Statsutskottets utlåtande nr 44 (Utlåtande 1944:Su44 su)

Statsutskottets utlåtande nr 44.

Nr 44.

Ankom till riksdagens kansli den 14 mars 1944 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försvarets fabriksfond.

(l:a avd.)

I propositionen nr 75 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 28 januari 1944, föreslagit
riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med vad
av departementschefen i berörda statsrådsprotokoll anförts meddela närmare
föreskrifter rörande försvarets fabriksfond;

dels å riksstatens fjärde huvudtitel under E. Diverse för budgetåret 1944/45
till Bestridande av beredskapskostnader vid försvarets fabriksverk anvisa ett
förslagsanslag av 1,000,000 kronor;

dels ock å kapitalbudgeten under Försvarets fabriksfond för budgetåret
1944/45 anvisa följande investeringsanslag, nämligen

till Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten 1,500,000 kronor samt
till Nyanskaffning av maskiner och utrustning 250,000 kronor.

På därom av Kungl. Majit i propositionen nr 180 till 1943 års riksdag gjord
hemställan beslöt riksdagen, att de till försvarets fabriksverk anslutna fabrikernas
tillgångar och skulder skulle från och med budgetåret 1944/45 upptagas
till redovisning å en särskild i rikshuvudboken uppförd kapitalfond, betecknad
försvarets fabriksfond. Vidare beslöt riksdagen, att till rörelsekapital för försvarets
fabriksstyrelse å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44
anvisa ett investeringsanslag av 20,000,000 kronor samt att bemyndiga fullmäktige
i riksgäldskontoret att för beredande av ytterligare rörelsekapital åt
försvarets fabriksstyrelse tillhandahålla en rörlig kredit av 20,000,000 kronor.

Enligt den för försvarets fabriksverk gällande provisoriska instruktionen
(SES 1943:559) utövar försvarets fabriksstyrelse under Kungl. Majit ledningen
över de statliga fabriker och anstalter, vilka underställts styrelsen. Styrelsen
åligger även att handhava förvaltningen av kapitaltillgångar, vilka utgöras
av andra staten tillhöriga anläggningar inom krigsmaterielverkets anskaffningsområde
och vilka äro avsedda att för försvarets räkning utnyttjas
i drift vid privata företag, ävensom i den mån så av Kungl. Majit bestämmes av
andra statliga kapitaltillgångar. Dessa fabriker, anstalter och andra anläggningar
utgöra tillsammans med styrelsen försvarets fabriksverk.

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 6 sami. Nr 44.

G30 44

Statsutskottets utlåtande nr 44.

Under fabriksstyrelsens ledning lia jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 30
juni 1943 ställts ammunitionsfabrikerna å Marieberg samt i Karlsborg och
Zakrisdal, Åkers krutbruk med den däri ingående gasmaskfabriken, Carl
Gustafs stads gevärsfaktori, centrala torpedverkstaden samt, intill dess annorlunda
förordnas, försvarsväsendets kemiska anstalt, ävensom, allteftersom
de inrättas, de för försvarets räkning avsedda centrala tvätt- och reparationsanstalterna.

Försvarets fabriksfond skall inrättas från och med budgetåret 1944/45.

I skrivelse den 9 december 1943 ha försvarets fabriksstyrelse och riksräkenskapsverket,
efter samråd i ifrågakommande hänseende med arméförvaltningens
tygdepartement och krigsmaterielverket, inkommit med förslag till
vissa av de bestämmelser, som i samband med fondens inrättande böra meddelas.

Ämbetsverken ha föreslagit, att å fabriksfondens tillgångssida skall upptagas
värdet av byggnader och markområden samt maskiner m. m. ävensom
det rörelsekapital å 20,000,000 kronor, vilket enligt det föregående ställts till
fabriksstyrelsens förfogande. Å skuldsidan borde upptagas till värdeminskningskonto
avsatta belopp, avseende byggnader och maskiner.

I övrigt inhämtas av utredningen i huvudsak följande.

Under posten till byggnader och markområden hava fabriksfondens tillgångar
beräknats till i avrundat tal 28,425,000 kronor.

Under förutsättning att beviljade investeringsanslag för anskaffning av
maskiner i sin helhet bliva förbrukade vid ingången av nästkommande budgetår
samt erhållna bemyndiganden att verkställa ersättningsanskaffningar av
förny^elsefondsmedel komma att utnyttjas i beräknad omfattning, borde under
rubrik maskiner m. m. enligt fabriksstyrelsen och riksräkenskapsverket redo
visas en tillgång av 20,130,000 kronor.

Till inventarier borde enligt ämbetsverken hänföras kontorsmöbler och
kontorsmaskiner ävensom övrig förekommande lös inredning. Inventarier as
förenämnt slag, vilka merendels torde ha anskaffats med anlitande i sista hand
av medel å driftbudgetanslag, borde vid fabriksfondens uppläggande åsättas
ett värde av noll. Icke heller för framtiden borde inventarier redovisas såsom
tillgångar utan helt avskrivas redan vid anskaffandet.

