Statsutskottets Utlåtande Nr 47 (Utlåtande 1910:Su47 su)

Statsutskottets Utlåtande Nr 47.

Nr 47.

Ankom till Riksdagens kansli den 26 april 1910 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts nådiga proposition
till Riksdagen angående uppförande af en byggnad,
innehållande lokaler för krigshögskolan med flera institutioner
och myndigheter. (l:a Afd.)

I en den 4 innevarande april till Riksdagen aflåten, till statsutskottets
förberedande behandling öfverlämnad proposition (nr 132) har Kungl.
Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver
landtförsvarsärenden för samma dag föreslagit Riksdagen

dels medgifva, att å kvarteret Kandidaten af Hedvig Eleonora församling
i Stockholm må uppföras en byggnad, innehållande lokaler för
krigshögskolan, chefernas för fjärde och femte arméfördelningarna, inspektörens
för militärläroverken och befälhafvarnas för Stockholms stadsoch
landtruilföringsområden expeditioner samt krigsvetenskapsakademiens
bibliotek,

dels ock för detta ändamål bevilja 440,000 kronor och häraf, i
enlighet med den i årets statsverksproposition angående fjärde hufvudtiteln
under punkt 30 gjorda framställning, å extra stat för år 1911
anvisa 220,000 kronor.

Departementschefens framställning i ärendet är af följande lydelse:

»Genom skrifvelse den 25 juni 1907 erliöllo chefen ''för krigshögskolan,
dåvarande majoren in. m. grefve T. Rudenschöld och arkitekten
E. Josephson i uppdrag att utarbeta och inkomma med förslag till erhållande
af lokaler i hufvudstaden, vare sig genom nybyggnad eller
annorledes, för krigshögskolan, krigshofrätten, chefens för fjärde arméfördelningen,
inspektörens för militärläroverken och inspektörens för
kavalleriet expeditioner, artilleristaben, remonteringsstyrelsen samt rullföringsområdesbefälhafvarnas
i Stockholms stads- och landtrullföringsområden
expeditioner. Efter att från vederbörande myndigheter hafva
infordrat yttrande om deras kraf och önskemål med afseende på lokala,
till Eiksd. Prof. 1910. 4 Sami. 1 Afd. 38 Höft. (Nr 47). 1

Statsutskottets Utlåtande Nr 47.

lerna upprättade nämnda tvenne personer två alternativa förslag. Enligt
det ena, som medförde en kostnad af 583,000 kronor, skulle de för
inrymmande af ifrågavarande lokaler afsedda byggnader förläggas till
Artillerigården och enligt det andra, som betingade en kostnad af
660,000 kronor, skulle byggnaderna i fråga uppföras i kvarteret Kandidaten.

Vid underdånig föredragning af berörda ärende den 21 februari
1908 ansåg jag mig, framför allt med hänsyn till det höga tomtvärde,
som Artillerigården hade, böra tillstyrka det andra alternativet; och i
proposition (nr 82) af samma dag föreslog Kungl. Maj:t också Riksdagen dels

medgifva, att en ny byggnad, innehållande lokaler för krigshögskolan,
krigshofrätten samt chefens för fjärde arméfördelningen, inspektörens
för militärläroverken, inspektörens för kavalleriet, remonteringsstyrelsens
och befälhafvarnas för Stockholms stads- och landtrullföringsområden
expeditioner, måtte få uppföras å kronan tillhörig mark
inom kvarteret Kandidaten af Hedvig Eleonora församling i Stockholm,

dels ock för detta ändamål bevilja 630,000 kronor och däraf å extra
stat för år 1909 anvisa 250,000 kronor.

Statsutskottet afstyrkte Kungl. Maj:ts framställning, hufvudsakligen
enär byggnadsplatsem inom kvarteret Kandidaten, hvaraf ett område då
ägdes af Stockholms stad och ytterligare en del vore föremål för stadens
anspråk, icke syntes fullt lämpligt vald.

Vid frågans behandling inom Första Kammaren yttrades bland annat,
att det visserligen vore möjligt, att byggnadsplanen icke korome i kollision
med de oklara äganderättsförhållandena inom kvarteret, men att
byggnaden sannolikt icke komme att ligga på den lämpligaste platsen,
och att tomten, som hade ett ganska stort värde, skulle blifva bebyggd,
utan att hela kvarteret därvid toges i betraktande.

I Andra Kammaren anmärktes, att statsutskottet icke syntes hafva
tagit hänsyn till frågan om krigshofrättens fullständiga ombildning eller
förändrande till en afdelning af Svea hofrätt. Kammaren beslöt bifalla
utskottets hemställan med uttalande af den uppfattningen, att vid frågan
om ny lokal för krigshofrätten hänsyn jämväl måtte tagas till möjligheten
af krigshofrättens ombildning.

Riksdagen beslöt att icke för närvarande bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande
proposition men uttalade i skrifvelse den 1 juni 1908 (n:o 4,
punkt 32) bland annat, att Riksdagen funnit behofvet af en byggnad,
innehållande lokaler för krigshögskolan m. in., ådagalagdt. Dock hade

Statsutskottets Utlåtande Nr 47.

den för ändamålet afsedda platsen inom kvarteret Kandidaten af Riksdagen
icke ansetts fullt lämpligt vald. Byggnaden skulle nämligen
förläggas nära tomtens midt, invid en projekterad, tvärs öfver kvarteret
gående gata. En sådan placering ansåges emellertid medföra svårighet
att på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt utnyttja hela den dyrbara
tomten, hvilken, då år 1906 fråga var väckt om dess försäljning till
Stockholms stad, i sin helhet värderats till ett pris af öfver 1,000,000
kronor. Lämpligare skulle med hänsyn _ härtill vara att förlägga den
ifrågasatta byggnaden antingen närmare Östermalmsgatan eller ock invid
någon af Artilleri- eller Skepparegatorna. En sådan förläggning kunde
emellertid för närvarande knappast komma i fråga. Stockholms stad
vore nämligen ägare till ett område i hörnet mellan Artilleri- och Östermalmsgatorna,
hvarjämte kronans rätt till det invid samma område belägna
s. k. gärdesgårdsdistriktet vore af staden bestridd. Vidare vore
eu del af tomten invid Östermalms- och Skepparegatorna för närvarande
upplåten till Hedvig Eleonora församling, som där uppfört sin missionsliydda.
En del af platsen hade varit upplåten under Hans Maj:t
Konung Oscar II:s lifstid, återstoden vore upplåten tills vidare med ett
års uppsägningstid. För att den ifrågasatta byggnaden skulle kunna
uppföras å plats inom kvarteret Kandidaten, som kunde anses för
ändamålet lämplig, måste alltså antingen uppgörelse först träffas
med Stockholms stad eller ock åtgärder vidtagas för att nämnda församlings
nyttjanderätt till en viss del af kvarteret måtte upphöra; för
den skull hade Riksdagen ansett sig böra för närvarande icke bifalla
Kungl. Maj:ts proposition i ämnet. Ehuru Riksdagen, därest de nu
anmärkta hindren undanröjdes, icke hade något att erinra mot byggnadens
förläggande till kvarteret Kandidaten, ville Riksdagen dock icke
fastslå, att till byggnadsplats skulle väljas detta kvarter, där under alla
förhållanden grundläggningsarbetena syntes komma att draga en mycket
stor kostnad, utan finge Kungl. Maj:t, därest omständigheterna därtill
kunde föranleda, föreslå annan byggnadsplats.

