belopp av 100,000
kronor samt anvisade därav för budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag
ett belopp av 50,000 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att beträffande
ifrågavarande anslag meddela de närmare bestämmelser, som kunde
befinnas erforderliga.

Statens organisationsnämnd har nu inkommit med en promemoria angående
Sveriges deltagande i det andra internationella polaråret och därvid
yttrat:

Det synes organisationsnämnden kunna starkt ifrågasättas, huruvida en
vetenskaplig undersökning av den omfattning och kostnad som den, varom
här är fråga, bör igångsättas under en tid av svår ekonomisk depression.
Intet särskilt skäl påkallar undersökningarnas omedelbara företagande.

De kostnader, som från svensk sida hittills nedlagts för ifrågavarande ändamål,
inskränka sig till uppförandet av en mindre byggnad på Spetsbergen,
som belöpt sig till ungefär 5,000 kronor. Någon förpliktelse gentemot
andra länder att deltaga i undersökningarna lärer Sverige icke hava iklätt
sig. Ett tillkännagivande från Sveriges sida om en avsikt att icke fullfölja
arbetena lärer sålunda utan vidare kunna ske. Det torde för övrigt kunna
antagas att med hänsyn till rådande depression även andra länder avse att
inställa sitt deltagande i de undersökningar, varom fråga är.

Organisationsnämnden finner sig sålunda böra förorda, att, med tillkännagivande
för vederbörande av Sveriges avsikt att med hänsyn till det ekonomiska
läget icke deltaga i det s. k. andra internationella polaråret 1932 och
1933, anslag för ändamålet icke måtte upptagas i riksstaten för nästa budgetår.

I skrivelse den 7 november 1931 har svenska nationalkommittén för geodesi
och geofysik anhållit om anvisande för budgetåret 1932/1933 av återstående
50,000 kronor av det belopp å 100,000 kronor, som 1931 års riksdag
beviljat för ifrågavarande ändamål. Kommittén har därvid anfört bland
annat:

Bidrag till
kostnaderna
för Sveriges
deltagande i
det s. k. andra
internationella
polaråret [260.

]
jämte två i
ämnet väckta
motioner.

272

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Visserligen kunde ju ifrågasättas, huruvida icke dessa arbeten lika väl
kunde uppskjutas till ett annat tillfälle, och detta skulle ju möjligen kunnat
ske, om det gällt hela det internationella polarårsarbetet, men ingalunda,
då det gäller enbart Sveriges deltagande i detta internationella arbete. Hela
polarårsplanen går ut ifrån den grundsatsen, att endast sådana arbeten skola
utföras, vilka fordra samtidiga iakttagelser över större delen av jorden, och
härför fordras, att så många stater som möjligt deltaga i företaget. Ett
enstaka land kan alltså icke uppskjuta sina arbeten, utan det fordras i så
fall, att alla skola därom förena sig. Frågan härom har varit föremål för
livliga överläggningar inom internationella polarårskommissionen och internationella
meteorologiska kommittén vid sammanträden i höst, men båda
dessa organ hava enat sig örn beslut, att arbetena borde fortsättas nu.

Visserligen skulle det kunna sägas, att svenska staten ej officiellt ingått
några förpliktelser med andra länder att deltaga i undersökningarna, men
den har dock varit företrädd av representanter för svenska statsinstitutioner,
vilka hava samarbetat med den av svenska staten erkända internationella
meteorologiska kommittén. Sedan riksdagen bifallit Kungl. Maj:ts proposition
om ett anslag av 100,000 kronor för Sveriges deltagande, har detta
delgivits jämväl den internationella meteorologiska organisationen, och frågan
om bästa sättet för ordnande av Sveriges deltagande har blivit föremål
för underhandlingar jämväl med främmande staters organisationer.

Farhågor att något av de anslutna länderna på grund av den rådande
depressionen skulle komma att inställa sitt deltagande synas ej hava bekräftats.
Efter den internationella meteorologiska kommitténs sammanträde
i oktober har intet som helst meddelande därom ingått till den internationella
kommissionen. Tvärtom ha ifrån flera nya håll erhållits meddelanden
om medverkan från länder, som förut ännu icke förklarat sig deltaga.

Det är sålunda ingen minskning i deltagandet av de intresserade länderna,
utan tvärtom en ytterligare ökning Betraktar man särskilt de länder,
som närmast omgiva den norra polen, finner man bland dem Ryssland,
Finland, Norge, Island, Danmark (på Grönland), och Canada, där även England
upprättar en station, och Förenta Staterna i Alaska. Det sista rummet
bland dessa nordliga länder skulle upptagas av Sverige, med den för
dess räkning reserverade stationen på Spetsbergen, vilken i detta företag
utgör en av de allra viktigaste punkterna.

Departementschefen har, med hänsyn till vad nationalkommittén anfört,
funnit sig böra tillstyrka beviljandet av det begärda anslaget, i enlighet
med av 1931 års riksdag godtagen beräkning.

Efter vunna upplysningar om de utfästelser, som av andra länder gjorts
om deltagande i förevarande undersökningar, och med hänsyn till de konsekvenser,
ett tillbakaträdande från Sveriges sida skulle kunna medföra,
anser sig utskottet böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, varvid utskottet
förutsätter, att det planerade allmänna deltagandet i polaråret kommer till
stånd. Utskottet kan alltså icke biträda motionärernas yrkande.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å herrar Julins m. fl. och Svenssons i
Grönvik m. fl. ovannämnda motioner (I: 161 och II: 169), av

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

273

det såsom bidrag till kostnaderna för Sveriges deltagande i
det s. k. andra internationella polaråret av 1931 års riksdag
beviljade beloppet av 100,000 kronor anvisa för budgetåret
1932/1933 såsom extra reservationsanslag återstående
beloppet 50,000 kronor.

Diverse.

266:o) Kungl. Majit har (punkt 261) föreslagit riksdagen att minska det
i riksstaten under åttonde huvudtiteln upptagna ordinarie förslagsanslaget
till rese- och traktamentspenningar, nu 55,000 kronor, med 15,000 kronor
till 40,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 637—638 i statsrådsprotokollet.

Departementschefen har meddelat, att under budgetåret 1930/1931 utgifterna
för de resekostnader, vilka numera skola bestridas från här ifrågavarande
anslag, uppgått till i runt tal 48,000 kronor.

Härefter anför departementschefen:

Från detta anslag utgå emellertid reseersättningar till befattningshavare
vid nationalmuseum. Kostnaderna härför hava under budgetåret 1930/
1931 uppgått till 11,265 kronor. För nu nämnda befattningshavares resor
torde — liksom jag förut föreslagit beträffande befattningshavarna vid vitterhetsakademien
— ett maximibelopp böra fastställas. Med hänsyn till att
under nuvarande förhållanden endast oundgängligen nödvändiga resor böra
företagas, vill jag föreslå, att detta belopp för budgetåret 1932/1933 sättes
till 8,000 kronor. Det torde, åtminstone för närvarande, icke vara av behovet
påkallat, att ett särskilt anslag för detta ändamål upptages i riksstaten,
utan torde Kungl. Majit, i samband med att anslaget till rese- och traktamentspenningar
ställes till förfogande, böra föreskriva, att av detta anslag
ett belopp av högst 8,000 kronor må användas för bestridande av resekostnaderna
för befattningshavare vid nationalmuseum. I samband härmed
torde vidare böra meddelas de bestämmelser, som med anledning härav
kunna bliva erforderliga.

Med hänsyn dels till nu angivna förhållanden, dels till de skärpta bestämmelserna
om rätt till resekostnadsersättning synes anslaget till rese- och
traktamentspenningar kunna betydligt sänkas, förslagsvis till 40,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag,
hemställer,

att riksdagen må minska det i riksstaten under åttonde
huvudtiteln upptagna ordinarie förslagsanslaget till rese- och
traktamentspenningar, nu 55,000 kronor, med 15,000 kronor
till 40,000 kronor.

267:o) Kungl. Majit har (punkt 262) föreslagit riksdagen att minska det
i riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie reservationsanslaget
Bihang till riksdagens protokoll 11132. 6 soini. 8 haft. (Nr 8.) 18

Rese- och
traktaments
penningar.

[261.]

Extra

utgifter.

[262.]

274

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Skrivna aterialier
och
expenser,
ved m. m.

[263.]

Trycknings kostnader.

[264.]

till extra utgifter, nu 150,000 kronor, med 10,000 kronor till 140,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 638—639 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må minska det i riksstaten under åttonde
huvudtiteln uppförda ordinarie reservationsanslaget till extra
utgifter, nu 150,000 kronor, med 10,000 kronor till 140,000
kronor.

268:o) Kungl. Majit har (punkt 263) föreslagit riksdagen att höja det i
riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till
skrivmaterialier och expenser, ved m. m., nu 300,000 kronor (därav till
domkapitlens expeditioner högst 37,500 kronor) med 20,000 kronor till

320,000 kronor (därav till domkapitlets expeditioner högst 37,500 kronor).

Utredningen återfinnes å sid. 639—640 i statsrådsprotokollet.

Med hänsyn till att nettoutgiften å anslaget i dess helhet enligt riksräkenskapsverkets
budgetredovisning för budgetåret 1930/1931 uppgått till
336,631 kronor 76 öre, har en höjning av anslagets belopp till 320,000
kronor ansetts erforderlig.

Utskottet, som icke funnit något att erinra mot Kungl. Majits förslag,
hemställer,

att riksdagen må höja det i riksstaten under åttonde huvudtiteln
uppförda ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier
och expenser, ved m. m., nu 300,000 kronor (därav
till domkapitlens expeditioner högst 37,500 kronor), med

20,000 kronor till 320,000 kronor (därav till domkapitlens
expeditioner högst 37,500 kronor).

269:o) Kungl. Majit har (punkt 264) föreslagit riksdagen att höja det i
riksstaten under åttonde huvudtiteln upptagna ordinarie förslagsanslaget till
tryckningskostnader, nu 48,292 kronor (därav till domkapitlens expeditioner
högst 8,000 kronor), med 11,427 kronor till 59,719 kronor (därav till domkapitlens
expeditioner högst 8,500 kronor).

Utredningen återfinnes å sid. 640—641 i statsrådsprotokollet.

Anslaget till domkapitlens expeditioner har beräknats behöva ökas med
500 kronor från 8,000 kronor till 8,500 kronor. Då vidare de senaste budgetredovisningarna
utvisa, att ifrågavarande anslag blivit överskridet, under
budgetåret 1927/1928 med 11,529 kronor 55 öre, under budgetåret 1928/1929
med 12,504 kronor 8 öre, under budgetåret 1929/1930 med 3,754 kronor
3 öre och under budgetåret 1930/1931 med 26,116 kronor 62 öre, har departementschefen
ansett sig böra föreslå en höjning av anslaget med örn -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

275

kring 12,000 kronor eller, för jämnande av huvudtitelns slutsumma, med
11,427 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må höja det i riksstaten under åttonde huvudtiteln
upptagna ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader,
nu 48,292 kronor (därav till domkapitlens expeditioner
högst 8,000 kronor), med 11,427 kronor till 59,719
kronor (därav till domkapitlens expeditioner högst 8,500
kronor), dock att i anslaget må göras den ändring, som till
jämnande av huvudtitelns slutsumma kan visa sig erforderlig.

270:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 265) föreslagit riksdagen i
fråga om tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;
vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.

27l:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 266) föreslagit riksdagen i
fråga örn provisorisk avlöningsförbättring i vissa fall för lärare vid de allmänna
läroverken m. fl. kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.

272:o) Kungl. Majit har (punkt 267) föreslagit riksdagen att för beredande
av tillfälligt lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga
befattningshavare för budgetåret 1932/1933 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett extra förslagsanslag av 4,600 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 643 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för här ifrågavarande ändamål ett anslag
med samma belopp, som nu äskats för budgetåret 1932/1933. I

I anledning av Kungl. Majits i statsverkspropositionen gjorda framställning
angående tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga
befattningshavare har riksdagen den 10 sistlidne februari, såvitt angår
dylika befattningshavare, tillhörande institutioner under åttonde huvudtiteln,
dels beslutat, att till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga
befattningshavare vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte,
tekniska läroverken i Örebro, Malmö och Härnösand, tekniska elementarskolorna
i Norrköping och Borås samt elektrotekniska fackskolan i Västerås

Tillfällig
löneförbättring
för viss
personal
inom elen
civila statsförvaltningen.

[265.]

Provisorisk
avlöningsförbättring

i vissa fall
för lärare vid
de allmänna
läroverken
m. fl.

[266.]
Tillfälligt
lönetillägg åt
vissa vaktmästare

m. fl.

[267.]

Utskottets

yttrande.

276

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Provisoriskt
dyrortstillägg
åt vissa befattningshavare
i statens
tjänst.

[268.]

Dyrtidstillägg
åt befattningshavare
i
statens tjänst.

[269.]

Dyrtids tilllägg
åt lärare
vid vissa
statsunderstödda
undervisningsanstalter.

[270.]

Övriga ordinarie
anslag.

skola under budgetåret 1932/1933 utgå tillfälliga lönetillägg enligt enahanda
bestämmelser som för budgetåret 1931/1932; dels ock förklarat, att i fråga
om tillerkännande av tillfälliga lönetillägg åt icke-ordinarie befattningshavare
skall för budgetåret 1932/1933 gälla vad i sådant hänseende blivit för
budgetåret 1931/1932 beslutat.

I anslutning härtill skall under åttonde huvudtiteln ett extra förslagsanslag
uppföras för ändamålet. Mot det av Kungl. Maj:t härför beräknade
beloppet, 4,600 kronor, har utskottet icke något att erinra.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för beredande av tillfälligt lönetillägg
åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare
för budgetåret 1932/1933 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett extra förslagsanslag av 4,600 kronor.

273:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 268) föreslagit riksdagen i
fråga örn provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i statens
tjänst kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;
vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.

274:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 269) föreslagit riksdagen i
fråga örn dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom
skolat för riksdagen
anmäla.

275:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 270) föreslagit riksdagen i
fråga örn dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;
vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.

276:o) I avseende å de i nu gällande riksstat uppförda ordinarie anslag,
som icke här ovan blivit särskilt omnämnda, har någon förändring icke
ifrågasatts.

Utskottet hemställer,

att samtliga de ordinarie anslag under åttonde huvudtiteln,
vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, må i
riksstaten för budgetåret 1932/1933 upptagas med oförändrade
belopp.

Stockholm den 15 mars 1932.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

277

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Lindblad, Widell, Olof Olsson, Bergqvist,
Nilsson i Gränebo, Svensson i Kompersmåla, Oscar Olsson, Carlsson i Gävle, Thelin, Pauli
och Björck;

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Nilsson i Bonarp, Bengtsson i
Korup, Olsson i Blädinge, Olofsson i Digernäs, Nilsson i Örebro, Lindskog, Jonsson i
Eskilstuna, Andersson i Ovanmyra, Järte, Norsell och Andersson i Prästbol;
med undantag därav att

i behandlingen av punkterna 1—132 deltagit herr C. G. V. Hammarskjöld i st. f. herr
Widell,

punkterna 194—276 deltagit herr Andersson i Elianstorp i st. f. herr Nilsson i Gränebo,
punkterna 231—276 deltagit herr Petrén i st. f. herr Björck,
punkterna 168—193 deltagit herr Hollertz i st. f. herr Nilsson i Bonarp,
punkterna 194—276 herr Hollertz i st. f. herr Järte.

278

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Reservationer:

vid punkt 9 (bokinköp och bokbindning för kungl, biblioteket) av herr Oscar
Olsson, vilken anfört följande:

»Kungl. Majit har funnit nödvändigt att på grund av det statsfinansiella
läget föreslå nedsättning i anslagen till bokinköpen för olika bibliotek. Därvid
har Kungl. Majit följt olika grunder vid nedsättningen av anslagen till
de vetenskapliga biblioteken och till andra bibliotek: folk- och folkskolebibliotek,
sjömansbibliotek och bibliotek för de sjuka på vårdanstalterna.
I fråga om de vetenskapliga biblioteken har nedprutningen begränsats till
omkring 5 procent (4l/a—7 procent) av bokinköpssumman, ifråga om de
övriga biblioteken har motsvarande nedprutning föreslagits till formellt 20
men — som framgår av motiveringen — till realiter 30 procent. Kungl.
Majit nöjer sig nämligen för dessa bibliotek inte med enbart nedsättning
av anslaget till bokinköp utan föreslår lika stor procentuell nedsättning även
ifråga örn anslagen till de ofrånkomliga utgifterna för dessa biblioteks verksamhet
(löner, hyra, materiell o. s. v.). För övrigt torde den av Kungl.
Majit angivna siffran 30 procent också vara alldeles för gynnsamt beräknad
för dessa bibliotek, då Kungl. Majit tydligen utgår från den osannolika förutsättningen
att de lokala bidragen till biblioteken skulle komma att utgå
med lika höga belopp som före den ekonomiska krisen. Statsanslaget till
dessa bibliotek sjunka automatiskt med minskningen av de lokala bidragen.

Denna undervärdering av betydelsen för vårt folk ifråga om det av och
bland den vuxna befolkningen utförda fria och frivilliga folkbildningsarbetet
i jämförelse med den lärda bildningen kan inte vara riktig. Då det
statsfinansiella läget anses kräva nedsättning i anslagsbeloppen till de olika
biblioteken, hemställer jag därför, att riksdagen måtte besluta en sänkning
av anslagen till både de vetenskapliga biblioteken och de övriga här berörda
biblioteken i samma proportion, med 10 procent.

Kungl, bibliotekets ordinäre bokanslag är 95,000 kronor, det extra reservationsanslaget
för bokinköp 20,000 kronor, summa 115,000 kronor. Alltså
bör reservationsanslaget i enlighet med förestående motivering sänkas med
11,500 kronor, varför jag föreslår,

att riksdagen för Kungl, biblioteket för budgetåret 1932/
1933 anvisar ett extra reservationsanslag av 8,500 kronor.»

vid punkt 19 (extra anslag till inlösen av svenska konstnärers arbeten) av
herr Olof Olsson, vilken ansett, att utskottet bort hemställa örn bifall till
den i ämnet väckta motionen.

vid punkt 67 (ökade medel för fornminnesvården) av herr Oscar Olsson,
som anfört:

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

279

»Visserligen finner jag Kungl. Maj:ts förslag om extra reservationsanslag
till ökade medel för fornminnesvården, 10,000 kronor, i och för sig behjärtansvärt.
Men då det statsfinansiella nödläget tvingar till beskärningar av
t. o. m. för kulturarbetet så nödvändiga anslag som de redan förut otillräckliga
anslagen till de vetenskapliga biblioteken och folkbiblioteken, anser
jag, att den inventering av landets fornminnen, för vilken detta anslag egentligen
avses, bör kunna uppskjutas något år.

Alltså föreslår jag,

att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts förslag att anvisa
ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor att utgå till
ökade medel för fornminnesvården.»

vid punkt 68 (omedelbara iståndsättningsåtgärder å vissa byggnadsminnesmärken)
av herr Pauli, vilken ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt herrar D. Bergströms och Bergmans ovannämnda motion
(I: 145) till omedelbara iståndsättningsåtgärder å vissa
byggnadsminnesmärken för budgetåret 1932/1933 anvisa ett
extra reservationsanslag av 15,000 kronor.

vid punkt 93 (bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket i Uppsala)
av herr Oscar Olsson, som anfört följande:

»Kungl. Maj:t har föreslagit en sänkning av reservationsanslaget till bokinköp
och bokbindning för universitetsbiblioteket i Uppsala med 10,000
kronor. I överensstämmelse med min motivering till reservation under
punkt 9:o anser jag, att anslaget bort minskas med 15,950 kronor, och hemställer
alltså,

att riksdagen må till bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket
i Uppsala för budgetåret 1932/1933 anvisa
ett extra reservationsanslag av 93,550 kronor.»

vid punkt 101 (bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket i Lund)
av herr Oscar Olsson, som anfört följande:

»Kungl. Maj:t har föreslagit en begränsning av nu utgående extra anslag
till universitetsbiblioteket i Lund för bokinköp och bokbindning med 10,000
kronor. I överensstämmelse med min motivering till reservation under
punkt 9:o anser jag, att anslaget bort minskas med 14,650 kronor, och hemställer
alltså,

att riksdagen må till bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket
i Lund för budgetåret 1932/1933 anvisa
ett extra reservationsanslag av 80,350 kronor.»

vid punkt 139 (fortsatt utgivande av undervisningsstatistik) av herr Björck,
som ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till den i ärendet väckta motionen.

280

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

vid punkt 140 (högre lärarinneseminariet) av herrar Kvarnzelius, Widell,
Bergqvist, Svensson i Kompersmåla, Carlsson i Gävle, Thelin, Nilsson i Bonarp,
Olsson i Blädinge, Lindskog och Järte, vilka ansett, att utskottets utlåtande
och förslag bort hava följande lydelse:

»Enligt vad — —----------------

------------------realskolans avveckling.

Med hänsyn-----------—----— "

— — — — — — — — —---—----nästföljande punkt.

