Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196b (Utlåtande 1964:Su8 su)

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196b

Nr 8

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret
196b/65 inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde
jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

DRIFTBUDGETEN

Åttonde huvudtiteln

Ecklesiastikdepartementet m. m.

l:o) Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har i propositionen
nr 1 (bilaga 10, punkt 1, s. 16 och 17 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1964) föreslagit riksdagen att dels
bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i personalförteckningen för
ecklesiastikdepartementet, som föranledes av vad departementschefen anfört,
dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för ecklesiastikdepartementet,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65, dels ock till
Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag
av 3 492 000 kr.

Kungl. Maj:ts förslag innebär — förutom vissa automatiska utgiftsökningar —
följande.

1) anslagsposten till ersättning till expertis och tillfällig arbetskraft uppräknas
med 180 000 kr., därav 100 000 kr. för förstärkning av prognos- och planeringsgruppens
resurser;

2) medel beräknas för inrättande av en tjänst som förste kanslisekreterare,
kanslisekreterare eller amanuens i högst Ae 23;

3) medel beräknas för ytterligare en expeditionsvakttjänst i A 7;

4) medel beräknas för omvandling av en kanslibiträdestjänst i Ae 7 till kontoristtjänst
i Ae 9.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 351 000 kr.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda
förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i personalförteckningen
för ecklesiastikdepartementet, som föranledes
av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för ecklesiastikdepartementet,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

1 — Bihang till riksdagens protokoll 106i. G sand. Nr 8

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196£

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen.............. 54 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 095 000

3. Arvode bestämt av Kungl. Maj:t, förslagsvis .. 2 100

4. Ersättning till expertis och tillfällig arbetskraft,

förslagsvis.................................. 640 000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 826 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 874 900

Summa kr. 3 492 000

c) till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 3 492 000 kr.

2:o) Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 2, s. 17), vilket innebär en anslagshöjning med 83 000 kr., hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 373 000
kr.

3:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3, s. 17 och 18), vilket innebär en anslagshöjning
med 600 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 3 600 000 kr.

4:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4, s. 18),
vilket innebär en anslagshöjning med 25 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1964/65
anvisa ett reservationsanslag av 325 000 kr.

Allmänna kultur- och bildningsändamål

Konst, litteratur, musik m. m.

5:o) Konstnärsstipendier. Kungl. Maj:t har (punkt 5, s. 19—27) föreslagit
riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 1 994 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Adolfsson och Lager (1:96) samt den andra inom andra kammaren av

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196i

herr Hermansson m. fl. (II: 132), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, 1. att
riksdagen skall besluta tillsätta en kulturutredning som tar sikte på mera aktiva
och aktiviserande åtgärder än enbart stipendier och andra stödformer i syfte att
samtidigt tillgodose kulturarbetarnas och samhällets gemensamma intressen och
behov, efter riktlinjer som går ut på att ge konstnärerna (i vidaste mening) fler
arbetsuppgifter samt bättre ersättning för deras högt kvalificerade arbete, 2. att
anslaget till stipendier åt tonsättare i enlighet med Musikaliska akademiens och
Föreningen Svenska tonsättares förslag höjes från 271 000 kr. till 300 000 kr.;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Källqvist och Billman (1:273) samt den andra inom andra kammaren av
fru Gärde Widemar och herr Keijer (II: 316), i vilka hemställts, såvitt nu är i
fråga, att riksdagen måtte för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtitelns
driftbudget anvisa ett reservationsanslag av 2 114 000 kr. till Konstnärsstipendier; dels

två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Källqvist och Billman (1:274) samt den andra inom andra kammaren av
fru Gärde Widemar och herr Keijer (II: 315), i vilka hemställts att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t måtte begära särskild utredning rörande åtgärder
från statens sida i syfte att stimulera och underlätta kulturpolitiska insatser från
kommunernas sida;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
fröken Ljungberg och herr Risberg (1:327) samt den andra inom andra kammaren
av herr Nordstrandh m.jl. (11:333), i vilka hemställts, såvitt nu är i
fråga, att riksdagen måtte besluta att till Konstnärsstipendier för budgetåret
1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 2 294 000 kr.;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
fröken Ljungberg och herr Risberg (I: 332) samt den andra inom andra kammaren
av fröken Karlsson m. fl. (II: 320), i vilka hemställts att riksdagen måtte
i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa att under åttonde huvudtiteln fr. o. m.
budgetåret 1965/66 lämnas en sammanställning över sådan kulturell verksamhet,
vilken administreras genom andra departement;

dels ock en inom andra kammaren av herrar Fälldin och Gustavsson i Alvesta
väckt motion (II: 578), vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhålla om en skyndsam utredning beträffande formerna för en ökad
decentralisering vad gäller såväl kulturstödets centrala administration som dess
geografiska fördelning i enlighet med vad i motionen anförts.

Beträffande motiveringen för de motionsvis framförda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 132, I: 273, I: 274, II: 333, II: 320 och II: 578.

Detta reservationsanslag är för innevarande budgetår uppdelat på tre anslagsposter,
nämligen en till stipendier åt konstnärer inom måleri m. m. (331 000 kr.),
en till stipendier åt tonsättare (271 000 kr.) och en till stipendier åt konstnärer i
övrigt (612 000 kr.).

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1964

Konstnärsstipendierna utgöres av större arbetsstipendier, mindre arbetsstipendier,
resestipendier och stipendier av pensions- eller understödskaraktär. Genom
den för innevarande budgetår beslutade anslagshöjningen möjliggjordes en ökning
av de större arbetsstipendiernas belopp till normalt ca 12 000 kr. och de
mindre arbetsstipendierna till lägst 4 000 kr. och högst 6 000 kr. Övriga stipendier
utgår med belopp enligt vederbörande stipendiemyndighets bestämmande. För
utdelning av stipendier till konstnärer inom måleri m. m. svarar Akademien för
de fria konsterna i samråd med Konstnärernas riksorganisation. Stipendier åt
tonsättare utdelas av Musikaliska akademien i samråd med Föreningen Svenska
tonsättare. Stipendier åt konstnärer i övrigt utdelas av en i särskild ordning tillsatt
nämnd, konstnärsstipendienämnden, som består av sju ledamöter, förordnade
av Kungl. Maj :t för ett år i sänder. Sex av nämndens ledamöter utses efter
förslag av Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd.

Akademien för de fria konsterna har föreslagit att för stipendier åt konstnärer
inom måleri m. m. för nästa budgetår anvisas sammanlagt 680 550 kr., vilket
innebär en höjning av ifrågavarande anslagspost med 349 550 kr. I första hand
förordar akademien en ökning av antalet arbetsstipendier (sammanlagd medelsanvisning
nu 276 000 kr., varav för större arbetsstipendier 240 000 kr. och för
mindre 36 000 kr.). Vidare har akademien förordat bl. a. införandet av en ny
form av stipendier, långtidslegat. Beträffande denna stipendieform har akademien
anfört följande.

Akademien finner det också angeläget att vidhålla kravet på en form av konstnärsstipendier,
som av förslagsställaren, Konstnärernas riksorganisation, benämns
långtidslegat. Dessa långtidslegat, förslagsvis på 6 000 kr., och löpande efter vederbörlig
prövning upp till 15 år, skulle åt sina innehavare kunna skänka ett
visst mått av ekonomisk trygghet. De skulle icke förbehållas äldre konstnärer
utan även kunna utgå till väl kvalificerade yngre konstnärer, som är i behov av
ett sådant stöd. Antalet stipendier bör icke understiga 100. Även om hela det
erforderliga beloppet icke på en gång kan ställas till konstlivets förfogande, bör
dock denna typ av stipendier snarast förverkligas. För budgetåret 1964/65 hemställer
akademien, att ett belopp av 200 000 kr. måtte anslås för ändamålet.

Musikaliska akademien har efter samråd med Föreningen Svenska tonsättare
föreslagit att anslaget till stipendier åt tonsättare höjes från 271 000 kr. till
300 000 kr.

Departementschefen säger sig dela stipendiemyndigheternas uppfattning att
det statliga stödet i form av stipendier till de konstnärligt verksamma även med
de senaste årens utveckling på området ännu inte tillgodoser föreliggande behov.
För nästa budgetår förordar departementschefen en fortsatt utbyggnad av stipendiestödet
på tre olika vägar, nämligen genom att öka antalet stipendier, genom
att infoga nya konstnärs grupp er i stödet och slutligen genom att införa en
ny stöd- eller stipendietyp, konstnärsbelöningar, för högt förtjänta konstnärer.

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196 Jf

För detta anslags vidkommande föreslår departementschefen för nästa budgetår
en höjning med 780 000 kr. Departementschefen föreslår därvid att även
författare och översättare blir berättigade till konstnärsstipendier.
Vidare förordar departementschefen att konsthantverkare och kvalificerade
formgivare fr. o. m. nästa budgetår skall räknas såsom tillhörande
gruppen konstnärer i övrigt.

Beträffande frågan om författarnas och översättarnas inkluderande i stipendiesystemet
framhåller departementschefen följande.

»De litterära yrkesutövarna torde inte genom författarfondens konstruktion ha
blivit helt likställda med övriga konstnärsgrupper i fråga om möjligheterna till
arbetsstipendier. Genom biblioteksersättningsanslaget tillerkänns de litterära
yrkesutövarna en ekonomisk gottgörelse av samhället för den konsumtion av
deras verk, som äger rum genom de offentliga bibliotekens fria utlåning. Uppdelningen
av biblioteksersättningen på individuell gottgörelse åt författarna, baserad
på lånefrekvensen, och tillskott till en gemensam fond för kollektiva ändamål har
varit gällande alltsedan ersättningssystemet infördes fr. o. m. budgetåret 1954/55.
Syftet med en sådan disposition av anslaget är att så rättvist som möjligt fördela
de anslagna medlen och att även tillgodose de författare, som inte lyckats uppnå
någon större försäljning eller utlåning av sina verk. Man kan därför med skäl
betrakta även den del av biblioteksersättningen, som författarfondens styrelse
disponerar som en gemensam fond, som en del av författarnas individuella ersättning
för bokutlåningen. Denna synpunkt har också varit vägledande för den
stipendie- och understödsverksamhet, som bedrivits av fondstyrelsen och som
sålunda huvudsakligen fått gälla allmänt inriktade, främst socialt motiverade
stödåtgärder. Hittills har också förhållandevis små belopp anslagits av fondens
medel för stipendier, motsvarande de större arbetsstipendierna, till de aktivt
arbetande inom författar- och översättarkåren. Med dessa utgångspunkter har
jag, när det gällt att tillmötesgå kravet på ett ökat antal stipendier för denna
grupp, funnit det följdriktigt att föreslå medel under anslaget till konstnärsstipendier
i stället för att föreslå ett tillskott till författarfonden.»

Under anslaget till konstnärsstipendier kommer med den för nästa budgetår
förordade höjningen att anvisas sammanlagt 1 994 000 kr. I fråga om fördelningen
av anslagsmedlen på de olika konstnärsgrupperna förordar departementschefen,
att till arbetsstipendier åt författare och översättare anvisas 360 000 kr.
Hela det föreslagna beloppet bör enligt departementschefen utgå i form av större
arbetsstipendier enligt samma grunder, som gäller för sådana stipendier för
andra konstnärsgrupper. Medelsanvisningen avser att möjliggöra utdelning av
30 större arbetsstipendier. Departementschefen betonar, att stipendieanslaget i
denna del bör få samma tillämpningsområde som det nuvarande anslaget till
meritstipendier åt författare av hög litterär förtjänst.

Departementschefen är icke beredd att tillstyrka någon höjning av nuvarande
anslagsmedel till stipendier åt tonsättare, utan förordar att för ändamålet anvisas
oförändrat anslagsbelopp, 271 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196b

För gruppen konstnärer inom måleri m. m. förordas, att den nuvarande medelsanvisningen
höjes med ett belopp motsvarande 10 större arbetsstipendier,
vilket innebär en ökning av den för ändamålet avsedda anslagsposten med
120 000 kr. till b51 000 kr. Det föreslagna beloppet förutsattes även kunna inrymma
av akademien begärda medel för stipendiatverksamliet i samband med
de ateljérättigheter som förvärvats i konstnärsstaden i Paris. Slutligen förordar
departementschefen beträffande gruppen konstnärer i övrigt en höjning av nu
anvisat belopp med 300 000 kr. till 912 000 kr.

I övrigt framhåller departementschefen bl. a. följande.

Arbetsstipendierna till författare och översättare synes lämpligen böra utdelas
av styrelsen för Sveriges författarfond, som bäst torde kunna bedöma urvalet
med hänsynstagande till den övriga stipendie- och understödsverksamhet, som
fondstyrelsen bedriver. Konstnärsstipendienämnden, som utdelar stipendier till
gruppen konstnärer i övrigt, bör med anledning av förslaget, att konstnärer på
konsthantverkets område fr. o. m. nästa budgetår skall inräknas i denna grupp,
förstärkas med ytterligare en ledamot, som representerar den numera till Konstnärliga
och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd anslutna Föreningen Konsthantverkare
och Industriformgivare.

Enligt de av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelserna för konstnärsstipendienämnden
skall kostnaderna för nämndens verksamhet bestridas från åttonde
huvudtitelns reservationsanslag till kommittéer och utredningar genom sakkunniga.
Med anledning av de förslag, som framförts från Akademien för de fria
konsterna och Musikaliska akademien angående ersättning, i förekommande fall
även för resor, till ledamöter av de nämnder, som inom akademierna handlägger
ärenden rörande fördelningen av stipendierna, anser jag mig böra förorda, att
även i dessa fall förekommande ersättningsbelopp bestrides ur åttonde huvudtitelns
kommittéanslag. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda
de ytterligare föreskrifter, som bedömes erforderliga i fråga om dessa ersättningar
och om stipendiemyndigheternas sammansättning.

I enlighet med vad som nu gäller, torde det ävenledes böra ankomma på
Kungl. Maj:t att efter hörande av stipendiemyndigheterna på området besluta
om den för varje stipendieberättigad grupp lämpligaste fördelningen av de anvisade
stipendiemedlen mellan större arbetsstipendier och övriga stipendietyper.

Frågan om konstnärsbelöningar redovisas närmare under nästföljande anslagspunkt.

Utskottet. De av departementschefen för nästa budgetår i olika hänseenden
förordade förstärkningsåtgärderna på kultursektorn ansluter till det under
de senaste budgetåren skisserade kulturpolitiska handlingsprogrammet. Som
bekant innefattar detta fyra huvudpunkter: för det första utbildningsstöd åt
blivande konstnärliga yrkesutövare — exempelvis genom ökade studiesociala
förmåner och förstärkning av undervisningsresurserna —, för det andra utbyggnad
av stipendiestödet åt redan verksamma konstnärliga yrkesutövare, för
det tredje insatser för att öka den offentliga konsumtionen av konstnärlig produktion
— främst genom förstärkning av beställnings- och inköpsanslag — och
för det fjärde en breddning av kulturmiljön, en förbättring av den kulturför -

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196Jj.

medlande verksamheten över huvud taget, exempelvis genom ökat stöd till
teatrar, bibliotek, museer och liknande institutioner med kulturförmedlande uppgifter.

Stödet för nästa budgetår förutsättes i väsentlig mån ske enligt tidigare prövad
ordning. Under förevarande anslag till konstnärsstipendier förordas höjningar
av anslagsmedlen och utvidgning av stipendiestödet till nya grupper, vilket
utskottet hälsar med tillfredsställelse. Den kontinuerliga uppräkningen av anslaget
till konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader fortsätter likaså. Ett
särskilt anslag till Bidrag till teaterverksamhet m. m. förebådas, avsett att till
viss del ersätta bidragsgivningen via lotterimedelsfonden för innevarande budgetår
till bl. a. den fasta teaterverksamheten. Ett särskilt anslag föreslås uppfört
på riksstaten till bidrag till särskilda kulturella ändamål i stället för bidragsgivningen
ur lotterimedelsfonden till ändamål av mera tillfällig art. Arkiv, bibliotek
och museer får ytterligare medel till förfogande vid bifall till vad departementschefen
förordat.

Härutöver förordar departementschefen emellertid en påbyggnad av det nuvarande
stipendiestödet genom att för nästa budgetår föreslå tillkomsten av ett
särskilt riksstatsanslag till konstnärsbelöningar, utgörande garantirum, som i
princip avses gälla på livstid. Sistnämnda stödform synes utgöra ett delvis
nytt moment i kulturstödsprogrammet. Utskottet återkommer härtill vid redovisningen
av sitt ställningstagande till Kungl. Maj:ts förslag under nästkommande
anslagspunkt.

Vad beträffar förevarande anslag till konstnärsstipendier föreslås i statsverkspropositionen
dels en ökning av antalet stipendier, dels en utvidgning av
stipendiestödet till författare och översättare samt konsthantverkare och kvalificerade
formgivare. Vad departementschefen härvidlag förordat för nästa budgetår
finner utskottet vara väl avvägt. Utskottet tillstyrker därför att anslaget
för nästa budgetår uppräknas med föreslaget belopp, 780 000 kr. Härav följer
att utskottet icke är berett att förorda bifall till yrkandena vare sig i motionerna
1:96 och 11:132 om en höjning av beloppet till stipendier åt tonsättare
med 29 000 kr. eller i motionerna 1:273 och 11:316 om en ytterligare ökning
utöver vad departementschefen förordat av 120 000 kr. till arbetsstipendier
åt konstnärer inom måleri m. m. Inte heller är utskottet berett att biträda
förslaget i motionerna 1:327 och 11:333 om ytterligare medel för inrättande
av ett ökat antal arbetsstipendier samt införande av ett antal meritstipendier.

I vissa av de motioner som utskottet hänfört till denna anslagspunkt har
påyrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t skulle hemställa om utredningar i
olika hänseenden. Sålunda förordas i de förut nämnda motionerna 1:96 och
II: 132 en allmän kulturutredning. Ehuru skäl talar för att en sådan utredning
bör komma till stånd — den bör dock vara förutsättningslös — har utskottet
icke ännu funnit tiden mogen härför. Erfarenheterna från de senaste årens
stödåtgärder i olika former synes sålunda först böra avvaktas innan ställning

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196b

tages till en sådan utredning. Utskottet avstyrker alltså bifall till nämnda
motioner i här berört avseende.

I motionerna 1:274 och 11:315 samt 11:578 begäres i olika avseenden utredningar,
som ytterst syftar till decentralisering av kulturstödet. Denna fråga
har otvivelaktigt stor betydelse från kulturpolitisk synpunkt. Den tidigare
berörda allmänna kulturutredningen synes, när tiden kan anses mogen för att
en sådan bör komma till stånd, böra omfatta också problemställningar som beröres
i här nämnda motioner. I avvaktan på en dylik utredning synes problemen
emellertid böra uppmärksammas av berörda konstnärsorganisationer och den
inom ecklesiastikdepartementet inrättade särskilda kulturavdelningen.

I motionerna 1:332 och 11:320 yrkas på en särskild riksdagsskrivelse med
hemställan om att under åttonde huvudtiteln fr. o. m. budgetåret 1965/66 lämnas
en sammanställning över sadan kulturell verksamhet som administreras
genom andra departement än ecklesiastikdepartementet. Om åtgärden visar
sig tekniskt genomförbar finner utskottet att en kort sådan redovisning, innefattande
olika anslags användning och föreslagen medelsanvisning, som i så
fall lämpligen kan intagas i den inledande översikten vid anmälan av åttonde
huvudtiteln, bör närmare övervägas av Kungl. Maj:t. I den mån medlen för
här berörd kulturell verksamhet icke specialdestinerats, synes redovisningen
lämpligen kunna omfatta användningen av sådana medel under det senast
förflutna budgetåret. Utskottet biträder i allt väsentligt motionerna I: 332 och
11:320.