Med avseende å rörelsemedel hava förenämnda av 1943 års riksdag å investeringsanslag
beviljade 20,000,000 kronor föreslagits skola överföras från fonden
för förlag till statsverket till försvarets fabriksfond. Vidkommande den rörliga
krediten av 20,000,000 kronor, vilken avser tillgodoseendet av erforderligt
rörelsekapital utöver det normala, har förutsatts, att den skall stå till fabriksstyrelsens
förfogande under angivna förutsättningar även efter inrättandet
av fabriksfonden.

Jämlikt den för försvarets fabriksverk fastställda instruktionen åligger det
fabriksstyrelsen att från tidpunkt, som Kungl. Majit bestämmer, handhava
förvaltningen av kapitaltillgångar, vilka utgöras av andra staten tillhöriga anläggningar
inom krigsmaterielverkets anskaffningsområde än styrelsen underställda
fabriker och anstalter och vilka äro avsedda att för försvarets räkning

Statsutskottets utlåtande nr 44.

utnyttjas i drift vid privata företag. Dessa tillgångar, vilka sammanfattats
under benämningen skug g fabriker, uppgå enligt en av krigsmaterielverket den
6 december 1943 gjord beräkning till ett sammanlagt värde av 109,988,998
kronor, varav för centrala förråd 38,500,000 kronor, som icke ansetts böra här
medtagas. Frånräknas jämväl hyresmedel, 4,395,998 kronor, och bidrag för
uppförande av verkstadsbyggnader, 634,000 kronor, återstå till redovisning å
fabriksfonden tillgångar till ett belopp av (109,988,998 — 38,500,000 — 4,395,998
— 634,000 =) 66,459,000 kronor.

Å ett för fabriksfonden upplagt värdeminskningskonto ha beräknats skola
upptagas för fastigheter 17,464,000 kronor, för maskiner 12,750,000 kronor och
för skuggfabrikerna 64,991,000 kronor eller tillhopa 95,205,000 kronor. För
framtida avskrivningar å byggnader och maskiner har föreslagits ett förfarande
med uteslutande årliga avskrivningar.

Med ledning av de värden, som i det föregående angivits, skulle fabriksfondens
nettokapitalbehållning den 1 juli 1944 approximativt kunna beräknas till

39.809.000 kronor.

För redovisning av överskott å rörelsen, vilket förutsattes skola inlevereras
till statskontoret, har en särskild inkomsttitel ansetts böra uppläggas å driftbudgeten,
förslagsvis under B. Inkomster av statens kapitalfonder efter IV.
Försvarsväsendets fastighetsfond med rubriken Försvarets fabriksfond. Med
utgångspunkt från den ovan angivna nettokapitalbehållningen å fabriksfonden
vid ingången av budgetåret 1944/45 har överskottet för detta budgetår efter
en räntefot av 3,6 % beräknats till omkring 1,430,000 kronor.

Fabriksstyrelsen och riksräkenskapsverket ha föreslagit, att någon pensionsfondering,
avseende fabriksverkets personal, icke skulle äga rum samt att
pensioneringen skulle ombesörjas av statskontoret, i vad avsåge tjänstemän,
och av statens pensionsanstalt beträffande arbetare. Av fabriksstyrelsen under
budgetåren 1940/41—1943/44 innehållna pensionsavdrag samt därutöver avsatta
belopp för täckande av fabriksverkets pensionsförpliktelser, tillhopa

2.700.000 kronor, borde i anslutning härtill tillgodoföras driftbudgetens inkomstsida.

Beträffande beredskapskostnadernas täckande hava ämbetsverken approximativt
uppskattat anslagsbehovet för fabriksverkets del till 1,000,000 kronor,
med vilket belopp å riksstaten för budgetåret 1944/45 borde uppföras ett förslagsanslag
för beredskapskostnadernas täckande. Dessa kostnader komma att
inkludera ett flertal olika kostnader, såsom ränteförluster, avskrivningar, reparations-
och underhållskostnader samt vissa löner. Bland kostnaderna ingår
även förräntning av det i fabriksverket nedlagda beredskapskapitalet.

I och med inrättande av försvarets fabriksfond borde, framhålla ämbetsverken,
medelsanvisningar för byggnadsändamål och maskinanskaffning
m. m. vid fabriksverket tills vidare ske såsom kapitalinvesteringar
i fabriksfonden. Fabriksfonden syntes därvid lämpligen böra u]3ptagas
under särskild rubrik omedelbart efter IY. Försvarsväsendets fastighetsfond.
Efter fabriksfondens inrättande borde vidare medelsanvisningar över kapital -

Statsutskottets utlåtande nr 44.

budgeten av riksgäldskontoret utbetalas till fabriksstyrelsen. Särskilt beslut
i sådant avseende erfordrades beträffande sådana kapitalinvesteringsanslag,
som beviljats å riksstaten till och med budgetåret 1943/44 men icke före utgången
av nämnda budgetår lyftats i riksgäldskontoret. För fabriksverket avsedda
medel å driftbudgeten borde efter fabriksfondens inrättande i förekommande
fall ställas tfll fabriksstyrelsens förfogande.