I herr Björcks motion har slutligen påkallats hemställan hos Kungl. Majit
örn skyndsam utredning rörande frågan, huruvida överhuvud taget seminariet
bör bibehållas samt, örn så befmnes vara fallet, rörande seminariets organisation
och uppgifter inom skolorganisationen. Utskottet kan icke finna
att i sakens nuvarande läge skäl föreligga att påkalla igångsättandet av en
särskild utredning i dessa hänseenden. Utskottet förutsätter nämligen såsom
självklart, att alla de spörsmål, vilkas klargörande motionären med sin
hemställan åsyftat, måste bliva föremål för ett grundligt övervägande i samband
med ett ställningstagande till den ovan omtalade, under Kungl. Maj :ts
prövning liggande utredningen rörande seminariets organisation, och att ett
sådant övervägande kan ske på basis av föreliggande material, utan att en
extra utredningsapparat skall behöva tillgripas. Utskottet anser därför, att
herr Björcks motion i denna del icke bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) ----------------

b) -----------------;

c) besluta, att herr Björcks ovannämnda motion (I: 45), i
vad den avser hemställan hos Kungl. Majit örn viss utredning,
icke skall föranleda någon riksdagens åtgärd.»

vid punkt 163 (rätt för kommun att upprätta fyraåriga praktiska realskolor,
byggda på den sexklassiga folkskolan m. m.) av herrar Olof Olsson,
Oscar Olsson och Bjärck, vilka ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen må, i anledning av herrar Oscar Olssons
och Månssons samt fru Nordgrens ovannämnda motioner
(1: 29 och II: 49), dels medgiva, att i enlighet med av Kungl.
Majit utfärdade närmare bestämmelser kommuner, som så
önska, må upprätta fyraåriga praktiska realskolor på den
sexklassiga folkskolan, fristående eller i samband med de
redan befintliga allmänna realskolorna, dels ock besluta, att
sådan praktisk realskola, som nyss sagts, skall åtnjuta statsunderstöd
i enlighet med de grunder, som gälla för yrkesbestämd
högre folkskola.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

281

vid punkt 194 (avlönande av lärare åt vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter
och vissa barnhem intagna barn i skolåldern) av herrar Lindblad,
Olof Olsson, Oscar Olsson, Pauli, Björck, Anderson i Råstock, Olofsson i Digernäs,
Nilsson i Örebro, Jonsson i Eskilstuna, Norsell och Andersson i Prästbol,
vilka ansett, att utskottets utlåtande och förslag bort hava följande lydelse: »De

skäl, som av departementschefen anförts till stöd för att av ifrågavarande
anslag statsbidrag må kunna utgå till avlönande av lärare jämväl
vid Svenska röda korsets barnhem för friska barn från tuberkulösa familjer
synas utskottet övertygande. Detta är däremot icke fallet vad angår Evangeliska
fosterlandsstiftelsens barnhem i Hillsand. Sistberörda hem har icke
såsom övriga under ifrågavarande anslag hörande anstalter en sjukvårdande
eller därmed närbesläktad uppgift. Med hänsyn till sitt ändamål skiljer
sig barnhemmet i Hillsand, principiellt sett, ej från de enskilda barnhem,
av vilka ett icke ringa antal finnes i vårt land. Ett medgivande, att hemmet
får åtnjuta statsunderstöd för sin undervisningsverksamhet, kan därför enligt
utskottets mening medföra ganska vittgående konsekvenser. Skulle staten
lämna ekonomisk hjälp åt dylik enskild undervisningsverksamhet även i
sådana fall, där, såsom här, några särskilda, ur det allmännas synpunkt
bärande skäl icke blivit anförda för skolans avskiljande från det kommunala
folkskoleväsendet, kunde detta för statsverket bliva skäligen betungande.
Utskottet måste på grund härav ställa sig avvisande till förslaget, i vad
det avser barnhemmet i Hillsand.

Vad Kungl. Maj:t i övrigt föreslagit under denna punkt föranleder, så
vitt angår Svenska röda korsets barnhem, icke någon erinran från utskottets
sida. Anslagsberäkningen bör givetvis icke påverkas av den ställning, utskottet
intagit till frågan örn barnhemmet i Hillsand.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) avslå Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser Evangeliska
fosterlandsstiftelsens barnhem i Hillsand,

b) medgiva,

att Svenska röda korsets barnhem för friska barn från tuberkulösa
familjer må efter särskild prövning av Kungl. Maj:t
kunna tillerkännas rätt att erhålla bidrag till avlönande av
lärare, anställd för meddelande av undervisning åt vid dessa
barnhem intagna barn i skolåldern, att enligt de närmare
föreskrifter, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva, utgå
huvudsakligen efter samma grunder och i samma ordning, som
äro eller kunna varda stadgade angående statsbidrag till avlönande
av lärare vid egentliga folkskolor och småskolor; samt
att lärare vid folk- eller småskola, lärare vid mindre folkskola
och biträdande lärare vid folkskola må för uppflytt -

282

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ning i högre lönegrad tillgodoräkna sig den tid, under vilken
de tjänstgjort såsom lärare vid nämnda barnhem, där statsbidrag
utgått till deras avlönande såsom till lärare vid folkeller
småskola; skolande enahanda rätt tillgodokomma lärare
vid dylikt barnhem i avseende å den tid, han må hava
tjänstgjort som ordinarie lärare vid egentlig folkskola, mindre
folkskola eller småskola;

c) till avlönande av lärare åt vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter
och vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern
bevilja för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag
av 42,500 kronor.»

vid punkt 229 (understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning) av
herrar Olof Olsson och Oscar Olsson, som ansett att utskottet bort hemställa,

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och herr Johanssons i Edsbyn m. fl. ovannämnda motion
II: lil samt med bifall till herr S. Hanssons och fröken
Hesselgrens förberörda motion I: 156 i riksstaten för budgetåret
1932/1933 upptaga

a) det ordinarie reservationsanslaget till understöd för avlöning
av lärare vid enskilda anstalter för yrkesundervisning
med oförändrade belopp 610,000 kronor,

b) det ordinarie reservationsanslaget till understöd för
undervisningsmateriel åt enskilda anstalter för yrkesundervisning
med oförändrade belopp 65,000 kronor.»

vid punkt 230 (understöd åt elever vid vissa anstalter för yrkesundervisning)
av herrar Olof Olsson, Oscar Olsson och Pauli, vilka ansett, att utskottet
bort hemställa,

att riksdagen må

»a) i anledning av herr Oscar Olssons m. fl. och herr
Johansons i Stockholm m. fl. ovannämnda motioner (I: 30
och II: 46) besluta att, vid anvisande av det extra förslagsanslaget
till understöd åt obemedlade och mindre bemedlade
elever vid statsunderstödda kommunala och enskilda skolor
för yrkesutbildning med heldagsundervisning och örn sammanhängande
kurs av minst fem månaders längd, till sådana
skolor också hänföra de yrkesbetonade högre folkskolor,
som meddela en med ifrågavarande skolor fullt jämbördig
undervisning i yrkesutbildning åt elever på samma
åldersstadium.

b)----------------»

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

283

vid punkt 236 (understöd åt folkbiblioteksväsendet)

1) av herrar Olof Olsson, Petrén, Pauli, Anderson i Råstock, Nilsson i
Örebro, Jonsson i Eskilstuna, Norsell och Andersson i Prästbol, vilka ansett,
att utskottets utlåtande och förslag bort hava följande lydelse:

»I likhet-----— —---------antydd art. I några

avseenden kan dock utskottet icke ansluta sig till förslaget.

Vad först angår understöden till kommunala och med dem likställda folkbibliotek
samt till den i samband med studiecirkelarbete bedrivna folkbiblioteksverksamheten
skulle den av Kungl. Maj:t föreslagna beskärningen med
20 procent av understöden, på sätt i motionerna av herrar Bärg m. fl. och
Olsson i Gävle m. fl. samt herrar Bergman och O. Ericson ävensom herr
Ljunggren (I: 47, II: 66, I: 229 och II: 161) framhållits, för dessa bibliotek
medföra betydande svårigheter. Utskottet vill därför ifrågasätta, att understödsminskningen
för berörda bibliotek icke göres fullt så vittgående, som
Kungl. Maj:ts förslag avser. Med hänsyn till tidsförhållandena kan utskottet
dock icke gå längre, än att utskottet föreslår, att till nu ifrågavarande
biblioteks verksamhet avses lika stort belopp, som, enligt vad den å sid.
556 i statsrådsprotokollet intagna tabellen angiver, beräknats för samma
verksamhet för innevarande budgetår eller 600,000 kronor, vilket innebär,
att för budgetåret 1932/1933 understöden till kommunala och med dem likställda
folkbibliotek samt till folkbiblioteksverksamhet i samband med studiecirkelarbete
skulle nedsättas med 16 procent av eljest utgående belopp. I
anledning härav bör det av Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet ökas med

28,000 kronor.

I herrar Sjödahls m. fl. samt Anderssons i Falkenberg och Thomsons
motioner (I: 153 och II: 337) yrkas, att understöden till centralbibliotek må
få utgå efter oförändrade grunder, under det att Kungl. Maj:ts förslag innebär
en nedsättning jämväl av dessa understöd med 20 procent. Centralbiblioteksunderstödet
utgör jämlikt gällande bestämmelser för varje sådant
bibliotek 10,000 kronor. För närvarande finnas sex centralbibliotek. Vart
och ett av dem skulle enligt Kungl. Maj:ts förslag för budgetåret 1932/1933
erhålla allenast 8,000 kronor i understöd. Enligt utskottets mening är det
icke lämpligt att, samtidigt med att understöden till folkbiblioteken i övrigt
minskas, sänka även centralbibliotekens anslag, enär dessa bibliotek hava
till en av sina huvuduppgifter att stödja och supplera de vanliga folkbiblioteken.
För övrigt innebär förekomsten av centralbibliotek en centralisering
och rationalisering av biblioteksverksamheten, som icke minst i en ekonomisk
situation sådan som den nuvarande är förtjänt av stöd och uppmuntran.
Med beaktande i övrigt av de utav motionärerna andragna skälen
anser sig utskottet böra förorda, att understöden till de nu förefintliga
centralbiblioteken må för budgetåret 1932/1933 utgå efter oförändrade grunder.
Detta medför eu kostnadsökning av (6X2,000=) 12,000 kronor, med

284 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

vilket belopp utskottet anser den av Kungl. Maj:t äskade anslagssumman
böra höjas.

I fråga örn det hittills utgående anslaget till bibliotekskurser synes det
utskottet genom vad herrar Björck och Thomson i sina motioner (I: 230 och
II: 193) anfört vara ådagalagt, att för tillämpning av de av 1929 års riksdagbeslutade
nya bestämmelserna det är nödvändigt att bibehålla åtminstone de
i motionerna omförmälda 20-dagars och 6-dagars kurserna. Till dessa erfordras
ett belopp av högst 8,000 kronor. Nyssnämnda motionärer hava
icke ansett erforderligt, att anslaget höjes med sagda belopp, utan blott begärt
riksdagens medgivande att till ifrågavarande ändamål högst denna
summa må utgå. Enligt utskottets mening är det med hänsyn till den i
övrigt föreslagna anslagsbegränsningen riktigast att för detta ändamål, liksom
i fråga örn centralbiblioteksunderstöden, öka det av Kungl. Maj:t föreslagna
anslaget med erforderligt belopp, i detta fall 8,000 kronor.

Utskottet finner ifråga örn beskärningen av anslagen till folkbildningstidskrifterna
ej tillräckliga skäl förebragta för högre sänkning av anslaget till
Bokstugan än till Biblioteksbladet och Studiekamraten, och anser därför att
de hittills utgående understöden böra sänkas till 3,000 kronor för vardera
av dessa tidskrifter.

Den i motionen II: 67 av herr Sandberg m. fl. påyrkade utvidgningen av
understödsverksamheten kan utskottet under nuvarande förhållanden icke
förorda.

Enligt vad utskottet ovan anfört skulle erfordras en ökning av det av
Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet, 830,000 kronor, med (28,000 + 12,000
+ 8,000=) 48,000 kronor till 878,000 kronor, innebärande en minskning av
anslagets nuvarande belopp med 24,500 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och herrar Bärgs m. fl., Olssons i Gävle m. fl., Bergmans
och O. Ericsons, Ljunggrens, Sjödahls m. fl., Anderssons
i Falkenberg och Thomsons, W. Björcks samt Thomsons
ovannämnda motioner (I: 47, II: 66, I: 229, II: 161, I: 153,
II: 337, I: 230 och II: 193) samt med avslag å herr Sandbergs
m. fl. ovannämnda motion (II: 67), minska det ordinarie
förslagsanslaget till understöd åt folkbiblioteksväsendet,
nu 902,500 kronor, med 24,500 kronor till 878,000 kronor
att i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder,
som av utskottet i det föregående angivits, utgå i enlighet med
de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t må äga meddela.»

