Statsutskottets utlåtande Nr 8 (Utlåtande 1911:Su8 su)

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Nr 8.

Ankom till Riksdagens kansli den 24 februari 1911, kl. 4 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
åttonde hufvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.
(2. Afd.)

Ordinarie anslag-.

Riks- och landsarkiven.

^l:o) I den till Riksdagen den 14 januari 1911 aflåtna propositionen. Ändring
angående statsverkets tillstånd och behof har Kungl. Maj:t i punkten 1 under riksarkivet
åttonde hufvudtiteln föreslagit Riksdagen att godkänna sådan ändring i [1 *]
den år 1909 för riksarkivet fastställda aflöningsstat, att förste vaktmästa- L ’ J
rens lön förklaras kunna efter 5 år höjas med 100 kronor samt lönen*
för en hvar af de båda andra vaktmästarna äfvensom för eldaren ej blott
efter 5 år med 100 kronor utan jämväl efter 10 år med ytterligare 100
kronor, äfvensom för tillträde till sålunda medgifna aflöningsförhöjningar
bestämma enahanda villkor, som för tillträde till förut inedgifven sådan
förhöjning blifvit stadgade.

Till stöd för framställningen liar föredragande departementschefen, på
sätt framgar af det vid statsverkspropositionen lögade statsrådsprotokollet
öfver ecklesiastikärenden den 13 januari 1911 (sid. 2), åberopat hvad chefen
för justitiedepartementet till statsrådsprotokollet öfver justitieärenden
samma dag anfört beträffande ändring af bestämmelserna om ålderstillägg

* Hänvisar till punkt i statsverkspropositionen.''

Bihang till Riksd. protokoll 1.911. 4 Sami. 1 Afd. 8 Höft.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

åt vaktmästare i vissa ämbetsverk; och har departementschefen tillika
erinrat, att i den för riksarkivet gällande aflöningsstaten finnas uppförda
en förste vaktmästare, två vaktmästare och en eldare.

På grund af hvad i sistberörda statsrådsprotokoll, till hvilket utskottet
tillåter sig hänvisa, i förevarande ämne anföres och erinras beträffande
1910 års Riksdags med det nu föreliggande förslaget öfverensstämmande
beslut i fråga om vaktmästarnes vid vissa då nyreglerade ämbetsverk aflöningsförmåner,
får utskottet hemställa,

att Riksdagen må godkänna sådan ändring i den
år 1909 för riksarkivet fastställda aflöningsstat, att förste
vaktmästarens lön förklaras kunna efter 5 år höjas med
100 kronor samt lönen för en hvar af de båda andra
vaktmästarna äfvensom för eldaren ej blott efter 5 år
med 100 kronor utan jämväl efter 10 år med ytterligare
100 kronor, äfvensom för tillträde till sålunda medgifna
aflöningsförhöjningar bestämma enahanda villkor,
som för tillträde till förut medgifven sådan förhöjning
blifvit stadgade.

Ändring^ 2:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att godkänna sådan
LXudyin."ändring i de afiöningsstater, som fastställts år 1909 för landsarkiven i
[9.1 Vadstena, Uppsala och Lund och år 1910 för landsarkivet i Göteborg,
att lönen för en hvar af där uppförda vaktmästare förklaras^ kunna höjas
ej blott efter 5 år med 100 kronor utan jämväl efter 10 ar med ytterligare
100 kronor, äfvensom för tillträde till sålunda medgifven aflöningsförhöjning
bestämma enahanda villkor, som för tillträde till förut medgifvcn
sådan förhöjning blifvit stadgade.

På grund af hvad i ofvanberörda statsrådsprotokoll öfver ecklesiastikärenden
den 13 januari 1911 (sid. 2 och 3) till stöd för framställningen
anföres får utskottet hemställa,

att Riksdagen må godkänna sådan ändring i de
afiöningsstater, som fastställts år 1909 för landsarkiven
i Vadstena, Uppsala och Lund ocli år 1910 för landsarkivet
i Göteborg, att lönen för eu hvar af där uppförda
vaktmästare förklaras kunna höjas ej blott efter 5 år
med 100 kronor utan jämväl efter 10 år med ytterligare
100 kronor, äfvensom för tillträde till sålunda
medgifven aflöningsförhöjning bestämma enahanda villkor,

Statsutskottets utlåtande Nr S.

som för tillträde till förut medgifven sådan förhöjning
blifvit stadgade.

Kungl. biblioteket.

3:o) Under punkt 3 af förevarande hufvudtitel har Kungl. Maj:t vidare
föreslagit Riksdagen att godkänna sådan ändring i den år 1909
för kungl. biblioteket fastställda aflöningsstat, att förste vaktmästarens lön
förklaras kunna efter 5 år höjas med 100 kronor samt en hvar annan
vaktmästares lön ej blott efter 5 år med 100 kronor utan jämväl efter
10 år med ytterligare 100 kronor, äfvensom för tillträde till sålunda medgifna
aflöningsförhöjningar bestämma enahanda Ullkor, som för tillträde
till förut medgifven sådan förhöjning blifvit stadgade.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må godkänna sådan ändring i den
år 1909 för kungl. biblioteket fastställda aflöningsstat,
att förste vaktmästarens lön förklaras kunna efter 5 år
höjas med 100 kronor samt en hvar annan vaktmästares
lön ej blott efter 5 år med 100 kronor utan jämväl
efter 10 år med ytterligare 100 kronor, äfvensom för
tillträde till sålunda medgifna aflöningsförhöjningar bestämma
enahanda villkor, som för tillträde till förut
medgifven sådan förhöjning blifvit stadgade.

Universitetet i Uppsala.

4:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att föreskrifva, att från''
och med den 1 oktober 1915 skall i utgiftsstaten för universitetet i Upp-‘
sala. vidtagas den ändring, att, med afförande ur staten af den under matcmatisk-naturveten
skapliga sektionen af filosofiska fakulteten inom afdelningen
Å) Aflöningar m. in. uppförda professorsbefattningen i fysik med
därför upptagna aflöningsförmåner, antalet professurer inom nämnda sektion,
för livilka särskilda ämnen ej äro angifna, ökas från tio till elfva
samt den för dessa professurer uppförda aflöning ökas med ett belopp af
7,500 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 4—12 i statsrådsprotokollet.

Ändring
i staten för
kungl.
biblioteket.

[3.]

ludring: i stacn
i fråga om
professuren
i fysik.

[4.]

Statsutskottets utlåtande Nr S.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot framställningen,
får alltså hemställa,

att Riksdagen må föreskrifva att från och med den
1 oktober 1915 skall i utgiftsstaten för universitetet i
Uppsala vidtagas den ändring, att, med afförande ur
staten af den under matematisk-naturvetenskapliga sektionen
af filosofiska fakulteten inom afdelningen A)
Afföningar m. in. uppförda professorsbefattningen i
fysik med därför upptagna aflöningsförmåner, antalet
professurer inom nämnda sektion, för hvilka särskilda
ämnen ej äro angifna, ökas från tio till elfva samt den
för dessa professurer uppförda aflöning ökas med ett
belopp af 7,500 kronor.

Ang. förste 5:0) Kung! Maj:t bär vidare föreslagit Riksdagen medgifva, att förste
L.E.Lindbe^gsVaktmästaren vid universitetsbiblioteket i Uppsala Lars Erik Lindberg må
lönetursrätt. för erhållande af ålderstillägg å förste vaktmästartjänsten under i öfrigt
[5.] gällande villkor räkna sig till godo den tid af åren 1897—1909, hvarunder
han bestridt vaktmästarbefattning vid nämnda bibliotek.

På grund af hvad i statsrådsprotokollet (sid. 12 — 18) upplyses angående
arten och omfattningen af det af Lindberg såsom vaktmästare utförda
arbete under den tid, som nu ifrågasättes skola få i löneturshänseende
såsom förste vaktmästare honom tillgodoräknas, finner utskottet
med billighet öfverensstämmande, att denna förmån varder honom beredd,
och får utskottet förty hemställa,

att Riksdagen må medgifva, att förste vaktmästaren
vid universitetsbiblioteket i Uppsala Lars Erik Lindberg
må för erhållande af ålderstillägg å förste vaktmästartjänsten
under i öfrigt gällande villkor räkna sig till
godo den tid af åren 1897—1909, hvarunder han bestridt
vaktmästarbefattning vid nämnda bibliotek.

städning och G:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att öka det i utgiftsstaten
dPenammako-för universitetet i Uppsala, afdelningen A) Afiöningar in. in., under rubrilogisk»
insti- ^en jr armak ologiska institutionen upptagna anslaget till städning och
uppassning från dess nuvarande belopp, 500 kronor, till (50 kronor samt

tationen.

[6.]

förty höja det ordinarie anslaget till nämnda universitet med 250 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 19 och 20 i statsrådsprotokollet.

Statsutskottets utlutande Xr 8.

Såsom af detta protokoll framgår, hade från universitetet gjorts framställning
om beredande af medel för att genom anställande af eu ordinarie
vaktmästare hos farmakologiska institutionen tillgodose det ökade behof
afstädning och uppassning, som på grund af institutionens förflyttning till
nya, större lokaler gjorde sig gällande, men har departementschefen, med
eikännande af detta ökade behof, emellertid icke ansett sig böra medverka
till upprättandet af en ordinarie vaktmästarbefattning vid institutionen, då
den möjligheten ej syntes utesluten, att inom en ej alltför aflägsen framtid
fråga kunde uppstå om införande af centraluppvärmning i institutionens
lokaler, i hvilken händelse nämnda behof tydligtvis minskades.

Utskottet, som delar denna departementschefens uppfattning om olämpligheten
af inrättandet för närvarande af en ordinarie vaktmästareänst
vid ifrågavarande institution, har icke funnit anledning till erinran mot
det för beredande af ökadt biträde vid städningen och uppassningen äskade
beloppet 250 kronor; och får utskottet alltså hemställa,

att Riksdagen må öka det i utgiftsstaten för universitetet
i Uppsala, afdelningen A) Aflöningar in. in.,
under rubriken Farmakologiska institutionen upptagna
anslaget till städning och uppassning från dess nuvarande
belopp, 500 kronor, till 750 kronor samt förty
höja det ordinarie anslaget till nämnda universitet med
250 kronor.

7:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels öka det i utgifts-städuing och
staten för universitetet i Uppsala, afdelningen A) Aflöningar in. in., under .nPi,as»nin?
rubriken Geografiska institutionen upptagna anslaget till städning och7Äionen‘
uppassning från dess nuvarande belopp, 500 kronor, till 750 kronor samt och Inate''
förty höja det ordinarie anslaget till nämnda universitet med ett belopp seminariet,
af 250 kronor, dels ock förklara, att ur omförmälda anslag jämväl skall [7.]
bestridas kostnaden för städning och uppassning vid seminariet för matematik.

På grund af hvad till stöd för framställningen i statsrådsprotokollet
(sid. 21 och 22) anföres får utskottet hemställa,

att Riksdagen må

a) öka de i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala,
afdelningen A) Aflöningar in. in., under rubriken
Geografiska institutionen upptagna anslaget till städning
och uppassning från dess nuvarande belopp, 500 kronor,
till 750 kronor samt förty höja det ordinarie anslaget
till nämnda universitet med ett belopp af 250 kronor; samt

Statsutskottets utlåtande Xr 8.

b) förklara, att ur omförmälda anslag jämväl skall
bestridas kostnaden för städning och uppassning vid
seminariet för matematik.

Disposition 8:o) Kungl. Maj:t liar föreslagit Riksdagen medgifva, att af det med
ritmästare »n-ritmästarbefattningen vid universitetet i Uppsala förenade arfvode å 800
siagna arfvode.]^rt)nor belopp af 300 kronor för är räknadt ma från och med hostia.
] terminen 1911 till 1914 ars slut utgå till arfvode åt en amanuens vid
universitetets konstmuseum samt att återstoden af ritmästararfvodet, eller
500 kronor för år, må under samma tid användas till arfvode åt en lärare,
som, i enlighet med af det större akademiska konsistoriet gifna bestämmelser,
skall meddela undervisning i utförandet af ritningar för vetenskapligt
ändamål. .

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 22—26 i statsrådsprotokollet.

Då de ritmästaren för närvarande enligt den 5 juli 1873 fastställd
instruktion åliggande uppgifter att dels undervisa i ritkonst, dels biträda
dem bland universitets lärare, som önska med bilder belysa vetenskapliga
arbeten, dels ock tjänstgöra såsom amanuens vid museet för bildande
konst, uppenbarligen icke, såsom äfven i statsrådsprotokollet närmare utvecklas,
kunna anses efter nuvarande förhållanden lämpligt afvägda, samt
det af Kungl. Maj:t framlagda förslaget till disposition af ritmästarens
arfvode däremot synes väl "ägnadt att främja de båda för universitetet
viktigaste af ofvannämnda uppgifter, ritningen för vetenskapligt ändamål
och amanuenstjänstgöringen vid konstmuseet, har utskottet intet att erinra
mot att det ifrågavarande arfvodet försöksvis för viss tid disponeras pa sätt
föreslåo-its. På grund häraf får utskottet hemställa,

att Riksdagen må medgifva, att af det med ritmästarbefattningen
vid universitetet i Uppsala förenade
arfvode å 800 kronor ett belopp af 300 kronor för år
räknadt må från och med höstterminen 1911 till 1914
ars slut utgå till arfvode åt en amanuens vid universitetets
konstmuseum samt att återstoden af ritmästararfvodet,
eller 500 kronor för år, må under samma tid
användas till arfvode åt en lärare, som, i enlighet med
af det större akademiska konsistoriet gifna bestämmelser,
skall meddela undervisning i utförandet af ritningar för
vetenskapligt ändamål.

Statsutskottets utlåtande JYr 8.

9:o) Kung! Maj:t har föreslagit Riksdagen att för beredande af höjning
af det i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, afdelningen B) Till
materiell m. in., under rubriken Museum för nordiska fornsaker upptagna
kontanta anslag öka anslaget till nämnda universitet med ett belopp af
350 kronor.

Utskottet, som af utredningen i ärendet (sid. 27—30 i statsrådsprotokollet)
funnit behofvet af den äskade anslagshöjningen ådagalagd! får
alltså hemställa,

att Riksdagen ma för beredande af höjning af det
i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, afdelningen
B) Till materiell in. m., under rubriken Museum för
nordiska fornsaker upptagna kontanta anslag öka anslaget
till nämnda universitet med ett belopp af 350
kronor.

10u)) Kung! Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen dels att för beredande
åt seminariet för klassisk fornkunskap och antikens historia vid
universitetet i Uppsala af medel till inköp af böcker och annan undervis-''
ningsinateriell äfvensom för tillfälliga utgifter höja anslaget till nämnda
universitet med ett belopp af 500 kronor, dels ock att, i'' stället för det
nu i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala under afdelningen A) Aflöningar
m. in. för vissa seminarier inom humanistiska sektionen af filosofiska
fakulteten upptagna anslaget till arfvoden, 1,900 kronor, under ändrad
rubrik: Seminarierna för klassiska, nordiska och romanska språk, tyska
språket, engelska språket, historia, statskunskap, filosofi, estetik och litteraturhistoria,
^semitiska och slaviska språk, sanskrit och jämförande indoeuropeisk
språkforskning, klassisk fornkunskap och antikens historia samt
statistik, till arfvoden uppföra ett anslag af 2,400 kronor och för detta
ändamål höja ordinarie anslaget till nämnda universitet med ett beloun
af 500 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 30—3(5 i statsrådsprotokollet.

Då behofvet af materiell för det seminarium för klassisk fornkunskap
och antikens historia, som inrättats i sammanhang med den af 1909 års
Riksdag beslutade professuren i nämnda ämnen, uppenbarligen måste
tillgodoses för att seminariet skall på ett tillfredställande sätt kunna verka
för det med detsamma afsedda ändamål och då utskottet icke funnit anledning
till^ erinran mot det äskade anslagets belopp 500 kronor, får utkottet
alltså förorda framställningen i denna del.

Jämväl förslaget om höjande af anslaget till arfvoden vid vissa semi -

Höjaing af
materiellanslaget
till
museet för
nordiska
fornsaker.

[9].

Höjning af
anslagen till
seminarier
nom humanistiska
sektionen.

[10.]

Statsutskottets utlåtande Kr 8.

narier, nu 1,900 kronor till ‘2,400 kronor, eller med 500 kronor, för beredande
af arfvoden åt bl. a. bibliotekarierna vid det nu ifrågavarande
seminariet samt det likaledes nyinrättade statistiska seminariet, anser sig
utskottet böra tillstyrka.

På grund häraf får utskottet hemställa,
att Riksdagen må

a) för beredande åt seminariet för klassisk fornkunskap
och antikens historia vid universitetet i Uppsala
af medel till inköp af böcker och annan undervisningsmateriell
äfvensom för tillfälliga utgifter höja anslaget
till nämnda universitet med ett belopp af 500 kronor;

b) i stället för det nu i utgiftsstaten för universitetet
i Uppsala under afdelningen A) Aflöningar m. m.
för vissa seminarier inom humanistiska sektionen af filosofiska
fakulteten upptagna anslaget till arfvoden, 1,900
kronor, under ändrad rubrik: Seminarierna för klassiska,
nordiska och romanska språk, tyska språket, engelska
språket, historia, statskunskap, filosofi, estetik och litteraturhistoria,
semitiska och slaviska språk, sanskrit och
jämförande indoeuropeisk språkforskning, klassisk fornkunskap
och antikens historia samt statistik, till arfvoden
uppföra ett anslag af 2,400 kronor och för detta ändamål
höja ordinarie anslaget till nämnda universitet med
ett belopp af 500 kronor.

Under förutsättning af bifall till hvad under punkterna G, 7, 9 och
10 föreslagits, kommer anslaget till universitetet i Uppsala, nu 791,586
kronor, att ökas med tillhopa 1,850 kronor eller till 793,436 kronor.

Universitetet i Lund.

Ändring i sta- ll:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att godkänna följande
gTr Teoiogiskäförändrade lydelse af utgiftsstaten för universitetet i Lund, afdelningen A)
fakulteten. Aflöningar in. m., såvidt angår underafdelningen a) Professorer m. fl. och
[11.] teologiska fakulteten:

En förste teologie professor, tillika domprost................................. 3,480:

Uppbär dessutom:

1) Inkomsten af Lunds stads- och landsförsamlingars prebendepastorat
med därtill hörande löningsjord i ILardeberga samt
predikstolshemmanen 1/2 natt. Brönnestad nr 16, 1/2 mtl. ibm
och d/i mtl. lalla Bjällerup nr 9.

Statsutskottets utlåtande Xr S.

2) Lusen för kronotionde från Norrhviddinge socken 26,300 hl.
rag, 39,268 hl. korn och 20,47 hl. hafre jämte forsellönsersättning
24 kronor 74 öre och kontant 84 öre.

3) Ersättning för den till domprosten i Lund från Kristianstads
län anslagna, men enligt kungl. förordningen den 23 juli
1869 till statsverket indragna ränta 2 kronor 9 öre samt
kronotiondespannmål 164,808 hl., 1/2 råg och V2 korn, jämte
50 kronor 40 öre forsellönsersättning.

En professor...............................................................................................

Uppbär dessutom inkomsten af Västra Kärrstorps och G lostorps
församlingars prebendepastorat.

En professor...............................................................................................

Uppbär dessutom inkomsten af Stångby och Vallkärra församlingars
prebendepastorat.

En professor.........................................................................................

Uppbär dessutom inkomsten af Störa Uppåkra och Flacka rps
församlingars prebendepastorat.

En professor................................................................................................

Uppbär dessutom inkomsten af Hellestads, Dalby och Bonderups
församlingars prebendepastorat..

En professor ...............................................................................................

Uppbär dessutom inkomsten af Husie och Västra Skreflinge
församlingars p r e b en de p as t o r åt.

För uppehållande af kostnadsfri undervisning och examination
i liturgisk sång....................................................................................

1.200: —

810: —

2,400: —
1,290: —
1,621: —

800: —

Anmärkning. Af den teologiska fakultetens 6 professorsbefattningar omfatta 2 hvardera
exegetisk teologi och de öfriga 4 hvardera ett af följande ämnesområden: 1) dogmatik
och moralteologi, 2) kyrkohistoria och symbolik, 3) praktisk teologi, samt 4) praktisk teologi
och moralteologi.

(Se för öfrigt, särskilda föreskrifter.)

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 36—48 i statsrådsprotokollet.

I den för närvarande gällande staten för teologiska fakulteten i Lund
är för hvarje professur angifvet ett eller flere särskilda ämnen tillika med
visst prebendepastorat. Inom samma fakultet i Uppsala äro däremot ej
de särskilda professurerna bundna vid vissa läroämnen, hvaremot ett eller
flere bestämda prebendepastorat, i den mån sådana finnas inom fakulteten,
äro anslagna till de olika professurerna. Då berörda förhållande vid
Lunds universitetet visat sig medföra vissa praktiska olägenheter och svårigheter
vid återbesättande af lediga professurer, har det emellertid ansetts
Bihang till Riksd. protokoll 1911. 4 Sami. 1 Afd. 8 Höft. 2

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

lämpligt att hår genomföra samma anordning som i Uppsala; och då intet
synes vara att erinra mot att de båda staterna i nu förevarande hänseende
bringas i öfverensstämmelse med hvarandra, får utskottet hemställa,

att Riksdagen med bifall till Ivungl. Maj:ts förslag
må godkänna följande förändrade lydelse af utgiftsstaten
för universitetet i Lund, afdelningen A) Aflöningar m. in.,
såvidt angår underafdelningen a) Professorer m. fl. och
teologiska fakulteten:

En förste teologie professor, tillika domprost, 3,480: —
Uppbär dessutom:

1) Inkomsten af Lunds ''städs- och landsförsamlingars
prebendepastorat med därtill hörande löningsjord i
Hardeberga samt predikstolshemmanen V2 mtl.
Brönnestad nr 16, J/2 mtl. ibm och 3/4 mtl. Lilla
Bjällerup nr 9.

2) Lösen för kronotionde från Norrhviddinge socken
26,309 hl. råg, 39/2G8 hl. korn och 20,47 hl. hafre
jämte forsellönsersättning 24 kronor 74 öre och kontant
84 öre.

3) Ersättning för den till domprosten i Lund från Kristianstads
län anslagna, men enligt kungl. förordningen
den 23 juli 1869 till statsverket indragna
ränta 2 kronor 9 öre samt kronotiondespannmål
164,868 hl., V2 råg och V2 korn, jämte 50 kronor 40
öre forsellönsersättning.

Eu professor............................................................. 1,200:

Uppbär dessutom inkomsten af V ästra Kärrstorps och
Glostorps församlingars prebendepastorat.

En professor.................................................................. 840:

Uppbär dessutom inkomsten af Stångby och Vallkärra
församlingars prebendepastorat.

En professor............................................................. 2,400:

Uppbär dessutom inkomsten af Stora Uppåkra och
Flackarps församlingars prebendepastorat.

En professor.............................................................. 1,290:

Uppbär dessutom inkomsten af Hellestads, Dalby och
Bonderups församlingars prebendepastorat.

En professor............................................................... 1,621:

Uppbär dessutom inkomsten af Husie och Västra
Skreflinge församlingars prebendepastorat.

Statsutskottets utlåtande Xr S.

För uppehållande af kostnadsfri undervisning och examination
i liturgisk sång.......................................... 800: —

Anmärkning. Af den teologiska fakultetens 6 professorsbefattningar
omfatta 2 hvardera exegetisk teologi och de öfriga 4 hvardera
ett af följande ämnesområden: 1) dogmatik och moralteologi,

2) kyrkohistoria och symbolik, S) praktisk teologi, samt 4) praktisk
teologi och moralteologi.

(Se för öfrigt särskilda föreskrifter.)

12:o) I eu inom Andra kammaren af herr O. II. Waldén väckt mo-.Motion anstion
(nr 104) har föreslagits, att Riksdagen måtte i staten för universitetet én^professur
i Lund uppföra eu professur i psykologi och pedagogik med enahanda '' Psykologi
aflöningsförmåner, som tillkomma universitetsprofessurer i allmänhet, oclt °Cgogik&
me(l skyldighet för tjänstens innehafvare att vara underkastad de för dessa
förmaners åtnjutande fastställda villkor och bestämmelser äfvensom att för
ändamålet höja det ordinarie anslaget till Lunds universitet med 7,500
kronor.

Lill stöd lör denna framställning har motionären anfört följande:

»Vid 1907 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t inrättande af professurer
i pedagogik vid universiteten i Uppsala och Lund, och i motiveringen till
denna framställning framhöll dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet
vikten af att de båda universiteten erhölle hvar sin professur i
nämnda ämne. Då emellertid Riksdagen beslöt, att endast en pedagogisk
professur skulle inrättas, nämligen i Uppsala, berodde väl detta väsentligen
därpå, att de akademiska myndigheterna i Lund uttalat sig mot inrättandet
af de föreslagna professurerna i pedagogik.

Emellertid intaga dessa myndigheter numera en helt annan ståndpunkt
i denna fråga. Såsom framgår af vid denna motion närslutna bilagor,
bär såväl humanistiska sektionen i Lund enhälligt uttalat sig för
eu dylik professurs inrättande därstädes (bilaga 1), som ock större akademiska
konsistoriet, äfvenledes enhälligt, hos kanslersämbetet vid rikets
universitet gjort framställning om, att eu professur i psykologi och pedagogik
matte inrättas vid Lunds universitet (bilaga IT) och i skrifvelse till
Konungen den 15 oktober 1910 (bilaga III) har kanslern tillstyrkt denna
framställning samt anhållit, att proposition härom måtte till 1911 års
Liksdag framlämnas.

Att de bada sistnämnda myndigheterna föreslå eu gemensam professur
för de bada ämnena psykologi och pedagogik, torde ur flera synpunkter
vara synnerligen välbetänkt. Dessa båda vetenskapsgrenar stå i
det intimaste samband med hvarandra, och den moderna pedagogiken
stöder sig i främsta rummet på den experimentella psykologien som hjälp -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

vetenskap. Det torde därför icke kunna göras några befogade invändningar
mot att dessa båda ämnen sammanföras under eu gemensam pro o fessur.

Att ingå på en fullständigare utredning och motivering angående
vikten och nödvändigheten af nämnda professurs snara upprättande torde
vara öfverflödigt, då detta med all önskvärd tydlighet framgår af ofvan
åberopade bilagor. Det torde vara tillräckligt att i detta sammanhang
framhålla den påtagliga inkonsekvens, som ligger däri, att den filosofiska
fakulteten i Lund enligt examensstadgan är ålagd både undervisnings- och
examensskyldighet i ämnet pedagogik utan att hafva någon professur i
detta ämne.

Den för ämbetsexamen stadgade kursen i psykologi och pedagogikens
teori och historia skötes visserligen af en docent i filosofi, men dä denne
samtidigt har anställning som rektor vid Landskrona enskilda gymnasium,
vid hvilken befattning han enligt kontrakt är bunden för en tid af fem
år, räknadt från och med 1910, torde hans tid och krafter ej i längden
räcka till, för att han på ett tillfredsställande sätt skall kunna sköta
nämnda kurser. Härtill kommer, att examensskyldigheten i ofvan nämnd a
ämnen för närvarande och i brist på annan härtill kompetent universitetslärare
uppehälles af eu numera vid Göteborgs högskola anställd docent.
Om sålunda studerande i Lund önska aflägga examen i dessa ämnen,
måste ifrågavarande docent och på den studerandes egen bekostnad resa
till Lund för att förrätta denna examen. Att detta icke blott är en stor
olägenhet utan äfven en stor orättvisa mot de studerande, kan väl knappast
förnekas.

Då sålunda Kungl. Maj:t genom sin här ofvan åberopade proposition
till 1907 års Riksdag redan erkänt och framhållit vikten af en pedagogis ii
professurs inrättande äfven i Lund, och då det viktigaste skälet till att
Riksdagen nämnda år ej lämnade sitt bifall härtill numera förfallit samt
slutligen den af de akademiska myndigheterna föreslagna kombinationen
af ämnena psykologi och pedagogik under en gemensam professur måste
anses synnerligen lycklig, synes mig inrättandet af nämnda professur ej
längre höra uppskjutas utan frågan härom lösas redan vid innevarande
års riksdag, oaktadt Kungl. Maj:t ansett sig förhindrad att i årets statsverksproposition
göra framställning härom.»

De i motionen omförmälda bilagor äro af följande lydelse:

Afskrift.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

(Bil 1)

Utdrag ur protokollet i humanistiska sektionen i
i Lund den 15 maj 1909.

Närvarande: Dekanus, professor Flensburg. professorerna
Wulff, v. Schwerin, Wrangel, Larsson, Liljeqvist,
Axel Kock, Ekwall ock 0. A. Moberg.

§ 146.

Jämlikt vederbörlig remiss kade sektionen att yttra sig öfver professorerna Larssons
och Liljeqvists anhållan, att större konsistoriet ville hos Knngl. Maj:t utverka
framställning till nästa års Riksdag om inrättandet af en professur i pedagogik.

Professor Larsson anförde: »Som skäl för det väckta förslaget vill jag anföra

följande: „

1) Åliggandet att anordna den för ämbetsexamen stadgade kursen i psykologi
samt pedagogikens teori och historia har fakulteten så till vida fullgjort, att denna
kurs för närvarande skötes på ett utmärkt sätt af en docent i teoretisk filosofi, men
den skötes dock alltså af en docent i annat ämne och den honoreras till största delen
med det docentstipendium, som docenten Emmelin åtnjuter i egenskap af docent i
filosofi; och under sådana omständigheter kan det icke sägas, att fakulteten på ett
tillfredsställande och definitivt sätt ordnat ens denna del af den pedagogiska undervisningen.

2) För pedagogiska studier, syftande till något betyg i ämnet pedagogik, kar
fakulteten icke träffat någon som helst anordning. Man kan hänvisa till själfstudier,
men det kunde man med samma rätt göra i andra ämnen. Pedagogik studeras icke
bra på egen hand, i synnerhet som ju här vid universitetet ingen tradition finnes, af
hvilken de studerande kunde ha ledning, och för öfrigt icke heller i universitetsbiblioteket
någon vidare litteratur i ämnet. Pedagogiken bör bedrifvas icke blott som en
läsning utan som eu öfning, och särskildt torde i detta ämne seminarieöfningar vara
beköfliga.

3) Examensstadgan lämnar de studerande den möjligheten öppen, att, i stället
för att genomgå den s. k. pedagogiska kursen, ta betyg i ämnet pedagogik, och det
finns goda skäl antaga, att många skola önska begagna sig af denna möjlighet, på
samma sätt som det förr varit vanligast att de studerande, i stället för den för lärare
stadgade pröfning i antropologi och logik, valt att taga betyg i teoretisk filosofi.
Dels räknas eu betygsenhet alltid som god behållning, dels torde i alla fall många
studerande anse, att ett betyg i pedagogik kan blifva af betydelse för deras framtid.
De kunna tänka sig bli seminarielärare eller folkskoleinspektörer — en ganska afsevärd
möjlighet i samma mån krafvet på fackmässiga inspektörer gör sig gällande; de
kunna gå in vid högre folkskolor eller syfta till öfverlärarplatser i folkskolorna och
genom de nu beslutade kommunala mellanskolorna öppnas ett nytt område, där pedagogiska
kunskaper få inflytande på befordringarna. Det är gifvetvis en orätt mot de
studerande att beröfva dem denna möjlighet, som stadgan för dem afsett, eller att i
hvarje fäll icke vid undervisningens anordnande ta hänsyn till denna möjlighet. Man
kan förutse, därest icke snart eu professur i pedagogik här inrättas, att platser af
ofvan uppräknade slag en tid bortåt komma att i öfvervägande grad besättas med
personer, som vid Uppsala universitet förvärfvat betyg i pedagogik — och jag anser
det icke vara eu oberättigad form af tillgifvenhet för det egna universitetet, om

Statsutskottets utlåtande Kr S.

man häri finner både eu orättvisa mot lundensiska studerande och mot Lunds universitet.

4) Det kan nu anses som säkert, att kompetenta sökande skola finnas till eu
eventuell professur i pedagogik härstädes. Säkerligen skall efter den nu pågående
konkurrensen om pedagogikprofessuren i Uppsala en eller annan sökande återstå, hvars
kompetens blifvit officiellt vitsordad.

De skäl jag här anfört kunna alla sammanfattas i ett enda: att inrättande af en
pedagogikprofessur i Lund är en nödvändig konsekvens af vår nu gällande examensstadga.
Det är med full afsikt som jag endast vill anföra detta skäl. Jag
skulle anse mig komma utanför ämnet, om jag här ville bevisa pedagogikens nytta.
Tvärtom vill jag betona, att denna senare fråga icke föreligger. Den är praktiskt
sedd redan afgjord af Kungl. Maj:t i och med att pedagogik blifvit obligatorisk i fakultetens
viktigaste examen. Det'' kan råda olika meningar om lämpligheten af denna
bestämmelse i examensstadgan, men den finns där och bildar en förutsättning, som ej
med bibehållen lojalitet kan ignoreras.

Slutligen måste jag erinra om det säregna läge, hvari denna fråga befinner sig.
Det är icke Kungl. Maj:t, som behöfver öfvertygas om behöfiigheten af den föreslagna
professuren, ty Kungl. Magt har redan eu gång velat bereda oss tillfälle att förorda
en sådan professur; icke heller Riksdagen, som velat i detta afseende likställa de båda
statsuniversiteten; icke heller — det vet man med visshet — universitetets kansler;
utan det är just denna sektion och Lunds konsistorium, som det gäller att vinna för
saken.

Jag önskar bifall till förslaget.»

Sektionen beslöt därefter att för sin del tillstyrka bifall till denna framställning.

Ur protokollet
Martin Nilson.

I transsumerade delar rätt afskrifvet betygar

Stockholm af kungl. ecklesiastikdepartementet den 21 januari 1911

ex officio
Hj. Westerling,

registrator.

Transsumt. (Bil. II.)

Till kanslersämbetet vid rikets universitet.

Då det större konsistoriet vid Lunds universitet nu går att för kanslersämbetet
framställa sådana universitetets behof, som synas kräfva anslag af nästkommande ars
Riksdag, får konsistoriet först göra framställning om sådana anslag, som redan beviljats
men endast å extra stat, och hvilka fortfarande äro behöfiiga.

Professorn H. Larsson har hos konsistoriet hemställt om beredande af anslag till
ett professorsämbete i pedagogik och såsom motivering åberopat, hvad han anfört till
humanistiska sektionens här bifogade protokoll den 15 maj 1909, och får konsistoriet

Statsutskottets utlåtande Kr S.

hufvudsaklig anslutning därtill anhålla om beredande af ett årligt anslag å 7,500
kronor till ett professorsämbete i psykologi och pedagogik med samma rätt till ålderstillägg
för innehafvare!! af detta ämbete som för öfriga professorer. Enligt den nyligen
fastställda examensstadgan för filosofiska fakulteten, särskildt hvad beträffar filosofisk
ämbetsexamen, har pedagogiken fatt en sådan ställning, att det för Lunds universitet blir
ett starkt behof att liksom systeruniversitetet i Uppsala erhålla ett professorsämbete i
pedagogik. Som det emellertid är konsistoriets öfvertygelse, att pedagogiken kan
vetenskapligt bedrifvas endast i intimt sammanhang med psykologi, och å andra sidan
den moderna psykologien tagit eu synnerlig omfattning, som gör dess särskilda representation
högönsklig, anser konsistoriet detta sakförhållande bäst tillgodoses, om det
ifrågavarande professorsämbetet inrättas i psykologi och pedagogik.

Lund den 24 september 1910.

På det större konsistoriets vägnar:
B. Jönsson.

Otto Ernherg.

1 transsumerade deler rätt afskrifvet betygar

Stockholm af kungl. ecklesiastikdepartementet den 21 jau. 1911

ex offieio
Hj. Vesterling,

registrator.

Transsumt. (Bilaga III.)

Till Konungen.

Till Eders Kungl. Maj:ts nådiga pröfning får jag härmed i underdånighet
öfverlämua det större akademiska konsistoriets i Lund till mig ställda, den 24 september
1909 dagtecknade skrifvelse, hvari konsistoriet framställt de Lunds universitets
behof, hvilka synts konsistoriet kräfva anslag af 1911 års Riksdag.

Då konsistoriet nu upptagit frågan om inrättande af en professur inom pedagogikens
lär oområde vid Lunds universitet, måste erinras därom, att denna fråga redan
vid åtskilliga föregående tillfällen förelegat till behandling. Sedan uti en vid 1905
års lagtima riksdag väckt motion föreslagits upprättande af en pedagogisk professur
vid Uppsala universitet, yttrade statsutskottet rörande denna motion, bland annat, att
frågan om anordnande vid »universiteten» af undervisning i pedagogik enligt utskottets
åsikt vore° värd att tagas i allvarligt öfvervägande, men att utskottet icke ansåge
det vara tillrådligt att utan någon utredning af vederbörande myndigheter eller förslag
af Kungl. Maj:t besluta inrättande vid universitetet i Uppsala af en professur i
pedagogik, hvadan utskottet hemställde, att motionen icke måtte af Riksdagen bifallas.
Sedan Riksdagen bifallit denna hemställan och frågan alltså vid 1905 års riksdag förfallit,
upptogs den på nytt vid 1900 års riksdag. Med anledning af en utaf veder -

Statsutskottet-* tumlande AV S.

börande vid universitetet i Uppsala gjord underdånig framställning föreslog nämligen
Kung!. Maj:t i 1906 års statsverksproposition Riksdagen att till upprättande af eu
ordinarie professur i pedagogik vid universitet i Uppsala bevilja erforderliga medel.
Denna proposition vann icke Riksdagens bifall. Uti sin skrifvelse af den 2o maj 1906
angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde bufvudtitel yttrade Riksdagen
i frågan följande: :>Den af Riksdagen ar 1905 sålunda godkända planen, att

undervisning i pedagogik skulle vid båda universiteten anordnas, och att i sammanhang
härmed den lör blifvande läroverkslärare nu förekommande undervisningen vid
proflrskursens teoretiska afdelning skulle upphöra, bär icke vant föremål för särskild
utredning af vederbörande myndigneter, hvilkas utlåtanden beträffande den ifrågasätta
professuren i Uppsala emellertid maste anses gifva kraftigt stöd åt berörda plan. Med
afseende härå och då någon olägenhet icke lärer vara att befara af ett uppskof med
inrättande af nämnda professur, intill dess frågan^ om den pedagogiska undervisningens
och den teoretiska lärarutbildningens ordnande må kunna i ett sammanhang upptagas
till afgörande, har Riksdagen ansett sig icke böra bifalla Kungl. Maj:ts förevarande
framställning.»

Härefter lät Kungl. MajiUverkställa utredning i ämnet genom öfverstyrelsen för
rikets allmänna läroverk, förstärkt med två sakkunnige universitetsprofessorer; och
rådde i det utlåtande, som härvid afgafs, icke någon meningsskiljaktighet i afseende
ä behofvet af pedagogiska professurer vid de båda statsuniversiteten. Ärendet remitterades
därpå till dåvarande kanslern för rikets universitet för vederbörandes hörande.
Vid Uppsala universitet tillstyrktes öfverstyrelsens förslag om proposition till Riksdagen
om beviljande af medel till upprättande af en ordinarie professur vid hvartdera
af universiteten i Uppsala och Lund, hvaremot de akademiska myndigheterna i
Lund uttalade sig mot inrättandet af ifrågavarande professurer, under åberopande,
bland annat, att universitetet hade flera vida viktigare anslagsbekof, som kanske skulle
fä stå tillbaka för pedagogikens upptagande bland de ordinarie examensämnena.

I underdånigt utlåtande den 1 december 1906 förklarade kanslern, att enligt
hans åsikt det vore ett önskemål, att det för lärarbildning viktiga ämnet pedagogik
blefve vid den akademiska undervisningen behörigen representerad!, samt att han icke
heller hade något att erinra mot förslaget, att professurer i ämnet upprättades samtidigt
vid Updsala och Lunds universitet, så mycket mindre som det ju maste anses i
och°för sig önskvärd!, att frågan ordnades likformigt vid båda statsuniversiteten, hvarjämte
lian med åtskilliga skäl gendref de vid universitetet i Lund gjorda invändningarna
mot det väckta förslaget, såvidt anginge Lunds universitet. Äfven dåvarande
chefen för kungl. ecklesiastikdepartementet inlade, enligt det vid statsverkspropositionen
till 1907 års Riksdag fogade protokoll öfver ecklesiastikärenden, en bestämd gensaga
emot de från Lunds universitet försporda invändningarna och hemställde, att Kungl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att bevilja medel för inrättande af professurer i pedagogik
både vid Uppsala och Lunds universitet, hvilken hemställan också bihöus af

Kmml. Maj:t. Den sålunda aflåtna propositionen vann emellertid endast så till vida Riksdagens
bifall, att Riksdagen för inrättande af en professur i pedagogik vid universitetet i
Uppsala anvisade nödiga medel, hvaremot förslaget om inrättande af en dylik professur vid
Lunds universitet afslogs hufvudsakligen pa den grund, att tills vidare och till dess
någon erfarenhet vunnits angående sättet för den pedagogiska universitetsundervisningens
ordnande samt verkningarna af densamma inrättandet af mer än en lärostol i
berörda ämne icke syntes vara erforderligt, samt att i så fall universitetet i Uppsala i
framstå rummet borde komma i atanke vid erhållande af denna professur, med hans} n,

Statsutskottets utlåtande AV 8.

bland annat, därtill, att de akademiska myndigheterna i Lund uttalat sig mot inrättandet
af de föreslagna professurerna.

Af det föregående framgår, att såväl Kungl. Maj:t som Riksdagen likasom ock
kanslern och öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk redan vid ärendets föregående
behandling erkänt behofvet af, att en pedagogisk lärostol äfven vid Lunds
universitet i sinom tid borde komma till stånd; och då det hittills anförda hufvudsakliga
motskälet, nämligen att de akademiska myndigheterna i Lund uttalade sig mot
inrättande af pedagogiska professurer, numera icke längre kan åberopas, synes det
vara öfverflödigt att närmare orda om vare sig pedagogikens ställning och betydelse i
allmänhet vid den akademiska forskningen och undervisningen eller särskildt behofvet
af en lärostol i pedagogik äfven vid universitetet i Lund. Jag vill här allenast tillägga,
att antalet af de studerande, som sökt och erhållit särskildt nådigt tillstånd att
i filosofiska examina vid Lunds universitet medtaga ämnet pedagogik, varit afsevärdt
stort, under år 1908 och 1909 samt förra halfåret 1910 uppgående till ett tjugutal,
däraf tolf under 1909.

Beträffande professurens ämnesområde ansluter jag mig till konsistoriets förslag,
att professuren måtte, inrättas i psykologi och pedagogik, till h vilket förslag, enligt
hvad jag inhämtat, förslagsställaren inom humanistiska sektionen, professor Hans
Larsson ansluter sig. Härvid önskar jag dock särskildt framhålla, att detta förslag
gifvetvis icke tar anses innebära, att psykologien skulle i sin helhet öfverflyttas till
den pedagogisk!! professuren, utan endast så till vida som psykologien står i sammanhang
med pedagogiken, hvarvid den experimentella psykologien torde böra förläggas
inom pedagogikprofessurens område. Att psykologi fortfarande måste bedrifvas inom
den teoretiska filosofien och äfven inom den praktiska filosofien, torde vara själffallet.

Jag anhåller sålunda i underdånighet om nådig proposition till 1911 års Riksdag
om beviljande af medel till inrättande af eu professur i psykologi och pedagogik vid
Lunds universitet.

Underdånigst:

F. Cl:son Wachtmeister.

Stockholm den 15 oktober 1910.

I transsumerade delar rätt afskrifvet betygar,
departementet den 21 januari 1911

Otto Croneborg.

Stockholm af kungl. ecklesiastik ex

officin
Hj. Westerling,

registrator.

Då, på sätt i motionen erinras, 1907 års Riksdag i anledning af Kungl.
Maj:ts framställning om inrättande af en professur i pedagogik vid hvartdera
af universiteten i Uppsala och Lund, fann sig endast böra uppföra

Bihang till Ifi/csd. protokoll 1911. 4 Samt. 1 Afd. 8 Höft. 3

Utskottets

yttrande.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

en dylik tjänst å förstnämnda universitets stat, hade detta sin hufvudsakliga
grund i dels en önskan att vinna någon tids erfarenhet angående
sättet för den pedagogiska universitetsundervisningens ordnande samt verkningarna
af densamma dels ock den omständigheten att de akademiska
myndigheterna i Lund då uttalat sig mot inrättandet af de föreslagna
professurerna. Den åsikt, som af Riksdagen samtidigt härmed uttalades
angående frågans om undervisning i pedagogik vid universiteten synnerligen
beaktansvärda natur, vidhåller utskottet allt fortfarande; och då ej
mindre erfarenheten från Uppsala angående den där befintliga lärostolens
i ifrågavarande ämne gynnsamma inflytande å lärarutbildningen, än äfven
de svåra förhållanden, under hvilka undervisningen och examinationen
i pedagogik vid universitetet i Lund för närvarande försiggå, hänvisa
på att tiden nu är inne för upprättande jämväl vid sistnämnda universitet
af professur i berörda ämne, anser sig utskottet, sedan en dylik
åtgärd numera tillstyrkts af samtliga akademiska myndigheter i Lund,
och då utskottet ej har något att erinra mot att ämnet psykologi förenas
med denna professur, böra tillstyrka motionen.

Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen, med bifall till herr Waldéns ifrågavarande
motion, må i staten för universitetet i Lund,
afdelning A) Aflöningar m. m. uppföra en professur i
psykologi och pedagogik med enahanda aflöningsförmåner,
som tillkomma universitetsprofessorer i allmänhet,
och med skyldighet för tjänstens innehafvare att
vara underkastad de för dessa förmåners åtnjutande fastställda
villkor och bestämmelser, äfvensom för ändamålet
höja det ordinarie anslaget till Lunds universitet med
7,500 kronor.

Lönetursrätt 13:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen medgifva, att underträdför
under- gårdsmästaren vid universitetets i Lund botaniska institution Gustaf Olander
mästdarendvidlS[ilsson må för erhållande af ålderstillägg i sin innehafvande befattning,
botaniska in-un(jer [ öfrigt gällande villkor, tillgodoräkna sig den tid af åren 1906—
stauaonen G.1QQ9, hvarunder han vid nämnda institution tjänstgjort såsom äldre träd[12.
] gårdsdräng med full tjänstgöring.

På grund af hvad statsrådsprotokollet (sid. 49—51) till stöd för framställningen
innehåller, får utskottet hemställa,

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att Riksdagen må medgifva, att underträdgårdsmästaren
vid universitetets i Lund botaniska institution
Gustaf Olander Nilsson må för erhållande af ålderstillägg
i sin innehafvande befattning, under i öfrigt
gällande villkor, tillgodoräkna sig den tid af åren 1906—
1909, hvarunder han vid nämnda institution tjänstgjort
såsom äldre trädgårdsdräng med full tjänstgöring.

14:o) Kungl. Maj :t har vidare föreslagit Riksdagen att i utgiftsstatenR^nebiträden
lör universitetet i Lund under afdelningen A) Aflöningar m m och ru- T.‘lastr011.0''
briken Astronomiska observator^ för anställande af räknebiträden upp-™''*
fora ett anslag af 1,500 kronor samt att för sådant ändamål höja an- [13.1
slaget till sagda universitet med nämnda belopp.

Utredning i ärendet återfinnes dels å sid. Öl och 52, dels ock å de
till punkt 86 af förevarande hufvudtitel hörande sid. 289—292 i statsrådsprotokollet,
i hvilken sistnämnda punkt Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att å extra stat lör år 1912 anvisa dels för uppförande af en nybyggnad
lör astronomiska observatoriet 22,000 kronor, dels för inredning af denna
byggnad 2,000 kronor, dels ock för inköp af räknemaskiner för observatoriets.
behof 5,000 kronor. Då det nu äskade anslaget lill räknebiträden
har direkt sammanhang med frågan om uppförande af nybyggnaden för
observatoriet, anser sig utskottet böra här till behandling först upptaga
denna fråga. Ltskottet finner då af den i ärendet lämnade utredningen
till fullo framgå, att det nuvarande lokalutrymmet vid den astronomiska
institutionen är sa knappt, att såväl vederbörande professors och observatörs^
som ock de astronomie studerandenas dit förlagda arbete måste försiggå
under synnerligen ogynnsamma förhållanden. Då härtill kommer,
att plats hittills icke kunnat beredas för mer än ett tillfälligt räknebiträde
och detta låtit sig göra endast genom att placera biträdet i föreståndarens
mm, lärer häraf följa att åtgärders vidtagande för beredande af ökadt
utrymme för institutionen är af behofvet i hög grad påkalladt; och anser
sig utskottet böra tillstyrka hvad i sadant afseende föreslagits, eller uppförande
å observatorietomten af en nybyggnad utan intrång på eller förän
di ing af den nuvarande observatoriebyggnaden. I denna nybyggnad
skulle då beredas plats för bland annat de tvä fast anställda biträdena,
hvilka anses nödvändiga för utförande af det med det vetenskapliga arbetet
förenade numeriska räknearbetet. Det för nybyggnaden beräknade
beloppet 22,000 kronor liksom kostnaden för inredning, 2,000

Statsutskottets utlutande Kr S.

kronor, kar icke gifvit utskottet anledning till erinran. Ej heller har
utskottet funnit anmärkning mot det beräknade antalet räknebiträden, det
för arfvode åt dessa föreslagna beloppet, 1,500 kronor, eller det för inköp
af räknemaskiner afsedda beloppet, 5,000 kronor. Utskottet, som under
punkt 93 här nedan gör hemställan om anvisande af medel för nybyggnaden
m. m., får alltså i anledning af det nu föreliggande förslaget
hemställa,

att Riksdagen må i utgiftsstaten för universitetet i
Lund under afdelningen A) Aflöningar in. in. och rubriken
Astronomiska observatoriet för anställande åt
räknebiträden uppföra ett anslag af 1,500 kronor samt
att för sådant ändamål höja anslaget till sagda universitet
med nämnda belopp 1,500 kronor.

