Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963 (Utlåtande 1963:Su3 su)

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

Nr 3

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret
1963/6i inom utrikesdepartementets verksamhetsområde
jämte i ämnet väckta motioner.

(1 :a avd.)

DRIFTBUDGETEN

Tredje huvudtiteln

Utrikesdepartementet m. m.

1 :o) Kursdifferenser. I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t (bilaga 5,
punkt 5, s. 6 och 7 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden
för den 3 januari 1963) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av
1 000 kr.

Under tidigare budgetår har i samband med utlandsmyndigheternas valutaförsörjning
uppkommit kursvinster och kursförluster, vilka i departementets
bokföring redovisats under särskilt diversemedelskonto. Hittills
har huvudsakligen kursvinster uppstått, och nämnda konto redovisades per
den 30 juni 1962 med en behållning av 1 132 420 kr. Det har ifrågasatts, om
inte kursvinster och kursförluster lämpligen borde redovisas under ett för
detta ändamål under tredje huvudtiteln uppfört särskilt anslag. Departe-*
mentschefen anser, att ett förslagsanslag för kursdifferenser, vilket belastas
med kursförluster och tillföres uppkommande kursvinster, bör uppföras
med ett formellt belopp av 1 000 kr. Den behållning å nämnda diversemedelskonto,
som sannolikt kommer att föreligga vid slutet av innevarande
budgetår, torde inlevereras till statsverket under inkomsttiteln Övriga diverse
inkomster.

Utskottet finner lämpligt, att i samband med utlandsmyndigheternas valutaförsörjning
uppkomna kursvinster och kursförluster redovisas under
ett för detta ändamål under tredje huvudtiteln uppfört särskilt anslag. Utskottet
tillstyrker alltså, att ett sådant anslag anvisas och har icke något att
erinra mot storleken av detsamma liksom ej heller mot vad departementschefen
i sammanhanget anfört.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 6 samt. Nr 3

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Kursdifferenser för budgetåret 1963/
64 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

2:o) Ersättningar åt olönade konsuler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 6, s. 7), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar åt olönade konsuler för
budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 1 100 000 kr.

3:o) Särskilda förhandlingar med främmande makter. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 7, s. 7 och 8), innebärande en anslagshöjning av
600 000 kr., som föranletts av den stigande belastningen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda förhandlingar med främmande
makter för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag
av 2 200 000 kr.

4:o) Kostnader för vissa nämnder m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 8, s. 8), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för vissa nämnder m. m.
för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 30 000 kr.

5:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 9, s. 8) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 300 000 kr.

Kungl. Maj :t har den 11 maj 1962 förordnat en tjänsteman inom utrikesförvaltningen
att stå till vederbörande departementschefers förfogande såsom
särskild rådgivare i frågor rörande svensk upplysningsverksamhet i
utlandet. Samtidigt förordnades en tjänsteman inom utrikesförvaltningen
att biträda den särskilde radgivaren. Kostnaderna för dessa tjänstemäns
löner skall bestridas från förevarande anslag. Enär flera inom utrikesdepartementet
verksamma kommittéer avslutar sin verksamhet innevarande
budgetår, har ett oförändrat anslag av 300 000 kr. ansetts vara tillräckligt.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning och hemställer
alltså,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag
av 300 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

6:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10, s. 9),
innebärande en anslagshöjning av 50 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1963/64
anvisa ett reservationsanslag av 125 000 kr.

7:o) Tillfälliga representationskostnader. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 11, s. 9) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1963/64
anvisa ett reservationsanslag av 350 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 200 000 kr.

Genom intensifieringen av landets internationella förbindelser ställs ökade
krav på medel för bestridande av tillfälliga representationsutgifter.

Den hittillsvarande belastningen å anslaget under innevarande budgetår
har föranlett Kungl. Maj :t att föreslå ytterligare medel för här ifrågavarande
ändamål å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår.

För nästa budgetår torde en höjning av anslaget företagas. Ett belopp
av 350 000 kr. erfordras. Härav torde omkring 50 000 kr. avsättas för representationskostnader
i samband med besök i Sverige av utländska studiedelegationer.

Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera för här ifrågavarande ändamål
anvisat ett tilläggsstatsanslag av 130 000 kr., har icke något att invända
mot det för nästa budgetår äskade anslaget.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Tillfälliga representationskostnader
för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av
350 000 kr.

Bidrag till vissa internationella organisationer

8:o) Permanenta skiljedomstolens internationella byrå i Haag. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 12, s. 10), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Permanenta skiljedomstolens internationella
byrå i Haag för budgetåret 1963/64 anvisa ett
förslagsanslag av 4 000 kr.

9:o) Förenta Nationerna. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 13,
s. 10 och 11) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1963/64 anvisa
ett förslagsanslag av 14 450 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 13 830 000 kr.

Sverige har under år 1962 bidragit med 30 000 000 kr. till det obligationslån
som FN utbjudit och som syftade till att lätta FN:s ekonomiska situa -

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

tion inför de finansiella påfrestningar Kongo-aktionen medfört. Räntebetalningar
och amorteringar på lånet kommer troligen att påföras ordinarie
budgeten, vilket medför att medlemsstaternas bidrag kommer att öka.

För budgetåret 1963/64 torde under detta anslag upptagas Sveriges ordinarie
medlemsbidrag för år 1964, beräknat till 5 000 000 kr. Vidare torde
förutses medel för täckande av Sveriges andel i FN:s kostnader för nämnda
två styrkor i Främre Orienten och Kongo under år 1964. Helt preliminärt
kan medelsbehovet beräknas till (1 350 000 + 8 100 000) 9 450 000 kr.

Det totala medelsbehovet för bidrag till Förenta Nationerna för budgetåret
1963/64 beräknas således till 14 450 000 kr.

Sedermera har till utskottet överlämnats en inom utrikesdepartementet
upprättad, av kabinettssekreteraren den 9 februari 1963 på uppdrag undertecknad
promemoria angående Sveriges bidrag till Förenta Nationerna för
åren 1963 och 196i. Promemorian är av följande lydelse:

1. Enligt en den 20 december 1962 av FN:s generalförsamling antagen resolution
(res. 1861 [XVII]) är fördelningen av utgifterna i FN:s ordinarie
budget för år 1963 följande:

A. Förenta Nationerna

I. Generalförsamlingens, rådens m. fl. organs möten ...... 4 830 500

II. Personalkostnader, resor m. m......................... 56 807 500

III. Byggnader, utrustning m. m........................... 13 807 750

IV. Särskilda utgifter .................................... 4 845 000

V. Tekniskt bistånd .................................... 6 400 000

VI. Särskilda uppdrag m. m............................... 3 856 000

VII. Flyktingkommissariens kontor ........................ 2 450 000

B. Internationella domstolen

VIII. Internationella domstolen ............................ 914 300

Summa 93 911 050

Avgår beräknade inkomster, sedan hänsyn även tagits till justeringar
på grund av budgetutfallet 1962 och medlemsavgifter för
nytillkomna medlemmar .................................4 504 604

89 406 446

Sistnämnda belopp, 89 406 446 dollar, utgörande ordinarie budgetens nettobelopp,
skall täckas genom utdebitering enligt bidragsskalan på FN:s medlemsländer.

Höjningen av nettobeloppet, vilket år 1962 utgjorde 74 124 117 dollar, beror
bl. a. på att räntor och amorteringar å FN:s obligationslån (prop. 1962:
81), vilket hittills inbringat omkring 150 miljoner dollar, i år för första
gången ingår i ordinarie budgeten. Medel härför har erhållits bl. a. genom
en höjning av posten IV Särskilda utgifter från 194 600 dollar till 4 845 000
dollar.

2. Sveriges bidragskvot är för år 1963 oförändrad 1,30 %.

3. Enligt en skrivelse den 14 januari 1963 från FN:s generalsekreterare
uppgår Sveriges nettobidrag till FN:s ordinarie budget för år 1963, sedan

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

Sverige krediterats ett belopp om sammanlagt 145 147 dollar från FN:s skatteutjämningsfond
m. in., till 1 015 280 dollar eller 5 260 000 kr.

4. Kostnaderna för FN:s vaktstyrkor i Främre Orienten och i Kongo har
blott beräknats och utdebiterats på medlemsländerna för tiden fram till den
30 juni 1962. För andra halvåret 1962 och första halvåret 1963 föreligger
blott ett allmänt bemyndigande för generalsekreteraren att inom vissa månatliga
kostnadsramar ikläda FN ekonomiska förpliktelser för de båda insatserna.
Avsikten är, att frågan om utdebitering av kostnaderna för FN:s
vaktstyrkor skall lösas vid en särskild session med generalförsamlingen i
maj—juni 1963.

5. På basis av nu kända eller beräknade värden och under förutsättning
av att kostnaderna för vaktstyrkorna i Främre Orienten och Kongo för andra
halvåret 1962 och första halvåret 1963 hinner utdebiteras på medlemsländerna
före utgången av nu löpande budgetår, kan följande tablå avseende
den troliga anslagsbelastningen under budgetåret 1962/63 uppställas:

Kr.

Ordinarie bidrag till FN:s budget för 1963 .......... 5 260 000

Vaktstyrkan i Främre Orienten, 1.7.62—30.6.63 .... 1 350 000

Vaktstyrkan i Kongo, 1.7.62—30.6.63 .............. 8 100 000 14 710 000

Anslag för budgetåret 1962/63 .....................13 830 000

Beräknat överskridande 880 000

Överskridandet beror till större delen på ökningen av ordinarie medlemsbidraget,
sammanhängande med att ränte- och amorteringsbeloppen för obligationslånet
såsom tidigare nämnts ingår däri. Det må i sammanhanget
framhållas, att ett belopp å 1 323 100 kr., avseende ränta och amortering för
år 1962 å obligationslånet, erlagts av FN till Sverige under januari 1963.

6. Anslagsbehovet för budgetåret 1963/64 har i statsverkspropositionen
preliminärt beräknats till 14 450 000 kr., varav för ordinarie budgeten upptagits
5 000 000 kr., för vaktstyrkan i Främre Orienten 1 350 000 kr. och för
vaktstyrkan i Kongo 8 100 000 kr. Sistnämnda post måste betecknas som
oviss. Anledning torde emellertid saknas att ändra den i statsverkspropositionen
föreslagna medelsanvisningen.

Utskottet. Såsom framgår av eu inom utrikesdepartementet upprättad, i det
föregående redovisad promemoria avser den av Kungl. Maj :t äskade anslagshöjningen
i huvudsak det ordinarie medlemsbidraget. Uppräkningen av detta
bidrag sammanhänger med att räntor och amorteringar för FN:s obligationslån,
vilket hittills inbringat ca 150 milj. dollar, i är för första gången ingår i
den ordinarie budgeten.

Utskottet har vid sin granskning av anslagsberäkningarna funnit sig böra
tillstyrka Kungl. Maj:ts föreliggande förslag till medelsanvisning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Förenta Nationerna för budgetåret
1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 14 450 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

10:o) Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD).
Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 14, s. 11 och 12) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av
2 175 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 250 000 kr.

Organisationens budget för 1963 har ännu inte fastställts. För närvarande
föreligger slutliga siffror endast för ENEA, 2 258 000 NF, och ECMT,
356 000 NF. För den allmänna budgeten har preliminärt beräknats 65 miljoner
NF, varav 48 miljoner för sekretariatet och 17 miljoner för operativ
verksamhet. Om de för verksamhetsåret 1961/62 gällande fördelningskvoterna
appliceras på denna kalkyl, kommer Sveriges andel att uppgå till omkring
1 938 000 NF. Den rätt kraftiga ökning som detta i praktiken innebär
beror dels på att lönehöjningar för organisationens personal uppstått till
följd av eu 1962 företagen lönerevision och dels på att bidrag till den operativa
verksamheten numera ingår i budgeten.

Sverige skall vidare under 1963 erlägga bidrag till fonden för publicitetsändamål
i Amerikas förenta stater samt till det nyupprättade institutet
för forskning och utbildning i underutvecklade länders ekonomiska problematik.
Storleken av dessa bidrag har ännu inte fastställts men kan
approximativt beräknas till 132 000 NF.

Vid beräkning av Sveriges bidrag till OECD får såsom utgångspunkt tagas
storleken av det uppskattade bidraget för 1963. Detta beräknas sålunda till
omkring 2 070 000 NF eller i runt tal 2 175 000 kr. Emellertid bör beaktas,
att vissa av de för 1963 föreliggande siffrorna ännu inte blivit slutligt fastställda
av rådet ävensom att utvecklingen av organisationens kostnader under
första halvåret 1964 för dagen inte kan förutses.

Sedermera har till utskottet överlämnats en inom utrikesdepartementet
upprättad, av kabinettssekreteraren den 9 februari 1963 enligt uppdrag undertecknad
promemoria angående Sveriges bidrag till OECD för åren 1963
och 196b. Promemorian är av följande lydelse:

I statsverkspropositionen till 1963 års riksdag har förslagsanslaget till
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling för budgetåret
1963/64 upptagits till 2 175 000 kr.

Under den tid som förflutit sedan ifrågavarande beräkning gjordes har
inga beslut fattats, som kunna föranleda större avvikelser från den gjorda
kostnadskalkylen. Rådet har ännu icke tagit ställning till organisationens
budget för 1963, men de aktuella budgetberäkningarna ansluta sig väl till
tidigare uppskattningar. Det svenska bidraget för 1963 till huvudorganisationen
jämte atomenergiorganet (ENEA) och transportministerkonferensen
(ECMT) synes emellertid bliva något lägre än tidigare beräknats, nämligen
1 880 000 NF. Beträffande Sveriges bidrag för 1963 till institutet för forskning
och utbildning i underutvecklade länders ekonomiska problem (Development
Centre) saknas alltjämt förutsättningar för en säker kalkyl. Däremot
har det svenska bidraget för 1963 till fonden för publicitetsändamål
i Amerikas Förenta Stater numera fastställts till 12 000 dollar, även det
något lägre än det som utgick för år 1962.

Sveriges sammanlagda bidrag till OECD:s verksamhet 1963 kan således

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963 7

för närvarande beräknas till 1 945 000 NF och 12 000 dollar, motsvarande
omkring 2 125 000 kr. Utvecklingen av organisationens kostnader under törsta
halvåret 1964 kan för närvarande icke bedömas.

Anledning torde saknas att ändra den i statsverkspropositionen föreslagna
medelsan visningen.

Utskottet. Av statsverkspropositionen framgår att vissa av de för 1963 föreliggande
siffrorna ännu icke blivit slutligt fastställda av OECD:s råd ävensom
att storleken av organisationens kostnader under första halvåret 1964
vid statsverkspropositionens framläggande icke kunnat förutses.

Enligt en inom utrikesdepartementet upprättad, i det föregående redovisad
promemoria har på anförda skäl anledning icke ansetts föreligga att ändra
storleken av det anslag, som under förevarande punkt äskats i statsverkspropositionen.
Utskottet har efter granskning av den verkställda anslagsberäkningen
funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Organisationen för ekonomiskt samarbete
och utveckling (OECD) för budgetåret 1963/64 anvisa
ett förslagsanslag av 2 175 000 kr.

11 :o) Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA). Kungl. Maj :t har
föreslagit riksdagen (punkt 15, s. 12 och 13) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 740 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 600 000 kr.

EFTA:s stat för innevarande budgetår har bestämts till 3 047 645 schw.
frs. Enligt gällande bidragsskala skall Sverige svara för 22,11 % därav,
d. v. s. 673 834 schw. frs. eller i det närmaste 810 000 kr. Finlands bidrag
till organisationens budget medför, att Sveriges bidrag torde sjunka med
drvgt 70 000 kr. eller till cirka 740 000 kr.

Utskottet. Under förmälan att storleken av det svenska bidraget under
budgetåret 1963/64 icke kunnat vid statsverkspropositionens framlämnande
bestämmas, enär EFTA:s stat för nästa budgetår beslutas först under våren
1963, har departementschefen räknat med ett anslagsbehov, som motsvaiar
det faktiska svenska bidraget under löpande budgetår. Utskottet tillstyrker,
att det äskade anslaget anvisas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Europeiska frihandelssammanslutningen
(EFTA) för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag
av 740 000 kr.

12:o) Europarådet. Kungl. Maj:l har föreslagit riksdagen (punkt 16, s. 13
och 14) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1963/64 anvisa ett
förslagsanslag av 617 000 kr.

Ö Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 525 000 kr.

Storleken av Sveriges bidrag till Europarådet under budgetåret 1963/64
har vid statsverkspropositionens framläggande icke kunnat med säkerhet
bestämmas.

Såvitt kunnat bedömas torde bidraget komma att uppgå till 583 000 kr.

Ett belopp av 4 000 kr. kan antagas utgöra Sveriges bidrag till upprättandet
av ett europeiskt kulturcentrum i Delfi.

Europarådets utställningar kommer i fortsättningen att anordnas endast
vartannat år. Sålunda kommer den tidigare till år 1963 planerade utställningen
i Athen över grekisk och bysantinsk konst att uppskjutas till år
1964. Det svenska deltagandet i denna utställning beräknas draga en kostnad
av 15 000 kr. Sverige kommer att svara för anordnandet av 1966 års utställning
om drottning Kristina. Kostnaderna härför kan antagas väsentligen
överstiga det bidrag som förväntas utgå från Europarådet, och det torde
harfor från förevarande anslag erfordras 15 000 kr. för ett vart av budgetåren
1963/64, 1964/65 och 1965/66.

