Statsutskottets utlåtande nr 33 är 1902 (Utlåtande 1962:Su33 su)

Statsutskottets utlåtande nr 33 är 1902

Nr 33

Utlåtande i anledning av Kungl. Majt:s proposition angående anslag
för militärhistorisk verksamhet under budgetåret
1962/63 m.m.

(l:a avd.)

Sedan Kungl. Maj :t i propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt
175) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till
Krigshistorisk verksamhet för budgetåret 1962/63 beräkna ett anslag av
300 000 kr., har Kungl. Maj :t i propositionen nr 37, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 19 januari
1962, föreslagit riksdagen att dels besluta att krigshistoriska avdelningen
inom försvarsstaben skall indragas med utgången av budgetåret 1961/62,
dels besluta att den militärhistoriska verksamheten skall organiseras och
bedrivas enligt de riktlinjer som angivits i förenämnda statsrådsprotokoll,
dels ock till Militärhistorisk verksamhet för budgetåret 1962/63 anvisa ett
reservationsanslag av 300 000 kr.

Den krigshistoriska forskningen i Sverige handhaves för närvarande av
krigshistoriska avdelningen inom försvarsstaben. Enligt 1961 års riksdagsbeslut
angående ny organisation av krigsmaktens högsta ledning
(prop. 1961: 109) förutsättes, att den krigshistoriska verksamheten framdeles
inte skall vara en uppgift för försvarsstaben. Krigshistoriska avdelningen
omfattar fyra arvodesbefattningar för pensionerad officer •— en i
A 29 och tre i A 24 — samt tjänster för en arkivarie i Ae 21 och ett kontorsbiträde
i Ao 5. Vidare är fyra officerare kommenderade till tjänstgöring
vid avdelningen. Sammanlagt finnes således tio befattningshavare
vid avdelningen. De årliga kostnaderna för avdelningens verksamhet —
inklusive avlöningskostnader för de kommenderade officerarna — utgör
i runt tal 200 000 kr.

1958 års militärhistoriska utredning har den 20 maj 1959 avgivit betänkande
angående den militärhistoriska verksamhetens uppgifter och organisation.
I betänkandet föreslogs, alt den militärhistoriska verksamheten främst
borde inriktas på studier av aktuella militära frågor, särskilt i utlandet.
Vid sidan härav borde forsknings- och publiceringsverksamheten rörande
äldre svensk krigshistoria fortsätta. Till den militärhistoriska verksamheten
hänfördes också biträde vid undervisningen i de militära högskolorna.
1—3320 Oo Bihang till riksdagens protokoll 1902. 0 samt. Nr 33

‘>

Statsutskottets utlåtande nr 33 år 1902

Den militärhistoriska verksamheten borde sammanhållas i ett fristående
militärhistoriskt institut i vilket arméstabens bibliotek skulle inordnas.

Med skrivelse den 20 september 1961 har överbefälhavaren redovisat
resultaten av verkställd ytterligare utredning rörande den inom krigsmakten
bedrivna krigshistoriska verksamhetens uppgifter och organisation och
därvid föreslagit, att försvarsstabens krigshistoriska avdelning omorganiseras
till ett fristående militärhistoriskt institut.

Departementschefen har anfört följande.

»Det är uppenbart att även för den svenska krigsmaktens del behövs utredningar
och studier rörande militärpolitiska och militärorganisatoriska
förhållanden samt rörande krigföringen i förfluten tid. Dylika militärhistoriska
utredningar och studier avseende näraliggande tid är av betydande
värde för de högre militära staberna och utbildningsanstalterna.
De verkställda utredningarna ger enligt min mening belägg för att fördelar
erhålles om eu särskild organisationsenhet finnes för sammanhållande av
den militärhistoriska verksamheten. Jag vill dock starkt understryka vikten
av att en sådan enhet i första hand sysslar med frågor som kan vara
till nytta för de militära staberna och utbildningsanstalterna. Däremot
är jag icke beredd tillstyrka framförda förslag om att en organisationsenhet
med fast anställd personal skall inrättas för militärhistorisk forskningsoch
författarverksamhet avseende krigsföretag in. m. under äldre skeden
i Sveriges och främmande länders historia. Dylik verksamhet bör enligt
min mening kunna i huvudsak ombesörjas vid universitet och högskolor
samt av enskilda forskare som genom stipendier och bidrag för bestämda
forskningsuppgifter intresseras för militärhistoriska spörsmål. I likhet
med flera remissmyndigheter förordar jag således, att den mera historievetenskapliga
grenen av verksamheten framdeles i första hand skall
komma till utförande på nu angivet sätt. Härigenom svnes kraven på vetenskaplig
metodik och samordning med den historiska forskningen i övrigt
bli bäst tillgodosedda.

