Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1968 (Utlåtande 1968:Su7 su)

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1968

Nr 7

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret
1968/69 inom finansdepartementets verksamhetsområde
jämte motioner.

(5:e avel.)

DRIFTBUDGETEN

Sjunde huvudtiteln
Finansdepartementet m. m.

1) Finansdepartementet: Avlöningar m. fl. anslag. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj ds i propositionen nr 1, bilaga 9, framlagda förslag (punkterna
A 1—A 4, s. 13—16 i utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för
den 3 januari 1968) hemställer utskottet

att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Finansdepartementet: Avlöningar ett förslagsanslag
av 14 200 000 kr.,

2. till Finansdepartementet: Omkostnader ett förslagsanslag
av 7 825 000 kr.,

3. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av
3 000 000 kr.,

4. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 400 000 kr.

Allmänna centrala ämbetsverk m. m.

2) Kammarkollegiet: Avlöningar m. fl. anslag. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj ds förslag (punkterna B 1—B 16, s. 17—38) hemställer utskottet

1. att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

a) till Kammarkollegiet: Avlöningar ett förslagsanslag av
2 611 000 kr.,

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 7

Statsutskottets utlåtande nr 7 dr 1968

b) till Kammarkollegiet: Omkostnader ett förslagsanslag
av 198 000 kr.,

2. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att vid kammarrätten
inrätta dels en tjänst som kammarrättsråd och
divisionsordförande i Co 2 i utbyte mot en tjänst som kammarrättsråd
och ordförande på särskild avdelning i Co 2,
dels två tjänster som kammarrättsråd i Co 1,

3. att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

a) till Kammarrätten: Avlöningar ett förslagsanslag av
6 629 000 kr.,

b) till Kammarrätten: Omkostnader ett förslagsanslag av
347 000 kr.,

4. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj :t alt vid statistiska
centralbyrån inrätta en tjänst som byråchef i Ce 1,

5. att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

a) till Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal
för verksamheten i allmänhet ett förslagsanslag av
18 700 000 kr.,

b) till Statistiska centralbyrån: Omkostnader för verksamheten
i allmänhet ett förslagsanslag av 12 113 000 kr.,

c) till Statistiska centralbyrån: Särskilda undersökningar
ett reservationsanslag av 3 150 000 kr.,

d) till Statistiska centralbyrån: Utredningsinstitutet elt
förslagsanslag av 1 000 kr.,

e) till Statistiska centralbyrån: Centralt företagsregister
in. in. ett reservalionsanslag av 885 000 kr.,

f) till Statistiska centralbyrån: Folk- och bostadsräkning
ett reservationsanslag av 1 200 000 kr.,

g) till Statistiska centralbyrån: 1968 års valstatistik ett
reservationsanslag av 545 000 kr.,

h) till Statistiska centralbyrån: Hushållsbudgetundersökning
ett reservationsanslag av 1 500 000 kr.,

i) till Datamaskincentralen ett förslagsanslag av 1 000
kr.,

j) till Konjunkturinstitutet: Avlöningar elt förslagsanslag
av 1 350 000 kr.,

k) till Konjunkturinstitutet: Omkostnader ett förslagsanslag
av 222 000 kr.,

l) till Konjunkturinstitutet: Särskilda undersökningar
ett reservationsanslag av 625 000 kr.,

3) Inköp av stansutrustning. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag
(punkt B 20, s. 39—40) hemställer utskottet

1. att riksdagen medger att stansutrustning till centrala

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1968 3

kameralmyndigheter får beställas för sammanlagt ca
2 900 000 kr. t. o. m. budgetåret 1970/71,

2. att riksdagen till Inköp av stansutrustning för budgetåret
1968/69 anvisar ett reservationsanslag av 500 000 kr.

4) Riksrevisionsverket: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt B 21, s. 40—
41) föreslagit riksdagen att till Riksrevisionsverket: Avlöningar för budgetåret
1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 9 338 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 8 473 000 kr.

Utskottet har inte något att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag till anslag
för nästa budgetår och tillstyrker sålunda detsamma.

I detta sammanhang får utskottet erinra om att riksdagens revisorer i sin
år 1967 avgivna berättelse behandlat frågan om räkenskapsgranskningens
organisation inom den statliga förvaltningen. Utlåtande i anledning av vad
revisorerna därvid anfört och föreslagit kommer utskottet senare att avge.

Utskottet hemställer

att riksdagen till Riksrevisionsverket: Avlöningar för
budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 9 338 000
kr.

5) Riksrevisionsverket: Omkostnader m. fl. anslag. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj :ts förslag (punkterna B 22—B 26, s. 41—47) hemställer utskottet att

riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Riksrevisionsverket: Omkostnader ett förslagsanslag
av 1 636 000 kr.,

2. till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag
av 11 545 000 kr.,

3. till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag
av 2 056 000 kr.,

4. till Utredningar rörande byggnadsföretag m. m. ett reservationsanslag
av 3 700 000 kr.,

5. till Statens förhandlingsnämnd ett förslagsanslag av
976 000 kr.

Skatte- och kontrollväsen

6) Tullverket: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt C 1, s. 48—57) föreslagit
riksdagen att till Tullverket: Avlöningar för budgetåret 1968/69 anvisa
ett förslagsanslag av 111 432 000 kr.

tf Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 7

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1968

Under tullverket finns för närvarande två avlöningsanslag upptagna i
riksstaten, det ena för avlöningar till tjänstemän hos generaltullstyrelsen
och det andra för avlöningar till tjänstemän inom tullstaten. I propositionen
föreslås att nämnda två anslag förs samman till ett gemensamt anslag benämnt
Tullverket: Avlöningar. I förhållande till anslagsbeloppen i gällande
riksstat innebär Kungl. Maj :ts förslag om medelsanvisning en höjning med
6 551 000 kr.