Över ämbetsverkens förslag lia yttranden avgivits av försvarets civilförvaltning,
arméns fortifikationsförvaltning, marinförvaltningen, byggnadsstyrelsen,
statskontoret och statens pensionsanstalt.

I riksstaten för budgetåret 1942/43 var uppfört ett anslag av 500,000 kronor,
avsett för nyanskaffning av utrustning för försvarsväsendets verkstadsnämnd
underställda fabriker och för sådan ersättningsanskaffning, till vilken nämndens
förnyelsefond för maskiner och inventarier icke lämnade tillgång. Anslaget
disponerades av Kungl. Majit på sätt Kungl. Majit efter framställning
av nämnden för varje särskilt fall beslutade.

I riksstaten för innevarande budgetår har å fjärde huvudtiteln uppförts ett
reservationsanslag för samma ändamål och av samma storlek.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har försvarets fabriksstyrelse
anfört, att ett dylikt anslag erfordrades även för budgetåret 1944/45. Anslagets
användning borde emellertid begränsas att avse sådana nyanskaffningar, vilka
icke hade karaktären av reinvesteringar. Det syntes styrelsen som örn anslaget
efter de anskaffningar, vilka ägt rum under de senaste åren, kunde rätt avsevärt
nedbringas. Enligt styrelsens mening borde detsamma för nästkommande
budgetår begränsas till 250,000 kronor. Anslaget borde lämpligen rubriceras
såsom Anskaffning av maskiner och utrustning för försvarets fabriksverk samt
anvisas såsom investeringsanslag för fabriksfonden.

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att de till försvarets fabriksverk
anslutna fabrikernas tillgångar och skulder skola jämlikt beslut av fjolårets
riksdag från och med budgetåret 1944/45 upptagas till redovisning å en särskild
i rikshuvudboken uppförd kapitalfond, benämnd försvarets fabriksfond.
Detta beslut innebär en reglering av verksamheten efter de grunder,
som gälla för statlig affärsdrift, varigenom skapas förutsättningar för en rättvisande
självkostnadsberäkning vid prissättningen av de vid verksamheten
framställda produkterna. Efter fondens inrättande komma sålunda priserna
å dessa produkter att principiellt innefatta täckning för samtliga kostnader
för produktionen med undantag — vid bifall till vad jag i det följande föreslår
— för vissa kostnader av beredskapsnatur. Ifrågavarande produktionskostnader
komma sålunda ytterst att belasta de för materielanskaffning för försvarsväsendet
uppförda anslagen i stället för att, såsom nu är fallet, belasta
även andra anslag. Såsom vid anmälan av årets statsverksproposition (bilagan
fjärde huvudtiteln, sid. 16 f.) anförts bortfaller härvid det anslag, som för
innevarande budgetår å fjärde huvudtiteln anvisats till försvarets fabriksstyrelse,
varförutom vissa andra å huvudtiteln uppförda anslag — bland
annat de för de olika försvarsgrenarna anvisade anslagen till avlöningar till
aktiv personal m. fl. — röna inverkan.

Statsutskottets utlåtande nr 44.

I annat sammanhang torde jag få återkomma till de smärre ändringar i beräkningarna
av fjärde huvudtitelns anslag, som fabriksfondens inrättande från
och med nästa budgetår sålunda kunna föranleda —- dessa anslag lia i årets statsverksproposition
uppförts med beräknade belopp — och upptager nu på
grundval av föreliggande, av fabriksstyrelsen och riksräkenskapsverket framlagda
utredning till behandling de spörsmål, som avse fondens inrättande
och som kräva riksdagens medverkan. Driftkostnadsstat för försvarets
fabriksverk tillkommer det Kungl. Majit att fastställa, varför i detta sammanhang
behandlas endast de i utredningen berörda frågorna örn upptagande till
redovisning å fonden av fastigheter, maskiner m. m. samt därmed sammanhängande
spörsmål örn värdeminskningskonto, örn redovisning av överskott
å driftbudgeten m. m., örn de förutnämnda beredskapskostnadernas täckande,
om de nu förefintliga förnyelsefondernas avveckling samt örn ordnandet av
pensioneringen för tjänstemän och arbetare vid försvarets fabriksverk.

Jag vill till en början erinra, att chefen för finansdepartementet i det vid
årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet rörande kapitalbudgeten
förordat en omläggning av redovisningen för kapitalbudgeten, varigenom
såväl nyanskaffning som ersättningsanskaffning skulle göras till föremål
för beslut av riksdagen. De beträffande fabriksfonden i den föreliggande
utredningen framlagda förslagen äro i huvudsak uppgjorda med hänsyn tagen
till dessa nya budgetprinciper.