2) av herr Oscar Olsson, som anfört:

»Ett bifall till de av Kungl. Maj:t föreslagna avsevärda sänkningarna särskilt
ifråga örn understöden till folkbiblioteken och studiecirkelbiblioteken
samt folkskolebiblioteken skulle få högst betänkliga verkningar. Mot den

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

285

förvildning på många håll bland ungdomen, om vilken fruktansvärda dåd
burit vittne under den senaste tiden, finnes i breda lager av vårt folk ingen
effektivare motvikt än de olika folkbildningsorganisationernas frivilliga
arbete. Detta har biblioteken som sin förnämsta medel- och stödjepunkt;
varför de föreslagna sänkningarna måste innebära ett betänkligt försvagande
av verksamheten. Hur nödvändiga goda folkskolebibliotek äro för uppammandet
av ungdomens intresse för läsning och dess förmåga att använda
böckerna, har på ett övertygande sätt framgått av den undersökning av
kunskaps- och bildningsnivån inom vissa folkgrupper, som nyligen företagits
i vårt land.

På grund härav och med hänvisning till min reservation under punkt
9:o anser jag, att utskottets utlåtande bort ha följande lydelse:

I likhet (se reservationen under 1) — — — till förslaget.

Vad först angår understöden till de olika slagen av bibliotek — utom centralbiblioteken,
till vilka utskottet senare kommer tillbaka — skulle den av
Kungl. Majit föreslagna beskärningen med 20 procent av understöden, på
sätt i motioner av herrar Bärg m. fl. och Olsson i Gävle m. fl. samt herrar
Bergman och O. Ericsson ävensom herr Ljunggren (I: 47, II: 66, I: 229 och
II: 161) framhållits, för dessa bibliotek medföra betydande svårigheter. Utskottet
vill därför ifrågasätta, att understödsminskningen för berörda bibliotek
icke göres så vittgående, som Kungl. Maj:ts förslag avser. Med hänsyn
till tidsförhållandena anser sig utskottet dock böra föreslå en beskärning av
dessa anslag med 10 procent av det belopp, vartill de enligt gällande anslagsbestämmelser
äro berättigade. Då hänsyn tages till kommuners och
föreningars svårigheter att under nuvarande ekonomiska förhållanden lämna
lika högt lokalt underlag för statsanslags erhållande som hittills, torde den
summa, varmed det av Kungl. Majit äskade beloppet bör ökas för tillgodoseende
av detta ändamål, kunna begränsas till 28,000 kronor.

I herrar Sjödahls (se reservation under 1)------ — — — —

----:------------i detta fall 8,000 kronor.

Anslagsbeloppen till tidskriften Biblioteksbladet och tidningen Studiekamraten
vill Kungl. Majit sänka med 25 procent, anslagsbeloppet till tidskriften
Bokstugan med 50 procent (respektive 1,000 och 2,000 kronor). Nämnda
folkbildningspublikationer torde under nuvarande ekonomiska depression
få kämpa med ökade svårigheter för att kunna hålla sig uppe. Utskottet
anser därför att beskärningen av understödet till dessa publikationer ej bör
göras proportionsvis högre än beskärningen av anslaget till biblioteken,
alltså 10 procent av nu utgående belopp, vilket blir 1,200 kronor för dessa
publikationers vidkommande. Utskottet finner inte tillräckliga skäl föreligga
att gå hårdare fram mot en av de tre publikationerna än mot de båda
andra. Den ökning i denna del av anslagsbeloppet — 2,800 kronor —,
som denna förändring i Kungl. Majits förslag innebär, torde inte vara av
den betydenhet att behöva inverka vid beräknandet av anslagets slutsumma.

286

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Den i motionen II: 67 (reservationen under 4)--------

— —--------- -----Kungl. Maj:t må äga meddela.»

vid punkt 265 (bidrag till kostnaderna för Sveriges deltagande i det s. k.
andra internationella polaråret) av herrar Carlsson i Gävle, Andersson i
Eliantorp och Andersson i Ovanmyra, vilka ansett, att utskottet bort hemställa
om avslag å Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

287

Bilaga A.

Till riksdagens statsutskott.

Genom beslut den 5 februari 1932 har Kungl. Majit anbefallt socialstyrelsen
att senast den 27 samma månad till riksdagens statsutskott inkomma
med utlåtande över den under punkt 238 i åttonde huvudtiteln i 1932 års
statsverksproposition omförmälda, av rikskommittén mot den olagliga rusdryckshanteringen
gjorda framställningen örn anslag för budgetåret 1932/1933.
Till åtlydnad härav får styrelsen anföra följande.

Ehuru det ursprungliga initiativet till bildandet av sökande sammanslutningen
är av något tidigare datum, torde det i nuvarande situation icke vara
obefogat att betrakta förevarande framställning, vilken åsyftar att inställa
den allmänna opinionen till ett angrepp på bred front mot den olaga rusdryckshanteringen
mot bakgrunden av en händelse under år 1931, då flera
personer i huvudstaden miste livet efter förtärandet av vissa till landet olagligen
införda giftiga alkoholpreparat. Denna beklagliga händelse, som helt
naturligt tilldrog sig stor uppmärksamhet, synes hava öppnat mångas ögon
för den olaga rusdryckshanteringens vådor och utlöst en stark opinion mot
denna hanterings här i ögonen fallande samvetslösa metoder. Enligt meddelanden
i dagspressen har denna opinion också på flera håll framkallat en
kraftig reaktion, yttrande sig i spontana positiva motåtgärder mot det onda.

Det vill synas, som om tillfället vore gynnsamt att anknyta till sådana
meningsyttringar i syfte att söka bevara dem och därmed lägga den enligt
styrelsens mening säkraste grunden för ett effektivt motverkande av den
olaga rusdryckstrafiken, nämligen en allmän opinion, som fördömer och bekämpar
densamma.

Aven speciella skäl synas tala för, att tidpunkten för en allmän reaktion,
speciellt mot smuggling, vore lämplig. Erfarenheten synes utvisa, att spritsmugglingen
har tendens att på utländsk botten organisera sig i större företag,
som förfoga över icke obetydliga materiella resurser. Om nu dessa
organisationer hittills företrädesvis riktat sin verksamhet mot våra s. k. torrlagda
grannländer, är det fara värt, att de nu, sedan dessa upphävt förbudet,
skola med ökad aktivitet rikta sig mot den svenska smygmarknaden.
Örn farhågor i sådan riktning besannas, synes en kraftig motopinion dubbelt
påkallad.

Socialstyrelsen ser i rikskommitténs framställning ett uttryck för strävanden
att i mera organiserade former taga fasta på dylika aktuella strömningar
och att så vitt möjligt låta dem avsätta sig i varaktiga resultat. Kommittén
kan enligt sakens natur näppeligen redovisa sådana positiva resultat
av sin korta verksamhet, att några säkra slutsatser därav kunna dragas.
Ej heller torde några fasta hållpunkter för den framtida utvecklingen kunna
förebringas. Härtill kommer, att en verksamhet, som är inriktad på något
till sin natur så svåråtkomligt som opinionsbildning, ju städse erbjuder
stora svårigheter för mera exakta bedömanden.

Man torde därför få betrakta aktionen såsom ett försök och såsom sådant

288

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

givetvis ovisst. Detta försök avser emellertid ett så betydelsefullt samhälleligt
område och torde äga så pass stora förutsättningar att främja det av
sedda syftet, att det synes förtjäna statens omvårdnad och stöd.

De gjorda ekonomiska beräkningarna äro visserligen till sin natur approximativa
men hava ej givit styrelsen anledning till erinran.

Med hänsyn till de specifika aktuella omständigheter, som särskilt tala
för bifall till ansökningen, synes beviljandet av det nu sökta statsbidraget
ej böra bliva prejudicerande för framtiden. Vare sig kommittén framdeles
återkommer med förnyad ansökan om statsbidrag för ett kommande budgetår
eller ej, synes emellertid den nu sökta statliga insatsen vara så pass
stor och verksamheten i övrigt erbjuda sådant intresse, att man till ett eventuellt
bifall till ansökningen bör knyta det villkoret, att kommittén under
budgetåret fortlöpande registrerar sina åtgärder och — i görligaste mån —
sina uppnådda resultat samt sedermera i lämpligt antal exemplar avgiver
berättelse däröver.

Under åberopande av det anförda får socialstyrelsen tillstyrka, att det
sökta anslaget, 28,000 kronor, ställes till förfogande för budgetåret 1932/1933.

Remissakten har återställts till ecklesiastikdepartementet.

Stockholm den 20 februari 1932.

GUNNAR HUSS.

Kurt Bergström.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

289

Bilaga B.

Till riksdagens statsutskott.

Genom nådigt beslut den 5 februari 1932 har Kungl. Majit anbefallt skolöverstyrelsen
att till riksdagens statsutskott inkomma med av utskottet begärt
utlåtande över den under punkten 238 i åttonde huvudtiteln av 1932 års
statsverksproposition omförmälda, av rikskommittén mot den olagliga rusdryckshanteringen
gjorda framställningen om anslag för budgetåret 1932/1933.

Överstyrelsen, som inhämtat yttrande i ärendet från konsulenten för nykterhetsundervisningen,
får med överlämnande av yttrandet i fråga anföra följande.

Överstyrelsen vill till en början erinra därom, att det ifrågasatta anslaget
är av enahanda natur, som de understöd till organisationsverksamhet, vilka
utgå till olika nykterhetssammanslutningar, t. ex. Motorförarnas helnykterhetsförbund.

Det ändamål, varom här är fråga, synes därför, såsom konsulenten för
nykterhetsundervisningen framhållit, icke kunna understödjas genom medel,
som under andra titlar anslås till undervisnings- och upplysningsverksamhet
m. m. för nykterhetens främjande.

Vad härefter beträffar betydelsen av den uppgift, rikskommittén förelagt
sig, vill överstyrelsen framhålla följande. Överstyrelsen finner, icke minst
med hänsyn till vådorna för ungdomen av den olaga rusdryckshanteringen,
åtgärder till motarbetande av nämnda hantering utomordentligt angelägna.
Under åberopande av vad konsulenten för nykterhetsundervisningen i sitt
yttrande anfört, anser sig överstyrelsen därför böra tillstyrka, att anslag för
ändamålet beviljas rikskommittén.

Vid bedömandet därefter av frågan, med huru stort belopp detta anslag
kan böra utgå, finner överstyrelsen det föreliggande materialet icke vara av
den natur, att överstyrelsen har någon möjlighet att fälla ett mera grundat
omdöme härom.

Stockholm den 19 februari 1932.

A. Thomson.

OTTO HOLMDAHL.

/ Allan Wirgin.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 6 sami. 8 käft. (Nr 8.)

290

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Till kungl, skolöverstyrelsen.

Med återställande av remissakten K. R. Nr. 41 F/1932 rörande rikskommitténs
mot den olagliga rusdryckshanteringen framställning om anslag av

28,000 kronor av statsmedel för kommitténs verksamhet under budgetåret
1932/1933, får jag härmed vördsamt anföra följande.