Sedermera har till utskottet överlämnats en inom utrikesdepartementet
upprattad, av kabinettssekreteraren den 9 februari 1963 enligt uppdrag undertecknad
promemoria angående Sveriges bidrag till Europarådet för kalenderåren
1963 och 196b. Promemorian är av följande innehåll:

iqj9ErSfrådetS blKlget för kalenderåret 1963 fastställdes den 6 december
SÄTnn,U1par tdl 21 262 250 r’ya franska francs (NF), varav
strir?p°« lk, taCkaS av,medlemsregeringarna, medan återstoden be v

£ fLTdSaUl^ overskott fl''an kalenderåret 1962. Med tillämpning
av det för Sverige gallande, numera från 2,72 % till 2,74 % höjda repartitions FörIwPhgar

, SVen/ka J’draget tiU 561 443 NF eller i runt tal 595 000 kr.
Förslag har nyligen framlagts att till följd av kostnadsstegringar höja viss

1 vilk^ h)ei''S|?nalenS j?ner från innevarande kalenderårs ingång

med cifk?500 000 NF naam i°ra Ökning aV budSetens utgiftssumma
med cirka oOO 000 NF. Under antagande av att förslaget godkännes, synes

609 0™? kr6™1 3tt UpptHga det svenska bidraget för 1963 till i runt tal

2‘ Europarådets budget för kalenderåret 1964 kommer att fastställas i
december manad innevarande år. Till utgångspunkt för beräkningen av Sveriges
bidrag för sagda år torde tagas det beräknade svenska bidraget för innevarande
år, d. v. s. 609 000 kr. 81 101 in

3. Till sistnämnda belopp bör läggas dels 30 000 kr. för finansiering av
Sveriges deltagande i konstutställningar som anordnas av Europarådet °och
dels 4 000 kr. som svenskt bidrag till ett europeiskt kulturcentrum i Delfi,
faiioi i?-m Sven§es bidrag till Europarådet under budgetåret 1963/64 bör
följaktligen upptagas ett förslagsanslag av sammanlagt 643 000 kr

Utskottet. Av en inom utrikesdepartementet upprättad, i det föregående
redovisad promemoria framgår att Sveriges bidrag till Europarådets budget

" kal:nderaret 1963 k°mmer att uPPSå tiH 609 000 kr. För kalenderåret
1J64 raknas med samma belopp. Då utskottet icke har något att erinra mot
den verkställda kostnadsberäkningen liksom ej heller mot att medel i enlighet
med Ivungl. Maj :ts förslag beräknas för finansiering av dels de omförmäl -

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

da konstutställningarna och dels upprättandet av ett europeiskt kulturcentrum
i Delfi, torde till nu angivna belopp böra läggas sammanlagt 34 000 kr. Anslaget
torde alltså böra uppföras med 643 000 kr. Detta belopp innebär i förhållande
till Kungl. Maj :ts förslag en ökning med 26 000 kr.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag, till
Europarådet för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag
av 643 000 kr.

13 :o) Bidrag till Röda Korsets internationella kommitté. Kungl. Maj :t har
föreslagit riksdagen (punkt 17, s. 14) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1963/64 anvisa ett anslag av 50 000 kr.

Kommittén, som är en oberoende schweizisk institution, har till främsta
uppgift att vaka över rödakorsprinciperna och under krig, inbördeskrig
och väpnade konflikter tjänstgöra som neutral medlare och påkalla respekt
för Genéve-konventionerna. Kommitténs representanter besöker krigsfångeläger,
förmedlar gåvor och korrespondens samt bedriver, även i fredstid, efterforskning
av under krig och oroligheter försvunna militärer och civila.

I framställning den 8 maj 1962 om bidrag för 1962 lämnar rödakorskommittén
en redogörelse för sin omfattande verksamhet. I därtill fogad preliminär
stat för 1962 förutses ett betydande underskott.

Med hänsyn till föreliggande omständigheter finner statsrådet det skäligt,
att det svenska bidraget, som i över tio år utgått med ett oförändrat belopp
av 30 000 kr., höjes till 50 000 kr.

Utskottet tillstyrker den begärda anslagshöjningen och hemställer alltså,
att riksdagen må till Bidrag till Röda Korsets internationella
kommitté för budgetåret 1963/64 anvisa ett anslag av
50 000 kr.

Internationell biståndsverksamhet

Bistånd genom internationella organ

14:o) FN:s utvidgade tekniska biståndsprogram (EPTA). Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 18, s. 15 och 16) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1963/64 anvisa ett anslag av 10 400 000 kr.

Anslaget är för innevarande år uppfört med 7 800 000 kr.

När EPTA:s första tvåårsprogram 1961/62 utlöper vid kalenderårsskiftet
1962/63 kan noteras att programmet resulterat i en verksamhet som
ökat i både omfång och stabilitet. Planläggningen av olika utbildningsprojekt
har sålunda kunnat ske på något längre sikt, vilket i sin tur underlättat

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

rekryteringen av goda expertkrafter. Det förstärkta bidragsunderlaget har
även möjliggjort utsändandet av ett större antal experter till alltfler länder
och territorier. 113 länderområden torde i mitten av 1962 ha varit mottagare
av FN-experter och 128 fått möjlighet att sända stipendiater till annat land.
Inför den nya tvåårsperioden 1963/64 har EPTA måst räkna med ett ytterligare
tillskott av nya nationer och territorier, som kommer att behöva bistånd
av expertis i olika slags samhällsaktiviteter. Redan befinner sig Algeriet,
Ruanda, Burundi, Uganda, Kenya och Nya Guinea bland de nya sökandena.
EPTA:s styrelse har därför som målsättning för 1963 att uppnå en bidragssumma
av 50 miljoner dollar, vilket skulle innebära en förhöjning
med genomsnittligt 10 % jämfört med föregående år. De hittills (1 dec.
1962) utfästa kontributionerna uppgår till 48,7 miljoner dollar. Det återstår
således inte mycket för att — tillsammans med det bidrag från Amerikas
förenta stater som automatiskt utfaller vid bidrag från annat land — uppnå
den eftersträvade anslagsramen för EPTA. I kalkylen ingår då bidrag
från Sverige under budgetåret 1962/63 med 1,5 miljon dollar.

Den konsolidering och utbyggnad av EPTA:s verksamhet, som lyckosamt
pågår, är, framhåller föredragande statsrådet, förtjänt av ökat stöd även från
svensk sida. Statsrådet förordar därför en höjning med drygt 33 % av nu
utgående bidrag, d. v. s. från 1,5 miljon dollar till jämnt 2 miljoner dollar vilket
motsvarar 10 400 000 kr. Härigenom kommer Sverige att dela placeringen
på femte plats på bidragsskalan med Sovjetunionen.

Utskottet. Riksdagen har tidigare understrukit betydelsen av den tekniska
biståndsverksamhet, som utföres av Förenta Nationerna genom de med frivilliga
bidrag från staterna finansierade EPTA och Specialfonden.

Under hänvisning härtill och till vad statsrådet anfört i ärendet vill utskottet
tillstyrka, att det nuvarande bidraget som utgör 7,8 milj. kr., ökas
till 10,4 milj. kr.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till FN:s utvidgade tekniska biståndsprogram
(EPTA) för budgetåret 1963/64 anvisa ett anslag av
10 400 000 kr.

15:o) FN:s särskilda fond. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt
19, s. 16 och 17) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1963/64
anvisa ett anslag av 27 200 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Lundström m. fl. (I: 312) och den andra inom andra kammaren av herr
Ohlin m. fl. (II: 371), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen
måtte till FN:s särskilda fond för budgetåret 1963/64 anvisa ett med ytterligare
12 800 000 kr. förhöjt anslag av 40 000 000 kr.,
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kamma -

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

ren av herrar Bengtson och Sundin (I: 469) och den andra inom andra kammaren
av herr Wahlund m. fl. (11:576), i vilka hemställts, såvitt nu är i
fråga, att riksdagen måtte till FN:s särskilda fond för budgetåret 1963/64
anvisa ett med ytterligare 12 800 000 kr. förhöjt anslag av 40 000 000 kr.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hanvisas
till motionerna II: 371 och II: 576.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 25 900 000 kr.

Det råder i stort sett internationell enighet om att FN :s särskilda fond uträttar
ett mycket värdefullt arbete för att först utreda och sedan genom
större strukturella projekt förbereda u-länder för investeringar, avsedda att
effektivt bidraga till utvecklingen av deras näringsliv och administration. Detta
brukar framhållas inte minst av de mottagande länderna själva. Projekten
väljes med omsorg och utföres enligt uppgift på ett föredömligt sätt. Sverige,
som sedan fondens tillkomst är representerat i styrelsen, följer verksamheten
med uppskattning och konstruktiv kritik. Olika omständigheter
har gjort att fonden endast i relativt långsam takt kunnat förbruka de anslag
som avsatts för vissa godkända projekt. Tiden mellan godkännandet av
ett projekt och dess igångsättning har brukat uppgå till 8 9 månader. Till

detta kommer att, eftersom osäkerhet måste råda om en internationell fonds
framtida finanser, försiktigheten bjudit att fondmedel avsättes för flera år
framåt, då projekt som sträcker sig över ett visst antal år godkännes. Därmed
har anslagsmedel kommit att ackumuleras. Fråga har uppstått om inte
en liberalisering av fondens finansieringspolitik skulle kunna bidraga till
ökad smidighet och livligare aktivitet.

För 1963 har Särskilda fonden mottagit utfästelser om bidrag på sammanlagt
69 miljoner dollar. Motsvarande belopp för 1962 uppgick till 59,9
miljoner dollar, ökningen motsvarar alltså ca 15 % av fjolårsbidraget. I beräkningen
ingår Sveriges bidrag under innevarande budgetår med 5 miljoner
dollar.

Sveriges intresse för Särskilda fondens arbete vitsordas inte minst a\ det
förhållandevis stora anslag som vårt land f. n. ger fonden. Näst Amerikas
förenta stater och Storbritannien är Sverige fondens största bidragsgivare.
Även med de hittills från flera länder gjorda ökade utfästelserna för år 1963
synes så bliva fallet. Detta jämte de finansiella omständigheter, som förut
omnämnts, motiverar enligt statsrådet endast en mindre höjning av anslaget,
nämligen med 250 000 dollar till 5,25 miljoner dollar, vilket i runt tal motsvarar
27 200 000 kr.

Utskottet. Särskilda fonden har eu angelägen och central uppgift. Den
besitter eu vid överblick i det att den arbetar med översikter och inventeringar
av de underutvecklade ländernas totala resurser. Fonden har en mera
koordinerande roll än andra biståndsorgan genom att den mobiliserar olika
fackorgans expertis i större samlade hjälpprogram.

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

Utskottet vill erinra om att förra årets riksdag höjde förevarande anslag
med 15,02 milj. kr. till 25,9 milj. kr. Sverige är för närvarande en av fondens
största bidragsgivare.

Såsom statsrådet framhållit ha olika omständigheter gjort att fonden endast
i relativt långsam takt kunnat förbruka de anslag, som avsatts för vissa
godkända projekt. Statsrådet har också erinrat om att tiden mellan godkännande
av ett projekt och dess igångsättning brukat uppgå till 8—9 månader.
Då dessutom enligt vad utskottet inhämtat för förverkligande av beslutade
objekt kan åtgå upp till fem år, ha betydande anslagsmedel kommit att ackumuleras
inom fonden.

Utskottet anser därför att anslagshöjningen för nästa budgetår bör kunna
begränsas i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag till 1,3 milj. kr.

Skulle det emellertid med hänsyn till tillkomsten av nya angelägna projekt
för den långsiktiga biståndsverksamheten visa sig föreligga behov av ytterligare
utfästelse om bidrag, bör enligt utskottets mening Sverige för det kommande
verksamhetsåret vara oförhindrat att göra utfästelser härom. Det förutsättes
därvid, att Kungl. Maj :t för täckande av sålunda uppkommande
merkostnader äskar medel å tilläggsstat eller gör framställning därom i nästa
års statsverksproposition.

Av det anförda följer att utskottet icke biträder de motionsvis gjorda yrkandena
om att anslaget nu uppräknas med ytterligare 12,8 milj. kr.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 312 och II: 371 samt I: 469 och
II: 576, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till FN:s särskilda
fond för budgetåret 1963/64 anvisa ett anslag av
27 200 000 kr.

16:o) FN:s barnfond (UNICEF). Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 20, s. 17 och 18) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1963/
64 anvisa ett anslag av 3 900 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Torsten Andersson
(1:468) och den andra inom andra kammaren av herr Grebåck in. fl.
(II: 474), i vilka hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t
anhålla om prövning av frågan om bistånd till barn och ungdom i utvecklingsländerna
genom bedrivande av en för dessa länder avpassad motsvarighet
till den svenska skolmåltidsverksamheten.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen II: 474.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 600 000 kr.

UNICEF:s verksamhet, som är av stor betydelse för de underutvecklade
länderna, där ju folkökningen är betydande och försörjningssvårigheterna

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

särskilt kännbara för barnen, har alltid bedömts med intresse och uppskattning
från svensk sida, och Sverige medvei''kar aktivt i fondens styrelse. I enlighet
med principen att, där så kan ske, kanalisera svenskt bistånd genom
multilaterala organ, förordar statsrådet en höjning av bidraget till UNICEF
med 250 000 dollar eller i runt tal 1 300 000 kr. Från anslaget torde dock
även bestridas kostnaderna för viss av Sverige planerad kursverksamhet
inom UNICEF:s ram, avseende hälso- och barnavård m. m.

Utskottet. Med tanke på den stora betydelse, som den av FN:s barnfond
(UNICEF) bedrivna verksamheten har för de underutvecklade länderna, dar
barnens andel av befolkningen är ständigt växande och spädbarnsdödligheten
alltjämt är hög, är utskottet berett tillstyrka att anslaget höjes med 1,3
milj. kr. till 3,9 milj. kr.

Med anledning av det motionsvis gjorda yrkandet vill utskottet erinra om
att UNICEF ger betydande materiell hjälp till bl. a. barnbespisningar. Fonden
anskaffar och tillhandahåller därvid själv en rad förnödenheter för sin
verksamhet. Distributionen av dessa förnödenheter omhänderhaves av lokala
myndigheter och organisationer. Nära samarbete äger rum med bl. a. WHO
och FAO. Betydande distributionsapparater stå alltså till förfogande. Uppenbart
är att det internationella biståndsorganet genom sina större personella
resurser och praktiska erfarenheter har större möjligheter än en liten nation
att överblicka behoven, rationellt fördela insatserna och effektivt administrera
biståndsprojekten. Utskottet anser därför, att Sverige bör som hittills
jämväl i nu nämnt avseende i enlighet med gällande riktlinjer för det
svenska utvecklingsbiståndet kanalisera det svenska biståndet genom den
internationella barnfonden.

Av det anförda framgår att utskottet avstyrker de föreliggande motionerna.

Utskottet hemställer,

a) att riksdagen må till FN:s barnfond (UNICEF) för budgetåret
1963/64 anvisa ett anslag av 3 900 000 kr.;

b) att motionerna 1:468 och 11:474 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.

17:o) Internationella livsmedelsfonden. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 21, s. 18 och 19) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 6 910 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels de förberörda båda likalydande motionerna 1:312 av herr Lundström
m. fl. och II: 371 av herr Ohlin m. fl., i vilka hemställts bl. a. att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa att genom NIB förutsättningarna
undersökes för i samarbete med FAO eller på bilateral väg förbättrad spannmålslagring
i u-länder,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Per Petersson och Ringaby (I: 317) samt den andra inom andra kammaren
av herr Hedin m. fl. (II: 364), i vilka hemställts att riksdagen måtte

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om åtgärder i syfte att organisera
hjälpsändningar av överskottsfångster av fisk till sådana utvecklingsländer
som kan vara i behov därav,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Osvald och Per-Olof Hanson (I: 475) samt den andra inom andra
kammaren av herr Ohlin m. fl. (II: 574), i vilka hemställts att riksdagen
måtte a) i skrivelse till Kungl. Maj :t begära en omedelbar prövning av möjligheterna
att som ett led i ett vidgat svenskt bistånd till u-länderna genomföra
leveranser av i Sverige tillverkade varor inom produktionsområden som
under rådande avmattning kännetecknas av viss överkapacitet och sysselsättningssvårigheter
eller — vad jordbruket beträffar — av tendenser till
överproduktion, b) på tilläggsstat II för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 25 000 000 kr. att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för
under a) angivna ändamål,

dels ock en inom första kammaren av herr Per Jacobsson och fröken Stenberg
väckt motion (I: 192), vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj :t hemställa att Kungl. Maj :t genom lämpligt organ låter verkställa
en snabbutredning om möjligheterna att utnyttja vår överskottsproduktion
av livsmedel, främst mjölkprodukter, för att användas till i motionen
angivet ändamål.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får
utskottet hänvisa till motionerna II: 371, II: 364, II: 574 och I: 192.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 3 450 000 kr.

Internationella livsmedelsfondens verksamhet har hittills endast varit planerande
och förberedande. Sålunda har fondstyrelsen och det till denna
knutna förhållandevis begränsade sekretariatet i Rom genomfört omfattande
tältstudier för att utvälja ett fåtal projekt, på vilka fondens verksamhet skall
prövas. Detta inledande arbete är ännu ej slutfört.

Enligt statsrådets uppfattning föreligger alltjämt starka skäl för att man
på svensk sida deltar med bidrag till fonden. Dels skapar nämligen uppläggningen
av fondens arbete förutsättningar för att livsmedelsleveranser till
ett underutvecklat land på ett önskvärt sätt samordnas med andra former
av bistånd åt landet och dels utgör dessa leveranser på multilateral bas ett
värdefullt komplement till de bilateralt genomförda livsmedelssändningarna
av överskottsvaror.

