Statsutskottets utlåtande nr 6 (Utlåtande 1954:Su6 su)

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Nr 6.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga
statsutgifter för budgetåret 195H55 under sjätte
huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet
väckta motioner.

(4:e avd.)

Kommunikationsdepartementet.

1 :o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. I propositionen nr 1
har Kungl. Maj:t under sjätte huvudtiteln (punkt 1, s. 1 och 2 av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 4
januari 1954) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i
personalförteckningen för kommunikationsdepartementet uppföra ytterligare
en tjänst som regeringsrättssekreterare i Ce 33, dels godkänna av
departementschefen förordad avlöningsstat för departementet, att tillämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1954/55, dels ock till Kommunikationsdepartementet:
Avlöningar för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 837 200 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 808 200 kronor.

Kungl. Maj.ts förslag innebär att en av kommunikationsdepartementet
delvis utnyttjad tjänst som regeringsrättssekreterare i jordbruksdepartementet
fr. o. m. den 1 juli 1954 överflyttas till kommunikationsdepartementet,
i följd varav departementets avlöningsanslag uppräknas med 23 640
kronor. Till följd av författningsenliga löneklassuppflyttningar m. m. erfordras
vidare en ökning av anslaget med 5 360 kronor.

I enlighet härmed uppföres anslaget med (808 200 + 23 640 + 5 360)
837 200 kronor.

Utskottet, som intet har att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag, hemställer,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för
kommunikationsdepartementet uppföra ytterligare en tjänst
som regeringsrättssekreterare i Ce 33;

1—463 64 Bihang till riksdagens protokoll 1954. 6 samt. Nr 6.

Statsutskottets utlåtande nr 6.

b) godkänna följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen ..................... 31 500

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 308 200

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............... 208 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 289 200

Summa kronor 837 200

c) till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 837 200 kronor.

2:o) Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2, s. 3), som innebär höjd medelsanvisning
för nästa budgetår med 5 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av
51 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

3:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har
(punkt 3, s. 4—9) föreslagit riksdagen att dels godkänna av föredraganden
förordad avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att tilllämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1954/55, dels ock till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
Avlöningar för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 6 661 000 kronor, varav 3 480 500 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 6 315 000 kronor.

Väg- och vattenbgggnadsstgrelsen har hemställt om anslagshöjning för
nästa budgetår med 152 600 kronor. Dessutom begär styrelsen bemyndigande
att med anlitande av sakanslag anställa tillfällig arbetskraft i högst
Cg 25 vid styrelsens vägbyrå, underhålls- och byggnadsbyrå samt konstruktionsbyrå.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde
få hänvisas till propositionen (s. 4 och 5).

Vidare har svenska vägföreningen föreslagit att ett särskilt utredningsorgan
inrättas inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för arbetsuppgifter,
som sammanhänga med den översiktliga planläggningen av vägbyggnads -

Statsutskottets utlåtande nr 6.

verksamheten. Efter att ha erinrat om det stora behovet av eu dylik planläggning
framhåller föreningen bl. a. följande.

Denna planläggning bör omfatta dels ett normarbete och dels en översiktlig
planläggning av i första hand huvudvägnätet beträffande standard,
" turordning in. m. under beaktande av investeringarnas lönsamhet.
Planläggningen bör baseras på en kartläggning av det nuvarande vägbeståndets
utseende samt en prognos över fordonsutvecklingen ävensom med
trafikräkningars hjälp ett klarläggande av vägtrafikens fördelning på vägnätet.
Väg- och vattenbyggnadsverket gör vad som står i dess makt för
att bemästra problemen, men uppgifterna synes vara övermäktiga i förhållande
till organisationens nuvarande resurser.

Planeringsproblemet kan lösas enligt olika alternativ. För egen del förordar
föreningen, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen snarast förses med
ett tillfälligt organ för den översiktliga planeringen. Detta organ bör få
karaktären av en enmansutredning, där utredningsmannen vid sin sida
får dels ett utredningskontor och dels ett råd. Utredningsmannen bör icke
vara underställd viss byrå eller avdelning inom styrelsen utan bör arbeta
självständigt men i intim kontakt med väg- och vattenbyggnadsverkets
olika organ. Utredningskontoret, som skulle förestås av utredningsmannen,
bör bestå av ett femtontal personer, däribland experter med teknisk,
nationalekonomisk, näringsgeografisk och statistisk utbildning. Därtill
kommer skriv- och ritbiträden i erforderlig omfattning. Kostnaden torde
icke behöva överstiga 400 000 kronor per år att avräknas mot automobilskattemedel.
Generalplanekontoret torde icke behöva ställa oövervinnliga
krav på personal från väg- och vattenbyggnadsstyrelsens sida, då förslaget
utgår från att kontorets arbetskrafter till stor del bör rekryteras med
experter från utomstående håll. Utredningen bör bedrivas skyndsamt och
under en tid av uppskattningsvis tre år. Det rådgivande organet skall
följa utredningens arbete i stort och lämna impulser till dess fortlöpande
verksamhet. I detta råd bör ingå representanter för vägforskningen, vägtrafiken,
samhällsplaneringen, vägbyggnadsentreprenörerna och näringslivet
i övrigt. Rådet bör ha till främsta uppgift att bedöma frågor, som
har sammanhang med den standard och den turordning, efter vilka det
svenska vägnätet bör utbyggas ur tekniskt-ekonomiska synpunkter. Efter
antagandet att rådet, exklusive resor, sammanträder i genomsnitt en gång
per månad, har kostnaden för detsamma beräknats till 10 000 kronor
per år.

Över väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning har yttranden avgivits
av statskontoret och statens lönenämnd (s. 6 och 7) samt över framställningen
från svenska vägföreningen av väg- och vattenbgggnadsstyrelsen
och statskontoret (s. 7 och 8).

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen understryker i sitt yttrande över vägföreningens
framställning angelägenheten av att den översiktliga planläggningen
utan dröjsmål kommer i gång i sådan omfattning, att resultaten
därav snarast föreligga till stöd för den fortsatta detaljplaneringen. I fråga
om erforderligt samråd och samarbete med organisationer o. d. framhåller
styrelsen, att den lämpligaste formen härför är att arbeta med en mindre
delegation med representation från berörda intressegrupper. Det har vid

Statsutskottets utlåtande nr 6.

hittills i styrelsen bedrivet arbete med hjälp av delegationer visat sig förefinnas
ett sådant intresse för frågorna, att några särskilda kostnader för
representation i en sådan delegation icke torde behöva falla på statsverket.
I fråga om den nu aktuella planläggningen erbjuder därjämte delegationsförslaget
den fördelen, att delegationens sammansättning smidigt kan anpassas
med hänsyn till de delområden inom den översiktliga planläggningen,
där tyngdpunkten i arbetet just befinner sig. Styrelsen anser därför,
att denna väg bör prövas även här, innan man går in på den av föreningen
föreslagna vägen med ett särskilt råd med bestämd sammansättning
för den översiktliga planläggningen.

Ej heller statskontoret anser något särskilt råd med av vägföreningen
angivna uppgifter böra tillskapas.

Föredraganden har anfört följande.

Den under de senaste åren betydligt ökade vägbyggnadsverksamheten
har medfört en avsevärd merbelastning för personalen inom väg- och
vattenbyggnadsverket. En av denna utveckling betingad förstärkning av
verkets personalresurser har emellertid i stort sett endast ägt rum inom
vägförvaltningarna. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställningar
om personalökningar för styrelsens egen del har blott i mycket begränsad
utsträckning kunnat bifallas. Styrelsen har nu anmält, att den till följd
härav nödgats eftersätta vissa uppgifter. Med hänsyn till den allmänna
återhållsamhet, som ansetts böra iakttagas i fråga om inrättande av nya
tjänster, samt den rådande bristen på kvalificerade väg- och vattenbyggnadsingenjörer
torde det vara svårt att f. n. nå en mera önskvärd lösning
av arbetskraftsfrågan. Jag förutsätter, att styrelsen noga prövar, vilka
uppgifter som utan större olägenheter på längre sikt kan lämnas obehandlade,
samt att alla möjligheter till rationaliseringar och besparingar inom
nu gällande personalram utnyttjas, icke minst i anslutning till den översyn
av olika delar av verkets organisation, som pågår genom statens organisationsnämnds
försorg.

Av det anförda torde framgå, att jag f. n. icke är beredd att förorda
någon mera genomgripande förstärkning av verkets personalorganisation.
Emellertid synes det mig nödvändigt att i vissa hänseenden giva väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen ökade resurser. Jag syftar här främst på den
översiktliga planläggningen rörande vägnätets utformning in. m. Med den
kraftiga expansionen av vägbyggnadsverksamheten följer, att helt andra
och betydligt större krav än tidigare måste ställas på en sådan planläggning.
Ett eftersättande av denna planläggning kan leda till felinvesteringar
och på längre sikt medföra avsevärda ekonomiska skador. Behovet av
ökade insatser på detta område synes kunna tillgodoses i huvudsak enligt
de riktlinjer som angivits av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i yttrandet
över svenska vägföreningens framställning. Jag förordar därför, att medel
anvisas lör inrättande av ett särskilt utredningsorgan för planeringsfrågor
inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Något särskilt råd för
att följa utredningsarbetet m. m. synes icke behöva tillskapas, utan allt
erforderligt samråd torde såsom styrelsen föreslagit kunna ske genom
delegationer av representanter för berörda intressegrupper. Medelsbehovet

Statsutskottets utlåtande nr ti.

för det föreslagna utredningsorganet har av vägföreningen uppskattats till
ca 400 000 kronor per år. I avbidan på närmare erfarenheter beräknar
jag för nästa budgetår ett belopp av 200 000 kronor för ändamålet.

Styrelsens begäran om bemyndigande att i ökad utsträckning anställa
personal med anlitande av olika sakanslag anser jag mig av principiella
skäl icke böra biträda. Då emellertid en anpassning av verkets personalbestånd
efter växlingarna i arbetsuppgifterna rimligen synes böra ske på
ett smidigare sätt än hittills, vill jag föreslå, att särskilda medel för anställande
av tillfällig personal beräknas under resp. avlöningsanslag. För vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens del synes för ändamålet böra beräknas ett
belopp av 100 000 kronor.

För de av mig nu föreslagna anslagsuppräkningarna torde i avlöningsstaten
böra uppföras en ny, förslagsvis betecknad anslagspost till avlöningar
till tillfällig personal m. m. Denna post, som för budgetåret 1954/55
alltså skulle upptagas till 300 000 kronor, bör helt avräknas mot automobilskattemedlen.

I samband härmed torde icke-ordinarieposten, som hittills varit uppförd
förslagsvis, kunna maximeras av riksdagen.

Vad beträffar övriga under detta anslag framförda yrkanden kan jag
endast tillstyrka uppräkning med ett belopp motsvarande de automatiska
utgiftsstegringarna för löneklassuppflyttningar m. in. om i runt tal 46 000
kronor.

I överensstämmelse härmed uppföres anslaget med (6 315 000 + 300 000
+ 46 000) 6 661 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Lundqvist
(I: 155) och den andra inom andra kammaren av herr Svensson i Krokstorp
m. fl. (II: 247), i vilka hemställts, att riksdagen måtte uttala, att samråd
beträffande planläggningen av vägbyggnadsverksamheten mellan vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen å ena sidan och berörda intresseorganisationer
å andra sidan bör äga rum genom alt ett råd med fast sammansättning tillskapas
av intresseorganisationernas delegater.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande torde
få hänvisas till motionen I: 155.

Utskottet. Den under senare år starkt utökade vägbyggnadsverksamhelen
har hittills i huvudsak haft karaktären av en upprustning av det
redan befintliga vägnätet. Denna inriktning av verksamheten har framstått
såsom naturlig, då det med hänsyn till tidigare eftersläpning varit
nödvändigt att i första hand åstadkomma en välbehövlig standardförbättring
av vägarna. Jämsides härmed har emellertid behovet av en mera långsiktig
planläggning, avsedd alt tjäna som utgångspunkt för de betydelsefulla
principbeslut den snabbt växande motorfordonstrafiken framtvingar,
gjort sig allt starkare gällande. Utvecklingen synes nu ha nått därhän,
att detta behov icke längre utan vissa olägenheter kan eftersättas. Utskottet,
som redan tidigare vid ett par tillfällen understrukit planerings -

Statsutskottets utlåtande nr 6.

frågornas stora vikt, anser sig därför böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag,
att ett särskilt utredningsorgan för hithörande arbetsuppgifter nu inrättas.
Utskottet finner det även ändamålsenligt att detta nya organ anknytes till
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen såsom ansvarig fackmyndighet. Att för
berörda ändamål ett belopp av 200 000 kronor anvisas för nästa budgetår
har ej heller givit utskottet anledning till erinran.

Kungl. Maj :ts förevarande förslag har bl. a. föranletts av en framställning
från svenska vägföreningen, vilken tillstyrkts av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
om ock med vissa modifikationer. Styrelsen har sålunda
icke funnit erforderligt att det nya planeringsorganet, på sätt vägföreningen
förutsatt, utbygges med ett permanent råd; behovet av speciell
sakkunskap i vissa frågor anses i stället kunna tillgodoses genom delegationer
med representanter för berörda intressegrupper. Denna uppfattning
har föredraganden förklarat sig dela. I de båda likalydande motionerna
I: 155 och II: 247 har däremot hävdats, att samrådsförfarande! i föreliggande
fall bör äga rum genom att ett råd med fast sammansättning tillskapas
av intresseorganisationernas delegater.

