Statsutskottets utlåtande nr 73 (Utlåtande 1943:Su73 su)

Statsutskottets utlåtande nr 73.

Nr ?3.

Ankom till riksdagens kansli den 9 april 1943 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis i statsverkspropositionen
gjorda framställningar angående anslag
å kapitalbudgeten för budgetåret 1943144, i vad
propositionen avser försvarsdepartementets verksamhetsområde.

(l:a avd.)

l:o) Vissa anslagstekniska anordningar med avseende å byggnadsanslag till försvarsväsendet.
I propositionen nr 1 Ilar Kungl. Maj:t under kapitalbudgeten
(bilaga 2, sid. 1—14 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 4 januari 1943) föreslagit riksdagen medgiva, att anslag för
försvarsväsendet till byggnadsarbeten och markförvärv må — örn och i den
mån anslagen, beräknade på grundval av 1941 års prisnivå, falla inom den med
1942 års försvarsbeslut avsedda kostnadsramen — enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
överskridas med belopp, som erfordras för bestridande av merkostnader
på grund av prisstegring.

I samband med 1942 års försvarsbeslut beräknades kostnaderna för de
av beslutet direkt föranledda byggnadsarbetena under femårsperioden 1942/47
till ett belopp av 265 miljoner kronor. Därutöver beräknades emellertid
tillhopa 68 miljoner kronor under samma period för bestridande av kostnaderna
för byggnadsändamål, vilka visserligen icke direkt föranleddes av
försvarsbeslutet men vilka likväl förutsattes kunna komma att under perioden
visa sig erforderliga för försvaret. Nu nämnda belopp innefattade icke
kostnader för Stockholms garnisons utflyttning till Järvafältet eller för ammunitionsfabriken,
beträffande vilka avskrivningsanslag icke skola beräknas, men
däremot kostnader för tjänstebostäder.

I det följande göres med hänsyn härtill skillnad mellan följande olika
byggnadsarbeten m. m., nämligen

a. av försvarsbeslutet föranledda byggnadsarbeten m. m.,

b. övriga i försvarsbeslutets kostnadsram ingående byggnadsarbeten m. m.,
samt

c. byggnadsarbeten, vilkas avskrivningsbehov skall täckas med särskilda
medel och vilka därför ej ingå i nämnda kostnadsram.

Fördelningen av de i försvarsbeslutets kostnadsram ingående beloppen
mellan de olika försvarsgrenarna belyses av följande sammanställning, upp Bihang

till riksdagens protokoll 1943. 6 sami. Nr 73—84.

807 43

2 Statsutskottets utlåtande nr 73.

tagande medelsbehovet i miljoner kronor på grundval av prisläget den 1
juli 1941.

	Av försvarsbeslutet föranledda byggn adsarbeten	Övriga i försvars-beslutets kostnadsram ingående byggnads-arbeten	Summa	Avskrivnings- behov
Armén................	90. o	50. o	140. o	65.0
Marinen ..............	39.5	8.5	48.o	23.0
Flygvapnet............	135.5	9.5	145.0	70. o
Summa kronor	265.0	68.0	833.0	158.0

De sålunda framlagda beräkningarna förutsatte, att vissa av 1941 års försvarsutredning
framlagda förslag till byggnadsarbeten skulle icke komma
till stånd eller i vart fall förskjutas till tid efter femårsperioden. Dessa
arbeten representerade en byggnadskostnad av för armén 32 miljoner kronor,
för marinen 4 miljoner kronor och för flygvapnet 5 miljoner kronor, d. v. s.
sammanlagt 41 miljoner kronor.

Av det för femårsperioden 1942/47 totalt erforderliga anslagsbeloppet,
333 miljoner kronor, ha anvisats de belopp (i miljoner kronor), som framgå
av efterföljande sammanställning:

	Beräknat medelsbehov	Anvisat	Återstå att anvisa
	å tillägg8stat för budgetåret 1941/42	å riksstaten för budgetåret 1942/43	Summa
	140.ooo	4.750	41.262	46.012	93.988
	48.ooo	2.160	12.227	14.377	33.683
Flygvapnet............	145.000	2.500	43.700	46.200	98.800
Summa kronor	333.000	9.400	97.189	106.580	226.411

Läggas häremot svarande avskrivningsanslag till grund, erhålles följande
sammanställning:

	Beräknat	Anvisat	Återstående
	avskrivnings-	å tilläggsstat	å riks staten		avskrivnings-
	behov	för budgetåret 1941/42	för budgetåret 1942/43	Summa	behov
	65.000	2.175	20.431	22.606	42.394
Marinen ..............	23.000	1.075	6.106	7.181	15.819
Flygvapnet............	70.ooo	0.858	21.487	22.845	47.655
Summa kronor	158.000	4.108	48.024	52.132	105.868

Vid anmälan i propositionen 1942: 270 av frågan örn anvisande av medel
för utförande av vissa av försvarsbeslutet föranledda byggnadsarbeten och
andra inom förutnämnda anslagsram erforderliga arbeten betonade departementschefen,
att ifrågavarande kostnadsberäkningar icke innebure ett ställningstagande
i detalj till de särskilda av försvarsutredningen framlagda för -

Statsutskottets utlåtande nr 73.

slagen till byggnadsarbeten eller ett fastslående av att byggnadsarbeten i
övrigt skulle utföras i den omfattning, varmed vid kostnadsramens avgränsning
räknats. De särskilda byggnadsföretagen skulle bedömas successivt allteftersom
de befunnos böra komma till utförande och det framstode som ett
önskemål att byggnadskostnaderna såvitt möjligt reducerades och att följaktligen
den kostnadsram, som i försvarspropositionen avmätts för byggnadsarbeten,
i görligaste mån nedbringades.

I sin skrivelse nr 374, i anledning av propositionen 1942:210, anförde
riksdagen vid behandlingen av de förslag till byggnadsarbeten, som framlagts
i nämnda proposition, att riksdagen med avseende på byggnadsfrågorna
mindre än måhända i andra föreliggande frågor kunnat taga en bestämd
ställning. Emellertid förutsatte riksdagen, att största möjliga sparsamhet
iakttoges vid byggnadsprogrammets förverkligande och att i sådant
syfte vissa av riksdagen anförda synpunkter beaktades samt att endast de
byggnadsåtgärder, som vore ur militär synpunkt oundgängligen nödvändiga,
komme till utförande under femårsperioden.

Eiksdagen, som underströk uttalandet örn nödvändigheten av en inbördes
avvägning mellan byggnadsföretagen med hänsyn till bristen på arbetskraft
och byggnadsmateriel, förutsatte vidare, att Kungl. Maj:t vid framläggandet
av anslagsäskanden för byggnadsarbeten för budgetåret 1943/44 skulle vara
i stånd att förebringa mera fullständiga utredningar rörande de olika byggnadsföretagen.

Departementschefen, som lämnat en ytterligare redogörelse för 1942 års
riksdags ställning till byggnadsprogrammet, har härefter anfört, bland annat,
följande.