Syftet för kommitténs verksamhet synes mig icke blott ur nykterhetssynpunkt
synnerligen behjärtansvärt utan, med den omfattning den olagliga
rusdryckshanteringen under senare år tagit, snarast vara att betrakta som
ett utpräglat statsintresse. Härav följer, att kommitténs verksamhet, _ rätt
bedriven, är förtjänt av statsmakternas kraftiga stöd. Det av kommittén
skisserade arbetsprogrammet synes mig väl genomtänkt och ändamålsenligt
utformat. Då såväl kommitténs medlemmar som de bakom kommittén
stående organisationerna alla representera en rik fond av erfarenhet, synes
mig häri ligga en garanti för att det uppställda arbetsprogrammet även
skall bliva väl genomfört. Förutsättningarna för anslag av statsmedel till
kommitténs verksamhet synas mig därför till alla delar vara till finnandes.

I detta sammanhang må erinras örn att staten haft gynnsam erfarenhet
av nyttan av förhållandevis rikligt understöd åt sådant organisationsarbete
för nykterhetens främjande, som haft särskild anknytning till aktuella problem.
Liksom i åsyftade fall (Motorförarnas helnykterhetsförbund) avser
förevarande framställning icke sådant ändamål, som kan tillgodoses inom
ramen av det särskilt anvisade stora anslaget till föreläsnings- och instruktionsverksamheten
för nykterhetens främjande; närmast avses centralt, i
någon utsträckning även lokalt, organisations- och administrationsarbete och
därmed sammanhängande åtgärder, andra än föreläsningar.

Beträffande den lämpligaste storleken av ett statsanslag till kommitténs
verksamhet är det givetvis svårt att bilda sig en bestämd uppfattning. Intet
synes mig emellertid tala mot att den av kommittén uppgjorda finansplanen
för budgetåret 1932/1933 skulle vara väl avvägd. Jag anser mig därför
kunna förorda ett statsanslag till det belopp, som i planen beräknats. Enligt
en uppgift, vilken jag dock icke haft tillfälle verifiera, skall kommittén för
sin verksamhet under innevarande budgetår av Kungl. Majit hava tilldelats
ett anslag av statsmedel av 5,000 kronor. Några besparingar å detta anslag
vid budgetårets utgång torde emellertid knappast vara att beräkna.

Bifaller riksdagen Kungl. Majits förslag örn anslag till kommittén, torde
bland de av Kungl. Majit vid anslaget fästade villkoren även böra finnas
föreskrift för det fall, att anslaget icke skulle vara för sitt ändamål helt
konsumerat vid tidpunkten för kommitténs avveckling, i kommitténs framställning
beräknad till utgången av nästkommande budgetår.

Under hänvisning till det anförda, får jag vördsamt föreslå överstyrelsen
att hos riksdagens statsutskott förorda rikskommitténs framställning.

Malmö den 11 februari 1932.

THORILD DAHLGREN.

Stockholm 1932, Ivar Hroggströms Boktryckeri A. B.

320480

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Verkliga utgifter.

VIII. Åttonde huvudtiteln. Ecklesiastikdepartementet.

1 "i		Ordinarie	Extra
		anslag	anslag
	A. Departementet.	Kronor	Kronor

1		* 24,000

2	Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, för-
i	slagsanslag ....................................................................	258,800
3	Förstärkning av arbetskrafterna å departementets av-
	delning av Kungl. Maj:ts kansli ................................		6,048
	Säger för departementet	282,800	6,048
	B. Arkiv, bibliotek och museer.
	Arkiv.
	Riksarkivet:
1 1	Riksarkivet, förslagsanslag............ 167,800
2	Inköp av arkivalier och tryckta
	arbeten för riksarkivet, reserva-tionsanslag .............................. 1,800
3	Fortsatt utgivande genom riksar-
	kivet av sådana handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets historia, reservationsanslag........ 6,000
4	Riksarkivets sigillvård, reserva-
	tionsanslag ................................ 4,300
5	Expedition i riksarkivets nya lo-
	kaler vid Östermalmsgatan i Stockholm ................................ 4,000	175,600	8,300
	Landsarkiven:
6	Landsarkiven m. m., förslagsanslag 102,200
7	Inköp av arkivalier och tryckta
	arbeten för landsarkiven m. m., reservationsanslag .................... 1,350	103,550
1		279,150	8,300
	Bibliotek.
	Kungl, biblioteket:
8	Kungl, biblioteket, förslagsanslag 273,200

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Bihang till riksdagens protokoll 1932. B sami. 8 höft. (Nr 8.)

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

				Ordinarie	Extra
				anslag	anslag
				Kronor	Kronor
9	Bokinköp och bokbindning för
	kungl, biblioteket, reservations-anslag ........................................		15,000
10	Ökning av kungl, bibliotekets ar-
	betskrafter ..............................		8,500
11	Sveriges offentliga biblioteks ge-
	mensamma accessionskatalog ...		12,500
12	Katalogiseringsarbeten inom kungl.
	biblioteket ...............................		29,800
13	Undersökning av i kammararkivet
	och riksarkivet befintliga äldre arkivalieomslag m. m.............		4,100	273,200	69,900
	Stifts- och landsbiblioteket i Linköping:
14	Avlöningar, förslagsanslag ...........	14,530
15	Bokinköp, inbindning och vissa
	expenser, reservationsanslag ...	8,000
16	Förstärkning av reservationsan-
	slaget till bokinköp, inbindning och vissa expenser................ ...		1,000	22,530	1,000
17	Pedagogiska biblioteket ....................			6,500
18	Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av
	S:te Geneviévebiblioteket i Paris ..	...............			1,500
				295,730	78,900
	Museer.				1
	Nationalmuseet:
	Museet:				i
19 a	Förslagsanslag ............................ Reservationsanslag:	155,900
19 b	Målnings- och skulptursam-
	lingarnas ökande................	10,000
19 c	Inlösen av svenska konstnä-
	Ters arbeten.......................	25,000			i
19 d	Handtecknings- och gravyr-
	samlingarnas ökande ........	4,500
19 e	Samlingarnas vård och under-
	håll ....................................	11,000
19 f	Ökande av samlingen av konst-
	hantverk ............................	6,000
19g	Boksamlingen ........................	3,000
19 h	Utländska studieresor............	—
20	Förstärkning av arbetskrafterna
	vid museet ................................		14,800
21	Museets depositionsavdelnings
	konstbildande verksamhet, re-servationsanslag ........................		8,500

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

				Ordinarie	Extra
				anslag	anslag
				Kronor	Kronor
22	Försäkring och transport av konst-
	föremål, reservationsanslag.......		1,500
23	Konservering av handtecknings-
	och gravyrsamlingar inom mu-seet, reservationsanslag ............		5,000
24	Portföljer för vissa äldre sam-
	lingar av handteckningar och gra-vyrer m. m., reservationsanslag		1,500
25	Konserveringsarbeten för statens
	tavelsamlingar å de kungl, slotten, reservationsanslag ........		2,000
26	Vakthållning vid museets öppet-
	hållande örn kvällarna ............		1,840	215,400	35,140
	Livrustkammaren:
27	Avlöningar, förslagsanslag............	11,000
28	Avlöningar till icke-ordinarie be-
	fattningshavare ........................		26,950
29	Underhåll och vård av samlin-
	garna, reservationsanslag ........		23,000
30	Förhyrande av ökade lokaler ....		1,100	11,000	51,050
	Naturhistoriska riksmuseet:
	Gemensamma anslag:
31	Avlöningar m. m., förslagsanslag	230,000
32	Tjänsteresor för intendenter och
	assistenter, reservationsanslag	2,000
33	Samlingar m. m., reservations-
	anslag ................... ................	93,695
34	Särskilt arvode åt en vaktmäs-
	färe, tillika trädgårdsskötare		300
35	Förstärkning av den i reserva-
	tionsanslaget till samlingar m. m. ingående anslagsposten till ordnande, vård och för-ökande av samlingarna m. m.		5,000
36	Förstärkning av den i reserva-
	tionsanslaget till samlingar m. m. ingående anslagsposten till expenser för avdelnin-garna vid Frescati ..............		15,700
37	Täckande av en vid utgången
	av budgetåret 1931/1932 mot-sedd brist i den i reserva-tionsanslaget till samlingar m. m. ingående anslagsposten till expenser för avdelnin-garna vid Frescati................		6,100

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

			Ordinarie	Extra
			anslag	anslag
			Kronor	Kronor
	Botaniska avdelningen:
38	Ordnande och preparering av
	vissa samlingar inom bota-niska avdelningen ................	3,000
39	Nya herbarieskåp för botaniska
	avdelningen, reservalionsan-slag .......................................	2,500
40	Arbetsbiträde m. m. vid bota-
	niska avdelningen ................	3,150
41	Ordnande av framlidne kyrko-
	'' herden S. J. Enanders Salix-samlingar, reservationsanslag	4,000
	Paleozoologiska avdelningen:
42	Arbetsbiträde vid paleozoolo-
	giska avdelningen ................	2,520
43	Ritnings- och retuscheringsar-
	beten för paleozoologiska av-delningen ................................	1,000
44	Fortsatt bearbetning av visst
	vetenskapligt material, till-hörigt paleozoologiska avdel-ningen, reservationsanslag ....	3,500
	Ev ertebratavdel ningen:
45	Vetenskapligt biträde för bear-
	betning av vissa samlingar å evertebratavdelningen............	4,000
	Etnografiska avdelningen:
46	Arbetsbiträde vid etnografiska
	avdelningen............................	2,520
47	Ökade medel till expenser
	m. m. för etnografiska avdel-ningen ....................................	24,400
48	Forisatt iordningställande av
	f. d. Livregementets drago-ners kasernetablissement till
	etnografiskt museum m. m., reservationsanslag....................	15,000	325,695	92,690
49	Nordiska museet...................................................			190,000
50 51 52				25,000
		4,000 4,000


			552,095	401,880
	Säger för arkiv, bibliotek och	museer	1,126,975	489,080

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

		Ordinarie	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
	C. Kyrkliga ändamål.
	Kleresistaten.
1	Kleresistaten, förslagsanslag ...........................................	120,000
2	Lappmarks ecklesiastikverk, kyrkliga ändamål, förslags-
	anslag ..........................................................................	3,000
3	Ersättning för prästerskapets tionde, förslagsanslag ....	4,624,400
4	Ersättning för vissa prästerskapet tilldelade statsanslag	301,250
5	Ersättning åt vissa församlingar till följd av lindring i
	främmande trosbekännares skattskyldighet, förslags-
	anslag ............................................................................	40,000
6	Pastor vid svenska Gustafsförsamlingen i Köpenhamn ...	6,000
7	Pastor vid svenska Victoriaförsamlingen i Berlin ........	6,000
8	Pastor vid svenska Sofiaförsamlingen i Paris ............	6,000
9	Pastor vid svenska Olaus Petri-församlingen i Ilälsingfors	6,000
10	Stipendier för utbildande vid universitet av präster,
	förtrogna med finska språket ....................................		3,600
11	Religiös och social verksamhet bland svenskar i vissa
	utländska hamnstäder ................................................		50,500
12	Dyrtidstillägg åt de för religiös och social verksamhet
	bland svenskar i vissa utländska hamnstäder an-
	ställda präster, förslagsanslag ....................................		* 15,000
13	Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kost-
	nader, förenade med friköp av lägenheter å kyrklig
	jord, förslagsanslag........................................................		10,000
		5,112,650	79,100
	Domkapitlens expeditioner.
14	Domkapitlens expeditioner, förslagsanslag ....................	279,300
15	Ändrings- och reparationsarbeten å domkapitelshuset
	i Strängnäs, reservationsanslag ....................................		30,000
	Kyrkors underhåll m. m.
	Kyrkors underhåll:
16	Underhåll....................................................... 2,028
17	Ersättningar, förslagsanslag............................ 220,000	222,028
18	Bidrag till uppförande i Ilälsingfors av en svensk
	kyrka m. m., reservationsanslag .............................		25,000
	Säger för kyrkliga ändamål	5,613,978	134,100