Redan samma år blefvo emellertid de i Riksdagens skrifvelse omförmälda
äganderättsfrågorna lösta genom kontrakt, som dock upprättats
under förbehåll om godkännande af: å ena sidan Konungen och Riksdagen
samt å andra sidan Stockholms stadsfullmäktige. Stadsfullmäktige
lämnade sitt godkännande den 29 mars 1909 under förutsättning, att
beslut komme att i vederbörlig ordning fattas och fastställas om sådant
tillägg till stadsplanen för Östermalm, att i densamma komme att intagas
viss del af Kungl. Djurgården, begränsad i norr af Yalhallavägens

Statsutskottets Utlåtande Nr 47.

norra gränslinje, utdragen österut till en bredd af 18 meter, och i öster
af Skepparegatans östra gränslinje, utdragen norrut till den förlängda
Valhallavägen. Nådigt beslut om sådant tillägg meddelades den 3 december
1909. På förslag af Kungl. Maj:t har kontraktet, äfven i hvad
på Riksdagen ankommer, blifvit af densamma godkändt.

Hvad byggnadsfrågan angår framlade Kungl. Maj:t nytt förslag
däri för 1909 års Riksdag (prop. nr 216). Det afsågs nu, att byggnaden
skulle — under förutsättning att, såsom skett, äganderättsförhållandena
beträffande kvarterets sydvästra hörn blefve ordnade — förläggas
utmed Artillerigatan i kvarterets sydvästra del. Förslaget upptog
lokaler för de institutioner och myndigheter, som blifvit omnämnda i
det för 1908 års Riksdag framlagda förslaget, samt dessutom lokaler
för chefens för femte arméfördelningen expedition, stuteriöfverstyrelsen
och öfverstyrelsen för Sveriges frivilliga skytteföreningar. Det slutade å
ett belopp af 690,000 kronor, hvaraf å extra stat för år 1910 äskades
300,000 kronor.

1 en inom Första Kammaren väckt motion (nr 27) framlade domänintendenten
in. m. E. Lindblad ett förslag, att Svea och Göta lifgardens
kaserner måtte anordnas till lokaler för krigshögskolan, krigsskolan
m. m., samt att nämnda regementen måtte förflyttas närmare Järfvafältet,
bland annat till Karlbergs slott.

Statsutskottet tillstyrkte bifall till Kungl. Maj:ts proposition och uttalade
därvid bland annat, ait kostnaderna i 1909 års förslag visserligen
slutade å ett belopp, som vore 60,000 kronor större än kostnaderna i
föregående års förslag, men då en del nya lokaler, nämligen för krigsvetenskapsakademien,
chefens för femte arméfördelningen expedition och
stuteriöfverstyrelsen, för hvilka eljest utrymme måst beredas på annat
håll, samt för öfverstyrelsen för Sveriges frivilliga skytteföreningar skulle
i byggnaden inrymmas, uppvägde detta till fullo den ökade kostnaden.
Det skulle kunna synas anmärkningsvärdt, att lokal för en mera privat
institution, nämligen sist omförmälda öfverstyrelse, blifvit upptagen uti
förslaget, men hölle utskottet före, att ifrågavarande lokal, därest densamma
komme att framdeles erfordras för annat ändamål, icke vidare
skulle behöfva disponeras af denna öfverstyrelse. Hvad herr Lindblad
i sin ofvannämnda motion anfört beträffande byggnadsfrågans lösande
på helt annat sätt än Kungl. Maj:t föreslagit, syntes utskottet allt för
vidtsväfvande och hade ingalunda kunnat rubba utskottets uppfattning
i frågan.

Första Kammaren biföll utskottets hemställan.

Statsutskottets Utlåtande. Nr 47.

Vid frågans behandling'' inom Andra Kammaren gjordes emot förslaget
hufvudsakligen följande anmärkningar:

a) Med någon förändring af lokalerna i artilleri- och ingenjörhögskolebyggnaden
borde krigshögskolan åtminstone för en tid framåt
kunna inrymmas i denna byggnad.

b) En mera vidtgående utredning borde föranstaltas om de militära
högskolornas behof al lokaler, och en plan borde uppgöras för deras
sammanförande på ett gemensamt område.

c) Grundförhållandena inom kvarteret Kandidaten gjorde byggnadskostnaderna
lör höga för att detsamma borde blifva bebyggd! med
offentliga byggnader.

d) Krigshofrätten borde på annat håll beredas provisorisk lokal
under den tid, som återstode, tills den blefve omorganiserad, och i allt
fall hade för stort antal rum beräknats för detta verk.

e) Lokal borde icke i den föreslagna byggnaden beredas för öfverst}Trelsen
för den frivilliga skytterörelsen.

Ivungl. Maj:ts ifrågavarande proposition blef af Andra Kammaren
afslagen och efter gemensam votering blef detta äfven Riksdagens beslut,
hviiket Riksdagen anmälde i skrifvelse den 22 maj 1909 (nr 4 punkt 28).

Genom nådigt beslut den 11 september 1909 bemjmdigade Kungl.
Maj:t statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet att tillkalla
fyra sakkunniga personer för att inom landtförsvarsdepartementet
biträda med verkställande af utredning rörande, bland annat, beredande
af lokaler för krigshögskolan m. fl. institutioner och myndigheter,
därvid de synpunkter borde beaktas, hvilka framhållits vid
nämnda frågas behandling i Riksdagen åren 1908 och 1909. Med
anledning häraf anmodade jag genom ämbetsskrifvelse den 27 september
1909 ledamoten åt Riksdagens Första Kammare, majoren m. m.
A. A. W. Ericsson, krigsarkivarien m. m. L>. T. J. Petrelli, majoren m. m.
C. L. Lundqvist samt ledamoten af Riksdagens Andra Kammare, grosshandlaren
E. A. Nilsson i Örebro att verkställa berörda arbete. Sedermera
erhöllo de sakkunniga i uppdrag att jämväl taga under öfvervägande
fragan om beredande af nya lokaler åt krigsarkivet, generalstabens
krigshistoriska afdelning och sjö krigs arkivet vare sig i samma
byggnad, där krigshögskolan komme att inrymmas, eller annorstädes.