I överensstämmelse med fabriksstyrelsens och riksräkenskapsverkets förslag
böra å fabriksfondens tillgångssida upptagas fabriksverkets byggnader
och markområden samt maskiner m. m. ävensom å investeringsanslag anvisade
rörelsemedel. Såsom ämbetsverken föreslagit böra därutöver å fonden
redovisas jämväl de byggnader och maskiner m. m., som utnyttjas för krigsmaterielverkets
räkning i drift vid privata företag. I sistnämnda tillgångar
ingå till ett belopp av 2,880,000 kronor fastigheter, redovisade å försvarsväsendets
fastighetsfond, medan återstoden av dessa tillgångar förvärvats
med anlitande av driftbudgetsmedel. Sammanlagt skulle enligt ämbetsverkens
förslag fabriksfondens tillgångssida upptagas till i runt tal 135,000,000 kronor.

Ämbetsverkens beräkning av fastighetsvärdet å försvarets fabriksfond, innefattande
jämväl en specifikation av de fastigheter (utom de s. k. skuggfabrikorna),
som vid bifall till nämnda förslag skulle överföras från statens allmänna
fastighetsfond och försvarsväsendets fastighetsfond till den nya fonden,
torde böra fogas vid detta protokoll. De fastigheter, som i denna förteckning
avses, böra överföras till redovisning å fabriksfonden med undantag dock
för den för försvarets fabriksstyrelse avsedda fastigheten Birger Järngatan 7
i Stockholm, vilken alltjämt synes böra redovisas å byggnadsstyrelsens delfond
av statens allmänna fastighetsfond.

Fabriksstyrelsen och riksräkenskapsverket lia förutsatt, att en överföring
skulle ske av de i fastighetsfonderna upptagna värdena och däremot svarande avskrivningsbelopp
samt att tillgångar, vilka anskaffats med anlitande av driftbudgetsmedel,
skulle redovisas med samma belopp å tillgångs- och skuldsidorna
och således betraktas som helt avskrivna. Häremot Ilar statskontoret
framhållit, att fabriksfondens kapital borde upptagas till ett efter affärsmässig
uppskattning erhållet belopp.

I anledning härav må erinras, att fabriksstyrelsen, såsom av deri föreliggande
utredningen framgår, påbörjat en allmän värdering av fabrikernas
och verkstädernas maskiner. En ytterligare undersökning av de värden,
till vilka vid tillämpning av affärsmässiga principer fondens kapital skulle
uppskattas, borde således närmast gälla de å fonden redovisade fastigheterna.
En undersökning härav skulle möta vissa svårigheter och bliva relativt tills
ödande samt medföra kostnader för statsverket. Härtill kommer att, såvitt

Statsutskottets utlåtande nr 44.

kunnat rent approximativt bedömas, en dylik undersökning icke torde kunna
resultera i någon mera väsentlig ändring av de nettovärden, som enligt
fabriksstyrelsens och riksräkenskapsverkets förslag skulle upptagas å fonden.
För närvarande synes mig fabriksstyrelsens och riksräkenskapsverkets förslag
till ^värdering kunna godtagas.

I förslaget har även berörts frågan om redovisning å fabriksfonden av vissa
maskiner, som arméförvaltningens förutvarande tygdepartement anskaffat
med anlitande av driftbudgetsmedel och uthyrt till privata företag för att utnyttjas
vid tillverkningar för Carl Gustafs stads gevärsfaktori. Ämbetsverken
ha föreslagit, att Kungl. Majit skulle utverka riksdagens bemyndigande
att avgöra frågan örn och i vad mån redovisning av dessa maskiner skulle ske
å fabriksfonden. För egen del finner jag den omständigheten, att vissa maskiner
förvärvas av privata företag, icke böra hindra, att maskinerna redovisas
å fonden i den mån sådant förvärv icke skett före den 1 juli 1944. De böra
härvid upptagas till sitt inköpsvärde, med vilket samtidigt värdeminskningskontot
för krigsmaterielverkets tillgångar i fonden bör ökas. De hyror, vilka
inflyta för maskinernas utnyttjande, synas böra tillgodoföras inkomstpost å
fonden.

Närmare bestämmelser rörande fastställandet av värdena å fondens kapitaltillgångar
torde i anslutning till det nu anförda få i sinom tid meddelas
av Kungl. Majit. Yad arméns fortifikationsförvaltning och försvarets civilförvaltning
i ämnet anfört torde härvid få beaktas. Anmärkas må i detta sammanhang,
att de medel, som för anskaffning av maskiner anvisats över fonden för
förlag till statsverket, böra omföringsvis uppdebiteras å fabriksfonden, i samband
varmed fonden för förlag till statsverket bör med motsvarande belopp
nedskrivas.

I likhet med fabriksstyrelsen och riksräkenskapsverket förutsätter jag, att
den rörliga kredit av 20,000,000 kronor, som jämlikt beslut av fjolårets riksdag
tillhandahålles fabriksstyrelsen och som avser att täcka behovet av rörelsekapital
utöver det genom anvisande av investeringsanslag tillgodosedda, även
efter fabriksfondens inrättande skall under oförändrade villkor stå till styrelsens
förfogande.

