Statsutskottets utlåtande nr 268.
21
Nr 268.
Ankom till riksdagens kansli den 8 december 1943 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
Jinansstatistikens effektivisering.
(3:e avd.)
I propositionen nr 364 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 8 oktober 1943, lämnat
riksdagen tillfälle att avgiva yttrande angående en av chefen för finansdepartementet
i nämnda statsrådsprotokoll framlagd plan för finansstatistikens effektivisering.
Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat.
Genom beslut den 20 september 1940 erhöll chefen för finansdepartementet
Kungl. Maj:ts bemyndigande att tillkalla sakkunniga med uppdrag att verkställa
en undersökning av möjligheterna till en effektivisering av finansstatistiken.
Vid anmälan av ifrågavarande ärende erinrade departementschefen örn, att
finansstatistiken hade stor betydelse för planläggningen av statsutgifternas
finansiering och den statliga utgiftspolitiken, för vilket ändamål erfordrades
tillgång till material, som tilläte en snabb översikt av inträdda förändringar i
inkomster och utgifter samt möjliggjorde en tillförlitlig bedömning av utvecklingstendenserna
hos de statliga inkomsterna och de faktiska utbetalningarna
av statsmedel för olika ändamål. Det vore också av värde att kunna
följa utvecklingen av de kommunala finanserna, Departementschefen framhöll,
att de sålunda karakteriserade önskemålen beträffande finansstatistikens
omfattning och utformning endast delvis tillgodosåges av den finansstatistik,
som för närvarande regelbundet utarbetades. Utredningen borde därför i
första hand avse en rationalisering av finansstatistiken.
Med stöd av förutnämnda bemyndigande tillkallade departementschefen
den 20 september 1940 överdirektören E. J. Höijer, t. f. generaldirektören
P. S. Runemark och t. f. byråchefen G. W. Sjögren såsom sakkunniga med
uppdrag att verkställa den förordade undersökningen.
Sedan utredningsuppdraget fullgjorts, hava de sakkunniga avgivit betänkande
och förslag angående finansstatistikens effektivisering (statens off.
utredn. 1942:48).
En sammanfattning av utredningens arbetsresultat har lämnats i förevarande
proposition, sid. 3—7.
över det framlagda betänkandet eller särskilda delar därav hava efter
remiss yttranden avgivits av arméförvaltningen, socialstyrelsen, överståthållar
-
22
Statsutskottets utlåtande nr 268.
ämbetet, länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Kronobergs samt Göteborgs
och Bohus län, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, statskontoret,
kammarrätten, allmänna lönenämnden, centrala omsättningsskattenäinnden,
kommerskollegium, statens priskontrollnämnd, generalpoststyrelsen,
telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, domänstyrelsen, fullmäktige
i riksbanken, fullmäktige i riksgäldskontoret, styrelserna för svenska
stadsförbundet, svenska landskommunernas förbund och svenska landstingsförbundet
ävensom taxeringsnämndsordförandenas riksförbund.
En redogörelse för det huvudsakliga innehållet i de avgivna yttrandena
har lämnats i propositionen, sid. 8—16.
Beträffande de av de sakkunniga behandlade åtgärder till effektivisering
av finansstatistiken, vilka enligt departementschefens mening äga särskild aktualitet,
har departementschefen anfört följande.
Inom området för den allmänna inkomst- och för mogen hetsstatistiken
förordar jag till en början, i överensstämmelse med de sakkunnigas
förslag som tillstyrkts i yttrandena, att redovisningen av nettointäkter ur
olika förvärvskällor skall verkställas i enlighet med taxeringen till statlig
inkomst- och förmögenhetsskatt i stället för såsom nu enligt taxeringen
till kommunalskatt. Härigenom erhålles ett mera rättvisande underlag för
statistiken över inkomsternas fördelning på källor och över den totala inkomsten
än i den nuvarande statistiken. Förslagets genomförande bildar tilllika
förutsättningen för åstadkommande av den av de sakkunniga föreslagna
årliga inkomst- och verksamhetsstatistiken. Denna statistik åsyftar
att ge en uppdelning av inkomsttagarnas sammanlagda nettoinkomster ur
de särskilda förvärvskällorna dels på ett antal av åtta verksamhetsgrenar och
dels inom envar av dessa på såväl yrkesverksamma som icke yrkesverksamma
personer ävensom, såvitt angår den förra gruppen, på företagare och anställda.
