Statsutskottets utlåtande Nr 8 (Utlåtande 1928:Su8 su)

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 13 april 1928 kl. 8 e. m.

Utlåtande, angående regleringen för budgetåret 1928—1929 av utgifterna
under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande
anslagen till ecklesiastikdepartementet.

(2:a avd.)

Arkiv, bibliotek och museer.

l:o) I den till riksdagen den 4 januari 1928 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1928—1929 har Kungl.
Maj:t i avseende å åttonde huvudtiteln föreslagit riksdagen att i riksstaten
för budgetåret 1928—1929 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till riksarkivet
med oförändrat belopp, 167,800 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en i andra kammaren
av herr C. Lindskog väckt motion (II: 148), däri hemställts, att riksdagen
måtte besluta, att andre bibliotekarierna vid universitetsbiblioteken i
Uppsala och Lund samt med dem likställda befattningshavare i kungl. biblioteket
och riksarkivet placeras i lönegrad B 23.

I avseende å de av motionären till stöd för hans förslag anförda skäl
hänvisar utskottet till motionen.

Då ifrågavarande motion avser ett antal vid olika institutioner knutna
befattningshavare, bland vilka andre arkivarierna och registratorn i riksarkivet
jämväl äro inbegripna, har utskottet ansett sig redan nu böra till behandling
upptaga det av motionären väckta förslaget i dess helhet.

De befattningshavare, i fråga om vilkas löneplacering motionären, så vitt
av motiven till motionen framgår, i främsta rummet påyrkar en rättelse,
äro andre bibliotekarierna vid universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund.
Det otillfredsställande i dessas löneplacering framstode enligt motionärens
mening klart och tydligt, om man jämförde dem med framför allt de befattningshavare
vid ifrågavarande bibliotek, vilka i lönehänseende stode närmast
under''andre bibliotekarierna, nämligen amanuenserna. Dessa sistnämnda
åtnjöte med sina fasta arvoden en avlöning per tjänstgöringstimme, som
överstege andre bibliotekariernas motsvarande avlöning. För andre biblio Bihang

till riksdagens protokoll 1928. 6 saml. 8 häft. (Nr 8.) 1

Det ordinarie
förslagsanslaget
till
riksarkivet
jämte en i
ämnet väckt
motion.

Utskottets

yttrande.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Uppehållande
av expedition
i
arkivlokalerna
vid
Östermalmsgatan.

[!•]*

Uppförande
av arkivbyggnad
i
Norrland.

[2.]

Det ordinarie
anslaget till
kungl. biblioteket
jämte
en i ämnet
väckt motion.

tekarie utgör nämligen den dagliga tjänstgöringstiden 7 timmar och för
biblioteksamanuens på grund av särskilda förhållanden 5 timmar.

Utskottet vill för sin del ingalunda förneka, att en bristande överensstämmelse
råder i fråga om avlönings- och tjänstgöringsförhållanden för nu
ifrågavarande kategorier bibliotekstjänstemän. Detta förhållande synes
dock icke i och för sig vara av den beskaffenhet, att det bör tagas till intäkt
för en lönereglering av det slag, som nu ifrågasättes. Då vidare universiteten
och dess institutioner så sent som år 1925 efter en omfattande
och ingående utredning erhållit sin lönereglering och då dessutom ett bifall
till motionen är av beskaffenhet att kunna medföra vittgående konsekvenser,
vilka nu ej kunna överblickas, har utskottet icke funnit sig kunna tillstyrka
motionärens förslag, i vad detta avser andre bibliotekarierna vid universitetsbiblioteken.

Härav följer ock, att utskottet avstyrker motionärens yrkande, vad
angår de av honom angivna, med andre bibliotekarierna vid universitetsbiblioteken
likställda befattningshavare i kungl. biblioteket och riksarkivet,
d. v. s. i sistnämnda ämbetsverk andre arkivarierna och registratorn och i
kungl. biblioteket andre bibliotekarierna.

Utskottet hemställer alltså nu,

att riksdagen må, med avslag å herr Lindskogs ovanberörda
motion (II: 148), i vad den avser uppflyttning till
lönegrad B 23 av andre arkivarierna och registratorn i riksarkivet,
uppföra det ordinarie förslagsanslaget till riksarkivet
med oförändrat belopp, 167,800 kronor.

2:o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t, under åberopande av det vid statsverkspropositionen
fogade statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 4
januari 1928, under punkt 1 föreslagit, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till uppehållande av expedition i riksarkivets
nya lokaler vid Östermalmsgatan i Stockholm anvisa för
budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 4,000 kronor.

3:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 2) föreslagit riksdagen i fråga
om uppförande av arkivbyggnad i Norrland, kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat
för riksdagen

anmäla.

4:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att i riksstaten för budgetåret
1928—1929 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till kungl. biblioteket
med oförändrat belopp 248,200 kronor.

* Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 3

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft den under punkt
1 omförmälda, inom andra kammaren av herr C. Lindskog väckta motionen
(II: 148), däruti hemställts, bland annat, att riksdagen måtte besluta att med
andre bibliotekarierna vid universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund likställda
befattningshavare vid kungl. biblioteket placeras i lönegrad B 23.

Under åberopande av vad utskottet under punkt 1 anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må, med avslag å herr Lindskogs berörda
motion (II: 148), i vad densamma avser uppflyttning till
lönegrad B 23 av andre bibliotekarierna vid kungl. biblioteket,
uppföra det ordinarie förslagsanslaget till kungl. biblioteket
med oförändrat belopp, 248,200 kronor.

5:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till ökning av kungl. bibliotekets arbetskrafter
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av

11,000 kronor.

6:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till katalogiseringsarbeten inom kungl. biblioteket,
enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser,
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av 29,000
kronor.

7:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum,

a) till slutförande av redigeringen av den för Sveriges
offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogens 42:a
årgång, omfattande år 1927, samt för påbörjande av redigeringen
för accessionskatalogens 43:e årgång, omfattande
år 1928, för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag
av 5,000 kronor att användas enligt av Kungl. Maj:t meddelade
föreskrifter;

b) ,till redigering av ett tioårsregister till nämnda acces
sionskatalogs 31:a—40:e årgångar, omfattande åren 1916—
1925, bevilja ett extra reservationsanslag av 3,000 kronor.

Ökning av
kungl. biblio
tekets arbets
krafter.

[3.]

Katalogiseringsarbeten

vid kungl.
biblioteket.

[4.]

Gemensam
accessionskatalog
för
Sveriges
offentliga
bibliotek
samt tioårsregister
till
densamma.

[5.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Bokinköp och
bokbindning
för kungl.
biblioteket.

[6.J

Förstärkning
av reservationsanslaget

till bokinköp,
inbindning
och vissa expenser
m. m.
för stifts- och
landsbiblioteket
i Linköping.

[7-]

Pedagogiska
biblioteket i
Stockholm
[8.

jämte en i
ämnet väckt
motion.

8:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6) hemställer
utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till bokinköp och bokbindning för kungl.
biblioteket för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag
av 20,000 kronor.

9:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 7) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1928—1929 anvisa:

a) till förstärkning av det ordinarie reservationsanslaget
till bokinköp, inbindning och vissa expenser för stifts- och
landsbiblioteket i Linköping ett extra anslag av 2,000 kronor;

b) till vissa konserveringsarbeten vid samma bibliotek ett
extra reservationsanslag av 3,000 kronor.

10:o) Kungl. Maj:t har (punkt 8) föreslagit riksdagen att såsom bidrag
till uppehållande av pedagogiska bibliotekets verksamhet för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra anslag av 6,500 kronor, att utgå under de villkor,
Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Utredningen återfinnes å sid. 8—9 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herrar I. Pauli och Oscar Olsson väckt motion (I: 91), i vilken
hemställts, att riksdagen måtte till pedagogiska biblioteket i Stockholm för
budgetåret 1928—1929 bevilja ett anslag av 7,400 kronor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras förslag anförda skäl
hänvisar utskottet till motionen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande till pedagogiska biblioteket av
anslag till enahanda belopp, som utgår för innevarande budgetår. Den motions
vis påyrkade förhöjningen står i överensstämmelse med det förslag,
som i ämnet avgivits av styrelsen för ifrågavarande bibliotek.

Utskottet vill ingalunda förneka, att den motionsvis ifrågasatta förhöjningen
av anslaget till pedagogiska biblioteket kan synas önskvärd, men
då densamma varit föremål för prövning från Kungl. Maj:ts sida och
Kungl. Maj:t funnit sig böra föreslå anslagets bibehållande vid nu utgående
belopp, anser utskottet sig sakna anledning frångå den uppfattning, som
härutinnan av Kungl. Maj:t gjorts gällande, och hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å herrar Paulis och Oscar Olssons ovanberörda
motion (1:91), i vad densamma skiljer sig från
Kungl. Maj:ts förslag, såsom bidrag till uppehållande av

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

pedagogiska bibliotekets verksamhet för budgetåret 1928—
1929 anvisa ett extra anslag av 6,500 kronor att utgå under
de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

ll:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, såsom bidrag till avlöning åt en skandinavisk
bibliotekarie vid nordiska avdelningen av S:te Geneviévebiblioteket
i Paris för budgetåret 1928—1929 anvisa ett
extra anslag av 1,500 kronor, att utgå enligt de närmare
bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

12:o) Kungl. Maj:t har (punkt 10) föreslagit riksdagen att, med uteslutande
ur riksstaten av det ordinarie reservationsanslaget till inlösen av levande
svenska konstnärers arbeten, därstädes i stället uppföra ett ordinarie reservationsanslag
under rubrik: inlösen av svenska konstnärers arbeten å 25,000
kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 11—13 i statsrådsprotokollet.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en vidgad ram för anslagets användning i
så måtto, att, efter vad departementschefen anför, anslaget skulle få disponeras
till inlösen ej endast såsom nu av arbeten av levande svenska konstnärer
utan även av arbeten av sådana svenska konstnärer, som avlidit inom
högst 5 år, innan förslag om deras arbetens förvärvande till museet
framställts hos Kungl. Maj:t. Någon ändring i fråga om anslagsbeloppet
är icke ifrågasatt.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
förty,

att riksdagen må, med uteslutande ur riksstaten av det
ordinarie reservationsanslaget till inlösen av levande svenska
konstnärers arbeten, därstädes i stället uppföra ett ordinarie
reservationsanslag under rubrik: inlösen av svenska konstnärers
arbeten å 25,000 kronor.

13:o) Kungl. Maj:t har (punkt 11) föreslagit riksdagen att

dels medgiva att från och med budgetåret 1928—1929 nationalmuseets
kostnader för renhållning och städning, för skrivmaterialier och papper, för
inbindning av arkivalier och handlingar, administrativt referensbibliotek, tidningar
och urklipp samt annonsering samt för inköp och underhåll av möbler
må utgå från det under riksstatens åttonde huvudtitel uppförda ordinarie
förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser, ved m. m.,

dels ock, med uteslutande ur riksstaten av det för nationalmuseum upptagna
ordinarie reservationsanslaget till samlingarnas vård och underhåll

Skandinaviske
bibliotekarien

vid S:te
Geneviévebiblioteket
i
Paris.

[9.]

Inlösen av
levande
svenska
konstnärers
arbeten.

[10.]

Samlingarnas
vid nationalmuseum

vård och
underhåll.

[11.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Förstärkning
av arbetskrafterna

vid nationalmuseet.

12.

samt expenser å 11,000 kronor, därstädes uppföra ett ordinarie reservationsanslag
under titel: »samlingarnas vård och underhåll» å 11,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 13—20 i statsrådsprotokollet.

Riksdagen har för budgetåret 1926—1927 uppfört det ordinarie reservationsanslaget
till samlingarnas vård och underhåll samt expenser med oförändrat
belopp, 11,000 kronor, samt anvisat till förstärkning av nämnda
reservationsanslag för samma budgetår ett extra anslag av 5,000 kronor.
Enahanda förstärkningsanslag har beviljats för budgetåret 1927—-1928.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär dels upphörande av omförmälda
extra anslag, dels ock avlyftande från det ordinarie anslaget av kostnaderna
för expenser och dylikt, vilka sistnämnda kostnader av statskontoret beräknats
till närmare 8,000 kronor.

Utskottet] har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,

att riksdagen må

a) medgiva att från och med budgetåret 1928—1929
nationalmuseets kostnader för renhållning och städning, för
skrivmaterialier och papper, för inbindning av arkivalier
och handlingar, administrativt referensbibliotek, tidningar
och urklipp samt annonsering samt för inköp och underhåll
av möbler må utgå från det under riksstatens åttonde
huvudtitel uppförda ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier
och expenser, ved m. m.,

b) med uteslutande ur riksstaten av det för nationalmuseum
upptagna ordinarie reservationsanslaget till samlingarnas
vård och underhåll samt expenser å 11,000 kronor,
därstädes uppföra ett ordinarie reservationsanslag under titel:
»samlingarnas vård och underhåll» å 11,000 kronor.

14:o) Kungl. Maj:t har (punkt 12) föreslagit riksdagen att till förstärkning
av arbetskrafterna vid nationalmuseet för budgetåret 1928—1929 anvisa
ett extra anslag av 12,800 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 20—30 i statsrådsprotokollet.

I riksstaten är för nationalmuseum bland annat uppfört ett ordinarie förslagsanslag
å 154,200 kronor. I detta förslagsanslag ingår en anslagspost å 39,200
kronor till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. Till förstärkning
av arbetskrafterna vid avdelningen för slottssamlingar och deponerade
konstverk utgår dessutom ett extra anslag av 7,500 kronor, varav bestrides dels
avlöning till en amanuens med full tjänstgöring, uppgående enligt löneklass
18 i den för extra ordinarie tjänstemän gällande löneskalan till 5,304 kronor,
dels ock avlöning till ett skrivbiträde med lön enligt löneklass 3 av samma

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 7

löneskala, uppgående till 2,208 kronor, alltså 7,512 kronor eller avrundat
7,500 kronor.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag avser eu ökning av den extra personalen
genom anslag till arvoden åt ännu en halvtidsamanuens och ytterligare
ett kvinnligt biträde. Med beräkning av ett arvode enligt 17:e löneklassen
åt den förstnämnde och ett dylikt enligt 7:e löneklassen åt det
kvinnliga biträdet skulle den årliga kostnaden för dessa arbetskrafter belöpa
sig till 5,298 kronor eller avrundat 5,300 kronor. Detta anslagsbelopp skulle
vidare sammanslås med ovannämnda extra anslag å 7,500 kronor.

Utskottet, som funnit goda skäl tala för bifall till Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer alltså,

att riksdagen må till förstärkning av arbetskrafterna vid
nationalmuseet för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra
anslag av 12,800 kronor.

15:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till bestridande av kostnader, som äro förenade
med genom nationalmuseets försorg anordnade vandringsutställningar,
föreläsningar och konstpropaganda, anvisa
för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av

5,000 kronor.

16:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till försäkring och transport av konstföremål,
som äro eller varda deponerade hos nationalmuseum, för
budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag
av 2,500 kronor.

17:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, såsom extra reservationsanslag för budgetåret
1928—1929 anvisa

a) till konservering av handtecknings- och gravyrsamlingar
inom nationalmuseum ett belopp av 5,000 kronor;

b) till anskaffande av portföljer för vissa äldre samlingar
av handteckningar och gravyrer samt till ombyggnad
av äldre skåp och anskaffande av nya sådana för dessa
samlingar ett belopp av likaledes 5,000 kronor.

18:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16) hemställer
utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till konserveringsarbeten för statens tavel -

National museets vandrings utställningar.

[13.]

Försäkring
och transport
av konstföremål.

[14.]

Konservering
av handteckningsoch
gravyrsamlingarna

i nationalmuseum.

[15.]

Konservering
av vissa
statens tavelsamlingar.

[16.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Inredning av
tjänsterum i
nationalmuseibyggnaden
m. m.

[17.]

Ny värmeledning
och införande
av
elektrisk belysning
i nationalmuseibyggnaden

m. m.

[18.]

Avlöningar
till ickeordinarie

befattningshavare
vid
livrustkammaren
m. m.

[19.]

samlingar å Gripsholms, Drottningholms och Ulriksdals slott
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag
av 12,000 kronor att utgå efter de grunder, Kungl. Maj:t
kan finna gott bestämma.

19:o) Kungl. Maj:t har (punkt 17) föreslagit riksdagen att till inredning
av arbetsrum för tjänstemän i nationalmuseet i huvudsaklig överensstämmelse
med i ärendet företedda ritningar och kostnadsberäkningar ävensom
till bestridande av kostnaderna för de genom omförmälda inredningsarbeten
föranledda transporter av konstföremål för budgetåret 1928—1929 anvisa ett
extra reservationsanslag av 7,450 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 36—39 i statsrådsprotokollet.

Kungl. Maj:ts förslag innebär i huvudsak en förändring av utställningsrummet
för germansk renässans till tjänstelokaler för museichefen jämte
kansli, under det att de härför nu upplåtna rummen skulle disponeras av
depositionsavdelningen.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till inredning av arbetsrum för tjänstemän
i nationalmuseet i huvudsaklig överensstämmelse med
i ärendet företedda ritningar och kostnadsberäkningar ävensom
till bestridande av kostnaderna för de genom omförmälda
inredningsarbeten föranledda transporter av konstföremål
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag
av 7,450 kronor.

20:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 18) föreslagit riksdagen om
ny värmeledningsanläggning samt elektrisk belysnings- och kraftinstallation
i nationalmuseibyggnaden kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.

21 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 19) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1928—1929 anvisa

dels till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare vid livrustkammaren
ett extra anslag av 24,430 kronor att utgå efter av Kungl. Maj-t angivna
grunder;

dels ock till underhåll och vård av livrustkammarens samlingar ett extra
reservationsanslag av 24,000 kronor att utgå efter grunder, som Kungl. Maj:t
kan finna skäligt föreskriva.

Utredningen återfinnes å sid. 47—50 i statsrådsprotokollet.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Anslaget till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare utgår för innevarande
budgetår med samma belopp, som nu äskas.

Till underhåll och vård av livrustkammarens samlingar har för innevarande
budgetår beviljats ett extra reservationsanslag av 22,100 kronor. De
av föreståndaren för livrustkammaren nu framställda kraven på ökade anslag
till underhåll och vård av livrustkammarens samlingar avse dels en
allt framgent beräknad ökning av 2,700 kronor till konservering och fotografering,
dels vissa engångsanslag, å tillhopa 6,500 kronor, varav dock

3,000 kronor eventuellt kunna beräknas för ett följande år. Dessa krav
hava av departementschefen begränsats till 1,900 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl.* Maj:ts förslag, hemställer
förty,

att riksdagen må för budgetåret 1928—1929 anvisa

a) till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare vid
livrustkammaren ett extra anslag av 24,430 kronor att utgå
efter av Kungl. Maj:t angivna grunder;

b) till underhåll och vård av livrustkammarens samlingar
ett extra reservationsanslag av 24,000 kronor, att utgå efter
grunder, som Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.

22:o) Kungl. Maj:t har (punkt 20) föreslagit riksdagen att för täckande
av kostnaderna för förhyrande av ökade lokaler för livrustkammaren för
budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 4,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 51—52 i statsrådsprotokollet.

Kungl. Majrts förslag avser beredande av medel för förhyrande av lokaler
för livrustkammarens konserveringsarbeten, för vilka plats ej kunnat
beredas inom nordiska museets byggnad.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag hemställer,

att riksdagen må för täckande av kostnaderna för förhyrande
av ökade lokaler för livrustkammaren för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 4,500
kronor.

23:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att uppföra det ordinarie förslagsanslaget
till avlöningar m. m. för naturhistoriska riksmuseet med oförändrat
belopp, 229,450 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar P. Magnuson
och B. Wagnsson (1:92) och den andra inom andra kammaren av herr

Ökade lokaler
för livrustkammaren.

[20.]

Ordinarie förslagsanslaget

till avlöningar
m. m. vid
naturhistoriska
riksmuseet
jämte en
i ämnet väckt
motion.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

J. H. Blomquist m. fl. (II: 145), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte
besluta att i årets ordinarie stat för riksmuseets etnografiska samlingar upptaga
en ordinarie befattning som preparator samt bevilja anslag härtill.

I avseende å de av motionärerna för ifrågavarande förslag anförda skäl
hänvisar utskottet till motionen 1:92.

Bland vetenskapsakademiens anslagsäskanden till 1928 års riksdag ingick
även ett förslag om inrättande av en preparatorsbefattning vid naturhistoriska
riksmuseets etnografiska avdelning, vilket förslag nu upptagits i ovanberörda
motioner. Frågan har sålunda av Kungl. Maj:t prövats, men icke
befunnits vara av beskaffenhet att böra föranleda framställning till innevarande
riksdag. Vid‘nu angivna förhållande och då utskottet icke anser sig
böra på enskilda motioner grunda ett tillstyrkande av den föreslagna befattningen,
hemställer utskottet,

att riksdagen må, med avslag å herrar Magnusons och
Wagnssons samt herr Blomquists m. fl. ovanberörda motioner
(1:92 och 11:145), uppföra det ordinarie förslagsanslaget
till avlöningar m. m. för naturhistoriska riksmuseet med
oförändrat belopp, 229,450 kronor.

Arbetsbiträde
vid
riksmuseets
paleozoologiska
avdelning.

[21.]

24:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till arbetsbiträde vid naturhistoriska riksmuseets
paleozoologiska avdelning för budgetåret 1928—1929
anvisa ett extra anslag av 2,400 kronor.

Arbetsbiträde
vid
riksmuseets
etnografiska
avdelning.

[22.]

25:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till arbetsbiträde vid naturhistoriska riksmuseets
etnografiska avdelning för budgetåret 1928—1929 anvisa
ett extra anslag av 2,400 kronor.

Vetenskapligt
biträde
för bearbetning
av vissa
samlingar å
riksmuseets
evertebratavdelning.

[23.]

26:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 23) hemställer
utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till vetenskapligt biträde för bearbetning av
vissa samlingar å naturhistoriska riksmuseets evertebratavdelning
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag
av 4,000 kronor.

Särskilt arvode
åt en
vaktmästare
vid riksmu -

27:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 24) hemställler utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till särskilt arvode åt en vaktmästare vid

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

naturhistoriska riksmuseet, tillika trädgårdsskötare, för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra anslag av 300 kronor.

28:o) Kungl. Maj:t har (punkt 25) föreslagit riksdagen att till inköp för
naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning av instrument och
museiskåp anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av

5,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 54—56 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgör för budgetåret 1927—1928 3,000 kronor. Från museimyndigheternas
sida har hemställts om ett anslag för ändamålet av sammanlagt
7,192 kronor, vilket krav av departementschefen begränsats till

5.000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag hemställer,

att riksdagen må till inköp för naturhistoriska riksmuseets
paleozoologiska avdelning av instrument och museiskåp
anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag
av 5,000 kronor.

29:o) Sedan 1927 års riksdag i enlighet med Kungl. Maj:ts därom framställda
förslag beviljat till förvärv och kemisk analys av mineral från Långbans
gruva i Värmland ett belopp av 6,000 kronor samt anvisat därav för
budgetåret 1927—1928 såsom extra reservationsanslag 2,000 kronor, har nu
Kungl. Maj:t (punkt 26) föreslagit riksdagen att av förstnämnda belopp,

6.000 kronor, för budgetåret 1928—1929 såsom extra reservationsanslag anvisa
2,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det utav 1927 års riksdag till förvärv
och kemisk analys av mineral från Långbans gruva i
Värmland beviljade beloppet av 6,000 kronor för budgetåret
1928—1929 såsom extra reservationsanslag anvisa 2,000
kronor.

30:o) Kungl. Maj:t har (punkt 27) föreslagit riksdagen att till ordnande
och preparering av samt anskaffande av skåp för vissa samlingar inom naturhistoriska
riksmuseets botaniska avdelning för budgetåret 1928—1929 anvisa
ett extra anslag av 7,000 kronor att utgå enligt de närmare föreskrifter,
Kungl. Maj:t kan finna skäligt meddela.

Utredningen återfinnes å sid. 57—60 i statsrådsprotokollet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts hemställan anvisade 1927 års riksdag att
till ordnande och preparering av samt anskaffande av skåp för vissa sam -

seet, tillika
trädgårdsskötare.

[24.]

Instrument
och museiskåp
för
paleozoologiska
avdelningen.

[25.]

Förvärv och
kemisk analys
av mineral
från
Långbans
gruva i
Värmland.

[26.]

Ordnande
och preparering
av vissa
samlingar
inom riksmuseets
botaniska
avdelning
in. m.

[27.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Arbetsbiträde
vid
naturhistoriska
riksmuseets
botaniska
avdelning.

[28.]

lingar inom naturhistoriska riksmuseets botaniska avdelning för budgetåret

1927— 1928 ett extra anslag av 4,000 kronor, att utgå enligt de närmare
föreskrifter, Kungl. Maj:t kunde finna skäligt meddela. Sedan därefter vetenskapsakademien
avgivit förslag till fördelning av nämnda anslag, föreskrev
Kungl. Maj:t genom beslut den 20 maj 1927, att av anslaget 2,500 kronor
skulle användas till anskaffande av sju stycken nya herbarieskåp och 1,500
kronor till ordnande och preparering av vissa samlingar av herbarieväxter
från Västindien.

Vetenskapsakademien har nu hemställt om förslag till 1928 års riksdag
att dels för ordnande och preparering av botaniska avdelningens samlingar
av arktiska lavar och av herbarieväxter från Västindien anvisa för de förra
för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 4,000 kronor, för de senare
ett extra anslag av 13,500 kronor, fördelat på fem år, därav för budgetåret

1928— 1929 2,700 kronor; alltså tillsammans för budgetåret 1928—1929
6,700 kronor, dels och till anskaffande av nya herbarieskåp för botaniska avdelningen
anvisa ett extra reservationsanslag av 15,720 kronor, fördelat på
fyra år, därav för budgetåret 1928—1929 3,930 kronor.

Departementschefen har begränsat sig till att för ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1928—1929 föreslå ett klumpanslag av 7,000 kronor.

Utskottet, som icke funnit annat att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, än
att det av Kungl. Maj:t för ändamålet begärda anslaget för överskådlighetens
skull bör uppdelas på två särskilda anslag, vilka lämpligen torde
böra fastställas till respektive 4,000 och 3,000 kronor, hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1928—1929 anvisa,

a) till ordnande och preparering av vissa samlingar
inom naturhistoriska riksmuseets, botaniska avdelning ett
extra anslag av 4,000 kronor;

b) till anskaffande av nya herbarieskåp för samma avdelning
ett extra reservationsanslag av 3,000 kronor.

31:o) Kungl. Maj:t har (punkt 28) föreslagit riksdagen att till arbetsbiträde
m. m. vid naturhistoriska riksmuseets botaniska avdelning för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor att utgå enligt
de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t kan finna skäl meddela.

Utredningen återfinnes å sid. 60—64 i statsrådsprotokollet.

Kungl. Maj:ts ''förslag avser att i någon mån avhjälpa den tyngande
arbetsbalansen å naturhistoriska riksmuseets botaniska avdelning på sådant
sätt, att avdelningens vaktmästare skulle för att kunna helt ägna sig åt
speciella arbetsuppgifter beredas ledighet från sin ordinarie tjänst och härvid
med bibehållen lön åtnjuta särskild ersättning av 800 kronor. Kostnaderna
för erforderlig vikarie beräknas till 2,200 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 13

Utskottet, som icke liar något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till arbetsbiträde m. m. vid naturhistoriska
riksmuseets botaniska avdelning för budgetåret 1928—1929
anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor att utgå enligt de
närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t kan linna skäl meddela.

32:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29) och under hänvisning
till utredningen i ämnet (sid. 64—65 i statsrådsprotokollet) hemställer
utskottet,

att riksdagen må till inköp av mikrotomer för vedanatomiska
undersökningar på lignitmaterial av fossila växter vid
naturhistoriska riksmuseets paleobotaniska avdelning för
budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag
av 1,750 kronor.

33:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30) och under
hänvisning till utredningen i ämnet (sid. 65—66 i statsrådsprotokollet) hemställer
utskottet,

att riksdagen må till anskaffande av nya skåp m. m. för
naturhistoriska riksmuseets entomologiska avdelning bevilja
ett belopp av 20,000 kronor samt därav för budgetåret 1928
—1929 anvisa såsom extra reservationsanslag 5,000 kronor.

34:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till uppvärmning m. m. för vissa av etnografiska
avdelningen disponerade provisoriska lokaler för
budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag
av 3,810 kronor.

35:o) Kungl. Maj:t har (punkt 32) föreslagit riksdagen att till inredande
i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet företedda ritningar och kostnadsförslag
av en kokvrå m. m. i portvaktsbostaden vid naturhistoriska
riksmuseet anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag
av 5,400 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 67—68 i statsrådsprotokollet.

Utskottet har väl funnit kostnadsberäkningarna för ifrågavarande omändringar
väl höga, men har likväl ej velat motsätta sig bifall till Kungl.
Maj:ts förslag. Dock förutsätter utskottet, att vid arbetenas utförande största
möjliga sparsamhet varder iakttagen.

Utskottet hemställer alltså,

Inköp av mikrotomer
för
riksmuseets
paleobotaniska
avdelning.

[29.]

Anskaffande
av nya skåp
m. in. för
riksmuseets
entomologiska
avdelning.

[30.]

Uppvärmning
m. m. av
vissa lokaler
för etnografiska
avdelningen.

[31.]

Inredning av
en kokvrå m.
m. i portvaktsbostaden
vid
naturhistoriska
riksmuseet.

[32.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ökade medel
till expenser
m. m.
för naturhistoriska

riksmuseet.

[33.]

Nordiska

museet.

[34.]

att riksdagen må till inredande i huvudsaklig överensstämmelse
med i ärendet företedda ritningar och kostnadsförslag
av en kokvrå m. m. i portvaktsbostaden vid naturhistoriska
riksmuseet anvisa för budgetåret 1928—1929 ett
extra reservationsanslag av 5,400 kronor.

36:o) Kungl. Maj:t har (punkt 33) föreslagit riksdagen att till förstärkande
av såväl den i naturhistoriska riksmuseets reservationsanslag till samlingar
m. m. ingående anslagsposten till expenser för avdelningarna vid Frescati
som den i samma reservationsanslag ingående anslagsposten till expenser
samt till vård, underhåll och förkovran av etnografiska avdelningen för
budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av 19,000 kronor att utgå
med den fördelning, som av Kungl. Maj:t bestämmes.

Utredningen återfinnes å sid. 68—70 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1927—-1928 har riksdagen anvisat dels 9,000 kronor för
täckande av en å ifrågavarande expensanslag motsedd brist för budgetåret
1926—1927, dels ock 14,000 kronor såsom förstärkningsanslag för budgetåret
1927—1928. Genom beslut den 20 maj 1927 ställde Kungl. Maj.t de
anvisade anslagen till vetenskapsakademiens förfogande, och skulle av sistnämnda
anslag 9,000 kronor avse avdelningarna vid Frescati och 5,000
kronor etnografiska avdelningen, dock att, därest å någotdera av dessa
belopp överskott uppstode, detsamma finge, i händelse sådant visade sig
erforderligt, av akademien användas för annan museets avdelning än den,
vederbörande anslagsbelopp vore avsett att tillgodose.

Av det nu ifrågasatta anslaget beräknas 14,000 kronor för avdelningarna
vid Frescati och 5,000 kronor för etnografiska avdelningen.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till förstärkande av såväl den i naturhistoriska
riksmuseets reservationsanslag till samlingar m. in.
ingående anslagsposten till expenser för avdelningarna vid
Frescati som den i samma reservationsanslag ingående anslagsposten
till expenser samt till vård, underhåll och förkovran
av etnografiska avdelningen för budgetåret 1928—
1929 anvisa ett extra- anslag av 19,000 kronor att utgå
med den fördelning, som av Kungl. Maj:t bestämmes.

37:o) I enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt 34) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till nordiska museet anvisa för budgetåret
1928—1929 ett extra anslag av 115,450 kronor,
att, under villkor att en ledamot i museets nämnd är av

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Kungl. Maj:t förordnad ävensom på de övriga villkor, Kungl.
Maj:t må föreskriva, utgå till nämnden för att enligt dess
bestämmande användas till museets ändamål.

38:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 35) föreslagit riksdagen i fråga
om tillfällig löneförbättring åt viss nordiska museets personal kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom
skolat för riksdagen
anmäla.

39:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 36) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för beredande för tiden 1 juli 1928—30
juni 1929 av tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare
m. fl. vid nordiska museet med av departementschefen i
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 4 januari
1928, punkt 36, angivna belopp anvisa för budgetåret 1928
—1929 ett extra anslag av 3,600 kronor.

40:o) Kungl. Maj:t har (punkt 37) föreslagit riksdagen att för beredande
under tiden 1 juli 1928—30 juni 1929 av dyrtidstillägg åt nordiska museets
personal med undantag av vakt- och arbetarpersonalen vid friluftsavdelningen,
å Skansen för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av

44,000 kronor att utgå under iakttagande i tillämpliga delar av de grunder,
som kunna varda bestämda beträffande dyrtidstillägg under motsvarande
tid åt befattningshavare i statens nyreglerade verk, och enligt de närmare
bestämmelser, som må av Kungl. Maj:t meddelas.

Beträffande vad Kungl. Maj:t under denna punkt föreslagit kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom
skolat för riksdagen
anmäla.

41 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 38) föreslagit riksdagen att till kulturhistoriska
museet i Lund anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag
av 25,000 kronor att under de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva,
utgå till styrelsen för kulturhistoriska föreningen för södra Sverige
för att användas för museets förvaltningsomkostnader och i främsta rummet
till avlöning åt två vetenskapligt och fackmässigt utbildade biträden
vid museet.

Utredningen återfinnes å sid. 74 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr K. von Geijer

Tillfällig
löneförbättring
åt
nordiska
museets
personal.

[35.]

Tillfälliga
lönetillägg
åt vissa vaktmästare
m. fl.
vid nordiska
museet.

[36.]

Dyrtidstillägg
åt
nordiska
museets
personal.

[37.]

Kulturhistoriska
museet
i Lund jämte
två i ämnet
väckta motioner.

[38.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Musik historiska museet.

[39.]

m. fl. (I: 100) och den andra inom andra kammaren av herr V. Rydén m. fl.
(II: 143), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte till kulturhistoriska
föreningen för Södra Sverige i Lund anvisa för budgetåret 1928—1929 ett
extra anslag av 30,000 kronor att under de villkor, Kungl. Maj:t kan finna
skäligt föreskriva, utgå till styrelsen för kulturhistoriska föreningen för att
användas till kulturhistoriska museets förvaltningsomkostnader och i främsta
rummet till avlöning av vetenskapligt och fackmässigt utbildade biträden
vid museet.

Beträffande de av motionärerna till stöd för förslaget anförda skälen hänvisas
till motionen I: 100 jämte den vid densamma fogade bilagan.

Anslaget till ifrågavarande museum utgick under åren 1919—1921 med
ett årligt belopp av 25,000 kronor. Med hänsyn emellertid till föreningens
bekymmersamma ekonomiska ställning höjdes anslaget för år 1922 till

30,000 kronor, men bestämdes för budgetåret 1923—1924 åter till 25,000
kronor. Alltsedan dess har anslaget utgått med 25,000 kronor för budgetår
räknat.

I betraktande av museets stora utveckling under senare år, vilken påkallar
en ökad omvårdnad av dess samlingar, och med hänsyn till planerade
stora nydaningsarbeten i avseende å museets lokaler och utrymmen,
finner utskottet starka skäl tala till förmån för ett något högre anslag än
vad Kungl. Maj:ts förslag innebär. Utskottet vill alltså förorda vadi ovanberörda
motioner föreslagits.

Hittills föreskrivna villkor för anslagets utgående synas utskottet alltjämt
böra uppställas.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och med bifall till herr von Geijers m. fl. och herr Rydéns
m. fl. ovanberörda motioner (I: 100 och II: 143), till kulturhistoriska
museet i Lund anvisa för budgetåret 1928
—1929 ett extra anslag av 30,000 kronor att under de villkor,
Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva, utgå till styrelsen
för kulturhistoriska föreningen för södra Sverige för
att användas för museets förvaltningsomkostnader och i
främsta rummet till avlöning åt två vetenskapligt och fackmässigt
utbildade biträden vid museet.

42:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till musikhistoriska museet för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra anslag av 4,000 kronor att på

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

de villkor och under de förbehåll, Kungl. Maj:t kan finna
skäl föreskriva, utgå till museets ändamål.

43:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40) hemställer
utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till svenska skolmuseet anvisa för budgetåret
1928—1929 ett extra anslag av 3,000 kronor att på de
villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma, utgå till
centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening
för museets ändamål.

Svenska

skolmuseet.

[40.)

Kyrkliga ändamål.

44:o) Kungl. Maj:t har (punkt 41) föreslagit riksdagen att höja det ordi- Ersättning
narie förslagsanslaget till ersättning för prästerskapets tionde, nu 4,520,500 för,Prästerkronor,
med 16,200 kronor till 4,536,700 kronor. tionde?

Utredningen återfinnes å sid. 77—78 i statsrådsprotokollet. [41.]

Ifrågavarande ersättning kommer jämlikt grunderna för lagen om indragning
till statsverket och avskrivning av prästerskapets tionde samt om
ersättning därför den 9 december 1910 att årligen stegras intill år 1944, då
den slutligen skall fixeras. Anslaget för ändamålet motsvaras till viss del
av de till statsverket från församlingarna ingående tiondeavgifterna, vilka
å riksstatens inkomstsida upptagas under titel »Prästerskapets till statsverket
indragna tionde». Nämnda avgifter hava i 1928 års statsverksproposition
upptagits med ett från 2,493,000 kronor till 2,363,000 kronor minskat
belopp.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
ersättning för prästerskapets tionde, nu 4,520,500 kronor,
med 16,200 kronor till 4,536,700 kronor.

45:o) Kungl. Maj:t har (punkt 42) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie
förslagsanslaget till ersättning åt vissa församlingar till följd av lindring
i främmande trosbekännares skattskyldighet, nu 30,000 kronor, med

15,000 kronor till 45,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 78—79 i statsrådsprotokollet.

En tendens till ökning av utgifterna under ifrågavarande anslag har
under senare åren gjort sig märkbar, och anslaget har betydligt överskridits.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 saml. 8 häft. (Nr 8.) 2

Ersättning åt
vissa församlingar
till
följd av lindring
i främmande
trosbekännares

skattskyldighet.

[42.]

18 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
ersättning åt vissa församlingar till följd av lindring i främmande
trosbekännares skattskyldighet, nu 30,000 kronor,
med 15,000 kronor till 45,000 kronor.

Pastor vid
svenska
Sofiaförsamlingen
i
Paris.

[43.]

46:o) Kungl. Maj:t har (punkt 43) föreslagit riksdagen att, med uteslutande
ur riksstaten av det ordinarie anslaget till svenska kyrkan i Paris,
därstädes i stället uppföra ett ordinarie anslag under rubrik: Pastor vid
svenska Sofiaförsamlingen i Paris, å 6,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 79—81 i statsrådsprotokollet.

Enligt vad i ärendet blivit upplyst, användes det under rubriken: kyrkors
underhåll m. m. i riksstaten uppförda ordinarie anslaget till svenska kyrkan
i Paris å 4,119 kronor numera helt till pastors avlöning. Det har då befunnits
vara lämpligt, att anslaget erhåller en rubrik som bättre motsvarar
dess användning Beträffande beloppet av det nya anslaget har detsamma
föreslagits till 6,000 kronor eller samma belopp, som utgår till en var av
de svenska pastorerna i Köpenhamn och Berlin. Vid bifall härtill skulle en
minskning kunna göras i det arvode, som pastorn i Paris uppbär i sin
egenskap av sjömanspräst i de nordfranska hamnstäderna och som nu utgår
med 2,500 kronor årligen från anslaget till religiös och social verksamhet
bland svenskar i vissa utländska hamnstäder. Kungl. Maj:ts förslag innebär,
såsom framgår av punkt 49 här nedan, att detta arvode, så länge de båda
befattningarna innehavas av samma person, bestämmes till 1,500 kronor.
På så sätt skulle pastorns sammanlagda avlöning, som, frånsett dyrtidstilllägg,
men med inräknande av församlingens bidrag för närvarande kan antagas
utgöra omkring 7,350 kronor årligen, komma att uppgå till 7,500 kronor
jämte därå belöpande dyrtidstillägg.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,

att riksdagen må, med uteslutande ur riksstaten av det
ordinarie anslaget till svenska kyrkan i Paris, därstädes i
stället uppföra ett ordinarie anslag under rubrik: Pastor vid
svenska Sofiaförsamlingen i Paris, å 6,000 kronor.

Pastor vid
svenska
Olaus Petri
församlingen
i Helsingfors.

[44.]

47:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 44) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till avlöning åt pastor vid svenska Olaus
Petri-församlingen i Helsingfors anvisa för budgetåret 1928
—1929 ett extra anslag av 6,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

48:o) Sedan riksdagen år 192G till tre stipendier för utbildande vid universitet
av präster, förtrogna med finska språket, beviljat ett extra anslag
å 10,800 kronor samt därav för ett vart av budgetåren 1926 —1927 och
1927—1928 anvisat ett belopp av 3,600 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t
att meddela de närmare bestämmelser, som kunde erfordras rörande de sålunda
anvisade medlens användande, har nu Kungl. Maj:t (punkt 45) föreslagit
riksdagen att av det utav 1926 års riksdag beviljade extra anslaget
för budgetåret 1928—1929 anvisa 3,600 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det utav 1926 års riksdag beviljade
extra anslaget till tre stipendier för utbildande vid universitet
av präster, förtrogna med finska språket, för budgetåret
1928—1929 anvisa 3,600 kronor med rätt för Kungl.
Maj:t att meddela de närmare bestämmelser, som må erfordras
rörande de sålunda anvisade medlens användande.

49:o) Kungl. Maj:t har (punkt 46) föreslagit riksdagen att till religiös och
social verksamhet bland svenskar i vissa utländska hamnstäder anvisa för
budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 45,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 83 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgör för innevarande budgetår 46,500 kronor.

Såsom utskottet förut erinrat, innebär Kungl. Majds förslag under punkt
46 här ovan ifråga om anslag till pastor vid svenska Sofiaförsamlingen i
Paris, att anslagsposten till en svensk sjömanspräst i Calais-Dunkerque å
2,500 kronor skulle minskas till 1,500 kronor, så länge denne sjömanspräst
tillika innehar pastorsbefattningen i Paris.

Utskottet, som under punkt 46 tillstyrkt Kungl. Maj ds förslag angående
anslag till pastorn vid svenska Sofiaförsamlingen i Paris, har icke något att
erinra mot det nu förevarande förslaget och hemställer förty,

att riksdagen må till religiös och social verksamhet bland
svenskar i vissa utländska hamnstäder anvisa för budgetåret
1928—1929 ett extra anslag av 45,500 kronor.

50:o) Kungl. Majd har (punkt 47) föreslagit riksdagen att för bestridande
av dyrtidstillägg åt de för religiös och social verksamhet bland svenskar i
vissa utländska hamnstäder anställda präster för budgetåret 1928—1929
anvisa ett extra förslagsanslag av 16,000 kronor.

Beträffande detta förslag kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.

Stipendier
för utbildande
vid universitet
av präster,
förtrogna
med finska
språket.

[45.]

Religiös och
social verksamhet
bland
svenskar i
vissa utländska
hamnstäder.

[46.1

Dyrtidstilllägg
åt
de för religiös
och social
verksamhet
bland
svenskar i
vissa utländska

hamnstäder
anställda
präster.

[47.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

51:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till bestridande i vissa fall med allmänna
medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter å
kyrklig jord, anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra
förslagsanslag å 15,000 kronor.

52:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 49) föreslagit riksdagen i fråga
expeditioner, om domkapitlens expeditioner ävensom beträffande vad i en sedermera av
[49.] Kungl. Maj:t avlåten proposition nr 102 i detta hänseende föreslagits, har riksdagen
redan fattat beslut; varom utskottet velat härigenom
erinra.

Flyttning av 53:0) Kungl. Maj:t har (punkt 50) föreslagit riksdagen att för bestridande
''prästgård av ytterligare kostnader, förbundna med flyttning av kyrka och prästgård
från Muonio- fr4n Muonionalusta till Muodoslombolo, anvisa för budgetåret 1928—1929
Muodoslom- ett extra anslag av 5,585 kronor.

bolo. Utredningen återfinnes å sid. 86—88 i statsrådsprotokollet.

[50.]

Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag anvisade 1924 års riksdag för flyttning
av kyrkan och prästgården i Muonionalusta kapellförsamling till Muodoslombolo
för budgetåret 1924—1925 ett extra reservationsanslag av 30,600
kronor, vilket belopp emellertid nu visat sig otillräckligt. De belopp, varmed
det år 1924 beviljade statsanslaget överskridits, äro dels arvoden till
de länsarkitekter, som fungerat som byggnadsledare, med tillhopa 1,246
kronor för arbeten, som legat utom deras tjänståligganden, dels ock vissa
kostnader, tillhopa 4,339 kronor 2 öre, som delvis redan under arbetets
gång visat sig ofrånkomliga och delvis beräknas bliva föranledda av återstående
arbeten.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså

att riksdagen må för bestridande av ytterligare kostnader,
förbundna med flyttning av kyrka och prästgård från
Muonionalusta till Muodoslombolo, anvisa för budgetåret
1928—1929 ett extra anslag av 5,585 kronor.

Kostnader
förenade med
friköp av
lägenheter å
kyrklig jord.

[48.]

Dom kanitlens -

Akademier m. m.

Katalog över
svensk naturvetenskaplig

litteratur.

[51.]

54:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till utarbetande av en katalog över svensk
naturvetenskaplig litteratur för budgetåret 1928—1929 anvisa
ett extra anslag av 2,500 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

55:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 52) föreslagit riksdagen i fråga
om fortsatt bidrag till underhåll av vetenskapsakademiens, av styrelsen för
makarna Mittag-Leftiers matematiska stiftelse förvaltade matematiska bibliotek
ävensom beträffande vad i en sedermera av Kungl. Maj:t avlåten proposition
nr 75 i detta hänseende föreslagits, har riksdagen redan fattat beslut,
varom utskottet velat härigenom
erinra.

56:o) I enlighet med Kungl. Maj.ts förslag (punkt 53) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till bestridande av kostnaderna för Sveriges
anslutning till vissa internationella vetenskapliga sammanslutningar
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra
reservationsanslag av 4,100 kronor.

57:o) Sedan 1927 års riksdag till bestridande av kostnaderna för hållande
av den internationella unionens för geodesi och geofysik fjärde generalkonferens
i Stockholm år 1930 anvisat ett anslag av 50,000 kronor och därav
såsom extra reservationsanslag för budgetåret 1927—1928 anvisat 8,000
kronor, har nu Kungl. Maj:t (punkt 54) föreslagit riksdagen att av förstnämnda
anslag å 50,000 kronor för budgetåret 1928—1929 såsom extra
reservationsanslag anvisa ett belopp av 8,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det till bestridande av kostnaderna
för hållande av den internationella unionens för geodesi och
geofysik fjärde generalkonferens i Stockholm år 1930 beviljade
anslaget av 50,000 kronor för budgetåret 1928—
1929 såsom extra reservationsanslag anvisa ett belopp av

8,000 kronor.

58:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 55) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för bestridande av kostnaderna för Sveriges
anslutning till den baltisk-geodetiska kommissionen under
år 1928 och vissa i samband därmed stående utgifter för
budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av 2,875
kronor.

Bidrag till
underhåll av
vetenskapsakademiens,

av styrelsen
för makarna
Mittag-Lefflers
matematiska
stiftelse
förvaltade
matematiska
bibliotek.

[52.]

Bestridande
av kostnaderna
för
Sveriges
anslutning
till vissa
internationella
vetenskapliga

sammanslutningar.

[53.]

Bestridande
av kostnaderna
för
internationella
unionens
för geodesi
och geofysik
generalkonferens

i Stockholm

1930.

[54.]

Bestridande
av kostnaderna
för
Sveriges
anslutning
till den
baltisk-geodetiska
kommissionen.

[55.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Transporter,
lyshållning
och vissa
andra expensutgifter

för vitterhetsakademien.

[56.]

Ordinarie
reservationsanslaget
till
fornlämningars
vård
jämte två i
ämnet väckta
motioner.

Utskottets

yttrande.

59:o) Kungl. Maj:t har (punkt 56) föreslagit riksdagen att höja det under
vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien uppförda ordinarie reservationsanslaget
till transporter, lyshållning och vissa andra expensutgifter, nu 10,000
kronor, med 5,000 kronor till 15,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 93—95 i statsrådsprotokollet.

Anslaget till transporter, lyshållning och vissa andra expensutgifter har
under de senaste åren visat sig otillräckligt. Särskilt kännbart har detta
blivit sedan akademiens lokaler i gamla Ostermalmsfängelset i Stockholm
betydligt utvidgats. Såsom akademien framhållit, föranledas också åtskilliga
utgifter därav, att de till akademien knutna institutionerna äro förlagda till
tre från varandra vitt skilda lokaler. Kungl. Maj:t föreslår nu en av
nämnda omständigheter motiverad höjning av anslaget.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj ds förslag, hemställer,

att riksdagen må höja det under vitterhets-, historie- och
antikvitetsakademien uppförda ordinarie reservationsanslaget
till transporter, lyshållning och vissa andra expensutgifter,
nu 10,000 kronor, med 5,000 kronor till 15,000 kronor.

60:o) Kungl. Majd har föreslagit riksdagen uppföra det under vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien upptagna ordinarie reservationsanslaget
till fornlämningars vård med oförändrat belopp, 8,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr P. Magnuson (I:
129) och den andra inom andra kammaren av herr J. H. Blomquist in. fl.
(II: 243), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte höja det till fornlämningars
vård uppförda ordinarie reservationsanslaget, nu 8,000 kronor,
med 12,000 kronor till 20,000 kronor.

I avseende å de av motionärerna till stöd för deras förslag anförda skäl
hänvisar utskottet till motionen I: 129.

Den omfattande och snabbt fortgående bebyggelsen särskilt invid våra
större städer samt det ökade framdragandet av kommunikationsleder i landets
olika delar har mer än måhända förut varit fallet nödgat vitterhetsakademien
att ägna vederbörlig vård och omsorg åt det stora antalet fasta
fornlämningar, som finnas i landet. Härtill kommer ock det stigande intresset
i olika trakter för bevarandet av bygdens och traktens minnen från
förhistorisk tid. Med hänsyn härtill finner utskottet väl de anslag, över
vilka akademien för detta ändamål förfogar, vara knappt tillmätta. Emellertid
blev nu förevarande anslag genom beslut av 1927 års riksdag fördubblat
från förutvarande 4,000 kronor. Med hänsyn härtill får utskottet
hemställa,

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må, med avslag å herr P. Magnusons och
herr J. H. Blomquists ovanberörda motioner (I: 129 och II:
243), uppföra det ordinarie reservationsanslaget till fornlämningars
vård med oförändrat belopp, 8,000 kronor.

61:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57) och under hänvisning
till utredningen i ärendet (sid. 95—98 i statsrådsprotokollet) hemställer
utskottet, *

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till ökade medel för fornminnesvården, närmast
i syfte att åstadkomma en inventering av landets fornminnen,
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag
av 10,000 kronor att utgå efter de grunder,
Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma.

62:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 58) och under hänvisning
till utredningen i ärendet (sid. 98—100 i statsrådsprotokollet) hemställer
utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till omedelbara iståndsättningsåtgärder å vissa byggnadsminnesmärken
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett
extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

63:o) Kungl. Maj:t har (punkt 59) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1928—1929 såsom extra anslag anvisa:

dels till beredande av ökade medel till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare
vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien 44,250 kronor,

dels ock till tillfällig ökning av akademiens arbetskrafter 5,750 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 101—108 i statsrådsprotokollet.

I riksstaten för budgetåret 1927—1928 äro uppförda dels till beredande
av ökade medel till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare vid akademien
ett extra anslag av 44,250 kronor, dels ock till tillfällig ökning av
akademiens arbetskrafter ett extra anslag av 8,650 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär nu en förhöjning med 2,000 kronor av den
till bibliotekarien-arkivarien utgående avlöningen. Under nästföljande punkt
har emellertid Kungl. Maj:t föreslagit ett nytt särskilt anslag för museets
öppethållande. Vid bifall härtill skulle från avlöningsanslagen dragas det
belopp av 4,900 kronor, vilket för närvarande användes för avlönande av
sju vaktmästare i samlingarna. Detta skulle alltså innebära en nettominskning
å 2,900 kronor, varmed anslaget till tillfällig ökning av akademiens
arbetskrafter ansetts böra minskas.

Ökade medel
för formninnesvården.

[57.]

Omedelbara
iståndsättningsåtgärder
å vissa
byggnadsminnesmärken.

[58.]

Ökade medel
till avlönande
av icke-ordinarie
befattningshavare

vid vitterhetsakademien.

[59.]

Utsträckt
öppethållande
av
statens
historiska
museum
och myntkabinettet [6°-] jämte

två i
ämnet väckta
motioner.

24 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet, 6om icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1928—1929 såsom extra
anslag anvisa:

a) till beredande av ökade medel till avlönande av ickeordinarie
befattningshavare vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
44,250 kronor;

b) till tillfällig Rökning av akademiens arbetskrafter 5,750
kronor.

64:o) Kungl. Maj:t har (punkt 60) föreslagit riksdagen att till vakthållning
för öppethållande av statens historiska museum för budgetåret 1928—1929
anvisa ett extra anslag av 8,900 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 108—110 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr P. Magnuson
(I: 135) och den andra inom andra kammaren av herr J. H. Blomquist m. fl.
(II: 242), däruti hemställts, att riksdagen ville höja det i statsverkspropositionen
upptagna beloppet 8,900 kronor till det av akademien begärda 15,500
kronor, att disponeras på av akademien föreslaget sätt.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning andragna
skälen får utskottet hänvisa till motion I: 135.

I reglementet rörande vården av de under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens
inseende ställda samlingarna har Kungl. Maj:t föreskrivit,
bland annat, att statens historiska museum och myntkabinettet skola hållas
tillgängliga för allmänheten sex dagar i veckan, minst två timmar varje
gång. Den vakthållning, som fullgörandet av denna föreskrift erfordrar,
bestrides uteslutande med extra ordinarie personal. Vitterhetsakademien har
nu hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes av riksdagen äska ett extra reservationsanslag
av 15,500 kronor till vakthållning för museets öppethållande i
samma utsträckning, som gäller beträffande nationalmuseum, d. v. s. fem dagar
i veckan, sex timmar varje dag, samt på söndagar tre timmar.

För närvarande utgår av akademiens medel till avlöning av icke-ordinarie
befattningshavare en summa av i runt tal 4,900 kronor till vakthållning
för museets öppethållande.

Departementschefen anser, att akademiens framställning bör i viss utsträckning
röna tillmötesgående, och förordar en ökning av de för ändamålet
tillgängliga medlen med 4,000 kronor. Lägges detta belopp till ovannämnda
summa av 4,900 kronor, erhållas 8,900 kronor. Departementschefen
anser lämpligt, att ett extra anslag med detta belopp nu uppföres i riksstaten
för budgetåret 1928—1929 under rubrik: Vakthållning för museets

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

öppethållande. Nyssnämnda belopp, 4,900 kronor, har, såsom framgår av
vad under nästföregående punkt anförts, beräknats fråndraget do för avlöning
av icke-ordinarie befattningshavare vid statens historiska museum hittills
utgående medlen.

I ovanberörda motioner har yrkande framställts i enlighet med det av
akademien framlagda förslaget.

Utskottet inser tillfullo betydelsen av ett ökat öppethållande av historiska
museet i syfte att göra dess dyrbara samlingar i större omfattning än hittills
tillgängliga för den intresserade och bildningssökande allmänheten, och
utskottet behjärtar livligt det förslag, som motionsvis framlagts om beredande
av medel härför utöver vad Kungl. Maj:ts förslag innebär. Då emellertid
redan Kungl. Maj:ts förslag åsyftar en väsentlig förbättring av nuvarande
förhållanden och erfarenheten torde få giva vid handen, i vad mån
en ytterligare utsträckning av tiden för museets öppethållande kan påkallas,
finner utskottet försiktigheten bjuda att för närvarande inskränka sig att
förorda Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å herr Magnusons och herr Blomquists m. fl.
ovanberörda motioner (I: 135 och II: 242), till vakthållning
för öppethållande av statens historiska museum för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra anslag av 8,900 kronor.

65:o) I en inom andra kammaren av herr V. Rydén väckt motion (II: 336)
har hemställts, att riksdagen ville till en statens historiska museums upplysnings-
och propagandaverksamhet efter i motionen skisserade linjer bevilja
vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien ett belopp av 5,000 kronor att
utgå under budgetåret 1928—1929.

Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande:

»Gällande instruktion för riksantikvarien och vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens
tjänstemän föreskriver i § 17, att »akademiens samtliga
tjänstemän böra verka för väckandet och underhållandet av kärlek till våra
fornminnen och för spridande av kunskap om dem, samt genom vetenskaplig
verksamhet bidraga till vidgandet av vår kunskap om forntiden.»

Akademiens tjänstemän hava nog i den mån det varit dem möjligt sökt
ställa sig denna föreskrift till efterrättelse. Under årens lopp hava ett stort
antal skrifter eller större arbeten av strängt vetenskapligt eller mera populärt
innehåll utgivits, en mångfald föreläsningar hållits såväl i huvudstaden som
i de mest skilda delar av landet — från Lappland till Skåne, samt kurser
och demonstrationer hållits i statens historiska museum eller ute i bygderna.
Särskilt må erinras om de föreläsningar, som professor Oscar Montelius under
flera decennier regelbundet höll i statens historiska museum, därvid

Utskottets

yttrande.

Motion ang.
anslag till en
statens historiska
museums
upplysnings-
och
propagandaverksamhet.

26 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

behandlande de mest skilda partier inom den svenska och jämförande
arkeologien.

Denna tjänstemännens upplysningsverksamhet har huvudsakligen utförts
på deras fritid, efter den dagliga tjänstgöringen, under semester eller tjänstledighet.

Emellertid synes det mig uppenbart att densamma ej längre motsvarar
de krav, som med rätta kunna ställas på statens historiska museum, i dess
egenskap av rikets centralmuseum och centralhärden för den förhistoriska
vetenskapen inom landet. Det synes mig likaledes uppenbart, att endast en
målmedvetet organiserad propagandaverksamhet kan förhjälpa museet att i
någon mån fylla dessa krav och bringa detsamma i kontakt med allmänheten,
till båtnad såväl för dess vetenskapliga verksamhet som för landets
kulturminnesvård.

Praktiska försök, utförda under de senaste åren, torde hava ådagalagt, att
eu dylik verksamhet av allmänheten mottages med förståelse och intresse.
Jag syftar därmed på de utfärder i huvudstadens fornminnesrika omgivningar
— någon gång även till mera avlägsna delar av landet, såsom till
Oland —, vilka museet årligen anordnat sedan hösten 1925, med en härför
särskilt kvalificerad person, filosofie doktorn Hanna Rydh, som ledare. Dessa
exkursioner, som erbjudit allmänheten tillfälle att under sakkunnig ledning
bese märkligare eller i övrigt sevärda fornminnen eller komplex av dylika,
hava som bekant rönt en utomordentligt livlig anslutning och i hög grad
uppmärksammats jämväl av pressen.

Eu inom själva museet bedriven upplysningsverksamhet, i främsta rummet
avseende att göra dess rika skatter mera lättillgängliga och givande för allmänheten,
har länge stått på museets program. Att densamma av praktiska
skäl framförallt bör rikta sig till skolornas ungdom, antingen direkt eller
indirekt genom lärarpersonalen, har likaledes stått klart för riksantikvarien.
I enlighet härmed avlät riksantikvarien den 1 september 1926 till skolöverstyrelsen
trenne skrivelser, — varav avskrifter här biläggas — vari riksantikvarien
föreslog anordnande dels av instruktionskurser vid statens historiska
museum såväl avsedda för historielärare vid allmänna läroverk och
vid med dom jämnställda kommunala och enskilda läroanstalter, som för
folkskolornas lärare, dels också sakkunnig ledning åt skolklasser vid studiebesök
i museet.

Dessa förslag möttes också av den livligaste förståelse från skolöverstyrelsens
sida, vilken bland annat hos Ivungl. Maj:t den 20 i samma månad
anhöll att ett anslag av 500 kronor måtte av Kungl. Maj:t ställas till riksantikvariens
förfogande för anordnande samma år av en instruktionskurs
vid statens historiska museum, avsedd för ovannämnda historielärare. Denna
anhållan blev också av Kungl. Maj:t den 30 i samma månad bifallen. På
grund av de samma höst påbörjade ombyggnads- och omordningsarbetena
i museets lokaler kunde den planerade kursen då ej hållas, men efter vad
riksantikvarien meddelat mig, är det hans avsikt att sedan museet i dessa
dagar fullständigt öppnats, taga anslaget i anspråk under våren detta år.