Lönereglering 15:o) Ivungl. Maj:t bär vidare föreslagit Riksdagen att

masugn" dels höja den i staten för universitetet i Lund, afdelningen A) Aflö (-,

. -i ningar in. m., under rubriken Musikkapellet upptagna aflöningen för
L J kapellmästaren från dess nuvarande belopp, 2,500 kronor, till 3,000 kronor,
däraf 2,000 kronor skola utgöra lön och 1,000 kronor tjänstgörings -

pennmgar, . o o

dels medgifva, att kapellmästaren må äga rätt till tva alderstillägg a
lönen, hvartdera å 250 kronor, att utgå efter respektive 5 och 10 ars tjänstgöring,
med rätt för den nuvarande innehafvaren af kapellmästarbefattningen
att i fråga om åtnjutande af ålderstillägg räkna sig till godo den
tid han efter sitt tillträde till befattningen tjänstgjort i densamma,

dels förklara ej mindre, att de enligt nådiga kungörelsen den 13 juni
1908 stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande af löneförmåner
enligt 1908 års lönereglering vid universiteten i Uppsala och Lund samt
karolinska mediko-kirurgiska institutet skola från och med år 1912 gälla
i fråga om kapellmästarbefattningen, med iakttagande att beträffande rätt
för kapellmästaren att med sin ifrågavarande befattning förena annan
tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat skall gälla hvad som i sådant
afseende föreskrifvits i fråga om musikdirektören vid universitetet i
Uppsala, än äfven att, därest den nuvarande kapellmästaren ej före viss
an gifven tidpunkt anmäler, att han underkastar sig de nya aflönmgsbestämmelserna,
lian skall varda bibehållen vid honom hittills tillkommande
aflöningsförmåner, äfvensom vid den rätt till pension, som hittills
tillkommit honom,

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

dels ock för beredande af omförmälda löneförhöjning öka anslaget
till universitetet i Lund med ett belopp af 500 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes åt sid. 53 — 60 i statsrådsprotokollet.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en inom
Andra kammaren af herr J. C. W. Tliyrén väckt motion (nr 209), däri
föreslagits, att Riksdagen måtte för sin del besluta en sådan ändring af
anslaget till universitetet i Lund, att löneförmånerna för kapellmästaren
därstädes höjas till likställighet med löneförmånerna för musikdirektören
vid Uppsala universitet.

Till stöd för detta förslag liar motionären anfört följande.

»I föreliggande statsverksproposition har Kungl. Maj:t inom åttonde
liufvudtiteln bland ordinarie anslag (nr 14) äskat ökning af anslaget till
universitetet i Lund med ett belopp af 500 kronor, för beredande af löneförhöjning
åt kapellmästaren vid sagda universitet.

Såsom af departementschefens yttrande i ärendet framgår, kommer
den föreslagna förhöjningen emellertid icke att medföra likställighet i
aflöningsförmåner mellan nämnda kapellmästare och den honom motsvarande,
i Uppsala universitetsstat upptagna »musikdirektören». Det torde
få anses obestridd att kompetensfordringarna äro lika stora för den förre
som för den senare, och att hvad den nuvarande tjänstgöringsskyldigheten
beträffar, kapellmästarens (äfven bortsedt från nedannämnda'' särskildt
aflönade uppdrag) är icke mindre, utan större än musikdirektör ens. Vid
dylikt förhållande synes mig den af departementschefen anmärkta omständighet
— att andra tjänster vid de båda universiteten finnas, där
aflöningen ställer sig olika —.ingalunda afgörande: hvad särskildt angår
de åberopade kamrerarbefattningarna, lärer, såvidt jag kunnat utröna,
skillnaden dem emellan i arbetsbörda vara mycket stor.

Vid ärendets afgörande hos Kungl. Maj:t torde äfven den omständighet
hafva inverkat, att nuvarande kapellmästaren i Lund åtnjuter ett
belopp af 800 kronor för uppehållande af kostnadsfri undervisning och
examination i »liturgisk sång och framsägning». Härvid bör dock erinras,
att denna förening af sysslor är rent tillfällig i den nuvarande kapellmästarens
person; att densamme, innan lian erhöll ifrågavarande statsanslag,
uppbar ett antagligen liknande belopp såsom privat ersättning af
de studerande; att det vid platsens ledigförklarande icke kan låta sig göra
att kräfva särskild kompetens i denna syssla jämsides med kapellmästarkompetensen;
och att följaktligen nämnda anslagspost icke på minsta sätt
hindrar, att kapellmästarplatsen i Lund för eventuella aspiranter fram -

Statsutskottets utlåtande iVr 8.

Utskottets

yttrande.

ställer sig såsom icke oväsentligt sämre aflönad än motsvarande tjänst i
Uppsala. Då därtill kommer, att äfven sistnämnda aflöning, bortsedt från
en naturaförmån af 6 famnar ved, icke stiger högre än till 4,000 kronor,
ålderstilläggen inberäknade, kan jag icke annat än finna skäligt och lämpligt,
att kapellmästarens i Lund löneförmåner regleras till öfverensstämmelse
härmed».

Otvifvelaktigt måste de kapellmästaren vid Lunds universitet för
närvarande tillkommande löneförmåner numera anses för knappa såväl
med hänsyn till det honom åliggande arbete som ock i jämförelse med
musikdirektörens vid universitetet i Uppsala aflöning. Till ändring i anmärkta
hänseendet har af Kungl. Maj:t föreslagits lönens höjande från
dess nuvarande belopp 2,500 kronor till 3,000 kronor och det nuvarande
ålderstilläggets å 500 kronor utbytande mot två ålderstillägg å hvartdera
250 kronor efter fem och tio år. Motionären däremot har velat höja
hans löneförmåner till.likställighet med löneförmånerna vid ofvanberörda
musikdirektörstjänst. A denna tjänst utgår aflöningen med 3,500 kronor
jämte ålderstillägg på sätt nu föreslagits för kapellmästaren. Atnjutes fri
bostad afdrages å lönen 500 kronor. Vid öfvervägande af hvad i ärendet
förekommer har statsutskottet icke kunnat undgå den uppfattningen, att
några i sakens natur liggande skäl för den olikhet i löneförmåner vid de
båda ifrågavarande tjänsterna, som nu förefinnes, svårligen kunna anföras,
utan att fastmera både rättvisa och billighet tala för ett höjande af kapellmästarens
lön till jämnställdhet med musikdirektörens. Då utskottet
alltså nu tillstyrker en dylik åtgärd, har utskottet emellertid velat såsom
sin mening framhålla, att, på sätt jämväl af musikkapellets inspektor och
departementschefen uttalats, kapellmästaren bör, i sammanhang med löneförbättringen,
åläggas skyldighet att undervisa i musikens teori och historia.
Under uttalande häraf får utskottet hemställa,

att Riksdagen med anledning af Kungl. Maj:ts
ifrågavarande framställning och herr Thyréns i ämnet
väckta motion, må

a) höja den i staten för universitetet i Lund, afdelningen
A) Aflöningar in. nu, under rubriken Musikkapellet
upptagna aflöningen för kapellmästaren från
dess nuvarande belopp, 2,500 kronor, till 3,500 kronor,
däraf 2,300 kronor skola utgöra lön och 1,200 kronor
tjänstgöringspenningar,

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

b) medgifva, att kapellmästaren må äga rätt till
två ålderstillägg å lönen, hvardera å 250 kronor, att
utgå efter respektive 5 och 10 års tjänstgöring, med
rätt för den nuvarande innehafvaren af kapellmästarbefattningen
att i fråga om åtnjutande af ålderstillägg
räkna sig till godo den tid han efter sitt tillträde till
befattningen tjänstgjort i densamma,

c) förklara ej mindre, att de enligt kungl. kungörelsen
den 13 juni 1908 stadgade villkor och bestämmelser
för åtnjutande af löneförmåner enligt 1908
års lönereglering vid universiteten i Uppsala och Lund
samt karolinska mediko-kirurgiska institutet skola från
och med år 1912 gälla i fråga om kapellmästarbefattningen,
med iakttagande att beträffande rätt för kapellmästaren
att med sin ifrågavarande befattning förena
annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat
skall gälla hvad som i sådant afseende föreskrifvits i
fråga om musikdirektören vid universitetet i Uppsala,
än äfven att, därest den nuvarande kapellmästaren ej
före viss angifven tidpunkt anmäler, att han underkastar
sig de nya aflöningsbestämmelserna, han skall
varda bibehållen vid honom hittills tillkommande aflöningsförmåner,
äfvensom vid den rätt till pension, som
hittills tillkommit honom, samt

d) för beredande af omförmälda löneförhöjning öka
anslaget till universitetet i Lund med ett belopp af 1,000
kronor.

1.6:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för beredande åt se- Höjning af
minariet för klassisk fornkunskap och antikens historia vid universitetet i ^^fnai-ier1
Lund af medel till inköp af böcker och annan undervisningsmateriell samt inom humatillfälliga
utgifter höja anslaget till nämnda universitet med ett belopp af "lst‘aka 8ek‘
500 kronor. 11 t,onen Utredningen

i ärendet återfinnes å sid. 61—64 i statsrådsprotokollet.

Under erinran om att utskottet under punkt 10:o) här ofvan hemställt
om ett anslag a 500 kronor till materiell m. m. för seminariet i samma
ämnen som de nu omförmälda vid universitetet i Uppsala och under hänvisning
till hvad utskottet till stöd härför anfört, får utskottet hemställa,

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att Riksdagen må för beredande åt seminariet för
klassisk fornkunskap och antikens historia vid universitetet
i Lund af medel till inköp af böcker och annan undervis -ningsmateriell samt tillfälliga''''.utgifter höja anslaget till
nämnda universitet med ett belopp af 500 kronor.

Höjning åt 17:o) Under punkt 16 af förevarande hufvudtitel har Kungl. Maj:t
”historiska'''' föreslagit Riksdagen att för beredande af höjning af det i utgiftsstaten för
museet m. m.universitetet i Lund, afdelningen B) Till materiell m. m., för historiska
[16.] museet upptagna anslag öka anslaget till nämnda universitet med ett belopp
af 1,500 kronor.

Af utredningen i ärendet (sid. 64—67 i statsrådsprotokollet) finner
utskottet framgå, att ifrågavarande anslag, hvilket redan år 1870 bestämdes
till 500 kronor och sedermera, oaktadt de kraf, som numera
ställas å en dylik institution, och oaktadt museet sedan nämnda tid till
sin storlek mer än fördubblats, bibehållits vid detta belopp, är i starkt
behof af en väsentlig ökning, och då det i sådant afseende äskade beloppet,
1,500 kronor, icke synes högre än hvad omständigheterna påkalla, får
utskottet hemställa,

att Riksdagen må för beredande af höjning af det
i utgiftsstaten för universitetet i Lund, afdelningen B)
Till materiell m. m., för historiska museet upptagna an
slag öka anslaget till nämnda universitet med ett belopp
af 1,500 kronor.

Höjning af 18:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för ökande af det i
underull och universitetets i Lund stat, afdelningen B) Till materiell m. in., uppförda
“reparationer anslaget till underhåll och reparationer af universitetets byggnader höja
af det ordinarie anslaget till nämnda universitet med 8,000 kronor.

ee8’ygg’ Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 67—72 i statsrådsprotokollet.

nader.

[17].

För närvarande utgör anslaget till underhall och reparationer af universitetets
byggnader 10,000 kronor. Detta belopp ingar i byggnadskassan,
som jämväl uppbär besparingar på lediga prebendepastorat och öfriga med
de teologiska professurerna under ledighet förenade inkomster. Byggnadskassan,
som det å andra sidan åligger att bestrida underhåll och reparationer
af byggnaderna, har emellertid under de senare aren oafbrutet nedgått,
så att behållningen å densamma, vid 1907 års ingång uppgående till
11,725 kronor 39 öre, den 1 januari 1910 utgjorde allenast 2,566 kronor
51 öre. Anledningen härtill torde i främsta rummet vara att söka i de

Statut''skottets utlåtande Nr 8.

stegrade kraf, som måst ställas på kassan till följd af det flertal stora
och dyrbara byggnader, hvilka sedan år 1890, då anslaget fastställdes till
sitt nuvarande belopp, tillkommit och hvilka tillsammans med universitetets
öfriga byggnader under perioden 1891 —1909 dragit en årlig underhållskostnad
af i medeltal 14,803 kronor 71 öre. Samtliga byggnader äro
brandförsäkringsvärderade till ett sammanlagdt belopp af 1,688,300 kronor,
däri icke inräknadt de stängsel med portar, som finnas i flertalet af institutionerna;
och anses det nu, att underhålls- och reparationskostnaderna
måste beräknas till minst 1 af byggnadsvärdet. Utskottet anser väl
utredningen i ärendet ådagalägga, att anslaget är i behof af en väsentlig
förhöjning för att kunna fylla sitt ändamål, men har däremot icke kunnat
undgå att finna det begärda beloppet, 8,000 kronor, väl högt tilltaget;
och vill det af utredningen synas utskottet, som om höjningen af anslaget
för närvarande skulle kunna utan olägenhet begränsas till 6,000 kronor.
På grund af hvad sålunda anförts får utskottet hemställa.

att Riksdagen må för ökande af det i universitetets
i Lund stat, afdelningen B) Till materiell m. in., uppförda
anslaget till underhåll och reparationer af universitetets
byggnader höja det ordinarie anslaget till nämnda
universitet med 6,000 kronor.

Bifalles hvad under punkterna 12, 14—18 föreslagits, kommer härigenom
att förorsakas en ökning af anslaget till universitetet i Lund med
sammanlagdt 18,000 kronor, eller från 649,791 kronor till 667,791 kronor.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

l9:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att å ordinarie stat professor i
för karolinska mediko-kirurgiska institutet uppföra en professur i öron-, “ron_’ n«änäs-
och halssjukdomar med enahanda aflöningsförmåner, som tillkomma °ch<iomar?"k
institutets professorer i allmänhet, och med skyldighet för tjänstens inne- [18]
häfvare att vara underkastad de för dessa förmåners åtnjutande fastställda
villkor och bestämmelser, äfvensom att för ändamålet höja det ordinarie
anslaget till institutet med ett belopp af 7,500 kronor.

Utredningen i ärendet innefattas å sid. 72—88 i statsrådsprotokollet.

Af den i ärendet lämnade utredningen har utskottet funnit behofvet
af den föreslagna professuren tillfullo ådagalagdt och har utskottet ej
heller funnit anledning till erinran mot förläggande efter aftal med Stock Jiihang

till Riksd. protokoll. 1911. 4 Samt. 1 Afd. 8 Hall. i

Statsutskottets utlåtande Nr S.

holms stad af eu klinik för öron-, näs- och halssjukdomar till stadens sjukhus
Sabbatsberg, för hvilken klinik innehafvare!! af den nya professorstjänsten
skulle blifva chef jämte det han tillika skulle utöfva öfverinseendet
öfver den å seralimer lasarettet befintliga polikliniken för nämnda
sjukdomar. Såsom af punkt 107 bär nedan inhämtas, äskas till arfvode
åt en till öfverläkarens biträde vid kliniken anställd amanuens på extra
stat för år 1912 ett anslag af 900 kronor. Jämväl denna framställning
anser sig utskottet böra biträda. I anledning af det under nu förevarande
punkt gjorda förslaget far utskottet alltså hemställa,

att Riksdagen må å ordinarie stat för karolinska mediko-kirurgiska
institutet uppföra en professur i öron-,
näs- och halssjukdomar med enahanda aflöningsförmåner,
som tillkomma institutets professorer i allmänhet, och
med skyldighet för tjänstens innehafvare att vara underkastad
de för dessa förmåners åtnjutande fastställda
villkor och bestämmelser, äfvensom att för ändamålet
höja det ordinarie anslaget till institutet med ett belopp
af 7,500 kronor.

Höjning af 20:o) Kungi. Maj:t har föreslagit Riksdagen att höja det till mateansiaget''
un rjeii för den anatomiska institutionen vid karolinska mediko-kirurgiska inTnatomLkå1
Stitutet på ordinarie stat uppförda anslag från 2,000 kronor till 3,500
institutionen, kronor eller med 1,500 kronor.

[19.]

Sedan år 1908 har till förhöjning af materiellanslaget för den anatomiska
institutionen varit uppförd t anslag å extra stat, för nämnda år
å 1,000 kronor och för hvart och ett af åren 1909—1911 å 1,500 kronor.
Utskottet, som på grund af hvad till stöd för framställningen i statsrådsprotokollet
(sid. 88) anföres, icke har något att erinra mot att anslaget
nu öfver flyttas å ordinarie stat, får alltså hemställa,

att Riksdagen må höja det till materiell för den anatomiska
institutionen vid karolinska mediko-kirurgiska
institutet på ordinarie stat uppförda anslag från 2,000
kronor till 3,500 kronor, eller med 1,500 kronor.

Anslag till 21:o) Kungl. Maj:t har uti en den 17 februari 1911 aflåten propounderatvi^siti°n,
nr 67, föreslagit Riksdagen dels att, till täckande af möjligen uppsug
å insti-kommande brist å karolinska mediko-kirurgiska institutets aflöningsanslag

tntets stat.

Statsutskottets utledande Nr 8.

för år 1911, på extra stat för År 1912 anvisa 600 kronor, dels ock att
höja det bestämda ordinarie anslaget till nämnda institut med 600 kronor.

Beträffande den till grund för framställningen förebragta utredningen
tillåter sig utskottet att hänvisa till det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet
öfver ecklesiastikärenden för samma dag.

Den nu gjorda framställningen är föranledd af ett räknefel, som begåtts
i den af 1908 års Riksdag fastställda staten för karolinska medikokirurgiska
institutet, i det att statens slutsumma upptogs till ett belopp,
som med 600 kronor understeg summan af de olika utgiftsposterna.

Då rättelse härutinnan bör ske, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må

a) på extra stat för år 1912 till täckande af möjligen
uppkommande brist å karolinska mediko-kirurgiska institutets
aflöning sanslag för år 1911 anvisa 600 kronor; samt

b) höja det bestämda ordinarie anslaget till nämnda
institut med 600 kronor.

Vid bifall till hvad i “punkterna 19—2L föreslagits, kommer anslaget
till karolinska mediko-kirurgiska institutet, nu 309,735 kronor
(däraf till tandläkarinstitutet 31,700 kronor, förslagsanslag högst), att
ökas med tillhopa 9,600 kronor eller till 319,335 kronor (däraf till tandläkarinstitutet
31,700 kronor, förslagsanslag högst).

Allmänna läroverken.

22:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att godkänna sådan Ändring
ändring i den år 1909 för öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk 1 sl“(cenr_tör
fastställda aflöningsstaten, att lönen för den i staten uppförda vaktmästa- styrelsen
ren förklaras kunna höj;is ej blott efter 5 år med 100 kronor utan järn-101 "j[®^aa11
väl efter 10 år med ytterligare 100 kronor, äfvensom för tillträde till läroverk,
sålunda medgifven aflöningsförhöjning bestämma enahanda villkor, som [20.]
hlifvit stadgade för tillträde till förut medgifven sådan förhöjning.

Under hänvisning till hvad utskottet under punkt 1 här ofvan anfört
beträffande ändring i staten för riksarkivet, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må godkänna sådan ändring i den
År 1909 för öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk
fastställda aflöningsstaten, att lönen för den i staten

Statsutskottets utlåtande Sr S.

uppförda vaktmästaren förklaras kunna höjas ej blott
efter 5 år med 100 kronor utan jämväl efter 10 år med
ytterligare 100 kronor, äfvensom för tillträde till sålunda
medgifven aflöningsförliöjning bestämma enahanda
villkor, som blifvit stadgade för tillträde till
förut medgifven sådan förhöjning.

Motion ang. 23:o) I en inom Andra kammaren af herr K. Starbäck väckt motion
Tskktts-'' (nr 92) har föreslagits, att Riksdagen må, för beredande af medel för uppodi
» rättandet från och med den 1 januari 1912 af 18 lektors- och 9 adjunkts”tjivnster.
tjänster att på de olika läroverken fördelas, på sätt Kungl. Maj:t bestämmer.
höja reservationsanslaget till de allmänna läroverken med 99,000
kronor.

Till stöd för denna framställning har motionären anfört följande:

»I skrifvelsen nr 172 vid 1904 års riksdag angående de allmäna läroverkens
omorganisation yttrade Riksdagen: »På grund af den uppfattning,
som af Riksdagen nyss blifvit uttalad i fråga om borttagandet af särskilda
förmåner såsom en gifven följd af likställigheten i löneförmåner mellan
lärarna och öfriga tjänstemän, har Riksdagen ansett, att den rätt lärarna
för närvarande åtnjuta att för uppflyttning i högre lönegrad som ordinarie
räkna sig till godo sin tjänstgöring som extra ordinarie icke bör
för dem bibehållas. Den i statsrådsprotokollet uttalade farhågan, att
lärarnas befordringsutsikter framdeles ånyo kunde blifva alltför små genom
otillräckligheten af antalet ordinarie platser, har Riksdagen funnit lör de
närmaste åren förebyggd genom det nu i utsikt ställda inrättandet af ett
ganska afsevärdt antal ordinarie platser, och instämmande med föredragande
departementschefen i hans uttalade mening, att det endast finnes ett
effektivt sätt att förbättra de extra ordinarie lärarnas ställning, nämligen att
förse läroverken med ett tillräckligt antal ordinarie platser, har Riksdagen
ansett sig kunna förutsätta, att äfven framdeles för sådant ändamål komme
att beviljas nödiga anslag, sä att de för lärarnas befordran ogynnsamma förhållanden,
som tidtals varit rådande, ej må åter inträda». (Kursiveradt
af motionären.)

Emellertid befanns det redan år 1907, att ett afsevärdt antal platser
måste inrättas, om icke det sedan gammalt konstaterade extralärareländet
åter skulle börja florera. Utan tvifvel med känsla af det förpliktande i
härofvan relaterade yttrande i 1904 års riksdagsskrifvelse medgaf också
1907 års Riksdag, att Kungl. Maj:t af de besparingar, som finnas å reservationsanslaget
till allmänna läroverken för år 1908 Ange använda »de medel
som erfordras för inrättande af ett så stort antal ordinarie adjunktsplatser,

Statsutskottets utlutande Nr S.

dock högst 75, som Kungl. Maj:t på. grund åt'' företagen utredning angående
behofvet af platser ocli tillgången till kompetenta lärarkrafter kan
finna skäligt.»

Vid 1908 ars riksdag yttrade statsutskottet följande: »Genom anvisande
på sätt ofvan omförmäles af medel till inrättande redan under
ar 1908 af högst 75 adjunktstjänster utöfver de i 1904 års normalstat
beräknade visade sig 1907 års Riksdag biträda den af utskottet då uttalade
uppfattning, att behof förelåge af en betydande ökning af lärarplatserna
vid de allmänna läroverkena såväl i läroverkens eget intresse, som ock
för att på ett effektivt sätt förbättra de extra ordinarie lärarnas ställning.
(Kursiverad! af motionären). Nu föreliggande förslag gar visserligen vida
utöfver, hvad Riksdagen da ansåg vara nödigt för beredande af en snar
lättnad i de genom det alltför ringa antalet lärartjänster för såväl läroverken
som lärarna uppkomna olägenheterna, men af den i ärendet förebragta
utredningen synes framgå, att det föreslagna antalet nya tjänster
icke är större än hvad behofvet krafvel''. Utskottet vill i sådant afseende
framhålla, att 1904 års normalstat upprättats efter en medeltalsberäkning
af ett elevantal vid de allmänna läroverken af 15,194 man, att lärjungeantalet
sedan dess så starkt tillväxt, att detsamma enligt, hvad i statsrådsprotokollet
meddelas, sedan vårterminen 1906 utgiorde 20,290 eller sålunda
omkring 33 procent mera än det till grund för normalstaten lagda
antalet. I följd häraf har också någon nämnvärd minskning i antalet
extra lärare, som läsåret 1903—1904 utgjorde 182, men som vid läroverkslormens
genomförande beräknades kunna nedbringas till ett 40-tal,
icke kunnat ske utan uppgick vid vårterminen 1907 deras antal till 168.
Vid sådan! förhållande och lör att under en längre tid framåt kunna
möta den stegring i elevantalet, som allt fortfarande torde vara att förvänta,
lärer det föreslagna antalet tjänster icke få anses för högt tilltaget.
Däremot skulle kunna ifrågasättas, huruvida tillgången på kompetenta
sökande till ett så stort antal nya tjänster är tillräcklig för att samtliga
platser på sätt beräknats må kunna tillsättas under de närmaste två eller
tre aren, utan att anspråken på aspiranternas lämplighet för de olika

tjänsterna behöfva nedsättas under de fordringar, som i sådant afseende
i normala fall höra. uppställas, men har emellertid utskottet, som icke är

i tillfälle att ingå i närmare pröfning härutinnan, ej ansett sig böra af

sin tvekan i berörda hänseende afhållas från att biträda Kungl. Maj:ts
förslag.»

Riksdagen beviljade också medel till 63 nya adjunktstjänster utöfver
1904 års normalstat samt i enlighet med denna till 7 lektors- och 10

adj un ktstj änster.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Till 1909 år Riksdag förelåg i statsverkspropositionen förslag om inrättandet
från och med den 1 januari 1910 af 8 lektors- och 0 adjunktsfjänster,
förutom af en lektorstjänst vid högre allmänna läroverket i Borås.
Statsutskottet yttrar härom: »Utskottet anser det åt vikt, att nya lärarplatser
vid de allmänna läroverken ej upprättas i hastigare följd än att
tillgången på fullt kompetenta sökande för tillsättande af såväl dessa som
det antal platser, som på grund af dödsfall och afskedstaganden på vanligt
sätt blifva lediga, iir så stor, att någon täflan mellan de sökande kan
påräknas. Endast under denna förutsättning torde förhoppning finnas, att
läroverken kunna erhålla fullt dugliga lärare. Utskottet har därför ansett,
att upprättandet af de nya lärarplatserna hör fördelas på flera år än som
af Kungl. Maj:t föreslagits och föreställer sig, att tillsättningen för nästa
år må kunna begränsas till 4 lektors- och 3 adjunktstjänster. > Detta biet
också Riksdagens beslut.

Till 1910 års Riksdag föreligger endast förslag om inrättandet af eu
enda lektorstjänst nämligen vid det nyinrättade gymnasiet i Borås. Departementschefen
motiverar detta medelst en skrifvelse från öfverstyrelsen
för rikets allmänna läroverk åt den 30 september 1910. 1 denna för klarar

sig öfverstyrelsen vilja låta den synpunkt, som af statsutskottet
1909 framhölls, och hvilken jag bär ofvan ordagrannt återgifvit, vara i
främsta rummet bestämmande. Öfverstyrelsen finner >. betel’ det vidare,

> detta så mycket mera ändamålsenligt, som öfverstyrelsens egna erfarenheter
i nu ifrågavarande afseende, efter det rikliga upprättandet af nya
tjänster under de senare åren, gifva vid handen, att ett sparsamt inrättande
af nya tjänster vid de allmänna läroverken för närvarande är en förutsättning
för en sund rekrytering af den ordinarie personalen vid dessa
läroverk. Åtskilliga omständigheter hade nämligen medverkat till att ett.
ej ringa antal af de tjänster, som under den sista tiden ledigförklarats särskildt
i matematisknaturvetenskapliga ämnen, antingen — trots upprepade
ledighetsförklaranden — saknat sökande eller ock måst tillsättas utan önskvärd
täflan. Till dessa omständigheter hörde i första rummet, att tillströmningen
till lärarbanan under tiden närmast före den senast genomförda
löneregleringen varit i starkt aftagande, ett förhållande, hvaraf verkningarna
för närvarande gjorde sig så mycket mer kännbara, som genom
de af Riksdagen under de senaste åren beslutade nya lärartjänsterna ett
jämförelsevis stort antal sådana inom en kort tidsperiod behöft tillsättas,
hvarjämte bestämmelserna i den nya pensionslagen i afsevärd man bidragit
till uppkomsten af ett ovanligt stort antal lediga tjänster. Därtill komme
ytterligare, att sedan antalet lediga platser blifvit större, men antalet sökande
samtidigt minskats, dessa senare visat sig mindre benägna att vinna
anställning vid läroverk i Norrland och i de smärre samhällena, där tjäll -

Statsutskottets utlåtande Kr 8. 31

> terna af olika anledningar ansages vara mindre fördelaktiga.» Ufvcrstyrelsen
vill dock föreslå 4 nya lektorstjänster hufvudsakligen omfattande
humanistiska ämnen, men departementschefen, som anser att inrättandet af
<les»a lärarplatser icke pakallas af någon trängande nödvändighet, inskränker
sig att föreslå det nyssnämnda lektoratet i Borås.

Som man finner af denna korta historik ha vederbörande nu fullständigt
bortglömt löftet af 1904; det är icke längre fråga om att se till
huruvida extralärarpersonalens antal hålles inom något så när rimliga
giänsei, mycket, mindre att nedbringa det till en så lag siffra af ett 40-tal
>om föresväfvade 1904 ars lagstiftare. Likaledes bär man nu icke något
behof af att anställa jämförelse mellan det växande elevantalet och antalet
•oi dmarie platser. Ännu 1904 ars Riksdag ville i sin ofvanomnämnda
skrifvelse erinra om »att riksens ständer år 1858 funno det böra bland
annat föreskrifvas, att järoverksstyrebell i hvarje stift måtte tilläggas rättighet
att för hvarje gång lärjungeantalet vid ett läroverk ökades med 30
eller 40, om sa lämpligt pröfvades, inkomma med anmälan om behofvet
af ännu en ny lärare». Det är påtagligt, att Riksdagen härigenom ville
kraftigt understryka sin mening om sättet hvarigenom extralärarantalets
•ökande skulle förebyggas.

1 1911 års statsverksproposition ha vi emellertid kommit så långt,
att hela denna fråga förbigås med tystnad och ingen ny lärarplats föreslås!

Att frågan kommit i detta läge är tydligen beroende af statsutskottets
yttrande vid 1909 års riksdag. Det innebär att en plats ej bör tillsättas
förrän ett tillräckligt antal kompetenta sökande finnes att tillgå. Endast
<la kan läroverkets berättigade kraf på tillräckligt goda lärare tillgodoses
Men om nu någon sanning också ligger i detta påstående, så innebär det
icke att Riksdagen, som genom sitt beslut skrifvit under utskottets mening,
darmed sagt, att. allt tillsvidare är väl beställd!. Mig synes det snarare
innebära, att Riksdagen vill halla jämvikt mellan de två intressen, som
kunna komma i strid med hvarandra, dels läroverkens intresse att få goda
la rarkrafter, dels extrahera rnas, som stödjande sig på Riksdagens yttrande
1904 vill ha ett tillräckligt antal platser. Hur man än ser saken, måste
det finnas eu punkt, där båda dessa intressen mötas; detta inträffar, så
länge behofvet af platser är konstaterad t, såsom nu alltsedan 1907 är’fallet,
sa snart det kan uppvisas, att. det finnes ett tillräckligt antal kompetentasökande.
År detta fallet, bör ett motsvarande antal platser inrättas.

-lag tillät mig vid förra riksdagen belysa frågan medelst ett yttrande
i Andra kammaren, till hvilket jag här vågar hänvisa, ocli slutade jag

att sä»a'' *att dct vorc ganska lämpligt, om det till nästa riksdag
ua. iragan om nya lärarplatser kommer före, kunde föreligga en sådan
utredning, att Riksdagen då kunde se, hur lång tid det kan taga, innan

Statsutskottets utlutande Nr 8.

man verkligen har att påräkna kompetenta sökande till lärarbefattnm o-arna.

» Någon sådan utredning föreligger emellertid icke.

Enligt de tabeller *), som bifogats denna motion, framgår emellertid,
att för närvarande tjänstgöra såsom icke ordinarie lärare vid de allmänna
läroverken icke minde än 101 stycken, som äro kompetenta att söka ordinarie
plats i humanistiska ämnen och 25 som äro kompetenta att söka
ordinarie plats i matematisknaturvetenskapliga ämnen. Det synes under
sådana omständigheter minst sagdt besynnerligt, att icke en enda ny plats
skall böra inrättas. Ty enligt öfverstyrelsens skrifvelse af den 17 februari
1907, som utförligt refererats i statsverkspropositionen 1910, ästerstar ännu
af det behof af ordinarie platser, som då fanns att fylla, 18 lektorat och
9 adiunkturer. Detta behof hade beräknats efter det antal lärjungar, som
befolkat läroverken vårterminen 1900 eller 20,290; men då antalet lärjungar
senaste hösttermin stigit till 22,590; måste nämnda antal platser

nu motsvara ett minimibehof. , .

Man kan häremot invända, att vid ledigförklarandet åt vissa, platser
inga sökande anmäla sig. Detta är sant; men da a andra sidan till viss-u
andra platser ett stort antal sökande — till och med 20 a 30 kan anmäla
sig, bevisar ju detta endast, att vissa platser äro mindre eftersökta
och gäller detta i all synnerhet långt aflägsna platser,. såsom eu del noll
ländska läroverk. Detta missförhållande fordrar säkerligen andra åtgärder
för att botas, än ett om också aldrig så långt uppskof med inrättandet åt

nya ordinarie platser. . ,

Tabellerna visa dessutom att icke minde än 132 lärarbelattmngar vid
de allmänna läroverken uppehållas af extra lärare. Det vill med andra
ord sä o-a, att 132 lärarbefattningar, ehuru läroverkens behof åt dessa är
ständigt, icke äro ordinarie. Det är ett långt steg från detta antal till det
40-tal, om hvilket 1904 års reformatorer talade. Om vi också skulle, med
tanke på att antalet ordinarie platser betydligt ökats under de ar som
sedan dess förflutit, anse, att det antal extra lärare, som lämpligen bör
finnas, kunde höjas till 60, se vi dock, att disproportionen mellan detta

idealtal och det verkliga är alltför stor.

Slutligen är att märka att af de 236 icke ordinarie lärare som
höstterminen 1910 tjänstgjorde vid de allmänna läroverken icke mindre
än 110 voro mer eller mindre inkompetenta. Att detta antal är för stort
är påtagligt. Hvar och en, som är något inne i läroverksförhållandena, vet
också huru svårt det kan vara att anskaffa vikarier eller extra lärare.

i)~Antalet extra lärare1 stämmer icke fullt med det i årets statsverksproposition
sid. 319 angifna. Skillnaden är emellertid så obetydlig, att den icke inverkar på mitt tiar
förda resonemang.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Många måste därfär anställas som sakna icke blott den formella kompetensen
utan hvarje spår af pedagogisk erfarenhet och duglighet. Det är
icke säkert, att detta tillstånd är af öfvergående art. Åtskilligt tyder på
att tillströmningen till lärarbanan är i sinande och den uppmärksamme
iakttagaren kan icke underlåta den reflexionen, att ganska kraftiga åtgärder
måste vidtagas, om vi vilja undvika att snart nog ha det ändå sämre stäldt
vid våra läroverk än före 1904. Till dess sådant kan ske, synes det mig
ytterligt oklokt att underlåta de under nuvarande förhållanden till buds
stående åtgärder, som kunna uppmuntra den studerande ungdomen att
fortfarande ägna sig åt lärarbanan. Sådana åtgärder anser jag vara, att
när ett tillräckligt antal kompetenta sökande finns, inrätta ett så stort
antal platser som i enlighet med ett konstateradt behof vid läroverken
motsvarar detta antal. Då det ligger utanför en enskild motionärs förmåga
att åstadkomma den utredning, som erfordras för att få detta antal
för närvarande utrönt, måste jag härvid nöja mig med det antal som
redan år 1907 af öfverstyrelsen angifvits eller 18 lektors- och 9 adjunktstjänster
med respektive 4,000 och 3,000 kronors aflöning. Ett eventuellt
bifall till min här gjorda hemställan skulle minska anslaget för arfvoden åt
extra och vikarierande lärare med 54,000 kronor.»

De af motionären åberopade tabeller äro af följande lydelse:

Tabell 1.

Tabell öfver de lärare, som tjänstgjorde vid rikets allmänna läroverk
såsom extra ordinarie höstterminen 1910.

Vikarierande ämneslärare Extralärare

Humanister j! Mat. nät. vet. Humanister | Mat. nät. vet.

	Kompe- tente	Inkompc-jl Kompe-tente \|\| lento	Inkompe- tente	Sum- ma	Kompe- tente	Inkom- petente	Kompe- tente	Inkom- petente	Sum-ma i
		Stim-		1! Stim-!	Sum-		Sum-										\|
A. Högre allm. lärer.:		ma		ina i	ma		ma
Stockholm...............	13		i	4		i		10	15		i		6		i		'' 23
Landsorten ............	10	32	20	27 j 3	7	16	17	04	35	50	14	15	9	15	24	25	82
B. Realskolor:				It
Stock! lolm...............	2							2	3								• »
Landsorten ............	2*)	4		0 ji	o			10	0»)	12		4		1		4	18
C. barnskolor...............		3		3 II			O	9				5				1	i;
Summa	39		36 i!	9 \|	20	104	\| 62		24		16		30	132

*) Däraf en kvinnlig.

Bihang till Riksd. protokoll 1011. i Samt. 1 Afd. S Höft.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Tabell 2. H. T. 1910.

	V	ikarierande	Extralärare
Huma- nister	Mat. nät.	Summa	Huma- nister	Mat. nät.	Summa
Kompetenta............	39*)	9	48	02+)	16	78
Inkompetenta .........	30**)	20	56	24 tf)	30	54
Summa	75	29	104	86	46	132
*) Häraf 9 undervisa äfven	i matematik (Biologi, Fysik, Kemi).
**) » 12	» »	»	» »	»
t) » 10	» »		» »	:>
tf) > -1	» »	»	» :>

Till förevarande ärendes såvidt möjligt allsidiga utredning har utskottet
från öfver styrel sen för rikets allmänna läroverk införskaffat svar på följande
tre frågor:

1. Huru många nya ordinarie lektors- och adjunktsplatser äro behöfiiga
i förhållande till det ökade antalet elever?

2. Huru många af dessa platser skulle omfatta humanistiska och huru
många matematiskt-naturvetenskapliga ämnen?

3. 1 hvilket antal kunna kompetenta krafter, fördelade på lektors- och
adjunktsplatser och på de olika ämnesgrupperna, beräknas dels den
1 januari 11)12, dels den 1 juli 1912 ?

Svaret å första frågan innefattas i tabeller sid. 36 39 samt föl jande

till tabellen hörande promemoria:

>>P. M.

1. Jämförelsens utgångspunkt är förlagd till läsåret 1906—-1907, enär
kung! öfverstyrelsen under nämnda år, den 28 februari 1907, afgaf det
förslag till upprättande af nya tjänster, som alltsedan legat till grund för
beviljande af sådana.

2. Märkas bör, att lärjungeantalets ökning icke lämnar någon säker
ledning för bedömande af behofvet af ökadt antal ordinarie lärarkrafter.
Så t. ex. kan i ett nioklassigt läroverk, där fem af klasserna endast äga
ett lärjungeantal af omkring 20 i hvarje, 10 nya lärjungar tillkomma i
hvarje eller inalles 50 lärjungar, utan att s. k. parallellafdelningar behöfva
upprättas och utan att lärarantalet behöfver ökas. Vid ett annat läroverk
åter kan det hända, att ett flertal klasser äro fyllda till högsta i

Statsutskottets utlåtande Nr S.

läroverksstadgan tillåtna antal (i realskolan 35 ock å gymnasiet 30) i
hvarje afdelning eller därutöfver. Klart är, att ett tillskott af endast
några få lärjungar i en sådan klass kan göra det nödvändigt att dela
klassen i två parallellafdelningar och anställa en ny lärare för den nya
afdelningen.

Eu säkrare måttstock för nuvarande behofvet af lärare innebär antalet
vid hvarje läroverk anställda extralärare. Äfven detta är emellertid
såsom norm för ett stadigvarande behof icke alltid tillförlitligt. Har emellertid
detta antal trots upprättande af nya ordinarie lärartjänster icke
kunnat i afsevärdare mån sänkas och är lärjungarnas numerär stadd i
starkare stigning, föreligger gifvetvis ett bevis för att behofvet af ökade
lärårkrafter vid läroverket i fråga tenderar till att blifva mer eller mindre
stadigvarande. Därför har också öfverstyrelsen i tabellen upptagit en
jämförelse i nämnda afseende. Anmärkas bör dock att det vid vissa läroverk
ännu befintliga mycket afsevärda antalet extra lärare bland annat
beror på de i de naturvetenskapliga ämnena införda frivilliga laborationerna,
hvilkas antal för olika läsår mycket skiftar. Dessa laborationer
upptaga tillsammans under innevarande läsår icke mindre än omkring
475 lärartimmar, representerande ett lärarantal af omkring 20.

Slutligen må erinras, att om lärarna vid vissa läroverk ha mindre
timantal än vid andra, detta kan bero på särskilt betungande omständigheter,
såsom stora klasser, profårsinstitution m. m. Vid sådana kräfves
gifvetvis ett relativt större antal lärarkrafter.

3. 1 fråga om särskilda läroverk är följande att märka:

Läroverket i Borås är (från och med höstterminen 1908) under utvidgning
till högre läroverk och måste därför förete ökning såväl i lärjungesom
lärarantal.

Samma har nyligen gällt om läroverket i Ystad och realskolan i
Malmö.

Anledningen till att nya elementarskolan visar så stark ökning, torde
till stor del bero på ett därstädes sedan tre år pågående försök med engelska
såsom begynnelsespråk, hvilket nödvändiggjort upprättande af en parallellafdelning
i första klassen.

Anledningen till den starka minskningen vid högre allmänna läroverket
i Malmö beror till största delen därpå, att vissa parallellklasser öfverfiyttats
därifrån till realskolan därsammanstädes.

Alla samskolorna ha under de senare åren varit under utvidgning,
läsåret 1906—1907 ägde ännu ingen af dem 6 klasser.

4. Af de i tabellen upptagna ordinarie tjänsterna hafva tre lektorat,
ett i hvardera af städerna Kristianstad, Lund och Uppsala, samt tre ad -

Statsutskottets utlåtande Nr S.

Jämförelse mellan antal lärjungar och.

Antal lärjungar li.-t. 1006j. Antal lärjungar li.-t. 1910j|

Ökning eller minskning
i lärjungeantalet

1. Högre allmänna
läroverk.

Boras..............................

Falun .............................

Giifle..............................

Göteborg: latinlärov.....

» realiärov.......

Halmstad .....................

Hudiksvall.....................

Hälsingborg..................

Härnösand......................

Jönköping......................

Kalmar...........................

Karlskrona......................

Karlstad.......................

Kristianstad ...................

Linköping ......................

Luleå...............................

Lund...............................

Malmö ...........................

Norrköping ...................

Nyköping ......................

Skara ...........................

Stockholm, It. 1. Norrm..

» k. a. 1. Söderm.

» h. r. Norrut.

2> h. r. Osterm.

» nya elent.-skol.

Strängnäs .................

Sundsvall ..................

Umeå ........................

Uppsala .....................

Visby ........................

Vänersborg.................

Västervik .................

Västerås.....................

Växjö .......................

Ystad ........................

Örebro ......................

Östersund ................

		i hela i:		i gymnas.	i hela r			1	i hela
i realsk.	i gymnas.	läro- jj verket j;	i realsk.	läro- 1 verket !	realsk.	gymnas. i	läro- verket
222		222 j	245	52	297 i!	+	23	+ 52	+	75
286	132	418 1	265	126	391 \|!	—	21	— (5	—	27
262	119	381	292	116	408	+	30	— 3	+	27
295	218	513	297	237	534	+	2	+ 19	+	21
401	199	600 I	424	228	652 i	+	23	+ 29	+	52
270	115	385	274	140	414 !	+	4	+ 25	+	29
145	44	189	121	57	178	—	24	+ 13	—	11
375	212	587	423	201	624	+	48	— 11	+	37
213	75	288	195	94	289 ;	—	18	+ 19	+	i
333	148	481	330	151	481	—	3	+ °	—	—
290	134	424	270	161	431	—	20	+ 27	+	7
196	99	295	209	79	288	+	13	— 20	—	7
2S4	216	500	256	202	458 ''	—	28	— 14	—	42
221	129	350	243	113	356	+	22	—16	+	6
357	256	613	374	254	628	+	17	_ 2	+	15
180	97	277	175	82	257	—	5	— 15	—	20
298	228	526	255	206	461	—	43	__22	—	65
477	244	721	333	264	597	-—	144	+ 20	—	124
447	170	617	392	184	576	—	55	+ 14	—	41
163	75	238	152	70	222	—	11	— 5	_	16
211	277	488	190	223	413	—	21	— 54	—	75
507	202	709	504	213	717	—•	3	+ 11	+	8
449	272	721	428	218	646	—	21	— 54	—	75
323	303	626	322	276	598	—	1	— 27	—	28
432	134	566	! 443	161	604	+	11	+ 27	+	38
203	179	382	! 280	169	449	+	77	— 10	+	67
90	28	118	84	40	124	—	6	+ 12	+	6
305	86	391	309	125	434	+	4	+ 39	+	43
147	99	246	172	83	255	+	25	— 16	+	9
358	237	595	! 330	248	578	—	28	+ 11	—	17
no	57	167	153	48	201	+	43	— 9	+	34
139	95	234	129	72	201	! -	10	— 23	—	33
136	61	197	127	54	181		9	— 7	—	16
230	145	375	233	189	422	\| +	3	+ 44	+	47
256	165	421	225	167	392	i —	31	+ 2	—	29
183	64	247	170	81	251	—	13	+ 17	+	“4
438	200	638	! 459	210	669	! +	21	+ 10	+	31
223	101	324	278	98	376	1 +	00	— 3	+	52

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

lärare läsåren 1906—1907 och 1910—1911.

Antal lärare v.-t. 1907.	i Antal lärare v.-t. 1911 ;	Ökning eller minskning i lärarantalet	Antal nya ord. tjänster, j som kunna ifrågasättas
lekt. (jämte rekt.)	adj.	extra	Summa	\| lekt. 1 (jämte i rekt.)	adj.	extra	Summa	lekt. (jämte rekt.)	adj.	extra
	lekt.	adj.
\ (rekt.)	6	3	10	! 4	9	2	15	+	3	+	3	_	1	+	5	1	__
7	13	3	23	7	14	4	25			+	1	+	1	+	2	1	—
8	12	3	23	8	13	2	23				1		1		—	3
8	15	3	26	8	16	2	26			4"	1	—	1	—		1	—
8	16	4	28	9	18	4	31	+	1	+	2			+	3	—	1
7	11	6	24	7	14	4	25			+	3	—	2	+	1	1	—
5	7	1	13	5	7	1	13								—	— !
8	16	6	30	9	19	8	36	+	1	+	3	+	2	+	6	1	2
8	9	4	21	8	10	1	19			+	1		3		2	—	- 1
8	14	5	27	8	16	2	26			+	2	—	3	—	i	1	--t
8	15	2	25	8	16	i	25			+	1	—	1			—	—
7	11	4	22	7	13	2	22			+	2	—	2			—	—
8	16	3	27	8	17	o t»	28			+	1			+	i	1	—
7	13	3	23	8	14	i	23	+	1	+	1	—	2		—	—
8	18	7	33	8	22	6	36			+	4	—	1	+	3	2	—
7	9	2	18	7	10	1	18			+	1	—	1		—	—
9	16	5	30	10	17	4	31	+	1	+	1	—	1	+	1	—	—
'' 8	21	6	35	9	22	1	32	+	1	+	1	—	5		O	—	—
8	16	9	33	9	22	2	33	+	1	+	6	—	7			—	—
7	8	2	17	7	9	2	18			+	1			+	1	—	—
! 8	16	6	30	8	19	2	29			+	3	—	4	1	—	—
[ 11	22	4	37	11	22	4	37									—	—
9	20	10	39	10	24	6	40	+	1	+	4	—	4	+	1	—	2
9	16	6	31	10	17	5	32	+	1	+	1	—	1	+	1	i	—
7	16	5	28	7	18	4	29			+	2	—	1	+	1	2	—
8	12	5	25	9	14	4	27	+	1	+	2	—	1	+	2	1	1 j
6	7	—	13	6	7	—	13							—	- \|
5	11	2	18	6	11	2	19	+	1					+	i	—	- 1
7	9	—	16	7	9	—	16									—	- 1
9	16	4	29	10	17	5	32	+	1	+	1	+	1	+	3	1	1
7	9	—	16	7	9	—	16								—	—
7	9	1	17	7	9	—	16					—	1	—	1	—	—
5	7	—	12	5	7	1	13					+	1	+	1	—	—
8	11	5	24	8	14	4	26			+	3		1	+	2	1	—
8	12	6	26	8	15	4	27			+	3	—	2	+	1	1	—
5	7	1	13	5	7	4	16					+	3	+	3	1	— !
8	17	7	32	8	21	5	34			+	4		2	4"	2	—	1 !
7	11	1	19	7	11	4	22	—			+	3	+	3	—	l i
														Trpt	17	10

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

[	Antal lärjungar li.-t. 1906!	Antal lärjungar h	.-t. 19101	Ökning eller minskning i lärjungeantalet
1		i gymnas.	i hela	i realsk.		i lida		i	i hela
2. Realskolor (för gossar). Arvika............................	i realsk.	läro- verket	gymnas.	läro- \| verket j	realsk.	gymnas.	läro- verket

114		1 1			125 \|			+ 11
Eksjö.................................	114	—	_	—	—	128	—	—	+ 14
Enköping .......................	115	—	—	—	—	107	—	—	— 8
j Eskilstuna ....................	154	_	_	_	2-	165	—	—	+ 11 + 1
I Göteborg: västra ............	436	—	—	—	—	437	—	—
» östra ...............	254	—	—	—	—	411	—	—	+ 157
j Karlshamn........................	134	—	—	—	—	146	—	—	+ 12
1 Kristinehamn ..................	124	—	—	—	—	152		—	+ 28
i Landskrona .....................	149	—	—	—		149		—	—
i Lidköping ........................	113	—	—	—		117	—	—	+ 4
1 Malmö..............................	142	—	—	—	—	346	—	—	+ 204
i Mariestad ........................	103	—	—	—	___	112	—	—	+ 9
Oskarshamn .....................	120	—	—	—		116	—	—	— 4
! Sköfde.............................	148	—	—	—	_	168	—	—	+ 20
Stockholm: Jakobs .........	291	—	—	—	—	294	—	—	+ 3
» Katarina ......	264	—	—	j —	—	270	—	—	+ 6
» Kungsholmen	284	—.	—	—	—	331	—	—■	+ 47
I Söderhamn........................	145	—	—	—	—	100	—	—	— 45''
j Uddevalla ........................	143	—	—	—	—	189	i —	—	+ 46
Yarberg .........................	108	—	_		—	112	I _	—	+ 4
3. Samskolor.
I Alingsås...........................	137	—	—	\| —	—	170	i —	—	+ 33
Arboga.............................	94	—	—	i —	■—	120	i —	—	+ 26
Askersund........................	70	—	—	! —	—	100	1 —	—	+ 30
Falköping .....................	no	_	_	_	_	131	_	—	+ 21

J Filipstad...........................	87	—	—		—	142	—	—	-\|- 55
Haparanda........................	71	—	—	—	—	96	i —	—	+ 25
Köping.............................	115	—	—	—	—	154	i —	—	+ 39
Norrtälje..........................	119	—	—	—	—	103	i —	—	— 16
j Piteå................................	119	—	—	i —	—	141	—	—	+ 22
I Sala ................................	90	—	—	! —	—	167	1 —	—	+ 77
! Skellefteå ........................	100	—	—	—	—	131	! —	—	+ 31
Strömstad ........................	55	—	—	! —	—	103	—	—	+ 98
Södertälje ........................ Trelleborg.......................	97	—	—	! —	—	167	i —	—	+ 70
119	—	—	! —	—	153	—	—	+ 34
Vadstena..........................	75	—	—	i —	—	93	1 —	—	+ 18
Vimmerbv.......................	112	_	_	1 _	_	109	_	—	— 3
Åmål.................................	104		_	_	_	in	_	_	+ 7 + 65 + 75
Ängelholm.......................	95		_	i _	_	160		_
urnsköldsvik.....................	125	—	—	! —	—	200		—

Statsutskottets- utlåtande Nr 8.