Jag vill ånyo erinra om att enligt 1961 års riksdagsbeslut (prop. 109)
angående krigsmaktens högsta ledning förutsatts, att den militärhistoriska
verksamheten framdeles inte skall vara en uppgift för försvarsstaben.
Som jag nyss anfört hör emellertid inom krigsmakten finnas en organisationsenhet
för militärhistoriska studier och utredningar. Det av militärhistoriska
utredningen och överbefälhavaren framförda förslaget att inrätta
ett fristående militärhistoriskt institut anser jag mig dock inte böra
biträda. Anledningen härtill är främst att jag inte bedömer de för den militärhistoriska
verksamheten angivna uppgifterna motivera att en särskild,
fristående myndighet inrättas, bland annat med hänsyn till kostnaderna
för en särskild administration. Uppgifterna bör i stället enligt min mening
åläggas lämplig befintlig myndighet.

De skäl som framförts mot att den militärhistoriska verksamheten an -

Statsutskottets utlåtande nr 33 är 1962

slutes till krigsarkivet finner jag välgrundade. Hithörande uppgifter bör
alltså inte åläggas arkivet.

För egen del har jag kommit till den uppfattningen att de militärhistoriska
uppgifterna lämpligast handhaves inom militärhögskolan. Man
åstadkommer på det sättet en samordning av högre undervisning och forskning,
som anses naturlig när det gäller andra högskolor och universitet.
Icke minst militärhögskolan bör kunna draga fördel av en sådan samordning.
Jag föreslår med anledning härav att försvarsstabens krigshistoriska
avdelning indrages från och med nästa budgetår. Den militärhistoriska
verksamheten hör handhas av eu särskild enhet eller arbetsgrupp inom
skolan. Gruppen bör bestå av kvalificerad personal samt omfatta högst sex
befattningshavare. Lämpligen bör gruppen omfatta två civila tjänster för
akademiskt utbildade befattningshavare och högst fyra aktiva officerare,
varjämte innehavaren av beställningen för lärare i militärhistoria bör
vara anknuten till gruppen. Det bör ankomma på överbefälhavaren att i
anslutning till anslagsäskandena för budgetåret 1963/64 inkomma med
preciserat förslag till organisation och personaluppsättning för den militärhistoriska
arbetsgruppen inom militärhögskolan. För nästa budgetår
förutsätter jag, att verksamheten erhåller en provisorisk organisation. Nuvarande
arvodesbefattningar för pensionerade officerare vid försvarsstabens
krigshistoriska avdelning — en i A 29 och tre i A 24 — bör härvid
tills vidare ingå i förenämnda arbetsgrupp. Till denna bör också övergångsvis
kunna knytas nu till krigshistoriska avdelningen kommenderade
officerare. De civila tjänsterna vid krigshistoriska avdelningen för eu
arkivarie i Ae 21 och ett kontorsbiträde i Ao 5 bör under budgetåret
1962/63 kvarstå i försvarsstabens personalförteckning, men innehavarna
bör tjänstgöra vid arbetsgruppen och deras avlöningar — liksom arvodena
till innehavarna av förenämnda arvodesbefattningar — bestridas från det
anslag till militärhistorisk verksamhet som jag framlägger förslag om i
det följande. Därest behov visar sig föreligga av ytterligare personal in. m.
förutsätter jag, att det skall få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela
beslut härom liksom att i övrigt under nästa budgetår besluta angående
erforderliga provisoriska anordningar för verksamhetens bedrivande.
Det är enligt min mening naturligt att i övergångsskedet personal utnyttjas
även för att avsluta pågående forskningsuppgifter rörande äldre tid för
vilka material redan finnes insamlat och under bearbetning.

Den nu föreslagna militärhistoriska arbetsgruppen inom militärhögskolan
skall enligt min mening och som i det föregående anförts genomföra
studier och utredningar i ämnen av aktuell militärhistorisk natur.
Överbefälhavaren bör äga anvisa militärhögskolan studie- och utredningsuppgifter.
Högskolan bör också själv kunna initiera studier och utredningar,
därvid dock med hänsyn till svårigheten att dra klara gränser
mellan de högre militära stabernas utrednings- och planeringsuppgifter

-1

Statsutskottets utlåtande nr 33 år 1962

och de inilitärhistoriska problemen anmälan därom bör göras till överbefälhavaren.
De militärhistoriska studierna och utredningarna bör också
kunna vara till direkt nytta för undervisningen i militärhistoria och
strategi vid högskolan.