De sakkunniga, hvilka vid fullgörandet af ifrågavarande uppdrag
biträdts af arkitekten m. in. E. Josephson, hafva nu uti en den 19 februari
1910 dagtecknad skrifvelse med bifogande af ritningar, kostnadsförslag
och andra handlingar afgifvit yttrande och förslag i ärendet.

Statsutskottets Utlåtande Nr 47.

De sakkunnigas yttrande innehåller först och främst eu undersökning
om den lämpligaste platsen för de blifvande byggnaderna.

Hvad angår det inom Riksdagen väckta förslaget, att Svea och Göta
Ufgardens kaserner skulle för ändamålet användas hafva de sakkunniga
funnit, att denna plan ställer sig alltför kostsam, utan att full ändamålsenlighet
ändock skulle vinnas. Och då härtill kommer, att förläggning
af fotgardesregementena först måste anordnas på annan plats, innan
deras nuvarande kasernetablissemang kunna på föreslaget sätt användas,
och krigshögskolan sålunda icke på en längre tid skulle kunna erhålla
nya lokaler, kunna de sakkunniga icke ansluta sig till detta förslag.

Med hänsyn till Artillerigårdens stora värde hafva de sakkunniga
ansett denna icke böra ifrågakomma såsom byggnadsplats för ifrågavarande
ändamål, men de hafva äfven undersökt, huruvida icke krigshögskolan
skulle kunna inrymmas i någon af de byggnader, som redan
nu finnas å Artillerigården. De sakkunniga anföra i detta afseende
följande. Beträffande midtelbyggnadens (s. k. stora tyghusets) bottenvåning
vore det på grund af de många grafva murpelarna därstädes
omöjligt att inreda densamma till undervisningslokaler. En trappa upp
i samma byggnad vore rummen för låga för ändamålet (3,1 meters höjd),
och dagern vore såväl där som i bottenvåningen alltför svag. Två
trappor upp kunde genom gevärsförrådets borttagande plats beredas
för krigshögskolans stora salar, men man skulle i så fall nödgas tillgripa
den åtgärden att förlägga krigshögskolans öfriga lokaler till mellanvåningen,
hvilket på nyss nämnda skäl icke ansåges tillrådligt. För att
inreda dessa båda sist nämnda våningar till lokaler för krigshögskolan skulle
dessutom fordras en genomgripande och kostsam ombyggnad. Tillika
måste nybyggnad göras för gevärsförrådet och plats beredas på annat
håll för den del af artillerimuseet, som funnes i mellanvåningen, d. v. s.
en trappa upp. Gevärsförrådet och verkstäderna måste ligga i hvarandras
omedelbara närhet, och då ingen lämplig tomt torde kunna anskaffas
för rimligt pris i Artillerigårdens närhet, uppkomme härigenom
nya svårigheter. Vidare skulle frågan om nya lokaler för fjärde och
femte arméfördelningarnas samt Stockholms stads- och landtrullföringsområdens
expeditioner förblifva olöst. En annan utväg att bereda
plats för krigshögskolan vore att utrymma östra eller västra flygelbyggnaderna
tillika med en del af midtelbyggnaden. En sådan anordning
blefve emellertid endast provisorisk, då Stockholms stad när som
helst kunde för fortsatt utläggning af Artilleri- och Sibyllegatorna till
deras fastställda bredd expropriera en del af den mark, hvarå nämnda
flygelbyggnader vore uppförda. Särskild! hvad anginge östra flygel -

Statsutskottets Utlåtande Nr 47.

byggnaden skulle genom verkstädernas och förrådens bortflyttning uppstå
ny byggnadsfrågor af så stor omfattning i ekonomiskt hänseende, att de
sakkunniga icke velat inlåta sig därpå. Det vore jämväl att märka, att
icke heller dessa lokaler skulle kunna begagnas för sitt nya ändamål
utan en fullständig om- äfvensom tillbyggnad samt att vissa andra önskemål,
som satts i förbindelse med föreliggande fråga, icke skulle härigenom
få sin lösning.

De sakkunniga anse sålunda det icke böra sättas i fråga att förlägga
krigshögskolan till Artillerigården vare sig medelst nybyggnad
för ändamålet eller medelst förändring af där befintliga byggnader. För
att taga äfven andra möjligheter i betraktande hafva de°sakkunniga
förskaffat sig upplysningar om statens tomter å Norra Djurgården och
hafva från öfverintendentsämbetet erhållit karta öfver en del af Norra
Djurgården, hvaröfver regleringsplan blifvit uppgjord. Någon plats för
ifrågavarande ändamål funnes emellertid icke inom det å kartan upptagna
området. De tomter, som skulle kunna komma i fråga, hade
nämligen på grund af sin belägenhet ett alltför högt värde för att
lämpligen tagas i anspråk för föreliggande ändamål. På återstående
delen, af Ladugårdsgärdet borde gifvetvis tomter för ändamålet vara
att tillgå, men då detta område ännu icke reglerats, kunde någon
plan i denna riktning icke nu uppgöras.

De sakkunniga anse sig sålunda böra stanna för kvarteret Kandidaten
såsom lämplig plats för krigshögskolebyggnaden, hvarvid de med kvarteret
Kandidaten förstå, i enlighet med dess ursprungliga bemärkelse,
det. område, som i norr sträcker sig till Valhallavägen och i söder till
Östermalmsgatan, ehuru detta område numera i själfva verket genom
en å stadsplanen utlagd gata blifvit uppdeladt i två kvarter.

Detta kvarter disponeras numera i sin helhet af statsverket. På
sydöstra delen är emellertid upplåtet ett mindre område i .hörnet af
Östermalms- och Skepparegatorna, hvarå Hedvig Eleonora församling
uppfört en församlingshydda. En del af detta område var till församlingen
upplåten för Hans. Maj:t Konung Oskar II:s lifstid, och öfver
återstoden förfogar församlingen tills vidare med ett års uppsägningstid.
Detta utgör ju icke något egentligt hinder för områdets disponerande,
men med hänsyn till det ändamål, församlingshyddan tjänar, är det
önskligt, att den får kvarstå så länge möjligt är, utan att något statens
byggnadskraf däraf uppehälles. Norra delen af kvarteret torde komma
att begagnas för annat statens byggnadsändamål.

Statsutskottets Utlåtande Nr 47.