Å fabriksfondens skuldsida böra, såsom i utredningen föreslagits, å ett
värdeminskningskonto upptagas erforderliga avskrivningsmedel. Till detta
konto böra, vilket framgår av det förut sagda, från statens allmänna fastighetsfond
och försvarsväsendets fastighetsfond överföras för fabriksverkets
fastigheter avsatta belopp, vartill bör läggas grundavskrivning med 50 % å
de för investering i fastigheter anvisade medel, vilka bliva disponerade före
den 1 juli 1944. För maskiner torde å värdeminskningskontot böra upptagas
hela inköpsvärdet för de med anlitande av driftbudgetsmedel anskaffade
maskinerna. Å kontot bör vidare redovisas ett belopp, motsvarande kostnaderna
för de likaledes med driftbudgetsmedel anskaffade s. k. skuggfabrikerna,
vilka alltså böra anses såsom helt avskrivna. Till detta belopp bör
läggas dels å försvarsväsendets fastighetsfond avsatta medel för krigsmaterielverkets
å fonden redovisade fastigheter, dels beräknad årsavskrivning å dessa
fastigheter för budgetåret 1943/44, dels ock grundavskrivning för dessa fastigheter
med 50 % å de medel, som bliva rekvirerade före 1 juli 1944. Slutligen
bör vid bifall till mitt förslag om redovisning å fabriksfonden av de av arméförvaltningens
tygdepartement anskaffade maskinerna värdeminskningskontot
ökas med inköpsvärdet för de maskiner, vilka den 1 juli 1944 alltjämt kvarsta
i kronans ägo. Sammanlagt skulle värdeminskningskontot komma att uppgå
till omkring 96,000,000 kronor.

Fabriksstyrelsens och riksräkenskapsverkets beräkning av värdeminskningskontot
torde böra fogas vid detta protokoll.

Statsutskottets utlåtande nr 44.

Såsom i propositionen 1943: 180 förutsatts, böra från oell med budgetåret
1944/45 de anslag, vilka å statsbudgeten skola anvisas för nyanläggning och
utvidgning av nytillverkande fabriker inom försvarsväsendet ävensom för anskaffning
av maskiner och för ökning av rörelsemedel, uppföras såsom investeringsanslag
för den nya fonden. Detsamma synes böra gälla i fråga örn mera
omfattande inventarieanskaffning. Beträffande sådana investeringsanslag för
byggnadsändamål, som anvisas efter fondens inrättande, lia fabriksstyrelsen
och riksräkenskapsverket — delvis i motsats till vad i detta hänseende uttalats
i sagda proposition — förutsatt, att sådan grundavskrivning med 50 %
å byggnadsvärdet, som med anlitande av särskilda avskrivningsanslag nu
sker, icke skall förekomma utan allenast årliga avskrivningar äga rum. Då
denna anordning överensstämmer med den som vanligen förekommer
inom statens affärsverk och medger en säkrare beräkning av de med produktionen
förenade självkostnaderna, vill jag icke resa erinran mot förslaget i
denna del och utgår därvid från att enbart årsavskrivning skall tillämpas jämväl
beträffande redan anvisade kapitalinvesteringsanslag, i den mån dessa
icke disponeras före den 1 juli 1944. De besparingar å avskrivningsanslag för
nya kapitalinvesteringar, som härigenom uppkomma, böra i enlighet med
ämbetsverkens förslag tillgodoföras budgetutjämningsfonden. Jag förutsätter,
att fabriksstyrelsen i samråd med riksräkenskapsverket avgiver förslag till
de närmare bestämmelser i ämnet, som böra meddelas, och att frågan på grundval
härav av Kungl. Maj:t upptages till övervägande i samband med fastställande
av stat för fabriksfonden för nästa budgetår. För nästa budgetår torde
elen av fabriksstyrelsen och riksräkenskapsverket beräknade avsättningen till
värdeminskningskontot, 600,000 kronor, kunna godtagas.

J detta sammanhang må erinras, att av de medel —- tillhopa 16,250,000 kronor
—- som av riksdagen å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43
och å riksstaten för innevarande budgetår anvisats till utbyggnad av vissa
fabriker och anläggningar, ett belopp av 9,000,000 kronor funnits vara direkt
hänförliga till utflyttning av ammunitionsfabrikens avdelning å Marieberg.
Såsom av 1943 års riksdag förutsatts skall vederbörlig grundavskrivning av
sistnämnda investering ske med anlitande av särskilda medel (nettoinkomsterna
från den av djurgårdskommissionen bedrivna exploateringen av försvarets
andel i Mariebergs—Konradsbergsområdena m. m.). De för denna
avskrivning erforderliga medlen, 4,500,000 kronor, skola följaktligen icke belasta
den ekonomiska ram för försvarsväsendet, som av 1942 års riksdag angivits
för femårsperioden 1942/47. Vid bifall till det av mig nyss förordade
förslaget till ändrade grunder för avskrivning av fabriksverkets fastigheter
skulle sistnämnda belopp till den del det icke redan tagits i anspråk för avskrivningsändamål,
eller i runt tal 2,700,000 kronor, komma att i form av årliga
avskrivningar belasta fabriksfonden och därigenom även riksstatens fjärde
huvudtitel. Till undvikande härav böra nu omhandlade medel fortfarande användas
för avskrivning av ifrågavarande fabrik och för detta ändamål tillföras
fabriksfonden. Den föreslagna omläggningen utgör icke hinder härför.