Jag bedömer det sannolikt och stöder mig därvid på redan föreliggande
positiva erfarenheter, att dessa i mycket grova drag skisserade arbetsuppgifter
till avsevärd del kan samordnas med varandra. Så bör t. ex. kunna ske
genom att de av överbefälhavaren anvisade inilitärhistoriska studie- och utredningsuppgifterna
utnyttjas för undervisningen vid militärhögskolan.
Såsom skett under senare år hör även vid högskoleundervisningen i militärhistoria
och strategi utförda studier bringas till de centrala militära
stabernas kännedom, även om de olika uppgifternas innehåll etc. icke
alltid tillhör det som för tillfället är av största intresse för staberna. För
utbildningen vid militärhögskolan, vars syfte till stor del får anses vara
att ge eleverna kvalifikationer för framtida samordnande och överblickande
arbetsuppgifter på högt plan, synes det vidare vara av obestridligt
värde att ett ömsesidigt, fortlöpande samarbete med försvarets ledande
instanser kommer till stånd. Från stabernas synpunkt synes värdet av
ett dylikt samarbete vara minst lika stort, bland annat av två skäl. Det
ena är, att studier och utredningar av här beskriven art endast kan utgöra
delproblem och detaljer för topporganen. Ett sådant delproblem
kan med bistånd av resurserna vid militärhögskolan specialundersökas
utan att fördröja eller inskränka den högre instansens på större bredd
verkande långsik Isarbete. Det andra är, att staberna genom dessa arbetsformer
får större möjlighet att inrikta eu viktig del av undervisningen vid
militärhögskolan mot mål och områden, vilka bland annat är väsentliga
för den gemensamma strategiska grundsynen.

Som framgår av det föregående förordar jag, att den inilitärhistoriska
forskningsverksamheten avseende äldre tider i första hand skall utföras
med hjälp av särskilda stipendier, forskningsbidrag och dylikt. I den mån
det visar sig möjligt att anförtro mera aktuella forskningsuppgifter åt
universitetsinstitutioner eller dylikt eller åt enskild forskare bör bidrag
kunna utgivas även för sådana uppgifter. För att biträda vid och övervaka
denna verksamhet samt för att utdela forskningsbidrag etc. föreslår
jag i viss anslutning till överbefälhavaren och inilitärhistoriska utredningen,
att eu särskild delegation för militärhistorisk forskning tillkommer.
I denna bör ingå representanter för försvaret samt för civila forskningsinstitutioner
in. in. Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att besluta
angående delegationens sammansättning samt att närmare precisera dess
uppgifter, ersättningar till ledamöter in. m. Delegationens verksamhet
bör enligt Kungl. Maj :ts närmare bestämmande på lämpligt sätt samordnas
med den verksamhet som bedrives av statens humanistiska forskningsråd.

Statsutskottets utlåtande nr 33 år 1962

Medel för den inilitärhistoriska verksamheten bör för nästa budgetår
anvisas under ett särskilt reservationsanslag, Militärhistorisk verksamhet.
Från anslaget bör bestridas kostnader för forskningsbidrag m. in.,
för tryckning av publikationer och dylikt samt för delegationen för
militärhistorisk forskning. Under nästa budgetår bör också avlöningar
och omkostnader för den i det föregående angivna övergångsvis tjänstgörande
personalen in. in. bestridas från anslaget. Från och med budgetåret
1963/64 bör medel för heltidsanställd personal vid den militärhistoriska
arbetsgruppen vid militärhögskolan anvisas på högskolans avlöningsoch
omkostnadsanslag. Jag vill erinra om att de årliga kostnaderna för
nuvarande krigshistoriska avdelningens verksamhet uppgår till omkring
200 000 kr. För att i viss utsträckning intensifiera verksamheten bör det
föreslagna anslaget Militärhistorisk verksamhet för nästa budgetår uppföras
med 300 000 kr. eller samma belopp som preliminärt upptagits i
riksstatsförslaget för Krigshistorisk verksamhet.»

Utskottet. Den militärhistoriska forskningen bedrivs för närvarande vid
en särskild krigshistorisk avdelning inom försvarsstaben. I samband med
1961 års riksdagsbeslut om krigsmaktens högsta ledning förutsattes att
denna forskning framdeles icke skulle vara en uppgift för försvarsstaben.

