Statsutskottets utlåtande Nr 79 (Utlåtande 1942:Su79 su)

Statsutskottets utlåtande Nr 79.

Nr 79.

Ankom till riksdagens kansli den 22 april 1942 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående
återbäring av arvsskatt för vissa donationer m. m.
jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 106 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 27 februari 1942, föreslagit
riksdagen att dels till Återbäring av erlagd arvsskatt i vissa fall för budgetåret
1942/43 under sjunde huvudtiteln anvisa ett anslag av 139,600 kronor,
dels ock medgiva, att stiftelsen Seth M. Kempes minne befrias från erläggande
av den på Seth M. Kempes fond I belöpande arvsskatten.

För innebörden av berörda framställningar redogöres nedan under punkterna
l:o—4:o.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 202, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 20 mars 1942
—- med ändring i avseende å anslagsbeloppet av det i propositionen nr 106
framlagda förslaget — föreslagit riksdagen att till Återbäring av erlagd arvsskatt
i vissa fall för budgetåret 1942/43 under sjunde huvudtiteln anvisa ett
anslag av 184,600 kronor.

För innebörden av sistnämnda framställning redogöres nedan under punkten
5:o.

I samband med Kungl. Majits ifrågavarande förslag behandlar utskottet
följande motioner, nämligen

I: 136 av	herr A. Engberg	(vid punkten 4:o nedan)
/: 37 »	» W. Nisser m. fl.	( »	»	6:o » )
11. 4 »	» B. Gezelius m. fl.	( »	»	6:o » )
1: 117 »	» Sam Larsson	( »	»	7:o » )

1 :o.

Donation av f. d. folkskollärarinnan Serena Ulrika Jakobina Ehrenström
från Göteborg till kräftsjukdomarnas bekämpande.

Den 22 april 1937 avled förra folkskollärarinnan Serena Ulrika Jakobina
Ehrenström från Göteborg, såsom enda arvsberättigad släkting efterlämnande
sonen till en avliden halvsyster.

I ett den 11 juni 1930 upprättat testamente har Serena Ehrenström beträffande
sin kvarlåtenskap förordnat, att, sedan vissa legat utgått, återstoden

Statsutskottets utlåtande Nr 79.

därav skulle tillfalla Göteborgs hälsovårdsnämnds andra avdelning i egenskap
av styrelse för Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg att såsom
en fond under namn »Serena Ehrenströms fond för kräftsjukdomarnas bekämpande»
förvaltas på sätt testator föreskrivit i ett i samband med testamentet
upprättat och av testator godkänt reglemente.

I ett senare den 10 april 1937 dagtecknat testamente har testator givit vissa
ändrade föreskrifter beträffande utgivande av legat samt i fråga om den
återstående förmögenheten förordnat, att den enligt förenämnda testamente
den 11 juni 1930 skall tillfalla testators fond för kräftsjukdomarnas bekämpande,
med rättighet för dess styrelse att vidtaga önskvärda förändringar för
användning av donationen.

Göteborgs stads hälsovårdsnämnds andra avdelnings uppgift såsom styrelse
för Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, numera benämnt
Sahlgrenska sjukhuset, tillkommer från och med den 1 juli 1933 Gemensamma
direktionen för Göteborgs stads sjukhus.

Mot omförmälda testamenten, vilka den 10 maj 1937 bevakats vid Göteborgs
rådhusrätt, bär klander icke blivit inom laga tid instämt.

Bouppteckningen efter Serena Ehrenström, vilken den 23 december 1937
inregistrerades vid Göteborgs rådhusrätt, utvisar en behållning av 268,962
kronor 10 öre. Därav belöpa å legaten 40,241 kronor 30 öre samt å stiftelsens
andel 228,720 kronor 80 öre. Av den vid inregistreringen till sammanlagt
54,203 kronor beräknade arvsskatten faller på legaten 7,055 kronor och på
.stiftelsens andel 47,148 kronor. Efter avdrag av 150 kronor för lösen har
arvsskatt erlagts med tillhopa 54,053 kronor.

I en till Kungl. Maj:t ställd, den 31 mars 1938 till finansdepartementet inkommen
skrift lia utredningsmännen i boet efter Serena Ehrenström, advokaten
Eric Hanse och fröken Carola Karlson i Göteborg, med instämmande
av äldste överläkaren å Sahlgrenska sjukhusets kirurgiska avdelning samt
prosektorn vid samma sjukhus hemställt, alt den å stiftelsen »Serena Ehrenströms
donationsfond för kräftsjukdomarnas bekämpande» belöpande arvsskatten
måtte återbetalas till stiftelsen för att tilläggas fondkapitalet och förvaltas
enligt det för stiftelsen gällande reglementet.

Framställningen avser återbekommande av ett belopp av 46,998 kronor,
d. v. s. den å donationen belöpande arvsskatten 47,148 kronor efter avdrag av
hela det erlagda lösenbeloppet 150 kronor.

Statskontoret har i utlåtande den 30 juni 1938 avstyrkt bifall till förevarande
framställning under hänvisning till att spörsmålet om lindring i beskattningen
av donationer till välgörande eller eljest allmännyttiga ändamål
för det dåvarande vore föremål för utredning.