* Av Kungl. Majit föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

		Ordinarie	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
	D. Akademier m. m.
	Svenska akademien.
1	Akademien .......................................................................	8,250
Vetenskapsakademien.
2	Akademien ......................................................................	10,000
3	Katalog över svensk naturvetenskaplig litteratur m. m.	1,600
4	Sveriges anslutning till den baltisk-geodetiska kom-
	missionen m. m., reservationsanslag..........................		2,375
		10,000	3,975
	Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.
	Akademien:
5 a	Förslagsanslag ................................ 99,750 Reservationsanslag:
5 b	Underhåll och förökande av de
	under akademiens inseende ställda samlingar ................ 12,000
5 c	Tryckningskostnader samt utgi-
	vande av planschverk över fornsaker och andra märk-
	värdiga föremål i statens historiska museum m. m..... 10,500
5 d	Underhåll och fortsättning av
	inredningen i statens histo-riska museum och myntkabi-nettet .................................... 3,000
5 e	Undersökning och beskrivning
	av fäderneslandets fornläm-ningar ................................. 5,000
5 f	Transporter, lyshållning och
	vissa andra expensutgifter ... 14,000
5g	Fornlämningars vård ................ 8,000
5 h	Vård och underhåll av Visby
	ruiner och andra byggnads- minnesmärken........................ 5,000 57 500	157,250
6	Ökade medel för fornminnesvården, reservationsanslag	10,000
7	Omedelbara iståndsättningsåtgärder å vissa byggnads-
	minnesmärken, reservationsanslag ...............................		10,000
8	Ökade medel lill avlönande av icke-ordinarie befatt-
	ningshavare vid akademien ........................................		47,350 11,850
9	Tillfällig ökning av akademiens arbetskrafter...............
10	Resekostnads- och traktamentsersättningar åt befatt-
	ningshavare vid akademien m. m., reservationsanslag		25,000

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

	- ''	Ordinarie	Extra
		anslag	anslag
	•	Kronor	Kronor
11	Vakthållning för öppethållande av statens historiska
	museum ........................................................................		8,900
12	Inventering och konservering av vissa samlingar inom
	statens historiska museum m. m., reservationsanslag		15,000
13	Vård och underhåll av antikvariskt-numismatiska biblio-
	teket, reservationsanslag...............................................		4,000
14	Underhåll av antikvariskt-topografiska arkivet, reserva-
	tionsanslag ...................................................................		1,500
15	Instrumentutrustning för akademien, reservationsanslag		1,600
16	Iståndsättande av Ovikens ödekyrka, reservationsanslag		7,500
17	Lokalhyra för den ostasiatiska arkeologiska samlingen
	m. m.............................................................................		38,000
i		157,250	180,700
1	Akademien för de fria konsterna.
	Akademien:
18	Avlöningar m. m., förslagsanslag ................ 125,200
19	Undervisningsmateriel m. m., reservations-
	anslag .................................................... 33,300	158,500
20	Förstärkning av vissa anslagsposter i reservationsan-
	slaget till undervisningsmateriel m. m....................		12,800
21	Skolan för dekorativ konst ............................................		20,600
22	Extra lärare i materiallära vid konsthögskolan............		3,500
		158,500	36,900
	Musikaliska akademien.
	Akademien:
23	Avlöningar m. m., förslagsanslag ................ 155,860
24	Materiel och expenserm.m.,reservationsanslag 6,740
25	Stipendier m. m., reservationsanslag........... 15,000	177,600
26	Förstärkning av reservationsanslaget till materiel och
	expenser m. m...........................................................		15,500
27	Bindning av böcker och musikalier i akademiens bib-
	Kotek, reservationsanslag ............................................		3,500
28	Biträde åt bibliotekarien hos akademien vid vården
	av biblioteket................................................................		1,500
29	Ökad undervisning i pianospelning och harmonilära
	vid musikkonservatoriet ...........................................		3,000
30	Kurser för utbildande av kyrkomusiker........................		12,500
		177,600	36,000
	De kungl, teatrarna.
31	Kungl, operan....................................................................	150,000
32	Brandförsäkring av viss staten tillhörig, huvudsak-
	ligen i operabyggnaden och dramatiska teaterns bygg-
	nåd förvarad lösegendom m. m. ..............................		13,985
	Säger för akademier m. m.	661,600	271,560

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

		Ordinarie	Extra
		anslag	anslag
	E. Universiteten, den medicinska undervisningen	Kronor	Kronor
	m. ni.
	Universitetskanslersexpeditionen.
1	Expeditionen, förslagsanslag ..........................................	22,950
	Uppsala universitet.
	Universitetet:
2	Universitetsstaten .................................... 1,381,804
3	Avlöningar till vissa tjänstemän och be-
	tjänte vid universitetets samlingar och
	inrättningar m. m., förslagsanslag........ 377,400	1,759,204
4	Avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare,
	amanuenser och tjänstemän m. m.............................		44,280
5	Materiel för vissa institutioner m. m., reservationsanslag		78,300
6	Om- och tillbyggnad av anatomiska institutionen, re-
	servationsanslag ............................................................		238,000
7	Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket,
	reservationsanslag ......................................................		99,500
8	Ytterligare medel till materiel m. m. för vissa institu-
	tioner, reservationsanslag ...........................................		120,000
9	Förstärkning av den i staten för universitetet upptagna
	anslagsposten till reparationer....................................		10,000
		1,759,204	590,080
	Lunds universitet.
	Universitetet:
10	Universitetsstaten ........................................ 1,243,700
11	Avlöningar till vissa tjänstemän och be-
	tjänte vid universitetets samlingar och
	inrättningar m. m., förslagsanslag ........ 267,600	1,511,300
12	Avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare,
	amanuenser och tjänstemän m. m.............................		63,435
13	Personligt lönetillägg åt försöksassistenten vid institu-
	tionen för ärftlighetsforskning C. G. von Sydow ....		800
14	Materiel för vissa institutioner m. m., reservationsanslag		51,225
15	Utrustning av den psykiatriska klinikens laboratorier,
	reservationsanslag ........................................................		3,000
16	Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket,
	reservationsanslag ........................................................		85,000
17	Ytterligare medel till materiel m. m. för vissa institu-
	tioner, reservationsanslag ...........................................		142,000
		1,511,300	345,460
	Karolinska mediko-kirurgiska institutet.
	Institutet:
18	Avlöningar för professorer och lärare m. fl. 476,700
19	Avlöningar till vissa tjänstemän och be-
	tjänte vid institutet och dess institutioner,
	förslagsanslag............................................ 91,100	567,800

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

	. ......—	Ordinarie	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
20	Avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare,
	amanuenser och tjänstemän m. m. .........................		66,958
21	Materiel m. m. för vissa institutioner och kliniker, re-
	servationsanslag ............................................................	81,100
22	Undervisning i medicinsk rörelsebehandling ................	8,250
23	Materiel m. m. för vissa institutioner, reservationsanslag		58,325
24	Färgfotografering å syfilidologiska kliniken vid sjuk-
	huset S:t Göran, reservationsanslag ............................		1,000
25	Bidrag till en pediatrisk klinik i Stockholm...............		60,000
26	Poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm.................		5,700
		657,150	191,983
	Tandläkarinstitutet.
27	Avlöningar m. m., förslagsanslag........................................	95,100
28	Institutets verksamhet, förslagsanslag ............................		153,500
29	Extra lärarkrafter vid institutet........................................		15,500
30	Kontrollantbiträde vid institutet ....................................		2,000
31	Tillfällig förstärkning av institutets personal................		40,000
32	Särskilda undervisningskurser vid institutet ................		5,000
		95,100	216,000
	Un iversitetssj ukh us.
	Akademiska sjukhuset i Uppsala:
33	Akademiska sjukhuset, förslagsanslag ........................	110,000
	Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund:
34	Bidrag till driftkostnaderna under år 1931 57,810
35	Ändringsarbeten inom medicinska kliniken och
	tillbyggnad till röntgeninstitutet, reserva-
	tionsanslag ................................................. 21,875
36	Kompletterande inredningsarbeten i samband
	med tillbyggnaden till sjukvårdsinrättnin-		1
	garnäs röntgeninstitut, reservationsanslag ... 2,250		81,935
	Karolinska sjukhuset:
37	Byggnadsarbeten för karolinska sjukhuset m. m.,
	reservationsanslag ....................................................		* 500,000
	Serafimerlasarettet:
38	Understöd och ersättningar ........................................	120,750
39	Ökade medel för lasarettets verksamhet....................		490,000
	Allmänna barnbördshuset i Stockholm:
40	Allmänna barnbördshuset i Stockholm ....................	24,853
41	Verksamheten vid allmänna barnbördshuset i Stock-
	holm ........................................................................		129,000
		255,603	\| 1,200,935

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

		Ordinarie	Extra
		anslag	anslag
	Gemensamma universitetsändamål.	Kronor	Kronor
42	Klinisk undervisning i epidemiologi åt medicine kandi-
	dater ............................................................................		10,900
43	Tryckning av doktorsavhandlingar vid universiteten i
	Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska
	institutet, reservationsanslag ...................................		30,000
44	Tryckning av doktorsavhandlingar vid högskolorna i
	Stockholm och Göteborg, reservationsanslag ............		6,000
45	Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer ........		1,500
46	Institut d’études scandinaves vid Paris universitet ....		2,000
47	Ersättningar åt sakkunniga i akademiska befordrings-
	ärenden, förslagsanslag ................................................	9,000
48	Forskarstipendier för docenter vid universiteten i Upp-
	sala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska
	institutet, reservationsanslag ......................................		35,000
49	Uppehållande vid universitetet i Dorpat i republiken
	Estland av en professur i svenska språket och
	litteraturen ..............................................................		7,500
50	Kurser i skyddskoppympning, reservationsanslag ........		1,000
		9,000	93,900
	Rasbiologiska institutet.
51	Avlöning åt chefen för institutet....................................	12,000
52	Institutets verksamhet, reservationsanslag ....................		60,000
	Farmaceutiska institutet.
53	Avlöningar, förslagsanslag ................................................	74,750
54	Materialier m. m., reservationsanslag ............................	22,900
		97,650
	Säger för universiteten, den medicinska undervisningen
	m. m.............................................................................	4,419,957	2,698,358
	F. Tekniska högskolan m. m.
	Tekniska högskolan.
	Högskolan:
1	Avlöningar, förslagsanslag............................ *737,880
	Vissa omkostnader för högskolans verk-
	samhet:
2	Stipendier åt lärare för utrikes
	studieresor, reservationsanslag —
3	Stipendier åt elever, reserva-
	tionsanslag ............................ *6,000
4	Materiel m. m., reservations-
	anslag ................................... *329,000 335,000	1,072,880