Inkomst- och verksamhetsstatistiken utgör en utbyggnad av den nuvarande
skattetaxeringsstatistikens uppgifter rörande inkomster av olika förvärvskällor
Den är avsedd att färdigställas vid sådan tid, att huvudresultaten av
densamma kunna tillgodogöras för inkomstberäkningarna till statsverkspropositionen.
I likhet med de sakkunniga anser jag denna statistik intaga
en central ställning inom finansstatistiken med hänsyn till dess vidsträckta
användning vid analys och förhandsbedömning av inkomstutvecklingen samt
såsom underlag för varjehanda skattestatistiska beräkningar. Jag tillstyrker
sålunda, att i planen för finansstatistiken skall ingå en inkomst- och verksamhetsstatistik
i huvudsaklig överensstämmelse med vad de sakkunniga
föreslagit.
De sakkunnigas andra huvudförslag åsyftar uppbyggande av en statistik
över den vid taxeringen till allmän omsättningsskatt deklarerade han delsomsättningen.
Detta förslag innefattar dels en månatlig statistik för
varje taxeringsdistrikt över omsättningssummor (total omsättning, skattefri
omsättning och skattepliktig omsättning) samt uträknad skatt, dels ock anordnandet
av en provundersökning beträffande Stockholms stad och län eller
eventuellt Stor-Stockholm i syfte att utröna förutsättningarna för en statistik
över omsättningen inom skilda branscher. Endast statskontoret har avstyrkt
förslaget under hänvisning bland annat till omsättningsskattens förutsatta
provisoriska karaktär. Vad statskontoret anfört finner jag icke utgöra
hinder för att ifrågavarande material, så länge det står till förfogande, utnyttjas
för att erhålla ökade möjligheter till kontroll över omsättningsskatten
och jämväl en belysning av viktiga delar av handelsomsättningen. I likhet
Statsutskottets utlåtande nr 268.
23
med de sakkunniga och de hörda myndigheterna tillstyrker jag därför anordnandet
av en dylik statistik. I vissa yttranden har påyrkats en vidgad
branschstatistik, antingen så att den löpande månatliga statistiken skulle redovisas
med branschuppdelning eller också på det sätt att de tillfälliga branschundersökningarna
skulle verkställas för riket i dess helhet. I anledning härav
synas förutsättningarna för en provundersökning i anslutning till de sakj
kunnigas förslag böra göras till föremål för närmare utredning.
Det tredje huvudområde inom finansstatistiken, vilket bör ingå i den nu
aktuella planen för finansstatistikens effektivisering, avser statistiken över
statens finanser, d. v. s. statens inkomster och utgifter, investeringar,
tillgångar och skulder m. m. Inom detta område ligger
huvudvikten enligt de sakkunnigas förslag vid en på rationellt sätt specificerad
statistik över statens utgifter och inkomster. Enligt de sakkunnigas
förslag bör sålunda upprättas en årlig statistik över statens löpande utgifter
med fördelning dels enligt grunderna för anslags- och statuppställningen,
dels efter utgifternas art och på större ändamålsgrupper. Dessa båda
former av statistik ha närmare karakteriserats i det föregående. Statistiken
bygger på budgetredovisningen och hos riksräkenskapsverket befintligt
räkenskapsmaterial och erbjuder icke några väsentliga svårigheter vid utarbetandet.
Den föreslagna specificeringen synes mig ägnad att ge värdefulla
hållpunkter för budget- och besparingsarbetet, särskilt genom den möjlighet
som erhålles att i kostnads- och personalhänseende med varandra jämföra de
myndigheter, som hava likartade arbetsuppgifter. Vid sidan om denna huvuduppgift
för statistiken över statens finanser böra självfallet — såsom de
sakkunniga också föreslagit — inkomsttillflödet och utgiftsbelastningen fortlöpande
analyseras till stöd för beräkningar rörande statsregleringens utfall.