Av det utlovade svenska bidraget om 2 miljoner dollar återstår 6,91 miljoner
kr. att anvisas av riksdagen. Även om skyldighet inte föreligger att
utanordna hela det utfästa beloppet under budgetåret 1963/64 finner statsrådet
det emellertid ändamålsenligt, att riksdagen redan nu bemyndigar Kungl.
Maj :t att förfoga över bidraget i dess helhet. Härigenom skulle, om så visade
sig praktiskt, kunna levereras en större kvantitet av eller hela den del
av bidraget som avsatts för varor i en och samma sändning, vilket skulle
dels förenkla administrationen i Sverige och dels förbilliga leveransen. Anslaget,
som innevarande budgetår är obetecknat, bör med anledning härav
förvandlas till reservationsanslag.

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

Utskottet. Internationella livsmedelsfondens (World Food Program) syfte
är att skapa förutsättningar för livsmedelshjälp på multilateral basis till underutvecklade
länder. Därvid ha i första hand tänkts förekomma leveranser
av livsmedel såsom komplement till tekniskt bistånd i andra former. Verksamheten
inom ramen för livsmedelsfonden skall under en treårsperiod, kalenderåren
1963—1965, bedrivas försöksvis på grundval av de teser, som
framlagts i en på Förenta Nationernas livsmedels- och jordbruksorganisations
(FAO) initiativ genomförd utredning, Development through Food.

På förslag av Kungl. Maj :t beslöt förra årets riksdag, att Sverige skulle
lämna bidrag till Internationella livsmedelsfonden med 2 milj. dollar. Vid en
konferens i september 1962 gavs FN:s och FAO:s medlemsländer tillfälle
att lämna bindande utfästelser om bidrag. Ett fyrtiotal stater erbjöd sig därvid
att lämna bidrag om sammanlagt nära 90 milj. dollar. Då ytterligare ett
antal stater förklarade sig vilja återkomma vid en senare tidpunkt, synes
det enligt planerna fastställda målet, 100 milj. dollar, kunna uppnås. Vid
konferensen lämnades bidragsutfästelser om större belopp än 2 milj. dollar
endast av fem länder, nämligen Amerikas förenta stater (50), Förbundsrepubliken
Tyskland (8), Canada och Storbritannien (vardera 5) och Frankrike
(3).

Det svenska bidraget om 2 milj. dollar bar från svensk sida föreslagits
skola utgå med hälften kontant och med hälften i form av varor. Därvid
har svensk leveransförmåga anmälts för torrmjölk (torkad skummjölk) alternativt
vetemjöl eller fiskkonserver.

Av propositionen framgår att av det utlovade svenska bidraget återstår ett
belopp av 6,91 milj. kr. att anvisas av riksdagen. Även om skyldighet icke
föreligger att utanordna hela det utfästa beloppet under budgetåret 1963/64
anser utskottet på av statsrådet anförda skäl ändamålsenligt, att riksdagen
redan nu bemyndigar Kungl. Maj :t att förfoga över bidraget i dess helhet.

I motionerna I: 475 och II: 574 har anförts bl. a. att, inom ramen för livsmedelsfonden,
livsmedelsöverskott från Sverige möjligen skulle kunna komma
till användning. Motionärernas synpunkter härvidlag ha, såsom framgått
av det föregående, redan tillgodosetts, och utskottet förutsätter att även
framdeles leveranser av svenska livsmedelsöverskott ingår i den svenska
hjälpen till underutvecklade länder. Utskottet vill emellertid rikta uppmärksamheten
på de svårigheter i distributions- och andra hänseenden, som ofta
föreligga i mottagarländerna och på angelägenheten av en samordning
med teknisk utvecklingshjälp i olika former. Beaktas må också att de
svenska jordbruksprodukternas prisnivå ofta äro högre än de priser, som
tillämpas på världsmarknaden. För de underutvecklade länderna kunna
därför kontanta bidrag ge ett större utbyte än beslut att anvisa motsvarande
belopp för inköp av svenska produkter för leverans till dem.

I motionen I: 192 ha framförts synpunkter och önskemål, som nära anknyta
till vad som uttalats i ovannämnda motionspar. Utskottet får därför
hänvisa till vad därom anförts.

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

I motionerna I: 317 och II: 364 har hemställts om åtgärder i syfte att organisera
hjälpsändningar av överskottsfångster av fisk till sådana underutvecklade
länder, som kunna vara i behov därav. Utöver vad utskottet i det
föregående allmänt uttalat rörande bidrag genom leveranser av svenskt livsmedelsöverskott
vill utskottet framhålla, att för det av motionärerna angivna
syftet av naturliga skäl blott saltad, torkad eller konserverad fisk under
vissa förhållanden kan komma i fråga. Hjälpsändningar härav ha också
förekommit i viss utsträckning. Utskottet har sig även bekant, att vissa försök
pågå i bl. a. FAO:s regi att distribuera fiskmjöl avsett för mänsklig
konsumtion. Utskottet vill i detta sammanhang även uttrycka uppfattningen,
att ett för de underutvecklade länderna mera värdefullt stöd synes vara
att effektivisera fisket i dessa länder, som i stor utsträckning ha tillgång till
fiskrika vatten.

Vidare ha i de förberörda motionerna 1:475 och 11:574 framförts synpunkter
på leveranser av i Sverige tillverkade industrivaror inom produktionsområden,
som under rådande avmattning kännetecknas av viss överkapacitet
och sysselsättningssvårigheter. Utskottet vill i anledning av motionerna
helt allmänt framhålla följande.

I de av förra årets riksdag fastställda riktlinjerna för det svenska utvecklingsbiståndet
erinrades om den lediga produktionskapacitet, som tidvis kunde
uppkomma inom en eller flera näringsgrenar i Sverige. Om dessa outnyttjade
resurser kunde användas för biståndsändamål uppstode en möjlighet att
öka biståndets omfattning utöver den eljest möjliga, utan att en motsvarande
åtstramning i den ekonomiska politiken behövde genomföras. Samtidigt finge
biståndet en konjunkturstimulerande verkan. Uppenbarligen krävde biståndsinsatser
av denna typ noggranna förberedelser. De finge bl. a. icke medverka
till att förhindra en långsiktig anpassning av näringslivet utan kunde
endast komma i fråga vid mera tillfälliga kapacitetsöverskott inom konkurrenskraftiga
näringsgrenar. De måste vidare anpassas efter mottagarländernas
egna önskemål och kunde endast utgöra ett tillägg till den reguljära
biståndsgivningen.

Vad i de föreliggande motionerna anförts synes utskottet i stort sett ligga
i linje med Sveriges allmänna biståndspolitik. Det kan i sammanhanget erinras
om att Sverige under förra året påbörjat en viss naturahjälp genom
leveranser av bl. a. papper till skolböcker. Enligt utskottets mening böra
möjligheterna att utvidga sådana leveranser även till andra områden tillvaratagas
under beaktande av förhållandena inom det svenska näringslivet
och förutsättningarna i mottagarländerna att mottaga och utnyttja
dylika leveranser.

Under hänvisning till det anförda torde sistnämnda motioner, såvitt nu är
i fråga, icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Till det i de förberörda motionerna I: 475 och II: 574 gjorda yrkandet om
anvisande på tilläggsstat för innevarande budgetår av ett anslag av 25 milj.
kr. till livsmedelshjälp m. m. återkommer utskottet i särskilt utlåtande
denna dag.

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

I motionerna I: 312 och II: 371 har hemställts bl. a., att genom nämnden
för internationellt bistånd förutsättningar undersökas för att i samarbete
med FAO eller på bilateral väg åstadkomma förbättrad spannmålslagring i
de underutvecklade länderna. Enligt vad utskottet inhämtat prövas frågan
om silo-anläggningar för närvarande av vederbörande svenska biståndsinstanser,
vilket utskottet finner tillfredsställande. Med hänsyn till frågans
stora betydelse synes det utskottet angeläget att åtgärder vidtagas för att
dessa undersökningar skola leda till resultat. Då, såsom nämnts, myndigheterna
följa detta spörsmål med uppmärksamhet, torde syftet i motionerna
vara tillgodosett. Desamma torde därför icke böra föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till Internationella livsmedelsfonden
för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av
6 910 000 kr.;

b) att motionerna I: 312 och II: 371, såvitt nu är i fråga,
icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda;

c) att motionerna I: 317 och II: 364 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda;

d) att motionerna I: 475 och II: 574, i vad de avse skrivelse
till Kungl. Maj :t, icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda; e)

att motionen I: 192 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.

18:o) Övrigt multilateralt tekniskt bistånd. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 22, s. 19—21) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 400 000 kr.

Från svensk sida har från anslaget för budgetåret 1962/63 anslagits ett
bidrag på 400 000 kr. till Unesco för vissa närmare angivna ändamål. Enligt
överenskommelse med Unesco :s ledning skall detta bidrag täcka kostnader
för expertgrupper med uppgift att planera för uppbyggnaden av undervisningsväsendet
i skilda afrikanska länder. Härvid avser man att särskilt uppmärksamma
de sidor av denna uppbyggnad, sonr med motivering sonr narmare
anges härefter gäller den kvinnliga ungdomens försummade utbildningsbehov.

I samband bärnred bar ett närmare samarbete inletts med Unesco för att
utarbeta projekt inom ramen för den s. k. Addis Abeba-planen för utveckling
av Afrikas undervisnings- och utbildningsväsen, sonr det synes särskilt
lämpligt att stödja från svensk sida.

2 llihang till riksdagens protokoll 1963. 6 samt. Nr 3

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

Icke minst tramstår det som angeläget att främja strävandena att genom
skolundervisning, yrkesutbildning och vuxenutbildning göra kvinnorna bättre
skickade att medverka i sina länders framstegsarbete. Allmänt erkännes,
att detta framstegsarbete allvarligt hämmas, så länge kvinnorna hålls kvar i
ett tillstånd av nästan total okunnighet. Insikten därom har dock sällan omsatts
i praktiska åtgärder vid förverkligandet av u-ländernas undervisningsoch
uppbyggnadsplaner.

Sålunda utgör kvinnorna majoriteten av de i Afrika till 80—85 % av befolkningen
uppgående vuxna illitterata. Flickorna utgör mindre än 30 % av
de inskrivna eleverna i grundskolan, i vissa afrikanska stater mindre än
10 %. Avgången före avslutad skolgång är betydligt högre för flickorna än
för pojkarna. I ett antal engelskspråkiga afrikanska stater är andelen kvinnlig
ungdom i högre utbildning 5—12 %. Vid det franskspråkiga universitetet
i Dakar, Senegal, utgör kvinnorna 5 % av de studerande; de återfinns
främst inom de utbildningsgrupper som är av föga betydelse för uppbyggnadsarbetet.

Då det synes önskvärt, att insatser som ett land som Sverige kan göra i
det internationella biståndsarbetet inriktas på att försöka stödja utvecklingssträvanden
som av en eller annan anledning inte vinner tillbörlig prioritet
vid annan bidragsgivning (jfr de svenska insatserna på familjeplaneringens
område), kommer med början vintern 1963 utbildningsprogrammen för
kvinnor, särskilt i Afrika, att närmare granskas. Biståndsprogram såväl
mom Unesco :s ram — den allmänna skolbildningen — som inom ILO:s —
yrkesutbildningen — kommer efter samråd med vederbörande internationella
organ och berörda länder att utväljas för här avsett stöd.

Även på andra områden har vi att i framtiden räkna med anspråk på
svenskt bistånd till multilaterala aktioner av den mer extraordinära karaktär
som angavs i proposition 1962:100.

Utskottet anser det vara naturligt för Sverige att fortsättningsvis medverka
i de internationella ansträngningarna att påskynda bildningsväsendets
upprustning i Afrika.

Med hänsyn härtill och då även andra aktioner i regi av FN eller något
dess fackorgan kunna komma att ställa anspråk på multilateralt svenskt
tekniskt bistånd under nästa budgetår, vill utskottet tillstyrka den äskade
medelsan visningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till övrigt multilateralt tekniskt bistånd
för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av
5 000 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

Bilateralt tekniskt bistånd

19:o) Nämnden för internationellt bistånd (NIB): Avlöningar. Kungl. Maj .t
har föreslagit riksdagen, (punkt 23, s. 21—26) att dels bemyndiga Kungl.
Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för nämnden för internationellt
bistånd, som föranledes av vad statsrådet i statsrådsprotokollet
över utrikesdepartementsärenden för den 3 januari 1963 föreslagit, dels
godkänna av statsrådet förordad avlöningsstat för nämnden för internationellt
bistånd, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64, dels ock
till Nämnden för internationellt bistånd (NIB): Avlöningar för nämnda budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 1 723 000 kr.

Vidare har i de förberörda båda likalydande motionerna 1:312 av herr
Lundström m. fl. och II: 371 av herr Ohlin m. fl. hemställts bl. a., att riksdagen
måtte rid behandlingen av anslaget till Nämnden för internationellt
bistånd under tredje huvudtiteln dels för att möjliggöra den personalförstärkning
för nämnden, som i motionerna angivits, dels ock för att anslagsposten
Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft skall kunna bibehållas
vid samma belopp som innevarande budgetår, 400 000 kr., besluta
höja avlöningsanslaget med ytterligare 200 000 kr. och således till Nämnden
för internationellt bistånd (NIB): Avlöningar för budgetåret 1963/64 under
tredje huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 923 000 kr.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, får
utskottet hänvisa till motionen II: 371.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 300 000 kr.

Nämnden för internationellt bistånd har hemställt att anslaget för nästa
budgetår höjes med 645 000 kr. Som allmän motivering härför anföres följande.

I propositionen 1961: 174 anfördes, att den i propositionen förordade uppsättningen
av tjänstemän och dess fördelning på olika byråer inom nämnden
var beräknad med hänsyn till arbetskraftsbehovet såsom det kunde bedömas
bli första halvåret 1962. Sedermera erinrades i propositionen 1962:
100 om att den föreslagna organisationen var anpassad till en verksamhet
av den omfattning, som då kunde förutses, och förordades att det borde anstå
med inrättande av ytterligare tjänster tills erfarenhet vunnits av den
nuvarande organisationen.

Nämnden anser sig nu ha möjligheter att med utgångspunkt från de begränsade
erfarenheter, som hittills kunnat vinnas, med viss säkerhet kunna
bestämma en minimiram för behovet av den till nämndens sekretariat mer
fast knutna personalen fr. o. m. budgetåret 1963/64.

Eu fast administrativ ledning av det tekniska biståndet måste enligt
nämndens mening paras med en fortlöpande rationalisering av verksamheten;
under inga förhållanden får den ökade verksamheten leda till en onö -

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

dig byråkratisering. När nämnden därför nu förordar eu betydande ökning
av personalen inom nämndens sekretariat, har utgångspunkten varit att
förena kraven på effektivitet och rationellt bedriven verksamhet.

Den personalökning som nämnden finner oundgängligen nödvändig innebär
en förstärkning från 32 till 56 befattningshavare. Nämnden understryker
dock, att den i propositionen 1961: 174 beräknade personalen avsågs ombesörja
den då aktuella tekniska biståndsverksamheten för att vid utvidgning
av verksamheten kompletteras med extraanställd personal. Den för
närvarande vid nämnden anställda personalen uppgår till 44 personer, inklusive
sådan extraanställd personal.

Beträffande ökningen av personalen från 32 till 56 tjänstemän framhåller
nämnden, att halva ökningen förorsakas av att befattningar, som nu innehas
av extraanställd personal, för vilka kostnaderna bestrids från anslagsposten
Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft, föreslås bli uppförda
som extra ordinarie tjänster, då ett permanent behov av denna arbetskraft
tveklöst föreligger.

Statsrådet framhåller, att det är synnerligen angeläget, alt nämnden för
internationellt bistånd snabbt erhåller den personaluppsättning som erfordras
för att de uppgifter som ankommer på nämnden skall kunna lösas på
ett ändamålsenligt och effektivt sätt. De erfarenheter som vunnits under
nämndens första verksamhetsår visar, att eu förstärkning av den fasta personalen
nu bör företagas.

Nämnden föreslår inrättandet av 27 extra ordinarie tjänster med samtidig
indragning av tre tjänster i reglerad befordringsgång. Det bör uppmärksammas,
att för dessa nya befattningar finns redan 14 befattningshavare
anställda med anlitande av anslagsposten till expertis och tillfällig arbetskraft.

Statsrådet föreslår, att nämnden tillföres följande 23 tjänster: fem tjänster
som sekreterare i högst Ae 23, en förste byråsekreterartjänst på kameralsektionen
i Ae 21, två assistenttjänster i Ae 17, en kansliskrivartjänst i Ae 11,
sju kontoristtjänster i Ae 9, fyra kanslibiträdestjänster i Ae 7, en expeditionsvaktstjänst
i Ae 7 samt två telefonisttjänster i Ae 7. Samtidigt indrages
en kontorsbiträdestjänst och eu telefonisttjänst i reglerad befordringsgång.
Tjänsten som generalsekreterarens handsekreterare, som nu är eu kontoristtjänst
i Ae 9, torde böra uppflyttas till en kansliskrivartjänst i Ae 11.

Kostnaderna för dessa nya tjänsters inrättande samt för den föreslagna
tjänsteuppflyttningen uppgår till 430 081 kr.

Med anledning härav torde anslagsposten Ersättningar till expertis och
tillfällig arbetskraft, som för innevarande budgetår är upptagen med ett belopp
av 400 000 kr., kunna sänkas med 100 000 kr.

Den automatiska ökningen under posterna till avlöning till ordinarie
tjänsteman, rörligt tillägg och kompensation för höjda folkpensionsavgifter
förutses uppgå till 92 035 kr.