Det förtjänar i detta sammanhang att omnämnas, att arbetarnas bildningsförbund
innevarande vinter med riksantikvariens intresserade stöd och under
olika museitjänstemäns ledning organiserat en instruktionskurs i museet för
sina medlemmar, en kurs som rönt en mycket livlig anslutning bland förbundets
medlemmar.

Emellertid bör enligt riksantikvariens mening och önskan en systematiskt

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

organiserad upplysningsverksamhet snarast möjligt läggas på en betydligt
bredare bas. Så t. ex. böra anordnas: rundvandringar för allmänheten, bland
annat under söndagar före den ordinarie visningstiden, tillfälliga utställningar
av såväl äldre material som nyinkomna fynd samt föreläsningar, fristående
eller kombinerade med dylika utställningar. De förutnämnda utfärderna böra
förläggas jämväl till mera avlägsna delar av landet; vandringsutställningar,
kombinerade med föreläsningar, böra anordnas i samarbete med de talrika
lokala hembygdsorganisationerna.

Det bär skisserade programmet för en till statens historiska museum knuten
upplysnings- och propagandaverksamhet kan givetvis ytterligare utvidgas.
Emellertid förefinnes enligt vad riksantikvarien meddelat mig ingen
som helst möjlighet att realisera ens en mindre del av detsamma med anlitande
av museets nuvarande tjänstemän, vilkas dagliga ordinarie tjänstgöring
och mera därtill måste ägnas åt redan förefintliga och närmare liggande
rent museala arbetsuppgifter, detta till den grad att den mera vetenskapliga
bearbetningen av museets material tyvärr allt mera måst träda
i bakgrunden.

På riksantikvariens förslag ingick akademien den 23 augusti sistlidna år
till Kungl. Maj:t med en anhållan om ett extra anslag av 5,000 kronor för
att under budgetåret 1928—1929 användas för här angivna ändamål. Denna
framställning, som jag här i huvudsak följt, har av Kungl. Maj:t lämnats
utan avseende.

Som jag emellertid hyser den bestämda övertygelsen, att en statens historiska
museums upplysnings- och propagandaverksamhet efter ovan skisserade
linjer skulle fylla ett verkligt behov, får jag härmed föreslå»---—

Den verksamhet, för vilken motionären påkallar understöd av allmänna
medel, har hittills i begränsad omfattning kunnat bedrivas allenast tack vare
frivilligt arbete och tillmötesgående från museitjänstemännens sida. I och
med att museets och fornminnesvårdens uppgifter allt mer taga tjänstemännens
tid i anspråk, torde denna frivilliga och utan ersättning lämnade
medverkan icke längre vara att med säkerhet påräkna. Samma skäl som
föranlett statens ekonomiska stödjande av den betydelsefulla upplysningsoch
propagandaverksamhet, som bedrivits från nationalmusei sida, föreligga
enligt utskottets förmenande även i nu förevarande fall, där det gäller en
verksamhet av i viss mån besläktad beskaffenhet. Med hänsyn till betydelsen
av den fråga, som nu föreligger, och de vägande skäl som tala till
förmån för motionärens förslag, har utskottet för sin del velat förorda detsamma.
Den äskade summan torde dock böra begränsas till 4,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av herr Rydéns ovanberörda
motion (II: 336), för en från statens historiska museum ledd
upplysnings- och propagandaverksamhet i enlighet med de
grunder, som av Kungl. Maj:t bestämmas, anvisa för budgetåret
1928—1929 ett extra anslag av 4,000 kronor.

Utskottets

yttrande.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Inventering
och konservering
av vissa
samlingar
inom statens
historiska
museum.

[61.]

66:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 61) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till inventering och konservering av vissa samlingar
inom statens historiska museum m. m. för budgetåret 1928—
1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor
att utgå efter de närmare grunder, som av Kungl. Maj:t
bestämmas.

vfirc! s°,<;‘h 67:o) Kungl. Maj:t har (punkt 62) föreslagit riksdagen att till vård och

underhåll av , .... , , . ...

vitterhetsaka- underhåll av det under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens in -

demiens

bibliotek.

[62.]

seende ställda antikvariskt-numismatiska biblioteket för budgetåret 1928—1929
anvisa ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid 112—114 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgår för närvarande med ett belopp av 3,000 kronor.

Utskottet anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,

att riksdagen må till vård och underhåll av det under
vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens inseende ställda
antikvariskt-numismatiska biblioteket för budgetåret 1928—
1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.

68:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 63) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till underhåll av det under vitterhets-, historie-
och antikvitetsakademiens inseende ställda antikvariskttopografiska
arkivet för budgetåret 1928—1929 anvisa ett
extra reservationsanslag av 1,500 kronor.

69:o) Kungl. Maj:t har (punkt 64) föreslagit riksdagen att till täckande
brist å vissa av uppkomna brister i vissa till vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
av vitterhets- utgående anslag för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av
16,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 115—117 i statsrådsprotokollet.

I riksstaten äro under rubrik vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
såsom särskilda ordinarie reservationsanslag upptagna, jämte andra, dels
till underhåll och förökande av de under akademiens inseende ställda samlingar
ett belopp av 18,000 kronor, dels till transporter, lyshållning och
vissa andra expensutgifter ett belopp av 10,000 kronor. Vidare har riksdagen
för budgetåret 1927—1928 till vitterhetsakademien såsom särskilda
extra reservationsanslag anvisat dels till vård och underhåll av biblioteket
ett belopp av 3,000 kronor, dels till underhåll av antikvariskt-topografiska

anslags poster.

[64.]

Underhåll av
vitterhetsakademiens

antikvariskttopografiska

arkiv.

[63.]

Täckande av

n nnlförn in pn

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

arkivet ett belopp av 1,500 kronor. Det nu från Kungl. Maj:ts sida begärda
anslaget fördelar sig på brister i de särskilda anslagen på följande siitt:

a. brist i anslag till underhåll och ökande av samlingarna kronor 3,1G6: 80

b. brist i anslagen till underhåll och vård av biblioteket

och antikvariskt-topografiska arkivet............. » 2,373:42

c. brist i anslaget till expenser, uppkommen under åren

1925—1927 ............................... » 5,937:32

d. beräknad brist å samma anslag för 1927—1928 ..... » 4,522: 46

Utskottet har mot Kungl. Maj:ts förslag icke funnit anledning till erinran
i annat avseende än att utskottet ansett sig böra — i anslutning till vad departementschefen
exempelvis i fråga om expensmedel för naturhistoriska riksmuseet
å sid. 70 i statsrådsprotokollet anfört — tillstyrka anslag till täckande allenast
av exakt konstaterade, uppkomna brister och följaktligen ej av brister, som
väntas uppkomma under nu löpande budgetår. Från det av Kungl. Maj:t
nu föreslagna anslagsbeloppet anser utskottet alltså böra frånräknas ovannämnda
belopp å 4,522 kronor 46 öre, vadan utskottet alltså föreslår beviljande
för ändamålet av i avrundat krontal 11,478 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till täckande av uppkomna brister i
vissa till vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien utgående
anslag för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra
anslag av 11,478 kronor.

70:o) Kungl. Maj:t har (punkt 65) föreslagit riksdagen att för en vetenskaplig
grävningsundersökning av krigargravarna å den så kallade Korsbetningen
utanför Visby för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag
av 3,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 117—119 i statsrådsprotokollet.

Av den för utgrävningsarbetena framlagda kostnadsberäkningen framgår,
att för vakthållning på grävningsplatsen under tider på dygnet, då arbete
ej pågår, beräknats ej mindre än 1,300 kronor. Utskottet, som funnit
nämnda belopp i förhållande till kostnaderna i deras helhet väl högt beräknat,
har med anledning härav velat föreslå en sänkning av anslaget till
2,700 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för en vetenskaplig grävningsundersökning
av krigargravarna å den så kallade Korsbetningen
utanför Visby för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra
reservationsanslag av 2,700 kronor.

Utskottets

yttrande.

Anslag till
grävningsundersökning
av krigargravarna

å den s. k.

Korsbetningen
utanför
Visby.

[65.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Anslag till
inköp av instrumentutrustning

för vitterhetsakademien.

[66.]

Motioner ang.

anslag till
slutlig undersökning
av
den s. k.
pålbyggnaden
vid Alvastra
m. in.

71:o) Kungl. Maj:t har (punkt 66) föreslagit riksdagen att till inköp av
instrumentutrustning för vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien för
budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 1,600 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 119 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må till inköp av instrumentutrustning för
vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 1,600
kronor.

72:o) I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr K. G. Westman in. fl. (1:130) och den andra inom andra kammaren
av herr Th. af Ekenstam in. fl. (II: 227) har föreslagits att riksdagen måtte
anvisa ett extra reservationsanslag å 16,000 kronor, därav för budgetåret
1928—1929 8,000 kronor, att ställas till vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens
förfogande för en slutlig undersökning av den så kallade pålbyggnaden
vid Alvastra och till förfärdigande av en modell av densamma.

Till stöd för detta förslag hava motionärerna anfört följande:

»År 1908 upptäcktes i Dagsmosse i Östergötland helt nära Alvastra eu
boplatsanläggning från stenåldern av hittills för Norden fullkomligt enastående
slag, den så kallade pålbyggnaden vid Alvastra, och under åren 1909
—1917 samt 1919 har vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien tack
vare särskilda av riksdagen anvisade årliga anslag, tillsammans 20,000
kronor, kunnat genom en av sina tjänstemän, antikvarien Otto Frödin, utföra
en omfattande undersökning av nämnda »träskby».

Denna undersökning har lämnat utomordentligt viktiga bidrag till kunskapen
om våra förfäders liv under här ifrågavarande tid (senare hälften
av det tredje årtusendet f. Kr.) och därmed gjort alvastrapålbyggnaden
känd ej blott inom den vetenskapliga världen (även utanför vårt lands
gränser) utan också för den svenska allmänheten.

Emellertid har sedan år 1919 arbetet på platsen legat nere, då de härför
nödiga medlen saknats, och akademien har således från år till år måst
framskjuta den märkliga fornlämningens slutliga undersökning, vilken beräknats
kunna utföras under loppet av två somrar.

Vid upprepade tillfällen under åren 1922—1927 har akademien anhållit,
alt Kungl. Maj:t ville av riksdagen äska de härför nödiga medlen, men
dessa framställningar hava hittills ej föranlett någon åtgärd från Kungl.
Maj:ts sida.

Dessa akademiens skrivelser giva en god föreställning om denna frågas
utveckling och nuvarande läge.

Anläggningens fullständigt egenartade karaktär och utomordentligt stora
betydelse för f om forskningen framhäves städse. Akademiens vädjan till
Kungl. Maj:t att för riksdagen framlägga proposition om de för den slutliga
undersökningen nödiga medlen (däri inbegripet kostnaderna för förfärdigandet
av en modell) blir alltmera enträgen. De faror, som ett uppskjutande

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

av den slutliga undersökningen oundvikligen måsto medföra för anläggningens
ömtåliga — och för övrigt redan illa medfarna — träkonstruktioner,
angivas tydligt och klart. Vi kunna citera exempelvis följande passus
i akademiens senaste skrivelse i ärendet, dagtecknad den 23 augusti sistlidna
år:

»Redan i sin skrivelse den 15 augusti 1922 påpekade akademien, att slutförandet
av undersökningen av nämnda fornlämning, i sitt slag enastående
som den är i Norden, ej längre utan men antingen för dess bestånd eller
för resultaten av de mångåriga undersökningar, som tidigare med anslag
av statsmedel blivit utförda på platsen, kunde uppskjutas. Sedan dess hava
nu fem år förflutit, och därunder hava — såsom framgått vid de inspektioner,
som riksantikvarien låtit företaga — det märkliga fornminnet lidit ej
obetydlig skada: den nya vegetation, som slagit rot och utvecklat sig på
undersökningsområdet och som blott i obetydlig grad kunnat bekämpas, har
i förening med vinterns temperaturväxlingar luckrat upp de ömtåliga träkonstruktionerna.
I sin skrivelse den 24 augusti 1926 fäste akademien
Eders Kungl. Maj:ts uppmärksamhet på de faror, som i detta hänseende
hotade anläggningen, och redan i sin skrivelse den 23 januari 1925 såg sig
akademien nödsakad framhålla, att, därest en undersökning ej inom den
närmaste tiden komme till stånd, hela området åter måste övertäckas med
jord för att därmed anläggningens fullständiga förintelse måtte förhindras.»

Att jämväl resultaten av de redan utförda, kostsamma undersökningarna
på platsen i väsentlig grad förlora i värde genom ett dröjsmål med slutundersökningen,
framhålles således också.

Av akademiens nyss anförda senaste skrivelse framgår tydligt, att denna
fråga nått ett stadium, som utan överdrift måste betecknas som kritisk.

Redan i antikvarien O. Frödins p. m. av den 12 augusti 1922 (bilagd akademiens
skrivelse av den 15:de samma månad och år) heter det, att därest
en slutlig undersökning ej kan komma till stånd »under de närmaste fem
åren», torde det — med hänsyn till de skador, som den på platsen uppträdande
nya vegetationen ovillkorligen måste åstadkomma på träkonstruktionerna
— bli nödvändigt att med jord åter övertäcka hela det undersökta
området. De svåra, man kan gott säga ödesdigra konsekvenserna av en
dylik åtgärd framhävas också. Den 23 januari 1925 återkommer akademien
till samma sak: tidsfristen är nu »ett eller annat år». I sin skrivelse
den 24 augusti 1926 understryker akademien ännu kraftigare, att denna områdets
igenfyllning torde bli nödvändig att vidtaga »under loppet av nästkommande
år» (1927).

Har detta nu skett? Av akademiens sista skrivelse i ärendet (23/8 1 92 7)
finner man, att så ej är fallet. Dess uttalande förtjänar att anföras, då det
nu flera synpunkter är av ett särskilt intresse:

»Under innevarande år skulle denna igenfyllning av området hava utförts,
men riksantikvarien har i det längsta tvekat att tillgripa en så radikal åtgärd,
då därigenom arbetets slutförande skulle avsevärt försvåras och dessutom
till den grad fördyras, att varje tanke därpå under nu levande generation
finge betraktas som utesluten.

Akademien har redan i sin senaste skrivelse (24/s 1926) fäst uppmärksamheten
på dessa synnerligen beklagliga konsekvenser och framhållit, att dessa
förvisso ej äro av enbart vetenskaplig och ekonomisk art: även den allmänna
opinionen skulle utan tvivel kraftigt reagera mot ett sådant tillvägagångssätt.
Akademien ser sig nu föranlåten att än kraftigare understryka

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

dessa synpunkter och anser sig dessutom böra bringa till Eders Kungl.
Maj:ts kännedom, att den behandling, som kommit denna fornlämning, en
av landets märkligaste och värdefullaste, till del, väckt en för svensk fornforskning
och fornminnesvård föga smickrande uppmärksamhet även inom
utlandets vetenskapliga värld.

Akademien ser sig nu nödsakad att än en gång understryka nödvändigheten
av att något åtgöres i denna sak: under nästkommande år måste antingen
undersökning företagas på platsen eller området igenfyllas.»

Efter genomläsandet av dessa rader torde väl ingen vilja bestrida, att
bär föreliggande fråga kommit i ett synnerligen kritiskt läge! Och dåden
för innevarande riksdag framlagda statsverkspropositionen ger vid handen,
att akademiens sista framställning ej föranlett någon åtgärd från Kungl.
Maj:ts sida, hava undertecknade, representanter för det län, inom vars gränser
den märkliga anläggningen befinner sig, ansett oss berättigade, ja, skyldiga,
att bringa frågan inför riksdagen och sätta densamma i tillfälle att
lösa den på ett för landet hedersamt sätt, ett tillfälle som väl knappast skall
återkomma.

Då de hittills företagna undersökningarna på platsen bekostats av statsmedel,
torde man väl med skäl kunna betrakta det som en statens skyldighet
att lämna jämväl de medel, som kunna befinnas oavvisligen nödvändiga
för arbetets slutförande.

Kostnaderna för ett dylikt slutförande av alvastrapålbyggnadens undersökning
— däri inberäknat kostnaden för en naturtrogen modell av densamma
— ha, såsom framgår av akademiens skrivelse den 23 januari 1925,
beräknats till kronor 15,000 eller om anslaget fördelas på två år till kronor
16,000. Enligt akademiens senare skrivelser i ärendet finnes ingen möjlighet
att nedbringa dessa kostnader, och mot den motivering, akademien anfört
för denna sin mening, synas inga befogade invändningar kunna göras.

Nu ifrågavarande undersökning torde, såsom riksantikvarien meddelat oss,
av praktiska skäl komma att utsträckas över två somrar, då naturförhållandena
på platsen under normal väderlek endast medgiva cirka två månaders
grävningskampanj per sommar. Skulle dessutom någon för undersökningens
rationella bedrivande mera olämplig väderlek bli rådande under längre
tid, kan det givetvis bli nödvändigt att avbryta undersökningen för att återupptaga
densamma följande sommar.»

Av vad som till stöd för motionen anförts har utskottet blivit övertygat
om nödvändigheten att åtgärder med snaraste vidtagas för den slutliga undersökningen
av ifrågavarande, i sitt slag inom landet enastående fornlämning.
På grund härav hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till herr Westmans in. fl.
och herr af Ekenstams m. fl. ovanberörda motioner (I: 130
och II: 227), till en slutlig undersökning av den s. k. pålbyggnaden
vid Alvastra och till förfärdigande av en modell
av densamma bevilja ett belopp av 16,000 kronor samt därav
för budgetåret 1928—1929 såsom extra reservationsanslag
anvisa 8,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

73:o) Kungl. Maj:t har (punkt 67) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1928—1929 anvisa;

dels till inredningsarbeten, såsom anskaffande av montrer m. m. ävensom
till ett studiebibliotek för den ostasiatiska arkeologiska samlingen ett extra
reservationsanslag av 27,860 kronor.

dels ock till lokalhyra för denna samling ävensom densammas bearbetning,
vård och underhåll ett extra anslag av 36,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 120—126 i statsrådsprotokollet.

Vad först beträffar det begärda anslaget till inredningsarbetena, erinrar
departementschefen därom, att den av Kina-kommittén framlagda inredningsplanen,
som låg till grund för Kungl. Maj:ts proposition i ämnet till 1926
års riksdag (nr 49), slutade å en summa av 57,858 kronor 40 öre. Dåvarande
departementschefen ansåg sig emellertid kunna räkna med en summa av i
runt tal 50,000 kronor för detta ändamål, varvid han tänkte sig summan
fördelad på tre, eventuellt två budgetår. Av den sålunda beräknade anslagssumman
hava för ändamålet beviljats 15,000 kronor för budgetåret 1926—
1927 och 15,000 kronor för budgetåret 1927—1928, vadan alltså återstå
20,000 kronor eller, med utgångspunkt från den ursprungliga kalkyleringen,
27,858 kronor 40 öre.

Till lokalhyra för samlingarna ha under vart och ett av budgetåren 1926
—1927 och 1927—1928 utgått 15,000 kronor. Såsom framgår av Kungl.
Maj:ts ovanberörda proposition till 1926 års riksdag hade för denna post
ursprungligen beräknats 18,000 kronor, vilket belopp emellertid begränsades
till 15,000 kronor. Detta anslag begäres nu höjt till 18,000 kronor för att
institutionen måtte beredas möjlighet att i samma byggnad, där den för
närvarande är inrymd, vinna ökat utrymme, vilket visat sig erforderligt
särskilt med hänsyn till de stora tillskott, samlingarna på senare tid erhållit
genom nya förvärv.

Vad slutligen beträffar driftkostnaderna, är den härför erforderliga summan
beräknad till enahanda belopp, som utgått under de två senaste budgetåren,
eller 18,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1928—1929 anvisa:

a) till inredningsarbeten, såsom anskaffande av montrer
m. m. ävensom till ett studiebibliotek för den ostasiatiska
arkeologiska samlingen ett extra reservationsanslag av 27,860
kronor;

b) till lokalhyra för denna samling ävensom densammas
bearbetning, vård och underhåll ett extra anslag av 36,000
kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 samt. 8 käft. (Nr 8.)

Vetenskaplig
bearbetning
av de under
vitterhetsakademiens

inseende
ställda östasiatiska
arkeologiska

samlingarna.

[67.] .

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ökade medel 74:o) Kungl. Maj:t har (punkt 68) föreslagit riksdagen att till beredanstaten8för
de av förstärkning av vissa anslagsposter i det för akademien för de fria
akademien konsterna uppförda ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriell
^konsterna* m- m- anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 15,200 kronor.

upptagna Utredningen återfinnes å sid. 126—129 i statsrådsprotokollet,
ändamål.

Alltsedan år 1919 hava av riksdagen medel anvisats å extra stat till
förstärkning av de i staten för akademien för de fria konsterna uppförda
anslagsposterna till belysning, undervisningsmateriell m. m., till levande modeller,
till samlingarnas ökande och underhåll, till städning, renhållning
samt betjäningens beklädnad ävensom till elevernas studieresor. Sålunda
har riksdagen under de senaste åren för ifrågavarande ändamål såsom extra
anslag anvisat: för budgetåret 1925—1926 12,000 kronor, för budgetåret
1926—1927 12,300 kronor samt för budgetåret 1927—1928 17,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må till beredande av förstärkning av
vissa anslagsposter i det för akademien för de fria konsterna
uppförda ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriell
m. m. anvisa för budgetåret 1928—1929 ett
extra anslag av 15,200 kronor.

Skolan för
dekorativ
konst.

[69.]

75:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 69) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, såsom bidrag till uppehållande av verksamheten
vid den vid konsthögskolan anordnade skolan för
dekorativ konst för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra
anslag av 20,600 kronor.

Förstärkande
av den i det
ordinarie
reservationsanslaget
ingående
anslagsposten

till skandinaviska
konstnärsföreningen
i Rom.

[70.]

76:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70) hemställer
utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till förstärkande av den i det ordinarie reservationsanslaget
till undervisningsmateriell m. m. för akademien
för de fria konsterna ingående anslagsposten å 1,000
kronor till skandinaviska konstnärsföreningen i Rom anvisa
för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 500 kronor.

Undervisning 77:o) Kungl. Maj:t har (punkt 71) föreslagit riksdagen att till arvode åt

} material- extra lärare i materiallära vid konsthögskolan anvisa för budgetåret 1928

lära in. in. °

j j —1929 ett extra anslag av 3,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 132—-135 i statsrådsprotokollet.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Kungl. Maj:ts förslag åsyftar möjliggörande av en mera planmässig
och målmedvetet inriktad undervisning om konstnärens, speciellt målarens,
arbetsmaterial än vad hittills av brist på medel varit möjligt.

Utskottet, som funnit goda skäl tala för bifall till Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må till arvode åt extra lärare i materiallära
vid konsthögskolan anvisa för budgetåret 1928—1929 ett
extra anslag av 3,500 kronor.

78:o) Kungl. Maj:t har (punkt 72) föreslagit riksdagen att

1) besluta, att vid musikaliska akademien skall från och med den 1 juli
1928 inrättas eu bibliotekariebefattning med placering för innehavaren av
denna befattning i lönegraden B 24;

2) samt vid bifall härtill

dels höja det i den nuvarande ordinarie staten för akademien upptagna
förslagsanslaget till avlöningar till ordinarie tjänstemän, nu 78,400 kronor,
med 8,600 kronor till 87,000 kronor;

dels minska det i den ordinarie staten för akademien upptagna förslagsanslaget
till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare in. m., nu 61,700
kronor, med 4,200 kronor till 57,500 kronor;

dels ock höja det i riksstaten under musikaliska akademien med rubrik:
Avlöningar m. m. uppförda ordinarie förslagsanslaget, nu 152,360 kronor,
med 4,400 kronor till 156,760 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 135—144 i statsrådsprotokollet.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att i staten för musikaliska akademien skulle
uppföras en bibliotekarie i lönegraden B 24, varigenom det i staten upptagna
förslagsanslaget till avlöningar till ordinarie tjänstemän, nu 78,400
kronor, skulle behöva ökas med 8,580 kronor eller i avrundat tal 8,600
kronor till 87,000 kronor. A andra sidan skulle det i akademiens stat upptagna
förslagsanslaget till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., nu 61,700 kronor, kunna minskas med de till arvode åt bibliotekarien
nu avsedda 4,200 kronor till 57,500 kronor. Hela det ordinarie anslaget till
avlöningar m. m. vid musikaliska akademien, nu 152,360 kronor, skulle
alltså vid ett bifall till förslaget behöva ökas med (8,600—4,200) 4,400 kronor
till 156,760 kronor.

De nyinrättade lokalerna för musikaliska akademiens bibliotek och den
utvidgade verksamheten vid biblioteket hava gjort behovet av en ordinarie
bibliotekariebefattning starkt kännbart. Kravet härom har upprepade gånger
framförts men skjutits åt sidan i avvaktan på ytterligare erfarenhet. Sådan
erfarenhet torde nu hava vunnits, och utskottet har funnit goda skäl tala för
ett bifall till det nu föreliggande förslaget, i vad detsamma avser tjänstens upp -

Avlöningar
in. in. vid
musikaliska
akademien.
Bibliotekariebefattning

vid akademien
in. in.

[72.

Utskottets

yttrande.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ökade medel
till expenser
m. m. för
musikaliska
akademien.

[73.]

Biträde åt
bibliotekarien
hos
musikaliska
akademien.

[74.]

Brandförsäkring
av viss
staten till -

förande å ordinarie stat. Däremot har utskottet svårligen kunnat finna,
att befattningens placering i så hög lönegrad som B 24 är av omständigheterna
påkallad, och det vill synas utskottet, som om de med tjänsten förenade
göromålen varken beträffande art eller omfattning skulle betinga högre
placering än i B 22. Med en sådan löneställning torde alla berättigade krav
i nu förevarande hänseende få anses fullt tillgodosedda. Utskottet hemställer
alltså,

att riksdagen må

1) besluta, att vid musikaliska akademien skall från och
med den 1 juli 1928 inrättas en bibliotekariebefattning med
placering för innehavaren av denna befattning i lönegraden
B 22;

2) samt vid bifall härtill

a) höja det i den nuvarande ordinarie staten för akademien
upptagna förslagsanslaget till avlöningar till ordinarie
tjänstemän, nu 78,400 kronor, med 7,700 kronor till
86,100 kronor;

b) minska det i den ordinarie staten för akademien upptagna
förslagsanslaget till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., nu 61,700 kronor, med 4,200 kronor
till 57,500 kronor;

c) höja det i riksstaten under musikaliska akademien med
rubrik: Avlöningar m. m. uppförda ordinarie förslagsanslaget,
nu 152,360 kronor, med 3,500 kronor till 155,860 kronor.

79:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 73) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, anvisa

a) till förstärkande av det för musikaliska akademien
uppförda ordinarie reservationsanslaget till materiell och
expenser m. m. ett extra anslag av 16,500 kronor;

b) till bindning av böcker och musikalier i akademiens
bibliotek ett extra reservationsanslag av 3,500 kronor.

80:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 74) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till biträde åt bibliotekarien hos musikaliska
akademien vid vården av biblioteket för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra anslag av 1,500 kronor.

81:o) Kungl. Maj:t bar (punkt 75), föreslagit riksdagen, att till gäldande
av årspremier för brandförsäkring av viss staten tillhörig, huvudsakligen

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

i operabyggnaden oeli dramatiska teaterns byggnad förvarad lösegendom
ävensom av den av departementschefen i statsrådsprotokollet omnämnda
förrådsbyggnaden och där förvarad lösegendom för budgetåret 1928—1929
anvisa ett extra anslag av 13,314 kronor, att utgå med den fördelning, som
av Kungl. Maj:t bestämmes.

Utredningen återfinnes å sid. 146—148 i statsrådsprotokollet.

Till gäldande av ifrågavarande årspremier anvisades för budgetåret 1927
—1928 13,033 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till gäldande av årspremier för brandförsäkring
av viss staten tillhörig, huvudsakligen i operabyggnaden
och dramatiska teaterns byggnad förvarad lösegendom
ävensom av den av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 4 januari 1928
under punkt 75 omnämnda förrådsbyggnaden och där förvarad
lösegendom för budgetåret 1928—1929 anvisa ett
extra anslag av 13,314 kronor att utgå med den fördelning,
som av Kungl. Maj:t bestämmes.

Universiteten, den medicinska undervisningen
m. m.

82:o) Kungl. Maj:t har (punkt 76) föreslagit riksdagen att i utgiftsstaten
för universitetet i Uppsala, avdelningen I. C. Avlöningsstat för assistenter
och amanuenser, under kirurgiska kliniken uppföra till arvode åt ytterligare
en amanuens ett anslag av 1,500 kronor, att utgå under villkor, att
ett lika stort belopp tilldelas honom från akademiska sjukhusets stat, ävensom att

för ändamålet höja det ordinarie anslaget till universitetet i Uppsala,
universitetsstaten, nu 1,353,520 kronor, med 1,500 kronor till 1,355,020
kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 149—152 i statsrådsprotokollet.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj ds förslag och hemställer
alltså,

att riksdagen må i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala,
avdelningen I. C. Avlöningsstat för assistenter och amanuenser,
under kirurgiska kliniken uppföra till arvode åt ytterligare
en amanuens ett anslag av 1,500 kronor, att utgå
under villkor, att ett lika stort belopp tilldelas honom från
akademiska sjukhusets stat, ävensom

hörig, huvudsakligen
i
operabyggnaden
och
dramatiska
teaterns
byggnad för
varad lösegendom

in. m.

[75.]

Arvode åt
ytterligare en
amanuens
vid

kirurgiska
kliniken
vid universitetet
i Uppsala.

[76.1

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Motioner om
inrättande av
ytterligare eu
amanuensbefattning

vid Uppsala
universitets
klinik för
öron-, näsoch
halssjukdomar.

Utskottets

yttrande.

Förslagsanslaget
till
avlöningar
till vissa
tjänstemän
och betjänte
vid universitetets
samlingar
och
inrättningar
in. in.
jämte en i
ämnet väckt
motion.

för ändamålet höja det ordinarie anslaget till universitetet
i Uppsala, universitetsstaten, nu 1,353,520 kronor, med
1,500 kronor.

83:o) I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr C. P. Wahlmark (I: 132) och den andra inom andra kammaren av
herrar M. Andersson i Igelboda och K. J. Söderberg (II: 232) har hemställts
att riksdagen ville uppföra ett ordinarie anslag av 1,500 kronor för Uppsala
universitet till avlöning av ytterligare en amanuens vid universitetets klinik
för öron-, näs- och halssjuka med villkor att lika stort belopp till avlöning av
tjänsten skall utgå å akademiska sjukhusets stat.

Beträffande den av motionärerna åvägabragta utredningen får utskottet
hänvisa till motionen I: 132.

Utskottet har väl funnit vissa skäl vara av motionärerna anförda för inrättande
av ytterligare en amanuensbefattning vid nu ifrågavarande klinik,
men de omständigheter, som härutinnan framkommit, synas dock icke vara
av den beskaffenhet, att utskottet härav skulle finna anledning att tillstyrka
ett på enskild motion framlagt förslag av förevarande art. Därest att permanent
behov av ökade arbetskrafter på kliniken gör sig gällande, torde Kungl.
Maj:t ej underlåta att hänskjuta frågan härom till riksdagen, och skulle
det visa sig nödvändigt att i avvaktan härpå genom provisoriska anordningar
tillgodose ett oavvisligt behov, lärer universitetet ej sakna möjlighet
att av tillgängliga medel disponera härför erforderligt belopp.

Utskottet hemställer alltså,

att herr Wahlmarks och herrar Anderssons och Söderbergs
ovanberörda motioner (I: 132 och II: 232) ej må av
riksdagen bifallas.

Vid bifall till vad utskottet under punkterna 82 och 83 tillstyrkt, kommer
det ordinarie anslaget till universitetet i Uppsala, universitetsstaten,
nu 1,353,520 kronor, att ökas med 1,500 kronor till 1,355,020 kronor.

84:o) Kungl. Maj:t har (punkt 77) föreslagit riksdagen att höja den i avlöningsstaten
för vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets i Uppsala
samlingar och inrättningar under biblioteket uppförda anslagsposten till avlöningar
till icke-ordinarie befattningshavare nu 35,400 kronor, med 2,500
kronor till 37,900 kronor samt förty höja det ordinarie förslagsanslaget för
Uppsala universitet, avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets
samlingar och inrättningar m. m., nu 355,300 kronor, med 2,500
kronor till 357,800 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 152—155 i statsrådsprotokollet.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

I samband härmed liar utskottet till behandling förehaft den under punkt
1 här ovan omförmälda, inom andra kammaren av herr C. Lindskog väckta
motionen (II: 148), däri hemställts att riksdagen måtte besluta, att, bland
andra, andre bibliotekarierna vid universitetsbiblioteket i Uppsala placeras i
lönegrad B 23.

Beträffande vad motionären till stöd för förslaget anfört hänvisar utskottet
till motionen.

Kungl. Maj:ts förslag avser beredande av medel för utsträckt öppethållande
av universitetsbiblioteket.

I den i herr Lindskogs ovanberörda motion behandlade frågan har utskottet
ovan uttalat sig och därvid avstyrkt motionärens förslag.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, och
beträffande nämnda motion hänvisar till vad utskottet under punkt 1 anfört,
hemställer,

att riksdagen må

a) höja den i avlöningsstaten för vissa tjänstemän och
betjänte vid universitetets i Uppsala samlingar och inrättningar
under biblioteket uppförda anslagsposten till avlöningar
till icke-ordinarie befattningshavare, nu 35,400 kronor,
med 2,500 kronor till 37,900 kronor,

b) vid bifall till vad under a) hemställts samt med avslag
å herr Lindskogs ovanberörda motion (II: 148), i vad
den avser uppflyttning i lönegrad av andre bibliotekarierna
vid universitetsbiblioteket i Uppsala, höja det ordinarie förslagsanslaget
för Uppsala universitet, avlöningar till vissa
tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar och
inrättningar m. in., nu 355,300 kronor, med 2,500 kronor
till 357,800 kronor.

85:o) Kungl. Maj:t har (punkt 78) föreslagit riksdagen att för beredande
av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och
tjänstemän m. m. vid universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret 1928—
1929 ett extra anslag av 44,480 kronor att med särskilda belopp av Kungl.
Maj:t användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna
ändamål.

Utredningen återfinnes å sid. 155—156 i statsrådsprotokollet.

Under denna punkt hava sammanförts åtskilliga anslagsfrågor, vilka
väsentligen avse avlöningar åt vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och
tjänstemän. Beloppen äro desamma, som bestämts för budgetåret 1927—
1928.

Avlöningar
till ickeordinarie

befattningshavare
vid
universitets
biblioteket
i Uppsala.

[77.]

Avlöningar
åt vissa extra
ordinarie
lärare,
amanuenser
och tjänstemän
in. in.
vid universitetet
i
Uppsala.

[78.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för beredande av avlöningsförmåner för
vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän
in. m. vid universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret 1928
—1929 ett extra anslag av 44,480 kronor, att med särskilda
belopp av Kungl. Maj:t användas för de av departementschefen
under punkt 78 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för deu 4 januari 1927 angivna ändamål.

Materiell
m. m. för
vissa institutioner
m. m.
vid universitetet
i Uppsala.

[79.]

86:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 79) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i huvudsaklig överensstämmelse med
vad för innevarande budgetår ägt rum, till materiell för
vissa institutioner m. m. vid universitetet i Uppsala anvisa
för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av
73,700 kronor att av Kungl. Maj:t användas för de av departementschefen
under punkt 79 i statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för den 4 januari 1928 omförmälda ändamål.

Amanuens
vid Uppsala
universitets
hygieniska
institution.

[80.]

87:o) Kungl. Maj:t har (punkt 80) föreslagit riksdagen att till arvode åt eu
amanuens vid hygieniska institutionen vid universitetet i Uppsala för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 159—160 i statsrådsprotokollet.

I den till 1925 års riksdag avlåtna propositionen angående löne- och pensionsreglering
för befattningshavare vid rikets universitet samt karolinska
mediko-kirurgiska institutet upptogs jämväl frågan om arvode åt amanuensen
vid hygieniska institutionen vid universitetet i Uppsala och föreslogs
därvid, att nämnda arvode skulle höjas till 1,800 kronor och utbrytas från
materiellanslaget till samma institution för att under särskild rubrik fortfarande
utgå av extra anslagsmedel. Denna framställning blev av riksdagen
bifallen, och har anslaget till avlönande av ifrågavarande amanuens
alltsedan budgetåret 1925—1926 utgått med ett årligt belopp av 1,800 kronor.

Utskottets

yttrande.

Då frågan om löneplacering för ifrågavarande amanuens prövades så
sent som år 1925 och några nya omständigheter icke kunna anses hava tillkommit,
som kunna föranleda jämkning av vad då fastslogs, och då vidare
en rubbning av den nämnda år godkända löneskalan för ett stort antal befattningshavare
vid universiteten kan vara ägnad att medföra konsekvenser,
vilka nu ej kunna överblickas, finner utskottet ej skäligt tillstyrka det framlagda
förslaget om arvodesförhöjning. Arvodet torde alltså fortfarande böra
utgå med 1,800 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må till arvode åt en amanuens vid hygieniska
institutionen vid universitetet i Uppsala för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra anslag av 1,800 kronor.

88:o) Kungl. Maj:t har (punkt 81) föreslagit riksdagen, att — med ute- Arvode åt en
slutande av det ena av de i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala under vi(j Uppsala
I. Avlöningsstat för professorer och lärare m. fl., C. Avlöningsstat för assistenter
och amanuenser, mineralogisk-geologiska institutionen, uppförda ama- gj8ka institunuensarvodena
å 1,800 kronor — i samma avdelning under rubrik paleonto- tion in. m.
logiska institutionen uppföra ett amanuensarvode å 1,800 kronor. [*!■]

Utskottet, som icke har något att erinra mot den föreslagna jämkningen
i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, hemställer,

att riksdagen må — med uteslutande av det ena av de i
utgiftsstaten för universitetet i Uppsala under I. Avlöningsstat
för professorer och lärare m. fl., C. Avlöningsstat för
assistenter och amanuenser, mineralogisk-geologiska institutionen,
uppförda amanuensarvodena å 1,800 kronor — i
samma avdelning under rubrik paleontologiska institutionen
uppföra ett amanuensarvode å 1,800 kronor.

89:o) Sedan 1927 års riksdag beviljat ett anslag av 1,222,500 kronor för Nybyggnad
tillbyggnad av institutionen för allmän och analytisk kemi vid universitetet kemiska laboi
Uppsala i svfte att bereda lokaler för det fysikalisk-kemiska laboratoriet ratoriet vid

,,, , . , , . „ i universitetet

samt för denna tillbyggnads inredande och förseende med behövlig utrust- j xjppSa]a.
ning, allt i överensstämmelse med upprättade, av t. f. universitetskanslern [82.]
med skrivelse den 27 juli 1926 överlämnade ritningar och kostnadsberäkningar,
samt därav anvisat för budgetåret 1927—1928 såsom extra reservationsanslag
ett belopp av 100,000 kronor, har nu Kungl. Maj:t (punkt 82)
föreslagit riksdagen att av ifrågavarande anslag å 1,222,500 kronor anvisa
för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 680,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, av det för tillbyggnad av institutionen
för allmän och analytisk kemi vid universitetet i Uppsala
in. m. av 1927 års riksdag beviljade anslaget å 1,222,500
kronor, anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag
av 680,000 kronor.

90:o) I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr E. Björnsson m. fl. (I: 133) och den andra inom andra kammaren
av herr E. Nyländer m. fl. (11:237) har hemställts, att riksdagen ville besluta
att till uppförande i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitek -

Motioner om
anslag till
uppförande
av nybyggnad
för paleontologiska -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

institutionen
Tid universitetet
i Uppsala.

Bokinköp
och bokbindning
för universitetsbiblioteket
i
Uppsala

[83.]

jämte en i
ämnet väckt
motion.

ten A. Anderberg utarbetade ritningar av nybyggnad för den paleontologiska
institutionen vid Uppsala universitet bevilja ett extra reservationsanslag
av 791,000 kronor och därav anvisa för budgetåret 1928—1929 ett belopp
av 200,000 kronor.

Beträffande detta förslag kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.

91 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 83) föreslagit riksdagen, att till bokinköp
och bokbindning för universitetsbiblioteket i Uppsala för budgetåret 1928
—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 84,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid 162—168 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr A. Forssell väckt motion (11:331), däruti hemställts, att
riksdagen i enlighet med universitetskanslerns i proposition nr 1 refererade
hemställan måtte till bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket
i Uppsala för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag
av 110,000 kronor.

Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionen.

För budgetåret 1926—1927 utgick ifrågavarande anslag med 44,500 kronor.
I anledning av dels Kungl. Maj:ts därom framställda förslag, dels
inom riksdagen i ämnet väckta motioner blev anslaget av 1927 års riksdag
höjt till 59,500 kronor. Bland sina petita har universitetskanslern framlagt
förslag om en ytterligare höjning av anslagen till universitetsbiblioteket dels
å ordinarie dels å extra stat, innebärande sammanlagt en anslagsökning av
50,500 kronor utöver vad för löpande budgetår utgår. Kungl. Maj:t har
emellertid begränsat anslagshöjningen till 25,000 kronor, i följd varav det
extra anslaget skulle uppgå till 84,500. I ovanberörda motion har nu upptagits
universitetskanslerns anslagskrav.

Med hänsyn till att ifrågavarande anslag så nyligen undergått en avsevärd
förhöjning, anser sig utskottet icke kunna för närvarande gå utöver
det belopp, som av Kungl. Maj:t föreslagits. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å herr Forssells ovanberörda motion (II: 331)
i vad densamma skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag, till
bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket i Uppsala
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag
av 84,500 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

92:o) Kungl. Maj:t liar (punkt 84) föreslagit riksdagen att till bokbinderiarbeten
vid universitetsbiblioteket i Uppsala för budgetåret 1928—1929 anvisa
ett extra reservationsanslag av 4,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 168—170 i statsrådsprotokollet.

För innevarande budgetår utgår ifrågavarande anslag med 2,650 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till bokbinderiarbetenviduniversitetsbiblioket
i Uppsala för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra
reservationsanslag av 4,000 kronor.

93:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 85) och under hänvisning
till utredningen i ärendet (sid. 171—175 i statsrådsprotokollet) hemställer
utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för beredande av ytterligare medel till materiell
m. m. för de av departementschefen under punkt 85
i statsrådsprotokollet för ecklesiastikärenden den 4 januari
1928 angivna institutionerna vid universitetet i Uppsala för
budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag
av 25,000 kronor.

94:o) Kungl. Maj:t har (punkt 86) föreslagit riksdagen att i utgiftsstaten
för universitetet i Lund under I. Avlöningsstater för professorer och lärare
m. fl., C. Avlöningsstat för assistenter och amanuenser, uppföra under psykiatriska
kliniken en amanuens med ett arvode av 3,000 kronor samt

att för ändamålet höja det ordinarie anslaget till Lunds universitet, universitetsstaten,
nu 1,228,700 kronor, med 3,000 kronor till 1,231,700 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 176—177 i statsrådsprotokollet.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,

att riksdagen må i utgiftsstaten för universitetet i Lund
under I. Avlöningsstater för professorer och lärare m. fl.,
C. Avlöningsstat för assistenter och amanuenser, uppföra
under psykiatriska kliniken en amanuens med ett arvode av
3,000 kronor ävensom för ändamålet höja det ordinarie anslaget
till Lunds universitet, universitetsstaten, nu 1,228,700
kronor, med 3,000 kronor till 1,231,700 kronor.

95:o) Kungl. Maj:t har (punkt 87) föreslagit riksdagen

att — med uteslutande ur utgiftsstaten för universitetet i Lund: I. Avlö -

Bokbinderiarbeten
vid
universitetsbiblioteket

i Uppsala.

[84.|

Ytterligare
medel till
materiell
in. m. för
vissa institutioner
vid
universitetet
i Uppsala.

[85.]

Universitets
staten.
Amanuens
vid psykiatriska
kliniken
vid uni
versitetet i
Lund.

[86.]

Ordinarie

lärarbefatt -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ningar
i öron-, näsoch
halssjukdomar

samt i
ortopedi vid
universitetet
i Lund.

[87.]

ningsstater för professorer och lärare m. fl. A. Avlöningsstat för professorer
m. fl. Medicinska fakulteten av vad därunder förekommer beträffande en
lärare i öron-, näs- och halssjukdomar och en lärare i ortopedi — under
samma titlar uppföra dels 1 lärare i öron-, näs- och halssjukdomar, tillika
föreståndare för den till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund förlagda
kliniken och polikliniken för öron-, näs- och halssjukdomar, med en
avlöning av 2,700 kronor, därav 1,800 kronor lön och 900 kronor tjänstgöringspenningar,
med anmärkning, att Malmöhus läns landsting bidrager
med minst lika stort belopp till avlöningen av ifrågavarande lärare och föreståndare,
dels ock 1 lärare i ortopedi, tillika föreståndare för den ortopediska
kliniken och polikliniken vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i
Lund, med en avlöning av 4,800 kronor, därav 3,200 kronor lön och 1,600
kronor tjänstgöringspenningar, med anmärkning, att Malmöhus läns landsting
bidrager med minst 3,000 kronor till avlöningen av ifrågavarande lärare
och föreståndare;

ävensom i den under A. Avlöningsstat för professorer m. fl. intagna anmärkningen
vidtaga den ändringen, att i dess andra moment införes ifrågavarande
lärare i ortopedi och att till densamma fogas ett nytt moment av
innehåll, att för förenämnde lärare i öron-, näs- och halssjukdomar lönen
kan efter 5 år höjas med 300 kronor och efter 10 år med ytterligare 300
kronor.

Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till sid. 178—182 i statsrådsprotokollet.

Departementschefen finner uppenbart, att här ifrågavarande befattningshavare,
vilka äro chefer för var sin stora sjukhusavdelning, böra äga eu
fastare grundad ställning än vad ett förordnande med arvode för visst antal
år kan medföra. Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle för läraren i öron-,
näs- och halssjukdomar det nuvarande arvodet å 2,700 kronor uppdelas i
lön, 1,800 kronor, och tjänstgöringspenningar, 900 kronor, vartill skulle till
lönen komma två ålderstillägg å 300 kronor vartdera efter 5, respektive 10
års tjänstgöring, och för läraren i ortopedi det nuvarande arvodet å 4,800
kronor uppdelas i lön, 3,200 kronor, och tjänstgöringspenningar, 1,600 kronor,
vartill skulle till lönen komma två ålderstillägg å 500 kronor vartdera
efter 5, respektive 10 års tjänstgöring. Departementschefen har vidare ansett,
att innehavare av dessa båda befattningar böra tillsättas förmedelst
fullmakt av universitetskanslern.

I avseende å vad sålunda anförts och föreslagits, har utskottet icke funnit
anledning till erinran i annat hänseende än att enligt utskottets mening
ifrågavarande befattningshavare lämpligast böra utnämnas av Kungl. Maj:t.

Utskottet hemställer alltså,

a) att riksdagen må — med uteslutande ur utgiftsstaten

Statsutskottets utlåtande Nr S.

för universitetet i Lund: I. Avlöningsstater för professorer
och lärare in. fl. A. Avlöningsstat för professorer in. fl. Medicinska
fakulteten av vad därunder förekommer beträffande
en lärare i öron-, näs- och halssjukdomar och eu lärare i ortopedi
— under samma titlar uppföra dels 1 lärare i öron-,
näs- och halssjukdomar, tillika föreståndare för den till Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar i Lund förlagda kliniken och
polikliniken för öron-, näs- och halssjukdomar, med eu avlöning
av 2,700 kronor, därav 1,800 kronor lön och 900
kronor tjänstgöringspenningar, med anmärkning, att Malmöhus
läns landsting bidrager med minst lika stort belopp till
avlöningen av ifrågavarande lärare och föreståndare, dels
ock 1 lärare i ortopedi, tillika föreståndare för den ortopediska
kliniken och polikliniken vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund, med en avlöning av 4,800 kronor,
därav 3,200 kronor lön och 1,600 kronor tjänstgöringspenningar,
med anmärkning, att Malmöhus läns landsting bidrager
med minst 3,000 kronor till avlöningen av ifrågavarande
lärare och föreståndare;

b) i den under A. Avlöningsstat för professorer m. fl. intagna
anmärkningen vidtaga den ändringen, att i dess andra
moment införes ifrågavarande lärare i ortopedi, och att till
densamma fogas ett nytt moment av innehåll, att för förenämnde
lärare i öron-, näs- och halssjukdomar lönen kan
efter 5 år höjas med 300 kronor och efter 10 år med ytterligare
300 kronor.

96:o) Kungl. Maj:t har (punkt 88) föreslagit riksdagen

a) att å personalstaten för universitetet i Lund under vetenskapliga institutioner
och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna,
efter vaktmästare vid medicinsk-kemiska institutionen uppföra 1 vaktmästare
vid farmakologiska institutionen med placering i lönegraden B 7;

b) vid bifall härtill öka det under vetenskapliga institutioner och inrättningar,
tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna, uppförda ordinarie
förslagsanslaget Avlöningar till ordinarie tekniska biträden och till
ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare, nu 55,500
kronor, med 2,900 kronor till 58,400 kronor,

samt förty höja det under rubriken Avlöningar till vissa tjänstemän och
betjänte vid universitetets i Lund samlingar och inrättningar m. m. uppförda
ordinarie förslagsanslaget, nu 250,900 kronor, med 2,900 kronor till
253,800 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 182—184 i statsrådsprotokollet.

Förslagsanstaget
till avlöningar
till
vissa tjänstemän
och be
tjänte vid
Lunds universitets
samlingar
och
inrättningar
m. m. jämte
en i ämnet
väckt motion.
Vaktmästare
vid farmakologiska
institutionen.

[88.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Avlöningar
åt vissa extra
ordinarie
lärare,
amanuenser
och tjänstemän
in. in.
vid Lunds
universitet.

[89.]

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft den under punkt
1 här ovan omförmälda, inom andra kammaren av herr C. Lindskog väckta
motionen (II: 148), däri hemställts, att riksdagen måtte besluta, att, bland
andra, andre bibliotekarierna vid universitetsbiblioteket i Lund placeras i
lönegrad B 23.

Beträffande vad motionären till stöd för förslaget anfört hänvisar utskottet
till motionen.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, skulle den nya befattningen formellt
knytas till den farmakologiska institutionen, varvid emellertid förutsattes,
att vaktmästarens åligganden ej begränsas till enbart denna institution,
utan att lian i förekommande fall går även den medicinskt-kemiska
institutionen tillhanda.

Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag.

I den i ovanberörda motion behandlade frågan har utskottet ovan under
punkt 1 uttalat sig och därvid avstyrkt motionärens förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

I) a) å personalstaten för universitetet i Lund under
vetenskapliga institutioner och inrättningar, tillhörande medicinska
och filosofiska fakulteterna, efter vaktmästare vid
medicinskt-kemiska institutionen uppföra 1 vaktmästare vid
farmakologiska institutionen med placering i lönegraden B 7;

b) vid bifall härtill öka det under vetenskapliga institutioner
och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna,
uppförda ordinarie förslagsanslaget Avlöningar till
ordinarie tekniska biträden och till ordinarie vaktmästare
och med dem jämförliga befattningshavare, nu 55,500 kronor,
med 2,900 kronor till 58,400 kronor;

II) vid bifall till vad under I) hemställts samt med avslag
å herr Lindskogs ovanberörda motion (II: 148), i vad den
avser uppflyttning i lönegrad av andre bibliotekarierna vid
universitetsbiblioteket i Lund, höja det under rubriken Avlöningar
till vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets
i Lund samlingar och inrättningar m. m. uppförda ordinarie
förslagsanslaget, nu 250,900 kronor, med 2,900 kronor till
253,800 kronor.

97:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må, i huvudsaklig överensstämmelse med
vad för innevarande budgetår ägt rum, för beredande av
avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser
och tjänstemän m. m. vid universitetet i Lund anvisa
för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 53,835 kro -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

nor att med särskilda belopp av Kungl. Maj:t användas för
de av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 4 januari 1928 under punkt 89 angivna
ändamål.

98:o) På grund av Kungl. Maj ds förslag hemställer utskottet, Materiell

att riksdagen må, i huvudsaklig överensstämmelse med infg°t[tJt1®0s®e]
vad för innevarande budgetår ägt rum, till materiell för in. in.

vissa institutioner vid universitetet i Lund m. in. anvisa för A^-ersltet

budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 43,725 jqq j
kronor att av Kungl. Majd användas för de nu av departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 4 januari 1928 under punkt 90 omförmälda ändamål.

99:o) Kungl. Majd har (punkt 91) föreslagit riksdagen att i enlighet med Statsbidrag
de av 1925 års riksdag godtagna grunder såsom bidrag till täckande av ^iftkosb
driftkostnaderna under år 1927 vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i naderna vid
Lund anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 74,530 kronor, ^ns sjuk*

Utredningen återhnnes å sid. 188—190 i statsrådsprotokollet. vårdsinrätt ningar

i
Lund.

För ändamålet anvisade 1925 års riksdag ett anslag av 104,093 kronor, [9j j
vilket anslag var beräknat efter följande grunder: 1) staten lämnar i viss
utsträckning landstinget ersättning för de direkta kostnader, som utomlänspatienterna
å allmän sal betinga därigenom att legosängsavgiften, 4 kronor
50 öre, är avsevärt lägre än underhållskostnaden; 2) överläkaren å barnbördsavdelningen
äger rätt att befria från legosängsavgift för 20 procent av
underhållsdagarna av ett kalenderår, varvid staten övertager kostnaderna
härför.

De beräkningar, på vilka Kungl. Maj :t nu grundar sin här ifrågavarande
framställning, stå i full överensstämmelse med de av 1925 års riksdag
godtagna grunderna i avseende å statsbidragets utgående till lasarettets
driftkostnader.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må, i enlighet med de av 1925 års riksdag
godtagna grunderna, såsom bidrag till täckande av driftkostnaderna
under år 1927 vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund anvisa för budgetåret 1928—1929 ett
extra anslag av 74,530 kronor.

100:o) Sedan 1927 års riksdag med anledning av Kungl. Maj:ts fram- Utvidgställning
ävensom två inom riksdagen väckta motioner såsom bidrag till ändrfnesartäckande
av kostnaderna för uppförande vid Malmöhus läns sjuk vårdsinrätt- beten vid

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar
i
Lund.

[92.]

Ökat arvode
åt försöksassistenten

vid institutionen
för
ärftlighetsforskning

vid Lunds
universitet.

[93.]

ningar i Lund av nya byggnader för den ortopediska kliniken och för
öronkliniken m. m. i enlighet med i ärendet företedda ritningar och kostnadsförslag
anvisat ett anslag av 1,476,432 kronor 50 öre, och därav anvisat
för budgetåret 1927—1928 såsom extra reservationsanslag ett belopp
av 100,000 kronor, har nu Kungl. Maj:t (punkt 92) föreslagit riksdagen att
av ifrågavarande anslag för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag
av 476,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det såsom bidrag till täckande av
kostnaderna för uppförande vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund av nya byggnader för den ortopediska
kliniken och för öronkliniken m. m. i enlighet med företedda
ritningar och kostnadsförslag beviljade anslaget å 1,476,432
kronor 50 öre för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra
reservationsanslag av 476,000 kronor.

101:o) Kungl. Maj:t har (punkt 93) föreslagit riksdagen att till arvode åt
en praktisk försöksassistent vid den med professor N. H. Nilsson-Ehles professur
vid universitetet i Lund förenade institutionen för ärftlighetsforskning
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 191—195 i statsrådsprotokollet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag anvisade 1925 års riksdag till arvode
åt en praktisk försöksassistent vid institutionen för ärftlighetsforskning
för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 2,400 kronor. Jämväl
för budgetåren 1926—1928 har riksdagen för ändamålet anvisat enahanda
belopp.

Bland sina petita hava universitetsmyndigheterna i Lund upptagit förslag
om ifrågavarande assistentbefattnings uppförande på ordinarie stat med placering
i lönegraden B 10, vilket förslag även av universitetskanslern tillstyrkts.
Statskontoret har emellertid i anledning härav tillstyrkt bibehållande
av nuvarande arvodesbelopp av 2,400 kronor samt dessutom ifrågasatt
ett personligt lönetillägg å 600 kronor åt nuvarande innehavaren C. G.
von Sydow. I Kungl. Maj:ts förslag är arvodet i sin helhet föreslaget höjt
med 600 kronor till 3,000 kronor.

Utskottet har icke något annat att erinra mot Kungl. Maj ds förslag än
att utskottet, i likhet med statskontoret, funnit den lämpligaste formen vara
att bevilja den ifrågasatta anslagsökningen såsom personligt lönetillägg åt
nuvarande innehavaren av ifrågavarande amanuensbefattning C. G. von
Sydow.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må anvisa för budgetåret 1928—1929

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

a) till arvode åt en praktisk försöksassistent vid den med
professor N. IT. Nilsson-Ehles professur vid universitetet i
Lund förenade institutionen för ärftlighetsforskning ett extra
anslag av 2,400 kronor;

b) såsom personligt lönetillägg åt nuvarande försöksassistenten
vid ifrågavarande institution, C. G. von Sydow, ett
extra anslag av 600 kronor.

102:o) Kungl. Maj:t har (punkt 94) föreslagit riksdagen att till instrumentell
utrustning för fysiska institutionen vid universitetet i Lund för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 195—-196 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka Kungl. Mapts förslag, hemställer,
att riksdagen må till instrumentell utrustning för fysiska
institutionen vid universitetet i Lund för budgetåret 1928
—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.

103:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 95) föreslagit riksdagen i
fråga om nybyggnad för de geologisk-mineralogiska och geografiska institutionerna
vid universitetet i Lund kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.

104:o) Kungl. Maj:t har (punkt 96) föreslagit riksdagen att till anordnande
av centraluppvärmning i den byggnad, som inrymmer universitetets
i Lund gymnastiksal m. fl. lokaler, anvisa för budgetåret 1928—1929 ett
extra reservationsanslag av 14,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 207—209 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må till anordnande av centraluppvärmning
i den byggnad, som inrymmer universitetets i Lund gymnastiksal
m. fl. lokaler, anvisa för budgetåret 1928—1929
ett extra reservationsanslag av 14,500 kronor.

105:o) Kungl. Maj:t har (punkt 97) föreslagit riksdagen att till bokinköp
och bokbindning för universitetsbiblioteket i Lund för budgetåret 1928—
1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 60,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 209—212 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 samt. 8 häft. (Nr 8.) 4

Utrustning
för fysiska
institutionen
vid Lunds
universitet.

[94.]

Nybyggnad
för de
geologiskmineralogiska
och
geografiska
institutionerna
vid
Lunds universitet.

[95.]

Centraluppvärmning
i
gymnastikbyggnaden

vid Lunds
universitet.

[96.]

Bokinköp
och bokbindning
för
universitetsbiblioteket

i Lund.

[97.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

kammaren av herr G. Lindskog väckt motion (II: 258) däruti hemställts, att
riksdagen måtte i enlighet med kanslerns hemställan besluta att från och
med budgetåret 1928/29 höja det till Lunds universitetsbibliotek för närvarande
utgående extra anslaget till bokinköp m. m. med 45,000 kronor.

Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionen.

Bland sina petita har universitetskanslern framlagt förslag om höjning
av det för ifrågavarande ändamål nu utgående anslaget å 35,000 kronor
med 45,000 kronor till 80,000 kronor. Kungl. Maj:ts förslag innebär, i
likhet med vad som föreslagits beträffande Uppsala universitets bibliotek,
en begränsning av anslagshöjningen till 25,000 kronor, vadan alltså anslaget
skulle uppgå till 60,000 kronor.

I herr Lindskogs ovanberörda motion har yrkande gjorts om bifall till det
ursprungligen framställda kravet.

Utskottet finner synnerligen vägande skäl vara anförda till förmån för
motionärens framställning. Särskilt vill utskottet erinra därom, att motsvarande
anslag till universitetsbiblioteket i Uppsala på enskilda motionärers
framställning vid 1927 års riksdag höjdes från av Kungl. Maj:t föreslagna
49,500 kronor till 59,500 kronor. Utskottet har emellertid icke ansett
sig kunna till fullo tillmötesgå motionärens förslag utan har stannat
för att förorda ett belopp av 70,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och herr Lindskogs ovanberörda motion (II: 258), till bokinköp
och bokbindning för universitetsbiblioteket i Lund
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservations.
anslag av 70,000 kronor.