Å försvarsväsendets fastighetsfond eller fonden för förlag till statsverket
anvisade men icke före den 1 juli 1944 av riksgäldskontoret utbetalade medel,
avseende fabriksverkets anläggningar, böra i överensstämmelse med fabriksstyrelsens
och riksräkenskapsverkets förslag och på sätt förutsatts i propositionen
1943:180 anses anvisade å fabriksfonden. Enligt den föreslagna utformningen
av kapitalbudgeten komma de då också att bliva ställda till
fabriksstyrelsens förfogande.

Vid bifall till det förslag rörande slopande av den hittillsvarande förnyelsefondsredovisningen
för bland annat de statliga affärsverksfonderna, som
enligt det föregående framlagts i årets statsverksproposition, kunna i samband

Statsutskottets utlåtande nr 44.

med fabriksfondens inrättande de ''provisoriska förnyelsefonder, vilka upplagts
för täckande av kostnader för ersättningsanskaffningar, i enlighet nied
fabriksstyrelsens och riksräkenskapsverkets förslag avvecklas, varvid fondernas
behållning bör tillgodoföras den å riksstatens inkomstsida uppförda
inkomsttiteln övriga diverse inkomster. De belopp, örn vilka här är fråga,
utgöra för fabriksverket omkring 4,600,000 kronor, för krigsmaterielverket

2.400.000 kronor och för marinens beklädnadsverkstad 139,000 kronor, eller
sammanlagt 7,139,000 kronor. Härvid har jag förutsatt, att ett belopp av

7.400.000 kronor, vilket fonderats av ammunitionsnämnden (krigsmaterielnämnden)
respektive krigsmaterielverket för beredande av ersättning för vissa
verktyg, i enlighet med fabriksstyrelsens och riksräkenskapsverkets förslag
även i fortsättningen, i avvaktan på prövningen av vissa av riksräkenskapsverket
väckta förslag rörande redovisningen av dessa medel, fortfarande skall
stå till krigsmaterielverkets förfogande. Vid ianspråktagande av förutnämnda
medel, 7,139,000 kronor, erfordras anvisande av investeringsanslag för ersättningsanskaffningar
och förnyelsearbeten, vilket för fabriksverket torde böra i
enlighet med föreliggande förslag under Försvarets fabriksfond upptagas till

1.500.000 kronor. Till frågan örn investeringsanslag för krigsmaterielverket
torde jag få återkomma i annat sammanhang.

Den i den föreliggande utredningen berörda frågan örn redovisande å
driftbudgetens inkomstsida av överskott å rörelsen bör ses i samband med
frågan örn täckande av förutnämnda kostnader för vidmakthållande i fred
av de nytillverkande fabrikernas beredskap. I denna fråga ha olika meningar
gjort sig gällande, och tre alternativa förslag till lösning av problemet ha framkommit.
Sålunda förordade 1941 års förvaltningsutredning, att dessa kostnader
skulle täckas genom förhöjning av priserna på de till staten levererade
produkterna. 1942 års militära bolagsutredning framhöll, att spörsmålet
egentligen gällde sådana kostnader, som kunde sammanfattas under benämningen
tomgångsförluster, d. v. s. kostnader, som uppstode genom att fabrikerna
vore utbyggda och utrustade för tillverkning avsevärt överstigande
fredsbehovet. Dessa kostnader, vilka nära syntes motsvara räntan å det i
fredsproduktionen sysselsatta kapitalet, borde, i den mån de icke avsåge
en mera normal tomgångsförlust enligt bolagsutredningens mening täckas
av det överskott å rörelsen, som uppkomme vid en självkostnadsberäkning
inkluderande även kapitalränta. Slutligen ha i föreliggande utredning
fabriksstyrelsen och riksräkenskapsverket förordat, att ersättningsbelopp
för kostnadernas täckande årligen skulle anvisas från särskilt anslag å
riksstaten. Under normala förhållanden skulle således å riksstatens inkomstsida
redovisas överskott å fabriksverkets rörelse med omkring 1,500,000
kronor, motsvarande viss procent å ianspråktaget kapital, medan samtidigt å
utgiftssidan skulle anvisas anslag för täckande av verkets beredskapskostnader.

För egen del får jag anföra, att jag svårligen kan förorda det av 1941 års
förvaltningsutredning föreslagna alternativet, vilket skulle göra prissättningen
å fabriksverkets produkter beroende av storleken av de mycket varierande
beredskapskostnaderna. Det synes mig principiellt riktigast, att dessa
kostnader med av bolagsutredningen angiven begränsning bestridas från ett
å riksstaten anvisat anslag. Att beräkna storleken av de beredskapskostnader,
som kunna uppkomma under nästkommande budgetår, är i nuvarande läge icke
möjligt. Storleken av de medel, som kunna erfordras för täckning av beredskapskostnaderna
— i den mån de icke böra normalt hänföras till fabriksverkets
produktiva verksamhet — kommer nämligen att variera i omvänd proportion
till sysselsättningsgraden, vilken i sin tur är beroende av beredskapens
omfattning. Med hänsyn till att å fjärde huvudtiteln böra redovisas de kost -

Statsutskottets utlåtande nr 44.

naclér för försvaret, som avses skola utgå under fredstid, förordar jag i avvaktan
på närmare erfarenheter rörande fabriksverkets verksamhet att för
täckning av fabriksverkets beredskapskostnader uppföres ett till ett formellt
belopp av 1,000,000 kronor beräknat förslagsanslag.