Utskottet. Under förevarande anslag har i statsrådsprotokollet bl. a. upptagits
frågan om förstärkning av tullverkets organisation för smuggelbekämpning.
En särskild utredningsman, som tillkallats för att utreda förundersöknings-
och åklagarverksamheten i tullmål, har föreslagit en förstärkning
av tullverkets resurser för spanings-, utrednings- och underrättelseverksamhet
i samband med smuggelbekämpningen. Departementschefen
har i huvudsak anslutit sig till de allmänna bedömanden som ligger till
grund för utredningsmannens förslag.

Kungl. Maj :ts förslag innebär att gränschefens expedition i generaltullstyrelsen
ombildas till en bevakningsbyrå. Tjänsten som gränschef föreslås
därvid ändrad till byråchefstjänst. Vid den nya byrån avses skola inrättas
en sektion för samordning av smuggelbekämpningen inom tullverket, framför
allt i fråga om spanings- och underrättelsetjänst. Med hänsyn till de
nya arbetsuppgifter som kommer att ligga på bevakningsbyrån föreslås en
personalförstärkning med bl. a. en byrådirektör, två byråinspektörer och en
tullmästare. Vidare har medel beräknats för viss förstärkning av tullverkets
lokala undersökningsorganisation.

I fråga om löneställningen för byråchefstjänsten och tjänsterna vid den
nya sektionen inom bevakningsbyrån har avtal träffats mellan statens avtalsverk
och berörda personalorganisationer. Avtalet har den 17 januari
1968 godkänts av riksdagens lönedelegation.

Utskottet finner det angeläget att förutsättningar skapas för en effektiv
bekämpning av smugglingsbrottsligheten och tillstyrker det i propositionen
framlagda förslaget.

Vad gäller den föreslagna sammanföringen av tullverkets två avlöningsanslag
till ett gemensamt anslag har utskottet intet att erinra.

Med tillstyrkande även i övrigt av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet 1.

att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att i generaltullstyrelsen
inrätta en tjänst som byråchef i Cr 1,

2. att riksdagen till Tullverket: Avlöningar för budgetåret
1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 111 432 000 kr.

7) Tullverket: Omkostnader och Tullverket: Anskaffning av viss materiel.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkterna C 2—C 3, s. 57—60)
hemställer utskottet

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1968

att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Tullverket: Omkostnader ett förslagsanslag av
14 855 000 kr.,

2. till Tullverket: Anskaffning av viss materiel ett reservationsanslag
av 1 680 000 kr.

8) Kontrollstyrelsen: Avlöningar m. fl. anslag. Med tillstyrkande av Ivungl.
Maj :ts förslag (punkterna C 4—C 15, s. 60—69) hemställer utskottet

att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Kontrollstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag av
7 304 000 kr.,

2. till Kontrollstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag
av 1 320 000 kr.,

3. till Mynt- och justeringsverket: Avlöningar ett förslagsanslag
av 3 472 000 kr.,

4. till Mynt- och justeringsverket: Omkostnader ett förslagsanslag
av 376 000 kr.,

5. till Mynt- och justeringsverket: Nyanskaffning av vissa
maskiner m. m. ett reservationsanslag av 260 000 kr.,

6. till Statens justerare: Avlöningar ett förslagsanslag av
1 599 000 kr.,

7. till Statens justerare: Omkostnader ett förslagsanslag
av 243 000 kr.,

8. till Riksskattenämnden: Avlöningar ett förslagsanslag
av 1 328 000 kr.,

9. till Riksskattenämnden: Omkostnader ett förslagsanslag
av 154 000 kr.,

10. till Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden:
Avlöningar ett förslagsanslag av 4 816 000 kr.,

11. till Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden:
Omkostnader ett förslagsanslag av 1 200 000 kr.,

12. till Folkbokföringen: Ersättningar till kyrkobokföringsinspektörer
ett förslagsanslag av 100 000 kr.

9) Avsättning till banktillsynens fond m. fl. anslag. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag (punkterna C 16—C 24, s. 69—77) hemställer utskottet

att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Avsättning till banktillsynens fond ett förslagsanslag
av 1 000 000 kr.,

2. till Avsättning till fondtillsynens fond ett förslagsanslag
av 60 000 kr.,

3. till Avsättning till jordbrukskassetiltsynens fond ett
förslagsanslag av 200 000 kr.,

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1968

4. till Avsättning till sparbankstillsynens fond ett förslagsanslag
av 1 680 000 kr.,

5. till Revision av sparbankernas förvaltning ett förslagsanslag
av 825 000 kr.,

6. till Avsättning till försåkringsinspektionens fond ett
förslagsanslag av 2 460 000 kr.,

7. till Stämpelomkostnader ett förslagsanslag av 671 000
kr.,

8. till Kostnader för årlig taxering m. m. ett förslagsanslag
av 31 500 000 kr.,

9. till Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med
skatteuppbörd m. m. ett förslagsanslag av 17 000 000 kr.

Bidrag och ersättningar till kommunerna

10) Ersättning till städerna för mistad tolag. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj :ts förslag (punkt D 1, s. 78) hemställer utskottet

att riksdagen till Ersättning till städerna för mistad tolag
för budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag av
21 100 000 kr.

11) Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m. Kungl. Maj :t har
(punkt D 2, s. 78—81) föreslagit riksdagen att till Skatteutjämningsbidrag
till kommunerna m. m. för budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av
1 380 000 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 240 000 000 kr. Kungl.
Maj :ts förslag innebär sålunda en ökning med 140 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna 1:117 av herr Johan Olsson och 11:161
av herrar Eriksson i Bäckmora och Westberg vari hemställts att riksdagen
måtte besluta sådan ändring av förordningen om skatteutjämningsbidrag
att hela Gävleborgs län hänföres till skattekraftsområde 2, vad avser såväl
landstingskommun som annan kommun, och att området i fråga om tillskott
av skattekraft i dess helhet erhåller 110 % av medelskattekraften,

dels de likalydande motionerna I: 172 av herrar Nils Nilsson och Ove
Karlsson och II: 227 av herr Jonsson m. fl. vari hemställts att Mora köping
samt Orsa, Ore och Sollerö landskommuner skall överflyttas till skattekraftsområde
2 från och med bidragsåret 1969.

Utskottet. Den av 1965 års riksdag beslutade skatteutjämningsreformen
trädde i kraft fr. o. m. år 1966. Genom utvecklingen av det kommunala skatteunderlaget
och höjda kommunala utdebiteringar har statens utgifter för

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1968

skattentjämningsbidragen inte obetydligt ökat. Åren 1966—1968 har bidrag
beviljats med totalt respektive 1 052 milj. kr., 1 157 milj. kr. och 1 307
milj. kr.

Skatteutjämningsbidrag utgår dels till landskommuner, köpingar, städer,
landstingskommuner och kyrkliga kommunenheter, när skattekraften, dvs.
skatteunderlaget per invånare, i kommunen understiger en viss nivå (skatteutjämningsbidrag
vid brist på skattekraft), dels till landskommuner,
köpingar och städer, när den sammanlagda utdebiteringen för allmän kommunalskatt
i kommunen överstiger medelutdebiteringen i riket (skatteutjämningsbidrag
vid hög utdebitering). Utöver dessa bidrag kan efter ansökan
ett extra skatteutjämningsbidrag utgå om synnerliga skäl föreligger.

Skatteutjämningsbidraget vid brist på skattekraft bygger på ett tillskott
av skatteunderlag. Tillskottet varierar med hänsyn till kommunens belägenhet.
Riket är indelat i tre skattekraftsområden med olika skattekraftsgränser
för tillskottets storlek. Tillskottet utgörs av det antal skattekronor och
skatteören, som kommunen måste tillföras för att skattekraften skall motsvara
viss andel i procent räknat av medelskattekraften i landet. I såväl
motionerna I: 117 och II: 161 som I: 172 och II: 227 har framställts yrkanden
om överföringar från skattekraftsområde 1 till skattekraftsområde 2 i
syfte att garantera en högre skattekraft.

I motionerna I: 117 och II: 161 föreslås riksdagen besluta att hela Gävleborgs
län skall hänföras till skattekraftsområde 2, vad avser såväl landstingskommun
som annan kommun, och att området i fråga om tillskott av
skattekraft i dess helhet skall erhålla 110 procent av medelskattekraften.
I motionerna I: 172 och II: 227 föreslås att Mora köping samt Orsa, Ore och
Sollerö landskommuner överflyttas till skattekraftsområde 2 från och med
bidragsåret 1969.

Indelningen av riket i tre skattekraftsområden med olika skattekraftsgränser
har skett i syfte att utjämna eller i varje fall minska de kostnadsolikheter
mellan kommunerna som beror av geografisk belägenhet, klimat
och befolkningsgleshet samt likartade faktorer.

Vad först beträffar yrkandet i motionerna I: 117 och II: 161 vill utskottet
erinra om att 1965 års riksdag i fråga om skattekraftsområde för Gävleborgs
län beslöt — med ändring härutinnan av Kungl. Maj :ts förslag — att
landskapet Hälsingland skulle tillhöra skattekraftsområde 2 och länet i
övrigt område 1. Kungl. Maj :t hade i propositionen nr 43 föreslagit att hela
länet skulle hänföras till skattekraftsområde 1.

Även frågan om Kopparbergs läns skattekraftsområdestillhörighet blev
ingående prövad av 1965 års riksdag. I förutnämnda proposition hade föreslagits
att hela länet skulle hänföras till skattekraftsområde 1. Riksdagen
beslöt att åtta av landskommunerna i länet skulle överföras till område 2.

Enligt utskottets uppfattning har inte i förevarande motioner anförts några
nya omständigheter som motiverar en ändring av riksdagens tidigare

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1968

ställningstagande. Utskottet avstyrker därför motionerna I: 117 och II: 161
samt I: 172 och II: 227. Utskottet får erinra om att i förordningen om skatteutjämningsbidrag
intagits en bestämmelse som ger Kungl. Maj :t möjlighet
att, när särskilda skäl föreligger, förordna om avsteg från den föreskrivna
områdesindelningen. Därigenom har erhållits möjlighet att på ett
smidigt sätt ändra enstaka kommuners eller länsdelars områdestillhörighet
om detta mot bakgrunden av en totalbedömning visar sig vara befogat.