Ökning eller minskning
i lärarantalet

Antal nya
ord. tjänster,
som kunna
ifrågasättas

Antal lärare v.-t. 1907

Antal lärare v.-t. 1911

lekt.

(jämte

rekt.)

lekt.

(jämte

rekt.)

adj.

(jämte

rekt.)

adj.

(jämte

rekt.)

Summa

Summa!

extra

Summa

extra

| adj. lära-jämte
rinrekt.
) nor

adj. och
lärarinnor
jämte rekt.

S:a 17

40 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

junktstjänster, eu i hvardera af städerna Linköping, Skara och Örebro,
ännu’ icke vid dessa läroverk upprättats, emedan frågan om dessa städers
byggnadsskyldighet varit oklar. 1 Borås tillkommer dessutom ett af Riksdagen
beviljadt lektorat den 1 juli 1911 och vid samma tid en ny ordinarie
lärarinnetjänst vid hvardera af samskolorna i Piteå, Sala, Strömstad,
Södertälje, Vadstena och Ängelholm. o

På grund häraf komma under nästa läsår, eller i fråga om nagra åt
tjänsterna, så fort de hunnit besättas med innehafvare, inalles 7 extra
lärare och 6 extra lärarinnor att blifva obehöfliga.

5. Med ledning af ofvanstående har öfverstyrelsen i tabellens sista
kolumn, där nya lärartjänster synas kunna ifrågasättas, föreslagit ett visst

antal sådana. . ,

För utförligare motivering hänvisas till öfverstyrelsens olvannämnda
underdåniga utredning och förslag om nya ordinarie lärarplatser den 28
fcbriiäri 190 ^ •

6. Öfverstyrelsen hänvisar i öfrigt till sin underdåniga framställning
-den 30 september 1910 angående riksdagspetita, hvaraf framgar, att öfverstyrelsen
på helt andra grunder än de ofvan anförda, nämligen i främsta
rummet med hänsyn till brist på sökande till ledigförklarade lärartjänster,
ipke ansåg sig böra för närvarande föreslå upprättande af nya sådana.

A andra frågan har lämnats följande svar:

»Med tillämpning af den proportion, som för närvarande tinnes mellan
humanistiska och matematiskt-naturvetenskapliga extralärare, skulle af
de beräknade 17 nya lektorstjänsterna 11 vara humanistiska och 6 matematiskt-naturvetenskapliga
samt af de beräknade 16 nya adjunktstjänsterna
10 vara humanistiska och 6 matematiskt-naturvetenskapliga.»

Till besvarande af tredje frågan hafva lämnats följande uppgifter:

Uppgift ä

antalet nuvarande fullt kompetenta obefordrade ämneslärare.

A) Lektorskompetenta

1) i humanistiska ämnen..................................................................... J

2) i matematiskt-naturvetenskapliga ämnen 3

B) Adjunktskompetenta

1) i humanistiska ämnen..................................................................... ho

2) i matematiskt-naturvetenskapliga ämnen 14

Anm. 1. Kompetensen beräknas omfatta i akademiska examina + profår + tvåårs tjänstgöring.

Amu, 2. På grund af den korta tid. som stätt till förfogande för föreseende utredning”
har densamma icke kunnat gifva annat än ett åtminstone i viss mån
ungefärligt resultat.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Obs. Af ofvanstående obefordrade lärare måste ett visst antal reserveras
för de tjänster, hvilka för närvarande äro vid de allmänna läroverken
lediga. Dessa tjänsters antal uppgår till 27 humanistiska och 17
matematiskt-naturvetenskapliga.

Uppgift å

det ytterligare antal ämneslärare, som beräknas uppnå full kompetens

den 1 januari 1912.

A) Lektorskompetenta

1) i humanistiska ämnen ..................................................................... 4

2) i matematiskt-naturvetenskapliga ämnen.................................... 0

B) Adjunktskompetenta

1) i humanistiska ämnen ..................................................................... 13

2) i matematiskt-naturvetenskapliga ämnen.................................... 7

Anm. Då det ännu icke är fullt bekant, hvilka profårskandidater, som komma att genomgå
profår höstterminen 1911, äro förestående siffror endast approximativa.

Uppgift å

det ytterligare antal ämneslärare, som beräknas uppnå full kompetens

den 1 juli 1912.

A) Lektorskompetenta

1) i humanistiska ämnen ..................................................................... 4

2) i matematiskt-naturvetenskapliga ämnen.................................... 2

B) Adjunktskompetenta

1) i humanistiska ämnen ..................................................................... 7

2) i matematiskt-naturvetenskapliga ämnen.................................. 10

Anm. Då det ännu icke är bekant, hvilka profårskandidater, som komma att genomgå
profår läsåret 1911—1912, äro förestående siffror endast approximativa.»

Såsom af motionären framhålles och af ofvanintagna, af öfverstyrelsen
utarbetade tabell med all tydlighet framgår, uppehälles för närvarande
en så stor del af undervisningen vid de allmänna läroverken af
extra ordinarie lärare, att häri måste anses ligga ej mindre en fara för
undervisningens behöriga bedrifvande än äfven eu betydande inskränkning
i de befordringsutsikter, som med 1904 års läroverksreform voro afsedda
att för den extra lärarpersonalen öppnas. Den väsentligaste orsaken till
att icke under de senare åren flere ordinarie lärarplatser, till undvikande

Bihang till Riksd. ''protokoll 1011. 4 Samt. 1 Afil. 8 Haft. G

Utskottets

yttrande.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

af dessa olägenheter, inrättats, än som skett, har legat i den ^omständigheten,
att tillgången på formellt kompetenta aspiranter varit sa ringa attr
därest tillsättning i något större antal af ordinarie tjänster skolat äga
rum, man icke haft tillfälle att göra det urval bland de sökande, som
måste anses nödvändigt för tillgodoseende af läroverkens intresse att erhålla
de bäst möjligt kvalificerade lärarkrafter. Emellertid är, såsom ofvan
antydts, denna fråga af den natur, att goda skäl synas föreligga för verkställande
af en fullständig utredning angående sättet för afhjälpande åt
de nuvarande olägenheterna. Hvad nu beträffar det i föreliggande motion
väckta förslaget, går detta ut på inrättande af 18 lektors- och 9 adjunktstjänster.
Af den af öfverstyrelsen förebragta utredningen framgår emellertid,
att ännu den 1 juli 1912 kommer att finnas antagligen endast 22 till
lektorstjänst och 116 till adjunktstjänst kompetenta extra lärare, af sistnämnda
antal 85 inom den humanistiska och 3 o inom den matematisktnaturvetenskapliga
ämnesgruppen. Om härtill lägges, att 44 extra lärare
måste afses för återbesättande af redan för närvarande vakanta tjänster,
lärer det få anses uppenbart att, ur ofvan antydda synpunkt af nödvändigheten
af ett visst urval vid tillsättande af lärartjänster, ingå nya lektorstjänster
inom den humanistiska och inga nya vare sig lektors- eller
adjunktstjänster inom den matematiskt-naturvetenskapliga ämnesgruppen
nu böra inrättas. Beträffande däremot adjunktstjänsterna inom den humanistiska
ämnesgruppen synes tillgången på kompetenta aspiranter vara
så pass riklig, att åtminstone en del af de 10 dylika tjänster, som af
öfverstyrelsen anses beliöfliga, torde böra inrättas, och vill utskottet. i
sådant afseende föreslå hälften af nämnda antal eller 5. Vid bifall till
detta förslag kan det af Kungl. Maj:t, pa sätt af punkt 115. här nedan inhämtas,
till arfvoden åt extra och vikarierande lärare vid de allmänna
läroverken på extra stat för ar 1912 äskade anslag a 134,000 kronoi
minskas med 10,000 kronor till 124,000 ^kronor.

På grund af hvad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att Riksdagen i anledning af herr Starbäcks förevarande
motion må för beredande af medel för upprättandet
från och med den 1 januari 1912 af 5 adjunktstjänster
att på de olika läroverken fördelas pa sätt
Kungl. Maj:t bestämmer, höja reservationsanslaget till
de allmänna läroverken med 15,000 kronor.

Lönefyllnad

fektori]0 vid 24:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för beredande af lönehöprc
fyllnad åt teologie lektorn vid högre allmänna läroverket i Visby höja
verket iVuby reservationsanslaget till de allmänna läroverken med 1,072 kronor.

[21]. "

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Då, såsom i statsrådsprotollet (sid. 89 och 90) erinras, den föreslagna
an slagsförhöjningen endast är en direkt följd af 1910 års Riksdags beslut
om upphörande af Endre och Hejdeby församlingars pastorats egenskap
af prebende för ifrågavarande lektorstjänst, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må för beredande af lönefyllnad åt
teologie lektorn vid högre allmänna läroverket i Visby
höja reservationsanslaget till de allmänna läroverken
med 1,072 kronor.

25:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att medgifva, attt®^“®f^_
terminsafgiften till biblioteks- och materiellkassorna vid de allmänna läro “ten till biblioverken
må, enligt af Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter, från och med^fj^™^
höstterminen 1911 utgå med högst 7 kronor, lägst 4 kronor 50 öre, för™ vid de aiilärjunge,
som ej därifrån i föreskrifven ordning befrias. "^verken™

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 90—108 i statsrådsprotollet. ^2 ]

Af de af öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk i förevarande
ämne gjorda, i statsrådsprotokollet omförmälda utredningar och framställningar
finner utskottet med full tydlighet framgå ej mindre behofvet af
en ökning och förbättring af flertalet af de allmänna läroverkens undervisningsmateriell
än äfven att läroverkens biblioteks- och materiellkassor,
från hvilka enligt läroverksstadgan kostnaden för sådan materiell skall
bestridas, icke i allmänhet äro i stånd att bära den ökning i utgifter, som
skulle blifva en följd af anskaffande inom en rimlig tid af den erforderliga
materiellen. Att åtgärder sålunda måste vidtagas för rådande af bot för
detta missförhållande, hvarigenom tillämpning i full utsträckning af den
af 1904 års läroverksreform betingade nya undervisningsplanen vid de
allmänna läroverken fördröjes eller omöjliggöres, synes uppenbart. I sådant
afseende hafva nu olika förslag framställts, gående ut på endera enbart
höjning af den till biblioteks- och materiellkassorna ingående terminsnfgiften,
nu 4 kronor 50 öre, med visst belopp, högst 2 kronor 50 öre,
för viss tid eller tills vidare eller ock dylik höjning jämte beviljande af
statsanslag för ändamålet, i hvilket fall maximihöjningen af terminsafgiften
skulle kunna sättas till lägre belopp än den ofvan angifna. Departementschefen
har, såsom af statsrådsprotokollet framgår, ansett att statsmedel
icke borde för ändamålet disponeras samt att höjning af terminsafgiften
med högst 2 kronor 50 öre borde medgifvas tills vidare. Utskottet delar
departementschefens uppfattning angående olämpligheten af att för ifrågavarande
ändamål anvisa statsanslag. Visserligen kan icke förnekas, att

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

höjning af terminsafgifterna är i och för sig mindre tilltalande, såsom
utgörande ännu ett afsteg från den i vårt land af ålder tillämpade principen
om tillhandahållande af i det närmaste kostnadsfri elementarundervisning.
Redan de i sammanhang med genomförandet af 1904 års läroverksreform
på grund af tungt vägande ekonomiska skäl beslutade terminsafgifterna
till statsverket gjorde ett väsentligt intrång på denna
grundsats och det torde med skäl kunna befaras, att den höjning af afgiften
till ofvanberörda kassor, som nu, enligt utskottets förmenande, nödvändigtvis
måste genomföras, om än begränsad till det i och för sig ganska
måttliga beloppet af högst 2 kronor 50 öre, kommer att i förening med
öfriga nu utgående afgifter i vissa fall visa sig icke så litet betungande
för vederbörande, som däraf drabbas. Om än utskottet icke vill tillmäta
de af departementschefen framhållna svårigheterna att på de olika läroverken
rättvist fördela ett statsanslag någon afgörande betydelse härvidlag,
så kan det däremot med skäl befaras att beviljandet för denna gång af
statsmedel för ändamålet skulle medföra konsekvenser af vidgående och
betänklig art. Då utskottet alltså till undvikande af inslående på eu
sådan, enligt utskottets åsikt, betänklig väg, förordar förhöjning af afgiften
till ifrågavarande kassor, har utskottet emellertid ansett att denna
förhöjning icke bör, såsom af Kungl. Maj:t föreslagits, medgifvas tillsvidare,
utan torde densamma böra begränsas till en tid af fem år.

I detta sammanhang anser sig utskottet icke böra underlåta att framhålla,
hurusom, enligt hvad utskottet inhämtat, en stor del af den i de
allmänna läroverken använda undervisnings- och åskådningsmateriellen betingar
ett inköpspris, som måste anses synnerligen högt; och har utskottet
velat ifrågasätta huruvida icke, till nedbringande af priset, skulle kunna,
i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad som nu genom folkskolebyråns
i ecklesiastikdepartementet försorg äger rum beträffande materiell för folkskolorna,
af öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk träffas aftal med
de större leverantörerna af materiell för nämnda läroverk om viss prisnedsättning
emot att den af dessa leverantörer tillhandahållna materiell
upptages å de förteckningar, som utsändas till de olika läroverken.

Under uttalande häraf får utskottet hemställa,

att Riksdagen må medgifva, att terminsafgiften till
biblioteks- och materiellkassorna vid de allmänna läroverken
må, enligt af Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter,
från och med höstterminen 1911 under en tid af fem
år utgå med högst 7 kronor, lägst 4 kronor 50 öre, för
lärjunge, som ej därifrån i föreskrifven ordning befrias.

Statsutskottets utlåtande Xr 8.

26:o) I en inom första kammaren af herrar A. Bellinder och E. Trana Motion ang.
väckt motion (nr 42) har förslagits att Riksdagen ville besluta, att adjunk- “^Göteten
vid Göteborgs östra realskola Axel Wilhelm Lindgren må förklaras borgs östra
berättigad att från och med 1911 års ingång åtnjuta aflöning i femte A/vv^ndlönegraden.
grens lune Till

stöd för framställningen hafva motionärerna anfört följande: tu,''srätt''

»Adjunkten vid Göteborgs östra realskola Axel Wilhelm Lindgren,
som är född den 22 december 1854, idkade akademiska studier dels i
Uppsala 1873—75, dels i Lund 1878—80, men utan att afsluta dem genom
akademiska examina. Sedan höstterminen 1880 har han med mycket goda
vitsord för nit och skicklighet och med den största samvetsgrannhet och
punktlighet oafbrutet ägnat sina krafter åt ungdomens undervisning, sålunda
i icke mindre än 30 år eller 60 terminer, alla under tjänstgöring
i statens skolor utom 8 terminer, då han efter indragningen af pedagogien
i Kungsbacka 1891, där han varit t. f. föreståndare eller rektor i 11 terminer,
i anledning af den då ovanligt stora tillgången på examinerade
extralärare, som sökte anställning vid statens läroverk, måste antaga plats
under 4 år vid en privat gosskola, hvarest han dock undervisade på ett
stadium, som motsvarade de lägre klasserna vid de allmänna läroverken.

Därefter eller från och med höstterminen 1895 har Lindgren åter haft
anställning som vikarie eller extralärare vid statens läroverk, tills han,
som redan den 25 september 1891 af Ivungl. Maj:t utan hinder däraf att
han ej aflagt vederbörliga akademiska examina eller undergått profår på
grund af sina undervisningsmeriter erhöll tillåtelse att söka ordinarie plats,
den 28 januari 1903 utnämndes till sin nuvarande tjänst som adjunkt
vid Göteborgs östra realskola.

Lindgren inträdde nu blott i första lönegraden som adjunkt, ehuru
han då tjänstgjort i 16 terminer vid statens läroverk, sedan han erhållit
Kungl. Maj:ts dispens. Han uppflyttades från och med år 1909 i andra
lönegraden, i hvilken han nu befinner sig. Oaktadt han redan nu kan
åberopa sig på 53 terminers mycket väl vitsordad tjänstgöring vid statens
läroverk, skulle han alltså ha knapp utsikt att komma upp i fjärde lönegraden
och ingen att nå den femte, innan den lagstadgade åldern tvingade
honom att afgå med minskad pension. Detta vore hårdt och obilligt, synnerligast
som han under sin föregående långa tjänstetid måst på allt sätt
försaka för att kunna med de små inkomster han alltid haft försörja sig
och sin familj.

Om man tager i betraktande, att Lindgren, efter erhållande af dispensen,
genom hvilken han blef likställd med dem, som genom examina och

Statsutskottets utlåtande Kr S.

Utskottets

yttrande.

profår förvärfvat sig kompetens, tjänstgjort 16 terminer vid allmänt läroverk,
innan han utnämndes till ordinarie, och sedan dess intjänt 15 terminer,
så skulle dessa 31 terminer eller 151/2 år göra honom förtjänt af
att uppflyttas i fjärde lönegraden, da det fordras 5 ars väl vitsordad
tjänstetid för hvarje lönegrad.

Riksdagen biföll 1909 statsutskottets hemställan, att adjunkten vid
Askersunds samskola J. Ekegren med afseende pa lönetur skulle fa räkna
sig till godo en femårig tjänstgöring som extra lärare vid Simrishamns
pedagogi. Samma förmån torde i öfverensstämmelse härmed höra tillerkännas
Lindgren, hvilken i 5V2 år varit t, f. rektor vid pedagogien i
Kungsbacka. Därigenom skulle han kunna komma i åtnjutande af ytterligare
en lönegrad.

Vi tillåta oss slutligen erinra därom, att vid förra riksdagen förekom
en med Lindgrens någorlunda analog lönetursfråga, då Riksdagen
äfven på hemställan af enskilda motionärer gaf sitt bifall till att adjunkten
vid Hälsingborgs läroverk J. P. Ahlgren uppflyttades från första till fjärde
lönegraden. Bådas tjänstgöringstid är ungefär lika med någon öfvervikt
för Ahlgren, om man bortser från Lindgrens tjänstgöring^ vid privat
undervisningsanstalt, men det som talar ännu mer till förman för Lindgren
är, att under det att Ahlgrens liufvudsakligaste tjänstgöring, 44 terminer,
förrättats i en 1-klassig pedagogi, Lindgren utom de 11 terminer,
då han förestod en pedagogi, tjänstgjort 42 terminer vid allmänt läroverk,
och att Lindgren redan 1891 fick dispens och 1903 blef ordinarie, under
det Ahlgren först 1905 erhöll dispens och 1906 utnämndes till adjunkt.
» _ .

Motionärerna åberopa därjämte åtskilliga för Lindgren utfärdade tjänstgöringsbetyg
samt tjänsteförteckning, beträffande Indika utskottet tillåter
sig hänvisa till motionen.

Med hänsyn till hvad i ärendet är upplyst angående Lindgrens långvariga,
väl vitsordade tjänstgöring såsom lärare vid allmänt läroverk, finner
utskottet med billighet öfverensstämmande, att Lindgren berättigas att i
löneturshänseende få tillgodräkna sig någon del af sin tjänstetid såsom
e. o. lärare; och torde skäliga anspråk i sådant hänseende blifva tillgodosedda,
därest den del af denna tid, som infaller efter det Lindgren förklarats
behörig att utan hinder däraf att han ej fullgjort stadgade kompetensvillkor
söka och erhålla kollegabefattningar vid lägre allmänna läroverk,
eller tiden från och med höstterminen 1895, varder honom tillgodoräknad.
Däremot anser utskottet icke tillräckliga skäl föreligga för be -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

redande åt Lindgren, på sätt jämväl föreslagits, af lönetursrätt för den
tid som lian före erhållandet af nämnda tillstånd tjänstgjort vid pedagogien
i Kungsbacka, liksom utskottet håller före att den nya löneturen bör
räknas från och med år 1912 i stället för, såsom föreslagits, 1911. Då
Lindgren enligt utskottets ofvan angifna beräkningsgrund vid innevarande
års början innehade 15 V2 tjänstår, skulle han alltså vara berättigad att
från och med år 1912 åtnjuta lön i fjärde lönegraden. På grund af hvad
sålunda anförts får utskottet hemställa,

att Riksdagen må för sin del förklara adjunkten
vid Göteborgs östra realskola Axel Wilhelm Lindgren
berättigad att från och med 1912 års ingång åtnjuta
aflöning i fjärde lönegraden.

27:o) I en af herr E. Bo ing inom Andra kammaren väckt motion Motion ang.
(nr 110) har föreslagits att Riksdagen måtte besluta, att adjunkten vidaGö”eborgj|ld
västra realskolan i Göteborg Jöns Peter Gunnarson måtte förklaras Vara Västra realberättigad
att från och med 1912 års ingång åtnjuta aflöning i fjärde Gunnareonå
lönegraden. lönetursrätt.

1 afseende å de till stöd för framställningen anförda skäl tillåter sig
utskottet hänvisa till motionen.

Ifrågavarande förslag innebär att adjunkten Gunnarson skall för utskottets
lönetur å sin nu innehafvande tjänst vid allmänt läroverk få tillgodoräkna .vttrandesig
tjänstgöring såsom ordinarie lärare vid folkhögskola.

Då, på sätt i motionen erinras, frågan om sådan rätt för Gunnarson
på grund af samme motionärs förslag var föremål för 1909 års Riksdags
pröfning, denna gång i sammanhang med af motionären likaledes väckt
förslag om ändring i angifven riktning af lönetursbestämmelserna för lärarpersonalen
vid de allmänna läroverken, yttrade statsutskottet, att utskottet,
som visserligen icke ville bestrida, att skäl kunde finnas för att lärare
vid folkhögskola under vissa förutsättningar borde vid öfvergång till befattningar
vid allmänna läroverk få räkna sig till godo den tid de tjänstgjort
vid folkhögskola, likväl ansåge sig, med hänsyn till den stora omfattning,
som denna fråga ägde och som före besluts fattande i den angifna
riktningen nödvändiggjorde en mera fullständig utredning i ämnet
än den af motionären lämnade, icke kunna tillstyrka det framlagda förslaget.
Motionen blef ej heller af Riksdagen bifallen.

Den af 1909 års statsutskott sålunda uttalade uppfattningen af frågan
om folkhögskollärares lönetursrätt vid öfvergång till tjänst vid allmänt

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Stat för år
1912 in. in.

[23.]

Utskottets

yttrande.

läroverk vidhåller utskottet allt fortfarande. Om än utskottet i anslutning
härtill sålunda vill medgifva att utredning angående behofvet af en generell
bestämmelse om dylik lönetursrätt kan vara af omständigheterna pa
kallad, anser sig dock icke utskottet kunna tillstyrka att i ett särskildt
fall, utan sammanhang med en dylik utredning, undantag göres från de
i förevarande hänseende för närvarande gällande lönetursbestämmelser, då
ett sådant undantag otvifvelaktigt skulle kunna medföra vidtutseende
och betänkliga konsekvenser. Pa grund häraf far utskottet hemställa,^

att herr Röings ifrågavarande motion icke ma åt
Riksdagen bifallas.

Under förutsättning af bifall till hvad under punkterna 23 och 24
föreslagits kommer reservationsanslaget till de allmänna läroverken, nu
5,716,506 kronor, att ökas med 16,072 kronor eller till 5,732,578 kronor.

Högre lärarinneseminariet.

28:o) Kungl. Maj;t har föreslagit Riksdagen att med godkännande af
den af departementschefen i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden
den 13 januari 1911 förordade stat för högre lärarinneseminariet för år
1912 höja det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda anslag för
denna läroanstalt från dess nuvarande belopp, 73,000 kronor, till 77,250

kronor eller med 4,250 kronor. . . .. A

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 108 —124 i statsrådsprotokollet.

Sedan 1909 och 1910 årens Riksdagar fastställt stater för högre
lärarinneseminariet för åren 1910 och 1911, hvilka stater hade egenskap
af öfvergångsstater i förhållande till ett af Kungl. Maj:t framlagdt förslag
till normalstat för seminariet, afsedd att tillämpas efter genomförande
af beslutad omorganisation af läroanstalten, har nu förslag till stat ^för
år 1912 förelagts Riksdagen. Denna stat slutar å ett belopp af 77,250
kronor eller 4,250 kronor mera än 1911 års stat å 73,000 kronor.. Skillnaden
har uppkommit därigenom att i föreliggande stat upptagits dels
lön för ytterligare en lektor, 4,000 kronor, hvarigenom det i normalstaten
beräknade antalet lektorstjänster, 10, blifvit uppnådt, dels ock förhöjning
med 250 kronor af den i normalstaten och föregående öfvergångsstater

Statsutskottets utlåtande Xr 8.

med 500 kronor upptagna aflöningen till eldaren. Då berörda förhöjning
af hvad till stöd för framställningen i denna del i statsrådsprotokollet anföres,
synes vara af behofvet påkallad samt utskottet ej funnit anledning
till erinran mot uppförande i staten af ifrågavarande lektorstjänst, hvilken
är afsedd att tillträdas tidigast den 1 juli 1912, får utskottet alltså tillstyrka
det framlagda statförslaget.

Kungl. Maj:t har vidare, på sätt inhämtas af punkt 119 här nedan,
föreslagit Riksdagen att för seminariet dels på extra stat för år 1912 anvisa
följande belopp:

till förhyrande af lokal för normalskolans lägsta klasser kronor 3,000

» uppehållande af hushållsskolans verksamhet ............. » 6,200:

» uppehållande af den valfria fjärde årskursen............... » 3,000:

» arfvoden åt extra lärarinnor och timlärare m. m. ... » 9,100:

* hyra af nya lokaler för undervisningen i biologi och

fysik....................................................................................... » 3,000:

» undervisning i träslöjd....................................................... » 300:

dels ock bevilja ett anslag af 7,000 kronor till inköp af materiell för
undervisningen i biologi och fysik samt däraf på extra stat för år 1912
anvisa ett belopp af 3,500 kronor, alltså tillhopa på extra stat för år 1912
28,100 kronor.

Anslag för de fyra förstnämnda ändamålen äro uppförda å innevarande
ars extra stat med samma belopp som de nu äskade, med undantag dock
för anslaget till arfvoden åt extra lärarinnor och timlärare m. m., hvilket
i 1911 ars stat är upptaget med 9,450 kronor. De tre sistnämnda anslagen
äro nya. Utskottet, som funnit behofvet af såväl de äldre anslagens
bibehållande som ock anslagen till hyra af lokaler för undervisningen
i biologi och fysik samt till undervisning i träslöjd af hvad därom i
statsrådsprotokollet förekommer styrkt och som icke funnit anledning till
erinran mot de för ändamålen beräknade beloppen, får alltså tillstyrka
framställningen i denna del. Beträffande anslaget till inköp af materiell
för undervisningen i biologi och fysik har öfverstyrelsen för rikets allmänna
läroverk, med hänsyn till att en del af kostnaden för materiellen
syntes kunna bestridas åt det belopp af 14,000 kronor, som af inflytande
terminsafgifter finge användas till läroverkets expenser, ansett att detsamma
kunde bestämmas till 6,600 kronor, men har departementschefen,
som ansett det ovisst om expensmedlen kunde utan svårighet lämna det
af öfverstyrelsen beräknade ö tverskottet, funnit anslaget böra upptagas till

7,000 kronor. Utskottet, som delar den af öfverstyrelsen uttalade menin -

1! i hårig till Rilcsd. protokoll 1011. 4 Sami. 1 Af il. 8 Höft.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

gen, får alltså tillstyrka att anslaget bestämmes till 6,600 kronor, däraf
3,300 kronor att utgå för år 1912.

På grund af hvad sålunda anförts får utskottet i anledning af den
under nu förevarande punkt gjorda framställningen hemställa,

att Riksdagen må

a) godkänna följande stat för högre lärarinneseminariet
för år 1912:

Rektor, arfvode ....................................... kronor

10 lektorer, lön och tjänstgöringspen ningar,

4,000 kr. för hvar.............. »

1 adjunkt, lön och tjänstgöringspen ningar

.................................................. »

8 ämneslärarinnor, lön och tjänstgöringspenningar
2,100 kr. för hvar »

1 biträdande ämneslärarinna, arfvode »

3 biträdande ämneslärarinnor, »

1,500 kr. för hvar ........................... *

1 lärare eller lärarinna i teckning, lön »

1 » » »i musik, » »

1 » » »i gymnastik, lön »

1 lärarinna i handarbete, lön ............ »

Rektors skråf biträde, arfvode............... »

Bibliotekarie, » »

Läkare, » s

Vaktmästare, tillika portvakt, fri bostad
samt lön 600 kr. och arfvode

200 kr............................

Eldare, arfvode ................

Stipendier............................

2,000:

40,000:

3,000:

16,800:

1,800:

4.500
1,800
1,200
1,200

1.500
500
400
500

	800: —
»	750: —
	500: —
Summa kronor	77,250: —

b) höja det under riksstatens åttonde hufvudtitel
uppförda anslag för denna läroanstalt från dess nuvarande
belopp, 73,000 kronor, till 77,250 kronor eller
med 4,250 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Öl

Enskilda läroanstalter.

29:o) I tvenne till sin motivering lika lydande motioner, väckta, den Motioner ang.
ena inom Första kammaren (nr 7) af herr H. Hammarskjöld och denä(ldring,i be‘
andra inom Andra kaminaren (nr 259) af herr P. O. Lundell, har före- i fråga om
slagits, af den förre att Första kammaren och af den senare att Andra™^®*0^
kammaren ville för sin del besluta att i skrifvelse till Kungl. Maj:t an- anstalter,
hålla, att Kungl. Maj:t ville till nästa års Riksdag framlägga förslag om
ändrade bestämmelser rörande understöd till enskilda läroanstalter för att
möjliggöra anordnande af undervisning i praktiska ämnen i större omfattning
än nu äger rum.

I afseende å de till stöd för framställningen anförda skäl tillåter sig
utskottet hänvisa till motionerna.

Utskottet, som visserligen till fullo uppskattar värdet af att utbildning
i praktiska färdigheter beredes lärjungarna i de enskilda läroverken i så
stor utsträckning som kan ske utan obehörigt intrång på det teoretiska
undervisningsområdet, kan emellertid icke tillstyrka, att endast på grund
af den af motionärerna uttalade åsikten om otillräckligheten af de enligt
nu gällande bestämmelser utgående understöden för dylik utbildning och
med den ringa erfarenhet man hitintills kunnat förvärfva angående den
omfattning, i hvilken de olika läroanstalterna tillgodogjort sig de redan
nu förefintliga möjligheterna till sådant understöd, åtgärd vidtages för
ändring i de af Riksdagen så nyligen som år 1909 i förevarande hänseende
fastställda bestämmelser.

På grund häraf får utskottet hemställa,

att ifrågavarande motioner icke må af Riksdagen
bifallas.

Folkundervisningen.

30:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att för beredande Anslag till
af anslag till materiell, bränsle och lyse m. m. vid folkskoleseminariet i
Luleå höja anslaget till seminarier för folkskollärares bildande med 11,000 foikskoiekronor,
eller från dess nuvarande belopp 589,690 kronor till 600,690
kronor. ^ V

Utredningen i "ärendet återfinnes å sid. 125—128 i statsrådsprotokollet.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

För innevarande år är till nu ifrågavarande ändamål jämte vissa
lärararfvoden anslag å 10,000 kronor anvisadt å extra stat. Da emellertid
seminariet med ingången af höstterminen 1911 kommer att taga sina nya
lokaler i besittning, begäres nu upptagande å ordinarie stat af ett till

11,000 kronor förhöjdt anslag för ändamålet.

Utskottet, som af den i ärendet förebragta utredning finner bebofvet
af den äskade anslagsförhöjningen styrkt och icke har något att erinra
mot anslagets uppförande å ordinarie stat, får alltså hemställa,

att Riksdagen må, för beredande af anslag till materiell,
bränsle och lyse m. m. vid folkskoleseminariet i
Luleå, höja anslaget till seminarier för folkskollärares
bildande med 11,000 kronor eller från dess nuvarande
belopp 589,690 kronor till 600,690 kronor.

Bifall till hvad under förestående punkt 30 föreslagits medför, att
reservationsanslaget till folkundervisningen, nu 763,940 kronor, kommer
att ökas med 11,000 kronor eller till 774,940 kronor.

Hajning af 31 ;0) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att höja förslagsanslaget
‘S-STttiU befrämjande af folkundervisningen bland de i rikets nordligaste trakter
främjande af bosätta finnar från 90,000 kronor till 150,000 kronor eller med 60,000 kronor,
ninge*^ bland Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 125—148 i statsrådsprotokollet.

de i rikets

trakterbosltta Med deri föreslagna afsevärda förhöjningen af ifrågavarande anslag
finnar, är afsedt att dels uppbringa detsamma till ett belopp, som bättre än hit[25.
] tills motsvarar de utgifter, som redan under nuvarande förhållanden från
detsamma bestridas och alltså förebygga att en så väsentlig brist i anslaget,
som under de senare åren uppkommit, fortfarande skall uppstå, dels ock
åstadkomma en genomgripande förbättring i skolväsendet bland de i rikets
nordligaste trakter bosatta finnar. Sistnämnda ändamål skulle vinnas såväl
genom inrättande inom vederbörande socknar af ett betydande antal
nya folkskolor, mindre folkskolor och småskolor som ock genom beredande
af möjlighet till inackordering vid skolorna af därifrån aflägset boende
barn. I statsunderstöd till skolorna skulle utgå lärarlönerna i sin helhet
jämte ålderstillägg samt vissa hyresbidrag, hvaremot öfriga kostnader skulle
bestridas af församlingarna. Ifrågavarande anordning, fullt genomförd,
beräknas draga en årlig kostnad af minst 23,900 kronor. För inackordering
af skolbarn är beräknadt ett belopp af 10,000 kronor.

Utskottet, som till fullo delar den af vederbörande myndigheter och
departementschefen uttalade meningen om ej mindre den synnerliga vikt,

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

som ligger däruppå att kunskapen i svenska språket utbredes och bibehålies
bland den finsktalande befolkningen i de nordligaste delarna af landet på
det att dymedelst må åvägabringas det nödvändiga stöd för den svenska
kulturen i dessa gränstrakter, utan hvilket densamma allt mer och mer
maste trängas tillbaka, än äfven att det verksammaste medlet för ernåendet
af detta mål är inrättandet i största möjliga utsträckning af skolor, där
barnen bibringas insikter i vårt språk och vår odling, har vid granskning
af den framlagda planen för skolorganisationen funnit densamma, såvidt
den kunnat af utskottet bedömas, tillfredsställande. Beträffande sättet för
fördelningen af kostnaden för den nya skolorganisationen kommer visserligen
den på statsverket belöpande andel häraf att betydligt öfverstiga det
bidrag, som staten enligt vanliga grunder skolat lämna till ifrågavarande
skolor^ men då af utredningen framgår, att vederbörande kommuner för
uppehållande af det redan nu befintliga skolväsendet inom de olika församlingarna
och genom de bidrag till de nya skolorna, som enligt de föreslagna
villkoren skola af dem utgöras, komma att betungas i den grad,
att deras ekonomiska bärkraft icke skäligen kan anses tåla en hårdare
belastning, anser sig utskottet böra tillstyrka, att statsmedel enligt angifna
grunder för ändamålet anvisas.

På grund häraf får utskottet hemställa,

att Riksdagen må höja förslagsanslaget till befrämjande
af folkundervisningen bland de i rikets nordligaste
trakter bosatta finnar från 90,000 kronor till 150,000
kronor eller med 60,000 kronor.

32:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att höja förslagsanslaget IIÖJning af
till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor från 10,000,000 anslaget''till
kronor till 10,650,000 kronor eller med 650,000 kronor,

kollet.

lönetillskott

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 148 och 149 i statsrådsproto- “foikskdJrd

och småskolor.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en inom
Andra kammaren af grefve R. Hamilton väckt motion (nr 84), däri föreslagits,
att Riksdagen måtte

l:o) medgifva, att staten må bidraga till aflöning åt lärare vid folkskolor
och småskolor med nittio procent i stället för nu sextiosex och
två tredjedels procent af fastställda minimilöner samt bestrida utgifterna
för ålderstillägg; samt

2:o) öka det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget
till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor med

Statsutskottets utlåtande Nr S.

2,600,000 kronor eller från det i statsverkspropositionen föreslagna beloppet
10,650,000 kronor till 13,250,000 kronor.

Till stöd för denna framställning har motionären anfört följande:

»Den kraftigaste delen af landsbygdens befolknings emigration till
Amerika och inflyttning till stadssamhällena samt därigenom landsbygdens
tillbakagång äro förhållanden, ägnade att ingifva bekymmer hos hvarje
fosterlandsvän.

Ser man exempelvis på befolkningsförhållandena år 1900 i Stockholm
och Östersund tillhörde enligt upprättad statistik af nämnda två
städers befolkning respektive 60,l och 60,4 procent de närandes klass
(d. v. s. personer i en ålder af 15—50 år). Af återstående respektive
39,9 och 39,G procent, hvilka siffror alltså beteckna antalet af de ^tärandes
klass, utgjordes i Stockholm 23,6 procent af barn under 15 ar och
16,3 procent af personer öfver 50 år. 1 Östersund fördelade sig siffran
39,6 procent med 26,8 procent barn under 15 ar och 12,8 procent personer
öfver 50 år.

En jämförelse i berörda afseende med några landskommuner talar
ett tydligt språk. Sålunda tillhörde i Jämjö kommun af Blekinge län
allenast 41,6 procent de närandes klass och 58,4 procent de tärandes,
hvaraf 36,8 procent barn och 21,6 procent de äldre.. I Nittorps kommun
af Alfsborgs län voro motsvarande siffror respektive 42,8 och 57,2 procent,
hvaraf 32,4 procent barn och 24,8 procent äldre och i ett flertal
andra landskommuner understiger procenttalet af de närande 45 procent.

Ser man vidare till nativitetsöfverskottet på landsbygden, uppgick
detta enligt den officiella statistiken år 1907 till omkring 40,000 personer,
men det oaktadt ökades befolkningen allenast obetydligt. Den ekonomiska
bärkraften torde också vara svag hos landsbygdens befolkning. Härom
saknas visserligen tillförlitliga uppgifter, men en jämförelse mellan landsbygd
och städer i afseende å den till inkomstskatt taxerade inkomsten
ger vid handen, att denna, hvad angår landsbygdens befolkning, utgörande
tre fjärdedelar af rikets hela invånarantal, icke uppgår till mer än en
tredjedel af landets hela inkomst.

Nu anförda förhållanden synas mig bekräfta, att landsbygden är stadd
i tillbakagång och det synes ganska naturligt, att de rörliga skatteobjekten
sökt och fortfarande söka sig bort från de aflägsnare belägna, fattiga landskommunerna
till stadssamhällen med lägre skatter. Och med dem följer
den arbetsdugligaste delen af befolkningen för att erhålla tillfälle till
större arbetsförtjänst.

Hvilka äro nu orsakerna till de ofvan angifna, beklagliga förhållandena;
jo, de äro utan tvifvel att hufvudsakligen söka i de ojämnt och pa

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

vissa håll mycket hardt tryckande kommunala skattebördorna. I detta
afseende äro synnerligen belysande siffror att hämta ur en af aktuarien
I. blodström verkställd utredning rörande kommunalskatteförhållandena
ar 1905 (Ek. Tidskrift 1908 sid. 403). Enligt denna utredning utgjorde
medeldebiteringen per bevillningskrona för uppskattad inkomst i stadskommunerna
kronor 5: 34, och i den stadskommun, där förhållandena voro
som svarast, debiterades kronor 7: 91. I Stockholm var motsvarande
medeltals siffra kronor 4: 67.

För landskommunerna åter uppgick medelbeloppet till kronor 7: 33
per bevillningskrona (för jordbruksfastighet utgick dessutom kronor 6: 25
per bevillningskrona för väghållningsbesväret och prästerskapets aflöning),
bransedt de undantagsförhallanden, hvilka som kändt äga rum inom några
kommuner af Kopparbergs län äfvensom i någon af Skånes kommuner,
ställa sig förhållandena väsentligt annorlunda i ett mycket stort antal
kommuner. Sålunda förekommer 12—15 kronors kommunalskatt d. v. s.
omkring 3 gånger så mycket som i Stockholm i åtminstone 175 kommuner
och 15—20 kronors dylik skatt i 63 kommuner. Dessutom funnos 8 kommuner^
med ännu högre ..belopp, nämligen en i Gottlands län med kronor
25: 13. samt nagra i Alfsborgs län med omkring 30 kronor. Variationerna
i kommunalbeskattningen sträcka sig enligt omförmälda utredning
från kronor 2: 48 till kronor 30: 42.

Hvad nu landsbygdens egentliga kommunalskatter angår, torde af
dessa omkring 90 procent utgå för folkskolans och fattigvårdens behof.

I fråga om utdebiteringen för folkskoleundervisningen på landet finner
man, enligt upprättad statistik, att för år 1909 i ej mindre än 913
af samtliga skoldistrikt, utgörande 2,306, nämnda utdebitering öfverstigit
3 kronor per bevillningskrona. I 388 distrikt utdebiterades öfver 4 kronor,
i 169 öfver 5 kronor, i 81 öfver 6 kronor, i 40 öfver 7 kronor, i 18 öfver
8 kronor, i 12 öfver 9 kronor, samt i 5 distrikt öfver 10 kronor, allt per
bevillningskrona räknadt.

Hvad beträffar motsvarande utdebitering i rikets städer, öfverstiger
denna, enligt förenämnda statistik, 2 kronor i allenast 8 städer, varierar
mellan 1 och 2 kronor i 65 städer och understiger 1 krona i 19 städer.

Att de tunga skattebördorna öfva ett menligt inflytande på beskaffenheten
af såväl folkskoleundervisning som fattigvård torde icke vara tvifvel
underkastad t och det kan icke vara riktigt, att dels det uppväxande släktet
inom vissa landskommuner erhåller bristfällig undervisning, dels ock
fattigvården därstädes skötes på ett mindre tillfredsställande sätt, därför
att de skattskyldiga inom dessa kommuner äga mindre god ekonomisk
bärkraft. Det torde för öfrigt i detta sammanhang förtjäna framhållas,

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

hurusom vid jämförelse mellan förhållandena i städerna och pa landsbygden
faktiskt de större förmögenheterna i städerna betala jämförelsevis
mindre till både folkskola och fattigvård än de små förmögenheterna i
socknarna.

Med här ofvan antydda missförhållanden för ögonen synes det med
fullt skäl kunna ifrågasättas, huruvida icke utgifterna för ifrågavarande
ändamål borde åtminstone till hufvudsaklig del öfverföras från kommunerna,
hvilka i förenämnda afseende icke utgöra någon lämplig skatteenhet,
till staten; och intet synes mig då riktigare, än att erforderliga ökade
utgifter uttagas progressivt genom ökad inkomst- och förmögenhetsskatt.

Hvad speciellt folkskoleundervisningen vidkommer, synes mig ett
alldeles särskilt skäl tala för att staten i väsentlig högre grad än nu är
fallet öfvertager kostnaderna för densamma, nämligen den årliga omflyttning,
som äger rum kommunerna emellan. Några statistiska siffror i detta
afseende stå tyvärr icke till buds. Men af den officiella statistiken
inhämtas likväl beträffande Stockholm, hurusom af dess invånare år
1900, utgörande 300,624, allenast 121,932 voro födda inom staden och
172,845 annorstädes inom riket. För landsbygden i dess helhet utgjorde
antalet inom respektive län födda samma ar 3,591,222 och annorstädes
inom riket födda 421,605; för samtliga städer i riket (Stockholm inräknadt)
voro motsvarande siffror 711,329 och 376,658.

Jag har redan angifvit mina skäl för det enligt min mening riktiga
i att utgifterna för ifrågavarande ändamål i hufvudsak öfverföras på staten.
Hvad särskildt angår den dyra fattigvården (för samtliga kommuner
år 1908 öfver 23 millioner kronor), måste det gifvetvis framstå såsom ett
önskemål, att det nuvarande fattigvårdsväsendet omorganiseras och ersättes
af ålderdomsförsäkring, byggd på moderna grunder. Verkningarna af en
dylik förändring skulle likväl antagligen icke komma att göra sig gällande
förrän i en ganska långt aflägsen framtid. Under tiden synes ^mig staten
böra träda emellan medelst lämpligen afvägda bidrag. Men såväl härför
som i afseende å möjligheten att medelst en förhöjd inkomst- och förmögenhetsskatt
bestrida de ökade utgifterna kräfves en vidtomfattande
och noggrann utredning, hvilken icke längre bör undanskjutas.

Beträffande frågan om statens öfvertagande af kostnaderna för folkskoleundervisningen
synes mig en lämplig provisorisk åtgärd vara att
redan nu höja statsbidraget till lärare vid folkskolor och småskolor.
Ifrågavarande statsbidrag utgår för närvarande enligt grunder, bestämda
af 1906 års Riksdag, och utgör omkring 67 procent af fastställda minimilöner
och ålderstillägg. En höjning till 90 procent af nämnda minimilöner
synes mig i detta afseende vara befogad; hvarförutom jag anser

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

staten bura öfvertaga hela kostnaden för ålderstilläggen. Det i riksstaten
för ifrågavarande,ändamål uppförda förslagsanslaget skulle vid sådant förhållande
höjas från det i statsverkspropositionen föreslagna beloppet

10,650,000 kronor med 2,600,000 kronor till 13,250,000 kronor.

I särskild motion har jag hemställt om utredning, i hvilken utsträckning
staten bör bidraga till bestridande af kommunernas utgifter för
fattigvården, samt huruvida staten må kunna i väsentligt högre grad
än nu är fallet bidraga till kostnaderna för folkskoleundervisningen äfvensom
rörande möjligheten att medelst höjning af inkomst- och förmögenhetsskatten
anskaffa medel till ifrågavarande utgifters bestridande. s>

Beträffande Kungl. Maj:ts förslag om höjning af ifrågavarande förslagsanslag
med 650,000 kronor har utskottet af hvad i ärendet är upplyst
angående under de senare åren å anslaget uppkomna brister funnit
åtgärden i fråga af behofvet påkallad, hvadan utskottet alltså tillstyrker
Kungl. Maj:ts föreliggande framställning.

Vidkommande härefter grefve Hamiltons ofvanberörda motion, i hvad
den afser ytterligare förhöjning af ifrågavarande anslag, vill utskottet
visserligen icke förneka, att de stora ojämnheter, som de olika kommunerna
emellan förefinnas i afseende å beskattningen för folkskoleväsendet,
måste anses såsom ett förhållande, hvars afbjälpande möjligen bör göras
till föremål för en allsidig utredning. Denna utredning bör dock omfatta
icke allenast kommunernas skattebörda för folkskoleväsendet utan
äfven ojämnheter i deras skattetunga för andra ändamål. Utskottet kan
emellertid icke finna, att motionärens förslag i sig innebär något lämpligt
steg till undanröjande åt'' denna ojämnhet. Det lärer nämligen vara
uppenbart att, i samma mån som den tredjedel af de kontanta kostnaderna
för skolväsendet, hvilken i rundt tal för närvarande drabbar kommunerna,
i beskattningshänseende trycker med olika tyngd inom olika
kommuner, kommer äfven den tiondedel af dessa kostnader, som enligt
motionärens förslag fortfarande skulle bestridas af kommunerna, att medföra
en motsvarande, om än mindre tyngande ojämnhet i skattebördan.
Visserligen skulle det ökade statsbidraget komma att medföra en viss lättnad,
absolut taget, i den kommunala beskattningen, åtminstone för den
närmaste framtiden, men då utskottet hyser den bestämda uppfattningen,
att öfverflyttande på staten af utgifter, som det af ålder ålegat kommunerna
att bestrida, bör ske med den yttersta varsamhet och endast i de
fall, då sådant oundgängligen är af förhållandena påkalladt, anser sig
utskottet icke kunna ur synpunkten af att bereda kommunerna lättnad i
deras skattebörda enbart för folkskoleväsendet förorda bifall till motionen.

Bihang till Rilcsd. protokoll It)ll. 4 Samt. 1 Afd. 8 Haft.

Utskottets

yttrande.

Statsutskottets utlåtande AV S.

Utskottet får alltså hemställa,

a) att Riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag, höja förslagsanslaget till lönetillskott åt lärare
vid folkskolor och småskolor från 10,000,000 kronor till

10,650,000 kronor, eller med 650,000 kronor; och

b) att grefve Hamiltons ifrågavarande motion icke
må af Riksdagen bifallas.

Höjning af 33:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att höja
aiSageftiii dels förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor från 140,000 kronor
understöd åt till 220,000 kronor, eller med 80,000 kronor,

folkmÖgS0l0r dels förslagsanslaget till understöd för aflönande af lärare vid fort127
] sättningsskolan från 110,000 kronor till 135,000 kronor, eller med 25,000
kronor,

dels förslagsanslaget för anordnande af manlig slöjd i folkskola, mindre
folkskola eller särskild slöjdskola från 345,000 kronor till 390,000 kronor,

eller med 45,000 kronor.

dels ock förslagsanslaget för anordnande af kvinnlig slöjd i folkskola,
mindre folkskola eller särskild slöjdskola från 205,000 kronor till 265,000
kronor, eller med 60,000 kronor.