Med stöd av det anförda hemställer utskottet, som i övrigt icke har något
att erinra mot bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt,

I. att motionerna I: 96 och II: 132, i vad de avser ytterligare
stipendier åt tonsättare, icke må av riksdagen bifallas;

II. att motionerna 1:273 och 11:316, i vad de avser ytterligare
arbetsstipendier åt konstnärer inom måleri m. m., icke
må av riksdagen bifallas;

III. att motionerna 1:327 och 11:333, i vad de avser ett
stödsystem uppbyggt på dels ett ökat antal arbetsstipendier
och dels inrättande av meritstipendier, icke må av riksdagen
bifallas;

IV. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 96 och II: 132, I: 273 och
II: 316 samt I: 327 och II: 333, samtliga motioner såvitt nu är
i fråga, till Konstnärsstipendier för budgetåret 1964/65 anvisa
ett reservationsanslag av 1 994 000 kr.;

V. att motionerna I: 96 och II: 132, i vad de avser en kulturutredning,
icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;

VI. att motionerna 1:274 och 11:315 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196J/.

VII. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 332 och
II: 320, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t
närmare överväger att under åttonde huvudtiteln, därest så
visar sig tekniskt genomförbart, jämväl lämna en kortfattad
sammanställning över bidragsgivningen till sådan kulturell
verksamhet, som administreras genom andra departement än
ecklesiastikdepartementet;

VIII. att motionen 11:578 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.

6:o) Konstnärsbelöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 0, s. 27—30) föreslagit
riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag
av 300 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Adolfsson och Lager (I: 96) och den andra inom andra kammaren av herr
Hermansson m.fl. (II: 132), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen
skall besluta att i enlighet med förslaget från Akademien för de fria konsterna
och Konstnärernas riksorganisation långtidslegat instiftas och att 200 000 kr.
anslås för ändamålet för budgetåret 1964/65;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Källqvist och Billman (1:273) och den andra inom andra kammaren av
fru Gärde Widemar och herr Keijer (II: 316), i vilka hemställts, såvitt nu är i
fråga, att riksdagen måtte under åttonde huvudtitelns driftbudget a) till Konstnärslegat
(nytt anslag) för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av
500 000 kr., b) avslå Kungl. Maj:ts förslag om ett förslagsanslag av 300 000 kr.
till Konstnärsbelöningar;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Bengtson (1:396) och den andra inom andra kammaren av herr Wahlund
(II: 492), i vilka hemställts att riksdagen måtte I. vid sin behandling av förevarande
punkt godkänna a) att som kvalifikationsgrund för erhållande av konstnärsbelöningar
skall gälla endast de konstnärliga insatserna, b) att för reducering
av konstnärsbelöningar skall räknas högst en tredjedel av mottagarens egna inkomster,
c) att hänsyn i förekommande fall skall kunna tagas till inkomsterna
under löpande inkomstår i stället för till inkomsterna under föregående år,
II. i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad i övrigt i motionerna anförts,
samt III. till Konstnärsbelöningar för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag
av 600 000 kr.;

dels ock en inom andra kammaren av herr Arvidson väckt motion (II: 191), i
vilken hemställts att riksdagen måtte I. i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
besluta om a) 25 konstnärsbelöningar, b) om regler för detta konstnärsstöd i
huvudsaklig överensstämmelse med i motionen angivna riktlinjer, II. till Konstnärsbelöningar
anvisa ett förslagsanslag av 390 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196It

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 132, I: 273, II: 492 och II: 191.

Departementschefen säger sig ha funnit att en värdefull komplettering och
förstärkning av det nuvarande stipendiestödet skulle kunna åstadkommas genom
införande av en ny typ av stipendier åt högt förtjänta konstnärer. Dessa nya
stipendier, för vilka föreslås benämningen konstnärsbelöningar, bör
enligt departementschefen ersätta de nuvarande meritstipendierna åt författare
av hög litterär förtjänst. Belöningarna bör enligt departementschefens förslag
utgå för särskilt framstående konstnärliga insatser och vara tillgängliga för alla
de konstnärsgrupper, som redan nu och i enlighet med departementschefens förslag
för nästa budgetår kan erhålla konstnärsstipendier. I motsats till de nuvarande
meritstipendierna åt författare — för vilket ändamål nu finnes disponibelt
ett belopp av 100 000 kr. — bör belöningarna inte vara engångsutmärkelser utan
i princip utgå under innehavarens återstående livstid.

Departementschefen förordar en sådan utformning av dessa konstnärsbelöningar,
att de enligt hans mening skall kunna fylla en dubbel uppgift. Belöningarna
bör, framhålles det, utgöra en hedersbevisning och en utmärkelse för
gjorda konstnärliga insatser men därjämte innefatta en av samhället garanterad
inkomst- och pensionsförstärkning. Departementschefen utvecklar i övrigt sitt
förslag på följande sätt.

»Mitt förslag bygger på den förutsättningen, att belöningarna verkligen
skall få betydelse som en trygghetsgaranti. Samhällets erkänsla för en betydande
konstnärlig gärning bör enligt min mening också berättiga till ett
effektivt ekonomiskt stöd — där ett sådant behövs — och ge den trygghet och
säkerhet i yrkesutövningen, som anses naturlig för andra grupper i samhället.
Belöningarna bör därför vara så avvägda, att innehavarna verkligen uppnår en
inkomst- och pensionsnivå, som kan anses rimlig även med hänsyn till för andra
yrkesgrupper gällande ekonomiska förhållanden. Det direkta penningbidrag, som
belöningarna innefattar, bör emellertid vara behovsprövat och föreslås sålunda
utgå i fast relation till innehavarnas övriga inkomster.

Med den avsedda konstruktionen kan belöningarna fylla även ett annat
syfte, nämligen att i viss utsträckning motverka de ojämnheter i ekonomisk
standard olika konstnärer och konstnärsgrupper emellan, som aldrig kan undvikas,
så länge inkomsterna av konstnärlig verksamhet i hög grad regleras av
marknadsmässiga förhållanden. Alla konstarter har inte lika möjligheter att
göra sig gällande i den fria marknadens former. Konstnärliga yrkesutövare, som
vinner kritikens och allmänhetens erkännande, kan visserligen ofta för en tid
räkna med relativt goda inkomster. I många fall förblir inkomstutsikterna ändå
ytterst osäkra. Det är därför inte ovanligt att konstnärer, trots mycket betydande
och allmänt erkända insatser, aldrig får möjlighet att helt ägna sig åt sin
konstnärliga verksamhet utan i stället tvingas till andra arbetsfält för att säkra
sin försörjning. Förutom att belöningarna i dessa fall kan erbjuda en ekonomisk

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1964

grund för fortsatt konstnärligt arbete kan de även i någon mån ersätta de
bristande möjligheter som konstnärernas osäkra inkomstförhållanden leder till
när det gäller att bygga upp ett betryggande pensionsskydd. Även med de nya
möjligheter, som den allmänna tilläggspensioneringen skapar härvidlag, blir pensionsförhållandena
i många fall otillfredsställande. Konstnärens faktiska inkomst
består kanske under många år till betydande del av arbetsstipendier eller annan
typ av icke pensionsgrundande inkomst.

Som redan nämnts bör konstnärsbelöningar — i form av garantirum — utgå
till personer, som genom konstnärlig verksamhet gjort mycket betydande insatser
inom svenskt kulturliv, vare sig insatserna bestått i skapande av litterära
eller konstnärliga verk, uppträdande som utövande konstnär eller i annan form.
Den konstnärliga insatsen bör alltså i första hand vara avgörande vid utseende
av belöningsinnehavare. Samtidigt synes emellertid vid val mellan i stort sett
lika meriterade kandidater hänsyn böra tagas även till behovssynpunkten.

Förslaget att konstnärsbelöningen skall innefatta en inkomstgaranti innebär,
att penningbidrag kommer att utgå endast i de fall, när belöningsinnehavarens
årsinkomst understiger en viss nivå. Belöningarna bör göras värdebeständiga
genom att beräknas på grundval av det basbelopp, som jämlikt lagen den 25 maj
1962 om allmän försäkring gäller vid ingången av det budgetår, för vilket belöningen
skall utgå. Detta basbelopp är nu, från januari 1964, 4 800 kr. Som
belöningsinnehavarens årsinkomst skall därest innehavaren ej annat visar anses
den av taxeringsnämnd vid senast avslutade taxering i avseende på statlig inkomstskatt
sammanräknade nettoinkomsten med avdrag för däri ingående konstnärsbelöning.
Överstiger denna årsinkomst ett belopp motsvarande fem gånger
nyssnämnda basbelopp — för närvarande således 24 000 kr. — skall penningbidrag
ej utgå till belöningsinnehavaren. Under denna inkomstgräns skall sådant
penningbidrag utgå, att belöningsinnehavarens årsinkomst jämte konstnärsbelöning
sammanlagt uppgår till ett belopp motsvarande fem gånger nämnda basbelopp;
belöning må dock aldrig överstiga fyra basbelopp, dvs. för närvarande
19 200 kr.»

Departementschefen föreslår, att 25 konstnärsbelöningar av här angivet slag
inrättas fr. o. m. nästa budgetår. Innehavarna av belöningarna bör enligt departementschefen
utses av Kungl. Maj:t efter förslag av de myndigheter, som har
att utdela konstnärsstipendier. Dessa instanser synes ha den rätta förankringen
och kompetensen att var och en på sitt område föreslå ett antal kandidater för
det slutliga urvalet, framhåller departementschefen. Belöningarna förutsätts
inte bli fast kvoterade på olika konstnärsgrupper, även om givetvis en rimlig
fördelning bör eftersträvas. Till sitt stöd vid denna fördelning och vid det slutliga
personvalet har Kungl. Maj:t ett kompetent rådgivande organ i den inom
ecklesiastikdepartementet arbetande kulturpolitiska rådgivargruppen, påpekar
departementschefen.

Det förutsättes få ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda de bestämmelser som

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1964

i övrigt kan anses erforderliga med anledning av förslaget. I detta sammanhang
framhålles, att departementschefen redan vid uppgörande av förslaget förutsatt,
att konstnärsbelöningarna skall få karaktären av skattepliktig inkomst men att
de däremot inte torde komma att utgöra pensionsgrundande inkomst enligt lagen
om allmän försäkring.

I särskilda, till statsutskottet ingivna framställningar har styrelserna för Sveriges
författarfond och för Fria litterära yrkesutövares centralorganisation
(FLYCO) samt Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd
(KLYS) lämnat synpunkter på bl. a. de föreslagna konstnärsbelöningarna.

Styrelsen för författarfonden understryker att konstnärsbelöningarna inte
minst medför en förbättring av mottagarnas pensionsförhållanden. Beträffande
belöningarnas konstruktion ger styrelsen sitt stöd åt motionen II: 191.

FLYCO.s styrelse hävdar att det vore lyckligast om konstnärsbelöningarna
finge utgå ograverade. Om en reduktionsregel inte kan undgås säger sig styrelsen
helt stödja de i särskilda motioner framlagda reduktionsreglerna. Vad beträffar
frågan om utdelningen av konstnärsbelöningarna skulle det enligt FLYCO :s
mening vara naturligt, om de olika konstnärsgrupperna inom ramen för KLYS
eller en särskild nämnd finge själva diskutera sig fram till en rimlig fördelning
av belöningarna.

KLYS betonar konstnärsbelöningarnas roll som trygghetsskapande åtgärd,
speciellt med tanke på ålderdomen. Organisationen betraktar därvid 25 konstnärsbelöningar
som en ringa början. Vid valet av dessa 25 bör hänsyn tagas till
vederbörandes ekonomiska omständigheter och endast sådana konstnärer ifrågakomma,
för vilka inkomstgarantin verkligen skulle betyda ökad trygghet, framhåller
KLYS.

Att avslå Kungl. Maj:ts förslag vore enligt organisationen olyckligt. KLYS
förordar livligt, att den föreslagna inkomstgarantin introduceras som en ny form
för kulturstöd men understryker samtidigt nödvändigheten av att bestämmelserna,
speciellt när det gäller reduceringsregeln, radikalt omarbetas. I sistnämnda
avseende ger KLYS sitt förord för förslaget i detta avseende i motionerna I: 396
och 11:492. KLYS uttrycker sin oro inför den föreslagna procedurordningen
beträffande urvalet av belöningsinnehavare, som enligt KLYS är ägnad att snedvrida
nomineringsförfarandet. Avsikten med förslaget är, framhåller KLYS, tydligen
den, att det skall ankomma på Kungl. Maj:t att avväga fördelningen av
belöningsrummen mellan olika konstnärskategorier. Härigenom skulle emellertid
de fyra korporationerna frestas att av omsorg om det egna klientelet var och en
föreslå så förnäma och konkurrenskraftiga namn, att syftet med anslaget, sådant
KLYS vill fatta det, förfelas. Enligt KLYS’ mening bör utdelandet ske efter förslag
från ett för alla kulturarbetarorganisationer gemensamt organ (alternativt
från en av de fyra stipendieutdelande korporationerna utsedd gemensam nämnd).
Kulturarbetarnas egna organisationer sägs vara mogna att själva företa den
nödvändiga avvägningen mellan olika konstnärskategoriers intressen. Detta

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196h

framginge därav, att KLYS’ egen konstnärsstipendienämnd utdelar de konstnärsstipendier
som skall fördelas mellan konstnärer tillhörande gruppen »konstnärer
i övrigt», ett system som hittills hade fungerat tillfredsställande.

Utskottet. Som framgått av det föregående förutsättes departementschefens
förslag om konstnärsbelöningar fylla en dubbel uppgift, nämligen att vara en
hedersbevisning och samtidigt en garanterad inkomst- och pensionsförstärkning,
en trygghetsgaranti.

Det skall enligt departementschefen vara fråga om mycket betydande insatser
inom svenskt kulturliv som genom konstnärsbelöningen skall premieras. Vid
val mellan i stort sett lika meriterade kandidater skall hänsyn också tagas till
behovssynpunkten.

Även i ett annat avseende är konstnärsbelöning behovsprövad, nämligen då
det gäller själva penningbidraget i det enskilda fallet. Bidragets storlek förutsättes
nämligen utgå i fast relation till innehavarens övriga inkomster. Belöningen
skall vara värdebeständig i den bemärkelsen, att den beräknas på grundval
av den allmänna försäkringens basbelopp, f. n. 4 800 kr. Belöningen får
som tidigare redovisats uppgå till i dagens värde högst 19 200 kr. eller fyra
gånger basbeloppet. Överstiger å andra sidan vederbörandes årsinkomst 24 000
kr., d. v. s. fem basbelopp, utgår icke någon konstnärsbelöning.

Antalet konstnärsbelöningar föreslås bli maximerat, för nästa budgetår till
ett antal av 25.

De föreslagna konstnärsbelöningarna kan synas aktualisera frågan, ofta ställd
och besvarad på olika sätt i den allmänna debatten, vad som konstituerar
de speciella stödformerna till konstnärerna, konstskaparna. Man kan för att
förenkla frågeställningen å ena sidan hävda att det är samhällets skyldighet
att understödja konstnärerna i deras många gånger föga välbetalda hantering.
Det ligger i deras gärning ofta ett betydande riskmoment, okänt för de flesta
andra människor med fast anställning. För dessa risker som är förenade med
deras arbete skulle konstnärerna kompenseras genom samhällets försorg. »Riskpremierna»
skulle möjliggöra deras kulturskapande. Men man kan å andra
sidan hävda samhällets skyldighet att betala konstnärerna för deras faktiska
insatser för att därigenom tillgodose det behov som »kulturkonsumenterna»
tänkes vilja göra anspråk på. Utskottet avser här inte att ta ställning till vilketdera
betraktelsesättet som ytterst och principiellt är det rimligaste. Det finns
exempel på båda i det statliga kulturprogrammet. Däremot kan det konstateras,
att de föreslagna konstnärsbelöningarna svarar emot båda målsättningarna
i en konstruktion: å ena sidan finns där trygghetsgarantin, å andra
sidan synpunkten att framstående konstnärer med rätta kan göra anspråk på
betalning för väl utfört arbete. Enligt utskottets mening ligger ett verkligt positivt
moment i förslagets karaktär av pensionsgaranti för de konstnärer som skulle
få del av »konstnärsbelöningarna». Det är nämligen alldeles uppenbart, att just

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1964

konstnärerna i dag — trots den allmänna tjänstepensioneringens införande —
när deras yrkesverksamhet upphör eller väsentligt minskar är i särskilt hög
grad utan pensionsstöd. Även de som principiellt stödjer kravet på individuell
ersättning efter prestation borde enligt utskottet kunna acceptera tanken på cn
pensionsgaranti åt de konstnärer, som gjort aktningsvärda insatser i kulturskapandet.

Det är naturligtvis alltid en avvägningsfråga hur generös man vill och kan
vara vid bestämmandet av konstnärsbelöningarnas storlek. Att inkomstläget
varierar kraftigt bland konstnärerna synes klart. Fördenskull kan det synas
rimligt att använda ett bidragsinstitut som svarar emot dessa variationer i inkomstläget.
Att komma bort från den behovsprövning »en gång för alla» som
mer eller mindre torde förknippas med ett fixt bidragsbelopp synes angeläget.
Det har i några av de motioner som väckts i anslutning till förevarande punkt —
I: 396 och II: 492 samt II: 191 — påpekats, att en inkomst av 24 000 kr. kunde
tänkas vara alldeles för låg för vissa av de konstnärer, som gjort betydande insatser
inom svenskt kulturliv. Belopp av den storleksordningen och reduktionsregelns
inverkan kunde också tänkas göra vederbörande konstnär benägen att
avstå från att omsätta sin produktion i pengar. En jämkning av egna inkomsters
påverkan på den statliga belöningens storlek kunde förutsättas verksamt motverka
bl. a. en sådan tendens. Även om sådana synpunkter givetvis inte får
överdrivas ligger det enligt utskottets mening en del däri. Utskottet, som inte
är berett att nu förorda en jämkning i reduktionsregeln för egen inkomst på
sätt förordas i förutnämnda motioner och därför avstyrker bifall till dessa
motioner i här berört hänseende, får emellertid framhålla, att utskottet utgår
från att Kungl. Maj:t med uppmärksamhet följer upp de erfarenheter rörande
reduktionsregelns effekt, som ernås, och att Kungl. Maj:t därvid föreslår de
ändringar i systemet, som kan bedömas påkallade.

I sammanhanget torde böra beröras det förslag som gjorts i motionerna
I: 396 och II: 492 av innebörd, att vid reduktionsregelns tillämpning hänsyn
borde tagas till belöningsinnehavarens inkomst under löpande inkomstår i stället
för den taxerade nettoinkomsten avseende ett tidigare inkomstår. Utskottet
vill här erinra om att den av departementschefen förordade regeln skall gälla
endast »om innehavaren ej annat visat». Fall av ömmande beskaffenhet kan
förekomma där den enskilde vill göra gällande att hans aktuella inkomstläge
skiljer sig från det han taxerades för vid en tidigare tidpunkt. För sådana fall
förutsätter utskottet att regeln tillämpas så generöst och så smidigt som möjligt.
Utskottet utgår från att syftet med motionerna 1:396 och 11:492, såvitt
nu är i fråga, därmed kommer att kunna tillgodoses, varför motionerna i denna
del inte synes påkalla någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

Vad gäller den andra frågan, förfarandet vid utdelningen av konstnärsbelöningarna,
har departementschefen, som framgått av det föregående, förordat,
att Kungl. Maj:t med stöd av den kulturpolitiska rådgivargruppen inom eckle -

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1964

siastikdepartementet och efter förslag av de myndigheter, som har att utdela
konstnärsstipendier, skulle utse innehavare av konstnärsbelöningar. Vissa av
de konstnärsorganisationer som till utskottet direkt redovisat sina synpunkter
på konstnärsbelöningarna har gjort uttalanden av yttersta innebörd, att avvägningen
av fördelningen av belöningsrummen mellan olika konstnärsorganisationer
vore så svår att göra för Kungl. Maj:t med det föreslagna förfarandet,
att ansvaret för denna avvägning helst borde ligga centralt hos ett gemensamt
organ för berörda konstnärsorganisationer. Detta organ borde sedan hos Kungl.
Maj:t direkt föreslå lämpliga kandidater till belöningarna.

Med anledning av dessa organisationers synpunkter, ytterligare redovisade
inledningsvis, vill utskottet framhålla, att man uppenbarligen måste hålla i minnet
att det här gäller att mot varandra söka värdera framstående företrädare för
konst, musik, författarskap etc. Problemet är utan tvivel svårlöst. Utskottet vill
för sin del rekommendera, att Kungl. Maj:t söker uppnå största möjliga samarbete
med konstnärsorganisationerna. Lämpligast vore att dessa själva för
ifrågavarande samarbetsobjekt konstituerade en särskild gemensam delegation
eller liknande med uppgift att efter avvägning föreslå lämpliga kandidater till
belöningarna. Det slutliga valet bör ligga hos Kungl. Maj:t, då det principiellt
— om problemet ställes — bör gälla, att beslut bör fattas med hänsyn till den
enskilde individen och inte enbart på grupptillhörigheten.

Utskottet övergår nu till att redovisa sitt ställningstagande till de motionsförslag,
som syftar till att ersätta konstnärsbelöningarna med annan stödform
av långtidskaraktär. I motionerna 1:96 och II: 132 föreslås inrättande av långtidslegat.
Ehuru det inte direkt utsäges har utskottet likväl utgått från att
legaten vore avsedda att ersätta snarare än enbart komplettera konstnärsbelöningarna.
Utskottet har fördenskull behandlat motionerna i anslutning till förevarande
punkt. Motionerna 1:273 och 11:316 innehåller förslag om ett nytt
anslag, benämnt Konstnärslegat. I motionerna yrkas tillika avslag på förslaget
om konstnärsbelöningar. Förslagen har i båda fallen fördelar. Trots att legaten
innebär förstärkningar av statens kul turstöd jande verksamhet och en betydande
trygghet för de konstnärer som skulle bli delaktiga av dem har utskottet
likväl vid sin jämförelse mellan denna form av bidrag och de föreslagna konstnärsbelöningarna
funnit, att de senare har fördelar som de förra inte kan
framvisa. Livsvaraktigheten och pensionskaraktären synes vara de viktigaste.
Utskottet avstyrker bifall till motionerna 1:96 och 11:132 samt 1:273 och
11:316 såväl i fråga om anslagskonstruktionen som beträffande de belopp,
som föreslagits utgå för bidragsformerna i fråga.

