Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957 (Utlåtande 1957:Su56 su)

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

Nr 56

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar
om anslag för hudgetåret 1957/58 till folkskoleväsendet,
yrkesundervisningen och gymnastiska
centralinstitutet m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

Folkskoleväsendet m. m.

Folkskolinspektionen

l:o) Folkskolinspektionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln framställda förslag
(punkt 226, s. 538 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 3 januari 1957), vilket innebär en anslagshöjning med
77 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för folkskolinspektionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 1 106 400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................ 528 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 366 600

Summa kronor 2 001 000

b) till Folkskolinspektionen: Avlöningar för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 2 001 000 kronor.

2:o) Folkskolinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj.ts förslag (punkt 227, s. 539 och 540), vilket innebär en anslagshöjning
med 22 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolinspektionen: Omkostnader
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av
481 900 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

Skolmåltider

3:o) Bidrag till anordnande av skolmåltider. Kungl. Maj :t har (punkt
228, s. 540—543) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 26 200 000 kronor, innebärande en
anslagshöjning med 1 200 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Sveningsson (I: 286) och den andra inom andra kammaren av herrar
Bengtsson i Göteborg och Lothigius (II: 320), i vilka hemställts, att riksdagen
vid behandlingen av punkterna 228 och 229 i årets statsverksproposition,
åttonde huvudtiteln, måtte 1) besluta, att kommuner som tillhandahåller
skolmåltid tillerkännes rätt att av i måltid deltagande barn uttaga en
avgift motsvarande en fjärdedel av kommunernas egna driftkostnader
härför, dock högst 25 öre per måltid; 2) avslå Kungl. Maj:ts förslag att dels
till Bidrag till anordnande av skolmåltider anvisa ett förslagsanslag av
26 200 000 kronor, dels till Bidrag till anskaffande av inventarier för skolmåltider
anvisa ett förslagsanslag av 650 000 kronor;

dels ock en inom andra kammaren av herr Johanson i Västervik väckt
motion (II: 326), vari hemställts, att riksdagen under åttonde huvudtiteln
till Bidrag till anordnande av skolmåltider måtte bevilja ett anslag på
26 500 000 kronor, vilket innebär en höjning i jämförelse med Kungl. Maj:ts
förslag med 300 000 kronor.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa
till motionerna II: 320 och II: 326.

Skolöverstyrelsen har föreslagit en höjning av statsbidraget till kostnaderna
för skolmåltider åt elever från annan kommun från högst 85 öre med
15 öre till högst 1 krona. Höjningen beräknas av överstyrelsen medföra en
ökning av statsbidraget för under budgetåret 1957/58 utspisade måltider
med cirka 750 000 kronor. På grund av statsbidragssystemets utformning
beräknas emellertid förevarande anslag för nästa budgetår komma att belastas
med högst 300 000 kronor. Vidare har överstyrelsen äskat 30 000
kronor till bestridande av kostnaderna för en film, i vilken avses skola
redovisas resultatet av de arbetsstudier rörande skolmåltidsverksamheten,
som bedrivits under budgetåret 1955/56 och även pågår innevarande budgetår.
Med beaktande jämviil av automatiska utgiftsändringar har överstyrelsen
uppskattat anslagsbehovet för nästa budgetår till 26 500 000 kronor,
vilket innebär en höjning med 1 500 000 kronor.

Departementschefen, som uttalat att vägande skäl i och för sig kan anföras
till stöd för en höjning av statsbidraget till skolmåltider åt elever från

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

annan kommun, har vid budgetavvägningen icke ansett sig kunna för nästa
budgetår förorda någon ändring av statsbidragsgrunderna på denna punkt.
Överstyrelsens förslag i övrigt har biträtts av departementschefen.

Det i motionen II: 326 framställda yrkandet överensstämmer med överstyrelsens
förslag om ökat bidrag till måltider för lärjungar från annan
kommun.

Till stöd för det i motionerna I: 286 och II: 320 framställda yrkandena
har anförts bland annat följande.

Som förutsättning för erhållande av statsbidrag gäller att måltider skall
tillhandahållas gratis åt de i bespisningen deltagande. Det torde få anses
vara klart att ju mindre statsbidraget blir, desto mindre värde får det som
incitament och desto svårare blir det att i längden uppehålla detta villkor.
Å andra sidan har, sedan bestämmelserna utformades, kommunernas förmåga
att bekosta barnens mathållning ökats.

Uppenbarligen är det alltjämt angeläget att garantier skapas för att skolbarnen
under skoltiden får ett vällagat mål mat. Särskilt gäller detta i de
fall då ett skolbarn på grund av lång skolväg, moderns klenhet eller hennes
förvärvsarbete utom hemmet eller andra omständigheter icke kan få detta
önskemål tillgodosett i sitt hem.

För att i rådande statsfinansiella läge kommunernas intresse för denna
verksamhet skall kunna uppehållas, måste det betraktas som angeläget att
deras kostnader icke fortsätter att stiga. I detta sammanhang torde även
böra uppmärksammas att även den på kommunerna fallande delen av anläggningskostnaden
ökas både absolut och relativt.

Det synes vara en acceptabel utväg att söka en lösning från den utgångspunkten
att det här är en form av samhällelig serviceanordning som, åtminstone
till någon del, bör bekostas av dem som åtnjuter förmånen. Detta
skulle innebära att kommunerna skulle få rätt att uttaga en mindre avgift
per måltid. Denna borde i så fall sättas så lågt att svårigheterna för föräldrarna
att erlägga den blir överkomliga.

Såsom följande kalkyl utvisar skulle den även om den sattes så lågt som
till 25 öre per måltid, bestående av lagad mat, genomsnittligt bringa kommunerna
i bättre läge än nu rådande driftbidrag medför. Nästa år beräknas
735 000 barn komma att deltaga. Detta motsvarar cirka 147 miljoner
måltider. En avgift av 25 öre per måltid skulle inbringa 36 750 000 kronor.
Statsbidraget för nästa år beräknas till 26 200 000 kronor (punkt 228)
plus 650 000 kronor (punkt 229). Statsbidragen skulle alltså kunna utgå
ur budgeten och kommunerna ändå komma i ett bättre läge.

Den administrativa apparaten vid ett införande av ett dylikt avgiftssystem
kan göras ganska enkel, t. ex. så att barnen får köpa kuponger som
sedan avlämnas till den serverande. En dylik anordning är prövad i andra
sammanhang och medför inga svårigheter.

I samband härmed bör nuvarande statsbidragskungörelse angående skolmåltider
upphävas. Skyldighet för kommunen att på här antydda villkor
anordna skolmåltid synes böra knytas till kungörelsen om statsbidrag till
anläggningskostnaderna. Där kan nu gällande regler om måltidernas beskaffenhet
intagas och — med hänsyn till förekomsten av enklare måltider
än sådana med lagad mat — rätten att uttaga en mindre avgift regleras så

att avgiften bestämmes till viss kvotdel — lämpligen en fjärdedel _ av

kommunernas driftkostnad för skolmåltiden, maximerad till 25 öre.

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

Utskottet avstyrker bifall till motionerna I: 286 och II: 320, såvitt de
avse här förevarande anslag, dels av familjepolitiska skäl, dels ock under
hänvisning till de betydande praktiska olägenheter och för skolarbetet hindrande
uppbörds- och kontrollanordningar, som skulle vara förenade med
det av motionärerna föreslagna avgiftssystemet.

I motionen II: 326 har framställts yrkande om höjning av bidraget för
måltid, utspisad till lärjunge som tillhör annan kommun. Med anledning
härav får utskottet erinra om att utskottet i sitt utlåtande 1956: 8, punkt
34 — med understrykande av angelägenheten av att statsbidraget till skolmåltidsverksamheten
förbättrades — särskilt framhöll önskvärdheten av
att bidraget för måltid för lärjunge, som tillhörde annat skoldistrikt, snarast
höjdes. Enligt utskottets mening förelåge eljest risk för att skolmåltidsverksamheten
icke komme att utbyggas i önskvärd utsträckning.

Under erinran om utskottets sålunda i fjol gjorda uttalande får utskottet
allvarligt beklaga, att Kungl. Maj:t nu icke funnit sig böra föreslå någon
ändring av statsbidragsgrunderna med avseende å ökat bidrag till måltider
för lärjungar från annan kommun. Även om utskottet med hänsyn till den
restriktiva anslagsprövning, som rådande läge synes kräva, funnit sig böra
avstyrka bifall till det i motionen II: 326 framställda yrkandet, förutsätter
likväl utskottet, att Kungl. Maj:t så snart omständigheterna det medgiver
till förnyad prövning upptager denna fråga.

Utskottet tillstyrker, att ifrågavarande anslag för nästa budgetår i enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag uppföres med 26 200 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet funnit sig böra beröra frågan om
skolmåltidernas sammansättning. Kariesfrekvensen hos skolbarnen är mycket
hög. Erinras må sålunda att i folktandvården påträffades åren 1946—
1949 cirka sju kariesfria barn på 1 000 i 7-årsåldern och cirka tre på 1 000
som ett medeltal för hela skolåldern. Den kariesframkallande effekt, som
enligt gjorda undersökningar under vissa omständigheter är förenad med
konsumtionen av en del näringsämnen, gör det i hög grad angeläget, att
kosten får en sådan sammansättning att dylika näringsämnen i möjligaste
mån undvikas. Det är utskottets förhoppning att skolöverstyrelsen och de
lokala skolmyndigheterna ägna denna fråga skärpt uppmärksamhet.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna II: 326 samt I: 286 och
II: 320, sistnämnda två motioner såvitt här är i fråga, till
Bidrag till anordnande av skolmåltider för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 26 200 000 kronor.

4:o) Bidrag till anskaffande av inventarier för skolmåltider.

Kungl. Maj:t har (punkt 229, s. 543) föreslagit riksdagen att till detta
ändamål för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 650 000
kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de under närmast
föregående punkt angivna motionerna 1:286 och 11:320, i vilka —
med åberopande av den under samma punkt intagna motiveringen —
yrkats avslag på Kungl. Maj:ts förslag om anvisande av ovannämnda
anslag å 650 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en automatisk anslagsminskning med
100 000 kronor.

Utskottet tillstyrker, att ifrågavarande anslag för nästa budgetår uppföres
med det av Kungl. Maj:t äskade beloppet. Härav följer, att utskottet
avstyrker bifall till motionerna I: 286 och II: 320, såvitt här är i fråga.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:286 och II: 320, såvitt
här är i fråga, till Bidrag till anskaffande av inventarier
för skolmåltider för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 650 000 kronor.

Folkskoleväsendet

5:o) Folkskolor m. m.: Försökskostnadsbidrag. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 233, s. 561 och 562), vilket innebär en anslagshöjning
med 125 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Försökskostnadsbidrag
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 440 000 kronor.

6:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till hälsovården vid folk- och småskolor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 234, s. 562 och 563),
vilket innebär en anslagshöjning med 364 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till hälsovården
vid folk- och småskolor för budgetåret 1957/58 anvisa
ett förslagsanslag av 1 955 000 kronor.