Enligt de upplysningar utskottet inhämtat avses planeringsorganet förslagsvis
skola bestå av dels vissa tjänstemän från väg- och vattenbyggnadsverket,
däribland verkschefen som skall fungera som ordförande, dels
experter med respektive nationalekonomisk, näringsgeografisk och kommunikationsteknisk
kompetens, dels en representant för trafikutövarna,
dels ock företrädare för näringslivet. Såsom ovan i korthet berörts skall
dock beträffande de sistnämnda möjlighet föreligga att variera sammansättningen
alltefter arten av det ämnesområde som i varje särskilt fall är
aktuellt. Inom denna organisatoriska enhet skall vidare tillsättas ett mindre
arbetsutskott, som får ett utredningskansli till sitt förfogande. Såvitt utskottet
kan bedöma erbjuder en organisationsform av i huvudsak nu angivet
slag påtagliga fördelar, icke minst därigenom att den smidigt kan
anpassas efter utredningsarbetets växlande krav. Utskottet finner därför
icke anledning att biträda det i nyssnämnda båda motioner framställda
yrkandet. Vid detta sitt ställningstagande har utskottet jämväl beaktat, att
det i förevarande fall i viss mån är fråga om ett försök. Med hänsyn härtill
torde det vara lämpligt, att verksamhetsformerna erfarenhetsmässigt
prövas innan organisationen definitivt fastställes. Härutöver vill utskottet
endast understryka vikten av att den speciella sakkunskap som förefinnes
inom vägnämnder och länsvägnämnder vederbörligen utnyttjas under planläggningsarbetets
gång.

Vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsens personalorganisation i övrigt beträffar
har Kungl. Maj :t även i år intagit en starkt restriktiv hållning gentemot
de av styrelsen framlagda anslagsäskandena. Förutom det belopp
som erfordras för att täcka vissa automatiska utgiftsstegringar har föredraganden
sålunda funnit sig endast kunna tillstyrka, att styrelsens avlö -

Statsutskottets utlåtande nr 6.

ningsanslag förstärkes med 100 000 kronor, avsedda att tagas i anspråk
för anställning av tillfällig personal. Ehuru goda skäl torde föreligga för
en ytterligare anslagsuppräkning, har utskottet i nuvarande läge ansett
sig böra godtaga Kungl. Maj:ts förslag jämväl i denna del. Det synes emellertid
utskottet uppenbart, att efter hand en anpassning av styrelsens personalorganisation
efter verksamhetens faktiska omfattning måste ske. Såsom
av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår, har styrelsen
nu till följd av bristande personalresurser nödgats eftersätta vissa arbetsuppgifter.
Även om det torde få antagas, att styrelsen i görligaste män
söker begränsa olägenheterna härav, finner dock utskottet nämnda förhållande
vara ägnat att ingiva betänkligheter. Utskottet förutsätter därför,
att Kungl. Maj :t noggrant prövar möjligheten att tillföra väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen de ökade resurser som den fortsatta utvecklingen
kan komma att påkalla.

Vad föredraganden i övrigt anfört och förordat beträffande styrelsens
avlöningsanslag för nästa budgetår har icke givit utskottet anledning till
erinran eller särskilt uttalande. Utskottet hemställer därför,

I. att motionerna I: 155 och II: 247 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;

II. att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 700 000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t ............... 7 000

3. Avlöningar till tillfällig personal m. m., förslags .

............................ 300 000

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 2 439 000

Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 2 215 000

Summa kronor 6 661 000

b) till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för
budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 6 661 000
kronor, varav 3 480 500 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

4:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 4, s. 10 och 11), som innebär höjd mcdelsanvisning
för nästa budgetår med 30 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av

Statsutskottets utlåtande nr 6.

1 096 000 kronor, varav 578 000 kronor att avräknas mot
automobilskattemedlen.

5:o) Vägförvaltningarna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 5, s.
11—15) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen
för vägförvaltningarna uppföra ytterligare 28 kontorsbiträdestjänster
i Ca 8, dels godkänna av föredraganden förordad avlöningsstat
för vägförvaltningarna, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1954/55, dels ock till Vägförvaltningarna: Avlöningar för budgetåret 1954/55
anvisa ett förslagsanslag av 18 448 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 17 695 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om anslagsförhöjning
för nästa budgetår med 535 800 kronor. Dessutom har styrelsen begärt
bemyndigande att med anlitande av sakanslag anställa tillfällig arbetskraft
(teknisk och kameral personal) i högst Cg 25 vid vägförvaltningarna.

Vidare har distriktsingenjörernas förening hemställt att distriktsingenjörsorganisationen
förstärkes och att lönesättningen väsentligt förbättras
inom organisationen.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens förslag torde få hänvisas
till propositionen (s. 12 och 13).

Över styrelsens framställning har yttrande avgivits av statskontoret (s.
13 och 14) och över framställningen från distriktsingenjörernas förening
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt länsstyrelserna i samtliga län
(s. 14).

Föredraganden har anfört följande.

Med hänsyn till den relativt omfattande förstärkning av vägförvaltningarnas
personal, som ägt rum fr. o. in. ingången av innevarande budgetår,
är jag icke f. n. beredd att tillstyrka inrättandet av ytterligare nya
tjänster inom denna organisation. Av mitt ställningstagande under vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens avlöningsanslag följer, att jag icke heller
vill biträda förslaget om utvidgad rätt att anställa personal med anlitande
av sakanslag. Det synes mig emellertid uppenbart, att behov av arbetskraftsförstärkning
vid vägförvaltningarna föreligger på grund av den starka
utvidgningen av byggnadsverksamheten. För att möjliggöra anställande av
tillfällig arbetskraft i lägre lönegrader och tillgodose de mest angelägna
personalbehoven i övrigt torde därför, liksom under styrelsens avlöningsanslag,
böra upptöras en särskild, förslagsvis betecknad anslagspost för
avlöningar till tillfällig personal m. in. För budgetåret 1954/55 föreslår
jag, att denna anslagspost uppföres med 575 000 kronor. I samband härmed
torde icke-ordinarieposten kunna uppföras såsom obetecknad.

Några lönegradsuppflyttningar för personal vid vägförvaltningarna anser
jag mig icke böra tillstyrka.

Statsutskottets utlåtande nr 6.

För automatiska utgiftsstegringar beräknar jag dels i likhet med styrelsen
ca 123 000 kronor för löneklassförändringar m. m., dels ock 55 000
kronor i anledning av den nya ortsgruppsindelningen. Anslaget skulle
alltså uppföras med (17 695 000 + 575 000 + 123 000 + 55 000) 18 448 000
kronor.

Det i personalförteckningen angivna antalet kontorsbiträdestjänster i
Ca 8 bör ökas med 28 för beredande av ordinarie anställning enligt grunderna
för den reglerade befordringsgången åt vissa biträden.

Utskottet. Enligt Kungl. Maj:ts förslag skall förevarande anslag förstärkas
med sammanlagt 753 000 kronor, varav 575 000 kronor avse medel
för avlöningar till tillfällig personal m. m. Anslagsuppräkningen i övrigt
är betingad av vissa automatiska utgiftsstegringar. Vidare förutsättes att
jämlikt grunderna för den reglerade befordringsgången ytterligare 28 ordinarie
kontorsbiträdestjänster skola uppföras på vägförvaltningarnas personalförteckning.

Då Kungl. Maj :ts förslag icke givit utskottet anledning till erinran hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för
vägförvaltningarna uppföra ytterligare 28 kontorsbiträdestjänster
i Ca 8;

b) godkänna följande avlöningsstat för vägförvaltningarna,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 6 088 000

2. Avlöningar till tillfällig personal m. m., förslagsvis
................................................... 575 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 5 533 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 6 252 000

Summa kronor 18 448 000

c) till Vägförvaltningarna: Avlöningar för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 18 448 000 kronor, att
avräknas mot automobilskattemedlen.

6:o) Vägförvaltningarna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 6, s. 15—17), som innebär anslagshöjning för nästa budgetår
med 120 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vägförvaltningarna: Omkostnader för
budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 3 723 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.

Statsutskottets utlåtande nr 6.

7:o) De lokala vägnämnderna m. in. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 7, s. 17), som innebär anslagshöjning för nästa budgetår med
25 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till De lokala vägnämnderna m. m. för
budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.

8:o) Reglering av vissa skador inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
ämbetsområde. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8, s. 17 och
18), som innebär anslagshöjning för nästa budgetår med 50 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Reglering av vissa skador inom vägoch
vattenbgggnadsstgrelsens ämbetsområde för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 450 000 kronor.

9:o) Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 11, s. 32 och 33), som innebär anslagsminskning
för nästa budgetår med 40 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten
för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 250 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

10 :o) Vissa kostnader i samband med internationella vägkongresser.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12, s. 33 och 34), som innebär
en, främst med anledning av planerat svenskt deltagande i den internationella
vägkongressen i Istanbul år 1955, med 40 000 kronor höjd medelsanvisning
för nästa budgetår, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Vissa kostnader i samband med internationella
vägkongresser för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 55 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

11 :o) Väg- och vattenbyggnadsverkets civilförsvar m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13, s. 34), som innebär oförändrad medelsanvisning
för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Väg- och vattenbyggnadsverkets civilförsvar
m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 55 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Statsutskottets utlåtande nr 6.

12 :o) Bidrag till handelshamnar och farleder. Kungl. Maj:t har (punkt
15, s. 35 och 36) föreslagit riksdagen att till Bidrag till handelshamnar
och farleder för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av
3 000 000 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 3 000 000 kronor. Vid utgången
av budgetåret 1952/53 förelåg eu reservation av 4 828 500 kronor å
tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår hemställt om
ett anslag av 5 000 000 kronor.

Styrelsen erinrar ånyo om att ett årligt statsbidragsanslag om minst 5
milj. kronor tidigare ansetts behövligt för att tillgodose det investeringsbehov
för handelshamnar, som i 1944 års hamnutrednings betänkande beräknats
för tiden fram till år 1960. Med hänsyn till de prisstegringar, som
ägt rum sedan utredningen avgav sitt betänkande, bör nämnda årsbelopp
nu ökas med minst 50 %.

Av det för innevarande budgetår anvisade anslaget av 3 milj. kronor har
1,5 milj. kronor redan beviljats för fortsatt utbyggnad av vissa västkusthamnar.
Vidare har styrelsen tillstyrkt statsbidrag till två andra hamnföretag
med 654 100 kronor. Sedan budgetåret 1952/53 kvarstår hos Kungl.
Maj :t en av styrelsen tillstyrkt framställning om statsbidrag med 500 000
kronor till påbörjande av ett större hamnföretag i nedre Norrland. Resterande
tillgängliga anslagsmedel beräknas komma att huvudsakligen tagas
i anspråk för dels utbyggnad av hamnen i Vänersborg, varom överenskommelse
föreligger enligt ett av Kungl. Maj :t den 11 juni 1943 godkänt avtal
mellan vissa statliga myndigheter och Vänersborgs stad, dels andra pågående
eller redan avslutade företag, där kostnaderna till följd av prisstegringar
överstigit de ursprungligen beräknade.

Slutligen erinras om att styrelsen i sina år 1952 angivna petita redogjorde
för då föreliggande behov av om- och utbyggnad av sådana handelshamnar,
vartill statsbidrag ifrågasattes. Kostnaderna beräknades till ca 45 milj.
kronor och motsvarande statsbidrag till ca 22 milj. kronor. I den beräknade
kostnaden ingick västkusthamnarna samt ett hamnföretag i nedre Norrland
med ett belopp av 23,2 milj. kronor. Vidare föreligger bidragsansökningar
till under styrelsens kontroll redan utförda hamnutbyggnader för en
byggnadskostnad av 6,5 milj. kronor.

Föredraganden förklarar sig med hänsyn till det ansträngda statsekonomiska
läget ej kunna förorda högre anslag än 3 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr de Gcer in. fl. (I: 156) och den andra inom andra kammaren av herr
Stöld in. fl. (II: 182), i vilka hemställts, att riksdagen, med hänsyn till

Statsutskottets utlåtande nr 6.

bl. a. de angelägna programmen för hamnutbyggnad i Karlstad och Kristinehamn,
måtte besluta att till Bidrag till hamnar och farleder för budgetåret
1954/55 i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens äskande anvisa
ett reservationsanslag av 5 000 000 kronor;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Sten m. fl. (I: 294) och den andra inom andra kammaren av
herr Stenberg in. fl. (II: 199), i vilka likaledes hemställts, att riksdagen till
förenämnda ändamål må för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 5 000 000 kronor.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden torde
få hänvisas till motionerna II: 182 och II: 199.

Utskottet. I sitt av 1952 års riksdag godkända utlåtande nr 6 (p. 34)
berörde utskottet de svårigheter som uppstått genom att statsmakterna icke
tagit ställning till det av 1944 års hamnutredning på sin tid framlagda förslaget.
Med hänsyn härtill fann utskottet det önskvärt, att en översyn av
förhållandena på förevarande område snarast kom till stånd i syfte att
skapa en säker grund för de åtgärder i fråga om utbyggnaden av handelshamnar
med tillhörande infartsleder som finge anses mest angelägna. Enligt
utskottets mening borde det vara möjligt, att konkreta förslag härutinnan
förelädes riksdagen redan påföljande år.