I motionerna 1:396 och 11:492 samt 11:191 har i anslutning till de förslag
om jämkningar i reduktionsregeln för egen inkomst som där framförts med
avseende på konstnärsbelöningar föreslagits anvisande i förra fallet av 600 000
kr. och i det senare fallet av 390 000 kr., d. v. s. 300 000 respektive 90 000 kr.
mer än vad Kungl. Maj.t föreslagit för nästa budgetår. Utskottet vill erinra om
att det bär är fråga om ett förslagsanslag, som följaktligen kan överskridas

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196b

om de förordade 25 belöningarna behöver utgå med ett högre belopp än, för
att ta ett tänkt genomsnitt, 12 000 kr. per belöning. Att innan anslaget stabiliserats
beräkna ett belopp som någorlunda förmår avspegla det faktiska behovet
synes ogörligt. Då möjligheten till legalt överskridande finns, saknas enligt
utskottet anledning att här fixera beloppet till annan anslagssumma än den
Kungl. Maj:t föreslagit för nästa budgetår. Utskottet avstyrker därför bifall
till ifrågavarande motionsförslag.

I motionerna 1:396 och 11:492 har yrkats, att enbart de konstnärliga kvalifikationerna
borde vara avgörande vid utseende av belöningsinnehavare. Som
framgått av det föregående har departementschefen förutsatt, att denna kvalifikationsgrund
skulle vara den primära. Vid val mellan i stort sett lika meriterade
kandidater borde hänsyn emellertid tagas även till behovssynpunkten.
Utskottet finner inte anledning frångå departementschefens förslag på denna
punkt. Den i motionerna uttryckta oviljan mot en behovsavvägning torde också
kunna minskas efter hand som konstnärsbelöningarna eller deras framtida motsvarighet
växer i antal. Frekvensen av en sådan avvägning synes nämligen stå
i direkt proportion till hur många belöningar som finnes disponibla för utdelning.
Utskottet avstyrker berörda motioner i vad de avser det nu redovisade
yrkandet.

Vad departementschefen i övrigt anfört och förordat har icke givit utskottet
anledning till erinran eller särskilt uttalande. Utskottet hemställer, under åberopande
av det anförda,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 96 och II: 132, I: 273 och
11:316 samt 1:396 och 11:492 ävensom 11:191, förstnämnda
fyra motioner såvitt nu är i fråga, till Konstnärsbelöningar för
budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kr.

7:o) Statens konstråd. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 7, s. 30),
vilket innebär en anslagshöjning med 5 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens konstråd för budgetåret 1964/65
anvisa ett förslagsanslag av 64 000 kr.

8:o) Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader. Kungl. Maj:t har
(punkt 8, s. 31) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 1 200 000 kr., vilket innebär en anslagshöjning
med 200 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar
Adolfsson och Lager (1:96) och den andra inom andra kammaren av herr

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961+

Hermansson m.jl. (II: 132), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen
måtte uttala sig för att procentregeln blir riktningsgivande beträffande anslagen
till konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader och att anslaget enligt
nu gällande former för budgetåret 1964/65 höjes till det av statens konstråd
föreslagna beloppet 1 500 000 kr.;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar
Källqvist och Billman (I: 273) och den andra inom andra kammaren av fru
Gärde Widemar och herr Keijer (II: 316), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga,
att riksdagen måtte för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtitelns driftbudget
anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kr. till Konstnärlig utsmyckning
av statliga byggnader;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av fröken
Ljungberg och herr Risberg (I: 327) samt den andra inom andra kammaren
av herr Nordstrandh m.jl. (II: 333), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att
riksdagen måstte besluta att till Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader
för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 1 300 000 kr.;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Bengtson (I: 475) samt den andra inom andra kammaren av herrar Wahlund
och Antonsson (II: 608), i vilka hemställts att riksdagen måtte vid sin behandling
av förevarande anslag under åttonde huvudtiteln bevilja ett reservationsanslag
av 1 500 000 kr.

Beträffande motiveringen för de motionsvis framförda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 132, 1:273, 11:333 och 11:608.

Konstrådet har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår hänvisat till vad
statsutskottet anfört i sitt utlåtande nr 126 med anledning av att Kungl. Maj :t

1 propositionen nr 103 till 1963 års riksdag bl. a. föreslagit en höjning för innevarande
budgetår av detta reservationsanslag från 500 000 kr. till 1 000 000 kr.
Mot bakgrunden av sina tidigare ställningstaganden till frågan om en ökning
av den offentliga konsumtionen av konstnärlig produktion fann utskottet det
följdriktigt, att förslag framlagts, som väsentligt kunde bidraga till att säkerställa
konstnärlig medverkan vid utformningen och utsmyckningen av statens
byggnader och anläggningar och därvid indirekt främja våra konstnärers arbetsmöjligheter
och utkomst. Utskottet räknade med att den förordade höjningen
skulle få sin efterföljd även fortsättningsvis. Därmed godtog utskottet, såsom
förordats i propositionen, att de nu tillämpade formerna för beviljande av anslag
till utsmyckningsändamål skulle bibehållas. Konstrådet konstaterar, att frågan
om ett återinförande av den bidragsform, som den s. k. procentregeln innebär,
åtminstone tills vidare torde vara avförd från dagordningen. Med hänvisning
till uttalanden både i propositionen och i utskottsutlåtandet har konstrådet ansett
sig för nästa budgetår böra begränsa sig till att begära en höjning av förcvarande
anslag med 500 000 kr. till 1 500 000 kr.

2 — Bihang till riksdagens protokoll 196b. 6 samt. Nr 8

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1964

TJtskottet. I likhet med konstrådet får utskottet, som erinrar om vad som
i det föregående redovisats rörande utskottets yttrande i ämnet förra året,
konstatera, att de nu tillämpade formerna för beviljande av anslag till utsmyckningsändamål
torde böra bibehållas tills vidare. Utskottet finner det därför icke
påkallat att biträda yrkandet i motionerna I: 96 och II: 132 om att riksdagen
skulle uttala sig för att den s. k. procentregeln skulle bli riktgivande för medelsanvisningen
till Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader.

Vidkommande yrkandena i samma motioner ävensom motionerna I: 273 och
II: 316, I: 327 och II: 333 samt I: 475 och II: 608 om höjning av detta anslag
med — utöver vad Kungl. Maj:t för nästa budgetår föreslår — 100 000 kr.
(motionerna 1:327 och II: 333) respektive 300 000 kr. (övriga motioner) får
utskottet framhålla, att utskottet liksom tidigare betraktar en kontinuerlig
höjning av detta anslag som en naturlig följd av det dubbla syftet med anslaget,
att säkerställa konstnärlig medverkan vid utformningen och utsmyckningen
av statens byggnader och anläggningar samt att främja våra konstnärers arbetsmöjligheter
och utkomst. Den ökning av anslaget med 500 000 kr. som beslutats
för innevarande budgetår och den nu av Kungl. Maj:t förordade uppräkningen
med ytterligare 200 000 kr. finner utskottet i väsentlig mån kunna bidraga
till att anslaget skall kunna möta de krav, som helt naturligt ställes på detsamma.
Utskottet tillstyrker därför Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker bifall
till motionerna 1:96 och 11:132, 1:273 och 11:316 samt 1:327 och 11:333,
samtliga motioner såvitt nu är i fråga, ävensom motionerna I: 475 och II: 608.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 96 och II: 132, i vad de
avser medelsanvisningen, motionerna 1:273 och 11:316, 1:327
och II: 333, sistnämnda fyra motioner såvitt nu är i fråga, samt
motionerna I: 475 och II: 608, till Konstnärlig utsmyckning av
statliga byggnader för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 1 200 000 kr.;

II. att motionerna I: 96 och II: 132, i vad de avser att procentregeln
borde bli riktgivande för medelsanvisningen under
detta anslag, icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

9:o) Utställningar av svensk konst i utlandet. Kungl. Maj:t har (punkt 9,
s. 31 och 32) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1964/65
anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kr., vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av her -

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1964

rar Bergman och Birger Andersson (1:146) samt den andra inom andra kammaren
av herr Arvidson (II: 192), i vilka hemställts att riksdagen måtte till Utställningar
av svensk konst i utlandet för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 250 000 kr.;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar
Källqvist och Billman (I: 273) samt den andra inom andra kammaren av fru
Gärde Widemar och herr Keijer (II: 316), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga,
att riksdagen måtte för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtitelns driftbudget
anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kr. till Utställningar av svensk
konst i utlandet;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av fröken
Ljungberg och herr Risberg (I: 327) och den andra inom andra kammaren
av herr Nordstrandh m. fl. (II: 333), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att
riksdagen måtte besluta att till Utställningar av svensk konst i utlandet för
budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kr.;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Sundin (1:410) och den andra inom andra kammaren av herr Larsson i
Borrby (II: 483), i vilka hemställts att riksdagen måtte genom skrivelse till
Kungl. Maj:t hemställa om en skyndsam utredning rörande förbättrad introduktion
av svenskt musikliv i utlandet.

Beträffande motiveringen för de motionsvis framförda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 192,1: 273, II: 333 och II: 483.

Utskottet. Departementschefen förklarar i statsverkspropositionen, att han inte
är beredd att föreslå någon höjning av anslaget till utställningar av svensk konst
i utlandet för nästa budgetår. I motionerna 1:273 och 11:316 föreslås att
anslaget uppföres med 200 000 kr., vilket motsvarar en uppräkning av anslaget
med 100 000 kr. Enligt motionerna 1:327 och 11:333 bör en uppräkning
ske av anslaget med 50 000 kr. till 150 000 kr. och enligt motionerna 1:146 och
II: 192 med 150 000 kr. till 250 000 kr. Dessa konstutställningar har vidgat
kunskapen i utlandet om svensk konst och därigenom haft ett betydande värde
för Sverige. Ett oförändrat anslag skulle, på grund av att kostnaderna för
utställningarna ökat, framtvinga en viss nedskärning av verksamheten. Utskottet
bedömer detta som klart olämpligt i ett läge då det i själva verket är
ytterst angeläget att öka möjligheterna att presentera svensk konst i utlandet.
Ett ökat stöd åt ifrågavarande utställningsverksamhet innebär också ett ökat,
eftersträvansvärt ytterligare stöd åt konstnärerna i deras arbete.

Utskottet föreslår med stöd av det anförda och i anslutning till förenämnda
motioner att anslaget höjes med 150 000 kr. till 250 000 kr.

Vidkommande motionerna 1:410 och 11:483, i vilka yrkats på en skyndsam
utredning rörande förbättrad introduktion av svenskt musikliv i utlandet, villi

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 198Jf

utskottet erinra om att departementschefen under anslagspunkten 16 i årets
statsverksproposition, bilagan 10, Ecklesiastikdepartementet, förklarat sig ha
för avsikt att för nästa budgetår söka realisera ett statligt stöd för en effektivare
spridning, genom bl. a. grammofoninspelning av inhemska tonsättares
verk och genom framställning av notmaterial, av seriös inhemsk musik. Utskottet
förutsätter att de av motionärerna efterlysta åtgärderna för introduktion
av svenskt musikliv i utlandet härigenom skall kunna i icke oväsentlig grad
realiseras, då nämnda medel självfallet också bör kunna användas för en effektivare
spridning av seriös svensk musik i utlandet. Utskottet finner därför
inte skäl att tillstyrka av motionärerna begärd särskild skrivelse från riksdagen
i ämnet till Kungl. Maj:t.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna 1:273 och 11:316 samt 1:327 och 11:333,
samtliga motioner såvitt nu är i fråga, ävensom med bifall till
motionerna 1:146 och II: 192, till Utställningar av svensk Jtonst
i utlandet för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 250 000 kr.;

II. att motionerna 1:410 och II: 483 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd.

10 :o) Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom
bibliotek m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 10, s. 32—35) föreslagit riksdagen att
till Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek

m.m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 2 020 000 kr. eller
samma belopp som anvisats för innevarande budgetår.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar
Adolfsson och Lager (I: 96) och den andra inom andra kammaren av herr
Hermansson m. fl. (II: 132), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att ersättningen
åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m.
höjes från fem till åtta öre per boklån och att övriga ersättningsbelopp justeras
i proportion därtill, i enlighet med äskandet från styrelsen för Sveriges författarfond; dels

två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Källqvist och BiUman (1:273) och den andra inom andra kammaren av
fru Gärde Widemar och hen- Keijer (11:316), i vilka hemställts, såvitt nu är i
fråga, att riksdagen under åttonde huvudtitelns driftbudget måtte anvisa ett
förslagsanslag av 3 716 000 kr. till Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av
deras verk genom bibliotek m. m.;

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1964

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
fröken Ljungberg och fru Hultell (I: 491) samt den andra inom andra kammaren
av herr Hedin m.fl. (II: 581), i vilka hemställts att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla om utredning och förslag till ändrade grunder för fördelningen
av författarersättningen och insamlande av statistik över bokutlåningen.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 132, I: 273 och II: 581.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har styrelsen för Sveriges författarfond
föreslagit att biblioteksersättningens grundbelopp höjes från 5 öre till 8 öre
för lån av rättsskyddat svenskt originalverk, från 1 till 4 öre för lån av översatt
verk, från 20 till 32 öre för nyttjande av svenskt referensexemplar och från 4 till
16 öre för nyttjande av referensexemplar i översättning. Därjämte har styrelsen
förordat en omdisposition av författarfondens medel genom att föreslå, att den
individuella författarersättningen, förfat tarpenningen, som utgår i proportion till
antalet lån, ändras till förmån för mycket utlånade författare. Till stöd för sitt
förslag, som innebär en höjning av anslagsposten i fråga med 1 696 000 kr., har
styrelsen anfört bl. a. följande.

Då styrelsen nu återkommer med sitt förslag från 1961 om en höjning av ersättningsbeloppet
till 8 öre per boklån och en justering av övriga ersättningsbelopp
i proportion härtill, är det ett par synpunkter som styrelsen mycket starkt
vill understryka. Den höjning av biblioteksersättningen, som genomfördes 1962
föll i huvudsak på fondens fria del, dvs. den del som användes för pensioner,
stipendier etc. För den enskilde författaren var ökningen blygsam. Den uppgick
till ett halvt öre per boklån och var maximerad till 250 kr. per författare. Mot
bakgrunden av att författarna är en grupp av egna företagare, som bl. a. själva
iår erlägga sina tjänstepensions- och sjukförsäkringsavgifter, synes det angeläget
att den individuella ersättningen ökas.

Behovet av pensioner till författare och deras efterlevande blir alltmer markerat.
För närvarande utgår ett 40-tal författar- och änkepensioner ur fonden.
Styrelsen finner det nödvändigt att öka pensionernas belopp samt inrätta ett
avsevärt antal nya pensionsrum. Fn genomgång av författarkåren visar, att dess
åldersfördelning för närvarande är sådan, att ytterligare ett hundratal pensioner
bör inrättas under de närmaste åren.

Ur fondens fria del har under år 1962 kunnat utdelas arbets- och resestipendier
om sammanlagt 516 000 kr. Vidare har styrelsen fr. o. m. årsskiftet 1962/63 inrättat
femåriga arbetsstipendier på 12 000 respektive 6 000 kr., fyra av vartdera
slaget. Styrelsen har för avsikt att under den kommande femårsperioden årligen
inrätta ett motsvarande antal nya stipendier. Styrelsen finner denna stipendiegivning
i hög grad angelägen. Den bör emellertid inte minska styrelsens möjligheter
att utdela arbetsstipendier av annat slag. Med hänsyn till arbetsstipendiernas
betydelse för det mycket stora antal författare, som endast har ringa inkomster
av sitt författarskap, skulle cn sådan utveckling inge bekymmer.

Genom den föreslagna höjningen av biblioteksersättningen skulle det bli möjligt
att utöka antalet långtidsstipendier samt att både höja pensionernas och ar -

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1964-

betsstipendiemas genomsnittsbelopp och öka deras antal. I det sammanhanget
vill styrelsen särskilt framhålla, att ett ökat antal stipendier till översättare
framstår som ett önskemål.

Departementschefen framhåller bl. a. följande till stöd för sitt förslag om oförändrad
medelsanvisning för nästa budgetår.

»I samband med mina förslag i det föregående i fråga om anslagen till
konstnärsstipendier och konstnärsbelöningar har jag tagit upp den begäran
om ökat stöd till litterär verksamhet, som ligger bakom författarfondens styrelses
förslag till förbättrade grunder för biblioteksersättningen. Genom den
särskilda medelsanvisningen till större arbetsstipendier åt författare och översättare,
som jag förordat under anslaget till konstnärsstipendier, har jag tillmötesgått
ett av de enligt min mening mest berättigade kraven från författarhåll,
nämligen en förbättring av stödet till de aktivt arbetande. Fondstyrelsen
har även genom sitt förslag åsyftat att få till stånd förbättrade pensionsförhållanden
för de litterära yrkesutövarna. Härvidlag torde införandet av konstnärsbelöningar
till högt förtjänta konstnärer kunna medföra en förbättring, som blir allt
betydelsefullare i den mån ökade anslag kan utgå för denna nya stipendietyp.

De i dessa andra sammanhang förordade åtgärderna kommer att få sådana
konsekvenser för användningen av författarfonden, att det nu inte torde finnas
anledning att föreslå någon ändring av gällande grunder för biblioteksersättningen.
Förslaget att arbetsstipendier åt författare och översättare skall utgå ur
anslaget till konstnärsstipendier bereder ökat utrymme i fonden för sådana hjälpformer,
som ligger mer i linje med författarfondens ändamål. Det torde också
komma att underlätta fondstyrelsens planering av medelsanvändningen genom
att i viss mån ge styrelsen möjlighet att renodla användningsområdet för fonden.
»

I den under anslagspunkten 6 i den föregående redovisade skrivelsen till
statsutskottet från styrelsen för Sveriges författarfond framhåller styrelsen, att
trots att den ser positivt på förslagen om arbetsstipendier åt författare och översättare
samt om konstnärsbelöningar så kvarstår behovet av en uppräkning av
biblioteksersättningen som en ofrånkomlig nödvändighet för författarkåren,
både med tanke på den direkta ersättning som utgår till författarna och med
tanke på styrelsens möjligheter att genom långtidsstipendier, engångsstipendier
och pensioner stödja de litterära yrkesutövarna.

FLYCO.s styrelse framhåller i sin under punkten 6 tidigare redovisade skrivelse
vikten av att den ersättning — som direkt tillkommer de författare vilkas verk
utlånas — författarpenningen — snarast höjes.

Även författarfondens fria del anges vara i behov av tillskott. Behovet av
pensioner sägs stiga starkt. FLYCO:s styrelse framhåller särskilt, att den pensionsform,
som de nya konstnärsbelöningama kan anses utgöra, enligt propositionen
endast kan komma mycket kvalificerade författare till del och att den inte
alls kommer efterlevande — änkor och minderåriga barn — till godo. Tvärtom
kan enligt styrelsen konstnärsbelöningama skapa ett särskilt behov av änkepen -

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196b

sioner, då fonden, sin uppgift likmätigt, snabbt måste gripa in, därest en innehavare
av konstnärsbelöning avlider och till följd därav den trygghet konstnärsbelöningen
utgjort bortfaller för den efterlevande familjen. Vidare understryker
FLYCO den betydelse fondens långtidsstipendier har och kommer att få. Då antalet
konstnärsbelöningar är begränsat, måste fonden kunna tillhandahålla en
stipendietyp, som utgör en mellanform mellan de tillfälligt utfallande punktstipendierna
och konstnärsbelöningama, framhåller styrelsen. Slutligen måste författarfonden
beredas tillfälle att genom stipendier åt yngre, relativt oprövade
författare sörja för att litteraturens tillväxt bereds en god jordmån. Med stöd
av det anförda uttalar FLYCO:s styrelse sin anslutning till förslag i motionerna
1:273 och 11:316 samt övriga förslag i samma riktning.