En förutsättning för att den av 1942 års riksdag beslutade förstärkningen
av försvaret skall kunna planenligt genomföras är att byggnader för därav
betingade nya ändamål bliva färdigställda inom kortast möjliga tid. Med
hänsyn härtill är det uppenbarligen nödvändigt att koncentrera byggnadsverksamheten
till de närmaste åren. Såsom riksdagen framhållit, måste
emellertid vid byggnadsprogrammets genomförande särskilda åtgärder vidtagas
för att trots arbetenas angelägenhet skapa säkerhet för att sparsamhetsintresset
tillbörligen tillgodoses. Den ändamålsenligaste metoden härvidlag
har ansetts vara att genom standardritningar och andra normer för
de byggnadstekniska detaljernas utförande söka i möjligaste mån begränsa
kostnaderna. Detaljprövningen av varje särskilt byggnadsobjekt, vilken
med . rådande brist på för granskningsuppgifter lämpad personal med nödvändighet
måste bliva synnerligen tidsödande, har härigenom kunnat förenklas.
Sedan 1940 års militära byggnadsutredning till fullföljande av sin
Ursprungliga uppgift avgivit förslag till standardritningar för byggnader tillhörande
försvarsväsendet, har Kungl. Majit därför genom beslut den 21
augusti 1942 fastställt sådana ritningar att, där så är möjligt, ligga till grund
för utformandet av bland annat de byggnadsarbeten som erfordras för att
möjliggöra försvarsbeslutets genomförande. Standardritningarna innefatta
icke blott normer för planlösning och dylikt utan även, i enlighet med vad
nyss antytts, bestämmelser rörande utformningen av vissa konstruktiva anordningar
och inredningsdetaljer m. m. Härigenom ha ernåtts förenklingar
och besparingar i tidigare tillämpade byggnadsnormer utan att byggnaderna

Statsutskottets utlåtande nr 73.

därigenom kunna sägas lia erhållit ett utförande, som kan komma att medföra
förhållandevis stora underhållskostnader eiler eljest kan vara ur ekonomisk
synpunkt ofördelaktigt. I samband med fastställande av standardritningar
för försvarets byggnader har det varit möjligt att lösgöra 1940 års
militära byggnadsutredning från den direkta befattningen med nybyggnader
för försvaret, så att utredningen i stället kan koncentrera sig på sådana
uppgifter som exempelvis de omfattande reparations- och ändringsarbeten
inom försvarets fastigheter, vilka blivit en följd bland annat av försvarsbeslutet.

I syfte att effektivisera samarbetet mellan de tre organ — arméförvaltningens
fortifikationsstyrelse, marinförvaltningens fortifikationsavdelning och flygförvaltningens
byggnadsavdelning — som inom försvaret handha byggnadsverksamheten,
har, framhåller departementschefen, Kungl. Majit genom beslut
den 30 juni 1942 meddelat bestämmelser, som garantera ett närmare samarbete,
under ledning av nuvarande chefen för arméförvaltningens fortifikationsstyrelse,
mellan de tre byggnadsorganen speciellt i vad avser upphandling
av materiel och utbud av entreprenader. De hittillsvarande erfarenheterna
av detta system ha visat sig vara gynnsamma.

Genom här berörda åtgärder torde, fortsätter departementschefen, hava
skapats förutsättningar för att det omfattande byggnadsprogram, som nödvändiggjorts
av försvarsbeslutet, skall kunna genomföras efter enhetliga
grunder och för lägsta möjliga kostnad utan att därigenom anläggningarnas
färdigställande försenas.

Departementschefen har vid sina beräkningar av medelsbehovet för nästkommande
budgetår funnit lämpligast att anknyta dessa beräkningar till
prisnivån den 1 juli 1941. I fråga örn byggnadsanslagen under kapitalbudgeten
har denna beräkningsgrund tillämpats, där det icke varit nödvändigt
att till grund för anslagsberäkningarna lägga prisläget vid senare tidpunkt.
I sistnämnda fall har dock, där så varit möjligt, angivits den mot
prisläget den 1 juli 1941 korresponderande kostnadssumman för respektive
byggnadsföretag.

De byggnadsföretag, för vilka kostnaderna enligt vad nu anförts beräknas
på grundval av prisnivån den 1 juli 1941, kunna, framhåller departementschefen,
enligt vad erfarenheterna under den sistförflutna tiden utvisat, ofta
icke utan att äventyra byggnadernas ändamålsenlighet begränsas eller förenklas
på sådant sätt att den därefter inträdda prisstegringen helt motväga.
Det synes därför nödvändigt att bereda möjligheter lör Kungl. Majit att till
förfogande ställa de ytterligare medel, som utöver av riksdagen anvisade
anslag kunna erfordras för berörda merkostnaders bestridande. Att lipp
skjuta en sådan reglering av merkostnaderna till ett följande budgetår i
avvaktan på nytt riksdagsbeslut örn medelsanvisning är enligt departementschefens
mening ofta icke möjligt med hänsyn till den relativt korta tid,
som erfordras för de olika byggnadsföretagens färdigställande. Efter övervägande
av de i nämnda hänseende föreliggande utvägarna har departementschefen
efter samråd med chefen för finansdepartementet funnit den lämpligaste
anordningen vara, att riksdagens bemyndigande inhämtas för Kungl. Majit

Statsutskottets utlåtande nr 73.

att efter framställning av vederbörlig myndighet medgiva överskridande av
de inom ramen för 1942 års försvarsbeslut liggande anslag till byggnadsarbeten
inom försvaret, som beräknats på grundval av 1941 års prisnivå,
med belopp, som erfordras för bestridande av uppkommande merkostnader
på grund av prisstegring. En förutsättning härför måste emellertid vara,
att inom försvarsdepartementet verkställes prövning av nämnda framställningar
genom särskild expertis rörande skäligheten av äskade tilläggsbelopp,
i samband varmed jämväl kontroll måste ske rörande byggnadsföretagens
överensstämmelse med fastställda byggnadsritningar och byggnadsnormer.
Det är departementschefens avsikt att framdeles, därest riksdagen
lämnar sådant bemyndigande, för Kungl. Maj:t framlägga förslag till i sistnämnda
hänseende erforderliga åtgärder. Av det sagda framgår, att ifrågavarande
bemyndigande bör gälla jämväl av 1942 års riksdag anvisade anslag
till byggnadsarbeten av denna art. Givet är, att jämväl anslag som anvisats
eller må komma att anvisas för byggnadsföretag, som icke ligga inom ramen
för 1942 års försvarsbeslut, i många fall komma att visa sig otillräckliga till
följd av inträdda prisstegringar. Departementschefen förutsätter, att påbörjade
eller beslutade företag utan hinder därav skola få fullföljas, varefter,
sedan de slutliga kostnaderna kunna säkrare överblickas, tilläggsanslag till
följd av prisstegringar böra äskas av riksdagen.

Departementschefen utgår från att merkostnader på grund av prisstegringar
för inom ramen för 1942 års försvarsbeslut liggande byggnadsarbeten
skola bestridas utom den i propositionen 1942: 210 angivna kostnadsramen
i den mån denna icke till följd av sakliga besparingar kan komma att lämna
utrymme härför.

Departementschefen har erinrat, att han vid anmälan av de frågor, som
tillhöra regleringen för budgetåret 1943/44 av utgifterna under riksstatens
fjärde huvudtitel, förordat, att även för byggnad sanslagens del övergång sker
till den anslagstyp, som för de större materielanskaffningsanslagen å nämnda
huvudtitel tillämpats från och med innevarande budgetår. Det bör framhållas,
att statsmakternas möjligheter att pröva behovet av de särskilda byggnadsföretagen
härigenom icke beskäras. Departementschefen föreslår alltså, att
för envar av arméförvaltningens, marinförvaltningens och flygförvaltningens
delfonder av försvarsväsendets fastighetsfond anvisas ett investeringsanslag
med omkring en fjärdedel av det belopp, som enligt förut återgivna beräkningar
återstår att anvisa för de i det föregående med a. och b. betecknade
byggnadsföretagen. Då sistnämnda belopp enligt det föregående för envar
av de tre delfonderna utgör respektive 93,9 8 8 miljoner kronor, 33,62 3 miljoner
kronor och 98,800 miljoner kronor, skulle alltså årsanslagen uppföras
med, i avrundade tal, respektive 23.5 miljoner kronor, 8.4 miljoner kronor
och 24.7 miljoner kronor. De häremot svarande årliga avskrivningsanslagen
kunna med ledning av de i det föregående lämnade uppgifterna beräknas till
respektive 10.s miljoner kronor, 4 miljoner kronor och 11.9 miljoner kronor.