Under hänvisning härtill sade sig föredraganden vid anmälan av anslagsbehovet
för nu ifrågavarande ändamål i 1953 års statsverksproposition
ha för avsikt att föreslå Kungl. Maj:t att tillkalla en särskild utredningsman
med uppgift att verkställa den av riksdagen begärda översynen.
I sitt utlåtande nr 6 (p. 33) till samma års riksdag underströk utskottet
vikten av att den sålunda förebådade utredningen bedreves med största
skyndsamhet, så att inom kort mera säkra hållpunkter kunde erhållas för
en bedömning av omfattningen av statens medverkan vid om- och utbyggnaden
av handelshamnar och farleder. I avvaktan på ett sådant klarläggande
förklarade sig utskottet samtidigt icke kunna tillstyrka bifall till
ett i vissa motioner framfört förslag om höjning av det av Kungl. Maj:t
för innevarande budgetår äskade anslagsbeloppet. Vad utskottet härutinnan
anfört och förordat lämnades av riksdagen utan erinran.

Jämväl i år ha motionsledes framställts yrkanden av motsvarande
innebörd. I motionerna I: 156 och II: 182 samt I: 294 och II: 199 har sålunda
hemställts, att förevarande anslag i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
äskande måtte anvisas med 5 milj. kronor. I förhållande
till Kungl. Maj:ts förslag innebär detta en anslagsuppräkning med 2 milj.
kronor. Motionärerna ha bl. a. erinrat om att under nästa budgetår minst
2,5 milj. kronor beräknas komma att tagas i anspråk för fullföljande av
vissa hamnbyggnadsföretag på västkusten. Ett belopp av allenast 0,5 milj.
kronor skulle därför återstå för tillgodoseende av övriga medelsbehov på

Statsutskottets utlåtande nr 6.

hithörande område, vilket finge till följd att några nya företag icke kunde
igångsättas. Enligt motionärernas mening måste emellertid ett fortsatt
dröjsmål med förverkligandet av föreliggande hamnförbättringsplaner i
betänklig grad komma att nedsätta den för näringslivets behov och utveckling
nödvändiga kapaciteten hos många hamnar.

Utskottet är för sin del väl medvetet om att utbyggnaden och moderniseringen
av landets handelshamnar måste betecknas som en ytterst angelägen
uppgift. I princip kan utskottet därför lämna sin anslutning till de
allmänna synpunkter som motionärerna anlagt på förevarande spörsmål.
Icke minst önskar utskottet understryka den stora betydelse dessa hamnar
ha för befrämjandet av produktionslivet och folkförsörjningen i övrigt. Med
hänsyn till den ovisshet som alltjämt råder rörande omfattningen av de
finansiella förpliktelser staten bör ikläda sig på nu behandlade område har
utskottet dock icke ansett sig kunna tillstyrka bifall till det i förenämnda
motioner framställda yrkandet. Uppenbart är å andra sidan att ett klarläggande
av denna fråga snarast måste ske. Utskottet förutsätter därför, att
den nu påbörjade utredningen härom bedrives med sådan skyndsamhet att
förslag i ämnet kan föreläggas redan nästa års riksdag.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

I. att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till
känna vad utskottet ovan anfört;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
och med avslag å motionerna I: 156 och II: 182 samt I: 294
och II: 199, till Bidrag till handelshamnar och farleder för
budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000
kronor.

13 :o) Statliga farledsarbeten. Kungl. Maj:t bär (punkt 16, s. 36—38)
föreslagit riksdagen att till Statliga farledsarbeten för budgetåret 1954/55
anvisa ett reservationsanslag av 550 000 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 600 000 kronor. Vid utgången
av budgetåret 1952/53 förelåg en behållning av 749 200 kronor å
tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenbgggnadsstgrelsen har för nästa budgetår hemställt om
ett anslag av 3 000 000 kronor enligt följande beräkning.

Slutförande av företagen Hamburgsund—Hornö ränna, ingående

i inomskärsfarleden i Bohuslän ....................................... 500 000

Påbörjande av Sannäskanalen, ingående i inomskärsfarleden i

Bohuslän ..................................................................... 1 500 000

Påbörjande av förbättringsarbeten i farleden genom Malö strömmar
i Bohuslän ............................................................ 900 000

Statsutskottets utlåtande nr tf.

Fortsatta projekteringsarbeten beträffande farleden genom

Nordre älv i Göteborgs och Bohus län samt av inomskärsfar leden

i Bohuslän in. fl.................................................... 100 000

Summa kronor 3 000 000

Föredraganden tillstyrker att för slutförande av farledsarbetena på
sträckan Hamburgsund—Hornö ett belopp av 500 000 kronor anvisas samt
att för vissa fortsatta projekteringsarbeten upptages ett belopp av 50 000
kronor. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens övriga förslag förklarar sig
föredraganden icke beredd att tillstyrka.

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag har icke givit utskottet anledning till
erinran. Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Statliga fartedsarbeten för budgetåret
1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 550 000 kronor.

14:o) Byggande av fiskehamnar. Kungl. Maj:t har (punkt 17, s. 38 och
39) föreslagit riksdagen att till Byggande av fiskehamnar för budgetåret
1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 3 milj. kronor. Vid utgången
av budgetåret 1952/53 förelåg en behållning av ca 1,8 milj. kronor
å tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om ett anslag av
5 400 000 kronor för nästa budgetår.

Efter att erinrat om den av 1944 års fiskehamnsutredning framlagda femårsplanen,
enligt vilken det totala anslagsbehovet för budgetåren 1948/49—
1952/53 beräknades till 25,5 milj. kronor, framhåller styrelsen, att medelsanvisningen
för nämnda period endast uppgått till 6 milj. kronor. Härutöver
har såsom statliga beredskapsarbeten utförts vissa i byggnadsplanen ingående
fiskehamnar, vartill utgått ca 1,3 milj. kronor från anslaget till
Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. och från här ifrågavarande
anslag (tilläggsstat II budgetåret 1952/53). Sammanlagt har sålunda
under nämnda tidsperiod utgått ca 7,3 milj. kronor, vilket innebär, om hänsyn
tages till allmänna pris- och lönestegringar, att endast omkring Vs av
de i planen ingående arbetsprojekten hittills kunnat utföras.

Styrelsen betonar, att vad den framhållit i sina petita de två senaste åren
angående följderna av eftersläpningen i den planerade utbyggnadsverksamheten
fortfarande gäller. Hamnförhållandena är på många platser i landet
mycket otillfredsställande. Speciellt på västkusten har den försenade utbyggnaden
av kajer och bryggor orsakat, att ett flertal hamnar med gamla
i trä utförda bryggor saknar tillförlitliga förtöjningsanordningar för sina
båtar. Därtill kommer, att många befintliga hamnar har otillräckligt djup
för de större och mera sjövärdiga båtar, som i allt större utsträckning anskaffas
för trålfisket.

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Vidare har styrelsen hemställt om anvisande under detta anslag av ett
statsbidragsbelopp av 400 000 kronor för nästa budgetår för påbörjande av
en planerad hamnutbyggnad i syfte att förbättra våra importförhållanden i
händelse av krig.

Föredraganden förklarar sig icke beredd att tillstyrka väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
framställning om medel för påbörjande av viss, av ekonomiska
försvarsberedskapsskäl föreslagen hamnutbyggnad.

Beträffande medelsäskandet i övrigt anser sig föredraganden i nuvarande
läge och med hänsyn till den avvägning, som måste göras mellan
anslagen till olika kommunikationsändamål nödgad föreslå en begränsning
av medelsanvisningen till 2 500 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Lodenius m. fl. (I: 18) och den andra inom andra kammaren av herr
Svensson i Stenkyrka m. fl. (II: 29), i vilka hemställts, att riksdagen ville
besluta att till byggande av fiskehamnar för budgetåret 1954/55 anvisa ett
reservationsanslag av 3 000 000 kronor;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Herbert Hermansson m. fl. (1:273) och den andra inom andra
kammaren av herr Utbult m. fl. (II: 252), i vilka hemställts, att riksdagen
till förevarande ändamål måtte anvisa ett reservationsanslag av 3 500 000
kronor;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Karl Andersson in. fl. (I: 272) och den andra inom andra
kammaren av herr Staxäng in. fl. (II: 253), i vilka hemställts, att riksdagen
må i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
under sin fortsatta översyn av 1944 års fiskehamnsutrednings förslag
jämväl får i uppdrag att utreda frågan om underhållet av statsbidragsberättigade
fiskehamnar samt framkomma med förslag till en ekonomisk lösning.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden torde
få hänvisas till motionerna II: 29, II: 252 och I: 272.

Utskottet. Till byggande av fiskehamnar har väg- och vattcnbyggnadsstyrelscn
för nästa budgetår äskat ett anslagsbelopp av tillhopa 5,4 milj.
kronor, varav 400 000 kronor avse medel för påbörjande av viss av beredskapsskäl
motiverad hamnutbyggnad. Sistnämnda förslag bär föredraganden
icke ansett sig kunna tillstyrka. Vad beträffar styrelsens framställning
i övrigt har föredraganden funnit sig böra förorda en begränsning av medelsanvisningen
till 2,5 milj. kronor.

Häremot ha motionsledes framförts vissa erinringar. I motionerna 1:18
och II: 29 har sålunda hemställts, att förevarandc anslag måtte anvisas med

Statsutskottets utlåtande nr 6.

3,o milj. kronor, medan i motionerna 1:273 och 11:252 föreslagits ett anslagsbelopp
av 3,5 milj. kronor. Även utskottet har, med hänsyn till rådande
eftersläpning i den på förevarande område planerade utbyggnadsverksamheten,
funnit en viss anslagsförstärkning befogad. Vid sitt övervägande av
olika alternativ har utskottet kommit till den uppfattningen, att i förhållande
till Kungl. Maj:ts förslag anslaget bör uppräknas med 0,5 milj. kronor
och sålunda anvisas med 3,o milj. kronor.

Vad därefter angår den i motionerna I: 272 och II: 253 berörda frågan
synes det utskottet uppenbart, att de fiskehamnar som redan uppförts eller
framdeles komma att uppföras med anlitande av bidragsmedel från förevarande
anslag också böra fortlöpande underhållas. Icke minst ur statsfinansiell
synpunkt är det ett klart intresse att så sker. Därest underhållsbehovet
eftersättes och vederbörande hamn får förfalla, kan nämligen detta
leda till, såsom i motionerna erinrats, att en ombyggnad påkallas som ställer
långt större krav på det allmänna än om ett kontinuerligt underhåll ägt
rum. Nu tillämpade system för bidragstilldelningen innefattar emellertid
icke någon garanti för att underhållsfrågan ordnas på ett tillfredsställande
sätt, även om behovet av medel härför förutsatts skola täckas genom inflytande
hamnavgifter. En viss oklarhet härutinnan torde sålunda få anses
vara för handen. Med hänsyn härtill finner utskottet i likhet med motionärerna
vissa skäl tala för att frågan närmare utredes. Enligt utskottets
mening böra därvid olika möjligheter övervägas i syfte att få till stånd en
mera rationell ordning, varvid bl. a. spörsmålet om omfattningen av det
underhållsansvar som anses åvila hamnarnas huvudmän bör beaktas.
Under vilka former utredningsarbetet skall bedrivas lärer få ankomma på
Kungl. Maj :t att avgöra.

Under åberopande av det ovan anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
och motionerna I: 273 och II: 252 samt med bifall till motionerna
I: 18 och II: 29, till Byggande av fiskehamnar för budgetåret
1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000
kronor;

II. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 272 och
It: 253, i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl. Maj:t
ville föranstalta om en utredning av frågan om underhållet
av sådana fiskehamnar som uppförts med anlitande av bidragsmedel
från ovannämnda anslag.

15 :o) Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 18, s. 39—41) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Underhåll och drift av statens fiskehamnar
och farleder för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 210 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 6.

16:o) Reparation och ombyggnad av Falsterbokanalen. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 20, s. 42 och 43) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Reparation och ombyggnad av Falsterbokanalen
för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 400 000 kronor.

17 :o) Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp. Kungl.
Maj :t har (punkt 21, s. 43—45) föreslagit riksdagen att till Bidrag till anläggningar
för vattenförsörjning och avlopp för budgetåret 1954/55 anvisa
ett reservationsanslag av 25 000 000 kronor.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats 20 miljoner
kronor. Vid utgången av budgetåret 1952/53 förelåg en behållning
av 20,5 miljoner kronor å tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår hemställt om
ett anslag av 30 000 000 kronor.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens förslag torde få hänvisas
till propositionen (s. 44 och 45).

Gentemot styrelsens ställningstagande har chefen för dess vatten- och
avloppsbyrå anmält avvikande mening samt •— under hänvisning till en
särskilt utarbetad närmare redogörelse — uttalat, att styrelsen bort hemställa,
att förevar ande anslag upptages med 45 miljoner kronor.

Över väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning har yttrande avgivits
av arbetsmarknadsstyrelsen (s. 45).

Föredraganden har anfört följande.

Enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens beräkningar skulle — exklusive
fördyringar å äldre företag —■ i runt tal 35 milj. kronor behöva
anvisas för budgetåret 1954/55 för att nuvarande väntetid mellan påbörjandetillstånd
och bidragsbeslut om i genomsnitt två år ej skall förlängas.
Styrelsen har dock begränsat sitt medelsäskande med hänsyn till
vad som med tillgängliga personalresurser kan bli möjligt att fördela och
därvid under övervägande av beloppen 25 och 30 milj. kronor stannat för
det sistnämnda.

Den nuvarande balansen mellan bidragsmedel och bidragsbehov på förevarande
område är icke tillfredsställande. En lösning härav på längre sikt
torde emellertid, såsom jag framhållit i 1953 års statsverksproposition, få
sökas i samband med prövningen av de förslag, som framlagts av 1946 års
vatten- och avloppssakkunniga. På grund av utredningsmaterialets komplicerade
och vidlyftiga natur torde pågående beredning av detta ärende ej
kunna avslutas sä att några på utredningen grundade förslag kan framläggas
till årets riksdag. Med hänsyn till de skäl, som under rådande ekonomiska
förhållanden talar mot en ökning av statsutgifterna, har jag icke
ansett mig kunna tillstyrka en så stor anslagsökning, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
föreslagit. En höjning av anslaget synes mig likväl böra
ifrågakomma. .lag förordar, att detsamma uppföres med ett till 25 milj.
kronor förhöjt belopp.