På grund af de brister, som enligt hvad i statsrådsprotokollet (sid.
149) under de senare åren å ifrågavarande anslag uppstått, får utskottet
hemställa,

att Riksdagen må höja

a) förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor
från 140,000 kronor till 220,000 kronor eller med 80,000
kronor;

b) förslagsanslaget till understöd för aflönande af
lärare vid fortsättningsskolan från 110,000 kronor till

135.000 kronor eller med 25,000 kronor;

c) förslagsanslaget för anordnande af manlig slöjd
i folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola
från 345,000 kronor till 390,000 kronor eller med

45.000 kronor; samt

d) förslagsanslaget för anordnande af kvinnlig slöjd
i folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola
från 205,000 kronor till 265,000 kronor eller med

60.000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

34:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att å åttonde
hufvudtiteln under rubriken Folkundervisningen för understödjande, i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med de af departementschefen i statsrådsprotokollet
öfver ecklesiastikärenden den 13 januari 1911 angifna grunder,
af dels folkskolebarns resor till landet under sommarferierna, dels ock
folkskolebarns studieresor, uppföra ett förslagsanslag å 30,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 150—156 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som finner det med förevarande anslagskraf afsedda ändamål
synnerligen behjärtansvärdt och som ej har något att erinra mot de
beräkningar, som ligga till grund för det föreslagna beloppet, får alltså
hemställa,

att Riksdagen må å åttonde hufvudtiteln under
rubriken Folkundervisningen för understödjande, i hufvudsaklig
öfverenstämmelse med de af departementschefen
i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden
den 13 januari 1911 angifna grunder, af dels folkskolebarns
resor till landet under sommarferierna, dels ock
folkskolebarns studieresor, uppföra ett förslagsanslag å

30,000 kronor.

35:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom framställda förslag och på
grund af hvad i statsrådsprotokollet (sid. 157) till stöd för framställningen''
förekommer, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må ur riksstaten afföra den under
åttonde hufvudtitelns anslagsrubrik Folkundervisningen,
med förslagvis 83 kronor uppförda anslagsposten »Folkskolan
i Västerlösa, ersättning att utgå enligt hittills
gällande grunder».

Bifall till hvad under punkt 35 föreslagits förorsakar eu minskning af
anslaget till folkundervisningen med 83 kronor, under det att vid bifall
till hvad under punkterna 30—34 föreslagits skulle uppkomma en ökning
af samma anslag med tillhopa 961,000 kronor, och skulle sålunda bifall
till hvad under samtliga punkterna 30—35 föreslagits medföra, att anslaget
till folkundervisningen, nu 12,099,523 kronor, komme att ökas med 960,917
kronor eller till 13,060,440 kronor.

Skolbarns

studieresor

m. m.

[28.]

Uteslutande
ir riksstaten
if eu anslagspost.

[29.]

Statsutskottets utlåtande Nr S.

Omorganisation
af
tekniska
högskolan.

•[30]

Lönereglering
vid
Chalmers
tekniska
läroanstalt.

[31.]

Ny stat för
institutet.

[32.]

De tekniska läroverken.

36:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att i afbidan på
proposition angående, bland annat, omorganisation af tekniska högskolan
för genomförande af sagda omorganisation beräkna en ökning af
högskolans ordinarie stat från nuvarande beloppet 226,700 kronor till
290,700 kronor eller med 64,000 kronor.

Öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles under
Riksdagen afgifva utlåtande; hvilket utskottet skolat härigenom för Riksdagen
,

anmäla.

37:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att i afbidan pa proposition
angående, bland annat, lönereglering för lektorer m. fl. befattningshafvare
vid Chalmers tekniska läroanstalt för genomförande af sagda lönereglering
beräkna en ökning af anstaltens ordinarie stat från nuvarande beloppet
106,200 kronor till 140,200 kronor eller med 34,000 kronor.

Öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles under
Riksdagen afgifva utlåtande; hvilket utskottet skolat härigenom för Riksdagen
,

anmäla.

Farmaceutiska institutet.

38:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att dels godkänna
den af departementschefen i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden
den 13 januari 1911 förordade stat för farmaceutiska institutet jämte i
sagda protokoll omförmälda, för åtnjutande af i staten upptagna aflöningsförmåner
föreslagna villkor och bestämmelser,

dels förklara, ej mindre att en hvar, som med eller efter ingången
af år 1912 tillträder ordinarie befattning vid farmaceutiska institutet, skall
vara pliktig att underkasta sig förberörda villkor och bestämmelser, samt
att de förutvarande innehafvare af ordinarie befattningar vid institutet,
hvilka icke före viss tidpunkt, som af Kungl. Maj:t bestämmes, anmäla,
att de vilja öfvergå till den nya aflöningsstaten samt underkasta sig de
för aflöningens åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser och som icke
lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt
dittills gällande ordinarie stat tillkommande aflöningsförmåner äfvensom,
i den mån ej annat föranledes af bestämmelserna i lagen angående civila

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

tjänstinnehafvares rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills
tillkommit dem,

dels höja det under rubriken Farmaceutiska institutet upptagna anslag
med 23,900 kronor,

dels ock medgifva, ej mindre att de i staten omförmälda ålderstillägg
må utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget:
ålderstillägg, än äfven att det belopp, hvarmed de studerandes
afgifter kunna komma att öfverskjuta 6,500 kronor för år, må efter Kungl.
Maj:ts pröfning användas till förbättring af materiellen vid institutet äfvensom
till bestridande af förökad undervisning därstädes, i fall sådant finnes
behöfligt, dock att sådana öfverskottsmedel icke få användas till beredande
af ökad ersättning åt befattningshafvare, för hvilken aflöning finnes uppförd
i staten;

vid bifall till hvilket förslag det i riksstaten under rubriken Farmaceutiska
institutet förefintliga anslag å 34,000 kronor skulle komma att
uppgå till 57,900 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 160—212 i statsrådsprotokollet.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en inom
Andra kammaren af herr C. Wallis m. fl. väckt motion (nr 102), däri
föreslagits, att i farmaceutiska institutets ordinarie stat måtte uppföras:
1 professor i kemi och kemisk farmaci och 1 professor i botanik och farmakognosi
med en lön till hvardera af 5,000 kronor och tjänstgöringspengar

2,500 kronor samt ett ålderstillägg till lönen å 600 kronor efter 5 års
tjänstgöring.

1 afseende å de till stöd för denna framställning anförda skäl tillåter
sig utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts
förslag, far alltså tillstyi''ka bifall till detsamma.

Beträffande herr Wallis ofvanberörda motion har utskottet icke kunnat
finna annat än att ifrågavarande e. o. professorer med de af Kungl.
Maj:t föreslagna löneförmånerna erhålla en aflöning, som kan anses fullt
motsvara arten och omfattningen af det med deras tjänster förenade arbete,
och kan sålunda icke förorda det i motionen framställda förslaget.

På grund af livad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att Riksdagen med bifall Kungl. Maj:ts förslag och
med afslag å herr Wallis ofvanberörda motion må

a) godkänna följande stat för farmaceutiska institutet: -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

		K r o	n o		\ !
	Lön.	Tjänst- görings-	1 Ortstill-	Summa.	i i
	pennin- gar.	lagg-		i
1 professor i kemi och
kemisk farmaci ............	4,400	2,000	—	6,400	I Efter 5 år kan
i 1 professor i botanik och				1 lönen höjas : ( med 600 kro-1
farmakognosi ............... 1 lärare i teknisk larma-	4,400	2,000		6,400	I nor.
ci och författningskun-i skap, arfvode ...............			_	2,000	i j
i 1 lärare i fysik, arfvode 1 lärare i bakteriologi,				1,500
arfvode...........................	—	—		1,000	[Efter 5 år kan
j 1 laborator 3 laboratorer ................	2,400 7,200	1,600 4,800		h-* fc* th» O O o o o o	1 lönen höjas ) med 500 kro-\| nor och efter i I 10 år med 1 ytterligare l 500 kronor. i''Efter 5 år kan ) lönen höjas \| med 100 kro-{ nor.

1 förste vaktmästare......	900	450	150	1,500
1 vaktmästare, tillika ma-					(Efter 5 år kan lönen höjas
skinist och eldare ......	700	350	150	1,200	med 100 kro-nor och ofter
För bestridande af före-				10 år med ytterligare
ståndargöromål............ För bestridande af sek-			—	1,000	100 kronor.
reterar- och kamrerar-göromål...........................				1,000
Städning af lokaler......... i Materialier, instrument,	—		—	400
böcker och samlingar Uppvärmning, belysning	—	i	—	7,500
och vattenförbrukning med mera dylikt.........	____-	_	_	3,500
\| Hyra för lokaler.............. \| Egendomens underhåll,	—	!	—	12,000	.
renhållning och diverse	—		—	i 3,000
Summa	—	1 -! -	64,400

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så
länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej utgå till honom äfvensom å lönen afdragas 100
kronor årligen.

Statsutskott ds utlåtande Nr S.

Ö3

b) godkänna följande villkor och bestämmelser för
åtnjutande af de i staten upptagna aflöningsförmåner,
nämligen:

att innehafvare af ordinarie befattning vid institutet
skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller jämkning i åligganden, som vid
en möjligen inträdande förändring i institutets organisation
eller verksamhet eller eljest i allmänhet kan varda
stadgad, samt i sådant hänseende vara pliktig att, med
bibehållande af den tjänsteställning och den aflöning
han innehar, i enlighet med nya eller förändrade föreskrifter
sköta de med befattningen förenade göromål;

att med ordinarie befattning vid farmaceutiska
institutet icke må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens
eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning vid institutet ej heller
må förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller
ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är försedt
med Kungl. Maj:ts oktroj eller blifvit registreradt såsom
aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman i sådant
verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad
slag som helst, såframt ej, hvad angår professor, Kungl.
Maj:t, och, hvad angår innehafvare af annan befattning,
institutets styrelse uppå därom gjord framställning och
efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning
ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen
vid institutet, finner uppdraget eller befattningen
kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;

att tjänstgöringspenningar ej må uppbäras af tjänstinnehafvare
under honom beviljad tjänstledighet, utan
skola för denna tid utgå till den, som uppehållit befattningen; att

den, som af sjukdom hindras att förrätta sin
befattning, äger uppbära, hela lönen jämte ortstillägg,
där sådant utgår, men att den, som undfår ledighet för
svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda
uppdrag eller i behörig ordning afstänges från
tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att sköta
befattningen, kan förpliktas att under ledigheten utöfver
sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

eller ortstillägget, som erfordras för befattningens uppehållande
eller eljest pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till tjänstinnehafvare för
tid, hvarunder han afbållit sig från tjänstgöring utan
att hafva i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet
eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehafvare varder afstängd från
tjänstgöring eller i häkte tagen, den del af hans aflöning,
som icke pröfvas böra användas till befattningens
uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida
ej pröfvas skäligt låta honom uppbära något däraf;

att vid sjukdomsförfall tjänstinnehafvare af lägre
grad skall vara skyldig att mottaga förordnande till
högre befattning vid institutet mot åtnjutande af de för
befattningen anslagna tjänstgöringspenningar i stället för
egna tjänstgöringspenningar, dock ej längre än tre månader
under ett och samma kalenderår;

att i fråga om i staten medgifven förhöjning af
lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af befattning
tidpunkten för första förhöjningen bestämmes att inträda
efter fem år, under villkor att innehafvaren under mer
än fyra femtedelar af den tjänstetid, som erfordras för
att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt
sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens
tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, och för
andra förhöjningen, om sådan äger ruin, efter ytterligare
fem år, på samma villkor, under iakttagande, hvad hvar
och en af omförmälda löneförhöjningar angår, att den
högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid böljan åt
kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade
tjänståldern blifvit uppnådd; börande professor vid farmaceutiska
institutet därvid tillgodoräknas den tid, som
före den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit
från hans tillträde till extra ordinarie professorsbefattning; att

likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad
tid för erhållande åt löneförhöjning, redan uppnatt den
lefnads- och tjänstålder, som berättigar honom till pension,
icke må tillträda samma förhöjning;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskeds -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

tagande, entledigande eller dödsfall skälfva lönen äfvensom
ortstillägg skola utgå till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att afgå från tjänsten
äfvensom i fråga om rätt till pension skall gälla hvad
i särskild lag angående civila tjänstinnehafvares rätt
till pension är stadgadt vid tiden för den nya lönestatens
ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af
befattning, som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen;
samt

att den, som tillträder de nya aflöningsförmånerna,
skall vara skyldig underkasta sig, efter Kungi. Maj:ts
bestämmande, upphörande af eller minskning i extra
inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå
för bestyr i sammanhang därmed;

c) förklara, ej mindre att en hvar, som med eller efter
ingången af år 1912 tillträder ordinarie befattning vid
farmaceutiska institutet, skall vara pliktig att underkasta
sig förberörda villkor och bestämmelser, samt att de
förutvarande innehafvare af ordinarie befattningar vid
institutet, hvilka icke före viss tidpunkt, som af Kungl.
Maj:t bestämmes, anmäla, att de vilja öfvergå till den nya
aflöningsstaten samt underkasta sig de för afiöningens
åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser och som
icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna
vid dem enligt dittills gällande ordinarie stat tillkommande
aflöningsförmåner äfvensom, i den mån ej
annat föranledes af bestämmelserna i lagen angående
civila tjänstinnehafvares rätt till pension, vid den rätt
till pension, som dittills tillkommit dem;

d) höja det under rubriken Farmaceutiska institutet
upptagna anslag med 23,900 kronor; och

e) _ medgifva, ej mindre att de i staten omförmälda
ålderstillägg må utgå af det under riksstatens åttonde
hufvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg, än
äfven att det belopp, hvarmed de studerandes afgifter
kunna komma att öfverskjuta 6,500 kronor för år, må
efter Kungl. Maj:ts pröfning användas till förbättring af
materiellen vid institutet äfvensom till bestridande af förökad
undervisning därstädes, i fall sådant finnes behöfiigt,
dock att sådana öfverskottsmedel icke få an llihang

till Jiilcsrl. protokoll 1911. 4 Sami. 1 Af4. 8 Häft.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

våndas till beredande af ökad ersättning åt befattningsbafvare,
för hvilken aflöning finnes uppförd i staten.

Vid bifall till i denna punkt framställda förslag kommer det i riksstaten
under rubriken Farmaceutiska institutet förefintliga anslag å 34,000
kronor att uppgå till 57,900 kronor.

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.

Ändring i 39:0) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning och unakademien.
der hänvisning till hvad utskottet under punkt 1 här ofvan anfört får ut[33.
] skottet hemställa,

att Riksdagen må godkänna sådan ändring i den
år 1909 för vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
fastställda aflöningsstaten, att lönen för de i
staten uppförda två vaktmästarna förklaras kunna efter
5 år höjas med 100 kronor, äfvensom för tillträde till
sålunda medgifven aflöningsförhöjning bestämma enahanda
villkor, som blifvit stadgade för tillträde till första
aflöningsförhöjningen vid antikvariebefattning vid
akademien.

Akademien för de fria konsterna.

Ändring 40:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att i afbidan pa Kungl.
akademien.r Maj:ts proposition angående, bland annat, ordnande af undervisningen i
[34 ] arkitektur vid konsthögskolan för nämnda ändamål beräkna en höjning
af anslaget till akademien för de fria konsterna från dess nuvarande belopp,
90,750 kronor, till 103,050 kronor eller med 12,300 kronor.

Öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles under Riksdagen
afgifva utlåtande; hvilket utskottet skolat härigenom för Riksdagen

anmäla.

Musikaliska akademien.

Motion ang. 41:o) I eu inom Andra kammaren af herr A. Lundgren i \ arberg
fläravon"vid^väckt motion (nr 160) har föreslagits att Riksdagen, i betraktande af länm
sikaiiska raren vid musikaliska akademiens konservatorium A. Anderséns mångåriga
konservato- och utmärkta verksamhet i sådan egenskap och i öfverensstämmelse med
rium a. An-C|en antagna beräkningsgrunden för lärarnes löneförmåner vid nämnda
förmåner, läroverk, matte besluta:

Statsutskottets utlåtande JXr 8.

1) att Andersén må från och med 1911 års början för tolf timmars
undervisning i veckan uppbära den häremot efter mer än 15 års tjänstgöring
svarande lönen af tretusen kronor om året jämte pension i förhållande
härtill vid afgången från läroverket;

2) att Andersén för de stora förtjänster om tonkonsten, Indika han
ådagalagt i sin långvariga verksamhet vid konservatoriet, må tillerkännas
en gratifikation af 1,380 kronor;

3) att till den för akademiens stat gjorda bestämmelsen: »Den, som

innehar mer än en befattning å akademiens stat, må åtnjuta ålderstillägg
å en af dessa befattningar», göres följande tillägg:

»Den beräkningsgrund, som för lärarnes aflöning vid musikkonservatoriet
blifvit genom 1908 års lönereglering för detta läroverk fastslagen,
skall dock utan undantag gälla för samtliga lärare så snart tjänstgöringen
uteslutande består i lärareverksamhet vid konservatoriet och hela aflöningen
på akademiens stat sålunda rättas efter antalet lärotimmar.»

I afseende å de till stöd för framställningen anförda skäl tillåter sig
utskottet hänvisa till motionen.

Å den af 1908 års Riksdag fastställda stat för musikaliska akademien
äro uppförda, bland andra, en lärare i violoncellspelning med begynnelseaflöning
a 1,400 kronor och tre ålderstillägg å 200 kronor hvartdera samt en
lärare i kontrabasspelning med begynnelseaflöning å 700 kronor och tre
ålderstillägg å hvartdera 100 kronor. Då, enligt de vid denna stat fogade
villkor och bestämmelser, rätt till ålderstillägg icke tillkom den som uppbar
mer än en aflöning å akademiens stat, ansåg sig Andersén, som innehade
den å den äldre staten uppförda, för båda de nämnda ämnena gemensamma
läraretjänsten och i sådan egenskap i aflöning uppbar, med intjänade
ålderstillägg, 2,080 kronor, icke böra ingå på den nya staten. Sedan
emellertid 1909 års Riksdag beslutat sådan ändring i berörda lönebestämmelse,
att där omförmäld tjänstinnehafvare finge åtnjuta ålderstillägg
å allenast en af befattningarna, förklarade 1910 års Riksdag i anledning
af ett utaf den nuvarande motionären i ämnet väckt förslag, Andersén
berättigad att från och med år 1910 uppbära de löneförmåner å
1908 års stat för akademien, som Andersén skulle hafva erhållit, därest
han inom föreskrifven tid förklarat sig villig ingå på berörda stat. Till
följd häraf åtnjuter för närvarande Andersén, som innehar båda de omförmälda
tjänsterna, i begynnelseaflöning härför tillhopa 2,100 kronor
jämte tre intjänade ålderstillägg å läraretjänsten i violoncellspelning med
tillhopa 600 kronor eller sålunda sammanlagdt 2,700 kronor.

Hvad nu först beträffar det af motionären i tredje punkten föreslagna

Utskottets

yttrande.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

tina.ggp.f-,
innebär detsamma ett så godt som fullständigt upphäfvande af grundsatsen
att ålderstillägg endast får uppbäras å en tjänst; och då utskottet
icke kan finna att motionären förebragt tillräckliga skäl för en ändring
af denna så nyligen som år 1909 antagna bestämmelse, kan utskottet icke
tillstyrka förslaget i denna del.

Då utskottet ej heller anser, att utan särskildt tungt vägande anledning
ett frångående i ett särskildt fall från de vid en lönestat fogade allmänna
villkor och bestämmelser bör äga rum och sådan anledning beträffande
Andersén icke synes föreligga, kan utskottet ej heller tillstyrka att
Andersén personligen på sätt det under första punkten framställda förslaget
innebär, berättigas att uppbära ålderstillägg å sina båda tjänster.
Häraf följer att, då den under andra punkten föreslagna gratifikationen å
1,380 kronor är afsedd att utgöra ersättning för de på tiden före år 1911
belöpande ålderstillägg, hvaraf Andersén på grund af omhandlade bestämmelsen
gått i mistning, utskottet anser sig böra afstyrka motionen jämväl
i denna del.

På grund af hvad sålunda anförts får utskottet hemställa,

a) att herr Lundgrens förslag om visst tillägg till
de vid staten för musikaliska akademien fogade villkor
och bestämmelser icke må af Riksdagen bifallas;

b) att samme motionärs förslag att läraren vid
akademiens konservatorium A. Andersén må i aflöning
för sina innehafvande tjänster å akademiens stat uppbära
tillhopa 3,000 kronor ej må af Riksdagen bifallas;
samt

c) att samme motionärs förslag att Andersén må
tillerkännas en gratifikation af 1,380 kronor icke heller
må vinna Riksdagens bifall.

Uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn.

Höjning af 42:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom framställda förslag och på
anslaget, grund af hvad till stöd härför i statsrådsprotokollet (sid. 215 och 216)
[35.] anföres får utskottet hemställa,

att Riksdagen må höja förslagsanslaget till uppfostringsanstalter
för sinnesslöa barn från 185,000 kronor
till 255,000 kronor eller med 70,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Rese- och traktamentspenningar.

43:o) På grund af Kung!. Maj:ts därom framställda förslag och un- Höjning af
der hänvisning till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 216) i ärendet anföres a''16lag^-får utskottet hemställa, [36.]

att Riksdagen må öka förslagsanslaget till rese- och
traktamentspenningar från 6,000 kronor till 15,000 kronor
eller med 9,000 kronor.

Ofri ga ordinarie anslag.

44:o) Beträffande öfriga ordinarie anslag, som i riksstaten för år 1911 Skrifmateriafinnas
uppförda under åttonde hufvudtiteln, har icke nu föreslagits *‘er °ch
någon annan ändring än att, lör jämnande åt hufvudtitelns slutsumma, m. m.
förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m., nu utgörande “^injurie*
55,093 kronor, må höjas till 55,120 kronor, eller med 27 kronor. anslag.

Utskottet hemställer, [37.]

att öfriga, här ofvan icke omförmälda ordinarie
anslag under åttonde hufvudtiteln må i riksstaten för
år 1912 upptagas till oförändrade belopp; dock att i
förslagsanslaget till skrifmaterialier, expenser, ved m. m.
må få göras den jämkning, som till jämnande af hufvudtitelns
slutsumma må visa sig erforderlig.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Extra anslag.

Med anledning af de för tillfälliga behof, hänförliga under åttonde
hufvudtiteln, gjorda framställningar, får utskottet afgifva följande yttranden
och förslag.

Ecklesiastikdepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli.

45:o) Under punkt 38 har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att Provisorisk
dels till provisorisk lönereglering för befattningshafvare i ecklesiastik-1®™1^1®^!
departementet, i enlighet med hvad i statsrådsprotokollet öfver ecklesia- mentet.e’
stikärenden den 13 januari 1911 blifvit angifvet, å extra stat för år 1912 [38.]

bevilja ett förslagsanslag af 12,145 kronor, hvaraf högst 275 kronor må
användas till höjning af vikariatsersättning under semester, dels ock godkänna
de af departementschefen i statsrådsprotokollet förordade villkor
för åtnjutande af de provisoriska aflöningstilläggen samt föreskrifter till
iakttagande vid utbetalningen af aflöningstilläggen.

Då utskottet icke funnit anledning till anmärkning mot det till provisorisk
lönereglering för befattningshafvare i ecklesiastikdepartementet begärda
belopp samt Kungl. Maj:t för åtnjutande af det provisoriska afloma
gstillägget föreslagit samma villkor, som af 1910 års Riksdag godkänts
för erhållande af aflöningstillägg för innevarande år, får utskottet alltså
hemställa,

att Riksdagen må

a) till provisorisk lönereglering för b ef ältning skafvare
i ecklesiastikdepartementet i enlighet med de i statsrådsprotokollet
öfver ecklesiastikärenden den 13 januari
1911 angifna grunder å extra stat för år 1912 bevilja
ett förslagsanslag af 12,145 kronor, däraf högst 275 kronor
må användas till höjning af vikariatsersättning
under semester;

b) godkänna följande villkor, utöfver redan gällande
lönevillkor, för åtnjutande af de provisoriska aflöningstilläggen,
nämligen

att tjänsteman icke må med den befattning, för
hvilken lönefyllnaden utgår, förena vare sig uppdrag

S/alsutslcottels utlåtande Nr 8.

såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller
bolag, som är med Kungi. Maj:ts oktroj försedt eller
blifvit såsom aktiebolag registreradt, eller befattning
såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan
tjänstebefattning af hvad slag som helst, såframt ej,
hvad angår tjänsteman, som af Ivungl. Maj:t utnämnes,
Kungl. Maj:t, och hvad angår innehafvare af annan
befattning, vederbörande chef, uppå därom gjord framställning
och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag
eller tjänstebefattning ej må anses inverka [underligt
för tjänstgöringen vid det egna verket, finner uppdraget
eller befattningen kunna få tills vidare mottagas
och bibehållas;

att, i fråga om rätt att åtnjuta aflöningsförmåner
under tjänstledighet, hvad som stadgats angående lön
gäller jämväl beträffande ortstillägg;

att aflöning ej må utgå till tjänstinnehafvare
för tid, hvarunder han afhållit sig från tjänstgöring,
utan att hafva i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet
eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehafvare varder afstängd från
tjänstgöring eller i häkte tagen, den del af hans aflöning,
som icke pröfvas böra användas till befattningens
uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej
finnes skäligt låta honom uppbära något däraf;

att hvad som föreskrifvits i fråga om tidpunkten
för inträdande af löneförhöjning första och andra gången
skall äga motsvarande tillämpning beträffande tredje
löneförhöjningen, där sådan äger rum;

att löntagare, som, då han intjänat stadgad tid
för erhållande af löneförhöjning, redan uppnått den
lefnads och tjänsteålder, som berättigar honom till pension,
ej må tillträda samma förhöjning;

att tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd
eller kontroll å uppbörd, är pliktig att begagna sig af
semester å tid af året, som af vederbörande chef bestämmes;
äfvensom

att samtliga ordinarie befattningshafvande skola,
i den mån ej undantag kunna anses böra stadgas eller
för särskilda fall efter pröfning medgifvas, vara å

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

tjänsterummet tillstädes minst sex timmar hvarje söckendag;
samt

c) föreskrifva till iakttagande vid utbetalningen af
provisoriska aflöningstillägg:

dels att å lönen skall afdragas, efter år räknadt,
så stort belopp — afrundadt, om sådant erfordras för
vinnande af jämn summa, till närmast högre femtioeller
hundratal och, hvad vaktmästare beträffar, till 30
kronor för förste vaktmästare och 25 kronor för andre
vaktmästare — som motsvarar den pensionsafgift, hvilken
enligt lagen den 11 oktober 1907 angående civila
tjänstinnehafvares rätt till pension skulle hafva af vederbörande
befattningshafvande erlagts såsom bidrag till
egen pensionering, om berörda lag varit å honom tilllämplig;
börande dock därvid iakttagas, att den, som
oberoende af den provisoriska löneregleringen är skyldig
att erlägga pensionsafgift enligt berörda lag, skall
därutöfver vidkännas allenast så stort afdrag, som betingas
af lönetillökningen vid den provisoriska löneregleringen,
hvarvid afdraget, efter sammanläggning med
pensionsafgiften, afrundas på förut angifvet sätt;

dels ock att, om vaktmästare, för hvilken föreslagits
provisoriskt aflöningstillägg å 400 kronor, åtnjuter
fri bostad med bränsle, skall, så länge denna förmån
kvarstår, från ortstillägget eller lönen afdragas så
stort belopp, att det, tillsammans med hvad som enligt
den ordinarie aflöningsstaten för berörda förmån afdrages
från aflöningen, uppgår till 250 kronor.

46:o) I enlighet med Kung! Maj:ts därom gjorda framställning hemställer
utskottet,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för år 1911
ägt rum, för beredande af arfvode å 7,800 kronor,
hvaraf 2,500 kronor må anses motsvara tjänstgöringspenningar,
åt en extra byråchef inom ecklesiastikdepartementet
på extra stat för år 1912 anvisa ett belopp af
7,800 kronor.

Extra
byråchef i
ecklesiastikdepartementet.

[39.]

Bihang till Riksd. ''protokoll 1911. 4 Sami. 1 Afd. 8 Höft.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Arfvode åt 47:o) Under punkt 40 har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att för
föredragande beredande af arfvode åt en särskild föredragande i ecklesiastikdepartementet
i eckiesiastik-m. m. på extra stat för år 1912 bevilja ett belopp af 4,500 kronor.

departementet
m. m.

[40.] Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning beviljade

1910 års Riksdag för beredande af arfvoden åt extra föredragande i ecklesiastikdepartementet
m. m. på extra stat för år 1911 ett anslag af 11,500
kronor. Af ifrågavarande belopp voro 7,000 kronor afsedda till bestridande
af arfvoden, belöpande på år 1910, och återstående 4,500 kronor
ämnade till arfvoden för år 1911.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande
år ägt rum, för beredande af arfvode åt en särskild
föredragande i ecklesiastikdepartementet m. m. på
extra stat för år 1912 bevilja ett belopp af 4,500 kronor.

Ökadt anslag

till amanuen- , ,, , i ,

ser m. m. skottet hemställa,

48:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning får ut [42.

] att Riksdagen må, i likhet med hvad för inne varande

år ägt rum, till förhöjning af de inom ecklesiastikdepartementets
afdelning af Kungl. Maj ts kansli anställda
amanuensers arfvoden m. m. på extra stat för år
1912 anvisa ett belopp af 10,950 kronor.

ökadt anslag 49:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till biträden vid utvid
utförande förande af de inom ecklesiastikdepartementet förekommande statistiska
af de statisti-arbetena på extra stat för år 1912 bevilja ett anslag af 6,200 kronor,
inom^ieparte- Utskottet hemställer,

mentet- att Riksdagen må, i likhet med hvad för inne [42.

] varande år ägt rum, till biträden vid utförande af de

inom ecklesiastikdepartementet förekommande statistiska
arbetena på extra stat för år 1912 bevilja ett anslag af
6,200 kronor.

Riks- och landsarkiven.

utgifvande 50:o) Kung! Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels till fortsatt ut''hnndHn^ar11
Sovande i tryck genom riksarkivet af sådana skrifter och handlingar, som

[43.]

äro af vikt för fäderneslandets historia, på extra stat för år 1912 anvisa
ett anslag af 4,500 kronor, dels ock medgifva, att för enahanda ändamål

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

må gemensamt disponeras hvad som icke blifvit användt af för år 1911 eller
tidigare beviljade anslag för utgifvande genom riksarkivet ej mindre af
sådana handlingar, som äro af vikt för fäderneslandets historia, än äfven
af Svenska riksdagsakter jämte andra handlingar, som höra till statsförfattningens
historia under tiden 1521—1809.

Lnder en följd af år^har Riksdagen på framställning af Kungl. Maj:t
a extra stat beviljat tva särskilda anslag dels å 3,000 kronor för utgifvande
i tryck genom riksarkivet af sadana skrifter och handlingar, som äro
af vikt för fäderneslandets historia och dels å 1,500 kronor till utgifvande,
likaledes genom riksarkivet, af Svenska riksdagsakter jämte andra handlingar,
som höra till statsförfattningens historia under tiden 1521—1809.

Dä utskottet icke har något att anmärka vare sig emot den nu före- •
slagna sammanslagningen af ofvannämnda två anslag eller att gjorda besparingar
å de båda anslagen få användas för det med det nya anslaget
afsedda ändamål, får utskottet alltså hemställa,

att Riksdagen må,

a) till fortsatt utgifvande i tryck genom riksarkivet
af sådana skrifter och handlingar, som äro af vikt för
fäderneslandets historia, på extra stat för år 1912 anvisar
ett anslag af 4,500 kronor; och

b) medgifva, att för enahanda ändamål må gemensamt
disponeras hvad som icke blifvit användt af för år
1911 eller tidigare beviljade anslag för utgifvande genom
riksarkivet ej mindre af sådana handlingar, som äro af
vikt för fäderneslandets historia, än äfven af Svenska
riksdagsakter jämte andra handlingar, som höra till statsförfattningens
historia under tiden 1521—1809.

51:°) Under punkt 44 har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen dels Arfvoden
att pa extra stat för är 1912 anvisa till arfvode åt en amanuens vid e'' °''

landsarkivet i Uppsala 1,800 kronor, till arfvode åt en amanuens vid vidlands"

landsarkivet i Vadstena 1,800 kronor, till arfvode åt en amanuens vid ark''ven landsarkivet

i Lund 1,800 kronor samt till arfvode åt en amanuens vid [44.]

landsarkivet i Göteborg 1,800 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t, hvad
angar hvart och ett af dessa belopp, att, om särskilda förhållanden skulle
därtill föranleda, bestämma om medlens användande till ersättning åt flera
extra biträden vid landsarkivet i fråga, dels ock att likaledes på extra
stat för ar 1912 bevilja ett anslag af 1,000 kronor till ersättning åt extra
biträden vid landsarkivet i Lund.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Till arfvode åt en amanuens vid hvartdera af landsarkiven i Uppsala,
Vadstena och Lund samt till ersättning åt extra biträden vid sistnämnda
landsarkiv har Riksdagen på extra stat för åren 1910 och 1911 beviljat
enahanda belopp som de nu begärda. Vid fastställande af stat för landsarkivet
i Göteborg medgaf 1910 års Riksdag på Kungl. Maj:ts förslag, att
af uppkommande besparingar å aflöningsstaten för landsarkivet finge användas
ett belopp af högst 3,000 kronor bland annat till arfvode, beräknadt
efter 1,800 kronor för år, till en amanuens vid arkivet under de
senare månaderna af år 1911.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må på extra stat för år 1912 anvisa

a) till arfvode åt en amanuens vid landsarkivet i
Uppsala 1,800 kronor;

b) till arfvode åt en amanuens vid landsarkivet i
Vadstena 1,800 kronor;

c) till arfvode åt en amanuens vid landsarkivet i
Lund 1,800 kronor;

d) till arfvode åt en amanuens vid landsarkivet i
Göteborg 1,800 kronor;

med rätt för Kungl. Maj:t, hvad angår hvart och
ett af dessa belopp, att, om särskilda förhållanden skulle
därtill föranleda, bestämma om medlens användande
till ersättning åt flera extra biträden vid landsarkivet i
fråga; samt

e) till ersättning åt extra biträden vid landsarkivet i
Lund 1,000 kronor.

Kungl. biblioteket.

Redigering 52:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att till redigering
asd IT af den för Sveriges offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogens
offentifga 26:e årgång, omfattande år 1911, på extra stat för ar 1912 anvisa ett
g^be“mabelopp af 1,500 kronor.

accessit)!^-

katalogen. Ifrågavarande anslag har varit uppfördt a extra stat från och med
t45-] år 1907. Emellertid har, enligt hvad utskottet inhämtat, utgifvandet af
accessionskatalogerna fortskridit så långsamt, att ännu i början af innevarande
år 1908 års katalog icke från trycket utkommit. Da det är
uppenbart, att genom sådant förhållande ett af katalogernas hufvudsak -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ligaste ändamål, att utgöra en vägledning för de olika biblioteken vid
bedömandet af behofvet af inköp af större och dyrbarare vetenskapliga
arbeten, i väsentlig grad måste förfelas, har utskottet, som icke har något
att erinra mot att anslag för ändamålet beviljas, velat uttala önskvärdheten
af att arbetet med katalogernas utgifvande i största möjliga grad
påskyndas.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må till redigering af den för Sveriges
offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogens 26:e
årgång, omfattande år 1911, på extra stat för år 1912
anvisa ett belopp af 1,500 kronor.

53:o) På grund af Ivungl. Maj:ts därom gjorda framställning fårBindmng och
utskottet, som icke har något att erinra mot den föreslagna förhöjningen
af det för utarbetande af katalog öfver vissa samlingar för innevarande böcker,
år anvisade anslag å 10,000 kronor till 11,000 kronor, hemställa, [46.]

att Riksdagen må på extra stat för år 1912 anvisa

a) till inbindning af obundna böcker i kungl. bibliotekets
äldre samlingar 10,000 kronor; och

b) till utarbetande af katalog öfver ofullständigt förtecknade
delar af dessa samlingar 11,000 kronor.

Nationalmuseum.

54:o) Under punkt 47 har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att för Provisorisk
beredande i enlighet med de af Riksdagen beträffande motsvarande anslag1^1®™^™”
för år 1911 angifna grunder af provisoriska aflöningstillägg att på de fattningshafaf
Riksdagen då bestämda villkor och under iakttagande af de utaf Riks- nationa?-dagen för aflöningstilläggens utbetalning meddelade föreskrifter utgå till museum,
vissa befattningshafvare vid nationalmuseum på extra stat för år 1912 [47.]

bevilja ett förslagsanslag af 4,395 kronor, däraf högst 25 kronor må användas
till höjning af vikariatsersättning under semester.

Då utskottet ej funnit anledning till anmärkning emot den för vissa
befattningshafvare vid nationalmuseum föreslagna provisoriska löneförbättring,
hemställer utskottet,

att Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande
år ägt rum, må

a) för beredande, i enlighet med de af Riksdagen
beträffande motsvarande anslag för år 1911 angifna

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

grunder, af provisoriska aflöning stillägg att utgå till vissa
befattningshafvare vid nationalmuseum på extra stat för
år 1912 anvisa ett förslagsanslag af 4,395 kronor, däraf
högst 25 kronor må användas till höjning af vikariatsersättning
under semester;

b) godkänna de under punkt 45 mom. b här ofvan
upptagna villkor för åtnjutande af de nu ifrågavarande
provisoriska aflöningstilläggen; samt

c) till iakttagande vid utbetalningen af de provisoriska
aflöningstilläggen meddela de under punkt 45
mom. c här ofvan intagna föreskrifter.

Ökade
ersättningar
för sekreterar-
och
kamrerargöromål.

[48.]

55:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
hemställer utskottet,

att Riksdagen må till beredande af ökade ersättningar
för bestridande af sekreterar- och kamrerargöromålen
vid nationalmuseum på extra stat för år 1912
bevilja ett anslag af 600 kronor.

56:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till beredande af höjda
till vikarlats-arfvoden åt extra ordinarie tjänstemän vid nationalmuseet på extra stat
ersättning för |r 1912 bevilja ett anslag af 3,350 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må till beredande af höjda arfvoden
åt extra ordinarie tjänstemän vid nationalmuseet på extra
stat för år 1912 bevilja ett anslag af 3,350 kronor.

och arfvoden
åt e. o.
tjänstemän.

[49.]

Statens

konstindu striella samlingar.

[50.]

57:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
hemställer utskottet,

att Riksdagen må jämväl för år 1912 anvisa ett
extra anslag af 5,100 kronor för vård, underhåll och
tillökning af statens konstindustriella samlingar.

Biträde vid
handtecknings-
och
gravyrsamlingen

m. m.

[51.]

58:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hemställer
utskottet,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för åren
1901—1911 ägt rum, för biträde vid vård och tillhandahållande
af handtecknings- och gravyrsamlingen i nationalmuseum
äfvensom för vetenskaplig bearbetning af museets

Statsutskottets utlutande Nr 8.

samlingar på extra stat för år 1912 anvisa ett belopp
af 2,000 kronor.

59:o) I anledning af Kung! Maj:ts därom gjorda framställning hem- Bevakning
ställer utskottet, af na.t|onaI 7

t>*i J oj» i m usel bys att

Riksdagen ma för ordnandet af nattlig bevakning naden.

vid nationalmuseibyggnaden anvisa på extra stat för år [52.]
1912 ett anslag af 3,800 kronor.

60:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för beredande af till-Utstl''äckt tid
läggsarfvoden åt extraordinarie vaktmästare vid nationalmuseum för ökad fo^uest!ets
tjänstgöring under år 1912, att utgå under de villkor Kungl. Maj:t kan hållande,
finna godt föreskrifva, på extra stat för år 1912 bevilja ett anslag af [53.1
900 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 229 —230 i statsrådsprotokollet.

Då utskottet icke fnnnit anledning till anmärkning emot det begärda
anslagsbeloppet, hemställer utskottet,

att Riksdagen må för beredande af tilläggsarfvoden
åt extraordinarie vaktmästare vid nationalmuseum för ökad
tjänstgöring under år 1912, att utgå under de villkor
Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva, på extra stat
för år 1912 bevilja ett anslag af 900 kronor.

Lifrustkammaren.

Giro) Under punkt 54 har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att på Tillsyn,
extra stat för år 1912 anvisa dels för tillsyn, underhåll och vård af lif-vårdlf sam-h
rustkammarens samlingar ett belopp af 6,200 kronor, dels ock för istånd- ängarna,
sättande af vissa föremål i nämnda samlingar ett belopp af 300 kronor. [54.]

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 230 — 232 af statsrådsprotokollet.

För tillsyn, underhåll och vård af lifrustkammarens samlingar har
Riksdagen på extra stat för hvardera af åren 1906 — 1911 anvisat ett belopp
af 6,200 kronor.

Då utskottet icke har något att anmärka emot det begärda ytterligare
beloppet af 300 kronor till istån dsättande af vissa föremål i lifrustkammarens
samlingar, får utskottet hemställa,

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att Riksdagen må på extra stat för år 1912 anvisa

a) för tillsyn, underhåll och vård af lifrustkammarens
samlingar ett belopp af 6,200 kronor;

b) för istånd sättande af vissa föremål i nämnda samlingar
ett belopp af 300 kronor.

Domkapitlens expeditioner.

Förstärkande 62:o) Kungl. Maj* har föreslagit Riksdagen att till förstärkande af
af i^eTtm ordinarie anslaget till domkapitlens expeditioner på extra stat för år 1912
domkapitlens bevilja ett anslag af 4,570 kronor. . 0

expeditioner. Till ifrågavarande ändamål har Riksdagen för hvardera af aren
t55-] 1905 — 1911 på extra stat anvisat ett belopp af 2,970 kronor.

På grund af hvad i statsrådsprotokollet, sid. 233—236, anförts till
stöd för den nu begärda anslagsökningen, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må till förstärkande af ordinarie anslaget
till domkapitlens expeditioner på extra stat för år
1912 bevilja ett anslag af 4,570 kronor.

ökadt anslag 63:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom framställda förslag får uttiii
vikariais-gk0ttet hemställa,

m.Sm vid att Riksdagen må för beredande af ökadt anslag

Stockholms för år 1912 till vikariatsersättning, extra biträde, ren konsfstorium

skrifning m. m. vid Stockholms stads konsistorium på

[56.]

skri}ning m. m. via owcnnoims siuas * pa

extra stat för år 1912 bevilja ett belopp af 500 kronor.

Universitetet i Uppsala. ■

Biträdande
lärare i
medicin.

[57.]

64:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning far
utskottet hemställa,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för åren 1908—

1911 ägt rum, till arfvode åt en biträdande lärare i
medicin vid universitetet i Uppsala pa extra stat för ar

1912 bevilja ett anslag af 3,000 kronor.

Förstärkande 65:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hem -

af lärår- ställer utskottet,

krafterna i
kirurgi.

[58.]

att Riksdagen må, i likhet med hvad för aren
1908—1911 ägt rum, till förstärkande af lärarkrafterna
i kirurgi vid universitetet i Uppsala pa extra stat för
år 1912 anvisa ett anslag af 2,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

66:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom framställda förslag får ut- Underutskottet
hemställa, vi?n£™

att Riksdagen må för anordnande vid institutionen kemi.
för medicinsk och fysiologisk kemi vid universitetet i [59.]
Uppsala af den i stadgan för medicinska examina föreskrifna
undervisningskursen i kemi på extra stat för år
1912 bevilja

a) till arfvode åt en lärare vid kursen 2,500 kronor,
samt

b) till höjning af institutionens anslag till materiell
in. m. 1,000 kronor;

eller tillhopa 3,500 kronor.

67:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att såsom bidrag till arf- Bidrag till
vode åt en assistent å akademiska sjukhusets i Uppsala röntgenafdelningarf™igte“tt;
med den tjänstgöring, som af Kung]. Maj:t bestämmes, på extra stat för akademiska
år 1912 anvisa ett anslag af 1,500 kronor, med villkor att för ifråga- Röntgen-8
varande assistents aflöning ett lika stort belopp utgår från akademiska afdelning,
sjukhusets stat. [60.]

För ifrågavarande ändamål har Riksdagen på extra stat för innevarande
år anvisat ett belopp af 1,500 kronor.

Då utskottet ej funnit anledning till anmärkning emot det begärda
beloppet samt Kungl. Maj:t upptagit det af 1910 års Riksdag för arfvodets
utgående fastställda villkoret om skyldighet för akademiska sjukhuset att
med samma belopp deltaga i aflöningen af assistenten å röntgenafdelningen,
får utskottet alltså hemställa,

att Riksdagen må såsom bidrag åt en assistent å
akademiska sjukhusets i Uppsala röntgenafdelning, med
den tjänstgöring, som af Kungl. Maj:t bestämmes, på
extra stat för år 1912 anvisa ett anslag af 1,500 kronor,
med villkor att för ifrågavarande assistents aflöning ett
lika stort belopp utgår från akademiska sjukhusets stat.

68:o) I anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning får Höjning af
Utskottet hemställa, arfvodef för

att Riksdagen må till förhöjning af arfvodet för "medicinska1
notarien vid medicinska fakulteten vid universitetet i Upp- fakulteten
sala på extra stat för år 1912 bevilja ett anslag af 1
400 kronor.

Bihang till Riksd. protokoll Vill. 4 Samt. 1 Afd. 8 Höft.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Universitetslektorer

i Uppsala.

[62.]

69:o) Sedan 1906 års Riksdag för anställande under ytterligare sex
år vid universitetet i Uppsala af lektorer i tyska, franska och engelska
språken beviljat ett anslag af 54,000 kronor och däraf på extra stat för
hvart och ett af åren 1907—1911 anvisats ett belopp af 9,000 kronor,
har Kungl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att af omförmälda, redan beviljade
anslag på extra stat för år 1912 anvisa återstoden 9,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må af redan beviljadt anslag för anställande
vid universitetet i Uppsala af lektorer i tyska,
franska och engelska språken anvisa återstoden 9,000
kronor.

Lärare i 70:o) Kung!. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till arfvode åt en
jämförande lärare vid universitetet i Uppsala i nordisk och jämförande fornkunskap
fornkunskap.med den tjänstgöringsskyldighet, som af Kungl. Maj:t bestämmes, på extra
[63.] stat för år 1912 bevilja ett anslag af 3,500 kronor att utgå under förutsättning,
att fullt lämplig person för ifrågavarande undervisnings meddelande
finnes att tillgå samt med villkor att, därest vederbörande lärare
är innehafvare af docentstipendium, arfvodet för undervisningen skall
minskas, så att detsamma jämte stipendiet ej öfverstiger 5,000 kronor.

Till ifrågavarande ändamål har Riksdagen på extra stat för innevarande
år anvisat samma belopp som det nu äskade 3,500 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må till uppehållande vid universitetet
i Uppsala af undervisning i nordisk och jämförande fornkunskap
på extra stat för år 1912 bevilja ett anslagsbelopp
af 3,500 kronor, att utgå under förutsättning
att fullt lämplig person för ifrågavarande undervisnings
meddelande finnes att tillgå samt med villkor att, därest
vederbörande lärare är innehafvare af docentstipendium,
arfvodet för undervisningen skall minskas, så att detsamma
jämte stipendiet ej öfverstiger 5,000 kronor.

Lärare inom 71 :o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till arfvode åt en läämnes-
rare vpj universitetet i Uppsala med åliggande att biträda vederbörande
estetik^samt professor i estetik samt litteratur- och konsthistoria vid uppehållande af
konsthistoriaun*l®rvisnings- och examinationsskyldigheten i samma ämne enligt de när.
-i ‘ ‘mare bestämmelser, som af Kungl. Maj:t meddelas, på extra stat för år
L 1912 bevilja ett belopp af 3,500 kronor med villkor att, därest vederbörande
lärare är innehafvare af docentstipendium, arfvodet för under -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

visningen skall minskas, så att detsamma jämte stipendiet ej öfverstiger

5,000 kronor.

För hvartdera af åren 1910 och 1911 har Riksdagen i anledning af
Kungl. Maj:ts framställningar beviljat ett anslag af 3,500 kronor till enahanda
ändamål.

Då utskottet funnit att samma anslag fortfarande bör utgå, får utskottet
hemställa,

att Riksdagen må till arfvode åt en lärare vid universitetet
i Uppsala med åliggande att biträda vederbörande
professor i estetik samt litteratur- och konsthistoria
vid uppehållande af undervisnings- och examinationsskyldigheten
i samma ämne enligt de närmare bestämmelser,
som af Kungl. Maj:t meddelas, på extra stat för
år 1912 bevilja ett belopp af 3,500 kronor, med villkor
att, därest vederbörande lärare är innehafvare af docentstipendium,
arfvodet för undervisningen skall minskas, så
att detsamma jämte stipendiet ej öfverstiger 5,000 kronor.

72:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att såsom bidrag till Pedagogiskt
uppehållande af verksamheten vid det pedagogiska seminariet vid universitetet
i Uppsala och den med seminariet förbundna öfningsskolan på extra skola.B
stat för år 1912 anvisa ett belopp af 5,000 kronor. [65.]

Den till grund för framställningen gjorda utredningen återiinnes å
sid. 242—249 i statsrådsprotokollet.

Då utskottet i likhet med departementschefen anser det pedagogiska
seminariet nödvändigt för studiernas i pedagogik planmässiga bedrifvande
samt utskottet icke funnit anledning till anmärkning emot det för uppehållande
af ifrågavarande verksamhet begärda anslagsbelopp, får utskottet
alltså hemställa,

att Riksdagen må såsom bidrag till uppehållande
af verksamheten vid det pedagogiska seminariet vid universitet
i Uppsala och den med seminariet förbundna
öfningsskolan på extra stat för år 1912 anvisa ett belopp
af 5,000 kronor.

73:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningu1Jpehåiiande
hemställer Utskottet, af öfningarna

att riksdagen ma, såsom tor innevarande ar ägt institutionen
rum, till uppehållande af öfningarna å institutionen för '' Uppsyn.
allmän och analytisk kemi vid universitetet i Uppsala på [66.]
extra stat för år 1912 anvisa ett anslag af 1,500 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Seismologi 74:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning får
utskottet hemställa,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för åren 1904
—1911 ägt rum, till aflöning åt en assistent vid det
meteorologiska observatoriet i Uppsala samt till bestridande
af löpande utgifter för de vid observatoriet anordnade
seismologiska undersökningarna på extra stat för
år 1912 anvisa ett anslag af 2,000 kronor.

Assistent vid 75:o) Sedan Riksdagen år 1908, på därom af Kungl. Maj:t gjord framinstitutTonen
ställning, till arfvode åt en för biträde vid arbetet med den internationella
r68 i solarforskningen anställd assistent vid den fysiska institutionen vid universiL
'' tetet i Uppsala beviljat ett anslag af 7,500 kronor, däraf på extra stat
för hvartdera af åren 1909—1911 anvisats ett belopp af 1,500 kronor,
har Kungl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att af omförmälda redan beviljade
anslag på extra stat för år 1912 anvisa ett belopp af 1,500 kronor.
Utskottet hemställer,

att Riksdagen må af redan beviljadt anslag till
arfvode åt en för biträde vid arbetet med den internationella
solarforskningen anställd assistent vid den fysiska
institutionen vid universitetet i Uppsala på extra
stat för år 1912 anvisa ett belopp af 1,500 kronor.