Anslaget torde sålunda böra höjas med sammanlagt 422 116 kr. eller i
runt tal 423 000 kr. och uppföras med 1 723 000 kr.

Statsutskottets utlåtande ur 3 år 11)63

Utskottet. Vid behandlingen förra året av anslaget till nämnden för internationellt
bistånd framhöll riksdagen att, intill dess erfarenhet vunnits av
organisationen, föreliggande behov av personalförstärkningar kunde tillgodoses
genom anställande av extra personal. I sådant syfte beslöt riksdagen
uppräkna anslagsposten Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft
med 200 000 kr. till 400 000 kr.

Nämnden framhåller, att den anser sig nu ha möjligheter att, med utgångspunkt
i de begränsade erfarenheter som hittills kunnat vinnas, med viss
säkerhet kunna bestämma en minimiram för behovet av den till nämndens
sekretariat mer fast knutna personalen fr. o. m. nästa budgetår. Nämnden
föreslår i anslutning härtill en förstärkning med 24 extra ordinarie tjänster,
under det att Kungl. Maj:t ansett att förstärkningen kan begränsas till 21
sådana tjänster.

Det är uppenbart, att stora krav ställas på den administrativa ledningen
av den tekniska biståndsverksamheten. Denna ledning måste vara så uppbyggd,
att maximal effekt av våra biståndsinsatser uppnås och att effektiv
planering av nya biståndsprojekt möjliggöres. Med hänsyn till att expansionstakten
i det tekniska biståndet medfört ökade arbetsuppgifter anser utskottet,
att en personalförstärkning är väl motiverad.

Vid sin granskning av förslaget i denna del har utskottet funnit tillräcklig
anledning dock icke föreligga att frångå Kungl. Maj :ts förslag. Detsamma
gäller förordade lönegradsplaceringar m. m. Motionerna i denna del avstyrkas
alltså.

Av den personal, som enligt ovan föreslås skola erhalla extia ordinaiie
ställning, äro 14 anställda med anlitande av förenämnda anslagspost Ersättningar
till expertis och tillfällig arbetskraft. Till följd härav har Kungl.
Maj:t ansett denna post kunna minskas från 400 000 till 300 000 kr. Nämnden
har emellertid räknat med oförändrat belopp för att därigenom möjliggöra
ökat antal experter på skilda områden. Det gäller här såväl experter,
som utsändas för utredningsarbete i länder, där nya fältprojekt planeras,
som experter, vilka tillfälligt kunna komma att knytas till nämndens sekretariat
för begränsade arbetsuppgifter i samband med projektplaneringen.

Utskottet är väl medvetet om betydelsen av dessa experters arbete. Såsom
nämnden emellertid i sina anslagsäskanden under nu ifrågavarande anslagspost
framhållit kunna de gjorda bedömningarna rörande personalbehovet
för nästa budgetår endast vara preliminära. De erfarenheter, som hittills
kunnat vinnas, äro, såsom nämnden också framhållit, begiänsade. Med hänsyn
härtill anser utskottet sig sakna anledning frångå Kungl. Maj:ts förslag
i denna del. Därest emellertid ytterligare erfarenheter skulle ådagalägga ökat
behov av expertis av här ifrågavarande slag, förutsätter utskottet att Kungl.
Nlaj :t låter tillse att nämndens verksamhet på detta område icke hämmas.

Vid sin granskning av det äskade avlöningsanslaget i övrigt har utskottet
icke funnit något vara att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

med avslag å motionerna 1:312 och 11:371, såvitt nu är i
fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för nämnden för internationellt bistånd
som föranledes av vad statsrådet föreslagit i statsrådsprotokollet
över utrikesdepartementsärenden för den 3 januari
1963;

b) godkänna följande avlöningsstat för nämnden för in -

ternationellt bistånd, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1963/64:

Avlöningsstat

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis 46 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .................... 64 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................. 891 000

4. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,

förslagsvis ................................ 300 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 403 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
.................................. 19 000

Summa kr. 1 723 000

c) till Nämnden för internationellt bistånd (NIB): Avlöningar
för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av
1 723 000 kr.

20:o) Nämnden för internationellt bistånd (NIB): Omkostnader. Kungl.
Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 24, s. 26 och 27) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 390 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 300 000 kr.

Statsrådet förordar, att oinkostnadsanslaget för nämnden för internationellt
bistånd uppräknas med sammanlagt 90 000 kr. Härav faller 55 000 kr.
på reseersättningar, 20 000 kr. på övriga expenser samt 15 000 kr. på publikationstryck.

Utskottet har icke något att erinra mot att anslaget uppräknas med 90 000
kr. och tillstyrker alltså Kungl. Maj :ts förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Nämnden för internationellt bistånd
(NIB): Omkostnader för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag
av 390 000 kr.

21 :o) Fältprojekt. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 25, s. 27
—35) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag
av 23 000 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels de förberörda båda likalydande motionerna I: 312 av herr Lundström
m. fl. och II: 371 av herr Ohlin m. fl., i vilka hemställts bl. a., att riksdagen
måtte för användning av biträdande experter medge ett belopp av 2 500 000
kr. och således till Fältprojekt för budgetåret 1963/64 under tredje huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 23 500 000 kr.,

dels ock de förberörda båda likalydande motionerna 1:469 av herrar
Bengtson och Sundin samt II: 576 av herr Wahlund m. fl., i vilka hemställts
bl. a., att riksdagen måtte till Fältprojekt för budgetåret 1963/64 under
tredje huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 23 500 000 kr., varav
2 500 000 kr. må användas till bistånd genom biträdande experter.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas
till motionerna II: 371 och II: 576.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 11 000 000 kr.

Efterföljande tablå anger dels den av NIB beräknade fördelningen av de
disponibla medlen under innevarande budgetår och dels de medel som äskas
av NIB för olika ändamål under nästkommande budgetår. Som komplettering
har därjämte inom parentes medtagits de utgifter som förutses uppstå
innevarande och nästkommande budgetar för sadana fältprojekt som finansieras
med medel från »Sverige Hjälper»-fonden samt det därtill svarande
statsbidraget.

A. Yrkesutbildning

a) Yrkesskola i Pakistan (Landhi)................

b) Yrkesskola i Pakistan (Kaptai)................

c) Yrkesskola i Liberia (Nimba)..................

d) Utbildningsinstitut i Libanon (Siblin-UNRWA)

e) Byggnadstekniskt institut i Etiopien (Addis

Abeba)......................................

f) Papperstekniskt institut i Indien (Saharanpur)..

B. Hälsovård, inklusive familjeplanering

a) Barnsjukhus i Etiopien (Addis Abeba) ........

b) Hälsocentralprojekt i Etiopien................

c) Nutritionsprojekt i Etiopien..................

d) Familjeplanering på Ceylon ..................

e) Familjeplanering i Pakistan ..................

f) Biofysiskt institut och familjeplanering i Indien

C. Kombinerade tekniska biståndsprojekt

a) Tunisien....................................

b) Nigeria ....................................

D. Övriga biståndsinsatser

a) Algeriet ....................................

b) Elektrifieringsarbeten i Pakistan..............

1962/1963	NIB:s äskanden 1963/1964
1 100 000	700 000
1 800 000	1 750 000
4 050 000	600 000
2 200 000	850 000
2 300 000	2 100 000
500 000	1 500 000
(790 000)	(655 000)
(1 125 000)	(970 000)
(1 160 000)	(970 000)
(395 000)	1 500 000
1 475 000	1 850 000
500 000	1 000 000
	2 000 000
—	2 000 000
_	5 000 000
125 000	125 000

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

c) Skärmbildsutrustning till Tanganyika .

d) Mindre fältprojekt...................

e) Biträdande experter.................

E. Reserv.............................

Summa (exkl. »Sverige Hjälper»-medel)
»Sverige Hjälper»-medel .............

Totalt ...............................

1962/1963	NIB :s äskande 1963/64
250 000	25 000
350 000	500 000
1 000 000	2 000 000
3 450 000	—
19 100 000	23 500 000
3 470 000	2595 000
22 570 000	26 095 000

Rörande kommentarerna till förenäinnda medelsändamål hänvisas till s.
29—34 i statsrådsprotokollet.

Vad särskilt beträffar medel för biträdande experter må erinras om att
genom en av FN:s generalförsamling antagen resolution 1961 om användande
av frivillig arbetskraft inom biståndsverksamheten uppmärksamheten
riktades bl. a. på de biträdande experterna. Förhandlingar har också
upptagits med FN och dess fackorgan om avtal rörande tillhandahållande
av biträdande experter. Utkast till avtal är för närvarande föremål för granskning.

För budgetåret 1963/64 har NIB begärt att anslaget uppräknas med
1 000 000 kr. till 2 000 000 kr., vilket belopp torde täcka kostnaderna för
ytterligare omkring 20 biträdande experter.

Av för innevarande budgetår disponibla medel återstår för närvarande ett
belopp av 3 450 000 kr. NIB räknar med att denna reserv till sin huvuddel
har förbrukats vid utgången av detta budgetår för insatser, vilka kommer att
aktualiseras under våren 1963.

På grund av det ständigt ökade antalet framställningar från u-länder om
svenska bilaterala insatser synes det statsrådet vara välmotiverat att utvidga
den svenska fältprojektverksamheten inom sådana ämnesområden, där vi
har goda förutsättningar att kunna lämna en effektiv hjälp. Huvudvikten
bör läggas vid yrkesutbildning och familjeplanering. Sådant bistånd ingår
även i de större och mer allsidiga, kombinerade projekt som nu planeras i
Nigeria och Tunisien.

De förslag som framlagts av nämnden för internationellt bistånd synes
statsrådet vara väl avvägda och motsvara den allmänna inriktning som regering
och riksdag utstakat för biståndsgivningen till u-länder. Statsrådet föreslår,
att ett anslag av 23 000 000 kr. uppföres nästkommande budgetår för
fältprojekt. Härigenom kommer utrymme att beredas för en väsentlig utbyggnad
av verksamheten.

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

Utskottet. För innevarande budgetår har riksdagen till Fältprojekt anvisat
11 milj. kr. Härtill kommer att Kungl. Maj :t beslutat, att behållningen
av det för budgetåret 1961/62 uppförda reservationsanslaget Bidrag till internationell
hjälpverksamhet med undantag av behållningen under anslagsposten
Bidrag till insamlingen »Sverige hjälper» skall tillföras anslaget Fältprojekt
för budgetåret 1962/63. Då den detta anslag tillförda reservationen
uppgick till 8 milj. kr. skulle för innevarande budgetår 19 milj. kr. stå till
förfogande för fältprojekt.

Utskottet vill instämma i vad nämnden för internationellt bistånd anfört
därom att önskemålet om ökat bistånd till de underutvecklade länderna icke
får tillgodoses endast genom ökad medelsanvisning. Än viktigare är att i
överensstämmelse med de av förra årets riksdag godkända riktlinjerna för
det svenska utvecklingsbiståndet valet av biståndsprojekt sker efter allsidigt
övervägande med höga krav på luimulativ effekt av biståndsinsatserna och
att valet fullföljes av en successiv värdering och fortlöpande kontroll av
skilda insatser på det tekniska biståndets område. Med större resurser följa
ökade krav att medlen disponeras på ett riktigt sätt.

Utifrån dessa värderingar har bedömts omfattningen under nästa budgetår
av den tekniska biståndsverksamheten. Utskottet har vid sin granskning av
de föreslagna olika fältprojekten icke funnit något vara att erinra. I överensstämmelse
med förenämnda riktlinjer har huvudvikten därvid lagts vid
yrkesutbildning och familjeplanering. Vid bifall till förslagen skulle anslaget
uppräknas med 12 milj. kr. till 23 milj. kr.

Av det äskade anslaget avses ett belopp av 2 milj. kr. för anställande av
biträdande experter. Utskottet vill härutinnan framhålla följande.

Såväl 1961 års som förra årets riksdag underströko värdet från olika synpunkter
av en bilateral insats i form av att biträdande experter ställdes till
förfogande för en förstärkning av den multilaterala verksamheten genom FN
och dess organ. Vidare må erinras om att i betänkandet »Sverige hjälper
— ett handlingsprogram» hög prioritet gavs åt denna del av biståndet. Förra
årets riksdag förutsatte, att verkliga ansträngningar gjordes för att öka antalet
dylika experter. Enligt vad statsrådet nu framhållit ha förhandlingar
upptagits med FN och dess fackorgan om vissa avtal rörande tillhandahållande
av biträdande experter. Utskottet har inhämtat att dessa förhandlingar
numera lett till att ett par avtal träffats.

I den föreliggande propositionen har Kungl. Maj :t föreslagit att anslagsposten
till biträdande experter höjes från 1 till 2 milj. kr. Utskottet vill med
hänsyn till det anförda tillstyrka denna fördubbling av bidragstilldelningen,
varigenom kostnaderna skulle kunna täckas för anställande av ytterligare
omkring 20 experter. Detta antal torde slå i överensstämmelse med den
allmänna prognos, som gjorts beträffande såväl efterfrågan på biträdande
experter som möjligheten att i Sverige möta denna efterfrågan. Någon ytterligare
uppräkning av anslaget på sätt i motionerna I: 312 och II: 371 samt
1: 469 och II: 576 förordats anser utskottet sig därför icke böra biträda. Utskottet
förutsätter emellertid, all därest det blir möjligt atl under nästa bud -

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

getår placera flera biträdande experter än det antal, som ligger till grund för
beräkningen av nu ifrågavarande anslagspost, Kungl. Maj :t för ändamålet
äskar kompletterande anslag på tilläggsstat, såvitt icke de uppkommande
merkostnaderna kunna bestridas av eventuellt outnyttjade medel under övriga
anslagsposter.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 312 och II: 371 samt I: 469
och II: 576, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Fältprojekt
för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag
av 23 000 000 kr.

22 :o) Stipendiat- och kursverksamhet. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 26, s. 35—37) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1963/64
anvisa ett reservationsanslag av 3 500 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 3 000 000 kr.

a) Stipendiatverksamhet

Med hänsyn till den väsentliga höjning av anslaget till bilateral stipendieverksamhet,
som beslutats av 1962 års riksdag, har NIB utarbetat en klar
målsättning för denna verksamhet och sökt fixera vissa principer beträffande
länder- och ämnesval. Dessutom har särskild uppmärksamhet ägnats de
praktiska frågorna beträffande rekryteringsförfarandet, stipendiatmottagningen
och över huvud taget den kurativa sidan av verksamheten.

Särskilt önskvärt och lämpligt är enligt NIB, att stipendiatverksamheten
i betydande utsträckning samordnas med fältprojekten. Genom stipendier
bör man bl. a. skapa möjligheter för mottagarländerna att utbilda egen personal
för de fältprojekt som förlägges till dessa länder.

Antalet förlängda stipendier beräknas bli större under nästkommande budgetår
än under det innevarande, men eftersom antalet nyrekryterade stipendiater
inte avses i någon nämnvärd utsträckning öka, föreslår NIB för nästa
budgetår endast en mindre uppräkning med 100 000 kr. till 1 600 000 kr.

b) Kursverksamhet

NIB framhåller, att de sammanhållna kurserna medför sådana påtagliga
fördelar framför den individuella stipendieringen att man bör inrikta sig på
att ge dylik kursverksamhet en proportionellt större andel av resurserna för
utländska stipendiaters utbildning. Dessa behöver därvid inte inpassas i det
svenska undervisningssystemet och utbildningen kan utformas efter de studerandes
behov. Dessutom elimineras genom kursformen det för u-landsstuderande
oftast ganska meningslösa inlärandet av svenska språket.

För kursverksamhet beräknar NIB för nästa budgetår ett belopp av
1 900 000 kr.

Stipendiat- och kursverksamheten utgör, framhåller statsrådet, en betv -

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963 27

delsefull del av det svenska tekniska biståndet. Det är av stor vikt for n-ländernas
ekonomiska och politiska utveckling att ökade kunskaper bibringas
de personer som skall svara för olika delar av det samhällsmaskineri, som
håller på att uppbyggas i dessa länder. Genom stipendiat- och kursverksamhet
bidrar vårt land till den kunskapsöverföring som är erforderlig för att
påskynda utvecklingen i vissa länder. De av nämnden för internationellt bistånd
äskade höjningarna av medelstilldelningen för stipendiat- och kursverksamhet
synes statsrådet vara väl avvägda, och statsrådet förordar den
föreslagna anslagshöjningen av 500 000 kr.

Utskottet anser i likhet med statsrådet, att stipendiat- och kursverksamheten
utgör en betydelsefull del av det svenska tekniska biståndet. Vid sin
granskning av Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning för denna verksamhet
har utskottet icke funnit något att erinra. Utskottet tillstyrker alltså, att
anslaget för nästa budgetår höjes med 500 000 kr.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Stipendiat- och kursverksamhet
för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av
3 500 000 kr.

23:o) Rekrytering och utbildning av experter. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 27, s. 37 och 38) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 500 000 kr.

Nämnden för internationellt bistånd tillsatte under 1962 en kommitté med
uppgift att lägga fram förslag beträffande olika former av utbildning för
fälluppgifter. Kommitténs arbete har framför allt inriktat sig på tre typer
av utbildning för blivande svenska experter, nämligen dels allmän orientering
om olika biståndsregioner, dels språkutbildning och dels fackutbildning
på specialområden. Verksamheten har igångsatts under 1962. Sålunda har under
hösten 1962 bl. a. en veckolång internatkurs med allmän orientering om
expertverksamhet hållits i Saltsjöbaden. Även kurser som redan genomförts
eller planeras av det nordiska Afrika-institutet vid Uppsala universitet
bekostas bl. a. från förevarande anslag.