De sakkunniga hafva därför riktat sina planer på södra delen af
kvarteret och hafva vid närmare ingående på frågan funnit, att denna
del kunde blifva väl och till fullo utnyttjad enligt följande byggnadsplan:
å tomtens sydvästra del skulle nu uppföras en krigshögskolebyggnad,
å sydöstra delen skulle framdeles uppföras eu byggnad
för artilleri- och ingenjörhögskolan samt sjökrigshögskolan och tomtens
norra del skulle reserveras för byggnad för krigs- och sjökrigsarkiven
jämte generalstabens krigshistoriska afdelning. Tomten
skulle, om så befunnes lämpligt, än ytterligare kunna tagas i anspråk
för byggnadsändamål, nämligen genom tillbyggnad till båda gaflarna
på arkivbyggnadens magasinsbyggnad (arkivbyggnaden skulle bestå af
magasinsbyggnad med tillhörande förvaltningsbyggnad) samt genom de
båda nyss nämnda högskolebyggnadernas sammanbyggande utmed Östermalmsgatan.
Om denna byggnadsplan fullföljdes, komme jämväl vissa
af öfverintendentsämbetet uttalade önskemål att blifva uppfyllda. Vid
behandling af det förslag, som framlades för 1909 års Riksdag, hade
ämbetet nämligen framhållit, att den af Stockholms stad söder om kvarteret
Kandidaten uppförda monumentala skolhusbyggnaden vore grupperad
symmetriskt kring en midtaxel i rät vinkel mot Östermalmsgatan;
och hade ämbetet uttalat, att det ur estetisk och stadsplanesynpunkt
otvifvelaktigt vore lämpligast, att kvarteret Kandidaten, som läge midt
emot skolhusbyggnaden, jämväl blefve bebyggdt symmetriskt kring en
midtaxel. Ämbetet hade fördenskull ansett, att därest krigshögskolebyggnaden
blefve placerad på föreslaget sätt, kvarteret borde helt reserveras
för statens räkning och framdeles bebyggas enligt nyss angifven
plan, som uppfyllde dessa önskemål.

Emot kvarterets bebyggande med offentliga byggnader har inom
Riksdagen anförts, att grundläggningskostnaderna blefve för höga.. De
sakkunniga anföra härom följande: ''Otvifvelaktigt blifva grundläggningskostnaderna
särskildt å norra delarna af kvarteret höga, men denna,
olägenhet kommer under alla förhållanden att drabba statsverket. Om
tomterna försäljas för statens räkning, komma grundläggningskostnaderna
att tagas med i beräkningen vid prisets bestämmande, hvarför det icke
torde ställa sig fördelaktigare att afyttra tomterna än att för statens
räkning bebygga dem. Öfverintendentsämbetet har i sitt nyss omnämnda
yttrande anfört, att ämbetet funnit grundförhållandena å de
delar af kvarteret, som icke berördes af den föreliggande byggnadsplan,
vara sådana, att de kunde med fördel bebyggas för statsändamål,,
ehuru grundmurarna blefve rätt höga. I afseende å denna sistnämnda om -

■Statsutskottets Utlåtande Nr 47.

ständighet är att märka, att marken kan höjas till kringliggande gators
nivå antingen genom att förlägga tillräckliga källarlokaler i byggnaderna,
Indika lokaler på ett eller annat sätt kunna utnyttjas, eller genom att
fylla upp marken till gatunivån. Detta senare torde ske, om byggnadsföretaget
infaller under en tid, då byggnadsverksamheten är särskild!
liflig, i hvilket fall utfyllningen icke krafvel'' särskild kostnad.’

Af det redan anförda framgår, att de sakkunniga icke kunnat förorda,
att krigsarkivet och sjökrigsarkivet erhålla sin plats i själfva
krigshögskolebyggnaden. En sådan anordning skulle nämligen enligt
de sakkunnigas förmenande icke stå i god öfverensstämmelse med de
kraf på säkerhet mot eldfara, som måste ställas på en modem arkivbyggnad
och omöjliggjordes dessutom redan af det betydande utrymme,
som för dessa arkiv kräfdes. I denna mening hade de sakkunniga blifvit
ytterligare styrkta, sedan en af dem, krigsarkiva,rien Petrelli, satts i
tillfälle att i utlandet studera modernt inrättade arkivbyggnader och
framlagt resultaten af denna studieresa.

Beträffande frågan om hvilka lokaler i öfrigt den nya krigshögskolebyggnaden
skulle inrymma hafva de sakkunniga icke funnit någon
anledning att gå utöfver de förslag, som framlades för 1908 och 1909
års Riksdagar, utan har det i stället befunnits lämpligt att göra några
inskränkningar däri. Såväl ur kostnadssynpunkt som med hänsyn därtill,
att krigshögskolebyggnaden borde motsvaras af en i hörnet mellan
Östermalms- och Skepparegatorna belägen, ungefär lika stor byggnad,
hafva de sakkunniga ansett densamma icke böra få större dimensioner,
än som erfordrades för beredande af de mest behöfliga af de ifrågasatta
lokalerna. De sakkunniga hafva icke hyst någon tvekan att i sitt förslag
upptaga lokaler för, förutom krigshögskolan, chefernas för fjärde
och femte arméfördelningarna, inspektörens för militärläroverken samt
befälhafvare''^ för Stockholms stads- och landtrullföringsområden expeditioner.
De flesta af dessa lokaler måste beredas på grund af den förestående
utflyttningen ur arméförvaltningens gamla ämbetshus vid Munkbrogatan,
som i och för öfverlåtelse till Stockholms stad beräknats vara
utrymdt till den 1 oktober 1912. Samma skäl gäller visserligen äfven
för remonteringsstyrelsens förflyttning till den nya byggnaden, men de
sakkunniga hafva ansett lämpligast att utesluta lokal för denna styrelse
ur förslaget liksom äfven lokaler för kavalleriinspektionen och stuteriöfverstyrelsen.
Sistnämnda tre myndigheter erfordra ett utrymme om
respektive 3, 5 och 3 rum, och med hänsyn till deras jämförelsevis
mindre omfattning synes det de sakkunniga" vara lämpligare, att de tills
Bill. till RiJcsd. Prot. 1910. 4 Sami. 1 Afd. 38 Höft. 2

Statsutskottets Utlåtande Nr 47.