Höjning af 76:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för höjning af arfnotarien
hos v°det för notarien hos filosoliska fakulteten vid universitetet i Uppsala
filosofiska på extra stat för år 1912 bevilja ett anslag af 700 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må i likhet med hvad för innevarande
år ägt rum, för höjning af arfvodet för notarien
hos filosofiska fakulteten vid universitetet i Uppsala på
extra stat för år 1912 bevilja ett anslag af 700 kronor.

77:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom framställda förslag far utbibiioteket.
gettet hemställa,

[70.] att Riksdagen må till Uppsala universitets bibliotek

å extra stat för år 1912 anvisa ett belopp af 10,000 kronor.

Undervisning 78:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning får
i bokföring, utskottet hemställa,

[71.] att Riksdagen må för anordnande vid universitetet

i Uppsala af undervisning i bokföring enligt de närmare

fakulteten.

[69.]

Universitets -

meteorologiska
institutionen.

67.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna godt meddela, på
extra stat för år 1912 anvisa ett belopp af 600 kronor.

79:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till utgifvande af Upp- utgifvande
sala universitets årsskrift på extra stat för år 1912 anvisa ett belopp af

5,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet hänvisar utskottet till statsrådsprotokollet,
sid. 251—255.

För ifrågavarande ändamål har hittills understöd utgått från anslaget
till resestipendier samt läroböckers, tidskrifters och lärda verks utgifvande
med under senare tiden 3,000 kronor årligen.

Då utskottet icke haft något att anmärka vare sig emot uppförande
af särskildt anslag för ändamålet å universitetets stat eller beträffande
det begärda anslagets belopp, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må till utgifvande af Uppsala universitets
årsskrift på extra stat för år 1912 anvisa ett
belopp af 5,000 kronor.

Universitetet i Lund.

80:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för uppehållande vidLärye > teouniversitetet
i Lund af undervisning och examination i teologisk encyklo- kiopeVodi
pedi och teologiska prenotioner, enligt de närmare bestämmelser, som af teologiska
Kungl. Maj:t meddelas, på extra stat för år 1912 anvisa ett belopp af Pre"°t''°"t''r 5,

000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet hänvisa till
statsrådsprotokollet, sid. 255—261.

Genom den nya examensstadgan angående teologiska examina vid utskottets
universiteten den 30 oktober 1903 upptogs ämnet teologisk encyklopedi yttrande''
och teologiska prenotioner såsom ett med teologiska fakultetens öfriga
läroämnen jämnställdt examensämne. Detta ämne kan sålunda göras till
hufvudämne i teologie licentiatexamen. För universitetet i Uppsala uppstod
härigenom icke någon svårighet, då man vid detta universitet redan
förut hade en lärostol i teologiska prenotioner och encyklopedi. Helt annat
blef förhållandet vid Lunds universitet, hvarest undervisningen i ämnet encyklopedi,
— i saknad af särskild lärarekraft, — uppehållits af någon af fakultetens
öfriga professorer. Sedan med encyklopedien förenats religionshistorien
och religionsfilosofien, visade sig emellertid denna anordning omöjlig att
bibehålla. Redan från första året för tillämpningen af de nya bestämmelserna
hade därför saken ordnats så, att en docent i religionshistorisk

ai universitetets

årsskrift.

[72.]

Statsutskottets utlutande Nr 8.

teologi förordnats att uppehålla undervisningen och examinationen i förevarande
ämne emot särskildt arfvode, anvisadt från de till Kungl. Maj:ts
förfogande ställda medel å universitetets stat. Detta arfvode har under de
senare åren utgått med 2,500 kronor årligen, hvarjämte bemälde docent
från och med 1906 innehaft docentstipendium, som för närvarande utgår
med 2,500 kronor. Då aflöningen sålunda under år 1910 utgått med

5,000 kronor, hade nämnde docents åliggande undervisningsskyldighet
kunnat ökas till full jämnställighet med den som ålåge ordinarie befattningshafvare.

Emellertid har ett dylikt ordnande af undervisningen i teologisk encyklopedi
och teologiska prenotioner icke af teologiska fakulteten ansetts tillfredsställande,
hvarför fakulteten vid olika tillfällen hos det större akademiska
konsistoriet gjort framställning om inrättandet af en professur i
detta ämne, utan att konsistoriet funnit skäl att för sin del tillstyrka förslaget.
Helt annorlunda ställer sig dock saken numera. På förnyad framställning
af teologiska fakulteten har nämligen det större akademiska konsistoriet
den 21 september 1910 så godt som enhälligt och med biträdande
af samtliga dess ledamöter från teologiska fakulteten fattat beslut att i
skrifvelse till kanslern för rikets universitet anhålla om inrättandet af en
särskild professur i nämnda ämne.

Universitetskanslern har i skrifvelse den 15 oktober 1910 angående
petita till Riksdagen — under framhållande af det provisoriska uti den
nuvarande anordningen samt svårigheten att för framtiden kunna påräkna
fullt kompetent vetenskapsman, som vore villig att i en osäker docentanställning
ställa sig till fakultetens förfogande — hemställt om aflåtande
af proposition till Riksdagen om inrättande af den begärda professuren
med aflöning och pensionsrätt för blifvande professor i likhet med professorsbefattningar
i allmänhet.

Utskottet anser i likhet med de myndigheter, som yttrat sig i ärendet,
att det nuvarande provisoriska anordnandet af undervisningen och examinationen
i ifrågavarande obligatoriska ämne såsom i alla afseenden mindre
tillfredsställande icke längre bör bibehållas. Det af Ivungl. Maj:t nu
framlagda förslaget innebär emellertid icke någon förbättring i afseende å
ifrågavarande ämnes ställning, då genom bifall till förslaget det öfverklagade
provisoriet icke skulle upphäfvas utan endast aflöningsformen för vederbörande
lärare ändras. Alltifrån tillämpningen af den nya examensstadgan
för de teologiska examina har, såsom ofvan antydts, behofvet af en
ordinarie lärostol uti ifrågavarande ämne gjort sig starkt gällande. Enligt
utskottets mening är också den i ärendet förebragta utredningen fullt
tillräcklig för att man redan nu må kunna uttala sig till förmån för den

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

af det större akademiska konsistoriet begärda och af universitetskanslern
förordade professuren.

Då det emellertid är att befara, att ett bifall till Kungl. Maj:ts förslag
skulle till en oviss framtid undanskjuta återupptagandet af frågan härom
och då hinder icke lärer möta för Kungl. Maj:t att i afbidan på frågans
definitiva lösning jämväl för ar 1912 ordna aflöningsförmånerna för den
lärare, som förordnas att uppehålla undervisningen och examinationen i
ifrågavarande ämne, på samma sätt som hittills, får utskottet hemställa,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning icke må
af riksdagen bifallas.

81:°) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom framställda förslag hem- Kostnadsfri
Ställer utskottet, propedeutisk

att Riksdagen må, i likhet med hvad för åren 1906 i allmän kt-S
—1911 ägt rum, för anordnande af kostnadsfri prope- rurgk
deutislc undervisning i allmän kirurgi vid universitetet i [?4.]
Lund på extra stat för år 1912 bevilja ett anslag af
1,500 kronor.

82:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att såsom bidrag till arf- Arfvode åt
vode åt en assistent å det vid universitetets i Lund kliniker inrättade rönt-en assist.ent *
genlaboratoriet med den tjänstgöring, som af Kungl. Maj:t bestämmes, på universitetets
extra stat för år 1912 anvisa ett anslag af 1,500 kronor, under villkor kliniker
att Malmöhus läns landsting med lika stort belopp bidrager till ifråga- röntgen-6
varande assistents aflöning. laboratoriet.

Under erinran att Riksdagen pa extra stat för innevarande år beviljat [^5.]
samma belopp som det nu äskade får utskottet hemställa,

att Riksdagen må såsom bidrag till arfvode åt en
assistent a det vid universitetets i Lund kliniker inrättade
röntgenlaboratoriet, med den tjänstgöring, som af
Kungl. Maj:t bestämmes, på extra stat för år 1912 anvisa
ett anslag af 1,500 kronor, under villkor att Malmöhus
läns landsting med lika stort belopp bidrager till
ifrågavarande assistents aflöning.

83:o) I enlighet med Kungl. Majrts därom gjorda framställning hem- underställer
utskottet, visningskura

att Riksdagen må för anordnande af den i stadgan 1 kémt"
angående medicinska examina föreskrifna undervisnings- [76]
kursen i allmän kemi vid universitetet i Lund på extra
stat för år 1912 uppföra

Biträdande
lärare i medicin
m. m.

[77.]

Universitets lektorer.

[78.]

Undervisnin;
i slaviska
språk, företrädesvis

ryska.

[79.]

Lärare inon
ämnesgruppen
estetik
samt littera
tur- och
konsthistovi:

[80.]

gg Statsutskottets utlåtande Nr 8.

a) till aflöning åt en lärare vid kursen 2,000 kronor,

samt

b) till materiell för densamma 500 kronor,
eller sålunda tillhopa 2,500 kronor.

84:o) Med anledning af Kung! Maj:ts därom gjorda framställning hemställer
utskottet, t c. •

att Riksdagen må, i likhet med hvad lör inne va rande

år ägt rum, för universitetet i Lund på extra stat
för år 1912 anvisa

a) till arfvode åt en biträdande lärare i medicin ett
belopp af 2,000 kronor, samt

b) till höjning af arfvodet för notarien vid medicinska
fakulteten ett belopp af 200 kronor,

tillhopa 2,200 kronor.

85;o) Sedan 1907 års Riksdag för anställande under ytterligare sex
år vid universitetet i Lund af lektorer i tyska, franska och engelska språken
beviljat ett anslag af 54,000 kronor, och däraf pa extra stat för hvardera
af åren 1908—1911 anvisats ett belopp af 9,000 kronor, har Kung!
Maj:t nu föreslagit Riksdagen att af omförmälda, redan beviljade anslag
på extra stat för åt 1912 anvisa ytterligare 9,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må för anställande vid universitetet
i Lund af lektorer i tyska, franska och engelska språken
på extra stat för år 1912 anvisa af förut beviljadt anslag
ett belopp af 9,000 kronor.

s 86:o) Med anledning af Kungi. Maj:ts därom gjorda framställning far

utskottet hemställa, .

att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande
år ägt rum, till uppehållande vid universitetet i
Lund af undervisning i slaviska språk, företrädesvis ryska,
på extra stat för år 1912 bevilja ett anslag af 2,500
kronor.

i 87:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till arfvode åt en
lärare vid universitetet i Lund med åliggande att biträda vederbörande
-professor i estetik samt litteratur- och konsthistoria vid uppehållande af
undervisnings- och examinationsskyldigheten i samma ämne enligt de närmare
bestämmelser, som af Kungl. Maj:t meddelas, pa extra stat för ar
1912 bevilja ett anslag af 3,500 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må till arfvode åt en lärare vid universitetet
i Lund med åliggande att biträda vederbörande
professor i estetik samt litteratur- och konsthistoria vid
uppehållande af undervisnings- och examinationsskyldigheten
i samma ämne enligt de närmare bestämmelser,
som af Kungl. Maj:t meddelas, på extra stat för år 1912
bevilja ett anslag af 3,500 kronor med villkor att,
därest vederbörande lärare är innehafvare af docentstipendium,
arfvodet för undervisningen skall minskas, så
att detsamma jämte stipendiet ej öfverstiger 5,000 kronor.

88:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för aflönande af en föreståndare
föreståndare för universitetets i Lund historiska museum samt mynt- ochfor mnseetSk<l
medaljkabinett med den tjänstgöringsskyldighet, som af Kungl. Maj:t be- > Land.
stämmes, på extra stat för år 1912 bevilja ett anslag af 4,000 kronor. [81.]

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet, sid. 263—266.

Till aflönande af föreståndaren för ifrågavarande historiska museum
samt mynt- och medaljkabinett har Riksdagen för hvardera af åren 1904
—1911 anvisat ett belopp af 2,000 kronor.

Utskottet, som med hänsyn till hvad i ärendet är upplyst angående
ifrågavarande samlingars omfattning, och de kraf, som på grund däraf
måste ställas på föreståndaren, har icke haft något att anmärka emot den
Till begärda anslagsökningen, men anser emellertid, att Riksdagen jämväl
beträffande förevarande föreståndare bör uppställa samma villkor angående
afdrag å arfvodet, därest docentstipendium åtnjutes, som fastställts angående,
bland andra, biträdande läraren i estetik samt litteratur- och konsthistoria.

Med anledning häraf får utskottet hemställa,

att Riksdagen må för aflönande af en föreståndare
för universitetets i Lund historiska museum samt inyntoch
medaljkabinett med den tjänstgöringsskyldighet, som
af Kungl. Maj:t bestämmes, på extra stat för år 1912 bevilja
ett anslag af 4,000 kronor, med villkor att, därest
vederbörande föreståndare är innehafvare af docentstipendium,
arfvodet för undervisningen skall minskas, sä
att detsamma jämte stipendiet ej öfverstiger 4,000 kronor.

89:o) I anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hem- Amanuens
ställer utskottet, _ r . . o

att Riksdagen må, i likhet med hvad för åren 1906 samling.'',
Bihang till Kilad, protokoll 1.911. 4 Samt. 1 Afd. d Käft. 12 [82.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

—1911 ägt rum, till arfvode åt en amanuens vid universitetets
i Lund konstsamlingar på extra stat för år 1912
anvisa ett belopp af 500 kronor.

Geografiskt 90:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för erforderlig inred*
seminarium. njng och utrustning af det geografiska seminariet vid universitetet i Lund
[83.] på extra stat för år 1912 anvisa ett belopp af 5,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till statsrådsprotokollet,

sid. 267—269.

Då anslag för ifrågavarande ändamål synes vara af behofvet påkalladt
och utskottet icke funnit anledning till anmärkning emot storleken af det
begärda beloppet, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må för erforderlig inredning och utrustning
af det geografiska seminariet vid universitetet i
Lund på extra stat för år 1912 anvisa ett belopp af

5,000 kronor.

Undervisning 91:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning får
i entomologi.utskottet hemställa,

[84.] att Riksdagen må, i likhet med hvad för hvart

och ett af åren 1901 — 1911 ägt rum, på extra stat för
år 1912 bevilja ett anslag af 3,000 kronor för uppehållande
af undervisning i entomologi och värd af de
entomologiska samlingarna vid universitetet i Lund, att
utgå under förutsättning att fullt lämplig person för
tjänstgöringens bestridande finnes att tillgå.

Nybyggnad 92:o) Kung! Maj:t har föreslagit Riksdagen dels medgifva, att unifor
botaniskayergj^g^e£ j Lund må för vinnande af lämplig plats för en ny byggnad för
i Lund. universitetets botaniska institution med Lunds stadsfullmäktige träffa öfver[85.
] enskommelse rörande tomtförvärf och jordutbyte i enlighet med hvad
stadsfullmäktiges i ärendet omförmälda protokoll den 17 september 1909
utvisar och på de i protokollet närmare angifna villkor och bestämmel rse,

dels ock för tomtinköpet och därmed i samband stående kostnader
samt för uppförande i hufvudsaklig öfverensstämmelse med uppgjorda ritningar
och kostnadsförslag af den nya byggnaden äfvensom för anskaffande
af inventarier m. m. därför bevilja ett anslag af 162,000 kronor och däraf
på extra stat för år 1912 anvisa ett belopp af 62,000 kronor.

öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles under Riksdagen
afgifva utlåtande, hvilket utskottet skolat härigenom för Riksdagen

anmäla.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

93:o) Kungl. Maj:t bär föreslagit Riksdagen att på extra stat för år
1912 anvisa dels till uppförande i hufvudsaklig öfverensstämmelse med miska obserföretedd
''ritning af en nybyggnad för astronomiska observatoriet vid uni- vatorietversitetet
i Lund ett belopp af 22,000 kronor, dels till inredning af ifråga- [86.]
varande byggnad ett belopp af 2,000 kronor, och dels till inköp af räknemaskiner
för observatoriets behof ett belopp af 5,000 kronor, eller tillhopa
29,000 kronor.

Under hänvisning till hvad utskottet under punkt 14 här ofvan anfört
får utskottet hemställa,

att Riksdagen må på extra stat för år 1912 anvisa

a) till uppförande i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med företedd ritning af en nybyggnad för astronomiska
observatoriet vid universitetet i Lund ett belopp af 22,000
kronor;

b) till inredning af ifrågavarande byggnad ett belopp
af 2,000 kronor; och

c) till inköp af räknemaskiner för observatoriets
behof ett belopp af 5,000 kronor,

eller tillhopa 29,000 kronor.

94:o) På grund af Kungl. Majrts därom gjorda framställning får ut- Höjning af
skottet hemställa, '' Ä t

att Riksdagen må, i likhet med hvad för inne- filosofiska
varande år ägt rum, för höjning af arfvodet för notarien ‘r“er
hos filosof ska fakulteten vid universitetet i Lund på extra *-stat för år 1912 bevilja ett anslag af 250 kronor.

95:o) På grund af Kungl. Majrts därom gjorda framställning får ut-UniT.ersitetsskottet
hemställa, ''''rwTl ^

att Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande *-år ägt rum, må till materiell m. m. för universitetsbiblioteket
i Lund på extra stat för år 1912 anvisa ett belopp
af 10.000 kronor.

96:o) Kungl. Maj:t liar föreslagit Riksdagen att för anordnande vidundervisning
universitetet i Lund af undervisning i bokföring på extra stat för år 1912 1 b°kfönng''
anvisa ett belopp af 600 kronor att användas enligt de närmare bestäm- [89-1
meker, Kungl. Maj:t kan finna godt meddela.

För anordnande af ifrågavarande!'' undervisning under höstterminen 1908
samt år 1909 anvisade 1908 års Riksdag på extra stat för år 1909 ett belopp
af 900 kronor. Därjämte anvisade Riksdagen för hvardera af åren 1910
och 1911 till förevarande ändamål på extra stat ett belopp af 600 kronor.

Slätsuiskottets uttågande, Nr 8.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må, för anordnande vid universitetet
i Lund af undervisning i bokföring, på extra stat för år
1912 anvisa ett belopp af 600 kronor att användas
enligt de närmare bestämmelser. Kungl. Maj:t kan finna
godt meddela.

inrättningen 97:0) j enlighet med Kungl. Harts darom gjorda framställning far

för gymnastik . .

och fakt- utskottet hemställa,

konst.

[90.]

att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande
år ägt rum, till materiell för inrättningen för
gymnastik och fäktkonst vid universitetet i Lund på extra
stat för år 1912 bevilja ett anslag af 500 kronor.

Utgifvande
af universitetets

årsskrift.

[91.]

98:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för utgifvande af Lunds
universitets årsskrift på extra stat för år 1912 bevilja ett anslag af 4,000
kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet, sid. 298 296.

Statsutskottet, som anser, att kostnaderna för utgifvande^ af Lunds
universitets årsskrift — i likhet med hvad föreslagits beträffande årsskriften
för Uppsala universitet — böra utgå af medel ä förstnämnda universitets
stat. får alltså hemställa,

att Riksdagen må för utgifvande af Lunds universitets
årsskrift på extra stat för år 1912 bevilja ett anslag
af 4,000 kronor.

Karolinska mediko-kirnrgiska institutet.

Amanuens
vid gynekologiska

kliniken å
Sabbatsbergs
sjukhus.

[92.]

99:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom framställda förslag får
utskottet hemställa,

att Riksdagen må, i likhet med hvad under en följd
af år ägt rum, till arfvode åt en amanuens vid karolinska
mediko-kirurgiska institutets gynekologiska klinik å Sabbatsbergs
sjukhus på extra stat för år 1912 anvisa ett belopp
af 900 kronor.

Amanuens
vid syfilidologiska

kliniken å
sjukhuset
S:t Göran.

[98.]

100:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom framställda förslag får
utskottet hemställa.

att Riksdagen, på sätt under åren 1907—1911 ägt
rum, må till arfvode åt en amanuens vid mediko-kirurgiska
institutets syfilidologiska klinik å sjukhuset S.i Göran
på extra stat för år 1912 anvisa ett belopp af 900 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

101:o) 1 anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hem-undervisning
ställer utskottet, °vVJdekob-d

att Riksdagen må, i likhet med hvad för de senare stetriska och
åren ägt rum, för upprätthållande af den karolinska gf-ka
mediko-kirurgiska institutet åliggande undervisning och tema.
sjukvård vid vissa obstetriska och gynekologiska kliniker [94.]
under den tid af år 1912, hvarunder de ordinarie lärarna
vid institutet icke ombesörja nämnda undervisning och
sjukvård, på extra stat för år 1912 anvisa ett anslag
af 1,500 kronor.

102:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning får utskottet
hemställa, medicin och

att Riksdagen må, i likhet med hvad för inne-khurS‘n>-varande ägt rum, för karolinska mediko-kirurgiska insti- [95.]
tutet på extra stat för år 1912 anvisa

a) till arfvode åt en biträdande lärare i medicin

3,000 kronor,

b) till arfvode åt en biträdande lärare i kirurgi

3,000 kronor, och

c) till uppehållande af assistenttjänstgöring vid allmänna
barnhuset i Stockholm 600 kronor,

eller sålunda tillhopa 6,600 kronor.

103:o) På
ställer utskottet,

grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hem- Röntgen arbetena

vid
. serafimer att

Riksdagen må, i likhet med hvad för inne- lasarettet,
varande år ägt rum, för karolinska mediko-kirurgiska [96.]
institutet på extra stat för år 1912 bevilja:

a) till arfvode åt en föreståndare för röntgeninstitutet
d serafimerlasarettet 3,000 kronor,

b) till aflöning åt erforderligt biträde åt föreståndaren
och till underhöll af röntgeninstrumentariet 2,000
kronor,

eller sålunda tillhopa 5,000 kronor.

ställa,

104:o) 1 enlighet med Kungl. Maj:ts framställning får utskottet hem- Anordnande

^ åt’ under -

visnings att

Riksdagen må, i likhet med hvad för inne- kurser i
varande år ägt rum, för karolinska mediko-kirurgiska"11 n''^n_1?""''
institutet på extra stat för år 1912 bevilja 1°''*J

Statsutskottets utlåtande Sr S.

a) till arfvode åt ett lärarbiträde vid den förberedande
kursen i allmän kemi 2,500 kronor; samt

b) till materiell vid kemiska institutionen 1,500 kronor,
eller tillhopa 4,000 kronor.

Arbetsbiträde
å anatomiska
och histologiska
institutionerna.

[98.]

105:o) På grund af Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning hemställer
utskottet,

att Riksdagen ma, i likhet med hvad för år 1911
ägt rum, för beredande af tillgång till ett belopp af
2,400 kronor att, lika fördeladt mellan den anatomiska
och den histologiska institutionen vid karolinska medikokirurgiska
institutet, användas till aflönande af nödigt
arbetsbiträde vid en hvar af nämnda institutioner, utöfver
de för ändamålet disponibla, å ordinarie stat uppförda
aflöningsmedlen för en preparator, 1,650 kronor,
på extra stat för år 1912 bevilja ett anslag af 750
kronor.

poliklinik’ 106:o) 1 enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning får
för barn- utskottet hemställa,

sjukdomar. att Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande

[99.] är ägt rum, må på extra stat för år 1912 anvisa:

a) till en pedriatrisk klinik vid kronprinsessan Lovisas
vårdanstalt för sjuka barn ett belopp af 1,800 kronor;
och

b) till en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm

3,500 kronor, att utgå under villkor, att Stockholms stad
för polikliniken tillskjuter samma belopp för år 1912.

vidTiiniken 107:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till arfvode åt en
å Sabbatsberg amanuens vid karolinska mediko-kirurgiska institutets klinik för öron-,
“ochhårrnäs- och halssjukdomar å Sabbatsbergs sjukhus på extra stat för år 1912
sjukdomar, anvisa ett belopp af 900 kronor.

[100.] Under hänvisning till hvad utskottet under punkt 19 här ofvan an -

fört får utskottet hemställa,

att Riksdagen må till arfvode åt en amanuens vid
institutets klinik för öron-, näs- och halssjukdomar å Sabbatsbergs
sjukhus pa extra stat för år 1912 anvisa ett.
belopp af 900 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

108:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till täckande af brist, T!iekumle
som^ uppstått å karolinska institutets allmänna materiellanslag under åren allmänna
1907, 1908 och 1909, pa extra stat för år 1912 anvisa ett afrundadt materie11-belopp af 4,000 kronor. anslaget.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet, sid. 300 och 301. f101^

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må, till täckande af brist, som uppstått
å institutets allmänna materiellanslag under åren
1907, 1908 och 1909, på extra stat för år 1912 anvisa
ett afrundadt belopp af 4,000 kronor.

109:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, till anordnande afIuföramIe ^
elektriskt belysnings- och kraftsystem inom den åt patologisk-anatomiskaitn^ ol''
samt kemiska institutionerna vid karolinska mediko-kirurgiska institutet kraftsystem
upplåtna byggnad, i_ hufvudsaklig öfverensstämmelse med uppgjorda rit-1 patologi
ningar och kostnadsförslag, på extra stat för år 1912 anvisa ett belopp anat0“i?ka
af högst 7,400 kronor. ocll[)^'':™,äk;l

Beträffande den till grund för framställningen förebragta utredningen tione;rna
hänvisas till statsrådsprotokollet, sid. 301 — 305. by-^naT

Då utskottet af utredningen i ärendet funnit, att införandet af elek- []°02 i
triskt belysnings- och kraftsystem inom ifrågavarande byggnad är af be- L J
höfvel pakallad, och utskottet icke funnit skäl till anmärkning emot den
därför beräknade kostnaden, får utskottet hemställa,

att Riksdagen ma, till anordnande af elektrisk belysning
inom den åt patologisk-anatomiska samt kemiska
institutionerna vid institutet upplåtna byggnad, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med uppgjorda ritningar och
kostnadsförslag, på extra stat för år 1912 anvisa ett
belopp af högst 7,400 kronor.

Universiteten och karolinska mediko-kirurgiska institutet gemensamt.

110:o) I anledning af Kung]. Maj:ts därom gjorda framställning får Resestipenutskottet
hemställa, dier åt ord. ia att

Riksdagen ma, till resestipendier åt ordinarie universiteten
lärare och vissa andra tjänstemän vid rikets universitet oc1,‘n^‘l°''
samt karolinska mediko-kirurgiska institutet, jämväl för instituter.
år 1912 på extra stat bevilja ett anslag af 10,000 kronor. [103.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Undervisning i epidemiologi.

Undervisning Hl:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning får ut vw

sinkhus^1skottet hemställa, ,

J - att Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande

år ägt rum, må för anordnande vid epidemisjukhusen i
Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala af klinisk undervisning
i epidemiologi åt medicine kandidater, på extra
stat för år 1912 anvisa ett anslag af 6,000 kronor att
användas enligt af Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser.

Stockholm,
Göteborg,
Malmö och
Uppsala.

[104.]

Allmänna läroverken.

hets allmänna
läroverk.

[105.]

Höjning af 112:o) Kungl. Makt har föreslagit Riksdagen att till förstärkande af
dimmig fd-det till öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk utgående anslag för tilljunktion,
vi-fyllig adjunktion, vikariatsersättning, hyra för lokal och expenser m. m.
„Yngahyrrfförmed ett belopp af 4,500 kronor för år 1912, på extra stat för nämnda ar
lokal och ex-anvisa ett belopp af 4,500 kronor.

PförSöfversty- Under hänvisning till hvad statsrådsprotokollet (sid. 30/— 317) i

relsen för ri- ärendet innehåller, får utskottet hemställa,

Veta allmänna att Riksdagen må till förstärkande af det till öfver styrelsen

för rikets allmänna läroverk utgående anslag
för tillfällig adjunktion, vikariatsersättning, hyra för lokal
och expenser in. m. med ett belopp af 4,500 kronor för
år 1912, på extra stat för nämnda år anvisa ett belopp
af 4,500 kronor.

Amanuens H3:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning för

styrelsen för utskottet hemställa, , , . .... „ 1 QA7_

rikets aii- att Riksdagen, i likhet med hvad for aren 1907

mänverkär°- 1911 ägt rum, må till arfvode åt en amanuens hos öfverrida^
styrelsen för rikets allmänna läroverk på extra stat för

LiU ‘J år 1912 anvisat ett belopp af 1,500 kronor.

Anslag till 114''ol På grund af Kungl. Mai:ts därom gjorda framställning får uthyra
för lokal i , '' , n

åtöfverstyrei-skottet hemställa, . . .... ,

sen för rikets att Riksdagen ma, för beredande åt medel till gal Mroverk!

dande af hyra för ämbetslokal åt öfverstyrelsen för rikets

[107.]

Statsutskottets utlutande Nr 8.

allmänna läroverk under hyresåret 1 oktober 1911 — 30
september 1912, på extra stat för år 1912 anvisa ett
belopp af 5,000 kronor.

115:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till arfvoden åt vfk^r°^e
extra och vikarierande lärare vid de allmänna läroverken på extra stat lärare,
för år 1912 bevilja ett anslag af 134,000 kronor. [108.]

Under hänvisning till hvad utskottet under punkt 23 här ofvan anfört,
får utskottet hemställa,

att Riksdagen må till arfvoden åt extra och vikarierande
lärare vid de allmänna läroverken på extra stat
för år 1912 bevilja ett anslag af 124,000 kronor.

116:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till extra arfvoden Extra arfåt
teckningslärare vid de allmänna läroverken på extra stat för år 1912™^^“^''
bevilja ett anslag af 13,000 kronor. vid de

Den till grund för framställningen förebragta utredningen återfinnes läroverken,
å sid. 322—328 i statsrådsprotokollet. [109]

Då utskottet icke funnit anledning till anmärkning emot det begärda
anslaget, som är afsedt till bestridande af ökade kostnader dels för öfverflyttande
till teckningslärarna af undervisningen i välskrifning dels ock
för undervisningen i teckning till följd af stegradt antal undervisningsafdelningar,
får utskottet hemställa,

att Riksdagen må till extra arfvoden åt teckningslärare
vid de allmänna läroverken på extra stat för år
1912 bevilja ett anslag af 13,000 kronor.

117:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen medgifva, att till skol- Ersättning
läkare vid allmänna läroverk må såsom ersättning för dem i nämndaat skolläkai''eegenskap
åliggande göromål, förutom det redan förut af statsmedel och [H0.]
af läroverkets ljus- och vedkassa utgående arfvodet, af statsmedel utgå
ytterligare ett belopp, motsvarande 1 krona för hvarje under höstterminen
vid läroverket närvarande lärjunge, samt att för detta ändamål på
extra stat för år 1912 anvisa ett belopp af 23,000 kronor.

Till ifrågavarande ändamål har Riksdagen på extra stat för innevarande
år anvisat ett belopp af 20,000 kronor.

På grund af hvad i statsrådsprotokollet (sid. 328 och 329) till stöd
för anslagshöjningen anföres, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må medgifva, att till skollälcare vid allmänna
läroverk må såsom ersättning för dem i nämnda
Bihang till Riksd. protokoll 1911. 4 Sand. 1 Afd. S Höft. 13

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Profårsläroverk

i Göteborg.

[in.]

Lokal för
normalskolan
m. m.

[112.]

egenskap åliggande göromål, förutom det redan förut
af statsmedel och af läroverkets ljus- och vedkassa utgående
arfvodet, af statsmedel utgå ytterligare ett belopp,
motsvarande 1 krona för hvarje under höstterminen
vid läroverket närvarande lärjunge, samt att för
detta ändamål på extra stat för år 1912 anvisa ett belopp
af 23,000 kronor.

118:o) I enlighet med Ivungl. Maj:ts gjorda framställning hemställer
utskottet,

att Riksdagen må för upprätthållande under år 1912
vid högre realläroverket i Göteborg af pr of år skurs för
praktisk utbildning af blifvande lärare vid de allmänna
läroverken på extra stat för år 1912 bevilja ett anslag
å 5,100 kronor.

Högre lärarinneseminariet.

119:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att för högre
lärarinneseminariet

dels på extra stat för år 1912 anvisa:
till förhyrande af lokal för normalskolans lägsta klasser kronor 3,000: —

» uppehållande af hushållsskolans verksamhet ............... » 6,200: —

» uppehållande af den valfria fjärde årskursen ............. » 3,000: —

» arfvoden åt extra lärarinnor och timlärare m. m...... » 9,100: —

» hyra af nya lokaler för undervisningen i biologi och

fysik ................................................................................ * 3,000:

» undervisning i träslöjd..................................................... » 300:

dels ork bevilja ett anslag af 7,000 kronor till inköp af materiell för
undervisningen i biologi och fysik samt däraf på extra stat för år 1912
anvisa ett belopp af 3,500 kronor, eller tillhopa på extra stat för år 1912
28,100 kronor.

Under hänvisning till hvad utskottet under punkt 28 här ofvan anfört,
får utskottet hemställa,

att Riksdagen må för högre lärarinneseminariet
a) på extra stat för år 1912 anvisa:
till förhyrande af lokal för normalskolans
lägsta klasser..................... kronor 3,000:

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

till uppehållande af hushållsskolans

verksamhet .................................. kronor 6,200: —

» uppehållande af den valfria fjärde

årskursen ................................ » 3,000: —

> arfvoden åt extra lärarinnor och

timlärare m. m............................... » 9,100: —

> hyra af nya lokaler för undervis ningen

i biologi och fysik............ » 3,000: —

» undervisning i träslöjd .............. » 300: —

b) bevilja ett anslag af 6,600 kronor till inköp af
materiell för undervisningen i biologi och fysik samt
däraf på extra stat för år 1912 anvisa ett belopp af
3,300 kronor, alltså tillhopa på extra stat för år 1912
27,900 kronor.

Enskilda läroanstalter och kommunala mellanskolor.

120:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning får HesesäpenUtskottet
hemställa, ^eraonden"

att Riksdagen må, i likhet med hvad för inne-vid enskilda
varande ar ägt rum, till resestipendier åt lärarpersonalen 0Ch kommuvid
enskilda läroanstalter och kommunala mellanskolornala mellanunder
de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan J] ° °r''
finna godt föreskrifva, på extra stat för år 1912 be- L
vilja ett anslag af 10,000 kronor.

121:o) På grund
ställer utskottet.

af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hem- Resestipendier
åt skol att

Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande nor m. m.
år skett, må dels till resestipendier, dels ock till under- [114.]
stöd vid fortsatta studier åt föreståndarinnor och lärarinnor
vid lärarinneutbildningsanstalter i huslig ekonomi
äfvensom åt skolkökslärarinnor vid andra läroanstalter,
under de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan
finna godt föreskrifva, på extra stat för år 1912 anvisa
ett belopp af 2,000 kronor.

100

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Folkundervisningen.

Tillfällig löne- 122:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen dels medgifva, att tillföMärare8
fyllig löneförbättring må för år 1912 till de ordinarie lärarna och läraroch
lärarinnorinnoma vid folkskoleseminariernas öfningsskolor utgå, i Stockholm och
vid ''fbikskoie- Göteborg med 400 kronor för lärare och 300 kronor för lärarinna och i
seminariernas öfriga städer med 300 kronor för lärare och 200 kronor för lärarinna,
öfning?skolor. ock för Bestridande af berörda löneförbättring på extra stat för år

[Ilo.] 29^2 anvisa ett belopp af 8,200 kronor.

Till ifrågavarande ändamål anvisade 1909 års Riksdag ett belopp af
7,600 kronor och 1910 års Riksdag ett belopp af 8,200 kronor att utgå
enligt ofvan angifna grunder.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må

a) medgifva, att tillfällig löneförbättring må för år
1912 till de ordinarie lärarna och lärarinnorna vid folkslcoleseminariernas
öfningsskolor utgå, i Stockholm och
Göteborg med 400 kronor för lärare och 300 kronor
för lärarinna och i öfriga städer med 300 kronor för
lärare och 200 kronor för lärarinna, samt

b) för bestridande af berörda löneförbättring på
extra stat för år 1912 anvisa ett belopp af 8,200 kronor.

°bm Td för 123:o) Sedan 1909 års Riksdag till uppförande, i hufvudsaklig öfverensfoikskoie-r
stämmelse med uppgjorda ritningar, af erforderliga byggnader för folk»eminariet
i skoleseminariet i Göteborg samt afjämnande af därvarande lekplan beviljat
hlfiT anslag af 429,000 kronor och däraf på extra stat för hvartdera af åren
L 1910 och 1911 anvisat ett belopp af 150,000 kronor, har Kungl. Maj:t nu
föreslagit Riksdagen att af nämnda anslag på extra stat för år 1912 anvisa
återstoden 129,000 kronor.

Utkottet hemställer,

att Riksdagen må af det till uppförande af nybyggnader
för folkskoleseminariet i Göteborg samt afjämnande
af därvarande lekplan redan beviljade anslag af 429,000
kronor på extra stat för år 1912 anvisa återstoden

129,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

101

124:o) Ivungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för uppehållande af Uppehållande
undervisningen vid seminariet i Göteborg i förhyrda lokaler samt an-anfinunpdner^''
ordnande af parallellklasser därstädes på extra stat för år 1912 anvisa foikskoieett
belopp af 27,525 kronor. ^Göteborg*

Den till grund för framställningen förebragta utredningen återfinnes Ti i 7 ]
i statsrådsprotokollet, sid. 334—339. L

_ För uppehållande af undervisningen vid ifrågavarande seminarium
anvisade Riksdagen på extra stat för år 1910 ett anslag af 10,700 kronor
samt för år 1911 ett anslag af 15,250 kronor.

Då utskottet icke har något att anmärka emot den nu begärda anslagsökningen,
får utskottet hemställa,

att Riksdagen må för uppehållande af undervisningen
vid seminariet i Göteborg i förhyrda lokaler samt anordnande
af parallellklasser därstädes på extra stat för år
1912 anvisa ett belopp af 27,525 kronor.

12o:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för inredning och!"redning och
möblering af de nya byggnaderna för folkskoleseminariet i Göteborg, för m[0blke8"”fe.af
anskaffande af undervisningsmateriell därstädes samt för ordnande af Semi" seminariet i
nariets trädgård på extra stat för år 1912 anvisa ett anslag af 78,000 kronor. G£.eb°[g

Beträffande den till grund för framställningen förebragta utredningen flis]
tillåter sig utskottet att hänvisa till statsrådsprotokollet, sid. 339—346. L ’J

Utskottet, som verkställt en ingående granskning af de till stöd för utskottets
förevarande framställning liggande handlingar, bar därvid funnit, att minsk- yttrandening
i beloppet af de till grund för det äskade anslaget beräknade särskilda
utgiftsposterna i ett flertal fall bör kunna äga rum, utan att därigenom
vare sig inredning eller undervisningsmateriell kommer att till sin
beskaffenhet nedbringas under hvad som i sådant afseende skäligen bör
förekomma. Då de sammanlagda minskningarna på de olika posterna
uppgå till i rundt tal 7,000 kronor, får utskottet alltså hemställa,

'' att Riksdagen må för inredning och möblering af de
nya byggnaderna för folkskoleseminariet i Göteborg, för
anskaffande af undervisningsmateriell därstädes samt för
ordnande af seminariets trädgård på extra stat för år
1912 anvisa ett anslag af 71,000 kronor.

126:o) Under punkt 119 har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen Nybyggnad
att för inköpande på de af stadsfullmäktige i Falun den 29 oktober foerc,

1909 och den 14 april 1910 godkända villkor af ett å den Falu i Falun,
stad tillhöriga egendomen Haga belägna område om 40,000 kvadratmeter [119.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

102

bevilja ett belopp af 35,000 kronor samt till uppförande å sagda område
af nya byggnader för folkskoleseminariet i Falun i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med för ändamålet af professor E. Lallerstedt uppgjorda ritningar
och förslag ytterligare ett belopp af 506,500 kronor eller sålunda
tillhopa 541,500 kronor och däraf på extra stat för år 1912 anvisa 150,000

kronor. ....

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 346—358 i statsrådsprotokollet.

Utskottet har af utredningen i ärendet funnit framgå, att det behof,
som för seminariet i Falun otvifvelaktigt föreligger att varda inrymdt i
nya och tidsenliga lokaler, är af beskaffenhet att nu böra blifva tillgodosedt,
och har utskottet vid granskning af de till ärendet hörande handlingar
och ritningar icke haft något att i hufvudsak mot det föreliggande
förslaget erinra. Emellertid har utskottet trott sig finna, att ritningarna
till själfva seminariebyggnaderna möjligen borde underkastas vissa jämkningar
i syfte att vinna en lämpligare anordning af de olika lokalernas
läge i förhållande till hvarandra. Utskottet har i sådant afseende särskilt
fäst sig vid, att enligt förslaget badinrättningen förlagts till hufvudbyggnaden
och tvättinrättningen med tillhörande utrymmen till gymnastikbyggnaden,
under det att det förefaller som om ett .motsatt förfarande
skulle varit mera ändamålsenligt. Beträffande det för själfva byggnaderna
afsedda beloppet 506,500 kronor ingår i detsamma ett för uppförande
af rektorsbostad beräknadt belopp af 34,400 kronor.. Vid granskning
af ritningarna till denna byggnad har utskottet, som icke funnit anledning
till &anmärkning mot de beräknade utrymmena i bostaden, emellertid
trott sig finna, att såväl byggnadens form som ock anordningen af
lokalerna inom densamma icke äro fullt så praktiskt afvägda, som till
nedbringande af byggnadskostnaden skulle kunnat ske, och har utskottet
därför ansett det för ifrågavarande byggnad beräknade belopp 34,400 kronor
böra, utan att byggnadens storlek eller lokalernas bekvämlighet behöfver
minskas, kunna nedbringas till 30,000 kronor.

På grund af hvad sålunda anförts, far utskottet hemställa,

att Riksdagen må för inköpande på af stadsfullmäktige
i Falun den 29 oktober 1909 och den.14 april
1910 godkända villkor af ett å den Falu stad tillhöriga
egendomen Haga beläget område om 40,000 kvadratmeter
bevilja ett belopp af 35,000 kronor samt till uppförande
å sagda område af nya byggnader för folkskoleseminariet
i Falun i hufvudsaklig öfverensstämmelse med
för ändamålet af professor E. Lallerstedt uppgjorda rit -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

103

ningar och förslag ytterligare ett belopp af 502,100
kronor eller sålunda tillhopa 537,100 kronor och däraf
på extra stat för år 1912 anvisa 150,000 kronor.

127:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till arfvode åt läraren Arfvode åt
i trädgårdsskötsel vid folkskoleseminariet i Luleå samt för undervisning i^ä^JkoUel''
hygien därstädes på extra stat för år 1912 bevilja ett belopp af 700 kronor.^ foikskoiePå
grund af hvad till stöd för framställningen i statsrådsprotokollet
(sid. 358 och 359) anföres får utskottet hemställa, |"120l

att Riksdagen må till arfvode åt läraren i trädgårds- L
skötsel vid folkskoleseminariet i Luleå samt för undervisning
i hygien därstädes på extra stat för år 1912 bevilja
ett belopp af 700 kronor.

128:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för uppehållande af Uppehålla!!
undervisning i folkskolans hftgre afdelning vid de med folkskolesemina- af .under''.
narierna i Kalmar, Landskrona, Strängnäs, Härnösand, Skara, Växjö och Skolans
Luleå förenade öfningsskolorna på extra stat för år 1912 bevilja ett be- h°Kre afdeI:
lopp af 19,030 kronor. "‘med" vLJe

På grund af den i ärendet förebragta utredningen (sid. 359—362 i folk.skoI.e''
statsrådsprotokollet) får utskottet hemställa, ^örénade1

att Riksdagen må för uppehållande af undervisning “£3;
i folkskolans högre afdelning vid de med folkskolesemi- rioTT
narierna i Kalmar, Landskrona, Strängnäs, Härnösand, ^ ''■*

Skara, Växjö och Luleå förenade öfningsskolorna på extra
stat för år 1912 bevilja ett belopp af 19,030 kronor.

129:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till anordnande under Anordnande
år 1912 af en för manliga studenter afsedd parallellafdelning till fjärdeaMeCnglui
klassen vid folkskoleseminariet i Växjö äfvensom till undervisning i slöjdrJärde
uti nämnda parallellafdelning höstterminen 1910 och åren 1911 och 1912^™ ritfT
på extra stat för år 1912 anvisa ett belopp af 4,520 kronor. Värjo.

På grund af hvad i ärendet förekommit får utskottet hemställa, [122.]

att Riksdagen må till anordnande under år 1912
af en för manliga studenter afsedd parallellafdelning
till fjärde klassen vid folkskoleseminariet i Växjö äfvensom
till undervisning i slöjd uti nämnda parallellafdelning
höstterminen 1910 och åren 1911 och 1912 på extra
stat för år 1912 anvisa ett belopp af 4,520 kronor.

104

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Anslag till 130:o) I enlighet med Kung!. Maj:ts därom gjorda framställning får

Stockholms U£Sk0ttet hemställa,

privata folk
skollärarinne8eminarinm.

[123.]

att Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande
år ägt rum, må till understöd för uppehållande af Stockholms
privata folkskollärarinneseminarium under ar 1912
på extra stat för samma år bevilja ett anslag af 6,300
kronor att utgå på de närmare villkor, som af Kungl.
Maj:t bestämmas.

Repetitions- 131:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till anordnande, i
kTa"ik för"1’ enlighet med de närmare bestämmelser Kungl. Maj:t kan finna lämpligt
folkskollärare föreskrifva, af repetitionskurser i gymnastik för folkskollärare och folkskol“lLunnor!’lärarinnor
på extra stat för år 1912 anvisa ett anslag af 12,900 kronor.
Tl24l Till ifrågavarande ändamål anvisade 1910 ars Riksdag pa extra stat

för innevarande år ett anslag af 12,000 kronor. .

Då utskottet icke funnit anledning till anmärkning emot den begärda

anslagsökningen får utskottet hemställa, .

att Riksdagen må till anordnande, i enlighet med
de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt
föreskrifva, af repetitionskurser i gymnastik för folkskollärare
och folkskollärarinnor pa extra stat för ar 1912
anvisa ett anslag af 12,900 kronor.

132:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hem att

Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande
år ägt rum, till understöd för anordnande i enlighet
med de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna
L125-] lämpligt föreskrifva, af fortbildningskurser i trädgårds skötsel

för folkskollärare vid Adelsnäs trädgårdsskola
under år 1912 på extra stat för samma år anvisa ett
anslag af 1,300 kronor.

Upphjälpande 133:o) Kungl. Maj:ts har föreslagit Riksdagen att för beredande af
af »kol- modighet till skolgång för fattiga, på längre afstånd från skolorna boende
V^hetinn0.mskolpliktiga barn inom Vilhelmina, Risbäcks Stensele Tärna Sorsele, Arjemed
liera lo och ^alå församlingar på extra stat för ar 1912-bevilja ett anslag
SS'', af 20,000 kronor att användas enligt de närmare bestämmelser, Kungl.

[126.] Maj:t kan finna godt meddela. , .. t

L Till förevarande ändamål har Riksdagen beviljat for hvart och ett åt

Kurser i

skoi träd- Galler utskottet,

gardsskötsel
vid Adelsnäs
trädgårdsskola.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

105

åren 1909 och 1910 ett anslag af 15,000 kronor och för innevarande år

20,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må för beredande af möjlighet till
skolgång för fattiga, på längre afstånd från skolorna
boende skolpliktiga barn inom Vilhelmina, Risbäcks, Stenget,
Tärna, Sorsele, Arjeplogs och Malå församlingar
på extra stat för år 1912 bevilja ett anslag af 20,000
kronor att användas enligt de närmare bestämmelser,

Kungi. Maj:t kan finna godt meddela.

134:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hem-pa^pep^^''o]_

ställer ut skottet, väsendet inom

att Riksdagen må, i likhet med hvad för inneva-Host“^gförrande
år ägt rum, för beredande af möjlighet till skol- [1271
gång för fattiga, på längre afstånd från skola boende
skolpliktiga barn inom Hotagens församling i Jämtlands
län på extra stat för år 1912 bevilja ett anslag af 1,000
kronor, att användas enligt de närmare bestämmelser,

Kungl. Maj:t kan finna godt meddela.

135:o) På grund af Kungl. Mnj:ts därom gjorda framställning hem-R^e*te1kpeoar^cr
ställer utskottet, °!rh öfrig»

att Riksdagen må, i likhet med hvad för inneva- ^Polerande
år ägt rum, till resestipendier åt rektorer samt seminarierna.
öfriga lärare och lärarinnor vid folkskoleseminarierna, [128.]
under de villkor och bestämmelser, som Kungl. Maj:t
kan finna godt föreskrifva, anvisa på extra stat för år
1912 ett belopp af 2,000 kronoi\

136:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till resestipendier''?te3(p91lkiPa"''j^r
åt folkskollärare och folkskollärarinnor, enligt de villkor och hestämmelser“rare m. m.
Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva, på extra stat för år 1912 uppföra [129.]
ett anslag af 8,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet, sid. 374—384.

För hvart och ett af åren 1900—1911 har Riksdagen för ifrågavarande
ändamål på extra stat anvisat ett anslag af 4,000 kronor.

Då utskottet af utredningen i ärendet funnit behofvet af den begärda
anslagsökningen ådagalagdt, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må till resestipendier åt folkskollärare
och folkskollärarinnor enligt de villkor och bestämmelser

Bihang till JliJcsd. protokoll 1.911. 4 Sami. t A fil. S Höft. 14

106

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Kungi. Maj:t kan finna godt föreskrifva, på extra stat för
år 1912 uppföra ett anslag af 8,000 kronor.

Råt”mKkoi-r 137:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till resestipendier åt
lärare m. fl. lärare och lärarinnor vid småskoleseminarier samt mindre folkskolor och
[130.] småskolor äfvensom biträdande lärare och lärarinnor vid folkskolor, enligt
de villkor och bestämmelser Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva, på
extra stat för år 1912 anvisa ett anslag af 3,000 kronor.

På grund af hvad i statsrådsprotokollet anförts till stöd för ifrågavarande
framställning får utskottet hemställa,

att Riksdagen må till resestipendier åt lärare och
lärarinnor vid småskoleseminarier samt mindre folkskolor
och småskolor äfvensom biträdande lärare och lärarinnor
vid folkskolor, enligt de villkor och bestämmelser Kungl.
Maj:t kan finna godt föreskrifva, på extra stat för år
1912 anvisa ett anslag af 3,000 kronor.

De tekniska läroverken.

förtorka 138:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att i afbidan på nådig
högskolan proposition angående, bland annat, omorganisation af och nybyggnader
“• m- för tekniska högskolan för nybyggnader för och ändringar vid högskolan
[131.] äfvensom till förstärkning af lärarkrafterna vid densamma m. m. beräkna
på extra stat för år 1912 ett belopp af 323,000 kronor.

Öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen afgifva utlåtande; hvilket utskottet härmed velat för Riksdagen

anmäla.

Om- och till- 139:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, i afbidan på nådig
Chahnerste°k-proposition angående, bland annat, lönereglering för lektorer med flera beni!k,
a. [äro'' fattningshafvare vid Chalmers tekniska läroanstalt äfvensom tillfällig löneförbättring
för vissa lärare vid anstalten samt om- och tillbyggnad för densamma,
för sagda ändamål beräkna på extra stat för år 1912 ett belopp af 154,000
kronor.

öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen
afgifva utlåtande; hvilket utskottet skolat härmed för Riksdagen

anmäla.

anstalt m. m.^

[132.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

107

140:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för beredande af Provisorisk
provisorisk lönereglering med 20 % å i stat uppförda aflöningsförmåner åt iTteknTska8
befattningshafvare vid tekniska skolan i Stockholm, med undantag för skolan 5
skolans föreståndare i. hans egenskap af sådan samt såsom föreståndare Sr|“?''
för högre konstindustriella skolan och öfverlärare inom denna afdelning, på
extra stat för år 1912 bevilja ett anslag af 4,600 kronor, med beräknande
att till denna lönereglering bidrag lämnas af Sjöstedtska fonden med ett
belopp af 480 kronor samt under villkor, att Stockholms stad för ändamålet
särskildt tillskjuter ett belopp af 4,600 kronor.

Beträffande den till stöd för framställningen förebragta utredningen
hänvisas till statsrådsprotokollet, sid. 385—405.

Otvifvelaktigt äro, såsom af departementschefen framhålles, de nuvarande
löneförmånerna för befattningshafvarna vid tekniska skolan i
Stockholm skäligen svaga och kunna därför påkalla någon förbättring.

Hvad i sådant afseende af Kungl. Maj:t föreslagits eller en förhöjning af
de i stat uppförda lönerna med 20 procent, synes icke vara mera än hvad
omständigheterna billigtvis kunna anses kräfva och utgör för öfrigt endast
ett fortgående på af Riksdagen förut inslagen väg, i det för åren 1908 —

1911 beviljats löneförbättring till maskinister och betjäning vid skolan
med visst procenttal å deras kontanta aflöningar. Då utskottet ej heller haft
något att erinra mot det för ändamålet äskade anslagets belopp, får
utskottet alltså hemställa,

att Riksdagen må för beredande af provisorisk lönereglering
med 20 procent å i stat uppförda aflöningsförmåner
åt befattningshafvare vid tekniska skolan i Stockholm,
med undantag för skolans föreståndare i hans egenskap
af sådan samt såsom föreståndare för högre konstindustriella
skolan och öfverlärare inom denna afdelning, på
extra stat för år 1912 bevilja ett anslag af 4,600 kronor,
med beräknande att till denna lönereglering bidrag
lämnas af Sjöstedtska fonden med ett belopp af 480
kronor samt under villkor, att Stockholms stad för ändamålet
särskildt tillskjuter ett belopp af 4,600 kronor.

141:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning ochuPPeha,lande
med hänvisning till hvad statsrådsprotokollet, sid. 405 och 406, i ärendet ''heten^id''’
innehåller, hemställer utskottet, tekniska

att Riksdagen må för uppehållande af verksamheten vid stockhoim.
tekniska skolan i Stockholm på extra stat för år 1912 anvisa: [134.]

108

Statsutskottets utlåtande Nr S.

Tekniska
elementarskolan
i Norrköping.

[135.]

Tekniska
elementarskolan
i
Malmö.

[136.]

för förhöjning af betjäningens aflöning	kronor	446: —
» »	» underlärarnas »		9,905: —
	» anslaget för den extra ordinarie undervis-ningen .................		260: —
» »	» anslaget till belys-ning ......................	»	750: —
» »	» anslaget till inven-tariers anskaffande och underhåll .......		1,000: —
v> »	» anslaget till under-visningsmateriell ..		1,750: —
» >	» anslaget till diverse		2,050: —
	utgifter ............	»
	eller således tillhopa kronor	16,161: —

under villkor, att Stockholms stad för år 1912, utöfver
förut anslagna medel å 7,500 kronor, för berörda ändamål
bidrager med 16,161 kronor.

142:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning får
utskottet hemställa,

att Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande
år ägt rum, må för uppehållande af verksamheten vid
tekniska elementarskolan i Norrköping på extra^ stat för
år 1912 anvisa till undervisning i svenska språket 200
kronor, till betjäningens aflöning 400 kronor, till lyshållning,
uppvärmning in. in. 2,000 kronor, till assistenter
och repetitörer 400 kronor, till undervisning i främmande
språk 400 kronor, till böjd aflöning åt läraren i
frihandsteckning 150 kronor, till bibliotek och samlingar
300 kronor samt till undervisning i verkstadsarbete 400
kronor, tillhopa 4,250 kronor.

143:o) Enligt Kungl. Maj:ts därom giorda framställning hemställer
utskottet,

att Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande
år ägt rum, må för uppehållande af verksamheten vid
tekniska elementarskolan i Malmö på extra stat för ar
1912 anvisa till betjäningens aflöning 1,000 kronor, till
lyshållning, uppvärmning in. in. 2,200 kronor, till en

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

109

parallellafdelning i första årskursen 4,000 kronor, till
en parallellafdelning i andra årskursen 5,000 kronor,
till en parallellafdelning i tredje årskursen 1,000 kronor,
till inköp af undervisningsmateriell 750 kronor,
eller tillhopa 14,450 kronor.

144:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande
år ägt rum, för uppehållande af verksamheten
vid tekniska elementarskolan i Örebro på extra stat för
år 1912 anvisa till höjda aflöningar åt extra lärarna i
svenska språket, främmande språk, frihandsteckning och
modellering 825 kronor, till höjd ersättning för bestridande
af sekreterar- och kamrerargöromålen 100 kronor,
till arfvode åt extra lärare för undervisning i parallellklasser
13,075 kronor, till biträden i landtmäteri m. m.
200 kronor, till biträden på verkstaden 1,570 kronor,
till betjäningens aflöning 850 kronor och till lyshållning,
uppvärmning in. in. 3,300 kronor, eller tillhopa 19,920
kronor.

145:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hemställer
utskottet,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande
år ägt rum, för uppehållande af verksamheten vid
tekniska elementarskolan i Borås på extra stat för år
1912 anvisa till undervisning i verkstadsarbete 700 kronor,
till undervisning i svenska och främmande språk
500 kronor, till undervisning i frihandsteckning 200
kronor, till betjäningens aflöning 850 kronor samt till
lyshållning, uppvärmning m. m. 2,000 kronor, tillhopa
4,250 kronor.

146:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hemställer
utskottet,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande
är ägt rum, för uppehållande af verksamheten vid
tekniska elementarskolan i Härnösand på extra stat för
år 1912 anvisa till undervisning i svenska språket 200

Tekniska
elementarskolan
i
Örebro.

[137.]

Tekniska
elementarskolan
i
Borås.

[138.]

Tekniska
elementarskolan
i
Härnösand.

[139.]

Statsulskottets utlåtande Nr 8.

kronor, till undervisning i främmande språk 400 kronor,
till lyshållning, uppvärmning m. m. 2,900 kronor, till
betjäningens aflöning 850 kronor samt till förhöjning
af arfvodet till gymnastiklärare 200 kronor, eller tillhopa
4,550 kronor.

!koiank? 147:o) I anledning af Ivungl. Maj:ts därom gjorda framställning får

Eskilstuna, utskottet hemställa,

[140.] att Riksdagen må, för beredande af tillfällig löne förbättring

åt rektor, ordinarie lärare, tjänstemän och
vaktmästare vid tekniska skolan i Eskilstuna på extra
stat för år 1912 anvisa ett anslag af 602 kronor, under
villkor att Eskilstuna stad för nämnda ändamål bidrager
med 601 kronor.

tekniska 148:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning och
yrkesskolor, under hänvisning till hvad statsrådsprotokollet (sid. 410 och 411) i ären[141.
] det innehåller, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må dels till understöd åt lägre tekniska
yrkesskolor på det i statsrådsprotokollet öfver
ecklesiastikärenden för den 13 januari 1906 angifna villkor
rörande bidrag från vederbörande kommun, dels ock
till bestridande af kostnader för inspektion af dessa skolor
på extra stat för år 1912 bevilja ett anslag af 95,000
kronor.

Rese- 149:o)

stipendier åt ,
föreståndare Diana,
och faeklärare
vid
lägre tekniska
läroanstalter.

[142.]

På grund af framställning af Kungl. Maj:t får utskottet hem att

Riksdagen, i likhet med hvad som skett för
innevarande år, må, till resestipendier åt föreståndare och
facklärare vid lägre tekniska läroanstalter, under de villkor
och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva,
på extra stat för år 1912 anvisa ett belopp af

3,000 kronor.

siöjdförenin- 150:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
''borg''skola!" hemställer utskottet,

l"l 43 1 att Riksdagen må, i likhet med hvad för hvart och

*- ett af åren 1907 — 1911 ägt rum, till understöd för

uppehållande af slöjdföreningens i Göteborg skola, på
extra stat för år 1912 bevilja ett belopp af 30,000 kro -

Siatsutslcuttcts utlåtande Nr 8.

111

nor att, under villkor att Göteborgs stad för skolan
tillskjuter minst lika mycket för år 1912 äfvensom på
de öfriga villkor,, som Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva,
ställas till styrelsens för skolan förfogande för
därmed afsedt ändamål.

Gymnastiska centralinstitutet.

151:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen dels medgifva, att till- Provisorisk
fällig aflöningsförbättring för ar 1912 må kunna tillkomma följande be-^TTJ??*
fattningshafvare vid gymnastiska centralinstitutet med nedannämnda
belopp:

. öfverlärare 1,000 kronor, däraf 500 kronor lön och 500 kronor tjänstgörin
gspennin gar;

lärare 1,000 kronor, däraf 500 kronor lön och 500 kronor tjänstgöringspenningar; .

lärarinna 500 kronor, däraf 250 kronor lön och 250 kronor tjänstgöringspenningar;
samt

vaktmästaren och portvakten hvardera 200 kronor;

.dels för bestridande af berörda aflöningsförbättringar på extra stat
för år 1912 anvisa ett förslagsanslag af högst 8,400 kronor,

dels godkänna följande villkor för åtnjutande af ifrågavarande aflöningsförbättringar: att

. tjänstinnehafvare, som erhållit tillstånd att med sin tjänst vid
gymnastiska centralinstitutet förena militär beställning, icke må tillgodonjuta
aflöningsförbättring, hvarom nu är fråga, samt

att i öfrigt, frånsedt föreningen af föreståndarbefattningen vid institutet
med öfverlärartjänst därstädes, tjänstinnehafvare icke må med den
tjänst, för hvilken aflöningsförbättring utgår, förena annan tjänstebefattning,
allmän eller enskild, såframt ej, hvad angår öfverlärare, Kungl. Maj:t
och, hvad angår annan tjänstinnehafvare vid institutet, direktionen, uppå
därom . gjord framställning och efter pröfning, att ifrågavarande tjänstebefattning
ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen vid institutet,
finner befattningen kunna få tillsvidare mottagas och bibehållas.

Beträffande den till stöd för framställningen förebragta utredningen
hänvisas till statsrådsprotokollet, sid. 412—432.

Utskottet, som funnit någon aflöningsförbättring för befattningshafvarna
vid gymnastiska centralinstitutet vara af behofvet pakallad och icke hatt nå -

^2 Statsutskottets utlåtande Kr 8.

got att erinra mot de i sådant afseende af Kungl. Maj .t föreslagna be
loppen, får alltså tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag i denna del. I afseende
å villkoren för åtnjutande af den provisoriska löneförbättringen liar åt

löneregleringskommittén föreslagits att öfverlärare och lärarinna som åtnjuter
fri bostad, skall vidkännas afdrag a lönen, den forre med 900 kro
nor och den senare med 450 kronor, i stället för i nu gällande stat för institutet
upptagna belopp respektive 600 och 300 kronor. Kung . i aj. . ai
emellertid i anslutning till departementschefens härom uttalade mening
icke föreslagit något förhöjdt afdrag för ifrågavarande forman. Da ut
skottet icke kan finna annat än att de för närvarande bestämda afdragen,
som måste anses ganska obetydliga i förhållande till vederborandes bostadsförmån,
kunna utan att billigheten trädes for nära höjas med de af löne
regleringskommittén föreslagna belopp, anser utekottet bestämmelse härom
böra inflyta bland berörda villkor. Utskottet far alltså hemställa,

att Riksdagen må , . , 0

a) medgifva, att tillfällig aflöningsförbättnng för ar
1912 må kunna tillkomma följande befattningshafvare
vid gymnastiska centralinstitutet med nedannämnda be l0PP''öfverlärare

1,000 kronor, däraf 500 kronor lön och
500 kronor tjänstgöringspenningar;

lärare 1,000 kronor, däraf 500 kronor lon och 500

kronor tjänstgöringspenningar; ... v

lärarinna 500 kronor, däraf 2o0 kronor lon och
250 kronor tjänstgöringspenningar; samt

vaktmästaren och portvakten hvardera 200 kronor,

b) för bestridande af berörda aflöningsförbättnngar
på extra stat för år 1912 anvisa ett förslagsanslag af

högst 8,400 kronor; „ ^ 0

c) godkänna följande villkor för åtnjutande åt ifrågavarande
aflöningsförbättringar, .

att tjänstinnehafvare, som erhållit tillstånd att med
sin tjänst vid gymnastiska centralinstitutet förena militäi
beställning, icke må tillgodonjuta aflöningsförbättnng,

hvarom nu är fråga, samt

att i öfrigt, frånsedt föreningen af förestandar befattningen
vid institutet med öfverlärartjänst därstädes, tjänstinnehafvare
icke må med den tjänst, för hvilken aflönino-sförbättring
utgår, förena annan tjänstebefattning,
allmän eller enskild, såframt ej, hvad angar öfverlärare,

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

113

Kungl. Maj:t och, hvad angår annan tjänstinnehafvare
vid institutet, direktionen, uppå därom gjord framställning
och efter pröfning, att ifrågavarande tjänstebefattning
ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen
vid institutet, finner befattningen kunna få tillsvidare
mottagas och bibehållas, samt

att öfverlärare eller lärarinna, som i sådan egenskap
åtnjuter fri bostad, skall utöfver det för denna förmån
i gällande stat för institutet bestämda afdrag å lönen,
vidkännas ytterligare sådant afdrag med, öfverlärare
300 kronor och lärarinna 150 kronor.

152:o) På grund af Kungl. Mai:ts därom gjorda framställning hem-uPPehi,lande

,Bl1 , < ... öj fej & af institutets

ställer utskottet, verksamhet.

att Riksdagen må, i likhet med hvad för åren 1909 [145.]
—1911 ägt rum, för uppehållande af gymnastiska centralinstitutets
verksamhet under år 1912 anvisa ett anslag
på extra stat för samma år af 7,650 kronor, att användas
med nedanstående belopp till följande ändamål,

nämligen:

till förhöjning af anslaget till arfvoden

åt extra lärare ............................... kronor 5,400: —

» förhöjning af anslaget till ved, ljus,

materiell, samlingar m. m............... » 1,450: —

» aflöning åt extra vaktmästar biträde

.......................................... » 800: —

eller tillhopa kronor 7,650: —

Barnmorsketmdervisningön och barnbördshusen.

153:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning får
utskottet hemställa,

Repetitionskurser
för
barnmorskor.

att Riksdagen må, i likhet med hvad för inne- [146.]
varande år ägt rum, till anordnande af repetitionskurser
för äldre barnmorskor och till beredande, så vidt ske
kan, af fri bostad eller hyresbidrag åt deltagarinnorna
däri under den tid, de genomgå dessa kurser, på extra
stat för år 1912 anvisa ett belopp af 2,000 kronor.

Bihang till Riksd. •protokoll 1911. 4 Sami. 1 Afd. 8 Häft. 15

114

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Allmänna 154:o) För uppförande å viss angifven tomtplats å kungl. Djurgården
ahusetsS" af nya byggnader för allmänna barnbördshuset i hufvudsaklig öfverensnybyggnad.
gtämmelse med af arkitekten Gustaf Wickman uppgjorda ritningar med
[147.] tillhörande kostnadsförslag äfvensom för anskaffande af nya inventarier
för barnbördshuset beslöt 1909 års Riksdag, att ett belopp intill 574,860
kronor skulle af riksgäldskontoret förskottsvis utbetalas, på sätt Kungl.
Maj:t bestämde, för att återgäldas i den mån, den allmänna barnbördshuset
tillhöriga fastigheten nr 3 kvarteret Murmästaren i Stockholm blefve
försåld och köpeskilling därför inflöte; och beviljade Riksdagen för berörda
ändamål ytterligare ett anslag af 304,640 kronor att till statsverket återbäras
i den mån nämnda köpeskilling kunde komma att öfverstiga 574,860
kronor, samt anvisade af sistnämnda anslag på extra stat för år 1910 ett
belopp af 150,000 kronor.

Kung! Maj:t har nu föreslagit Riksdagen att af förutnämnda till uppförande
af nya byggnader för allmänna barnbördshuset i Stockholm m. m.
beviljade anslag, 304,640 kronor, på extra stat för år 1912 anvisa 100,000
kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må af förut till uppförande af nya
byggnader för allmänna barnbördshuset i Stockholm m. rn.
beviljadt anslag, 304,640 kronor, på extra stat för år
1912 anvisa ett belopp af 100,000 kronor.

Vetenskapsakademien.

Internationell \ 5 5;o) På

katnåtu£fveiställer utskottet,

vetenskaplig

litteratur.

[148.]

grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hem att

Riksdagen må, i likhet med hvad under en följd
af år ägt rum, på extra stat för år 1912 anvisa,

a) för inlösen af fullständiga exemplar och enstaka
delar af en internationell, fortlöpande katalog öfver naturvetenskaplig
litteratur ett belopp af 2,000 kronor; samt

b) för upprätthållande under samma år af den för
ifrågavarande katalogarbete anordnade regionalbyrån för
Sverige ett belopp af 1,600 kronor.

Bkhag till 156:o) Sedan Riksdagen år 1906, med bifall till Kungl. Maj-.ts därom
tioneiia^ord-gjorda framställning, under förutsättning att Sverige komme att lör åren
mätningen. 1907—1916 deltaga i kostnaderna för den internationella jordmätningen,
[149.]

Statsutskottets utlåtande AV 8.

115

till bestridande af den på Sverige belöpande andelen i dessa kostnader
beviljat ett anslag af 14,240 kronor och däraf på extra stat anvisat för
hvartdera af åren 1907-—1911 1,424 kronor, har Kungl. Maj:t nu föreslagit
Riksdagen att af förenämnda redan beviljade anslag på extra stat för år
1912 anvisa ytterligare 1,424 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må till bestridande af den på Sverige
belöpande andelen i kostnaderna för den internationella
jordmätningen af förut beviljadt anslag på extra stat för
år 1912 anvisa ytterligare 1,424 kronor.

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.

157:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till bekostande af
åtgärder för konserverande af Roma klosterkyrka på extra stat för år 1912 arbeten för
anvisa ett anslag af 2,400 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 437—440 i statsrådsprotokollet.

Då utskottet anser, att konserveringen af ifrågavarande klosterkyrka
på grund af densammas arkitektoniska betydelse bör utgöra föremål för
statens intresse samt utskottet icke funnit anledning till anmärkning emot
den uppgjorda kostnadsberäkningen, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må till bekostande af åtgärder för
konserverande af Roma klosterkyrka på extra stat för år
1912 anvisa ett belopp af 2,400 kronor.

158:o) Kungl. Makt har föreslagit Riksdagen att för undersökning af Ansl‘?tf !.ör

'' c * o o o underst! kninir

en påbyggnad vid Alvastra på extra stat för år 1912 anvisa ett anslag af en Påiaf
6,000 kronor. byggnad från

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 440 och 441 i statsråds- Alvastra,
protokollet. [151.]

På grund af hvad till stöd för framställningen i ärendet förekommit
får utskottet hemställa,

att Riksdagen må för undersökning af en pdlbyggnad
från stenåldern vid Alvastra på extra stat för år 1912
anvisa ett belopp af 6,000 kronor.

Korna klosterkyrka.

[150.]

116

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Naturhistoriska riksmuseum.

M“seets^etno- 159:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat för år
^delning* 1912 anvisa ett anslag af 6,500 kronor till vård, underhåll och förkofran
[152.] af naturhistoriska riksmuseets etnografiska afdelning, med rätt för Kungl.
Maj:t att däraf redan under år 1911 förskottsvis utanordna ett belopp af
300 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 442—444 i statsrådsprotokollet.
För ifrågavarande ändamål har Riksdagen under åtskilliga år anvisat
anslag, senast för år 1911 till belopp af 5,000 kronor.

Då utskottet icke haft något att anmärka mot den begärda anslagsförhöjningen
hemställer utskottet,

att Riksdagen må på extra stat för år 1912 anvisa
ett anslag af 6,500 kronor till värd, underhåll och förkofran
af naturhistoriska riksmuseets etnografiska afdelning,
med rätt för Kungl. Maj:t att däraf redan under år 1911
förskottsvis utanordna ett belopp af 300 kronor.

Brandförsäk- 160:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat för år
’ .........''1912 bevilja ett anslag af 2,428 kronor för brandförsäkring af natur historiska

riksmuseets samlingar och macerationsbyggnaden vid Värtan.
Utskottet hemställer,

att Riksdagen må för brandförsäkring af naturhistoriska
riksmuseets samlingar och macerationsbyggnaden
vid Värtan på extra stat för år 1912 anvisa ett anslag
af 2,428 kronor.

161 :o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hemställer
utskottet,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande
år ägt rum, för beredande af personlig löneförbättring
åt amanuensen vid naturhistoriska riksmuseets
mineralogiska afdelning G. Flink och amanuensen vid
samma museums botaniska afdelning G. A. II. Dahlstedt
med 2,000 kronor till dem hvardera på extra stat för
år 1912 anvisa ett anslag af 4,000 kronor.

historiska
riksmuseets
samlingar
m. m.

[153.]

Personlig
löneförbättring
åt två
amanuenser.

[154.]

Statsutskottets utlåtande Kr 8.

117

Meteorologiska centralanstalten.

162:o) Med anledning af Kung! Maj:ts därom giorda framställning yaderiekshemställer
utskottet, _ tJ“tend

att Riksdagen må, i likhet med hvad för hvart och m- mett
af åren 1907—1911 ägt rum, på extra stat för år [155.J
1912 anvisa

a) till upprätthållande af fullständigt ordnad väderlekstjänst
vid meteorologiska centralanstalten 10,250 kronor,
hvaraf 1,100 kronor såsom personligt tillägg i arfvode!
åt amanuensen vid anstalten Nils Ekholm samt

3,000 kronor såsom arfvode åt en andre amanuens med
hufvudsaklig uppgift att biträda vid väderlekstjänsten
om förmiddagarna under hela året och med skyldighet
att, om så påfordras, mot en särskild ersättning af 600
kronor biträda vid väderlekstjänsten om eftermiddagarna
under månaderna juli—september; samt

b) till upprätthållande af två meteorologiska stationer,
den ena i Gellivare och den andra i norra Värmland
eller i norra Dalarne, 600 kronor.

163:o) I anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hem- Meteoroioställer
utskottet, Kiska obs?r ''

Q vationer for

att Riksdagen må, i likhet med hvad för inne- en h-yilr°-varande år ägt rum, till utförande under meteorologiska^
centralanstaltens ledning och kontroll af vissa meteoro- ,.Sverises
logiska observationer för den hydrografiska undersökningen
af Sveriges färskvatten på extra stat för år 1912 anvisa L-*-5o.J
ett belopp af 13,700 kronor.

164:o) Sedan 1910 års Riksdag såsom bidrag från Sverige för åren 1911 Publikation
1913 till bekostande af den internationella kommissionens för veten- sökningar
skaplig luftsegling publikation af undersökningar rörande de högre luft- rörande de
lagren beviljat ett anslag af 2,160 kronor samt däraf på extra stat för
innevarande år anvisat ett belopp af 720 kronor, har Kungl. Maj:t nu [157.1
föreslagit Riksdagen att af nämda anslag på extra stat för år 1912 anvisa
ett belopp af 720 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må af såsom bidrag från Sverige för
åren 1911 — 1913 till bekostande af den internationella

118

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

kommissionens för vetenskaplig luftsegling publikation af
undersökningar rörande de högre luftlagren beviljadt
anslag å 2,160 kronor på extra stat för år 1912 anvisa
ett belopp af 720 kronor.

Anslag för 165:o) Sedan 1900 års Riksdag för meteorologiska centralanstaltens
gisksTcenträi-förseende med dagliga meteorologiska telegram under tjugo års tid från
anstaltens Färöarna och Island beviljat ett anslag af 144,000 kronor samt däraf på
medrsdagilfga extra stat för hvart och ett af åren 1901, 1902 och 1903 anvisat ett bemeteoroiogi-
lopp af 7,200 kronor, har nu Ivungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att af
från Ftoöln” ofvan omförmäld a anslag på extra stat för år 1912 anvisa ett belopp af
och Island. 4;320 kronor.

[158.] Utskottet hemställer,

att Riksdagen må af för meteorologiska centralanstaltens
förseende med dagliga meteorologiska telegram frän
Färöarna och Island beviljadt anslag å 144,000 kronor
på extra stat för år 1912 anvisa ett belopp af 4,320
kronor.

Undervisningsanstalter för döfstumnia och blinda.

Handtverk*- 166:o) På grund af Kung! Maj:ts därom giorda framställning får utKristinehamn
skottet hemställa,

för blinda. att Riksdagen må, i öfverensstämmelse med hvad

[159.] innevarande år ägt rum, till handtverksskolan i Kristine hamn

för blinda på extra stat för år 1912 anvisa ett
belopp af 20,000 kronor.

Tryckning af 167:o) På grund af hvad Ivungl. Maj:t därom föreslagit, får utskottet
blindskrifter hemgtälla,

r. att Riksdagen må, i likhet med hvad för en följd

^ af år ägt rum, på extra stat för år 1912 anvisa

a) till tryckning af blindskrifter 2,500 kronor; och

b) till understöd åt blindlärarelever samt till reseunderstöd
åt blindlärare 1,200 kronor.

Rese- 168:o) I anledning af Ivungl. Maj:ts därom gjorda framställning hem åfabnorm.

Ställer utskottet,

lärare. att Riksdagen må, i likhet med hvad för de senaste

[161.] åren ägt rum, till resestipendier åt föreståndare, lärare

Statsutskottets utlutande AV 8.

119

och lärarinnor vid rikets, abnormskolor (döfstumskolor,
blindskolor och sinnesslöanstalter) på de villkor och
under de närmare bestämmelser, Kung! Maj:t kan finna
skäligt föreskrifva, på extra stat för år 1912 anvisa ett
belopp af 1,000 kronor.

189:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning får utskottet
hemställa,

att Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande
år ägt rum, må till understöd åt De blindas förening
på extra stat för år 1912 anvisa ett anslag af 25,000
kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser, Kungl.
Maj:t kan finna godt meddela.

De blindas
förening.

[162.]

170:o) I två motioner väckta, den ena inom Första kammaren (nr 8)Motiou ai,saf
herr II. Hammarskjöld m. fl. och den andra inom Andra kammaren mÅeiJtoa^t
(nr 100) af herr K. Almqvist m. fl., har föreslagits att Riksdagen må med- Drottning
gifva, att föreningen Drottning Sofias stiftelse i Vänersborg må likställas ^teisel’1"
med tuberkulosanstalter i fråga om rätt till erhållande af bidrag till upp- Vänersborg,
förande af byggnader för vården af blinda, som tillika äro döfstumma
eller sinneslösa.

I afseende å de till stöd för framställningen anförda skäl tillåter sig
utskottet hänvisa till förstnämnda motion, hvars motivering jämväl åberopas
i herr Almqvists m. fl. omförtnälda motion.

Utskottet anser visserligen, att det väckta förslaget om understöd för
ifrågavarande byggnadsföretag är synnerligen behjärtansvärdt, men då det
uppenbarligen icke låter sig göra att för ändamålet använda det å sjätte
hufvudtitelns extra stat upptagna anslaget till uppförande eller inrättande
af tuberkulosanstalter samt något förslag om anvisande af särskildt anslag
för andamålet ej föreligger, får utskottet hemställa,

att ifrågavarande motioner icke må af Riksdagen
bifallas.

Undervisningsanstalter för vanföra.

171:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning och Understöd
under hänvisning till hvad statsrådsprotokollet (sid. 453) därom inne- y“gn“^d“''

håller hemställer utskottet, anstnite? för

vanför».

[163,]

120

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Motion om
statsbidrag
till ifrågasatta
nybyggnader
åt föreningar
för
bistånd åt
vanföra i
Göteborg
och inom
Skåne.

att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande
år ägt rum, på extra stat för år 1912 anvisa ett
belopp af 30,000 kronor att användas dels i öfverensstämmelse
med i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden
den 13 januari 1911 angifna grunder till understöd
åt de i Göteborg, Hälsingborg och Stockholm af
föreningarna för bistånd åt vanföra inrättade undervisningsanstalterna
för vanföra, dels ock för bekostande af
dessa anstalters inspektion.

172:o) Uti en inom Andra kammaren väckt motion, nr 91, har herr
K. G. Karlsson i Göteborg föreslagit, att Riksdagen måtte, pa villkor Riksdagen
finner nödigt föreskrifva, på extra stat bevilja föreningen för bistånd
åt "vanföra i Göteborg ett belopp af 75,000 kronor att utgå med 25,000
kronor under hvardera af åren 1912, 1913 och 1914 som bidrag till
kostnaderna för en ny vanföreanstalts uppförande samt föreningen för
bistånd åt vanföra inom Skåne ett belopp af 40,000 kronor att utgå med

20,000 kronor under hvartdera af åren 1912 och 1913 såsom bidrag till
kostnaderna för en nybyggnad för ortopedisk poliklinik och sjukafdelning
i Hälsingborg.

Till stöd för denna framställning har motionären anfört följande:

»I årets statsverksproposition under åttonde hufvudtiteln omnämner
föredragande departementschefen, i samband med yttrandet angående
det årliga statsanslaget till undervisningsanstalterna för vanföra, att föreningen
°för bistånd åt vanföra i Göteborg samt föreningen för bistånd
åt vanföra i Skåne till Kung! Maj:t inkommit med särskilda underdåniga
ansökningar om utverkande af statsbidrag till uppförande åt nybyggnader
för vanföreanstalterna i Göteborg och Hälsingborg. Departementschefen
yttrar angående de båda föreningarnas ansökningar: ’Jag finner dessa

framställningar synnerligen behjärtansvärda, och det är endast hänsyn
till de stora kraf, jag för främjande af andra viktiga frågor nödgas framlägga,
som afhållit mig från att nu göra framställning i ämnet inför
Eders Kungl. Maj:t.’

Det kan ju synas som om de, hvilka närmast intressera sig för och
hafva vården om de båda vanföreanstaltalterna, borde låta vid detta
departementschefens välvilliga yttrande bero, i förhoppning att nästa år
täflan mellan de olika kraf hufvudtiteln omfattar, icke skall vara så stor
som nu, utan att då framställning i ärendet matte från Kungl. Maj:t
komma Riksdagen tillhanda. Då det emellertid är svart att med visshet
förutsäga, att icke äfven nästa år trängseln mellan olika behof, som böra

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

121

af staten tillgodoses, kan bli lika stor som för närvarande, och då den hjälp,
som vanförean stalt erna begära, redan under flera år varit i hög grad af
nöden, vågar jag härmed i form af motion framlägga frågan för innevarande
års Riksdag, förvissad att den behjärtansvärda sak det här gäller
skall röna ett välvilligt mottagande.

Redan till 1909 års Riksdag frambar jag en hemställan om ett byggnadsanslag
för Göteborgsanstalten af 183,000 kronor. Statsutskottet, som
ansåg saken behjärtansvärd, afstyrkte dock motionen på den grund, att
utskottet ansåg, att byggnadsanslag af så högt belopp som det då föreslagna
icke borde till enskild förening lämnas, utan att frågan varit föremål
för Kungl. Maj:ts pröfning. I två afseenden är denna fråga nu i ett
lyckligare läge. Dels begäres nu icke ett så stort belopp som 1909 och
dels kan ärendet nu, åtminstone i viss mån, sägas hafva varit underkastadt
Kungl. Maj:ts pröfning. Genom nådiga remisser den 16 november
1909 och den 10 och 19 september 1910 anbefallde nämligen Kungl. Maj:t
statens inspektör för vanföreanstalterna i riket, med. doktor Alfred Petrén,
att afgifva utlåtande öfver de ansökningar om statsbidrag i form af byggnadsanslag,
som ingifvits af föreningarna för bistånd åt vanföre i Göteborg
och Skåne. Denna inspektörens utredning förelåg färdig den 30 nästlidne
september; och antagligt är ju, att det är efter det föredragande departementschefen
tagit del af denna utredning som han vid föredragningen
inför Kungl. Maj:t yttrar, att endast hänsynen till de stora kraf, som måste
framläggas för främjande af andra viktiga frågor, hindrade honom att nu
gorå framställning i ämnet. Alltså torde kunna sägas, att ärendet varit
föremål för, om icke Kungl. Maj:ts, så likväl departementschefens pröfning
och vunnit dennes gillande.

Då inspektörens yttrande torde vara af afgörande betydelse för frågans
bedömande, tar jag mig friheten att oaktadt dess omfattning härmed återgifva
detsamma i dess helhet. Det lyder som följer:

''Genom nådiga remisser den 16 sistlidne november och den 10 innevarande
månad har Eders Kungl. Maj:t anbefallt mig att afgifva underdånigt
utlåtande öfver af styrelsen för föreningen för bistånd åt vanföra
i Göteborg ingifna underdåniga ansökningar om statsbidrag till uppförande
af en ny vanföreanstalt i Göteborg, äfvensom genom nådig remiss den 19
innevarande månad att afgifva underdånigt utlåtande öfver af styrelsen
för föreningen för bistånd åt vanföra inom Skåne ingifven underdånig ansökan
om statsbidrag till en tillbyggnad af föreningens i Hälsingborg
belägna anstalt.

Med öfverlämnande af remisshandlingarna — till hvilka höra 9
stycken ritningar öfver den planerade nya anstalten i Göteborg och 4

Bihang till Jtilcsd. protokoll 11)11. 4 Sand. 1 Afd. 8 Höft. 10

122

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

öfver den påtänkta tillbyggnaden af anstalten i Hälsingborg — får jag
till åtlydnad af den sålunda erhållna befallningen i underdånighet anföra
följande.

Föreningen för bistånd åt vanföra i Göteborg, hvilken var den första
af detta slag i vårt land, stiftades år 1885, då den började sin verksamhet
med en helt liten arbetsskola, hvilken sedermera under årens lopp
alltmera utvidgats, så att den numera lämnar undervisning åt bortemot
ett 60-tal elever. Med denna arbetsskola har efter hand förenats dels
(1901) ett hem för sådana elever, som äro i behof af bostad vid själfva
anstalten, dels (1890) en poliklinik, å hvilken anstaltens läkare 2 gånger
i veckan (undantagandes ferietiden — 2 månader på sommaren och 1
månad vid jultiden) håller mottagning för lämnande af kostnadsfri behandling
åt medellösa vanföra från hela landet, dels slutligen ock (1902)
i samband med denna poliklinik en liten sjukafdelning (klinik) på några
sängar.

Den fastighet, i hvilken arbetsskolan sedan 1892 varit inrymd och
hvilken genom donation blifvit föreningens egendom, har emellertid icke
haft tillräckligt utrymme för alla dessa olika afdelningar, med hvilka anstalten
efter hand utvidgats. Hemmet för flickor är sålunda förlagdt till
en i grannhuset förhyrd våning, hvilken emellertid genom eu järndörr är
förbunden med skolans lokaler, medan för gosshemmets räkning måst förhyras
en våning i ett på något afstånd från skolan beläget hus. Vidare
hyres sedan förlidet år uti ett närbeläget hus verkstadslokal för bokbinderiet,
enär den lokal, uti hvilken detta förut varit inrymdt, måst tagas
i bruk för en välbehöflig utvidgning af kliniken.

Oaktadt sålunda flera lokaler utanför föreningens fastighet blifvit förhyrda,
hafva dock — på grund af den alltjämt ökade tillströmningen af
hjälpbehöfvande vanföra — de lokala förhållanden, under hvilka föreningens
verksamhet bedrifves, länge varit mindre tillfredsställande och med hvarje
år blifvit allt sämre. Såväl skolan med dess olika arbetslokaler som
hemmet lida nämligen af en från hygienisk synpunkt betänklig trångboddhet,
mot hvilken redan för flera år sedan skarpa anmärkningar gjordes
af vanföreanstalternas dåvarande inspektör, framlidne medicinalrådet Scliuldheis,
hvartill komma de stora olägenheter, som taranledas däraf att hemmet
icke är under samma tak som skolan och kliniken. Hvad slutligen
denna senare beträffar, lider den, såsom varande af en mera provisorisk
karaktär, af betänkliga brister, som omöjliggöra åtskilliga af de operativa
ingrepp, som å en ortopedisk klinik kunna behöfva företagas.

Som af det anförda framgår, föreligger det alltså ett synnerligen
trängande behof för föreningen för bistånd åt vanföra i Göteborg att erhålla

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 123

en nybyggnad, hvilken inom sig rymmer icke endast tillräckliga lokaler
för skola med nödiga arbetsrum och verkstäder samt för hem för bådadera
könen, utan äfven en med lämplig operationssal och öfriga för ortopedisk
behandling behöfliga lokaler försedd poliklinik och sjukafdelning. Kostnaderna
för uppförandet af eu dylik fullständig vanföreanstalt enligt ritningar,
hvilka medföljde den första af här ifrågavarande remissakter,
beräknades ursprungligen skola uppgå till 480,000 kronor, däri inräknadt
kostnaderna för inredning och inventarier. Uti den i fjol inlämnade af
de här ifrågavarande underdåniga ansökningarna begärdes till en ny vanföreanstalt
i Göteborg ett statsbidrag af 183,000 kronor, då de för ändamålet
i fråga tillgängliga medlen vid denna tidpunkt endast uppgingo till

297,000 kronor, däraf 257,000 kronor erhållits genom donationer, medan
återstående 40,000 kronor beräknas finnas uti värdet af föreningens fastighet.
Sedan dess hafva emellertid genom ytterligare donationer de för nybyggnaden
tillgängliga medlen ökats till 390,000 kronor. Då kostnaderna
för denna uti den af föreningen i fråga senast ingifna underdåniga ansökan
beräknas kunna stanna vid 465,000 kronor, utgör sålunda den nu felande
summan, som i nämnda underdåniga ansökan begäres, endast 75,000
kronor.

Föreningen för bistånd åt vanföra inom Skåne stiftades år 1887, då
den började sin verksamhet med en arbetsskola, med hvilken 4 år senare
förenades ett hem för dennas elever. Däremot har föreningen alltjämt
icke sett sig i stånd att utvidga anstalten med en ortopedisk poliklinik
och sjukafdelning. Sedan emellertid nu för detta ändamål på enskild
väg anskaffats ett kapital af cirka 40,000 kronor, har styrelsen för ifrågavarande
förening låtit uppgöra ritningar till utvidgning af den nuvarande
anstalten med en tillbyggnad, innehållande alla för en ortopedisk klinik
(med hvilket uttryck för korthetens skull här nedan städse betecknas såväl
poliklinik som sjukafdelning) nödiga lokaler järnte nya verkstadsrum. Eu
dylik tillbyggnad i öfverensstämmelse med här ifrågavarande remissakt
medföljande ritningar skulle enligt infordrade anbud uppgå till 75,800
kronor, hvartill komme kostnaderna för utredningen, hvilka beräknas till
cirka 10,000 kronor. Uti sin underdåniga ansökan begär föreningen för
bistånd åt vanföra inom Skåne ett statsbidrag af 40,000 kronor, motsvarande
alltså största delen af den för åstadkommande af här omnämnda
tillbyggnad ännu felande summan.

För min del vill jag på det varmaste tillstyrka de sålunda begärda
bidragen, då ett realiserande af här omförmälda byggnadsplaner vört,» af
eu ofantligt stor betydelse icke endast för de två ifrågavarande anstalterna
utan för hela vanföreväsendet i vårt land, som därigenom erhölle två fullt

124

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

utrustade ortopediska kliniker. Det förhåller sig nämligen så, att ett rationellt
ordnande af vanföreväsendet kräfver icke endast arbetslokaler i
förening med hem utan äfven ortopediska kliniker. Dessa senares stora
betydelse ligger däruti, att månget medfödt lyte liksom ock mången under
lifvet genom sjukdom eller olyckshändelse förvärfvad vanförhet kan genom
eu i tid inledd kirurgisk-ortopedisk behandling i större eller mindre grad
förminskas, understundom till och med fullständigt häfvas. En arbetsskola
för vanföra utan tillhörande ortopedisk klinik är därför enligt nutida
uppfattning en defekt institution, då den vanföres yrkesutbildning bör
taga vid först sedan hans kroppsliga lyte och funktionsdefekt genom sakkunnig
ortopedisk-kirurgisk behandling blifvit nedbringad till det minsta
möjliga. Detta bär man redan från början insett i Danmark, föregångslandet
på detta område. Här blir ingen vanför mottagen i arbetsskolan,
som icke först blifvit undersökt och eventuellt behandlad å kliniken. Vid
denna undersökning utgallras i öfrigt alla sådana vanföra, som äro blinda,
döfva eller sinnesslöa eller af andra orsaker, såsom smittofara (vid öppen
lungtuberkulos), ogynnsam inverkan på omgifningen (exempelvis genom
epileptiska anfall), m. m. icke lämpa sig för en vanföreskola utan rätteligen
tillhöra andra specialanstalter. Kliniken har sålunda äfven den uppgiften
att sortera materialet.

Då arbetet för de vanföra för ett kvarts sekel sedan begynts i vårt
land, omhändertogos å vanföreanstalterna endast individer i lärlingsåldern
och fullvuxna för att här utbildas i något yrke. Så småningom och i
mån som ortopedien genom förbättrade behandlingsmetoder (operativa
ingrepp, gipsning, moderna bandager, gymnastik och massage in. m.) nått
eu allt högre ståndpunkt, har äfven i vårt land bland dem, som deltaga
i arbetet för de vanföra, den uppfattningen alltmer gjort sig gällande, att
den ortopediska specialbehandlingen af de lyfta och vanföra, inledd i så
tidig ålder som möjligt, då utsikterna för ett gynnsamt resultat af densamma
äro störst, bör vara grunden för allt arbete för de vanföra. Vanföreunderstödsväsendet
har sålunda på senare tid börjat ändra karaktär, i
det vid sidan af undervisningsfrågan den rena sjukvårdsfrågan mera trädt
i förgrunden.

Jag går nu att anföra de skäl, på grund af hvilka enligt mitt förmenande
lösandet af denna speciella sjukvårdsfråga icke kan läggas på
landstingen och kommunerna, som omhänderhafva den vanliga sjukvården.

De vanliga kirurgiska sjukhusafdelningärna, som hufvudsakligen äro
afsedda för kortvarigare behandlingar af jämförelsevis akuta sjukdomar,
hvilkas hela behandling består i ett eller derå kirurgiska ingrepp och i
öfrigt vanlig sjukvård, lämpa sig icke för de ortopediska fallen, hvilka

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

125

oftast äro af utprägladt kronisk art och hvilka i allmänhet också kräfva
en särdeles långvarig och ständigt öfvervakad behandlingstid, under hvilken
•olika behandlingsmetoder raskt växla, För den ortopediska behandlingen
kräfvas därför alldeles särskilda anordningar äfvensom en speciellt skolad
personal, hvilket allt endast kan erhållas genom särskilda ortopediska afdelningar,
hvilka med hänsyn till det intima samarbete, som behöfves
mellan dessa och arbetsskolorna för vanföra, lämpligen böra förläggas så,
att de ingå som ett led uti vanföreanstalterna. Häraf följer emellertid,
att den ortopediska behandlingen, i hvarje fall under en afsevärd tid framåt,
måste koncentreras till några få platser inom landet,

En annan omständighet, som gör att här ifrågavarande sjukvårdsfråga
bör alldeles särskild! vara föremål för statens omsorg, är vidare den,
att de, som behöfva ortopedisk behandling, ingalunda, såsom sjuka i allmänhet,
äro någorlunda jämnt fördelade öfver landet. I fråga om en stor
grupp af de vanföra, nämligen sådana som efter en genomgången barnförlamning
blifvit mer eller mindre förlamade, är fördelningen på de olika
länen tvärtom synnerligen ojämn, i det denna sjukdom, hvilken — som
bekant — under de senaste åren visat ett epidemiskt uppträdande i vårt
land, däri företrädesvis hemsökt vissa trakter af landet. Som exempel
härpå kan nämnas, hurusom af de 1,074 fall af barnförlamning, hvilka
från och med augusti 1905 (då anmälningsplikt blef föreskrifven) till
samma ars slut blefvo anmälda, icke mindre än 482 inträffat uti ett enda
län, n ämligen Kronobergs län.

Här må för öfrigt framhållas, att just denna barnförlamningens under
senare år så stora frekvens i vårt land i denna stund gör behofvet
af ortopediska kliniker större än någonsin. Under 5-årsperioden 1 augusti
1905—31 juli 1910 hafva icke mindre än 2,314 fall af nämnda sjukdom
inträffat i vårt land. Då nu alla de, som lyckligt genomgå densamma —
hvilkas antal i allmänhet uppskattas till cirka 50 procent af samtliga insjuknade
— få vidkännas sviter i form af mer eller mindre höggradiga
förlamningar, finnes det med all säkerhet för närvarande i vårt land mer
än 1,000 offer för barnförlamningen, som äro i behof af ortopedisk behandling.

På nu anförda grunder anser jag det vara skäligt, att staten lämnar
bidrag till upprättandet af ortopediska kliniker, och vill i detta sammanhang
erinra om det understöd staten lämnar för ordnandet af en annan
speciell sjukvårdsfråga, nämligen tuberkulosvården. 1 fråga om vårdanstalter
för tuberkulösa bidrager staten sålunda med halfva anläggningskostnaden,
dock högst 1,000 kronor per sjukplats. På grund af de särskilda
anordningar och många olika slag af lokaler, som kräfvas för en

120 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ortopedisk klinik ställer sig emellertid uppförandet af en sådan förhållandevis
mycket dyrare. Den planerade kliniken vid vanföreanstalten i Hälsingborg,
hvilken afser att rymma ett 20-tal sjukplatser, beräknas sålunda
— som nämnts — betinga en anläggningskostnad af 85,800 kronor, hvaraf
begäres i statsbidrag 40,000 kronor, motsvarande alltså 2,000 kronor per
plats. I ungefärlig proportion härmed är äfven den summa, 75,000 kronor,
som begäres i statsbidrag till den nya vanföreanstalten i Göteborg,
om man nämligen utgår ifrån att sådant endast kan ifrågasättas för klinikafdelningen.
Denna är nämligen afsedd att från de 16 platser, hvaimed
börjaiT skall göras, vid behof utvidgas till minst det dubbla platsantalet
(hvithet kan ske genom att för densamma taga i anspråk äfven de
lokaler, som till en början äro afsedda för bokbinderi, för hvilket utrymme

kan beredas å vinden). n

Till sist har jag nu att yttra mig angående de villkor för erhållande
af de begärda statsbidragen, som lämpligen böra föreskrifvas. Därvid vill
jag då framhålla vikten af att staten. skaffar sig nödig garanti för att
läkarvården å den ortopediska klinik, till hvilken den lämnar byggnadsbidrag,
bestrides af för uppgiften i fråga fullt kompetent person.. .Denna
Garanti synes inig bäst kunna erhållas därigenom, att kungl. medicinalstyrelsen
före tillsättandet af sådan plats får yttra sig om den föreslagnes
kompetens. Som vilkor för de begärda statsbidragens erhållande bör gifvetvis
äfven föreskrifvas, att båda de ifrågavarande anstalterna skola hafva
skyldighet mottaga vanföra från hela landet.

På grund af hvad jag sålunda anfört och då jag icke har något att
anmärka *mot de uppgjorda ritningarna, får jag i underdånighet hemställa,,
det täcktes Eders Kungl. Maj:t vidtaga åtgärder för beredande al statsunderstöd
mot ofvannämnda villkor åt föreningen för bistånd åt vanföra
i Göteborg till ett belopp af 75,000 kronor såsom bidrag till kostnaderna
för eu ny vanföreanstalts uppförande samt åt föreningen för bistånd
åt vanföra inom Skåne till ett belopp af 40,000 kronor, såsom bidrag
till kostnaderna för en nybyggnad för ortopedisk poliklinik och

sjukafdelning.’ _ „ ...

Efter återgifvande af detta sakkunniga yttrande, som lämnar sa val
eu, om ock kortfattad, historik öfver de båda föreningarnas verksamhet
som ock ger en inblick i denna verksamhets betydelse, torde det vara
onödigt att ytterligare söka motivera den hemställan jag härmed vågar gorå..

För att emellertid för Riksdagen underlätta ett tillmötesgående åt
denna framställning ha de båda föreningarnas styrelser förklarat sig ämna
anordna arbetet med nybyggnaderna så, att anslaget för Göteborgsanstalten
skulle kunna fördelas på tre år med 25,000 kronor under hvartdera

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

127

af åren 1912, 1918 och 1914 samt anslaget till Hälsingborgsanstalten på
två år med 20,000 kronor under hvartdera af åren 1912 och 1913.

De villkor beträffande kontroll och dylikt, Riksdagen i händelse af
ett bifall till motionen kan finna nödigt föreskrifva, äro föreningarna naturligtvis
villiga att underkasta sig.»