Föredragande statsrådet har anfört följande.

Den av testator inrättade stiftelsen, som har till syfte att verka för kräftsjukdomarnas
bekämpande dels genom social hjälpverksamhet för kräftsjuka,
dels genom bidrag till främjande av dessa sjukdomars vetenskapliga
och praktiska studium, har beskattats enligt förordningen den 19 november
1914 om arvsskatt och skatt för gåva såsom »from stiftelse» efter klass II
av den i 19 § av förordningen intagna tariffen.

Statsutskottets utlåtande Nr 79. y

Enligt 3 § förordningen den 6 juni 1941 (nr 416) om arvsskatt och gåvoskatt,
vilken förordning trätt i kraft den 1 januari 1942, äro donationer till
sådana ändamål, som fröken Ehrenström velat främja genom den av henne
inrättade stiftelsen, helt skattefria.

Jag vill under föreliggande omständigheter förorda, att staten stödjer det
syfte, stiftelsen avser att fullfölja, genom återbäring av för denna erlagd
arvsskatt till ett belopp av 46,998 kronor. Det återburna beloppet bör tillfalla
stiftelsen »Serena Ehrenströms donationsfond för kräflsjukdomamas bekämpande»
och avkastningen användas enligt det för stiftelsen gällande reglementet.
Beloppet torde böra utbetalas till Gemensamma direktionen för
Göteborgs stads sjukhus, som det enligt testators föreskrifter tillkommer att
i egenskap av styrelse för Sahlgrenska sjukhuset handhava förvaltningen av
stiftelsens kapital.

2:o.

Donation av juris professorn Carl Gunnar Bergman från Djursholm till
rättshistorisk (rättsgenetisk) forskning.

Den 17 januari 1938 avled juris professorn Carl Gunnar Bergman från
Djursholm, efterlämnande såsom arvsberättigade släktingar fyra syskon.

I ett den 6 augusti 1936 upprättat testamente, vilket sedermera blivit av
arvingarna godkänt, har Bergman förordnat, att hans kvarlatenskap, sedan
vissa legat utgått, skulle tillfalla Stockholms högskolas stats- och rättsvetenskapliga
fakultet, att användas för främjande av rättshistorisk (rättsgenetisk)
forskning i enlighet med i testamentet närmare meddelade föreskrifter.

I den kvarlåtenskap, som sålunda skulle tillfalla Stockholms högskola, ingick
bland annat en i Djursholm belägen villafastighet, betecknad nr 6 i
kvarteret Trudvang.

I anslutning till de av testator i testamentet givna föreskrifterna rörande
användningen av ifrågavarande donation har Stockholms högskolas styrelse
på förslag av stats- och rättsvetenskapliga fakulteten fastställt ett reglemente
för Stockholms högskolas rättsgenetiska institut.

Bouppteckningen efter Bergman upptog en behållning av 207,773 kronor

22 öre.

Den 22 juni 1938 har bouppteckningen blivit inregistrerad vid Södra Boslags
domsagas häradsrätt. Vid inregistreringen har Stockholms högskolas
andel av kvarlåtenskapen beräknats till 200,356 kronor, för vilken andel erlagts
en arvsskatt av 40,332 kronor.

I en till Kungl. Maj:t ställd, den 22 februari 1939 till finansdepartementet
inkommen skrivelse har stijrelsen för Stockholms högskola under åberopande
av ett skrivelsen närslutet utdrag av protokoll, hållet vid sammanträde
med högskolans stats- och rättsvetenskapliga fakultet den 16 februari 1939,
hemställt, att den vid inregistreringen av bouppteckningen efter Bergman på
högskolans andel belöpande arvsskallen måtte återbäras till högskolan och
tillfalla den Bergmanska stiftelsen med föreskrift, att avkastningen skulle användas
till vidmakthållande och komplettering av det rättshistoriska forskningsbiblioteket.

Statsutskottets utlåtande Nr 79.

I ett över framställningen avgivet utlåtande Inar statskontoret förklarat,
att enär ifrågavarande donation, som till huvudsaklig del avsåge skapandet,
vidmakthållandet och föreståendet av ett rä Ohistorisk t forskningsinstitut,
finge anses tillgodose ett allmänt intresse som borde av staten understödjas,
statskontoret icke ville motsätta sig att Kungl. Maj:t i proposition till riksdagen
föresloge återbäring av den erlagda arvsskatten, 40,332 kronor.

Föredragande statsrådet har anfört:

Ifrågavarande testamentariska donation till stats- och rättsvetenskapliga
fakulteten vid Stockholms högskola avser främst att bereda professorn i
rättshistoria kostnadsfri bostad samt att skapa ett rättsgenetiskt forskningsinstitut
på grundval av den rättsvetenskapliga boksamling som donationen
omfattar. En dylik genom testamente lämnad donation till akademi eller allmänt
undervisningsverk beskattades enligt förordningen den 19 november
1914 om arvsskatt och skatt för gåva efter klass II av den i 19 § förordningen
intagna tariffen. För vad som tillföll en institution av nu nämnd art
såsom gåva utgick däremot jämlikt 32 § i förordningen ingen skatt. Enligt
3 § i den nya förordningen örn arvsskatt och gåvoskatt, som trätt i kraft
den 1 januari 1942, är en donation som den nu ifrågavarande fri från skatt.