7:o) Folkskolor m. m.: Resekostnadsersättningar åt skolläkare
vid folk- och småskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
235, s. 563 och 564), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Resekostnadsersättningar
åt skolläkare vid folk- och småskolor för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957 15

8:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare för vid
statsunderstödda sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna
barn i skolåldern. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 236, s.
564 och 565), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor in. in.: Bidrag till avlöning
åt lärare för vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter
och vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 565 000 kronor.

9:o) Folkskolor m. m.: Folkundervisningens främjande i rikets
nordligaste gränsorter m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 237, s. 566), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Folkundervisningens
främjande i rikets nordligaste gränsorter m. m. för
budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av
290 000 kronor.

10:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor
och biträdande föreståndarinnor vid folkskolans elevhem. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 238, s. 566 och 567), vilket innebär
en anslagsminskning med 220 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. in.: Bidrag till avlöning
åt föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor
vid folkskolans elevhem för budgetåret 1957/58 anvisa ett
förslagsanslag av 800 000 kronor.

ll:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i
elevhem eller enskilda hem. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
239, s. 567 och 568), vilket innebär en anslagsminskning med 200 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering
av skolbarn i elevhem eller enskilda hem för
budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 800 000
kronor.

12:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar
för skolpliktiga barn. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 240,
s. 568 och 569), vilket innebär en anslagshöjning med 3 000 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande
av skolskjutsar för skolpliktiga barn för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 33 000 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

13:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till kostnaderna för tillhandahållande
av fria läroböcker m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 241, s. 569 och
570) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1957/58
anvisa ett förslagsanslag av 9 960 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Sveningsson
(I: 287) samt den andra inom andra kammaren av fröken Wetterström och
herr Staxäng (II: 317), i vilka hemställts »att riksdagen måtte besluta
avslå Kungl. Maj:ts hemställan om ett förslagsanslag av 9 960 000 kronor
till Folkskolor m. m.: Bidrag till kostnaderna för tillhandahållande av fria
läroböcker m. m. samt uppdraga åt utskottet att i anledning härav vidtaga
erforderliga författningsändringar».

Kungl. Maj:ts förslag innebär en av ökat antal elever betingad anslagshöjning
med 60 000 kronor. I anledning av ifrågasatt höjning av statsbidragsbeloppet,
för närvarande 12 kronor per lärjunge, har departementschefen
uttalat, att med en omprövning av denna statsbidragsfråga borde
anstå till dess statsmakterna tagit ställning till allmänna statsbidragsutredningens
förslag, som bland annat innebure, att förevarande bidrag skulle
indragas, varvid dock kompensation i viss form skulle lämnas kommunerna.

I motionerna 1:287 och II: 317 har anförts följande.

Statligt bidrag utgår för närvarande till de kommuner som tillhandahåller
folkskolebarnen fria läroböcker. Det föreligger således ingen skyldighet
för kommunerna att förfara sålunda, utan detta sker på helt frivillig grund,
varvid statsbidraget är avsett att tjäna som viss stimulans.

Det finns åtskilligt att invända mot principen om att läroböcker skall
utdelas såsom gåva. Det är uppenbart, att den fria tillgången i sig själv
föranleder slarv och slöseri. Någon aktning för materielens värde kan på
så sätt inte skapas. Läroboken har kommit att betraktas som en ren förbrukningsartikel,
vilken efter användandet icke representerar något värdefullt.
Vid upprepade tillfällen har det vitsordats, hur vårdslöshet uppammats
liksom så ofta sker då något erhålles gratis. Ur ren uppfostringssynpunkt
föreligger därför vissa skäl att icke hävda berörda princip.

Man kan också hävda att den allmänna inkomstutvecklingen och den
därav följande välståndsökningen utgör tillräckliga skäl för att ett system
med fria läroböcker icke längre är befogat.

Även om man icke hyser de principiella betänkligheterna mot systemet,
kan man med fog ifrågasätta huruvida statsbidrag för ändamålet skall utgå.
Utredningen om förenklad statsbidragsgivning har i ett betänkande den 27
januari 1956 hävdat, att statligt bidrag icke bör utgå. I samband med upphävande
av statsbidragsförfattningen bör man emellertid — fortfarande enligt
utredningen — införa föreskrift i folkskolestadgan om skyldighet för
skoldistrikten att tillhandahålla läroböcker.

Enligt vår mening föreligger det starka skäl som talar för ett upphävande
av statsbidraget, varför vi i detta avseende helt instämmer i utredningens
resultat.

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

Emellertid synes det olämpligt att föreskriva skyldighet för kommunerna
att tillhandahålla fria läroböcker. Detta bör även i fortsättningen få vara
en kommunernas enskilda angelägenhet .

Utskottet. Spörsmålet om en avlösning av ifrågavarande statsbidrag och
om kompensation därför i särskild ordning har av Kungl. Maj :t behandlats
i propositionen nr 112 till årets riksdag angående grunder för en förenklad
stastbidragsgivning, avseende driftbidragen till primärkommunerna. De
förslag som framlagts i nämnda proposition avses skola träda i kraft från
och med budgetåret 1958/59. I förevarande motioner I: 287 och II: 317 har
yrkats, att statsbidraget till fria läroböcker skall — utan särskild kompensation
— indragas med utgången av innevarande budgetår och att i
anledning därav anslag för ändamålet icke måtte av riksdagen anvisas för
nästa budgetår. Utskottet, som funnit det föga ändamålsenligt att nu ta
ställning till de mycket viktiga principfrågor, som berörs i motionerna I: 287
och II: 317, avstyrker därför bifall till desamma och biträder Kungl. Maj:ts
under förevarande punkt i åttonde huvudtiteln framställda förslag.

Utskottet, som senast år 1953 uttalat sig i frågan om tillhandahållandet
av fria läroböcker in. m., vill påminna om den ändring i statsbidragsvillkoren
som efter förslag av 1950 års besparingsutredning genomfördes 1951, syftande
till att åt varje skoldistrikt överlämna beslutanderätten huruvida
läroböcker skall utlämnas som gåva eller lån. Utskottet finner det nu angeläget
att de erfarenheter som vunnits i skoldistrikt, där man följt en mera
restriktiv praxis i fråga om läro boksutdelningen, förutsättningslöst prövas

1 större sammanhang.

Utskottet anser sig samtidigt böra beröra frågan om priserna på läroböckerna.
De avsevärda kostnadsökningarna på detta område beror uppenbarligen
till viss del på penningvärdets förändring, men synes likväl främst
vara betingade av andra omständigheter. Utskottet har bland annat uppmärksammat
tendensen att uppdela en lärokurs i flera häften och att ge
böckerna ett ofta alltför påkostat utförande.

Utskottet finner det angeläget att såväl principerna för läroböckers tillhandahållande
åt eleverna som frågan om kostnaderna för dessa läroböcker
blir föremål för närmare utredning genom skolöverstyrelsens försorg i samråd
med läroboksnämnden och representanter för svenska stadsförbundet,
svenska landskommunernas förbund, målsmännens riksförbund in. fl. Utskottet
förordar att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna
vad utskottet sålunda i detta ämne anfört.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag
å motionerna 1:287 och 11:317 till Folkskolor m.m.: llidrag
till kostnaderna för tillhandahållande av fria läro 2

— iBihang till riksdagens protokoll 1057. G sand. AV 55—5G

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

böcker m.m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 9 960 000 kronor;

b) i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet
anfört rörande kostnaderna för skolornas läroböcker.

14:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 242, s. 570 och 571),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa
fullbordade byggnadsarbeten för budgetåret 1957/58 anvisa
ett förslagsanslag av 3 000 000 kronor.

15:o) Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag för vissa äldre undervisningslokaler.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 243, s. 571),
vilket innebär en anslagsminskning med 30 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag
för vissa äldre undervisningslokaler för budgetåret 1957/58
anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kronor.

16:o) Folkskolor m. m.: Hyresbidrag för undervisningslokaler
m.m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 244, s. 571 och 572),
vilket innebär en anslagshöjning med 200 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Hyresbidrag för
undervisningslokaler m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa
ett förslagsanslag av 2 200 000 kronor.

17:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till undervisningsmateriel. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 245, s. 572—574), vilket innebär
en anslagshöjning med 40 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till undervisningsmateriel
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 2 840 000 kronor.

18:o) Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag till tjänstebostäder. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 246, s. 574—576), vilket innebär
en anslagshöjning med 500 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag
till tjänstebostäder för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 5 000 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

19:o) Folkskolor m. m.: Övergångsbidrag till tjänstebostäder. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 247, s. 576 och 577), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor in. m.: Övergångsbidrag
till tjänstebostäder för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 180 000 kronor.

20 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 248, s. 577), vilket innebär
en anslagsminskning med 5 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till
Skytteanska skolan i Tärna för budgetåret 1957/58 anvisa
ett förslagsanslag av 48 000 kronor.

21 :o) Folkskolor m. m.: Anordnande av kombinerad korrespondens-
och radioundervisning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 249, s. 578 och 579), vilket innebär en anslagshöjning med 340 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Anordnande av
kombinerad korrespondens- och radioundervisning för budgetåret
1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 740 000
kronor.

22 :o) Kurser för lärare m. fl. vid läroanstalter tillhörande folkundervisningen.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 250, s.
580—584), vilket innebär en anslagshöjning med 252 100 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Kurser för lärare m. fl. vid läroanstalter
tillhörande folkundervisningen för budgetåret
1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 818 100 kronor.

23:o) Resestipendier åt lärare vid vissa till folkundervisningen
hörande läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 251,
s. 584), vilket innebär en anslagshöjning med 5 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid vissa
till folkundervisningen hörande läroanstalter för budgetåret
1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 55 000 kronor.

24:o) Stipendier åt folkskollärare för vinnande av behörighet
att undervisa i engelska. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

20 Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

252, s. 585), vilket innebär en anslagshöjning med 40 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Stipendier åt folkskollärare för vinnande
av behörighet att undervisa i engelska för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 280 000 kronor.

25:o) Nomadskolor: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 253, s. 585—589), vilket innebär en anslagshöjning med 65 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1957/58, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för nomadskolorna, som föranledes
av vad departementschefen anfört,

b) godkänna följande avlöningsstat för nomadskolorna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1957/58:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 415 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .............. 8 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 430 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 207 500

Summa kronor 1 061 000

Särskilda uppbördsmedel

Ersättning från byggnadsstyrelsens delfond av

statens allmänna fastighetsfond ........... 14 000

Nettoutgift kronor 1 047 000

c) till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret 1957/58
anvisa ett förslagsanslag av 1 047 000 kronor.

26:o) Nomadskolor: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 254, s. 589 och 590), vilket innebär en anslagshöjning med
40 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Omkostnader för
budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 468 000
kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

27:o) Nomadskolor: Fortsättningsskolundervisning för nomadbarn.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 255, s. 590 och 591),
vilket innebär en anslagsminskning med 12 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nomadskolor: Fortsättningsskolundervisning
för nomadbarn för budgetåret 1957/58 anvisa
ett förslagsanslag av 58 000 kronor.

28:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 256, s. 591), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning
åt lärare för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 7 000 000 kronor.

29:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av fortsättningsskolväsendet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 257,
s. 591 och 592), vilket innebär en anslagsminskning med 100 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering
av fortsättning sskolväsendet för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 200 000 kronor.