Medelsbehovet under förevarande anslag för budgetåret 1968/69 avser den
senare hälften av kalenderåret 1968 och förra hälften av år 1969. Enligt
vad som tidigare redovisats uppgår skatteutjämningsbidragen för år 1968
till 1 307 milj. kr. Av detta belopp belöper ca 654 milj. kr. på budgetåret
1968/69. Med utgångspunkt i de fastställda utdebiteringssatserna för år
1968 och beräknad höjning av skatteunderlaget har departementschefen
uppskattat skatteutjämningsbidragen för bidragsåret 1969 till ca 1420
milj. kr. Kostnaderna för första halvåret 1969 blir då hälften av detta belopp
eller ca 710 milj. kr. Kostnaderna budgetåret 1968/69 för övergångsbidrag
har beräknats till totalt 8 milj. kr.

I propositionen redovisad beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår
föranleder inte någon erinran från utskottets sida.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motionerna I: 117 och II: 161
samt I: 172 och II: 227,

2. att riksdagen till Skatteutjämningsbidrag till kommunerna
m. in. för budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag
av 1 380 000 000 kr.

Industri, bergsbruk, energiförsörjning in. m.

12) Statens institut för hantverk och industri: Avlöningar till viss personal.
Kungl. Maj:t har (punkt E 1, s. 82—83) föreslagit riksdagen att till
Statens institut för hantverk och industri: Avlöningar till viss personal för
budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 1 480 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 348 000 kr.

I motionen II: 784 av herr Sjönell m. fl. har hemställts att riksdagen måtte
i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om att utredningen om statens institut
för hantverk och industri i tilläggsdirektiv får till uppgift att utreda
frågan om inrättandet av en dokumentations- och informationstjänst vid
institutet.

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag och vad departementschefen i samband
därmed anfört föranleder ingen erinran från utskottets sida.

Efter bemyndigande av Kungl. Maj :t har sakkunniga tillkallats med upp -

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1968

drag att verkställa utredning om statens institut för hantverk och industri.
Utredningen skall enligt sina direktiv överväga inriktningen och omfattningen
av institutets verksamhet, lämplig organisationsform samt frågan
om framtida statliga bidrag. I motionen II: 784 föreslås riksdagen hemställa
att utredningen genom tilläggsdirektiv får till uppgift att utreda frågan om
inrättandet av en dokumentations- och informationstjänst vid institutet.
Utskottet anser att motionen inte påkallar någon riksdagens ytterligare åtgärd,
då de för utredningen redan meddelade direktiven ger denna utrymme
att ta upp denna fråga.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Statens institut för hantverk och industri:
Avlöningar till viss personal för budgetåret 1968/69
anvisar ett förslagsanslag av 1 480 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen II: 784.

13) Statens institut för hantverk och industri: Vissa omkostnader m. fl.
anslag. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag (punkterna E 2—E 4, s.
83—85) hemställer utskottet

att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Statens institut för hantverk och industri: Vissa
omkostnader ett förslagsanslag av 91 000 kr.,

2. till Statens institut för hantverk och industri: Bidrag
till kursverksamheten m. m. ett reservationsanslag av
565 000 kr.,

3. till Statens institut för hantverk och industri: Utrustning
och inredning ett reservationsanslag av 400 000 kr.

14) Befrämjande av hemslöjden. Kungl. Maj:t har (punkt E 5, s. 85—93)
föreslagit riksdagen att till Befrämjande av hemslöjden för budgetåret
1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 266 000 kr. Kungl. Maj:ts
förslag innebär sålunda en ökning med 234 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna 1: b70 av herr Svanström m. fl. och II: 587
av herr Dahlgren m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta att vid
behandling av frågan om statsbidrag till hemslöjdskonsulentverksamheten
uttala att sådant bidrag må utgå till en konsulent inom varje landstingsområde,

dels motionen II: 788 av fru Svensson och fru Lindberg vari hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t framhåller det önskvärda i att
fullfölja hemslöjdsutredningens intentioner beträffande hemslöjdens framtida
organisation och att härför erforderliga medel ställs till förfogande
genom lämplig omdisposition inom budgetens ram.

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1968

Utskottet. Det statliga stödet till hemslöjdsverksamheten har omprövats
av en särskild utredning — Hemslöjddsntredningen — som i augusti 1967
avgett betänkandet »Hemslöjden i Sverige». De sammanlagda kostnaderna
för av utredningen föreslagna statliga bidrag uppgår till 852 000 kr. för helt
budgetår räknat. För innevarande budgetår har under förevarande anslag
anvisats 266 000 kr. som bidrag till hemslöjden.

I propositionen föreslås att större delen av statens stöd till den ideella
hemslöjdsverksamheten i fortsättningen skall lämnas i form av bidrag till
en hel- eller deltidsarbetande hemslöjdskonsulent i varje län. Som villkor
för det statliga bidraget skall gälla att landsting svarar för minst lika stor
del av kostnaderna som staten. Konsulenten skall vara anställd hos en hemslöjdsförening,
vilken såsom huvudman för konsulentverksamheten skall
uppbära det allmännas bidrag. Om särskilda skäl motiverar det skall huvudmannaskapet
dock kunna utövas av landsting eller hushållningssällskap.

I motionerna I: 470 och II: 587 yrkas alt bidrag skall kunna utgå till en
konsulent i varje landstingsområde.