1 sina petita föreslår NIB, att jämväl kostnaderna för rekrytering av experter
skall belasta detta anslag. Rekryteringen avses i stor utsträckning
komma att ske genom bl. a. intervjuer med kandidaterna. NIB föreslår en
oförändrad medelstilldelning för budgetåret 1963/64.

En viss förberedande expertutbildning och orientering för olika former av
ialtuppgifter är enligt statsrådet nödvändig, även speciell språkträning. Genom
denna verksamhet avses alt skapa ett bättre underlag vid utseendet av
experter. För att göra ett gott personurval erfordras också att kandidaterna
prövas vid ett systematiskt intervjuförfarande. Kostnaderna härför torde,

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

framhåller statsrådet, tills vidare böra begränsas till högst 50 000 kr. Med
hänsyn till att utbildningsverksamheten ännu inte tagit någon större omfattning
och därför alltjämt är relativt oprövad, torde ett oförändrat anslag av
500 000 kr. kunna upptagas för nästkommande budgetår.

Anslaget, som nu är benämnt Utbildning av experter, torde med anledning
av vad i det föregående anförts i fråga om rekrytering av experter, få
kallas Rekrytering och utbildning av experter. Vid budgetårsskiftet eventuellt
förefintlig reservation torde få överföras till det här föreslagna anslaget.

btskottet. Inom olika FN-organ har under de senaste åren framhållits nödvändigheten
av att intensifiera expertrekryteringen till de multilaterala biståndsprogrammen
och åtgärderna för en rationell utbildning av dessa experter.
På grundval av en av nämnden för internationellt bistånd förra året
tillsatt kommitté med uppgift att lägga fram förslag beträffande olika former
av utbildning för fältuppgifter har en verksamhet på detta område igångsatts.

Kungl. Maj :t har föreslagit, att jämväl kostnaderna för rekrytering av experter
skola belasta förevarande anslag och beräknat det samlade medelsbehovet
till 500 000 kr. Utskottet tillstyrker förslaget i fråga.

Under närmast följande punkt behandlar utskottet ett antal motioner om
yrkesutbildning och frivilliginsatser.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Rekrytering och utbildning av experter
för hudgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av
500 000 kr.

24:o) Motioner om vrksutbildning och frivilliginsatser. Utskottet har till
behandling förehaft

dels de båda förenämnda motionerna I: 312 av herr Lundström m. fl. och
II: 371 av herr Ohlin m. fl., i vilka hemställts bl. a.

a) att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning
rörande utbildningen av personal för tjänst inom u-landsarbetet och därvid
överväga inrättandet av ett särskilt utbildningsinstitut;

b) att riksdagen måtte för att främja frivilliga insatser inom biståndsverksamheten
till u-länderna under nytt anslag, förslagsvis betecknat Frivilligtjänst
för u-länderna, för budgetåret 1963/64 under tredje huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag av 500 000 kr.,

dels ock en inom andra kammaren av herr Svensson i Kungälv m. fl., väckt
motion (II: 231), vari hemställts att riksdagen hos regeringen måtte anhålla
att frågan om internationell frivilligtjänst blir föremål för utredning.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas
till motionerna II: 371 och II: 231.

Utskottet. I motionerna I: 312 och II: 371 understrykes behovet av utbildning
av arbetsledare på medelnivå, verkmästare, kontorister, förmän etc.,

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1!)(>3 29

varvid anses böra övervägas inrättandet av ett särskilt utbildningsinstitut.

Utskottet är av den uppfattningen, att en yrkesundervisning på detta område
har en uppgift att fylla som nyttigt komplement till den pågående industrialiseringsprocessen
i de underutvecklade länderna. Såvitt av motionerna
framgår skulle här ifrågavarande personal utbildas i Sverige för att därefter
placeras i de underutvecklade länderna. Det kan emellertid ifrågasättas, om
icke det i motionerna åsyftade behovet av yrkesskickligt folk bättre skulle
kunna tillgodoses genom att yrkesutbildningen liksom helt eller delvis vidareutbildningen
förlädes till mottagarlandet och inriktades på landets egen
befolkning.

Enligt vad utskottet har sig bekant prövas detta spörsmål av Kungl. Maj :t
på grundval av de erfarenheter, som kunna hämtas från nu pågående utbildningsverksamhet.
Motionerna i denna del torde därför icke böra föranleda
någon riksdagens åtgärd. Till frågan om inrättandet av ett särskilt utbildningsinstitut
återkommer utskottet i det följande.

Mot bakgrunden av det problem för utvecklingsländerna, som gäller deras
brist på personal på medelnivå, har i samma motioner samt i motionen
It: 231 till behandling upptagits frågan om främjande av frivilliga insatser
inom biståndsverksamheten till u-länderna. Denna tanke synes närmast
ha aktualiserats av president Kennedvs Peace Corps.

Utskottet vill i detta sammanhang understryka, att även om frivilligarbetaren
icke behöver vara expert måste dock frivilliginsatsen vara ett kvalificerat
arbete. Förutom någon fackkunskap och erfarenhet av utlandstjänst
hör vederbörande äga språkkunskaper. Det kräves också, att denne äger en
moralisk standard och har förmåga att umgås med människor av annan ras
och kultur. En förutsättning måste också vara, att de frivilliga krafterna
vilja påtaga sig sina uppgifter mot ett ringa ekonomiskt vederlag. Att utifrån
denna synpunkt bygga upp ett rekrvteringssystem erbjuder sina svårigheter.
Frivilligtjänst torde dessutom endast böra komma i fråga om vederbörande
kan beredas en uppgift inom redan planerade och igång varande projekt.
Att skapa projekt för att tillfredsställa en önskan »att göra eu insats i u-länderna»
kan icke vara rationellt. Utskottet har inhämtat, alt i tråga om frivilligtjänst
i Indien finnes ett överskott på arbetskraft för mindre kvalificerat
arbete och för viss yrkespersonal.

Enligt vad utskottet vidare inhämtat äro erfarenheterna från tidigare
experiment på här ifrågavarande område, särskilt de amerikanska Peace
corpsförsöken i Afrika, icke entydigt tillfredsställande. Det är härför knappast
lämpligt att taga dem till förebild för en svensk biståndspolitik, som
redan utformats med sikte på att tillgodose de underutvecklade ländernas
behov av yngre kvalificerad arbetskraft genom s. k. biträdande experter.

Det torde vara att förvänta, att, allteftersom de svenska bidragen till det
multilaterala biståndet öka, större anspråk komma att ställas på Sveriges
insatser i form av experthjälp. Samma är förhållandet då det gäller den
bilaterala biståndsverksamheten. Sverige torde ha möjligheter att i stor

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

utsträckning kunna tillgodose detta behov. Det kan därför ifrågasättas, om
man icke bör fortsätta på den hittills inslagna vägen med utbildning av
biträdande experter i stället för att införa en helt ny kategori medverkande
i biståndsarbetet.

Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1:312
och II: 371 i vad de avse anvisande av ett reservationsanslag av 500 000 kr.
till frivilligtjänst för u-länderna samt motionen II: 231.

I de förenämnda motionerna I: 312 och II: 371 har i anslutning till det
förut berörda spörsmålet om utbildning av personal för tjänst inom u-landsarbetet
hemställts, att frågan om inrättandet av ett särskilt utbildningsinstitut
bör övervägas. Utskottet vill härutinnan framhålla följande.

Vid Nordiska rådets möte i Köpenhamn i februari 1961 upptogs till behandling
en rad förslag om nordiskt samarbete för de underutvecklade länderna.
Därvid förelåg bl. a. en enhällig rekommendation av ett tidigare rådsmöte
om gemensamt nordiskt initiativ för att befordra och samordna utbildningen
av experter till tjänstgöring i underutvecklade länder. Nordiska rådet
beslöt att hänskjuta nämnda förslag till en nordisk ministerkommitté för
närmare utredning. Kommittén har sedermera enats om vissa förberedande
åtgärder för bl. a. en gemensam nordisk expertutbildning. I detta syfte belanns
det ändamålsenligt dels att samordna den förhandsorientering, som
varje internationell expert behöver få beträffande det land och den arbetsuppgift,
som där väntar honom, dels att anordna gemensamma expertseminarier
och dels att upprätta nordiska u-Iandsinstitut för insamling av allsidigt
informationsmaterial om u-länderna, för viss forskning rörande deras
aktuella förhållanden och utvecklingsproblematik samt för upplysnings- och
kursverksamhet närmast med sikte på en grundligare expertutbildning. Kommittén
konstaterade, att det icke finnes förutsättningar att koncentrera sig
på endast ett samnordiskt institut, men den var överens om att, såvida något
eller några av medlemsländerna upprättar nationella u-landsinstitut, en
arbetsfördelning borde eftersträvas. I nämnda syfte har innevarande budgetår
inletts en verksamhet vid det nordiska Afrika-institutet vid Uppsala universitet.
Utskottet vill vidare erinra om att en början gjorts med sådan gemensam
nordisk expertutbildning i form av kurser i Helsingfors och Uppsala.
Avsikten är att fortsätta de inledda försöken, bl. a. genom samarbete
mellan de nordiska administrationsorganen.

Med hänsyn till vad i ärendet sålunda förekommit torde motionerna I: 312
och II: 371 i nu behandlade del icke böra påkalla någon riksdagens åtgärd.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

a) att motionerna 1:312 och 11:371, i vad de avse anslag
till Frivilligtjänst för u-länderna, icke må av riksdagen
bifallas;

b) att motionerna 1:312 och 11:371, i vad de avse skrivelse
till Kungl. Maj :t, icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda;

c) att motionen II: 231 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

25 :o) Bidrag till insamlingen »Sverige Hjälper». Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 28, s. 38) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 000 000 kr.

Insamlingen »Sverige Hjälper», som avslutades den 30 juni 1962, har inbringat
tillhopa 9 995 400 kr. Med godkännande av principen att staten skall
tillskjuta lika mycket som denna insamling inbringar beslöt riksdagen anvisa
8 000 000 kr. för 1961/62 och 1 000 000 kr. för innevarande budgetår.
För slutreglering av det statliga bidraget bör ytterligare 1 000 000 kr. anvisas
för 1963/64, varigenom det av statsmedel tillskjutna bidraget kommer
att uppgå till 10 000 000 kr.

Utskottet. »Sverige Hjälper»-medel disponeras i huvudsak för de under
anslaget Fältprojekt berörda projekten på hälso- och sjukvårdsområdet samt
för viss kursverksamhet bl. a. inom ramen för »Frihet från hungers-kampanjen.

Såsom statsrådet framhållit erfordras till insamlingen »Sverige Hjälper»
ytterligare ett statligt bidrag av i runt tal 1 000 000 kr. för att nå upp till
den summa, som insamlats av privata medel. Utskottet tillstyrker, att detta
belopp anvisas och hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till insamlingen »Sverige Hjälper»
för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av
1 000 000 kr.

26:o) Motioner om ett räntefritt lån till utvecklingsländerna. I två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Lager och
Adolfsson (1:42) och den andra inom andra kammaren av herr Hagberg
m. fl. (II: 46), har hemställts att riksdagen för sin del beslutar att ställa 800
milj. kr. i form av räntefria lån till de s. k. u-ländernas förfogande för inköp
av sådana svenska industrivaror, varav behovet är särskilt starkt och som
samtidigt gagnar strävandena att skapa full sysselsättning i Sverige.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen II: 46.

Utskottet har under punkten 17 i det föregående behandlat motionsvis
gjorda yrkanden om bl. a. frågan om leveranser av i Sverige tillverkade industrivaror
inom produktionsområden, som under rådande avmattning kännetecknas
av viss överkapacitet och sysselsättningssvårigheter. Under hänvisning
till vad utskottet därvid anfört och till den redogörelse, som departementschefen
lämnat under de i sjunde huvudtiteln uppförda anslagen, Bilateralt
finansiellt bistånd, Bidrag till Internationella utvecklingsfonden och
Kreditgivning m. m. för utvecklingsändamål, över vilka anslag utskottet avger
särskilt utlåtande denna dag, avstyrkas motionerna.

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

Utskottet hemställer,

att motionerna I: 42 och II: 46 icke må av riksdagen bifallas.

27 :o) Motioner om en svensk nationalgåva till Algeriet. I två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Lager och Adolfsson
(I: 41) och den andra inom andra kammaren av herr Hagberg m. fl.
(II: 47), har hemställts att riksdagen för sin del utöver Kungl. Maj:ts förslag
om understöd till de s. k. u-länderna anslår femtio miljoner kr. som en
svensk nationalgåva till Algeriet, att utnyttjas för anskaffning av livsmedel,
läkemedel och textilier samt att riksdagen hos Kungl. Maj :t hemställer om
förslag till initiativ, riktlinjer och organisation för ett brett allmänt deltagande
i en insamling för Algeriets barn.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen II: 46.

Utskottet. Såsom under punkten 25 i propositionen anförts kan omfattningen
av en svensk teknisk biståndsinsats i Algeriet och inriktningen av
en sådan ännu icke bedömas. Flera olika faktorer påverka ett dylikt projekt,
icke minst utformningen av det övriga bistånd som Sverige kan komma att
ge. På uppdrag av Kungl. Maj :t ha förhandlingar redan inletts med den
algeriska regeringen om tänkbara biståndsprojekt, varvid vissa förberedande
åtgärder avses skola vidtagas under innevarande budgetår. De planer, som för
närvarande utarbetas, torde kunna förverkligas inom ramen för det belopp
av 5 milj. kr., som äskats för nästa budgetår. Utskottet vill i sammanhanget
erinra om att — för att bistå den nödlidande algeriska befolkningen inför
vinterns påfrestningar — från anslaget Humanitärt bistånd ett belopp av
600 000 kr. anslagits för inköp av filtar. Dessa filtar överlämnades till vederbörande
algeriska myndigheter i början av december 1962.

Med hänsyn till vad sålunda förekommit och då aktiva överväganden alltså
pågå i det i motionerna angivna hjälpsyftet, torde dessa motioner icke
böra påkalla någon riksdagens åtgärd.

Utskottet hemställer,

a) att motionerna I: 41 och II: 47, i vad de avse medelsanvisning,
icke må av riksdagen bifallas;

b) att motionerna I: 41 och II: 47, i vad de icke behandlats
under a), icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Nordiskt bistånd

28 :o) Bistånd till Tanganyika. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt
29, s. 39 och 40) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1963/64 anvisa
ett reservationsanslag av 2 750 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 750 000 kr.

Planeringen och projekteringen i samband med uppförandet av NordicTanganyikan
Centre kommer att inledas under våren 1903 och själva byggnationen
påbörjas under det kommande budgetåret. På nuvarande stadium
är det dock enligt statsrådet ej möjligt att närmare beräkna de kostnader
som projektet kommer att kräva under denna tid. Enligt en preliminär uppskattning
som utfördes av en tanganyikansk arkitekt pa uppdrag av den
andra nordiska delegationen skulle anläggningskostnaderna för projektet
approximativt uppgå till 4,7 miljoner kr. Denna beräkning torde emellertid
vara tilltagen i underkant. Det torde vara realistiskt att i stället räkna med
en anläggningskostnad av mellan 7 och 10 miljoner kr. I samband med planeringen
och uppförandet av projektet kommer en del av den nordiska
personal som skall ingå i projektet att behöva sändas till Tanganyika. Vidare
behöver viss lokal personal rekryteras under det kommande budgetåret.
Slutligen tillkommer kostnader för den administration som skall vara förlagd
till de nordiska länderna.

Utskottet. Den nordiska ministerkommittén för samordning av hjälpen till
utvecklingsländerna har tagit initiativet till att Tanganyika utsetts som mottagare
av en gemensam nordisk biståndsinsats. Förra årets riksdag anvisade
för ändamålet 2 750 000 kr. Med hänsyn till vad statsrådet i ärendet nu anfört
anser utskottet sig böra tillstyrka, att anslaget för nästa budgetår uppföres
med oförändrat belopp.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bistånd till Tanganyika för budgetåret
1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 2 750 000 kr.

Humanitärt bistånd

29:o) Humanitärt bistånd. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 30,
s. 40 och 41) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1963/64 anvisa
ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 5 000 000 kr.

För budgetåret 1962/63 har 5 000 000 kr. anslagits för humanitärt bistånd,
varav 2 500 000 kr. avsetts för flyktinghjälp medan resterande belopp förutsetts
tagas i anspråk för katastrofhjälp och andra tillfälliga biståndsändamål
av humanitär natur.

Såsom under föregående budgetår har för innevarande budgetår ett bidrag
av 600 000 kr. utgått till Förenta Nationernas flyktingkommissarie för verksamhetsåret
1962. Likaså har ett i jämförelse med 1961 oförändrat belopp
av 300 000 kr. utbetalats såsom bidrag för 1962 till UNRWA.

Från anslaget har vidare under innevarande budgetår beslut fattats att ett
belopp av 300 000 kr. skall användas såsom katastrofhjälp till de områden
i Iran som i september 1962 härjades av en svår jordbävning. Bidraget av 8

liihang till riksdagens protokoll 1063. 6 samt. Nr 3

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

ses användas till återuppbyggnaden av en by. För att bistå den nödlidande
algeriska befolkningen inför vinterns påfrestningar har anslagits 600 OOi)
kr. för inköp av filtar för omedelbar leverans till Algeriet. Dessa filtar
överlämnades till vederbörande algeriska myndigheter i början av december
1062.

Hjälpbehoven för omhändertagandet av flyktingar och nödhjälp vid större
naturkatastrofer kvarstår från år till år. Såvitt nu kan förutses torde särskilt
situationen i Algeriet kräva ytterligare bistånd. Statsrådet förordar därför,
att anslaget utgår med samma belopp som under innevarande budgetår.