Folkhögskolor

30:o) Folkhögskolor: Understöd. Kungl. Maj:t har (punkt 258, s.
592—594) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1957/58
anvisa ett förslagsanslag av 10 492 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Wolgast (I: 124)
och den andra inom andra kammaren av herrar Hammar och Bark (II: 125),
i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att statsbidrag för nästa
budgetår beviljas till ytterligare fyra nya folkhögskolor och att med anledning
härav statsbidraget till här angivet ändamål för budgetåret 1957/58
uppräknas till 300 000 kronor.

De i motionerna gjorda yrkandena överensstämmer med ett av skolöverstyrelsen
i dess äskanden för nästa budgetår framlagt förslag.

Departementschefen, som förklarat sig ha för avsikt att senare för
Kungl. Maj:t framlägga förslag om proposition till 1957 års riksdag angående
principerna för en i huvudsaklig anslutning till 1946 års skolkommissions
förslag utformad folkhögskolereform, avsedd att träda i kraft från

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

och med budgetåret 1958/59, har ansett sig även för nästa budgetår böra
beräkna medel för statsbidrag till 2 nya folkhögskolor utöver de 89 nu
statsbidragsberättigade skolorna.

I övrigt avser Kungl. Maj:ts förslag, som innebär en anslagshöjning med
749 000 kronor, medelsanvisning till vissa automatiska utgiftshöjningar.

I motionerna 1:12£ och II: 125 har anförts bland annat följande.

Om folkhögskolornas betydelse i det fria och frivilliga folkbildningsarbetet
behöver här ej närmare ordas. Alltjämt stiger antalet av ungdomar
som söker sig in vid dessa skolor. Årligen måste också tusentals inträdessökande
avvisas på grund av platsbrist. Än större måste behovet bli när de
stora årskullarna om fem—tio år når upp till folkhögskoleåldern. Varje
bärande initiativ till att starta ungdomsskolor, som utifrån sina speciella
synpunkter accepterar folkhögskolans allmänna program och målsättning,
bör därför kunna påräkna stöd från det allmännas sida. Skolöverstyrelsens
bevisföring för att från och med arbetsåret 1957/58 fyra nya folkhögskolor
skall erhålla statsbidrag synes oss helt övertygande.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag och
har icke funnit sig böra biträda de i motionerna I: 124 och II: 125 framställda
yrkandena.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 124 och II: 125, till Folkhögskolor:
Understöd för budgetåret 1957/58 anvisa ett
förslagsanslag av 10 492 000 kronor.

31 :o) Folkhögskolor: Bidrag till arvoden åt skolläkare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 259, s. 594 och 595), vilket innebär en
anslagshöjning med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Bidrag till arvoden
åt skolläkare för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 36 000 kronor.

32:o) Folkhögskolor: Förberedande samhällsvetenskapliga kurser.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 260, s. 595), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Förberedande samhällsvetenskapliga
kurser för budgetåret 1957/58 anvisa ett
reservationsanslag av 46 500 kronor.

33:o) Folkhögskolor: Utbildning av lärare. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 261, s. 595 och 596), vilket innebär en anslagshöjning
med 28 000 kronor, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

att riksdagen må till Folkhögskolor: Utbildning av lärare
för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av
42 500 kronor.

Abnormundervisningen

34:o) Läroanstalter för blinda: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
282, s. 590—602) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att,
med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1957/58, vidtaga av
departementschefen angiven ändring i personalförteckningen för läroanstalterna
för blinda, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat
för läroanstalterna för blinda, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1957/58, dels ock till Läroanstalter för blinda: Avlöningar för
budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 326 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av fröken Liljedahl och herr Nestrup väckt motion (II: 166),
vari hemställts, att riksdagen ville besluta att inrätta sex biträdande husmoderstjänster,
varav en för Tomteboda blindinstitut och övriga vid skolinternaten
för döva.

Kungl. Maj:ts förslag innebär i huvudsak dels omorganisation av undervisningen
för vuxna nyblinda vid de båda hantverksskolorna för blinda i
Kristinehamn och Växjö att huvudsakligen omfatta anpassningskurs med
individualiserad undervisning och inrättande för denna undervisning av
två tjänster vid vardera skolan, nämligen eu tjänst som anpassningslärare
i Ce 23 och en som biträdande anpassningslärare i Ce 18, dels inrättande
av två tjänster i Ce 20 som konsulenter för blinda barn i förskoleåldern
med samtidig indragning av en arvodestjänst som konsulent, dels inrättande
vid Tomtebodainstitutet av en extra lärartjänst i kunskapsämne i
Cg 21, dels ordinariesättning av en extra yrkeslärartjänst i korgmakeri vid
skolan i Kristinehamn, dels inrättande vid samma skola av en ekonomibi
triidestjänst i Ce 6, dels anvisande av ytterligare medel till timlärartimmar
och läkararvoden, dels ock vissa arvodesförbättringar. En av skolöverstyrelsen
gjord framställning om inrättande vid Tomtebodainstitutet
av en tjänst som biträdande husmoder i lönegrad Ce 14 har departementschefen
icke biträtt.

Den av Kungl. Maj:t äskade anslagshöjningen, vilken jämväl betingas
av vissa automatiska utgiftsstegringar, utgör sammanlagt 186 000 kronor.

Det i motionen II: 166 framställda yrkandet sammanfaller med skolöverstyrelsens
ovannämnda förslag om inrättande av en tjänst som biträdande
husmoder vid Tomtebodainstitutet och jämväl med överstyrelsens i det

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

följande under skolornas för döva avlöningsanslag redovisade framställning
om inrättande av fem dylika tjänster vid dövskolorna. I motionen har
påpekats, att behovet av dessa tjänster framhållits redan i skolöverstyrelsens
petita till 1950 års riksdag och därefter varje år. Vidare har anförts
bland annat följande.

Inrättandet av biträdande husmoderstjänster synes oss väl berättigat.
De barn det här gäller kommer ju till internatskolan i allmänhet redan vid
7—8 års ålder och fordrar på grund av sitt lyte en alldeles särskild tillsyn
och särskilt stöd och förståelse för att rätt kunna utvecklas. De har ofta
mera än andra barn blivit fixerade vid sin moder, varför omplaceringen
till den nya omgivningen blir ytterst kännbar för dem. Husmodern, som
förutom uppgiften att handleda och övervaka hushållet och viss personal
dessutom skall företräda modern, kan inte i tillräcklig grad ägna sig åt
varje barn i den utsträckning, som barnen har behov av. Det är därför av
stor betydelse både för deras utveckling och för deras trygghet att det
finns tillräcklig och väl kvalificerad personal till hennes hjälp. Ett ytterligare
skäl för inrättandet av biträdande husmoderstjänster synes oss vara,
att husmodern numera har reglerad arbetstid, varför det är av behovet påkallat
att kvalificerad ersättare för henne finnes.

Utskottet. Vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit har utskottet
funnit sig böra biträda.

Såsom av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår har i motionen
II: 166 yrkats, att riksdagen måtte besluta inrättande av sex biträdande
husmoderstjänster, därav en vid Tomteboda blindinstitut och fem
vid skolinternat för döva, vilket yrkande överensstämmer med ett av skolöverstyrelsen
gjort äskande som icke föranlett förslag till riksdagen från
Kungl. Maj:ts sida. Utskottet får erinra därom, att utskottet beträffande
personalorganisationen vid internatskolorna för blinda och döva barn i utlåtande
1953: 150 framhöll, att denna organisation givetvis borde ha en
sådan storlek och utformning, att elevernas behov av särskild tillsyn och
vård på ett tillfredsställande sätt tillgodosåges. Utskottet förklarade sig
vidare utgå från att Kungl. Maj:t hade sin uppmärksamhet riktad på detta
spörsmål och, därest ett närmare bedömande av behoven vid de olika skolorna
så motiverade, komme att framlägga de förslag i ämnet, som under
beaktande av tillgängliga personella och ekonomiska resurser kunde befinnas
påkallade.

Under erinran om vad utskottet i förevarande ämne sålunda anfört och
då Kungl. Maj:t vid sin prövning av skolöverstyrelsens ovannämnda förslag
icke funnit sig böra tillmötesgå detsamma, är utskottet icke heller
berett att för nästa budgetår förorda den ifrågasatta personalförstärkningen.

Utskottet anser sig alltså icke böra biträda det i motionen II: 166 framställda
yrkandet, vilket i vad avser förevarande anslag innebär inrättande
av en biträdande husmoderstjänst vid Tomteboda blindinstitut.

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen II: 166, såvitt här är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1957/58, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för läroanstalterna för blinda,
som föranledes av vad departementschefen anfört,

b) godkänna följande avlöningsstat för läroanstalterna
för blinda, att tillämpas tills vidare från och med budget -

året 1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 461 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .............. 18 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 575 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 272 000

Summa kronor 1 326 000

c) till Läroanstalter för blinda: Avlöningar för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 326 000 kronor.

35:o) Läroanstalter för blinda: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 263, s. 603—605), vilket innebär en anslagshöjning
med 51 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Läroanstalter för bivida: Omkostnader
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 407 000 kronor.

36:o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:
Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 264, s. 606 och
607), vilket innebär en anslagshöjning med 46 300 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1957/58, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för vårdanstalten i Lund för
blinda med komplicerat lyte, som föranledes av vad departementschefen
anfört,

b) godkänna följande avlöningsstat för vårdanstalten i
Lund för blinda med komplicerat lyte, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1957/58:

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags vis

.................................... 175 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestäm -

da av Kungl. Maj:t, förslagsvis . ........... 10 300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . 431 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. 163 900

Summa kronor 781 300

c) till Vardanstalten i Lund för blinda med komplicerat
lyte: Avlöningar för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 781 300 kronor.

37:o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:
Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 265, s. 607
och 608), vilket innebär en anslagshöjning med 18 400 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Vårdanstalten i Lund för blinda
med komplicerat lyte: Omkostnader för budgetåret 1957/58
anvisa ett förslagsanslag av 242 300 kronor.

38:o) Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 266, s. 608), vilket innebär en anslagshöjning
med 20 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever
för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 43 600 kronor.

39:o) Resor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 267, s. 609), vilket innebär en
anslagshöjning med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resor för blindskolelever jämte åtföljande
vårdare för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 53 000 kronor.

40:o) Arvoden åt blivande blindlärare. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 268, s. 609), vilket innebär en anslagshöjning med 5 700 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arvoden åt blivande blindlärare
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 17 500
kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

41:o) Tryckning av blindskrifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 269, s. 609 och 610), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tryckning av blindskrifter för
budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 20 000
kronor.

42:o) Bidrag till anskaffande av böcker åt blinda. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 270, s. 610), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till anskaffande av böcker
åt blinda för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 20 000 kronor.

43 :o) Kurs i anpassningsundervisning för lärare vid blindskolor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 271, s. 610 och 611), hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Kurs i anpassning sundervisning för
lärare vid blindskolor för budgetåret 1957/58 anvisa ett
reservationsanslag av 9 000 kronor.