Ytterligare 106:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 98) och under hänmaterieU
visning till utredningen i ärendet (sid. 212—216 i statsrådsprotokollet) hemm.
m. för ställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för beredande av ytterligare medel till materiell
m. m. för de av departementschefen under punkt
98 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 4
januari 1928 angivna institutionerna vid universitetet i Lund
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag
av 63,000 kronor.

vissa institutioner
vid
Lunds universitet.

[98.]

Avlöningar
åt vissa extra
ordinarie lärare,
amanuenser
och

107:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 99) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för beredande av avlöningsförmåner för
vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

m. m. vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa för
budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 93,913 kronor
att med särskilda belopp av Kungl. Maj:t användas för de
av departementschefen under punkt 99 i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 4 januari 1928 angivna ändamål.

108:o) Kungl. Maj:t har (punkt 100) föreslagit riksdagen att för beredande
av ökning av anslagsposten till materiell m. m. för kirurgiska kliniken från
1,000 kronor till 2,000 kronor och motsvarande anslagspost till kliniken och
polikliniken för öron-, näs- och halssjukdomar från 500 kronor till 2,000
kronor öka det ordinarie reservationsanslaget till materiell m. m. för vissa
institutioner och kliniker vid karolinska mediko-kirurgiska institutet, nu
74,100 kronor, med 2,500 kronor till 76,600 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 218—220 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må för beredande av ökning av anslagsposten
till materiell m. m. för kirurgiska kliniken från 1,000
kronor till 2,000 kronor och motsvarande anslagspost till
kliniken och polikliniken för öron-, näs- och halssjukdomar
från 500 kronor till 2,000 kronor öka det ordinarie reservationsanslaget
till materiell m. m. för vissa institutioner
och kliniker vid karolinska mediko-kirurgiska institutet, nu
74,100 kronor, med 2,500 kronor till 76,600 kronor.

109:o) Kungl. Maj:t har (punkt 101) föreslagit riksdagen att för beredande
av ökade medel till materiell i allmänhet vid karolinska medikokirurgiska
institutet anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av
28,300 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 221—223 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgår för innevarande budgetår med ett belopp av 26,000 kronor.
Kungl. Majts förslag om tillökning av anslaget avser att bereda
medel till utgifterna för uppvärmning och belysning m. m. dels vid de
propedeutiska kurserna vid S:t Eriks sjukhus, dels för en föreläsningssal å
sjukhuset S:t Göran.

Utskottet, som ej funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må för beredande av ökade medel till materiell
i allmänhet vid karolinska mediko-kirurgiska institutet
anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 28,300
kronor.

H0:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 102) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i huvudsaklig överensstämmelse med
vad för innevarande budgetår ägt rum, till materiell m. m.

tjänstemän
m. in. vid
karolinska
institutet.

[99.]

Höjning av
materiellanslaget
för
vissa institutioner
och
kliniker vid
karolinska
institutet.

[100.]

ökade medel
till materiell
i allmänhet
vid karolinska
institutet.

[101.]

Materiell
m. m.

för vissa institutioner

vid karolinska
institutet.

[102.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Avlöning till
två amanuenser
vid den
medicinska
undervisningen
å S d;
Eriks sjukoch
vårdhem
i Stockholm.

[103.]

Utskottets

yttrande.

Extra kurs i
neurologi
vid karolinska
institutet.

[104.]

för vissa institutioner vid karolinska mediko-kirurgiska institutet
anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag
av 16,300 kronor att av Kungl. Majd användas
för de av departementschefen under punkt 102 i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 4 januari 1928
omförmälda ändamål.

lll:o) Kungl. Majit har (punkt 103) föreslagit riksdagen att till arvoden
å 3,000 kronor till envar av de två amanuenserna vid den medicinska
undervisningen å S:t Eriks sjuk- och vårdhem i Stockholm för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra anslag av 6,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 224—226 i statsrådsprotokollet.

Ifrågavarande amanuenser åtnjöto före 1925 års lönereglering årligt arvode
av 1,000 kronor vardera jämte tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg
enligt för oreglerade verk gällande grunder. I samband med löneregleringen
år 1925 för karolinska institutet blevo emellertid dessa amanuensarvoden
höjda till 1,800 kronor. Kungl. Maj:ts förslag innebär nu en
reglering av arvodena till 3,000 kronor eller samma belopp, som genom
riksdagens beslut 1925 tillkommo åtskilliga andre amanuenser vid institutets
kirurgiska, medicinska, syfilidologiska och otiatriska kliniker.

Utskottet, som av den i ärendet förebragta utredningen icke blivit övertygat
om att sådana omständigheter föreligga, som motivera en ändring av
de så sent som år 1925 av riksdagen prövade och fastställda löneförmånerna
för ifrågavarande amanuenser, har ansett sig böra, med avstyrkande
av Kungl. Maj ds förslag om arvodesförhöjning, förorda, att dessa amanuenser
må bibehållas vid nuvarande avlöningsförmåner eller alltså 1,800
kronor till en var av dem.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majds förevarande
förslag, till arvoden å 1,800 kronor till envar av
de två amanuenserna vid den medicinska undervisningen å
Sd Eriks sjuk- och vårdhem i Stockholm, för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra anslag av 3,600 kronor.

112:o) Kungl. Majd har (punkt 104) föreslagit riksdagen att till arvode
åt en lärare vid en extra kurs i neurologi under sommaren 1928 vid karolinska
mediko-kirurgiska institutet anvisa för budgetåret 1928—-1929 ett extra
anslag av 1,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 226—227 i statsrådsprotokollet.

Den extra kursen i neurologi är föranledd av den stora tillströmningen
av medicine studerande och anordnas i syfte att undvika en för de studerande
menlig spärr i deras studiegång, som annars skulle uppstå.

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 53

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer att

riksdagen må till arvode åt en lärare vid en extra
kurs i neurologi under sommaren 1928 vid karolinska medikokirurgiska
institutet anvisa för budgetåret 1928—1929 ett
extra anslag av 1,000 kronor.

113:o) Kungl. Maj:t har (punkt 105) föreslagit riksdagen att för anskaffande
av mikroskop för karolinska mediko-kirurgiska institutets histologiska
institution för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av
2,900 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 228—229 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må för anskaffande av mikroskop för karolinska
mediko-kirurgiska institutets histologiska institution
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag
av 2,900 kronor.

114:o) Kungl. Maj:t har (punkt 106) föreslagit riksdagen att till iordningställande
av föreläsningssalen i den åt karolinska mediko-kirurgiska institutets
patologisk-anatomiska institution upplåtna byggnaden genom anordnande
av gradänger med fasta stolrader samt anbringande av moderna
värmeelement anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag
av 12,380 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 229—232 i statsrådsprotokollet.

Mikroskop
till histologiska
institutionen
vid
karolinska
institutet.

[105.]

Ändrings-och
reparationsarbeten
vid
patologiska
institutionen
vid karolinska
institutet,

[106.]

Förslaget avser fullföljande av en del smärre ändringsarbeten, som förmedelst
av riksdagen anvisade medel under senare år ägt rum å patologiska
institutionens byggnad. De förändringar, som nu avses, äro dels anordnade
av gradänger och ersättande av de stora värmekaminerna med moderna
värmeelement till en kostnad av 8,600 kronor, dels anbringande av
fasta stolsrader till en kostnad av 3,780 kronor.

Utskottet, som icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer alltså,

att riksdagen må till iordningställande av föreläsningssalen
i den åt karolinska mediko-kirurgiska institutets patologiskanatomiska
institution upplåtna byggnaden genom anordnande
av gradänger med fasta stolrader samt anbringande
av moderna värmeelement anvisa för budgetåret 1928—1929
ett extra reservationsanslag av 12,380 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Bokinköp
och bokbindning
för
karolinska
institutets
bibliotek
m. m.

[107.]

Motion om
anslag till
viss undervisning
vid
karolinska
institutet.

- 115:o) Kungl. Maj:t har (punkt 107) föreslagit riksdagen att

dels till bokinköp och bokbindning för karolinska mediko-kirurgiska institutets
bibliotek för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag
av 15,000 kronor,

dels ock till hyllinredning vid samma instituts bibliotek för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 2,790 kronor.

Utredningen återfinnes å sid 232—235 i statsrådsprotokollet.

I karolinska institutets ordinarie reservationsanslag till materiell m. m.
för vissa institutioner och kliniker ingår en anslagspost å 10,000 kronor till
underhåll och förökande av institutets bibliotek. Under de senare åren
hava dessutom beviljats anslag på extra stat till bokinköp och bokbindning
för biblioteket; för budgetåret 1927—1928 utgår detta anslag med 10,000
kronor.

Under år 1926 gjordes från institutets sida framställning om ett anslag
av 5,790 kronor till hyllinredning i biblioteket. Då detta anslag ansågs
utan olägenhet kunna fördelas på två budgetår föreslog Kungl. Maj:t 1927
års riksdag, att för budgetåret 1927—1928 skulle beviljas 3,000 kronor.
Detta förslag biföll riksdagen, vadan nu alltså det återstående beloppet,
2,790 kronor, förslås utgå för nästa budgetår.

Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må

a) till bokinköp och bokbindning för karolinska medikokirurgiska
institutets bibliotek för budgetåret 1928—1929
anvisa ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor.

b) till hyllinredning i samma instituts bibliotek för
budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag
av 2,790 kronor.

116:o) I en inom första kammaren väckt motion (1:134) har herr I. Holmgren
hemställt, att riksdagen till möjliggörande av praktiska övningar för
de tjänstgörande i medicin i enlighet med den av karolinska institutet härom
gjorda framställningen måtte bevilja ett extra anslag för budgetåret 1928—
1929 av 4,000 kronor.

I avseende å de av motionären anförda skäl tillåter sig utskottet hänvisa
till motionen.

Vid 1927 års riksdag förelåg en motion av samme motionär med enahanda
syfte. Vid behandlingen av denna motion, som av utskottet då avstyrktes
och av riksdagen avslogs, anförde utskottet följande:

>Det föreliggande förslaget har bland institutets anslagsäskanden framförts
till Kungl. Maj:t, men har Kungl. Maj:t ej funnit skäl göra framställning
i ämnet hos riksdagen. Utskottet vill erinra, hurusom universiteten och

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 55

karolinska institutet bland sina äskanden, avsedda att föreläggas riksdagen,
upptaga eu mångfald av förslag, vart och ett utan tvivel i och för sig väl
motiverat med hänsyn till undervisningens behov eller forskningens krav.
Dessa förslag ägnas av Kungl Maj:t eu ingående prövning och granskning,
och för riksdagen framläggas sedermera de förslag, som Kungl. Maj:t efter
en jämförande undersökning finner med hänsyn till behovet och den statsekonomiska
situationen böra komma i fråga. Att nu tillstyrka ett på enskild
motion framfört förslag, som av Kungl. Maj :t ansetts böra stå tillbaka
för andra, finner utskottet mindre tillrådligt».

Då enahanda skäl, som av utskottet år 1927 anfördes, alltjämt föreligga,
saknar utskottet anledning frångå den uppfattning, som då gjordes gällande,
och hemställer alltså,

att herr Holmgrens ovanberörda motion (I: 134) ej må
vinna riksdagens bifall.

117:o) Kungl. Maj:t har (punkt 108) föreslagit riksdagen att
dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda
förslaget till omkostnadsstat för tandläkarinstitutet för budgetåret
1928—1929,

dels under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande av därstädes
under rubrik Tandläkarinstitutet, institutet uppfört ordinarie förslagsanslag
å 91,950 kronor — under rubrik Tandläkarinstitutet, avlöningar m. in. uppföra
ett ordinarie förslagsanslag av 91,950 kronor,

dels till omkostnader för tandläkarinstitutets verksamhet för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 146,100 kronor,

dels ock till extra lärarkrafter vid tandläkarinstitutet för budgetåret 1928—
1929 anvisa ett extra anslag av 15,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 236—249 i statsrådsprotokollet.

Kungl. Maj:ts förslag innebär till en början, att i inkomstberäkningen för
budgetåret 1928—1929 upptages en-särskild inkomsttitel för redovisning av
de från tandläkarinstitutets praktiska verksamhet härflytande inkomsterna
bland egentliga statsinkomster, uppbörd i statens verksamhet. Härav följer,
att bland verkliga utgifter måste uppföras anslagsbelopp av den storlek,
som kan beräknas vara nödvändig för tandläkarinstitutets drift under vederbörande
budgetår. Dessa anslag skola enligt Kungl. Maj:ts förslag vid
angivna förhållande liksom riksstatens övriga utgiftsposter fastställas av
riksdagen. I anslutning härtill framlägger Kungl. Maj:t förslag till omkostnadsstat
för institutet.

Vad Kungl. Maj:t härutinnan föreslagit har icke givit utskottet anledning
till erinran.

Tandläkarin stitutet.

[108.]

Med avseende å avlöningsstaten har ingen ändring ifrågasatts; anslaget

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

härför har sålunda i riksstaten för budgetåret 1928—1929 föreslagits med
oförändrat belopp 91,950 kronor.

Genom särskilda av riksdagen lämnade medgivanden har Kungl. Maj:t
hittills ägt att av de i tandlärarinstitutets stat upptagna »reservationer att
inlevereras till statsverket» disponera erforderliga belopp för täckande av
vissa institutets behov. Genom särskilda beslut har Kungl. Maj:t av dessa
medel anvisat belopp för bestridande under kalenderåren 1927 och 1928 av
avlöningarna till viss extra lärarpersonal, uppgående för vartdera året till
13,500 kronor, ävensom för viss undervisning under läsåret 1927—1928
2,000 kronor. I anslutning till de grunder för omläggning av tandläkarinstitutets
stat, som nu av Kungl. Maj:t föreslås, har befunnits nödvändigt,
att medel för sistnämnda ändamål för budgetåret 1928—1929 stå till Kungl.
Maj:ts disposition. Dessa medel beräknas av departementschefen till 15,500
kronor att i riksstaten uppföras såsom extra anslag.

Utskottet har ansett sig böra jämväl i dessa delar tillstyrka, vad sålunda
från Kungl. Maj:ts sida föreslagits.

Då Kungl. Majrts förslag i övrigt icke givit utskottet anledning till erinran,
hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande förslag till omkostnadsstat för tandläkarinstitutet
för budgetåret 1928—1929,

1.	Värme och lyshållning ....	kronor	30,000: —
2.	Tvätt och linne, renhållning samt vattenavgifter.........		25,000: —
3.	Tryckningskostnader, renskrivnings-kostnader samt telefonavgifter . . .		6,000: —
4.	Avlöning till tamburvakt, till en kassörska samt till biträden på rönt-genavdelningen .........	>	8,700: —
5.	Avlöning till en sköterska till pro-tésavdelningen........		2,400: —
6.	Biblioteket...........	1	1,000: —
7.	Reparationer och oförutsedda utgifter	1	8,000: —
8.	Underhåll av inventarier ....	»	5,000: —
9.	Förbrukningsmateriell för institutets praktiska verksamhet, förslagsanslag		50,000: —
10.	Undervisnings- och åskådningsma-teriell .............		10,000: —

Summa förslagsanslag kronor 146,100: —

Anm. Tandläkarinstitutets lärarråd äger att beträffande de i omkostnadsstaten
under 1—8 samt 10 upptagna anslagsposterna å en
post göra minskning samt å en annan ökning, endast nämnda anslagsposters
sammanlagda summa icke överskrides.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

b) under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande
av därstädes under rubrik Tandläkarinstitutet, institutet
uppfört ordinarie förslagsanslag å 91,950 kronor —
under rubrik Tandläkarinstitutet, avlöningar m. m. uppföra
ett ordinarie förslagsanslag av 91,950 kronor;

c) till omkostnader för tandläkarinstitutets verksamhet
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag
av 146,100 kronor;

d) till extra lärarkrafter vid tandläkarinstitutet för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra anslag av 15,500 kronor.

118:o) Kungl. Maj:t har (punkt 109) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra anslag av 236,000 kronor till beredande
av ökade medel för upprätthållande under samma tid av serafimerlasarettets
verksamhet.

Utredningen återfinnes å sid. 249—253 i statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål anvisades för budgetåret 1927—1928 266,250
kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majrts förslag,
hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1928—1929 anvisa ett
extra anslag av 236,000 kronor till beredande av ökade
medel för upprätthållande under samma tid av serafimerlasarettets
verksamhet.

119:o) I två likaljdande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar It. W''agnsson och A. Petrén (1:93) samt den andra inom andra
kammaren av herr E. Röing (II: 161) har hemställts att riksdagen, analogt
med vad vid klinikerna i Uppsala är förhållandet, och med hänsyn
till de i Stockholm högre levnadsomkostnaderna m. m. såsom »tillfällig
löneförbättring på grund av ökat sjukvårdsarbete» till i motionerna nämnda
9 befattningsinnehavare vid serafimerlasarettet måtte anvisa för budgetåret
1928—1929 ett extra anslag av 18,000 kronor att utgå med 2,000 kronor
till vardera av befattningshavarna ifråga.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning andragna
skälen får utskottet hänvisa till motion II: 161.

De i motionerna omnämda amanuensernas avlöningsförmåner voro så
sent som år 1925 föremål för en ingående prövning av Kungl. Maj:t och
riksdagen i samband med den då beslutade löneregleringen för universiteten
och karolinska institutet. Vad nu från motionärernas sida anförts till stöd
för en förändring av ifrågavarande amanuensers avlöningsförhållanden läm -

Ökade medel
för uppehållande
av
serafimerlasarettets

verksamhet.

[109.]

Motioner om
tillfällig löneförbättring

åt vissa
amanuenser
vid serafimerlasarettet.

Utskottets

yttrande.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Uppehållande
av
verksamheten
vid
allmänna
barnbördshuset.

[no.]

Undervisning
i epidemiologi.

[in.]

Tryckning
av doktorsavhandlingar.

[112.]

nar icke någon ledning för utskottet vid bedömande av behovet av en åtgärd
av det slag, som i motionerna påyrkas. Då utskottet följaktligen är
i avsaknad av en utredning i ämnet och vid sådant förhållande icke kan
vinna någon uppfattning vare sig om de nu förslagna löneförhöjningarnas
berättigande eller av de konsekvenser, ett bifall till motionerna skulle kunna
tänkas medföra för motsvarande befattningshavare vid liknande institutioner,
har utskottet icke funnit sig kunna förorda bifall till motionerna.

Utskottet hemställer alltså,

att herrar Wagnssons och Petréns samt herr Röings
ovannämnda motioner (1:93 och II: 161) icke må vinna
riksdagens bifall.

120:o) Kungl. Maj:t har (punkt 110) föreslagit riksdagen att till uppehållande
av verksamheten vid allmänna barnbördshuset under tiden 1 juli
1928—30 juni 1929 anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av
124,559 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 253—255 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgör för löpande budgetår 136,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till uppehållande av verksamheten vid
allmänna barnbördshuset under tiden 1 juli 1928—30 juni
1929 anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av
124,559 kronor.

121:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 111) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till anordnande vid epidemisjukhusen i Stockholm,
Göteborg, Malmö och Uppsala av klinisk undervisning
i epidemiologi åt medicine kandidater anvisa för budgetåret
1928—1929 ett extra anslag av 9,400 kronor att användas
enligt av vederbörande departementschef till statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 9 januari 1919 angivna
grunder samt av Kungl. Maj:t i övrigt meddelade bestämmelser.

122:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 112) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för löpande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1928—1929 anvisa såsom särskilda
extra reservationsanslag, att utgå enligt av Kungl. Maj:t
meddelade bestämmelser:

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

a) såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar
vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska
institutet ett belopp av 30,000 kronor;

b) såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid
högskolorna i Stockholm och Göteborg ett belopp av 6,000
kronor.

123:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (puukt 113) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till arvoden å 100 kronor åt biträdande läkare
samt till kostnader för materiell m. in., 25 kronor, vid
en var av två kurser i skyddskoppympning vid vartdera av
universiteten i Uppsala och Lund samt vid en var av fyra
dylika kurser vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa
för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag
av 1,000 kronor.

124:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 114) hemställer
utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till ersättning för opposition ä disputationsavhandling
åt person, som icke tillhör vederbörande universitets
eller karolinska mediko-kirurgiska institutets lärarkår,
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av 1,500
kronor.

125:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 115) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, som bidrag till uppehållande av verksamheten
vid Institut d’études scandinaves vid Paris universitet
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av 2,000
kronor, att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t må finna gott
bestämma.

126:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 116) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till utgivande i tryck av vederbörligen
granskade anteckningar efter föreläsningar, hållna inom juridiska
fakulteterna vid rikets universitet, anvisa för budgetåret
1928—1929 ett extra reservationsanslag av 10,000
kronor.

Kurser i
skyddskoppympning.

[113.]

Ersättning åt
vissa opponenter
vid
disputationer.

[114.]

Institut
d''études
scandinaves
i Paris.

(115.]

Utgivande av
anteckningar
efter juridiska
föreläsningar.

[116.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Resestipendier
till universitetslärare.

[117.]

Forskarstipendier
för
docenter vid
universiteten
och karolinska
institutet [118.

]
jämte två i
ämnet väckta
motioner.

Utskottets

yttrande.

127:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 117) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1928—1929 anvisa såsom
extra reservationsanslag

a) till resestipendier åt ordinarie lärare och vissa andra
tjänstemän vid rikets universitet och karolinska mediko-kirurgiska
institutet ett belopp av 20,000 kronor;

b) till resestipendier åt obefordrade vetenskapsidkare vid
universiteten i Uppsala och Lund ett belopp av 15,000 kronor.

128:o) Kungl. Maj:t har (punkt 118) föreslagit riksdagen att till forskarstipendier
för docenter vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska
mediko-kirurgiska institutet anvisa för budgetåret 1928—1929 ett
extra reservationsanslag av 35,000 kronor, att utgå i enlighet med de grunder,
Kungl. Maj:t må äga att bestämma.

Utredningen återfinnes å sid. 260—263 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed, har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Olof Olsson (I: 191)
samt den andra inom andra kammaren av herr C. Lindskog (11:333), i
vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte för sin del besluta sådan
ändring i gällande bestämmelser om dyrtidstillägg åt befattningshavare i
statens tjänst, att dyrtidstillägg må utgå å forskarstipendium vid statens
högskolor.

Till stöd för sin framställning hava motionärerna andragit följande:

»Till forskarstipendier vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska
mediko-kirurgiska institutet utgår för närvarande ett extra anslag
å 35,000 kronor, vilket är fördelat i fem stipendier, vart å 7,000 kronor.

De vid samma akademiska högskolor utgående docentstipendierna äro
bestämda till ett belopp för vart stipendium av 6,000 kronor. Härå utgår
dock, enligt kungl. kungörelsen den 15 juni 1923, dyrtidstillägg, som med
nu gällande indextal av 172 utgör 1,080 kronor. Alltså utgå docentstipendierna
med ett faktiskt belopp av 7,080 kronor.

Vid inrättandet av forskarstipendierna torde man allmänt hava utgått
därifrån, att dessa stipendier skulle vara av en högre valör än de vanliga
docentstipendierna och bereda innehavaren av ett forskarstipendium en något
större ekonomisk förmån än ett docentstipendium.

Då det nu emellertid visat sig, att, om hänsyn tages till dyrtidstillägget,
ett docentstipendium medför för innehavaren en större årlig inkomst än ett
forskarstipendium, varå nämligen dyrtidstillägg ej utgår, skulle ju härigenom
nyssnämnda avsikt bliva förfelad.

Enligt vad av statsverkspropositionen, åttonde huvudtiteln sid. 262 och
263, närmare inhämtas, hava också vederbörande akademiska myndigheter,
med instämmande av statskontoret, begärt rättelse i berörda missförhållande.»

Vid inrättande av forskarstipendierna utgingo såväl Kungl. Maj:t som
riksdagen från att dessa skulle vara till beloppet högre än docentstipendierna.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Öl

I anslutning härtill bestämdes de förra till 7,000 kronor, medan docentstipendium
utgör G,000 kronor. Då nu i statsrådsprotokollet göres gällande,
att dyrtidstillägg icke bör utgå å forskarstipendium, men väl å docentstipendium,
bliver proportionen mellan dessa stipendier en helt annan än
Kungl. Maj:t och riksdagen åsyftat. Utskottet finner eu rättelse häruti i
anslutning till vad i motionerna föreslås fullt motiverad och kommer att framdeles
vid avgivande av utlåtande angående dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst avgiva förslag i detta hänseende.

Utskottet, som icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag
angående ändrad natur å ifrågavarande anslag, får fördenskull hemställa,
att riksdagen må till forskarstipendier för docenter vid
universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska medikokirurgiska
institutet anvisa för budgetåret 1928—1929 ett
extra reservationsanslag av 35,000 kronor, att utgå i enlighet
med de grunder, Kungl. Maj:t må äga att bestämma.

129:o) Kungl. Maj:t har (punkt 119) föreslagit riksdagen att till upprätthållande
av verksamheten vid rasbiologiska institutet för budgetåret 1928
—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 65,000 kronor, att disponeras
enligt av Kungl. Maj:t fastställda grunder.

Utredningen återfinnes å sid. 264—267 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två motioner,
väckta den ena inom första kammaren av herr W. Björck (I: 8) och den
andra inom andra kammaren av fröken Bertha Wellin (II: 57), i vilka, motioner
hemställts, att riksdagen måtte besluta att för budgetåret 1928—1929
höja det till rasbiologiska institutet i Uppsala för närvarande utgående extra
reservationsanslaget å 65,000 kronor (som i Kungl. Maj:ts proposition bibehållits
vid detta belopp) med 2,800 kronor till 67,800 kronor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionerna.

Uppehållande
av rasbiologiska
institutets
verksamhet [119.

]

jämte två i
ämnet väckta
motioner.

Till rasbiologiska institutets verksamhet har riksdagen för innevarande
budgetår anvisat ett extra anslag av 65,000 kronor.

Utskottet, som ej finner tillräckliga skäl vara anförda för bifall till motionärernas
framställning, hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,
samt med avslag å herr Björcks och fröken Wellins ovanberörda
motioner (1:8 och 11:57), i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till upprätthållande av verksamheten
vid rasbiologiska institutet för budgetåret 1928 —
1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 65,000 kronor
att disponeras enligt av Kungl. Maj:t fastställda grunder.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Tekniska högskolan m. m.

^lagsanslaget 130:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 120) föreslagit riksdagen i
till avlönin- fråga om ökning av det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar vid tek8niskadhögk
niska högskolan ävensom anslag till påbörjande av uppförandet och inreskolan.
0 dandet av ett flygtekniskt laboratorium kommer utskottet att framdeles mätteknik
der riksdaSen avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
ni. m. änmäldn

[120.]

Materiell 131 ro) Kungl. Maj:t har (punkt 121) föreslagit riksdagen att höja den i
"tekniska1'' s*a^en ^ör tekniska högskolan B. Vissa omkostnader för uppehållande av
högskolan, högskolans verksamhet, materiell m. m. ingående, såsom särskilt reserva[121.
] tionsanslag betecknade anslagsposten till biblioteket, nu 21,000 kronor, med
4,000 kronor till 25,000 kronor samt förty höja det ordinarie reservationsanslaget
till materiell m. m. vid tekniska högskolan, nu 321,000 kronor, med
4,000 kronor till 325,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 269—271 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) höja den i staten för tekniska högskolan B. Vissa
omkostnader för uppehållande av högskolans verksamhet,
materiell m. m. ingående, såsom särskilt reservationsanslag
betecknade anslagsposten till biblioteket, nu 21,000 kronor,
med 4,000 kronor till 25,000 kronor;

b) vid bifall härtill höja det ordinarie reservationsanslaget
till materiell m. m. vid tekniska högskolan, nu 321,000 kronor,
med 4,000 kronor till 325,000 kronor.

tilTsamlin^ar 132:°) Kungl. Maj:t har (punkt 122) föreslagit riksdagen att till beredande av
och labora- ökade medel till samlingar och laborationer vid tekniska högskolan för budteknkkatö
getåret 1928~1929 anvisa ett extra anslag av 41,000 kronor, att av Kungl.
skolan.08 Maj:t fördelas på de olika avdelningarna vid högskolan, på sätt Kungl.
[122.] Maj:t finner skäligt bestämma.

Utredningen återfinnes å sid. 272—273 i statsrådsprotokollet.

För innevarande budgetår har riksdagen anvisat dels ett anslag av 35,000
kronor till ökade medel till samlingar och laborationer dels ock ett anslag
av 5,000 kronor till förstärkning av förstnämnda anslag och avsett att användas
för det ämnesområde, som representeras av den av 1927 års riksdag
inrättade professuren i cellulosateknik och träkemi.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär ett sammanförande av berörda
två anslag samt dessutom en ökning av den sammanslagna summan
med 1,000 kronor för tillgodoseende av bebovet av ytterligare medel för institutionen
i teoretisk elektroteknik.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till beredande av ökade medel till samlingar
och laborationer vid tekniska högskolan för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra anslag av 41,000 kronor,
att av Kungl. Maj:t fördelas på de olika avdelningarna vid
högskolan, på sätt Kungl. Maj:t finner skäligt bestämma.

133:o) Kungl. Maj:t har (punkt 123) föreslagit riksdagen att till beredande
av ökade medel för tekniska högskolan till uppvärmning, belysning och diverse
utgifter för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av 25,000
kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 274 i statsrådsprotokollet.

Ifrågavarande förstärkningsanslag utgår för innevarande budgetår med ett
belopp av 35,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till beredande av ökade medel för tekniska
högskolan till uppvärmning, belysning och diverse
utgifter för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag
av 25,000 kronor.

134:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 124) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till nyanskaffning av apparater och instrument
för de till vissa institutioner vid tekniska högskolan
hörande laboratorierna anvisa för budgetåret 1928—1929 ett
extra reservationsanslag av 20,000 kronor, att fördelas på
sätt Kungl. Maj:t finner skäligt bestämma.

135:o) Kungl. Maj:t har (punkt 125) föreslagit riksdagen att till komplettering
av tekniska högskolans bibliotek för budgetåret 1928—1929 anvisa
ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 277—279 i statsrådsprotokollet.

Ökade medel
till uppvärmning,

belysning
och diverse
utgifter
för tekniska
högskolan.

[123.]

Nyanskaffning
till laboratorierna
vid
tekniska högskolans
institutioner.

[124.]

Komplette ring av

tekniska
högskolans
bibliotek.

[125.]

Uppförande
av biblioteksbyggnad
för
tekniska
högskolan.

[126.1

Reparation
av tekniska
högskolans
modellsamling.

[127.]

Vissa anslag
till Chalmers
tekniska
institut.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

I enlighet med Kungl. Maj:ts därom framställda förslag anvisade riksdagen
till inköp av böcker för tekniska högskolans bibliotek för budgetåret
1926—1927 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor. Det har nu befunnits
vara nödvändigt att bereda medel för en komplettering av bibliotekets
bestånd av äldre litteratur, då det tidigare för detta ändamål anvisade
anslaget icke visat sig vara tillfyllest.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,

att riksdagen må till komplettering av tekniska högskolans
bibliotek för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra
reservationsanslag av 10,000 kronor.

136:o) Beträffande^vad Kungl. Maj:t (punkt 126) föreslagit riksdagen angående
en biblioteksbyggnad för tekniska högskolan har riksdagen redan
fattat beslut; varom utskottet velat härigenom
erinra.

137:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 127) och under hänvisning
till utredningar i ärendet (sid. 293—296 i statsrådsprotokollet) hemställer
utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till reparation av tekniska högskolans modellsamling
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag
av 2,000 kronor.

138:o) Kungl. Maj:t har (punkt 128) föreslagit riksdagen att

dels till avlöningsförbättring m. m. åt innehavarna av de å övergångsstat
för Chalmers tekniska institut uppförda befattningarna för budgetåret 1928
—1929 anvisa ett extra anslag av 3,300 kronor;

dels till beredande av ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse
utgifter vid Chalmers tekniska institut för budgetåret 1928—1929 anvisa
ett extra anslag av 12,000 kronor;

dels ock till beredande av ökade medel till bibliotek, samlingar och laboratorier
vid Chalmers tekniska institut för budgetåret 1928—1929 anvisa
ett extra anslag av 8,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 296—299 i statsrådsprotokollet.

Förstnämnda anslag utgår med enahanda belopp jämväl för innevarande
budgetår.

Anslaget till beredande av ökade medel till uppvärmning, belysning och
diverse utgifter utgör för budgetåret 1927—1928 11,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 65

I den 1926 fastställda staten för Chalmers tekniska institut uppfördes
under rubriken B. Omkostnadsstat ett ordinarie reservationsanslag till bibliotek,
samlingar och laboratorier å 25,000 kronor. Styrelsen för institutet
bär nu anhållit om framställning till 1928 års riksdag om ett extra anslag
å 10,000 kronor till förstärkande av nyssnämnda reservationsanslag till bibliotek,
samlingar och laboratorier. Kungl. Maj:ts förslag innebär en begränsning
av detta äskande med 2,000 kronor till 8,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må

a) till avlöningsförbättring m. m. åt innehavarna av de
å övergångsstat för Chalmers tekniska institut uppförda
befattningarna för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra
anslag av 3,300 kronor;

b) till beredande av ökade medel till uppvärmning, belysning
och diverse utgifter vid Chalmers tekniska institut
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av 12,000
kronor;

c) till beredande av ökade medel till bibliotek, samlingar
och laboratorier vid Chalmers tekniska institut för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra anslag av 8,000 kronor.

Skolöverstyrelsen.

139:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen i fråga om det
ordinarie förslagsanslaget till skolöverstyrelsen ävensom vad i en inom andra
kammaren av herr A. Forssell väckt motion (II: 330) angående samma anslag
yrkats, kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;
vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.

140:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 129) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för inspektion och sakkunniga biträden hos
skolöverstyrelsen anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra
anslag av 10,50CT kronor.

141:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 130) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till arvode åt byggnadssakkunnigt biträde
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 samt. 8 häft. (Nr 8.) 5

Skolöver styrelsen.

Inspektion
och sakkunniga

biträden.

[129.]

Byggnads sakkunnigt biträde.

[130.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Bestridande
av expeditionsvaktsgöromål
hos
skolöverstyrelsen.

[131.]

Tryckning av
undervisningsstatistik

m. in.

[132.]

Utskottets

yttrande.

hos skolöverstyrelsen anvisa för budgetåret 1928—1929 ett
extra anslag av 4,800 kronor.

142:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 131) hemställer
utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för bestridande av expeditionsvaktsgöromål
hos skolöverstyrelsen anvisa för budgetåret 1928—1929 ett
extra anslag av 1,800 kronor.

143:o) Kungl. Maj:t har (punkt 132) föreslagit riksdagen att till tryckning
av undervisningsstatistik anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra
reservationsanslag av 17,000 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna skäl meddela.

Utredningen återfinnes å sid. 300—305 i statsrådsprotokollet.

Från och med budgetåret 1923—1924 har intet anslag av statsmedel utgått
för tryckning av skolstatistik, skolöverstyrelsens årsberättelser m. m.

Såsom av den av departementschefen i ämnet lämnade redogörelsen framgår,
avsågs år 1923, då en indragning vidtogs av de dittills för ändamålet
utgående till 30,000 kronor beräknade medlen, endast ett inställande under
några år framåt av undervisningsstatistikens tryckning. Därigenom att
uppehållet i utgivandet av undervisningsstatistiken fått sträcka sig över så
lång tid, som nu skett, hade, framhåller departementschefen, stora olägenheter
uppstått för dem, som haft att handlägga frågor rörande undervisningsväsendet
eller som annars haft att sysselsätta sig med skolspörsmål.
Särskilt starkt hade dessa olägenheter gjort sig gällande vid det omdaningsarbete,
som under de senaste åren förberetts med avseende å läroverksorganisationen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär nu ett återupptagande i viss omfattning av
ifrågavarande publikationsverksamhet. Av det för ändamålet föreslagna
anslaget beräknas 15,000 kronor till tryckningskostnader och 2,000 kronor
till ökning av arbetskrafterna å skolöverstyrelsens statistiska avdelning.

Utskottet finner starka skäl tala för återupptagande av utgivandet av
undervisningsstatistiken. Emellertid synes det utskottet icke nödvändigt att
åtminstone nu till en början utgivandet sker genom årliga publikationer.
Ett offentliggörande i tryck av det väsentligaste och mest betydelsefulla av
ifrågavarande statistik torde, efter vad utskottet inhämtat, kunna ske med
vissa tidsperioders mellanrum, exempelvis vart tredje år, utan att därigenom
några större olägenheter skulle vållas. Under uttalande härav vill utskottet
för ändamålet förorda ett till 8,000 kronor begränsat anslag för nästa budgetår
och hemställer alltså,

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må till tryckning av undervisningsstatistik
anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag
av 8,000 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna skäl meddela.

Allmänna läroverken m. m.

144:o) Kungl. Maj:t har (punkt 133) föreslagit riksdagen att
dels för upprättande vid högre lärarinneseminariet av en ordinarie adjunktsbefattning
och en ny ordinarie ämneslärarinnebefattning med de avlöningsoch
pensionsförmåner, som av departementschefen i statsrådsprotokollet angivits,
höja det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet nu 130,285
kronor, med 8,000 kronor till 138,285 kronor;

dels ock vid bifall till förslaget om upprättande av en ordinarie adjunktsbefattning
medgiva, att från och med den 1 juli 1928 tills vidare och intill
dess Kungl. Maj:t annorlunda bestämmer till adjunkt vid högre lärarinneseminariet
må utgå hyresbidrag med 750 kronor för år räknat.

Utredningen återfinnes å sid. 306—308 i statsrådsprotokollet.

Beträffande kostnaderna för den av 1927 års riksdag beslutade realskollinjen
vid högre lärarinneseminariet efter läsåret 1927—1928 uttalade departementschefen
vid framläggande för nämnda års riksdag av propositionen
om omorganisation av det högre skolväsendet, att under det andra
året denna linje förefunnes, d. v. s. under läsåret 1928—1929, en ordinarie
adjunkt och en ordinarie ämneslärarinna borde vara anställda, den förre med
samma lön som adjunkt vid allmänt läroverk, eller 4,300 kronor för manlig och
3,600 kronor för kvinnlig innehavare, jämte i varje fall det särskilda arvode
av 500 kronor, som utginge till rektor och lektorer vid seminariet, ävensom
tills vidare — liksom till sistnämnda befattningshavare — hyresbidrag till
belopp, som bestämdes av Kungl. Maj:t. Ämneslärarinnan borde uppbära
samma avlöningsförmåner som annan ämneslärarinna vid seminariet, d. v. s.
3,200 kronor. På denna kostnadsberäkning, mot vilken riksdagen förklarade
sig icke hava något att erinra, grundas Kungl. Maj:ts förevarande förslag.
Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) för upprättande vid högre lärarinneseminariet av en
ordinarie adjunktsbefattning och eu ny ordinarie ämneslärarinnebefattning
med de avlönings- och pensionsförmåner,
som av departementschefen under punkt 133 av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 4 januari 1928 angivits,
höja det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet,
nu 130,285 kronor, med 8,000 kronor till 138,285
kronor;

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Diverse behov
vid högre
lärarinneseminariet.

[134.]

Arvoden åt
extra lärare,
timlärare och
vikarier vid
högre lärarinneseminariet.

[135.]

Nya ordinarie
lärartjänster

in. m. vid
de allmänna
läroverken.

[136.]

b) vid bifall till förslaget om upprättande av en ordinarie
adjunktsbefattning medgiva, att från och med den
1 juli 1928 tills vidare och intill dess Kungl. Maj:t annorlunda
bestämmer till adjunkt vid högre lärarinneseminariet
må utgå hyresbidrag med 750 kronor för år räknat.

145:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 134) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum,

a) medgiva, att vaktmästaren samt eldaren vid högre
lärarinneseminariet må för tiden 1 juli 1928—30 juni 1929
komma i åtnjutande av tillfällig löneförbättring till belopp
av 400 kronor för vaktmästaren och 250 kronor för eldaren;

b) till diverse behov vid högre lärarinneseminariet anvisa
för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag å 53,860 kronor.

146:o) Kungl. Maj:t har (punkt 135) föreslagit riksdagen att till arvoden
åt extra lärare, timlärare och vikarier vid högre lärarinneseminariet anvisa
för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 34,300 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 309—310 i statsrådsprotokollet.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 35,260 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till arvoden åt extra lärare, timlärare och
vikarier vid högre lärarinneseminariet anvisa för budgetåret
1928—1929 ett extra anslag av 34,300 kronor.

147:o) Kungl. Maj:t har (punkt 136) föreslagit riksdagen att till inrättande
av nya ordinarie ämneslärartjänster vid de allmänna läroverken med den
fördelning, som av Kungl. Maj:t bestämdes, höja det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken med 424,750 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 311—321 i statsrådsprotokollet.

Sedan 1927 års riksdag fattat beslut om förändrad organisation av det
högre skolväsendet, fastställde Kungl. Maj:t genom cirkulär den 18 juni
1927 — med utgångspunkt från nuvarande lärjungantal vid de allmänna
läroverken m. fl. läroanstalter och under förutsättning att vederbörande kommuner
i de fall, som särskilt angivits, åtoge sig av riksdagen för olika fall
föreskrivna förpliktelser — plan för organisationen av de allmänna läroverken,
varjämte lämnades åtskilliga föreskrifter rörande bland annat förberedande
åtgärder för tillämpningen av riksdagens beslut. Vidare har Kungl.
Maj:t genom cirkulär den 22 december 1927 förordnat bland annat angående

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

de tidpunkter, vid vilka de skilda skolformernas upprättande skall taga sin
början samt till efterrättelse fastställt vid cirkuläret fogade specialplaner
för de olika läroverkens omorganisation.

Beträffande budgetåret 1927—1928 beslöt riksdagen en höjning av det
för budgetåret 1926—1927 till 6,666,066 kronor bestämda reservationsanslaget
till de allmänna läroverken med tillhopa 85,934 kronor. Denna höjning
var föranledd av riksdagens beslut att anvisa medel för inrättande
från och med den 1 juli 1927 av ett högre flickläroverk, att från och med
den 1 januari 1928 successivt övertaga de kommunala gymnasierna i Södertälje
och Eskilstuna samt den kommunala gymnasielinjen i Ystad ävensom
att från sistberörda tidpunkt successivt övertaga 13 kommunala mellanskolor.
Vad nu angår budgetåret 1928—1929, skulle höjningen av reservationsanslaget
tydligen bliva större, enär den nya organisationen över så
gott som hela linjen skulle bringas i tillämpning med läsåret 1928—1929.

I 1927 års riksdags skrivelse nr 262 angående den nya skolorganisationen
angavs dels det faktiska antalet lärare läsåret 1926—1927, dels ock
det av riksdagen beräknade antalet lärare läsåren 1928—1929, 1929—1930
och 1930—1931 ävensom efter omorganisationens slutliga genomförande.
Resultaten av den beräkning, som skolöverstyrelsen nu framlagt, hava sammanfattats
bland annat i en å sid. 318 i statsrådsprotokollet återgiven
översiktstabell.

En jämförelse mellan denna tabell och den i riksdagens skrivelse intagna
beräkningen visade full överensstämmelse mellan siffrorna för det slutliga
antalet på alla punkter utom en: riksdagen hade beräknat det slutliga antalet
adjunkter till 918, medan överstyrelsens tabell upptoge 922. Skillnaden berodde
därpå, att överstyrelsen förutsatt upprättandet från och med läsåret
1930—1931 av en serie parallellavdelningar i klasserna 1—4 av den femåriga
realskolan vid högre allmänna läroverket i Linköping, medförande ett
behov av ytterligare fyra adjunkter.

Såsom nyss nämnts, höjdes reservationsanslaget till de allmänna läroverken
av 1927 års riksdag med 85,934 kronor till 6,752,000 kronor.
Ökningen betingades så gott som uteslutande av beslut om inrättande av
nya ordinarie tjänster men utgjorde utom i något enstaka fall endast kostnaderna
för ett halvt år. För budgetåret 1928—1929 skulle dessa lönekostnader
upptagas med för helt år bestämda belopp, varjämte lönerna till rektorerna
vid de under förstatligande varande kommunala mellanskolorna samt
arvodena till de vid dessa läroanstalter anställda första lärarinnorna borde
beräknas med de av riksdagen bestämda, successivt stigande beloppen.
Den av dessa omständigheter föranledda ökningen av reservationsanslaget
har nu beräknats till 70,350 kronor.

Omorganisationens genomförande skulle komma att generellt påbörjas med
budgetåret 1928—1929, och åtskilliga nya ordinarie lärartjänster vore med
anledning härav nu erforderliga. Enligt de uppgjorda planerna skulle för

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

nämnda år nyinrättas 11 rektorstjänster (3 vid högre flickläroverk och 8
vid kommunala mellanskolor under förstatligande), 15 lektorstjänster, 11
adjunktstjänster och 48 ämneslärarinne t jänster, bland vilka 43 skulle beklädas
av lärarinnor med särskilt arvode såsom första lärarinnor. Vidare
skulle på grund av riksdagens beslut om förstatligande från och med den
1 juli 1928 av tre kommunala gymnasier tre rektorsbefattningar vid realskolor
ombildas till rektorsbefattningar vid högre allmänna läroverk. Kostnaden
för nu nämnda åtgärder utgjorde tillhopa 344,700 kronor. De nya
tjänsterna borde fördelas på de olika läroverken på sätt Kungl. Maj:t bestämde.

Enligt nämnda planer komme vidare att under budgetåret 1928—1929
vid de allmänna läroverken finnas inalles 14 ämneslärarinnor — 10 vid
hittillsvarande allmänna läroverk och 4 vid under ombildning varande kommunala
mellanskolor — vilka innehava full adjunktskompetens och vilka
följaktligen enligt riksdagens beslut vore berättigade att uppbära lön som
kvinnliga adjunkter. Då skillnaden mellan grundlönen för kvinnlig adjunkt
och för ämneslärarinna utgör 800 kronor, borde reservationsanslaget av nu
nämnda anledning höjas med 14x800 kronor eller 11,200 kronor.

För möjliggörande av ombildning av en ämneslärarinnebefattning vid
statssamskola till adjunktsbefattning höjde 1926 års riksdag reservationsanslaget
med 1,500 kronor. Denna tjänst har emellertid genom Kungl.
Maj:ts beslut blivit vakanssatt, i följd varav den nyss nämnda anslagsförhöjningen
å 1,500 kronor nu blivit överflödig, och en minskning av anslaget
med motsvarande belopp ansetts kunna ske.

Eu sammanfattning av de ändrade anslagsbelopp, som föranledas av de
av departementchefen angivna ändringarna i avseende på behovet av ordinarie
lärartjänster vid de allmänna läroverken, visar, att reservationsanslaget
på grund härav skulle behöva höjas med 70,350 + 344,700 + 11,200 kronor
eller med 426,250 kronor, medan en minskning kunde samtidigt ske med
1,500 kronor. Nettoökningen uppginge alltså till 424,750 kronor.

I avseende å vad i statsrådsprotokollet i nu berörda hänseenden anförts
och framhållits, har utskottet i stort sett icke någon erinran att göra. Endast
i en punkt torde ett närmare uttalande från utskottets sida påkallas, nämligen
ifråga om det ifrågasatta upprättandet av en serie parallellavdelningar
i klasserna 1—4 av den femåriga realskolan vid högre allmänna läroverket
i Linköping. Beträffande detta läroverk innebär 1927 års riksdags beslut i
avseende å realskolan, att densamma skulle organiseras, förutom med en
av parallellavdelningar bestående fyrklassig avdelning, även med en femklassig
avdelning, varvid riksdagen uttalade, att riksdagen med hänsyn till
det växlande elevantalet ej funnit sig övertygad om nödvändigheten att
upprätthålla den ena parallellavdelningen av den femklassiga realskolan;
densammas upprätthållande skulle få bero på Kungl. Maj:ts prövning. I

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

anslutning härtill föreskrev Kungl. Maj:t i ovanberörda cirkulär den 18
juni 1927, att den femklassiga avdelningen skulle utrustas med parallellavdelningar,
endast därest och så länge Kungl. Maj:t funne detta av behovet
påkallat. Då man därför i den i statsrådsprotokollet återgivna översiktstabellen
synes hava räknat med ett på grund av nämnda parallellavdelnings
upprättande betingat behov av fyra ordinarie adjunktstjänster, har
utskottet icke kunnat godtaga det till grund härför liggande betraktelsesättet.
Den omständigheten, att parallellavdelningens upprätthållande skulle
bero på eu lämplighetsprövning från Kungl. Maj:ts sida, synes tala för att
man för densamma tillsvidare ej räknar med ordinarie lärartjänster utan
inskränker sig till att i sinom tid härför beräkna medel för erforderligt antal
extra lärare.

Vad i övrigt beträffar nyssnämnda i statsrådsprotokollet återgivna översiktstabell,
vill utskottet nu allenast hava framhållit, att utskottet på intet
sätt tagit ståndpunkt till densamma eller till de till grund för tabellen liggande
beräkningarna. Utskottet förutsätter nämligen, att under nu pågående
övergångstid till den nya läroverksorganisationens slutliga genomförande erforderliga,
på föreliggande omständigheter grundade beräkningar år för år
uppgöras och föreläggas riksdagen i samband med de förslag rörande beloppet
av reservationsanslaget till de allmänna läroverken, vilka i samband
med statsregleringen för varje nästkommande budgetår underställas riksdagens
prövning.

Har utskottet i avseende å de under förevarande punkt gjorda beräkningarna
rörande det för reservationsanslagets höjning nu ifrågasatta beloppet
ej funnit något att erinra, anser utskottet emellertid av andra orsaker en
begränsning av den föreslagna summan kunna vidtagas.

Utskottet vill nämligen erinra därom, att det av 1927 års riksdag från
och med den 1 juli 1927 beslutade nya flickläroverket, för vilket för budgetåret
1927—1928 räknats med ett belopp av 28,275 kronor, ännu icke kom
mit till stånd. I anledning härav kommer ett motsvarande belopp att besparas
statsregleringen för detta budgetår. Vidare har genom särskilda beslut
av Kungl. Maj:t ett antal lärartjänster vid de allmänna läroverken blivit
vakanssatta; då följaktligen dessa tjänster uppehållas genom extra ordinarie
lärare, uppkommer en minskning i anslagets belastning, bestående i skillnaden
mellan den för den ordinarie tjänsten utgående lönen och vederbörligt extralärararvode.
Slutligen har utskottet uppmärksammat, hurusom enligt riksräkenskapsverkets
budgetredovisning för budgetåret 1926—1927 ifrågavarande
reservationsanslag den 30 juni 1927 uppvisade en reservation av
195,716 kronor 63 öre.

Med hänsyn till nu senast anförda omständigheter har utskottet funnit
en begränsning av den utav Kungl. Maj:t ifrågasatta anslagsökningen befogad
och vill föreslå, att denna ökning nu beräknas till 275,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Motioner ang.
inrättande
av en latinlinje
vid gymnasiet

i Västervik.

Motion ang.
utvidgning
av samskolan
i Söderhamn
till högre allmänt
läroverk.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till inrättande av nya ordinarie ämneslärartjänster
vid de allmänna läroverken med den fördelning,
som av Kungl. Maj:t bestämmes, höja det ordinarie
reservationsanslaget till de allmänna läroverken med 275,000
kronor.

148:o) I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr R. Wagnsson m. fl. (I: 94) och den andra inom andra kammaren
av herr A. Johansson i Krogstorp m. fl. (II: 149), har hemställts, att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte
låta verkställa utredning om huruvida vid Västerviks allmänna läroverk
successivt från läsåret 1929—1930 måtte inrättas en latinlinje samt för 1929
års riksdag framlägga det förslag, vartill utredningen kan föranleda.

Beträffande de av motionärerna till stöd för förslaget anförda skälen får
utskottet hänvisa till motionen I: 94.

Vid högre läroverket i Västervik bibehölls i 1927 års läroverksreform
gymnasiet oförändrat med en fyraårig reallinje. Då nu förslag föreligger
om utredning rörande inrättande av jämväl en latinlinje vid nämnda gymnasium,
måste utskottet hysa starka betänkligheter mot att förorda åtgärder
i detta syfte. Det redan nu begränsade elevantalet å gymnasiet synes icke
motivera eu uppdelning i två linjer, och i allt fall torde en tids erfarenhet
böra avvaktas, innan frågan härom upptages till närmare omprövning.

Vid nu angivna förhållanden hemställer utskottet,

att herr Wagnssons m. fl. och herr Johanssons i Krogstorp
in. fl. ovanberörda motioner (I: 94 och II: 149) icke må
till någon riksdagens åtgärd föranleda.

149:o) I en inom andra kammaren av herr E. Lindley m. fl. väckt motion
(II: 86) har hemställts, att riksdagen må besluta, att samrealskolan i
Söderhamn från och med den 1 juli 1928, genom successivt övertagande
av det med densamma förenade kommunala gymnasiet, utvidgas till högre
allmänt läroverk med treårigt latin- och realgymnasium för gossar och flickor,
under förutsättning, att kommunen åtagar sig att tillhandahålla erforderliga
undervisningslokaler och bostad eller hyresersättning åt rektor.

Beträffande de av motionären till stöd för förslaget anförda skälen får
utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet finner icke de i motionen anförda skälen för ett statsövertagande
av det kommunala gymnasiet i Söderhamn bärande. Läroverksorganisationen
prövades i detalj av 1927 års riksdag, och enligt de grundsatser,
som därvid tillämpades, lärer det få anses uteslutet, att staten upprätthåller

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

tre högre allmänna läroverk i ett län med en folkmängd av Gävleborgs läns
storlek och med ett lärjungeantal å gymnasialstadiet av så begränsad omfattning
som fallet är vid de två statsgymnasierna i Gävle och Hudiksvall
samt det kommunala gymnasiet i Söderhamn. Riksdagen avslog i fjol väckta
motioner om inrättande av ett statsgymnasium i Kristinehamn, ehuru i hela
Värmlands län med en folkmängd av c:a 22(5,000 endast ett statsgymnasium
förut finnes. Jämförelsevis må nämnas, att folkmängden i Gävleborgs län
uppgår till c:a 219,000 och att staten i länet, såsom förut nämnts, upprätthåller
två fullständiga högre allmänna läroverk. Enligt vad utskottet inhämtat
utgjorde lärjungeantalet i gymnasialstadiet under höstterminen 1927
vid högre allmänna läroverket i Gävle 143, vid högre allmänna läroverket
i Hudiksvall 58 och vid det kommunala gymnasiet i Söderhamn 33. Då
statsgymnasierna i Gävle och Hudiksvall kunna bereda plats för ett väsentligt
större antal lärjungar än som för närvarande finnas i alla tre gymnasierna,
och då avstånd och kommunikationsförhållanden inom länet icke äro
sådana, att av denna grund gymnasier måste upprätthållas med ett onormalt
lågt lärjungeantal, finner utskottet ej skäl att förorda motionärernas förevarande
framställning. Skulle folkmängden i länet hastigt växa eller förhållandena
i övrigt så ändras, att ett behov av ytterligare ett statsgymnasium
inom Gävleborgs län gör sig gällande, lärer vid en sådan tidpunkt frågan
härom säkerligen komma att upptagas till förnyat noggrant övervägande,
men utskottet anser för närvarande försiktigheten bjuda att ställa sig avvisande
mot det nu föreliggande förslaget.

Utskottet hemställer alltså,

att herr Lindleys m. fl. ovanberörda motion (II: 86) ej må
vinna riksdagens bifall.

150:o) Beträffande vad i en inom andra kammaren av herr C. Lindskog
väckt motion (II: 257) föreslagits i fråga om provisoriskt lönetillägg åt vissa
befattningshavare vid de allmänna läroverken och andra läroanstalter m. m.
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket
utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.

151:o) Kungl. Maj:t har (punkt 137) föreslagit riksdagen att
dels bestämma, att rektor vid provårsläroverk skall, därest han tjänstgör
såsom föreståndare för provårskursen, utöver honom tillkommande ordinarie
avlöningsförmåner åtnjuta särskilt arvode av högst 2,000 kronor, att utgå
enligt de grunder och bestämmelser, som av Kungl. Maj:t fastställas, med
rätt för rektor att inom gränserna för nämnda arvode erhålla ersättning
för handledning av lärarkandidater i likhet med andra lärare vid läroverket
;

Motion ang.
provisoriskt
lönetillägg
åt vissa befattningshavare
vid
de allmänna
läroverken
och andra
läroanstalter

in. m.

Ersättning åt
föreståndare
för provårskurs
m. m.

[137.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

dels förklara hinder icke möta för att rektor vid pro vårsläroverk, som
uppbär sagda särskilda arvode och som enligt vederbörligt uppdrag håller
föreläsningar för lärarkandidater över något särskilt läroämnes metodik, må
vid sidan av det särskilda arvodet inom gränserna för beviljat anslag åtnjuta
ersättning enligt av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna
grunder;

dels bestämma, att rektor vid provårsläroverk skall, därest han, utan att
vara tjänstledig från rektorsbefattningen, icke är föreståndare för provårskursen,
utöver honom tillkommande ordinarie avlöningsförmåner åtnjuta
dels ett särskilt arvode av 300 kronor för år, dels ock, såvida han har sig
handledning av lärarkandidater anförtrodd, ersättning till belopp, som av
skolöverstyrelsen bestämmes, dock att sagda arvode och ersättning icke må
för år tillhopa överstiga 600 kronor;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de närmare bestämmelser, som
må vara erforderliga i fråga om ersättning för fullgörande av uppdrag att
vara föreståndare för provårskurs i sådana fall, då rektor vid provårsläroverk
antingen är tjänstledig från rektorsbefattningen eller eljest befriad från
föreståndarskapet för provårskursen;

dels ock höja den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken
ingående posten: praktisk utbildning av blivande lärare vid de allmänna
läroverken, nu 75,200 kronor, med 3,100 kronor till 78,300 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 321—341 i statsrådsprotokollet.

Enligt nu gällande bestämmelser utgår till föreståndare för provår vid
allmänt läroverk ersättning med 400 kronor för termin jämte ett belopp,
beräknat efter 35 kronor för varje under terminen närvarande pro vårskandidat,
dock tillhopa högst 1,500 kronor för läsår. Någon särskild ersättning
utgår numera ej för arbete, som står i samband med provårskursen,
såsom för handledning av lärarkandidater och hållande av s. k. rektorskonferenser
med därtill hörande föreläsningar över något särskilt läroämnes metodik.
Kostnaderna för provårskurserna vid högre latinläroverket å Norrmalm,
högre allmänna läroverken å Södermalm, högre realläroverket å Norrmalm
samt högre allmänna läroverken i Uppsala och Lund utgå av en i det ordinarie
reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående anslagspost:
till praktisk utbildning av blivande lärare vid samma läroverk. Från denna
anslagspost, nu 75,200 kronor, bestridas dels provårsföreståndarnes arvoden,
dels den särskilda ersättning av 300 kronor, som utgår till en var av de
vid provårsläroverken anställda ordinarie ämneslärarna med undantag av
rektorerna.

Kungl. Maj:ts förslag, som åsyftar en väsentlig omreglering av hithörande
förhållanden, innebär till en början, att maximibeloppet för ifrågavarande
ersättning höjes till 2,000 kronor; i sådana fall, då föreståndararvodet icke

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

komme att uppgå till detta belopp, skulle hinder icke möta för att provårsföreståndare
kunde komma i åtnjutande av särskilt handledararvode, varvid
dock detsamma jämte föreståndararvodet ej (inge överstiga nyssberörda
maximisumma av 2,000 kronor. Däremot borde enligt Kungl. Maj:ts förslag
ersättningen för de s. k. metodikföreläsningarna icke inberäknas i föreståndararvodets
belopp, utan härför skulle särskild ersättning utgå efter
samma grunder som till andra i provårsarbetet deltagande föreläsare, d. v. s.
efter 35 kronor för föreläsningstimme. För de undantagsfall, då rektor vid
provårsläroverk icke vore föreståndare för provårskursen, ehuru han icke
vore tjänstledig från rektorsbefattningen, skulle han enligt Kungl. Maj:ts
förslag inträda i den rätt till lönetillägg, som nu tillkommer lektorer och
adjunkter vid provårsläroverken.

För genomförande av den föreslagna arvodeshöjningen skulle erfordras
en ökning med 2,500 kronor av den i det ordinarie reservationsanslaget till
de allmänna läroverken ingående anslagsposten: till praktisk utbildning
av blivande lärare vid de allmänna läroverken. I detta sammanhang föreslås
vidare en ökning av nämnda anslagspost med ytterligare 600 kronor,
motsvarande det särskilda lönetillägget å 300 kronor vid envar av två ordinarie
ämneslärarbefattningar, som vid ifrågavarande läroverk nyinrättats
efter 1918 och som icke tagits i beräkning, då anslaget bestämdes till sitt
nuvarande belopp. Den sammanlagda höjningen av det ordinarie anslaget
skulle alltså bliva 3,100 kronor.