För nästa budgetår anser sig departementschefen böra beräkna de anslag,
som för ifrågavarande ändamål böra upptagas under sagda del fonder, till

6 Statsutskottets utlåtande nr 73.

för arméförvaltningens delfond .............................. kronor 24,000,000

s marinförvaltningens » » 10,000,000

» flygförvaltningens » 2 25,000,000

I anslutning till vad sålunda anförts rörande beräkningen för nästkommande
budgetår av anslag till kapitalinvesteringar för byggnadsändamål torde, framliåller
departementschefen, Kungl. Maj:t böra bemyndigas att för tillgodoseende
av medelsbehovet för de av departementschefen å kapitalbudgeten
under försvarsväsendets fastighetsfond för budgetåret 1943/44 eller i särskild
proposition förordade byggnadsföretagen överskrida nämnda anslag inom
ramen för de förut angivna belopp, som återstå att anvisa för de vid försvarsbeslutet
avsedda byggnadsföretagen, eller för arméförvaltningens delfond
93,988 miljoner kronor, för marinförvaltningens delfond 33,623 miljoner
kronor och för flygförvaltningens delfond 98,800 miljoner kronor. Det torde,
fortsätter departementschefen, böra ankomma på Kungl. Maj:t att i anslutning
till kostnadsberäkningarna för nu ifrågavarande anslag fördela de särskilda
anslagen, med rätt för Kungl. Maj:t att därvid, på sätt 1942 års riksdag
förutsatt, vidtaga jämkningar i de sålunda beräknade beloppen.

Under de senaste åren ha vid ett flertal tillfällen myndigheterna framställt
äskanden örn anslag för byggnadsändamål vid sådan tidpunkt, att ärendet icke
kunnat underställas riksdagen. I vissa fall ha äskandena avsett byggnadsföretag
beträffande vilka tvekan kunnat föreligga huruvida kostnaderna borde
bestridas över förskottsstat men vilka det oaktat ur beredskaps- eller andra
synpunkter varit av så angelägen art, att Kungl. Majit prövat förskottsanvisning
eller bemyndigande för ämbetsverket att av omhänderhavande
medel förskjuta kostnaderna vara befogad. Täckningsanslag ha sedermera i
vanlig ordning äskats hos riksdagen. Då det synts departementschefen
principiellt riktigast, att kostnader av denna art bestridas direkt från riksstatsanslag,
utgår departementschefen från att Kungl. Majit skall äga att i
undantagsfall, då så prövas oundgängligen erforderligt, taga förutnämnda
anslag i anspråk för ändamål av denna art, givetvis utan överskridande av
den ram, som i samband med försvarsbeslutet angivits för försvarets byggnadskostnader.
Anmälan örn sådan anvisning torde dock böra ske till nästföljande
riksdag.

1942 års riksdag anvisade medel till följande byggnadsföretag å Järvafältet,
nämligen ordnandet av förläggningar för första tygkompaniet och
tygförvaltningsskolan, för arméns intendenturförråd och första intendenturkompaniet
och för Göta pansarlivgarde. I propositionen 1942: 352 beräknades
kostnaderna för avskrivning till femtio procent av dessa investeringar
skola täckas med särskilda medel. Chefen för finansdepartementet erinrade
i propositionen om att denna avskrivningsanordning — som från början
tänkts att gälla endast beträffande kostnaderna för Stockholms garnisons
utflyttning till Järvafältet, och för ammunitionsfabriken — härigenom utsträcktes
att omfatta även sådana i samband med den nya försvarsorganisationen
upprättade förband, som förlagts till Järvafältet.

Statsutskottets utlåtande nr 73.

I sin skrivelse 1942: 429 framhöll riksdagen — med förmälan att riksdagen
ej ansett sig böra framställa erinran mot ladugårdsgärdesmedlens användning
till avskrivning av förenämnda anslag till militära byggnadsföretag å Järvafältet
— önskvärdheten av större klarhet örn riktlinjerna för ladugårdsgärdesmedlens
och andra liknande möjligen förefintliga militära markförsäljningsmedels
användning för försvarsändamål. Såsom riksdagen vidare anförde
hade det kunnat göras gällande, att den nu tillämpade anordningen ej helt
överensstämde med de strävanden att uppnå största möjliga enhetlighet och
översiktlighet, som tagit sig uttryck i omläggning av budgetsystemet och
kapitalredovisningen.

1941 års försvarsutredning utgick ifrån att samtliga med Stockholms
garnisons utflyttning till Järvafältet förenade kostnader, liksom även kostnaderna
för ammunitionsfabrikens förflyttning från Marieberg, skulle till
den del de icke belöpte på markförvärv till femtio procent avskrivas med
särskilda medel. Samma ståndpunkt intogs i propositionen 1942: 210. Riksdagen
hade icke något att häremot erinra. Med de särskilda medlen torde
lia avsetts nettoinkomsterna från den av djurgårdskommissionen bedrivna
exploateringen av Ladugårdsgärde, Johanneshov—Kvarnängen samt försvarets
andel i Marieberg—Konradsbergsområdet. Dessa inkomster redovisas för
närvarande å särskilda diversemedelstitlar i statskontoret.

Departementschefen utgår ifrån att det avsteg från numera eljest tillämpade
budgetprinciper, som nu berörda avskrivningssystem utgör, skall upphöra
då Stockholms garnisons och ammunitionsfabrikens nya etablissement
äro färdigställda. Till dess bör emellertid, framhåller departementschefen,
den hittills icke fullt konsekvent tillämpade ordningen bibehållas att för
ifrågavarande ändamål särskilda avskrivningsanslag icke skola beräknas å
riksstaten utan härför tillgripas nyssberörda särskilda medel, som därvid
torde få betraktas som en enhet.

I förutnämnda kvotanslag till kapitalinvesteringar för byggnadsändamål
böra, framhåller departementschefen, icke inbegripas byggnadsföretag, beträffande
vilka avskrivningsanslag böra på sätt nu anförts i särskild ordning
anvisas (i det föregående med c. betecknade byggnadsföretag). För dessa
arbeten böra byggnadsanslag i vanlig ordning upptagas å kapitalbudgeten.
Ej heller böra i kvotanslagen ingå medel för investeringar till följd av
beslut före tillkomsten av 1942 års försvarsbeslut eller för de övriga investeringar,
som icke skola inrymmas inom ramen för de vid försvarsbeslutet
beräknade byggnadskostnaderna och som alltså ej äro att hänföra till de
med a. och b. betecknade investeringarna. Även för sådana ändamål böra
särskilda byggnadsanslag anvisas. Hit äro att hänföra sådana kostnader för
markinköp, vilka icke särskilt medtagits vid beräkningarna av förutnämnda
kvotanslag. Under Kungl. Majis prövning föreligga ett antal äskanden om
anslag till markförvärv. Från myndigheternas sida har anmälts, att ytterligare
äskanden av denna art äro att emotse.

Statsutskottets utlåtande nr 73.

Utskottet.

I siri skrivelse i anledning av 1942 års försvarsproposition uttalade riksdagen
vid behandlingen av de förslag till byggnadsarbeten, som framlagts av
Kungl. Majit, att det, då något detaljerat program för de olika byggnadsföretagen
icke förelåge, icke varit möjligt för riksdagen att underkasta byggnadsprojekten
någon ingående granskning. Riksdagen förutsatte emellertid, att
Kungl. Majit vid framläggandet av anslagsäskanden för byggnadsarbeten för
budgetåret 1943/44 skulle vara i stånd att förebringa mera fullständiga utredningar
rörande de olika byggnadsföretagen än som för det dåvarande varit
möjligt.