2—463 64 Bihang till riksdagens protokoll 1954. 0 samt. Nr 6.

Statsutskottets utlåtande nr 6.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels en inom törsta kammaren av herr Fritjof Thun väckt motion
(I: 157), vari hemställts, att riksdagen må för budgetåret 1954/55 till bidrag
till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp anvisa ett anslag
av 45 milj. kronor;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Nyström m. fl. (I: 293) och den andra inom andra kammaren
av herr Gavelin m. fl. (11:379), i vilka likaledes hemställts, att riksdagen
måtte till förenämnda ändamål för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag
av 45 milj. kronor.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden torde
få hänvisas till motionerna I: 157 och II: 379.

Utskottet. Vården av landets vattentillgångar har numera genom olika omständigheter
kommit att framstå som en samhällsangelägenhet av yttersta
vikt. Jämlikt Kungl. Maj:ts den 9 januari 1953 lämnade bemyndigande ha
också tillkallats särskilda sakkunniga för att verkställa utredning om åtgärder
till motverkande av förorening av sjöar och vattendrag. Frågan om
anläggningar för vattenförsörjning och avlopp har därmed infogats i ett
större sammanhang.

Det är å andra sidan uppenbart, att verksamheten på förevarande område
icke kan upphöra i avvaktan på resultatet av de förenämnda sakkunnigas
arbete. En viss försiktighet vid den fortsatta bidragsgivningen synes
dock påkallad, särskilt som ej heller någon slutlig prövning ännu skett av
det förslag som framlagts av 1946 års vatten- och avloppssakkunniga. Utskottet
kan därför icke biträda det i motionen I: 157 samt de likalydande
motionerna I: 293 och II: 379 framställda yrkandet, att för nästa budgetår
bidragsanslaget till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp måtte
anvisas med 45 milj. kronor, innebärande en medelsförstärkning med icke
mindre än 125 procent. Utifrån de allmänna synpunkter som ovan berörts
anser sig utskottet i stället böra tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag, enligt vilket
anslaget avses skola uppräknas från 20 till 25 milj. kronor. Samtidigt kan
utskottet dock icke underlåta att påtala de otillfredsställande förhållanden
som äro förbundna med nuvarande bidragssystem. Såsom utskottet
redan tidigare vid upprepade tillfällen framhållit, medför sålunda den långa
väntetiden mellan meddelande av påbörjande tillstånd och bidragsbeslut
avsevärda olägenheter i olika avseenden. Behovet av samordning mellan
den statliga bostadspolitiken och statens finansiella medverkan vid uppförandet
av vatten- och avloppsanläggningar synes ej heller vederbörligen
beaktas. Utskottet finner det därför i hög grad angeläget, att ställning
snarast tages till de principspörsmål som behandlats av 1946 års vattenoch
avloppssakkunniga, så att en säkrare grundval erhålles för bedömningen
av de åtgärder på förevarande område som må befinnas erforderliga
från statens sida.

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

I. att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till
känna vad utskottet ovan anfört;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
och med avslag å motionerna I: 157 samt I: 293 och II: 379,
till Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp
för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av
25 000 000 kronor.

V ägtrafikväsendet.

18:o) Statens bilinspektion: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 22,
s. 46 och 47) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i
personalförteckningen för statens bilinspektion uppföra ytterligare en tjänst
som kontorsbiträde i Ca 8, dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för statens bilinspektion, att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1954/55, dels ock till Statens bilinspektion: Avlöningar för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 1 834 600 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 1 813 600 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om en höjning av anslaget
med 21 000 kronor, vilken ökning hänför sig till löneklassuppflyttningar.
Styrelsen har härvid räknat med oförändrat belopp, 10 000 kronor,
till utbildning av bilinspektörer. Slutligen har styrelsen föreslagit ordinariesättning
jämlikt grunderna för den reglerade befordringsgången av ett
kontorsbiträde i lönegrad Ce 8.

Departementschefen har biträtt styrelsens förslag.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet att

riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för
statens bilinspektion uppföra ytterligare en tjänst som kontorsbiträde
i Ca 8;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens bilinspektion,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 607 700

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
............................................................ 588 200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 638 700

Summa kronor 1 834 600

Statsutskottets utlåtande nr 0.

c) till Statens bilinspektion: Avlöningar för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 1 834 600 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.

19:o) Statens bilinspektion: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 23, s. 47), som innebär anslagshöjning med 50 000
kronor för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens bilinspektion: Omkostnader
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 617 000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

20:o) Statens bilinspektion: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 24, s. 47 och 48), som innebär oförändrad medelsanvisning
för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens bilinspektion: Utrustning för
budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 25 000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

21 :o) Registrering av motorfordon. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 25, s. 48), som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Registrering av motorfordon för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kronor.

22 :o) Bidrag till vissa kommunikationsändamål. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 26, s. 48 och 49), som innebär anslagshöjning med
50 000 kronor för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa kommunikalionsändamål
för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 300 000 kronor.

23 :o) Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar. Kungl.
Maj:t har (punkt 27, s. 49—51) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar för budgetåret 1954/55 anvisa
ett reservationsanslag av 1 530 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Till förevarande ändamål ha för innevarande budgetår anvisats 1 100 000
kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om en höjning av anslaget
med 550 000 kronor för nästa budgetår.

Styrelsen, som beräknar att tillgängliga medel i huvudsak komma att för -

Statsutskottets utlåtande nr 6.

brukas under innevarande budgetår, meddelar att bidragskostnaderna för
sådana ytterligare anordningar, som beräknas bliva färdigställda år 1953
och för vilka statsbidrag komma att sökas före den 1 april 1954, uppskattas
till sammanlagt ca 1 550 000 kronor.

Styrelsen erinrar vidare om att styrelsen i yttrande den 27 augusti 1953
till statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet över en av
Inland Transport Committee antagen resolution angående säkerhetsanordningar
vid plankorsningar förordat, att försök med s. k. halvbommar skulle
utföras vid ett antal plankorsningar i Sverige, där det f. n. redan finnes
automatiska ljus- och ljudsignaler, samt att statsbidrag måtte utgå med
117 000 kronor till kostnaderna härför -— beräknade till 130 000 kronor.
Detta bidrag anses emellertid icke kunna utbetalas med stöd av kungörelsen
den 5 december 1951 (nr 919) angående statsbidrag till bestridande av
kostnaderna för vissa säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar, enär
uppsättandet av halvbommarna ej vidtages på grund av bestämmelserna i
kungörelsen den 26 juni 1933 (nr 469) angående varningsmärken och
säkerhetsanordningar in. in. vid korsningar i samma plan mellan järnväg
och väg. Styrelsen har därför förordat, att Kungl. Maj :t måtte inhämta
särskilt tillstånd av riksdagen att bestrida det ifrågasatta bidraget från
förevarande anslag.

Departementschefen erinrar om att detta anslag, som hittills varit uppfört
under huvudrubriken Väg- och vattenbyggnadsväsendet, med hänsyn till
sitt ändamål rätteligen bör hänföras till Vägtrafikväsendet, varför det nu
upptages under sistnämnda rubrik. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag
i fråga om säkerhetsanordningar vid plankorsningar i form av s. k.
halvbommar tillstyrkes vidare av departementschefen, som dock, med hänsyn
till den normala tidsföljden för utbetalningen av bidragen, ej anser
behovet av bidragsmedel för berörda försök behöva föranleda någon uppräkning
av anslagets storlek för nästa år.

Utskottet. Med tillstyrkande av ett av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
framlagt förslag om försök med s. k. halvbommar har departementschefen
förordat, att från förevarande anslag må utgå bidrag till kostnaderna för
jämväl sådana nya typer av säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar
som efter medgivande av Kungl. Maj :t prövas i försökssyfte. Häremot har
utskottet intet att erinra. Utskottet önskar samtidigt understryka angelägenheten
av att de åtgärder för vilka anslaget är avsett komma till utförande
med all den skyndsamhet som förhållandena tillåta.

Departementschefens beräkning av mcdelsbehovet för nästa budgetår
anser sig utskottet likaledes kunna godtaga. Utskottet hemställer därför,

Statsutskottets utlåtande nr 6.

att riksdagen må till Bidrag till säkerhetsanordningar vid
järnvägskorsningar för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 1 530 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

24:o) Statens biltrafiknämnd: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
28, s. 51 och 52) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens biltrafiknämnd, att tillämpas tills
vidare fr. o. m. budgetåret 1954/55, dels ock till Statens biltrafiknämnd:
Avlöningar för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 294 600 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 291 800 kronor.

Statens biltrafiknämnd har hemställt om en anslagshöjning med 26 200
kronor för nästa budgetår.

Beträffande den närmare innebörden av biltrafiknämndens framställning
torde få hänvisas till propositionen (s. 51).

Över nämndens framställning har utlåtande avgivits av statskontoret
(s. 51 och 52).

Departementschefen förklarar sig icke beredd tillstyrka någon annan
förändring rörande nämndens avlöningsanslag än uppräkning med ett belopp
motsvarande den automatiska utgiftsökningen om i runt tal 28 000
kronor för löneklassuppflyttningar o. d.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens biltrafiknämnd,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 27 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis ................................. 20 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
......................................................... 152 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 94 300

Summa kronor 294 600

b) till Statens biltrafiknämnd: Avlöningar för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 294 600 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.

Statsutskottets utlåtande nr 6.

25:o) Statens biltrafiknämnd: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 29, s. 52 och 53), som innebär oförändrad medelsanvisning
för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens biltrafiknämnd: Omkostnader
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 41 500
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

26 :o) Undersökningar rörande vägtrafikolyckor m. m. Kungl. Maj :t
har (punkt 30, s. 53 och 54) föreslagit riksdagen att till Undersökningar
rörande vägtrafikolyckor m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag
av 161 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 157 000 kronor.

Statens trafiksäkerhetsråd har hemställt om en anslagshöjning för nästa
budgetår av 18 000 kronor, varav 4 000 kronor avse omräkning av ersättningarna
till kanslipersonalen och 14 000 kronor utökning av forskningsverksamheten.

Över trafiksäkerhetsrådets framställning har yttrande avgivits av statskontoret
(s. 53).

Departementschefen förklarar sig icke beredd att tillstyrka förslaget om
ökad medelsanvisning för den vetenskapliga forskningen men har i övrigt
intet att erinra mot rådets anslagsberäkning.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Lundqvist
(I: 291) och den andra inom andra kammaren av herrar Cassel och Munktell
(II: 408), i vilka hemställts, att riksdagen må till förevarande ändamål
anvisa ett anslag av 175 000 kronor.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande torde
få hänvisas till motionen 11:408.

Utskottet. I de båda likalydande motionerna I: 291 och II: 408 har hemställts,
att till förevarande ändamål måtte för nästa budgetår i enlighet med
trafiksäkerhetsrådets äskande anvisas ett anslag av 175 000 kronor. I förhållande
till Kungl. Maj :ts förslag innebär detta en anslagsuppräkning
med 14 000 kronor, avseende medel för utökning av den i rådets regi bedrivna
forskningsverksamheten.

Utskottet är för sin del väl medvetet om den stora betydelsen av trafiksäkerhetsrådets
arbete. Samtidigt vill emellertid utskottet erinra om att
en särskild sakkunnig tillkallats för att utarbeta förslag till åtgärder för
åstadkommande av förbättrad trafiksäkerhet. I avvaktan på resultatet
härav anser sig utskottet icke kunna tillstyrka bifall till det i ovannämnda
båda motioner framställda yrkandet.

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Med biträdande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna 1:291 och 11:408, till Undersökningar
rörande vägtrafikolyckor m. m. för budgetåret 1954/55
anvisa ett anslag av 161 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

27.o) Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31, s. 54), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till nationalföreningen för
trafiksäkerhetens främjande för budgetåret 1954/55 anvisa ett
anslag av 300 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.

28:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Avlöningar.
Kungl. Maj :t har (punkt 32, s. 55—58) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga
Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut företaga vissa i statsrådsprotokollet angivna
ändringar, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för institutet, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1954/55,
dels ock till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Avlöningar
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 2 272 800 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 2 266 700 kronor.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut har hemställt, att anslaget
höjes med 47 900 kronor för nästa budgetår.

Beträffande den närmare innebörden av institutets framställning torde
få hänvisas till propositionen (s. 55 och 56).

Över institutets framställning ha yttranden avgivits av statskontoret och
statens lönenämnd (s. 56 och 57).

Kungl. Maj:ts förslag innebär att en tjänst som kamrerare i Ce 27 utbytes
mot en tjänst som förste byråsekreterare i Ce 29 samt att en ordinarie
kansiibiträdestj änst överflyttas från institutets avlöningsanslag till
anslaget Väderlekstjänst för luftfarten i utbyte mot en ordinarie kontorsbiträdestjänst.
Enligt grunderna för den reglerade befordringsgången ordinariesättas
vidare två kontorsbiträdestjänster, vartill slutligen kommer
automatisk uppräkning av anslaget till följd av löneklassuppflyttningar
m. m.

Statsutskottets utlåtande nr 6.