Vid prövning av det föreliggande förslaget har utskottet till en början
uppmärksammat, hurusom ett vid bifall till detsamma rektorerna vid provårsläroverken
skulle komma att erhålla en löneställning, som överstiger vad
som tillkommer åtskilliga chefbefattningar i den civila statsförvaltningen.
Härtill kommer vidare, att en arvodesreglering på sätt Kungl. Maj ds förslag
innebär kan, innan frågan om en definitiv lönereglering för de allmänna
läroverkens lärarpersonal i dess helhet bliver upptagen till prövning och avgjord,
vara ägnad att föregripa en dylik lönereglering. Såväl med hänsyn
härtill som i betraktande av att några sådana särskilda omständigheter icke
tillkommit efter det ifrågavarande arvodes- och ersättningsförhållanden senast
reglerades av riksdagen, vilka kunna anses motivera en omreglering av nu
ifrågasatt art, har utskottet icke funnit sig böra tillstyrka det förslag, som
innefattas i det första stycket av förevarande punkt. Har utskottet sålunda
i stort sett funnit sig böra förorda ett bibehållande av nu gällande bestämmelser
i förevarande hänseenden, vill utskottet dock ej motsätta sig en sådan
partiell jämkning av dessa, som framgår av andra stycket av det föreliggande
förslaget och avser möjlighet för provårsföreståndare att uppbära särskild
ersättning för de s. k. metodikföreläsningarna.

Av vad utskottet sålunda anfört torde följa, att utskottet icke kan förorda
den ifrågasatta anslagsökningen av 2,500 kronor.

Utskottets

yttrande.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Mot vad Kungl. Maj:t i övrigt under förevarande punkt anfört, har utskottet
intet att erinra. Ifrågavarande anslagspost torde vid sådant förhållande
nu böra ökas med 600 kronor motsvarande särskilt arvode vid två
nyinrättade ämneslärartjänster vid omförmälda provårsläroverk.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må,

a) avslå Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser dels höjning
från högst 1,500 kronor till högst 2,000 kronor av det
särskilda arvode, som rektor vid provårsläroverk, därest han.
tjänstgör såsom föreståndare för provårskursen, äger att utöver
honom tillkommande ordinarie avlöningsförmåner åtnjuta,
dels ock rätt för rektor att inom gränserna för arvodet
erhålla ersättning för handledning av lärarkandidater i likhet
med andra lärare vid läroverket;

b) förklara hinder icke möta för att rektor vid provårsläroverk,
som uppbär det särskilda arvodet av högst 1,500
kronor och som enligt vederbörligt uppdrag håller föreläsningar
för lärarkandidater över något särskilt läroämnes
metodik, må vid sidan av det särskilda arvodet inom gränserna
för beviljat anslag åtnjuta ersättning enligt av departementschefen
i statsrådsprotokollet angivna grunder;

c) bestämma, att rektor vid provårsläroverk skall, därest
han, utan att vara tjänstledig från rektorsbefattningen, icke
är föreståndare för provårskursen, utöver honom tillkommande
ordinarie avlöningsförmåner åtnjuta dels ett särskilt
arvode av 300 kronor för år, dels ock, såvida han har sig
handledning av lärarkandidater anförtrodd, ersättning till
belopp, som av skolöverstyrelsen bestämmes, dock att sagda
arvode och ersättning icke må för år tillhopa överstiga 600
kronor;

d) bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de närmare
bestämmelser, som må vara erforderliga i fråga om ersättning
för fullgörande av uppdrag att vara föreståndare för
provårskurs i sådana fall, då rektor vid provårsläroverk
antingen är tjänstledig från rektorsbefattningen eller eljest
befriad från föreståndarskapet för provårskursen;

e) höja den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna
läroverken ingående posten: praktisk utbildning av
blivande lärare vid de allmänna läroverken, nu 75,200 kronor,
med 600 kronor till 75,800 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

152:o) Kungl. Maj:t bär (punkt 138) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie
förslagsanslaget till ålderstillägg åt lärarpersonalen vid de allmänna
läroverken, nu 1,122,000 kronor, med 82,000 kronor till 1,204,000 kronor.

Utredningen återlinnes å sid. 342—343 i statsrådsprotokollet.

Då, såvitt av utredningen framgår, i den av skolöverstyrelsen verkställda
beräkningen av anslagsbehovet för ifrågavarande ändamål för nästkommande
budgetår hänsyn icke tagits till den vakanssättning av tjänster, som ägt rum
med anledning av den beslutade skolreformen, har utskottet funnit en begränsning
av den ifrågasatta anslagsökningen av denna anledning motiverad
och vill föreslå, att höjningen bestämmes till 60,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
ålderstillägg åt lärarpersonalen vid de allmänna läroverken,
nu 1,122,000 kronor, med 60,000 kronor till 1,182,000 kronor.

153:o) Kungl. Maj:t har (punkt 139) föreslagit riksdagen att
dels medgiva, att tills vidare från och med budgetåret 1928—1929 extra
ordinarie ämneslärare vid högre lärarinneseminariet, allmänt läroverk eller
statens folkskoleseminarium, som genomgått vederbörlig provårskurs och som
med nit och skicklighet under minst tolv terminer bestritt full tjänstgöring
vid sådan läroanstalt, som omförmäles i § 179 punkt 8 gällande läroverksstadga,
må åtnjuta arvode, manlig lärare med 3,800 kronor och kvinnlig
lärare med 3,400 kronor för år räknat;

dels ock till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna
läroverken anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag å

640,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 343—354 i statsrådsprotokollet.

I det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingår en
anslagspost å 250,000 kronor till arvoden åt extra lärare och vikarier samt
för oförutsedda behov. Enär det i anslagsposten ingående belopp, som
beräknats för avlönande av extra lärare och vikarier, ej varit tillräckligt
härför, har riksdagen under åtskilliga år på extra stat beviljat särskilda
anslag för ändamålet. För budgetåret 1927—1928 utgår det extra anslaget
till extra och vikarierande lärare med 619,800 kronor.

Genom cirkulär den 18 juni 1927 har Kungl. Maj:t för läsåret 1927—1928
anvisat för avlönande av extra ämneslärare vid de allmänna läroverken
högst 721,400 kronor, att utgå från det i reservationsanslaget till de allmänna
läroverken ingående anslaget till arvoden åt extra lärare och vikarier
samt för oförutsedda behov ävensom från nu nämnda extra anslag å
619,800 kronor.

Ålderstillägg
åt lärarpersonalen

vid de
allmänna
läroverken.

[138.]

Extra och
vikarierande
lärare vid de
allmänna
läroverken.

[139.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Nämnda belopp av 721,400 kronor har beräknats medgiva anställandet av
222 extra lärare vid de hittillsvarande allmänna läroverken samt de extra
ordinarie lärare, som äro behövliga vid nytillkomna, av staten övertagna
läroanstalter. Skolöverstyrelsen har uppgivit, att läsåret 1927—1928 tillhopa
205 extra lärare beräknas vara anställda vid de allmänna läroverken samt
därtill timlärare med en tjänstgöring, motsvarande 8 extra lärare, samt att
således 9 extralärararvoden ej synas komma att tagas i anspråk under
nämnda läsår. Därjämte har överstyrelsen beräknat, att under läsåret 1928
—1929 komma att erfordras 181 extra lärare jämte ett visst antal timlärartimmar,
uppskattat till 359.

Främst på grund av ovissheten i fråga om antalet lärjungar läsåret 1928
—1929 anser överstyrelsen emellertid ej tillrådligt att nedsätta det extra
anslaget mer än med ett belopp, motsvarande en minskning från 205 till
181 extra lärare, eller till 522,200 kronor. Härtill skulle komma erforderligt
anslag till timlärare vid de nytillkommande läroverken, som nyss nämnts
avseende 359 veckotimmar och dragande en kostnad av (359x140) 50,260
kronor. Det slutliga beloppet skulle således utgöra 601,400 — 79,200+ 50,260
kronor = 572,460 kronor.

Denna överstyrelsens beräkning godtager departementschefen med allenast
den jämkning, att anslaget borde beräknas efter ett antal extra lärare, som
med 3, i stället för såsom överstyrelsen tänkt sig med 9, överstiger det
antal, som läsåret 1927—1928 verkligen har anställning vid de allmänna
läroverken. Härigenom skulle vinnas en anslagsminskning av 9,900 kronor.
Dragés detta belopp från förut angivna, av skolöverstyrelsen beräknade
belopp av 572,460 kronor, erhålles en slutsumma av 562,560 kronor.

Mot de sålunda gjorda beräkningarna har utskottet icke funnit anledning
till erinran.

Emellertid ifrågasattes under förevarande punkt av helt andra orsaker en
ökning av nu förevarande anslag, nämligen för beredande av medel för
höjande av arvodet åt de extra ordinarie lärare, vilka under viss längre tid
tjänstgjort vid allmänt läroverk och annan läroanstalt. Förslaget är föranlett
av ett utav 1927 års riksdag därom gjort uttalande och skulle avse att
kompensera de extra ordinarie lärarna för den minskning i befordringsmöjligheter,
som komme att föranledas av den nya läroverksorganisationens
genomförande. I detta hänseende hade skolöverstyrelsen föreslagit att från
och med budgetåret 1928—1929 till och med budgetåret 1934—1935 extra
ordinarie ämneslärare vid högre lärarinneseminariet, allmänt läroverk eller
statens folkskoleseminarium, som genomgått vederbörlig provårskurs och
som med nit och skicklighet under minst tolv terminer bestritt full tjänstgöring
vid sådan läroanstalt, som omförmäles i § 179 punkt 8 gällande
läroverksstadga, måtte åtnjuta arvode, manlig lärare med 3,800 kronor och
kvinnlig lärare med 3,400 kronor för år räknat.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

I sitt häröver avgivna utlåtande har statskontoret tillstyrkt detta förslag,
dock med den ändring, att den föreslagna åtgärdens varaktighet ej borde
bestämmas att omfatta tiden till och med budgetåret 1934—1935 utan gälla
tillsvidare från och med budgetåret 1928—1929. Detta statskontorets ändringsförslag
har nu av Kungl. Maj:t upptagits.

I detta sammanhang anför departementschefen i statsrådsprotokollet följande
(sid. 352):

»Denna åtgärd avser som nämnts de extra ordinarie lärare, som kunna
räkna en längre tjänstetid. Naturligtvis är den försämring i de extra ordinarie
lärarnas ställning, som den nya skolorganisationen lärer komma att
medföra, ej inskränkt till dessa äldre lärare utan drabbar praktiskt taget alla
icke ordinarie, och, såsom jag i det följande får tillfälle antyda, främst till
de manliga lärarna. Mest angeläget anser jag det emellertid vara att i den
mån så är möjligt tillgodose dels de lärare, som längre tid måst förbliva i
icke ordinarie tjänsteställning, dels sådana, som äro familjeförsörjare, och
på den grund kunna — oavsett deras längre eller kortare tjänstetid — göra
anspråk på att skäligt beaktande ägnas åt deras anställningsförhållanden.

Det synes mig därför billigt, att det tages under särskild omprövning,
huruvida icke de båda kategorier av extra ordinarie lärare, som nu omnämnts,
må i skälig utsträckning företrädesvis komma i åtanke vid förordnande
som extra eller vikarierande lärare. Det torde böra ankomma på
skolöverstyrelsen att vidtaga de åtgärder, som kunna erfordras för att på
ett lämpligt sätt genomföra en dylik princip.»

Vad till sist beträffar frågan med vilket belopp det extra anslaget till extra
och vikarierande lärare borde i enlighet härmed bestämmas för budgetåret
1928—1929, har, såsom ovan nämnts, det normala anslagsbehovet angivits
till 562,560 kronor; härtill skulle nu komma kostnaden för den ifrågasatta
arvodesförhöjningen för vissa extra ordinarie lärare, beräknad till 77,500
kronor. Hela det behövliga anslagsbeloppet skulle alltså enligt Kungl. Majris
förslag uppgå till 640,060 eller i runt tal 640,000 kronor.

För bedömande av det föreliggande förslaget om arvodesförböjning åt
vissa extra ordinarie lärare vid de allmänna läroverken anser sig utskottet böra
bringa i erinran det uttalande åv 1927 års riksdag, på vilket detta förslag
grundar sig.

I sin skrivelse nr 262 framhöll 1927 års riksdag, att de av riksdagen
verkställda beräkningarna rörande antalet lärare vid de allmänna läroverken
efter genomförd omorganisation byggde på en väsentlig inskränkning av
extralärarsystemet. Om sålunda riksdagen i nu berörda hänseende ansett
sig kunna medverka till en avsevärd förbättring i fråga om extralärarsystemets
förekomst vid statsläroverken, hade riksdagen dock icke kunnat förbise,
att vissa svårigheter under övergångstiden kunde uppstå för de nuvarande
extralärarna i så måtto, att ordinarieblivande och därmed följande
förbättrad löneställning kunde komma att uppskjutas på ett sätt, som för
den enskilde läraren kunde te sig såsom betungande och obilligt. Riksdagen
hölle därför före, att åtgärder borde vidtagas för att bereda sådana extra -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

lärare, som en avsevärdare tid komme att upprätthålla extra ordinarie lärarbefattning
vid de allmänna läroverken, särskild arvodesförhöjning, detta så
mycket mer som de genom vakanssättning av lärartjänster uppstående besparingarna
säkerligen skulle bliva avsevärt större än kostnaden för den
ifrågasatta arvodesförböjningen. Givetvis skulle en sådan anordning erhålla
allenast provisorisk karaktär och omfatta en begränsad tid.

Då riksdagen icke vore beredd att utan föregående utredning fatta
ett positivt beslut i ärendet, hade riksdagen stannat vid att med angivande
av dessa allmänna synpunkter uttala sin förväntan, att Kungl. Maj:t vid
den fortsatta handläggningen av skolorganisationens genomförande toge
under omprövning, vilka framställningar till riksdagen, som kunde anses
påkallade för ordnande av denna angelägenhet.

Såsom framgår av detta riksdagens uttalande, avsåg riksdagen uppenbarligen
ett tillgodoseende av allenast sådana extralärare, vilkas befordringsutsikter
kunde tänkas bliva försvårade genom läroverksreformens genomförande;
i denna situation voro främst och företrädesvis de extralärare, vilka
hade anställning såom sådana vid den tidpunkt, då riksdagen fattade sitt
beslut rörande nämnda reform. Vidare skall denna anordning äga allenast
en begränsad tidsomfattning.

Då nu Kungl. Maj:ts föreliggande förslag innebär eu ej oväsentlig utvidgning
av vad riksdagen i sitt nyss återgivna uttalande åsyftat, har utskottet
funnit sig böra till närmare granskning upptaga detsamma och de
skäl för anordningen, som enligt statsrådsprotokollet föreligga.

Vad först beträffar den tidrymd, inom vilken den ifrågasatta åtgärden
skulle äga tillämplighet, hade, såsom nämnts, skolöverstyrelsen föreslagit,
att denna skulle avse tiden från och med budgetåret 1928—1929 till och
med budgetåret 1934—1935, då med ingången av höstterminen 1935 omorganisationen
beräknades vara i sin helhet genomförd. Kungl. Maj:t
åter har upptagit statskontorets förslag, som innebär arvodesförhöjningens
gällande tillsvidare från och med budgetåret 1928—1929.

I avseende härå vill utskottet framhålla att, även om vissa löne- och budgettekniska
skäl kunna anföras till förmån för Kungl. Maj:ts förslag i denna
del, användandet av uttrycket »tills vidare» i stället för angivande av en
viss bestämd tidrymd för arvodesförhöjningarnas utgående lätteligen kan
föranleda den missuppfattningen, att berörda förmån är avsedd att kunna utgå
jämväl för tid efter budgetåret 1934—1935. Med hänsyn härtill har utskottet
ansett lämpligast att förorda skolöverstyrelsens förslag om att redan nu begränsa
tiden för bestämmelsens giltighet till och med nämnda budgetår.

Vidare innebär Kungl. Maj:ts förslag, att den ifrågasatta förmånen skall
komma att åtnjutas av en var extra lärare, som, därest han fyller vissa
kvalifikationer, är eller bliver anställd vid angivna läroanstalter från och
med budgetåret 1928—1929. Utskottet, som nyss uttalat sig för en be -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

gränsning av tiden till och med budgetåret 1934—1935, bär mot förslaget
i berörda del intet att erinra.

Kungl. Maj:t bar dessutom föreslagit, att såsom villkor för arvodeshöjningen
skall gälla, att vederbörande extralärare genomgått vederbörlig
provårskurs. Då enligt utskottets mening genomgången provårskurs — från
vilken under vissa omständigheter dispens kan av Kungl. Maj:t beviljas —
lämpligen icke bör i förevarande avseende uppställas såsom kvalifikationsgrund,
bar utskottet funnit sig böra förorda en sådan ändring av ifrågavarande
förutsättning, att vederbörande extralärare för att vara berättigad
till förhöjningen i fråga skola hava förvärvat kompetens för anställning såsom
ordinarie ämneslärare vid allmänt läroverk.

Såsom ytterligare villkor har Kungl. Maj:t uppställt, att vederbörande
extralärare skall hava med nit och skicklighet under minst tolv terminer
bestritt full tjänstgöring vid sådan läroanstalt, som omförmäles i § 179
punkt 8 gällande läroverksstadga. I detta författningsrum omnämnes ej
allenast allmänt läroverk utan även annan under skolöverstyrelsens inseende
ställd läroanstalt, folkskoleseminarium, tekniskt läroverk, sjökrigsskolan och
statsunderstödd folkhögskola. Härigenom skulle den rätt, varom nu är fråga,
komma att utsträckas till ett väsentligt större antal lärare än riksdagens
ovanberörda uttalande torde hava åsyftat. De lärare, för vilkas befordringsutsikter
svårigheter genom läroverksreformens genomförande eventuellt kunde
tänkas uppkomma, äro uteslutande de vid de allmänna läroverken anställda
extralärarna, och den ifrågasatta kompensationen var givetvis avsedd att
träffa sådan lärare, som ett antal år tjänstgjort vid dessa läroverk. Att
sådan tjänstgöring må kunna hava fullgjorts även vid högre lärarinneseminariet
och folkskoleseminarierna finner utskottet billigt med hänsyn till den
i stort sett likartade tjänstgöring ävensom de likartade anställnings- och avlöningsförhållanden,
som råda beträffande den extraordinarie lärarpersonalen
vid dessa tre kategorier av läroanstalter. Men att med dessa likställa exempelvis
de statsunderstödda folkhögskolorna och att utsträcka denna tjänstgöring
till att omfatta varje under skolöverstyrelsens inseende ställd läroanstalt,
d. v. s. praktiskt taget de flesta privata skolor i landet, kan enligt utskottets
mening icke hava åsyftats, och utskottet kan i allt fall nu icke tillstyrka
ett förslag i detta hänseende.

Utskottet har följaktligen ansett sig böra förorda en sådan ändring av
Kungl. Maj:ts förslag, att arvodesförhöjning må från och med budgetåret
1928—1929 till och med budgetåret 1934—1935 tillkomma sådan extra ordinarie
ämneslärare vid högre lärarinneseminariet, allmänt läroverk eller statens
folkskoleseminarium, vilken förvärvat kompetens för anställning såsom
ordinarie ämneslärare vid allmänt läroverk och därefter med nit och skick Bihang

till riksdagens protokoll 1928. 6 sand. 8 häft. (Nr 8.)

82 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

lighet under minst tolv terminer bestritt full tjänstgöring vid någon av u
nämnda läroanstalter.

I fråga om beloppet av den ifrågasatta arvodesförhöjningen har utskottet
intet att erinra.

Med hänsyn till den inskränkning, som utskottet förordat i Kungl. Maj:ts
förslag, torde kunna ifrågasättas, huruvida icke någon nedsättning av den
nu äskade anslagssumman bör kunna vidtagas. Då det emellertid möter
vissa vanskligheter att härutinnan uppgöra tillförlitliga beräkningar och då
dessutom anslaget har karaktär av ett bestämt anslag, i följd varav eventuella
besparingar tillföras kassafonden, har utskottet ej funnit anledning nu
förorda någon ändring av den utav Kungl. Maj:t föreslagna anslagssummans
storlek.

Slutligen har utskottet uppmärksammat vad av departementschefen i statsrådsprotokollet
anförts i fråga om ett eventuellt företräde vid förordnande
såsom extra lärare för bland andra sådana lärare, som äro familjeförsörjare.
Utskottet vill i detta hänseende allenast hava framhållit, hurusom inga andra
anställnings- eller befordringsprinciper än förtjänst och skicklighet lära kunna
komma i betraktande.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) medgiva, att från och med budgetåret 1928—1929
till och med budgetåret 1934—1935 sådan extra ordinarie
ämneslärare vid högre lärarinneseminariet, allmänt läroverk
eller statens folkskoleseminarium, vilken förvärvat behörighet
för anställning såsom ordinarie ämneslärare vid allmänt
läroverk och därefter med nit och skicklighet under
minst tolv terminer bestritt full tjänstgöring vid någon av
nu nämnda läroanstalter, må åtnjuta arvode, manlig lärare
med 3,800 kronor och kvinnlig lärare med 3,400 kronor
för år räknat;

b) till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid
de allmänna läroverken anvisa för budgetåret 1928—1929
ett extra anslag av 640,000 kronor.

Extra arvoden
åt teckningslörare

vid''de allmänna
läroverken.

[140.

154:o) Kungl. Maj:t har (punkt 140) föreslagit riksdagen att till extra arvoden
åt teckningslärare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret
1928—1929 ett extra anslag av 85,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 355—357 i statsrådsprotokollet.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Det för ifrågavarande ändamål för innevarande budgetår utgående anslaget
uppgår till 70,100 kronor. Den nu föreslagna anslagsökningen är huvudsakligen
föranledd av den inverkan, som det successiva förverkligandet av
den nya läroverksorganisationen kommer att under budgetåret 1928—1929
medföra på antalet teckningstimmar vid de allmänna läroverken.

Utskottet, som ej funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer
alltså,

att riksdagen må till extra arvoden åt teckningslärare vid
de allmänna läroverken anvisa för budgetåret 1928—1929
ett extra anslag av 85,000 kronor.

155:o) Kungl. Maj:t har (punkt 141) föreslagit riksdagen att till extra arvoden
åt gymnastiklärare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret
1928—1929 ett extra anslag av 78,700 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 357—359 i statsrådsprotokollet,

För innevarande budgetår har riksdagen för ändamålet anvisat ett extra
anslag av 44,800 kronor.

Den nu föreslagna anslagsökningen är föranledd dels av önskvärdheten
att minska gymnastikavdelningarnas storlek, dels av det ökade antal gymnastikavdelningar,
som skulle komma till stånd i anslutning till den nya
läroverksreformen. De i sistnämnda avseende av skolöverstyrelsen gjorda
beräkningarna utgå från det antagandet, att för gymnastikundervisningen
för flickor i gymnasieringarna i de till samläroverk ombildade högre allmänna
läroverken skulle i V8 av fallen användas manliga och i 2/3 av dem
kvinnliga gymnastiklärare. Den manlige gymnastiklärarens avlöning beräknas
i medeltal till 137 kronor för veckotimme och den kvinnliga gymnastiklärarens
till 85 kronor.

Utskottet, som förutsätter att för den kvinnliga ungdomens gymnastikundervisning
kvinnliga gymnastiklärare komma att i alla fall, där sådant
är möjligt, anlitas, har med hänsyn härtill funnit en begränsning av anslaget
befogad. Med utgångspunkt från det av skolöverstyrelsen angivna antalet
av 104 veckotimmar och med beräkning av skillnaden mellan den manliga
och den kvinnliga lärarens veck otimersättning för Vs av detta timantal, har
utskottet ansett sig böra föreslå en nedsättning av det föreslagna anslaget
med i runt tal 1,700 kronor till 77,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till extra arvoden åt gymnastiklärare
vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret 1928—
1929 ett extra anslag av 77,000 kronor.

Extra arvoden
Åt. gymnastiklärare

vid de allmänna
läroverken.

[141.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Extra arvoden
åt musiklärare
vid de
allmänna
läroverken.

[142.]

156:o) Kungl. Maj:t har (punkt 142) föreslagit riksdagen att till extra
arvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret
1928—1929 ett extra anslag av 15,800 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 359—360 i statsrådsprotokollet.

Det extra anslaget för nu ifrågavarande ändamål utgår för budgetåret
1927—1928 med 5,900 kronor. Anslagshöjningen, som ifrågasättes, är betingad
dels av en med hänsyn till behovet av utsträckt undervisning i
musik beräknad utökning av antalet veckotimmar i detta ämne innebärande
en ökad kostnad av i runt tal 1,750 kronor, dels ock av den ökning av
antalet musiktimmar, som föranledes av genomförandet av den beslutade
nya läroverksorganisationen.

Utan att vilja uttala sig om den ställning, som musikundervisningen intager
eller bör intaga vid läroverken, anser utskottet, att under nuvarande
förhållanden, då nya undervisningsplaner för läroverken äro under utarbetande,
skäl icke föreligga för medverkan till en ökning av musiktimmarnas
antal. Med hänsyn härtill beräknar utskottet anslagsbehovet för budgetåret
1928—1929 till 14,100 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till extra arvoden åt musiklärare vid de
allmänna läroverken anvisa för budgetåret 1928—1929 ett
extra anslag av 14,100 kronor.

Extra
arvoden åt
lärarinnor i
kvinnligt
handarbete
vid de allmänna
läroverken.

[143.]

157:o) Kungl. Maj:t har (punkt 143) föreslagit riksdagen att till extra
arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete vid de allmänna läroverken
anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 19,600 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 360—361 i statsrådsprotokollet.

Ifrågavarande anslag utgör för innevarande budgetår 2,850 kronor. Den
föreslagna anslagsökningen är betingad dels av den högre medelsiffra, som
med hänsyn till lärarinnors uppflyttning i lönegrad ansetts böra ligga till
grund vid beräkning av ett anslagsbehov med oförändrat timtal, dels ock
av den utvidgning av handarbetsundervisningen, som bliver en följd av den
beslutade läroverksreformen.

Utskottet, som anser sig böra förorda Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må till extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt
handarbete vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret
1928—1929 ett extra anslag av 19,600 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

158:o) Kungl. Maj:t har (punkt 144) föreslagit riksdagen att höja det
ordinarie förslagsanslaget till undervisning i manlig slöjd vid de allmänna
läroverken, nu 41,000 kronor, med 5,000 kronor till 46,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 361—362 i statsrådsprotokollet.

Undervisning
i manlig
slöjd vid de
allmänna
läroverken.

[144.]

Den föreslagna ökningen är föranledd såväl av en även för normala förhållanden
skedd ökning av antalet slöjdtimmar som av slöjdundervisningens
införande vid förstatligade kommunala mellanskolor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer förty,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
. undervisning i manlig slöjd vid de allmänna läroverken,
nu 41,000 kronor, med 5,000 kronor till 46,000 kronor.

159:o) Kungl. Maj:t har (punkt 145) föreslagit riksdagen att
dels höja den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken
ingående posten: arvoden åt skolläkare, nu 30,700 kronor, med 3,650
kronor till 34,350 kronor;

dels ock till arvoden åt skolläkare vid de allmänna läroverken anvisa för
budgetåret 1928—1929 ett extra förslagsanslag av 58,700 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 363—366 i statsrådsprotokollet.

Arvoden åt
skolläkare.

[145.]

Arvodet åt skolläkarna vid de allmänna läroverken utgår dels i form av
ett fast arvode, dels såsom ett rörligt arvode, vars storlek bestämmes av
antalet under höstterminen närvarande lärjungar vid läroverket.

Det fasta arvodet, som tidigare utgjorde 150 kronor vid högre allmänt
läroverk och 100 kronor vid realskola, höjdes av 1920 års riksdag till respektive
500 kronor och 300 kronor. Det rörliga arvodet utgick tidigare
med 2 kronor för lärjunge men höjdes av 1920 års riksdag till 4 kronor
för lärjunge. Arvodet sänktes emellertid åter, av 1922 års riksdag till 3
kronor och av 1923 års riksdag till 2 kronor för lärjunge, med vilket belopp
arvodet fortfarande utgår.

De fasta skolläkararvodena bestridas med en i det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken ingående anslagspost: Arvoden till skolläkare,
vilken från och med år 1921 utgör 30,700 kronor. De rörliga arvodena
åter gäldas från ett extra förslagsanslag, som fQ>r budgetåret 1927—
1928 bestämts till 58,000 kronor.

Det föreliggande förslaget om höjning av den i det ordinarie reservationsanslaget
ingående anslagsposten är föranlett av 1927 års riksdags beslut om
statens övertagande av visst antal kommunala gymnasier och kommunala
mellanskolor. Enligt nämnda riksdags beslut skulle staten successivt övertaga
2 kommunala gymnasier från och med den 1 januari 1928 och tre
dylika gymnasier från och med den 1 juli 1928 ävensom 13 kommunala
mellanskolor från och med den 1 januari 1928 och 8 sådana mellanskolor
från och med den 1 juli 1928.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har skolöverstyrelsen föreslagit,
att vid de allmänna läroverk, där staten successivt övertager nuvarande kommunalt
gymnasium, det fasta arvodet till skolläkaren redan under ombildningens
första år skulle höjas med 200 kronor, motsvarande skillnaden mellan
fast arvode för skolläkare vid realskola och vid högre allmänt läroverk.
Likaledes har överstyrelsen gjort gällande, att till skolläkare vid samrealskola
under ombildning från kommunal mellanskola bör från och med ombildningens
början utgå fullt arvode, 300 kronor för år.

Då under första året endast en del av den kommunala läroanstalten övertages
av staten, anser departementschefen de av skolöverstyrelsen föreslagna
arvodesbeloppen skäligen kunna minskas. Med hänsyn därtill att några av
skolläkarens uppgifter äro konstanta d. v. s. oberoende av de övertagna
klassernas antal borde dock en med detta antal proportionell uppdelning av
arvodet ej äga rum. Departementschefen förordar, att arvodet under ombildningens
första år bestämmes för läkare vid högre allmänt läroverk, som
utvidgas genom övertagande av kommunalt gymnasium, till 400 kronor,
således innebärande en arvodesökning av 100 kronor, och för läkare vid
samrealskola under ombildning från kommunal mellanskola till 150 kronor.
Vid bifall härtill skulle den i reservationsanslaget till de allmänna läroverken
ingående anslagsposten till skolläkare höjas med (100x5 + 150x21=)
3,650 kronor.

Beträffande det rörliga arvodet till skolläkarna skulle nu gällande grunder
bibehållas, och har det härför utgående anslaget med hänsyn härtill beräknats
till 58,700 kronor.

Utskottets

yttrande.

Enligt utskottets mening bör under ombildningstiden eu proportionell
uppdelning av det fasta arvodet äga rum på sådant sätt, att arvodet beräknas
successivt höjt allt efter nya klasser komma att övertagas av staten.

Mot vad föreslagits ifråga om arvodet för läkare vid högre allmänt läroverk,
som utvidgas genom statens övertagande av kommunalt gymnasium,
har utskottet sålunda intet att erinra; detta arvode bör för budgetåret
1928 1929 beräknas till 400 kronor för att uppgå till 500 kronor med

den termin, då gymnasiet varder fullständigt övertaget av staten.

Beträffande de förstatligade kommunala mellanskolorna innebär förslaget
ett arvode för där anställd läkare av 150 kronor omedelbart eller alltså
hälften av det arvode som skulle utgå, sedan mellanskolans samtliga fyra
klasser övertagits av staten. Någon skillnad har härvid ej gjorts mellan
skolor, för vilka det successiva statsövertagandet skulle ske från och med
den 1 januari 1928, och sådana, vilkas förstatligande skulle begynna med
den 1 juli samma år. Enligt utskottets ovan uttalade mening bör beträffande
denna kategori skolor arvodet under övergångstiden beräknas efter 1U
av det slutliga arvodet allt efter varje ny klass varder av staten övertagen.
För de 13 skolor, som skulle successivt förstatligas från och med den 1

Statsutskottets utlåtande Nr S.

januari 1928, torde man alltså nu böra räkna med ett arvode etter 150
kronor, och för de 8 skolor, som staten skulle successivt övertaga med början
den 1 juli 1928, med ett arvode efter 75 kronor.

Den ordinarie anslagsposten till skolläkare skulle alltså höjas med (5 X
100+13x150 + 8x75=) 3,050 kronor.

I fråga om det extra anslaget till rörliga arvoden åt skolläkare har utskottet
intet att erinra.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) höja den i det ordinarie reservationsanslaget till de
allmänna läroverken ingående anslagsposten: arvoden åt skolläkare,
nu 30,700 kronor, med 3,050 kronor till 33,750 kronor;

b) till arvoden åt skolläkare vid de allmänna läroverken
anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra förslagsanslag
av 58,700 kronor.

Vid bifall till vad utskottet under punkterna 147, 149, 151 och 159 föreslagit
kommer det ordinarie reservationsanslaget till allmänna läroverken,
nu 6,752,000 kronor, att ökas med 278,650 kronor till 7,030,650 kronor.

160:o) Kungl. Maj:t har (punkt 146) föreslagit riksdagen att för upprätt- Provårskurs
hållande under läsåret 1928—1929 vid ett högre läroverk i Göteborg av 1 G^®^org''
provårskurs för blivande lärare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret
1928—1929 ett extra anslag av 15,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 366—369 i statsrådsprotokollet.

För upprätthållande under läsåren 1923—1928 vid ett högre läroverk i
Göteborg av provårskurs för blivande lärare vid de allmänna läroverken bar
riksdagen årligen anvisat ett extra anslag av 15,500 kronor.

I likhet med vad som föreslagits i fråga om ersättning åt föreståndare
för provårskurs innebär det föreliggande förslaget jämväl för föreståndaren
för provårskursen i Göteborg ett med 500 kronor till högst 2,000 kronor
beräknat förhöjt arvode.

Anledningen till att det oaktat någon ökning av det extra anslaget icke
ifrågasatts är, efter vad i statsrådsprotokollet meddelas, att söka däri, att
handledar- och föreläsningsarvodena nu beräknats till belopp, som med sammanlagt
500 kronor understiga den summa, varmed de, enligt de för 1923
års riksdag framlagda beräkningarna, ingå i det nuvarande anslaget å 15,500
kronor.

Då utskottet förut i annat sammanhang avstyrkt Kungl. Maj:ts förslag om
höjning med 500 kronor av nu utgående ersättning åt föreståndare för
provårskurs, torde den nu ifrågasatta anslagssumman, som i sig inrymmer
en motsvarande beräkning, böra sänkas med 500 kronor till 15,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Änöhtnande
genom infödda
lärare
av undervisning
i tyska
och engelska

[147.]

jämte en i
ämnet väckt
motion.

Studiekurs
för svenska
lärjungar i
Frankrike.

[148.]

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för upprätthållande under läsåret 1928
—1929 vid ett högre läroverk i Göteborg av provårskurs
för blivande lärare vid de allmänna läroverken anvisa för
budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 15,000 kronor.

161:o) Kungl. Maj:t har (punkt 147) föreslagit riksdagen att för anordnande
genom infödda lärare av undervisning i tyska och engelska vid de
allmänna läroverken m. fl. läroanstalter anvisa för budgetåret 1928—1929
ett extra anslag av 7,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 370 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr I. Pauli väckt motion (1: 95), däri hemställts, att riksdagen
för anordnande genom infödda lärare av undervisning i tyska och
engelska vid de allmänna läroverken med flera läroanstalter för budgetåret
1928—1929 måtte anvisa ett extra anslag av 10,000 kronor.

Beträffande de av motionären till stöd för hans förslag anförda skäl hänvisar
utskottet till motionen.

För ifrågavarande ändamål utgår för innevarande budgetår ett extra anslag
av 7,000 kronor.

Vad i motionen anföres till stöd för beredande av ökad ersättning åt
ifrågavarande lärare, har icke övertygat utskottet om lämpligheten av åtgärder
i sådan riktning. Fastmera anser utskottet, i olikhet med vad motionären
gör gällande, att det torde böra betraktas såsom ett önskemål, att
innehavare av ifrågavarande lärartjänster ej alltför länge bibehållas vid desamma
utan att tätare ombyten ske i syfte att garantera förvärvandet av
personer med frisk och omedelbar kontakt med respektive hemlands språk.
Nu utgående ersättningar synas vid angivna förhållanden skäliga, och hemställer
utskottet förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å herr Paulis ovanberörda motion (1: 95),
i vad densamma skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag, för
anordnande genom infödda lärare av undervisning i tyska
och engelska vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter
anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av

7,000 kronor.

162:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 148) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för löpande budgetår
ägt rum, såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

en svensk studiekurs i Frankrike anvisa för budgetåret
1928—1929 ett extra anslag av 3,000 kronor.

l(!3:o) Kungl. Maj:t har (punkt 149) föreslagit riksdagen att såsom bidrag Bidrag tilläde
till täckande av utgifter, som skola bestridas av ljus- och vedkassan vid iäroverken8
allmänt läroverk, anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra förslagsanslag ljus- och

• veu kassor

av 71,000 kronor, därav högst 5,000 kronor må, efter Kungl. Maj:ts beprö- , ‘ ,
vande, användas såsom bidrag till nedbringande för samtliga lärjungar av
avgifterna till nämnda kassa i sådana fall, då desamma kunna anses alltför
tyngande.

Beträffande detta förslag kommer utskottet senare för riksdagen avgiva
utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.

164:o) Kungl. Maj:t har (punkt 150) föreslagit riksdagen att till bokinköp
och bokbindning för lärjungebiblioteken vid de högre allmänna läroverken
anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 50,000
kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 378—380 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herrar Oscar Olsson och I. Pauli väckt motion (I: 59,) däri
hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret 1928—1929 bevilja dels, med
uteslutande av det i reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående
särskilda anslaget av 16,000 kronor till bibliotekarier vid nämnda
läroverk, ett ordinarie förslagsanslag å 69,900 kronor till arvode åt bibliotekarier
vid de allmänna läroverken, dels ett extra förslagsanslag å 188,800
kronor till bokinköp och bindning vid de allmänna läroverkens bibliotek,
dels ock ett extra reservationsanslag å 22,000 kronor till diverse utgifter
vid samma bibliotek.

Beträffande de av motionärerna till stöd för dessa förslag anförda skäl
hänvisar utskottet till motionen.

Bokinköp
och bokbindning
för
vissa
lärjungebibliotek

vid de allmänna
läroverken [150.

]

jämte en i
ämnet väckt
motion.

I samband med anmälan om sitt beslut angående den nya läroverksorganisationen
framhöll 1927 års riksdag, hurusom frågan om bättre utrustade
läroverksbibliotek vore av den största betydelse för resultatet av skolans arbete,
och förutsatte, att denna angelägenhet komme att av Kungl. Maj:t i
möjligaste mån beaktas vid utformandet och fullföljandet av den nya läroverksorganisationen.

I anslutning härtill gjorde skolöverstyrelsen, i huvudsaklig överensstämmelse
med de s. k. bibliotekssakkunnigas betänkande och förslag, framställning
om utverkande hos riksdagen av dels ett ordinarie förslaganslag
å 69,900 kronor till arvoden åt bibliotekarier vid de allmänna läroverken,

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

dels ett extra förslagsanslag å 188,800 kronor till bokinköp och bindning
vid de allmänna läroverkens bibliotek, dels ock ett extra reservationsanslag
å 22,000 kronor till diverse utgifter vid samma bibliotek.

Departementschefen anser sig förhindrad att tillstyrka, att den omfattande
frågan om förbättrad ställning och vård åt läroverksbiblioteken med dess
betydande ekonomiska konsekvenser nu i sin helhet upptages till behandling,
men med hänsyn till vikten av att det mest trängande behovet på
detta område snarast bleve tillgodosett har han ansett, att anslag nu borde
i viss begränsad omfattning utverkas. Förslaget avser nu allenast de högre
allmänna läroverken, där, såsom departementschefen framhåller, de förefintliga
bristerna givetvis komme att med större styrka göra sig gällande, i det
att vid dessa läroverk den tillämnade friare anordningen av studiearbetet i
främsta rummet skulle tillämpas. Vad beträffar det behövliga anslagets storlek,
har någon exakt beräkning i detta hänseende icke varit möjlig att
åstadkomma, och departementschefen framhåller därjämte, att ett engångsanslag
ej är till fyllest. Förslaget avser närmast ett tillgodoseende av de
behov av litteratur, som äro allra mest kännbara vid de olika läroverken,
varefter förutsättes, att medel i nödig omfattning i fortsättningen beviljas
för bibliotekens förkovran och underhåll. Det anslag, som är behövligt för
budgetåret 1928—1929, har uppskattats till 50,000 kronor. Anslaget borde
erhålla reservationsanslags natur och av Kungl. Maj:t efter prövning av inkomna
ansökningar i mån av behov fördelas mellan de olika läroverken.

Utskottets

yttrande.

Utskottet delar tillfullo den uppfattning, åt vilken departementschefen
givit uttryck, i fråga om önskvärdheten av ett effektivt tillgodoseende av
de allmänna läroverkens bibliotek. Efter den nya läroverksreformens genomförande
torde behovet härav framträda än starkare. Men lika med
departementschefen anser utskottet, att ett sådant tillgodoseende ej kan ske
på en gång utan att av ekonomiska skäl den önskvärda förbättringen bör
successivt komma till stånd. Det nu ifrågasatta anslaget synes utskottet
väl avvägt och har utskottet, som i övrigt intet har att erinra mot förslaget,
funnit sig böra förorda detsamma; i följd härav har utskottet icke ansett
sig kunna förorda bifall till den i ämnet väckta motionen.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å herrar Oscar Olssons och Paulis ovanberörda
motion nr I: 59, i vad densamma skiljer sig från
Kungl. Maj:ts förslag, till bokinköp och bokbindning för
lärjungebiblioteken vid de högre allmänna läroverken anvisa
för budgetåret 1928-—1929 ett extra reservationsanslag
av 50,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

165:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 151) hemställer ut- Termins-^

skottet, biblioteks att

riksdagen må, i likhet med vad som skett beträffande och materiellläsåren
1925—1928, medgiva, att terminsavgiften till biblio- d‘e anmänmi
teks- och materiellkassorna vid de allmänna läroverken må, läroverken,
enligt av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter, från och [151]
med höstterminen 1928 under en tid av tre år utgå med
högst 10 kronor, lägst 4 kronor 50 öre för lärjunge, som
ej därifrån i föreskriven ordning befrias.

166:o)

skottet,

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 152) hemställer ut- Resestipendier
åt lärare
i främmande

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- levande
getår ägt rum, till resestipendier åt lärare i främmande le- emaiina.
vande språk vid de allmänna läroverken för budgetåret läroverken.
1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 13,000 [152.]

kronor.

167:o) Kungl. Maj:t har (punkt 153) föreslagit riksdagen att minska det Kommunala
ordinarie förslagsanslaget till kommunala mellanskolor, nu 1,710,000 kronor, mellanskolor.
med 76,000 kronor till 1,634,000 kronor. [ 153.^

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 385—386 i statsrådsprotokollet.

Såsom framgår av statsrådsprotokollet har ifrågavarande anslag beräknats
med hänsyn till dels tillkomsten av nya kommunala mellanskolor, del6 ock
vissa kommunala mellanskolors förstatligande i anslutning till 1927 års riksdags
beslut om den nya läroverksorganisationen.

Utskottet, som ej funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget
till kommunala mellanskolor, nu 1,710,000 kronor, med

76,000 kronor till 1,634,000 kronor.

168:o) Kungl. Maj:t har (punkt 154) föreslagit riksdagen att minska det Undervisordinarie
förslagsanslaget till undervisning i manlig och kvinnlig slöjd samt j^ochkvinnhandarbete
vid kommunala mellanskolor, nu 29,000 kronor, med 5,000 kro- lig slöjd samt

nor till 24,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 386—387 i statsrådsprotokollet.

i handarbete
vid kommunala
mellanskolor.

Anslaget har beräknats med hänsyn till enahanda omständigheter, som [154.]
angivits i fråga om det under nästföregående punkt omförmälda anslaget.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer förty,

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget
till undervisning i manlig och kvinnlig slöjd samt hand -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Tillfällig
löneförbättring
åt lärarpersonalen

vid kommunala
mellanskolor.

[155.]

Resestipendier
åt lärare
i främmande
levande
språk vid
kommunala
mellanskolor.

[156.]

Kommunala

flickskolor.

[157.]

Reservationsanslaget
till
privatläroverken [158.

]

jämte en i
ämnet väckt
motion.

Lönetillägg
åt lärarinnor
vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter.

[159.]

arbete vid kommunala mellanskolor, nu 29,000 kronor, med

5.000 kronor till 24,000 kronor.

169:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 155) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum,

a) medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1
juli 1928—30 juni 1929 utgå till lärarpersonalen vid kommunala
mellanskolor med följande belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

» ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt
» extra ordinarie ämneslärare, övningslärare och timlärare
med belopp, som Kungl. Maj:t i huvudsaklig
enlighet med de i sådant hänseende nu gällande grunder
bestämmer;

b) för berörda ändamål anvisa för budgetåret 1928—1929
ett extra förslagsanslag av 352,000 kronor.

170:o) På grund av Kungl. Maj :ts förslag (punkt 156) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till resestipendier åt lärare i främmande
levande språk vid de kommunala mellanskolorna anvisa
för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av

4.000 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

171:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 157) föreslagit riksdagen angående
anslag till kommunala flickskolor och till tillfällig löneförbättring åt
lärarpersonalen vid dessa skolor kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.

172:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 158) föreslagit riksdagen i fråga
om det ordinarie reservationsanslaget till privatläroverk, ävensom vad i en
inom första kammaren av herr E. Lundell väckt motion (1: 192) hemställts
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket
utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.

173:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 159) föreslagit riksdagen i
fråga om det ordinarie förslagsanslaget till lönetillägg åt lärarinnor vid
statsunderstödda enskilda läroanstalter kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

174:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 160) föreslagit riksdagen
ifråga om anslag till tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor
vid enskilda mellanskolor, högre flickskolor, högre goss- eller samskolor
samt enskilda lärarinneseminarier för hudgetåret 1928—1929 kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom
skolat för riksdagen
anmäla.

175:o) Kungl. Maj:t har (punkt 161) föreslagit riksdagen att till beredande
av understöd enligt Kungl. Maj:ts beprövande åt kommunalt gymnasium,
som är förenat med ett statens högre läroverk eller en statens realskola, för
budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 39,500 kronor
att utgå på de villkor och under de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t må
finna gott meddela.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 400—401 i statsrådsprotokollet.

Anslaget för ifrågavarande ändamål utgår för budgetåret 1927—1928 med
56,750 kronor. Den nu föreslagna anslagsminskningen sammanhänger med
1927 års riksdags beslut angående statens successiva övertagande dels från
och med den 1 januari 1928 av de kommunala gymnasierna i Södertälje
och Eskilstuna samt den kommunala gymnasielinjen vid högre allmänna
läroverket i Ystad, dels ock från och med den 1 juli 1928 av de kommunala
gymnasierna i Eksjö, Uddevalla och Skövde samt av den kommunala
reallinjen vid högre allmänna läroverket i Hudiksvall.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må till beredande av understöd enligt Kungl.
Maj:ts beprövande åt kommunalt gymnasium, som är förenat
med ett statens högre läroverk eller en statens realskola, för
budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag
av 39,500 kronor, att utgå på de villkor och under de närmare
föreskrifter, Kungl. Maj:t må finna gott meddela.

176:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 162) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt utbildningskurser för lärarinnor
i hushållsgöromål anvisa för budgetåret 1928—1929
ett extra anslag av 16,000 kronor att under de villkor,
Kungl. Maj :t må finna lämpligt föreskriva, utgå till styrelsen
för aktiebolaget Ateneum för flickor i Stockholm och
till Göteborgs allmänna folkskolestyrelse med högst 8,000
kronor till vardera.

Tillfällig
löneförbättring
åt lärarpersonalen

vid privatläroverken.

[160.]

Understöd åt
kommunala
gymnasier.

[161.]

Understöd
till utbildningskurser

för lärarinnor
i hushållsgöromål.

[162.]

Fackskolan
för huslig
ekonomi
i Uppsala,

[163.]

Understöd
till vissa anstalter
för utbildande
av
lärarinnor i
handarbete.

[164.]

94 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

177:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 163) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala
anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 80,000
kronor.

l?8:o) Kungl. Maj:t har (punkt 164) föreslagit riksdagen att till understöd
åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i handarbete för budgetåret
1928 1929 anvisa ett extra anslag av 22,700 kronor att under de villkor

och bestämmelser och med den fördelning, som av Kungl. Maj:t föreskrivas,
utgå till Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium i Göteborg,
föreningen Handarbetets vänners och Hulda Lundins högre slöjdseminarium
i Stockholm samt Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium i Stockholm.

Utredningen återfinnes å sid. 404—412 i statsrådsprotokollet.

Till ifrågavarande tre läroanstalter utgick för vart och ett av åren 1920—
1922 ett understöd av 8,000 kronor för en var. Från och med år 1923
har med det för de tre läroanstalterna avsedda anslaget å 24,000 kronor
sammanförts ett av riksdagen under flera år beviljat anslag å 3,100 kronor
till beredande av tillfällig löneförbättring åt lärarinnorna vid samma läroanstalter,
varjämte anslagsbeloppets fördelning överlåtits åt Kungl. Maj:t.
Anslaget har i sin helhet uppgått till 27,100 kronor.

I anledning av uppkommen fråga rörande överproduktion av handarbetslärarinnor
framhöll 1927 års riksdag, att riksdagen ville för sin del ifrågasätta
lämpligheten av att fortfarande med statsanslag understödja samtliga
ifrågavarande läroanstalter och att med bibehållande av statsbidrag till nuvarande
storlek endast begränsa elevantalet. En dylik anordning svntes
riksdagen icke stå i överensstämmelse med en god hushållning i fråga om
allmänna medel, och en annan form för understödsverksamheten borde
därför sökas, där statens ekonomiska intressen bättre tillvaratoges. Riksdagen
förutsatte emellertid, att en fullständig utredning i ämnet bleve förelagd
1928 års riksdag, då frågan om statsunderstöd till dessa läroanstalter
borde tagas under förnyad omprövning.

Den av riksdagen påkallade utredningen föreligger nu, och i anslutning
till densamma uttalar sig nu departementschefen i statsrådsprotokollet för
en indragning av statsunderstödet till ett av de nuvarande handarbetsseminarierna.
Det borde emellertid ankomma på Kungl. Maj.-t att efter ytterligare
utredning bestämma, vilket av seminarierna borde drabbas av indragningen.
Denna borde ske successivt, varvid början skulle göras under budgetåret
1928 1929. Storleken av det belopp, som härigenom kunde be -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

sparas statsverket, kunde icke nu bestämt angivas, då understöden till de
skilda seminarierna utginge med olika belopp. Under förutsättning av i
övrigt oförändrade grunder för understödens utdelande kunde emellertid
utgiftsminskningen beräknas till minst 4,400 kronor, motsvarande hälften
av det lägsta nu utgående årsunderstödet. Ifrågavarande anslag borde alltså
bestämmas till 22,700 kronor.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
i förevarande fråga anfört eller Kungl. Maj:t i anslutning härtill föreslagit,
hemställer förty,

att riksdagen må till understöd åt vissa anstalter för utbildande
av lärarinnor i handarbete för budgetåret 1928—
1929 anvisa ett extra anslag av 22,700 kronor att under
de villkor och bestämmelser och med den fördelning, som
av Kungl. Maj:t föreskrivas, utgå till Maria Nordenfelts
högre handarbetslärarinneseminarium i Göteborg, föreningen
Handarbetets vänners och Hulda Lundins högre slöjdseminarium
i Stockholm samt Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium
i Stockholm.

179:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 165) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till resestipendier åt lärare i främmande
levande språk vid privatläroverk anvisa för budgetåret 1928—
1929 ett extra reservationsanslag av 6,000 kronor att utgå
under de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna
gott föreskriva.

Folkundervisningen.

180:o) Kungl. Maj:t har (punkt 166) föreslagit riksdagen att
dels bestämma, att rektor vid provårsseminarium skall, därest han tjänstgör
såsom föreståndare för provårskursen, utöver honom tillkommande ordinarie
avlöningsförmåner åtnjuta särskilt arvode av högst 2,000 kronor, att
utgå enligt de grunder och bestämmelser, som av Kungl. Maj:t fastställas
med rätt för rektor att inom gränserna för nämnda arvode erhålla ersättning
för handledning av lärarkandidater i likhet med andra lärare vid
seminariet;

dels förklara hinder icke möta för att rektor vid provårsseminarium, som
uppbär sagda särskilda arvode och som enligt vederbörligt uppdrag håller
föreläsningar för lärarkandidater över något särskilt läroämnes metodik, må
vid sidan av det särskilda arvodet inom gränserna för beviljat anslag åt -

Resestipendier
åt lärare
i främmande
levande
språk vid
privatläroverk.

[165.]

Ordinarie
anslaget till
folkskoleseminarierna

in. in.

[166.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

njuta ersättning enligt samma grunder som av departementschefen under
punkt 137 i statsrådsprotokollet förordats för rektor vid provårsläroverk;

dels bestämma, att rektor vid provårsseminarium skall, därest han utan
att vara tjänstledig från rektorsbefattningen, icke är föreståndare för provårskursen,
utöver honom tillkommande ordinarie avlöningsförmåner åtnjuta
dels ett särskilt arvode av 300 kronor för år, dels ock, såvida han har
sig handledning av lärarkandidater anförtrodd, ersättning till belopp, som
av skolöverstyrelsen bestämmes, dock att sagda arvode och ersättning icke
må för år tillhopa överstiga 600 kronor;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de närmare bestämmelser, som
må vara erforderliga i fråga om ersättning för fullgörande av uppdrag att
vara föreståndare för provårskurs i sådana fall, då rektor vid provårsseminarium
antingen är tjänstledig från rektorsbefattningen eller eljest befriad
från föreståndarskapet för provårskursen;

dels ock i riksstaten för budgetåret 1928—1929 upptaga den i det ordireservationsanslaget
till folkskoleseminarierna ingående posten: Folkskoleseminarierna
med oförändrat belopp 1,804,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 414—440 i statsrådsprotokollet.

Under nu förevarande punkt i statsrådsprotokollet framlägger departementschefen
en ingående utredning rörande seminarieorganisationens omfattning
med hänsyn till det beräknade behovet av lärare för den närmaste tiden
framåt. Såsom framgår av statsrådsprotokollet, har skolöverstyrelsen vid
två verkställda beräkningar kommit till olika resultat. Enligt överstyrelsens
i juni 1927 gjorda utredning beräknades för åren 1930 och 1931 ett läraröverskott
av respektive 93 och 23, och överstyrelsen fann sig på grund av
gjorda uppskattningar av det framtida lärarbehovet hava anledning föreslå
ett nedbringande av avgångsklassernas antal från nuvarande 25 till 23 genom
indragning från och med läsåret 1928—1929 av folkskoleseminariet i Strängnäs
och parallellavdelningen vid seminariet i Luleå. I eu senare, i december
1927 gjord framställning ansåg emellertid överstyrelsen, att de under de två
senaste åren gjorda inskränkningarna i själva verket gått för långt, i det
att åren 1930 och 1931, då verkningarna av de under åren 1926 och 1927
vidtagna beskärningarna av antalet klassavdelningar göra sig gällande, antalet
utexaminerade icke komme att kunna fylla lärarbehovet, utan en rätt
avsevärd brist på kompetenta lärare (respektive 93 och 135) skulle uppstå;
med anledning därav påyrkade överstyrelsen, att från och med läsåret 1928—
1929 åtgärder ånyo måtte vidtagas för en ökning av ut examinationen.

Departementschefen framhåller, hurusom man på nu ifrågavarande område
hade att räkna med så många faktorer, vilka icke på förhand kunde fastställas
med hänsyn till sina verkningar, att varje beräkning enligt sakens
natur måste bliva ytterst osäker. Vad angår läsåret 1928—1929, kan departementschefen
icke dela skolöverstyrelsens senast uttalade uppfattning, att

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

on utökning borde ske. Do av överstyrelsen till stöd härför framlagda beräkningarna
vore enligt hans mening ej så övertygande, att det kunde vara tillrådligt
att taga ett sådant steg. Och även om det skulle förhålla sig så,
att åren 1930 och 1931 skulle komma att utvisa lärarhrist, vore detta ej
något ovillkorligt skäl till att nu vidtaga åtgärder för utvidgning av examinationen.
Ty genom anordnande av en eller ett par nya studentklasser
funnes enligt departementschefens mening alltid möjlighet att på ett snabbt
sätt fylla ut bristerna. Departementschefen anser därför lämpligast vara
att under läsåret 1928—1929 bibehålla lärarutbildningen ungefärligen vid
den omfattning, den för närvarande hade. Anslaget till folkskoleseminarierna
är föreslaget utgå med oförändrat belopp.

Utskottet har ingående prövat de verkställda utredningarna och beräkningarna
rörande lärarbehovet och de med hänsyn härtill ifrågasatta ändringarna
i seminarieorganisationen. Svårigheterna att på ifrågavarande område
kunna göra några tillförlitliga beräkningar äro uppenbara, och med
hänsyn till de olika och i många fall oberäkneliga faktorer, som här göra
sig gällande, är det icke möjligt att göra eu kalkyl, på vilken ett noggrant
bedömande av frågan kan grundas. I betraktande sålunda av osäkerheten
av varje mera bestämt ståndpunkttagande i vare sig den ena eller den andra
riktningen har utskottet ej ansett sig böra avvika från Kungl. Maj:ts förslag.
Utskottet uttalar emellertid sin förväntan, att synnerlig uppmärksamhet alltjämt
ägnas åt utvecklingen å förevarande område, samt att därvid även
tages under omprövning vilka inskränkningar i den nuvarande seminarieorganisationen,
som må befinnas möjliga.

Kungl. Maj:ts förslag innebär vidare en reglering av ersättningsförhållandena
för rektorerna vid de två provårsseminarierna i anslutning till vad
Kungl. Maj:t i motsvarande hänseende föreslagit beträffande rektorerna vid
provårsläroverken. I detta avseende har utskottet intagit samma ståndpunkt,
som utskottet ovan under punkt 151 tillkännagivit ifråga om läroverkens
provårsföreståndare, och hänvisar nu till vad därom anförts och föreslagits.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) avslå Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser dels höjning
från högst 1,500 kronor till högst 2,000 kronor av
det särskilda arvode, som tillkommer rektor vid provårsseminarium,
därest han tjänstgör såsom föreståndare för
provårskursen, dels ock rätt för rektor att inom gränserna
för nämnda arvode erhålla ersättning för handledning av
lärarkandidater i likhet med andra lärare vid seminariet;

b) förklara hinder icke möta för att rektor vid provårsseminarium,
som uppbär sagda särskilda arvode å högst
1,500 kronor och som enligt vederbörligt uppdrag håller

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 saml. 8 käft. (Nr 8.) 7

Utskottets

yttrande.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Motion om
anslag till
utarbetande
av en studiehandledning

för vissa inträdessökande
vid folkskoleseminarier.

föreläsningar för lärarkandidater över något särskilt läroämnes
metodik, må vid sidan av det särskilda arvodet inom
gränserna för beviljat anslag åtnjuta ersättning enligt samma
grunder, som av departementschefen under punkt 137 av
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 4 januari
1928 angivits för rektor vid pro vårsläroverk;

c) bestämma, att rektor vid provårsseminarium skall,
därest han utan att vara tjänstledig från rektorsbefattningen,
icke är föreståndare för provårskursen, utöver honom tillkommande
ordinarie avlöningsförmåner åtnjuta dels ett särskilt
arvode av 300 kronor för år, dels ock, såvida han har
sig handledning av lärarkandidater anförtrodd, ersättning
till belopp, som av skolöverstyrelsen bestämmes, dock att
sagda arvode och ersättning icke må för år tillhopa överstiga
600 kronor;

d) bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de närmare bestämmelser,
som må vara erforderliga ifråga om ersättning
för fullgörande av uppdrag att vara föreståndare för provårskurs
i sådana fall, då rektor vid provårsseminarium antingen
är tjänstledig från rektorsbefattningen eller eljest
befriad från föreståndarskapet för provårskursen;

e) i riksstaten för budgetåret 1928—1929 upptaga den i
det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna
ingående posten: Folkskoleseminarierna med oförändrat belopp
1,804,000 kronor.