Utskottet. I motionerna 1:96 och 11:132 samt 1:273 och 11:316 förordas
en väsentlig höjning av anslagsposten till ersättning åt författare m. fl. för
utlåning av deras verk genom bibliotek — anslagsposten i fråga är nu uppförd
med 1 940 000 kr. Utskottet vill med anledning härav erinra om att utskottet
i det föregående dels förordat att även författare och översättare skall bli delaktiga
av det konstnärsstöd, som de större arbetsstipendierna innebär, dels
tillstyrkt införande av särskilda konstnärsbelöningar. Som framhållits av departementschefen
innebär vad sålunda i annat sammanhang förordats sådana konsekvenser
för författarfonden, att det även enligt utskottets uppfattning synes
saknas anledning att nu föreslå någon ändring av gällande grunder för biblioteksersättningen.
Utskottet får därför avstyrka bifall till ifrågavarande motioner
i nu berört hänseende. Utskottet förutsätter emellertid att Kungl. Maj:t
vid sina fortsatta överväganden om stöd till konst, litteratur, musik m. m. jämväl
överväger sådana åtgärder, som kan innebära ett ökat stöd åt framför allt
författarfondens fria del.

Vidkommande motionerna 1:491 och II: 581 förordas i dessa en särskild riksdagsskrivelse
om utredning och förslag till ändrade grunder för fördelningen av
författarersättningen och insamlande av statistik över bokutlåningen. De frågor
som motionärerna berör är enligt utskottets mening av sådan karaktär,
att de lämpligen bör övervägas inom styrelsen för Sveriges författarfond. Utskottet
förutsätter att så sker och att styrelsen — därest övervägandena föranleder
därtill — för Kungl. Maj:t framlägger de förslag som betingas härav.
Utskottet avstyrker alltså bifall till motionerna I: 491 och II: 581.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna 1:96 och II: 132 samt
1:273 och 11:316, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till
Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom
bibliotek m. m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag
av 2 020 000 kr.;

II. att motionerna I: 491 och II: 581 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196b

ll:o) Bidrag till samfundet De nio. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 11, s. 36), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Samjundet De nio för budgetåret
1964/65 anvisa ett anslag av 10 000 kr.

12:o) Statens biografbyrå: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 12, s, 36), vilket innebär en anslagshöjning med 3 000 kr., hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens biografbyrå,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis . . 106 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis ...................... 82 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 2 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 48 000

Summa kr. 239 000

b) till Statens biografbyrå: Avlöningar för budgetåret 1964/
65 anvisa ett förslagsanslag av 239 000 kr.

13:o) Statens biografbyrå: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 13, s. 37), vilket innebär en anslagsminskning med 7 000 kr., hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Statens biografbyrå: Omkostnader för
budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 26 000 kr.

14:o) Bidrag till Barnfilmkommittén. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 14, s. 37 och 38), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Barnfilmkommittén för budgetåret
1964/65 anvisa ett anslag av 35 000 kr.

15:o) Bidrag till särskilda kulturella ändamål. Kungl. Maj:t har (punkt 16,
s. 39—42) föreslagit riksdagen att till Bidrag till särskilda kulturella ändamål
för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 8 850 000 kr.

Kungl. Majrts förslag innebär att det under åttonde huvudtiteln nu uppförda
avsättningsanslaget till lotterimedelsfonden ersätts med ett särskilt reservationsanslag
med den i rubriken angivna benämningen.

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961+

Med detta bekräftas att den numera rent formella bindning mellan lotteriinkomster
å ena sidan och statlig bidragsgivning för olika kulturella ändamål å
den andra, som antyds genom själva beteckningen lotterimedelsfonden, upphör
att existera.

Den vid utgången av innevarande budgetår kvarstående behållningen i lotterimedelsfonden
föreslås överförd till det förordade nya reservationsanslaget. Ur
lotterimedelsfonden beviljade bidrag, vilka vid nyssnämnda tidpunkt ännu inte
utbetalats, förutsättes sålunda få utgå från det nya anslaget.

Anslaget till bidrag till särskilda kulturella ändamål skall enligt förslaget liksom
lotterimedelsfonden disponeras genom beslut av Kungl. Maj:t. Prövningen
av bidragsärenden bör ske i samma ordning, som nu gäller vid fördelningen av
lotterimedelsbidrag. Efter en föreslagen överföring till riksstaten av viss del av
det statliga teaterstödet kommer sålunda från det nya anslaget att i första hand
bestridas, förutom bidrag till tillfälliga kulturella ändamål, bidrag till kvarstående
fasta ändamål såsom till orkestrar och konsertverksamhet, vissa teaterföretag
och annan teaterverksamhet, konstbildningsorganisationer m. m.

Vad härefter beträffar medelsbehovet för nästa budgetår under det nya anslaget
till bidrag till särskilda kulturella ändamål synes det enligt departementschefen
finnas anledning att liksom tidigare år räkna med vissa kostnadsökningar
till följd av lönehöjningar för personal anställd vid bidragsberättigade
institutioner. Vidare finner departementschefen angeläget att ytterligare medel
beräknas till verksamheten med rikskonserter. Därutöver synes en viss ökning
av medelsanvisningen böra göras för att tillgodose behovet av en utvidgning av
kulturstödet till nya eller eftersatta områden, framhåller departementschefen.
Bl. a. föreligger från Musikaliska akademien och Föreningen Svenska tonsättare
förslag om bidrag av statliga medel till bl. a. grammofoninspelning av inhemska
tonsättares verk och för framställning av notmaterial. Vid bifall till departementschefens
förslag om en ökad medelsanvisning under detta anslag anger
departementschefen sig ha för avsikt att för nästa budgetar söka realisera ett
statligt stöd för en effektivare spridning i dessa former av seriös inhemsk musik.

Utskottet har ingen erinran att göra mot vad departementschefen anfört och
förordat. Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,

att riksdagen må till Bidrag till särskilda kulturella åndamal
för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av
8 850 000 kr.

Arkiv, bibliotek, museer m. m.

16:o) Riksarkivet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
17, s. 48—46), vilket innebär en anslagshöjning med 70 000 kr., hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1964
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för riksarkivet, som föranledes av vad departementschefen
anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för riksarkivet, att tilllämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslag svis 553 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis..................... 2 100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal____ 610 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 518 700

Summa kr. 1 685 000

c) till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1964/65 anvisa
ett förslagsanslag av 1 685 000 kr.

17:o) Riksarkivet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 18, s. 46 och 47), vilket innebär en anslagshöjning med 7 000 kr., hemställer
utskottet,

att riksdagen ma till Riksarkivet: Omkostnader för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 117 000 kr.

18:o) Riksarkivet: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19, s. 48), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Riksarkivet: Inköp av arkivalier och
tryckta arbeten för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 9 000 kr.

19:o) Riksarkivet: Fortsatt utgivande av sådana handlingar, som är av vikt
för fäderneslandets historia. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20,
s. 48), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Fortsatt utgivande av sådana
handlingar, som är av vikt för fäderneslandets historia,
för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 2 000
kr.

20:o) Landsarkiven: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 21, s. 48—50), vilket innebär en anslagshöjning med 66 000 kr., hemställer
utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196k

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för landsarkiven, att till -

lämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 424 700

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 613 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 465 300

Summa kr. 1 503 000

b) till Landsarkiven: Avlöningar för budgetåret 1964/65 anvisa
ett förslagsanslag av 1 503 000 kr.

21 :o) Landsarkivens Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majrts förslag
(punkt 22, s. 51), vilket innebär en anslagshöjning med 16 000 kr., hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Landsarkiven: Omkostnader för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 197 000 kr.

22:o) Landsarkiven: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 23, s. 51 och 52), vilket innebär en anslagshöjning
med 1 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsarkiven: Inkö-p av arkivalier och
tryckta arbeten för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 8 000 kr.

23:o) Landsarkiven: Bokbindning och konservering av arkivalier. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 24, s. 52), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsarkiven: Bokbindning och konservering
av arkivalier för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 15 000 kr.

24:o) Ortnamnskommissionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 25, s. 52 och 53), vilket innebär en anslagshöjning med 11 000 kr.,
hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för ortnamnskommissionen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis...................... 7 000

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal..... 187 200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... 83 800

Summa kr. 278 000

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1964

b) till Ortnamnskommissionen: Avlöningar för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 278 000 kr.

25:o) Ortnamnskommissionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 26, s. 54), vilket innebär en anslagshöjning med 3 000 kr., hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Omkostnader
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 30 000 kr.

26:o) Ortnamnskommissionen: Insamling och bearbetning av vetenskapligt
material. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 27, s. 54 och 55), vilket
innebär en anslagshöjning med 4 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Insamling och
bearbetning av vetenskapligt material för budgetåret 1964/65
anvisa ett reservationsanslag av 53 000 kr.

27ro) Landsmålsarkiven: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag
(punkt 28, s. 55—57), vilket innebär en anslagshöjning med 9 000 kr., hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för landsmålsarkiven, att
tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslag svis 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis ................. 1 380

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal .......... 374 820

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 168 700

Summa kr. 545 000

b) till Landsmålsarkiven: Avlöningar för budgetåret 1964/65
anvisa ett förslagsanslag av 545 000 kr.

28:o) Landsmålsarkiven: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 29, s. 57 och 58), vilket innebär en anslagshöjning med 2 000 kr.,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Omkostnader för
budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 28 000 kr.

29ro) Landsmålsarkiven: Insamling och bearbetning av vetenskapligt material.
I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 30, s. 58), vilket innebär
en anslagshöjning med 9 000 kr., hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1964

att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Insamling och bearbetning
av vetenskapligt material för budgetåret 1964/65 anvisa
ett reservationsanslag av 92 000 kr.

30:o) Kungl. biblioteket: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 31, s. 59—63), vilket innebär en anslagshöjning med 162 000 kr., hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för kungl. biblioteket,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 556 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ................. 1200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 1 150 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 740 400

Summa kr. 2 448 000

b) till Kungl. biblioteket: Avlöningar för budgetåret 1964/65
anvisa ett förslagsanslag av 2 448 000 kr.

31 :o) Kungl. biblioteket: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 32, s. 63
och 64) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1964/65 anvisa
ett förslagsanslag av 535 000 kr., innebärande en anslagshöjning med 43 000
kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av fru Forsling m.fl. väckt motion (II: 196), vari hemställts att riksdagen
måtte till mikrofilmning av den värdefullaste delen av svenskt-amerikanskt
tidningsmaterial, särskilt den del som inom få år annars kommer att gå
sin förgängelse till mötes, anvisa 80 000 kr., varav 15 000 kr. anslås till utredning
och planering av arbetet i sin helhet genom kungl. bibliotekets försorg.

Beträffande motiveringen för motionsyrkandet får utskottet hänvisa till
motionen.

Utskottet. I motionen II: 196 har hemställts om viss medelsanvisning för bl. a.
mikrofilmning av svenskt-amerikanskt äldre tidningsmaterial, delvis förvarat i
kungl. biblioteket. Enligt utskottets mening har i och för sig goda skäl förebragts
för den föreslagna åtgärden. Frågan om åtgärder i av motionärerna angivet
syfte bör emellertid enligt utskottets mening i första hand prövas av riksbibliotekarien.
Härvid synes jämväl böra undersökas möjligheterna att erhålla

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196b

bidrag för ändamålet på annat sätt än genom anslag på riksstaten. Utskottet avstyrker
därför bifall till motionen II: 196 och biträder Kungl. Maj:ts under förevarande
punkt framställda förslag.

Utskottet hemställer,

I. att motionen II: 196 icke må av riksdagen bifallas;

n. att riksdagen må till Kungl. biblioteket: Omkostnader för
budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 535 000 kr.

32:o) Kungl. biblioteket: Bokinköp och bokbindning. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 33, s. 64 och 65), vilket innebär en anslagshöjning
med 65 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kungl. biblioteket: Bokinköp och bokbindning
för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 703 000 kr.

33:o) Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 34, s. 65—67), vilket innebär en anslagshöjning med
34 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för statens psykologisk-pedagogiska
bibliotek, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1964/65:

Stat

Avlöningar

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . 80 700

2. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. 34 200 114 900

Omkostnader

1. Sjukvård, förslagsvis .................. 100

2. Reseersättningar, förslagsvis ........... 500

3. Expenser, förslagsvis .................. 8 500 9 100

Summa kr. 124 000

b) till Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 124 000 kr.

34:o) Bokinköp och bokbindning vid statens psykologisk-pedagogiska
bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj.ts förslag (punkt 35, s. 67), vilket innebär
en anslagshöjning med 5 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Bokinköp och bokbindning vid statens
psykologisk-pedagogiska bibliotek för budgetåret 1964/65 anvisa
ett reservationsanslag av 50 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1964.

35 :o) Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 36, s. 68), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för stifts- och landsbiblioteken,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 158 200

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal.......... 166 500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................... 139 300

Summa kr. 464 000

b) till Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 464 000 kr.

36:o) Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 37, s. 68 och 69), vilket innebär en anslagshöjning med
8 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 20 000
kr.

37 :o) Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp och bokbindning m. m. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 38, s. 69 och 70), vilket innebär en
anslagshöjning med 10 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp
och bokbindning m. m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 108 000 kr.

38:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Avlöningar. Kungl. Maj :t har

(punkt 39, s. 70—75) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att
vidtaga den ändring i personalförteckningen för de under vitterhets-, historie- och
antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet och statens historiska museum
m. m., som föranledes av vad departementschefen anfört, dels godkänna
av departementschefen angiven avlöningsstat för de under vitterhets-, historieoch
antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet och statens historiska
museum m. m., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65, dels ock
till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet och
statens historiska museum m. m.: Avlöningar för budgetåret 1964/65 anvisa ett
förslagsanslag av 2 785 000 kr., innebärande en anslagshöjning med 109 000 kr.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra kam -

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196b

maren av fröken Olsson m. fl. väckt motion (II: 207), vari hemställts att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att en personlig extra biblioteksassistenttjänst
inrättas för Erik Holmberg från den tidigaste tidpunkt Kungl.
Maj:t finner möjlig.

Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet torde få hänvisas
till motionen.

Utskottet. Vidkommande förslaget i motionen II: 207 om att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t skulle uttala sig för inrättande vid riksantikvarieämbetets
och statens historiska museums bibliotek av en personlig extra biblioteksassistenttjänst
för bokbindaren i Ao 9 därstädes Erik Holmberg får utskottet framhålla
följande.

Utskottet har mot bakgrunden av vad i motionen upplysts och vad i övrigt
är för utskottet bekant för sin del icke något att erinra mot att Holmberg medgives
dispens från eljest gällande kvalifikationskrav för erhållande av biblioteksassistenttjänst.
Därvid synes böra närmast övervägas att Holmberg tilldelas en
personlig tjänst i vederbörlig lönegrad, varvid den av honom innehavda tjänsten
som bokbindare samtidigt härmed bör vakanssättas. Det torde böra ankomma på
akademien att i sina anslagsäskanden för budgetåret 1965/66 framlägga det förslag
till frågans lösning, som må kunna befinnas påkallat. På grund av vad
utskottet sålunda anfört saknas enligt utskottets mening anledning för riksdagen
att — såsom i motionen yrkats — till Kungl. Maj:t avlåta skrivelse i ärendet.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag
och hemställer,

I. att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i personalförteckningen
för de under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
lydande riksantikvarieämbetet och statens
historiska museum m. m.. som föranledes av vad departementschefen
anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för de under vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m., att tillämpas tills
vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 956 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 1200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 973 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 854 000

Summa kr. 2 785 000

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1964

c) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Avlöningar
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av
2 785 000 kr.;

II. att motionen II: 207 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.

39:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40, s. 75 och 76), vilket innebär en anslagshöjning
med 78 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum
m. m.: Omkostnader för budgetåret 1964/65 anvisa ett
förslagsanslag av 497 000 kr.

40:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Inredning och utrustning. I

enlighet med Kungl. Maj:t.s förslag (punkt 41, s. 76 och 77), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum
m. m.: Inredning och utrustning för budgetåret 1964/65
anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kr.

41 :o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Bidrag till avlöningar
inom landsantikvarieorganisationen. Kungl. Maj:t har (punkt 42, s. 77 och 78)
föreslagit riksdagen att till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Bidrag
till avlöningar inom landsantikvarieorganisationen för budgetåret 1964/65
anvisa ett förslagsanslag av 944 000 kr., innebärande en anslagshöjning med
23 000 kr.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Schött m.fl. (1:68) och den andra inom andra kammaren av herr Lassinantti
m.fl. (11:83), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta 1. att statsbidrag
skall utgå med 90 % till landsantikvariernas avlöningar, oavsett om amanuensbidrag
utgår, 2. att statsbidrag skall utgå med 90% av amanuensernas avlöningar,
3. att till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Bidrag till avlöningar
inom landsantikvarieorganisationen för budgetåret 1964/65 anvisa ett
förslagsanslag av 1 312 000 kr.;

3 — Il i han g till riksdagens •protokoll 1904 C samt. Nr S

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1964

dels en inom första kammaren av herrar Svanström och Hellebladh väckt motion
(1:109), vari hemställts att riksdagen måtte besluta att företaga en sådan
utökning av förevarande anslag att en biträdande landsantikvarie kan anställas
i Kalmar län;

dels ock en inom första kammaren av herrar Svanström och Hellebladh väckt
motion (1:162), vari hemställts att riksdagen måtte besluta att statsbidraget
beträffande avlöningar inom landsantikvarieorganisationen skall fastställas till
90 % i fråga om såväl landsantikvarier som amanuenser samt för ändamålet för
budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 1 300 000 kr.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna I: 68, 1:109 och 1:162.

Akademien har bl. a. föreslagit, att bidraget till landsantikvarie skall utgå med
90 % oavsett om amanuensbidrag utgår och att också bidraget till avlönande av
amanuens, som nu utgår med 50%, skall utgå med 90%.

Departementschefen förklarar sig inte heller i år beredd att förorda någon
omläggning av bidragssystemet för landsantikvarieorganisationen.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Med anledning av motionerna I: 68 och II: 83 samt 1:162 får utskottet framhålla,
att goda skäl kan åberopas för en uppräkning av statens bidrag till landsantikvariernas
löner. Utskottet, som emellertid icke är berett att nu förorda
någon omläggning av bidragssystemet, förutsätter att frågan härom ytterligare
prövas av Kungl. Maj:t och att, då de statsfinansiella förutsättningarna härför
bedömes föreligga, förslag i ämnet förelägges riksdagen. Härvid synes, om de
ekonomiska betingelserna för en höjning av bidragsprocenten till generellt 90 %
icke bedömes vara för handen, även kunna prövas möjligheterna till en sådan
differentiering av bidragsprocenten, att den för i motionerna diskuterade fall
sättes till exempelvis 75 ä 80%.

Utskottet har icke funnit sig böra biträda förslaget i motionen 1:109 om statsbidrag
till ytterligare en landsantikvarie i Kalmar län.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att motionerna I: 68 och II: 83 samt 1:162, samtliga motioner
i vad de avser en omläggning av bidragssystemet för landsantikvarieorganisationen,
icke må av riksdagen bifallas;

II. att motionen 1:109 icke må av riksdagen bifallas;

III. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 68 och II: 83 samt 1:162,
samtliga motioner i vad de avser medelsanvisningen, till Vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien: Bidrag till avlöningar
inom landsantikvarieorganisationen för budgetåret 1964/65 anvisa
ett förslagsanslag av 944 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196It

42:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Statens historiska
museum m. m.: Underhåll och ökande av samlingarna. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 43, s. 79), vilket innebär en anslagshöjning med
5 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Statens historiska museum m.m.: Underhåll och
ökande av samlingarna för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 70 000 kr.

43:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:
Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 44, s. 79 och SO), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet: Vård och underhåll av
fornlämningar och byggnadsminnesmärken för budgetåret
1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 325 000 kr.

44:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:
Fornminnesinventering. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
45, s. 80 och 81), vilket innebär en anslagshöjning med 20 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet: Fornminnesinventering för
budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 226 000 kr.

45:o) Nationalmuseet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 46, s. 81—86)
föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat
för nationalmuseet, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65,
dels till Nationalmuseet: Avlöningar för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag
av 1 856 000 kr., innebärande en anslagshöjning med 116 000 kr.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande motioner,
väckta den ena inom första kammaren av herr Per Petersson (1:107) och
den andra inom andra kammaren av fröken Karlsson m. fl. (II: 135), i vilka
hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte besluta dels att godkänna
av motionärerna angiven avlöningsstat för nationalmuseet, att tillämpas tills
vidare fr. o. m. budgeåret 1964/65, dels att till Nationalmuseet: Avlöningar för
budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 1 929 760 kr.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionen II: 135.

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196Jf

Chefen för nationalmuseet har för nästa budgetår föreslagit en förstärkning av
nationalmuseets vaktpersonal med tio museivakter i Ae 7. Härjämte har begärts
16 000 kr. för att möjliggöra anställande i full utsträckning av semesterersättare
för bevakningspersonalen. Det har därjämte enligt museichefen visat sig nödvändigt
att förstärkningen av vaktpersonalen kombineras med moderna och mot
tidens krav svarande alarm- och säkerhetsanordningar. Frågan härom upptages
till behandling i anslutning till omkostnadsanslaget i det följande.