Utskottet. Såsom statsrådet framhållit kvarstår från år till år hjälpbehoven
för omhändertagandet av flyktingar och nödhjälp vid större naturkatastrofer.
Särskilt erinras om den nödlidande algeriska befolkningen, där situationen
torde komma att kräva ytterligare bistånd. Utskottet vill därför
tillstyrka, att förevarande anslag för nästa budgetår uppföres med oförändrat
belopp, 5 milj. kr.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Humanitärt bistånd för budgetåret
1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.

Motioner i övrigt rörande internationell biståndsverksamhet

30 :o) Motioner om Sveriges anslutning till DAC. 1 de förenämnda båda likalydande
motionerna I: 312 av herr Lundström m. fl. och II: 371 av herr
Ohlin m. fl. har hemställts bl. a., att riksdagen måtte uttala att Sverige bör
inträda som medlemsland i det till OECD knutna organet för bistånd till
u-länderna, Development Assistance Committee (DAC) samt i skrivelse till
Kungl. Maj :t begära genomförandet av Sveriges anslutning.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, får utskottet
hänvisa till motionen II: 371.

Utskottet vill erinra om att motioner i samma syfte som de nu förevarande
avslogs av förra årets riksdag. Utskottet uttalade i sammanhanget, att
medlemskapet i OECD:s särskilda kommitté för utvecklingsbistånd (DAC)
var inskränkt till tio stater. Kommitténs verksamhet, som givetvis icke kunde
undgå att präglas av medlemskretsens begränsning till givarländer, hade
ännu icke avsatt några mera betydande resultat. Frågan om Sveriges inträde
i kommittén syntes under sådana förhållanden icke vara av så brådskande
natur, att något riksdagens uttalande i det i motionerna angivna syftet för
det dåvarande vore påkallat. Utskottet underströk emellertid angelägenheten
av att de svenska biståndsinsatserna samordnades med andra länders. Även
om sådan samordning i görligaste mån borde ske inom FN och dess fackorgan,
där såväl givar- som mottagarländerna vore representerade, borde
även andra möjligheter kunna prövas i den mån de kunde bedömas höja den
svenska biståndsgivningens effektivitet.

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

Sedan riksdagen förra året behandlade detta ärende har visserligen den
förändringen inträffat, att Norge inträtt som medlem i DAC och att Danmark
nyligen fått medlemskap. Emellertid äro varken Österrike eller
Schweiz medlemmar. Kvar står också, att såsom ovan antytts DAC har en ensidig
sammansättning; den är icke öppen på samma villkor för alla 0ECD:s
medlemsstater. Det må vidare erinras om att Sverige alltid understött FN
som koordinerande organ för samordning av den internationella hjälpen
och biståndsverksamheten. FN, där också mottagarländerna aro representerade,
har i detta syfte byggt upp en världsomspännande central for denna
koordination, som OECD och DAC icke ha motsvarighet till. Enligt
utskottets mening bör frågan om ett eventuellt medlemskap i DAC icke forceras.
Skäl tala för att Sverige ställer sig avvaktande, tills klarare besked
vunnits om DAC:s inriktning och andra därmed förknippade förhållanden.

Av det anförda framgår att utskottet ansett sig alltjämt sakna anledning
att frångå sin förra året uttalade uppfattning i denna fråga, varför motionerna
i här berörda del avstyrkas.

Utskottet hemställer,

att motionerna I: 312 och II: 371, såvitt nu är i fråga, icke
må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

31 :o) Motioner om skydd för utlandsinvesteringar m. m. I två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Gösta Jacobsson
m. fl (I: 191) och den andra inom andra kammaren av herr Bohman (II:
225), har hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begara
att Kungl. Maj :t ville vid handelsförhandlingar med utvecklingsländer eller
eljest i samband med lämnande av kommersiellt eller tekniskt bistånd söka
få till stånd ömsesidiga investeringsskvddsavtal med dessa länder, innefattande
bl. a. bestämmelser om full ersättning vid fall av nationalisering samt
om transferering, valutakurssäkring och internationell skiljedom.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande hänvisas
till motionen I: 191.

Utskottet. Ett av de allvarligaste hindren för en ökning av industriländernas
investeringar i de underutvecklade länderna är de stora politiska riskei,
som ofta bedömas föreligga. Vid olika tillfällen har det svenska näringslivet
uttryckt önskemål om åtgärder från statsmakternas sida för att skapa större
trygghet mot nationaliserings- och expropriationsåtgärder samt för förluster
på grund av krig och andra liknande exceptionella händelser.

När det gäller frågan om svenska åtgärder för att hereda trygghet åt privatinvesteringar
i de underutvecklade länderna är det naturligt att i första
hand beakta vad som kan göras genom internationellt samarbete. Utskottet
vin härvid erinra om att på det internationella planet överläggningar sedan
länge ägt rum inom olika organisationer för att söka få till stånd ett

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

multilateralt försäkrings- eller garantisystem. Härvid må nämnas, att inom
OECD nyligen framlagts en text till konvention om skydd för utländsk egendom.
Frågan om att upprätta ett internationellt forum för slitande av tvister
mellan en regering och utländska privata investerare har utretts av
Världsbanken, som anser att förbättrade metoder för att lösa investeringstvister
skulle bidraga till att skapa ett gynnsammare investeringsklimat och
därigenom stimulera till ökad tillförsel av privat kapital till de underutvecklade
länderna. Inom Världsbankens sekretariat har också en utredning
företagits om möjligheterna att genomföra ett internationellt system för försäkring
av utländska investeringar mot icke-kommersiella risker.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att en inom Beredningen för internationella
biståndsfrågor tillsatt särskild arbetsgrupp i dagarna avlämnat
en rapport rörande kommersiellt och handelspolitiskt utvecklingsbistånd.
I densamma framhålles bl. a., att det kunde vara önskvärt att redan nu
pröva möjligheten att på nationell basis i särskilda fall garantera privata direkta
investeringar i de underutvecklade länderna. Då en sådan möjlighet___

bl. a. med hänsyn till sin provisoriska karaktär — torde få utnyttjas relativt
restriktivt, bör, framhålles det i rapporten, en omsorgsfull utredning företagas
av de individuella garantifall, som kunna aktualiseras. Framställningar
om sådan garanti syntes lämpligen kunna beredas inom Exportkreditnämnden,
men det torde ankomma på Kungl. Maj :t att taga ställning. För
den händelse det skulle visa sig, att tanken på ett internationellt garantisystem
icke kan realiseras inom rimlig tid, bör man enligt nämnda arbetsgrupp
från svensk sida undersöka möjligheten av att inrätta ett nationellt garantisystem
av mer utbyggd karaktär. Det bleve i så fall givetvis nödvändigt att
företaga en mer ingående utredning av garantiproblemet.

Det må i anslutning härtill erinras om att i några av de viktigare kapitalexporterande
länderna statliga åtgärder redan vidtagits för att bereda landets
företagare garantiskydd eller försäkring mot förluster till följd av expropriation,
transfereringshinder, krig etc. Vidare kan nämnas, att några länder
samtidigt som de uppbyggt nationella garantisystem ingått särskilda bilaterala
avtal om investeringsskydd med vederbörande utvecklingsländer.

Även om, såsom ovan nämnts, man i första hand bör beakta vad som på
detta område kan göras genom internationellt samarbete, torde i enlighet
med de av statsmakterna förra året godkända riktlinjerna för ett svenskt
utvecklingsbistånd anledning finnas att pröva möjligheten av särskilda svenska
åtgärder i syfte att minska de risker, som äro förenade med transaktioner
med de underutvecklade länderna. Utskottet, som har anledning förutsätta,
att Kungl. Maj :t med uppmärksamhet följer dessa frågor och i positiv
anda prövar de förslag, som läggas fram i internationella organisationer, anser
att det i avvaktan därpå även bör kunna övervägas att genom investeringsgarantisystem
och bilaterala investeringsskyddsavtal stödja de svenska
insatserna i utvecklingsländerna. Utskottet anser, att riksdagen bör i skrivelse
till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet sålunda anfört.

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i anledning av motionerna I: 191 och II:
225 i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet
anfört.

32 :o) Motioner om stöd åt utvecklingsländerna genom handelspolitiska åtgärder.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels de förenämnda båda likalydande motionerna I: 312 av herr Lundström
m. fl. och II: 371 av herr Ohlin m. fl., i vilka hemställts bl. a., att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om en undersökning rörande
de problem, som sammanhänga med den hämmande effekten på u-ländernas
exportmöjligheter genom svenska skatter, tullar, införselavgifter o. d.,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Tage Johansson och Palm (I: 396) och den andra inom andra kammaren
av herr Svensson i Kungälv m. fl. (II: 478), i vilka hemställts att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om skyndsam utredning
beträffande vårt lands möjligheter att genom handelspolitiska åtgärder ge
u-länderna ett effektivt stöd i deras uppbyggnadsverksamhet.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får
utskottet hänvisa till motionerna II: 371 och I: 396.

Utskottet. Världshandelns utveckling efter sista världskriget har icke varit
gynnsam för de underutvecklade länderna. Under det att industriländernas
utrikeshandel hastigt stigit, har värdet av u-ländernas export ökat avsevärt
långsammare och under de senaste åren gått tillbaka. Till belysning
härav må framhållas följande.

Medan värdet av industriländernas export ökade med närmare 150 procent
mellan åren 1948 och 1961, stannade u-ländernas exportökning vid ca 60
procent eller, om oljeexporten borträknas, mindre än 50 procent. Sveriges
import från u-länderna uppgick år 1961 till 1,8 miljarder kr., motsvarande
12 procent av vår totala import. Detta innebär uppskattningsvis, att Sverige
tog emot ungefär 1 procent av u-ländernas totala export samma år. Trots
dessa siffror torde för vissa u-länder den svenska importen vara av betydelse,
varför våra strävanden böra inriktas på att öka denna import.

Motionsvis har framhållits att biståndsinsatserna ha motverkats av den
handelspolitik, som de industrialiserade länderna bedrivit. Genom extraskatter
och tullar eller andra importhämmande åtgärder har man försvårat u-ländernas
export. I de av förra årets riksdag godkända riktlinjerna för det
svenska utvecklingsbiståndet berördes de svårigheter, som sålunda uppkommit
för u-ländernas ekonomiska utveckling. Riksdagen framhöll i samband
därmed, att en liberalisering av industriländernas handelspolitik torde vara
det verksammaste medlet att främja u-ländernas ekonomiska utveckling.
Särskilt betonades angelägenheten av att Sverige med sina låga tullar och
sin allmänt frihandelsvänliga inställning fortsättningsvis målmedvetet strävade
att i internationella sammanhang medverka till ytterligare liberalise -

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

ring av importen från u-länderna. Riksdagen erinrade om att sedan några år
u-landsproblemen behandlats inom en särskild GATT-kommitté, där frågan
om minskning av handelshinder vore föremål för särskild uppmärksamhet.

Såsom under föregående punkt erinrats har en inom Beredningen för internationella
biståndsfrågor tillsatt särskild arbetsgrupp nyligen avlämnat
en rapport rörande kommersiellt och handelspolitiskt utvecklingsbistånd. I
densamma framhålles att, även om u-ländernas svårigheter på handelns område
ofta bäst torde kunna angripas inom ramen för det multilaterala ekonomiska
samarbetet, varje industriland givetvis också bär möjlighet att genom
unilaterala åtgärder av olika slag bidraga till att dessa svårigheter nedbringas.
Vad Sverige angår erinras om, såsom ovan nämnts, den svenska
handelspolitikens frihandelsvänliga karaktär och att Sverige i internationella
sammanhang söker verka för en friare världshandel och för beaktande av
u-ländernas intressen.

Utskottet vill erinra om att innevarande års riksdag på förslag av Kungl.
Maj :t (prop. nr 27) godkänt ett internationellt kaffeavtal, som utarbetats av
FN:s kaffekonferens under år 1962. Detta avtal syftar i första hand till att
åstadkomma balans mellan tillgång och efterfrågan men också till att positivt
bidraga till den ekonomiska utvecklingen i u-länderna.

Utskottet finner i likhet med arbetsgruppen det vara en integrerande del
av biståndet till u-länderna, att den av Sverige hittills förda frihandelsvänliga
politiken med all kraft fullföljes och att det därutöver är angeläget, att
såväl statsmakterna som näringslivet hjälpa u-länderna att vinna ökad
avsättning för sina produkter. Med hänsyn härtill och till frågans vikt och
betydelse anser utskottet, att riksdagen bör i skrivelse till Kungl. Maj :t giva
till känna vad utskottet sålunda anfört.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i anledning av motionerna I: 312 och II:
371 samt I: 396 och II: 478, förstnämnda båda motioner såvitt
nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj.-t giva till känna
vad utskottet anfört.

Diverse

33 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Beskiekningsfastigheternas
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 31 och
32, s. 42) hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1963/64 anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Beskickningsfasiigheternas
delfond ett förslagsanslag av

9 629 000 kr.;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 585 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

34 :o) Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda svenska medborgare.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 33, s. 42 och 43), innebäiande
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gottgörelse av kostnader för sjöfolk
och nödställda svenska medborgare för budgetåret 1963/64
anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kr.

35 :o) Förstärkning av avkastningen av understödsfonden för rysslandssvenskar.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 34, s. 43), innebärande
en anslagsminskning av 5 000 kr., som föranletts bl. a. av den höjning av
folkpensionsförmånerna som genomförts den 1 juli 1962, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förstärkning av avkastningen av understödsfonden
för rgsslandssvenskar för budgetåret 1963/64
anvisa ett anslag av 25 000 kr.

36:o) Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 35, s. 44—55) att till ifrågavarande ändamål för
hudgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 3 372 000 kr.

Vidare har i en inom andra kammaren av herrar Wachtmeister och Larsson
i Luttra väckt motion (II: 120) hemställts, att riksdagen måtte besluta
att av anslaget till upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige må
utgå ett engångsbidrag av 10 000 kr. till utrustning av Bernadottemuseet i
Pau.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 745 000 kr.

Upplysningsverksamheten i utlandet angående Sverige har under 1962
varit föremål för särskild uppmärksamhet från statsmakternas sida. 1962
års riksdag beviljade ökade anslag till denna verksamhet under såväl tredje
som tionde huvudtiteln i avsikt att i utlandet skapa ökad kunskap om och
bättre förståelse för svenska förhållanden och ställningstaganden samt för
att stödja svenska export- och turistfrämjande insatser. De ökade anslagen
avsågs dels för upprustning av .statliga och statsunderstödda upplysningsorgan,
dels för att möjliggöra speciella aktioner i första hand i Amerikas
Förenta Stater, Västtyskland, Frankrike och Belgien.

Den 11 maj 1962 förordnade Kungl. Maj :t en särskild rådgivare att stå
till vederbörande departementschefers förfogande i frågor rörande svensk
upplysningsverksamhet i utlandet. Till denne rådgivare uppdrogs även att
vara ordförande i den upplysningsberedning som tillkallades med stöd av
Kungl. Maj:ts beslut den 25 maj 1962. Den särskilde rådgivarens uppgift är
bl. a. att i samråd med upplysningsberedningen samordna och på längre

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 11)63

sikt planlägga den statliga och statsunderstödda upplysningsverksamheten
i utlandet, varvid intim samverkan skall eftersträvas med näringslivets organisationer
och andra enskilda sammanslutningar.

De här nämnda åtgärderna bör enligt departementschefen betraktas som
en inledning till en förstärkning av det svenska informationsarbetet i utlandet,
samtidigt som de erfarenheter, vilka kan beräknas bli efterhand vunna,
bör tjäna till ledning vid en framtida bedömning av hur upplysningsverksamheten
utomlands skall permanent samordnas. Det torde råda allmän
enighet om att en väl avvägd och effektiv upplysningsverksamhet är av betydelse
både för vårt lands anseende och för dess välstånd.

Departementschefen är övertygad om att verksamhetens olika syften,
d. v. s. strävandena att öka förståelsen för svenska samhällsförhållanden,
svensk utrikes- och handelspolitik samt att stödja svensk export och att stimulera
utlänningars resor till Sverige, varken kan eller bör skiljas från varandra.
Arbetet för dessa olika syften bör nära samordnas. Härigenom utnyttjas
tillgängliga resurser på bästa sätt.

Sveriges ökade engagemang i den internationella politiken under senare
år, vårt intresse att sprida kännedom om Sverige på de områden där vi är
ett föregångsland och inte minst vårt beroende av en stor och växande utrikeshandel,
delvis under helt nya och snabbt skiftande förhållanden, ställer
stora krav på informationsarbetet utomlands. Under en följd av år har
upplysningsverksamheten i stort sett varit begränsad till att möta utlandets
spontana efterfrågan på informationer. I dag kräves av nyss anförda skäl
att vi söker skapa vidgad och fördjupad kännedom om vårt land inom allt
vidare områden. Vi måste med andra ord bli i stånd att dirigera vårt eget
upplysningsarbete. Detta arbete bedrives emellertid i en allt hårdare konkurrens,
något som under senare år lett till stigande kostnader. Särskilt
påkallar distributionens problem ökad uppmärksamhet och väsentligt ökad
medelstilldelning. Vi har hittills fått koncentrera oss huvudsakligen på produktion
av upplysningsmaterial och i stort sett inte haft resurser för något
därutöver.