vidare hänvisas till andra statens eller hyrda lokaler, än att en eljest
god byggnadsplan genom deras medtagande förryckes. Med afseende
på stnteriöfverstyrelsen, som ansetts hafva ett visst samband med remonteringsstyrelsen,
hafva de sakkunniga anmärkt, att den sorterar
under jordbruksdepartementet. Med hänsyn till de anmärkningar, som
inom Riksdagen framställts emot de tidigare förslagen beträffande lokaler
för krigsliofrätten, hafva de sakkunniga ansett sig böra utesluta
detta verk ur byggnadsplanen. De hafva så mycket mindre hyst betänkligheter
härutinnan, som krigshofrättens uppgifter icke ansetts hafva
sådant samband med öfriga inom byggnaden inrymda institutioner, att
det af denna anledning skulle vara önskvärd!, att krigshofrätten — förutsatt
att den komme att bestå såsom själfständigt verk — finge sin
lokal härstädes. Då de sakkunniga ansett sig böra i möjligaste man
begränsa sitt förslag, är det helt naturligt, att öfvorstyrelsen för Sveriges
frivilliga skytteföreningar såsom varande en privat institution icke
blifvit medtagen i detsamma, hvarom ju äfven inom Riksdagen uttalats
önskan. Slutligen är att nämna, att eu mindre lokal i byggnaden alsetts
för krigsvetenskapsakademiens bibliotek. De sakkunniga afse sålunda
att inom den ifrågasatta krigshögskolebyggnaden inrymma krigshögskolan,
chefernas för fjärde och femte arméfördelningarna, inspektörens
för militärläroverken och befälhafvarnas för Stockholms stads- och
landtrullföringsområden expeditioner samt krigsvetenskapsakademiens
bibliotek. Det utrymme, som för hvar och eu af dessa institutioner beräknats,
öfverensstämmer enligt de sakkunnigas uppgift i det närmaste
med hvad som upptagits uti det för 1909 års Riksdag framlagda förslaget,
dock att för krigsvetenskapsakademiens bibliotek afsetts endast
2 rum.

Beträffande kostnaderna hafva de sakkunniga åberopat ett af arkitekten
E. Josephson uppgjordt kostnadsförslag. Enligt detta skulle kostnaden
för krigshögskolebyggnaden uppgå till 440,000 kronor, hvaraf,
under antagande att byggnadsarbetet påbörjades hösten 1910, ansåges
intill 1911 års utgång erfordras ett belopp af 220,000 kronor.

Enligt de sakkunnigas förmenande är det icke osannolikt, att det
snart kommer att uppstå fråga om nybyggnad jämväl för artillerioch
ingenjörhögskolan samt för sjökrigshögskolan. Den senare är för
närvarande inrymd i hyrd lokal och den förra kan, enligt de sakkunnigas
åsikt, icke under någon längre tid framåt få behålla sina nuvarande
lokaler, beroende på de förändringar, som måste ske inom Artillerigården,
sedan angränsande gator blifvit utlagda till sin fulla bredd enligt

Statsutskottets Utlåtande Nr 47.

gällande stadsplan. Då de sakkunniga vid fullgörandet af sitt ifrågavarande
uppdrag uppmärksammat de inom Riksdagen uttalade önskningar
om en plan för de olika militära högskolornas sammanförande inom
ett gemensamt område, hafva de inhämtat upplysningar angående de
lokaler, som . anses erforderliga för artilleri-och ingenjörhögskolan samt
sjökrigshögskolan. Med ledning häraf hafva skisser till eu byggnad, i
storlek och utseende motsvarande krigshögskolebyggnaden, blifvit uppgjorda.
De sakkunniga hafva icke tvekat om, att därest två af de tre
militära högskolorna skulle sammanföras i samma byggnad, detta bäst
lämpade sig för artilleri- och ingenjör högskolan samt sjökrigshögskolan.
Dessa anses nämligen, i afsevärd utsträckning kunna begagna sig af
gemensamma undervisningslokaler. Såsom ofvan nämnts finnes det
möjlighet att framdeles vinna ytterligare lokaler genom de båda högskolebyggnadernas
(flygelbyggnadernas) sammanbyggande.

Beträffande de ifrågasatta arkivbyggnaderna hafva de sakkunniga
med ledning af krigsarkivarien Petrellis förut nämnda reseberättelse anfört,
att moderna arkivbyggnader i allmänhet äro så anordnade, att förvaltningsbyggnaden
endast med en mindre förbindelsebyggnad sammanhänger
med magasinsbyggnaden. En dylik anordning har därför tilllämpats
vid uppgörandet af förslag till nybyggnad för krigsarkivet och
sj ökrigsarkivet.

I fråga om förvaltningsbyggnadens indelning och de olika rummens
ändamål hafva de sakkunniga hänvisat till ritningarna och nöjt
sig med att framhålla, att de utgått från, att sjökrigsarkivet skulle
komma att införlifvas med krigsarkivet samt att lokaler i nyssnämnda
byggnad afsetts för generalstabens krigshistoriska afdelning. Till ledning
vid beräknande af det utrymme, som borde i magasinsbyggnaden
beredas för krigsarkivet, hafva de sakkunniga inhämtat, att i ett den
16 januari 1900 af öfverintendentsämbetet på framställning af chefen
för generalstaben uppgjordt och på hans framställning grundadt förslag
till nybyggnad för generalstaben m. m. på Artillerigården, beräknades
för krigsarkivets samlingar 10,000 löpmeter hyllor. Sedan dess hade
åtskilliga handlingar tillkommit, men å andra sidan hade en mängd handlingar
aflämnats till andra arkiv, dit de efter arkivaliska principer riktigare
hörde, och ett antal handlingar hade med nådigt tillstånd blifvit
utgallrade ur arkivet och söndermalda vid pappersbruk. Antalet 10,000
löpmeter ansåges därför fortfarande böra vara lämpligt. I sina nuvarande
lokaler disponerade krigsarkivet öfver i rundt tal 6,000 löpmeter

Statsutskottets Utlåtande Nr 47.

hyllor. Någon bestämd årlig ökning kunde icke uppgifvas, då ingen
bestämd årlig leveransskyldighet funnes, och af de föregående årens
accessioner kunde ingen giltig slutsats dragas, emedan man under rådande
brist på utrymme ej vågat mottaga några större samlingar. Betydande
tillväxt kunde emellertid emotses, bland annat från de förutvarande
indelta regementena, då deras vidlyftiga arkiv från 1800-talet
inkomme, hvilket, om nu utrymme beredes åt dem, väl komme att ske
i mån som regementena inflyttade i sina nya kaserner. En tillökning
af 4,000 löpmeter hyllor till det nuvarande utrymmet syntes vara betryggande
för ganska många år framåt. Beträffande flottans arkiv, sjökrigsarkivet,
hade stationsbefälhafvarna i Stockholm och Karlskrona
upplyst, den förre, att för det nuvarande arkivet i Stockholm kräfdes
en hyllängd af 2,600 meter samt för det årliga tillskottet omkring 50
hyllmeter, den senare, att de arkivalier (för tiden före år 1849), tillhörande
flottans arkiv i Karlskrona, som torde komma att omedelbart
öfverflyttas, omfattade omkring 600 löpmeter samt att arkivet för närvarande
tillväxte med omkring 40 hyllmeter årligen.