Vid sin granskning av de av departementschefen under kapitalbudgeten
för nästa budgetår framlagda byggnadsförslagen nödgas utskottet konstatera,
att trots riksdagens därom framställda önskemål närmare utredning rörande de
olika byggnadsföretagen icke förebragts varken ur behovs- eller kostnadssynpunkt.
Då utskottet det oaktat finner sig böra tillstyrka riksdagen att anvisa
medel för ändamålet, sker detta med hänsynstagande till att planläggningsarbetet
på ifrågavarande område otvivelaktigt varit både omfattande och tidskrävande
och att särskilda svårigheter måst föreligga att exakt angiva utrymmesbehoven.
Utskottet vill emellertid uttala sin förväntan, att det skall
bliva möjligt för Kungl. Majit att för nästa års riksdag framlägga en
detaljerad redogörelse rörande byggnadsbehovet, så att riksdagen vid bedömandet
av dessa frågor äger säkrare hållpunkter än hittills såväl med avseende
å byggnadsföretagens omfattning som beträffande kostnadsberäkningarna.

I detta sammanhang vill utskottet, i anslutning till vad föregående års
riksdag anförde vid behandlingen av motsvarande ärende, framhålla angelägenheten
av att största möjliga sparsamhet iakttages vid byggnadsprogrammets
förverkligande och att endast de byggnadsåtgärder, som äro ur militär synpunkt
oundgängligen nödvändiga, komma till utförande under femårsperioden.

Utskottet övergår härefter till frågan om vissa anslagstekniska anordningar
med avseende å byggnadsanslagen till försvarsväsendet.

I fråga örn beräkningen av anslagen för byggnadsändamål för nästa budgetår
har departementschefen för åstadkommande av enhetlighet funnit lämpligt
att anknyta beräkningarna till prisnivån den 1 juli 1941. Detta medför, att
medel måste ställas till Kungl. Majits förfogande för bestridande av till
följd av prisstegring uppkommande merkostnader. På av departementschefen
anförda skäl finner sig utskottet böra tillstyrka, att riksdagen bemyndigar
Kungl. Majit att efter framställning av vederbörande myndighet medgiva
överskridande av de inom ramen för 1942 års försvarsbeslut liggande anslag
till byggnadsarbeten inom försvaret, som beräknats på grundval av 1941 års
prisnivå, med belopp, som erfordras för bestridande av dylika merkostnader.
Dessa kostnader förutsättas falla utom den i försvarsbeslutet angivna kostnadsramen,
i den män denna icke till följd av sakliga besparingar kan komma
att lämna utrymme därför. Samma bemyndigande bör jämväl gälla för av
1942 års riksdag anvisade anslag till byggnadsarbeten.

Vidkommande finansieringen av de på kapitalbudgeten belöpande byggnadskostnaderna
föreslår departementschefen, att samma principer tillämpas

Statsutskottets utlåtande nr 73.

som gälla för de större materielanskaffningsanslagen under fjärde huvudtiteln.
Detta innebär, att under var och en av de tre i försvarsväsendets
fastighetsfond ingående delfonderna uppföres ett investeringsanslag, beräknat
till omkring en fjärdedel av det belopp, som återstår att anvisa för de
fyra budgetåren 1943/44—1946/47. I överensstämmelse härmed hava under
rubriken Vissa byggnadsarbeten m. m. för nästa budgetår upptagits följande
anslag, nämligen under arméförvaltningens delfond 24,000,000 kronor, under
marinförvaltningens delfond 10,000,000 kronor och under flygförvaltningens
delfond 25,000,000 kronor. Då praktiska fördelar torde kunna vinnas vid en utskiftning
över hela femårsperioden av jämväl byggnadsanslagen, finner
sig utskottet böra tillstyrka departementschefens ifrågavarande förslag.
Departementschefen förutsätter, att dessa kvotanslag skola kunna tagas i anspråk
för tillgodoseende av medelsbehovet ej endast för de byggnadsföretag
m. m., för vilka redogörelser lämnats i årets kapitalbudget, utan även för
vissa andra dylika företag, som enligt riksdagens beslut i anledning av särskild
proposition kunde komma till utförande under nästa budgetår. Häremot
synes icke något vara att erinra. I enlighet med ovan angivna principer
torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att överskrida dessa kvotanslag —
förutom såsom ovan nämnts med belopp till mötande av prisstegringar —
inom ramen för de belopp, som återstå att anvisa under byggnadsperioden.
Det synes utskottet vidare påkallat att, såsom av departementschefen jämväl
förutsättes, Kungl. Majit må äga att inom ramen för de av riksdagen anvisade
medlen vidtaga jämkningar i de för de olika företagen beräknade beloppen.

Såsom allmän regel gäller, att de investeringsanslag, som upptagas under
vart och en av de tre i försvarsväsendets fastighetsfond ingående delfondema,
endast få tagas i anspråk för investeringar, som av riksdagen godkänts. Såsom
departementschefen framhållit, kunna dock fall inträffa, då fråga örn anslag för
byggnadsändamål uppkommer vid en sådan tidpunkt, att ärendet icke utan en
allvarlig tidsutdräkt kan underställas riksdagens prövning. I dylika undantagsfall
och då så prövas oundgängligen erforderligt, synes utskottet Kungl. Maj :t
böra medgivas rätt att för ändamålet bestrida kostnaderna från förenämnda
anslag, givetvis utan överskridande av den i försvarsbeslutet angivna totala
kostnadsramen. Anmälan örn sådan anvisning torde dock böra ske till nästföljande
års riksdag.

Vad departementschefen anfört i de delar, varom utskottet icke särskilt
yttrat sig, har icke givit utskottet anledning till erinran.

I nu förevarande sammanhang får utskottet under åberopande av det anförda
hemställa,

att riksdagen må medgiva, att anslag för försvarsväsendet till
byggnadsarbeten och markförvärv må — örn och i den mån anslagen,
beräknade på grundval av 1941 års prisnivå, falla inom
den med 1942 års försvarsbeslut avsedda kostnadsramen — enligt
Kungl. Majits bestämmande överskridas med belopp, som
erfordras för bestridande av merkostnader på grund av prisstegring.

Statsutskottets utlåtande nr 73.

Försvarsväsendets fastighetsfond.

Arméförvaltningens delfond.

2:o) Vissa byggnadsarbeten m. m. Ordnande av första tygkompaniets och tygförvaltningsskolans
förläggning å Järvafältet. Ordnande av arméns intendenturförråds
och första intendenturkompaniets förläggning å Järvafältet. Ordnande av Göta
pansarlivgardes förläggning. Ordnande av Svea livgardes förläggning å Järvafältet.

Beträffande Kungl. Maj:ts förslag om anslag till ifrågavarande ändamål
(punkterna 1 5) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva

utlåtande, vilket härmed

anmäles.

Marinförvaltningens del fond.

3:o) Vissa byggnadsarbeten m. m. Beträffande Kungl. Maj:ts förslag örn anslag
till ifrågavarande ändamål (punkt 6) kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed

anmäles.

Flygförvaltningens delfond.

4:o) Vissa byggnadsarbeten m. m. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 7, sid. 44—72) att

dels till Vissa byggnadsarbeten m. m. för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag
av 25,000,000 kronor;

dels ock medgiva, att ifrågavarande anslag må överskridas — förutom på
sätt av departementschefen angivits i statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 4 januari 1943 med belopp, som betingas av prisstegring —
inom ramen av ett belopp av 98,800,000 kronor, i den mån så erfordras för
tillgodoseende av medelsbehovet för de byggnadsföretag m. m., som enligt
riksdagens beslut i anledning av vad i nämnda statsrådsprotokoll under flygförvaltningens
delfond eller i särskild proposition anföres skola komma till
utförande med anlitande av berörda anslag.