181:o) I en inom första kammaren av herrar Oscar Olsson och R. Wagnsson
väckt motion (I: 96) har hemställts, att riksdagen måtte anslå ett belopp
av 1,800 kronor att av Kungl. Maj:t ställas till skolöverstyrelsens förfogande
för utarbetande av en studiehandledning för inträdesansökande till
vid folkskoleseminarium anordnad tvåårig kurs för småskollärarinnors utbildning
till folkskollärarinnor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras förslag anförda skälen
får utskottet hänvisa till motionen.

Såsom i motionen erinras, anhöll riksdagen år 1922 om utredning angående
inrättande av utbildningskurser för småskollärarinnor för vinnande av
folkskollärarkompetens. Förslag i ämnet har sedermera utarbetats av skolöverstyrelsen,
men frågan har ännu icke förelagts riksdagen, och några
dylika kurser hava icke kommit till stånd. Utskottet förutsätter, att Kungl.
Maj:t, i anslutning till vad riksdagen år 1922 anhöll, tager ifrågavarande
spörsmål under omprövning och därvid för riksdagen framlägger de förslag,
som kunna i ämnet påkallas. I samband härmed torde lämpligen

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

böra tagas i övervägande den i motionen berörda frågan om utarbetande
av en studiebandledning för inträdessökande till dylika kurser. På grund
av vad sålunda anförts och då den förutsättning, på vilken motionärerna
bygga, nämligen befintligheten av ifrågavarande kurser, ännu ej förverkligats,
anser utskottet skäl icke föreligga att förorda motionärernas yrkande.

Utskottet hemställer alltså,

att herrar Oscar Olssons och Wagnssons ovanberörda motion
(I: 96) ej må av riksdagen bifallas.

182:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 167) hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1928—1929
upptaga den i det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna
ingående posten: Stipendier för elever vid
folkskoleseminarier med oförändrat belopp 217,500 kronor.

Stipendier#»''
elever vid
folkskoleseminarier.

[167.]

Vid bifall till vad utskottet föreslagit under punkterna 180 och 182
kommer det gemensamma ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna
att i riksstaten upptagas med oförändrat belopp av 2,021,500 kronor.

183:o) Kungl. Maj:t har (punkt 168) föreslagit riksdagen att höja det Ålderstillägg
ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg åt lärare vid folkskoleseminarierna, vid^olkskole
nu 160,000 kronor, med 15,000 kronor till 175,000 kronor. seminari Utredningen

återfinnes å sid. 442 i statsrådsprotokollet. [16*8 ]

Anslagsökningen är föranledd av anslagets överskridande under senast
förflutna budgetår.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
ålderstillägg åt lärare vid folkskoleseminarierna, nu 160,000
kronor, med 15,000 kronor till 175,000 kronor.

184:o) Kungl. Maj:t har (punkt 169) föreslagit riksdagen att för beredande Höjda stipenav
höjda stipendier åt elever vid folkskoleseminarier anvisa för budgetåret olk^lcol%r

1928—1929 ett extra reservationsanslag av 6,000 kronor. seminarier."

Utredningen återfinnes å sid. 443—444 i statsrådsprotokollet. [169.]

För innevarande budgetår utgår ifrågavarande anslag med 30,000 kronor.

Anslagets nedsättning är beroende av den gjorda begränsningen av elevantalet.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må för beredande av höjda stipendier åt
elever vid folkskoleseminarier anvisa för budgetåret 1928—

1929 ett extra reservationsanslag av 6,000 kronor.

100

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Studentkurser
och parallellavdelningar
vid
vissa folkskoleseminarier
m. m.

[170.]

Hyresersättning
till rektorerna
vid
folkskoleseminarier.

[171.]

Hyresbidrag
till lärare vid
folkskolesetninarierna

i Stockholm
och Göteborg.

[172.]

185:o) Kungl. Maj:t har (punkt 170) föreslagit riksdagen att till anordnande
av studentkurser och parallellavdelningar vid vissa folkskoleseminarier
ävensom av en preparandkurs vid folkskoleseminariet i Luleå anvisa
för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 55,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 444—447 i statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål utgår för innevarande budgetår ett extra reservationsanslag
av 67,300 kronor. Anslagets nedsättning är beroende av en
å detsamma vid utgången av budgetåret 1926—1927 förefintlig reservation.

Utskottet tillstyrker förslaget och hemställer,

att riksdagen må till anordnande av studentkurser och parallellavdelningar
vid vissa folkskoleseminarier ävensom av en preparandkurs
vid folkskoleseminariet i Luleå anvisa för budgetåret
1928—1929 ett extra reservationsanslag av 55,000 kronor.

186:o) Kungl. Maj:t har (punkt 171) föreslagit riksdagen att till bestridande
av hyresersättning till rektorerna vid folkskoleseminarierna i Linköping,
Skara, Kalmar, Lund, Karlstad och Umeå, utan rätt för sagda rektorer att
å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg, anvisa för budgetåret 1928—1929
ett extra anslag av 15,200 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 447—448 i statsrådsprotokollet.

För innevarande budgetår utgår anslaget med 14,800 kronor.

Mot de gjorda beräkningarna för anslaget för budgetåret 1928—1929 har
utskottet intet att erinra.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till bestridande av hyresersättning till
rektorerna vid folkskoleseminarierna i Linköping, Skara,
Kalmar, Lund, Karlstad och Umeå, utan rätt för sagda
rektorer att å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg, anvisa
för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 15,200
kronor.

187:o) Kungl. Maj:t har (punkt 172) föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att till vikarierande lektor å vakant tjänst vid folkskoleseminariet
i Göteborg må enligt de närmare villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t
kan finna gott föreskriva, från och med den 1 juli 1928 tills vidare utgå
hyresbidrag med ett belopp av 700 kronor, för läsår räknat;

dels ock för beredande av hyresbidrag till lärare vid folkskoleseminarierna
i Stockholm och Göteborg, utan rätt för vederbörande lärare att å ifrågavarande
hyresbidrag åtnjuta dyrtidstillägg, anvisa för budgetåret 1928—1929
ett extra förslagsanslag av 14,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 448—450 i statsrådsprotokollet.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

101

För beredande av hyresbidrag till lärare vid folkskoleseminarierna i Stockholm
och Göteborg utgår för innevarande budgetår ett extra förslagsanslag
av 14,000 kronor. Avsikten med beredande av detta hyresbidrag har
varit att bringa avlöningsförmånerna för ifrågavarande lärare upp till samma
nivå som för motsvarande lärare vid de allmänna läroverken i samma städer,
till vilka sistnämnda lärare vederbörande kommuner lämnat hyresbidrag.

Det nu föreliggande förslaget avser att bereda hyresbidrag jämväl till
vikarierande lektor å vakant tjänst vid folkskoleseminariet i Göteborg; till
motsvarande tjänstinnehavare vid allmänt läroverk i Göteborg utbetalar
kommunen nu i hyresbidrag 700 kronor. Någon höjning av anslaget har
i anledning härav icke ansetts påkallad.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj ris förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må

a) medgiva, att till vikarierande lektor å vakant tjänst
vid folkskoleseminariet i Göteborg må enligt de närmare
villkor och bestämmelser, Kungl. Majri kan finna gott föreskriva,
från och med den 1 juli 1928 tills vidare utgå
hyresbidrag med ett belopp av 700 kronor, för läsår räknat,

b) för beredande av hyresbidrag till lärare vid folkskoleseminarierna
i Stockholm och Göteborg, utan rätt för
vederbörande lärare att å ifrågavarande hyresbidrag åtnjuta
dyrtidstillägg, anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra
förslagsanslag av 14,000 kronor.

188:o) I enlighet med Kungl. Majris förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
för studiebesök vid folkskolor, vilka av lärare vid folkskoleseminarierna
företagas för att inhämta kännedom om folkskolor
av olika slag inom Sverige, för budgetåret 1928—
1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 4,000 kronor.

Lärares vid
folkskoleseminarierna

studiebesök
vid folkskolor.

[173.]

189:o) Kungl. Majri har (punkt 174) föreslagit riksdagen att
dels för anordnande vid folkskoleseminariet i Stockholm av en utbildningskurs
för lärare vid hjälpklasser för psykiskt efterblivna barn anvisa för budgetåret
1928—1929 ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor, att utgå
i enlighet med de bestämmelser, som Kungl. Majri kan finna gott meddela;

dels ock medgiva, att av de medel, som äro avsedda till arvode åt föreståndaren
för de vid folkskoleseminariet i Stockholm anordnade provårskurser,
må till rektor vid nämnda seminarium för ledning av ifrågavarande
utbildningskurs utbetalas ersättning med högst 300 kronor, att utgå
enligt de närmare grunder, Kungl. Majri kan komma att bestämma.
Utredningen återfinnes å sid. 450—451 i statsrådsprotokollet.

Utbildningskurs
för
lärare vid
hjälpklasser
för psykiskt
efterblivna
barn.

[174.]

102

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Statens

småskole serninarier.

[175.]

Verksamheten
vid
statens småskoleseminarium
i Hagaström.

176.

I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning anvisade 1927 års riksdag
för budgetåret 1927—1928 för anordnande vid folkskoleseminariet i Stockholm
av en utbildningskurs för lärare vid hjälpklasser för psykiskt efterblivna
barn ett extra reservationsanslag av 9,000 kronor, att utgå i enlighet med
de bestämmelser, som Kungl. Maj:t kunde finna gott meddela. Tillika medgav
riksdagen, att av de medel, som vore avsedda till arvode åt föreståndaren
för de vid folkskoleseminariet i Stockholm anordnade provårskurser,
finge till rektor vid nämnda seminarium för ledning av ifrågavarande utbildningskurs
utbetalas ersättning med högst 300 kronor, att utgå enligt de
närmare grunder, Kungl. Maj:t kunde komma att bestämma.

Utskottet, som icke har något att erinra mot det nu föreliggande förslaget,
hemställer förty,

att riksdagen må

a) för anordnande vid folkskoleseminariet i Stockholm
av en utbildningskurs för lärare vid hjälpklasser för psykiskt
efterblivna barn anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra
reservationsanslag av 8,000 kronor att utgå i enlighet med
de bestämmelser, som Kungl. Maj:t kan finna gott meddela;

b) medgiva, att av de medel, som äro avsedda till arvode
åt föreståndaren för de vid folkskoleseminariet i
Stockholm anordnade provårskurser, må till rektor vid
nämnda seminarium för ledning av ifrågavarande utbildningskurs
utbetalas ersättning med högst 300 kronor, att
utgå enligt de närmare grunder, Kungl. Maj:t kan komma
att bestämma.

190:o) Kungl. Maj:t har (punkt 175) föreslagit riksdagen att minska det
ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminarier, nu 170^000
kronor, med 30,000 kronor till 140,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 452—453 i statsrådsprotokollet.

Anslagets minskning är föranledd av en vid slutet av budgetåret 1926—
1927 å detsamma befintlig reservation.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må minska det ordinarie reservationsanslaget
till statens småskoleseminarier, nu 170,000 kronor, med 30,000
kronor till 140,000 kronor.

191:o) Kungl. Maj:t har (punkt 176) föreslagit riksdagen att

dels för uppehållande av verksamheten vid statens småskoleseminarium i
Hagaström för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag
av 26,000 kronor;

dels ock medgiva, att för bestridande av kostnaderna för inredning och

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

103

möblering av de nya lokalerna vid småskoleserninariet i Hagaström må av
befintliga reservationer å det extra reservationsanslaget för verksambeten
vid statens småskolcseminarier i Lycksele och Hagaström användas ett belopp
av högst 7,685 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 453—454 i statsrådsprotokollet.

För uppehållande av verksamheten vid småskoleserninariet i Hagaström
utgår för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 36,000
kronor.

Med hänsyn till en å det extra reservationsanslaget för verksamheten vid
statens småskoleseminarier i Lycksele och LIagaström befintlig reservation,
vilken vid utgången av budgetåret 1926—1927 uppgick till 26,659 kronor,
har nu anslaget till seminariet i Hagaström föreslagits skola nedsättas till

26,000 kronor, varjämte av samma reservation skulle till ett belopp av
7,685 kronor utgå medel till inredning och möblering av de nya lokalerna
vid sistnämnda seminarium.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,
att riksdagen må

a) för uppehållande av verksamheten vid statens småskoleseminarium
i Hagaström för budgetåret 1928—1929
anvisa ett extra reservationsanslag av 26,000 kronor;

b) medgiva, att för bestridande av kostnaderna för inredning
och möblering av de nya lokalerna vid småskoleseminariet
i Hagaström må ur befintliga reservationer å det
extra reservationsanslaget för verksamheten vid statens småskoleseminarier
i Lycksele och Hagaström användas ett belopp
av högst 7,685 kronor.

192:o) Kungl. Maj:t har (punkt 177) föreslagit riksdagen att
dels i riksstaten för budgetåret 1928—1929 uppföra det ordinarie förslagsanslaget
till understöd åt småskoleseminarier med oförändrat belopp 320,000
kronor;

dels ock medgiva, att där av landsting eller stad, som ej i landsting deltager,
upprättat småskoleseminarium, vilket åtnjuter statsunderstöd, under
tiden 1 juli 1928—30 juni 1930 nedlägges eller ordinarie lärare vid dylikt
seminarium eljest genom inskränkning av verksamheten blivit för seminariet
obehövlig, statsbidrag likväl må efter Kungl. Maj:ts beprövande kunna utgå
för nämnda tid till belopp, motsvarande grundlön och ålderstillägg till sådana
ordinarie lärare, som genom nedläggandet eller inskränkningen ej
längre erfordras för seminariets uppehållande; ägande Kungl. Maj:t därvid
för varje särskilt fall bestämma det antal lärare, för vilkas avlönande statsbidrag
må utgå, samt meddela de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t
eljest finner gott föreskriva.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 454—456 i statsrådsprotokollet.

Understöd åt
småskoleseminarier.

[177.]

104

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag minskade 1927 års riksdag det ordinarie
förslagsanslaget till understöd åt småskoleseminarier, förut 330,000
kronor, med 10,000 kronor till 320,000 kronor. I samband med detta
beslut medgav riksdagen, i anledning av två inom riksdagen i ämnet
väckta motioner, att statsbidrag finge för tiden 1 juli 1928—30 juni 1929
utgå till avlönande av fyra ordinarie lärare vid Norrbottens läns landstings
seminarium i Öjebyn, utan binder därav att verksamheten vid seminariet
under nämnda tid nedlagts. Anledningen härtill var den, att landstinget
på grund av den inträdda överproduktionen av småskollärarinnor vidtagit
åtgärder för seminarieverksamhetens nedläggande med utgången av läsåret
1927—1928.

Sedan 1923 års riksdag anhållit, att Kungl. Maj:t måtte föranstalta om
utredning, huruvida och i vilken utsträckning staten borde övertaga de av
landstingen upprättade småskoleseminarierna, har skolöverstjrrelsen till Kungl.
Maj:t inkommit med utredning och förslag i ämnet. Detta förslag innebär,
att staten skulle övertaga all utbildning av småskollärarinnor, i sammanhang
varmed ett flertal av de nuvarande av landstingen upprättade småskoleseminarierna
skulle indragas. Efter vad departementschefen i statsrådsprotokollet
framhåller, tarvar frågans klarläggande ännu åtskilligt arbete, och
något förslag i ämnet till 1928 års riksdag vore icke att förvänta.

Emellertid framhåller departementschefen, att verkställda utredningar
rörande lärarbehovet gåve vid handen, att en inskränkning borde ske i
fråga om utbildningen av småskollärarinnor. Vare sig det av skolöverstyrelsen
framlagda förslaget bleve genomfört eller ej, vore det därför önskvärt,
att verksamheten vid en del av de nuvarande seminarierna nedlades
eller i varje fall begränsades, t. ex. genom intagning av elever endast vartannat
år. Svårigheter för en sådan avveckling mötte emellertid i det förhållandet,
att vid indragning eller inskränkning, som nyss nämnts, vederbörande
landsting komme att belastas med utgifter för avlönande av den
ordinarie lärarpersonalen. För att nu icke de landsting, som kunde komma
att besluta åtgärder i enahanda riktning som skett i fråga om seminariet i
Öjsbyn, skulle bliva nödsakade att svara för avlönandet av den härigenom
övertaliga lärarpersonalen, ansåge departementschefen det skäligt, att det
av riksdagen lämnade medgivandet utsträcktes att gälla även andra seminarier
i liknande ställning. Medgivandet borde göras provisoriskt och lämpligen
avse tiden den 1 juli 1928—den 30 juni 1930. Det skulle få bero
på Kungl. Maj:t att i varje särskilt fall pröva, huruvida statsbidrag skulle
utgå samt bestämma det antal lärare, medgivandet skulle gälla.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,

att riksdagen må

a) i riksstaten för budgetåret 1928—1929 uppföra det

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

105

ordinarie förslagsanslaget till understöd åt småskoleseminarier
med oförändrat belopp 320,000 kronor;

b) medgiva, att där av landsting eller stad, som ej i
landsting deltager, upprättat småskoleseminarium, vilket
åtnjuter statsunderstöd, under tiden 1 juli 1928—30 juni
1930 nedlägges eller ordinarie lärare vid dylikt seminarium
eljest genom inskränkning av verksamheten blivit för seminariet
obehövlig, statsbidrag likväl må efter Kungl. Maj:ts
beprövande kunna utgå för nämnda tid till belopp, motsvarande
grundlön och ålderstillägg till sådana ordinarie lärare, som
genom nedläggandet eller inskränkningen ej längre erfordras
för seminariets uppehållande; ägande Kungl. Maj:t därvid
för varje särskilt fall bestämma det antal lärare, för vilkas
avlönande statsbidrag må utgå, samt meddela de villkor och
bestämmelser, Kungl. Maj:t eljest finner gott föreskriva.

193:o) Kungl. Maj:t har (punkt 178) föreslagit riksdagen att dels besluta,
att tillfällig löneförbättring för lärare vid småskoleseminarier, som inrättats
av landsting eller stad, som ej i landsting deltager, skall för budgetåret
1928—1929 utgå med 3A av det belopp, som må tillkomma motsvarande
lärare vid folkskoleseminariernas övningsskolor och vid statens småskoleseminarier
;

dels ock för sådant ändamål anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra
förslagsanslag av 49,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 457 i statsrådsprotokollet.

För innevarande budgetår utgår anslaget med 40,000 kronor.

Den nu ifrågasatta anslagsökningen är föranledd därav, att anslaget under
budgetåret 1926—1927 överskridits.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,
att riksdagen må

a) besluta, att tillfällig löneförbättring för lärare vid småskoleseminarier,
som inrättats av landsting eller stad, som
ej i landsting deltager, skall för budgetåret 1928—1929 utgå
med 3A av det belopp, som må tillkomma motsvarande
lärare vid folkskoleseminariernas övningsskolor och vid statens
småskoleseminarier;

b) för sådant ändamål anvisa för budgetåret 1928—1929
ett extra förslagsanslag av 49,000 kronor.

194:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 179) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till allmänna fortbildningskurser för lärare
vid egentliga folkskolor och småskolor för budgetåret 1928

Tillfällig
löneförbätt
ring för
lärare vid
vissa småskoleseminarier.

[178.]

Fortbildningskurser

för lärare vid
egentliga
folkskolor

106

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

och småskolor.

[179.]

Avlöning

m. m.
åt folkskolinspektörer.

Til läggsersättning

för expenser
åt folkskolinspektörer.

[180.]

—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 60,000 kronor,
att utgå enligt Kungl. Maj:ts bestämmande och på de villkor,
Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

195:o) Kungl. Maj:t har (punkt 180) föreslagit riksdagen att

dels i riksstaten för budgetåret 1928—1929 uppföra det ordinarie förslagsanslaget
till avlöning m. m. åt folkskolinspektörer med oförändrat belopp

345,000 kronor;

dels till tilläggsersättning för expenser åt folkskolinspektörer för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra anslag av 10,400 kronor;

dels ock besluta, att folkskolinspektör, som är tjänstledig eller åtnjuter
semester, skall av honom tillkommande ersättning och tilläggsersättning för
expenser till sin vikarie avstå 200 kronor för år räknat, såvida icke Kungl.
Maj:t i särskilt fall bestämmer, att han skall avstå högre belopp.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 459—461 i statsrådsprotokollet.

Det extra anslaget till tilläggsersättning för expenser åt folkskolinspektörer
utgår för innevarande budgetår med 10,400 kronor eller alltså samma
belopp, som nu föreslås.

I det ordinarie förslagsanslaget till avlöning m. m. åt folkskolinspektörer
ingår jämväl en till 300 kronor för år beräknad expensersättning för varje
inspektör. Härtill kommer en från nyssnämnda extra anslag utgående tillläggsersättning
av 200 kronor, vadan alltså hela expensersättningen uppgår
till 500 kronor för år. Kungl. Maj:ts förslag innebär en ändrad fördelning
av denna ersättning mellan ordinarie folkskolinspektör och hans vikarie i
så måtto, att ett belopp av 300 kronor i stället för nuvarande 200 kronor
skall avses för ordinarie och 200 kronor i stället för nuvarande 300 kronor
för vikarierande folkskolinspektör.

Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
i annat hänseende än att den ändrade fördelningen av exspensmedlen allenast
torde böra avse tjänstledig folkskolinspektör.

Utskottet hemställer alltså, att riksdagen må

a) i riksstaten för budgetåret 1928—1929 uppföra det
ordinarie förslagsanslaget till avlöning m. m. åt folkskolinspektörer
med oförändrat belopp 345,000 kronor;

b) till tilläggsersättning för expenser åt folkskolinspektörer
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av
10,400 kronor;

c) besluta, att folkskolinspektör, som är tjänstledig, skall
av honom tillkommande ersättning och tilläggsersättning för
expenser till sin vikarie avstå 200 kronor för år räknat,
såvida icke Kungl. Maj:t i särskilt fall bestämmer, att han
skall avstå högre belopp.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

107

196:o) Kungl. Maj:t har (punkt 181) föreslagit riksdagen att till gratifikationer
åt de för gymnastikundervisningen vid folk- och småskolor, fortsättningsskolor,
högre folkskolor samt läroanstalter för dövstumma och blinda
anställda inspektörerna för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag
av 20,000 kronor att utgå enligt grunder, som av Kungl. Maj:t bestämmas.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 462—464 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar A. Dahl och V.
Björck (I: 139) och den andra inom andra kammaren av herr Laurén (II: 141),
i vilka motioner hemställts, att riksdagen ville
dels besluta,

att till en var av sju konsulenter för undervisningen i gymnastik med
lek och idrott skall från och med den 1 juli 1928 utgå avlöning med 5,300
kronor, därav 3,500 kronor lön och 1,800 kronor tjänstgöringspenningar,
vartill komma två ålderstillägg till lönen, vartdera å 500 kronor, dock att
för konsulent, som av Kungl. Maj:t tillsatts genom förordnande på viss tid,
lönen skall minskas med 200 kronor;

att ortstillägg därjämte skall utgå med 400 kronor under enahanda förutsättningar
som i fråga om folkskolinspektör är föreskrivet;

att arvodet till vikarierande konsulent skall, där Kungl. Maj:t ej i särskilt
fall annorlunda förordnar, utgå med 4,300 kronor för kalenderår räknat;

att högsta pensionsunderlaget för konsulent skall utgöra 4,300 kronor;
samt

att för expenser skall till konsulent utgå ersättning med 500 kronor för
år i enlighet med de närmare bestämmelser, som gälla i fråga om folkskolinspektör; dels

föreskriva att för åtnjutande av de föreslagna avlöningsförmånerna,
ävensom av tillfällig löneförbättring, skola gälla i tillämpliga delar enahanda
villkor och bestämmelser, som i sådant hänseende äro stadgade angående
avlöningsförmåner åt folkskolinspektörer m. m.;

dels i riksstaten uppföra ett ordinarie förslagsanslag till avlöning m. m.
åt konsulenter för undervisningen i gymnastik med lek och idrott vid rikets
folkskolor m. fl. läroanstalter med ett belopp av 42,000 kronor.

Beträffande vad av motionärerna anförts till stöd för förslaget hänvisar
utskottet till motionen II: 141.

I anledning av därom väckt motion anvisade 1926 års riksdag till gratifikationer
åt de för gymnastikundervisningen vid folk- och småskolor, fortsättningsskolor,
högre folkskolor samt läroanstalter för dövstumma och
blinda anställda inspektörerna ett extra anslag av 20,000 kronor för budgetåret
1926—1927 att utgå enligt grunder, som av Kungl. Maj:t bestämdes.
Vid anslagets beviljande erinrade riksdagen, att ifrågavarande
inspektörer för sitt arbete icke åtnjöte annan gottgörelse än rese- och trak -

Gratifikationer
åt inspektörerna

för gymna
stikundervisningen

vid vissa
skolor.

[181.]
jämte två i
ämnet väckta
motioner.

108

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

tamentsersättning. Då denna gottgörelse genom det nya resereglementets
bestämmelser blivit betydligt nedsatt, syntes det riksdagen med rättvisa och
billighet förenligt, att inspektörerna genom ersättning i annan form hölles
skadeslösa för den förlust, de genom det nya resereglementets införande
kommit att lida.

Vid behandling av frågan om fortsatt anslag för här ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1927—-1928 erinrade departementschefen, hurusom förslag
till en omläggning av gymnastikinspektörsinstitutionen framlagts av
de sakkunniga, vilka den 12 augusti 1926 avgivit betänkande angående
verksamheten vid gymnastiska centralinstitutet och därmed sammanhängande
frågor. De sakkunnigas betänkande och förslag kunde emellertid icke göras
till föremål för någon Kungl. Maj:ts framställning till 1927 års riksdag, då
den vidare beredning av ärendet, som härför vore erforderlig, icke kunde
medhinnas. Nu ifrågavarande inspektörer komme alltså att under budgetåret
1927—1928 bedriva sin verksamhet under samma former som hittills.

Kungl. Maj:t föreslog i anslutning härtill riksdagen att för ändamålet för
budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra anslag av 20,000 kronor.

Denna Kungl. Maj:ts framställning blev av riksdagen bifallen. I sammanhang
härmed anförde emellertid riksdagen — som motionsledes fått sig
underställd frågan om genomförande i viss begränsad, av skolöverstyrelsen
förordad omfattning av förenämnda sakkunnigas förslag beträffande gymnastikkonsulenter
— bland annat följande:

Frågan om en omläggning av gymnastikinspektionen vid folkskolorna
m. fl. läroanstalter är ett spörsmål som sedan länge dryftats och varit föremål
för upprepade utredningar. Förslag i ämnet hava flera gånger framlagts,
senast av de utav departementschefen omförmälda sakkunniga. Riksdagen
beaktar till fullo vikten av en sakkunnig ledning för det för hela vårt folks
fysiska fostran så betydelsefulla ämne, varom här är fråga, och håller för
önskvärt, att det av motionärerna berörda spörsmålet snart måtte vinna sin
lösning. Då emellertid ifrågavarande ämne, såsom utgörande del av ett
större kommittéförslag, för närvarande är beroende på Kungl. Maj:ts prövning,
anser riksdagen det mindre tillrådligt att nu vidtaga åtgärder, som
kunna vara ägnade att föregripa denna utredning. Riksdagen förutsätter
dock, att med hänsyn till frågans vikt framställningar i anledning av ovanberörda
sakkunnigförslag varda förelagda nästkommande års riksdag; och
har riksdagen i betraktande av vad sålunda anförts icke ansett sig böra
bifalla de nu i ämnet väckta motionerna. Det av Kungl. Maj:t ifrågasatta
anslaget bör vid sådant förhållande utgå även för budgetåret 1927
—1928.

På sätt av nu förevarande statsrådsprotokoll framgår, har departementschefen
uttalat önskvärdheten av att förslag till en omläggning av gymnastikinspektionen
efter de riktlinjer, som de sakkunniga angivit, kunnat föreläggas
1928 års riksdag. Så hade emellertid av statsfinansiella hänsyn icke
kunnat ske. På grund härav hade den nuvarande anordningen ansetts böra
fortfarande bestå, och i anslutning härtill har Kungl. Maj:t för nu ifråga -

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 109

varande ändamål föreslagit ett anslag till samma belopp, som utgår för
innevarande budgetår.

Motionsvis föreligger emellertid nu ett förslag av i stort sett samma
innebörd som det, vilket var föremål för behandling vid 1927 års riksdag.

Då riksdagen år 1927 hade den nu föreliggande frågan under omprövning,
framhöll riksdagen såsom mindre tillrådligt att genom densammas utbrytande
ur ett större sammanhang föregripa det under utredning då varande
spörsmålet om verksamheten vid gymnastiska centralinstitutet och därmed
sammanhängande angelägenheter; dock förutsatte riksdagen, att med
hänsyn till frågans vikt framställning i ämnet bleve förelagd innevarande
års riksdag.

Frågan synes utskottet emellertid nu ligga i ett så måtto förändrat läge,
som det komplex av spörsmål, som innefattas i ovanberörda sakkunnigförslag,
alltjämt befinner sig under utredning och det torde vara ovisst, när
härpå grundade framställningar kunna vara att förvänta. Då dessutom frågan
om särskilda gymnastikkonsulenter icke torde stå i ett så nära sammanhang
med spörsmålet om gymnastiska centralinstitutets omorganisation, att
ej den förra frågan kan lösas oberoende av den senare, håller utskottet före,
att ett ytterligare uppskov ej är önskvärt, utan att det tvärt om måste betraktas
som en betydelsefull angelägenhet att snarast möjligt få till stånd en organisation,
som kan möta, leda och ordna de i stark utveckling stadda strävandena
för en förbättrad fysisk fostran åt ungdomen. I betraktande alltså av den stora
betydelse, som enligt utskottets mening bör tillmätas nu ifrågavarande angelägenhet,
anser utskottet, att åtgärder snarast böra vidtagas för realiserande av de
synpunkter och förslag, som innefattas i ovanberörda motioner. Det synes
emellertid utskottet icke tillrådligt, att förslaget nu av riksdagen bifalles, men
vill utskottet föreslå, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller, att
Kungl. Maj:t må till nästkommande års riksdag framlägga förslag i ämnet.

Det av Kungl. Maj:t föreslagna anslaget tillstyrker utskottet följaktligen
för budgetåret 1928—1929.

Utskottet hemställer alltså,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,
till gratifikationer åt de för gymnastikundervisningen vid
folk- och småskolor, fortsättningsskolor, högre folkskolor
samt läroanstalter för dövstumma och blinda anställda inspektörerna
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag
av 20,000 kronor, att utgå enligt grunder, som av Kungl.
Maj:t bestämmas;

b) att riksdagen må, i anledning av herrar Dahls och
Björcks samt herr Laurens ovanberörda motioner (I: 139 och
II: 141), i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl.
Maj:t täcktes efter verkställd utredning till 1929 års riksdag

Utskottet»

yttrande.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Statsbidrag
till avlöning
åt lärare vid
folkskolor

[182.]
jämte åtskilliga
i
ämnet väckta
motioner.

framlägga förslag angående inrättande av konsulentbefattningar
för undervisningen i gymnastik med lek och idrott
vid folkskolorna m. fl. undervisningsanstalter.

197:o) Kungl. Maj:t har (punkt 182) föreslagit riksdagen att dels godkänna
sådan ändring i gällande grunder för statsbidrag till avlönande av lärare
vid folk- och småskolor, att, där ordinarie, extra ordinarie eller vikarierande
folkskollärare har sin tjänstgöring uteslutande eller till övervägande delen
förlagd till småskolestadiet, statsbidrag till lärarens avlönande skall utgå enligt
de för småskollärare i motsvarande ställning gällande grunder, ävensom
medgiva, att det må ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda de närmare bestämmelser,
som för tillämpning av ovannämnda ändring må befinnas erforderliga,
med iakttagande likväl att för ändringens genomförande skall
gälla en övergångstid av femton år, räknat från och med den 1 januari 1929,
dels och höja det ordinarie förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid folkskolor,
nu 48,350,000 kronor, med 150,000 kronor till 48,500,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 465—484 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels en inom andra kammaren av herr A. Forssell in. fl. väckt motion
(II: 251), däri hemställts, att riksdagen måtte besluta,

l:o att det ordinarie förslagsanslaget under åttonde huvudtiteln till avlöning
åt lärare vid folkskolor förvandlas till anslag, som icke får överskridas,
2:o att det under l:o omnämnda anslaget för budgetåret 1928—1929 bestämmes
till 48,488,000 kronor,

3:o att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att de för den i motionen
föreslagna reformens genomförande erforderliga ändringar i gällande författningar
vidtagas, varvid tillika nödiga övergångsbestämmelser för budgetåret
1928—1929 skola fastställas;

dels och två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr P. Magnuson (I: 97) och den andra inom andra kammaren av herr
O. Holmdahl och fröken Bertlia Wellin (II: 98), i vilka motioner hemställts,
att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag om ändring
i gällande grunder för statsbidrag till avlönande av lärare vid folk- och
småskolor,

eller, därest denna hemställan icke skulle vinna bifall, att vid godkännande
i övrigt av Kungl. Maj:ts förslag riksdagen måtte besluta, att för
ändringens genomförande skall för Stockholms skoldistrikt gälla eu övergångstid
av tjugusju år, räknat från och med den 1 januari 1929.

Beträffande de av motionären till stöd för förslagen anförda skälen hänvisar
utskottet till respektive motioner.

I anledning av en inom riksdagen väckt motion anhöll 1924 års riksdag,
det Kungl. Maj:t täcktes verkställa utredning rörande ändring i de beträf -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

fande avlöning åt lärare vid folkskolor gällande bestämmelser, i syfte att
avlöning och statsbidrag till lärare på småskolestadiet icke måtte utgå efter
andra grunder än de för småskollärare i allmänhet gällande, samt för riksdagen
framlägga det förslag, vartill sagda utredning kundo giva anledning.

En dylik utredning föreligger nu, och departementschefen har, såsom av
statsrådsprotokollet framgår, uteslutande tagit i betraktande de fall, då skoldistrikten,
utan att av rent skolorganisatoriska skäl vara därtill nödsakade,
hava folkskollärare anställda för tjänstgöring å småskolestadiet. Härvid har
departementschefen förklarat sig icke finna annat, än att saken väsentligen
vore att ur statens synpunkt betrakta såsom en ekonomisk fråga. De pedagogiska
eller organisatoriska skälen för anordningens bevarande kunna enligt
hans mening icke tillmätas någon större betydelse och detta så mycket
mindre, som det ju endast vore ett ytterst litet fåtal skoldistrikt, där ifrågavarande
anordning på ett mera stadigvarande sätt förekomme. Dessa skoldistrikts
utnyttjande av den i folkskoleförfattningarna medgivna möjligheten
att hava folkskollärare anställda på småskolestadiet åsamkade statsverket
en merkostnad av närmare 300,000 kronor årligen.

När det gällde sättet för ändringens genomförande, kunde departementschefen
emellertid icke finna, att detta nödvändigtvis skulle behöva ske genom
att för skoldistrikten utesluta möjligheten att även utan tvingande organisatoriska
skäl hava folkskollärare anställda på småskolestadiet. Om ett
skoldistrikt så önskade, borde det kunna få tillämpa en dylik anordning,
men merkostnaden borde då falla på distriktet och ej på statsverket. Enligt
departementschefens mening kunde en sådan ändring enklast genomföras
på det sättet, att vederbörande statsbidragsbestämmelser kompletterades med
en föreskrift av innehåll, att, där ordinarie, extra ordinarie eller vikarierande
folkskollärare uteslutande eller till övervägande delen hade sin tjänstgöring
förlagd till småskolestadiet, statsbidrag till hans avlönande skulle utgå
enligt de för småskollärare i motsvarande ställning gällande grunder. Härav
följde givetvis även, att statsbidraget till ålderstillägg icke utgick med högre
belopp än som vore bestämt för småskollärare och att samma bleve förhållandet
med dyrtidstillägget.

Departementschefen erinrar vidare, att de skoldistrikt, för vilka förevarande
fråga huvudsakligen ägde intresse, vore Stockholms stads, Uppsala
stads och Borås stads skoldistrikt. Sammanlagt skulle där, enligt de i
utredningen lämnade uppgifterna, finnas 303 folkskollärarinnor med tjänstgöring
i småskola, därav 266 ordinarie och 37 extra ordinarie. Största
antalet eller 244 ordinarie och 27 extra ordinarie lärarinnor vore till finnandes
i Stockholm. Utan tvivel vore det rimligt, framhåller departementschefen,
att skoldistrikten genom en lämplig övergångstid bereddes tillfälle
att genom dessa lärares överflyttande till folkskolan eller på annat sätt
avveckla berörda anordning, därest de så önskade, och sålunda undgå de
genom statsbidragets minskning uppkommande merkostnaderna. Denna

112

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

övergångstid anser departementschefen för enkelhetens skull böra göras
lika för samtliga distrikten. Särskilt med hänsyn till Stockholms stad, som,
enligt av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelser, intill den 1 juli 1923 varit
skyldig att å alla folkskolans stadier hava anställda lärare med folkskollärarkompetens,
förefölle det vara en billig fordran, att övergångstiden ej tillmättes
för knappt. Stockholms stad hade påyrkat en övergångstid av 27
år, vilket departementschefen anser vara avgjort för lång tid för avvecklingen.
Uppsala och Borås ansåge 15 år tillräckligt. I anslutning till departementschefens
tillstyrkan föreslår nu Kungl. Maj:t, att övergångstiden över
hela linjen bestämmes till 15 år.

Formen för övergången anser departementschefen böra bliva att från det
belopp, som enligt nu gällande bestämmelser skolat tillkomma skoldistriktet
i statsbidrag för ifrågavarande lärare utöver författningsenligt statsbidrag
till lärare med småskollärarkompetens, avdroges första året 1/i&, andra året 2/is
o. s. v. Beträffande dy^rtidstillagget borde motsvarande reduktion göras.
Då enligt gällande grunder dyrtidstillögg utginge allenast å den del av lönen,
som motsvarade statsbidraget, skulle någon ändring av dyrtidstilläggsbestämmelserna
icke erfordras med anledning av föreliggande förslag. Det förutsättes,
att skoldistriktet till vederbörande lärare utbetalar lön, inklusive dyrtidstillägg,
med hela det belopp, som är stadgat för folkskollärare. Genom
nu ifrågasatta övergångsanordning skulle inbesparas åt statsverket — om
man bortsåge från den böjning av statsbidraget, som kunde komma att föranledas
av ökat antal manliga lärare och böjning av statsbidraget till undervisning
i slöjd — första året omkring 20,000 kronor, andra året omkring

40,000 kronor, tredje året omkring 60,000 kronor o. s. v.

För ifrågavarande ändringars genomförande erforderliga närmare föreskrifter
borde utfärdas av Kungl. Maj:t efter vederbörandes hörande.

Då statsbidragen till läraravlöningar rekvireras för kalenderår, föreslås,
att den ifrågavarande ändringen må börja träda i tillämpning först från och
med den 1 januari 1929.

I ovanberörda motioner I: 97 och II: 98 bar nu hemställts om avslag å
Kungl. Maj ds förslag i nu berörda del eller subsidiärt om eu övergångstid,
i enlighet med Stockholms stads yrkande, av 27 år.

Vid prövning av Kungl. Maj ds förslag i nu berörda hänseende har utskottet
funnit starka skäl tala till förmån för detsamma. Vad särskilt övergångstiden
beträffar, finner utskottet ur lämplighetssynpunkt en begränsning
av denna tid till 15 år väl avvägd. Utskottet kan förty ej tillstyrka
de yrkanden, som motionsvis härutinnan framkommit.

Vad vidare beträffar det i herr Forssells in. fl. ovanberörda motion (II: 251)
framburna yrkandet, vill utskottet framhålla, att detsamma i sig innefattar
förslag av beskaffenhet att över huvud nu icke kunna genomföras; då dess -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

113

utom ett godtagande av do grunder, på vilka motionen bygger, skulle ej
endast leda till eu stagnation och tillbakagång av det i utveckling stadda
folkskoleväsendet utan även bidraga till ett obehörigt intrång på den kommunala
självbestämningsrätten på skolväsendets område, har utskottet ansett
sig böra avstyrka motionen, helst utskottet dessutom har sig väl bekant,
att statsmakterna med uppmärksamhet och intresse följa utvecklingen av
förhållandena inom folkskoleväsendet.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag
å herr Magnusons ävensom herr Holmdahls och fröken Wellins
ovanberörda motioner (I: 97 och II: 98), i vad desamma
skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag, godkänna sådan ändring
i gällande grunder för statsbidrag till avlönande av
lärare vid folk- och småskolor, att, där ordinarie, extra ordinarie
eller vikarierande folkskollärare har sin tjänstgöring
uteslutande eller till övervägande delen förlagd till småskolestadiet,
statsbidrag till lärarens avlönande skall utgå enligt
de för småskollärare i motsvarande ställning gällande grunder,
ävensom medgiva, att det må ankomma på Kungl.
Maj:t att utfärda de närmare bestämmelser, som för tillämpning
av ovannämnda ändring må befinnas erforderliga, med
iakttagande likväl att för ändringens genomförande skall
gälla en övergångstid av femton år, räknat från och med
den 1 januari 1929,

b) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag
å herr Forssells m. fl. ovanberörda motion (II: 251), i vad
densamma avser beteckningen och beloppet av det ordinarie
förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid folkskolor,
höja detta anslag, nu 48,350,000 kronor, med 150,000 kronor
till 48,500,000 kronor,

c) avslå herr Forssells m. fl. ovanberörda motion i vad
den avser skrivelse till Kungl. Maj:t ang. ändringar i folkskoleförfattningarna.

198:o) Beträffande vad i herr J. P. Johanssons och R. Wagnssons samt
herr V. Rydéns motioner, I: 30 och II: 56, föreslagits i fråga om tillfällig
löneförbättring för lärare vid folk- och småskolor samt högre folkskolor kommer
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet
härigenom skolat för riksdagen
anmäla.

Motioner om
tillfällig löneförbättring

åt lärare vid
folk- och småskolor
samt
högre folkskolor.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 samt. 8 haft. (Nr 8.)

114

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Folkundervisningens

befrämjande
i rikets nordligaste
gränsorter.

[183.]

Avlönande
av föreståndarinna
och
biträdande
föreståndarinna
för skolhem
eller
arbetsstuga
inom Jämtlands,
Västerbottens
och
Norrbottens
län, dock ej
rikets nordligaste
gränsorter.

[184.]

199:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts (punkt 183) därom framställda förslag
hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten upptaga det ordinarie förslagsanslaget
till folkundervisningens befrämjande i rikets
nordligaste gränsorter med oförändrat belopp, 466,000 kronor.

200;o) Kungl. Maj:t har (punkt 184) föreslagit riksdagen att
dels medgiva, att till avlönande av föreståndarinna eller biträdande föreståndarinna
vid statsunderstödda skolhem eller arbetsstugor inom Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, må
utgå statsbidrag ävensom i förekommande fall särskilt lönetillägg enligt av
departementschefen i statsrådsprotokollet förordade grunder samt enligt de
villkor och bestämmelser i övrigt, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva;

dels — med uteslutande av det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget
å 11,000 kronor till avlönande av föreståndarinna för skolhem eller
arbetsstuga inom lappmarksförsamlingar med icke finsktalande befolkning
samt i Överkalix församling — till avlönande av föreståndarinna och biträdande
föreståndarinna för skolhem eller arbetsstuga inom Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, uppföra
ett ordinarie förslagsanslag å 20,000 kronor;

dels oclc medgiva, att sådan föreståndarinna och biträdande föreståndarinna
vid skolhem eller arbetsstuga, till vilkens avlönande statsbidrag utgår efter
samma grunder som till avlöning åt vederbörligen examinerad lärarinna
respektive extra ordinarie lärarinna vid småskola inom det skoldistrikt, där
skolhemmet eller arbetsstugan är belägen, må under de villkor, Kungl. Maj:t
kan finna gott föreskriva, vinna inträde i statens pensionsanstalt.
Utredningen återfinnes å sid. 489—495 i statsrådsprotokollet.

Enligt den i statsrådsprotokollet förebragta utredningen skulle det för de
större skolhemmen eller arbetsstugorna vara erforderligt att anställa en biträdande
föreståndarinna. Med hänsyn till här ifrågavarande skoldistrikts
svaga ekonomiska ställning har det ansett skäligt, att staten lämnar bidrag
till avlönande av dylika biträdande föreståndarinnor. Såsom villkor för statsbidrag
borde dock gälla, att barnantalet vid skolhemmet eller arbetsstugan
uppginge till minst 35.

Avlöningen till biträdande föreståndarinna har föreslagits till 1,000 kronor
ävensom fri bostad samt fritt bränsle och lyse, vartill skulle komma fri kost
under den tid av året, då skolhemmets eller arbetsstugans verksamhet påginge.
Vad angår anstalt, som är belägen i sådana skoldistrikt, å vilka kungörelsen
den 27 februari 1920 (nr 141) angående särskilda lönetillägg äger tilllämpning,
skulle biträdande föreståndarinna jämväl äga åtnjuta särskilt löne -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

115

tillägg med 100 kronor. Alderstillägg skulle däremot ej tillkomma biträdande
föreståndarinna. De sålunda föreslagna avlöningsbestämmelserna äro
desamma, som gälla för vikarierande föreståndarinna vid skolhem eller arbetsstuga.

Biträdande föreståndarinna föreslås vidare skola vinna delaktighet i statens
pensionsanstalt.

Statsbidrag till avlönande av biträdande föreståndarinna skulle liksom
ifråga om vikarierande föreståndarinna utgå efter samma grunder som till
avlöning åt extra ordinarie lärare vid småskola, d. v. s. med 9/n> av arvodet.
Förekommande särskilda lönetillägg skulle åter bestridas helt av
statsmedel.

De anstalter, där biträdande föreståndarinna beräknas komma att vara
anställd under budgetåret 1928—1929, vore till antalet 6, samtliga belägna
i sådana skoldistrikt, å vilka förenämnda kungörelse om särskilda lönetillägg
äger tillämpning. För varje biträdande föreståndarinna skulle statsbidraget
alltså utgå med 1,000 kronor (900 kronor + 100 kronor). Statsverkets totalkostnad
för berörda ändamål skulle sålunda för ifrågavarande budgetår utgöra
6,000 kronor.

Av omförmälda 6 anstalter beräknas 2 bliva nyinrättade från och med
hösten 1928. Härigenom tillkommer ytterligare kostnaden för statsbidrag
till två föreståndarinnor, för vardera 1,180 (1,080 kronor + 100 kronor) eller
tillhopa 2,360 kronor. Härutöver skulle erfordras 225 kronor för beredande
av nya ålderstillägg.

Enligt förestående beräkningar skulle merutgifterna från ifrågavarande
anslag för budgetåret 1928—1929 komma att uppgå till 8,585 kronor. Det
nuvarande anslaget å 11,000 kronor har i anledning härav föreslagits höjt
till 20,000 kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer följaktligen,

att riksdagen må

a) medgiva, att till avlönande av föreståndarinna eller
biträdande föreståndarinna vid statsunderstödda skolhem eller

. arbetsstugor inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens
län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, må utgå statsbidrag
ävensom i förekommande fall särskilt lönetillägg enligt
av departementschefen under punkt 184 i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 4 januari 1928 angivna grunder
samt enligt de villkor och bestämmelser i övrigt, Kungl.
Maj:t kan finna gott föreskriva;

b) — med uteslutande av det i riksstaten uppförda ordi -

116

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

narie förslagsanslaget å 11,000 kronor till avlönande av föreståndarinna
för skolhem eller arbetsstuga inom lappmarksförsamlingar
med icke finsktalande befolkning samt i Overkalix
församling — till avlönande av föreståndarinna och
biträdande föreståndarinna för skolhem eller arbetsstuga
inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej
rikets nordligaste gränsorter, uppföra ett ordinarie förslagsanslag
å 20,000 kronor;

c) medgiva, att sådan föreståndarinna och biträdande föreståndarinna
vid skolhem eller arbetsstuga, till vilkens avlönande
statsbidrag utgår efter samma grunder som till avlöning
åt vederbörligen examinerad lärarinna respektive extra
ordinarie lärarinna vid småskola inom det skoldistrikt, där
skolhemmet eller arbetsstugan är belägen, må under de villkor,
Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, vinna inträde
i statens pensionsanstalt.

Statsbidrag
till byggnader
för folkskoleväsendet
inom
vissa skoldistrikt
i
Jämtlands,
Västerbottens
och
Norrbottens
län.

[185.]

201: o) Kungl. Maj:t har (punkt 185) föreslagit riksdagen att till statsbidrag
till byggnader för folkskoleväsendet inom Jämtlands, Västerbottens och
Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, bevilja för budgetåret
1928—1929 ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor att utgå under
de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 496—504 i statsrådsprotokollet.

I enbghet med Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen till statsbidrag till
byggnader för folkskoleväsendet i vissa av rikets nordligaste gränsorter såsom
extra reservationsanslag anvisat för budgetåret 1924—1925 ett belopp
av 200,000 kronor, och för vart och ett av budgetåren 1925—1928 ett belopp
av 325,000 kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser, Kungl.
Maj:t kunde finna gott meddela. För ifrågavarande ändamål har något anslag
icke ansetts behöva äskas av 1928 års riksdag. Av detta anslag, som
sålunda tillgodokommer skoldistrikten i de finsktalande delarna av Norrbottens
län, lämnas bidrag till såväl skolhus som lärarbostäder, likväl ej efter
någon fixerad skala utan med det belopp, som Kungl. Maj:t vid prövning
i varje särskilt fall finner skäligt. Bidragen hava merendels växlat mellan
60—80 procent av byggnadskostnaden.

Såsom av statsrådsprotokollet inhämtas, framhåller departementschefen,
hurusom i -Norrland funnes åtskilliga skoldistrikt utom de finsktalande, som
vore synnerligen hårt skattetyngda och där i övrigt förhållandena vore likartade
med dem, som rådde inom de finsktalande områdena. Även i dessa
skoldistrikt hade behovet av statsunderstöd till skolhusbyggnader gjort sig
starkt gällande. Sorsele, Jörns, Norsjö, Arvidsjaurs och Arjeplogs skoldi -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

117

strikt hade framträtt med krav på statligt understöd, men någon möjlighet
att lämna dem hjälp hade hittills icke funnits, då medel för ändamålet icke
stått till buds.

Med anledning härav hade skolöverstyrelsen anmodats att verkställa och
lill Kungl. Maj:t avgiva av kostnadsberäkning åtföljd utredning angående
behovet av byggnader för folkskoleväsendet i do delar av Norrland, som
icke vore att hänföra till rikets nordligaste gränsorter. Sådan utredning
avgavs sedermera av överstyrelsen, som förutsatte, att endast sådana distrikt
skulle ifrågakomma till statsbidrag, vilkas utdebitering uppginge till minst
10 kronor per inkomsthundra. Statsbidraget beräknade överstyrelsen till i
genomsnitt 50 procent av byggnadskostnaden. Med eu kostnadssumma av

3,600,000 kronor, fördelad på två år med 1,800,000 kronor per år, skulle
i enlighet med denna beräkning erfordras ett statsbidragsanslag av 900,000
kronor för vart och ett av två budgetår.

Departementschefen uttalar sig för att en blivande statshjälp för byggnader
till skolväsendet begränsas att avse allenast skoldistrikt inom Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län, vilka voro i detta hänseende sämst lottade.
Vidare anser han lämpligt att, liksom ifråga om de finsktalande distrikten,
statsbidraget icke normeras efter någon fastställd skala, med hänsyn
till utdebitering eller eljest, utan får utgå efter prövning av Kungl. Maj:t
från fall till fall. De närmare villkoren och bestämmelserna för understöds
utgående borde fastställas av Kungl. Maj:t. Sannolikt kunde härvid
de föreskrifter, som gällde för de finsktalande distrikten, tjäna till god
ledning.

Anslagsbeloppet för budgetåret 1928—1929 har begränsats till 100,000
kronor.

Då det, såsom av statsrådsprotokollet framgår, nu avses att inleda eu
verksamhet, som kan komma att framdeles medföra betydande statsutgifter,
har utskottet ej kunnat undgå att ställa sig i viss mån tveksamt mot förslaget.
Frånvaron av mera bestämda grunder för statsbidragens utgående
och angivandet, att bidragens utdelning skulle ske efter diskretionär prövning
av Kungl. Maj:t, har än mer ökat utskottets betänkligheter.

Med hänsyn emellertid till det behjärtansvärda ändamål, för vilket anslaget
är avsett, har utskottet dock ej velat motsätta sig vad nu föreslagits.
Utskottet vill emellertid erinra därom, att ett av särskilda sakkunniga utarbetat
förslag angående statsbidrag till uppförande av byggnader för folkskoleväsendet
i riket föreligger och för närvarande är beroende på Kungl.
Maj:ts prövning, vilket förslag jämväl innefattar vissa närmare angivna
grunder för utgående av eventuellt statsbidrag till detta ändamål. Utan att
nu taga ställning till detta förslag vill utskottet framhålla angelägenheten
av att, därest fortsatt anslag kommer att av nästa års riksdag äskas för

Utskottets

yttrande.

118

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Bidrag till
skolhems
byggnader
och deras
inredning i
vissa skoldistrikt
inom
Jämtlands,
Västerbottens
och Norrbottens
län.

[186.1

Inackorde
ringsbidrag
för vissa skolpliktiga
barn
inom Jämtlands,
Västerbottens
och
Norrbottens
län, dock ej
rikets nordligaste
gränsorter,
jämte
åtskilliga i
ämnet'',''väck ta
motioner.

det ändamål, som under förevarande punkt avses, ett förslag i detta hänseende
åtföljes av en närmare angiven plan för utvecklingen av den tilltänkta
verksamheten på detta område samt att vissa närmare grunder för statsbidragens
utgående.

Under uttalande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må till statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet
inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens
län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, bevilja för
budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 100,000
kronor att utgå under de villkor och bestämmelser, Kungl.
Maj:t kan finna gott meddela.

202:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 186) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, såsom bidrag till skolhemsbyggnader och
deras inredning i skoldistrikt inom Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter,
anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag
av 100,000 kronor att utgå enligt av Kungl. Maj:t fastställda
grunder.

203: o) Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen att uppföra det ordinarie
anslaget till inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn inom Jämtlands,
\ ästerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, med
oförändrat belopp, 200,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr J. P. Johansson (I: 60) och den andra inom andra kammaren av herr
J. Olofsson i Digernäs (II: 158), i vilka motioner hemställts, att riksdagen
måtte för budgetåret 1928—1929 böja ordinarie anslaget: inackorderingsbidrag
för vissa skolpliktiga barn inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens
län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, nu 200,000 kronor, med

220,000 kronor till 420,000 kronor;

dels ock en inom andra kammaren av herrar H. Frost och G. O. Johansson
i Sollefteå väckt motion (11:337), däri hemställts, att rubriken till ifrågavarande
anslag ändras till »Inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga
barn inom Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län,
dock ej rikets nordligaste gränsorter», samt att anslaget höjes till belopp,
som för ändamålet kan anses erforderligt.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

119

Beträffande de av motionärerna till stöd för förslagen andragna skäl tillåter
sig utskottet hänvisa till motionerna.

Utskottet finner visserligen de motionsvis framlagda förslagen, vilka åsyfta
en utvidgning av ifrågavarande verksamhet, vara värda allt beaktande, men
anser sig utskottet likväl icke böra på grund av enskilda motioner nu förorda
eu utökning av eller en vidgad ram för användningen av det anslag,
som nu utgår för ändamålet.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å herrar J. P. Johanssons och Olofssons
i Digernäs ävensom herrar Frosts och Johanssons i Sollefteå
ovanberörda motioner (1:60, 11:158 och 337), i vad desamma
skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag, uppföra det
ordinarie anslaget till inaekorderingsbidrag för vissa skolpliktiga
barn inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens
län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, med oförändrat
belopp, 200,000 kronor.

204:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 187) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till bidrag för anordnande av skolskjutsar
för skolpliktiga barn anvisa för budgetåret 1928—1929 ett
extra anslag av 30,000 kronor, att utgå enligt de närmare
villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

205:o) Kungl. Maj:t har (punkt 188) föreslagit riksdagen att till avlönande
av lärare åt vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter intagna barn i skolåldern
anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra förslagsanslag av 32,000
kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 508—509 i statsrådsprotokollet.

På därom av Kungl. Maj:t gjord framställning anvisade 1927 års riksdag
till avlönande av lärare åt vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter intagna
barn i skolåldern för budgetåret 1927—1928 ett extra förslagsanslag av

23,000 kronor. Med hänsyn till väntade anspråk från tuberkulossjukhusen
har nu ansetts erforderligt, att anslaget höjes. Därjämte påkallas en ökning
av anslaget, emedan detsamma i sitt nuvarande belopp visat sig otillräckligt
för att kunna täcka statsbidragen till undervisningsverksamheten vid

Utskottets

yttrande.

Bidrag för
anordnande
av skolskjutsar
för skolpliktiga
barn.

[187.]

Avlönande
av lärare åt
vid statsunderstödda

sjukvårdsanstalter

intagna barn
i skolåldern.

[188.]

Anordnande
av undervisning
i hushållsgöromål

i egentlig
folkskola.

[189.]

Undervisningsmateriell

m. m. för
folkskolor

[190.]

Svensk
undervisning
för svenska
barn i
utlandet.

[191.]

Motion ang.
anslag till
kostnader för
regelbundna
läkarundersökningar
vid
folk- och småskolorna.

120 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

vanföranstalterna och kustsanatorierna. Den erforderliga totala ökningen
har uppskattats till 9,000 kronor.

Utskottet, som ej funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer
alltså,

att riksdagen må till avlönande av lärare åt vid statsunderstödda
sjukvårdsanstalter intagna barn i skolåldern anvisa
för budgetåret 1928—1929 ett extra förslagsanslag av 32,000
kronor.

206:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 189) hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1928—1929 minska det
ordinarie förslagsanslaget för'' anordnande av undervisning i
hushållsgöromål i egentlig folkskola, nu 372,000 kronor, med

7,000 kronor till 365,000 kronor.

207:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 190) hemställer
utskottet,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1928—1929
upptaga det ordinarie reservationsanslaget till undervisniugsmateriell
m. m. för folkskolor utan angivet belopp.

208:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 191) hemställer
utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra
anslag av 13,600 kronor att utgå till upprätthållande av
svensk undervisning åt svenska barn: i Berlin med högst
2,700 kronor, i London med högst 6,000 kronor, i Hamburg
med högst 2,700 kronor och i Paris med högst 2,200 kronor,
samtliga beloppen enligt de bestämmelser, Kungl. Maj:t kan
finna lämpligt fastställa.

209:o) I eu inom andra kammaren av fru Olivia Nordgren väckt motion
(11:223) har hemställts, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa,
att Kungl. Maj:t måtte skyndsammast låta utreda, huruvida och efter
vilka grunder bidrag av statsmedel må kunna utgå till de kommuner och
skoldistrikt på landsbygden, och i vissa fall även till stadskommuner, som
införa regelbundna läkarundersökningar vid folk- och småskolorna.

Statsutskottets utlåtande Nr S.

121

Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande:

Att omvårdnaden av folkhälsan och tillvaratagandet av människomaterialet
höra till en nations viktigaste uppgifter, liksom att ett lands värdefullaste
tillgång består i ett friskt och livsdugligt släkte, väl rustat i
andligt och kroppsligt hänseende, torde vara obestridliga fakta, varom inga
delade meningar råda. Också har den tankegången alltmera gjort sig
gällande, att man, för att uppnå goda resultat i berörda avseende, med
uppmärksamhet måste följa det uppväxande släktets hälsotillstånd och
redan på ett tidigt åldersstadium omhändertaga barnen samt genom lämpliga
åtgärder, så långt detta låter sig göra, sätta dem i stånd att växa upp
till friska och arbetsdugliga människor.

Särskilt efter världskriget har man i de stora kulturländerna inriktat
sig på att söka framkomliga vägar för folkhälsans förbättrande genom
förebyggande åtgärder, en företeelse tydligen framsprungen ur en strävan
att reparera vad kriget och kristiden nedbrutit. Framförallt är spörsmålet
om huru man skall kunna ge de klena barnen en livschans, lika stor som
de normalas, föremål för dessa länders uppmärksamhet I detta syfte har
man i Amerika, England, Frankrike och Tyskland igångsatt vetenskapliga
institutioner, som insamla och bearbeta statistiskt material, och våra
närmaste grannländer Danmark och Norge äro sedan några år inne på
samma väg.

I vårt land ha de statliga myndigheterna icke ägnat sin uppmärksamhet
åt detta problem, vilket dock torde vara värt beaktande även hos oss. Tv
ehuruväl vi förskonades från att komma med i kriget, undgingo vi dock
icke dess följeslagare, kristiden. Och det torde väl vara obestridligt, att
en stor del av de barn, som föddes under kristidsåren, blivit klenare
och sämre rustade i fysiskt hänseende än de som komma till världen
under normala tider, liksom att den svåra arbetslöshet, som under
åratal varit rådande och alltjämt hemsöker stora delar av vårt folk, med
undernäring och bristfällig hygienisk omvårdnad för barnen i tusentals
hem, kommer att i hög grad öka de klena barnens skara.