Med hänsyn till hemslöjdens kulturella och sociala betydelse anser utskottet
det motiverat med ett fortsatt och utökat stöd från det allmännas
sida. En förutsättning härför bör dock vara att verksamheten bedrivs i ändamålsenliga
former och på eif rationellt sätt. Utskottet delar likaledes den
i propositionen redovisade uppfattningen att det statliga bidraget inte bör
avse affärsverksamheten inom hemslöjdsrörelsen.

Utskottet anser att det föreslagna stödet till hemslöjdsrörelsen är utformat
så att verksamheten kan förväntas få större enhetlighet, stadga och
effektivitet. Såsom ett led i dessa strävanden skall ses förslaget om skriftlig
instruktion för hemslöjdskonsulentens verksamhet av innebörd, att konsulenten
i ökad utsträckning skall åläggas samarbeta dels med det allmännas
organ på t. ex. skolväsendets samt arbets- och åldringsvårdens områden,
dels med folkbildningsorganisationer och andra sammanslutningar med intresse
för hemslöjd.

Vad i statsrådsprotokollet anförts och föreslagits i fråga om utformningen
av stödet till hemslöjdsverksamheten har ej givit utskottet anledning till
erinran, varför utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag i förevarande del.
Detta innebär bl. a. att utskottet biträder förslaget om att bidrag skall utgå
till en hel- eller deltidsarbetande konsulent i varje län, under förutsättning
dock att landsting svarar för minst lika stor del av kostnaderna som staten.
Några särskilda skäl som motiverar att Kalmar län i bidragshänseende blir
mer gynnat än andra län har ej framkommit, varför utskottet avstyrker motionerna
I: 470 och II: 587.

Utskottet biträder Kungl. Maj :ts förslag att hela det belopp som av statsmakterna
beviljas för främjande av hemslöjden skall ställas till kommerskollegiets
förfogande och att till kollegiet knyts en rådgivande nämnd med

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1968

att bistå kollegiet vid behandlingen av bidragsärenden och andra
viktiga hemslöjdsfrågor.

Såsom framgår av det föregående har hemslöjdsutredningen beräknat
kostnaderna budgetåret 1968/69 för sitt förslag till 852 000 kr. Kungl. Maj :t
har föreslagit en medelsanvisning av 500 000 kr.

I motionen II: 788 har föreslagits att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj.t framhåller det önskvärda i att fullfölja hemslöjdsutredningens intentioner
beträffande hemslöjdens framtida organisation och att härför erforderliga
medel ställs till förfogande genom lämplig omdisposition inom
budgetens ram. I motionerna erinras om att under elfte huvudtiteln upptagits
ett anslag för budgetåret 1968/69 på 5 milj. kr. till särskilda stödåtgärder
i glesbygder. Avsikten är att medlen skall användas för att söka
stimulera till olika former av hemarbete i dessa bygder. Verksamheten skall
handhas av företagareföreningarna i samarbete med länsarbetsnämnderna.
Enligt statsrådsprotokollet bör också ett samarbete med hemslöjdsföreningarna
eftersträvas. Motionärerna ifrågasätter om inte en mindre del av
nämnda anslag på 5 milj. kr. kunde — efter beslut av Kungl. Maj:t — få
disponeras av kommerskollegium för hemslöjdens konsulentorganisation
m. m.

I anledning av motionen får utskottet framhålla följande. Avsikten är att
bidragen till konsulentverksamheten skall beräknas med utgångspunkt från
lön som fastställs för de olika länen efter vederbörliga förhandlingar. Som
villkor för statsbidraget skall gälla att vederbörande landsting åtager sig
att svara för minst lika stor del av kostnaderna som staten. Kostnaderna
budgetåret 1968/69 för konsulentverksamheten är därför svåra att nu bedöma.
Det torde finnas anledning förutsätta att samtliga av hemslöjdsutredningen
förutsatta statliga konsulentbidrag ej blir aktuella redan fr. o. m.
den 1 juli 1968. Till följd härav har utskottet funnit Kungl. Maj:ts beräkning
av statens kostnader budgetåret 1968/69 för den föreslagna hemslöjdsupprustningen
realistiska. Vid sådant förhållande synes motionen II: 788
ej påkalla någon vidare åtgärd från riksdagens sida.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motionerna I: 470 och II: 587,

2. att riksdagen avslår motionen II: 788,

3. att riksdagen till Befrämjande av hemslöjden för budgetåret
1968/69 anvisar ett reservationsanslag av 500 000 kr.

15) Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar m. fl. anslag. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts förslag (punkterna E 6—E 9, s. 93—98) hemställer
utskottet

att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar ett
förslagsanslag av 3 842 000 kr.,

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1968

2. till Sveriges geologiska undersökning: Omkostnader ett
förslagsanslag av 829 000 kr.,

3. till Sveriges geologiska undersökning: Kartarbeten
m. in. ett reservationsanslag av 2 300 000 kr.,

4. till Sveriges geologiska undersökning: Utrustning ett
reservationsanslag av 600 000 kr.

16) Sveriges geologiska undersökning: Prospektering. Kungl. Maj :t har
(punkt E 10, s. 98—102) föreslagit riksdagen att till Sveriges geologiska undersökning:
Prospektering för budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag
av 11 700 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 10 600 000 kr.

I de likalydande motionerna 1:363 av herr Hedström m.fl. och 11:452
av herr Hammarsten m. fl. har hemställts att riksdagen vid behandlingen
av punkten E 10 i statsverkspropositionen, bilaga 9, finansdepartementet,
måtte anvisa ett belopp av 150 000 kr. till Statens geologiska undersökning
för fortsatt ^^prospektering inom Norrbottens län.