Departementschefen förordar, jämte anvisande av medel för genomförande av
andra förslag under avlöningsanslaget, en ytterligare medelsanvisning av 38 000
kr. för bevakningsändamål.

TJtskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt.
Utskottet har alltså funnit sig icke böra biträda yrkandet i motionerna 1:107
och II: 135 om en ytterligare medelsanvisning för anställande av museivakter
utöver de medel som av departementschefen förordats för bevakningsändamål.
Det förtjänar att framhållas att museet med hänsyn till värdet av sina konstsamlingar
bör få ett verksamt stöd för upprätthållande av en effektiv bevakning.
Utskottet vill emellertid erinra om att det inom ramen för av utskottet förordade
anslagsmedel beredes möjlighet för museet att anställa ytterligare fyra museivakter
med avlöning motsvarande lönegrad A 7 samt att museet för bevakningsändamål
för innevarande budgetår tilldelats medel beräknade att svara mot dels
en museivaktstjänst i Ae 7, dels ytterligare sex museivaktstjänster. Därest ytterligare
museivakter skulle visa sig erforderliga utöver de förstärkningar som nu
och för innevarande budgetår medgivits förutsätter utskottet, att med denna
förstärkning kan anstå till budgetåret 1965/66 och att Kungl. Maj:t vid sin prövning
av medelsbehovet till museet för nämnda budgetår tar vederbörlig hänsyn
till museets bevakningssituation.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna 1:107 och II: 135, såvitt nu är i fråga,
a) godkänna följande avlöningsstat för nationalmuseet, att
tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 497 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 8 340

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 861 660

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 488 400

Summa kr. 1 856 000

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1964

b) till Nationalmuseet: Avlöningar för budgetåret 1964/65
anvisa ett förslagsanslag av 1 856 000 kr.

46:o) Nationalmuseet: Omkostnader. Kungl. Maj:t bär (punkt 47, s. 86—88)
föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1964/65 anvisa ett
förslagsanslag av 335 000 kr., vilket i jämförelse med medelsanvisningen för motsvarande
ändamål för innevarande budgetår innebär en anslagshöjning med
52 000 kr.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande motioner
väckta den ena inom första kammaren av herr Per Petersson (1:107) och
den andra inom andra kammaren av fröken Karlsson m. fl. (II: 135), i vilka hemställts,
såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte besluta att till Nationalmuseet:
Omkostnader för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 565 000 kr.

Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet
hänvisa till motionen II: 135.

Chefen för nationalmuseet framhåller att den föreslagna förstärkningen av de
personella bevakningsresurserna behöver kombineras med tekniska alarm- och
säkerhetsanordningar. Engångskostnaden för installation i huvudbyggnaden av
en för såväl natt- som dagskydd avsedd centralalarmansluten inbrotts- och övcrfallsanläggning
uppgår enligt inhämtat anbud till 230 000 kr., varav 130 000 kr.
för anläggningen för nattskydd och 100 000 kr. för dagsky d d s a n 1 ä ggn in gen, dvs.
punktskydd för olika i museisamlingen ingående föremål.

Departementschefen har inte ansett sig böra tillstyrka den begärda medelsanvisningen
för installation av alarmanläggning.

Utskottet har vid sin prövning icke ansett sig böra förorda bifall till yrkandet
i motionerna 1:107 och II: 135 om anvisande av medel under detta anslag för
installation av en alarmanläggning vid nationalmuseet.

Utskottet, som tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande
punkt, hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna 1:107 och II: 135, såvitt nu är i fråga,
till Nationalmuseet: Omkostnader för budgetåret 1964/65 anvisa
ett förslagsanslag av 335 000 kr.

47:o) Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48, s. 88—90), vilket innebär en anslagshöjning
med 79 000 kr., tillstyrker utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1964

att riksdagen må till Nationalmuseet: Underhåll och ölcande
av samlingarna m. m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 500 000 kr.

48:o) Nationalmuseet: Pedagogisk verksamhet m. m. Kungl. Maj:t har
(punkt 49, s. 91—93) föreslagit riksdagen att till Nationalmuseet: Pedagogisk
verksamhet m.m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av
70 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av fröken Ljungberg och herr
Risberg (1:327) och den andra inom andra kammaren av hen- Nordstrandh
m. fl. (II: 333), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte besluta
att till Nationalmuseet: Pedagogisk verksamhet m. m. för budgetåret
1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kr.

Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet torde få hänvisas
till motionen II: 333.

Det av Kungl. Maj:t föreslagna reservationsanslaget till ifrågavarande ändamål
motsvaras, såvitt gäller 8 000 kr., av nu under anslagsposten till pedagogisk
verksamhet m. m. uppförda medel under museets omkostnadsstat samt, såvitt
gäller 5 500 kr., av medelsanvisningen under anslagsposten till vandringsutställningar
i museets anslag för innevarande budgetår till underhåll och ökande av
samlingarna m. in. Det förutsättes få ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag
av museichefen besluta angående den närmare dispositionen av anslaget.

Utskottet. För att kunna lämna ett verksamt stöd åt nationalmuseet i dess
viktiga utåtriktade, mot publiken vända verksamhet har departementschefen
ansett det befogat att fr. o. in. nästa budgetår ett särskilt anslag anvisas till
pedagogisk verksamhet m. m. vid museet. Utskottet, som delar departementschefens
uppfattning om angelägenheten av ett vidgat, mera målinriktat stöd
åt museet i detta syfte, har för sin del också funnit sig böra som ett lämpligt
första anslag för ändamålet tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag om uppförande
fr. o. m. nästa budgetår på riksstaten av ett särskilt reservationsanslag för ändamålet
av 70 000 kr. Utskottet har sålunda funnit sig icke kunna biträda det i
motionerna I: 327 och II: 333 framförda yrkandet om en ytterligare medelsanvisning
för ändamålet av 30 000 kr.

Mot vad departementschefen förordat med avseende på dispositionen av det
nya anslaget har utskottet intet att erinra.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 327 och II: 333, såvitt nu är i fråga,
till Nationalmuseet: Pedagogisk verksamhet m. m. för budgetåret
1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 70 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196J/.

49:o) Livrustkammaren: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 50, s. 94), vilket innebär en anslagshöjning med 14 000 kr., hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för livrustkammaren, att
tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 140 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t ................................ 1 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal..... 111 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... H2 800

Summa kr. 366 000

b) till Livrustkammaren: Avlöningar för budgetåret 1964/65
anvisa ett förslagsanslag av 366 000 kr.

50:o) Livrustkammaren: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 51, s. 94 och 95), vilket innebär en anslagshöjning med 29 000 kr.,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Livrustkammaren: Omkostnader för
budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 69 000 kr.

51 :o) Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 52, s. 95—97), vilket innebär en anslagshöjning med
13 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för naturhistoriska riksmuseet,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlönin gsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 710 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 17 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 538 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 513 600

Summa kr. 1 781 000

b) till Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 1 781 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196Jf

52:o) Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 53, s. 97 och 98), vilket innebär en anslagshöjning med
32 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av
261 000 kr.

53:o) Naturhistoriska riksmuseet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 54, s. 98 och 99), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Materiel
m.m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av
275 000 kr.

54:o) Statens etnografiska museum: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 55, s. 99 och 100), vilket innebär en anslagshöjning med
54 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens etnografiska
museum, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 90 100

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .......... 138 500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................... 87 400

Summa kr. 316 000

b) till Statens etnografiska museum: Avlöningar för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 316 000 kr.

55:o) Statens etnografiska museum: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 56, s. 100 och 101), vilket innebär en anslagshöjning med
3 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Statens etnografiska museum: Omkostnader
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av
81 000 kr.

56:o) Statens etnografiska museum: Underhåll och ökande av samlingarna
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57, s. 101), vilket innebär
en anslagshöjning med 1 000 kr., hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1964

att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Underhåll
och ökande av samlingarna m.m. för budgetåret 1964/65
anvisa ett reservationsanslag av 9 000 kr.

57:o) Medelhavsmuseet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 58,
s. 101 och 102), vilket innebär en anslagshöjning med 8 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för medelhavsmuseet, att tillämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Stat

Avlöningar

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal .. 108 400

2. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ 48 500 156 900

Omkostnader

1. Sjukvård m. m., förslagsvis ........... 200

2. Expenser:

a. Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis 4 000

b. Övriga expenser .................. 23 900

3. Ökande av samlingarna .............. 4 000 32 100

Summa kr. 189 000

b) till Medelhavsmuseet för budgetåret 1964/65 anvisa ett
förslagsanslag av 189 000 kr.

58:o) Bidrag till Nordiska museet. Kungl. Maj:t har (punkt 59, s. 102—106)
föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1964/65 anvisa ett
förslagsanslag av 3 164 000 kr.

Under rubriken Bidrag till Nordiska museet m. m. är nu uppfört ett förslagsanslag
av 7 345 000 kr.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1963:113, som i sin tur föregicks
av en av statskontoret verkställd översyn av Nordiska museets ekonomiska
ställning och verksamhetsformer, har riksdagen (SU 133; Rskr 317) godkänt ett
mellan företrädare för Kungl. Maj:t och kronan, Stockholms stad och stiftelsen
Nordiska museet träffat avtal att från dåvarande stiftelsen Nordiska museet
avskilja Skansen med därtill hörande egendom att i fortsättningen drivas som
en särskild stiftelse. Enligt avtalet skulle senast den 1 juli 1963 till den nybildade
stiftelsen från dåvarande stiftelsen Nordiska museet överföras tillgångar, som

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196b

uppskattades till 10 000 000 kr. och skulder, som beräknades till 7 000 000 kr.
Vidare skulle till den nya stiftelsen tillskjutas av staten 1 000 000 kr. och av
staden 2 000 000 kr.

Enligt den stiftelseurkund, som upprättats på grundval av i nyssnämnda avtal
angivna riktlinjer, skall stiftelsen Skansen ha till ändamål att med särskild hänsyn
till Skansens karaktär av friluftsmuseum bedriva en verksamhet som bygger
vidare på och utvecklar det hittillsvarande Skansen genom fortsatta insatser
för att levandegöra svensk kultur och natur samt genom att kring ett centrum
av kulturminnen skapa en levande miljö för olika fritidsintressen. Det åligger
därvid den nya stiftelsen bl. a. att vårda det kulturhistoriska byggnadsbeståndet
på Skansen och verka i nära samarbete med stiftelsen Nordiska museet. Verksamheten
skall inte ha till syfte att inbringa vinst.

I enlighet med förslag i nyssnämnda proposition beslöt riksdagen vidare, att
staten fr. o. m. budgetåret 1964/65 skulle påtaga sig det ekonomiska ansvaret
för Nordiska museet genom att tillskjuta de medel, som utöver stiftelsens egna
inkomster fordras för museets fortsatta verksamhet. I enlighet med förslaget
skulle Nordiska museet tills vidare bibehållas som stiftelse.

Av förevarande anslag ställdes jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 5 juni 1963
1 000 000 kr. till förfogande för statskontoret för utbetalning till stiftelsen Skansen.
Vidare föreskrevs, att återstående medel skulle disponeras på följande sätt.

1. Bidrag till verksamheten vid stiftelsen Nordiska museet, förslagsvis
........................................................ 3 045 000

2. Engångsbidrag till stiftelsen Nordiska museet för reglering av

driftunderskott m. m. högst ................................. 3 300 000

Summa kr. 6 345 000

I sitt av riksdagen godkända utlåtande över propositionen 113 (SU 133; Rskr
317) framhävde statsutskottet vikten av att den nya stiftelsen Skansen i enlighet
med vad som angivits i nyssnämnda avtal skall verka i nära kulturellt och vetenskapligt
samarbete med stiftelsen Nordiska museet. Riksdagen förutsatte, att
mera detaljerade och klarare angivna bestämmelser rörande formerna för detta
samarbete skulle komma att preciseras i stadgarna för de båda stiftelserna samt
vidare att stiftelsen Skansens styrelse skulle få en sådan sammansättning, att
garantier skapas för vidmakthållande av samhörigheten i vad avser den kulturhistoriska
och museala verksamheten mellan Nordiska museet och Skansen även
i den nya organisationsformen.

Med anledning av de av riksdagen uttalade intentionerna beträffande verksamheten
vid Nordiska museet och Skansen, som nu sedan den 1 juli 1963 pågått
i de nya former, som föranleddes av riksdagens beslut, anför departementschefen
i huvudsak följande.

»I enlighet med riksdagens beslut har Kungl. Maj:t den 5 juni 1963 för sin del
godkänt det vid propositionen fogade avtalet mellan Kungl. Maj:t och kronan,

Statsutskottets utlåtande nr S år 196J

Stockholms stad och stiftelsen Nordiska museet angående riktlinjer för bildandet
av stiftelsen Skansen. Sedermera har jag med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 28 juni 1963 undertecknat den stiftelseurkund för stiftelsen Skansen,
som upprättats på grundval av i avtalet angivna riktlinjer. En styrelse har
tillsatts för den nyskapade stiftelsen Skansen med sådan sammansättning, att
enligt min mening tillfredsställande garantier skapats för fortsatt intim kontakt
mellan de båda stiftelserna i vad som angår den kulturhistoriska och museala
verksamheten.

Det kulturella och vetenskapliga samarbetet mellan stiftelserna behandlas
även i de förslag till stadgar, som för närvarande är föremål för slutlig prövning
inom ecklesiastikdepartementet. Vid denna prövning kommer givetvis de av
fjolårets riksdag uttalade intentionerna beträffande verksamheten liksom hittills
att beaktas.

Jag vill vidare nämna, att statskontoret fått Kungl. Maj:ts uppdrag att fullfölja
sin utredning angående bl. a. organisationen av museiverksamheten vid
stiftelsen Nordiska museet.

I enlighet med de av riksdagen godkända grunderna för bidrag till verksamheten
vid stiftelsen Nordiska museet har Kungl. Maj:t bl. a. vidtagit sådana
ändringar i de statliga avlönings- och pensionsförfattningarna, att dessa fr. o. m.
den 1 juli 1963 blivit tillämpliga på innehavare av tjänst vid museet.»

Departementschefen beräknar det erforderliga ökade medelsbehovet till sammanlagt
119 000 kr. Med hänsyn till att för innevarande budgetår beviljade
engångsanvisningar av 1 000 000 kr. till stiftelsen Skansen och 3 300 000 kr. till
stiftelsen Nordiska museet bortfaller, föreslås anslaget för nästa budgetår bli
uppfört med (7 345 000 + 119 000 — 1 000 000 — 3 300 000 =) 3 164 000 kr. Det
förutsättes få ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa stat för dispositionen av
bidraget till museets verksamhet.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt
och hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till Nordiska museet för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 3 164 000 kr.

59:o) Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 60, s. 106 och 107), vilket innebär cn anslagshöjning med
25 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kulturhistoriska museet i
Lund för budgetåret 1964/65 anvisa ett anslag av 129 000 kr.

60:o) Bidrag till vissa museer m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 61, s. 107—
112) föreslagit riksdagen att till Bidrag till vissa museer m.m. för budgetåret
1964/65 anvisa ett anslag av 265 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1964-

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Nyman m. fl. (1:158)
och den andra inom andra kammaren av herr von Sydow m.fl. (II: 208), i vilka
hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t skulle hemställa att Stiftelsen
Tekniska museet beviljas ett engångsanslag för täckande av nu ackumulerade
underskott om 230 000 kr. samt därutöver ett driftbidrag för budgetåret
1964/65 av 200 000 kr.

Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet
hänvisa till motionen II: 208.

Under förevarande rubrik är nu uppfört ett anslag av 191 000 kr. Anslaget

disponeras på följande sätt.

1. Bidrag till Musikhistoriska museet ............................ 75 000

2. Bidrag till Drottningholms teatermuseum ...................... 50 000

3. Bidrag till stiftelsen Thielska galleriet ......................... 10 000

4. Bidrag till stiftelsen Carl och Olga Milles’ Lidingöhem .......... 15 000

5. Bidrag till Varbergs museum ................................. 25 000

6. Bidrag till Svenskt visarkiv .................................. 16 000

Summa kr. 191 000

Kungl. Maj:ts förslag innebär eu anslagshöjning med 74 000 kr. i jämförelse
med medelsanvisningen för motsvarande ändamål under innevarande budgetår.
Av den förordade höjningen hänför sig 29 000 kr. till anslagsposten Bidrag till
Musikhistoriska museet, 30 000 kr. till anslagsposten Bidrag till Drottningholms
teatermuseum, 10 000 kr. till anslagsposten Bidrag till stiftelsen Thielska galleriet
och 5 000 kr. till anslagsposten Bidrag till Varbergs museum.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt,
innebärande en sammanlagd anslagshöjning för nästa budgetår av 74 000 kr.

I motionerna I: 158 och II: 208 yrkas att stiftelsen Tekniska museet skall
erhålla statligt bidrag för driften av museet. Härjämte hemställes, att medel
ställes till styrelsens förfogande för täckande av visst ackumulerat underskott
i driften. En framställning i samma syfte har tidigare av museistyrelsen ingivits
till handelsdepartementet, som överlämnat skrivelsen för handläggning i ecklesiastikdepartementet.
Framställningen har sedermera remissbehandlats och därvid
tillstyrkts av samtliga hörda remissinstanser, däribland statskontoret som
— vilket även påpekas i motionerna — gjort en ingående utredning av museets
ekonomiska förvaltning, finansiering och drift. Framställningen har emellertid
icke resulterat i något förslag om stödåtgärder för museet i årets statsverksproposition.

Av handlingarna som varit tillgängliga för utskottet samt av i övrigt för
utskottet kända förhållanden framgår klart, att Tekniska museet är ett i ovan -

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1964

ligt hög grad modernt och levande museum. Utskottet vill särskilt peka på
museets utåtriktade verksamhet som föredömlig. Den tekniska informationen
och den pedagogiska verksamheten bedrives uppenbarligen —
trots knappa resurser och brist på personal — intensivt och med stor framgång.
Allmänheten och därvid kanske framför allt skolungdomen synes visa
stort intresse för museets verksamhet. Inte minst viktigt synes vara att intresset
för tekniken och dess yttringar hålles levande och får en ytterligare stimulans.
Utskottet tänker därvid särskilt på eleverna i de gymnasieformer, som
nu står inför sin omdaning och utbyggnad.

Utskottet vill också gärna vitsorda betydelsen av att den teknik historiska
forskning som bedrives vid museet ytterligare utvecklas. De förbindelselänkar
mellan gångna tiders tekniska tänkesätt och moderna tekniska
principförfaranden som därvid kan få sin belysning har inte bara tekniskt och
kulturhistoriskt intresse. Också den sociologiska och idéhistoriska framväxande
forskningsaktiviteten bör kunna dra nytta av kontakten med de yttringar av
och aspekter på teknikens och människans framsteg fram till våra dagar, som
den teknikhistoriska forskningen avser att belysa.

Att även andra för verksamheten vid museet vitala grenar, såsom u t s t ä 11-ningsaktiviteten och vården av arkivsamlingarna, förtjänar
ökad uppmärksamhet har utskottet låtit sig övertyga om.

Det synes, inte minst mot bakgrunden av vad statskontoret i sitt tidigare
omnämnda yttrande anfört, uppenbart, att en relativt omfattande personalförstärkning
erfordras för museets olika verksamhetsgrenar, både för bevarande
av nuvarande aktivitet och för en rimlig utveckling av densamma. Utskottet
vill också i och för sig vitsorda behovet av särskilt statligt bidrag till museets
verksamhet. Ett sådant bidrag, som lämpligen anslagstekniskt kan knytas till
förevarande bidragsanslag, synes därvid böra avpassas så, att det å ena sidan
verksamt kan bidraga till upprätthållandet och utvecklandet av museiverksamheten
och å andra sidan stimulera andra intressenter till nya eller ökade
bidrag, t. ex. Stockholms stad. Det årliga bidragsbelopp av 200 000 kr. som
nämnts i motionerna synes vad gäller storleksordningen ligga väl i linje med
ett sådant betraktelsesätt. Utskottet har emellertid vid sin allmänna prövning
av behovet av medel för olika ändamål för nästa budgetår icke ansett sig kunna
förorda särskilt statligt driftbidrag fr. o. m. denna tidpunkt. Detta gäller även
det föreslagna engångsbidraget. Utskottet vill likväl med hänsyn till angelägenheten
av att Tekniska museet icke fortsättningsvis lämnas utan statligt stöd
förorda, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer, att Kungl. Maj:t
för riksdagen snarast möjligt och helst till nästa års riksdag framlägger förslagom
särskilt statligt bidrag till museets verksamhet. Utskottet förutsätter att
det med hänsyn till vad utskottet nu förordat skall visa sig möjligt för styrelsen
för museet att utan alltför stora driftsinskränkningar även under det kommande
budgetåret upprätthålla museiverksamheten.

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196b

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. till Bidrag till vissa museer m. m. för budgetåret 1964/65
anvisa ett anslag av 265 000 kr.;

II. i anledning av motionerna 1:158 och II: 208 i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t snarast möjligt,
helst till nästa års riksdag, framlägger förslag om statligt bidrag
till Tekniska museets verksamhet.