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

		Ordinarie	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
5	Ökade medel till samlingar och laborationer...............		* 47,000
6	Ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse
	utgifter...........................................................................		* 56,000
7	Nyanskaffning av apparater och instrument för vissa
	institutioners laboratorier, reservationsanslag ............		20,000
8	Reparation av högskolans modellsamling, reservations-
	anslag ............................................................................		2,000
9	Bokinköp, bokbindning m. m. för högskolans bibliotek,
	reservationsanslag ........................................................		* 5,000
10	Inredning och utrustning av laboratoriet för hyttmeka-
	nik samt järnets bearbetning och behandling, reser-
	vationsanslag ...............................................................		26,700
11	Resekostnads- och traktamentsersättning åt lärare och
	studerande vid högskolans fackavdelning för lant-
	mäteri för deltagande i exkursioner och fältövningar
	m. m., reservationsanslag ..........................................		* 5,000
12	Övergångskostnader för lantmäteriundervisningen, re-
	servationsanslag ............................................................		* 28,000
		1,072,880	189,700
	Chalmers tekniska institut.
	Institutet:
13	Avlöningar, förslagsanslag ........................ 270,500
	Vissa omkostnader för institutets verk-
	samhet:
14	Stipendier och premier åt elever,
	reservationsanslag ................... 600
15	Materiel m. m., reservationsanslag 62,000 62,600	333,100
16	Avlöningsförbättring m. m. åt innehavarna av de å över-
	gångsstat för institutet uppförda befattningarna		3,300
17	Ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse
	utgifter .......................................................................		17,000
18	Ökade medel till bibliotek, samlingar och laboratorier		9,000
19	Apparatur m. m. för organiskt-kemiska laboratoriet,
	reservationsanslag ........................................................		3,000
20	Undervisning rörande arbetsledningens praktiskt eko-
	nomiska, sociala, yrkeshygieniska och arbetspsyko-
	logiska problem ...........................................................		1,500
		333,100	33,800
	Säger för tekniska högskolan m. m.	1,405,980	223,500
	G. Skolöverstyrelsen.
1	Skolöverstyrelsen, förslagsanslag ...................................	574,200
2	Inspektion och sakkunniga biträden hos skolöversly-
	reisen ............................................................................		10,500
3	Byggnadssakkunnigt biträde hos skolöverstyrelsen ...		4,800

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varoin utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

		Ordinarie	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
4	Expeditionsvaktsgöromål hos skolöverstyrelsen............		1,800
5	Personligt lönetillägg för budgetåret 1932/1933 åt kon-
	sulenten hos skolöverstyrelsen Ingeborg Walin, för-slagsanslag ....................................................................		900
6	Personliga lönetillägg för budgetåren 1930/1931 och
	1931/1932 åt konsulenten hos skolöverstyrelsen Inge-borg Walin..................................................................		1,850
	Säger för skolöverstyrelsen	574,200	19,850
	H. Allmänna läroverken m. m.
	Högre lärarinneseminariet.
1	Högre lärarinneseminariet................................................	149,985
2	Diverse behov vid högre lärarinneseminariet................	64,160
3	Arvoden åt extra lärare, timlärare och vikarier vid
	högre lärarinneseminariet ............................................		39,420
		149,985	103,580
	Allmänna läroverken.
4	Allmänna läroverken, reservationsanslag ........................	8,578,500
5	Ålderstillägg åt lärarpersonalen vid de allmänna läro-
	verken, förslagsanslag...................................................	1,220,000
6	Arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid
	de allmänna läroverken............................................		1,212,000
7	Arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie ämneslärare
	vid högre lärarinneseminariet, allmänna läroverk och statens folkskoleseminarier, förslagsanslag ................		95,000
8	Personliga lönetillägg åt vissa ordinarie Övningslärare
	vid de allmänna läroverken, förslagsanslag...............		3,000
9	Understöd åt extra ordinarie lärare vid de allmänna
	läroverken under förfall på grund av sjukdom, för-slagsanslag ...................................................................	5,000
10	Extra arvoden åt lärare i övningsämnen vid de all-
	männa läroverken .......................................................		417,425
11	Undervisning i manlig slöjd vid de allmänna läroverken,
	förslagsanslag ...............................................................	56,800
12	Arvoden åt skolläkare vid de allmänna läroverken,
	förslagsanslag ................................................................		55,500
13	Upprätthållande vid ett högre allmänt läroverk i Göte-
	borg av provårskurs för blivande lärare vid de all-männa läroverken ................................................		14,700
14	Undervisning genom infödda lärare i tyska, engelska och
	franska språken vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter .......................................................		10,500
15	Undervisning i norska och danska språken vid högre
	läroanstalter ......................................		3,000
16	Svensk studiekurs i Frankrike........................................		1,000

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

		Ordinarie	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
17	Bidrag till de allmänna läroverkens ljus- och ved-
	kassor, förslagsanslag.................................................		* 250,000
18	Bokinköp och bokbindning för biblioteken vid de all-
	männa läroverken, reservationsanslag ........................		80,000
		9,860,300	2,142,125
	Kommunala mellanskolor.
19	Kommunala mellanskolor, lörslaqsanslaq........................	1,270,000
20	Undervisning i manlig och kvinnlig slöjd samt hand-
	arbete vid kommunala mellanskolor, förslagsanslag	23,000
! 21	Tillfällig löneförbättring till lärarpersonalen vid kom-
	munala mellanskolor, förslagsanslag .......................		243,000
		1,293,000	243,000
	Kommunala flickskolor.
22	Kommunala flickskolor, förslagsanslag............................	196,000
! 23	Tillfällig löneförbättring till lärarpersonalen vid kom-
i	munala flickskolor, förslagsanslag...............................		40,000
	Privatläroverken.
	Privatläroverken:
	Gemensamt reservationsanslag:
24 a	Enskilda mellanskolor ............................ 16,400
! 24b	Högre flickskolor •................................... 430,500
24 c	Högre goss- och samskolor.................... 217,400
24 d	Enskilda lärarinneseminarier ............... —	664,300
25	Understöd åt Annaskolan i Stockholm ........................		4,000
26	Lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda
	läroanstalter, förslagsanslag .......................................	520,000
27	Bidrag till de statsunderstödda enskilda läroanstalternas
	vikariatskassa, förslagsanslag.......................................	18,000
28	Tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid
	privatläroverk, förslagsanslag ....................................		2,103,500
29	Ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda
	enskilda läroanstalter, förslagsanslag ........................		41,000
30	Understöd åt kommunalt gymnasium, som är förenat
	med en statens realskola, reservationsanslag ............		34,000
31	Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i bus-
	hållsgöromål ................................................................		16,000
32	Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala ....................		80,000
33	Understöd till vissa anstalter för utbildande av lära-
	rinnor i handarbete ....................................................		19,000
		1,202,300	2,297,500
	Säger för allmänna läroverken m. m.	12,701,585	4,826,205

* Av Kungl. Majit förslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

				Ordinarie	Extra
				anslag	anslag
				Kronor	Kronor
	I. Folkundervisningen.
	Anstalter för lärarutbildning.
	Folkskoleseminarier:
	Gemensamt reservationsanslag:
la	Folkskolesemina-
	nema ...............*1,640,000
lb	Stipendier för elever
	vid folkskolesemi-narier ................ *160,000	1,800,000
2	Studentkurser och parallellavdel-
	ningar vid vissa folkskolesemi-narier m. m., reservationsanslag		*57,500
3	Ålderstillägg åt lärare vid folk-
	skoleseminarierna, förslagsan-slag ....................................	* 200,000
4	Hyresersättning till rektorerna vid
	vissa folkskoleseminarier ........		16,000
5	Hyresbidrag till lärare vid folk-
	skoleseminarierna i Stockholm och Göteborg, förslagsanslag ■■■		14,000
6	Utbildningskurs för lärare vid
	hjälpklasser för psykiskt efter-blivna barn, reservationsanslag		8,500	2,000,000	96,000
	Småskoleseminariet
7	Statens småskoleseminariet reser-
	vationsanslag ............................	* 169,000
8	Verksamheten vid statens små-
	skoleseminarium i Hagaström, reservationsanslag ....................		* 29,000
9	Understöd åt småskoleseminariet
	förslagsanslag ...........................	*240,000
10	Stipendier åt elever vid småskole-
	seminarier, reservationsanslag	* 16,000
11	Tillfällig löneförbättring för lärare
	vid småskoleseminariet inrät-tade av landsting eller stad, som ej deltager i landsting, förslagsanslag............................		* 40,000	425,000	69.000
		2,425,000	165,000

* Av Kungl. Majit föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

		Ordinarie	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
	Folkskolinspektionen.
12	Avlöning m. m. åt folkskolinspektörer, förslagsanslag	345,000
13	Tilläggsersättning för expenser åt folkskolinspektörer		10,400
14	Resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer, förslags-
	anslag ..........................................................................	220,000
15	Konsulenter för gymnastikundervisningen vid folk- och
	småskolor m. fl. läroanstalter...................................		29,000
		565,000	39,400
	Folkskolor.
16	Avlöning åt lärare vid folkskolor, förslagsanslag .....	*51,700,000
17	Utjämning av kostnaderna för folkskoleväsendet, för-
	slagsanslag .............................................		8,800,000
18	Provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folk- och
	småskolor, förslagsanslag ................................		5,720,000
19	Folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste
	gränsorter, förslagsanslag ...........................................	* 600,000
20	Lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål, för-
	slagsanslag .............................................	200,000
21	Särskilt lönetillägg åt lärare i lappmarksförsamlingar
	med icke finsktalande befolkning samt i Överkalix
	församling, förslagsanslag .......................................	76,000
22	Särskilt understöd till skolväsendet i skoldistrikt inom
	Norrland och Dalarna på grund av kronoparkskolo-
	nisation m. m., förslagsanslag ................................		30,000
23	Avlönande av föreståndarinna och biträdande förestån-
	darinna för skolhem eller arbetsstuga inom Jämtlands,
	Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets
	nordligaste gränsorter, förslagsanslag ........................	35,000
24	Skytteanska skolan i Tärna, förslagsanslag..................	18,500
25	Inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn inom
	Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norr-
	bottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter	* 548,000
26	Inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn i de
	delar av riket, där för närvarande dylikt bidrag
	icke utgår ...............................................................		* 15,000
27	Bidrag för anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga
	barn, reservationsanslag..............................................		* 150,000
28	Bidrag till vissa kostnader för skolundervisning åt lots-
	och fyrpersonalens barn, förslagsanslag ....................	39,000
29	Avlönande av lärare åt vid statsunderstödda sjukvårds-
	anstalter och vid vissa barnhem intagna barn i skol-
	åldern, förslagsanslag.........................................		42,500
30	Anordnande av slöjd i folkskola, mindre folkskola eller
	särskild slöjdskola, förslagsanslag...............................	3,330,000

* Av Kungl. Maj:t löreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

		Ordinarie	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
31	Anordnande av undervisning i hushållsgöromål i egent-
	lig folkskola, förslagsanslag ........................................	295,000
32	Undervisningsmateriel m. m. för folkskolor, reserva-
	tionsanslag ....................................................................	8,000
33	Understödjande av folkskolebarns ferieresor, förslags-
		50,000