I enlighet härmed uppföres anslaget med (2 266 700 + 1 800 — 1 104 +

5 444) i runt tal 2 272 800 kronor.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut dels uppföra
1 tjänst som förste byråsekreterare i Ce 29 i utbyte mot
1 kamreraretjänst i Ce 27, dels minska antalet kanslibiträden
i Ca 11 från 8 till 7 och dels öka antalet kontorsbiträden i
Ca 8 från 9 till 12;

b) godkänna följande avlöningsstat för Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 468 300

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 1 036 900

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 767 600

Summa kronor 2 272 800

c) till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
Avlöningar för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 2 272 800 kronor.

29:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Undervisning.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 33, s. 58), som innebär oförändrad
medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Undervisning för budgetåret 1954/55 anvisa ett
anslag av 10 200 kronor.

30:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 34, s. 58 och 59), som innebär
anslagshöjning för nästa budgetår med 7 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Omkostnader för budgetåret 1954/55 anvisa ett
förslagsanslag av 146 500 kronor.

31 :o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Observatörer.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35, s. 59 och 60), som innebär

Statsutskottets utlåtande nr 6.

en på grund av den nya ortsgruppsindelningen med 6 500 kronor höjd
medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Observatörer för budgetåret 1954/55 anvisa ett
anslag av 616 500 kronor.

32:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Telegramkostnader
m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 36, s. 60),
som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Telegramkostnader m. m. för budgetåret 1954/55
anvisa ett förslagsanslag av 674 400 kronor.

33:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Underhåll av
stationer m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37, s. 60),
som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Underhåll av stationer m. m. för budgetåret
1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 72 400 kronor.

34:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Uppdragsverksamhet.
Kungl. Maj :t har (punkt 38, s. 60 och 61) föreslagit riksdagen
att till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 700 000 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 527 000 kronor.

Institutet har för nästa budgetår hemställt om en höjning av anslaget
med 246 700 kronor.

Beträffande den närmare innebörden av institutets framställning får utskottet
hänvisa till propositionen (s. 61).

Departementschefen förklarar sig ej finna skäl att beräkna särskilda
medel under anslaget för de av institutet föreslagna nya tjänsterna. Det
behov av personalförstärkningar, som kan förefinnas, anses kunna tillgodoses
inom ramen för de befogenheter, som institutet har, att anställa personal
med anlitande av detta anslag.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1954/55 anvisa
ett förslagsanslag av 700 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 6.

35:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Väderlekstjänst
för luftfarten. Kungl. Maj :t har (punkt 39, s. 61—63) föreslagit
riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för
väderlekstjänsten för luftfarten vidtaga i statsrådsprotokollet angivna ändringar,
dels godkänna av departementschefen förordad stat för väderlekstjänsten
för luftfarten, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1954/55,
dels ock till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Väderlekstjänst
för luftfarten för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av
933 400 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 926 600 kronor.

Institutet har hemställt om en anslagshöjning för nästa budgetår med
76 800 kronor.

Beträffande den närmare innebörden av institutets förslag får utskottet
hänvisa till propositionen (s. 62).

Kungl. Maj:ts förslag innebär att till rubricerade anslag från institutets
avlöningsanslag överflyttas en ordinarie kanslibiträdestjänst i utbyte mot
en kontorsbiträdestjänst vilket föranleder en uppräkning av anslaget med
1 056 kronor. Härtill kommer automatiska utgiftsstegringar med föreslagna
5 744 kronor. I enlighet härmed uppföres anslaget med (926 600 + 1 056
+ 5 744) 933 400 kronor. Slutligen föreslås jämlikt grunderna för den reglerade
befordringsgången två kontorsbiträden erhålla ordinarie anställning.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för
väderlekstjänsten för luftfarten uppföra en kanslibiträdestjänst
i Ca 11 och ytterligare en kontor sbiträdestjänst i Ca 8;

b) godkänna följande stat för väderlekstjänsten för luftfarten,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1954/55:

Stat.

Avlöningar.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 26 300

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 573 800

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 294 300

Omkostnader, förslagsvis .................................... 39 000

Summa kronor 933 400

Statsutskottets utlåtande nr 6.

c) till Sveriges meteorologiska och hy dr ologiska institut:
Väderlekstjänst för luftfarten för budgetåret 1954/55 anvisa
ett förslagsanslag av 933 400 kronor.

36:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Aerologiska
stationer. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 40, s. 63 och 64),
som innebär anslagshöjning för nästa budgetår med 3 400 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Aerologiska stationer för budgetåret 1954/55
anvisa ett förslagsanslag av 561 800 kronor.

37 :o) Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41, s. 64 och 65), som innebär
anslagshöjning för nästa budgetår med 17 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten
och på Grönland för budgetåret 1954/55 anvisa ett
förslagsanslag av 687 500 kronor.

Byggnadsväsendet.

38:o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 42, s.
föreslagit riksdagen att dels i personalförteckningen för byggnadsstyrelsen
uppföra ytterligare 3 kontorsbiträdestjänster i Ca 8, dels
godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1954/55, dels ock till
Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 2 595 300 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 2 530 000 kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1953 har byggnadsstyrelsen framlagt beräkning
av medelsbehovet för budgetaret 1954/55 under förevarande anslag
samt för anslagen till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader, Länsarkitektsorgamsationen:
Avlöningar samt Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader.
Styrelsen har därvid erinrat om de omorganisationsförslag rörande byggnadsstyrelsen
och länsarkitektsorganisationen, som framlagts av kommittén
för stadsplaneväsendets omorganisation (SOU 1950:45) och av 1947
års byggnadsstyrelseutredning (SOU 1952:35). Vidare fästes uppmärksamheten
på de av styrelsen häröver den 13 juni 1953 avgivna yttrandena,
vilka innefattar förslag till vissa ändringar och utvidgningar i förhållande
till utredningarnas förslag. Styrelsens förevarande medelsäskande

Statsutskottets utlåtande nr 6.

bygger på dessa yttranden, vartill den hänvisar. Medelsframställningen
upptager alternativt dels kostnaderna för en organisation, sådan den föreslagits
i nämnda yttranden och som bl. a. förutsätter, att vissa f. n. andra
ämbetsverk åvilande arbetsuppgifter överföres till byggnadsstyrelsen, dels
ock de kostnader, som under alla förhållanden anses nödvändiga, för att
styrelsen och länsarkitektsorganisationen skall kunna på ett tillfredsställande
sätt fullgöra sina nuvarande arbetsuppgifter. De alternativa anslagsberäkningarna
innebär en höjning i förhållande till de för budgetaret
1953/54 anvisade anslagen med:

Alt. I Alt. II

Byggnadsstyrelsen: Avlöningar .............

Byggnadsstyrelsen: Omkostnader ..........

Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar .
Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader

1 814 800
142 500
1 614 900
165 000

1 674 900
367 700
1 560 000
155 000

Över byggnadsstyrelsens framställning har utlåtanden avgivits av statskontoret
och statens lönenämnd (s. 67).

Departementschefen har anfört följande.

Byggnadsstyrelsens och länsarkitektsorganisationens ai''betsuppgifter och
organisation har varit föremål för utredning av kommittén för stadsplaneväsendets
omorganisation, som avgav sitt betänkande år 1950, och av 1947
års byggnadsstyrelseutredning, vars arbete slutfördes år 1952. ^Sedan remissbehandlingen
av de båda betänkandena avslutats och möjlighet beretts
att bedöma de framlagda organisationsförslagen i ett sammanhang,
får jag härmed upptaga till behandling de resultat, vartill jag vid ärendets
beredning kommit.

Byggnadsstyrelseutredningen har föreslagit, att byggnadsstyrelsen i rationaliseringssyfte
skulle tilldelas vidgade och nya arbetsuppgifter, i huvudsak
genom övertagandet av nu på vissa andra myndigheter och institutioner
ankommande uppgifter. Sålunda borde överflyttas den hos skolöverstyrelsen,
socialstyrelsen och statens nämnd för samlingslokaler bedrivna
granskningen av ritningar till statsbidragsberättigade byggnadsföretag.
Vidare skulle den förvaltning av staten tillhöriga fastigheter, som
f. n. utövas av en del myndigheter med få eller inga egna byggnadstekniska
fackmän, centraliseras till byggnadsstyrelsen. Härmed avses dels de
byggnadsbestånd, som nu redovisas å medicinalstyrelsens, fångvårdsstyrelsens,
Uppsala och Lunds universitets samt Karolinska sjukhusets delfonder
av statens allmänna fastighetsfond, dels ock vissa nu ej fondredovisade
anläggningar. I anslutning härtill skulle jämväl de åligganden, som
ankommer på djurgårdsnämnden, inlemmas i byggnadsstyrelsens uppgifter
och nämnden upplösas.

Utredningens förslag omfattar vidare en väsentlig personalförstärkning
och omorganisation av byggnadsstyrelsen. Denna omorganisation motiveras
delvis med berörda utvidgning av arbetsuppgifterna men anses därutöver
betingad av de senaste årens utveckling på byggnadsväsendets område,
som bedömes kräva ökade insatser från styrelsens sida. Organisations -

Statsutskottets utlåtande nr 6.

förslagen syftar i främsta rummet till en förstärkning av specialistinslaget
samt till sammanförande av företrädarna för olika specialområden till
fristående tjänsteställen. I enlighet härmed förordas, att styrelsen organiseras
på elva självständiga arbetsenheter mot nuvarande häremot svarande
sex. Dess ledning föreslås förstärkt med en byggnadsöverdirektör och en
administrativ stadsplaneöverdirektör, varjämte ett tekniskt råd tankes
knutet till styrelsen.

I likhet med vad statskontoret i remissyttrandet över utredningsförslaget
anfört synes det mig som om icke minst organisatoriska skäl talade
emot den ifrågasatta ändringen av gällande ordning för handhavandet av
den ritningsgranskning av statsbidragsberättigade byggnadsföretag, som
f. n. äger rum inom vissa förut omnämnda myndigheter. En sådan överflyttning
synes därför ej böra komma till stånd. Av de statliga byggnadsbestånd,
som föreslagits skola ställas under byggnadsstyrelsens förvaltning,
dominerar i storleksordning sinnessjukhusen. Såväl medicinalstyrelsen
som byggnadsstyrelsen har avstyrkt denna överflyttning. Även
mig synes det som om övervägande skäl talade för att förvaltningen av förevarande
fastighetsbestånd bör kvarbliva hos medicinalstyrelsen. Vad gäller
förslaget till förvaltningsöverflyttning i övrigt synes förebragt utredningsmateiial
icke ge tillräckligt fasta hållpunkter för att bedöma konsekvenserna
ur ekonomisk och arbetsorganisatorisk synpunkt av en överflyttning
av ifrågavarande fastigheters och byggnaders förvaltning. Med
hänsyn härtill och då flertalet av berörda nuvarande förvaltningsmyndigheter
motsatt sig förslaget, anser jag mig f. n. icke böra förorda en överflyttning
i dessa delar. Jag är heller icke beredd att nu framlägga förslag
syftande till djurgårdsnämndens upphörande.

Vad beträffar den ifrågasatta omorganisationen har vid ärendets remissbehandling
delade meningar yppat sig rörande väsentliga punkter. Byggnadsstyrelsen
har själv i sitt tidigare omnämnda yttrande anmält avvikande
uppfattning i åtskilliga avseenden samt i enlighet härmed framlagt
ett organisationsförslag, som icke obetydligt skiljer sig från utredningens.
Man synes vidare icke böra bortse från möjligheten att inom
byggnadsstyrelsens nuvarande organisationsram internt genomföra en omfördelning
av vissa arbetsuppgifter samt vidtaga åtgärder i övrigt i rationahseringssyfte.
Att nu skrida till en sådan genomgripande omorganisation
aY byggnadsstyrelsen, som utredningens förslag innefattar, torde ej vara
pakallat. Med hänsyn till dessa förhållanden och till den ståndpunkt jag
mtagit till den föreslagna överflyttningen av vissa arbetsuppgifter till bygg^
nadsstyrelsen, har jag icke ansett mig böra lägga utredningens organisationstorslag
till grund för en omorganisation av ämbetsverket.

Utredningen rörande planväsendets uppgifter och organisation har —
mot bakgrunden av de nya författningar på plan- och byggnadsväsendets
område, som trädde i kraft den 1 januari 1948 — lämnat rekommendationer
och framlagt förslag, som av allt att döma varit till gagn för planläggmngsverksamheten.
De delar av betänkandet, som i detta sammanhang
pakallar uppmärksamhet, begränsar sig till framlagda organisationsförslag
beträffande byggnadsstyrelsens stadsplanebyrå samt länsarkitektsorganisationen.
Tillsynen over plan- och byggnadsväsendet borde enligt''utredningen
inom byggnadsstyrelsen anförtros en särskilt inrättad planavdclmng
med relativt fristående ställning under ledning av en planöverdirektor,
likaledes föreslagen av byggnadsstyrelseutredningen. Avdelningen

Statsutskottets utlåtande nr 6.

skulle organiseras på två byråer jämte gemensam juridisk personal samt
biträdespersonal. 1 fråga om det statliga planväsendet i länen har utredningen
utgått från att länsarkitekterna i väsentlig utsträckning borde Inkopplas
från löpande ärenden för att i högre grad än hittills ägna sig åt
initiativverksamhet samt kontakt med kommuner och statliga myndigheter.
Förslaget innebär ordinarie- och extra ordinariesättning av ett stort
antal befattningar samt inrättande av nya tjänster, vilka dock borde inrättas
successivt alltefter yppade behov samt med hänsyn till tillgången
på planfackmän inom landet.