44:o) Skolor för döva: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 272, s.
611—616) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med
tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1957/58, vidtaga av
departementschefen angiven ändring i personalförteckningen för skolorna
för döva, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för
skolorna för döva, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1957/58,
dels ock till Skolor för döva: Avlöningar för budgetåret 1957/58 anvisa ett
förslagsanslag av 4 305 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft den under punkten
34:o) angivna motionen 11:166, i vilken med avseende å förevarande
anslag yrkats inrättande av fem biträdande husmoderstjänster vid skolinternaten
för döva. Beträffande vad i motionen anförts till stöd för detta
yrkande torde få hänvisas till nyssnämnda punkt.

Kungl. Majts förslag innebär beträffande personalorganisationen m. in.
i huvudsak dels principbeslut om indragning av de hittillsvarande slöjdlärartjänsterna
i skrädderi och skomakeri vid barndomsskolorna för döva,

28 Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

allteftersom tjänsterna framdeles blir lediga, dels extraordinariesättning
i Ce 20 av en yrkeslärartjänst i Cg 17 vid Växjöskolan, ordinariesättning
av en slöjdlärartjänst (kvinnlig slöjd) i Ca 18 vid Härnösandsskolan och
inrättande av ytterligare en vårdarinnetjänst i Ce 9, dels i fråga om biträdeshjälpen
på dövskolornas rektorsexpeditioner förändring av en kontorsbiträdestjänst
vid Manillaskolan till kontoristtjänst i Ce 13 och inrättande
— med samtidig indragning av vissa arvoden — av en kontoristtjänst
i Ce 13 vid Växjöskolan samt av en kanslibiträdestjänst i Ce 11 vid
var och en av skolorna i Härnösand och Lund samt på Mogård ävensom
uppräkning till 1 500 kronor av arvodena till skriv- och bokföringshjälp vid
skolorna i Boden och Broby, dels ock ökad medelsanvisning till fritidssysselsättning
m. in. vid skolan på Mogård. Av skolöverstyrelsen gjord framställning
om inrättande vid skolorna för döva av fem tjänster som biträdande
husmödrar i Ce 14 har departementschefen icke biträtt.

Den av Kungl. Maj:t äskade anslagshöjningen, vilken jämväl betingas av
vissa automatiska utgiftsökningar, uppgår till sammanlagt 245 000 kronor.

TJtskottet biträder Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och avstyrker,
med hänvisning till sitt ställningstagande under punkten 34:o), bifall till
motionen II: 166, i vad den avser förevarande anslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anslutning till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionen II: 166, såvitt här är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1957/58, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för skolorna för döva, som föranledes
av vad departementschefen anfört,

b) godkänna följande avlöningsstat för skolorna för döva,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis ............................... 1 561 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis.......... 85 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis............................. 1 722 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. 937 000

Summa kronor 4 305 000

c) till Skolor för döva: Avlöningar för budgetåret 1957/
58 anvisa ett förslagsanslag av 4 305 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

45:o) Skolor för döva: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 273, s. 616 och 617), vilket innebär en anslagshöjning med
88 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skolor för döva: Omkostnader för
budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 548 000
kronor.

46:o) Skolor för döva: Resor för elever jämte åtföljande vårdare.

I enlighet med Kungl. Majts förslag (punkt 274, s. 617 och 618), vilket
innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skolor för döva: Resor för elever
jämte åtföljande vårdare för budgetåret 1957/58 anvisa
ett förslagsanslag av 100 000 kronor.

47:o) Skolor för döva: Stipendier åt vissa fortsättningsskolpliktiga
döva m. fl. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 275, s. 618),
vilket innebär en anslagsminskning med 3 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skolor för döva: Stipendier åt vissa
fortsättningsskolpliktiga döva m. fl. för budgetåret 1957/58
anvisa ett anslag av 5 000 kronor.

48:o) Skolor för döva: Arvoden åt blivande lärare för döva. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 276, s. 618 och 619), vilket innebär
en anslagshöjning med 29 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skolor för döva: Arvoden åt blivande
lärare för döva för budgetåret 1957/58 anvisa ett
förslagsanslag av 157 800 kronor.

49:o) Skolor för döva: Kurser för personal. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 277, s. 619 och 620), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till SIcolor för döva: Kurser för personal
för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av
12 000 kronor.

50:o) Skolor för döva: Engångsanskaffning av utrustning in. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 278, s. 620—622), vilket innebär
en anslagshöjning med 22 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skolor för döva: Engångsanskaffning
av utrustning m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett
reservationsanslag av 60 000 kronor.

30 Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

51 :o) Bidrag till förskolor och skolhem för döva barn. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 279, s. 622 och 623), vilket innebär en
anslagshöjning med 105 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till förskolor och skolhem
för döva barn för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 380 000 kronor.

52 :o) Bidrag till bildningsverksamhet bland döva. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 280, s. 623), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till bildningsverksamhet
bland döva för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av
8 000 kronor.

53:o) Bidrag till tidning för döva. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 281, s. 623), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till tidning för döva för
budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av 2 000 kronor.

54:o) Bidrag till hörselfrämjandet. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 282, s. 623 och 624), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till hörselfrämjandet för
budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av 57 000 kronor.

Yrkesundervisningen

55:o) Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 283, s. 625—632), vilket innebär en anslagshöjning
med 222 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1957/58, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för överstyrelsen för yrkesutbildning,
som föranledes av vad departementschefen
förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för överstyrelsen för
yrkesutbildning, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1957/58:

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957 31

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... 602 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.............. 11 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar till inspek törer

och sakkunniga biträden m. m., förslagsvis
.................................... 109 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 671 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis . . ._..... 382 000

Summa kronor 1 775 000

c) till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar för
budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 775 000
kronor.

56:o) Överstyrelsen för yrkesutbildning: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 284, s. 633 och 634), vilket innebär en
anslagshöjning med 65 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Överstyrelsen för yrkesutbildning:
Omkostnader för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 260 200 kronor.

57:o) Överstyrelsen för yrkesutbildning: Yrkespedagogisk reformverksamhet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 285, s.
634), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Överstyrelsen för yrkesutbildning:
Yrkespedagogisk reformverksamhet för budgetåret 1957/58
anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

58:o) Högre tekniska läroverk: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
286, s. 635—648) föreslagit riksdagen att

dels besluta, att i Borlänge och Linköping skall från och med budgetåret
1957/58 eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer, successivt
upprättas högre tekniska läroverk under villkor att städerna åtager sig att
tillhandahålla för respektive läroverk erforderliga undervisningslokaler
jämte inredning och möbelutrustning, bostad åt rektor eller motsvarande
kontant ersättning samt bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal eller,
efter Kungl. Majrts medgivande i varje särskilt fall, motsvarande kontant
ersättning;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och
med budgetåret 1957/58, vidtaga de ändringar i personalförteckningen för

32 Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

de högre tekniska läroverken, som föranledes av vad departementschefen
förordat;

dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för de högre
tekniska läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1957/58;

dels ock till Högre tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret 1957/58
anvisa ett förslagsanslag av 9 060 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Sunne och
Sundelin (I: 360) och den andra inom andra kammaren av herr Boija m. fl.
(II: 324), i vilka hemställts, att en väg- och vattenbyggnadsteknisk linje
från och med budgetåret 1957/58 inrättas vid ett av de högre tekniska
läroverken samt att, om detta yrkande bifalles, denna nya linje lämpligen
inrättas vid högre tekniska läroverket i Norrköping.

Enligt beslut av 1956 års riksdag skall från och med budgetåret 1957/58
eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer, ett högre tekniskt läroverk
upprättas i Karlstad. Departementschefen räknar med att detta läroverk
upprättas från och med nästa budgetår och att det då kommer att
omfatta två avdelningar av gymnasiets första klass. Därjämte framlägges
förslag om upprättande från och med nästa budgetår eller den senare tidpunkt
Kungl. Maj:t bestämmer av ytterligare två nya läroverk, nämligen
ett i Borlänge och ett i Linköping, vart och ett första året omfattande två
avdelningar av gymnasiets första klass och en avdelning av fackskolans
första klass. I fråga om antalet klassavdelningar vid befintliga läroverk
räknar departementschefen med en automatisk ökning med nio till 175
till följd av det vid fjolårets riksdag fattade beslutet om utbyggnad av de
högre tekniska läroverkens organisation och förordar därjämte inrättande
från och med nästa budgetår av ytterligare tre avdelningar. Vid bifall till
nu redovisade förslag kommer totalantalet klassavdelningar nästa budgetår
att öka med 20 till 186. Antalet intagningsavdelningar ökas med 11 från
63 till 74.

I övrigt avser Kungl. Maj:ts förslag, som innebär en anslagshöjning med
1 399 000 kronor, förutom vissa automatiska utgiftsökningar, i huvudsak
inrättande av tre rektorstjänster i Cb 14, aderton ordinarie lektorstjänster,
åtta adjunktstjänster i Ce 29 samt sex vaktmästartjänster i Ce 12 och tre
dylika tjänster i Ca 11, ordinariesättning av fyra adjunktstjänster i Ca 29
ävensom anvisande av medel till särskilda påbyggnadskurser samt för vissa
vaktmästargöromål vid läroverken i Eskilstuna och Göteborg och för utförande
av eldargöromål vid läroverket i Karlskrona. Därjämte beräknas
ökade medel till biträdeshjälp å rektorsexpeditionerna samt medel för omreglering
av vissa arvoden vid de tekniska läroverken.

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

I motionerna 1:360 och II: 334 har anförts bland annat följande.

Den brist på ingenjörer inom väg- och vattenbyggnadsfacket som sedan
flera år kunnat konstateras här i landet har på senare tid i hög grad blivit
kännbar även för kommunerna. Denna bristsituation, men även andra
omständigheter, har gjort att kommunerna vid uppgörandet av sina organisationsplaner
numera räknar med att i större utsträckning än tidigare
anställa ingenjörer med lägre teknisk utbildning än tidigare. Alltså krävs
det i dag och för framtiden ingenjörer (kommunaltekniker) utbildade vid
de högre tekniska läroverken.

Vid flera av läroverken finnes i dag byggnadstekniska linjer. Dessa tar
dock närmast sikte på husbyggnadsteknik och berör endast flyktigt de
problem beträffande gator, vägar, vatten, avlopp, hamnväsende, fastighetsförvaltning
m. m. som är aktuella inom en kommunalförvaltning. För dessa
mångskiftande uppgifters genomförande föreligger ett stort och växande
behov av ingenjörer. Detta behov förstärks av det förhållandet att nytillkomna
bestämmelser för tillhörande verksamhetsområden, tätorternas tillväxt
och kommunalteknikens utveckling har ökat arbetsuppgifterna. En
ökad utbildning bör här bäst kunna ske genom att vid ett av de tekniska
läroverken en särskild linje för väg- och vattenbyggare inrättas.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i denna fråga i ett yttrande anfört (tekniska
skolutredningens betänkande SOU 1955:21): »Det har ofta varit
svårt för förmedlingarna att till dessa platser finna personer med erforderlig
teknisk kompetens.---En ny utbildningslinje synes därför som

tekniskt huvudämne böra omfatta väg-, vatten-, avlopps- och husbyggnadsteknik
med tyngdpunkt lagd på det väg- och vattenbyggnadstekniska området.
»

Svenska stadsförbundets styrelse är i stort inne på samma linje som
arbetsmarknadsstyrelsen och anför (i samma betänkande): »att eu utbildning
av det omfång som de högre tekniska läroverken meddelar syntes
lämplig», men var då inte beredd att göra något uttalande om hur utbildningen
borde ordnas.