34	Svensk undervisning för svenska barn i utlandet.......		15,800
		56,899,500	14,773,300
	Fortsättningsskolor.
35	Understöd för avlönande av lärare vid fortsättnings-
	skolor, förslagsanslag ................................................	*5,200,000
36	Utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor, re-
	servationsanslag ...........................................................		88,000
	Högre folkskolor.
37	Understöd åt högre folkskolor, förslagsanslag...............	930,000
38	Provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid högre
	folkskolor, förslagsanslag ............................................		100,000
39	Anordnande av slöjd i högre folkskolor, förslagsanslag	80,000
40	Sällskapet för folkundervisningens befrämjande, reser-
	vationsanslag ................................................................	1,500
		1,011,500	100,000
	Folkhögskolor.
41	Understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag ....................	1,030,000
42	Ökat understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag ........		88,000
43	Provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folkhög-
	skolor, förslagsanslag ....................................................		80,000
44	Stipendier åt elever vid folkhögskolor, förslagsanslag	410,000
45	Svenska folkhögskolan i Birkas inom republiken Estland		5,000
		1,440,000	173,000
	Abnormundervisningen.
46	Befrämjande av dövstumundervisningen, förslagsanslag	165,000
47	Kyrklig själavård åt dövstumma ..................................	14,000
48	Tidning för dövstumma....................................................		1,000
49	Tysta skolan å Lidingön ................................................		5,000
50	Svenska föreningen för dövas väl ................................		6,O0U
	Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda:
51	* Institutet och förskolan ................ 103,150
52	Förstärkning av anslaget till insti-
	tutet och förskolan .................... 48,00C
53	Skrivmaskiner åt avgående elever
	vid institutet, reservationsanslag 3,000	103,150	51,000

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

		Ordinarie	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	1 Kronor
	Förskolan för blinda i Växjö:		1
54	Förskolan ....................................................................	20,600
55	Förstärkning av anslaget till förskolan .................... Hantverksskolan i Kristinehamn för blinda:	4,100

56	Avlöningar........................................ 17,300
57	Materialier, expenser m. m., reser-
58	vationsanslag................................ 11,000 Förstärkning av reservationsansla-
	get till materialier, expenser m. m......................................... 8,150
59	Fria frakter för arbetsmaterialier
	till blinda hantverkare, reserva-tionsanslag .................................... 1,000	28,300	9,150
60	Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:
Anstalten.......................................................................	102,400
61	Extra ordinarie lärarpersonal och vaktmästare ........		7,500
62	Hantverksskolan i Uppsala för blinda kvinnor ............		25,000
63	Bidrag till avlönande av vikarier för lärare vid blind-
64	undervisningsanstalter, förslagsanslag ........................ Järnvägsresor för blindskolelever jämte åtföljande vår-	1,000
65	dare, förslagsanslag ....................................................... Tryckning av blindskrifter, reservationsanslag................	6,500	7,000
66	De blindas förening ........................................................		100,000
		440,950	215,750
	Säger för folkundervisningen	67,981,950	15,554,450
	J. Yrkesundervisningen.
	Tekniska läroverk.
1	Tekniska läroverk, reservationsanslag ............................	475,000
2 i	Fjärde parallellavdelning vid tekniska läroverket i Örebro		24,000
3	Parallellavdelning till tredje årskursen i gymnasiet vid
	tekniska läroverket i Malmö........................................		7,000
4 1	Undervisning i färgeriteknik vid tekniska elementar-
	skolan i Norrköping ....................................................		1,600
5	Laboratorieulrustning och undervisningsmateriel vid
	tekniska elementarskolan i Norrköping, reservations anslag ............................................................................		10,000
6	Parallellavdelning till andra klassen vid tekniska ele-
	mentarskolan i Norrköping ........................................		7,700
7	Parallellavdelning till andra klassen vid tekniska gym-
	Hasie! i Härnösand......................................................		5,800
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 6 sami. 3 höft. (Nr 8.)		2

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

		Ordinarie	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
8	Paralle] lavdelningar vid tekniska fackskolan i Eskilstuna		6,300
9	Stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever
	vid de tekniska fackskolorna, reservationsanslag ....		5,000
		475,000	67,400
	Handelslåroverk.
10	Ilandelsgymnasier ............................................................	135,000
11	Förhöjda understöd åt handelsgymnasier .................... I	139,500
	Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervis-
	ning.
12	Understöd för avlöning av lärare vid kommunala an-
	stalter för yrkesundervisning, förslagsanslag ............	830,000
13	Understöd för undervisningsmateriel åt kommunala
	anstalter för yrkesundervisning, förslagsanslag ........	110,000
14	Understöd för avlöning av lärare vid enskilda anstal-
	ter för yrkesundervisning, reservationsanslag ............	450,000
15	Understöd för undervisningsmateriel åt enskilda an-
	stalter för yrkesundervisning, reservationsanslag........	45,000
16	Stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade ele-
	ver vid kommunala och enskilda anstalter för yrkes-undervisning, förslagssanslag........................................		1 200,000
		1,435,000	200,000
	Särskilda anstalter för yrkesundervisning.
	Tekniska skolan i Stockholm:
17	Tekniska skolan i Stockholm ....................................	102,575
18	Verksamheten vid tekniska skolan i Stockholm ....		33,000
19	Bergsskolan i Filipstad.....................................................		20,000
20	Ersättning åt befattningshavare vid bergsskolan i Falun
	efter dennas nedläggning ............................................		8,050
21	Vävskolan i Borås ............................................................		13,050
22	Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid vissa statsunder-
	stödda anstalter för yrkesundervisning, förslagsanslag		* 27,000
		102,575	101,100
	Utbildning av lärare för yrkesundervisningen.
23	Åtgärder för utbildning av lärare för yrkesundervis-
	ningen m. m., reservationsanslag ...............................		15,000
	Säger för yrkesundervisningen	2,147,575	523,000

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

		Ordinarie	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
	K. Folkbildningsåtgärder i övrigt.
	Folkbibliotek.
1	Understöd åt folkbiblioteksväsendet, förslagsanslag ....	838,000
	Populärvetenskapliga föreläsningar m. m.
2	Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna
	populärvetenskapliga föreläsningar, reservationsanslag		300,000
3	Anordnande av s. k. flyttande folkhögskolekurser, re-
	servationsanslag ...........................................................		40,000
4	Bidrag till arbetarnas bildningsförbund för organisa-
	tions- och administrationskostnader...........................		30,000
5	Anordnande av s. k. universitetscirklar, reservations-
	anslag ............................................................................		10,000
		—	380,000
	Nykterhetens främjande.
6	Undervisnings- och upplysningsverksamhet m. lii. för
	nykterhetens främjande, reservationsanslag, att utgå
	av statsverkets fond av rusdrycksmedel....................		338,000
	Musikföreställningar för allmänheten.
7	Föreningar, som anordna god orkestermusik för all-
	mänheten m. m........................................................		57,000
	Folklig musikskola.
s	Folkliga musikskolan i Arvika ........................................ •		6,000
	Sia tens Idog ra/byrå.
	Statens biografbyrå, förslagsanslag ................................	75,300
10	Befrämjande av vissa i samband med biografväsendet stå-
	ende ändamål, reservationsanslag ................................		10,000
	Stålens studielån.
11	Ersättning lill postverket för dess bestyr med statens
	studielån, förslagsanslay................................................		1,850
12	Nämnden för statens studielån........................................		5,000
		6,850
	Säger för folkbildningsåtgärder i övrigt	913,300	797,850

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

		Ordinarie i	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
	L. Åtgärder för fysisk utbildning.
	Gymnastiska centralinstitutet:
1	Avlöningar, förslagsanslag ................................	* 100,225
2	Materiel m. m., reservationsanslag ...................	* 14,000[
3	Extra personal m. m.................................................	* 47,500
		114,22 5\|	47,500
4	Understödjande av gymnastik och idrott ...........		120,000
5	Understöd åt s. k. friluftsläger för skolbarn, reserva-
	tionsanslag ..........................		6,000
	Säger för åtgärder för fysisk utbildning	114,225	173,500
	M. Understöd åt vetenskap, vitterhet och
	konst m. m.
1	Utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker,
	reservationsanslag .........................	150,000
2	Ytterligare medel för utgivande av tidskrifter, lärda
	verk och läroböcker ..........................		20,000
3	Understöd åt inhemska skönlitterära författare av ut-
	märkt förtjänst ...................................		20,000
1	Ortnamnsundersökningarna i riket		6,500
5	Landsmålsundersökningarna i riket ................................ Nusvensk ordbok:		70,880
6	Fortsatt utgivande av ordboken ........		8,000
7	Teknisk hjälp vid ordbokens utgivning m. m., reserva-
	tionsanslag ...................................................		4,000
8	Utredigering och tryckning av framlidne revisionssekre-	12,000\|
1

folkmusik, reservationsanslag........................................

Föreningen Pietas .....................................................

Svenska naturskyddsföreningen........................................

Magnetisk uppmätning av Sveriges fastland, reservationsanslag
...................................................

Understöd åt ryske undersåten Alexander Sibiriakoff
Understöd åt kontraktsprosten L. P. R. Matsson för

fullföljande av hans Rosa-forskningar........................

Understöd åt doktor Paul Rosenius för fullföljande av

hans arbete »Sveriges fåglar och fågelbon» ............

Understöd åt stationsinspekt oren Karl Tirén för fullföljandet
och avslutandet av hans samlings- och forsk-;
_ningsarbete beträffande lapparnas musik ................i

A\ Kungl. Majit föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

10,000

1,000

10,000

3.000

3,575

4.000

3.000

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

16 17	Internationell konsthistorisk kongress i Stockholm år 1933, reservationsanslag................................................ Sveriges deltagande i det s. k. andra internationella polaråret, reservationsanslag ......................................	Ordinarie anslag Kronor	Extra anslag Kronor
	5,000 50,000
	Säger för understöd åt vetenskap, vitterhet och konst
	m. m............................................................................	150,000	219,955
	N. Diverse.
1	Ålderstillägg, förslagsanslag ............................................	150,000
2	Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag............	40,000
3	Extra utgifter, reservationsanslag ....................................	140,000
4	Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-
	vationsanslag ................................................................	175,000
5	Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag
	(därav till domkapitlens expeditioner högst 37,500
	kronor)...........................................................................	320,000
6	Tryckningskostnader, förslagsanslag (därav till dom-
	kapitlens expeditioner högst 8,500 kronor) ............	59,719
7	Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den
	civila statsförvaltningen, förslagsanslag ....................		*2,368,000
8	Provisorisk avlöningsförbättring för lärare vid de all-
	männa läroverken m. fl., förslagsanslag ....................		* 320,000
9	Tillfälligt lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem
	jämförliga befattningshavare, förslagsanslag...............		4,600
10	Provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i
	statens tjänst, förslagsanslag ........................................		* 80,000
11	Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-
	slagsanslag ...................................................................		* 6,000,000
12	Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda un-
	dervisnings- m. fl. anstalter, förslagsanslag ............		*20,000,000
	Säger för diverse	884,719	28,772,600
1	Summa	98,978,844	54,710,056

* Av Kungl. Majit föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

linning till riksdagens protokoll 1032. 6 sunil. 3 hafi. (Nr 8.)