Frågan om den inom krigsmakten bedrivna krigshistoriska verksamhetens
uppgifter och organisation har varit föremål för utredning av 1958
års militärhistoriska utredning. Utredningens resultat har överarbetats av
överbefälhavaren. På grundval av vad därvid framkommit har Kungl. Maj.-t
i föreliggande proposition framlagt förslag i ämnet.

De verkställda utredningarna synas ge belägg för att den centralt bedrivna
militärhistoriska verksamheten delvis bör omgestaltas och att för
dess sammanhållande en särskild organisationsenhet bör bibehållas. Utskottet
delar departementschefens uppfattning, att denna enhet främst bör
syssla med frågor, som kunna vara till nytta för de militära staberna och
utbildningsanstalterna. Det synes därvid naturligt, att den militärhistoriska
verksamheten i huvudsak inriktas på studier och utredningar i ämnen av
aktuell militärhistorisk natur. Det må härvid erinras om att överbefälhavaren
i sitt remissyttrande understrukit betydelsen av att den militärhistoriska
forskningen mera än för närvarande anknvtes till senare tiders krigs- och
militärhistoria och därvid framträdande utvecklingstendenser av betydelse
för den svenska krigsmakten. Den forskning, som avser äldre skeden i Sveriges
och främmande länders krigshistoria, synes lämpligen i första hand
böra ombesörjas vid universitet och högskolor samt av enskilda forskare
med hjälp av stipendier och forskningsbidrag. Härav följer, att utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag beträffande den militärhistoriska verksamhetens
inriktning.

Med den målsättning, som sålunda förordats, torde det av militärhisto -

Statsutskottets utlåtande nr 33 år 1962

riska utredningen oeh överbefälhavaren framförda förslaget om inrättandet
av ett fristående militärhistoriskt institut icke vara motiverat. Den basorganisation,
varom här kan bli fråga, synes utskottet med fördel kunna inrymmas
inom redan befintlig myndighet. Med hänsyn till att en sådan organisation
skall till väsentlig uppgift ha att tjäna den militära högskoleundervisningen
anser utskottet lämpligt, att densamma anknytes till militärhögskolan.
Utskottet tillstyrker alltså förslaget om att den militärhistoriska
verksamheten skall handhas av en särskild enhet eller arbetsgrupp inom
militärhögskolan. Detta innebär, att försvarsstabens krigshistoriska avdelning
indrages.

Mot den föreslagna sammansättningen av ifrågavarande arbetsgrupp
synes utskottet icke något vara att erinra.

I det föregående har nämnts att den mera historievetenskapliga forskningsverksamheten
avseende äldre tider bör stödjas med hjälp av särskilda
stipendier och forskningsbidrag och dylikt. Utskottet ansluter sig till Kungl.
Maj:ts uppfattning, att i den mån det visar sig möjligt att anförtro även
mera aktuella forskningsuppgifter åt universitetsinstitutioner in. fl. eller åt
enskilda forskare, bidrag likaledes bör kunna utgivas för sådana uppgifter.
För att biträda vid och övervaka denna verksamhet samt för att utdela
forskningsbidrag m. m. har Kungl. Maj :t föreslagit, att en särskild delegation
för militärhistorisk forskning skall tillkomma. I densamma avses skola
ingå representanter för försvaret samt för civila forskningsinstitutioner
in. m. Utskottet har icke något att erinra mot förslaget i denna del. Det
torde få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta i fråga om delegationens
sammansättning samt att närmare precisera dess uppgifter in. in.

Utskottet tillstyrker det äskade anslaget, vilket med cirka 100 000 kr.
överstiger den årliga kostnaden för den nuvarande krigshistoriska avdelningens
verksamhet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) hesluta att krigshistoriska avdelningen inom försvarsstaben
skall indragas med utgången av budgetåret 1961/62;

b) besluta att den militärhistoriska verksamheten skall
organiseras och bedrivas enligt de riktlinjer som angivits i
statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 19 januari
1962;

c) till Militärhistorisk verksamhet för budgetåret 1962/63
å driftbudgeten under fjärde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 300 000 kr.

Stockholm den 27 februari 1962

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Statsutskottets utlåtande nr 33 är 1962

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet bär närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Boman, Einar Persson, fröken
Andersson, herrar Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Bergman,
Ragnar Bergh, Fritz Persson, Per Jacobsson, Rikard Svensson, Bengtson,
fru Wallentheim, herrar Söderberg och Bertil Petersson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson
i Stockholm, Ståhl, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Almgren,
Nilsson i Göingegården, Eliasson i Sundborn, Mellqvist, fru LewénEliasson,
herrar Svensson i Ljungskile, Lassinantti, Johansson i Norrköping
och Gustafsson i Skellefteå.