Vilka risker för en försämring av folkmaterialet dessa förhållanden
innebära, torde lätt kunna inses. Från auktoritativt håll har anförts, att
särskilt de klena barnen i åldern 7—14 år bära inom sig den risk för
kroniska sjukdomar, som är den vuxna befolkningens arvedel, och att
deras kroppsliga eller andliga svagheter kunna få sviter för livet. Det
är därför icke tillfyllest, att spädbarnen övervakas och bli föremål för omsorger
från samhällets sida, utan är det jämväl av vikt att barnen under
uppväxttiden, framförallt under skolåren, ägnas nödig uppmärksamhet
i fråga om hälsotillståndet,'' ty just under denna tid torde nedärvda eller
förvärvade sjukdomsanlag bäst kunna bekämpas.

Införandet av eu väl ordnad och effektiv läkarevård vid våra folkskolor
torde vara den säkraste vägen till förebyggandet av sjukdomar och invaliditet,
och särskilt skulle en dylik komma att utgöra ett värdefullt vapen
i kampen mot tuberkulosen. Det är anmärkningsvärt, att ännu ingenting
åtgjorts från statsmakternas sida för att få denna viktiga fråga löst, utan
har man helt överlämnat åt kommunerna och det enskilda initiativet att
sörja härför. Detta är så mycket märkligare som man redan så tidigt som
år 1878, alltså för ett halvsekel tillbaka, haft uppmärksamheten riktad på

122

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

betydelsen av läkareundersökning och läkarevård, när det gällt barnen
vid de allmänna läroverken. Erinras bör, att alltsedan 1892, eller i över
35 år, statsmedel utgått för sagda ändamål, och i årets statsverksproposition
äskas ett sammanlagt belopp av 93,050 kronor för budgetåret 1928—1929,
till arvode åt skolläkarna vid dessa läroverk, medan för innevarande
budgetår 88,700 kronor utgått för nämnda ändamål. Av dessa medel utgå
bidrag till såväl läkareundersökningar av samtliga lärjungar som läkarevård
åt obemedlade lärjungar. Enligt bestämmelserna i 1905 års läroverksstadga
ingår det dessutom i skolläkarens skyldigheter att övervaka
de hygieniska förhållandena vid läroverket samt de gymnastiska övningarnas
utförande, vadan det här på alla sätt är sörjt för barnens omvårdnad.

Beträffande folkskolornas barn har man däremot, som nämnts, helt överlämnat
omvårdnaden av dessa åt kommunerna och det enskilda initiativet.
Detta ehuru krav på eu ordnad skolläkareverksamhet upprepade gånger
framförts från läkarekårens sida, senast vid sjuttonde allmänna svenska
folkskolläraremötet i Stockholm 1924, vid vilket en resolution antogs, vari
framhölls, att medicinsk-hygienisk omvårdnad borde komma alla svenska
barn i skolåldern till del, i den mån resurserna tillåta. Erkännas måste
att kommunerna visat stort intresse och gjort sitt bästa för att ordna denna
angelägenhet. Ett flertal städer ha infört eu ordnad läkarevård vid folkskolorna,
med särskilda skolläkare, som vaka över barnens hälsotillstånd
och skolans hygien. Även på landsbygden har man börjat omfatta denna
sak med intresse, och vid en del landsbygdsskolor äro numera regelbundna
läkareundersökningar av barnen införda. Härtill ha vissa landsting medverkat
genomgått lämna ekonomiskt stöd åt verksamheten. Sålunda lämna
landstingen i Örebro och Södermanlands län, bland andra, anslag för dylikt
ändamål sedan något år tillbaka. Och Malmöhus läns landsting har för
innevarande år beviljat ett anslag av 3,000 kronor för understöd till läkareundersökning
av eleverna i små- och folkskolorna åt landskommunerna
inom länet och, där särskilda skäl föreligga, jämväl åt stadskommunerna.
Som villkor för bidrags erhållande har ställts dels att läkareundersökningar
skola verkställas minst tvenne gånger under skoltiden samt att
hälsoregister skall upprättas över resultatet av dessa och dels skyldighet
för kommun att efter årets utgång till landstinget lämna redogörelse över
verksamheten.

Aven det enskilda intresset har uträttat eu hel del på detta område.
Sålunda har främst på initiativ av dr C. Aug. Ljunggren i Trälleborg
en kraftig upplysningsverksamhet bedrivits, vilken säkerligen i en framtid
kommer att få stor betydelse för folkhälsans höjande. Efter utländskt
mönster har dr Ljunggren, vid de skolor där han tjänstgör som skolläkare
— bland annat vid Trälleborgs och Malmö folkskolor — infört
systematiska vägningar och mätningar av barnen samt upprättande av
ett hälsoregister, vari barnens hälsotillstånd och utveckling antecknas.
Detta hälsoregister upptager uppgifter om hållningsfel, syn och hörsel,
körtelsjukdom, tuberkulos, kroniska sjukdomar och defekter m. m. Genom
dessa observationer väckes barnens intresse för sitt hälsotillstånd och för
de hygieniska åtgärder, som av läkare och lärare föreskrivas, något som
ju jämväl är ägnat att förbättra hemmens hygien, i vilken ofta mycket
brister av ren okunnighet. Föräldrars och målsmäns intresse väckes
också på detta sätt, och ett samarbete mellan samtliga intresserade parter

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

123

uppstår, som måste få till följd ett förbättrat hälsotillstånd bland barnen
och en förbättrad hygien i allmänhet. Systemet är i övrigt byggt på

samverkan mellan läkare och liirare, och har de sistnämndas intresse
för saken visat sig vara mycket stort. Ett utbredande av denna verksamhet
till ett allt större antal skolor i landet torde också vara särdeles
önskvärt.

Riksdagen har ju också vid skilda tillfällen sysslat med den fråga, som
det här gäller, och härvid ställt sig synnerligen välvillig till densamma.
Sålunda beviljade 1911 års riksdag, efter framställning av Kungl. Maj:t,
ett anslag av 5,000 kronor, att utgå för år 1912, till bestridande av

utgifter för undersökningar rörande hälsoförhållaudena vid små- och folkskolorna
å landsbygden, en undersökning vilken dock huvudsakligast torde
ha varit av statistisk art. Och efter motioner i andra kammaren år 1913,
dels motion nr 59 och dels motion nr 155, angående utredning och förslag

om bidrag av statsmedel till läkareundersökningar av folkskolebarn —

vilka utredningar tillstyrktes av såväl första kammarens första tillfälliga
utskott, i utlåtande nr 15, som av andra kammarens andra tillfälliga
utskott, i utlåtande nr 7 — beslöto båda kamrarna utan debatt att avlåta
skrivelse till Kungl. Maj:t med hemställan om utredning i ärendet.

I första kammarens utskottsutlåtande heter det bland annat:

»Statens intresse av att barnens hälsotillstånd på ett tidigt stadium
undersökes ligger i alltför öppen dag för att här behöva närmare ut vecklas.

Månget sjukligt anlag torde på så sätt kunna kvävas i sin linda,
medan det måhända eljest kunnat ödelägga individen och även, om det
varit av smittobärande art, sprida sig till hans omgivningar. En enligt
utskottets mening viktig synpunkt i denna fråga är vidare den, att en
av de primära förutsättningarna för framgångsrik skolgång är kroppslig
hälsa. Då staten och kommunerna offra mycket för skolundervisningen,
synes det framstå som eu ganska rimlig konsekvens att icke underlåta

en åtgärd, som i hög grad är ägnad att göra undervisningen effektiv.

Slutligen torde även förtjäna framhållas, att föräldrar och målsmän väl
kunna anses hava rätt att fordra, att i möjligaste mån förebygges, att deras
barn i skolan ådraga sig smitta eller ohälsa.»

Och i andra kammarens utskottsutlåtande anföres bland annat:

»Samhället har alltför stora intressen att bevaka med avseende å det
uppväxande släktets hälsa för att det skall kunna överlämna omvårdnaden
därom uteslutande åt det enskilda initiativet. I samma mån som
åtgärder i profylaktiskt syfte vidtagas till folkhälsans bevarande, lära i

framtiden det allmännas kostnader för de sjukas vård och underhåll
komma att minskas.»

Den beslutade utredningen torde också ha kommit till stånd, och i ett
av folkskoleöverstyrelsen den 30 september 1916 avgivet utlåtande framlades
de grunder, enligt vilka ifrågavarande läkareundersökningar borde
anordnas, samt hemställdes att Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att
på extra stat för år 1918 bevilja ett förslagsanslag av 100,000 kronor,
att i enlighet med de grunder överstyrelsen framställt utgå till understöd
åt skoldistrikt, vilka beslöto anordna sådana läkareundersökningar
av lärjungarna i små- och folkskolorna, som i riksdagsskrivelsen av den
9 maj 1913 avsågos. Några åtgärder i den av folkskoleöverstyrelsen före -

124 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

slagna riktningen synes emellertid av för undertecknad obekanta skäl icke
ha vidtagits.

Sedermera har frågan, i anledning av motion nr 20 i andra kammaren
år 1921, ånyo varit föremål för riksdagens behandling. Aven denna gång
tillstyrkte vederbörande utskott, men på grund av de måhända alltför snäva
riktlinjer, som uppdragits i motionens yrkande, avslogs densamma.

Starka skäl torde emellertid föreligga för att något nu åtgöres från statens
sida för att föra denna fråga framåt. Med den genomgripande omdaning
vårt folkskoleväsende undergått de senaste årtiondena, och icke minst med
tanke på den ytterligare utveckling folkskolan kommer att få genom 1927
års beslut i skolfrågan, torde statsmakterna icke längre kunna undandraga
sig medverkan och medansvar för omvårdnaden av folkskolebarnens hälsotillstånd.
Och denna omvårdnad kan icke ordnas på ett för landet tillfreds-1
ställande sätt utan genom ekonomiskt stöd från statens sida. Ty även om
intresset är tilltinnandes hos kommunerna själva, är det stora flertalet dock
icke ensamma i stånd att bära de härför erforderliga kostnaderna. Främst
gäller detta landsbygdens kommuner, men även stadskommuner finnas som
befinna sig i samma läge.

Riktigast och bäst hade naturligtvis varit, om riksdagen redan nu kunnat
gå in för en obligatorisk läkareundersökning vid folkskolorna, liksom den
tidigare gjort beträffande de allmänna läroverken. Men då detta väl av
ekonomiska skäl icke låter sig göra, torde tillsvidare frågan böra lösas på
så sätt, att kommunerna och skoldistrikten, i främsta rummet landsbygdens
men i vissa fall även stadskommuner som därav äro i behov, vilka införa
läkareundersökning vid folk- och småskolorna, skola kunna erhålla bidrag
ur statsmedel för sagda ändamål, efter därom gjord framställning. Sådana
bidrag kunde tänkas utgå antingen med viss del av kommuns eller skoldistrikts
sammanlagda kostnader för skolläkareverksamheten eller ock för
viss del av läkarearvodot för läkareundersökningarna, eventuellt för landsbygdens
vidkommande jämväl bidrag till läkares resekostnader enligt fastställd
taxa i de fall läkaren vore bosatt å annan ort. Som villkor för statsbidrags
erhållande borde också uppställas vissa krav på undersökningarnas
beskaffenhet, såsom upprättande av hälsoregister o. s. v. samt redogörelse
för verksamheten under den tid för vilken bidrag utgått. I övrigt bör
naturligtvis en blivande utredning kunna ge anvisningar om vilka vägar
som lämpligast kunna beträdas för statens medverkan i denna sak. Och då
en utredning av ärendet redan förekommit, bör en förnyad sådan icke behöva
taga någon längre tid i anspråk.

Utskottets

yttrande.

Den fråga som i motionen beröres anser utskottet förtjänt av allvarlig
uppmärksamhet. Vid de allmänna läroverken är förmedelst statsåtgärder
sörjt för läkarundersökningar och läkarvård åt eleverna därstädes, och någon
anledning, varför ej en i viss mån motsvarande omvårdnad bör ägnas barnen
vid folk- och småskolorna, synes icke kunna förebringas. Det intresse för
det uppväxande släktets hälsotillstånd, som möjligen kan förefinnas i en
eller annan kommun, bör stödjas av det allmänna, och ett statsingripande
på detta område är jämväl ägnat att leda andra kommuners uppmärksamhet
på frågan. Givetvis är ett fullföljande av motionärens förslag förenat med

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

125

vissa kostnader, men enligt utskottets mening böra dock dessa kostnader
kunna hållas inom skälig ram. Självfallet bör tillses, att det allmänna
träder hjälpande emellan främst inom de ekonomiskt sämst lottade kommunerna.

För att emellertid en eventuell utredning ej allenast skall taga sikte på
läkarundersökningar utan jämväl på därav betingade åtgärder, vill utskottet
föreslå, att utredningen även omfattar eventuella åtgärder för ett övervakande
av skolbarnens hälsoförhållanden. Utredningen synes böra inskränkas
till landskommuner.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av fru Nordgrens ovanberörda
motion (11:223) i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa,
det Kungl. Maj:t täcktes låta utreda, huruvida och
på vilka villkor samt efter vilka grunder bidrag av statsmedel
må kunna utgå till kommuner och skoldistrikt på
landsbygden för läkarundersökningar av skolbarnen och övervakande
i övrigt av barnens hälsoförhållanden vid folk- och
småskolorna.

210:o) Kungl. Maj:t har (punkt 192) föreslagit riksdagen att i riksstaten Understöd
för budgetåret 1928—1929 uppföra det ordinarie förslagsanslaget till under- ‘lärare väl
stöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor med oförändrat belopp fortsättnings 4,

500,000 kronor. skolor

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 511—515 i statsrådsprotokollet.

[192.1

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herrar J. P. Johansson och R. Wagnsson väckt motion (1:98),
däri hemställts, att riksdagen ville för budgetåret 1928—1929 besluta
dels att minimiarvoden och statsunderstöd för undervisning i repetitionsskola
skola utgå med samma belopp, som äro fastställda för motsvarande
undervisning i fortsättningsskola;

dels ock att höja det av Kungl. Maj:t föreslagna ordinarie förslagsanslaget
till understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor med 45,000
kronor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för förslagen anförda skälen hänvisar
utskottet till motionerna.

jämte en i
ämnet väckt
motion.

Vad angår den i ovanberörda motion berörda frågan, har utskottet ej Utskottets
kunnat undgå finna vägande skäl vara anförda till stöd för det i motionen ■ ran e‘
framburna förslaget. Dock har utskottet icke ansett sig böra på grundval
av enskild motion förorda en arvodesreglering i överensstämmelse med vad
som föreslagits, men utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t tager frågan

126

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utbildningskurser
för
lärare vid
fortsättningsskolor.

[193.]

Understöd åt
högre folkskolor.

[194.1

under förnyad omprövning och för riksdagen framlägger det förslag, som
kan av omständigheterna befinnas påkallat. Utskottet, som följaktligen avstyrker
motionärernas förslag, har vid angivna förhållande intet att erinra
mot vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt hemställt.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å herrar Johanssons och Wagnssons ovanberörda
motion (1: 98), i riksstaten för budgetåret 1928—
1929 uppföra det ordinarie förslagsanslaget till understöd
för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor med oförändrat
belopp, 4,500,000 kronor.

211:o) Kungl. Maj:t har (punkt 193) föreslagit riksdagen att till utbildningskurser
för lärare vid fortsättningsskolor anvisa för budgetåret 1928—
1929 ett extra reservationsanslag av 138,000 kronor att utgå enligt Kungl.
Maj:ts bestämmande och på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Utredningen återfinnes å sid. 515—517 i statsrådsprotokollet.

Till ifrågavarande utbildningskurser har riksdagen för budgetåret 1927—
1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 134,500 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer förty,

att riksdagen må till utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor
anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra
reservationsanslag av 138,000 kronor att utgå enligt Kungl.
Maj:ts bestämmande och på de villkor, Kungl. Maj:t kan
finna gott föreskriva.

212:o) Kungl. Maj:t har (punkt 194) föreslagit riksdagen att höja det
ordinarie förslagsanslaget till understöd åt högre folkskolor, nu 890,000
kronor, med 40,000 kronor till 930,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 518—519 i statsrådsprotokollet.

Den ifrågasatta anslagshöjningen är föranledd därav, att anslaget under
senaste budgetår överskridits.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
understöd åt högre folkskolor, nu 890,000 kronor, med

40,000 kronor till 930,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

127

213:o) Kungl. Maj:t har (punkt 195) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie
förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor, nu 830,000 kronor, med

30,000 kronor till 860,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 519—521 i statsrådsprotokollet.

Jämväl den under denna punkt föreslagna anslagsökningen är föranledd
av det överskridande, som skett å anslaget under senaste budgetår.

Utskottet, som anser, att med upprättandet och understödjandet av nya
folkhögskolor all varsamhet bör iakttagas, har funnit det kunna ifrågasättas,
huruvida eu nedsättning av den föreslagna anslagssumman skäligen bör

vidtagas. Utskottet har dock ej ansett sig böra förorda eu dylik åtgärd

och hemställer förty,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
understöd åt folkhögskolor, nu 830,000 kronor, med 30,000
kronor till 860,000 kronor.

214:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 196) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för beredande av ökat understöd åt folkhögskolor
anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra förslags anslag

av 75,000 kronor.

215:o) Beträffande vad i en inom andra kammaren av herr S. Bengtsson
i Norup väckt motion (II: 334) föreslagits i fråga om tillfällig löneförbättring
för lärare vid folkhögskolor kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.

216:o) Kungl. Maj:t har (punkt 197) föreslagit riksdagen att höja det
ordinarie förslagsanslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor, nu 220,000
kronor, med 40,000 kronor till 260,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 522—525 i statsrådsprotokollet.''

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herrar H. Hallén och C. Bos väckt motion (II: 50), däri
hemställts, att riksdagen måtte besluta, att av det till understöd åt behövande
elever vid folkhögskolorna avsedda förslagsanslaget stipendier må kunna utgå
även till behövande elever vid Folkliga musikskolan i Arvika, vilka
senast före kursens slut uppnått 16 års ålder, efter i övrigt samma grunder,
som gälla för understöd åt folkhögskolornas elever.

Beträffande de av motionärerna till stöd för förslaget anförda skälen
hänvisar utskottet till motionen.

Understöd åt

folkhög skolor.

[195.]

Ökat understöd
åt folkhögskolor.

[196.]

Motion ang.
tillfällig löneförbättring

åt lärare
vid folkhögskolor.

Stipendier åt
elever vid
folkhögskolor [197.

]

jämte en i
ämnet väckt
motion.

128

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Anordnande
av 8. k.
folkhögskolekurser
i
Härjedalen.

[198.1

Understöd åt
den svenska
folkhögskolan
i Birkas.

[199.1

Befrämjande
av dövstumundervisningen.

[200.]

Den av Kungl. Maj:t ifrågasatta anslagsökningen är föranledd av anslagets
överskridande under senaste budgetår; utskottet tillstyrker vad härutinnan
föreslagits.

Beträffande det motionsvis väckta förslaget om utsträckning av den förmedelst
ifrågavarande anslag avsedda understödjande verksamheten jämväl
till elever vid Folkliga musikskolan i Arvika finner utskottet icke sådana
skäl vara härför förebragta, att utskottet ansett sig kunna förorda motionen.

Utskottet hemställer,

a) att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget
till stipendier åt elever vid folkhögskolor, nu 220,000 kronor,
med 40,000 kronor till 260,000 kronor;

b) att riksdagen må avslå herrar Halléns och Ros’ ovanberörda
motion (II: 50).

217:o) Kungl. Maj:t har (punkt 198) föreslagit riksdagen att till anordnande
av s. k. folkhögskolekurser i Härjedalen för budgetåret 1928—1929
anvisa ett extra anslag av 3,500 kronor att utgå i enlighet med de villkor,
Kungl. Maj:t äger fastställa.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 525—530 i statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande kurser har riksdagen för innevarande budgetår anvisat
ett extra anslag av 3,000 kronor.

Utskottet anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
förty,

att riksdagen må till anordnande av s. k. folkhögskolekurser
i Härjedalen för budgetåret 1928—1929 anvisa ett
extra anslag av 3,500 kronor att utgå i enlighet med de
villkor, Kungl. Maj:t äger fastställa.

218:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 199) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt den svenska folkhögskolan
i Birkas inom republiken Estland för budgetåret 1928—1929
anvisa ett extra anslag av 5,000 kronor att utgå på de
villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.

219:o) Kungl. Maj:t har (punkt 200) föreslagit riksdagen att

dels i riksstaten för budgetåret 1928—1929 uppföra det ordinarie förslagsanslaget
till befrämjande av dömstumundervisningen med oförändrat belopp

190,000 kronor;

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

129

dels ock medgiva, att ur nämnda förslagsanslag må för budgetåret 1928
—1929 för anskaffande av lämplig litteratur åt dövstumma, under de villkor,
Kungl. Maj:t bestämmer, utgå ett belopp av högst 1,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 531—532 i statsrådsprotokollet.

För anskaffande av lämplig litteratur åt dövstumma utgår, enligt medgivande
av 1927 års riksdag, ett belopp av 2,000 kronor ur ifrågavarande
anslag för budgetåret 1927—1928.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må

a) i riksstaten för budgetåret 1928—1929 uppföra det
ordinarie förslagsanslaget till befrämjande av dövstumundervisningen
med oförändrat belopp 190,000 kronor;

b) medgiva, att ur nämnda förslagsanslag må för budgetåret
1928—1929 för anskaffande av lämplig litteratur åt
dövstumma, under de villkor, Kungl. Maj:t bestämmer, utgå
ett belopp av högst 1,000 kronor.

220:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 201) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd för utgivande av tidning för
dövstumma anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag
av 1,000 kronor att utgå enligt de bestämmelser, Kungl.
Maj:t kan finna skäl meddela.

221:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 202) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt Tysta skolan å Lidingön
anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 20,000
kronor att utgå under de villkor, Kungl. Maj:t kan finna
gott föreskriva.

222:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 203) hemställer
utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt Svenska föreningen för
dövas väl anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag
av 5,000 kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 samt. 8 käft. (Nr 8.)

Tidning för
dövstumma.
[201.]

Tysta skolan
å Lidingön.

[202.]

Understöd åt
Svenska föreningen
för
dövas väl.

[203.]

130

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Förstärkande 223:o) Kungl. Maj:t har (punkt 204) föreslagit riksdagen att till förstär^de^anslaget"
kande av det ordinarie anslaget till institutet och förskolan för blinda å
till institutet Tomteboda för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av 54,000

och förskolan ,

för blinda å kronor.

Tomteboda Utredningen återfinnes å sid. 536—538 i statsrådsprotokollet,
m. m.

[204.] Anslaget utgår för innevarande budgetår med 45,000 kronor. Den nu
ikraftträdda ändringen i lagen om allmän pensionsförsäkring har medfört
ökade utgifter under ifrågavarande anslagspost och krav på densammas
ökning på sätt nu föreslagits.

Utskottet bar ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hem -

ställer alltså,

att riksdagen må till förstärkande av det ordinarie anslaget
till institutet och förskolan för blinda å Tomteboda
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av 54,000
kronor.

Förstärkande

av det ordinarie
anslaget
till
förskolan för
blinda i
Växjö.

[205.]

224:o)

skottet,

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 205) hemställer ut att

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till förstärkande av det ordinarie anslaget
till förskolan för blinda i Växjö för budgetåret 1928—1929
anvisa ett extra anslag av 6,600 kronor.

Förstärkande 225:o) Kungl. Maj:t har (punkt 206) föreslagit riksdagen att till förstärnarhfreser-
kande av det ordinarie reservationsanslaget till materialier, expenser m. m.
vationsansla- för hantverksskolan i Kristinehamn för blinda för budgetåret 1928—1929
vprksskdlan\ anvisa ett extra anslag av 9,700 kronor.

Anslaget utgår för innevarande budgetår med 10,500 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till förstärkande av det ordinarie reservationsanslaget
till materialier, expenser m. m. för hantverksskolan
i Kristinehamn för blinda för budgetåret 1928
—1929 anvisa ett extra anslag av 9,700 kronor.

Kristinehamn
för
blinda.

[206.]

Uppehållande
av ytterligare
en
korgmakeriavdelning
vid
hantverksskolan
i Kristinehamn

för blinda.

[207.]

226:o) Kungl. Maj:t har (punkt 207) föreslagit riksdagen att till uppehållande
vid hantverksskolan i Kristinehamn för blinda av ytterligare en
korgmakeriavdelning anvisa för bugetåret 1928—-1929 ett extra reservationsanslag
av 6,600 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 540 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgår för innevarande budgetår med 10,600 kronor. Hos
Kungl. Maj:t har hantverksskolans styrelse anhållit om ett statsanslag av
6,600 kronor för upprätthållande under budgetåret 1928—1929 av ifråga -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

131

varande korgmakeriavdelning. Att anslaget för innevarande budgetår måste
sättas till ett 4,000 kronor högre belopp berodde på att av sistnämnda anslag
jämväl skall bestridas kostnaderna för utrustningsbidrag till avgående
elever. Detta beräknas vid här ifrågavarande avdelning äga rum vart tredje
år, då kursen anses vara avslutad.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till uppehållande vid hantverksskolan
i Kristinehamn för blinda av ytterligare en korgmakeriavdelning
anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag
av 6,600 kronor.

227:o) Kungl. Maj:t har (punkt 208) föreslagit riksdagen att till beredande
av fria frakter för arbetsmaterialier, som för hantverksskolans i Kristinehamn
för blinda materialdepå sändas blinda hantverkare, anvisa för budgetåret
1928—1929 ett extra reservationsanslag av 6,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 541 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgår för budgetåret 1927—1928 med 7,500 kronor men har
med hänsyn till förefintliga eller väntade besparingar ansetts kunna minskas
på sätt nu föreslagits.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till beredande av fria frakter för arbetsmaterialier,
som från hantverksskolans i Kristinehamn för
blinda materialdepå sändas blinda hantverkare, anvisa för
budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 6,000
kronor.

228:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 209) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till avlöning av extra ordinarie lärarpersonal
och vaktmästare vid vårdanstalten i Lund för blinda med
komplicerat lyte för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra
anslag av 11,500 kronor.

229:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 210) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt hantverksskolan i Uppsala för
blinda kvinnor anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra
anslag av 25,000 kronor att utgå i enlighet med de närmare
bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva.

Beredande
av fria frakter
för arbetsmaterialier

till blinda
hantverkare.

[208.]

Extra ordinarie
lärarpersonal
och
vaktmästare
vid blindanstalten
i
Lund.

[209.]

Understöd åt
hantverksskolan
i
Uppsala för
blinda
kvinnor.

[210.]

132

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Understöd åt
blindlärarelever.

[211.]

Tryckning av
blindskrifter.

[212.]

De blindas
förening.

[213.]

Tekniska

läroverk.

[214.]

230:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 211) hemställer
utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt blindlärarelever anvisa för
budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 1,000
kronor.

231:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 212) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till tryckning av blindskrifter anvisa för
budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 7,000
kronor.

232:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 213) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt De blindas förening anvisa
för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 100,000 kronor
att utgå på de villkor och enligt de bestämmelser, Kungl.
Maj:t kan finna gott föreskriva.

Y rkesundervisningen.

233:o) Kungl. Maj:t har (punkt 214) föreslagit riksdagen att

dels nedsätta det ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk, nu

483,000 kronor, med 33,000 kronor till 450,000 kronor;

dels oclc medgiva, att från de å nämnda anslag uppkomna besparingarna
må för budgetåret 1928—1929 av Kungl. Maj:t under de villkor och bestämmelser
Kungl. Maj:t äger föreskriva, utanordnas följande belopp:

a) till uppehållande av en fjärde parallellavdelning vid tekniska gymnasiet
i Örebro 24,000 kronor,

b) till laboratorieutrustning vid samma tekniska gymnasium 10,000
kronor,

c) till laboratorieutrustning vid tekniska elementarskolan i Borås 15,000
kronor,

d) till laboratorieutrustning vid tekniska fackskolan i Härnösand 2,430
kronor,

e) till uppehållande av parallellavdelningar vid tekniska fackskolan i Eskilstuna
6,300 kronor,

f) till stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid de tekniska
fackskolorna 5,000 kronor,

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

133

g) till resestipendier åt lärare i främmande levande språk vid de tekniska
läroverken och med dem jämförliga statsunderstödda läroanstalter 1,500
kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 553—562 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr E. Björnsson m. fl.
(I: 137) och den andra inom andra kammaren av herr E. Leffler m. fl.
(II: 259), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning
av frågan om inrättandet av eu textilteknisk fackavdelning vid det
tekniska läroverket i Borås och för riksdagen framlägga därpå grundat
förslag.

Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:

»Från textilindustriens representanter har tid efter annan klagomål framkommit
över att dess arbetsledarekår numera ej kan rekryteras med personer,
som besitta tillräckliga kvalifikationer ifråga om den tekniska utbildning,
som den moderna textiltekniken kräver.

Textilteknikerutbildningen har hittills i stort sett varit förlagd till vävskolan
i Borås. Denna skola, som inrättades 1866 och sedan 1868 åtnjutit
statsanslag, har tvåårig lärokurs. Den avsåg till en början att utgöra ett
stöd för hemvävnadsindustrien i orten, men från år 1894 inriktades dess
huvudsakliga verksamhet på utbildning av »vävmästare, mönstertecknare
och fabrikanter inom vävnadsindustrien», som i och med maskinvävningens
insteg fått en alltmera fabriksmässig prägel. Tio år senare framlades på
initiativ av industrirepresentanter inom Boråsorten ett förslag till vävskolans
omorganisation till en fullständig fackskola för textilindustri. Detta förslag
upptogs sedermera i väsentliga delar av den kommitté, som 1907 fick i uppdrag
att utarbeta förslag till den lägre tekniska undervisningens ordnande.
Detta förslag utgör också grundvalen till kommitténs 1912 framlagda förslag
till ordnande av textilteknikerutbildningen.

Kommitténs förslag avsåg en fullständig fackskola för textilindustri med
uppgift att meddela »de teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter, som

1 förening med industriell erfarenhet inom någon del av textilindustrien
fordras av dem, som närmast skola utöva tillsyn och ledning av arbetet i
fabriker för tillverkning av textilvaror samt av mönsterritare». Dessutom
skulle undervisningen stå öppen för dem, som ägnade sig åt affärs- eller
industriverksamhet på det textila området. Enligt kommitténs förslag skulle
textilfackskolan organiseras på ej mindre än 5 olika fackavdelningar, nämligen
1) för vävning, 2) för blekning, färgning, tryckning och appretering,
3) för mönsterritning, 4) för spinning samt 5) för trikå- och spetstillverkning.
I stort sett borde eleverna hava förkunskaper motsvarande genomgången
realskola, framför allt i matematik, varjämte de skulle under minst

2 år ha deltagit i praktiskt yrkesarbete. Lärokursen omfattade 2 år om
40 läsveckor med 44 obligatoriska och 4 frivilliga undervisningstimmar. Den
ojämförligt största delen av undervisningstiden skulle ägnas åt rena fackämnen,
endast en mindre del förbehölls tekniskt allmänbildande och grundläggande
läroämnen såsom matematik, mekanik, maskinlära, ritning m. m.

134

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Detta vittomfattande förslag har emellertid av statsmakterna endast i ringa
del realiserats. Högre textilfackskola har icke inrättats, varför vävskolan i
Borås och den Lenningska skolan i Norrköping med allenast ettårig lärokurs
alltjämt äro Sveriges enda utbildningsanstalter för textilteknici.

Beträffande den föreslagna textilfackskolans förläggning anför kommittén:
»Att den textiltekniska fackskolan bör förläggas till Borås, anser kommittén
vara en sak, som knappast behöver diskuteras o. s. v.» Vad som år 1912
härutinnan ansågs självklart, är helt säkert alltjämt riktigt. Den maskinella
textilindustrien har sin tyngdpunkt i västra Sverige. Sveriges Textilindustriförbund,
till vilket äro anslutna inalles 119 företag med cirka 30,000 arbetare,
räknar inom västra Sverige, d. v. s. landskapen Västergötland, Dalsland,
Halland och Bohuslän med Göteborg, icke mindre än 60 företag med
cirka 17,300 arbetare. Av dessa 60 företag äro 31 med cirka 8,400 arbetare
belägna i den s. k. Sjuhäradsbygden med Borås som centrum.

Textilindustriens koncentration till Borås med Sjuhäradsbygden belyses
måhända än bättre av följande tabellariska sammanställning av siffror hämtade
ur den officiella statistiken för år 1925 angående textil- och beklädnadsindustrien.

Textil- och Beklädnadsindustrien år 1925	Arbetareantal	Tillv. värde
Antal	i %	i 1,000 kr.	i %
Hela Sverige ..............	50,500	100,0	420,313	100,0
Borås stad och Sjuhäradsbygden . .	10,120	20,1	92,138	21,9
Borås stad................	5,468	10,8	54,724	13,0

Textilindustrien inom Älvsborgs län är mångsidigare än annorstädes i vårt
land. Alldeles särskilt gäller detta om Sjuhäradsbygden. I denna bygd bar
textilindustrien som bekant djupa rötter i en gammal hemindustri, vilken
ännu icke är helt utdöd. På den maskinella vävnadsindustriens grund har
här en omfattande konfektionsindustri vuxit upp, och Sveriges hittills enda
fabrik för tillverkning av konstsilke ur pappersmassa är förlagd till Borås.

Av allt att döma befinner sig Sjuhäradsbygdens textilindustri i en period
av synnerligen rask utveckling. Det må vara tillräckligt att som belägg
härför erinra om den snabba folkmängdsökningen i Borås de senaste åren.
Stadens folkmängd har under femårsperioden 1923—1927 stigit från 29,524
till 34,564.

Under sådana förhållanden är det naturligt, att de gamla kraven på förbättrade
utbildningsmöjligheter för blivande textilteknici inom denna bygd
under sista åren vunnit i styrka och tagit sig uttryck i framställningar från
textilindustriens representanter till olika myndigheter.

Emellertid kan man konstatera en ganska bestämd omsvängning i uppfattningen
angående bästa sättet att lösa denna fråga. Tilltron till värdet
av fackskolans starkt specialiserade utbildning synes hava minskats. Man
har funnit, att en allmänteknisk utbildning i exempelvis maskin- och värmelära
är oundgängligen nödvändig för textilteknikern lika väl som för de
flesta övriga teknici. Måhända har på sina håll också erfarenheterna från
de inom ett par av teknikens områden verksamma fackskolorna bidragit
till denna omsvängning. Man hyser dessutom ganska allmänt den uppfattningen,
att det skulle bliva rätt svårt att i vårt land finna tillräckligt kva -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

135

lificerade krafter för rekrytering av eu textilfackskolas lärarekår, om man
som mål för en sådan skolas undervisning ville ställa eu högskolemässigt
avslutad utbildning.

Den tekniskt ledande personalen inom vår textilindustri uppskattas av
sakkunniga till omkring 1,000 personer. Som följd härav skulle årsantalet
utexaminerade elever vid eu dylik anstalt komma att i genomsnitt sanno
likt icke överstiga trettiotalet. Då en textilfackskola såväl absolut som i förhållande
till elevantalet måste draga betydande kostnader, är det redan av
hänsyn härtill omöjligt att tänka sig textilindustriens utbildningsfråga löst
på denna väg under den närmaste framtiden.

För tillgodoseende av textilindustriens trängande behov av förbättrade utbildningsmöjligheter
är man därför hänvisad till mindre vittgående reformer
än dem ovannämnda kommitté föreslagit. På grund av det förhållandevis
ringa antalet elever, som kan väntas, synes det oss nödvändigt, att
utbildningen —- i varje fall till en början — koncentreras till en enda anstalt,
vilken i sådant fall av skäl som ovan berörts lär ha sin enda naturliga
förläggningsplats i Borås.

Begränsas problemet på detta sätt av ekonomiska och lokala hänsyn, har
man för dess lösning att välja emellan utbyggnad antingen av \ ävskolan
eller av Tekniska elementarskolan i Borås.

För genomgång av Borås vävskola, vars undervisning är fördelad på 2
läsår, förutsättes allenast vanlig folkskolebildning som underlag. Industripraktik
är ej obligatorisk före inträdet, ehuru flertalet av eleverna under
längre eller kortare tid i regel varit sysselsatta med industriellt arbete. Undervisningen,
som sålunda ej kan stödja sig på nämnvärt mått av teoretiska
kunskaper, måste hållas på ett elementärt plan, och den allmänt tekniska
utbildningen kan ej höja sig över den rena yrkesskolans nivå.

Vävskolan, vilken i sin nuvarande form alltjämt har en uppgift att fylla,
kan således icke utan en betydande omläggning, vilken skulle helt förrycka
dess nuvarande karaktär, tillgodose det krav på allmänteknisk utbildning,
vilket av textilindustriens representanter avgjort ställes framför kraven på
eu långt driven specialisering i fråga om den egentliga fackutbildningen.
I ett uttalande av Borås fabriksförening (bil. A) framhålles att den textiltekniska
specialutbildningen icke får ske på bekostnad av en god teknisk
allmänunderbyggnad, vadan den gängse 2-åriga fackskoletypen enligt dess
mening bör anses helt utesluten, då densamma på grund av den korta
studietiden i alltför hög grad förskjuter utbildningens tyngdpunkt till nackdel
för eu verklig ingenjörsutbildning. I stället föreslås såsom önskvärt, att
skolan måtte göras minst 3-årig. Likaså önskar man eu viss skärpning i
inträdesfordringarna, som borde jämställas med fordringarna för inträde på
tekniskt gymnasium, dock att om möjligt 1 års föregående praktik borde
vara obligatorisk.

I själva verket lider det intet tvivel, att den allmänt tekniska utbildningen
måste skjutas mera i förgrunden, om textilteknikern skall kunna
fylla sin plats. I åtskilliga fall ha elever, som utexaminerats från våra tekniska
läroverk och som sålunda helt saknat varje särskild orientering på
det textila området, med framgång ägnat sig åt textilteknisk verksamhet.
Den fackliga utbildning, som givetvis varit av nöden, har därvid relativt
lätt kunnat vinnas under den praktiska yrkesutövningen. .

Den utbildning, som de tekniska elementarskolorna liksom de tekniska
gymnasierna avse att bibringa, har varit av allmänt teknisk art. Dock har

136 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

genom den linjeuppdelning, som genomförts under en del av lärokursen
vid elementarskolorna liksom i visst fall även vid gymnasierna, en orientering
åt något av industriens huvudområden kunnat ske. Sålunda har undervisningen
differentierats i maskinteknisk, kemisk-teknisk, byggnadsteknisk
eller i elektroteknisk riktning.

I överensstämmelse härmed och med hänsyn till nutida behov borde man
kunna för textilindustriens räkning jämväl införa en textilteknisk linje.
Lämpligen borde så kunna ske därigenom, att inom Borås tekniska elementarskola
eller det gymnasium, vartill denna skola kan komma att omorganiseras,
anordnades en textilteknisk fackavdelning. Denna tanke är ej ny.
Tvärtom har den varit föremål för ingående diskussion såväl inom nämnda
skolas styrelse som inom industriella kretsar. Sålunda hava ovan omnämnda
industrirepresentanter anslutit sig till tanken på tekniska elementarskolans
omorganisation till »ett tekniskt gymnasium, varvid undervisningsplanen regleras
så att den erhåller, för dem som så önska, en så vitt möjligt utpräglat
textilteknisk inriktning —». Den rent fackliga utbildning, som för de*n
blivande teknikern är av nöden, torde i varje fall till väsentlig del böra
vinnas under hans praktiska verksamhet inom någon av textilindustriens
många vitt skilda grenar. För den mera speciella utbildning, som i vissa
fall erfordras, har man hittills varit hänvisad till specialkurser vid anstalter
vare sig inom eller utom landet. I den mån materiel och övriga resurser
medgiva och framför allt i den utsträckning lärare för ändamålet kunna
påräknas, synas dylika kurser kunna och i viss utsträckning böra anordnas
vid Borås vävskola.

Vid olika tillfällen har från tekniska elementarskolans sida framhållits
som önskvärt, att lärjungarnas förkunskaper vid inträdet i läroverket höjas
till samma nivå som vid de tekniska gymnasierna, vilket i främsta rummet
skulle innebära en ej oväsentlig förbättring av förkunskaperna i matematik.
Detta skulle ha en gynnsam inverkan icke blott på studieresultatet i detta
ämne utan även underlätta tillgodogörandet av undervisningen i samtliga
de ämnen, vilka kräva matematiska förkunskaper.

Detta önskemål, vilket bleve automatiskt tillgodosett, ifall skolan omorganiserades
till tekniskt gymnasium, är självfallet av samma betydelse för en
textilteknisk linje som för övriga, varför detsamma vid ett eventuellt inrättande
av en dylik linje synes värt noggrant beaktande.

Inrättandet av en textilteknisk fackavdelning vid tekniska elementarskolan
i Borås underlättas väsentligt därav, att denna skola står under samma
lokalstyrelse som vävskolan, vadan denna senare skolas maskiner, instrument
och materialsamling givetvis kunna utnyttjas för en sådan avdelnings undervisning,
varjämte vävskolan kan utgöra ett visst stöd, då det gäller att
ordna lärarefrågan.

Elementarskolan förfogar redan över tillräckliga lokalutrymmen. Dessutom
har Borås stad förbundit sig att tillhandahålla nödiga lokaler för det
fall, att en fackskola eller ett tekniskt gymnasium komme att inrättas i
staden, vadan det kan förväntas, att staten icke behöver vidkännas några
som helst kostnader för lokaler. Det är ganska sannolikt, att nödvändig
undervisningsmateriel utöver vad som redan finnes kan erhållas kostnadsfritt
eller i varje fall till lågt pris från ortens industriella företag.

.För staten skulle således återstå att täcka i huvudsak endast lärarelönerna.
Vid de nu befintliga fackavdelningarna upptar specialundervisningen endast
18 veckotimmar för varje sådan linje. Det kan därför beräknas, att löne -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

137

kostnaderna icke kunna bli höga. Att exakt angiva desamma är uppenbarligen
icke möjligt, förrän detaljerat förslag till timplan och organisation i
övrigt föreligger.

I detta sammanhang må det omnämnas, att läroverkets byggnadstekniska
fackavdelning under senare tid varit föga frekventerad, varför det kan ifrågasättas,
om den numera är av behovet påkallad eller om den måhända icke
borde ersättas av någon annan. Vi anse, att inrättandet av en textilteknisk
fackavdelning vid det tekniska läroverket i Borås, även om möjlighet därför
skulle beredas genom den byggnadstekniska avdelningens nedläggande, skulle
göra läroverket bättre skickat än hittills att tillgodose ortens och landets
behov av utbildningsmöjligheter för blivande teknici.»

Med hänsyn till vissa å det ordinarie reservationsanslaget till tekniska
läroverk uppkomna besparingar har föreslagits en tillfällig nedsättning å anslaget
med 33,000- kronor.

Till uppehållande av en fjärde parallellavdelning vid tekniska gymnasiet i
Örebro och till laboratorieutrustning vid samma tekniska gymnasium ävensom
till uppehållande av parallellavdelningar vid tekniska fackskolan i Eskilstuna
har riksdagen medgivit, att från besparingar å förenämnda reservationsanslag
må för budgetåret 1927—1928 utanordnas respektive 24,000,

10,000 och 6,300 kronor. Enahanda medgivande begäres nu i avseende å
budgetåret 1928—1929.

Till stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid de tekniska
fackskolorna ävensom till resestipendier åt vissa lärare vid tekniska läroanstalter
har riksdagen för innevarande budgetår anvisat särskilda anslag å
respektive 5,000 och 1,500 kronor. För samma ändamål ifrågasättes nu,
att belopp av motsvarande storlek må utanordnas för budgetåret 1928—1929
från besparingar å reservationsanslaget.

Vidare innebär Kungl. Majrts förslag, att till laboratorieutrustning vid
tekniska elementarskolan i Borås må för budgetåret 1928—1929 tagas i anspråk
ett belopp av 15,000 kronor och till laboratorieutrustning vid tekniska
elementarskolan i Härnösand ett belopp av 2,430 kronor, båda beloppen att
utgå från å reservationsanslaget uppkomna besparingar.

Utskottet har vid prövning av vad Kungl. Maj:t nu i olika hänseenden
ifrågasatt icke funnit anledning till erinran och får alltså tillstyrka Kungl.
Maj:ts förslag.

Vad beträffar det i ovanberörda motioner framförda förslaget, vill utskottet
erinra, att frågan om inrättande av en fackskola för textilindustri i Borås
sedan lång tid dryftats och varit föremål för ingående utredningar i samband
med den lägre tekniska undervisningens ordnande, utan att dock ännu
tanken härpå kunnat förverkligas. I likhet med motionärerna håller utskottet
före, att det tekniska läroverket i Borås bör organiseras med sär -

UtekottetB

yttrande.

138

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

skilt hänsynstagande till textilindustriens behov av ökade utbildningsmöjligheter.
Frågan om lämpligaste sättet för ordnande av denna angelägenhet
bör därför enligt utskottets mening göras till föremål för skyndsam utredning,
därvid jämväl synes böra tagas under övervägande, i vad mån någon
inskränkning i annat avseende inom skolans verksamhetsområde lämpligen
kan komma till stånd. Utskottet får sålunda tillstyrka en utredning av
frågan om vidtagandet av sådana ändringar i organisationen av tekniska
elementarskolan i Borås, att behovet av särskild fackundervisning inom den
textiltekniska branschen varder behörigen tillgodosedd.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

1) nedsätta det ordinarie reservationsanslaget till tekniska
läroverk, nu 483,000 kronor, med 33,000 kronor till 450,000
kronor,

2) medgiva, att från de å nämnda anslag uppkomna
besparingarna må för budgetåret 1928—1929 av Kungl.
Maj;t, under de villkor och bestämmelser Kungl. Maj:t äger
föreskriva, utanordnas följande belopp:

a) till uppehållande av en fjärde parallellavdelning vid
tekniska gymnasiet i Örebro 24,000 kronor,

b) till laboratorieutrustning vid samma tekniska gymnasium
10,000 kronor,

c) till laboratorieutrustning vid tekniska elementarskolan
i Borås 15,000 kronor,

d) till laboratorieutrustning vid tekniska fackskolan i Härnösand
2,430 kronor,

e) till uppehållande av parallellavdelningar vid tekniska
fackskolan i Eskilstuna 6,300 kronor,

f) till stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever
vid de tekniska fackskolorna 5,000 kronor,

g) till resestipendier åt lärare i främmande levande språk
vid de tekniska läroverken och med dem jämförliga statsunderstödda
läroanstalter 1,500 kronor,

3) i anledning av herr Björnssons m. fl. och herr Lefflers
m. fl. ovanberörda motioner (I: 137 och II: 259) i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes vidtaga
utredning av frågan om vidtagandet av sådana ändringar i
organisationen av tekniska elementarskolan i Borås, att behovet
av särskild fackundervisning inom den textiltekniska
branschen varder behörigen tillgodosedd, samt för riksdagen
framlägga det förslag, vartill sagda utredning kan giva anledning.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

139

234:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 215) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till beredande av förhöjt understöd åt handelsgymnasierna
i Stockholm, Göteborg, Malmö, Hälsingborg,
Örebro och Norrköping, utöver till dem redan anslagna
belopp, anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag
av 135,000 kronor, att utgå under förutsättning att kommun,
där handelsundervisningsanstalt åtnjuter statsunderstöd, själv
eller genom enskilda donatorer såväl tillhandahåller erforderliga
lokaler för undervisningen som ock årligen lämnar ett
kontant bidrag, motsvarande minst en tredjedel av statsunderstödet,
samt med den fördelning och under de villkor
i övrigt, som Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma.

235:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 216) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till resestipendier åt lärare i främmande
levande språk vid statsunderstödda handelsgymnasier anvisa
för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av

1.000 kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

236:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 217) föreslagit riksdagen i fråga
om det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt kommunala anstalter för
yrkesundervisning ävensom vad i en av herr A. Forssell inom andra kammaren
väckt motion (II: 329) yrkats kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

237:o) Kungl. Maj:t har (punkt 218) föreslagit riksdagen att i riksstaten
upptaga det ordinarie anslaget till understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning
såsom reservationsanslag med oförändrat belopp 675,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 570—573 i statsrådsprotokollet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstaten upptaga det ordinarie anslaget
till understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning
såsom reservationsanslag med oförändrat belopp

675.000 kronor.

Förhöjt
understöd
åt handelsgymnasier.

[215.]

Resestipendier
åt vissa
lärare vid
statsunderstödda
handelsgymnasier.

[216.]

Understöd åt
kommunala
anstalter för
yrkesundervisning [217.

]

jämte en i
ämnet väckt
motion.

Understöd
åt enskilda
anstalter
för yrkesundervisning.

[218.]

140

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Understöd
till behövande
elever
vid statsunderstödda

skolor för
husmodersutbildning.

[219.]

Motioner om
understöd åt
behövande
elever vid
vissa anstalter
för
yrkesundervisning.

Tekniska
skolan i
Stockholm

[220.]

238:o) Kungl. Maj:t har (punkt 219) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 30,000 kronor att i enlighet
med nu gällande grunder utgå som understöd till obemedlade och
mindre bemedlade elever vid statsunderstödda skolor för husmodersutbildning.

För budgetåret 1927—1928 anvisades för ändamålet ett förslagsanslag av

25,000 kronor och utsträcktes anslaget samtidigt att omfatta elever även
vid statsunderstödda kommunala skolor för busmodersutbildning. Med hänsyn
till att anslaget för budgetåret 1926—1927 överskridits föreslås nu en
förhöjning av detsamma.

Utskottet anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,

att riksdagen må för budgetåret 1928- 1929 anvisa ett
extra förslagsanslag av 30,000 kronor att i enlighet med nu
gällande grunder utgå som understöd till obemedlade och
mindre bemedlade elever vid statsunderstödda skolor för
husmodersutbildning.

239:o) I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar It. Wagnsson och J. Sandén (I: 52) samt den andra inom andra
kammaren av herr B. Mogård m. fl. (II: 55) har hemställts,

att riksdagen för budgetåret 1928—1929 måtte anvisa ett extra förslagsanslag
av 130,000 kronor att i huvudsaklig överensstämmelse med i motionen
angivna grunder och enligt de närmare bestämmelser Kungl. Maj:t
finner gott föreskriva användas till understöd åt behövande elever vid statsunderstödda
kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning,

samt att denna stipendieverksamhet måtte anordnas med särskild hänsyn
till de unga arbetslösa.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning andragna
skälen får utskottet hänvisa till motion 1:52.

Utskottet finner visserligen vad av motionärerna till stöd för deras framställning
anförts vara värt beaktande, men utskottet har dock icke ansett
sig kunna på grundval av enskilda motioner tillstyrka bifall till ett förslag
av så omfattande innebörd som det nu framlagda.

Utskottet hemställer alltså,

att herrar Wagnssons och Sandens samt herr Mogårds
m. fl. ovanberörda motioner (1:52 och 11:55) icke må
vinna riksdagens bifall.

240:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 220) hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

141

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum,

a) i riksstaten upptaga det ordinarie anslaget till tekniska
skolan i Stockholm med oförändrat belopp 98,575
kronor;

b) till upprätthållande av verksamheten vid tekniska skolan
i Stockholm anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag
av 33,000 kronor under villkor att Stockholms stad för
samma tid utöver förut anslagna medel, 7,500 kronor för
år, för berörda ändamål bidrager med samma belopp som
statsanslaget samt med beräknande, att 480 kronor tillskjutas
av Sjöstedtska fonden.

241:o) Kungl. Maj:t har (punkt 221) föreslagit riksdagen att såsom bidrag
med s/s av kostnaderna för uppehållande under tiden 1 juli 1928—30 juni
1929 av verksamheten vid bergsskolorna i Filipstad och Falun, anordnade
på sätt i yttrande till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 14
mars 1922 närmare angivits, för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra
anslag av 47,040 kronor att utgå under villkor att järnkontoret ansvarar för
den del av kostnaderna för skolornas uppehållande i den uti nämnda yttrande
angivna omfattning, som ej täckes genom anslag av statsmedel, samt
med rätt för Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter i fråga
om nämnda anslag, som av Kungl. Maj:t prövas erforderliga.

Utredningen återfinnes å sid. 576—578 i statsrådsprotokollet.

För innevarande budgetår utgår för ändamålet ett extra anslag av 46,590
kronor.

Mot det av Kungl. Maj:t för ändamålet nu beräknade anslagsbeloppet har
utskottet icke något att erinra.

Av vad såväl nu av departementschefen som tidigare beträffande dessa
bergsskolor anförts, har utskottet icke kunnat undgå att finna tanken på en
sammanslagning av de båda skolorna vara förtjänt av närmare uppmärksamhet.
Det synes enligt utskottets mening böra tagas under övervägande,
huruvida icke förhandlingar borde inledas mellan Kungl. Maj:t å ena sidan
och järnkontoret såsom skolornas ägare å den andra i syfte att genom en
dylik sammanslagning söka vinna ej endast besparingar utan jämväl en
ändamålsenligare anordning av undervisningen. En utredning i sådant hänseende
synes utskottet fördenskull genom Kungl. Maj:ts försorg böra vidtagas.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) att såsom bidrag med 3/s av kostnaderna för uppehållande
under tiden 1 juli 1928—30 juni 1929 av verksamheten
vid bergsskolorna i Filipstad och Falun, anordnade på sätt

Bergsskolorna

i Filipstad
och Falun.

[221.]

142

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Tillfällig
löneförbättring
åt vissa
befattningshavare
vid
bergsskolorna
i Filipstad
och
Falun.

[222.]

Vävskolan i
Borås.

[223.]

Dyrtidstillägg
åt befattningshavare
vid
vissa statsunderstödda

anstalter för
yrkesundervisning.

[224.]

Yrkespedagogiska
centralanstalten.

[225.]

i yttrande till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 14 mars 1922 närmare angivits, för budgetåret 1928
—1929 anvisa ett extra anslag av 47,040 kronor

att utgå under villkor att järnkontoret ansvarar för den
del av kostnaderna för skolornas uppehållande i den uti
nämnda yttrande angivna omfattning, som ej täckes genom
anslag av statsmedel, samt med rätt för Kungl. Maj:t att meddela
de närmare föreskrifter i fråga om nämnda anslag,
som av Kungl. Maj:t prövas erforderliga;

b) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t
måtte låta verkställa utredning huruvida och under vilka
förutsättningar en sammanslagning av ifrågavarande bergsskolor
må äga rum samt för riksdagen framlägga det förslag
vartill nämnda utredning kan föranleda.

242:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 222) föreslagit riksdagen i
fråga om tillfällig löneförbättring åt vissa befattningshavare vid bergsskolorna
i Filipstad och Falun kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.

243:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 223) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till uppehållande av verksamheten vid vävskolan
i Borås anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra
anslag av 10,325 kronor, att utgå med de belopp, till de
ändamål och under de villkor, som i det föregående angivits.

244:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 224) föreslagit riksdagen i fråga
om dyrtidstillägg åt befattningshavare vid vissa statsunderstödda anstalter
för yrkesundervisning kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva
utlåtande, vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.

245:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 225) föreslagit riksdagen beträffande
anslag till en yrkespedagogisk centralanstalt ävensom vad i en
inom andra kammaren av herr A. Forssell väckt motion (II: 330) yrkats
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket
utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

143

Folkbildningsåtgärder i övrigt.

246:o) Kungl. Maj:t har (punkt 226) föreslagit riksdagen
ej mindre höja det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkbibliotek,
nu 540,000 kronor, med 20,000 kronor till 560,000 kronor,

än även medgiva, att av förenämnda anslag må från och med budgetåret
1928—1929 tills vidare utgå

dels ett belopp av högst 600 kronor för år till rese- och traktamentsersättningar
vid biblioteksinspektion från landsbibliotek,

dels och ett belopp av 4,000 kronor för år för fortsatt utgivande av envar
av tidskrifterna Biblioteksbladet, Bokstugan och Studiekamraten.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 583—587 i statsrådsprotokollet.

Understöd Åt
folkbibliotek

[226.]

jämte vissa i
ämnet väckta
motioner.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Petrus Nilsson (I: 103) och den andra inom andra kammaren av herr
A. Heiding (II: 154), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta
att ur det under riksstatens åttonde huvudtitel å ordinarie stat uppförda
förslagsanslaget till understöd åt folkbibliotek må från och med budgetåret
1928—1929 tills vidare enligt Kungl. Majrts bestämmande och under de
villkor Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, utgå understöd till lantmannaskola
med ett belopp av lägst 15 och högst 150 kronor för år räknat,
för upprättande och underhåll av ett skolbibliotek, varvid dock där folkhögskola
och lantmannaskola äro förlagda på samma plats med gemensamma
lokaler understödet skall utgå till en för dessa båda skolor gemensam
biblioteksstyrelse med lägst 15 och högst 150 kronor för varje skolform,
dels ock en inom andra kammaren av herr E. Gustafson i Vimmerby väckt
motion (II: 127), däri hemställts, att riksdagen för sin del ville besluta, att
lantmannaskolor måtte i vanlig ordning erhålla statsbidrag till sina skolbibliotek.

Till stöd för det i förstberörda två motioner framlagda förslaget, vilket i
sak sammanfaller med yrkandet i sistnämnda motion, har i motionerna
I: 103 och II: 154 anförts följande:

»Skolbibliotekens stora betydelse torde vara allmänt erkänd, och åtskilligt
har gjorts både för en utveckling av redan existerande bibliotek och för
skapande av nya vid skolor, där dylika hittills saknats. Det sagda gäller
ej blott om skolor av olika slag för lägre åldersstadier (folkskolor o. s. v.),
utan har i ännu större utsträckning sin tillämpning i fråga om dem, som
äro avsedda för vuxen ungdom. Icke minst för dylik ungdom äro just de
möjligheter till självverksamhet, som ett skolbibliotek erbjuder, av det
allra största värde främst med hänsyn till ett rationellt bedrivande av ar -

144

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

betet under själva skoltiden, men också på grund av vikten av att eleverna
tillägna sig en vana vid studier på egen hand, som för dem är av oskattbart
värde för de fortsatta självstudier efter skoltidens slut, som varje skola
helt naturligt måste uppmuntra till.

Staten understöder också genom särskilda anslag ej blott biblioteken vid
statliga utbildningsanstalter av olika slag utan även biblioteksverksamhet
vid åtskilliga olika arter av kommunala och privata läroanstalter. Statsanslag
till skolor av sistnämnda typ utgår enligt kungl. kungörelsen den
31 december 1920 (nr 948) med ändringar den 18 november 1921 (nr 724)
och den 30 december 1922 (nr 619). Sagda författning föreskriver i § 1
mom. 2 följande.

''Understöd av statsmedel må med ett belopp av lägst 15 kronor och
högst 150 kronor, för år räknat, utgå

a) till skoldistrikt, styrelse för högre folkskola, kommunal mellanskola
eller under statens kontroll stående folkhögskola eller småskoleseminarium
för upprättande och underhåll av ett skolbibliotek eller ett system av sådana
(centralbibliotek med filialer);

b) till skoldistrikt med statsunderstött skolbibliotek för upprättande och
underhåll av en boksamling för fortsättningsskolan såsom särskild avdelning
av skolbiblioteket; samt

c) till styrelse för statsunderstödd lärlingsskola, yrkesskola, verkstadsskola,
ettårig handelsskola eller hushållsskola för upprättande och underhåll
av ett skolbibliotek,

varvid dock, där beträffande viss kommun statsunderstöd anses böra
tillkomma kommunen tillhöriga skolor av mer än en av de under denna
punkt angivna skolformer, understödet skall utgå till en för samtliga dessa
skolor gemensam biblioteksstyrelse med lägst 15 kronor och högst 150 kronor
för varje skolform.’

Som synes finnas möjligheter till statsanslag enligt dessa grunder för
vissa skolor, som i olika avseenden ha uppgifter tämligen analoga med
lantmannaskolans, å ena sidan folkhögskolorna, å andra sidan åtskilliga
mera fackligt betonade skolor för ett högre åldersstadium än folkskolans:
de yrkesbestämda fortsättningsskolorna lika väl som lärlings-, yrkes-, verkstads-,
handels- och hushållsskolor. Under sådana omständigheter måste
det anses obilligt att lantmannaskolorna, för vilka samma behov av bibliotek
måste föreligga som för nämnda skoltyper, ej äga minsta möjlighet till
statligt understöd åt bibliotek. I realiteten kommer detta givetvis i regel
att medföra, att skolorna helt komma att sakna bibliotek eller att biblioteket
huvudsakligen kommer att bestå av gåvor och mera tillfälligt anskaffad
litteratur, såframt icke lantmannaskolan är förenad med folkhögskola och
därför folkhögskolans bibliotek i viss mån kan utnyttjas även av lantmannaskolans
elever. Starka klagomål över dessa missförhållanden ha
också från lantmannaskolornas sida rests.