Utskottet. På grundval av ett av geologiska undersökningen för verksamhetsåret
1968/69 presenterat program föreslås i propositionen att förevarande
anslag räknas upp med 1,1 milj. kr. Föredragande statsrådet har därmed
godtagit programmet i dess huvuddrag men anfört bl. a. att han med hänsyn
till de begränsade erfarenheterna av s. k. folkprospektering inte räknat med
några medel för denna verksamhet.

I motionerna I: 363 och II: 452 föreslås att 150 000 kr. anvisas till folkprospektering
i enlighet med förslag i geologiska undersökningens anslagsframställning.
Utskottet, som erinrar om att Norrlandsfonden lämnat bidrag
till den hittills bedrivna verksamheten, godtager föredragande statsrådets
anslagsberäkning och är sålunda inte berett tillstyrka förevarande
motionsyrkande.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna I: 363 och II: 452 till Sveriges
geologiska undersökning: Prospektering för budgetåret
1968/69 anvisar ett reservationsanslag av 11 700 000 kr.

17) Sveriges geologiska undersökning: Uppdragsverksamhet. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts förslag (punkt E 11, s. 102—103) hemställer utskottet att

riksdagen till Sveriges geologiska undersökning: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag
av 1 000 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1968

18) Bergsstaten: Avlöningar m. fl. anslag. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj :ts förslag (punkterna E 12—E 16, s. 103—106) hemställer utskottet

att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Bergsstaten: Avlöningar ett förslagsanslag av
527 000 kr.,

2. till Bergsstaten: Omkostnader ett förslagsanslag av
65 000 kr.,

3. till Statens elektriska inspektion: Avlöningar ett förslagsanslag
av 1 459 000 kr.,

4. till Statens elektriska inspektion: Omkostnader ett förslagsanslag
av 197 000 kr.,

5. till Kostnader för vissa nämnder ett förslagsanslag av
43 000 kr.

19) Befrämjande av landsbygdens elektrifiering. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj :ts förslag (punkt E 17, s. 107—108) hemställer utskottet

att riksdagen

1. till Befrämjande av landsbygdens elektrifiering för
budgetåret 1968/69 anvisar ett reservationsanslag av
11 000 000 kr.,

2. medger att under budgetåret 1968/69 bidrag för upprustning
och nyanläggning av elektriska distributionsnät
på landsbygden beviljas intill ett belopp av sammanlagt
5 000 000 kr.,

3. medger att under budgetåret 1968/69 statlig garanti
för lån till upprustnings- och nyanläggningsåtgärder som
berör landsbygdens elnät beviljas intill ett belopp av
10 000 000 kr.

Diverse

20) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas
delfond m. fl. anslag. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag (punkterna
H 1—H 5, s. 113—115) hemställer utskottet

att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Slottsbyggnadernas delfond ett förslagsanslag av 5 557 000
kr.,

2. till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 9 032 000
kr.,

3. till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1968

Generaltullstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 6 035 000
kr.,

4. till Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer
m. m. ett förslagsanslag av 650 000 kr.,

5. till Statens krigsförsäkringsnämnd m. m. ett förslagsanslag
av 37 000 kr.

21) Bidrag till Föreningen Fruktdrycker. Kungl. Maj:t har (punkt H 6,
s. 115) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Föreningen Fruktdrycker för
budgetåret 1968/69 anvisa ett anslag av 25 000 kr.

Kungl. Maj :ts förslag innebär en oförändrad medelsanvisning för nästa
budgetår.

I motionen II: 781 av herr Rimmerfors m. fl. har hemställts att riksdagen
beslutar att utöver det av Kungl. Maj :t föreslagna anslaget på 25 000 kr.
ytterligare 10 000 kr. måtte utgå till Föreningen Fruktdryckers upplysningsverksamhet
rörande alkoholfria fest- och sällskapsdrycker.

Utskottet får erinra om att en utredning, alkoholpolitiska utredningen,
tillkallats för översyn av alkohol- och nykterhetspolitiken. Enligt direktiven
för utredningen skall den behandla alla de frågor som är av betydelse i
nämnda hänseende. Med hänsyn härtill och då vad i motionen anförts enligt
utskottets uppfattning inte innefattar tillräckliga skäl för frångående
av Kungl. Maj :ts förslag avstyrker utskottet förevarande motionsyrkande.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionen II: 781 till Bidrag till Föreningen
Fruktdrycker för budgetåret 1968/69 anvisar ett anslag av
25 000 kr.

22) Bidrag till vanföra ägare av motorfordon. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj :ts förslag (punkt H 7, s. 115) hemställer utskottet

att riksdagen till Bidrag till vanföra ägare av motorfordon
för budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag av
1 200 000 kr.

23) Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts förslag (punkt H 8, s. 116) hemställer utskottet

att riksdagen till Bidrag till Institutet för storhushållens
rationalisering för budgetåret 1968/69 anvisar ett anslag
av 200 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1968

KAPITALBUDGETEN

Statens affärsverksfonder
Statens vattenfallsverk

24) Kraftstationer m. m. Med tillstyrkande av Ivungl. Maj:ts förslag (punkt
I: 1, s. 117—141) hemställer utskottet
att riksdagen

1. till Kraftstationer m. m. för budgetåret 1968/69 anvisar
ett investeringsanslag av 480 000 000 kr.,

2. bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att tillhandahålla
statens vattenfallsverk en till 200 000 000 kr.
utökad rörlig kredit.