Sökanden har erinrat om, att statsmakterna vid tvenne tidigare tillfällen —
senast år 1937 funnit sig böra efterskänka arvsskatten för testamentariska
donationer till Stockholms högskola, jämförliga med den nu förevarande.
Da de donerade medlen, på sätt sökanden anfört, icke skulle förslå till vidmakthållande
och komplettering av det rättsvetenskapliga biblioteket, därest
den erlagda skatten icke bleve återburen, och sålunda ett av huvudsyftena
med donationen i så fall skulle allvarligt äventyras, synas vägande skäl föreli§§>å
för att staten jämväl i detta fall lämnar sitt stöd genom restitution av
den erlagda skatten, vilken uppgått till 40,332 kronor.

Det till Stockholms högskola återburna beloppet torde böra tilläggas den
Bergmanska donationen, med föreskrift att avkastningen på de återburna
medlen skall användas till vidmakthållande och komplettering av det rättshistoriska
forskningsbiblioteket.

3:o.

Donationer av grosshandlaren Adolf Lindgren från Örebro för upprättande
av dels en stipendiefond, dels ock en stiftelse för främjande
av mindre jordbruk m. in.

Den 6 december 1938 avled grosshandlaren Adolf Lindgren från örebro,
efterlämnande såsom arvsberättigade släktingar en broder samt syskonbarn.

Genom ett den 28 april 1937 upprättat testamente, vilket blivit av arvingarna
godkänt, bär Lindgren — sedan han däri förordnat dels örn de belopp,
som skulle tillfalla hans arvingar, dels ock om vissa legat — testamenterat
250,000 kronor till en fond, benämnd »Adolf Lindgrens stipendiefond», samt
vidare förordnat, att vad som efter avdrag av utredningskostnader därefter
återstode av förmögenheten skulle tillfalla en stiftelse under namn »Adolf
Lindgrens stiftelse».

Bouppteckningen efter Lindgren upptog en behållning av 7,712,615 kronor
02 öre.

Statsutskottets utlåtande Nr 79.

Den 19 juni 1939 Ilar bouppteckningen blivit inregistrerad vid rådhusrätten
i örebro. Av det vid inregistreringen förda protokollet inhämtas, att arvsskatten
å hela behållningen uppgick till 2,352,364 kronor, därav 52,260 kronor
belöpte på Adolf Lindgrens stipendiefonds testamentslott om 250,000 kronor
samt 2,087,330 kronor belöpte å Adolf Lindgrens stiftelses testamentslott
om 5,963,840 kronor 92 öre. Efter avdrag av inregistreringsavgift, 150 kronor,
belädes bouppteckningen med stämplar till ett sammanlagt belopp av
2,352,214 kronor.

I en till Kungl. Majit ställd, den 20 januari 1940 dagtecknad skrift ha styrelserna
för Adolf Lindgrens stipendiefond och Adolf Lindgrens stiftelse
anhållit, att Kungl. Majit måtte till riksdagen avlåta proposition om eftergivande
av den arvsskatt, som belöpte å stipendiefonden och stiftelsen.

I ärendet har utlåtande avgivits av statskontoret, vilket utlåtande finnes
återgivet å sid. 10 och 11 i statsrådsprotokollet.

Föredragande statsrådet har anfört följande.

Grosshandlaren Adolf Lindgrens donation för upprättande av en stipendiefond
med det i testamentet angivna syftet har beskattats efter klass II av den
i 19 § förordningen den 19 november 1914 om arvsskatt och skatt för gåva
intagna tariffen. Vad angår Lindgrens donation för upprättande av en stiftelse
med i testamentet angivet ändamål, har rådhusrätten i Orebro ansett
densamma böra beskattas efter klass IV i den i nyssnämnda förordning intagna
tariffen. Sedan dödsboet efter Lindgren hos Svea hovrätt anhållit, alt
stämpeln för stiftelsens testamentslott måtte beräknas enligt klass III eller
eventuellt klass II i samma tariff, har hovrätten genom utslag den 7 oktober
1940, enär med hänsyn till de ändamål, till vilka enligt testamentets bestämmelser
stiftelsens lott skulle användas, arvsskatten för densamma bort
beräknas enligt klass III i förberörda tariff till 1,784,630 kronor, men rådhusrätten
uttagit arvsskatten för lotten i fråga med 2,087,330 kronor, förklarat
dödsboet berättigat att av statsverket i vederbörlig ordning återbekomma
vad i arvsskatt sålunda för mycket erlagts eller 302,700 kronor. Hovrättens
utslag har vunnit laga kraft.

Enligt 3 § förordningen den 6 juni 1941 (nr 416) om arvsskatt och gåvoskatt,
som trätt i kraft den 1 januari 1942, är en donation, avsedd för sådana
ändamål som den av Lindgren upprättade stipendiefonden har att tillgodose,
skattefri. Däremot torde, därest den av Lindgren gjorda donationen till omförmälda
stiftelse skolat bedömas enligt nu gällande bestämmelser, skattskyldighet
för densamma fortfarande ha förelegat.