Denna utbildning bör emellertid med fördel kunna förläggas till något
av de tekniska läroverk som i dag har en byggnadsteknisk linje. Detta kan
med fördel ske vid högre tekniska läroverket i Norrköping, som förfogar
över lämplig laboratorieutrustning och genom beslutad nybyggnad också
har möjligheter att projektera en avdelning för väg- och vattenbyggnadsteknik.
Beträffande husbyggnadslinjen vid läroverket i Norrköping bör
lämpligen en jämkning ske i organisationen så att vid läroverket finnes
dels en husbyggnadslinje, dels en linje för väg- och vattenbyggnadsteknik.
Det torde nämligen med hänsyn till utvecklingen på dessa områden, vara
uteslutet att samordna allt i en linje.

För närvarande finns ingen speciallinje vid de tekniska läroverken för
väg- och vattenbyggare. Detta kanske framför allt beror på att utvecklingen
på dessa områden och då särskilt beträffande reningsproblemen för
vatten och avlopp under de sista åren gått mycket snabbt. Det är därför
riktigt att man snarast tillgodoser utbildningsbehovet inom detta område.

Visserligen har en fackskolelinje nyligen inrättats vid högre tekniska
läroverket i Stockholm, men denna torde inte vara tillräcklig när det gäller
att tillgodose behovet av på dessa områden vid utbildade ingenjörer.

Som ovan anlytts är uppgiften inom en kommunal förvaltning så krävande
och mångskiftande att en god fackutbildning vid tekniska läroverk

3 — B ihan g till riksdagens protokoll 1057. 0 sand. Nr 55—50

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

är nödvändig. Detta så mycket mer, som dessa ingenjörer kommer att åläggas
uppgifter som tidigare handhafts av personer med en högre teknisk utbildning.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts under förevarande punkt
framställda förslag, vilka, såsom av den lämnade redogörelsen framgår,
innebära en icke oväsentlig utbyggnad av de högre tekniska läroverkens
utbildningskapacitet.

Med anledning av det i motionerna I: 360 och II: 324 framställda yrkandet
om inrättande från och med nästa budgetår av en väg- och vattenbyggnadsteknisk
gymnasielinje vid ett av de högre tekniska läroverken får
utskottet erinra om att 1948 års tekniska skolutredning i sitt betänkande
rörande den tekniska skolutbildningen i fråga om inrättande av nya linjer
vid de tekniska gymnasierna bland annat avvisade framlagda förslag om
uppdelning av den byggnadstekniska gymnasielinjen i en linje för husbyggnadsteknik
och en för väg- och vattenbyggnadsteknik. Utredningens ställningstagande
syntes departementschefen (prop. 1956: 63) riktigt, och han
förklarade sig därför icke beredd att biträda vid betänkandets remissbehandling
framkomna önskemål om anordnande försöksvis av en differentiering
på den byggnadstekniska gymnasielinjen i Stockholm. Enligt departementschefen,
som på förslag av utredningen förordade att differentieringen
inom gymnasieorganisationen skulle kompletteras med tre nya
linjer, nämligen produktionsteknisk linje, värme- och
samt pappersteknisk linje, borde det emellertid ankomma på överstyrelsen
för yrkesutbildning att uppmärksamt följa behovet av nya slag av facklinjer
och framlägga de ytterligare förslag i differentieringsfrågan, vartill
utvecklingen kunde ge anledning.

I sitt utlåtande 1956: 53 anslöt sig utskottet till departementschefens förslag
beträffande linjedifferentieringen. Enligt utskottets mening måste
dock behovet av ytterligare nya facklinjer och den viktiga avvägningsfrågan
om linjedifferentieringen över huvud taget vid de tekniska läroverken
i fortsättningen följas med skärpt uppmärksamhet.

Vidkommande det i nyssnämnda motioner framställda förslaget är utskottet
mot bakgrunden av vad som sålunda tidigare förevarit i denna
fråga icke berett att biträda yrkandet om att riksdagen skulle besluta att
inrätta en väg- och vattenbyggnadsteknisk gymnasielinje från och med
nästa budgetår. Utskottet avstyrker alltså bifall till motionerna I: 360 och
II: 324. Utskottet har emellertid vid detta ställningstagande ansett sig böra
understryka vad utskottet i differentieringsfrågan anfört i sitt ovannämnda
utlåtande 1956: 53.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Ivungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 360 och II: 324,

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

a) besluta, att i Borlänge och Linköping skall från och
med budgetåret 1957/58 eller den senare tidpunkt, Kungl.
Maj:t bestämmer, successivt upprättas högre tekniska
läroverk under villkor att städerna åtager sig att tillhandahålla
för respektive läroverk erforderliga undervisningslokaler
jämte inredning och möbelutrustning, bostad åt
rektor eller motsvarande kontant ersättning samt bostäder
åt erforderlig vaktmästarpersonal eller, efter Kungl. Maj:ts
medgivande i varje särskilt fall, motsvarande kontant ersättning; b)

bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1957/58, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för de högre tekniska läroverken,
som föranledes av vad departementschefen förordat;

c) godkänna följande avlöningsstat för de högre tekniska
läroverken, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1957/58:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... 3 971 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden åt skolläkare m. m., förslagsvis
...................... 46 000

b) Arvoden åt bibliotekarier, förslagsvis
...................... 19 000 65 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................. 3414000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 1 746 000

Summa kronor 9 196 000

Särskilda uppbördsmedel

Hyror och hyresersättningar m. m........... 136 000

Nettoutgift kronor 9 060 000

d) till Högre tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 9 060 000 kronor.

59:o) Högre tekniska läroverk: Omkostnader. Kungl. Maj:t har
(punkt 287, s. 649—652) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för
budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 050 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 318 800 kronor. Av
denna höjning hänför sig 1 000 kronor till anslagsposten till reseersättningar
till examensombud, 78 000 kronor till delposten till bränsle, lyse och vatten
samt 70 000 kronor till delposten till övriga expenser. Återstoden av höjningen,
170 000 kronor, betingas av förslag om avskaffande med utgången
av innevarande läsår av elevavgifterna vid de tekniska läroverken.

Departementschefen har i avgiftsfrågan anfört följande.

I propositionen nr 123 till 1956 års riksdag förklarade jag det vara min
avsikt att införskaffa erforderlig utredning rörande elevavgifterna vid bland
annat de tekniska läroverken, vilka skolor legat utanför realskoleutredningens
uppdrag, samt förelägga 1957 års riksdag de förslag, vartill utredningen
kunde föranleda. I det föregående har överstyrelsens för yrkesutbildning
synpunkter och förslag i detta avseende redovisats ävensom statskontorets
och riksräkenskapsverkets uppfattningar i frågan.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen utgöres elevavgifterna vid
de tekniska läroverken av inskrivningsavgift om högst 10 kronor och terminsavgift
om högst 15 kronor. Elevavgifterna ma användas »till läroverkets
bästa» på sätt skolstyrelsen bestämmer. Avgifterna redovisas icke
som uppbördsmedel till statsverket utan ligger helt utanför den statliga
anslagsregleringen.

Även om det här icke är fråga om någon nämnvärd ekonomisk börda
för eleverna eller deras målsmän, anser jag likväl, att de allmänt principiella
skäl, som legat till grund för statsmakternas hittillsvarande beslut om
avskaffande av elevavgifter vid statliga utbildningsanstalter, äger giltighet
även beträffande de tekniska läroverken. Jag förordar därför, att avgiftssystemet
vid dessa läroverk avskaffas med utgången av innevarande läsår.
Denna åtgärd bör dock inte för skolorna medföra sämre ekonomiska
villkor eller nämnvärt mindre ekonomisk rörelsefrihet i jämförelse med vad
som nu gäller i detta hänseende. Belopp, motsvarande vad som för närvarande
inflyter genom avgifterna, bör därför ställas till förfogande genom
att medel under förevarande anslag anvisas för att på i princip samma sätt
som för närvarande sker beträffande terminsavgiftsmedlen av läroverkens
styrelser användas till skolornas bästa. Jag vill dock framhålla, att dessa
medel inte bör få användas för sådana ändamål som skatt tillgodoses
genom i vederbörlig ordning anvisade andra anslagsmedel på budgeten.
Det torde få ankomma på Kungl. Majd att efter förslag av överstyrelsen
meddela närmare bestämmelser härutinnan.

Erforderliga anslagsmedel bör ställas titt överstyrelsens disposition, att
av överstyrelsen fördelas mellan läroverken i förhållande titt det beräknade
antalet elever vid höstterminens början. Jag ansluter mig titt överstyrelsens
förslag, att medelsanvisningen beräknas till 35 kronor per elev, och tillstyrker
på den grunden att 170 000 kronor anvisas för nästa budgetår
att såsom en förslagsvis betecknad anslagspost uppföras under förevarande
anslag.

Utskottet tillstyrker bifall titt Kungl. Maj ds förslag om avskaffande med
utgången av innevarande läsår av elevavgifterna vid de högre tekniska läroverken.
Departementschefen har uttalat, att borttagandet av dessa avgifter
icke bör för läroverken medföra nämnvärt mindre ekonomisk rörelsefrihet
i jämförelse med vad som nu gäller i detta hänseende. I anslutning titt

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

detta uttalande får utskottet, som i princip även delar departementschefens
uppfattning om, att de såsom kompensation för inkomstbortfallet utgående
anslagsmedlen icke böra få användas för sådana ändamål, som skola tillgodoses
genom i vederbörlig ordning anvisade andra anslagsmedel på budgeten,
framhålla angelägenheten av att de bestämmelser i ämnet, som
Kungl. Maj:t förklarat sig ha för avsikt att meddela, givas en sådan avfattning,
att ifrågavarande medel få komma till användning för i huvudsak
samma ändamål, för vilka avgifterna hittills tagits i anspråk.

Kungl. Maj:ts i övrigt under förevarande punkt framställda förslag ha
icke givit utskottet anledning till särskilt uttalande.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Omkostnader
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av
1 050 000 kronor.

60:o) Högre tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 288, s. 652 och 653), vilket innebär en
anslagshöjning med 325 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Materiel,
böcker m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 1 095 000 kronor.

61 :o) Högre tekniska läroverk: Föreläsningar och fortbildningskurser.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 289, s. 654), vilket
innebär en anslagshöjning med 12 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Föreläsningar
och fortbildningskurser för budgetåret 1957/58 anvisa
ett reservationsanslag av 62 000 kronor.

62:o) Konstfackskolan: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 290, s. 654—658), vilket innebär en anslagshöjning med
66 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för konstfackskolan,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1957/58:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis .............................. 381 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis.......... 28 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 700 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. 208 000

Summa kronor 1 317 000

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

Särskilda uppbördsmedel

1. Elevavgifter, förslagsvis.......... 22 000

2. Avkastning ur Sjöstedtska fonden. . 2 880

3. Bidrag från Stockholms stad, förslagsvis
........................ 200 120 225 000

Nettoutgift kronor 1 092 000

b) till Konstfackskolan: Avlöningar för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 092 000 kronor.