Under denna punkt har departementschefen anmält frågor örn medelsanvisning
för vissa byggnadsföretag vid flygvapnet, vilka, såsom under punkten
l:o) i detta utlåtande angivits, komma att draga kostnader av tillsammans
98,800,000 kronor under budgetåren 1943/47, i vilket belopp kostnader,
som äro föranledda av prisstegring, dock icke äro inräknade. För nämnda byggnadsarbeten
skulle enligt den förut lämnade redogörelsen anvisas för budgetåret
1943/44 ett investeringsanslag av 25,000,000 kronor. Departementschefen
har sålunda anmält följande byggnadsföretag under denna punkt.

Västmanlands flygflottilj. Kostnaderna för Västmanlands flygflottiljs ut -

Statsutskottets utlåtande nr 73.

flyttning till Hässiö beräknas liksom i 1942 års försvarsbeslut till i runt tal

7.300.000 kronor, varav 1,700,000 kronor beräknats i anslag för budgetåren
1941/42 och 1942/43. Beträffande byggnadsprogrammets genomförande framhåller
departementschefen, att det tills vidare bör anstå med uppförande av
musikbyggnad och gymnastiksalsbyggnad jämte badstubadavdelning samt
idrottsplats, vilka byggnader kostnadsberäknats till 424,000 kronor. Frågan
örn anordnande av bilverkstad vid flottiljen anses av departementschefen böra
få avgöras av Kungl. Maj:t efter ytterligare utredning i ärendet. Departementschefen
beräknar i anslutning till dessa förordade inskränkningar i byggnadsprogrammet
för nästa år ett medelsbehov för Västmanlands flygflottiljs
del av 5,000,000 kronor.

Roslagens flygflottilj. Totalkostnaderna för byggnadsprogrammet för
denna flottilj beräknades vid 1942 års riksdag till 1,716,000 kronor, varav

900.000 kronor belöpt å budgetåren 1941/42 och 1942/43. För nästa budgetår
uppskattar departementschefen medelsbehovet till 400,000 kronor. Därvid
förutsättes, att avsedd ombyggnad av kanslihus samt utökning av matsalsbyggnad
för manskap och av mässutrymmen för underofficerare skola uppskjutas,
medan däremot tjänstebostäder för kökspersonal skola uppföras i
den omfattning, som Kungl. Majit finner böra komma till stånd. För uppförande
av tjänstebostäder för officerare och underofficerare beräknas icke
några medel under nästa budgetår.

Östgöta flygflottilj. Medelsbehovet för byggnadsarbeten vid denna flottilj
har för femårsperioden 1942/47 beräknats till 1,496,000, och av detta belopp
ha av fjolårets riksdag beräknats 800,000 kronor att utgå av då anvisat
anslag för flygvapnets byggnader. För nästa budgetår räknar departementschefen
med ett medelsbehov av 220,000 kronor. Häri ingå icke kostnader
för renovering av mässutrymmen för officerare, uppförande av gymnastiksalsbyggnad
och utökning av intendenturförråd, enär dessa byggnadsarbeten
förutsättas skola tills vidare uppskjutas. Bland byggnadsarbeten,
som anses skola utföras under nästa budgetår, märkas devieringsbana och
bostäder för kökspersonal m. fl. I fråga örn de sistnämnda kommer Kungl.
Majit dock att närmare pröva frågan örn dessa bostäders uppförande.

Jämtlands flygflottilj. Vid 1942 års riksdag beräknades totalkostnaderna
för byggnadsarbeten vid denna flottilj till 1,815,000 kronor. Härav hava för
budgetåren 1941/42 och 1942/43 beräknats sammanlagt 1,000,000 kronor. Vidkommande
byggnadsarbetena under nästa budgetår framhåller departementschefen,
att det bör anstå med uppförande av gymnastiksalsbyggnad, emballageförråd
och inomhusskjutbana ävensom med iståndsättande av officersbostad,
vilka arbeten tillhopa kostnadsberäknats till 360,400 kronor. För utökning
av garage beräknas däremot 42,400 kronor, för förlängning av flottiljens slip

20.000 kronor och för devieringsbana 6,000 kronor. Liksom i fråga örn andra
flottiljer förutsättes Kungl. Majit skola pröva frågan örn uppförande av bostäder
för kökspersonal m. fl. vid denna flottilj.

Departementschefen beräknar medelsbehovet för nästa budgetår till i runt
tal 390,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 73.

Krigsflygskolan. Departementschefen har icke funnit anledning att i annan
mån frångå den av 1942 års riksdag beräknade kostnadsramen för femårsperiodens
byggnadsprogram för krigsflygskolan än att medel beräknas för anordnande
av en devieringsbana. Totalkostnaderna för byggnadsarbetena vid
krigsflygskolan uppskattas sålunda till 1,279,000 kronor, och för nästa budgetår
räknar departementschefen med ett belopp av 390,000 kronor. Härvid förutsättes,
att gymnastikbyggnad och tjänstebostäder för ogifta kaptener icke
skola komma till utförande under nästa budgetår.

I detta sammanhang har departementschefen anmält, att Kungl. Majit den
20 november 1942 medgivit, att flygförvaltningen må disponera högst 145,000
kronor för uppförande av en hangarbyggnad å Ljungbyhed av ett av 1940 års
riksdag anvisat anslag örn 175,000 kronor till hangarbyggnad m. m. för flygvapnets
flygreservskola, vilken byggnad då avsetts skola uppföras i Kvidinge.
Flygreservskolan hade emellertid förlagts till annan plats, och hangaren hade
visat sig erforderlig i Ljungbyhed, dit flygreservskolan senare kommer att
förläggas.

Västgöta flygflottilj. Det sammanlagda medelsbehovet för byggnader vid
denna flottilj beräknades vid 1942 års riksdag till sammanlagt 2,331,000
kronor för femårsperioden 1942/47. För budgetåren 1941/42 och 1942/43
beräknades tillhopa 1,300,000 kronor. För nästa budgetår beräknar departementschefen
för denna flottilj ett medelsbehov av 990,000 kronor. Då merkostnader
i förhållande till vad tidigare beräknats visat sig uppkomma för
anordnande av yttre ledningar m. m., förutsätter departementschefen, att kostnadsökningen
i denna del skall motvägas genom att begränsa byggnadsprogrammet.
Sålunda anser departementschefen tills vidare böra anstå med uppförande
av vissa tjänstebostäder och ett emballageförråd. Det har synts departementschefen
böra få bero på Kungl. Maj :ts prövning, örn och i vad mån
medel böra avses för anordnande av matsals- och mässutrymmen för
manskap.

Skaraborgs flygflottilj. För byggnadsarbeten vid Skaraborgs flygflottilj
under femårsperioden 1942/47 har beräknats ett medelsbehov av 2,865,000
kronor, och för ändamålet har för budgetåren 1941/42 och 1942/43 räknats
med tillhopa 1,700,000 kronor. Vid uppskattningen av medelsbehovet för nästa
budgetår har departementschefen utgått från att utöver tidigare beräknade
byggnader bilverkstaden bör utökas för en kostnad av 30,000 kronor, vilket befunnits
erforderligt med hänsyn till att flottiljen på grund av sitt läge är
i hög grad beroende av biltransporter, samt att en devieringsbana bör tillkomma
för en beräknad kostnad av 6,000 kronor. Uppkommande merkostnader
för yttre ledningar hava förutsatts skola motvägas av vissa inskränkningar
i byggnadsprogrammet i övrigt. För nästa budgetår har departementschefen
för denna flottilj räknat med ett medelsbehov av 1,000,000 kronor.