Frågan örn bestridande av motsvarande beredskapskostnader för krigsmaterielverket
torde få upptagas efter särskild framställning av detta verk.

• ie,örenggande förslaget innebär, att vid fabriksverket pensionsfonder in q
icke skulle aga rum. De med personalens pensionering förenade bestyren
skulle ombesörjas av statskontoret och statens pensionsanstalt. Innehållna
pensionsavdrag jämte det belopp, som därutöver efter försäkringsmatematisk
utredning befunnes erforderligt för täckande av på budgetåret fallande del av
pensionskostnaderna, skulle upptagas såsom uppbördsmedel under vederbörliga
anslag å tolfte huvudtiteln. Statens pensionsanstalt har framhållit, att
ifrågavarande förslag, som saknade motsvarighet inom det statliga pensionsvasendet,
mnebure en principiell avvikelse från den för de affärsdrivande
verken fastställa ordningen för pensionskostnadernas bestridande. Anstalten
har hunnit tondenngen i den omfattning, som nu förekommer vid affärsverken
vara att föredraga, och har förordat, att pensionsärendena skulle liksom beträffande
personalen vid statens reprocluktionsanstalt prövas av statskontoret
och pensionsanstalten.

<fug vill eiinra, att chefen för finansdepartementet i annat sammanhang
kommer att upptaga frågan örn avsättning till pensionsfonderna vid affärd
verken. Jag finnér övervägande skäl tala för att vid fabriksverket tills vidare
tillampas samma principer i fråga örn sättet för bestridande av pensionskostuäiucnf
•Sövr’8a affärsdrivande verk. Såsom pensionsanstalten framhållit,
hindrar detta icke, att pensionsärendenas handläggning kan anförtros
åt statskontoret och pensionsanstalten.

1 det föregående har jag förordat anvisande för nästa budgetår under Försvarets
fabriksfond av ett investeringsanslag av 1,500,000 kronor till ersättningsanskaffningar
och förnyelsearbeten. Detta anslag avses skola användas
för sådana utgifter, som äro att hänföra till reinvestering, såsom till iståndsättande
.av maskiner och annan utrustning, anskaffande av ny sådan utrustning
i stället för försliten eller eljest icke användbar utrustning samt iståndsättande
av byggnader o. d. Vid sidan härav erfordras medel för bestridande
av utgifter för sådan anskaffning av maskiner och utrustning, som ej har
karaktär av reinvestering. Jag har därför intet att erinra mot bifall till fabriksstyrelsens
förslag.örn anvisande även för nästa budgetår av ett dylikt anslag.
Detta anslag, som i fortsättningen bör uppföras såsom investeringsanslag under
f örsvarets fabriksfond, synes böra i överensstämmelse med styrelsens förslag
för nästa budgetår beräknas till 250,000 kronor, innebärande en anslagsminskning
med samma belopp.

Departementschefen har slutligen erinrat, att chefen för finansdepartementet
torde komma att i sinom tid framlägga förslag rörande upptagande å
statsbudgeten av förutnämnda inkomsttitel och rörande invostermgsbemyndigando
och invosteringsstat för fonden samt dispositionen av omförmälda
till förnyelsefonder hittills avsatta belopp.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår beslöt 1943 års riksdag, att de till
försvarets fabriksverk anslutna fabrikernas tillgångar och skulder skulle från
och med budgetåret 1944/45 upptagas till redovisning å en särskild i riks
huvudboken uppförd kapitalfond, betecknad försvarets fabriksfond.

Itillång lill riksdagens liro!alvil lali. (i sami. Nr il.

Utskottet.

(lito 44

10 Statsutskottets utlåtande nr 44.

Departementschef en har i föreliggande proposition till behandling upptagit
vissa spörsmål rörande fondens inrättande, vilka kräva riksdagens medverkan,
nämligen frågorna örn upptagande till redovisning å fonden av fastigheter,
maskiner m. m. samt därmed sammanhängande spörsmål.

Med avseende å den verkställda beräkningen av fabriksfondens tillgångs
sida, varå skulle upptagas värdet av byggnader och markområden samt maskiner
m. m. ävensom å investeringsanslag anvisade rörelsemedel, kan utskottet
ansluta sig till vad departementschefen härutinnan anfört.

Vad beträffar frågan örn redovisning å fabriksfonden av de av arméförvaltningens
förutvarande tygdepartement anskaffade maskiner, vilka uthyrts till
privata företag för att utnyttjas vid tillverkningar för Carl Gustafs stads
gevärsfaktori, delar utskottet departementschefens mening, att den omständigheten
att maskinerna förvärvas av privata företag icke bör utgöra hinder för
att maskinerna redovisas å fonden i den mån sådant förvärv icke skett före
den 1 juli 1944.