En utväg för frågans lösande är givetvis uppförande av ett särskilt anslag
för ändamålet under nionde huvudtiteln att fördelas av lantbruksstyrelsen.
Det synes emellertid vara lämpligare att införa även dessa skolors
bibliotek bland de ovan uppräknade, vilka kunna erhålla bidrag ur det av
skolöverstyrelsen fördelade anslaget till folkbiblioteksväsendet, detta bland
annat därför att i de fall, då folkhögskolan är förenad med lantmannaskola, det
måste anses opraktiskt och oekonomiskt att ha två fullt fristående och därtill
under olika myndigheter sorterande bibliotek.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

145

Det riktiga torde tvärtom i dylika fall — i analogi med vad som i författningen
föreskrivits i fråga om lärlings-, yrkes-, verkstadsskola, ettårig
handelsskola och hushållsskola i samma kommun — vara ett gemensamt
bibliotek, om än uppdelat vad räkenskaper och den ekonomiska redovisningen
angår på två olika avdelningar, så att det kan kontrolleras, att vardera
skoltypens litteraturbehov fullt tillgodoses.

I övrigt synas de bestämmelser, som i nämnda författning föreskrivits
för statsunderstödda skolbibliotek, äga sin fulla tillämpning även för lantmannaskolornas
vidkommande.

Det belopp, som erfordras för anslag till lantmannaskolornas bibliotek,
är helt ringa. Hela antalet skolor är för närvarande 44, varför det högsta
belopp, som skulle kunna tänkas utgå är 6,600 kronor. Det är emellertid
ej antagligt varken att till en början alla skolor komma att använda möjligheterna
till anslag eller att de som söka dylikt alltid utnyttja maximibeloppet,
varför man har skäl att räkna med ett högst väsentligt lägre
belopp. Under sådana omständigheter, och då Kungl. Maj:ts proposition
ifrågasätter en ökning av förslagsanslaget till folkbibliotek om 20,000 kronor
med hänsyn huvudsakligen till den årliga ökningen genom nytillkommande
bibliotek, synes det mig tveksamt, om en ytterligare ökning av anslaget
utöver den i kungl. propositionen beräknade skulle vara behövlig med
hänsyn till lantmannaskolornas bibliotek.»

Kungl. Maj:ts förslag innebär till en början höjning av de årligen utgående
anslagen till tidskrifterna Biblioteksbladet, Bokstugan och Studiekamraten
från, beträffande envar av tidskrifterna, nu utgående 3,000 kronor
till 4,000 kronor.

Vidare föreslås att från det ordinarie anslaget till understöd åt folkbibliotek
må från och med budgetåret 1928—1929 tills vidare utgå ett
belopp av högst 600 kronor för år till rese- och traktamentsersättningar
vid biblioteksinspektion från landsbibliotek.

Vad beträffar storleken av det anslag, som äskas för understödjande
av folkbiblioteksverksamheten inom nuvarande organisatoriska ram, meddelas
i statsrådsprotokollet, att utgifterna från ifrågavarande anslag under
budgetåret 1927—1928 beräknas komma att uppgå till 547,500 kronor, och
har med hänsyn härtill ävensom till nyssnämnda höjningar anslaget nu
föreslagits ökat till 560,000 kronor.

Det i ovanberörda motioner framförda förslaget finner utskottet av skäl,
som i motionerna anförts, vara förtjänt av bifall, och vill därför förorda
det förslag, som innefattas i motionerna 1:103 och II: 154.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

1) höja det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt
folkbibliotek, nu 540,000 kronor, med 20,000 kronor till

560,000 kronor,

2) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt herr P.

Bihang Ull riksdagens protokoll 1928. 6 samt. 8 häft. (Nr 8.) 10

146

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Populärvetenskapliga
föreläsningar [227.

]

jämte en i
ämnet väckt
motion.

Nilssons och herr Heidings ävensom herr Gustafson ovanberörda
motioner (I: 103, II: 154 och 127) medgiva, att av
förenämnda anslag må från och med budgetåret 1928—
1929 tills vidare utgå

a) ett belopp av högst 600 kronor för år till rese- och
traktamentsersättningar vid biblioteksinspektion från landsbibliotek,

b) ett belopp av 4,000 kronor för år för fortsatt utgivande
av envar av tidskrifterna Biblioteksbladet, Bokstugan
och Studiekamraten,

c) enligt Kungl. Maj:ts bestämmande och under de villkor,
Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, understöd med
ett belopp av lägst 15 kronor och högst 150 kronor, för
år räknat, till styrelse för lantmannaskola för upprättande
och underhåll av ett skolbibliotek, varvid dock, där folkhögskola
och lantmannaskola äro förlagda på samma plats
med gemensamma lokaler, understödet skall utgå till en för
dessa båda skolor gemensam biblioteksstyrelse med lägst
15 kronor och högst 150 kronor för varje skolform.

247:o) Kungl. Maj:t har (punkt 227) föreslagit riksdagen att

dels till undersstöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar, anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra
reservationsanslag av 400,000 kronor ävensom medgiva, att av detta anslag
må enligt av Kungl. Maj:t fastställda villkor användas högst 25,000 kronor
till understöd åt centralbyråer och undantagsvis även åt andra sammanslutningar
för förmedling av dylika föreläsningar, 3,000 kronor till arvode
åt en hos skolöverstyrelsen anställd föreläsningskonsulent samt högst 8,000
kronor till understöd åt vissa anstalter och föreningar för av dem havda
resekostnader för föreläsare,

dels och medgiva, att för tiden 1 juli 1928—30 juni 1929 det minsta
antal föreläsningar, som för åtnjutande av statsbidrag skall årligen anordnas
av anstalt eller förening, varom här är fråga, må utgöra 10.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 588—590 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr Oscar Olsson väckt motion (I: 99), däri hemställts, att
riksdagen måtte besluta,

att med godkännande i tillämpliga delar av skolöverstyrelsens förslag i
yttrande över »Betänkande med utredning och förslag angående det fria
och frivilliga folkbildningsarbetet» för budgetåret 1928—1929 bevilja:

a) ett anslag av högst 25,000 kronor till anordnande av folkbildningskurser,

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

147

b) ett anslag av högst 24,000 kronor att utgå med bidrag om högst 1,200
Kronor till studiecirklar, som anordna kombinerad föreläsnings- och studiecirkelkurs,

c) ett anslag av 56,000 kronor för anordnande dels av en nationalekonomisk
fortbildningskurs för lärare (och folkskolinspektörer), dels av eu allmän
utbildningskurs för studieledare.

Beträffande de av motionären till stöd för förslaget anförda skälen hänvisar
utskottet till motionen.

För budgetåret 1927—1928 är för ifrågavarande ändamål anvisat ett
extra reservationsanslag av 400,000 kronor. Av detta anslag må enligt
riksdagens medgivande användas dels högst 25,000 kronor till understöd åt
centralbyråer och undantagsvis även åt andra sammanslutningar för förmedling
av populärvetenskapliga föreläsningar, dels 3,000 kronor till arvode
åt en hos skolöverstyrelsen anställd föreläsningskonsulent, dels ock
högst 8,000 kronor till understöd åt vissa anstalter och föreningar för av
dem havda resekostnader för föreläsare.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har skolöverstyrelsen hemställt
om förslag till 1928 års riksdag om en omorganisation av statens verksamhet
för understödjande av det fria folkbildningsarbetet i överensstämmelse
med vissa av överstyrelsen föreslagna riktlinjer.

Departementschefen har förklarat sig icke kunna framlägga förslag om en
omorganisation av ifrågavarande verksamhet. Nu gällande grunder för statens
understödjande verksamhet på detta område äro alltså bibehållna oförändrade
även under budgetåret 1928—1929.

I likhet med vad som ägt rum under de senaste åren har riksdagens
medgivande begärts till att för budgetåret 1928—1929 det minsta antal
föreläsningar, som för åtnjutande av statsbidrag skall årligen anordnas av
anstalt eller förening, varom här är fråga, må utgöra 10.

Av de förslag, som i ovanberörda motion framlagts, har utskottet särskilt
uppmärksammat, vad som ifrågasatts- rörande anslag till anordnande av
folkbildningskurser. Ifråga om dessa kurser anför motionären i sin motion
bland annat följande:

»Till de trängande uppgifter, som utan föregripande av en önskvärd prövning
av Kungl. Maj:t omedelbart kunna genomföras, hör skolöverstyrelsens
förslag om folkbildningskurser, av folkbildningssakkunniga kallade flyttande
folkhögskolekurser. Dessa folkbildningskurser skulle nära anknytas till den
svenska folkhögskolan, en tanke som så gott som enhälligt förordats från
både folkhögskolorna och alla deltagare i det fria folkbildningsarbetet, som
haft tillfälle att yttra sig. Särskilt för den svenska landsbygden skulle härigenom
skapas en effektivare bildningsorganisation än de nu vanliga enstaka
föreläsningarna. Det blev också en utvidgning av den svenska folkhögskolans
verksamhet utöver den bygds gränser, i vilken folkhögskolan är belägen,
till glädje för både stads- och, i synnerhet, landsbygdsbefolkningen över hela
länet. Man har redan allt för länge dröjt med att ge vårt folk denna värde -

148

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

fulla utbyggnad på folkhögskolan till sammanknytande av dennas arbete
med den populärvetenskapliga föreläsningsverksamheten, helst endast ett
relativt obetydligt belopp behöves för skapandet av denna bildningsform.
Skolöverstyrelsen anser, att föreläsningsanslaget härför behöver ökas med

25,000 kronor.»

Utskottet har ej kunnat undgå uppmärksamma, hurusom det sätt, varpå
föreläsningsverksamheten för närvarande bedrives, lämnar rum för åtskilliga
erinringar och hurusom genom en ej alltid fullt ändamålsenlig organisation
denna betydelsefulla verksamhet understundom förfelar det mål den vill
vinna. En rättelse härutinnan är tvivelsutan högst önskvärd och bör i sinom
tid komma till stånd. Det förslag, som motionären framlagt angående
anslag till folkbildningskurser, anordnade på sätt i motionen angives, synes
utskottet vara ägnat att komplettera vad som brister i den nuvarande organisationen,
och med hänsyn till den viktiga uppgift, dessa kurser äro avsedda
att fylla, har utskottet icke dragit i betänkande att tillstyrka vad
härutinnan föreslagits. Utskottet har funnit lämpligt att för dessa kurser,
s. k. flyttande folkhögskolekurser, förorda ett särskilt anslag av 25,000
kronor att utgå efter de grunder, Kungl. Maj:t må äga att bestämma.

Vad i övrigt i motionen föreslagits har utskottet, med allt behj ärtan de av
skälen härför, icke ansett sig kunna nu förorda.

Utskottet, som ej funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer
alltså,

att riksdagen må

a) till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna
populärvetenskapliga föreläsningar, anvisa för budgetåret
1928—1929 ett extra reservationsanslag av 400,000 kronor
ävensom medgiva, att av detta anslag må enligt av Kungl.
Maj:t fastställda villkor användas högst 25,000 kronor till
understöd åt centralbyråer och undantagsvis även åt andra
sammanslutningar för förmedling av dylika föreläsningar,

3,000 kronor till arvode åt en hos skolöverstyrelsen anställd
föreläsningskonsulent samt högst 8,000 kronor till understöd
åt vissa anstalter och föreningar för av dem havda resekostnader
för föreläsare,

b) medgiva, att för tiden 1 juli 1928—30 juni 1929 det
minsta antal föreläsningar, som för åtnjutande av statsbidrag
skall årligen anordnas av anstalt eller förening, varom
här är fråga, må utgöra 10,

c) i anledning av herr Oscar Olssons ovanberörda motion
(1:99) till anordnande av folkbildningskurser, s. k. flyttande
folkhögskolekurser, för budgetåret 1928—1929 anvisa ett
extra anslag av 25,000 kronor, att utgå efter de grunder
Kungl. Maj:t må äga att bestämma.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

149

248:o) Kungl. Maj:t liar (punkt 228) föreslagit riksdagen att såsom bi- Bidrag 1111
drag till arbetarnas bildningsförbund för bestridande av dess organisations- bildningsföroch
administrationskostnader anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra band för or iränisätionB anslag

av 26,000 kronor, att utgå i den mån förbundet visar sig för ända- gch adminimålet
för samma tid disponera från annat håll bekomna medel till minst strationskostlika
stort belopp som statsbidraget, och i övrigt enligt de bestämmelser,

Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Utredningen återfinnes å sid. 591—592 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr E. Wigforss (I: 138)
och den andra inom andra kammaren av herr E. Eriksson och fru Signe
Vessman (11:248), däruti hemställts att riksdagen måtte för år 1928—1929
bevilja ett anslag av 30,000 kronor såsom bidrag till administrationskostnader
för Arbetarnes Bildningsförbunds studieverksamhet.

[228.]
jämte två i
ämnet väckta
motioner.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionerna.

Anslaget utgår för innevarande budgetår med samma belopp som nu av
Kungl. Maj:t begäres.

Utskottet, som icke finner tillräckliga skäl vara anförda för att nu på
enskild motion förorda en förhöjning av anslaget, hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj ds förslag
samt med avslag å herr Wigforss samt herr Erikssons och
fru Vessmans ovannämnda motioner (I: 138 och II: 248),
i vad desamma skilja sig från Kungl. Majds förslag, såsom
bidrag till arbetarnas bildningsförbund för bestridande
av dess organisations- och administrationskostnader anvisa för
budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 26,000 kronor, att
utgå i den mån förbundet visar sig för ändamålet för samma
tid disponera från annat håll bekomna medel till minst lika
stort belopp som statsbidraget, och i övrigt enligt de bestämmelser,
Kungl. Majd kan finna gott föreskriva.

249:o) Kungl. Maj:t har (punkt 229) föreslagit riksdagen att såsom bidrag Populärvetill
täckande av kostnaderna för de föreläsningskurser, som från universiteten f^elasningsi
Uppsala och Lund varda på begäran vare sig av institution, som ej åtnjuter kurser,
särskilt till populärvetenskapliga föreläsningar beviljat statsunderstöd, eller frän°unfversi
av viss kommun eller enskild person anordnade att under tiden 1 juli 1928 teten i
—30 juni 1929 eller senare hållas utom univeritetsstäderna, anvisa för bud- UpPsa^aoch

getåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 9,500 kronor varav
5,000 kronor till Uppsala universitet och 4,500 kronor till Lunds universitet,
att utgå under vilkor att den, som begärt föreläsning, tillskjuter för täckande
av föreläsarens resekostnad och arvode minst lika stort belopp som stats -

150 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

bidraget, samt enligt de bestämmelser i övrigt, Kungl. Maj:t må finna skäl
föreskriva.

Utredningen återfinnes å sid. 593—594 i statsådsprotokollet.

Anslaget utgår för innevarande budgetår med 11,500 kronor, därav 7,000
kronor för universitetet i Uppsala och 4,500 kronor till universitetet i Lund.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må såsom bidrag till täckande av kostnaderna
för de föreläsningskurser, som från universiteten i Uppsala och
Lund varda på begäran vare sig av institution, som ej åtnjuter
särskilt till populärvetenskapliga föreläsningar beviljat statsunderstöd,
eller av viss kommun eller enskild person anordnade
att under tiden 1 juli 1928—30 juni 1929 eller senare
hållas utom universitetsstäderna, anvisa för budgetåret 1928
—1929 ett extra reservationsanslag av 9,500 kronor varav

5,000 kronor till Uppsala universitet och 4,500 kronor till
Lunds universitet, att utgå under villkor att den, som begärt
föreläsning, tillskjuter för täckande av föreläsarens
resekostnad och arvode minst lika stort belopp som statsbidraget,
samt enligt de bestämmelser i övrigt, Kungl. Maj:t
må finna skäl föreskriva.

Anordnande
av g. k.
universitetscirklar.

[230.]

250:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 230) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till anordnande av s. k. universitetscirklar
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag
av 13,000 kronor att fördelas enligt de närmare bestämmelser,
Kungl. Maj:t finner gott meddela.

Sommarkurser

i Uppsala.

[231.]

251:o) Kungl. Maj:t har (punkt 231) föreslagit riksdagen att såsom bidrag
till bestridande av kostnaderna för de föreläsningskurser, som äro avsedda
att sommaren 1928 eller senare vid universitetet i Uppsala anordnas för
allmänheten, anvisa för budgetåret 1928-—1929 ett extra reservationsanslag
av 8,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 596—597 i statsrådsprotokollet.

Alltsedan år 1893 hava vid våra universitet och högskolor hållits så
kallade sommarkurser, avsedda för personer, som icke äro i tillfälle att
begagna sig av den regelbundna akademiska undervisningen. Såsom bidrag
till dessa kurser hava från och med år 1903 utgått särskilda anslag
av statsmedel. I Uppsala höllos sommarkurser senast år 1924 och under de
följande åren hava dylika kurser anordnats i Stockholm, Lund och Göteborg.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må såsom bidrag till bestridande av kost -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

151

naderna för de föreläsningskurser, som äro avsedda att sommaren
1928 eller senare vid universitetet i Uppsala anordnas
för allmänheten, anvisa för budgetåret 1928—1929 ett
extra reservationsanslag av 8,000 kronor.

252:o) Kungl. Maj:t har (punkt 232) föreslagit riksdagen att dels till undervisnings-
och upplysningsverksamhet för nykterhetens främjande anvisa för
budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 163,500 kronor att utgå av statsverkets
fond av rusdrycksmedel under de villkor, som av Kungl. Maj:t prövas
lämpliga samt till de av departementschefen i statsrådsprotokollet om''
förmälda ändamål med högst de av departementschefen angivna belopp,

dels ock medgiva, att möjligen uppkommande besparingar på de till anordnande
av en hygienisk fortbildningskurs för lärare m. fl. samt av en
allmän utbildningskurs för studie- och ungdomsledare m. fl. avsedda belopp
av sagda medel må, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande, användas till anskaffande
och revision av materiell för nykterhetsundervisningen.

Utredningen återfinnes å sid. 598—603 i statsrådsprotokollet.

För innevarande budgetår utgår för ändamålet ett anslag av 168,500
kronor.

Innebörden av Kungl. Maj:ts förslag samt fördelningen av anslagsmedlen
mellan de olika ändamålen framgår av följande av departementschefen i
statsrådsprotokollet införda sammanställning.

r-	För	För 1928—1929
Anslagets ändamål	1927-1928 beviljat anslag	av vederbö-rande orga-nisation begärt anslag	av skolöver-styrelsen tillstyrkt anslag	av departe-ments-chefen tillstyrkt anslag
	Kronor	Kronor	Kronor	Kronor
1) Anordnande av en hygienisk fortbildnings-	40,000* 16,000	32,000	32,000	32,000
2) Anordnande av en allmän utbildningskurs för studie- och ungdomsledare m. fl.....	16,000	16,000	16,000
3) Understöd för utgivande av en tidskrift för undervisnings- och upplysningsverksamhe-ten för nykterhetens främjande (> Ti rf in g, tidskrift för nykterhetsfrågans studium»). .	3,500	3,500	3,500	3,500
4) Främjande av centralförbundets för nykter-	20,000	20,000	20,000	20,000

5) Underhåll och skötsel av centralförbundets för nykterhetsundervisning bibliotek ....	1,000	1,000	1,000	1,000
6) Främjande av Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamlings upplysningsbyrås	12,000	12,000	12,000	12,000
7) Främjande av svenska sällskapets för nyk-terhet och folkuppfostran, det år 1837 stif-tade svenska nykterhetssällskapets, verk-samhet......................	5,000	5,000	5,000	5,000

* Avser anordnande av en social fortbildningskurs.

Undervis
nings- och
upplysningsverksamhet

för nykterhetens
främjande.

[232.]

152

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

	För	För 1928—1929
Anslagets ändamål	1927-1926 beviljat anslag Kronor	av vederbö rande orga nisation begärt anslag Kronor	av skolöver styrelsen tillstyrkt anslag Kronor	av departe-ments-chefen tillstyrkt anslag Kronor
8) Främjande av Sveriges storloges av I. O. G. T. studie- och ungdomsverksamhet . . .	29,000	29,000	29,000	29,000
9) Främjande av Sveriges blåbandsförenings studie- och ungdomsverksamhet ....	8,000	12,000	8,000	8,000
10) Främjande av nationaltemplarordans studie-och ungdomsverksamhet......	9,000	11,000	10,000	10,000
10 a) Understöd för utgivande av nationaltemp-larordens studietidskrift »Ariel» . .		2,500
11) Främjande av nykterhetsorden Verdandis studie- och ungdomsverksamhet......	4,000	4,000	4,000	4,000
12) Främjande av Sveriges studerande ungdoms helnykterhetsförbunds verksamhet......	6,000	6,000	6,000	6,000
13) Främjande av nykterhetsföreningen Vita bandets studie- och ungdomsverksamhet. .	3,000	5,000	4,000	4,000
14) Främjande av Sveriges lärares nykterhets-förbunds verksamhet..........	4,500	5,500	5,500	5,500
15) Främjande av järnvägsmännens helnykter-hetsförbunds verksamhet..........	1,000	1,000	1,000	1,000
16) Främjande av Sveriges polismäns helnykter-hetsförbunds verksamhet.........	1,000	1,000	1,000	1,000
17) Bidrag till uppehållande av internationella byråns i Lausanne för alkoholismens bekäm-pande (Bureau international contre l’alcoo-lisme) verksamhet............	2,500	2,500	2,500	2,500
18) Arvode åt den hos skolöverstyrelsen an-ställde konsulenten för nykterhetsundervis-ning och nykterhetsupplysning........	3,000		3,000	3,000
19) Föreläsnings-och instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande m. m., reservations-anslag ..................	120,000	120,000	120,000	120,000
20) Främjande av nykterhet på andra än ovan anförda sätt och motarbetande av drycken-skapens följder, reservationsanslag......	3,000		5,000	5,000

Ovannämnda av departementschefen under punkten 1—18 i tablån tillstyrkta
anslag uppgå till sammanlagt 163,500 kronor, och Kungl. Maj:ts
förslag innebär alltså en anslagsminskning med 5,000 kronor i förhållande
till innevarande budgetårs anslag till samma ändamål.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) till undervisnings- och upplysningsverkssmhet för nykterhetens
främjande anvisa för budgetåret 1928—1929 ett
extra anslag av 163,500 kronor, att utgå av statsverkets

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

153

fond av rusdrycksmedel under de villkor, som av Kungl.
Maj:t prövas lämpliga samt till de av departementschefen
under punkt 232 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 4 januari 1928 omförmälda ändamål med högst
de av departementschefen angivna belopp;

b) medgiva, att möjligen uppkommande besparingar på
de till anordnande av en hygienisk fortbildningskurs för
lärare m. fl. samt av en allmän utbildningskurs för studieoch
ungdomsledare m. fl. avsedda belopp av sagda medel
må, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande, användas till anskaffande
och revision av materiell för nykterhetsundervisningen.

253:o) I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 233) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till föreläsnings- och instruktionsverksamhet
för nykterhetens främjande, bedriven i enlighet med de bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa, anvisa
för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag
av 120,000 kronor att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.

254:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 234) hemställer utskottet,
att riksdagen må, till främjande av nykterhet på andra sätt
än vad under punkterna 252 och 253 angivits samt till motarbetande
av dryckenskapens följder anvisa för budgetåret
1928—1929 ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor,
att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.

255:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 235) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt föreningar, som anordna
god orkestermusik för allmänheten, samt till inspektion av
ifrågavarande föreningars och orkestrars verksamhet anvisa

för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag å 57,000 kronor.

•

256:o) Kungl. Maj:t har (punkt 236) föreslagit riksdagen att till Folkliga
musikskolan i Arvika för en minst 20 veckor lång kurs under verksamhetsåret
1928—1929 bevilja för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av

5,000 kronor att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Utredningen återfinnes å sid. 605—607 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

Föreläsningsoch
instruktionsverksamhet
för
nykterhetens
främjande.

[233.]

Främjande i
övrigt av
nykterhet
och motarbetande
av
dryckenskapens
följder.

[234.]

Musikföreställningar

för allmänheten.

[235.]

Folkliga musikskolan
i
Arvika

[236.]

jämte två i
ämnet väckta
motioner.

154

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Dyrtidstillägg
åt
befattningshavare

statens
biografbyrå.

[237.]

Vissa kostnader
för utdelning
av statens
rån tefria
studielån.

238.]

kammaren av herr H. Hallén väckt motion (II: 51), däruti hemställts att
riksdagen till Folkliga musikskolan i Arvika för dess verksamhetsår 1928—
1929 i enlighet med kungl. skolöverstyrelsens förslag måtte bevilja ett anslag
av 7,000 kronor.

Beträffande de av motionären till stöd för framställningen andragna skälen
får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet, som icke ansett sig på grundval av den motionsvis framlagda
utredningen kunna förorda en höjning av det för innevarande budgetår
utgående anslaget å 5,000 kronor till ifrågavarande skola, tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å herr Halléns ovannämnda motion (II:
91), i vad densamma skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag,
till Folkliga musikskolan i Arvika för en minst 20 veckor
lång kurs under verksamhetsåret 1928—1929 bevilja för
budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 5,000 kronor att
utgå på de villkor, Kungl. Maj-t kan finna gott föreskriva.

257:o) Kungl. Maj:t har (punkt 237) föreslagit riksdagen att till bestridande
av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens biografbyrå
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av

10,000 kronor att direkt utgå av avgifter för granskning av biografbilder.

Anslaget utgår för ipnevarande budgetår med 9,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens biografbyrå för
budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag
av 10,000 kronor att direkt utgå av avgifter för granskning
av biografbilder.

258:o) Kungl. Maj:t har (punkt 238) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1928—1929 anvisa

dels till ersättning åt postverket för dess bestyr med statens räntefria
studielån ett extra förslagsanslag *v 1,850 kronor,

dels ock till bestridande av kostnaderna för den nämnd, som under år
1928 må komma att handlägga ärenden rörande omförmälda lån, ett extra
anslag av 5,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 607—610 i statsrådsprotokollet.

Ifrågavarande anslag utgå för innevarande budgetår, det förra med 2,500
kronor och det senare med 4,500 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 155

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1928—1929 anvisa

a) till ersättning åt postverket för dess bestyr med statens
räntefria studielån ett extra förslagsanslag av 1,850 kronor,

b) till bestridande av kostnaderna för den nämnd, som
under år 1928 må komma att handlägga ärenden rörande
omförmälda lån, ett extra anslag av 5,000 kronor.

Åtgärder för fysisk utbildning.

259:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 239) hemställer
utskottet,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1928—1929
upptaga det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar vid
gymnastiska centralinstitutet med oförändrat belopp, 106,000
kronor.

260:o) Kungl. Maj:t har (punkt 240) föreslagit riksdagen att

ej mindre höja det för gymnastiska centralinstitutet uppförda ordinarie
reservationsanslaget till materiell m. m., nu 9,600 kronor, med 3,400 kronor
till 13,000 kronor

än även för budgetåret 1928—1929 anvisa

dels till täckande av brist i nyssnämnda reservationsanslag vid utgången
av budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 1,016 kronor

dels ock till nyanskaffning av materiell vid gymnastiska centralinstitutet ett
extra reservationsanslag av 6,400 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 611—614 i statsrådsprotokollet.

Av den föreslagna höjningen av det ordinarie anslaget äro 400 kronor
beräknade till bokinköp och bokinbindning samt återstoden 3,000 kronor
för de övriga ändamål, vartill anslaget är avsett.

Utskottet, som ej funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må

I. höja det för gymnastiska centralinstitutet uppförda
ordinarie reservationsanslaget till materiell m. m., nu 9,600
kronor, med 3,400 kronor till 13,000 kronor.

II. för budgetåret 1928—1929 anvisa

a) till täckande av brist i nyssnämnda reservationsanslag
vid utgången av budgetåret 1926—1927 ett extra anslag
av 1,016 kronor,

Gymnastiska

centralinsti tutet.

[239.]

Materiell
m. m. för
gymnastiska
centralinstitutet.

[240.]

156

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Extra personal
vid gymnastiska
centralinstitutet

m. m.

[241.]

Understödjande
av
idrotten

[242.]

jämte en i
ämnet väckt
motion.

b) till nyanskaffning av materiell vid gymnastiska centralinstitutet
ett extra reservationsanslag av 6,400 kronor.

261:o) Kungl. Maj:t har (punkt 241) föreslagit riksdagen att till extra
personal vid gymnastiska centralinstitutet m. m. anvisa för budgetåret 1928
—1929 ett extra anslag av 6,410 kronor att utgå med den fördelning, som
av Kungl. Maj:t bestämmes.

Utredningen återfinnes å sid. 614—615 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgår för innevarande budgetår med 6,110 kronor. Den nu föreslagna
anslagsökningen, 300 kronor, är avsedd för undervisningen i idrott
vid institutet.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må till extra personal vid gymnastiska centralinstitutet
in. m. anvisa för budgetåret 1928—1929 ett
extra anslag av 6,410 kronor att utgå med den fördelning,
som av Kungl. Maj:t bestämmes.

262:o) Kungl. Maj:t har (punkt 242) föreslagit riksdagen att till understödjande
av idrotten anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av

120.000 kronor, därav till svenska gymnastikförbundet 55,000 kronor, att
utgå på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

Utredningen återfinnes å sid. 616—618 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr K. G. Westman väckt motion (1:140), däruti hemställts
att riksdagen måtte vid beviljande under åttonde huvudtiteln punkt 242 av
anslag till understödjande av idrotten därvid foga den bestämmelsen, att

2.000 kronor därav må tilldelas Sveriges akademiska idrottsförbund att utgå
på de villkor, som Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning andragna
skälen får utskottet häuvisa till motionen.

För vart och ett av budgetåren 1925—1928 har för ifrågavarande ändamål
anslag beviljats med 110,000 kronor, varav svenska gymnastikförbundets
andel senast utgjort 55,000 kronor. Mot den nu ifrågasatta höjningen
av anslaget, vilken höjning åsyftar ökade medel till understödjande av
idrotten, har utskottet intet att erinra.

Vad beträffar det motionsvis framförda förslaget, vill utskottet skänka
sitt erkännande åt de synpunkter och skäl, på vilka detsamma grundas.
Dock anser sig utskottet ej böra förorda, att ett ytterligare villkor av riksdagen
fästes vid ifrågavarande anslag, då utskottet är förvissat om att

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

157

Kungl. Maj:t vid fördelande av förevarande anslagsmedel kommer att taga
all den hänsyn, som förhållandena kunna medgiva, till det önskemål, som
i ovanberörda motion nu framkommit.

Utskottet hemställer alltså

a) att riksdagen må till understödjande av idrotten anvisa
för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 120,000 kronor
därav till svenska gymnastikförbundet 55,000 kronor, att utgå
på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma;

b) att herr Westmans ovanberörda motion, (I: 140), må
anses besvarad med vad utskottet sålunda anfört.

263:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 243) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understödjande av skididrotten bland
ungdomen anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag
av 30,000 kronor att utgå på de villkor, Kungl.
Maj:t kan finna gott bestämma.

264:o) Kungl. Maj:t har (punkt 244) föreslagit riksdagen att till understöd
åt s. k. friluftsläger för skolbarn för budgetåret 1928—1929 anvisa ett
extra reservationsanslag av 10,000 kronor att utgå på de villkor, Kungl.
Maj:t kan finna skäl bestämma.

Utredningen återfinnes å sid. 619 i statsrådsprotokollet.

Anslagit utgår för innevarande budgetår med 5,000 kronor. .

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj ds förslag och hemställer
alltså,

att riksdagen må till understöd åt s. k. friluftsläger för
skolbarn anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag
av 10,000 kronor att utgå på de villkor, Kungl.
Majd kan finna skäl bestämma.

Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst

m. m.

265:o) I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 245) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till svenska fornskriftsällskapet för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 2,000
kronor, under villkor att sällskapet kostnadsfritt för statens

Understödjande
av
skididrotten
bland ungdomen.

[243.]

Understöd åt
s. k. friluftsläger
för
skolbarn.

[244.]

Svenska fornskriftsällskapet.

[245.]

158

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Samfundet
för utgivande
av handskrifter
rörande
Skandinaviens

historia.

[246.]

Svenska

vitterhets samfundet.

[247.]

Understöd åt
inhemska
skönlitterära
författare.

[248.]

Ortnamns kommittén.

[249.]

Nusvensk

ordbok.

[250.]

räkning avlämnar 150 exemplar av sina under år 1928 utgivna
arbeten.

266:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 246)
hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt samfundet för utgivande
av handskrifter rörande Skandinaviens historia för budgetåret
1928—1929 auvisa ett extra reservationsanslag av 1,000
kronor, under villkor att samfundet till ecklesiastikdepartementet
avlämnar 50 exemplar av den för år 1928 avsedda
publikationen.

267:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 247) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understödjande av svenska vitterhetssamfundets
verksamhet under år 1928 anvisa för budgetåret
1928—1929 ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor,
att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäl
bestämma.

268:o) I enlighet med Kungl. Maj:t förslag (punkt 248) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad under nästföregående
treårsperiod ägt rum, till understöd under tiden den 1 juli
. 1928—den 30 juni 1931 åt inhemska skönlitterära författare

av utmärkt förtjänst bevilja ett anslag av 60,000 kronor att
efter grunder och på villkor, som av Kungl Maj:t bestämmas,
efter sakkunnigas hörande av Kungl. Maj:t fördelas mellan
därav förtjänta vitterhetsidkare dels såsom fasta, dels i form
av för viss tid givna understöd, samt att av ifrågavarande
anslag för budgetåret 1928—1929 såsom extra anslag anvisa
ett belopp av 20,000 kronor.

269:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 249) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till arvode under tiden 1 juli 1928—30 juni
1929 åt ortnamnskommitténs sekreterare med erforderliga
biträden anvisa för budgeåret 1928—1929 ett extra anslag
av 8,000 kronor.

270:o) Sedan riksdagen år 1919 såsom understöd åt docenten Olof Östergren
för fullföljande och avslutande under åren 1920—1929 av hans arbete
»Nusvensk ordbok» beviljat ett anslag av 56,000 kronor och därav anvisat

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

159

på extra stat för vardera av åren 1920, 1921 och 1922 5,000 kronor, för
förra halvåret 1923 2,500 kronor, för budgetåret 1923—1924 5,500 kronor,
samt för vart och ett av budgetåren 1924—1928 6,000 kronor, har nu Kungl.
Maj:t (punkt 250) föreslagit riksdagen att av förenämnda år 1919 beviljade
anslag å 56,000 kronor för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag
av 6,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det år 1919 såsom understöd åt
docenten Olof Östergren för fullföljande och avslutande
under åren 1920—1929 av hans arbete »Nusvensk ordbok»
beviljade anslaget å 56,000 kronor för budgetåret 1928—
1929 anvisa ett extra anslag av 6,000 kronor.

271:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 251) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag
av 6,350 kronor att på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna
lämpligt bestämma, användas till understöd för utgivande
under år 1928 av tidskriften »Svenska landsmål och svenskt
folkliv».

272:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 252) och under hänvisning
till utredningen i ärendet (sid. 625—627 i statsrådsprotokollet) hemställer
utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till fortsatt systematisk undersökning av
svenska folkmål för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra
reservationsanslag av 28,650 kronor att utgå på de närmare
villkor, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

273:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 253) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till systematisk undersökning av sydsvenska
folkmål för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag
av 3,500 kronor att utgå på de närmare villkor,
Kungl. Maj:t han finna lämpligt bestämma.

274:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 254) hemställer
utskottet,

Tidskriften
Svenska
landsmål och
svenskt
folkliv.

[251.]

Undersökning
av
svenska
folkmål.

[252.]

Undersökningar
m. m.
av sydsvenska
folkmål.

[253.]

Ordbok över
Gotlands
folkmål.

[254.]

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd för utgivande av ordbok över

160

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Undersökningar
rörande
lapskt
folkliv och
lapskt språk.

[255.]

Äldre svensk
folkmusik.

[256.]

Föreningen

Pietas.

[257.]

Verket
»Sveriges
kyrkor,konsthistoriskt
inventarium
».

[258.]

Gotlands folkmål för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra
anslag av 3,000 kronor, att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t
kan finna lämpligt bestämma.

275:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 255) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till undersökningar rörande lapskt folkliv
och lapskt språk för budgetåret 1928—1929 anvisa:

a) till Norrlands kulturhistoriska museum i Härnösand
ett extra anslag av 4,000 kronor,

b) till Norrbottens läns hembygdsförening ett extra anslag
av likaledes 4,000 kronor,

med rätt för Kungl. Maj:t att beträffande ifrågavarande
bägge anslag meddela de närmare bestämmelser, som kunna
befinnas nödvändiga.

276:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 256) och under hänvisning
till utredningen i ämnet (sid. 230—231 i statsrådsprotokollet) hemställer
utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till utredning och tryckning av framlidne
revisionssekreteraren Nils Anderssons efterlämnade samlingar
av äldre svensk folkmusik anvisa för budgetåret 1928—1929
ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor, att utgå på
de villkor, som av Kungl. Maj:t bestämmas.

211:6) På grund av Kungl. Maj:t därom gjorda framställning (punkt 257)
hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till främjande av föreningen Pietas’ verksamhet
under år 1928 anvisa förbudgetåret 1928—1929 ett
extra anslag av 2,500 kronor, under villkor att föreningen
till statens historiska museum med äganderätt överlämnar
genom föreningens försorg utförda fotografier, register och
beskrivningar över behandlade föremål.

278:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 258) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, såsom bidrag till fortsatt utgivande under
år 1928 av det av riksantikvarien S. Curman och professorn
J. Roosval påbörjade, med stöd av vitterhetsakademien ut -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

161

givna verket »Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium»
anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag
av 10,000 kronor, att utgå på de närmare villkor, Kungl.
Maj:t kan finna skäl bestämma.

279:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
259) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
för utgivande av statistiska tabeller över Oresundstullen för
tiden efter år 1660 för budgetåret 1928—1929 anvisa ett
extra anslag å 1,500 kronor, att utgå på de villkor, Kungl.
Maj:t kan finna skäl bestämma.

280:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 260) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd för fortsatt utgivande av tidskriften
Acta mathematica för budgetåret 1928—1929 anvisa
ett extra anslag av 12,000 kronor, att utgå på de villkor,
Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

281;o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 261) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till främjande av svenska naturskyddsföreningens
verksamhet för budgetåret 1928—1929 anvisa ett
extra anslag av 2,500 kronor, att utgå under de villkor, som
av Kungl. Maj:t bestämmas.

282:o) Sedan 1925 års riksdag för beredande av delaktighet för Sverige
i Ramsay Memorial Fund beviljat ett anslag av 27,000 kronor och därav
anvisat såsom extra anslag för budgetåret 1925—1926 5,400 kronor, för
budgetåret 1926—1927 5,500 kronor och för budgetåret 1927—1928 5,400
kronor har nu Kungl. Maj:t (punkt 262) föreslagit riksdagen att av förenämnda
anslag å 27,000 kronor för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra
anslag av 5,400 kronor, att utgå efter Kungl. Maj:ts beprövande och på de
villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för beredande av delaktighet för Sverige
i Ramsay Memorial Fund av det utav 1925 års riksdag
beviljade anslaget av 27,000 kronor för budgetåret 1928—
1929 anvisa ett extra anslag av 5,400 kronor, att utgå efter

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 sand. 8 häft. (Nr 8.) It

Statistiska
tabeller över
Öresundstullen.

[259.]

Tidskriften
Acta mathematica.

[260.]

Svenska

naturskydds föreningen.

[261.]

Delaktighet
för Sverige
i Ramsay
Memorial
Fund.

[262.]

162

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Arbetsbord
vid den
zoologiska
stationen
i Neapel.

[263.]

Understöd åt
ryske undersåten
Alexander
Sibiriakoff.

[264.]

Magnetisk
uppmätning
av Sveriges
fastland.

[265.]

Kungl. Maj:ts beprövande och på de villkor, Kungl. Maj:t
kan finna skäligt föreskriva.

283:o) Sedan 1926 års riksdag till förhyrande för en tid av tre år från
och med den 1 juli 1926 av ett arbetsbord vid den zoologiska stationen
i Neapel beviljat ett extra anslag å 5,400 kronor samt därav anvisat för
budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 1,800 kronor, har nu Kungl.
Maj:t (punkt 263) föreslagit riksdagen av nämnda år 1926 beviljade anslag
å 5,400 kronor för budgetåret 1928—1929 anvisa ett belopp av 1,800 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det år 1926 till förhyrande för en
tid av tre år från och med den 1 juli 1926 av ett arbetsbord
vid den zoologiska stationen i Neapel beviljade extra
anslaget å 5,400 kronor för budgetåret 1928—1929 anvisa
ett belopp av 1,800 kronor.

284:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 264) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt ryske undersåten Alexander
Sibiriakoff för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag
av 3,000 kronor.

285:o) Kungl. Maj:t har (punkt 265) föreslagit riksdagen att till magnetisk
undersökning av Sveriges fastland bevilja ett belopp av 60,000 kronor, samt
därav för budgetåret 1928—1929 såsom extra reservationsanslag anvisa

10,000 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan
finna skäl föreskriva.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 638—645 i statsrådsprotokollet.

Förslaget om den nu i frågasatta undersökningen har ursprungligen väckts
av den svenska nationalkommittén för geodesi och geofysik, därvid betonats,
hurusom frågan vore av stor betydelse såväl för våra internationella vetenskapliga
förhållanden som för vårt eget land. Vad till en början beträffar
frågans samband med motsvarande spörsmål inom andra länder har framhållits,
vilken stor vikt från den internationella vetenskapens sida lagts vid
att den magnetiska undersökningen av Sverige kommer att äga rum i möjligaste
mån samtidigt med motsvarande arbeten i Norge och Finland. Den
internationella unionen för geodesi och geofysik höll den 3—10 september
1927 sin tredje generalkonferens i Prag, vari deltogo omkring tvåhundra
officiella delegerade för 27 olika stater. I statsrådsprotokollet meddelas
nu, hurusom unionens sektion för terrester magnetism och elektricitet därvid
fattats enhälligt följande resolution: »Sektionen finner, att det är en tvin -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

163

gande nödvändighet att den magnetiska undersökningen av Sveriges och
Danmarks fastland utföres så snart som möjligt, i sammanhang med den i
Finland, i vilket land den magnetiska uppmätningen nyligen avslutats, och
den i Norge, där erforderliga medel för att påbörja eu sådan redan beviljats.
En beklaglig lucka i norra Europas magnetiska karta skulle därigenom
fyllas.» Vidare har departementschefen tillkännagivit, att Danmark i här
förevarande hänseende befunne sig i ett bättre läge än Sverige, därför
att redan en magnetisk uppmätning där blivit gjord, under det att i
Sverige förut endast sporadiska mätningar företagits i vissa delar av landet.
Som den danska mätningen blivit verkställd för flera år tillbaka, hade
dock ansetts nödvändigt att en förnyad mätning skulle företagas för att nu
få samband med den finska och norska uppmätningen. Vad Norge beträffar
hade slutligen, enligt vad departementschefen meddelar, en summa av

25,000 kronor beviljats för ändamålet för anskaffande av instrument och
förberedande åtgärder.

Vad vidare beträffar den här föreliggande frågans betydelse för vårt eget
land, erinrar departementschefen, att ur gruvhanteringens synpunkt en
magnetisk undersökning av vårt land skulle vara av vikt icke blott genom
de upplysningar, som den skulle giva beträffande förefintlighet av och
förekomstsätt för järnmalmer som ej gå i dagen, utan även för forskningar
efter koppar-, bly-, zink- och guldmalmer, svavelkis o. s. v.

Det skulle ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter,
som kunde visa sig erforderliga. Departementschefen framhåller i detta hänseende,
att undersökningarna syntes böra utföras i huvudsaklig överensstämmelse
med vad av nationalkommittén förordats, vilket bland annat innebure,
att ledningen och överinseendet av den magnetiska uppmätningen av Sveriges
fastland skulle uppdragas åt Sveriges geologiska undersökning.

Utskottet har ansett sig böra förorda Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,

att riksdagen må till magnetisk undersökning av Sveriges
fastland bevilja ett belopp av 60,000 kronor samt därav
för budgetåret 1928—1929 såsom extra reservationsanslag
anvisa 10,000 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva.

286:o) På grund av Kungl. Maj ds förslag (punkt 266) hemställer utskottet,
att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, må till beredande av ytterligare medel för utgivande
av tidskrifter, lärda verk och läroböcker för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra anslag av 15,000 kronor.

Ytterligare
medel till
utgivande
av tidskrifter,
lärda verk
och läroböcker.

[266.]

164

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Motioner
ang. anslag
till resestipendier
åt
journalister.

Utskottets

yttrande.

Motion ang.
understöd åt
kyrkoherden
tS. J. Enander
för fullföljande
av Salixforskningar.

287:o) I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr D. Bergström m. fl. (1:193) och den andra inom andra kammaren
av herr A. Olsson i Mora (II: 344), har hemställts, att riksdagen måtte besluta,
att till resestipendier för budgetåret 1928—1929 åt journalister, företrädesvis
medarbetare, som hava redaktionellt arbete i svensk tidning eller
journalistisk byrå till huvudsaklig sysselsättning, bevilja på extra stat ett
reservationsanslag av 8,000 kronor, att efter sakkunnigas hörande av Kungl.
Maj:t fördelas under de villkor för stipendiernas åtnjutande, som Kungl.
Maj:t kan finna skäl bestämma.

Beträffande de av motionärerna till stöd för förslaget anförda skälen hänvisar
utskottet till motionen 1: 193.

Till ifrågavarande ändamål har tillförene anslag varit uppfört å riksstaten,
vilket anslag emellertid upphörde att utgå i samband med indragning
av ett flertal anslag till resestipendier åt olika befattningshavare. Dessa
anslag hava ännu icke återuppförts på budgeten; endast i vissa undantagsfall
och med hänsyn till särskilda omständigheter har riksdagen bifallit förslag
om återupptagande av ett fåtal anslag till resestipendier.

Mot det nu framlagda förslaget om återupptagande av anslaget till resestipendier
åt journalister måste utskottet hysa vissa betänkligheter. Förslag
härom hava framförts till Kungl. Maj:t, som dock icke ansett sig böra
göra framställning i ämnet till riksdagen, lika litet som Kungl. Maj:t funnit
sig böra framlägga förslag om upptagande å riksstaten av flertalet förut
utgående, nu indragna anslag till resestipendier av olika slag. Vid sådant
förhållande anser sig utskottet icke nu böra tillstyrka motionerna utan får
hemställa,

att herr Bergströms m. fl. och herr Olssons i Mora m. fl.
ovanberörda motioner (1:193 och 11:344) ej må av riksdagen
bifallas.

288:o) I en inom första kammaren av herr S. Hansson m. fl. väckt motion
(I: 31) har hemställts, att riksdagen måtte bevilja kyrkoherden, fil. d:r S. J.
Enander ett belopp av 25,000 kronor såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
för fullföljandet av hans Salixforskningar.

Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:

»Uppe i en av vårt lands avsides belägna bygder har en man av den gamla
svenska stammen under en mansålder troget tjänat kyrkan och vetenskapen.
Som präst har han i sin nitälskan om sina församlingsbors bästa tillvunnit
sig deras aktning och tillgivenhet, och i egenskap av vetenskapsman
har han utfört en forskargärning, som förskaffat honom en oomstridd
plats bland den andliga kulturens märkesmän. Sedan många år tillbaka
är han världsberömd för sina betydelsefulla insatser på det område, där
han med en sällspord energi offrat sina krafter och ekonomiska resurser

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

165

utan att alltid ha rönt den uppmuntran och det bistånd här hemma, som
han haft riltt att göra anspråk på.

Detta omdöme gäller kyrkoherden i Lillherrdal, fil. d:r S. J. Enander.
Ända sedan i medio av 1880-talet har han vid sidan av utövandet av sitt
prästkall ägnat sig åt ett omfattande botaniskt forskningsarbete, vilket
kommit att speciellt gälla Salixarterna. För att kunna fullgöra detta arbete
har han nödgats företaga långväga strapatsfyllda färder, mången
gång till mycket otillgängliga trakter på olika delar av jordklotet. Detta
torde vara så allmänt känt, att en närmare redogörelse därför måste anses
överflödig. Emellertid förtjänar det att erinras om, att han redan år 1913
färdades jorden runt över Ryssland, där han ägnade Uralbergens flora ett
studium, genom Sibirien, Japan, Alaska och Kanada och vidare till Förenta
Staterna och över England hem. Till och med under världskriget företog
han långa och, man kan mycket väl säga, sagolika forskningsfärder.
Under åren 1921 och 1922 besökte han Grönland, varifrån han återvände
över Amerika, för att 1923 besöka trakten av Irkutsk och 1924 Altai i
Centralasien.

Det säger sig självt, att denna jakt efter Salixarter icke blott ställt stora
krav på den kroppsliga och andliga vigören utan även på de säkerligen
mycket begränsade ekonomiska resurser som stått till buds. Det är betecknande,
vad kyrkoherde Enander själv nyligen berättat för en intervjuare,
hur han vid ett tillfälle icke såg någon annan utväg att ordna sin hemfärd
efter eu av sina forskningsresor än att mönstra som sjöman i Montreal.

Målet för forskningsarbetet har för kyrkoherde Enander varit att få till
stånd ett vetenskapligt standardverk över Salixarterna. Sitt exsickatverk
över skandinaviska Salices hade han kommit så långt med före kriget, att
tre faskiklar med femtio växter i varje kunnat publiceras. Detta möjliggjordes
tack vare, att botaniska institutioner i Sverige och utlandet prenumererade
på verket. Ehuru prenumerationsavgiften är så pass stor, att i
vissa länder, såsom i Danmark, riksdagen nödgats bevilja särskilt anslag,
har den icke räckt till att täcka omkostnaderna. Detta har gjort, att kyrkoherde
Enander icke kunnat åtnjuta någon ekonomisk lön för sin forskarmöda,
ja, icke ens erhållit medel för bestridandet av kostnaderna för sina
dyrbara resor. Hela verket skall bestå av tio faskiklar med femtio skandinaviska
Salices i varje, alltså femhundra till varje prenumererande institution.
Förutom de tre, som publicerats före kriget, ha två legat nästan
färdiga sedan dess, och materialet till de återstående fem är samlat.

I ett uttalande till en tidningsman, som kyrkoherde Enander gjorde på
sin nyligen inträffade 80-årsdag, gav han uttryck åt sina bekymmer i fråga
om detta betydelsefulla arbetes fullföljande. Den prästerliga tjänsten lägger
givetvis i hög grad beslag på hans tid och krafter, och svårigheten för
honom att erhålla hjälppräst har alltid varit stor. »Finge jag bare en vice
pastor!» yttrade han till tidningsmannen. »Då skulle jag hinna undan med
hela arbetet på ett par år, om jag icke skrev så utförligt som i början utan
nöjde mig med hänvisningar till andra verk. Och sedan skulle jag vilja ta
itu med världsvidena. Jag hade tänkt mig, att de skulle kunna sammanföras
i fem band. Även till detta har jag insamlat materialet, ja, d. v. s.
jag måste till Himalaja och Beringssund först ett tag, innan jag kan ta itu
med arbetet riktigt på allvar.»

Tack vare att ett antal präster nyligen invigts i det stift, inom vilket
kyrkoherde Enander har sitt ämbete, har han nu, efter ett års väntan,

166

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

lyckats erhålla en vice pastor. Det torde vara uppenbart, att hans bekymmer
i fråga om det maktpåliggande vetenskapliga arbetet därmed icke
är undanröjt. Bistånd utifrån skulle säkerligen av honom hälsas med glädje
och tacksamhet. Att detta måste vara av ekonomisk art, säger sig självt.
Det ligger nära till hands, att man i detta fall ställer förhoppningarna på
riksdagen. Kyrkoherde Enander har gjort sig synnerligen förtjänt av det
svenska folkets och även av statsmakternas erkänsla för sin långt ut över
landets gränser högt uppskattade forskargärning. Men ett ekonomiskt bistånd
från statens sida skulle icke blott få betydelse såsom ett uttryck för en
sådan erkänsla, utan det skulle framförallt bliva av värde för den naturvetenskapliga
forskningen själv.»

Utskottets Den märkliga forskargärning, på vilken i förevarande motion uppmärkyttrande.
gamheten riktas, synes utskottet vara av den säregna beskaffenhet att den
förtjänar ej allenast att vederbörligen beaktas och uppskattas utan även att
på ett mera påtagligt sätt stödjas och uppmuntras av det allmänna. Riksdagen
har vid flera tillfällen genom beviljande av anslag skänkt sitt erkännande
åt av svenskar företagna vetenskapliga forskningsresor och insatser
på olika vetenskapliga områden, och då det som nu gäller erkännande åt
och stödjande av ett arbete, vilket med hänsyn till de yttre förutsättningar,
under vilka det hittills bedrivits, utan gensägelse kan betecknas såsom enastående,
tvekar utskottet icke att tillstyrka det förslag, som frambäres i
ovanberörda motion. Dock anser utskottet det föreslagna anslagsbeloppet
böra fördelas på två budgetår med hälften på vartdera året.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av herr Hanssons m. fl.
ovanberörda motion (I: 31), till kyrkoherden S. J. Enander
såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för fullföljande
av hans Salixforskningar bevilja ett belopp av 25,000 kronor
samt därav för budgetåret 1928—1929 anvisa såsom extra
reservationsanslag ett belopp av 12,500 kronor, att av Kungl.
Maj:t till Enander utanordnas i den ordning och på det sätt
Kungl. Maj:t må finna lämpligt.

Diverse.

Ålders tillägg. 289:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 267) föreslagit angående det or [267.

] dinarie förslagsanslaget till ålderstillägg ävensom vad i en sedermera av
Kungl. Maj:t avlåten proposition, nr 102, i detta hänseende föreslagits, har
riksdagen redan fattat beslut; varom utskottet velat härigenom
erinra.

Skrivmateria- 290:o) Kungl. Maj:t har (punkt 268) föreslagit riksdagen att höja det i
pensel ved riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till
m. m. skrivmaterialier och expenser, ved m. m., nu 243,000 kronor (därav till

[268.]

167

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

domkapitlens expeditioner högst 33,000 kronor) med 7,000 kronor till

250,000 kronor (därav till domkapitlens expeditioner högst 33,000 kronor.)

Den föreslagna anslagsökningen är föranledd av det av utskottet ovan
under punkt 13 tillstyrkta förslaget om överflyttande på ifrågavarande anslag
av vissa expensutgifter för nationalmuseum.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må höja det i riksstaten under åttonde huvudtiteln
uppförda ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier
och expenser, ved m. m., nu 243,000 kronor (därav till
domkapitlens expeditioner högst 33,000 kronor) med 7,000
kronor till 250,000 kronor (därav till domkapitlens expeditioner
högst 33,000 kronor.)

291 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 269) föreslagit riksdagen att höja det i
riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till
tryckningskostnader, nu 36,925 kronor (därav till domkapitlens expeditioner
högst 9,000 kronor), med 295 kronor till 37,220 kronor (därav till domkapitlens
expeditioner högst 9,000 kronor).

Utskottet hemställer,

att riksdagen må öka det i riksstaten under åttonde huvudtiteln
uppförda ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader,
nu 36,925 kronor (därav till domkapitlens expeditioner
högst 9,000 kronor), med 295 kronor till 37,220
kronor (därav till domkapitlens expeditioner högst 9,000
kronor);

dock att i anslaget må få göras den ändring, som till
jämnande av huvudtitelns slutsumma kan visa sig erforderlig.

292:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 270) föreslagit riksdagen i
fråga om tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande,
vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.

293:o) Kungl. Maj:t har (punkt 271) föreslagit riksdagen att för beredande
av tillfälligt lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare
för budgetåret 1928—1929 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett extra förslagsanslag av 4,600 kronor.

I anslutning till riksdagens tidigare fattade beslut i fråga om grunderna
för ifrågavarande tillfälliga lönetillägg får utskottet, som icke har något
att erinra mot det nu äskade anslaget, hemställa,

att riksdagen må för beredande av tillfälliga lönetillägg
åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare
för budgetåret 1928—1929 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett extra förslagsanslag av 4,600 kronor.

Trycknings kostnader.

[269.]

Tillfällig
löneförbättring
för viss
personal
inom den civila
statsförvaltningen.

[270.]

Tillfälligt
lönetillägg åt
vissa vaktmästare.

[271.]

168

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Dyrtidstill- 294:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (under punkt
[272c>8273 1 * fråga om dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst och (under

°‘ '' punkt 273) i fråga om dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda

undervisningsanstalter kommer utskoftet att framdeles under riksdagen avgiva
utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.

Övriga ordi- 295:o) I avseende å de i nu gällande riksstat uppförda ordinarie anslag,
nane anslag. som jcke här ovan särskilt omnämnda, har någon förändring icke

ifrågasatts.

Utskottet hemställer,

att samtliga de ordinarie anslag under åttonde huvudtiteln,
vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, må i
riksstaten för budgetåret 1928—1929 upptagas med oförändrade
belopp.

Stockholm den 13 april 1928.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, Olof Olsson, J.L.
Widell, J. Nilsson i Malmö, O. Bergqvist, C. P. V. Nilsson i Gränebo, C. A. Carlsson i
Gävle, E. A. Hallin, J. B. Johansson i Fredrikslund, Oscar Olsson och I. Hj. E.
Pauli;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, P. Nilsson i
Bonarp, 8. Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson i Blädinge, A. Å:son
Törnkvist i Karlskrona, E. Eristensson i Göteborg, B. F:son Holmgren, C. Lindskog, P. C.
Jonsson i Eskilstuna och G. Strindlund;

med undantag därav att i stället för herr Lindblad deltagit herr K. A. W. Björck i
behandlingen av punkterna 180—208 och herr C. Johansson i Hälsingborg i behandlingen
av punkterna 209—295;

att i behandlingen av punkterna 180—295 deltagit herr J. Clemedtson i stället för herr
Widell, herr O. A. Ernfors i stället för herr Hallin och herr O. Nilsson i Örebro i stället
för herr Carlsson-Frosterud;

i behandlingen av punkterna 1—208 deltagit herr J. Pdlsson i stället för herr Carlsson
i Gävle samt

i behandlingen av punkt 180 deltagit herr C. I. Asplund i stället för herr Pauli.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

1(>9

Reservationer:

vid punkt 10 (Pedagogiska biblioteket i Stockholm) av herrar Oscar Olsson
och Pauli, vilka ansett, att utskottet bort hemställa, att riksdagen måtte till
pedagogiska biblioteket i Stockholm för budgetåret 1928—1929 bevilja ett
extra anslag av 7,400 kronor;

vid punkt 164 (Bokinköp och bokbindning för vissa lärjungebibliotek
vid de allmänna läroverken) av herrar Olof Olsson, Nilsson i Malmö,
Anderson i Råstock, Rydén, Carlsson-Frosterud, Törnkvist i Karlskrona och
Kristensson i Göteborg, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort
hava följande lydelse:

»1927 års riksdags uttalande om önskvärdheten av ett bättre tillgodoseende
av läroverksbiblioteken är att betrakta mot bakgrunden av den reform av
skolans inre arbete, som bör framstå såsom ett av de väsentligaste momenten
i den nya läroverksorganisationen. I den framställning, som till nämnda
års riksdag avgavs i läroverksfrågan, angav departementschefen såsom en
av de viktigaste reformpunkterna för skolans inre omdaning, att lärjungarna
vandes vid större självverksamhet och uppfostrades till ett självständigt bruk
av boken. I anslutning härtill och med anledning av i ämnet väckta motioner
framhöll riksdagen angelägenheten av att uppmärksamheten mer än
hittills riktades på läroverkens biblioteksbestånd.

Det förslag, som nu föreligger, avser en begynnelse till ytterligare tillgodoseende
av läroverkens bibliotek. Emellertid håller utskottet före, att
ett framgångsrikt reformarbete på undervisningens område i det syfte departementschefen
angivit, redan från början med nödvändighet kräver ett
kraftigare understöd till läroverkens bibliotek än vad i Kungl. Maj:ts förslag
ifrågasättes. Utskottet har därför funnit starka skäl föreligga för ett
tillstyrkande av det motionsvis väckta förslaget, i vad det avser beredande
av ökade medel till bokinköp och bokbindning. Anslaget anser utskottet
dock böra begränsas till 75,000 kronor. Lika med motionärerna vill utskottet
förorda, att detsamma ej uteslutande kommer att avse de högre allmänna
läroverken, utan att även real- och samskolor må kunna därav bliva
delaktiga.