Under föreliggande omständigheter finner jag mig endast kunna förorda,
att den för Adolf Lindgrens stipendiefond erlagda arvsskatten, utgörande efter
avdrag av därå belöpande inregistreringsavgift 52,255 kronor 14 öre, varder
restituerad. Beloppet bör tillfalla Adolf Lindgrens stipendiefond och avkastningen
användas enligt för fonden gällande bestämmelser. Beloppet torde
böra utbetalas till Örebro stads drätselkammare, som enligt testator föreskrifter
har att förvalta fondens medel.

Statsrådet har (i propositionen nr 106) föreslagit, alt, såsom skett i motsvarande
fall under senare år, ett särskilt anslag anvisas för återbäring av de i
ärendena Ilo—3:o angivna beloppen örn tillhopa (46,998 H- 40,332 “I" 52,255
kronor 14 öre) 139,585 kronor 14 öre. Anslaget skulle upptagas med ett avrundat
belopp av 139,600 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 79.

4:o.

Donation av professorskan Charlotta Henrietta (Lotty) Bruzelius, född
Kempe, från Stockholm till en stiftelse, benämnd »Stiftelsen Seth

M. Kempcs minne».

Professorskan Charlotta Henrietta (Lotty) Bruzelius, född Kempe, från
Stockholm, som avled den 11 januari 1941, har genom ett den 11 december
1936 upprättat testamente förordnat, att till en stiftelse, benämnd Stiftelsen
Seth M. Kempes minne, skulle vid hennes frånfälle med äganderätt överlämnas
i hennes dödsbo befintliga aktier i Mo och Domsjö aktiebolag. Enligt i
testamentet intagna stadgar skall stiftelsen inom Västernorrlands, Västerbottens
och Norrbottens län fullfölja religiösa, välgörande, sociala, vetenskapliga,
konstnärliga eller eljest kulturella syften samt främja jordbruket inom dessa
län. De medel, som tillföras stiftelsen, skola vara fördelade på två fonder,
nämligen Seth M. Kempcs fond I, vars avkastning är avsedd alt —- sedan minst
en tiondel, högst en femtedel därav årligen lagts till fondens kapital — användas
för understödjande av sådana inrättningar och ändamål, som omförmälas
i klass II av den i 19 § förordningen den 19 november 1914 om arvsskatt
och skatt för gåva intagna tariffen, samt Seth M. Kempes fond II, vars
avkastning — efter förutgången avsättning av minst en tiondel, högst en femtedel
därav till kapitalet — skall användas till främjande av sådana syften,
som avses i klass III av omförmälda tariff. Fonderna, som var för sig skola
vara att anse såsom särskilda rättssubjekt (juridiska personer), företrädas
och förvaltas av stiftelsens styrelse, som har sitt säte i Stockholm. De till stiftelsen
testamenterade aktierna skola fördelas å fonderna sålunda, att fyra
tiondelar tillfalla fonden I och sex tiondelar tillföras fonden II.

Enligt en den 8 april 1941 efter professorskan Bruzelius upprättad bouppteckning
Humös i hennes bo 15,250 aktier i Mo och Domsjö aktiebolag med
ett sammanlagt värde av 1,906,250 kronor. Av aktierna hava i enlighet med
förenämnda fördelningsgrund 6,100 aktier med ett värde av 762,500 kronor
tillfallit fonden I och 9,150 aktier med ett värde av 1,143,750 kronor fonden II.
Bouppteckningen inregistrerades hos Stockholms rådhusrätt den 12 juni 1941,
därvid behållningen i boet beräknades till 6,610,324 kronor 38 öre. Arvsskatten
beräknades för fonden I till 175,260 kronor och för fonden II till
338,600 kronor eller för båda fonderna till sammanlagt 513,860 kronor.

Av protokoll, hållet vid rådhusrätten samma dag, inhämtas, att styrelsen
för stiftelsen hos rådhusrätten anhållit örn anstånd med erläggande av arvsskatt
för fonderna, vid vilken ansökning fogats vederbörliga skuldförbindelser
jämte säkerhet, därav till säkerhet för den å fonden I belöpande arvsskatten
2,000 aktier i Mo och Domsjö aktiebolag, att rådhusrätten — sedan
antecknats att av det för hela behållningen i boet uträknade arvsskattebeloppet
1,541,773 kronor inbetalts 1,027,913 kronor — jämlikt 47 § 1 mom. A förordningen
den 19 november 1914 om arvsskatt och skatt för gåva på det sätt

Statsutskottets utlåtande Nr 79.

medgivit stiftelsen anstånd med den på stiftelsens andel i kvarlåtenskapen
■efter professorskan Bruzelius belöpande arvsskatten 513,860 kronor, att varje
den 12 juni ett vart av åren 1942—1946 skulle till Överståthållarämbetet för
skatteärenden inbetalas 102,772 kronor jämte 5 procent årlig ränta å oguldet
belopp; samt att utdrag av rådhusrättens protokoll jämte avlämnade skuldförbindelser
med tillhörande säkerhet skulle överlämnas till nämnda myndighet.