På grundvalen af dessa upplysningar har magasinsbyggnaden beräknats
för ett kyllutrymme af omkring 13,000 löpmeter, hvartill komma
reservlokaler i källarvåningen för mindre värdefulla arkivalier. Skulle
det i en framtid visa sig, att utrymmet icke är tillräckligt, finnes det
möjlighet att genom magasinsbyggnadens tillbyggande vid dess båda
gaflar bereda plats för ytterligare omkring 13,000 löpmeter arkivalier,
äfven här utrymmet i källarvåningen oberäknad!.

Sedan de myndigheter, som afsetts skola erhålla lokaler i den föreslagna
byggnaden, satts i tillfälle att granska de öfver lokalerna upprättade
planritningar, hafva de förklarat sig icke hafva något att mot dem erinra.

Arméförvaltningens fortifikationsdepartement har granskat de sakkunnigas
förslag beträffande de här ifrågasatta byggnaderna jämte de uppgjorda
kostnadsberäkningarna och har icke funnit något att i ärendet erinra.

Öfverintendentsämbetet har vid granskning icke haft annat att erinra
mot ifrågavarande förslag, än att inredningen af de i nybyggnadens
bottenvåning afsedda portvakts- och maskinistbostäder borde för vinnande
af bättre plananordningar lämpligen undergå en mindre jämkning.

För egen del har jag i hufvudsak intet att erinra mot de sakkunnigas
förslag, som synes mig taga vederbörlig hänsyn till alla inom
Riksdagen uttalade önskningar och betänkligheter. I sin helhet inne -

Statsutskottets Utlåtande Nr 47.

håller det en väl genomtänkt plan till de militära högskolornas sammanförande,
på samma gång som det erbjuder möjlighet att i framtiden
ordna vissa af de militära arkivens förläggning. Af de sakkunnigas förslag
är det emellertid icke meningen att för närvarande realisera annat
än det, som rör krigshögskolebyggnaden. I denna skulle inrymmas
följande lokaler nämligen,

i bottenvåningen: (utom bostäder för portvakt och maskinist) befälhafvarnas
för Stockholms stads- och landtrullföringsområden expeditioner;

i våningen 1 tr. upp: chefens för fjärde arméfördelningen expedition
;

i våningen 2 tr. upp: chefens för femte arméfördelningen expedition; i

våningarna 3 och 4 tr. upp: inspektörens för militärläroverken
expedition samt krigshögskolan;

i vindsvåningen: krigsvetenskapsakademiens bibliotek.

Angående behofvet af dessa lokaler har jag redan yttrat mig i sammanhang
med framläggande af 1908 och 1909 års propositioner; och då
Riksdagen i skrifvelse den 1 juni 1908 funnit behofvet af en byggnad,
innehållande lokaler för krigshögskolan m. in. ådagalagdt, anser jag mig
nu blott behöfva hänvisa till mina föregående yttranden. De af de sakkunniga
framlagda kostnadsberäkningar, mot hvilka arméförvaltningens
fortifikationsdepartement icke haft något att erinra, sluta å en summa
af 440,000 kronor. Af nyssnämnda summa skulle på sätt under punkt
30 i årets statsverksproposition angående fjärde hufvudtiteln blifvit
anmäldt, 220,000 kronor erfordras för år 1911.»

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft eu
inom Andra kammaren väckt motion (nr 298) af herr T. Zetter&trand,
hvilken hemställt, att, därest hvad i motionen anförts därtill gåfve
anledning, Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition måtte af Riksdagen
afslås.

Såsom skäl för sin framställning har motionären anfört följande:

»Under erinran att kraf på nybyggnader än för den ena än för den
andra statsinstitutionen årligen framkomma, påpekade nästlidet års statsrevisorer
önskvärdheten af att, innan någon sådan nybyggnad ifrågasattes,
man noga öfverväger, huruvida ej samtidigt eller under närmaste
framtiden till följd af förflyttningar eller eljest någon i och för det med
nybyggnaden afsedda syftet användbar staten tillhörig fastighet är eller
blir disponibel.

I anslutning härtill framhöllo revisorerna önskvärdheten af att hos
öfverintendentsämbetet fördes anteckningar så beskaffade, att med led -

Statsutskottets Utlåtande Nr 47.

ning- af desamma vederbörande utan tidsutdräkt kunde erhålla tillförlitliga
uppgifter rörande antal och beskaffenhet af de byggnader eller
lägenheter inom de under ämbetets inseende ställda egendomar, som vid
hvarje tidpunkt vore disponibla, hvarigenom större trygghet kunde vinnas,
att ej förhyrningar eller nybyggnader i oträngdt mål ifrågakomma.

1 afgifvet utlåtande förklarade öfverintendentsämbetet sig icke hafva
någ-ot att erinra mot förande af en förteckning sådan som revisorerna
ifrågaställt.

Den kungl. propositionen nr 132 angående uppförandet af en byggnad
för krigshögskolan in. m. omnämner emellertid icke, att något yttrande
infordrats från öfverintendentsämbetet angående huruvida någon
annan för det med nybyggnaden afsedda ändamål användbar kronan
tillhörig egendom är eller väntas blifva under närmaste tiden disponibel.

Det synes mig därför önskvärd!, att statsutskottet vid ärendets
behandling infordrar dylikt yttrande.

Till denna min hemställan har jag så mycket större skäl, som
det förefaller mig tänkbart, att uppslag därigenom kan vinnas till byggnadsfrågans
lösning på ett billigare sätt än som i propositionen föreslagits.

Förhållandet är nämligen, att ganska nära den fastighet, hvars
bebyggande nu ifrågasattes, uppfördes i slutet af 1870-talet för ett belopp
af i det allra närmaste Va million kronor dét nuvarande veterinärinstitutet,
hvars byggnader som bekant under närmaste tiden blifva
disponibla till följd af den nyligen beslutade förflyttningen af institutet.

I sammanhang med pröfningen af nu föreliggande fråga torde man
därför böra taga i öfvervägande, på hvad sätt byggnaderna vid det nuvarande
veterinärinstitutet framdeles böra ändamålsenligast användas.
Möjligt torde ju vara, att desamma skulle kunna lämpa sig för inrymmande
af lokaler åt det snart husvilla skogsinstitutet eller ock åt någon
annan statsinstitution, men det låter ock tänka sig, att de skulle bäst
lämpa sig för de ändamål, hvarom nu är fråga.

Institutets hufvudbyggnad är ju i ett utmärkt skick och skulle väl,
om så erfordrades, kunna påbyggas. Framtida tillbyggnader kunna ju
äfven ske. Och ifrågasättas kan jämväl, huruvida ej flygelbyggnaderna
skulle kunna med fördel anordnas till framtida arkivlokaler m. m.

I saknad af därför erforderligt material är jag ej i tillfälle bilda
mig något bestämdt omdöme rörande lämpligheten af det utaf mig nu
framkastade förslag, men hoppas, att statsutskottet måtte taga det i
närmare öfvervägande.))