1943 års riksdag ställde till fabriksstyrelsens förfogande en rörlig kredit av
20,000,000 kronor för tillgodoseende av erforderligt rörelsekapital utöver det
normala. Utskottet har icke något att invända mot att fabriksstyrelsen till
handahålles nämnda kredit under oförändrade villkor även efter fabriksfondens
inrättande.

Vad departementschefen föreslagit med avseende å beräkningen av fabriksfondens
skuldsida kan utskottet tillstyrka. Framhållas må, att departementschefen
föreslagit vissa ändrade grunder för avskrivning av fabriksverkets
fastigheter. Förslaget innebär, att i fråga örn sådana investeringsanslag for
byggnadsändamål, som anvisas efter fondens inrättande, ävensom beträffande
redan anvisade kapitalinvesteringsanslag, i den mån dessa icke disponeras
före den 1 juli 1944, skall i stället för grundavskrivning med 50 % å byggnadsvärdet
förekomma ett förfarande med uteslutande årliga avskrivningar. Ett
liknande förfarande tillämpas inom privatindustrien och statens affärsverk.
Då förslaget medför vissa fördelar ur kostnadsberäkningssynpunkt, synes detsamma
kunna godtagas.

Enligt beslut vid innevarande års riksdag skall den nuvarande fornyeisefondsredovisningen
slopas. I anslutning härtill föreslås nu, att fabriksfondens
provisoriska förnyelsefond avvecklas. Vid utgången av budgetåret 1943/44
beräknas å nämnda fond kvarstå en odisponerad behållning av 4,600,000 kronor,
vilken behållning ansetts böra tillgodoföras den å riksstatens inkomstsida
uppförda inkomsttiteln övriga diverse inkomster. På grund härav erfordras
anvisande av ett investeringsanslag för ersättningsanskaffningar och
förnyelsearbeten, vilket anslag för nästa budgetår beräknas till 1,500,000 kronor
att uppföras under försvarets fabriksfond. Mot vad sålunda föreslagits
har'' utskottet icke funnit anledning till erinran. Utskottet tillstyrker det
äskade anslaget, som överensstämmer med det för innevarande budgetår an I

fråga örn sättet för täckande av kostnaderna för vidmakthållande i fred av
de nytillverkande fabrikernas beredskap, vilka kostnader kunna sammanfattas

Statsutskottets utlåtande nr 44.

under benämningen tomgångsförluster, liava delade meningar varit rådande.
Utskottet har vid prövningen av denna fråga funnit vägande skäl tala för att
ersättningsbelopp för täckande av dessa kostnader årligen anvisas ur särskilt
anslag å driftbudgeten och ansluter sig alltså till departementschefens uppfattning
i denna fråga. Utskottet förutsätter härvid, att kostnaderna icke avse
en mera normal tomgångsförlust. Det för ändamålet för nästa budgetår äskade
anslaget av 1,000,000 kronor, vilket belopp givetvis endast kunnat approximativt
beräknas, tillstyrkes av utskottet.

Yad beträffar principerna i fråga örn sättet för bestridande av pensionskostnaderna
vid fabriksverket kan utskottet helt ansluta sig till vad departementschefen
föreslagit i detta avseende.

Utskottet tillstyrker slutligen, att för nyanskaffning av maskiner och utrustning
för nästa budgetår anvisas ett investeringsanslag för fabriksfonden
av 250,000 kronor, vilket i förhållande till det för löpande budgetår anvisade
motsvarande anslaget innebär en minskning med samma belopp, beroende på
att användningen av anslaget skulle begränsas till att avse sådana nyanskaffningar,
vilka icke hava karaktären av reinvesteringar.

Yad departementschefen anfört i de delar, varom utskottet icke särskilt
yttrat sig, har icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad av departementschefen i statsrådsprotokollet över
försvarsärenden för den 28 januari 1944 anförts meddela närmare
föreskrifter rörande försvarets fabriksfond;

b) till Bestridande av beredskapskostnader vid försvarets
fabriksverk för budgetåret 1944/45 under fjärde huvudtiteln, E.
Diverse, anvisa ett förslagsanslag av 1,000,000 kronor;

c) för budgetåret 1944/45 under försvarets fabriksfond anvisa
följande investeringsanslag, nämligen

till Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten 1,500,000
kronor samt

till Nyanskaffning av maskiner och utrustning 250,000 kronor.

Stockholm den 14 mars 1944.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joli. Nilsson i
Malmö, Oscar Olsson, Gränebo, Lindström, Sven Ifarsson, Bernhard Nilsson, Bäcklund,
, Heiding, Carlström, Boman och Albertsson; samt

från a n d r a kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Svensson i
Grönvik, Bergström, Andersson i Prästbol, Danielsson, Ward, Persson i Falla,
Pettersson i Dahl, Andersson i Malmö, Lindholm och Åkerström.