I en till Kungl. Maj:t ställd, den 12 maj 1941 dagtecknad skrift har''Styrelsen
för stiftelsen Seth M. Kempes minne anhållit, att Kungl. Majit måtte avlåta
proposition till riksdagen med förslag om befrielse för stiftelsen fran erläggande
av den sålunda fastställda arvsskatten. Styrelsen har framhållit, att
nnär erläggandet av arvsskatten skulle minska stiftelsens tillgångar med mer
än en fjärdedel, stiftelsens möjligheter att förverkliga de med stiftelsen avsedda
ändamålen härigenom komme att i hög grad beskäras.

I särskilda till Kungl. Majit ställda skrifter hava sedermera Västerbottens
läns hushållningssällskap, Norrbottens läns hushållningssällskap samt landshövdingarna
i Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens lån tillstyrkt
ifrågavarande ansökning.

Statskontoret har i ärendet avgivit infordrat utlåtande, rörande vars innehåll
utskottet hänvisar till statsrådsprotokollet sid. 13 och 14.

Föredragande statsrådet har anfört följande:

Enligt stadgarna för stiftelsen Seth M. Kempes minne skola de till^ stiftelsen
testamenterade aktierna i Mo och Domsjö aktiebolag fördelas pa tva
fonder, vilka var för sig skola utgöra särskilda rättssubjekt. Såsom statskontoret
framhållit, torde fonden I få anses hava till huvudsakligt ändamål
främjandet av sådana syften att skattebefrielse för fonden skulle atnjutas
enligt 3 § förordningen den 6 juni 1941 (nr 416) örn arvsskatt och gåvoskatt,
medan så icke kan anses vara fallet beträffande fonden II.

Jag finner mig på grund av vad i ämnet förekommit kunna tillstyrka den
av styrelsen för stiftelsen gjorda ansökningen endast såvitt avser befrielse
från arvsskatt för fonden I, utgörande 175,260 kronor. Vid bifall till ansökningen
i denna del torde den å skattebeloppet utfärdade skuldförbindelsen
och som säkerhet därför överlämnade 2,000 aktier i Mo och Domsjö aktiebolag
mot kvitto böra återställas till stiftelsen.

I den inom första kammaren av herr A. Engberg väckta motionen I: 136
har hemställts, att riksdagen medgiver stiftelsen Seth M. Kempes minne frihet
från arvsskatt beträffande såväl stiftelsens fond I som dess fond II.

5:o.

Donation av auditörcn Fritz Hugo Herman Ask från Stockholm till Konung

Gustaf V:s jubileumsfond.

Den 8 november 1941 avled auditörcn Fritz Hugo Herman Ask från
Stockholm utan att efterlämna någon arvsberättigad släkting. Enligt den efter
honom den 5 februari 1942 vid Stockholms rådhusrätt inregistrerade bo -

Statsutskottets utlåtande Nr 79.

uppteckningen uppgick behållningen i boet till 368,510 kronor 91 öre. Efter
viss korrigering beräknades den av rådhusrätten till 369,910 kronor 91 öre.

I ett den 10 augusti 1932 upprättat testamente hade Ask förordnat om sin
kvarlåtenskap och därvid föreskrivit, att boets behållning, efter utbetalande
av legat om tillhopa 170,000 kronor till vissa personer och bestridande av
för dessa legat utgående arvsskatt, skulle tillfalla »jubileumsfonden för kräftsjukdomarnes
bekämpande». Testamentet bevakades den 4 december 1941
vid Stockholms rådhusrätt för såväl legatarierna som Konung Gustaf V:s
jubileumsfond. Sedan testamentet den 31 december 1941 delgivits kammaradvokatfiskalsämbetet,
fann ämbetet genom beslut den 12 januari 1942 icke
anledning klandra detsamma.

Rådhusrätten uträknade arvsskatten till följande belopp:
för de särskilda legaten, varav sammanlagt 20,000 kronor

bortfallit genom att tre av legatarierna avlidit före testa tor

................................................ kronor 23,420

för jubileumsfonden .................................. 45,036

Summa kronor 68,456.

På grund härav belädes bouppteckningen, efter avdrag för lösen med
150 kronor, med dubbla beläggningsstämplar å tillhopa 68,306 kronor.

I en den 13 mars 1942 dagtecknad skrift har utredningsmannen i boet efter
Ask, advokaten Clas Östberg, med instämmande av Konung Gustaf V:s jubileumsfond,
hemställt örn återbäring av det erlagda arvsskattebeloppet 68,456
kronor efter avdrag av det debiterade lösenbeloppet 150 kronor. Skulle detta
icke kunna bifallas, hemställes örn återbäring av det belopp, 45,036 kronor,
som påförts jubileumsfondens andel av boets tillgångar.

Statskontoret har i utlåtande den 18 mars 1942 tillstyrkt återbäring av
arvsskatten i vad densamma avsåge den del av behållningen, som tillfölle
Konung Gustaf V:s jubileumsfond, varvid dock avdrag borde ske för den
del av Stockholms stad tillkommande lösenbelopp, som folie å arvsskat teandelen.