Det motionsvis framförda förslaget om en reglering av läroverksibiblotekariernas
arvoden anser sig utskottet däremot icke kunna förorda. Denna
fråga synes vara av beskaffenhet att böra först efter en mer ingående undersökning
upptagas till prövning och i allt fall ej avgöras på grundvalen av
enskild motion.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj ds förslag
och herrar Oscar Olssons och Paulis ovanberörda motion

170

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

nr I: 59, till bokinköp och bokbindning för lärjungebiblioteken
vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret
1928—1929 ett extra reservationsanslag av 75,000 kronor.

av herrar Oscar Olsson, Pauli och Jonsson i Eskilstuna, vilka beträffande
anslagsbeloppet instämt med föregående reservanter, men i avseende å arvoden
åt bibliotekarierna vid de allmänna läroverken ansett, att utskottets yttrande
bort hava följande lydelse:

»Genom bifall till förslaget om statsanslag till läroverksbiblioteken och
genom statens övertagande under 1928 av 21 kommunala mellanskolor skulle
bibliotekarierna vid statsläroverken, för så vitt det nuvarande anslaget skall
fördelas på både de förutvarande och de nytillkomna bibliotekarierna, erhålla
ännu lägre ersättning än hittills, samtidigt med att deras arbete ökas.
Till Kungl. Maj:ts förfogande för ersättning till bibliotekarierna skulle alltjämt
endast stå det i reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående
särskilda anslaget för ändamålet, 16,000 kronor, vilket från och med
nästkommande budgetår finge fördelas på 98 bibliotekarier i stället för, som
hittills, på 77. Detta förefaller så mycket orimligare, som läroverkens

bibliotekarier i avlöningshänseende äro betydligt sämre ställda än bibliotekarierna
vid andra motsvarande läroanstalter. Enkelseminariernas bibliotekarier
uppbära 600 kronor, dubbelseminariernas 900 kronor, och för
bibliotekarierna i de kommunala flickskolorna har föreslagits 450 kronor.
I vanliga fall utgöres arvodet för läroverkens bibliotekarier för närvarande
av högst 275 kronor, såvida icke extra arbete pålägges dem. Det synes
därför nödvändigt, att riksdagen lämnar Kungl. Maj:t medgivande att överskrida
det i reservationsanslaget ingående särskilda anslaget, 16,000 kronor,
med så stort belopp, som erfordras för att läroverksbibliotekariernas ersättning
icke skall behöva sänkas under det nuvarande, knappt tilltagna

beloppet.»

samt att förty utskottet beträffande förevarande fråga bort hemställa:

»att riksdagen må medgiva att Kungl. Maj:t må för beredande
av skälig ersättning åt bibliotekarier vid de allmänna
läroverken enligt nu gällande grunder överskrida

det i reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående
särskilda anslaget till bibliotekarier vid samma läroverk,
16,000 kronor, med det belopp, som härför kan vara
erforderligt.»

vid punkten 180 (ordinarie anslaget till folkskoleseminarierna m. m.) av
herr Oscar Olsson, vilken anfört följande:

»Den av Kungl. Maj;t framlagda utredningen i statsverkspropositionen ger
otvetydigt vid handen att den nuvarande seminarieorgauisationen är mycket
för stor, åtminstone för en avsevärd tid framåt. Visserligen tyckes depar -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

171

teinentscliefen ha tagit intryck av skolöverstyrelsens senare beräkning (i
skrivelse (lön 2 december 1927) av det behövliga antalet nya lärare åren
1931 och 1932, vilken underkänner samma styrelses beräkning i skrivelse
den 23 juni 1927. Enligt den förut avgivna skrivelsen beräknas, med en
intagning i fjol av 410 elever vid seminarierna, ett lärareverskott (antal
arbetslösa lärare) år 1931 av 23 lärare, enligt den senare skrivelsen ett underskott
av 135. Den senast avgivna skrivelsens siffror torde vara ännu
osäkrare än siffrorna i den första skrivelsen. Skolöverstyrelsens arbetslöshetsräkning
i november upptog 40 ofrivilligt arbetslösa av de 1927 utexaminerade
manliga lärarna, men samtidigt hade folkskollärarförbundet reda
på 70 manliga lärare av den årgången, som förgäves sökt anställning. I
juni beräknade skolöverstyrelsen ett läraröverskott i slutet av läsåret 1927
—1928 på 180 lärare, i november ett överskott på endast 80 vid samma
tid. Vid en den 15 februari gjord undersökning, vid vilken man dock
lyckats erhålla uppgifter endast från 8 seminarier av 15, befunnos 95 lärare
av enbart de 1927 utexaminerade ha varit arbetslösa hela året, varjämte
omkring 60 haft tillfällig anställning endast kortare tid under någon av
terminerna. Således torde till och med mer än 180 utexaminerade lärare
vara utan anställning vid läsårets slut. Det förhållandet står under alla
förhållanden fast, att till och med för fyllandet av det behov överstyrelsens
senare beräkningar uppger den nuvarande organisationen är alldeles för
stor. Detta bevisas av det faktum, att den beskurna organisationen enligt
skolöverstyrelsens förslag i juni skulle räcka till för utbildning av 575 elever
och att samma beskurna organisation enligt den plan, som förelagts riksdagen
vid förslag om nya seminariebyggnader, till och med skulle räcka
till för utbildande av ej mindre än 690 elever. Härav framgår otvetydigt,
att vi även om riksdagen godtoge skolöverstyrelsens första förslag om indragning
av folkskoleseminariet i Strängnäs och parallellavdelningen i Luleå
inte i vårt land skulle behöva få någon lärarbrist efter 1932 utan tvärtom
läraröverskott, såvida utbildningsmöjligheterna i den begränsade organisationen
bara tillnärmelsevis utnyttjades. Överstyrelsen själv anser sig rent
av vara på den säkra sidan genom intagning av 518 elever i år i stället
för det av den själv under normala förhållanden beräknade antalet 575,
och departementschefen anser sig väl försvarad med att begränsa antalet i
år nyintagna till ungefär detsamma som 1927, således 410. Skolöverstyrelsen
förutsätter tydligen inte själv att man under något år före 1932 skulle
behöva utnyttja ens de 575 platserna i den beskurna organisationen och
medger att lärarbehovet åren närmast därefter säkerligen kommer att sjunka.

Den av skolöverstyrelsen i juni föreslagna organisationen för utbildning
av folkskollärare, omfattande 23 avgångsklasser, är således även den tilltagen
i största laget för överskådlig tid framåt. Därtill kommer att skolöverstyrelsen
vid sin beräkning förbisett att riksdagen, i anledning av en
av herr A. Pers väckt motion 1922, uttalat sig för anordningar, som möjliggöra
för småskollärarinnor att utbilda sig till folkskollärarinnor. Med
sådana anordningar 1929 ha vi således en eller möjligen två kvinnliga avgångsklasser
om ytterligare 25 lärjungar redan år 1931. Vare sig denna
organisation blir färdig så tidigt eller ej, är folkskoleseminariet i Skara fullkomligt
överflödigt för säkerställande av landets behov av folkskollärare.
Utom Skaraseminariet räcker den av skolöverstyrelsen föreslagna organisationen
till för utbildande av 550 lärare årligen (av 660 om utrymmet utnyttjas
så långt möjligt).

172

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Som redan nämnts medger skolöverstyrelsen själv att antalet behövliga
lärare kommer att minskas de närmaste åren efter 1932. Sannolikt kommer
således då även den av skolöverstyrelsen beräknade seminarieorganisationen
att bli så mycket för stor att ytterligare något folkskoleseminarium
måste nedläggas utom de nu påtalade (Strängnäs, Skara och parallellavdelningen
i Luleå).

De invändningar, som från Skara och Strängnäs anförts mot därvarande
folkskoleseminariers indragning, kunna ej tillmätas någon saklig betydelse,
då de inte alls beröra frågan om tillgodoseendet av landets lärarbehov.
Synpunkten av det lokala närings- och kulturlivet, som starkt framhävts
från de båda städerna, kan så mycket mindre tillmätas avgörande betydelse,
som allt tyder på att vid statens övertagande av småskollärarinneutbildningen
ett av seminarierna — antagligen ett dubbelseminarium — skulle få
övertaga seminariebyggnaderna i Strängnäs, varjämte utbildningen till folkskollärarinuor
av därtill lämpliga småskollärarinnor kunde förläggas till
Skara.

Följaktligen tala inga skäl för bibehållandet av den alldeles för stora
nuvarande organisationen. Folkskoleseminarierna i Strängnäs och Skara
liksom den kvinnliga parallellavdelningen vid Luleå seminarium böra från
nästa läsår avvecklas och således inga nyintagningar i år där förekomma.

Vidare synes det utskottet orimligt, att klasserna i de bäst utrustade nya
seminariebyggnaderna skola taga emot ett mindre antal inträdessökande än
de sämre utrustade seminarierna.

De av skolöverstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1927 beräknade kostnadsbesparingarna
för indragandet av två klasser i Strängnäs och Luleå
utgöra 13.920 kronor; indragningen av eu klass i Skara bör således kunna
medföra en besparing av ytterligare 6,000—7,000 kronor. I riksstaten torde
det av Kungl. Maj:t begärda ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna
således böra sänkas med 20,000 kronor, alltså bestämmas till

1,784,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär vidare---—--(= utskottet).

Alltså anser jag, att utskottet bör hemställa,
att riksdagen må

a) (= utskottet)

b) (= » )

c) (= » )

d) (= * )

e) i riksstaten för budgetåret 1928—1929 upptaga den i det ordinarie reservationsanslaget
till folkskoleseminarierna ingående posten: Folkskoleseminarierna
med till 1,784,000 kronor sänkt belopp.»

vid punlcten 181 (studiehandledning för vissa inträdessökande vid folkskoleseminarier)
av herrar Olof Olsson, Nilsson i Malmö, Oscar Olsson, Pauli, Björck,
Rydén och Törnkvist i Karlskrona, vilka ansett, att utskottet bort hemställa
om bifall till den i ämnet väckta motionen;

av herr Kristensson i Göteborg:

vid punkten 197 (statsbidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor) av herrar
Kvarnzelius, Olof Olsson, Oscar Olsson, Pauli, Rydén, Törnkvist i Karlskrona,

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

173

Kristensson i Göteborg och Nilsson i Örebro, vilka ansett, att utskottets yttrande
och förslag bort hava följande lydelse:

»I princip har utskottet intet att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag i nu
berörda del. Vad emellertid beträffar frågan om övergångstiden, har utskottet
ej kunnat undgå att uppmärksamma, hurusom enligt av Kungl. Maj:t
utfärdade bestämmelser Stockholms stad intill den 1 juli 1923 varit skyldig
att å alla folkskolans stadier hava anställda lärare med folkskollärarkompetens.
Då följaktligen en förpliktelse härutinnan blivit ålagd Stockholms
stad, håller utskottet före, att staten bör äga att taga skyldig hänsyn till
denna omständighet vid avvecklingen av den nuvarande anordningen och
att i betraktande härav övergångstiden ej bör tillmätas så snävt som i Kungl.
Maj:ts förslag förordas. Utskottet har därför ansett sig böra i så måtto
tillmötesgå det motionsvis framlagda förslaget, att utskottet vill tillstyrka en
övergångstid av 25 år.

Vad vidare — — — — — inom folkskoleväsendet.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) med anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt herr
Magnusons ävensom herr Holmdahls och fröken Wellins
ovanberörda motioner (1:97 och 11:98), godkänna sådan ändring
i gällande grunder för statsbidrag till avlönande av
lärare vid folk- och småskolor, att, där ordinarie, extra ordinarie
eller vikarierande folkskollärare har sin tjänstgöring
uteslutande eller till övervägande delen förlagd till småskolestadiet,
statsbidrag till lärarens avlönande skall utgå enligt
de för sm åskollärare i motsvarande ställning gällande grunder,
ävensom medgiva, att det må ankomma på Kungl. Maj:t att
utfärda de närmare bestämmelser, som för tillämpning av ovannämnda
ändring må befinnas erforderliga, med iakttagande likväl
att för ändringens genomförande skall gälla en övergångstid
av tjugufem år, räknat från och med den 1 januari 1929,

b) -------------

c) ------------- »

av herrar Johansson i Fredrikslund, Clemedtson, Ernfors, Nilsson i Bonarp,
Olsson i Blädinge och Holmgren, vilka ansett, att utskottet bort, i anledning
av den av herr Forssell i ämnet väckta motionen, under mom. c) hemställa,
det riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning rörande
de i sagda motion framkomna förslag och synpunkter;

av herr Lindskog, vilken beträffande utskottets hemställan under mom.
a) och b) biträtt den av herr Kvarnzelius m. fl. avgivna reservationen och beträffande
mom. c) instämt i herr Johanssons i Fredrikslund in. fl .yrkande;

vid ''punkten 201 (statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet inom

174

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

vissa skoldistrikt i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län) av herrar
Nilsson i Malmö, Nilsson i Gränebo, Johansson i Fredrikslund, Clemedtson,
Olsson i Blädinge och Holmgren, vilka ansett, att utskottet bort hemställa om
avslag å Kungl. Maj:ts förslag;

vid punkten 209 (regelbundna läkarundersökningar vid folk- och småskolor)
av herrar Kvarnzelius, Nilsson i Gränebo, Johansson i Fredrikslund, Clemedtson,
Ernfors, Nilsson i Bonarp, Olsson i Blädinge, Holmgren, Lindskog och
Strindlund, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande
lydelse:

»Utskottet vill ingalunda underskatta betydelsen av den fråga, som i förvarande
motion beröres; tvärtom är densamma enligt utskottets mening
värd all uppmärksamhet. Emellertid håller utskottet före, att enbart läkarundersökningar
av skolbarnen ej äro ägnade att föra till det mål, motionären
vill vinna; härtill torde tarvas mer effektiva åtgärder, lämpligen befordrade
förmedelst en målmedvetet bedriven propaganda- och upplysningsverksamhet.
Då den föreliggande frågan dessutom synes vara en angelägenhet,
som i första hand bör tillkomma vederbörande kommuner att uppmärksamma
och då ett statsingripande på detta område kan leda till oöverskådliga
ekonomiska konsekvenser, anser utskottet försiktigheten bjuda att ställa
sig avvikande mot det motionsvis framställda förslaget.

Utskottet hemställer alltså,

att fru Nordgrens ovanberörda motion ej må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.»

vid punkten 239 (understöd åt behövande elever vid vissa anstalter för
yrkesundervisning) av herrar Kvarnzelius, Oscar Olsson, Johansson i Hälsingborg,
Pauli, Anderson i Råstock, Törnkvist i Karlskrona, Nilsson i Örebro
och Jonsson i Eskilstuna, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag
bort hava följande lydelse:

»Utskottet finner de synpunkter motionärerna anfört beaktansvärda men
anser dock vanskligt att pa enskild motion söka åstadkomma en ny form
av understöd eller ett nytt slags stipendier.

Utskottet anser därför, att riksdagen bör hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning
och förslag i ämnet, och får sålunda hemställa,

att riksdagen må i anledning av motionerna I: 52 och
II: 55 i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utrednmg
och förslag ifråga om understöd åt behövande elever vid
statsunderstödda kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning.
»

vid punkten 248 (bidrag till arbetarnas bildningsförbund för organisationsoch
administrationskostnader) av herrar Olof Olsson, Nilsson i Malmö, Oscar

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

175

Olsson, Pauli, Anderson i Råstock, Rydén, Törnlcvist i Karlskrona, Kristensson
i Göteborg, Nilsson i Örebro och Jonsson i Eskilstuna, vilka ansett, att utskottet
bort till en början intaga motionens motivering, så lydande:

»Arbetarnes bildningsförbunds verksamhet är stadd i jämn utveckling och
tillväxt.

Under de senaste 5 verksamhetsåren eller från 1922—1923 och till och
med 1926—1927 har sålunda studiecirkelverksamheten att uppvisa en tillväxt
från 1,638 cirklar med 21,687 medlemmar till 2,390 cirklar med 29,893
medlemmar. Föreläsningsverksamheten har under samma tid att uppvisa en
ökning i antalet förmedlade föreläsningar från 1,485 till 1,931 och bibliotekens
bokinköp från 123,334 kr. i 702 bibliotek till 180,375 kr. i 933
bibliotek.

En följd av denna utveckling är givetvis, att förbundets administrationskostnader
år för år ökats. Såsom bidrag härtill har förbundet från och med
1921 åtnjutit statsbidrag, vilket för de två senaste verksamhetsåren utgjort

26,000 kr. för varje år. Hela administrationskostnaden har emellertid överstigit
60,000 kr. och beräknas uti löpande årets stat till 66,000 kr. Utöver
statsbidraget har således från annat håll tillskjutits väsentligt högre belopp
än statsbidraget.

En höjning av statsbidraget är redan härav motiverat. Härtill kommer
det skäl, som ligger i behovet av än starkare stöd från statens sida för
verksamhetens vidare utveckling och fördjupning.

På grund härav gjordes, som framgår av bilaga till statsverkspropositionen,
åttonde huvudtiteln sid. 591 o. s. v., framställning hos skolöverstyrelsen
om dess medverkan för höjning av anslaget från 26,000 kr. till 30,000
kr. Skolöverstyrelsen har hemställt om en höjning till 29,000 kr.

Då emellertid Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen upptager allenast
samma belopp som hittills utgått eller 26,000 kronor, tillåta vi oss hemställa
— — —».

samt att utskottet därefter bort anföra och hemställa följande:

»Av vad motionärerna anfört har utskottet funnit sig övertygat om att
arbetarnas bildningsförbund befinner sig i så stark utveckling, att en höjning
av anslaget synes väl befogad. Utskottet anser sig på grund härav böra i
så måtto förorda bifall till det motionsvis framförda förslaget, att utskottet
för ändamålet tillstyrker det belopp, som av skolöverstyrelsen under ärendets
förberedande behandling ifrågasatts eller alltså 29,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med anledning av Kungl. Maj ds förslag
samt herr Wigforss’ ävensom herr Erikssons och fru
Yessmans ovanberörda motioner (1:138 och II: 248), såsom
bidrag till arbetarnas bildningsförbund för bestridande av
dess organisations- och administrationskostnader anvisa för
budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 29,000 kronor,
att utgå i den mån förbundet visar sig för ändamålet för
samma tid disponera från annat håll bekomma medel till
minst lika stort belopp som statsbidraget, och i övrigt enligt
de bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.»

176 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

vid punkten 287 (anslag till resestipendier åt journalister) av herrar Nilsson
i Malmö, Clemedtson, Pauli, Anderson i Råstock, Törnkvist i Karlskrona
och Kristensson i Göteborg, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag
bort hava följande lydelse:

»Utskottet, som finner, att motionärerna anfört övertygande skäl för framställningen,
anser att beloppet ifråga nu åter bör införas i riksstaten. Anslag
av liknande slag, vilka liksom det förevarande indrogos under krisåren, hava
redan i flera fall åter upptagits. Utskottet tillstyrker därför bifall till motionerna
och får alltså hemställa,

att riksdagen må, med bifall till de av herr Bergström
m. fl. och herr Olsson i Mora väckta motionerna I: 193 och
II: 344) besluta, att till resestipendier för budgetåret 1928—
1929 åt journalister, företrädesvis medarbetare, som hava
redaktionellt arbete i svensk tidning eller journalistisk byrå
till huvudsaklig sysselsättning, bevilja på extra stat för
nämnda budgetår ett reservationsanslag av 8,000 kronor, att
efter sakkunnigas hörande av Kungl. Maj:t fördelas under de
villkor för stipendiernas åtnjutande, som Kungl. Maj:t kan
finna skäl bestämma.»

Stockholm 1928, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

280831

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Verkliga utgifter.

VIII. Åttonde huvudtiteln. Ecklesiastikdepartementet.

		Ordinarie	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
	A. Departementet.
1	Departementschefen .......................................................	24,000
2	Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, för-
	slagsanslag ...................................................................	256,900
	Säger för departementet	280,900
	B. Arkiv, bibliotek och museer.
	Arkiv.
	Riksarkivet:
1	Riksarkivet, förslagsanslag............ 167,800
2	Inköp av arkivalier och tryckta
	arbeten för riksarkivet, reserva-
.'' ■	tionsanslag ............................... 2,000
3	Fortsatt utgivande genom riksar-
	kivet av sådana handlingar, som
	äro av vikt för fäderneslandets
	historia, reservationsanslag........ 8,000
4	Expedition i riksarkivets nya lo-
	kaler vid Östermalmsgatan i
	Stockholm ................................ 4,000	177,800	4,000
	Landsarkiven:
5	Landsarkiven, förslagsanslag ........ 88,000
6	Inköp av arkivalier och tryckta
	arbeten för landsarkiven, re-
	servationsanslag ........................ 1,550
7	Uppförande av arkivbyggnad i
	Norrland m. in., reservations-
	anslag ........................................ * 108,000	89,550	108,000
		267,350	112,000
	Bibliotek.
	Kungl. biblioteket:
8	Kungl. biblioteket, förslagsanslag 248,200
9	Ökning av kungl. bibliotekets ar-
	betskrafter ................................ 11,000

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 samt. 8 häfl. (Nr 8.)

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

				Ordinarie	Extra
				anslag	anslag
				Kronor	Kronor
10	Katalogiseringsarbeten inom kungl.
	biblioteket ................................		29,000
11	Sveriges offentliga biblioteks ge-
	mensamma accessionskatalog...		5,000
12	Tioårsregister till Sveriges offent-
	liga biblioteks gemensamma ac-
	cessionskatalog, reservationsan-
	slag ............................................		3,000
13	Bokinköp och bokbindning för
1	kungl. biblioteket, reservations-
	anslag ........................................		20,000	248,200	68,000
	Stifts- och landsbiblioteket i Linköping:
14	Avlöningar, förslagsanslag ............	13,060
15	Bokinköp, inbindning och vissa
	expenser, reservationsanslag ....	8,000
16	Förstärkning av reservationsan-
	slaget till bokinköp, inbindning
	och vissa expenser....................		2,000
17	Vissa konserveringsarbeten, reser-
	vationsanslag ............................		3,000	21,060	5,000
18	Pedagogiska biblioteket......................				6,500
19	Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av
	S:te Geneviévebiblioteket i Paris ..				1,500
				269,260	81,000
	Museer.
	Nationalmuseet:
	Museet:
20 a	Förslagsanslag ............................	154,200
	Reservationsanslag:
20 b	Målnings- och skulptursam-
	lingarnas ökande................	30,000
20 c	Inlösen av svenska konstnä-
	rers arbeten........................	25,000
20 d	Handtecknings- och gravyr-
	samlingarnas ökande ........	6,500
20 e	Samlingarnas vård och under-
	håll ....................................	11,000
20 f	Ökande av samlingen av konst-
	hantverk ............................	8,000
20 g	Boksamlingen ........................	3,000
20 h	Utländska studieresor............	—
21	Förstärkning av arbetskrafterna				.
	vid nationalmuseet....................		12,800
22	Vandringsutställningar m. m., re-
	servationsanslag ........................		5,000

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

				Ordinarie	Extra
				anslag	anslag
				Kronor	Kronor
23	Försäkring och transport av konst-
	föremål, reservationsanslag........		2,500
24	Konservering av handtecknings-
	och gravyrsamlingar inom mu-seet, reservationsanslag ............		5,000
25	Portföljer för vissa äldre sam-
	lingar av handteckningar och gra-vyrer, in. in., reservationsanslag		5,000
26	Konserveringsarbeten för statens
	tavelsamlingar å Gripsholms, Drottningholms och Ulriksdals slott, reservationsanslag............		12,000
27	Inredning av arbetsrum för tjänste-
	män i museet m. m., reserva-tionsanslag ................................		7,450
28	Ny värmeledningsanläggning samt
	elektrisk belysnings- och kraft-installation i museibyggnaden, reservationsanslag ....................	*	194,800	237,700	244,550
	Livru stkammaren:
29	Avlöningar, förslagsanslag............	11,000
30	Avlöningar till icke-ordinarie be-
	fattningshavare vid livrustkam-
	maren ........................................		24,430
31	Underhåll och vård av livrust-
	kammarens samlingar, reserva-tionsanslag ................................		24,000
32	Förhyrande av ökade lokaler för
	livrustkammaren, reservations-anslag ........................................		4,500	11,000	52,930
	Naturhistoriska riksmuseet:
33	Avlöningar m. m., förslagsanslag	229,450
34	Tjänsteresor för intendenter och
	assistenter, reservationsanslag....	2,000
35	Samlingar m. m., reservationsanslag	93,695
36	Arbetsbiträde vid paleozoologiska
	avdelningen................................		2,400
37	Arbetsbiträde vid etnografiska av-
	delningen....................................		2,400
38	Vetenskapligt biträde för bearbet-
	ning av vissa samlingar å evertebratavdelningen................		4,000
39	Särskilt arvode åt en vaktmäs-
	tare, tillika trädgårdsskötare....		300
40	Instrument och museiskåp för
	paleozoologiska avdelningen, re-servationsanslag ........................		5,000

* Av Kungl. Maj!t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

			Ordinarie		Extra
			anslag		anslag
			Kronor		Kronor
41	Förvärv och kemisk analys av
	mineral från Långbans gruva i
	Värmland, reservationsanslag ....	2,000
42	Ordnande och preparering av vissa
	samlingar inom botaniska av-
	delningen....................................	4,000
43	Nya herbarieskåp för botaniska
	avdelningen, reservationsanslag	3,000
44	Arbetsbiträde m. m. vid botaniska
	avdelningen................................	3,000j
45	Mikrotomer för paleobotaniska av-
	delningen, reservationsanslag ....	1,750
46	Nya skåp in. m. för entomologiska
	avdelningen, reservationsanslag	5,000
47	Uppvärmning m. m. av vissa loka-
	ler för etnografiska avdelningen,
	reservationsanslag ....................	3,810
48	Inredande av en kokvrå m. in. i
	portvaktsbostaden vid riksmu-
	seet, reservationsanslag ............	5,400
49	Förstärkning av vissa i reserva-
	tionsanslaget till samlingar
	m. m. ingående anslagsposter	19,000	325,145		61,060
	Nordiska museet:
50	Museet ............................................................	115,450
51	Tillfällig löneförbättring åt viss museets
	personal ....................................................	*14,975
52	Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare
	m. fl. vid museet........................................	3,600
53	Dyrtidstillägg åt viss museets personal........	*44,000			178,025
54	Kulturhistoriska museet i Lund ......................				30,000
55	Musikhistoriska museet .....................................				4,000
56	Svenska skolmuseet ..........................................				3,000
			573,845	573,565
	Säger för arkiv, bibliotek och	museer	1,110,455	766,565
	C. Kyrkliga ändamål.
	Kleresistaten.
1	Kleresistaten, förslagsanslag ..............................		150,000
2	Lappmarks ecklesiastikverk, kyrkliga ändamål, förslags-
	anslan ..............................................................		4,000
3	Ersättning för prästerskapets tionde, förslagsanslag ....	4,536,700

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

		Ordinarie	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
4	Ersättning för vissa prästerskapet tilldelade statsanslag	304,752
5	Ersättning åt vissa församlingar till följd av lindring i
	främmande trosbekännares skattskyldighet, förslags-
		45,000

6	Pastor vid svenska Gustafsförsamlingen i Köpenhamn....	6,000
7	Pastor vid svenska Victoriaförsamlingen i Berlin .......	6,000
8	Pastor vid svenska Sofiaförsamlingen i Paris ............	6,000
9	Pastor vid svenska Olaus Petri-församlingen i Ilälsingfors		6,000
10	Stipendier för utbildande vid universitet av präster,
	förtrogna med finska språket ....................................		3,600
11	Religiös och social verksamhet bland svenskar i vissa
	utländska hamnstäder ................................................		45,500
12	Dyrtidstillägg åt för religiös och social verksamhet
	bland svenskar i vissa utländska hamnstäder an-
	ställda präster, förslagsanslag ....................................		* 16,000
13	Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kost-
	nader, förenade med friköp av lägenheter å kyrklig
	jord, förslagsanslag........................................................		15,000
		5,058,452	86,100
	Domkapitlens expeditioner.
14	Domkapitlens expeditioner, förslagsanslag ....................	** 279,300
	Kyrkors underhåll m. m.
	Kyrkors underhåll:
15	Underhåll........................................................ 2,028
16	Ersättningar, förslagsanslag............................ 275,000	277,028
17	Flyttning av kyrka och prästgård från Muonionalusta till
	Muodoslombolo ............................................................		5,585
		277,028	5,585
	Säger för kyrkliga ändamål	5,614,780	91,685
	D. Akademier m. m.
	Svenska akademien.
1	Akademien .......................................................................	8,250
	Vetenskapsakademien.
2	Akademien .......................................................................	10,000
3	Katalog över svensk naturvetenskaplig litteratur ........		2,500
4	Bidrag till underhåll av akademiens av styrelsen för
	makarna Mittag-Lefflers matematiska stiftelse för-
	valtade matematiska bibliotek ....................................		** 7,500
5	Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskap-
	liga sammanslutningar, reservationsanslag ................		4,100

* Av Kungi. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
** Beloppet redan beviljat av riksdagen.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

		Ordinarie	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
6	Internationella unionens för geodesi och geofysik fjärde
	generalkonferens i Stockholm år 1930, reservationsanslag		8,000
7	Sveriges anslutning till den baltisk-geodetiska kom-
	missionen m. m.........................................................		2,875
		10,000	24,975
	Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.

8 a
8 b

8 d

8 e

8 f

8g
8 h

16
17

Akademien:

Förslagsanslag ................................ 99,750

Reservationsanslag:

Underhåll och förökande av de
under akademiens inseende

ställda samlingar ................ 18,000

Tryckningskostnader samt utgivande
av planschverk över
fornsaker och andra märkvärdiga
föremål i statens

historiska museum m. m..... 14,000

Underhåll och fortsättning av
inredningen i statens historiska
museum och myntkabinettet
.................................... 4,000

Undersökning och beskrivning
av fäderneslandets fornlämningar
.................................... 6,000

Transporter, lyshållning och

vissa andra expensutgifter.... 15,000

Fornlämningars vård................ 8,000

Vård och underhåll av Visby
ruiner och andra byggnadsminnesmärken.
....................... 7,000 72,000

Ökade medel för fornminnesvården, reservationsanslag
Omedelbara iståndsättningsåtgärder å vissa byggnads minnesmärken,

reservationsanslag................................

Ökade medel till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare
vid akademien ........................................

Tillfällig ökning av akademiens arbetskrafter................

Vakthållning för öppethållande av statens historiska

museum ........................................................................

Statens historiska museums upplysnings- och propagandaverksamhet
........................................................

Inventering och konservering av vissa samlingar inom
statens historiska museum m. m., reservationsanslag
Vård och underhåll av antikvariskt-numistatiska biblioteket,
reservationsanslag................................................

Underhåll av antikvariskt-topografiska arkivet, reservationsanslag
....................................................................

171,750

■

10,000

20,000

44,250

5,750

8,900

4.000
15,000

5.000
1,500

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie anslag Kronor	Extra anslag Kronor
	11,478 2,700 1,600 8,000 27,860 36,000
171,750	202,038
166,500	15,200 20,600 500 3,500
166,500	39,800
187,600 1	16,500 3.500 1.500
187,600	21,500
150,000	13,314
l. 694,100	301,627

20
21

Täckande av uppkomna brister i vissa till akademien

utgående anslag ...........................................................

Vetenskaplig grävningsundersökning av krigargravarna
å den s. k. Korsbetningen utanför Visby, reservationsanslag
.....................................................................

Instrumentutrustning, reservationsanslag .................

Slutlig undersökning av den s. k. pålbyggnaden vid

Alvastra m. m., reservationsanslag ............................

Inredningsarbeten m. m. för den ostasiatiska arkeologiska
samlingen, reservationsanslag .................

Akademien för de fria konsterna.
Akademien:

Avlöningar m. in., förslagsanslag................

Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag -

Förstärkning av vissa anslagsposter i reservationsanslaget
till undervisningsmateriel m. m.....................

Skolan för dekorativ konst ............................................

Förstärkning av den i reservationsanslaget till undervisningsmateriel
m. m. ingående anslagsposten til]

skandinaviska konstnärsföreningen i Rom ................

Extra lärare i materiallära vid konsthögskolan...........

Musikaliska akademien.

Akademien:

Avlöningar m. in., förslagsanslag ................ 155,86(

Materiel och expenser m. m., reservationsanslag
........................................................ 6,74(

Stipendier m. in., reservationsanslag ........ 25,00(

expenser m. m.

liotek, reservationsanslag
Biträde åt bibliotekarien
av biblioteket..................

De kungl. teatrarna.

Kungl. operan.

Brandförsäkring .— ------- —-----

ligen i operabyggnaden och dramatiska teaterns bygg
nåd förvarad lösegendom m. m.

Säger för akademier m. m.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

		Ordinarie	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
	E. Universiteten, den medicinska undervisningen
	m. in.
	Universitetskanstersexpeditionen.
1	Expeditionen, förslagsanslag ...........................................	23,450
	Uppsala universitet.
	Universitetet:
2	Universitetsstaten .................................... 1,355,020
3	Avlöningar till vissa tjänstemän och be-
	tjänte vid universitetets samlingar och
	inrättningar m. m., förslagsanslag........ 357,800	1,712,820
4	Avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare,
	amanuenser och tjänstemän m. m.......................		44,480
5	Akademiska sjukhuset, förslaqsanslaq .........................	110,000
6	Materiel för vissa institutioner m. m., reservationsanslag	73,700
7	Amanuens vid hygieniska institutionen .......................		1,800
8	Nybyggnad för fysikalisk-kemiska laboratoriet m. m.,
	reservationsanslag .................................................		680,000
9	Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket,
	reservationsanslag ......................................................		84,500
10	Bokbinderiarbeten vid universitetsbiblioteket, reserva-
	tionsanslag ....................................................................		4,000
11	Ytterligare medel till materiel m. m. för vissa institu-
	tioner, reservationsanslag ...........................................		25,000
		1,822,820	913,480
	Lunds universitet.
	Universitetet:
12	Universitetsstaten ........................................ 1,231,700
13	Avlöningar till vissa tjänstemän och be-
	tjänte vid universitetets samlingar och
	inrättningar m. m., förslagsanslag ........ 253,800	1,485,500
14	Avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare,
	amanuenser och tjänstemän m. m.....................		53,835
15	Materiel för vissa institutioner m. m., reservationsanslag		43,725
16	Bidrag till driftkostnaderna under år 1927 för Malmö-
	hus läns sjukvårdsinrättningar i Lund ..................		74,530
17	Bidrag till uppförande vid Malmöhus läns sjukvårds-
	inrättningar i Lund av nya byggnader för den orto-
	pediska kliniken och öronkliniken m. m., reservations-
	anslag ..........................................................		476,000
18	Praktisk försöksassistent vid institutionen för ärftlig-
	hetsforskning ...........................................................		2,400
19	Personligt lönetillägg åt försöksassistenten vid institu-
	tionen för ärftlighetsforskning C. G. von Sydow ....		600
20	Instrumentell utrustning för fysiska institutionen, re-
	servationsanslag ...........................................	10,000

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

		Ordinarie	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
21	Nybyggnad för geologisk-mineralogiska och geografiska
	institutionerna m. in., reservationsanslag....................		* 250,000
22	Anordnande av centraluppvärmning i gymnastikbygg-
	naden, reservationsanslag ............................................		14,500
23	Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket,
	reservationsanslag ........................................................		70,000
24	Ytterligare medel till materiel in. m. för vissa institu-
	tioner, reservationsanslag ...........................................		63,000
		1,485,500	1,058,590
	Karolinska mediko-kirurgiska institutet.
	Institutet:
25	Avlöningar för professorer och lärare in. fl. 476,700
26	Avlöningar till vissa tjänstemän och be-
	tjänte vid institutet och dess institutioner,
	förslagsanslag............................................ 88,000	564,700
27	Avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare,
	amanuenser och tjänstemän m. m............................		93,913
28	Materiel m. m. för vissa institutioner och kliniker, re-
	servationsanslag ............................................................	76,600
29	Ökade medel till materiel i allmänhet ........................		28,300
30	Undervisning i medicinsk rörelsebehandling ................	8,250
31	Materiel för vissa institutioner m. m., reservationsanslag		16,300
32	Amanuenser vid den medicinska undervisningen å
	S:t Eriks sjuk- och vårdhem i Stockholm................		3,600
33	Lärare vid en extra kurs i neurologi............................		1,000
34	Mikroskop för histologiska institutionen, reservationsanslag		2,900
35	Iordningställande av föreläsningssalen i patologisk-ana-
	tomiska institutionens byggnad, reservationsanslag....		12,380
36	Bokinköp och bokbindning för institutets bibliotek,
	reservationsanslag ........................................................		15,000
37	Hyllinredning i institutets bibliotek, reservationsanslag		2,790
	•	649,550	176,183
	Tandläkarinstitutet.
	Institutet:
38	Avlöningar m. in., förslagsanslag....................................	91,950
39	Omkostnader för institutets verksamhet, förslagsanslag....		146,100
40	Extra lärarkrafter vid institutet........................................		15,500
		91,950	161,600
	Serafimertasarettet.
41	Understöd och ersättningar ............................................	120,750
42	Ökade medel för serafimerlasarettets verksamhet........		236,000
	Allmänna barnbördshuset i Stockholm.
43	Allmänna barnbördshuset i Stockholm ........................	24,853
44	Verksamheten vid allmänna barnbördshuset i Stockholm		124,559

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

		Ordinarie	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
	Gemensamma universUetsåndamål.
45	Klinisk undervisning i epidemiologi åt medicine kandi-
			9,400
46	Tryckning av doktorsavhandlingar vid universiteten i
	Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska
	institutet, reservationsanslag ........................................		30,000
47	Tryckning av doktorsavhandlingar vid högskolorna i
	Stockholm och Göteborg, reservationsanslag ............		6,000
48	Kurser i skyddskoppympning, reservationsanslag ........		1,000
49	Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer ........		1,500
50	Institut d’études scandinaves vid Paris universitet ....		2,000
51	Utgivande i tryck av anteckningar efter juridiska före-
	läsningar vid rikets universitet, reservationsanslag....		10,000
52	Resestipendier åt ordinarie lärare m. fl. vid rikets uni-
	versitet samt karolinska mediko-kirurgiska institutet,
	reservationsanslag ........................................................		20,000
53	Resestipendier åt obefordrade vetenskapsidkare vid uni-
	versiteten i Uppsala och Lund, reservationsanslag ....		15,000
54	Ersättningar åt sakkunniga i akademiska befordrings-
	ärenden, förslagsanslag ................................................	2,000
55	Forskarstipendier för docenter vid universiteten i Upp-
	sala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska
	institutet, reservationsanslag ........................................		35,000
		2,000	129,900
	Rasbiologiska institutet.
56	Avlöning åt chefen för institutet....................................	12,000
57	Institutets verksamhet, reservationsanslag ....................		65,000
	Farmaceutiska institutet.
58	Avlöningar, förslagsanslag ................................................	74,750
59	Materialier m. m., reservationsanslag ............................	22,900
	•	97,650
	Säger för universiteten, den medicinska undervisningen
	m. m.............................................................................	4,330,523	2,865,312
	F. Tekniska högskolan in. m.
	Tekniska högskolan.
	Högskolan:
1	Avlöningar, förslagsanslag............................ *701,300
	Vissa omkostnader för uppehållande av
	högskolans verksamhet:
2	Stipendier åt elever, reserva-
	tionsanslag ............................ 5,000
3	Materiel m. m., reservations-
	anslag .................................... 325,000 330,000	1,031,300

* Av Ivungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

		Ordinarie	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
4	Ökade medel till samlingar och laborationer................		41,000
5	Ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse
	utgifter...........................................................................		25,000
6	Nyanskaffning av apparater och instrument för vissa
	institutioners laboratorier, reservationsanslag ............		20,000
7	Komplettering av högskolans bibliotek, reservationsanslag		10,000
8	Uppförande av en biblioteksbyggnad m. in., reservations-
			* 250,000

9	Uppförande och inredande av ett flygtekniskt labora-
	torium, reservationsanslag ............................................		** 50,000
10	Reparation av högskolans modellsamling, reservations-
			2,000
		1,031,300	398,000
	Chalmers tekniska institut.
	Institutet:
11	Avlöningar, förslagsanslag ........................ 270,500
	Vissa omkostnader för uppehållande av
	institutets verksamhet:
12	Stipendier och premier åt ele-
	ver, reservationsanslag ............ 000
13	Materiel m. m., reservationsanslag 62,000 62,600	333,100
14	Avlöningsförbättring m. m. åt innehavarna av de å över-
	gångsstat för institutet uppförda befattningarna........		3,300
15	Ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse
	utgifter ........................................................................		12,000
16	Ökade medel till bibliotek, samlingar och laboratorier		8,000
		333,100	23,300
	Säger för tekniska högskolan m. in.	1,364,400	421,300
	G. Skolöverstyrelsen.
1	Skolöverstyrelsen, förslagsanslag ....................................	** 538,000
2	Inspektion och sakkunniga biträden hos skolöversty-
	relsen ............................................................................		10,500
3	Byggnadssakkunnigt biträde hos skolöverstyrelsen ....		4,800
4	Expeditionsvaktsgöromål hos skolöverstyrelsen............		1,800
5	Tryckning av undervisningsstatistik, reservationsanslag		8,000
	Säger för skolöverstyrelsen	538,000	25,100
	H. Allmänna läroverken ni. in.
	Högre lärarinneseminariet.
1	Högre lärarinneseminariet................................................	138,285
2	Diverse behov vid högre lärarinneseminariet................		53,860
3	Arvoden åt extra lärare, timlärare och vikarier vid
	högre lärarinneseminariet............................................		34,300
		138,285	88,160

* Beloppet redan beviljat av riksdagen.

** Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

		Ordinarie	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
	Allmänna läroverken.
4	Allmänna läroverken, reservationsanslag ........................	7,030,650
5	Ålderstillägg åt lärarpersonalen vid de allmänna läro-
	verken, förslagsanslag...................................................	1,182,000
6	Arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid
	de allmänna läroverken................................................		640,000
7	Understöd åt extra ordinarie lärare vid de allmänna
	läroverken under förfall på grund av sjukdom, för-
	slagsanslag ....................................................................	3,000
8	Extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna läro-
	verken ............................................................		85,000
9	Extra arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna
	läroverken ....................................................................		77,000
10	Extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna läro-
	verken ..............................................		14,100
11	Extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete vid
	de allmänna läroverken................................................		19,600
12	Undervisning i manlig slöjd vid de allmänna läroverken,
	förslagsanslag ...............................................................	46,000
13	Arvoden åt skolläkare vid de allmänna läroverken,
	förslagsanslag ................................................................		58,700
14	Upprätthållande vid ett högre läroverk i Göteborg av
	provårskurs för blivande lärare vid de allmänna läro-
	verken .................................................		15,000
15	Undervisning genom infödda lärare i tyska och engelska
	vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter ....		7,000
16	Svensk studiekurs i Frankrike.......................................		3,000
17	Bidrag till täckande av utgifter för allmänna läro-
	verkens ljus- och vedkassor, förslagsanslag ............		* 71,000
18	Bokinköp och bokbindning för lärjungebiblioteken vid
	de högre allmänna läroverken, reservationsanslag ....		50,000
19	Resestipendier åt lärare i främmande levande språk
	vid de allmänna läroverken, reservationsanslag........		13,000
		8,261,650	1,053,400
	Kommunala mellanskolor.
20	Kommunala mellanskolor, förslagsanslag........................	1,634,000
21	Undervisning i manlig och kvinnlig slöjd samt hand-
	arbete vid kommunala mellanskolor, förslagsanslag	24,000
22	Tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid kom-
	munala mellanskolor, förslagsanslag .......................		352,000
23	Resestipendier åt lärare i främmande levande språk
	vid kommunala mellanskolor, reservationsanslag ....		4,000
		1,658,000	356,000
	Kommunala flickskolor.
24	Statsbidrag till kommunala flickskolor, förslagsanslag	* 50,000
25	Tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid kom-
	munala flickskolor, förslagsanslag...............................		* 8,000

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

		Ordinarie	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
	Privatläroverken.
	Privatläroverken:
	Gemensamt reservationsanslag:
26 a	Enskilda mellanskolor ............................* 20,000
26b	Högre flickskolor.......................................*475,000
26 c	Högre goss- och samskolor ....................*232,500
26 d	Enskilda lärarinneseminarier....................* 17,500	745,000
27	Lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda
	läroanstalter, förslagsanslag ........................................	* 500,000
28	Bidrag till de statsunderstödda enskilda läroanstalternas
	vikariatskassa, förslagsanslag.......................................	19,000
29	Tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid
	privatläroverken, förslagsanslag ................................		*2,380,000
30	Understöd åt kommunalt gymnasium, som är förenat
	med ett statens högre läroverk eller en statens real-
	skola, reservationsanslag ............................................		39,500
31	Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hus-
	hållsgö romål ............................		16,000
32	Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala ....................		80,000
33	Understöd till vissa anstalter för utbildande av lära-
	rinnor i handarbete................................		22,700
34	Resestipendier åt lärare i främmande levande språk
	vid privatläroverk, reservationsanslag........................		6,000
		1,264,000\| 2,544,200
	Säger för allmänna läroverken m. m.	11,371,935	4,049,760
	I. Folkundervisningen.
	Anstalter för lärarutbildning.
	Folkskoleseminarier:
	Gemensamt reservationsanslag:
la	F olkskolesemina-
	rierna ............... 1,804,000
lb	Stipendier för elever
	vid folkskolesemi-
	narier ................ 217,500 2,021,500
2	Ålderstillägg åt lärare vid folk-
	skoleseminarierna, förslagsan-
	slag............................................ 175,000
3	Höjda stipendier åt elever vid
	folkskoleseminarier, reserva-
	tionsanslag ................................ 6,000
4	Studentkurser och parallellavdel-
	ningar vid vissa folkskolesemi-
	narier m. m., reservationsanslag 55,000

* Av Kungl- Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

				Ordinarie	Extra
				anslag	anslag
				Kronor	Kronor
5	Hyresersättning till rektorerna vid
	vissa folkskoleseminarier........		15,200
6	Hyresbidrag till lärare vid folk-
	skoleseminarierna i Stockholm och Göteborg, förslagsanslag....		14,000
7	Lärares vid folkskoleseminarierna
	studiebesök vid folkskolor, re-servationsanslag ........................		4,000
8	Utbildningskurs för lärare vid
	hjälpklasser för psykiskt efter-blivna barn, reservationsanslag		8,000	2,196,500	102,200
	Småskoleseminarier:
9	Statens småskoleseminarier, reser-
	vationsanslag ............................	140,000
10	Verksamheten vid statens små-
	skoleseminarium i Hagaström, reservationsanslag ....................		26,000
11	Understöd åt småskoleseminarier,
	förslagsanslag ...........................	320,000
12	Stipendier åt elever vid småskole-
	seminarier, reservationsanslag	72,000
13	Tillfällig löneförbättring för lärare
	vid småskoleseminarier, inrät-tade av landsting eller stad, som ej deltager i landsting, förslagsanslag............................		49,000	532,000	75,000

Allmänna fortbildningskurser för lärare vid egentliga
folkskolor och småskolor, reservationsanslag ............

Folkskolinspektionen.

Avlöning m. m. åt folkskolinspektörer, förslagsanslag
Tilläggsersättning för expenser åt folkskolinspektörer
Resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer, förslagsanslag
............................................................................

Gratifikationer åt inspektörerna för gymnastikundervisningen
vid vissa skolor ........................................

Folkskolor.

Avlöning åt lärare vid folkskolor, förslagsanslag ........

Folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste

gränsorter, förslagsanslag ............................................

Lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål, förslagsanslag
....................................................................

Särskilt lönetillägg åt lärare i lappmarksförsamlingar
med icke finsktalande befolkning samt i Överkalix
församling, förslagsanslag ............................................

2,728,500

345.000

250.000

595,000

48,500,000

466.000

200.000

60,000

237,200

10,400

20,000

30,400

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

		Ordinarie	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
23	Avlönande av föreståndarinna ocli biträdande förestån-
	darinna för skolhem eller arbetsstuga inom Jämtlands,
	Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets
	nordligaste gränsorter, förslagsanslag ........................	20,000
24	Skytteanska skolan i Tärna, förslagsanslag....................	18,500
25	Statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet inom
	Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock
	ej rikets nordligaste gränsorter, reservationsanslag		100,000
26	Bidrag till skolhemsbyggnader och deras inredning i
	skoldistrikt inom Jämtlands, Västerbottens och Norr-
	bottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter,
	reservationsanslag ........................................................		100,000
27	Inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn inom
	Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock
	ej rikets nordligaste gränsorter ...............................	200,000
28	Bidrag för anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga
	barn................................................................................		30,000
29	Bidrag till vissa kostnader för skolundervisning åt lots-
	och fyrpersonalens barn, förslagsanslag ....................	39,000
30	Lärare åt vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter in-
	tagna barn i skolåldern, förslagsanslag ....................		32,000
31	Anordnande av slöjd i folkskola, mindre folkskola eller
	särskild slöjdskola, förslagsanslag................................	3,060,000
32	Anordnande av undervisning i hushållsgöromål i egent-
	lig folkskola, förslagsanslag ........................................	365,000
33	Undervisningsmateriel m. m. för folkskolor, reserva-
	tionsanslag ....................................................................	—
34	Understödjande av folkskolebarns ferie- och studie-
	resor, förslagsanslag ....................................................	90,000
35	Svensk undervisning för svenska barn i utlandet........		13,600
		53,018,500	275,600
	Fortsättningsskolor.
36	Understöd för avlönande av lärare vid fortsättnings-
	skolor, förslagsanslag ....................................................	4,500,000
37	Utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor, re-
	servationsanslag ............................................................		138,000
	Högre folkskolor.
38	Understöd åt högre folkskolor, förslagsanslag...............	930,000
39	Anordnande av slöjd i högre folkskolor, förslagsanslag	70,000
40	Sällskapet för folkundervisningens befrämjande, reser-
	vationsanslag ................................................................	1,500
		1,001,500

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

		Ordinarie	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
	Folkhögskolor.
41	Understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag ....................	860,000
42	Ökat understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag ........		75,000
43	Stipendier åt elever vid folkhögskolor, förslagsanslag	260,000
44	Anordnande av s. k. folkhögskolekurser i Härjedalen....		3,500
45	Svenska folkhögskolan i Birkas inom republiken Estland		5,000
		1,120,000	83,500
	Abnormundervisningen.
46	Befrämjande av dövstumundervisningen, förslagsanslag	190,000
47	Kyrklig själavård åt dövstumma ...................................	14,000
48	Tidning för dövstumma....................................................		1,000
49	Tysta skolan å Lidingön ................................................		20,000
50	Svenska föreningen för dövas väl ................................		5,000
	Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda:
51	Institutet och förskolan................................................	103,150
52	Förstärkning av anslaget till institutet och förskolan		54,000
	Förskolan för blinda i Växjö:
53	Förskolan.......................................................................	20,600
54	Förstärkning av anslaget till förskolan....................		6,600
	Ilantverksskolan i Kristinehamn för blinda:
55	Avlöningar........................................ 17,300
56	Materialier, expenser m. m., reser-
	vationsanslag ................................ 11,000
57	Förstärkning av reservationsansla-
	get till materialier, expenser
	m. m............................................. 9,700
58	Uppehållande av ytterligare en korg-
	makeriavdelning, reservationsan-
	slag............................................... 6,600
59	Beredande av fria frakter för ar-
	betsmaterialier till blinda hant-
	verkare, reservationsanslag ........ 6,000	28,300	22,300
	Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:
60	Anstalten..................................................................	100,000
61	Extra ordinarie lärarpersonal och vaktmästare ........		11,500
62	Hantverksskolan i Uppsala för blinda kvinnor ............		25,000
63	Bidrag till avlönande av vikarier för lärare vid blind-	■
	undervisningsanstalter, förslagsanslag .......................	1,000
64	Järnvägsresor för blindskolelever jämte åtföljande vår-
	dare, förslagsanslag .......................................................	6,500
65	Understöd åt blindlärarelever, reservationsanslag ........		1,000
66	Tryckning av blindskrifter, reservationsanslag................		7,000
67	De blindas förening ........................................................		100,000
		463,550	253,400
	Säger för folkundervisningen	63,427,050	1,018,100

Statsutskottets utlåtande Nr S.

		Ordinarie	Iixtra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
.	J. Yrkesundervisningen.
	Tekniska läroverk.
1	Tekniska läroverk, reservationsanslag ............................	450,000
	Handelsläroverk.
1 2	Ilandelsgymnasier ............................................................	135,000
3	Förhöjda understöd åt handelsgymnasier ....................		135,000
4	Resestipendier åt lärare i främmande levande språk
	vid statsunderstödda handelsgymnasier, reservations-anslag ............................................................................		1,000
		135,000	136,000
	Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervis-
	mng.
5	Understöd åt kommunala anstalter för yrkesunder-
	visning, förslagsanslag....................................................	*925,000
6	Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning,
	reservationsanslag ........................................................	675,000
7	Understöd till obemedlade och mindre bemedlade ele-
	ver vid statsunderstödda skolor för husmodersut-bildning, förslagsanslag ................................................		30,000
		1,600,000	30,000
	Särskilda anstalter för yrkesundervisning.
	Tekniska skolan i Stockholm:
8	Tekniska skolan i Stockholm ....................................	98,575
9	Verksamheten vid skolan ............................................		33,000
1°	Bergsskolorna i Filipstad och Falun ............................		47,040
11	Tillfällig löneförbättring, respektive tillfälligt lönetill-
	lägg åt vissa befattningshavare vid bergsskolorna i Filipstad och Falun, förslagsanslag ............................		* 4,200
12	Vävskolan i Borås ...........................................................		10,325
13	Dyrtidstillägg vid tekniska skolan i Stockholm, bergs-
	skolorna i Filipstad och Falun samt vävskolan i Borås, förslagsanslag ....................................................		* 40,000
		98,575	134,565
	Anstalt för utbildande av lärare för yrkesundervis-
	ningen.
14	Yrkespedagogisk centralanstalt, reservationsanslag .......		* 60,000
	Säger för yrkesundervisningen	2,283,575	360,565

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Bihang till riksdagens protokoll 1928. G samt. 8 håft. (Nr 8.)

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

		Ordinarie	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
	K. Folkbildningsåtgärder i övrigt.
	Folkbibliotek.
1	Understöd åt folkbibliotek, förslagsanslag ....................	560,000
	Populärvetenskapliga föreläsningar.
2	Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna
	populärvetenskapliga föreläsningar, reservationsanslag		400,000
3	Anordnande av s. k. flyttande folkhögskolekurser........		25,000
4	Bidrag till arbetarnas bildningsförbund för organisa-
	tions- och administrationskostnader............................		26,000
5	Bidrag till de från universiteten i Uppsala och Lund
	utom universitetsstäderna anordnade föreläsnings-
	kurser, reservationsanslag ............................................		9,500
6	Anordnande av s. k. universitetscirklar, reservations-
	anslag ............................................................................		13,000
7	Bidrag till sommarkurser vid Uppsala universitet, reser-
	vationsanslag ................................................................		8,000
			481,500
	Nykterhetens främjande.
8	Undervisnings- och upplysningsverksamhet, att utgå av
	statsverkets fond av rusdrycksmedel ........................		163,500
9	Föreläsnings- och instruktionsverksamhet, reservations-
	anslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycks-
	medel ............................................................................		120,000
10	Främjande i övrigt av nykterhet och motarbetande av
	dryckenskapens följder, reservationsanslag, att utgå
	av statsverkets fond av rusdrycksmedel....................		5,000
			288,500
■ i	Musikföreställningar för allmänheten.
11	Föreningar, som anordna god orkestermusik för all-
	mänheten, m. m.........................................................		57,000
	Folklig musikskola.
12	Folkliga musikskolan i Arvika ........................................		5,000
	Statens biografbyrå.
13	Statens biografbyrå, reservationsanslag, att direkt utgå
	av avgifter för granskning av biografbilder................	75,300
14	Dyrtidstillägg vid statens biografbyrå, reservationsan-
	slag, att direkt utgå av avgifter för granskning av
	biografbilder ................................................................		10,000

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

1		Ordinarie	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
	Räntefria studielån.
15	Ersättning till postverket för dess bestyr med statens
	räntefria studielån, förslagsanslag................................		1,850
16	Nämnden för statens räntefria studielån........................		5,000
			6,850
	Säger för folkbildningsåtgärder i övrigt	635,300	848,850
	L. Åtgärder för fysisk utbildning.
	Gymnastiska centralinstitutet:
1	Avlöningar, förslagsanslag............................................	106,000
2	Materiel m. m., reservationsanslag ............................	13,000
3	Täckande av brist i reservationsanslaget till mate-
	riel m. m. vid utgången av budgetåret 1926 — 1927		1,016
4	Nyanskaffning av materiel vid institutet, reserva-
	tionsanslag .........................................		6,400
5	Extra personal vid institutet m. m................		6,410
		119,000	13,826
6	Understödjande av idrotten .................................		120,000
7	Understödjande av skididrotten bland ungdomen, re-
	servationsanslag ..........................................		30,000
8	Understöd åt s. k. friluftsläger för skolbarn, reserva-
	tionsanslag ........................................		10,000
	Säger för åtgärder för fysisk utbildning	119,000	173,826
	M. Understöd åt vetenskap, vitterhet och
	konst m. m.
1	Svenska fornskriftssällskapet, reservationsanslag ........		2,000
2	Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skan-
	dinaviens historia, reservationsanslag .......................		1,000
3	Svenska vitterhetssamfundet, reservationsanslag............		2,000
4	Understöd åt inhemska skönlitterära författare av ut-
	märkt förtjänst .....................................		20,000
5	Ortnamnskommitténs sekreterare m. m...........		8,000
6	Nusvensk ordbok ................................		6,000
7	Tidskriften »Svenska landsmål och svenskt folkliv»...		6,350
8	Systematisk undersökning av svenska folkmål, reserva-
	tionsanslag .......................................		28,650
9	Systematisk undersökning av sydsvenska folkmål, reser-
	vationsanslag ......................................................		3,500
10	Ordbok över Gotlands folkmål.....................		3,000
	Undersökningar rörande lapskt folkliv och språk:
11	Norrlands kulturhistoriska museum i Härnösand		4,000
12	Norrbottens läns hembygdsförening............		4,000
			8,000

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

		Ordinarie	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
13	Utredigering och tryckning av framlidne revisionssekre-
	teraren Nils Anderssons samlingar av äldre svensk
	folkmusik, reservationsanslag ....................................		10,000
14	Föreningen Pietas ............................................................		2,500
15	Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium, reserva-
	tionsanslag ....................................................................		10,000
16	Statistiska tabeller över Öresundstullen .......................		1,500
17	Tidskriften »Acta mathematica» ....................................		12,000
18	Svenska naturskyddsföreningen.......................................		2,500
19	Delaktighet för Sverige i Ramsay Memorial Fund........		5,400
20	Förhyrande av ett arbetsbord vid den zoologiska sta-
	tionen i Neapel ...........................................................		1,800
21	Understöd åt ryske undersåten Alexander Sibiriakoff		3,000
22	Magnetisk undersökning av Sveriges fastland, reserva-
	tionsanslag ....................................................................		10,000
23	Utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker,
	reservationsanslag ........................................................	150,000
24	Ytterligare medel för utgivande av tidskrifter, lärda
	verk och läroböcker .................................................		15,000
25	Bidrag till kyrkoherden S. J. Enander för fullföljande
	av hans Salixforskningar, reservationsanslag ............		12,500
	Säger för understöd åt vetenskap, vitterhet och konst
	m. m.............................................................................	150,000	174,700
	N. Diverse.
1	Ålderstillägg, förslagsanslag ............................................	* 125,000
2	Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag............	130,000
3	Extra utgifter, reservationsanslag ....................................	150,000
4	Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-
	vationsanslag ................................................................	175,000
5	Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag
	(därav till domkapitlens expeditioner högst 33,000
	kronor)...........................................................................	250,000
6	Tryckningskostnader, förslagsanslag (därav till dom-
	kapitlens expeditioner högst 9,000 kronor) ............	3 1,220
7	Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den
	civila statsförvaltningen, förslagsanslag ....................		** 1,900,000
8	Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem
	jämförliga befattningshavare, förslagsanslag................		4,600
9	Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-
	slagsanslag ...................................................................		**6,000,000
10	Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda under-
	visnings- m. fl. anstalter, förslagsanslag....................		**22,700,000
	Säger för diverse	867,220	30,604,600
	Summa	92,787,238	41,701,990

* Beloppet redan beviljat av riksdagen.

** Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande Iramdeles kommer att avgivas.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1928.