Statsutskottets Utlåtande Nr 47.

Utskottet har på begäran erhållit ett utlåtande af öfverintendentsämbetet
i fråga om det af motionären framställda förslag. Såsom
synes af detta utlåtande, hvilket bifogas, uttalar öfverintendentsämbetet
tungt vägande skäl emot den i motionen framkastade planen;
och har utskottet, som delar öfverintendentsämbetets uppfattning särskild!
i fråga om förslagets ekonomiska sida, icke ansett sig kunna förorda
motionen.

Hvad beträffar Kungl. Maj:ts föreliggande framställning, synas de
anmärkningar, som vid behandling af de år 1908 och 1909 framlagda
förslagen inom Riksdagen uttalats, hafva blifvit uppmärksammade. I
det skick förslaget nu föreligger, ansluter det sig i hufvudsak till det år
1909 framlagda, som på sin tid blef af statsutskottet tillstyrkt. De
väsentligaste skilj aktigheterna mellan det nu ifrågavarande förslaget och
det ar 1909 framlagda äro, att lokaler för krigshofrätten, remonteringsstyrelsen,
kavalleriinspektionen, stuteriöfverstyrelsen och öfverstyrelsen för
Sveriges frivilliga skytteföreningar uteslutits. Genom dessa inskränkningar
och genom att byggnaden nu föreslagits att uppföras eu våninghögre
än enligt det senaste förslaget har kostnadsberäkningens slutsumma
nedbragts till 440,000 kronor emot 690,000 kronor enligt det
förra.

Behofvet af en dylik nybyggnad har Riksdagen redan erkänt, och då
det afsetts att Stockholms stad den 1 oktober 1912 skall komma att
förfoga öfver den tomt, hvarå arméförvaltningens gamla ämbetsbyggnad
är belägen, där bland annat krigshögskolan och chefens för femte arméfördelningen
expedition hafva sina lokaler, synes föreliggande byggnadsfråga
icke längre kunna undanskjutas.

Den nu framlagda byggnadsplanen synes på ett tillfredställande
sätt tillgodose behofvet af lokaler för krigshögskolan och de öfriga
militära institutioner och myndigheter, för hvilka det är af särskild vikt
att deras lokalfråga med det snaraste blir löst. Förslaget visar också,
att det icke kommer att lägga hinder i vägen för framtida utnyttjande
af hela kvarteret. Beträffande den plan, som de af chefen för landtförsvarsdepartementet
förordnade sakkunniga i sådant hänseende uppgjort,
anser sig dock utskottet nu icke böra göra något som helst uttalande,
då denna fråga icke föreligger till afgörande, utan måste lämnas
öppen för framtida pröfning.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att Riksdagen må med afslag å herr Zetterstrands
ofvannämnda motion och med bifall till Kungl. Maj:ts
ifrågavarande proposition

TJtshottets

yttrande.

Statsutskottets Utlåtande Nr 47.

a) medgifva, att å kvarteret Kandidaten af Hedvig
Eleonora församling i Stockholm må uppföras en byggnad,
innehållande lokaler för krigshögskolan, chefernas
för fjärde och femte arméfördelningarna, inspektörens
för militärläroverken och befälhafvarnas för Stockholms
stads- och landtrullföringsområden expeditioner samt
krigsvetenskapsakademiens bibliotek; samt

b) för detta ändamål bevilja 440,000 kronor och
häraf, i enlighet med den i årets statsverk sproposition
angående fjärde hnfvudtiteln under punkt 30 gjorda
framställning, å extra stat för år 1911 anvisa 220,000
kronor.

Stockholm den 26 april 1910.

På statsutskottets vägnar:

G. BILL1NG.

Reservation;

af herrar F. W. Thorsson och K. V. Rydén, hvilka ansett, att utskottet
bort hemställa,

att såväl Kung!. Maj:ts ifrågavarande proposition
som herr Zetterstrands omförmälda motion måtte af
Riksdagen afslås.

Statsutskottets Utlåtande Nr 47.

Bilaga,

V. P. M.

Riksdagen har i skrifvelse den 23 maj 1906 beslutat, att veterinärinstitutets
tomt och byggnader — som emellertid icke stå under kung!,
öfverintendentsämbetets inseende, utan förvaltas af egen direktion —
skola försäljas och att ett nytt veterinärinstitut skall å lägenheten
Katrineberg eller Kräftriket uppföras för en del af härför inflytande
medel.

Med anledning häraf omfattar det förslag till stadsplan för vissa
till försäljning medgifna delar af Norra Djurgården, som, här bifogadt,
ämbetet, på nådigste befallning, utarbetat och som ännu är på nådig
pröfning beroende, jämväl veterinärinstitutets nuvarande tomt, som just
bildar öfvergången till det redan reglerade och färdigbyggda området
och vid utarbetande af detta förslag har, förutom tillgodoseende af trafikens
fordringar och af de estetiska krafven, den ekonomiska hänsynen
naturligtvis varit tungt vägande.

Beträffande veterinärinstitutets vidsträckta område — vid hvars
försäljande borde enligt Riksdagens beslut tillses, att sådant undantages,
som borde under kronans äganderätt bibehållas för att kunna disponeras
för allmänt ändamål — har vid ompröfning visat sig, att det vore
ekonomiskt mest fördelaktigt att draga gator genom sagda område på
sätt stadsplaneförslaget närmare gifver vid handen, då därigenom största
möjliga antalet värdefulla byggnadstomter kunnat erhållas; att bibehålla
institutets samtliga byggnader vore förty högeligen oekonomiskt, särskild!
med afseende å deras särdeles spridda läge å den betydande tomten.

Utan att i öfrigt förhindra genomförandet af stadsplanen i fråga,
lärer likväl för en tid med anläggande af den enligt oftanämnda plan
afsedda nya tvärgatan mellan kvarteren YII och Vill kunna anstå och
sålunda institutets hufvudbyggnad och anatomibyggnaden tills vidare
kunna kvarstå och finna användning för något statsverkets behof.

Bill. Ull Piikscl. Prat. 1910. 4 Sami. 1 Afl. HS Raft.

Statsutskottets Utlåtande Nr 47.

Att emellertid hit permanent förlägga krigshögskolan m. fl. institutioner
synes ämbetet af nedanstående — i främsta rummet ekonomiska
— skäl ingalunda tillrådligt.

Krigshögskolans lokaler inom den föreslagna nya byggnaden upptaga,
inklusive trappor, korridorer, vaktmästarebostäder, toaletter in.
in. och murverk, 1,700 m2:s yta.

Veterinärinstitutets hufvudbyggnad upptager, på lika sätt beräknad,
1,180 nr i hvar af 2 våningar d. v. s. 2,360 nr, några smärre
vindsrum oräknade.