Statens allmänna fastighetsfond

25) Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden i Stockholm m. fl. anslag. Med
tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 11:1—11:3, s. 141—144)
hemställer utskottet

1. att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

a) till Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden i Stockholm
ett investeringsanslag av 600 000 kr.,

b) till Uppförande av för vattning sby g gnader i Stockholm
ett investeringsanslag av 2 437 000 kr.,

c) till Merkostnader för vissa byggnadsarbeten ett investeringsanslag
av 1 000 kr.,

2. att riksdagen godkänner i statsrådsprotokollet föreslagen
ändring av den förteckning som ligger till grund för
användningen av anslaget Merkostnader för vissa byggnadsarbeten.

26) Inköp av fastigheter för förvaltningsändamål m. m. Kungl. Maj:t har
(punkt II: 4, s. 144—145) föreslagit riksdagen att till Inköp av fastigheter
för förvaltningsändamål m. m. för budgetåret 1968/69 anvisa ett investeringsanslag
av 10 000 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 15 000 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1968

I de likalydande motionerna I: 621 av herr Strandberg och II: 779 av herr
Nordgren m. fl. har hemställts att riksdagen måtte till Inköp av fastigheter
för förvaltningsändamål m. m. för budgetåret 1968/69 på kapitalbudgeten
anvisa ett i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag med 5 milj. kr. minskat
investeringsanslag av 5 milj. kr.

Utskottet. Byggnadsstyrelsen har för budgetåret 1968/69 redovisat ett
medelsbehov av ytterligare 15 milj. kr. Förutom för länsförvaltningarnas
räkning behövs enligt styrelsens anslagsframställning medel för att köpa
fastigheter för exempelvis förskoleseminarier, seminarier för huslig utbildning,
specialskolor, lots- och meteorologiska stationer och för att bestrida
gatumarks- och gatubyggnadskostnader, lagfarter m. m. Byggnadsstyrelsen
har vid sin anslagsbedömning förutsatt att fastighetsförvärven på vissa orter
bör begränsas till följd av ovissheten om den framtida länsindelningen.

Med utgångspunkt i den hittillsvarande belastningen på anslaget har departementschefen
räknat med ett något lägre medelsbehov än vad byggnadsstyrelsen
förutsatt och i propositionen föreslås att anslaget tas upp
med 10 milj. kr.

I motionerna I: 621 och II: 779 föreslås att anslaget begränsas till 5 milj.
kr. Då enligt utskottets uppfattning i motionerna inte anförts några skäl
som motiverar en minskning av förevarande anslag utöver den av Kungl.
Maj :t föreslagna avstyrker utskottet motionsyrkandet. Utskottet föreslår
sålunda att anslaget tas upp med 10 milj. kr.

Kungl. Maj :ts förslag om att anslaget liksom hittills skall få användas
endast efter Kungl. Maj:ts medgivande i varje särskilt fall biträder utskottet.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna I: 621 och II: 779 till Inköp av fastigheter
för förvaltningsändamål m. m. för budgetåret
1968/69 anvisar ett investeringsanslag av 10 000 000 kr.

27) Vissa byggnadsarbeten vid tullverket. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj :ts förslag (punkt II: 5, s. 145) hemställer utskottet

att riksdagen till Vissa byggnadsarbeten vid tullverket
för budgetåret 1968/69 anvisar ett investeringsanslag av
1 000 kr.

Fonden för låneunderstöd

28) Lån till Aktiebolaget Atomenergi för uppförande av en atomkraftstation
i Marviken. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag (punkt V: 1,
s. 146—148) hemställer utskottet

att riksdagen till Lån till Aktiebolaget Atomenergi för
uppförande av en atomkraftstation i Marviken för budget -

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1968

året 1968/69 anvisar ett investeringsanslag av 20 000 000
kr.

29) Lån för inrättande av alkoholfria restauranger. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj :ts förslag (punkt V: 2, s. 148—149) hemställer utskottet

att riksdagen till Lån för inrättande av alkoholfria restauranger
för budgetåret 1968/69 anvisar ett investeringsanslag
av 1 000 kr.

Fonden för förlag till statsverket

30) Vissa projekteringskostnader. Med tillstyrkande av Kungl. Maj ds förslag
(punkt VII: 1, s. 151) hemställer utskottet

att riksdagen till Vissa projekteringskostnader för budgetåret
1968/69 anvisar ett investeringsanslag av 1 000 kr.

31) Dispositionsanslag för legodriften vid vissa staten tillhöriga gruvor i
Västerbottens län m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Maj ds förslag (punkt
VII: 2, s. 152—153) hemställer utskottet

att riksdagen till Dispositionsanslag för legodriften vid
vissa staten tillhöriga gruvor i Västerbottens län m. m. för
budgetåret 1968/69 anvisar ett investeringsanslag av
3 300 000 kr.

Diverse kapitalfonder

32) Statens datamaskinfond: Datamaskiner för högre undervisning och
forskning m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Maj ds förslag (punkt VIII: 1,
s. 153—154) hemställer utskottet

att riksdagen till Statens datamaskinfond: Datamaskiner
för högre undervisning och forskning m. m. för budgetåret
1968/69 anvisar ett investeringsanslag av 10 700 000 kr.