Föredragande statsrådet har i propositionen nr 202 anfört:

Konung Gustaf V:s jubileumsfond har under de år, som förflutit sedan
dess tillblivelse, kommit att få en allt större betydelse i kampen mot kräftsjukdomarna.
Enligt 3 § förordningen den 6 juni 1941 (nr 416) om arvsskatt
och gåvoskatt skulle nu ifrågavarande donation varit skattefri, därest Ask avlidit
efter förordningens ikraftträdande den 1 januari 1942. Med beaktande av
föreliggande omständigheter vill jag förorda, att staten stödjer det syfte,
jubileumsfonden avser att fullfölja, genom återbäring av den för donationen
erlagda arvsskatten. I vissa likartade fall har Kungl. Maj.t redan i proposition
nr 106 till årets riksdag föreslagit återbäring av arvsskatt för donerade
medel. För tillgodoseende av nu ifrågavarande medelsbehov torde
ändring lämpligen böra vidtagas i det i denna proposition framlagda förslaget,
varför frågan bör underställas årets riksdag.

Oaktat den stora betydelse fonden äger, anser jag mig i likhet med statskontoret
endast kunna tillstyrka återbäring av den del av arvsskatten som
belöper på den jubileumsfonden tillfallna behållningen efter avdrag av mot -

Statsutskottets utlåtande Nr 79.

svarande del av lösenbeloppet. För ändamålet erfordras ett belopp av 44,937
kronor 32 öre. Vid anslagsberäkningen torde denna summa lämpligen kunna
avrundas till 45,000 kronor. Det i propositionen nr 106 äskade anslagsbeloppet
å 139,600 kronor bör alltså nu höjas till 184,600 kronor.

6:o.

Viss ersättning till f. d. landskamreraren i Kopparbergs län Lars Fernqvist.

Enligt av Liss Erik Ejnar Johansson och Liss Anders Arvid Johansson
till länsstyrelsen i Kopparbergs län avgivna deklarationer hade vardera av
dem under åren 1938 och 1939 av sin morfader Hans Erik Hansson mottagit
gåvor till ett sammanlagt värde av 12,654 kronor 63 öre.

Vardera av herörda deklarationer belädes den 4 december 1939 av länsstyrelsen
nied stämpel till belopp av 820 kronor efter klass II i stället för,
såsom rätteligen bort ske, efter klass I av den i 19 § förordningen den 19
november 1914 örn arvsskatt och skatt för gåva intagna tariffen.

Sedan Liss Erik Ejnar Johansson och Liss Anders Arvid Johansson i särskilda
till Kungl. Maj:t ställda, den 30 november 1940 till finansdepartementet
inkomna skrifter anhållit om restitution av vad av dem för mycket erlagts
i skatt, utgörande för vardera 526 kronor, jämte ränta, fann Kungl.
Maj:t genom beslut den 24 januari 1941 — enär det icke styrkts, att ansökan
om återfående av ifrågavarande skattebelopp icke kunnat ingivas till
vederbörande hovrätt inom tid, som stadgas i 49 § 2 morn. första stycket
ovanberörda förordning, och sådant fall, som avses i andra stycket av nyssnämnda
moment, följaktligen icke förelåge — ansökningarna icke kunna vinna
avseende.

I en till Kungl. Maj:t ställd, den 30 september 1941 till finansdepartementet
inkommen skrift har /. d. landskamreraren i Kopparbergs län Lars
Lernqvist — med förmälan att han, som verkställt den felaktiga stämpelbeläggningen,
efter av advokatfiskalsämbetet vid Svea hovrätt hos honom gjord
skriftlig förfrågan, huruvida han hade för avsikt att ersätta gåvotagarna den
förlust, som därigenom tillskyndats dem, till vardera av gåvotagarna återbetalat
526 kronor — anhållit, att Kungl. Maj :t måtte bereda honom ersättning
för sålunda av honom utbetalade belopp, tillhopa 1,052 kronor, med avdrag
för vad han därå uppburit i stämpelprovision.

1 infordrade yttranden över Fernqvists framställning ha länsstyrelsen i
Kopparbergs län och statskontoret tillstyrkt bifall till densamma. Därvid har
statskontoret, vars yttrande avtryckts i motionen II: 4, erinrat, alt advokatfiskalerna
vid rikets hovrätter numera — i olikhet mot tidigare i allt
större utsträckning torde anse det såsom sin ämbetsplikt att vid den av dem
verkställda stämpelgranskningen uppmärksamma även sådana fel vid stämpelbeläggning,
som föranlett att den enskilde fått erlägga för hög stämpelavgift
till kronan. Ämbetsverket kunde icke undgå att finna del i hög grad
otillfredsställande, att en stämpelförsäljare skall bliva ekonomiskt lidande

Statsutskottets utlåtande Nr 79.

till följd av omöjligheten för advokatfiskalerna att i alla fall medhinna stämpelgranskning
inom den för besvärs anförande stadgade tid. I detta sammanhang
framhöll statskontoret även att en väsentlig ändring av förhållandena
i ifrågavarande hänseende konime att inträda från och med den 1
januari 1942, då den nya arvsskatteförordningen trädde i kraft. Besvärstiden
hade nämligen i sagda förordning utsträckts till tre år.

Genom beslut den 5 december 1941 förklarade Kungl. Maj:t Fernqvists
framställning icke föranleda någon Kungl. Maj :ts åtgärd.