Vidkommande först det för vanföreanstalten i Göteborg äskade anslaget
vill utskottet erinra därom, att då frågan om byggnadsanslag till
anstalten på grund af förslag af den nuvarande motionären var föremål
för 1909 års Riksdags pröfning, framhöll statsutskottet, såsom i motionen
jämväl omförmäles, att utskottet väl ansåg saken behj ärt an svärd, men att
anslag till så stort belopp som det då begärda, 183,000 kronor, icke borde
till enskild förening lämnas utan att frågan varit föremål för Kungl. Maj:ts
pröfning. Då den ursprungligen beräknade byggnadskostnaden, 480,000
kronor, nu nedbringats till 465,000 kronor samt föreningen nu disponerar
öfver tillgångar för byggnadsföretaget, hufvudsakligen tillkomna genom
donationer, till belopp af 390,000 kronor i stället för 297,000 kronor vid
tiden för föregående framställning, har det erforderliga understödet nu
kunnat inskränkas till 75.000 kronor. Frågan om såväl förevarande anslag
som ock det nu likaledes äskade understödet å 40,000 kronor till
vanföreanstalten i Skåne har jämväl varit underkastad pröfning af inspektören
för vanförean stal terna i riket, som tillstyrkt båda anslagen, och har
departementschefen vid föredragning inför Kungl. Maj:t af ansökningar
om utverkande af de sålunda tillstyrkta understöden yttrat, att han funne
framställningarna synnerligen behjärtansvärda och att det endast vore
hänsynen till de stora kraf, departementschefen för främjande af andra
viktiga frågor nödgades framlägga, som afhållit honom från att då göra
framställning i ämnet inför Kungl. Maj:t. Vid sådant förhållande hyser
utskottet, som vidhåller sin förut uttalade åsikt om det behjärtansvärda i
förevarande förenings verksamhet, ingen tvekan att nu tillstyrka det begärda
anslaget. Visserligen måste det för byggnaden beräknade beloppet

65,000 kronor anses i och för sig ganska högt, men då detsamma betingats
af att, enligt af utskottet granskade ritningar, åt byggnaden gifvits
ett omfång och inredning, som, om än för närvarande icke till fullo
erforderliga, likväl med fästadt afseende å anstaltens väntade utveckling
och däraf föranledda behof af ökadt utrymme framdeles lärer blifva behöfliga,
har utskottet, med särskildt hänsyn därtill, att den ojämförligt
största delen af byggnadskostnaden bestrides af föreningens egna medel,
icke velat framställa någon erinran mot beloppet ifråga.

Utskottets

yttrande.

128

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Jämväl framställningen om byggnadsanslag å 40,000 kronor till föreningen
för bistånd åt vanföra i Skåne, hvilken i ej mindre grad än anstalten
i Göteborg synes förtjänt af understöd, anser sig utskottet böra
tillstyrka.

De af inspektören för vanföreanstalterna för anslagens åtnjutande föreslagna
villkor om nödig garanti för behörig läkarevård vid anstalterna
samt därom att vanföra från hela landet skola där mottagas, anser utskottet
lämpligen höra uppställas.

På grund af hvad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att Riksdagen må bevilja

a) till föreningen för bistånd åt vanföra i Göteborg
såsom bidrag till kostnaderna för en nybyggnad för vanför
eanstalten i nämnda stad ett anslag af 75,000 kronor,
och däraf på extra stat för år 1912 anvisa ett belopp
af 25,000 kronor,

b) till föreningen för bistånd åt vanföra inom Skåne
såsom bidrag till kostnaderna för en nybyggnad för ortopedisk
poliklinik och sjukafdelning i Hälsingborg ett anslag
af 40,000 kronor och däraf på extra stat för år
1912 anvisa ett belopp af 20,000 kronor;

båda anslagen att utgå under de villkor Kungl. Maj:t
kan tinna skäligt bestämma.

Diverse anslag.

Beligionsvård 173:o) På

åt svenska ,

sjöman m. fl. st aller utskottet,

i utländska
hamnar.

[164.]

grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hem att

Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande
år ägt rum, må för beredande af religionsvärd åt svenska
sjömän i utländska hamnar samt åt andra därstädes sig
uppehållande landsmän på extra stat för år 1912 bevilja
ett belopp af 25,000 kronor.

Aflöning till
pastor vid
svenska
Victoriaförsamlingen

i Berlin.

[165.]

174:o) Med anledning af hvad Kungl. Maj:t därutinnan föreslagit far
utskottet hemställa,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande
år ägt rum, till aflöning åt pastor vid svenska
Victoriaförsamlingen i Berlin på extra stat för år 1912,
anvisa ett belopp af 6,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande A''r 8.

129

175:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för anställande under Anställande
åren 1912 — 1914 af en extraordinarie prästman vid järnvägslinjen Gälli-af en. exlra_
vare—Riksgränsen samt vid järnvägsbyggnaden Gällivare—Porjus beviljaprLuXTvid

10,500 kronor och däraf på extra stat för år 1912 anvisa 3,500 kronor. ,järnvä"_s\
För anställande af en extra ordinarie prästman vid järnvägslinjen våre—Riks-"
Gällivare—Riksgränsen har Riksdagen under en följd af år och senast för sränseninnevarande
år på extra stat beviljat ett årligt anslag af 3,500 kronor. [166.]
Då utskottet finner utsträckandet af ifrågavarande prästmans verksamhet
jämväl till den under byggnad varande banlinjen Gällivare—Porjus
välbetänkt samt utskottet icke funnit anledning till anmärkning emot det
begärda anslagsbeloppets storlek, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må för anställande under åren 1912
—1914 af en extra ordinarie prästman vid järnvägslinjen
Gällivare—Riksgränsen samt vid järnvägsbyggnaden Gällivare—Porjus
bevilja 10,500 kronor samt däraf på extra
stat för år 1912 anvisa ett belopp af 3,500 kronor.

176:o) Sedan 1910 års Riksdag på Kungl. Maj:ts framställning beviljat Förbättrad
till anställande af fyra kontraktsadjunkter inom Lappmarken 24,000 kronor^^™8™?
och resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter 3,900 kronor samt stift” lapskpå
extra stat för år 1911 anvisat af anslaget till kontraktsadjunkterna

8,000 kronor och af anslaget till resekostnadsersättning åt dessa 1,300 * [1167 T
kronor med rätt för Kungl. Maj:t att meddela erforderliga närmare bestämmelser
rörande dessa anslags användning, har nu Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att på extra stat för år 1912 anvisa af anslaget till kontraktsadjunkterna
8,000 kronor och af anslaget till resekostnadsersättning
åt dessa 1,300 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må af förut beviljadt anslag dels till
fyra kontraktsadjunkter inom Lappmarken dels ock till
resekostnadsersättning åt dessa på extra stat för år 1912
anvisa af anslaget till kontraktsadjunkterna 8,000 kronor
och af anslaget till resekostnadsersättning åt dessa
1,300 kronor.

177:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat bevilja: Förbättrad
till anställande af två kontraktsadjunkter inom Norrbottens norra^n^LufJå
kontrakt samt Juckasjärvi och Karesuando församlingar af lappmarkens stifts finsktredje
kontrakt 12,000 kronor, däraf på extra stat för år 1912 4,000 kronor; f/’

Bihang till Rilcsd. protokoll 1911. 4 Sami. 1 Afd. 8 Höft. 17 ri på ~i

130

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

till resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter 1,500 kronor,
däraf på extra stat för 1912 500 kronor; samt

till tre stipendier för utbildande vid universitet af präster, förtrogna
med finska språket, 6,750 kronor, däraf på extra stat för år 1912 2,250
kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att meddela de närmare bestämmelser,
som må erfordras rörande anslagens användande.

För treårsperioden 1909—1911 har Riksdagen beviljat för anställande
af två kontraktsadjunkter inom Norrbottens norra kontrakt samt Juckasjärvi
och Karesuando församlingar af lappmarkens tredje kontrakt 12,000 kronor,
till resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter 1,500 kronor
och till två stipendier för utbildande vid universitet af präster, förtrogna
med finska språket, 4,500 kronor.

De af Kungl. Maj:t för åren 1912 — 1914 begärda anslagen till kontraktsadjunkter
och till reseersättning åt dessa äro lika med de af Riksdagen
förut för ifrågavarande ändamål beviljade belopp. Däremot begär
Kungl. Maj:t nu medel till ännu ett stipendium att till lika belopp med
de två föregående utgå med 750 kronor årligen.

Då utskottet anser beviljande af anslag till ifrågavarande ändamål
fortfarande vara af behofvet påkalladt och icke har något att erinra emot
den begärda anslagsökningen till stipendier, hemställer utskottet,

att Riksdagen må på extra stat bevilja

a) till anställande af två kontraktsadjunkter inom
Norrbottens norra kontrakt samt Juckasjärvi och Karesuando
församlingar af Lappmarkens tredje kontrakt 12,000
kronor, däraf på extra stat för år 1912 ett belopp af

4,000 kronor;

b) till resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter
1,500 kronor, däraf på extra stat för år 1912 ett
belopp af 500 kronor; samt

c) till tre stipendier för utbildande vid universitet
af präster, förtrogna med finska språket, 6,750 kronor,
däraf på extra stat för år 1912 ett belopp af 2,250
kronor,

med rätt för Kungl. Maj:t att meddela de närmare
bestämmelser, som må erfordras rörande anslagens användande.

Rese stipendier -

178:o) På grund

Bupcuuiw '' 0

åt prästmän. Ställer Utskottet,

[169.] .

af Kungl. Maj:ts därom giorda framställning hem -

att

ägt

Riksdagen i likhet med hvad för innevarande
rum, må till resestipendier åt prästmän, under

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

131

de villkor och bestämmelser, Kung! Maj:t kan finna
godt föreskrifva, på extra stat för år 1912 anvisa 8,000
kronor.

179:o) Med anledning af Kungi. Maj:ts därom gjorda framställning Utredning
och under hänvisning till hvad departementschefen i detta ärende till ecklesiastika
statsrådsprotokollet, sid. 461 och 462, anfört, hemställer utskottet, boställen.

att Riksdagen må, likhet med hvad för åren 1903 [170.]
—1911 ägt rum, till bestridande af kostnaderna för viss
utredning rörande ecklesiastika boställen på extra stat
för år 1912 anvisa ett förslagsanslag å 10,000 kronor.

180:o) Sedan 1910 års Riksdag såsom bidrag till uppförande af en Uppförande
svensk kyrka med samlingslokal och pastorsbostad m. m. för svenska för-kftyrk” fp^ris.
samlingen i Paris beviljat ett anslag af 125,000 kronor att utgå under de [171]
villkor, Kungl. Maj:t kunde finna godt föreskrifva, samt af nämnda anslag
på extra stat för år 1911 anvisat ett belopp af 25,000 kronor, har nu
Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att af förut omnämda, redan beviljade
anslag på extra stat för år 1912 anvisa ett belopp af 25,000 kronor.

* Utskottet hemställer,

att Riksdagen må af det till uppförande af en svensk
kyrka med samlingslokal och pastorsbostad m. m. för
svenska församlingen i Paris redan beviljade anslag å

125,000 kronor på extra stat för år 1912 anvisa ett
belopp af 25,000 kronor.

181:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hem- Anslas tm
ställer utskottet,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för inne-bibliou‘karien
varande år ägt rum, för beredande af arfvodestillökningllroteJksVibåt
bibliotekarien vid stifts- och läroverksbiblioteket i Lin- 1.ioteket >
köping på extra stat för år 1912 anvisa ett belopp af L''nk^in.s

1,500 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser.

utgå enligt
Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva.

182:o) I enlighet men Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hem- Svensk un ställer

utskottet, (förvisning

'' tor svenska

att Riksdagen må, i likhet med hvad för inne- barn i
varande år ägt rum, för upprätthållande under tiden Berlm''
den 1 september 1911—den 1 september 1912 af svensk U73.]

132

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

undervisning för svenska barn i Berlin på extra stat för
år 1912 bevilja ett anslag af 1,600 kronor att utgå
enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna
lämpligt föreskrifva.

Svensk undervisning

för svenska
barn i
London.

[174.]

183:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning och
under hänvisning till den i statsrådsprotokollet (sid. 465—467) förebragta
utredningen får utskottet hemställa,

att Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande
år ägt rum, må för upprätthållande under tiden den 1
juli 1911 —den 1 juli 1912 af svensk undervisning för
svenska barn i London ett belopp af 2,000 kronor, att
utgå enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan
finna lämpligt föreskrifva.

Under- 184:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagan att till bestridande af

hälsovårds- utgifter för undersökningar rörande hälsovårdsförhållandena vid folk- och
förhåiiandenasmåsk0i0r å Sveriges landsbygd på extra stat för år 1912 anvisa ett anvlSmåskoio°r!
slag af 5,000 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser, Kungl.
[175 ] Maj:t kan finna godt meddela.

Beträffande den till stöd för framställningen förebragta utredningen
hänvisas till statsrådsprotokollet, sid. 467 — 469.

Utskottets Utskottet vill icke bestrida att ifrågavarande undersökningar kunna
yttrande, ketraktas såsom ett statsintresse förtjänt af understöd och har därför,
med särskildt fästadt afseende därå, att desamma icke äro afsedda att
vare sig direkt eller mera medelbart göra något intrång på kommunernas
själfbestämmanderätt angående deras skolväsende och hälsovårdsförhållanden,
ansett sig böra tillstyrka att anslag för ändamålet, försöksvis, beviljas
till begärdt belopp. Anslaget torde böra, på sätt af statskontoret föreslagits,
ställas till medicinalstyrelsens förfogande mot redovisningsskyldighet
samt provinsialläkarföreningens styrelse tillförbindas att, såsom medicinalstyrelsen
framhållit, i sinom tid inkomma med betänkande i ämnet
till nämnda ämbetsverk och ecklesiastikdepartementet.

På grund af hvad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att Riksdagen må till bestridande af utgifter för
undersökningar rörande hälsovårdsförhållandena vid folkoch
småskolor å Sveriges landsbygd bevilja ett anslag af

5,000 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna godt meddela.

Statsutskottets utlutande Nr 8.

133

185:o) Kung!. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat för år
1912 till nordiska museet anvisa ett belopp af 70,000 kronor att, under
villkor att utaf ledamöterna i museets nämnd en är af Kungl. Maj:t förordnad
äfvensom på de öfriga villkor, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt
föreskrifva, ställas till nämndens förfogande för att enligt dess bestämmande
användas för museet tillhörande ändamål.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 470—478 i statsrådsprotokollet.

För hvart och ett af åren 1901 — 1911 har Riksdagen på extra stat
till nordiska museet anvisat ett belopp af 50,000 kronor.

Utskottet har af utredningen i ärendet funnit ådagalagdt, att den nu
begärda anslagshöjningen af 20,000 kronor är af behofvet påkallad, därest
museet allt fortfarande skall kunna på ett dess nuvarande ställning värdigt
sätt fylla den framskjutna plats det intager bland nordens museer.
Såsom af statsrådsprotokollet framgår har en bidragande orsak till att
ställningen hittills kunnat hållas uppe, varit det jämförelsevis gynnsamma
resultatet af museiafdelningen på Skansen. Härom yttrar emellertid museets
nämnd, att det syntes vara klokast att för framtiden icke bygga för
mycket på denna inkomstkälla. Skansen hade under en följd af år af
brist på medel fått stå jämförelsevis stilla. Det vore i hög grad att befara,
att intresset för denna museiafdelning undan för undan skulle försvagas,
därest man ej söijde för att detta friluftsmuseum alltjämt utvecklades.
Men för att detta skulle kunna ske, måste Skansen få behålla ej
blott sina egna inkomster oafkortad^ utan också disponera öfver största
delen af de medel Skansen genom samfundet för nordiska museets främjande
tillfört museet. Och i detta sammanhang borde jämväl erinras, att
det tydligen icke kunde vara nyttigt att Skansen utvecklades med hufvudsakligen
det mål för ögonen, att det såsom ett annat nöjesetablissement
skulle lämna den största möjliga kontanta behållningen. Efter andra
och högre synpunkter borde Skansen ledas, om det skulle vara värdigt
sina traditioner och sin uppgift.

I detta uttalande anser sig utskottet böra till fullo instämma. Vidare
vill utskottet uttala sin anslutning till departementschefens framhållande
af det beaktansvärda i väckt förslag om sådan ändring i de för museet
gällande stadgar, att museiföremål icke finge afhändas utan att nämnden
därom vore ense och att frågan, om så af den utaf Kungl. Maj:t utsedda
ledamoten påfordrades, underställdes Kungl. Maj:ts afgörande.

Slutligen vill utskottet etinra därom, att enligt hvad som inhämtas af
det vid statsverkspropositionen till 1909 års Riksdag fogade statsrådsprotokollet
öfver ecklesiastikärenden den 12 januari 1909, punkt 50, ytt -

Nordiska

museet.

[176.]

Utskottets

yttrande.

134

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Kulturhistoriska

museet i
Lund.

[177.]

rade departementschefen i anledning af en utaf föreståndaren för lifrustkammaren
gjord framställning om ökade aflöningsförmåner, att, därest det
skulle anses skäligt att föreståndaren bereddes ökad aflöning, det syntes
departementschefen bäst öfverensstämmande med det med nordiska museet
träffade aftalet om deposition af lifrustkammarens samlingar hos museet,
att härtill anlita museets medel. Uttalande i enahanda riktning göres .af
departementschefen beträffande i nu föreliggande statsrådsprotokoll, sid.
230—232, omhandlade fråga om anställande vid museet af ytterligare en
vaktmästare för lifrustkammarens räkning. Vidare antydes i nu .förevarande
ärende af museets nämnd, att intendenternas vid museet aflöningar
vore.lägre än motsvarande befattningshafvares i statens tjänst. I anledning
af samtliga dessa frågor om löneförhållanden och personal vid museet och
lifrustkammaren, vill utskottet hafva uttalat, att de löneförbättringar och
den personalökning vid ifrågavarande institutioner, som ma vara af behofvet
påkallade, böra, därest det nu tillstyrkta betydligt förhöjda statsanslaget
till museet varder af Riksdagen beviljadt, bestridas af museets
medel.

Under uttalande häraf får utskottet hemställa,

att Riksdagen må på extra stat för år 1912 till
nordiska museet anvisa ett belopp af 70,000 kronor att,
under villkor att utaf ledamöterna i museets nämnd en
är af Kungl. Maj:t förordnad äfvensom på de öfriga
villkor, Kungl. Maj: t kan finna lämpligt föreskrifva,
ställas till nämndens förfogande för att enligt dess bestämmande
användas för museet tillhörande ändamål.

186:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat för
år 1912 till kulturhistoriska museet i Lund anvisa ett belopp af 15,000
kronor att, under villkor att utaf ledamöterna i styrelsen för kulturhistoriska
föreningen för södra Sverige en är af Kungl. Ma:jt förordnad samt
under de ytterligare villkoi'', Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskrifva,
ställas till styrelsens förfogande för att användas för museets förvaltningskostnader
och i främsta rummet till aflöning af två vetenskapligt och
fackmässigt utbildade biträden vid museet.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 478—480 i statsrådsprotokollet.

Till kulturhistoriska museet i Lund har Riksdagen på extra stat beviljat
för hvar och ett af åren 1903—1908 ett belopp af 5,000 kronor
och för hvartdera af åren 1909 —1911 10,000 kronor.

Utskottet, som funnit behofvet af den begärda anslagshöjningen af
hvad därom i statsrådsprotokollet förekommer, styrkt, får alltså hemställa,

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

135

att Riksdagen må på extra stat för år 1912 till
kulturhistoriska museet i Lund anvisa ett belopp af 15,000
kronor att, under villkor att utaf ledamöterna i styrelsen
för kulturhistoriska föreningen för södra Sverige
en är af Kungl. Maj:t förordnad samt under de ytterligare
villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskrifva,
ställas till styrelsens förfogande för att användas för
museets förvaltningskostnader och i främsta rummet till
aflöning af två vetenskapligt och fackmässigt utbildade
biträden vid museet.

187:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till befrämjande af Föpjg|”fen
föreningen Pietas’ verksamhet under åren 1911 och 1912 på extra stat riyo3!
för sistnämnda år bevilja ett anslag af 6,000 kronor, under villkor att ^
föreningen till statens historiska museum med äganderätt öfverlämnar
genom föreningens försorg utförda fotografier, register och beskrifningar
öfver behandlade föremål.

Den till stöd för framställningen förebragta utredningen återfinnes i
statsrådsprotokollet, sid. 481—488.

Utskottet finner den af föreningen bedrifna verksamhet för konser- utskottets
vering af äldre värdefulla textilföremål vara af beskaffenhet att böra yttrandeunderstödjas
med statsmedel, men anser att anslagets belopp skäligen kan
begränsas till 4,000 kronor. Emellertid torde, såsom jämväl af departemetschefen
framhållits, för statsanslagets beviljande böra göras till villkor,
att föreningen till statens historiska museum med äganderätt öfverlämnar
de fotografier, register eller beskrifningar öfver de behandlade föremålen,
hvilka åvägabragts genom föreningens försorg.

Under uttalande häraf får utskottet hemställa,

att Riksdagen må till befrämjande af föreningen
Pietas’ verksamhet under åren 1911 och 1912 bevilja ett
anslag af 4,000 kronor, under villkor att föreningen till
statens historiska museum med äganderätt öfverlämnar
genom föreningens försorg utförda fotografier, register
och beskrifningar öfver behandlade föremål.

188:o) I två lika lydande motioner, väckta, den ena inom FörstaMotioner.anskammaren
(nr 23) af herrar Th. af Ekenstam och A. Sundblad och den löneMiägg
andra inom Andra kammaren (nr 44) af herr K. II. G. von Schéele in. fl.;Vt arkivdepåhar
föreslagits, att Riksdagen ville åt arkivdepåföreståndaren i VisbyluTvisbyeu

O. V. Wennersten.

136

Statsutskottets utlåtande Kr 8.

Utskottets

yttrande.

Oskär Vilhelm Wennersten personligen under hans tjänstetid bevilja ett
årligt anslag å 800 kronor för den åt honom af vitterhets-, historie- och
antikvitetsakademien ombetrodda arkeologiska verksamheten på Gottland.

Till stöd för framställningen hafva motionärerna erinrat, hurusom
statsutskottet vid 1910 års riksdag i anledning af i ämnet väckta motioner
förklarat sig icke vilja bestrida, att skäl kunde förefinnas att med hänsyn
till nuvarande arkivföreståndarens synnerligen förtjänstfulla och väl vitsordade
verksamhet ej endast inom det arkivariska området utan äfven för
Gottlands arkeologiska utforskning bereda honom ersättning af statsmedel
utöfver den till honom såsom arkivföreståndare utgående lön; hvilket af
en statsutskottsledamot i debatten förklarats innebära en anvisning att
»gifva herr Wennersten ett erkännande af hans arbete på det antikvariska
området», hvarjämte en annan ledamot af statsutskottet uttalat såsom sin
uppfattning, att »på grund af hvad som föreligger beträffande Wennerstens
arkeologiska verksamhet ett anslag därför är absolut befogadt», och att
han »icke hyste något tvifvel om att ett sådant förslag komme att tillstyrkas
af statsutskottets vederbörande afdelning», till hvilken ståndpunkt
jämväl anslutit sig nämnda afdelnings och tillika utskottets vice ordförande.

Statsutskottets vid sistlidne Riksdag gjorda, af motionärerna åberopade
uttalande angående ersättning åt Wennersten för hans arkeologiska arbete
anser sig utskottet böra vidhålla, och vill utskottet erinra därom, att
såsom hufvudsakligt skäl för utskottets afstyrkande af den då i ämnet
väckta motionen anfördes den enligt utskottets förmenande olämpliga form,
under hvilken ersättningen föreslogs skola utgå. Då i de nu föreliggande
motionerna hemställes om särskild! anslag för ändamålet och utskottet
icke har något att erinra mot detta anslags belopp 800 kronor, vill utskottet
alltså i hufvudsak förorda motionen. Emellertid lärer anslaget
icke, såsom föreslagits, böra anvisas att utgå årligen under Wennerstens
tjänstetid såsom föreståndare för arkivdepån, utan torde detsamma böra
beviljas för endast ett år i sänder. På grund af hvad sålunda anförts,
får utskottet hemställa,

att Riksdagen i anledning af herrar af Ekenstams,
Sundblads samt herr von Schéeles m. fl. förevarande
motioner må till ersättning åt föreståndaren för arkivdepån
i Visby Oskar Vilhelm Wennersten för hans arbete
med Gottlands arkeologiska undersökning på extra stat
för år 1912 anvisa ett anslag af 800 kronor

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

137

189:o) Under erinran, att 1907 års Riksdag på grund af därom väckta h^“s''.^a
motioner till understöd åt »musikhistoriska museet» beviljat ett anslag af museet.8

9.000 kronor att utgå under tre år på de villkor och under de förbehåll, [179.]
Kungl. Maj:t kunde finna skäligt föreskrifva, hvaraf på extra stat för
hvartdera af åren 1908, 1909 och 1910 anvisats ett belopp af 3,000 kronor,
samt att Riksdagen för samma ändamål beviljat för innevarande år

3.000 kronor, får utskottet på framställning af Kungl. Maj:t hemställa,

att Riksdagen må till understöd åt musikhistoriska
museet på extra stat för år 1912 anvisa ett belopp af

3,000 kronor att utgå på de villkor och under de förbehåll,
Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskrifva.

190:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning heffi-Svenska fomställer
utskottet, sknftsäii att

Riksdagen, i likhet med hvad för åtskilliga före- n onN
gående år ägt rum, må jämväl för år 1912 på extra *-stat anvisa ett belopp af 2,000 kronor till svenska fornskriftsällskapet.

191:o) I anledning af Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning och Samfundet
under hänvisning till hvad statsrådsprotokollet, sid. 484 och 485, i ärendet vindel
innehåller, får utskottet hemställa, handskrifter

att Riksdagen må, i likhet med hvad för åren 1907 —
1911 ägt rum, till understöd åt samfundet för utgifvande
af handskrifter rörande Skandinaviens historia på
extra stat för år 1912 anvisa ett belopp af 1,000 kronor
under villkor, att samfundet till ecklesiastikdepartementet
aflämnar 50 exemplar af den för anslagsåret
afsedda publikationen.

rörande

Skandi naviens historia.

[181.]

192:o) På grund af hvad Kungl. Maj:t därutinnan föreslagit får ut- Tidskriften
skottet, med hänvisning till hvad statsrådsprotokollet, sid. 485, i ämnet N?rdlslit.
innehåller, hemställa, arkiv.

att Riksdagen må, i likhet med hvad för åren [182.]
1906 — 1911 ägt rum, på extra stat för år 1912 anvisa
ett belopp af 5,000 kronor till understöd för fortsatt
utgifvande af tidskriften Nordiskt medicinskt arkiv, dock
under villkor att af tidskriften för år 1912 kostnadsfritt
öfverlämnas till hvartdera af universitetsbiblioteken i
Uppsala och Lund 10 exemplar samt till karolinska
Bihang till Riksd. protokoll 1.911. 4 Sand. 1 Afd. 8 Höft. 18

138

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Tidskriften
Acta mathematica.

[183.]

Tidskriften

Sfinx.

[184.]

mediko-kirurgiska institutets bibliotek 5 exemplar, af
hvilka behöflig! antal i främsta rummet tilldelas vederbörande
institutioner och kliniker vid de medicinska
undervi snin gsan stalterna.

193) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning får
utskottet hemställa,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för åtskilliga
föregående år ägt rum, till understöd för fortsatt utgifvande
af tidskriften »Acta Mathematica», på extra stat
för år 1912 anvisa 3,000 kronor.

194:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hemställer
utskottet,

att Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1903 —
1911 ägt rum, må på extra stat för år 1912 till understöd
för fortsatt utgifvande af tidskriften Sfinx bevilja ett
belopp af 1,200 kronor, med villkor att dess utgifvare
kostnadsfritt öfverlämnar till universitetsbiblioteket i
Uppsala 40 exemplar och till universitetsbiblioteket i
Lund 20 exemplar af tidskriften för att användas för
dessa biblioteks bytesverksamhet med utlandet.

vetenskapliga 195:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att i afbidan på proposiföreiäsnings-tion
angående understöd för anordnande af populärvetenskapliga föreläs"[ndningfningskurser
i folkbildningssyfte för ifrågavarande ändamål å extra stat för
syfte, år 1912 beräkna ett belopp af 253,300 kronor.

[185.] öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles under Riksdagen
afgifva utlåtande, hvilket utskottet skolat härigenom för Riksdagen

anmäla.

Frånuniver- 196:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning och med
ordnade ftire-hänvisning till hvad statsrådsprotokollet, sid. 490 och 491, i ärendet inneläsningnr
håller, hemställer utskottet,

universitets- att Riksdagen må såsom bidrag till täckande af

städerna.

[186.]

kostnaderna för de föreläsningskurser, som från universiteten
i Uppsala och Lund varda på begäran vare sig
af institution, som ej åtnjuter särskild! till populärvetenskapliga
föreläsningskurser i folkbildningssyfte beviljadt
statsunderstöd, eller af viss kommun eller enskild person

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

139

anordnade att under år 1912 eller senare hållas utom
universitetsstäderna, på extra stat för år 1912 anvisa ett
belopp af 5,500 kronor, hvaraf 2,500 kronor till Uppsala
universitet och 3,000 kronor till Lunds universitet, att
utgå under villkor att den, som begärt föreläsning, för
täckande af föreläsarens resekostnad och arfvode tillskjuter
minst lika mycket som staten.

197:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att såsom bidrag till Sommarbestridande
af kostnaderna för de föreläsningskurser, som äro afsedda att universitetet
under sommaren 1912 eller senare vid universitetet i Uppsala anordnas i Uppsala,
för allmänheten, på extra stat för år 1912 anvisa ett belopp af 7,000 [187.]
kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 491—494 i statsrådsprotokollet.

Då utskottet icke funnit anledning till anmärkning emot det begärda
anslagsbeloppet får utskottet hemställa,

att Riksdagen må såsom bidrag till bestridande af
kostnaderna för de föreläsningskurser, som äro afsedda
att under sommaren 1912 eller senare vid universitetet i
TJppsala anordnas för allmänheten på extra stat för år
1912 anvisa ett belopp af 7,000 kronor.

198:o) Sedan Riksdagen på Kungl. Majits därom gjorda framställning.Understöd
år 1910 till fasta årliga understöd under åren 1911 —1913 åt inhemskaskönktårLa
författare af utmärkt förtjänst beviljat ett anslag af 30,000 kronor samt författare,
däraf på extra stat för år 1911 anvisat ett belopp af 10,000 kronor, har [188.]
nu Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att af omförmälda anslag på extra
stat för år 1912 anvisa ytterligare 10,000 kronor.

Med hänvisning till hvad statsrådsprotokollet (sid. 494 och 495) innehåller
i ärendet får utskottet hemställa,

att Riksdagen må af ett till fasta årliga understöd
under åren 1911—1913 åt inhemska skönlitterära författare
af utmärkt förtjänst redan beviljadt anslag å

30,000 kronor på extra stat för år 1912 anvisa ytterligare
ett belopp af 10,000 kronor.

140

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

199:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning och med
svenskar till hänvisning till hvad statsrådsprotokollet, sid. 495, i ärendet innehåller, får
forsknings- utskottet hemställa,

flrhPtA vin 7 o o no •

att Riksdagen ma pa extra stat för ar 1912 anvisa
ett anslag af 1,800 kronor för att bereda forskare från
Sverige tillfälle till vetenskapligt arbete vid en eller flera
utländska biologiska stationer.

arbete vid
utländska
biologiska
stationer.

[189.]

biblioteket 200:o) Kung! Maj:t har föreslagit Riksdagen att till pedagogiska biblioStockhoim.
teket i Stockholm på extra stat för år 1912 bevilja ett anslag af 5,500
[190.] kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet,
sid. 496—502.

Utskottets Till ifrågavarande bibliotek har Riksdagen på extra stat beviljat för
yttrande. hvart och af åren p900—1902 ett anslag af 2,500 kronor, för år 1903

6,000 kronor, däraf 2,000 kronor voro afsedda för bestridande af vissa
utgifter för biblioteket under år 1902, för hvartdera af åren 1904—1906
ett belopp af 4,000 kronor samt för hvartdera af åren 1907—1911 ett till

4,500 kronor förhöjdt belopp. Den nu begärda ökningen af anslaget till
biblioteket är till väsentlig del beroende på behofvet af större utrymme
för nya böcker och tidskrifter. Särskildt har detta behof blifvit trängande
genom erhållandet af den värdefulla boksamling på omkring 2,500 band,
som till biblioteket donerats af framlidne kanslisekreteraren Hugo Boman.

Med hänsyn till hvad sålunda är upplyst angående bibliotekets tillväxt,
har utskottet ansett sig böra förorda den äskade anslagshöjningen.
Härvid har utskottet emellertid icke velat underlåta att framhålla, hurusom
biblioteket, hvilket, enligt hvad utskottet inhämtat, äges af Stockholms
lärarsällskap, icke af detta sällskap, såvidt utskottet har sig bekant, erhåller
något som helst fast kontant bidrag, om än enskilda medlemmar af
sällskapet nedlagt och nedlägga ett synnerligen erkännansvärdt och uppoffrande
arbete för bibliotekets räkning. Vid sådant förhållande och med
hänsyn till de jämförelsevis afsevärda belopp, hvarmed statsunderstöden
utgå, torde det kunna ifrågasättas om icke åtgärder borde vidtagas för
beredande af möjlighet för staten att medbestämmande och kontrollerande
deltaga i bibliotekets skötsel och förvaltning.

Under uttalande häraf får utskottet hemställa,

att Riksdagen må till pedagogiska biblioteket i Stockholm
på extra stat för år 1912 bevilja ett anslag af

5,500 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

141

201:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för understödjande Svenska
af Svenska skolmuseet på extra stat för år 1912 anvisa ett anslag af

3,000 kronor att på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna godt bestämma, ^
för sagda ändamål ställas till centralstyrelsens för Sveriges allmänna folkskollärarförening
förfogande.

o Beträffande den till grund för framställningen förebragta utredningen
får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet, sid. 503—506.

Utskottet anser, i likhet med departementschefen, att tillgången på
god undervisningsmateriell är af synnerlig vikt för folkundervisningens
Tätta anordnande. Då Svenska skolmuseet synes utskottet i väsentlig grad
bidraga till ernåendet af detta mål samt utskottet icke funnit anledning
till anmärkning emot det begärda beloppets storlek, hemställer utskottet,

att Riksdagen må för understödjande af Svenska
skolmuseet på extra stat för år 1912 anvisa ett anslag
af 3,000 kronor att på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna
godt bestämma, för sagda ändamål ställas till centralstyrelsens
för Sveriges allmänna folkskollärarförening
förfogande.

202:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till understöd, under Underrede
villkor Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma, för anordnande aff"r3ndande
undervisningskurser för utbildande af lärarinnor i huslig ekonomi på extraai lärarinnor
stat för år 1912 anvisa åt styrelsen för Uppsala enskilda läroverk 14,000 ekonomi,
kronor, åt styrelsen för aktiebolaget Ateneum för flickor i Stockholm 4,000 n gg 1
kronor och åt Göteborgs allmänna folkskolestyrelse 2,500 kronor, tillhopa

20.500 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 506—519 i statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål har Riksdagen under en följd af år å
extra stat anvisat medel. För innevarande år har Riksdagen härtill beviljat
ett belopp af 15,500 kronor, hvaraf styrelsen för Uppsala enskilda
läroverk erhållit 10,500 kronor, styrelsen för aktiebolaget Ateneum för
flickor i Stockholm 2,500 kronor och Göteborgs allmänna folkskolestyrelse

2.500 kronor. De nu begärda anslagsökningen å tillhopa 5,000 kronor
är afsedd till förhöjning af statsanslaget till Uppsala enskilda läroverk med

3.500 kronor och åt aktiebolaget Ateneum för flickor i Stockholm med

1.500 kronor, hvaremot anslaget till Göteborgs allmänna folkskolestyrelse
begäres till samma belopp som för innevarande år.

Da utskottet icke funnit anledning till erinran mot den äskade anslagsförhöjningen,
får utskottet hemställa,

att Riksdagen må till understöd, under de villkor
Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma, för anordnande

142

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

af undervisningskurser för utbildande af lärarinnor i huslig
ekonomi på extra stat för år 1912 anvisa

a) åt styrelsen för Uppsala enskilda läroverk 14,000
kronor;

b) åt styrelsen för aktiebolaget Ateneum för flickor
i Stockholm 4,000 kronor; och

c) åt Göteborgs allmänna folkskolestyrelse 2,500 kronor;
eller tillhopa 20,500 kronor.

Tidskrift för 203:o) I anledning af Kungl. Maj:ts gjorda framställning hemställer
nos! utskottet,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande
år ägt rum, för år 1912 ställa till Kungl. Maj:ts
förfogande ett extra anslag af 5,000 kronor att pa de
villkor, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma, användas
till understöd för utgifvande äfven under år 1912
af tidskriften »Nyare bidrag till kännedomen om de svenska
landsmålen och svenskt folklif".

Ortnamns- 204:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att i afbidan pa propokommittén.
angående anslag till ortnamnskommittén för dess fortsatta arbete å

[194.J ex£ra gtat för år 1912 beräkna ett belopp af 9,000 kronor.

Öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles under Riksdagen
afgifva utlåtande, hvilket utskottet härigenom skolat för Riksdagen

anmäla.

mSfvel 205:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att i afbidan på propoSverige.
sition angående anslag för höjande af musiklifvet i Sverige för ifrågava[195.
] rande ändamål å extra stat för år 1912 beräkna ett belopp af 30,000
kronor.

Öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles under Riksdagen
afgifva utlåtande, hvilket utskottet härigenom skolat för Riksdagen

anmäla.

utgifvande af 206:o) Sedan 1910 års Riksdag för bearbetning och utgifning af de
ets.aHedinsmvetenskapliga resultaten af filosofie doktor Sven Hedins resa i Centralsenaste
resa iasjen under åren 1906—1908 beviljat ett anslag af 75,000 kronor att för“7‘deias
på åren 1911, 1912 och 1913 med 25,000 kronor hvarje år samt
■- ''•* utgå under de af departementschefen i statsrådsprotokollet öfver ecklesia stikärenden

den 14 januari 1910 tillstyrkta villkor och förbehåll, samt af

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

143

omförmälda anslag på extra stat för år 1911 anvisat ett belopp af 25,000
kronor, har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att af detta redan beviljade
anslag på extra stat för år 1912 anvisa ett belopp af 25,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må af för bearbetning och utgifning
af de vetenskapliga resultaten af filosofie doktorn Sven
Hedins resa i Centralasien under åren 1906—1908 redan
beviljadt anslag af 75,000 kronor på extra stat för år
1912 anvisa ett belopp af 25,000 kronor.

207:o) I två särskilda motioner, väckta den ena af herr L. Danström Motion om
m. fl. inom Första kammaren (nr 64) och den andra af herrar A. Stärner gtTemfier1!»
och J. Byström inom Andra kammaren (nr 260), har föreslagits, i den journalister,
förra, att Riksdagen matte för år 1912 anslå 6,000 kronor till stipendier
åt journalister, företrädesvis medarbetare, som ha redaktionellt arbete eller
journalistisk byrå till hufvudsaklig sysselsättning, samt anhålla att Kungl.

Maj:t måtte utfärda närmare bestämmelser rörande villkoren och sättet för
stipendiernas utdelning, och i den senare, att Riksdagen måtte för år 1912
anslå 6,000 kronor till stipendier åt journalister, företrädesvis medarbetare,
som ha redaktionellt arbete i svensk tidning eller journalistisk byrå till
hufvudsaklig sysselsättning samt anhålla, att Kungl. Maj:t måtte utfärda
närmare bestämmelser rörande villkoren och sättet för stipendiernas utdelning.

Till stöd för dessa framställningar hafva motionärerna anfört följande:

»Kommitterade för Svenska journalistföreningen hafva till oss öfverlämnat
följande framställning:

Vid 1910 ars riksdag väckte herr C. A. Lindhagen i Andra kammaren
en motior, nr 203, som tilldrog sig en betydande uppmärksamhet.

Den afsåg en utredning angående sättet att ''höja pressens själfständighet
och bereda den bättre förutsättningar att leda folkets politiska uppfostran.’

I motiveringen till sina yrkanden framhöll motionären pressens — ’den
tredje statsmakten’ — stora betydelse. ''Det finnes’, sade han bland
annat, Jför närvarande knappast någon politisk makt, på hvilken så mycket
som på tidningspressen beror, hur samhällsutvecklingen gestaltar sig. I
stort sedt hämta samhällets medlemmar sin politiska uppfattning och sociala
etik förnämligast ur den tidning de läsa. Det politiska upplysningsarbete,
som sålunda hvilar hos tidningarna, är icke mindre viktigt än undervisningen
i läroanstalter. På den senare nedlägges all möjlig omsorg. Det
förra lämnas för ving och väg.’

Andra kammarens tillfälliga utskott nr 5 kunde ej tillstyrka bifall

144

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

till motionen, men framhäfde med kraft den utomordentliga betydelse
pressen har i nutida samhället. ’Det sätt, hvarpå ett lands tidningspress
fullgör sin uppgift, är utan tvifvel i mycket hög grad bestämmande å folkets
uppfostran i etiskt och politiskt afseende’, yttrade utskottet.

Detta är ett uttryck för hvarje upplyst medborgares åsikt om tidningspressens
stora inflytande på hela vår tids kulturlif och detta snart sagdt
på alla områden.

Yi äro alla medvetna om den betydelse, pressen har äfven på det
politiska området, särskildt med afseende på det uppfostringsarbete, åt
hvithet väl alla partier utan undantag önska framgång. Efter rosträttsreformens
genomförande gör sig behofvet af en upplysningsduglig press
mer gällande än någonsin tillförene. Men förutsättningen för att pressen
på ett rätt sätt skall kunna fylla denna sin uppgift är, att eu mångsidig
sakkunskap och rika erfarenheter rörande förhållandena både inom och
utom landet bli väl representerade å redaktionernas byråer.

Tidningsmannens kall är utomordentligt ansvarsfullt. Hvarje afdelning
i en modern tidning ställer stora kraf på den, som har sig ålagdt
att sköta densamma. Detta kan sägas såväl beträffande det rent tekniska
arbetet som rörande öfriga sidor af den journalistiska verksamheten. Det
är icke nog med en god skolunderbyggnad; det kräfves bland annat af
journalisten, att hans insikter äro parade med klart och upplyst omböme,
om han på ett tillfredsställande sätt skall kunna fullgöra sina uppdrag.

''Erkännes nu, att pressen har en ansvarsfull samhällsuppgift att fylla,
bör då icke staten också medverka till, att tidningsmannakåren rekryteras
på bästa möjliga sätt af kompetenta personer? Med afseende på^ andra
yrkesgrenar ha statsmakterna funnit det förenligt med klok hushållning
att anslå medel till understöd åt deras utöfvares bildningssträfvandenTland
annat beviljas årligen stipendier för studieresor i in- och utlandet åt personer,
som velat öka sitt vetande eller förkofra sin arbetsskicklighet. Den
principen, att staten bör understödja och uppmuntra olika ^yrkesutöfvare,
är sedan lång tid tillbaka erkänd inom alla partier. Sålunda erhålla
vetenskapsmän, konstnärer, handtverkare, jordbrukare, köpmän o. s._ v.
resestipendier af staten. Anslag därför beviljas årligen, ^liksom för olika
tjänstemannakårer afsedda resestipendier kunna erhållas på ansökan därom.
Dessutom anslås numera årligen 10,000 kronor, som utdelas till vissa författare,
hvilka äfven i de flesta fall använda dessa anslag för utländska
studieresor. Det är snart sagdt ingen annan kår än tidningsmännens, som
står helt utanför möjligheten att erhålla statsbidrag för studieresor för
utbildning i sitt yrke, och dock erkänna alla, att publicisten har en af de
mest ansvarsfulla af alla samhälleliga uppgifter att fylla.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

145

Annorlunda är förhållandet här och hvar i utlandet. Sålunda har
den franske journalisten samma rätt och lika stora utsikter som t. ex.
vetenskaps- och tjänstemän att söka och erhålla statsbidrag för utbilningsresor.
I andra länder åter ha statsmakterna anslagit vissa belopp att utgå
i form af resestipendier åt journalister. Den danska riksdagen har anslagit

2,000 kronor, som uppdelas i 4 stipendier, och finska landtdagen har
beviljat 6,000 kronor för samma ändamål, ehuru tsaren nekat att sanktionera
beslutet.

Vi ha den bestämda uppfattningen, att det är just stipendievägen,
man först och främst bör slå in på, om man vill medverka till höjandet
af journalistiken.

Detta spörsmål har också nyligen varit uppe inom Svenska journalistföreningen,
hvars centralstyrelse uttalat sig för en sådan anordning äfven
för vårt land. Man hade tänkt sig ett årligt anslag af 6,000 kronor, så
att 4 stipendier utginge med 1,000 kronor hvardera och 4 med 500 kronor.
De förstnämnda skulle afse att sätta stipendiaten i tillfälle att vistas för
studier i utlandet under 2 månaders tid och de mindre för studier under
en månads tid, då företrädesvis inom landet eller i grannländerna.

Villkoren för erhållande af stipendierna skulle vara vissa förutsättningar
för inhämtande af upplysningar och förmågan att tillgodogöra sig
det, som kan afvinnas de olika studieföremålen, och stipendiaten skulle
förpliktas att efter återkomsten gifva en kort skriftlig redogörelse för
sina erfarenheter.

Resorna skulle afse dels yrkesfekniska studier, dels studier rörande
samhällsförhållanden på olika områden.

De sökandes kompetens har man ansett böra pröfvas af en nämnd
sålunda sammansatt, att tre ledamöter i densamma tillsättas af Kungl.
Maj:t, tre af Publicistklubben och tre af Svenska journalistföreningen.
Efter inhämtande af denna nämnds förslag skulle Kungl. Maj:t utdela
stipendierna till de från journalistisk synpunkt lämpligaste, utan hänsyn
till de sökandes partiståndpunkt.»

Såsom af motionärerna framhålles lärer den betydelse, som ett lands
tidningspress äger för folkets uppfostran, särskildt i politiskt afseende, få
tillmätas en utomordentligt stor betydelse. Att under sådana omständigheter
synnerlig vikt ligger däruppå, att publicisternas rekrytering och utbildning
i sitt yrke försiggår under så gynnsamma förhållanden som möjligt,
synes uppenbart; och då utskottet delar motionärernas uppfattning
om det fördelaktiga inflytande i sådan riktning, som tillgången till resestipendier
för beredande af möjlighet till studerande af såväl yrkestekniska

Bihang till Riksd. protokoll Vill. 4 Samt. 1 Afd. 8 Haft. 19

Utskottets

yttrande.

146

Statsutskottets utlåtande AV 8.

Extra lönetillägg.

[197.]

som samhälleliga förhållanden på främmande platser, kan antagas komma
att utöfva, anser sig utskottet böra förorda, att anslag för ändamålet beviljas.
Då emellertid utskottet håller före, att ett så högt belopp som det
äskade, 6,000 kronor, icke tillsvidare är erforderligt, detta särskildt med
hänsyn till att stipendierna icke annat än undantagsvis torde behöfva
sättas till högre belopp än 500 kronor, anser utskottet, att anslaget bör
begränsas till 4,000 kronor.

Utskottet, som anser sig kunna förvänta, att stipendierna, på sätt af
motionärerna uttalas, blifva tilldelade de från journalistisk synpunkt lämpligaste
personerna, utan hänsyn till de sökandes partiståndpunkt, får alltså
hemställa,

att Riksdagen med anledning af herr Danströms
samt herrar Sterners och Byströms ifrågavarande motioner
må till resestipendier för år 1912 åt journalister,
företrädesvis medarbetare, som ha redaktionellt arbete
i svensk tidning eller journalistisk byrå till hufvudsaklig
sysselsättning, på extra stat för år 1912 bevilja ett anslag
af 4,000 kronor att efter sakkunniges hörande af
Kungl. Maj:t fördelas under de villkor för stipendiernas
åtnjutande, som Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma.

208:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till beredande, i enlighet
med de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 13 sistlidne
januari angifna grunder, af extra lönetillägg för år 1911 åt en del tjänstemän
och betjänte i vissa fall till ecklesiastikdepartementet hörande ämbetsverk
och kårer på extra stat för år 1912 anvisa, såsom förslagsanslag, ett
belopp af 20,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må till beredande af extra lönetillägg
för år 1911 åt en del tjänstemän och betjänte i vissa fall
till ecklesiastikdepartementet hörande ämbetsverk och kårer
på extra stat för år 1912 anvisa, såsom förslagsanslag,
ett belopp af 20,000 kronor att utbetalas med iakttagande,
att för beräknande af extra lönetillägg skola
gälla följande grunder:

Do) Extra lönetillägg utgår, där ej sådant fall är
för handen, som under 2:o) sägs, till tjänsteman, hvilkens
tjänstgöring är förlagd till hufvudstaden, med 15
procent å kontant aflöning, dock icke i något fall med
högre belopp än 700 kronor, och

till tjänsteman, hvilkens tjänstgöring är förlagd till

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

147

annan ort, med 12 procent å kontant aflöning, dock icke
i något fall till högre belopp än 500 kronor, samt,

i hvad angår betjänte, med 25 procent å kontant
aflöning, om tjänstgöringen är förlagd till hufvudstaden,
men eljest med 20 procent å sådan aflöning.

2:o) Ingår i aflöningen bostads- eller boställsförmån
in natura, skall det enligt nästföregående moment beräknade
lönetillägget minskas med ett belopp, motsvarande
10 procent af de kontanta aflöningsförmåner, hvarå
tillägget beräknats.

3:o) Från åtnjutande af extra lönetillägg undantagas,
förutom häradshöfdingarna och de tjänstemän, åt hvilka
beredts tillfällig löneförbättring för år 1910,

a) de tjänstemän, bvilkas aflöningsförmåner af statstjänst
för innevarande år uppgå till högre belopp än
7,700 kronor eller, om deras tjänstgöring är förlagd till
annan ort än Stockholm, 7,500 kronor; skolande, ifall
nämnda aflöningsförmåner öfverstiga 7,000 kronor, det
extra lönetillägget i intet fall utgå med högre belopp,
än som svarar mot skillnaden mellan 7,700 kronor eller,
om tjänstemannen har sin tjänstgöring förlagd till landsorten,
7,500 kronor, å ena, samt förenämnda aflöningsförmåners
belopp, å andra sidan,

b) de tjänstemän, hvilkas inkomst af arbete, det
extra lönetillägget oberäknad^ under år 1909 af vederbörande
taxeringsmyndigheter uppskattas till högre belopp
än 7,700 kronor eller, om deras tjänstgöring är
förlagd till annan ort än Stockholm, 7,500 kronor; skolande,
ifall nämnda inkomster öfverstiga 7,000 kronor,
det extra lönetillägget i intet fall utgå med högre belopp,
än som svarar mot skillnaden mellan 7,700 kronor,
eller, om tjänstemannen har sin tjänstgöring förlagd till
landsorten, 7,500 kronor, å ena, samt förenämnda inkomsters
belopp, å andra sidan,

c) de tjänstinnehafvare, hvilkas aflöningsförmåner
vid 1901, 1902, 1903, 1904, 1905, 1906, 1907, 1908 eller
1909 årens riksdagar ny- eller omreglerats efter andra
grunder än dem, som följts vid de äldre staternas fastställande.

4:o) Extra lönetillägg må allenast tilläggas tjänste -

148

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

män och betjente, hvilkas aflöning blifvit af Konung
och Riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter
af Riksdagen pröfvade grunder.