Remissyttranden över utredningens förslag har avgivits av ett stort antal
myndigheter och organisationer, av vilka flertalet tillstyrkt en förstärkning
av den statliga organisationen på planväsendets område. Som
regel har emellertid något närmare ställningstagande till organisationsförslagen
i detalj ej tagits. Statskontoret har ansett, att i nuvarande läge
blott en mera begränsad utbyggnad borde övervägas. Byggnadsstyrelsen
har för sin del förordat en ännu längre gående förstärkning än vad utredningen
tänkt sig.

Utvecklingen sedan utredningens förslag framlades har i vissa avseenden
gjort dess förevarande organisationsförslag mindre aktuellt. Erinras
må därvid om hurusom genom löneregleringar i enlighet med vad
som förordats i propositionerna 1952:241 och 1952:245 stadsplanekommitténs
förslag till löneförbättringar i allt väsentligt realiserats. Vidare
må nämnas, att en betydande personalförstärkning vid länsarkitektsorganisationen
möjliggjorts genom ökning av anslagsposten till biträdande
ingenjörer och arkitekter med ett belopp av 200 000 kronor för budgetåret
1952/53. Genom viss uppräkning av byggnadsstyrelsens avlöningsanslag
under budgetåren 1952/53 och 1953/54 för anställande av tillfällig personal
och anlitande av utomstående har, låt vara i mindre grad, jämväl byggnadsstyrelsen
beretts möjlighet till arbetskraftsförstärkning på stadsplanebyrån.

Frågan om den lämpligaste utformningen av det statliga planväsendets
organisation i olika instanser torde i viss mån bliva beroende av huru arbetsuppgifterna
kommer att fördelas mellan byggnadsstyrelsen och dess
regionala organ men även mellan de sistnämnda och de kommunala lokalorganen.
Spörsmålet härom samt rörande förefintliga möjligheter till en
förenkling av vissa ärendens handläggning på förevarande område är föremål
för behandling av 1951 års byggnadsutredning. Vidare må framhållas,
att 1946 års vatten- och avloppssakkunniga i sitt betänkande (SOU
1951: 26) framlagt förslag till organisation för den statliga vatten- och avloppsverksamheten,
vilka direkt berör byggnadsstyrelsen och kan komma
att påverka länsarkitektsorganisationen. Mellan stadsplaneväsendet samt
vatten- och avloppslrågan torde råda ett sådant samband, att de därmed
förenade organisatoriska spörsmålen lämpligen bör upptagas till prövning
i ett sammanhang. Beredningen av de vittomfattande frågor, som behandlats
av nämnda sakkunniga, pågår men kan icke slutföras inom sådan lid,
att några på betänkandet grundade förslag kan framläggas för 1954 års
riksdag.

Med hänsyn till anförda förhållanden anser jag, att med ställningstagandet
till stadsplanekommitténs organisationsförslag, i vad det kan
komma alt beröras av sistnämnda båda utredningar, tills vidare i avvaktan
på resultatet därav bör bero, samt att förslagen i övrigt på grund av lägels

Statsutskottets utlåtande nr 6.

starka krav på återhållsamhet med statsutgifterna icke bör föranleda någon
permanent organisationsförstärkning.

Emellertid synes det mig nödvändigt, att byggnadsstyrelsens stadsplanebyrå
beredes möjlighet att i viss mån påskynda handläggningen av granskningsarbetet
samt att öka den utredande och rådgivande verksamheten på
planväsendets område. Jag föreslår, att för dessa ändamål styrelsens avlöningsanslag
uppräknas dels med ett belopp av 22 000 kronor för anställande
av en extra arbetskraft i 31 lönegraden och dels med 25 000 kronor
för anställande av tillfällig personal och anlitande av utomstående expertis.

Styrelsens förslag om uppförande av ytterligare tre kontorsbiträdestjänster
i Ca 8 på personalförteckningen har icke givit mig anledning till
erinran. Som töljd härav bör styrelsens avlöningsanslag ökas med ca
5 300 kronor och motsvarande minskning göras i den av Kungl. Maj :t
fastställda staten för personal, som avlönas av byggnadsmedel.

Styrelsens avlöningsanslag bör även uppräknas med ett belopp motsvarande
den i styrelsens framställning anmälda automatiska utgiftsökningen
av 15 500 kronor för löneklassuppflyttningar m. in.

Genom beslut den 20 november 1953 har Kungl. Maj :t medgivit byggnadsstyrelsen
att lör högst 8 700 kronor inköpa vissa tryck- och fotokopieringsmaskiner.
Härvid har förutsatts en årlig besparing av personalkostnader
med 5 000 kronor varav hälften på icke-ordinarieposten under by«<madsstyrelsens
verksamhet i allmänhet och hälften på den i staten för ickemdinarie
personal å byggnadsbyrån upptagna motsvarande posten. I

1 nrl/rr1 ärm-d torde vid beräkningen av medelsbehovet för budgetåret
1 j .. forstnamnda icke-ordinariepost kunna minskas med 2 500 kronor.

I överensstämmelse härmed uppföres anslaget med (2 530 000 + 22 000
+ 2a 000 + 5 300 + 15 500 — 2 500) 2 595 300 kronor

Utskottet. I sin petitaskrivelse för nästa budgetår har byggnadsstyrelsen
framlagt två alternativa förslag till förstärkning av såväl styrelsens
egen som länsarkitektsorganisationens personal. Enligt det ena alternativet
skulle här ifrågavarande båda avlöningsanslag behöva uppräknas med
i runda tal respektive 1 815 000 och 1 615 000 kronor. Detta alternativ
grundar sig på den uppfattning i organisationsfrågan varåt styrelsen givit
uttryck i sina remissyttranden över de betänkanden som avgivits av kommittén
för stadsplaneväsendets omorganisation och 1947 års byggnadsstyrelseutredning.
Nu avsedda utgiftsstegringar enligt det andra alternativet
ha beräknats till i runda tal respektive 1 675 000 och 1 560 000 kron°r’
Det utökade medelsbehovet härvidlag avser kostnader som under alla
förhållanden anses nödvändiga, för att styrelsen och länsarkitektsorganisationen
skola kunna på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina nuvarande
arbetsuppgifter. Båda alternativen innefatta jämväl vissa höjningar av hithörande
omkostnadsanslag.

Vid sitt ställningstagande till byggnadsstyrelsens medelsäskande under
forevarande punkt har departementschefen även behandlat de förslag som
framlagts av ovannämnda utredningar.

Såsom av den därvid lämnade redogörelsen framgår, har byggnadssty -

Statsutskottets utlåtande nr 6.

relseutredningen förordat, att till byggnadsstyrelsen överföras vissa gransknings-
och förvaltningsuppgifter som nu ankomma på andra myndigheter
och institutioner. Utredningen har vidare räknat med genomgripande förändringar
av styrelsens arbetsformer och personalorganisation. Vid remissbehandlingen
ha emellertid på väsentliga punkter erinringar framställts
mot dessa förslag, bl. a. från byggnadsstyrelsen själv. Delvis med
anledning härav har departementschefen icke ansett sig kunna lägga utredningens
förslag till grund för en omorganisation av ämbetsverket. Departementschefen
har vidare framhållit, att man ej bör bortse från möjligheten
att inom nuvarande organisationsram internt genomföra en omfördelning
av vissa arbetsuppgifter samt vidtaga åtgärder i övrigt i rationaliseringssyfte.

Vad beträffar stadsplanekommitténs förslag till organisationsändringar,
avseende såväl byggnadsstyrelsen som länsarkitektsorganisationen, har departementschefen
erinrat om hurusom vissa under senare år vidtagna åtgärder
möjliggjort betydande löneförbättringar och personalförstärkningar
inom framför allt de regionala instanserna. På grund härav anses kommitténs
organisationsförslag i vissa delar numera ha förlorat i aktualitet.
Frågan om den lämpligaste utformningen av det statliga planväsendet har
vidare befunnits stå i visst samband med det åt 1951 års byggnadsutredning
lämnade uppdraget och jämväl påverkas av den slutliga prövningen
av det betänkande som framlagts av 1946 års vatten- och avloppssakkunniga.
Med hänsyn härtill har departementschefen ansett att med ställningstagandet
till stadsplanekommitténs organisationsförslag, i vad de kunna
komma att beröras av sistnämnda båda utredningar, tills vidare får bero
samt att förslagen i övrigt på grund av lägets starka krav på återhållsamhet
med statsutgifterna icke böra föranleda någon permanent organisationsförstärkning.

Enligt departementschefens mening är det dock nödvändigt, att byggnadsstyrelsens
stadsplanebyrå beredes möjlighet att i viss mån påskynda
handläggningen av granskningsarbetet samt att öka den utredande och
rådgivande verksamheten på planväsendets område. Departementschefen
har därför förordat, att för dessa ändamål styrelsens avlöningsanslag uppräknas
med sammanlagt 47 000 kronor. Enligt grunderna för den reglerade
befordringsgången anses vidare på personalförteckningen böra uppföras
tre nya kontorsbiträdestjänster i Ca 8, vilket föranleder en ytterligare
anslagsförstärkning med i runt tal 5 300 kronor. Härtill kommer ett belopp
av 15 500 kronor, avseende medel för täckande av vissa automatiska
utgiftsstegringar. Ä andra sidan föreligger möjlighet till viss besparing
under icke-ordinarieposten med 2 500 kronor. I enlighet härmed skulle
byggnadsstyrelsens avlöningsanslag för nästa budgetår komma att höjas
med 65 300 kronor.

Utskottet, som ansett erforderligt att inhämta vissa ytterligare upplys3—463
64 Bihang till riksdagens protokoll 1954. 6 samt. Nr 0.

Statsutskottets utlåtande nr 6.

ningar i ärendet, har vid sitt övervägande av nu berörda spörsmål icke funnit
anledning till erinran mot vad departementschefen i förevarande sammanhang
anfört och förordat. Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för
byggnadsstyrelsen uppföra ytterligare 3 kontorsbiträdestjänster
i Ca 8;

b) godkänna följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 867 900

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t ..................... 1 500

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 651 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 736 900

Säger kronor 2 257 800

Statens bränslekontrollerande verksamhet.

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 126 500

2. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 67 000

Säger kronor 193 500

Byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 39 100

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 58 500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 46 400

Säger kronor 144 000

Summa kronor 2 595 300

c) till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1954/55
anvisa ett förslagsanslag av 2 595 300 kronor.

39:o) Byggnadsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 43,
s. 71—74) föreslagit riksdagen att till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 271 300 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 242 700 kronor.

Byggnadsstyrelsen har hemställt att anslaget för nästa budgetår höjes
med ett av de alternativa belopp, som angivits under föregående anslagspunkt.

Yrkandet innefattar bl. a. begäran om dels 12 000 kronor för upplysningsverksamhet
rörande vissa virkesförstörande insekters bekämpande och
dels 20 000 kronor för anordnandet av viss kursverksamhet på planväsendets
område.

Statsutskottets utlåtande nr 6.

I särskild skrivelse den 31 augusti 1953 har byggnadsstyrelsen utöver
angivna alternativa anslagsäskanden begärt medel för övergång till arkivfotografering
av sådana ritningar över kyrkobyggnadsföretag, som det enligt
SFS 744/1920 åligger styrelsen att utföra.

Beträffande den närmare motiveringen för styrelsens framställning får
utskottet hänvisa till propositionen (s. 72).

Över styrelsens framställningar ha yttranden avgivits av statskontoret
och riksarkivet (s. 72 och 73).

Departementschefen, som förklarat sig icke vara beredd att tillstyrka
byggnadsstyrelsens medelsäskanden för viss upplysnings- resp. kursverksamhet,
har i övrigt anfört följande.

I enlighet med statskontorets förslag torde beträffande byggnadsstyrelsens
verksamhet i allmänhet posten till sjukvård m. m. böra uppräknas
med 5 000 kronor och posten till publikationstryck med 8 500 kronor,
medan posten till bränsle, lyse och vatten synes kunna minskas med 3 000
kronor. Inkomstposten försäljning av publikationer synes böra upptagas
med 10 000 kronor mot under innevarande budgetår 100 kronor. Jag anser
vidare, att under statens bränslekontrollerande verksamhet anslagsposten
till reseersättningar bör höjas med 3 000 kronor.

Jag har intet att erinra mot att det av byggnadsstyrelsen i rationaliserings-
och besparingssyfte framlagda förslaget till omläggning av kulturhistoriska
byråns ritningsarkiv kommer till stånd. Härvid torde de synpunkter
på fotografiska kopiors framställning och förvaring böra tjäna
till ledning, som framförts i det av 1949 års sakkunniga rörande arkivoch
biblioteksfilmning avgivna betänkandet. Medelsbehovet för nästa budgetår
för påbörjandet av detta omläggningsarbete kan beräknas till 25 000
kronor, med vilket belopp expensposten under byggnadsstyrelsens verksamhet
i allmänhet torde böra uppräknas.

Då övriga poster i omkostnadsstaten synes böra uppföras med oförändrade
belopp, skulle anslaget för nästa budgetår upptagas med (242 700
+ 5 000 + 8 500 — 3 000 — 9 900 + 3 000 + 25 000) 271 300 kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och hemställer alltså,

att riksdagen må till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 271 300 kronor.

40 ro) Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt
44, s. 74 och 75) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att
i personalförteckningen för länsarkitektsorganisationen uppföra ytterligare
9 kontorsbiträdestjänster i Ca 8, dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen, att tillämpas tills
vidare fr. o. m. budgetåret 1954/55, dels ock till Länsarkitektsorganisationen:
Avlöningar för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av
3 367 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 3 353 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har hemställt att anslaget höjes med ett av de alternativa
belopp, som angivits under punkten 38.

Departementschefen bär anfört följande.