Enligt hvad af närslutna schematiska plan af institutets hufvudbyggnad
framgår, har denna en indelning, som föga lämpar sig för en
liögskolebyggnad af ifrågavarande slag. Såsom synes, ligga nämligen
rummen, som till största delen nu äro afsedda till museum, laboratorier,
bibliotek m. in., i regeln innanför hvarandra, så att man måste
passera två å tre rum för att komma till de innerst belägna. Om
byggnaden skall användas till krigshögskola, måste direkta ingångar
från korridorer eller dylikt beredas till de flesta lokaler, hvarför en
omfattande ombyggnad måste förutsättas och det förefintliga ytinnehållet
kan äfven medgifva anordnandet af ett korridorsystem inom byggnaden.
I sammanhang härmed måste byggnaden jämväl genomgå en fullständig
reparation, hvarvid de nu befintliga kakelugnarne lära böra utbytas mot
värmeledning.

Utan att några ritningar eller beräkningar härför äro gjorda torde
man kunna med visshet förutsätta, att nu nämnda arbeten komma att
betinga en kostnad af minst 100,000 kronor.

I anatomibyggnaden skulle efter eu ombyggnad kunna inrymmas
Stockholms stads- och landtrullföringsområdens expeditioner och dessutom
ett par vaktmästarebostäder; kostnaden för ombyggnad och i
sammanhang härmed erforderlig reparation torde bestiga sig till cirka
25,000 kronor.

För chefernas för IV och V arméfördelningarnes expeditioner behöfvas,
inklusive trappor, korridorer, murar m. m., tillsammans 1,400 m"
d. v. s. 220 nr mer än ytan af en våning i hufvudbyggnaden. Genom
att påbygga huset med en våning samt dessutom anordna en vindsvåning
torde plats kunna beredas för sistnämnda expeditioner äfvensom
för krigsvetenskapsakademiens bibliotek.

En sådan påbyggnad — som dock då det gäller en byggnad, som
för sitt ändamål i öfrigt är mindre tjänlig, gifvetvis måste betraktas
såsom olämplig — skulle draga en kostnad af omkring 120,000 kronor.

Statsutskottets Utlåtande Nr 47.

Ombyggnad och reparation af hufvudbyggnaden

Påbyggnad af densamma..............................................

Ombyggnad och reparation af anatomibyggnaden

kr,

100,000
b 120,000
» 25,000

Summa kronor 245,000

Komme detta förslag till utförande, skulle kvarteret VIII enligt
ämbetets stadsplaneförslag, innehållande cirka 3,800 m3 å 200 kronor
per in3 = 760,000 kronor, och cirka 3,100 m2 af kvarteret VII enligt
samma förslag å 150 kronor per in3 = 465,000 kronor, tillhopa sålunda
representerande ett värde af 1,225,000 kronor, icke hunna försäljas.

Genomförande af förslaget skulle alltså kosta statsverket:

för byggnadsarbeten. ..
B ej försålda tomter.

kr. 245,000
» 1,225,000

Summa kronor 1,470,000

Kostnaden för den krigshögskolebyggnad, för hvars uppförande
Kungl. Maj:t nu af Riksdagen äskat anslag, är beräknad till 440,000
kronor. Det kvarter, hvarpå denna byggnad är ämnad att förläggas
och som, med hänsyn till läget, är mindre dyrbar än större delen af
veterinärinstitutets tomt, upptager en yta af 4,940 m3, hvaraf dock
allenast V3 eller 1,650 m3 kan anses tillhöra byggnaden i fråga, enär
tomten lämnar god plats för ännu en lika stor byggnad som den nu
ifrågasatta samt dessutom för en eventuell nybyggnad för krigsarkivet.

Beräknas detta kvarter till samma värde som tomter i sistnämnda
kvarter VII, eller 150 kronor per in3, blifver detta för hela kvarter
741,000 kronor och för Va af denna 247,000 kronor.

Alltså: om hela kvartarets värde tages med i beräkningen, blifver
totalkostnaden:

för byggnaden

» tomten

kr.

:.) 741,000

440,000

Summa kronor 1,181,000

och därest blott den del af kvarteret, som är för byggnaden erforderlig,
beräknas, blifver samma kostnad:

för byggnaden
» tomtdelen ..

kr. 440,000: —
b 247,000: —

Summa kronor 687,000:

Statsutskottets Utlåtande Nr 47.

Det torde af det ofvan anförda vara påtagligt att, äfven om förläggande
af lokaler för krigshögskolan in. fl. institutioner till veterinärinstitutets
nuvarande byggnader och tomt för tillfället skulle medföra en minskad
direkt utgift för statsverket, eu sådan åtgärd skulle
l:o) vara förenad med synnerligen dålig ekonomi;

2:6) endast kunna anses provisorisk;

3:o) under provisoriet och till dess detta upphört alldeles förrycka
den estetiska verkan af det föreliggande stadsplaneförslagets genomförande;
samt

4:o) hindra att inom Riksdagen uttryckt önskan att samla de militära
högskolorna inom ett område blefve på ett tillfredsställande sätt fylld.

På grund häraf finner öfverintendentsämbetet sig, oaktadt någon
detaljerad utredning af frågan icke kunnat medhinnas, böra för sin del
på det kraftigaste framhålla, att inhysandet af krigshögskolan m. in. uti
veterinärinstitutets nuvarande lokaler icke är att tillråda; att däremot
för någon kortare tid och utan att därpå nedlägga någon nämnvärdare
kostnad provisoriskt till institutets hufvudbyggnad förlägga någon
annan statsinstitution, som härför kan lämpa sig, torde låta sig göra,
ehuru de ekonomiska olägenheter, som ofvan påpekats, ju komma att
tills vidare kvarstå. ''

Slutligen torde ämbetet böra erinra, att den byggnad, där krigshögskolan
för närvarande är inrymd, eller arméförvaltningens förra ämbetshus,
bör, för genomförande af i nåder fastställd ändring i stadsplanen,
enligt nådigt beslut den 31 augusti 1907, till Stockholms stad öfverlämnas
den 1 oktober 1912, att de lokaler inom nämnda byggnad, öfver hvilka
högskolan förfogar, gifvetvis måste betraktas såsom otillfredsställande samt
att öfriga Kungl. Magt och kronan tillhöriga, under ämbetets inseende
ställda egendomar härstädes äro fullt upptagna med undantag för gamla
norra bankhuset, där förekommande lägenheter dock äro för högskolan
olämpliga och dessutom, enligt Riksdagens revisorers äfven af ämbetet
biträdda mening, tänkts kunna användas såsom tillfälligt förvaringsrum
för arkivalier af ringare värde.

Stockholm den 19 april 1909.

CARL MÖLLER.

Fr. Richter.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1910.