Svea flygflottilj. I 1942 års plan beräknades byggnadskostnadema för
denna flottilj till 2,232,000 kronor och härav har av 1942 års riksdag vid anvisande
av medel för byggnadsändamål vid flygvapnet för budgetåren 1941/42

Statsutskottets utlåtande nr 73.

och 1942/43 räknats med sammanlagt 1,400,000 kronor. För nästa budgetår har
departementschefen icke beräknat några medel för byggnadsarbeten vid Svea
flygflottilj.

Göta flygflottilj. Kostnaderna för byggnadsprogrammet för denna flottilj
beräknades vid 1942 års riksdag till 1,984,000 kronor, och av detta belopp beräknades
1,500,000 kronor för budgetåren 1941/42 och 1942/43. Departementschefen
har nu anmält, att han icke funnit anledning frångå 1942 års byggnadsprogram
för flottiljen i annan mån, än att en devieringsbana för en kostnad
av 6,000 kronor synts böra tillkomma. För nästa budgetår beräknas
medelsbehovet för denna flottiljs del till 490,000 kronor.

Skånska flygflottiljen. För budgetåret 1942/43 bär 1942 års riksdag anvisat
ett anslag av 1,800,000 kronor för denna flygflottilj. Flygförvaltningen har
nu angivit kostnaderna för flottiljens förläggning till 11,891,000 kronor, varvid
utöver tidigare beräknade arbeten förutsatts anordnande av en bilverkstad,
kostnadsberäknad till 40,000 kronor och en sopförbränningsanläggning
för 5,000 kronor. Därjämte har räknats med en ökning av kostnaderna för
flygverkstad med 75,000 kronor.

För egen del uttalar departementschefen i huvudsak följande. Ställning
har ännu icke kunnat tagas till frågan om markförvärvens slutliga omfattning
och örn förvärv av fastigheten Valhallsborg jämte det därmed sammanhängande
spörsmålet örn anordnande av mässbyggnad för officerare. För att
flygflottiljens etablissement skall kunna färdigställas inom beräknad tid,
borde medel dock beräknas i ungefär den omfattning, som flygförvaltningen
föreslagit. En gymnastiksalsbyggnad och badinrättning, som upptagits i
flygförvaltningens byggnadsprogram, borde emellertid tills vidare icke komma
till utförande. Med hänsyn härtill beräknade departementschefen medelsbehovet
för budgetåret 1943/44 till i avrundat tal 3,200,000 kronor. Vid den fortsatta
utredningen rörande flottiljens byggnadsfrågor borde undersökas, huruvida
icke medelsbehovet för verkstäder kunde begränsas till av försvarsutredningen
angivna belopp. Frågan örn anordnande av bilverkstad syntes icke
behöva prövas i nu förevarande sammanhang.

Södermanlands flygflottilj. För denna flottilj uppskattades kostnaderna
vid 1942 års riksdag till 1,038,000 kronor under femårsperioden 1942/47 och
härav beräknades för budgetåret 1942/43 ett belopp av 900,000 kronor. Flygförvaltningen
har nu räknat med vissa ytterligare byggnadsbehov för en sammanlagd
kostnad av 63,000 kronor, varjämte medel beräknats för en devieringsbana
vid flottiljen. Departementschefen anser, att det ursprungliga
byggnadsprogrammet bör utökas allenast i så måtto, att medel beräknas för
tjänstebostäder för kökspersonal till ett belopp av 64,000 kronor under nästa
budgetår, och att 6,000 kronor avses för devieringsbanan. Övriga byggnadsarbeten
har departementschefen ansett böra uppskjutas, och lian räknar alltså
för nästa budgetår med ett medelsbchov för byggnadsarbeten vid denna flottilj
av 70,000 kronor.

I detta sammanhang har departementschefen anmält, att Kungl. Majit enligt
beslut den 31 juli 1942 medgivit, att flygförvaltningen av det av 1941 års
riksdag anvisade anslaget av 3,500,000 kronor till nytt kasernetablissement

Statsutskottets utlåtande nr 73.

för fjärrspaningsflottilj finge disponera högst 215,000 kronor för vissa reparations-
och nyanläggningsarbeten å Södermanlands flygflottiljs flygfält, vilka
arbeten befunnits erforderliga med hänsyn till markens svaga beskaffenhet.

Kalmar flygflottil]. För denna flottilj räknar departementschefen med ett
medelsbehov av allenast 6,000 kronor under nästa budgetår, nämligen för
anordnande av en devieringsbana.

Bråvalla flygflottilj. Byggnadsarbetena vid Bråvalla flygflottilj hava
tidigare beräknats kunna utföras inom en kostnadsram av 9,500,000 kronor,
varav för budgetåren 1941/42 och 1942/43 tillhopa 5,000,000 kronor. Flygförvaltningen
har nu beräknat ytterligare byggnadsbehov, men departementschefen
finner det böra undersökas, huruvida icke det återstående byggnadsprogrammet
kan så begränsas, att kostnadsramen icke behöver överskridas.
Det borde därvid särskilt undersökas, örn icke medelsbehovet för tygverkstad
och för bostäder kunde begränsas. I avvaktan på utredning härutinnan anser
departementschefen, att idrottsplats och bilverkstad tills vidare icke skola
komma till utförande. Däremot föreslår departementschefen, att en devieringsbana
anordnas. För nästa budgetår uppskattar departementschefen i anslutning
härtill medelsbehovet till 4,180,000 kronor.

Hallands flygflottilj. Departementschefen har erinrat örn att vissa frågor
rörande markförvärv för Hallands flygflottilj ävensom det därmed sammanhängande
spörsmålet örn flottiljens förläggning i viss mån voro svävande vid
framläggande av förslag i ärendet för 1942 års riksdag. Kungl. Majit hade
därför utverkat riksdagens bemyndigande att taga slutlig ställning till frågan
örn flottiljens förläggande till Halmstad. Sedan ytterligare utredning verkställts
i ärendet, hade Kungl. Majit genom särskilt beslut godkänt av flygförvaltningen
framlagt förslag till förläggning av flottiljen i Halmstad.

Flygförvaltningen har nu beräknat kostnaderna för Hallands flygflottiljs
etablissement till sammanlagt 12,320,000 kronor. Av 1942 års riksdag hava
för ändamålet anvisats 630,000 kronor.

Departementschefen har i vad angår byggnadsfrågorna uttalat, att det icke
syntes uteslutet, att byggnadsprogrammet jämväl för denna flygflottilj kunde
i vissa avseenden begränsas eller i varje fall att byggnadsprogrammets genomförande
kunde i vissa delar anstå. Gymnastiksalsbyggnad och badstubadavdelning
samt bilverkstad syntes sålunda tills vidare icke böra komma till
utförande. Vidare borde undersökas, huruvida icke medelsbehovet för tygverkstad
och bostäder kunde begränsas. Med hänsyn härtill har departementschefen
beräknat medelsbehovet under nästa budgetår till 7,000,000 kronor.

Hälsinge flygflottilj. I försvarspropositionen till 1942 års riksdag beräknades
kostnaderna för förläggning av Hälsinge flygflottilj till Söderhamn
till omkring 16,200,000 kronor. Av flygförvaltningen nu framlagd kostnadsberäkning
slutar å ett belopp av 15,903,000 kronor; minskningen i kostnaderna
beror på att flottiljens förläggning ändrats. Departementschefen har emellertid
funnit erforderligt att undersöka, huruvida icke en begränsning av den
synnerligen omfattande tjänstebostadsbebyggelsen skulle kunna vara möjlig,
och ifrågasätter jämväl andra kostnadsbesparingar genom reducering av

Statsutskottets utlåtande nr 73.

byggnadsprogrammet; gymnastiksalsbyggnad och badstubadavdelning böra
sålunda tills vidare icke uppföras.