I enlighet med mitt under punkten 42 anmälda ställningstagande till
framlagda organisationsförslag i fråga om det statliga planväsendet är
jag ej beredd att för budgetåret 1954/55 föreslå någon personalförstärkning
vid länsarkitektsorganisationen. Härav följer att förevarande anslag
endast bör uppräknas med de av byggnadsstyrelsen beräknade automatiska
kostnadsförändringarna om 50 000 kronor på grund av löneklassförändringar
m. m.

Styrelsens förslag om uppförande av ytterligare 9 kontorsbiträdestjänster
i Ga 8 på personalförteckningen har ej givit mig anledning till erinran.

I förevarande anslag har för innevarande budgetår inräknats ett preliminärt
belopp av 50 000 kronor i avvaktan på närmare prövning av viss
lönereglering för en del tekniker med placering som extra tjänstemän vid
länsarkitektkontoren. Kungl. Maj :t har sedermera föreskrivit, att av
nämnda belopp under budgetåret 1953/54 må användas högst 9 000 kronor
i ökade grundlöner. Härtill kommer ökade utgifter för rörligt tillägg
med ca 5 000 kronor. Med hänsyn härtill torde för nästa budgetår anslaget
kunna minskas med 36 000 kronor.

I överensstämmelse härmed uppföres anslaget med (3 353 000 + 50 000
— 36 000) 3 367 000 kronor.

Utskottet. Såsom av den under punkten 38 lämnade redogörelsen framgår,
bär byggnadsstyrelsen för nästa budgetår hemställt om en betydande
uppräkning av förevarande anslag. Departementschefen har dock, under
åberopande av sitt ställningstagande till de under samma punkt behandlade
organisationsförslagen i fråga om det statliga planväsendet, förklarat
sig icke vara beredd att nu förorda någon personalförstärkning vid länsarkitektsorganisationen.
I enlighet härmed anses behovet av ytterligare
medel kunna begränsas till ett belopp av 50 000 kronor, avseende vissa
automatiska kostnadsstegringar. Då emellertid av vissa närmare angivna
skäl samtidigt en besparing på 36 000 kronor synts möjlig, har anslaget
föreslagits skola höjas med allenast 14 000 kronor. Vidare har förutsatts
att på personalförteckningen skola uppföras ytterligare nio kontorsbiträdestjänster
i Ca 8.

Med biträdande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för
länsarkitektsorganisationen uppföra ytterligare 9 kontorsbiträdestjänster
i Ca 8;

b) godkänna följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1954/55:

Statsutskottets utlåtande nr 6. 37

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 597 100

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 1 031 400

3. Avlöningar till biträdande ingenjörer och arkitekter
m. fl., förslagsvis ................................. 848 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 890 500

Summa kronor 3 367 000

c) till Länsarlcitektsorganisationen: Avlöningar för bud -

getåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 3 367 000 kronor.

41 :o) Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 45, s. 75 och 76) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av
450 000 kronor.

42:o) Bidrag till upprättande av generalplaner och regionplaner. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 47, s. 77) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till upprättande av generalplaner
och regionplaner för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 100 kronor.

43:o) Ersättningar på grund av förbud mot bebyggelse in. m. inom
vissa strandområden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48, s.
77 och 78), som innebär anslagsminskning för nästa budgetår med 300 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar på grund av förbud mot
bebyggelse m. m. inom vissa strandområden för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kronor.

44:o) Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 49, s. 78 och 79), som innebär anslagsminskning
för nästa budgetår med 200 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag
m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 150 000 kronor.

Tekniska institut.

45 :o) Statens väginstitut. Kungl. Maj :t har (punkt 50, s. 80—83) föreslagit
riksdagen att dels godkänna av föredraganden förordad stat för
statens väginstitut, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1954/55,

Statsutskottets utlåtande nr 6.

dels ock till Statens väginstitut för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 638 300 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 624 800 kronor.

Direktionen för statens väginstitut har hemställt om en höjning av anslaget
med 204 700 kronor för nästa budgetår. Beträffande den närmare
innebörden av direktionens förslag torde få hänvisas till propositionen
(s. 80 och 81).

Över direktionens framställning ha yttranden avgivits av statskontoret
och statens lönenämnd (s. 81 och 82).

Kungl. Maj ds förslag innebär i fråga om institutets avlöningsstat en
uppräkning med 3 500 kronor, motsvarande den automatiska utgiftsstegringen
för löneklassförändringar m. m.

Beträffande omkostnadsstaten föreslås att ett belopp av 10 000 kronor
beräknas till materialkostnader m. m. för experiment- och försöksarbeten
under institutets verksamhet i allmänhet.

Särskilda uppbördsmedel slutligen upptagas med oförändrat belopp.

I enlighet härmed uppföres anslaget med (624 800 + 3 500 + 10 000)
638 300 kronor.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för statens väginstitut, att tilllämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1954/55:

Stat.

A vlöningar.

Statens väginstituts verksamhet i allmänhet.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 139 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 214 200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 183 600

Säger kronor 536 800

Statens väginstituts verksamhet för särskilda uppdragsgivares

räkning.

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 223 000

2. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 117 000

Säger kronor 340 000

Säger för avlöningar kronor 876 800

Statsutskottets utlåtande nr 6. 39

Omkostnader.

1. Statens väginstituts verksamhet i allmänhet, förslagsvis
...................................................... 134 000

2. Statens väginstituts verksamhet för särskilda

uppdragsgivares räkning, förslagsvis ............... 100 000

Säger för omkostnader kronor 234 000

Summa kronor 1 110 800

Särskilda uppbördsmedel.

1. Ersättningar för materialkontroll m. m.......... 2 000

2. Ersättningar för tillfälliga uppdrag m. m....... 470 500

Säger kronor 472 500
Nettoutgift kronor 638 300

b) till Statens väginstitut för budgetåret 1954/55 anvisa ett
förslagsanslag av 638 300 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

46:o) Statens geotekniska institut: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 51, s. 83 och 84), som innebär en på grund av automatiska
utgiftsstegringar med 78 000 kronor förhöjd anslagsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens geotekniska
institut, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 57 500

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t .................. 1 800

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............... 210 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 139 100

5. Avlöningar till biträdande personal för konsulta tionsuppdrag

m. in., förslagsvis ........................ 300 000

Summa kronor 709 000

b) till Statens geotekniska institut: Avlöningar för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 709 000 kronor.

47:o) Statens geotekniska institut: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 52, s. 85), som innebär anslagshöjning för nästa
budgetår med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Omkostnader
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av
333 500 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Statens elektriska inspektion m. m.

48:o) Statens elektriska inspektion: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 53, s. 86), som innebär anslagshöjning för nästa
budgetår med 1 800 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens elektriska
inspektion, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 136 800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............... 39 200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 88 000

Summa kronor 264 000

b) till Statens elektriska inspektion: Avlöningar för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 264 000 kronor.

49:o) Statens elektriska inspektion: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54, s. 87), som innebär oförändrad medelsanvisning
för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens elektriska inspektion: Omkostnader
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av
21 300 kronor.

50 :o) Statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 55, s. 87), som innebär oförändrad medelsanvisning
för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens prisregleringsnämnd för elektrisk
ström för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 2 000 kronor.

Djurgårdsnämnden.

51 :o) Djurgårdsnämnden: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 56, s. 88), som innebär anslagsökning med 5 400 kronor för
nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för djurgårdsnämnden,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1954/55:

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Avlöningsstat.

1. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t ..................

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ......

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ..............................

Summa kronor

18 000
89 200
23 000
130 200

b) till Djurgårdsnämnden: Avlöningar för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 130 200 kronor.

52:o) Djurgårdsnämnden: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj.ts
förslag (punkt 57, s. 89) och under erinran att samma belopp anvisats
för innevarande budgetår hemställer utskottet,

att riksdagen må till Djurgårdsnämnden: Omkostnader för
budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 11 500 kronor.

Diverse.

53 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas
delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 58, s. 90) hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Slottsbgggnadernas delfond för budgetåret 1954/55
anvisa ett förslagsanslag av 1 156 000 kronor.

54 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 59, s. 90) hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret 1954/55
anvisa ett förslagsanslag av 1 762 000 kronor.

55 :o) Ersättning till statens järnvägar för av Kungl. Maj:t medgivna
lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 60, s. 90 och 91), som innebär anslagsminskning för
nästa budgetår med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens järnvägar för
av Kungl. Maj:t medgivna lindringar i befordringsavgifterna
för vissa resor för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 40 000 kronor.

56 :o) Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser.
Kungl. Maj :t har (punkt 61, s. 91 och 92) föreslagit riksdagen att till Ersätt -

Statsutskottets utlåtande nr 6.

ning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 34 000 000 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 32 800 000 kronor.

Generalpoststyrelsen bär för nästa budgetår hemställt om ett anslag av
34 000 000 kronor.

I propositionen har lämnats vissa uppgifter angående beräkningen av
ifrågavarande ersättning under innevarande och nästkommande budgetår.

Departementschefen har biträtt styrelsens förslag.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag tillstyrkes av utskottet.

Samtidigt vill utskottet erinra om att riksdagens år 1953 församlade
revisorer under § 15 av sin berättelse angående statsverket berört vissa med
tjänstebrevsrätten sammanhängande spörsmål. Vidare har i de båda likalydaride
motionerna 1:222 och 11:483 framlagts förslag om avskaffande
av tjänstebrevsrätten. Till de sålunda aktualiserade frågorna återkommer
emellertid utskottet i annat sammanhang.

Under förevarande punkt hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till postverket för befordran
av tjänsteförsändelser för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 34 000 000 kronor.

57:o) Understöd åt skärgårdsrederier. Kungl. Maj:t har (punkt 62,
s. 92) föreslagit riksdagen att till Understöd åt skärgårdsrederier för budgetåret
1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 275 000 kronor.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats 435 000
kronor.

Departementschefen har anfört följande.

Anslaget användes för bidrag till reguljär båttrafik i Stockholms och Bohusläns
skärgårdar. Den på statsverket fallande andelen av de årliga understöden
till den av Waxholms nya ångfartygsaktiebolag ombesörjda båtlinjetrafiken
i Stockholms skärgård, vilken andel regleras enligt särskilda av
riksdagen godkända, i propositionerna 1952:163 och 1953:136 närmare
redovisade avtal, beräknas för budgetåret 1954/55 uppgå till ca 200 000 kronor.
I sistnämnda proposition behandlades även frågan om fortsatt subventionering
av den av Marstrands rederiaktiebolag bedrivna kustlinjetrafiken
i Bohuslän på sträckan Göteborg—Gravarne i enlighet med en av särskilt
tillkallad utredningsman utarbetad plan. Jämlikt denna av riksdagen utan
erinran lämnade subventioneringsplan skulle understödet till Marstrandsbolaget
för 1954/55 uppgå till maximalt 83 333 kronor. Vidare torde ett
mindre belopp från förevarande anslag böra avses för ersättning åt en statlig

Statsutskottets utlåtande nr 6.

granskningsman avseende den subventionerade båttrafiken i Bohuslän. Med
hänsyn till vid ingången av innevarande budgetår disponibel besparing kan
behovet av anslagsmedel för budgetåret 1954/55 till stöd åt skärgårdsrederier
avrundas nedåt till 275 000 kronor.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag har icke givit utskottet anledning till
erinran. Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Understöd åt skärgårdsrederier för
budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 275 000
kronor.

58:o) Understöd åt inrikes lufttrafik. Kungl. Maj :t har (punkt 63,
s. 93—97) föreslagit riksdagen att till Understöd åt inrikes lufttrafik för
budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kronor.

Till förevarande ändamål ha för innevarande budgetår anvisats 200 000
kronor.

I skrivelse den 3 oktober 1953 har Aktiebolaget Aerotransport hemställt
att understöd till den av Scandinavian Airlines System (SAS) bedrivna inrikes
lufttrafiken måtte utgå med ett oförändrat belopp av 295 000 kronor
för verksamhetsåret 1954/55.

För verksamhetsåret 1952/53 förutses enligt preliminära beräkningar ett
underskott å inrikestrafiken om ca 570 000 kronor mot beräknade 375 000
kronor. Anledningen till att underskottet blir större än beräknat är, att
tidigare kalkyler var baserade på trafik med flygplan av typ Douglas DC-3,
medan under verksamhetsåret övergång i större utsträckning skett till
Scandia-flygplan för luleå- och visbylinjerna. Visserligen har intäkterna
blivit högre än i den tidigare DC-3-kalkylen, men denna intäktsökning har
dock icke kunnat uppväga de högre kostnaderna. Scandiaplanen drager
nämligen i förhållande till DC-3 högre driftkostnader och avskrivningar.
Å andra sidan har scandiatypen större kapacitet och relativt sett bättre driftekonomi,
varför inrikestrafiken med dessa flygplan på längre sikt bör medföra
bättre ekonomiskt resultat än vid trafik med DC-3, som i och med den
förutsedda ökningen i trafiken är kapacitetsmässigt otillfredsställande.

Under verksamhetsåret 1 oktober 1953—30 september 1954 kommer
inrikestrafiken att i full utsträckning upprätthållas med Scandia, då
SAS’ DC-3-flotta är under successiv avveckling. En för detta verksamhetsår
upprättad kalkyl för ett inrikes trafikprogram av samma omfattning som
under verksamhetsåret 1952/53 utvisar till följd härav ett underskott å ca
990 000 kronor.

För beräknandet av understödsbehovet lör inrikestrafiken under verksamhetsåret
1 oktober 1954—30 september 1955 har SAS uppgjort en kalkyl,
baserad på i stort sett oförändrad trafik enligt nedanstående preliminära
trafikprogram:

Statsutskottets utlåtande nr 6.