63:o) Konstfackskolan: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 291, s. 658 och 659), vilket innebär en anslagshöjning med
12 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Konstfackskolan: Omkostnader för
budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 111 800
kronor.

64:o) Konstfackskolan: Undervisningsmateriel m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 292, s. 659—662), vilket innebär en anslagshöjning
med 1 000 000 kronor, betingad av förslag om anvisande
under detta anslag av medel för statens bidrag till kostnaderna för inredning,
inventarier och undervisningsmateriel till konstfackskolans nybyggnad,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Konstfackskolan: Undervisningsmateriel
m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 1 075 900 kronor.

65:o) Understöd åt handelsgymnasier. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 293, s. 662—667), vilket innebär en anslagshöjning med
265 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt handelsgymnasier för
budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 2 079 000
kronor.

66:o) Anordnande av handelsgymnasieexamen för lärjungar från
enskild undervisning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 294,
s. 667), vilket innebär en anslagshöjning med 3 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Anordnande av handelsgymnasieexamen
för lärjungar från enskild undervisning för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 27 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

67 :o) Bidrag till bergsskolan i Filipstad m.m.I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 295, s. 667 och 668), vilket innebär en anslagshöjning
med 8 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till bergsskolan i Filipstad
m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av 81 300
kronor.

68 :o) Bidrag till textilinstitutet i Borås. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 296, s. 668—670), vilket innebär en anslagshöjning
med 13 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till textilinstitutet i Borås
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 238 000
kronor.

69:o) Bidrag till Lennings textiltekniska institut i Norrköping.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 297, s. 671 och 672), vilket
innebär en anslagshöjning med 11 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Lennings textiltekniska
institut i Norrköping för budgetåret 1957/58 anvisa ett
förslagsanslag av 191 000 kronor.

70:o) Bidrag till driften av centrala yrkesskolor. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 298, s. 672—674), vilket innebär en anslagshöjning
med 1 000 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av centrala yrkesskolor
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av
11 000 000 kronor.

71 :o) Bidrag till driften av lokala yrkesskolor. Kungl. Maj:t har
(punkt 299, s. 674—678) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad höjning från och med redovisningsåret 1957/58 av
statsbidraget till deltidskurser vid kommunala yrkesskolor och av statsbidraget
till inbyggd kommunal skola för industri och hantverk i vad det
avser undervisningen i yrkesarbete; dels ock till Bidrag till driften av lokala
yrkesskolor för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 34 000 000
kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru Hamrin-Thorell
och herr Sunne (I: 288) och den andra inom andra kammaren av fröken
Liljedahl m.fl. (11:311), i vilka hemställts, att statsbidraget till övriga
kostnader vid yrkesskolornas olika kurser sättes i relation till de värdemässiga
förändringar, som penningvärdet undergått och kan komma att
undergå, samt att överstyrelsen för yrkesutbildning erhåller i uppdrag att

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

utreda frågan angående statsbidragsbeloppets storlek till övriga kostnader
vid kurs för husligt arbete vid yrkesskolorna samt anmodas att härefter
inkomma med förslag till Kungl. Maj:t i detta avseende.

Bestämmelserna rörande statsbidragsgrunderna för de lokala yrkesskolorna
finns i kungörelsen 1955:504 (ändrad 1956:262 och 1956:439) och
innebär, såvitt gäller driftsbidrag, i huvudsak följande.

Kommunala yrkesskolor: Till heltidskurs utgår statsbidrag
dels med 78 procent av en beräknad normallönekostnad, dels med visst
årligt belopp till övriga kostnader, nämligen 8 000 kronor till kurs för industri
och hantverk av verkstadsskolkaraktär eller kurs, som bedömes eljest
vara av sådan art, att den bör föras till denna grupp, 1 000 kronor till
kurs för handel samt kurs för industri och hantverk av övervägande teoretisk
karaktär, samt 1 500 kronor till kurs för husligt arbete. Den beräknade
normallönekostnaden utgör för industri- och hantverkskurser 4/3 av
lönen enligt löneklass 23, för handelskurser och andra övervägande teoretiska
kurser 4/3 av lönen enligt löneklass 26 och för husligt arbete 4/3
av lönen enligt löneklass 22. Statsbidrag till deltidskurs utgår med åtta
kronor 55 öre per undervisningstimme; dock att, då särskilda skäl föreligger,
bidrag må utgå med högst 12 kronor 80 öre. Till inbyggd skola inom industri
och hantverk utgår statsbidrag för teoriundervisning enligt samma
grunder som till deltidskurs samt för undervisning i yrkesarbete med ett
belopp av högst 11 500 kronor. Statsbidrag till ersättning åt föreläsare utgår
med 75 procent av verkliga kostnaden, dock högst 25 kronor för föreläsningstimme,
när rese- och traktamentsersättning icke utgår till föreläsare,
och högst 50 kronor för föreläsningstimme, när sådan ersättning utgår.

Enskilda yrkesskolor: Enskilda yrkesskolor indelas i statsbidragshänseende
i två grupper, A-skolor och B-skolor. Kungl. Maj:t bestämmer,
till vilken grupp skola skall hänföras. Till A-skola utgår statsbidrag
efter samma grunder som gäller för kommunal lokal yrkesskola. Till
B-skola utgår statsbidrag med belopp, som Kungl. Maj:t bestämmer.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har föreslagit, att anslaget för nästa
budgetår höjes med 3 000 000 kronor. Höjningen betingas, förutom av
automatiska utgiftsökningar, av förslag om höjning av statsbidraget till
övriga kostnader vid heltidskurser med 10 procent, av statsbidraget till
deltidskurs från 8 kronor 55 öre respektive 12 kronor 80 öre per undervisningstimme
till 9 kronor respektive 13 kronor 45 öre, samt av statsbidraget
för undervisning i yrkesarbete vid inbyggda skolor inom industri och hantverk
med 1 000 kronor till 12 500 kronor. Vid bifall till sistnämnda förslag
har överstyrelsen funnit det skäligt att också för enskilda före tagsskolor, beträffande
vilka Kungl. Maj:t har att fatta beslut om statsbidrag, som regel
förutsättes en höjning av bidraget från nu i allmänhet utgående 13 000
kronor till 14 000 kronor.

Departementschefen har förklarat sig icke vara beredd att redan för
nästa budgetår förorda någon höjning av bidraget til! övriga kostnader vid
heltidskurser. I analogi härmed bör enligt departementschefen höjningen

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

av statsbidraget till deltidskurser vid kommunala yrkesskolor och för undervisningen
i yrkesarbete vid inbyggd kommunal skola inom industri och
hantverk begränsas till att gälla de delar av bidragen som avser att täcka
lönekostnader. Bidraget till de inbyggda skolorna föreslås skola uppräknas
med 500 kronor till 12 000 kronor. En häremot svarande höjning av de
statsbidrag till enskilda företagsskolor, om vilka Kungl. Maj:t har att fatta
beslut, förutsättes. Statsbidraget till deltidskurserna föreslås höjt med 35
öre till 8 kronor 90 öre respektive med 45 öre till 13 kronor 25 öre.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag.

Departementschefens uttalande under förevarande punkt synes giva vid
handen, att nästa års riksdag torde komma att underställas förslag om
uppjustering av bidragen till övriga kostnader vid yrkesskolornas olika
kurser, i samband varmed det kan förväntas att jämväl frågan om relationen
mellan de genom beslut av 1955 års riksdag fastställda bidragsbeloppen
för de olika kurserna kommer under omprövning. Vid sådant förhållande
har utskottet icke ansett sig böra tillstyrka bifall till motionerna
I: 288 och II: 311.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 288 och II: 311,

a) godkänna av departementschefen förordad höjning
från och med redovisningsåret 1957/58 av dels statsbidraget
till deltidskurser vid kommunala yrkesskolor dels och
statsbidraget till inbyggd kommunal skola för industri och
hantverk i vad det avser undervisningen i yrkesarbete;

b) till Bidrag till driften av lokala yrkesskolor för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 34 000 000
kronor.

72 :o) Bidrag till anordnande av kurser för utbildning av elektriska
installatörer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 301,
s. 680 och 681), vilket innebär en anslagshöjning med 3 300 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anordnande av kurser
för utbildning av elektriska installatörer för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 91 000 kronor.

73:o) Kurs för utbildning av sysselsättnings- och arbetsterapeuter.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 302, s. 681), vilket innebär
eu anslagshöjning med 2 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurs för utbildning av sysselsättnings-
och arbetsterapeuter för budgetåret 1957/58 anvisa
ett reservationsanslag av 61 500 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

74:o) Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen. Kungl. Maj:t
har (punkt 303, s. 682 och 683) föreslagit riksdagen att till detta ändamål
för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 926 000 kronor,
innebärande en anslagshöjning med 401 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Sunne och Söderquist
(I: 69) och den andra inom andra kammaren av fröken Vinge in. fl.
(II: 70), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till
Kungl. Maj:t hemställa om att utredningen om en central övningsskola för
yrkeslärarutbildningen fullföljes, så att förslag i ärendet kan föreläggas
riksdagen utan tidsutdräkt.

Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet hänvisa till
motionen II: 70.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet får erinra om att 1952 års yrkesutbildningssakkunniga i sitt
betänkande angående yrkesutbildningen (SOU 1954: 11) föreslagit att en
statlig övningsskola för den praktiska yrkeslärarutbildningen skulle inrättas
och att åt överstyrelsen för yrkesutbildning skulle uppdragas att överarbeta
det förslag till en dylik övningsskola, som år 1947 framlagts av
överstyrelsen. I propositionen 1955: 139 angående utbyggnad av yrkesutbildningen
m. in. uttalade departementschefen att en sådan övningsskola
i och för sig skulle innebära en förbättring av yrkeslärarutbildningen men
fann det icke möjligt att i detta sammanhang föreslå inrättande av en
dylik skola. I sitt utlåtande 1955: 138 i anledning av nämnda proposition
framhöll utskottet — som icke ansåg sig böra i anledning av därom motionsvis
framställda yrkanden förorda att nämnda överarbetning för det
dåvarande skulle äga rum — att enligt utskottets mening tanken på en
statlig övningsskola likväl icke borde slutligt avskrivas.

I motionerna I: 69 och II: 70 har nu yrkats, att riksdagen hos Kungl.
Maj:t anhåller att den av förutnämnda sakkunniga förordade utredningen
om en övningsskola fullföljes.

I anledning av detta yrkande får utskottet erinra om att chefen för
ecklesiastikdepartementet enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 september
1955 tillkallat särskilda sakkunniga för att verkställa en förutsättningslös
utredning av frågan om den centrala ledningen av hela yrkesutbildningen
och därmed sammanhängande spörsmål. Med bifall till en av
skolöverstyrelsen gjord framställning har därefter Kungl. Maj:t genom
beslut den 21 oktober 1955 uppdragit åt nämnda sakkunniga att tillika
utreda vissa av skolöverstyrelsen i berörda framställning väckta spörsmål
rörande rekrytering och utbildning av lärare i yrkesämnen främst med
tanke på enhetsskolans klass 9 y. Efter att ha tagit närmare del av skol -

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

överstyrelsens ifrågavarande framställning ansåg sig utskottet i fjol kunna
konstatera (SU 1956: 53), att det genom sistnämnda beslut lämnade utredningsuppdraget
avsåge utbildning av yrkeslärare över huvud taget.