Jag finner det vidare angeläget att i huvudsaklig anslutning till de sakkunnigas
förslag åvägabringa en personalstatistik i begränsad form såsom
ett komplement till statistiken över statens löpande utgifter. Det är här
icke fråga om någon fullständig personal- och lönestatistik utan endast örn
en sammanställning över antalet anställda vid olika myndigheter samt personalens
fördelning i avseende å tjänsteställning och efter storleken av lön
eller annan ersättning m. m. Såväl den löpande statistiken över statens finanser
som ock särskilda undersökningar på mera begränsade områden av statsmedelsförvaltningen
kunna bliva av värde för den inre administrationen i
allmänhet och för riksräkenskapsverkets kontroll å förvaltningen av statsmedlen
i synnerhet. De viktigaste resultaten av statistiken över statens finanser
synas böra publiceras i riksräkenskapsverkets årsbok, vars utgivande
lämpligen torde böra återupptagas. I likhet med de sakkunniga förordar jag
att årsboken infogas i serien »Sveriges officiella statistik».
Ett betydelsefullt önskemål vid en effektivisering av finansstatistiken är
att erhålla en förbättrad kommunal finansstatistik. Huvudfrågan rör
här sambandet mellan kommunernas bokföring och den kommunala finansstatistiken.
I de över betänkandet i denna del avgivna yttrandena hava
styrelserna för svenska stadsförbundet, svenska landskommunernas förbund
och svenska landstingsförbundet framlagt sina uppfattningar örn detta spörsmål
liksom örn den kommunala finansstatistikens ändamålsenliga ordnande.
Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1943 hava avskrifter av dessa yttranden
tillställts statistiska centralbyrån för kännedom och beaktande. Jag förutsätter,
att ett samarbete mellan centralbyrån och förbunden leder till en
ur finansstatistisk synpunkt tillfredsställande lösning med beaktande av de i
finansstatistiksakkunnigas betänkande framlagda önskemålen. I berörda sammanhang
torde jämväl komma att upptagas förslag om avkortning av tiden
för insamlandet av uppgifter till den kommunala finansstatistiken ävensom
24
Statsutskottets utlåtande nr 268.
Utskottet.
andra åtgärder, syftande till en snabbare bearbetning och publicering av den
kommunala finansstatistikens huvudresultat.
Den plan för finansstatistikens effektivisering, som här i sina huvuddrag
behandlats, avser närmast en sovring och ett fördjupande av den finansstatistik,
som redan nu utföres och som i huvudsak utarbetats inom statistiska
centralbyrån och riksräkenskapsverket. De nya uppgifterna inom området
torde böra omhänderhavas av de myndigheter, vilkas nuvarande arbetsuppgifter
närmast motsvara den föreslagna nya statistiken. Härvid bör hänsyn
tagas till i vad mån denna statistik har värde för myndigheternas arbete eller
myndigheten har tillgång till det material, på vilket statistiken skall byggas.
Med denna utgångspunkt gäller i stort sett, att till statistiska centralbyråns
verksamhetsområde borde höra den allmänna inkomst- och förmögenhetsstatistiken
samt statistiken över kommunernas finanser, medan statistiken över
den vid taxeringen till allmän omsättningsskatt deklarerade handelsomsättningen
och statistiken över statens finanser skulle bliva förlagda till riksräkenskapsverket.
Jag erinrar örn att viss bearbetning av materialet till inkomst-
och verksamhetsstatistiken skulle förläggas till länsstyrelserna. Det är
alltså icke fråga örn att tillskapa ett nytt organ för finansstatistik. Den erforderliga
ökade medelstilldelningen för här ifrågavarande arbetsuppgifter bör
kunna hållas inom en relativt begränsad ram och motsvaras i viss utsträckning
av minskade utgifter för specialundersökningar.
Riksdagen torde böra lämnas tillfälle att avgiva yttrande angående den av
mig framlagda planen för finansstatistikens effektivisering. Sedan riksdagen
yttrat sig i ämnet, har jag för avsikt att efter erforderlig utredning föranstalta
om proposition till 1944 års riksdag om den anslagsförstärkning, närmast för
statistiska centralbyrån och riksräkenskapsverket, varav behov må komma
att föreligga, örn planen skall realiseras under nästa budgetår.
Mot den av departementschefen förordade planen för finansstatistikens
effektivisering har utskottet icke funnit anledning till erinran.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må besluta att i skrivelse till Kungl. Majit giva
tillkänna vad utskottet sålunda anfört.
Stockholm den 3 december 1943.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Närvarande: se under utlåtandet nr 267.
Stockholm 1943. K. L. Beckmans Boktryckeri.