L''nje Period Antal dubbelturer

Stockholm-Visby............. Vio-15/* 1 daglig + 1 varje vardag

ieli— U 2 dagliga

Ve — V, 3—4 dagliga

V9 —:30la 2 dagliga

Malmö Visby................ 2°/6 —i•/„ l per vecka

Stockholm Luleå............. 1/10—30/9 1 varje vardag

Stockholm Malmö ........... 1/10—30/9 1 varje vardag

Kalkylen slutar på ett underskott å 668 000 kronor. Intäkter och kostnader
för de olika linjerna beräknas uppgå till följande belopp (1 000-tal
kronor).

Stockholm—
Luleå

Intäkter .................. 1 583

Kostnader ............... 2 017

Resultat .................. — 434

Stockholm—
Visby	Stockholm—	Totalt
Malmö—	Malmö
Visby
2 182	985	4 750
2 196	1 205	5 418
— 14	— 220	— 668

Över framställningen ha yttranden avgivits av statens granskningsman
för den inrikes lufttrafiken, luftfartsstyrelsen och statskontoret (s. 94—96).

Statens granskningsman för den inrikes lufttrafiken meddelar följande.
De i SAS’ kalkyl upptagna avskrivningskostnaderna för Scandia-flygplanen
är beräknade efter en avskrivningstid av sex år med tio procents restvärde.
I andra sammanhang har SAS tillämpat en avskrivningstid av sju
år för flygplan av typ DC-3 och åtta år för DC-6 och DC-6 B. Det kan
enligt granskningsmannen ifrågasättas, om den statsunderstödda delen
av den inhemska trafiken skall bestrida större kostnad än den som motsvarar
en avskrivning på åtta år. I så fall skulle enligt i övrigt oförändrade
grunder en nedräkning av avskrivningsposten med ca 230 000 kronor
vara möjlig.

Kostnadskalkylen förutsätter, att trafikprogrammet kräver åtta besättningar
motsvarande en kostnad av 560 000 kronor per år. Granskningsmannens
undersökning av driftförhållandena har givit vid handen, att tilllämpad
tjänstgöringsplan innebär en reserv av 100 procent för att täcka olika
anspråk. Endast fyra besättningar är normalt i aktiv tjänst, två hålles i
reserv, en besättning är ledig och en avses för att täcka semester och militärtjänst.
Granskningsmannen anser, att kostnaden för det antal besättningar,
som debiteras inrikestrafiken, bör kunna reduceras med ca 50 000
kronor.

Det av SAS för verksamhetsåret 1954/55 kalkylerade underskottet skulle
alltså kunna minskas till omkring (668 000 — 230 000 — 50 000) 388 000
kronor. Enär driftunderskottet även efter denna reduktion överstiger det

Statsutskottets utlåtande nr 6.

begärda statsunderstödet, har granskningsmannen dock ej något att erinra
mot att detta beviljas.

Luf tf artsstyrelsen erinrar bl. a. om att SAS i december 1952 förutskickat,
att ett ökat utnyttjande av Scandia-flygplan i inrikestrafiken kunde i då
icke förutsebar utsträckning inverka på det ekonomiska utbytet av
trafiken; visade sig en förbättring i detta hänseende, minskade i motsvarande
mån subventionsbehovet, medan i motsatt fall SAS ensamt
hade att bära det ökade underskottet. SAS, som nu angiver orsakerna
till kostnadsökningen vara att söka i ombytet av flygplantyp, har så
till vida dragit konsekvenserna härav, att konsortiet begärt understöd
med ett belopp av endast 295 000 kronor, innebärande att SAS påtager
sig ett driftunderskott av, enligt konsortiets beräkningar, ca 373 000
kronor och enligt granskningsmannens omkring 93 000 kronor.

Luftfartsstyrelsen finner det vidare numera icke sannolikt, att subventionsbehovet
för den inrikes lufttrafiken skall kunna helt bortfalla med utgången
av verksamhetsåret 1954/55. Förhandlingar anses därför böra upptagas
i första hand mellan styrelsen och SAS i avsikt att undersöka både
möjligheten till ytterligare rationalisering av trafiken och det subventionerade
trafikprogrammets omfattning.

Statskontoret erinrar om att departementschefen vid anmälan i 1952 års
statsverksproposition av frågan om subventioneringen av inrikesflyget
under treårsperioden oktober 1952—september 1955 framhöll att subventionssystemet
därefter om möjligt borde avvecklas. De av luftfartsstyrelsen
förutskickade förhandlingarna mellan styrelsen och SAS om trafiken efter
sistnämnda tidpunkt anses böra föras utifrån angivna förutsättning och
alltså taga sikte på att ernå en sådan överenskommelse om inrikestrafiken,
som ej förutsätter vidare subventionering.

Departementschefen har anfört följande.

Enligt en i 1952 års statsverksproposition framlagd subventionsplan för
tiden 1 oktober 1952—30 september 1955 skulle för dessa tre verksamhetsår
under vissa villkor utgå understöd till SAS för viss inrikes lufttrafik med
resp. 450 000, 400 000 och 350 000 kronor, varefter subventionssystemet
om möjligt skulle avvecklas. Understödet skulle i princip endast omfatta
linjerna Stockholm/Norrköping—Visby, Stockholm—Sundsvall/Härnösand
och Stockholm—Luleå, men även linjerna Stockholm—Malmö och Malmö—
Visby har intagits i subvcntionskalkylerna. Efter förslag i proposition
1953: 137 reviderades planen för verksamhetsåren 1952/53 och 1953/54,
därvid linjen Stockholm—Sundsvall/Härnösand uteslöts, medan å andra
sidan vissa kostnadsökningar föranledde uppräkning av det på de övriga
flyglinjerna belöpande bidraget. Enligt den reviderade planen skulle bidragen
för verksamhetsåren 1952/53—1953/54 utgå med högst 375 000 resp.
295 000 kronor.

Med hänsyn till de besparingar, som för budgetåret 1952/53 uppkom på
anslaget till följd av det minskade bidragsbehovet för samma verksam -

Statsutskottets utlåtande nr 6.

hetsår, kunde medelsanvisningen för budgetåret 1953/54 begränsas till
200 000 kronor.

Enligt de nu framlagda beräkningarna skulle underskottet för verksamhetsåren
1952/53—1954/55 uppgå till resp. 570 000, 990 000 och 668 000
kronor. Anledningen till att underskotten överstiger de tidigare beräknade
anges vara, att övergång skett till flygplan av större typ, vilket dock på
längre sikt anges skola medföra en relativt bättre ekonomi.

Statens granskningsman för den inrikes lufttrafiken bär ifrågasatt, om
ej det beräknade underskottet för 1954/55 skulle med tillämpning av en
längre avskrivningstid samt reduktion av besättningskostnaderna kunna
minskas med 280 000 kronor och således beräknas till 388 000 kronor. Även
med denna beräkningsgrund skulle driftsunderskottet emellertid överstiga
det begärda statsbidraget.

Med hänsyn härtill och i likhet med remissinstanserna vill jag icke motsätta
mig, att bidraget för verksamhetsåret 1954/55, som enligt den föreliggande
subventionsplanen är det sista år för vilket understöd förutsetts
utgår med högst 295 000 kronor.

Jag förordar därför, att anslaget, från vilket även betalas arvode till omnämnde
granskningsman, för nästa budgetår upptages till i runt tal 300 000
kronor, vilket i förhållande till innevarande års anslag innebär en uddräkning
med 100 000 kronor.

Utskottet. Mot vad departementschefen i förevarande sammanhang anfört
och förordat har utskottet icke funnit anledning till erinran. Utskottet
hemställer alltså,

att riksdagen må till Understöd åt inrikes lufttrafik för
budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 300 000
kronor.

59 :o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m. Kungl.
Maj :t har (punkt 64, s. 97) föreslagit riksdagen att till Bidrag till vissa
internationella sammanslutningar in. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett
förslagsanslag av 100 000 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 100 000 kronor.

Departementschef en anmäler att i enlighet med gällande principer för användningen
av detta anslag utgifterna för Sveriges deltagande i en i oktober
1953 i Bryssel hållen europeisk transportministerkonferens bestridits från
anslaget. Vid denna konferens enades de västeuropeiska staternas transportministrar
om att anordna en permanent liknande konferens, som enligt
ett den 17 oktober 1953 av bl. a. Sverige undertecknat protokoll skulle ha
till syfte att verka för ett bättre utnyttjande av de europeiska landtransportmedlen
samt samordna arbetet inom internationella organisationer på
ifrågavarande område. Även i fortsättningen anses kostnader för sådana
konferenser böra belasta anslaget.

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag har icke givit utskottet anledning till
erinran. Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar
m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 100 000 kronor.

60 :o) Vissa åtgärder för ekonomisk försvarsberedskap. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 65, s. 98) och under erinran att till förevarande
ändamål för innevarande budgetår anvisats 1 110 000 kronor får
utskottet, som tagit del av handlingarna i ärendet, hemställa,

att riksdagen må till Vissa åtgärder för ekonomisk försvarsberedskap
för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 500 000 kronor.

61 :o) Geotckniska undersökningar i Götaälvdalen m. m. Kungl. Maj :t
har (punkt 66, s. 98—101) föreslagit riksdagen att till Geotelcnislta undersökningar
i Götaälvdalen m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 130 000 kronor.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län (skr. 16A 1953) har — under erinran om de
lokala undersökningar, som skett genom försorg av statens geotekniska
institut inom det av jordskredet den 29 september 1950 i Surte drabbade
området — föreslagit, att ytterligare geotekniska undersökningar i Götaälvdalen
måtte komma till stånd enligt ett av institutet i samråd med Sveriges
geologiska undersökning uppgjort program samt att erforderliga statsmedel
måtte ställas till förfogande härför.

I anledning härav har statens geotekniska institut anfört, att skredriskerna
i Götaälvdalen måste bedömas som allvarliga bl. a. på grund av
förekommande grundvattentryck jämte lerlager, varför institutet anser
det synnerligen önskvärt, att den föreslagna undersökningen snarast möjligt
kommer till stånd.

Över framställningarna ha yttranden avgivits av statskontoret, järnvägsstyrelsen
och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen (s. 99 och 100).

Departementschefen bär anfört följande.

Det jordskred, som hösten 1950 drabbade samhället Surte på östra sidan
av Göta älv, orsakade mycket betydande skador. Förutom att bebyggelsen
inom området för naturkatastrofen helt eller delvis förstördes, avskars de
trafikleder, farleden på älven, järnvägen samt vägarna, som hade beröring
med området. Genom en av statens geotekniska institut nyligen utförd
lokal undersökning inom vissa samhällen vid älvdalen bär framgått, att
man där icke kan bortse från möjligheten av ras utav liknande art som det i
Surte. Det i april 1953 inträffade raset på järnvägssträckan Alvhem—Nygård
synes bekräfta förefintligheten av risker för ras längs dalgången.

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Människoliv samt betydande ekonomiska värden kan här stå på spel. För
trafiklederna utefter Göta älv vore ett klarläggande av de geologiska förhållandena
i de avseenden, varom här är fråga, av stor betydelse, såsom
ock framhållits av järnvägsstyrelsen och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Jag anser mig under angivna förhållanden böra förorda, att den av länsstyrelsen
i Älvsborgs län föreslagna geotekniska undersökningen av Götaälvdalen,
syftande i första hand till att klarlägga riskerna för ras, kommer
till stånd, och att kostnaderna för densamma bestrids med statsmedel.
Undersökningen synes böra bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med
det av statens geotekniska institut i samråd med Sveriges geologiska undersökning
uppgjorda programmet, för vilket redogörelse här förut lämnats,
samt ske i intimt samråd med berörda kommunikationsverk och övriga
företrädare för statliga intressen i frågan.

Institutet har beräknat de för dagen överblickbara kostnaderna till
280 000 kronor, varav 130 000 kronor avsetts för första budgetåret. Denna
kostnadsuppskattning föranleder från min sida ej någon erinran. Kostnaderna
för denna undersökning synes böra bestridas genom särskilt reservationsanslag.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Geotekniska undersökningar i Götaälvdalen
m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 130 000 kronor.

62 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 67, s. 101), som innebär anslagshöjning för
nästa budgetår med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 350 000 kronor.

63 :o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 68,
s. 101), som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1954/55
anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

64ro) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 69, s. 102), som innebär anslagsminskning
för nästa budgetår med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 3 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Uppskjutna frågor.

65 :o) Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtanden beträffande
nedannämnda av Kungl. Maj:t under följande punkter framställda förslag,
nämligen

punkten 9: Vissa anslagstekniska frågor;

punkten 10: Väghållningen på landet samt i städer och stadsliknande
samhällen, där kronan är väghållare, Väghållningen i städer och stadsliknande
samhällen, som är väghållare, samt Enskild väghållning;

punkten 14: Avsättning till statens automobilskattemedelsfond;

punkten 19: Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och
farleder; samt

punkten 46: Bidrag till upprättande av byggnadsplaner m. m.,
vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 30 mars 1954.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson,
Ohlon, Iwar Anderson, Näsgård, fröken Andersson, herrar Näsström, Pålsson,
Hesselbom, Gustaf Andersson, Einar Persson, Boman, Ragnar Persson,
Holmqvist och Sunne; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Malmborg i
Skövde, Bergström, Ståhl, Lindholm, Rubbestad, Eriksson i Sandby, Åkerström,
Staxäng, fröken Elmén, herrar Widén, Almgren, Andreasson, fröken
Olsson och herr Svensson i Stenkyrka.

4—403 04 Bihang till riksdagens protokoll 1954. 6 samt. Nr fl.