För egen del kan utskottet icke finna annat än att de sakkunniga genom
nämnda utvidgning av utredningsuppdraget även måste komma in på
spörsmålet om en statlig övningsskola för yrkeslärarutbildningen. Vid sådant
förhållande finner utskottet det motiverat, att de sakkunnigas utredningsuppdrag
utvidgas att jämväl avse en överarbetning av det förslag till
en dylik övningsskola, som år 1947 framlagts av överstyrelsen för yrkesutbildning.
Utskottet förordar därför, att riksdagen i anledning av motionerna
I: 69 och II: 70 i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om en dylik utvidgning
av de sakkunnigas uppdrag.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) till Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen för
budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 926 000
kronor,

b) i anledning av motionerna I: 69 och II: 70 i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla att utredningsuppdraget för 1955
års sakkunniga för yrkesutbildningens centrala ledning och
viss lärarutbildning måtte utvidgas i enlighet med vad utskottet
anfört.

75:o) Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 304, s. 683 och 684), vilket innebär en
anslagshöjning med 1 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen
för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 16 500 kronor.

76:o) Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare.

Kungl. Maj:t har (punkt 305, s. 684—687) föreslagit riksdagen att till detta
ändamål för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 125 000
kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Gerhard Nilsso?i i Gävle m. fl. väckt motion (II: 213),
vari hemställts att riksdagen måtte fastställa antalet bidragsrum för budgetåret
1957/58 till 1 000 samt att till Främjande av lärlingsutbildning hos
hantverksmästare för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av
1 250 000 kronor.

Förevarande anslag är nu uppfört med 730 000 kronor. Under innevarande
budgetår får överstyrelsen för yrkesutbildning bevilja understöd

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

för utbildning av högst 600 lärlingar. Samma antal bidragsrum stod till
överstyrelsens förfogande även under budgetåret 1955/56. Under budgetåren
1950/55 höjdes antalet bidragsrum successivt från 300 till 375. Bidrag
utgår med 1 500 kronor för varje lärling eller om lärlingen beredes tillfälle
att med bibehållen lärlingslön deltaga i teoriundervisning av viss omfattning
med 2 500 kronor för varje lärling.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har föreslagit att anslaget för nästa
budgetår uppräknas med 825 000 kronor. Höjningen betingas bland annat
av förslag om höjning av antalet bidragsrum till 1 000.

Departementschefen har föreslagit, att antalet bidragsrum för nästa
budgetår ökas med 200 till 800. Departementschefen har anfört bland
annat följande.

Den i och för sig glädjande ökningen av antalet bidragsansökningar under
den senaste tiden synes emellertid motivera, att staten i fortsättningen
ökar sin insats för främjande av denna utbildningsform genom att höja
antalet bidragsrum.

Av finansiella skäl är jag emellertid icke beredd att för nästa budgetår
förorda en större ökning av antalet än med 200 till 800. För statsverket
medför detta, sedan bidragsutbetalningen kommit i fullt omlopp, eu årlig
utgiftsökning med drygt 350 000 kronor, därest man förutsätter att ungefär
fyra femtedelar av det höjda antalet bidrag avser det lägre bidragsbeloppet
och ungefär en femtedel avser det högre bidragsbeloppet.

Kungl. Maj:ts förslag innebär eu anslagshöjning med 395 000 kronor
föranledd i huvudsak av 1955 års höjning av antalet bidragsrum samt 1956
års arvodes- och traktamentshöjningar. Med hänsyn till sättet för utbetalning
av lärlingsbidragen påverkas icke anslaget förrän från och med budgetåret
1958/59 av den föreslagna höjningen av antalet bidragsrum.

I motion II: 213 har anförts bland annat följande.

Vid ingången av budgetåret 1956/57 uppgick antalet icke avgjorda ärenden,
d. v. s. sådana ärenden som överflyttades från föregående budgetår, till
547. Under tiden 1/7 1956—31/12 1956 har inkommit ytterligare 451 ansökningar.
Om man beräknar att antalet ansökningar under den återstående
delen av budgetåret, 1/1 1957—30/6 1957, kommer att uppgå till ungefär
samma antal som antalet ansökningar under första hälften, d. v. s. omkring
450 ansökningar, finner man att antalet ansökningar att behandla under
budgetåret 1956/57 blir ungefär 1 400. Erfarenhetsmässigt sett kan man
beräkna att omkring 15 procent av dessa icke bifalles. Återstoden omkring
1 200 skulle alltså vara fullvärdiga ansökningar vilka uppfyllde de formella
statsbidrags villkoren.

Vi anser mycket angeläget, att de hantverksmästare som vill offra tid och
arbete på en så nödvändig sak som lärlingsutbildningen, vilken även medför
rent ekonomiska utlägg för förstört material och liknande, måste ha
möjlighet att få bidrag härför. Därest antalet bidragsrum icke skulle sättas
till högre än 800 kommer detta att innebära att en stor del, över Va, av de
mästare som är berättigade till bidrag, kommer att få sina ansökningar

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

överförda på kommande budgetår på grund av att antalet bidragsrum ej
räcker till. En viktig faktor vid bedömning av frågan är dessutom, som vi
ovan påpekat, att de kostnader som staten åsamkas genom lärlingsutbildning
hos hantverksmästare objektivt sett får anses som relativt små i jämförelse
med vad andra utbildningsformer kostar.

Det kan här också finnas anledning att erinra om den tilltagande storleken
på ungdomskullarna. Konkurrensen om platserna i bland annat yrkesskolor
är mycket stor. Det största antalet sökande per 100 antagna förekommer
vid yrkesutbildande skolor med realskola som rekryteringsbas.
Denna siffra var läsåret 1955/56 i genomsnitt 240 sökande per 100 antagna,
och motsvarande siffra för yrkesskolor med folkskola som rekryteringsbas
var 157 sökande per 100 antagna.

Dessa siffror från 1955/56 och tanken på de växande årskullarna gör att
vi har fog för vår åsikt att de 800 bidragsrum, som föreslagits, icke kan anses
vara tillräckliga. Behovet är redan nu större och kommer att under
kommande budgetår stiga. Då det är nödvändigt att staten bereder möjlighet
till yrkesutbildning synes oss också systemet med bidrag till lärlingsutbildning
hos hantverksmästare vara fördelaktigt ur statens synvinkel
sett, enär kostnaderna per utbildad lärling blir förhållandevis små. Systemet
har dessutom den fördelen, att det icke fordrar stora investeringar i
yrkesskolor eller liknande. Vid en nedgång av årskullarnas storlek finns
möjlighet att minska antalet bidrag, och man riskerar inte att, för att
tillfredsställa de nuvarande stora årskullarnas behov, ha gjort stora investeringar
i byggnader etc., som sedan icke blir räntabla och icke kan utnyttjas.

I detta sammanhang bör också noteras, att endast hälften av de på första
läsåret belöpande bidragsbeloppen kan beräknas bli utanordnade under budgetåret
1957/58. En utökning av antalet bidragsrum från de av departementschefen
föreslagna 800 till 1 000 skulle alltså, enligt uppgift från kungl.
överstyrelsen för yrkesutbildning, endast medföra en ökning av medelsbehovet
med omkring 125 000 kronor för budgetåret 1957/58.

Utskottet. I sitt utlåtande 1955: 138 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
(1955:139) angående utbyggnad av yrkesutbildningen m. in. uttalade
utskottet bland annat, att en ökad kapacitet av lärlingsutbildningen
hos hantverksmästare syntes utskottet vara av väsentlig betydelse för en
tillräcklig utbyggnad av yrkesutbildningen. Det vore därför angeläget att
denna utbildningsform verksamt främjades. Det borde också beaktas att
lärlingsutbildningen hos hantverksmästare från det allmännas synpunkter
vore betydligt mindre kostsam än lärlingsutbildning i yrkesskolor. I anslutning
till motionsvis framställda yrkanden fann sig också utskottet böra
för budgetåret 1955/56 förorda en höjning av antalet bidragsrum till 600,
a''il ket innebar en ökning med 100 i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag.
Tillika framhöll utskottet angelägenheten av att Kungl. Maj:t med uppmärksamhet
följde frekvensen av bidragsansökningar och för riksdagen
framlade förslag till ytterligare höjning av antalet bidragsrum, om så betingades
av en ökad ansökningsfrekvens. Utskottets yttrande och förslag i
denna fråga vann riksdagens bifall.

Såsom av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår har Kungl.

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

Maj:t under förevarande punkt nu föreslagit en utökning av antalet bidragsrum
från och med nästa budgetår med 200. Utskottet ansluter sig
härtill och är icke berett att föreslå den ytterligare utökning, som i motionen
II: 213 påyrkats. Med hänvisning till vad utskottet anfört i sitt ovannämnda
utlåtande 1955: 138 vill utskottet emellertid ånyo vitsorda betydelsen
av ifrågavarande utbildningsform och understryka angelägenheten
av att Kungl. Maj:t så snart de ekonomiska resurserna det medgiver framlägger
förslag om ytterligare ökning av antalet bidragsrum.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionen II: 213, till Främjande av lärlingsutbildning
hos hantverksmästare för budgetåret 1957/
58 anvisa ett förslagsanslag av 1 125 000 kronor.

77:o) Främjande av lärlingsutbildning inom muraryrket m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 306, s. 687—689), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Främjande av lärlingsutbildning
inom muraryrket m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa
ett förslagsanslag av 200 000 kronor.

78:o) Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 307, s. 689 och 690), vilket
innebär en anslagshöjning med 19 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kostnader för granskning
av utförda gesällprov för budgetåret 1957/58 anvisa
ett reservationsanslag av 20 000 kronor.

79 :o) Bidrag till vissa omskolningskurser m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 308, s. 690—692), vilket innebär en anslagshöjning
med 225 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa omskolningskurser
m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av
1 575 000 kronor.

80 :o) Bidrag till vissa kurser i cement- och betongteknik. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 309, s. 692), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa kurser i cementoch
betongteknik för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 13 700 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

81 :o) Resestipendier för yrkesutbildning. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 310, s. 692 och 693), vilket innebär en anslagshöjning
med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier för yrkesutbildning
för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av
70 000 kronor.

Gymnastiska centralinstitutet m. m.

82:o) Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 333, s. 729—733), vilket innebär en anslagshöjning
med 33 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för gymnastiska centralinstitutet,
att tillämpas tills vidare från och med bud -

getåret 1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 137 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 63 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.. 213 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ................. 86 100

Summa kronor 500 000

b) till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för
budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 500 000
kronor.

83:o) Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 334, s. 733—735), vilket innebär en
anslagshöjning med 39 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet:
Omkostnader för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 157 400 kronor.

84:o) Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, böcker m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 335, s. 735 och 736), vilket innebär
en anslagshöjning med 6 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastislca centralinstitutet:
Materiel, böcker m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett
reservationsanslag av 44 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

85:o) Gymnastiska centralinstitutet: Särskild undervisning i
idrott och gymnastik m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
336, s. 736), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Särskild
undervisning i idrott och gymnastik m. m. för budgetåret
1957/58 anvisa ett anslag av 16 000 kronor.