Medelsbehovet beräknas på grund härav av departementschefen till

4.950.000 kronor för nästa budgetår mot av flygförvaltningen angivna
5,000,000 kronor.

Upplands flygflottilj. Enligt 1942 års försvarsbeslut skall en ny jaktflottilj,
Upplands flygflottilj, uppsättas med förläggning till Ärna i trakten
av Uppsala. Byggnadskostnaderna vid denna flottilj beräknades — frånsett
utgifter för markförvärv — till i runt tal 12,900,000 kronor, varav 5,000,000
kronor tagits i beräkning vid anvisande av medel för budgetåret 1942/43.

Med hänsyn till att flygförvaltningen nu anmält nya byggnadsbehov har
departementschefen funnit erforderligt att jämväl för denna flygflottiljs del
föreslå vissa inskränkningar i byggnadsprogrammet, men tillstyrker å andra
sidan beräknande av medel för anordnande av en devieringsbana, ehuru kostnader
därför icke beräknats i det ursprungliga byggnadsprogrammet. Departementschefen
förutsätter vidare, att vissa delar av byggnadsprogrammet skola
bliva föremål för ytterligare överväganden i syfte att söka åstadkomma kostnadsbesparingar.
Medelsbehovet för flottiljen beräknas i anslutning härtill av
departementschefen till 6,500,000 kronor för budgetåret 1943/44.

Blekinge flygflottilj. Kostnaderna för denna flottiljs uppsättning beräknades
vid 1942 års riksdag till 15,000,000 kronor, varav dock ett belopp av

900.000 kronor anvisats för markförvärv av 1941 års riksdag. För budgetåret
1942/43 beräknades, utöver ifrågavarande 900,000 kronor, ett medelsbehov för
flottiljen av 2,600,000 kronor.

Ett av flygförvaltningen nu framlagt förslag örn beräknande av större
medelsbehov än tidigare förutsatts för tjänstebostäder har departementschefen
icke biträtt. Utförandet av musikbyggnad, gymnastikbyggnad och
badstubadavdelning samt badhus föreslås av departementschefen skola uppskjutas.
Totalkostnaderna synas därjämte möjligen kunna ytterligare nedbringas
genom att utesluta vissa bostadsbyggnader för ogifta officerare och
underofficerare och genom att behovet av intendenturverkstäder och tvättstuga
åtminstone tillsvidare tillgodoses genom anlitande av marinens motsvarande
inrättningar i Karlskrona. Departementschefen beräknar medelsbehovet för
budgetåret 1943/44 till 7,500,000 kronor.

Flygkadettskolan. Vid 1942 års riksdag beräknades byggnadskostnaderna
för flygkadettskolan, som skall förläggas i anslutning till Upplands flygflottilj,
till sammanlagt 2,444,000 kronor. Departementschefen hade dock ansett närmare
övervägande erforderligt rörande behovet av tjänstebostäder i den omfattning,
som räknats med av försvarsutredningen. För budgetåret 1942/43
har räknats med ett belopp av 1,600,000 kronor för etablissementets påbörjande.
För tiden intill den 1 juli 1944 föreslår departementschefen nu ett
medelsbehov av i avrundat tal 750,000 kronor.

Norrbottens flygbaskår. För byggnadsarbeten vid Norrbottens flygbaskår
beräknades vid 1942 års riksdag ett medelsbehov av i runt tal 2,400,000 kronor,
varav för budgetåret 1942/43 2,000,000 kronor. Departementschefen uppskattar

Statsutskottets utlåtande nr 73.

nu medelsbehovet för kårens del till 550,000 kronor under nästa budgetår.
Ökningen av medelsbehovet i förhållande till det vid fjolårets riksdag angivna
hänför sig till uppkommet behov att öka tygförråd och garageutrymmen och
till att medel också avses för en devieringsbana.

I detta sammanhang har departementschefen anmält, att Kungl. Majit enligt
beslut den 17 juli 1942 på framställning av flygförvaltningen medgivit, att
flygförvaltningen för uppförande av tre byggnader för befälsbostäder vid
flygbaskåren finge disponera högst 285,000 kronor av det vid 1941 års riksdag
anvisade anslaget örn 1,095,000 kronor till bostadsbyggnader för kåren, ehuru
enligt den plan för bostadsbebyggelsen, som låg till grund för riksdagsbeslutet,
i detta skede av byggnadsprogrammet skulle ha uppförts bostäder för verkstadspersonal.
Medgivandet betingades av ökat behov av befälsbostäder, samtidigt
som behovet av bostäder för verkstadspersonal befanns mindre trängande.

Centrala flygverkstaden å Malmen jämte för söks central. Liksom vid 1942
års riksdag beräknar departementschefen byggnadskostnaderna för centrala
flygverkstaden å Malmen jämte försökscentralen till ett belopp av i runt tal

3.450.000 kronor under femårsperioden 1942/47. Av detta belopp hava 2,200,000
kronor tidigare tagits i beräkning vid anvisande av medel för byggnadsändamål
under budgetåren 1941/42 och 1942/43. För nästa budgetår beräknar
departementschefen ett medelsbehov av 1,150,000 kronor och förutsätter därvid,
att en devieringsbana skall anordnas, och att kostnaderna för denna skola
kunna inrymmas inom förut angivet totalbelopp för byggnader, samt att under
nästa budgetår tjänstebostäder icke skola behöva uppföras i den omfattning,
som flygförvaltningen avsett.

Centrala flygverkstaden i Västerås. Byggnadskostnaderna för centrala flygverkstaden
i Västerås beräknades av departementschefen i 1942 års försvarsproposition
till ett belopp av i runt tal 2,525,000 kronor för femårsperioden
1942/47. För budgetåret 1942/43 har för ändamålet beräknats ett belopp av

1.400.000 kronor. Flygförvaltningen har nu äskat ytterligare medel för uppförande
av tjänstebostäder i större omfattning än som av departementschefen i
fjol beräknades under femårsperioden. Departementschefen finner emellertid
icke anledning att nu i byggnadsprogrammet medtaga de kostnader för tjänstebostäder,
som enligt 1942 års försvarsbeslut skulle anstå till tid efter femårsperiodens
slut. Ett av flygförvaltningen framlagt förslag örn utförande av vissa
arbeten vid målarverkstäderna har departementschefen icke heller ansett sig
kunna biträda. Medelsbehovet uppskattas därför av departementschefen till

1.200.000 kronor för nästa budgetår. I anslutning därtill framhålles, att frågan
örn i vilken omfattning tjänstebostäder böra komma till utförande, bör få prövas
av Kungl. Maj :t med beaktande av i Västerås föreliggande bostadsförhållanden.

Centrala flygverkstaden i Arboga. Kostnaderna för markförvärv, flygfältsarbeten
och byggnader m. m. för centrala flygverkstaden i Arboga beräknades
av departementschefen vid framläggande av förslag i ärendet till 1942 års
riksdag till 10,250,000 kronor, av vilket belopp 3,800,000 kronor folio å budget -

Statsutskottets utlåtande nr 73.