61 :o) Svenskt biografiskt lexikon: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 62, s. 112—114), vilket innebär en anslagshöjning med
46 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för svenskt biografiskt
lexikon, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis . 34 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis...................... 3 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 110 000

4. Särskild ersättning till tillfällig personal........ 60 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................... 64 900

Summa kr. 273 000

b) till Svenskt biografiskt lexikon: Avlöningar för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 273 000 kr.

62:o) Svenskt biografiskt lexikon: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 63, s. 114 och 115), vilket innebär en anslagshöjning med
9 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Svenskt biografiskt lexikon: Omkostnader
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av
54 000 kr.

63 :o) Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk oeh läroböcker.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 64, s. 115 och 116), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Understöd för utgivande av tidskrifter,
lärda verk och läroböcker för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 77 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1964

64:o) Bidrag till nämnden för svensk språkvård. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 65, s. 116), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kr.,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till nämnden för svensk språkvård
för budgetåret 1964/65 anvisa ett anslag av 30 000 kr.

Internationellt-kulturellt samarbete

65:o) Kulturellt utbyte med utlandet. Kungl. Maj:t har (punkt 80, s. 162—
165) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1964/65 anvisa ett
reservationsanslag av 910 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels en inom första kammaren av herrar Nyman och Hilding väckt motion
(1: 255), vari hemställts att riksdagen måtte för att möjliggöra två stipendier åt
svenska elever för studier vid The Atlantic College i England till Kulturellt utbyte
med utlandet för budgetåret 1964/65 anvisa 925 000 kr.;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
T horsten Larsson m.jl. (1:490) och den andra inom andra kammaren av herrar
Larsson i Borrby och Boo (II: 594), i vilka hemställts att riksdagen matte i skrivelse
till Kungl. Maj:t begära utredning om hur stödet till skolungdoms-, student-,
praktikant- och allmänna ungdomsutbytet med utlandet skall utformas;

dels ock en inom andra kammaren av herr Lindkvist väckt motion (II: 597),
i vilken hemställts att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t hemställa att omfattningen
av ungdomssammanslutningarnas i vårt land internationella kontaktverksamhet
klarlägges samt att förslag rörande åtgärder för främjande av de fria
och frivilliga ungdomsorganisationernas arbete för internationellt samarbete i
samband härmed framlägges.

Beträffande motiveringen för de motions vis framställda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna I: 255, I: 490 och II: 597.

Kungl. Maj :ts förslag innebär dels omrubricering av anslaget, som innevarande
budgetår är benämnt Främjande av internationellt-kulturellt samarbete, dels en
anslagshöjning med 178 000 kr. Samtidigt förordas, att medel motsvarande de
nuvarande anslagen på 1 000 kr. till centralnämnden för skolungdomsutbytet
med utlandet och 26 000 kr. till bidrag till avlönande av föreståndare för svenska
studenthemmet i Paris skall utgå ur förevarande anslag. Av anslagshöjningen
hänför sig vidare 108 000 kr. till överföring av vissa kostnader för lektoratsverksamhet
och föreläsarutbyte från tredje huvudtiteln samt 9 000 kr. till kostnader
för ett antal årligen återkommande internationellt-kulturella ändamål, vilka
tidigare bestritts från ecklesiastikdepartementets anslag till extra utgifter. Den
reella anslagsökningen blir därför 34 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196 Jf

Skolöverstyrelsen bär bl. a. föreslagit, att 15 000 kr. skall beviljas för stipendier
åt två svenska elever för studier vid The Atlantic College i Storbritannien. Detta
förslag har icke tillstyrkts av departementschefen.

Målsmännens riksförbund har i anslutning till motionerna I: 490 och II: 594
till utskottet inkommit med en skrivelse, i vilken förbundet anfört bl. a. följande.

Frågor som sammanhänger med skolungdomens utlandsresor har sedan länge
uppmärksammats i olika intresserade kretsar och behandlas för närvarande av en
kommitté, som tillkommit på initiativ av Skolkuratorernas förening, och vari förutom
kuratorerna även lärarorganisationerna och MR, bland andra, är representerade.
Den frågeställning som därvid stått och står i förgrunden är hur man
skall komma till rätta med den delvis vildvuxna flora av rese- och kursarrangemang
som under en följd av år undan för undan ökat. Det måste för skolan och
samhället vara ett lika viktigt önskemål som det är för föräldrarna, att verksamheten
bedrives i former och under villkor som tillfredsställer rimliga anspråk ur
pedagogisk, social och ekonomisk synpunkt. Närmast har det ansetts angeläget
att söka finna någon form av auktoriserande eller annan lämplig kontroll, till
stöd och ledning åt föräldrarna och skolungdomen själv.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda
förslag.

I motionen 1:255 har föreslagits en uppräkning av detta anslag med 15 000
kr. för att möjliggöra två stipendier för studier vid The Atlantic College i
England. Enligt vad utskottet inhämtat har för innevarande läsår beviljats
ett stipendium ur kungafonden samt två stipendier ur Knut och Alice Wallenbergs
stiftelse för studier vid nämnda skola. Då skolan startade sin verksamhet
så sent som hösten 1962 saknas ännu närmare erfarenheter rörande undervisningen
vid skolan. Utskottet anser sig bl. a. med hänsyn härtill icke böra
tillstyrka bifall till det i motionen 1:255 framförda yrkandet.

Vidkommande yrkandet i motionen II: 597 om klarläggande av omfattningen
av ungdomssammanslutningarnas internationella kontaktverksamhet och om
förslag rörande åtgärder för främjande av de fria och frivilliga ungdomsorganisationernas
arbete för internationellt samarbete anser utskottet, att det lämpligen
först bör ankomma på ungdomsorganisationerna att genom förslagsvis Sveriges
ungdomsorganisationers landsråd redovisa omfattningen och inriktningen
av organisationernas internationella verksamhet. Om så därefter bedömes motiverat,
har organisationerna att i vederbörlig ordning underställa frågan om
lämpliga stödåtgärder Kungl. Maj:ts prövning. Utskottet avstyrker därför
bifall till motionen 11:597.

Med anledning av motionerna 1:490 och 11:594 vill utskottet framhålla,
att det, inte minst med tanke på de avsevärda belopp som läggs ned på språkstudier
utomlands för skolungdom och studenter, synes angeläget, att dessa
studier ger tillfredsställande resultat. Enligt utskottets mening bör därför frågan
om skolungdoms- och studentutbytet med utlandet närmare utredas genom

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961g

vederbörande myndigheters försorg eller i annan lämplig ordning. Vidkommande
praktikantutbytet med utlandet är frågan härom redan under utredning inom
arbetsmarknadsstyrelsen. Förslaget om utredning rörande stöd till allmänt ungdomsutbyte
med utlandet är utskottet, som i det föregående avstyrkt ett
förslag i liknande syfte i motionen II: 597, icke berett att tillstyrka. Utskottet
förordar, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna vad utskottet
sålunda anfört i anledning av motionerna 1:490 och II: 594.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att motionen II: 597 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionen I: 255, till Kulturellt utbyte med
utlandet för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 910 000 kr.;

III. att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:490 och
II: 594, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet
anfört om utredning rörande skolungdoms- och studentutbytet
med utlandet.

66 :o) Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 81, s. 166 och 167), vilket innebär en anslagshöjning
med 195 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för Sveriges medlemskap i
Unesco m.m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag
av 1 770 000 kr.

67 :o) Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga sammanslutningar
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 82, s. 167 och
168), vilket innebär en anslagshöjning med 30 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges anslutning till vissa internationella
vetenskapliga sammanslutningar m. m. för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 112 000 kr.

68 :o) Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella kongresser
i Sverige. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 83, s. 168 och 169),
vilket innebär en anslagsminskning med 90 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till bestridande av kostnader för
vissa internationella kongresser i Sverige för budgetåret 1964/65
anvisa ett reservationsanslag av 220 000 kr.

69:o) Bidrag till svenska institut i utlandet m. m. Kungl. Maj:t har (punkt
84, s. 169 och 170) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1964/65 anvisa ett anslag av 264 000 kr., innebärande en anslagshöjning med
54 000 kr.

4 — Dihang till riksdagens protokoll 196b. G sand. Nr S

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1964

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra kammaren
av herr Ståhl väckt motion (II: 336), i vilken hemställts att riksdagen
måtte besluta, att anslaget till Bidrag till svenska institut i utlandet m. m. avväges
så att av detsamma kan utgå ett bidrag till Institut Tessin i Paris av
69 000 kr.

Beträffande motiveringen för motionärens yrkande torde få hänvisas till motionen
II: 336.

Styrelsen för Institut Tessin i Paris hav begärt en ökning av medelsanvisningen
till institutet med 34 000 kr. till 69 000 kr. Av den av styrelsen föreslagna
ökningen avsåg 20 000 kr. arvode åt föreståndaren för institutet, fil. lic. Gunnar
W. Lundberg. Detta jämte det arvode som kulturråd vid svenska ambassaden i
Paris, som Lundberg uppbär, skulle ge honom löneförmåner närmast motsvarande
vad en docent åtnjuter (löneklass 25, ortsgrupp 5), nämligen 35 000 kr.
Departementschefen har föreslagit en ökning av bidraget till Institut Tessin med
24 000 kr. till 59 000 kr., vilket enligt departementschefen möjliggör visst arvode
till föreståndaren.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt.

I motionen II: 336 har föreslagits en uppräkning av bidraget till Institut Tessin
i Paris till 69 000 kr. för att möjliggöra ett arvode av 20 000 kr. åt föreståndaren.
Utskottet vill med anledning av motionen framhålla, att utskottet i likhet med
motionären anser att Lundberg genom Institut Tessin gjort betydande insatser
för främjandet av de kulturella förbindelserna mellan Sverige och Frankrike.
Då den för nästa budgetår förordade förstärkningen av institutets medelsresurser
möjliggör ett särskilt arvode åt Lundberg på i runt tal 10 000 kr. har utskottet
emellertid — trots sin uppskattning av Lundbergs insatser — icke ansett sig böra
tillstyrka någon uppräkning av bidraget till Institut Tessin utöver den av departementschefen
föreslagna.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionen II: 336, till Bidrag till svenska institut
i utlandet m.m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett anslag av
264 000 kr.

70:o) Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete. Kungl. Maj:t har (punkt
85, s. 171—177) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse
med av departementschefen angivna riktlinjer vidtaga erforderliga
åtgärder för upprättande av ett Nordens hus i Reykjavik, dels till Främjande av
nordiskt-kulturellt samarbete för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 1 070 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1964

Öl

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herrar Helén och Kollberg väckt motion (II: 587), vari hemställts
att riksdagen för anordnande av nordiska studiegruppresor från universitet
och högskolor måtte anvisa 30 000 kr. under anslaget Främjande av nordisktkulturellt
samarbete, åttonde huvudtiteln, innebärande en ökning jämfört med
departementschefens förslag av 20 000 kr.

Beträffande motiveringen för motionärernas yrkande torde få hänvisas till
motionen.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bl. a. följande.

Den ursprungliga planen på att upprätta ett Nordens hus i Reykjavik framlades
av föreningarna Norden vid nordiska kulturkommissionens plenarmöte i
Voksenåsen i september 1961. Kulturkommissionen beslöt då att tillsätta ett
expertutskott för närmare utredning av frågan. Sedan expertutskottet avlämnat
sin utredning hösten 1962 beslöt nordiska kulturkommissionen vid plenarmöte i
Köpenhamn i november 1962 att rekommendera regeringarna att upprätta ett
Nordens hus i Reykjavik i huvudsak i överensstämmelse med av expertutskottet
framlagt förslag.

Syftet med Nordens hus är enligt kulturkommissionens slutliga förslag, att
institutionen skall verka som en förbindelselänk mellan Island och det övriga
Norden genom att aktivisera och levandegöra nordiska intressen på Island och
samtidigt förmedla isländska kulturströmningar till de övriga länderna.

De totala kostnaderna för uppförande av Nordens hus beräknas uppgå till
1 750 000 norska kr., fördelade över flera budgetår. Härav förutsättes Sverige
svara för två femtedelar samt Danmark, Finland och Norge för en femtedel
vardera. Island förutsättes blott svara för anskaffande av tomt. Den svenska
andelen skulle sålunda uppgå till 700 000 norska kr. eller i runt tal 500 000
svenska kr. De årliga driftutgifterna har beräknats till 200 000 norska kr.
Fördelningen av kostnaderna mellan samtliga fem länder avses skola fastställas
efter förhandlingar mellan parterna.

Svenska avdelningen av nordiska kulturkommissionen har beräknat, att av den
svenska andelen av anläggningskostnaderna ett belopp av 125 000 kr. torde bli
erforderligt under budgetåret 1964/65.

Departementschefen har i detta ärende anfört följande.

Somliga nordiska projekt har visat sig kräva ett långdraget utrednings- och
förberedelsearbete, innan de kunnat realiseras. Så gäller ej beträffande upprättandet
av ett Nordens hus i Reykjavik, för vilken fråga utförligt redovisats i
det föregående. Den ursprungliga planen framkom under senare hälften av år
1961. Redan år 1963 kunde projekteringsarbetet igångsättas. Den snabbhet,
varmed frågan behandlats av myndigheterna i berörda länder, visar hur angelägen
saken bedömts vara. För egen del finner jag det synnerligen väsentligt,
att ett Nordens hus i Island kommer till stånd, så att banden mellan detta land

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196b

och det övriga Norden kan knytas än fastare. Den av nordiska kulturkommissionens
särskilda expertutskott framlagda utredningen synes mig — med vissa
av kulturkommissionen föreslagna mindre ändringar i förslaget till statuter och
med den anförda förutsättningen om anläggningskostnadernas fördelning på flera
budgetår — utgöra en lämplig grundval för det fortsatta arbetet med uppbyggnaden
av den nya institutionen i Island. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t
att för Sveriges del godkänna statuter och i övrigt vidtaga för upprättandet av
Nordens hus erforderliga åtgärder. Frågan om medel för uppförande av lokaler
och för driftkostnader torde dock i vanlig ordning få underställas riksdagen.
För nästa budgetår bör medel beräknas i enlighet med förslaget från nordiska
kulturkommissionens svenska avdelning, dvs. 125 000 kr.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 300 000 kr. Samtidigt
föreslås att anslagen Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av
S:te Geneviévebiblioteket i Paris m. m. samt Vissa kostnader för den nordiska
hushållshögskolan skall uppgå i förevarande anslag. För dessa båda ändamål beräknas
48 000 kr. respektive 15 000 kr. Den reella anslagsökningen blir därför
237 000 kr.

TJtskottet ansluter sig till vad departementschefen under förevarande punkt
anfört och förordat.

Till det i motionen II: 587 framförda förslaget om anvisande av 30 000 kr. för
anordnande av nordiska studiegruppresor för studerande vid universitetet och
högskolor är utskottet icke berett att tillstyrka bifall.

Utskottet hemställer alltså,

I. att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse
med av departementschefen angivna riktlinjer vidtaga
erforderliga åtgärder för upprättande av ett Nordens hus i
Reykjavik;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionen II: 587, till Främjande av nordisktkulturellt
samarbete för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 1 070 000 kr.

Kyrkliga ändamål

71 :o) Domkapitlen och stiftsnämndema m. m.: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 86, s. 178—181), vilket innebär en anslagshöjning
med 26 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i personalförteckningen
för den skogliga personalen hos stiftsnämndema,
som föranledes av vad departementschefen föreslagit i
det föregående;

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1964

b) godkänna följande avlöningsstat för domkapitlen, stiftsnämndema
och kyrkoherdarna för döva, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

Utgifter

I. Domkapitlet i Stockholm

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 68 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .................... 3 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal---- 11 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 35 900

Summa kr. 119 600

II. Kanslipersonal hos övriga domkapitel
samt stiftsnämnderna m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 061 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .................... 54 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 669 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 778 600

Summa kr. 2 564 100

III. Tillfällig personal hos domkapitlen
m. m., enligt Kungl. Maj:ts bestämmande,

förslagsvis.................................. 74 000

IV. Skoglig personal hos stiftsnämnderna
m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 535 900

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis..................... 48 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal---- 67 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 271 500

Summa kr. 922 900

V. Kyrkoherdar för döva

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 129 300

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
........................................ 600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 58 500

Summa kr. 188 400

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1964

VI. Sammanfattning

I. Domkapitlet i Stockholm................... 119 600

II. Kanslipersonal hos övriga domkapitel samt

stiftsnämnderna m.m....................... 2 564 100

III. Tillfällig personal hos domkapitlen m.m., enligt

Kungl. Maj :ts bestämmande................ 74 000

IV. Skoglig personal hos stiftsnämnderna m. m. .. 922 900

V. Kyrkoherdar för döva...................... 188 400

Summa kr. 3 869 000

Särskilda uppbördsmedel

Bidrag från kyrkofonden ....................... 2 403 000

Nettoutgift kr. 1 466 000

c) till Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m.: Avlöningar
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 1 466 000 kr.

72 :o) Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m.: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 87, s. 181—183), vilket innebär en anslagshöjning
med 19 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m.:
Omkostnader för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag
av 211 000 kr.

73:o) Kleresistaten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 88, s. 183
och 184), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kleresistaten för budgetåret 1964/65
anvisa ett förslagsanslag av 8 000 kr.

74:o) Vissa ersättningar till kyrkofonden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 89, s. 184), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa ersättningar till kyrkofonden för
budgetåret 1964/65 anvisa ett anslag av 5 051 000 kr.

75:o) Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 90, s. 184 och 185), vilket innebär en anslagshöjning med
4 000 kr., hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196U

att riksdagen må till Kurser för utbildande av kyrkomusiker
m.m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av
117 000 kr.

76 :o) Stipendier för utbildande av präster, förtrogna med finska och
lapska språken. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 91, s. 185), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Stipendier för utbildande av präster,
förtrogna med finska och lapska språken, för budgetåret 1964/
65 anvisa ett anslag av 6 000 kr.

77:o) Bidrag till restaurering av Uppsala domkyrka. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 92, s. 186), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till restaurering av Uppsala domkyrka
för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av
300 000 kr.

78:o) Bidrag till restaurering av Linköpings domkyrka. Kungl. Maj:t har
(punkt 93, s. 186—190) föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål för budgetåret
1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kr.

Under budgetåren 1949/60 har anvisats sammanlagt 333 000 kr. såsom bidrag
till kostnaderna för restaurering av Linköpings domkyrka. Restaureringskostnadema
hade ursprungligen beräknats till 750 000 kr., varav 375 000 kr. enligt
propositionen 1949:118 skulle bestridas av statsmedel.

Departementschefen framhåller att en restaurering av Linköpings domkyrka
länge har ansetts nödvändig. De undersökningar, som vidtagits sedan riksdagen
år 1949 fattade beslut om statsbidrag för ifrågavarande ändamål, har visat, att
en betydligt mera genomgripande restaurering än man tidigare planerat är erforderlig.
Det har därför ansetts lämpligt, att vid restaureringen i viss mån söka
återställa kyrkan i dess ursprungliga skick. Enligt arkitekten von Schmalensees
restaureringsförslag skulle sålunda bl. a. i stället för det nuvarande långhustaket,
vilket ändå måste ersättas av ett nytt tak, uppföras ett lanternintak, liknande
det, som ursprungligen fanns på domkyrkan.

Med beaktande av tidigare tillämpade principer vid beslut om statsbidrag
till restaureringar av domkyrkor finner departementschefen en av kammarkollegiet
föreslagen fördelning av kostnaderna skälig. Enligt denna fördelningsplan
borde av de totalt beräknade kostnaderna — 6 085 000 kr. — 30 000 kr. bestridas
av domkyrkans egna medel, 1 833 000 kr. av staten samt 4 222 000 kr. av församlingen.
Departementschefen tillstyrker därför, att, utöver tidigare anvisat statsbidrag,
såsom bidrag till kostnaderna för restaurering av Linköpings domkyrka

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961).

får utgå 1 500 000 kr. Av detta belopp förutsattes 100 000 kr. bli anvisade för
nästa budgetår. Som villkor för statsbidraget föreslås gälla, att domkyrkoförsamlingen
i Linköping åtager sig att svara för de kostnader, som inte täcks av statsbidrag
eller på annat sätt.

Därest de faktiska kostnaderna för restaureringen skulle komma att överskrida
de nu beräknade, bör enligt departementschefen likväl ytterligare statsbidrag
inte utgå.

Utskottet, som ansluter sig till vad departementschefen under förevarande
punkt anfört och förordat, hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till restaurering av Linköpings
domkyrka för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 100 000 kr.

79 :o) Ersättningar till kyrkor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
94, s. 190), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar till kyrkor för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kr.