I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren (I: 37)
av herr W. Nisser m. fl. och den andra inom andra kammaren (II: 4) av
herr B. Gezelius m. fl., har hemställts, att riksdagen måtte av för innevarande
budgetår tillgängliga medel bevilja Fernqvist ersättning för förenämnda, av
honom utbetalade belopp, tillhopa 1,052 kronor, med avdrag för vad han
därå kan lia uppburit i stämpelprovision.

7 :o.

För hög stämpelbeläggning å behållningen i boet efter avlidna Hilda Josefina
Charlotta Söderström, född Olsson, från Marstrand.

I en inom första kammaren av herr Sam Larsson väckt motion (I: 117)
har hemställts, att riksdagen måtte berättiga Hiida Söderströms dödsbo att
av statsmedel återfå 676 kronor jämte ränta därå efter de i 49 § 3 mom.
första stycket kungl, förordningen 19 november 1914 om arvsskatt och skatt
för gåva angivna grunder.

Till stöd för sitt yrkande har motionären anfört följande.

Den 20 juli 1939 registrerades vid Askims, Hisings och Sävedals häradsrätt
bouppteckning efter änkefru Hilda Josefina Charlotta Söderström från tomten
nr 5 i kvarteret Åldermannen i Marstrand, som avlidit den 9 oktober 1938
utan att efterlämna bröstarvingar. Bouppteckningen utvisade en behållning
av 19,678 kronor 86 öre.

Vid bouppteckningens stämpelbeläggning för uttagande av arvsskatt togs
av förbiseende icke hänsyn till ett av Hilda Söderström och hennes make den
9 februari 1901 upprättat testamente, vilket, jämte senare testamentariskt förordnande
av Hilda Söderström ensam, fanns intaget i bouppteckningen. På
grund härav kom, enligt vad som inhämtats, att i stämpelavgift uttagas 676
kronor mer än som rätteligen bort ske.

Först den 28 januari 1941 förordnades boutredningsman i boet efter Hilda
Söderström. Någon framställning om återbekommande av det för mycket erlagda
stämpelbeioppet hade dessförinnan icke gjorts, och vid tidpunkten för
boutredningsmannaförordnandet hade redan gått till ända den tid, inom vilken
enligt 49 § 2 mom. första stycket arvsskatteförordningen den 19 november
1914 ansökan om återfående av för mycket erlagd skatt skall ingivas till vederbörande
hovrätt. Genom skrivelse den 15 april 1941 till länsstyrelsen i Göteborgs
och Bohus län sökte boutredningsmannen restitution av det för mycket
erlagda skattebeloppet under åberopande av bestämmelserna i 49 § 1 mom.
nämnda förordning. Denna ansökan avslogs emellertid av länsstyrelsen den
23 april 1941 under motivering, att den icke grundade sig på förhållanden,

Statsutskottets utlåtande Nr 79.

vilka antingen inträffat efter tiden för ifrågavarande skatts erläggande eller
ock därvid icke varit kända. Med hänsyn till omständigheterna har det ansetts
utsiktslöst att genom besvär söka ändring i detta beslut, varför detsamma
icke överklagats.

Då det synes otvivelaktigt, att staten i förevarande fall erhållit för stor
stämpelavgift och därigenom kommit att göra en obehörig vinst, under det att
dödsboet tillskyndats en motsvarande förlust, måste det anses såsom en åtgärd
av rättvisa och billighet, att det för mycket erlagda beloppet återhäres
till dödsboet. En dylik restitution lärer emellertid numera icke kunna ske
utan riksdagens medverkan.

Utskottets yttrande och hemställan.

Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkterna l:o—5:o ovan) vill utskottet
framhålla, att därmed avses donationer till allenast sådana ändamål, att skattefrihet
för donationerna skulle åtnjutas enligt 3 § förordningen den 6 juni
1941 (nr 416) om arvsskatt och gåvoskatt. Vid genomgång av omständigheterna
i varje särskilt fall har utskottet icke funnit anledning till erinran mot
att arvsskatt återhäres eller efterskänkes i överensstämmelse med nämnda
förslag.

Det i motionen I: 136 framställda yrkandet (punkten 4.o ovan) om befrielse
från erläggande av den på Seth M. Kempes fond II belöpande arvsskatten avser
däremot en testamentslott för vilken, enligt vad föredragande statsrådet
anfört, skattebefrielse icke skulle lia åtnjutits enligt den nya arvsskattelagstiftningen.
Utskottet anser sig med hänsyn härtill icke böra tillstyrka berörda
yrkande.

Motionerna 1:37 och 11:4 samt 1:117 (punkterna 6:o och 7:o ovan) avse
fall, i vilka gåvoskatt eller arvsskatt vid stämpelbeläggning uttagits med för
högt belopp. Då tiden för anförande av besvär över dylika beslut genom den
nya arvsskattelagstiftningen utsträckts till tre år från beslutets dag, hade
rättelse kunnat vinnas besvärsvägen, därest nämnda lagstiftning varit tillämplig.
Utskottet finner sig med hänsyn till omständigheterna böra tillstyrka återbäring
av nämnda skattebelopp i huvudsaklig överensstämmelse med vad i
motionerna föreslagits. Sålunda bör — efter prövning av Kungl. Maj:t — till
Fernqvist utgivas ersättning för vad han visar sig lia utbetalat såsom gotlgörelse
till gåvotagarna i det i motionerna I: 37 och II: 4 omnämnda ärendet
med avdrag för belöpande, av honom uppburen stämpelprovision och till
Hilda Söderströms dödsbo återbäras det belopp, varmed erlagd arvsskatt visas
lia överstigit vad som rätteligen bort uttagas i dylik skatt.