året 1942/43. Därvid förutsattes, att sistnämnda belopp icke till någon del
skulle komma till användning för tjänstebostäder. Ett av flygförvaltningen
numera framlagt förslag om beräknande av medel för tjänstebostäder finner
sig departementschefen icke utan ytterligare övervägande kunna godtaga.
Arboga stad har nämligen iklätt sig att medverka för bostadsfrågans lösande.
På grund härav finner departementschefen det totala medelsbehovet förbyggnader
vid verkstaden kunna minskas från förut beräknade 10,250,000
kronor till i runt tal 9,500,000 kronor. Det återstående medelsbehovet skulle
alltså utgöra 5,700,000 kronor, och härav finner departementschefen böra för
nästa budgetår beräknas ett belopp av 5,500,000 kronor. Departementschefen
förutsätter, att örn uppförande av tjänstebostäder skulle visa sig oavvisligen
nödvändigt. Kungl. Majit skall äga att av förevarande anslag ställa erforderliga
medel till förfogande för ändamålet.

Centralförråden. I 1942 års försvarsbeslut har förutsatts inrättandet vid
flygvapnet av en i anslutning till försvarsutredningens förslag i ämnet utformad
centralförrådsorganisation, innefattande förråd för flygmateriel, för vapenmateriel
och för intendenturmateriel. Kostnaderna hava uppskattats till

1,946,000 kronor, och härav beräknades vid 1942 års riksdag 500,000 kronor
för budgetåret 1942/43. För nästa budgetår har departementschefen i enlighet
med förslag av flygförvaltningen räknat med ett medelsbehov för dessa förråd
av 1,366,000 kronor, varefter skulle återstå ett belopp av 80,000 kronor, avsett
för centralförråd för intendenturmateriel.

Flygvapnets underofficers-, signal- och tekniska skolor. Elygförvaltningen
har hemställt, att medel måtte beräknas för att ändra Västmanlands flygflottiljs
nuvarande etablissements i Västerås byggnader till skollokaler för
angivna skolor, men departementschefen har funnit dessa byggnadsfrågor
böra underkastas utredning, innan ställning tages till desamma. På grund
härav beräknar departementschefen icke några medel för ifrågavarande byggnadsföretag
under nästa budgetår.

Eskaderstaber och flygbasområdesstaber. Departementschefen räknar icke
med några byggnadskostnader för dessa staber under nästa budgetår, enär det
åtminstone tills vidare anses möjligt att tillgodose uppkommande lokalbehov
genom förhyrning av lokaler.

Flygvapnets övningsplatser. För detta ändamål beräknar departementschefen
icke några medel för budgetåret 1943/44. Ett av flygförvaltningen
framlagt förslag om beräknande av ett belopp av 160,000 kronor för vissa förråds-
och garagebyggnader vid Bodens övningsfält har departementschefen
funnit sig icke böra nu tillstyrka.

Flygvapnets krigsflygfält. För anläggning och utvidgning av krigsflygfält,
anläggning av permanentbanor på dessa samt iordningställande av baracker
och tjänstebostäder för tillsynsmän vid krigsflygfält har i 1942 års försvarsbeslut
beräknats ett belopp av tillhopa 7,764,000 kronor. Härav hava för
budgetåret 1942/43 5,810,000 kronor tagits i betraktande vid byggnadsanslagets

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 6 sami. Nr 73—84. solli 2

Statsutskottets utlåtande nr 73.

Utikottet.

beviljande. Departementschefen föreslår nu, att för nästa budgetår måtte
beräknas återstoden av totalkostnaden eller 1,954,000 kronor.

Sammanfattning. I enlighet med vad departementschefen sålunda föreslagit
har det sammanlagda medelsbehovet för de ifrågavarande byggnadsarbetena
för flygvapnets räkning — med utgångspunkt från prisläget den 1 juli 1941
— beräknats på sätt framgår av en i propositionen intagen sammanställning
(sid. 71), vilken slutar å ett belopp av 54,756,000 kronor. I anslutning till vad
departementschefen inledningsvis anfört har departementschefen funnit böra
av riksdagen äskas ett belopp av allenast 25,000,000 kronor för budgetåret
1943/44 med rätt för Kungl. Majit att enligt av departementschefen angivna
grunder medgiva anslagets överskridande.

Departementschefen har under förevarande punkt framlagt ett flertal förslag
örn byggnadsarbeten, som avses att komma till utförande vid flygvapnet
under nästa budgetår. Mot vad departementschefen härutinnan i skilda avseenden
föreslagit har utskottet icke funnit anledning till erinran.

Vidkommande byggnadsarbetena vid Östgöta flygflottilj framgår av propositionen,
att flygförvaltningen begärt medel för renovering av mässutrymmen för
officerare, uppförande av gymnastikbyggnad samt utökning av intendenturförråd.
Departementschefen har emellertid ansett ifrågavarande byggnadsföretag
böra tills vidare uppskjutas. Utskottet har avlagt besök på platsen och
funnit betydande bristfälligheter vidlåda ifrågavarande byggnader. Då Kungl.
Majit emellertid för närvarande icke funnit sig kunna äska anslag för anläggande
av gymnastiklokaler, badhus och dylikt vid militära förläggningar, anser
sig utskottet, som i annat sammanhang anslutit sig till denna Kungl. Majit»
ståndpunkt, icke böra göra något uttalande beträffande gymnastikutrymmena
i här förevarande fall. Angeläget synes däremot vara, att mässbyggnaden vid
Östgöta flygflottilj så renoveras, särskilt med hänsyn till uppvärmningsmöjligheterna,
att den bättre än vad för närvarande är fallet kan tjäna sitt ändamål.
Utskottet vill i anslutning härtill framhålla angelägenheten av att denna fråga
snarast blir föremål för närmare prövning.

Vad departementschefen anmält därom, att Kungl. Majit i vissa fall beslutat
disponera medel för andra byggnadsändamål än dem, för vilka de av
riksdagen anvisats, har med hänsyn till vad som upplysts i ärendena icke
givit utskottet anledning till erinran.

Vad beträffar finansieringen av byggnadskostnaderna och anslagsbehovet
för nästa budgetår får utskottet, under hänvisning till vad utskottet ovan
under punkt Ilo) anfört, tillstyrka Kungl. Majits hemställan under förevarande
punkt.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen må

a) till Vissa byggnadsarbeten m. m. under försvarsväsendets
fastighetsfond, flygförvaltningens delfond, för budgetåret 1943/44
anvisa ett investeringsanslag av 25,000,000 kronor;

b) medgiva, att ifrågavarande anslag må överskridas — för -

Statsutskottets utlåtande nr 73. 19

utom med belopp, som erfordras för bestridande av merkostnader
på grund av prisstegring i förhållande till prisnivån den
1 juli 1941 — inom ramen av ett för budgetåren 1943/47 för
byggnadsföretag m. m. under flygförvaltningens delfond beräknat
belopp av 98,800,000 kronor, i den mån så erfordras för
tillgodoseende av medelsbehovet för de byggnadsföretag m. m.,
som enligt riksdagens beslut i anledning av vad i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 4 januari 1943 under nämnda
delfond eller i särskild proposition anföres skola komma till utförande
med anlitande av berörda anslag.

5:o) Nybyggnad för flygvapnets myndigheter. I fråga om Kungl. Maj:ts framställning
(punkt 8) angående anslag för ifrågavarande ändamål avgiver utskottet
framdeles under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

Stockholm den 9 april 1943.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joli. Nilsson i
Malmö, Torsten Ström, Lindström, Sven Larsson, Andrén, Heiding, Bäcklund,
Karl Andersson, friherre De Geer, Ekströmer och Ohlin; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Svensson
i Grönvik, Andersson i Prästbol, Ward, Persson i Falla, Isacsson, Hansson i Rubbestad,
Mårtensson, Nilsson i Steneberg, Lindholm och Eriksson i Frägsta.

Reservation

vid punkten l:o) (Vissa anslagstekniska anordningar med avseende å byggnadsanslag
till försvarsväsendet) av herr Hansson i Rubbestad.