Förberedelser för speciella aktioner i Amerikas Förenta Stater, Västtyskland,
Frankrike och Belgien pågår nu, sedan anslag beviljats av 1962 års
riksdag. För att nyttan av dessa aktioner skall bli varaktig, krävs att det
normala upplysningsarbetet i de nämnda länderna efter aktionernas slut
bedrives med större intensitet än före deras början. Vid planeringen av aktionerna
bör därför hänsyn tagas till behovet av uppföljande åtgärder. Regionala
aktioner såsom de här nämnda liksom de efterföljande åtgärderna
kommer att ställa ökade krav på insatser av upplysningsorganen, i första
hand utrikesdepartementets pressbyrå, Svenska institutet, Svenska turisttrafikförbundet
och de svenska institutionerna i vederbörande länder.

Ur anslagsposten till övrig upplysningsverksamhet har medel innevarande
budgetår anvisats bl. a. till vissa förberedelser för aktionerna i Västtyskland
samt Frankrike och Belgien. Huvuddelen av de statliga bidragen till
dessa aktioner, som har starka kommersiella och resefrämjande syften, har

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

emellertid beviljats under tionde huvudtiteln. Departementschefen finner det
därför mest ändamålsenligt att i fortsättningen anslag för dessa aktioner
upptas uteslutande under tionde huvudtiteln.

Det har således befunnits nödvändigt att under begränsad tid genomföra
koncentrerade upplysningsaktioner i enstaka länder. Sådana bör emellertid
tillgripas endast då särskilda skäl talar härför. Man bör eljest eftersträva
en kontinuerlig aktivitet över hela fältet och inrikta upplysningsorganens
samfällda resurser härpå. En sådan verksamhet kräver omsorgsfull och
långsiktig planläggning. De tekniska förberedelserna är tidsödande, och
beslut måste fattas flera år i förväg. Departementschefen utgår från, att den
särskilde rådgivaren och upplysningsberedningen under 1963 skall skaffa
sig sådan överblick att en långsiktig plan för upplysningsverksamheten kan
framläggas som grundval för senare anslagsäskanden.

Erfarenheterna från senare år visar, att oförutsedda situationer kan inträffa
och påkalla snabba, koncentrerade upplysningsaktioner, som inte
kunnat planeras i förväg. Vidare bör upplysningsberedningen ges möjlighet
att genomföra efterföljande åtgärder i några länder, bl. a. Nederländerna
och Storbritannien, där särskilda s. k. Sverige-år nyligen arrangerats. Slutligen
bör redan under nästa budgetår upplysningsverksamhet påbörjas eller
intensifieras i några länderområden, där sådan hittills inte alls bedrivits
eller förekommit endast sporadiskt. För dessa ändamål föreslås, att medel
anvisas av riksdagen från ett särskilt anslag under tredje huvudtiteln. Förslag
härom framlägges under nästpåföljande anslag.

Vidare föreslås att förslagsanslaget till utländska pressbesök för vinnande
av bättre överblick överflyttas till förevarande anslag för att ingå som
en anslagspost. Utgifter för utländska pressmäns besök i Sverige får anses
ha samma syfte som detta anslag, nämligen att i utlandet sprida information
om Sverige. Såväl medel under denna nya anslagspost som under anslagsposten
till övrig upplysningsverksamhet torde numera böra ges karaktären
av reservationsmedel, vilket bör ske genom att hela anslaget förvandlas till
reservationsanslag.

Beträffande Svenska institutet för kulturellt utbyte med utlandet föreslår
departementschefen en höjning med 370 000 kr. till 1 879 000 kr. I samband
därmed framhålles, att den ökade upplysningsverksamheten medför större
belastning på de ordinarie upplysningsorganen. Inte minst gäller detta för
Svenska institutet, där de planerade upplysningskampanjerna i Amerikas
Förenta Stater, Västtyskland och Frankrike/Belgien kommer att ställa större
krav på nyproduktion av upplysningsmaterial. Den av departementschefen
förordade ökningen av statsbidraget bör i största möjliga utsträckning
disponeras för större sådan produktion.

Svensk-amerikanska nyhetsbyrån behöver enligt departementschefen bättre
sättas i stånd att utöva den public relations-verksamhet som för framtiden
synes bli eu allt mer betydelsefull del av New York-kontorets uppgift. För
att tillgodose detta förordas, att bidraget till Svensk-amerikanska nyhetsbyrån
höjes med 60 000 kr. till 659 000 kr.

4 Hihaiuj till riksdagens protokoll 1963. 6 samt. Nr 3

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

Den av Svensk-internationella pressbyrån bedrivna publicitetsbefordrande
verksamheten har under året utvidgats genom en fördubbling av dess
tyska och franska nyhetstjänst. Kostnaden härför liksom för en planerad
nyhetstjänst på finska språket bör bestridas från byråns anslag. För att vidmakthålla
denna utökade verksamhet föreslås en höjning av bidraget med
97 000 kr. till 284 000 kr.

Med avseende å Utländska pressbesök förutses för nästa budgetår fortsatt
intensiv besöksverksamhet, varför anslagsposten föreslås uppförd med
200 000 kr., innebärande oförändrad medelsanvisning.

Anslagsposten till Övrig upplysningsverksamhet har hittills under budgetåret
belastats med omkring 400 000 kr. För återstoden av budgetåret beräknas
ytterligare ca 375 000 kr. behöva tagas i anspråk.

Som inledningsvis anförts bör kostnaderna för de planerade manifestationerna
i Västtyskland och Frankrike/Belgien i fortsättningen anvisas på tionde
huvudtiteln. En minskning av belastningen under förevarande anslagspost
kan sålunda förutses. För fortsatt upplysningsverksamhet om Sverige
vid beskickningar, delegationer och konsulat — inbegripet särskild kontaktverksamhet
vid beskickningen i Bryssel — samt för övrig upplysningsverksamhet,
t. ex. för svenska talesmäns resor och public relations-åtgärder i anslutning
därtill, beräknas för nästa budgetår ett belopp av 350 000 kr.

Utskottet. Vid sin behandling av motsvarande anslag föregående år framhöll
riksdagen, att den handelspolitiska utvecklingen genom bl. a. den fortgående
utbyggnaden av produktionskapaciteten i de stora industrinationerna
samt de senaste årens omfattande marknadsbildningar i hög grad skärpt den
internationella konkurrensen och medfört ökat behov av insatser för att
utomlands sprida vidgad kännedom om och förståelse för Sverige och svenska
förhållanden. Det vore därför ett angeläget intresse att alla ansträngningar
vidtoges för att i utlandet söka skapa en mera rättvisande bild av
det moderna svenska samhället än som på många håll syntes vara rådande.
Det gällde bl. a. att klarlägga svensk utrikes- och handelspolitik. Vidare behövdes
en intensifierad upplysningsverksamhet om landets industri och näringsliv,
dess kommersiella, sociala och kulturella förhållanden, dess tekniskt-vetenskapliga
standard m. m. Av stor och aktuell betydelse vore givetvis
upplysningsaktioner i anslutning till våra strävanden att vinna tillträde
till den europeiska gemensamma marknaden. Många med Sverige jämförbara
länder anvisade högst betydande medel för upplysnings- och goodwillskapande
kampanjer i motsvarande syfte.

Mot bakgrunden härav beviljade riksdagen ökade anslag till upplysningsverksamhet
i utlandet angående Sverige under såväl tredje som tionde huvudtiteln.
De ökade anslagen avsågos dels för upprustning av statliga och
statsunderstödda upplysningsorgan, dels för att möjliggöra speciella aktioner
i första hand i Amerikas Förenta Stater, Västtyskland, Frankrike och
Belgien.

Såsom departementschefen framhållit är en väl avvägd och effektiv upp -

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

lysningsverksamhet av betydelse för vårt lands anseende och för dess välstånd.
En vidgad och fördjupad kännedom om vårt land inom allt vidare
områden ställer stora krav på vårt informationsarbete. Detta arbete måste
bedrivas i en allt hårdare konkurrens, vilket leder till stigande kostnader.

Jämfört med de medel, som stå till förfogande för innevarande budgetår,
innebär Kungl. Maj :ts nu föreliggande förslag en anslagsökning av 627 000
kr. Av denna höjning avser ett belopp av 527 000 kr. förstärkning av de
bidrag, som lämnas till Svenska institutet för kulturellt utbyte med utlandet,
Svensk-amerikanska nyhetsbyrån och Svensk-internationella pressbyrån. Den
återstående höjningen, 100 000 kr., hänför sig till anslagsposten övrig upplysningsverksamhet.
Med hänsyn till vad utskottet i det föregående anfört
anser utskottet den föreslagna höjningen väl motiverad och tillstyrker densamma.

Såsom departementschefen erinrat har ur anslagsposten till övrig upplysningsverksamhet
för innevarande budgetår medel anvisats bl. a. till vissa
förberedelser för speciella upplysningskampanjer i Västtyskland, Frankrike
och Belgien. Huvuddelen av de statliga bidragen till dessa aktioner, som ha
starka kommersiella och resefrämjande syften, har emellertid beviljats under
tionde huvudtiteln. Utskottet finner i likhet med departementschefen
mest ändamålsenligt, att i fortsättningen anslag för dessa aktioner upptagas
uteslutande under tionde huvudtiteln.

Enligt Kungl. Maj :ts förslag skall det nu utgående förslagsanslaget till
utländska pressbesök med oförändrat belopp, 200 000 kr., överflyttas till
förevarande anslag för att där ingå som en anslagspost. Då utgifterna för
utländska pressbesök i stort sett torde ha samma syfte som sistnämnda anslag,
vill utskottet biträda detta förslag.

Enligt vad utskottet inhämtat har från fransk sida stora belopp ställts till
förfogande för iståndsättning av Bernadottemuseet i Pau i södra Frankrike.
En stor sal i museets bottenvåning är avsedd som central för turistupplysning
om Sverige och för svenska utställningar. Museet i fråga, som är beläget
helt nära den av miljoner människor besökta vallfartsorten Lourdes,
är internationellt känt och livligt besökt. Det torde därför vara uppenbart,
att detta museum kan få stor betydelse för Sverigereklamen. Utskottet vill i
sammanhanget erinra om att speciella upplysningskampanjer för vissa länder,
däribland Frankrike, avses skola äga rum innevarande år. Med hänsyn
till det anförda synes utskottet goda skäl tala för att i anslutning till denna
aktion möjligheter öppnas för att utrusta ifrågavarande propagandasal. För
ändamålet har beräknats 10 000 kr. Utskottet vill därför i anledning av motionen
II: 120 föreslå, att förevarande anslag höjes med nämnda belopp.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
motionen II: 120, till Upplysningsverksamhet i utlandet angående
Sverige för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag
av 3 382 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

37 :o) Särskilda medel för upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige.
Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 36, s. 55 och 56) att till
ifrågavarande ändamål för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag
av 1 100 000 kr.

Händelser under senare år har ådagalagt behovet av reserver för upplysningsverksamhet
i oförutsedda situationer. Ett tydligt exempel härpå är
reaktionen i vissa länder till Sveriges deltagande i Kongoaktionen 1961. 1
dylika situationer är det angeläget att medel står till förfogande för omedelbara
insatser i syfte att tillrättalägga eventuella missuppfattningar.

I Nederländerna och Storbritannien har nyligen svenska upplysningsaktioner
genomförts. De medel som stått till förfogande för dessa har emellertid
inte räckt till för sådana efterföljande åtgärder, utan vilka full valuta
för våra insatser inte kan erhållas. Medan effekten av aktionerna ännu något
dröjer kvar bör insatser göras för att i möjligaste mån ta till vara aktionernas
resultat.

Den politiska och ekonomiska utvecklingen på olika håll i världen gör det
angeläget, att en viss intensifiering av upplysningsverksamheten genomföres
dels i länder där sådan förekommer endast sporadiskt, dels i länder där
Sverige hittills egentligen inte framträtt med aktivitet av detta slag. Till
den första kategorin hör bl. a. Latinamerika och i den senare ingår exempelvis
arabländerna, de fransktalande nya länderna i Afrika och i stort sett
hela Asien.

Det torde ankomma på den särskilde rådgivaren och upplysningsberedningen
att föreslå de åtgärder nu anförda synpunkter bör föranleda. För att
möjliggöra den aktivitet som befinnes nödvändig beräknas ett belopp av
1 100 000 kr. för nästa budgetår.

Utskottet. Det äskade anslaget har till syfte bl. a. att möta oförutsedda
situationer, för efterföljande åtgärder efter s. k. Sverige-år i vissa länder samt
för att intensifiera svensk upplysningsverksamhet i länder, där sådan endast
förekommer sporadiskt eller i ringa omfattning. Det förutsättes få ankomma
på den år 1962 förordnade särskilde rådgivaren i informationsfrågor och den
samma år tillkallade upplysningsberedningen att föreslå de åtgärder, som
anslaget avser att befrämja.

Utskottet biträder detta förslag och har icke något att erinra mot den
äskade medelsanvisningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Särskilda medel för upplysningsverksamhet
i utlandet angående Sverige för budgetåret 1963/64
anvisa ett reservationsanslag av 1 100 000 kr.

38 :o) Bestridande av resekostnader för inom FN utsedda svenska stipendiater.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37, s. 56), innebärande
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

att riksdagen må till Bestridande av resekostnader för
inom FN utsedda svenska stipendiater för budgetåret 1963/
64 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.

39:o) Upplysningsarbete rörande mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska
frågor. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 38, s. 56 och 57)
att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1963/64 anvisa ett anslag av
165 000 kr.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Bengtson m. fl. (I: 470) och den andra inom andra kammaren
av herr Lindkvist m. fl. (II: 572), hemställts att bidraget till Svenska
FN-förbundet uppräknas till 35 000 kr. för budgetåret 1963/64.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen II: 572.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 135 000 kr. och har
fördelats med 105 000 kr. på Utrikespolitiska institutet och 30 000 kr. på
Svenska FN-förbundet.

Utskottet. Såsom av statsverkspropositionen framgår ha framställningar
om ökade statsbidrag inkommit från de organisationer, till vilka sådant bidrag
utgår från förevarande anslag. Kungl. Maj :t har för nästa budgetår
förordat en höjning av anslaget med 30 000 kr. Av höjningen avses 25 000
kr. för Utrikespolitiska institutet och återstoden att fördelas mellan Svenska
FN-förbundet och övriga upplysningsorganisationer. Motionsvis har hemställts,
att bidraget till förbundet uppräknas till 35 000 kr.

Med allt beaktande av förbundets arbetsinsatser anser utskottet sig dock
icke berett att för detta ändamål föreslå en höjning utöver Kungl. Maj:ts
förslag, som jämväl i övrigt tillstyrkes.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 470 och II: 572, till Upplysningsarbete
rörande mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska
frågor för budgetåret 1963/64 anvisa ett anslag av 165 000
kr.

KAPITALBUDGETEN

Statens allmänna fastighetsfond

40 :o) Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikesrepresentationen.
Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 39, s. 58—61) att
till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag
av 5 300 000 kr.

46 Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 350 000 kr.
bör budgetåret 1963/64 erfordras medel i första hand för fastighetsprojekl
i Belgrad, Berlin, Monrovia, Rabat, Alger och Tunis.

Beträffande den senast i 1962 års statsverksproposition anmälda fastighetsfrågan
i Belgrad har hittills förda förhandlingar om tomtköp ännu inte
givit resultat. Beskickningen har även bemyndigats upptaga förhandlingar
om förvärv av lämplig tomt inom en av jugoslaviska staten planerad diplomatenklav.
Dessa förhandlingar pågår. Beskickningen bevakar emellertid
aven andra möjligheter till lösning av sina lokalfrågor. Ett fastighetsförvärv
i Belgrad kan sålunda aktualiseras under budgetåret 1963/64.

Ett fastighetsförvärv är även aktuellt för generalkonsulatet i Berlin. Medel
härför torde förutses under nästkommande budgetår.

Kungl. Maj :t har toreslagit en viss utbyggnad av Sveriges representation
i Nordafrika. Här lämnas en redogörelse för hur den svenska utrikesrepresentationens
behov av chefsbostäder och kanslilokaler f. n. är tillgodosett på
den afrikanska kontinenten.

Förhandlingar pågår om förvärv av en ändamålsenlig tomt i Kairo, avsedd
för nybyggnad inrymmande sändebudsbostad och kanslilokaler. Förutsätt,
ningar kommer därigenom att skapas för en rationell och definitiv lösning
av beskickningens lokalfråga.

Beskickningen i Addis Abeba disponerar en centralt belägen fastighet,
som 1946 donerats till svenska staten av den etiopiske kejsaren. Under
1961—1962 har på beskickningstomten uppförts en ny kanslibyggnad inrymmande
jämväl personalbostad m. m. Den nya byggnaden togs i bruk i
september 1962. När en förutsedd upprustning av chefsbostaden företagits,
kommer beskickningens lokalbehov på längre sikt att vara tillgodosett på ett
tillfredsställande sätt.

För det nyinrättade lönade generalkonsulatet i Nairobi har moderna
kanslilokaler förhyrts i en nybyggd kontorsfastighet i stadens centrala delar.
Som tjanstebostad åt generalkonsuln har, som förut nämnts, under hösten
1962 förvärvats en villafastighet. Generalkonsulatets anspråk på lämpliga
lokaler är härigenom för dagen uppfyllda.

Beskickningskansliet i Pretoria är inrymt i förhyrda kontorslokaler i
centrum av staden. Sändebudsbostaden, som förvärvades år 1955, består
av en mindre villabyggnad. I Kapstaden, där sändebudet vistas 4—5 månader
av året i samband med parlamentssessionen, förfogar staten över en villa.
Under rådande förhållanden synes anledning saknas att företaga någon
ändring av den nuvarande dispositionen av beskickningens i Pretoria lokaler.