80 :o) Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade
med friköp av lägenheter å kyrklig jord. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 95, s. 191), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Bestridande i vissa fall med allmänna
medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter å kyrklig
jord, för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av
1 000 kr.

81 :o) Bidrag till svenska ekumeniska nämnden. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 96, s. 191), vilket innebär en anslagshöjning med 13 000
kr., hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Bidrag till Svenska ekumeniska nämnden
för budgetåret 1964/65 anvisa ett anslag av 40 000 kr.

Diverse

82 :o) 1. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas
delfond. 2. Ersättning till statens allmänna f astighetsf ond: Byggnadsstyrelsens
delfond. 3. Ersättning till statens allmänna f astighetsf onds Uppsala
universitets delfond. 4. Ersättning till statens allmänna f astighetsf ond:
Lunds universitets delfond. I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 305,

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1964

s. 626), vilket innebär beträffande det förstnämnda anslaget oförändrad medelsanvisning,
beträffande det andra anslaget en höjning med 6 391 000 kr.,
beträffande det tredje anslaget en höjning med 217 000 kr. och beträffande det
sista anslaget en höjning med 1 193 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1964/65 anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Slottsbyggnadernas delfond ett förslagsanslag av 41 000 kr.;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
deljond ett förslagsanslag av 36 873 000 kr.;

c) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Uppsala
universitets delfond ett förslagsanslag av 3 399 000 kr.;

d) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Lunds
universitets delfond ett förslagsanslag av 4 712 000 kr.

83 ro) Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 306, s. 626), vilket innebär en anslagsminskning
med 2 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till domänverkets fond för
upplåten mark för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag
av 25 000 kr.

KAPITALBUDGETEN
Statens allmänna fastighetsfond

84:o) Nybyggnad för riksarkivet. Kungl. Maj:t har (punkt 307, s. 631 och
632) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1964/65 anvisa
ett investeringsanslag av 4 194 000 kr.

I de under förevarande punkt redovisade finansierings- och investeringsplanerna
(s. 632) upptages de för budgetåren 1963/64 och 1964/65 erforderliga medlen
för nybyggnad för riksarkivet till 9 620 000 kr.

Departementschefens redovisning av de aktuella byggnadsföretagen återfinnes
på s. 631 och 632, till vilken redovisning torde få hänvisas.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt
och har icke något att erinra mot finansierings- och investeringsplanerna för här
ifrågavarande byggnadsarbeten.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Nybyggnad för riksarkivet för budgetåret
1964/65 anvisa ett investeringsanslag av 4 194 000 kr.

5 — Bihang till riksdagens protokoll 1GG\. G sand. Nr 8

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196-4

85:o) Byggnadsarbeten vid vissa universitet och högskolor. Kungl. Maj:t
har (punkt 310, s. 633—669) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1964/65 anvisa ett investeringsanslag av 30 335 000 kr. Förslaget innebär
att de nuvarande investeringsanslagen till byggnadsarbeten vid universiteten
i Göteborg, Stockholm och Umeå, karolinska mediko-kirurgiska institutet,
tekniska högskolan i Stockholm, Chalmers tekniska högskola samt tekniska högskolan
i Lund sammanföres till ett gemensamt anslag.

På grundval av redovisade investeringsplaner för de olika lärosätena har en
gemensam finansieringsplan (s. 669) upprättats. I finansieringsplanen upptages
de för budgetåren 1963/64 och 1964/65 erforderliga medlen för byggnadsarbeten
vid nämnda universitet och högskolor till 121 275 000 kr. Härav beräknas
56 398 000 kr. bli förbrukade under innevarande budgetår och 64 877 000 kr. under
nästa budgetår.

Departementschefens redovisning av de för budgetåret 1964/65 aktuella
byggnadsföretagen återfinnes på s. 656—669, till vilken redovisning torde få hänvisas.

TJtskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag om anvisande för nästa
budgetår av ett investeringsanslag av 30 335 000 kr. till byggnadsarbeten vid
vissa universitet och högskolor.

De av departementschefen föreslagna finansierings- och investeringsplanerna
för ifrågavarande byggnadsarbeten bör, med ett undantag, godtagas. De i investeringsplanen
för karolinska mediko-kirurgiska institutet upptagna kostnadsramarna
för försörjningsåtgärder samt om- och tillbyggnad för farmakologiska
institutionen — 320 000 kr. respektive 4 345 000 kr. enligt prisläget den 1 juli
1963 — bör nämligen med hänsyn till en på grundval av bygghandlingar för projektet
gjord kostnadsberäkning redovisas med 430 000 kr. respektive 4 575 000 kr.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må till Byggnadsarbeten vid vissa universitet
och högskolor för budgetåret 1964/65 anvisa ett investeringsanslag
av 30 335 000 kr.

86ro) Byggnadsarbeten vid seminarierna för huslig utbildning. Kungl.
Maj.t har (punkt 314, s. 671 och 672) föreslagit riksdagen att till Byggnadsarbeten
vid seminarierna för huslig utbildning för budgetåret 1964/65 anvisa ett
investeringsanslag av 701 000 kr.

I de under förevarande punkt redovisade finansierings- och investeringsplanerna
(s. 672) upptages de för budgetåren 1963/64 och 1964/65 erforderliga
medlen, avseende nybyggnad för seminariet för huslig utbildning i Göteborg, till
4 200 000 kr. Härav beräknas 700 000 kr. bli förbrukade under budgetåret
1963/64 och 3 500 000 kr. under budgetåret 1964/65.

Statsutskottets utlåtande nr S år 1964

TJtskottet, som tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande
punkt och icke har något att erinra mot finansierings- och investeringsplanerna
för ifrågavarande byggnadsarbeten, hemställer,

att riksdagen må till Byggnadsarbeten vid seminarierna för
huslig utbildning för budgetåret 1964/65 anvisa ett investeringsanslag
av 701 000 kr.

87:o) Byggnadsarbeten vid statens blind- och dövskolor m. m. Kungl.

Maj:t har (punkt 315, s. 673—677) föreslagit riksdagen att till detta ändamål
för budgetåret 1964/65 anvisa ett investeringsanslag av 2 269 000 kr.

I de under förevarande punkt redovisade finansierings- och investeringsplanerna
(s. 676 och 677) upptages de för budgetåren 1963/64 och 1964/65 erforderliga
medlen för byggnadsarbeten vid statens blind- och dövskolor m. m. till
9 539 000 kr. Härav beräknas 5 422 000 kr. bli förbrukade under innevarande
budgetår och 4 117 000 kr. under nästa budgetår.

Departementschefens redovisning av de för budgetåret 1964/65 aktuella byggnadsföretagen
återfinnes på s. 674—677, till vilken redovisning torde få hänvisas.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt
och har icke något att erinra mot finansierings- och investeringsplanerna för här
ifrågavarande byggnadsarbeten.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Byggnadsarbeten vid statens blind- och
dövskolor m. m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett investeringsanslag
av 2 269 000 kr.

Statens utlåningsfonder

88:o) Lånefonden för inventarier i studentbostäder. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 317, s. 678—680), vilket innebär dels en höjning av lånebeloppet
per rum från 1100 till 1 200 kr., dels en medelsanvisning med 1 873 000
kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lånefonden för inventarier i studentbostäder
för budgetåret 1964/65 anvisa ett investeringsanslag
av 1 873 000 kr.

89:o) Lånefonden för studentkårlokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 318, s. 680 och 681), vilket innebär anvisande av ett nytt anslag
av 2 000 000 kr. för nästa budgetår under förutnämnda anslagsrubrik, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Lånefonden för studentkårlokaler för
budgetåret 1964/65 anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000
kr.

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196£

Fonden för låneunderstöd

90 :o) Lån till Akademiska föreningen i Lund. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 319, s. 681 och 682), vilket innebär beviljande av ett ränte- och
amorteringsfritt lån av 650 000 kr. till Akademiska föreningen i Lund för anordnande
av en barservering för studenter i anslutning till föreningens restaurang,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lån till Akademiska föreningen i Lund
för budgetåret 1964/65 anvisa ett investeringsanslag av 650 000
kr.

91 :o) Uppskjutna frågor. Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
under de punkter, som angives i vid detta utlåtande fogad bilaga, avgiver
utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket utskottet härmed får för
riksdagen

anmäla.

Stockholm den 2 april 1964

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar Persson,
Birger Andersson, Bergman, Axel Johannes Andersson, Virgin, Fritz Persson, fru
Wallentheim, herrar Bengtson, Mårtensson, Källqvist, Thorsten Larsson och
Åkerlund; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Gustafsson i Stockholm, Svensson
i Stenkyrka, Blidfors, Almgren, fröken Elmén, herr Mellqvist, fru Lewén- Eliasson,
fröken Olsson, herrar Arvidson, Larsson i Hedenäset, fröken Karlsson, herrar
Helén, Blomkvist och Källstad.

Särskilt yttrande

vid punkten 1 (Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar) av herrar Boman, Axel
Johannes Andersson, Virgin, Bengtson, Källqvist, Thorsten Larsson, Åkerlund,
Staxäng, Svensson i Stenkyrka, fröken Elmén, herr Larsson i Hedenäset, fröken
Karlsson, herrar Helén och Källstad, vilka beträffande föreslagen förstärkning
av prognos- och planeringsgruppens resurser anfört följande.

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1964

»Planeringsarbetet beträffande utbildningsväsendet har i åtskilliga avseenden
brustit. För att få en förbättring till stånd i detta avseende har nu föreslagits
att ett utbildningsråd skall inrättas. Mot detta har vi i och för sig inte
något att erinra. Vi anser det dock ytterst betänkligt och otillfredsställande att
riksdagen helt skall lämnas utanför detta planeringsarbete.

I motionerna I: 391 och II: 466, vilka hänvisats till konstitutionsutskottet,
har detta förhållande liksom andra frågor som rör den framtida planeringsverksamheten
tagits upp. Vi ansluter oss helt till det förslag som där framföres
om att ett reellt riksdagsinflytande på alla stadier av planeringsverksamheten
bör säkerställas.»

Reservationer

1) vid punkten 5 (Konstnärsstipendier) av herrar Boman, Axel Johannes Andersson,
Virgin, Bengtson, Källqvist, Thorsten Larsson, Åkerlund, Staxäng,
Svensson i Stenkyrka, fröken Elmén, herr Larsson i Hedenäset, fröken Karlsson,
herrar Helén och Källstad, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 7, som börjar med »Vad beträffar»
och slutar med »antal meritstipendier», bort ha följande lydelse:

»Den i statsverkspropositionen föreslagna höjningen av detta anslag med
780 000 kr. utgör enligt utskottets mening ett ytterst värdefullt komplement
till det kulturstöd i andra former för vilket medel anvisas under åttonde huvudtiteln.
Som framhållits bl. a. från Akademien för de fria konsterna är dock insatser
av större omfång nödvändiga, för att framför allt konstnärer inom måleri
m. m. skall kunna tillförsäkras en anständig trygghet. För denna kategori konstnärer
innebär vad som föreslagits i statsverkspropositionen med avseende på
konstnärsstipendier blott en ökning med tio arbetsstipendier. Utskottet finner
detta otillräckligt och förordar att utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit ytterligare
tio arbetsstipendier ställes till förfogande för konstnärer inom måleri
m. m. Detta utskottets förslag överensstämmer med särskilt yrkande i motionerna
I: 273 och II: 316, varför utskottet alltså biträder dessa motioner i denna
del. Kostnadsökningen härför beräknar utskottet i likhet med motionärerna
till 120 000 kr. I viss mån synes därvid även det krav om en höjning av anslaget
för att möjliggöra ett ökat antal arbetsstipendier som — delvis på andra
grunder — framförts i motionerna 1:327 och 11:333 kunna tillgodoses. Att
under ifrågavarande anslag, som i dessa motioner påyrkats, skulle beräknas
medel för ett antal meritstipendier kan utskottet emellertid inte biträda. Utskottet
återkommer ytterligare till det problem som är förknippat härmed vid
sitt ställningstagande till förslaget om konstnärsbelöningar under nästa anslagspunkt.
I vidare mån än vad utskottet nu förordat är utskottet inte berett att
förorda någon uppräkning av anslaget till konstnärsstipendier. Utskottet avstyrker
därför bifall till förslaget i motionerna 1:96 och II: 132 om en höjning
av beloppet till stipendier åt tonsättare med 29 000 kr.»

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196/

dels ock att utskottets hemställan under II. och IV. bort ha följande lydelse:

»II. att riksdagen må bifalla motionerna I: 273 och II: 316
i vad de avser inrättande av ytterligare tio arbetsstipendier åt
konstnärer inom måleri m. m.;

IV. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna I: 327 och II: 333 samt med avslag å motionerna
1:96 och II: 132 ävensom med bifall till motionerna
I: 273 och II: 316, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till
Konstnär sstip endier för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 2 114 000 kr.;»

2) vid punkten 6 (Konstnärsbelöningar) av herrar Boman, Axel Johannes Andersson,
Virgin, Bengtson, Källqvist, Thorsten Larsson, Åkerlund, Staxäng,
Svensson i Stenkyrka, fröken Elmén, herr Larsson i Hedenäset, fröken Karlsson,
herrar Helén och Källstad, vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan
bort ha följande lydelse:

»Kungl. Maj:ts förslag till konstnärsbelöningar ger uttryck för en hög värdering
av det fria kulturarbetet. Såsom framgått av det föregående är avsikten
med förslaget både att tillgodose trygghetskravet i konstnärlig yrkesutövning
och att belöna högt förtjänta konstnärer. Genom strävandena att realisera
denna tvåfaldiga målsättning har förslaget emellertid fått en från flera synpunkter
olycklig konstruktion. Man har inte heller, trots den komplicerade
utformningen, lyckats beakta målsättningen att konstnärsbelöningarna skall
utgöra inte enbart en hedersbevisning för ett fåtal högt förtjänta konstnärer
utan även en trygghetsskapande åtgärd för ett stort antal konstnärer.

Enligt förslaget skall konstnärsbelöningarna utgå till personer ’som genom
konstnärlig verksamhet gjort mycket betydande insatser inom svenskt kulturliv,
vare sig insatserna bestått i skapande av litterära eller konstnärliga verk,
uppträdande som utövande konstnär eller i annan form’. Förslagsanslaget föreslås
uppgå till 300 000 kr., vilket avses räcka till 25 konstnärsbelöningar. Enligt
departementschefen skall i första hand den konstnärliga insatsen vara avgörande
vid utseende av innehavare av konstnärsbelöningar. Vid val mellan meritmässigt
likvärdiga konstnärer fäller behovssynpunkten utslaget. Här framgår förslagets
karaktär av belöning åt högt förtjänta konstnärer klart dels genom det tämligen
ringa antalet belöningar som avses utgå, dels genom den av kvalitativa
hänsyn begränsade krets konstnärer som enligt det nyss citerade uttalandet
i statsverkspropositionen kan ifrågakomma.

Den sociala trygghetssynpunkten framkommer i förslaget — förutom i den
ovan nämnda regeln att i konkurrens mellan lika meriterade konstnärer den
mest behövande ligger närmare till för att erhålla belöningen — i en reduceringsregel,
som innebär att belöningens storlek minskas, om innehavaren har egna
inkomster. Med nuvarande penningvärde skall egen inkomst jämte konstnärsbelöning
inte få överstiga 24 000 kr. per år. Penningbidragen skall vara skatte -

.63

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1964

pliktiga. Enligt statsverkspropositionen skall Kungl. Maj:t efter förslag av de
myndigheter, som utdelar konstnärsstipendier, utse innehavare av konstnärsbelöningarna.

Förslaget lider såsom framhållits i flera av de i ämnet väckta motionerna
av allvarjiga brister, som defvis boftnar i den dualistiska målsättningen. Opr
konstnärsbelöningarna är avsedda att ge en ekonomisk meriterjng och en hedersbevisning
åt högt förtjänta konstnärer torde detta syfte pa grund av reduceringsregeln
inte kunna uppnås. Det kan förutsättas, att åtskilliga av de konstnärer,
som med dessa höga kvalitetskrav kan komma i fråga, ligger i inkomstlägen
över 24 000 kr., där konstnärsbelöningar icke utdelas. Förslaget är också
utformat så att konstnärsbelöningarna snarare hämmar än stimulerar till fortsatt
konstnärligt skapande. Reduceringsregeln innetjär ju att ökade inkomster, även
genom konstnärlig yrkesutövning, leder till en minskning av konstnärsbelöningarnas
belopp. Mot reduceringsregeln kan ytterligare invändningar resas. Till grund
för inkomstprövningen skall ligga inkomsterna året före det år under vilket belöningarna
ujtgår. Då konstnärers inkomster från år till annat kan genomgå mycket
markanta fluktuationer, är denna eftersläpande inkomstprövning mycket
olycklig. Förhållandet belyses särskilt i motionerna I: 396 och II: 492, i vilka
påyrkats att hänsyn i förekommande fall skall kunna tagas till inkomsterna
under löpande inkomstår i stället för till dessa under aret dessförinnan.

I statsverkspropositionen föreslås att Kungl. Maj:t, visserligen efter förslag
från vissa stipendieutdelande korporationer, skall utdela konstnärsbelöningarna.
Som framhållits bl. a. från FUYCO är detta nomineringsförfarande olämpligt.
En mer ändamålsenlig procedur torde vinnas, om utdelande av ''konstnärsbelöningar’
anförtros åt organ, som representerar de konstnärliga yrkesutövarna,
dvs. de myndigheter som nu har att utdela konstnärsstipendier.

Utskottet har övertygats om att förslaget om konstnärsbelöningar i den
utformning det fått icke kan godtagas. Utskottet, som alltsa avstyrker bifall
till Kungl. Maj :ts förslag, får i stället i anledning av motionerna I: 96 och fl: 132,
J: 273 och 11:316 samt 1:396 och 11:492, samtliga motioner såvitt nu är i
fråga, ävensom med avstyrkande ^iv bifall till motionen II: 191 föreslå, att ett
nytt anslag av reservationsanslagskaraktär till Konstnärsersättningar uppföres
på riksstaten. Utskottet vill härom framhålla följande.

Det är alldeles uppenbart, att det finns ett behov av samhälleliga insatser
för att under en lång tid skänka trygghet åt en konstnär, som genom sitt konstnärliga
arbete berikat samhällsmedborgarnas liv. De nya konstnärsersättningama
bör i första hand tillfalla de konstnärer, som under eu längre tid kan beräknas
vara i ett ogynnsamt ekonomiskt läge. Den individuella ersättningen skall alltså
utgå under eu från början bestämd tidsperiod om fem år och omprövas vid utgången
av perioden. Ersättningen bör således inte reduceras under perioden med
innehavarens egna inkomster. Däremot bör den vara skattepliktig. I anslutning
till förslag i motionerna 1:396 och 11:492 förutsätter utskottet, att som kvalifikation
för erhållande av konstnärsersättning skall gälla de konstnärliga in -

64 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196^

satserna. För nästa budgetår förordar utskottet att för konstnärsbelöningar anslås
600 000 kr.

Det är väsentligt att understryka att med utskottets förslag åsyftas en ny
form av kulturstöd. Oberoende av vilket av de föreslagna systemen, Kungl.
Majrts eller utskottets, som vinner riksdagens bifall, måste institutet ha karaktär
av försöksverksamhet. Efterhand som erfarenhet vinnes, kan givetvis ändringar
och justeringar bli erforderliga.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med avslag å Kungl. Maj:ts förslag och
motionen II: 191 ävensom i anledning av motionerna 1:96 och
11:132, 1:273 och 11:316, sistnämnda fy ra motioner såvitt nu
är i fråga, samt motionerna 1:396 och 11:492, till Konstnärsersättningar
för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 600 000 kr.;

II. att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t framhålla
vad utskottet anfört rörande de föreslagna konstnärsersättningarna,
särskilt att som kvalifikationsgrund för erhållande
av konstnärsersättning skall gälla de konstnärliga insatserna,
samt institutets karaktär av försöksverksamhet.»

3) vid punkten 8 (Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader) av herrar
Boman, Axel Johannes Andersson, Virgin, Bengtson, Källqvist, Thorsten Larsson,
Åkerlund, Staxäng, Svensson i Stenkyrka, fröken Elmén, herr Larsson i
Hedenäset, fröken Karlsson, herrar Helén och Källstad, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 18, som börjar med »Vidkommande
yrkandena» och slutar med »och 11:608», bort ersättas med text av
följande lydelse:

»Trots att departementschefen är medveten om angelägenheten av att resurserna
för utsmyckningsändamål ökas, är han endast beredd att tillstyrka en
höjning a\ anslaget till konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader med
200 000 kr. Denna moderata höjning sker under hänvisning till den kraftiga
satsning för detta ändamål, som gjordes för innevarande budgetår. I motionerna
1:273 och 11:316 samt i motionerna 1:475 och 11:608 föreslås att riksdagen
måtte bevilja en höjning av förevarande anslag med 500 000 kr. i jämförelse
med innevarande budgetår, vilket innebär en uppräkning i jämförelse
med departementschefens förslag med ytterligare 300 000 kr. Samma förslag
framföres också som delyrkande i motionerna 1:96 och II: 132. I motionerna
1:327 och 11:333 förordas en uppräkning av anslaget med 300 000 kr. till
1 300 000 kr. Utskottet kan inte acceptera vare sig den av departementschefen
föreslagna blygsamma höjningen eller departementschefens argumentation. Anslaget
till konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader har sedan länge varit
klart otillräckligt för sitt ändamål. Den ytterst välmotiverade höjningen av
anslaget för innevarande budgetår möjliggjorde, att en del av eftersläpningen

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196i 65

inhämtades. Även för budgetåret 1964/65 krävs ökade resurser för konstnärlig
utsmyckning.