För återbäring av de i här berörda ärenden angivna beloppen torde, i anslutning
till Kungl. Maj:ts förslag, böra anvisas ett obetecknat anslag med
ett till (184,600 + 1,052 + 676) 186,400 kronor avrundat belopp. Anslaget
torde böra betecknas »Återbäring av erlagda stämpelmedel i vissa fall».

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

Hillring till riksdagens protokoll 1942. 6 sami. Nr 78 —80.

Statsutskottets utlåtande Nr 79.

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna I: 37, I: 117 och I: 136 samt II: 4,

a) till Återbäring av erlagda stämpelmedel i vissa fall för
budgetåret 1942/43 å driftbudgeten under sjunde huvudtiteln
anvisa ett anslag av 186,400 kronor;

b) medgiva att stiftelsen Seth M. Kempes minne befrias
från erläggande av den på Seth M. Kempes fond I belöpande
arvsskatten;

II. att motionen I: 117 i vad densamma avser räntegottgörelse
och motionen I: 136 i vad densamma avser Seth M.
Kempes fond II icke må vinna riksdagens bifall.

Stockholm den 21 april 1942.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 78.

Reservation

av herrar Bäckström, Danielsson, Lindberg i Umeå och Eriksson i Frägsta,
vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort hava följande lydelse: »Beträffande

Kungl. Maj:ts---med nämnda förslag.

I motionen I: 136 (punkten 4:o ovan) har yrkats, att stiftelsen Seth M
Kempes minne måtte befrias från erläggande av arvsskatt för ej blott — såsom
Kungl. Maj:t föreslagit — den i stiftelsen ingående fonden I, utan jämväl
för fonden II. Utskottet vill erinra om att en år 1936 av professorskan
Lotty Bruzelius bildad stiftelse J. C. Kempes minne har till uppgift att inom
Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län fullfölja religiösa, välgörande,
sociala, vetenskapliga, konstnärliga eller eljest kulturella syften
samt att främja jordbruket. Under de senare åren ha anslag av stiftelsen beviljats
främst till åtgärder som direkt eller indirekt komma att gagna jordbruket
inom de tre nordligaste länen. För dessa län, där en nyskapande verksamhet
på en mångfald områden är nödvändig, har det varit synnerligen värdefullt
att denna möjlighet till erhållande av ekonomiskt stöd för åtgärder
av sådant slag stått till buds. Sedermera har genom testamentarisk! förordnande
av numera avlidna professorskan Bruzelius den nu ifrågavarande

Statsutskottets utlåtande Nr 7!>.

1!)

.stiftelsen Seth M. Kempes minne bildats, vilken erhållit samma uppgift och
samma verksamhetsfält som stiftelsen J. C. Kempes minne. Allmänt hyses
inom Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län den förhoppningen,
att länen härigenom skola beredas ytterligare medel för tillgodoseende av
förefintliga trängande behov inom de områden som stiftelserna ha till uppgift
att fullfölja och främja. Emellertid har upplysts, att stiftelsen under de
närmaste åren icke kunde bli i tillfälle utdela anslag, örn arvsskatten måste
utgå enligt gällande bestämmelser. Stiftelsen avser att på olika områden
främja utvecklingen inom de tre nordligaste länen, främst beträffande jordbruket.
En sådan uppgift synes utskottet vara så lovvärd, att det måste framstå
såsom mindre tilltalande örn staten genom uttagande av en hög arvsskatt
under ett antal år omöjligggör vidtagandet av åtgärder ägnade att främja utvecklingen
på sätt testator avsett. Då förhållandena i landets nordligaste
delar äro i många avseenden andra och långt mera bekymmersamma än i
sydligare landsändar synes ett bifall till stiftelsens ansökan ej kunna medföra
några konsekvenser. Däremot skulle det te sig egendomligt örn avkastningen
av en för denna landsända avsedd donation under en följd av år icke
skulle kunna komma till avsedd användning utan i stället tillföras statskassan.
Utskottet tillstyrker alltså bifall till motionen. Vid befrielsen för
ifrågavarande skattebelopp, 338,600 kronor, torde tillvägagångssättet böra
bliva överensstämmande med det för fonden I föreslagna.

Motionerna I: 37 och II: 4--— i dylik skatt.

För återbäring av — — — i vissa fall.»

Under åberopande av--- — anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen--— I: 136 samt II: 4

a) till Återbäring--- — av 186,400 kronor;

b) medgiva att stiftelsen Seth M. Kempes minne befrias
från erläggande av den på Seth M. Kempes fond I och II
belöpande arvsskatten;

II. att motionen I: 117 i vad densamma avser räntegottgörelse
icke må vinna riksdagens bifall.»