For beskickningen i Léopoldville förhyres kanslilokaler i en kontorsbyggnad
samt sändebudsbostad i en villafastighet. Kanslilokalerna anses vara
tillfredsställande såväl i fråga om utrymmen som belägenhet. Chefsbostaden
uppfyller däremot inte helt de krav som bör ställas på en bostad för ett sändebud.
Undersökningar pågår om hur chefsbostadsfrågan skall lösas på ett
ändamålsenligt sätt.

Lokalbehovet för beskickningen i Lagos har tillgodosetts genom förhyr -

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

ning av såväl kanslilokaler som sändebudsbostad. Nybyggnadsfrågan torde
i sinom tid få underställas riksdagens prövning.

För beskickningen i Monrovia har två sammanslagna bostadsvåningar kunnat
förhyras och iordningställas till kansli. För sändebudets räkning har
provisoriskt förhyrts en nyuppförd villa, som färdigställts hösten 1962. Byggnadsstyrelsen
undersöker för närvarande hur beskickningens lokalfrågor
skall lösas på längre sikt, och beskickningschefen har erhållit i uppdrag att
undersöka möjligheterna att förvärva en tomt för uppförande av en sändebudsbostad.
Nybyggnadsfrågan torde få underställas riksdagens prövning.

Beskickningen i Rabat disponerar två förhyrda villafastigheter belägna
i stadens moderna del. Den ena rymmer beskickningskansli, skrivbiträdesbostad
m. m. medan den andra är upplåten som tjänstebostad åt chefen.
Från beskickningen erhållna uppgifter tyder på att chefsbostadsfrågan bäst
löses genom ett fastighetsförvärv. Medel för ett dylikt köp torde böra förutses
nästkommande år.

Beträffande den blivande beskickningen i Alger har en förberedande undersökning,
som företagits under hösten 1962, visat, att lämpliga kanslilokaler
kan förhyras i stadens centrala delar. Däremot är det svårare att
förhyrningsvägen anskaffa en lämplig bostad åt ett sändebud. De villafastigheter,
som skulle kunna komma i fråga, erbjuds till försäljning. Departementschefen
förutser därför, att en bostad åt den blivande beskickningschefen
måste anskaffas genom förvärv av en lämplig fastighet. Det är även sannolikt,
att bostäder åt andra utsända tjänstemän, som skall tjänstgöra vid beskickningen,
bör anskaffas genom köp. Att för dagen uppskatta storleken av
den investering som här blir erforderlig nästkommande budgetår är vanskligt.

Någon mera ingående undersökning rörande utsikterna att anskaffa lokaler
för beskickningskansli och bostad åt sändebudet för den blivande beskickningen
i Tunis har ännu inte företagits. Det torde dock kunna förutsättas,
att svårigheter kommer att uppstå även här att hyresvägen anskaffa
lämpliga lokaler. Det är således troligt, att man även i Tunis tvingas
lösa frågan genom fastighetsköp åtminstone vad beträffar chefsbostad.

Beskickningens i Teheran lokaler är ur olika synpunkter otillfredsställande
i vad avser såväl kansli som sändebudsbostad. I 1959 års statsverksproposition
angavs, att lokalfrågan tills vidare ordnats genom fortsatt föihyrning.
Då nya lokaler återigen måste anskaffas inom en näia framtid,
undersöker byggnadsstyrelsen möjligheterna att förvärva en tomt föi nybyggnad
eller en fastighet. Några konkreta förslag föreligger dock inte för närvarande.
Marknadsläget är dock sådant att det inte är uteslutet att man rätt
snart tvingas taga ställning till frågan om förvärv av en tomt.

Även andra behov än de här anmälda kan bli aktuella under det närmaste
budgetåret.

I enlighet med vad som nu anförts föreslår departementschefen att fönvarande
investeringsanslag för budgetåret 1963/64 uppföres med ett belopp
av 5 300 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

Utskottet har vid granskning av de beräkningar, som ligga till grund för
det nu äskade anslaget, funnit motiverat, att detsamma uppföres med av
Kungl. Maj :t föreslaget belopp. Såsom förutsattes i 1952 års riksdagsbeslut i
samband med det lämnade bemyndigandet för Kungl. Maj :t att inom ramen
för anvisade medel inköpa, uppföra och iståndsätta fastigheter för utrikesrepresentationen
bör Kungl. Maj :t jämväl för nästa års riksdag anmäla,
vilka åtgärder som i här förevarande avseenden vidtagits under det närmast
förflutna budgetåret.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Inköp, uppförande och iståndsättande
av fastigheter för utrikesrepresentationen för budgetåret
1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 5 300 000 kr.

Statens utlåningsfonder

41 :o) Utrikesförvaltningens lånefond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 40, s. 61 och 62), innebärande att fonden, som för närvarande uppgår
till 525 000 kr, med hänsyn till det beräknade lånebehovet tillföres ytterligare
200 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utrikesförvaltningens lånefond för
budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 200 000
kr.

42 :o) Uppskjutna frågor. Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande
i fråga om nedannämnda av Kungl. Maj :t under följande punkter framställda
förslag, nämligen

punkten 1: Utrikesförvaltningen: Avlöningar,

punkten 2: Utrikesförvaltningen: Omkostnader,

punkten 3: Vissa bostadskostnadsersättningar samt

punkten 4: Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat;

vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 19 mars 1963

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
irån första kamaren: herrar Näsström, Boman, fröken Andersson, heriar
Einar Persson, Ivar Johansson, Virgin, Fritz Person, Rikard Svensson,
tru Wallentheim herrar Per Jacobsson, Mårtensson, Herbert Larsson,
Hjorth, Per-Olof Hanson och Sundin; samt

‘''rå''*a I.\d ™ kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson
! Stockholm, Stahl^ Karlsson i Olofström, Blidfors, Eliasson i Sundborn,
Mellqvist, fru Lewen-Eliasson, herrar Svensson i Ljungskile, Larsson i Hedenaset,
Johansson i Norrköping, Bohman, Eskel och Nelander.

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

Reservationer

1) vid punkten 15 (FN:s särskilda fond) av herrar Boman, Ivar Johansson,
Per Jacobsson, Per-Olof Hanson, Sundin, Ståhl, Eliasson i Sundborn,
Svensson i Ljungskile, Larsson i Hedenäset och Helander, vilka ansett att
utskottet bort tillstyrka motionerna I: 312 och II: 371 samt I: 469 och II: 576
i vad de avse anvisande av ytterligare 12,8 milj. kr. till FN:s särskilda fond
och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 12, som börjar med »Utskottet
anser» och slutar med »1,3 milj. kr.», bort ha följande lydelse:

»Det må emellertid framhållas, att antalet ansökningar om bidrag från
fonden varit stigande och att vidgade möjligheter föreligga att använda medel
på ett fruktbärande sätt. Enligt vad utskottet inhämtat torde färdigplanerade
projekt finnas för en budgetram av 100 milj. dollar. Såsom från fonden
förklarats skulle det vara beklagligt, om man i brist på medel skulle
tvingas avstå från verkställandet av något enda av de värdefulla projekt, för
vilka hjälp begärts. Utskottet är därför berett tillstyrka, att i enlighet med de
i ämnet väckta motionerna anslaget till fonden för nästa budgetår bestämmes
till 40 milj. kr., vilket innebär en höjning i förhållande till Kungl. Maj :ts
förslag med 12,8 milj. kr.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och med bifall till motionerna I: 312 och II: 371 samt 1:469
och II: 576, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till FN:s
särskilda fond för budgetåret 1963/64 anvisa ett anslag av
40 000 000 kr.»

2) vid punkten 17 (Internationella livsmedelsfonden)

a) av herrar Boman, Per Jacobsson, Per-Olof Hanson, Sundin, Ståhl,
Eliasson i Sundborn, Svensson i Ljungskile, Larsson i Hedenäset och Nelander,
vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:475 och II:
574 samt I: 192 och att därför

dels den del av utskottets yttrande på s. 15, som börjar med »I motionerna
I: 475» och slutar med »därom anförts», bort utgå,

dels den del av utskottets yttrande, som på s. 16 börjar med »Vidare ha»
och på s. 17 slutar med »riksdagens åtgärd», bort ersättas med text av följande
lydelse:

»I motionerna 1:475 och 11:574 har anförts bl. a. att inom ramen för
livsmedelsfonden livsmedelsöverskott från Sverige möjligen skulle kunna
komma till användning. I motionen I: 192 framföres även möjligheten att
ställa livsmedel, främst mjölkprodukter, till u-ländernas förfogande. Utskottet
delar den i motionerna 1:475 och 11:574 framförda tanken att i

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

Sverige tillverkade industrivaror bör kunna ställas till u-landsbiståndets
förfogande dels för att utnyttja i vår industri förekommande överkapacitet
och dels för att öka biståndsinsatsen.»

dels ock utskottets hemställan under d) och e) bort ha följande lydelse:

»d) att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 475
och II: 574, så vitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t
hemställa om skyndsamma åtgärder i det i motionerna angivna
syftet;

e) att riksdagen må, med bifall till motionen I: 192, i skrivelse
till Kungl. Maj :t hemställa om skyndsamma åtgärder
i det i motionen angivna syftet.»

b) av herr Ivar Johansson.

3) vid punkten 19 (Nämnden för internationellt bistånd, NIB: Avlöningar)
av herrar Boman, Per Jacobsson, Per-Olof Hanson, Ståhl, Svensson i
Ljungskile och Neländer, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna
I: 312 och II: 371 i vad de avse höjning med 100 000 kr. av anslagsposten
Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 21, som börjar med »Utskottet
är» och slutar med »icke hämmas», bort ha följande lydelse:

»Vid bestämmandet av nämndens organisation år 1961 utgick man från att
den skulle i relativt stor omfattning arbeta med hjälp av mer eller mindre
tillfälligt anlitad expertis. Erfarenheten har givit vid handen, att detta varit
lämpligt och rationellt. Såsom i motionerna framhållits är personalen inom
nämnden starkt beroende av en differentierad sakkunskap på en rad fackområden.
Särskilt har det visat sig att viktiga behov förefinnas av att anlita
utanförstående expertis, när det gäller planering av biståndsinsatser
och vid kursverksamhet. Med hänsyn härtill och då nämnden till följd av
den alltmer ökande svenska biståndsinsatsen befinner sig i ett expansivt
skede anser utskottet oundgängligen erforderligt, att det av nämnden angivna
behovet av expertis, varom här är fråga, tillgodoses. Utskottet vill därför
i enlighet med yrkandet i motionerna I: 312 och II: 371 förorda, att anslagsposten
Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft bestämmes
till samma belopp, 400 000 kr., som för innevarande budgetår. Detta innebär,
att anslaget för nästa budgetår i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag ökas
med 100 000 kr.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt motionerna I: 312 och II: 371, såvitt nu är i fråga,
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för nämnden för internationellt bistånd
som föranledes av vad statsrådet föreslagit i statsrådsprotokollet
över utrikesdepartementsärenden för den 3 januari
1963;

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

b) godkänna följande avlöningsstat för nämnden för internationellt
bistånd, att tillämpas tills vidare fr. o. m. bud -

getåret 1963/64:

Avlöningsstat

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis 46 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis.................... 64 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................... 891 000

4. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,
förslagsvis .......................... 400 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 403 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 19 000

Summa kr. 1 823 000

c) till Nämnden för internationellt bistånd (NIB): Avlöningar
för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av
1 823 000 kr.»

4) vid punkten 24- (Motioner om yrkesutbildning och frivilliginsatser) av
herrar Boman, Ivar Johansson, Per Jacobsson, Per-Olof Hanson, Sundin,
Ståhl, Eliasson i Sundborn, Svensson i Ljungskile, Larsson i Hedenäset och
Neländer, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka i motionerna I: 312 och
II: 371 äskad medelsanvisning och att därför

dels utskottets yttrande fr. o. m. det stycke på s. 29, som börjar med »Utskottet
är», t. o. m. det stycke på s. 30, som slutar med »riksdagens åtgärd»,
bort ersättas med text av följande lydelse:

»Erfarenheter från en rad länder i det tekniska biståndsarbetet synes ge
vid handen att ett av de allvarligaste hindren för utvecklingen är bristen på
personal med utbildning på medelnivå, yrkeskunniga arbetare, förmän,
verkmästare, kontorister, mekaniker, sjuksköterskor, fackbildade jordbrukare
m. fl. och över huvud taget folk med god yrkeskunskap under akademisk
nivå. Vid sidan av högkvalificerade experter och biträdande experter
synes de förut nämnda personalkategorierna vara av stor betydelse för förmedling
av yrkeskunskap och utbildning av personal inom u-länderna, som
därefter självständigt kan fullgöra antydda arbetsuppgifter. Bland de vägar,
som praktiskt prövats för att rekrytera personal för arbetsuppgifter
på denna nivå, har olika typer av s. k. frivilligtjänst intagit en uppmärksammad
plats. Ett stort antal såväl enskilda som statliga organisationer arbetar
i detta syfte i de flesta fall på bilateral bas men numera i växande
utsträckning även i multilaterala sammanhang. Även i vårt land råder ett
betydande intresse för sådan form av biståndsverksamhet och i några fall
har — ehuru hittills i liten skala — sådana insatser gjorts.

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

Såsom framgår av motionerna 1:312 och 11:371 samt 11:231 bearbetas
f. n. inom Europarådet planer på underlättande och stimulans av sådan
frivilligtjänst från medlemsstaternas sida. Jämväl på enskilt håll pågår
arbete i samma syfte. Utskottet finner det mot denna bakgrund väl motiverat
att genom ekonomiskt stöd och genom bistånd av annat slag från
Nämnden för internationellt bistånd stimulera sådan verksamhet som synes
ägnad att rekrytera för utvecklingshjälpen värdefull arbetskraft. Utskottet
utgår ifrån att NIB vid sin handläggning av sådana frågor i enlighet
med de allmänna principerna för det tekniska biståndet nära samarbetar
med intresserade enskilda organisationer. Det bör vidare ankomma på
NIB att därvid i samband med anslagsgivningen på vanligt sätt granska både
den rekryterade personalens språkkunskaper och kvalifikationer i övrigt
för de arbetsuppgifter som kommer i fråga liksom de frivilligas personliga
lämplighet för arbete inom u-länderna även ur mera allmänna synpunkter.
Vidare bör som krav ställas att de arbetsuppgifter och projekt för vilka anslag
till frivilliga beviljas på ändamålsenligt sätt låter sig integreras i övriga
biståndsinsatser för området i fråga eller eljest har en karaktär som gör
det förtjänt av stöd av medel avsedda för tekniskt bistånd. Stöd åt frivilliginsatser
bör enligt utskottets mening kunna komma i fråga såväl inom
ramen för rent bilaterala som multilaterala eller eljest flernationella biståndsinsatser.
»

dels ock utskottets hemställan under a) bort ha följande lydelse:

»a) att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 312
och 11:371, såvitt nu är i fråga, till Frivilligtjänst för uländerna
för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag
av 500 000 kr.;»

5) vid punkten 30 (Motioner om Sveriges anslutning till DAC) av herr
Boman, fröken Andersson, herrar Ivar Johansson, Virgin, Per Jacobsson,
Per-Olof Hanson, Sundin, Staxäng, Ståhl, Eliasson i Sundborn, Svensson i
Ljungskile, Larsson i Hedenäset, Bohman och Neländer, vilka ansett att utskottet
bort tillstyrka motionerna 1:312 och 11:371, såvitt nu är i fråga,
och att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»I motionerna föreslås, att Sverige bör inträda som medlemsland i det till
OECD knutna organet för bistånd till u-länder (DAC). Vid sin behandling
av denna fråga förra året underströk riksdagen angelägenheten av att de
svenska biståndsinsatserna samordnades med andra länders. Även om en
sådan samordning i görligaste mån borde ske inom FN och dess fackorgan,
där såväl givar- som mottagarländer vore representerade, borde även andra
möjligheter kunna prövas i den mån de kunde höja den svenska biståndsgivningens
effektivitet.

DAC, som utför ett aktivt och praktiskt arbete på utvecklingshjälpens område,
verkar närmast genom konsultationer och arbetar för en samordning
mellan givarländerna. Den gör rekommendationer beträffande storleken och
arten av de olika medlemmarnas bistånd och ger underlag för utbyte av

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963 53

erfarenheter från hjälpverksamheten och framför allt för den långfristiga
kapitalgivningen. Inemot 90 procent av allt bistånd, som ges till de underutvecklade
länderna, kommer från medlemsländerna inom DAC. Organisationen
synes därför vara väl lämpad att stimulera och koordinera medlemsstaternas
insatser och därmed åstadkomma en väl planerad utvecklingspolitik.
Enligt utskottets mening bör Sverige icke avstå från möjligheterna
att inom DAC påverka uppläggningen av multilaterala biståndsinsatser och
därmed bidraga till en snabb och effektiv ökning av de industrialiserade staternas
insatser för de underutvecklade länderna. Genom en anslutning ti
DAC kommer Sverige också, såsom i motionerna nämnts, att få del av alla
de informationer och erfarenheter, som DAC fortlöpande tillhandahåller små
medlemmar.

Utskottet vill erinra om att sedan riksdagen förra året behandlade detta
ärende har bl. a. den förändringen inträffat, att Norge inträtt som medlem
i DAC och att Danmark nyligen erhållit medlemskap.

Utskottet, som finner starka skäl tala till förmån för ifrågavarande motionsyrkande
och alltså tillstyrker detsamma, far hemställa,

att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 312 och
11:371, såvitt nu är i fråga, uttala att Sverige bör inträda
som medlemsland i det till OECD knutna organet för bistånd
till u-länderna, Development Assistance Committee
(DAC).»

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630353