Då anslaget ännu inté motsvarar det berättigade krav som kan ställas föreslår
utskottet, med bifall till vad som påyrkats i motionerna I: 96 och II: 132
ävensom motionerna 1:273 och 11:316 samt 1:475 och 11:608, en höjning av
förevarande anslag med 500 000 kr. till 1 500 000 kr.»

dels ock att utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna I: 327 och II: 333 ävensom med bifall till motionerna
I: 96 och II: 132, I: 273 och II: 316, nämnda motioner
såvitt nu är i fråga, samt motionerna I: 475 och II: 608, till
Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader för budgetåret
1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kr.;»

4) vid punkten 9 (Utställningar av svensk konst i Utlandet) av herrar Näsström,
Gillström, Einar Persson, Fritz Persson, fru Wallentheim, herrar Mårtensson,
Gustafsson i Stöckholm, Blidfors, Almgren, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson,
fröken Olsson och herr Blomkvist, vilka ansett

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19, som börjar med »Departementschefen
förklarar» och slutar med »250 000 kr.», bort ha följande lydelse:

»Utskottet ser syftet med detta anslag så, att anslaget skall användas
för stöd i konkret form till upplysning om svensk konst i utlandet. För
allmän upplysningsverksamhet om Sverige utomlands utgår bidrag av statsmedel
i annan ordning. I själva verket bör enligt utskottets uppfattning avvägningen
av upplysningsverksamheten i utlandet ske helt oberoende av om särskilda
anslag finnes disponibla för främjande av särskilda företeelser. Det gör
den givetvis också. Svenska institutet tar självfallet vid sin avvägning av upplysningsinsatserna
utomlands hänsyn till alla de företeelser och aktiviteter som
vi har intresse av att visa och demonstrera där. Utan fast stöd av svenska
staten sprides i utlandet upplösning om exempelvis svensk arbetsmarknad,,
svensk socialpolitik och svensk forskning.

Ihfogat som en integrerande del i det statliga kulturstödet bidrar de medel
som anvisas via detta anslag till att bryta den isolering, som våra konstnärer
inom måleri m. m. lätt hamnar i. Sett inte minst från denna synpunkt synes det
angeläget att förevarande anslag hålles på en sådan nivå, att detta senare syfte
främjas. Utställningsevenemang av här diskuterat slag är också ofta särskilt
kostsamma. Det synes emellertid utskottet uppenbart att de medel som anslås
till kulturfrämjande åtgärder och upplysningsverksamhet i allmänhet i årets
statsverksproposition ävenledes bör kunna avsättas för att i större utsträckning
än hittills visa upp svenskt konstskapandc i skilda former, utan specialdcstination.
Utskottet har vid sin allmänna medelsavvägning funnit sig — med beaktande
av nu anförda synpunkter — kunna godtaga Kungl. Maj:ts förslag om

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196k

oförändrad medelsanvisning för ändamålet för nästa budgetår. Utskottet förutsätter
emellertid att Kungl. Maj:t vid sina fortsatta överväganden om insatser
på kulturstödets område beajttar de skäl som talar för en uppräkning av anslaget.

Utskottet tillstyrker alltså bifall till Kungl. Maj ds förslag och avstyrker
i motionerna 1:273 och 11:316, 1:327 och 11:333 samt 1:146 och II: 192 framlagda
förslag till höjning av förevarande anslag.»

dels ock att utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj ds förslag
ävensom med avslag å motioperna 1:146 och II: 192, I: 273
och 11:316 samt 1:327 och 11:333, sistnämnda fyra motioner
såvitt nu är i fråga, till Utställningar av svensk konst i utlandet
för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av
100 000 kr.;»

5) vid punkten 10 (Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk
genom bibliotek m. m.)

a) av herrar Boman, Axel Johannes Apdersson, Källqvist, fröken Elmén,
herrar Arvidson, Helén och Källstad, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 23, som börjar med »I motionerna»
och slutar med »fria del», bort ersättas med text pv följande lydelse:

»Departementschefen föreslår beträffande denna anslagspunkt att anslaget
till ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek
m. m. skall upptagas med samma belopp som utgår för ändamålet för innevarandc
budgetår. Till stöd för förslaget åberopas att författare och översättare
skall kunna erhålla konstnärsstipendier och s. k. konstnärsbelöningar. Det är
emellertid enligt utskottets mening av vikt att framhålla en väsentlig skillnad
mellan å ena sidan biblioteksersättningen och å den andra konstnärsbelöpingarna.
Medan de senare är en form av stipendiering utgör biblioteksersättningen
ersättning för utfört arbete, vilfcen ersättning staten tillerkänner de litterära
yrkesutövarna som kompensation för dep inskränkning i upphovsrätten, som
de fria bibliotekslåncn innebär. Detta förhållande påverkas inte av, att författaren
jendast tar ut en del av de anslagna medlen i direkt ersättning, medan
resten utdelas i form av bl. a. pensioner. Med den utformning konstnärsbelöningarna
fått i departementschefens förslag, torde dessa inte heller i någon
piärkbar utsträckning avlasta trycket på författarfondens fria del, då belöningarna
endast avses ptgå till 25 konstnärer inom hela den fria kultursektorn.

En uppräkning av biblioteksersättningen framstår enligt utskottet som en
ofrånkomlig nödvändighet för författarkåren, både med tanke på den direkta
ersättning, som utgår jtill författaren och med tanke på nxöjligheten att genom
långtidsstipendier, engångsstjpendier och pensioner stödja de litterära yrkesutövarna.
Utskottet tillstyrker därför bifall till det yrkande som framförts i
motionerna 1:273 och II: 316 liksom även motionerna 1:96 och II: 132, samt -

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196Jf

liga såvitt här är i fråga. Biblioteksersättningens grundbelopp bör alltså höjas
från 5 öre till 8 öre för lån av rättsskyddat svenskt originalverk, från 1 till 4
öre för lån av översatt verk, från 20 till 32 öre för nyttjande av svenskt referensexemplar
och från 4 till IG öre för nyttjande av referensexemplar i översättning.
Författarpenningens storlek skall alltjämt utgöra hälften av ersättningsbeloppet,
eller 4 öre för lån och 16 öre för referenscxemplar av svenskt
originalverk. För låneantal under 500 bör ingen individuell ersättning utgå, utan
förekommande belopp bör tillfalla fondens fria fond. För låneantal över 50 000
reduceras nu författarpcnningen med 60%. Utskottet föreslår att den begränsas
till 50''%, varjämte gränsen för reduktionens inträdande bör höjas till 100 000
lån. Sammanlagt bör ifrågavarande anslag uppräknas med 1 696 000 kr. Det
kan här erinras om att även FLYCO:s styrelse uttalat sin anslutning till detta
förslag.»

dels ock att utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med bifall till motionerna 1:96 och II: 132 samt
1:273 och 11:316, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till
Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk
genom bibliotek m. m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett
förslagsanslag av 3 716 000 kr.;»

b) av herrar Virgin, Åkerlund, Staxäng och fröken Karlsson, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 23, som börjar med »Vidkommande
motionerna» och slutar med »och II: 581», bort ersättas med text av följande
lydelse:

»I motionerna 1:491 och 11:581 hemställes, att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t måtte hemställa om utredning och förslag till ändrade grunder
för fördelningen av författarersättningen och insamlande av statistik över
bokutlåningen.

Författare, som ställer sina verk till förfogande för bibliotekens utlåningsverksamhet
får ersättning härför i form av den s. k. författarpenningen, vilken
beräknas på grundval av ett visst per utlånat verk utgående arvode.

Styrelsen för Sveriges Författarfond, som ombesörjer fördelningen av författarpenningen,
inhämtar från ett slumpvis utvalt antal bibliotek statistiska
uppgifter rörande den bokutlåning som ligger till grund för författarersättningens
uträknande. Utskottet anser att det är tvivelaktigt huruvida den nuvarande
metodiken vid inhämtande av uppgifter är den mest ändamålsenliga.

I likhet med motionärerna anser utskottet att författarpenningen har eu given
funktion att fylla, eftersom den till sin natur utgör en ersättning för utfört
arbete. Däremot anser utskottet att en rättvisare fördelning av ersättningen
skulle kunna ske, så att även författare till för läsekretsen mera svårtillgänglig
litteratur som exempelvis lyrik skulle kunna komma i åtnjutande av en

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1964

ersättning som ej alltför mycket skiljer sig från den som uppbäres av en författare,
som skriver en mera lättillgänglig litteratur.

En utredning av det slag som förordats i motionerna skulle också vara av
betydelse när det gäller att bedöma författarpenningens storlek. Utskottet biträder
alltså det i motionerna I: 491 och II: 581 gjorda yrkandet.»

dels ock att utskottets hemställan under II. borde ha följande lydelse:

»II. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 491 och
II: 581, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om utredning och
förslag till ändrade grunder för fördelningen av författarersättningen
och insamlande av statistik över bokutlåningen.»

6) vid punkten 41 (Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Bidrag
till avlöningar inom landsantikvarieorganisationen) av herrar Boman, Axel Johannes
Andersson, Virgin, Bengtson, Källqvist, Thorsten Larsson, Åkerlund,
Staxäng, Svensson i Stenkyrka, fröken Elmén, herr Larsson i Hedenäset, fröken
Karlsson, herrar Helén och Källstad, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka
bifall ill motionen 1:162 och att därför och i anledning av motionerna I: 68 och
II: 83,

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 34, som börjar med »Med anledning»
och slutar med »ä 80 %», bort ersättas med text av följande lydelse:

»Till landsantikvaries lön utgår statsbidrag med 90%, om ej amanuens finnes
anställd. Denna procentsats sänks till 66% %, om arbetet vid institutionen
kräver en tjänst såsom amanuens. Till denna tjänst utgår statsbidrag med 50 %.
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien har i sina år 1963 avgivna petita
liksom tidigare med mycket stark motivering hemställt, att statsbidrag skall
utgå med 90 % till båda dessa slag av befattningshavare.

I motionerna I: 68 och II: 83 samt 1:162 har föreslagits, att riksdagen måtte
uttala, att statsbidraget bestämmes till 90 %.

Förstärkning av personalen vid institutionerna med en amanuens vitsordar
i och för sig att arbetsvolymen kräver anställandet av en dylik arbetskraft.
Att detta förhållande får till konsekvens ett minskat statsbidrag synes icke
rimligt. För bestridande av härigenom uppkommande kostnader måste anslag
från landsting och kommuner ställas till förfogande, anslag som beslutas ett år
i sänder. För huvudmannen medför detta både ojämnhet och osäkerhet, och
arbetet kan ej planläggas i den utsträckning som är oundgängligen nödvändigt.

Det är ett angeläget intresse för staten, att organisationen kan fullgöra sina
uppdrag på ett för samhället betryggande sätt. Det gäller här såväl vård av
oersättliga värden som forskning och i viss mån även undervisning.

Utskottet biträder därför de i motionerna 1:68 och 11:83 samt 1:162 framförda
yrkandena, att statsbidrag skall utgå med 90 % av såväl landsantikvariernas
som amanuensernas avlöningar. Kostnaderna för genomförande av detta
förslag beräknar utskottet i överensstämmelse med yrkandet i motionen 1:162
och i nära anslutning till yrkandet i motionerna I: 68 och II: 83 till 356 000 kr.,

Statsutskottets utlåtande nr S år 196i\

med vilket ytterligare belopp, utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit, förevarande
anslag bör uppräknas.»

dels ock utskottets hemställan under I. och III. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 68 och
II: 83 samt 1:162, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, besluta
att statsbidrag skall utgå med 90 % av såväl landsantikvariernas
som amanuensernas avlöningar;

III. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna I: 68 och II: 83 ävensom med bifall till motionen
1:162, samtliga motioner i vad de avser medelsanvisningen,
till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Bidrag till
avlöningar inom landsantikvarieorganisationen för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 1 300 000 kr.»

7) vid ■punkten Ji5 (Nationalmuseet: Avlöningar) av herrar Boman, Axel Johannes
Andersson, Virgin, Bengtson, Källqvist, T hor sten Larsson, Åkerlund,
Staxäng, Svensson i Stenkyrka, fröken Elmén, herr Larsson i Hedenäset, fröken
Karlsson, herrar Helén och Källstad, vilka ansett att utskottets yttrande
och hemställan bort ha följande lydelse:

»I motionerna 1:107 och II: 135 har hemställts om anvisande av medel för
bestridande av avlöningskostnaderna för — utöver av departementschefen förordad
förstärkning av nationalmuseets bevakningsresurser tio museivakter i
Ae 7 jämte ytterligare medel för semesterersättare åt museivakter.

För att så långt det är möjligt trygga säkerheten för de oersättliga konstskatter
som förvaras inom museet fordras starka personella resurser. Tillgängliga
och nu förordade ytterligare medel för anställande av museivakter för
bevakningsändamål kan emellertid icke anses tillräckliga med hänsyn till den
stora och delvis svårbevakade utställningsytan. Med hänsyn till att den av
museichefen begärda förstärkningen av bevakningsresurserna med ytterligare
tio museivakter kommer att kunna tillmötesgås såvitt gäller kostnaderna för
fyra museivakter genom de av departementschefen förordade åtgärderna erfordras
för en angelägen ökad bevakning ytterligare sex museivakter. Kostnaderna
härför jämte de ytterligare medel som bör anvisas för semesterersättare åt
museivakter uppgår till sammanlagt i runt tal 98 000 kr., d. v. s. i runt tal 14 000
kr. mindre än som bedömts erforderligt i argumenteringen för bifall till förutnämnda
motioner. Utskottet förordar att det av Kungl. Maj:t för nästa budgetår
föreslagna avlöningsanslaget uppräknas med detta belopp.

I övrigt tillstyrker utskottet bifall till Kungl. Maj:ts förslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt
motionerna 1:107 och II: 135, såvitt nu är i fråga,

a) godkänna följande avlöningsstat för Nationalmuseet, att
tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1964

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 497 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 8 340

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. . 935 060

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 513 000

Summa kr. 1 954 000

b) till Nationalmuseet: Avlöningar för budgetåret 1964/65
anvisa ett förslagsanslag av 1 954 000 kr.»

8) vid ''punkten 46 (Nationalmuseet: Omkostnader) av herrar Boman, Axel
Johannes Andersson, Virgin, Bengtson, Källqvist, Thorsten Larsson, Åkerlund,
Staxäng, Svensson i Stenkyrka, fröken Elmén, herr Larsson i Hedenäset, fröken
Karlsson, herrar Helén och Källstad, vilka ansett att utskottets yttrande och
hemställan bort ha följande lydelse:

»I motionerna 1:107 och II: 135 har hemställts att 230 000 kr. måtte anslås
till bestridande av kostnaderna för anskaffandet av en alarmanordning till
Nationalmuseet. Utskottet, som under föregående punkt förordat medel för
anställande av ytterligare ett antal museivakter, bedömer det emellertid ej
praktiskt möjligt att även med ett relativt stort antal vakter i varje ögonblick
kunna kontrollera den stora utställningsyta på vilken konstverken är utplacerade.
På grund härav innebär det permanenta skyddet av en stöldalarmanordning
enligt utskottets mening ett nödvändigt komplement till de personella
bevakningsresurserna. Med hänsyn till de utomordentligt stora värden
som kan komma att räddas genom de utökade resurser som sålunda begäres
i motionerna anser utskottet att kostnaderna för anskaffande av ifrågavarande
alarmanordning, ehuru i och för sig höga, icke kan anses orimliga. Utskottet
tillstyrker därför bifall till motionerna 1:107 och II: 135, såvitt nu är i fråga.
Då utskottet i övrigt icke har något att erinra mot vad Kungl. Maj:t föreslagit
med avseende på förevarande anslag hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Ivungl. Maj:ts förslag samt
med bifall till motionerna 1:107 och II: 135, såvitt nu är i
fråga, till Nationalmuseet: Omkostnader för budgetåret 1964/65
anvisa ett förslagsanslag av 565 000 kr.»

9) vid punkten 48 (Nationalmuseet: Pedagogisk verksamhet m. m.) av herrar
Boman, Axel Johannes Andersson, Virgin, Bengtson, Källqvist, Åkerlund,
Staxäng, fröken Elmén, herr Larsson i Hedenäset, fröken Karlsson, herrar Helén
och Källstad, vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande
lydelse:

»Nationalmuseets utåtriktade verksamhet förtjänar enligt utskottets mening
ett starkt stöd. Icke minst gäller detta den pedagogiska aktiviteten. Att departe -

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196b

mentschefen principiellt anslutit sig till museichefens förslag om ett särskilt
anslag för pedagogisk verksamhet m. m. måste därför hälsas med tillfredsställelse.
Emellertid kan det belopp som Kungl. Maj:t föreslår för ändamålet för
nästa budgetår bedömas vara klart otillräckligt. Utskottet vill i sammanhanget
erinra om att museichefen för sin del funnit att ett belopp av 183 000 kr. vore
erforderligt för att verksamt kunna öka museets ifrågavarande insatser på
konstbildningens område. I motionerna 1:327 och 11:333 föreslås att anslaget
för budgetåret 1964/65 skall uppföras med 100 000 kr., d. v. s. 30 000 kr. mer
än vad Kungl. Maj :t förordat. Utskottet som finner denna anslagssumma väl
avvägd som en första samlad medelsanvisning för det avsedda ändamålet förordar
därför bifall till ifrågavarande motionsyrkande.

Mot att Kungl. Maj:t får det begärda bemyndigandet att efter förslag av
museichefen besluta angående den närmare dispositionen av anslaget har utskottet
ingen erinran. Det synes därvid utskottet särskilt önskvärt att medel
i erforderlig utsträckning skall kunna anvisas för vandringsutställningar och
för utställningar avseende modern konst.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt
med bifall till motionerna I: 327 och IT: 333, såvitt nu är i fråga,
till Nationalmuseet: Pedagogisk verksamhet m. m. för budgetåret
1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kr.»

10) vid ''punkten 70 (Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete) av herrar
Boman, Axel Johannes Andersson, Virgin, Bengtson, Källqvist, Thorsten Larsson,
Åkerlund, Staxäng, Svensson i Stenkyrka, fröken Elmén, herr Larsson i
Hedenäset, fröken Karlsson, herrar Helén och Källstad, vilka ansett att utskottet
bort tillstyrka bifall till motionen II: 587 och att därför

dels de två första styckena i utskottets yttrande (s. 52) bort ha följande lydelse: »Utskottet

ansluter sig till vad departementschefen under förevarande punkt
anfört och förordat angående upprättandet av ett Nordens hus i Reykjavik.

I motionen 11:587 har framförts ett förslag om anvisande av 30 000 kr. för
anordnande av nordiska studiegruppresor för studerande vid universitet och
högskolor. Departementschefen har för ifrågavarande ändamål räknat med ett
bidrag av 10 000 kr., vilket är samma belopp som utgått sedan budgetåret
1947/48. Utskottet finner det med hänsyn till de kostnadsstegringar som inträffat
sedan dess samt till det ökade studentantalet angeläget, att bidraget uppräknas
i enlighet med vad som föreslagits i motionen 11:587.»

dels ock utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

»II. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och med bifall till motionen 11:587, till Främjande av nordiskt-kulturcllt
samarbete för budgetåret 1964/65 anvisa ett
reservationsanslag av 1 090 000 kr.»

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196-4

Bilaga

Uppskjutna frågor

Punkt i 8:e huvudtiteln	Avsnitt respektive anslagsrubrik
15	Bidrag till teaterverksamhet m. m.
66—79	Frivilligt folkbildningsarbete, ungdomsverksamhet m. m.
97—164	Skolväsendet
165—273	Högre utbildning och forskning
274—297	Lärarutbildning
298—304	Studiesociala ändamål
308	Byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala
309	Byggnadsarbeten vid universitetet i Lund
311	Förvärv av en fastighet från Nobelstiftelsen
312	Byggnadsarbeten för sjukgymnastinstituten
313	Nybyggnad av simhallsanläggning vid gymnastiska centralinstitutet
316	Lånefonderna för studiesociala ändamål

Ivar Hseggströms Tryckeri AB • Stockholm 1964

640685