5:o) Extra lönetillägg beräknas endast å aflöningsförmåner,
hvilka utgå af statsmedel. Där aflöning bestrides
dels af statsmedel, dels ock af andra medel, beräknas
extra lönetillägg endast å den del däraf, som
utgår af statsmedel, dock att åt lärare och tjänstemän
vid universiteten extra lönetillägg må beräknas å hela
det belopp, hvartill aflöningen blifvit, på sätt i nästföregående
moment sägs, bestämd att minst uppgå, utan
afseende därå att till bestridande af universitetens utgifter
användas jämväl andra medel än statsmedel.

6:o) Extra lönetillägg beräknas å följande slag af
aflöningsförmåner:
lön;

tj änstgöringspenningar;

kontant bostads- och inkvarteringsersättning;
arfvode;

med lön likställdt lönetillägg; samt
dagaflöning vid flottan.

7:o) Extra lönetillägg till den, som af statens medel
åtnjuter lön eller arfvode för två eller flera befattningar,
utgår endast för en af dessa, nämligen för den, som
medför högsta aflöningen, eller, därest denna på mer
än ett ställe är lika, för den af dem, till hvilken han
först blifvit befordrad; samt

8:o) Extra lönetillägget anses tillhöra lönen.

Ersättning 209:o) Af statsrådsprotokollet, sid. 521—524, inhämtas, att statsf°ri
T kontoret i särskilda skrifvelser till Ivungl. Maj:t den 2 december 1910 till
L19ö.J ersättande anmält följande af statskontoret förskjutna medel:
l:o) jämlikt kungl. bref den 23 juli 1909 till bestridande
af kostnader för reparation af ångpannor för
värmeledning i naturhistoriska riksmuseets lokaler i kvarteret
Grönlandet norra............................................................. kronor 3,562: 50

2:o) jämlikt kungl. bref den 21 oktober 1910 till
fyllande af brist i nationalmusei årsanslag för år 1910
till brännmaterial........................................................................ » 662: —

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

149

S:o) jämlikt kungl. bref den 8 april och den 5 augusti
1910 till bestridande af kostnader för utredning
angående boksamlingar i Sverige, hvilka äro afsedda för
folkbildning m. m...................................................................... kronor

4:o) jämlikt kungl. kungörelse den 14 november 1902
till bestridande af kostnader för transport af handlingar
till landsarkiv................................................................................. »

5:o) jämlikt kungl. bref den 27 november 1908,
den 30 april 1909, den 25 februari, den 4 april samt
den 15 och den 29 juli 1910 till bestridande af kostnader
för bibelkommissionen..................................................... »

6:o) jämlikt kungl. bref den 27 maj, den 18 juni,
den 15 juli och den 28 oktober 1910 till bestridande
af kostnader för sakkunniga biträden inom ecklesiastikdepartementet
vid beredning af frågan om vissa ändringar
i förordningen angående kyrkoböckers förande..................... »

7:o) jämlikt kungl. bref den 28 januari 1910 till
bestridande af kostnader för kommittén för en svenskrysk
gradmätning på Spetsbergen............................................. »

8:o) jämlikt kungl. bref den 2 maj 1902 och den
18 juni 1909 till bestridande af kostnader för kommittén
för undersökning af svenska ortnamn .................................... »

9:o) jämlikt kungl. bref den 24 januari 1908 till
sakkunniga för utredning af frågan om förändrad anordning
af arkitektundervisningen vid det under akademiens
för de fria konsterna inseende ställda läroverk .................. »

10:o) jämlikt kungl. bref den 20 januari 1905 till
hyresersättning för år 1910 åt extraordinarie professorn
i kemi och kemisk farmaci vid farmaceutiska institutet »

H:o) jämlikt kungl. bref den 13 juli 1906, den 16
april, den 5 november och den 17 december 1909 samt
den 21 och den 28 januari, den 25 februari, den 29
april, den 15 juli äfvensom den 12 och den 23 september
1910 till bestridande af kostnader för folkundervisning
skommittén ........................................................................... »

12:o) jämlikt kungl. bref den 22 april 1910 till bestridande
af kostnader för utredning rörande tekniska
högskolans omorganisation och utvidgning .............................. »

2,633: 33

387: 40

7,191: 40

5,338: 75
2,000: —

852: 60

562: —

1,000: —

48,758: 04

4,348: 75

150

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

13:o) jämlikt kungl. bref den 1 juli 1910 till ersättning
åt öfver direktören P. J. G. Laurin och f. d. professorn
L. E. Phragmén för biträde inom ecklesiastikdepartementet
vid utarbetande af nådig proposition
angående statsbidrag till pensionering af lärarinnor vid

statsunderstödda enskilda läroanstalter m. m......................... kronor

14:o) jämlikt kungl. bref den 18 februari och den
8 oktober 1910 till bestridande af kostnader för utredning
rörande lärarnas vid elementarläroverken änke- och

pupillkassa m. m........................................................................

15:o) jämlikt kungl. bref den 18 december 1908
och den 30 september 1910 till bestridande af kostnader
för biträde inom ecklesiastikdepartementet vid utredning af
frågan om inrättande af en statsvetenskaplig examen m. m. »
16:o) jämlikt kungl. bref den 27 maj 1910 till bestridande
af kostnad för biträde inom öfverstyrelsen för
rikets allmänna läroverk vid utarbetande af förslag rörande
pensionering af lärarinnepersonalen vid de statsunderstödda
enskilda läroanstalterna samt utredning och förslag
i fråga om aflönings- och pensionsförmåner åt lärare och

lärarinnor vid kommunala mellanskolor................................. *

17:o) jämlikt kungl. bref den 4 oktober 1907, den
13 augusti och den 31 december 1909 samt den 10 juni
och den 19 augusti 1910 till bestridande af kostnader
för kommittén för afgifvande af utlåtande och förslag angående
förändrad anordning af den lägre tekniska undervisningen
......................................................................................... *

18:o) jämlikt kungl. bref den 8 och den 22 april
samt den 5 augusti 1910 till bestridande af kostnader
för utredning rörande omorganisation af gymnastiska centralinstitutet
m. m......................................................................... *

19:o) jämlikt kungl. bref den 27 november 1908
och den 21 maj 1910 kostnader för revision af svenska

kyrkans psalmbok........................................................................... *

20:o) jämlikt kungl. bref den 27 juli samt den 3
och 31 december 1909, den 21 januari, den 18 mars,
den 15 april och den 18 juni 1910 till bestridande af
kostnader för fortsatt beredande af frågan om grunderna
för reglering af prästerskapets löneförmåner....................... kronor

550: —

2,475: 67

2,953: 21

350: —

9,416: 27

10,749: 20
4,232: 40

21,854: 53

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

151

21:o) jämlikt kung!, bref den 18 december 1908
för anskaffande af inredningmiateriell i öfverstyrelsens
för rikets allmänna läroverk nya ämbetslokaler.................. » 2,000: —

Därjämte har öfverintendentsämbetet uti skrifvelse den 22 november
1910 till ersättande anmält af ämbetet jämlikt kungl. bref den 2 oktober
1908 och den 24 september 1909 förskjutna belopp, tillhopa 2,299 kronor
60 öre, för restaurering af äldre väggmålningar i Neder-Luleå församlings
kyrka.

Kungl. Maj:t har nu för återgäldande af ofvan omförmälda förskott,
tillhopa 134,177 kronor 65 öre, af Riksdagen äskat ett exti*a anslag för
år 1912, hvilket för undvikande af öretal i riksstaten borde bestämmas
till 134,178 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må för återgäldande af belopp, som
af statskontoret och öfverintendentsämbetet förskottsvis utbetalts,
på extra stat för år 1912 anvisa ett anslag af
134,178 kronor.

Stockholm den 24 februari 1911.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLING.

Reservationer:

vid punkten 12:o) (angående inrättande af en professur i psykologi
och pedagogik vid universitetet i Lund):

af herrar A. G. L. Billing, O. Jonsson, friherre J. T. Gripenstedt, O.
Björklund, friherre H. C. Falkenberg och J. Nilsson, hvilka ansett, att
utskottets yttrande och förslag bort hafva följande lydelse:

»Utskottet, som i allmänhet håller före, att inrättandet af nya professurer
bör ske med stor varsamhet och endast med ett till fullo ådagalagdt
oafvisligt behof af en dylik åtgärd, har icke kunnat finna, att ett
sådant behof af ifrågavarande lärostol vid Lunds universitet ännu föreoch
anser sig utskottet kunna med så mycket större sannolikhet
antaga detta, som någon Kungl. Maj:ts framställning i ämnet icke nu är
gjord, ehuru det lärer få tagas för gifvet, att Kungl. Maj:t, då tiden an -

152

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ses vara inne, icke underlåter att förnya sitt ar 1907 väckta förslag om
upprättande af ifrågavarande tjänst. På grund häraf far utskottet hemställa,

att herr Waldéns förevarande motion icke må åt
Riksdagen bifallas.»

vid punkten 25 (angående höjning af terminsafgiften till biblioteksoch
materialkassorna vid de allmänna läroverken):

af herr J. T. Larsson;

af herr K. Starbäck mot vissa delar af motiveringen;

vid punkten 32 (angående höjning af förslagsanslaget till lönetillskott
åt lärare vid folkskolor och småskolor):

af herrar J. T. Larsson, F. Berg, L. TV. Thorsson, P. Olsson, K.
Starbäck, A. Ekman, K. V. Rydén och J. Ström,, hvilka ansett, att utskottets
yttrande och förslag bort hafva följande lydelse:

»Beträffande etc. — — — — — _

_______—--—---föreliggande framställning.

Vidkommande härefter grefve Hamiltons ofvanberörda motion, i hvad
den afser ytterligare förhöjning af ifrågavarande anslag, finner utskottet
hvad motionären anfört angående behofvet af en lättnad för vissa kommuner
i deras utgifter för folkskoleväsendet synnerligen beaktansvärdt.
Utan att vilja inlåta sig på den vidtomfattande frågan om utjämnande af
den kommunala skattebördan i allmänhet i sammanhang med ett öfverflyttande
till större eller mindre del på staten af kommunernas nuvarande
utgifter, anser sig utskottet här endast höra framhålla, att den mycket
störa, sedan länge öfverklagade ojämnhet, hvarmed utgifterna för folkskoleväsendet
trycka de olika skoldistrikten, innebär en allvarlig fara för såväl
vederbörande kommuners ekonomiska ställning som ock skolväsendets behöriga
uppehållande och utveckling. Utskottet, som alltså finner åtgärder
för afhjälpande åtminstone i någon mån af detta missförhållande vara af
behofvet påkallade, anser motionärens förslag om höjande af statsbidraget
till aflöning åt lärare vid folkskolor och småskolor från nu utgående två
tredjedelar af dessa aflöningar till nio tiondelar samt statsverkets öfvertagande
af hela kostnaden för ål der stilläggen vara väl ägnadt att bereda
kcunmunerna den lättnad i nu ifrågavarande hänseende, hvaraf många af
dem äro i ett trängande behof, och å andra sidan icke innebära större
uppoffring från statens sida än som kan anses af omständigheterna påkallad.
Det af motionären för ändamålet beräknade beloppet, 2,600,000
kronor, har ej gifvit utskottet anledning till erinran.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

153

Pa grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

a) att Riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag, höja förslagsanslaget till lönetillskott åt lärare
vid folkskolor och småskolor från 10,000,000 kronor till

10,650,000 kronor eller med 650,000 kronor; och

b) att Riksdagen, med bifall till grefve Hamiltons
ifrågavarande motion, må besluta en ytterligare höjning
i samma anslag med 2,600,000 kronor.»

Vid punkten 38 (angående ny stat för famaceutiska institutet):

af herr K. St arbäck;

vid punkten 80 (angående lärare i teologisk encyklopedi och teologiska
prenotioner vid universitetet i Lund):

af herrar A. G. L. kittling, H. Andersson, O. Jonsson, friherre J. T.
Gripenstedt, grefve P. O. L. Klingspor, grefve C. O. Taube, P. Sörensson,
O. Björklund, friherre Jk. C. Falkenberg och G. Olsén, hvilka ansett, att
utskottets yttrande och förslag bort hafva följande lydelse:

»Genom den nya etc. — — — — — — — — — ~--

— _--— — — — —----ordinarie befattningshafvare.

Utskottet anser, i likhet med departementschefen, lämpligt att särskild!
anslag å riksstaten uppföres för uppehållande af undervisning och examination
i ifrågavarande ämne samt har ej heller i öfrigt funnit anledning
till anmärkning emot det af Kungl. Maj:t framställda förslaget. Emellertid
anser utskottet att, därest ifrågavarande lärare skulle vara innehafvare
af docentstipendium, motsvarande minskning i arfvode! bör äga rum.

Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen må för uppehållande vid universitetet
i Lund af undervisning och examination i teologisk encyklopedi
och teologiska prenotioner, enligt de närmare
bestämmelser, som af Kungl. Maj:t meddelas, på extra
stat för år 1912 anvisa ett belopp af 5,000 kronor,
under villkor att, därest vederbörande lärare år innehafvare
af docentstipendium, arfvodet för ifrågavarande
undervisning och examination skall minskas, så att detsamma
jämte stipendiet ej öfverstiger 5,000 kronor.»

Herr E. A. G. A. Wijkander har begärt få antecknadt, att han icke
närvarit vid detta ärendes slutliga handläggning inom utskottet. Likaledes
skulle här antecknas att herr A. Wiklund icke deltagit i ärendets
behandling inom utskottet.

Bihang till Riksd. protokoll 1011. 4 Sami. 1 Afd. 8 Höft.

154

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1911 års riksstat anslår:
Anvisning i kontant.	Indelning och därmed jämförlig anvisning, på förslag.	Summa.
Friheter. Ersättningar.

Kronor ö.

17,000

88,900

101,150

131,500

60,850

29,721

89,930

i 100,000

791.586

Kronor	Ö.	Kronor	Ö. 1
		_	!
			_ 1


2,500	—	337,087	—

Kronor ö.

17,000

88,900

101,150

131,500

60,850

369,308

89,930

100,000

791.586

Ecklesiastik

Departementschefen.........................................................

Departementets afdelning af Kungl. Majrts kansli ......

Riks- och landsarkiven ..................................................

Kungl. biblioteket............................................................

Nationalmuseum (däraf fem särskilda reservationsanslag

Kleresistaten...................................................................

Domkapitlens expeditioner .............................................

Lappmarks ecklesiastikverk, förslagsanslag ..................

Universitetet i Uppsala. Nuvarande belopp..................

Ökas med..................................................................

649.791

Universitetet i Lund. Nuvarande belopp
Ökas med............................................

10,000

309.735

9,550

5.716.506

tj 8,106,219

2,500

—337.087-

10,000

309.735

9,550

5.716.506

8,445,806!—

Akademiska sjukhuset i Uppsala, förslagsanslag .........

Karolinska mediko-kirurgiska institutet (däraf till tand Nuvarande

belopp ...................................................

Ökas med.................................................................

Universitetskanslersexpeditionen (däraf förslagsanslag,
Allmänna läroverken, reservationsanslag. Nuvarande
Ökas med................................................................

Staisulskottets utlåtande Nr 8

155

Lift. A.

Riksstatens Åttonde hufvudtitel.

		Förslag till blifvande riksstat:
	Anvisning kontant.	i	Indelning och diirmed jämförlig anvisning, pä förslag.	S n in in a
departementet.		Friheter.	Ersättningar.
Kronor	ö.	Kronor	ö.	Kronor	Ö.	Kronor	Ö.
	17.000 88,900 101,150 131,500 60,850 29,721 89,930 100.000 793,436 667,791 10.000 319,335 9.550 5,732,578						17.000 88,900 101,150 131,500 60,850 369,308 89,930 100,000 793,436 667,791 10.000 319,335 9,550 5,732,578



å tillhopa 32,800 kronor)...............................................
—	2,500	--	337,087	—	—

.................................................................... 791,586: — ..................................................................... 1,850: —
..................................................................... 649,791: — ..................................................................... 18,000: —

läkarinstitutet 31,700 kronor, förslagsanslag, högst). ..................................................................... 309,735: — ................................................................ 9,600: —
högst 1,900 kronor)........................................................ belopp ..................................................... 5,716,506: — .................................................................. 16,072: —


Transport	8.151.741	-i	2,500	—	337,087	—	8.491.328

156

Statsutskottets utlåtande Xr 8.

1911 års riksstat anslår:

Indelning och därmed
jämförlig anvisning,
på förslag.

Anvisning i
kontant.

Friheter. I Ersättningar.

Kronor

337,087

10,000

73,0001

765,000

10,000

9,308.806j

2,500 —(337,087!

Undervisning i slöjd vid de allmänna läroverken, förUnderstöd
åt extra ordinarie lärare vid de allmänna

anslag....................;..................................................

Högre lärarinneseminariet. Nuvarande belopp............

Ökas med..................................................................

Enskilda läroausanstalter:

Enskilda mellanskolor ................................................

i Högre flickskolor .........................................................

I Högre goss- och samskolor.........................................

| Enskilda ^lärarinneseminarier.......................................

eller ett gemensamt reservationsanslag.................

• Lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda

■ Kommunala mellanskolor, förslagsanslag .....................

Folkundervisningen:

Seminarier för folkskollärares bildande. Nuvarande

Ökas med..................................................................

i Stipendier för seminarieelever...................................

i Arfvoden åt folkskoleinspektörer.................................

Undervisningsmateriel m. m. för folkskolor...............

eller ett gemensamt reservationsanslag..................

| Till resekostnadsersättning åt folkskoleinspektörer,

Understöd åt högre folkskolor, förslagsanslag .........

Bidrag till aflönande af vikarie under öfningslärares

förslagsanslag .........................................................

Bidrag till aflönande af lärare och lärarinnor vid

skollärarinnors bildande, förslagsanslag..................

Till befrämjande af folkundervisningen bland de i

förslagsanslag. Nuvarande belopp ........................

Ökas med..................................................................

Lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor,

varande belopp.........................................................

Ökas med..................................................................

Statsutskottets utlåtande Nr S.

157

Transport

slagsanslag........................................................................

läroverken under förfall på grund af sjukdom, förslags -

73,000: —
4,250: —

....... 60,000:

....... 375,000:

...... 120,000:

...... 20,000:

läroanstalter, förslagsanslag.

......... 575,000:

.......... 190,000:

belopp ... 589,690:

............... 11,000:

600,690

93,750

50,500

30,000

förslagsanslag.......

vid folkskollärarseminarium sjukdom,

seminarier för småskollärares och små rikets

nordligaste trakter bosatta finnar,

.......................................... 90,000: —

.......................................... 60,000: —

774,940

93.000

58.000

4,000:

26,000:

150,000: —

förslagsanslag. Nu -

10,000,000: —

650,000: —

10,650,000:

Transport 11,755,940:

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning i
kontant.

Kronor

8,151.741

10,000

5,000

77,250

765,000

10,000

9,018,991

Indelning och därmed
jämförlig anvisning,
på förslag.

Friheter.

Kronor

2,500

Ersättningar.

Summa.

Kronor

337,087

2,500|—(337,087

Kronor

8,491,328

10,000

5,000

77,250

765,000

10,000

9,358.578

158

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

1911 års riksstat anslår:

Indelning och därmed
jämförlig anvisning,
på förslag.

Anvisning i
kontant.

Friheter.

Kronor

Kronov

9.308.806

12,099,523

14,460

Trpt 21,954,510

Understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag. NuvaÖkas
med.................................................................

Stipendier åt elever vid folkhögskolor.......................

Understöd för aflönande af lärare vid fortsättnings 1.

9PP...........................................................................

Okas med..................................................................

För anordnande af manlig slöjd i folkskola, mindre

slagsanslag. Nuvarande belopp.............................

Ökas med..................................................................

För anordnande af kvinnlig slöjd i folkskola, mindre

slagsanslag. Nuvarande belopp..............................

Okas med..................................................................

För anordnande af undervisning i huslig ekonomi i

skola, förslagsanslag...............................................

Bidrag till aflönande i vissa fall af vikarie för lärare

skola, förslagsanslag................................................

Bidrag till aflönande af vikarie för lärare vid småBidrag
till aflönande af vikarie för lärare vid högre

Sällskapet för folkundervisningens befrämjande.........

För understödjande af dels folkskolebarns resor till

folkskolebarns studieresor, förslagsanslag...............

Understöd åt folkbibliotek, förslagsanslag .....................

De tekniska läroverken. Nuvarande belopp ...............

Ökas med..................................................................

Gymnastiska centralinstitutet..........................................

Farmaceutiska institutet. Nuvarande belopp ...............

Ökas med.................................................................

Barmnorskeundervisniugen och barnbördshusen............

Svenska akademien .........................................................

Vetenskapsakademien ......................................................

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien (däraf *)

*) Af Kungl. Maja föreslaget belopp, hvaröfver utskottet framdeles kommer att afgifva särskildt yttrande.

Statsutskottets utlåtande Kr 8.

159

Transport

rande belopp.................... 140,000: —

.......................................... 80.000: —

skolan, förslagsanslag. Nuvarande be .

........................................ 110,000: —

.......................................... 25,000: —

folkskola eller särskild slöjdskola, för .

........................................ 345,000: —

......................................... 45,000: —

folkskola eller särskild slöjdskola, för .

....................................... 205,000: —

.......................................... 60,000: —

folkskola, högre folkskola och folkhög -

eller lärarinna vid folkskola eller små skollärarseminariu

m, förslagsanslag......

folkskola, förslagsanslag ..................

landet under sommarferierna dels ock

1,000 kronor, reservationsanslag)

	Förslag till blifvande riksstat:
	! Anvisning 1 1 kontant.	i	Indelning och därmed jämförlig anvisning, på förslag.	Summa.
			Friheter.	j Ersättningar
	Kronor	ö.	Kronor	Ö.	Kronor	l ^	Kronor	1 ö.
11,755,940: —	9.018.991		2.50C	—	337,08"	ij-	9.358.576	i—1
220,000: —
35,000: —								j
135,000: —								j
390,000: —
265,000: —
60,000: —
161,000: — 2,000: — 2,000: — 4,500: —
30,000: — \|	13,060,440 60,000 079,975 39,650 57.900 63,533 8,250 14,460 83.900						13,060,440 60,000 679,975 39,650 ! 57.900 63,533 8,250 14,460 83.900
''	1					I
581,975: — i *) 98,000: — \|	i

34,000: — \| 23,900: —
[						1


.......... 1

Transport ji	23,087,099^-	-1	2,50o\|-	4	337,087	— 23,426.6861

160

Statsutskottets utlåtande Nr S.

	1911 års	riksstat anslår
\| Anvisning i kontant.	i	Indelning och därmed j jämförlig anvisning, på förslag.	Summa.
\|	Friheter.	Irsättningar. j 1
Kronor	Ö.	Kronor	Ö.	Kronor	5.	Kronor	Ö.
21,954,510		2,500	i	137,087		22,294,097
90,750						90,750

93,635 118,450 27,863 \| 14,000 \|						93,635 118,450 27,863 14,000




\| ; 287,500 ! 120,000 1 78,000 2,750 28,380 185,000	287,500 \| 120,000 78,000 2,750 28,380 185,000




					1_
		\|
70.000 1,028 2,950 45.000 135,000 6,00C		—	i II	169,400		70.000 170,428 2,950 45.000 135,000 6,000	k
					—
					-
					—
					i—
55,091 15,00(	55,091 15 00(
					i—
—		i
la 23,330,901	)-	-\| 2,500-	-1506,487	rj—123,839,896\|—

Akademien för de fria konsterna (däraf tvenne iesei Nuvarande

belopp ...................................................

Ökas med..................................................................

Musikaliska akademien (däraf 15,000 kronor reser Naturhistoriska

riksmuseum..........................•••••• •• • ..........

Meteorologiska central anstalten (däraf 16,000 kronor
Kyrklig själavård åt döfstumma, förslugsanslag, högst
Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:

Till befrämjande af döfstumundervisningen, förslags Institutet

och förskolan för blinda å Tomteboda......

Till bekostande af elevers vid institutet och försom
åtföljande vårdares resor på statens järnvägar,

Förskolan för blinda i Yäxjö ....................

Bidrag till aflönande i vissa fall af vikarie för läningsanstaltema
å Tomteboda och i Yäxjö, för Serafimerlasarettet.

..........................................................

Stora barnhuset i Stockholm.........................................

Frimurarbarnhuset............................................................

Barnhusen i landsorten.............................................

Uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn, förslagsanslag.

Ökas med..................................................................

Uppfostringsanstalter för vanartade och i sedligt af Kyrkors

underhåll...........................................................

Svenska kyrkan i Paris................................................

Resestipendier samt läroböckers, tidskrifters och larda

Ålderstillägg, förslagsanslag ...................................■■;■■■

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag, JNu Ökas

med..................................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag
Extra utgifter, reservationsanslag .................................

Af Kungl. Maja föreslaget belopp, hvaröfver utskottet framdeles kommer

nfffifva. särskild! yttrande.

Statsutskottets utlåtande Nr S.

161

vationsanslcig å tillhopa 81,900 kronor.

vationsanslag)............

reservationsanslag) ...

anslag ........................

skolan för blinda å Tomteboda äfvenförslagsanslag.
......................................

rare och lärarinnor vid blindundervisslagsanslag.
...........................................

verks utgifvande, reservationsanslag.
varande belopp ..................................

Nuvarande belopp................................

seende försummade barn, förslagsanslag

	Förslag till blifvande riksstat :
	Anvisning i kontant	Indelning och därmed jämförlig anvisning, pa förslag.	S n m in a.
	Friheter.	Ersättningar.
	Kronor	.. O.	Kronor	Ö.	Kronor	Ö.	Kronor	Ö.
Transport	23,087,099	—	2,500	—	337,087	—-	23,426,686	—
90,750: — *) 12.300: —	103,050 93,635 118,450 27,863 14,000	—		—	■-	—	103,050 93,635 118,450 27,863 14,000	—
						\|
	—			—	—
200,000: — 69,500: —
2,000: — 14,800: —
1,200: —	287,500 120,000 78.000 2,750 28,380 255.000 70.000 1,028 2,950 45.000 135.000 15.000 55,093 15,000						287,500 120,000 78.000 2,750 28,380 255.000 70.000 170,428 2,950 45.000 135.000 15.000 55,093 15,000




185,000: — 70,000: —

				169,400



.... 6,000: — .... 9,000: —
0,000 kronor)	—		—	—	—	—

Summa	24,554,798!—	2,500	—	506,487		25,063,785

Bihang till /liktal. prof. 1911. 4 Sami. t Afd. S Höft.

162

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Bil. Litt. It.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens
Åttonde hufvudtitel.

Ecklesiastikdepartementet.

Ecklesiastikdepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli.

Till provisorisk lönereglering för befattningshafvare i ecklesiastikdepartementet,
förslagsanslag.............................. 12,145:

» arfvode åt en extra byråchef inom ecklesiastikdepartementet
........................................................................... 7,800:

i beredande af arfvode åt en särskild föredragande i

ecklesiastikdepartementet ............................................. 4,500:

» förböjning af de inom ecklesiastikdepartementets afdelning
af Kungl. Maj:ts kansli anställda amanuensers

arfvode m. m. ''............................................................... 10,950:

» biträden vid de statistiska arbetena inom ecklesiastikdepartementet
............................................................. 6,200:

Itiks- och landsarkiven.

I Till fortsatt utgifvande i tryck af sådana skrifter och handlingar,
som äro af vikt för fäderneslandets historia... 4,500
| » arfvode åt en amanuens vid landsarkivet i Uppsala... 1,800

» arfvode åt en amanuens vid landsarkivet i Vadstena 1,800

» arfvode åt en amanuens vid landsarkivet i Lund 1,800

x arfvode åt en amanuens vid landsarkivet i Göteborg 1,800

j » ersättning åt extra biträden vid landsarkivet i Lund 1,000

Kungl. biblioteket.

Till redigering af Sveriges offentliga biblioteks gemensamma
accessionskatalogs 26:e årgång, omfattande år
1911 ...........................................................................

1,500:

Transport 1,500:

Kronor

41.595

12,700

54,295!—

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

16ii

Transport 1,500:

Till inbindning af obundna bocker i kungl. bibliotekets

äldre samlingar ............................................................ 10.000:

» utarbetande af katalog öfver ofullständigt förtecknade

delar af kungl. bibliotekets äldre samlingar............... 11,000:

Nationalmuseum.

Till provisoriskt aflöningstillägg till vissa befattningshaf vare

vid nationalmuseum, förslagsanslag..................... 4,395:

» beredande af ökade ersättningar för bestridande
af sekreterar- och kamrerargöromålen vid nationalmuseum.
.......................................................................... 600;

» beredande af höjda arfvoden åt extra ordinarie tjänstemän
vid nationalmuseum ............................................ 3,350

» vård, underhåll och tillökning af statens konstindu striella

samlingar ........................................................ 5,100

» biträde vid vård och tillhandahållande af handtecknings-
och gravyrsamlingen i nationalmuseum äfvensom
för vetenskaplig bearbetning af museets samlingar
..................... 2,000

» anordnande af nattlig bevakning vid nationalmusei byggnaden

..... 3,800

» beredande af tilläggsarfvoden åt extra ordinarie vaktmästare
vid nationalmuseum ....................................... 900

Lifrustkammaren.

Till tillsyn, underhåll och vård af lifrustkammarens samlingar.
....................... 6,200: —

» ^landsättande af vissa föremål i lifrustkaminarens

samlingar........................................................................ 300: —

Domkapitlens expeditioner.

Till förstärkande af ordinarie anslaget till domkapitlens

expeditioner .................................................................. 4,570:

» beredande af ökadt anslag för år 1912 till vikariatsersättning,
extra biträde, renskrifning m. in. vid Stockholms
städs konsistorium .......................................... 500: -

Transport

Kronor

54.295

22,500

20,145

0.500

5,070

108,510

164

Statsutskottets utlåtande Nr S.

Kronor

Universiteten.

Till arfvode åt en biträdande lärare i medicin vid universitetet
i Uppsala...........................................................

» förstärkande af lärarkrafterna i kirurgi vid universitetet
i Uppsala............................................................

» anordnande vid institutionen för medicinsk och fysiologisk
kemi vid universitetet i Uppsala af undervisningskurs
i allmän kemi...............................................

Bidrag till arfvode åt en assistent å akademiska sjukhusets

i Uppsala röntgenafdelning..........................................

Till höjning af arfvodet för notarien hos medicinska fakulteten
vid universitetet i Uppsala................................

» anställande vid universitetet i Uppsala af lektorer i

tyska, franska och engelska språken...........................

» arfvode åt eu lärare vid universitetet i Uppsala i nordisk

och jämförande fornkunskap..........................................

» arfvode åt en lärare inom ämnesgruppen estetik samt
litteratur- och konsthistoria vid universitetet i Uppsala
Bidrag till uppehållande af verksamheten vid det pedagogiska
seminariet vid universitetet i Uppsala............

Till uppehållande af öfuingarna å institutionen för allmän

och analytisk kemi vid universitetet i Uppsala .........

» aflöning åt en assistent vid det meteorologiska observatoriet
i Uppsala samt till bestridande af löpande
utgifter för de vid observator^ anordnade seismologi ska

undersökningarna...................................................

» arfvode åt en för biträde vid arbetet med den internationella
solarforskningen anställd assistent vid den
fysiska institutionen vid universitetet i Uppsala.........

> höjning af arfvodet för notarien hos filosofiska fakulteten
vid universitetet i Uppsala.................................

> universitetsbiblioteket i Uppsala ................................

» anordnande vid universitetet i Uppsala af undervisning
i bokföring............................................................

» utgifvande af Uppsala universitets årsskrift ...............

» anordnande af kostnadsfri propedeutisk undervisning

i allmän kirurgi vid universitetet i Lund ..................

Bidrag till arfvode åt en assistent å det vid universitetets
i Lund kliniker inrättade röntgenlaboratoriet

Transport! 108,510

8,000: -2.000: —

3,500:

1.500
400

9.000

3.500

5.000

1.500

2,000: —

1,500:

700: —

10,000: —

600: —

5,000: —

1.500: —

Transport 55,700;

108,510

Statsutskottets utlåtande Kr 8.

165

Till

Transport 55,700

anordnande af undervisningskurs i allmän kemi vid

universitetet i Lund...................................................... 2,500

arfvode åt en biträdande lärare i medicin vid universitetet
i Lund .............................................................. 2,000

höjning af arfvodet för notarien vid medicinska fakulteten
vid universitetet i Lund...................................... 200

anställande vid universitetet i Lund af lärare i tyska,

franska och engelska språken....................................... 9,000

uppehållande vid universitetet i Lund af undervisning

i slaviska språk, företrädesvis ryska ........................... 2,500

arfvode åt en lärare inom ämnesgruppen estetik samt
litteratur- och konsthistoria vid universitetet i Lund 8,500
aflönande af en föreståndare för universitetets i Lund
historiska museum samt mynt- och medaljkabinett ... 4,000

arfvode åt en amanuens vid universitetets i Lund

konstsamlingar............................................................... 500

inredning och utrustning af det geografiska seminariet

vid universitetet i Lund............................................... 5,060

uppehållande af .undervisning i entomologi och vård

af de entomologiska samlingarna vid universitetet i Lund 3,000

uppförande af ny byggnad för universitetets i Lund

botaniska institution......................................................*)G2,000

uppförande af ny byggnad för astronomiska observato riet

vid universitetet i Lund m. m............................... 29,000

höjning af arfvodet för notarien hos filosofiska fakulteten
vid universitetet i Lund .................................... 250

materiel m. in. för universitetsbiblioteket i Lund...... 10,000

anordnande vid universitetet i Lund af undervisning

i bokföring..................................................................... 600

materiel för inrättningen för gymnastik och fäktkonst

vid universitetet i Lund............................................... 500

utgifvande af Lunds universitets årsskrift .................. 4,000

resestipendier åt ordinarie lärare m. fl. vid rikets universitet
och karolinska mediko-kirurgiska institutet... 10,000

Karolinska medilco-ldrurgiska institutet.

Till arfvode åt en amanuens vid institutets gynekologiska

klinik å Sabbatsbergs sjukhus....................................... 900: —

Transport 900: -—| 312,760

*) Af Kungl. Maja föreslaget belopp hvaröfver utskottet framdeles kommer att afgifva särskild! yttrande

Kronor

108.510

204.250

166

Statsutskottets utlåtande Nr S.

Transport

Till arfvode åt en amanuens vid institutets syfilidologiska

klinik å sjukhuset S:t Göran .......................................

■» upprätthållande af undervisning och sjukvård vid vissa
obstetriska och gynekologiska kliniker under en del

af år 1912......................................................................

» arfvode åt eu biträdande lärare i medicin vid institutet
» arfvode åt en biträdande lärare i kirurgi vid institutet
» uppehållande af assistenttjänstgöriug vid allmänna

barnhuset i Stockholm...................................................

» arfvode åt eu föreståndare för röntgeninstitutet å seraf!
merlasarettet, till aflöning åt erforderligt biträde
åt föreståndaren och till underhåll af röntgeninstru mentariet,

tillhopa........................................................

» arfvode åt ett lärarbiträde vid den förberedande kursen
i allmän kemi samt till materiel vid kemiska institutionen
> beredande af tillgång till aflönande af nödigt arbetsbiträde
vid enhvar af den anatomiska och histologiska

institutionen vid institutet............................................

» en pediatrisk klinik vid kronprinsessan Lovisas vårdanstalt
för sjuka barn...................................................

» en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm ............

» arfvode åt en amanuens vid institutets klinik för öron-,

näs- och halssjukdomar å Sabbatsbergs sjukhus.........

» täckande af brist å institutets allmänna materielanslag

under åren 1907, 1908 och 1909.................................

» anordnande af elektriskt belysnings- och kraftsystem
inom den åt patologisk-anatomiska samt kemiska institutionerna
vid institutet upplåtna byggnad, högst
» täckande af möjligen uppkommande brist å institutets
aflöningsanslag för år 1911 .........................................

Kronor

900:

312.760

1.500: —
3,000: —
3,000: —

600:

5,000: —
4,000: —

750: —

1,800: —
3,500: — I

900: —

4.000: —

7,400: -600: —

37.850

Undervisning i epidemiologi.

Till anordnande vid epidemisjukhusen i Stockholm, Göteborg, Malmö I

epidemiologi åt medicine

och Uppsala af klinisk undervisning
kandidater ............................................

Allmänna läroverken.

Till förstärkande åt det till öfverstyrelsen för rikets allmänna
läroverk utgående anslag för tillfällig adjunktion,
vikariatsersättning, hyra för lokal och expenser m. m.

4.500: —

6.000

Transport 4,500:

356,610

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

167

Transport 4.500: —

Till arfvode åt eu amanuens hos öfverstyrelsen för rikets

allmänna läroverk ........................................................ \ gQQ. _

* hyra af ämbetslokal för öfverstyrelsen för rikets all männa

läroverk under hyresåret 1 oktober 1911—30
september 1912 ............................................................ 5 00p. _

* arfvoden åt extra och vikarierande lärare vid de allmänna
läroverken ........................................................ 124 000: _I

extra arfvoden åt teckningslärare vid de allmänna läro 13,

000: —

verken

» ersättning åt skolläkare................................................ 23 000: _

» upprätthållande under år 1912 vid högre realläroverket
i Göteborg af profårskurs för praktisk utbildning af
blifvande lärare vid de allmänna läroverken.............. 5,100: —

Högre lärarin ne semin ariet.

Till högre lärarinneseminariet och därmed förenade läroanstalter.........I

Enskilda läroanstalter och kommunala mellanskolor.

Till resestipendier åt lärarpersonalen vid enskilda läroanstalter
och kommunala mellanskolor........................ 10 000: _!

dels resestipendier, dels ock understöd vid fortsatta
studier åt föreståndarinnor och lärarinnor såväl vid
lärarinneutbildningsanstalter i huslig ekonomi som vid

skolkök.

2,000:

Folkundervisningen.

1 iH tillfällig löneförbättring till lärare och lärarinnor vid

folkskoleseminariernas öfningsskolor .......................... 8,200

* uppförande af nybyggnader för folkskoleseminariet i

Göteborg ..................................................................... 129.000

» uppehållande af undervisningen vid folkskoleseminariet
i Göteborg i förhyrda lokaler m. in.................. 27,525

» inredning och möblering af de nya byggnaderna för

folkskoleseminariet i Göteborg m. in............................ 71 000

* uppförande af nya byggnader för folkskoleseminariet

1 Falun.......................................................................... 150,000

Transport 385,725:

Kronor

356.610

176.100,

27,900!-

12,000

572,610

168

Statsutskottets utlåtande AV 8.

Transport 385,725: —

Till arfvode it läraren i trädgårdsskötsel vid folkskole seininariet

i Luleå....................••••■.................■■■...........

;> uppehållande af undervisning i folkskolans högre afdelning
vid de med folkskoleseminarierna i Kalmar,

Landskrona, Strängnäs, Härnösand, Skara, Växjö och

Luleå förenade öfningsskolor .............................••••••■• 13,030:

» anordnade af en för manliga studenter afsedd parallellafdelning
till fjärde klassen vid folkskoleseminariet i

Växjö m. ....................................................

» understöd för uppehållande af Stockholms privata folk skollärarinueseminarium

............ ................................ 6,300: —

» anordnande af repetitionskurser i gymnastik för folkskollärare
och folkskollärarinnor .......................12,900: —

» understöd för anordnande af fortbildningskurser i trädgårdsskötsel
för folkskollärare vid Adelsnäs trädgårds -

skola

1.300: —

beredande af möjlighet till skolgång för fattiga, på
lånare afstånd från skolorna boende skolpliktiga barn
inom Vilhelmina, Risbäcks, Stensele, Tärna, Sorsele,

Arjeplogs, Malå och Fredrika församlingar ..............■ 20.000: —

beredande af möjlighet till skolgång för fattiga, pa
längre afstånd från skola boende skolpliktiga barn

inom flotagens församling......................-................ 1,000: —

resestipendier åt rektorer samt öfrig» lärare och lära rinnor

vid folkskoleseminarierna ............................... “

resestipendier åt folkskollärare och folkskollärannnor 8,000: —
resestipendier åt lärare och lärarinnor vid småskoleseminarier
samt mindre folkskolor och småskolor äfvensom
biträdande lärare och lärarinnor vid folkskolor..._3,000: —

De tekniska läroverken.

Till förstärkning af arbetskrafterna vid tekniska högskolan *)323,000:
» om- och tillbyggnad för Chalmers tekniska läroanstalt^

m. m.................:.............................;......;...............;•••• *)154.000

2 beredande af provisorisk lönereglering åt befattnings häfvare

vid tekniska skolan i Stockholm..................... 4.600

» uppehållande af verksamheten vid tekniska skolan i

Stockholm ............................................................ _ l6-1.81

Transport 497,761

Kronor ö. ;

572.6101

464.475

1,037,085]--i

*) Af Kung! Maj.t föreslaget belopp, hvaröfver
yttrande.

utskottet framdeles kommer att afgifva särskildt

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

169

Transport 497,761

Till uppehållande af verksamheten vid tekniska skolan i
Norrköping....................................................................

» uppehållande af verksamheten vid tekniska skolan i
Malmö .........................................................................

* uppehållande af verksamheten vid tekniska skolan i

Örebro ........................................................................... 19,920

» uppehållande af verksamheten vid tekniska skolan i
Borås..............................................................................

* uppehållande af verksamheten vid tekniska skolan i

Häruösaud ..................................................................

* tillfällig löneförbättring åt rektor, ordinarie lärare,

tjänstemän och vaktmästare vid tekniska skolan i
Eskilstuna ....................................................................

* understöd åt lägre tekniska yrkesskolor samt till bestridande
af kostnader för inspektion af dessa skolor 95,000

» resestipendier åt föreståndare och facklärare vid lägre

tekniska läroanstalter ................................................. 3,000

» understöd för uppehållande af slöjdföreningens i Göteborg
skola ...................................''................................. 30.000

4,250

14,450

4,250

4.550

602

Gymnastiska centralinstitutet.

Till tillfällig aflöningsförbättring åt befattningshafvare vid

gymnastiska centralinstitutet, förslagsanslag............... 8,400: —

» uppehållande af gymnastiska centralinstitutets verk -

samhet under år 1912 ...

7.650:

Barnmorskeundervisningen och barnkärdshusen.

Till anordnande af repetitionskurser för äldre barnmorskor 2,000: —
* uppförande af nya byggnader för allmänna barnbörds huset

i Stockholm m’. in.............................................. 100,000: —

Vetenskapsakademien.

Till inlösen af en internationell, fortlöpande katalog öfver
naturvetenskaplig litteratur ........................................

* upprätthållande af den för en internationell, fort löpande

katalog öfver naturvetenskaplig litteratur anordnade
regionalbyrån för Sverige .............................

* bestridande af Sveriges andel i kostnaderna för den

internationella jordmätningen......................................

2.000: —

1,600: —
1,424: —

Kronor

1,037,035

673,783

16,050

102,000

5,024

Transport | 1,833,942)—J

Bihang till Rilcsd. prol. 1.911. 4 Sami. 1 Afd. 8 Haft.

170

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.

Till bekostande af åtgärder för konserverande af Roma

klosterkyrka .................................................................

» undersökning af en påbyggnad från stenåldern vid

Alvastra .....................................................................

» bestridande af kostnaderna för inköp af en intill S:t
Lars ruin i Visby belägen tomt...................................

Transport

2,400

6,000

5,000

Naturhistoriska riksmuseum.

Till vård, underhåll och förkofran af museets etnografiska

afdelning...................................................................... 6,500

» brandförsäkring af naturhistoriska riksmuseets samlingar
och macerationsbyggnaden vid Värtan ............ 2,428

» beredande af personlig löneförbättring åt amanuenserna
G. Flink och G. A. H. Dahlstedt .................... 4,000

Meteorologiska centralanstalten.

Till upprätthållande af fullständigt ordnad väderlekstjänst

vid centralanstalten .....................................................

» upprätthållande af två meteorologiska stationer ........

» utförande af meteorologiska observationer för den
hydrografiska undersökningen af Sveriges färskvatten
Bidrag från Sverige för åren 1911 — 1913 till bekostande
af den internationella kommissionens för vetenskaplig
luftsegling publikation af undersökningar rörande de

högre luftlagren...........................................................

För meteorologiska centralanstaltens förseende med dagliga
meteorologiska telegram från Färöarna och Island

10,250:

600:

13,700:

720:

4,320: —

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda.

Till handtverksskolan för blinda i Kristinehamn .............. 20,000:

» tryckning af blindskrifter............................................ 2,500:

» understöd åt blindlärarelever och reseunderstöd till

blindlärare .................................................................... 1,200:

Kronor

1,833,942

Transport 23,700: —

13,400

12,928

29,590

1,889,860]

Statsutskottets utlåtande Nr S.

171

Til

Transport 23,700: —

resestipendier åt föreståndare, lärare och lärarinnor
vid rikets abnormskolor (döfstumskolor, blindskolor

och sinnesslöanstalter).................................................. 1,000: —

understöd åt De blindas förening................................. 25*000: —

Undervisningsanstalter för vanföra.

Till understöd åt undervisningsanstalter för vanföra, äfvensom
för bekostande af dessa anstalters inspektion...... 30,000

Bidrag till kostnaderna för en nybyggnad för vanföre anstalten

i Göteborg..................................................... 25 000

Bidrag till kostnaderna för en nybyggnad för ortopedisk

poliklinik och sjukafdelning i Hälsingborg................... 20,000

Till

Diverse anslag.

beredande af religionsvård åt svenska sjömän m. fl.

i utländska hamnar ...................................................... 25,000:

aflöning åt pastor vid svenska Victoriaförsamlingen i

Berlin .......................................................................... 6,000:

anställande af en extra ordinarie prästman vid järnvägslinjen
Gellivare-Riksgränsen samt vid järnvägsbyggnaden
Gellivare-Porjus....................................3,500

anställande af fyra kontraktsadjunkter inom Lappmarken
........................................................................ 8,000

resekostnadsersättning åt fyra inom Lappmarken anställda
kontraktsadjunkter .......................................... 1,300

anställande af två kontraktsadjunkter inom Norrbottens
norra kontrakt samt Jukkasjärvi och Karesuando

församlingar af Lappmarkens tredje kontrakt ............ 4,000:

resekostnadsersättning åt två inom Norrbottens norra
kontrakt samt Jukkasjärvi och Karesuando församlingar
anställda kontraktsadjunkter............................ 500:

två stipendier för utbildande vid universitetet af präster,

förtrogna med finska språket..................................... 2,250:

resestipendier åt prästmän ......................................... 8,000:

bestridande af kostnaderna för utredning rörande ecklesiastika
boställen, förslagsanslag ............................... 10,000:

uppförande i Paris af en svensk kyrka m. m............. 25.000:

beredande af arfvodestillökning åt bibliotekarien vid
stifts- och läroverksbiblioteket i Linköping.................. 1,500:

Kronor

1,889,860

49,700

75,000 —

Transport 95,050:

2,014,560

172.........

Statsutskottets utlåtande jVr 8.

Transport 95,050: — 2,014,560

Kronor

1,600: —

2,000:

Till upprätthållande under tiden den 1 september 1911—
den 1 september 1912 af svensk undervisning för svenska
barn i Berlin .......................................................

v upprätthållande under tiden den 1 juli 1911—den 1
juli 1912 af svensk undervisning för svenska barn i

London.......................................a..........................

» bestridande af utgifter för undersökningar rörande
hälsovårdsförhållandena vid folk- och småskolor i Sveriges
landsbygd ...........................................................

» nordiska museet ..........................................................

» kulturhistoriska fnuseet i Lund ..................................

» befrämjande af föreningen Pietas’ verksamhet under

åren 1911 och 1912............................................

» ersättning åt föreståndaren för arkivdepån i Visby
Oskar Vilhelm Wennersten för hans arbete med Gott lands

arkeologiska undersökning ................................

» understöd åt musikhistoriska museet...........................

» svenska fornskriftsäll skåpet.........................................

» understöd åt samfundet för utgifvande af handskrifter

rörande Skandinaviens historia ................................

» understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften Nordiskt
medicinskt arkiv.................................................

» understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften Acta

mathematica ..................................................................

» understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften Sfinx
» understöd för anordnande af populärvetenskapliga före läsningskurser

i folkbildningssyfte.............................*) 253,300:

Bidrag till täckande af kostnaderna för de från universiteten
i Uppsala och Lund utom universitetsstäderna
under år 1912 eller senare anordnade föreläsningskurser
Bidrag till bestridande af kostnaderna för de föreläsningskurser,
som äro afsedda att under sommaren 1912 eller
senare vid universitetet i Uppsala anordnas för allmänheten.
.....................................................................

» fasta årliga understöd åt inhemska skönlitterära författare
af utmärkt förtjänst........................................

» beredande för forskare från Sverige af tillfälle till
vetenskapligt arbete vid en eller flere utländska biologiska
stationer ............................................................

» pedagogiska biblioteket i Stockholm ..........................

5,000

70.000

15.000

4,000: —

800: —
3,000: —
2,000: —

1,000: —

5,000: —

3,000: —

1,200: —

5,500: —

7,000:

10,000:

1,800:

5.500:

Transport 491,750: — 2,014,560 —

*) Af Kuogl. Maja föreslaget belopp, hvaröfver utskottet framdeles kommer att afgifva särskildt yttrande.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

173

Transport 491,750:

3,000:

20,500: —

Till understödjande af Svenska skolmuseet ........................

» understöd för anordnande af undervisningskurser för

utbildande af lärarinnor i huslig ekonomi ..................

» understöd för utgifvande af tidskriften »Nyare bidrag
till kännedomen om de svenska landsmålen och svenskt

folklif» ......................................................................... 5,000

» ortnamnskommittén för dess fortsatta arbete ...........*) 9,000

» höjande af musiklifvet i Sverige .................................*) 30,000

» bearbetning och utgifning af de vetenskapliga resultaten
af filosofie doktorn Sven Hedins resa i Central asieu

under åren 1906—1908......................................

» resestipendier för år 1912 åt journalister .................

» beredande af extra lönetillägg för år 1911 åt en del
tjänstemän och betjänte i ecklesiastikdepartementet
samt därtill hörande ämbetsverk och kårer, förslagsanslag
............................vrT..,v.

» ersättande af åtskilliga af statskontoret förskottsvis

bestridda utgifter ......................................................... 134,178: —

25,000:

4,000:

20,000: —

Kronor

2,014,560

742,428

Summa j 2,756,988—j

*) Af Kung!. Maja föreslaget belopp, hvaröfver utskottet framdeles kommer att afgifva särskild! yttrande.

Bihang till Riksd. prot. 1911. 4 Sami. 1 Afd. 8 Haft.