UPPSKJUTNA FRÅGOR

33) Uppskjutna frågor. Utskottet kommer senare under sessionen att yttra
sig beträffande Kungl. Maj ds under följande punkter och avsnitt framlagda
förslag, nämligen

punkterna B 17—B 18: Statskontoret

punkten B 19: Viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen

punkterna E 18—E 22: Statens provningsanstalt och statens skeppsprovningsanstalt -

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1968

avsnitt F: Teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete m. m.
avsnitt G: Finansiellt utvecklingsbistånd

punkten VI: 1: Teckning av aktier i Sveriges Investeringsbank AB
punkten VI: 2: Teckning av aktier i ett statligt utvecklingsbolag,
vilket utskottet här

anmäler.

Stockholm den 5 mars 1968

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström (s), Birger Andersson (s),
Virgin (h), Axel Andersson (fp), Fritz Persson (s), Rikard Svensson (s),
fru Wallentheim (s), herrar Kaijser (h), Nyman (fp), Mårtensson (s), Bertil
Petersson (s), Ottosson (h), Högström (s), fru Elvy Olsson (ep) och herr
Johan Olsson (ep) samt

från andra kammaren: herrar Bohman (h), Karlsson i Olofström (s),
Almgren (s), Eliasson i Sundborn (ep), Mellqvist (s), fru Lewén-Eliasson
(s), herrar Nihlfors (fp), Turesson (h), fröken Olsson (s), herrar Gustafsson
i Skellefteå (fp), Lindholm (s), Fagerlund (s), Westberg (fp), Sjönell
(ep) och Nilsson i Kristianstad (s).

Reservationer

1) vid punkten 11 (Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m.) avfru
Elvy Olsson (ep), herrar Johan Olsson (ep), Eliasson i Sundborn (ep),
Turesson (h), Westberg (fp) och Sjönell (ep) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med »Vad först»
och på s. 8 slutar med »vara befogat» bort ha följande lydelse:

»Av praktiska skäl måste en indelning i skattekraftsområden ske på ett
enkelt och summariskt sätt. Det ligger i sakens natur att vid en sådan
schablonisering av områdesindelningen invändningar från rättvisesynpunkt
kan göras från kommunernas sida vid inbördes jämförelser. Skatteutjämningsreformen
trädde i kraft fr. o. m. år 1966 och det torde nu vara möjligt
att bedöma om områdesindelningen inneburit att några kommuner och
landsting blivit mera påtagligt missgynnade i förhållande till andra.

I propositionen 1965: 43 framhölls också att områdesindelningen givetvis
inte var en gång för alla given utan att ändringar tid efter annan kunde
vara påkallade. Därför har i förordningen om skatteutjämningsbidrag intagits
en bestämmelse som ger Kungl. Maj :t möjlighet att, när särskilda

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1968

skäl föreligger, förordna om avsteg från den föreskrivna områdesindelningen.
Samtidigt vill utskottet erinra om att departementschefen i propositionen
framhöll att hinder givetvis inte föreligger att ompröva indelningen i
stort när förhållandena så kräver.

I anledning av de nu ifrågavarande motionsyrkandena får utskottet framhålla
att riksdagens beslut år 1965 om skattekraftsområdestillhörighet innebar
en kompromisslösning såväl i vad gäller Gävleborgs län som Kopparbergs
län. Åtta kommuner i sistnämnda län blev hänförda till område 2
och övriga kommuner i länet till område 1. Detta innebär att Mora kommunblock
är uppdelat på två skattekraftsområden. Därtill kommer att Mora,
Sollerö, Orsa och Ore kommuner ur geografisk synvinkel hör hemma i skattekraftsområde
2. Även andra omständigheter kan anföras som skäl härför.

Utskottet anser emellertid alt de genom motionerna aktualiserade ändringarna
av den nuvarande indelningen i skattekraftsområden måste ses i
sitt större sammanhang. Utskottet föreslår att riksdagen i anledning av yrkandena
i motionerna I: 117 och II: 161 samt I: 172 och II: 227 i skrivelse
till Kungl. Maj:t ger till känna vad utskottet anfört. Härvid har utskottet
förutsatt alt Kungl. Maj :t kommer att pröva frågan om avsteg i nu berörda
avseenden från föreskriven områdesindelning.»

dels utskottets hemställan under 1. bort ha följande lydelse:

»1. att riksdagen ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet
anfört i anledning av motionerna I: 117 och II: 161 samt
I: 172 och II: 227,»

2) vid punkten 26 (Inköp av fastigheter för förvaltningsändamål in. in.)
av herrar Virgin (h), Axel Andersson (fp), Kaijser (h), Nyman (fp), Ottosson
(h), fru Elvy Olsson (ep), herrar Johan Olsson (ep) Bohman (h), Eliasson
i Sundborn (ep), Nihlfors (fp), Turesson (h), Gustafsson i Skellefteå
(fp), Westberg (fp) och Sjönell (ep) som anser att utskottet bort tillstyrka
motionerna I: 621 och II: 779 och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 16 som börjar med »I motionerna»
och slutar med »10 milj. kr.» bort ha följande lydelse:

»I motionerna I: 621 och II: 779 föreslås att anslaget begränsas till 5
milj. kr. Enligt utskottets uppfattning utgör vad i motionerna anförts tillräcklig
grund för att medelsanvisningen under förevarande anslag skall
begränsas till 5 milj. kr. Utskottet tillstyrker därför motionsyrkandet.»
dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och
med bifall till motionerna I: 621 och II: 779 till Inköp av
fastigheter för förvaltningsändamål m. m. för budgetåret
1968/69 anvisar ett investeringsanslag av 5 000 000 kr.»

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680027