86 :o) Bidrag till Stockholms studenters idrottsförening till lokalhyra
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 337, s. 736), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Stockholms studenters
idrottsförening till lokalhyra m. m. för budgetåret 1957/58
anvisa ett anslag av 6 500 kronor.

87:o) Undervisning i idrott för högskolestudenter i Stockholm
och Göteborg. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 338, s. 737
och 738), vilket innebär en anslagshöjning med 900 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Undervisning i idrott för högskolestudenter
i Stockholm och Göteborg för budgetåret 1957/58
anvisa ett reservationsanslag av 31 800 kronor.

88 ro) Understöd åt svenska Dalcroze-institutet. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 339, s. 738), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt svenska Dalcrozeinstitutet
för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av
10 000 kronor.

Uppskjutna frågor

89:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen under följande
punkter, nämligen

punkten 230: Bidrag till vissa byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet,

punkten 231: Bidrag till elevhemsbyggnader inom det allmänna skolväsendet,

punkten 232: Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor
samt

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

punkten 300: Bidrag till byggnadsarbeten m. m. vid yrkesskolor
avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket utskottet
härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 26 mars 1957

På utskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Ohlon, Näsström,
Boman, Hesselbom, Gustaf Andersson, Einar Persson, Birger Andersson,
Thun, Pålsson, Holmqvist, Sunne, Rikard Svensson, Nils Theodor Larsson
och Arrhén; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,
Ståhl, Persson i Växjö, Rubbestad, Nilsson i Göingegården, Karlsson i Olofström,
fröken Olsson, herr Blidfors, fröken Karlsson, fröken Vinge, herrar
Arvidson, Helén, fru Sjövall och fröken Liljedahl;

dock att vid behandlingen av punkterna 58—89 deltagit herr Gerhard
Nilsson i Gävle i stället för fröken Karlsson, herr Nelander i stället för
fröken Vinge och fru Wallin i stället för fru Sjövall.

4 — Dihan g till riksdagens ''protokoll 1957. G samt. Nr 55—56

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

Reservationer

1) vid punkten 3:o) (Bidrag till anordnande av skolmåltider) av herrar
Arrhén, Skoglund i Doverstorp, Nilsson i Göingegården och fröken Karlsson,
vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna I: 286
och II: 320, såvitt de avse förslagsanslaget till Bidrag till anordnande av
skolmåltider, och att utskottets yttrande och hemställan därför bort ha
följande lydelse.

»Utskottet får framhålla, att skatteunderlaget i kommunerna genom
inflationen helt förändrats bland annat även i vad gäller statsbidragets
utgående vid anordnandet av skolmåltider. Kommunernas kostnader för
denna serviceanordning ha därför ökats och statsbidragets karaktär av
stimulansbidrag starkt förminskats. För kommunerna är det i dagens läge
av intresse att kostnaderna på detta område ej fortsätta att stiga. Det
förefaller därför utskottet rimligt, att den som åtnjuter förmånen åtminstone
till någon del bör bekosta densamma. Kommunerna böra därför
medgivas rätt att uttaga en avgift, förslagsvis maximerad till 25 öre per
måltid.

Uppenbarligen är det alltjämt angeläget att möjlighet skapas för att
skolbarnen under skoltiden få ett vällagat mål mat, särskilt där detta av
olika anledningar ej kan tillhandahållas i hemmen. Kommunernas intresse
av här ifrågavarande statsbidrag på 26 200 000 kronor är icke dominant i
samma grad som tidigare. Med en avgift av 25 öre per måltid och
147 000 000 måltider årligen kommer kommunernas inkomst att uppgå till
36 750 000 kronor.

Den nuvarande statsbidragskungörelsen bör alltså upphävas och ersättas
med nya regler, förslagsvis knutna till kungörelsen om statsbidrag till anläggningskostnaderna.

Under åberopande av vad sålunda anförts tillstyrker utskottet bifall till
motionerna I: 286 och II: 320, i vad de avse förevarande anslag, och hemställer
förty,

att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 286 och
II: 320, såvitt här är i fråga, besluta att kommuner, som
tillhandahålla skolmåltid skola tillerkännas rätt att av i
måltid deltagande barn uttaga en avgift av högst 25 öre
per måltid och till följd härav avslå Kungl. Maj:ts förslag
att till Bidrag till anordnande av skolmåltider för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 26 200 000
kronor ävensom motionen II: 326.»

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

2) vid punkten 13 (Folkskolor m. in.: Bidrag till kostnaderna för tillhandahållande
av fria läroböcker m. in.) av herrar Arrhén, Skoglund i Doverstorp,
Nilsson i Göingegården och fröken Karlsson, vilka ansett att utskottet
bort tillstyrka bifall till motionerna I: 287 och II: 317 och att till
följd härav utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Utskottet anser, att det tidigare förelegat ett visst behov av att tillhandahålla
eleverna fria läroböcker. På grund av den inkomstutveckling,
som under senare år ägt rum, finner utskottet detta behov icke längre föreligga.

Genom den fria tillgången på läroböcker har barnen inte längre samma
intresse som förut av att vårda böckerna, vilka nu blivit en ren förbrukningsartikel.
Det har också med rätta hävdats att barnen förlorat känsla
för att det är en ägodel, som de bör vara rädda om och som de kan ha
glädje av även senare i livet. Ur ren uppfostringssynpunkt talar sålunda
åtskilliga skäl för att systemet med fria läroböcker icke längre bör bibehållas.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med avslag av Kungl. Maj:ts förslag,
bifalla motionerna I: 287 och II: 317 och till följd därav
besluta, att förslagsanslaget till Folkskolor m. m.: Bidrag
till kostnaderna för tillhandahållande av fria läroböcker
m. m. icke skall uppföras å riksstaten för budgetåret
1957/58.»

3) vid punkten 30) (Folkhögskolor: Understöd) av herrar Ohlon, Boman,
Sunne, Ståhl, fröken Vinge, herr Helén och fröken Liljedahl, vilka ansett,
att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna I: 124 och II: 125 och
att till följd härav utskottets yttrande och hemställan bort ha följande
lydelse:

»Departementschefen har förordat att ifrågavarande anslag för nästa
budgetår uppräknas med 749 000 kronor, varav 150 000 kronor beräknats
till statsbidrag åt två nya folkhögskolor. I likhet med skolöverstyrelsen och
motionärerna finner utskottet för sin del starkt vägande skäl tala för att
medel för nästa budgetår anvisas till statsunderstöd åt fyra nya folkhögskolor.
Utskottet tillstyrker därför bifall till motionerna I: 124 och II: 125.
På grund härav torde, såsom i motionerna hemställts, till statsbidrag åt fyra
nya folkhögskolor från och med nästa arbetsår böra beräknas ett belopp av
300 000 kronor och anslaget alltså höjas med 150 000 kronor utöver vad
Kungl. Maj:t föreslagit.

Utskottet hemställer således,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 124 och II: 125, till
Folkhögskolor: Understöd för budgetåret 1957/58 anvisa
ett förslagsanslag av 10 042 000 kronor.»

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

4) vid punkten 34- (Läroanstalter för blinda: Avlöningar) av herr Sunne,
fröken Vinge och fröken Liljedahl, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka
bifall till motionen II: 166, såvitt här är i fråga, och att därför

dels den del av utskottets yttrande på s. 24, som börjar med »Såsom
av» och slutar med »Tomteboda blindinstitut», bort ersättas med text av
följande lydelse:

»Vidkommande motionen II: 166, vilken berör såväl förevarande anslag
som anslaget till avlöningar vid skolorna för döva, har utskottet för sin
del blivit övertygat om att vårdpersonalen vid internatskolorna för blinda
och döva måste förstärkas för att elevernas ostridiga behov av särskild
tillsyn och vård på ett tillfredsställande sätt skall bli tillgodosett. I sådant
avseende vill utskottet — med tillstyrkande av bifall till vad i motionen
II: 166 hemställts — förorda, att från och med nästa budgetår inrättas sex
biträdande husmoderstjänster i lönegrad Ce 14, nämligen en dylik tjänst
vid Tomtebodainstitutet samt en vid var och en av dövskolorna å Manilla
och Mogård samt i Lund, Vänersborg och Härnösand.

På grund av den ståndpunkt utskottet sålunda intagit med avseende å
Tomteboda blindinstitut böra de i avlöningsstaten för läroanstalterna för
blinda ingående anslagsposterna till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal och till rörligt tillägg ökas med i avrundade tal respektive 9 000
kronor och 2 700 kronor samt avlöningsanslagets slutsumma uppföras med
(1 326 000 + 9 000 + 2 700 =) 1 337 700 kronor.»
dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionen II: 166, såvitt här är i
fråga,

b) godkänna följande avlöningsstat för läroanstalterna
för blinda, att tillämpas tills vidare från och med budget -

året 1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 461 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.............. 18 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis.............................. 584 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 274 700

Summa kronor 1 337 700

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

c) till Läroanstalter för blinda: Avlöningar för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1337700 kronor.»

5) vid punkten 44 (Skolor för döva: Avlöningar) av herr Sunne, fröken
Vinge och fröken Liljedahl, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall
till motionen II: 166, såvitt här är i fråga, och att därför utskottets yttrande
och hemställan bort ha följande lydelse:

»Utskottet har i det föregående under punkten 34:o), med biträdande av
det i motionen II: 166 gjorda yrkandet förordat, att vid skolorna för döva
inrättas fem tjänster som biträdande husmoder i Ce 14. Med hänvisning
till vad utskottet därvid anfört tillstyrker alltså utskottet bifall till motionen
II: 166, såvitt här är i fråga.

På grund härav och då utskottet i övrigt icke funnit anledning till erinran
mot Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag böra de
i avlöningsstaten för skolorna för döva ingående anslagsposterna till övrig
icke-ordinarie personal och rörligt tillägg ökas med i avrundade tal respektive
41 000 kronor och 12 000 kronor samt avlöningsanslagets slutsumma
uppföras med (4 305 000 -f- 41 000 + 12 000 =) 4 358 000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionen II: 166, såvitt här är i fråga,

b) godkänna följande avlöningsstat för skolorna för
döva, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................... 1 561 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis.......... 85 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 1 763 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. 949 000

Summa kronor 4 358 000

c) till Skolor för döva: Avlöningar för budgetåret 1957/
58 anvisa ett förslagsanslag av 4 358 000 kronor.»

6) vid punkten 58 (Högre tekniska läroverk: Avlöningar) av herrar
Ohlon, Hesselbom, Sunne och fröken Vinge.

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

7) vid punkten 76 (Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare)
av herrar Ohlon, Boman, Sunne, Arrhén, Skoglund i Doverstorp,
Ståhl, Nilsson i Göingegården, Gerhard Nilsson i Gävle, Nelander, Helén
och fröken Liljedahl, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till
de i motionen 11:213 framställda yrkandena om en ökning av antalet bidragsrum
med 200 utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit och om uppräkning
till följd härav av anslaget med 125 000 kronor samt att därför utskottets
hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionen II: 213, till Främjande av
lärlingsutbildning hos hantverksmästare för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 250 000 kronor.»

Ivar Haeggströms Boktryckeri AB • Stockholm 1957

570647